Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Nr 44

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen

(1941:967), m. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

Kungl. Maj:t beslöt den 26 mars 1971 att med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1972 införa ett nytt tjänsteställningssystem inom krigsmakten. Systemet innebär bl. a. att benämningarna officer, underofficer och underbefäl utgår och ersätts med andra gruppbenämningar. Härvid får begreppen regementsofficer och kompaniofficer en annan innebörd än enligt gällande ordning. Den nya terminologin föranleder ändringar i ätskilliga författningar där de nyss återgivna begreppen förekommer. I propositionen föreslås ändringar i författningar som har beslutats med riksdagen.

I Riksdagen I saml. Nr. 44

Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941 :967)

Härigenom förordnas, att 6 och 10 §§ samt 27 8 I mom. värnpliktslagen (1941:967)! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

6 §?

Värnpliktig skall uttagas för utbildning

a) vid försvarsgren eller vid truppslag eller vapenslag inom försvarsgren,

b) i särskild tjänst eller till särskild tjänstgöring, c) till befattning eller grupp av befattningar samt d) vid förband eller utbildningsanstalt.

Befattning för menig, underof- Befattning för menig, grupp-, ficer celler officer avser, om ej an- plutons- eller kompanibefäl avser, nat följer av bestämmelserna i om ej annat följer av bestämmel-

denna paragraf eller av 278 1 serna i denna paragraf eller av

mom., militär, civilmilitär eller ci- 278 1 mom., militär, civilmilitär vil personal. eller civil personal.

Uttagning för utbildning till mi- Uttagning för utbildning till militär befattning för officer får icke litär befattning för kompanibefäl

ske utan den värnpliktiges medgi- får icke ske utan den värnpliktiges

vande. För uttagning för annan medgivande. För uttagning för anbefattning fordras medgivande av nan befattning fordras medgivanden värnpliktige endast om uttag- de av den värnpliktige endast om ningen ändras efter inskrivningen uttagningen ändras efter inskrivoch den ändrade uttagningen med- ningen och den ändrade uttagför att tiden för grundutbildning- ningen medför att tiden för grunden förlänges. Ändrad uttagning utbildningen förlänges. Ändrad utfrån utbildning till militär befatt- tagning från utbildning till militär ning till utbildning för civilmilitär befattning till utbildning för civileller civil befattning eller från ut- militär eller civil befattning eller bildning till civilmilitär eller civil från utbildning till civilmilitär elbefattning till militär befattning ler civil befattning till militär be-

får dock ske utan den värnplikti- fattning får dock ske utan den

ges medgivande. värnpliktiges medgivande.

För ändrad uttagning efter avslutad grundutbildning fordras ej medgivande av den värnpliktige.

Värnpliktig skall såvitt möjligt uttagas för den utbildning för vilken han kan anses bäst lämpad. I den mån det kan ske skall hänsyn tagas till I Lagen omtryckt 1969:378. 2 Senaste lydelse 1971:169.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse den värnpliktiges önskemäl. Värnpliktig bör ej uttagas för utbildning till befattning, för vilken fordras längre grundutbildning än ett år, om han visar att detta medför särskilt svåra olägenheter för honom eller för nära anhörig till honom som är beroende av hans arbete.

10 8?

Inskrivningsnämnd består av ordförande och icke militära ledamöter till det antal Konungen bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhetsomride hörande landstingskommun eller stad som ej tillhör landstingskommun.

För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall finnas ersättare.

Ordförande = i inskrivnings- Ordförande = i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Fin- nämnd är inskrivningschefen. Finnes mer än en nämnd inom in- nes mer än en nämnd inom inskrivningsområdet, ulser = värn- skrivningsområdet, utser värnpliktsverkel en regementsofficer pliktsverket en militär tjänsteman att vara ordförande i nämnd där av lägst överstelöjtnants eller kominskrivningschefen ej ingår. Ersät- mendörkaptens grad att vara ordtare för ordföranden är en rege- förande i nämnd där inskrivmentsofficer som värnpliktsverket ningschefen ej ingår. Ersättare för utser. ordföranden är en militär tjänste-

man av lägst överstelöjtnants eller

kommendörkaptens grad som

värnpliktsverket utser.

De icke militära ledamöterna och ersättare för dessa utses för tre år av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige i stad som ej tillhör landstingskommun.

1” De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning till befattning för för utbildning till befattning för

menig eller underbefäl, skall tull- menig eller gruppbefäl, skall full-

3 Senaste lydelse 1969:378. 4 Senaste lydelse 1971:169.

1" Riksdagen I saml. Nr 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse göra grundutbildning som om fat- göra grundutbildning som omfattar tar

a) vid armén och kustartilleriet högst trehundrafyrtiofem dagar,

b) vid flottan och flygvapnet högst trehundrasextiofyra dagar.

Värnpliktig, som skall utbildas Värnpliktig, som skall utbildas till särskilt kvalificerad befattning till särskilt kvalificerad befattning för menig eller underbefäl, kan för menig eller gruppbefäl, kan åläggas grundutbildning under åläggas grundutbildning under högst fyrahundrafemtio dagar. högst fyrahundrafemtio dagar.

Värnpliktig, som uttagits för ut- Värnpliktig, som uttagits för utbildning till befattning för under- bildning till befattning för pluofficer eler till civilmilitär eller tonsbefäl eler till civilmilitär eller civil befattning för officer, skall civil befattning för kompanibefäl, fullgöra grundutbildning under skall fullgöra grundutbildning unhögst fyrahundrafemtio dagar. der högst fyrahundrafemtio dagar. För värnpliktig, som uttagits för För värnpliktig, som uttagits för utbildning till militär befattning utbildning till militär befattning

för officer, omfattar grundutbild- för kompanibefäl, omfattar grund-

ningen högst femhundrafyrtio da- utbildningen högst femhundrafyrgar. tio dagar.

Tid för grundutbildning må icke understiga tvåhundratrettiofem dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.

Värnpliktig i befattning för me- Värnpliktig i befattning för me-

nig eller underbefäl skall, om an- nig eller gruppbefäl skall, om annat ej följer av vad som sägs ne- nat ej följer av vad som sägs nedan, fullgöra = krigsförbandsöv- dan, fullgöra = krigsförbandsövningar under sammanlagt högst ningar under sammanlagt högst

a) vid armén och kustartilleriet a) vid armén och kustartilleriet

etthundrafem dagar eller, i under- etthundrafem dagar celler, i befattbefälsbefattning eller kvalificerad ning för gruppbefäl celler kvalibefattning för menig, etthundra- ficerad befattning för menig, etttjugofem dagar, hundratjugofem dagar,

b) vid flottan nittio dagar eller, b) vid flottan nittio dagar eller, i underbefälsbefattning, etthund- i befattning för gruppbefäl, ettratjugofem dagar, hundratjugofem dagar,

c) vid flygvapnet nittio dagar c) vid flygvapnet nittio dagar eller, i kvalificerad underbefäls- eller i kvalificerad befattning för befattning, etthundratjugofem da- gruppbefäl, etthundratjugofem da-

gar. gar.

Värnpliktig i befattning för me- Värnpliktig i befattning för menig eller underbefäl på stamstrids- nig eller gruppbefäl på stamstridsfartyg vid flottan eller i annan fartyg vid flottan eller i annan särskild befattning för menig eller särskild befattning för menig eller underbefäl som Konungen be- gruppbefäl som Konungen bestämmer skall fullgöra krigsför- stämmer skall fullgöra krigsför-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse bandsövningar under sammanlagt bandsövningar under sammanlagt högst etthundratjugofem dagar el- högst etthundratjugofem dagar eller, i underbefälsbefattning eller ler, i befattning för gruppbefäl . kvalificerad befattning för menig, eller kvalificerad befattning för högst etthundrasextio dagar. menig, högst etthundrasextio da-

gar.

Värnpliktig i underofficers- el- Värnpliktig i befattning för pluler officersbefattning skall fullgöra tons- eller kompanibefäl skall fullkrigsförbandsövningar under sam- göra krigsförbandsövningar under manlagt högst etthundrasextio da- sammanlagt högst etthundrasextio gar vid armén och marinen samt dagar vid armén och marinen samt högst etthundratjugofem dagar vid högst etthundratjugofem dagar vid flygvapnet. flygvapnet.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare kan den sammanlagda tiden för krigsförbandsövningar överskridas med högst tio dagar.

Krigsförbandsövning får omfatta högst trettiofyra dagar.

Konungen äger bestämma att tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. Konungen äger också bestämma att en krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig 1 underofficers- C. Värnpliktig i befattning för eller officersbefattning samt, en- plutons- eller kompanibefäl samt, ligt Konungens bestämmande, an- enligt Konungens bestämmande, nan värnpliktig kan åläggas att annan värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller vid flygvap- fullgöra högst tre eller vid flygvapnet högst fem särskilda övningar. net högst fem särskilda övningar.

Särskilda övningar skola fullgöras under sammanlagt högst trettiotre dagar.

Särskild övning får omfatta högst elva dagar.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av krigsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Konungen äger bestämma att tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

D. Värnpliktig som uttagits för utbildning enligt 6 § kan efter egen ansökan antagas för bistånds- och katastrofutbildning. Den som antagits för sådan utbildning skall fullgöra grundutbildning under högst 450 dagar samt repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar. Repetitionsutbildningen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

Förslag till Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas, att 21 kap. 20 och 21 §§ brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 KAP.

20 8!

Krigsmän äro enligt denna balk Krigsmän äro enligt denna balk de vilka säsom officerare, under- de vilka såsom <regementsofofficerare, underbefäl eller meniga ficerare, kompaniofficerare, pluäro anställda vid krigsmakten, tonsofficerare, gruppchefer, revärnpliktiga som ej fått tillstånd servofficerare eller meniga äro antill vapenfri tjänst samt hemvärns- ställda vid krigsmakten, värnplikmän och hemvärnsrekryter, samt- tiga som ej fått tillstånd till vapenliga under den tid de i sådan egen- fri tjänst samt hemvärnsmän och skap äro = tjänstgöringsskyldiga. hemvärnsrekryter, samtliga under Krigsmän äro ock, i den mån Ko- den tid de i sådan egenskap äro nungen med hänsyn till behovet tjänstgöringsskyldiga. — Krigsmän av befälsföring och övriga tjänst- äro ock, i den mån Konungen med göringsförhållanden så förordnar, hänsyn till behovet av befälsföring de som eljest äro anställda vid och övriga tjänstgöringsförhållankrigsmakten eller förbundit sig att den så förordnar, de som eljest äro såsom = frivilliga fullgöra = krigs- anställda vid krigsmakten eller förtjänst, under den tid de i sådan bundit sig att såsom frivilliga fullegenskap äro tjänstgöringsskyldi- göra krigstjänst, under den tid de i ga. Om någon åtnjuter ledighet sådan egenskap äro tjänstgöringssom ej är begränsad till kortare tid skyldiga. Om någon åtnjuter ledigän två månader, anses han icke het som ej är begränsad till kortatjänstgöringsskyldig. Närmare be- re tid än två månader, anses han stämmelser om vad som avses med icke tjänstgöringsskyldig. Närmare krigsmakten meddelas av Ko- bestämmelser om vad som avses nungen. med krigsmakten meddelas av Ko-

nungen.

De som avses i första stycket skola, förutom under tid då tjänstgöringsskyldighet föreligger, anses såsom krigsmän då de i anslutning till sådan tid vårdas å militärsjukhus, då de äro intagna i militärhäkte samt då de inom område eller utrymme som nyttjas av krigsmakten eller eljest

offentligen uppträda i militär tjänstedräkt ävensom såvitt angår fullgö-

randet av dem äliggande anmälningsskyldighet eller annan särskild tjänsteplikt. I Scnäste lydelse 1966:415.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Krigsman, som har befälsrätt över annan krigsman, är dennes förman. Krigsman, över vilken annan krigsman har befälsrätt, är underlydande i förhållande till denne.

Av den personal som avses i Av den personal som avses i 208 första styckel skola officera- 208 första stycket skall befäl av re, underofficerare och annat be- lägst överfurirs grad samt de som fäl av lägst furirs grad samt de som innehava motsvarande tjänsteställinnehava motsvarande tjänsteställ- ning vara underkastade ämbetsanning vara underkastade ämbetsan- svar, vare sig de äro tjänstgöringssvar, vare sig de äro tjänstgörings- skyldiga eller icke. skyldiga eller icke.

Denna lag träder i kraft den I juli 1972.

2" Riksdagen 1 saml. Nr. 44

Förslag till Lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472)

Härigenom förordnas, att 13, 16, 17, 66, 96 och 98 §§ militära rättegångslagen (1948:472) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 8!

Befogenhet som i 12 § sägs till- Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer ock, även om det ej följer kommer ock, även om det ej följer redan av nämnda paragraf, följan- redan av nämnda paragraf, följande befattningshavare där de äro av de befattningshavare där de äro av lägst regementsofficers grad eller lägst överstelöjtnants eller komtjänsteklass, nämligen mendörkaptens grad eller tjänste-

klass, nämligen

1. garnisonschef, cheferna för krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter, gemensamma institutioner och gemensamma utbildningsanstalter, chef för tyg-, tygverkstads- eller intendenturförvaltning inom

militärområde och militärkommando samt chef för anstalt som lyder

under central förvaltningsmyndighet;

2. personalkårchef och chef för förband enligt krigsmaktens indelning i fred;

3. chef för luftförsvarssektor, chef för marint bevakningsområde samt chef för fartygsförband, fartyg eller örlogsdepå;

4. chef för kommendering som ej tillhör visst förband inom krigsmakten och chef för avdelning av förband som är varaktigt förlagd på annan ort än förbandet; samt

5. i de fall Konungen bestämmer annan befattningshavare vid krigsmakten.

Har befatltningshavare som av- Har befattningshavare som av-

ses i första stycket 1—5 lägre grad ses i första stycket 1—5 lägre grad

eller tjänsteklass än regementsoffi- eller tjänsteklass än överstelöjt-

cer, må försvarsgrenschefen upp- nant eller kommendörkapten, må

draga åt annan befattningshavare försvarsgrenschefen uppdraga åt av lägst sådan grad eller tjänste- annan befattningshavare av lägst klass att, utan hinder av att denne sådan grad eller tjänsteklass att, icke äger befälsrätt över den per- utan hinder av att denne icke äger sonal varom är fråga, utöva be- befälsrätt över den personal varom straffningsrätt över personalen. är fråga, utöva bestraffningsrätt Skulle detta med hänsyn till över personalen. Skulle detta med

1 Senaste lydelse 1968:330.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tjänstgöringsförhållandena = med- hänsyn till tjänstgöringsförhållanföra avsevärd olägenhet och har dena medföra avsevärd olägenhet den lägre befattningshavaren kap- och har den lägre befattningshavatens grad eller tjänsteklass, må be- ren majors eller örlogskaptens straffningsrätten anförtros åt ho- grad eller tjänsteklass, må bestraffnom, om det finnes lämpligen ningsrätten anförtros åt honom, kunna ske. om det finnes lämpligen kunna

ske.

Befogenhet som avses i andra stycket tillkommer överbefälhavaren i fråga om befattningshavare över vilken försvarsgrenschef icke har befälsrätt.

Vad i rättegångsbalken är stadgat om jäv mot domare skall i tillämpliga delar gälla i fråga om bestraffningsberättigad befattningshavare.

Är chef å fartyg, som befinner Är chef å fartyg, som befinner

sig i främmande farvatten, av jäv sig i främmande farvatten, av jäv hindrad att utöva honom tillkom- hindrad att utöva honom tillkommande bestraffningsrätt och fin- mande bestraffningsrätt och finnes ej där högre bestraffningsbe- nes ej där högre bestraffningsberättigad chef, må bestraffningsrät- rättigad chef, må bestraffningsrätten i stället utövas av närmast ten i stället utövas av närmast lägre å fartyget tjänstgörande för- lägre å fartyget tjänstgörande förman där denne är av minst kap- man där denne är av minst örlogstens grad eller tjänsteklass. kaptens grad eller tjänsteklass.

17 8?

Konungen äger, i den mån för- Konungen äger, i den mån förhållandena därtill föranleda, för- hållandena därtill föranleda, förordna att befattningshavare som ordna att befattningshvare som har lägst underofficers grad eller har lägst fänriks grad eller tjänstetjänsteklass skall under bered- klass skall under beredskapsskapstillstånd och då riket är i krig tillstånd och då riket är i krig äga äga bestraffningsrätt i disciplinmål bestraffningsrätt i = disciplinmål över underlydande personal, ändå över underlydande personal, ändå att sådan rätt icke eljest tillkom- att sådan rätt icke eljest tillkommer honom. mer honom.

66 8?

Rätt att ålägga tillrättavisning enligt 14 § lagen om disciplinstraff för krigsmän tillkommer de befattningshavare som äga bestraffningsrätt i 2 Senaste lydelse 1968:330.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse disciplinmål, envar i fråga om den personal över vilken han har sädan rätt.

Tillrättavisningsrätt mot under- Tillrättavisningsrätt mot underlydande tillkommer även den som, lydande tillkommer även den som, utan att äga bestraffningsrätlt i dis- utan att äga bestraffningsrätt i disciplinmäl, innehar ovan i 138 ciplinmäl, innehar ovan i 138

första stycket omförmäld befatt- första stycket omförmäld befatt-

ning och har lägst underofficers ning och har lägst fänriks grad eller grad eller tjänsteklass, så ock chef tjänsteklass, så ock chef för batalför bataljon eller däremot svaran- jon eler däremot svarande avdelde avdelning. ning.

Såvitt angår underlydande un- Såvill — angår underlydande derbefäl och meniga må tillrätta- gruppbefäl och meniga må tillrätvisning ock åläggas av chef för tavisning ock åläggas av chef för kompani eller däremot svarande kompani eller däremot svarande avdelning, chef för utbildningsan- avdelning. chef för utbildningsstalt, sekond å fartyg vars chef anstalt, sekond å farlyg vars chef innehar lägst regementsofficers innehar lägst kommendörkaptens grad och i de fall Konungen be- grad och i de fall Konungen bestämmer annan befattningshavare stämmer annan befattningshavare vid krigsmakten. Vad i detta styc- vid krigsmakten. Vad i detta stycke stadgas skall icke äga tillämp- ke stadgas skall icke äga tillämpning å hemvärnet. ning å hemvärnet.

96 8?

Krigsrätt består av en lagfaren Krigsrätt bestär av en lagfaren krigsdomare såsom ordförande krigsdomare såsom ordförande samt nämnd. I nämnden skola sit- samt nämnd. I nämnden skola sitta tre, därav 1vå civila och en ta tre, därav två civila och en militär. Den militäre krigsrätts- militär. Den militäre krigsrättsnämndemannen skall hava lägst re- nämndemannen skall hava lägst gementsofficers grad. överstelöjtnants eller kommendör-

kaptens grad.

Inrättas krigsrätt vid avskild av- Inrättas krigsrätt vid avskild av-

delning och finnes ej på orten delning och finnes ej på orten

lämplig person som kan tjänstgöra lämplig person som kan tjänstgöra säsom civil nämndeman, må i stäl- säsom civil nämndeman, må i stället till nämndeman förordnas nå- let till nämndeman förordnas nägon som fullgör militärtjänstgö- gon som fullgör militärtjänstgöring, dock ej den som annorledes ring, dock ej den som annorledes än i reserven är fast anställd vid än i reserven är fast anställd vid krigsmakten. Kan vid sådan krigs- krigsmakten. Kan vid sådan krigsrätt befattningen som militär rätt befattningen som militär nämndeman ej besättas med offi- nämndeman ej besättas med någon

3 Scnaste lydelse 1969:262.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse cer av lägst regementsofficers som innehar lägst överstelöjtnants grad, må i stället till befattningen eller kommendörkaptens grad, må ulses officer av kaptens grad. i stället till befattningen utses den

som är av majors eller örlogskap-

tens grad.

Krigsrätt är domför med krigsdomaren ensam i de fall, då tingsrätt vid handläggning av militärt mål är domför med en lagfaren domare.

98 8?

Krigsdomare förordnas av Konungen.

Där så anses erforderligt förordnar Konungen vice krigsdomare att vid förhinder för krigsdomaren träda i hans ställe. Konungen meddelar ock närmare bestämmelser om beviljande av ledighet och förordnande av vikarie för krigsdomare.

Krigsrättsnämndemännen utses Krigsrättsnämndemännen utses av Konungen eller den myndighet av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer. Krigsrätts- Konungen bestämmer. Krigsrättsnämndeman må endast den vara nämndeman må endast den vara som är valbar till nämndeman vid som Är valbar till nämndeman vid allmän domstol. Är officer eller allmän domstol. Är svarande i miunderofficer svarande i militärt litärt mål av lägst fänriks grad, mål, må ej såsom militär krigs- må ej såsom = militär krigsrättsnämndeman tjänstgöra nägon rättsnämndeman tjänstgöra någon som tillhör samma regemente eller som tillhör samma regemente eller samma därmed likställda förband, samma därmed likställda förband, såvida ej fråga är om krigsrätt vid såvida ej fråga är om krigsrätt vid avskild avdelning, där ingen annan avskild avdelning, där ingen annan finnes som kan fullgöra uppdra- finnes som kan fullgöra uppdragel. get.

Är nämndeman hindrad att tjänstgöra eller uteblir han från rättens sammanträde. må rättens ordförande kalla annan behörig person att tjänstgöra i hans ställe.

Denna lag träder i kraft den I juli 1972.

4 Senaste lydelse 1949:364.

Förslag till Lag om ändring i lagen (1949:165) angående beslag å vissa skrifter

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1949:165) angående beslag å vissa skrifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anträffas vid avdelning av krigs- Anträffas vid avdelning av krigsmakten skrift, som mångfaldigats makten skrift, som mångfaldigats på annat sätt än genom tryck- på annat sätt än genom tryckpress, och innefattar dess spridan- press, och innefattar dess spridan-

de uppenbart sådan enligt lag de uppenbart sådan enligt lag

straffbar uppvigling att krigsman straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta därigenom kan förledas åsidosätta

sin tjänsteplikt, må skriften, efter sin tjänsteplikt, må skriften, efter

beslut av befattningshavare som beslut av befattningshavare som enligt lag har bestraffningsrätt enligt lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, ta- över personal vid avdelningen, ta-

gas i beslag. Är fara i dröjsmål, må gas i beslag. Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut åtgärd även utan sådant beslut åtgärd

som nu sagts vidtagas av annan som nu sagts vidtagas av annan befattningshavare av officers eller befattningshavare av lägst fänriks underofficers grad. Anmälan där- grad. Anmälan därom skall dock om skall dock skyndsamt göras skyndsamt göras hos befattningshos befattningshavare som först havare som först sagts; denne har sagts; denne har att genast pröva, att genast pröva, om beslaget skall om beslaget skall bestå. bestå.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

Förslag till Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Härigenom förordnas, att 1§ 2 mom. militärersättningsförordningen (1950:261) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 mom!. Ersättning utgives 2 mom. Ersättning utgives jämjämväl i anledning av skada eller väl i anledning av skada eller sjuksjukdom, som någon under tid, då dom, som någon under tid, då riket icke befinner sig i krig, ådra- riket icke befinner sig i krig, ådrager sig vid inskrivningsförrättning ger sig vid inskrivningsförrättning eller prövning för antagning som eller prövning för antagning som officers- eller reservofficersaspi- regementsofficers- eller reservoffirant vid krigsmakten eller vid färd cersaspirant vid Krigsmakten 'eller till eller från sådan förrättning el- vid färd till eller från sådan förler prövning eller under omstän- rättning eller prövning eller under digheter, som enligt Konungens omständigheter, som enligt Koförordnande jämställas därmed. nungens förordnande jämställas

därmed.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

1 Scnaste lydelse 1970:311.

Utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1972.

Närvarande: ministern för utrikes ärendena 'WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUND- KVIST, GEIJER, BENGTSSON, LÖFBERG, CARLSSON. FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i värnpliktslagen (1941:967), m. m. och anför.

Inledning

Inom krigsmakten används sedan länge ett särskilt system som anger personalens tjänsteställning, dvs. inbördes turordning i tjänsten. Tjänsteställningssystemet är ett hjälpmedel för att.bestämma rätten och skyldigheten att ta befäl i oförutsedda situationer. Tjänsteställningen har också viss psykologisk betydelse för mindre rutinerade chefer inom krigsmakten.

I det hittillsvarande tjänsteställningssystemet finns allvarliga brister. De största olägenheterna föranleds av att det ofta saknas överensstämmelse mellan befälsgruppernas tjänsteställning och deras uppgifter i krigsorganisationen. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 maj 1963 tillkallades samma dag sakkunniga för att se över tjänsteställningssystemet och lämna förslag som kunde avhjälpa bristerna i systemet. De sakkunniga, som antog namnet tjänsteställningsutredningen, avlämnade i mars 1967 betänkandet (SOU 1967:15) Tjänsteställning inom krigsmakten.

Sedan tjänsteställningsutredningens betänkande remissbehandlats, överarbetades vissa av utredningens förslag inom försvarsdepartementet och redovisades i en särskild promemoria (Stencil Fö juni 1968). Också denna promemoria blev föremål för remissförfarande.

Kungl. Maj:t uppdrog den 27 juni 1969 ät överbefälhavaren att lämna underlag för en närmare utformning av ett nytt tjänsteställningssystem för krigsmakten i överensstämmelse med riktlinjer som angavs i en till uppdraget fogad promemoria. Dessa riktlinjer byggde på tjänsteställningsutredningens förslag och den överarbetning av förslagen som hade gjorts inom försvarsdepartementet.

Kungl. Maj:t beslöt den 27 mars 1971 att med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1972 införa ett nytt tjänsteställningssystem inom krigsmakten. Reglementen och instruktioner med föreskrifter om tjänsteställningsförhållanden utfärdas av Konungen i kommandoväg. Genomförandet av det nya systemet föranleder emellertid också ändringar av väsentligen formell art i åtskilliga författningar. Jag avser att föreslå ändringar i författningar som har beslutats med riksdagen. Jag kommer i annat sammanhang att

föreslå Kungl. Maj:t erforderliga ändringar i författningar som har kommit till utan riksdagens medverkan. Som bakgrund till författningsförslagen lämnas i det följande en översiktlig redogörelse säväl för nuvarande tjänsteställningssystem och bristerna i detta som för det nya systemet.

Nuvarande tjänsteställningssystem inom krigsmakten

För att reglera det normala lydnadsförhållandet mellan chefer och deras underlydande inom krigsmakten behövs inte några särskilda tjänsteställningsregler. En förmans befälsrätt bestäms nämligen helt av de befogenheter och det ansvar som följer med befattningen.

Ett särskilt tjänsteställningssystem behövs i många fall inte heller för alt ange vem av sinsemellan sidoordnade som i chefens frånvaro skall utöva dennes befogenheter. I en organisation med avgränsad personalsammansättning, bestämda arbetsuppgifter och en fast uppbyggnad kan man med interna instruktioner, arbetsrutiner o. d. relativt enkelt reglera den ordning i vilken befattningshavarna skall utöva befälet.

I krigsmaktens verk och staber, i fredsorganisationens utbildningsenheter, på flottans fartyg m. m. är således behovet av tjänsteställningsregler mindre påfallande. Vid krigsorganisationens enheter i strid eller vid krigsliknande övningar i fred är förhållandena däremot mera svårbemästrade. Militärteknikens och taktikens utveckling har medfört att det moderna kriget förs med relativt små, självständigt uppträdande enheter som är utspridda över stora ytor. Förbanden har ofta en tillfällig sammansättning som tid efter annan kan växla beroende på arten av de uppgifter som skall lösas. Personalsammansättning, uppgifter och organisation varierar. Vid oförutsedda situationer i strid är det nödvändigt att någon i chefens frånvaro tar ansvaret och befälet trots att han inte har utsetts till chef. Detta ställer ökade krav på befälets — inte minst det lägre befälets -- förmåga och vilja att ta ansvar. Oförutsedda situationer som kräver ett snabbt ingripande kommer sannolikt att inträffa oftare i det moderna kriget än tidigare.

Regler för att i oförutsedda situationer avgöra vem som skall ingripa finns sedan länge inom krigsmakten. Med tjänsteställning förstås den inbördes turordningen i tjänsten och systemet innehåller de regler som anger denna turordning. Tjänsteställningen är således ett hjälpmedel för att beslämma skyldighet och rätt att ta befälet i chefens och ställföreträdarens fränvaro.

Regler om befälsrätt är nödvändiga under krigsförhållanden. Att dessa regler också tillämpas i fred motiveras främst av att fredsverksamhetens huvudsyfte är utbildning för kriget. För att krigsmakten snabbt skall kunna utveckla full effekt måste de rutiner som skall tillämpas i krig nötas in i fred. Givetvis kan också i den övriga fredsverksamheten uppstå situationer i vilka det behövs allmänna regler om befälsrätt.

Tjänsteställningen har också en viss psykologisk betydelse för mindre rutinerat befäl. Även om militärpsykologiska urvalsmetoder för bedömning av befälslämplighet under de senaste ären har fått ökad tillförlit-

lighet, kan inte rimligen alla chefsbefattningar i krigsorganisationen besättas med individer som i kraft av sina personliga egenskaper betraktas som självklara ledare av sin omgivning och som därför spontant accepteras såsom chefer av sina underlydande. Många chefer behöver därför tjänsteställningen som hjälp för att utöva sitt befäl. De militära tjänstegraderna representerar vad man i dagligt tal menar med tjänsteställning. Tjänstegraderna markeras med särskilda beteckningar på uniformerna. I fråga om civilmilitär och civil personal motsvaras tjänstegrad av tjänsteklass resp. tjänstegrupp med samma benämning som de militära tjänstegraderna. Den inbördes turordningen mellan de tjänstegrader som i dag används

inom armén framgår av följande tabell.

Ordnings- Befälsgrupp följd = Otficerare Underofficerare Underbefäl 1 General 2 Gencrallöjtnant 3 Generalmajor 4 Överste! 5 Överste 6 Överstelöjtnant 7 Major 8 Kapten 9 Förvaltare 10 Löjtnant 1" Fanjunkare 12 Fänrik 13 Sergeant 14 Rustmästare 15 Överfurir 16 Furir 17 Korpral 18 Vicekorpral

I Tjänstegradens fullständiga benämning är ”överste, innehavare av tjänst i lönegrad C 2 eller högre lönegrad” Tjänstegraderna för officerare fördelas över tre nivåer. Tjänstegraderna 1—3 omfattar därvid generalspersoner, tjänstegraderna 4—7 regementsofficerare och tjänstegraderna 8, 10 och 12 kompaniofficerare. Inom flottan används för flera av de nämnda tjänstegraderna särskilda benämningar såsom amiral, kommendör, kommendörkapten av 1. och 2. graden, flaggunderofficer och högbåtsman. Särskilda tjänstegradsbenämningar finns också vid vissa truppslag inom armén, inom kustartilleriet och inom flygvapnet. Tjänsteåldern bestämmer turordningen mellan personal i samma tjänstegrad. Högre tjänsteålder ger företräde framför lägre. Tjänsteåldern räknas normalt från utnämningsdatum i tjänstegraden, men ett flertal undantagsbestämmelser finns. I vissa fall åsidosätts tjänsteåldern till förmån för en grupptillhörighet. Sålunda räknar alltid värnpliktigt befäl

oavsett tjänsteålder tjänsteställning efter fast anställt befäl i samma tjänstegrad.

Villkoren för att nå de olika tjänstegraderna varierar med tillhörighet till skilda befäls- och personalgrupper. Yrkesbefälet befordras i regel först när vederbörande får en mot graden svarande lönegradsplacerad tjänst i fredsorganisationen. Reservpersonal och värnpliktig personal når däremot i princip graden när kompetensgivande utbildning har genomgåtts eller viss tjänstgöring har fullgjorts. För dessa grupper finns dock vissa åldersgränser för befordran. En olägenhet med den nu beskrivna ordningen är att det blir variationer i fråga om befordran säväl mellan yrkesbefälets olika personalkårer som mellan yrkesbefälet och övrigt befäl.

Den allvarligaste bristen i gällande system är dock att det i många fall saknas ett logiskt sammanhang mellan befälsgruppernas uppgifter i krigsorganisationen och deras tjänsteställning. Redan genom 1942 års

försvarsbeslut (prop. 1942:210, 3SäU 1942:2, rskr 1942:374) uppstod en

sådan bristande överensstämmelse, vilken accentuerades genom den av

statsmakterna år 1960 beslutade befälsordningen för armén (prop.

1960:109, SU 1960:113, rskr 1960:290). Genom 1960 ärs befälsbeslut fick yrkesbefälet delvis nya krigsuppgifter. Officerarna leder förband av lägst bataljons styrka. Underofficerarna har till huvuduppgift att vara kompanichefer och ställföreträdande kompanichefer och underbefälet att

vara kvartermästare vid kompani. 1960 års befälsbeslut innebar också en

allmän höjning av yrkesbefälets kompetens. Yrkesbefälets obligatoriska utbildning utökades till både omfattning och innehåll med hänsyn till att personalen utnyttjas i högre krigsbefattningar än tidigare. För reservofficerarna innebar 1960 års beslut ingen ändring i fråga om uppgifterna i krigsorganisationen, nämligen att vara kompanichefer eller ställföreträdande kompanichefer. Däremot blev utbildningen längre och fick större omfång. Även det värnpliktiga befälets uppgifter i krig blev oförändrade enligt 1960 års befälsbeslut. Utbildningen anpassades dock bättre än förut till dessa uppgifter genom det nya system för värnpliktsutbildningen som statsmakterna beslutade om är 1966 (prop. 1966:106, 2LU 1966:48, rskr 1966:271).

Som exempel på brister i fråga om överensstämmelse mellan tjänsteställning och uppgifter i krigsorganisationen kan beträffande armén nämnas följande.

Som kompanichefer i krigsotganisationen återfinns i dag reservkaptener och värnpliktiga kaptener samt förvaltare, fanjunkare och löjtnanter på aktiv stat. Kaptener kan vara fältbataljonschefer om de är yrkesofficerare men fältkompanichefer om de är reservofficerare. Fanjunkare kan också vara kompanichefer i krigsorganisationen om de är yrkesunderofficerare, medan värnpliktiga fanjunkare i regel är kompanikvartermästare. Det yngre yrkesbefälet, furirerna, tjänstgör i regel som plutonchefs ställföreträdare, medan den värnpliktige furiren är gruppchef.

Man kan också konstatera en bristande överensstämmelse mellan

svenska och utländska tjänstegrader på så sätt att svensk militär personal i viss utsträckning mäste anses ha avscvärt lägre tjänstegrader än sina utländska motsvarigheter. Åtgärder för att komma till rätta med detta har hittills bestått bl.a. i att den svenska personalen tillagts högre tjänstegrad under tiden för utlandstjänstgöring.

Nytt tjänsteställningssystem .

Vid utformningen av det nya tjänsteställningssystemet har mälet främst varit att undanröja de brister som finns i den nuvarande ordningen. Den vägledande principen har varit att åstadkomma ett logiskt samband mellan uppgifterna i krigsorganisationen och tjänsteställning. Tjänsteställningen skall, med andra ord, ge ett uttryck för varje krigsmans relativa förmåga — kompetens -- att utöva befäl.

Med hänsyn till den befälsrätt som organisatoriskt bör vara knuten till en befaltning förs vissa huvudtyper av befattningar i främst krigsorganisationen samman till typbefattningar. Typbefattningarna placeras med hänsyn till kompetenskravet pä olika nivåer, kompetensnivåer. Eftersom kravet på befälsförmåga varierar mellan befattningarna på samma kompetensnivå, skor i vissa fall en skiktning även inom nivån.

Kompetensniväerna är till antalet åtta, nämligen nivån för högre chefer (H) samt regementschefs- (R), fredsbataljonschefs- (F), bataljonschefs- (B), kompanichefs- (K). plutonchefs- (P), troppehefs- (T) och gruppehefsnivän (G). |

Nivä H omfattar försvarets högsta militära befattningar och motsvarar i huvudsak befattningarna för dagens generalspersoner och flaggmän. Till nivå R hänförs regementschefer, flottiljchefer, chefer i lägre regional instans m. fl. Till nivå F hör utbildningsbataljonschefer och andra befattningshavare som närmast under regementschefen eller motsvarande chef har ansvaret för verksamheten vid fredsförbanden. Nivå B inrymmer befattningar för bataljonschef och ställföreträdande bataljonschef i krigsorganisationen samt därmed jämförliga befattningar. Nivå K omfattar befattningar för kompanichef, ställföreträdande kompanichef och liknande befattningar i krigsorganisationen. I nivå P återfinns befattningar för

plulonchef och liknande i krigsorganisationen. Till nivå T hör befatt-

ningar som chef för sädana avdelningar i krigsorganisationen som är mindre än pluton men större än grupp och befattningar som plutonchefs ställföreträdare, kompanikvartermästare och stabsunderofficer. Nivå G slutligen omfattar krigsorganisationens befattningar för gruppchef och gruppcehefs ställföreträdare.

Genom att varje typbefattning svarar mot en bestämd tjänstegrad får man ett klart samband mellan befälsrätt och tjänsteställning.

För att underlätta systematiken i reglementen och instruktioner förs tiänstegraderna samman i befälsnivåer. Tjänstegraderna och deras ordningsföljd samt befälsnivåerna framgår av följande tabell.

Prop. 1972:44 . 19

Befälsnivå Tjänstegradernas benämning Mot befäls-

nivå svaran-

Nr — Inom krigsmakten Inom flottan de kompe-

utom flottan tensnivå

I. Generals- 1. — General Amiral

personer 2. Gencrallöjtnant Viceamiral H

(flaggmän) 3. — Gencralmajor Konteramiral

IT. Regements- 4. — Överste av Kommendör av

befäl 1. graden 1. graden R

5. Överste Kommendör

6. — Överstelöjtnant Kommendörkapten F och

7. Major Örlogskapten B

HI. Kompani- 8. Kapten .

befäl 9. Löjtnant P och

10. Fänrik

IV. Plutons- 1. Fanjunkare T

befäl 12. Sergeant

V. Grupp- 13. Överfurir

befäl 14. Furir G

15. Korpral

Tjänsteställningen bestäms liksom hittills av tjänstegradernas ordningsföljd. För befäl med samma tjänstegrad bestäms tjänsteställningen av tjänsteåldern.

En jämförelse med gällande ordning ger vid handen att tjänstegraderna förvaltare, rustmästare och vicekorpral utgår liksom ett flertal särbenämningar såsom ryttmästare, flaggunderofficer, styckjunkare, högbåtsman och konstapel. Vidare kastas ordningen om mellan fänrik och fanjunkare.

Hittills använda gruppbenämningar försvinner eller ändras. Benämningarna i det nya systemet blir regementsofficerarc, kompaniofficerare, plutonsofficerare, gruppchefer, reservofficerare, värnpliktsofficerare och värnpliktiga gruppcechefer. Av följande uppställning framgår dels vilka tjänstegrader som de nya grupperna omfattar, dels sambandet mellan nuvarande och nya gruppbenämningar. I uppställningen har inte tagits med särskilda varianter inom systemet.

personal)

Underbefäl (yrkespersonal)

a. äldre personal Plutonsofficerare 11-12 b. yngre personal Gruppcehefer 13-15

(furirer och lägre)

Nuvarande gruppbenämning Ny gruppbenämning Omfattar normalt

tjänstegraderna nr

Roservofficerare Reservofficerare/kompanibefäl 1—-10

och högre Reservunderofficerare Reservofficerare/plutonsbefäl 11—12 Värnpliktiga officerare Värnpliktsofficerare/kompani- 8-10

befäl Värnpliktiga underofficerare Värnpliktsofficerare/plutons- 11-12

befäl Värnpliktigt underbefäl Värnpliktiga gruppchefer 13-15

Som uppställningen visar används i den nya ordningen benämningarna regementsofficer och kompaniofficer i en annan betydelse än i nuvarande system. I dag anger begreppen, som förut har sagts, nivå medan de i det nya systemet används som beteckning på befälsgrupper. Av uppställningen kan också läsas ut att dagens yrkesunderofficerare i

framtiden kallas kompaniofficerare och innehar tjänstegraderna kapten,

löjtnant och fänrik samt att dagens yrkesunderbefäl kallas dels plutonsofficerare med tjänstegraderna fanjunkare och sergeant, dels gruppchefer med tjänstegraderna överfurir, furir och korpral.

Mot typbefattningar inom kompetensnivåerna B, K, P, T och G svarar en befattningsinriktad utbildning som är obligatorisk för all personal inom samma befälsgrupp. Utbildningen omfattar såväl teoretisk skolning som praktisk tjänstgöring. Tjänstegraden erhålls när genom föreskriven utbildning kompetens har uppnåtts för krigsplacering i den typbefattning som svarar mot tjänstegraden. Till befattningarna inom nivåerna H, R och F sker befordran genom urval.

Det anförda innebär att sambandet mellan lönesättning och tjänsteställning bryts. Lönesättningen bestäms efter förhandlingar och beror på andra faktorer än de som reglerar befälsrätten. I det nya systemet innebär därigenom befordran två från varandra skilda åtgärder, tjänstetillsättning och tjänsteställningsbefordran. Reglerna för tjänstetillsättning berör bara yrkespersonalen och påverkas inte av tjänsteställningssystemet. Tjänsterna anges i fortsättningen inte med tjänstegrader utan med befattning eller gruppbenämning. Inte sällan medför brist på kvalificerat befäl i såväl freds- som krigsorganisationen att viss personal måste fullgöra uppgifter för vilka den formellt saknar kompetens. Av en sådan placering i högre befattning följer emellertid inte att vederbörande får den tjänstegrad som svarar mot den högre befattningen. Fan har nämligen inte den kompetens som behövs för befordran till den högre tjänstegraden.

Också den civilmilitära personalens befattningar placeras på olika nivåer, funktionsnivåer, som motsvarar de militära kompetensnivåerna. Mot civilmilitär typbefattning svarar en bestämd tjänsteklass med samma benämning som motsvarande tjänstegrad.

Vad slutligen gäller den civila personalen inom krigsmakten finns inget behov av regler om tjänsteställning. Civil personal tillhör i stället fyra

tjänstegrupper, varav en jämställs med regementsbefäl och högre befäl, en med kompanibefäl, en med plutonsbefäl samt en med gruppbefäl och meniga.

Departementschefen

Som jag har anfört i det föregående ligger det inom ramen för Kungl. | Maj:ts bestämmanderätt att utfärda föreskrifter om tjänsteställningsförhållanden. I samband med att riksdagen år 1960 förelades förslag om en ny befälsordning vid armén redovisade jag emellertid också de principer som jag ansåg borde vara vägledande vid utarbetandet av nya tjänsteställningsbestämmelser. Bl. a. uttalade jag (prop. 1960:109 s. 143) att vid den fortsatta beredningen av frågan de aktiva befälskårernas speciella kompetens borde beaktas. Vidare betonade jag vikten av en koppling mellan grad och befattning varvid tillbörlig hänsyn skulle tas också till den icke aktiva befälspersonalen. Vägledande vid utformningen av ett nytt tjänsteställningssystem skulle också vara att åstadkomma ett logiskt sammanhang mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänsteställning. Den allmänna, militära och sociala värderingen av krigsmaktens personal måste nämligen ske med hänsyn till uppgifterna i den organisation där alla kategorier förs samman, dvs. krigsorganisationen. Jag angav slutligen att som förutsättning skulle gälla att de aktiva underofficerarna fick en ny benämning.

Det tjänsteställningssystem som Kungl. Maj:t den 26 mars 1971 har beslutat att införa med tillämpning fr. o. m. den I juli 1972 och i fråga om vars närmare utformning jag hänvisar till den föregående redogörelsen svarar väl mot de principer jag angav som vägledande i prop. 1960:109. Sålunda får yrkesunderofficerarna liksom de två övriga grupperna av yrkesbefäl nya benämningar och vissa av de nya begreppen används i annan betydelse än i nuvarande system. Benämningarna officer. underofficer och underbefäl utgår helt. I stället införs gruppbenämningar som bestäms med hänsyn till utbildning, användning och rekrytering. Dagens yrkesofficerare som utbildas till alt i krigsorganisationen inneha lägst typbefattningen som bataljonschef kallas regementsofficerare. Nuvarande aktiva underofficerare som utbildas till att i krig leda kompaniets strid får namnet kompaniofficerare. Dagens yrkesunderbefäl som utbildas för uppgiften som kvartermästare vid kompani i krigsorganisationen benämns plutonsofficerare eller, i början av utbildningen, gruppchefer. Reservbefälet får benämningen reservofficerare och det värnpliktiga befälet kallas värnpliktsofficerare och värnpliktiga gruppchefer. Också kravet på ett sammanhang mellan uppgifter i krigsorganisationen och tjänsteställning har tillgodosetts. En yrkeskapten i armén med mer än elva års tjänst är i regel krigsplacerad som bataljonschef. Han får i det nya systemet majors tjänstegrad. Den yngre kaptenen och reservkaptenen som i krigsorganisationen har befattningen som kompanichef celler ställföreträdande kompanichef förblir kaptener. En fanjunkare på aktiv stat med många års tjänst är likaså i regel krigsplacerad som kompanichef och han får därmed också kaptens tjänstegrad enligt de nya bestämmelserna. Ge-

nom alt sålunda knyta tjänstegraden till kompetensen för krigsuppgifter får man automatiskt en koppling mellan grad och befattning. Det blir alltså utan betydelse i tjänsteställningshänseende från vilken befälsgrupp befattningshavaren hämtas. Han får alltid samma tjänstegrad.

Anställnings- och arbetsvillkoren för personalen bestäms genom avtal mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Det nya tjänsteställningssystemet medför inga ändringar av förutsättningurna för nu gällande avtal. Jag vill också särskilt framhälla att det nya systemet inte heller påverkar frågan om befälets användning och placering i vare sig freds- eller krigsorganisationen.

Som jag inledningsvis nämnde medför det nya tjänsteställningssystemet ändringar av väsentligen formell art i åtskilliga författningar av vilka några har beslutats med riksdagen. Ändringarna föranleds av att benämningarna regementsofficer, officer, underofficer och underbefäl som nu återfinns i författningstexterna inte förekommer eller används i en annan betydelse i det nya systemet.

I detta sammanhang kan nämnas att vissa av de nyss angivna termerna återfinns i den svenska översättningen av bl. a. några av Haagkonventionerna den 18 oktober 1907 och Genévekonventionerna den 17 augusti 1949. Omläggningen av vårt tjänsteställningssystem medför givetvis att man från svensk sida vid tillämpningen av konventionerna i fortsättningen använder de termer i det nya systemet som svarar mot förut använda benämningar.

1 enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till

1) lag om ändring i värn pliktslagen (1941:967), -

2) lag om ändring i brottsbalken,

3) lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472),

4) lag om ändring i lagen (1949:165) angäende beslag å vissa skrifter,

5) lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261).

Särskild motivering till författningsförslagen

Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Ändringsförslagen i 6 § andra stycket och 27 8 1 mom. innebär att nuvarande befälsbenämningar ersätts av sina motsvarigheter i det nya

systemet, dvs. grupp-, plutons- och kompanibefäl. I fråga om den före-

slagna ändringen i 10 § hänvisas till vad som anförs i det följande beträffande 13 § första stycket militära rättegångslagen (1948:472).

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

De i 21 kap. 20 § använda begreppen officerare, underofficerare och underbefäl ersätts med motsvarande benämningar i det nya systemet, dvs. regementsofficerare, kompaniofficerare, plutonsofficerare, gruppchefer och reservofficerare. Utbytet medför inte någon ändring i sak.

I 21 kap. 215 sägs nu att befäl av lögst furirs grad skall vara underkastade ämbetsansvar. Förslaget innebär att ämbetsansvaret inte sträcker sig längre än till överfurir. I gällande ordning erhålls furirsgraden efter instruktörsskola 1 eller motsvarande skola. I det nya systemet blir däremot den som ulexamineras från samma skola överfurir. Förslaget innebär således inte någon ändring i sak.

Förslaget till lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472)

13 8

I paragrafens första stycke föreskrivs i nuvarande lydelse att bestraffningsrätt i disciplinmål tillkommer vissa uppräknade befattningshavare under förutsättning att de är av lägst regementsofficers grad eller tjänsteklass. I gällande ordning innehar en regementsofficer lägst majors grad eller, vid flottan, lägst den grad som tillkommer kommendörkapten av 2. graden. Förslaget som innebär alt regementsofficer ersätts med överstelöjtnant eller kommendörkapten får ingen saklig betydelse. Dagens major (kommendörkapten av 2. graden) är nämligen i utbildningshänseende och användbarhet likställd med en överstelöjtnant (kommendörkapten) i det nya systemet. I överensstämmelse med det anförda föresläs motsvarande ändringar också i paragrafens andra stycke.

I andra stycket är gränsen i fråga om befogenhet att utöva bestraffningsrätt f.n. satt vid kapilens grad eller tjänsteklass. Enligt förslaget byts kapten ut mot major (örlogskapten). I nuvarande system blir en officer

på aktiv stat kapten tidigast åtta år efter första anställningen som officer. I det nya systemet tar det elva år från samma tidpunkt att bli major.

Förslaget innebär den ändringen i sak att yngre kaptener på aktiv stat, kaptener i reserven och värnpliktiga kaptener som i dag kan anförtros bestraffningsrätlt enligt bestämmelsen i detta lagrum inte får den möjlig-

heten i fortsättningen. Då det emellertid bör ställas tämligen stora krav på såväl utbildning som erfarenhet hos den som handhar frågor som har samband med den militära rättskipningen, anser jag ändringen vara lämplig.

16 §

I paragrafens andra stycke ersätts ordet kapten med örlogskapten, som är flottans motsvarighet till major i de andra försvarsgrenarna. I överensstämmelse med vad som anförts beträffande 13 § andra stycket kommer förslaget, även om det formellt innebär en ändring i sak, inte att få någon praktisk betydelse.

17 §

Som framgår av den föregående redogörelsen för det nya tjänsteställningssystemet utgår benämningen underofficer. När det i paragrafens nuvarande lydelse talas om befattningshavare av lägst underofficers grad innefattas däri såväl fast anställda som värnpliktiga som har lägst sergeants grad eller tjänsteklass. Nu föreslås ordet fänrik i stället för underofficer. Detta får till följd att av de grupper som i dag omfattas av paragrafens bestämmelser nuvarande' reservunderofficerare och värnpliktiga underofficerare utesluts. Jag anser inte att detta vållar några olägenheter i den praktiska tillämpningen.

66 §

Förslaget innebär ändringar i andra och tredje styckena. I andra stycket föreslås samma ändring som i 17 §.

I tredje stycket förekommer f. n. ordet underbefäl. Detta föreslås utbytt mot ordet gruppbefäl. I sak innebär förslaget att de av dagens underbefäl som i det nya systemet får sergeants eller fanjunkares tjänstegrad, dvs. i huvudsak det äldre yrkesunderbefälet, inte kan tillrättavisas av chef för kompani och andra i tredje stycket angivna befattningshavare. Vidare

föreslås att ordet regementsofficer ersätts med kommendörkapten. I frå-

ga om den ändringen hänvisas till vad som har anförts beträffande 13 8 första stycket.

96 §

I fråga om ändringarna i denna paragraf hänvisas till vad som har anförts beträffande 13 och 16 83.

98 §

Andra stycket i denna paragraf innehäller en regel som förbjuder militär krigsrättsnämndeman att tjänstgöra när en officer eller underoffi-

cer från samma regemente eller därmed likställda förband som nämndemannen är svarande i militärt mål. Enligt förslaget blir jävsregeln tillämplig när svaranden är av lägst fänriks grad. Härav följer till skillnad mot vad som gäller f. n. att nämndeman är oförhindrad att tjänstgöra i domstolen när svaranden kommer från den befälsgrupp som i gällande

system består av reservunderofficerarna eller de värnpliktiga underoffi-

cerarna. Den sakliga ändring som detta innebär är jag beredd att godta, eftersom behovet av en jävsregel av ifrågavarande innebörd över huvud

taget kan sättas i fråga. Till stöd för jävsregeln åberopades vid dess till-

komst att den undanröjer anledning till misstanke att missriktad kåranda inverkar på domstolens avgörande (prop. 1948:216 s. 206). En sådan motivering har inte samma giltighet i dag mot bakgrund av den utjämning

som de senaste åren skett mellan de olika befälsgrupperna. Ett slopande

av regeln bör dock övervägas i ett större sammanhang.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1949:165) angående beslag å vissa

skrifter

I 18 föreslås att beslut om beslag i brådskande fall får fattas av befattningshavare av lägst fänriks grad. Enligt nuvarande lydelse tillkommer den rätten befattningshavare av officers eller underofficers grad, dvs. av lägst sergeants grad. I fråga om innebörden av ändringen hänvisas till vad som anförts beträffande 17 § militära rättegångslagen (1948:472).

Förslaget till lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)

Förslaget innebär att den i I $ använda terminologin anpassas till det nya tjänsteställningssystemet.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1) lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967), 2) lag om ändring i brottsbalken, 3) lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472 ), 4) lag om ändring ilagen (1949:165) angående beslag å vissa skrifter, 5) lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:2611.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av stats-

rådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten