Prop. 1969:60
('angående inrättande av ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet',)
Kungl: Maj:ts proposition nr 60 år 1969
1
Nr 60
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet; given Stockholms slott den 7 mars 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ett statligt aktiebolag skall inrättas för kon sultverksamhet på rationaliseringsområdet. Förslaget syftar till att skapa en organisation som kan tillgodose statsförvaltningens ökade behov av ratio naliseringsexpertis. Konsultbolaget skall drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföretag. Till aktieteckning i bolaget föreslås ett anslag av 600 000 kr.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 60
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
7 mars 1969.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Lange, Holmqvist,
Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,
Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
inrättande av ett
statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet
och
anför.
Statskontoret har föreslagit att ett statligt aktiebolag skall inrättas för
konsultverksamhet på rationaliseringsområdet. Förslaget har föranletts
av det ökade behovet av rationaliseringsexpertis inom statsförvaltningen.
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av försvarets fabriks
verk, försvarets rationaliseringsinstitut, sjukvårdens och socialvårdens pla
nerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI), statistiska centralbyrån, statens
vattenfallsverk, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Svenska Utveck-
lingsaktiebolaget, Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO:s Statstjänste-
mannasektion (TCO-S) och Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO). Synpunkter på förslaget har vidare lämnats av statskontorets
tjänstemannaförening samt av tjänstemannaföreningen och SACO-klubben
vid statistiska centralbyrån.
Den statliga rationaliseringsverksamhetens nuvarande organisation
Rationaliseringsarbetet hos myndigheterna
Rationalisering ingår som ett normalt led i den löpande förvaltningsverk-
samheten. Det primära ansvaret för rationaliseringsarbetet inom statsför
valtningen vilar således på de enskilda myndigheterna. Varje chef svarar
för rationaliseringen inom sitt verksamhetsområde. Han har härvid ofta bi
stånd av särskild rationaliseringspersonal. Enligt 6 § allmänna verksstad-
gan den 3 december 1965 (nr 600) skall myndighets chef se till att en eller
flera tjänstemän utses att som organisationsföredragande ägna särskild
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
3
uppmärksamhet åt verkets rationalisering. Vid flertalet av de större myn digheterna finns särskilda organisations- eller rationaliseringsenheter. Vissa myndigheter, t. ex. statens järnvägar, postverket, televerket och vägverket, har betydande resurser för rationaliseringsverksamheten.
Statskontoret
Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverk samheten inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte ankommer på annan myndighet (prop. 1960: 126, SU 107, rskr 282). I verkets uppgif ter ingår bl. a. att ta initiativ till och utföra rationaliseringsundersökningar, att svara för samordning av den statliga rationaliseringsverksamheten, att utbilda personal för rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen. Verket svarar vidare för samordning i fråga om anskaffning och utnytt jande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltar statens data maskinfond.
Huvuddelen av statskontorets rationaliseringsverksamhet avser rationa liseringsundersökningar som sker på uppdrag av Kungl. Maj:t eller som tillkommit genom statskontorets egna initiativ. Som konsult kan statskonto ret också ställa expertis till förfogande för rationaliseringsundersökningar efter framställningar från myndigheter eller kommittéer.
Statskontoret fick sin nuvarande organisation år 1965 (prop. 1965: 42, SU 91, rskr 224). Verket har för sina rationaliseringsuppgifter fyra utred ningsavdelningar, en planerings- och utbildningsavdelning och en admini strativ byrå. Antalet anställda uppgår till omkring 200, varav drygt hälften är direkt sysselsatta med rationaliseringsarbete som projektledare, utredare eller utredningsassistenler.
Försvarets rationaliseringsinstitut
Försvarets rationaliseringsinstitut inrättades den 1 juli 1968 (prop. 1968: 35, SU 94, rskr 217). Institutet är central förvaltningsmyndighet för ratio naliseringen inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepar tementet. Inom sitt verksamhetsområde har institutet i stort sett samma arbetsuppgifter som statskontoret har beträffande statsförvaltningen i öv rigt. Antalet anställda uppgår till ett 50-tal, varav drygt 40 utgör lednings- eller utredningspersonal.
lf
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 60
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Riksrevisionsverket
Nära anknytning till rationaliseringsverksamheten har också riksrevi
sionsverket. Detta verk är central myndighet för den statliga redovisnings-
och revisionsverksamheten. I denna verksamhet ingår såsom ett väsentligt
led förvaltningsrevision, som avser granskning och bedömning av ända
målsenligheten och effektiviteten i myndigheternas verksamhet. Riksrevi
sionsverket omorganiseras successivt enligt riktlinjer som riksdagen har
godkänt (prop. 1967: 79, SU 82, rskr 194).
Andra rationaliseringsorgan m. in.
Vissa organ har tillkommit för att bedriva rationalisering inom ett begrän
sat verksamhetsområde. Sålunda finns inom exekutionsväsendet tills vidare
eu särskild nämnd,
exekutionsväsendets organisationsnämnd.
Denna har
vissa rådgivande och samordnande uppgifter, bl. a. i fråga om införande av
automatisk databehandling (ADB). Inom nämnden arbetar ett 10-tal per
soner.
Staten svarar tillsammans med andra intressenter för vissa rationalise
ringsorgan. Sålunda bidrar staten till kostnaderna för driften av
Sjukvår
dens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(SPRI)
(prop. 1967:68, SU 105, rskr 251). Institutet har till uppgift att främja,
samordna och medverka i planerings- och rationaliseringsverksamhet inom
hälso- och sjukvården samt socialvården. Vidare lämnar staten bidrag till
bl. a.
Institutet för storhushållens rationalisering
(prop. 1966:72, SU 106,
rskr 237). Detta institut har till huvudsaklig uppgift att främja och sam
ordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan
bidra till att höja produktiviteten inom storhushållen.
Rationaliseringsfrågor kan också behandlas av kommittéer eller andra till
fälliga organ. Såsom exempel på sådana organ, som f. n. arbetar, kan näm
nas
centralnämnden för fastighetsdata,
som svarar för en omläggning av fas-
tighetsregistreringen, och
samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet,
som skall utveckla och samordna ADB-tillämpningen inom polisväsendet,
domstolarna, kriminalvården och angränsande områden.
Statskontorets förslag
Behovet av en statlig konsultorganisation
Som en
allmän bakgrund
till sitt förslag konstaterar statskontoret att en
ständigt växande del av produktionsapparaten tas i anspråk för kontors
arbete. Man kan räkna med att om något år lika många anställda kommer
att sysselsättas med produktion av tjänster som med produktion av varor.
5
Den offentliga sektorn, som f. n. sysselsätter över 500 000 personer, uppvisar den starkaste expansionen inom det tjänsteproducerande området.
Den genomsnittliga produktiviteten per arbetstagare inom kontorsarbete anses i regel inte ha stigit lika snabbt som produktiviteten inom fabriks- och verkstadsarbete. I debatten om produktionsprocessens fortgående om vandling och den ekonomiska utvecklingen över huvud taget har därför frågan om rationalisering på det administrativa området kommit att fram stå som alltmera betydelsefull. Detta gäller med samma styrka inom den offentliga sektorn som inom det enskilda näringslivet.
Datateknikens utveckling under de senaste åren har skapat effektiva hjälpmedel för rationalisering av kontorsarbetet. Framstegen på ADB-om- rådet har emellertid inte endast inneburit att man fått tekniska möjligheter att mekanisera och automatisera informationsbehandlingen. När ADB införs i en organisation, framtvingas vanligtvis ingående studier av och föränd ringar i andra delar av organisationen än de som direkt berörs av ADB- systemet. Introducerandet av ADB stimulerar därför ofta den administra tiva rationaliseringen inom organisationen i dess helhet. Den s. k. tredje generationens datamaskiner, som gör det möjligt att utveckla stora och in tegrerade system för informationsbehandling, förstärker kravet på en effek tiv samordning av rationalisering med ADB och annan administrativ ratio nalisering.
När det gäller
utvecklingstendenserna
på rationaliseringsområdet fram
håller statskontoret att verkets insatser som konsult åt statliga myndigheter på senare tid alltmer har reducerats för att ge plats för större undersök ningar av funktionell-horisontell natur. Detta är en följd av de växande kraven på samordningsinsatser av statskontoret och av att statskontorets verksamhet medvetet har styrts mot mer ambitiösa mål.
Samtidigt som statskontorets möjligheter att tillgodose de enskilda myn digheternas konsultbehov sålunda har avtagit, har behoven av rationalise ringsexpertis ständigt stegrats hos myndigheterna. Till stor del beror detta på ADB-teknikens utveckling. Myndigheterna har för att förstärka sina egna rationaliseringsresurser i ökad utsträckning hänvisats till att anlita utom stående konsulter. Sådana engageras dels direkt av myndigheterna, dels ge nom förmedling av statskontoret. I sistnämnda fall svarar statskontoret ibland också för kostnaderna för konsultinsatserna och för övervakningen av konsulternas arbete.
Statskontoret konstaterar att ADB-metodiken numera är väl etablerad som ett av flera hjälpmedel i rationaliseringsarbetet. Datamaskinlekniken är inne i ett mycket dynamiskt utvecklingsskede. Utvecklingen kommer att ställa växande anspråk på statskontoret som expertorgan med uppgift att formulera riktlinjer för den administrativa rationaliseringsverksamheten på längre sikt inom statsförvaltningen. Tendenserna pekar alltså på en för skjutning i statskontorets framtida verksamhet mot ett allt starkare enga
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
6
gemang i utvecklingsfrågor inom rationaliseringsområdet. Vidare kommer
verkets samordningsfunktioner liksom initieringen av rationaliseringsåfgär-
der att behöva ges större tyngd.
Beträffande tendenserna inom myndigheternas rationaliseringsverksam-
het anser statskontoret att man under senare år har kunnat iaktta en ökad
rationaliseringsaktivitet. Som ett uttryck för ökande »datamognad» påpekas
att integrerade lösningar för hela administrativa processer blir allt van
ligare. Den ökade aktiviteten hos myndigheterna har också medfört större
efterfrågan på experter. Rationaliseringsverksamheten kommer enligt stats
kontorets uppfattning att stimuleras ytterligare när programbudgetering
genomförs.
Enligt statskontorets bedömning kan de angivna utvecklingstendenserna
väntas leda till en ökad efterfrågan på rationaliseringsexpertis inom stats
förvaltningen. Behovet av specialister varierar emellertid från tid till annan
både kvantitativt och i fråga om arten av fackkunskap. Det tillgodoses där
för bäst genom tillfälligt engagemang av konsulter.
Statskontoret diskuterar härefter de
krav på en konsultorganisation
som
bör ställas. Verket konstaterar att programbudgeteringens principer förut
sätter att myndigheterna betalar för de konsulttjänster som de utnyttjar.
Därigenom kommer rationaliseringsprojekten att ägnas en kostnadsmedve-
ten analys från uppdragsgivarnas sida.
Systemet med full kostnadstäckning för konsultinsatsen syftar ytterst
till att skapa en grundval för värderingen av utförda prestationer. Det blir
meningsfullt endast om de projektansvariga myndigheterna får full frihet
att välja konsulter i varje särskilt fall. Om konsultorganisationen således
bör verka i konkurrens med andra jämförbara organisationer på markna
den, finner statskontoret det konsekvent att den får tillämpa marknadsmäs-
sig lönesättning.
När rationaliseringsprojekten kräver insatser av konsulter som komple
ment till myndigheternas egna personalresurser, är det mestadels fråga om
kvalificerad expertis inom ett bestämt område av den administrativa ratio
naliseringen. Det är väsentligt att denna expertis är väl insatt i statsförvalt
ningens förhållanden och arbetssätt. Oproportionerligt lång tid går ofta åt,
innan utifrån tillkallade konsulter har skaffat sig nödvändiga kunskaper
om den miljö som rationaliseringsprojektet skall utvecklas i. Dessa nack
delar skulle reduceras och konsultkostnaderna minskas, om statsförvaltning
ens behov av specialister på administrativ rationalisering kunde tillgodoses
genom en särskild konsultorganisation, som hade erfarenhet av den offent
liga förvaltningens arbetssätt och god kännedom om dess särdrag.
Statskontoret påpekar emellertid, att bristerna hos konsultföretagen i
fråga om kunskaper om den offentliga förvaltningen bör ställas mot den
högre innovationsgrad i fråga om administrativ rationaliseringsmetodik som
följer med anlitandet av flera konsultföretag. I vad mån miljökunskapen
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1969
7
eller innovationsgraden skall vara utslagsgivande vid valet av konsultorga nisation bör avgöras av respektive myndighet i det enskilda fallet.
Statskontoret kommer till slutsatsen att en särskild konsultorganisation är motiverad. Denna bör speciellt inriktas på offentlig förvaltning. Den bör utformas som ett statligt organ.
Konsultorganets uppgifter och omfattning
När det gäller det föreslagna
konsultorganets uppgifter
framhåller stats
kontoret, att verkets nuvarande konsultverksamhet gäller utformning av ADB-system och programmeringsuppgifter i samband därmed. Därtill kom mer olika slag av utredningar som avser kontorsrationalisering och kontors- teknik.
För verksamheten anlitas i växande utsträckning utomstående konsulter. En del av dessa konsulter är engagerade i projekt som direkt leds av stats kontoret, medan andra är verksamma hos olika myndigheter och står under ledning av dessa. ADB-projekten är i många fall uppdelade mellan flera organisatoriska enheter. Medan systemutformningen och ibland även pro jektledningen för en myndighets räkning kan handhas av statskontoret, kan programmeringsansvaret ofta överlämnas till statistiska centralbyråns datamaskincentral.
I framtiden bör man undvika en sådan splittring i projektansvaret. Kon sultorganets uppgifter bör därför omfatta de olika specialistfunktioner som ingår i projektuppbyggnaden. Det bör alltså ha både systemspecialister och programmerare.
Statskontoret anför även andra skäl för att både system- och programme- ringsfunktioner bör ingå i konsultorganets uppgifter. Det kan förutsättas att konsultorganet i många fall kommer att åtaga sig uppdrag som leder till bearbetningar i uppdragsgivarens egen datamaskinanläggning eller på en servicebyråanläggning. Det skulle inte vara rationellt att i sådana fall an lita datamaskincentralens programmeringspersonal, särskilt som det därvid också kan bli fråga om programmering för andra maskinsystem än sådana som ingår i centralens driftorganisation. Det är vidare eftersträvansvärt från arbetsteknisk synpunkt att integrera system- och programmeringsfunk- tionerna. Även med hänsyn härtill är det mest ändamålsenligt att låta pro grammering ingå i konsultorganets uppgifter.
Den föreslagna inriktningen av uppgifterna berör således det system- och programmeringsarbete som f. n. utförs inom statistiska centralbyråns data maskincentral. I denna verksamhet kan man särskilja dels uppgifter av seende statistikproduktion och register som är av primärt intresse för sta tistikproduktionen, dels uppgifter avseende övriga områden av administrativ databehandling. Den förra kategorin av arbetsuppgifter förutsätts ligga utanför konsultorganets verksamhetsområde och berörs därför inte av stats
8
kontorets förslag. Den senare kategorin av arbetsuppgifter är delvis av
samma slag som ingår i statskontorets konsultverksamhet. Dessa uppgifter
bör enligt statskontoret successivt föras över till konsultorganet.
Statskontoret anser alltså att tyngdpunkten i konsultorganets uppgifter
bör ligga på system- och programmeringsarbete för ADB samt sådan allmän
kontor srationalisering som är en direkt följd därav. På längre sikt bör kon
sultorganet kunna utvidga sin verksamhet till andra sektorer av admini
strativ rationalisering. Inom vilka nya områden som det bör expandera och
i vilken takt detta bör ske får bestämmas uteslutande av myndigheternas
efterfrågan på expertis och deras benägenhet att utnyttja konsultorganet.
Beträffande
omfattningen av konsultorganet
föreslår statskontoret att
verkets nuvarande konsultverksamhet får bilda stommen i organisationen.
Till denna bör dessutom föras över huvuddelen av den programmering som
f. n. utförs av datamaskincentralen för sådana projekt som i fråga om sy
stemkonstruktionen handhas av statskontoret. Konsultorganet bör också
överta de uppgifter rörande systemutformning som f. n. ankommer på data
maskincentralen, vars verksamhet på detta område är av ungefär samma
art som statskontorets konsultverksamhet. Häri innefattas inte sådana sta
tistiska systemkonstruktioner och bearbetningar som centralbyrån har an
svar för antingen som huvudman för verksamheten eller som centralt sam
ordnings- och serviceorgan på statistikens område. Det förutsätts att kon
sultorganet i erforderlig utsträckning samarbetar med centralbyrån.
Statskontoret understryker, att konsultorganet bör hävda sin ställning i
kraft av sin kompetens och inte genom att myndigheterna åläggs att ut
nyttja det. Konsultorganets miljökännedom kan ge det ett naturligt försteg
i konkurrensen. Om det får möjligheter att uppträda marknadsmässigt, räk
nar statskontoret med en ökande efterfrågan på dess tjänster.
Enligt en försiktig bedömning finner statskontoret att de centrala stat
liga myndigheternas utgifter för konsulttjänster inom det föreslagna verk
samhetsområdet kan beräknas till ca 10 milj. kr. för budgetåret 1969/70
eller, uttryckt i personalbehov, ca 100 årsarbetskrafter. Om man räknar
med statsförvaltningen i dess helhet blir volymen väsentligt större.
Det föreslagna konsultorganet kan inte tillgodose statsförvaltningens to
tala efterfrågan på konsulter. Strävan bör enligt statskontoret i första hand
vara att åstadkomma en stabil grundval för senare expansion i mån av be
hov beroende på det förtroende konsultorganet förvärvar hos uppdragsgi
varna. Statskontoret utgår från att organisationen under det första verk
samhetsåret bör byggas ut till att omfatta ca 50 konsulter för att därefter
successivt kunna utökas med samma antal.
Kungl. Majrts proposition nr 60 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
9
Organisation in. m.
Statskontoret har övervägt om det föreslagna konsultorganet skall knytas till någon existerande myndighet eller organiseras som ett fristående organ. I sistnämnda fall tänker man sig ett
statligt aktiebolag.
Statskontoret anser att det växande behovet av rationaliseringskonsulter i och för sig kan tillgodoses genom att verkets nuvarande resurser förstärks. Med hänsyn till att de uppgifter som verket har såsom central rationalise- ringsmyndighet måste ges allt större tyngd finner statskontoret det emeller tid troligt att konsultuppgifterna vid en prioritering mellan de båda verk samhetsgrenarna skulle få sekundär betydelse. Man pekar härvid på att det är verkets konsultfunktion som lättast kan ersättas genom att utomstående expertis anlitas för myndigheternas räkning.
Ett annat problem som uppkommer vid en sammanhållen organisation gäller finansieringen. Statskontoret förutsätter att en utbyggd konsultverk samhet finansieras genom ersättning från uppdragsgivarna. I en samman hållen organisation är det svårt att särskilja kostnaderna för konsultverk samhet och övrig verksamhet. Även om svårigheterna inte får överdrivas, är det enligt statskontoret uppenbart, att misstankar alltid skulle kunna göras gällande att endera verksamhetsgrenen subventionerade den andra. Å andra sidan konstateras att den begränsade tillgången på rationaliserings- expertis lättare kan utnyttjas optimalt i en sammanhållen organisation.
Om konsultorganisationen får fristående ställning uppkommer enligt statskontorets mening inte några allvarligare prioriteringsproblem. Någon sammanblandning av kostnader riskeras inte. Vidare tillgodoses behovet av flexibilitet hos de statliga rationaliseringsresurserna bäst på detta sätt. Kon sultorganet bör därför ges en fristående ställning i förhållande till stats kontoret.
En sådan organisationsform skapar enligt statskontoret förutsättningar för att verksamheten kan bedrivas i konkurrens och på lika villkor med en skilda konsultföretag. Myndigheterna kan välja mellan att anlita det stat liga konsultorganet och att anlita andra företag. Avgörande för myndighe ternas val i det enskilda fallet bör vara vederbörande konsultföretags specia litet, lämplighet, tillgängliga kapacitet, arvodesnivå m. m.
Det föreslagna konsultföretagets verksamhetsformer och finansiering bör så nära som möjligt överensstämma med vad som gäller för motsvarande enskilda företag. Vidare bör organisationen vara flexibel så att den snabbt kan anpassas till nya krav, t. ex. i fråga om organisation, personal och löne system. Företaget bör kunna erbjuda marknadsmässiga löner. Hänsyn bör härvid tas till avlöningsförmånerna för personal med motsvarande arbets uppgifter inom den statliga förvaltningen.
Statskontoret finner det uppenbart att de bästa förutsättningarna för den erforderliga flexibiliteten i verksamheten och för den önskvärda konkur
renskraften och effektiviteten uppnås om företaget organiseras som aktie
bolag.
Bolagets uppgifter
skall vara att genomföra rationaliseringsutredningar
på uppdrag av i första hand statliga myndigheter. Det skall också kunna
åtaga sig uppdrag för andra såväl offentliga som enskilda beställare, i den
mån detta är lämpligt för att åstadkomma en jämn uppdragsbeläggning
eller tillföra bolaget ökade kunskaper inom dess arbetsområde.
Statskontoret anser att bolaget skall drivas i affärsmässiga former. Det
skall sålunda kunna täcka sina kostnader, inklusive förräntning av insatt
kapital, med ersättningar från uppdragsgivarna. Egentlig vinst förutsätts
inte böra eftersträvas. Med hänsyn till behovet av att kunna täcka even
tuella förluster på enstaka uppdrag bör dock debiterade ersättningar inne
fatta visst överskott. Även behovet av att kunna täcka utvecklingskostnader
talar för att man kalkylerar med visst överskott.
Statskontoret räknar med att bolaget skall börja sin verksamhet den 1
juli 1969.
Bolagets organisation
bör till att börja med ges en relativt be
gränsad omfattning. Sedan verksamheten vunnit erforderlig stadga kan
vissa icke-statistiska utredningar, som nu ankommer på statskontoret och
statistiska centralbyråns datamaskincentral, komma att övertas av bolaget.
Bolagets styrelse bör bestå av minst sex ledamöter och lika många supp
leanter. Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t, som även för
ordnar ordförande och vice ordförande. Med hänsyn till behovet av alt sam
ordna bolagets verksamhet med statskontorets förutsätts att representan
ter för statskontoret ingår i styrelsen.
Vid bedömningen av det erforderliga
finansieringsbehovet
har statskon
toret utgått från att genomsnittslönen för konsulterna kan uppskattas till
ca 5 000 kr. per månad och lönebikostnaderna till 20
%.
Debiteringen per
konsult antas behöva utgöra ca 100 000 kr. per år. Med utgångspunkt i 50
verksamma konsulter beräknas det erforderliga genomsnittliga rörelsekapi
talet till 1,7 milj. kr.
Bolaget föreslås få ett aktiekapital av 500 000 kr. Aktierna skall ägas av
staten. De bör enligt statskontoret emitteras till eu kurs av 120 %, så att
bolaget omedelbart får en lagstadgad reservfond. En rörlig kredit om 2
milj. kr. föreslås få upptas hos riksgäldskontoret. Om ytterligare medel be
hövs för finansieringen bör den allmänna kreditmarknaden anlitas.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Remis sy ttrandena
Allmänna synpunkter
Remissinstanserna har i regel begränsat sina yttranden till de frågor som
rör statskontorets konkreta organisationsförslag, medan de mer allmänna
delarna av utredningen i huvudsak lämnats utan kommentarer. Samtliga
remissinstanser tillstyrker att ett statligt konsultorgan inrättas på rationa-
11
liseringsområdet. Flertalet ansluter sig också till förslaget att konsultorga net utformas som ett statligt aktiebolag.
Behovet av en statlig konsultorganisation
LO
delar statskontorets bedömning att det administrativa området står
inför en betydande rationaliseringsverksamhet, som kommer att beröra alla delar av samhället. Också
statistiska centralbyrån
bekräftar mot bakgrun
den av egna erfarenheter det ökade behovet av rationaliseringsinsatser.
Utöver de skäl som statskontoret har anfört för den föreslagna konsult organisationen framhåller
försvarets rationaliseringsinstitut,
att en koncen
tration av resurser till ett konsultföretag av den föreslagna storleken bör leda till större totaleffektivitet. Detta kan i förening med ökade möjligheter till insyn i verksamheten bidra till en för uppdragsgivarna gynnsammare utveckling av konsultmarknaden. Liknande synpunkter framförs av
SPRI,
som anser att en statlig konsultorganisation med de skisserade personal resurserna fyller ett stort behov vid en intensifiering av den administrativa rationaliseringen inom statsförvaltningen. Enligt SPRI kan konsultorgani sationen verka som prisledare för konsultverksamheten inom den offentliga sektorn gentemot de privata konsultföretagen under kommande rationalise- ringsperiod, då efterfrågan på konsulthjälp kan väntas stiga snabbare än tillgången.
Svenska Utvecklingsaktiebolaget
finner det i princip välmotiverat med en
konsultorganisation som har speciell inriktning på statsförvaltningens be hov. Bolaget har observerat att det på senare tid har skett en viss koncentra tion till färre och större företag inom branschen och att därvid ett antal svenska konsultföretag förvärvats av i huvudsak utländska intressenter.
Konsultorganets uppgifter och omfattning
Konsultorganets uppgifter behandlas ingående av
statistiska
centralbyrån.
Centralbyrån anser att ADB-funktionerna hos det föreslagna
konsultorganet har fått en alltför dominerande plats och understryker ange lägenheten av att också kontorsrationaliseringen och andra delar av den administrativa rationaliseringen ges tillräcklig kapacitet.
Centralbyrån framhåller vidare att utnyttjandet av ADB är en central fråga i flertalet rationaliseringsutredningar som avser behandling av större informationsmängder. Utvecklingen går i riktning mot att system- och pro grammeringsarbetet organisatoriskt hålls samman med övriga delar av en rationaliseringsutredning. Centralbyrån finner det därför vara en fördel att den system- och programmeringsverksamhet, som nu handhas av central byråns datamaskincentral och som inte hänför sig till statistik- och register- produktion, förs över från centralbyrån till det nya konsultorganet. Härtill kommer att system- och programmeringsservicen bör vara så utformad att den ger möjlighet till konkurrens inom den statliga förvaltningen mellan datamaskiner av olika märken. Från denna synpunkt är det en väsentlig
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
fördel att det föreslagna konsultorganet inte är anknutet till någon viss data-
maskincentral.
Det sagda innebär dock inte att myndigheterna skall vara förhindrade
att engagera egen personal för systemarbete och programmering. Tvärtom
anser centralbyrån att alla myndigheter som utnyttjar ADB i sin verksam
het skall ha egen system- och programmeringspersonal, så snart arbetet är
av sådan omfattning att det ger kontinuerlig sysselsättning för specialister
av detta slag.
Centralbyrån godtar den föreslagna arbetsfördelningen mellan verket och
det nya konsultorganet. Innebörden härav är att centralbyrån och inte kon
sultorganet skall fungera som serviceorgan för system- och programmerings
arbeten som avser statistikproduktion och register av väsentligt intresse för
statistikproduktionen även då annan myndighet är huvudman. Centralbyrån
anser det vidare vara av stor betydelse att verket får tillfälle att påverka
även den del av rutinerna som gäller den administrativa verksamheten,
eftersom utformningen av dessa kan vara av direkt betydelse för möjlig
heterna att utnyttja materialet för statistiska ändamål.
LKAB
understryker betydelsen av samarbete mellan enskilt näringsliv
och statlig verksamhet på rationaliseringsområdet. För att det önskvärda
utbytet av erfarenheter skall komma till stånd är det enligt LKAB angeläget,
dels att det statliga konsultföretaget får möjlighet att utföra uppdrag för
enskilda uppdragsgivare, dels att enskilda konsultföretag också i fortsätt
ningen kommer att utnyttjas inom statsförvaltningen.
Försvarets fabriksverk
anser det väsentligt att konsultorganisationen i
varje fall till en början koncentrerar sig på rationaliseringsuppgifter inom
statsförvaltningen. Företaget bör inte inrikta sig på konsulttjänster inom
den statliga industriella verksamheten annat än i mycket begränsad om
fattning, t. ex. såsom rådgivare i ADB-frågor. Enligt fabriksverkets mening
bör det nya företaget kunna göra väsentliga insatser för träning och utbild
ning av chefer vid de enskilda myndigheterna.
SPRI
konstaterar att verksamhetsområdet för det föreslagna konsultorga
net på ett tillfredsställande sätt är avgränsat mot SPRI:s konsultområde.
Beträffande konsultorganets omfattning understryker
sta
tistiska centralbyrån
angelägenheten av att hela den system- och program-
meringsverksamhet som inte hänför sig till statistik och registerproduktion
förs över till konsultorganet i ett sammanhang. Om det skulle bedömas vara
mindre lämpligt att till konsultorganet förlägga vissa av de projekt som så
lunda enligt centralbyråns uppfattning bör föras över dit, bör ansvaret för
dessa projekt och hela den personal som arbetar med dem i stället föras
över till statskontoret. Om överföringen skall ske successivt bör en tidsplan
fastställas.
Statens vattenfallsverk
understryker att den trånga sektorn när det gäller
utformningen av ADB-system och administrativ rationalisering i övrigt ut
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
13
görs av tillgången på utbildad och erfaren personal. Ett nytt konsultföretag kan därför komma att medföra ett ytterligare tryck på befintliga personella resurser hos bl. a. affärsverken. Vattenfallsverket betonar att stor försik tighet bör iakttas vid dimensioneringen av konsultföretaget. Detta bör var ken i inledningsskedet eller vid den successiva utbyggnaden ges större per sonalkapacitet än vad som motsvarar de uppdrag som med säkerhet kan påräknas genom uppdragsgivarnas fria val.
Försvarets fabriksverk
framhåller att en snabb tillväxt av ett konsultföre
tag oftast medför att kvaliteten på konsultinsatserna sjunker. Kapaciteten bör därför byggas upp med största försiktighet. Fabriksverket bedömer re kryteringsfrågorna som ytterst väsentliga och anser att konsultorganet med fördel kan rekrytera en stor del av sin personal från industrin. Verket anser vidare att det nya organet måste vara öppet för ett samarbete med redan etablerade konsulter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Organisation in. m.
Förslaget om att konsultorganet skall drivas som ett statligt aktie- fa o 1 a g tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom statistiska centralbyrån och TCO-S.
Statistiska centralbyrån
pekar på möjligheten att utforma konsultorganet
enligt de principer som gäller för statistiska centralbyråns datamaskincen- tral och utredningsinstitut. Dessa enheter ingår i centralbyråns organisation men drivs helt affärsmässigt och med en från verket i övrigt fristående bud get. Den föreslagna konsultverksamheten skulle på liknande sätt kunna in ordnas i statskontoret. Med en sådan organisation skulle de nackdelar som statskontoret anför som de viktigaste motiven för en fristående organisation falla bort. Med denna lösning skulle även vissa administrativa funktioner kunna vara gemensamma för konsultorganisationen och statskontoret i öv rigt, vilket möjliggör besparingar.
Centralbyrån befarar att det nya organet — om det ges aktiebolagsform — genom sina möjligheter till friare lönesättning kan få ett oberättigat över tag över andra statliga myndigheter som har behov av personal av likartat slag. Dit hör främst statistiska centralbyrån, som torde ha den mest om fattande verksamheten på databehandlingens område vid sidan av stats kontoret. Centralbyrån anser det därför nödvändigt att sådana förutsätt ningar skapas att verket och andra myndigheter kan konkurrera med kon sultorganet på lika villkor om denna personal.
TCO-S
anser i likhet med centralbyrån att konsultorganet bör kunna or
ganiseras på samma sätt som datamaskincentralen och utredningsinstitutet. Organisationen hävdar att det är möjligt att erbjuda personalen marknads- mässiga löner inom ramen för dagens statliga lönesystem. Genom att bibe hålla det konventionella statliga lönesystemet skulle konsultorganet utan
14
vidlyftiga övergångsanordningar kunna knyta experter från andra myndig
heter till sig. Garantier skulle enligt TCO-S kunna skapas för ett optimalt
utnyttjande av den begränsade kader av experter, vilka genom sitt rationa-
liseringsarbete hos myndigheterna blivit väl insatta i statsförvaltningens
förhållanden och arbetssätt.
Svenska Utvecklingsaktiebolaget
konstaterar att statskontoret som skäl
för bolagsformen bl. a. åberopat de bättre möjligheter som denna ger att
till konsultorganet knyta kvalificerad personal. Detta överensstämmer med
utvecklingsbolagets erfarenhet.
Utvecklingsbolaget anför vidare att utveckling av administrativa system
och hjälpmedel är en av de sektorer som bolaget i enlighet med riksdagens
beslut år 1968 bör prioritera. I konsekvens därmed har bolaget förvärvat ett
nu helägt dotterbolag, Rationell Planering AB. Detta har sedan årsskiftet
1965/66 bedrivit konsultationsverksamhet beträffande främst nätverkspla-
nering och programbudgetering för såväl enskilda som statliga kunders
räkning. Utvecklingsbolaget bär även behov för egen del att utnyttja detta
företags tjänster. Utvecklingsbolaget fäster uppmärksamheten på att det
sålunda existerar ett helstatligt bolag med till stor del den målsättning som
anges i statskontorets förslag.
Statskontorets förslag när det gäller bolagets uppgifter godtas
av remissinstanserna.
Försvarets fabriksverk
understryker, att bolagets verksamhet från bör
jan bör inriktas mot sådana arbetsuppgifter där de största effektivitetsvins
terna kan uppnås. Verksamheten måste således planeras och prioriteras
hårt. Verket betonar vidare att bolaget måste drivas med sådan lönsamhet
att utrymme finns för bl. a. vidareutbildning av personal. Detta innebär att
konsulttjänsterna måste debiteras till marknadsmässiga priser.
LKAB
understryker vikten av att konsultbolaget kan bedriva sin verksam
het på i alla avseenden lika villkor med enskilda konsultföretag i branschen.
Det statliga bolaget bör således eftersträva vinst. Liknande synpunkter förs
fram av
SACO.
Beträffande bolagets organisation föreslår
försvarets rationa
liseringsinstitut
och
statistiska centralbyrån
att de skall bli representerade
i bolagets styrelse.
Statskontorets tjänstemannaförening
framhåller intresset
av att de anställda får utse egna representanter i styrelsen.
SPRI
anser att behovet av insyn och samordning mellan konsultverksam
heten och statskontorets långsiktiga centrala planerings- och utvecklings
arbete inte har tillgodosetts genom statskontorets förslag. Institutet föror
dar därför att en ledningsfunktion inrättas med uppgift att styra verksam
heten mot gemensamma mål.
LO
lägger en annan aspekt på samordningsfrågan och förutsätter att före
taget får en med övriga statliga företag likartad behandling. Konsultföreta
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
15
get bör således inordnas under det centrala förvaltningsbolag, som enligt
LO bör bildas för att samordna de statliga aktiebolagen.
När det gäller bolagets finansiering anser
försvarets rationa
liseringsinstitut
och
statskontorets tjänstemannaförening
att rörelsekapita
let har beräknats för lågt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Departements chefen
Allmänna synpunkter
Standardutvecklingen i det svenska samhället har varit mycket snabb
under hela efterkrigstiden. För att denna utveckling skall fortsätta är det
väsentligt att våra resurser tillvaratas väl. Inte minst gäller detta inom den
offentliga sektorn.
Som jag vid åtskilliga tillfällen har framhållit är utgiftstrycket på det
statliga området mycket starkt även på längre sikt. Detta är fallet redan om
nu gällande och allmänt accepterade målsättningar för den offentliga sek
torn skulle kunna uppfyllas. Möjligheterna att tillgodose nya anspråk är
begränsade. Utrymme för nya åtaganden måste därför till stor del åstad
kommas genom att tillgängliga resurser utnyttjas effektivare. För att detta
skall bli möjligt krävs en konsekvent och fortgående rationalisering av den
offentliga verksamheten.
Under senare tid har rationaliseringen på det administrativa området fått
allt större betydelse. Genom den tekniska utvecklingen har effektiva hjälp
medel tillkommit härför. Mest påfallande är givetvis den snabba utveckling
som skett på ADB-området. Genom denna har rutinerna för bl. a. informa
tionsbehandlingen i den statliga verksamheten radikalt förändrats. Jag vill
här peka på hur ADB-tekniken tagits i anspråk t. ex. inom folkbokförings-,
skatte- och uppbördsväsendet, för utbetalningar av löner och pensioner, för
redovisning och revision, för statistik- och registreringsverksamhet och för
förrådsredovisning av olika slag. Omfattande utvecklingsarbeten bedrivs
också för att utnyttja ADB inom nya områden. Jag kan som exempel näm
na fastighetsregistreringen, bilregistreringen samt register- och informa
tionssystem inom polisväsendet, domstolarna och kriminalvården.
För att effektivisera rationaliseringsverksamheten har de organisatoriska
grundvalarna härför vidgats kraftigt under 1960-talet. Statskontoret har or
ganiserats om och byggts ut till centralt rationaliseringsorgan. Försvarets
rationaliseringsinstitut har tillkommit. Biksrevisionsverket har organiserats
om för att i ökad utsträckning kunna verka för större effektivitet inom
statsverksamheten. Nya rationaliseringsorgan har tillskapats inom speciella
områden, delvis i samverkan med kommunala och enskilda intressenter.
Det grundläggande rationaliseringsarbetet måste alltjämt ligga hos de en
16
skilda myndigheterna. I de petitaanvisningar som Kungl. Maj :t årligen u t
färdar har rationaliseringsaspekterna starkt understrukits. Särskild upp
märksamhet har vid budgetarbetet lagts på rationaliseringsfrågorna. Myn
digheterna har också getts ökade resurser för sin interna rationaliserings-
verltsamhet. Jag anser det synnerligen angeläget att rationaliseringen hos
myndigheterna hedrivs kontinuerligt och målinriktat och ges en central
ställning i myndigheternas verksamhet. Den löpande rationaliseringen hos
myndigheterna för att anpassa organisation och arbetsformer till nya krav
och förutsättningar utgör grunden för den statliga rationaliseringsverksam-
heten.
Behovet av ett statligt konsultorgan
Den vidgade rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen har
medfört ett ökande behov av kvalificerad och specialiserad personal, främst
på ADB-området. Detta specialistbehov tillgodoses i regel genom att kon
sulter anlitas såsom komplement till myndigheternas egen rationaliserings-
personal. Tidigare har statskontoret i betydande utsträckning lämnat myn
digheterna sådan konsulthjälp. På senare tid har dock verkets konsultin
satser alltmer reducerats i syfte att ge plats för undersökningar som är av
mera genomgripande natur inom ett verksamhetsområde eller som gäller
funktioner som mera allmänt förekommer hos myndigheterna.
Mot bakgrunden av dessa förhållanden har statskontoret övervägt hur
konsultbehoven i framtiden bör tillgodoses. Statskontoret föreslår att ett
särskilt statligt konsultorgan inrättas. Detta skulle drivas affärsmässigt.
Behovet av ett sådant konsultorgan har allmänt vitsordats av de remissin
stanser som yttrat sig över förslaget.
Jag finner det naturligt att statskontorets verksamhet koncentreras på
utvecklings- och samordningsuppgifter inom rationaliseringsområdet, på
initiering av rationaliseringsåtgärder samt på mera brett upplagda rationa-
liseringsundersökningar. Härigenom uppnås den bästa samlade effekten av
de centrala rationaliseringsinsatserna. Samtidigt är det emellertid väsentligt
att man kan tillgodose myndigheternas växande behov av rationaliserings-
konsulter som är väl insatta i förhållandena inom den statliga verksam
heten. I likhet med statskontoret och remissinstanserna förordar jag att
detta behov tillgodoses genom att ett statligt konsultorgan inrättas.
För att öka myndigheternas kostnadsmedvetande vid rationaliseringsåt
gärder anser jag liksom statskontoret att myndigheterna bör debiteras kost
naderna för konsulternas tjänster. Eftersom myndigheterna själva svarar
för att deras verksamhet bedrivs så effektivt som möjligt, bör de också ha
frihet att välja de konsulter som de behöver för sitt rationaliseringsarbete.
Vid mina fortsatta överväganden utgår jag således från att konsultorganet
skall arbeta i konkurrens med andra konsultföretag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
17
De konsulttjänster som statskontoret f. n. tillhandahåller de statliga myn digheterna debiteras inte uppdragsgivarna. Myndighet som anlitar andra konsulter måste däremot i vanlig ordning anskaffa medel härför. I vissa fall har sådana medel ställts till förfogande från det under sjunde huvud titeln anvisade förslagsanslaget till viss försöksverksamhet inom statsför valtningen in. nr.
Tillkomsten av ett konsultorgan som arbetar på affärsmässig grund inne bär, att varje myndighet som planerar att anlita rationaliseringskonsulter måste reservera medel för ändamålet under sina anslag och vid behov ta upp frågan härom i sin anslagsframställning. Jag är dock medveten om att behovet av att anlita rationaliseringskonsulter i många fall kan uppstå så snabbt, att det kan bli nödvändigt att anvisa medel i särskild ordning. För sådana fall bör även i fortsättningen finnas ett centralt anslag som kan få tas i anspråk efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Konsultorganets uppgifter och omfattning
Statskontorets förslag innebär att tyngdpunkten i konsultorganets upp gifter kommer att ligga på system- och programmeringsarbete för ADB och på sådan allmän kontorsrationalisering som är en direkt följd därav. Stats kontoret förutsätter dock att konsultorganet på längre sikt utvidgar sin verksamhet till andra sektorer av administrativ rationalisering. Därigenom kan konsultorganet få den allsidiga inriktning som är nödvändig för att det skall bli effektivt och konkurrenskraftigt.
Den nämnda inriktningen av konsultorganets uppgifter innebär att det kommer att överta statskontorets nuvarande konsultverksamhet, vilken främst gäller ADB-området. För denna verksamhet anlitar statskontoret f. n. i stor utsträckning privata konsultföretag. Vidare har det förutsatts att konsultorganet från statistiska centralbyråns datamaskincentral skall överta huvuddelen av sådana system- och programmeringsuppgifter som inte avser statistik- eller registerarbete.
Den föreslagna inriktningen av verksamheten har godtagits av såväl sta tistiska centralbyrån som övriga remissinstanser. Jag kan också ansluta mig till statskontorets förslag i denna del. Jag vill understryka vikten av att kon sultorganet får en sådan bred inriktning av sin verksamhet att det effektivt kan betjäna myndigheterna vid skilda former av rationalisering.
Statskontoret utgår från att konsultorganet skall vara inriktat på i första hand statsförvaltningen. Det skall dock kunna åtaga sig uppdrag från andra uppdragsgivare för att få en jämn uppdragsbeläggning eller för att skaffa ökade kunskaper inom arbetsområdet. Av remissinstanserna anser LKAB det angeläget att konsultorganet får möjlighet att utföra uppdrag även från andra uppdragsgivare än de statliga myndigheterna, medan försvarets fab
18
riksverk menar att verksamheten i varje fall till en början bör koncentreras
på uppgifter inom statsförvaltningen.
I likhet med statskontoret utgår jag från att konsultorganets uppgift i
första hand skall vara att tillgodose de statliga myndigheternas behov av
rationaliseringsexpertis. Konsultorganet bör dock i princip ha samma ex
pansionsmöjligheter som andra företag inom branschen. Om resurserna
räcker till bör det därför kunna vidga sin verksamhet till att avse även upp
drag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet.
Statskontoret utgår från att konsultorganet skall byggas ut i en takt
som bestäms av myndigheternas efterfrågan på expertis och deras benä
genhet att utnyttja konsultorganet. Grundvalen för verksamheten skulle ut
göras av statskontorets nuvarande konsultverksamhet. Till denna skulle
successivt föras över vissa delar av det system- och programmeringsarbete
som nu utförs av statistiska centralbyråns datamaskincentral.
Vid remissbehandlingen har försvarets fabriksverk och statens vatten-
fallsverk uttalat sig för en försiktig uppbyggnad av konsultorganet. Sta
tistiska centralbyrån har understrukit att den del av datamaskincentralens
verksamhet som berörs av förslaget bör föras över till konsultorganet i ett
sammanhang.
Jag har tidigare förordat att det statliga konsultorganet skall driva sin
verksamhet i konkurrens med andra konsultföretag. Konkurrenssituationen
kommer att ställa stora krav på konsultorganet. Jag anser det nödvändigt
att det får bygga upp sin verksamhet med utgångspunkt i en långsiktig be
dömning av efterfrågan och i den takt som det finner lämplig.
En utbyggnad i enlighet med vad jag nu har förordat medför att avveck
lingen av statskontorets och datamaskincentralens nuvarande konsultupp
gifter får ske successivt. Avvecklingen bör genomföras på sådant sätt att
pågående projekt inte försenas eller fördyras. I vilken utsträckning kon
sultorganet skall överta pågående projekt är en avtalsfråga mellan den upp-
dragsgivande myndigheten och konsultorganet.
Jag avser att sedermera föreslå Kungl. Maj :t att statskontoret och sta
tistiska centralbyrån får i uppdrag att i samband med sina anslagsfram
ställningar för budgetåret 1970/71 redovisa de personal- och anslagsmässiga
konsekvenserna av att konsultorganet övertar vissa av verkens nuvarande
uppgifter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Organisation m. m.
Statskontoret anser att det föreslagna konsultorganets verksamhetsfor
mer och finansiering så nära som möjligt bör överensstämma med vad som
gäller för motsvarande enskilda företag. Vidare bör företaget ha en flexibel
organisation. De bästa förutsättningarna för att dessa krav skall kunna till
godoses uppnås enligt statskontoret, om företaget drivs i aktiebolagsform.
19
Statskontorets förslag tillstyrks av samtliga remissinstanser med undan tag av statistiska centralbyrån och TCO-S. Dessa föreslår i stället att kon sultverksamheten inordnas i statskontoret enligt de principer som gäller för statistiska centralbyråns datamaskincentral.
Jag anser att det statliga konsultorganet bör få den organisationsform som ger de bästa förutsättningarna för en effektiv verksamhet i öppen konkur rens med andra konsultföretag. I likhet med statskontoret och det övervä gande antalet remissinstanser anser jag att dessa förutsättningar i föreva rande fall bäst uppfylls genom att konsultorganet organiseras som ett stat ligt aktiebolag.
Aktiebolagets ändamål skall vara att genomföra rationaliseringsutred- ningar på uppdrag av i första hand statliga myndigheter. Bolaget bör emel lertid också kunna åtaga sig uppdrag från andra uppdragsgivare inom den offentliga sektorn och från näringslivet.
Svenska Utvecklingsaktiebolaget, som nyligen har förvärvat ett aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet, pekar på möjligheterna att överväga en anknytning till detta företag. I förhållande till den verk samhet som berörs av statskontorets förslag har utvecklingsbolagets dotter företag mycket liten omfattning. Med hänsyn härtill och till bolagets speci ella inriktning finner jag inte anledning att nu överväga ett sammanförande med det nya konsultbolaget. Jag förutsätter dock att denna fråga aktualise ras av de berörda bolagen, om en sammanslagning framdeles skulle visa sig lämplig.
Enligt statskontorets förslag skall konsultbolaget täcka sina kostnader, inberäknat förräntning av insatt kapital. Egentlig vinst förutsätts inte böra eftersträvas. Ersättningarna för utförda uppdrag anses dock böra innefatta ett visst överskott för att täcka dels eventuella förluster på enstaka uppdrag, dels utvecklingskostnader. Försvarets fabriksverk anser att konsulttjäns terna måste debiteras till marknadsmässiga priser för att skapa utrymme för bl. a. vidareutbildning av personalen. Enligt LKAB och SACO bör det statliga bolaget i likhet med enskilda företag i branschen drivas med vinst syfte.
Jag anser att bolaget bör drivas enligt gängse principer för de statliga bolagen. Det bör alltså ha en sådan lönsamhet att det kan täcka sina kost nader och ge skälig avkastning på insatt kapital.
Jag beräknar aktiekapitalet i konsultbolaget till 500 000 kr. För att ge bolaget en reservfond bör aktierna emitteras till en kurs av 120 %. Samtliga aktier bör ägas av staten. Jag föreslår att ett investeringsanslag av 600 000 kr. anvisas i riksstaten för nästa budgetår till aktieteckning i bolaget. Bola gets behov av rörelsekapital bör i övrigt täckas genom bankkrediter i sed vanlig ordning.
Antalet ledamöter och suppleanter i bolagets styrelse bör bestämmas av Kungl. Maj :t. Jag utgår från att i styrelsen kommer att ingå en ledamot med anknytning till statskontoret.
Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1969
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att
1) besluta att ett statligt aktiebolag för konsultverksam
het inom rationaliseringsområdet skall bildas,
2) till
Teckning av aktier i ett aktiebolag för konsult
verksamhet inom rationaliseringsområdet
i riksstaten för
budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under fonden för
statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690203