2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430)

om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 8, 10, 11, 14, 17, 18, 47—51, 38 och 69 §§, punk­

terna 1 och 2 av anvisningarna till 2 §, anvisningarna till 8, 10, 11 och 14 §§

samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen den 6 juni 1968

om mervärdeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

8

§•

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesmässigt fiske,

bogserbåt, livräddningskryssare, an­

nat fartyg med nettodräktighet av

minst 20 registerton, luftfartyg för

yrkesmässig person- eller godsbe­

fordran samt del, tillbehör och ut­

rustning till sådant fartyg eller luft­

fartyg, när varan säljes till fartygets

eller luftfartygets ägare eller införes

till landet för dennes räkning,

2) krigsmateriel som -

6) medlemsblad och

publikation, som väsentligen fram­

står som organ för sammanslutning

med huvudsakligt syfte att verka för

religiöst, nykterhetsfrämjande, poli­

tiskt, idrottsligt eller försvarsfräm-

jande ändamål eller att företräda

vanföra eller arbetshindrade med­

lemmar,

7) personaltidning, program

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesmässigt fiske,

bogserbåt, livräddningskryssare, an­

nat fartyg för yrkesmässig person­

eller godsbefordran med nettodräk­

tighet av minst 20 registerton, luft­

fartyg för yrkesmässig person- eller

godsbefordran samt del, tillbehör

och utrustning till sådant fartyg el­

ler luftfartyg, när varan säljes till

fartygets eller luftfartygets ägare

eller införes till landet för dennes

räkning,

allmän nyhetstidning,

periodisk 6) medlemsblad, periodisk publi­

kation som väsentligen framstår som

organ för sammanslutning med hu­

vudsakligt syfte att verka för reli­

giöst, nykterhetsfrämjande, poli

tiskt, idrottsligt eller försvarsfräm

jande ändamål eller att företräd

vanföra eller arbetshindrade med

lemmar samt utländsk periodis

publikation av annat slag, när pre

numeration på sådan publikatio

förmedlas mellan prenumerant oc

utländsk utgivare eller när säd

publikation inkommer direkt til

prenumerant,

- liknande förfarande,

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

11)

tullfri trycksak och fram­

kallad eller enbart exponerad mik­

rofilm, när varan införes till landet

som gåva eller annars utan veder-

iag,

12) spritdryck, vin, tobaksvara,

cigarrettpapper och cigarretthylsa

vid införsel till landet i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. h) rus-

dryoksförsälj ningsförordningen den

26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra

stycket förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Nuvarande lydelse)

(Se vidare anvisningarna.)

11) begagnad personbil, när så­

dan bil omsättes inom landet,

(Föreslagen lydelse)

12) tullfri trycksak och framkal-

kallad eller enbart exponerad mikro­

film, när varan införes till landet

som gåva eller annars utan veder­

lag, samt spritdryck, vin tobaksvara,

cigarrettpapper och cigarretthylsa

vid införsel till landet i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. h) rus-

drycksförsälj ningsförordningen den

26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra

stycket förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

10

§.

Tjänst är-------------------- eller rengöring,

2) mark och innefattar undersök

2) mark och innefattar undersök­

ning, planering, jordbearbetning,

jordförbättring, schaktning, spräng­

ning, borrning, dränering, utfyllning

eller ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller an­

nan växtlighet och innefattar röj­

ning, sådd, plantering, uppskatt­

ning, märkning, gödsling, beskär-

ning, gallring, skörd, avverkning

eller växtskydd,

4) byggnad, annan-----------eller annonsering.

(Se vidare anvisningarna.)

(Se vidare anvisningarna.)

ning, planering, jordförbättrin0,

schaktning, sprängning, borrning,

dränering eller utfyllning,

3) växande skog, odling eller an­

nan växtlighet och innefattar röj­

ning, plantering, uppskattning,

märkning, gödsling, beskärning,

gallring, avverkning eller växtskydd,

11

§•

Från skatteplikt---------- samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till eller från 3) transport av vara till eller från

utlandet,

utlandet eller transport i samband

med renhållning,

4) bärgning av------------sådan bärgning,

5) inf öring av annons i tryckals- 5) inf öring av annons i tryck-

ter som är undantaget från skatte- alster som är undantaget från skat-

plikt enligt 8 § 6 eller 7 eller av teplikt enligt 8 § 6 eller 7 samt

annons, som avser reklam för skat- annonsering eller annan reklam för

tepliktig vara eller tjänst för ut- skattepliktig vara eller tjänst för ut­

ländsk annonsörs räkning,

ländsk uppdragsgivares räkning

6) visning av kinematografisk film,

4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7) obligatorisk kontrollbesiktning 7) obligatorisk kontrollbesiktning

hos Aktiebolaget Svensk bilprov- hos Aktiebolaget Svensk bilprov­

ning.

ning>

8) tjänst som tillhandahålles av

veterinär.

(Se vidare anvisningarna.)

(Se vidare anvisningarna.)

14 §.

Beskattningsvärdet utgör

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad, 1) vid omsättning av byggnad

monteringsfärdigt hus eller begag- eller monter ingsfär digt hus samt

nåd personbil samt vid servering el- vid servering eller rumsuthyrning

ler rumsuthyrning 60 procent av 60 procent av vederlaget inräknat

vederlaget inräknat skatt och, vid skatt och, vid uttag, 60 procent av

uttag, 60 procent av saluvärdet in- saluvärdet inräknat skatt,

räknat skatt,

2) vid annan--------------- inräknat skatt.

Bestämmelserna i--------------------endast 20.

(Se vidare anvisningarna.)

(Se vidare anvisningarna.)

17 §.

Skattskyldig får med de begräns­

ningar som anges i 18 § vid redovis­

ning av skatt avdraga ingående skatt

som hänför sig till förvärv eller in­

försel för verksamhet som medför

skattskyldighet. Avdrag får göras

även för ingående skatt som hänför

sig till framställning för utgivares

räkning av tryckt upplaga av sådan

publikation som är undantagen från

skatteplikt enligt 8 § 6 eller 7.

Rätt till avdrag föreligger för den

redovisningsperiod då betalning er­

lagts. Har medgivande enligt 4 §

andra stycket lämnats föreligger

avdragsrätt för period då betalning

erlagts eller skuld dessförinnan

uppkommit.

Bedriver skattskyldig----------- medför skattskyldighet.

Skattskyldig som bedriver handel

med bilar får avdraga ingående skatt

på förvärv och införsel för verksam­

heten med undantag dock för ingå­

ende skatt på vara till eller tjänst

på begagnad personbil som utgör

omsättningsvara i verksamheten.

överstiger den----------- annan verksamhet.

Om återbetalning----------------- -- — i 49 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Skattskyldig får med de begräns­

ningar som anges i 18 § vid redovis­

ning av skatt avdraga ingående skatt

som hänför sig till förvärv eller in­

försel för verksamhet som medför

skattskyldighet. Rätt till avdrag fö­

religger för den redovisningsperiod

då betalning erlagts. Har medgivan­

de enligt 4 § andra stycket läm­

nats föreligger avdragsrätt för pe­

riod då betalning erlagts eller skuld

dessförinnan uppkommit.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

18

Skattskyldig som är undantagen

från redovisningsskyldighet enligt 6

§ första stycket har icke rätt att av­

draga ingående skatt.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

§•

Avdragsrätt föreligger — ------

Föreligger skattskyldighet —

Konungen kan--------------------

Skattskyldig som är undantagen

från redovisningsskyldighet enligt 6

§ första stycket har icke rätt att av­

draga ingående skatt. Upphovsman

till konstverk, som är hänförligt till

tulltaxemimmer 99.01—99.03, har

icke rätt att avdraga ingående skatt

som belöper på den konstnärliga

verksamheten.

yrkesmässig verksamhet.

-----medför skattskyldighet.

---------i 1 8.

47

Betalas icke skatt i sin helhet i be­

hörig tid utgår restavgift på icke be­

talat belopp.

Restavgiften är----------

Bestämmelserna i —----

Betalas icke skatt i sin helhet i be­

hörig ordning senast den dag då be­

talning skall ske enligt 42 § eller i

enlighet med beslut om anstånd en­

ligt 45 § utgår restavgift på icke be­

talat belopp.

— hela krontal.

— för mervärdeskatt.

48 §.

Betalas skatt ej i behörig tid in- Betalas icke skatt i behörig tid och

drives skatt och restavgift.

ordning indrives skatt och restavgift.

Bestämmelserna i-------——------- ---------om mervärdeskatt.

49 §.

-------överskjutande beloppet.

— — —------ - tredj e stycket.

-------------- - ingående skatt.

-------— överskjutande beloppet.

för mycket.

Överstiger ingående —

Understiger skillnaden

Skattskyldig som

Överstiger skatt

Den som------------------ -

Bestämmelserna i 68 § 3 och 4

mom. uppbördsförordningen om re­

stitution av skatt gäller i tillämpliga

delar.

Vid återbetalning av överskjutan­

de ingående skatt som den skatt­

skyldige är berättigad att återfå en­

ligt första eller andra stycket får en­

dast restförd mervärdeskatt och därå

belöpande restavgift avräknas.

Fordran på överskjutande ingåen­

de skatt får ej särskilt överlåtas eller

utmätas.

I övrigt gäller uppbördsförordning-

ens bestämmelser om restitution av

skatt i tillämpliga delar beträffande

återbetalning av mervärdeskatt.

fl Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 137

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

50

Vid länsstyrelsen skall finnas all­

mänt ombud som för det allmännas

talan i mål och ärenden på vilka

denna förordning äger tillämpning.

Närmare föreskrifter om allmänt

ombud meddelas av Konungen.

(Nuvarande lydelse)

51

Talan mot -----------------------------------

Om besvär----------------------------------

I övrigt får besvär icke föras mot

beslut av länsstyrelsen enligt denna

förordning.

I varje län skall finnas allmänt

ombud som för det allmännas talan

i mål och ärenden på vilka denna

förordning äger tillämpning. Allmänt

ombud får föra talan enligt 51 och

54 §§ även till skattskyldigs förmån.

Konungen eller myndighet, som

Konungen bestämmer, förordnar all­

mänt ombud och ersättare för den­

ne.

§•

— i länet.

— i 69 §.

(Föreslagen lydelse)

68

§.

Brott som---------------—---------av målsägande.

Åtal för brott som avses i 66 och 67

§§ får väckas endast efter anmälan

av länsstyrelsen.

69

I fråga om vite enligt denna för­

ordning gäller 123—125 §§ taxe-

ringsförordningen.

Åtal för brott som avses i 67 § får

väckas endast efter anmälan av läns­

styrelsen.

§■

I fråga om vite enligt denna för­

ordning gäller 123—125 §§ taxe-

ringsförordningen i tillämpliga de­

lar.

Anvisningar

till 2 §.

1. Verksamhet anses---------- - enligt kommunalskattelagen.

Verksamhet som------------------- även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemen­

samt verksamhet som icke uteslu­

tande tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i bo­

lagsform eller liknande, som yrkes­

mässig till den del den avser annat

än egna behov.

2. Med omsättning -

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemen­

samt verksamhet som icke uteslu­

tande tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i bo­

lagsform eller liknande, som yrkes­

mässig till den del den avser annat

än egna behov. Som yrkesmässig

verksamhet anses alltid statens järn­

vägars befordran av varor, postver­

kets befordran av varor i diligensrö­

relsen samt postverkets befordran av

postpaket och gruppkorsband.

likställes byte.

8

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Med begagnad personbil under 11

förstås sådan personbil och sådan

med skåp-, stationsvagns- eller per-

sonbilskarosseri utrustad lastbil med

tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,

som tidigare för annat ändamål än

yrkesmässig återförsäljning sålts el­

ler uttagits inom landet eller införts

till landet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

till 10

Tjänst under 1 är icke skatteplik­

tig om den avser vara som är undan­

tagen från skatteplikt enligt 8 §.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skatte­

pliktigt fartyg eller luftfartyg.Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

Som skattepliktig uthyrning-----------

Med servering------------------------- ------ eller plats.

Som skattepliktig anses-------------------andra lokaler.

Till skattepliktig------------------------ — eller anläggning.

Tjänst som------------------------------ som transporttjänst.

Om den------------------ -------------i verksamheten.

Med annonsering----------- —------- s. k. ljustidning.

Tjänst under 1 är icke skatteplik­

tig om den avser annan sådan vara

som är undantagen från skatteplikt

enligt 8 § än begagnad personbil.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skatte­

pliktigt fartyg eller luftfartyg.Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

------ eller liknande.

till 11 §.

Undantaget under 3 gäller direkta

transporter till eller från utlandet.

Sker särskild transport av export- el­

ler importgods helt inom landet, fö­

religger skattepliktig transport­

tjänst.

Undantaget under 3 för transpor­

ter till eller från utlandet gäller di­

rekta sådana transporter. Sker sär­

skild transport av export- eller im­

portgods helt inom landet, föreligger

skattepliktig transporttjänst.

Med transport i samband med ren­

hållning förstås även bortforsling av

sopor, avfall eller liknande från fas­

tighet enligt avtal som icke endast

gäller tillfälligt transportuppdrag.

till 14 §.

I beskattningsvärdet---------------— än mervärdeskatt.

Med vederlag — —---------------liknande handling.

Vid beräkning--------------- -— -— -------av kundväxel.

Vid omsättning------------------- -— jämförlig omsättning.

Varas saluvärde — — —-----------i kommunalskattelagen.

Försäljning av--------------------------- och inmontering.

Utgår gemensamt----------------------- skälig grund.

10

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

i tiden, om skattskyldighet icke skul­

le ha inträtt enligt förordningen om

allmän varuskatt.

Vad i tredje—femte styckena sägs

medför icke någon begränsning i

skattskyldigs rätt till avdrag för in­

gående skatt enligt 17 §.

Har leverans av vara för skatte­

pliktig verksamhet skett före den 1

januari 1969 och har skattskyldig­

het enligt förordningen om allmän

varuskatt inträtt för säljaren vid le­

veransen på grundval av dä upp­

kommen fordran, får den del av den

allmänna varuskatten som hänför

sig till sådan likvid för varan som

köparen erlägger under tiden den 1

januari—den 30 april 1969 avdragas

vid köparens redovisning för mer­

värdeskatt enligt 22 §. Sådant avdrag

anses som avdrag för ingående skatt

enligt 17 §. Rätt till avdrag förelig­

ger dock icke om förvärvet medför

rätt till avdrag enligt förordningen

den 15 mars 1968 (nr 87) om sär­

skilt investeringsavdrag vid taxering

till statlig inkomstskatt eller enligt

kungörelsen den 29 augusti 1968

(nr 47i) om rätt i vissa fall att av­

draga allmän varuskatt.

Har rätt till ändring i efterhand av

skatt, som redovisats enligt förord­

ningen om allmän varuskatt, icke

kunnat utnyttjas vid sista redovis­

ningen för sådan skatt, får motsva­

rande ändring göras vid redovisning

för mervärdeskatt enligt 22 §. Sådan

ändring anses som ändring av utgå­

ende mervärdeskatt, men påverkar

icke annan skattskyldigs redovis­

ning för mervärdeskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.

2

De frågor som mot denna bakgrund behandlas i det följande gäller mer­

värdeskattens utformning i fråga om såväl de materiella reglerna som be-

skattningsförfarandet och därmed sammanhängande frågor. Vidare föreslås

vissa ändringar i övergångsbestämmelserna till MF. I det följande kommer

jag dessutom att ta upp frågan om en höjning av den särskilda omsättnings­

skatten på motorfordon för att möjliggöra en ändring av mervärdeskattens

tillämpning på handeln med begagnade personbilar.

I detta sammanhang kan också nämnas att jag i enlighet med uttalande i

bevillningsutskottets betänkande (s. 96) avser föreslå Kungl. Maj :t sådan

ändring av skattestrafflagen den 11 juni 1943 (nr 313) att den blir tillämplig

även då oriktig uppgift i deklaration eller annan handledning avseende mer­

värdeskatt är ägnad att leda till oriktig återbetalning av sådan skatt. Jag

kommer därvid även att föreslå att lagen den 16 juni 1961 (nr 332) om

handräckning vid taxeringsrevision blir tillämplig på skatterevision enligt

MF. Vidare kan nämnas att justitieministern efter samråd med mig ämnar

föreslå sådan ändring av 17 kap. 12 § handelsbalken att mervärdeskatt jäm­

ställs med andra skatter i fråga om förmånsrätt. Det kan tilläggas att fråga

väckts bl. a. om en förlängning av tiden för inbetalning av mervärdeskatt vid

import. Denna och vissa andra frågor beträffande mervärdeskattens tillämp­

ning på importen avser jag ta upp i särskild ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1368

Mervärdeskatten

Beträffande mervärdeskatten som beskattningsform och den allmänna

utformningen av den mervärdeskatt som vid årsskiftet avlöser den allmän­

na varuskatten kan jag hänvisa till mervärdeskattepropositionen och ut­

skottsbetänkande! över denna. I det följande lämnas en närmare redogörelse

för skattens utformning i de delar som berörs av den verkställda översynen.

Jag vill därför här endast tillägga, att mervärdeskatten är en omsättnings­

skatt som utgår på i princip varje yrkesmässig omsättning av skattepliktiga

objekt och prestationer inom landet. Skatt utgår således oavsett vem kun­

den är och oberoende av ändamålet med förvärvet. Därmed omspänner skat­

ten samtliga led i produktions- och distributionskedjan och dessutom olika

servicenäringar för såväl allmänheten som näringslivet. Skatt utgår där­

jämte på importen.

Det karaktäristiska för mervärdeskatten är emellertid att varje omsätt­

ning endast skall medföra en effektiv beskattning motsvarande den värde­

ökning (det mervärde) som uppkommer genom bearbetning, hantering eller

annan åtgärd hos den skattskyldige säljaren. Detta åstadkoms genom en i

redovisningssystemet för skatten inbyggd avdragsrätt. Liksom i fråga om

den allmänna varuskatten skall mervärdeskatt redovisas till staten på

grundval av deklaration för bestämda redovisningsperioder. I varje sådan

14

Med stöd av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till MF har bestäm­

melser meddelats om rätt för byggnadsföretagare och andra som utför ar­

beten på fastighet att i redovisningen för mervärdeskatt göra särskilt av­

drag för allmän varuskatt som belastar inneliggande lager av byggnadsma­

terial o. d. per den 31 december 1968. En sådan avdragsrätt har betingats

av att dubbelbeskattningseffekter annars skulle uppkomma genom att bygg-

nadsentreprenader och andra arbeten på fastighet inrymts under mervärde­

skatten. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen den 29 augusti 1968 (nr

474) om rätt i vissa fall att avdraga allmän varuskatt. De har utformats i

enlighet med de riktlinjer som angavs i mervärdeskattepropositionen (s.

165). Det har dock varit möjligt att förenkla det praktiska förfarandet till

fördel för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Skattskyldighetsfrågor

De allmänna reglerna om skattskyldighet till mervärdeskatt står i nära

överensstämmelse med de regler, som gäller för den allmänna varuskatten.

Även om mervärdeskatteprincipen som sådan krävt särskilda beaktanden

gäller för mervärdeskatten liksom för den allmänna varuskatten den grund­

regeln, att skattskyldighet åvilar den som yrkesmässigt omsätter skatteplik­

tiga objekt och tjänster. Yrkesmässighet föreligger om verksamheten enligt

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) är att hänföra till för­

värvskällan rörelse eller jordbruksfastighet. Även annan verksamhet om­

fattas emellertid av skattskyldigheten, om skattepliktig omsättning sker i

konkurrens med näringsidkare. Under sådana förhållanden föreligger skatt­

skyldighet även för stat och kommun. Härvid gäller dock, att verksamhet

som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose egna behov

räknas som yrkesmässig endast när den bedrivs i bolagsform eller liknande.

Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun

eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ända­

mål. Tillgodoser verksamhet som nu nämnts inte uteslutande egna behov

räknas dock verksamheten som yrkesmässig till den del den avser annat än

egna behov. Skattskyldighet föreligger således i princip för den utåtriktade

delen av verksamheten.

Bevillningsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande, att

sistnämnda inskränkning i friheten från skattskyldighet för statlig och kom­

munal verksamhet borde begränsa den kritik som framförts mot att skat­

tens utformning i denna del ej tillgodoser kravet på konkurrensneutralitet

i beskattningen. Enligt utskottets mening borde dock skatt utgå på alla stat­

liga transporttjänster för att inte — såsom påvisats i ett par motioner •—

resultatet exempelvis skulle bli att SJ:s transporter för domänverkets räk­

ning blir skattefria.

tas vidare upplåtelse av avverkningsrätt och vissa andra upplåtelser av rät­

tigheter.

Undantagen från skatteplikten för varor överensstämmer i väsentliga de­

lar med de undantag som gäller från allmän varuskatt. Från mervärdeskat­

ten har således undantagits vissa fartyg och luftfartyg, viss krigsmateriel

till staten, vissa läkemedel, elkraft och fossila bränslen, allmänna nyhetstid­

ningar och vissa andra publikationer, vissa konstverk samt vissa import­

varor. Undantagsbestämmelserna avviker dock i vissa hänseenden från vad

som gäller för den allmänna varuskatten. Härjämte gäller undantag från

skatteplikt för bl. a. vatten från vattenverk samt för varulager, inventarier

och andra tillgångar, när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verk­

samheten, fusion eller liknande förfarande. Allmänt kan sägas att det varit

en strävan vid utformningen av mervärdeskatten att begränsa undantagen.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att bevillningsutskottet i sitt

betänkande över mervärdeskattepropositionen särskilt understryker vikten

av att ansträngningar görs för att komplettera skattesystemet med utgångs­

punkt från principen att skatten bör ha generell karaktär. Då erfarenheterna

från den allmänna varuskatten klart visar att undantag föder nya undantag,

är det enligt utskottet av vikt att man beträffande mervärdeskatten inriktar

ansträngningarna på att avveckla undantagen.

Beträffande skatteplikten på varuområdet är det endast reglerna rörande

beskattningen av fartyg och luftfartyg, bränslen, utländska publikationer

och konstverk som föranlett ytterligare överväganden.

1. Fartyg och luftfartyg in. in. Enligt 8 § 1 MF gäller undantag från skatte­

plikt för fartyg för yrkesmässigt fiske, bogserbåtar, vissa livräddningskrys-

sare, andra fartyg med en nettodräktighet av minst 20 registerton, luftfartyg

för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt för delar, tillbehör och ut­

rustning till sådant från skatteplikt undantaget fartyg eller luftfartyg, när

varan säljs till farkostens ägare eller införs till landet för hans räkning.

Undantaget för fiskefartyg gäller oavsett om fartyget är särskilt anordnat

för fiske eller ej. Detta är en utvidgning av skattefriheten jämfört med va­

ruskatten. Å andra sidan gäller generell frihet från sådan skatt för luftfar­

tyg, medan undantaget från mervärdeskatt är begränsat till luftfartyg för

yrkesmässig trafik.

Denna utformning av undantagsreglerna överensstämmer med vad som

föreslogs i propositionen. Vid riksdagsbehandlingen av denna förelåg emel­

lertid motionsförslag (I: 931 och II: 1186) om att undantaget för fartyg om

minst 20 nettoregisterton inte borde gälla lustfartyg och att inget undantag

borde göras för delar, tillbehör eller utrustning till skattefria fartyg. Härom

uttalade bevillningsutskottet följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att undantaget för fartyg i

princip bör ha samma begränsning som föreslås gälla i fråga om luftfartyg,

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

18

servdelar och material för fartygets underhåll och reparation. Andra inven­

tarier och utrustningsdetaljer anses inte som skattefria fartygstillbehör. Ej

heller omfattar skattefriheten proviant och andra förbrukningsartiklar eller

fiskredskap till fiskefartyg.

Härtill kommer emellertid att försäljning av varor för bruk på fartyg i ut-

rikestrafik anses som export i såväl varuskattehänseende som mervärde­

skattehänseende. Proviant och andra förbrukningsartiklar liksom utrustning

som ej utgör skattefritt fartygstillbehör, kan således säljas skattefritt till

fartyg som går i utrikes trafik. Denna skattefrihet för utrustning till fartyg

gäller även vid leverans från varv av fartyg avsett att användas i utrikes

trafik.

Undantagsbestämmelserna för mervärdeskatten står i nära överensstäm­

melse med nu redovisade regler för den allmänna varuskatten. Det är dock

att märka att undantaget gäller endast vid försäljning till eller import av

den skattefria farkostens ägare. En viss utvidgning innebär undantaget

från mervärdeskatt genom att det även omfattar utrustning till skattefritt

fartyg. Genom detta undantag uppnås, att skattefrihet föreligger för hela

leveransen av fartyg från varv, dvs. inte endast för själva fartyget med dess

fasta inredning utan även för andra fartygstillbehör, lös inredning och an­

nan utrustning för fartyget. Man vinner således att någon uppdelning på

skattepliktig och skattefri leverans ej behöver ske. Man undgår dessutom

en bedömning av rätten till total skattefrihet för fartyg, som är avsedda för

användning i utrikes trafik. Reglerna medför en enhetlig behandling av alla

far tygsleveranser från de svenska varven. Samma skattefrihet föreligger för

svenska och utländska fartygsbeställningar. Med hänsyn härtill och då man

från varvsindustrins sida inte haft något att erinra mot utformningen av

undantagsbestämmelserna föreslår jag ingen ändring. Jag vill dock tillägga

att undantaget för utrustning endast avser utrustningsvaror till själva far­

tyget, t. ex. lös inredning för passagerares och besättnings behov, men

inte exempelvis proviant e. d. För sådana varor bör gälla att skattefrihet

föreligger endast vid försäljning till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i

enlighet med vad som gäller för den allmänna varuskatten.

Vad nu sagts beträffande delar, tillbehör och utrustning till skattefritt

fartyg bör även gälla i fråga om luftfartyg. Skattefriheten för luftfartygen

gäller endast sådana, som används för yrkesmässig trafik och överensstäm­

mer därmed med vad som föreslås för fartyg över 20 nettoregisterton. All­

mänflygets branschorganisation föreslår emellertid generell skattefrihet för

luftfartyg.

Att allmänflyget gör en samhällelig insats skall inte förnekas. Varken

detta eller den fördyrande verkan, som mervärdeskatten skulle medföra för

allmänflyget, utgör emellertid enligt min mening tillräckliga skäl för en ut­

vidgad skattefrihet. Lika starka skäl torde kunna åberopas för undantag

från mervärdeskatt på andra områden. Det bör vidare beaktas att företag

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

20

så fall skulle med lika stort berättigande kunna krävas inte endast för im­

porterade varor utan även för inköp inom landet. Då avdragsrätt för ingå­

ende skatt föreligger är det här inte fråga om någon dubbelbeskattning.

Institutets hemställan föranleder ingen åtgärd från min sida.

3. Utländska publikationer. Enligt 8 § 5 och 6 MF gäller undantag från

skatteplikt för allmänna nyhetstidningar och medlemsblad samt för perio­

diska publikationer som utgör organ för sammanslutning med huvudsakligt

syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt eller försvars-

främjande ändamål eller att företräda vanföra eller arbetshindrade medlem­

mar. Enligt 8 § 7 är vidare personaltidningar, program och kataloger undan­

tagna från skatteplikt under vissa förutsättningar. Undantagen gäller i prin­

cip såväl svenska som utländska publikationer.

Utanför undantagsbestämmelserna faller veckotidningar och andra tid­

skrifter av förströelsekaraktär men också exempelvis vetenskapliga publika­

tioner. Skatteplikten på delta område omfattar både svenska och utländska

publikationer.

I skrivelse till finansdepartementet har Svenska bokhandlareföreningen

framhållit, att den i princip generella mervärdebeskattningen av importen

kommer att medföra avsevärda olägenheter i fråga om sådana böcker och

tidskrifter som inkommer till landet som korsbandsförsändelser. Det rör sig

här om ett mycket stort antal försändelser. En beskattning i samband med

införseln av varje införd vara måste enligt föreningen medföra stora problem

för beskattningsmyndigheten och man har att räkna med förseningar i le­

veranserna på grund av beskattningen. Ett annat system för beskattningen

måste därför komma till stånd.

Departementschefen. De av föreningen påtalade olägenheterna beträffan­

de uttagande av mervärdeskatt vid import av böcker kan, enligt vad jag

erfarit, undanröjas på ett tillfredsställande sätt inom ramen för gällande

bestämmelser för uppbörd av tull och andra införselavgifter. Någon ändring

av importbestämmelserna med avseende på böcker behövs därför inte.

Beträffande beskattningen av tidskrifter är frågan mera komplicerad. Ut­

ländska tidskrifter kan köpas som lösnummer i den allmänna handeln.

Denna försäljning har föregåtts av import av den för omsättning inom lan­

det avsedda upplagan. Några speciella problem att upprätthålla en beskatt­

ning i detta fall av både importen och återförsäljningen synes inte före­

ligga. Man kan emellertid även prenumerera på utländska publikationer,

varvid prenumeranten erhåller varje exemplar av tidskriften som korsbands-

försändelse från utgivaren. Det är då fråga om import av skattepliktig vara

för vilken importbestämmelserna skall tillämpas. Själva prenumerationen

kan ske antingen direkt hos den utländske utgivaren eller hos ett ombud för

honom i utlandet eller också hos ett ombud i Sverige, t. ex. bokhandlare. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

de anvisningar beträffande undantaget för konstverk samt ytterligare över­

väganden rörande beskattningens utformning och omfattning.

Departementschefen. Jag har tidigare i olika sammanhang framhållit, att

konstverk i princip bör behandlas på samma sätt som andra varor i system

som bygger på en generell indirekt beskattning. Av hänsyn till den reguljära

konsthandeln borde inget undantag göras för konstnärernas försäljningar

av egna verk. När det likväl i mervärdeskattepropositionen föreslogs undan­

tag från skatteplikt på denna punkt var det främst betingat av att motsva­

rande undantag redan gäller i varuskattehänseende men också av att skatt

skulle utgå vid försäljningar på sätt som står den reguljära konsthandeln

nära, dvs. vid butiksmässig försäljning och vid försäljning i samband med

utställning. Denna principiella utformning har utskottet i sitt av riksdagen

godkända betänkande inte vänt sig mot utan endast förordat förtydligande

anvisningar samt ytterligare överväganden om beskattningens omfattning

och utformning. Detta uttalande har jag bedömt gälla en enbart skattetek­

nisk översyn och ett närmare klarläggande av vad som är att anse som så­

dan butiksmässig försäljning och sådan försäljning i samband med utställ­

ning, som bör föranleda skattskyldighet till mervärdeskatt för konstnären.

Enligt de redan gällande bestämmelserna föreligger skattefrihet när för­

säljning sker till köpare som antingen uppsöker konstnären i hans ateljé el­

ler uppsöks av konstnären. Jag vill emellertid gå längre och förklara att all

försäljning i konstnärens ateljé bör vara skattefri. Detta bör gälla även om

försäljningen sker i samband med en i ateljén anordnad utställning till vil­

ken allmänheten har tillträde. Detsamma bör gälla vid försäljning i konst­

närens bostad. Butiksmässig försäljning bör anses föreligga endast om

konstnären säljer egna verk i särskild lokal som är fristående från både

ateljén och bostaden och som dessutom stadigvarande används för detta

ändamål. Sådan försäljningsverksamhet kan rimligen inte behandlas på an­

nat sätt än reguljär konsthandel.

Vid en sådan avgränsning av begreppet butiksmässig försäljning synes det

emellertid rimligt med frihet från skattskyldighet i vissa fall av försälj­

ningar även utanför ateljén eller bostaden. Jag avser det fall då konstnären

för kortare tid förhyr en lokal och i denna anordnar en utställning av egna

verk för försäljning. Om han själv svarar för arrangemanget, själv omhän-

derhar försäljningen och således själv uppbär likviden av köparna före­

ligger enligt min mening skäl för att likställa försäljningen med skattefri

försäljning från ateljé. Sker försäljning i samband med utställning under

andra former eller villkor bör skatt i princip utgå.

En utformning av beskattningen enligt dessa principer innebär viss ut­

vidgning av skattefriheten för konstnärernas försäljning av egna verk. Man

tillgodoser dock kravet på en beskattning när försäljning sker under for­

mer som är att jämställa med reguljär konsthandel. För åtskilliga konst­

24

bl. a. för vad som kan kallas exporttjänster, för internationella varutrans­

porter och för vissa annonser för utländska annonsörer.

Medan skatteplikten för varor utformats som en generell skatteplikt med

specificerade undantag har skatteplikten för tjänster utformats med direkt

angivande av de prestationer som omfattas av skatten och av de inskränk­

ningar som gjorts i denna beskattning.

De skattepliktsfrågor som behandlas i det följande gäller skatteplikten

för reklam, automatisk databehandling, transporter samt tjänster med an­

knytning till mark och jordbruk. Såvitt gäller sistnämnda tjänster och auto­

matisk databehandling är det riksdagsbehandlingen av mervärdeskattepro-

positionen som föranlett den i det följande redovisade översynen av bestäm­

melserna.

1. Reklam. Enligt 10 § 9 MF föreligger skatteplikt för i princip alla for­

mer av reklam, däri inbegripet annonsering. Med annonsering avses ack-

visition och utformning av annons samt införande av annons, dvs. upp­

låtelse av annonsutrymme i tidning eller annan publikation eller i s. k.

ljustidning. Undantag från skatteplikt gäller för införing av annons, som

avser reklam för skattepliktig vara eller tjänst för utländsk annonsörs räk­

ning. Motivet för detta undantag är att svensk annonsör visserligen får

betala skatt på sina reklamannonser men att den skatten elimineras genom

avdragsrätten i mervärdeskattesystemet. En utländsk annonsör, som inte

är skattskyldig för verksamhet här i landet, har ingen möjlighet att på detta

sätt eliminera en skatt på annonser i svenska annonsorgan. Genom undan­

taget blir utländska och svenska annonsörer likställda.

Från reklamhåll har påpekats att samma situation, som föranlett un­

dantaget från beskattning av annonser för utländsk annonsörs räkning,

kan uppkomma i fråga om annan reklam, bl. a. i samband med utställ­

ningar, mässor och liknande arrangemang. Det anses därför motiverat,

att undantaget för annonser utsträcks till att gälla även andra former av

reklam.

Departementschefen. Genom det speciella undantaget för annonser som

införs för utländsk annonsörs räkning har på detta område skapats kon­

kurrensneutralitet i beskattningen. Dubbelbeskattningseffekter undanröjs

för inhemska och utländska varor som konkurrerar på den svenska mark­

naden. Det är viktigt, att denna neutralitet i beskattningen blir tillgodosedd

även på andra områden. Förhållanden liknande dem, som föranlett det sär­

skilda undantaget från skatt på annonser, föreligger i fråga om annan re­

klam än annonsreklam. Jag föreslår därför att undantaget utvidgas till

att gälla även annan reklam för skattepliktiga varor och tjänster, som

utförs för utländsk uppdragsgivares räkning. Undantaget bör gälla full­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

26

Departementschefen. För mervärdeskatten gäller liksom för den allmänna

varuskatten att skatteeffekten kan bli en annan om någon som ej är skatt­

skyldig själv utför skattepliktiga prestationer än om utomstående företag an­

litas härför. I förra fallet träffar skatten det material och andra anskaff­

ningar som behövs för prestationernas utförande men inte arbetskostnader­

na. I det senare fallet träffar skatten de betingade vederlagen, dvs. inklusive

ersättningen för arbetskostnaderna, men mot detta står att all ingående skatt

omfattas av avdragsrätten.

Vad nu sagts följer av skattens konstruktion och gäller generellt. Man har

därför att räkna med att likartade förhållanden, som föranlett yrkandena

om undantag från datatjänster, föreligger på andra områden. Ett undantag

i dessa fall skulle därför kunna åberopas för ytterligare undantag. Jag är inte

heller övertygad om att skillnaden i skatteeffekt är sådan, att den klart

favoriserar databehandling i egen regi. Man bör beakta, vilket även kommit

till uttryck i framställningen från försäkringsföretagens riksförbund, att de

dataföretag som skapats som gemensamma serviceorgan har möjlighet att

utnyttja stordriftens fördelar för en rationell och konkurrenskraftig verk­

samhet. Med hänsyn härtill och till avdragsrättens betydelse för de särskilda

dataföretagen finner jag liksom utskottet att övervägande skäl talar mot de

yrkade undantagen. Jag anser mig därför inte f. n. böra föreslå någon änd­

ring av bestämmelserna på denna punkt.

I detta sammanhang vill jag i förtydligande syfte framhålla, att skatteplik­

ten för automatisk databehandling bör gälla även förmedling av sådant ar­

bete. Om således någon åtar sig ett uppdrag som avser automatisk databe­

handling, föreligger skatteplikt även om man för arbetets utförande anlitar

ett fristående dataföretag.

3. Transporttjänster. Enligt 10 § 6 MF föreligger skatteplikt för transport

av vara och förmedling av sådan tjänst. Från denna skatteplikt gäller vissa

i 11 § angivna undantag, bl. a. för direkta transporter till och från utlandet

(11 § 3). Som inledningsvis framhållits har vidare byggnadsentreprenader

och andra arbeten på byggnad eller fastighet inrymts under mervärdeskat­

ten. Skatteplikten på detta område omfattar dock inte rengöring eller ren­

hållning.

Viss oklarhet synes råda beträffande omfattningen av skattefriheten för

renhållning. Det har framhållits att gaturengöring, snöröjning, sophämtning

o. d. i hög grad består av eller är förenad med transporttjänst. Tillämpningen

av MF skulle därför, har det framhållits, försvåras väsentligt om inte trans­

porterna i dessa fall innefattas under begreppet renhållning.

Departementschefen. De framförda synpunkterna förtjänar enligt min

mening beaktande. Jag föreslår därför att 11 § 3 kompletteras med bestäm­

melser om att undantag från skatteplikt gäller för transport i samband med

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

28

att annan form av ytbeläggning liksom jordbearbetning, sådd och skörd

utgör tjänster som omfattas av bestämmelserna i deras nuvarande utform­

ning. Men för att undanröja oklarhet har jag inget att erinra mot att 10 § 2

och 3 kompletteras i enlighet med motionsyrkandena.

Fråga har även uppkommit om skattens tillämpning på inseminering och

veterinärtjänster. Levande djur utgör vara i mervärdeskattehänseende och

man skulle mot denna bakgrund kunna anse att det här är fråga om skatte­

pliktiga leveranser och tjänster. För en sådan tolkning har också framhål­

lits att man därmed skulle undanröja dubbelbeskattningseffekter för jord­

bruket. Beträffande inseminering kan detta enligt min mening utgöra bä­

rande skäl för skatteplikt. Jag är mera tveksam om lika starka skäl förelig­

ger för skatteplikt för veterinärtjänster. Dessa bör kunna ställas utanför

mervärdeskatten utan att detta medför kumulativa skatteeffekter av be­

tydelse. Jag förordar därför att tjänster, som tillhandahålls av veterinär,

genom särskilt tillägg till 11 § undantas från skatteplikt. Seminverksamhet

anser jag däremot böra inrymmas under beskattningen. Detta kan emeller­

tid anses vara fallet redan på grundval av gällande bestämmelser och det bör

utan författningsändring kunna fastslås av riksskattenämnden, eventuellt

i form av en bindande förklaring.

Mervärdeskatt på begagnade personbilar

Liksom i fråga om den allmänna varuskatten utgår medvärdeskatt på så­

väl nya som begagnade varor. Ett särskilt undantag från allmän varuskatt

gäller dock för begagnade personbilar. Denna inskränkning i beskattningen

har inte getts formen av undantag från skatteplikt utan av frihet från skatt­

skyldighet för handeln med begagnade personbilar. Då sådana fordon där­

med utgör skattepliktiga varor utgår allmän varuskatt på t. ex. bilrepara­

tioner. Skattefriheten för begagnade personbilar tillkom under år 1960 efter

den allmänna varuskattens införande. Den var motiverad av att en beskatt­

ning av den reguljära bilhandelns försäljningar kunde förväntas leda till

inte endast en ökad privatför sälj ning utan också en ökad svårkontrollerbar

försäljning utanför den seriösa bilhandeln. För att kompensera inkomst­

bortfallet vid frihet från allmän varuskatt för handeln med begagnade per­

sonbilar höjdes samtidigt den s. k. bilaccisen.

I mervärdeskattepropositionen föreslogs att mervärdeskatten skulle om­

fatta även de begagnade personbilarna. Med hänsyn till de marknadsförhål­

landen, som motiverat undantaget från allmän varuskatt, föreslogs dock att

skatt skulle utgå på endast 60 % av beskattningsvärdet, dvs. priset inklusive

skatt. Denna reduceringsregel skulle enligt förslaget gälla även för byggna­

der och monteringsfärdiga hus samt för servering, rumsuthyrning, bygg-

nadsentreprenader och andra arbeten på fastighet. För väg- och gatuarbeten

och vissa andra liknande arbeten m. m. föreslogs dock att skatt skulle utgå

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

30

skattskyldighet för allmän varuskatt som gäller för handeln med begagnade

personbilar och därmed likställda bilar överförs på mervärdeskatten. Jag

har också kommit till den slutsatsen att det är på detta sätt som mervärde­

skattefrågan bör lösas. Bilbranschen är av samma uppfattning. All försälj­

ning av begagnade personbilar bör således vara fri från mervärdeskatt. Om

emellertid sådan bil före försäljningen repareras eller upprustas genom säl­

jarens försorg bör skatt utgå på vad som därvid nedlagts på bilen. Anlitar

säljaren annan företagare för sådant arbete bör han därför inte ha rätt till

avdrag för den ingående skatt som debiterats för arbetet. Utför säljaren ar­

betet själv i en av honom bedriven verkstadsrörelse, som ingår i verksam­

heten, bör skatt utgå på värdet av det material som tillförts bilen. Denna

skatt får redovisas enligt reglerna om skattepliktigt uttag av vara ur rörelse.

Omfattar verksamheten enbart försäljning av begagnade personbilar blir hela

omsättningen skattefri och därmed bör ingen avdragsrätt för ingående skatt

föreligga.

Jag föreslår ändring av bestämmelserna rörande mervärdskattens till-

lämpning på handeln med begagnade personbilar i enlighet med det nu an­

förda. Detta medför ett inkomstbortfall av uppskattningsvis 100 milj. kr.

för år räknat. För att i erforderlig utsträckning kompensera detta bortfall

bör en höjning ske av skattesatserna för bilaccisen, som kan beräknas ge en

intäktsökning av ca 80 milj. kr. Jag kommer senare att föreslå, att proposi­

tion om sådan ändring av bilaccisen skall avges till riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Beskattningsvärde in. m.

Liksom i fråga om den allmänna varuskatten ingår skattens belopp i be­

skattningsvärdet för mervärdeskatten. Enligt anvisningarna till 14 § MF

utgörs detta värde vid kontantaffärer av det vederlag inklusive skatt som

kunden betalar. Vid kreditaffärer gäller som beskattningsvärde det pris in­

klusive skatt som överenskoinmits vid avtalets ingående enligt då utfärdad

faktura eller annan handling. Vid beräkning av beskattningsvärde eller

skattepliktig omsättning får avdrag ej göras för s. k. villkorliga rabatter, dvs.

sådana rabatter som utgår om man betalar inom viss tid. Beträffande andra

rabatter, t. ex. bonus, årsomsättningsrabatt eller kvantitetsrabatt som läm­

nas i efterhand, gäller att avdrag för den lämnade rabattförmånen får gö­

ras i mervärdeskatteredovisningen när förmånen lämnas under förutsätt­

ning att kreditnota utfärdas. Gäller förmånen leveranser eller motsvarande

som omfattas av köparens rätt till avdrag för ingående skatt, skall köparen

korrigera sin mervärdeskatteredovisning om han tidigare gjort avdrag för

skatt enligt de fakturerade vederlagen.

I skrivelse till finansdepartementet framhåller Sveriges Järnhandlare för­

bund, att järnhandelns kunder i betydande omfattning utnyttjar möjlig­

heten att få kassarabatt. Risk föreligger att man därvid kommer att beräkna

32

och restaurantförbund framhålls, att redovisningen av mervärdeskatt för

hotellen och restaurangerna kompliceras av att omsättningsförhållandena

inom branschen är sådana att skattedebitering både med och utan reduce­

ring blir vanlig. För hotellen tillkommer dessutom viss skattefri omsättning.

Vidare måste uträkning och specificering av skatten ske under besvärli­

ga förhållanden. Huvudproblemet är hur man skall kunna upprätthålla de

krav som ställs på fakturering för gäster som betalar kontant och som har

rätt till avdrag för den erlagda skatten. Hotellräkningar utfärdas ofta under

svår tidspress och risk föreligger för att man skall få tillämpa någon form

av preliminär debitering, som måste kompletteras i efterhand. Beträffan­

de restaurangnotorna måste det ankomma på servitören att uträkna och an­

teckna skattebeloppen i samband med att notan färdigställs.

Enligt förbundets mening bör kravet på en beloppsmässig specificering

av skatten kunna utgå och ersättas med ett tilltryck på räkningen eller no­

tan vid det belopp som utgör beskattningsvärde, att häri ingår skatt med så

och så många procent. Vidare bör kravet på uppgift om kundens namn kun­

na slopas i fråga om kontanta restaurangnotor. Även med dessa förenklingar

bör kontrollsynpunkterna vara tillgodosedda.

Departementschefen. Även om jag har förståelse för de framförda syn­

punkterna ställer jag mig tveksam inför ett slopande av de allmänna kra­

ven på dokumentation i fråga om omsättning, som medför avdragsrätt för

ingående skatt. Särskilt i fråga om restaurangnotor för representation synes

det motiverat att uppgiftsskyldigheten upprätthålls. Det kan t. o. in. ifråga­

sättas om inte speciella krav borde ställas på dokumentation för att avdrags­

rätt skall föreligga för sådana utgifter. Även om det på fakturan anges vil­

ken skatteprocent som ingår i notans belopp föreligger enligt min mening

större risker för att felaktiga avdrag görs än om skattens belopp anges. Risk

föreligger för att avdrag görs med full i stället för reducerad skatt och att

även påförd serveringsavgift inräknas i det avdragsgrundande beloppet. Jag

är inte heller övertygad om att uträkningen och noteringen av skattens be­

lopp blir mycket besvärligare inom hotell- och restaurangbranschen än på

andra håll, t. ex. vid avdragsberättigande inköp i snabbköp och annan de­

taljhandel. Uppgift om kundens namn bör inte heller medföra större pro­

blem. Det bör ju vara i kundens intresse att lämna uppgiften för att få sin

avdragsrätt. Klart är emellertid, att den som utfärdar notan måste kunna

utgå från att riktig namnuppgift lämnats. Någon särskild kontroll härav

kan inte krävas.

Min uppfattning är därför att man i fråga om hotell- och restaurangtjäns­

ter bör tillämpa de allmänna reglerna om faktureringsskyldigheten. Jag

är emellertid beredd att pröva frågan på nytt om erfarenheterna ger klart

belägg för att det uppkommer praktiska olägenheter av en omfattning som

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1068

34

hållna upplagan och hans förfogande över denna. Som bestämmelserna ut­

formats skulle emellertid tryckeriet som ombesörjer framställningen och

kanske även distributionen av publikationen inte ha avdragsrätt för ingåen­

de skatt på material och annat för sitt arbete, eftersom detta ej avser skatte­

pliktig vara. Publikationen skulle därför, som utskottet påpekat, få en skat­

tebelastning som inte föreligger i varuskattehänseende. Jag föreslår därför

att 17 § kompletteras med bestämmelser, som undanröjer en skattebelast­

ning på leveranserna av upplagan från tryckeri. De nya bestämmelserna bör

gälla även leverans av personaltidning, program och katalog, som omfattas

av undantaget från skatteplikt enligt 8 § 7. Vissa andra ändringar i avdrags-

bestämmelserna föranleds av tidigare behandlade förslag.

Restavgift

Skatt som skall erläggas enligt deklaration för mervärdeskatt förfaller

enligt 42 § MF till betalning den dag då deklarationen senast skall lämnas.

Detta innebär enligt huvudregeln i 22 § MF att betalning skall ske senast

den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som de­

klarationen avser. Skatten anses då i princip fastställd enligt deklarationen

utan att särskilt beslut behöver meddelas. Om skatten fastställs på annat

sätt är den enligt 43 § förfallen till betalning inom tid som länsstyrelsen be­

stämmer.

Enligt 47 § första stycket skall restavgift utgå så snart skatten inte betalas

i behörig tid. Länsstyrelsen kan emellertid enligt samma paragraf medge

befrielse från restavgift när särskilda omständigheter motiverar en sådan

åtgärd. Vidare kan länsstyrelsen enligt 45 § i vissa fall medge anstånd med

betalning av den skatt som förfaller till betalning närmast efter det ansökan

om anstånd gjorts.

Bevillningsutskottet konstaterar i sitt betänkande, att bestämmelserna om

restavgift innebär en väsentlig skärpning i förhållande till nu gällande be­

stämmelser. Utskottet biträder visserligen i princip uppfattningen att rest­

avgift bör utgå så snart skatten inte betalas i föreskriven ordning. Det fram­

står dock som obilligt att ta ut restavgift när anstånd beviljats enligt 45 §

MF. Enligt utskottets mening bör restavgift inte utgå i sådant fall. Vidare

framhåller utskottet att skattskyldig som betalar skatt inom tid som läns­

styrelsen fastställt enligt 43 § har anledning anse att betalningen skett i be­

hörig ordning. Om så ej skall anses vara fallet krävs ett förtydligande av för­

fattningstexten. Utskottet förordar att även dessa frågor omfattas av den be­

gärda översynen.

Departementschefen. Det kan finnas fog för uppfattningen att bestämmel­

serna i 47 § MF är ägnade att framkalla tveksamhet hos den skattskyldige

beträffande frågan om restavgift. För att entydigt slå fast att restavgift skall

utgå så snart skatten i sin helhet inte betalas senast den dag då deklaratio­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

för, att återbetalning av överskjutande mervärdeskatt skall ske även om den

skattskyldige häftar i skuld till det allmänna för annan skatt eller allmän

avgift. Någon kvittning i sådana fall bör inte få ske. Som följd härav bör ej

heller indrivningsåtgärd kunna vidtas mot överskjutande ingående skatt

förrän återbetalning skett. Ett sådant förbud mot indrivning bör dock en­

ligt min mening sammankopplas med förbud för skattskyldig att överlåta

sin skattefordran.

Vad nu sagts påkallar ändring av 49 § MF.

Allmänt ombud

I 50 § MF föreskrivs att allmänt ombud skall finnas vid länsstyrelse. Om­

budet skall föra det allmännas talan i mål och ärenden på vilka förordning­

en äger tillämpning. Närmare föreskrifter om allmänt ombud skall enligt

paragrafen meddelas av Kungl. Maj :t.

Av bevillningsutskottets betänkande framgår bl. a. att utskottet ställer sig

tveksamt till frågan om det behövs bestämmelser om allmänt ombud i MF.

Utskottet ifrågasätter att bestämmelser i stället införs i länsstyrelseinstruk­

tionen om utseende av rättegångsombud. På så sätt skulle någon förväxling

inte behöva uppkomma med andra ombudsfunktioner på beskattningsområ-

det, exempelvis med det allmänna ombudet enligt förordningen den 3 april

1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Departementschefen. I likhet med utskottet finner jag det angeläget att

bestämmelserna om allmänt ombud för mervärdeskatten utformas så, att

oklarhet beträffande ombudets funktioner inte skall behöva föreligga.

Enligt min mening bör det allmänna ombudet i skatteprocess hos pröv-

ningsnämnd eller skattedomstol inta samma ställning som en taxerings-

intendent. Detta betyder att ombudet i första hand får ses som företrädare

för de fiskala intressena. En taxeringsintendent har emellertid rätt att föra

talan även till den skattskyldiges förmån. Liknande rätt bör tillkomma även

det allmänna ombudet för mervärdeskatten.

Praktiska skäl talar för att man till sådant allmänt ombud utser en per­

son med nära anknytning till länsstyrelsen. I första hand bör en lämplig be­

fattningshavare vid länsstyrelsen komma i fråga. Denne får självfallet inte

vara knuten till mervärdeskattekontoret. Det är f. n. svårt att bedöma den

omfattning som ombudets verksamhet kommer att få. Jag föreslår därför att

verksamheten tills vidare utövas som ett uppdrag vid sidan av tjänsten.

Liksom i fråga om allmänt ombud enligt uppbördsförordningen bör Kungl.

Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, utse allmänt ombud

för mervärdeskattemål. Enligt min mening bör länsstyrelserna kunna an­

förtros denna uppgift.

Länsstyrelseinstruktionen synes med den lösning jag här förordar inte

böra ifrågakomma för bestämmelser om allmänt ombud. Närmast till hands

38

stycket förordningen. De förhållandevis grova brott det här gäller motiverar

en sådan ordning. Mitt förslag i denna del innebär ändring av 68 § andra

stycket förordningen.

Vidare föreslår jag att bestämmelserna om vite förtydligas genom ändring

av 69 §. Innebörden är att chefen för mervärdeskattekontoret skall göra

anmälan som avses i 124 § taxeringsförordningen. Vidare skall allmänt om­

bud kunna föra talan liksom förste taxeringsintendenten enligt 125 § taxe­

ringsförordningen.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Övergångsbestämmelserna

Mervärdeskatten ersätter den allmänna varuskatten vid årsskiftet 1968/69.

Införandet av mervärdeskatten regleras av bestämmelserna i punkt 2 av

övergångsbestämmelserna till MF. De i denna punkt intagna bestämmelser­

na går ut på, att som omsättning i mervärdeskattehänseende anses alla lik­

vider som inflyter efter årsskiftet 1968/69, dvs. även om leveransen eller

tillhandahållandet skett dessförinnan. Detta betyder att mervärdeskatt i

stället för allmän varuskatt skall utgå om skatt enligt varuskatteförordning-

en skulle ha utgått om denna förordning alltjämt varit i kraft. Men dess­

utom innebär bestämmelserna att mervärdeskatt skall utgå för likvider efter

utgången av 1968 för sådant tillhandahållande dessförinnan som inte om­

fattats av den allmänna varuskatten men som inrymts under mervärdeskat­

ten, t. ex. leveranser av omsättningsvaror från skattskyldig i ett led till

skattskyldig i efterföljande led.

I skrivelse till finansdepartementet framhåller Sveriges grossistförbund,

att en beskattning av leveranser som fullgjorts före den 1 januari 1969

skulle medföra ett betydande och kostsamt merarbete för företagen. En sär­

skild skattefakturering skulle få ske i betydande utsträckning. Denna skulle

för producenter och grossister väsentligen komma att avse skatt, som kö­

paren skulle ha rätt att dra av i sin mervärdeskatteredovisning. En beskatt­

ning i dessa fall skulle därför inte medföra någon skatteintäkt för staten

och framstår därför som onödig. Förbundet hemställer om sådan ändring

av övergångsbestämmelserna, att skatt inte skall utgå på likvider efter års­

skiftet 1968/69 för leveranser som företag i grossistledet eller tidigare led

fullgjort dessförinnan till någon som inte är konsument.

Liknande synpunkter har framförts av andra företrädare för näringslivet.

Därvid har ifrågasatts om inte mervärdeskatten generellt borde anknytas

till skattepliktiga leveranser och motsvarande som sker efter årsskiftet

1968/69 när inte fråga är om omsättning för vilken mervärdeskatten av­

löser en beskattning enligt varuskatteförordningen.

Det har också framhållits att övergången till mervärdeskatt i vissa fall

skulle missgynna företag som redovisar allmän varuskatt på grundval av

uppkomna fordringar (bokföringsmässig redovisning) och inte enligt in­

flutna likvider. I det senare fallet blir likvider efter årsskiftet 1968/69 be­