Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten för finansiering av koksvcrk i Luleå lämnar ett kapitaltillskott av 75 milj. kr. till Statsföretag AB för teckning av aktier i Norrbottens järnverk AB.

Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 117

• Sida 2
•  Original

Prop. 1972: 117

Utdrag av protokollet över industriärendcn hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenteni statsrådet på Stockholms slott den 13 oktober 1972.

Närvarande: statsråden ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, MO- BERG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för industridepartemcntet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finan- siering av ett koksverk i Luleå och anför.

Norrbottens järnverk AB (NJA) och Statsföretag AB har i skrivelser resp. den 25 september och den 22 september 1972 anhållit om statlig medverkan till finansieringen av ett koksverk i Luleå. NJA har därvid begärt att ett lån på 100 milj. kr. skall ställas till förfogande i enlig- het med reglerna för statligt lokaliseringsstöd. Statsföretag har hem- ställt om ett kapitaltillskott av 105 milj. kr. för teckning av aktier i NJA.

Bakgrund

Historik

I slutet av år 1969 och i början av år 1970 diskuterade ägare och företagsledning förutsättningarna för den fortsatta verksamheten vid NJA. Företaget var i behov av en finansiell rekonstruktion och utred- ningar hade visat att en upprustning och utbyggnad av järnverket var nödvändig. NJA erhöll därför ett kapitaltillskott av 100 milj. kr. (prop. 1970: 78, SU 1970: 104, rskr 1970: 288). I samband därmed gjorde bo- laget en nedskrivning av sitt aktiekapital från 300 till 200 milj. kr.

Vid NJA utarbetades under år 1970 ett produktionsprogram och en långsiktig försäljningsplan på grundval av ingående marknads— och lön— samhetsbedömningar. Den anpassning av produktionsapparatcn, som försäljningsplanen aktualiserade, presenterades av bolaget i ett investe- ringsprogram, benämnt Investeringsprogram 70. Genomförandet av det- ta program kommer att medföra bl. a. en tredubbling av råstålkapaci- teten och en fördubbling av kapaciteten för manufakturering av far- tygsmaterial. För att möjliggöra invcsteringsprogrammet har 1971 och 1972 års riksdagar beviljat finansieringsstöd med sammanlagt 260 milj. kr. ( prop. 1971: 64 , NU 1971: 22, rskr 1971: 193, prop. 1971: 139 , NU 1971: 45, rskr 1971: 326 och prop. 1972: 1 bil. 15, NU 1972: 15. rskr 1972: 90).

I redogörelse för verksamhetsåret 1.971 framhåller NJA att råvaru- priser och stålpriser på ett avgörande sätt påverkat resultatet. Vid rå-

• Sida 3
•  Original

Prop. 1972: 117 3

järnsframställningen svarar koksen för ca 40 % och malmen för ca 35 % av kostnaderna. Priset på koks steg kraftigt under år 1970 och låg "under första delen av år 1971 kvar på en hög nivå. När stålkonjunktu— rerna försämrades sjönk kokspriset under senare delen av år 1971. Pri- set på den för NJA viktigaste malmkvaliteten steg från år 1970 till år 1971 med 9 % De ökade råvarukostnaderna i förening med prisfallet på stål medförde en nettoförlust efter skatter av 63 milj. kr. år 197]. vilket var 13 milj. kr. mer än vad som förutsågs, då Investeringspro- gram 70 presenterades. Andra företag inom branschen kunde konstate- ra likartade resultat. Trots konjunkturläget kunde NJA under år 1971 öka sin fakturering med ca 15 %.

Sedan slutet av år 1971 har orderingången ökat och försäljningspri- serna stigit. De marknadsbcdömningar som gjordes för perioden t. o. m. år 1975, innan Investeringsprogram 70 fastställdes, har NJA hittills funnit realistiska. Företaget väntar under perioden en ökning av leve- ranserna av framför allt fartygsprofiler men även av produkter som balk, stångplåt och grovplåt.

Vidare väntar NJA att lnvesteringsprogram 70, som genomförs plan— enligt, under de närmaste åren skall föra med sig en fortsatt snabb fak— tureringsökning och att företagets resultat efter hand kommer att för- bättras. Under åren 1972 och 1973 kan dock fortsatta förluster väntas uppstå i enlighet med vad som förutsågs i lnvesteringsprogram 70.

Utbyggnaden av NJA:s produktionskapacitet har aktualiserat beho- vet av en långsiktig lösning av koksförsörjningen. NJA har i en omfat- tande utredning bl.a. jämfört kostnaderna för egen kokstillverkning mcd kostnaderna för koksimport. Mot bakgrund av utredningen har NJA:s styrelse funnit det angeläget att utvidga det pågående investe- ringsprogrammet med ett koksverk. Ärendet har efter behandling i NJA:s styrelse förts över till Statsföretag AB. Inom Statsföretag har projektet blivit föremål för en ingående granskning varvid dess lönsam— het och anspråk på koncernens finansiella resurser särskilt beaktats.

I sin skrivelse har NJA lagt fram en finansieringsplan för projektet vilken förutsätter statlig medverkan. Till skrivelsen har fogats ctt utför- ligt matcrial som innehåller bl.a. utförliga kalkyler för transport-. an- läggnings- och driftkostnader. Vidare redovisas lönsamhetskalkyler kom- pletterade med känslighetsanalyser m.m. Även koksverkets konsekven- ser för miljön och av NJA planerade åtgärder för miljöskyddet be- handlas utförligt.

Koksbehov

Vid järnframställning reduceras malmen vanligtvis med koks. På se- nare tid har bl. a. vid några järnverk i Nordeuropa naturgas börjat an- vändas. Priset på naturgas beror till stor del på transportkostnaderna. Att dra en separat rörledning till Luleå eller att transportera gas med

11' Riksdagen 1972.1 saml. Nr 117

• Sida 4
•  Original

Prop. 1972:1174 fartyg skulle enligt NJA bli dyrare än att utnyttja koks. Genom be- slutet om Investeringsprogram 70, som innebär anskaffning av bl.a. en ny masugn med en kapacitet av 1 milj. ton/år anser sig NJA vara i behov av koks för sin järnframställning under den närmaste tjugo- årsperiodcn.

Produktionskapaciteten vid NJA är f. n. 490 000 ton tackjärn per år. För denna framställning åtgår 275000 ton koks per år. NJA:s sam- manlagda koksbehov väntas öka från nuvarande 275 000 ton/år till 800000 ton/år vid egen koksproduktion eller 850 000 ton/år vid import (skillnaden beror på bl. a. den större mekaniska sönderbrytningcn — avstybbningen —— vid sjötransport). NJA har hittills köpt av de fria kvantiteter koks som finns på marknaden till lägsta pris för snabb le— verans. För att belysa konsekvenserna av denna inköpspolitik kan näm- nas att NJA fick betala upp till 400 kr/ton koks under högkonjunktu- ren år 1970 medan priset under den åtföljande lågkonjunkturen sjönk till 225 kr/ton koks av jämförbar kvalitet.

Kol- och kokstillgång

De kända förekomsterna av koksande kol bedöms enligt en OECD- rapport (Joint ad hoc Committee on the Coking Industry, Energy Com- mittee, Paris 1971) uppgå till 420 miljarder ton. Fyndigheternas bryt- värdhet varierar med svavelhalt och mäktighet. Den årliga förbruk- ningen av kol Väntas år 1973 uppgå till ca 550 milj. ton. Världens tack- järnsproduktion beräknas öka från 440 milj. ton år 1969 till ca 540 milj. ton år 1975. Under samma period väntas koksningskapacitcten minska något, vilket dock i huvudsak kompenseras av en minskande koksåtgång vid järnframställning.

En studie av befintliga koksverk inom Kol- och Stålunionen visar att av ca 400 enheter är 165 mer än 20 år gamla år 1975. Endast ett 30-tal cnhetcr väntas då vara yngre än fem år. Det är en allmän tendens att lägga ned stadsgasverk, dvs. anläggningar som primärt uppförts för att framställa gas och där koksen är en biprodukt. Nya koksverk uppförs som regel i anslutning till järnverk. En konsekvens av nedläggningen av gasvcrk och järnverkens integrering av koksningsfunktionen är att den kvantitet koks som utbjuds på marknaden minskar och att kokspriserna stiger särskilt 1 goda stålkonjunkturer.

NJA anser att det f.n. är mycket få koksleverantörer som har till- räcklig kapacitet för att tillgodose företagets hela koksbehov. Förutom på produktionskapaciteten ställs krav på tillgång till hamnanläggning för fartyg på minst 50000 ton dwt. Ett 50000 tons dwt lastfartyg transporterar ca 25 000 ton koks. Det behövs ca 35 båtlaster med far- tyg av denna storlek för att leverera 850 000 ton koks till Luleå me- dan motsvarande koltransport kan klaras med ca 20 båtlaster.

Flertalet europeiska koksverk importerar en betydande del av sin

• Sida 5
•  Original

Prop. 1972: 117 5

kol från Förenta staterna. Detta beror dels på USA-kolets höga kva- litet, dels på de låga brytningskostnaderna. Kostnaden för kol impor- terat från Förenta staterna till Europa anses prismaximerande för kol som bryts inom EEC-området. Till viss de] används även polskt kol vid koksning. Säkerhetsbestämmelser och lönckrav kan väntas öka bryt- ningskostnaderna för kol i bl. a. USA. Framför allt kol från Australien kan därför komma att priskonkurrera med USA-ko]. Medelpriset på kol cif Luleå låg år 1971 vid 115 kr/ton. Motsvarande kokspris låg vid 245 kr/ton. Prisvariationerna för koks är betydligt större än för kol bero- ende på det begränsade koksutbudet.

Transportkostnader

NJA räknar med att den transportckonomiska fördelen av koksning i Luleå uppgår till ca 35 kr/ton jämfört med import av koks från EEC. Skillnaden i transportkostnader förklaras av dels den högre fraktkost- naden för koks, som har större volym än kol, dels avstybbning i sam- band med transporten. Denna kostnadsfördel, som NJA anser vara av avgörande betydelse för koksverkets ekonomi, grundar sig på nuva- rande relativt låga sjötransportkostnader och påverkas inte nämnvärt av förändringar i kolprisct. Skillnaden kan väntas öka med stigande kost- nader för sjötransport.

Skeppningssäsong och lagring

Skeppningssäsongen för kol och koks pågår 6—8 månader. En utbygg- nad av isbrytarflottan skulle enligt NJA:s mening inte nämnvärt för- länga säsongen, eftersom aktuellt tonnage som regel är för brett för att framföras efter isbrytare. Den korta skeppningssäsongen medför att NJA under stora delar av året får räkna med en betydande kollagring eller, om man väljer att köpa koks, kokslagring. Kollagring binder per år i genomsnitt 10 milj. kr. mindre i kapital än motsvarande koks— lagring.

Vid lagring av kol försämras koksningsegcnskaperna. Mest utsatta är kolhögarnas ytskikt. Genom att öka lagringshöjden och packa kolet med bulldozer kan man till största delen eliminera denna försämring. Den självantändningsrisk som kan uppstå vid en ökning av lagringshöj- den anser sig NJA kunna bemästra.

Samarbete med andra järnverk

Ett gemensamt ägt koksverk har diskuterats mellan NJA och andra svenska järnverk. Genom stordriftfördelar skulle kostnaderna per ton koks kunna sänkas något men samtidigt skulle transportkostnaderna för NJA öka betydligt jämfört med ett eget koksverk. Ett koksverk vid NJA kan dock, om förutsättningarna för ett samarbete ändras, byggas ut för produktion till andra järnverk.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1972: 117 6

Koksverkskalkyl

NJA har vid bedömningen av lönsamheten för ett koksverk utgått från en jämförelse med kostnaden för bästa inköpsalternativ för koks (långtidsavtal). För att kunna göra denna kalkyl har NJA fått göra vis- sa antaganden. Ett av dessa har redan nämnts, nämligen att masugns- processen med utnyttjande av koks skall användas under koksverkets ekonomiska livstid, som beräknas till ca 20 år. NJA har värderat pro- duktionen från koksverket till rådande listpris på koks fritt masugns- kransen enligt bästa inköpsalternativ. Produktionskostnaderna har före- taget beräknat med utgångspunkt från rådande förhållanden i fråga om kolpriscr, löner m.m. Eftersom kostnaden för kol är den helt domi- nerande posten blir koksverkets lönsamhet i första hand beroende av prisrelationen mellan kol och koks. Även produktionsvolymen är av stor betydelse för lönsamheten.

NJA har beräknat investeringskostnaderna för koksverket till 322 milj. kr. Med tillägg för räntekostnader under byggnadstiden och behövligt rörelsekapital beräknas kapitalbehovet uppgå till 337 milj. kr. I sam- manhanget bör nämnas att av de investeringar i hamnanläggningar, kranar m. ni. som Luleå kommun utför, hänför ca 35 milj. kr. sig till koksverksprojektet. I NJA:s kalkyler ingår hyreskostnader för utnytt- jandet av dessa anläggningar.

Vid en årlig koksproduktion av 800000 ton bedömer NJA lönsam- heten vara god. Såväl internränta, avkastning på eget kapital som åter- vinningstiden för satsat kapital i projektet har därvid beaktats. Vid be- räkningarna har känslighetsanalyser utförts, varvid kalkylantaganden som produktionsvolym och kolpriscr har varierats. Detta innebär att man har försökt bedöma hur exempelvis en minskning av koksproduk- tioncn kan påverka lönsamheten. lnternräntan varierar mellan 11 och 21 % före skatt beroende på vilka antaganden man utgår ifrån vid kalkyleringen. Eftersom koksningstekniken är välkänd och det finns re— ferensanläggningar, kan anläggnings- och driftkostnader bedömas med förhållandevis god säkerhet. Vid föreslagen finansiering beräknar NJA investeringens återvinningstid till 8—10 år, räknat från beslutstillfället.

Regionala konsekvenser

Uppförandet av koksverket och därav föranledda investeringar inom Luleå kommun beräknas under perioden november 1972—juli 1975. förutom administrations- och konstruktionsarbetc, ge sysselsättning mot- svarande ca 400 manår. Koksverket kommer vid kontinuerlig drift att behöva omkring 140 anställda. För kollossning beräknas ungefär sam- ma personalantal som vid kokslossning. omkring 50 man.

Av den totala investeringskostnaden på 322 milj. kr. beräknas 75— 100 milj. kr. tillfalla norrlandslänen i form av beställningar av utrust- ning. byggnadsarbeten m.m. NJA bedömer att cirka hälften av samtli- ga arbeten och beställningar kan väntas tillfalla svenska företag.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1972: 117 7

Konsekvenser för handelsbalansen

Vid oförändrat kokspris beräknar NJA sin koksimport efter järn- verksutbyggnaden till över 200 milj. kr. per år. Uppförandet av ett koksverk beräknas medföra en engångsimport av anläggningar för ca 1.50 milj. kr., huvudsakligen från Västeuropa. Den årliga kolimporten vid en koksproduktion av 800000 ton kommer att uppgå till ca 135 milj. kr. Denna import väntas ske främst från Förenta staterna, Polen och Sovjetunionen. Även andra länder kan komma ifråga beroende på priser. leveransvillkor och kvalitet på salufört kol. Genom att olja. bensin m.m. till stor del kan ersättas med gas från koksverket kan im- porten komma att minska med ytterligare ca 10 milj. kr/år. Således kan enligt NJA ett koksverk förväntas minska landets importbehov med 70—80 milj. kr/år.

Beredskapssynpunkter

Kol- och kokslagringsmöjligheterna är av större betydelse för för- sörjningsberedskapen än själva koksningskapaciteten. Koksverket får dock betydelse för den ekonomiska försvarsberedskapen genom de lager av kol och koks som läggs upp i anslutning till anläggningen.

Miljökonsekvenser

Framställning av koks sker genom torrdestillation av kokskol i ugnar sammansatta till batterier. Den vid torrdestillationen bildade gasbland- ningen underkastas en serie kylnings- och reningsoperationer, varvid tjära, bensol, svavel, ammoniak, naftalin m.m. avskiljs. Den renade gasen används delvis för processen. Energi från överskottsgasen och tjäran kan utnyttjas vilket gynnsamt påverkar projektets lönsamhet.

För att koksverket skall kunna uppfylla högt ställda krav på miljö- skydd, ingår omfattande skyddsanordningar i planerade anläggningar. NJA uppskattar kostnaderna för dessa anordningar för rening, stoft- avskiljning m.m. i samband med behandling av bl. a. gas, kol och koks till över 30 milj. kr. I lnvestcringsprogram 70 ingår en reducering av järnverkets stoftutsläpp från nuvarande 1 300 kg/tim till 250 kg/tim år 1975 vid en tredubbling av produktionen. Stoftutsläppet från koksver— ket och dess kollager väntas bli 45—50 kg/tim. Rening av processav- loppsvatten — ca 50 m3/tim — kommer att ske i ett biologiskt renings- verk. Av väsentlig betydelse ur miljösynpunkt är vidare att NJA genom att i järnverket ersätta eldningsolja med gas från koksverket kan ned- bringa svaveldioxidutsläppet från järnverket med ca 2 000 ton/år.

Med en produktion av 800 000 ton koks per år kan NJA för egen räk- ning utnyttja en betydande del av den gas som utvinns vid koksningen. För en annan biprodukt. tjäran, anser sig NJA kunna finna köpare. Tjäran är mindre svavelrik än den olja den kan ersätta.

Det svavel som i pulverform frånskiljs i processen anser sig NJA

• Sida 8
•  Original

Prop. 1972: 117 8

kunna avyttra till ceilulosaindustrin utmed kusten. Någon intäkt från svavelförsäljning ingår emellertid inte i kalkylerna.

NJA har hos koncessionsnämnden för miljöskydd ansökt om att få uppföra koksverket. I yttrande till nämnden har naturvårdsverket fram- hållit att platsen, Börstskäret i Luleå, kan anses vara lämplig för koks- verket under förutsättning att långtgående skyddsåtgärder vidtas. För luftvårdsdelen föreslår naturvårdsverket att NJA för att erhålla till- stånd skall uppfylla vissa vilkor för att bl. a. diffusa utsläpp av stoft, rök, tjära och luktämnen skall kunna begränsas.

Naturvårdsverket konstaterar att ett uppförande av koksverket inne- bär en minskning av svaveldioxidutsläppet från bolagets anläggningar eftersom koksgas ersätter svavelrik olja. Den principiella utformningen av gasbehandlingsanläggningen och den biologiska anläggningen torde enligt naturvårdsverkets uppfattning kunna godtas. Eftersom detaljut- formningen ännu ej fastlagts förutsätter verket att denna kommer att underställas tillsynsmyndigheternas godkännande. Naturvårdsverket fö- reslår ytterligare villkor för återanvändning av processvatten, behand- ling av kyl- och dagvatten m.m.

Sammanfattningsvis motsätter sig inte naturvårdsverket att sökande ges tillstånd att uppföra och driva en anläggning för framställning av koks under förutsättning att av verket föreslagna villkor uppfylls. Be- slut i koncessionsnämnden kan väntas under senare delen av år 1972.

Koksverkets finansiering

I sin skrivelse anhåller NJA om ett lån av 100 milj. kr. enligt reg- lerna för statligt lokaliseringsstöd. Utbetalning bör enligt bolaget ske i början av år 1974. I övrigt avses finansiering ske genom höjning av aktiekapitalet i NJA med 105 milj. kr. och genom leverantörskrcditer och banklån.

Statsföretag anför i sin skrivelse rörande koksverket och dess finan- siering i huvudsak följande.

Koksverksprojektet, som fått en uttömmande behandling av NJA. syns ekonomiskt intressant. Styrelsen anser dock att projekt av denna karaktär bör ha en hög självfinansicringsgrad och konstaterar vidare att NJA f.n. inte kan bidra till finansieringen med egna vinstmedel. Statsföretags resurser väntas under de närmaste åren vara hårt ansträng- da såväl av redan igångsatta projekt, framför allt NJA:s Investerings- program 70, som av lönsamhetsproblem hos flera av koncernbolagen. Styrelsen anser därför att Statsföretag f.n. inte kan lämna nödvändig finansiell medverkan till projektet.

Statsföretag anför vidare, att koksverksprojektet kommer att erfordra en kapitalinsats som till år 1975 kommer att stiga till totalt ca 325 milj. kr. under förutsättning av att beslut fattas under år 1972. Finansieringen av det pågående investeringsprogrammet anstränger hårt NJA:s upp-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1972: 117 9

låningskapacitet. Bolagets soliditet, dvs. eget kapital i prOCent av eget kapital och skulder, som den 31 december 1971 uppgick till 31 %, kommer under de närmaste åren att sjunka under 20 %. Först under andra hälften av 1970-talet kommer soliditeten åter att nå upp till 30 % enligt de prognoser som nu föreligger.

lnvesteringsprogram 70 innebär emellertid en nödvändig upprustning av järnverket och beslut härom har fattats med kännedom om de fi- nansiella belastningarna. För Statsföretags vidkommande krävs tillskott genom koncernbidrag på totalt ca 120 milj. kr. och borgensförbindel— ser för nya lån på över 200 milj. kr.

Såväl NJA som Statsföretag förutsätter att man i samband med en upphandling av koksverket kan tillförsäkra sig förmånliga leverantörs- krediter genom medverkan av statliga cxportkrcditorgan i de länder som kan komma ifråga för leverans av den tunga utrustningen till koks- verket. Statsföretag antar att en sådan kredit kan komma att bli av storleksordningen 110—130 milj. kr. med en löptid av 7—8 år som un- der vissa betingelser kan utsträckas till 10 år. Återstående kapitalbehov skulle därmed uppgå till 195—215 milj. kr.

Av det kapitalbehov som återstår sedan leverantörskrcditer utnyttjats skulle enligt Statsföretag 50—55 milj. kr. kunna upplånas. Ägarkapita- let skulle därmed bli 145—160 milj. kr., vilket också i huvudsak mot— svarar det krav på självfinansiering som Statsföretags styrelse tidigare ställt.

Statsföretag framhåller att ett koksverk med lokalisering till Luleå enligt reglerna för lokaliseringsstöd bör kunna påräkna lokaliserings- lån. Under förutsättning att NJA kan erhålla ett sådant lån på 100 milj. kr. med sedvanliga villkor bör-finansieringen kunna ske på följande sätt:

leveranskredit 110—130 milj. kr. lokaliseringslån 100 milj. kr. ägarkapital 115— 95 milj. kr. Summa 325 milj. kr.

Denna finansiering förutsätter att Statsföretag eller NJA när lokalise- ringslånet börjar amorteras tillför ytterligare ägarkapital upp till nyss— nämnda 145—160 milj. kr. Statsföretag förutsätter att lokaliserings- lånet inte erfordrar dess borgen. Statsföretag hemställer därför att Kungl. Maj:t medverkar vid finansieringen av ett koksverk i Luleå ge- nom bidrag till kapitalökning i NJA, alternativt ett för koksverket nybil- dat dotterbolag till NJA, med 105 milj. kr. och genom lokaliseringslån till NJA på 100 milj. kr. med sedvanliga villkor.

Under förutsättning av att beslut om koksverket kan fattas under hösten 1972, kommer upphandling att kunna verkställas redan före års- skiftet 1972/73. Utbetalningarna under år 1972 har av NJA uppskattats

• Sida 10
•  Original

Prop. 1972: 117 10

till ca 20 milj. kr. Under år 1973 och år 1974 infaller huvudparten av investeringarna.

Statsföretag föreslår att bidrag till kapitalökning utbetalas till Stats- företag för vidarebefordran till NJA. Lokaliseringslånet föreslås bli ut— betalat under första halvåret 1974 för att möta de kapitalbehov som då uppkommer.

Departementschefen

] samband med bildandet av Statsföretag AB framhöll dåvarande che- fen för industridepartementet att NJA med sina speciella uppgifter av främst sysselsättningskaraktär i viss mån måste särbehandlas. Det var därför inte rimligt att belasta förvaltningsbolaget med NJA:s löpande förluster. Dessa borde i stället täckas med medel som i särskild ordning ställdes till förfogande efter beslut av riksdagen. Departementschefen framhöll emellertid att NJA med bibehållande av sina speciella upp- gifter skulle göras så lönsamt som möjligt (prop. 1969: 121 s. 51).

Under de senaste åren har förutsättningarna för NJA:s lönsamhet och konkurrensförmåga förbättrats. År 1970 erhöll NJA sålunda ett kapitaltillskott av 100 milj. kr. för en finansiell rekonstruktion ("prop. "1970: 78, SU 1970: 104, rskr 1970: 288). I enlighet med beslut på extra bolagsstämma i april 1970-skrevs aktiekapitalet ned från 300 till 200 milj. kr. Därmed gavs ett riktigare uttryck för företagets ekonomiska potential och för värdet av dess tillgångar. Samtidigt som företaget rekonstruerades finansiellt ändrades sammansättningen av företagets ledning. Verksamheten inom företagsnämnd och likartade organ har vid NJA under senare år utvecklats i positiv riktning.

] prop. 1970: 78 och 1971: 64 har lämnats en beskrivning av Investe- ringsprogram 70, som f.n. genomförs vid NJA. lnvesteringsprogram- met, som grundar sig på ett produktprogram för 1970-talet, innebär en kraftig utökning av produktionskapaciteten samtidigt som förädlings- graden ökar. Investeringsprogram 70, vars sista etapp nu inleds, har hittills genomförts planenligt.

Den planerade utökningen av råjärnsproduktionen vid NJA kommer att medföra att koksbehovet ökar från 275 000 till 800 000 ton per år. Koksens höga kostnadsandel vid järnframställningen och det minskade koksutbudet har föranlett NJA att göra en grundlig utredning av sin framtida koksförsörjning. I samband härmed har diskuterats bl. a. möj- ligheten att uppföra ett med andra svenska järnverk gemensamt ägt koksverk i Mellansverige. Vissa stordriftfördelar skulle vinnas genom en sådan lösning. NJA har emellertid kunnat konstatera att stordrift- fördelarna mer än uppvägs av transportckonomiska fördelar vid lokali- sering av ett koksverk i anslutning till järnverket i Luleå. Om samar-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1972: 117 11

betstanken åter skulle aktualiseras anser sig NJA kunna bygga ut koks- verket 'så att koks kan levereras till andra järnverk. NJA:s utredning visar att ett eget koksverk är lönsammare än koksinköp och att det dessutom ger en säkrare försörjning. Det är, såvitt man nu kan be- döma, inte möjligt att inom överskådlig tid ersätta koks med naturgas vid NJA.

NJA har mot denna bakgrund beslutat att, under förutsättning att finansieringsfrågan kan lösas, i Luleå uppföra ett koksverk för en pro- duktion av 800 000 ton koks per år. Investeringskostnaderna beräknar NJA till 337 milj. kr. inkl. räntor under byggnadstiden och rörelse- kapital.

Vid ett projekt av denna storlek måste man grundligt försöka bedö- ma riskerna. Eftersom koksningstekniken är väl prövad, finns knappast anledning att befara några betydande avvikelser från beräknade kOst- nader för anläggning, igångsättning och drift av koksverket. Kostnads- och intäktsberäkningama utgår från antaganden om den internatio- nella prisutvecklingen för kol och koks. Det går inte att bortse från en viss osäkerhet i dessa bedömningar, men den förefaller inte större än vad som är normalt vid investeringsverksamhet på jämförbara om— råden.

Projektet synes kunna ge en tillfredsställande avkastning på det in- vesterade kapitalet. Ett koksverk medför ökad lönsamhet i järnfram- ställningen, eftersom koksen framför allt vid goda järnkonjunkturer kan erhållas till lägre pris än vad som är fallet vid köp av koks. NJA:s ut- redning visar också att endast ett eget koksverk på ett tillfredsställande sätt kan uppfylla NJA:s långsiktiga koksbehov mot bakgrund av på- gående nedläggning av stadsgasverk och tendensen att vid uppförande av nya koksverk dimensionera och lokalisera dessa till järnverk.

Jag anser att ett koksverk vid NJA bör kunna förstärka företagets konkurrenskraft och dess möjligheter att utnyttja den kapacitet som det pågående investeringsprogrammet medför. Företaget bör kunna se fram mot förbättrad lönsamhet och konkurrensförmåga. Därmed torde också behovet av sådana statliga tillskott till NJA, som förutsattes vid Statsföretags bildande, på längre sikt inte föreligga.

Genom det redan beslutade investeringsprogrammet och den före- slagna satsningen på ett koksverk kan NJA bättre uppfylla sitt särskilda mål, att skapa sysselsättning inom länet. Genom en tryggad koksför- sörjning bör risken för produktionsinskränkningar reduceras vilket kan ha betydelse för att hålla sysselsättningen vid NJA på hög nivå. Där- utöver medför koksverket sysselsättning genom anläggningsarbetena och när verket tagits i drift.

Koksverksprojektet kan väntas medföra en årlig minskning av im— portbehovet på 70—80 milj. kr. på grund av att NJA kan importera

• Sida 12
•  Original

Prop. 1972: 117 12

kol i stället för koks och på grund av att koksgas kan ersätta importe- rad eldningsolja till järnverket.

Mot bakgrund av det anförda finner jag starka skäl tala för att ett koksverk uppförs vid NJA under förutsättning av att tillstånd härtill lämnas av koncessionsnämnden för miljöskydd. Det är därvid nöd- vändigt att NJA uppfyller de villkor som koncessionsnämnden kan komma att fastställa och som hänsynen till miljön kräver. Gas från koksverket kan till stor del ersätta eldningsolja vid järnverket vilket medför att svaveldioxidutsläppet kan reduceras avsevärt. NJA bör också vidta åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö vid koksverket.

Statsföretag beräknar att dess finansiella medverkan i NJA under åren 1971—73 kommer att uppgå till ca 120 milj. kr. i form av koncern- bidrag. Härutöver ställer Statsföretag borgen för över 200 milj. kr. i samband med Investeringsprogram 70.

Som jag tidigare redovisat, har Statsföretag förklarat att bolaget på grund av omfattningen av sitt ekonomiska engagemang inte har möj- lighet att svara för någon del av finansieringen av koksverket. Då jag av nyss anförda skäl finner det angeläget att koksverket kommer till stånd, bör det ankomma på staten att direkt medverka vid finansie- ringen. Denna medverkan bör, såsom Statsföretag föreslagit, ske dels genom ett kapitaltillskott till Statsföretag att användas för teckning av nya aktier i NJA, dels genom lokaliseringsstöd enligt gällande regler.

Statsföretag har föreslagit att statens finansieringsmedverkan skall uppgå till 205 milj. kr., varav kapitaltillskott för aktieteckning bör ut- göra 105 milj. kr. Med hänsyn till att lokaliseringsstöd enligt gängse grunder bör kunna utgå för projektet förordar jag att kapitaltillskottet till Statsföretag begränsas till 75 milj. kr. för ökning av aktiekapitalet i NJA.

Jag är beredd att ställa utredningsmaterialet i ärendet till riksdagens näringsutskotts förfogande.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kapitaltillskott till Statsföretag AB för teckning av aktier i Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 75 000000 kr.

Med bifall till vad föredragande sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720481