Prop. 1974:122
Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
Kungl. Maj:ts pr0position nr 122 år 1974 Prop. 1974: 122
Nr 122
Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruks- produkter, m. m.; given den 26 april 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements- chefen hemställt.
CARL GUSTAF
SVANTE LUNDKVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
i. anslutning till förslag som statens jordbruksnämnd har avgett efter överläggningar och i samförstånd med lantbrukarnas förhandlingsdelei gation och konsumentdelegationen läggs fram förslag till prisreglering på jordbruksprodukter för treårsperioden den 1 juli 1974—den 30 juni 1977. Förslaget innebär en intäktsförstärkning för jordbruket med 844 milj. kr. för helt år räknat fr. o. m. den 1 juli 1974.
Prisstoppet på de viktigaste livsmedlen kommer att fortsätta efter den 20 juni 1974 och ersättning föreslås därför utgå av budgetmedel för uteblivna prishöjningar på dessa produkter. Förslaget kommer därför att innebära prishöjningar för konsumenterna endast i fråga om pro— dukter som inte omfattas av prisstoppet. Ytterligare intäktsförstärk- ningar föreslås utgå till jordbruket med 66 milj. kr. den 1 januari 1975 samt med 80 och 50 milj. kr. den 1 juli 1975 resp. den 1 juli 1976. Vidare kommer jordbrukspriserna att justeras dels varje halvår till följd av utvecklingen av jordbrukets produktionskostnader, dels den 1 juli 1975 och den 1 juli 1976 till följd av inkomstutvecklingen för andra be; folkningsgrupper.
I fråga om prissättningen på socker och sockerbetor föreslås en reg- leringsperiod på två år. Sockerbetsarealen föreslås öka så att den be- fintliga industrikapaciteten på detta område så långt möjligt utnyttjas helt.
[ propositionen läggs också fram förslag om ökat prisstöd till jord- bruket i norra Sverige. Stödet beräknas öka med 17 milj. kr. och uppgå till 89 milj. kr. för nästa budgetår.
.Prop.'1974: 122
IQ
] Förslag till
Lag om ändring" 1 förordningen (1967. 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område '
Härigenom förordnas att 8, 10 och 14 %% förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 ?;
Om pris på vctc eller råg höjes, erlägger den som driver kvarnrö— reise eller spannmålshandel avgift för lager av sådan spannmål.
Om pris på vete, råg, havre eller kom höjes, erlägger den som dri- ver kvarnrörclse eller Spannmåls- handel eller som yrkesmässig! till- verkar fodermedel avgift för lager av sådan spannmål och blandning- ar därav.
10 51 Avgift erlägges vid omsättning av a) mjölkproducent för mjölk, grädde och ost som han levererar till annan än mejeri eller företagare som handlar med mjölk eller mejeri— produkter,
b) mejeri för mjölk, grädde, ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som ej levereras till annat mejeri, '
c) annan tillverkare än mejeri för margarinost,
d) annan företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter än mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat,
e) potatisproducent för potatis som han levererar till bränneri eller stärkelse-fabrik,
f) importör av socker och soc- kertillverkare för försålt socker.
Den som odlar potatis på en sammanlagd åkerareal av minst 0,5 hek- tar erlägger avgift för potatisen i förhållande till den odlade arealen.
145
För vara som anges i bilagan till denna förordning utom sådan som utmärkts med F eller Fp erlägges avgift när varan föres in i" riket och förtullas (införselavgift).
För vara som i bilagan utmärkts För vara som i bilagan utmärkts med K erlägges utöver införselav- gift särskild avgift, när varan fö- res in i riket och förtullas. om den inhemska produktionen eller om- sättningen är belagd med avgift enligt 7 eller 10 5.
1 Senaste lydelse 1971: 434.
med )( erlägges utöver införselav- . gift särskild avgift, när varan föres in i riket och förtullas.
Prop. 1974: 122
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
För vara som i bilagan utmärkts med F eller Fp erlägges 'fettvaruav- gift, när varan föres in i riket och förtullas. - ' '
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. _
2. Förslag till
Förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920)
Härigenom förordnas att tulltaxenr 35.02 tulltaxan (1971: 920) skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer 35 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
35 kap. Proteiner; lim och klister1
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej: a. proteinämnen föreliggande som medikamenter (nr 30.03); b. vykort av gelatin och andra produkter av den grafiska industrin (49 kap.).
2. Ordet ”dextrin” i nr 35.05 skall anses tillämpligt för nedbrytningsproduk- ter av stärkelse med en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, ej överstigande 10 % av torrsubstansen. Produkter av detta slag med en halt av reducerande socker överstigande 10 % hänföres till nr 17.02.
35.01
35.02
35.03
35.04
35.05
Kasein, kaseinater och andra kaseindcrivat; kasein- lim:
A. kasein . ................ . ................. B. andra slag .......................... 100 kg Albuminer, albuminater och andra albuminderivat: A. äggalbumin, tjänligt till
människoföda: 1 torkat .......................... 100 kg
2 annat . .......................... 100 kg B. andra slag ................................
Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor eller från liknande produkter samt fisklim; husbloss 100 kg Pcptoner och andra proteinämnen samt derivat där- av; hudpulver, även behandlat med kromsalt ______ Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister: A. innehållande mer än 20 % stärkelse eller stärkel-
seprodukter ........................ 100 kg B. andra slag ................................
1 Senaste lydelse 1972: 801.
fri 16:
300: 100: fri
16:
fri
Prop. 1974: 122
35.06 Lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda el- ler inbegripna; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg: A. i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av högst 1 kg ................................ B. andra slag .......................... 100 kg
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1974.
11 % 16:—
Prop. 1974: 122 5
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 26 april 1974.
Niir'i-'clr'a/zde.' statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NOR'LlNG, LÖF- BERG, LlDBOM, CARLSSON, FELDT, SlGURDSEN, GUSTAFS- SON, ZACHRISSON, LEIJ ON, HJELM-WALLEN.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering av priserna på jordbruksprodukter, ln. In. och anför.
Inledning
.1967 års riksdag ( prop. 1967: 95 , JoU 1967: 25. rskr 1967: 280) fast- ställde riktlinjerna för jordbrukspolitiken och beslutade om prisregle- ringen för jordbrukets produkter för tiden den 1 september 1967—den 30 juni 1969. 1969 års riksdag ( prop. 1969: 107 , JoU 1969: 24, rskr 1969: 204) beslutade om prisregleringen för jordbruksprodukter, med undantag för socker och sockerbetor, för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1971 och om regleringen av sockernäringen för tiden den 1. juli l969—den 30 juni 1974. 1971 års riksdag ( prop. 1971: 116 , JOU 197]: 43, rskr 1971: 225) beslutade om prisregleringen för jordbruksproduk- ter, med undantag för socker och sockerbetor, för tiden den 1 juli 1971 __den 30 juni 1974.
Statens jordbruksnämnd fick den 23 november 1973 i uppdrag att efter överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation lägga fram- förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter, med undantag för socker och sockerbetor, för tiden efter den 30 juni 1974. De allmänna riktlinjer för jordbrukspolitiken som angavs i 1967 års riksdagsbeslut och betänkandet (Ds 10 1973: 10) Vissa förslag rö- rande prisregleringen efter den 30 juni 1974, som har avgetts av 1972 års jordbruksutredning, skulle ligga till grund för förslagen. Jordbruks- nämnden fick vidare i uppdrag att efter överläggningar med företräda- re för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt konsumentdele- gationen lägga fram förslag rörande den närmare utformningen av pris- regleringen för socker och sockerbetor för tiden efter den 30 juni 1974. Därvid erinrades om vad som anförs om sockerbetsarealen i jordbruks— utskottets betänkanden 1.972: 34 och 1973: 25.
Prop. 1974: 122 6
Genom beslut den 30 november 1973 har Kungl. Maj:t överlämnat till jordbruksnämnden de delar av betänkandet 1971 års biutredning jämte remissyttranden som rör stöd till biodlingcn med -införselavgifts- medel. Genom beslut den 1 mars 1974 har Kungl. Maj:t vidare över- lämnat till jordbruksnämnden en skrivelse från avbytarutredningen om medel för fortsatt försöksverksamhet med avbytarverksamhet inom jord- bruket.
I skrivelse, som har kommit in till jordbruksdepartementet den 8 april 1974, angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område efter den 30 juni 1974, m.m. har jordbruksnämnden lagt fram förslag med anledning av nämnda uppdrag. Nämnden har innan förslagen lagts fram haft överläggningar med och nått samförstånd med berörda parter. Nämnden har vidare lämnat uppgifter om fördelning m.m. av avgifts- medel på regleringsområdet. Riksdagen har medgett att statens jord- bruksnämnd för ändamål utanför den s.k. fördelningsplanen för inför- selavgiftsmedel för regleringsåret 1973/74 får disponera en rörlig kredit på 120 milj. kr. i riksgäldskontoret (prop. 1973: 170, JoU 1973: 52, rskr 1973: 349). Kungl. Maj:t skulle enligt propositionen återkomma i ären- det i samband med denna proposition. Jordbruksnämndcn har lagt fram förslag om att täcka vissa underskott i regleringsekonomin med budget- medel.
Genom beslut av 1971 års riksdag ( prop. 1971: 74 , JoU 1971: 33, rskr 1971: 149) utökades och utvidgades prisstödet till jordbruket i norra Sverige fr.o.m. den 1 juli 1971. Enligt beslutet skulle en över- syn av prisstödet ske vart tredje år. Kungl. Maj:t uppdrog den 18 juni 1971 åt statens jordbruksnämnd att fortlöpande följa effekten av pris- stödet och att före den 1 september 1973 komma' in med förslag till justeringar av pristillägget för olika produkter. Kungl. Maj:t har vidare den 27 april 1973 överlämnat ett antal motioner till jordbruksnämnden att övervägas i samband med översynen (JoU 1973: 1, rskr 1973: 86) och föreskrivit att nämnden skall samråda med lantbruksstyrelsen vid översynen.
Efter att ha tagit del av material från två hela budgetår har-jordbruks- nämnden den 4 december 1973 i samråd med lantbruksstyrelsen läm- nat förslag till ändringar av stödsystemet i promemorian Översyn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Efter remiss har yttranden Över förslaget avgetts av länsstyrelserna i Uppsala, Älvsborgs, Skara- borgs, Värmlands, örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Flera länsstyrelser har bifogat yttran- den från resp. lantbruksnämnd. LRF har bifogat yttranden från fyra länsförbund. Med anledning av översynen har vidare kommit-in ett an- tal skrivelser. ' '
I skrivelse den 19 december 1973 har lantbruksekonomiska samar- '
Prop. 1974: 122 7
hetsnämnden lagt fram förslag om den framtida utformningen av den" jordbruksekonomiska undersökningen.
l prop. 1974: 1 (bil.- 11 s. 42—44) har. Kungl. Maj:t föreslagit riks- dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisregleran- ' de åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1974/75 beräkna ett förslagsanslag av 700 milj. kr., till Stöd till jordbruket i norra Sverige ' för budgetåret 1974/75 beräkna ctt förslagsanslag av 74 milj. kr. och till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket för budgetåret 1974/75 beräkna ctt reservationsanslag av 1 218000 kr. Jag anhåller" att nu få ta upp dessa frågor.
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område efter den 30 juni 1974"
Som underlag för sina bedömningar av priserna på jordbruksproduk— ter för tiden efter den 30 juni 1974 har statens jordbruksnämnd och lantbrukarnas förhandlingsdelegation samt konsumentdelegationcn haft ett omfattande ekonomiskt-statistiskt material som delvis har samman- ställts inom lantbruksekonomiska samarbetsnämnden. Material har lagts fram om bl.a. jordbrukarnas inkomstförhållanden, produktions- och produktivitctsutvecklingen inom jordbruket samt utvecklingen av priserna på jordbrukets produkter.
Prisregleringens utformning
Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att reglerings- perioden för jordbruksprodukter med undantag för sockerbetor och soc- ker bör omfatta tre år, dvs. den 1 juli 1974—den 30 juni 1977.
Nuvarande principer med 'mittpriser och prisgränser samt inom pris- gränscrna fasta införselavgiftcr för vissa viktiga varor samt principerna för hur jordbruksnämnden bör.handla i samband med att priset på en vara närmar sig eller passerar en prisgräns föreslås gälla även i fort- sättningen. Nuvarande normalinförselavgifter och principer för beräk- ning av rörliga avgifter föreslås gälla under den nya regleringsperioden i den män inte annat föreslås i det följande. Detta gäller även kompensa- tionsavgifter och s.k. interna avgifter. Jordbruksnämnden kommer se- nare in med förslag om högsta införselavgiftcr på jordbruksprodukter. Inom ramen för dessa får nämnden bestämma avgifterna utan särskilt bemyndigande.
Förslaget innebär att jordbruket under regleringsperioden får kom- pensation för sina kostnadsökningar. Vid regleringsperiodens början den 1 juli 1974 bör mittpriser, prisgränser och införselavgiftcr höjas - till följd av den ökning av produktionsmedels- och förädlingskostnader . som beräknas ha skett efter den sista justeringen enligt den s.k. infla—
Prop. 1974: 122 3
tionsregcln under innevarande regleringsperiod. Vidare bör prisnivån justeras årligen så att följsamhet kommer att nås för jordbrukarnas in- komster av eget arbete och eget kapital till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Förslaget innebär dessutom att jordbruket kompenseras för höjningen av arbetsgivaravgiften den 1 januari 1973. För eventuella ytterligare höjningar av arbetsgivaravgiften bör jordbru- ket också kompenseras. Vidare bör jordbruket enligt förslaget tillföras vissa medel för en låginkomstsatsning och för en utbyggnad av den s.k. avbytarverksamheten. Slutligen föreslås vissa begränsade ändring- ar i regleringssystemet av huvudsakligen teknisk art.
Jordbruksnämnden bör efter överläggningar med lantbrukarnas för- handlingsdelcgation och konsumentdelegationen lägga fram förslag till Kungl. Maj:t om fördelning på olika varor av.beloppen vid kommande justeringar och om ändringar av mittpriser, prisgränser och införselav- giftcr. De belopp som kommer att tillföras jordbruket i samband med justeringarna bör fördelas mellan olika varor (exkl. sockerbetor) bl.a. med hänsyn till önskemål om utvecklingen och inriktningen av produk— tionen samt rationaliseringsutvecklingen. Fördelningen på olika varor bör så långt möjligt ske så att jordbruket bedöms erhålla avsedda in- komstförbättringar. Det har förutsatts vid överläggningarna att prisstop- pet tillämpas så att det inte begränsar de inkomstförbättringar för jord- bruket som förslaget avser att åstadkomma.
Den nuvarande utfästelsen i jordbruksregleringen om prövning av eventuell gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av EFTA- överenskommelser bör kvarstå. Utfästelsen bör även gälla åtgärder un— der regleringsperiodcn inom ett eventuellt närmare nordiskt ekonomiskt samarbete.
Om i övrigt väsentligt ändrade förutsättningar för utrikeshandeln. häri inberäknat mer betydande växelkursändringar, skulle inträffa un- der regleringsperioden bör det ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med de båda delegationerna lägga fram förslag till de åt- gärdcr som behövs för att syftet med det framlagda förslaget skall nås.
Kost/mdsu! veck/ingen
Statens jordbruksnämnd och delegationerna är ense om att föreslå att mittpriser, prisgränser och införselavgiftcr justeras den 1 juli 1974, den 1 januari och den 1 juli 1975, den 1 januari och den 1 juli 1976 samt den 1 januari 1977. Till grund för justeringarna bör_i enlighet med förslag från 1972 års jordbruksutredning läggas utvecklingen av det inom lantbruksekonomiska samarbetsnämnden beräknade produktions- medelsprisindexet (PM-index). Syftet med att använda detta index vid justeringarna är att nå en så god följsamhet till jordbrukets kostnadsut- veckling som möjligt.
Det har inte varit möjligt att analysera alla konsekvenser av en till-
Prop. 1974: 122 9
lämpning av PM-index. De relativt stora svängningarna i PM-index kan komma att ökas vid instabilitet på världsmarknaden och snabb in— flation. I PM-index registreras dessutom inte förändringar i kostnaderna för den lejda arbetskraften i jordbruket. Med hänsyn härtill bör det där— för vara möjligt att överväga vid justeringarna om indexutvecklingen ger en rättvisande bild av den faktiska kostnadsutvccklingen. Markanta avvikelser, som leder till inte avsedda effekter, bör kunna beaktas.
]usteringarna bör beräknas på grundval av utvecklingen av PM- index under närmast föregående halvårsperiod, oktober—april resp. april—oktober. För posten köpfodermedel bör dock på grund "av de instabila priserna under senare år tillämpas tremånadersmedeltal. Detta medeltal bör vid det första justeringstillfället grundas på månaderna september, oktober och november 1973 samt därefter på månaderna februari, mars och april resp. augusti, september och oktober.
Posten köpfodermedel påverkas av ändringar i införselavgifterna för fodermedel. Inflytande införselavgiftcr för fodermedel förs via reglerings- föreningarna till jordbruket inom den s. k. fördelningsplanen för inför- selavgiftsmedel. Detta kan i vissa fall leda till att jordbruket över- eller underkompenseras. De belopp som förs till jordbruket vid justeringarna bör därför i princip korrigeras vid ändringar av införselavgifterna för fodermedel. Med hänsyn till att jordbrukets intäkter från fodermedeis- avgifterna har minskat betydligt under det senaste året bör dock kor- rigering inte ske om fodermedelsavgifterna uppgår till högst 68 milj. kr. per regleringsår. Om fodermedelsavgiftcrna uppgår till högre be- lopp bör vid avgiftsändringar överskjutande införselavgiftcr för köp- fodermedel, utom för fodersäd utöver normerade kvantiteter. avräknas vid justeringarna.
PM-indexutfallet bör i enlighet med jordbruksutredningcns förslag an- bringas på normerade värdevolymer (exkl. sockerbetor) för jordbrukar- nas kostnader för inköpta produktionsmedel, kostnader för uppsamling och förädling inom ramen för jordbruksrcgleringen samt exportkost- nader. Dessa värdevolymer bör omräknas en gång per regleringsår.
Kostnaderna för uppsamling och förädling inom ramen för jordbruks- regleringen bör vid justeringar korrigeras med hänsyn till den faktiska kostnadsutvccklingen. Därvid bör beaktas prisutvecklingen för s.k. biprodukter vid slakt. Som utgångspunkt för överläggningarna bör ligga kostnadskalkyler som har granskats inom statenslpris- och kartell- nämnd.
Förutom till utvecklingen av PM-index bör vid justeringarna av mitt- priser, prisgränser och införselavgifter hänsyn kunna tas till sådana av särskilda omständigheter föranledda väsentliga förskjutningar i den allmänna utvecklingen av världsmarknadspriserna som påverkar de svenska jordbruksprisema och som bedöms bestå under längre tid.
Det belopp som till följd av kostnadsutvecklingen bör tillföras jord-
Prop. 1974: 122 10
bruket den 1 juli 1974 "har beräknats efter en uppskattning av- utveck— lingen av PM-index mellan oktober 1973 och april 1974. Det förutsätts att beloppet kommer att korrigeras med hänsyn till det faktiska indexut- fallet i samband med justeringen av mittpriser och prisgränser'den 1 ja- nuari 1975. Därvid bör även "genom ett engångsbelopp beaktas över- eller underkompensationen under andra halvåret 1974 på grund av differensen mellan uppskattat och faktiskt indexutfall.
Höjningen av PM-index mellan oktober 1973 och april 1974 har uppskattats till 8 %. Den har anbringats på följande värdevolymer (exkl. sockerbetor) för regleringsåret 1973/74:
Milj. kr. Jordbrukarnas kostnader för inköpta produktionsmedel 5 550 Kostnader för uppsamling och förädling inom ramen för jordbruksregleringen 1 550 läxporlkostnader - - 250 Summa 7 350
Det belopp som bör tillföras jordbruket a conto den 1 juli 1974 upp- går sålunda till 588 milj. kr. för helt år räknat.
Jordbrukarnas inkomster från eget arbete och eget kapital
Justeringar av prisnivån för att öka jordbrukarnas inkomster föreslås ske en gång per år under regleringsperioden, nämligen den 1 juli åren 1974, 1975 och 1976. Som utgångspunkt för justeringarna bör ligga lö- neavtalcn mellan Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska ar- betsgivarcföreningcn (SAF). Därvid bör rationaliscringsvinsten inom jordbruket beaktas. Den har uppskattats till 4,5 % per år. I likhet med vad som har skett på löneavtalsområdet bör en särskild låginkomstsats- ning göras inom jordbruket.
Vid tillämpningen av det för år 1974 träffade löneavtalet mellan LO och SAF har inkomstförbättringen för jordbrukarna, bl.a. med beaktande av nämnda faktorer, uppskattats böra uppgå till 3,8 % från den 1 juli 1974. Eftersom värdevolymen av jordbrukarnas inkomster från eget arbete och eget kapital för regleringsåret 1973/74 beräknas till 2 200 milj. kr. bör ett belopp på ca 84 milj. kr. tillföras jordbruket. Den ]. januari 1975 bör ytterligare 66 milj. kr. utgå. Det beloppet motsvarar förtjänstutvecklingsgarantin, den s.k. löneglidningen, i LO-SAF-avtalet.
Enighet har vidare rått om att en låginkomstsatsning bör göras inom jordbruket. Den föreslås nu ske inom mjölkproduktionen och bli utfor- mad som ett leveranstillägg för mjölk. Kostnaden för detta beräknas till 90 milj. kr. för regleringsåret 1974/75. Dessutom bör 2 milj. kr. reser— veras under regleringsåret 1974/75 för den s.k. avbytarverksamheten inom animalieproduktionen. Den 1 juli 1975 och den 1- juli 1976 före-
Prop. 1974: 122 11
slås vidare 80 resp. 50 milj. kr. utgå för bl. a. utbyggd låginkomstsats- ning och avbytarverksamhet. Jordbruksnämnden och delegationerna är vidare ense om att jord- bruket bör kompenseras för höjningen av arbetsgivaravgiften den 1 januari 1973. Jordbrukets totala kostnad för denna uppskattas till ca 80 milj. kr. Vid eventuellt kommande höjningar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift bör jordbruket kompenseras för den s.k. egenav- ' giften vid närmast följande justering.
De belopp som enligt jordbruksnämndens och delegationernas för- slag bör tillföras jordbruket under regleringsperioden framgår av föl- jande sammanställning.
Höjning från närmast före- gående regleringsår, milj. kr.
1974575 1975j76 1976./'77
Kompensation för kostnadsökningar, a conto 588 lnkonistföljsamhet: den 1 juli 1974 84 : den 1 januari 1975 66 Kompensation för höjd arbetsgivaravgift den 1 januari 1973 80 Laginkomstsatsning och avbytarverksamhct 92 Totalt 910 80 50
Till dessa belopp kommer den fortsatta kompensationen för kostnads- ökningarna och följsamheten till LO-SAF-avtalen.
Det belopp som skall fördelas på olika varor den 1 juli 1974 uppgår till 752 milj. kr. Fördelningen av beloppet på olika varor bör beräknas på den totala produktionen, inkl. exportkvantiteter.
Förslaget till pris- och avgiftshöjningar på olika varor den 1 juli 1974 framgår av följande sammanställning.
Vara Milj. kg1 Öre,.-"'kg1 Milj. kr.
i prisreg- lerings- ledet Vete 912 10 ' 91,20 Rag 249 7 17,43 Korn 191 7 13.37 Havre 207 8,5 17,60 Matpotatis 668,5 ' 4 26,74 Stärkelse , 66 23 15,18 Oljeväxter (i frö) 281 215 42,15 Konsumtionsmjölk vid mejeri 1 304 16 208,64 Grädde . 53 45 23,85 Smör - 44 ' 40 . 17.60 Ost 68 30 20,40 Mjölkpulver 23,5 75 ' 17,62
Summa mjölk- och mejeriprodukter ' ' 288,11
Prop. 1974: 122 17
Vara Milj. kg1 Öre/kg1 Milj. kr. i prisreg- lerings- ledet Kött 138 100 138,00 Fläsk 267 32 85,44 Summa kött och fläsk 223,44 Fjäderfä 34 50 17,00 Totalt 752,22
1 För mjölk milj. liter resp. öre,-"liter. ” Beräknas motsvara 40 öre.-"kg olja.
Om det nuvarande prisstoppet kvarstår innebär de redovisade pris- och avgiftshöjningarna att justeringar av mittpriser och prisgränser en— dast behöver göras för följande varor den 1. juli 1974 (beloppen 1 öre per kg).
Övre Mitt- Nedre Införsel- pris- pris pris- avgift gräns gräns (normal avgift; Potatisstärkclse 159 141 123 72 Oljeväxter (i frö) 141 128 115 120350 Smör 1 027 ”862 838 363 Broilers 821 760 699 37.9 Kalkon 1 086 995 904 459
1 Fettvaruavgift per kg olja. 2 S. k. ingångspris. " På grund av en teknisk ändring av prismätningen har mittpriset räknats upp med ytterligare 40 öre.-"kg. Prisgränserna har räknats upp i motsvarande man.
Förslag till ändrad prismätning för matpotatis kommer att läggas fram inom kort. ] avvaktan på detta förslag redovisas inte nu någon ändring av mittpris och prisgränser för matpotatis.
chleringsekanornin
Till följd av höjningarna av världsmarknadspriserna på viktiga jord- bruksprodukter är införselavgifterna låga f.n. Tillflödet av införselav- giftsmedel har därmed minskat. Tillflödet har också minskat genom att prisstoppet på vissa varor stoppat höjningar av införselavgifterna. Slut- ligen har vissa införselavgiftcr sänkts i samband med de sänkningar av priserna på vissa livsmedel som gjordes den 1 april 1974. Medan inför- selavgiftsmedlen regleringsåret 1972/73 uppgick till ca 420 milj. kr. be-
Prop. 1974: 122 13
räknas de regleringsåret 1973/74 komma att uppgå till endast ca 220 milj. kr. och regleringsåret 1974/75 till ca 175 milj. kr. Minskningen i avgiftsuppbördcn leder i första hand till att avgiftsmedel inte kommer att finnas tillgängliga under regleringsåret 1973/74 för ändamål utanför den s.k. fördelningsplanen. Minskningen av avgiftsmedel har i viss mån motsvarats av minskade exportkOStnader. Beräkningar för reglerings- året 1974/75 visar att man vid nuvarande priser och avgifter samt nu- varande tilldelning av införselavgiftsmedel till regleringsföreningarna kan räkna med ett betydande överskott i spannmålsregleringcn men med samma behov av medel för övriga varuområden som helhet som under regleringsåret 1973/74. lnförselavgifterna under regleringsåret 1974/75 beräknas uppgå till ca 175 milj. kr. och bli avsevärt lägre än beloppet inom fördelningsplanen för regleringsåret 1973/74. Detta innebär att medel kommer att saknas för de ändamål som förut har tillgodosetts med medel utanför fördelningsplanen.
Underskottet i regleringsekonomin för andra varuområden än spann- mål under regleringsåret 1974/75 bör täckas med vissa odisponerade av- giftsmedel samt förmalningsavgiftsmedel. Om världsmarknadsprisema på spannmål förblir höga räknar man med att trots detta kunna suspen- dera större delen av förmalningsavgiften.
För regleringsåren 1975/76 och 1976/77 kan några närmare beräk- ningar av avgiftsuppbörd och regleringsekonomi inte göras. Den av- sedda producentprisnivån bör emellertid kunna uppnås utan att avgif- terna höjs eller att regleringsföreningarnas konjunkturutjämningsfonder tas i anspråk mer än normalt.
Huvuddelen av behovet av medel för ändamål utanför fördelnings- planen har gällt särskilda prisreglerande åtgärder. Kostnaderna för des- sa åtgärder föreslås under prisstoppet bli täckta av budgetmedel såväl under regleringsåret 1973/74 som under den kommande regleringspe- rioden. Huvuddelen av kostnaderna för övriga ändamål utanför fördel- ningsplanen föreslås också bli täckta med budgetmedel i den mån som behoven alltjämt behöver tillgodoses.
Spannmål m. m.
Förslaget till prisändringar för spannmål innebär att de preliminära inlösenpriserna för 1974 års skörd blir för vete 65 kr. per dt, för råg 62 kr. per dt, för korn 59 kr. och för havre 57 kr. per dt. De definitiva inlösenpriserna bör liksom hittills fastställas av regleringsföreningen Svensk spannmålshandel i samband med varje års skörd. Det förut- sätts att det hittillsvarande pristillägget på 5 kr. per dt för s.k. kvali- tetsvete alltjämt skall utgå.
Den mot de preliminära inlösenpriserna svarande högsta förmal- ningsavgiften bör fortfarande vara 33,25 kr. per dt, varav 0,75 kr. är
Prop. 1974: 122 14
skördeskadeavgift. Denna avgift bör emellertid delvis kunna suspenderas fr.o.m. den 1 september 1974 under hänsynstagande till såväl Svensk spannmålshandels ekonomi som behovet av medel inom regleringseko- nomin i dess helhet. Suspenderingen bör kunna modifieras under lö- pande regleringsår om de internationella priserna-skulle sjunka så att exportkostnader skulle uppstå igen eller om kostnader för import av fodersäd skulle uppstå till följd av en svag skörd. Avgiften bör emeller- tid uppgå till minst 13,25 kr. per dt för vete och 16,25 kr. per dt för råg. För helt år motsvarar dessa avgifter totalt ca 72 milj. kr. (exkl. skördeskadeavgift). Dessa medel bör ingå i de medel som kommer att tilldelas de olika regleringsföreningarna inom fördelningsplanen. Det förutsätts ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med delegationerna fastställa förmalningsavgiftens storlek.
Sedan några år tillbaka inlöses också kom och havre. Med hänsyn härtill och de täta och starka prisfluktuationerna på den internationella spannmålsmarknaden är det angeläget att kunna ta ut prishöjnings- avgift även för lager av fodersäd. Prishöjningsavgift bör kunna tas ut inte enbart hos den som driver kvarnrörelse eller spannmålshandel utan även hos den som yrkesmässigt tillverkar fodermedel. En ändring. föreslås därför av 8 % förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område.
Oljeväxter
Regleringsföreningen Sveriges oljeväxtintressenters merkostnader för höjningen av grundpriset till odlare med i genomsnitt 15 öre per kg oljeväxtfrö beräknas vid normskörd uppgå till ca 50 milj. kr. För att finansiera detta föreslås att fettvaruavgiften höjs med 40 kr. per 100 kg fett. Sam'tliga avgiftsmedel som inflyter till följd av höjningen bör tillföras regleringsföreningen. Höjningen av fettvaruavgiftcn mot- svarar en höjning av råvarukostnaderna för margarinindustrin med 32 kr. per 100 kg margarin.
Potatis och potatisprodukter
Införselavgift och prisgränser för matpotatis föreslås bli höjda med 4 kr. per 100 kg. Det förutsätts att motsvarande höjningar av gränsskyd- det sker' även för produkter av matpotatis.
Införselavgift och prisgränser för potatisstärkelse föreslas höjas med 23 kr. per 100 kg. Detta beräknas möjliggöra en höjning av odlarpriset med 4 öre per kg potatis. Motsvarande höjningar förutsätts ske av in- förselavgifterna för annan stärkelse än potatisstärkelse samt glykos m.m. . '
En höjning av priset på stärkelse ökar regleringsför'eningen Sveriges.
Prop. 1974: 122 15
potatisintressenters kostnader för rabattering av stärkelse för derivat- framställning. Den föreslagna höjningen bör dock om den nuvarande höga internationella prisnivån på stärkelse består kunna täckas av de medel som f.n. tillförs fabrikspotatisregleringen. Om dessa medel av olika skäl inte skulle räcka till för rabattering i normal omfattning bör i första hand ytterligare införselavgiftsmedel få disponeras och i andra hand medel ur konjunkturutjämningsfonden få användas.
Mjölk och mejeriprodukter
Låginkomstsatsningen inom mjölkproduktionen beräknas vid en in- vägning på 2 950 milj. kg under regleringsåret 1974/75 medföra en kost- nad på ca 90 milj. kr. Vid leverans av mjölk till mejeri föreslås mindre och medelstora mjölkproducenter få ett leveranstillägg. Detta föreslås ut- gå per månad och bli beräknat på grundval av den kvantitet mjölk som under månaden levererats till mejeri.
Leveranstillägget föreslås utgå med 5 öre per kg för månadsleveran- ser mellan 500 och 5000 kg. Vid 5 000 kg utgår således ett tillägg på 250 kr. Samma tillägg föreslås utgå för leveranser som överstiger 5 000 kg men inte 6 500 kg. Därefter bör tillägget minska med 25 kr. för varje 500 kg som månadsleveransen överstiger 6 500 'kg. Detta inne- bär att tillägget helt upphör vid en leverans som överstiger 11 000 kg per månad. Närmare föreskrifter angående leveranstillägget bör få ut- färdas av jordbruksnämnden.
Beträffande utformningen av leveranstillägget fr. o. m. den 1 juli 1975 bör jordbruksnämnden få komma in med förslag på grundval av er- farenheterna från det första året.
Med hänsyn till prisstoppet har tillräckliga skäl inte ansetts föreligga för att lägga fram förslag om några tekniska ändringar i reglerings- systemet för kött och fläsk. '
Ägg och äggprodukter
Sedan lång tid har det varit svårt att reglera äggproduktionen till av- sättningsutrymmet. Frågan om åtgärder för att styra t. ex. kläckningarna bör utredas ytterligare. Om det skulle visa sig möjligt att under utred- ningsarbetet nå fram till en metod för att styra produktionen bör denna träda i kraft utan uppskov. Kungl. Maj:t bör därför under reglerings- perioden kunna ta ställning till eventuella förslag från jordbruksnämn- den om skyldighet för kläckare att anmäla planerad produktion, betala .- .- avgifter och begränsa kläckningar. Det förutsätts att eventuella regle-' ringsåtgärdcr administreras av jordbruksnämnden med hjälp av regle- ringsföreningen Svensk ägghandel. :
Prop. 1974: 122 16
Den nya pastöriseringslagen fr.o.m. den 1 juli 1974 väntas medföra såväl ökade kostnader för svensk heläggmassa som ett ökat import- tryck. Det anses därför motiverat att höja mittpriset och införselav- giften för äggmassa med 75 öre per kg till följande belopp, öre per kg.
Nedre prisgräns Mittpris Övre prisgräns Införselavgift 541 623 705 369
Efter Sveriges anslutning till EFTA-konventionen minskades införsel- avgifterna gentemot EFTA för torkat och flytande äggalbumin, hän- förligt till tulltaxenr 35.02, successivt fram till den 1 januari 1967, då de helt avskaffades. Fr.o.m. den 1 juli 1962 utgår dock ett manu- faktureringsskydd gentemot andra länder än EFTA-länderna med 3 kr. per kg för torkad och 1 kr. per kg för flytande vara. Samtidigt infördes ett mer permanent prisutjämningsförfarande. Enligt det får industrin för de ägg som går åt för att framställa torkat äggalbumin för hemma- marknadens behov och som har inköpts från medlemmar i reglerings- föreningen ett bidrag som bestäms av jordbruksnämnden och som får vara högst 50 % av införselavgiften för ägg i skal. Fr.o.m. den 1 juli 1968 lämnas prisutjämning enligt samma villkor också för flytande äggalbumin. Prisutjämningen har bekostats med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Torkat och flytande äggalbumin har fr. o. m. den 1 april 1973 tagits in i del I av bilaga D till EFTA-konventionen enligt kungörelsen (1.973: 90) om ändring av EFTA-konventionen. Detta innebär enligt den sam- tidigt ändrade lydelsen av artikel 21 till konventionen att särskilda prisutjämningsåtgärder kan vidtas, antingen s.k. extern prisutjämning dvs. en rörlig avgift eller schablonavgift vid import eller interna åt- gärder. l överläggningarna har man enats om att föreslå att torkat och flytande äggalbumin fr. o. m. den 1 juli 1974 förs in under den externa prisutjämningcn och att en rörlig avgift tas ut vid import. För albumin som ingår som råvara 1 produkter som omfattas av intern prisutjämning bör prisutjämning medges enligt de regler som gäller för denna form av prisutjämning. Vidare bör exportbidrag kunna lämnas vid export.
Den rörliga avgiften bör sättas i relation till införselavgiften för ägg. Vid nuvarande införselavgift för ägg på 2 kr. 45 öre bör avgiften bli högst 11 kr. 15 öre per kg för torkat och 1 kr. 50 öre per kg för fly— tande albumin. Det nuvarande manufaktureringsskyddet på 3 kr. resp '_1. kr. per kg föreslås — i likhet med vad som skedde den 1 april 1973 i fråga om varor som omfattades av det då ändrade prisutjämningsför- farandet — bli omvandlat fr. o. m. den 1 juli 1974 till tull som kommer att gälla mot andra länder än EFTA-länderna och u-länder. Nämnden föreslår därför en ändring i tulltaxan (1971: 920).
Äggtorkningsindustrin befarar emellertid att den livsmedelsindustri
Prop. 1974: 122 17
som i dag använder äggalbumin till sådana produkter som inte omfattas av den interna prisutjämningen kommer att övergå till billigare råvaror om den föreslagna omläggningen görs i ett steg. För att mildra effekten av omläggningen föreslås därför att prisutjämningen till äggtorknings- industrin bibehålls under regleringsåret 1974/75 med halva beloppet el- ler 30 öre per kg ägg. Kostnaden för detta beräknas uppgå till ca 1,2 milj. kr. Dessutom föreslås att den återstående råvaruprisskillnaden ut- jämnas genom att äggalbumin också inordnas under den externa pris— utjämningen. _
Vid tillverkning av produkter som omfattas av intern prisutjämning, dvs. främst choklad- och konfektyrvaror och vissa bageriprodukter, be- räknas ca 70 ton torkat äggalbumin åtgå årligen. Kostnaderna för pris— utjämningen av denna kvantitet kan om det föreslagna kombinerade ut— jämningssystemet införs beräknas till högst ca 400 000 kr. per år.
Fjäderfäkött
Fr.o.m. den 1 juli 1969 får lagringsbidrag av regleringsmedel inte utgå för annat fjäderfäkött än kött av höns. Bidrag utgår endast när priset på broiler är mindre än 20 öre per kg över nedre prisgränsen. Detta har dock visat sig vara mindre lämpligt. Slakten av höns på- verkas nämligen i första hand av läget på äggmarknadcn. Lagren har ökat kraftigt då regleringsföreningen Svensk ägghandel har lämnat slaktbidrag för höns för att balansera äggproduktionen. Fr.o.m. den 1 juli 1974 bör bidrag för lagerhyra därför kunna lämnas utan bindning till några prisgränser. Bidraget bör begränsas till kött av höns som har slaktats vid kontrollslakteri för fjäderfä och bör utgå endast till inne- havare av sådant slakteri.
Reglerna för prismätningen för broiler som har gällt sedan hösten 1965 har visat sig medföra vissa olägenheter. Prisrörelserna registreras med alltför långa mellanrum och med alltför lång eftersläpning. Vidare har sortimentet utökats. Nämnden föreslår därför att prismätningen läggs om på försök under regleringsåret 1974/75.
De nuvarande uppgiftslämnarna AB Ivo Food, A'B Kronfågel, AB Findus och Kooperativa förbundet har förklarat sig beredda att en gång i veckan rapportera kvantitetsuppgifter över försäljningen av samtliga typer av hel, fryst broiler och grillkyckling. Vidare kommer varje fö— retag att på sin försäljning räkna ut ett vägt medelpris med avdrag för utgående rabatter. Dessa uppgifter kommer att vara jordbruksnämnden tillhanda inom 14 dagar efter avslutad försäljningsvecka. Nämnden kommer sedan att väga ihop prisuppgifterna till ett medelpris. Den föreslagna omläggningen innebär att sortimentet i mätningsunderlaget ökar och förskjuts mot dyrare typer. På grund härav bör mittpriset för broiler räknas upp med 40 öre per kg och prisgränserna räknas upp
Prop. 1974: 122 ' 18
i motsvarande grad. Jordbruksnämnden bör under försöksåret få göra de mindre ändringar i mätningsunderlaget som kan behövas för att syftet med omläggningen skall uppnås.
Införselavgiften i övrigt för såväl broiler som kalkon förutsätts höjas med 50 öre per kg. Höjningen av införselavgifterna för hel broiler och kalkon bör vidare medföra att införselavgifterna för styckningsdetaljer av broiler och kalkon höjs med 85 öre per kg till 644 öre resp. 780 öre per kg samt för kokt fjäderfäkött med 100 öre per kg till 918 öre per kg.
Avgifts- och budgetmedel
Fördelningen på olika varor av det belopp på 752 milj. kr. som bör tillföras jordbruket den 1 juli 1974 har som nämnts liksom tidigare gjorts på grundval av normkvantiteter för jordbrukets totala produktion av resp. vara. Under prisstoppet kommer beloppen för vissa mjölk-, kött- och fläskvaror inte att tillföras jordbruket genom pris- och av- giftshöjningar titan i form av budgetmedel. Vid beräkningen av de bud- getmedel som behövs bör exportkvantiteterna räknas bort.
Det förutsätts att Kungl. Maj:t liksom tidigare ställer de belopp som behövs för prisstoppskompensationen till förfogande månadsvis a conto samt att slutavräkning sker då faktiska volymer har räknats fram efter årets slut.
Sedan år 1956 har särskilda avgifter tagits ut vid import av livs- medel som kompensation för de interna regleringsavgifterna. Sedan år 1959 har gränsskyddet inte påverkats av ändringar i de interna regle- ringsavgifterna utan kompensationsavgifterna har varit konstanta. De fasta kompensationsavgifterna har numera inte någon anknytning till de aktuella interna avgifterna. De utgör i praktiken en del av det gräns- skydd för jordbrukets produkter från vilket man har utgått vid över- läggningar och beslut angående prisregleringen.
Jordbruksnämnden avser att utreda frågan om en förändring av kompensationsavgifterna. Nämnden räknar med att lägga fram förslag i ärendet i samband med de överläggningar som förutsätts ske inför regleringsåret 1975/76. I. avvaktan på resultatet av utredningen finner nämnden det emellertid av administrativa skäl angeläget att helt kunna slopa slaktdjursavgifterna, som f. n. tas upp med 1 öre per kg för fläsk och 5 öre per kg för kött, utan att därför möjligheten att ta ut kom- pensationsavgift skall bortfalla,. Nämnden föreslår därför en. ändring av 14 & prisregleringsförordningen. Om slaktdjursavgiften slopas helt får däri ingående skördeskadeavgift tas ut genom avdrag på pristillägget för kött och fläsk. ' . . .
lnförselavgiftsmedel m.lm. för" regleringrårct 1972/73. Jordbruks- nämnden har redovisat uppburna införselavgiftsmedel m.m. för regle-
Prop. 1974: 122 19
Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsären 1972,-"73 och 1973j74
1972573 1973/74 ] OOO-tal 1 OOO-tal kr. kr. Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter och räntor 24 663 6 144 Under resp. regleringsär inHutna införselavgiftcr 419 752 219 700 Vissa ränteinkomster ] 200 ' - —— Reserv till jordbruksnämndens förfogande — 23 771 Förmalningsavgifter —— 2 685 Summa inkomster 445 615 252 300 Utgifter 3) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan Svensk spannmålshandel ' 70 000 — Sveriges potatisintressenter 19 500 - 19 500 Sveriges oljeväxtintressenter 42 800 42 800 Föreningen för mejeriprodukter 152 000 152 000 Svensk kötthandel ——- ' —- Svensk ägghandel 23 000 20 000 Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete _ 7 500 7 500 Mjölkavkastningskontroll 7 000 7 500 Svin- och köttdjurskontroll 3 000 ; 3 000. Försöksslaktlokaler i Uppsala 3 000 . — Reserv till jordbruksnämndens förfogande - 23 771 17 900 Summa 351 571 270 200 b) Av under resp. regleringsår utanför fördelningsplanen intiytande medel . För sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk 55 000 55 000 Svensk matpotatiskontroll 440 '- '580 ' Sve-riges utsädesförening i Svalöv - 640 640 Bidrag till kostnaderna för ackordhästorganisationen 300 300 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 200 ' 200' Statens livsmedelsverk 30 - 30 Prisutjämning på äggalbumin 5 245 -2 500 Prisutjämning pä kärnbindemedcl ' 178 - Prisreglcringskassan för fisk —- _ Statens jordbruksnämnd för konsumtionsmjölkskontroli 50 50 Pristillägg för får- och lammkött 6 314 10 000 Stöd till konservärter och andra köksväxter — 2 000 Stöd till vallfröodlingen 2 000. 2 000' Återbäring av priset på foder för minkuppfödning ?. 000 - — Sveriges potatisodlares riksförbund ] 200 1 200 Bidrag till avsättning av brödsäd 7 113 300 Utbytesexport av köttvaror 2 190 - '2 200 Summa 82 900 e) Av odisponerade införselavgiftsmedel " . För ökning av sockerbetsarealen på Gotland och Oland 2 000 2 000 Försöksslaktlokaler i Uppsala ' 3 000 -— - Utbetalning till Danmark . _1 . __1 Summa 5 000 79 000” Summa utgifter 439 471 . 349 200 Saldo vid utgången av resp. regleringsär . 6 144 ./. 96-900 :
1 Genom rörlig kredit 10 milj. kr. vartdera regleringsåretj * Genom rörlig kredit.
Prop. 1974: 122 20
ringsåret 1972/73. Den huvudsakliga medelsdispositionen redovisas i en ' särskild tabell, i vilken även den preliminära dispositionen för inne- varande regleringsår redovisas.
Sedan nämnden enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 september 1972 utbetalade 10 milj. kr. till danska lantbruksministeriet uppstod ett un- derskott på 3,9 milj. kr. för regleringsåret 1972/73. Vidare utbetalades enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juli 1973 från anslaget till prisregle- rande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1973/74 till dans- ka. lantbruksministeriet ytterligare 10 milj. kr. som slutligt skulle be- stridas av odisponerade införselavgiftsmedel. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 december 1973 har dessa utbetalningar till danska lantbruksmi- nisteriet övergångsvis täckts genom en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Jordbruksnämnden hemställer nu att utbetalningarna slutligt får bestri- das från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Införselavgiftsmedcl m.m. för regleringsåret 1973/74. I enlighet med hemställan i prop. 1973: 170 har riksdagen medgivit bl.a. att jordbruks- nämnden i avvaktan på den fortsatta utvecklingen av avgiftsuppbörden för ändamål utanför fördelningsplanen regleringsåret 1973/74 får dispo- nera en rörlig kredit på 120 milj. kr. i riksgäldskontoret. Inflytande in- förselavgiftcr beräknas nu under regleringsåret 1973/74 komma att upp- gå till ca 220 milj. kr., varav 18 milj. kr. för fodermedel. Avdrag har då inte. gjorts för kostnaderna för den restitution av införselavgiftcr för styckade köttvaror som med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1973 'sker med anledning av prisstoppet på köttvaror. Dessa kostnader beräknas för regleringsåret 1973/74 till ca 19 milj. kr. Nämnden hem- ställer att dessa restitutioner under prisstoppet får täckas av medel från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Vid nämnda beräkning av fodermedelsavgifterna, 18 milj. kr., blir beloppet inom fördelningsplanen för regleringsårct 1973/74 270,2 milj. kr. En beräknad brist föreligger således på 50,5 milj. kr. Bristen förut- sätts bli täckt i första hand genom att den till jordbruksnämndens för- fogande stående reserven inom fördelningsplanen för regleringsåret 1972/73, 23,8 milj. kr., tas i anspråk samt till återstående del genom eventuellt överskott för regleringsåret 1972/73 och genom förmalnings- avgifter som inflyter under regleringsåret 1973/74.
Det; har vid överläggningarna förutsatts att samtliga kostnader under regleringsåret 1973/74 för ändamål utanför fördelningsplanen slutligt skall få täckas av budgetmedel. Det har också förutsatts att den rörliga krediten i riksgäldskontoret på 120 milj. kr. får kvarstå under den kom- mande regleringsperioden för att kunna tillgodose likviditetsbehov inom regleringsekonomin. Det har vidare förutsatts att viss resultatutjämning bör kunna ske mellan de olika regleringsföreningarna efter beslut av jordbruksnämnden. .
Införselavgifts- och budgetmedel för regleringsåret 1974/75. De me-
"Prop. 1974: 122 21
del som under regleringsåret 1974/75 inflyter i form av införselavgifter kan på grundval av de föreslagna avgiftssatserna beräknas uppgå till ca 175 milj. kr., varav ca 16 milj. kr. för fodermedel.
Fördelningsplanen för regleringsåret 1974/75 föreslås uppta samma belopp som för regleringsåret 1973/74, 252,2 milj. kr., samt inflytande avgifter från fodermedelsimporten, eller totalt 268,2 milj. kr. Bristen inom fördelningsplanen beräknas sålunda till 93,2 milj. kr.
Det föreslås att bristen inom fördelningsplanen får täckas dels genom det belopp på ca 17 milj. kr. som under tiden juli—september 1973- togs upp i form av slaktdjursavgifter för fläsk och som innestår hos jordbruksnämnden, dels genom inflytande förmalningsavgifter under regleringsåret 1974/75 till ett belopp av 12,50 kr. per dt för vete och 15,50 kr. per dt för råg. Om en brist likväl skulle uppstå bör ytterligare förmalningsavgiftsmedel få disponeras. Detta bör ske genom att man i mån av behov gör avkall på den suspendering av förmalningsavgifterna som har föreslagits. Därvid bör emellertid hänsyn tas till om världsmark— nadspriserna skulle stiga ytterligare och därigenom minska det totala behovet av regleringsmedel. Om å andra sidan regleringsekonomin på spannmålsområdet skulle utvecklas så att förmalningsavgiftsmedel inte kan disponeras på det angivna sättet bör överläggningar kunna tas upp om hur bristen skall täckas. _
Nämnden föreslår följande preliminära fördelningsplan för regle- ringsåret 1974/75. '
Milj. kr. Sveriges potatisintrcssenter 1 , Sveriges oljeväxtintressenter 4 , Föreningen för mejeriprodukter 15 ,
(7
Svensk ägghandel Upplysningsvcrksamhet och utvecklingsarbete Mjölkavkastningskontroll Svin- och köttdjurskontroll Stöd åt odling av konservärter och andra köksväxtcr Reserv till jordbruksnämndcns förfogande
en XOI-QJ—POIFIUJPJOXO o XIOLIIQJIUIRIIOCCM
».
IJ ON
Summa
Av de medel som tilldelas Svensk ägghandel förutsätts att ca 8 milj.. kr. används för det frivilliga kvalitetsarbetet för ägg. Detta innebär en . .. ökning med ca 3,5 milj. kr.
Jordbruksnämnden bör efter hörande av delegationerna få jämka angivna delbelopp mellan föreningarna och besluta om fördelning av det till nämndens förfogande stående beloppet. Av reserven har-som framgår nedan 250 000 kr. avsetts för stöd åt biodlingen. .
Av det föregående har-framgått att man har räknat med att Sveriges oljeväxtintressenter utöver det i fördelningsplanen angivna beloppet skall tillföras de införselavgiftsmedel för vegetabiliskt fett som inflyter
Prop. 1974: 122 ' 22
till följd av höjningen av fettvaruavgiften med 40 öre per kg.
Vidare förutsätts att föreningen Svensk spannmålshandel liksom hit- tills skall få tillföras införselavgiftcr för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot inhemsk brödsäd som exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste användas till foder. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 17 december 1971 får jordbruksnämnden ställa till Svensk kött- handels förfogande, utöver de medel föreningen erhåller inom fördel- ningsplanen, influtna införselavgiftsmedel för en utvidgad import av upp till 600 ton färskt, kylt eller fryst nötkött från de 5. k. öststaterna. Denna anordning förutsätts bestå även under kommande reglerings- period och då avse även den ökning av importen av kött och fläsk från dessa länder som kan bli följden av nya handelsåtaganden.
Jordbruksnämnden. har under senare år bemyndigats att använda in- förselavgifter som inflyter utanför fördelningsplanen till ett antal olika ändamål. Med hänsyn till att avgiftsmedel nu inte förväntas komma att stå till förfogande har nämnden övervägt i vad mån dessa ändamål alltjämt bör tillgodoses och av vilka medel kostnaderna bör bestridas.
För Sänkning av partipriset på konsunz/iozmnjölk har använts 55 milj. kr. och för pristillägg för får- och lammkött högst 12 milj. kr. Åtminsto- ne så länge som mjölkpriset inte kan höjas på grund av prisstopp torde det förra beloppet få täckas med budgetmedel. Pristillägg för får- och lammkött utgår f. 11. med 3,90 kr. per kg. Om man vill behålla den nu- varande mellanprislinjen och hålla pristillägget oförändrat beräknas kostnaderna under regleringsåret 1974/75 till 13 21 14 milj. kr. Om man dessutom vill behålla nuvarande prisspänning mellan får- och lamm- kött å ena sidan och de varugrupper inom kött- och fläsksortimentet som berörs av prisstoppet å andra sidan måste pristillägget höjas med 1 kr. per kg. Kostnaderna kan då beräknas öka till ca 17 milj. kr. under regleringsåret 1974/75.
1 atrslutning till strävandena att främja potatisodlingen och förbättra potatisens kvalitet har sedan ett antal år bidrag av avgiftsmedel lämnats till tre olika organisationer. Till Svensk matpotatiskontroll har för regle— ringsåret 1973/74 bidrag lämnats med 580 000 kr. för upplysnings- verksamhet på matpotatisområa'et. För regleringsåret 1974/75 har be- gärts att detta belopp höjs till 600 000 kr. Till Sveriges utsädesförening, Svalöv, har för regleringsåret 1973/74 bidrag lämnats med 640 000 kr. för finansiering av föreningens potatisföriidlingsverksamhet. För regle— ringsåret 1974/75 har begärts att detta belopp höjs till 850 000 kr. Till Sveriges potatisodlares riksförbund har för regleringsåret 1973/74 bi- drag lämnats med 1,2 milj. kr. för effektivisering av matpotatisod— lingen. För regleringsåret 1974/75 har under överläggningarna begärts att detta belopp höjs till 1,4 milj. kr.
De verksamheter som har bedrivits med hjälp av avgiftsmedlen har gett värdefulla resultat ur både producent- och konsumentsynpunkt.
Prop. 1974: 122 23
Goda resultat kan också påräknas av fortsatta strävanden på området. Om man nu skulle tvingas avbryta verksamheten kommer redan ned- lagda kostnader i stor utsträckning att bli värdelösa. På grund härav föreslås att dessa ändamål tillgodoses genom budgetmedel.
Enligt överenskommelsen om prisregleringen för innevarande period skulle av regleringsmedel utanför fördelningsplanen få disponeras ett årligt belopp på 200 000 kr. som bidrag till kostnaderna för arméns (ickordlzästorganisation. Åtgärden motiveras av att man därigenom kan stödja den inhemska aveln och bibehålla en viss dragkraftsreserv. 1972 års riksdag höjde beloppet från regleringsåret 1972/73 till 300 000 kr. Såvitt nu kan bedömas kommer det inte att finnas regle- ringsmedcl för detta ändamål utanför fördelningsplanen. För fortsatt stöd åt ackordhästorganisationen får således andra medel anvisas.
Under regleringsåren 1972/73 och 1973/74 har jordbruksnämnden efter Kungl. Maj:ts bemyndigande fått disponera högst 200 000 kr. per år av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för att begränsa fruktkostnazlerna för mjölk och grädde till vissa områden i de fyra nordligaste länen. För fortsatt stöd måste andra medel än införselav- giftsmedel anslås. Syftet med bidraget är att subventionera konsument- priset på mjölk i vissa glesbygder utanför mejeriernas normala distribu- tionsområden. Bidrag har under de båda regleringsåren utgått endast till Nedre Norrlands producentförening och Norrmejerier. Villkor för bidrag är bl.a. att detta skall slå igenom i konsumentprisct. Kostnaderna för fraktbidraget har under regleringsåret 1972/73 uppgått till 125 000 kr. och under andra halvåret 1973 till 69 000 kr. Svenska mejeriernas riks- förening har föreslagit att fraktbidraget utvidgas till samtliga områden som uppbär statligt pristillägg för mjölk. Begränsningen till de fyra nordligaste länen har nämligen medfört att konsumentpriset på mjölk i vissa ytterområden inom Dalarnas mejeriförening har blivit väsentligt högre än i huvudorterna. Riksföreningen anser också att fraktkompensa- tionen bör vidgas i norra Sverige till sådana mejeriföreningar som inte har tillämpat extra fraktdcbitering trots höga uttransportkostnader. Detta gäller framför allt Norrbottens läns producentförening. Enligt riksföreningcns mening bör behovet av fraktbidrag bedömas individuellt efter särskild ansökan. Som en förutsättning bör liksom nu gälla att bi- _ draget kommer att slå igenom i konsumentprisct. På basis av uttrans- portkostnadernas storlek inom de föreningar där statligt pristillägg för mjölk utgår beräknar riksföreningen att anslagna medel bör höjas från 200 000 kr. till 500 000 kr. för regleringsåret 1974/75.
Någon framställning om medel för att täcka vissa av statens livs- medelsverks kostnader för importkontroll av animala livsmedel för reg- leringsåret 1974/75 föreligger inte. I den mån behov alltjämt föreligger torde det få tillgodoses på annat sätt. '
Prisutjämningen på äggalbumin föreslås bli avvecklad. För reglerings-
Prop. 1974: 122 34
året 1974/75 skulle man emellertid behöva ta i anspråk ca 1,2 milj. kr. av budgetmedel för att sänka priset på ägg som levereras till den svenska äggtorkningsindustrin. Därefter skulle detta behov bortfalla. Med hän- syn till prisnivån på världsmarknaden behövs inte någon prisutjämning på kiz'rnbindemedel. Om pris- och avgiftsförhållandena skulle ändras får det övervägas om tillräckliga skäl för att återuppta prisutjämning- cn föreligger.
Någon överföring till prisregleringskassan för fisk har inte skett se- dan regleringsåret 1970/71 på grund av att någon härdning av sillolja av inhemsk råvara inte har förekommit. Såvitt nu kan bedömas torde någon sådan verksamhet inte heller bli aktuell framöver.
För den kontroll av konsunitionsmjölk som ankommer på jordbruks— nämnden har 50000 kr. fått tas i anspråk av avgiftsmedel för regle- ringsåret 1973/74. Det är bl.a. ur konsumentsynpunkt angeläget att denna kontroll kan fortsätta. Därför föreslås att budgetmedel anslås härför.
Till stöd åt odlingen av vallväxtfrö har sedan regleringsåret 1968/69 tagits i anspråk införselavgiftsmedel. Stödbeloppet utgjorde till en bör- jan 1 milj. kr. av medel inom fördelningsplanen och 1 milj. kr. av medel utanför denna. Dessa belopp höjdes fr.o.m. regleringsåret 1970/71 till vartdera 2 milj. kr. Den inhemska odlingen av vallfrö har stor betydelse ur bcrcdskapssynpunkt. En fröodling med bättre an- passning till betingelserna i Sverige är även angelägen ur producent- synpunkt. Fortsatt stöd är av avgörande betydelse för möjligheterna att fullfölja den lovande utveckling som kommit igång på området. Det föreslås därför att hela stödkostnaden 4 milj. kr. täcks med budget— medel. .
Besparingen på 2 milj. kr. inom fördelningsplanen föreslås i stället bli utnyttjad för stöd åt odlingen av konservärter och andra köksväxter. Detta stöd har för regleringsåret 1973/74 fått lämnas av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen genom en avräkning på de belopp som till- förts jordbruket vid tillämpningen av inflationsrcgcln.
Under regleringsåret 1973/74 har jordbruksnämnden av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen fått ta i anspråk högst 2 milj. kr. för åter- bäring till pälsdjursuppfödarna av den del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning som ärhänförlig till införselavgifterna på foder-' medel. Med hänsyn till rådande pris- ,och avgiftsförhållandcn behövs under regleringsåret 1973/74 inte någon återbäring. Medel för ända- målet beräknas inte bli behövliga under den kommande regleringspe- rioden. Om medei skulle bli behövliga får ställning då tas till hur me- delsbehovet skall tillgodoses.
Under hösten 1973 framlade lantbruksstyrelsen förslag till utform- ning av ett ökat stöd till den svenska biodlingen. Förslaget innebar bl. a. att årligen 0,5 milj. kr. av .införsclavgiftsmedel inom fördelningsplanen
Prop. 1974: 122 3 5
Och ett lika stort belopp av medel utom planen skulle ställas till för— fogande för en fond, som skall bekosta olika åtgärder för biodlingen. Att medel inom fördelningsplanen skulle användas motiverades med binas betydelse för pollineringen av bl. a. vallväxter. I övrigt motivera- des förslaget med att det socker som behövs för biodlingen fördyras till följd av jordbruksprisrcgleringen och att sådan fördyring inom exempelvis chokladindustrin kompenseras genom prisutjämning, som till större delen finansieras genom en varuskatt.
Med nuvarande världsmarknadspriser på socker finns inte anledning att anvisa medel för subventionering av sockerpriset. Med hänsyn här- till torde det begärda beloppet kunna reduceras till 0,5 milj. kr. Det föreslås att 250 000 kr. utgår inom fördelningsplanen och samma be- lopp av budgetmedel.
Styrelsen för Lantarbetarnas erkända arbetslöshetskassa har i skrivel- se till jordbruksnämnden anhållit att av medel inom ramen för jord- brukets prisreglcring 1 milj. kr. anvisas till kassan för fullgörande av kassans försäkringsåtaganden. Det har vid överläggningarna bedömts att denna framställning skulle kunna täckas genom medel som under juli och augusti 1974 flyter in i form av förmalningsavgifter innan dessa Suspenderas fr.o.m. den 1 september 1974. Det föreslås därför att jordbruksnämnden bemyndigas verkställa den begärda utbetalningen.
Det föreslås att beloppet inom fördelningsplanen under reglerings- åren 1975/76 och 1976/77 bör utgöra 252,27 milj. kr. jämte inflytande införselavgifter för fodermedel samt att eventuell brist får täckas på i princip samma sätt som under regleringsåret 1974/75.
Soekerregleringen
Överläggningarna inför den nuvarande regleringsperioden för socker i början av år 1969 präglades av behovet att bygga upp sockerregle- ringsfonden. För att fondens funktioner skulle kunna fullgöras fick sta- tens jordbruksnämnd som förvaltare av fonden från utgången av juni "1969 disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 40 milj. kr. För att bygga upp fonden överenskoms att Svenska sockerfabriks AB skulle betala in 8,1 milj. kr. till fonden vid regleringsperiodens början, att odlarna skulle avstå en viss del av betprisct _— inledningsvis 63 öre per dt — till fonden och att de intäktsökningar som sockerbolaget skulle. erhålla när införselavgifterna på melass, betfor o.d. höjdes skulle föras . till fonden. . . . .
Genom att betodlarna har avstått en del av betprisct har. fonden un- der regleringsperioden tillförts ca 58 milj. kr. Detta belopp motsvarar ungefär den rörliga krediten med räntekostnader, varför odlarna måste anses ha uppfyllt sina skyldigheter. . . . I .
Fondens intäkter har emellertid minskat inte oväsentligt under de
Prop. 1.974: 122 25
sista fyra åren av regleringsperioden till följd av kostnaderna för att trygga driften vici sockerbruket i Mörbylånga. Den planerade nedlägg— ningen av bruket efter 1969 års kampanj inställdes genom att sockerbo- laget fick behålla vissa merintäkter för biprodukter vid sockertillverk- ningen. I uppgörelsen, som redovisades i 1970 års statsverksproposition (bil. 11 s. 37), angavs att de minskade intäkterna för fonden skulle täc- kas genom statsmakternas försorg om fonden vid regleringsperiodens slut uppvisade underskott. Revlcringsfonden har genom uppgörelsen gått miste om sammanlagt ca 15,3 milj. kr. Detta belopp föreslås nu bli av- skrivet från fondens kredit på 40 milj. kr. i riksgäldskontoret.
' Efter det att sockerregleringsfonden dessutom tillförs 1 milj. kr. från regleringsföreningen Svensk sockerhandel, vars nettobehållning utöver insatskapitalct tillhör sockerregleringsfonden, och sammanlagt 4 milj. kr. som under regleringsåren 1972/73 och 1973/74 har avsatts för att bestrida ökade kostnader för sockerregleringen till följd av ökningen av sockerbetsarealen på Gotland och Öland under åren 1972 och 1973 torde fonden inte uppvisa något underskott den 30 juni 1974. Med hän— syn till att vissa belopp inte kan slutregleras förrän under andra halv— året 1974 föreslår nämnden att den rörliga krediten hos riksgäldskonto- ret, reducerad med drygt 15 milj. kr., i mån av behov får utnyttjas även efter den 1 juli 1974.
[ uppdraget till jordbruksnämnden har erinrats om vad riksdagens jordbruksutskott har anfört om sockerbetsarealen i sina betänkanden 1972: 34 och 1973: 25. I dessa anges bl. a. att förutsättningarna för ett beslut rörande begränsning av sockerbetsarealen har förändrats väsent- ligt från den tidpunkt då riktlinjerna för nu gällande sockerreglering fastställdes och att skäl talar för en utvidgning av den svenska socker— betsurealen.
Efter överläggningar och i samförstånd med Sveriges betodlares centralförening och Svenska sockerfabriks AB samt konsumentdelega- tionen lämnar jordbruksnämnden följande förslag till sockerreglering för perioden den 1 juli 1974—den 30 juni 1976.
1. Sockerbetsarealen bör fastställas årligen av jordbruksnämnden — efter överläggningar med Sveriges betodlares centralförening och Svens- ka sockerfabriks AB — med sikte på att sockerbolagets nuvarande brukskapacitet skall utnyttjas fullt på ett rationellt sätt under den närmaste femårsperioden.
2. De förändringar som genomförs beträffande villkoren för bet- odlare och sockerindustri inom EG bör överföras till den svenska soc- kernäringen. Därvid bör användas den centralkurs för den svenska kronan i förhållande till EG:s kontoenhet som gäller vid ändringstill- t'ället.
3. Som bas för ändringar av priset på sockerbetor enligt punkt 2 bör användas 11,23 kr. per dt betor med en sockerhalt av 16 %.
Prop. 1974: 122 27
4. Som bas för ändringar av sockerpriserna enligt punkt 2 bör som pris på baskvaliteten i sortimentet, strösocker av kvalitet K 5 i säck på 50 kg. användas 154,43 kr. per 100 kg. I detta pris ingår ersättning för säckkostnad och vissa utfrakter med 5,78 kr. per 100 kg socker.
5. Svenska sockerfabriks AB bör få öka prisspänningen i förhållande till baskvaliteten för vissa delar av sortimentet enligt specificerade listor. Höjningarna uppgår för t. ex. vanligt bitsocker i paket till 13,50 kr. per 100 kg under första regleringsåret och 23,50 kr. under det andra året.
6. Gränsskyddet för socker bör utgöras dels av tull, dels — vid behov —— av införselavgift.
a) Tullen bör uppgå till 10 kr. per 100 kg för allt importsocker men befrielse bör lämnas dels för import från u-länder, dels för import av vara som är avsedd för raffinering, dels för import av 20000 ton socker per år från EFTA-länderna. Nämnden föreslår därför en ändring itulltaxan.
b) Införselavgift bör tas ut för importerat socker då världsmark- nadspriset är lägre än det fastställda priset på socker ur svenska betor. De insamlade avgiftsmedlen bör — liksom hittills — tillföras socker- regleringsfonden. Som världsmarknadspris för färdigt socker bör gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker med tillägg av 8,10 kr. per 1.00 kg varav 3,60 kr. motsvarar kostnad för frakt m. m. till svensk hamn och 4,50 kr. motsvarar kvalitetsskillnadcn mellan den svenska baskvali- teten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som mått på världsmark- nadspriset på råsocker bör gälla den nominella London-noteringen på råsocker. Båda noteringarna bör omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.
Införselavgiftcn för färdigt socker bör bestämmas av skillnaden mel- lan avräkningspriset på baskvaliteten i den svenska sockerregleringen och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på angivet sätt.
Införselavgiften för råsocker bör avpassas så att svensk raffinadör som köper in råsocker till gällande London-notering och säljer den raffinera- de varan till det svenska avräkningspriset erhåller en ersättning som f. n. uppgår till 18,49 kr. per 100 kg raffinad, inkl. ersättning för säckkost- nader och viss utfrakt. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn på 8 %.
Införselavgiftcn för sirap o.d. bör liksom hittills vara 4 kr. lägre per 100 kg än införselavgiften för färdigt socker.
'[nförselavgifterna bör i princip justeras en gång varje månad samt dessutom vid större avvikelser i Paris-noteringen jämfört med nivån vid närmast föregående justeringstillfälle.
7. Då världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det inhems- ka avräkningspriset bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs .inom landet. Därvid kommer det inhemska par-
Prop. 1974: 122 23
tipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimporten.
Under sådana perioder bör ersättningen för sockerbolagets raffine- ringsverksamhet regleras enligt den s.k. garantiregeln. Denna innebär att man halvårsvis i efterhand gör en avräkning som beaktar skillnaden mellan de genomsnittliga världsmarknadspriserna på färdigt socker en- ligt Paris-noteringen och på råsocker enligt London-noteringen. Skillna- den mellan dessa noteringar bör i ideallägct ge utrymme för raffinerings— svinn och raffineringsersättning enligt EG:s normer. Den kalkylmässiga raffineringsersättnmgen bör ligga mellan vissa gränsvärden. Om ett så— dant gränsvärde överskrids sker avräkning mellan sockerbolaget och regleringsfonden.
8. Sockerregleringsfonden bör liksom hittills bekosta fraktsubventio- neringen till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1.2 milj. kr. per år samt fältmätningen av ca 50 % av den svenska socker— betsarealen som beräknas kosta mellan 300 000 och 400 000 kr.
9. Om väsentliga förändringar i de grundläggande villkoren för den svenska sockernäringen inträffar under regleringsperioden bör överlägg- ningar kunna tas upp mellan jordbruksnämnden och företrädare för betodlarna och sockerindustrin. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att vidta de regleringsåtgär- der som behövs för att genomföra förslaget och att besluta i frågor som kan komma att aktualiseras genom tillämpning av punkt 9. Vid överläggningarna har sockerbolaget framfört önskemål om fort— satt ersättning för merkostnadcr i samband med produktionen inte en- dast vid sockerbruket på Öland utan även vid anläggningen på Got— land. Med hänsyn till att dessa önskemål inte har påverkat föreliggande förslag till sockerreglcring har bolaget uttalat följande: Någon motsvarighet till den strukturrationalisering, som under årens lopp genomförts av den fastlandsbaserade svenska sockerindustrin och som varit en förutsättning för anpassning av den svenska sockerindu- strins villkor till EG:s, har av förståeliga skäl inte kunnat genomföras beträffande ö—bruken. Tillverkningskostnaderna 'för socker vid dessa bruk är därför relativt sett höga. Med hänsyn härtill och till att för- ädlingsersättningen i EG bestäms med beaktande av den strukturrationa- liseringsprocess som där fortlöpande pågår har bolaget, efter det att problemet redan i årets överläggningar påtalats, förutsatt att frågan" skall beaktas vid de överläggningar som skall äga rum angående socker- regleringen för tiden efter den 30 juni '1976. Bolaget förutsätter vidare att dessa överläggningar kommer att inledas i god tid före utgångenav 1975.
Prop. 1974: 122 29
Anslagsframställningar för budgetåret 1974/75
C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
1972/73 Utgift 210 335 415 1973/74 Anslag 770 000 000 1974/75 Förslag 2 125 000 000
Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder, bl.a. för den interna prisutjämningen. Från anslaget utgår vidare ersättning till jordbruket för dess förluster till följd av prisstoppet på vissa livs- medel och för de prissänkningar på en del av dessa livsmedel som gjordes den 1 april 1974.
1971-"74 Beräknad ändring 1974/"75
Statens Departe— jordbruks- ments- nämnd chefen .Anslag Intern prisutjämning 95 000 000 —60 000 000 — 60 000 000 Diverse kostnader 600 000 --|— 20 000 20 000 Ersättning för prisstoppsför- luster m. m. 674 000 000 —i-l 255 000 000 'Leveranstillägg till mjölkproducenter + 90 000 000 + 90 000 000 Avbytarverksamhet inom jordbruket -|— 2 000 000 2 000 000 Ersättning för införselavgifls- medel utanför fördelningsplanen + 80 350 000 + 67 000 000 Avrundat 770 000 000 —!-1 355 000 000
Statens jordbruksnämnd
Av den föregående redovisningen har framgått att statens jordbruks- nämnd har hemställt att kostnaderna för restitutionen av införselavgiftcr för styckade köttvaror med anledning av prisstoppet får täckas av medel från detta anslag. Kostnaderna för restitutionen för innevarande bud- getår beräknas till ca 19 milj. kr. I överläggningarna om prisregleringen har vidare förutsatts att de kostnader för ändamål utanför fördelnings- planen för införselavgiftsmedel för regleringsåret 1973/74 som över- gångsvis har bestridits med en rörlig kredit i riksgäldskontoret slutligt kommer att täckas av budgetmedel. Kostnaderna för detta beräknas till ca 99 milj. kr., inkl. de två utbetalningarna till danska lantbruksmini- steriet. Jordbruksnämnden har dessutom föreslagit att det belopp på sam- manlagt ca 15,3 milj. kr. som sockerregleringsfonden har gått miste om till följd av uppgörelsen för att trygga driften vid sockerbruket i Mörby- långa avskrivs från fondens kredit i riksgäldskontoret.
Intern prisutjämning utgår för vissa jordbruksvaror till livsmedels— industrin vid tillverkning av choklad- och konfektyrvaror, biscuits och
Prop. 1974: 122 30
wafers, senap, såser, soppor, frukostflingor samt fiskkonserver o.d. ävensom på mellanöl och starköl. Prisutjämning'sförfarandet administre- ras av riksskattcverket och jordbruksnämnden. För budgetåret-1974/75 räknar nämnden på grund av de höga världsmarknadspriserna på de flesta berörda jordbruksvarorna med ett medelsbehov på sammanlagt knappt 35 milj. kr. Från anslagsposten till intern prisutjämning bekostas också kompensationen för den fördyring som tullskyddct för fettvaror enligt riksdagens beslut på grundval av prop. 1973: 109 har medfört för livsmedelsindustrin och den tekniska industrin.
Jordbruksnämnden förutsätter att anslagsposten till diverse kostnader liksom hittills får disponeras för sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas av den prisreglerande verksamheten, samt intill ett belopp av 120000 kr. för en undersökning av 1974 års fodersädr- skörd. Nämnda belopp innebär-en höjning med 20 000 kr. från inneva- rande budgetår.
Av den föregående redovisningen har vidare framgått att jordbruks- nämnden föreslår en låginkomstsatsning inom mjölkproduktionen som beräknas kosta 90 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 2 milj. kr. för den s.k. avbytarverksamheten inom animalieproduktionen. Som ersätt- ning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen har slutligen för olika ändamål beräknats något över 80 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
C 7. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket
1972/73 Utgift 915 064 Reservation 1 796 276 1973/74 Anslag 1 218 000 1974/75 Förslag 1 218 000
Från anslaget bekostas dels den jordbruksekonomlska undersökningen, dels intill 50 000 kr. resultatanalyser vid jordbruksföretag.
Lantbruksekonomiska smnarbetsnämnden m. fl.
Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden beslutade den 12 december 1972 om en särskild översyn av den jordbruksekonomlska undersök- ningen. Resultatet av översynen har redovisats den 10 oktober 1973. Förslaget har remissbehandlats. -
I avvaktan på ett definitivt ställningstagande till omfattningen och ut- formningen av undersökningen med hänsyn till 1972 års jordbruksutred- nings arbete föreslår nämnden att undersökningen överförs från lant- bruksstyrelsen till statistiska centralbyrån fr.o.m. den 1 juli 1975 på grund av omlokaliseringen av lantbruksstyrelsen. Vid överföringen krävs en viss omläggning av undersökningen bl.a. föratt minska efter- släpningen i publiceringen. . ' '
Prop. 1974: 122 . 31
Anslaget bör enligt lantbruksstyrelsen beräknas enligt oförändrade grunder. Med hänsyn till befintlig reservation beräknar lantbruksstyrel— sen sitt anslagsbehov för budgetåret 1974/75 till 978 000 kr.
För omläggningen av undersökningen behövs inom statistiska central— byrån under de två närmaste budgetåren utredningsrcsurser som mot- svarar två kvalificerade handläggare.
Departementschefen
I det föregående har jag redovisat det förslag statens jordbruksnämnd har lagt fram om prissättningen för jordbrukets produkter för reglerings- åren 1974/75, 1975/76 och 1976/77. Förslaget har utformats efter över- läggningar med lantbrukarnas förhandlingsdclegation och nämndens konsumentdelegation. Förslaget har biträtts av de båda delegationerna. I fråga om sockerbetor och socker föreslår nämnden att beslut fattas för en tid av två år. Detta förslag har biträtts av förutom konsument- delegationen av Sveriges betodlares centralförening och Svenska socker- fabriks AB. Jag har vid den prövning av förslagen som jag närmare re- dovisar i det följande funnit att förslagen bör utgöra grundval för pris- regleringen under de angivna perioderna.
Förslaget innebär att jordbruket kommer att få kompensation för kostnadsökningar inom jordbruket och viss förä-dlingsindustri under regleringsperioden. Vid regleringsperiodens början den 1 juli- 1974 före- slås jordbruket kompenseras för den ökning av produktionsmedcls- och förädlingskostnader som har skett efter den sista justeringen enligt in- flationsregcln under nuvarande regleringsperiod. Vidare innebär försla- get att följsamhet skall nås för jordbrukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Jordbruket bör dessutom kompenseras för den-höjning av arbetsgivar— avgiften som genomfördes den 1 januari 1973. Vid eventuellt komman- de höjningar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift bör jordbruket kompenseras för den s. k. egenavgiften vid närmast efterföljande juste- ring av priserna på jordbruksprodukter. Slutligen föreslås en låginkomst- satsning även inom jordbruket samt en utbyggnad av den s.k. avbytar- verksamheten. Förslaget innebär att en intäktsförstärkning på samman- lagt ca 844 milj. kr. för helt år räknat tillförs jordbruket fr.o.m. den 1 juli 1974. Vad gäller sockernäringen föreslås en fortsatt anpassning till villkoren för sockemäringen inom EG. ' |
Jag kan ansluta mig till. vad nämnden har förordat. Vad gäller den av- nämnden förordade möjligheten till kompensation för eventuellt fram- tida höjningar av den s.k. egenavgiften bör detta ses mot bakgrund av att jordbrukarna, till skillnad från andra företagargrupper, genom jord-| bruksregleringen är helt bundna vid prissättningen av.sina produkter. '
Prop. 1974: 122 32
I prop. 1974: 25 föreslogs att 300 milj. kr. skulle avsättas för att möta prishöjningarna på livsmedel fr. o. m. den 1 juli 1974. Chefen för finans— departementet har tidigare denna dag föreslagit att detta belopp räknas upp till 625 milj. kr. så att priserna på de aktuella baslivsmedlen skall kunna hållas oförändrade även efter den 1 juli 1974. Pris— och avgifts— höjningarna den 1 juli 1974 kommer därför endast att avse ett fåtal produkter.
Jag övergår härefter till att behandla jordbruksnämndens förslag till prisregleringens allmänna utformning för den föreslagna treårsperiodcn. Redogörelsen begränsas därvid till förslagens huvuddrag och jag hänvi- sar i övrigt till den föregående redovisningen.
J ordbruksnämndens förslag rörande prisregleringens allmänna utform- ning innebär bl.a. att några ändringar i tillämpningen av nuvarande principer med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta införselavgiftcr för vissa viktigare varor inte skall ske. De normalinför- selavgifter som nu gäller föreslås vidare bli överförda till den nya regle- ringsperioden, i den mån inte annat på särskilda punkter framgår av det följande.
Justeringar av mittpriser, prisgränser och införselavgiftcr föreslås ske i fråga om vissa varor den 1 juli 1974. För varor som berörs av pris- stoppet föreslås jordbruket erhålla den avsedda intäktsförstärkningen av budgetmedel. Vissa belopp föreslås utgå till jordbruket också den 1 januari och den 1 juli 1975 samt den 1 juli 1976, nämligen med 66. 80 resp. 50 milj. kr. '
Ytterligare justeringar föreslås ske halvårsvis med början den 1 ja- nuari 1975 till följd av utvecklingen av jordbrukets kostnader mätt med lantbruksekonomiska samarbetsnämndens produktionsmedelspris- index. Detta innebär att det 5. k. rensade konsumentprisindex som tidigare tillämpats inte längre skall användas för att beräkna kompensa- tionen till jordbruket för kostnadsutvccklingen. Jag har tidigare i sam- band med redovisningen av jordbruksnämndens förslag redogjort för den närmare utformningen av produktionsmedelsprisindex. Jordbruksnämn- den föreslår att de belopp, som kommer att tillföras jordbruket i sam- band med justeringarna, fördelas mellan de olika varorna med hänsyn till bl. a. önskemål om produktionens utveckling och inriktning samt ra- tionaliseringsutvecklingen inom jordbruket. Fördelningen på olika varor bör så långt möjligt ske på sådant sätt att jordbruket bedöms erhålla av- sedd intäktsförstärkning. Vidare föreslås justeringar för att nå följsam- het för jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för andra be- folkningsgrupper den 1 juli 1975 och den 1 juli 1976. Som utgångspunkt för dessa justeringar skall i princip tas löneavtalen mellan LO och SAF, varvid rationaliseringsvinsten inom jordbruket beaktas.'Denna har upp- skattats till 4,5 % om året.
Jordbruksnämndens förslag rörande prisregleringens allmänna ut-
. Prop. 1974: 122 3 3
formning för den angivna regleringsperioden kan jag tillstyrka. Om förutsättningarna för utrikeshandeln skulle ändras väsentligt, bör det ankomma på statens jordbruksnämnd att lägga fram förslag till de åt- gärder som behövs för att syftet med det nu framlagda prisreglerings- förslaget skall uppfyllas. Likaså bör den nuvarande utfästelscn om pröv- ning av gottgörelse till följd av inverkan av EFTA-överenskommelser få kvarstå och även gälla åtgärder inom ramen för ett eventuellt närmare nordiskt samarbete.
Jordbruksnämnden bör efter överläggningar med lantbrukarnas för- handlingsdelegation och konsumentdelegationen till Kungl. Maj:t kom- ma in med förslag till fördelning av de belopp, som senare kommer att tillföras jordbruket, och till de justeringar av prisnivån som krävs. Frä- gan om ändringar i jordbruksprisrcgleringen bör liksom tidigare före- läggas riksdagen en gång per år.
Jag övergår nu till att behandla jordbruksnämndcns förslag för olika varuområden. l fråga om förslagen till avgifter fordras; inte. beslut av riksdagen i det enskilda fallet. Redovisningen är emellertid nödvändig för bedömningen av prisregleringsförslagct i dess helhet.
Vad gäller spannmål m.m. innebär jordbruksnämndens förslag att de preliminära inlösenpriserna för 1974 års skörd blir för vete 65 kr. per dt, för råg 62 kr. per dt, för korn 59 kr. per dt och för havre 57 kr. per dt. De definitiva inlösenpriserna bör liksom hittills fastställas av regleringsföreningcn Svensk spannmålshandel i samband med varje års skörd. Enligt förslaget skall förmalningsavgifterna kunna suspenderas delvis fr.o.m. den 1 september 1974. Avgifterna förutsätts dock uppgå till minst 13,25 kr. per dt för vete och 16,25 kr..per dt för råg.
Jag tillstyrker nämndens förslag rörande spannmålsregleringen. Den föreslagna suspenderingen av förmalningsavgifterna bör enligt min me- ning skapa utrymme för en sänkning av konsumentpriset på brödsäd fr. o. m. den 1 september 1974. Jag har inte något att erinra mot nämn- dens förslag om att prishöjningsavgift kan tas ut även för lager av foder- säd och även hos den som yrkesmässigt tillverkar fodermedel. Detta för- utsätter en ändring av 8 5 i förordningen (1967: 340) med vissa bestäm- melser om prisreglering på jordbrukets område.
I fråga om fcrtvaruregleringen föreslår jordbruksnämnden att fett— varuavgiften höjs med 40 öre per kg den 1 juli 1974. Nämnden förut- sätter att de ökade avgiftsmedlcn får disponeras av rcgleringsföreningen för att möjliggöra en höjning av grundpriset till odlare för oljeväxtfrö med i genomsnitt 15 öre per kg. Jag har inte något att erinra mot vad nämnden har förordat i fråga om fettvaruregleringcn.
Vad gäller sockerbetor och socker föreslår nämnden mot bakgrund av uttalanden av jordbruksutskottet om sockerbetsarealen i betänkan— dena 1972:34 och 1973: 25 att arealen under den närmaste femårs- perioden fastställs så att sockerbolagets nuvarande brukskapacitet kom-
Prop. 1974: 1.22 34
mer att utnyttjas fullt på ett rationellt sätt. Arealen skall årligen fast— ställas av jordbruksnämnden efter överläggningar med Sveriges betodla- res centralförening och sockerbolaget. Vid normalskörd kan importen av råsocker därvid uppskattas bli ca 70 000 ton. Om kapaciteten vid bola- gets raffineringsanläggning skall utnyttjas helt torde utrymmet för im- port av färdigt socker uppgå till ca 20 000 ton. Gränsskyddet för socker föreslås utgöras dels av tull, dels vid behov av införselavgift. Tullen föreslås uppgå till ]0 kr. per 100 kg socker. Generell befrielse bör dock medges för import från u-länder, för import av socker för raffinerings- ändamål och för en import av socker upp till 20 000 ton från EFTA- länderna, vilken f.. n. uppgår till totalt ca 40 000 ton.
Jordbruksnämndens här framlagda förslag synes vara av sådan natur att det kräver en mer ingående prövning än som nu är möjlig. Efter samråd med chefen för finansdepartementet och chefen för handelsdc- partcmentet har jag därför funnit att frågan om en särskild tull som skydd för raffineringsindustrin får tas upp till prövning vid ett senare tillfälle.
Införselavgift bör tas ut då världsmarknadspriset är lägre än priset på socker ur svenska betor. Avgiftsmedlen bör tillföras sockerreglerings- fonden.
Om världsmarknadsprisct på färdigt socker är högre än det inhemska avräkningspriset föreslås att jordbruksnämnden får ta ut en försäljnings- avgift. Detta kräver en ändring av 10 å i prisrcgleringsförordningen. De insamlade medlen bör användas för att subventionera importen av socker.
Jag anser mig böra biträda övriga förslag till tillägg och ändring- ar i sockerregleringcn som även i fortsättningen förutsätter en anpass- ning till vad som gäller inom EG men med i fortsättningen en omräk- ning av priserna enligt den aktuella kursen mellan EG:s kontoenhet och den svenska kronan. Genom ökningen av den inhemska sockerbets— arealen beräknas ändringarna i sockerregleringcn på grund av det höga världsmarknadsprisct på socker inte få någon prishöjande effekt för konsumenterna. Jag tillstyrker jordbruksnämndens förslag att nämn- den övergångsvis t.o.m. den 30 december 1974 får disponera den rör— liga kredit för prisreglering av sockernäringen som år 1969 ställdes till nämndens förfogande i riksgäldskontoret. Kreditutnyttjandet bör, med anledning av mina förslag i det följande, kunna minska med ca 15 milj. kr. till följd av uppgörelsen för att trygga driften vid sockerbruket i Mör- bylånga. Kreditutnyttjandet kan därför enligt min mening begränsas till 25 milj. kr.
Införselavgift och prisgränser för matpotatis föreslås bli höjda med 4 öre per kg. Det förutsätts att motsvarande höjningar av gränsskyddet sker även för produkter av matpotatis. Jag har ingen erinran mot detta. Jordbruksnämnden har i uppdrag att se över prismätningen för mat—
Prop. 1974: 122 35
potatis. Det ankommer på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts be- stämmande, jordbruksnämnden att besluta i denna fråga.
För stärkelse har nämnden föreslagit att gränsskyddet höjs med 23 öre per kg den 1 juli 1974. Detta beräknas möjliggöra en höjning av odlarpriset med 4 öre per kg potatis. Jag har ingen erinran mot nämn- dens förslag i fråga om stärkelse eller den fortsatta rabatteringen av stärkelse för derivatframställning.
På mjölk och nmjeriprodukter har fördelats ca 288 milj. kr. av det belopp som jordbruket föreslås få i intäktsförbättringar fr.o.m. den i juli 1974. På grund av prisstoppet på de flesta av dessa produkter kommer några pris- och avgiftshöjningar inte att bli aktuella med un- dantag för smör för vilket införselavgiften höjs med 40 öre per kg.
Nämnden föreslår vidare en låginkomstsatsning inom mjölkproduktio- nen. Inkomsttillskottet föreslås bli utformat så att mindre och medel- stora mjölkprodueenter vid leverans av mjölk till mejeri får ett särskilt bidrag, s.k. leveranstillägg, till mjölklikviden. Tillägget föreslås utgå för månadsleveranser mellan 500 och 11 000 kg. Jag har inte någon erin- ran mot förslaget som beräknas kosta 90 milj. kr. under regleringsåret 1974/75. För fortsatt försöksverksamhet med avbytare inom jordbruket föreslås 2 milj. kr.
På kött och fläsk har fördelats ca 223 milj. kr. På grund av prisstopp och en ökning av pristillägget för får- och lammkött med "1 kr. per kg är inte några pris— och avgiftshöjningar aktuella.
I fråga om ägg och äggprodukter bör Kungl. Maj:t bemyndigas att besluta om eventuella åtgärder för reglering av kläckningarna. Försla- get om höjning av införselavgiften och prisgränserna för heliiggnmssa med 75 öre per kg föranleder inte någon erinran från min sida. Jord- . bruksnämnden föreslår att torkat och flytande äggalbumin skall införas under den externa prisutjämningen och vid import beläggas med rörlig avgift. Vidare föreslås att exportbidrag skall kunna lämnas. För albu- min som ingår som råvara i produkter som omfattas av intern pris- utjämning bör prisutjämning medges enligt reglerna för denna utjäm— ningsform. Nuvarande manufaktureringsskydd föreslås omvandlat till tull fr.o.m. den 1 juli 1974. Skyddet bör gälla mot andra länder än EFTA-länderna och u—länder. Jag har ingen erinran mot förslagen be- träffande äggalbumin. Efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslår jag att manufaktureringsskyddet omvandlas till tull. Detta för— utsätter en ändring av 35 kap. i tulltaxan (1971: 920). Jag kan också bi- träda förslaget om att för regleringsåret 1974/75 övergångsvis till viss del bibehålla den interna prisutjämningen till äggtorkningsindust'rin och att råvaruprisskillnaden i övrigt utjämnas genom att äggalbumin också inordnas under den externa prisutjämningen.
Höjningen av införselavgiften för fjäderfäkött med 50 öre per kg och omläggningen av prismätningen för broiler, som innebär att mitt-
Prop. 1974: 122 36
priset höjs med ytterligare 40 öre per kg, har jag inte heller något att invända mot. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om omlägg- ningen. Höjningen av införselavgiften för den hela varan medför att avgiften för styckningsdetaljer av broiler och kalkon höjs med 85 öre per kg och för kokt fjäderfäkött med 1 kr. per kg.
Jag har slutligen inte något att erinra mot den ändring av 14 % i prisregleringsförordningen som föreslås för att jordbruksnämnden skall kunna ta ut kompensationsavgift vid import utan att motsvarande inter- na avgift tas ut inom landet.
Änvändningen av införselnvgi/tsmedlcn under regleringsåret 1972/73 framgår av den föregående redogörelsen liksom också beräkningar och förslag rörande dispositionen av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1973/74. Jag har inte någon erinran mot vad som redo- visats i detta sammanhang. Till följd av höjningarna av världsmarknads- priserna på viktiga jordbruksprodukter är införselavgifterna låga f. n. Tillflödet av införselavgiftcr började minska redan under reglerings- året 1972/73. Bristerna i regleringsekonomin för ändamål utanför för- delningsplanen för införselavgiftsmedcl för regleringsåren "1972/73 och 1973/74 har tills vidare täckts genom den rörliga kredit i riksgäldskon- toret på 120 milj. kr. som har ställts till statens jordbruksnämnds för- fogande.
Jordbruksnämnden beräknar att under regleringsåret 1974/75 in— flyter ca 175 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel, varav ca 16 milj. kr. för fodermedel. Enligt nämnden bör fördelningsplanen för l974/75 uppta samma belopp som under innevarande regleringsperiod. 252,2 milj. kr., samt inflytande avgifter från fodermedclsimportcn eller totalt 268,2 milj. kr. Bristen inom fördelningsplanen beräknas sålunda till 93,2 milj. kr. Nämnden föreslår att bristen täcks dels genom de ca 17 milj. kr. i slaktdjursavgifter för fläsk från tiden juli—september 1973 som innestår hos jordbruksnämnden, dels genom de förmalnings- avgifter som inflyter till ett belopp av 12,50 kr. per dt för vete och 15,50 kr. per dt för råg. Nämnda belopp utgör med tillägg för skörde- skadeavgiften på 0,75 kr. per dt de förmalningsavgifter som enligt jordbruksnämndens förslag lägst bör tas ut efter den partiella suspen- deringen. Om brist likväl skulle uppstå inom fördelningsplanen till följd av ytterligare minskning av avgiftsuppbörden förutsätts enligt för- slaget att ytterligare förmalningsavgiftsmedel skall få disponeras ge- nom att man i mån av behov gör avkall på suspenderingen av förmal— ningsavgifterna. Härvid bör emellertid enligt förslaget hänsyn tas till eventuellt ökade världsmarknadspriser och därigenom minskat behov av regleringsmedel. Om regleringsekonomin på spannmålsområdet skulle utvecklas så att _förrnalningsavgiftsmedlen inte kan disponeras på det an- givna sättet bör överläggningar kunna tas upp om hur bristen skall täc- kas. Jag har inte något att erinra mot nämndens förslag.
Prop. 1974: 122 37
Förslaget innebär bl. a. att av medel'inom fördelningsplanen 2 milj. kr. per år skall få användas för stöd åt odlingen av konservärter och- andra köksväxter. Jag tillstyrker detta liksom jordbruksnämndens iför- - slag om att stöd till biodlingen bör utgå med 500 000 kr. inom ramen för jordbruksregleringen. Av dessa medel bör 250 000 kr. falla inom fördel- ningsplanen och ett lika stort belopp utanför denna plan. Medlen bör' tillföras en fond, vars behållning skall användas till kollektiva åtgärder för näringen. Fonden bör förvaltas av lantbruksstyrelsen. Jag tillstyrker också lantbruksstyrelsens förslag att en rådgivande nämnd för frågor rörande bin inrättas vid styrelsen.
Jordbruksnämnden bör liksom tidigare — efter hörande av lantbru- karnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen —— få jämka de föreslagna delbeloppen till regleringsföreningarna och även besluta om fördelning av det belopp som står till nämndens förfogande. Jag har inte heller något att erinra mot att Svensk spannmålshandel, liksom hittills, tillförs införselavgiftcr för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister eller ' ' måste användas till foder, liksom att Svensk kötthandel erhåller kompen- - sation för viss angiven s.k. utbytesexport av kött och fläsk. Jordbruks- nämnden har tidigare fått använda införselavgifter som inflyter utanför fördelningsplanen till ett antal olika ändamål. Nämnden har föreslagit att kostnader för dessa ändamål innevarande budgetår får täckas av bud- ' " getmedel. Enligt min mening bör kostnader för- dessa ändamål även framgent bestridas av införselavgiftsmedel. I avvaktan på att sådana me- del kan inflyta bör likviditetsbehovet för dessa ändamål täckas genom rörlig kredit. Då införselavgiftsmedel inte heller under nästa budgetår kan beräknas stå till förfogande för nämnda ändamål återkommer jag senare till frågan om finansieringen härav.
Styrelsen för Lantarbetarnas erkända arbetslöshetskassa har i skrivel- se till jordbruksnämnden hemställt att 1 milj.-kr. anvisas till kassan för fullgörande av kassans försäkringsåtaganden. Nämnden föreslår att den får bemyndigande att använda 1 milj. kr. för detta ändamål av för-' malningsavgiftsmedel som inflyter under juli och augusti 1974. Enligt min mening kan det inte anses rimligt att anvisa medel till erkända ar- betslöshetskassor via systemet med jordbruksprisregleringen.' Stöd till dessa kassor utgår i former som statsmakterna beslutat i annan ordning. Förutom de ordinarie stödformerna, grundbidrag, progressivbidrag och förvaltningsbidrag, kan även'efter beslut av Kungl. Maj:t ett särskilt stöd utgå till vissa erkända arbetslöshetskassor. I statsverkspropositionen år 1974 (bil. 13 s. 111) beräknades 20 milj. kr. för detta särskilda stöd. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare'att, med'hän- syn till den omfattande arbetslösheten bland lantarbetarna och därmed sammanhängande belastning på kassan, anvisa 1 milj. kr. till Lantarbe-
Prop. 1974: 122 38
tarnas erkända arbetslöshetskassa från elfte huvudtitelns anslag till kon- tant stöd vid arbetslöshet. De förmalningsavgifter som inflyter under juli och augusti 1974 bör i första hand utnyttjas för den tidigare nämnda sänkningen av konsumentprisct på brödsäd fr.o.m. den 1 september 1974.
Jag övergår härefter till frågan om anvisning av medel under an- slagen Prisreglerrmdc åtgärder på jordbrukets område och Bidrag till bok/äringsrcrkramhetciz inom jordbruket. Jag tar först upp frågan om anslaget till prisreglerande åtgärder för innevarande budgetår. Belast- ningen på anslaget till följd av tidigare medgivanden av riksdagen kan f.n. beräknas komma att uppgå till ca 770 milj. kr. Kostnaderna för den interna prisutjämningen beräknas visserligen bli ca 40 milj. kr. mindre än vad som har beräknats. Ersättningen för prisstoppsförluster m.m. kan å andra sidan beräknas öka med ungefär samma belopp. Statens jordbruksnämnd har föreslagit att budgetmedel på sammanlagt ca 133 milj. kr. tas i anspråk för kostnader för restitutionen av in- förselavgifter för styckade köttvaror med anledning av prisstoppet, som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1973/74 och för kostnader till följd av uppgörelsen för att trygga driften vid sockerbruket i Mörbylånga. Jag föreslår att budget— medel på ca 19 milj. kr. tas i anspråk för kostnader för restitutionen av införselavgiftcr för styckade köttvaror med anledning av prisstoppet och 20 milj. kr. för slutlig finansiering av tidigare nämnda utbetalningar till Danmark samt ca 15 milj. kr. till följd av uppgörelsen för att trygga drif- ten vid sockerbruket i Mörbylånga. Övriga ändamål bör som jag tidigare anfört finansieras över rörlig kredit.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om anslaget till pris- reglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1974/75. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 125 ()00 000 kr. Jag har tidigare framhållit att jordbruksnämnden räk- nar med att införselavgiftsmedel till ändamål utanför fördelningsplanen inte kommer att finnas under nästa budgetår. Jordbruksnämnden.före-. slår därför att medel för de ändamål som anges i det följande anvisas under förevarande anslag. Enligt min mening bör kostnaderna för sänk- ning av partipriset på konszuntionsmjälk med 55 milj. kr. och för pristill- lägg för får- och lammkött med högst 12 milj kr. täckas med medel från förevarande anslag. .
Övriga ändamål som anges i det följande bör enligt min mening-där- emot finansieras över den rörliga kredit som jag senare kommer att för- orda att jordbruksnämnden får disponera. För .att behålla nuvarande prisspänning mellan får- och lammkött å ena sidan och de varugrupper som berörs av prisstoppet inom kött- och fläsksortimentet- å. andra sidan bör pristillägget höjas med 1 kr. per kg till 4 kr. 90 öre. Kostnaderna här- för kan beräknas till ca -5 milj. kr. under regleringsåret 1974/75. _
Prop. 1974: 122 39
I anslutning till strävandena att öka avkastningen inom potatisodling- en och förbättra potatisens kvalitet har sedan ett antal år bidrag av av- giftsmedel lämnats till tre olika organisationer. Till Svensk matpotatis- kontroll har för regleringsåret "1973/74 bidrag lämnats med 580 000 kr. för Upplys-ningrverksamhet på matpotatisområdet. För regleringsåret 1974/75 har begärts att detta belopp höjs till 600 000 kr. Till Sveriges utsädesförening har för regleringsåret 1973/74 bidrag lämnats med 640 000 kr. för finansiering av föreningens p0tatis/öriidlilzgsverksanlhet. För regleringsåret 1974/75 har begärts att detta belopp höjs till 850 000 kr. Till Sveriges potatisodlares riksförbund har för regleringsåret 1973/ 74 bidrag lämnats med 1,2 milj. kr. för ef ektivisering av matpotatis- odlingen. För regleringsåret 1974/75 har begärts att detta belopp höjs till 1,4 milj. kr.
Bidraget till kostnaderna för ackord/lästarganisationen höjdes av 1972 års riksdag från 200 000 kr. till 300 000 kr.
Under regleringsåren 1972/73 och 1973/74 har jordbruksnämnden efter Kungl. Maj:ts bemyndigande fått disponera högst 200 000 kr. per år av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de fyra nordligaste länen. Syftet med bidraget är att subventionera konsument- priset på mjölk i vissa glesbygder utanför mejeriernas normala distribu— tionsområden. Villkor för bidrag är bl. a. att detta skall slå igenom i konsumentprisct. Svenska mejeriernas riksförening har föreslagit att fraktbidraget utvidgas till samtliga'områden där statligt pristillägg för mjölk utgår. Enligt riksföreningens mening bör behovet av fraktbidrag bedömas individuellt efter särskild ansökan. På basis av uttransportkost- . nadernas storlek inom de föreningar där statligt pristillägg för mjölk utgår beräknas kostnaderna för bidraget öka till 500 000 kr. för regle- ringsåret 1974/75. Jag har ingen erinran mot den'föreslagna utvidg- ningen av detta stöd.
Någon framställning om medel för att täcka vissa av statens livsme- delsverks kostnader för inzportkontroll av animala livsmedel för regle- ringsåret 1974/75 föreligger inte. I mån av behov bör nämnda kostna— der få bestridas över verkets anslag.
Till följd av den omläggning av prisutjämningen på äggalbumin som- har föreslagits tidigare behövs för regleringsåret 1974/75 ca 1,2 milj. kr. för att sänka priset på ägg som levereras till den svenska äggtork- ningsindustrin. Därefter skall detta behov bortfalla.
För den kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på jordbruks- nämnden har 50 000 kr. fått tas i anspråk av avgiftsmedel för reglerings- året 1973/74. Det är bl. a. 'ur konsumentsynpunkt angeläget att denna" kontroll kan fortsätta. .
Till stöd åt odlingen av vallväxtfrö har sedan regleringsåret 1968/69 tagits i anspråk införselavgiftsmedel. Stödet höjdes fr.o.m. reglerings-
Prop. 1974: 122 40
året 1970/71 till 2 milj. kr. av medel inom fördelningsplanen och 2 milj. kr. av medel utanför denna. Den inhemska odlingen av vallfrö har stor betydelse ur beredskapssynpunkt. En fröodling med bättre anpassning till betingelserna i Sverige är även angelägen ur producentsynpunkt. Fortsatt stöd är av avgörande betydelse för möjligheterna att fullfölja den lovande utveckling som kommit igång på området. Det föreslås därför att hela stödkostnaden 4 milj. kr. bekostas av medel utanför för- delningsplanen. '
Besparingen på 2 milj. kr. inom fördelningsplanen föreslås i stället bli utnyttjad för stöd åt odlingen av konservärter och andra köksväxter. Detta stöd har för regleringsåret 1973/74 fått lämnas av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen genom en avräkning på de belopp som till- förts jordbruket vid tillämpningen av inflationsregeln.
Som har framgått av den tidigare redovisningen har utanför fördel- ningsplanen föreslagits 250 000 kr. för stöd till biodlingen.
Kostnaderna för nämnda ändamål utanför fördelningsplanen för reg- leringsåret 1974/75 uppgår till ca 14 milj. kr. Som jag tidigare anfört bör kostnaderna för dessa ändamål finansieras över rörlig kredit. Jord— bruksnämnden har innevarande regleringsår disponerat en rörlig kredit på 120 milj. kr., av vilket belopp nämnden beräknas utnyttja ca 99 milj. kr. Jag har tidigare förordat att 20 milj. kr. för utbetalningar till Dan- mark, vilka bekOStats från den rörliga krediten, slutligt skall finansieras över anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Kost- nader för ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1973/74 bör. som jag tidigare anfört, tills vidare i avvaktan på att införselav- giftsmedel kan inflyta täckas av den rörliga krediten. Eftersom införsel- avgiftsmedel nästa regleringsår inte kan väntas inflyta i erforderlig om- fattning förordar jag att jordbruksnämnden får disponera den nämnda rörliga krediten på 120 milj. kr. även för ändamål utanför fördelnings- planen för regleringsåret 1974/75.
Vad gäller ersättningen för prisstoppsförluster m.m. har jag räknat med ersättning för marknadsförda kvantiteter av inhemsk vara. För att undvika icke önskvärda följder av prisstoppet för importen bör Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbruks— nämnd få vidta åtgärder för att eliminera dessa även för andra berörda jordbruksprodukter än kött" och fläsk. Detta kan bli aktuellt bl. a. i fråga om import av ost.
Vad gäller anslaget till bidrag till bokföringsverksamheten inom jord— bruket för budgetåret 1974/75 biträder jag förslaget om att överföra den jordbruksekonomlska undersökningen från lantbruksstyrelsen till statistiska centralbyrån den 1 juli 1975. Jag har beräknat 240 000 kr. för statistiska centralbyråns kostnader för förberedelser inför överföringen av undersökningen.
Prop. 1974: 122 41
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige
Gällande bestämmelser
De grunder efter vilka prisstöd utgår till jordbruket i norra Sverige anges i kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till vissa jordbruk. Syftet med prisstödet är att höja lönsamheten inom jordbruket i landets norra delar till en nivå som är jämförbar med den för det mellansvenska jord— bruket.
Prisstöd utgår i form av pristillägg dels för mjölk som levereras till mejeri, dels för kött av nötkreatur, får eller svin som godkänns vid be- siktning enligt lagen (1959: 99) om köttbesiktning m.m. Pristillägg för mjölk utgår med belopp som varierar mellan 3 öre och 16 öre per kg mjölk med 4 % fetthalt. För kött av nötkreatur och får varierar belop- pen mellan 15 öre och 100 öre per kg. Pristillägg för fläsk utgår i de fyra nordligaste länen med 30 öre per kg utom i Västernorrlands län där stöd utgår med 20 öre per kg. Vidare erhåller de mjölkproducenter utanför stödområdet som vid utgången av juni 1971 bedrev jordbruk och som då erhöll extra mjölkpristilläg'g enligt äldre bestämmelser pris- tillägg med 3 öre per kg mjölk med 4 % fetthalt. Drygt 900 mjölkpro- ducenter var vid nämnda tidpunkt berättigade till detta personliga pris- tillägg. Jordbruksnämnden och Kungl. Maj:t har senare beslutat om vissa ändringar i gränsdragningen mellan stödområdena för mjölk.
Pristilläggen utbetalas av statens jordbruksnämnd från anslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige. Stöd har under budgetåren 1971/72 och 1972/73 utgått med totalt 64,4 resp. 64,3 milj. kr. Budgetåret 1972/73 utgick stöd till mjölk med 53,0 milj. kr., till nötkött med 9,9 milj. kr., till fårkött med 0,3 milj. kr. och till fläsk med ],1 milj. kr.
Statens jordbrulsnämnd
Produktionsutveckling
Jordbruksnämnden erinrar i sin promemoria om att dåvarande che- fen för jordbruksdepartementet uttalade i prop. 1971: 74 att stödet till jordbruket i norra Sverige bl. a. borde syfta till att bryta den nedåtgå— ende trenden i produktionsutvecklingen. På grund av den dominerande roll som vallodlingen spelar i jordbruket i norra Sverige bör därför i första hand utvecklingen av mjölkproduktionen samt ungnöts— och kalv- slakten vara av intresse. Produktionsutvecklingen för mjölk och slakt- djur visar att det angivna syftet i stort sett får sägas ha uppnåtts.
Nämnden konstaterar att mjölkinvägningen inte ökat lika mycket i t. ex. Norrbottens läns inland, Västerbottens kustland, Medelpad och norra Hälsingland som i södra Sverige under budgetåret 1972/73 jäm— fört med år 1970 men att invägningen i Jämtland, Ångermanland och de sydligare delarna av stödområdct har ökat mer än riksgenomsnittet. Även
Prop. 1974: 122 42
om andra faktorer som sysselsättningssituationen och de generella pris— höjningarna på mjölk har inverkat positivt på mjölkproduktionen torde de ökade mjölkpristilläggen ha medverkat till att hålla produktionen uppe i norra Sverige.
Nötkreatursslakten har minskat mycket mindre i norra Sverige än i landet i övrigt. Med hänsyn till utvecklingen av kostammen tyder detta på att yngre djur, t. ex. spädkalvar, i viss utsträckning köps upp från södra Sverige för slutuppfödning i norra Sverige. Detta bestyrks av upp- gifter från slakteriorganisationen om livdjurshandeln.
Får— och lammköttsproduktionen har minskat sedan budgetåret 1970/ 71 såväl totalt i landet som inom stödområdet med undantag för stöd- område ], Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, samt stödom- råde 3. Hälsingland, där en viss ökning har inträffat under budgetåret 1972/73. Lönsamhetcn torde trots prisstödet ligga på en så låg nivå att den hämmar investeringsviljan.
Produktionen av fläsk har ökat sedan prisstödet infördes. Denna pro- duktion ligger dock fortfarande på en blygsam nivå i stödområdet. Det kan emellertid nämnas att en viss etablering av större svingårdar har ägt rum i Västerbottens län som under budgetåret 1972/73 svarade för ca 72 % av fläskproduktionen i stödområdet för fläsk.
Lönsam:'chsförhålla/Iden
I 1971 års riksdagsbeslut spelade jämförelser av lönsamhetsförhållan- dena vid olika typjordbruk i vissa områden i norra Sverige och två mel- lansvenska områden en viktig roll. Dessa jämförelser har av lantbruks- styrelsen förts fram till att avse förhållandena under år 1972. Lönsam- hetsberäkningar har utförts för områden i anslutning till Piteå, Östersund, Sundsvall och Sunne samt Falköping och Kumla.
Beslutet om prisstödet år 1971. beräknades resultera i att lönsamhets— nivån för de fördelaktigaste typjordbruken i norra och mellersta Norr- land i stort sett skulle lyftas upp till den nivå som de bästa mellansvenska typjordbruken kunde uppnå. Detta innebar bl.a. att mjölkproducenter genomgående kunde uppnå något bättre lönsamhet i Norrland än i de mellansvenska områdena. Enligt den nya beräkningen synes lönsamhets- förhållandena ha förskjutits något till de norrländska mjölkproducen- ternas nackdel.
För att typjordbruken i Pitc- och Östersundsområdcna skall nå samma lönsamhet som jordbruken i de mellansvenska områdena behöver mjölk- pristillägget höjas med ca 3 öre per kg. I Sundsvalls— och Sunneområdena nås samma lönsamhet vid en något större höjning av pristillägget.
De specialiserade kött— och fläskproducentcrna i norra Sverige utom Norrbotten har i huvudsak lika god lönsamhet som de i landets mel— lersta delar. Fårproducenter när något sämre lönsamhet i norra än i mellersta Sverige.
Prop. 1974: 122 43
Förutom motionerna 1973: 774, 775, 776, 779, 806, 1385, 1404, 1406, 1417, 1426, 1427 och 1442 samt jordbruksutskottets betänkande 1973: 1 har jordbruksnämnden haft att ta ställning till framställningar från LRF, fyra av lantbrukarnas läns- eller provinsförbund samt sex mejeriför- eningar.
Förslag
Den justering av stödnivån som jordbruksnämnden och lantbrukssty- relsen föreslår syftar i första hand till att bibehålla stödets realvärde. Att så sker får anses vara en av grundförutsättningarna för att jord- bruksproduktionen i norra Sverige hålls uppe på en önskvärd nivå. I första hand torde en uppräkning av stödet motiveras av den ändring av pcnningvärdet och den allmänna utveckling av prisnivån inom jord— bruket som har ägt rum sedan den nuvarande stödnivån fastställdes. Värdebeständigheten har också i riksdagsmotioner och av LRF anförts som ett motiv för en uppjustering av stödnivån.
Vid en bedömning av lönsamheten inom jordbruket i norra Sverige måste emellertid hänsyn tas till andra faktorer såsom skördeförhållan— den, prisutveckling m.m. Vid lantbruksstyrelsens undersökning har dessa faktorer beaktats. Undersökningen lämnar en god vägledning för att bedöma lönsamheten i olika områden är 1972 och utvecklingen sedan år "1970 även om den är begränsad i fråga om antalet typområden och de framräknade uppgifterna inte får anses som exakta. Framför allt visar undersökningen en försämring av lönsamheten vid mjölkföretag inom stödområdet jämfört med mellersta Sverige.
Av följande sammanställning framgår förslaget till ändring av pris- tillägget för mjölk, räknat i öre per kg mjölk med 4 % fetthalt.
0111- Omfattning ' Nuraram'." Färs/ag,r rår/e til/äss 1 av Norrbottens län: Arjeplogs. Arvids- 16 20
jaurs, Gällivare. Jokkmokks. Kiruna. Pajala. Overkalix och Övertorneå kommuner av Histerbattens län: Lycksele. Norsjö. Sorsele. Storumans, Vilhelmina och Åsele kommuner samt Jörns församling i Skellefteå kommun av Jämtlands län: Härjedalens kommun samt Frostvikens och Tåsjö församlingar i Strömsunds kommun av Gävleborgs län: den del av Ljusdals kommun som i norr avgränsas av Ljusnan, i söder av Angraån och i väster av gränsen mot Jämtlands län
1 Omfattningen av områdena anges enligt konmiunindelningen den i januari 1974, vilket innebär att Bodums och Fjällsjö församlingar i Strömsunds kom- mun överförs från område 3 till område 2.
Prop. 1974: 122 44
Om- Omfattning Nuvarande Förslag råde tillägg ?. uv Norrbottens län: kommun som ' IS 16
ej ingår i område i av Västerbottens län: kommun eller del av kommun som ej ingår i område i av Jämtlands län: kommun eller del av kommun som ej ingår i område i av 1t'opparbergs__län: ldre och Särna församlingar i Alvdalens kommun Västernorrlands län 9 resp. B 15 av Gävleborgs län: Hudiksvalls och 9 11,2 Nordanstigs kommuner samt Ljusdals kommun med undantag av den del som ingår i område I 5 uv Gävleborgs län: Bollnäs, Ockelbo. 7 8.6 Ovanåkers och Söderhamns kommuner samt Hamrånge församling i Gävle kommun (ll-' Kopparbergs län: Gagnefs. Leksands. Malungs, Mora, Orsa, Rättviks och Vansbro kommuner samt Alvdalens kommun med undantag av de delar som ingår i område 2 uv Värmlands län: Arvika, Eda. Hag- fors, Torsby och Årjängs kommuner, Boda församling i Kils kommun, Gräs- marks och Lysviks församlingar i Sunne kommun samt Långseruds och Svanskogs församlingar i Säffle kom-
Lt.»
mun
6 av Gävleborgs län: kommun eller del 3 3,6 av kommun som ej ingår i område ], 4 eller 5 av Kopparbergs län: kommun som ej in- ingår i område 2 eller 5 av Värmlands län: kommun eller del av kommun som ej ingår i område 5 av Orebro län: Degerfors, Hällefors, Karlskoga. Ljusnarsbergs och Nora kom- muner samt Guldsmedshyttans, Linde-s- bergs och Ramsbergs församlingar i lindesbergs kommun av A/vleorgs län: Bengtsfors, Dals- Eds och Åmåls kommuner.
Västernorrlands län föreslås således bilda ett enhetligt område vilket får anses värdefullt med hänsyn till jordbrukets strukturförhållanden inom området. Den kraftiga uppräkning av stödet som föreslås för södra delen av länet motiveras av den relativt låga lönsamheten enligt typkal- kylerna och den svaga produktionsutvecklingen.
Då syftet med prisstödet i första hand är att stimulera jordbruket i nordligaste Sverige bör några andra stora förskjutningar i den nuvaran- de gränsdragningen inte ske. Längre söderut är också möjligheterna till alternativa driftsformer och andra sysselsättningar större. Därtill kom- mer att produktionsutvecklingen i stort sett varit bättre i dessa delar. Förslaget innebär vissa mindre ändringar i gränsdragningen mellan stöd- områdena i Västerbottens och Värmlands län.
De personliga pristilläggen till mjölkleverantörer utanför stödområdet
Prop. 1974: 122 . 45
med 3 öre per kg mjölk bör betraktas som ett avvecklingsstöd. Därför bör stödområdet inte utökas till att omfatta vare sig helt eller delvis de områden där personliga tillägg utgår. Någon uppräkning av de person- liga pristilläggen bör inte heller äga rum bl.a. därför att detta skulle öka differensen till nytillträdande leverantörer i dessa områden.
För kött föreslås följande pristillägg, öre per kg:
Om- Omfattning Kött av nötkreatur Får/(ått råde Nuva- Nuva- rande För- rande För- tillägg slag tillägg slag l Norrbottens, Väster- 100 120 100 120 bottens och Jämtlands län 2 Västernorrlands län 75 90 75 l00 3 Av Gävleborgs län: 40 50 40 5.0 Hälsingland 4 Gävleborgs län i 15 20 15 20
övrigt samt Koppar- bergs och Värmlands län
Pristillägg för fläsk bör utgå med oförändrade belopp i område 1 och 2, dvs. med 30 öre resp. 20 öre per kg. I område 3, som i dag saknar pris- stöd till fläsk, bör pristillägg utgå med 10 öre per kg.
Förslaget innebär att jordbruket i de fyra nordligaste länen kan nå i stort sett samma lönsamhet som jordbruket i mellersta Sverige. Att i övriga delar av stödområdet helt utjämna den kalkylmässiga differen- sen i arbetscrsättning i förhållande till mellersta Sverige skulle kräva betydande höjningar av stödet. Detta gäller enligt lantbruksstyrelsens beräkningar för mjölkproducenter i Värmland men detta torde gälla även i övriga områden söder om de fyra nordligaste länen.
Någon utvidgning av prisstödet till nya produkter bör inte ske nu utan stödet bör liksom hittills koncentreras till de produkter som" har den största betydelsen i området. Nämnden kan därför inte tillstyrka LRFzs förslag om slaktbidrag för fjäderfä. Om det skulle anses angeläget att uppehålla driften vid fjäderfäslakteriet i Örnsköldsvik synes detta böra ske på annat sätt än genom slaktbidrag.
Remissyttrandena
Nästan alla remissinstanser föreslår vissa ändringar i statens jord- bruksnämnds förslag i fråga om stödnivåcr och gränser för stödområden. Ändringarna motiveras av regionalpolitiska skäl, beredskapsskäl, miljö— vårdsskäl, sociala skäl, de naturliga förutsättningarna för jordbruk, lön- samhets- och strukturförhållandena inom jordbruket, produktionsut- vecklingen inom jordbruket, möjligheterna till alternativa driftsformer
Prop. 1974: 122 45
inom jordbruket och sysselsättning inom andra näringar, ökningarna av de redan höga transportkostnaderna i norra Sverige samt problemen med de personliga pristilläggen.
Länsstyrelsen i Norrbottens lätt anser att det är nödvändigt att pris- tillägget för mjölk ökar betydligt mer än 4 öre per kg i Norrbottens läns inland.
länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår att också Kalvträsks för— samlingi Skellefteå kommun och Åmselc församling i Vindelns kommun förs över till område 1 vad gäller pristillägg för mjölk. Länsstyrelsen an- ser vidare att en uppräkning av fläskpristillägget borde övervägas yt— terligare. Det bör vara möjligt att därvid begränsa antalet och storle- ken av nya företag i samband med prövningen av statligt finansierings- stöd.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att Klövsjö och Storsjö försam- lingar i Bergs kommun, Hotagens församling i Krokoms kommun samt Kalls och Åre församlingar i Åre kommun bör föras över till område 1 vad gäller pristillägg för mjölk.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslår att pristillägget i länet höjs till 110 öre per kg för nöt- och fårkött och till 25 öre per kg för fläsk.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län beklagar att de kalkyler som jordbruks- nämnden har låtit utföra för att belysa lönsamhetsförhållandena inte omfattar några typområden i länet. Lantbruksnämnden har därför gjort jämförande kalkyler med samma teknik för ett område i vart och ett av de tre huvudsakliga stödområden som länet är indelat i vad gäller mjölkpristillägget. Med stöd av bl. a. dessa kalkyler föreslår länsstyrelsen beträffande mjölkprislillägget att norra Hälsingland sammanslås med Västernorrlands län och att den del av Gävleborgs län som ingår i det föreslagna området 6 får bilda ett eget område med ett pristillägg på 5 öre per kg. Vidare föreslås att norra Hälsingland förs till område 2 vad gäller pristilläggen för kött och fläsk samt att Gästrikland får ett tillägg för fläsk på 10 öre per kg.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län föreslår att en översyn görs av grän— serna för stödområdena i mellersta och norra delarna av Kopparbergs och Värmlands län i syfte att höja prisstödet till mjölk och kött. Även i Kopparbergs län bör statligt pristillägg utgå för fläsk.
Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller att produktions— och syssel- sättningsförhållandena i Torsby kommun kan motivera ett högre mjölk— pristillägg. En ändring av områdesindelningen kan behöva aktualiseras före nästa översyn av prisstödet om tre är.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att stödområdet för mjölk bör ut— vidgas att omfatta. hela Färgelanda kommun. F.n. erhåller ca 130 leve- rantörer i norra delen av kommunen personligt pristillägg.
Länsstyrelsen i Örebro län instämmer i lantbruksnämndens yttrande.
Prop. 1974: 1.22 47
Lantbruksnämnden anser att stödområdet för mjölk bör utvidgas till att omfatta Laxå kommun. Dessutom bör det utvidgade stödområdet inom länet erhålla pristillägg för kött motsvarande det stöd som utgår i om— råde 4. Lantbruksnämnden framhåller vidare att prisstödet bör index- regleras. Nämnden anser att tillämpningsföreskrifterna för det person- liga pristillägget till mjölkproducenter utanför stödområdet bör ses över så att tillägget kan avvecklas successivt.
Länsstyrelsen i Västmanlands län föreslår i första hand att de delar av länet som erhöll extra mjölkpristillägg enligt äldre bestämmelser får ingå i område 6. Därutöver föreslår länsstyrelsen att till samma område förs de övriga delar av länets skogsbygd som tillhör den region av vilken delarna i Gävleborgs och Kopparbergs län ingår i stödområdet.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser att Älvkarleby kommun samt Håll- näs, Västlands och Österlövsta församlingar i Tierps kommun bör ingå i stödområdet för mjölk.
LRF vidhåller som minimikrav att mjölkpristillägget räknas upp med 30 % och att pristilläggen för kött och fläsk höjs i enlighet med de för- slag som LRF förut har framfört till jordbruksnämnden. De ökade kost- naderna till följd av områdesändringar skall läggas ovanpå detta. I frå— ga om mjölkpristillägget innebär LRF:s förslag höjningar av jordbruks- nämndens förslag i resp. område till närmast högre helt öre per kg mjölk. I fråga om pristilläggct för kött innebär förslaget höjningar med 15 öre per kg i område 1, 10 öre per kg i område 2 och 5 öre per kg i område 3 utöver jordbruksnämndens förslag. För fläsk föreslår LRF höjningar med 5 öre per kg i områdena 1 och P.. Under perioder med starkt inflationis- tisk utveckling bör en översyn av stödet ske med tätare mellanrum än tre år. Att därvid enbart bygga på en indexmässigt mätt kostnadsutvcckling är enligt LRFzs uppfattning inte tillräckligt.
Till det föreslagna stödområdet 3 för mjölkpristillägg som omfattar Västernorrlands län bör enligt LRF:s mening även hänföras de norra och nordvästra delarna av Hälsingland och angränsande delar av Dalar- na. LRF står vidare fast vid sin hemställan att jordbruksnämnden bör be- myndigas ompröva sydgränsen för stödområdet för mjölk. Stödområdet bör utökas till att omfatta samtliga områden där personligt stöd utgår. Av yttranden från berörda länsförbund framgår att systemet med person— ligt stöd verkar konserverande på strukturen inom jordbruket och för- svårar generationsskiftena.
Prop. 1974: 122 43
Anslagsframställning för budgetåret 1974/75 C 5. Stöd till jordbruket i norra Sverige
1972/73 Utgift 64 623 965 1973/74 Anslag 74 000 000 1974/75 Förslag 89 000 000
Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget dels för pristillägg till jordbruket i norra Sverige, f.n. enligt kungörelsen (1971: 421) om pris- stöd till vissa jordbruk, dels för pristillägg enligt kungörelsen (1973: 508) om prisstöd till rennäringen. Från anslaget disponerar vidare lantbruks- styrelsen högst 20 000 kr. för sortprovning av växtslag som är speciellt lämpade för norra Sverige.
Statens jordbruksnämnd
Vid oförändrade grunder för stödet till jordbruket i norra Sverige be- räknar nämnden behovet för budgetåret 1974/75 till 72 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. för prisstöd till rennäringen.
De föreslagna ändringarna av stödnivåer och av gränserna för stödom- rådena beräknas med nuvarande produktion öka kostnaderna för stö- det med 16,2 milj. kr. per år, varav 13,9 milj. kr. för mjölk och 2,3 milj. kr. för kött och fläsk.
Departementschefen
Sedan länge har särskilt stöd lämnats till jordbruket i norra Sverige. Genom beslut av 1971 års riksdag förstärktes prisstödet till mjölkpro- duktionen där och prisstödet utvidgades till nya produkter, något som ökade valmöjligheterna i det norrländska jordbruket. Stödet syftade till att bryta den nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen i jordbru— ket i norra Sverige. Jordbruket skulle bestå och intensifieras i de om- råden som har för landsdelen goda förutsättningar för jordbruk. Ratio- nell jordbruksproduktion skulle i norra Sverige liksom i landet i övrigt ge sina utövare en med andra yrkesutövare likvärdig standard.
Större justeringar av prisstödet skulle tas upp i den översyn av stö- det som skulle ske vart tredje år. Statens jordbruksnämnd har efter en sådan översyn av stödet i samråd med lantbruksstyrelsen föreslagit vissa ändringar i prisstödet fr. o. m. den 1 juli i år. Förslaget har remiss- behandlats.
Gjorda undersökningar visar att syftet med stödet, nämligen att bryta den nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen, i stort sett kan sägas ha uppnåtts. Däremot tyder beräkningar som gjorts inför översynen på att lönsamhetsförhållandena för mjölkproduktionen i norra Sverige har
Prop. 1974: 122 49
utvecklats något mindre gynnsamt än i det mellansvenska jordbruket. Lönsamheten för kött- och fläskproducenter är i huvudsak lika god i norra som i mellersta Sverige medan fårköttsproducenter när något sämre lönsamhet i norra Sverige.
Jordbruksnämnden har föreslagit vissa ändringar av stödnivåer och gränser för stödområdena. Som framgår av min redogörelse för remiss- yttrandena har en hel del önskemål förts fram om ytterligare juste- ringar av områdesindelning och stödnivåer. För egen del finner jag nämndens förslag i huvudsak väl avvägt. Jag vill dessutom erinra om att 1972 års jordbruksutredning efter begäran från riksdagen fått i uppdrag att ta upp frågan om ett utökat regionalpolitiskt jordbruksstöd. Jag vill emellertid föreslå i fråga om mjölkpristilläggen att norra Hälsingland, område 4 i jordbruksnämndens förslag, sammanförs med Västernorr— lands län, område 3. De kalkyler som har gjorts av lantbruksnämnden i Gävleborgs län tyder på att förhållandena i de två områdena är unge- fär likvärdiga.
Jag föreslår således att pristillägg för mjölk med 4 % fetthalt skall utgå med 20 öre per kg i nämndens område 1, med 16 öre per kg i om- råde 2, med 15 öre per kg i Västernorrlands län. Hudiksvalls och Nor- danstigs kommuner samt Ljusdals kommun med undantag av den del som ingår i område 1 samt med 8,6 resp. 3,6 öre per kg i de två övriga områdena. Jag föreslår att de jordbrukare utanför stödområdet som er- höll extra mjölkpristillägg enligt äldre bestämmelser får behålla sitt per— sonliga prisstöd med 3 öre per kg mjölk. Stödet bör emellertid upphöra vid utgången av det kalenderår brukaren fyller 67 år. Detta stöd bör fr. o. m. den 1 juli 1974 inte utgå- till juridiska personer.
Jag föreslår vidare i enlighet med nämndens förslag att pristillägget för kött höjs med 20 öre per kg i Norrbottens, Västerbottens och Jämt— lands län, med 15 Öre per kg i Västernorrlands län, med 10 öre per kg i Hälsingland och med 5 öre per kg i Gävleborgs län i övrigt samt Kop- parbergs och Värmlands län. Pristillägget för fårkött bör höjas med ytterligare 10 öre per kg i Västernorrlands län. Pristillägg för fläsk bör utgå med 10 öre per kg i Hälsingland.
Som har framgått av statens jordbruksnämnds redovisning av pro- duktionsutvecklingen har mjölkinvägningen inom det aktuella stödom- rådet från år 1970 till budgetåret 1972/73 ökat med 3,3 % jämfört med 2,8 % för hela landet. Sedan budgetåret _1969/70 har det statliga prisstödet per mjölkleverantör inom stödområdet för enbart mjölk mer än fördubblats och utgjorde budgetåret 1972/73 ca 2 500 kr. Den mjölk- produktion för vilken mjölkpristillägg utgår utgör en betydande del av landets mjölkproduktion. Sålunda svarar stödområdet f.n. för ca 20 % av mjölkproduktionen. De av mig nu förordade uppräkningarna av pristilläggen över budgeten innebär att ytterligare ca 14 milj. kr. till- förs mjölkproducenterna inom detta område för att motverka den något
Prop. 1974: 122 50
mindre gynnsamma utvecklingen av lönsamheten vid mjölkföretag inom stödområdet jämfört med mellersta Sverige som jordbruksnämnden re- dovisar. I förslaget till reglering av priserna på jordbruksprodukter til'- förs mjölkproduktionen ytterligare ca 288 milj. kr., varav uppskatt- ningsvis ytterligare 56 milj. kr. kommer mjölkproducenterna inom stöd- området till del. Härutöver innehåller uppgörelsen ett särskilt stöd till de mindre mjölkproducenterna. Av detta stöd beräknas en stor del, uppskattningsvis ca 30 milj. kr., tillfalla jordbruket i norra Sverige. Sammantaget skulle detta innebära en betydande inkomstförstärkning för jordbruket inom detta område. Jag ämnar uppdra åt 1972 års jord- bruksutredning att i samband med den förutsättningslösa översynen av rationaliseringsstödet som riksdagen har hemställt om pröva grunderna för utformningen av det framtida norrlandsstödet.
Med de ökningar av stödet som jag förordat i det föregående kan kostnaderna för stödet beräknas öka med ca 17 milj. kr. till 89 milj. kr.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t ' dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till
1. lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område,
2. förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920), dels föreslår riksdagen att
3. godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av priser m.m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1974 den 30 juni 1977,
4. godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av socker- näringen för tiden den 1 juli 1974—den 30 juni 1.976,
5. medge att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att ge- nomföra prisregleringen under regleringsåret 1974/75,
6. godkänna vad jag förordat i fråga om användningen av införselav- giftsmedel, som inflyter eller har influtit under regleringsåret 1974/75 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband med jordbruksregle- ringen under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,
7. medge att kostnaden till följd av uppgörelsen år 1969 för att trygga driften vid sockerbruket i' Mörbylånga får betalas från förslagsanslaget- Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för år 1973/74,
8. medge att återbetalningstiden för 25 milj. kr. av den rörliga kredit på högst 40 milj. kr. för prisreglering av sockernäringen som år 1969 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret får förlängas till den 30 december 1974,
Prop. 1974: 122 51
9. .medge att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i ril-zsgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel för regle- ringsåret 1973/74 får användas även för ändamål utanför fördelnings— planen för införselavgiftsmedel för regleringsåret 1974/75,
10. medge att kostnaderna för restitutionen av införselavgiftcr för styckade köttvaror under regleringsåret 1973/74 och tidigare nämnda utbetalningar till Danmark får täckas av medel från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1973/74,
11. godkänna vad jag förordat i fråga om prisutjämning för äggalbu- ' min och kärnbindemedel,
12. godkänna vad jag förordat i fråga om stöd till biodlingen. l3. godkänna vad jag förordat i fråga om tullfrihet vid import av äggalbumin från u-länderna,
14. godkänna vad jag förordat i fråga om importen av äggalbumin från EFTA-länderna,
15. godkänna vad jag förordat i fråga om ökat prisstöd till jord- bruket i norra Sverige,
16. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget- året 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2125 000 000 kr.,
17. till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 89 000 000 kr.,
18. till Bidrag till bokföring:verksamheten inom jordbruket för bud- getåret 1974/75 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 218 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyl/erzsrcn
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740222
