Prop. 1972:44
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)
Kungl. Maj:ts proposition nr 44 är 1972 Prop. l972:44 Nr44
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen (1941 :967), m. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN ANDERSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
Kungl. Maj:t beslöt den 26 mars 1971 att med tillämpning fr.o.m. den I juli 1972 införa ett nytt tjänsteställningssystem inom krigsmakten. Systemet innebär bl. a. att benämningarna officer, underofficer och underbefäl utgår och ersätts med andra gmppbenämningar. Härvid får be- greppen regementsoffieer och kompanioffieer en annan innebörd än en- ligt gällande ordning. Den nya terminologin föranleder ändringar i åtskil- liga författningar där de nyss återgivna begreppen förekommer. I propo- sitionen föreslås ändringar i författningar som har beslutats mcd riksda- gen.
Prop. 1972:44
Förslag till Lag om ändring i värnpliktslagen (1941 :96 7)
Härigenom förordnas, att 6 och 10 55 samt 27 ä 1 mom. värnpliktsla- gen (1941 :967)1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
652
Värnpliktig skall uttagas för utbildning a) vid försvarsgren eller vid truppslag eller vapenslag inom försvars-
gren,
b) i särskild tjänst eller till särskild tjänstgöring, c) till befattning eller grupp av befattningar samt d) vid förband eller utbildningsanstalt.
Befattning för menig, underof- ficer eller officer avser, om ej an- nat följer av bestämmelserna i denna paragraf eller av 27 ä 1 mom., militär, civilmilitär eller ci- vil personal.
Uttagning för utbildning till mi- litär befattning för officer får icke ske utan den vämpliktiges medgi- vande. För uttagning för annan befattning fordras medgivande av den värnpliktige endast om uttag- ningen ändras efter inskrivningen och den ändrade uttagningen med- för att tiden för grundutbildning- en förlänges. Ändrad uttagning från utbildning till militär befatt- ning till utbildning för civilmilitär eller civil befattning eller från ut- bildning till civilmilitär eller civil befattning till militär befattning får dock ske utan den värnplikti- ges medgivande.
Befattning för menig, grupp-, plutons- eller kompanibefäl avser, om ej annat följer av bestämmel- serna i denna paragraf eller av 27ä 1 mom., militär, civilmilitär eller civil personal.
Uttagning för utbildning till mi- litär befattning för kompanibefäl får icke ske utan den värnpliktiges medgivande. För uttagning för an- nan befattning fordras medgivan- de av den värnpliktige endast om uttagningen ändras efter inskriv- ningen och den ändrade uttag- ningen medför att tiden för grund- utbildningen förlänges. Ändrad ut- tagning från utbildning till militär befattning till utbildning för civil- militär eller civil befattning eller från utbildning till civilmilitär el- ler civil befattning till militär be- fattning får dock ske utan den värnpliktiges medgivande.
För ändrad uttagning efter avslutad grundutbildning fordras ej medgi- vande av den värnpliktige.
Värnpliktig skall såvitt möjligt uttagas för den utbildning för vilken han kan anses bäst lämpad. [ den mån det kan ske skall hänsyn tagas till
1 Lagen omtryckt 1969:378. 2 Senaste lydelse 19711169.
Prop. 1972:44 3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
den värnpliktiges önskemål. Värnpliktig bör ej uttagas för utbildning till befattning, för vilken fordras längre grundutbildning än ett är, om han visar att detta medför särskilt svära olägenheter för honom eller för nära anhörig till honom som är beroende av hans arbete.
1053
inskrivningsnämnd består av ordförande och icke militära ledamöter till det antal Konungen bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhetsomrade hörande landstingskommun eller stad som ej tillhör landstingskommun.
För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall finnas ersättare.
Ordförande i nämnd är inskrivningschefen. Fin-
Ordförandc i nämnd är inskrivningschefen. Fin-
inskrivnings- inskrivnings-
nes mer än en nämnd inom in- skrivningsomrädet, utser värn- pliktsverket en regementsofficer att vara ordförande i nämnd där inskrivningschefen ej ingår. Ersät- tare för ordföranden är en rege- mentsofficer som värnpliktsverkct utser.
nes mer än en nämnd inom in-
skrivningsomrädet, utser värn- pliktsverket en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kom- mendörkaptens grad att vara ord- förande i nämnd där inskriv- ningschefen ej ingår. Ersättare för ordföranden är en militär tjänste- man av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som värnpliktsverket utser. De icke militära ledamöterna och ersättare för dessa utses för tre är av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige i stad som ej tillhör lands- tingskommun.
27 ä 1.4 De värnpliktigas utbildningstid
Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsut- bildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar. fackövningar, särskilda faekövningar och mobilise- ringsövningar.
A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning till befattning för menig eller underbar/lil, skall full-
A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning till befattning för menig eller gruppbefiil, skall full-
3 Senaste lydelse 1969378. 4 Senaste lydelse 1971:169.
Prop. 1972:44
Nuvarande lydelse göra grundutbildning som omfat- tar
Föreslagen lydelse
göra grundutbildning som omfat- tar
a) vid armén och kustartilleriet högst trehundrafyrtiofem dagar, b) vid flottan och flygvapnet högst trehundrasextiofyra dagar. Värnpliktig, som skall utbildas till särskilt kvalificerad befattning för menig eller underbefa'l, kan åläggas grundutbildning under högst fyrahundrafemtio dagar.
Värnpliktig, som uttagits för ut- bildning till befattning för under- officer eller till civilmilitär eller civil befattning för officer, skall fullgöra grundutbildning under högst fyrahundrafemtio dagar. För värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär befattning för officer, omfattar grundutbild- ningen högst femhundrafyrtio da- gar.
Värnpliktig, som skall utbildas till särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl, kan åläggas grundutbildning under högst fyrahundrafemtio dagar.
Värnpliktig, som uttagits för ut- bildning till befattning för plu- tonsbefa'l eller till civilmilitär eller civil befattning för kompanibefäl, skall fullgöra grundutbildning un- der högst fyrahundrafemtio dagar. För värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär befattning för kompanibefäl, omfattar grund- utbildningen högst femhundrafyr- tio dagar.
Tid för grundutbildning mä icke understiga tvähundratrettiofem dagar. B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.
Värnpliktig i befattning för me— nig eller underbefa'l skall, om an- nat ej följer av vad som sägs ne- dan, fullgöra krigsförbandsöv- ningar under sammanlagt högst
3) vid armén och kustartilleriet etthundrafem dagar eller, i under- befälsbefattning eller kvalificerad befattning för menig, etthundra- tjugofem dagar,
b) vid flottan nittio dagar eller, i underbefälsbefattning, etthund- ratjugofem dagar,
c) vid flygvapnet nittio dagar eller, i kvalificerad underbefa'ls- befattning, etthundratjugofem da- gar.
Värnpliktig i befattning för me- nig eller underbefiil pä stamstrids- fartyg vid flottan eller i annan särskild befattning för menig eller underbefäl som Konungen be- stämmer skall fullgöra krigsför-
Värnpliktig i befattning för me- nig eller gruppbefa'l skall, om an- nat ej följer av vad som sägs ne- dan, fullgöra krigsförbandsöv- ningar under sammanlagt högst
3) vid armén och kustartilleriet etthundrafem dagar eller, i befatt- ning för gruppbefäl eller kvali- ficerad befattning för menig, ett- hundratjugofem dagar,
b) vid flottan nittio dagar eller, i befattning för gruppbefäl, ctt- hundratjugofem dagar,
c) vid flygvapnet nittio dagar eller i kvalificerad befattning för gruppbefa'l, etthundratjugofem da- gar.
Värnpliktig i befattning för me- nig eller gruppbefäl pä stamstrids— fartyg vid flottan eller i annan särskild befattning för menig eller gruppbefäl som Konungen be— stämmer skall fullgöra krigsför-
Prop. 1972:44
Nuvarande lydelse bandsövningar under sammanlagt högst etthundratjugofem dagar el- ler, i underbefälsbefattning eller kvalificerad befattning för menig, högst etthundrasextio dagar.
Värnpliktig i underofficers- el- ler officersbefattning skall fullgöra krigsförbandsövningar under sam- manlagt högst etthundrasextio da- gar vid armén och marinen samt högst etthundratjugofem dagar vid flygvapnet.
Föreslagen lydelse bandsövningar under sammanlagt högst etthundratjugofem dagar el- ler, i befattning för gruppbefå'l , eller kvalificerad befattning för menig, högst etthundrasextio da- gar.
Värnpliktig i befattning för plu- tons- eller kompanibefäl skall full- göra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst etthundrasextio dagar vid armén och marinen samt högst etthundratjugofem dagar vid flygvapnet.
För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvarter- mästare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som matcrielre- dogörare kan den sammanlagda tiden för krigsförbandsövningar överskri- das med högst tio dagar.
Krigsförbandsövning får omfatta högst trettiofyra dagar. Konungen äger bestämma att tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. Konungen äger också bestämma att en krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan uppdelas i högst fyra delövningar.
C. Värnpliktig i underofficers- eller officersbefattning samt, en- ligt Konungens bestämmande, an- nan värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller vid flygvap- net högst fem särskilda övningar.
C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefr'z'l samt, enligt Konungens bestämmande, annan värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller'vid flygvap- net högst fem särskilda övningar.
Särskilda övningar skola fullgöras under sammanlagt högst trettiotre dagar.
Särskild övning får omfatta högst elva dagar. Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydel- se för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av krigsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.
Konungen äger bestämma att tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.
D. Värnpliktig som uttagits för utbildning enligt 6 5 kan efter egen ansökan antagas för bistånds- och katastrofutbildning. Den som antagits för sådan utbildning skall fullgöra grundutbildning under högst 450 dagar samt repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar. Repeti- tionsutbildningen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.
Prop. 1972:44
Förslag till Lag om ändring i brottsbalken
Härigenom förordnas. att 2l kap. 20 och 21 %% brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2l KAP.
205'
Krigsmän äro enligt denna balk de vilka såsom officerare, under- officerare, underbefäl eller meniga äro anställda vid krigsmakten, värnpliktiga som ej fått tillstånd till vapenfri tjänst samt hemvärns- män och hemvärnsrekryter, samt- liga under den tid de i sådan egen- skap äro tjänstgöringsskyldiga. Krigsmän äro ock, i den mån Ko- nungen med hänsyn till behovet av befälsföring och övriga tjänst- göringsförhållanden så förordnar, de som eljest äro anställda vid krigsmakten eller förbundit sig att såsom frivilliga fullgöra krigs- tjänst, under den tid de i sådan egenskap äro tjänstgöringsskyldi- ga. Om någon åtnjuter ledighet som ej är begränsad till kortare tid än två månader, anses han icke tjänstgöringsskyldig. Närmare be- stämmelser om vad som avses med krigsmakten meddelas av Ko- nungen.
Krigsmän äro enligt denna balk de vilka såsom regementsof- jicerare, kompaniofficerare, plu- tonsofficerare, gruppchefer, re- servofficerare eller meniga äro an- ställda vid krigsmakten. värnplik- tiga sorn ej fått tillstånd till vapen- fri tjänst samt hemvärnsmän och hemvärnsrekryter, samtliga under den tid de i sådan egenskap äro tjänstgöringsskyldiga. Krigsmän äro ock, i den mån Konungen med hänsyn till behovet av befalsföring och övriga tjänstgöringsförhållan- den så förordnar, de som eljest äro anställda vid krigsmakten eller för- bundit sig att såsom frivilliga full- göra krigstjänst, under den tid de i sådan egenskap äro tjänstgörings- skyldiga. Om någon åtnjuter ledig- het sorn ej är begränsad till korta- re tid än två månader, anses han icke tjänstgöringsskyldig. Närmare bestämmelser om vad som avses med krigsmakten meddelas av Ko- nungen.
De som avses i första stycket skola, förutom under tid då tjänstgörings- skyldighet föreligger. anses såsom krigsrnän då de i anslutning till sådan lid vårdas ä militärsjukhus. då de. äro intagna i militärhäkte samt då de inom område eller utrymme som nyttjas av krigsmakten eller eljest offentligen uppträda i militär tjänstedräkl ävensom såvitt angår fullgö- randet av dem åliggande anrnälningsskyldighet eller annan särskild tjäns-
teplikt. 1 Senaste lydelse l966:415.
Prop. 1972:44
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Krigsmän, som har befälsrätt över annan krigsman, är dennes förman. Krigsman. över vilken annan krigsman har befälsrätt, är underlydande i förhållande till denne.
Av den personal som avses i "20 5 första stycket skola officera- re, underofficerare och annat be- fa'l av lägst furirs grad samt de som innehava motsvarande tjänsteställ- ning vara underkastade ämbetsan- svar, vare sig de äro tjänstgörings- skyldiga eller icke.
Av den personal som avses i 20% första stycket skall befäl av lägst överfurirs grad samt de som innehava motsvarande tjänsteställ- ning vara underkastade ämbetsan- svar, vare sig de äro tjänstgörings- skyldiga eller icke.
Denna lag träderi kraft den I juli 1972.
Prop. 1972:44
Förslag till Lag om ändring i militära rättegångslagen (1948-472)
Härigenom förordnas, att 13, 16, 17, 66, 96 och 98% militära rättegångslagen (19481472) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1351
Befogenhet som i 12 5 sägs till- kommer ock, även om det ej följer redan av nämnda paragraf, följan- de befattningshavare där de äro av lägst regementsofficers grad eller tjänsteklass, nämligen
Befogenhet som i 12 % sägs till- kommer ock, även om det ej följer redan av nämnda paragraf, följan— de befattningshavare där de äro av lägst överstelöjtnants eller kom- mendörkaptens grad eller tjänste- klass, nämligen
l. garnisonschcf, cheferna för krigsmaktens centrala förvaltnings- myndigheter, gemensamma institutioner och gemensamma utbildningsan- stalter, chef för tyg-, tygverkstads- eller intendenturförvaltning inom militärområde och militärkommando samt chef för anstalt som lyder under central förvaltningsmyndighet;
2. personalkårchef och chef för förband enligt krigsmaktens indelning i fred;
3. chef för luftförsvarssektor, chef för marint bevakningsområde samt chef för fartygsförband, fartyg eller örlogsdepå;
4. chef för kommendering som ej tillhör visst förband inom krigsmak- ten och chef för avdelning av förband som är varaktigt förlagd på annan ort än förbandet; samt
5. i de fall Konungen bestämmer annan befattningshavare vid krigs- makten.
l'lar befattningshavare som av- ses i första stycket 1—5 lägre grad eller tjänsteklass än regementsoffi- cer, må försvarsgrenschefen upp- draga åt annan befattningshavare av lägst sådan grad eller tjänste- klass att, utan hinder av att denne icke äger bcfälsrätt över den per- sonal varom är fråga. utöva be- straffningsrätt över personalen. Skulle detta med hänsyn till
1 Senaste lydelse 1968:3 30.
Har befattningshavare som av- ses i första stycket l—5 lägre grad eller tjänsteklass än överstelöjt- nant eller kommendörkapten, må försvarsgrenschefen uppdraga åt annan befattningshavare av lägst sådan grad eller tjänsteklass att, utan hinder av att denne icke äger bcfälsrätt över den personal varom är fråga, utöva bestraffningsrätt över personalen. Skulle detta med
Prop. 1972:44
Nuvarande lydelse tjänstgöringsförhällandena med- föra avsevärd olägenhet och har den lägre befattningshavaren kap- tens grad eller tjänsteklass, må be- straffningsrätten anförtros åt ho- nom, om det finnes lämpligen kunna ske.
Föreslagen lydelse hänsyn till tjänstgöringsförhållan- dena medföra avsevärd olägenhet och har den lägre befattningshava- ren majors eller örlogskaptens grad eller tjänsteklass, må bestraff- ningsrätten anförtros åt honom, om det finnes lämpligen kunna ske.
Befogenhet som avses i andra stycket tillkommer överbefälhavaren i fråga om befattningshavare över vilken försvarsgrenschef icke har befäls- rätt.
16%
Vad i rättegångsbalken är stadgat om jäv mot domare skall i tillämpliga delar gälla i fråga om bestraffningsberättigad befattningshavare.
Är chef å fartyg, som. befinner sig i främmande farvatten, av jäv hindrad att utöva honom tillkom- mande bestraffningsrätt och fin— nes ej dår högre bestraffningsbe- rättigad chef, må bestraffningsrät- ten i stället utövas av närmast lägre å fartyget tjänstgörande för- man där denne är av minst kap- tens grad eller tjänsteklass.
Är chef å fartyg, som befinner sig i främmande farvatten, av jäv hindrad att utöva honom tillkom- mande bestraffningsrätt och fin- nes ej där högre bestraffningsbe- rättigad chef, må bestraffningsrät- ten i stället utövas av närmast lägre å fartyget tjänstgörande för- man där denne är av minst örlogs- kaptens grad eller tjänsteklass.
1752
Konungen äger, i den män för- hållandena därtill föranleda, för- ordna att befattningshavare som har lägst underofficers grad eller tjänsteklass skall under bered- skapstillstånd och då riket äri krig äga bestraffningsrätt i disciplinmål över underlydande personal, ändå att sådan rätt icke eljest tillkom- mer honom.
Konungen äger, i den män för- hållandena därtill föranleda, för- ordna att befattningshvare som har lägst fänriks grad eller tjänste- klass skall under beredskaps- tillstånd och då riket är i krig äga bestraffningsrätt i disciplinmål över underlydande personal, ändå att sådan rätt icke eljest tillkom- mer honom.
66ä2
Rätt att ålägga tillrättavisning enligt 14 5 lagen om disciplinstraff för krigsmän tillkommer de befattningshavare som äga bestraffningsrätt i
2 Senaste lydelse 19682330.
Prop. 1972:44
Nuvarande lydelse
lO
Föreslagen lydelse
disciplimnål, envar i fråga om den personal över vilken han har sådan rätt.
'l'illrättavisningsrätt mot under- lydande tillkommer även den som. utan att äga bestraffningsrätt i dis- ciplinmäl, innehar ovan i 13%" första stycket omförmäld befatt- ning och har lägst underofficers grad eller tjänsteklass, sä ock chef för bataljon eller däremot svaran- de avdelning.
Såvitt angår underlydande un- derbefa'l och meniga må tillrätta— visning ock åläggas av chef för kompani eller däremot svarande avdelning, chef för utbildningsan- stalt, sekond å fartyg vars chef lägst regementsofficers grad och i de fall Konungen bc- stämmer annan befattningshavare vid krigsmakten. Vad i detta styc- ke stadgas skall icke äga tillämp- innehar ning å hemvärnet.
Tillrättavisningsrätt mot under- lydande tillkommer även den som, utan att äga bestraffningsrätt i dis- ciplinmål, innehar ovan i 13 & första stycket omförmäld befatt- ning och har lägst fiinriks grad eller tjänsteklass, så ock chef för batal- jon eller däremot svarande avdel- ning.
Såvitt angår gruppbefäl och meniga mä tillrät- tavisning ock åläggas av chef för
underlydande
kompani eller däremot svarande avdelning. chef för utbildnings- anstalt, sekond å fartyg vars chef innehar lägst kommendörkaptens grad och i de. fall Konungen be- stämmer annan befattningshavare vid krigsmakten. Vad i detta styc- ke stadgas skall icke äga tillämp- ning å hemvärnet.
% 53
Krigsrätt består av en lagfaren krigsdomarc ordförande samt nämnd. I nämnden skola sit- ta tre. militär.
såsom
därav två civila och en Den militäre krigsrätts- nämndcmannen skall hava lägst re.- gementsofficers grad.
Inrättas krigsrätt vid avskild av- delning och finnes ej på orten lämplig person som kan tjänstgöra såsom civil nämndeman, må i stål- let till nämndeman förordnas nå- gon som fullgör militärtjänstgö— ring, dock ej den som annorledes än i reserven är fast anställd vid krigsmakten. Kan vid sådan krigs- rätt befattningen som militär nämndeman ej besättas med offi-
3 Senaste lydelse 19691262.
Krigsrätt består av en lagfaren krigsdomare såsom ordförande samt nämnd. [ nämnden skola sit- ta tre.. därav två civila och en militär. Den militäre krigsrätts- nämndcmannen skall hava lägst överstelöjtnants eller kommendör- kaptens grad.
lnrättas krigsrätt vid avskild av- delning och finnes ej på orten lämplig person som kan tjänstgöra säsom civil nämndeman, må i stäl- let till nämndeman förordnas nå- gon som ring. dock ej den som annorledes
fullgör militärtjä nstgö-
än i reserven är fast anställd vid krigsmakten. Kan vid sådan krigs— rätt befattningen som militär nämndeman ej besättas med någon
Prop. 1972:44
Nuvarande lydelse
cer av lägst regementsofficers grad, må i stället till befattningen utses ojjficer av kaptens grad.
ll
Föreslagen lydelse
som innehar lägst överstelöjtnants eller kammendörkaptens grad, må i stället till befattningen utses den som är av majors eller örlogskap- tens grad.
Krigsrätt är domför med krigsdomaren ensam i de fall, då tingsrätt vid handläggning av militärt mäl är domför med en lagfaren domare.
98 &
Krigsdomare förordnas av Konungen.
Där så anses erforderligt förordnar Konungen vice krigsdomare att vid förhinder för krigsdomare-n träda i hans ställe. Konungen meddelar ock närmare bestämmelser om beviljande av ledighet och förordnande av vikarie för krigsdomare.
Krigsrättsnämndemännen utses av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer. Krigsrätts- nämndeman mä endast den vara som är valbar till nämndeman vid allmän domstol. Är officer eller underofficer svarande i militärt mål, mä ej såsom militär krigs- rättsnämndeman tjänstgöra nägon sotn tillhör sam ma regemente eller samma därmed likställda förband, såvida ej fråga är om krigsrätt vid avskild avdelning. där ingen annan finnes sotn kan fullgöra uppdra- get.
Krigsrättsnämndemännen utses av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer. Krigsrätts- nämndeman mä endast den vara som är valbar till nämndeman vid. allmän domstol. Är svarande i mi- litärt mål av lägst fänriks grad, må ej såsom militär krigs- rättsnämndeman tjänstgöra någon som tillhör samma regemente eller samma därmed likställda förband, sävida ej fråga är om krigsrätt vid avskild avdelning, där ingen annan finnes som kan fullgöra uppdra- get.
Är nämndeman hindrad att tjänstgöra eller uteblir han från rättens sammanträde. må rättens ordförande kalla annan behörig person att tjänstgöra i hans ställe.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.
4 Senaste lydelse 19492364.
Prop. 1972:44
Förslag till
12
Lag om ändring i lagen (1949:165) angående beslag å vissa skrifter
Härigenom förordnas, att 1 & lagen (19491165) angående beslag å vissa skrifter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Anträffas vid avdelning av krigs- makten skrift, som mängfaldigats på annat sätt än genom tryck- press, och innefattar dess spridan- de uppenbart sädan enligt lag straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften, efter beslut av befattningshavare som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, ta- gas i beslag. Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut åtgärd som nu sagts vidtagas av annan befattningshavare av officers eller underofficers grad. Anmälan där- om skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som först sagts; denne har att genast pröva, om beslaget skall bestå.
Föreslagen lydelse
Anträffas vid avdelning av krigs- makten skrift, som mångfaldigats på annat sätt än genom tryck- press, och innefattar dess spridan- de uppenbart sådan enligt lag straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften, efter beslut av befattningshavare som enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, ta- gas i beslag. Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut åtgärd som nu sagts vidtagas av annan befattningshavare av lägst fänriks grad. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattnings- havare som först sagts; denne har att genast pröva, om beslaget skall bestå.
Denna lag träderi kraft den 1 juli 1972.
Prop. 1972:44
Förslag till
13
Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950261)
Härigenom förordnas, att 1 5 2 mom. militärersättningsförordningen (19501261) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
2 moml. Ersättning utgives jämväl i anledning av skada eller sjukdom, som någon under tid, då riket icke befinner sig ikrig, ådra- ger sig vid inskrivningsförrättning eller prövning för antagning som officers- eller rcservofficersaspi- rant vid krigsmakten eller vid färd till eller från sådan förrättning el- ler prövning eller under omstän- digheter, som enligt Konungens förordnande jämställas därmed.
Föreslagen lydelse
2 mom. Ersättning utgives jäm- väl i anledning av skada eller sjuk- dom, som någon under tid, då riket icke befinner sig i krig, ådra- ger sig vid inskrivningsförrättning eller prövning för antagning som regementsofficers- eller reservoffi- cersaspirant vid krigsmakten "eller vid färd till eller från sådan för- rättning eller prövning eller under omständigheter, som enligt Ko- nungens förordnande jämställas därmed.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.
1 Senaste lydelse 197023l1.
Prop. 1972:44 14
Utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1972.
Närvarande: ministern för utrikes ärendena 'WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUND- KVlST, GElJER, BENGTSSON, LÖFBERG, CARLSSON. FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om a'ndrz'ngi värnpliktslagen (I94I.'967). m. m. och anför.
Inledning
[nom krigsmakten används sedan länge ett särskilt system som anger personalens tjänsteställning, dvs. inbördes turordning i tjänsten. Tjänste- ställningssystemet är ett hjälpmedel för attbestämma rätten och skyldig— heten att ta befäl i oförutsedda situationer. Tjänsteställningen har också viss psykologisk betydelse för mindre rutinerade chefer inom krigsmak- ten.
[ det hittillsvarande tjänsteställningssystemet finns allvarliga brister. De största olägenheterna föranleds av att det ofta saknas överensstämmelse mellan befälsgruppernas tjänsteställning och deras uppgifter i krigsorga- nisationen. Med stöd av- Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 maj 1963 tillkallades samma dag sakkunniga för att se över tjänsteställningssyste- met och lämna förslag som kunde avhjälpa bristerna i systemet. De sakkunniga, som antog namnet tjänsteställningsutredningen. avlämnadei mars 1967 betänkandet (SOU 1967:15) Tjänsteställning inom krigs- makten.
Sedan tjänsteställningsutrcdningens betänkande remissbehandlats, överarbetades vissa av utredningens förslag inom försvarsdcpartementet och redovisades i en särskild promemoria (Stencil Fö juni 1968). Också denna promemoria blev föremål för remissförfarande.
Kungl. Maj:t uppdrog den 27 juni 1969 ät överbefälhavaren att lämna underlag för en närmare utformning av ett nytt tjänsteställningssystem för krigsmakten i överensstämmelse med riktlinjer som angavs i en till uppdraget fogad promemoria. Dessa riktlinjer byggde på tjänsteställnings- utredningens förslag och den överarbetning av förslagen som hade gjorts inom försvarsdepartementet.
Kungl. Maj:t beslöt den 27 mars 1971 att med tillämpning fr.o.m. den 1 juli 1972 införa ett nytt tjänsteställningssystem inom krigsmakten. Reglementen och instruktioner med föreskrifter om tjänsteställningsför- hållandcn utfärdas av Konungen i kommandoväg. Genomförandet av det nya systemet föranleder emellertid också ändringar av väsentligen formell art i åtskilliga författningar. Jag avser att föreslå ändringari författningar som har beslutats med riksdagen. Jag kommer i annat sammanhang att
Prop. 1972:44 15
föreslå Kungl. Maj:t erforderliga ändringari författningar som har kom- mit till utan riksdagens medverkan. Som bakgrund till författningsförsla- gen lämnas i det följande en översiktlig redogörelse såväl för nuvarande tjänsteställningssystem och bristerna i detta som för det nya systemet.
Nuvarande tjänsteställningssystem inom krigsmakten
För att reglera det normala lydnadsförhållandet mellan chefer och deras underlydande inom krigsmakten behÖVS inte några särskilda tjänste- ställningsrcgler. En förmans bcfälsrätt bestäms nämligen helt av de befogenheter och det ansvar som följer med befattningen.
Ett särskilt tjänsteställningssystem behÖVs i många fall inte heller för att ange vem av sinsemellan sidoordnade som i chefens frånvaro skall utöva dennes befogenheter. [ en organisation med avgränsad personal- sammansättning, bestämda arbetsuppgifter och en fast uppbyggnad kan man med interna instruktioner, arbetsrutiner o. d. relativt enkelt reglera den ordning i vilken befattningshavarna skall utöva befälet.
l krigsmaktens verk och staber, i fredsorganisationens utbildnings- enheter, pä flottans fartyg m. m. är således behovet av tjänsteställnings- regler mindre påfallande. Vid krigsorganisationens enheteri strid eller vid krigsliknande övningar i fred är förhållandena däremot mera svärbemäst- rade. Militärteknikens och taktikens utveckling har medfört att det mo- derna kriget förs med relativt små, självständigt uppträdande enheter som är utspridda över stora ytor. Förbanden har ofta en tillfällig samman- sättning som tid efter annan kan växla beroende på arten av de uppgifter som skall lösas. Pcrsonalsammansättning, uppgifter och organisation varierar. Vid oförutsedda situationer .i strid är det nödvändigt att någon i chefens frånvaro tar ansvaret och befälet trots att han inte har utsetts till chef. Detta ställer ökade krav på befälets — inte minst det lägre befälets -— förmåga och vilja att ta ansvar. Oförutsedda situationer som kräver ett snabbt ingripande kommer sannolikt att inträffa oftare i det moderna kriget än tidigare.
Regler för att i oförutsedda situationer avgöra vem som skall ingripa finns sedan länge inom krigsmakten. Med tjänsteställning förstås den inbördes turordningen i tjänsten och systemet innehåller de regler som anger denna turordning. Tjänsteställningen är således ett hjälpmedel för att bestämma skyldighet och rätt att ta befälet i chefens och sti-illfr'ireträdarens frånvaro.
Regler om bcfälsrätt är nödvändiga under krigsförhållanden. Att dessa regler också tillämpas i fred motiveras främst av att fredsverksamhetens huvudsyfte är utbildning för kriget. För att krigsmakten snabbt skall kunna utveckla full effekt måste de rutiner som skall "tillämpas i krig nötas in i fred. Givetvis kan också iden övriga fredsverksamheten uppstå situationer i vilka det behövs allmänna regler om bcfälsrätt.
Tjänsteställningen har också en viss psykologisk betydelse för mindre rutinerat befäl. Även om militärpsykologiska urvalsmetoder för bedöm- ning av bcfälslämplighet under de. senaste åren har fätt ökad tillförlit-
Prop. 1972:44 16
lighet, kan inte rimligen alla chefsbefattningar i krigsorganisationen besättas med individer som i kraft av sina personliga egenskaper betraktas som självklara ledare av sin omgivning och som därför spontant accepte- ras såsom ehefer av sina underlydande. Många chefer behöver därför tjänsteställningen som hjälp för att utöva sitt befäl.
De militära tjänstegraderna representerar vad man i dagligt tal menar med tjänsteställning. Tjänstegraderna markeras med särskilda beteck- ningar på uniformerna. I fråga om civilmilitär och civil personal motsva- ras tjänstegrad av tjänsteklass resp. tjänstegrupp med samma benämning som de militära tjänstegraderna.
Den inbördes turordningen mellan de tjänstegrader som idag används inom armén framgår av följande tabell.
Ordnings- Befälsgrupp följd '— " Officerare Underofficerare Underbefäl 1 General 2 Generallöjtnant 3 Generalmajor 4 Överstel 5 Överste 6 Överstelöjtnant 7 Major 8 Kapten 9 Förvaltare 10 Löjtnant 11 Fanjunkarc 12 Fänrik 13 Sergeant 14 Rustmästare 15 Överfurir 16 Furir 17 Korpral 18 Vieekorpral
lTjänstegradens fullständiga benämning är ”överste, innehavare av tjänst i lönegrad C 2 eller högre lönegrad"
Tjänstegraderna för officerare fördelas över tre nivåer. Tjänstegraderna 1—3 omfattar därvid generalspersoner, tjänstegraderna 4—7 regements- officerare och tjänstegraderna 8, 10 och 12 kompaniofficerare.
Inom flottan används för flera av de nämnda tjänstegraderna särskilda benämningar såsom amiral, kommendör, kommendörkapten av 1. och 2. graden. flaggunderofficer och högbåtsman. Särskilda tjänstegradsbenäm- ningar finns också vid vissa truppslag inom armén. inom kustartilleriet och inom flygvapnet.
Tjänsteåldern bestämmer turordningen mellan personal i samma tjänstegrad. Högre tjänsteålder ger företräde framför lägre. Tjänsteåldem räknas normalt från utnämningsdatum i tjänstegraden, men ett flertal undantagsbestämmelser finns. I vissa fall åsidosätts tjänsteåldern till förmån för en grupptillhörighet. Sålunda räknar alltid värnpliktigt befäl
Prop. 1972:44 17
oavsett tjänsteålder tjänsteställning efter fast anställt befäl i samma tjänstegrad.
Villkoren för att nå de olika tjänstegraderna varierar med tillhörighet till skilda befäls- och personalgrupper. Yrkesbefälet befordras i regel först när vederbörande får en mot graden svarande lönegradsplacerad tjänst i fredsorganisationen. Reservpersonal och värnpliktig personal när däremot i princip graden när kompetensgivande utbildning har genomgåtts eller viss tjänstgöring har fullgjorts. För dessa grupper finns dock vissa åldersgränser för befordran. En olägenhet med den nu beskrivna ord- ningen är att det blir variationer i fråga om befordran säväl mellan yrkesbefälets olika personalkårer som mellan yrkesbefälet och övrigt befäl.
Den allvarligaste bristen i gällande system är dock att det i många fall saknas ett logiskt sammanhang mellan befälsgruppernas uppgifter i krigsorganisationen och deras tjänsteställning. Redan genom 1942 års försvarsbeslut (prop. 1942z210, 3SäU 19422, rskr 1942z374) uppstod en sådan bristande överensstämmelse, vilken aceentuerades genom den av statsmakterna år 1960 beslutade befälsorclningen för armén (prop. 19601109, SU 1960:113, rskr 19602290). Genom 1960 års befälsbeslut fick yrkesbefälet delvis nya krigsuppgifter. Officerarna leder förband av lägst bataljons styrka. Underofficerarna har till huvuduppgift att vara kompaniehefer och ställföreträdande kompaniehefer och underbefälet att vara kvartermästare vid kompani. 1960 års befälsbeslut innebar också en allmän höjning av yrkesbefälets kompetens. Yrkesbefälets obligatoriska utbildning utökades till både omfattning och innehåll med hänsyn till att personalen utnyttjas i högre krigsbefattningar än tidigare. För reserv— officerarna innebar 1960 års beslut ingen ändringi fråga om uppgifterna i krigsorganisationen, nämligen att vara kompaniehefer eller ställföre- trädande kompaniehefer. Däremot blev utbildningen längre och fick stör- re omfång. Även det värnpliktiga befälets uppgifter i krig blev oföränd- rade enligt 1960 års befälsbeslut. Utbildningen anpassades doek bättre än förut till dessa uppgifter genom det nya system för värnpliktsutbild- ningen som statsmakterna beslutade om år 1966 (prop. 19661106, ZLU l966:48, rskr 1966:27l).
Som exempel på brister i fråga om överensstämmelse mellan tjänste- ställning och uppgifter i krigsorganisationen kan beträffande armén näm- nas följande.
Som kompaniehefer i krigsorganisationen återfinns i dag reservkap- tener och värnpliktiga kaptener samt förvaltare, fanjunkare och löjtnan- ter på aktiv stat. Kaptener kan vara fältbataljonschefcr om de är yrkesofficerare men fältkompanichefer om de är reservofficerare. Fan- junkare kan också vara kompaniehefer i krigsorganisationen om de är yrkesunderofficerare, medan värnpliktiga fanjunkare i regel är kompani- kvartermästare. Det yngre yrkesbefälet. furirerna, tjänstgör i regel som plutonchefs ställföreträdare, medan den värnpliktige furiren är grupp- chef.
Man kan också konstatera en bristande överensstämmelse mellan
Prop. 1972:44 18
svenska och utländska tjänstegrader på så sätt att svensk militär personal i viss utsträckning måste anses ha avsevärt lägre tjänstegrader än sina utländska motsvarigheter. Åtgärder för att komma till rätta med detta har hittills bestått bl.a. i att den svenska personalen tillagts högre tjänstegrad under tiden för utlandstjänstgöring.
Nytt tjänsteställningssystem .
Vid utformningen av det nya tjänsteställningssystemet har målet främst varit att undanröja de brister som finns i den nuvarande ord- ningen. Den vägledande principen har varit att åstadkomma ett logiskt samband mellan uppgifterna i krigsorganisationen och tjänsteställning. 'fjänsteställningen skall, med andra ord. ge ett uttryck för varje krigsmans relativa förmåga — kompetens -- att utöva befäl.
Med hänsyn till den bcfälsrätt som organisatoriskt bör vara knuten till en befattning förs vissa huvudtyper av befattningari främst krigsorganisa- tionen samman till typbefattningar. Typbefattningarna placeras med hänsyn till kompetenskravet på olika nivåer, kornpetensnivåer. Eftersom kravet på befälsförmåga varierar mellan befattningarna på samma kom- petensnivä. sker i vissa fall en skiktning även inom nivån.
Kompetensnivåerna är till antalet åtta. nämligen nivån för högre chefer (H) samt regementschefs- (R). fredsbataljonschefs- (F), bataljonschefs- (B). kornpanichcfs- (K). plutonchefs- (P). troppehefs- ("f) och gruppchefs- nivän (G). .
Nivå H omfattar försvarets högsta militära befattningar och motsvarar i huvudsak befattningarna för dagens generalspersoner och flaggmän. Till nivå R hänförs regementschefer. flottiljehefer. chefer i lägre regional instans m. fl. Till nivå F hör utbildningsbataljonsehefer och andra befattningshavare som närmast under regernentschefen eller motsvarande chef har ansvaret för verksamheten vid fredsförbanden. Nivå B inrymmer befattningar för bataljonschef och ställföreträdandc bataljonschefi krigs- organisationen samt därmed jämförliga befattningar. Nivå K omfattar befattningar för kompaniehef. ställföreträdande kompanichef och liknan- de befattningar i krigsorganisationen. I nivå P återfinns befattningar för plutonchef och liknande i krigsorganisationen. 'l'ill nivå T hör befatt- ningar som chef för sådana avdelningar i krigsorganisationen som är mindre än pluton men större än grupp och befattningar som plutonchefs ställföreträdare. kompanikvartermästare och stabsunderofficer. Nivå G slutligen omfattar krigsorganisationens befattningar för gruppchef och gruppchefs ställföreträdare.
Genom att varje typbefattning svarar mot en bestämd tjänstegrad får man ett klart samband mellan bcfälsrätt och tjänsteställning.
För att underlätta systematiken i reglementen och instruktioner förs tjänstegraderna samman i befälsnivåer. Tjänstegraderna och deras ord- ningsföljd samt befälsnivåerna framgår av följande tabell.
Prop. 1972:44 . 19
Bcfälsnivå Tjänstcgradernas benämning Mot befäls- nivå svaran- Nr Inom krigsmakten Inom flottan de kompe- utorn flottan tcnsnivå I. Generals- 1. General Amiral personer 2. Gcncrallöjtnant Viceamiral H (flaggmän) 3. Generalmajor Kontcrarniral II. chcmcnts— 4. Överste av Kommendör av befäl ]. graden ]. graden R 5 . Överste K om mendör 6. Överstelöjtnant Kommendörkapten F och 7. Major Örlogskapten B 111. Kompani- 8. Kapten . _ befäl 9. Löjtnant '; (”h 10. Fänrik IV. Plutons- 11. Fanjunkare T befäl 12. Sergeant V. Grupp- 13. Övcrfurir befäl 14. Furir G 15. Korpral
Tjänsteställningen bestäms liksom hittills av tjänstegradernas ord nings- följd. För befäl med samma tjänstegrad bestäms tjänsteställningen av tjänsteåldern.
En jämförelse med gällande ordning ger vid handen att tjänstegraderna förvaltare. rustmästare och vicekorpral utgår liksom ett flertal särbenäm- ningar såsom ryttmästare, flaggunderoffieer, styckjunkare, högbåtsman och konstapel. Vidare kastas ordningen om mellan fänrik och fanjunkare.
Hittills använda gruppbenämningar försvinner eller ändras. Benäm- ningarna i det nya systemet blir regementsofficerarc, kompaniofficcrare, plutonsofficerare. gruppchefer, reservofficerare, värnpliktsofficerarc och värnpliktiga gruppchefer. Av följande uppställning framgår dels vilka tjänstegrader som de nya grupperna omfattar. dels sambandet mellan nuvarande och nya gruppbenärnningar. 1 uppställningen har inte tagits med särskilda varianter inom systemet.
Nuvarande gruppbcnämning Ny gruppbenämning Omfattar normalt tjänstegraderna nr
Officerare (yrkespersonal) Regementsofficerare 1—9 Underofficerare (yrkes- Kompaniofficerare 8— I 0 personal)
Underbefa'l (yrkespersonal) a. äldre personal Plutonsofficerare 11—1 2 b. yngre personal Gruppchefer 13— 15 (furirer och lägre)
Prop. 1972:44 20
Nuvarande gruppbenä mning Ny gruppbenämning Omfattar normalt tjänstegraderna nr
Reservofficerare Reservofficerare/kompanibefäl 1—1 0 och högre Reservunderoffieerare Reservofficerare/pluton sbefäl 11— 1 2 Värnpliktiga officerare Värnpliktsofficcrare/kompani- 8—10 befäl Värnpliktiga underofficerare Värnpliktsoflieerare/plutons- 11—12 befäl värnpliktigt underbefäl Värnpliktiga gruppehefer 13— 15
Som uppställningen visar används i den nya ordningen benämningarna regementsofficer och kompanioffieer i en annan betydelse än i nuvarande system. I dag anger begreppen, som förut har sagts, nivå medan de i det nya systemet används som beteckning på befälsgrupper. Av uppställningen kan också läsas ut att dagens yrkesunderofficerarei framtiden kallas kompaniofficerare och innehar tjänstegraderna kapten, löjtnant och fänrik samt att dagens yrkesunderbefäl kallas dels plutons- officerare mcd tjänstegraderna fanjunkare och sergeant. dels gruppchefer med tjänstegraderna överfurir, furir och korpral.
Mot typbefattningar inom kompetensnivåerna B, K, P, T och G svarar en befattningsinriktad utbildning som är obligatorisk för all personal inom samma befälsgrupp. Utbildningen omfattar såväl teoretisk skolning som praktisk tjänstgöring. Tjänstegraden erhålls när genom föreskriven utbildning kompetens har uppnåtts för krigsplacering i den typbefattning som svarar mot Ljänstcgraden. Till befattningarna inom nivåerna H, R och F sker befordran genom urval.
Det anförda innebär att sambandet mellan lönesättning och tjänste- ställning bryts. Lönesättningen bestäms efter förhandlingar och beror på andra faktorer än de som reglerar befälsrätten. Idet nya systemet innebär därigenom befordran två från varandra skilda åtgärder, tjänstetillsättning och tjänsteställningsbefordran. Reglerna för tjänstetillsättning berör bara yrkespersonalen och påverkas inte av tjänsteställningssystemet. Tjänster- na anges i fortsättningen inte med tjänstegrader utan med befattning eller gruppbenämning. Inte sällan medför brist på kvalificerat befäl i såväl freds- som krigsorganisationen att viss personal måste fullgöra uppgifter för vilka den formellt saknar kompetens. Av en sådan placering i högre befattning följer emellertid inte att vederbörande får den tjänstegrad som svarar mot den högre befattningen. Han har nämligen inte den kompetens som behövs för befordran till den högre tjänstegraden.
Också den civilmilitära personalens befattningar placeras på olika nivåer, funktionsnivåer, som motsvarar de militära kompetensnivåerna. Mot civilmilitär typbefattning svarar en bestämd tjänsteklass med samma benämning som motsvarande tjänstegrad.
Vad slutligen gäller den civila personalen inom krigsmakten finns inget behov av regler om tjänsteställning. Civil personal tillhör i stället fyra
Prop. 1972:44 ' 21
tjänstegrupper, varav en jämställs med regementsbefäl och högre befäl, en med kompanibefäl, en med plutonsbefäl samt en .med gruppbefäl och meniga.
Departementschefen
Som jag har anfört i det föregående ligger det inom ramen för Kungl. ' Maj:ts bestämmanderätt att utfärda föreskrifter om tjänsteställningsför- hållanden. I samband med att riksdagen år 1960 förelades förslag om en ny befälsordning vid armén redovisade jag emellertid också de principer som jag ansåg borde vara vägledande vid utarbetandet av nya tjänsteställ- ningsbestämmelser. Bl. a. uttaladejag (prop. l960:109 s. 143) att vid den fortsatta beredningen av frågan de aktiva befälskårernas speciella kompe- tens borde beaktas. Vidare betonade jag vikten av en koppling mellan grad och befattning varvid tillbörlig hänsyn skulle tas också till den icke aktiva befälspersonalen. Vägledande vid utformningen av ett nytt tjänste- ställningssystem skulle också vara att åstadkomma ett logiskt sammanhang mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänsteställning. Den allmänna, militära och sociala värderingen av krigsmaktens personal mäste nämligen ske med hänsyn till uppgifterna i den organisation där alla kategorier förs samman, dvs. krigsorganisationen. Jag angav slutligen att som förutsätt- ning skulle gälla att de aktiva underofficerarna fick en ny benämning.
Det tjänsteställningssystem som Kungl. Maj:t den 26 mars 1971 har beslutat att införa med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1972 och i fråga om vars närmare utformning jag hänvisar till den föregående redogörelsen svarar väl mot de principer jag angav som vägledande i prop. l960:109. Sålunda får yrkesunderofficerarna liksom de två övriga grup- perna av yrkesbefäl nya benämningar och vissa av de nya begreppen används i annan betydelse än i nuvarande system. Benämningarna officer. underofficer och underbefäl utgår helt. I stället införs gruppbenämningar som bestäms med hänsyn till utbildning, användning och rekrytering. Dagens yrkesofficerare som utbildas till att i krigsorganisationen inneha lägst typbefattningen som bataljonschef kallas regementsofficerare. Nu— varande aktiva underofficerare som utbildas till att i krig leda kompaniets strid får namnet kompaniofficerare. Dagens yrkesunderbefal som utbildas för uppgiften som kvartermästare vid kompani i krigsorganisationen benämns plutonsoffieerare eller, ibörjan av utbildningen,gruppehefer. Re— servbefälet får benämningen reservofficerare och det värnpliktiga befälet kallas värnpliktsofficcrare och värnpliktiga gruppehefer. Också kravet på ett sammanhang mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänste- ställning har tillgodosetts. En yrkeskapten i armén med mer än elva års tjänst är i regel krigsplacerad som bataljonschef. Han får i det nya syste- met majors tjänstegrad. Den yngre kaptenen och reservkaptenen somi krigsorganisationen har befattningen som kompaniehef eller ställföre- trädande kompaniehef förblir kaptener. En fanjunkare på aktiv stat med många års tjänst är likaså i regel krigsplacerad som kompaniehef och han får därmed också kaptens tjänstegrad enligt de nya bestämmelserna. Ge-
Prop. 1972 :44
td b.)
nom att sålunda knyta tjänstegrade-n till kompetensen för krigsuppgifter får man automatiskt en koppling mellan grad och befattning. Det blir alltså utan betydelse i tjänsteställningshänscende från vilken befälsgrupp befattningshavaren hämtas. Han får alltid samma tjänstegrad.
Anställnings- och arbetsvillkoren för personalen bestäms genom avtal mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Det nya tjänsteställningssystemet medför inga ändringar av förutsättningarna för nu gällande avtal. Jag vill också särskilt framhålla att det nya systemet inte heller påverkar frågan om befälets användning och placering i vare sig freds- eller krigsorganisationen.
Som jag inledningsvis nämnde medför det nya tjänsteställningssyste- inet ändringar av väsentligen formell art i åtskilliga författningar av vilka några har beslutats mcd riksdagen. Ändringarna föranleds av att benäm- ningarna regementsofficer. officer, underofficer och underbefäl som nu återfinns i författningstexterna inte förekommer eller används i en annan betydelse i det nya systemet.
I detta sammanhang kan nämnas att vissa av de nyss angivna termerna återfinns i den svenska översättningen av bl. a. några av Ilaagkonventio- nerna den 18 oktober 1907 och Genévekonventionerna den 17 augusti 1949. Omläggningen av vårt tjänsteställningssystem medför givetvis att man från svensk sida vid tillämpningen av konventionerna i fortsätt— ningen använder de termer i det nya systemet som svarar mot förut använda benämningar.
I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till
1) lag om ändringivärnpliktslagen (1941 :967). - 2) lag om ändringi brottsbalken, 3) lag om ändring i militära rättegångslagen (1948z472), 4) lag om ändring i lagen ( 1949 1165) angående beslag å vissa skrifter, 5) lag om ändring i militärersättningsförordningen (l950:261 ).
Prop. 1972:44 23
Särskild motivering till författningsförslagen
Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen ( 1941 :96 7)
Ändringsförslagen i 6 & andra stycket och 27% 1 mom. innebär att nuvarande befälsbenärnningar ersätts av sina motsvarigheter i det nya systemet, dvs. grupp-, plutons— och kompanibefäl. I fråga om den före— slagna ändringen i 10 & hänvisas till vad som anförs i det följande beträf- fande 13 5 första stycket militära rättegångslagen (1948z472).
Förslaget till lag om ändring i brottsbalken
De. i "21 kap. 20 & använda begreppen officerare, underofficerare och underbefäl ersätts med motsvarande benämningar i det nya systemet, dvs. regementsofficerarc, kompaniofficerare. plutonsofficerare. gruppchefer och reservofficerare. Utbytet medför inte någon ändring i sak.
I 21 kap. 21 & sägs nu att befäl av lägst furirs grad skall vara underkastade ämbetsansvar. Förslaget innebär att ämbetsansvaret inte sträcker sig längre än till överfurir. I gällande ordning erhålls furirsgraden efter instruktörsskola 1 eller motsvarande skola. I det nya systemet blir däremot den som utexamineras från samma skola överfurir. Förslaget innebär således inte någon ändring i sak.
Förslaget till lag om ändring i militära rättegångslagen (1948z472) 13 5
l paragrafens första stycke föreskrivs i nuvarande lydelse att bestraff- ningsrätt i disciplinmål tillkommer vissa uppräknade befattningshavare under förutsättning att de är av lägst regementsofficers grad eller tjänsteklass. I gällande ordning innehar en regementsofficer lägst majors grad eller. vid flottan, lägst den grad som tillkommer kommendörkapten av 2. graden..Förslagct som innebär att regementsofficer ersätts med överstelöjtnant eller kommendörkapten får ingen saklig betydelse. Da— gens major (kommendörkapten av 2. graden) är nämligen i utbildnings- hänscendc och användbarhet likställd med en överstelöjtnant (kommen- dörkapten) i det nya systemet. I överensstämmelse med det anförda föreslås motsvarande ändringar också i paragrafens andra stycke.
I andra stycket är gränsen i fråga om befogenhet att utöva bestraff- ningsrätt f. n. satt vid kaptens grad eller tjänsteklass. Enligt förslaget byts kapten ut mot major (örlogskapten). ] nuvarande system blir en officer pä aktiv stat kapten tidigast åtta år efter första anställningen som officer. 1 det nya systemet tar det elva år från samma tidpunkt att bli major. Förslaget innebär den ändringen i sak att yngre kaptener på aktiv stat, kaptener i reserven och värnpliktiga kaptener som i dag kan anförtros bestraffningsrätt enligt bestämmelsen i detta lagrum inte får den möjlig-
Prop. 1972:44 24
heten i fortsättningen. Då det emellertid bör ställas tämligen stora krav på såväl utbildning som erfarenhet hos den som handhar frågor som har samband med den militära rättskipningen, anser jag ändringen vara lämp-
lig.
165
I paragrafens andra stycke ersätts ordet kapten med örlogskapten, som är flottans motsvarighet till major i de andra försvarsgrenama. ] överens- stämmelse med vad som anförts beträffande 13 5 andra stycket kommer förslaget, även om det formellt innebär en ändring i sak, inte att få någon praktisk betydelse.
175
Som framgår av den föregående redogörelsen för det nya tjänsteställ- ningssystemet utgår benämningen underofficer. När det i paragrafens nuvarande lydelse talas om befattningshavare av lägst underofficers grad innefattas däri såväl fast anställda som värnpliktiga som har lägst sergeants grad eller tjänsteklass. Nu föreslås ordet fänrik i stället för underofficer. Detta får till följd att av de grupper som idag omfattas av paragrafens bestämmelser nuvarande"reservunderofficerare och värnplik- tiga underofficerare utesluts. Jag anser inte att detta vållar några olägen- heteri den praktiska tillämpningen.
665
Förslaget innebär ändringar i andra och tredje styckena. 1 andra stycket föreslås samma ändring som i 17 &.
I tredje stycket förekommer f. n. ordet underbefäl. Detta föreslås ut- bytt mot ordet gruppbefal. [ sak innebär förslaget att de av dagens under- befäl som i det nya systemet får sergeants eller fanjunkares tjänstegrad, dvs. i huvudsak det äldre yrkesunderbefälet, inte kan tillrättavisas av chef för kompani och andra i tredje stycket angivna befattningshavare. Vidare föreslås att ordet regementsofficer ersätts med kommendörkapten. I frå- ga om den ändringen hänvisas till vad som har anförts beträffande 13 5 första stycket.
96%
I fråga om ändringarna i denna paragraf hänvisas till vad som har an- förts beträffande 13 och 16 åå.
98%
Andra stycket i denna paragraf innehåller en regel som förbjuder militär krigsrättsnämndeman att tjänstgöra när en officer eller underoffi-
Prop. 1972:44 25
cer från samma regemente eller därmed likställda förband som nämnde- mannen är svarande i militärt mål. Enligt förslaget blir jävsregeln tillämplig när svaranden är av lägst fänriks grad. Härav följer till skillnad mot vad som gäller f. n. att nämndeman är oförhindrad att tjänstgöra i domstolen när svaranden kommer från den befälsgrupp som igällande system består av reservunderofficerarna eller de värnpliktiga underoffi- cerarna. Den sakliga ändring som detta innebär är jag beredd att godta, eftersom behovet av en jävsregel av ifrågavarande innebörd över huvud taget kan sättas i fråga. Till stöd för jävsregeln åberopades vid dess till- komst att den undanröjer anledning till misstanke att missriktad kåranda inverkar på domstolens avgörande (prop. 1948z216 s. 206). En sådan motivering har inte samma giltighet i dag mot bakgrund av den utjämning som de senaste åren skett mellan de olika befälsgrupperna. Ett slopande av regeln bör dock övervägas i ett större sammanhang.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1949zl65) angående beslag å vissa skrifter
l l & föreslås att beslut om beslag i brådskande fall får fattas av befattningshavare av lägst fänriks grad. Enligt nuvarande lydelse tillkom- mer den rätten befattningshavare av officers eller underofficers grad, dvs. av lägst sergeants grad. I fråga om innebörden av ändringen hänvisas till vad som anförts beträffande 17 % militära rättegångslagen (1948z472).
Förslaget till lag om ändring imilitärersättningsförordningen (19501261)
Förslaget innebär att den i l & använda terminologin anpassas till det nya tjänsteställningssystemet.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att antaga förslagen till
1 ) lag om ändring i värnpliktslagen ( ] 941.'96 7), 2) lag om ändring i brottsbalken, 3) lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:4 72), 4) lag om ändring i lagen (1949:1 65) angående beslagå vissa skrifter, 5) lag om ändring i militärersättningsförordningen (I950:26Il. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av stats- rådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta G yllensren
