Prop. 1971:88

Kungl. Maj:ts proposition angående specialtjänstuttagna värnpliktigas utbildning m.m.

Nr 88

Kungl. Maj:ts proposition angående specialtjänstuttagna värnpliktigas utbildning m. m.; given Stockholms slott den 26 mars 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats- radspröt'okollet över försvarsäremlen, föreslå riksdagen att bifalla de för- slag om vars avlätande till riksdagen föredragande departementschefen heniställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN AN DFRSSON

Bilaga

Tabell .] A. Krigsförbandsövningar för värnpliktig som uttagits för annan utbildning än sorti läkare och fullgjort minst 360 dagars tjänstgöring enligt 37 & 1 inom. D. värnpliktslagen! i sin äldre lydelse.

Antal krigsföthittidzsövningar om den värnpliktiga: fullgjort

Värnpliktig 456 eller flera född är 360 da,-jar 36.1 395 dagar FOG-"425 dagar 426—455 da gar

It)—lås eller senare 5 4 -—-- —— — —

1947. -—l 944 5 4 3 .- .- tatt—i 940 4. 4 ;: 2 _ 1939—1936 3 i Z Z 1

1935-- ---l*)32 2 2 2 l l l')3l--—l'-)38 ] l l l l

' Sammanlagd tjänstgöringsskvIdighet om 540 dagar enligt äldre bestämmelser. "label! ] li. Krigsl'örliandsöt'ningar för iärnpliktig läkare som börjat tjänstgöring enligt 27 55 1 inom. I). varnpliktslagen ] sin aldre lydelse ar thZ eller tidigare .

Antal krigs indsö'x'ningar om den värnpliktige fullgjort Värnpliktig 376 eller flera född ar Re.—315 da.:ar 315 - 345 dagar 345—375 dagar dagar lit-13——l'å'-1O 4 3 3 2 — — 1039—1036 3 3 Z 3 ] 1935-4932 2 ?. 2 l ] l93l "1028 l l l l [

Sammanlagd tjanstgortngsskyldtghet om 450 dagar enligt aldre bestamtnelser.

'[tlbt'll I (.". Ktigsl'örbandsövningar för värnpliktig läkare som börjat tjänstgöring enligt 27 'g' ] inom. l.). värnpliktslagen 1 sin äldre lydelse efter den 1 januari lättöl.

fullgjort nplilnig 336 eller flera

[Öd—'.: ar 235 (laga-r 2.7.5 —265 dagar 266 205 da.-"tr 206— 325 dagar du Till"

1945: eller senare 5 4 — —- '— 1*)47 —-—l'—)—t—l 5 4 3 2 - - l943—19ta) S;- 4 3 2 — —

l'-)3"J-—--lf)36 ? 3 2 2 1 1935 --—l*)32 2 2 2 l l 1'>31—l9l.-: 1 l 1 1 1

l Sammanlagd tjänstgöringsskyldighet om 420 dagar enligt äldre bestämmelser.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1971288 ro

TabellIlA. Särskilda övningar för värnpliktig som uttagits för annan utbildning än som läkare och fullgjort rniust 300 dagars tjänstgöring enligt 27 S' 1 mom. 1). värnpliktslagen' i sin äldre lydelse.

Antal sär da övningar om den värnpliktige fullgjurt

Värnpliktig, 45!» eller llera född är 360 dagar 361—305 dagar fult.—435 "455 dagar dagar

1041? eller senare 3 3 --- —

tlu'r— —-1 944 3 3 i l — 1943—1940 3 3 ?. 2 1939 ull)?!» 2 2 l l I 1935 1032 2 1 1 1 1 1*)3l-—l')25 l l l 1 l

' Sammanlagd tjänstgöringsskyIdighet om 450 dagar enligt äldre bestämmelser.

Tabell H B. Särskilda övningar för värnpliktig läkare som bi'irjat tjänstgöring enligt 27 ä 1 mom. 1). värnpliktslagen i sitt äldre lydelse är 1902 eller tidigare' .

Värnpliktig

...:(3 eller flera ftlxltl ar

1943 dl)-4!) 3 3 ?. Z lg?) 4031") 2 2 2 l l 1935"- 1932 2 l l l 1 1931—1028 | 1 1 l l

' Sammanlagd tjänstgöringsskj'ldighet om 450 dagar enligt äldre bestämmelser.

Tabell [[ (". Särskilda övningar lör varnplzkttg läkare som börjat tjänstgöring enligt *7 l tunnt. I). värnpliktslagen 1 sin aldre lj delse eller den l laltuat'i 19113].

Värnpliktig 326 eller flera född är 235 dagar dagar dagar 1948 eller senare 3 3 .. . _ 1947—1944 3 3 3 2

1943—1940 3 3 3 3 __ 1939—1936 2 7 2 1 1 1935—1932 2 1 l l 1 1931—1934 | | 1 | |

] Sammanlagd tjänstgöringssky[dighet om 420 dagar enligt äldre bestämmelser.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1971: 88

2 Förslag till

11

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom förordnas, att 4 och 5 åå lagen (.1966z4l3) om vapenfri tjänst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer vilket slag av tjänstgöring som

vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra.

Styrelsen har tillsyn över vapenfria tjänstepliktigas utbildning oelt

tjänstgöring.

Vapenfri tjänstepliktig är skyl- dig att för sitt utbildning tjänstgö- ra femhundrajivrtio dagar. Tjänst- göringen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.

'J'l 5/72

Ont bistånds- och katastrofal- bildning finns särskilda bestäm- melser.

Vapenfri tjänstepliktig är skyl- dig att för sin utbildning tjänstgö- ra j_".t'ralttuttlrajenztio dagar. Den sum skall utbildas till särskilt kva— lificerade uppgifter kan (lac/: (iläg- gas tjänstgöring underfem/tundra- j_'t-'rriu dagar. Tjänstgöringen katt fördelasi omgångar över hela värn- pliktstiden.

lnkallas värnpliktiga med stöd av 27 ä 2 mom. eller 28 % värnpliktsla— gen den 30 december 1941 ("nr 967"). får även vapenfri tjänstepliktig kallas till tjänstgöring. Tjänstgöringsliden får icke överstiga etthundraät- tio dagar, om tjänstgöringen föranledes av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 27 ä "2 mom. värnpliktslagen.

Om tillgodoräkning av fullgjord värnpliktstjänstgöring vid beräkning av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tjänst vid beräkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar Konungen bestäm- melser.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 5 & den I juli 1971 och i övrigt den 1 juni 1972.

• Sida 12
•  Original

Prop. l97lz88 12

Utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden. hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 mars 1971.

Närvarande: statsministern PALME. tninistern för utrikes ärendena NILS— SON. statsraden S'fRÄNG, ANDERSSON. HOLMQVIST. ASPLING. SVEN-ERIC NILSSON. LLTNDKVIST. (.it-llJL-"R. ll-lYRl).-XL. WICK- MAN, MOBl'iRG. BENGTSSON. NORLING. l.('3FBl-ÄR('l. LIDBOM. CARLSSON. FliLD'f.

Chefen för försvarsdepartementet. statsrädet Andersson. anmäler efter gemensam beredning med statsradets övriga ledantifner fraga om .f[)CL'ld/- !,it'i/tsruttatma t't'irnpliktigas utbildning m. m. oeh anför.

Speeialtji'tnstuttagna värnpliktigas utbildning

Inledning

l&lott ars värnpliktskommitte — utredningsman riksdagsmannen Bengt Gustavsson — som tillsattes ijuni 1966 för att utreda den närmare utformningen av tttbildningen för värnpliktiga i speeialtjänst m. in. har i ntiwember 1970 avlämnat betänkandet (SOU 197016) Utbildning m. in. av värnpliktiga i speeialtjänst.

Över betänkandet har yttranden avgetts av rikspolisstyrelsen. överbe— fälhavaren. cheferna för armen. n'tarinen oeh flygvapnet. försvarets eivilförvaltning. försvarets sjukvardsstyrelse. försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, värnpliktsverket. militärpsykologiska institutet. försvarets rationaliseringsinstitut. tniliti'trapoteket. socialstyrelsen. post— verket. universitetskanslersämbetet. veterinärstyrelsen, utredningen om handräekningsvärnpliktiga. sakkunniga för översyn av samordningen mel- lan värnpliktsutbildtting oeh eftergymnasiala studier. statens institut för folkhälsan, skolöverstytelsen. arbetsmarknadsstyrelsen. ("entralförbundet för befälsutbildning. Sveriges förenade studentkarer (SFS'). Sveriges tandläkarförbund, Sveriges läkarförbund. Sveriges yngre läkares före- ning. Sveriges veterinärförlutnd. Apotekarsoeieteten och Sveriges farma- eevtförbund.

Universitetskanslersätnbetet har bifogat yttranden frän vederbörande vid universitet och högskolor.

Veterinärstyrclsen har bifogat yttranden frän veterinärltögskolan och statens veterinärtnedieinska anstalt. Centralförbundet för befälsutbild- ning har bifogat yttrande frän Försvarets personalt'jättstförbund. Dess- utom har skrivelser kommit in frän Svenska officersförbundet och flyg- fältingenjörföreningarnas förbundsstyrelse.

[ propositionen berörs för överblickens och sam manhangets skull även vissa frågor som inte kräver beslut av riksdagen.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1971: 88 13

De specialtjänstuttagna värnpliktigas nuvarande tjänstgöringsskyldighet m. m.

llistorisk bakgrund

Genom ändring är 1905 (1905521) i 1901 ärs värnpliktslag (1901258) infördes för första gången särskilda bestämmelser om värnpliktstjänstgö- ringen för värnpliktiga med viss högre utbildning av särskild betydelse för krigsmakten. Enligt dessa bestämmelser fick medicine kandidater och tandläkare möjlighet att fullgöra tvä eller flera repetitionsövningar i en följd i stället för att övningarna fördelades pä tvä eller tre år. Denna möjlighet betraktades som en förmän för de studerande men det förutsattes samtidigt att tjänstgöringen förlades så att den gav vederbö- rande insikter och färdigheter" i de. speciella ämnen sotn kunde. behövas för den blivande läkaren eller tandläkaren. l prop. 1905297 uttalade departementschefen att de medicine studerandes tjänstgöring borde ordnas pä ett sätt som gav dem tillräcklig militär utbildning men ocksa bibringade dem insikter och färdigheter i de speciella ämnen som kunde vara erforderliga för den blivande militärläkaren. Militär utbildning borde ges dessa värnpliktiga i ungefär samma utsträckning som kom övriga värnpliktiga till del i rekrytskolan. som inom exempelvis infanteriet omfattade 150 dagar. Tiden för repetitionsövningarna. 90 dagar, borde däremot lämpligen kunna anstäs ät särskild fackutbildning. Motsvarande synpunkter anlades pä tandläkarnas milit'ärtjänstgöring.

Nämnda särskilda bestämmelser intogs sedermera i 1914 Ol'/1 1925 års wi'rnpliktslagar tl$)l4:303 och 1925337) och gjordes tillämpliga pä fier grupper av värnpliktiga. t. ex. sadana som bedrev eller avsåg att bedriva studier till veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sadana ämnen att deras insikter kunde vara till särskilt gagn för krigsmakten.

1 1935 ars värnpliktslag gjordes bestämmelserna tillätupliga även pä värnpliktiga som bedrev studier till apt'>tekai'e.. Samtidigt ändrades begrep- pet titaskiningenjör till ingenjör och den sammanlagda tjänstgöringstiden förkortades till Zoo dagar. l-Änligt 1936 års värnpliktslag (19361443)om- fattade ifrägavarande. bestämmelser samma kategorier som förut. näm- ligen läkare. tandläkare. apotekare. veterinärer och ingenjörer samt värn— pliktiga i övrigt som studerade sadana ämnen, att deras insikter kttnde vara till särskild nytta för krigsmakten. Som en ytterligare fi.")rutsätt'ning angavs att vederbörandes insikter blev bättre tillgodogjorda genom att värnpliktstjänstgöringen fnllgiordes i särskild ordning. Alltjämt var de sär- skilda bestämmelserna tillämpliga endast pä högskolestudcrande eller där- med jämförbara värnpliktiga. Utbildningstidens längd var i stort den- samma som gällde för övriga studenter och likställda. exempelvis vid ar- mén alltjämt 260 dagar.

Pa grundval av ett betänkande av 1941 ärs försvarsutredning antogs 194] års värnpliktrlag som innebar en reform av värnplikten och värnpliktsutbild- ningen och som i väsentliga delar präglat värt. vä rnpliktssystem fram till 1966 ärs omläggning av utbildningssystemet. Enligt försvarsutredningcn skulle tit- tagning för utbildning i specialtjänst ske främst med hänsyn till studieinrikt-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1971:88 ]4

ning och omfatta uttagning för utbildning till. vid armén läkare. tandläkare, apotekare. veterinär. fälttygtekniker tarméingenjör) och krigskassör. vid flottan ingenjör. kemist. intendent", läkare. tandläkare och artilleritek- niker ttygtekniker) suttit vid flygvapnet biträdande ingenjör. 1941 ärs lag medförde emellertid i sak inga principiella ändringar beträffande utbild- ningen av värnpliktiga i specialtjänst. I lagtexten togs dock den förutsätt- ningen för uttagning bort att vederbörandes insikter skulle anses bli bättre tillgodogjorda genom att tjänstgöringen fullgjordes i annan ordning än den vanliga. De specialtjänstuttagna värnpliktiga skulle fullgöra soldat— och bcfälsutbildning samt faekutbildning oclt facktjänstgöring under sammanlagt 450 dagar. Därtill kom fortsatt utbildning kallad fortsatt tjänstgöring -- under högst 180 dagar att fullgöras i omgängar under hela den aterstäende värnpliktstiden. 1.041 tirs försvarsutredning hade den grundsynen att undcrofficcrsuttagna och specialtjänstuttagna värnpliktiga i princip skulle aläggas samma tjänstgöringsskyldighet. Endast sättet att fullgöra tjänstgöringen avvek mellan de bäda grupperna, Utredningen hade emellertid inte möjlighet att närmare undersöka det faktiska behovet av tjänstgöringstid för de specialtjänstuttagna. Efter är 1941 har de speeialtjänstuttagna värnpliktiga när det gällt avkortning av tjänstgö- ringstiden följt övriga värnpliktskatcgorier. När däremot tjänstgöringsti- den för vissa värnpliktskategoricr förlängts, t. ex. är 1952 för underbe— fälsuttagna värnpliktiga i fräga om bade grundutbildning och repetitions— utbildning samt är 1960 för underoffieersuttagna värnpliktiga. har nagon motsvarande utökning av tjänstgöringsskvldiglteten för de specialtjänstut- tagna inte skett. De spccialtjänstuttagna värnpliktigas behov av utbildning har inte prövats vid annat tillfälle än är 1963 för en kategori. nämligen läkarna.

Nuvarande bestämmelser

1 27 .f 1 mom. D.värnpliktslagen ( 1941 :967. omtryckt 1969378 ) finns f. n. särskilda bestämmelser om värnpliktstjänstgöringen för värnpliktiga som

al bedriver eller avser att bedriva studier för utbildning till ingenjör eller vid högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt för utbildning till läkare, tandläkare. apotekare eller veterinär eller eljest i sadana ämnen att hans insikter katt vara till särskilt gagn för krigsmakten eller

b) fullbordat eller pabörjat teknisk yrkesutbildning av den art att hans insikter kan vara till särskilt gagn för krigsmakten.

Beträffande dessa värnpliktiga fär Kungl. Maj:t. om det är lämpligt. förordna att den värnpliktige skall fullgöra tjänstgöring om 394 dagar i stället för övriga värnpliktigas grund- och repetitionsutbildning. Denna tjänstgöring skall fullgöras som dels soldat- och befälsutbildning eller enbart soldatutbildning. dels fackutbildning och facktjänstgöring. Värn— pliktiga som avses under a) ovan far utöver denna tjänstgöring äläggas att fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 146 dagar_ om detta anses päkallat för att bibringa och vidmakthälla erforderliga kunskaper för

• Sida 15
•  Original

Prop. 1971: 88 1 U!

avsedd mobiliseringsbefattning.

Kungl. Maj:t har fastställt utbildningstiden till 540 dagar för samtliga kategorier värnpliktiga som är uttagna för utbildning i Specialtjänst utom för läkare och nyssnämnda kategori med teknisk yrkesutbildning. För läkarna är utbildningstiden numera 420 dagar.

Värnpliktsförm ä ner

De Specialtjänstuttagna värnpliktiga fär under tjänstgöring samma kontanta och andra generellt utgående. förmaner som övriga värnpliktiga.

I fråga om kontanta förmåner som katt utgå efter avslutad tjänstgöring finns däremot vissa olikheter i förmänsrätt mellan de speeialtjänstuttagna och andra värnpliktiga. De specialtjänstuttagna är sålunda helt undantag- na från rätt till utbildningspremier. I fråga om rätt till tjänstgöringspre- mie har de specialtjänstuttagna däremot en avgiort förmänligare ställning än övriga värnpliktiga.

U t bild nin g s premie r n a. som utgår till värnpliktig som full- gjort befälsutbildning. tillkom för att underlätta ätergängen till civil verksamhet för värnpliktiga som alades sädan utbildning och därmed också fick längre tjänstgöring än övriga värnpliktskategorier. Den ur- sprungliga motiveringen för att de. speeialtjänstuttagna värnpliktiga un- dantogs frän rätt till denna premie grundades på det förhållandet att dessa värnpliktigas tjänstgöring utformats pä ett sätt som helt" avvek frän övrigas. Deras militära utbildning förlades sålunda i största möjliga utsträckning så att den skulle kunna fullgöras under studie-fria sommar- mänader eller på sådant sätt att nägra kännbara avbräck i studierna inte skulle förekomma. Med hänsyn till avsikten med premien ansägs därför skäl inte föreligga att tillerkänna de speeialtjänstuttagna värnpliktiga denna förmän.

Frågan om utbildningspremier till dessa värnpliktiga har sedermera tagits tipp till övervägande bl. a. av 1954 ärs värnpliktsavlöningsut- redning. 1960 års värnpliktsutredning tog ocksa upp frågan till behand- ling. Värnpliktsutredningen anförde därvid som sin uppfattning att det vid den ändrade tjänstgöringsordning för dessa värnpliktiga som förut- sattes av utredningen skulle saknas anledning att i premiehänseende be— handla de specialtjänstuttagna annorlunda än övriga värnpliktiga. En sådan ändring i pretniesystemet borde emellertid enligt utredningens mening Ske i samband med en kommande slutlig utformning av de specialtjänstuttagnas utbildning.

[ fräga om tj ä n s t g ö r i n g sp r e m ie n har de specialtjänstuttag- na däremot som tidigare nämnts en förmånligare ställning än andra värnpliktiga. Denna premie som avsetts vara en kompensation för förlängd tjänstgöring utgär till dessa värnpliktiga under avsevärt längre tid och med högre dagsbelopp efter viss tjänstgöringstid än som gäller för övriga värnpliktiga. De. specialtjänstuttagna far salunda tjänstgöringspre- mie Linder hela sin fortsatta tjänstgöring under det att övriga värnpliktiga fär denna premie bara under grundutbildningen.

Den form av tjänstgöringspremie som utgår till värnpliktig som fullgör

• Sida 16
•  Original

Prop. 1971188 ' lb

särskild övning eller mobiliseringsövning har inte aktualiserats för de specialtjänstuttagna värnpliktiga eftersom de inte deltar i sådana öv- ningar.

Värnpliktskommitténs förslag Riktlinjer för förslagets utformning

Uttalande av 196051rs värnpliktsutredning

1960 ars värnpliktsutrcdning anmälde i betänkandet (SOU l%5:bb') Värnplikten att vissa i utredniugsuppdraget ingäcndc fragor återstod att lösa, däribland den närmare utformningen av utbildningen för värnplikti- ga uttagna i specialtjänst. Utredningen angav vissa principer för den framtida utbildningen av dessa värnpliktiga men förutsatte därvid att den närmare utformningen av utbildmngen för olika grupper specialtjänstut- tagna mäste göras till förenial för ytterligare undersökningar. De av utredningen angivna principerna för utbildningen innebar i huvudsak att dessa värnpliktigas utbildning borde bestä av grundutbildning och repeti- tionsutbildning i likhet med övriga värnpliktigas. Grundutbildningens längd borde enligt utredningen vara differentierad för de olika grupperna med hänsyn till den kompetens de värnpliktiga förvärvat genom civil utbildning. Repetitionsutbildningens omfattning borde däremot bestäm— mas pa samma sätt som för övriga värnpliktiga och ske i anslutning till krigsförbandens utbildning.

Direktiven

l direktiven till 1966 ars värnpliktskommitté fastställdes att de av värnpliktsutrcdningen angivna principerna för de specialtjänstuttagna värnpliktigas utbildning i allt väsentligt borde följas. Det framhölls emellertid att en ytterligare precisering av dessa principer borde ske och att värnpliktslagens bestämmelser borde anpassas härtill. Vidare under- ströks att utbildningsbehov-'en för de olika grupperna specialtjänstutiagna värnpliktiga maste granskas var för sig och deras utbildningstid avvägas med hänsyn härtill. Vid utredningen borde ocksä beaktas sädan utveck- ling pä det civila utbildningsomrfidet som var av betydelse i samman- hanget samt de förslag som kunde komma att framläggas av 1962 äts försvarssjukvärdsutredning och försvarets tandvardsutredning. Som rikt- punkt för kommande förslag borde enligt direktiven gälla att det sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar för alla grupper spccialtjänstut- tagna värnpliktiga tillsammantagna inte ökades,

Allmänna överväganden

Vid sina överväganden och förslag har kommittén utgätt från de förutsättningar som föreligger enligt 1966 års riksdagsbeslut angående värnpliktsu[bildningen, 1968 års försvarsbeslut och under varen 19,70

• Sida 17
•  Original

Prop. 1971: 88 17

gällande bestämmelser rörande tjänsteställning, befordran, förordnande m. m.

Grunder för utbildningens utformning

I sina överväganden framhåller kommittén vissa grunddrag i 1966 års värnpliktsreform som kommittén anser ha särskild betydelse för utred- ningsuppdraget och hänvisar därvid till följande. 1 värt värnpliktssystem måste varje värnpliktig under hela värnplikts- tid e n vara kompetent att bestrida en befattning i ett krigsförband. Erforderlig tid mäste därför reserveras för den värnpliktiges medverkani att kontinuerligt vidmakthålla krigsförbandens funktionsduglighet. Repe- titionsutbildningen kommer härigenom att utgöra en väsentlig del i ut- bildningssystemet. Grundutbildningens främsta syfte är att förnya krigs- förbanden dvs. ersätta de årliga avgångarna.

Vid granskningen av den hittillsvarande tillämpningen av 27 5 1 mom. D. värnpliktslagen har kommittén konstaterat att de speeialtjänstuttagna värnpliktigas fackutbildning och facktjänstgöring i många fall har ett mindre väl definierat samband med nyss redovisade krigsorganisatoriska krav samt att, i vissa fall, fullt vapenföra sådana värnpliktiga med stöd av nämnda lagrum används för att tillgodose fredstida behov av specialutbil- dad arbetskraft.

llärefter konstaterar kommittén att 1966 års värnpliktsreform med dess differentierade längd av varje enskild krigsförbandsövning samt möjligheter att utnyttja särskild övning som ett komplement till krigsför- bandsövning ger helt andra möjligheter än tidigare att anpassa krigsför- bandens utbildningskrav pä befattningshavarna till de värnpliktigas för- kunskaper. De ursprungliga skälen till att i värnpliktslagen lta särbestäm- melser för de specialtjänstuttagna värnpliktiga har härigenom i hög grad undanröjts. Värnpliktskommittén anser att kompetens för krigsplacering i de typer av befattningar som utredningsuppdraget omfattat kan näs på tre olika vägar, nämligen genom mil itä r g r u n d ut bild - ning enligt 27 ä 1. mom. A. värnpliktslagen med specialinriktat utbildningsinnehåll, e i vi [ y r k e s e r f a r e nh e t kompletterad med militär utbildning och militär fackutbildning baserad på civil yrkesutbildning inom samma eller närbesläktat fack.

Oavsett vilken av dessa tre rekryteringsvägar som tillämpas måste här aktuella värnpliktiga —— utöver fackutbildningen -- ha bibringals allmän- militär utbildning av minst den omfattning som enligt 1966 års riksdags- beslut fastställts för alla värnpliktiga. Dessutom erfordras miljöerfarenhet under fältmässiga förhällanden inom den förbandstyp, där de värnpliktiga skall krigsplaceras.

Härav följer att bestämmelserna för här aktuella värnpliktigas tjänstgö- ring eftcr den formella befattningsutbildningen principiellt bör ges samma innebörd som för övriga värnpliktiga.

Värnpliktskommittén konstaterar, att om man utgår från det nu refererade synsättet, ett betydande antal kategorier f.n. speeialtjänstut—

• Sida 18
•  Original

Prop. 1971:88 18

tagna värnpliktiga fortsättningsvis bör rekryteras genom om s k 0 l — n i n g ett antal är efter grundutbildningens slut dä civil yrkeserfarenhet inom vederbörligt fack har förvärvats.

Enligt nuvarande bestämmelser i 27 å ] mom. l). värnpliktslagen fär högst 540 dagars tjänstgöringsskyldighet äläggas specialtjänstuttagcn värnpliktig. Härigenom ges utbildningsmyndigheterna frihet att överföra tjänstgöringsdagar frän repetitionsutbildning till grundutbildning och vice versa. En sådan tillämpning av lagrttmmet är inte förenlig med andan i 1966 års värnpliktsreform. Värnpliktskommittén föreslar därför att samtliga kategorier f.n. specialtjänstuttagna värnpliktiga -— i likhet med övriga värnpliktiga — äläggs skyldighet att fullgöra grzmdurbildning och repetitimzsutbildning. Dessa båda begrepp mäste klart särskiljas. eftersom syftet med dern är olika.

Grundutbildningen böri vissa fall kttnna uppdelas i takt med de civila stttdierna. Enbart detta förhållande motiverar dock inte särskilda före— skrifter om specialtjänstttttagning. Kungl. Maj:t bör kunna föreskriva sadan uppdelning av grundtttbildningen.

I de. fall då den erforderliga grundutbildningen mäste ges en längd som motsvarar vad övriga kategorier värnpliktiga, dvs. underofficers- och underbefälsuttagna samt värnpliktiga F.. F och (fi, har och da funktionsni- vän i krig överensstämmer med dessa kategoriers. bör de här aktuella grupperna värnpliktiga hänföras till kategorin militär personal. Denna regel bör gälla även om grundtttbildningett ges ett specialinriktat innehtill.

[ andra fall. da grundutbildningen är baserad pä kvalificerad civil yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet. har det visat sig möjligt att föra fratn eleverna till exempelvis värnpliktig officers funktionsnivä pa en grundutbitdningstid som är kortare än för menig. [ dessa fall bör de värnpliktiga enligt värnpliktskommitte'ns mening uttas för utbildning till (rit-'ilnzilitär eller civil befattning. Samma förhallande gäller i fräga om sådana värnpliktiga. som rekryteras genom omskolning. l den civilmilitära gruppen ingående värnpliktiga mäste vara befälslämpliga och ges erforder- lig befälsutbildning.

[ fraga om repetitionsutbildningen föreslås i princip samma regler som för övriga värnpliktiga. Krigsförbandsövning bör ges en längd som motsvarar utbildningsbehovet oelt inte enbart befälsnivän.

I de fall dä behov av befattningsutbildning inom facket föreligger skall tid för krigsförbandsövning och särskild övning kunna tas i anspräk för sådan utbildning. Om nämnda utbildningsbehov erfordrar utbildning under högst 11 dagar. bör särskild övning utnyttjas för ändamålet och därvid kallas särskild fackövning. Kräver utbildningsbehovet längre tid för utbildning. fär tid för krigsförbandsövning tas i anspråk ltärför. Övningen benämns därvid fackc'ivning. Värnpliktskommittén föreslar att högst en krigsförbandsövning om högst 32 dagar fär utnyttjas på detta sätt. Antalet krigsförbandsövningar och fackövningar konuner i det enskilda fallet att bli sammanlagt högst fem. dvs. samma skyldighet som stadgas för övriga värnpliktiga.

Genom här refererade allmänna synsätt på tttbildningen av de f. n.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1971: 88 19

specialtjänstuttagna värnpliktiga kommer deras utbildning enligt värn- pliktskommittén att anslutas till 1960 ärs värnpliktsreform men också utgöra en syntes av civil och militär kompetens. Stor anpassbarhet till krigsbefattningarnas mångskiftande krav skapas pa detta sätt.

Förslag till utbildningens utformning för de av kommittén granskade utbildningskategorierna

Inom försvarsdepartementet har upprättats en sammanfattning i tabell- form av nuvarande och av värnpliktskommitten föreslagen ordning för ut- tagning oeh tjänstgöringsskyldighet beträffande de av kommittén grans- kade utbildningskategorierna. Tabellen torde fä fogas till statsrädsproto- kollet i detta ärende som bilaga 1. I en särskild bilaga till betänkandet har kommitten därjämte behandlat viss underrättelsepersonal.

Hälso- och sjukt-'årdspcrsonul

Läkare

Kommittén föreslår att samtliga värnpliktiga läkare ges militär utbild— ning för krigsplaccring inom militär sjukvård. Pä sä sätt kan vederbörande beroende på aktuell civil befattning och medicinsk kompetens krigsplace— ras antingen inom krigsmakten eller inom det civila medicinalväsendet.

Vid granskning av krigsorganisationen har kommitten funnit att kompetenskraven på de värnpliktiga läkarna vid första krigsplacering inte är sä entydiga som man hittills ansett. Efter att ha klassificerat de mest representativa befattningarna för att klarlägga säväl de militära som de civila kompetenskraven för olika befattningar har kommitten funnit att befattningarna kan indelas i tvä huvudgrupper, en som kräver tjänste- grenschefsutbildning som bataljonsläkare. av kommittén benämnd medi- cinalofficersbefattning, och en som inrymmer övriga befattningar. av kommittén kallade fackläkarbefat[ningar.

Medicinalofficersbefattningen hänför kommitten till befattning för eivilmilitär personal av officers tjänsteklass och fackläkarbefattningarrm till befattningar för civil personal av officers tjänstegrupp.

Fran krigsorganisatoriska utgångspunkter är det motiverat att utbilda de värnpliktiga läkarna på två olika linjer. Eftersom samtliga skall uppfylla de krav, som ställs på förbandsplatsgruppehef. mäste emellertid utbildningen vara gemensam för de båda linjerna fram till den tidpunkt då den egentliga tjänstegrensehefsuthildningen påbörjas. dvs. vid faekut- bildningskursen.

Kommittén föreslår att utbildningen liksom f. n. inleds med ca 90 dagars allmänmilitär utbildning och grundläggande. befälsutbildning i omedelbar anslutning till gymnasiestudiernas avslutande.

Vidare föreslås att nuvarande befattningar för läkarbiträden, vilka befattningar rekryteras med underofficersuttagna värnpliktiga som i regel inte är civilt verksamma inom sjukvård, skall utgå ur krigsorganisationen och ersättas med befattningar benämnda läkarassistent kategori M. avsedda för värnpliktiga medicine studerande. Utbildning till denna

• Sida 20
•  Original

Prop. 1971: 88 20

befattning föresläs äga rum Linder en ca 45 dagar läng Iäkarassistentskola sommaren efter det propedcutiska aret.

De värnpliktiga läkarna blir därefter krigsplacerade i avsedd befattning och fullgör under nionde studicterminens första del 25 dagars miljöut- bildning vid förband som genomför antingen krigsförbandsövning eller grundläggande krigsförlmndsut bildning.

Kommittén ger bl. a. följande synpunkter på förslaget att för krigspla- cering tillvarata den medicinska kompetens som de medicine studeran- dena har.

Nuvarande utbildning av sadana värnpliktiga. som inte är civilt verk- samma inom sjukvärd, till läkarbiträden är dyrbar och belastar relativt härt den civila sjukvätdsorganisationen. Varken läkare eller tandläkare utnyttjas f.n. i krigsorganisationen förrän de avslutat sina studier. Bada dessa kategorier borde därför tänkas vara lämpliga för att bestrida läkarbiträdesbefattningar.

Mot ett utnyttjande av odontologie kandidater för läkarbiträdesbefatt— ning talar enligt kommitten följande förliällamlen. Teoretisk och praktisk utbildning i kroppssjukvard saknas f. n. men kommer att meddelas under sommaruppehällen i anslutning till de bäda sista studiearen förutsatt att försvarets tandvärdsberednings förslag om obligatorisk försvarsmedicinsk kurs förverkligas. Tillräckliga civila kunskaper inom kroppssjukvärden uppnäs | sä fall vid början av nionde eller tionde terminen, dvs. en till tvä terminer före tandläkarexamen. Mot denna bakgrund synes det föga rationellt att krigsplacera (')dontologie kandidater i kroppssjukvärdande befattning före tandläkarexamen. Antalsmässigt är de dessutom sä fä att de vid en äldersmässigt sä sen krigsplacering endast skulle kunna bestrida 10—l5 % av de aktuella befattningarna. Deras medverkan löser sälunda inte föreliggande problem. Enligt kommitten bör medicine kandidater tas i anspråk för läkarbiträdesbefattning av bl. a. följande skäl. Redan efter det propedeutiska ärct och introduktionsavsnitten av det kliniska skedets första del (under sjunde terminen) har de blivande läkarna sa stor erfarenhet av sjukvärd att denna bör tillvaratas i krigsorganisationen. Kommittén anser därför att medicine kandidater, om de efter det propedeutiska ärct far en militär befattningsutbildning som svarar mot läkarbiträdesuppgifterna. fr. o. m. sjunde terminens studier lämpligen bör kunna placeras i nuvarande befattningar för läkarbiträden. Medelaldern är då lägre än 23 är.

Avgörande för fragan om medicine. kandidater kan päräknas för militär krigsplacering eller inte är dels om deras civila utbildning skall fullföljas vid mobilisering, dels om stort behov av dem föreligger inom den civila krigssjukvärden. Dessa problem har behandlats bl. a. av dåvarande medici- nalstyrelsens sjuklvårdsberedskapsnämnd som räknat med att medicinar- nas utbildning inte kan fullföljasi ett läge med plötsligt insatta krigshand- lingar mot 'art land. Vidare anses kandidater inte kunna utnyttjas för kvalificerade läkarbet'attningar förrän efter den kliniska utbildningens slut".

• Sida 21
•  Original

Prop. 1971: 88 7-1

F.nligt kommitténs mening bör här gälla samma synsätt i stort som ligger bakom mälsättningen för vårt totalförsvar och 1966 ärs värnplikts- reform. Vär försvarsplanering — säväl militär som civil — maste utgä från förutsättningen att vara försvarsätgärdcr skall kunna insättas med full effekt vid ett snabbt krigsutbrott. [ detta läge ges ingen tid för kompletterande utbildning av vära krigsförband. [ ett mindre svärt läge, t. ex. allmän mobilisering följd av en bcredskapsperiod, finns däremot möjlighet att omdisponera vara personella resurser allt efter det dä aktuella läget.

De medicine kandidaterna är vid mobilisering en värdefull tillgäng även för den civila sjukva'rden. Det" antal som skulle behöva tas i anspråk av krigsmakten utgör emellertid endast hälften av det totala antalet medi- cine kandidater. Kommittén bedömer det därför vara möjligt frän utbildningssynpunkt och med hänsyn till den civila krigssjukvärdens organisation att utnyttja de fullt vapenföra medicine kandidaterna för krigsplacering inom krigsmakten under sjunde — elfte terminerna. l-"rän allmänna samhällssynpunkter och ekonomiska synpunkter samt med hänsynstagande till krigsorganisalionens krav anser kommittén en sådan lösning motiverad.

Återstående del av grundutbildningen fullgörs efter läkarexamen före. under eller efter allmäntjänstgöringen. l-lackutbildningskursen genomförs separat för medicinalofficerare respektive. fackläkare och omfattar 45 respektive 30 dagar. Denna följs senare av en krigskirurgisk utbildning under tvä respektive fyra veckor. Detta utbildningsmoment kan genom- föras först sedan vederbörande avslutat sex mänaders tjänstgöring vid kirurgisk klinik under allmäntjänstgöringen.

Grundutbildningen avslutas med en mänads tillämpad utbildningi befattning som medieinalofficer respektive fackläkare vid äldersklassför- band.

Den tillämpade övningen i befattning som fackläkare bör förläggas till de tider dä grundutbildningskontingenten bedriver avsnittsutbildning. vid armén under tiden oktober—januari. Vissa läkare bör fullgöra motsvarande tjänstgöring vid d_vkarskolor, ubatsförband och inskrivningscentraler. Liksom för medicinalofficerarna bör fackläkarnas utbildning vid förband omfatta 30 dagar. Läkaren bör härvid delta i förekommande tillämp- ningsövningar och andra övningar utom förläggningsorten med grundut- bildningskontingentens huvuddel. Han bör vidare medverka i förbands- sjukvärden och själv genomföra förekommande poliklinisk behandling. Medverkan i förbandssjnkvärden torde kräva högst 50 % av disponibel tjänstgöringstid. Återstoden av tiden bör användas för deltagande i förbandens utbildningsverksamhet.

Värnpliktiga läkare tillhörande bcsiktningsgrupp 3 och 4 föreslas genomgå grundutbildning t.o.m. Iäkarassistentskola samt tvä veckors krigskirurgisk kurs. Återstående del av utbildningen fullgörs inom för- bandssjukvården.

Kommitténs förslag innebär en sammanlagd grundutbildningstid om 250 dagar.

• Sida 22
•  Original

t-J PJ

Prop. 1971 : 88

Repetitionsutbildningen fullgörs främst vid det krigsförband där den värnpliktige är krigsplacerad. För att tillgodose behovet av att utveckla eller vidmakthålla den rent fackmässiga kompetensen föreslär kommittén att fackövning och särskild t'ackövning anordnas.

Läkarassistenter

Värnpliktskommitten föreslär att alla fullt vapenföra tandläkare ges militär grundutbildning till befattning för läkarassistent. Beroende. av krigsorganisationens krav pä befälsutövning föreslär" kommitten att de värnpliktiga tandläkarna mot grundutbildningcns slut uppdelas pä tvä utbildningslinjer, den ena för utbildning till befattning som ställföreträ- dare ät' bataljonsläkare och den andra för utbildning till befattning som assistent ät fackläkare. Den förstnämnda hänförs till befattning för civilmilitär personal av officers tjänsteklass och den sistnämnda till befattning för civil personal av officers tjänstegrupp.

Utbildningen inleds liksom f. 11. med ca 90 dagars allmänmilitär utbildning och grundläggande befälsutbildning i omedelbar anslutning till gymnasiestudiernas avslutande.

Läkarassistentkurs om 45 dagar genomgäs för de värnpliktiga tandlä- kare som studerar i vär-höst rytm under sotnmaruppehallet tidigast efter femte terminen. För de värnpliktiga tandläkare som studerar i omvänd rytm uppnås detta utbildningsläge under vinterhalväret. Eftersom för- svarsmedicinsk kurs I avses börja påföljande sommar, dvs. efter sjätte ter- minen, mäste för dessa läkarassistentkurs genomgäs efter fjärde terminen. Efter avlagd tandläkarexamen genomgår de värnpliktiga tandläkarna som avses för befattning som ställföreträdare ät bataljonsläkare fackutbild— ningskurs om 45 dagar samt övriga fackutbildningskurs om 30 dagar. Härutöver krävs miljöpraktik som bör förvärvas dels inom fredssjukvär- den, dels i krigsbefattning under fältförhällanden.

Den sammanlagda grundatbildningstiden ('unfattar "240 dagar. Repeti- tionsutbildningen för läkarassistenterna föreslås bli anordnad efter sam- ma principer sorn för läkarna.

Med hänsyn till angelägenltcten av att den civila krigssjukvärden skall kunna utnyttja landets tandläkare som läkarassistenler i krig anser värnpliktskommittén att viss utbildning som syftar till att vidmakthälla och vidareutveckla (teras försvarsmedicinska kunskaper bör komma till stånd. Genom beslut av 1963 års riksdag ( prop. 1963:106) har förordnats om utbildningsplikt med stöd av krigssjukvärdslagen för samtliga läkare. Utbildning om högst (90 dagar kan härvid äläggas icke värnpliktig läkare. Värnpliktskommitten anser att mr_rtsvarande lagstadgad utbilt'lningsplikt för läkare bör vidgas att omfatta även tandläkare. Frfarenhetema från de värnpliktiga tandläkarnas fortsatta utbildning till operations- och narkos- assistenter visar enligt" kommitten att en sälunda älagd utbildning om 60 dagar tillgodoser föreliggande behov av utbildning till läkarassistent.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1971:88 23

Central utbildningsanstalt

Enligt värnpliktskommitténs mening föreligger allvarliga brister i den kvalificerade värnpliktiga hälso- och sjttkvärdspersomtlens fackutbildning. Kommittén anser att detta beror pä dels att den organisation som skall planera och genomföra utbildningen är personellt underdimensionerad och dels att utbildningsbetingelscrna_ utbildningstokaler m. m. är bristfäl- liga. Kommittén framhäller att dessa brister patalats av flera utredningar under 1960-talet.

För att ge- erfordcrlig stadga ät utbildningen av den kvalificerade- hälso- och sjukvårdspersonalen erfordras därför enligt kommitténs uppfattning att en för hela krigsmakten gemensam central utbildningsanstalt snarast skapas. Till skolan som enligt kommitténs mening bör vara underställd chefen för armén och förläggas till stockholmsomrädet bör förutom fackutbildning ocksä förläggas viss repetitionsutbildning för ifrågavarande personal. Det medicinska ansvaret bör ävila chefen för försvarets medi- cinalkär.

Kommittén vill i sammanhanget erinra om att 1962 års försvarssjuk- värdsutredning föreslog i sitt betänkande (SOU 1966:36. s. 137) Militärsjukvärden ll att en försvarets sjukvardsskola skulle inrättas för utbildningav fast anställd medicinalpersonal. Beträffande den värnpliktiga medieinalpersonalens utbildning anfördes bl, a, att det borde vara möjligt att, om en försvarets sjukvårdsskola organiserades. under en övergångstid förlägga ocksä fackskolckurser för värnpliktiga läkare. och veterinärer till skolan.

En personalförstärkning inom arméstaben för planering av utbild- ningen av värnpliktig hälso- och sjukvårdspersonal bör vidare komma till stånd snarast möjligt. Kommittén framhäller härvid att fackutbildnings- kursernas genomförande kommer att ställa stora krav pä framsynt stabsmässig planering bl. a. pä grund av att denna utbildning för läkarnas del är tidsmässigt knuten till allmäntjänstgöringen.

Läkares och läkarassistenters medverkan i militär fredssjukvärd och fredstandvärd

Läkare. Enligt 1963 ärs riksdagsbeslut skall varje läkare fullgöra högst 60 dagar av den fastställda värnpliktstjänstgöringen inom förbandssjuk- värden. Det faller utom ramen för kommitténs uppdrag att bedöma behovet av läkarinsatser inom frcdssjukvärden. Kommittén anser sig endast" ha att utgå från statsmakternas tidigare bedömningar i detta hänseende. Det föreslagna utbildningssystemct bör följaktligen inte inne- bära försämrade villkor för den fredstida militärsjukvärden.

Nuvarande bestämmelser om värnpliktiga läkares medverkan i den militära förbandssjukvården grundas på betänkandet (SOU 1961263) Lä- karen i totalförsvaret. Enligt där angivna beräkningar svarar 60 (lagars arbetsinsats av varje värnpliktig läkare inom den militära fredssjukvardcn mot totalt 13 500 läkardagar för år (s. 194).

• Sida 24
•  Original

Prop. 1971188 34

Kommitténs förslag till grundutbildning av värnpliktiga läkare innebär en ärlig medverkan i förbandssjukvarden under sammanlagt 6 000 dagar. De ca 55 läkare som årligen hänförs till bcsiktningsgrupp 3 och 4 bör fullgöra grundläggande allmänmilitär utbildning, läkarassistentkurs och krigskirurgisk kurs liksom övriga läkare. Däremot bör den tid som motsvarar utbildningen vid faekskolan (] 1/3 manad) och därefter följan— de- miljöutbildning (] manad) fullgöras inom förbandssiukvärden. Fran- räknas en halv månad för utbildning i befattningar m. ni., kan varje läkare inom bcsiktningsgrupp 3 och 4 medverka två mänader i förbandssjukvar- den. På sä sätt fär man 3 300 tjänstgöringsdagar iii-ligen. Aterstäende behov. 4200 tjänstgöringsdagar, mäste täckas pä annat sätt. Det bör observeras att de tjänstgöringsdagar som här redovisats kommer att fullgöras av oerfarna läkare. Handledning av förbandsläkarc med praktisk erfarenhet av militär fredssjukvärd behövs därför.

Enligt värnpliktskommittens beräkningar tillförs krigssiukvarden ärli— gcn ca 490 specialtjänstuttagna värnpliktiga läkare_ av vilka genomsnitt— ligt 55 kan bedömas bli hänförda tiil besiktningsgrupp 3 och 4. Dä en sådan ärskull lämnar värnpliktsäldern har den minskat pä grund av dödsfall. sjukdom. emigration m.m. Som ett medeltal, dvs. ärskullens teoretiska storlek i 37 38-ärsäldern_ räknar kommitten med 425 värn- pliktiga läkare inom bcsiktningsgrupp ] och 2. (.)m samtliga dessa skulle medverka i förbandssjukvärden i lika grad, krävs ytterligare tio tjänstgö- ringsdagar per läkare. Kommittén papekar i detta sammanhang att försvarsgrensövcrläkarna till kommittén anmält ett behov av 21000 tjänstgöringsdaga|" för värnpliktiga läkare. Om detta behov skulle tillgodo— ses, skulle tjänstgöringsskyldigheten behöva förlängas med 28 tjänstgö- ringsdagar per läkare.

Kommittén anser en t't'jrlängning omotiverad i bäda fallen. I stället bör det av tjänstgöringsskyldigheten enligt värnpliktslagen för de läkare, som tas i anspräk av det civila medicinalväsendet. kunna utnyttjas för ändamälct som ett substitut för repetitionsutbildning. Tjänstgörings- behovet kan utan svärighct tillgodoses ur den samlade volym av tjänstgö- ringsskyldighet som ävilar dc överförda läkarna. Uttaget mäste emellertid göras beroende av tidpunkten för överföringen. Största tjänstgöringsutta— gct kan göras bland värnpliktiga läkare inom t.vesiktningsgrupp 3 och 4. Om man för denna grupp bchäller nuvarande bestämmelse om högst 60 dagar, kan gruppen tillgodose ett behov av ca 3 000 tjänstgöringsdagar för är. Utrymmet för civil krigssjukvärdsutbildning kommer att bli oförändrat för gruppen. För övriga. dvs. det stora flertalet, bör gälla detsamma. De 60 dagarnas tjänstgöringsuttag inom fredssjukvärden bör dock reduceras med det antal dagar som vederbörande fullgjort som krigsförbandsövning före överföring. Förslaget innebär att värnpliktig läkare som fullgjort tvä krigsförbandsövningar i läkarbefattning och därefter överförs till civila medicinalväsendet inte bör komma i fråga för tjänstgöring inom den militära fredssjukvarden.

Sammanfattningsvis föreslar värnpliktskommittén att till civila medici— nalväsendet överförda värnpliktiga läkare tas i anspråk för militär freds-

• Sida 25
•  Original

PJ U|

Prop. 1971: 88

sjukvård högst 60 dagar samt att detta maximala dagantal reduceras med 30 dagar för varje fullgjord krigsförbandsövning i läkarbefattning.

Läkarassistenten Föreslagen grund- och repetitionsutbildning för värn- pliktiga tandläkare i befattning för läkarassistenter inrymmer inte någon tid för fredstandvärd.

Eftersom statsmakterna ännu inte tagit ställning till folktandvärdsut- redningens betänkande har värnpliktskommitten gjort följande bedöm- ning av hur de värnpliktiga tandläkarnas insatser inom fredstandvärden skall hållas på oförändrad nivä samtidigt som de utbildas till läkarassisten- ter.

Kommittén har sökt definiera begreppet "ungefär oförändrad omfatt— ning" genom att frän försvarsgrensöverläkarna inhämta uppgifter om antalet tjänstgöringsmänader för värnpliktiga tandläkare inom fredstand- värdcn. Tillförlitlig statistik föreligger för åren 1965. 1966 och 1967.

Kommittén har pä denna statistiska grund tolkat tilläggsdirektivens uttryck "ungefär oförändrad omfattning" till ca 625 tjänstgöringsmana- der för är.

Uppgiften som läkarassistent i krig har varit enda grunden för bedöm- ningarna om behovet av tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Förslaget är hårt pressat både innehålls- och tidsmässigt. Om därför fredstandvärd av nuvarande omfattning skall inrymmas i tjänstgöringstiden. mäste denna innehållsmässigt förändras.

Under förbandstjänstgöringen som följer efter fackkursen bedöms förmiddagspassen i princip kunna tas i anspräk för sjukvisitationer. poliklinisk behandling och ronder, allt under överinseende av läkare. För att tillgodose fredstandvärdens behov maste eftermiddagspassen i huvud- sak reserveras för tandvärd utom da tillämpningsövningar äger rum. Huvuddelen av tiden för grundläggande krigsförbandsutbildning tas i anSpräk för förbandsutbildning. Behandling av akuta fall under förbands- utbildningen bör ombesörjas av läkarassistenten. Insatserna blir i detta fall närbesläktade med uppgifterna under beredskap och krig. På denna grund beräknar kommitten att läkarassistcnt skall kunna göra en tand- värdsinsats motsvarande en halv rn änad Linder de skeden av grundutbild- ningen som är förlagd till förband. Årligen far man dä 70 mana der.

Tandläkare inom bcsiktningsgrupp 3 och 4 bör fullgöra den tid av grundutbildningen som inträffar efter tandläkarexamen (3 1/2 mänader) inom militärtandvården. Totalt kan deras insats beräknas till ea 50 månader.

För läkarassistenterna som är ställföreträdare ät bataljonsläkare bedö- mer kommittdn att föreslagen utbildningsplikt enligt krigssjukvärdslagen kan förläggas till militär sjukvärdsavdelning. Motivet för detta är att denna fortsatta befattningsutbildning bedöms ha ett direkt samband med assistentuppgifterna inom civilförsvarets förbandsplatser och med av dåvarande sjukvärdsberedskapsnämnden förord-ad placering som assistent ät läkare inom öppen vård i krig tkrigstjänsteläkarc). Läkarassistcnt som efter värnpliktstidens utgäng överförs till civila medicinalväsendet för här angivna uppgifter kan därför väntas ha erforderlig fackkompetcns.

• Sida 26
•  Original

Prop. l97l:88 26

Tjänstgöringen bör ske i två omgångar med början tidigast sedan en krigsförbandsövning fullgjorts. Ca 75 läkarassistenter av en årskull om 140 bedöms fullgöra 60 dagars tjänstgöring på detta sätt. Deras insatser i militärtandvård kan beräknas till ca 75 månader årligen.

Kommittén har i annat sammanhang framhållit att krigsförbandcn inte alltid kräver uttag av den femte krigsförbandsövningen av samtliga läkarassistenter. Enligt värnpliktslagens anda skulle denna tjänstgöring uttas endast i den omfattning krigsförbanden kräver detta. För att efterkomma Kungl. Maj:ts, direktiv nödgas emellertid kommittén föreslå att högst en krigsförbandsövning skall få användas endera för sitt egentliga syfte eller inom fredstandvården. Beräkningsmässigt kan ca 80 (;;.- av varje årskull läkarassistenter. dvs. 1 10. fullgöra en krigsförbands- övning på detta sätt. Detta motsvarar 110 månader inom den militära fredstandvärden. Läkarassistenter som tillhör bcsiktningsgrupp 3 och 4 bedöms under repetitionsutbildning kunna fullgöra 75 månader. Dessa värnpliktiga. som är krigsplacerade inom den civila krigssjukvården. bör däremot fullgöra utbildningsplikten enligt krigssjukvärdslagen (00 dagar) inom det civila medieinalväsendet som operationsassistenter. narkosassi— stenter eller assistenter at tjäristeläkare.

De möjligheter till en insats inom den militära fredstandvården som redovisats i det föregående uppgår till sammanlagt ca 400 månader årligen. Ett ytterligare behov av ca 325 månader föreligger för att direktivens krav skall uppfyllas. Detta behov svarar mot ca 45 dagars tjänstgöring för varje tandläkare uttagen som läkarassistent. Behovet kan tillgodoses enligt något av följande tre alternativ.

a) Ökning av antalet krigsförbandsövningar till sex. Detta alternativ bör förkastas eftersom läkarassistenterna därigenom skulle bli den enda kategori av värnpliktiga med sådan skyldighet. Dessutom skulle en brist på ca 85 tandvårdsmänader ändå föreligga.

b) Utnyttjande. av värnpliktslagens stadganden om särskild övning för fredstandvärd. Detta alternativ strider emellertid mot syftet med dessa övningar. Alternativet bör förkastas med hänsyn till att tandläkarnas krigsbefattningar kräver att de deltar i särskild övning.

c.) Förlängning av grundutbildningen med 45 dagar för fretlstamlvård. En förlängning är dock inte motiverat] från utbildningssynpunkt, efter- som varje läkarassistent vid tjänstgöringen på förbandens sjukvårdsavdel- ning kommer i kontakt med militär tandvård. Da alternativet emellertid är det enda som inte påverkar tandläkarnas krigsanvändbarhet förordas det trots de olägenheter som uppstår för den enskilde.

Tjänstgöring enligt punkten b) kan motiveras tran utbildningssyn- punkt. Beräkningarna förutsätter emellertid att samtliga läkarassistenter (utom de ca 40 % som utbildas till narkos- och operationsassistenter) får sin fortsatta utbildning i krigsmediein vid militär sjukvårdsavdelning. Denna bindning kan vara till nackdel för det civila medicinalväsendet. Bl.a. utesluter tjänstgöring enligt bl vid militärt förband att den krigsmedicinska vidareutbildningen förläggs t. ex. till t_iänsteläkarstatio- ner. Av detta skäl vill kommittén inte förorda att tjänstgöringsplaeering

• Sida 27
•  Original

Prop. 1971: 88 27

enligt bf) skall utgöra regel men däremot en möjlighet. De ca 75 tandvårdsmänader för är som härigenom faller bort i nyssnämnda beräkningar innebär ca 10 C"?- minskning av de värnpliktiga tandläkarnas insats i fredstandvården jämfört med läget under åren 1965—1967. Detta bortfall jämte den föreliggande bristen på tio tandvårdsmånader bör kompenseras med beräkningsrnässigt åtta heltids— eller sexton halvtidstjäns- ter.

Apotekare

Vid granskning av krigsorganisationcns behov av farmaceutisk personal har kommittén funnit att tillgången till värnpliktiga apotekare medger att dessa i fortsättningen kan avses för flertalet befattningar som f.n. bestrids av receptaricr. Utbildningen till befattning förapoteksbiträde kan därför läggas ned. Krigsorganisationens kvalitet inom det farmaceutiska området bedöms härigenom höjas samtidigt som den farmaceutiska kompetensen bland de värnpliktiga tillvaratas bättre än vad nu är fallet.

Kommittén föreslår att alla värnpliktiga apotekare får militär utbild- ning som syftar till krigsplacering inom militär krigssjukvård.

Utbildningen bör liksom f.n. inledas med 90 dagars allmänmilitär utbildning och grundläggande befälsutbildningi omedelbar anslutning till gymnasiestudiernas avslutande.

Apotekarbefälsskola Om 90 dagar genomgäs sommaren efter avlagd farmacie kandidatexamen, dvs. efter fem terminers studier. Vid den tidpunkten har vissa grundläggande kunskaper i farmakologi inhämtats varigenom utbildningen inom teknisk pluton kan göras effektiv och meningsfylld.

Efter avlagd apotekarexamen fullföljs värnpliktsutbildningen med apo- tekarfackskola och miljöpraktik. Den senare skall förvärvas under grund- läggande krigsförbandsutbildning vid trängförbanden.

Den sammanlagda grundutbildningstiden för apotekare föreslås om— fatta 250 dagar.

Repetitionsutbildningen genomförs främst vid det förband där veder- börande är krigsplacerad. Speciella kurser för att vidareutveckla eller vidmakthålla den individuella kompetensen genomförs på samma sätt som föreslagits för läkare. och läkarassistenter mellan krigsförbandsöv- ningarna.

Veterinärer

Den fortsatta användningen av värnpliktiga veterinärer i krigsorganisa- tionen kan förutsättas ske inom två huvudområden, nämligen dels som chefer för livsmedelsproducerande förband. dels som hygieniker inom högre staber och etappbataljonstaber. Ett mindre antal kan dessutom bedömas tas i anspråk för tjänster inom bakteriologiska laboratoriepluto- ner. För 'dessa krävs dock specialkompetens som endast kan förvärvas

• Sida 28
•  Original

Prop. l971:88 "28

genom civil vidareutbildning efter veterinärmedicine licentiatexamen.

Med hänsyn till att för den rrrilitära verksamheten väsentliga ämnen ligger sent i den civila studieordningen anser värnpliktskomrnittén det inte. vara nröjtigt att under tiden för de vcterinärmedicinska studierna lägga in militära utbildningsmomcnt som kräver veterirrärmedieinsk yr- keskrnnpctens. Kommittén finner salunda att endast allmänmilitär utbild- ning och viss befälsutbildning kan förläggas före de vetcrinärmedicinska studiernas avslutande. All övrig mititärutbildning nräste genomgäs efter avlagd examen.

För att täcka behovet av chefer för livsmedetsproducer'ande förband föreslar kommitten att erforderligt antal av de värnpliktiga. som i samband med inskrivningen gör sannolikt att de kommer att bedriva veterinärmedieinska studier. tas ut för värnpliktig undcroffieersutbildning och tilldelas trängtruppernaförutbildning i irrtcndenturtjänst. Det ärliga utbildningstwhovet uppgar till ca sex värnpliktiga.

Under alderskiassens grundutbildning är endast enstaka brigadstaber t.")rgr-miserade, varför de organisatoriska förutsättningarna för utbildning av värnpliktiga veterinärer för krigsplacering i högre staber saknas. Behovet av värnpliktiga veterinärer i stabsbefattning bör därför tillgodo— ses genom överföring och omskolning av veterinärer som grund- och repetitionsutbildats i icke veterinärmedicinsk befattning inom krigsorga- nisationen. Härigenom säkerställs ocksa att veterinärer som krigsplaceras i befattningar inom högre staber har erforderlig kännedom om de hygienis— ka betingelser som gäller för truppen i fält. ('.')vcrt'öring titt vcterinärbefatt- ning bör enligt kommitténs mening ske efter en till tvä krigsft'irbandsöv- ningar. Vid den tidpunkten har de värnpliktiga erhällit bade tillräcklig militär miljöutbildning och ökad civil praktisk kmnpetcns.

Den rrrititära omskolningen bör ske som fackövning. Malet för utbild- ningen bör vara att ge de kunskaper som behövs för krigsplacering i brigadstab. Undervisningen bör huvudsakligen omfatta taktik. stabs- och underhallstjänst. hälsovard samt skyddstjänst, främst skydd mot B-strids- medel.

Det ärliga omskolningsbehovet uppgår till ca lS värnpliktiga.

H älsovärd sinspektöre r

Värnpliktskommittén föreslär att krigsmaktens behov av hälsovårds— inspektörer tillgodoses genom överföring efter militär omskolning av civilt yrkesverksamma lrälsovärdsinspektörer.

Omskolningen skatt syfta till att ge. kunskap om de fältepidemiologiska prtr>blemen och om hu r dessa skall förebyggas och lösas. Utbildningen bör grundas pä dels en ticrärig civil yrkesverksamhet inom hälsovardens omräde. dets erfarenhet" av de förhållanden under vilka de militära förbanden verkar i fält. Den senare erfarenheten crhälls bäde under grundutbitdningen och repetitionsutbildningen, främst under den senare. Förbanden lever dä under relativt länga tidsperioder under primitiva förlrällanden. Värnpliktskommitten anser därför att uttagning till militär

• Sida 29
•  Original

Prop. l971:88 39

hälsovardsinspektörsbefattning i princip bör äga rrrm först sedan minst en krigsförbandsövning genomförts i den befattning. för vilken vederböran- de är grundutbildad. Vid samma tidpunkt bör frägan tas upp hur den civilt utbildade hälsovardspersormlen skall fördelas mellan civila och militära myndigheter. llärvid böri första hand erforderligt antal under- officers- eller underbefälsutbildade ställas till krigsrrraktens förfogande, eftersom de militära befattningarna ställer krav pä befälsförmäga.

Värnpliktiga som tillhör bcsiktningsgrupp 3 eller 4 bör dock enligt kommitténs mening överföras till den civila sektorn omedelbart efter avslutad civil hälstwårdsinspektörsutbildning under förutsättning att mili- tär grundutbildning är avslutad.

Överföring till det civila rnedicinalväserrdet av sådana värnpliktiga inom bcsiktningsgrupp t och "2. som genomgått ovan angiven civil utbildning och som inte ianspräktas i krigsorganisationen i befattning som hälso- värdsinspektör, bör ske tidigast efter det att vederbörande fullgjort en krigsförbandsövning.

Fota teknisk personal

Denna personal utbildas inom tre verksamhetsgrenar. nämligen foto och reproduktion, fototolkrring och fotogrammetri. Krigsbefattningarna inom den senare grenen konrrrrer att utgä. varför värnpliktskornrnittén inte har behandlat denna utbildningslinje.

Kommittén har beträffande fototekrrikcrnas utbildning inom foto och reproduktion funnit dels att denna nästan helt ("överensstämmer med utbildningen för de underbefälsut'tagna fr:)tograferna, dels att nuvarande krav på akademisk skolning inte föreligger för att bestrida befattningar inom dessa grenar. Kommittén föreslar därför att i fortsättningen endast underbefälsuttagna fotografer utbildas för krigsbefattningar inom foto- oeh reproduktionstjänstcn.

Fotototkutbildningen har kommittén funnit vara väl genomförd i vad avser formell fototolkning. Brister föreligger dock i den allmänmilitära utbildningen och befälsutbildningen. Den tillämpade utbildningen inom underrättelsepluton har en mycket begränsad och enligt kommitténs uppfattning otillräcklig omfattning.

Kommittén bedömer att fototolkarnai framtiden bör kunna tjänstgörai befattning som ställföreträdande chef för underrättelsepluton inom flygvapnet. Kommittén föreslär därför att fototolkarna i fortsättningen tas ut till underofficersutbiltlning och fördelas till flygvapnet. Nuvarande krav pä högskolekompetens för uttagning till fototolk bör enligt kommittén begränsas till förvärvad gymnasiekompetens pä naturveten- skaplig eller teknisk linje.

Övrig stabspersonal m. fl.

Meteorologer

Värnpliktskommittén har vid granskning av värnpliktiga meteorologers nuvarande utbildning funnit att rneteorologiutbildningen vid Sveriges

• Sida 30
•  Original

Prop. 1971:88 30

meteorologiska och hydrologiska institut och meteorologiska institutio- nen vid Stockholms universitet, vilken utbildning utgör huvuddelen av fackutbildningen, är innehallsmässigt onödigt omfattande och därutöver alltför tidskrävande. Vidare ger utbildningen inte tillräcklig erfarenhet av praktisk tjänst vid väderstation. Nagon förbandsutbildnirrg förekommer inte.

Efter granskning av arbetsuppgifterna i krigsorganisationen för dessa värnpliktiga. vilka värnpliktskomnrittén föreslär benämnas meteorologer, har kommittén funnit att uppgifterna bör kunna lösas av personal. vars teoretiska kompeterrsi meteorologi utgörs av den i den nya normalstudie- planen i detta ämne ingående mindre grundkursen, grundkurs A ], kompletterad med den teoretiska och praktiska utbildningi meteorologi och väder—tjänst som erhålls under militär grundutbildning. Gjorda under- sökningar har visat att det är möjligt att redan rrt'bitdningsäret l970/7l tillgodose rekryteringsbehovet av värnpliktiga med denna akademiska utbildningsbakgrund. I anslutning härtill föreslär kommittén att för utbildning till värnpliktig meteorolog kravet pä civil utbildningskompelens skall vara godkänd sadan grundkurs.

Värnpliktskommittén föreslär att utbildningen för dessa värnpliktigai fortsättningen skall omfatta grundutbildning och repetitionsutbildning. Grundutbildningen skall omfatta allmänmilitär utbildning samt befatt— nings- och förbandsutbildning. Befattningsutbildningcn, som bl.a. skall inrymma befälsutbildning, bör ges en mer praktisk inriktning än f. n. lltr- vuddelen av den allmänmilitära utbildningen och befattningsutbildning- en bör förläggas till flygvapnets Väderskola, vilket förutsätter viss utök— ning av skolans lärarpersonal.

f—iörbandsutbildningen föresläs omfatta bastjänstutbildning, grundläg- gande krigsförbandsutbildning och praktisk tjänst vid väderstation. För att tillgodose behovet av utbildning rörande verksamheten vid krigsbas föresläs att utbildningen samordnas med krigsförbandsövning för repetitionsinkallat flygförband.

Uttagning föreslås ske för utbildning till civilrnilitär befattning för un- derofficer. Grundutbildningen bör omfatta 364 dagar. Repetitionsut- bildningen genomförs vid det förband där vederbörande är krigsplacerad.

Skyddsingenjör, skyddstekniker. sk_vddsttrrderofficer och radiakassistent

Krigsbefattrringar i staber för värnpliktiga i skyddstiänst finns för skyddsirrgenjörer. skyddstekniker. sky-'ddsunderofficerare och radiak— assistenter. De båda förstnämnda kategorierna är specialtjänstuttagna me- dan de övriga är underofficcrsuttagna. Utbildningen för skyddsingenjör och skyddstekniker är densamma och förutsätter akademisk kompetens inom vissa ämnesomräden. Skyddsunderofficerare utbildas endast inom armén. Utbildningen av radiakassistenter som tidigare förekornnrit inom flygvapnet har numera upphört.

Värnpliktskommittén har konstaterat att skyddstekniker- och skydds- ingenjörsutbildningen vid försvarets skyddsskola genomförs utan att

• Sida 31
•  Original

Prop. 1971: 88 31

eleverna har erforderlig grundkunskap om den egna försvarsgrencn samt att marinens elever inte får erforderlig utbildning om den egna försvars- grenens speciella skyddsproblem. För arméclevcrnas del saknas organisa- toriska förutsättningar för miljöpraktik i befattning efter utbildningen vid försvarets skyddsskola. Skyddsunderofficerarnas grundläggande ut- bildning om ABC-stridsmedlen är otillräcklig.

Vid analys av den värnpliktiga skyddstjänstpersonalens arbetsuppgifter har kommittén konstaterat att det finns två klart avgränsade uppgifter, nämligen sådana som åligger befattningshavare i högre stab och sådana som ankommer på dem som är placerade vid bataljonsstab och lägre förband att lösa. Personal som löser uppgifter inom samma uppgiftsgrupp bör ha samma benämning och kommittén har föreslagit skyddsingenjör respektive skyddsunderofficer. Enligt värnpliktskommittens uppfattning krävs av båda kategorierna samma tekniska ABC-kunskap för att de skall kunna lösa sina arbetsuppgifter. Kommittén anser att de nuvarande kraven på civila förkunskaper för skyddsingenjörer och skyddsteknikeri fortsättningen bör gälla även för skyddsunderofficerarna.

Miljöerfarcnhet under grundutbildningen anses endast kunna ges värn- pliktig som utbildas till skyddsunderofficer varför grundutbildningen bör syfta till krigsplacering i sädan befattning. Skyddsingenjörerna bör rekryteras bland skyddsunderofficerarna sedan dessa fullgjort" minst en krigsförbandsövning. l'samband härmed omskolas vederbörande för den nya befattningen. Kategorin skyddstekniker föreslås upphöra.

Iluvuddelcn av befattningsutbildningen föreslås ske vid försvarets skyddsskola och genomföras på en armelinje och en marinlinje. Utbild- ningen anpassas till försvarsgrenamas övriga utbildningsverksamhet så att grundläggande krigsförbandsutbildning kan genomföras tillsammans med övriga värnpliktiga. Personal till skyddsingenjörs- och skyddsunderoffi- cersbefattningar inom flygvapnet bör rekryteras genom överföring frän armén.

Signalsk yddspersonal

Värnpliktskommittén har konstaterat att den nuvarande utbildningen helt tillgodoser krigsbefattningens krav i fråga om befattningsutbild- ningen i signalkontrollteknik men .att brister finns i telegraferingsutbild- ningen och att det sätt på vilket den tillämpade signalkontrollutbild- ningen genomförs inte är lämpligt. Befälsutbildning genomförs med samtliga elever trots att endast ca 30 %- av dessa behöver sädan utbild- ning.

Kommittén föreslär att signalkontrollteknikerna väljs ut efter grundut- bildningcns första skede bland signaltruppernas kommunikationstelegra- fister (underbefälsuttagna värnpliktiga och F-värnpliktiga) och att dessa under det andra skedet ges speciell signalkontrollutbildning, varefter grundläggande krigsförbandsutbildning genomförs inom signaltruppcrnas övningsorganisation.

Signalskyddsteknikernas nuvarande utbildning är enligt värnpliktskom- mitten inte lämplig med hänsyn vare sig till krigsbefattningarnas krav,

• Sida 32
•  Original

Prop. 1971:88 32

föreliggande utbildningskapacitet eller de värnpliktigas civila studiegång.

Kommittén föreslår att rekrytering till befattning för signalskyddstek— niker i fortsättningen sker bland signalkontrolltekniker. Detta bör ske antingen under senare delen av grundutbildningen eller efter det att denna är avslutad och vederbörande dessutom har fullgjort minst en krigsförbandsövning i kontrollbefattning.

Personalvårdspersonal

Kungl. Maj:t har 1963 fastställt grunderna för utbildning av värnplikti- ga. som uttagits i specialtjänst såsom personalvårdsassistenter. ! general— order nr l90/l 963 finns närmare föreskrifter om tjänstgöringens indelning och omfattning.

Med utgångspunkt från erfarenheter av nägra ärs fackutbildning och facktjänstgöring ändrades utbildningsgängen är 1969. Fackutbildnings- kursen avkortades med 20 dagar och samtidigt gjordes en anpassning till det av 1966 års riksdag beslutade nya värnpliktsutbildningssystemet. Anpass- ningen innebar att en del av facktjänstgöringen kunde ske vid krigsför- band, varigenom den totala repetitionsutbildningsskyldighetcn kom att uppgå till högst 193 dagar. dvs. samma som för värnpliktig officer och underofficer.

Fackutbildningens och facktjänstgöringens inriktning och genomföran- de fastställs genom årliga anvisningar från försvarsstabens personalvärds- byrä. Värnpliktskommitten har granskat bestämmelserna för denna del av utbildningen under ären 1967— 1970.

Central fackutbildningskurs ] och 2 omfattar sammanlagt 65 dagar. Den första kursen pägär ca 45 dagar och syftar till att göra eleverna skickade att tjänstgöra främst som personalvärdsassistenter vid fredsför- band även om delar av utbildningen förbereder elevernas verksamhet i krig. Den andra kursen, som omfattar ca 20 dagar. är inriktad pä att förbereda eleverna för deras kommande krigsplacering som personalvärds- assistenter och präster. Utbildningens inpassning i förhållande till övriga värnpliktskategorier är enligt kommittén olämplig. Vid armén avslutar sälunda personalvärdsassistenterna sin utbildning ca ] l/Z mänad tidigare än äldcrsklassen i övrigt. De kan därför inte delta i de större tillämpningsövningar som ingår i grundläggande krigsförbandsutbildning. De kan inte heller medverka i lösandet av de många personalvärdsprob- lem som är aktuella i samband med att de värnpliktiga skall övergå från militär till civil verksamhet. Vid flottan infaller personalvärdsassistenter- nas tjänstgöringsperiod vid fredsförbanden då den marina verksamheten till sjöss och i skärgården har sin minsta omfattning. Vid kustartilleriet pågår ingen tillämpad verksamhet med äldcrsklassförband under den aktuella tidsperioden.

Efter avslutad fackutbildningskurs 1 fördelas eleverna på fredsförband för fortsatt fackutbildning och fucktjänstgöring. Målet för detta skede är att genom tillämpning av kunskaperna från den centrala fackutbildnings— kursen göra eleverna lämpade att utöva praktisk pcrsonalvärd samt,

• Sida 33
•  Original

Prop. l971:88 33

genom att de deltar i militära övningar, förbereda deras tjänst vid krigsförband.

Verksamheten bedrivs i huvudsak vid personalvårdsdetalj eller — i undantagsfall — vid inkallat krigsförband. Det senare är enligt kommittén i princip felaktigt eftersom personalvärdsverksamheten vid krigsförband skall skötas av den krigsplacerade personalen. Tjänstgöring vid personal- värdsdetalj i fred skall enligt gällande anvisningar omfatta ca 70 % av utbildningstiden medan återstående ca 30 % skall ägnas åt fortsatt militär utbildning.

Värnpliktskommittén har funnit att den fortsatta militärutbildningen ofta utgått helt eller reducerats till 5—1 5 (;t; av hela utbildningstiden mot anvisade 30 %. Anledningen till detta anser kommittén vara dels den tidigare omnämnda olämpliga inpassningcn av tjänstgöringen i förhållan- de till övrig utbildningsverksamhet vid förbandet, dels — i den mån befäls- och förbandsutbildning ägt rum — svårighet att anpassa personal- värdspersonalens utbildning till äldersklassens verksamhet under t. ex. avsnittsutbildningen. Utbildningsanvisningarna har kunnat följas bättre ifråga om den fortsatta tjänstgöringen inom personalvärdsomrädet. Den personalvårdande verksamheten har dock i flera fall fått utövas utan den handledning av konsulent eller fast anställd personalvärdsassistent som anvisningarna anger. Verksamheten har dessutom ofta inte omfattat alla grenar inom personalvårdsomrädet.

Garantier saknas vidare för att de militärt utbildade personalvärds- assistenterna efter grundutbildningcns slut ägnar sig åt verksamhet som har sammanhang med personalvärd. Gjorda undersökningar visar att huvuddelen kommer att ägna sig åt yrken som ligger utanför personal- vårdsområdet, t. ex. jurist, psykolog och lärare.

Värnpliktskommittén anser att man genom att grundrekrytera värn- pliktiga personalvärdsassistenter inte i tillräcklig grad tillgodogör krigs- makten den yrkeserfarenhet inom personalvärdsomrädet som finns i det civila samhället. Befattningar för personalvårdsassistenter är enligt kom- mitténs uppfattning typiska omskolningsbefattningar, där civil utbild- ning, främst socionomutbildning, kompletterad med praktisk erfarenhet av socialt arbete, ungdomsledarskap eller personaladministration kan tillgodogöras krigsmakten. Rekrytering av dessa befattningar omskol- ningsvägen säkerställer även att nära samband skapas mellan civil och militär personalvärd, vilket värnpliktskommittén anser vara synnerligen betydelsefullt i en krigsmakt som bygger på allmän värnplikt.

Genom att personalvärdspersonalen rekryteras bland värnpliktiga, som har fullgjort hela sin grundutbildning och delav repetitionsutbildningen i befattning som befäl eller menig utanför personalvårdsorganisationen, säkerställs att personalen i denna organisation har erfarenhet av de villkor, under vilka de värnpliktiga fullgör sin tjänst. Värnpliktskommit- tén anser att denna erfarenhet mäste krävas av var och en som bestrider personalvärdsbefattning.

Kommittén föreslår därför att grundutbildning av värnpliktiga perso- nalvårdsassistenter upphör och att dessa i stället rekryteras genom

• Sida 34
•  Original

Prop. 1971 : 88 34

överföring och omskolning av äldre värnpliktiga med lämplig skolunder- byggnad och praktisk yrkeserfarenhet.

Personalvardsassistenterna hänförs f. n. till civilmilitär personal. Perso- nalens uppgifter i krigsorganisationen ställer emellertid inte krav på befälsutövning utanför det egna fackomrädet. Värnpliktskommittén före— slår därför att all personalvärdspersonal i fortsättningen hänförs till kategorin civil personal. Härigenom breddas rekryteringsunderlaget och minskas behovet av utbildning (befälsutbildning) i samband med omskol- ning till pcrsonalvärdsbefattningar.

('")verföring av värnpliktig till personalvärdsbefattning bör i princip ske efter tva krigsförbandsövningar i den befattning. för vilken vederbörande har erhållit grundutbildning.

Före krigsplacering Skall vederbörande utbildas för den nya befatt- ningen. Detta bör ske i form av särskild fackövning eller fackövning vars längd kan variera mellan två och fyra veckor beroende på befattningens svårighetsgrad, Den längre utbildningstiden bedömer kommittén vara aktuell endast för dem som placeras i befattningar i högre staber. Vissa befattningshavare torde kunna omskolas i samband med krigsförbands- övning.

Repetitimzsutbilclning. Värnpliktskommittén bedömer att särskilda fackövningar eller fackövningar — utöver vad som erfordras för omskol- ning i regel inte är nödvändiga utan att erforderlig kompletterande bcfattningsutbildning kan ske i samband med krigsförbandsövning.

] och med att de värnpliktiga personalvårdsassistenterna inte längre står till förfogande behövs arbetskraftsförstärkning vid fredsförbandens personalvårdsdetaljer, främst för att handlägga rutinärenden. Kommittén föreslär därför att fredsförbandens personalvärdsorganisation förstärks med värnpliktiga inom bcsiktningsgrupp 3 eller 4. Dessa värnpliktiga bör ha bedrivit minst gymnasiestudier och bör ges viss utbildning. som är helt inriktad på fredsverksamheten vid truppförbandens personalvärdsdetaljcr.

Fält post personal

Fältpostpersonalcn rekryteras huvudsakligen genom överföring av värnpliktiga som är anställda vid posten. Någon omskolningsutbildning äger inte rum i samband med överföringen. Årligen anordnas av Central- förbundet för bcfälsutbildning fältpostkurser för här aktuell personal.

Värnpliktskommittén anser att fältpostpersonalen även i fortsätt- ningen bör rekryteras genom överföring senast efter andra krigsförbands- övningen. Erforderlig omskolning bör dock ske före krigsplacering i militär postal befattning. Fältpostpersonalen bör även fortsättningsvis hänföras till värnpliktig civil personal.

Tak nisk personal

Luftvärnets tekniska personal

[ luftvärnets krigsorganisation ingår säväl ingenjörer som tekniker inom flera fackomräden. Ingenjörerna rekryteras bland teknikerna sedan dessa

• Sida 35
•  Original

Prop. 1971:88 3

(J!

har fullgjort minst en krigsförbandsövning. Före krigsplacering som ingenjör omskolas vederbörande vid en månadslång kurs.

Grundutbildningen bedrivs huvudsakligen vid arméns radar- och luft- värnsmekanikerskola. En tillämpad period om fyra—åtta veckor genom- förs under luftvärnsförbandens grundläggande krigsförbandsskede. Värn- pliktskomrnitten har konstaterat att utbildningen genomförs med stor planmässighet och effektivitet. Genom att moderna pedagogiska hjälpme— del används och genom att hela grundutbildningen fullgörs i en följd har det varit möjligt att rationalisera den tekniska undervisningen. Härigenom har tiden för grundutbildningen kunnat begränsas till ca 345 dagar, dvs. densamma som för underbefäls- och E-värnplikt'iga.

Värnpliktskomrnittén föreslar att teknikerna i fortsättningen uttas för utbildning till befattning för civilmilitär personal av underofficers tjänste- klass och att hela grundutbildningen genomförs i en följd efter det att erforderlig civil kompetens uppnåtts. Utbildningen anpassas tidsmässigt till luftvärnsfö rbandens övriga utbildning.

Repetitionsutbildningen skall liksom för övriga värnpliktiga genom- föras vid det förband där vederbörande- är krigsplacerad. Behovet av utbildning för att vidmakthålla eller vidareutveckla den individuella fackkornpetensen skall tillgodoses genom särskilda fackövningar eller fackövningar mellan krigsförbandsövningarna.

Rekrytering till befattning för ingenjör bör även i fortsättningen ske ur teknikerkategorin. Före krigsplacering skall vederbörande ges erforderlig omskolning för befattningen.

Övrig teknisk personal inom armén

För radarlcknikerlra vid artilleriet föreslär kommitten uttagning och utbildning efter samma grunder som föreslagits för motsvarande kategori inorn luftvärnet.

Signalingenjiirer och signa/tekniker har i mänga fall samma civila skolunderbyggnad, lägst gymnasiekompetens. Signalingenjörer väljs ut bland lämpliga signaltekniker. Även den inte speeialtjänstuttagne värn- pliktige signalmekanikern har i mänga fall gymnasiekompetens. I de fall den senare har yrkes-eller verkstadsskola som utbildningstmkgrund erford- ras en mera omfattande teoretisk undervisning i teleteknik än som är nödvändig för signaltekniker eller signalmekaniker med gymnasiekornpe- tens. Dä emellertid de sistnämnda som regel behöver mer utbildning i praktiskt reparationsarbete, torde det sammanlagda tekniska utbildnings- behovet i princip bli detsamma för båda kategorierna. Med hänsyn till dessa förhållanden anser värnpliktskornmittén att nuvarande kategoriupp- delning under grundutbildningen inte är nödvändig.

Arbetsuppgifterna i krigsorganisationen motiverar inte att den personal som direkt ansvarar för materielens reparation och underhåll uppdelas i signaltekniker och signalmekaniker. Någon egentlig utbildning till ingen- jörsbefattning förekommer inte f.n. under fackutbildningen och bör inte heller förekomma i den framtida grundutbildningen. Utbildningens inne-

• Sida 36
•  Original

Prop. 1971188 36

håll i andra ämnen än de tekniska motiverar inte heller den nuvarande kategoriuppdelningen.

Enligt värnpliktskommittdns uppfattning bör därför de nuvarande signalteknikcrna och signalmekanikerna släs samman till en kategori, signalmekaniker, inom vilken det skall finnas underbefälsuttagna värn- pliktiga och F-värnpliktiga, Till den förra gruppen bör hänföras de som skall verka som chef eller ställföreträdande chef för reparationsgrupp samt de som skall verka i befattningar där befälsförmäga krävs även om mekanikern inte är chef för en enhet.

Kommittén föreslår att signalingenjörerna, som tidigare rekryterades bland signalteknikerna väljs ut bland underbefälsuttagna signalmekaniker.

Urval bör ske senast före tredje krigsförbandsövningen dä erforderlig kunskap om tjänsten i mekanikerbefattning erhållits. lnnan krigsplacering sker, skall vederbörande vidareutbildas vid en särskild ingenjörskurs. Denna bör genomföras som fackövning om fyra veckor. Huvudvikten i undervisningen bör läggas på ämnena taktik och stabstjänst, sambands- tjänst samt underhållstjänst.

Krigsförbandsövning för ingenjörer bör omfatta 32 dagar i likhet med vad som gäller för övriga officers- och underofficersbefattningar och i sin helhet fullgöras vid krigsförband. Särskild övning skall fullgöras. Däremot anser kommitten det inte vara erforderligt med fackövning för ingenjörer.

Värnpliktskommittén har analyserat befattningarna för f_t'gingcnjör och tygtekniker i krigsorganisationen och konstaterat att grund saknas för nuvarande uppdelning pä två kategorier liksom för att vissa befatt- ningar endast skulle kunna bestr-idas av civilingenjörer. Kommittén föreslär därför att befattningen tygtekniker utgär och att samtliga tygingenjörsbefattningar i princip rekryteras genom överföring med såväl civilingenjör som gymnasieingenjör.

Undersökningen har även klarlagt att det i flera fall räder överensstäm— melse mellan tygingenjörernas krigsuppgift och ingenjörers civila arbets- uppgifter. Kommittén anser därför att största möjliga antal tygingenjörs- befattningar rekryteras genom överföring av äldre värnpliktiga som har erforderliga tekniska kvalifikationer. Kommittén anser att befattningar för tygingenjör inom områdena övrig stabstjänst samt kontroll- och förrådstjänst kan rekryteras på detta sätt.

Beträffande befattningarna i underrättelse— och ammunitionstjänst är förhållandet något annorlunda. Båda dessa befattningar kräver kunskaper som inte kan förvärvas utanför krigsmakten och inte. heller under en omskolningskurs inom nuvarande repetitionsutbildningssystem. Viss spe- cialinriktning mot underrättelse- respektive ammunitionstjänst är därför nödvändig redan under grundutbildningen. Kommittén anser att nuvaran- de grundutbildning av underofficersuttagna i stabstjänst vid arméns stabs- och sambandsskola och i ammunitionstjänst vid trängtrupperna i huvud- sak har en sådan inriktning att den kan utgöra grund för rekrytering till tygingenjör i underrättelsetjänst resp. ammunitionstjänst. Befatt- ningarna föreslå-is hänföras till civil resp. civilmilitär personal.

Omskolning till samtliga befattningar bör ske under särskild facköv-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1971:88 37

ning eller fackövning. Värnpliktskommitten har beräknat att o'mskolning till tygingenjör i kontroljtjänst kräver 32 dagar medan i alla övriga fall endast erfordras två eller högst tre veckors starkt målinriktad utbildning. -

Flottans tekniska personal

Flottans värnpliktiga tekniska personal utgörs av ingenjörer, tekniker och hantverkare (mekaniker). Värnpliktiga som tillhör förstnämnda kategorin är specialtjänstuttagna medan övriga är underofficers-, underbe- fäls- eller F-uttagna.

Även teknikerna var tidigare specialtjänstuttagna men är från är 1966, efter förslag av 1960 års värnpliktsutredning, uttagna för underofficersut- bildning.

Ingenjörerna rekryteras bland högskoleutbildade värnpliktiga, medan teknikerna rekryteras främst bland värnpliktiga med gymnasiekompetens.

Flottans ingenjörer utbildas på sju utbildningslinjer. På grund av att det krigsorganisatoriska behovet och därmed även det årliga utbildnings— behovet är litet i fråga om denna personal uppstår utbildningsorganisato- riska problem.

Värnpliktskommitten har konstaterat att ifråga om vissa kategorier ingenjörer personalreserven vida överstiger den fastställda. Härigenom kommer ett stort antal högt kvalificerade värnpliktiga att inte tillgodogö- ras krigsförbanden.

Kommittén har också konstaterat att nuvarande faekutbildning och facktjänstgöring inte tillgodoser de. krav som krigsbefattningarna ställer. Det brister härvidlag i fråga om dels erforderliga grundkunskaper, dels erforderlig tillämpningsutbildning i rätt miljö och på rätt verksamhetsni- vå.

Det årliga utbildningsbehovet av värnpliktiga ingenjörer vid flottan är så litet inom alla utbildningslinjer att det enligt värnpliktskommitténs uppfattning saknas underlag för att fortsättningsvis anordna grundutbild- ning för dessa. Kommittén har även konstaterat att tekniker ofta vid relativt låg ålder krigsplaceras i personalreserv. För att minska antalet utbildningslinjer och tillgodogöra krigsorganisationcn personalen under längre tid föreslär värnpliktskommittén att ingenjörerna rekryteras bland lämpliga tekniker sedan dessa fullgjort viss repetitionsutbildning i tekni- kerbefattning. Krigsplacering i den högre befattningen skall föregås av omskolning.

Skeppsbyggnads- och artilleriingenjörer kan dock inte rekryteras på detta sätt. De förstnämnda bör rekryteras genom omskolning efter överföring av äldre värnpliktiga som förvärvat praktisk erfarenhet av verksamheten vid skeppsbyggnadsvarv och hänföras till befattning för civil personal, medan de sistnämnda bör rekryteras bland kustartilleriets pjästekniker och hänföras till befattning för civilmilitär personal.

Kust artilleriets tekniska personal

I kustartilleriets krigsorganisation ingår såväl ingenjörer som tekniker inom flera fackområden. Ingenjörerna rekryteras i regel bland teknikerna.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1971:88 38

Vissa befattningar bestrids av väriipliktiga mariningenjörer.

Utbildningen sker för flertalet kategorier i två omgångar per år. Inte i något fall råder överensstämmelse med utbildningsgången för huvuddelen av kustartilleriets värnpliktiga. Endast den ena av de två utbildningsom- gångarna deltar i grundläggande krigsförbandsutbildning. Denna omgång fullgör de sista månadernas tjänstgöring vid kustartilleriförbandens för- valtningsorgan där teknikerna medverkar i underhållet av den tekniska materielen.

Fackutbildningen fullgörs vid kustartilleriets radarskola eller mekani- kerskola. Utbildningsförhällandena är särskilt vid den förstnämnda skolan mycket goda. Verksamheten präglas av planmässighct och noggrannhet.

Värnpliktskommittdn har vid granskning av krigsorganisationens krav på de olika befattningshavarna funnit att de nuvarande signalteknikerna bör ersättas av underbefälsuttagna signalmekaniker och pjästekniker-na indelas i en kategori för fasta batterier och en annan för rörliga förband. Med hänsyn till planerad materielomsättning föreslär kommittén att viss utbildning avbryts samtidigt som utbildning av en ny teknikerkategmi. robottekniker, påbörjas.

Värnpliktskommittén har funnit det vara möjligt att för samtliga kunna nå krigsplaceringsbarhel efter ca 330 dagars grundutbildning. Repetitionsutbildningen skall genomföras vid det förband, där vederböv rande är krigsplacerad. Speciella kurser för att vidnnikthalla eller vidare- utveckla den individuella kompetensen bör gemnnföras mellan krigsför- bandsövningarna.

Kommittén föreslår att ingenjörsbefattningarna rekryteras genom över- föring och omskolning av tekniker.

Beträffande utbildningen av personalen i kustspaningsradarorganisa- tionen föreslär kommittén att denna utreds särskilt.

Kommittén vill i sammanhanget peka på att inom marinstaben pågår f. n. en granskning av krigsorganisationens krav på olika ingenjörs—. tekniker- och mekanikerbelattningar: bl.a. avses att befattningarna för värnpliktiga minmekaniker skall ersättas av befattning för mintekniker, vilket kommittén inte anser vara motiverat.

Flygvapnets tekniska personal

Värnpliktskonnnittén föreslår att rnbolingenjrfirerna ges 364 dagars grundutbildning uppdelad på två perioder och att den första perioden fullgörs före de civila studiernas avslutande. Robotingenjörerna. som främst har till uppgift att vara systemövervakare på teknikerniva. bör i fortsättningen benämnas systemtekniker och uttagas till civilmilitär befattning samt också fortsättningsvis rekryteras bland högst—;oleutbildad personal.

Systemteknikerna bör fullgöra elva dagars särskild övning.

[ flygvapnets krigsorganisation ingar bl. a. fältarbetsenheter med upp- gift att planera och utföra fältarbeten i anslutning till flygvapnets anläggningar. I dessa enheter ingar stabs- och förbandsmässiga befatt-

• Sida 39
•  Original

Prop. 1971188 39

ningar förflygfältsingenjörcr.

Rekrytering till befattningarna sker genom överföring efter ansökan främst från armén av för uppgiften lämpliga sökande värnpliktiga med högskolekompetens. li. n. föreligger inget krav på att dessa befattningar besätts med befälsutbildad personal.

Kommittén har funnit att av de värnpliktiga som f. n. är krigsplacerade som flygfäits-ingenjörer saknar ca 40 ',it- militär befälsutbildning. Beträffan- de repetitionsutbildningen konstaterar kommittén att flygfältsingenjö- rerna hittills har kallats in i första hand för att lösa vissa planläggningsupp- gifter och i andra hand för sin krigsbefattning.

Enligt kommitténs uppfattning bör nuvarande befattningar för flyg- fältsingcnjörer på kompani— och plutonehefsniva bestridas av värnpliktiga som utöver erforderlig civil kompetens ocksä innehar militär befälsutbild- ning. För övriga befattningar för flygfältsingenjörer bör endast krävas erforderlig civil kompetens. Endast de senare befattningarna bör enligt kommittén benämnas befattning för flygfältsingenjör. Kommittén be- handlar därför enbart denna kategoris utbilt'lningsgäng efter överft'iringen. Kommittén föreslar härvid omskolning till avsedd krigsbefattning under en fyra veckors fackövning och fortsatt repetitionsövning i form av särskild övning och krigsförbandsövning vid vederbörligt förband.

Övrig personal

Fo rsk ningstek n i ker

Krigsbefattningar för forskningstckniker finns inte. Däremot ingar befattningar för forskare i krigsorganisationen. Dessa bestrids i regel av personal ur försvarets forskningsanstalt eller av civilt verksamma forskare. Behov av grundutbildning till värnpliktiga forskningstekniker finns därför inte och värnpliktskommittén föreslår att denna utbildningskategori utgär.

Psykologer

Krigsorganisationen inrymmer befattningar för kliniska psykologer och socialpsykologer. Befattningarna rekryteras bade genom grundutbildning och överföring av civilt verksamma psykologer. som fullgjort grundutbild- . ning på annan utbildningslinje än psykolt')glinjen.

Socialpsykologernas faekutbildning präglas främst av deras deltagande i inskrivningsförrättningarna och utredningsarbete inom militärpsykolo- giska institutet. Däremot erhåller eleverna endast i mycket ringa grad erfarenhet av verksamheten vid militära förband i fält.

De kliniska psykologerna tjänstgör även i samband med inskrivnings- förrättningarna. Därefter följer drygt fyra månaders praktik vid psykiat- riska kliniker. mentalsjukhus och ungdomsfängelser. I fackutbildningen ingår två—tre veckors tjänstgöring vid militära förband, huvudsakligen för studium av verksamheten vid sjukvårdsförband.

Värnpliktskommittén har konstaterat att psykologutbildningens upp-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1971: 88 40

läggning främst styrs av behovet av psykologer vid de årliga inskrivnings- förrättningarna samt av hänsynstagande till att eleverna skall få tillgodo- räkna sig intervjuverksamheten vid dessa såsom praktik för behörighet som psykolog. För de kliniska psykologernas del saknas nästan helt utbildning i krigspsykiatri och krigspsykologi.

Kommittén anser att psykologerna med nuvarande uppläggning av utbildningen får alltför ringa kännedom om den militära miljön. I deras fackutbildning ingär vidare huvudsakligen moment som flertalet praktiskt verksamma psykologer kommer i kontakt med under sin yrkesutbildning. Denna erfarenhet bör krigsmakten tillgodogöra sig. Kommitte'n föreslår därför att psykologbefattningarna rekryteras med värnpliktiga som har civil yrkeserfarenhet sedan dessa har fullgjort grundutbildning och viss del av repetitionsutbildningen, helst i befälsbefattning. Härigenom säker- ställs att de har god erfarenhet av den militära miljön inom vilken de skall verka. ! samband med överföring föreslås viss omskolning.

Genom att de värnpliktiga psykologerna enligt detta förslag inte längre står till förfogande vid inskrivningsförrättningarna måste ytterligare eivilt verksamma psykologer anställas vid inskrivningscentralerna.

Värnpliktsförmäner

De olikheter i fråga om rätt till vissa värnpliktsförmåner som f.n. föreligger mellan specialtjänstuttagna och andra värnpliktiga kommer att försvinna i och med den av värnpliktskommittén föreslagna omläggningen av de förstnämndas uttagning och utbildning. Genom att de åläggs skyldighet att fullgöra grundutbildning och repetitionsutbildning och fär sin tjänstgöringsskyldighet reglerad på samma sätt som övriga värnpliktiga kommer de också att i fråga om värnpliktsförmäner helt likställas med dessa.

Detta innebär i fråga om rätten till generellt utgående. förmåner under tjänstgöring såsom penningbidrag m.m. ingen ändring i nuvarande förhål- landen. Däremot medför den föreslagna utbildningsordningen ändringari fråga om vissa särskilda förmåner, främst utbildningspremier. Enligt värnpliktskommittens förslag kommer flertalet av här ifrågavarande värnpliktiga att uttas för utbildning till befälsbefattning. Enligt gällande bestämmelser kommer de därvid att i princip vara berättigade till utbildningspremie för genomgången befälsutbildning. En grundförutsätt- ning för att denna premie skall kunna utgå är dock att utbildningstiden, dvs. grundutbildningen, överstiger 300 dagar. Premien är beloppsmässigt avhängig av dels den befälsnivå till vilken utbildningen syftar, dels utbildningstidens varierande längd utöver 300 dagar. Här avsedda värn— pliktiga tas enligt förslaget ut för utbildning till officers-, underofficers- eller underbefälsbefattningar. Samtliga dessa kategorier befälsutbildade skulle i princip vara berättigade till utbildningspremie, om hänsyn tas enbart till utbildningsnivå. I fråga om de värnpliktiga som enligt förslaget skall uttas för utbildning till officersbefattning, vilket endast gäller viss hälso- och sjukvårdspersonal t. ex. läkare, mäste emellertid också beaktas att grundutbildningstiden för dessa värnpliktiga väsentligt understiger

• Sida 41
•  Original

Prop. l971:88 41

300 dagar (240—255 dagar). Tidigare nämnd grundförutsättning för att premien skall kunna utgå, dvs. att grundutbildningen skall överstiga 300 dagar, saknas sålunda. Med hänsyn härtill har värnpliktskonnnitten inte funnit skäl föreligga att föreslå sådan ändring av gällande premiebestäm- melser att dessa värnpliktiga trots den korta utbildningstiden skulle kunna erhålla officersutbildningspremie.

Beträffande värnpliktiga som enligt förslaget uttas för utbildning till militär underofficers- eller underbefälsbefattning utgår utbildningspre- mie. Här avsedda underofficersuttagna har en grundutbildningstid om 450 dagar. Värnpliktiga som uttas för utbildning till civilmilitär befatt- ning för underofficer kommer däremot att ha en väsentligt kortare grundutbildningstid. Eftersom underofficerspremien utgår med visst be- lopp för dag kommer de att erhålla en mindre premie än de som genomgår utbildning till militär underofficersbefattning.

[ och med att den för de f. n. specialtjänstuttagna gällande särskilda utbildningsgångcn upphör och dessa värnpliktiga fullgör grundutbildning och repetitionsutbildning kommer de särbestämmelser i värnpliktsav- löningskungörelscn (19702676) som f. n. reglerar deras rätt till tjänstgö- ringspremie att falla bort. I likhet med övriga värnpliktiga kommer de att erhålla tjänstgöringspremie med samma dagsbclopp under all grundutbild- ningstid utöver 300 dagar. Flertalet av dem kommer att delta i särskilda övningar eller av värnpliktskommittén föreslagna särskilda fackövningar och i viss utsträckning även mobiliseringsövningar. I likhet med övriga värnpliktiga kommer de att härvid erhålla den särskilda tjänstgöringspre- mie som utgår vid dessa övningar.

Med hänsyn till att grundutbildningen kommer att fullgöras under längre sammanhängande perioder än som hittills varit fallet kommer de värnpliktiga specialisterna genom den föreslagna utbildningsordningen att i väsentligt större utsträckning än f. n. bli berättigade till utryckningsbi- drag.

Genomförande av föreslaget utbildningssystem

Grundutbildning. Värnpliktskommittén bedömer att grundutbildning i enlighet med kommitténs förslag bör kunna påbörjas fr.o.m. 1972. Kommittén förutsätter härvid dels att statsmakterna fattar beslut om föreslaget utbildningssystem senast våren 1971, dels att uttagning av den värnpliktige för utbildning enligt detta kan ske fr. o. m. hösten 1971. En förutsättning för detta är att för befattningarna i vissa fall nödvändiga ändringar av kravprofilerna kunnat utarbetas och beaktas vid inskriv- ningarna under 1970/71.

Utbildning enligt föreslaget system bör enligt kommittén påbörjas så snart som möjligt. I de fall där en total omläggning till föreslaget utbildningssystem inte kan ske omgående, bör kommitténs grundtankar beaktas genom successiva reformer av den nuvarande utbildningen.

Redovisade krav på ökade utbildningsresurser är enligt kommitténs mening i praktiskt taget samtliga fall nödvändiga även i nuvarande utbildningssystcm. Det principiella genomförandet av värnpliktskom-

• Sida 42
•  Original

Prop. 1971: 88 42

mitte'ns förslag bör därför inte få fördröjas av att viss tid älgar innan erforderliga resurser ställs till förfogande.

Värnpliktiga som skrivs in efter den 1 juli 1971 kan enligt kommittén till alla delar genomföra grundutbildning i enlighet med förslaget. Detta bör även gälla sådana värnpliktiga som skrivits in enligt nu gällande bestämmelser men som erhållit eller erhåller anstånd med grundutbild- ningens påbörjande intill budgetåret 1972/73.

För värnpliktiga som skrivits in före den 1 juli 1971 föreslär kommit- ten följande tillämpning av föreslagen utbildningsgang.

De. f.n. specialtjänstuttagna värnpliktigas tjänstgöring kan fördelas . över en lång tidsperiod och är uppdelad på olika utbildningsomgtingar. Någon klart markerad gräns mellan fackutbildning — faektjänstgöring och fortsatt tjänstgöring. dvs. m(.>tsvariglteterna till grund- och repetitionsut- bildning finns inte. För att kunna inordna de värnpliktiga i den föreslagna utbildningsgängen föreslår värnpliktskommittdn följande princip för för- delning av tjänstgöringstiden på utbildning som kan hänföras till grundut- bildning respektive repetitionsutbildning.

Grundutbildningen skall för dessa värnpliktiga, med undantag för de värnpliktiga läkarna, omfatta minst 360 dagar. Detta innebär att till grundutbildning hänförs soldatutbildning. befälsutbildning och faekut- bildning samt i vissa fall även facktjänstgöring eller del av denna. För de värnpliktiga läkarnas del skall grundutbildningen omfatta 235 dagar om deras totala utbildningstid enligt gällande föreskrifter är 420 dagar samt 285 dagar om den totala tiden är 450 dagar.

Till repetitionsutbildning hänförs all tjänstgöring utöver 360 dagar, för läkare all tjänstgöring utöver förenämnda grundutbildning om 235 respektive 285 dagar.

Anpassningen av utbildningen för olika kategorier i samband med övergången till föreslaget s_vstem bör enligt kommitten ske enligt följande principer.

I fråga om värnpliktiga som är avsedda för krigsbefattning till vilken grundrekrytering alltjämt skall ske får alla kategorier utom foto- och språktolkar oförändrad eller kortare grundutbildningstid. Det övervägan- de flertalet värnpliktiga bör således beroende på om eller i vilken omfattning utbildning tidigare genomgätts fullgöra grundutbildning helt eller delvis i enlighet med förslaget.

För de två särskilt angivna kategorierna innebär förslaget att de får längre grundutbildningstid än enligt tidigare bestämmelser. i dessa fall bör enligt kommitté-n nuvarande. uttagning hävas och ny uttagning ske i enlighet med vederbörandes militära användbarhet.

l fråga om värnpliktiga som är avsedda för krigsbefattning till vilken grundrekryten'ng inte vidare skall ske föreslås följande.

Värnpliktig som ännu inte påbörjat utbildning eller som fullgjort högst 90 dagars utbildning erhåller ändrad uttagning för grundutbildning till sådan befattning som vederbörande. skulle utbildats till om han inte uttagits för utbildningi specialtjänst.

Den som fullgjort mer än 90 dagars tjänstgöring samt skyddstekniker

• Sida 43
•  Original

Prop. 1971288 43

som påbörjat utbildning fullgör utbildning till den krigsbefattning som hans särskilda uttagning och utbildning syftat till i enlighet med nuvaran- de grunder. Härvid bör beaktas de synpunkter som värnpliktskommittén i tidigare sammanhang anfört beträffande utbildningens nuvarande utform- ning oeh genomförande. Grundutbildningen skall anses vara avslutad efter en utbildningstid om sammanlagt minst 360 dagar.

Generellt gäller att tidigare fullgjort antal dagar tillgodoräknas som fullgjord del av grundutbildningen.

Repetitimzru[bildning. Värnpliktskommittén anser att det av 1960 års Värnpliktsutredning föreslagna och av 1966 års riksdag beslutade repeti- tionsutbildningssystemet bör tillämpas även på de f. n. specialtjänstuttag- na värnpliktiga. Kommittén föreslär därför att den framtida repetitions- utbildningen för dessa anpassas till nämnda utbildningssystem.

Inom ramen för nu gällande bestämmelser i värnpliktslagen har redan skett en viss anpassning av de speeialtjänstuttagna värnpliktigas faek- tjänstgöring och fortsatta tjänstgöring till gällande repetitionsutbildnings- system. Flertalet kategorier av här berörda värnpliktiga övas sålunda numera samtidigt med övrig personal i de krigsförband där de är krigsplacerade. Detta förhållande underlättar anpassningen till föreslagen utbildningsgang sorti därför bör kunna genomföras redan deti 1 juli 1971. Med hänsyn till att den utbildningsgäng som f. n. gäller för de special— tjänstuttagna värnpliktiga i princip bör upphöra i och med genomföran- det av den av kommittén föreslagna utbildningsgängen för dessa värnplik- tiga erfordras dock att bestämmelser utfärdas som reglerar på vilket sätt och i vilken omfattning den som fullgjort utbildning som motsvarar grundutbildning eller sädan utbildning jämte del av övrig föreskriven tjänstgöring skall fullgöra sin repetitionsutbildning.

Eftersom längden av den enskildes krigsförbandsövning varierar med hänsyn till krigsbefattningens krav och då mänga av de värnpliktiga kommer att åläggas skyldighet att fullgöra även särskilda övningar, kommer enligt värnpliktskommittens beräkningar den sammanlagda tiden för repetitionsutbildning att uppgå till högst 193 dagar för vissa värnplik- tiga. Denna maximala repetitionsutbildningsskyldighet gär enligt kommit- téns mening inte att inrymma i nuvarande totala tjänstgöringsskyldighet, SOm för alla specialtjänstuttagna värnpliktiga tried undantag för de Värnpliktiga läkarna omfattar 540 dagar. För att värnpliktiga med en grundutbildningstid av 360 dagar skall kunna åläggas repetitionsutbild- ning om 193 dagar mäste deras tjänstgöringsskyldighet utökas till att omfatta högst 555 dagar. Detta katt i vissa fall för dessa värnpliktigas del innebära en ijämförelse med vad som gäller f. n. med 15 dagar ökad total tjänstgöringsskyldighet.

En motsvarande anpassning till repetitionsutbildningssystemet av tjänstgöringsskyldigheten för de värnpliktiga läkare som f. n. skall full- göra 420 dagars tjänstgöring innebär enligt kommitténs förslag att deras totala tjänstgöringsskyldighet kommer att omfatta högst 430 dagar. dvs. en ökning med tio dagar. Beträffande de värnpliktiga läkare som f. 11. har en tjänstgöringsskyldighet om 450 dagar krävs enligt kommitténs beräk—

• Sida 44
•  Original

Prop. 1971:88 44

ningar. att denna utökas att omfatta högst 465 dagar, dvs. 15 dagar mer än f.n. Kommittén frantltäller att det något ökade tjänstgöringsuttage-t endast kommer att beröra vissa av dessa värnpliktiga -- flertalet av dem kommer att få något kortare tjänstgöringsskyldighet än nu. Faktorer som härvid påverkar tjänstgöringsskyldigheten är, förutom fullgjord tjänstgö— ring utöver grundutbildning, antalet kvarvarande krigsplaeeringsär och de. krigsorganisatoriska kraven på deltagande i repetitionsutbildning.

Kommittén understryker att en fullständig anpassning av de. f. n. specialtjänstuttagna värnpliktigas utbildning till gällande repetitionsut— bildningssystem mäste medföra att mänga av de värnpliktiga även kotmner att åläggas skyldighet att fullgöra i repetitionsutbildningen ingående särskilda övningar, vilket tidigare inte varit fallet. Den föreslag- na och i vissa fall något utökade rcpetitionsutbildningsskyldigheten är enligt kommittén i stort sett en konsekvens av detta förhållande.

För att tillgodose behovet av militär fredstandvard intill den tidpunkt då denna i full utsträckning övertagits av folktandvården föreslär kortt— mitten att värnpliktiga tandläkare under en övergängstid tas i anspråk för tjänstgöring enligt nu gällande principer.

Inom försvarsdepartententet ltar upprättats en sammanställningöver det uttag av repetitionsutbildningsskyldighet för f. n. specialtjänstuttagna värnpliktiga sotn fullgjort utbildning under minst S(tOtlagarellerifraga om värnpliktiga läkare 235. alternativt 285 dagar. dvs. den tid som kommittén som tidigare nämnts ltänfört till grundutbildning. som katt beräknas erforderligt. Beräkningarna är i princip uppgjorda i enlighet med de riktlinjer som utformats i övergängsbestämtnelserna i samband med 1966 års värnpliktsreform (prop. 19661106 s. 89). Samutanställningen torde fa fogas till statsrädsprotokollet i detta ärende sorti bilaga 2.

Ekonomiska konsekvenser av värnpliktskommitténs förslag

1 utredningsdirektiven uttalades att som riktpunkt för kommande förslag borde gälla att det sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar för alla grupper värnpliktiga tillsantntantagna inte ökades. Värnpliktskommitténs redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av framlagda förslag innehåller därför huvudsakligen en redogörelse för de ändringar som förslagen medför i antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Förslagen beräknas innebära en minskning med omkring 1 10 000 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga per år. Minskningen föranleds av följande förhållanden. Utbildningen till vissa befattningar för värnpliktiga i krigsorganisationen upphör och befattningarna utgår ur krigsorganisationen. Vidare komnter enligt förslaget ett stort antal befattningar att rekryteras genom över- föring av redan grundutbildade värnpliktiga. Nuvarande grundutbildning till dessa befattningar upphör därför. Härtill kommer den minskning av antalet tjänstgöringsdagar som följer av att flertalet av de värnpliktiga som skall utbildas för att bestrida befattningar, som f.n. avses för specialtjänstut'bildadc värnpliktiga, enligt förslagen får en avsevärt kortare total tjänstgöringsskyldighet än den som f. n. åläggs de specialtjänstuttag- na.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1971: 88 45

Värnpliktskommitten har bedömt att kostnaderna för avlöningar till de värnpliktiga vid föreslagen ändrad uttagning och tjänstgöring kommer att kunna hållas i stort sett oförändrade.

Kommittén har som en direkt påvisbar merkostnad föranledd av förslagen angivit behovet av att anställa civilt yrkesverksamma psykologer vid inskrivningscentralerna, när värnpliktiga psykologer inte längre kom- mer att kunna disponeras vid inskrivningsförrättningar. Med ledning av värnpliktsverkets uppgifter har kostnaderna härför uppskattats till "200 000 kr. för är.

Värnpliktskomrnitténs förslag inrymmer även ett bedömt behov av vissa personella förstärkningar inom utbildningsorganisationen för värn- pliktig hälso- och sjukvårdspersonal samt inrättande av en central utbild- ningsanstalt för fackutbildning och viss repetitionsutbildning av kvalifice- rad fast anställd och värnpliktig rnedicinalpersonal. Behovet av dessa åtgärder, som angetts redan av 1962 års försvarssjukvärdsutredning, bör inte ses som en direkt konsekvens av värnpliktskommitténs förslag till utbildningen av sådan värnpliktig personal. Kommittén har därför inte ansett det ingå i utredningsuppdraget att lägga fram några kostnadsberäk- ningar i detta sammanhang. Kommittén har endast hänvisat till att de kostnadsbesparingar som följer av minskningen av antalet tjänstgörings- dagar för värnpliktiga bör kunna utnyttjas för ifrågavarande förbättringar av utbildningsbetingelscrna.

Remissyttrandena

Allmänna omdömen

Värnpliktskommitténs uppfattning att nuvarande särbestämmelser i värnpliktslagen rörande de specialtjänstuttagna värnpliktiga bör slopas och att dessa värnpliktiga skall fullgöra grundutbildning och repetitions- utbildning i likhet med övriga värnpliktiga delas av ('irterbejälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, försvarets civilförraltning, försvu- rets rarionaliserr'ngsr'nsrirur och l'å'rnplr'ktsrerkcr. Värnpliktsverket föror- dar dock att uttrycket specialtjänst bibehålls som ett samlande begrepp om än med en annan innebörd än tidigare.

Kommitténs förslag om att ett antal befattningari krigsorgarrisationen som f.n. bestrids av specialtjänstuttagna värnpliktiga fortsättningsvis skall rekryteras genom överföring av tidigare grundutbildade värnpliktiga biträds av överbefälhavaren, chefen för armén och rärnplikzsrerkcf. Värnpliktsverket framhåller att ett sådant överföringssystem kräver nog- grann uppföljning av de värnpliktigas yrkesverksamhet och utbildning." Militärpu'kologz'rka institutet anser att värnpliktskommitténs förslag i detta hänseende är riktigt som huvudprincip men att det i fråga om värnpliktiga psykologer finns flera tungt vägande faktorer som talar mot rekrytering genom överföring. Veterinärrtyrelsen anser förslaget orealis- tiskt i fråga om veterinärer och framlagt utan tillräckligt hänsynstagande till veterinärkärcns struktur och den avsedda verksamheten. Universitets- kanslersämbefet har intet att invända mot de av kommittén angivna

• Sida 46
•  Original

Prop. 1971: 88 46

principerna för specialtjänstutbildningen men anför att en omläggning inte får medföra att anpasssningen mellan civil och militär utbildning försänrras. De principer som värnpliktskommitten lagt fram beträffande tillämpningen av det föreslagna utbildningssystemet pä tidigare inskrivna värnpliktiga anser överbefälhavaren och rärnplikrsvcrkel lämpliga.

Chefen för armén ansluter sig till kommitténs uppfattning att över- gången till föreslaget system för grundutbildning bör ske den 1 juni 1972 och för repetitionsutbildning fr. o. m. den 1 juli 1971. Överbetä'lhar'aren och värnpliktsverker delar däremot inte kommitténs uppfattning att nya kravprofilcr bör kunna utarbetas sä att uttagning enligt förslaget kan ske fr. o. rn. hösten l97l. Fö rslaget kan därför vad avserinskrivningsförfaran- det inte genomföras förrän fr.o.m. l972/73 ärs inskrivningar. Under inskrivningarna ären l97l/72 kan emellertid förslaget beaktas pä sir sätt att uttagning upphör till kategorier som inte längre skall direktrekryteras.

Hälso- och sjuk wirclspersollal

Allmänt

Överbefälhavaren framhåller att behov av effektivare utbildning av hälso- och sjukvårdspersonalen, främst läkarna, har förelegat under en lång följd av är. Utbildning enligt föreliggande förslag anser överbefäl- havaren vara en nödvändig förutsättning för att kraven från säväl krigsmaktens som elevernas sida skall kunna tillgodoses. Särskilt framhålls vikten av att en för hela krigsmakten gemensam sjukvardsskola snarast kommer till stånd och att erforderlig personalförstärkning i centrala instanser tillkommer för att planera och leda medicinalpersonalens utbildning och tjänstgöring.

Friirsr'arcrs sjukrdrdsstj'relse lämnar följande allmänna synpunkter pa kommitténs principiella förslag.

Nuvarande sjukvärdsmganisarion har utformats då en bristsituation rätt inom personalomrfrdet främst avseende krigsplaceringsbara läkare, vilket lett till från medicinsk-teknisk"synpunkt inte önskvärda begräns- ningar i de olika militära krigssjukvärdsenheternas utformning i säväl kvalitativt som kvantitativt avseende. Den nuvarande organisationen är följaktligen en inte önskvärd kompromiss mellan stora behov och små personella resurser. I och med att antalet krigsplaceringsbara läkare under 1970-talet väsentligen ökar finns förutsättningar för en höjning av den medicinska målsättningen för de olika enheterna inom krigsmaktens sjukvårdsorganisation. Den framtida uttagningen och utbildningen av läkare mäste utformas med hänsyn därtill.

Sjukvårdsstyrelsen anser att de alternativa förslag. som styrelsen lämnat i de frågor där den inte delar kommitténs uppfattning avsevärt skiljer sig från gamla traditionsbundna synpunkter på den enskildes utvecklingsgäng i det militära systemet. Man anser även att förslagen grundar sig på den medicinska grundsynen att få ut största möjliga medicinska effekt på olika nivåer och skall se: mot bakgrunden av en

• Sida 47
•  Original

Prop. 1971: 88 47

långsamt förbättrad resurstillgång avseende medicinalpersonal. Sjukvårds- styrelsen anse-r dessutom att dess förslag skapar goda förutsättningar för den revision av krigsmaktens sjukvårdsorganisation, som måste komma till stånd för att nägoflunda minska klyftan mellan freds- och krigssjuk- vårdsorganisationen i vårt land.

SOCl'alStvrelsen anser, i likhet med kommittén, att värnpliktsutbild— ningen av hälso- och sjukvårdspersonal på flera punkter måste förbättras. Kommitténs förslag till utbildningsgäng för värnpliktiga läkare kan emellertid enligt styrelsens mening, på vissa punkter skapa hinder för deras civila utbildning.

Läkare Differentiering av utbildningen

Överbefälhavaren biträder i princip föreslagen uppdelning av utbild- ningen för dc värnpliktiga läkarna men föreslär att uppdelningen sker vid senare tidpunkt.

Chefer/za för armén och marinen anser att en differentiering bör göras först sedan säkert underlag för medicinsk fackinriktning föreligger. Gemensam grundutbildning förordas därför. Sveriges läkarförbund delar denna uppfattning.

Chefen för flygvapnet bedömer att en uppdelning i två utbildnings- linjer för läkarna är föga realistisk och föreslär i stället att man i utbildningssystemet kraftigt reducerar rent militära ämnen såsom befäls- föring, bruk av vapen och rent militär taktik. Större didaktisk tyngd bör däremot läggas vid ämnena krigskirurgi, sjukvårdstaktik och fältmässig hälsovård. I övrigt anser chefen för flygvapnet att den analys som kommittén gör samt de överväganden och förslag som uttalas synes vara korrekta och grunda sig på en realiteti den nuvarande svenska sjukvårds- utvecklingen.

Försvarets sjukvårdssrvrelse anser att kommitténs förslag om uppdel- ning av de värnpliktiga läkarna på två olika linjer i realiteten sätter befälslämplighetcn i första rummet, när det gäller kompetensen för att kunna bestrida omkring hälften av läkarbefattningarna i krigsorganisa— tionen. Föreslagen kategoriklyvning ”före påbörjad värnpliktstjänstgöring och medicinska studier” anses dessutom medföra bl. a. den all— varliga konsekvensen att den omöjliggör överföring mellan dessa båda kategorier under hela värnpliktstiden, vilket begränsar en ur krigsplace— ringssynpunkt önskvärd handlingsfrihet inom den militära sektorn. En sådan kan inte accepteras av styrelsen.

Sveriges läkarförbund anser att utbildningen bör vara sammanhållen t. 0. m. miljöutbildningen efter fackutbildningen.

Samtliga berörda remissinstanser biträder kommitténs förslag beträf- fande grundläggande befälsskola.

Överbefälhavaren stöder principen att utnyttja medicine kandidater i krigsorganisationcn men är tveksam om föreslaget system är mest ändamålsenligt. Han anser att ett utnyttjande av medicine kandidater

• Sida 48
•  Original

Prop. l971:88 48

som biträdande läkare. bör övervägas.

Chefen för armén delar kommitténs uppfattning att de medicine kandidaterna bättre bör tillgodogöras krigsmakten och anmäler att begränsad tk'årsöksutbildning av medicine kandidater till läkarassislent fil har genomförts under sommaren 1970. l"'örsöksre-sultatet har varit blan- dat. Utbildningen har dock av flertalet elever uppfattats som meningsfull. Trots att försöken genomförts endast med sammanlagt 65 elever (läkare och tandläkare) har det visat sig svårt att tillgodose behovet av lärare på det medicinska området. Detta har gällt säväl läkare som instruktions— sköterskor med högre utbildning. Det av kommittén angivna utbildnings- mälet för läkarassistentskolan innebär ett mycket stort lärarbehov av läkare och instruktionssköterskor. Utbildningsavdelningarna bör erfaren- hetsmässigt ej överstiga 30 elever, innebärande 15 avdelningar/är (om- kring 30 med tandläkarna). Att tillfälligt för denna utbildning anskaffa ett så stort antal läkare och instruktionssköterskor under juli—augusti torde. inom överskådlig tid stöta pä stora svårigheter. Utöver behovet av lärare på det medicinska omradet innebär den av kommittén föreslagna läkarassistentu[bildningen även avsevärda krav på kvalificerat militärt befäl. Chefen för armén anser att den miljöutbildhing som föreslagits följa pä läkarbiträdesutbildningen är angelägen och biträder förslaget.

Fr'irrvarcls sjukvärt/srlyrelse delar kommitténs synpunkt att man bör tillgodogöra krigsorganisationcn den medicinska kompetens som de medicine kandidaterna besitter. Styrelsen delar dock inte kommitténs uppfattning om sättet för detta utnyttjande och framför följande kritik mot förslaget.

Kommittén har studerat en befattning vid för-bandsplatsgrupp i den nuvarande krigsorganisationcn som kallas läkarbiträde vilken kategori man vill ersätta med värnpliktiga medicine kandidater och därigenom spara in utbildningskostnaden för läkarbiträden. Läkarhiträdct skall enligt försvarets sjukvärdsstyrelses uppfattning i huvudsak fullgöra den typ av uppgifter som på en akutmottagning brukar falla på sjuksköters— kan. säsom förbandsläggning. patientbehandling, instrumenthantering m. m". Styrelsen anser att kommittén utan närmare motivering konstate- rat att medicine kandidater är vida överlägsna specialutbildade underoffi- eersuttagna värnpliktiga för läkarbiträ(.lesgöromalcn. Fi'irsvarets sjukvårds- styrelse tar bestämt avständ frän denna syn pä medicine kandidaters lämplighet till sjuksköterskearbete. Varken i den nya eller den gamla studieordningcn för läkare förekommer det någon utbildning i de göromål som här avses. Sjuksköterskeexamen är inte som utredningen förefaller att tro, en avsats pä utbildningstrappan till läkarexamen. Det rör sig tvärtom om ett klart väsensskilt arbete som f. n. med den nya avkortade utbildningen för sjuksköterskor innebär 2- 1/2 års studier. En medicine kandidat har en utbildning som i huvudsak är teoretisk. Hans praktiska kunskaper och rutin är minimala. Krigsplacering av värnpliktiga läkare i läkarbiträdesbefattning kommer därför att" tvärt emot kommit- téns uppfattning medföra en avsevärd kvalitativ försämring av biträdes- funktionen vid sjukvårdsförbanden. vilket inte är godtagbart. Förslaget

• Sida 49
•  Original

Prop. l971:88 49

innebär även att ca 40 % av krigsmaktens totala läkarresurser satsas i bataljonsinstanscn. Att i ett läge med väsentligt ökad tillgång på läkare satsa denna ökning helt på bataljonsnivä är enligt sjukvårdsstyrelsens uppfattning inte acceptabelt.

Totalförsvarssynpunkterna har hittills medfört en inte önskvärd ned- prutning av bl. &. kirurgkapaciteten på brigadförbandsplatser samt etapp- och krigssjukhus. På modern krigserfarenhet grundade beräkningar av behandlingsbehov i olika krigsfall har tydligt visat, att kirurgkapaciteten i nuvarande krigsorganisation på dessa nivåer är helt otillräcklig. Den ökade läkartillgängen kan lösa dessa problem först på längre sikt. Den personalkategori, som helt eller delvis kan uppfylla dessa krav och som dessutom är omedelbart gripbar för krigsorganisationcn, är de medicin- Studerande.

Utan att gå in på de medicine kandidaternas lämplighet för uppgiften i ett visst läge i studiegängen kan man konstatera, att de under flera är innan de krigsplaceras som bataljonsläkare är fullt användbara som läkare. Sjukvårdsstyrelsen anser därför att en krigsplacering av medicine studerande vid kirurgtroppar i brigad- och etappinstans samt vid krigs- sjukhus omedelbart efter andra sommarens militärtjänstgöring är en förutsättning för att den militära krigssjukvården på ett godtagbart sätt skall kunna uppfylla de ökade kraven i ett modernt krig.

Med hänsyn till nyss nämnda motivering, grundad på det ur krigssjuk- värdssynpunkt synnerligen prekära nuläget, avvisar sjukvårdsstyrelsen med skärpa det av värnpliktskommittén framförda förslaget att utnyttja de medicine studerandena i krigsbefattningar säsom läkarbiträden. Sjuk- värdsstyrelsen föreslår i stället att medicine kandidater krigsplaceras som assistentläkare vid bakre enheter. [ samband härmed kan enligt sjukvårds- styrelsens mening i första hand tandläkare, som nu är krigsplacerade som läkarassistenter, utgå ur brigadförbandsplats, sjukhuskompani och krigs- sjukhus och ersättas av medicine kandidater. Vidare kan ett antal medicine kandidater tillföras et'app- och krigssjukhus för att där avlasta mer erfarna läkare från rutingöromål.

Inom marinen med dess speciella problem finns inte anledning att minska antalet tandläkarbefattningar medan däremot en ökning av befattningar för medicine kandidater är lämplig med hänsyn till här ovan framförda synpunkter.

Socialstyrelsen finner det lämpligt att värnpliktiga läkare redan som medicine kandidater krigsplaceras i den militära krigssjukvärden i befatt- ningar som motsvarar deras medicinska kompetens t. ex. som läkarassis- tenter vid bakre militära sjukvårdsorgan. Styrelsen finner det inte nödvändigt att, såsom kommittén föreslagit, värnpliktiga medicine kandi- dater genomgår en Iäkarassistentskola för att kunna krigsplaceras. En del av utbildningsmomenten i den föreslagna läkarassistentskolan torde med fördel kunna ingå i läkarfackskolan i den mån de inte inryms i ordinarie läkarutbildning. Dessutom kan man förvänta att medicine kandidateri assistentbefattningar ersätts av. förutom värnpliktiga tandläkare, ett ökat antal värnpliktig värdyrkespersonal av olika kategorier.

• Sida 50
•  Original

U| O

Prop. 197 1: 88

Chefen för marinen och Sveriges läkarförbund framför i fraga om de medicine kandidaternas utnyttjande liknande synpunkter som försvarets sjukvårdsstyrclse.

Försvarets sjukvårdsstt-velse delar kommitténs uppfattning att de värnpliktiga läkarna bör ha miljöerfarenhet för att bättre kunna tillgodo- göra sig den mer teoretiskt betonade läkarfackskolan och skisserar en utbildningsgäng baserad pä det i förhållande till kommitténs förslag ändrade utnyttjandet av medicine kandidater i krigsorganisationcn. Den- na utbildningsgäng går i stort ut på att de värnpliktiga läkarnas utbildning under andra utbildningsomgängcn skall utgöra ett led i utbildningen till bataljonsläkare och i huvudsak omfatta sjukvårdstjänsten inom kompani. arbetsuppgifter inom förbandsplatsgrupp samt befäls— och trupputbild- ning. Trupputbildningen anses däremot kunna utgä vid läkarfackskola och befälsutbildningsveckorna före krigsförlmndsövning till förmän för annan utbildning. Sjukvärdsstyrelscn anser att de unga medicinarna därefter under grundläggande krigsförbandsutbildningsskedet kan utnytt- jas som medicinska trupputbildarc vid saväl utbildningskontroll som fortsatt utbildning och övningar i sjukvardstjiinst för all personal och speciellt för sjukvårdsmän. sjuktransportmän och sjukvårdare.

Eftersom sjukvärdsstyrelsen inte accepterar att medicine kandidater utnyttjas i underordnad medicinalbefattning föreslär man i stället att värnpliktiga tandläkare utbildas härför och framför följande synpunkter.

Sjukvårdsstyrelsen framhåller att tandläkarna under studietiden far utbildningi instrumenthantering. sterilisations- och desinfcktionsmctoder och allmän patientbehandling. De far vidare en god försvarsmcdicinsk utbildning enligt de i studieordningen ingäcnde föreslagna försvarsmcdi- cinska kurserna I och II under förutsättning att dessa kommer till stand, varför de med relativt liten insats frän krigsmaktens sida skulle kunna utbildas till läkarbiträden.

Tillgången pä tandläkare inom kringsmaktens ram är said-an. att man med fördel kan utnyttja tandläkare såväl till den nuvarande läkarassistent T—befattningen som läkarbiträdesbefattning (= läkarassistent M).

Universiletskanslersa'mbetet har intet att erinra mot läkarassistentsko- lans tidsmässiga inpassning. .Ämbetct ifrågasätter dock om det inte frän säväl militär som civil utbildningssynpunkt är lämpligare att kursen i försvars-' och katastrofmedicin. vilken ges under den nionde terminen. föregår läkarassistentskolan.

Den av kommittén föresmgna inplaceringen av miljöutbildningen under nionde studietermincn avstyrker universitetskanslersämbetet bestämt. Ämbetet anser att kommitténs förslag i detta avseende kommer att ge en halv termins studietidsförlängning. Förslaget anses omintetgöra den bundna studicgang fram till läkarexamen. som införts genom den av 1969 äts riksdag beslutade reformeringen av läkarutbildningen.

Även socialstyrelsen, Sveriges läkarförbund, Sveriges förenade student- kårer och de sakkunniga för översyn av samordningen mellan värnplikts- ulbildning och eftergvmnasiala studier avvisar miljöutbildningens tids-

• Sida 51
•  Original

'Jl _-

Prop. l971:88

mässiga inplaeering. Chefen för marinen anser att det sannolikt är olämpligt att läkarna fullgör miljöutbildning under en liten del av ett studieblock. Universiterskanslersä'mbeter föreslär i denna del att man prövar möjlig— heterna att föra samman miljöutbildning och läkart'ackskola/fackläkar- skola till ett block. vilket" inplaceras i omedelbar anslutning till läkarexa- men. I detta bloek bör ocksä ingä den föreslagna kursen i krigskirurgi.

Läkarfackskola och grundläggande krigsförbandsutbildning

Samtliga berörda remissinstanser har avstyrkt en differentiering före läkarfackskolan och föreslagit gemensam grundutbildning.

Mot värnpliktskommitténs förslag ifräga om kalendarisk tidsinpassning vänder sig Sveriges läkarförbund och socialst_1-'relsen som inte accepte- rar att faekutbildning fullgörs under medicinare-ns allmäntjänstgöring. Även universitetskanslersämberet hyser betänkligheter mot en förlägg— ning av fackutbildning under allmäntjänstgöringsavsnittet.

Försvarets sillkvårdsstyrelse har liksom övriga remissinstanser intet att erinra mot förslaget om fortsatt miljöutbildning efter läkarfackskolani form av praktisk tjänstgöring under grundläggande krigsförbandsutbild- ning. Sjukvårdsstyrelsen tror att platser pä sjukhus i storstadsregionerna för allmäntjänstgöring klart kommer att underskrida efterfrågan. varför man med fog kan anta att flertalet medicine lieentiater kommer att vilja fullgöra läkarfackskolan i nära anslutning till examen iavvaktan på plats för allmäntjänstgöring sä att kursen kommer att bestå av ett tämligen homogent material av nyexamincrade läkare.

Chefen för Hygvapnet framhåller att den faekutbildning, som f.n. meddelas vid flygvapnet krigsplacerad värnpliktig medicinalpersonal. bör konsolideras och utökas när det gäller vissa kategorier".

Läkarassistenter

Försvarets sjukvårdssryrelsc har som förut nämnts inte godtagit kom— mitténs förslag att använda medicine studerande i underordnad medici- nalbefattning. Styrelsen föreslär i stället att de värnpliktiga tandläkarna utbildas till befattningar som benämnes läkarassistent ] och "2. motsva- rande 'nuvarande krigsbefattningar läkarassistent respektive läkarbiträde. SjUkVårdsstyrelsens förslag innebär därjämte att tandläkarna i brigad- och etappnivä utbyts mot medicine kandidater. Fördelen med detta är att tandläkarna kvarstår i sin krigsbefattning under praktiskt taget hela sin värnpliktstid.

Läkarassistentskolan (45 dagar) kräver vissa medicinska förkunskaper. Den erforderliga utbildningen vid de odontologiska fakulteterna avslutas först i och med den femte terminen. Inplacering av Iäkarassistentskola kan ske först efter Sjätte. terminen för dem som börjar studierna en hösttermin och efter femte terminen för dem som börjar en värtermin. Efter genomgången Iäkarassistentskola och bedömd lämplighet sker en

• Sida 52
•  Original

Prop. 1971 : 88

(J”! IQ

uppdelning av tandläkarna i läkarassistent ] och 2.

Föreslagna försvarstnedicinska kurser ingående i ordinarie studieord- ning till tandläkarexamen måste som en följd av förskjutningen av läkarassistentskolan senareläggas — kurs 1 till efter ättonde (sjunde) terminen och kurs 2 efter tionde (nionde) terminen.

Tandläkare som utbildas till läkarassistent 1 skall genomgä tandläkar- fackskola. Denna kan läggas in tidigast året efter avlagd tandläkarexamen, vilket möjliggör att utbildningen i fortsättningen inte beltöver förläggas till sommarmånaderna. varigenom dess inplanering underlättas. Miljöut- bildningen genomförs därefter i enlighet med kommitténs förslag under grundläggande krigsförbandsutbildning (30 dagar). Tandläkare. som skall utbildas till läkarassistent "2. genomför sin fortsatta utbildning i form av krigsmedicinsk kurs följd av sjukhustjänstgöring under sammanlagt 90 dagar. Repetitionsutbildningen planeras sa att den blir en meningsfylld repetition och fortutbildning för krigsplaceringsuppgiften.

Utbildningen av tandläkare till läkarassistent inom marinen kan i princip följa samma linjer som angetts för läkar—assistent ] vid armen och flygvapnet. Den måste dock präglas av de speciella krav som ställs pä läkarassistcnt vid marinen. Sjukvardsstyrelsen vill da särskilt nämna den med gott resultat genomförda narkosutbildningcn.

Chefen för marinen betonar nödvändigheten av att nuvarande narkos- utbildning av tandläkare fär fortsätta dä den är väsentlig för marinens krigssjukvärdsorganisation. Narkosutbildade tandläkare krigsplaceras som läkarassistenter vid kvalificerade sjukvårdsförband med speciell uppgift att sköta narkosgivningen. För totalförsvaret innebär systemet att ett. större antal narkosläkare finns gripbara inom andra delar av medicinalvä- sendet. Utbildningen omfattar efter tandläkarfackskolan tvä manaders utbildning på sjukhus direkt under särskilt kontrakterade narkosöverlä- kare. Samtidigt på varje sjukhus gär endast tvä tandläkare varför utbild- ningen blir av mycket god kvalitet. Sammanlagt utbildas tolv tandläkare per är. Utbildningen kompletteras därefter i regel med en veckolång repetitionskurs före krigsförbandsövning i befattningen.

Chefen för armén anser att fackutbildningen bör vara gemensam för läkarassistenterna.

Universitetskanslerst'z'mberer anför att inplaceringen av de föreslagna försvarsmedieinska kurserna kan komma att paverkas av resultatet av det av ämbetet och socialstyrelsen nyligen igängsatta arbetet rörande tandlä- kares speeialistutbildning. Beslut om olika värnpliktsperioders inplacering med hänsyn till den civila utbildningsgängen bör därför fattas efter samråd med denna utredning.

Beträffande förslaget om förberedande sjukvärdstjänstgöring efter faekutbildning anför Sveriges tandläkarförbzmd att tjänstgöringen bör förläggas dels till civilt sjukhus och dels till förband under fältförhallan- den.

Central utbildningsanstalt

Flertalet berörda remissinstanser delar värnpliktskommitténs uppfan-

• Sida 53
•  Original

Prop. 1971:88 53

ning att en fast skolorganisation för genomförande av medicinalpersona- lens fackutbildning snarast måste byggas upp samt att skolan lokaliseras till stockholmsomrädet. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att en lokalisering utanför stoekholmsområdet bör övervägas.

Chefen för armén biträder kommitténs förslag att armestaben får personell förstärkning för planering och ledning av utbildningen av värnpliktig medicinalpersonal. Enligt chefen för armen bör härvid en tjänst för regementsofficer inrättas från 1 juli 1971. Cheferna för marinen och flygvapnet samt försvarets sjukvårdsstyrelse och Sveriges läkarförbund anser att den föreslagna utbildningsanstalten bör "vara underställd överbefälhavaren.

Försvarets sjukvårdsstttrelsc framhåller att den av kommittén föreslag- na skolorganisationen endast täcker en del av det stora utbildningsbeltov som föreligger inom det militära hälso- och sjukvardsomrädct. Behovet av en för försvaret central sjukvärdsskola har med all tydligltet uttryckts redan i 1962 års försvarsutrednings betänkande ll.

Sjukvårdsstyrelsen anser härutöver bl.a. att dä verksamheten vid försvarets sjukvårdsskola får en klart medicinsk inriktning mäste- skolan ledas av en medicinskt utbildad chef. Skolan bör förutom erforderlig administrativ personal permanent tillföras kvalificerade militära befatt- ningshavare och en fast kader av hel- och deltidstjänstgöramie lärare.

Sjukvårdsstyrelsen framhåller att det är synnerligen angeläget att en för krigsmakten gemensam sjukvärdsskola snarast kommer till stånd. Förslag härom bör föreläggas 1971 års riksdag. Personal för skolans ledning bör utses i så god tid att de första kurserna kan äga rum under andra halväret 1972. Det bör härvid uppmärksammas att organiserandet av skolan samt planläggning m.m. av kurserna kräver ett omfattande förberedelsearbete. Skolchefen jämte ytterligare någon befattningshavare bör lämpligen utses omgående efter det principbeslut om skolan fattats för att ta fram förslag rörande skolans detaljorganisation m. m.

Överbefälhavaren delar kommitténs uppfattning att chefen för medici- nalkären bör ha fackansvar för den medicinska utbildningen.

Militär fredssjukvärd och fredstandvärd

Försvarets siukvårdsstyrelse räknar i likhet med värnpliktskommittén alltjämt med att värnpliktiga läkare. skall kunna beordras att viss tid tjänstgöra inom förbandssjukvärden i fred.

Styrelsen framhåller vidare att kommittén har beräknat behovet av värnpliktiga läkares medverkan i den fredsmässiga förbandssjukvärden till 13 500 dagar för år. Enligt en aktuell beräkning utgör behovet totalt för förbandssjukvärden och inskrivningarna 16 500 dagar för är. Behovet varierar och förhoppningsvis inträder en minskning senare under 70-talet, när antalet nyexaminerade läkare ökar. Kommittén redovisar som tillgång i förbandssjukvärden vissa tjänstgöringsdagar för läkare, hänförda till bcsiktningsgrupp 3 och 4. Sjukvårdsstyrelsen vill dock principiellt avstyr- ka att värnpliktig läkarpcrsonal uttas att tjänstgöra inom den fredstida förbandssjukvården under längre tid än vad som kan motiveras med utbildningsskäl.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1971:88 54

Sjukvärdsstyrelsen avvisar kommitténs förslag att de värnpliktiga tand— läkarna under utbildning till läkarassistenter skall tjänstgöra inom för- bandssjukvärden och där tas i anspräk för sjukvisitationer. poliklinisk behandling och ronder. Förslaget avvisas främst därför att värnpliktiga tandläkare i fred inte kan anförtros att utföra nagra läkarundersökningar eller sadana behandlingsmetoder som ankommer på läkare.

Sveriges läkarförbund framför i dessa fragor samma synpunkter som försvarets s_iukvärdsstyrelse. 1 övrigt ifrågasätter läkarförbundet om ut- bildningen av värnpliktiga läkare kräver den sammanlagda tid som vanligen tas ut för värnpliktigas underofficersutbildning. Med hänsvn till att det huvudsakliga utbildningsvärdet ligger i den civila tjänstgöringen ifrägasätter läkarförbundet om inte tjänstgöringen efter grundutbild- ningen kan inskränkas sä att den totala tiden blir den som tas ut av vanliga värnpliktiga.

Universitetskanslersämbetet accepterar inte förslaget om förlängd grundutbildning för tandläkarna enbart motiverad med behovet av tand— värd åt de värnpliktiga.

Socialstyrelsen anför att en ökad samordning av den militära freds- tandvärden med en successivt utbyggd folktandvärd enligt folktandvards- utredningens förslag kommer att avsevärt minska behovet av värnpliktiga tandläkare för tandvärdande uppgifter vid fredsförband.

Sveriges tandläkarjörbund anser att den militära t'redstandvärdens behov av tandläkare bör snarast möjligt helt tillgodoses med anställd pe rson al.

Apotekare

Samtliga remissinstanser biträder i allt väsentligt värnpliktskommitténs förslag. Vissa erinringar framförs emellertid. Chefen för armén, militär— apoteket, aporekarsmieteten, Sveriges farmaeevtförbund och Sveriges förenade studentkårer ställer sig sälunda avvisande till konnnitténs uppfattning att utbildning pa den farmaceutiska respektive den medicins- ka linjen enligt den nya studieordningen är likvärdig vid urval av personal för att bestrida befattningar för värnpliktiga apotekare. Remissinstanser- na framhäller att endast de som valt förstnämnda linje erhäller en god kännedom om hela deti marknaden förekommande läkemedelssortitncn— tet samt om läkemedels handhavande och utlämning m.m. Chefen för armén och militärapateket framhaller i detta sammanhang att värnplikti- ga apotekare som utcxaminerats från farmaceutisk linje och med fortsatt tjänstgöring inom apoteksväsendet allmänt sett är att föredraga isamtliga förekommande krigsbefattningar utom i laboratoriepluton. centralapot'ek och viss befattning inom teknisk pluton. Användbarheten inom krigsmak- ten är saledes beroende av dels val av utbildningslinje. dels yrkesinrikt— ning efter examen. varför dessa frågor mäste ägnas stor uppmärksamhet vid krigsplacering. Remissinstanserna understryker att det anförda emel- lertid inte påverkat" ko mmitté-ns utbildningsförslag.

Kommitténs förslag att utbildningen av värnpliktiga apoteksbiträden

• Sida 55
•  Original

U| f_n

Prop. 1971: 88

bör läggas ned och att eventuellt behov av biträdespersonal tillgodoses genom utnyttjande av värnpliktiga som grundutbildats i sjukvårdstjänst tillstyrks av chefen för armén och Sveriges farmacevtfö'rbtmd. Chefen för armén framhåller dock att apoteksbiträdena representerar en avsevärd kompetenstillgäng på läkemedelsomrädet som ersättarna inte har och att förslaget därför kan innebära en kvalitetssänkning. Denna bör emellertid uppvägas av att bl.a. flertalet befattningar för receptarier ändras till befattning för biträdande apotekare.. z'tIi/ilr'irapoteket delar chefens för armén uppfattning att förslaget i denna del kan innebära en kvalitetssänk- ning men vill främst med hänsyn till svårigheterna att ge apoteksbiträde- na en helt adekvat miljöutbitdning inte motsätta sig kommitténs förslag.

Värnpliktskommitténs förslag om utbildningstidens förläggning och fördelning biträds i huvudsak av remissinstanserna, dock med den invändningen att det med hänsyn till det studiefria sommaruppehallets längd knappast torde vara möjligt att, sasom föreslagits. kunna disponera 90 dagar för utbildningen vid apotekarbefälssk ohm. €)):an för armén och militärapotcket.föreslär att utbildningstid därför förs över från nämnda skola till apotekarfaekskolan.

Militärapotekets uppfattning i här berörda frågor delas helt av försva- re ts sju kvårdsstj'relse.

Veterinärer

Samtliga berörda remissinstanser motsätter sig förslaget om rekrytering av veterinärpersonal genom överföring. Flertalet remissinstanser ifrågasät- ter vidare möjligheterna av att på det sätt" som kommittén föreslagit ta ut lämpliga värnpliktiga för utbildning till chefer för livsmedelsprodueeran- de. förband.

Överbefz'z'lhuvarmz anser beträffande uttagning och utbildning av veteri- närer att dessa vid inskrivningarna bör uttas för utbildning till civilmilitär befattning av officers tjänsteklass. Han anför vidare att det totala antalet är så ringa att det inte innebär nagon väsentlig vinst att vidta den differentiering i fraga om uttagning och utbildning som föreslagits av kommittén.

Chefen för armén framhåller att veterinärerna i likhet med läkare, tandläkare och apotekare under olika perioder av sin värnpliktstid kan bedömas vara mest angelägna för att tas i anspråk inom antingen det civila eller det militära veterinärväsendet. För att med bibehållen hand- lingsfrihet säkerställa totalförsvarets behov av veterinärer bör därför hela den årliga kvoten värnpliktiga veterinärer militärt utbildas som veterinä- rer och inte i nägon annan befattning. De bör därför vid uttagning behandlas på samma sätt som läkare, tandläkare och apotekare och få en i omgångar uppdelad utbildningsgäng som i stort bör överensstämma med vad som av kommittén föreslagits gälla för apotekare. Grundutbildningen bör härvid omfatta omkring 255 dagar. Mot bakgrunden av att veterinä- rernas civila yrkesutövning kan ges en direkt militär tillämpning som gör dem kompetenta att efter kort grundutbildningstid vara chefer för bl. a.

• Sida 56
•  Original

U| O

Prop. l97l: 88

slakteriplutoncr anser armdchefen att veterinärerna vid inskrivningen bör uttas för utbildning till civilmilitär befattning för officer.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför att den omfattande veterinärmedi- einska och grundläggande medicinska utbildning som meddelas varje veterinär under utbildningen vid veterinärhögskolan är av sådant värde för krigsmakten att varje utnyttjande av veterinärer utanför det veterinär- medieinska—medieinska fackmnrädct inte kan accepteras. De värnplik- tiga veterinärerna bör därför även militärt utbildas som veterinärer och inte i annan befattning.

Ve'terinärst_t-'re15en framhåller att vad värnpliktskommittdn anför om att den militära och den civila krigssjukvårdsorganisationen bör ses som en enhet vid placering av läkarpcrst'malen och att tillgängliga personella resurser bör utnyttjas så att det bäst gagnar den samlade krigssjukvärden i minst lika hög grad gäller veterinärerna och den veterinärmedicinska verksamheten. Styrelsen anser det som helt meningslöst att låta ens någon del av värnpliktsgruppen veterinärer genomgå normal värnpliktsut- bildning, eftersom veterinärkåren i sin helhet tas i anspråk för veterinär— medicinska uppgifter i beredskaps- eller krigssammanhang. Värnplikts- tiden bör i stället utnyttjas till att ge alla dessa värnpliktiga den veterinärmedicinskt inriktade vidareutbildning som kan vara av värde i försvarssammanhang och som härigenom kan komma hela totalförsvaret tillgodo. Det är därför enligt styrelsens mening ett pätagligt slöseri med tid och medel att ge värnpliktiga studerande vid veterinärhögskolan en värnpliktsutbildning som inte kommer till nytta under deras fortsatta tjänstgöring som veterinärer i totalförsvaret. Kommitténs förslag att ta ut sex värnpliktiga inträdessökande till veterinärhögskolan för plutonchefs- utbildning bedömer styrelsen som meningslöst med hänsyn bl. a. till att kanske samtliga relativt snabbt efter examen och med hänsyn till fredsanställning mäste reserveras för andra uppgifter vid exempelvis veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten eller för annan med hänsyn till fortsatt utbildning och erfarenhet mera adekvat krigsplace- ring. Styrelsen anser vidare att föreslagen uppdelning av veterinärkon— tingenten är omotiverat! med hänsyn till att dels båda ifrågavarande kategorier har samma behov av försvars- och kompletteringsutbildning. dels att en kategoriklyvning är ogenomförbar om man eftersträvar största möjliga utnyttjandeeffekt av kårens sakkunskap. Styrelsen före- slår avslutningsvis att veterinärernas värnpliktsutbildning bör få i stort samma utformning som hittills och dessutom anpassas till studiegängen vid veterinärhögskolan. Den totala värnpliktsskyldigheten bör reduceras och grundutbildningen omfatta ca 255 dagar.

Även Sveriges veterinärförbund finner det obefogat att värnpliktiga veterinärer genomgår en omfattande allmän militärutbildning i stället för specialutbildning inriktad på civilmilitär befattning. Förslaget om att vid inskrivningcn ta ut värnpliktiga blivande veterinärstuderande för utbild- ning till chefer för livsmedelsproducerandc förband bedömer förbundet som helt orealistiskt med hänsyn till antalet inträdcssökande till veteri- närhögskolan ställt i relation till antalet slutligt antagna och till för-

• Sida 57
•  Original

'Jl x]

Prop. l971:88

utsättningarna för att dessa när fram till veterinärcxamen. Förbundet finner vidare starka skäl tala för att den totala tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktiga veterinärer kortas ned till samma nivå som gäller för värnpliktiga läkare. Grundutbildningen föreslås därvid av förbundet omfatta ca "240 dagar.

Sveriges förenade studentkårer ställer sig också avvisande till kom- mitté-ns förslag och framhåller härvid bl.a. att föreslagen utbildning skulle för många av de värnpliktiga som vunnit inträde vid veterinär- högskolan medföra att utöver värnpliktsäret viss del av en studietermin kommer att tas i anspråk för militärtjänstgöring. Med hänsyn till den nuvarande bundna och komprimerade studiegängen vid veterinär- högskolan kan bortfallet av en studiemånad innebära ett helt års försening i studierna. Ett uppspaltande och avbrytande av en utbildning som redan är läng och betungande för såväl de studerande som samhället måste te sig som ett avsevärt studiesocialt och ekonomiskt misshushällan- de. Liksom flertalet övriga remissinstanser anser Sveriges förenade stu-- dentkårcr att den nuvarande totala tjänstgöringsskyldigheten för de. värnpliktiga veterinärerna bör avkortas.

Hälsovärd sinspektörer

Värnpliktskommitténs förslag att hälsovårdsinspektörerna rekryteras genom överföring av civilt verksamma hälsovärdsinspektörer efter om- skolning och sedan den värnpliktige fullgjort minst en krigsförbands- övning i befattning för vilken han grundutbildats biträds av överbefäl- havaren, chefer; för armén och försvarets sjukvårdsstvrelse. Sjukvårds- styrclsen anser dock att all repetitionsutbildning bör fullgöras i befatt- ning som hygientekniker eller som utbildning härtill. Styrelsen godtar inte att någon krigsförbandsövning fullgörs i annan befattning.

Statens institut för folkhälsan framhåller att det f. n. pågår en översyn av hälsovårdsinspektörsutbildningcn. Det kan därvid förväntas att utbild- ningen föreslås avsevärt utökad med ökat utrymme för undervisningen i modern omgivningshygien och allmänna miljöfrågor. De för militära förhållanden specifika hälsovårdsproblemen kommer att härigenom upp- ta allt mindrc del i den civila hälsovårdsinspektörens utbildning och yrkesverksamhet. Institutet anser det därför uteslutet att hälsovårds— inspektörerna kan bibringas tillräckliga kunskaper i militär hälsovård inom den tidsram för omskolning som föreslås av värnpliktskommittén. Institutet hävdar därför att den utbildning i militär hälsovård som meddelas dessa värnpliktiga i och för sig motiverar att en speciell militär grundutbildning införs för dem. Om organisatoriska förutsättningar för en sådan grundutbildning inte föreligger. kan dock. som föreslagits, utbildningen ges i form av en omskolningskurs. Denna bedöms behöva omfatta 40-50 dagar. I likhet med chefen för armen och försvarets sjukvårdsstyrelse anser institutet för folkhälsan att omskolningsutbild- ningen bör förläggas till den föreslagna centrala utbildningsanstalten för fackutbildning m. nr. av medicinalpersonal.

• Sida 58
•  Original

(J1 oc-

Prop. 1971: 88

Fo to teknisk personal

Överbefälhavaren och cheferna för armén och flygvapnet delar inte kommitténs uppfattning att kraven för uttagning till fototolk kan be- gränsas till genomgånget gymnasium pa naturvetenskaplig eller teknisk linje. Chefen för flygvapnet anser att fototolken är en så viktig länk i ett exklusivt och dyrbart underrättelsesystem att pätaglig risk föreligger för effektminskning. om urvalssystemet ändras. Ilan föreslår därför att nu- varande urvalssystem med rekrytering blund högskoleutbildad personal bibehålls. Skulle detta inte vara möjligt föreslar han att urvalet i sa fall sker dels bland personal med goda skolbet'ygi främst matematiska ämnen och dels bland personal som utnyttjar flygbilder i sin civila verksamhet.

I fråga om grundutbildningen biträder chefen för flygvapnet kont— mitténs förslag att fototolkarna skall ha en med andra grupper värn- pliktiga likformig allmänmilitär utbildning. men anser att de i likhet med övriga kategorier erhaller 450 dagars grundutbildning Och inte 420 som kommittén föreslagit.

C'heferna för armén och flygvapnet anser att fototolkarna efter genomgängen grundutbildning skall förordnas till civilmilitär tjänsteman med fänriks tjänsteklass i likhet med spräktolkarna. Bada försvars— grenscheferna biträder i princip kommitténs förslag att fototolkut— bildningen överförs fran armén till flygvapnet. lin överföring till flyg— vapnet av l'lygfototolkutbildningen mäste enligt ehefen för flygvapnet föregås av ytterligare utredning. förutsättningen för ett övertagande av utbildningen är dock att flygvapnet tillförs personella resurser samt att erforderliga lokaler kan tillkomma.

Chefen för flygvapnet delar kommitténs uppfattning att utbildningen i framtiden bör förläggas till Södermanlands flygflottilj (F l 1) men fram— håller att den undersökning som gjorts gett vid handen alt [* l l pa grund av personal- och lokalhrist inte kan överta hela utbildningen.

Övrig stabspersonal m. fl. Meteorologer

Överbefälhavaren biträder inte värnpliktskommitténs förslag att värn- pliktiga skall tittas för utbildning till civilmilitär befattning för under- officer utan förordar att de värnpliktiga meteorologerna med hänsyn till deras tjänstgöring vid bl. a. flygvapnets baser som vakthavande meteoro- log med fullt ansvar för vädertjänsten bör uttas för utbildning till civil- militär befattning för officer. Samma uppfattning hävdas av chefen för flygvapnet som därutöver anför följande synpunkter i fraga om dessa värnpliktigas funktionsnivå. Den av värnpliktskommittén föreslagna sänkningen av befattningsnivan frän ()fficers- till undcrofl'iccrsnivå kan få en oförmänlig inverkan pä rekryteringen eftersom uthildningsgängen blir mindre attraktiv än den f.n. är. Kommittén synes inte heller ha tagit hänsyn till att den kvalificerade matematiknaturvetenskapliga utbildning som flertalet värnpliktiga meteorologer har väl motiverar uttagning för

• Sida 59
•  Original

'_I'l XC

Prop. 1971: 88

utbildning till officersbefattning. Den förlängning av den totala tjänst— göringsskyldigheten för de värnpliktiga meteorologerna som föresläs utgör knappast ett godtagbart motiv för sänkningen av funktionsnivan. Chefen för flygvapnet jämför härvid meteorologerna med de värnpliktiga apotekarna och framhåller att de. sistnämndas totala tjänstgöringsskyl- dighet föreslås minskad från nuvarande 540 till 434 dagar medan deras uttagning för utbildning till officersbefattning likväl bibehälls. Sänk- ningen av funktionsnivän för meteorologerna är mot bakgrund av denna jämförelse enligt flygvapcnehefens mening svårförståelig. llan påtalar också det opsykologiska i att i krigsorganisationcn införa meteorolog- personal i en lägre funktionsnivå än den som den flygande personalen är van vid att ha kontakt med under fredsförhällanden. Enligt hans mening innebär detta en sänkning av den standard som sistnämnda personal har rätt att fordra.

Skyddsingcnjör. skyddstekniker, skyddsunderofl'icer och radiakassistent

Kommitténs förslag att endast använda benämningen skyddsingenjör och skyddsunderofficer samt att rekrytera ingenjörerna ur skyddsunder- officerskategorin biträds av överbefälhavaren och chefen för armén. Arméchefen anser dock att urvalet bör göras redan under grund— utbildningen och att de som uttas genomgår utbildning inriktad pä be— fattning som skyddsingenjör i brigad och fördelning. Efter genomförd krigsförbandsövning som skyddsingenjör till förfogande bör krigsplacering ske..

Chefln för marinen anser att benämningen skyddstekniker bör kvarstä eftersom denna benämning tydligt anger sambandet med skyddsingenjör och att benämningen skyddsunderofficer lätt kan sammankopplas med skyddsoffieer. Han biträder däremot kommitténs förslag om krav på högskolekompetens för båda kategorierna samt att ingenjörerna rekry- teras bland lämpliga ”tekniker". Försvarets forskningsanstalt stöder i allt väsentligt kommitténs förslag och betonar särskilt vikten av att kraven pä akademisk examen uppfylls.

Signalskyddspersonal

Överbefälhavaren biträder värnpliktskommitténs förslag att special- tjänstuttagning för signalkontroll- och signalskyddsteknikcr upphör och att dessa rekryteras frän grundutbildningskategorin kommunikationstele- grafister efter det att de fullgjort viss del av grundutbildningen. Värn- pliktskommitténs beskrivning av signalkontrollteknikernas arbetsuppgif- ter anser överbefälhavaren i stort vara rättvisande. och biträder föreslagen avkortning av tjänstgöringstiden. Han biträder däremot inte att den tillämpade utbildningen sker enbart inom signaltruppernas övningsorgani- sation utan framhåller att signalkontrollen är avsedd att täcka hela totalförsvaret, vilker kräver ingående kunskaper om signalmetoder m. m. inom alla myndigheters signalnät. Hans anser därför att den tillämpade kontroll som tidigare ägt rum inom civila organisationer och vid stabs-

• Sida 60
•  Original

Prop. l97lz88 (>o

tjänstövningar inom totalförsvaret under tjänstgöringen vid totalförsva- rets signalskyddsavdelning bör fortsätta. Överbefälhavaren avvisar be- stämt kommitténs alternativa förslag att lämpliga signalkontrolltekniker omskolas till signalskyddstcknikcr först sedan minst en krigsförbands- övning fullgjorts. Däremot biträder han alternativet att urvalet till signalskyddstekniker sker bland kontrollteknikerna under grundutbild- ningcn förutsatt att samtliga är underbefälsuttagna.

Chefen för armén biträder kommitténs alternativa förslag att urvalet av signalskyddsteknikerna sker bland signalkontrollteknikerna under grundatbildningen. Med hänsyn till det ringa antal värnpliktiga som skall utbildas till signa[skyddstekniker ifrägasätter chefen för armén om det inte vore lämpligt att utbildning av denna kategori anordnas endast vart- annat eller vart tredje är.

Personalvitrdspe rso nal

Övi"/"hajalhavaren biträder inte viirnpliktskommittdns förslag att krigs- organisationens behov av värnpliktiga personalvärdsassistenter tillgodoses genom överfi'iring och omskolning av lämpliga äldre värnpliktiga utan föreslar att nuvarande uttagning och utbildning bibclialls_ Övn-befäl- havaren anför att kommittdns princip att ta tillvara värnpliktiga med lämplig civil bakgrund tillämpas redan enligt nuvarande utbildningssys- tcm genom att c.a 20 '..35- av behovet av pcrsonalvardspersonal i krigsorga— nisationcn tillgodoses genom överföring efter grundutbildning. Vidare framlialls att de grundrekrytcradc personalvärdsassistenternas facktjänst- göring utgör en värdefull miljöutbildning för avsedd krigsbefattning. Överbefälhavarcn biträder inte heller kommitténs förslag om att personal- värdsassistcnten överförs till kategorin civil personal. Med hänsyn till att" personalvardsassistenten' ofta torde komma i situationcr där han maste ge order och anvisningar pa fältet bör han vara civilmilitär med officers tjänsteklass. Beträffande värnpliktskommitténs synpunkter pä nuvarande utbildning av dessa värnpliktiga anser sig överbefälhavaren kunna konsta— tera att kommitténs underlag varit bristfälligt och delvis inaktuellt. Kmnmitténs slutsats att utbildningen inte ger eleverna förmaga att bestrida befattningar i krigsorganisationcn bedömer överbefälhavaren därför som missvisande. Beträffande. föreslagen användning av handräek- ningsvärnpliktiga som arbetskraflsförstärkning pa personalvärdsespedi- tioncn i fred anser överbefälhavaren att detta innebär bäde för- och nackdelar. Att förbanden inte behöver utbilda sina värnpliktiga personal- värdsassistcnter för uppgifter vid krigsförband nämns som en fördel under det att nackdelarna bl. a. består i att dessa värnpliktiga inte kan delta i fältmässiga övningar och därvid förvärva erforderlig miljöerfaren- " liet. att uttagningstnöjligheten begränsas samt att de sannolikt behöver längre l'redsutbildning än de. värnpliktiga personalvardsassistentcrna. vari- genom utnyttjandetiden minskar. Överbefälhavaren understryker avslut— ningsvis att handräckningsvärnpliktiga visserligen kan vara ett komple» ment till värnpliktiga personalvärdsassistenter men inte ersätta dessa.

Chefen för armén delar värnpliktskommitténs uppfattning att perso-

• Sida 61
•  Original

Prop. l971:88 61

nalvärdsassistenternas utbildning bör anknyta till de förhållanden under vilka truppen fullgör sina uppgifter i fält. Däremot delar chefen för armen inte uppfattningen att rekryteringen av personalvärdsassistenter bör ske genom överföring av lämpliga äldre värnpliktiga. llan förordar att personalvärdsassistenterna i stället skall utgöras av värnpliktiga kategori F med en grundutbildning som omfattar allmänmilitär utbildning och befutlningsutbilduing_ fackutbildning och praktiktjänstgöring vid kompa- ni före krigsplaeering som bataljonsassistent samt därefter repetitionsut- bildning som bataljensassistent vid krigsförbandst'ivning och assistent i högre stab efter särskild fackövning.

Försvarets ra!fanaIiscringsinsritut biträde-r kommitténs förslag, om rek- rytering av personaIVårdsassistenter genom överföring av äldre värnplik- tiga med lämplig civil utbildningsbakgrund. Institutet finner det däremot vara i viss mån inkonsekvent att låta en annan värnpliktskategori, nämligen handräekningsvärnpliktiga. delvis ersätta den borttagna gruppen och fullgöra vissa av dess uppgifter inom fredsorganisationen. Uppgifter- nu bör i Stället utföras av anställd arbetskraft genom en successiv ökning av antalet personalvärdskonsulenter. Biträde med expeditionella göromäl m. m. bör tillgodoses genom förbandens skrivcentraler. Institutet påpekar att den ökning av antalet handräekningsvärnpliktiga som skulle bli en följd av kommitténs förslag också skulle innebära en kostnadsökning eftersom det totala behovet av värnpliktiga för personalvärdande uppgif- ter inte minskas.

Även utredningar! om handrå'cknr'ngsrz'z'rnplikriga ansluter sig till kom- mitténs förslag om att behovet" av värnpliktiga personalvardsassistenter i krigsorganisationen tillgodoses genom överföring och omskolning av värnpliktiga med lämplig utbildning och yrkeserfarenhet. ] likhet med försvarets rationaliseringsinstitut avstyrker utredningen förslaget om an- vändande av handräekningsvärnpliktiga som arbetskraftsförstärkning vid personalvärdsdetaljerna. Utredningen anför härvid i stort detsamma som institutet. Expeditionell service åt personalvärdsdetaljen bör lämnas av skriv- och hudeentralerna. Erforderlig arbetshjälp pä fritid inom biblio- tek. fritidshem och fritidsläger bör enligt utredningen lämpligen kunna lämnas av värnpliktiga mot arvode.

Centralförbzmder för befälsutbildning avstyrker kommittensförslag till utbildning av värnpliktiga personalvärdsassistenter. Förbundet avvisar också att personalen hänförs till civil befattning.

Fältpostpersonal

Överbefälhavaren biträder i allt väsentligt värnpliktskommitténs för- slag. Eftersom befälsbefattningar. bl. a. ehefsbefattningar p'a fältpostkon- tor vid förband. ställer avsevärda krav på självständigt militärt befälsut- övande understryker överbefälhavaren betydelsen av att endast personal med militär befälslämplighet uttas till sådana befattningar inom fältpost- organisationen. Denna personal bör i motsats till vad kommittén föresla- git hänföras till civilmilitär personal.

Även chefen för armén biträder i huvudsak kommitténs förslag.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1971288 62

Chefen för armén förordar dock att överföring och omskolning till fältpostbefattning av värnpliktiga sotn är anställda vid postverket i administrativ karriär bör ske före andra krigsft'jrbandsövningen. Utbild- ningsansvaret för omskolningen bör ävila chefen för armen i samråd med poststyrelsen och omfatta även det utbildningsbehov som föreligger vid marinen och flygvapnet. Liksom överbefälhavaren hävdar arméehefen att endast värnpliktiga med militär befälslämplighet bör komma ifråga för uttagning till befälsbefattningar vid fältpostorganisationen och att fält- postpersonal i chefsbefattning hänförs till civilmilitär personal.

Poststyrelsen tillstyrker i stort värnpliktskommitténsförslag men häv- dar att omskolning till krigsbefattning i fältpostorganisaltonen bör ske redan efter första krigsförbandsövningen. Styrelsen hävdar ocksa att fältpostpersonalen med hänsyn till de krav som verksamheten i fält ställer på denna personal bör hänföras till kategorin civilmilitär personal samt att krigsbefattningsutbildningen bör omfatta förutom utbildning i fält- posttjänst även militär bcfälsut bildning.

Teknisk personal Luftvärnets tekniska personal

Överbefälhavaren och chefen för armén biträder kommitténs förslag att grundutbildning påbörjas först efter att civil studiekompetens förvär- vats samt att rekryteringen till ingenjörsbefattningarna sker fran tekniker— kategorin sedan teknikerna fullgjort del av repetitionsutbildningen,

Med hänsyn till att förseningar i den civila studiegängen kan förväntas anser överbefälhavaren och chefen för armén att tidpunkterna för tjänstgöringens pabörjande bör ges en mera tänjbar tolkning.

Övrig teknisk personal inom armén

Chefen för armén godtar inte kommitténs förslag att sammanslä nuvarande signaltekniker och signalmekaniker till en kategori. Däremot anser han att den kritik som framförts mot nuvarande utbildning av signaltekniker är berättigad. 'l'värt emot kommitten anser chefen för armén att väsentligt skilda krav ställs på de båda kategorierna saväl beträffande arbetsuppgifterna som under utbildningen. Chefen för armen säger sig därför inte kunna godta sadana åtgärder som inskränker möjligheterna att utbilda personal med tillräckligt bred kunskap. Signal— teknikerna bör fullgöra tjänst i likhet med underofficersuttagna värnplik- tiga. Chefen för armdn förordar att man fastställer den signaltekniska personalens utbildning först sedan pägaende utredningar angäendc 'l'SB- organisationen slutförts. l övrigt finner chefen för armén kommitténs förslag principiellt lämpliga. Överbefälhavaren biträder chefens för armen synpunkter.

Chefen för armén har ingen erinran mot kommitténs förslag att tygtekniker utgår som grundutbildningskategori. Teknisk högskoleexamen anser han skall vara krav för tillagning till tygingenjör övrig stab och stabsunderofficer i teknisk underrättelsetjänst. Föreslagen tid för omskol-

• Sida 63
•  Original

Prop. 1971:88 63

ning till tygingenjör kontroll anser chefen för armén vara otillräcklig.

Mot kommitténs förslag att rekrytera tygingenjör förråd och ammuni- tionsman genom överföring ställer sig chefen för armén tveksam. Han anser att de viktiga uppgifter som åligger denna personal —— dvs. att undersöka och tillvarata användbara delar av skadad tygmateriel och ammunition samt speciellt svårersättliga förnödenheter på stridsfältet — inte har beaktats tillräckligt av kommittén. Chefen för armén föreslår därför att nuvarande system med en från början fackinriktad utbildning bibehålls. Eftersom av dessa kategorier krävs kunskaper som inte kan förvärvas utanför krigsmakten skulle det behövas en omskolningskurs om 2—3 månader. Chefen för armén anser dessutom att båda kategorierna bör hänföras till civilmilitär personal.

Flottans tekniska personal

Chefen för marinen accepterar inte en kompetenssänkning beträffande ingenjörsbefattningarna utan anser högskolekompetens vara ett krav. Med undantag av skeppsbyggnadsingenjt'årer anser chefen för marinen att gemensam grundutbildning kan anordnas för tekniker och ingenjörer. Endast ingenjörer med högskolekompetens anses kunna uppfylla kraven på befattningar som vapeningenjör. Skeppsbyggnadsingenjörer bör grund- utbildas till befattningen och ges civilmilitär status och inte som kommit- tdn föreslagit rekryteras genom överföring av lämpliga värnpliktiga. civilt verksamma inom varvsindustrin.

Kustartilleriets tekniska personal

Chefen för marinen anser i motsats till värnpliktskommittdn att nuvarande minmekanikers uppgifter är av sadant slag att de bör ersättas med rnintekniker. Den militära utbildning som kommitten föreslagit för minmekanikerna anses däremot lämplig även för teknikerna.

Flygvapnets tekniska personal

Chefen för flygvapnet biträder inte värnpliktskommittens förslag att nuvarande robatingenjörer benämns systemtekniker och att utbildnings— tiden avkortas.

Många av kommittén framförda synpunkter anses bygga på felaktiga ingångsvärdcn. Vissa synpunkter är dock väsentliga och dessa har redan beaktats eller komtncr att beaktas vid utbildningen av värnpliktiga robotingenjörer. Avkortningen av utbildningstiden drabbar enligt chefen för flygvapnet den fortsatta systemövervakar- och befälsutbildningen vid robotdivision genom att övrig utbildning till största delen är kopplad till befintliga kurser. Robotingenjörens uppgift är enligt chefens för flygvap- net uppfattning att vara systemövervakare pä plutonchefsnivä och inte på teknikernivå. Kommitténs förslag angående omfattningen av särskild övning anser chefen för flygvapnet vara realistisk.

Värnpliktskommittdns förslag att värnpliktiga robotingenjörer endast förordnas i sergeants tjänsteklass biträder inte chefen för flygvapnet som

• Sida 64
•  Original

Prop. l971:88 64

framhåller att utbildningen till systemövervakare är intensiv och resulta- tet beroende av robotingenjörernas egen vilja att lära. Att inte befordra robotingenjören till officer skulle därför till en del minska motivationen. Dessutom skulle. det innebära ett ekonomiskt avbräck för honom under de ofta återkommande repetitionsutbildningarna. Vidare bedömer chefen för flygvapnet att möjligheten att utnyttja frivilligt tjänstgörande robot—. ingenjörer kommer att minska avsevärt. Han anser dessutom att den föreslagna utbildningen till underofficer kräver en kompensation i form- av utbildnings- och tjänstgöringspremie men att detta inte är möjligt idag.

Överbefälhavaren biträder kommitténs förslag att robotingenjörer rek- ryteras endast bland blivande civilingenjörer.

Chefen för flygvapnet avstyrker värnpliktskommittens förslag att flygfältsingenjörerna delas upp i två grupper, att benämningen flygfält'sin- genjör begränsas till stabsbefattningar och hänförs till befattningar för civil personal samt att krigsförbandsövningar i form av fältarbetskurser inte bör förekomma. Chefen för flygvapnet föreslår bl. a. att flygfältsin- genjörer även framdeles rekryteras av flygstaben på frivillighetens väg. Han föreslår vidare att ett eventuellt beslut om utbildning som omfattar flygfältsingenjörer får anstå tills pågående utredning därom inom flygvap- net slutförts.

Övrig personal Forskningstekniker

Kommitté-ns förslag att forskningstekniker skall utgå som värnplikts- kategori biträds av överbefälhavaren och försvarets farskningsansta/t.

Psykologer

Förslaget att rekrytera psykologhefattningarna genom överföring av värnpliktiga med civil yrkeserfarenhet sedan dessa fullgjort grundutbild— ning oeh viss del av repetitionsutbildning biträds av överbefälhavarwz. Militärpsykologz'ska institutet anmäler tveksamhet mot överföringsrekry- tering av värnpliktiga psykologer i den omfattning som kommitten föreslagit. Bl. a. anser institutet det tveksamt om det på lång sikt kommer att finnas tillräckligt antal civilt yrkesverksamma kliniska psykologer som ärlämpliga och kan undvaras till militära uppgifter. Institutet tror inte att de goda möjligheter som nuvarande rekryteringsform ger i fråga om personalkännedom, kontroll av utbildningsmeriter m_. m. samt till nog- grann uppföljning även av motivation och militär lämplighet i övrigt kommer att finnas vid en överföringsrekrytering. Institutet förutsätter därför att om urvalsmässiga och andra problem inte kan bemästras en återgång får ske till nuvarande kombinerade rekryteringssystein.

Värnpliktsförmåner

I fråga om förslaget till värnpliktsförmäner har detta inte föranlett några erinringar frän remissinstansernas sida. Försvarets ctt-'z'lförvaltning

• Sida 65
•  Original

Prop. 1971:88 65

anför att ändring härvid erfordras i 6, 14 och 15 åå värnpliktsavlönings- kungörelsen (19701676).

Ekonomiska konsekvenser av värnpliktskommitténs förslag

Överbefälhavaren anser att det är 'en allvarlig brist att de ekonomiska konsekvenserna av förslagen inte har behandlats närmare i utredningen och finner det tveksamt om de kostnadsbesparingar som redovisats kom- mer att kunna täcka de kostnadsökningar som uppstar. Han redovisar härvid kostnaden för omarbetning av krigsbefatt'ningskatalogcr, personal- tabeller, befattningstypkataloger och kravkataloger vid värnpliktsverket. vilka uppskattats till omkring 500000 kr. Vidare redovisas lönekostnader för projektledare och annan personal vid värnpliktsvcrkct, beräknade till omkring 150 000 kr. för budgetåret 1971/72. llärutöver tillkommer inte angivna kostnader i samband med datamaskinellt arbete vid verket. Över- befälhavaren pekar vidare pä uppkommande lönekostnader samt kostna- der för administration. lokaler m.m. för den föreslagna centrala sjuk- värdsskolan samt löm-kostnader för en på grund av förslaget inrättad tjänst vid flygvapnets väderskola. sistnämnda kostnad beräknad till ca 40 000 kr. för är.

l-"'ärnpliktsrerket anför att utöver de av överbefälhavaren angivna kost- nadsökningarim vid verket tillkommer efter budgetarct 1972/"73 kostna— der för varaktigt erforderlig begränsad personalförstärkning och teknisk kapacitetsökning.

Försvarets ratir.)naliseringsinstitut uttalar tveksamhet beträffande rik— tigheten av delar av kmnniittens ekonomiska resonemang och finner att den av kommit ten angivna minskningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga bör reduceras frän ] 10000 till 70 000 dagar per är. Institu- tet bedömer att kostnadsökningar kommer att uppstå för att ersätta per- sonalvärdsassistentcrna med handräckningsvärnpliktiga. beräknad kost- nad 600 OOO—700 000 kr. för iir, för löner till personal vid en central siukvärdsskola. beräknade till 400 000 kr. för är. för administration och avskrivningar vid denna skola, för en nyinrättad tjänst vid flygvapnets väv derskola, för fast anställda tygtekniker" inom kustartilleriet samt för ut- bildningsinsatser m. m. på ett flertal områden t. ex. för Iäkarassistentsko— la och för utbildning av telehantverkare.

Militärpsvk'ologiska institutet anför att utöver av värnpliktskommittén angivna kostnader 300 000 kr. för anställande av civila psykologer vid in- skrivningarmt behövs medel för utbildning av reserver för dessa. Kostna- den för denna utbildning beräknas av institutet upp—ga till ca 50 000 kr. för är.

• Sida 66
•  Original

Prop. l971:88 ()()

Departementschefen

[ 274); l mom. D. värnpliktslagen (1941967, omtryckt 1969378) finns f.n. särskilda bestämmelser om värnpliktstjänstgöringen för värn— pliktiga som a.) bedriver eller avser att bedriva studier för utbildning till ingenjör vid högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt för utbildning till läkare. tandläkare. apotekare eller veterinär eller eljest i sådana ämnen att hans insikter kan vara till särskilt gagn för krigsmakten eller b) fullbordat eller päbörjat teknisk yrkesutbildning av den art att hans insikter kan vara till särskilt gagn för krigsmakten.

Beträffande dessa värnpliktiga fär Kungl. Maj:t. om det är lämpligt. förordna att den värnpliktige skall fullgöra tjänstgöring om 394 dagar i stället för övriga värnpliktigas grund— och repetitionsutbildning. Denna tjänstgöring skall fullgöras som dels soldat- och bcfälsutbildning eller enbart soldatutbildning, dels t'ackutbildning och facktjänstgöring. Värn- pliktiga som avses under a) ovan far utöver denna tjänstgöring aläggas att fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 146 dagar. om detta anses påkallat för att bibringa och vidmakthalla erft'n'derliga kunskaper för aVSedd tnobiliscringsbefattning.

Kungl. Maj:t har fastställt utbildningstiden till 540 dagar för samtliga kategorier värnpliktiga som är uttagna för utbildning i specialtjänst utom för läkare och nyssnämnda kategori med teknisk yrkesutbildning. För läkarna är utbildningstiden numera 420 dagar.

1966 års värnpliktskontntitte. som ingäende undersökt och kartlagt utbildningens omfattning för var och en av de olika kategorierna värnpliktiga sorti tas ut för utbildning i specialtjänst. föreslar att nuvaran- de uttagning av värnpliktiga för utbildning i sådan tjänst upphör. Utbildningen av värnpliktiga som avses för befattningar som f.n. rekryte— ras med värnpliktiga i specialtjänst genomförs i likhet med vad som gäller för övriga värnpliktiga i form av grundutbildning och repetitionsut- bildning. l)etta innebär i huvudsak följande.

(."lrundutbildningen ('nnfattar för samtliga här avsedda värnpliktiga allmänmilitär utbildning i erforderlig (')mfattning. befat'tningsutbildning och militär miljöutbildning Linder fältmässiga förhallandcn. Befattnings- utbildningens längd avvägs med hänsyn till den värnpliktiges civila utbildningskompetens. Genom att befattningsutbildningcn pa detta sätt i mänga fall avkortas blir också grundtttbildningstiden totalt sett kortare.

Nuvarande grundutbildning till vissa befattningar upphör. Rekrytering till dessa befattningar sker genom överföring av personal med annan befattningsutbildning och med en för den nya befattningen lämplig civil yrkeskompetens. Överföring sker efter viss kompletteringsutbildning. Vidare sker i ökad utsträckning och efter erforderlig kompletterande utbildning överföring frän befattning i lägre till befattning i högre funktionsnivå. t. ex. inom de tekniska specialmnradena.

Repetitionsutbildningen fullgörs i form av krigsförbandsövningar och särskilda övningar i likhet med vad som gäller för övriga värnpliktiga. För att tillgodose de behov av befattningsutbildning och kompletteringsnt-

• Sida 67
•  Original

Prop. l971:88 67

bildning sotn föreligger i samband med bl. a. överföring till befattning fär tiden för en krigsförbandsövning och för särskild övning användas för utbildning som kallas fackövning resp. särskild fackövning.

Genom att all utbildning väsentligen är inriktad på att den värnpliktige under sin värnpliktstid skall bestrida en befattning i krigsförband bortfal- ler i princip den hittillsvarande möjligheten att utnyttja värnpliktsutbild- ningen för nu ifrågavarande kategorier för att tillgodose behov av perso- nal för fredsproduktion.

Värnpliktskommitten lämnar med utgångspunkt i nu redovisade princi- per dctaljerade förslag till utbildningens utformning för de. olika katego- rierna värnpliktiga.

Värnpliktskommittén beräknar att dess förslag innebär en minskning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga med omkring 110 000 dagar. De kostnadsbesparingar som följer av denna minskning av antalet tjänstgöringsdagar bör enligt kommittén användas för att förbättra utbildningen.

Värnpliktskontmitten anser att grundutbildning i enlighet med kortt- mitténs förslag kan börja den 1 juni 1972 och att repetitionsutbildningen bör kunna genomföras redan fr.o.m. budgetåret 1971/72.

Värnpliktskommitténs principiella uppfattning att nuvarande sär- skilda bestämmelser i värnpliktslagen om de. specialtjänstuttagna värnpliktiga bör slopas och att dessa värnpliktiga skall fullgöra grundut- bildning och rcpetitionsutbildning i likhet med övriga värnpliktiga delas av flertalet remissinstanser. I. fråga om den närmare utformningen av utbildningen för olika personalkategorier har däremot kommitténs för- slag föranlett erinringar och ändringsförslag. Delade meningar har också re- dovisats när det gäller frågor om bl.a. övergången till det föreslagna utbildningssystetnct och de ekonomiska konsekvenserna av utrednings- förslagen.

lnnan jag tar värnpliktskommittens förslag under närmare övervägande vill jag erinra om vissa karakteristiska grunddrag i 1966 års värnpliktsre- form. Vart värnpliktssystem innebär att de värnpliktiga skall vara inkalla- de till tjänstgöring under fredstid endast i den omfattning som behövs för att förband och enskilda skall erhålla tillräcklig utbildning för att vara användbara i krig omedelbart efter mobilisering. Förbanden inkallas vart fjärde är till i regel en treveckors krigsförbandsövning för att enheternas krigsduglighet kontinuerligt skall vidmakthållas. Om vår organisations- form skall vara ett realistiskt alternativ till ständigt organiserade enheter. är det ett oavvisligt krav att vi har en starkt decentraliserad mobiliserings- organisation. i vilken varje enskilt förband snabbt och på egen hand katt ställas på] krigsfot, samt att personalen i krigsförbanden är så utbildad och samövad att enheter utan kompletterande utbildning kan fullgöra sina uppgifter så snart mobiliseringen genomförts. Genom denna grundsyn på värnplikten kommer repetitionsutbildningen att utgöra en väsentlig del i utbildningssystemet. Grundutbildningen i sin tur är förutsättningen för att en mobiliscringsorganisation över huvud taget skall kunna planeras. Grundutbildningens inriktning och innehåll i stort bestäms emellertid i

• Sida 68
•  Original

Prop. l97l : 88 os

påtaglig grad av krigsorganisatiorrcns kontinuerliga behov av förnyelse. Årligen uppstår nya personalbehov genom att de äldsta värnpliktiga utträder ur värnpliktsaldern och genom att vakanser uppstär på grund av dödsfall. längvarig sjukdom eller tjänsteförhinder av annat slag. Ändrad organisation och utrustning till följd av utvecklingen inom vår omvärld framtvingar fortlöpande anpassningsätgärder i utbildningshänseendc. (itundutbildningen är det främsta medlet att successivt förnya krigsorga- nisationcn i takt med utvecklingens krav.

För praktiskt taget varje typ av befattning i var krigsorganisation mäste ft'rrutsättas att den värnpliktige före grundutbildningen förvärvat vissa definierbara kunskaper och insikter. Till övervägande del refererar dessa till värt civila skolsystem. Kravet pa civil utbildningsbakgrund är salunda allmänt för värt rrrilitära uttagnings- och utbildningssystem. Tack vare den utomordentligt expansiva utvecklingen pä det civila utbildningscmt- rådet har det varit möjligt att inom den militära utbiIdningssektorn möta de ökade krav som den tekniska utvecklingen stället.

Da begreppet specialuttagning en gang infördes rädde andra f("irutsätt- ningar ätt nu. Den helt övervägande delen av de värnpliktiga hade då enbart folkskola som grund. Endast en obetydlig del hade studentexamen och antalet värnpliktiga nred akademisk eller annan postgymnasial utbild- ning utgjorde en ringa det av äldersklassen. ] denna situation var det na- turligt att dessa fåtaliga värnpliktiga fick sin värnpliktstjänstgöring regle- rad i särskild ordning. eftersom man därigenom trodde sig bättre kunna utnyttja deras speciella kunskaperi krigsorganisationen. Utvecklingen har emellertid pävisat patagliga nackdelar med ett sadant system.

Värnpliktskomrnittens granskning av den hittillsvarande tillämp- ningen av "27 ä 1 rrrorn. l). värnpliktslagen har ocksä visat att de speeialtjänstuttagna värnpliktigas fackutbildning och faektjänstgöring i mänga fall har ett mindre väl definierat samband med de krigsorganisa- toriska kraven och att i vissa fall fullt vapenföra sådana värnpliktiga med stöd av nämnda lagrum använts för att tillgodose fredstida behov av arbetskraft som inte haft. direkt samband med upprätthållande av bered- skap. Vidare har inte funnits någon klar gräns mellan facktjänstgöring och den fortsatta tjänstgöringen. dvs. motsvarigheten till grund- och re- petit'ionsutbildning. [ princip har det därför varit möjligt att" överföra tjänstgöringsdagar frän fortsatt tjänstgöring till annan tjänstgöring och vice versa. En sådan tillämpning av bestämmelserna kan inte vara förenlig med andan i 1966 äts värnpliktsreform.

Mot bakgrund av det nu anförda vill jag till en början uttala att jag ansluter mig till värnpliktskommitténs principiella överväganden. som innebär att nuvarande uttagning av värnpliktiga för utbildning i special- tjänst upphör och att utbildningen av dessa värnpliktiga genomförs i form av grundutbildning och repetitionsutbildning i likhet med vad som gäller för övriga värnpliktiga sanrt att" befatt'ningsutbildningens längd avvägs med hänsynstagande till den värnpliktiges civila utbildningskompetens. ] detta sammanhang vill jag erinra om att jag redan i prop. 1966:106 med förslag rörande värnpliktigas utbildning m.m. uttalat att utbildningen för

• Sida 69
•  Original

Prop. l971:88 69

de i specialtjänst uttagna värnpliktiga bör bestå av grundutbildning och repetitionsutbildning samt att grundutbildningen bör anpassas efter de värnpliktigas genom civil utbildning förvärvade kunskaper och repetitions- utbildningen till krigsförbandens behov av utbildning.

Det bör ankornrna pä Kungl. Maj:t att på grundval av värnpliktskom- mitténs principiella överväganden besluta om utbildningens omfattning och uppläggning för de kategorier av värnpliktiga som hittills fullgjort" utbildning i specialtjänst liksom för de övriga kategorier värnpliktiga som kommittén i detta sammanhang behandlat.

Det föreslagna utbildningssysternet innebär att all utbildning väsent- ligen inriktas pä att de värnpliktiga under sin värnpliktstid skall tjänstgöra i befattningar i krigsorganisationcn. llärigenom blir det i princip inte möjligt att utnyttja värnpliktsutbildningen av nu ifrå'tgavarande kategorier för att tillgodose behov av personal för krigsmaktens fredsrnässiga verk- samhet. Sådan medverkan kan endast ske i den mån olika utbildnings- moment innebär medverkan i fredsverksarnltct. Säsom framgår av kortt- mitténs förslag kommer 1. ex. de värnpliktiga läkarnas utbildning i viss utsträckning även framdeles att innebära medverkan i förbandssjuk- värden. Jag anser det riktigt att den medverkan i fredsverksamheten som f.n. sker från de specialtjänstuttagna värnpliktigas sida avvecklas. Av- vecklingen måste emellertid ske successivt och i takt med att andra per- sonella resurser kan ställas till förfogande. Beträffande- de värnpliktiga lä- karna kan man måhända få räkna med en relativt läng över-gångstidmcd hänsyn till att vakanserna bland de anställda läkarna inom försvaret f. n. är betydande. Vad avser de värnpliktiga tandläkarna måste ett ställnings- tagande till folktartdvärdsutre-dningens betänkande avvaktas. lnnan några förändringar sker inom försvarets tandvärdsorganisation är det nödvän- digt att för värnpliktiga tandläkare räkna med insatser inom fredstand- vården inom i stort oförändrad niva.

l fråga om genomförandet av den föreslagna utbildningen kan jag i huvudsak ansluta mig till värnplikt'skormnittens förslag. Jag anser dock att övergången till det föreslagna systemet bör ske successivt fr.o.m. den 1 juni 1972 för säväl grundutbildning som repetitionsutbildning. lnskriv- nings- och uttagningsförfarandet bör visserligen i princip genomföras med början den l juli 1971 men tillämpningen av de nya normerna bör skei den omfattning som värnpliktsverket bestämmer.

] fråga om de ekonomiska konsekvenserna av den föreslagna omlägg— ningen av spccialistutbildningen räknar jag med att uppkommande kostna- der för värnpliktsverkets omarbetning av befattningskataloger och perso- naltabeller m.m.. lönekostnader för personell förstärkning vid flygvapnets Väderskola samt kostnader för att använda civila psykologer vid inskriv- ningsprövningen väl kan täckas av den kostnadsbesparing som minsk- ningen av antalet tjänstgöringsdagar innebär.

I fråga om värnpliktsförmänerna för de nuvarande specialtjänstuttagna värnpliktiga anser jag i likhet med kommittén att dessa bör anpassas till den ordning som gäller för övriga värnpliktiga. Förslaget har inte heller mött några invändningar frän rernissinstansernas sida. Jag vill emellertid i

• Sida 70
•  Original

Prop. 1971:88 70

sammanhanget erinra om att nuvarande förmåner ät värnpliktiga m.fl. utreds av en särskild utredningsman.

Den av värnpliktskommittdn väckta frågan om att ålägga tandläkare samma utbildningsplikt enligt 9 aå krigssjukvärdslagen (1953:688) som nu gäller för läkare är enligt min mening inte av sådan natur att den bör tas upp i detta sammanhang.

Jag övergår härefter till att redovisa min syn på vissa av kommitténs förslag som avser åtgärder som kan beslutas av Kungl. Maj:t eller som i detta sammanhang inte fordrar beslut av riksdagen.

I likhet med kommittén och flera av remissinstansermt anscrjag att det föreligger behov av effektivare utbildning av värnpliktig hälso— och sjukvårdspersmial.

Beträffande den föreslagna utbildningen av läkare kan jag i allt väsentligt ansluta mig till kommitténs förslag. Samtliga värnpliktiga läkare bör således ges militär utbildning för krigsplacering inom militär sjukvård för att därigenom beroende pa aktuell civil befattning och medicinsk kompetens kunna krigsplaceras antingen inom krigsmakten eller inom det civila medicinalväscndet. Den flexibilitet som därvid kan uppnås beträffande läkarpcrsonalens utnyttjande bör innebära fördelar för såväl den civila som den militära sektorn.

Värnpliktiga läkare som genom krigsplacering tillhör det civila medici- nalväsendet bör liksom hittills fullgöra en del av värnpliktsutbildningen i form av försvarsmedicinsk tjänstgöring inom den civila sjukvärdsorganisa- tionen.

[ motsats till vissa remissinstanser anser jag i likhet med kommittén att det är lämpligt att nuvarande befattningar för läkarbiträden. vilka rekryteras med underofficersuttagna värnpliktiga som i regel inte är civilt verksamma inom sjukvården, utgår ur krigsorganisationcn och ersätts med befattningar avsedda för värnpliktiga medicine studerande. Använd- ningen av dessa studerande i krigsorganisationen bör emellertid fortlö— pande övervägas efterhand som organisationen ändras._

Förslaget om att förlägga en miljöutbildning om 25 dagar under nionde studieterminen har avvisats av ett flertal remissinstanser under hänvisning till att sådant avbrott under studierna bl. a. skapar studieför- seningar med åtföljande negativa studiesociala effekter. Även jag anser att den föreslagna inplaceringcn av miljöutbildningcn för många kan vara mindre lämplig från studicsynpunkt. Jag förordar att ifrågavarande miljöutbildning. som främst är nödvändig för kommande fackutbildning. fullgörs antingen såsom kommitten föreslagit under nionde studietermi- nen eller omedelbart efter läkarexamen dvs. före läkarnas allmäntjänst- göring eller. om det är inöjligt.t1nderallmäntjänstgöringen. På så sätt fört-.- liggcr för den värnpliktige läkaren tre alternativa tidpunkter för fullgöran- de av miljöutbildningen. '

Den av kommittén föreslagna differentieringen av läkarnas fackutbild- ning har avstyrkts av samtliga berörda remissinstanser. Även kommitténs förslag om att fackutbildningen alternativt förläggs under läkarnas allmän- tjänstgöring har avvisats av vissa berörda remissinstanser.

• Sida 71
•  Original

Prop. l971:88 71

För egen de] anser jag att fackutbildningen av läkare. bör vara gemensam och att en differentiering av utbildning till befattningar för medicinalofficer resp. fackläkare bör ske vid senare tidpunkt. Fack- utbildningen bör fullgöras antingen före eller efter läkarnas allmäntjänst- gön'ng eller, om det är möjligt, under denna tjänstgöring.

Jag ansluter mig i allt väsentligt till den av kommittén föreslagna utbildningen av värnpliktiga tandläkare. lnnan ställning tagits till frågan om hur behovet av fredstandvård för de värnpliktiga skall tillgodoses är det emellertid. som jag redan anfört, nödvändigt att värnpliktiga tandlä- kare under en övergångsperiod inom ramen för det nya utbildningssystc- met tas i anspråk för tjänstgöring inom krigsmaktens fredstandvärd i ungefär samma omfattning som f.n. Innan det blir möjligt att anordna försvarsmedicinska kurser under odontologiutbildningen måste dock motsvarande utbildningsmoment läggas in i de värnpliktiga tandläkarnas grundutbildning. Grundutbildningstiden förlängs härigenom i förhållande till av kommittén föreslagna 240 dagar.

I motsats till kommitten anser jag att differentieringen för utbild- ning till befattning som ställföreträdare ät bataljonsläkare resp. till befattning som assistent åt fackläkare bör ske efter fackutbildningen. Jag förordar därför, liksom för läkarna. en gemensam fackutbildning för de värnpliktiga tandläkarna.

Värnpliktskommitténs förslag om att inrätta en för hela krigsmak- ten gemensam cenrral utbilt'lningsaana/I inom stockholmsområdet för medfcinalpcrro/m/ens fizcktllbi/drzing biträds av flertalet berörda remissin- stanser. Förslag om en fast skolorganisation och då närmast för den fast anställda medicinalpersonalcns utbildning har tidigare framförts av 1962 års försvarssjukvärdsutredning i betänkandet (SOU l966:36) Militärsjuk- värden ll.

För egen del anscrjag att det är önskvärt att utbildningen för såväl fast anställd som för värnpliktig medicinalpersonal sker i fastare former än som nu är fallet. Detta är bl. a. nödvändigt för att utbildningsbctingelser- na skall kunna förbättras. Vissa åtgärder i syfte att uppnå en bättre sammanhållen utbildning har redan provisoriskt vidtagits och ytterligare åtgärder bör kunna vidtas inom ramen för gällande utbildningsorganisa- tion med dess kurssystetn. Däremot är jag inte beredd att nu ta ställning till förslaget om inrättande. av en central utbildningsanstalt och lokalise- ringen av en sådan anstalt. Jag avser att efter ytterligare utredning återkomma i denna fråga i ett senare sammanhang. Jag är därför inte heller beredd att nu ta ställning till kommitténs förslag om personell förstärkning inom arméstaben för planering och utbildning av värnpliktig hälso- och sjukvårdspersonal.

Kommitténs förslag rörande utbildning av värnpliktiga veterinärer innebör att en mindre del av de värnpliktiga tas ut för grundutbildning till befattning som chefer för livsmedelsproducerande förband och att resten rekryteras för utbildning till befattning som hygieniker inom högre staber genom överföring och omskolning av veterinärer som grund- och repeti- tionsutbildats i annan befattning inom krigsorganisationcn.

• Sida 72
•  Original

Prop. l97lz88 73

Samtliga berörda remissinstanser motsätter sig förslaget om rekrytering av veterinärpersonal genom överföring. Vidare ifragasätter flertalet av remissinstanserna möjligheten av att på det sätt kommittén föreslagit ta ut lämpliga värnpliktiga för utbildning till chefer för livsmedelsproduee- rande förband.

För egen det anser jag det vara lämpligt att bl.a. mot bakgrund av förväntade stegrade krav inotn h_vgien- och miljövärdsomrädena samtliga värnpliktiga veterinärer uttas för grumlutbildning inom livsmedels- och hygicnomrät'lena.

Jag tillstyrker kommitténs principiella förslag angaende uttagning oeh utbildning av foruteknz'sk personal. Vid uttagning för utbildning till fototolk räknar jag liksom chefen för flygvapnet med att urvalet sker bland värnpliktiga med bl. a. sadan gymnasickonipetens som bäst motsva— rar befattningens krav.

Vad avser de alternativa förslag som kommittén avgivit rörande tidpunkten för urvalet till signals/(_)'cldrlckniker bland kontrolltckniker anser jag i likhet med överbefälhavaren och chefen för armén att detta urval skall ske under senare delen av grundutbildningen. Jag delar däremot inte överbefällt-avarens uppfattning att samtliga signal/(mum!!- tekniker skall vara underbefälsuttagna. Kommitténs förslag att rekrytera signalkt'mtroll- och signalsk_vddstekniker frän grundutbildningskatcgorin komtnunikationstclcgrafister sedan dessa fullgjort viss del av grundutbild— ningen har inte föranlett" erinran vid remissbehandtingen och bör genom— föras.

När det gäller utbildning av värnpliktig personalt'årtlspersonal har värnpliktskommittens ft'irslag att grundutbildning av värnpliktiga perso— nalvardsassistentcr upphör och att dessa i stället rekryteras genom överföring och omskolning av äldre värnpliktiga med lämplig skolunder— byggnad och praktisk yrkeserfarcnhct avvisats av bl. a. överbcfälhavaren och chefen för armen.

Om det kngsorganisatoriska behovet av tillräckligt utbildad personal- värdspersonal skall kunna tillgodoses torde nuvarande grundrekrytering inte kunna upphöra. En direkt utbildning till personalvärdsassistent bör därför alltjämt anordnas. För denna kategori bör utbildningen omfatta allmänmilitär utbildning om ca 90 dagar. erforderlig fackutbildning och praktisk tjänstgöring. Sistnämnda del av utbildningen bör innefatta per- sonalvärdande arbetsuppgifter vid förband under avsnittsutbildning och grundläggande krigsförbandsut'bildning. dvs. under den tid då utbild- ningen av värnpliktiga sker i form av förbandsutbildning. l—lärigenom får den värnpliktige personalvärdsassistenten en bättre miljöerfarenhet än vad som hittills kunnat tillgodoses. Fullgörandc av fackutbildning och praktisk tjänstgöring bör anpassas till den tidpunkt då lämplig kompe— tens erhällits genom studier eller civil verksamhet. Repetitionsutbild- ningen bör fullgöras i befattning för hatatitmsassistent vid krigsförlmnds- övningar och för assistent i högre staber efter en särskild fackövning.

Omskolning av äldre värnpliktiga för personalvärdsuppgiftcr i krigs- organisationcn bör alltjämt förekomma och i framtiden ske i ökad ut-

• Sida 73
•  Original

Prop. 1971:88 73

sträckning. Jag vill härvid understryka att en överföring genom omskol— ning till befattning för personalvärdsassistent gör det möjligt att tillföra krigsförbandcn värnpliktiga med framförallt praktiska erfarenheter från socialt arbete, ungdomsledarskap och pcrsonaladministration m. m.

De personalvärdande uppgifterna i fredsorganisationen bör i första hand tillgodoses genom de fast anställda personalvårdskonsulenterna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att personalvårdskonsule-ntorganisa- tionen inte oväsentligt förstärkts under de senaste- åren. Jag vill härutöver framhålla att jag anser det lämpligt att också de. av de. värnpliktiga valda kompaniassistenterna i viss utsträckning skall kunna samverka med för- bandens personalvärdsdetaljer i personalvärdsärenden. Dessa värnpliktiga blir därigenom ett värdefullt komplement till personalvärdskonsulenterna i deras dagliga arbete vid fredsförbanden. En stor fördel är att kompani- assistenterna har samma miljöerfarenheter som de värnpliktiga för vilka personalvärdsätgärt'lerna skall vidtas.

l fråga om få./lposrpersonal har överbefälhavaren och chefen för armén framhållit betydelsen av att bara personal med befälslämpliglict tas ut för vissa chefsbefattningar inom fältpostorganisationen och att denna perso- nal ges civilmilitär status. För min del anserjag att dessa synpunkter hör beaktas genom att man i första hand tar i anspråk sädan personal vid postverket som under sin värnpliktsutbildning erhällit befälsutbildning.

Beträffande arméns teknikerpersonal tillstyrker jag värnpliktskom- mittens t'örslag till uttagning och utbildning av luftvärnets tekniker och artilleriets radartekniker. Jag biträder ocksa kommitténs förslag att nuvarande tva grundutbildningslinjer till signaltekniker och signalmeka- niker sammansläs till en utbildningslinje. signalmekaniker. Även ifråga om uttagning och urval av denna personal tillstyrker jag kommitténs förslag och vill i sammanhanget påpeka att det civila kompetenskravet kan tillgo doses oberoende- av till vilken utbildningskalegori de värnpliktiga hänförs.

I-lfter ingående analys av krigsorganisationens befattningar för tygin- gen/ör och f_1'_r(Ic-'k/zike)' har kommittén funnit att grund saknas för nuvarande uppdelningi nämnda tvä kategorier. Enligt kommitténs förslag bör tygteknikerkategorin utga och alla befattningar för tygingenjörer i princip rekryteras genom överföring av värnpliktiga med eivilingenjörs- eller gymnasieingenjörskmnpetens. Detta kan med undantag av ammuni- tions- och under-riittelsctjänst' ske utan krav på speciellt inriktad militär grundutbildning. Chefen för armen ställer sig tveksam till kommitténs synpunkter i fraga om rekryteringen av tygingenjör. förr-ad och ammuni- tionsman och föreslar att nuvarande system med en frän början t'ackinrik- tad grundutbildning bibehalls.

För min del anser jag att ifragavarande personal inte kan ges en så omfattande och bred militär grundutbildning att den kan tilldelas självständiga uppgifter i fraga om bedömning, av skadad materiel pa stridsfältet. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att denna tekniker- personal inte grundutbildas utan rekryteras genom överföring.

I fräga om marinens tekniska personal innebär värnpliktskommitténs förslag bl. a. att personal till flottans ingenjörsbefattningar för värnpliktig

• Sida 74
•  Original

Prop. 1971:88 74

personal, utom för skeppsbyggnad, rekryteras med lämpliga tekniker inom motsvarande utbildningslinjer sedan dessa fullgjort viss repetitions- utbildning i teknikerhefattning. "l'ill befattningar för skeppsbyggnadsin- genjörer föreslas äldre värnpliktiga med praktisk erfarenhet av verksamhe- ten vid skeppsbyggnadsvarv och till befattningar för artilleriingenjörer, pjästekniker vid kustartilleriet.

Chefen för marinen anser att gemensam grundutbildning kan anordnas för tekniker och ingenjörer utom vid skeppsbyggnadslinjcn. Han anser att högskolckompetens bör vara ett krav för placering i ingenjörsbefattning och att skeppsbyggnadsingenjörer bör grundutbildas och ges civilmilitär status.

För egen del anser jag att enbart krigsorganisatoriska krav skall bestämma behovet av civil utbildningskompetens. Den av värnpliktskom- mittén föreslagna breddningen av rekryteringsunderlaget till att omfatta även värnpliktiga med gymnasiekompetens är enligt min mening riktig. Förslaget utesluter inte möjligheten att tillföra utbildningsorganisationen erforderligt antal tekniker med högskolekompetcns. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att samtliga ingenjt'årsbefattningar -- utom skepps- byggnadsingenjörcr -— rekryteras frän teknikerkategmin. Skeppsbygg— nadsingenjörerna bör som kommittén anfört väljas ut bland värnpliktiga med civil yrkeserfarenhet inom van-'sindusttin. l viss utsträckning torde behovet av denna personal kunna tillgodoses med tidigare fast anställda ingenjörer.

Beträffande kustartilleriets signaltekniska personal hänvisar jag till vad jag uttalat om motsvarande pcrsonalkategorier inom armén.

Värnpliktskommitténs förslag i fraga om f7_1-'gvaprzcts tekniska personal innebär att nuvarande robotingenjörer med hänsyn till uppgiften som systemövervakare i fortsättningen benämns systemtekniket och ges en grundutbildningstid om 364 dagar. Chefen för flygvapnet godtar inte den av kommittén föreslagna utbildningstiden och anser att uppgifter som systemövervakare ligger på plutonchefsnivä och inte pa teknikernivä.

Enligt min mening finns inte nagon skillnad i uppfattning om utbild- ningens principiella uppläggning mellan värnpliktsktmimittén och chefen för flygvapnet. Tiden för den tillämpade utbildningen bör kunna minskas med 30 dagar, varigenom grundutbildningen kan inrymmas i den föreslag— na grundutbildningstiden om 364 dagar. Systemteknikermi bör säsom kommittén föreslagit hänföras till eivilmilitära underofficerare.

I fråga om jZ_1-'gfäl.fsingenjörer biträder jag värnpliktskommitténs för- slag att dessa fördelas på befattningar för värnpliktig militär resp. civil personal beroende pa de olika krigsuppgifterna. Däremot anserjagi motsats till kommittén att samtliga befattningar bör ges bcnänmingen tlygfältsingenjör. Beträffande den av chefen för flygvapnet framförda invändningen mot kommitténs förslag att de nuvarande fältarbetskurser- na skall fullgöras i form av krigsförbandsövningar vill jag för min del understryka att det planläggningsarbete m.m. som nu utförs inom ramen för fältarbetsknrserna till viss del bör kunna genomföras ocksä under krigsförbandsövningar.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1971 188

I likhet med överbefälhavaren delar jag kommitténs uppfattning att värnpliktiga psykologer bör tas ut genom överföring av personal som har civil yrkeserfarenhet som psykolog samt genomgått grundutbildning och viss del av repetitionsutbildningen. Jag har härvid fäst stort avseende vid att man härigenom kan säkerställa att de värnpliktiga psykologerna har god erfarenhet av den militära miljö i vilken de skall verka.

• Sida 76
•  Original

Prop. l971:88 76

Författningsfrägor

Värn pl [ k tslagcn

Den föreslagna omläggningen av utbildningen för de grupper av värnpliktiga. som nu fullgör sin tjänstgöring enligt 27 få 1 mom. D. värnpliktslagen, nödvändiggör ändring i 6 & och 27 ä 1 mom. nämnda lag. Av de överväganden som gjorts i det föregående framgår att tjänstgö- ringen bör regleras enligt samma ordning som gäller för övriga värnplik- tiga. nämligen enligt 27 ä 1 Inom. A.—-C. värnpliktslagen och att de nu- varande särskilda bestämmelserna i 1 mom. punkten D bör upphävas. Under denna punkt bör i stället tas in bestämmelser om grund- och repe- titionsutbildning för de värnpliktiga, som blir antagna till den särskilda biständs- oeh katastrofutbildning av värnpliktiga m. fl. som inleds under år 1972 enligt beslut av 1970 ars riksdag (.prop. 1970:16'3; SU 19702221; rskr l970:436'). Omläggningen av speeialistu[bildningen föranleder också ändring i en annan författning som har beslutats under riksdagens med— verkan. nämligen värnpliktsin'löningskungörelsen (19701676').Sälunda bör de delar av kungörelsen som innehaller särbesti'immelser om tjänstgöring enligt 27 ä 1 mom. D. värnpliktsla-igen i sin nuvarande lydelse upphävas. Vidare bör kungörelsens bestämmelser om utbildningspremie för utbild- ning till befattning för värnpliktig officer avse endast militär befattning. Jag avser att senare föresla Kungl. Maj:t erforderliga ändringar i sådana författningar som tillkommit utan riksdagens medverkan, bl. a. kungörel- sen (19691380) om värnpliktigas tjänstgöring m. m.

I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementel utarbetats förslag till lag om ändring i värnpliktslagen (1941967). I det följande tas vissa särskilda fragor upp till behandling.

öä

Värnpliktslagens bestämmelser om uttagning och tjänstgöring är utfor- made med utgångspunkt i att de i princip avser militär personal. De eivilmilitära och civila värnpliktskategoriernas tjänstgöring har hittills nästan helt reglerats med stöd av "37 ä 1 mom. I.). och behov har inte funnits att i lagen särskilt ange vilken personalkategori som uttagningen och tjänstgöringen avser. Med hänsyn till att de nuvarande bestämmel- serna under punkten D. föreslas upphävda är det emellertid nödvändigt att särskilt ange att befattning för menig. underofficer eller officeri princip avser militär. civilmilitär eller civil befattning. Bestämmelser om detta har tagits in som ett nytt andra stycke i 6 &.

Grundutbildningen till befattning för officer är frivillig till den del den är längre än all annan grundutbildning. Uttagning till denna längre tjänstgöring fär enligt nuvarande andra stycket i 6 % inte ske utan den

• Sida 77
•  Original

Prop. 1971:88 77

värnpliktiges medgivande. Bestämmelsen avser emellertid endast militär officersbefattning för vilken grundutbildningen är högst 540 dagar. Grundutbildning för värnpliktig personal som är avsedd för officersbe- fattning inom någon av kategorierna civilmilitär eller civil personal kommer emellertid inte i något fall att vara längre än högst 450 dagar. [ paragrafens nuvarande andra stycke har därför angetts att medgivande behövs endast för uttagning till militär befattning för officer.

Ändring av uttagning under grundutbildning får enligt (Så andra stycket inte ske utan den värnpliktiges medgivande, om hans grund— utbildning därigenom blir förlängd. Den föreslagna grundutbild— ningstiden för de flesta specialkategoricr värnpliktiga som hänförts till civilmilitär eller civil personal är emellertid sa kort att vid en ändrad uttagning för utbildning till den för dessa värnpliktiga lämplig befattning för militär personal en utbildningstid av motsvarande längd inte skttlle vara tillräcklig för sistnämnda befattning. Med hänsyn härtill bör exem- pelvis cn värnpliktig, som inom viss föreskriven tid inte uppfyller de särskilda krav på genomgangen civil utbildning som den speciella uttag— ningen ställer. kunna föras över till en för honom lämplig tttbildningslinje titan hinder av att utbildningen härvid blir längre än den utbildning sorti den tn-sprungliga uttagningen avsag. Motsvarande problem kan ivissa fall ocksa uppsta när det gäller överföring fran utbildning till militär befatt— ning till utbildning för civilmilitär eller civil befattning. Det föreslagna tillägget till () å andra stycket möjliggör en mera varierad uttagningsord— ning.

Den föreslagna ändringen i 65 nuvarande tredje stycket föranleds väsentligen av att de nuvarande bestämmelserna under 27 3" 1 inom. D. utgar. Med den föreslagna nya lydelsen av ifragavarande stycke blir det också möjligt att efter omskolning av värnpliktig under repetitionsutbild- ning ändra hans uttagning tttan hans medgivande.

27%,: 1 mom.

I det föregående föreslås möjlighet att anordna en fackmässig fort- satt befattningsutbildning för flertalet av de värnpliktskaiegorier som övervägandena väsentligen avser. Särskild omskolningsutbildning bör kunna anordnas för andra kategorier värnpliktiga t. ex. för tnekanikerper- sonal och personal i stabstjänst. [ de flesta fall kan säväl den fortsatta befattningsutbildningen som omskolningsutbildningcn rymmas inom ra- men för de tider som angesi 27 ;; 1 mom. (.". för särskilda övningar. I den mån längre utbildningstid behövs, bör den ske inom tidsramen för en krigsförbandsövning. Som jag förut nämnt bör bcnämningarmt särskild övning och krigsförbandsövning inte användas. eftersom syftet med den nya utbildningen är ett annat än vad som enligt prop. 1066le6 angetts för dessa ('.intingsformer. Däremot anger benämningarna fackövning och särskild fackövning pa ett mera adekvat sätt inneltällct i den föreslagna nya utbildningen. Kungl. Maj:t bör kunna bestämma att tiden för en krigsförbandsövning far tas i anspråk för en fackövning och att tiden för särskild övning får tas i anspråk för särskild fackövning. 27 _S 1 mom. första stycket samt punkterna B. och ('.'. i andra stycket har ändrats i en-

• Sida 78
•  Original

Prop. 1971 :88 78

lighet med det anförda. Under punkten A har vidare föreslagits ändringar av samma slag som redan kommenterats i motiven för ändringarna i 6 & andra stycket.

För vissa kategorier värnpliktiga i befattning för iirenig eller underbefäl föreslas längre sammanlagd utbildningstid för krigsför'bandsövning res- pektive fackövning än sorti 27 _S ] nronr. B. medger. Ändringarna i andra och tredje styckena nämnda punkt ger möjlighet att anpassa övnirrgstiden inom den föreslagna tidsramen.

Övergangsbest äm rnelserrr a

('ärwrgängsbestärnrnelserna till de föreslagna ändringarna i värnpliktsla— gen liar utformats i anslutning till min tidigare redogörelse för övergången till ett nytt system för utbildningen i specialtjänst. ] tabellen s'onr fogas vid lagförslaget anges antalet krigsförbarrdsi'ivningar och särskilda öv— ningar för värnpliktig sonr uttagits för utbildning i specialtjänst och som fullgjort. läkare minst 235 alternativt 285 dagars tjänstgöring och övriga minst 300 dagars tjänstgöring enligt 27 ä ] morir. D. värnpliktslagen i sitt nuvarande lydelse. Den sammanlagda tiden för utbildning enligt 27 ;53 1 inom. värnpliktslagen för den sorti uttagits för utbildning i specialtjänst och som inte far ändrad uttagning enligt 6 & maximeras till 333 dagar.

Lagen om vapenfri tjänst 4 's'

Säsom redan nämnts fattades vid 1070 ärs riksdag beslut om särskild bistands- och karastrofutbildning för värnpliktiga m.fl. Av beslutet fran-igår bl. a, att utbildningen skall kunna genomgäs också av vapenfria tjänst'cpliktiga och att utbildningen skall ledas och genomföras av en särskild nämnd som ocksä skall besluta om antagning till utbildningen m. ni. Jag avser att senare lämna Kungl. Maj :r förslag till de bestämmelser om utbildningen m.m. sorti behövs och till särskild instruktion för nämnden linligt 4 ; lagen ('l()(i(i:4l3l om vapenfri tjänst bestämmer arbetsmarknadsstyrelsen vilket slag av tjänstgöring som vapenfri tjänste— pliktig skall fullgöra. Styrelsen ltar enligt paragrafen ocksa tillsyn över vapenfria tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring. [ paragrafen bör tas in en erinran om bistands- och kat'astrofulbildningen.

5 %

Vapenfri tjänstepliktig är enligt 5 g” skyldig att för sin trtbildnirrg tjänst- göra 540 dagar. Denna tjänstgöring kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden. Tjänstgöringstiden motsvarar utbildningstiden för spe- cialtjänstuttagna värnpliktiga och bestämdes vid vapenfrilagens tillkomst med hänsyn till att den i huvudsak mäste avpassas sä att den medger en effektiv utbildning till merendels kvalificerade tjänstgöringsuppgifter under krigsförlrfillanden. _

Frågan om tjänstgöringstidens längd för vapenfria tjänstepliktiga be- handlades i riksdagen senast är 1969 då motionerna 1969slz346 och

• Sida 79
•  Original

Prop. l971:88 79

19691112393 angående avkortning av utbildningstiden för vapenfria inte föranledde någon riksdagens åtgärd (ZLU 1969z73). Oeksä vid årets riks- dag har frågan tagits tipp. [ ttrotion 19711693 föreslås att riksdagen måtte. besluta att jämställa utbildningstiden för vapenfria tjänstepliktiga med den som gäller för de till underbefälstjänst uttagna värnpliktiga.

Det är enligt rrtirr mening nu lämpligt att i samband med omläggningen av specialtjänstuttagna värnpliktigas utbildning åter ta tipp frågan om tjänstgöringstidcns längd för de vapenfria tjänstepliktiga. Erfarenheterna efter är 1966 har visat att en stor del av de vapenfria kan ges tillräcklig utbildning utan att man tar i anspråk ltela den nuvarande tidetr. Jag vill därför förorda att utbildnitrgstiden generellt minskas till 450 dagar, ett dagantal som nära överensstämmer nred den utbildningstid som gäller för underbefälsuttagna värnpliktiga. Med liänsytt till att tjänstgöringsupp- gifterna för flera grupper av vapenfria tjänstepliktiga är sådana att de kräver kvalificerad utbildning under relativt lång tid, t. ex. biständs- och katastrofutbildnitrg, är det dock nödvändigt att för dessa grupper bibe- hålla den nuvarande utbildningstiden om 540 dagar. 5 ålagerr om vapen- fri tjänst bör ändras i enlighet nred vad jag titt har anfört.

• Sida 80
•  Original

Prop. l971:88 80

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t dels föreslär riksdagen att antaga förslagen till 1 ) lag om ändring [' rå"r/i[.>/i'k[slagen (1941:96 7), 2) lag ont r'imlring i' lagen (] 966.413) om vapenfri tjänst. dels föreslar riksdagen att 3) godkänna de grunder för utbildningen av värnpliktiga i specialtjänst som jag angett i det föregaende. Med bifall till vad föredraganden saliinda med instärrt mande av statsrädets övriga ledamöter hetrrställt förordnar llans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlätas prr'Jposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: I'iri'iiu G_r'llenstcn

• Sida 81
•  Original

Prop. l971:88

Bilaga ]

81

Tabell över nuvarande och av värnpliktskommittén föreslagen uttagning och tjänstgörings- skyldighet beträffande de av kommittén granskade utbildningskategorierna

Allmänna anvisningar för tabellen

1 Enligt värnpliktskommitténs förslag sker uttagning för utbildning till

a) militär befattning (milb) för

b) civilmilitär befattning (civmilb) för %

c) civil befattning (civb) för

officer (off)l underofficer (uoff) underbefäl (ubef) menig (mg)

1Uttagning, för utbildning till militär befattning för officer får inte ske utan den värnpliktiges medgivande. Anm. Ovanstående förkortningar inom parentes används i följande förteckning. Ex. Uttagning

för utbildning till civilmilitär befattning för officer förkortas civmilb 0le

11 Värnpliktig som grundutbildats inom en försvarsgren men som därefter krigsplaceras vid annan försvarsgren fullgör repetitionsutbildning i sin krigsbefattning enligt de bestämmelser angående krigsförbandsövnings längd m.m. som gäller för sistnämnda försvarsgren.

111 För personal som kan krigsplaceras i befattning inom flera försvarsgrenar redovisas endast den högsta repetitionsutbildningsskyldighet som kan förekomma.

Nuvarande ordning

Antal utbild- nings- (tjänst-

göringsdagar) Utbildnings- Grund- Rep- Utbildnings- katcgori Uttagning utb utb1 Totaltl kategori 1 2 3 4 5 6 Hälso- och sjukvårds- personal Läkare Specialtjänst 4202 Medicinal- officer Fackläkarc Läkarbiträde Underofficer 450 193 643 3 Tandläkare Specialtjänst 540l Läkarassi- ' stent TB Läkarassi- stent TP Apotekare Specialtjänst 5404 Apotekare Apoteksbi- Underbefäl 345 125 470 ” träde Veterinär Specialtjänst 5404 5-6 Hälsovårds- inspektör5

Enligt värnpliktskommitténs förslag

Uttagning utbildning till

7

civmilb off civb off

civmilb off civb off

civmilb off

Antal utbildningsdagar

Grund- Rep- utb utb1 8 9 250 161 250 161 240 193 240 158 250 179

Totalt1 10

411 411 433

• Sida 82
•  Original

Prop. 1971288 82

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Under- rättelse-

personal Signalspa- nings- och tolkpersonal

Kategori A Underofficer 450 193 643 Kategori A milb mg E 345 160 505 » B » 450 193 643 » B » 345 160 505 >> C Specialtjänst 5404 » C milb uoff 450 193 643 » D » 5404 » D milb mg E 345 160 505 >> E » 540. 5 >> F » 5404 Kategori F >> 345 160 505 >> G » 5404 >> G milb uoff 450 193 643 » H >> 5404 >> H milb mg E 345 160 505 >> I >> 5401 5 >> J Underofficer 350 193 643 Kategori J milb uol'f 450 193 643 » K Underbefäl 364 125 489 » K milb ubef 330 125 455 >> L Menig F 364 90 454 >> L milb mg F 300 90 390 » M Underofficer 450 193 643 3 » N Specialtjänst 540* 3 >> 0 Underofficer 450 193 6434 Kategori O milb quf 450 193 643 » P Specialtjänst 5404 >> P » 450 193 643 Fototeknisk

personal

Fotogrupp- Specialtjänst 5404 Fotogrupp- milb ubef 345 125 470 chef chef Fotogram- » 540l ” metikcr Fototolk >> 5404 Fototolk milb uoti' 420 193 613

Övrig stabs- personal Biträdande meteorolog Specialtjänst 540' Meteorolog civmilb uofl' 364 193 557

Skyddsingen- >> 5404 ”

or

JSkyddstek- » 540| Skydds- milb uoii' 450 193 643 niker underofficer]

ISB-tropp- chef

Signal- skydds- personal Signal- Specialtjänst 540' Signal- milb ubef 345 125 470

kontroll- kontroll- alternativt tekniker tekniker mg F 300 125 425 Signalskydds- » 540| ” tekniker

Personal- vdrdsperso- nal

Personal- Speeialtjänst” 540' 54” vårdsassi- stent

Fålrpost- 5-11 personal 5

• Sida 83
•  Original

Prop. 1971:88

1 2 3

Teknisk personal

ARMEN

Luftvärm- tekniker

Radartek- niker Instrument- >> tekniker Pjästekniker >> Robottck- >> niker

Radaringen- jör5

Instrument-

ingen jör5 Pjäsingenjöri'

Specialtjänst

Övrig teknisk personal Radartek- Specialtjänst niker/Art

Signaltek- >> niker

Signalingen- jör5

Tygtekniker >> Tyging, övrig >> stab

>> ,kontroll >> » ,förråd >> >> ,ammu- >> nition >> ,under- >> rättelse- man

MARINEN

Flottans tekniska personal Skeppsbygg- Specialtjänst nadsingenjöru

Maskin- >>

ingenjör

Artilleri- >>

ingenjör

Torped- >>

ingenjör

Miningenjör » Elektro- >>

ingenjör

Teleingenjör >> Maskin- Underofficer 450 tekniker Eldlednings- >> 450 tekniker

540. 540.

540* 540.

540”1 5404

5404 540"

5404 5404 5404

5404

540. 5404 5404 5404

5404 540'

5404

193 643 193 653

Radartek- niker Instrument- >> tekniker >> Pjästekniker Robottek- >> niker

Radaringen- jörG Instrument- ingen jöra sz'isingenjör6

Radar—tek- nikerj'Art Signalmeka- milb ubef niker Signalingen- jö1.5,0 3

5,12

5,1: 5,12 5,5

Stabsunder- milb uoif officer tek- nisk under- underrättel- set'jiinst

5,12 s_a

58

56

5,5 5,0

5,5

Maskin- tekniker Eldlcdnings- )) tekniker

milb uoff

civmilb uoif 345

345

345 345

civmilb uoti 345

345

450

450 450

158 158

158 158

158 125

193"

503 503

503 503

643 643

• Sida 84
•  Original

Prop. l971:88 84

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Elektro- » 450 193 643 Elektro- >> 450 193 643 tekniker tekniker Teletekniker >> 450 193 643 Teletekniker >> 450 193 643 Telehantverkare Menig F 364 90 454 Teletekniker » 450 193 643 ksrr

Kustartilleriets tekniska personal Artilleri- 5-3 ingenjör5 Miningenjörs 5-' Teleingenjör5 5-5 Instrument- Specialtjänst 5404 Instrument- civmilb uoff 330 193 523 tekniker tekniker Pjästckniker >> 540* Pjästckniker » 330 193 523 Radartek- >> 5404 Radartck- >> 330 193 523 niker niker Signaltek- >> 540* Signalmeka- milb ubef 330 125 455 niker niker Maskin- >> 5404 Maskin- civmilb uotT 330 193 523 tekniker tekniker Robottek- >> 330 193 523 niker

FL YG Vxl [JN/i"!"

tobot- Specialtjänst 5404 Systemtek- civmilb uoff 364 143 507 ingenjör nikcr Flygfälts- 53":

ingenjöri

Övrig personal

Forsknings- Specialtjänst 5404 ”

ingenjör

Psykolog >> 540*l 5:12

'l förekommande fall hårutöver mobiliseringsövningar om högst 8 dagar. '-'Hitrav soldat- och befiilsutbildning samt fackutbildning '230 dagar, facktjänstgöring (fortsatt tjänstgöring) 190 dagar. 3 Befattningen utgår. 4 Härav soldat- och befiilsutbildning samt fackutbildning och facktjänstgöring 394 dagar, fortsatt tjänstgöring 146 dagar. 5 Överföringsbefattning. & Civmilb off. 7 Civmilb uoff. & Milb ubef alternativt mg F. ” Kan även vara överföringsbefattning. 1" Civb 011 eller uoll'. " Civb off, uotf eller ubcf. 12 Civb oli". ” Tjänstgöring även vid kustartilleriet.

• Sida 85
•  Original

O_l—J'vJ-hklllklt o—Ntowww o—Nwåhä OH—Nwww o—anw OH—NWW o—n—NNIJ o——-——-NN

Tabell över värnpliktskommitténs förslag till uttag av repetitionsurbildningssky[dig/ierför de f. n. specialtjänstuttagna värnpliktiga A. Specialtjänstuttagna utom läkare.

Tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestämmelser 540 dagar.

Ant ] Erforderligt högsta antal KFÖ och SÖ om den värnpliktige krigipla- fullgjort följande antal dagar enligt 27 å ] mom. värnpliktslagen ceringsår 360 395 425 455 485

Värnpliktiga Ålder(är) intill 47 ———__—_- — — — ___: födda år 1971 års ålder KFO SÖ KFO SO KFO SO KFÖ SO KFÖ SO

19481 ( 23 > 24 5 3 4 3 1947—1944 24—27 23—20 5 3 4 3 3 3 2 2 1943—1940 28—31 19—16 4 3 4 3 3 -3 2 2 1939—1936 32—35 15—12 3 2 3 2 2 2 2 1 1 1 1935—1932 36—39 11—8 2 2 2 l 2 l l 1 l 1 1931—1928 40—43 7—4 l l l l 1 l l l l 1 19272 > 44 -.:i 3 0 0 O 0 0 O 0 0 0 0

] Eller senare. 2 Eller tidigare. B. Läkare.

1. Tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestämmelser 420 dagar (Kungl. brev 21.9.1964, TLA nr 11 p. 1—2). '

Anta] Erforderligt högsta antal KFÖ och SÖ om den värnpliktige krigspla- fullgjort följande antal dagar enligt 27 5 1 mom. värnpliktslagen ceringsår 235 265 295 325 355 Värnpliktiga Ålder(år) intill 47 — —— —— — — födda år 1971 års ålder KFÖ so KFO so KFO so KFÖ SO KFÖ 50

19481 ( 23 > 24 1947—1944 24—27 23—20 1943—1940 28—31 19—1 6 1939—1936 32—35 15—12 1935—1932 36—39 ll—8 1931—1928 40—43 .7—4 19272 >44 ( 3

Oi—np-Ap—t O__—

' Eller senare. ? Eller tidigare.

2. Tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestämmelser 450 dagar (Kungl. brev 21.2.1964, TLA nr 11 p. 3—7).

Erforderligt högsta antal KFÖ och SÖ om den värnpliktige

Crilggiala- fullgjort följande antal dagar enligt 27 & 1 mom. värnpliktslagen ceringsår 285 315 345 375 405 Värnpliktiga Ålder(år) intill 47 _— _— —— _— _— födda år 1971 års ålder KFÖ SÖ KFÖ SÖ KFÖ SÖ KFÖ SÖ KFÖ SÖ

1943—1940 28—31 19—16 4 1939—1936 32—35 15—1 2 3 1935—1932 36—39 11—8 2 1931—1928 40—43 7—4 1 19271 >44 3 0

o—Ntow DHD—INN O_HNIJ o—i—l—N ou—u—u—A O__—

' Eller tidigare. Anm: De variationer i fråga om tjänstgöringsuttag för värnpliktiga inom en och samma ålders- grupp som förekommer i tabellen är en följd av relationen mellan det antal tjänstgöringsdagar som den enskilde värnpliktige inom gruppen tidigare fullgjort och det antal kvarstående krigsplaceringsår som gäller för åldersgruppen gemensamt.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1971: 88 86

Innehåll

Specialtjänstuttagna värnpliktigas utbildning Inledning De specialtjänstuttagna värnpliktigas nuvarande tjänstgöringsskyldighet m. m. Värnpliktskommittdns förslag Riktlinjer för förslagets utformning Grunder för utbildningens utformning Förslag till utbildningens utformning för de av kommittén granska- de utbildningskalegorierna Hälso— och s_iukvårdspersonal Fototeknisk personal Övrig stabspersonal m. fl. Teknisk personal Övrig personal Värnpliktsförmäner Genomförande av föreslaget utbildningssystem Ekonomiska konsekvenser Remissyttrandena Departementschefen

Författningsfrågor Hemställan

Bilaga 1: Tabell över nuvarande och av värnpliktskommittdn föreslagen uttagning och tjänstgöringsskyldighet beträffande de av kommittén granskade utbildningskategorierna Bilaga 2: Tabell över värnpliktskommitténs förslag till uttag av repeti- tionsutbildningsskyldighet för de f. n. specialtjänstuttagna värnpliktiga

19 19 29 29 34 39 40 41 44 45 66