Prop. 1973:170

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1973 Prop. 1973: 170

Nr 170

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 197 3 / 74; given den 2 november 1973..

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements- chefen hcmställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat som nu kan överblickas bör sammanfattas i en proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74. Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t den 6 september 1973 beslutat om särskilda propositioner som innefattar framställningar om anslag på tillåggsstat I (prop. 1973: 144 och prop. 1973: 145). Dessutom har Kungl. Maj:t den 12 oktober 1973 beslutat om en särskild proposition med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder som också innefattar framställningar om anslag på tilläggsstat I (prop. 1973: 165). Propositionerna innebär förslag till anslag på till- läggsstat I av 350,0 milj. kr., 279,6 milj. kr. resp. 1 544,0 milj. kr. eller sammantaget 2 173,6 milj. kr. I förevarande proposition föreslås anslag

] Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 . ' 2

av sammantaget 217,0 milj. kr. Således har i dessa fyra propositioner sammanlagt föreslagits anslag av 2390,6 milj. kr. på tilläggsstat I för budgetåret 1973/74.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t be- slutar om i detta sammanhang tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jord- bruks-, handels-, inrikes-, civil- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—12. En sammanställning över av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslag torde få' bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 13.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t. i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för bud- getåret 1973/74 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokol- let.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 3 Bilaga ]

J USTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de åren- den under justitiedepa-rtementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN

ANDRA HUVUDTITELN

D. Domstolsväsendet

[1] D 8. Utrustning till domstolar m. ut. För budgetåret 1973/74 har till Utrustning till domstolarna m.m. anvisats ett reservationsanslag av 4,1 milj. kr. Reservationen1 från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1973 till 273 683 kr., varav 208 228 kr. disponeras av hovrätterna en- ligt beslut av Kungl. Maj:t under föregående budgetår för ändamål som avsågs med det tidigare anslaget Tekniska hjälpmedel m.m. vid dom- stolsväsendet.

Kungl. Maj:t har den 18 maj 1973 fattat beslut om vissa ändringar i domkretsindelningen i Stockholms län varvid beslutats att en ny tings- rätt skall inrättas i Handen den 1 januari 1974. Vidare har i juli 1973 fattats beslut om tidigareläggning av "vissa byggnadsprojekt för domsto- lar. Nya projekt rörande bl. a. flyttning till och förhyrning av nya loka- ler har aktualiserats och beräknas genomföras under budgetåret 1973/74. Ett ytterligare medelsbehov föreligger därför om 1 930 000 kr.

Jag hemställer att Kungl: Maj:t föreslår riksdagen

att till Utrustning till domstolar m. m. på tilläggsstat I till rikssta- ten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 930 000 kr.

1 Anslaget Tekniska hjälpmedel m. 111. vid domstolsväsendet.

Prop. 1973: 170 4

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 1. Polishus m. 111. För budgetåret 1973/74 har till Polishus m. m. an- visats ett investeringsanslag av 87 milj. kr. Med beaktande av en dispo- nibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 9,4 milj. kr. finns totalt 96,4 milj. kr. att tillgå.

I gällande investeringsplan för anslaget (prop. 1973: 1 bil. 4 s. 182) har för byggnadsobjektet Polisskolan Ulriksdal uppförts en kostnadsram av 13 920 000 kr. i prisläget den 1_ april 1972, vilket motsvarar 14 150 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.

Byggnadsstyrelscn har i skrivelser den 18 juni och den 7 september 1973 hemställt om uppdrag att utföra ombyggnad av ytterligare ett kompanihus (byggnad 7) till lektionssalshus för polisutbildning inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. Medelsförbruk- ningen för budgetåret 1973/74 har beräknats till 1 milj. kr. Ombyggna- den är nödvändig för att ge lokaler för att genomföra högre poliskurs för viss polispersonal.

Med hänsyn till sysselsättningsläget har Kungl. Maj:t genom beslut den 26 oktober 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kost- nadsram av 1,4 milj. kr. utföra detta ombyggnadsarbete.

Genom beslut den 12 juli 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadssty- relsen att utföra nybyggnad av polishus i Sollefteå, Skellefteå, Arvika, Hudiksvall och Kristinehamn. Kungl. Maj:t föreskrev att arbetena

skulle utföras vid tid som bestäms med vederbörande länsarbetsnämnd och bedrivas med arbetskraft som skulle rekryteras efter samråd med arbetsförmedlingen.

Polishuset i Sollefteå omfattar 4 210 rn2 rumsyta och kommer att in- rymma lokaler för polis-, cxekutions- och åklagarväsendet samt den 10- kala skattcmyndigheten. Byggnadsstyrelscn har beräknat kostnaderna till 9,6 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. beräknas belasta- budgetåret 1973/74. Byggstart planeras ske i oktober månad 1973.

Polishuset i Skellefteå omfattar 5 325 rn2 rumsyta och kommer att in- rymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarvåsendet samt den 10- kala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelscn har beräknat kostnaderna till 13 milj. kr., varav 6 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Bygg— start planeras ske i oktober månad 1973.

Polishuset i Arvika omfattar 4 090 rn2 rumsyta och kommer att in- rymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den 10- kala skattemyndighetcn. Byggnadsstyrelscn har beräknat kostnaderna till' 11 150 000 kr., varav 5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart har skett i september månad 1973.

Prop. 1973: 170 5

Polishuset i Hudiksvall omfattar 4 490 m2 rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnader- na till 11 550 000 kr., varav 4,5 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart beräknas ske i november månad 1973.

Polishuset i Kristinehamn omfattar 5 243 ml2 rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna till 13 850 000 kr., varav 7 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1973/74. Byggstart har skett i september månad 1973.

Genom beslut den 6 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att utföra övningsbyggnad för rikspolisstyrelsen i Malmö inom en kostnadsram av 550000 kr. och byggnad i Kungälv inom en kostnadsram av 150 000 kr., allt i prisläget den 1 april 1973. Kostna— derna kommer att belasta budgetåret 1973/74.

Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av polishus i Trollhättan. Byggnaden omfattar en totalyta på 7 600 nr2 inom en byggnadsvolym på 23 000 m3 och avses in- rymma lokaler för polisväsendet, åklagarmyndigheten, exekutionsväsen— det och den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelscn har beräknat kostnaderna till 11,8 milj. kr., varav 4,9 milj. kr. beräknas belasta bud- getåret 1973/74. Projekteringen bedrivs så att byggstart skall vara möjlig under december månad 1973.

Genom beslut den 26 oktober 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att utföra om— och tillbyggnad av vissa tjänstelokaler för rikspolisstyrelsen i Stockholm inom en kostnadsram av 1 075000 kr. Kostnaderna kommer att belasta budgetåret 1973/ 74.

uepartementschefen

Jag förordar, att kostnadsramen för byggnadsobjektet Polisskolan Ul- riksdal i gällande investeringplan ändras till 15 550000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Inom denna ram ryms kostnaderna för ombyggnad av ytterligare en byggnad vid skolan.

För övriga här redovisade projekt har planering skett så att byggnads— arbetena, i sysselsättningsskapande syfte, kan påbörjas under hösten och vintern 1973—1974. Nya kostnadsramar bör föras upp i investeringspla- nen enligt följande sammanställning.

Prop. 1973: 170 _ 6

Byggnadsobjekt Kostnads- Beräknad Byggstart Färdig- . ram medels- år/mån ställd 1973—04-01 förbruk- . år/mån (1 OOO-tal ning kr.) 1973/74 (1 OOO-tal kr.) Polisskolan Ulriksdal ' 15 550 2 100 69—05 74—07 . Polishus i Sollefteå 9 600 4 500 73—10 74—12 Polishus i Skellefteå 13 000 6 000 73—10 75—02 Polishus i Arvika 11 150 5 000 73—09 75—04 Polishus i Hudiksvall 11 550 4 500 73—11 75—08 Polishus i Kristinehamn 13 850 7 000 73—09 75—03 Polishus i Trollhättan - 11 800 4 900 73—12 75—08 Ovningsbyggnad i Malmö 550 550 73—10 74—03 Övningsbyggnad i Kungälv 150 - 150 74—02 74——O4 Övningsbyggnad i Stockholm 1 075 1 000 74_02 74—09

Till viss del kan kostnaderna under innevarande budgetår för dessa byggnadsobjekt bestridas med tillgängliga medel. För att det beräknade medelsbehovet skall kunna täckas behövs dock en medelsanvisning av 35,7 milj. kr. på tilläggsstat.

J ag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Polishus m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budget- året 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 35 700 000 kr.

[3] 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1973/74 har till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett investerings- anslag av 8 milj. kr. Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret till 1 669 048 kr.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 12 juli 1973 uppdragit åt bygg- ' nadsstyrelsen att dels inom en kostnadsram av 7 525 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra om- och tillbyggnad för Karlstads tingsrätt och dels inom en kostnadsram av 3,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972 utföra om- och tillbyggnad av tingshuset i Lund.

Byggnadsarbetena kan enligt styrelsen påbörjas såvitt avscrlKarlstads tingsrätt i april 1974 och såvitt avser Lunds tingsrätt i augusti 1974. Medelsförbrukningen innevarande budgetår har beräknats till 1,7 milj. kr. för Karlstads tingsrätt.

Genom beslut den 2 mars 1973 har Kungl. Maj:t uppdragit åt bygg- nadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad av tingshuset i Falun t. o. rn. förslagshandlingar. Byggna-dsstyrelsen har hemställt om uppdrag att utföra ifrågavarande om— och tillbyggnad inom en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. Medelsförbrukningen under in- nevarande budgetår beräknas uppgå till 1,3 milj. kr.

Prop. 1973: 170 7

Departementschefen

I gällande investeringsplan bör föras upp en kostnadsram av 7 525 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 för om- och tillbyggnad för Karlstads tingsrätt och en kostnadsram av 3, 5 milj. kr. i samma prisläge för om- och tillbyggnad av tingshuset 1 Lund. Om- och tillbyggnadsarbe- tena avseende tingshuset" 1 Falun beräknas kunna påbörjas' 1 april 1974 och vara avslutade' 1 september 1975. I investeringsplanen bör även föras upp en kostnadsram av 5,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973 för dessa om- och tillbyggnadsarbeten. Medelsförbrukningen för hela anslaget in- nevarande budgetår beräknas uppgå till 10 610 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 950 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kr.

[4] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 8,4 milj. kr.

Genom särskilda beslut den 9 februari och den 29 juni 1973 bemyndi- gade Kungl. Maj:t i sysselsättningsskapande syfte kriminalvårdsstyrelsen att utföra vissa byggnadsarbeten för kriminalvården inom kostnadsra- mar om sammanlagt 12 519 000 kr.

Genom beslut den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t kriminal- vårdsstyrelsen att för anordnande av en frigångsavdelning till ungdoms- anstalten Roxtuna utföra ombyggnadsarbeten inom en kostnadsram av 375 000 kr.

Genom beslut den 13 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att utföra ombyggnad av vatten- och avloppsledningar samt avloppsreningsverk vid fångvårdsanstalten Svartsjö inom en kost- nadsram av 2, 8 milj. kr.

Med hänsyn till dessa beslut bör nya kostnadsramar 1 prisläget den 1 april 1973 för följande objekt föras upp i investeringsplanen. .

Byggnadsobjekt .- _Kostnads- Beräknad Byggstart- Färdig- ram medelsför- år,/mån ställd 1973-04-01 brukning år [mån (1 OOO-tal 1973 /74 kr.) (1 OOO-tal kr.) Asptuna ipersonalbyggnad) 325 298 . 73—10 74—05 Bergsåker lpersonalbyggnad) 323 . 269 73—05 73—11. Hall (fritidsbyggnad) 135 124 73—08 73—12 Hall (tillbyggnad av fritids- _ byggnad 150 150 73—09 74—02

Prop. 1973: 170 8

Byggnadsobjekt Kostnads- Beräknad Byggstart Färdig- ram medelsför- år / mån ställd 1973-()4-01 brukning år/mån ( ] OOO-tal 1973/74 ' kr.) (1 OOO-tal kr.) Hall (matsals- och fritids- byggnad) 650 500 73—11 74—08 Hinseberg (förläggnings- byggnader) 975 900 73—09 74— 07 Hudiksvall (småindustri- verkstad) ' . 300 300 73—11 74—04 Håga (personalbyggnad) 325 298 73—10 74—05 Håga (personal- och besöksrum) 700 500 73—11 74—07 Hällby (personalbyggnad) 325 280 73—06 74—02 Härlanda (garagebyggnad) 500 500 73—11 74—06 Kumla (förråds- och garagebyggnad) _ 200 200 73—1 0 74—04 Lindome (personalbyggnad) 325 298 73—10 74—05 Lärbro (reningsverk) 205 190 73—11 74—04 Malmö (ombyggnad av verkstad) - 1 500 1 200 73—09 75—01 Norrtälje (personalbyggnad) 500 500 73—10 74—05 Norrtälje (ytterbelysning) 325 300 73—12 74—05 Roxtuna (frigångsavdelning i Linköping) 375 375 73—09 74—04 Skenäs (avhärdnings- anläggning) 150 150 73—10 74—02 Svartsjö (reningsverk m. m.) 2 800 2 800 73—12 74—05 Sörbyn (förläggningsbyggnad) 651 594 73—07 74—02 Tidaholm (personalbyggnad) 500 500 73—10 74—05 Tidaholm (ytterbelysning) 325 300 73—07 74——01 Tillberga (tillbyggnad av industrikontor) 200 200 73—11 74—03 Tillberga (venlilations- ' anläggning) 150 150 73—10 74—02 Torhult (personallokaler) 200 200 73—11 74—03 Tygelsjö (personalbyggnad) 135 124 73—07 74—01 Västergårdcn (idrotts- anläggning) 325 299 73—11 74—03 Västergården (reningsverk) 500 500 73—11 74—07 Västerås (tillbyggnad av verkstad) 435 399 73—06 74—03 Ödevata (administrationsbygg- nad, kök och matsal) 250 250 73—11 74—05 Österåker ( personalbyggnad) 435 417 73—11 74—06 Österåker (verkstadsskole- byggnad) 500 500 73—11 74—06

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det ökade me- delsbehovet under anslaget till 12 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsan- slag av 12 000 000 kr.

Prop. 1973: 170 9

[5] 4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg 1 Stockholm. För budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 63 milj. kr. Med beaktande av en disponibcl reservation på anslaget vid in- gången av budgetåret av ca 7,1 milj. kr. finns totalt ca 70,1 milj. kr. att tillgå.

I gällande investeringsplan för anslaget ( prop. 1973: 1 bil. 4 s. 188) har för ovannämnda byggnadsobjekt uppförts en kostnadsram av 220 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1973 föreslagit att kostnadsramen förs upp med 250 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973, vilket innebär en höjning över index med 15,0 milj. kr. Ramhöjningen föranleds av merkostnader till följd av dels omprogrammering och om- projektering av lokaler för de enheter inom rikspolisstyrelsen som an- gavs i Kungl. Maj:ts skrivelsc till byggnadsstyrelsen den 1 december 1972, dels oförutsedda miljöskyddsåtgärder för byggnadsarbetenas be- drivande m. m.

Byggnadsstyrelscn beräkna-r medelsförbrukningen på anslaget under 1973/74 till 90 milj. kr., varför ett ytterligare medelsbehov av avrundat 19 milj. kr. föreligger.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investe- ringsanslag av 19 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hcmställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 -' 11

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på-Stockholms slott den 2 november 1973. '

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT. '

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk mili- tär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riks- staten för budgetåret 1956/57 ( prop. 1956: 198 , SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Under budgetåren 1965/66—1971/72 anvisades medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska berc'dskapsstyrkan m. m. under förslagsansla- get Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga re- presentation i FN samt —— fr. o. m. den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst anvisades under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styr- kornas verksamhet utom Sverige anvisats under reservationsanslaget FN- styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styr- kors verksamhet hittills anvisats 491 365 000 kr. på tilläggsstat, varav 15,7 milj. kr. för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden

Prop. 1973: 170 12

den 15 december 1972—den 15 juni 1973 och för FN-observatörer un- der januari—juni 1973 samt för vissa oförutsedda utgifter ( prop. 1973: 85 bil. 2, FöU 1973: 13, rskr 1973: 156).

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av FN. Intill den 1 september 1973 har från FN influtit 336 412 217 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till 37 932 034 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomst- titel Övriga diverse inkomster.

Genom beslut den 14 juni 1973 har tiden för den svenska FN-insat— sen på Cypern förlängts längst intill den 15 december 1973. Utgifterna för tiden den 15 juni—den 15" december 1973 har beräknats till 1 835 000 kr. för månad eller sammanlagt 11 milj. kr. Dessutom bör 500 000 kr. beräknas som allmän medelsreserv med hänsyn till efterslä- pande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter" som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern.

Antalet observatörer i FN-tjänsl: uppgick i september 1973 till 38. Me- delsbehovet för dessa kan beräknas till 275 000 kr. för månad eller för tiden juli—december 1973 sammanlagt ca 1 650 000 kr.

Vid utgången av juni 1973 kvarstod en behållning på ca 2,6 milj. kr. under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern och för obser- vatörer uppgår alltså till ca 10,6 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Till följd av Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1973 rörande tjänst- göring i FN:s fredsstyrka i Mellersta Östern av en svensk beredskaps- . styrka samt med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslags- beräkningcn kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskotts— vis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförut- sedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp fram— deles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t fö- reslår riksdagen.

att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 10 600 000 kr.

[2] H 11. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1.953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953z431) på till- läggsstat I till riksdagen för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudti- teln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea..

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört upp- drag den 1 mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår

Prop. 1973: 170 13

alltjämt men dess personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer år 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. bud- getåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter för- slag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 20 280 000 kr. (jfr senast prop. 1972: 130 bil. 2, FöU 1972: 24, rskr 1972: 314). Hittills har alltså anvi- sats 25 280 000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknas täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t.o.m. november 1973.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingentcn i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emeller- tid beräknas för tiden t. o. m. utgången av budgetåret 1973/74. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt. '

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 92 000 kr. för månad. Vid utgången av budgetåret 1972/73 kvarstod en behållning på ca 400 000 kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budget- året 1973/74 uppgår därför till avrundat (1 100 000—400 000) 700 000 kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det mi- litära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1973/74 måste betrak— tas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa ut- giftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens verk- samhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka ut- gifter som bestrids på detta sätt bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

KAPITALBUDGETEN II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

SOCIALDEPARTEMENTET '

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler ärende under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggs- stat I till riksstaten för-budgetåret 1973/74 och anför.

[1] 10. Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verk- samhetsområde. Under denna anslagsrubrik har för innevarande bud- getår anvisats ett investeringsanslag av 9 milj. kr.

Byggnadsstyrelscn har efter särskild utredning konstaterat att statens bakteriologiska laboratoriums nuvarande telefonväxel inte har kapacitet att klara den hårda belastning som uppkommer vid t. ex. epidemier. En utbyggnad av befintlig växel är inte tekniskt möjlig, varför en ny växel måste installeras. Enligt styrelsen kan den befintliga lokalen för kors- koppling behållas oförändrad och det nuvarande telefonistrummet ut- vidgas genom vissa ombyggnadsarbeten. Därutöver måste emellertid ett telestativrum om ca 100 m2 byggas under huvudentrén till hus A. Bygg- nadsstyrelscn har uppskattat byggnadskostnadema enligt prisläget den 1 april 1972 till 315 000 kr., varav ca 295 000 kr. för tillbyggnaden för telestativrum.

Departementschefen

Statens bakteriologiska laboratoriums nuvarande telefonväxel är ca 15 år gammal och dess kapacitet är otillräcklig. Då det inte är tekniskt möjligt att bygga ut den måste en ny växel installeras. Medel för utrust-

Prop. 1973: 170 16

ning av en ny telefonväxel har för innevarande budgetår beräknats un- der laboratoriets utrustningsanslag.

En sådan installation fordrar vissa om- och tillbyggnadsarbeten. Kost- naderna härför beräknas till 340 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Ut- gifterna för byggnadsobjektet kan emellertid rymmas inom det till Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verksamhetsområde anvisade investeringsanslaget. Jag förördar därför att utgifterna får be- stridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestri- dande av utgifterna för anordnande av lokaler för en ny tele- ' fonväxel vid statens bakteriologiska laboratorium. '

Vad föredraganden sålunda med instämmande a-v statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 17

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet 'inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmä- ler ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som an- går utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför. ' ' ' ' ' ' ' '

DRlF TBUDGE TEN SJÄTTE HUVUDTITELN

F. Diverse

[1] F 9. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Genom beslut den 4 april 1973 godkände luftfartsverket — efter förslag från Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg AB — ny inrikes flygtaxa att gälla fr.o.m. den 1 maj 1973. Den nya taxan medförde i stora drag lägre biljettpriser på de längre sträckorna" medan vissa höjningar infördes på kortare sträckor. Omläggningen av flygtaxan föregicks av ett omfattande utredningsarbete inom flygbola- gen. ' ' ' ' ' Taxeomläggningen möjliggjordes genom att Kungl. Maj:t vidtog vissa ändringar i flygplatstaxan. Sålunda fastställde Kungl. Maj:t den 30 mars 1973 ny taxa för begagnande av statens flygplatser att gälla fr. o. m. den 1 maj 1973. Genom beslutet sänktes den inrikes passageraravgiften från 11: 50 kr. till 4: — kr. per passagerare. De minskade intäkter som härav följde för luftfartsverket kompenserades genom en höjning av den ut- rikes passageraravgiften från 23: — kr; till 30: ——- kr. per passagerare.

2 Riksdagen 1973. ] saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 18

Genom detta beslut gavs inrikesflyget ett ökat ekonomiskt utrymme som medförde att relativt kraftiga sänkningar av flygtaxorna kunde åstadkommas för de längre sträckorna utan att de samtidigt ledde till mera påtagliga höjningar på de kortare avstånden.

De nya flygbiljettpriscrna, som således började tillämpas den 1 maj, är sammansatta av ett baspris —- som utgör den egentliga färdavgiften —— samt av en inte obligatorisk avgift för platsreservation på 30: — kr.

Sedan den nya flygtaxan trätt i kraft visade det sig att den såvitt av- såg trafiken på linjer mellan Gotland och närmaste anknytningar på fastlandet fick vissa icke önskvärda återverkningar. Med hänsyn härtill beslöt Linjeflyg AB att fr. o. m. den 16 juni 1.973 tillämpa vissa ändrade priser och rabatter i trafiken på Gotland.

I samband med genomförandet av den sålunda ändrade prissätt— ningen förklarade Linjeflyg AB att det kunde förutses att ändringen kunde negativt påverka rörelseresultatet i Gotlandstrafiken i en utsträck- ning som inte kunde kompenseras genom prisåtgärder på andra linje- sträckningar. Från statens sida förklarade man sig därvid beredd att under sådana omständigheter förelägga 1973 års riksdag förslag om särskilt anslag för täckande av rörelseunderskottet i trafiken.

Linjeflyg AB har i skrivelse den 17 oktober 1973 inkommit med be- räkningar avseende underskottet i Gotlandstrafiken till följd av de för- ändrade priserna. På basis av tillgänglig passagerarstatistik och nu gäl- lande pris och kostnadsläge beräknar Linjeflyg underskottet till prelimi- närt 2,4 milj. kr. för helår.

Ersättningen till Linjeflyg AB bör utbetalas med utgångspunkt i redo- visad faktisk passagerarbeläggning och faktiskt rabattutnyttjandc. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att luftfartsverket ges i uppgift att handha granskningen av det för utbetalningen erforderliga underlaget. En sådan uppgift ligger väl i linje med verkets nuvarande uppgifter som granskan— de och godkännande myndighet såvitt avser flygförctagens taxor. Det bör ankomma på.Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter och anvisningar för luftfartsverkets granskning av underlaget för utbetal- ningen som kan erfordras.

Jag föreslår att medel för täckande av ersättningen till Linjeflyg AB anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår under ett nytt reservationsanslag på sjätte huvudtiteln benämnt F 9. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Anslaget bör för budgetåret 1973/74 föras upp med 2,4 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flyg- trafik på Gotland på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.

Prop. 1973: 170 19

med instämmande av statsrådets ifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta G yllensterz

Prop. 1973: 170 21

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de åren- den under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. För budgetåret 1973/74 har till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning anvisats ett investerings- anslag av 190 milj. kr.

Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom beslut den 30 augusti 1973 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbygg- nad av förvaltningslokaler för Vägförvaltningen i Älvsborgs län inom kvarteret Palmen i Vänersborg. Lokalprogrammet förutsätter tillbyggnad av en flygel som förbinder vägförvaltningens lokaler med nuvarande 10- kaler för vattendomstol och länslantmätare. Om- och tillbyggnaden ger ett lokaltillskott på ca 1 250 m2 rumsyta. Kostnaderna har uppskattats till 4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Byggnadsstyrelscn har beräk- nat att medelsförbrukningen under innevarande budgetår kommer att uppgå till ca 650 000 kr.

Jag förorda-r att ifrågavarande objekt förs upp på investeringsplan un- der förevarande anslag. Detta för inte med sig något behov av ytterli- gare medelsanvisning för budgetåret 1973/74, utan kostnaderna torde få bestridas med under anslaget tillgängliga medel.

Prop. 1973: 170 22

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgif- terna för om- och tillbyggnadsarbeten på förvaltningslokaler för Vägförvaltningen i Älvsborgs län.

[2] 12. Inköp av fastigheter m. in. För budgetåret 1973/74 har till inköp av fastigheter m.m. anvisats ett investeringsanslag av 25 milj. kr. Med beaktande av en på anslaget befintlig reservation fanns vid ingången av budgetåret 1973/74 ett belopp om ca 36,9 milj. kr. disponibelt.

Anslaget används efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall för fastighetsförvärv, bl. &. markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet och förvärv av tomtmark för landsstats- och polis- hus.

Av de för innevarande budgetår tillgängliga medlen har ca 26,5 milj. kr. disponerats för inköp av mark i Uppsala, Norrköping och Karlstad för omlokaliserade myndigheter. Vidare har Kungl. Maj:t godkänt av- tal om markförvärv för ombyggnad av tingshuset i Norrköping och för uppförande av polishus i Trollhättan. Kostnaden för ifrågavarande markförvärv uppgår till ca 1,6 milj. kr. Enligt tidigare godkända avtal har byggnadsstyrelsen att dessutom betala ut ca 420000 kr. Kungl. Maj:t prövar f.n. avtal om förvärv av mark för polishus m.m. i Luleå samt för nybyggnad för tingsrätten i Växjö och länsstyrelsen i Krono- bergs län. Dessa båda avtal innehåller kostnader för staten som uppgår till ca 3,9 milj. kr.

Byggnadsstyrelscn

I styrelsens planering återstår markförvärv för bl. a. återstående om- lokaliseringsobjekt av de vid 1971 års riksdag beslutade omlokalise- ringarna till Borås och Gävle, tingshus i Lund, polishus i Värnamo och Sollentuna m.fl. till en beräknad kostnad av ca 27 milj. kr. En för- stärkning av anslaget Syns därför nödvändig. Styrelsen föreslår att 20 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1973/74.

Departementschefen

F. n. finns på anslaget en behållning om ca 8,4 milj. kr. Vid godkän- nande av avtalen om markförvärv i Luleå och Växjö nedgår behåll- ningen till ca 4,5 milj. kr. I beaktande av de markbehov som ännu kvarstår i samband med omlokalilseringen av statliga myndigheter och övriga beräknade behov anser jag att den kvarvarande behållningen på detta anslag inte är tillräcklig för att möta behoven under innevarande budgetår. I likhet med byggnadsstyrelsen förordar jag att ytterligare 20 milj. kr. anvisas.

Prop. 1973: 170 23

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Inköp av fastigheter m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga leda-möter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 25

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för utbildningsdcpartementet, statsrådet Carlsson, och statsrå- det Moberg anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets hand- läggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74. Departementschefen anmäler därvid frågorna under punkterna 1, 2, 3, 6 och 7 och statsrådet Moberg frågorna under punkterna 4, 5 och 8. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN ÅTTONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 16. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s.k. kulturme- delsanslagct, utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större yrkesorkest- rarna i landet. Som förutsättning för statens bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag att från kommun eller annat håll skall utgå bidrag med samma eller större belopp.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1972/73 anvisades i juni 1972 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av bidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år förutsatts att ef- ter spelårets slut ytterligare bidrag skulle kunna utgå i den mån omstän- digheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, med- fört. inte förutscdda kostnadsökningar eller väsentligt minskade intäkter.

Prop. 1973: 170 26

För spelåret 1972/73 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt 10 353 000 kr. Uppgifter har nu getts in från orkestrarna angående det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spel- år. Av dessa framgår att enligt orkestrarna behov föreligger av ytterli— gare bidrag med sammanlagt 2412 000 kr. En del av det anmälda medelsbehovet är föranlett av ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöjningar. Därjämte har redovisats ökade kostnader för arbetsgivar- avgifter till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).

Departem en tsclz ef en

Det siffermaterial som redovisats av orkestrarna beträffande det eko- nomiska utfallet av verksamheten under spelåret 1972/73 visar väsent- liga kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga löneökningar. För täckande av i huvudsak dessa oförutsedda kostnadsökningar räknar jag med ett medelsbehov av ytterligare 1,8 milj. kr. spelåret 1972/73.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisats 27,7 milj. kr. Härav återstår till Kungl. Maj:ts disposition ett belopp som. till största delen redan avsatts till andra ändamål. Därefter kvarstående medel bör reserveras för nu oför- utsedda bchov under resten av budgetåret 1973/74. Det av mig under denna punkt beräknade medelsbehovet 1,8 milj. kr. bör i stället täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för inneva- rande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.

[2] B 28. Nationalmuseet: Förvaltningskostnader. lnom Kina har sam- manställts en utställning, benämnd ”Arkeologiska fynd från Folkrepubli— ken Kina”. Utställningen består av 385 föremål huvudsakligen i brons, keramik, jade samt guld och silver till ett av kineserna uppgett värde av ca 100 milj. kinesiska yuan eller ca 215 milj. kr. Föremålen härstam- mar från perioden pekingmannens tid till Yuandynastin omkring 1300- talet e. Kr. Samlingen avses visas i olika länder i Europa samt i Canada och Förenta staterna. Utställningen öppnades i Paris i maj 1973 och planeras därefter gå till London och Wien. Östasiatiska museet har er- bjudits att före det utställningen går över till Amerika visa den i Stock- holm under försommaren 1974.

Överenskommelse rörande utställningen har ingåtts mellan Folkrepu- bliken Kina och Frankrike och liknande överenskommelser har redan ingåtts eller förbereds med övriga. berörda länder. Från kinesisk sida krävs att vederbörande land ansvarar för föremålen under transporten från föregående utställningsort och under vistelsen i landet i enlighet

Prop. 1973: 170 27

med en särskild förteckning över varje föremål och dess värde, vilken är fogad till överenskommelsen. Om emellertid skada eller förlust orsakas av force majeure, skall ersättning betalas med endast 50 % av angivet värde. Den franska regeringen har tecknat försäkring för föremålens värde medan Storbritanniens och Österrikes regeringar valt att garantera eventuell skada eller förlust och att alltså inte betala någon försäkrings- premie. Försäkringspremien i Sverige skulle komma att uppgå till ca 0,5 milj. kr.

Departementschefen

För att göra det möjligt att visa utställningen i Sverige bör väljas me- toden att ställa statlig garanti, med 50 % reduktion vid force majeure, för ersättning vid skada på eller förlust av de i utställningen ingående föremålen i enlighet med de förut berörda önskemålen från kinesisk sida. Lämnandet av en sådan garanti kräver riksdagens medgivande efter- som fråga är om överenskommelse med främmande makt, innefattande ett eventuellt ekonomiskt åtagande. För det fall att ersättning bör utgå därför att utställningsföremål skadats eller förlorats bör utgifterna be- lasta förslagsanslaget Oförutsedda utgifter.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna att med Kina träffas överenskommelse om visning av utställningen ”Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Ki- na”, innefattande garanti för värdet av de i utställningen ingå— ende föremålen i enlighet med vad jag i det föregående för- ordat,

2. eventuell ersättning vid skada på eller förlust av föremål. som ingår i utställningen, bestrids på sätt jag i det föregående före- slagit.

D. Skolväsendet

[3] D 8. Bidrag till driften av grundskolor m. m. I riksstaten för inneva- rande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 4 011 milj. kr. Vid min anmälan av anslaget förordade jag att statsbi— drag skulle utgå till kostnader för sådan tjänstledighet för lärare som av- ses i kungörelsen (1972: 448) om fackliga förtroendemän hos statsmyn- digheter m.fl. I anslutning härtill redovisade jag att de kostnader för statsverket som var förknippade med detta kunde beräknas till ca 600 000 kr. Jag angav vidare att anslaget till följd av beräkningstckniken inte skulle påverkas av dessa ökade kostnader förrän budgetåret 1974/75. Medel för ändamålet beräknades i enlighet härmed inte under anslaget (prop. 1973: 1 bil. 10 s. 209—219, UbU 1973: 4, rskr 1973: 50).

Det har emellertid visat sig att kostnader för tjänstledigheten i fråga

Prop. 1973: 170 28

uppkommit redan för redovisningsåret 1972/73. Dessa kostnader bör rätteligen — för undvikande av betydande administrativt merarbete —— belasta anslaget redan innevarande budgetår. Jag räknar med att dessa ökade utgifter kan bekostas utan ytterligare medelsanvisning. Jag för- ordar därför att kostnaderna får bekostas av tillgängliga medel under förevarande förslagsanslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag i det föregående förordat angående bestri- dande av kostnader för lärares tjänstledighet för fackligt ar- bete.

E. Högre utbildning och forskning

[4] E 49. Atomforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är upp- fört ett reservationsanslag av 24 360000 kr. till atomforskning. Från detta anslag bestrids bl. 3. större delen av kostnaderna för Sveriges del- tagande i den europeiska kärnforskningsorganisationens, CERN, pro- gram för en 300 GeV-accelerator (prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175). En mindre del av kostnaderna för Sveriges deltagande i det— ta program bestrids från förslagsanslaget Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. CERst budget fastställs i schweiziska francs (SFr.). Kostnaderna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 har beräknats efter en valutakurs om resp. 1,27 kr. och 1,26 kr. per SFr. Till följd av in- träffade valutakursförändringar har emellertid bl. a. de kostnader som skall bestridas från förevarande anslag uppgått till ett belopp som avse- värt överstiger det som ursprungligen beräknades. För år 1973 uppgår dessa ytterligare kostnader till sammanlagt 827 000 kr., varav 383 000 kr. avser budgetåret 1972/73 och 440000 kr. budgetåret 1973/74. Sta— tens råd för atomforskning har hemställt om att medel motsvarande merkostnaderna ställs till rådets förfogande.

Med hänsyn till arten av de inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av att bidraget till CERst program för en 300 GeV-accele- rator utgör en stor andel av anslaget till Atomforskning bör, enligt min mening, ytterligare medel ställas till rådets förfogande. På tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 bör därför anvisas ytterligare 750 000 kr. under förevarande reservationsanslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Atomforskning på tilläggsstat I till riksstaten för budget- året 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.

[5] E 62. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik upp- fört ett reservationsanslag av 73 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm

Prop. 1973: 170 29

byggnadskommitté 20 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och ut- rustningsnämnden för universitet och högskolor 52,9 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (prop. 1973: 61 s. 31 och 35, UbU 1973: 21, rskr 1973: 135). Till Kungl. Maj:ts disposition står 100 000 kr.

Byggnadsstyrelscn och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustnings- objekt. För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att lämna en kortfattad redogörelse.

Stockholm

Nybyggnad för tandläkarutbildning m.m. En redovisning av bygg- nadsobjektet lämnades bl. a. i prop. 1971: 145 (bil. 6 s. 28 och 33). För organisationen av tandläkarutbildningen i Stockholm har lämnats en re— dogörelse i bl. a. prop. 1970: 122.

I utrustningsplanen är uppförd en delram av 15 milj. kr. I enlighet med vad jag tidigare anfört, bl. a. vid min anmälan av detta anslag för budgetåret 1972/73 (jfr prop. 1972: 28 s. 34), har planeringen av utrust- ningsanskaffningen för objektet skett med-sikte på att resurser om sam- manlagt 20 milj. kr. kan komma att ställas till förfogande.-

Utrustningsnämnden har den 19 september 1973 redovisat ett förslag till definitiv kostnadsram för utrustning av nybyggnaden. Förslaget framgår av följande sammanställning.

Gemensam utrustning 1 875 000 Tandsjukvårdseentral _17 400 000 Laboratorier inom tandsjukvårds-

centralen 875 000 Lokaler i landstingets laboratorie- och forskningsbyggnad (jfr prop. 1970: 122 s. 5) 1 230000 Teknologi 2 020 000 Installationer, montage m. m. 750 000

24 150 000

I de föreslagna beloppen ingår även utrustning för den utbildning av tandhygienister och den kommunala tandvård som kan komma att för- läggas till nybyggnaden. ' '

För anskaffning av en telefonväxel till nybyggnaden föreslår utrust- ningsnämnden en särskild delram av 445 000 kr. '

Nordiska museet. I samband med anmälan av anslaget till byggnads— arbeten för vissa kulturändamål kommer departementschefen att redo- visa ett förslag till nybyggnad av'mus'eilokaler på Julita gård för'Nor- diska museet m. m. Kostnaderna 'för'in'redning av den etapp av nybygg- naden, som byggnadsstyrelsen genom Kungl"; Maj:ts beslut den 29" juni 1973 fick i uppdrag att utföra, uppskattar styrelSen till 500 000 kr. Sty- relsen föreslår att en delram av detta belopp förs upp i inredningsplanen.

Prop. 1973: 170 30

Luleå

Högskolan. Intagningskapaciteten vid den maskintekniska och den geoteknologiska utbildningslinjen skall öka till resp. 200 och 100 nybör- ' jarplatser läsåret 1975/76 (prop. 1971: 59 och prop. 1972: 37).

Av den redogörelse som lämnades i prop. 1973: 61 (s. 11) framgår att etapperna I—VIII av utbyggnaden för högskolan omfattar sammanlagt 24 700 m2 programyta exkl. kapprum m. m. och 29 940 m2 rumsyta.

I inredningsplanen finns uppförd en delram av 7 milj. kr. för högsko- lan (prop. 1973: 61 s. 29 och 34).

Utrustningsnämnden föreslår att den i utrustningsplanen uppförda delramen av 14,5 milj. kr. ersätts med två delramar av 31 315 000 kr. och 310 000 kr. för resp. undervisningsutrustning m. m. och telefonväxel samt en definitiv ram av 5 milj. kr. för särskild utrustning. Av kostnads- ramen 31 315 000 kr. avser 11 090 000 kr. maskinteknisk utbildning och forskning, 14 020 000 kr. geoteknologisk utbildning och forskning samt 6 205 000 kr. gemensam utrustning.

F öredraganden

För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna —— i 1 OOO-tal kr. — föras upp i inrednings- och utrustningsplanema.

Objekt Förordad ram eller Kostnadsram förordad ändring av ___— tidigare ram Definitiv ram Delram In r c d n i n g Stockholm Nordiska museet + 500 500 U t r U 5 t n i n g Stockholm Nybyggnad för tand- ' läkarutbildning m. m. + 7 850 22 850 Telefonväxel i Huddinge + 445 445 Luleå Högskolan + 10 500 25 000 Telefonväxel + 310 310

Den föreslagna ramen för Nordiska museet avser inredning av en första etapp av nybyggnad av museilokaler på Julita gård. Förslaget till utrustningsram för högskolan i Luleå avser definitiv ram för utrustning av etapperna I—VIII av nybyggnaderna för högskolan.

Vid planeringen av nybyggnad för tandläkarutbildning m.m. i Hud-

Prop. 1973: 170 31

dinge har utrymme beräknats även för folktandvård och tandhygienist- utbildning. De närmare förutsättningama för verksamheten har ännu inte klarlagts. I avvaktan härpå och på att en överenskommelse träffas mellan staten och Stockholms läns landstingskommun har jag beräknat kostnaderna för den statliga delen av verksamheten i nybyggnaden till 22 850 000 kr.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här be- handlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be- stridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av 10- kaler vid universiteten m. m.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[6] 14. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. I riksstaten för inne- varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investe- ringsanslag 14 102000 kr. (prop. 1973: 1, bil 10, KrU 1973: 15, rskr 1973: 113). Medelsreservationen vid årets början uppgick till ca 1,3 milj. kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslår byggnads- styrelsen att ytterligare 8 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för inneva- rande budgetår. Dessutom bör följande byggnadsobjekt, vilka sätts el- ler har satts igång av sysselsättningsskäl, redovisas för riksdagen i detta sammanhang.

Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1973 där inte annan prisnivå anges.

Nybyggnad av rhuseilokaler på Julita gård för Nordiska museet m. m. Nordiska museet äger och förvaltar Julita gård i Södermanlands län. Byggnadsstyrelsen har den 28 maj 1973 redovisat systemhandlingar för nybyggnad av museimagasin, verkstäder, administrations- och utställ- ningslokaler på Julita gård omfattande en rumsyta av 21 180 mg. Total- kostnaden beräknas till ca 19 milj. kr. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad inom en kost- nadsram av 5,2 milj. kr. omfattande bl. a. magasinslokaler med en rums- yta av 6 970 m2.

Om- och tillbyggnad av moderna rnuseet i Stockholm. Nationalmu- seets avdelning för nutida måleri och skulptur samt fotografi — mo- derna museet — är inrymd i det f.d. exercishuset på Skeppsholmen i Stockholm.

Prop. 1973: 170 32

Byggnadsstyrelscn har den 27 augusti 1973 redovisat förslagshand- ' lingar för en om- och tillbyggnad av museets lokaler. Arbetena — som förutom en tillbyggnad med en rumsyta av 2 390 m2 innefattar ombygg- nad av museets nuvarande lokaler, vissa försörjningsåtgärder samt om- byggnad av restauranglokaler i byggnaden — har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 10 850000 kr. Schaktarbeten för tillbyggnaden kan påbörjas under december 1973. Styrelsen beräknar att byggnadsar- betena kan vara avslutade till augusti 1975. Kungl. Maj:t uppdrog den' 13 september 1973 åt styrelsen att utföra om- och tillbyggnaden.

Departementschefen Med hänvisning till vad jag redovisat'i det föregående bör i investe- ringsplanen föras upp följande nya kostnadsramar i 1 OOO-tal kr.

Byggnadsobjekt Medelsförbrukning

Kostnads— Faktisk Beräknad för Byggstart Färdig- ram t. o. m. _— ställande " 73—04—01 73—06—30 73/74 74/75 år—mån. år—mån. Nybyggnad av museilokaler på Julita gård för Nor- -- - - - - diska museet m.m. 5 200 3 000 2 000 73—12 74—09 Om- och tillbyggnad av '

moderna museet 10 850 - 2 000 6 000 73—12- . 75—08

Med hänsyn härtill och till den beräknade medelsförbrukningen'i öv- rigt bör för budgetåret 1973/74 utöver vad som tidigare beräknats ytter-. ligare 8 milj. kr. anvisas under detta anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa-ett investeringsan- slag av 8 000 000 kr.

[7] 15. Radio- och televisionshus. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 2780 000 kr. Mcdclsreservationcn. vid budgetårets början uppgick till 3 915 000 kr. _

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 föreslår byggnads- styrelsen att under anslaget anvisas ytterligare 8 450 000 kr. på tilläggs- stat I för innevarande budgetår. D'et ökade medelsbehovet sammanhän- ger främst med nybyggnaden av TV-hus i Malmö, vilket objekt enligt statsmakternas beslut förts upp i investeringsplanen (prop. 1973: 85 bil. 6, KrU 1973: 19, rskr 1973: 143).

Prop. 1973: 170 33

Departementschefen

Med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen finner- jag att be- hov föreligger av ytterligare medelsanvisning för innevarande budgetår. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Radio- och televisionshus på tilläggsstat I till riksstaten för ' budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 8 450 000 kr.

[8] 16. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. I riksstaten för inne- varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisa-ts ett investe- ringsanslag av 180 milj. kr. (prop. 1973: 61, UbU 1973: 21, rskr 1973: 135). Medelsreservationcn vid budgetårets början uppgick till drygt 18 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n. inte bli er- forderlig. Däremot bör nybyggnad för kemi, etapp II, inom Chalmers- området i Göteborg redovisas i detta sammanhang.

Grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning i kemi vid universitetet i Göteborg och vid Chalmers tekniska högskola be- drivs f.n. i en byggnad på Chalmersområdet. Lokalerna i byggnaden, som togs i bruk år 1963 ( prop. 1961: 83 s. 39 ), har en omfattning mot- svarande en primär programyta av ca 15 000 m2.

Byggnadsstyrelscn har den 23 januari 1973 redovisat förslagshand- lingar för en andra etapp av nybyggnad för kemi. Kungl. Maj:t uppdrog den 25 maj 1973 åt styrelsen a-tt projektera en, jämfört med förslags- handlingarna, begränsad byggnad. Projekteringen skulle ske med ut- gångspunkt i att utbildningen och forskningen i kemi vid universitetet och högskolan skulle disponera lokaler inom Chalmersområdet med en primär programyta av högst 18 800 mg.

I en inom styrelsen den 4 september 1973 upprättad promemoria har redovisats ett byggnadsobjekt med en programyta —- exkl. kapprum, etc. —— av ca 3 500 m'—'. Kostnaderna för objektet — som kan påbörjas under vintern 1973/74 —— har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 15 milj. kr. iprisläget den 1 april 1973.

För försörjningsåtgärder i samband med nybyggnaden har medel tidi- gare anvisats inom den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område ( prop. 1973: 61 s. 8 och 14 ).

F öredragan-den

Med hänsyn till sysselsättningsläget anser jag att ifrågavarande bygg- nadsobjekt bör påbörjas redan innevarande budgetår. I investeringspla- nen bör föras upp följande, på byggnadsstyrelsens uppskattning grunda— de kostnadsram i 1 OOO-tal kr. i prisläget den 1 april 1973.

3 Riksdagen 1973. ] saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 34

Byggnadsobjekt . Medelsförbrukning

Kostnads- Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig-

ram t.o.m. _— start ställande 73-04-01 '73-06-30 73 /74 74/75 år—mån. år—mån.

Göteborg Nybyggnad för kemi, etapp II 15 000 5 000 8 000 73—12 75—08

Jag räknar med att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med en definitiv kostnadsberäkning för objektet. Jag förordar att de ökade kostnader som hänger samman med ny- byggnaden får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. ' Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgif- terna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m. m.

Va-d föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 ' 35

J ORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgif- ter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför. _

DRIFTBUDGETEN NJONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[1] B 15. Främjande av rennäringen. På riksstaten för innevarande bud— getår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 630 000 kr. Av beloppet disponeras 330 000 kr. för rennäringens kata- strofskadeskydd. '

Lantbruksstyrelsen

chförlusterna inom vissa samebyar i Norrbottens län har varit bety- dande under vinterbetessäsongen 1972/73. Lantbruksstyrelsen har in- hämtat uppgifter från lantbruksnämnden om behovet av medel'för att täcka de inträffade förlusterna.

I nordsamebyarna fanns enligt 1972 års renlångd ca- 29000 renar. Medelsbehovet till ersättningar för uppkomna förluster kan enligt nämnden grundas på antagandet att halva renantalet har förlorats. I slu- tet av maj månad lät lantbruksnämnden verkställa en rekognoserings- flygning över Könkämä, Lainiovuoma och Saarivuoma samebyars fjäll- områden. Därvid kunde konstateras att påfallande litet antal renar fanns inom de vanliga vårbetcsområdcna. 5 OOO—7 000 renar observera- des under flygningen. Vid en besiktning från helikopter den 26 juni inom motsvarande områden räknades 955 döda renar. Eftersom i re— gel endast en mindre del av alla döda renar kan upptäckas på detta sätt,

Prop. 1973: 170 36

stod det klart att rendöden måste ha varit omfattande.

Lantbruksstyrelsen anser att oaktat att förlusterna inträffade under vintern 1972/73 bör bestämmelserna i det katastrofskadeskydd för ren- näringen, som trädde i kraft den 1 juli 1973, tillämpas. Styrelsen beräk- nar renförlusterna i Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma, Talma, Vit- tangi och Gällivare samebyar till ca 11 500 djur efter avdrag för nor- malförlust och viss självrisk. Med utgångspunkt i taxan för rovdjurs- dödade renar uppgår enligt lantbruksstyrelsen värdet av de ersättnings- gilla förlusterna till 3,6 milj. kr. Eftersom det dock kan antagas att kom- mande renräkning och undersökning kommer att visa att även andra byar har åsamkats onormala förluster har ersättningsbeloppet beräknats till 4 milj. kr.

Departementschefen

De skador som åsamkats renskötseln under vintern 1972/73 har varit av betydande omfattning. Särskilt har de nordligaste samebyarna drab- bats. För att begränsa skadorna har Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 1 350 000 kr. till olika skadeförebyggande åtgärder såsom nödutfodring och transporter. Trots att dessa åtgärder har vidtagits har betydande renförluster inte kunnat undvikas. I vissa fall beräknas inemot hälften av djuren ha dött. För att minska verkningarna av dessa förluster fin- ner jag det skäligt att ytterligare statsbidrag utgår.

1973 års riksdag beslöt att fr.o.m. den 1 juli 1973 statligt stöd skall lämnas för att skydda renägama mot ekonomiska förluster vid synner- ligen svåra betesförhållanden ( prop. 1973: 1 bil. 11 s. 34, JoU 1973: 1, rskr 1973: 86). Katastrofskadeskyddet innebär bl.a. att stöd skall kun- na lämnas till renägare i form av ersättning för förlorade renar, ut- över ordinarie avgång och viss självrisk, med samma belopp som för rovdjursskadade renar. Med hänsyn till de exceptionellt svåra betesför— hållanden som rådde under vintern 1972/73 anser jag i likhet med lant- bruksstyrelsen att katastrofskadeskyddets principer nu bör tillämpas, fastän beteskatastrofen inträffade före den 1 juli 1973.

Eftersom renförlusterna åsamkat renägama stora ekonomiska förlus- ter bör utbetalning av individuella ersättningar kunna ske så snart de en— skilda renä'garnas exakta förluster kan beräknas med utgångspunkt i kommande renräkning och resp. sameby kan sammanställa och vitsorda ersättningsanspråken. Varje renägares ersättningsberättigade förlust skall härvid prövas och godkännas av expert utsedd av lantbruksnämn- den. Jag räknar med att 4 milj. kr. väl skall täcka behovet av medel för ändamålet.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Främjande av rennäringen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

Prop. 1973: 170 37

C. Jordbruksprisrcglering

[2] C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 96 milj. kr. Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ända-mål. Från anslaget utgår vidare ersättning till jord- bruket för dess förluster till följd av prisstoppet på vissa livsmedel.

Statens jordbruksnämnd

Statens jordbruksnämnd beräknade i mars 1973 inkomsterna av inför- selavgifter under regleringsåret 1973/74 till ca 418 milj. kr., varav ca 89 milj. kr. för fodermedel. Nämnden framhöll emellertid att de faktiska inkomsterna med hänsyn till bl. a. de starka fluktuationerna i importpri- serna kunde komma att avvika väsentligt från dessa belopp. Den s.k. fördelningsplanen för inflytande införselavgifter omfattar 252,2 milj. kr. förutom inflytande avgifter från fodermedelsimporten. Vidare beräkna- des medelsbehovet för ändamål utanför fördelningsplanen till 95 milj. kr., varav 55 milj. kr. skulle användas för att sänka partipriset på kon- sumtionsmjölk och 12 milj. kr. beräknades för kostnader för mellanpris- linjen på fårkött ( prop. 1973: 96 , JoU 1973: 25, rskr 1973: 232).

I skrivelse den 29 augusti 1973 har nämnden anmält att inflytande in- förselavgifter för regleringsåret 1973/74 på grund av höjda importpriser preliminärt beräknas till ca 232 milj. kr., varav ca 12 milj. kr. för foder- medel.

Departementschefen

Enligt jordbruksnämndens nuvarande beräkningar skulle således in— flytande införselavgifter inte räcka till för ändamål utanför fördelnings— planen. I avvaktan på den fortsatta utvecklingen av avgiftsuppbörden bör därför enligt min mening statens jordbruksnämnd få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna bör den rörliga krediten fastställas till 120 milj. kr. Från detta anslag bör få bestridas räntekost- naderna för den rörliga krediten. Kungl. Maj:t bör få återkomma i ären- det i samband med proposition angående reglering av priserna på jord- bruksprodukter, rn. m. fr. o. m. den 1 juli 1974.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. medge att statens jordbruksnämnd för ändamål utanför den s.k. fördelningsplanen för införselavgiftsmedel för reglerings— året 1973/74 får disponera en rörlig kredit på 120 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. medge att räntekostnaderna för nämnda kredit får täckas av medel från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jord- brukets område för budgetåret 1973/74.

Prop. 1973: 170 . 38

G. Utbildning och forskning

[3] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslags- ' rubrik anvisats ett reservationsanslag av 11,5 milj. kr. Av beloppet dis- ponerar byggnadsstyrelsen 4,1 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 7,4 milj. kr. en- ligt en särskild utrustningsplan.

Byggnadsstyrelscn har föreslagit nya och ändrade kostnadsramar för vissa inredningsobjekt. För de förslag till nya och ändrade kostnadsra- mar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas läm- nar jag i det följande en kortfattad redogörelse.

Lantbrukshögskolan och veterinär/iögskolan

Ultuna

Husa/"umvetenskapligt centrum. [ gällande inredningsplan har en del- ram av 5,5 milj. kr. tagits upp för detta objekt. På grundval av prelimi— nära mängder har den totala kostnaden nu beräknats till 7,6 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. för djurburar. Med hänsyn till att upphandlingstiden blir lång och kostnadsstegringar kan befaras, föreslår styrelsen att en delram av 7,6 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

Djur-stallar, Kungsängen. Kungl. Maj:t uppdrog den 11 maj 1973 åt byggnadsstyrelsen att utföra byggnadsobjektet inom en kostnadsram av 7 650 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Byggnadsstyrelscn föreslår att en definitiv ram av 1 150000 kr. förs upp i inredningsplanen för inred- ningskostnaderna för djurstallarna.

Bibliotek, nybyggnad; Genom beslut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. Med hänsyn till leveranstider för viss in- redning till biblioteket bör en delram av 350 000 kr. föras upp i inred- ningsplanen. ' '

Skara

Fältstation. På grundval av prop. 1973: 107 har statsmakterna beslu- tat att inrätta en fältstation för veterinärmedicin och lantbruksvetenskap i Skara. Viss verksamhet avses påbörjas redan under år 1974. Styrelsen föreslår att en delram av 400 000 kr. tas upp i inredningsplanen för bud— getåret 1973/74.

Skogshögskolan

U m e å Skagshögskolan, nybyggnad. Enligt statsmakternas beslut skall skogs-

Prop. 1973: 170 . _ 39

högskolan omlokaliseras till Umeå, Uppsala och Garpenberg med hu- vuddelen till Umeå. Viss del av högskolan flyttar redan under år 1973 in i provisoriska lokaler vid universitetet i Umeå. Styrelsen föreslår att en delram av 200 000 kr. avseende skogshögskolan i Umeå förs upp i inredningsplanen.

S ysselsättningsob jekt

I gällande inredningsplan har tagits upp en delram av 500 000 kr. av- seende inredning av vissa byggnadsobjekt, som tidigarelagts av syssel- sättningsskäl budgetåren 1971/72 och 1972/73. Byggnadsstyrelscn före- slår att detta belopp höjs med 340 000 kr. avseende bibliotek i Alnarp. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1973 uppdragit åt styrelsen att utföra vissa objekt i sysselsättningsstimulerande syfte under vintern 1973/74. För in- redning av ifrågavarande projekt föreslås att delramen höjs med ytterli- gare 2 milj. kr. till sammanlagt 2 840 000 kr.

Departem en tsch e fen

För att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som redovisas i det föregående bör de i följande sammanställning an- givna kostnadsramarna föras upp i inredningsplanen.

Inredningsobjekt Förordad ram Kostnadsram (l OOO-tal kr.) eller ändring av ___..— tidigare ram Detinitiv ram Delram (1 OOO-tal kr.)

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

Ultuna Husdjursvetenskapligt centrum +2 100 7 600 Djurstallar, Kungsängen +] 150 1 150 Bibliotek, nybyggnad + 350 350 Skara Fältstation + 400 400 Skogshögskolan

Umeå Skogshögskolan, nybyggnad + 200 . 200 Sysselsättningsobjekt bud- getåren 1971/72 och 1972/73 + 340 840

Sysselsättningsobjekt budgetåret 1973/74 ' +1000 1000

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här be- handlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Prop. 1973: 170 40

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestri-

dande av utgifter för inredning av lokaler vid jordbrukets hög- skolor m. rn.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[4] 17. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett in— vesteringsanslag av 45 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelscn hemställer att följande objekt tas upp i investe- ringsplanen för budgetåret 1973/74.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

U 1 tu n a

Bibliotek, nybyggnad. Kungl. Maj:t uppdrog den 27 oktober 1.972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av bibliotek för lantbruks- vetenskap och veterinärmedicin på Ultunaområdet i Uppsala. Den pri- mära programytan uppgår till 3 200 m2, varav högst 1 500 m2 avser ut- rymmen för bibliotekets nyttjare och biblioteksfunktioner och resten bokutrymmen. Det för högskolorna gemensamma biblioteket förläggs i anslutning till det nyuppförda undervisningshuset. Genom beslut den 28 september 1973 har Kungl. Maj:t medgivit tidigareläggning av objektet inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973.

Departementsclzefen

Genom be51ut den 28 september 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg- nadsstyrelsen att utföra den av styrelsen redovisade nybyggnaden av bib- liotek, inkl. försörjningsåtgärder, vid Ultuna inom en kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973. Objektet tidigarelades av sys— selsättningsskäl. Schaktningsarbeten m.m. beräknas starta före vin- tern. Vid dimensioneringen av det lantbruksvetenskapliga och veterinär- medicinska biblioteket har hänsyn tagits till att viss del av skogshögsko- lan kommer att förläggas till Ultuna. En kostnadsram av 10 275 000 kr. i prisläget den 1 april 1973 bör föras upp i investeringsplanen för inne- varande budgetår för objektet bibliotek, nybyggnad.

Utgifterna under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnads- objekt bör kunna rymmas inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. anvisade investeringsanslaget. Jag förordar därför att utgifterna får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Prop. 1973: 170 41

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be-

stridande av utgifterna för nybyggnad av bibliotek för lant— brukshögskolan och veterinärhögskolan.

IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER

[5] 9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riks- dag ( prop. 1949: 2 , JoU 1949: 2, rskr 1949: 21) beslutades att en statlig lånefond, benämnd lånefonden för insamling av skogsfrö, skulle inrät- tas. Som kapital för fonden har på tilläggsstat II till riksstaterna för budgetåren 1948/49, 1953/54, 1955/56, 1958/59 och 1959/60 anvisats in- vesteringsanslag om sammanlagt 2 milj. kr.

För utlåning från fonden kommer under hösten 1973 att vara till- gängligt knappt 1 milj. kr.

Skogsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelserna planerar att under hösten 1973 och vintern 1974 samla in grankott i stor omfattning. Lagren av granfrö är f. n. små och den ovanligt rikliga kottsättningen detta år måste därför utnyttjas för att säkerställa skogsbrukets behov av gott utsäde för de närmaste årens skogsodlingar. Intervallen mellan goda kottår hos gran är i regel längre än 7 år.

De höga krav på selektivitet som kännetecknar den moderna skogs- fröanskaffningen innebär att kostnaderna för denna i dag är betydligt högre än på 1950- och 1960-talen. Skogsvårdsstyrelsernas kapitalbehov för ifrågavarande verksamhet den närmaste säsongen beräknas till ca 6 milj. kr. och lånebehovet till 4 milj. kr. Lånefonden för insamling av skogsfrö bör därför förstärkas med 3 milj. kr.

Lån kan med gällande bestämmelser beviljas bl. a. för inköp eller in— samling samt transport av barrträdskott, ollon och lövträdsfrö. Numera sker en omfattande import av granfrö. Ändamålen med lånen föreslås därför utvidgas att gälla även inköp av barrträdsfrö.

Departemen tsche fen

Riktlinjerna för Skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantproduktion god- kändes av 1960 års riksdag ( prop. 1960: 106 , BevJoU 1960: 1, rskr 1960: 326). Enligt dessa skall verksamheten drivas affärsmässigt och i form av en från den övriga verksamheten skild rörelse. Rörelsen skapar emellertid inte ekonomiskt utrymme för omedelbar finansiering av större fröinsamlingsaktioner vid de få tillfällen sådana är möjliga.

Enligt min mening är det nödvändigt att skogsvården intensifieras. En förutsättning härför är bl. a. att tillräcklig mängd skogsfrö av hög kvali-

Prop. 1973: 170 42

tet finns tillgänglig. Därför är det angeläget att möjligheter skapas för insamling i stor omfattning av frö då tillgången på kott är god i skogs- bestånden. Förutsättni-ngarna för att erhålla en riklig skörd av granfrö under den närmaste tiden beräknas vara goda.

Skogsvårdsstyrelsernas behov av medel för ifrågavarande verksamhet har sedan budgetåret 1948/49 tillgodosetts genom lån från lånefonden för insamling av skogsfrö. De disponibla medlen i fonden uppgår f.n. till ca 1 milj. kr., medan skogsvårdsstyrelsernas lånebehov det närmaste året beräknas till ca 4 milj. kr. Jag föreslår därför att fonden tillförs yt— terligare 3 milj. kr.

Jag har ingen erinran mot Skogsstyrelsens förslag att ändamålen med lånen utvidgas att omfatta även inköp av barrträdsfrö.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till vad jag nu förordat. _ -

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till L'ånefonrlen för insamling av skogs/rä på tilläggsstat I till - riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 43

HANDELSD EPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN TIONDE HUVUDTITELN

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

[1] B 2. Handelssekreterare. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 13120000 kr. ( prop. 1973: 1 bil. 12, NU 1973: 16, rskr 1973: 94). Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid de 22 svenska hanclelssekreterarkontor, som f.n. finns i utlandet.

Vid min anmälan i prop. 1972: 31 (s. 20) av fråga om inrättande av Sveriges exportråd uttalade jag, att från handelskammarhåll kunde kom- ma att aktualiseras fråga om omvandling av handelskammare till han- delssekreterarkontor. Jag förklarade mig beredd att inleda sådana över- läggningar med kamrar som så önskade och som arbetar på marknader där handelssekreterarverksamhet kan vara motiverad. Riksdagen läm- nade detta uttalande utan erinran (NU 1972: 27, rskr 1972: 187).

Med hänvisning till uttalandet har handelskammaren i Bryssel begärt sådan överläggning.

Den svenska handelskammaren i Belgien och Luxemburg grundades år 1960 i Bryssel. Kammaren har ca 360 medlemmar varav ca 120 i Sverige. Kammarens verksamhet som serviccorgan för handeln mellan Sverige och Belgien—Luxemburg och intresseorgan för sina medlem-

Prop. 1973: 170 44

mar leds av en verkställande direktör som till sitt förfogande har fem fast anställda och sex tillfälligt anställda tjänstemän samt två statsstipen- diater.

Jag har efter att ha hört Sveriges exportråd i frågan funnit att mark- naden är av sådan storlek och art att det finns behov av att upprätt- hålla en specialiserad kommersiell serviceverksamhet där. I förhandling- ar med kammaren har jag därvid, med förbehåll för nödvändiga beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen nått enighet med kammaren om att omvandla den till handelssekreterarkontor fr.o.m. den 1 januari 1974. Under år 1974 kvarstår handelskammaren övergångsvis som en förening vars medlemmar får samma service av handelssekreterarkontoret som de nu får av kammaren. Med utgången av år 1.974 övergår rätten att använda namnet handelskammare till handelssekreterarkontoret.

Omvandling av handelskammaren till handelssekreterarkontor beräk— nas för staten medföra en kostnad under innevarande budgetår som uppgår till 344 000 kr., varav 25 000 kr. för utrikeshandelsstipendier till praktikanter vid kontoret.

Vid beräkningen av statens kostnader har utgångspunkten varit att den del av verksamheten som är att betrakta som normal handelssekrc- terarverksamhet skall kunna bedrivas vid minst oförändrad ambitions- nivå. Med beaktande av den beräknade förbrukningen av redan an- visade medel behöver ytterligare 250000 kr, anvisas för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen _

att till Handelssekreterare på tilläggsstat I till riksstaten för bud- getåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 45

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för inrikesdepartcmentet, statsrådet Holmqvist, anmäler ären— de under inrikcsdepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN ELFTE HUVUDTITELN

E. Bostadsbyggande m. m.

[1] E 8. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats. ett reservationsanslag av 5 milj. kr. Anslaget utgör också ram för beviljan- de av särskilda eftergifter av äldre statslån. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlings- lokaler som trädde i kraft den 1 juli 1973. Före nämnda dag gällde kungörelsen (1957: 367) om statslån till anordnande av allmänna sam- lingslokaler m.m. samt i regleringsbrev 1960/61 givna bestämmelser om rekonstruktionsbidrag.

Kungl. Maj:t har föreskrivit att vissa under våren 1973 beviljade lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål, vilka inte rymdes inom den för budgetåret 1972/73 fastställda ramen för långivningen, skall avräk- nas mot ifrågavarande anslag. Dessa beslut avser sammanlagt ett låne- belopp av ca 3 milj. kr.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 17 augusti 1973 meddelat att an- sökningar om lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål och rekon- struktionsbidrag på sammanlagt ca 5,5 milj. kr., vilka kommit in till

Prop.'1973: 170 46

statens nämnd för samlingslokaler före den 1 juli 1973, har överläm- nats till samlingslokaldelegationen. Stöd till dessa lånesökande kan nu- mera utgå endast i form av upprustningsbidrag och särskild eftergift. Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 anfört att medel för beslut om upprustningsbidrag under innevarande budgetår bör stå till förfogande i den ursprungligen avsedda omfattning- en, dvs. intill ett belopp av 5 milj. kr. Detta bör enligt styrelsen ske ge- nom att föreskriften om avräkning; av vissa lån mot anslaget upphävs.

Departemenlschefen

Den för budgetåret 1973/74 gällande ramen för beviljande av upp- rustningsbidrag och särskilda eftergifter, 5 milj. kr., har till ett belopp ' av 3 milj. kr. tagits i anspråk redan före den 1 juli 1973. I enlighet med vad bostadsstyrelsen har anfört bör medel för upprustningsbidrag under innevarande budgetår stå till förfogande i den omfattning som ur- sprungligen avsågs. Jag förordar därför att ramen vidgas med 3 milj. kr. och alltså bestäms till 8 milj. kr.

De i det föregående nämnda lånebeloppen om tillhopa 3 milj. kr., som skall avräknas mot den vidgade ramen, betalas inte ut från före- varande anslag. Anslaget behöver därför inte ökas till följd av ramvidg- ningen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda efter- gifter av äldre lån meddelas inom en ram av 8000 000 kr. under budgetåret 1973/74.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gylle/men

Prop. 1973: 170 47

ClVlLDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konung- en i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggs- stat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

DRIFTBUDGETEN TOLFTE HUVUDTITELN

E. Kartväsendet

[1] E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten. Under denna anslagsrubrik har för finansiering av programmet Allmänna kartarbetcn på riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 30 215 000 kr. ( prop. 1972: 1 bil. 14 s. 101, CU 1972: 7, rskr. 1972: 70) avseende verk— samhetsåret 1973.

Rikets allmänna karrverk har i skrivelse 1973-05-15 hemställt att yt- terligare 935 000 kr. anvisas för programmet Allmänna kartarbetcn för att täcka kostnader för dubblering av vissa tjänster samt successiv över- flyttning till Gävle av vissa arbetsmoment i anslutning till omlokalise- ringen till Gävle sommaren 1975.

Deparrcmen tschefen

Jag beräknar medelsbehovet för dubblering av vissa tjänster på kart- verket inför en successiv överflyttning till Gävle av vissa arbetsmoment inom kartframställningen och därav föranledda lokalkostnader m. m. till 525 000 kr.

Prop. 1973: 170 . 48

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kartverket: Allmänna kartarbeten på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 525 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen. '

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 170 49

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

T. f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 och anför.

KAPITALBUDGETEN I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

[1] 2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.

1 prop. 1972: 85 (s. 47) och 1972: 130 (s. 59) lämnades redogörelser för förenade fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stir- lingmotorn. Kortfattat kan stirlingmotorn beskrivas som en energiom- vandlare med extern, kontinuerlig förbränning, som ger motorn följande karakteristiska egenskaper: låg halt av skadliga avgaser, låg ljud- och vibrationsnivå samt låg bränsleförbrukning kombinerad med flerbränsle- egenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett stort antal olika typer av bränslen.

Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 85 bil. 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198) medgavs FFV rätt att solidariskt med Kockums meka- niska verkstads AB (Kockum) teckna borgen för lån i Sveriges investe- ringsbank AB till KB United Stirling (Sweden) AB & Co (United Stir- ling) intill ett belopp av 19 milj. kr. Vidare anvisades ett investerings- anslag av 5 250000 kr. för bestridande av statens andel av stirling- motorprojektets kostnader för budgetåret 1971/72.

4 Riksdagen 1973. ] saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 50

Enligt ytterligare beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 130 bil. 10, NU 1972: 67, rskr 1972: 320) medgavs FFV rätt att solidariskt med Kockum teckna borgen. för lån till United Stirling intill 7 milj. kr. Vi- dare anvisades ett investeringsanslag av 4,4 milj. kr. för bestridande av statens andel av stirlingmotorprojektets kostnader för budgetåret 1972,! 73.

F örenade fabriksverken

FFV har i skrivelse den 28 september 1973 hemställt om ytterligare medel för bestridande av kostnaderna för statens andel av United Stir- lings utvecklingskostnader under budgetåret 1973/74. FFV hemställer vidare om rätt att tillsammans 'med Kockum teckna solidarisk borgen

för bolagets ytterligare upplåning i Sveriges in'vesteringsbank AB I skrivelsen anför FFV' 1 huvödsak följande.

FFV, Husqvarna AB och Kockum ingick i juni 1968 ett samarbets- avtal om vidareutveckling av stirlingmotorn. Samarbetet organiserades i form av ett kommanditbolag, det nyss nämnda United Stirling. Bolaget " träffade i juni 1968 ett licensavtal med N.V. Philips Gloeilampen- fabrieken (Philips), Nederländerna. Husqvarna AB inträdde till en bör- jan inte i bolaget, eftersom Utvecklingsarbetet primärt skulle koncentre- ras på en stirlingmotor av storleksordningen 200 hk och Husqvarna AB:s intresse helt var knutet till motorer av en storlek som passade i Husqvar— na AB:s tillverkningsprogram och produktsortiment. Senare arbeten med att få fram även en mindre motor har lett till att Husqvarna AB ' under våren 1973 inträtt i bolaget som delägare till en begränsad del. Husqvarna AB arbetar f.n. tillsammans med FFV med produktionsför- beredelser rörande denna motor.

Utvecklingsarbetet vid United Stirling har rönt ett ökande internatio- nellt intresse från molorr och .fordonstil'lverkare. Intresset för stirling- motorer har även accentuerats av att Ford Motor Company i USA i juli 1972 tecknat kontrakt med Philips om .dels utveckling av en person- bilsmotor hos Philips, dels en omfattande licens för exploatering av stir- lingmotorer.

Som tidigare anförts av FFV har delägarna 1 United Stirling för av- sikt att långsiktigt knyta ytterligare intressenter till United Stirling. Det syns också delägarna angeläget att t. ex. genom nya intressenter inför- liva sakkunskap beträffande tillverkning och marknadsföring av tyngre motorer. Sedan en längre tid har'därför förhandlingar förts-med tänk- bara delägare och samarbetspartner. Förhandlingar om sådant nära samarbete är i långt fra'mskridet skede.

Utvecklingsarbetet har fortsatt: planenligt. Beslut om typutformning . av en 200 hk motor h'ar fattas under ar 1972. De delmål som uppställts har" 1 stort uppnåtts inom angivna tids- och kostnadsramar.

Prop. 1973: 170 51

Nästa beslutsticlpunkt—i projektet är-planerad till första'halvå'ret: 1974; ' Finansieringen av utvecklingsarbetet under perioden från 'mitten' av år' 1971 till mitten av år 1974 är baserad på "50% upplåning-och 50- % av ' ägarna direkt tillskjutet kapital. - . '. '

Ramen för hittills beviljat lan till United Stirling utgör 19 milj. kr., ' som också utnyttjats. United Stirlings behov av ytterligare 'upplåning fram till mitten av år 1974 uppgår till 15 milj. kr. FFV har tidigare- ' medgivits rätt att teckna solidarisk borgen tillsammans med- Kockum intill ett totalt belopp av 26' milj. kr. FFV:s behov av ytterligare rätt att teckna borgen uppgår-således till' 8 milj. kr. Härigenom skulle det totala upplånade kapitalet och FFV:s rätt att teckna solidarisk borgen uppgå till 34 milj. kr. " '

Under förutsättning av att FFV får tillstand att teckna solidarisk bor- gen för nämnda 8 milj. kr. beräknas FFV:s andel' 1 av delägarna direkt tillskjutna medel för utvecklingsarbetet för budgetåret 1973/74 utgöra 2 milj. kr. FFV framhåller — under hänvisning till nödvändigheten av att vid projekt av denna storleksordning anlägga ett långsiktigt betrak- telsesätt —— att det är angeläget att FFV liksom föregående budgetår er- håller ett investeringsanslag, t. v. utan krav på avskrivning. .

.Departementsclzefen

Jag har i prop. 1972: 85 och prop. 1972: 130 lämnat en redovisning av FFV:s samarbete med Kockum i United Stirling för utveckling av den s.k. stirlingmotorn och betonat betydelsen av motorns speciella egenskaper för miljön och för ett flexibelt bränsleutnyttjande. Arbetet med motorn är planerat att leda fram till serieproduktion omkring slu- tet av 1970-talet. . .

Med hänvisning till att verksamheten bedrivs planenligt-och till vad jag här och i tidigare propositioner anfört anser jag det väsentligt att utvecklingsarbetet fortsätts. Först resultatet av nu pågående arbete och' situationen efter ingångna samarbetsavtal ger underlag för att pröva organisation och finansiering av projektets fortsatta verksamhet på längre sikt. Denna prövningbör enligt min mening äga' rum under nästa, -_ '

ar.

Sveriges Investeringsbank AB har tidigare beviljat United Stirling. lån på 19 milj. kr. mot borgen. Enligt vad jag erfarit har nu bolaget beviljats en ytterligare kredit på 15 milj. kr. mot borgen. Riksdagen har som förut nämnts medgivit att FFV solidariskt med Kockum får . teckna borgen på tillsammans 26 milj. kr. jämte ränta. FFV' bör med- ges rätt att teckna ytterligare borgen solidariskt med Kockum på .8 milj. kr. jämte ränta så att borgen kan lämnas för hela den beviljade kredi- - ten på 34 milj. kr.

Som jag framhållit. i nämnda propositioner, är- det med hänsyn till

Prop. 1973: 170 52

projektets risk, storlek' och långsiktighet ett klart motiverat behov att kapital ställs till förfogande utan krav på omedelbar förräntning och amortering. Som redovisades i prop. 1972: 85 beräknade FFV sitt me- delsbehov fr.o.m. den 1 juli 1971 fram till nästa besluttillfälle i pro- jektet, som nu är fastställt till första halvåret 1974, till 14—15 milj. kr. Hittills har för budgetåren 1971/72 och 1972/73 investeringsanslag på sammanlagt 9 650 000 kr. beviljats. Med hänsyn till att projektets finan- siering till 50 % sker med upplånade medel och 50 % tillskjuts direkt av Kockum och FFV i lika delar, har FFV nu beräknat för budgetåret 1973/74 behövligt investeringsanslag till 2 milj. kr. Jag förordar att FFV anvisas ett investeringsanslag av denna storlek, t.v. utan krav på av- skrivning. Därmed kommer investeringsanslagen under en treårsperiod att uppgå till 11 650 000 kr. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB teckna bor- gen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill 8 000 000 kr. jämte ränta, 2. till Finansiering av stirlingsprojektet på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 19'73/74 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

F. Statens vattenfallsverk

[2] 1. Kraftstationer m.m. På riksstaten för budgetåret 1973/74 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 318 milj. kr.

Statens vattenfallsverk

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 redogör statens vattenfallsverk för kostnadsutvecklingen inom sitt verksamhetsområde under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 318 milj. kr.

De genomsnittliga prisstegringarna inom landet har under de senaste åren varit 6 ä 8 %. Löne- och personalkostnader har som en följd av avtalsenliga löne- och förmånsförbättringar stigit väsentligt mer än tidi- gare. Denna allmänna utveckling har lett till att vattenfallsverkets kost- nader för såväl drift- som investeringsverksamhet ökat kraftigt. Ök- ningen har varit större än vad som har varit möjligt att möta med rationaliseringar. Priserna på- vissa komponenter och utrustning till kraftanläggningar har också stigit kraftigare än vad som svarar mot den genomsnittliga prisuppgången.

Byggnadskostnadsin'dex för värmekraftanläggningar belyser utveck- lingen under de senaste åren. Detta index, som har tagits fram genom

Prop. 1973: 170 53

sammanvägning av index för olika materialgrupper, mekanisk och elektrisk utrustning samt löner, har under tiden januari 1971—januari 1973 stigit från 187,6 till 219,1, vilket svarar mot en årlig ökning med 8,1 %. Mycket talar för att den hittills konstaterade årliga procentuella kostnadsökningen kommer att bli ytterligare något större under kom- mande år beroende på den sannolika prisutvecklingen för järn- och stålvaror och arbetskostnader.

Vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1973/74 uppgår till 1 287 milj. kr. inkl. medel för sådana arbeten som enligt Kungl. Maj:ts beslut igångsatts under år 1973 av sysselsättningsskäl. Verkets me- delsbehov för innevarande budgetår beräknas nu till 1 375,1 milj. kr., vilket överstiger den fastställda investeringsramen med 88 milj. kr.

Större delen av det ökade medelsbehovet — 68 milj. kr. — beror på lönc- och prisstegringar, som inte har kunnat kompenseras genom teknisk utveckling och rationalisering och på kontraktsenliga tillägg enligt indcxklausuler. Ökningen motsvarar 6,5 % av det tidigare i 1972 års prisläge anmälda medelsbehovet för motsvarande investeringsob- jekt.

Resterande 20 milj. kr. avser förskottsbetalningar i samband med upphandling av urananrikningstjänstcr. Förenta staternas atomenergi- kommission tillkännagav våren 1973 genomgripande ändringar av de s. k. kriterier som reglerar Villkoren för försäljning av anrikningstjänster. Anrikningskontrakt för ett kärnkraftaggregat skall i fortsättningen teck- nas minst åtta år före första leverans av det anrikade uranet, dvs. minst nio och ett halvt år före aggregratct tages i drift. Vidare skall erläggas en förskottslikvid uppgående till ca 15 milj. kr. och fördelad på tre år med första delbetalning när kontraktet undertecknas.

För aggregat som nu är under byggnad eller beställning och som har behov av anrikat uran under den närmaste åttaårsperioden gäller vissa övergångsbestämmelser. Tillämpningen av dessa bestämmelser innebär att anrikningskontrakt för det tredje och fjärde aggregatet i Ringhals och det första aggregatet i Forsmark måste tecknas senast den 31 december 1973 och att anrikningskontrakt för det andra aggrega- tet i Forsmark måste tecknas senast den 30 juni 1974. Förskottslikvi- derna för anrikningstjänster avseende de båda aggregaten i Ringhals, vilka finansieras över verkets investeringsanslag, kräver ett extra me- delstillskott av 10 milj. kr. under budgetåret 1973/74.

Anrikningstjänster för senare utbyggnader kan förmodligen också erhållas från Sovjetunionen och möjligen även från en framtida euro— peisk anrikningsanläggning. Det har emellertid ännu inte varit möjligt att klarlägga förutsättningama för upphandling av anrikningstjänster från annat håll än Förenta staterna. För att en viss handlingsfrihet skall kunna bibehållas vad beträffar idrifttagningen av kärnkraftaggregat un- der första delen av 1980-talet är det därför angeläget att beslut fattas om

Prop. 1973: 170 ' 54

upphandling av anrikningstjänster för en del ännu inte beslutade aggre- gat. Denna handlingsfrihet bör'ornfa'tta ett tredje aggregat i Forsmark samt ytterligare två aggregat fördrifttagning under åren t. o. m. år 1984. I överensstämmelse med de amerikanska upphandlingsvillkoren måste anrikningskontrakt för dessa aggregat tecknas vid sådana tidpunkter att förskottslikvider om 10 milj. kr. blir erforderliga redan under bud- getåret 1973/74. I det fall planerade kärnkraftutbyggnader flyttas fram till en senare tidpunkt gäller dessa förskott även för den senarelagda utbyggnaden. Om utbyggnaden däremot inte kommer till stånd, sker ingen återbetalning av erlagda förskott. Beslut om förskottslikvider bin- der dock inte statsmakterna vad gäller senare ställningstaganden till eventuella kärnkraftutbyggnader.

Departetnentschefen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 har statens vatten- fallsverk anmält behov av medel på tilläggsstat till riksstaten för bud- getåret 1973/74. Verket hänvisar därvid dels till de pris- och lönesteg- ringar som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle, dels till ändrade villkor för upphandling av urananrikningstjänster i Förenta staterna, enligt vilka köparen bl.a. måste erlägga viss förskottslikvid redan vid tidpunkten för anrikningskontraktets undertecknande.

Enligt vattenfallsverkets beräkningar har medelsbehovet för inne- varande budgetår ökat till sammanlagt 1 375,1. milj. kr., vilket över- stiger den av Kungl. Maj:t medgivna investeringsramen med 88 milj. kr. Av den totala ökningen beror 58 milj. kr. på fördyringar av det på- gående investeringsprogrammet och 20 milj. kr. på förskottsbetalningar på grund av erforderlig upphandling under detta budgetår av anrik- ningstjänster i Förenta staterna.

Jag har såvitt gäller fördyringen med 68 milj. kr. av det tidigare be- slutade investeringsprogrammet inte något att erinra mot vattenfallsver- kcts beräkning och förordar att de medel som behövs för att kompen- sera kostnadsökningen ställs till verkets förfogande under budgetåret 1973/74.

De stora gasdiffusionsanläggningarna i Förenta staterna har hittills svarat för större delen av världens försörjning med anrikat uran till kärnkraftreuktorcl'. Leveranskontrakt har också kunnat tecknas på för köparen förmånliga villkor, som inneburit frihet för köparen att anpas- sa leveranserna till sina faktiska behov.

Med ett ständigt stigande behov av anrikat uran i världen kommer emellertid kapaciteten hos de amerikanska anläggningarna snart att bli otillräcklig. I syfte bl. a. att säkerställa den långsiktiga planeringen och finansieringen av nya anrikningsanläggningar har Förenta staternas atomenergikommission numera skärpt villkoren för försäljning av anrik- ningstjänster. Reaktorägaren måste i fortsättningen förbinda sig att för

Prop. 1973: 170 55 en tidsperiod av omkring -tio år göra inköp av på förhand fixerade kvantiteter anrikningstjänster. Vidare måste kontrakt tecknas minst åtta år före leverans av anrikat uran till' den första bränslesatsen samt en viss del av kostnaden betalas i förskott under tre år närmast efter kon- traktets ingående. Med hänsyn till att det tar ca'två år efter leverans av anrikat uran till den första bränslesatsen innan reaktorn kan tas i kommersiell drift, måste reaktorägare som vill försäkra sig om anrik- ningstjänster från Förenta staterna göra bindande åtaganden ca tio år före idrifttagningen av ett nytt kärnkraftaggregat.

De nya villkoren innebär för vattenfallsverkets del att anrikningskon- trakt för de under byggnad varande tredje och fjärde aggregaten i Ring- hals måste tecknas senast den 31 december 1973. I samband därmed skall verket betala 10 milj. kr. motsvarande en tredjedel av den föreskriv- na förskottslikviden. Om handlingsfriheten beträffande idrifttagningen av nya kärnkraftaggregat under första delen av 1980-talet skall kunna bibehållas är det enligt verket i den nu rådande situationen också nöd— vändigt att teckna kontrakt om leverans av anrikat uran till två ännu inte beslutade aggregat redan under innevarande budgetår. l—lärför krävs ytterligare 10 milj. kr.

Under budgetåret 1973/74 behöver anrikningskontrakt tecknas också för de båda kärnkraftaggregat i Forsmark som f. n. byggs av Forsmarks kraftgrupp AB, i vilket staten genom vattenfallsverket äger 74,5 % av aktierna. .

Jag delar vattenfallsverkets uppfattning att upphandling av anrikat uran måste ske på ett sådant sätt att handlingsfriheten på kärnkraftom- rådet bevaras. Den nya situation som har uppkommit på marknaden för anrikningstjänster nödvändiggör åtaganden även i fråga om två reaktorer som ännu inte är beslutade eller fast planerade. Jag vill understryka, att vad jag nu har sagt inte innebär något ställningstagande i fråga om utbyggnaden av dessa båda reaktorer.

Emellertid bör enligt min mening upphandlingen av anrikningstjäns- ter till samtliga av verket angivna reaktorer ske genom det år 1972 bil- dade bolaget Svensk kärnbränsleförsörjning AB, i vilket staten genom vattenfallsverket ingår som delägare. Jag återkommer till denna fråga i det följande. Jag avser därvid att förorda åtgärder, som syftar till att gö- ra möjligt för kärnbränslebolaget att genomföra bl.a. ifrågavarande upphandlingar. Vid bifall härtill bortfaller behovet av särskilda medel från investeringsanslaget till kraftstationer m. m. för förskottsbetalning- ar, [ enligt härmed har jag också räknat ner vattenfallsverkets behov under innevarande budgetår av medel för kapitaltillskott till Forsmarks kraftgrupp AB med 7 milj. kr. av totalt 10 milj. kr. som har beräk- nats för förskottslikvider i samband med tecknandet av anrikningskon- trakt för bolagets båda aggregat.

lnvesteringsanslaget till kraftstationer m.m. bör i enlighet med vad

Prop. 1973: 170 56

jag här har anfört räknas upp med sammanlagt (68 000 000—7 000 000) 61 milj. kr. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kraftstationcr m.m. på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 61. 000 000 kr.

[3] Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Våren 1972 fastställde statsmakterna (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200) allmänna riktlinjer för verksamheten på kärnbränsleförsörjningens om- råde. I samband därmed godkändes ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk, Sydsvenska kraft: AB och Oskarshamnsverkcts kraft- grupp AB om bildande av ett aktiebolag med uppgift att främja landets försörjning med kärnbränsle. Avtalet gäller för tiden den 1 juli 1972 ——den 31 december 1982 och förlängs automatiskt med femårsperioder såvida inte uppsägning sker två år före avtalstidens utgång. Aktiekapita- let i bolaget _ f.n. 100 000 kr. — är fördelat med 50 % på vatten- fallsverket och 25 % på var och en av de övriga kontrahenterna. Ord- förande i bolagets styrelse utses av Kungl. Maj:t. Bolaget —— Svensk kärnbränsleförsörjning AB — inledde sin verksamhet i början av år 1973.

Svensk kärnbränslcförsörjning AB

I skrivelse den 18 oktober 1973 hemställer Svensk kämbränsleför- sörjning AB om en statlig säkerhet till ett belopp av 250 milj. kr. för bolagets åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle.

Bolaget framhåller inledningsvis att den pågående utbyggnaden av kärnkraft i Sverige baseras på leveranser av anrikat uran från Förenta staterna. Enligt det svensk—amerikanska atomsamarbetsavtalet åtar sig Förenta staterna att fram till år 1996 tillhandahålla anrikningstjänster för de elva svenska kraftrcaktorer som beräknas vara i drift omkring år 1980. Inom ramen för avtalet har hittills anrikningskontrakt träffats för sex reaktorer.

För kontraktering av anrikningstjänster till reaktorer efter nämnda elva erfordras en ändring av regeringsavtalet med Förenta staterna. Av- talet kommer i den nya lydelsen — till skillnad från vad som nu gäller _ inte att innebära förhandsgaranti om leveranskontrakt. Nya kontrakt väntas således kunna träffas endast i mån av tillgång till kapacitet. En- " ligt uppgift beräknas den nuvarande amerikanska anrikningskapacitcten — inkl. vissa kapacitetshöjande åtgärder -— komma att bli fulltecknad redan omkring årsskiftet 1974—1975. Vidare har de kommersiella vill- koren för kontraktering av anrikningstjänster ändrats.

Bolaget framhåller att kraftindustrin i västvärlden härigenom ställts

Prop. 1973: 170 57

inför en ny situation. Särskilt den långa beställningstiden, som innebär att anrikningskontrakt måste träffas innan beslut fattas om uppförandet av en reaktor, och bindningen till fasta kvantiteter innebär betydande planeringsproblcm. Inom såväl amerikansk som västeuropeisk och ja— pansk kraftindustri har man diskuterat olika arrangemang av pool-typ som skulle kunna ge deltagarna vissa möjligheter att anpassa sin upp- handling av anrikningstjänster till ändrade behov.

Inom bolaget har övervägts möjliga åtgärder för svensk kraftindustris del. Övervägandena har lett fram till slutsatsen att bolaget bör under- söka möjligheterna att för delägarnas gemensamma räkning anskaffa en kvantitet anrikat uran som reservlager för landets kraftsystem mot slutet av 1970-talet. Kvantiteten bör motsvara en första härd till en stor kraftreaktor. Enligt bolagets uppfattning skulle ett sådant lager motverka de för kraftföretagen negativa effekterna av den nya situatio- nen i Förenta staterna och allmänt öka handlingsfriheten på kärn- bränsleförsörjningens område. Med hänsyn till marknadsutvecklingcn bör kontrakt om ifrågavarande leveranser slutas redan nu.

Anskaffning av ett reservlager avses komma att finansieras genom upplåning. Bolagets löpande kostnader för lagringen (räntekostnader, förvaring m.m.) avses komma att täckas genom bidrag från delägarna.

Sovjetunionen är f.n. den enda alternativa leverantören av anrik- ningstjänster. 1970 års svensk-sovjetiska atomsamarbetsavtal möjliggör legoanrikning för svensk räkning vid sovjetiska anläggningar. Förhand- lingar äger rum mellan bolaget och vederbörande sovjetiska exportorga- nisation om leverans av viss kvantitet anrikningsarbete. Den aktuella upphandlingen är i storleksordningen 125 milj. kr., inkl. kostnaden för naturligt uran.

Som nämnts avser bolaget att finansiera anskaffningen av det anrika- de materialet genom upplåning. Eftersom bolaget har begränsade egna tillgångar behöver särskild säkerhet ställas. Med hänsyn till att en upp- handling av denna natur tjänar ett allmänt intresse anser bolaget det vara rimligt att säkerhet ställs av staten. Den säkerhet som behövs är av två slag: dels borgen för lån som bolaget tar upp för att finansiera in- köp av naturligt utan och anrikningstjänster, dels säkerhet för att bola- get fullgör sina betalningsförpliktelser mot leverantören.

Även andra slag av upphandlingar för en eller flera delägares räk- ning kan komma att visa sig lämpliga. Den statliga säkerheten bör en- ligt bolagets uppfattning ge visst utrymme även för sådana engagemang. Med hänsyn härtill föreslås beloppet för säkerheten till 250 milj. kr.

Med hänsyn till att en statlig säkerhet för lån som bolaget tar upp för att finansiera upphandlingarna kan komma att behöva tas i anspråk under lång tid har det ansetts rimligt att delägarnas förpliktelser såvitt avser täckandet av kostnader för lånen skall gälla utan att begränsas av konsortialavtalets giltighetstid. En förbindelse om delägarnas ansvar i

Prop. 1973: 170 58

nämnda hänseende bifogas bolagets framställning. Enligt förbindelsen åtar sig de icke-statliga delägarna. i bolaget gentemot staten att till- ' skjuta medel för täckande av bolagets kostnader för lån för vilka den statliga säkerheten gäller. Förbindelsen innehåller ett motsvarande åta- gande från statens vattenfallsverks sida gentemot nämnda delägare med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande. Medlen skall tillskjutas med fördelning mellan delägarna som dessa överenskommer i samband med beslut om upphandling.

Vid bedömningen av den risk som ställandet av säkerhet för ifråga- varande upphandlingar skulle innebära för statens del bör enligt bolaget beaktas även värdet av det realiserbara lagret. som kan antas komma att uppgå till samma storleksordning som anskaffningskostnaden.

Departementschefen

Svensk kärnbränsleförsörjning AB bildades år 1972 med uppgift bl. a. att främja en samordnad upphandling av kärnbränsle för svensk kraft- industri. Det förutsattes att verksamheten till en början skulle inriktas på planering och utredningar. Enligt det konsortialavtal som träffades mellan delägarna gavs bolaget möjligheter att fungera även som ett instrument för kraftföretagens upphandling, men detta bedömdes mindre aktuellt vid tidpunkten för bolagets bildande.

Under det senaste året har marknadsförutsättningarna ändrats i vad avser upphandling av anrikningstjänster. Således har villkoren för anrik- ning av uran i Förenta staterna, som hittills svarat för'praktiskt taget hela västvärldens behov,'väsentligt skärpts. Jag har nyss redogjort här- för vid min anmälan i det föregående av frågan om medel på tilläggs- stat för detta budgetår under investeringsanslagct Kraftstationer m.m. (p. 2). De nya villkoren avspeglar det förhållandet att kapaciteten hos de nuvarande amerikanska anrikningsanläggningarna inom en nära framtid väntas bli fulltecknad.

Mot denna bakgrund undersöker bolaget möjligheten att upphandla en kvantitet anrikat uran som ett reservlager för delägarnas gemensamma behov. Bolaget har tagit tipp förhandlingar med Sovjetunionen, som f.n. är den enda alternativa leverantören av anrikningstjänster, om legoanrikning inom ramen för 1970 års svensk-sovjetiska atomsamar— betsavtal. Även andra leverantörer kan efter hand komma i fråga, bl. a. tågen av de europeiska anläggningar som nu planeras. Kostnaderna för upphandlingarna avses komma. att bestridas av delägarna i enlighet med konsortialavtalets bestämmelser.

Enligt min mening skulle ett reservlager av anrikat uran för kraft- företagcns gemensamma behov medföra betydande fördelar. Som bo- laget anfört skulle lagringen bl.a. i viss mån. motverka de för kraft- industrin negativa cffekterna av de ändrade anrikningsvillkoren i För- enta staterna. Den skulle även underlätta en önskvärd spridning på flera

Prop. 1973: 170 59

inköpskällor. Därutöver bör beaktas värdet av ett lager vid störningar i tillförseln. Jag vill dock understryka att den tilltänkta lagringen i första hand är kommersiellt motiverad.

Mot bakgrund av den nya situationen på anrikningsområdet finner jag det naturligt att Svensk kärnbränsleförsörjning AB används som instrument även för annan upphandling än den som avser nämnda re- servlager. Vid min anmälan i det föregående av frågan om medel under anslaget Kraftstationer m. m. var jag således inte beredd att tillstyrka att medel anvisades till statens vattenfallsverk avseende förskottsbetal- ningar för anrikningskontrakt till vissa kraftreaktorer. Upphandlingen av anrikningstjänster för dessa reaktorer bör i stället ske genom bolaget. Härigenom ökar bolagets möjligheter att svara för planering och sam- ordning på lång sikt av landets försörjning med' kärnbränsle enligt de riktlinjer som anges av statsmakterna.

Den föreslagna ordningen för upphandling av anrikningstjänster inne- bär att finansieringen av förskottsbetalningar sker genom Svensk kärn- bränsleförsörjning AB. Jag vill understryka att vederbörande kraftföre- tag därmed inte avlastas det slutliga betalningsansvaret för kärnbränslet. Bolagets löpande kostnader för upphandlingar —— inkl. räntor och av- gifter för lån —— kommer att täckas av kraftföretagen. Detta gäller be- träffande upphandlingar för såväl delägarnas gemensamma behov som ett individuellt kraftföretags räkning.

Den angivna ordningen innebär betydande ekonomiska åtaganden för Svensk kärnbränsleförsörjning AB. Bolaget kan således komma att upp- handla —— förutom det av bolaget föreslagna rescrvlagret till ett värde av i runt tal 125 milj. kr. —— anrikningstjänster till ett antal kraftreak- torer. För de återstående fem reaktorerna inom gällande svensk-ameri- kanska atomsamarbetsavtal —— nämligen Ringhals 3 och 4, Forsmark 1 och 2 samt Oskarshamn 3 — kan anrikningskontrakt tecknas hos Förenta staternas atomenergikommission senast den 31 december 1973, i några fall den 30 juni 1974. Om denna möjlighet utnyttjas. måste enligt de nya anrikningsvillkoren förskottsbetalning erläggas för varje reaktor med ca 5 milj. kr. vid kontraktets tecknande och med ca 5 milj. kr. under vart och ett av de följande två åren. Dessa förskottsbetalningar kan så- ledes sammanlagt komma att uppgå till högst ca 75 milj. kr.

En ändring av avtalet med Förenta staterna skulle kunna ge svensk kraftindustri möjligheter att teckna kontrakt med Förenta staternas atomenergikommission om anrikningstjänster även för senare reaktorer. Bcställningstiden är enligt de nya amerikanska villkoren åtta år före leverans, vilket innebär att anrikningstjänsterna måste'beställas nära tio år före reaktorns planerade idrifttagning. Vad beträffar det statliga kraft- systemet räknar vattenfallsverket med att beställning av anriknings- tjänster till ett eventuellt tredje aggregat i Forsmark jämte-ett aggregat på annan plats måste ske under första halvåret 1974. Enligt vattenfalls-

Prop. 1973: 170 60

verket skulle beställning till ytterligare ett aggregat, om upphandlingen sker i Förenta staterna, bli aktuell under budgetåret 1974/75.

Jag vill framhålla att det för de sistnämnda tre reaktorerna ännu inte föreligger några utbyggnadsbeslut. Ansökningar hos Kungl. Maj:t om tillstånd enligt atomenergilagen har ännu inte ingetts. Jag vill i sam- manhanget också erinra om riksdagens ställningstagande (NU 1973: 49, rskr 1973: 184) till frågan om det långsiktiga utbyggnadsprogrammet för kärnkraften, innebärande bl. a. att inga beslut om att bygga ut kärn- kraften ytterligare bör fattas förrän ett nytt allsidigt beslutsunderlag förelagts riksdagen. Även om ett sådant utbyggnadsprogram således inte är fastställt måste enligt min mening åtgärder vidtas i god tid för att säkra tillgång till anrikningstjänster. Endast om så sker kan den svenska handlingsfriheten beträffande utbyggnad av kärnkraft bevaras.

Den av mig föreslagna ordningen för upphandling av anriknings- tjänster — enligt vilken Svensk kärnbränsleförsörjning AB i princip svarar för tecknandet av nya kontrakt _ torde vara särskilt lämplig i en situation där planeringen av olika skäl måste baseras på osäkra för- utsättningar. Således kan förskjutningar i tidsprogrammet eller mellan olika projekt lättare hanteras. Jag vill särskilt understryka att bolagets åtaganden i fråga om upphandling av kärnbränsle inte kommer att binda statsmakternas ställningstagande till frågor om fortsatt utbyggnad av kärnkraft.

För att Svensk kärnbränsleförsörjning AB skall kunna genomföra upp— handlingar på kärnbränsleområdet i enlighet med vad jag förordat krävs att bolaget kan ställa säkerhet för sina åtaganden gentemot såväl lån- givare som leverantörer. Bolaget har hemställt om en statlig säkerhet av 250 milj. kr. i första hand för att. medge upptagande av lån för finan- siering av ett för kraftindustrin gemensamt lager med anrikat uran. Beloppet har beräknats bl.a. med hänsyn till att säkerheten vid vissa upphandlingar kan komma att behöva tas i anspråk samtidigt för såväl betalningsgaranti till leverantör som borgen till långivare. Till fram- ställningen har fogats en förbindelse från delägarna att tillskjuta medel för täckande av bolagets kostnader för lån för vilka ifrågavarande säker- het gäller.

Bolagets beräkningar av behovet av säkerhet är jag beredd att godta. Ramen bör emellertid utöver vad bolaget angett utvidgas med hänsyn till vad jag nyss förordat beträffande medel till förskottsbetalningar för anrikningstjänster till vissa kraftreaktorer. Ramen för säkerheten bör därför sättas till 3.00 milj. kr. Jag "förordar att Kungl. Maj:t föreslår riks— dagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa ifråga- varande säkerhet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela er- forderliga föreskrifter rörande säkerheten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

Prop. 1973: 170 61

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa säkerhet med högst 300 000 000 kr. för Svensk kärnbränsleförsörjnings AB åtaganden i samband med upphandlingar av kärnbränsle.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[4] 11. Lån till Aktiebolaget Atomenergi. Något anslag" för detta ända- mål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74. Under den- na anslagsrubrik har tidigare anvisats sammanlagt 126,5 milj. kr. till AB Atomenergi. Medlen har bolaget använt för investeringar i byggnader och andra anläggningar, framför allt i Studsvik.

AB Atomenergi

[ skrivelse den 26 juni 1973 har AB Atomenergi hemställt om ett anslag av 5 225 000 kr. ur fonden för låneunderstöd för att täcka kost- nader för inköp av anrikat uran och därvid anfört i huvudsak följande,

För driften av bolagets materialprovningsreaktor R?. i Studsvik er- fordras anrikat uran. Sedan år 1960 har uran till reaktorn kunnat hyras av den amerikanska atomenergikommissionen. I mars 1973 meddelade dock kommissionen, att den inte kunde tillhandahålla nukleärt material för uthyrning efter den 30 juni 1973 annat än under en kortare över- gångsperiod. Efter förhandlingar med atomenergikommissionen beslöt bolaget mot denna bakgrund att lösa in det anrikade uranet i RZ-reak- torn. Bolaget lämnade därvid över en viss kvantitet naturligt uran till kommissionen och betalade för anrikning av detta uran. Bolaget kunde uppnå goda ekonomiska villkor vid uppgörelsen genom att affären genomfördes i sin helhet före den 15 augusti 1973, då priserna på anrik- ningstjänster steg från 32 $ per separationsenhet till 36 S per enhet för långtidskontrakt och 38,50 $ per enhet för enstaka leveranser.

Departen len tsch e f en

Efter överläggningar under år 1973 mellan AB Atomenergi och den amerikanska atomenergikommissionen har parterna varit överens om att bolaget skulle förvärva det nukleära material som används i ma- terialprovningsreaktorn R2 i Studsvik. För att täcka kostnaderna för för- värvet har bolaget hemställt om ett anslag av 5 225 000 kr. ur fonden för låneunderstöd.

Jag har inget att erinra mot bolagets förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till Aktiebolaget Atomenergi på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 1973/"74 anvisa ett investeringsanslag av 5 225 000 kr.

Prop. 1973: 170 62

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[5] 2. Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk.- Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

AB Gullhögens bruk (Gullhögen) driver i Skövde tillverkning av cement och äger andel i företag som tillverkar andra byggnadsmaterial.

Efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 11, SUI 1969: 33, rskr 1969: 98) tecknade staten 50 000 nya aktier i Gullhögen i samband med att Svenska skifferolje AB och dess dotterbolag överlät-koncernens an- läggningar för lättbetongtillverkning m. m. till Gullhögen.

Till följd av fondemissioner innehar staten numera 54 945 aktier i bolaget, motsvarande 10,9 % av aktiekapitalet och 7,8 % av aktiemas sammanlagda röstvärde.

Gullhögen och Ytong AB, som numera ändrat sin firma till Yxhult AB, träffade år 1966 ett avtal om tekniskt-och kommersiellt samarbete och förvärvade då vissa aktieposter i varandras företag. Samarbetet vi- sade sig emellertid ej ge avsedda fördelar och-som följd däravträffade bolagen i juni 1972 en överenskommelse om att avbryta samarbetet och - upplösa det ömsesidiga aktieägandet. Nämnda överenskommelse inne- . har å ena sidan att Gullhögen skulle överlåta sina aktier i Yxhult AB till det tyska bolaget Ytong AG, samt å andra sidan att Yxhult AB skulle överlåta sina aktier i Gullhögen till Gullhögens övriga aktieägare med fördelning dem emellan i direkt proportion till deras tidigare aktie- innehav. Vid denna fördelningsgrund faller 18 633 aktier på statens del och 109 251 aktier på övriga aktieägare. _

De sålunda överenskomna akticöverlåtelserna fullföljdes — utom. såvitt angår överlåtelsen till staten —— den 18 juli 1973. Flertalet av Gullhögens aktieägare har därefter i sin tur överlåtit sina aktier i Gull— högen till Cementa AB, som därmed kommit att äga ca 84 % av ak— tierna i Gullhögen. Mellan staten och Yxhult AB träffades den 2 juli 1973 ett avtal med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande, enligt vilket Yxhult AB till ' staten överlåter resterande 18 633 aktier i Gullhögen för 200 kr. per aktie, totalt 3726 600 kr. Aktierna överlåtes med rätttill utdelning fr.o.m. för räkenskapsåret 1972/73. Köpeskillingen skall erläggas kon— tant senast den 31 december 1973. ' _

Avtalet torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga (1.

Om förvärvet genomförs kommer statens andel av Gullhögens aktie- kapital att uppgå till 14,6 %. Andelen av totala röstvärdet kommer att vara 105 %. Om staten inte utnyttjar erbjudandet att köpa aktierna kommer de att överlåtas till Cementa AB.

Jag anser att erbjudandet att förvärva aktierna bör utnyttjas och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

Prop. 1973: 170 ._ 63

att till Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investering's— - anslag av 3 726 600 kr.

[6] 3. Förvärv av aktier i AB Eiser. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1973/74.

Den 29 oktober 1.973 träffades, under förbehåll för Kungl; Maj:ts godkännande, ett avtal mellan svenska staten och Eiser Invest AB som _ innebär att staten förvärvar hälften av aktierna i AB Eiser (Eiser). Köpeskillingen uppgår till 45 milj. kr. Dessförinnan hade arbetsmark--

nadsstyrelsen och Eiser träffat ett avtal som innebär att Eiser erhåller . .

statligt regionalpolitiskt stöd för att förlägga en planerad utvidgning" av sin verksamhet till Sverige i stället för till utlandet. Detta avtal är träffat med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande och under förut— sättning att staten förvärvar aktier i Eiser. -' . .

Textil- och konfektionsindustrin har under 1950- och 1960-talen genomgått en omstrukturering som resulterat i bl.a. en minskning av antalet anställda och en koncentration av tillverkningen till färre orter. Det är särskilt tillverkningen av ylle- och bomullsvaror som genomgått denna utveckling. Även konfektionssektorn har, framför allt i fråga om konventionella varor, minskat i omfattning. I viss utsträckning har de svenska företagen valt att förlägga konfektionsenheter till länder med lägre lönc- och omkostnadsnivå än i Sverige. Självförsörjningsgraden i fråga om textil- och konfektionsvaror i Sverige har påtagligt minskat under senare år.

Antalet anställda i svensk textil- och konfektionsindustri minskade under 1960-talet med omkring 25 000 och uppgick år 1970 till närmare 70 000, vilket motsvarar ca 7,3 % av antalet sysselsatta inom industrin. Mellan åren 1970 och 1972 ,minskade antalet anställda i branschen ytterligare. Ifrågavarande industris andel av förädlingsvärdet inom svensk industri utgjorde samma år ca 5 % medan dess andel av vår in- dustriexport uppgick till ca 2,7 %. Utrikeshandeln med textil- och kon- fektionsvaror ökade under 1960-talet och hade år 1972 ett.värde-av- ca 1 100 milj. kr. för exporten och 3 600 milj. kr. för importen.

Under de senaste åren har en stabilisering av utvecklingen skett inom textil- och konfektionsindustrin .och en viss förbättring kunnat skönjas. Strukturomvandlingen och anpassningen av produktionen har ' medverkat till ökad konkurrenskraft med framgångar på exportmark— naderna som följd. .

Geografiskt är textilindustrin till två tredjedelar koncentrerad -till ett - relativt begränsat område i sydvästra Sverige. Omkring hälften av tex_- -. tilindustrins och ca 80 % av konfektionsindustrins anställda i Sverige är kvinnor och en tredjedel av de anställda är över femtio år.

Prop. 1973: 170 64

Textil- och konfektionsindustrin har hittills endast i ringa omfatt- ning varit representerad i Norrland. Den förhållandevis höga personal- intensiteten och ökade differentieringen av arbetsmarknaden som etable- ring av konfektionsföretag innebär gör en sådan särskilt lämplig i regio- ner med sysselsättningsproblem och ensidigt näringsliv.

Inom Ådalsområdet kvarstår svåra sysselsättningsproblem trots ener- giska insatser från såväl statliga organ som från berörda kommuner. En av orsakerna härtill är att området fortfarande i stor utsträckning är beroende av den konjunkturkänsliga massa- och träindustrin. Antalet sågverk har minskat starkt som en följd av sammanslagningar till större och rationellare enheter. Som i flertalet områden med långvariga sys- selsättningsproblem har kvinnorna. och de äldre särskilda svårigheter på arbetsmarknaden i Ådalen. Behovet av en etablering av företag med annan verksamhetsinriktning är därför stort.

Staten har i Ådalen bl. a. genom företagsförvärv och etableringar, främst i Svenska industrietableringsaktiebolagets regi, försökt att bibe- hålla och skapa ny sysselsättning. Ytterligare sådana åtgärder får dock anses nödvändiga.

I Gällivare domineras näringslivet av LKAB. Genom att gruvbryt- ningen hittills rekryterat nästan uteslutande manlig arbetskraft har kvinnorna i Gällivare haft små möjligheter att gå ut i arbetslivet. Den kvinnliga undersyssclsättningcn kan också medföra rekryteringssvårig- hcter vid gruvfälten.

Eiser är ett produktionsbolag som ägs av det börsnoterade Eiser Invest AB. Eiser har ett aktiekapital av 20 milj. kr. fördelat på 200 000 aktier om vardera nominellt 100 kr. Bolaget, som med dotterbolag är landets största företagsgrupp inom textil- och konfektionsbranschen. hade en omsättning verksamhetsåret 1972/73 av 257 milj. kr., varav ca 70 milj. kr. utgjorde exportförsäljning. Antalet anställda i koncernen uppgår till ca 3 200 i Sverige och till ca 400 i utlandet. Eiser, som bildades år 1913 under namnet AB Sveriges Förenade trikåfabriker, har från starten tillverkat strumpor, underkläder, klänningar, jumprar, baddräkter m.m. Sortimentet har senare vidgats till att omfatta även kostymtyg av trikåtyp. De från "början spridda företagsenheterna har efter hand koncentrerats till Borås där ca 1 300 av moderbolagets totalt ca 2 100 anställda arbetar. Företaget har dessutom produktionsenheter i Malmö, Halmstad, Sjöbo samt i ytterligare några orter.

Under senare år har Eiser'förvärvat bl. a. AB Malmö Strumpfabrik och Brason konfektions AB. År "1971 bildades Stigtex AB i samarbete med Statsföretag AB. Företagsförvärven och engagemanget i Stigtex har bl.a. medfört att sortimentet utvidgats till att omfatta även byxor och garner för framställning av hemtextil.

I Finland har Eiser sedan år 1971 ett helägt dotterbolag, Suomen Eiser OY med produktion av underkläder för försäljning i Sverige.

Prop. 1973: 170 5, ' 65

Företaget kommer enligt ett tidigare beslut i Eiser att under'å'r _197'4 utöka sin verksamhet. _Efter denna utökning kommer antalet anställda ' i det finska bolaget att vara ca 500. ' .

I samband med ett företagsförvärv under slutet av 1960- talet erhöll Eiser ett dotterbolag" 1 Portugal. Detta _företag, som har ca 150 anställda, tillverkar korsetter m.m. - _ _ _

I Förenta staterna äger Eiser hälften av'aktierna' i ett företag, Alba— Eiser Inc., som tillverkar kostymtyger. ' . .

Eiser har under ar 1973 investerat bl. a_. i en utbyggnad av' spinneriet i Borås. Under år 19_74 kommer, förutom utbyggnaden av fabriken i Finland, varptrikåstickeriet i Mullsjö att byggas ut.

Eiserkoncernen kan anses väl konsolide'rad men har under en följd av år visat låg räntabilitet. En' viss' förbättring av resultatet har' dock skett under det senaste verksamhetsåret och ytterligare förbättring-kan enligt koncernens budget förväntas under de närmaste åren. Utdrag ur Eisers årsredovisning för verksamhetsåret 1972/73 torde få fogas till detta protokoll som bilagorna b—d.

Det inledningsvis nämnda avtalet mellan arbetsmarknadss'tyrelsen. och Eiser innebär att konfektionsfabrike'r uppförs" 1 Kramfors, Sollefteå och Gällivare. Denna verksamhet förutsätts komma att bereda sammanlagt ca 600 personer sysselsättning i nämnda orter fördelat med 150'i Kram-

fors, 250 i Sollefteå och 200 i Gällivare. Anställningarna beräknas till- .' ' komma successivt under en period av fem år. I Gällivare kommer Brason konfektions AB att starta produktion av byxor. I Kramfors och Sollefteå kommer underkläder och yttertrikå att produceras i Eisers' regi. ' ' ' ' _

Anställning av personal beräknas ske med början 1" augusti 1974 och _ verksamheten vara fullt utbyggd under år '1979; Vid personalrekr'yte- ring. som kommer att ske i samarbete mellan företaget, arbetsmark- nadsmyndigheterna och de fackliga organisationerna, skall möjligheter att anställa äldre arbetskraft beaktas.

Enligt min mening är det värdefullt att med denna överenskommelse medverka till en förbättring av den regionala balansen och i de berörda ' orterna öka differentieringen på arbetsmarknaden. Staten har med stödåtgärder medverkat till textil- och konfektionsbranschens ök'ade anpassning och förbättrade konkurré'nsläge. Det är enligt min mening lämpligt att staten förvärvar hälften av aktierna" 1 landets största textil- . och konfektionsföretag och härigenom får ökade möjligheter att aktivt följa och påverka struktur-omvandlingen i branschen. Genom det branschkunnande soni finns inom 'Eise'rkonc'ernen blir det möjligt '_att snabbt bygga upp produktionen i de 'nya enheterna. Jag anser det också ' vara mycket värdefullt att Eiser, efter att under en 'följd av år ha "

expanderat 1 utlandet, nu i huvudsak kan väntas förlägga sin expans1on __ '

till Sverige. 5 Riksdagen 1973. ] saml. Nr 170

Prop. 1973: 170 66

Priset för hälften av aktierna i Eiser, 45 milj. kr., har bedömts mot bakgrund av vad jag nyss anfört samt med hänsynstagande till 'en på sedvanligt sätt utförd substansvärdering och en bedömning av framtida avkastning. ' __ . .

Uppförandet av de planerade anläggningarna i Kramfors, Sollefteå och Gällivare kommer att ske successivt under en femårsperiod. Efter- som statens förvärv av hälften av aktierna har ett direkt samband med dessa nyctableringar bör likviden delas' upp i tre lika stora ' delar. Enligt avtalet skall 15 milj. kr. erläggas kontant i samband med att staten övertar aktierna. Beloppet skall erläggas inom fem veckor efter den dag riksdagens godkännande föreligger, dock senast den 31' januari 1.974. Samtidigt skall skuldebrev för återstående del av köpeskillingen överlämnas. Skuldebreven skall betalas med lika delar senast den 31 januari 1975 och den 31 januari 1976 och skall löpa med en årlig ränta, som med 3 % överstiger vid'varje tillfälle gällande diskonto. _

Under åberopande av 'det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t- föreslår riksdagen att ' '

1. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att såsom dellikvid för förvärv av aktier i AB Eiser utge skuldebrev till ett belopp av 30 000 000 kr. jämte ränta, '_ '

2. nu Förvärv av aktier i AB Eiscr' på tilläggsstat 1 nu riks- staten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr. ' ' '

[7] Finansiering av Svenska.indnstrietablerings AB. Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 56. SU 1969:106, rskr 1969: 250) teck- nade staten nya aktier för 9,6 milj.. kr. i det av. Svenska utvecklings AB bildade Svenska industrietablerings AB (SVETAB), varjämte fullmäk- tige i riksgäldskontoret bemyndigades att ställa garanti för lån till bola- get intill ett belopp av 20' milj. kr. jämte ränta. Härvid an'g'avs målet för SVETAB vara att skapa nya arbetstillfällen genom etablerande av nya och utbyggnad av befintliga företag. Detta kan göras genom hel- statliga företag eller i samarbete med det enskilda näringslivet, kommu- ner och kooperationen. SVETAB bör.i angivet syfte kunna inträda som hel— eller delägare i företag i samband med exempelvis expansions- eller rationaliseringsinvesteringar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt in- dustrietablering i regioner med sysselsättningssvårigheter. SVETAB skall drivas på affärsmässiga grunder och med krav på lönsamhet.

Vidare bör företaget, så snart det bedöms förenligt med dess intressen, avyttra de aktieposter som bolaget kommer att besitta. l prop. 1969: 56 framhölls det därför som angeläget att SVETAB inte ändrar karaktär till förvaltningsbolag. Efter statsmakternas beslut är 1969 (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överfördes SVETAB till Statsföretag AB den 1 januari 1970.

Prop. 1973: 170 67

I enlighet med den angivna målsättningen har SVETAB engagerat sig i ett antal hel- eller delägda företag. Flertalet av dessa har varit antingen nyctableringar av företag baserade på nya produktidéer eller förvärv av företag för att få till stånd en finansiell sanering eller liknande och därmed möjliggöra fortsatt verksamhet och utveckling av företagen. Här kan särskilt nämnas etableringarna av Nylands mattfabrik AB i Ytterlännäs och Nordtool AB i. Piteå samt förvärven av ETRI-Erikssons träindustrier AB i Bjurträsket och J. O. Dahlberg AB i Kramfors. Som en följd av SVETAB:s åtgärder är i dag ca 900 personer inom det s.k. stödområdet anställda inom SVETAB-företag. Totalt är ca 1 100 per- soner anställda inom SVETAB-gruppen." '

Företagen har under den tid de ingått i SVETAB-gruppen investerat sammanlagt ca 48 milj. kr. Under samma tid har SVETAB till dessa företag i form av aktiekapital och koncernbidrag tillskjutit 29,3 milj. kr., vari är inräknade även bidrag för förlusttäckning.

Flertalet av företagen, antingen nystartade eller befintliga som utökar verksamheten, har organisations- och igångkörningskostnader som inte kan täckas av överskott från annan verksamhet. Ifrågavarande kostna- der täcks till större delen-av koncernbidrag och ägaretillskott från Stats— företag. Under åren 1970—1972 har Statsföretag tillfört SVETAB 27,7 milj. kr. i koncernbidrag och 3 milj. kr. i form .av aktieteckning eller annat ägaretillskott. .

Statsföretag har meddelat att SVETAB:s aktuella planer för åren 1973—1975 tar sikte på en sysselsättningsökning av ungefär samma omfattning som hittills, dvs. med ca 200 arbetstillfällen 'per år. De medel som behöver tillföras från Statsföretag till SVETAB dels' för finansie— ring av sysselsättningsskapande investeringar, dels för täckande av för- luster beräknas motsvara en från Statsföretag minskad utdelning till ägaren med ca 20 milj. kr. per år för de tre nämnda verksamhetsåren.

Enligt min mening bör SVETAB i minst samma omfattning som hit- tills fortsätta sin verksamhet att genom etableringar och utbyggnader av företag skapa nya sysselsättningsmöjligheter, framför allt inom stöd- området. Målsättningen för åren 1973—1975 bör därför vara att inom detta öka sysselsättningen med minst 600 arbetstillfällen. För att detta skall bli möjligt måste medel ställas till bolagets förfogande.

Hittills har SVETAB:s verksamhet understötts av Statsföretag som årligen tillfört bolaget koncernbidrag och aktieägartillskott. Huvuddelen av dessa medel har tillsammans med SVETAB:s eget kapital och upp- låning använts för etablering och förvärv av företag. Det har nu från Statsföretags sida framställts önskemål om en ändring när det gäller att tillföra medel till SVETAB, vilket innebär att ägaren/staten i fort- sättningen genom minskade krav på utdelning från Statsföretag AB ställer behövliga medel till förfogande. I gengäld skall SVETAB åta sig att i angiven omfattning öka sysselsättningen, främst inom stödområdet.

Prop. 1973: 170 68

Jag delar Statsföretags uppfattning att en annan ordning i fortsättningen bör tillämpas rörande medelstillskott till SVETAB. 'Huvuddelen av SVETAB:s verksamhet anser jag-ha sådan samhällsekonomisk inrikt- ning att det i prop. 1969: 121 (s. 35) angivna offertförfarand'et skulle kunna vara tillämpligt. En ordning. där Kungl. Maj:t och riksdagen prövar medelsbehovet för varje projekt blir emellertid tämligen om- ständlig. Jag anser det därför önskvärt att finna en form för att finan- siera SVETAB:s sysselsättningsfrämjande projekt som' är enklare och snabbare och som dessutom ger bolaget möjlighet att planera sin verk- samhet några år framåt. - ' '

Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 121, SU 1969:168, rskr 1969: 381) befriades Statsföretag från utdelningsplikt till ägaren/ staten för verksamhetsåren 1970—1972. Fr.o.m. 'året 1973 kommer bolaget att lämna utdelning till ägaren. Jag anser en lämplig form för ' finansiering av SVETAB:s verksamhet vara att Statsföretag lämnar bi- drag mot att ägaren/staten-i motsvarande mån minskar sitt krav på ut- delning från Statsföretag. SVETA]3:s behov 'av medel för investeringar och förlusttäckning för åren 1973—1975 beräknas begränsa Statsföretags ' utdelningsförmåga med sammanlagt ca 60 milj. kr. Med anledning härav förordar jag att kravet på utdelning från Statsföretag med hänsyn till bolagets finansiering av SVETAB:s verksamhet för åren 1973—1975 bör minska med sammanlagt högst 60 milj. kr., dvs. ca 20 milj. kr. per år. Statsföretag bör vara oförhindrat att lämna finansieringsstödet till SVETAB helt eller delvis i form av koncernbidrag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna att för finansiering av Svenska industrietablerings ' AB:s verksamhet under-åren 1973—1975 kravet på utdelning från Statsföretag AB för nämnda år minskas med sammanlagt högst 60 000 000 kr. '

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllénst'en

Prop. 1973: 170 69

Bilaga a till bilaga 11

Mellan Yxhult AB, nedan kallat Yxhult, å ena sidan, och Svenska ' Staten, å andra sidan, har denna dag träffats följande

Överlåtelseavtal g 1.

Yxhult överlåter till Staten 18 633 aktier i AB Gullhögens Bruk" ' serie B bundna för en köpeskilling om 200 kr. per styck, eller sålunda ' . sammanlagt 3 726 600 kronor. _Aktierna överlåtes inklusive på aktierna "_ .. belöpande rätt till vinstutdelning fr.o.m. för räkenskapsåret 1972/73.

Köpeskillingen erlägges kontant den 31 december 1973. Å aktieöverlåtelsen utgående fondstär'npel _skall i sin helhet betalas av Yxhult. Vederbörlig avräkningsnota upprättas av Yxhult. —

52.

Staten skall äga rätt att såsom köpare till de i 5 1 omnämnda aktier- na i sitt ställe insätta av Staten helägt bolag, förutsatt att Yxhult un-. derrättas därom före den 31 december 1973.

53.

Tvister rörande tolkningen och tillämpningen av detta thal och därur härflytande rättsförhållanden skall avgöras genom skiljedom en- ligt vid tvistens uppkomst gällande lag om sk1l jeman

Detta avtal har upprättats i två exemplar, av vilka parterna tagit __var sitt.

Stockholm den 2 juli 1973

Prop. 1973: 170 . 70

Bilaga b till bilaga 11

Utdrag ur AB Eisers årsredovisning

Aktiebolaget EISER

Styrelsen för AB Eiser och verkställande direktören får härmed för tiden 1/7 1972—30/6 1973 avgiva följande

F örvaltningsberältelse

Efter en importminskning under år 1971 ökade åter importen 1972. Ökningen, totalt ca 5 %, hänför sig huvudsakligen till import från gam- la Efta-området. Resultatet av vår egen textilrörelse har något förbätt- rats, men är fortfarande otillfredsställande. Den budget, som gjorts, har inte fullt kunnat nås beröende på den låga avsättningen under våren av textilvaror hos våra stora avnämare. Vidare har modemässigt vävda va— ror under året varit föremål för större intresse.

Prognoserna för kommande år försvåras av de våldsamt stigande rå- varupriserna. Dessas inverkan på allmänhetens förmåga att konsumera trikåplagg är svåra att klart bedöma. Prognosen visar dock på viss fortsatt förbättring. .

Strävan till koncentration har fortsatt. Tillverkning av herrstrumpor har samordnats till bolagets huvudfabrik härför och bolagets fabrik i Sandared utanför Borås har samordnats mcd fabriken för baddräkter inne i staden. Samordningarna har genom samråd kunnat ske utan men för berörd personal.

I Finland har etapp tre blivit färdig under våren och etapp fyra har beställts och kommer att färdigställas våren 1974, varefter fabriksytan kommer att uppgå till 11. 000 m? med plats för 500—600 arbetstagare. Utbyggnaden av den hälftendelägda fabriken Alba-Eiser har fortsatt och resultat av verksamhetsåret och ställningen per den 30 juni 1973 har för första gången medtagits i koncernredovisningen. Svårigheterna att nå fullgod kvalitet har nu börjat övervinnas och trots stora kostna- der för försäljning av sekunda väv och avsevärda störningar genom dollarns devalvering har verksamhetsåret 1972—73 visat överskott. Det- ta bör kunna ökas innevarande år.

Resultatet vid AB Stigtex, ägt till två tredjedelar av AB Statsföretag och en tredjedel av AB Eiser, men helt samordnat med AB Eisers ad- ministration har visat en glädjande utveckling.

Prop. 1973: 170

Utdrag ur AB Eisers årsredovisning

Koncernresultaträkning (Belopp i tkr)

Fakturerad försäljning

inom Sverige

i utlandet _ Tillverknings-, försäljnings- och

administrationskostnader Förlust i AB Hudson Rörelseintäkt före avskrivningar, räntor och minoritetsandel

Intäktsräntor Kostnadsräntor till utomstående till moderbolaget

Rörelsevinst före avskrivningar och minoritetsandel

Minoritetsandel

Intäkt före avskrivningar, extra-

ordinära postcr och disposition Extraordinära intäkter lanspråktagande av investeringsfond Upplöst varulagerreserv

Summa intäkter Avskrivningar inkomstskatt Nettovinst tkr

l,:'7 72—30,-"6 73

71

Bilaga c till bilaga 11

187 925 69 055 256 980

247 797

9183 191

1 509 1 606 2 924

6 259 757

5 502

164 1 268 1 795

8 729

6 925 528

1 276

1,17 7l—30,-'6 72

178 972

43 493 222 465

215 312 2074

5 079 260

7l9 796 1 255

3 824

3 824

127 17l5 1008

6 674

5 987- 343

344

Prop. 1973: 170

Utdrag ur AB Eisers årsredovisniing

Koncernbalansräkning (Belopp i tkr)

Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bankfordringar Främmande växlar Fordringar Fordringar hos kunder Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Förskott å varuleveranser' S_kattefordran Ovriga fordringar Varulager Summa omsättningstillgångar Spärrkonto hos Riksbanken för investeringskonto Anläggningstillgångar

Aktier och andelar

Fordringar Förskott å anläggningar Ovriga fordringar __

Maskiner och inventarier Ackumulerade investeringar Ackumulerade avskrivningar

Fastigheter Ackumulerade investeringar Ackumulerade avskrivningar Insatslågenheter Summa anläggningstillgångar Summa tillgångar tkr '

Ställda panter: Fastighetsintcckningar Företagsinteckningar Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Skulder till koncernbolag Skulder till andra Varuaccepter Förlagsaccept Skulder till leverantörer Upplupna kostnader Personalens källskatt Mervärdeskatt Amorteringsskuld Övriga skulder

Summa kortfristiga skulder

72

Bilaga-d till bilaga 11

' 30,16 1973" 8 641 - 3 095 37 997 425 11 93 765 2 455 41 746 86 187 139 669 _ 3 329 1 154 552 16 568 97 842 86 038 11 804

36 841 6 628 . 30213 108 43 847 48 831 21 950 1 797 2 611 600 30 151 9 772 6 834 339 545 342 51 194 52 991

.. __30__6_ 19.72... .. . 4 655 1 000 33 499 302 8 46 41 1 334 35 230 62 590 103 475 3.329 1 250 958 1 363 2 321 92 414 -

84 406 8 008

34 964 4 525 30 439

42 018

' 148 822

33 161

7 800

954 15 279 8 763 6 583 1 804 238 827 33 494

34 448

Prop. 1973: 170

Långfristiga skulder Skulder till koncernbolag Skulder till andra Checkräkningskredit Återlån av ATP—medel lntecknings- och reverslån Avsatt till pensioner ERI Ovrigt

Summa långfristiga skulder Minoritetsandel

Obeskattade reserver och eget kapital Obeskattade reserver Avsatt till pensioner Varulagerreserv investeringsf ond Lagerinvesteringskonto

Eget kapital Aktiekapital Reservfond Skuldregleringsfond Bundna fonder _hos dotterbolag Disponibla vinstmedel

Summa

Avgår: överparivärde Summa

Nettovinst

Summa eget kapital och Obeskattade reserver

Summa skulder och eget kapital tkr

Ansvarsförbindelser: Garantiförbindelse till Arbets— givareföreningen Övriga ansvarsförbindelser

30,-'6 1973 18 868 12 308 2 013 18 128 4 312 3 860 40 621 59 489 526 794 38 238 6 038 12 500 57 570 20 000 4 000 611 1 709 1 797 28 117 13 124 14 993 1 276 16 269 73 839 186 845 1 523 4 935

73 30,-"6 1972 16 145 I 182 12 968 3 899 3 777 21 826 37 971 883 37 704 7 306 12 500 58 393 20 000 4 000 590 1 677 1 502 27 769 10 103 17 666 344 18 010 76 403 148 822 1 290 4 955

Prop. 1973: 170 75

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS—' SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om ytterligare medel för budgetåret 1973/74-ti11 reparations- och under- hållskostnader m.m. under slottsbyggnadcrnas och kriminalvårdsstyrel— sens delfonder av statens allmänna fastighetsfond och anför.

[l] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggna- dernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och underhållskostnader m.m. har för denna delfond i sta- ten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1973/74 beräknats 10,4 milj. kr. _ '

Kungl. Maj:t ha-r under sommaren och hösten 1973 successivt lämnat byggnadsstyrelsen i uppdrag att utföra ett stort antal byggnads- och un- derhållsobjekt som ett led i åtgärderna för att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn. Arbetena utgör huvudsakligen tidigarelagda objekt ur byggnadsstyrelsens produktions- och underhållsplaner. Kost- nadsramarna för dessa objekt 'uppgår sammanlagt till' ca 130 milj. kr. I flertalet fall föranleder de nämnda uppdragen anmälan för riksdagen av nya byggnadsobjekt under berörda investeringsanslag. I andra fall är objekten avsedda att utföras med medel till repa-rations- och underhålls— kostnader under statens allmänna fastighetsfond.

Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar kommer utgifterna _— inkl. medclsförbrukning som hänför sig till de av Kungl. Maj:t givna uppdra- gen om tidigareläggning i sysselsättningsfrämjande syfte — under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. i staten för byggnadsstyrel- sens delfond att innevarande budgetår uppgå till sammanlagt 168,5 milj.

Prop. 1973: 170 ._ _. 76

kr. Detta belopp beräknas kunna täckas av tillgängliga medel. De sam- manlagda utgifterna under motsvarande post i staten för slottsbyggna- dernas delfond kommer enligt styrelsens beräkningar att under budget- året uppgå till ca 16,6 milj. kr., i vilket belopp ingår fortsatta iståndsätt- ningsarbeten inom Landskrona citadell. Dessa arbeten omfattas av tidi- gareläggningarna och kostnaderna härför kan inte täckas av tillgängliga medel. Jag förordar, i likhet med byggnadsstyrelsen, att ett belopp om 2,1 milj. kr. anvisas utöver den för budgetåret 1973/74 fastställda staten. Ifrågavarande utgiftspost bör därför räknas upp med nämnda belopp.- J ag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnader- nas delfond, under posten Reparations- och ttmlerhållskosma-i der m. m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett belopp av. ytterli- , gare 2 100 000 kr. '

[2] Reparations- och underhållskostnader m.m. under kriminalvårds- styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under Repara- tions- och underhållskostnader m.m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för' budgetåret 1973/74 beräknats ' 10 203 000 kr. . Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom olika beslut under budgetåret 1972/73 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att utföra ett stort antal ombyggnadsarbeten vid skilda fångvårdsanstalter. Om- byggnadsarbetena skall bekostas från posten-till reparations- och under- hållskostnader m. rn. i staten för kriminalvårdsstyrelsens delfond. Kost- nadsramarna för dessa objekt uppgår sammanlagt till ca 21,7 milj. kr. ' Enligt kriminalvårdsstyrelsens beräkning kommer medelsförbrukningen under posten Reparations- och underhållskostnader m.m. att öka med 19,4 milj. kr. under innevarande budgetår på grund av nämnda om- byggnadsarbeten. Jag har inte något att erinra mot denna beräkning och förordar att ifrågavarande 'utgiftspost räknas upp med nämnda belopp. . _ _ Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen _ att i staten för statens allmänna fastighetsfond, kriminalvårdssty- relsens delfond, under posten Reparations- och underhållskost- nader m. m. för budgetåret 1973/74 beräkna ett belopp.av yt--. terligare 19 400 000 kr.._ ' -

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets ' övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Url protokollet: Bri tta. G yllenslen

Prop. 1973: 170

Förteckning

77

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973: 170 begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/ 74. '

DRIFTBUDGETEN ' '

A. Egentliga statsutgifter

D8

H10

H11

816

E49

BIS

E 1

11. Justitiedepartementet Utrustning till domstolar m.m., reservations- anslag

IV. F örsvarsdepartementet FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations- anslag ' ' ' Övervakningskontingenten i Korea, reservations— anslag '

VI. Kommunikationsdepartementet

Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter. vid flygtrafik på Gotland, reservationsanslag

VIII. Utbildningsdepartementet Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reserva- tionranslag Atomforskning, reservationsanslag

IX. Jordbruksdepartementet Främjande av rennäringen, reservationsanslag

X . Handelsdepartementet _ Handelssekreterare, reservationsanslag

XII. Civildepartémentet Kartverket: Allmänna kartarbeten, reservations- anslag

Summa för driftbudgeten

" 1 930 000

' 10 600 000

' _ _700 000

2 400 000

1 800 000 . 750 000

4 000 000

'250 000

525 000 22 955 000

Prop. 1973: 170

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I'J

JÄUJIJ—l

14 15

11

10

I. Statens affärsverksfonder

E. Förenade fabriksverken Finansiering av' s'tirlingprojcktet '

F. Statens vattenfallsverk Kraftstationer m.m.

II. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

Polishus m. m.

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården Nybyggnad i kVarteret Kronoberg i Stockholm ,

Finansdepartcmcntet: inköp av fastigheter m.m.

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål Radio- och televisionshus

IV. Statens utlåningsfonder Jordbruksdepartementet: Lånefonden för insamling av skogsfrö

V. Fonden för låneunderstöd lndustridepartcmentet: Lån till Aktiebolaget Atomenergi

VI. Fonden för statens aktier Industridepartemcntet: Förvärv av aktier i AB Gullhögens bruk Förvärv av aktier i AB Eiser

Summa för kapitalbudgeten

78

' .2 000000

61 000 000

35 700 000

950 000 12 000 000 19 000 000

' 20 000 000

8 000 000

8 450 000 ..

3 000 000 5 225 000

3 726 600 ' ' 15 000 000

194 051 600

Prop. 1.973: 170 79