2

Vid röstning med valsedelsförsändelse skall innerkuverten för de olika

valen läggas in i ett gemensamt ytterkuvert. Samma slag av ytterkuvert

skall användas både vid äkta makes röstning och vid sjukas m. fl. röstning.

Även vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg

skall användas gemensamt ytterkuvert. Detta är konstruerat som ett föns­

terkuvert, vari läggs, förutom valkuverten för de olika valen, väljarens röst­

kort. Röstkortet placeras närmast ytterku ver tets fönster, så att dess upp­

gifter kan läsas genom fönstret. Väljaren kan därigenom befrias från att

fylla i ytterkuvertet med motsvarande uppgifter.

Vidare föreslås villkoren för att få poströsta uppmjukade. Var och en,

som är förhindrad att rösta i vallokal på valdagen, skall få rösta på post­

anstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg.

Möjligheterna till fartygsröstning föreslås vidgade. Sådan röstning skall

i princip kunna anordnas på varje fartyg som går i utrikes fart. Röstmot­

tagning på fartyg skall få börja redan 45 dagar före valdagen.

Förenklingar föreslås också i reglerna om valsedels ogiltighet. Enligt för­

slaget slopas kravet på att valsedel skall innehålla giltigt namn för att god­

kännas.

Länsstyrelserna föreslås skola få börja röstsammanräkningen så snart

det är praktiskt möjligt och inte som nu behöva vänta därmed till åttonde

dagen efter valdagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ställas. Utses ny valnämnd under an­

nat år än nu sagts, skall valet avse

allenast den tid, som återstår av lö­

pande treårsperiod. Det åligger kom­

munalfullmäktiges och i stad stads­

fullmäktiges ordförande att ofördröj-

ligen om valet underrätta valnämn­

dens ordförande samt utan lösen låta

tillställa en var av de valda ledamö­

terna och suppleanterna i valnämn­

den ett utdrag av protokollet, i vad

dem rörer. Om de personers namn

och bostad, söm blivit till ordförande

och suppleant för honom utsedda, lå­

ter Konungens befallningshavande i

länskungörelserna årligen meddela

underrättelse.

Är kommun indelad i valdistrikt,

utser valnämnden för varje valdi­

strikt

tre eller flera

personer att som

nämndens deputerade vara valförrät-

tare i distriktet. Valnämnden förord­

nar en av dem att vara ordförande

och

utser en a.tt föra protokollet över

valförrättningen.

38

Allmän röstlängd----------- löpande

Närmare föreskrifter i avsééndé å

röstlängdens upprättande, så ock om

skyldighet för vederbörande myndig­

heter att lämna erforderliga uppgif­

ter till införande i längden meddelas

av

Konungen.

39

Senast den 30 juni skall allmän

röstlängd vara avsänd eller avläm-

valnämnd under annat ar an nu

sagts, skall valet avse allenast den

tid, som återstår av löpande treårs­

period. Det åligger kommunalfull­

mäktiges och i stad stadsfullmäkti­

ges ordförande att ofördröjligen om

valet underrätta valnämndens ord­

förande samt utan lösen låta tillstäl­

la en var av de valda ledamöterna

och suppleanterna i valnämnden ett

utdrag av protokollet, i vad dem rö­

rer. Om de personers namn och bo­

stad, som blivit till ordförande och

suppleant för honom utsedda, låter

Konungens befallningshavande i

länskungörelserna årligen meddela

underrättelse.

Är kommun indelad i valdistrikt,

utser valnämnden för varje valdi­

strikt

minst fyra

personer att som

nämndens deputerade vara valförrät-

tare i distriktet. Valnämnden förord­

nar en av dem att vara ordförande

och en att

vara ersättare för ordfö­

randen.

När val förrättas av deputerade

skola minst tre av dem, däribland

ordföranden eller hans ersättare,

vara närvarande.

§•

kalenderår.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstlängdens upprättande, så ock om

skyldighet för vederbörande myn­

digheter att lämna erforderliga upp­

gifter till införande i längden med­

delas av

centrala valmyndigheten.

§•

Allmän röstlängd skall vara fram­

lagd för granskning hos lokala skat-

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

ken anmärkning mot allmän röst­

längd för att upptagas till prövning

bör, jämlikt 42 § här nedan, vara till

valnämndens ordförande inlämnad,

samt tid och ställe för prövning en­

ligt 45 § av sålunda gjorda anmärk­

ningar.

41

Kungörelse varom i 40 § förmäles

skall anslås på kommunens anslags­

tavla och, där så kan ske, i ortstid­

ningar införas.

Underrättelse jämlikt 40 § skall

avfattas enligt av Konungen fast­

ställt formulär.

42

Vill någon, vilken rösträtt enligt

längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon, att an­

nan icke må vara däri upptagen så­

som röstberättigad, äger han att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill åbe­

ropa, ingiva till

valnämndens ordfö­

rande

sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter angående an­

märknings framställande må med­

delas av

Konungen.

(Föreslagen lydelse)

§•

Under år då ordinarie val till riks­

dagen skall förrättas skall lokala

skattemyndigheten, så snart allmän

röstlängd upprättats, tillställa var

och en som antecknats i röstlängden

som icke röstberättigad underrättel­

se därom och om skälen därtill. Un­

derrättelsen skall vidare innehålla

uppgift om tiden och sättet för fram­

ställande av anmärkning mot läng­

den samt om tiden och platsen för

prövning av anmärkningar. Under­

rättelse skall avfattas enligt formu­

lär som centrala valmyndigheten

fastställer.

Har den som antecknats som icke

röstberättigad ej känd adress i riket,

behöver underrättelse ej sändas till

honom.

§•

Vill någon, vilken rösträtt enligt

längden ej tillkommer, för sig påstå

sådan rätt, eller anser någon, att an­

nan icke må vara däri upptagen så­

som röstberättigad, äger han att sina

anmärkningar, skriftligen avfattade

och åtföljda av de bevis han vill åbe­

ropa, ingiva till

Konungens befall-

ningshavande

sist den 18 juli.

Närmare föreskrifter angående an­

märknings framställande må med­

delas av

centrala valmyndigheten.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse

)

därom av valnämndens ordförande ten förser de röstlängder, mot vilka

tecknat å längden.

anmärkning ej framställts inom fö­

reskriven tid, med intyg härom.

46

1. Vill någon klaga över beslut,

som i

45

§ sägs, göre härom anmä­

lan hos valnämndens ordförande ge­

nast eller sist å tredje dagen från den

dag, då beslutet avkunnades, och in-

give sina besvär till Konungens be­

fallning shavande sist å tionde dagen

från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordfö­

rande att, då anmälan om besvär

sker, därom göra anteckning vid be­

slutet å anmärknings skrift en samt

att, sedan den för anmälan bestämda

Hd utlupit, ofördröjligen insända till

Konungens befallningshavande ut­

drag av röstlängden i de delar, som

angå besvär, varom anmälan skett,

ävensom handlingarna rörande dessa

besvär.

2. Avse besvären annan än klagan­

den, skola de ingivas i två exemplar;

och vare i sådant fall klaganden skyl­

dig att genast åter uttaga det ena

exemplaret av de ingivna besvärs-

liandlingarna och låta det tillställas

den, som besvären avse, samt inom

den tid av minst två, högst tio dagar,

som Konungens befallningshavande

efter omständigheterna i varje sär­

skilt fält bestämmer, till Konungens

befallningshavande inkomma med

bevis om dagen för delgivningen.

Mot Konungens befallningshavan-

des beslut över anmärkning mot all­

män röstlängd må talan föras endast

i samband med besvär över val vid

vilket beslutet länt till efterrättelse.

51 §.

Ej må vid klagan över beslut i frå- Ej må vid klagan över beslut i

ga om anmärkning mot allmän röst- fråga om anmärkning mot allmän

längd andra bevis gälla än de, som röstlängd andra bevis gälla än de,

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse

)

Röstkort må upprättas gemensamt

för riksdagsmannaval och kommu­

nalval. Är väljaren icke röstberätti­

gad vid samtliga val, skall förhållan­

det tydligt angivas å kortet.

Röstkorten skola------------------------

Då annat val till riksdagen än i

första stycket sägs skall förrättas el­

ler då röstkort förkommit, icke ut­

sänts eller ej kommit den röstberät­

tigade till handa, äger röstberättigad

efter därom gjord framställning er­

hålla röstkort. Röstberättigad, som

avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, in­

nan röstkorten blivit på sätt ovan i

andra stycket sägs översända till de

röstberättigade, efter framställning

erhålla röstkort.

Framställning om----------- till hon

Röstkort må ej utlämnas

före det

röstlängden blivit, på sätt i 45

§

sista

stycket eller 53 f § sista stycket sägs,

underskriven av valnämnden eller

Konungens befallningshavande,

ej

heller senare än dagen före valdagen.

Röstkort som utfärdats för visst val

må användas vid val, som hålles där­

efter, såframt röstlängden alltjämt

länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas av

Konungen.

(Föreslagen lydelse

)

av Konungens befallningshavande.

Röstkort må upprättas gemensamt

för riksdagsmannaval och kommu­

nalval. Är väljaren icke röstberätti­

gad vid samtliga val, skall förhållan­

det tydligt angivas å kortet,

röstberättigade.

Då annat val till riksdagen än i

första stycket sägs skall förrättas el­

ler då röstkort förkommit, icke ut­

sänts eller ej kommit den röstberät­

tigade till handa, äger röstberättigad

efter därom gjord framställning er­

hålla röstkort. Röstberättigad, som

för röstning på postanstalt, hos ut­

landsmyndighet eller på fartyg be­

höver erhålla sitt röstkort innan

röstkorten blivit översända till de

röstberättigade enligt andra stycket,

äger efter framställning utfå sitt

röstkort dessförinnan,

a.

Röstkort må ej utlämnas

innan

den röstlängd som skall gälla vid va­

let blivit underskriven av Kon­

ungens befallningshavande eller för­

sedd med intyg av lokala skattemyn­

digheten och

ej heller senare än da­

gen före valdagen. Röstkort som ut­

färdats för visst val må användas

vid val, som hålles därefter, såframt

röstlängden alltjämt länder till ef­

terrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas

av

centrala valmyndigheten.

56 §.

1. Då val-------------------------------------- valbara personer.

2. Anmälan skall------- -— —---------------------anmäla honom.

Giver anmälan------- --------- ----------- -—--— anmälan skett.

Senast å------------------— ---------------- intyg ingivas.

3. Sedan den------- ------------------------------- anses obefintligt.

14

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

git i valet. Därefter tillkännagives

röstlängden deltagit i valet. Därefter

såväl antalet valkuvert som antalet

tillkännagives såväl antalet valku-

nyssnämnda personer.

vert som antalet nyssnämnda perso­

ner.

3. Sedan dessa------- — —----------------------följande sätt.

a) Valkuverten öppnas ------------------------- å protokollet.

4. I protokollet------------—-------- gruppens sedlar inlagts.

5. Förrättningen skall — —------- ------— till riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

70 §.

1. Är någon på grund av vistelse å

annan ort inom riket förhindrad att

utöva sin rösträtt vid valförrättning­

en för det valdistrikt, där han är i

röstlängden uppförd, må han å val­

dagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å postanstalt. Den som vårdas

eller tjänstgör å sådan sjukvårdsan-

stalt eller anstalt som förvaltas av

kriminalvårdsstyrelsen, vid vilken

postanstalt finnes inrättad, må å val­

dagen där avlämna valsedel, som

nyss sagts, ändock att anstalten är

belägen å den ort, där han är i röst­

längden uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röst­

berättigad kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberät­

tigad, vilken utövar militärtjänst el­

ler fullgör vapenfri tjänst i stället

för värnpliktstjänstgöring eller till­

hör besättning eller annan personal

å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägs­

företag eller vid post-, tull- eller lots-

verket, till följd av tjänstens utöv­

ning icke kan utöva sin rösträtt å

valdagen, må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, av­

seende valet i den valkrets där han

Röstberättigad, som på grund av

vistelse utom riket eller på annan

ort inom riket eller av annat skäl

är förhindrad att rösta på valdagen

i vallokalen för det valdistrikt där

han är uppförd i röstlängd, får rösta

på postanstalt inom riket, hos svensk

utlandsmyndighet eller på svenskt

fartyg i utrikes fart. Röstning på far­

tyg anordnas endast när val till riks­

dagen förrättas i hela riket.

Centrala valmyndigheten bestäm­

mer hos vilka svenska utlandsmyn­

digheter och, efter framställning, på

vilka svenska fartyg i utrikes fart

som röstmottagning skall anordnas.

Centrala valmyndigheten meddelar

närmare bestämmelser om framställ­

ning som nyss nämnts.

Rätt att rösta på fartyg tillkommer

endast den som tillhör fartygets be­

sättning eller annan personal på far­

tyget eller som är passagerare på far­

tyget.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr HS år 1969

(Nuvarande lydelse)

insändas till

Konungens befallnings-

havande i Stockholms län

eller över­

sändas till svensk utlandsmyndighet

för vidarebefordran till

Konungens

befallningshavande i Stockholms län.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å val­

dag dock minst en timme före kloc­

kan elva förmiddagen och en timme

efter klockan ett eftermiddagen.

Där

särskilda skäl därtill åro, må Kon­

ungen begränsa tiden för röstmot­

tagning å valdagen till den tid post­

anstalt hålles öppen för allmänheten,

dock minst en timme.

(Föreslagen lydelse

)

och med trettionde dagen och röst­

mottagning på fartyg från och med

fyrtiofemte dagen före valdagen

till

dess avgivna valsedlar, enligt vad i

75 § sägs, skola insändas till

centrala

valmyndigheten

eller översändas till

svensk utlandsmyndighet för vidare­

befordran till

centrala valmyndighe­

ten.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å val­

dag dock minst en timme före kloc­

kan elva förmiddagen och en timme

efter klockan ett eftermiddagen.

In­

rättas med anledning av valet post­

anstalt vid sjukhus, ålderdomshem,

fångvårdsanstalt eller liknande vård­

inrättning eller vårdanstalt, äger

röstmottagning där rum på tid som

postverket bestämmer efter samråd

med vårdinrättningens eller vårdan­

staltens ledning. Sådan postanstalt

får inrättas för röstmottagning på

valdagen eller, om särskilda skäl fö­

religga, för röstmottagning på dag

före valdagen, dock tidigast sjunde

dagen före valdagen.

Finnas inom en ort flera postan­

stalter, får centrala valmyndigheten

på förslag av postverket bestämma

att röstmottagning skall äga rum en­

dast på någon eller några av dessa.

sina valsedlar.

väljande tillåtas,

lag.

till kännedom,

ombordvarandes kännedom.

De väljare,----------------

Ej må----------- - —-----

Ä postanstalt------- —

— denna

Där röstmottagning skall äga rum hos

Där röstmottagning skall äga rum å —

73 §.

Vid röstningen -------- -—

Väljaren skall med —

96 §.

---- i riket.

18

Kungl. May.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

fallningshavande, som skall verk­

ställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

Konungens befallningshavande i

Stockholms län;

dock må röstmotta­

gare å fartyg i stället översända ku­

verten till svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet,

som

Konungen

bestämmer, för vida­

rebefordran till

Konungens befall­

ningshavande i Stockholms län.

Yt-

terkuverten skola vara inlagda i om­

slag och skall, där ytterkuverten sän­

das med post, försändelsen anordnas

som värdepost. översändandet skall

ske i så god tid, att kuverten kunna

beräknas vara

Konungens befall­

ningshavande i Stockholms län

till

handa sist å

fjärde dagen efter

val­

dagen.

Ytterkuvert, som från röstmotta­

gare utom riket inkommit till

Kon­

ungens befallningshavande i Stock­

holms län,

skall införas i särskild

förteckning samt,

där väljaren till­

hör valkrets, för vilken annan än

Konungens befallningshavande i

Stockholms län har afl verkställa

röstsammanräkning,

snarast möjligt

med posten vidarebefordras till den

Konungens befallningshavande, som

skall verkställa röstsammanräkning­

en.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

(Föreslagen lydelse

)

som skall verkställa röstsammanräk­

ningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

centrala valmyndigheten;

dock må

röstmottagare å fartyg i stället över­

sända kuverten till svensk beskick­

ning eller annan svensk utlandsmyn­

dighet, som

centrala valmyndigheten

bestämmer, för vidarebefordran till

centrala valmyndigheten.

Ytterku­

verten skola vara inlagda i omslag

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas som

värdepost. Översändandet skall ske i

så god tid, att kuverten kunna beräk­

nas vara

centrala valmyndigheten

till

handa sist

klockan tolv dagen före

valdagen.

Ytterkuvert, som från röstmotta­

gare utom riket inkommit till

cen­

trala valmyndigheten,

skall införas i

särskild förteckning samt snarast

möjligt med posten vidarebefordras

till den Konungens befallningshavan­

de, som skall verkställa röstsamman­

räkningen.

inkommit------------under lås.

76

§.

Sammanräkning av avgivna röster

verkställes av Konungens befall­

ningshavande för varje valkrets å tid

och ställe, som Konungens befall­

ningshavande bestämmer. Samman-

Sammanräkning av avgivna röster

verkställes av Konungens befall­

ningshavande för varje valkrets å tid

och ställe, som Konungens befall­

ningshavande bestämmer. Samman-

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

96

Kuvert, varom förmäles i 60, 62, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskin­

ligt papper av

samma färg som val­

sedel för riksdagsmannavalet

samt,

vad varje särskilt slag angår, lika till

storlek och beskaffenhet. Kuverten

skola vara försedda med ändamåls-

beteckning enligt av

Konungen

fast­

ställda formulär. Kuverten skola till­

verkas endast genom statsverkets

försorg samt på dess bekostnad till­

handahållas valnämnden. Kuvert som

avses i 60, 62 och 73 §§ tillställas på

statsverkets bekostnad även röstmot­

tagare. I 62 och 63 §§ oinförmälda

kuvert ävensom ytterkuvert som av­

ses i 73 § skola på statsverkets bekost­

nad tillhandahållas jämväl i riksda­

gen representerat parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert

och ytterkuvert som avses i 73 § sko­

la i god tid före valet finnas tillgäng­

liga hos valnämnden ävensom hos

de tjänstemän eller andra personer,

åt vilka valnämnden uppdrager att i

sådant hänseende tillhandagå väljar­

na. Nyssnämnda ytterkuvert skola

inom samma tid härjämte finnas till­

gängliga å postanstalt samt hos

svensk beskickning eller annan

svensk utlandsmyndighet, som

Kon­

ungen

bestämmer, eller å svenskt

fartyg, där röstmottagning äger rum.

Det åligger------------------------------- - -

Blanketter till------------—--------- till

§•

Kuvert, varom förmäles i 60, 62,

63 och 73 §§, skola vara av ogenom­

skinligt papper samt, vad varje sär­

skilt slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av

centrala valmyndigheten

fastställda formulär. Kuverten skola

tillverkas endast genom statsverkets

försorg samt på dess bekostnad till­

handahållas valnämnden. Kuvert

som avses i 60, 62 och 73 §§ tillställas

på statsverkets bekostnad även röst-

mottagare. I 62 och 63 §§ omförmäl-

da kuvert ävensom ytterkuvert som

avses i 73 § skola på statsverkets be­

kostnad tillhandahållas jämväl i

riksdagen representerat parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert

och ytterkuvert som avses i 73 § sko­

la i god tid före valet finnas tillgäng­

liga hos valnämnden ävensom hos de

tjänstemän eller andra personer, åt

vilka valnämnden uppdrager att i så­

dant hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid härjämte finnas tillgäng­

liga å postanstalt samt hos svensk

beskickning eller annan svensk ut­

landsmyndighet, som

centrala val­

myndigheten

bestämmer, eller å

svenskt fartyg, där röstmottagning

äger rum.

- §§ sägs.

landahållas valnämnden.

(Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Före den 1 ja-

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Envar äger att under behörig till­

syn taga del av röstlängden ävensom

göra avskrift därav.

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om allmän röstlängds fram­

läggande till granskning och om

kungörelse därom, om underrättelse

till person, som i längden upptagits

såsom icke röstberättigad, om fram­

ställande av anmärkning mot läng­

den och om underrättelse till den,

mot vilkens rösträtt anmärkning

framställts, om prövning av sådan

anmärkning samt om längdens juste­

ring ävensom om klagan över

val­

nämndens

beslut skall äga motsva­

rande tillämpning beträffande röst­

längd, som avses i detta kapitel.

(Föreslagen lydelse)

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om allmän röstlängds fram­

läggande till granskning och om

kungörelse därom, om underrättelse

till person, som i längden upptagits

såsom icke röstberättigad, om fram­

ställande av anmärkning mot läng­

den och om underrättelse till den,

mot vilkens rösträtt anmärkning

framställts, om prövning av sådan

anmärkning samt om längdens jus­

tering ävensom om klagan över

läns­

styrelses

beslut skall äga motsvaran­

de tillämpning beträffande röst­

längd, som avses i detta kapitel.

11

§■

1 mom. Allmänna kommunal­

val skola förrättas, val av lands-

tingsmän, kommunalfull­

mäktige och stadsfullmäk­

tige samma dag som ordinarie val

till riksdagen äger rum samt

val

av municipalfullmäktige

första söndagen och

val av k y r k o-

fullmäktige tredj e söndagen i

oktober.

2 mom. Annat än----------------------

Beträffande församling----------------

Sådant val

av municipalfullmåk-

tige eller

av kyrkofullmäktige, som

avses i detta moment, må icke för­

rättas,

municipalfullmäktigval å

samma dag som landstingsmannaval

för samhället samt kyrkofullmåktig-

val

å dag, då val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige,

municipal­

fullmäktige

eller stadsfullmäktige

inom valdistriktet äger rum.

1 in o m. Allmänna kommunalval

skola förrättas, val av lands­

tingsmän, kommunalfull­

mäktige och stadsfullmäk­

tige samma dag som ordinarie val

till riksdagen äger rum samt val av

kyrkofullmäktige tredje

söndagen i oktober.

- av länsstyrelsen.

— -— är stadgat.

Sådant val av kyrkofullmäktige,

som avses i detta moment, må icke

förrättas å dag, då val av lands­

tingsmän, kommunalfullmäktige el­

ler stadsfullmäktige inom valdistrik­

tet äger rum.

Om valdag,-------------

underrätta postverket.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

posten tillställas den röstberättigade.

Möter för upprättande av röstkort

hinder, som icke omedelbart kan

delgivas sökanden, skall meddelan­

de med angivande av hindrets art

ofördröj ligen översändas till honom.

Röstkort må------------------------- före

4 mom. Närmare föreskrifter i

avseende å röstkortens upprättande

meddelas av

Konungen.

skall röstkortet med posten tillstäl­

las den röstberättigade. Möter för

upprättande av röstkort hinder, som

icke omedelbart kan delgivas sökan­

den, skall meddelande med angivan­

de av hindrets art ofördröj ligen över­

sändas till honom,

valdagen.

4 mom. Närmare föreskrifter i

avseende å röstkortens upprättande

meddelas av

centrala valmyndighe­

ten.

20

§.

1 in o in. När val---------------- —- — i ortstidningar.

I kungörelsen -—-------------------- utlandsmyndighet; samt

e) då fråga är om allmänt val, e) då fråga är om allmänt val,

erinran om rätt för väljare att i erinran om rätt för väljare att i

vissa fall utöva rösträtt å svenskt vissa fall utöva rösträtt å svenskt

fartyg

utom riket.

fartyg

i utrikes fart.

Förrättas flera------------------------- om valen.

22

§.

1 mom. Val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, stadsfull­

mäktige

eller municipalfullmäktige

skall pågå mellan klockan åtta och

elva förmiddagen, mellan klockan ett

och tre eftermiddagen samt mellan

klockan fem och nio eftermiddagen.

Där å-------------------------------------- tredje stycket.

Val av-------------------------------------- sju eftermiddagen

Vallokal och,-------------------------------------------äga rum.

1 mom. Val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige

eller

stads­

fullmäktige skall pågå mellan kloc­

kan åtta och elva förmiddagen, mel­

lan klockan ett och tre eftermidda­

gen samt mellan klockan fem och

nio eftermiddagen.

23

Val är------------—----------------- - — vitt papper.

Å valsedel----------------------------- - — — flera kandidater.

Partibeteckning bör----------- avser (valkretsbeteckning).

Valsedel bör------------------------------vilka åsyftas.

Är något------- -------------- — såsom obefintliga.

28

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

6 KAP.

6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel å postanstalt, be- avlämna valsedel på postanstalt, hos

skiekning, konsulat eller fartyg.

utlandsmyndighet eller på fartyg.

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 1 A8 år 1969

35

1 mom. Vid allmänt val av lands­

tingsman, kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket

Konungen förordnat att röstmottag­

ning å postanstalt skall äga rum å

valdagen, må röstberättigad som på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin röst­

rätt vid valförrättning för det valdi­

strikt, där han är uppförd i röstläng­

den, å valdagen avlämna valsedel å

postanstalt. Vid val som nu sagts må

den, som vårdas eller tjänstgör å så­

dan sjukvårdsanstalt eller anstalt

som förvaltas av kriminalvårdssty­

relsen, vid vilken postanstalt finnes

inrättad, å valdagen där avlämna

valsedel, ändock att anstalten är be­

lägen å den ort, där väljaren är upp­

förd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

avses i första stycket må röstberät­

tigad närmaste helgfria dag före val­

dagen avlämna valsedel å postan­

stalt, om det med skäl kan antagas

att den röstberättigade på grund av

vistelse å annan ort inom riket eller

på grund av vård eller tjänstgöring å

sjukvårdsanstalt eller anstalt som

förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen

är förhindrad att utöva sin rösträtt

å valdagen.

2 mom. Kan med skäl antagas,

att röstberättigad kommer att å val-

§■

Röstberättigad, som på grund av

vistelse utom riket eller på annan ort

inom riket eller av annat skäl är för­

hindrad att rösta på valdagen i val­

lokalen för det valdistrikt där han

är uppförd i röstlängd, får rösta på

postanstalt inom riket, hos svensk

utlandsmyndighet eller på svenskt

fartyg i utrikes fart. Röstning hos ut­

landsmyndighet eller på fartyg får

dock ske endast vid allmänt val av

landstingsmän, kommunalfullmäk­

tige och stadsfullmäktige, om ej cen­

trala valmyndigheten förordnar an­

nat.

Centrala valmyndigheten bestäm­

mer hos vilka svenska utlandsmyn­

digheter och, efter framställning, på

vilka svenska fartyg i utrikes fart

som röstmottagning skall anordnas.

Centrala valmyndigheten meddelar

närmare bestämmelser om sådan

framställning.

Rätt att rösta på fartyg tillkom­

mer endast den som tillhör fartygets

besättning eller annan personal på

fartyget eller som är passagerare på

fartyget.

30

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

rum å fartyget. Konungen meddelar

närmare bestämmelser om behörig­

het att göra sådan framställning och

om den ordning, vari framställning­

en skall ske.

4 m o m.

Valsedel som avlämnas

enligt 1—3 mom. skall avse valet i

den valkrets, där den röstberättiga­

de är upptagen i röstlängden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1969

37 §.

Röstmottagare är — —---------------

Röstmottagning skall äga rum

från och med trettionde dagen före

valdagen till och med valdagen

eller,

vid annat kommunalval än som av­

ses i 35 § 1 mom. första stycket,

när­

maste helgfria dag före valdagen.

Utom riket skall röstmottagning ej

i något fall äga rum längre än

till

dess avgivna valsedlar, enligt vad i

40 § sägs, skola insändas till

Kon­

ungens befallningshavande i Stock­

holms län

eller översändas till

svensk utlandsmyndighet för vidare­

befordran till

Konungens befall­

ningshavande i Stockholms län.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstal­

ten hålles öppen för allmänheten, å

valdag dock minst en timme före

klockan elva förmiddagen och en

timme efter klockan ett eftermidda­

gen.

Där särskilda skäl därtill äro,

må Konungen begränsa tiden för

röstmottagning å valdag till den tid

postanstalt hålles öppen för allmän­

heten, dock minst en timme.

ställe sätter.

Röstmottagning

på postanstalt

skall äga rum från och med trettion­

de dagen före valdagen till och med

valdagen.

Vid annat val än allmänt

val av landstingsman, kommunal­

fullmäktige och stadsfullmäktige,

skall dock röstmottagningen avslutas

närmaste helgfria dag före valdagen,

om ej centrala valmyndigheten för­

ordnar annat. Röstmottagning hos

utlandsmyndighet skall äga rum

från och med trettionde dagen och

röstmottagning på fartyg från och

med fyrtiofemte dagen före valdagen

till dess avgivna valsedlar, enligt vad

i 40 § sägs, skola insändas till

cen­

trala valmyndigheten

eller översän­

das till svensk utlandsmyndighet för

vidarebefordran till

centrala val­

myndigheten.

Röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å val­

dag dock minst en timme före kloc­

kan elva förmiddagen och en timme

efter klockan ett eftermiddagen.

In­

rättas med anledning av valet post­

anstalt vid sjukhus, ålderdomshem,

fångvårdsanstalt eller liknande vård­

inrättning eller vårdanstalt, äger

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

31

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

röstmottagning där rum på tid som

postverket bestämmer efter samråd

med vårdinrättningens eller vårdan­

staltens ledning. Sådan postanstalt

får inrättas för röstmottagning på

valdagen eller, om särskilda skäl fö­

religger, för röstmottagning på dag

före valdagen, dock tidigast sjunde

dagen före valdagen.

Finnas inom en ort flera postan­

stalter, får centrala valmyndigheten

på förslag av postverket bestämma

att röstmottagning skall äga rum en­

dast på någon eller några av dessa.

De väljare,------------------------- sina valsedlar.

Ej må-------------------------------------- väljande tillåtas.

Å postanstalt------------------------- denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum hos----------- till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum å------------ ombordvarandes kännedom.

38

Vid röstningen------------------------ - —

Väljaren skall med —------------------

Väljaren skall personligen instäl­

la sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort. I fall, där

röstkort enligt 36 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjö-

fartsbok. Väljaren avlämnar ytter-

kuvertet vederbörligen ifyllt, sedan

han å detsamma inför röstmottaga­

ren tecknat sitt namn.

Sker röstning­

en före valdagen, skall väljaren å

ytterkuvertet teckna uppgift röran­

de den omständighet, som för honom

enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2

eller 3 mom. kan medföra rätt till

sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behö­

rig ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är an-

----- 60 §.

---- — — och postadress.

Väljaren skall personligen instäl­

la sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort. I fall, där

röstkort enligt 36 § icke erfordras,

skall väljaren, om han icke innehar

röstkort, i stället uppvisa sin sjö-

fartsbok. Väljaren avlämnar ytter­

kuvertet vederbörligen ifyllt, sedan

han å detsamma inför röstmottaga­

ren tecknat sitt namn.

Finnes ytterkuvertet vara i behö­

rig ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är an-

32

Kungl. Maj.ts proposition nr U8 år 1969

(Nuvarande lydelse

)

nan än den röstkortet eller sjöfarts-

boken avser,

samt synes, där röst­

ningen sker före valdagen, den å ku­

vertet tecknade uppgiften om anled­

ningen härtill sannolik,

erhåller väl­

jaren av röstmottagaren ett valku­

vert, försett med valbeteckning för

det val röstningen avser.

Väljaren skall------------------------- till röstmottagaren

Är valkuvert-------------------- ---- för avlämnandet.

(Föreslagen lydelse

)

nan än den röstkortet eller sjöfarts­

boken avser, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert, försett

med valbeteckning för det val röst­

ningen avser.

I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt den myndig­

het, som enligt vad känt är skall

verkställa sammanräkning av de vid

valet avgivna rösterna, å en särskild

förteckning, vilken föres enligt av

Konungen

fastställt formulär.

I sammanhang härmed anteck­

nas väljarens namn samt den myn­

dighet, som enligt vad känt är skall

verkställa sammanräkning av de vid

valet avgivna rösterna, å en särskild

förteckning, vilken föres enligt av

centrala valmyndigheten

fastställt

formulär.

40 §.

Röstmottaaare inom----------- verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

Konungens befallning shav ande i

Stockholms län;

dock må röstmotta­

gare å fartyg i stället översända ku­

verten till svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet,

som

Konungen

bestämmer, för vida­

rebefordran till

Konungens befall-

ningshavande i Stockholms län.

Yt-

terkuverten skola vara inlagda i om­

slag och skall, där ytterkuverten

sändas med post, försändelsen an­

ordnas som värdepost. Översändan­

det skall ske i så god tid, att kuver­

ten kunna beräknas vara

Konungens

befallningshavande i Stockholms län

till handa sist

å fjärde dagen efter

valdagen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

centrala valmyndigheten;

dock må

röstmottagare å fartyg i stället över­

sända kuverten till svensk beskick­

ning eller annan svensk utlandsmyn­

dighet, som

centrala valmyndigheten

bestämmer, för vidarebefordran till

centrala valmyndigheten.

Ytterku­

verten skola vara inlagda i omslag

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas

som värdepost. Översändandet skall

ske i så god tid, att kuverten kunna

beräknas vara

centrala valmyndig­

heten

till handa sist

klockan tolv da­

gen före

valdagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

33

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

41

Ytterkuvert, som från röstmotta­

gare utom riket inkommit till

Kon­

ungens befallningshavande i Stock­

holms län,

skall införas i särskild

förteckning samt snarast möjligt

med posten vidarebefordras till den

myndighet,

som skall verkställa

röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som från röstmottagare

Ytterkuvert, som från röstmotta­

gare utom riket inkommit till

centra­

la valmyndigheten,

skall införas i

särskild förteckning samt snarast

möjligt med posten vidarebefordras

till den

länsstyrelse,

som skall verk­

ställa röstsammanräkningen.

inkommit

under lås.

43

Sammanräkning verkställes vid

offentlig förrättning, som skall på­

börjas så snart ske kan,

dock icke

förrän å åttonde dagen efter valda­

gen och ej heller förrän sammanräk­

ning av samtidigt förrättat val till

riksdagen avslutats.

Om förrättningen-------------------------

Det åligger länsstyrelsen att

i god

tid

före förrättningen tillse, att val­

protokoll, röstlängd och omslag, som

avses i 34 §, inkomma från samtliga

de valdistrikt, vilkas röster skola

sammanräknas, samt, där så ej sker,

från försumlig valförrättare inford­

ra vad som fattas. Länsstyrelsen

verkställer även förberedande

granskning av nämnda handlingar.

Befinnas dessa därvid icke vara i be­

hörigt skick, införskaffar länsstyrel­

sen, där så prövas nödigt, på lämp­

ligt sätt erforderliga upplysningar

rörande anledningen härtill.

§•

Sammanräkning verkställes vid

offentlig förrättning, som skall på­

börjas så snart ske kan.

Samman­

räkning av kommunalval får dock

icke medföra att sammanräkning av

samtidigt förrättat val till riksdagen

försenas.

i ortstidningar.

Det åligger länsstyrelsen att före

förrättningen tillse, att valprotokoll,

röstlängd och omslag, som avses i

34 §, inkomma från samtliga de val­

distrikt, vilkas röster skola samman­

räknas, samt, där så ej sker, från

försumlig valförrättare infordra vad

som fattas. Länsstyrelsen verkställer

även förberedande granskning av

nämnda handlingar. Befinnas dessa

därvid icke vara i behörigt skick, in­

förskaffar länsstyrelsen, där så prö­

vas nödigt, på lämpligt sätt erforder­

liga upplysningar rörande anledning­

en härtill.

47 a §.

Sedan val av fullmäktige

avslutats för kommun eller försam­

ling, där suppleanter för fullmäktige

skola finnas, skola suppleanter utses

3 —

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 148

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

48

2 mom. Hava vid valet lands-

tingsmän eller fullmäktige icke bli­

vit till föreskrivet antal utsedda, an-

ställes ofördröjligen nytt val för ut­

seende av det felande antalet

och,

vid val av landstingsmän, jämväl

av

suppleanter. Äro landstingsmän

men ej suppleanter valda till erfor­

derligt antal, skall vid valet bero.

49

1 m o m. Vid rösternas samman­

räknande användas blanketter och

föres protokoll i överensstämmelse

med formulär, som fastställts av

Konungen,

och i formulären givna

anvisningar.

sålunda, att för varje fullmäktig in­

om det parti för vilket han blivit vald,

företagas sammanräkningar till det

antal som motsvarar hälften av det

antal platser partiet erhållit. Utgör

hälften av nämnda antal ett brutet

tal, företagas i stället så många sam­

manräkningar som motsvara när­

mast högre hela tal. Har fullmäktig

fått sig tillerkänd plats från flera

partier, anses han vald för det parti,

från vilket plats först tilldelades ho­

nom.

Bestämmelserna i 47 § andra och

tredje styckena skola äga motsvaran­

de tillämpning i fråga om utseende

av suppleant för fullmäktig.

§•

2 mom. Hava vid valet lands­

tingsmän eller fullmäktige icke bli­

vit till föreskrivet antal utsedda, an-

ställes ofördröjligen nytt val för ut­

seende av det felande antalet. Vid

val av landstingsmän

och vid val av

fullmäktige i kommun eller försam­

ling, där suppleanter skola finnas,

utses i det nya valet

jämväl supplean­

ter. Äro landstingsmän

eller fullmäk­

tige

men ej suppleanter valda till er­

forderligt antal, skall vid valet bero.

s.

1 m o m. Vid rösternas samman­

räknande användas blanketter och

föres protokoll i överensstämmelse

med formulär, som fastställts

av

centrala valmyndigheten,

och i for­

mulären givna anvisningar.

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

oi

Efter röstsammanräkning för val av

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det läns­

styrelsen att översända avskrift av

protokollet över förrättningen till

kommunen eller församlingen samt

att utan avgift skyndsamt låta till­

ställa var och en fullmäktig ett ut­

drag av förrättningsprotokollet i vad

det rör honom.

landstingsman

------- -— den valde.

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det läns­

styrelsen att översända avskrift av

protokollet över förrättningen till

kommunen eller församlingen samt

att utan avgift skyndsamt låta till­

ställa var och en fullmäktig

och

suppleant

ett utdrag av förrättnings­

protokollet i vad det rör honom.

52

2 mom. Avgår fullmäktig

före den bestämda tjänstgöringsti­

dens utgång, skall på fullmäktiges

anmälan ny sammanräkning företa­

gas. Sammanräkningen verkställes

vid offentlig förrättning, som skall

påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det.

Den nya------- ----------------- hel rf

Röstvärdet skall,------- - -------- -—

Efter sammanräkningens —- — -

§•

2 mom. Avgår fullmäktig

i

kommun eller församling, där supp­

leanter för fullmäktige icke skola

finnas,

före den bestämda tjänstgö­

ringstidens utgång, skall på fullmäk­

tiges anmälan ny sammanräkning

företagas. Sammanräkningen verk­

ställes vid offentlig förrättning, som

skall påbörjas så snart omständig­

heterna medgiva det.

skiljer lotten,

under försegling.

3 mom. Avgår fullmäktig i kom­

mun eller församling, där supplean­

ter för fullmäktige skola finnas, före

den bestämda tjänstgöringstidens ut­

gång, inkallar länsstyrelsen på full­

mäktiges anmälan till ordinarie full­

mäktig den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ord­

ningen står i tur att inträda.

53 a §

Hava samtliga suppleanter för Hava samtliga suppleanter för

landstingsman inkallats till ordinarie landstingsman

eller för fullmäktig

landstingsmän

eller eljest avgått som inkallats till ordinarie

befattning

el-

suppleanter, skall på anmälan av ler eljest avgått som suppleanter,

landstingets förvaltningsutskott ny skall på anmälan av landstingets

36

Kungl. Maj:ts proposition nr lå8 år 1969

(Nuvarande lydelse)

sammanräkning företagas för utse­

ende av ytterligare en suppleant. För

sammanräkningen, som skall verk­

ställas vid offentlig förrättning och

påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det, skola

bestämmelserna

i

47

§

äga motsvarande tillämpning.

Finnes icke någon, som kan utses

till suppleant, skall därvid bero.

Efter sammanräkningens —----------

(Föreslagen lydelse)

förvaltningsutskott

eller kommu­

nens eller församlingens fullmäktige

ny sammanräkning företagas för ut­

seende av ytterligare en suppleant.

För sammanräkningen, som skall

verkställas vid offentlig förrättning

och påbörjas så snart omständighe­

terna medgiva det, skola,

i fråga om

suppleant för landstingsman

47

§

och i fråga om suppleant för full­

mäktig

47

a §

äga motsvarande till-

lämpning. Finnes icke någon, som

kan utses till suppleant, skall där­

vid bero.

ola vidtagas.

54

Vid sammanräkning, som avses i

52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres

protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av

Konung­

en,

och i formulären givna anvis­

ningar. Protokollet skall upptaga de

föreliggande omständigheterna samt

vem på grund därav skall inträda i

den avgångnes ställe. Valets utgång

kungöres omedelbart genom uppläs­

ning av nämnda protokoll. Med pro­

tokollets uppläsning är förrättningen

avslutad.

§•

Vid sammanräkning, som avses i

52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres

protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av

centrala

valmyndigheten,

och i formulären

givna anvisningar. Protokollet skall

upptaga de föreliggande omständig­

heterna samt vem på grund därav

skall inträda i den avgångnes ställe.

Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av nämnda proto­

koll. Med protokollets uppläsning är

förrättningen avslutad.

56 §.

År någon------------------------- och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget,

skall länsstyrelsen ofördröj ligen un­

derrättas därom. Länsstyrelsen vid­

tager, om icke i följd av besvären

över valet annan person förklarats

vara vald, för inkallande till ordina­

rie landstingsman av närmast i ord­

ningen varande suppleant eller för

förnyad sammanräkning den åtgärd,

Skiljes den valde från uppdraget,

skall länsstyrelsen ofördröj ligen un­

derrättas därom. Länsstyrelsen vid­

tager, om icke i följd av besvären

över valet annan person förklarats

vara vald, för inkallande till ordina­

rie landstingsman

eller fullmäktig

av närmast i ordningen varande

suppleant eller för förnyad i amman-

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8 år 1969

37

(Nuvarande lydelse)

som av beslutet över besvären må

föranledas. Har hela valet upphävts,

förordnar länsstyrelsen om ofördröj-

ligt företagande av nytt val för den

tid, som avsetts med det upphävda

valet, eller för den återstående delen

därav samt om tid och ställe för

valet.

(Föreslagen lydelse)

räkning den åtgärd, som av beslutet

över besvären må föranledas. Har

hela valet upphävts, förordnar läns­

styrelsen om ofördröjligt företagan­

de av nytt val för den tid, som av­

setts med det upphävda valet, eller

för den återstående delen därav samt

om tid och ställe för valet.

Vad i

ny röstsammanräkning.

60 §.

Kuvert, varom förmäles i 26, 28,

29 och 38 §§, skola vara av ogenom­

skinligt papper

av samma färg som

valsedel för valet i fråga

samt, vad

varje särskilt slag angår, lika till

storlek och beskaffenhet. Kuverten

skola vara försedda med ändamåls-

beteckning enligt av

Konungen

fast­

ställda formulär. Kuverten skola till­

verkas endast genom statsverkets

försorg.

I 26,----------

Kuvert, som

I 28-----------

Det åligger -

Kuvert, varom förmäles i 26, 28,

29 och 38 §§, skola vara av ogenom­

skinligt papper samt, vad varje sär­

skilt slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av

centrala valmyndigheten

fastställda formulär. Kuverten skola

tillverkas endast genom statsverkets

försorg.

mot ersättning.

---------- representerat parti.

----------- äger rum.

------- §§ sägs.

61 §.

I fråga om val av municipalfull­

mäktige skall vad i 59 och 60 §§ är

stadgat om kommun äga motsvaran­

de tillämpning å municip al samhäl­

let.

60 a § andra stycket äger mot­

svarande tillämpning på landstings­

kommun vid val av landstingsmän,

på municip al samhälle vid val av mu-

nicipalfullmäktige

och på försam­

ling vid val av kyrkofullmäktige.

60 a § andra stycket äger motsva­

rande tillämpning på landstingskom­

mun vid val av landstingsmän och

på församling vid val av kyrkofull­

mäktige.

38

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Före den 1 ja­

nuari 1971 skall de nya bestämmelserna dock tillämpas endast i fråga om

val för tid efter utgången av år 1970 eller, såvitt gäller stadsfullmäktige i

Stockholm, för tid från och med den 15 oktober 1970.

Bestämmelserna i denna lag om val av stadsfullmäktige och kommunal­

fullmäktige avser val av kommunfullmäktige från och med de allmänna

valen år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

39

Förslag

till

Lag

om de allmänna valen den 20 september 1970

Härigenom förordnas som följer.

Allmän bestämmelse

1

§

Vid valen den 20 september 1970 till riksdagen samt av landstingsmän

och kommunfullmäktige gäller denna lag i stället för vad som i motsva­

rande hänseenden gäller enligt lagen (1920: 796) om val till riksdagen och

kommunala vallagen (1930: 253).

Valsedlar

2

§

Till valsedlar skall användas särskilda blanketter, som tillhandahålles av

centrala valmyndigheten.

3 §

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen

skall användas gula, för val av landstingsmän blå och för val av kommun­

fullmäktige vita valsedlar.

⁴

§

På valsedel skall finnas partibeteckning.

Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkrets­

beteckning) och

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens yrke eller titel samt

hemvist.

5

§

Antalet kandidatnamn på valsedel får vara

vid val till riksdagen högst fyra utöver antalet fasta valkretsmandat i val­

kretsen,

vid val av landstingsmän högst dubbelt så många som antalet mandat i

valkretsen, dock att antalet namn får vara tre om valkretsen har endast ett

mandat, samt

vid val av kommunfullmäktige högst dubbelt så många som antalet man­

dat i kommunen eller, om denna är delad i valkretsar, i valkretsen.

På valsedel får också anges

vid val till riksdagen särskilda efterträdare,

vid val av landstingsmän särskilda suppleanter samt

vid val av fullmäktige i kommun, där suppleanter för fullmäktige icke

skall utses, särskilda efterträdare.

Upptar valsedel för val av landstingsmän särskilda suppleanter eller val­

sedel för val av kommunfullmäktige särskilda eflerlrädare, får antalet kan­

didatnamn på sedeln vara högst två utöver antalet mandat i valkretsen eller,

i fråga om kommun som ej är delad i valkretsar, i kommunen.

För varje kandidat får upptagas högst två efterträdare eller suppleanter.

6 §

Om valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen förses med

nummer som utvisar ordningen mellan namnen.

Namn på särskilda efterträdare eller suppleanter upptages på valsedel

så att det framgår klart att sådant namn ej avser själva valet. Efterträdar-

eller suppleantnamn bör förses med samma nummer som kandidatnamnet.

Om valsedel upptar två efterträdare eller suppleanter för samma kandidat,

bör ordningen mellan efterträdarna eller suppleanterna utmärkas genom

att a) respektive b) utsättes vid deras namn.

Upptar valsedel för va! till riksdagen partibeteckning, som uppförts på

den lista som avses i 56 § 3 mom. lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

skall valsedeln som första namn upptaga namnet på kandidat, som upp­

förts på listan under den partibeteckningen. Erinran härom skall utsättas

på nämnda lista.

7 §

Efter beställning tillhandahåller centrala valmyndigheten parti, som är

representerat i den församling valet gäller, blanketter till valsedlar till det

antal partiet önskar, om beställningen göres av behörig företrädare för

partiet.

Göres beställning av annat parti än som angivits i första stycket eller av

annan än den som är behörig företrädare för parti, tillhandahåller centrala

valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blan­

ketterna i förskott.

Dessutom skall i lokal där röstning äger rum tillhandahållas väljarna de

blanketter till valsedlar de behöver för röstningen.

8

§

Om parti är eller genom valet blir representerat i den församling valet

gäller, svarar statsverket för kostnaderna för blanketter till valsedlar för

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

41

partiet till ett antal som motsvarar, i fråga om val till riksdagen, fem gånger

antalet röstberättigade i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger

antalet röstberättigade vid valet.

Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna an­

vänts för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnads­

fritt vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet

valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer

att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade

i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade

vid valet. Belopp som återbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt

förskottet.

9 §

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild

ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn, efter­

trädar- eller suppleantnamn samt valkrets- och valbeteckning.

Centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då begäran som avses

i första stycket skall framställas för att valsedelsblanketter med tryck skall

kunna levereras senast den 31 juli 1970. För särskilda fall får bestämmas en

senare dag för sådan begäran och, om det behövs, även en senare dag för

leverans. Framställes begäran senare än den dag centrala valmyndigheten

bestämt, fullgöres leverans endast om det kan ske före valdagen och utan

att tidigare gjorda beställningar försenas.

10

§

Centrala valmyndigheten meddelar närmare anvisningar om hur val­

sedel bör utformas samt bestämmer hur blanketter till valsedlar tillhanda-

hålles.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende om tillhandahållande av blanketter till valsedlar.

Valens förrättande

11

§

Valen förrättas gemensami.

Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 21. Länsstyrelsen får

för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall

förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall

pågå dels under minst två timmar mellan klockan 8 och 15, dels mellan

klockan 19 och 21.

12

§

Vid valförrättningen skall användas särskilda valkuvert, som skall vara

så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

valhemligheten röjes. Centrala valmyndigheten bestämmer hur valkuverten

skall vara beskaffade i övrigt.

13 §

När väljaren kommer in i vallokalen erhåller han ett valkuvert för vart

och ett av valen.

Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna och lägger där för varje

val in sin valsedel i ett kuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren överlämnar därefter personligen kuverten till valförrättaren.

Därvid skall han uppge sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom val­

distriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, den ort i riket där

han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren förvissar sig om att väljaren

är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att väljaren avlämnat endast

ett valkuvert för varje val samt att kuverten ej är försedda med obehörig

märkning. Valförrättaren lägger därefter ned kuverten i valurnorna. I sam­

band härmed antecknas i röstlängden att rösträtten utövats.

14 §

Till valsedelsförsändelse skall användas särskilda valkuvert (innerkuvert)

och särskilt ytterkuvert. Innerkuvert skall vara så beskaffat att färgen på

inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten röjes.

Centrala valmyndigheten bestämmer hur inner- och ytterkuvert skall vara

beskaffade i övrigt.

15 §

Väljare, som vill begagna sig av rätten att inge valsedel genom annan,

skall vid anordnandet av valsedelsförsändelsen förfara på sätt som anges i

denna paragraf.

Väljaren lägger för varje val själv frivilligt in sin valsedel i ett innerkuvert

utan att vika valsedeln. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in inner-

kuverten i ytterkuvertet och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på

ytterkuvertet förklaring på heder och samvete att han anordnat valsedels­

försändelsen på detta sätt.

Skall valsedel inges av annan än väljarens make, skall dessutom iakttagas

dels att även den som skall inge valsedelsförsändelsen skall närvara när

väljaren lägger in innerkuverten i ytterkuvertet,

dels att väljarens förklaring på heder och samvete på ytterkuvertet skall

innehålla tillika, att han är oförmögen att inställa sig i vallokalen för sitt

valdistrikt på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder.

16 §

Sedan ytterkuvert till valsedelsförsändelse brutits vid valförrättningen,

förvissar sig ordföranden om att innerkuvert är av föreskriven beskaffen­

43

het, att endast ett innerkuvert avlämnats för varje val samt att innerkuvert

ej är försett med obehörig märkning. Ordföranden lägger därefter ned

kuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att röst­

rätten utövats.

Föreligger beträffande innerkuvert sådan brist eller felaktighet att det ej

kan läggas ned i valurnan, lägger ordföranden in det i ett särskilt kuvert

som tillslutes och överlämnas till ingivaren.

Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

17 §

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall

användas sådana valkuvert som avses i 12 § samt särskilt ytterkuvert med

fönster. Centrala valmyndigheten bestämmer hur sådant ytterkuvert skall

vara beskaffat i övrigt.

Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren. Han skall där­

vid överlämna sitt röstkort till denne. Innehar väljare, som vill rösta på

fartyg, ej röstkort men är han likväl berättigad att avlämna sin valsedel till

röstmottagaren, skall han i stället förete sin sjöfartsbok för denne. Finns ej

anledning antaga att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, överlämnar röstmottagaren till väljaren ett valkuvert för vart och ett

av de val vari väljaren är berättigad att deltaga.

Väljaren lägger i avskildhet för varje val in sin valsedel i ett valkuvert

utan att vika valsedeln. Väljaren överlämnar därefter kuverten till röst-

mottagaren. Röstmottagaren förvissar sig om att väljaren överlämnat endast

ett valkuvert för varje val samt att valkuverten ej är försedda med obehörig

märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro valkuverten

i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras när­

mast ytterkuvertets fönster, samt tillsluter ytterkuvertet och omhändertager

detta. I samband härmed antecknas på en särskild förteckning väljarens

namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning för

den valkrets väljaren tillhör. Formulär till förteckning fastställes av cen­

trala valmyndigheten.

När väljare röstar på fartyg utan att inneha röstkort, skall i ytterkuvertet

i stället för röstkort läggas in ett särskilt adresskort, som röstmottagaren

upprättar enligt formulär som centrala valmyndigheten fastställer.

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall

väljaren vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga val han vill

deltaga i.

Kungl. Maj:is proposition nr 148 år 1969

18 §

När valsedel inges genom väljarens make på postanstalt, hos utlandsmyn­

dighet eller på fartyg, skall väljaren vid anordnandet av valsedelsförsän-

delsen ha förfarit på sätt som anges i 15 § andra stycket. Maken överlämnar

väljarens röstkort och valsedelsförsändelsen till röstmottagaren. Är försän­

44

delsen i föreskrivet skick och tillsluten, lägger röstmottagaren i makens när­

varo in den i ett ytter kuvert av det slag som avses i 17 § första stycket till­

sammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytter kuvertets

fönster, samt tillsluter ytterkuvertet och omhändertager detta. I samband

därmed antecknas på den förteckning som avses i 17 § tredje stycket väl­

jarens namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräk­

ning för den valkrets väljaren tillhör.

Röstsammanräkningen

19 §

Sammanräkningen av avgivna röster sker gemensamt för valen såvitt gäl­

ler åtgärder som avses i andra och tredje styckena.

Ytterkuvert, som inkommit från röstmottagare, granskas. Finns skälig

anledning antaga, att ytterkuvert blivit öppnat efter tillslutandet, eller visar

sig flera ytterkuvert härröra från samma väljare eller har väljaren utövat

sin rösträtt vid valförrättningen, lägges dessa ytterkuvert åsido som ogilla.

Om väljare, för vilken upprättats särskilt adresskort enligt 17 § fjärde styc­

ket, ej är upptagen som röstberättigad i valdistrikt på den mantalsskriv­

ningsort som angivits på adresskortet, lägges ytterkuvertet också åsido som

ogillt. Detsamma gäller, om sådan väljare enligt uppgift på adresskortet är

upptagen i särskild röstlängd och uppgiften där om den valkrets vari han är

röstberättigad är felaktig.

Övriga ytterkuvert brytes, varefter valkuverten och valsedelsförsändel-

serna uttages. Valkuverten lägges ned i urnor, en för vart och ett av valen.

I samband härmed antecknas i röstlängden vid väljarens namn att han

utövat sin rösträtt i valet. Valsedelsförsändelserna granskas, varvid tillses

att ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet samt att därå

är tecknad förklaring av väljaren och vittnesintyg i behörigt skick. Före­

kommer icke skälig anledning antaga att försändelses ytterkuvert blivit ef­

ter tillslutandet öppnat, brytes det. I annat fall lägges ytterkuvertet orub­

bat åsido som ogillt. Innerkuvert, som ej är av föreskriven beskaffenhet eller

som är försett med obehörig märkning, lägges åsido som ogillt. Övriga inner­

kuvert lägges ned i urnorna för de olika valen.

20

§

Skall genom beslut, som träder i kraft den 1 januari 1971, kommun eller

del av kommun övergå till annat län, får centrala valmyndigheten meddela

särskilda bestämmelser om sammanräkningen av röster, som hänför sig till

kommunen eller kommundelen.

21

§

Valsedel är ogill

1. om det på valsedeln finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit

med avsikt anbragt där,

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

45

2. om valsedeln saknar partibeteckning eller

3. om valsedeln upptar mer än en partibeteckning.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Inne­

haller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,

skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. De på valsedeln

upptagna namnen anses därvid som obefintliga.

22

§

Namn på valsedel skall anses som obefintligt, om kandidaten ej är valbar

eller om det ej framgår vem som avses. Framgår ordningen mellan namn ej

klart, skall namnen anses som obefintliga.

Framgår ej klart av valsedeln att visst namn avser endast val av särskild

efterträdare eller suppleant, skall namnet anses gälla själva valet.

Upptar valsedel flera giltiga namn än som är tillåtet enligt 5 §, skall det

eller de övertaliga namnen anses som obefintliga.

Upptar valsedel, som avses i 6 § tredje stycket, ej som första namn nam­

net på någon som uppförts på den lista som omnämnes i angivna stycke,

skall samtliga namn på sedeln anses som obefintliga. Vid bedömningen av

vilket namn som är det första skall hänsyn icke tagas till namn som skall

anses som obefintligt enligt första stycket.

Knngl. Maj. ts proposition nr 1^8 år 1969

Särskilda bestämmelser

23 §

De kuvert, som skall användas enligt denna lag, skall tillverkas endast

genom statsverkets försorg.

Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare på statsverkets be­

kostnad.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse tillställes på statsverkets

bekostnad valnämnder och röstmottagare för att hållas tillgängliga för väl­

jarna. Sådana kuvert skall på statsverkets bekostnad tillhandahållas även

parti, som är representerat i riksdagen.

Ytterkuvert, som avses i 17 §, tillställes röstmottagare på statsverkets

bekostnad.

Centrala valmyndigheten bestämmer närmare hur kuvert skall tillhanda­

hållas.

24 §

Skall val som förrättats enligt denna lag göras om, gäller bestämmelser­

na i lagen även det nya valet.

25 §

Ett exemplar av denna lag skall finnas tillgängligt i vallokal och på post­

anstalt.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

IJtdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 okto­

ber 1969.

Närvarande:

Statsministern

P

alme

,

statsråden

S

träng

, L

ange

, A

spling

, S

ven

-E

ric

N

ils

­

^son , L ^undkvist , G ^eijer , M ^yrdal , O ^dhnoff , M ^oberg , B ^engtsson , N ^ord -

ling

, L

öfberg

, L

idbom

, C

arlsson

.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

vissa förenklingar

i valförfarandet

och anför.

1965 års valtekniska utredning1 har i sitt betänkande III »Ny valteknik»

(SOU 1969: 19) lagt fram förslag om övergång till ett nytt valtekniskt för­

farande, som bygger på användning av maskinella hjälpmedel, över för­

slaget har yttrande avgetts av regeringsrättens ledamöter, poststyrelsen,

statskontoret, statistiska centralbyrån, centrala folkbokförings- och upp-

bördsnämnden, samtliga länsstyrelser, grundlagberedningen, Svenska lands­

tingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges fögderi­

chefer, Sveriges radio och Tidningarnas telegrambyrå. Vissa remissinstanser

har vid sina yttranden fogat yttranden som de i sin tur inhämtat. I ärendet

har dessutom kommit in en skrivelse från Kristen demokratisk samling

(KDS).

Avsikten har varit att proposition på grundval av valtekniska utredningens

förslag skulle föreläggas riksdagen under innevarande höstsession, så att

den nya tekniken skulle kunna tillämpas fr. o. m. 1970 års val. Emellertid

har det nyligen visat sig att leveransen av de valapparater, som är nödvän­

diga för det nya valtekniska systemet, inte längre kan garanteras till 1970

års val. Detta måste därför genomföras enligt det hittills använda manuella

valförfarandet.

I samband med beslutet om gemensam valdag för riksdagsval och kom­

munala val anpassades vallagstiftningen till den nya ordningen, men änd­

ringarna fick endast begränsad räckvidd mot bakgrund av att utrednings­

arbetet på övergång till maskinell valteknik samtidigt sattes i gång. I det

uppkomna läget bör man undersöka möjligheterna att genom ytterligare

1 Ledamöter borgmästaren Björn Widegren, ordförande, riksdagsledamoten Thure Dahlberg,

byrådirektören Stig Lundgren, riksdagsledamoten N. Yngve Nilsson, redaktören Olaus Nyberg

och riksdagsledamoten Ivan Svanström.

47

reformering av det nuvarande valförfarandet trygga ett så smidigt och snabbt

genomförande av 1970 års val som möjligt. Inom justitiedepartementet har,

delvis utifrån valtekniska utredningens förslag, prövats olika uppslag i detta

syfte. Det har därvid visat sig att påtagliga förenklingar i valförfarandet bör

kunna åstadkommas bl. a. genom minskning av antalet kuverttyper och

användning av standardiserade valsedlar. Förfarandet vid poströstning bör

också kunna förenklas liksom reglerna om valsedels ogiltighet. Vidare bör

det finnas möjligheter att få fram det definitiva valresultatet snabbare än

som nu är fallet.

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

Huvuddragen av gällande regler om allmänna val

Regler om valförfarandet finns beträffande riksdagsvalen i riksdagsord­

ningen och lagen (1920: 796) om val till riksdagen (ValL) samt beträffande

valen till de kommunala församlingarna i kommunala vallagen (1930: 253)

(KVL). I samband med 1968/69 års partiella författningsreform beslöts ett

flertal ändringar i valreglerna, som skall tillämpas första gången vid 1970

ars allmänna val (1968: 182 och 183 samt 1969:22). Dessa ändringar är

beaktade i det följande.

Tiden för valen

Ordinarie val till riksdagen äger rum den tredje söndagen i september

vart tredje år. Nyval till riksdagen hålls den sön- eller helgdag som Kungl.

Maj :t bestämmer och omval den sön- eller helgdag som länsstyrelsen be­

stämmer.

Allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäk­

tige äger rum samma dag som ordinarie val till riksdagen. Allmänna val

av municipalfullmäktige hålls första söndagen i oktober vart tredje år

och allmänna val av kyrkofullmäktige tredje söndagen i oktober vart

fjärde år.

Valorganisationen

För riksdagsval är riket indelat i 28 valkretsar. Varje valkrets består i sin

tur av ett flertal valdistrikt. Härvid utgör varje kommun ett eller flera

valdistrikt. Antalet valdistrikt i riket uppgår f. n. till ca 6 500.

I fråga om valkretsindelning för kommunala val gäller olika regler för

de olika slagen av kommuner. De kommunala valkretsarna omfattar ett

eller flera valdistrikt. Valdistrikten vid val av landstingsmän och kommu­

nal- eller stadsfullmäktige sammanfaller alltid med valdistrikten för riks­

dagsval.

I varje kommun finns en valnämnd, som bl. a. har till uppgift att för­

48

rätta valen inom kommunen. Är kommunen indelad i valdistrikt, utser

valnämnden för varje valdistrikt tre eller flera personer att som valnämn­

dens deputerade vara valförrättare i distriktet.

Till grund för röstning ligger röstlängder, som upprättas årligen. Röst­

längderna är av två slag — allmän röstlängd, som upptar personer som

är mantalsskrivna i riket, och särskild röstlängd, som upptar svenska med­

borgare som inte är mantalsskrivna i riket men som har varit kyrkobok-

förda här någon gång under de senaste fem åren.

Den allmänna röstlängden upprättas kommun- och valdistriktsvis av

den lokala skattemyndigheten på grundval av mantalslängden och upp­

gifter från pastorsämbetena. Härvid använder sig lokala skattemyndighe­

ten av stommar till röstlängden som länsstyrelsen framställer med ledning

av befolkningsregistret. Den upprättade röstlängden sänds över till val­

nämnden, som lägger ut längden för granskning. Dessutom underrättar

nämnden var och en som har antecknats i längden som inte röstberättigad

om detta. Anmärkning mot längden kan göras dels av den som anser att

han oriktigt har uteslutits från rösträtt, dels av den som anser att annan

felaktigt har upptagits som röstberättigad. Anmärkningar prövas av val­

nämnden. Mot valnämndens beslut får besvär anföras hos länsstyrelsen.

Dessutom finns möjlighet för länsstyrelsen att i vissa fall rätta röstläng­

den, om någon till följd av uppenbart fel inte har blivit upptagen som

röstberättigad i längden.

Den särskilda röstlängden gäller endast riksdagsvalen. Den upprättas

valkretsvis av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) på

grundval av ansökningar från utomlands bosatta svenska medborgare

som är berättigade att tas upp i längden. Den upprättade röstlängden sänds

över till länsstyrelsen, som lägger ut längden för granskning. Avslås en

ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, underrättas sökanden

därom av CFU. Anmärkning mot den upprättade längden kan göras dels

av den som anser att hans ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd

felaktigt har blivit avslagen, dels av den som anser att annan oriktigt har

upptagits i längden. Anmärkningar prövas av länsstyrelsen.

Förberedande av val

När val till riksdagen skall hållas i hela riket liksom när kommunalval

skall hållas, skall, om Kungl. Maj :t inte förordnar annat, utfärdas röstkort

för var och en som är upptagen i röstlängd som röstberättigad. Röstkort

skall förutom den röstberättigades namn, titel och yrke innehålla bl. a.

uppgift om det valdistrikt där han får rösta. Röstkort utfärdas för den

som är upptagen i allmän röstlängd av valnämnden och för den som är

upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkort får utfärdas ge­

mensamt för riksdagsval och kommunalval samt gemensamt för flera kom­

munalval. Röstkorten sänds ut till de röstberättigade senast på den trettio­

Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1969

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

49

femte dagen före den första valdag då korten skall användas. Själva fram­

ställningen av röstkorten för dem som är upptagna i allmän röstlängd tillgår

så, att länsstyrelsen på grundval av uppgifterna i sitt personband trycker

röstkorten och tillställer valnämnderna dem senast den 15 juni.

Vid riksdagsval kan parti, som inte utgör underavdelning av politisk

sammanslutning och som har minst 1 000 röstberättigade medlemmar, mot­

verka att dess partibeteckning utnyttjas illojalt genom att få partibeteck­

ningen registrerad i ett av statsdepartementen. Härvid skall partiet också

anmäla ett ombud till registret. Skyddet verkar på följande sätt. Ombudet

eller den han förordnar har rätt att senast trettiosjunde dagen före valdagen

för varje valkrets hos länsstyrelsen anmäla minst fem och högst femton per­

soner som partiets kandidater. Om valsedel för partiet inte som första namn

upptar anmäld kandidat, anses alla namn på valsedeln obefintliga men rös­

ten tillfaller partiet.

Val skall kungöras av länsstyrelsen. Gemensam kungörelse utfärdas om

riksdagsval samt om val av landstingsmän och kommunal- eller stadsfull­

mäktige som äger rum samtidigt med riksdagsval.

Röstningen

Allmänna val skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara av en­

färgat gult papper för riksdagsval, av enfärgat blått papper för val av

landstingsmän och av enfärgat vitt papper för övriga kommunalval. Vid

röstavgivningen avlämnar väljaren sin valsedel innesluten i ett kuvert.

Valkuvert skall vara av samma färg som valsedel för valet.

Enligt huvudregeln tillgår röstningen så att väljaren på valdagen per­

sonligen avlämnar sin valsedel till ordföranden vid valförrättningen i det

valdistrikt där han är uppförd i röstlängd. Sedan ordföranden kontrolle­

rat att väljaren är röstberättigad i valdistriktet och att valsedeln är inne­

sluten i kuvert på föreskrivet sätt, lägger han ned kuvertet i valurnan.

I samband härmed görs en avprickning i röstlängden som markerar att

väljaren har utövat sin rösträtt i valet.

Väljare, som är förhindrad att inställa sig för röstning i sitt valdistrikt

på valdagen, har möjlighet att avge sin röst i annan ordning. Sålunda får

han vid riksdagsval och allmänna val av landstingsmän och kommunal- el­

ler stadsfullmäktige på valdagen avlämna sin röst på postanstalt på annan

ort i riket än sin hemort. Om postanstalt är inrättad vid sjukvårdsanstalt

eller fångvårdsanstalt, får den som vårdas eller tjänstgör på anstalten

rösta där på valdagen, även om postanstalten är belägen på hans hemort.

Vidare får den som på grund av tjänstgöring av vissa angivna slag eller

förestående utlandsvistelse är förhindrad att rösta på valdagen, avlämna

sin valsedel före valdagen på postanstalt inom riket. Slutligen får den som

till följd av utlandsvistelse eller tjänsteutövning är förhindrad att rösta

inom riket avlämna sin valsedel hos svensk utlandsmyndighet. Vid val till

4 —

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 148

50

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

riksdagen i hela riket och vid allmänna val av landstingsmän och kommu­

nal- eller stadsfullmäktige kan Kungl. Maj :t dessutom förordna att röstmot­

tagning skall anordnas på svenskt fartyg utom riket för fartygets besätt­

ning eller annan personal på fartyget samt för fartygets passagerare. Som

förutsättning för sådant förordnande gäller att fartyget kan antas befinna

sig utom riket under tid då röstmottagning äger rum inom riket.

Vid röstning i annan ordning än i valdistrikt används dubbla kuvert

(innerkuvert och ytterkuvert). Innerkuvertet motsvarar det kuvert som

används vid röstning i valdistrikt. Det förslutna innerkuvertet med valse­

deln läggs in i ytterkuvertet, på vilket väljaren skall anteckna bl. a. namn,

valdistrikt och nummer i röstlängden. Sker röstningen före valdagen, måste

väljaren dessutom på ytterkuvertet fylla i uppgift om anledningen till att

han är berättigad att rösta i denna ordning. Ytterkuvertet med innehåll

vidarebefordras till länsstyrelsen i valkretsen, som kontrollerar mot röst­

längden att väljaren är röstberättigad och att han inte utövat sin rösträtt

mer än en gång. Därefter bryts ytterkuvertet och innerkuvertet läggs ned i

en urna för poströster och utlandsröster i valkretsen.

Röstmottagning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg pågår

fr. o. m. trettionde dagen före valdagen. Röstmottagning utom riket skall

avslutas i sådan tid att ytterkuvertet kan beräknas nå länsstyrelsen i Stock­

holms län senast fjärde dagen efter valdagen. I de fall där länsstyrelsen inte

är sammanräkningsmyndighet vidarebefordras kuverten till rätt läns­

styrelse.

Väljare har under vissa förutsättningar också möjlighet att avlämna

sin valsedel genom bud. Denna möjlighet står öppen för den som är gift

samt för den som på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är

oförmögen att inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt. I det förra

fallet tjänstgör maken som bud, i det senare får som bud användas den

som har fyllt 18 år och är väljarens barn, barnbarn, fader eller moder eller

syskon eller hans vårdare.

Vid röstavlämning genom bud anordnas s. k. valsedelsförsändelse, som

består av innerkuvert och ytterkuvert på i stort sett samma sätt som den

försändelse som avlämnas vid poströstning och utlandsröstning. Försän­

delsens innerkuvert läggs in i ytterkuvertet i närvaro av ett vittne och, om

försändelsen skall avlämnas av annan än make, även av budet.

Valsedelsförsändelse avlämnas vid valförrättningen i väljarens valdist­

rikt. Sedan ordföranden vid valförrättningen konstaterat att försändelsen

är i behörig ordning och att väljaren är röstberättigad i valdistriktet, bry­

ter han ytterkuvertet och lägger ned innerkuvertet i valurnan. Valsedels­

försändelse för äkta make får, om andra maken själv poströstar, utlands-

röstar eller fartygsröstar, avlämnas i samband därmed. I sådant fall inne­

sluts valsedelsförsändelsen i ännu ett ytterkuvert, vilket motsvarar ytter­

kuvertet vid vanlig post- eller utlandsröstning.

51

Den som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

måste förete sitt röstkort. Vid röstning på fartyg får dock den som innehar

sjöfartsbok avlämna valsedel, även om han inte kan förete röstkort. Där­

emot finns inte något krav pa röstkort när valsedeln avlämnas vid valför­

rättning i valdistrikt. När valsedelsförsändelse för äkta make avlämnas an­

norstädes än vid sådan förrättning måste väljarens röstkort företes. Röst­

kort som företes återlämnas till väljaren.

Röstsammanräkning och mandatfördelning

De röster som har avgetts i valdistrikt räknas dels preliminärt av val-

förrättarna ute i vallokalerna, dels definitivt hos länsstyrelserna. Den pre­

liminära sammanräkningen äger rum så snart som möjligt efter röstning­

ens slut. Därvid sorteras valsedlarna i grupper efter partibeteckning och

räknas gruppvis. Varje grupp av valsedlar läggs in i kuvert som förses med

anteckningar och förseglas enligt utförliga regler. Efter den preliminära

räkningens slut skall valmaterialet inklusive protokoll och röstlängd oför­

dröj ligen sändas över till länsstyrelsen. Försändelsen sker i regel som vär­

depost. Den definitiva räkningen hos länsstyrelsen börjar tidigast på åtton­

de dagen efter valdagen. Därvid räknas också de valsedlar som har kom­

mit in till länsstyrelsen från postanstalter, utlandsmyndigheter och far­

tyg. Såväl preliminär som definitiv sammanräkning sker för hand. Vid

samtidiga val räknas alltid riksdagsval först. Förrättningen är offentlig.

Vid röstsammanräkningen prövas också frågor om valsedels giltighet.

I detta hänseende gäller delvis ganska invecklade regler. Bl. a. är valsedel

ogiltig, om den innehåller kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt

med avsikt på sedeln, om den saknar partibeteckning eller innehåller mer

än en partibeteckning. Vidare gäller som huvudregel att valsedel är ogil­

tig, om papperet har annan färg än den föreskrivna eller om den saknar

giltigt namn. Om det finns mer än en valsedel i valkuvertet, är valsedarna

i kuvertet också i princip ogiltiga. Vid den preliminära röstsammanräk­

ningen inskränker sig prövningen av valsedels giltighet till utsortering av

sedlar som kan antas vara ogiltiga.

Mandaten i riksdagen fördelas efter ett riksproportionellt system. För­

delningen görs av centrala valmyndigheten dels preliminärt på grundval

av resultaten av de preliminära sammanräkningarna i valdistrikten, dels

definitivt på grundval av länsstyrelsernas protokoll över sammanräkningen

i valkretsarna. Vid den preliminära fördelningen fördelas samtliga 350

mandat på partier, varjämte de 40 mandat som är utjämningsmandat till­

förs valkretsar; övriga 310 mandat är fasta valkretsmandat som tilldelas

valkretsarna före valet. Den definitiva mandatfördelningen omfattar dess­

utom fastställandet av vilka kandidater som skall tillträda partiernas

mandat i varje valkrets. Länsstyrelsen har inte bara att räkna samman

giltiga röster för de olika partierna i valkretsen utan skall även fastställa

Kungl. Maj. ts proposition nr H8 år 1969

52

ordningen mellan partis kandidater i kretsen till det antal som behövs. Till

ledning för att bestämma hur många kandidater som härvid behöver tas

upp i ordningen för varje parti finns den preliminära mandatfördelningen.

Riksdagsval avslutas med att centrala valmyndigheten kungör valut­

gången i Post- och Inrikes tidningar. Av kungörelsen framgår dels hur

inånga mandat i riksdagen som har tillfallit varje parti, dels hur många

mandat som varje parti har fått i varje valkrets, dels vilka kandidater som

har erövrat mandaten. Dessutom utfärdar centrala valmyndigheten full­

makter för dem som har valts.

Mandatfördelningen vid kommunalval handhas helt och hållet av läns­

styrelsen, som alltså både fördelar mandaten mellan partier och fastställer

vilka av partis kandidater som skall tillträda partiets mandat. Kommunal­

valen avslutas med att protokollet över förrättningen för sammanräkning

och mandatfördelning läses upp.

Kungl. Maj:ts proposition nr lb8 år 1969

Valbesvär

Besvär över val prövas av regeringsrätten. Besvärstiden är tio dagar. Vid

riksdagsval ges besvären in till centrala valmyndigheten och vid kommu­

nalval till länsstyrelsen.

Kostnader för val

Det är i princip partiernas sak att svara för kostnaderna för valsedlar.

Statsverket tillhandahåller emellertid kostnadsfritt papper för framställ­

ning av valsedlar för riksdagsval och för kommunalval som förrättas sam­

tidigt med riksdagsval. Dessutom kan, i den omfattning som Kungl. Maj :t

bestämmer, parti som är representerat i riksdagen få ersättning av stats­

verket för iordningställande av valsedlar för riksdagsval samt för val av

landstingsmän och av fullmäktige i stad som inte ingår i landstingskom­

mun. Kommunerna har också viss möjlighet att lämna bidrag till partis

valsedelskostnader för fullmäktigval.

Endast statsverket får tillverka valkuvert. Valnämnd får utan kostnad

samtliga de kuverttyper som skall användas vid riksdagsval. Vid kommu­

nalval ersätter kommunen eller — vid kyrkofullmäktigeval — försam­

lingen statsverket för kostnaderna för tillverkningen av valkuvert och ku­

vert för valsedelsförsändelser. Statsverket svarar för kostnaden för ytter-

lcuverten vid post- och utlandsröstning även vid kommunala val.

Vid både riksdags- och kommunalval åligger det kommunen att anskaffa

vallokaler och svara för att dessa utrustas på föreskrivet sätt. Kommunen

står även för kostnaderna för valskjutsar.

Röstmottagare på fartyg får ersättning av statsverket för de kostnader

röstmottagningen föranleder.

Kungl. Maj:ts proposition nr l'i8 år 1969

53

Vissa delar av valtekniska utredningens förslag

Huvuddragen i det nya valtekniska system som valtekniska utred­

ningen har föreslagit är följande. Valsedlarna får formen av hålkort, som

skall räknas maskinellt. Räkningen av rösterna koncentreras till räknings-

centraler, dit valmaterialet förs omedelbart efter röstningens slut. Vid röst­

ningen ersätts valkuverten av specialkonstruerade kassetter. Sedan väljaren

stoppat in sin valsedel i en kassett, överlämnar han kassetten till valförrätta-

ren, som skjuter in kassetten i en likaledes specialkonstruerad valbox. Val-

förrättaren trycker därefter ned en manöverarm på valboxen, varvid val­

sedeln frigörs från kassetten och förs över till valboxen utan att valhemlig­

heten röjs. Kassetten kan därefter användas av en ny röstande. Transporten

av valsedlarna till räkningscentralen sker omedelbart efter röstningens slut

direkt i valboxen. Förfarandet skall användas även vid poströstning. Post­

rösterna räknas i en för hela riket gemensam central. För att poströsterna

skall nå centralen före valdagens slut föreslås att poströstningen skall sluta

på fredagen före valdagen.

Kassetten skall enligt förslaget vara så utformad, att en instoppad

valsedels kortändar är delvis synliga. De synliga delarna skall givetvis inte

få innehålla någon information om hur väljaren röstar. De delar av en inne­

liggande valsedel som innehåller sådan information skall alltid vara dolda

av kassetten. Samma slag av kassett skall användas för de olika val som

förrättas samtidigt. Genom att valsedlarna är olikfärgade för de olika valen

kan val förrättaren på valsedlarnas synliga delar lätt avgöra till vilket val

valsedeln hör.

Reglerna i utredningens förslag om tillhandahållande av val­

sedlar bestäms av det förhållandet att valsedlarna skall hanteras maski­

nellt både vid röstningen och vid röstsammanräkningen. De måste därför

vara standardiserade till formatet. Enligt förslaget skall i princip endast två

typer av valsedlar få förekomma. Den ena typen framställs i princip helt och

hållet genom statsverkets försorg och utgörs av ett hålkort, som försetts dels

med partibeteckning, kandidatnamn, valkretsbeteckning m. fl. uppgifter i

tryck, dels med motsvarande hålmarkeringar. Den andra typen utgörs av en

hålkortsblankett utan hålmarkeringar (ifyllningsvalsedel), vilken fram­

ställts genom statsverkets försorg och därefter av väljaren eller annan för­

setts med tryckt eller skriven partibeteckning in. m.

Utredningen erinrar om att partierna redan nu har rätt att under vissa

villkor få ersättning för sina valsedelskostnader och att utan kostnad erhålla

annat valmaterial. Denna ordning anser utredningen böra behållas och ut­

vecklas i det nya förfarandet, så att statsverket i princip står för kostna­

derna för valsedelsframställningen. Å andra sidan finner utredningen varken

rimligt eller lämpligt att valsedlar tillhandahålls helt fritt. Enligt utred­

ningens mening är det knappast ett demokratiskt intresse att varje enskild

54

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

väljare eller varje grupp av väljare, hur liten eller hur löst sammanfogad

den än är, skall kunna få valsedlar i obegränsad mängd. Utredningen före­

slår följande regler för tillhandahållande av valsedlar vid val till riksdagen.

Statsverket skall till var och en som begär det framställa valsedlar med

tryck och motsvarande hålmarkeringar till ett antal och med det innehåll

han önskar. Är beställaren parti med representation i riksdagen och görs

beställningen av behörig företrädare för partiet, skall i princip varje beställ­

ning utan vidare effektueras. Är beställaren annan än parti med representa­

tion i riksdagen eller görs beställningen av annan än behörig företrädare för

parti, tillhandahåller statsverket valsedlarna endast under förutsättning att

1. beställaren förskottsvis ersätter statsverket för framställningskostnaden

och

2. den partibeteckning som valsedlarna skall förses med överensstämmer

med eller tydligt skiljer sig från registrerad partibeteckning.

Parti, som är eller genom valet blir representerat i riksdagen, föreslås

kunna utan kostnad få valsedlar upp till ett antal som motsvarar fem gånger

antalet röstberättigade i valkretsen. Beställer parti som är representerat i

riksdagen fler valsedlar, debiteras partiet i efterhand kostnaden för fram­

ställning av det överskjutande antalet.

Blir parti som har betalat sina valsedlar i förskott representerat i riks­

dagen genom valet, skall enligt förslaget partiet få tillbaka förskottet. I

analogi med vad som föreslås i fråga om storleken av den valsedelsupplaga,

som ett parti skall kunna få utan kostnad, maximeras dock återbetalnings-

beloppet till kostnaden för att framställa valsedlar till ett antal motsvarande

fem gånger antalet röstberättigade i den eller de valkretsar där valsedlar har

beställts för partiet.

Utredningen framhåller att återbetalning av förskott kan bli aktuell i två

fall. Dels kan det vara fråga om beställning för ett parti som vinner inträde

i riksdagen genom valet. Dels kan det röra sig om en beställning som har

gjorts av annan än behörig företrädare för ett parti, dvs. om en spränglista.

I det förra fallet kan det knappast råda några delade meningar om att åter­

betalningen bör ske till partiet. Även i det senare fallet finner utredningen

riktigast att belopp som betalas tillbaka går till partiet. Principiellt borde

frågan huruvida den som beställt en spränglista skall få sina kostnader

ersatta vara beroende av liur spränglistan påverkat partiets resultat i valet,

men utredningen anser att denna fråga är omöjlig att avgöra. Den enda

praktiska och sakligt rimliga lösningen är därför enligt utredningens åsikt

att det får ankomma på partiet självt att avgöra om beställaren av spräng­

listan skall få del av belopp som återbetalas till partiet.

Enligt utredningens förslag skall det belopp, som skall återbetalas, beräk­

nas på skillnaden mellan det antal valsedlar ett parti har fått kostnadsfritt

och det antal partiet maximalt skulle ha kunnat få gratis. Har sålunda ett

parti utnyttjat hela sin gratiskvot, blir det inte aktuellt med någon återbetal­

Kungl. Maj:is proposition nr 148 år 1969

55

ning för de valsedlar som betalats i förskott, även om en kandidat kommer

in i riksdagen tack vare dessa valsedlar. I annat fall skulle enligt utred­

ningens mening kostnadsreglerna för tillhandahållande av valsedlar lätt

kunna kringgås.

Utredningen föreslår att i princip samma regler skall gälla för den som

vill beställa valsedelsblanketter i stället för valsedlar med fullständigt tryck

och hålmarkeringar.

Utredningen föreslår att i princip motsvarande regler skall gälla i fråga

om tillhandahållande av valsedlar och valsedelsblanketter vid de samtidiga

kommunala valen. Med hänsyn till att dessa val enligt förslaget t. v. i regel

inte skall räknas maskinellt är reglerna här uppbyggda så, att statsverket i

normalfallet tillhandahåller beställarna valsedelsblanketter, vilka av stats­

verket förses med tryck efter beställarens önskemål där detta är praktiskt

genomförbart.

Dessutom skall enligt utredningens förslag blanketter till valsedlar för de

olika valen alltid finnas tillgängliga för väljarna i lokal där röstning äger

rum.

Enligt utredningens förslag skall de nuvarande preciserade villkoren

för att få rösta före valdagen på postanstalt, hos utlandsmyn­

dighet eller på fartyg ersättas av en mera allmänt hållen regel av innehåll

att sådan röstning får ske, om det kan antagas att den röstberättigade på

valdagen kommer att befinna sig utom riket eller på annan ort inom riket

eller av annat skäl kommer att vara förhindrad att rösta i vallokalen för sitt

valdistrikt. Detta förslag hänger delvis samman med förslaget att poströst­

ningen skall sluta på fredagen före valdagen. Utredningens förslag inne­

håller inte heller någon motsvarighet till den nu gällande regeln att väljaren

skall på ytterkuvertet ange anledningen till att han är berättigad att rösta

före valdagen. Enligt utredningens mening bör rätten till sådan röstning

inte låsas till vissa konkret angivna situationer, vilkas förhandenvaro röst­

mottagaren i regel inte har möjlighet att kontrollera. Om väljaren bedömer

att han kommer att vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för

sitt valdistrikt, skall det inte vägras honom att rösta före valdagen.

En konsekvens av utredningens förslag är att det öppnar förutsättningar

för att anordna poströstning även på andra vårdanstalter och vårdinrätt­

ningar än sjukhus och kriminalvårdsanstalter. Utredningen har inhämtat

från postverket att verket kan åta sig att anordna röstmottagning på flertalet

sådana inrättningar och anstalter under förutsättning att röstmottagningen

kan begränsas till någon eller några dagar och att röstningens tyngdpunkt

förläggs till söndagen före valet. Enligt utredningens mening kan inte några

avgörande invändningar riktas mot att det vid bestämmande av tid för röst­

ningen på ifrågavarande inrättningar och anstalter tas hänsyn till post­

verkets resurser. De nackdelar som kan vara förenade med att röstningen

på anstalterna i regel får ske på söndagen före valet uppvägs väl av de för­

56

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

delar som det innebär att väljarna där får tillgång till en röstningsform som

från säkerhetssynpunkt måste anses avgjort överlägsen valsedelsförsändelse-

institutet. Utredningen anser att postverket självt bör få bestämma när röst­

mottagning skall få ske på anstalter av det slag som avses här. Med en sådan

regel får man ett smidigt och flexibelt system som lätt kan anpassas till väx­

lande lokala förhållanden beträffande personal och lokaler.

Beträffande utlandsröstning och far ty g sröstning före­

slår utredningen bl. a. att röstningen skall avslutas i sådan tid att valsed­

larna kan beräknas nå centrala valmyndigheten senast dagen före valdagen.

Förslaget innehåller också att centrala valmyndigheten skall ersätta läns­

styrelsen i Stockholms län som mottagare i första hand av valsedlar som

kommer in från utlandet. Dessutom föreslår utredningen att möjligheten

att anordna röstning på fartyg skall gälla alla svenska fartyg i utrikes fart

och inte bara som nu sådana fartyg som kan antas befinna sig utomlands

under tid då röstmottagning pågår i riket.

Utredningen föreslår också förenklade regler om valsedels ogil­

tig h e t. Regeln, att valsedel är ogiltig om den innehåller kännetecken som

uppenbarligen blivit anbragt med avsikt på sedeln, saknar motsvarighet i

förslaget. Vidare slopas kravet att valsedel måste innehålla giltigt namn.

Utredningen framhåller att riksdagsvalets karaktär av i första hand partival

har slagits fast genom de nya mandatfördelningsreglerna som antogs i sam­

band med enkammarr ef ormen. Otvivelaktigt uppfattar också många väljare

valet som ett partival. Utredningen betonar att även personvalet givetvis har

en mycket stor betydelse, men enligt utredningens uppfattning finns det

fördenskull inte anledning att ogiltigf örklar a röster från väljare som nöjer

sig med att uttrycka anslutning till ett parti. Det kan vidare vara praktiskt

för en väljare, som röstar utomlands och därvid använder ifyllningsvalsedei,

att på valsedeln behöva ange endast partinamnet.

Utredningen föreslår även en omläggning av röstlängds- och

röst k or t sförfarande t. Det kan nu inträffa att röstkort tillställs

även personer som inte är röstberättigade. Utredningen anser att det bör

vara möjligt att skapa sådan säkerhet i detta hänseende att röstkortet fak­

tiskt, om än inte formellt, kan få ställning av rösträttsbevis. Den lösning som

utredningen har stannat för innebär att röstkorten trycks upp först sedan

röstlängden har upprättats. Framställs röstkorten på detta sätt, bör enligt

utredningens mening valnämndens befattning med röstkorten kunna av­

varas. Dels blir då valnämndens medverkan mindre betydelsefull. Dels upp­

når man den vinsten att nämndernas stora arbetsbörda inför valen minskar.

Utredningen går emellertid ett steg längre och föreslår att valnämndernas

uppgifter i röstlängdsförfarandet skall upphöra och uppgifterna övertas av

lokala skattemyndigheten, som redan nu har ansvaret för att röstlängd upp­

rättas.

Utredningens förslag till nytt röstlängds- och röstkortsförfarande gäller

57

endast den allmänna röstlängden och röstkort för personer som finns upp­

tagna i den. Gällande regler om upprättandet av den särskilda röstlängden

och om röstkort för de röstberättigade som har upptagits i denna ger redan

den säkerhet som utredningen vill uppnå för den allmänna röstlängdens del.

Röstlängdsförfarandet beträffande den allmänna röstlängden och den där­

till anslutande framställningen av röstkort skall enligt förslaget följa detta

schema.

1. Länsstyrelsen kopierar från sitt personband uppgifter över personer i

röstberättigad ålder på ett särskilt band (röstlängdsbandet).

2. Från röstlängdsbandet framställer länsstyrelsen stommarna till röst­

längd. På stommarna markeras om rösträttshinder föreligger. Beträffande

den som fyller 19 år under kalenderåret anmärks att han får rösträtt först

nästa år. Stommarna tillställs lokala skattemyndigheten.

3. Lokala skattemyndigheten granskar stommarna mot mantalslängden.

Därvid kontrolleras att någon person inte har utelämnats och att hinders-

markeringarna är riktigt gjorda. Vidare gör myndigheten de ändringar och

tillägg som föranleds av de underrättelser som myndigheten får in från pas­

torsämbetena. Med myndighetens granskning är röstlängden upprättad.

4. Lokala skattemyndigheten underrättar länsstyrelsen om de ändringar

och tillägg som myndigheten har gjort i stommarna. Länsstyrelsen justerar

sitt röstlängdsband enligt underrättelserna. Därvid markerar länsstyrelsen

särskilt de personer som först följande kalenderår är ålderskvalificerade för

rösträtt. När detta har skett trycker länsstyrelsen upp röstkortsupplagan

och översänder korten till lokala skattemyndigheten, som kontrollerar röst­

korten mot röstlängden. Lokala skattemyndigheten underrättar de personer

som har antecknats i röstlängden som inte röstberättigade om detta för­

hållande.

5. Anmärkningar mot röstlängden prövas av länsstyrelsen. Godkänns eu

anmärkning, rättar länsstyrelsen röstlängden i enlighet därmed. Länssty­

relsen underrättar lokala skattemyndigheten om de rättelser som har för­

anletts av prövningen.

6. När lokala skattemyndigheten har justerat röstkortsupplagan i enlig­

het med underrättelserna från länsstyrelsen, översänder myndigheten röst­

korten till de röstberättigade.

Utredningen föreslår att det obligatoriska uppehållet i

valförrättningen mellan kl. 11 och 13 slopas. En för­

utsättning för att de samtidiga valen skall kunna genomföras på en dag är

enligt utredningens uppfattning att valdagen utnyttjas maximalt för röst­

ningen. F. n. öppnas vallokalerna kl. 8 och stängs kl. 21. Avbrott i förrätt­

ningen skall alltid ske mellan kl. 11 och 13. Dessutom tillåter lagen att uppe­

håll görs även vid vissa andra tider. Ett maximalt utnyttjande av valdagen

bör enligt utredningen innebära att de sistnämnda uppehållen slopas. Mera

tveksamt finner utredningen det vara om det obligatoriska uppehållet mel­

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

lan kl. 11 och 13 kan tas bort. Utredningen erinrar om att regeln har kommit

till av hänsyn till gudstjänsten men pekar å andra sidan på att gudstjänster

i många församlingar numera äger rum å andra tider. I många frikyrkliga

församlingar är det vanligt att man håller gudstjänst eller annan samman­

komst under annan tid än mellan kl. 11 och 13. Av än större betydelse, fram­

håller utredningen, är kanske att man genom att låta valförrättningen pågå

under gudstjänsttid inte hindrar den som vill delta i gudstjänsten från att

göra detta. Utredningen kan därför inte finna att vare sig pietet mot männi­

skors trosuppfattning eller andra skäl talar för att behålla det obligatoriska

avbrottet mellan kl. 11 och 13.

I anslutning till förslaget om förlängt öppethållande av vallokalerna, före­

slår utredningen den förstärkningen av den lokala val­

organisationen, att minimiantalet deputerade ökas från tre till fyra.

Utredningen framhåller att antalet deputerade även i de minsta valdistrikten

bör vara så stort att avlösning för hl. a. måltider kan ske under förrätt­

ningens gång.

Utredningen föreslår också att centrala valmyndigheten skall svara för

valförberedelser och valledning. Detta innebär bl. a. att

centrala valmyndigheten övertar ansvaret för de tillämpningsföreskrifter

som det i dag ankommer på Kungl. Maj :t att utfärda, såsom att fastställa

formulär till röstlängd, röstkort och protokoll.

Remissyttrandena

Huvuddragen i valtekniska utredningens förslag till nytt valtek-

niskt förfarande har genomgående accepterats av remissinstanserna. Inte i

något yttrande riktas invändning mot att valkuverten ersätts med kas­

setter i enlighet med vad utredningen har föreslagit.

De av utredningen föreslagna reglerna om tillhandahållande

av valsedlar har behandlats endast i yttrandena av

grundlagbered­

ningen, länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs

och

Västmanlands län

och

KDS.

Av dessa är det endast

KDS

som har en allmänt kritisk inställning.

Grundlagberedningen

finner inte anledning till erinran mot huvuddragen

i förslaget. Enligt

länsstyrelsen i Västmanlands län

skulle det inte vara rim­

ligt, om ett litet parti utan mandat i ett län skulle kunna få valsedlar kost­

nadsfritt till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade där.

KDS

anser att förslaget är otillfredsställande och strider mot jämlikhets-

principen. Enligt KDS borde det vara naturligt att även ett i riksdagen inte

representerat parti, som har en utbyggd organisation över hela landet och

som har stadgar och ett genomarbetat program, får sina valsedlar gratis.

Länsstyrelserna i Stockholms

och

Älvsborgs län

tar upp frågan om vem

som bör få tillbaka förskott, som erlagts vid valsedelsbeställning.

Länssty­

59

relsen i Älvsborgs län

förklarar sig inte ha något att erinra mot de före­

slagna reglerna, även om dessa enligt länsstyrelsens uppfattning synes

kunna hårt drabba den som har beställt spränglistor.

Länsstyrelsen i

Stockholms län

anser det tvivelaktigt från demokratisk synpunkt att låta

återbetalning av förskott alltid gå till partiet oavsett vem som har erlagt för­

skottet.

Utredningens förslag att mjuka upp villkoren för röstning

före valdagen har föranlett yttrande endast av

länsstyrelsen i Got­

lands län.

Länsstyrelsen ifrågasätter om inte en så liberal regel som den

utredningen har föreslagit i praktiken kommer att medföra en för postver­

ket besvärande och även i övrigt olämplig förskjutning av antalet röstande

från vallokalerna till postanstalterna.

Svenska kommunförbundet

godtar inte att röstmottagningen på vårdan­

stalter och vårdinrättningar i regel sker på söndagen före valdagen. En så­

dan begränsning skulle, menar förbundet, betyda avsevärt försämrade möj­

ligheter för nyintagna sjukhuspatienter att poströsta.

Postverket

framhål­

ler att röstmottagningen vid sjukhusen och kriminalvårdens anstalter sä­

kerligen kan förläggas till valdagen, om söndagen väljs som slutdag för

poströstningen. För postverkets del är det emellertid önskvärt att röstmot­

tagningen på övriga vårdanstalter och vårdinrättningar kan förläggas före

valdagen och då helst till söndagen före valdagen.

Utredningens förslag till reformer i fråga om utlandsröstning

och fartygsröstning har inte föranlett något uttalande i remiss­

yttrandena.

De föreslagna reglerna om valsedels ogiltighet har vunnit bred

anslutning bland remissinstanserna.

Regeringsrättens ledamöter

framhål­

ler som en väsentlig fördel med förslaget att praktiskt taget alla besvär som

avser valsedels ogiltighet kommer att försvinna. Även

grundlagberedningen

menar att det är en fördel från valbesvärssynpunkt att flera av de nuvaran­

de kassationsgrunderna tas bort.

Länsstyrelsen i Gotlands län

anser att de

nuvarande bestämmelserna knappast har fyllt någon betydelsefull funktion

utan i åtskilliga fall lett till stötande resultat.

Valnämnden i Stockholm

ut­

talar att förslaget innebär ett betydligt enklare och mindre formalistiskt

system än det hittillsvarande.

Länsstyrelsen i Östergötlands län

pekar på

att de föreslagna reglerna förenklar även sammanräkningsförfarandet.

Postverket

uppehåller sig särskilt vid betydelsen för de kommunala valen

av att kravet på att valsedel måste innehålla giltigt namn slopas. Verket an­

ser ändringen viktig för de väljare som poströstar, särskilt om den nuva­

rande kuvertmetoden behålls. När en väljare röstar utanför hemorten kan

det vara svårt för honom att få tag på valsedlar som avser hans valkrets.

Om en väljare i sådant fall avlämnar en valsedel, som avser annan valkrets

än den där han är röstberättigad, eller om han förväxlar valkuverten för

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

60

olika val, blir valsedeln med nuvarande regler i allmänhet kasserad. Mot

bakgrund av de senare årens utveckling förefaller det rimligt, att valsedel

som saknar giltigt namn ändå tillgodoräknas partiet.

Länsstyrelsen i Värmlands län

ställer sig däremot mera tveksam till för­

slaget att slopa kravet på giltigt namn. Enligt länsstyrelsen kan detta leda

till att man måste godta ett inte obetydligt antal valsedlar från väljare, som

inte har annat syfte än att uttrycka alltmänt missnöje. Länsstyrelsen fin­

ner det vidare stötande om valsedlar som innehåller endast namn på serie­

figurer och liknande skall gillas.

Den föreslagna omläggningen av röstlängds- och röst korts-

för farandet har vunnit allmänt gillande vid remissbehandlingen.

Grundlagberedningen

finner det vara en lämplig rationalisering att val­

nämnderna kopplas bort från bl. a. röstlängdsförfarandet.

Länsstyrelsen i

Kronobergs län

anser att det nuvarande röstlängdsförfarandet är föga ra­

tionellt. Att röstkorten skall utfärdas och utsändas först sedan röstlängden

upprättats innebär säkrare garantier för att endast röstberättigade får röst­

kort. Enligt länsstyrelsen är det med nuvarande förfarande inte ovanligt

att valnämnderna skickar ut röstkort även till personer som inte är röst­

berättigade.

Svenska kommunförbundet

ser det som ett positivt moment i

förslaget, att valnämndernas befattning med röstlängdsförfarandet upphör.

Likaså tillstyrker förbundet att lokala skattemyndigheten övertar valnämn­

dernas bestyr med upprättande och utsändande av röstkort.

Föreningen

Sveriges fögderichefer

anser det i princip riktigt att lokala skattemyndig­

heten övertar valnämndernas uppgifter beträffande röstlängd och röstkort.

Lokala skattemyndigheten torde, framhåller föreningen, ha större förut­

sättningar än valnämnden att sköta dessa arbetsuppgifter på ett tillfreds­

ställande sätt.

Förslaget att slopa det obligatoriska uppehållet i val­

förrättningen mellan kl. 11 och 13 har praktiskt taget ge­

nomgående godtagits av remissinstanserna.

Grundlagberedningen

fram­

håller att huvudproblemet i detta sammanhang är att de samtidiga valen

skulle kunna leda till ökad köbildning av väljare. Allt bör därför göras för

att påskynda röstavgivningen i vallokalen. En ändring som bör kunna få

stor betydelse för undvikande av köbildning i de mera folkrika distrikten

är att vallokalerna skall vara öppna utan avbrott mellan kl. 8 och kl. 21.

Länsstyrelsen i Jönköpings län

ställer sig tveksam till att slopa det obliga­

toriska uppehållet.

Länsstyrelsen i Kalmar län

ifrågasätter om det inte är

lämpligt med ett uppehåll på en timme bl.a. för att ge valförrättarna till­

fälle att äta.

Utredningens förslag till förstärkning av den lokala valor­

ganisationen har inte föranlett något uttalande av remissinstan­

serna.

Över förslaget att centrala valmyndigheten skall svara för valförbe­

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

61

redelser och valledning har endast

grundlagberedningen

yttrat

sig. Beredningen godtar i princip förslaget. Enligt beredningens mening tor­

de den allmänna frågan om delegation av befogenhet att utfärda tillämp­

ningsföreskrifter böra ske till Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.

Maj :t utser eller om den, som i förslaget, bör ske direkt till förvaltnings­

myndigheten med förbigående av Kungl. Maj :t inte ha någon större be­

tydelse.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

Departementschefen

Enligt planerna skulle förslag till en genomgripande reform av valtek­

niken ha förelagts riksdagen under innevarande höstsession. 1965 års val­

tekniska utredning lade i början av juni fram sitt betänkande »Ny valteknik»

med förslag till övergång till ett nytt valtekniskt system, som bygger på an­

vändning av maskinella hjälpmedel såväl vid röstavgivningen som vid sam­

manräkningen av rösterna. Avsikten var att det nya systemet skulle tilläm­

pas fr. o. m. 1970 års val. Utredningens förslag har vid remissbehandlingen

fått ett i det stora hela mycket gynnsamt mottagande. Under propositions-

arbetets gång visade det sig möjligt att inom ramen för det av utredningen

föreslagna systemet tillgodose kritik och önskemål som i ett par betydelse­

fulla hänseenden hade riktats mot utredningens förslag. Det var här fråga

om möjligheterna att lämna en redovisning av valresultat valdistriktsvis

och möjligheterna att redan under valnatten meddela resultat av de kom­

munala valen. Vidare visade det sig möjligt att låta poströstningen avslutas

först på valdagen — i stället för som utredningen föreslagit på fredagen före

denna — utan att man skulle förlora några väsentliga fördelar med det före­

slagna systemet. Emellertid framkom det för drygt en månad sedan, att det

på grund av produktionstekniska vanskligheter inte går att uppnå absoluta

garantier för att den tekniska apparatur, som är nödvändig för det nya val­

tekniska systemet, kan levereras redan till 1970 års val. Övergången till det

nya systemet måste därför anstå till 1973 års val.

Det är beklagligt att den nya tekniken inte kan tillämpas redan år 1970,

när lör första gången tre val skall förrättas samtidigt. I likhet med många

andra har jag blivit övertygad om att den nya tekniken skulle verksamt ha

bidragit Lill ett snabbt och smidigt genomförande av de samtidiga valen.

Dessa måste nu i stället förrättas med hjälp av den hittills använda ma­

nuella tekniken. Redan i samband med beslutet om gemensam valdag 1968/

69 vidtogs ändringar i vallagstiftningen för att trygga genomförandet av de

samtidiga valen. Ändringarna fick emellertid begränsad räckvidd mot bak­

grund av att arbetet på övergång till maskinell teknik i valförfarandet sam­

tidigt sattes i gång. När det nu visat sig att det inte går att använda den

maskinella tekniken förrän vid 1973 års val har jag ansett att man bör

pröva möjligheterna att genom ytterligare ändringar i det nuvarande val­

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1969

förfarandet försöka göra detta så smidigt och enkelt som möjligt till 1970

års val. Härvid bör uppslag kunna hämtas från det föreslagna nya valtek­

niska systemet. Det finns också skäl att i det uppkomna läget pröva vissa

förslag, som valtekniska utredningen lade fram i ett tidigare betänkande

»Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval» (SOU 1967: 27) men som

inte tagits upp i avvaktan på resultatet av utredningens undersökningar be­

träffande övergång till maskinell teknik.

Innan jag går över till frågan om ändringar i det nuvarande valförfaran­

det vill jag nämna att jag avser att senare i dag hemställa om att få meddela

tilläggsdirektiv till valtekniska utredningen beträffande det fortsatta arbe­

tet på en valteknisk reform till 1973 års val. Det gäller här att på bästa sätt

utnyttja det nödtvungna uppskovet med den valtekniska reformen bl. a. för

att ytterligare utveckla och förbättra det föreslagna systemet och grundligt

utprova detta innan det sätts i praktisk tillämpning.

Att genomföra tre val samtidigt med den nuvarande manuella valtekniken

är inte helt okomplicerat. För de olika valen skall användas olikfärgade val­

sedlar, som skall stoppas i valkuvert av samma färg som valsedeln. Vid röst­

ning i vallokal har alltså väljaren att se till att han för vart och ett av de tre

valen stoppar rätt valsedel i rätt kuvert. Vid röstning med valsedelsförsän-

delse och vid poströstning kompliceras förfarandet ytterligare. Här skall för

varje val valkuvertet (innerkuvertet) läggas i ett ytterkuvert av samma färg

som innerkuvertet. Dessutom skall varje ytterkuvert fyllas i med ganska

utförliga uppgifter. Skall valsedelsförsändelserna avlämnas på postanstalt,

behövs inte mindre än nio olika kuvert, nämligen för varje val ett inner-

kuvert, ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och ett ytterkuvert för post­

röstning. För de tre samtidiga valen behövs sammanlagt 15 kuverttyper.

Valtekniska utredningens förslag innebär avsevärda förenklingar i de nu

nämnda hänseendena. Den kassett, som enligt förslaget skall överta val­

kuvertets funktion, blir enhetlig för alla de tre samtidiga valen. Genom att

kassetten ej täcker hela valsedeln och valförrättaren därför ser färgen på

den inneliggande valsedeln, kan han avgöra till vilket val denna hör. Vid

röstning med valsedelsförsändelse samt vid utlandsröstning och fartygsröst-

ning skall enligt det föreslagna systemet visserligen användas kuvert, som

skall vara av samma typ för de olika valen. Kuverten skall emellertid förses

med inspektionshål, som avslöjar färgen på den inneliggande valsedeln, så

att man kan hänföra även en i kuvert inlagd valsedel till rätt val.

Den idé, som ligger i kassettmetoden och i metoden med kuvert med in­

spektionshål, bör kunna utnyttjas även i det nuvarande valsystemet för att

minska antalet kuverttyper. Man bör sålunda kunna gå över

till en enhetlig typ av valkuvert för de tre samtidiga valen, om kuvertet för­

ses med inspektionshål eller liknande som gör att färgen på valsedeln men

ej sedelns text kan iakttas när sedeln är inlagd i valkuvertet. Vid överlägg-

Kungl. Maj:ts proposition nr U8 år 1969

63

ningar med kuverttillverkare har framkommit att detta enklast kan åstad­

kommas genom att valkuvertet framställs med de båda nedre hörnen av­

skurna, så att den inneliggande valsedeln sticker fram genom de avskurna

hörnen. Liksom i valtekniska utredningens förslag kräver systemet att val­

sedlarna är av standardiserat format som passar till valkuverten. Det fordras

dessutom att valsedeln inte viks när den stoppas ned i kuvertet. I så fall

skulle den kunna komma att ligga så i kuvertet att uppgifter om hur väl­

jaren röstar blir synliga i de avskurna hörnen på kuvertet. Till frågan om

tillhandahållande av de standardiserade valsedlarna återkommer jag längre

fram.

De valkuvert som används nu är förhållandevis små, vilket medför att

valsedlarna i många fall måste vikas. Om man går över till ett system där

valsedlarna inte skall få vikas, måste kuverten göras större. Från tillverkar-

sidan har upplysts att det inte finns tekniska resurser för att till 1970 års

val framställa tillräckligt antal valkuvert av en större typ, om kuverten som

nu är fallet skall vara försedda med snöre, som gör det möjligt att i ett

handgrepp öppna ett flertal kuvert. Det är därför nödvändigt att avstå från

snören i kuverten, om tanken med enhetskuvert skall genomföras. Å andra

sidan är det angeläget att öppnandet av kuverten efter röstningens slut kan

genomföras snabbt. Tanken har därför kommit upp att avstå från kravet

att valkuverten skall vara tillslutna. Undersökningar hos kuverttillverkare

visar att det är möjligt att framställa ett kuvert som inte skall tillslutas

men som likväl på ett helt tillfredsställande sätt skyddar valhemligheten.

Kuvertet bör i likhet med de kuvert som används vid utsändandet av post­

girots kontobesked vara försett med hög rygg och rak klaff. Med en sådan

utformning av kuvertet ligger valsedeln stadigt i kuvertet och det är inte

någon risk för att valsedeln faller ur kuvertet genom någon oavsiktlig åt­

gärd från väljarens eller valförrättarens sida. Att kuverten inte skall till­

slutas innebär dessutom en inte föraktlig förenkling i röstningsproceduren

för väljaren genom att han slipper att klistra igen de tre valkuverten. Effek­

ten av att kuverten inte tillsluts bör därför bli inte bara att arbetet vid den

preliminära sammanräkningen underlättas utan även att röstningen går

snabbare. Jag föreslår alltså att för de samtidiga valen år 1970 används val­

kuvert som utformas i enlighet med vad jag nu har sagt.

Systemet med enhetligt valkuvert bör kunna tillämpas också i fråga om

innerkuvertet vid valsedelsförsändelse, så att samma slags innerkuvert an­

vänds för de tre samtidiga valen. Däremot finner jag inte anledning att före­

slå att samma slag av kuvert används både som valkuvert och som inner­

kuvert. Jag ansluter mig sålunda till den hittills gällande uppfattningen att

valkuverten skall lämnas ut endast i samband med att väljaren inställer sig

för röstning. Denna princip, som är avsedd att förhindra att någon annan

än väljaren själv lägger valsedeln i valkuvertet, förutsätter att olika typer

64

Kungl. Maj:ts proposition nr lk8 år 1969

av kuvert används som valkuvert och som innerkuvert för valsedelsförsän-

delse.

Valsedelsförsändelseinstitutet bör kunna förenklas också i andra hän­

seenden. Den nuvarande regeln att en försändelse skall anordnas för vart

och ett av de samtidiga valen synes onödigt omständlig. Jag föreslår i stället

att valsedelsförsändelsen görs gemensam för alla tre valen, så att tre inner­

kuvert, ett för varje val, får läggas in i ett gemensamt ytterkuvert. Vidare

vill jag föreslå att den nuvarande ordningen med två olika typer av ytter­

kuvert för valsedelsförsändelse —• en som används när försändelsen skall

inges av väljarens make och en som används när försändelsen skall inges

av annan än maken — ersätts med en enda typ av ytterkuvert, gemensam

för båda slagen av valsedelsförsändelse. En sådan förenkling är genomför­

bar bl. a. tack vare att ytterkuvertet måste göras större för att rymma de

nya innerkuverten och därför ger utrymme åt både den text som behövs för

s. k. äktamakeröstning och den text som behövs när försändelse används för

sjukas in. fl. röstning.

Även vid poströstningen bör man kunna använda gemensamt ytterkuvert

för de olika valen. Ett sådant förslag har lagts fram i valtekniska utred­

ningens betänkande från år 1967. Förslaget godtogs av alla remissinstanser,

som yttrade sig över betänkandet, utom grundlagberedningen. Beredningen

hänvisade till att det enligt gällande regler ingår som ett led i röstsamman­

räkningen hos länsstyrelsen att granska ytterkuvert, som kommit in från

postanstalter, utlandsmyndigheter och fartyg, bryta dessa och ta hand om

innehållet. En ordning med gemensamt ytterkuvert för flera val skulle alltså

göra det omöjligt enligt dessa regler att räkna de olika valen var för sig. Jag

kan i och för sig instämma i de synpunkter som framfördes av grundlag-

beredningen. Emellertid ser jag inte något hinder för att ändra de nuvaran­

de reglerna så, att man tillåter att ifrågavarande åtgärder med ytterkuvert

sker gemensamt för de samtidiga valen. Med en sådan ändring torde det inte

finnas något att erinra mot att gå över till den obestridligen mycket prak­

tiska ordningen att innerkuverten med valsedlarna från de tre olika valen

vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg läggs in

i ett enda gemensamt ytterkuvert. Jag återkommer i det följande till ytter­

ligare förenklingar beträffande ytterkuvertet vid sådan röstning.

De nu föreslagna åtgärderna innebär att antalet kuverttyper vid de sam­

tidiga valen år 1970 minskas från 15 till 4. De fyra typerna blir valkuvert,

innerkuvert för valsedelsförsändelse, ytterkuvert för valsedelsförsändelse

samt ytterkuvert för röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på

fartyg.

Som jag redan nämnt förutsätter ordningen med enhetliga valkuvert, att

valsedlarna blir standardiserade till formatet. Detta innebär vissa

problem med hänsyn till att möjligheterna att framställa valsedlar efter eget

önskemål i princip inte bör begränsas. Valtekniska utredningen har i sitt

66

principer som hittills har tillämpats i fråga om ersättning till partier för

valsedelskostnader. Vidare är det inte praktiskt genomförbart att betala till­

baka förskott till annan än ifrågavarande parti. 1 annat fall skulle man bl. a.

ställas inför den mycket vanskliga uppgiften att avgöra hur återbetalningen

skulle fördelas mellan dem som beställt olika spränglistor.

Som jag redan har förutskickat bör förfarandet vid röstning

på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg

kunna förenklas även i andra hänseenden än genom att innerkuverten vid

de samtidiga valen läggs i ett gemensamt ytterkuvert. Två förslag som val­

tekniska utredningen har lagt fram, det ena i 1967 års betänkande och det

andra i årets betänkande, kan här komma till användning. I det förstnämn­

da betänkandet föreslog utredningen, att ytterkuvertet vid poströstningen

skulle ersättas av ett fönsterkuvert och att en särskild adressdel, som skulle

medfölja röstkortet, skulle i samband med röstningen läggas in i ytterkuver­

tet och ersätta de uppgifter om namn, sammanräkningsmyndighet, nummer

i röstlängden m. m., som väljaren nu är skyldig att fylla i på ytterkuvertet.

Förslaget, som allmänt godtogs vid remissbehandlingen, finner jag ut­

märkt. Det minskar omgången vid poströstning både för väljaren och för

röstmottagaren, och det betyder framför allt att man får garantier för att

ytterkuvertet styrs till rätt sammanräkningsmyndighet (länsstyrelse). Läns­

styrelsernas arbete med poströstningsmaterialet underlättas också avsevärt

genom att man slipper ytterkuvert med oriktiga, ofullständiga eller otyd­

liga uppgifter. Jag föreslår därför att systemet med fönsterkuvert används

vid 1970 års samtidiga val. Som inlaga i fönsterkuvertet bör användas väl­

jarens röstkort i stället för en särskild adressdel till detta. Utvecklingen av

röstkortsförfarandet och de förändringar däri som jag tänker föreslå i det

följande medför att man utan större omgång kan utfärda nya röstkort, om

så skulle behövas. Dessutom är avsikten att det år 1970 skall samtidigt sän­

das ut två röstkort, det ena avseende de samtidiga valen och det andra

kyrkofullmäktigvalet. För den som röstar på fartyg utan att inneha röstkort

bör röstkortet ersättas med ett särskilt adresskort som fylls i av röstmot­

tagaren.

Det andra förslaget av valtekniska utredningen, som jag syftade på, gäl­

ler villkoren för att få rösta på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på

fartyg. Enligt gällande regler får röstning före valdagen ske endast om väl­

jaren på grund av vissa uppräknade omständigheter, såsom utrikes resa

och tjänsteutövning av vissa slag, är hindrad att rösta på valdagen. Vid röst­

ningen skall väljaren på ytterkuvertet ange av vilken anledning han är be­

rättigad att rösta i förtid. I fråga om röstning på valdagen på postanstalt

gäller, att detta är tillåtet endast för väljare, som befinner sig utanför hem­

orten. Den som är intagen på eller tjänstgör vid sjukvårdsanstalt eller kri-

minalvårdsanstalt får dock rösta på postanstalt, som är inrättad vid anstal­

ten, även om denna är belägen i hans hemort. Utredningen har nu föreslå-

Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

68

trettionde dagen före valdagen. En förlängning av den tid då röstning får

äga rum på fartyg har visat sig vara av behovet påkallad. Den nuvarande

röstningsperioden har i flera fall visat sig börja så sent att rösterna inte

alltid hunnit fram till sammanräkningsmyndigheten i tid för sammanräk­

ningen. Detta är otillfredsställande. Anordnas röstmottagning på fartyg, höi­

de väljare som röstar där kunna känna sig säkra på att deras röster också

kommer att inverka på valet. Jag föreslår därför att röstningsperioden på

fartyg skall få börja redan på fyrtiofemte dagen före valdagen. I det följande

kommer jag att föreslå vissa åtgärder för att det definitiva valresultatet skall

kunna föreligga tidigare än som nu är fallet. Ett av förslagen är att utlands-

och fartygsröster skall ha ankommit till vederbörande myndighet i riket se­

nast dagen före valdagen i stället för som nu senast på fjärde dagen efter

valdagen. Den sammanlagda effekten av förslagen bör emellertid likväl bli

en påtaglig förbättring av sjöfolkets möjligheter att utöva sin rösträtt.

Även i ett annat hänseende har de nuvarande reglerna om fartygsröstning

visat sig mindre ändamålsenliga. Kravet att fartyget skall befinna sig utom

riket under hela den period, då röstmottagning pågår i riket, för att röst­

mottagning skall få anordnas på fartyget utgör enligt min mening en onö­

digt hård begränsning av fartygsröstningen. De praktiska möjligheterna föl­

en fartygsbesättning att delta i val kan ofta vara mycket små, även om

fartyget angör svensk hamn under röstningsperioden. Liggetiderna i hamn

är i dag korta. Särskilt de nya hamnarna ligger i många fall på betydande

avstånd från övrig bebyggelse och serviceinrättningar, såsom postanstalter.

Härtill kommer att de ombordanställda inte alltid får röstkort och därför

inte kan rösta på postanstalt. Valtekniska utredningen har föreslagit att

möjligheten att anordna fartygsröstning skall gälla i princip alla fartyg i

utrikes fart. Med fartyg i utrikes fart avsåg utredningen fartyg, som någon

gång under den tid då röstning får ske inom landet, lämnar svenskt terri­

torialvatten under en inte alltför kort tid. Remissinstanserna lämnade för­

slaget utan erinran. Även jag finner utredningens förslag ändamålsenligt.

Det bör lämpligen genomföras redan nu.

Reglerna om valsedels o g i 11 i g h e t är fortfarande ganska in­

vecklade och svåröverskådliga, trots att betydande förenklingar vidtogs i

dem i samband med den partiella författningsreformen. De kan också lätt

leda till att valsedel kasseras. Valtekniska utredningens förslag om övergång

till maskinell valteknik innefattade också en radikal förenkling av ogiltig-

hetsreglerna. Enligt förslaget skulle det finnas endast en ogiltighetsanled-

ning, nämligen att valsedel saknade partibeteckning. Detta förslag fick näs­

tan utan undantag ett mycket gynnsamt mottagande vid remissbehandlingen.

Utredningens förslag till förenkling av ogiltighetsreglerna hänger delvis

samman med förslaget att använda maskinell teknik i valförfarandet. Det

saknas därför förutsättningar för att redan nu genomföra förslaget i dess

helhet. Emellertid kan jag inte se något hinder för att i detta sammanhang

Kiingl. Maj.ts proposition nr H8 år 1969

70

sändas in tidigare än att de ankommer till vederbörande myndighet i riket

senast på fjärde dagen efter valdagen. Ett ytterligare skäl för åttadagar s-

fristen är att länsstyrelsen skall ha rådrum för att vidta vissa förberedande

åtgärder innan sammanräkningen kan börja.

Enligt min mening finns det numera förutsättningar för att, efter vissa

jämkningar i reglerna, låta sammanräkningen börja tidigare, så att man

snabbare än nu kan få fram det definitiva valresultatet. Sålunda kan man

räkna med att det numera tar bara några dygn innan alla poströster har

kommit in till sammanräkningsmyndigheten. Som jag redan har förutskic­

kat, bör man kunna låta utlands- och fartygsröstningen sluta tidigare, så att

dessa röster når riket senast dagen före valdagen. De förberedande åtgär­

derna hos länsstyrelsen, vilka huvudsakligen gäller att se till att allt val­

material kommer in från valdistrikten, bör normalt kunna klaras av på

betydligt kortare tid än åtta dagar. Jag föreslår därför dels att röstningen

hos utlandsmyndighet och på fartyg skall sluta i sådan tid att rösterna kan

beräknas nå centrala valmyndigheten senast kl. 12 dagen före valdagen, dels

att det inte skall gälla någon bestämd dag för när länsstyrelsen tidigast får

börja sammanräkningen utan att denna skall kunna påbörjas så snart det

kan ske. Jag räknar med att man med dessa åtgärder i förening med de lätt­

nader i hanteringen av poströstningsmaterialet, som följer av systemet med

fönsterkuvert, skall kunna ha sammanräkningen av riksdagsvalet färdig

redan ungefär en vecka efter valdagen.

Enligt gällande regler skall sammanräkningen av de kom­

munala valen alltid anstå till dess det samtidigt förrättade riksdags­

valet har räknats färdigt. Det förfarande, som har föreslagits här för bl. a.

poströstningen vid 1970 års val, förutsätter att vissa åtgärder som ingår i

den slutliga röstsammanräkningen sker gemensamt för riksdagsvalet och de

kommunala valen. Dessutom bör i många fall sammanräkningen av kom­

munalvalen kunna fortlöpa parallellt med räkningen av riksdagsvalet utan

att denna fördenskull behöver försenas. Regeln att sammanräkningen av

riksdagsvalet alltid skall vara avslutad innan räkningen av kommunalvalen

får börja bör därför ersättas med en regel att räkningen av riksdagsvalet

inte får försenas av räkningen av kommunalval.

Valtekniska utredningens förslag till ett förenklat och effektiviserat

röstlängds- och r östko rtsför farande kan jag i likhet med

en enhällig remissopinion oreserverat ansluta mig till. Bland de viktigare

nyheterna i förslaget märks att valnämnderna befrias från bestyren med

röstlängd och röstkort och att dessa uppgifter i stället flyttas över på de

lokala skattemyndigheterna, som redan nu har att upprätta röstlängderna.

Uppgiften att pröva anmärkning mot allmän röstlängd skall dock ankomma

på länsstyrelsen, vilket betyder att samma regler kommer att gälla i detta

hänseende för allmän och för särskild röstlängd. En annan viktig nyhet i

förslaget är att röstkorten inte kommer att tryckas förrän röstlängden har

Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats för­

slag till

1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

I det följande lämnas en specialmotivering till lagförslagen. Åtskilliga av

de ändringar i ValL och KVL, som föranleds av vad som har föreslagits i

den allmänna motiveringen, är av det slag att de inte torde kräva ytterligare

kommentarer.

72

Kungi. Maj:ts proposition nr H8 år 1969

Specialmotivering

Förslag till lag

om

ändring i lagen

om

val till riksdagen

33 §.

Enligt gällande bestämmelser utses valnämndens ordförande och ledamö­

ter året efter det då val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige bär

ägt rum för en tid av tre år. Chefen för civildepartementet kommer senare i

dag att anmäla fråga om att ta bort den s. k. eftersläpningen beträffande

kommunala nämnders tjänstgöringsperioder. I överensstämmelse härmed

bör även valnämnds tjänstgöringstid ändras, så att ordförande, ledamöter

och suppleanter utses samma år som valen till fullmäktige äger rum. Första

stycket i denna paragraf bör utformas i överensstämmelse härmed.

Som framhållits i den allmänna motiveringen bör minimiantalet depute­

rade ökas från tre till fyra. Förutom ordförande bör valnämnden utse en

ersättare för honom. Någon uttrycklig bestämmelse om vem som skall föra

protokollet vid valförrättningen torde inte behövas. Paragrafens andra styc­

ke bör ändras i enlighet härmed.

Valnämnden är enligt gällande regler beslutsför när minst tre är närva­

rande. Detta gäller även när nämnden fungerar som valförrättare. Motsva­

rande regel bör gälla även när val förrättas av nämndens deputerade. Ord­

föranden eller hans ersättare bör därvid alltid vara närvarande. Bestämmel­

ser härom bör tas in i ett nytt sista stycke i denna paragraf.

39—43 och 45—52 a §§.

I dessa paragrafer bör göras bl. a. de ändringar som föranleds av att upp­

gifter i röstlängdsförfarandet flyttas över från valnämnd till lokal skatte­

myndighet samt, såvitt gäller anmärkningsprövningen, till länsstyrelsen. I

samband därmed blir 47

—50 §§

överflödiga.

En omfördelning av författningsstoffet mellan de övriga paragraferna bör

också göras. Sålunda bör i

39 §

tas in reglerna om att röstlängd skall läggas

fram för granskning. Paragrafen bör därvid kompletteras i enlighet med ett

förslag från valtekniska utredningen, att längden skall vara framlagd för

granskning endast under de vardagar som infaller under granskningsperio-

80

kunna påkalla biträde av länsstyrelserna i dessa ärenden. En bestämmelse

härom bör tas in i denna paragraf.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

11

§

Som utvecklats närmare i den allmänna motiveringen bör det obligato­

riska uppehållet i valförrättningen mellan kl. It och 13 slopas. I övrigt bör

vid 1970 års samtidiga val gälla samma regler som f. n.

12

§

I denna paragraf bör ges vissa grundläggande regler om valkuvertens be­

skaffenhet. 1 övrigt bör det ankomma på centrala valmyndigheten att i

detalj bestämma hur kuverten skall se ut liksom också hur de skall tillhan­

dahållas väljarna.

13 §

I denna paragraf bör tas in regler för hur röstningen i vallokal skall gå till.

Reglerna ersätter bestämmelserna härom i 61 § ValL och 27 § KVL.

För att valförrättaren skall kunna kontrollera att väljaren använt val­

sedel med rätt färg måste valsedeln placeras så i kuvertet att dess hörn stic­

ker ut genom de avskurna hörnen på kuvertet. Detta betyder att valsedeln

inte får vikas. En uttrycklig bestämmelse härom bör därför tas in i denna

paragraf. Om valförrättaren inte kan se någon del av valsedeln genom de

avskurna kuverthörnen, bör han vägra att ta emot kuvertet. Detta överens­

stämmer med vad som gäller i dag för det fall att väljaren har använt kuvert

med fel ändamålsbeteckning. En konsekvens av att valförrättaren alltid

måste kunna se en del av valsedeln blir att väljare inte som nu kan avlämna

ett tomt valkuvert. Vill väljaren bli antecknad som röstande i röstlängden

men ändå avstå från att rösta, måste han lägga in en icke ifylld valsedels-

blankett i valkuvertet.

I likhet med vad som föreskrivs i gällande bestämmelser bör i denna para­

graf tas in eu regel om att valförrättaren skall kontrollera att valkuvertet

inte är märkt, innan det tas emot.

Röstar väljaren inte i alla de val som förrättas samtidigt, bör markeringen

i röstlängden givetvis avse endast det eller de val som han deltar i.

För vart och ett av de olika valen skall självfallet användas en särskild

valurna.

14 §

I den allmänna motiveringen har framhållits att innerkuvert för valsedels-

försändelse bör utformas på i princip samma sätt som valkuvertet, dvs. med

avskurna hörn, så att den inneliggande valsedelns färg kan kontrolleras.

Där har också förordats användandet av ett enda ytterkuvert — gemen­

samt för de båda slagen av valsedelsförsändelse -— i vilket samtliga inner-

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1969

vert finns därför inte, eftersom handhavandet av ytterkuverten ankommer

uteslutande på röstmottagarna.

I ytterkuvertet skall röstmottagaren lägga in dels de valkuvert väljaren

överlämnar till honom, dels väljarens röstkort. Detta skall placeras på sådant

sätt i förhållande till ytterkuvertets fönster att de uppgifter från röstkortet,

som behövs för att styra ytterkuvertet till rätt länsstyrelse och för att iden­

tifiera väljaren vid sammanräkningen, syns genom fönstret.

För väljare som får rösta på fartyg utan att förete röstkort, dvs, väljare

som innehar och kan visa upp sjöfartsbok, skall upprättas ett särskilt adress­

kort, där de nödvändiga identifieringsuppgifterna förs upp. Adresskortet

placeras i ytterkuvertet på samma sätt som röstkortet.

Det bör vara eu uppgift för centrala valmyndigheten att bestämma hur

röstkorten skall utformas liksom att fastställa formulär dels till adresskort

vid fartygsröstning, dels till den förteckning på vilken röstmottagaren skall

föra upp väljarens namn.

I sista stycket bör tas in en regel om att den som röstar på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg måste utöva sin rösträtt vid ett och

samma tillfälle i samtliga de val han vill delta i. En motsatt regel skulle

leda till att väsentliga vinster med systemet med gemensamt ytterkuvert

skulle gå förlorade. Röstavgivningen skulle kompliceras och den definitiva

sammanräkningen bli omständligare och mera tidsödande. Valtekniska ut­

redningens betänkande innehöll en motsvarande bestämmelse, som godtogs

eller lämnades utan erinran av praktiskt taget alla remissinstanser.

18 §

I denna paragraf bör tas in de särskilda regler som skall gälla i det före­

slagna förfarandet när make, som röstar på postanstalt, hos utlandsmyn­

dighet eller på fartyg, samtidigt avlämnar valsedelsförsändelse från andra

maken. I sådant fall skall valsedelsförsändelse med samtliga innerkuvert

inneslutna däri överlämnas till röstmottagaren tillsammans med väljarens

röstkort.

19 §

Enligt gällande bestämmelser skall sammanräkningen hos länsstyrelsen

av riksdagsvalen vara avslutad innan sammanräkningen av kommunalvalen

får börja. Sammanräkningen börjar i och med att de ytterkuvert, som har

kommit in från röstmottagarna, öppnas. De nya reglerna om gemensamt

ytterkuvert vid poströstning m. m. vid 1970 års samtidiga val gör, som har

framhållits i den allmänna motiveringen, det nödvändigt att företa de delar

av sammanräkningen, som gäller omhändertagandet av valmaterialet från

röstmottagarna, gemensamt för alla valen. En bestämmelse härom bör tas

in i denna lag. I lagen bör dessutom ges en utförlig reglering av hur detta

valmaterial skall behandlas vid sammanräkningen, eftersom reglerna härom

84

ras till allmänheten, är inner- och ytterkuverten för valsedelsförsändelse.

Beträffande denna distribution bör gälla samma regler som nu. Sådana ku­

vert skall alltså finnas tillgängliga hos valnämnderna, i vallokalerna och

hos röstmottagarna. Dessutom skall parti, som är representerat i riksdagen,

kunna få dessa kuvert.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1969

24 §

För den händelse att val, som förrättats den 20 september 1970, upphävs

efter besvär och omval sålunda skall äga rum, bör bestämmelserna i denna

lag gälla även omvalet. En bestämmelse härom bör tas in i denna paragraf.

25 §

I likhet med vad som gäller enligt ValL och KVL bör ett exemplar av

denna lag finnas tillgängligt i vallokal och på postanstalt.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga förslag till

1)

lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2)

lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3)

lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi­

laga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

ESSELTE AB. STHLM 09

014437