Prop. 1972:15

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i uppbördsförordningen (1953:272), m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1972

Nr 15

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i upphörds- förordningen (1953: 272), m. m.; given Stockholms slott den 28 januari 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements- chefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att preliminär, slutlig och tillkommande skatt på inkomst, såvitt gäller fysisk person eller oskiftat dödsbo, i fortsätt- ningen skall debiteras i hemortskommunen, oavsett var beskattnings- orten är belägen. Förslaget betingas av de nya bestämmelserna om be- gränsning av skatt i vissa fall och bestämmelserna om skattereduktion, som tillämpas första gången i samband med 1972 års taxering. Vidare föreslås bl. a. ändringar i taxeringsbestämmelserna, som i huvudsak ock- så betingas av föreskrifterna om skattereduktion. Ändringar föreslås i reglerna om sjömansskatt, vilka bl. a. avser fördelning av sjömansskatt för här ej bosatta sjömän i vissa fall. Det föreslås även höjning av utdebi- tcringen för kommunal skatt för utomlands bosatta, som taxeras i Stock- holm för gemensamt kommunalt ändamål. Slutligen framläggs förslag om ändring i bestämmelserna om restavgift i fråga om mervärdeskatt.

1 Riksdagen 1972. ] saml. Nr 15

Prop. 1972: 15

[Q

1. Förslag till Lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenom förordnas i fråga om uppbördsförordningen (1953: 272)1 dels att 1 &, 2 5 2—4 mom., 3 5 1 och 2 mom., 4 % 3 och 4 mom., 5 &, 17 ä 1 mom., 22 och 25 55, 27 ä 1 mom., 31 9, 61 5 1 mom., 68 ä 4 mom., 71 ä 1 och 2 mom., 73 och 77 a 85, punkt 3 av anvis— ningarna till 39 å och punkt 3 av anvisningarna till 49 å skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, 34 5. av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

152

Med skatt förstås i denna för— ordning, där icke annat angives, statlig inkomstskatt, statlig för- mögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal in- komstskatt, landstingsmedel, tings- husmedel, skogsvårdsavgifter, folk- pensionsavgifter enligt lagen om finansiering av folkpensioneringen, tilläggspensionsavgifter enligt 19 kap. 3 5 lagen om allmän för- säkring, sjukförsäkringsavgifter en- ligt 19 kap. 2 & sistnämnda lag, sådana arbctsgivaravgiftcr enligt förordningen angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om all- män försäkring, m. m., avgifter en- ligt förordningen om allmän ar- betsgivaravgift och redareavgifter enligt lagen om redareavgift för sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket, avgift som avses i 116 a eller 116 c & taxeringsförordningen, även- som annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor.

Med skatt förstås i denna för- ordning, där icke annat angives, statlig inkomstskatt, statlig förmö- genhetsskatt, utskiftningsskatt, er- sättningsskatt, kommunal inkomst- skatt, landstingsmedel, skogsvårds- avgifter, folkpensionsavgifter enligt lagen om finansiering av folkpen- sioneringen, tilläggspcnsionsavgif— ter enligt 19 kap. 3 & lagen om allmän försäkring, sjukförsäk- ringsavgifter enligt 19 kap. 2 & sistnämnda lag, sådana arbetsgivar- avgifter enligt förordningen angå- ende uppbörd av vissa avgifter en- ligt lagen om allmän försäkring, m. m., avgifter enligt förordning- en om allmän arbetsgivaravgift och rcdarcavgifter enligt lagen om re— dareavgift för sjöfolks pensione- ring vilka icke uppbäras av riks- försäkringsverket, avgift som avses i 11.6 a eller 11.6 c &_ taxerings- förordningen, ävensom annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor.

Kungl. Maj:t må, om särskilda omständigheter därtill föranleda, före- skriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl an- nan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift med- delats skall, där icke annat angivits, vad i denna förordning stadgas angående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med föreskriften avses.

1 Förordningen omtryckt 1967: 625. ' Senaste lydelse 1971: 75.

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse ')

..

Föreslagen lydelse

%

2 m 0 m.3 I denna förordning förstås med slutlig skatt: skatt som påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds be— slut eller på grund av annat be- slut som enligt gällande föreskrif— ter skall beaktas vid sådan debi— tering;

slutlig skatt: skatt som , påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds be- slut eller på grund av annat beslut som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering efter iakttagande av bestc'imn-zelser- na om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

preliminär skatt: i 3 & omförmäld skatt, som erlägges i av-

räkning å slutlig skatt;

k v a r s t å e n d e s k a t t: skatt, som återstår att erlägga, sedan pre- liminär skatt avräknats från slutlig skatt;

ti l lk o m m a n d e s k a t t: skatt som skall erläggas på grund av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig

skatt aVSlutats;

s k a t t e r e (1 u k t i o n: nedsättning av skatt enligt 4 mom.; i n k 0 m s t å r: det kalenderår, som närmast föregått taxeringsårct; 11 p p b ö r d s å r: tiden från och med mars månad ett år till och med

februari månad nästföljande år;

g i ft s k a t t 5 k y 1 dig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 5 1 mom. för- ordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt;

0 g i ft s k a t t 5 k y ] di g: annan skattskyldig fysisk person än nyss sagts.

3 mo m.4 Kvarstående skatt och tillkommande skatt samt obe— tald del av sådan skatt anses belö- pa i första hand på annuitet som avses i 1 &, i andra hand på av— gift som avses i 116 a eller 116 c & taxeringsförordningen samt i tred- je hand på skogsvårdsavgift.

För visst år erlagd preliminär eller kvarstående skatt i kommun, inom vilken vederbörande iir skatt— skyldig till statlig inkomstskatt, skall anses i första hand utgöra betalning av tilläggspensionsavgift för året. I fråga om erlagd till— kommande skatt skall motsvaran— de gälla beträffande tilläggspen— sionsavgift som ingår i den till— kommande skatten.

4 m 0 m.5 Skattereduktion åtnjutes

n

3 m 0 m. Kvarstående skatt och tillkommande skatt samt obetald del av sådan skatt anses belöpa i första hand på annuitet som avses i 1. 5 och i andra hand på avgift som avses i 116 a eller 116 c & taxeringsförordningen.

För visst år erlagd preliminär eller kvarstående skatt skall anses i första hand utgöra betalning av tilläggspensionsavgift för året. I fråga om erlagd tillkommande skatt skall motsvarande gälla be- träffande tilläggspensionsavgift som ingår i den tillkommande skatten.

av ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18 år, och 3 Senaste lydelse 1970: 167. ' Senaste lydelse 1971: 75. 5 Senaste lydelse 1971: 75.

Prop. 1972: 15 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av gift skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst enligt förord- ningen (1947 : 576) om statlig inkomstskatt, med 1 800 kronor, av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda förordning som understiger 4 500 kronor, med 40 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 4500 kronor och den taxerade in- komsten. Ha gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 4 500 kronor, åtnjutes skattereduktion endast av den som har den högs- ta taxerade inkomsten. Äro de !axerade inkomsterna lika stora, tillkommer skattereduktion den äldre av de skattskyldiga.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skattskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret, sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser ma- kcns bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst enligt förordningen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda förordning som understiger 2 250 kronor, med 40 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 2 250 kronor och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestäm- melserna i första och andra styc- kena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen beskattningsbar inkomst enligt förordningen (1958: 295) om sjömansskatt. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall mins- kas med en tolftedel för varje pe- riod om trettio dagar, för vilken den skattskyldige uppburit beskatt- ningsbar inkomst som förut nämnts. Öretal som uppkommer vid denna beräkning bortfaller.

Skattereduktion sker icke i frå- ga om tilläggspensionsavgift, ar- betsgivaravgift, allmän arbetsgivar- avgift, redareavgift och försenings— avgift enligt 116 c & taxeringsför- ordningen samt annuitet å avdik- ningslån och å förskott för avlös— ning av frälseränta.

Vid tillämpningen av bestäm- melserna i första, andra och tred- je styckena skall som taxerad in- komst anses även under beskatt- ningsåret uppburen beskattnings— bar inkomst enligt förordningen (1958: 295) om sjömansskatt. Skat- tereduktion som tillkommer skatt— skyldig enligt nämnda bestämmel- ser skall minskas med en tolfte-' del för varje period om trettio dagar, för vilken den skattskyldi- ge uppburit beskattningsbar in- komst som förut nämnts.

Skattereduktion sker icke i frå- ga om statlig förmögenhetsskatt, tilläggspensionsavgift, arbetsgivar- avgit't, allmän arbetsgivaravgift, redareavgift och förseningsavgift enligt 116 e % taxeringsförordning- en samt annuitet å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseränta.

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna om skattere- duktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A- skatt.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna om skattere- duktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A- skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bort- faller.

35

1 m 0 m.6 I den omfattning ne- dan angives skall skattskyldig i kommun, där han kan antagas bli- va påförd slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året näst efter in- komståret, utgöra preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående stat- lig inkomstskatt, statlig förmögen- hetsskatt, folkpensionsavgift, till- läggspensionsavgift, sjukförsäk- ringsavgift, avgift enligt 45 för- ordningen om allmän arbetsgivar- avgift. kommunal inkomstskatt. landstingsmcdel och tingshusme- del.

1 mom. I den omfattning ne- dan angives skall skattskyldig ut- göra preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan an- tagas motsvara i den slutliga skat- ten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, folk- pensionsavgift, tilläggspensionsav- gift, sjukförsäkringsavgift, avgift enligt 4 5 förordningen om allmän arbetsgivaravgift, kommunal in- komstskatt och landstingsmcdel.

2 m 0 m.7 Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller pre- liminär B-skatt.

Il. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som fram- går av vad nedan i detta moment och i IOå sägs, i den skattskyldi- ges hemortskommun för inkomst- dret utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis ut- går i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvud- sakliga arbetsanställning eller el- jest utgör hans huvudsakliga in— komst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställ- ning hos fysisk person eller döds- bo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preli- minär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rö- relse.

' Senaste lydelse 1968: 422. " Senaste lydelse 1968: 722.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som fram- går av vad nedan i detta moment och i 10 å sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning el- ler eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställ- ning hos fysisk person eller döds- bo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preli- minär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rö- relse.

Prop. 1972: 15 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med tjänst likställes i denna förordning rätt till pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller Skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring, ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i sam- band med tjänst, samt undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 & kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som avses i 4 %, eller enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 &. Beträffande pre- liminär A-skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket må Kungl. Maj:t föreskriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven pro- cent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill för- anleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Där- vid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skatte- tabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndig- het föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för pre- liminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till närmast högre hela krontal.

2. Preliminär B-skatt 2. Preliminär B-skatt skall i hemortskommunen för in- komståret utgöras av skattskyldig, som icke har att erlägga prelimi- när A-skatt enligt l., samt utgå för inkomster från den skattskyl- diges samtliga förvärvskällor och för garantibelopp för fastighet ävensom för förmögenhet. I annan kommun än hemortskommunen skall preliminär B-skatt erläggas för inkomst av fastighet, rörelse och icke yrkesmässig avyttring av fastighet samt för garantibelopp för fastighet. Preliminär B-skatt skall utgå enligt särskild debite- ring.

skall för inkomståret utgöras av skattskyldig, som icke har att er- lägga preliminär A-skatt enligt 1, samt utgå för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvs— källor och för garantibelopp för fastighet ävensom för förmögen- het. Preliminär B-skatt skall utgå enligt särskild debitering.

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 45

3 m 0 rn.8 Skattetabellerna sko- la angiva den preliminära skatten under förutsättning att statlig inkomstskatt beräknas med till— lämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret, a tt sjukförsäkrings- avgift beräknas i enlighet med vad riksförsäkringsverket bestämmer för inkomståret samt att det sammanlagda beloppet av kom- munal inkomstskatt, landstingsmc- del och tingshusmedel beräknas för skattekrona och skatteöre till vissa i hela krontal bestämda be- lopp, vilka riksskatteverket fast- ställer för varje inkomstår.

Riksskatteverket må dock be— träffande Stockholm, Göteborg el- ler Malmö, efter framställning av vederbörande stad, upprätta sär- skild tabell för inom staden skatt- skyldiga, avseende en utdebitering för kommunalt ändamål i femtio- tal ören, samt meddela de närma- re föreskrifter, som må erfordras för tillämpning av tabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall gäldas av vederbörande stad.

4 mom.” I Skattetabellerna skall därjämte intagas en särskild kolumn, vari angives det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas å inkomst för dag av så- dan anställning som är avsedd va- ra kortare tid än en vecka. För samtliga skattetabeller skola ena- handa belopp angivas i den sär- skilda kolumnen att tillämpas obe- roende av arbetstagarens civilstånd och annan i 2 mom. angiven om- ständighet. Skattebeloppen skola beräknas på grundval av beräkne- lig genomsnittlig sysselsättning under året och av den utdebite- ring till kommunal inkomstskatt,

' Senaste lydelse 1970: 918. ' Senaste lydelse 1970: 918.

3 m 0 m. Skattetabellerna sko- la angiva den preliminära skatten under förutsättning a tt statlig in- komstskatt beräknas med tillämp- ning av det procenttal av grund- beloppet, som bestämts för in- komståret, att sjukförsäkrings- avgift beräknas i enlighet med vad riksförsäkringsverket bestäm- mer för inkomståret samt att det sammanlagda beloppet av kommunal inkomstskatt och lands- tingsmcdel beräknas för skattekro- na och skatteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp, vilka riksskatteverket fastställer för var- je inkomstår.

Riksskatteverket må dock be- träffande Stockholm, Göteborg el- ler Malmö, efter framställning av vederbörande kommun, upprätta särskild tabell för inom kommu- nen skattskyldiga, avseende en ut- debitering för kommunalt ända- mål i femtiotal ören, samt medde- la de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning av tabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall gäldas av vederbörande kommun.

4 mom. I Skattetabellerna skall därjämte intagas en särskild kolumn, vari angives det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas å inkomst för dag av så- dan anställning som är avsedd va- ra kortare tid än en vecka. För samtliga skattetabeller skola ena- handa belopp angivas i den sär- skilda kolumnen att tillämpas obe- roende av arbetstagarens civil- stånd och annan i 2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen sko- la beräknas på grundval av be- räknelig genomsnittlig sysselsätt- ning under året och av den utde- bitering till kommunal inkomst-

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse landstingsmcdel och tingsmedel, som riksskatteverket bestämmer för varje år. Den särskilda skatte- kolumnen skall avse en lägsta dagsinkomst av tio kronor. 1 öv- rigt skall vad ovan i denna para- graf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

8 Föreslagen lydelse skatt och landstingsmedel, som riksskatteverket bestämmer för varje år. Den särskilda skatteko- lumnen skall avse en lägsta dags- inkomst av tio kronor. I övrigt skall vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

55

Vid beräkning av preliminär A- skatt enligt skattetabell skall för envar skattskyldig, beträffande vil- ken icke skall tillämpas enligt 4 & 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den ta- bell, som avser en sammanlagd utdebitering till kommunal in- komstskatt, landstingsmcdel och tingshusmedel, vilken för skatte- krona och skatteöre är lika med det belopp, som för nämnda kom- mun eller kommundel bestämts till utdebitering för inkomståret. Ingår i sistnämnda utdebitering öretal, uppgående till högst femtio, användes den tabell, som avser närmast lägre utdebitering. Där- est i utdebiteringen ingår öretal, överstigande femtio, tillämpas den tabell som avser närmast hög- re utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan be- räknas enligt vilken som helst för inkomståret upprättad skattetabell, framgår av bestämmelserna i 4 g 4 mom.

Vid beräkning av preliminär A- skatt enligt skattetabell skall för envar skattskyldig, beträffande vil— ken icke skall tillämpas enligt 4 5 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den ta- bell, som avser en sammanlagd utdebitering till kommunal in- komstskatt och landstingsmcdel, vilken för skattekrona och skatte- öre är lika med det belopp, som för inkomståret bestämts till ut- debitering i kommunen eller kom- mandelen. lngår i sistnämnda ut- debitering öretal, uppgående till högst femtio, användes den ta- bell, som avser närmast lägre utde— bitering. Därest i utdebiteringen ingår öretal, överstigande femtio, tillämpas den tabell som avser när- mast högre utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan beräknas enligt vilken som "helst för inkomståret upprättad

skattetabell, framgår av bestäm- melserna i 4 & 4 mom.

Förhållandena den 1 november året näst före inkomståret äro, där icke i nästföljande stycke annorledes stadgas, avgörande för till vilken i 4 5 2 mom. omförmäld grupp av skattskyldiga vederbörande skall hän— föras.

Skall under inkomståret preliminär A-skatt enligt tabell börja utgå för skattskyldig, för vilken skatt icke tidigare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas kom— ma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmavarande barn, förhållandet vid den tidpunkt, då debetsedel jämlikt 35 & sista stycket översändes till skattskyldig, vara avgörande för till vilken i 4 & 2 mom. avsedd grupp av skattskyldiga vederbörande skall hänföras.

Prop. 1972: 15 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av andra och tredje styckena här ovan skall iaktta- gas, att frågan om skattskyldig haft hemmavarande barn eller icke be- dömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunalskattela- gens bestämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret.

175

1 m 0 m. Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt för inkomst eller garantibelopp för fastighet, är pliktig att utan amna- ning avgiva preliminär självdekla- ration:

1 m 0 m. Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt, är pliktig att utan anmaning avgiva preliminär självdeklaration:

1) därest han under året näst före inkomståret icke taxerats till statlig eller kommunal inkomstskatt i den kommun inom vilken prelimi- när B-skatt skall erläggas;

2) därest i vederbörande kommun hans vid årlig taxering året näst efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerade in- komst, såvitt senast den 1 december året näst före inkomståret kan be- dömas, kommer att överstiga motsvarande inkomst vid den årliga taxe- ringen året näst före inkomståret i kommunen med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst sexhundra kronor; samt

3) därest skattskyldig året näst före inkomståret haft att erlägga preliminär A-skatt.

3) därest han året näst före in- komståret haft att erlägga preli- minär A-skatt.

225

Det ankommer på lokal skatte- myndighet:

att angiva hur preliminär A- skatt skall beräknas för den, som för inkomståret har att erlägga så- dan skatt i kommun inom myn- dighetens tjänstgöringsområde;

att debitera preliminär B-skatt för skattskyldiga, vilka hava att för inkomståret utgöra sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde;

att debitera slutlig, kvarstående och tillkommande skatt för den som har att utgöra sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde; samt

att utfärda debetsedel, varom i 33 f förmäles.

Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av prelimi- niir A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt.

Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- digheten i det fögderi där beskatt- ningsorten är belägen. I fråga om fysisk person eller dödsbo beslu- tar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommu- nen är belägen. Om sådan skatt- skyldig saknar hemortskommun eller särskilda skäl eljest föreligga, beslutar lokala skattemyndigheten i beskattningsort för den. skatt- skyldige enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

LänSStyrelsen medverkar i debiteringsarbetet enligt föreskrifter som meddelas av Kungl. Maj:t.

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse

10

Föreslagen lydelse

25 510 Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxe- ring skall iakttagas:

att folkpensionsavgift uträknas med tillämpning av 2 och 3 55 lagen om finansiering av folkpensioneringen, därvid iakttages att sådan av- gift icke påföres någon för inkomstår före det, under vilket han fyller sjutton år, eller efter det under vilket han fyllt sextiofem år;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procent- sats för avgiftsuttaget', som fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift påföres i enlighet med vad riksförsäkrings- verket bestämmer för inkomståret;

att för skattskyldiga, som avses i 10 ä 1 mom. förordningen om stat- lig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procent- tal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmcdel och tingshusme- del uträknas med ledning av de belopp för skattekrona och skatte- öre, som för inkomståret bestämts för utdebitering till vederböran- de kommun, municipalsamhälle, landsting och tingslag.

att kommunal inkomstskatt och landstingsmcdel uträknas med led- ning av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomst- året bestämts för utdebitering i be- skattningsorten; dock må riksskat- teverket, om särskilda omständig- heter föreligga, förordna att utde- biteringen i hemortskommunen får läggas till grund vid debite- ring av preliminär B-skatt för fy- sisk person eller dödsbo även om beskattningsorten är en annan.

275

1 mom.11 Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:

1 rn o m. Uträkning av de sär- skilda skatteposter som ingå i slutlig skatt samt debitering av så- dan skatt sker med ledning av uppgifter i taxeringslängd eller an— nat beslut om taxeringen. I övrigt iakttages:

att för skattskyldiga, som avses i 10 ä 1 mom. förordningen om stat- lig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procent— tal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusme- del likaledes uträknas med ledning av den utdebitering för skattekro- na och skatteöre, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot ifråga- varande slutliga skatt, dock att,

" Senaste lydelse 1970: 167. " Senaste lydelse 1970: 167.

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med led- ning av den utdebitering för skat- tekrona och skatteöre som för in- komståret gäller i beskattningsor- ten;

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse

därest annan utdebitering fast— ställts för den slutliga skatten än för den preliminära skatten, den kommunala inkomstskatten skall utgöras efter den utdebitering som bestämts att gälla för den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmcdel och tingslzusmedel påföras i en gemensam post, där- vid iakttages att skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas ned- åt till helt krontal;

11

Föreslagen lydelse

att kommunal inkomstskatt och landstingsmcdel uträknas i en gc- -mensam post, därvid skattebelop-

pet vid öretal över femtio avrun— das uppåt och vid annat öretal av- rundas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga skatten debiteras;

att tilläggspcnsionsavgift uträknas med tillämpning av den för in- komståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal bort-

faller;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmcdel debiteras med be- lopp sorn uträknats av lokal skat- temyndighet i det fögderi där be- skattningsorten är belägen;

att i 1 & omförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras med belopp som uträknats av allmän försäkringskassa, dock att vid debiteringen skall beaktas vad i 19 kap. 2 och 6 åå lagen om allmän försäkring stadgas angående avgiftsplikt och nedsättning av avgift;

att i 1 & omförmäld arbetsgivaravgift och redareavgift debiteras i en gemensam post; samt

att i 1 & omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera annuiteter av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.

31

Debitering av skatteposter i samband med uträknande av till- kommande skatt sker efter sam- ma grunder, som gällt för debi- tering av motsvarande slutliga skatt. Vid debitering på grund av eftertaxering iakttagas bestämmel- serna i 63 & kommunalskattela— gen.

%

Uträkning av de särskilda skat- teposter som ingå i tillkomman- dc skatt samt debitering av så- dan skatt sker efter samma grun- der, som gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt. Vid de- bitering på grund av eftertaxering iakttagas bestämmelserna i 63 & kommunalskattelagen.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under tio kronor uttages icke.

Tillkommande skatt skall förfalla till betalning under uppbördstcrmin

Prop. 1972: 15 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller uppbördsterminer, som lokal skattemyndighet bestämmer, dock högst under sex på varandra följande uppbördsterminer. Därvid bör skatten i regel fördelas på samma antal uppbördsterminer och efter samma grunder som i 28 & sägs.

61

1 mom. Därest skattskyldig, som häftar för restförd skatt, en— ligt vunnen upplysning vistas å känd ort utom riket och skatten vid undersökning inom riket icke kunnat uttagas, skall utmätnings- mannen, där ej stadgandet i 2 mom. till annat föranleder, därom göra anmälan hos länsstyrelsen, som såvitt ske kan vidtager åt- gärd för att den skattskyldige ge- nom vederbörande beskickning el- ler konsulat erhåller anmaning att till beskickningen eller konsulatet erlägga skatten. Sådan anmälan skall, därest särskilda skäl ickc föreligga, göras allenast om det restförda beloppet uppgår till minst tvåhundra kronor.

34 512 Debetsedel enligt 33 _(S' utfärdas av den lokala skattemyndighet som har att besluta i fråga om den skatt som debetsedeln avser.

%

1 mom. Därest skattskyldig, som häftar för restförd skatt, en- ligt vunncn upplysning vistas ä känd ort utom riket och skatten vid undersökning inom riket icke kunnat uttagas, skall utmätnings- mannen, där ej stadgandet i 2 mom. till annat föranleder, därom göra anmälan hos länsstyrelsen, som såvitt ske kan vidtager åt- gärd för att den skattskyldige ge- nom vedcrbörandc beskickning el- ler konsulat erhåller anmaning att till beskickningen eller konsulatet erlägga skatten. Sådan anmälan skall, därest särskilda skäl icke föreligga, göras allenast om rest- förd skuld uppgår till minst tre— hundra kronor.

685

4 mo m.13 Häftar den, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad återbekomma erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta en- ligt 69 ä 1 mom., för restförd skatt, äger han utfå allenast vad som överstiger det oguldna beloppet jämte därå belöpande restavgift. Åter- stoden skall gottskrivas honom till gäldande av den oguldna skatten jämte restavgift och i förekommande fall tillställas annan länsstyrelse med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma erlagd preliminär skatt, har att gäl- da tillkommande skatt, som debi- terats på grund av taxering för in- komst för det år vartill den pre-

Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma erlagd preliminär skatt eller ränta enligt 69 5 1 inom., har att gälda tillkommande skatt, som debite- rats på grund av taxering för in-

” Förutvarande 34 & upphävd genom 1954: 340. ” Senaste lydelse 1969: 238.

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse

liminära skatten hänför sig. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skat- ten ickc påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av prövningsniimnd om höjd taxering eller om eftertaxering eller av läns- styrelse om höjd debitering eller av lokal skattemyndighet om rät- telse av taxeringslängd eller höjd debitering, må den preliminära skatten innehållas i avbidan på att tillkommande skatt påföres.

13

Föreslagen lydelse

komst för det år vartill den preli- minära skatten hänför sig. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten icke påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd taxering eller om efter- taxcring eller av länsstyrelse om höjd debitering eller av lokal skat- temyndighet om rättelse av taxe- ringslängd eller höjd debitering, må den preliminära skatten inne- hållas i avbidan på att tillkom- mande skatt påföres.

715

1 mom. Åtgärder för uttagande av skatt må icke vidtagas mot skattskyldig senare än fem år efter utgången av det uppbördsår, under vilket skatten skolat erläggas enligt verkställd debitering eller, i fråga om preliminär skatt som avses i 27 5 2 mom. vid 2), fastställts till be-

talning.

Utan hinder av vad i första styc- ket sägs må kammarrättens eller Kungl. Alaj:ts utslag i mål, där an- stånd med betalning av skatt med- givits i anledning av besvär, verk- ställas inom en tid av två år från utgången av det uppbördsår, då utslaget meddelades.

Utan hinder av vad i första styc- ket sägs må kammarrätts eller regeringsrättens beslut i mål, där anstånd med betalning av skatt medgivits i anledning av besvär, verkställas inom en tid av två år från utgången av det uppbördsår, då beslutet meddelades.

2 m 0 m. Har arbetsgivare verkställt skatteavdrag för preliminär skatt men icke inbetalat det innehållna beloppet, må lokal skattemyn- dighet icke fastställa ansvarighet för arbetsgivaren senare än fem år efter utgången av det uppbördsår då sådan kvarstående skatt skulle ha erlagts, som svarar mot preliminär skatt för det inkomstår då skatteav— draget verkställdes. Avser skatteavdraget kvarstående skatt, må fast- ställelsen icke ske senare än fem år efter utgången av det uppbördsår, under vilket skatten skolat erläggas enligt verkställd debitering.

Åtgärder för indrivning av skatt, som arbetsgivare innehållit genom skatteavdrag, må icke vidtagas senare än fem år efter utgången av det uppbördsår då beslut om fastställelse enligt första stycket meddelades.

Har arbetsgivare underlåtit att verkställa skatteavdrag, må hans an— svarighet för skatten icke fastställas och ej heller åtgärder för uttagande av skatten vidtagas mot honom sedan arbetstagarens ansvarighet för skatten upphört enligt 1 mom.

Utan hinder av vad ovan före- skrivits må kammarrätts eller rege- ringsrättens beslut varigenom ar- betsgivare ålagts ansvarighet för arbetstagares skatt verkställas inom

Utan hinder av vad ovan före- skrivits må kammarrättens eller Kungl. Maj:ts utslag varigenom arbetsgivare ålagts ansvarighet för arbetstagarcs skatt verkställas inom

Prop. 1972: 15

. Nuvarande lydelse

en tid av två år från utgången av det uppbördsår då utslaget med- delades.

14

Föreslagen lydelse

en tid av två år från utgången av det uppbördsår då beslutet med- delades.

73 514

Tjänsteman hos lokal skatte- myndighet, länsstyrelse eller riks— skatteverket, ledamöter i verkets styrelse eller nämnder, av verket anlitad sakkunnig samt, med mot- svarande tillämpning av bestäm- melserna i 50 & 1 mom. första, andra, tredje och fjärde styckena taxeringsförordningen, taxerings- nämnd och prövningsnämnd äga taga del av preliminär självdeklara- tion eller annan uppgift eller hand- ling, som avlämnats eller tillhan- dahållits enligt bestämmelser i den- na förordning. Självdeklaration, uppgift eller handling som nyss sagts skall jämväl tillhandahållas andra myndigheter än de förut nämnda, därest dessa i och för sin verksamhet böra erhålla del där- av.

Tjänsteman hos lokal skatte- myndighet, länsstyrelse eller riks— skatteverket, ledamöter i verkets styrelse eller nämnder, av verket anlitad sakkunnig samt, med mot- svarande tillämpning av bestäm— melserna i 50 ä 1 mom. första, andra, tredje och fjärde styckena taxeringsförordningen, taxerings- nämnd och skatterätt äga taga del av preliminär självdeklaration eller annan uppgift eller handling, som avlämnats eller tillhandahållits en- ligt bestämmelser i denna förord- ning. Självdeklaration, uppgift eller handling som nyss sagts skall järn- väl tillhandahållas andra myndig- heter än de förut nämnda, därest dessa i och för sin verksamhet böra erhålla del därav.

Den, som äger taga del av självdeklaration, uppgift eller handling, varom i första stycket sägs, må, i den mån så erfordras för fullgörande av vad vederbörande jämlikt denna förordning åligger, jämväl taga del av självdeklaration eller annan uppgift eller handling som avlämnats till ledning vid årlig taxering.

Självdeklaration, uppgift eller handling som i första stycket sägs skall förvaras under samma tid som motsvarande självdeklaration vid årlig taxering.

Vad i 50 g 1 mom. femte, sjunde, nionde och tionde styckena samt 3 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration, upp- gift eller handling som avlämnats till ledning vid taxering, skall i till— lämpliga delar gälla även i fråga om självdeklaration, uppgift eller handling som i första stycket avses.

77 a å15

Har den som företräder arbets- givare, som är juridisk person, verkställt skatteavdrag men upp- såtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala det innehållna beloppet i tid och ordning som i 77 % sägs, är han jämte arbetsgi—

1' Senaste lydelse 1970: 918. " Senaste lydelse 1969: 238.

Har den som företräder arbets- givare, som är juridisk person, verkställt skatteavdrag men upp- såtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala det innehållna beloppet i tid och ordning som i 77 & sägs, är han jämte arbets-

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse

varen betalningsskyldig för skatte- beloppet. Betalningsskyldigheten må jämkas eller eftergivas när sär— skilda skäl föreligga.

15

Föreslagen lydelse

givaren betalningsskyldig för skat- tebeloppet jämte restavgift. Betal- ningsskyldigheten må jämkas eller eftergivas när särskilda skäl före- ligga.

Talan om åläggande av betalningsskyldighet enligt första stycket föres vid allmän domstol.

Yrkande om åläggande av betal- ningsskyldighet för skattebelopp som nu sagts må icke framställas och ej heller åtgärder för indriv— ning av beloppet vidtagas sedan arbetsgivarens ansvarighet för samma skattebelopp bortfallit på grund av bestämmelserna i 71 5. Utan hinder härav må dom, var- igenom sådan betalningsskyldighet ålagts, verkställas inom en tid av två år från utgången av det upp- bördsår då domen vunnit laga kraft. Hos den som blivit ålagd betalningsskyldighet må skattebe- loppet indrivas i samma ordning som gäller för restförd skatt.

Den som erlagt skattebelopp på grund av betalningsskyldighet en- ligt första stycket äger söka be- loppet åter av arbetsgivaren. Där- vid gälla i tillämpliga delar be- stämmelserna i 76 5 om uttagande av skatt som arbetsgivare betalat för arbetstagare.

Yrkande om åläggande av betal- ningsskyldighet som nu sagts må icke framställas och ej heller åt- gärder för indrivning vidtagas se- dan arbetsgivarens ansvarighet för skattebeloppat bortfallit på grund av bestämmelserna i 71 5. Utan hinder härav må dom. varigenom sådan betalningsskyldighet ålagts, verkställas inom en tid av två år från utgången av det uppbördsår då domen vunnit laga kraft. Hos den som blivit ålagd betalnings- skyldighet må indrivning ske i sam- ma ordning som gäller för restförd skatt.

Den som erlagt skattebelopp eller restavgift på grund av betal- ningsskyldighet enligt första styc- ket äger söka beloppet åter av ar- betsgivaren. Därvid gälla i tillämp- liga delar bestämmelserna i 76 5 om uttagande av skatt som arbets- givare betalat för arbetstagare.

Anvisningar

till 39 ä 3. Skatteavdrag ifrågakommer icke beträffande preliminär B-skatt eller tillkommande skatt.

Avdragsskyldighet för kvarstående skatt är icke inskränkt till att avse skatt, som utgår för inkomst av tjänst, utan gäller även i fråga om skatt för annan inkomst. Den kvarstående skatten kan nämligen avse även annan inkomst än av tjänst.

Arbetsgivare är skyldig göra av- drag endast för sådan kvarstående skatt, som arbetstagaren har att er- lägga i hemortskommunen. Här- igenom undantages skatt, som ut- går för sådan inkomst vilken taxe- ras i annan kommun än hemorts- kommunen.

Prop. 1972.: 15

Nu varande lydelse

16

Föreslagen lydelse

au49g

3. Till ledning för prövning av ansökan om anstånd enligt 49 5 2 mom. första stycket vid 1) angives följande. Om skattebeloppet är förhållandevis ringa eller om den skattskyldiges ekonomi allmänt sett är god, torde — om förutsätt— ningar för anstånd eljest föreligga — anstånd ofta kunna medgivas utan att säkerhet ställes. Detsam- ma är förhållandet om det kan an- tagas, att besvären över taxeringen med hänsyn till bestämmelserna i 89 5 taxeringsförordningau eller av annan anledning komma att avgö- ras inom en nära framtid. Om så anses lämpligt kan anståndstiden begränsas; förlängning av an- ståndstiden medges då först efter förnyad ansökan och prövning av den skattskyldiges förhållanden. Anstånd må begränsas till att avse en del av skattebeloppet.

3. Till ledning för prövning av ansökan om anstånd enligt 49 ä 2 mom. första stycket vid 1) angives följande. Om skattebeloppet är förhållandevis ringa eller om den skattskyldiges ekonomi allmänt sett är god, torde — om förutsätt- ningar för anstånd eljest föreligga — anstånd ofta kunna medgivas utan att säkerhet ställes. Detsam- ma är förhållandet om det kan an- tagas, att besvären över taxeringen komma att avgöras inom en nära framtid. Om så anses lämpligt kan anståndstiden begränsas; förläng— ning av anståndstiden medges då först efter förnyad ansökan och prövning av den skattskyldiges för- hållanden. Anstånd må begränsas till att avse en del av skattebelop-

pet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

1. Äldre bestämmelser, utom såvitt de avser 2 5 3 mom. eller 77 a %, gäller i fråga om preliminär skatt för år 1972 samt tillkommande skatt på grund av 1971 års eller tidigare års taxering och eftertaxering för år 1971 eller tidigare år.

2. Bestämmelserna i 2 & 3 mom. i dess äldre lydelse gäller i fråga om skogsvårdsavgift som har förmånsrätt enligt punkt 2 övergångsbestäm- melserna till förmånsrättslagen(1970: 979).

3. Bestämmelserna i 77 ag i dess äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före ikraftträdandet av denna

förordning.

2. Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 49 och 69 55 samt 75 ä 1 mom. kommunal— skattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 51

Därest delägarna. i boet efter av- liden person, som vid dödsfallet varit här i riket bosatt, levt i oskift

1 Senaste lydelse 1971: 407.

Därest delägarna i boet efter av- liden person, som vid dödsfallet varit här i riket bosatt, levt i oskift

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse

bo och varit för sitt uppehälle hu- vudsakligen beroende av dödsboets inkomst, må dödsboet efter taxe- ringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställ- ning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens beprövande kunna för senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillerkän- nas kommunalt grundavdrag med högst samma belopp, som den av- lidne skulle hava åtnjutit i avdrag, därest han fortfarande levt. (Se vidare anvisningarna.)

17

Föreslagen lydelse

bo och varit för sitt uppehälle hu- vudsakligen beroende av dödsboets inkomst, må dödsboet efter taxe— ringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild fram- ställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxerings- året, skatterättens beprövande kuu- na för senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tiller- kännas kommunalt grundavdrag med samma belopp, som den av- lidne skulle hava åtnjutit i avdrag, därest han fortfarande levt. (Se vidare anvisningarna.)

69 sz

Å svensk medborgare, som till- hört svensk beskickning hos ut- ländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt ut- omlands, skall tillämpas vad i den— na lag stadgas angående här i ri— ket bosatt person; dock är han icke skattskyldig här i riket för sin inkomst av berörda tjänst, och skall för annan hans inkomst, som enligt föreskrifterna i denna lag och 5 3 mom. 2 mantalsskrivnings- förordningen skolat beskattas i S:t Nikolai församling i Stockholm, skatt i stället utgöras i Stockholm för gemensamt kommunalt ända- mål.

Svensk medborgare som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsula- tets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom- lands, är icke skattskyldig här i riket för sin inkomst av berörda tjänst.

I övrigt tillämpas beträffande skattskyldig som avses i första stycket vad i denna lag föreskrives angående här i riket bosatt person. För inkomst som skall beskattas i Storkyrkoförsamlingen i Stock— holm på grund av sådan skattskyl- digs mantalsskrivning därstädes utgår kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

Vad ovan sagts gäller i tillämpliga delar jämväl sådan persons hustru samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborgare och bott hos honom.

(Se vidare anvisningarna.)

755

1 mom.3 Har här i riket bo- satt skattskyldig avlidit och efter- lämnat bodelägare, som vid hans frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, och har döds- boet att på grund av taxering en—

* Senaste lydelse 1938: 368. ' Senaste lydelse 1971: 407.

?. Riksdagen 1972. ] saml. Nr 15

1 m 0 111. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterläm- nat bodelägare, som vid hans från- fälle varit beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering enligt

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse ligt denna lag erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum el- ler avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller skatterätt där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter ho- nom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av ef- tertaxering och som rätteligen sko- lat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Framställning, som avses i förs- ta stycket skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

18

Föreslagen lydelse

denna lag erlägga kvarstående el— ler tillkommande skatt under upp- bördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter förelig- ga, befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt med- givas efter framställning från döds- boet. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskatt— ningsår varunder dödsfallet inträf- fade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxe— ring och som rätteligen skolat er— läggas under uppbördstermin, vil- ken ägt rum före dödsfallet.

Beslut i ärende angående befri- else meddelas av den skatterätt, som ltar att upptaga besvär röran- de boets taxering till statlig in- komstskatt.

Framställning om befrielse skall avlämnas senast under andra ka- lenderåret efter dödsåret.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 75 ä 1 mom. den 1 juli 1972, och i övrigt dagen efter den då lagen enligt därå meddelad uppgift utkom- mit från trycket i Svensk författningssamling.

3 Förslag till

Lag om skatt för gemensamt kommunalt ändamål

Härigenom förordnas. att skatt, som jämlikt bestämmelserna i kom- munalskattelagen (1928: 370) skall utgå för gemensamt kommunalt ändamål, skall utgöras med tio öre för varje skatteöre, som påförts för den till sådan skatt beskattningsbara inkomsten. Utgår skatt för så— dant ändamål enligt 695 andra stycket kommunalskattelagen, uträknas dock skatten enligt den utdebitering som fastställts att gälla för Stor- kyrkoförsamlingen i Stockholm.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973, då förordningen (1928: 395) angående det belopp, varmed kommunal inkomstskatt för gemen- samt kommunalt ändamål skall utgöras upphör att gälla. Äldre bestäm- melser gäller fortfarande i fråga om skatt för gemensamt kommunalt ändamål på grund av taxering år 1973 eller tidigare år.

Prop. 1972: 15

4. Förslag till

19

Förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt

Härigenom förordnas, att 15 ä 1 mom. förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

155

1 mo m.1 Har här i riket bo- satt skattskyldig avlidit och efter- lämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har döds- boet att på grund av taxering för inkomst enligt denna förordning erlägga kvarstående eller tillkom- mande skatt under uppbördster— min, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger taxerings- nämnd eller skatterätt där öm- mande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som på- förts den avlidne eller, såvitt an- går det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift döds- bo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Framställning som avses i förs- ta stycket skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

1 mom. Har här i riket bo- satt skattskyldig avlidit och efter- lämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har döds- boet att på grund av taxering för inkomst enligt denna förordning erlägga kvarstående eller tillkom- mande skatt under uppbördster- min, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömman- de omständigheter föreligga, be- frielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt medgivas efter framställning från dödsboet. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne el- ler, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Be- frielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av efter- taxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Beslut i ärende angående be- frielse meddelas av den skatterätt, som har att upptaga besvär röran- de boets taxering till statlig in- komstskatt.

Framställning om befrielse skall avlämnas senast under andra ka— lenderåret efter dödsåret.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1972.

1 Senaste lydelse 1971: 408.

Prop. 1972: 15

5. Förslag till

20

Förordning om ändring i förordningen (1947: 577) om statlig för-

mögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 15 % 1 mom. förordningen (1947 '. 577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

155

1 m om.1 Har här i riket bo— satt skattskyldig avlidit och efter- lämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har döds- boet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna förord- ning erlägga kvarstående eller till- kommande skatt under uppbörds- termin, som äger rum eller avslu- tas efter dödsfallet, äger taxerings- nämnd eller skatterätt, där öm- mande omständigheter iiro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt, som på- förts den avlidne eller, såvitt an- går det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift döds- bo cfter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Framställning som avses i förs- ta stycket skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

1 mom. Har här i riket bo- satt skattskyldig avlidit och efter- lämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har döds- boet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna förord- ning erlägga kvarstående eller till- kommande skatt under uppbörds- termin, som äger rum eller avslu- tas efter dödsfallet, kan, där öm- mande omständigheter föreligga, befrielse från erläggande helt el- ler delvis av nämnda skatt medgi- vas efter framställning från döds- boet. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlid- nc eller, såvitt angår det beskatt- ningsår varunder dödsfallet inträf- fade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av efter- taxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin. vilken ägt rum före dödsfallet.

Beslut [ ärende angående be- frielse meddelas av den skatterätt, som har att upptaga besvär röran- de boets taxering till statlig in- komstskatt.

Framställning om befrielse skall avlämnas senast under andra ka- lenderåret efter dödsåret.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1972.

1 Senaste lydelse 1971: 409.

Prop. 1972: 15

6. Förslag till

21

Lag om ändring ilagen (1962: 398) om finansiering av folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 4 ?; lagen (1962: 398) om finansiering av folkpensioneringen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 451

Har avgiftspliktig avlidit och ef- terlämnat dödsbodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att erlägga kvarstå- ende eller tillkommande skatt, vari ingår folkpensionsavgift, under uppbördstermin, som äger rum el- ler avslutas efter dödsfallet, äger beskattningsnämnd, där ömmande omständigheter äro för handen, ef- ter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av avgiften. Be— frielse må dock icke avse avgift, som påförts i anledning av efter- taxering till statlig inkomstskatt och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Framställning som avses i andra stycket skall göras senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

I fråga om besvär över beskatt- ningsnämnds beslut som i andra stycket sägs skall motsvarande gäl- la som stadgas i taxeringsförord- ningen beträffande besvär över beslut enligt 15 Q 1 mom. förord— ningen aln statlig inkomstskatt.

Har avgiftspliktig avlidit, äger 75 5 ] mom. kommunalskattelagen (1928: 370) motsvarande tillämp- ning i fråga om befrielse från skyl— dighet att erlägga folkpensionsav- gift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

1 Senaste lydelse 1965: 74.

Prop. 1972: 15

7. Förslag till

22

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 19 kap. 10 5 lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap. Om försäkringens finansiering

10 5 Om debitering och uppbörd av sjukförsäkringsavgifter enligt 2 % stadgas i uppbördsförordningen.

Allmän försäkringskassa äger i den ordning Konungen bestämmer av statsverket uppbära hela beloppet av de sjukförsäkringsavgifter, som vid debitering av slutlig skatt debiterats för kassans räkning.

Har försäkrad, som är pliktig att erlägga sjukförsäkringsavgift, avlidit och efterlämnat dödsbodel- ägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin för- sörjning, och har dödsboet att er- lägga kvarstående eller tillkom- mande skatt, vari ingår sjukförsäk- ringsavgift, under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller prövningsnämnd, därest öm- mande omständigheter ("iro för handen, efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av sjukförsäkringsavgiften. Befrielse må dock icke avse avgift, som på— förts i anledning av eftertaxering till statlig inkomstskatt och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum fö- re dödsfallet. Framställning som nu sagts skall göras före utgången av andra året efter det år, varun— der den försäkrade avlidit.

Har försäkrad, som är pliktig att erlägga sjukförsäkringsavgift, avlidit skall 75 5 1 mom. kommu- nalskattelagen (1928: 370) äga motsvarande tillämpning beträffan- de befrielse från skyldighet att er- lägga sådan avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

Prop. 1972: 15

8. Förslag till

23

Förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 4 & 2 mom. och 14 5 1 mom. förordningen (1958: 295) om sjömansskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

45

2 m 0 m.2 Ersättning utgår år- ligen till kommun som icke tillhör landstingskommun med sextio pro- cent, till annan kommun med fyr— tiotvä procent, till landstingskom- mun med arton procent, och till allmän försäkringskassa med sex procent av den sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom kommunen, landstingskommunen eller inom försäkringskassans verksamhets- område.

2 mom. Ersättning utgår år- ligen till kommun som icke till- hör landstingskommun med sextio procent, till annan kommun med fyrtiotvå procent, till landstings- kommun med arton procent, och till allmän försäkringskassa med sex procent av den sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom kommu- nen, landstingskommunen eller inom försäkringskassans verksam- hetsområde. Vid bestämmande av ersättning till Göteborgs allmänna försäkringskassa tages hänsyn även till sjömansskatt som på grund av förordnande enligt 7 5 2 mom. erlagts av i försäkringskassan in— skriven sjöman.

Ersättning, som ovan sagts, skall icke utgå till kommun, om beloppet icke uppgår till minst 500 kronor.

145

1 m 0 in. Det åligger redare att till sjömansskattekontoret för varje period om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala och redovisa under perioden innehållen sjömansskatt. Av den för varje period redovisade skatten har redaren rätt att behålla ett belopp mot- svarande en procent av skatten. Det redaren tillkommande beloppet be- räknas till helt antal kronor, varvid överskjutande öretal bortfaller.

Redovisning av skatten skall ske i den ordning sjömansskattenämn- den bestämmer.

Redovisning av skatten skall ske i den ordning riksskatteverket be- stämmer.

För varje redovisningsperiod utom november—december skall redaren senast den sista dagen i andra månaden efter periodens utgång å sjö- mansskattekontorets postgirokonto insätta den skatt som skall inbetalas. För redovisningsperioden november—december skall inbetalning ske senast den 15 därpå följande februari. Sjömansskattenämnden må efter

1 Förordningen omtryckt 1970: 933. ' Senaste lydelse 1971: 814.

Prop. 1972: 15 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse därom gjord framställning bevilja anstånd med skattens inbetalning och redovisning, i regel dock högst en månad. Anstånd för redovisnings- perioden november—december må beviljas endast om synnerliga skäl föreligga.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen en- ligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författnings- samling. Bestämmelserna i 45 2 mom. i dess äldre lydelse gäller beträf- fande ersättning för beskattningsåret 1970 eller tidigare år.

9. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 475 förordningen (1968:430) om mer— värdeskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 &

Betalas icke skatt i sin helhet i Betalas icke skatt i behörig ord- behörig ordning senast den dag då ning inom den tid då deklaration betalning skall ske enligt 42, 43 för den redovisningsperiod skatten eller 45 5 utgår restavgift på icke avser skall lämnas enligt 22 5 tred- betalat belopp. je stycket, utgår restavgift på så-

lunda icke betalat belopp. Har an- stånd med betalning av skatt be- slutats enligt 45 9, utgår dock rest- avgift endast på skattebelopp som betalas sedan anståndstiden gått till ända.

Restavgiften är fyra öre för varje hel krona av den skatt som icke be- talats, dock minst tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräk- ning jämnas till närmast högre hela krontal.

Bestämmelserna i 58%] 2 mom. uppbördsförordningen om befrielse från restavgift gäller i tillämpliga delar beträffande restavgift för mer- värdeskatt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen en- ligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författnings- samling.

1 Förordningen omtryckt 1969: 237. 2 Senaste lydelse 1971: 71.

Prop. 1972: 15

10. Förslag till

25

Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623)1 dels att 37 ä 1 mom. punkt 8 skall upphöra att gälla, dels att 2 & 1 mom., 35 5, 37 ä 4 mom., 66 och 68 åå, 69 $, 3 mom., 72a och 100 åå, 1055 1 mom., 114 och 116c 55 skall ha nedan an-

givna lydelse.

Nuvarande lydelse

'?

.,

Föreslagen lydelse

1 m 0 m. I denna förordning förstås med in k 0 m s t t a x e r i n g: taxering till kommunal inkomstskatt och till

statlig inkomstskatt;

f ö r m ö g e 11 h e ts t a x e r i n g: taxering till statlig förmögenhets-

skatt;

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 ä 1 mom. kommunalskattelagen skall verkställas vart fem- te år; samt

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighets- taxering innefattas under benämningen å rl i g t a x e r i n g.

Till den årliga taxeringen hän- föres varje beslut som skall an- tecknas i taxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.

355

Självdeklaration, som avgives utan anmaning, skall, jämte till- hörande handlingar, avlämnas till länsstyrelsen eller till lokal skatte- myndighet i det län, där taxe- ringen skall äga rum, eller ock till ordföranden i vederbörande taxe- ringsnämnd.

Självdeklaration, som avgives utan anmaning, skall, jämte till— hörande handlingar, avlämnas till länsstyrelse eller till lokal skatte- myndighet eller ock till ordföran- den i vederbörande taxerings- nämnd.

Har på föranstaltande av eller i samråd med länsstyrelsen i kommun vidtagits särskild anordning för mottagande av deklarationer, må dekla- ration till ledning för taxering inom länet i enlighet därmed avlämnas.

37é

4 mom. Uppgifterna skola avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration. Uppgifter, som

1 Förordningen omtryckt 1971: 399.

4 mom. Uppgifterna skola av- lämnas senast den 31 januari un- der taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration. Uppgifter, som

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse

avses i 1 mom. punkterna 5—7, skola dock avlämnas till länssty- relsen i det län, där uppgiftsläm- naren är bosatt. Uppgift enligt 1 mom. punkten 8 skall avlämnas inom tid som gäller för redares arbetsgivaruppgift enligt förord- ningen angående uppbörd av vis- sa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. I fall, som av- ses i 3 mom., skall därjämte iakt- tagas, att uppgifterna jämte där- till hörande sammandrag städse skola avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration må avlämnas.

26

Föreslagen lydelse

avses i 1 mom. punkterna 5—7, skola dock avlämnas till länssty- relsen i det län, där uppgiftsläm- naren är bosatt. I fall, som avses i 3 mom., skall därjämte iaktta- gas, att uppgifterna jämte därtill hörande sammandrag städse skola avlämnas till myndighet, hos vil- ken arbetsgivarens allmänna själv- deklaration må avlämnas.

Uppgifterna skola vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommun ingå flera församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter avser.

66%

Varje år beslutar taxerings- nämnden, i den mån icke annat i 67 & stadgas, för envar skattskyl- dig, huruvida och till vilket be-

Taxeringsnämnd beslutar årli- gen i fråga om inkomsttaxering och förrnögenhetstaxering, om ej annat följer av 67 &.

lopp taxering till kommunal in- komstskatt samt till statlig in- komstskatt och statlig förmögen- hetsskatt skall honom åsättas.

Så snart ske kan och såvitt möjligt före utgången av maj månad un- der taxeringsåret skall nämnden företaga taxering till kommunal in- komstskatt beträffande sådana skattskyldiga, som skola taxeras till stat- lig inkomstskatt av annan taxeringsnämnd eller beträffande vilka besvär över taxeringen skola prövas av den mellankommunala skatterätten. Vid sådan taxering bör, när anledning därtill föreligger, samråd äga rum med övriga taxeringsnämnder, av vilka den skattskyldige skall taxeras. För envar, som därvid taxerats, skall underrättelse, huru taxe- ringen utfallit, med uppgift jämväl om nettointäkt och uppskattad in- komst för varje förvärvskälla, ofördröjligen avlåtas till omförmälda taxeringsnämnder, dock icke i det fall att besvär över taxeringen skola prövas av den mellankommunala skatterätten.

Har taxeringsnämnden i skattskyldigs hemortskommun funnit att av- räkning enligt 46 g 4 mom. eller 50 % 3 mom. andra stycket kommu— nalskattelagen skall ske, åligger det nämnden att underrätta taxerings- nämnd, som har att verkställa avräkningen, om det belopp, som skall avräknas.

Har taxeringsnämnd i fråga om skattskyldighet för förmögenhet med ägare likställt den som åtnjuter avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer stiftelse, skall, där stiftelsen skall taxeras till

Prop. 1972: 15 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

statlig förmögenhetsskatt av annan taxeringsnämnd, underrättelse om berörda taxeringsåtgärd ofördröjligen avlåtas till sist omförmälda nämnd.

68 5

Följande taxeringslängder skola föras, nämligen i n k 0 m 5 t 1 ä n g d och f ö r m ö g e n h e ts l ä n g d, vari av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skola införas med angivande av taxeringens belopp och den skattskyldiges namn.

I inkomstlängden antecknas särskilt dels i avseende å statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvs- källor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 % 3 mom. förordningen (1.947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för under- skott å förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av inkoms- terna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott), med- givna allmänna avdrag som icke avse underskott ä förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 5 förordningen (1958: 295) om sjömansskatt samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit sådan inkomst under beskattningsåret,

d e l s i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och beskattnings— bar inkomst, d els beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 5 2 och 3 mom. kommunalskatte- lagen. (1928: 370) eller för ska/te- reduktion enligt 2 35 4 mom. upp- l)ördsförordningen ( ] 953 : 2 72 ),

d els o ck, till ledning för på- förande av skogsvårdsavgift, upp- gift om de värden å skogsmark och växande skog, varå avgifter:

dels o ck uppgift om de vär- den å skogsmark och växande skog, varå skogswirdsavgift skall beräknas.

skall beräknas.

Uppgår den enligt förordningen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 4 500 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 4 500 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, skall den beräk— nade taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

I förmögenhetslängden antecknas den till statlig förmögenhetsskatt skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten.

Närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande meddelas av Kungl. Maj:t.

Taxeringslängd underskrives av lokal skattemyndighet eller annan längdförare. Taxeringslängd skall därefter anses innefatta taxerings- nämndens beslut.

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 695

»»

3 mom. Har dödsbo gjort framställning om befrielse från erläggande av skatt, skall under- rättelse om taxeringsnämndens be- slut tillsändas dödsboet i samma ordning som gäller för underrät- telse om avvikelse från deklara- non.

3 m 0 m. Har, sedan underrät- telse enligt ] eller 2 mom. sänts till skattskyldig, taxeringsnämnden omprövat det beslut, som under- rättelsen avser, skall ny underrät- telse sändas till den skattskyldige med angivande av i vilket avseen- de den tidigare underrättelsen icke gäller.

72aå

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats av taxe- ringsnämnd icke införts i taxe- ringslängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet som ombesörjt längd- föringen besluta om rättelse av taxeringslängden i denna del.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd icke införts i taxe- ringslängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet som ombesörjt längd- föringen besluta om rättelse av taxeringslängden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 5 förordningen (1958:295) om sjö- mansskatt eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skatt- skyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst eller för- mögenhet som beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om belopp som angiver fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medgives skattskyldig utan särskild ut- redning,

3) uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra avgifter, som avses i 46 5 2 mom. första stycket 3) kommunalskattelagen eller mot- svarande avdrag enligt 4 5 1 mom. andra stycket förordningen om stat- lig inkomstskatt eller avdrag enligt 46 ä 3 mom. nämnda lag eller 4 & 2 mom. nämnda förordning,

4) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller i fråga om av- drag enligt 50 5 2 mom. kommunalskattelagen eller motsvarande av- drag enligt förordningen om statlig inkomstskatt i fall då den skattskyl- diges inkomst eller, vad angår makar som båda taxerats, de skattskyldi- gas inkomster helt eller till helt övervägande del utgjorts av folkpen— Sion,

må den myndighet som har att ombesörja längdföring av taxeringen,

Prop. 1972: 15 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om ej särskilda skäl föranleda att skatterätten bör avgöra frågan, be— sluta om rättelse i denna del.

Rättelse må ske i fråga om grundavdrag endast om den beskattnings— bara inkomsten därigenom sänkes och i fråga om annat avdrag som av- ses i 4 endast om därigenom beskattningsbar inkomst icke uppkommer för den skattskyldige eller makarna.

Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret må rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om fel- aktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om detta ej är överflödigt, yttrande in- hämtas från taxcringsnämndeus ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige bere- das tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 ä 4 mom. andra styc- ket föreskrives i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf må ej föras särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet avser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrives i 74, 76, 100 och 101 55.

Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna para— graf meddelas av Kungl. Maj:t.

100 &

Besvär må jämväl i särskild ordning anföras av den skattskyldige, 1) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, som icke är av skattepliktig natur,

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, för vilken han icke är skattskyldig,

3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilket icke bort för honom upptagas såsom skattepliktig in- komst,

4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en ort eller eljest taxerats å orätt ort,

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning, misskriv- ning eller annat uppenbart förbiseende,

6) om han, till följd av underlåtenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av felaktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eller i kontrolluppgift eller i handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7) om han eljest kan åberopa 7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som bort omständighet eller bevis som bort föranleda väsentligt lägre taxering, föranleda väsentligt lägre taxering

eller väsentligt lägre skatt på grund av taxeringen,

8) om han icke erhållit sådan avräkning av utländsk skatt, som han är berättigad till enligt överenskommelse med främmande stat.

I de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärstalan

Prop. 1972: 15 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ej tagas upp till prövning, med mindre den kan grundas på omständig- het eller bevis, varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxe- ring vari rättelse sökes, och det framstår såsom ursäktligt att den skatt- skyldige icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxe- ringsåret.

105 g

1 mom. Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär, att taxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på rätt ort eller ej skett till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver vad tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvä- ren. Ändras taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför att inkomst eller utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som taxeringen avser, må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyl- diges taxering för det förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kam- marrätten eller regeringsrätten befrias från taxering därför att annan person i stället bort taxeras, må rätten överflytta taxeringen på denne.

Äro makar var för sig taxerade, äger kammarrätt eller regerings- rätten vid ändring i den enes taxe- ring vidtaga härav påkallad rättel- se i den andres taxering, såvitt an- går tillämpning av 46 ä 3 mom. el- ler 52 5 1 mom. kommunalskatte- lagen, 11 5 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt eller 12 ä 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt.

Kammarrätt eller regeringsrät- ten äger Vid ändring i skattskyldigs taxering besluta om härav påkal— lad rättelse i taxering, som avser den skattskyldiges make eller med make vid taxeringen jämställd skattskyldig, såvitt angår tillämp- ning av 46 g 3 mom., 48 5 2 mom. eller 52 ä 1 mom. kommunalskat- telagen, 11 å ] mom. förordningen om statlig inkomstskatt eller 12 ä 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt eller avser för- utsättning för skattereduktion en- ligt 2 5 4 mom. uppbördsförord- ningen.

I—Iava besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande taxering, som åsatts avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet tidigare befriats från att erlägga skatt på grund av taxeringen, skall vid ändring av taxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om skatte- befrielse i erforderlig mån ändras.

Vidtager kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt inom viss kommun att avdrag en- ligt 46 g 2 mom. kommunalskattelagen eller kommunalt grundavdrag icke vidare kan helt utnyttjas inom samma kommun, skall, ändå att yr- kande därom icke framställts, sådan ändring vidtagas i taxering inom annan kommun som kan föranledas av bestämmelserna i 46 5 4 mom. eller 50 5 3 mom. andra stycket nämnda lag.

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse 114

Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid taxering, lämnat oriktigt medde- lande och har meddelandet följts eller har eljest meddelandet för— anlett att den skattskyldige icke blivit taxerad eller att han blivit för lågt taxerad till kommunal in- komstskatt inom vederbörande kommun eller till statlig inkomst- skatt eller statlig förmögenhets- skatt, skall han eftertaxeras för vad som genom berörda förfaran- de förut undgått taxering. Efter- taxering må dock ej åsättas, om vad som undgått taxering är att anse såsom ringa.

31

Föreslagen lydelse &

Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid hans taxering, lämnat oriktigt meddelande och har meddelandet följts eller har eljest meddelandet föranlett att skatt enligt uppbörds— förordningen (1953: 272 ) på grund av taxeringen påförts den skatt- skyldige eller hans make eller, vad angår förmögenhetsskatt, an- nan med honom samtaxerad per- son tned för lågt belopp, skall riit- telse ske genom eftertaxering. Eftertaxering må dock ej åsättas, om den skatt som icke påförts är att anse såsom ringa.

Föreligga sådana omständigheter att eftertaxering skall åsättas och kan på grund av vad sålunda och i övrigt förekommit antagas att av den skattskyldige lämnade uppgifter icke varit av beskaffenhet att kunna läggas till grund för en riktig taxering, skall eftertaxeringen åsättas med tillämpning av 21 5.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande tillämpning, om skattskyldig, ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplys- ning.

116eå

Fråga om avgift som avses i 116 a eller 116 c & prövas av den lokala skattemyndigheten, såvitt

Fråga om avgift som avses i 116 a eller 116 c & prövas, såvitt gäller taxeringsnämndens beslut, av den

gäller taxeringsnämndens beslut. lokala skattemyndigheten i det fögderi där beskattningsorten är belägen. I fall som avses i 24 39 2' motn. prövas dock fråga om så- dan avgift av den lokala skatte- myndighet som länsstyrelser: be— stiimmer.

Lokal skattemyndighet skall pröva fråga om avgift före den 1 oktober" taxeringsåret. I särskilda fall må beslut fattas senare, dock ej efter den-. 1.5 december taxeringsåret.

Innan beslut fattas om påföring av avgift, skall den skattskyldige be- redas tillfälle yttra sig, om ej hinder möter häremot. Om så finnes på- kallat, må yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande.

Har rättelse enligt 72 a 5 beslutats, skall den lokala skattemyndigheten- utan hinder av andra stycket besluta om härav föranledd avgift eller ändring av beslut om avgift.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå medde— lad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestäm—

Prop. 1972: 15 32

melserna i 114 5 i dess äldre lydelse gäller fortfarande beträffande ef- tertaxering för år 1971 eller tidigare år. Underrättelse enligt 69 ä 3 mom. i dess äldre lydelse skall lämnas av taxeringsnämnd vid 1972 års

taxering.

ll'rop. 1972: 15 33

Utdrag av protokollet över tinansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 28 januari 1972.

Närvarande: ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge— mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om debitering i hemortskommun av all skatt enligt uppbördsförordningen, m.m. och anför.

Inledning

Den reform av inkomstbeskattningen för fysiska personer som trädde i kraft den 1 januari 1971 medförde bl. a. två nyheter i debiteringsavse- ende, nämligen dels skattereduktion för skattskyldig i vissa fall, dels tillämpning ex officio av reglerna om begränsning av skatt.

De nya debiteringsrutinerna skulle avsevärt underlättas, om debitering av skatt för fysiska personer skedde hos en enda lokal skattemyndighet, vilket f.n. inte alltid är fallet. Riksskatteverket har i en promemoria lagt fram förslag bl. a. om debitering av skatt i hemortskommun även för inkomst m. m. som taxeras i annan kommun. Av lagförslagen i pro- memorian torde förslaget till lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272) (UF) få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga. ' '

Remissyttranden över promemorian har avgetts av riksförsäkrings- verket, statens personalpensionsverk, länsstyrelserna i Stockholms, Kal- mar, Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län, Kommunernas pensionsanstalt, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges akademikcrs ccntralorganisation (SACO), Tjänstemännens cen- tralorganisation (TCO) och Föreningen Sveriges fögderichefer. Flerta- let av länsstyrelserna har bifogat yttranden från lokala skattemyndighe- ter. Länsstyrelsen i Stockholms län har dessutom bifogat yttranden från två kronofogdemyndigheter.

I samband med de ändringar, som således nu aktualiseras i uppbörds- förfarandet, bör tas upp även vissa andra frågor som rör uppbörden och längdföringen. Samtidigt bör behandlas bl. a. frågan om utdebiterings- satsen i det gemensamma distriktet samt vissa frågor om sjömansskatt och om restavgift beträffande mervärdeskatt.

Prop. 1972: 15 34

Gällande bestämmelser Debitering av skatt enligt uppbördsförordningen, m. m.

Lokal skattemyndighet har att ange hur preliminär A-skatt skall be- räknas för den som har att erlägga sådan skatt i kommun inom myndig- hetens tjänstgöringsområde. Motsvarande regler gäller för lokal skatte- myndighets befogenhet såväl att debitera preliminär B-skatt, slutlig, kvarstående och tillkommande skatt som att utfärda debetsedel på skatt av nämnda slag (22 % UF). Vilken myndighet som har att fullgöra nämnda åligganden för viss skattskyldig sammanhänger alltså med i vilken kommun den skattskyldige har att utgöra skatten.

Preliminär A-skatt -— som erläggs genom avdrag från lön m. fl. kon- tanta förmåner —— utgörs i den skattskyldiges hemortskommun (3 % 2 mom. 1). Preliminär B-skatt erläggs av den skattskyldige själv enligt debitering. B-skatt erläggs i hemortskommunen av skattskyldig som inte skall erlägga A-skatt och utgår alltså i sådant fall i stället för A-skatten. För inkomst av fastighet, rörelse m. m. i annan kommun än hemorts- kommunen erläggs preliminär B-skatt i den kommun där inkomsten av förvärvskällan skall beskattas (3 5 2 mom. 2).

Bestämmelserna om erläggande av preliminär skatt är i princip ut- formade så, att sådan skatt erläggs i kommun där den skattskyldige en— ligt skatteförfattningarna skall beskattas för motsvarande inkomster (be- skattningsorten).

Bestämmelser om beskattningsort finns i 14 5 förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt (51) och i 14 & förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt (SF). Beträffande statlig inkomstskatt taxeras skattskyldig i hemortskommunen. Saknas hemortskommun sker taxeringen i Stockholm. Motsvarande gäller förmögenhetsskatten.

Med hemortskommun förstås den kommun där den skattskyldige för- fattningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före taxeringsåret, 66 & kommunalskattelagen (1928: 370) (KL). För den, som varit bosatt här i landet men inte varit mantalsskrivningsskyldig, liksom för dödsbo gäller särskilda regler. Ytterligare föreskrifter om hemortskommun finns i anvisningarna till paragrafen.

I 56—61 55 KL finns bestämmelser om beskattningsort för kommu- nalskatten. Därav framgår bl. a. följande.

Skatt på inkomst av jordbruksfastighet eller av annan fastighet skall utgöras till kommun där fastigheten är belägen (56 5). Är fastigheter inom olika kommuner att anse som endast en förvärvskälla, skall den från fastigheterna gemensamt härflutna inkomsten tas till beskattning i varje kommun till så stor del som kan anses ha influtit inom kommunen (56 å)-

Skatt för inkomst av rörelse utgörs till kommun där rörelsen utövats

Prop. 1972: 15 35

från fast driftställe (57 5 1 mom.). Har inte fast driftställe begagnats, ut- görs skatten för fysisk person i hemortskommunen, såvitt avser inkomst som förvärvats under tid då den skattskyldige varit bosatt i landet, och i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål, såvitt avser inkomst som förvärvats under tid då den skattskyldige inte varit bosatt här (57 ä 1 mom.). Inkomst genom icke yrkesmässig avyttring av fastighet som är belägen här i landet beskattas i den kommun där fastigheten är belägen (59 5 2 mom.).

Skatt för inkomst av tjänst eller av annan tillfällig förvärvsverksam- het än icke yrkesmässig avyttring av fastighet liksom skatt för inkomst av kapital utgörs i hemortskommunen, om inkomsten förvärvats av fysisk person under tid då han varit bosatt här i landet (59 5 1 mom.). Fysisk persons inkomst av tjänst eller av annan tillfällig förvärvsverk- samhet än icke yrkesmässig avyttring av fastighet under tid då han inte varit bosatt här i landet beskattas i Stockholm för gemensamt kom- munalt ändamål (59 & 3 mom.).

Räntor på kvarstående och överskjutande skatt

I vissa fall föreligger skyldighet att erlägga ränta på kvarstående skatt (27 % 3 mom. första stycket UF). Å andra sidan utgår under vissa om- ständigheter ränta på preliminär skatt som överstiger den slutliga skat- ten (överskjutande skatt) (69 5 1 mom.).

l—lar skattskyldig påförts ränta på kvarstående skatt, kan länsstyrelsen i vissa fall medge räntebcfrielse. För makar gäller särskilda regler om räntebefrielse (85 ä "2 mom.).

Skattereduktion och begränsning av skatt

S k at t e re (] u k t i o n medges bl. a. vid debitering av slutlig skatt. Skattereduktioncn tillkommer fr.o.m. år 1972 dels ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18 år, och gift skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst till statlig inkomstskatt, med 1800 kr., dels gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst till statlig inkomst- skatt understigande 4 500 kr., med 40 0/0 av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 4500 kr. och den taxerade inkomsten (2 & 4 mom. första stycket UF). För att få åtnjuta skattereduktion helt eller delvis krävs att den skattskyldige och, beträffande gift, även maken varit bo- satt häri landet under någon del av beskattningsåret (2 ä 4 mom. andra stycket"). Uppburen beskattningsbar inkomst enligt förordningen (1958: 295) om sjömansskatt (2 5 4 mom. tredje stycket) kan begränsa skatte- reduktionen.

Skattereduktion sker inte i fråga om tilläggspensionsavgift, arbetsgi- varavgift, allmän arbetsgivaravgift, redareavgift och förseningsavgift

Prop. 1972: 15 36

enligt 116 c & taxeringsförordningen (1956: 623) samt annuitet på av- dikningslån och på förskott för avlösning av frälseränta (2 & 4 mom. tredje stycket).

Reglerna om h e g r ä n 5 n i n-g a v s k att finns i förordningen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall och innebär bl.a. föl- jande. Begränsningen omfattar statlig inkomstskatt och förmögenhets- skatt och sker vid debitering av slutlig eller tillkommande skatt (1 S). Begränsning får ske för fysisk person som varit bosatt här i landet under någon del av beskattningsåret eller för dödsbo efter den som var bosatt här vid sitt frånfälle (2 & första stycket).

Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbclopp med hänsyn till den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten för det år vartill skatten hänför sig. Den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten. Spärrbeloppct ut- gör 80 0/0 av den sålunda framräknade beskattningsbara inkomst som ej överstiger 200 000 kr. och 85 0/0 av överskjutande belopp (3 5").

Spärrbeloppet jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomst— skatt, förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt, landstingsmcdel och tingshusmedel som beräknats för den skattskyldige på grund av taxe— ringen. I skattebeloppet inräknas även erlagd sjömansskatt. Skattebelopp beräknas vidare som om skattereduktion inte skett (4 g).

Är skattebeloppet högre än spärrbeloppct, nedsätts den statliga in- komstskatten och förmögenhetsskatten med överskjutande belopp. Den statliga förmögenhetsskatten får dock inte bli lägre än skatten på 50 0/0 av den skattskyldiges bcskattningsbara förmögenhet (5 5). Särskilda bestämmelser gäller i fråga om makar som levt tillsammans under be— skattningsåret samt i fall då beskattningsbar förmögenhet fastställs ge- mensamt för makar eller för föräldrar och barn (6 $).

I motsats till vad som gällt enligt motsvarande äldre bestämmelser. skall de nu berörda reglerna iakttas av lokal skattemyndighet vid debite- ring utan särskild ansökan härom.

Skattebefrielse för dödsbo, m. m.

Har skattskyldig som varit bosatt här i landet avlidit, kan dödsboet helt eller delvis befrias från skyldighet att erlägga kvarstående och till- kommande skatt. För befrielse krävs bl. a. att den avlidne efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle varit beroende av honom för sin för- sörjning och att dödsboet gör framställning om befrielse. Beslut om be- frielse meddelas av taxeringsnämnd eller skatterätt (75 ä 1 mom. första stycket KL, 15 5 1 mom. första stycket SI, 15 ä 1 mom. första stycket SF). Motsvarande bestämmelser finns i fråga om befrielse från folk- pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.

Prop. 1972: 15 37

Promemorian Gemensam debitering av skatt i olika kommuner

I promemorian framhålls att vid tillämpning av reglerna om skatte- reduktion och begränsning av skatt skall beaktas skatt i såväl hemorts- kommun som i annan kommun, s.k. utbokommun. Alla skatter i utbo- kommun beaktas emellertid inte, vilket framgår av följande tablå.

Skatt som debiteras B e a k t a 5 vi d i utbokommun skattereduktion begränsningsregeln

Allmän kommunalskatt Landstingsmedel

Skogsvårdsavgift

Annuitet på avdikningslän Annuitet på förskott för avlösning av frälseränta -— —-

1 1

It—n—u—n

I promemorian diskuteras huruvida för reglernas tillämpning samman- föring av skatt i hemortskommun och utbokommun måste ske i fråga om alla skattskyldiga. Begränsningsreglerna gäller för fysisk person som har varit bosatt i Sverige under någon del av beskattningsåret och för inländskt, oskiftat dödsbo. Det är därför till följd av 1970 års skatte- reform inte nödvändigt att i hemortskommunen sammanföra skatt i så- väl hemortskommun som utbokommun för andra än nämnda personer. Det hade enligt promemorian möjligen varit önskvärt att sammanföra skatt även för andra skattskyldiga, men något omedelbart behov härav sägs inte föreligga.

De personer, för vilka sammanföring avses skola ske, har det gemen- samt att de upptas i inkomstlängdens A-längd, heter det vidare i prome- morian. För att sammanföring skall kunna ske maskinellt behövs ett styrbegrepp, dvs. ett begrepp varigenom skattskyldig kan identifieras i såväl hemortskommunen som i utbokommunen. F.n. finns inte något sådant styrbegrepp. Möjlighet finns dock att på ett ganska enkelt sätt skapa ett styrbegrepp för här aktuella grupper.

Debetsedelsnummer för preliminär och slutlig skatt utgörs för fysisk person i hemortskommunen av länskod och personnummer. För övriga skattskyldiga utgörs debetsedelsnummer av länskod och registrerings- nummer, som f.n. är olika för samma skattskyldig i olika kommuner. Det föreligger inte några större svårigheter att för fysisk person regi- strera personnumret även i utbokommun. Därigenom får man enligt pro- memorian ett styrbegrepp för denna grupp. För inländskt, oskiftat döds- bo kan identifiering åstadkommas genom att registreringsnumret i hem- ortskommunen registreras även i utbokommun.

Taxeringsrutinerna behöver enligt promemorian inte bli påverkade av sammanföring vid debitering. Den skattskyldige skall således i vanlig

Prop. 1972: 15 38

ordning avge allmän självdeklaration i hemortskommunen och särskild självdeklaration i utbokommunen. Beslut om taxering fattas av taxe- ringsnämnden i resp. kommun. Besluten bör införas i inkomstlängd för kommunen. Skatten uträknas i debiteringslängden för utbokommunen med anmärkning, att debitering sker i namngiven hemortskommun.

Enligt förslaget i promemorian skall debitering ske i debiteringsläng- den i hemortskommunen. Den lokala skattemyndigheten i denna kom- mun utfärdar debetsedel upptagande den debiterade skatten, dvs. skatt i såväl hemortskommun som utbokommun. Till debetsedeln fogas upp- gift om antalet skattekronor och utdebitering i varje kommun. Härige— nom kan den skattskyldige kontrollera att debitering skett med rätt belopp.

Kommuns skattefordran hos staten fastställs årligen med ledning av antalet skattekronor och den för året fastställda utdebiteringen. Till följd av att. taxeringsrutinerna inte ändras, påverkas ej heller rutinerna för uträkning av kommuns skattefordran hos staten av förslaget om ge- mensam debitering.

Vid ändring av beslut rörande taxering eller debitering omdebiteras skatten med hänsyn till beslutet. Om sådant beslut avser utbokommun, skall enligt promemorians förslag den lokala skattemyndigheten i utbo- kommunen få biträda i omdebiteringsarbetet genom att uträkna skatten med ledning av beslutet och därefter underrätta den lokala skattemyn- digheten i hemortskommunen, som har att verkställa omdebiteringen.

Särskild beräkningsgrund för preliminär A-skatt, m. m.

I promemorian behandlas ytterligare en fråga som har nära samband med huvudförslaget, nämligen frågan om särskild beräkningsgrund för preliminär A-skatt.

Enligt principen för källskattesystemet skall skatt erläggas i omedel- bar eller nära anslutning till inkomstförvärvet med belopp som kan be— räknas motsvara skatten på inkomsten. Bestämmelse härom finns i 35 1 mom. UF.

Det erinras i promemorian om lokal skattemyndighets möjlighet att för skattskyldig med preliminär A-skatt föreskriva särskild beräknings— grund, om preliminärskatten annars skulle bli för låg. Lokal skatte- myndighet får nämligen föreskriva särskild beräkningsgrund för sådan skattskyldig som har preliminär A-skatt men har inkomst av annat än tjänst eller är skattskyldig för garantibelopp eller förmögenhet när särskilda skäl därtill föranleder det. Skatten skall därvid beräknas ”an- tingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst” (3 & 2 mom. 1 fjärde stycket UF).

Prop. 1972: 15 39

Skattskyldig som beskattas i utbokommun har f. n. att erlägga preli— minär A-skatt eller preliminär B-skatt i hemortskommunen och preli- minär B-skatt i utbokommun. B-skatt som inte uppgår till 300 kr. på- förs dock inte.

Avsikten är enligt promemorian att slutlig skatt i hemortskommun och utbokommun skall sammanföras vid debitering av slutlig skatt. Till följd av att preliminär skatt skall motsvara slutlig skatt bör även preli- minär skatt sammanföras. För den som f. n. har att erlägga preliminär B-skatt i såväl hemortskommun som utbokommun innebär förslaget att han får endast en debetsedel på preliminär B—skatt, vilken normalt dc- biteras med samma belopp som senaste slutliga skatt.

Om den skattskyldige f.n. erlägger A-skatt i hemortskommunen och B-skatt i utbokommunen, heter det vidare i promemorian. får ett ge- nomförande av förslaget till följd att B-skatten bortfaller. Om denna skatt varit förhållandevis stor, kan anledning finnas att debitera B-skatt i hemortskommunen, vilken normalt beräknas med ledning av senaste slutliga skatt. Om den skattskyldige även i fortsättningen skall erlägga A-skatt i hemortskommunen, uppkommer frågan om och i så fall hur man skall beakta skatt i utbokommun.

Fråga är nu. anförs det i promemorian, om gällande bestämmelser är tillräckliga för att tillgodose principen att preliminär skatt skall mot- svara slutlig skatt.

Av statistikuppgifter framgår att vid debitering av slutlig skatt enligt 1970 års taxering 1 722 945 A—skattebetalare påfördes kvarstående skatt med 1 659 milj. kr. Härtill kan nämnas att A-skattebctalare gjorde fyll- nadsinbetalningar för år 1969 med 752 milj. kr.

I promemorian framhålls att det genom användning av ADB inom uppbördsväsendet är möjligt att bättre följa upp skattskyldiga som er- lägger preliminär skatt med för lågt belopp. Det sägs emellertid inte vara tillräckligt att fånga upp enbart dessa fall. Det krävs också åt- gärder av de lokala skattemyndigheterna, som har att besluta om pre- liminärskatteuttag på ett sätt som står i överensstämmelse med käll— skattesystemets princip. Riksskatteverket sägs i promemorian ha för avsikt att för år 1972 intensifiera denna verksamhet.

För att undvika alltför stora kvarskatter föreligger enligt promemo— rian behov av en ändring i UF såvitt gäller förutsättningarna för att särskild beräkningsgrund skall kunna beslutas. Det nuvarande villkoret att sådan beräkningsgrund får föreskrivas ”då särskilda skäl därtill för— anleda” bör enligt promemorian utgå.

Denna ändring sägs ha varit motiverad en längre tid och har inte nå- got direkt samband med förslaget att sammanföra debitering av skatt till hemortskommunen. Det framhålls emellertid i promemorian att om en ändring inte sker, preliminärskatteuppbörden kommer att försämras. Som exempel nämns att A-skattebetalare. som har inkomst av hyresfas-

Prop. 1972: 15 . 40

righet i utbokommun, f.n. erlägger preliminär B-skatt i utbokommunen under förutsättning att B-skatten uppgår till minst 300 kr. Om samman- föring av debiteringen sker, bortfaller preliminärskatten i utbokommu- nen. I stället bör en uppföljning av preliminärskatten i hemortskom- munen ske på sätt angetts i det föregående för undvikande av alltför stor kvarstående skatt.

Skattebefrielse för dödsbo

Befrielse från erläggande av kvarstående eller tillkommande skatt kan, som framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser, medges dödsbo i vissa fall. Beslut meddelas f. n. av taxeringsnämnd eller skatte- rätt. Om skatt påförts i såväl hemortskommun som utbokommun, måste befrielse beslutas av olika nämnder, såvida inte båda kommunerna lig- ger inom samma län och beslut fattas av skatterätten.

Om endast en debetsedel utfärdas, heter det i promemorian, synes det naturligt att myndighet i den kommun, där debetsedeln utfärdats, beslutar om dödsbobefrielse. Det torde inte höra till vanligheten att taxeringsnämnd beslutar om sådan befrielse. Med hänsyn härtill och då det är angeläget med likformig bedömning föreslås att beslut om dödsbobefrielse skall fattas av den skatterätt, som har att pröva besvär om boets taxering till statlig inkomstskatt.

Vissa konsekvenser av förslaget

F. n. räknas ränta på kvarstående skatt och på överskjutande skatt i varje kommun för sig. Den som härigenom påförs kvarskatteränta i en kommun och i annan kommun erlagt för hög preliminär skatt kan efter ansökan befrias helt eller delvis från kvarskatteräntan.

Genom sammanföring av debiteringen kommer slutlig skatt för samtliga kommuner att sammanläggas. Från sammanlagda beloppet avräknas sedan preliminär skatt. Som skillnadspost framkommer kvar- stående skatt eller överskjutande preliminär skatt. Också ränta uträknas med ledning av den samlade debiteringen. Ansökan om befrielse från kvarskatteränta blir enligt promemorian i åtskilliga fall som f.n. före- ligger inte aktuella för skattskyldiga, för vilka sammanföring av skatte- debiteringen skett.

Det framhålls i promemorian vidare att antalet debetsedlar och in- betalningar minskar genom sammanföring av debiteringar till hemorts- kommunen. Kvarstående skatt i hemortskommunen erläggs av arbets- tagare genom skatteavdrag. Kvarstående skatt i annan kommun skall f.n. erläggas av den skattskyldige själv. Erfarenheten har visat att många skattskyldiga, som är vana vid att kvarstående skatt erläggs genom skatteavdrag, försummar att inbetala kvarstående skatt som på- förts i utbokommun. Antalet restförda poster kvarstående skatt upp-

Prop. 1972: 15 41

gick enligt promemorian vid uppbördstermincn i mars 1970 till 288 330 och i maj 1970 till 173 727. Det stora skillnadsbeloppet kan förklaras med att kvarstående skatt, som inte uppgår till 200 kr., förfaller till be- talning endast under marsterminen. ”Sommarstugeskatt” överstiger nor- malt inte 200 kr. och det är sannolikt att en stor del av skillnaden mellan restförda poster vid mars— och majterminerna är en följd av obetald ”sommarstugeskatt”. Genom sammanföringen torde således an- talet restförda poster minska.

Promemorians förslag får vidare till följd att kvarstående skatt för arbetstagare erläggs genom skatteavdrag, och att den skattskyldige så— ledes inte själv behöver bevaka förfallotider.

Författningsförslag

Förslagen i promemorian sägs föranleda ändringar i UF, KL. Sl, SF, lagen (1962: 398) om finansiering av folkpensioneringen och lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Såvitt avser UF hänvisas i fråga om promemorians ändringsförslag till bilagan. De övriga författningsför- slagen innebär i sak att prövningen av dödsbos framställning om be- frielse att erlägga kvarstående eller tillkommande skatt i fortsättningen skall ankemma på den skatterätt som har att ta upp besvär över boets taxering till statlig inkomstskatt.

Samtliga bestämmelser föreslås träda i kraft den ]. juli 1972. Äldre bestämmelser avses dock gälla i fråga om preliminär skatt för år 1972 samt i fråga om tillkommande skatt på grund av beslut om taxering år 1971 eller tidigare år och eftertaxering för år 1971 eller tidigare år lik- som annat bcslut som påkallar motsvarande debitering av tillkommande skatt.

Remissyttrandena Gemensam debitering av skatt i olika kommuner

Förslagets utformning och allmänna syfte har genomgående bedömts positivt. Samtliga remissinstanser utom en har tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att förslaget, som tillkom- mit huvudsakligen för att skapa förutsättningar för att på rätt sätt iaktta redan gällande bestämmelser om skattereduktion m.m., innebär förde- lar även i andra avseenden. Länsstyrelsen nämner bl. a. att stora bespa- ringar kan väntas för dataenheternas del beträffande främst maskinbe- arbetningarna, som utgör en ansträngd och mycket känslig detalj i läns- styrelsens ADB-mässiga handläggning av uppgifter inom taxerings- och uppbördsväsendet. Vidare framhålls att förslaget på sikt även medför förbättringar för kronofogdemyndighetema och lokala skattemyndig-

Prop. 1972: 15 42

heter. Länsstyrelsen i Kalmar län uttalar att förslaget synes väl under- byggt och att det torde komma att medföra betydande förenklingar i såväl debiteringsarbetet som vid uppbörd av skatt. Likartade uttalanden återfinns bl. a. i yttranden från lokala skattemyndigheter. TCO pekar på förslagets gynnsamma konsekvenser för berörda enskilda skattebetalare och uppbördsmyndigheter.

Endast en remissinstans har, som nyss nämnts, tagit avstånd från för- slaget. SAF har inte funnit motiven för införande av en gemensam skattsedel bärande. De åsyftade och i och för sig eftersträvansvärda effekterna sägs kunna uppnås på annat sätt.

lnvändningar har i övrigt rests mot enskilda punkter i förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län, som även överlämnat yttranden från lokala skattemyndighetcr och kronofogdemyndigheter i länet, nämner att dessa uttryckt farhågor för svårigheter i samband med förslagets praktiska genomförande. Länsstyrelsen förutsätter dock att man med hjälp av ADB-systemen kommer att kunna underlätta arbetet för be- rörda myndigheter.

Länsstyrelserna i Kalmar och Hallands län framhåller att åtminstone under övergångsskedet genomförande av förslaget kommer att öka ar- betsbelastningen för de lokala skattemyndigheterna. Lokala skattemyn- digheren i Danderyd anser att debiteringen av slutlig skatt inte torde medföra ett alltför betungande merarbete för lokal skattemyndighet men att omdebiteringsrutinen kan ——- åtminstone övergångsvis —— bli mer ohanterlig. Föreningen Sveriges fögderichefer framhåller allmänt att för att det nya systemet skall fungera riktigt krävs en fullständig ut- redning, som ofta blir så tidsödande att lokal skattemyndighet under nuvarande arbetsförhållanden knappast kan genomföra den i tid. Lik- artade uttalanden återfinns i flera yttranden från lokala skattemyndig— heter.

Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller att det i åtskilliga fall kan krävas en betydande arbetsinsats i fögderier med utboregistrering för identifiering av dödsbons registrering i hemortskommunen. Liknande påpekanden har gjorts av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Även lokala skattemym'ligheten i Norrtälje har särskilt pekat på att ar- betet kommer att öka i fögderier med stor utboregistrering. De prak- tiska konsekvenserna blir än mer framträdande där rörligheten i fastig- hetsbeståndet på grund av exploatering eller livlig handel är särskilt stor.

Länsstyrelsen i Stockholms län nämner att för kronofogdemyndighe- ternas del arbetsuppgifter kommer att överföras från myndigheter med stora fritidsområden till myndigheter i främst tätorts- och storstadsregio- nerna. Även fältassistentorganisationen inom de olika myndigheterna berörs. Länsstyrelsen anser att en översyn av personaltillgång och resur-

Prop. 1972: 15 43

ser i övrigt bör ske snarast som ett led i strävan att säkerställa genom- förandet.

Synpunkter har också framförts på detaljer i förslaget.

Lokala skattemyndigheten i Umeå påpekar att i fråga om utbotaxe- _ ring inom samma fögderi inget sagts om att sammanföring av skatt skall ske. Om debitering genom sammanföring inte kan ske, borde rättelse kunna vidtas som vid feldebitering.

Länsstyrelsen i Gotlands län tar upp den föreslagna ändringen av 2 & 3 mom. UF, som enligt förslaget betingats av att den som påförs tilläggspensionsavgift får endast en debetsedel på slutlig skatt, även om han taxerats på flera orter. Ett förtydligande av lagtexten är nöd- vändigt, om det är avsett att jämväl sådan utboskatt skall i första hand anses utgöra betalning av tilläggspensionsavgift. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att den som inte tillhör svenska kyrkan åtnjuter viss lindring utan särskild ansökan. Den förenkligen föreslås att ansökningsförfarandet slopas även beträffande utbodebite- ring.

Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller ytterligare att under en över- gångstid — i vart fall vad gäller slutlig skatt enligt 1972 års taxering — många skattskyldiga sannolikt inte kommer att ha tillräcldig kännedom om det nya samordningssystemet när fyllnadsinbetalning av preliminär- skatt för år 1971 sker. För dessa skattskyldiga kan en ej medräknad obetydlig skatt för exempelvis en sommarstuga i utbokommun medföra kvarskatteränta. I dessa fall kan det bli aktuellt att tillämpa bestämmel- serna i 85 ä 2 mom. om befrielse från sådan ränta. Det torde böra över- vägas att utfärda anvisningar för tillämpningen av nämnda bestämmel- ser.

Kvarskatteräntan har även berörts av lokala skattemyndigheten i Sö- dertälje som för 1972 års taxering efterlyser sådana övergångsbestäm- melser att skattskyldig med förvärvskällor i flera kommuner inte kom— mer i sämre läge än f.n. beträffande kvarskatteränta. Önskemål om särskilda övergångsbestämmelser har även framförts av lokala skatte- myndigheten i Kungsbacka och Föreningen Sveriges fögderichefer.

SAF slutligen, som motsatt sig promemorians förslag i dess helhet, motsätter sig också att arbetsgivarna engageras till att medverka i en vidgad uppbörd av arbetstagares preliminära och restförda skatter. De åsyftade effekterna i förslaget kan enligt SAF uppnås på andra sätt.

Särskild beräkningsgrund för preliminär A-skatt

Promemorians förslag om ändring i 3 5 2 mom. UF, som innebär att lokal skattemyndighet får större möjligheter att föreskriva särskild beräkningsgrund för preliminär A-skatt, har i allmänhet mottagits posi- tivt.

Länsstyrelsen i Västerbottens län understryker vikten av upprätthål-

Prop. 1972: 15 44

lande av principen att den preliminära skatten skall motsvara den slut— liga. En uppföljning av preliminär skatt i hemortskommunen bör därför ske i enlighet med förslaget.

Emellertid har många ställt sig ganska skeptiska beträffande möjlig- heterna att i praktiken nå mer påtagliga resultat av förslaget. Genom- gående framhålls från lokala skattemyndigheter de hittillsvarande och dåliga erfarenheterna av den nuvarande bestämmelsen. I praktiken blir uppgiften både tidsödande och personalkrävande. Kommunernas pen- sionsanstalt framhåller att administrativa olägenheter kan uppstå, om de lokala skattemyndigheterna i ett större antal fall skulle komma att före- skriva särskilda beräkningsgrunder för preliminärskatteuttag. Dessa olä— genheter skulle i så fall komma att drabba inte bara pensionsanstalten utan även våra andra stora löne- och pensionsutbetalare, varför en samordning är nödvändig. Även statens personalpensionsverk har berört denna fråga och framhållit att förslaget torde innebära en Viss ökning av antalet fall med särskild beräkningsgrund. Utförlig uppgift om beräk- ningsgrunden bör därför erhållas från centrala förfrågningsregistret, var- ifrån verket hämtar övriga uppgifter för skatteavdrag. SAF anser att de föreslagna ändringarna i UF i vissa delar är onödigt långt drivna och därigenom lämnar oroväckande stort utrymme för lokala skattemyndig- heter att godtyckligt föreskriva om särskild beräkningsgrund för skatte- avdrag. Med dcn föreslagna lydelsen av 3 & UF föreligger inte heller någon som helst garanti för att arbetsgivarna inte kan komma att få en väsentligt ökad arbetsbörda i hanteringen av de anställdas skatter. Risk föreligger för ett ökat antal svårbemästrade jämkningsfall -— t. ex. då extrainkomster upphör eller uppbärs endast i slutet av året.

Övriga synpunkter

I några yttranden har slutligen önskemål framförts om ändringar ut- över förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att värdet av det framlagda förslaget bättre skulle kunna tillvaratas om samtidigt i TF intogs regler om skyldighet för överlåtare av en förvärvskälla att till lokal skattemyndighet lämna erforderliga uppgifter om förvärvaren. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län ifråga- sätter om inte samdebiteringsbestämmclser borde övervägas även be- träffande aktiebolag och föreningar. Förstnämnda länsstyrelse ifrågasät- ter även om inte den föreslagna ränteberäkningen skulle kunna ske på samma sätt för äkta makar, vilka taxeras enligt de för gift skattskyldig gällande bestämmelserna.

Prop. 1972: 15 45

Departementschefen Gemensam debitering av skatt i olika kommuner

Allmänna synpunkter. Som framgår av redogörelsen i det föregående sker taxering till statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt i hemorts- kommunen. Ävcn taxering till kommunal inkomstskatt sker i praktiken oftast i den skattskyldiges hemortskommun. I fråga om vissa förvärvs- källor kan dock kommunalskatt komma att utgöras till s.k. utbokom- mun, dvs. annan kommun än hemortskommunen. Detta gäller bl.a. in- komst av fastighet och rörelse som utövas från fast driftställe. Sådan inkomst skall beskattas där fastigheten är belägen resp. rörelsen be- drivits. Även realisationsvinst vid försäljning av fastighet och garanti- belopp för fastighet tas till beskattning där fastigheten är belägen.

Uppbörd av skatt sker enligt reglerna i uppbördsförordningen (1953: 272) (UF) och uppbördskungörelsen (1967: 626). I organisatoriskt hän- seende gäller att landet är uppdelat i fögderier, som utgör de lokala skattemyndigheternas tjänstgöringsområden.

Det åligger lokal skattemyndighet att ange hur preliminär A-skatt skall beräknas för den som för inkomståret har att erlägga sådan skatt inom myndighetens tjänstgöringsområde. Sådan myndighet skall också de— bitera preliminär B-skatt samt slutlig, kvarstående och tillkommande skatt för den som har att utgöra sådan skatt inom tjänstgöringsområdet. Den lokala skattemyndighetcn utfärdar vidare debetsedel för envar skattskyldig inom fögderiet. Särskild debetsedel utfärdas därvid för preliminär skatt, för slutlig skatt och för tillkommande skatt.

Den nuvarande ordningen inom uppbördsväsendet innebär således i princip att debitering av skatt sker inom det fögderi där beskattnings- orten är belägen. För skattskyldig som har att utgöra skatt i flera kom- muner betyder dctta att debitering sker på mer än ett ställe.

Den skattereform på inkomstskattens område som började tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1971 har medfört två nyheter i debiteringsav- seende, nämligen skattereduktion och tillämpning ex officio av reglerna om begränsning av skatt. För innebörden av dessa två nyheter i debi- tcringsavseende har redogjorts i det föregående.

I syfte att möjliggöra tillämpningen av reglerna om skattereduktion och skattebegränsning har riksskatteverket i en promemoria föreslagit nya debiteringsrutiner för fysiska personer och oskiftade dödsbon. För- slaget innebär att all skattedebitering skall ske i hemortskommunen. Endast i vissa undantagsfall behålls enligt förslaget möjligheten till debitering i annan beskattningsort än i hemortskommunen.

Promemorieförslaget har mottagits välvilligt av remissinstanserna. En- dast SAF har avstyrkt det, huvudsakligen därför att det sägs medföra merarbete för arbetsgivarna vid deras medverkan i skatteuppbörden.

Prop. 1972: 15 46

Några länsstyrelser och Föreningen Sveriges fögderichefer har gjort gäl- lande att förslaget, om det genomförs, kommer att leda till ökad arbets- belastning för de lokala skattemyndigheterna.

Tillämpningen av reglerna om skattereduktion och begränsning av skatt för vissa skattskyldiga förutsätter att den sammanlagda skattedebi- teringen för sådan skattskyldig kan överblickas. Förslaget innebär i detta hänseende en god lösning. Det förfarande som föreslagits i pro- memorian underlättas genom möjligheterna att utnyttja ADB-tekniken. För skattskyldig med inkomster i flera kommuner blir det fördelar bl. a. genom att antalet debetsedlar nedbringas och genom att han slipper an— söka om befrielse från ränta i de fall kvarskatt och överskjutande preli- minär skatt uppkommer samtidigt vid debiteringar i olika kommuner. Vidare finns anledning anta att antalet restföringar skall minska genom en nedgång av antalet fall av utebliven inbetalning av s. k. sommarstugo— skatt. Det torde å andra sidan inte kunna bcstridas att förslaget kommer att medföra merarbete i vissa avseenden för en del lokala skattemyndig- heter. Av allt att döma synes det dock snarare vara fråga om en för- skjutning av arbetsuppgifter från vissa myndigheter till andra myndig- heter än en ökad arbetsbelastning över hela fältet. Dessutom synes ökningen av arbetsuppgifter vara av övergående natur. Genom de nya rutinerna kan skapas ett sambandssystem som när det väl är genomfört kommer att leda till avsevärda rationaliseringsvinster. Jag biträder så- ledes i princip promemorieförslaget.

I det följande kommer jag att behandla vissa detaljfrågor. Dessförin- nan vill jag emellertid i korthet nämna ett önskemål som framställts av länsstyrelsen i Göteborg, nämligen att samdebitering bör genomföras även i fråga om aktiebolag och föreningar. Frågan har berörts i prome- morian men avvisats där med motiveringen att något omedelbart behov inte föreligger för en sådan ordning. Med hänsyn härtill och då frågan f.n. inte är tillräckligt belyst finner jag inte skäl att ta upp den vidare i detta sammanhang.

Närmare om förfarandet. Promemorieförslaget innebär att de uppgif- ter som nu faller på lokal skattemyndighet i fråga om den som har att erlägga skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde — här- med avses skyldigheten att ange hur preliminär A-skatt skall beräknas, skyldigheten att debitera preliminär, slutlig, kvarstående och tillkom- mande skatt samt skyldigheten att utfärda debetsedel —— i princip skall falla på den lokala skattemyndighet inom vars fögderi hemortskommu- nen är belägen. Beslut om taxering skall fortfarande fattas av taxerings— nämnden i resp. kommun och införas i taxeringslängd för kommunen. Skatten uträknas i debiteringslängden för utbokommunen med anmärk- ning att debitering sker i angiven hemortskommun. Det bör påpekas i sammanhanget att även taxeringslängd förs av lokal skattemyndighet.

Prop. 1972: 15 47

De rutiner som skall följas om förslaget genomförs kan i stort sett regleras av Kungl. Maj:t i administrativ ordning och genom komplette- rande anvisningar av riksskatteverket. Här inskränker jag mig till att be- röra frågor av principiell natur. Den lokala skattemyndighet i det fögde- n' där taxering skett skall fortfarande svara för förandet av taxerings- längden, liksom för eventuell rättelse av den. Vissa uppgifter, som t. ex. påföring av skattetillägg och förseningsavgift enligt 116 e & taxerings- förordningen (1.956: 623) (TF) skall enligt förslaget alltjämt ligga hos den lokala skattemyndigheten i beskattningsorten. Uppgiften att debitera skatten, att ange beräkningsgrund för preliminär A-skatt, att debitera preliminär B-skatt samt slutlig, kvarstående och tillkommande skatt lik- som att utfärda debetsedel faller däremot på den lokala skattemyndig- heten i hemortskommunen. För vissa fall har i promemorian emellertid förutsatts att debitering skall ske i annan kommun än hemortskommun. Det gäller här fall när hemortskommunen är okänd eller när annars särskilda skäl föreligger. För särskilda kategorier skattskyldiga — bl. a. vissa i utlandet bosatta — saknas hemortskommun. Även här skall skatt debiteras i den kommun till vilken skatten skall utgöras.

Den lokala skattemyndighet som svarar för debiteringen tillämpar också reglerna om skattereduktion, begränsning av skatt samt ränta på kvarstående skatt och på överskjutande preliminär skatt. Beträffande reglerna om skattereduktion och om ränta återkommer jag i det föl- jande.

Beslut om jämkning och anstånd med inbetalning av skatt meddelas enligt gällande bestämmelser av den lokala skattemyndighet som utfär- dat debetsedel för det inkomstår anståndet eller jämkningen avser. I det— ta hänseende blir det således en faktisk förändring eftersom debetsedeln skall utfärdas av den lokala skattemyndigheten i hemortskommunen även när beskattningsorten är en annan.

Vid ändring av beslut om taxering eller debitering omdebiteras skat- ten med hänsyn till beslutet. Om sådant beslut avser skatt i utbokom- mun, skall enligt förslagct den lokala skattemyndigheten i utbokommu- nen biträda i omdebiteringsarbetet genom att uträkna skatten med led- ning av beslutet och därefter underrätta den lokala skattemyndigheten i hemortskommunen, som har att verkställa omdebiteringen.

Såvitt aVSer fullföljd av talan mot debitering sker inga principiella förändringar. Talan förs således mot lokal skattemyndighets beslut hos länsskatterätten eller länsstyrelsen i det län där den lokala skattemyn- digheten är belägen.

Kommuns skattefordran hos staten fastställs årligen med ledning av antalet skattekronor och den för året fastställda utdebiteringen. Antalet skattekronor bestäms med ledning av taxeringen. Till följd av att taxe- ringsrutinerna inte ändras genom förslaget, påverkas inte heller rutinerna för uträkning av kommuns skattefordran hos staten.

Prop. 1972: 15 48

Räntefrågor. F. n. räknas ränta på kvarstående skatt och på överskju- tande preliminär skatt i varje kommun för sig. Den som härigenom på- förs kvarskatteränta i en kommun och i annan kommun erlagt för hög preliminär skatt kan efter ansökan befrias helt eller delvis från kvar- skatteräntan. Genom sammanföring av debiteringen uträknas slutlig skatt för samtliga kommuner, varifrån avräknas den preliminärskatt som erlagts. Som skillnadspost framkommer kvarstående skatt eller överskjutande preliminär skatt. Ränta kan på grund av den föreslagna ordningen uträknas med ledning av den samlade debiteringen. Den skattskyldige behöver således inte ansöka om befrielse från kvarskatte- ränta när sammanföring skett. Detta måste emellertid fortfarande kun- na ske när undantagsregeln tillämpas, dvs. när skatt debiteras i beskatt- ningsort som inte är hemortskommun.

En remissinstans har i sammanhanget tagit upp frågan om gemensam ränteberäkning ex officio även såvitt gäller makar, som taxeras enligt de bestämmelser som gäller för gift skattskyldig. F. n. gäller att om nå— gon av makar, som taxerats enligt för gift skattskyldig gällande bestäm- melser, har att erlägga ränta på kvarstående skatt och sådan ränta inte skulle ha påförts i fall ränteberäkningen gjorts för makarna gemensamt, befrielse kan meddelas från erläggande av räntan helt eller delvis. Sådan befrielse meddelas av länsstyrelsen efter ansökan.

Frågan om beaktande ex officio av gemensam ränteberäkning för makar har tidigare varit uppe till diskussion. Regeln om möjlighet att i fall av samtaxering få gemensam ränteberäkning härstammar från det tidigare gällande skattesystemet där sambeskattning av äkta makar var en huvudprincip. I det nya skattesystem som tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1971 är emellertid principen den att makar beskattas var för sig. Visserligen förekommer fortfarande regler som tar sikte sär- skilt på sammanlevande makar och likställda. Men i allt väsentligt är inkomstbeskattningen en individuell beskattning. Skälet för en sär- skild behandling såvitt avser ränteberäkning när det är fråga om makar och likställda har således minskat avsevärt i styrka. Frågan om ränteberäkning vid redovisning och inbetalning av skatt prövas f.n. av utredningen ("Fi 1970: 69) om företagens uppgiftsplikt. Jag är f. n. inte beredd att föreslå ändring i reglerna om särskild ränteberäkning för makar.

Särskild beräkningsgrund för preliminär A-skatt

Enligt 3 & 1 mom. UF skall skattskyldig i kommun där han kan antas bli påförd slutlig skatt på grund av den årliga taxeringen året näst efter inkomståret utgöra preliminär skatt med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten. För inkomst av tjänst m.m. "uttas preliminär A-skatt, som erläggs genom att arbetsgivaren

Prop. 1972: 15 49

gör avdrag på den skattskyldiges lön. Avdraget sker i regel enligt skat- tetabeller som upprättas av riksskatteverket för varje år. Om skatteav- drag enligt skattctabell skulle bli för lågt, får emellertid lokal skatte- myndighet, då särskilda skäl därtill föranleder, föreskriva särskild bc- räkningsgrund.

I promemorian har —— i samband med förslaget om debitering av all skatt för fysisk person och dödsbo i hemortskommunen — tagits upp frågan om rätt för lokal skattemyndighet att föreskriva särskild bc- räkningsgrund i fråga om preliminär A-skatt. Enligt förslag i prome- morian bör lokal skattemyndighet få föreskriva särskilda beräknings— grunder även när särskilda skäl inte föreligger. Bakgrunden till detta för- slag har redovisats i det föregående.

Remissinstauserna har framfört olika synpunkter på den nu aktuella frågan. Å ena sidan framhålls att principen om överensstämmelse mel- lan den preliminära och den slutliga skatten bör upprätthållas så långt det är möjligt. Å andra sidan saknas inte uttryck för farhågor att ad— ministrativa olägenheter och ökat besvär för arbetsgivaren kan uppstå, om Skattetabellerna frångås i större utsträckning än nu är fallet.

För egen del vill jag hänvisa till att vårt uppbördssystem har som huvudprincip att skatt skall inlevereras i så nära anslutning som möj- ligt till förvärvet av inkomsten och att den preliminära skatten skall till sin storlek så nära som möjligt motsvara den slutliga skatten för mot- svarande period. I och för sig är varken den skattskyldige eller det all- männa betjänta av att betalning av skatt skjuts upp till kvarskatteter- minerna. .

Å andra sidan måste man vara medveten om att ett frångående av källskattetabellerna för preliminär skatt för med sig merarbete för såväl uppbördsmyndighetcrna som arbetsgivarna. Man måste här väga för- delarna med ett uppbördssystem som utesluter att. kvarstående skatt även till små belopp uppstår mot det merarbete en sådan ambitionsnivå skulle kräva. Man måste också hålla i minnet att den skattskyldige har möjlighet att själv förhindra att kvarstående skatt uppkommer genom att antingen begära förhöjt skatteavdrag hos arbetsgivaren eller göra fyll- nadsinbetalning av preliminär skatt före den 30 april året efter inkomst- året.

Mina överväganden har fört fram till att jag anser den nuvarande möjligheten för lokal skattemyndighet att bestämma särskild beräk- ningsgrund för preliminär A-skatt vara tillfyllest även för det nya läge som uppstår, om gemensam debitering genomförs. Det bör alltså enligt min mening även i fortsättningen krävas särskilda skäl för att bestäm- ma sådan beräkningsgrund. Vid tillämpningen av den nuvarande be- stämmelsen måste givetvis hänsyn tas. till att preliminär debetsedel på B-skatt normalt inte kommer att utfärdas i utbokommun. Det bör emellertid för bestämning av särskild beräkningsgrund fordras att den

4 Riksdagen 1972. ] saml. Nr 15

Prop. 1972: 15 50

skatt som tillkommer på grund av taxering i utbokommun inte är helt bagatellartad. Härvid kan nuvarande gräns för debitering av preliminär 'B-skatt i utbokommun, som går vid beräknad slutlig skatt om 300 kro- nor, tjäna till ledning. I vissa fall, kanske särskilt pcnsionsfallen, kan naturligtvis anledning finnas att gå under denna gräns. Det ankommer på riksskatteverket att meddela anvisningar i ämnet.

Jag vill i sammanhanget beröra en fråga som har betydelse såväl i nu aktuellt hänseende som beträffande uppbördssystemet i stort. Jag avser det förhållandet att skatteavdragen enligt källskattetabellerna f.n. beräknas med hänsyn till skatten på det belopp som utgör övre grän- sen för uttagsskiktet. Följden härav blir överuttag särskilt på löner som ligger vid skiktets nedre gräns. Förhållandet har utsatts för kritik men å andra sidan godtagits av riksdagen som allmän princip (se t. ex. prop. "1964: 18 s. 12, BeU 10, rskr 118). Emellertid kommer saken i viss män i ett nytt läge genom att avdrag inte längre får göras för kommunal- skatt vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Så länge så var fallet mot- verkades överuttag genom att de kommunalskatteavdrag som man räk- nat med vid utformningen av källskattetabellerna oftast var högre än avdragen vid taxeringen, beroende på löneutvecklingen och förändring- arna i de kommunala utdebiteringarna.

Det bör enligt min mening finnas skäl att överväga ändrade principer för källskattetabellerna, om det nuvarande överuttaget kommer att slå igenom i ökning av den överskjutande skatten. Riksskatteverket bör uppmärksamma utvecklingen på området och bör ha frihet att ändra grunderna för beräkning av källskatteuttagen, om därmed kan uppnås en mer avsevärd minskning av den överskjutande skatten för de skatt- skyldiga.

Skattelicfriclse för dödsbo

Som framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser kan dödsbo i vissa fall medges befrielse från skyldighet att erlägga kvarstående eller tillkommande skatt. Befrielse meddelas av taxeringsnämnd eller skatte- rätt.

I promemorian har föreslagits att befrielsen bör få meddelas enbart av skatterätt. Skälen är att befrielse bör medges av myndighet för kom- mun där debetsedeln utfärdas och önskemålet om likformighet. Vid re- missbehandlingen har det nu aktuella förslaget lämnats utan erinran. Jag föreslår att det genomförs.

Frågor om skattereduktionen, m. m.

Skattereduktion åtnjuts, som framgår av den tidigare redogörelsen, av ogift skattskyldig som har hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar till statlig inkomstskatt taxerad inkomst

Prop. 1972: 15 51

eller har sådan inkomst understigande 4 500 kr. Skattereduktionen upp- går för den ogifte och den vars make saknar inkomst till 1 800 kr. och för den vars make har inkomst understigande 4500 kr. till 40 0/0 av skillnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Skattereduk- tion medgcs bl. a. vid debitering av slutlig skatt och sker på summan av samtliga av de skatte— och avgiftsposter som enligt UF ingår i den slutliga skatten utom tilläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift, allmän arbetsgivaravgift, redareavgift, annuitet på avdikningslån och på för- skott för avlösning av frälseränta samt förseningsavgift.

I samband med uppläggandet av debiteringsrutinerna för skattere- duktionen har uppmärksammats vissa smärre problem som bör anmä- las i detta sammanhang.

Sålunda kan tänkas fall där båda makarna har en till statlig in- komstskatt taxerad inkomst som understiger 4500 kr. 1 förtydligande syfte bör i författningstexten föreskrivas att skattereduktionen då skall åtnjutas av den make som har den högsta taxerade inkomsten. Skulle denna vara lika för båda makarna bör, som fallet nu är i fråga om för- värvsavdragen, åldern få bli utslagsgivande.

Vidare får enligt de nu gällande reglerna skattereduktion ske även i fråga om förmögenhetsskatt. Sådan skattereduktion kan komma att åtnjutas i enstaka fall, nämligen av den som har förmögenhet men mycket låg inkomst. Förmögenhetsskatten begränsas i princip genom särskilda regler om begränsning av skatt. Skattereduktionen syftar inte till ytterligare lättnader i förmögenhetsbeskattningen utan infördes som ett led i en omläggning av inkomstbeskattningen. Det är därför principiellt sett inte riktigt att tillåta reduktion av förmögenhetsskatt. Administrativa olägenheter att avskilja förmögenhetsskatten i reduk- tionsförfarandet föreligger inte.

Skattereduktion utgör ett led vid debitering av slutlig skatt. De ma- teriella reglerna har därför fått sin plats i UF och tillämpas av lokal skattemyndighet. Vissa av de förutsättningar som lokal skattemyndighet därvid har att pröva är emellertid att se som taxeringsavgöranden. ln- ncbörden härav är att lokal skattemyndighet inte har att göra en egen prövning utan skall utgå från vad taxeringsnämnden beslutat i frågan. Hit hör t. ex. frågan huruvida makar levt samman eller i vad mån skattskyldig varit bosatt här i landet. Med hänsyn till vad jag nu anfört bör lämnas klarläggande föreskrifter i ämnet i UF och TF. Reglernas närmare utformning kommer att beröras i det följande.

Till följd av 1970 års skattepaket bör ändringar göras också i bestäm— melserna om eftertaxering enligt 1145 TF. Ett av villkoren för efter— taxering är f. n., att den skattskyldige ej blivit taxerad eller att han blivit för lågt taxerad. Vad man då i praktiken utgår från torde vara frågan,

l'rop. 1972: 15 52

om den beskattningsbara inkomsten resp. den skattepliktiga förmögen— heten har blivit för låg.

Fr.o.m. årets taxering kan inträffa, att inkomsttaxeringen i och för sig är beloppsmässigt riktig, men att dock skatten på grund av felaktigt taxeringsbeslut blir beräknad till för lågt belopp. Ett sådant fall före- ligger när B-inkomst, t. ex. inkomst av kapital, enligt 9å 3 mom. Sl. har rubricerats som A-inkomst enligt samma författningsrum. Därige- nom kan skatten ha beräknats till för lågt belopp ehuru den beskatt- ningsbara inkomsten inte är felaktigt angiven. Även bedömningen av om gifta skattskyldiga har levt tillsammans under beskattningsåret kan inverka på frågan om A- eller B-inkomst föreligger utan att ha betydelse för storleken av den beskattningsbara inkomsten. Samma följd får i vissa fall uppgifter som läggs till grund för frågan om skattskyldig skall få skattereduktion eller med vilket belopp sådan skall utgå.

Sådana fall och liknande bör kunna rättas genom eftertaxering, givet- vis under de förutsättningar som i övrigt gäller för att skattskyldig skall kunna eftertaxeras. Jag vill därför föreslå det tillägget till 11.4 & TF, att eftertaxering skall kunna ske om skattskyldigs förfarande medfört för låg debitering av skatt enligt UF. Jag avser att beröra denna fråga ytter- ligare i det följande.

Grundavdrag för dödsbo

I detta sammanhang vill jag föreslå en ändring i bestämmelserna om rätt till grundavdrag för oskiftat dödsbo för senare beskattningsår än det då dödsfallet inträffade. Bestämmelser härom finns i 499' KL och an- visningarna till paragrafen samt 8 & Sl. Förutsättning för sådant avdrag är bl. a. att den avlidne varit bosatt här i landet vid dödsfallet och att delägarna varit huvudsakligen beroende av dödsboets inkomst för sin försörjning. Grundavdrag (tidigare ortsavdrag) kan medges med högst samma belopp, som den avlidne skulle ha åtnjutit i avdrag om han fort- farande levt.

I praxis har bestämmelsen oftast tillämpats så att jämkning av orts- avdraget inte förekommit. Antingen har ortsavdrag medgetts med be- lopp som tillkommit den avlidne om han levt eller också inte alls. De nya bestämmelserna om avtrappning av grundavdrag beroende på stor- leken av inkomst eller tid för bosättning här i landet medför emellertid i vissa fall administrativ omgång vid beräkningen av grundavdragets storlek. Därmed kan svårigheter uppstå att ange hur jämkningen skall - skc.

Jag vill föreslå att bestämmelsen ändras så, att dess innehåll ansluts till vad som tillämpats i praktiken, nämligen att grundavdrag i dessa fall medges antingen med samma belopp som skulle ha tillkommit den av- lidne eller också inte alls. Detta torde medföra större säkerhet vid be—

Prop. 1.972: 15 53

dömningen och en förbättring för dödsbodelägarna — visserligen hu- vudsakligen i formellt hänseende —— vilket är berättigat med hänsyn till de ömmande fall som kan föreligga.

Skatt för gemensamt kommunalt ändamål

Taxering till kommunal skatt för gemensamt kommunalt ändamål fö- rekommer bl. a. beträffande vissa rörelse- och tjänsteinkomster. För så- dant ändamål taxeras fysisk person, som inte varit bosatt här i riket, för inkomst av rörelse, där fast driftställe inte begagnats, samt utländska bolag, som drivit rörelse här i landet utan fast driftställe (57 5 1 mom. KL). Taxering som nu aVSes åsätts även fysisk person, som under tid då han inte varit bosatt här haft inkomst av tjänst, för vilken skattskyl- dighet här i landet föreligger (59 5 3 mom.'KL), samt tjänstemän med familjer som vid tjänstgöring utomlands vid svensk beskickning eller lönat konsulat i skattehänseende anses bosatta här i riket (69 & KL).

Kommunal inkomstskatt på grund av sådan taxering utgår enligt en särskild förordning [förordningen (1928: 395) angående det belopp, var- med kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål skall utgöras] med fem öre för varje skatteöre, som påförts för den till sådan skatt beskattningsbara inkomsten, dvs. med S% av denna inkomst. Skatt som utgörs för sådant ändamål skall användas för utjämning av skattetrycket mellan olika kommuner (71 & KL).

Gällande skattesats för gemensamt kommunalt ändamål fastställdes år 1928. Vid bestämmelser-nas tillkomst framhölls (prop. 1927: 102 bil. 3 s. 50) att debiteringen i hithörande fall måste ske efter andra grunder än de som eljest gällde för allmänna kommunalskatten Det ansågs att inkomsten borde beskattas efter en fix, för hela riket gäl- lande procent av den skattepliktiga inkomsten. Skatten bestämdes att utgå med 5 0/0, vilken utdebitering betecknades som jämförelsevis låg. Mcdelutdebiteringen i riket för år 1928 kan beräknas ha utgjort 8:68 kr. Den nu gällande utdebiteringen på 5 0/0 har med tiden kommit att alltmer avvika från normal utdebitering för kommunalskatt. Vid olika tillfällen har också frågan om en ändring aktualiserats.

Det kunde i och för sig övervägas att helt överge systemet med en särskild skattesats i förevarande fall. Enligt min mening är de skäl som föranlett en lägre utdebitering dock alltjämt giltiga. Det är sålunda up- penbart att de som har att erlägga skatt för gemensamt kommunalt än- damål inte i samma utsträckning som andra skattskyldiga utnyttjar det allmännas tjänster.

Emellertid anser jag att skattesatsen bör anpassas till aktuella förhål- landen. Medelutdebiteringen i riket uppgår f.n. till 23: 78 kr. Om ti- digare norm för bestämmande av skattesatsen tillämpas, skulle den höjas till omkring 13 kr. Det kan dock vara skäl att begränsa höjningen

Prop. 1972: 15 54

något bl.a. för att inte alltför mycket skärpa beskattningen av vissa ut- landstjänstgörandc svenskar i statens tjänst. Jag föreslår därför att skatt för gemensamt kommunalt ändamål framdeles skall'utgå med 10 öre per skatteöre.

I detta sammanhang vill jag även behandla ytterligare en fråga som rör svenskar i utlandet. F.n. beskattas svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat konsulat eller be- skickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, såsom här i riket bosatt person. Detsamma gäller sådan persons hustru samt barn under 18 år, om de varit svenska medborgare och bott hos honom. Nu avsedda personer är inte skyldiga att erlägga kommunalskatt för inkomst av ifrågavarande tjänst, men i övrigt är de skattskyldiga för inkomst i samma omfattning som här bosatt fysisk person (69 å KL). Emellertid skall de utgöra skatt för gemensamt kommunalt ändamål för andra inkomster än den skattefria tjänsteinkomsten under förutsättning att de är mantalsskrivna 1 Stor- kyrkoförsamlingen i Stockholm, vilket normalt är fallet. Denna för- samling anses då vara den skattskyldiges hemortskommun. Emellertid kan mantalsskrivning med Kungl. Maj:ts medgivande ske i annan kom- mun, nämligen i sådan kommun där den skattskyldige äger fast egen- dom. I sådant fall utgör den kommun där mantalsskrivning skett hem- ortskommun. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål förekom- mer då inte.

Genom att nu angivna skattskyldiga vid taxeringen anses som bo- satta här i riket får de bl.a. tillgodoräkna sig allmänna avdrag och grundavdrag. Även härigenom kommer de i ett förmånligare läge än sådana utlandstjänstgörande i statens tjänst, som inte anses bosatta i Sverige, men likväl är skattskyldiga här för tjänsteinkomster från sta- ten. Sistnämnda kategori medges inte allmänna avdrag eller grundav— drag och har att erlägga skatt för gemensamt kommunalt ändamål.

Enligt min mening är den olikhet som förekommer mellan olika kategorier av svenskar i statlig tjänst utomlands inte tillfredsställandc. Anledning saknas sålunda att i fråga om utrikesförvaltningens personal och andra i skattehänscende likställda särbehandla andra inkomster än tjänsteinkomsten. Övriga inkomster bör beskattas på vanligt sätt även om de taxeras i Storkyrkoförsamlingen och skatt således beräknas en- ligt den utdebitering som tillämpas i församlingen.

De förslag jag nu lagt fram påkallar ändring av bestämmelserna i 1928 års tidigare nämnda förordning. En ny författning i ämnet bör utfärdas. Dessutom bör 69 % KL, som innehåller hänvisning till en upphävd författning, omredigeras.

Prop. 1972: 15 55

Frågor om sjömansskatten

Enligt 4 5 förordningen (1958: 295) om sjömansskatt (SjF) får bl.a. försäkringskassor ersättning av staten för avgiftsbortfall på grund av sjömansskattens konstruktion. Denna skatt är en statlig inkomstskatt. Ersättning utgår med 6 0/0 av den sjömansskatt som erlagts av sjömän bosatta inom försäkringskassans verksamhetsområde.

Sjömansskatt enligt SjF erläggs inte bara av här i landet bosatta sjö- män utan också av sjömän bosatta i Danmark, Finland, Island eller Norge. Dessa senare kan enligt särskilda bestämmelser få rätt till sjuk- vårdsförmåner i samma omfattning som här bosatt sjöman och är i så fall inskrivna i Göteborgs allmänna försäkringskassa. Enligt gällande bestämmelser får denna försäkringskassa inte ersättning med hänsyn härtill. Jag anser att vid beräkning av ersättningen till Göteborgs all- männa försäkringskassa hänsyn bör tas även till sjömansskatt som er- lagts av sjöman vilken är inskriven i kassan utan att vara bosatt här i landet.

Beträffande sjömansskattens administration skall ett särskilt ADB- system tillämpas fr.o.m. år 1972. Systemet innebär bl.a., att redarnas uppgifter om uppburen sjöinkomst och erlagd sjömansskatt m.m. be— arbetas maskinellt. Avsikten är att taxeringsnämnd skall få uppgift i erforderliga hänseenden direkt från sjömansskattekontoret. Redarnas obligatoriska skyldighet att lämna kontrolluppgifter till ledning vid taxeringen kan därmed avskaffas. Detta föranleder ändring i 37 5 1 och 4 mom. TF.

] inkomstlängd bör antecknas uppgifter om sjöinkomst m.m., som har betydelse för taxeringen. Möjligheten för lokal skattemyndighet att rätta felaktigheter i längden beträffande sjömansskatt bör föreligga inte bara beträffande rena längdföringsfel utan också när anteckning om beskattningsbar sjöinkomst och sjötid blivit felaktiga på grund av beslut om jämkning enligt SjF. Vad jag nu föreslagit påkallar ändring i 68 och 72 a 55 TF.

Sjömansskatten administreras numera av riksskatteverket, inom vilket särskilda uppgifter har tillagts dess sjömansskattekontor eller sjömans- skattenämnden enligt bestämmelser i SjF. Det tillkommer f. n. nämn- den att bestämma hur sjömansskatt skall redovisas. Nämndens upp- gifter i övrigt avser emellertid funktioner som eljest tillkommer taxeringsnämnd eller länsskatterätt. Jag anser det mindre rationellt att nämnden skall befatta sig med redovisningsfrägor och föreslår därför en ändring av 14 5 1 mom. SjF.

Prop. 1972: 15 56

Restavgift beträffande mervärdeskatt

Enligt 475 förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt (MF) gäller, att restavgift utgår när sådan skatt inte i sin helhet betalats i behörig ordning senast den dag skatten är förfallen till betalning. Restavgiften är 4 öre för varje hel krona av den skatt som inte betalats, dock lägst 10 kr.

Nämnda paragraf fick sin nuvarande lydelse i samband med att be- stämmelser om skattetillägg och förseningsavgift enligt beslut av 197] års riksdag infördes den 1 januari 1972 i MF liksom i andra skatte- författningar. Den ändring som då gjordes innebar i huvudsak att rest- avgift inte skall utgå om skatt, som ej fastställts i enlighet med av- lämnad deklaration, betalas inom den tid som anges i länsstyrelsens fastställelsebeslut.

Det har visat sig att risk finns för att de angivna bestämmelserna ut- nyttjas i syfte att undgå både restavgift och skattetillägg, trots att skatte- betalningen medvetet förhalats. Som exempel härpå kan nämnas följan- de. En skattskyldig som medvetet underlåter att lämna deklaration för mervärdeskatt påförs skatt efter skälig grund genom beslut om faststäl- lelse av skatt. Därvid påförs även skattetillägg och förseningsavgift. Be- talning skall ske inom tid som anges i beslutet. Den skattskyldige kan innan denna tid gått ut lämna en korrekt deklaration till länsstyrelsen, som då genom nytt beslut fastställer vilken skatt som skall betalas. Om betalning sker i rätt tid enligt beslutet undgår den skattskyldige såväl restavgift som skattetillägg trots att betalning sker för sent enligt de all- männa reglerna.

Det finns därför enligt min mening skäl att ändra bestämmelserna så. att restavgift i princip skall tas ut så snart skatt inte betalas i den tid och ordning som anges i 225 för avlämnande av deklaration, dvs. i princip senast den femte i andra månaden efter utgången av redovis- ningsperioden. Även i de fall då skatten genom särskilt beslut fastställs till högre belopp än som inbetalats, skall således restavgift tas ut. I vissa fall kan den här föreslagna ordningen te sig obillig, exempelvis när höj— ning av skatten sker efter avgörande av komplicerade tolkningsfrågor eller när den skattskyldige inte själv tagit ut någon skatt. I sådana fall kan det enligt min mening finnas fog för att medge befrielse från eller nedsättning av restavgift. Möjlighet till befrielse föreligger enligt 475 tredje stycket. Befrielse bör kunna medges ex officio i samband med fastställandet av skatten. Det ankommer på riksskatteverket att vid be- hov utfärda föreskrifter i fråga om grunderna för befrielse från rest- avgift.

Den av mig förordade ändringen bör träda i kraft snarast möjligt.

Prop. 1972: 15 - 57

Författningsförslag

I enlighet med det anförda har-inom finansdepartementet upprättats förslag till

1) lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272), 2) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 3) lag om skatt för gemensamt kommunalt ändamål, 4) förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig in- komstskatt,

5) förordning om ändring i förordningen (1947: 577) om statlig för- mögenhetsskatt,

6) lag om ändring i lagen (1962: 398) om finansiering av folkpen- sioneringen,

7) lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. 8) förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömans- skatt,

9) förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärde— skatt,

10) lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623). Vad angår UF och TF innehåller dessa förslag även ändringar som jag hittills inte berört. Jag avser att motivera dessa ytterligare ändringar i det följande i den mån grunderna för dem inte direkt framgår av den föreslagna författningstexten.

Uppbördsförordningen

Allmänt. Debitering av tingshusmedel förekommer inte numera, se- dan staten övertagit lokalhållningen för de allmänna underrättema. Or- det ”tingshusmedel” har därför utmönstrats ur förordningen. Vidare har där det förekommer i UF borttagits ordet ”municipalsamhälle”, eftersom något sådant inte längre finns. Ordet ”stad” har utbytts mot ”kommun”. Vissa ändringar betingas av den nyligen genomförda för- valtningsprocessreformen.

2 5 2 mom. Ändringen avser förtydligande av författningstexten så att därav klart framgår, att hänsynstagande till skattereduktion enligt 4 mom. ingår i beräkningen av slutlig skatt.

2 5 3 mom. I det nuvarande första stycket anges i vad mån bl. a. skogsvårdsavgift skall anses ingå i kvarstående eller tillkommande skatt. Bestämmelsen har utformats med hänsyn till att sådan avgift hade ett särskilt läge i förmånsrättsordningen enligt 17 kap. handelsbalken. Nu- mera gäller enligt förmånsrättslagen(1970: 979) och lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. att skogsvårdsavgift har samma förmånsrätt som andra skatter enligt UF. Det föreligger alltså i fortsättningen inget särskilt behov att specificera denna avgift när

Prop. 1972: 15 58

kvarstående eller tillkommande skatt bevakas med förmånsrätt i kon- kurs.

Enligt andra stycket skall där angiven skatt i kommun inom vilken vederbörande är skattskyldig till statlig inkomstskatt anses i första hand utgöra betalning av tilläggspensionsavgift. Det föreslagna systemet med gemensam debitering av skatt i olika kommuner gör det möjligt att av- räkna avgiften från all erlagd skatt. Avräkningsregelns nuvarande bc- gränsning till kommun inom vilken skattskyldighet till statlig inkomst- skatt föreligger bör därför inte längre gälla. Detta innebär att betalning av preliminär, kvarstående eller tillkommande skatt skall anses i första hand avse tilläggspensionsavgift även i det fall att skatten erlagts i annan kommun än hemortskommunen.

3 3)” 1 mom. Enligt författningsrummets nuvarande lydelse skall skatt- skyldig i kommun, där han kan antas bli påförd slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året näst efter inkomståret, utgöra preliminär skatt med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara vissa uppräk- nade, i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter. Överensstäm- melsen mellan preliminär och slutlig skatt skall som framgår av bestäm— melsen gälla för varje kommun där slutlig skatt skall erläggas. Om debi- tering av all skatt för fysisk person och dödsbo sker i hemortskommun, bör preliminär skatt kunna bestämmas med hänsyn till den slutliga skatt som skall erläggas på grund av den gemensamma debiteringen.

3 39 2 mom. I punkt 1 första stycket föreskrivs att preliminär A-skatt, med vissa närmare angivna undantag, i den skattskyldiges hemortskom- mun för inkomståret utgörs för inkomst av tjänst enligt särskilda regler. Bestämningen ”i den skattskyldiges hemortskommun” kan utgå som överflödig.

Enligt punkt 2 skall preliminär B-skatt i hemortskommunen för in- komståret utgöras av skattskyldig som inte har att erlägga preliminär A-skatt. Vidare sägs att preliminär B-skatt skall erläggas i annan kom- mun än hemortskommunen för inkomst av fastighet, rörelse och icke yrkesmässig avyttring av fastighet samt för garantibelopp för fastighet. Med hänsyn till den föreslagna sammanföringen av debitering har hän- visningen till hemortskommun och regeln om preliminär B-skatt i annan kommun än hemortskommun utmönstrats.

22 S*". Lokal skattemyndighets allmänna behörighet att bestämma om skatter har sammanförts och tagits in i första stycket, medan befogen- heten att utfärda debetsedel reglerats i 34 %. I andra stycket har tagits in regler om vilken lokal skattemyndighet som i det enskilda fallet har att utföra uppgifterna enligt första stycket. Huvudregeln, nämligen att nämnda uppgifter ankommer på lokala skat- temyndigheten i det fögderi där beskattningsorten är belägen, innebär i sak inget nytt i förhållande till gällande rätt och kommer i fortsätt- ningen att gälla generellt i fråga om juridiska personer. Undantag från

Prop. 1972: 15 59

regeln föreslås beträffande fysisk person och dödsbo. Enligt vad som förordats i det föregående skall den lokala skattemyndigheten för hem- ortskommunen besluta om debitering av skatt för sådana skattskyldiga. Man har emellertid att räkna med att hemortskommun kan saknas i vissa fall, liksom att den kan vara okänd; det senare kommer till att börja med att gälla särskilt för dödsbon. I bl. a. de sistnämnda fallen skall gälla föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

Med anledning av uttalande i ett remissyttrande vill jag påpeka, att givetvis även skattetillägg och förseningsavgift, som avser taxering i ut- bokommun, skall debiteras som slutlig eller tillkommande skatt i hem- ortskommunen. Avgifternas storlek bestäms däremot av den lokala skat- temyndighet som avses i 116 e & TF. Sammanföring bör självklart också ske av debitering i olika kommuner inom samma fögderi. Bestämmelser härom torde kunna utfärdas av Kungl. Maj:t i administrativ ordning eller i detaljer regleras av riksskatteverkets anvisningar.

25 5. I paragrafen finns bestämmelser om vad som skall iakttas vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering. Därvid föreskrivs bl.a. att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel uträknas med ledning av de belopp för skattekrona och skatteöre som för inkomståret bestämts för utdebitering till veder- börande kommun, municipalsamhälle, landsting och tingslag.

Förslaget innehåller den ändringen att debiteringen skall ske med' hänsyn till utdebiteringen i beskattningsorten. Detta innebär endast en- precisering av vad som gäller f.n.

Vid gemensam debitering av B-skatt i hemortskommunen skulle de- biteringsföifarandet förenklas om utdebiteringssatsen där kunde läg- gas till grund för debiteringen i dess helhet. 1 riksskatteverkets prome- moria har föreslagits en regel av nämnda innebörd med det villkoret, att hemortskommuns utdebitering inte får läggas till grund för debite- ringen, om den preliminära skatten därigenom skulle komma att avse- värt avvika från den slutliga skatten.

Förslaget ansluter sig Så tillvida till promemorians förslag som att. preliminär B-skatt för fy5i5k person och dödsbo skall kunna uträknas. enligt utdebiteringen i hemortskommunen även vad gäller utbokommun. Det skall dock ankomma på riksskatteverket att meddela föreskrifter be— träffande regelns tillämpning. Det fordras emellertid enligt förslaget att särskilda omständigheter föreligger för avvikelse från huvudregeln. Så- dana avvikelser bör nämligen ske med viss försiktighet med hänsyn till' bl. a. att för låg debitering kan medföra ränta på kvarstående skatt. Pn'n- cipen att preliminär skatt Skall avvägas med hänsyn till den slutliga skatt. som kan väntas bli påförd bör i möjligaste mån tillämpas. Avvikelse på mer än 1 000 kr. i vardera riktningen, dvs. den undre gränsen för ränte- beräkning. bör inte godtas annat än undantagsvis.

27 å ] mom. ] författningsrummet upptas till att börja med en änd—

Prop. 1972: 15 60

ring som betingas av nödvändigheten att reglera kompetensen vid taxe- ring, å ena sidan, samt uträkning och debitering av skatt å den andra. Särskilt vid tillämpningen av bestämmelserna om skattereduktion har detta betydelse.

Ändringen innebär att taxeringsbeslut i första hand blir avgörande för debiteringen. Detta gäller inte bara beslut om beskattningsbar inkomst och liknande beloppsmässiga beräkningar utan även sådana frågor som civilstånd, sammanlevnad för makar m.fl., tid för bosättning i landet, storleken av sjöinkomst m.m. Den föreslagna bestämmelsen skall ses mot bakgrunden av vissa ändringar i TF, som kommer att beröras i det följande. Här avses särskilt den föreslagna lydelsen av 2 5 1 mom. och 68 % TF.

Lydelsen av andra att—satsen har förenklats genom regeln, att uträk- ningen av slutlig skatt skall ske med hänsyn till den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret gäller för beskattnings- orten. 1 en senare att-sats har införts en bestämmelse som ger vid han- den, att det även vid gemensam debitering av skatt ankommer på lokala skattemyndigheten i beskattningsorten att göra uträkningen av den kom- munala skatt och de landstingsmcdel som utgår på grund av taxeringen där.

31 5. Paragrafen föreslås ändrad i analogi med 22 5 1 mom. första punkten. '

34 5. I 33 & finns bestämmelser om utfärdande av debetsedel för oli- ka skatter. Lokal skattemyndighets befogenhet att fullgöra denna uppgift framgår f.n. av 22 &.

Under förevarande paragrafnummer har upptagits bestämmelse om lokal skattemyndighets befogenhet att utfärda debetsedel. Uppgiften fö- reslås tillkomma den myndighet som har att besluta om den skatt som debetsedeln avser. I sak innebär förslaget inte någon ändring i nuva- rande ordning.

61 5 1 mom. Beloppsgränsen bör här vara densamma som den som enligt 66 & första stycket 5) gäller för avskrivning av skatt i fall då den skattskyldige är bosatt utomlands. Beloppsgränsen skall avse den sam- manlagda summan av de restförda posterna. -

68 ä' 4 mom. Enligt 695 1 mom. skall vid beräkning av ränta på överskjutande preliminär skatt i slutlig skatt ej inräknas skattetillägg och förseningsavgift. Det kan på grund härav inträffa att den skattskyldige visserligen påförts kvarstående skatt men trots detta skall erhålla ränta på överskjutande preliminär skatt med belopp överstigande den kvar- stående skatten. Särskilt med hänsyn till dessa fall bör ränta på över- skjutande preliminär skatt — liksom f.n. gäller för den överskjutande skatten —— kunna tas i anspråk för betalning av tillkommande skatt på grund av den taxering som den preliminära skatten avser.

77a 5. Den ansvarighet som enligt paragrafen gäller för den som

Prop. 1972: 15 61

företräder juridisk person avser f.n. verkställda skatteavdrag som inte inbetalts. När ansvarighet för sådan skatt fastställts för arbetsgivare'på- förs också restavgift. Ändringen innebär, att ställföreträdare kan åläg- gas betala också sådan restavgift. Efter erläggandet får han söka avgif- ten åter av arbetsgivaren i samma ordning som skatten.

A/zvis'ningama till 39 5. Enligt tredje stycket av punkt 3 ifrågavarande anvisningar är arbetsgivare skyldig att göra avdrag endast för sådan kvarstående skatt, som arbetstagaren har att erlägga i hemortskommu— nen. Detta framgår även av 39é 1 mom. och avses gälla även i fort- sättningen. Ändringen tar sikte på den följande satsen, enligt vilken från avdrag undantas kvarstående skatt som utgår'för inkomst vilken taxeras i annan kommun än hemortskommunen. Som föreslagits i promemorian kan tredje stycket upphävas. Skyldighet att göra avdrag för kvarstående skatt som påförts i hemortskommun kommer att föreligga även om skatten avser inkomst i utbokommun.

Anvisningarna till 49 5. Ändringen betingas av att 89% TF har upp- hävts genom SFS 1971: 399.

Övergångsbestämmelserna. Såsom föreslagits i promemorian bör det nya systemet med debitering i hemortskommun tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1972. Äldre bestämmelser bör gälla i fråga om preliminär skatt för år 1972 samt tillkommande skatt på grund av 1971 års eller tidigare års taxering och eftertaxering för år 1971 eller tidigare år.

Den föreslagna ändringen av 2 & 3 mom. föranleder en särskild över— gångsbcstämmelse i fråga om sådan skogsvårdsavgift som i framtiden har förmånsrätt enligt punkten 2 övergångsbestämmelserna till förmåns- rättslagen (1970: 979), dvs. har bättre förmånsrätt än den för skatter och avgifter generella. Det föreslås också en särskild övergångsbestäm- melse beträffande ändringen i 77 a 5.

Några remissinstanser har påpekat att tillräcklig kännedom om för- slaget sannolikt inte kommer att föreligga när tiden för fyllnadsinbetal- ning avseende 1971 års preliminärskatt går ut den sista april 1972. Det kan uppkomma kvarstående skatt på grund av att skatten i utbokommun debiteras i hemortskommunen, vilket i sin tur kan medföra debitering av ränta. Det finns enligt min mening anledning att beakta detta vid bedömning av ansökan om befrielse från sådan ränta med stöd av 85 5 2 mom. första stycket UF.

Taxeringsförordningen

2 5 ] mom. Momentet innehåller bl. a. den definitionen att inkomst- taxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering in- nefattas under benämningen årlig taxering.

Med uttrycket taxering avses vanligen det förfarande som leder till fastställandet av det inkomstbelopp på vilket slutlig skatt skall utgå.

Prop. 1972: 15 62

Fastställandet av skattebeloppet grundas på överväganden, som i första instans sker i vissa fall i taxeringsnämnd, i andra fall åter hos lokal skattemyndighet eller i länsstyrelse. Uttrycket taxering används dess- utom för att beteckna taxeringsnämndens beslut om taxering.

Reglerna om skattereduktion innebär att vissa poster som ingår i be-- räkningen av den slutliga skatten kan komma att reduceras. Förutsätt- ningarna för att få åtnjuta skattereduktion finns intagna i 2 ä 4 mom. UF. Bestämmelserna om skattereduktion tillämpas av lokal skattemyn- dighet. Vissa av förutsättningarna för skattereduktion 'i UF är emeller- tid av den naturen att de bör grundas på taxeringsavgöranden. Dit hör, förutom beloppet av de till statlig inkomstskatt taxerade inkomsterna, även sådana omständigheter som huruvida den skattskyldige samman- levt med sin make eller i vad mån han själv eller hans make varit bo- satta här i landet.

Det är angeläget att klarhet skapas i fråga om vad som är att räkna som beslut om taxering, inte minst för bedömandet av fullföljdsfrågor. Till momentet har därför, som ett nytt stycke, fogats en regel av inne- börd att till den årliga taxeringen är att hänföra varje beslut som skall antecknas i taxeringslängd. I övrigt kan hänvisas till motiveringen till 66 och 68 55 TF.

35 5. För att självdeklaration skall anses rätteligen avgiven krävs f.n. att handlingarna inom viss tid inkommit till länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet i det län där taxeringen skall ske. I regel vet de skatt- skyldiga var de skall taxeras. Det förekommer dock i viss utsträckning att självdeklarationen avlämnas till fel myndighet. För att underlätta deklarationsavlämnandet har förevarande paragraf ändrats så att de- klarationshandlingarna får lämnas även till annan länsstyrelse eller lokal skattemyndighet än den där taxeringen skall ske. Ändringen synes särskilt angelägen efter införandet av de nya bestämmelserna om för- seningsavgift (SFS 1971: 70). Förslaget medför även den fördelen för skattskyldiga, som har att avge deklarationer i olika fögderier eller län. att de kan lämna alla sina deklarationer till en enda myndighet.

66 5. Som närmare framgår av motiveringen till 2 5 1 mom. bör till den årliga taxeringen hänföras varje beslut som skall antecknas i taxe- ringslängd. Av motiveringen till 68 å, som såvitt nu är aktuellt inne- håller bestämmelserna om vad taxeringslängd skall innehålla, framgår att i inkomstlängden skall antecknas beslut som avser förutsättningarna för bl. a. åtnjutande av skattereduktion. För att klargöra att taxerings- nämnden har att pröva dessa förutsättningar, såväl som övriga förut- sättningar för taxeringen, har paragrafens första stycke fått den lydelsen att taxeringsnämnd beslutar årligen i fråga om inkomsttaxering och förmögenhetstaxering, om ej annat framgår av 67 S.

Prop. 1972: 15 - 63

68 5. I inkomstlängden bör antecknas beskattningsbar inkomst enligt zg SjF och det antal perioder om 30 dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjömansskatt under beskattningsåret. Denna uppgift har bety- delse för uträkning av grundavdragets storlek. Vidare bör, som berörts i motiveringen till Zå 1 mom. och 66 å, i längden antecknas förutsätt- ningarna för åtnjutande av skattereduktion. Dessutom bör antecknas förutsättningar för grundavdrag även i andra fall än som rör sjömans- skatt. Anteckningsskyldigheten innebär att uppgifterna omfattas av taxe- ringen.

I inkomstlängden skall f. n. också, till ledning för påförande av skogs- vårdsavgift, antecknas uppgift om de värden på skogsmark och växande skog på vilken nuvarande avgift skall beräknas. Även denna anteckning bör anses ingå i taxeringen, vilket har föranlett en redaktionell ändring.

69 5 3 mom. Det förekommer att taxeringsnämnderna efter det att en taxering beslutats får anledning att ompröva tidigare beslut. Sådana ändringar föranleds oftast av felräkningar och skrivfel, som upptäcks vid längdföringen, men även genom att nytt material kommit fram. t.ex. kontrolluppgifter. Att nya beslut fattas av taxeringsnämnden i dessa fall får anses angeläget både med hänsyn till de skattskyldiga och arbetsbelastningen hos skatterätten. För att understryka vikten av att den skattskyldige får en information om nämndens slutliga beslut före- slås i momentet en uttrycklig föreskrift om att ny underrättelse skall innehålla uppgift om att tidigare underrättelse helt eller delvis inte gäl- ler. Den nuvarande lydelsen blir inaktuell genom den föreslagna änd- ringen av 75 % 1 mom. KL.

100 5. Paragrafen innehåller bestämmelser om besvär i särskild ord- ning, s. k. extraordinära besvär. Enligt första stycket 7 får sådana be- svär föras av den skattskyldige om han i annat fall än vad som i övrigt föreskrivits i nämnda stycke kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda väsentligt lägre taxering. Rätt att föra extraordinära be- svär bör finnas för den skattskyldige även i det fall att den omständig— het eller bevis som han vill åberopa bort föranleda väsentligt lägre skatt, t. ex. på grund av skattereduktion eller därför att A-inkomst fel- aktigt hänförts till B-inkomst. En bestämmelse med detta syfte har tagits in i nyssnämnda punkt.

105 5 1 mom. I momentets andra stycke finns en regel av innebörd att kammarrätt eller regeringsrätten vid ändring i skattskyldigs taxering kan besluta om härav påkallad rättelse i makes taxering. Regeln har ändrats, dels i redaktionellt hänseende, dels i sakligt hänseende i så måtto att ändring kan vidtas även såvitt avser förutsättningarna för skattereduktion.

114 55. Den nuvarande lydelsen innefattar i och för sig möjlighet att höja den taxerade inkomsten för en skattskyldig även om beskatt- ningsbar inkomst inte uppkommer efter höjningen. Den föreslagna ly-

Prop. 1972: 15 64

delsen täcker till att börja med detta fall. Saken har betydelse för be— - räkning av skattereduktion som tillkommer den skattskyldiges make. Har taxerad inkomst för gift skattskyldig åsatts eller ändrats, skall självfallet lokal skattemyndighet justera skattereduktion för den skattskyldiges make med hänsyn härtill, eventuellt helt vägra skattereduktion.

Den nya lydelsen innebär möjlighet till eftertaxering t. ex. när B-in- komst angetts som A-inkomst, eller när det visat sig att sambeskattning av B-inkomster hade bort ske därför att sammanlevnad förelegat under inkomståret. Frågan om sammanlevnad har betydelse också för skatte- reduktionen. Här inverkar också tiden för bosättning i landet. En annan sak är att det ofta kan röra sig om så obetydliga belopp att eftertaxering skall underlåtas på grund av sista punkten i första stycket. Eftertaxering kan enligt den nya lydelsen ske även när en makes skuld vid förmögen- hetstaxeringen avräknats på den andres förmögenhet med för högt be- lopp. Med .”skatt enligt uppbördsförordningen” förstås i paragrafen inte bara skatter och avgifter enligt 15 första stycket UF utan även slutlig skatt och tillkommande skatt enligt förordningen.

116 e 5 . Första stycket är omformulerat. Den nya lydelsen ger besked i fråga om vilken lokal skattemyndighet, som har att pröva avgifts- frågan.

Övergångsbestiimmelserna. De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt med hänsyn till deras betydelse för debite- ringen av skatt för inkomståret 1971 och för förseningsavgift såvitt av- ser deklarationer som skall avges under år 1972. Ändringen av 35 % bör medföra att förseningsavgift inte påförs om deklarationer avseende 1972 års taxering lämnats till fel länsstyrelse eller fel lokal skattemyn- dighet men inom rätt tid. De nya reglerna för eftertaxering i 11.4 5 första stycket bör inte gälla retroaktivt, dvs. för eftertaxeringar för år 1971 eller tidigare år. Eftersom ändringen av 75 5 1 mom. KL före- slagits skola träda i kraft fr.o.m. den 1 juli 1972 fordras att den nuva- rande regeln i 695 3 mom. tillämpas intill nämnda tidpunkt.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till 1) lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272), 2) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 3) lag om skatt för gemensamt kommunalt ändamål, 4) förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig in- komstskatt,

5) förordning om ändring i förordningen (1947: 577) om statlig för- mögenhetsskatt,

Prop. 1972: 15 65

6) lag om ändring i lagen (1962: 398) om finansiering av folkpensio- neringen,

7) lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 8) förordning om ändring i förordningen (1958:295) om sjömans- skatt,

9) förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärde— skatt,

10) lag om ändring i taxeringsförorditingen (1956: 623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hcmställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta G_vllenste/z

Prop. 1972: 15

66

Bilaga

Promemorians förslag till lag om ändring i uppbördsförordningen

(1953: 272)

Härigenom förordnas, att 2 5 3 mom., 3 & 2 mom., 22 5, 25 5, 27 5 1 mom. och punkt 3 av anvisningarna till 39 % uppbördsförordningen (1953: 272)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 2

»»

För visst är erlagd preliminär eller kvarstående skatt i kontmun, inom vilken vederbörande är skatt- skyldig till statlig inkomstskatt, skall anses i första hand utgöra be- talning av tilläggspensionsavgift för året. I fråga om erlagd till— kommande skatt skall motsvaran- de gälla beträffande tilläggspen- sionsavgift som ingår i den till- kommande skatten.

Föreslagen lydelse &.

_) m 0 m.? Kvarstående skatt —— —— —— — på skogsvårdsavgift.

För visst år erlagd preliminär eller kvarstående skatt skall anses i första hand utgöra betalning av tilläggspensionsavgift för året. I fråga om erlagd tillkommande skatt skall motsvarande gälla be- träffande tilläggspensionsavgift som ingår i den tillkommande skatten.

3 %. 2 m 0 m.3 Preliminär skatt —————— preliminär B-skatt. 'l. Preliminär ————————— bedriven rörelse. Med tjänst ————————— till avdrag.

Preliminär A-skatt —————

Är den, som åtnjuter ovan av- sedd inkomst av tjänst, skattskyl- dig jämväl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet må lokal skattemyn- dighet, då särskilda skäl därtill för- anleda, föreskriva att preliminärA- skatt skall erläggas jämväl för sist- nämnda inkomst eller för garanti- beloppet eller förmögenheten. Där- vid skall den skattskyldiges preli- minära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock ut-

1 Förordningen omtryckt 1967: 625. 2 Senaste lydelse 1971: 75. 5 Senaste lydelse 1968: 722.

-— av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan av- sedd inkomst av tjänst, skattskyl- dig jämväl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet får lokal skatte- myndighet föreskriva att prelimi- när A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenhe— ten. Därvid skall den skattskyldi- ges preliminära skatt beräknas an- tingen till viss procent av den hu— vudsakliga inkomsten av tjänst el- ler enligt skattctabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp el- ler ock utgå med visst belopp ut-

Prop. 1972: 15

Nu varande lydelse

gå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den hu- vudsakliga inkomsten av tjänst.

67

Föreslagen lydelse

över vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i ————————— preliminär A-skatt.

Öretal som ————————

2. Preliminär B-skatt skall i hemortskommunen för inkomst- året utgöras av skattskyldig, som icke har att erlägga preliminär A- skatt enligt 1, samt utgå för in- komster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för ga— rantibelopp för fastighet ävensom för förmögenhet. I annan kommun ("in hemortskommunen skall preli- minär B-skatt erläggas för inkomst av fastighet, rörelse och icke yr- kesntässig avyttring av fastighet samt för garantibelopp för fastig- het. Preliminär B-skatt skall utgå enligt särskild debitering.

— hela krontal.

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret utgöras av skattskyl- dig, som icke har att erlägga pre- liminär A-skatt enligt 1, samt utgå för inkomster från den skattskyl- diges samtliga förvärvskällor och för garantibelopp för fastighet ävensom för förmögenhet. Preli- minär B-skatt skall utgå enligt sär- skild debitering.

22 5.

Det ankommer på lokal skatte- myndighet:

att angiva hur preliminär A- skatt skall beräknas för den, som för inkomståret har att erlägga så- dan skatt i kommun inom myndig- hetens tjänstgöringsområde;

att debitera preliminär B-skatt för skattskyldiga, vilka hava att för inkomståret utgöra sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde;

att debitera slutlig, kvarstående och tillkommande skatt för den som har att utgöra sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde; samt

att utfärda debetsedel, varom i 33 & förmäles.

Länsstyrelsen medverkar — _ —

Det ankommer på lokal skatte- myndighet att angiva hur prelimi- när A-skatt skall beräknas, att de— bitera preliminär B-skatt, slutlig, kvarstående och tillkommande skatt samt att utfärda debetsedel enligt 33 5. I fråga om skatt för fysisk person, som varit bosatt här i riket under någon del av beskatt- ningsåret, och oskiftat dödsbo ef- ter den, som vid sitt frånfälle var bosatt här, anser här den lokala skattemyndighet inom vars fögde- ri hemortskommunen är belägen. Skall sådan skattskyldig utgöra slutlig, kvarstående eller tillkom- mande skatt i annan kommun än hemortskommunen, och är sist- nämnda kommun icke känd, eller föreligga eljest särskilda skäl, må skatten dock debiteras i den andra kommunen. I fråga om skatt för annan skattskyldig avses den loka— la skattemyndighet, inom vars fög- deri beskattningsorten ligger.

— — —— av Kungl. Maj:t.

Prop. 1972: 15

Nu varande lydelse

68

Föreslagen lydelse

25 5.4

Vid debitering av preliminär B- skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttagas:

att folkpensionsavgift uträknas med tillämpning av 2 och 3 %% la- gen om finansiering av folkpen- sioneringen, därvid iakttages att sådan avgift icke påföres någon för inkomstår före det, under vil- ket han fyller sjutton år, eller ef— ter det under vilket han fyllt sex- tiofem år; '

att tilläggspensionsavgift uträk- nas med tillämpning av den pro— centsats för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift påfö- res i enlighet med vad riksförsäk- ringsverket bestämmer för in— komståret;

att för skattskyldiga, som avses i 10 5 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmcdel och tingshusmedel uträknas med ledning av de be- lopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret bestämts för utdebitering till vederbörande kommun, municipalsamhälle, landsting och tingslag.

' Senaste lydelse 1970: 167.

Vid debitering av preliminär B-- skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttagas:

att folkpensionsavgift uträknas med tillämpning av 2 och 3 %% lagen om finansiering av folkpen- sioneringen, därvid iakttages att sådan avgift icke påföres någon för inkomstår före det, under vil- ket han fyller sjutton år, eller efter det under vilket han fyllt. sextio- fem år;

att tilläggspensionsavgift uträk- nas med tillämpning av den pro- centsats för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift påföres i enlighet med vad riksförsäk— ringsverket bestämmer för in- komståret;

att för skattskyldiga, som avses i 10 ä 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt ut- räknas med tillämpning av det pro- centtal av grundbeloppet, som be- stämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt och landstingsmcdel uträknas med led- ning av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomst- året bestämts för utdebitering.

För fysisk person, som varit bo- satt här i riket under någon del av beskattningsåret, och oskiftat döds- bo efter den, som vid sitt frånfälle var bosatt här, skall den prelimi- nära skatlen [ sin helhet uträknas med ledning av utdebiteringen i hemortskommunen. Kan antagas att sådan skattskyldig skall taxeras för inkomst eller garantibelopp för fastighet i annan kommun och att den preliminära skatten härige- nom skulle komma att avsevärt avvika från den slutliga skatten, skall dock utdebiteringen till denna kommun tillämpas såvitt avser in- komst och garantibelopp i denna kommun. För annan skattskyldig

Prop. 1972: 15

Nuvarande lydelse

69

Föreslagen lydelse

uträknas den preliminära skatten med ledning av utdebiteringen i beskattningsorten.

27 s.

1 mom.?) Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 ä 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preli- minära skatt, vilken skall avräk- nas mot den ifrågavarande slutli- ga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmcdel och tingshusmedel likaledes uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot ifråga- varande slutliga skatt, dock att, därest annan utdebitering fast- ställts för den slutliga skatten än för den preliminära skatten, den kommunala inkomstskatten skall utgöras efter den utdebitering som bestämts att gälla för den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt, landstingsmcdel och tingshusmedel påföras i en gemensam post, där- vid iakttages att skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

1 mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 5 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av- grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preli- minära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmcdel likaledes uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret gäller i beskatt- ningsorten:

att kommunal-inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en ge- mensam post, därvid skattebelop- pet vid öretal över femtio avrun- das uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal; -

att skogsvårdsavgift ——————— kronor, därvid öretal bort— faller. Anvisningar till 39 5. 3.6 Skatteavdrag ifrågakommer ————— tillkommande skatt. Avdragsskyldighet för ——————— av tjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om preliminär skatt för år 1972. De äldre bestämmelserna gäller vidare i fråga om tillkommande skatt på grund av beslut om taxe- ring 1971 eller tidigare år och eftertaxering för 1971 eller tidigare år samt beslut som påkallar motsvarande debitering av tillkommande skatt. * Senaste lydelse 1970: 167: ' Innebär att tredje stycket upphävs.

Prop. 1972: 15 70

Innehåll Propositionens huvudsakliga innehåll ........................ 1 Författningsförslag ........................................ 2 Inledning ................................................ 33 Gällande bestämmelser .................................... 34 Debitering av skatt enligt uppbördsförordningen, m.m. ...... 34 Räntor på kvarstående och överskjutande skatt ______________ 35 Skattereduktion och begränsning av skatt .................... 35 Skattebefrielse för dödsbo, m.m. .......................... 36 Promemorian ............................................ 37 Gemensam debitering av skatt i olika kommuner ____________ 37 Särskild beräkningsgrund för preliminär A-skatt, m. m. ........ 38 Skattebefrielse för dödsbo ................................ 40 Vissa konsekvenser av förslaget .......................... 40 Författningsförslag ...................................... 41 Remissyttrandena ........................................ 41 Gemensam debitering av skatt i olika kommuner ............ 41 Särskild beräkningsgrund för preliminär A-skatt ............ 43 Övriga synpunkter ...................................... 44 Departementschefen ...................................... 45 Gemensam debitering av skatt i olika kommuner ,,,,,,,,,,,, 45 Allmänna synpunkter .................................. 45 Närmare om förfarandet .............................. 46 Räntefrågor .......................................... 48 Särskild beräkningsgrund för preliminär A-skatt .............. 48 Skattebefrielse för dödsbo ................................ 50 Frågor om skattereduktionen, m. rn. ...................... 50 Grundavdrag för dödsbo ................................ 52 Skatt för gemensamt kommunalt ändamål .................. 53 Frågor om sjömansskatten ................................ 55 Restavgift beträffande mervärdeskatten .................... 56 Författningsförslag ...................................... 57 Uppbördsförordningen .................................. 57 Taxeringsförordningen .................................. 61 Hemställan .............................................. 64 Bilaga .................................................. 66

MARCUS BOKTR. STHLM 1972