Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1973 Prop. 1973: 170

Nr 170

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1973/74; given den 2 november 1973..

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat som nu kan överblickas bör sammanfattas i en proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74. Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t den 6 september 1973 beslutat om särskilda propositioner som innefattar framställningar om anslag på tilläggsstat I (prop, 1973: 144 och prop. 1973: 145). Dessutom har Kungl. Maj:t den 12 oktober 1973 beslutat om en särskild proposition med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder som också innefattar framställningar om anslag på tilläggsstat I (prop. 1973: 165). Propositionerna innebär förslag till anslag på tillläggsstat I av 350,0 milj. kr., 279,6 milj. kr. resp. 1 544,0 milj. kr. eller sammantaget 2 173,6 milj. kr. I förevarande proposition föreslås anslag

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 : | 2

av sammantaget 217,0 milj. kr. Således har i dessa fyra propositioner sammanlagt föreslagits anslag av 2 390,6 milj. kr. på tilläggsstat I för budgetåret 1973/74.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t beslutar om i detta sammanhang tas in i dagens statsrådsprotokoll över Justitie-, försvars-, social-; kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels-, inrikes-, civil- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—12, En sammanställning över av Kungl. Maj:t i denha proposition begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 13. |

Jag hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 3

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ÖDHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT. :

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ärenden under justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIEFETBUDGETEN

ANDRA HUVUDTITELN

D. Domstolsväsendet [11 D 8. Utrustning till domstolar m. m. För budgetåret 1973/74 har till Utrustning till domstolarna m. m. anvisats ett reservationsanslag av 4,1 milj. kr. Reservationen! från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1973 till 273 683 kr., varav 208 228 kr. disponeras av hovrätterna enligt beslut av Kungl. Maj:t under föregående budgetår för ändamål som avsågs med det tidigare anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet.

Kungl. Maj:t har den 18 maj 1973 fattat beslut om vissa ändringar i domkretsindelningen i Stockholms län varvid beslutats att en ny tingsrätt skall inrättas i Handen den 1 januari 1974. Vidare har i juli 1973 fattats beslut om tidigareläggning av vissa byggnadsprojekt för domstolar. Nya projekt rörande bl. a. flyttning till och förhyrning av nya lokaler har aktualiserats och beräknas genomföras under budgetåret 1973/74. Ett ytterligare medelsbehov föreligger därför om 1 930 000 kr.

Jag hemställer att Kungl: Maj:t föreslår riksdagen

att till Utrustning till domstolar m. m. på tilläggsstat I till rikssta-

ten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av

1 930 000 kr.

1 Anslaget Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet.

Prop. 1973: 170 4

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND [2] 1. Polishus m. m. För budgetåret 1973/74 har till Polishus m. m. anvisats ett investeringsanslag av 87 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 9,4 milj. kr. finns totalt 96,4 milj. kr. att tillgå. I gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1973: 1 bil. 4 s. 182) har för byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal uppförts en kostnadsram av 13 920000 kr. i prisläget den 1 april 1972, vilket motsvarar 14 150 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Byggnadsstyrelsen har i skrivelser den 18 juni och den 7 september 1973 hemställt om uppdrag att utföra ombyggnad av ytterligare ett kompanibus (byggnad 7) till lektionssalshus för polisutbildning inom en kostnadsram av 1,4 milj, kr. i prisläget den 1 april 1973. Medelsförbrukningen för budgetåret 1973/74 har beräknats till 1 milj. kr. Ombyggnaden är nödvändig för att ge lokaler för att genomföra högre poliskurs för viss polispersonal. Med hänsyn till sysselsättningsläget har Kungl. Maj:t genom beslut den 26 oktober 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. utföra detta ombyggnadsarbete. Genom beslut den 12 juli 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av polishus i Sollefteå, Skellefteå, Arvika, Hudiksvall och Kristinehamn. Kungl. Maj:t föreskrev att arbetena skulle utföras vid tid som bestäms med vederbörande länsarbetsnämnd och bedrivas med arbetskraft sora skulle rekryteras efter samråd med arbetsförmedlingen. Polishuset i Sollefteå omfattar + 210 m? rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den 1okala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 9,6 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart planeras ske i oktober månad 1973. Polishuset i Skellefteå omfattar 5 325 m? rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den 1okala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 13 milj. kr., varav 6 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart planeras ske i oktober månad 1973. Polishuset i Arvika omfattar 4 090 m? rumsyta och kommer att in-

rymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den 1o-

kala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 11 150 000 kr., varav 5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart har skett i september månad 1973.

Prop. 1973: 170 5

Polishuset i Hudiksvall omfattar 4 490 m? -rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 11 550 000 kr., varav 4,5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart beräknas ske i november månad 1973. Polishuset i Kristinehamn omfattar 5 243 m? rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 13 850 000 kr., varav 7 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74.

Byggstart har skett i september månad 1973.

Genom beslut den 6 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra övningsbyggnad för rikspolisstyrelsen i Malmö inom en kostnadsram av 550 000 kr. och byggnad i Kungälv inom en kostnadsram av 150 000 kr., allt i prisläget den 1 april 1973. Kostnaderna kommer att belasta budgetåret 1973/74. Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av polishus i Trollhättan. Byggnaden omfattar en totalyta på 7 600 m? inom en byggnadsvolym på 23 000 m? och avses inrymma lokaler för polisväsendet, åklagarmyndigheten, exekutionsväsendet och den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 11,8 milj. kr., varav 4,9 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Projekteringen bedrivs så att byggstart skall vara möjlig under december månad 1973. Genom beslut den 26 oktober 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnad av vissa tjänstelokaler för rikspolisstyrelsen i Stockholm inom en kostnadsram av 1075 000 kr. Kostnaderna kommer att belasta budgetåret 1973/74.

Departementschefen Jag förordar, att kostnadsramen för byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal i gällande investeringplan ändras till 15 550 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Inom denna ram ryms kostnaderna för ombyggnad av ytterligare en byggnad vid skolan. För övriga här redovisade projekt har planering skett så att byggnadsarbetena, i sysselsättningsskapande syfte, kan påbörjas under hösten och vintern 1973—1974. Nya kostnadsramar bör föras upp i investeringsplanen enligt följande sammanställning.

Prop. 1973: 170 | 6

Byggnadsobjekt Kostnads- — Beräknad Byggstart Färdig- . ram medels- år/mån ställd 1973-04-01 — förbruk- år/mån (1 000-tal ning kr.) 1973/74

(1 000-tal

kr.)

Till viss del kan kostnaderna under innevarande budgetår för dessa

byggnadsobjekt bestridas med tillgängliga medel. För att det beräknade medelsbehovet skall kunna täckas behövs dock en medelsanvisning av 35,7 milj. kr. på tilläggsstat.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Polishus m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budget-

året 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 35 700 000 kr.

[3] 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1973/74 har till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett investeringsanslag av 8 milj. kr. Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret till 1 669 048 kr.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 12 juli 1973 uppdragit åt bygg- ' nadsstyrelsen att dels inom en kostnadsram av 7 525 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra om- och tillbyggnad för Karlstads tingsrätt och dels inom en kostnadsram av 3,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra om- och tillbyggnad av tingshuset i Lund.

Byggnadsarbetena kan enligt styrelsen påbörjas såvitt avser Karlstads tingsrätt i april 1974 och såvitt avser Lunds tingsrätt i augusti 1974. Medelsförbrukningen innevarande budgetår har beräknats till 1,7 milj. kr. för Karlstads tingsrätt.

Genom beslut den 2 mars 1973 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad av tingshuset i Falun t. o. m. förslagshandlingar. Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att utföra ifrågavarande om- och tillbyggnad inom en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår beräknas uppgå till 1,3 milj. kr.

Prop. 1973: 170 7

Departementschefen

I gällande investeringsplan bör föras upp en kostnadsram av 7 525 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 för om- och tillbyggnad för Karlstads tingsrätt och en kostnadsram av 3,5 milj. kr. i samma prisläge för om- och tillbyggnad av tingshuset i Lund. Om- och tillbyggnadsarbetena avseende tingshuset i Falun beräknas kunna påbörjas i april 1974 och vara avslutade i september 1975. I investeringsplanen bör även föras upp en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973 för dessa om- och tillbyggnadsarbeten. Medelsförbrukningen för hela anslaget innevarande budgetår beräknas uppgå till 10 610 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 950 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag

av 950 000 kr.

[4] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 8,4 milj. kr.

Genom särskilda beslut den 9 februari och den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t i sysselsättningsskapande syfte kriminalvårdsstyrelsen att utföra vissa byggnadsarbeten för kriminalvården inom kostnadsramar om sammanlagt 12 519 000 kr.

Genom beslut den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t kriminalvårdsstyrelsen att för anordnande av en frigångsavdelning till ungdomsanstalten Roxtuna utföra ombyggnadsarbeten inom en kostnadsram av 375 000 kr.

Genom beslut den 13 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad av vatten- och avloppsledningar samt avloppsreningsverk vid fångvårdsanstalten Svartsjö inom en kostnadsram av 2,8 milj. kr.

Med hänsyn till dessa beslut bör nya kostnadsramar i prisläget den 1 april 1973 för följande objekt föras upp i'investeringsplanen. .

Prop. 1973: 170 8

Byggnadsobjekt Kostnads- Beräknad Byggstart Färdig-

ram medelsför- — år/mån ställd

1973-04-01 brukning år/mån

(1 000-tal — 1973/74

kr.) (1 000-tal

kr.)

Hall (matsals- och fritidsbyggnad) 650 500 73—11 74—-08 Hinseberg (förläggningsbyggnader) 975 900 73—09 74—07 Hudiksvall (småindustriverkstad) :. 300 300 73—11 74—04 Håga (personalbyggnad) 325 298 73—10 74-05 Håga (personal- och

Kumla (förråds- och

Malmö (ombyggnad av

Roxtuna (frigångsavdelning i Linköping) 375 375 73—09 74—04 Skenäs (avhärdnings-

Tillberga (tillbyggnad av

Västergården (idrottsanläggning) 325 299 73—11 74—03 Västergården (reningsverk) 500 500 73—11 74—07 Västerås (tillbyggnad av verkstad) 435 399 73—06 74—03 Ödevata (administrationsbyggnad, kök och matsal) 250 250 73—11 74—05 Österåker (personalbyggnad) 435 417 73—11 74—06

Österåker (verkstadsskole-

byggnad) 500 500 73—11 74—06

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade medelsbehovet under anslaget till 12 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Prop. 1973: 170 9

[5] 4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm. För budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 63 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av ca 7,1 milj. kr. finns totalt ca 70,1 milj. kr. att tillgå.

I gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1973:1 bil. 4 s. 188) har för ovannämnda byggnadsobjekt uppförts en kostnadsram av 220 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1973 föreslagit att kostnadsramen förs upp med 250 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973, vilket innebär en höjning över index med 15,0 milj. kr. Ramhöjningen föranleds av merkostnader till följd av dels omprogrammering och omprojektering av lokaler för de enheter inom rikspolisstyrelsen som angavs i Kungl. Maj:ts skrivelse till byggnadsstyrelsen den 1 december 1972, dels oförutsedda miljöskyddsåtgärder för byggnadsarbetenas bedrivande m. m.

Byggnadsstyrelsen beräknar medelsförbrukningen på anslaget under 1973/74 till 90 milj. kr., varför ett ytterligare medelsbehov av avrundat 19 milj. kr. föreligger.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm på tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investe-

ringsanslag av 19 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 c 11

Bilaga 2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko-

nungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT. |

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Under budgetåren 1965/66—1971/72 anvisades medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt — fr. o. m. den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst anvisades under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under reservationsanslaget FNstyrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 491 365 000 kr. på tilläggsstat, varav 15,7 milj. kr. för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden

Prop. 1973: 170 12

den 15 december 1972—den 15 juni 1973 och för FN-observatörer under januari—juni 1973 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1973: 85 bil. 2, FöU 1973: 13, rskr 1973: 156). Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den 1 september 1973 har från FN influtit 336 412 217 kr. Sveriges fordran hos FN enligt bittills framlagda krav uppgår f.n. till 37 932 034 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster. Genom beslut den 14 juni 1973 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts längst intill den 15 december 1973. Utgifterna för tiden den 15 juni-den 15 december 1973 har beräknats till 1 835 000 kr. för månad celler sammanlagt 11 milj. kr. Dessutom bör 500 000 kr. beräknas som allmän medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter ' som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern. Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1973 till 38. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 275 000 kr. för månad eller för tiden juli —december 1973 sammanlagt ca 1 650 000 kr. Vid utgången av juni 1973 kvarstod en behållning på ca 2,6 milj. kr. under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern och för observatörer uppgår alltså till ca 10,6 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret. Till följd av Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1973 rörande tjänstgöring i FN:s fredsstyrka i Mellersta Östern av en svensk beredskaps- . styrka samt med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen. att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 10 600 000 kr.

[2] H 11. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953:431) på tillläggsstat I till riksdagen för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea. Den svenska rcpatricringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår

Prop. 1973: 170 13

alltjämt men dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer år 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 20 280 000 kr. (jfr senast prop. 1972: 130 bil. 2, FöU 1972: 24, rskr 1972: 314). Hittills har alltså anvisats 25 280 000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknas täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. m. november 1973.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m. utgången av budgetåret 1973/74. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg

som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 92 000 kr. för månad. Vid utgången av budgetåret 1972/73 kvarstod en behållning på ca 400 000 kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 uppgår därför till avrundat (1 100 000—400 000) 700 000 kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1973/74 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som bestrids på detta sätt bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 15

Bilaga 3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde. Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 9 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har efter särskild utredning konstaterat att statens bakteriologiska laboratoriums nuvarande telefonväxel inte har kapacitet att klara den hårda belastning som uppkommer vid t. ex. epidemier. En utbyggnad av befintlig växel är inte tekniskt möjlig, varför en ny växel måste installeras. Enligt styrelsen kan den befintliga lokalen för korskoppling behållas oförändrad och det nuvarande telefonistrummet utvidgas genom vissa ombyggnadsarbeten. Därutöver måste emellertid ett telestativrum om ca 100 m? byggas under huvudentrén till hus A. Byggnadsstyrelsen har uppskattat byggnadskostnaderna enligt prisläget den 1 april 1972 till 315 000 kr., varav ca 295 000 kr. för tillbyggnaden för telestativrum.

Departementschefen

Statens bakteriologiska laboratoriums nuvarande telefonväxel är ca 15 år gammal och dess kapacitet är otillräcklig. Då det inte är tekniskt möjligt att bygga ut den måste en ny växel installeras. Medel för utrust-

Prop. 1973: 170 16

ning av en ny telefonväxel har för innevarande budgetår beräknats under laboratoriets utrustningsanslag.

En sådan installation fordrar vissa om- och tillbyggnadsarbeten. Kostnaderna härför beräknas till 340 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Utgifterna för byggnadsobjektet kan emellertid rymmas inom det till Vissa. byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde anvisade investeringsanslaget. Jag förordar därför att utgifterna får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestri-

dande av utgifterna för anordnande av lokaler för en ny tele- '

fonväxel vid statens bakteriologiska laboratorium. '

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 17

Bilaga 4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och

anför. ee | | | |

DRIFTBUDGETEN SJÄTTE HUVUDTITELN

F. Diverse [1] F 9. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Genom beslut den 4 april 1973 godkände luftfartsverket — efter förslag från Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg AB — ny inrikes flygtaxa att gälla fr. o. m. den 1 maj 1973. Den nya taxan medförde i stora drag lägre biljettpriser på de längre sträckorna medan vissa höjningar infördes på kortare sträckor. Omläggningen av flygtaxan föregicks av ett omfattande utredningsarbete inom flygbolagen. SS | | SS :

Taxeomläggningen möjliggjordes genorå att Kungl. Maj:t vidtog vissa ändringar i flygplatstaxan. Sålunda fastställde Kungl. Maj:t den 30 mars 1973 ny taxa för begagnande av statens flygplatser att gälla fr. o. m. den 1 maj 1973. Genom beslutet sänktes den inrikes passageraravgiften från 11: 50 kr. till 4: — kr. per passagerare. De minskade intäkter som härav följde för luftfartsverket kompenserades genom en höjning av den utrikes passageraravgiften från 23: — kr; till 30: — kr. per passagerare. 2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 18

Genom detta beslut gavs inrikesflyget ett ökat ekonomiskt utrymme som medförde att relativt kraftiga sänkningar av flygtaxorna kunde åstadkommas för de längre sträckorna utan att de samtidigt ledde till mera påtagliga höjningar på de kortare avstånden.

De nya flygbiljettpriserna, som således började tillämpas den 1 maj, är sammansatta av ett baspris — som utgör den egentliga färdavgiften — samt av en inte obligatorisk avgift för platsreservation på 30: — kr.

Sedan den nya flygtaxan trätt i kraft visade det sig att den såvitt avsåg trafiken på linjer mellan Gotland och närmaste anknytningar på fastlandet fick vissa icke önskvärda återverkningar. Med hänsyn härtill beslöt Linjeflyg AB att fr. o. m. den 16 juni 1973 tillämpa vissa ändrade priser och rabatter i trafiken på Gotland.

I samband med genomförandet av den sålunda ändrade prissättningen förklarade Linjeflyg AB att det kunde förutses att ändringen kunde negativt påverka rörelseresultatet i Gotlandstrafiken i en utsträckning som inte kunde kompenseras genom prisåtgärder på andra linjesträckningar. Från statens sida förklarade man sig därvid beredd att under sådana omständigheter förelägga 1973 års riksdag förslag om särskilt anslag för täckande av rörelseunderskottet i trafiken.

Linjeflyg AB har i skrivelse den 17 oktober 1973 inkommit med beräkningar avseende underskottet i Gotlandstrafiken till följd av de förändrade priserna. På basis av tillgänglig passagerarstatistik och nu gällande pris och kostnadsläge beräknar Linjeflyg underskottet till preliminärt 2,4 milj. kr. för helår.

Ersättningen till Linjeflyg AB bör utbetalas med utgångspunkt i redovisad faktisk passagerarbeläggning och faktiskt rabattutnyttjande. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att luftfartsverket ges i uppgift att handha granskningen av det för utbetalningen erforderliga underlaget. En sådan uppgift ligger väl i linje med verkets nuvarande uppgifter som granskande och godkännande myndighet såvitt avser flygföretagens taxor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter och anvisningar för luftfartsverkets granskning av underlaget för utbetalningen som kan erfordras.

Jag föreslår att medel för täckande av ersättningen till Linjeflyg AB anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår under ett nytt reservationsanslag på sjätte huvudtiteln benämnt F 9. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Anslaget bör för budgetåret 1973/74 föras upp med 2,4 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flyg-

trafik på Gotland på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.

Prop. 1973; 170

Vad föredraganden sålunda

med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter hemställt bi faller Hans

Maj:t Konungen,

Ur Protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 21

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de ärenden under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN IH. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND [1] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. För budgetåret 1973/74 har till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning anvisats ett investeringsanslag av 190 milj. kr.

Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom beslut den 30 augusti 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnad av förvaltningslokaler för vägförvaltningen i Älvsborgs län inom kvarteret Palmen i Vänersborg. Lokalprogrammet förutsätter tillbyggnad av en flygel som förbinder vägförvaltningens lokaler med nuvarande lokaler för vattendomstol och länslantmätare. Om- och tillbyggnaden ger ett lokaltillskott på ca 1250 m? rumsyta. Kostnaderna har uppskattats till 4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Byggnadsstyrelsen har beräknat att medelsförbrukningen under innevarande budgetår kommer att uppgå till ca 650 000 kr.

Jag förordar att ifrågavarande objekt förs upp på investeringsplan under förevarande anslag. Detta för inte med sig något behov av ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1973/74, utan kostnaderna torde få bestridas med under anslaget tillgängliga medel.

Prop. 1973: 170 22

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgif-

terna för om- och tillbyggnadsarbeten på förvaltningslokaler

för vägförvaltningen i Älvsborgs län.

[2] 12. Inköp av fastigheter m. m. För budgetåret 1973/74 har till inköp av fastigheter m. m. anvisats ett investeringsanslag av 25 milj. kr. Med beaktande av en på anslaget befintlig reservation fanns vid ingången av budgetåret 1973/74 ett belopp om ca 36,9 milj. kr. disponibelt.

Anslaget används efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall

för fastighetsförvärv, bl. a. markinköp i samband med omlokalisering av

statlig verksamhet och förvärv av tomtmark för landsstats- och polishus.

Av de för innevarande budgetår tillgängliga medlen har ca 26,5 milj. kr. disponerats för inköp av mark i Uppsala, Norrköping och Karlstad för omlokaliserade myndigheter. Vidare har Kungl. Maj:t godkänt avtal om markförvärv för ombyggnad av tingshuset i Norrköping och för uppförande av polishus i Trollhättan. Kostnaden för ifrågavarande markförvärv uppgår till ca 1,6 milj. kr. Enligt tidigare godkända avtal har byggnadsstyrelsen att dessutom betala ut ca 420000 kr. Kungl. Maj:t prövar f. n. avtal om förvärv av mark för polishus m. m. i Luleå samt för nybyggnad för tingsrätten i Växjö och länsstyrelsen i Kronobergs län. Dessa båda avtal innehåller kostnader för staten som uppgår till ca 3,9 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen

I styrelsens planering återstår markförvärv för bl. a. återstående omlokaliseringsobjekt av de vid 1971 års riksdag beslutade omlokaliseringarna till Borås och Gävle, tingshus i Lund, polishus i Värnamo och Sollentuna m. fl. till en beräknad kostnad av ca 27 milj. kr. En förstärkning av anslaget syns därför nödvändig. Styrelsen föreslår att 20 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

F.n. finns på anslaget en behållning om ca 8,4 milj. kr. Vid godkännande av avtalen om markförvärv i Lulcå och Växjö nedgår behållningen till ca 4,5 milj. kr. I beaktande av de markbehov som ännu kvarstår i samband med omlokaliseringen av statliga myndigheter och övriga beräknade behov anser jag att den kvarvarande behållningen på

detta anslag inte är tillräcklig för att möta behoven under innevarande

budgetår. I likhet med byggnadsstyrelsen förordar jag att ytterligare 20 milj. kr. anvisas.

Prop. 1973: 170 23 Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Inköp av fastigheter m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 25

Bilaga 6

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, och statsrådet Moberg anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74. Departementschefen anmäler därvid frågorna under punkterna 1, 2, 3, 6 och 7 och statsrådet Moberg frågorna under punkterna 4, 5 och 8. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN ATTONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål [1] B 16. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s.k. kulturmedelsanslagcet, utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större yrkesorkestrarna i Jandet. Som förutsättning för statens bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag att från kommun eller annat håll skall utgå bidrag med samma eller större belopp.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1972/73 anvisades i juni 1972 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av bidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år förutsatts att cfter spelårets slut ytterligare bidrag skulle kunna utgå i den mån omständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört inte förutsedda kostnadsökningar eller väsentligt minskade intäkter.

Prop. 1973: 170 26

För spelåret 1972/73 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt 10 353 000 kr. Uppgifter har nu getts in från orkestrarna angående det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår att enligt orkestrarna behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt 2412 000 kr. En del av det anmälda medelsbehovet är föranlett av ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöjningar. Därjämte har redovisats ökade kostnader för arbetsgivaravgifter till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).

Departementschefen

Det siffermaterial som redovisats av orkestrarna beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spelåret 1972/73 visar väsentliga kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga löneökningar. För täckande av i huvudsak dessa oförutsedda kostnadsökningar räknar jag med ett medelsbehov av ytterligare 1,8 milj. kr. spelåret 1972/73.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisats 27,7 milj. kr. Härav återstår till Kungl. Maj:ts disposition ett belopp som till största delen redan avsatts till andra ändamål. Därefter kvarstående medel bör reserveras för nu oförutsedda behov under resten av budgetåret 1973/74. Det av mig under denna punkt beräknade medelsbehovet 1,8 milj. kr. bör i stället täckas genom anvisande av ctt anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag

av 1 800 000 kr.

[2] B 28. Nationalmusect: Förvaltningskostnader. Inom Kina har sammanställts en utställning, benämnd ”Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina”. Utställningen består av 385 föremål huvudsakligen i brons, keramik, jade samt guld och silver till ett av kineserna uppgett värde av ca 100 milj. kinesiska yuan eller ca 215 milj. kr. Föremålen härstammar från perioden pekingmannens tid till Yuandynastin omkring 1300talet e. Kr. Samlingen avses visas i olika länder i Europa samt i Canada och Förenta staterna. Utställningen öppnades i Paris i maj 1973 och planeras därefter gå till London och Wien. Östasiatiska museet har erbjudits att före det utställningen går över till Amerika visa den i Stockholm under försommaren 1974.

Överenskommelse rörande utställningen har ingåtts mellan Folkrepubliken Kina och Frankrike och liknande överenskommelser har redan ingåtts eller förbereds med övriga berörda länder. Från kinesisk sida krävs att vederbörande land ansvarar för föremålen under transporten från föregående utställningsort och under vistelsen i landet i enlighet

Prop. 1973: 170 27

med en särskild förteckning över varje föremål och dess värde, vilken är fogad till överenskommelsen. Om emellertid skada eller förlust orsakas av force majeure, skall ersättning betalas med endast 50 946 av angivet värde. Den franska regeringen har tecknat försäkring för föremålens värde medan Storbritanniens och Österrikes regeringar valt att garantera eventuell skada eller förlust och att alltså inte betala någon försäkringspremie. Försäkringspremien i Sverige skulle komma att uppgå till ca 0,5 milj. kr.

Departementschefen

För att göra det möjligt att visa utställningen i Sverige bör väljas metoden att ställa statlig garanti, med 50 26 reduktion vid force majeure, för ersättning vid skada på eller förlust av de i utställningen ingående föremålen i enlighet med de förut berörda önskemålen från kinesisk sida. Lämnandet av en sådan garanti kräver riksdagens medgivande eftersom fråga är om överenskommelse med främmande makt, innefattande ett eventuellt ekonomiskt åtagande. För det fall att ersättning bör utgå därför att utställningsföremål skadats eller förlorats bör utgifterna belasta förslagsanslaget Oförutsedda utgifter.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna att med Kina träffas överenskommelse om visning

av utställningen ”Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Ki-

na”, innefattande garanti för värdet av de i utställningen ingå-

ende föremålen i enlighet med vad jag i det föregående för-

ordat,

2. eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål, som

ingår i utställningen, bestrids på sätt jag i det föregående före-

slagit.

D. Skolväsendet

[31 D 8. Bidrag till driften av grundskolor m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 4 011 milj. kr. Vid min anmälan av anslaget förordade jag att statsbidrag skulle utgå till kostnader för sådan tjänstledighet för lärare som avses i kungörelsen (1972: 448) om fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m. fl. I anslutning härtill redovisade jag att de kostnader för statsverket som var förknippade med detta kunde beräknas till ca 600 000 kr. Jag angav vidare att anslaget till följd av beräkningstekniken inte skulle påverkas av dessa ökade kostnader förrän budgetåret 1974/75. Medel för ändamålet beräknades i enlighet härmed inte under anslaget (prop. 1973: 1 bil. 10 s. 209—219, UbU 1973: 4, rskr 1973: 50).

Det har cmellertid visat sig att kostnader för tjänstledigheten i fråga

Prop. 1973: 170 28

uppkommit redan för redovisningsåret 1972/73. Dessa kostnader bör rätteligen — för undvikande av betydande administrativt merarbete — belasta anslaget redan innevarande budgetår. Jag räknar med att dessa ökade utgifter kan bekostas utan ytterligare medelsanvisning. Jag förordar därför att kostnaderna får bekostas av tillgängliga medel under förevarande förslagsanslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående bestri-

dande av kostnader för lärares tjänstledighet för fackligt ar-

bete.

E. Högre utbildning och forskning [41 E 49. Atomforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett rescervationsanslag av 24 360 000 kr. till atomforskning. Från detta anslag bestrids bl. a. större delen av kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationens, CERN, program för en 300 GeV-accelerator (prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175). En mindre del av kostnaderna för Sveriges deltagande i detta program Bestrids från förslagsanslaget Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. CERN:s budget fastställs i schweiziska francs (SFr.). Kostnaderna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 har beräknats efter en valutakurs om resp. 1,27 kr. och 1,26 kr. per SFr. Till följd av inträffade valutakursförändringar har emellertid bl. a. de kostnader som skall bestridas från förevarande anslag uppgått till ett belopp som avscvärt överstiger det som ursprungligen beräknades. För år 1973 uppgår dessa ytterligare kostnader till sammanlagt 827 000 kr., varav 383 000 kr. avser budgetåret 1972/73 och 440 000 kr. budgetåret 1973/74. Statens råd för atomforskning har hemställt om att medel motsvarande merkostnaderna ställs till rådets förfogande.

Med hänsyn till arten av de inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av att bidraget till CERN:s program för en 300 GeV-accelerator utgör en stor andel av anslaget till Atomforskning bör, enligt min mening, ytterligare medel ställas till rådets förfogande. På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 bör därför anvisas ytterligare 750 000 kr. under förevarande reservationsanslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Atomforskning på tilläggsstat I till riksstaten för budget-

året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.

[5] E 62. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 73 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm

Prop. 1973: 170 29

byggnadskommitté 20 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 52,9 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (prop. 1973: 61 s. 31 och 35, UbU 1973: 21, rskr 1973: 135). Till Kungl. Maj:ts disposition står 100 000 kr.

Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt. För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att lämna en kortfattad redogörelse.

Stockholm

Nybyggnad för tandläkarutbildning m.m. En redovisning av byggnadsobjektet lämnades bl. a. i prop. 1971: 145 (bil. 6 s. 28 och 33). För organisationen av tandläkarutbildningen i Stockholm har lämnats en redogörelse i bl. a. prop. 1970: 122.

I utrustningsplanen är uppförd en delram av 15 milj. kr. I enlighet med vad jag tidigare anfört, bl. a. vid min anmälan av detta anslag för budgetåret 1972/73 (jfr prop. 1972: 28 s. 34), har planeringen av utrustningsanskaffningen för objektet skett med sikte på att resurser om sammanlagt 20 milj. kr. kan komma att ställas till förfogande:

Utrustningsnämnden har den 19 september 1973 redovisat ett förslag till definitiv kostnadsram för utrustning av nybyggnaden. Förslaget framgår av följande sammanställning.

Gemensam utrustning 1875 000 Tandsjukvårdscentral 17 400 000 Laboratorier inom tandsjukvårds-

centralen 875 000 Lokaler i landstingets laboratorie-

och forskningsbyggnad (ifr prop.

24 150 000

I de föreslagna beloppen ingår även utrustning för den utbildning av tandhygienister och den kommunala tandvård som kan komma att förläggas till nybyggnaden. SS

För anskaffning av en telefonväxel till nybyggnaden föreslår utrustningsnämnden en särskild delram av 445 000 kr. |

Nordiska museet. I samband med anmälan av anslaget till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål kommer departementschefen att redovisa ett förslag till nybyggnad av museilokaler på Julita gård för Nordiska museet m. m. Kostnaderna för inredning av den etapp av nybyggnaden, som byggnadsstyrelsen genom Kungl Maj:ts beslut den 29 juni 1973 fick i uppdrag att utföra, uppskattar styrelsen till 500 000 kr; Styrelsen föreslår att en delram åv detta belopp förs upp i inredningsplancen.

Prop. 1973: 170 30

Luleå

Högskolan. Intagningskapaciteten vid den maskintekniska och den geoteknologiska utbildningslinjen skall öka till resp. 200 och 100 nybör- ' jarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59 och prop. 1972: 37).

Av den redogörelse som lämnades i prop. 1973: 61 (s. 11) framgår att etapperna I—VIII av utbyggnaden för högskolan omfattar sammanlagt 24 700 m? programyta exkl. kapprum m. m. och 29 940 m? rumsyta.

I inredningsplanen finns uppförd en delram av 7 milj. kr. för högskolan (prop. 1973: 61 s. 29 och 34).

Utrustningsnämnden föreslår att den i utrustningsplanen uppförda delramen av 14,5 milj. kr. ersätts med två delramar av 31 315 000 kr. och 310 000 kr. för resp. undervisningsutrustning m. m. och telefonväxel samt en definitiv ram av 5 milj. kr. för särskild utrustning. Av kostnadsramen 31 315 000 kr. avser 11 090 000 kr. maskinteknisk utbildning och forskning, 14 020 000 kr. geoteknologisk utbildning och forskning samt 6 205 000 kr. gemensam utrustning.

Föredraganden

För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna — i 1 000-tal kr. — föras upp i inrednings- och utrustningsplanerna.

Objekt Förordad ram eller Kostnadsram

förordad ändring av

tidigare ram Definitiv ram - Delram

Inredning Stockholm Nordiska museet + 500 500

Utrustning Stockholm Nybyggnad för tand-

läkarutbildning m. m. + 7850 22 850 Telefonväxel

i Huddinge + 445 445 Luleå Högskolan +10 500 25 000 Telefonväxel + 310 310

Den föreslagna ramen för Nordiska museet avser inredning av en första etapp av nybyggnad av museilokaler på Julita gård. Förslaget till utrustningsram för högskolan i Luleå avser definitiv ram för utrustning av etapperna I—VIII av nybyggnaderna för högskolan. |

Vid planeringen av nybyggnad för tandläkarutbildning m.m. i Hud-

Prop. 1973: 170 31

dinge har utrymme beräknats även för folktandvård och tandhygienistutbildning. De närmare förutsättningarna för verksamheten har ännu inte klarlagts. I avvaktan härpå och på att en överenskommelse träffas mellan staten och Stockholms läns landstingskommun har jag beräknat kostnaderna för den statliga delen av verksamheten i nybyggnaden till 22 850 000 kr.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be-

stridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av 1o-

kaler vid universiteten m. m.

KAPITALBUDGETEN

H. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[6] 14. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål, I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag 14 102 000 kr. (prop. 1973:1, bil 10, KrU 1973: 15, rskr 1973: 113). Medelsreservationen vid årets början uppgick till ca 1,3 milj. kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslår byggnadsstyrelsen att ytterligare 8 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Dessutom bör följande byggnadsobjekt, vilka sätts eller har satts igång av sysselsättningsskäl, redovisas för riksdagen i detta sammanhang.

Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1973 där inte annan prisnivå anges.

Nybyggnad av museilokaler på Julita gård för Nordiska museet m. m. Nordiska museet äger och förvaltar Julita gård i Södermanlands län. Byggnadsstyrelsen har den 28 maj 1973 redovisat systemhandlingar för nybyggnad av museimagasin, verkstäder, administrations- och utställningslokaler på Julita gård omfattande en rumsyta av 21 180 m?. Totalkostnaden beräknas till ca 19 milj. kr. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad inom en kostnadsram av 5,2 milj. kr. omfattande bl. a. magasinslokaler med en rumsyta av 6 970 m?.

Om- och tillbyggnad av moderna museet i Stockholm. Nationalmuseets avdelning för nutida måleri och skulptur samt fotografi — moderna museet — är inrymd i det f. d. exercishuset på Skeppsholmen i Stockholm.

Prop. 1973: 170 32

Byggnadsstyrelsen har den 27 augusti 1973 redovisat förslagshand- ' lingar för en om- och tillbyggnad av museets lokaler. Arbetena — som förutom en tillbyggnad med en rumsyta av 2 390 m? innefattar ombyggnad av museets nuvarande lokaler, vissa försörjningsåtgärder samt ombyggnad av restauranglokaler i byggnaden — har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 10 850 000 kr. Schaktarbeten för tillbyggnaden kan påbörjas under december 1973. Styrelsen beräknar att byggnadsarbetena kan vara avslutade till augusti 1975. Kungl. Maj:t uppdrog den” 13 september 1973 åt styrelsen att utföra om- och tillbyggnaden.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i investeringsplanen föras upp följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr.

Byggnadsobjekt Medelsförbrukning

Kostnads- = Faktisk Beräknad för Byggstart Färdig- =

ram t.o.m. — — stäliande

73-04-01 73-06-30 = 73/74 74/75 år-mån. år-mån.

Nybyggnad av museilokaler

på Julita gård för Nor- - : : nee

diska museet m.m. 5 200 3000 2000 73-12 74-09 Om- och tillbyggnad av i

moderna museet 10 850 : 2000 6000 73-12. 75-08

Med hänsyn härtill och till den beräknade medelsförbrukningen i Övrigt bör för budgetåret 1973/74 utöver vad som tidigare beräknats ytter-. ligare 8 milj. kr. anvisas under detta anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tilläggsstat 1

till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsan-

slag av 8 000 000 kr.

[7] 15. Radio- och televisionshus, I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 2 780 000 kr. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till 3 915 000 kr. |

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslår byggnadsstyrelsen att under anslaget anvisas ytterligare 8 450 000 kr. på tilläggsstat I för innevarande budgetår. Det ökade medelsbehovet sammanhänger främst med nybyggnaden av TV-hus i Malmö, vilket objekt enligt statsmakternas beslut förts upp i investeringsplanen (prop. 1973: 85 bil. 6, KrU 1973: 19, rskr 1973: 143). |

Prop. 1973: 170 33

Departementschefen

Med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen finner-jag att behov föreligger av ytterligare medelsanvisning för innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Radio- och televisionshus på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 8 450 000

kr.

[8] 16. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 180 milj. kr. (prop. 1973: 61, UbU 1973: 21, rskr 1973: 135). Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till drygt 18 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n. inte bli erforderlig. Däremot bör nybyggnad för kemi, etapp II, inom Chalmersområdet i Göteborg redovisas i detta sammanhang.

Grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning i kemi vid universitetet i Göteborg och vid Chalmers tekniska högskola bedrivs f.n. i en byggnad på Chalmersområdet. Lokalerna i byggnaden, som togs i bruk år 1963 (prop. 1961: 83 s. 39), har en omfattning motsvarande en primär programyta av ca 15 000 m?.

Byggnadsstyrelsen har den 23 januari 1973 redovisat förslagshandlingar för en andra etapp av nybyggnad för kemi. Kungl. Maj:t uppdrog den 25 maj 1973 åt styrelsen att projektera en, jämfört med förslagshandlingarna, begränsad byggnad. Projekteringen skulle ske med utgångspunkt i att utbildningen och forskningen i kemi vid universitetet och högskolan skulle disponera lokaler inom Chalmersområdet med cen primär programyta av högst 18 800 m?.

I en inom styrelsen den 4 september 1973 upprättad promemoria har redovisats ett byggnadsobjekt med en programyta —— exkl. kapprum, etc. — av ca 3 500 m”. Kostnaderna för objektet — som kan påbörjas under vintern 1973/74 — har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 15 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973.

För försörjningsåtgärder i samband med nybyggnaden har medel tidigare anvisats inom den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område (prop. 1973: 61 s. 8 och 14).

Föredraganden

Med hänsyn till sysselsättningsläget anser jag att ifrågavarande byggnadsobjekt bör påbörjas redan innevarande budgetår. I investeringsplanen bör föras upp följande, på byggnadsstyrelsens uppskattning grundade kostnadsram i 1 000-tal kr. i prisläget den 1 april 1973. 3 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 34

Byggnadsobjekt | Medelsförbrukning

Kostnads- = Faktisk Beräknad för Bygg- = Färdigram t.o.m. — — sr ställande 73-04-01 73-06-30 73/74 74/75 år-mån. år-mån. Göteborg Nybyggnad för kemi, etapp II — 15 000 5000 8000 73-12 75-08

Jag räknar med att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med en definitiv kostnadsberäkning för objektet. Jag förordar att de ökade kostnader som hänger samman med nybyggnaden får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. | Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m. m.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 | 35

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEUJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN NIONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[1] B 15. Främjande av rennäringen, På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 630 000 kr. Av beloppet disponeras 330 000 kr. för rennäringens katastrofskadeskydd.

Lantbruksstyrelsen

Renförlusterna inom vissa samebyar i Norrbottens län har varit betydande under vinterbetessäsongen 1972/73. Lantbruksstyrelsen har inhämtat uppgifter från lantbruksnämnden om behovet av medel för att täcka de inträffade förlusterna.

I nordsamcebyarna fanns enligt 1972 års renlängd ca 29 000 renar. Medelsbehovet till ersättningar för uppkomna förluster kan enligt nämnden grundas på antagandet att halva renantalet har förlorats. I slutet av maj månad lät lantbruksnämnden verkställa cn rekognoseringsflygning över Könkämä, Lainiovuoma och Saarivuoma samebyars fjällområden. Därvid kunde konstateras att påfallande litet antal renar fanns inom de vanliga vårbetesområdena. 5 000—-7 000 renar observerades under flygningen. Vid en besiktning från helikopter den 26 juni inom motsvarande områden räknades 955 döda renar. Eftersom i regel endast en mindre del av alla döda renar kan upptäckas på detta sitt,

Prop. 1973: 170 36

stod det klart att rendöden måste ha varit omfattande.

Lantbruksstyrelsen anser att oaktat att förlusterna inträffade under vintern 1972/73 bör bestämmelserna i det katastrofskadeskydd för rennäringen, som trädde i kraft den 1 juli 1973, tillämpas. Styrelsen beräknar renförlusterna i Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma, Talma, Vittangi och Gällivare samebyar till ca 11 500 djur efter avdrag för normalförlust och viss självrisk. Med utgångspunkt i taxan för rovdjursdödade renar uppgår enligt lantbruksstyrelsen värdet av de ersättningsgilla förlusterna till 3,6 milj. kr. Eftersom det dock kan antagas att kommande renräkning och undersökning kommer att visa att även andra byar har åsamkats onormala förluster har ersättningsbeloppet beräknats till 4 milj. kr.

Departementschefen

De skador som åsamkats renskötseln under vintern 1972/73 har varit av betydande omfattning. Särskilt har de nordligaste samebyarna drabbats. För att begränsa skadorna har Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 1350 000 kr. till olika skadeförebyggande åtgärder såsom nödutfodring och transporter. Trots att dessa åtgärder har vidtagits har betydande renförluster inte kunnat undvikas. I vissa fall beräknas inemot hälften av djuren ha dött. För att minska verkningarna av dessa förluster finner jag det skäligt att ytterligare statsbidrag utgår.

1973 års riksdag beslöt att fr. o. m. den 1 juli 1973 statligt stöd skall lämnas för att skydda renägarna mot ekonomiska förluster vid synnerligen svåra betesförhållanden (prop. 1973: 1 bil. 11 s. 34, JoU 1973: 1, rskr 1973: 86). Katastrofskadeskyddet innebär bl. a. att stöd skall kunna lämnas till renägare i form av ersättning för förlorade renar, utöver ordinarie avgång och viss självrisk, med samma belopp som för rovdjursskadade renar. Med hänsyn till de exceptionellt svåra betesförhållanden som rådde under vintern 1972/73 anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen att katastrofskadeskyddets principer nu bör tillämpas, fastän beteskatastrofen inträffade före den 1 juli 1973.

Eftersom renförlusterna åsamkat renägarna stora ekonomiska förluster bör utbetalning av individuella ersättningar kunna ske så snart de enskilda renägarnas cxakta förluster kan beräknas med utgångspunkt i kommande renräkning och resp. sameby kan sammanställa och vitsorda ersättningsanspråken. Varje renägares ersättningsberättigade förlust skall härvid prövas och godkännas av expert utsedd av lantbruksnämnden, Jag räknar med att 4 milj. kr. väl skall täcka behovet av medel för ändamålet.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Främjande av rennäringen på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av

4 000 000 kr.

Prop. 1973: 170 37

C. Jordbruksprisreglering [21 C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 96 milj. kr. Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål. Från anslaget utgår vidare ersättning till jordbruket för dess förluster till följd av prisstoppet på vissa livsmedel.

Statens jordbruksnämnd

Statens jordbruksnämnd beräknade i mars 1973 inkomsterna av införselavgifter under regleringsåret 1973/74 till ca 418 milj. kr., varav ca 89 milj. kr. för fodermedel. Nämnden framhöll emellertid att de faktiska inkomsterna med hänsyn till bl. a. de starka fluktuationerna i importpriserna kunde komma att avvika väsentligt från dessa belopp. Den s.k. fördelningsplanen för inflytande införselavgifter omfattar 252,2 milj. kr. förutom inflytande avgifter från fodermedelsimporten. Vidare beräknades medelsbehovet för ändamål utanför fördelningsplanen till 95 milj. kr., varav 55 milj. kr. skulle användas för att sänka partipriset på konsumtionsmjölk och 12 milj. kr. beräknades för kostnader för mellanprislinjen på fårkött (prop. 1973: 96, JoU 1973: 25, rskr 1973: 232).

I skrivelse den 29 augusti 1973 har nämnden anmält att inflytande införselavgifter för regleringsåret 1973/74 på grund av höjda importpriser preliminärt beräknas till ca 232 milj. kr., varav ca 12 milj. kr. för fodermedel.

Departementschefen

Enligt jordbruksnämndens nuvarande beräkningar skulle således inflytande införselavgifter inte räcka till för ändamål utanför fördelningsplanen. I avvaktan på den fortsatta utvecklingen av avgiftsuppbörden bör därför enligt min mening statens jordbruksnämnd få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna bör den rörliga krediten fastställas till 120 milj. kr. Från detta anslag bör få bestridas räntekostnaderna för den rörliga krediten. Kungl. Maj:t bör få återkomma i ärendet i samband med proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. fr. o. m. den 1 juli 1974.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. medge att statens jordbruksnämnd för ändamål utanför den

s.k. fördelningsplanen för införselavgiftsmedel för reglerings-

året 1973/74 får disponera en rörlig kredit på 120 000 000 kr.

i riksgäldskontoret,

2. medge att räntekostnaderna för nämnda kredit får täckas av

medel från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jord-

brukets område för budgetåret 1973/74.

Prop. 1973: 170 . 38

G. Utbildning och forskning [3] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m, På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslags- ' rubrik anvisats ett reservationsanslag av 11,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 4,1 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 7,4 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit nya och ändrade kostnadsramar för vissa inredningsobjekt. För de förslag till nya och ändrade kostnadsramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas lämnar jag i det följande en kortfattad redogörelse.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna

Husdjursvetenskapligt centrum. I gällande inredningsplan har en delram av 5,5 milj. kr. tagits upp för detta objekt. På grundval av preliminära mängder har den totala kostnaden: nu beräknats till 7,6 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. för djurburar. Med hänsyn till att upphandlingstiden blir lång och kostnadsstegringar kan befaras, föreslår styrelsen att en delram av 7,6 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Djurstallar, Kungsängen. Kungl. Maj:t uppdrog den 11 maj 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra byggnadsobjektet inom en kostnadsram av 7650 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Byggnadsstyrelsen föreslår att en definitiv ram av 1 150 000 kr. förs upp i inredningsplanen för inredningskostnaderna för djurstallarna.

Bibliotek, nybyggnad: Genom beslut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. Med hänsyn till leveranstider för viss inredning till biblioteket bör en delram av 350 000 kr. föras upp i inredningsplanen. | |

Skara

Fältstation. På grundval av prop. 1973: 107 har statsmakterna beslutat att inrätta en fältstation för veterinärmedicin och lantbruksvetenskap i Skara. Viss verksamhet avses påbörjas redan under år 1974. Styrelsen föreslår att en delram av 400 000 kr. tas upp i inredningsplanen för budgetåret 1973/74.

Skogshögskolan Umeå

Skogshögskolan, nybyggnad. Enligt statsmakternas beslut skall skogs-

Prop. 1973: 170 An 39

högskolan omlokaliseras till Umeå, Uppsala och Garpenberg med huvuddelen till Umeå. Viss del av högskolan flyttar redan under år 1973 in i provisoriska lokaler vid universitetet i Umeå. Styrelsen föreslår att en delram av 200 000 kr. avseende skogshögskolan i Umeå förs upp i inredningsplanen.

Sysselsättningsobjekt

I gällande inredningsplan har tagits upp en delram av 500 000 kr. avseende inredning av vissa byggnadsobjekt, som tidigarelagts av sysselsättningsskäl budgetåren 1971/72 och 1972/73. Byggnadsstyrelsen föreslår att detta belopp höjs med 340 000 kr. avseende bibliotek i Alnarp. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1973 uppdragit åt styrelsen att utföra vissa objekt i sysselsättningsstimulerande syfte under vintern 1973/74. För inredning av ifrågavarande projekt föreslås att delramen höjs med ytterligare 2 milj. kr. till sammanlagt 2 840 000 kr.

Departementschefen

För att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som redovisas i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna föras upp i inredningsplanen,

Inredningsobjekt Förordad ram = Kostnadsram (1 000-tal kr.)

eller ändring av

tidigare ram Definitiv ram Delram

(1 000-tal kr.)

Lantbrukshögskoltan och veterinärhögskolan Ultuna

Skara Fältstation -- 400 400

Skogshögskolan Umeå Skogshögskolan, nybyggnad + 200 . 200 Sysselsättningsobjekt budgetåren 1971/72 och 1972/73 + 340 840 Sysselsättningsobjekt budgetåret 1973/74 +1 000 1 000

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Prop. 1973: 170 40

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestri-

dande av utgifter för inredning av lokaler vid jordbrukets hög-

skolor m. m.

KAPITALBUDGETEN II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND [4] 17. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 45 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer att följande objekt tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1973/74.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna

Bibliotek, nybyggnad. Kungl. Maj:t uppdrog den 27 oktober 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av bibliotek för lantbruksvetenskap och veterinärmedicin på Ultunaområdet i Uppsala. Den primära programytan uppgår till 3 200 m?, varav högst 1500 m? avser utrymmen för bibliotekets nyttjare och biblioteksfunktioner och resten bokutrymmen. Det för högskolorna gemensamma biblioteket förläggs i anslutning till det nyuppförda undervisningshuset. Genom beslut den 28 september 1973 har Kungl. Maj:t medgivit tidigareläggning av objektet inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.

Departementschefen

Genom beslut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra den av styrelsen redovisade nybyggnaden av bibliotek, inkl. försörjningsåtgärder, vid Ultuna inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Objektet tidigarelades av sysselsättningsskäl. Schaktningsarbeten m. m. beräknas starta före vintern. Vid dimensioneringen av det lantbruksvetenskapliga och veterinärmedicinska biblioteket har hänsyn tagits till att viss de! av skogshögsko- Jan kommer att förläggas till Ultuna. En kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973 bör föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår för objektet bibliotek, nybyggnad.

Utgifterna under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnadsobjekt bör kunna rymmas inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. anvisade investeringsanslaget. Jag förordar därför att utgifterna får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Prop. 1973: 170 41

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be-

stridande av utgifterna för nybyggnad av bibliotek för lant-

brukshögskolan och veterinärhögskolan.

IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER [5] 9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop. 1949: 2, JoU 1949: 2, rskr 1949: 21) beslutades att en statlig lånefond, benämnd lånefonden för insamling av skogsfrö, skulle inrättas. Som kapital för fonden har på tilläggsstat II till riksstaterna för budgetåren 1948/49, 1953/54, 1955/56, 1958/59 och 1959/60 anvisats investeringsanslag om sammanlagt 2 milj. kr.

För utlåning från fonden kommer under hösten 1973 att vara tillgängligt knappt 1 milj. kr.

Skogsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelserna planerar att under hösten 1973 och vintern 1974 samla in grankott i stor omfattning. Lagren av granfrö är f. n. små och den ovanligt rikliga kottsättningen detta år måste därför utnyttjas för att säkerställa skogsbrukets behov av gott utsäde för de närmaste årens skogsodlingar. Intervallen mellan goda kottår hos gran är i regel längre än 7 år.

De höga krav på selektivitet som kännetecknar den moderna skogsfröanskaffningen innebär att kostnaderna för denna i dag är betydligt högre än på 1950- och 1960-talen. Skogsvårdsstyrelsernas kapitalbehov för ifrågavarande verksamhet den närmaste säsongen beräknas till ca 6 milj. kr. och lånebehovet till 4 milj. kr. Lånefonden för insamling av skogsfrö bör därför förstärkas med 3 milj. kr.

Lån kan med gällande bestämmelser beviljas bl. a. för inköp eller insamling samt transport av barrträdskott, ollon och lövträdsfrö. Numera sker en omfattande import av granfrö. Ändamålen med lånen föreslås därför utvidgas att gälla även inköp av barrträdsfrö.

Departementschefen

Riktlinjerna för skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantproduktion godkändes av 1960 års riksdag (prop. 1960: 106, BevJoU 1960:1, rskr 1960: 326). Enligt dessa skall verksamheten drivas affärsmissigt och i form av en från den övriga verksamheten skild rörelse. Rörelsen skapar emellertid inte ekonomiskt utrymme för omedelbar finansiering av större fröinsamlingsaktioner vid de få tillfällen sådana är möjliga.

Enligt min mening är det nödvändigt att skogsvården intensifieras. En förutsättning härför är bl. a. att tillräcklig mängd skogsfrö av hög kvali-

Prop. 1973: 170 42

tet finns tillgänglig. Därför är det angeläget att möjligheter skapas för insamling i stor omfattning av frö då tillgången på kott är god i skogsbestånden. Förutsättningarna för att erhålla en riklig skörd av granfrö under den närmaste tiden beräknas vara goda.

Skogsvårdsstyrelsernas behov av medel för ifrågavarande verksamhet har sedan budgetåret 1948/49 tillgodosetts genom lån från lånefonden för insamling av skogsfrö. De disponibla medlen i fonden uppgår f.n. till ca 1 milj. kr., medan skogsvårdsstyrelsernas lånebehov det närmaste året beräknas till ca 4 milj. kr. Jag föreslår därför att fonden tillförs ytterligare 3 milj. kr.

Jag har ingen erinran mot skogsstyrelsens förslag att ändamålen med lånen utvidgas att omfatta även inköp av barrträdsfrö.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till vad jag nu förordat. -

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lånefonden för insamling av skogsfrö på tilläggsstat I till :

riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter Hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 43

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEILJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för handelsdepartementct, statsrådet Feldt, anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN TIONDE HUVUDTITELN

B. Främjande av utrikeshandeln m. m. [1] B 2. Handelssekreterare. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 13 120 000 kr. (prop. 1973: 1 bil. 12, NU 1973: 16, rskr 1973: 94). Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid de 22 svenska handelssekreterarkontor, som f.n. finns i utlandet.

Vid min anmälan i prop. 1972: 31 (s. 20) av fråga om inrättande av Sveriges exportråd uttalade jag, att från handelskammarhåll kunde komma att aktualiseras fråga om omvandling av handelskammare till handelssekreterarkontor. Jag förklarade mig beredd att inleda sådana överläggningar med kamrar som så önskade och som arbetar på marknader där handelsseckreterarverksamhet kan vara motiverad. Riksdagen lämnade detta uttalande utan erinran (NU 1972: 27, rskr 1972: 187).

Med hänvisning till uttalandet har handelskammaren i Bryssel begärt sådan överläggning.

Den svenska handelskammaren i Belgien och Luxemburg grundades år 1960 i Bryssel. Kammaren har ca 360 medlemmar varav ca 120 i Sverige. Kammarens verksamhet som secrviccorgan för handeln mellan Sverige och Belgien-—Luxemburg och intresseorgan för sina medlem-

Prop. 1973: 170 44

mar leds av en verkställande direktör som till sitt förfogande har fem fast anställda och sex tillfälligt anställda tjänstemän samt två statsstipendiater.

Jag har efter att ha hört Sveriges exportråd i frågan funnit att marknaden är av sådan storlek och art att det finns behov av att upprätthålla en specialiserad kommersiell serviceverksamhet där. I förhandlingar med kammaren har jag därvid, med förbehåll för nödvändiga beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen nått enighet med kammaren om att omvandla den till handelssekreterarkontor fr. o. m. den 1 januari 1974. Under år 1974 kvarstår handelskammaren övergångsvis som en förening vars medlemmar får samma service av handelssekreterarkontoret som de nu får av kammaren. Med utgången av år 1974 övergår rätten att använda namnet handelskammare till handelssekreterarkontoret.

Omvandling av handelskammaren till handelssekreterarkontor beräknas för staten medföra en kostnad under innevarande budgetår som uppgår till 344 000 kr., varav 25 000 kr. för utrikeshandelsstipendier till praktikanter vid kontoret.

Vid beräkningen av statens kostnader har utgångspunkten varit att den del av verksamheten som är att betrakta som normal handelssekreterarverksamhet skall kunna bedrivas vid minst oförändrad ambitionsnivå. Med beaktande av den beräknade förbrukningen av redan anvisade medel behöver ytterligare 250 000 kr, anvisas för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .

att till Handelssekreterare på tilläggsstat I till riksstaten för bud-

getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 45

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden hållet inför Fans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler ärende under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN ELFTE HUVUDTITELN

E. Bostadsbyggande m. m. [1] E 8. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats. ett reservationsanslag av 5 milj. kr. Anslaget utgör också ram för beviljande av särskilda eftergifter av äldre statslån. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler som trädde i kraft den 1 juli 1973. Före nämnda dag gällde kungörelsen (1957: 367) om statslån till anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. samt i regleringsbrev 1960/61 givna bestämmelser om rekonstruktionsbidrag.

Kungl. Maj:t har föreskrivit att vissa under våren 1973 beviljade lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål, vilka inte rymdes inom den för budgetåret 1972/73 fastställda ramen för långivningen, skall avräknas mot ifrågavarande anslag. Dessa beslut avser sammanlagt ett lånebelopp av ca 3 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 17 augusti 1973 meddelat att ansökningar om lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål och rekonstruktionsbidrag på sammanlagt ca 5,5 milj. kr., vilka kommit in till

Prop. 1973: 170 46

statens nämnd för samlingslokaler före den 1 juli 1973, har överlämnats till samlingslokaldelegationen. Stöd till dessa lånesökande kan numera utgå endast i form av upprustningsbidrag och särskild eftergift.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 anfört att medel för beslut om upprustningsbidrag under innevarande budgetår bör stå till förfogande i den ursprungligen avsedda omfattningen, dvs. intill ett belopp av 5 milj. kr. Detta bör enligt styrelsen ske genom att föreskriften om avräkning av vissa lån mot anslaget upphävs.

Departementschefen

Den för budgetåret 1973/74 gällande ramen för beviljande av upprustningsbidrag och särskilda eftergifter, 5 milj. kr., har till ett belopp | av 3 milj. kr. tagits i anspråk redan före den 1 juli 1973. I enlighet med vad bostadsstyrelsen har anfört bör medel för upprustningsbidrag under innevarande budgetår stå till förfogande i den omfattning som ursprungligen avsågs. Jag förordar därför att ramen vidgas med 3 milj. kr. och alltså bestäms till & milj. kr.

De i det föregående nämnda lånebeloppen om tillhopa 3 milj. kr. som skall avräknas mot den vidgade ramen, betalas inte ut från förevarande anslag. Anslaget behöver därför inte ökas till följd av ramvidgningen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda efter-

gifter av äldre lån meddelas inom en ram av 8 000 000 kr.

under budgetåret 1973/74.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 47

Bilaga 10

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN TOLEFETE HUVUDTITELN

E. Kartväsendet [1] E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten. Under denna anslagsrubrik har för finansiering av programmet Allmänna kartarbeten på riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 30 215 000 kr. (prop. 1972: 1 bil. 14 s. 101, CU 1972: 7, rskr. 1972: 70) avseende verksamhetsåret 1973.

Rikets allmänna kartverk har i skrivelse 1973-05-15 hemställt att ytterligare 935 000 kr. anvisas för programmet Allmänna kartarbeten för att täcka kostnader för dubblering av vissa tjänster samt successiv överflyttning till Gävle av vissa arbetsmoment i anslutning till omlokaliseringen till Gävle sommaren 1975.

Departementschefen

Jag beräknar medelsbehovet för dubblering av vissa tjänster på kartverket inför en successiv överflyttning till Gävle av vissa arbetsmoment inom kartframställningen och därav föranledda lokalkostnader m. m. till 525 000 kr.

Prop. 1973: 170 | 48

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kartverket: Allmänna kartarbeten på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ctt reservationsanslag av 525 000 kr. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen. |

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 49

Bilaga 11

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

T. f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken [1] 2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.

I prop, 1972: 85 (s. 47) och 1972: 130 (s. 59) lämnades redogörelser för förenade fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn. Kortfattat kan stirlingmotorn beskrivas som en energiomvandlare med extern, kontinuerlig förbränning, som ger motorn följande karakteristiska egenskaper: låg halt av skadliga avgaser, låg ljud- och vibrationsnivå samt låg bränsleförbrukning kombinerad med flerbränsleegenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett stort antal olika typer av bränslen.

Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 85 bil. 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198) medgavs FFV rätt att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB (Kockum) teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till KB United Stirling (Sweden) AB & Co (United Stirling) intill ett belopp av 19 milj. kr. Vidare anvisades ett investeringsanslag av 5 250 000 kr. för bestridande av statens andel av stirlingmotorprojektets kostnader för budgetåret 1971/72. 4 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 50

Enligt ytterligare beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 130 bil. 10, NU 1972:67, rskr 1972: 320) medgavs FFV rätt att solidariskt med Kockum teckna borgen, för lån till United Stirling intill 7 milj. kr. Vidare anvisades ett investeringsanslag av 4,4 milj. kr. för bestridande av statens andel av stirlingmotorprojektets kostnader för budgetåret 1972/ 73.

Förenade fabriksverken FFV har i skrivelse den 28 september 1973 hemställt om ytterligare medel för bestridande av kostnaderna för statens andel av United Stirlings utvecklingskostnader under budgetåret 1973/74. FFV hemställer vidare om rätt att tillsammans med Kockum teckna solidarisk borgen för bolagets ytterligare upplåning i Sveriges investeringsbank AB. I skrivelsen anför FFV i huvudsak följande. | FFV, Husqvarna AB och Kockum ingick i juni 1968 ett samarbetsavtal om vidareutveckling av stirlingmotorn. Samarbetet organiserades i form av ett kommanditbolag, det nyss nämnda United Stirling. Bolaget ' träffade i juni 1968 ett licensavtal med N.V. Philips Gloeilampenfabrieken (Philips), Nederländerna. Husqvarna AB inträdde till en början inte i bolaget, eftersom utvecklingsarbetet primärt skulle koncentreras på cen stirlingmotor av storleksordningen 200 hk och Husqvarna AB:s intresse helt var knutet till motorer av en storlek som passade i Husqvarna AB:s tillverkningsprogram och produktsortiment. Senare arbeten med att få fram även en mindre motor har lett till att Husqvarna AB ' under våren 1973 inträtt i bolaget som delägare till en begränsad del. Husqvarna AB arbetar f.n. tillsammans med FFV med produktionsförberedelser rörande denna motor, . : Utvecklingsarbetet vid United Stirling har rönt ett ökande internationellt intresse från motor- och fordonstillverkare. Intresset för stirlingmotorer har även accentucrats av att Ford Motor Company i USA i juli 1972 tecknat kontrakt med Philips om dels utveckling av en personbilsmotor hos Philips, dels en omfattande licens för exploatering av stirlingmotorer. : Som tidigare anförts av FFV har delägarna i United Stirling för avsikt att långsiktigt knyta ytterligare intressenter till United Stirling. Det syns också delägarna angeläget att t.ex. genom nya intressenter införliva sakkunskap beträffande tillverkning och marknadsföring av tyngre motorer. Sedan en längre tid har därför förhandlingar förts: med tänkbara delägare och samarbetspartner. Förhandlingar om sådant nära samarbete är i långt framskridet skede. : Utvecklingsarbetet har fortsatt. planenligt. Beslut. om typutformning . av en 200 hk motor har fattas under år 1972. De delmål som uppställts har i stort uppnåtts inom angivna tids- och kostnadsramar.

Prop. 1973: 170 51

Nästa beslutstidpunkt i projektet är planerad till första halvåret 1974: Finansieringen av utvecklingsarbetet under perioden från mitten av år 1971 till mitten av år 1974 är baserad på 50 <c upplåning och 0 0 av ägarna direkt tillskjutet kapital. : :

Ramen för hittills beviljat lån till United Stirling utgör: 19 ' milj. kr., som också utnyttjats. United Stirlings behov av ytterligare upplåning fram till mitten av år 1974 uppgår till 15 milj. kr. FEV. har tidigare. ' medgivits rätt att teckna solidarisk borgen tillsammans med: Kockum intill ett totalt belopp av 26' milj. kr. FFV:s behov av ytterligare rätt att teckna borgen uppgår således till 8 milj. kr. Härigenom skulle det totala upplånade kapitalet och FFV:s rätt att teckna solidarisk borgen uppgå till 34 milj. kr.

Under förutsättning av att FFV får tillstånd att teckna solidarisk borgen för nämnda 8 milj. kr. beräknas FFV:s andel i av delägarna direkt tillskjutna medel för utvecklingsarbetet för budgetåret 1973/74 utgöra 2 milj. kr. FFV framhåller — under hänvisning till nödvändigheten av att vid projekt av denna storleksordning anlägga ett långsiktigt betraktelsesätt — att det är angeläget att FFV liksom föregående budgetår erhåller ett investeringsanslag, t. v. utan krav på avskrivning. .

Departementschefen

Jag har i prop. 1972: 85 och prop. 1972: 130 lämnat en redovisning av FFV:s samarbete med Kockum i United Stirling för utveckling av den s.k. stirlingmotorn och betonat betydelsen av motorns speciella egenskaper för miljön och för ett flexibelt bränsleutnyttjande. Arbetet med motorn är planerat att leda fram till serieproduktion omkring slutet av 1970-talet.

Med hänvisning till att verksamheten bedrivs planenligt: och till vad jag här och i tidigare propositioner anfört anser jag det väsentligt att utvecklingsarbetet fortsätts. Först resultatet av nu pågående arbete och situationen efter ingångna samarbetsavtal ger underlag för att: pröva organisation och finansiering av projektets fortsatta verksamhet på längre sikt. Denna prövning bör enligt min mening äga rum under nästa, : ' år.

Sveriges Investeringsbank AB har tidigare beviljat United Stirling. lån på 19 milj. kr. mot borgen. Enligt vad jag erfarit har nu bolaget beviljats en ytterligare kredit på 15 milj. kr. mot borgen. Riksdagen har som förut nämnts medgivit att FFV solidariskt med Kockum får . teckna borgen på tillsammans 26 milj. kr. jämte ränta. FFV bör medges rätt att teckna ytterligare borgen solidariskt med Kockum på 8 milj. kr. jämte ränta så att borgen kan lämnas för hela den beviljade kredi- ten på 34 milj. kr.

Som jag framhållit i nämnda propositioner, är det med: hänsyn till

Prop. 1973: 170 52

projektets risk, storlek ' och långsiktighet ett klart motiverat behov att kapital ställs till förfogande utan krav på omedelbar förräntning och amortering. Som redovisades i prop. 1972: 85 beräknade FFV sitt medelsbehov fr. o. m. den 1 juli 1971 fram till nästa besluttillfälle i projektet, som nu är fastställt till första halvåret 1974, till 14-15 milj. kr. Hittills har för budgetåren 1971/72 och 1972/73 investeringsanslag på sammanlagt 9 650 000 kr. beviljats. Med hänsyn till att projektets finansiering till 50 40 sker med upplånade medel och 50 tillskjuts direkt av Kockum och FFV i lika delar, har FFV nu beräknat för budgetåret 1973/74 behövligt investeringsanslag till 2 milj. kr. Jag förordar att FFV anvisas ett investeringsanslag av denna storlek, t.v. utan krav på avskrivning. Därmed kommer investeringsanslagen under en treårsperiod att uppgå till 11 650 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge förenade fabriksverken att

solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna bor-

gen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill

8 000 000 kr. jämte ränta,

2. till Finansiering av stirlingsprojektet på tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kr.

F. Statens vattenfallsverk [2] 1. Kraftstationer m. m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1318 milj. kr.

Statens vattenfallsverk

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 redogör statens vattenfallsverk för kostnadsutvecklingen inom sitt verksamhetsområde under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 318 milj. kr.

De genomsnittliga prisstegringarna inom landet har under de senaste åren varit 6 å 8 Zo. Löne- och personalkostnader har som en följd av avtalsenliga löne- och förmånsförbättringar stigit väsentligt mer än tidigare. Denna allmänna utveckling har lett till att vattenfallsverkets kostnader för såväl drift- som investeringsverksamhet ökat kraftigt. Ökningen har varit större än vad som har varit möjligt att möta med rationaliseringar. Priserna på vissa komponenter och utrustning till kraftanläggningar har också stigit kraftigare än vad som svarar mot den genomsnittliga prisuppgången.

Byggnadskostnadsindex för värmekraftanläggningar belyser utvecklingen under de senaste åren. Detta index; som har tagits fram genom

Prop. 1973: 170 53

sammanvägning av index för olika materialgrupper, mekanisk och elektrisk utrustning samt löner, har under tiden januari 1971-—januari 1973 stigit från 187,6 till 219,1, vilket svarar mot en årlig ökning med 8,1 0. Mycket talar för att den hittills konstaterade årliga procentuella kostnadsökningen kommer att bli ytterligare något större under kommande år beroende på den sannolika prisutvecklingen för järn- och stålvaror och arbetskostnader.

Vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1973/74 uppgår till 1287 milj. kr. inkl. medel för sådana arbeten som enligt Kungl. Maj:ts beslut igångsatts under år 1973 av sysselsättningsskäl. Verkets medelsbehov för innevarande budgetår beräknas nu till 1375,1 milj. kr., vilket överstiger den fastställda investeringsramen med 88 milj. kr.

Större delen av det ökade medelsbehovet — 68 milj. kr. — beror på löne- och prisstegringar, som inte har kunnat kompenseras genom teknisk utveckling och rationalisering och på kontraktsenliga tillägg enligt indexklausuler. Ökningen motsvarar 6,5 %0 av det tidigare i 1972 års prisläge anmälda medelsbehovet för motsvarande investeringsobjekt.

Resterande 20 milj. kr. avser förskottsbetalningar i samband med upphandling av urananrikningstjänster. Förenta staternas atomenergikommission tillkännagav våren 1973 genomgripande ändringar av de s. k. kriterier som reglerar villkoren för försäljning av anrikningstjänster. Anrikningskontrakt för ett kärnkraftaggregat skall i fortsättningen tecknas minst åtta år före första leverans av det anrikade uranet, dvs. minst nio och ctt halvt år före aggregratct tages i drift. Vidare skall erläggas en förskottslikvid uppgående till ca 15 milj. kr. och fördelad på tre år med första delbetalning när kontraktet undertecknas.

För aggregat som nu är under byggnad celler beställning och som har behov av anrikat uran under den närmaste åttaårsperioden gäller vissa Öövergångsbestämmelser. Tillämpningen av dessa bestämmelser innebär att anrikningskontrakt för det tredje och fjärde aggregatet i Ringhals och det första aggregatet i Forsmark måste tecknas senast den 31 december 1973 och att anrikningskontrakt för det andra aggregatet i Forsmark måste tecknas senast den 30 juni 1974. Förskottslikviderna för anrikningstjänster avseende de båda aggregaten i Ringhals, vilka finansieras över verkets investeringsanslag, kräver ett extra medelstillskott av 10 milj. kr. under budgetåret 1973/74.

Anrikningstjänster för senare utbyggnader kan förmodligen också erhållas från Sovjetunionen och möjligen även från en framtida europeisk anrikningsanläggning. Det har emellertid ännu inte varit möjligt att klarlägga förutsättningarna för upphandling av anrikningstjänster från annat håll än Förenta staterna. För att en viss handlingsfrihet skall kunna bibehållas vad beträffar idrifttagningen av kärnkraftaggregat under första delen av 1980-talet är det därför angeläget att beslut fattas om

Prop. 1973: 170 : 54

upphandling av anrikningstjänster för en del ännu inte beslutade aggregat. Denna handlingsfrihet bör orafatta ett tredje aggregat i Forsmark samt ytterligare två aggregat för drifttagning under åren t. o. m. år 1984. I överensstämmelse med de amerikanska upphandlingsvillkoren måste anrikningskontrakt för dessa aggregat tecknas vid sådana tidpunkter att förskottslikvider om 10 milj. kr. blir erforderliga redan under budgetåret 1973/74. I det fall planerade kärnkraftutbyggnader flyttas fram till en senare tidpunkt gäller dessa förskott även för den senarelagda utbyggnaden. Om utbyggnaden däremot inte kommer till stånd, sker ingen återbetalning av erlagda förskott. Beslut om förskottslikvider binder dock inte statsmakterna vad gäller senare ställningstaganden till eventuella kärnkraftutbyggnader.

Departementschefen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har statens vattenfallsverk anmält behov av medel på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1973/74. Verket hänvisar därvid dels till de pris- och lönestegringar som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle, dels till ändrade villkor för upphandling av urananrikningstjänster i Förenta staterna, enligt vilka köparen bl.a. måste erlägga viss förskottslikvid redan vid tidpunkten för anrikningskontraktets undertecknande.

Enligt vattenfallsverkets beräkningar har medelsbehovet för innevarande budgetår ökat till sammanlagt 1 375,1 milj. kr., vilket överstiger den av Kungl. Maj:t medgivna investeringsramen med 88 milj. kr. Av den totala ökningen beror 58 milj. kr. på fördyringar av det pågående investeringsprogrammet och 20 milj. kr. på förskottsbetalningar på grund av erforderlig upphandling under detta budgetår av anrikningstjänster i Förenta staterna.

Jag har såvitt gäller fördyringen med 68 milj. kr. av det tidigare beslutade investeringsprogrammet inte något att erinra mot vattenfallsverkets beräkning och förordar att de medel som behövs för att kompensera kostnadsökningen ställs till verkets förfogande under budgetåret 1973/74.

De stora gasdiffusionsanläggningarna i Förenta staterna har hittills svarat för större delen av världens försörjning med anrikat uran till kärnkraftreaktorer. Leveranskontrakt har också kunnat tecknas på för köparen förmånliga villkor, som inneburit frihet för köparen att anpassa leveranserna till sina faktiska behov.

Med ett ständigt stigande behov av anrikat uran i världen kommer emellertid kapaciteten hos de amerikanska anläggningarna snart att bli otillräcklig. I syfte bl. a. att säkerställa den långsiktiga planeringen och finansieringen av nya anrikningsanläggningar har Förenta staternas atomenergikommission numera skärpt villkoren för försäljning av anrikningstjänster. Reaktorägaren måste i fortsättningen förbinda sig att för

Prop. 1973: 170 55

en tidsperiod av omkring tio år göra inköp av på förhand fixerade kvantiteter anrikningstjänster. Vidare måste kontrakt tecknas minst åtta år före leverans av anrikat uran till den första bränslesatsen samt en viss del av kostnaden betalas i förskott under tre år närmast efter kontraktets ingående. Med hänsyn till att det tar ca' två år efter leverans av anrikat uran till den första bränslesatsen innan reaktorn kan tas i kommersiell drift, måste reaktorägare som vill försäkra sig om anrikningstjänster från Förenta staterna göra bindande åtaganden ca tio år före idrifttagningen av ett nytt kärnkraftaggregat. De nya villkoren innebär för vattenfallsverkets del att anrikningskontrakt för de under byggnad varande tredje och fjärde aggregaten i Ringhals måste tecknas senast den 31 december 1973. I samband därmed skall verket betala 10 milj. kr. motsvarande en tredjedel av den föreskrivna förskottslikviden. Om handlingsfriheten beträffande idrifttagningen av nya kärnkraftaggregat under första delen av 1980-talet skall kunna bibehållas är det enligt verket i den nu rådande situationen också nödvändigt att teckna kontrakt om leverans av anrikat uran till två ännu inte beslutade aggregat redan under innevarande budgetår. Härför krävs ytterligare 10 milj. kr. Under budgetåret 1973/74 behöver anrikningskontrakt tecknas också för de båda kärnkraftaggregat i Forsmark som f. n. byggs av Forsmarks kraftgrupp AB, i vilket staten genom vattenfallsverket äger 74,5 %c av aktierna. . Jag delar vattenfallsverkets uppfattning att upphandling av anrikat uran måste ske på ett sådant sätt att handlingsfriheten på kärnkraftområdet bevaras. Den nya situation som har uppkommit på marknaden för anrikningstjänster nödvändiggör åtaganden även i fråga om två reaktorer som ännu inte är beslutade eller fast planerade. Jag vill understryka, att vad jag nu har sagt inte innebär något ställningstagande i fråga om utbyggnaden av dessa båda reaktorer. Emellertid bör enligt min mening upphandlingen av anrikningstjänster till samtliga av verket angivna reaktorer ske genom det år 1972 bildade bolaget Svensk kärnbränsleförsörjning AB, i vilket staten genom vattenfallsverket ingår som delägare. Jag återkommer till denna fråga i det följande. Jag avser därvid att förorda åtgärder, som syftar till att göra möjligt för kärnbränslebolaget att genomföra bl.a. ifrågavarande upphandlingar. Vid bifall härtill bortfaller behovet av särskilda medel från investeringsanslaget till kraftstationer m. m. för förskottsbetalningar, I enligt härmed har jag också räknat ner vattenfallsverkets behov under innevarande budgetår av medel för kapitaltillskott till Forsmarks kraftgrupp AB med 7 milj. kr. av totalt 10 milj. kr. som har beräknats för förskottslikvider i samband med tecknandet av anrikningskontrakt för bolagets båda aggregat. Investeringsanslaget till kraftstationer m. m. bör i enlighet med vad

Prop. 1973: 170 56

jag här har anfört räknas upp med sammanlagt (68 000 000—7 000 000) 61 milj. kr. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kraftstartioner m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 61 000 000 kr.

[3] Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Våren 1972 fastställde statsmakterna (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200) allmänna riktlinjer för verksamheten på kärnbränsleförsörjningens område. I samband därmed godkändes ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk, Sydsvenska kraft AB och Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB om bildande av ett aktiebolag med uppgift att främja landets försörjning med kärnbränsle. Avtalet gäller för tiden den 1 juli 1972 — den 31 december 1982 och förlängs automatiskt med femårsperioder såvida inte uppsägning sker två år före avtalstidens utgång. Aktiekapitalet i bolaget — f.n. 100 000 kr. — är fördelat med 50 92 på vattenfallsverket och 25 26 på var och en av de övriga kontrahenterna. Ordförande i bolagets styrelse utses av Kungl. Maj:t. Bolaget — Svensk kärnbränsleförsörjning AB — inledde sin verksamhet i början av år 1973.

Svensk kärnbränsleförsörjining AB I skrivelse den 18 oktober 1973 hemställer Svensk kärnbränsleförsörjning AB om en statlig säkerhet till ctt belopp av 250 milj. kr. för bolagets åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle. Bolaget framhåller inledningsvis att den pågående utbyggnaden av kärnkraft i Sverige baseras på leveranser av anrikat uran från Förenta staterna. Enligt det svensk-amerikanska atomsamarbetsavtalet åtar sig Förenta staterna att fram till år 1996 tillhandahålla anrikningstjänster för de elva svenska kraftreaktorer som beriiknas vara i drift omkring år 1980. Inom ramen för avtalet har hittills anrikningskontrakt träffats för sex reaktorer. För kontraktering av anrikningstjänster till reaktorer efter nämnda elva erfordras en ändring av regeringsavtalet med Förenta staterna. Avtalet kommer i den nya lydelsen — till skillnad från vad som nu gäller — inte att innebära förhandsgaranti om leveranskontrakt. Nya kontrakt väntas således kunna träffas endast i mån av tillgång till kapacitet. En- " ligt uppgift beräknas den nuvarande amerikanska anrikningskapaciteten — inkl. vissa kapacitetshöjande åtgärder — komma att bli fulltecknad redan omkring årsskiftet 1974—1975. Vidare har de kommersiella villkoren för kontraktering av anrikningstjänster ändrats. Bolaget framhåller att kraftindustrin i västvärlden härigenom ställts

Prop. 1973: 170 57

inför en ny situation. Särskilt den långa beställningstiden, som innebär att anrikningskontrakt måste träffas innan beslut fattas om uppförandet av en reaktor, och bindningen till fasta kvantiteter innebär betydande planeringsproblem. Inom såväl amerikansk som västeuropeisk och japansk kraftindustri har man diskuterat olika arrangemang av pool-typ som skulle kunna gc deltagarna vissa möjligheter att anpassa sin upphandling av anrikningstjänster till ändrade behov. Inom bolaget har övervägts möjliga åtgärder för svensk kraftindustris del. Övervägandena har lett fram till slutsatsen att bolaget bör undersöka möjligheterna att för delägarnas gemensamma räkning anskaffa en kvantitet anrikat uran som rescrvlager för landets kraftsystem mot slutet av 1970-talet. Kvantiteten bör motsvara en första härd till en stor kraftreaktor. Enligt bolagets uppfattning skulle ett sådant lager motverka de för kraftföretagen negativa effekterna av den nya situationen i Förenta staterna och allmänt öka handlingsfriheten på kärnbränsleförsörjningens område. Med hänsyn till marknadsutvecklingen bör kontrakt om ifrågavarande Icveranser slutas redan nu. Anskaffning av ett reservlager avses komma att finansieras genom upplåning. Bolagets löpande kostnader för lagringen (räntekostnader, förvaring m. m.) avses komma att täckas genom bidrag från delägarna. Sovjetunionen är f.n. den enda alternativa leverantören av anrikningstjänster. 1970 års svensk-sovjetiska atomsamarbetsavtal möjliggör legoanrikning för svensk räkning vid sovjetiska anläggningar. Förhandlingar äger rum mellan bolaget och vederbörande sovjetiska exportorganisation om leverans av viss kvantitet anrikningsarbete. Den aktuella upphandlingen är i storleksordningen 125 milj. kr., inkl. kostnaden för naturligt uran. Som nämnts avser bolaget att finansiera anskaffningen av det anrikade materialet genom upplåning. Eftersom bolaget har begränsade egna tillgångar behöver särskild säkerhet ställas. Med hänsyn till att en upphandling av denna natur tjänar ctt allmänt intresse anser bolaget det vara rimligt att säkerhet ställs av staten. Den säkerhet som behövs är av två slag: dels borgen för lån som bolaget tar upp för att finansiera inköp av naturligt uran och anrikningstjänster, dels säkerhet för att bolaget fullgör sina betalningsförpliktelser mot leverantören. Även andra slag av upphandlingar för en eller flera delägares räkning kan komma att visa sig lämpliga. Den statliga säkerheten bör enligt bolagets uppfattning ge visst utrymme även för sådana engagemang. Med hänsyn härtill föreslås beloppet för säkerheten till 250 milj. kr. Med hänsyn till att en statlig säkerhet för lån som bolaget tar upp för att finansiera upphandlingarna kan komma att behöva tas i anspråk under lång tid har det ansetts rimligt att delägarnas förpliktelser såvitt avser täckandet av kostnader för lånen skall gälla utan att begränsas av konsortialavtalets giltighetstid. En förbindelse om delägarnas ansvar i

Prop. 1973: 170 58

nämnda hänseende bifogas bolagets framställning. Enligt förbindelsen åtar sig de icke-statliga delägarna i bolaget gentemot staten att till- ' skjuta medel för täckande av bolagets kostnader för lån för vilka den statliga säkerheten gäller. Förbindelsen innehåller ett motsvarande åtagande från statens vattenfallsverks sida gentemot nämnda delägare med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande. Medlen skall tillskjutas med fördelning mellan delägarna som dessa överenskommer i samband med beslut om upphandling.

Vid bedömningen av den risk som ställandet av säkerhet för ifrågavarande upphandlingar skulle innebära för statens del bör enligt bolaget beaktas även värdet av det realiserbara lagret, som kan antas komma att uppgå till samma storleksordning som anskaffningskostnaden.

Departementschefen

Svensk kärnbränsleförsörjning AB bildades år 1972 med uppgift bl. a. att främja en samordnad upphandling av kärnbränsle för svensk kraftindustri. Det förutsattes att verksamheten till en början skulle inriktas på planering och utredningar. Enligt det konsortialavtal som träffades mellan delägarna gavs bolaget möjligheter att fungera även som ett instrument för kraftföretagens upphandling, men detta bedömdes mindre aktuellt vid tidpunkten för bolagets bildande.

Under det senaste året har marknadsförutsättningarna ändrats i vad avser upphandling av anrikningstjänster. Således har villkoren för anrikning av uran i Förenta staterna, som hittills svarat för 'praktiskt taget hela västvärldens behov, väsentligt skärpts. Jag har nyss redogjort härför vid min anmälan i det föregående av frågan om medel på tilläggsstat för detta budgetår under investeringsanslaget Kraftstationer m. m. (p. 2). De nya villkoren avspeglar det förhållandet att kapaciteten hos de nuvarande amerikanska anrikningsanläggningarna inom en nära framtid väntas bli fulltecknad.

Mot denna bakgrund undersöker bolaget möjligheten att upphandla en kvantitet anrikat uran som ett reservlager för delägarnas gemensamma behov. Bolaget har tagit upp förhandlingar med Sovjetunionen, som f.n. är den enda alternativa leverantören av anrikningstjänster, om legoanrikning inom ramen för 1970 års svensk-sovjetiska atomsamarbetsavtal. Även andra leverantörer kan efter hand komma i fråga, bl. a. någon av de europeiska anläggningar som nu planeras. Kostnaderna för upphandlingarna avses komma att bestridas av delägarna i enlighet med konsortialavtalets bestämmelser.

Enligt min mening skulle ett reservlager av anrikat uran för kraftföretagens gemensamma behov medföra betydande fördelar. Som bolaget anfört skulle lagringen bl.a. i viss mån motverka de för kraftindustrin negativa cffekterna av de ändrade anrikningsvillkoren i Förenta staterna. Den skulle även underlätta en önskvärd spridning på flera

Prop. 1973: 170 59

inköpskällor. Därutöver bör beaktas värdet av ett lager vid störningar i tillförseln. Jag vill dock understryka att den tilltänkta lagringen i första hand är kommersiellt motiverad. :

Mot bakgrund av den nya situationen på anrikningsområdet finner jag det naturligt att Svensk kärnbränsleförsörjning AB används som instrument även för annan upphandling än den som avser nämnda reservlager. Vid min anmälan i det föregående av frågan om medel under anslaget Kraftstationer m. m. var jag således inte beredd att tillstyrka att medel anvisades till statens vattenfallsverk avseende förskottsbetalningar för anrikningskontrakt till vissa kraftreaktorer. Upphandlingen av anrikningstjänster för dessa reaktorer bör i stället ske genom bolaget. Härigenom ökar bolagets möjligheter att svara för planering och samordning på Jång sikt av landets försörjning 'med' kärnbränsle enligt de riktlinjer som anges av statsmakterna.

Den föreslagna ordningen för upphandling av anrikningstjänster innebär att finansieringen av förskottsbetalningar sker genom Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Jag vill understryka att vederbörande kraftföretag därmed inte avlastas det slutliga betalningsansvaret för kärnbränslet. Bolagets löpande kostnader för upphandlingar — inkl. räntor och avgilter för lån — kommer att täckas av kraftföretagen. Detta gäller beträffande upphandlingar för såväl delägarnas gemensamma behov som ett individuellt kraftföretags räkning.

Den angivna ordningen innebär betydande ekonomiska åtaganden för Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Bolaget kan således komma att upphandla — förutom det av bolaget föreslagna reservlagret till ett värde av i runt tal 125 milj. kr. — anrikningstjänster till ett antal kraftreaktorer. För de återstående fem reaktorerna inom gällande svensk-amerikanska atomsamarbetsavtal — nämligen Ringhals 3 och 4, Forsmark 1 och 2 samt Oskarshamn 3 — kan anrikningskontrakt tecknas hos Förenta staternas atomenergikommission senast den 31 december 1973, i några fall den 30 juni 1974. Om denna möjlighet utnyttjas, måste enligt de nya anrikningsvillkoren förskottsbetalning erläggas för varje reaktor med ca 5 milj. kr. vid kontraktets tecknande och med ca 5 milj. kr. under vart och ett av de följande två åren. Dessa förskottsbetalningar kan således sammanlagt komma att uppgå till högst ca 75 milj. kr.

En ändring av avtalet med Förenta staterna skulle kunna ge svensk kraftindustri möjligheter att teckna kontrakt med Förenta staternas atomenergikommission om anrikningstjänster även för senarc reaktorer. Beställningstiden är enligt de nya amerikanska villkoren åtta år före leverans, vilket innebär att anrikningstjänsterna måste: beställas nära tio år före reaktorns planerade idrifttagning. Vad beträffar det statliga kraftsystemet räknar vattenfallsverket med att beställning av anrikningstjänster till ett eventuellt tredje aggregat i Forsmark jämte ett aggregat på annan plats måste ske under första halvåret 1974. Enligt vattenfalls-

Prop. 1973: 170 60

verket skulle beställning till ytterligare ett aggregat, om upphandlingen sker i Förenta staterna, bli aktuell under budgetåret 1974/75.

Jag vill framhålla att det för de sistnämnda tre reaktorerna ännu inte föreligger några utbyggnadsbeslut. Ansökningar hos Kungl. Maj:t om tillstånd enligt atomenergilagen har ännu inte ingetts. Jag vill i sammanhanget också erinra om riksdagens ställningstagande (NU 1973: 49, rskr 1973: 184) till frågan om det långsiktiga utbyggnadsprogrammet för kärnkraften, innebärande bl. a. att inga beslut om att bygga ut kärnkraften ytterligare bör fattas förrän ett nytt allsidigt beslutsunderlag förelagts riksdagen. Även om ett sådant utbyggnadsprogram således inte är fastställt måste enligt min mening åtgärder vidtas i god tid för att säkra tillgång till anrikningstjänster. Endast om så sker kan den svenska handlingsfriheten beträffande utbyggnad av kärnkraft bevaras.

Den av mig föreslagna ordningen för upphandling av anrikningstjänster — enligt vilken Svensk kärnbränsleförsörjning AB i princip svarar för tecknandet av nya kontrakt — torde vara särskilt lämplig i en situation där planeringen av olika skäl måste baseras på osäkra förutsältningar. Således kan förskjutningar i tidsprogrammet eller mellan olika projekt lättare hanteras. Jag vill särskilt understryka att bolagets åtaganden i fråga om upphandling av kärnbränsle inte kommer att binda statsmakternas ställningstagande till frågor om fortsatt utbyggnad av kärnkraft.

För att Svensk kärnbränsleförsörjning AB skall kunna genomföra upphandlingar på kärnbränsleområdet i enlighet med vad jag förordat krävs att bolaget kan ställa säkerhet för sina åtaganden gentemot såväl långivare som leverantörer. Bolaget har hemställt om en statlig säkerhet av 250 milj. kr. i första hand för att medge upptagande av lån för finansiering av ctt för kraftindustrin gemensamt lager med anrikat uran. Beloppet har beräknats bl. a. med hänsyn till att säkerheten vid vissa upphandlingar kan komma att behöva tas i anspråk samtidigt för såväl betalningsgaranti till leverantör som borgen till långivare. Till framställningen har fogats en förbindelse från delägarna att tillskjuta medel för täckande av bolagets kostnader för lån för vilka ifrågavarande säkerhet gäller.

Bolagets beräkningar av behovet av säkerhet är jag beredd att godta. Ramen bör emellertid utöver vad bolaget angett utvidgas med hänsyn till vad jag nyss förordat beträffande medel till förskottsbetalningar för anrikningstjänster till vissa kraftreaktorer. Ramen för säkerheten bör därför sättas till 300 milj. kr. Jag förordar att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa ifrågavarande säkerhet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter rörande säkerheten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

Prop. 1973: 170 61

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet

med högst 300 000 000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjnings

AB åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle.

V. FONDEN FÖR LANEUNDERSTÖD [4] 11. Lån till Aktiebolaget Atomenergi. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74. Under denna anslagsrubrik har tidigare anvisats sammanlagt 126,5 milj. kr. till AB Atomenergi. Medlen har bolaget använt för investeringar i byggnader och andra anläggningar, framför allt i Studsvik.

AB Atomenergi

I skrivelse den 26 juni 1973 har AB Atomenergi hemställt om ett anslag av 5 225 000 kr. ur fonden för låneunderstöd för att täcka kostnader för inköp av anrikat uran och därvid anfört i huvudsak följande,

För driften av bolagets materialprovningsreaktor R2 i Studsvik erfordras anrikat uran. Sedan år 1960 har uran till reaktorn kunnat hyras av den amerikanska atomenergikommissionen. I mars 1973 meddelade dock kommissionen, att den inte kunde tillhandahålla nukleärt material för uthyrning efter den 30 juni 1973 annat än under en kortare övergångsperiod. Efter förhandlingar med atomenergikommissionen beslöt bolaget mot denna bakgrund att lösa in det anrikade uranet i R2-reaktorn. Bolaget lämnade därvid över en viss kvantitet naturligt uran till kommissionen och betalade för anrikning av detta uran. Bolaget kunde uppnå goda ekonomiska villkor vid uppgörelsen genom att affären genomfördes i sin helhet före den 15 augusti 1973, då priserna på anrikningstjänster steg från 32 % per separationsenhet till 36 % per enhet för långtidskontrakt och 38,50 % per enhet för enstaka leveranser.

Departementschefen

Efter överläggningar under år 1973 mellan AB Atomenergi och den amerikanska atomenergikommissionen har parterna varit överens om att bolaget skulle förvärva det nukleära material som används i materialprovningsreaktorn R2 i Studsvik. För att täcka kostnaderna för förvärvet har bolaget hemställt om ett arislag av 5 225 000 kr. ur fonden för låneunderstöd.

Jag har inget att erinra mot bolagets förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till Aktiebolaget Atomenergi på tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av

5 225 000 kr.

Prop. 1973: 170 62

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[5] 2. Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

AB Gullhögens bruk (Gullhögen) driver i Skövde tillverkning av cement och äger andel i företag som tillverkar andra byggnadsmaterial.

Efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 11, SU 1969: 33, rskr 1969: 98) tecknade staten 50 000 nya aktier i Gullhögen i samband med att Svenska skifferolje AB och dess dotterbolag överlät koncernens anläggningar för lättbetongtillverkning m. m. till Gullhögen.

Till följd av fondemissioner innehar staten numera 54 945 aktier i bolaget, motsvarande 10,9 70 av aktiekapitalet och 7,8 70 av aktiernas sammanlagda röstvärde.

Gullhögen och Ytong AB, som numera ändrat sin firma till Yxhult AB, träffade år 1966 ett avtal om tekniskt .och kommersiellt samarbete och förvärvade då vissa aktieposter i varandras företag. Samarbetet visade sig emellertid ej ge avsedda fördelar och som följd därav träffade bolagen i juni 1972 en överenskommelse om att avbryta samarbetet och upplösa det ömsesidiga aktieägandet. Nämnda överenskommelse innebar å ena sidan att Gullhögen skulle överlåta sina aktier i Yxhult AB till det tyska bolaget Ytong AG, samt å andra sidan att Yxhuit AB skulle överlåta sina aktier i Gullhögen till Gullhögens övriga aktieägare med fördelning dem emellan i direkt proportion till deras tidigare aktieinnehav. Vid denna fördelningsgrund faller 18 633 aktier på statens del och 109 251 aktier på övriga aktieägare.

De sålunda överenskomna akticöverlåtelserna fullföljdes — utom. såvitt angår överlåtelsen till staten — den 18 juli 1973. Flertalet av Gullhögens aktieägare har därefter i sin tur överlåtit sina aktier i Gullhögen till Cementa AB, som därmed kommit att äga ca 84 40 av aktierna i Gullhögen.

Mellan staten och Yxhult AB träffades den 2 juli 1973 ett avtal med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande, enligt vilket Yxhult AB till ' staten överlåter resterande 18633 aktier i Gullhögen för 200 kr. per aktie, totalt 3 726 600 kr. Aktierna överlåtes med rätt. till utdelning fr. o. m. för räkenskapsåret 1972/73. Köpeskillingen skall erläggas kontant senast den 31 december 1973.

Avtalet torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga a.

Om förvärvet genomförs kommer statens andel av Gullhögens aktickapital att uppgå till 14,6 6. Andelen av totala röstvärdet kommer att vara 10,5 0. Om staten inte utnyttjar erbjudandet: att köpa aktierna kommer de att överlåtas till Cementa AB. | : |

Jag anser att erbjudandet att förvärva aktierna bör utnyttjas och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

Prop. 1973: 170 . 63

att till Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investerings- -

anslag av 3 726 600 kr.

[6] 3. Förvärv av aktier i AB Eiser. Något anslag för detta ändamål

finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.

Den 29 oktober 1973 träffades, under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande, ett avtal mellan svenska staten och Eiser Invest AB som

. innebär att staten förvärvar hälften av aktierna i AB Eiscr (Eiser).

Köpeskillingen uppgår till 45 milj. kr. Dessförinnan hade arbetsmarknadsstyrelsen och Eiscr träffat ett avtal som innebär att Eiser erhåller . statligt regionalpolitiskt stöd för att förlägga en planerad utvidgning" av sin verksamhet till Sverige i stället för till utlandet. Detta avtal är träffat med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande och under förutsättning att staten förvärvar aktier i Eiser. :

Textil- och konfektionsindustrin har under 1950- och 1960-talen genomgått en omstrukturering som resulterat i bl. a. en minskning av antalet anställda och en koncentration av tillverkningen till färre orter. Det är särskilt tillverkningen av ylle- och bomullsvaror som genomgått denna utveckling. Även konfektionssektorn har, framför allt i fråga om konventionella varor, minskat i omfattning. I viss utsträckning har de svenska företagen valt att förlägga konfektionsenhetecr till länder med lägre löne- och omkostnadsnivå än i Sverige. Självförsörjningsgraden i fråga om textil- och konfektionsvaror i Sverige har påtagligt minskat under senare år. :

Antalet anställda i svensk textil- och konfektionsindustri minskade under 1960-talet med omkring 25 000 och uppgick år 1970 till närmare 70 000, vilket motsvarar ca 7,3 90 av antalet sysselsatta inom industrin. Mellan åren 1970 och 1972 minskade antalet anställda i branschen ytterligare. Ifrågavarande industris :andel av förädlingsvärdet inom svensk industri utgjorde samma år ca 5 96 medan dess andel av vår industriexport uppgick till ca 2.7 96. Utrikeshandeln med textil- och konfektionsvaror ökade under 1960-talet och hade år 1972 ett. värde. av. ca 1 100 milj. kr. för exporten och 3 600 milj. kr. för importen.

Under de scnaste åren har en stabilisering av utvecklingen skett inom textil: och konfektionsindustrin och en viss förbättring kunnat skönjas. Strukturomvandlingen och anpassningen av produktionen har : medverkat till ökad konkurrenskraft med framgångar på exportmarknaderna som följd. : :

Geografiskt är textilindustrin till två tredjedelar koncentrerad «till ett : relativt begränsat område i sydvästra Sverige. Omkring hälften av tex- tilindustrins och ca 80 76 av konfektionsindustrins anställda i Sverige är kvinnor och en tredjedel: av de anställda är över femtio år. |

Prop. 1973: 170 64

Textil- och konfektionsindustrin har hittills endast i ringa omfattning varit representerad i Norrland. Den förhållandevis höga personalintensiteten och ökade differentieringen av arbetsmarknaden som etablering av konfektionsföretag innebär gör en sådan särskilt lämplig i regioner med sysselsättningsproblem och ensidigt näringsliv.

Inom Ådalsområdet kvarstår svåra sysselsättningsproblem trots energiska insatser från såväl statliga organ som från berörda kommuner. En av orsakerna härtill är att området fortfarande i stor utsträckning är beroende av den konjunkturkänsliga massa- och träindustrin. Antalet sågverk har minskat starkt som en följd av sammanslagningar till större och rationellare enheter. Som i flertalet områden med långvariga sysselsättningsproblem har kvinnorna och de äldre särskilda svårigheter på arbetsmarknaden i Ådalen. Behovet av en etablering av företag med annan verksamhetsinriktning är därför stort.

Staten har i Ådalen bl.a. genom företagsförvärv och etableringar, främst i Svenska industrictableringsaktiebolagets regi, försökt att bibehålla och skapa ny sysselsättning. Ytterligare sådana åtgärder får dock anses nödvändiga.

I Gällivare domineras näringslivet av LKAB. Genom att gruvbrytningen hittills rekryterat nästan uteslutande manlig arbetskraft har kvinnorna i Gällivare haft små möjligheter att gå ut i arbetslivet. Den kvinnliga undersysselsättningen kan också medföra rekryteringssvårigheter vid gruvfälten.

Eiser är ett produktionsbolag som ägs av det börsnoterade Eiser Invest AB. Eiser har ett aktiekapital av 20 milj. kr. fördelat på 200 000 aktier om vardera nominellt 100 kr. Bolaget, som med dotterbolag är landets största företagsgrupp inom textil- och konfektionsbranschen, hade en omsättning verksamhetsåret 1972/73 av 257 milj. kr., varav ca 70 milj. kr. utgjorde exportförsäljning. Antalet anställda i koncernen uppgår till ca 3 200 i Sverige och till ca 400 i utlandet. Eiser, som bildades år 1913 under namnet AB Sveriges Förenade trikåfabriker, har från starten tillverkat strumpor, underkläder, klänningar, jumprar, baddräkter m. m. Sortimentet har senare vidgats till att omfatta även kostymtyg av trikåtyp. De från början spridda företagsenheterna har efter hand koncentrerats till Borås där ca 1 300 av moderbolagets totalt ca 2 100 anställda arbetar. Företaget har dessutom produktionsenheter i Malmö, Halmstad, Sjöbo samt i ytterligare några orter.

Under senare år har Eiser förvärvat bl. a. AB Malmö Strumpfabrik och Brason konfektions AB. År 1971 bildades Stigtex AB i samarbete med Statsföretag AB. Företagsförvärven och engagemanget i Stigtex har bl. a. medfört att sortimentet utvidgats till att omfatta även byxor och garner för framställning av hemtextil.

I Finland har Eiser sedan år 1971 ett helägt dotterbolag, Suomen

Eiser OY med produktion av underkläder för försäljning i Sverige.

Prop. 1973: 170 kb 65

Företaget kommer enligt ett tidigare beslut i Eiser att under. år 1974 utöka sin verksamhet. Efter denna utökning kommer antalet anställda | i det finska bolaget att vara ca 500. | .

I samband med ett företagsförvärv under slutet av 1960-talet erhöll Eiser ett dotterbolag i Portugal. Detta företag, som har ca 150 anställda, tillverkar korsetter m. m. | es |

I Förenta staterna äger Eiser hälften av aktierna i ett företag, Alba- Eiser Inc., som tillverkar kostymtyger.

Eiser har under år 1973 investerat bl. a. i en utbyggnad av spinneriet i Borås. Under år 1974 kommer, förutom utbyggnaden av fabriken i Finland, varptrikåstickeriet i Mullsjö att byggas ut.

Eiserkoncernen kan anses väl konsoliderad men har under en följd av år visat låg räntabilitet. En viss förbättring av resultatet har dock skett under det senaste verksamhetsåret och ytterligare förbättring kan enligt koncernens budget förväntas under de närmaste åren. Utdrag : ur Eisers årsredovisning för verksamhetsåret 1972/73 torde få fogas till detta protokoll som bilagorna b—d.

Det inledningsvis nämnda avtalet mellan arbetsmarknadsstyrelsen. och Eiser innebär att konfektionsfabriker uppförs i Kramfors, Sollefteå och Gällivare. Denna verksamhet förutsätts komma att bereda sammanlagt ' ca 600 personer sysselsättning i nämnda orter fördelat med 150 i Kramfors, 250 i Sollefteå och 200 i Gällivare. Anställningarna beräknas till- "= ' komma successivt under en period av fem år. I Gällivare kommér Brason konfektions AB att starta produktion av byxor. I Kramfors och Sollefteå kommer underkläder och yttertrikå att produceras i Eisers regi. .

Anställning av personal beräknas ske med början i i ävgusti 1974 och verksamheten vara fullt utbyggd under år 1979: Vid personalrekrytering, som kommer att ske i samarbete mellan företaget, arbetsmarknadsmyndigheterna och de fackliga organisationerna, skall möjligheter att anställa äldre arbetskraft beaktas.

Enligt min mening är det värdefullt att med denna överenskommelse medverka till en förbättring av den regionala balansen och i de berörda orterna öka differentieringen på arbetsmarknaden. Staten har med stödåtgärder medverkat till textil- och konfektionsbranschens ökade anpassning och förbättrade konkurrénsläge. Det är enligt min mening | lämpligt att staten förvärvar hälften av äktierna i i landets största textiloch konfektionsföretag och härigenom får ökade möjligheter att aktivt följa och påverka strukturomvandlingen i branschen. Genom det branschkunnande somi finns inom Eiserkoncernén blir det möjligt att

snabbt bygga upp produktionen i de nya enheterna, Jag anser det också -

vara mycket värdefullt att Eiser, efter att under en följd av år' hå V . expanderat i utlandet, nu i huvudsak kan väntas förlägga sin expansion os till Sverige. ” 5 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 66

Priset för hälften av aktierna i Eiser, 45 milj. kr., har bedömts mot bakgrund av vad jag nyss anfört samt med hänsynstagande till en på sedvanligt sätt utförd substansvärdering och cn bedömning av framtida avkastning. oo |

Uppförandet av de planerade anläggningarna i Kramfors, Sollefteå och Gällivare kommer att ske successivt under en femårsperiod. Eftersom statens förvärv av hälften av aktierna har ett direkt samband med dessa nyctableringar bör likviden delas upp i tre lika stora delar. Enligt avtalet skall 15 milj. kr. erläggas kontant i samband med att staten övertar aktierna. Beloppet skall erläggas inom fem veckor efter den dag riksdagens godkännande föreligger, dock senast den 31 januari 1974. Samtidigt skall skuldebrev för återstående del av köpeskillingen överlämnas. Skuldebreven skall betalas med lika delar senast den 31 januari 1975 och den 31 januari 1976 och skall Jöpa med en årlig ränta, som med 3 46 överstiger vid varje tillfälle gällande diskonto. |

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t:

föreslår riksdagen att |

1. bemyndiga fullmäktige 1 riksgäldskontoret att såsom dellikvid

för förvärv av aktier i AB Eiser utge skuldebrev till ett belopp

av 30 000 000 kr. jämte ränta, = |

2, till Förvärv av aktier i AB Eiser på tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av

15 000 000 kr. |

[7] Finansiering av Svenska .industrietablerings AB. Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 56, SU 1969: 106, rskr 1969: 250) tecknade staten nya aktier för 9,6 milj. kr. i det av Svenska utvecklings AB bildade Svenska industrietablerings AB (SVETAB), varjämte fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigades att ställa garanti för lån till bolaget intill ett belopp av 20 milj. kr. jämte ränta. Härvid angavs målct för SVETAB vara att skapa nya arbetstillfällen genom etablerande av nya och utbyggnad av befintliga företag. Detta kan göras genom helstatliga företag eller i samarbete med det enskilda näringslivet, kommuner och kooperationen. SVETAB bör.i angivet syfte kunna inträda som hel- eller delägare i företag i samband med exempelvis expansions- eller rationaliseringsinvesteringar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt industrietablering i regioner med sysselsättningssvårigheter. SVETAB skall drivas på affärsmässiga grunder och med krav på lönsamhet.

Vidare bör företaget, så snart det bedöms förenligt med dess intressen, avyttra de aktieposter som bolaget kommer att besitta. I prop. 1969: 56 framhölls det därför som angeläget att SVETAB inte ändrar karaktär till förvaltningsbolag. Efter statsrnakternas beslut år 1969 (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överfördes SVETAB till Statsföretag AB den 1 januari 1970.

Prop. 1973: 170 67

I enlighet med den angivna målsättningen har SVETAB engagerat sig i ett antal hel- eller delägda företag. Flertalet av dessa har varit antingen nycetableringar av företag .baserade på nya produktidéer eller förvärv av företag för att få till stånd en finansiell sanering eller liknande och därmed möjliggöra fortsatt verksamhet och utveckling av företagen. Här kan särskilt nämnas etableringarna av Nylands rnattfabrik AB i Ytterlännäs och Nordtool AB i Piteå samt förvärven av ETRI-Erikssons träindustrier AB i Bjurträsket och J. O. Dahlberg AB i Kramfors. Som en följd av SVETAB:s åtgärder är i dag ca 900 personer inom det s. k. stödområdet anställda inom SVETAB-företag. Totalt är ca 1 100 personer anställda inom SVETAB-gruppen.'

Företagen har under den tid de ingått i SVETAB-gruppen investerat sammanlagt ca 48 milj. kr. Under samma tid har SVETAB till dessa företag i form av aktiekapital och koncernbidrag tillskjutit 29,3 milj. kr., vari är inräknade även bidrag för förlusttäckning.

Flertalet av företagen, antingen nystartade eller befintliga som utökar verksamheten, har organisations- och igångkörningskostnader som inte kan täckas av överskott från annan verksamhet, Ifrågavarande kostnader täcks till större delen av koncernbidrag och ägaretillskott från Statsföretag. Under åren 1970—1972 har Statsföretag tillfört SVETAB 27,7 milj. kr. i koncernbidrag och 3 milj. kr. i form av aktieteckning eller annat ägaretillskott. :

Statsföretag har meddelat att SVETAB:s aktuella planer för åren 1973—1975 tar sikte på en sysselsättningsökning av ungefär samma omfattning som hittills, dvs. med ca 200 arbetstillfällen per år. De medel som behöver tillföras från Statsföretag till SVETAB dels för finansiering av sysselsättningsskapande investeringar, dels för täckande av förluster beräknas motsvara en från Statsföretag minskad utdelning till ägaren med ca 20 milj. kr. per år för de tre nämnda verksamhetsåren.

Enligt min mening bör SVETAB i minst samma omfattning som hittills fortsätta sin verksamhet att genom etableringar och utbyggnader av företag skapa nya sysselsättningsmöjligheter, framför allt inom stödområdet. Målsättningen för åren 1973—1975 bör därför vara att inom detta öka sysselsättningen med minst 600 arbetstillfällen. För att detta skall bli möjligt måste medel ställas till bolagets förfogande.

Hittills har SVETAB:s verksamhet understötts av Statsföretag som årligen tillfört bolaget koncernbidrag och aktieägartillskott. Huvuddelen av dessa medel har tillsammans med SVETAB:s eget kapital och upplåning använts för etablering och förvärv av företag. Det har nu från Statsföretags sida framställts önskemål om en ändring när det gäller att tillföra medel till SVETAB, vilket innebär att ägaren/staten i fortsättningen genom minskade krav på utdelning från Statsföretag AB ställer behövliga medel till förfogande. I gengäld skall SVETAB åta sig att i angiven omfattning öka sysselsättningen, främst inom stödområdet.

Prop. 1973: 170 68

Jag delar Statsföretags uppfattning att en annan ordning i fortsättningen bör tillämpas rörande medelstillskott till SVETAB. Huvuddelen av SVETAB:s verksamhet anser jag ha sådan samhällsekonomisk inriktning att det i prop. 1969: 121 (s. 35) angivna offertförfarandet skulle kunna vara tillämpligt. En ordning där Kungl. Maj:t och riksdagen prövar medelsbehovet för varje projekt blir emellertid tämligen omständlig. Jag anser det därför önskvärt att finna en form för att finansiera SVETAB:s sysselsättningsfrämjande projekt som är enklare och

snabbare och som dessutom ger bolaget möjlighet att planera sin verk-

samhet några år framåt. -

Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) befriades Statsföretag från utdelningsplikt till ägaren/ staten för verksamhetsåren 1970--1972. Fr. o. m. året 1973 kommer

bolaget att lämna utdelning till ägaren. Jag anser en lämplig form för

finansiering av SVETAB:s verksamhet vara att Statsföretag lämnar bidrag mot att ägaren/staten i motsvarande mån minskar sitt krav på utdelning från Statsföretag. SVETAB:s behov av medel för investeringar och förlusttäckning för åren 1973—-1975 beräknas begränsa Statsföretags | utdelningsförmåga med sammanlagt ca 60 milj. kr. Med anledning härav förordar jag att kravet på utdelning från Statsföretag med hänsyn till bolagets finansiering av SVETAB:s verksamhet för åren 1973—1975 bör minska med sammanlagt högst 60 milj. kr., dvs. ca 20 milj. kr. per år. Statsföretag bör vara oförhindrat att lämna finansieringsstödet till SVETASB helt eller delvis i form av koncernbidrag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna att för finansiering av Svenska industrietablerings '

AB:s verksamhet under åren 1973—1975 kravet på utdelning

från Statsföretag AB för nämnda år minskas med sammanlagt

högst 60 000 000 kr. |

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 | 69

Bilaga a till bilaga 11

Mellan Yxhult AB, nedan kallat Yxhult, å ena sidan, och Svenska : Staten, å andra sidan, har denna dag träffats följande

Överlåtelseavtal

$ 1.

Yxhult överlåter till Staten 18633 aktier i AB Gullhögens Bruk ' serie B bundna för en köpeskilling om 200 kr. per styck, eller. sålunda : sammanlagt 3 726 600 kronor. Aktierna överlåtes inklusive på aktierna - belöpande rätt till vinstutdelning fr. o. m. för räkenskapsåret 1972/73.

Köpeskillingen erlägges kontant den 31 december 1973.

Å aktieöverlåtelsen utgående fondstämpel skall i sin helhet betalas av Yxhult. Vederbörlig avräkningsnota upprättas av Yxhult. -

$2 . . .

Staten skall äga rätt att såsom köpare till de i $ I omnämnda aktierna i sitt ställe insätta av Staten helägt bolag, förutsatt att Yxhult un-. derrättas därom före den 31 december 1973.

$3

Tvister rörande tolkningen och tillämpningen av detta avtal och därur härflytande rättsförhållanden skall avgöras genom skiljedom enligt vid tvistens uppkomst gällande lag om skiljemän.

Detta avtal har upprättats i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den 2 juli 1973

Prop. 1973: 170 : 70

Bilaga b till bilaga 11

Utdrag ur AB Eisers årsredovisning

Aktiebolaget EISER

Styrelsen för AB Eiser och verkställande direktören får härmed för tiden 1/7 1972—30/6 1973 avgiva följande

Förvaltningsberättelse

Etter en importminskning under år 1971 ökade åter importen 1972. Ökningen, totalt ca 5 20, hänför sig huvudsakligen till import från gamla Efta-området. Resultatet av vår egen textilrörelse har något förbättrats, men är fortfarande otilifredsställande. Den budget, som gjorts, har inte fullt kunnat nås beroende på den låga avsättningen under våren av textilvaror hos våra stora avnämare. Vidare har modemässigt vävda varor under året varit föremål för större intresse.

Prognoserna för kommande år försvåras av de våldsamt stigande råvarupriserna. Dessas inverkan på allmänhetens förmåga att konsumera trikåplagg är svåra att klart bedöma. Prognosen visar dock på viss fortsatt förbättring. .

Strävan till koncentration har fortsatt. Tillverkning av herrstrumpor har samordnats till bolagets huvudfabrik härför och bolagets fabrik i Sandared utanför Borås har samordnats med fabriken för baddräkter inne i staden. Samordningarna har genom samråd kunnat ske utan men för berörd personal.

I Finland har etapp tre blivit färdig under våren och etapp fyra har beställts och kommer att färdigställas våren 1974, varefter fabriksytan kommer att uppgå till 11 000 m? med plats för 500—600 arbetstagare. Utbyggnaden av den hälftendelägda fabriken Alba-Eiser har fortsatt och resultat av verksamhetsåret och ställningen per den 30 juni 1973 har för första gången medtagits i koncernredovisningen. Svårigheterna att nå fullgod kvalitet har nu börjat övervinnas och trots stora kostnader för försäljning av sekunda väv och avsevärda störningar genom doltarns devalvering har verksamhetsåret 1972—73 visat överskott, Detta bör kunna ökas innevarande år.

Resultatet vid AB Stigtex, ägt till två tredjedelar av AB Statsföretag och en tredjedel av AB Eiser, men helt samordnat med AB FEisers administration har visat en glädjande utveckling.

Prop. 1973: 170 Nn

Bilaga c till bilaga 11

Utdrag ur AB Eisers årsredovisning

Koncernresultaträkning (Belopp i tkr)

1;7 72—30;6 73 1/7 71—30;6 72

Fakturerad försäljning

inom Sverige 187 925 178 972

i utlandet | 69.055 256980 43493 222465 Tillverknings-, försäljnings- och

administrationskostnader 247 797 215 312 Förlust i AB Hudson -- 2074 Rörelseintäkt före avskrivningar,

räntor och minoritetsandel 9183 5 079

Intäktsräntor 191 260 Kostnadsräntor

till utomstående 1509 719

till moderbolaget 1 606 2924 796 1255

Rörcelsevinst före avskrivningar och

minoritetsandel 6 259 3 824

Minoritetsandel 757 — Intäkt före avskrivningar, extra-

Prop. 1973: 170 72

Bilaga d till bilaga 11

Utdrag ur AB Eisers årsredovisning

Koncernbalansräkning (Belopp i tkr)

Tillgångar Omsättningstillgångar

4 655

Kassa och bankfordringar 8 641

000 Främmande växlar : 3095 Fordringar

2 Upplupna intäkter TT Förskott å varuleveranser' 46

Skattefordran 23

765 Övriga fordringar 2455 41746 1334 35230 Varulager 86 187 62 590

Summa omsättningstillgangar 103 475

139 669

Spärrkonto hos Riksbanken för

investeringskonto 3 329

Anläggningstillgångar

1250 Aktier och andelar 1154

Fordringar

Förskott å anläggningar 552 958

1363 2321

Övriga fordringar 16 568

Maskiner och inventarier

Ställda panter:

Fastighetsinteckningar 48 831 33 161

Företagsinteckningar 21 950 7800 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Skulder till koncernbolag 1797 954 Skulder till andra

Prop. 1973: 170 73

30/6 1973 30/6 1972 Långfristiga skulder Skulder till koncernbolag 18 868 16 145 Skulder till andra

Avsatt till pensioner

Obeskattade reserver och eget kapital Obeskattade reserver

Eget kapital

Summa eget kapital och obeskattade

reserver 73 839 76 403 Summa skulder och eget kapital tkr 186 845 148 822

Ansvarsförbindelser:

Garantiförbindelse till Arbets-

givareföreningen 1523 1290

Övriga ansvarsförbindelser 4935 4955

Prop. 1973: 170 75

Bilaga 12

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS-

SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om ytterligare medel för budgetåret 1973/74 -till reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas och kriminalvårdsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond och anför.

[1] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1973/74 beräknats 10,4 milj. kr. | i

Kungl. Maj:t har under sommaren och hösten 1973 successivt lämnat byggnadsstyrelsen i uppdrag att utföra ett stort antal byggnads- och underhållsobjekt som ctt led i åtgärderna för att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn. Arbetena utgör huvudsakligen tidigarelagda objekt ur byggnadsstyrelsens produktions- och underhållsplaner. Kostnadsramarna för dessa objekt uppgår sammanlagt till: ca 130 milj. kr. I flertalet fall föranleder de nämnda uppdragen anmälan för riksdagen av nya byggnadsobjekt under berörda investeringsanslag. I andra fall är objekten avsedda att utföras med medel till reparations- och underhållskostnader under statens allmänna fastighetsfond.

Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar kommer utgifterna — inkl. medelsförbrukning som hänför sig till de av Kungl. Maj:t givna uppdragen om tidigareläggning i sysselsättningsfrämjande syfte — under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. i staten för byggnadsstyrelsens delfond att innevarande budgetår uppgå till sammanlagt 168,5 milj.

Prop. 1973: 170 os 76

kr. Detta belopp beräknas kunna täckas av tillgängliga medel. De sammanlagda utgifterna under motsvarande post i staten för slottsbyggnadernas delfond kommer enligt styrelsens beräkningar att under budgetåret uppgå till ca 16,6 milj. kr., i vilket belopp ingår fortsatta iståndsättningsarbeten inom Landskrona citadell. Dessa arbeten omfattas av tidigareläggningarna och kostnaderna härför kan inte täckas av tillgängliga

medel. Jag förordar, i likhet med byggnadsstyrelsen, att ett belopp om

2,1 milj. kr. anvisas utöver den för budgetåret 1973/74 fastställda staten. Ifrågavarande utgiftspost bör därför räknas upp med nämnda belopp.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnader-

nas delfond, under posten Reparations- och underhållskostna-.

der m.m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett belopp av. ytterli- .

gare 2 100 000 kr. :

[2] Reparations- och underhållskostnader m. m. under kriminalvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under Reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för: budgetåret 1973/74 beräknats ' 10 203 000 kr. : .

Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom olika beslut under budgetåret 1972/73 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att utföra ett stort antal ombyggnadsarbeten vid skilda fångvårdsanstalter. Ombyggnadsarbetena skall bekostas från posten till reparations- och underhållskostnader m. m. i staten för kriminalvårdsstyrelsens delfond. Kostnadsramarna för dessa objekt uppgår sammanlagt till ca 21,7 milj. kr. ' Enligt kriminalvårdsstyrelsens beräkning kommer medelsförbrukningen under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. att öka med 19,4 milj. kr. under innevarande budgetår på grund av nämnda ombyggnadsarbeten. Jag har inte något att erinra mot denna beräkning och förordar att ifrågavarande utgiftspost räknas upp med nämnda belopp. |

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, kriminalvårdssty-

relsens delfond, under posten Reparations- och underhållskost-

nader m.m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett belopp. av yt-.

terligare 19 400 000 kr..

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets |

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 TI

Bilaga 13

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973: 170 begärda anslag

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74.

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

D 8 Utrustning till domstolar m. m., reservations-

anslag 1930 000

IV. Försvarsdepartementet Hi0 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservationsanslag | "10 600 000 H 11 Övervakningskontingenten i Korea, reservations-

anslag 700 000

VI. Kommunikationsdepartementet Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland, reservationsanslag 2 400 000 VIII. Utbildningsdepartementet B 16 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 1 800 000 . E 49 Atomforskning, reservationsanslag 750 000 IX. Jordbruksdepartementet B15 Främjande av rennäringen, reservationsanslag 4000 000 X. Handelsdepartementet | Handelssekreterare, reservationsanslag 250 000

XII. Civildepartementet Kartverket: Allmänna kartarbeten, reservationsanslag 525 000

Summa för driftbudgeten 22955 000

Prop. 1973: 170 78

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

E. Förenade fabriksverken ta Finansiering av stirlingprojektet ' 2.000 000

F. Statens vattenfallsverk Kraftstationer m. m. 61 000 000

I. Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementet: AR Polishus m. m. 35 700 000 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 950 000 VII Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 12 000 000 hb Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm. 19 000 000

Finansdepartementet: — ra Inköp av fastigheter m. m. 20 000 000

Utbildningsdepartementet: 14 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 8 000 000 15 Radio- och televisionshus 8 450 000 ..

IV. Statens utlåningsfonder | Jordbruksdepartementet: Lånefonden för insamling av skogsfrö 3 000 000

V. Fonden för låneunderstöd Industridepartementet: 11 Lån till Aktiebolaget Atomenergi 5 225 000

VI. Fonden för statens aktier Industridepartementet: ta Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk 3 726 600 Förvärv av aktier i AB Eiser 15 000 000

Summä för kapitalbudgeten 194 051 600

Prop. 1973: 170 79

Prop. 1973: 170 | 80

Statens allmänna fastighetsfond Bil 12 ssssesseesersrrrrr re rr ert 75

Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggna-

Reparations- och underhållskostnader m. m. under kriminalvårds-

styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond reses 76

Förteckning över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973: 170

begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret |

1973/74 Bil, 13 sososeserera dessere resa reser s ere k ere ra nn

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730579