Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till anslag till Centralnämnden för fas- tighetsdata för budgetåret 1974/75. Vidare föreslås ändrade riktlinjer för den av riksdagen år 1968 beslutade fastighetsregisterreformcn. Ge- nom de föreslagna ändringarna kommer i princip alla gårds-, by- och kvartersnamn att kunna behållas i det nya fastighetsregistret.

1 Riksdagen 1974. ] saml. Nr 48

• Sida 2
•  Original

_Prop. 1974: 48 2

Utdrag av protokollet över iustitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag till centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1974/75, m. m. och anför.

1. Inledning

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att för- bereda uppbyggnad av centrala fastighets- och inskrivningsregister, ba- serade på automatisk databehandling (ADB).

Nämnden leds av en styrelse. Till styrelsen är knutet ett råd med upp- gift att verka för en samordning av nämndens verksamhet med verk- samheten hos kommunala organ som kan komma att lämna uppgifter till eller utnyttja registren.

Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns fem en- heter — en teknisk enhet, en fastighetsregisterenhet, en inskrivnings— registerenhet, en utvecklingsenhet och en administrativ enhet.

Nämnden har den 1 augusti 1973 omlokaliserats från Sundbyberg till Gävle.

I 1968 års statsverksproposition (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 10) lades fram förslag till vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen. Riksdagen godtog förslaget (SU 1968: 2, 3LU 1.968: 5, rskr 1968: 80). Beslutet innebär bl. a. följande. Ett nytt för land och stad enhetligt fas- tighetsregister läggs upp. Ett enhetligt beteckningssystem införs, fastig- heternas läge anges med koordinater och ADB-teknik används för re- gistret. Registret förläggs till en central datamaskin. Arbetet på re- formen skulle enligt 1968 års beslut påbörjas omedelbart och genom- förandet föregås av viss försöksverksamhet. Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma hur det fortsatta utredningsarbetet och arbetet med att genomföra registerreformen skulle organiseras.

År 1970 fattade riksdagen beslut om en reform också på inskrivnings- väsendets område (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 44, SU 1970: 2, 3LU 1970: 8, rskr 1970: 96). Beslutet innebär, att ett nytt, centralt inskrivningsregister

• Sida 3
•  Original

Prop. 1974: 48 3

skall införas, att ADB-teknik skall användas och att en central data- maskin skall användas. Införandet av det nya inskrivningsregistret skall föregås av försöksverksamhet.

Med stöd av riksdagens beslut år 1971 (prop. 1971: 1 bil. 4 s. 10, CU 1971: 5, rskr 1971: 49) gavs CFD sin nuvarande organisationsform den 1 juli 1971. CFD har till uppgift att förbereda uppbyggnad av cen- trala fastighets- och inskrivningsregister, baserade på ADB. Lantmä- teristyrelsen svarar för fastighetsbeteekningsreformen och tillsammans med fastighetsregistermyndighetema för övriga uppgifter som krävs för fastighetsregisterreformens genomförande och som inte ankommer på CFD. Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) leder arbetet med att förbereda fastighetsbokens innehåll för överförande till ett centralt inskrivningsregister, grundat på ADB, och inskrivningsmyndigheterna vid tingsrätterna utför beredning och sanering av innehållet i fastighetsböc- kerna. CFD skall i sitt arbete samråda med lantmäteristyrelsen och DON. Samarbetet med kommunerna sker bl. a. genom det till CFD knutna rådet.

CFD bedrev under år 1971 försöksverksamhet med ett ADB-system i Uppsala läns norra domsaga — med undantag av Östhammars kom- mun — samt Uppsala och Enköpings stadsregisterområden. På grund- val av erfarenheter under bl. a. denna försöksverksamhet lade CFD i skrivelse den 28 april 1972 fram förslag till ett första driftsystem för ett centralt fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister (drift- system 1).

År 1973 antog riksdagen den lagstiftning i fråga om inskrivnings- väsende och fastighetsbildning som behövs för att reformen skall kunna genomföras ( prop. 1973: 13 , CU 1973: 9, rskr 1973: 80, SFS 1973: 98—- 101).

Vid anmälan av anslaget för Centralnämnden för fastighetsdata i 1973 års statsverksproposition behandlade jag CFD:s nyssnämnda systemförslag och redovisade de kostnader för projektet som CFD be- räknat ( prop. 1973: 1 bil. 4 s. 14). Jag anmälde därvid att kostnadsbe- räkningarna inte omfattade de indirekta kostnader kommunerna kan åsamkas genom fastighetsbetecknings- och fastighetsregisterreformerna. Jag framhöll också att frågorna om bl.a. dessa kostnader utreddes inom dåvarande civildepartementet.

Civildepartementet har nyligen redovisat resultatet av nämnda ut- redning i rapporten (Ds C 1973: 4) Fastighetsbeteckningsreformen.

I årets statsverksproposition ( prop. 1974: 1 bil. 4 s. 91) har anmälts att frågan om anslag till CFD för budgetåret 1974/75 bör anstå i av- vaktan på remissbehandlingen av civildepartementets rapport och den ytterligare beredning i ärendet som kan behövas och med anledning därav tas upp i en särskild proposition till 1974 års riksdag. Remiss-. behandlingen har nyligen avslutats och jag anhåller därför att nu få ta upp frågan.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1974: 48 4

2. Fråga om ändrade riktlinjer för fastighetsregisterreformen

2.1. Gällande ordning i fråga om fastighetsregistreringen

Gällande bestämmelser innebär att alla fastigheter i landet skall re- gistreras. Registreringen sker i jordregister eller Stadsregister. En fastig- hets belägenhet avgör i vilket register den skall föras in. I princip gäller att fastigheter på landsbygden skall föras in i jordregister och fastigheter i förutvarande städer och vissa andra tätorter i Stadsregister. Jordregister förs sockenvis för varje län, och stadsregistcr förs inom områden som avgränsas från fall till fall.

När fastighet förs in i registret ges den en särskild beteckning. Denna beteckning måste vara unik. Det får således inte förekomma flera fastig- heter med samma beteckning inom ett och samma registerområde. Fas- tighetsbeteckning i jordregister består inom socken av ett namn —— i regel bynamnet —— och två siffergrupper, åtskilda genom kolon (t. ex. Åby 1: 45). Stadsregister består av stadsägobok och tomtbok. I stadsregistret använder man för stadsägor enbart nummer (t.ex. stadsägan 1226), nummer jämte bokstavstillägg (t.ex. stadsägan 1226 A) eller flera num- mer (t.ex. stadsägan 1226 + 1227 + 1228). För tomter används ett namn — kvartersnamnet — jämte ett nummer (t. ex. Haren 7). Tomt- beteckningar förekommer i viss utsträckning också inom områden med jordregister.

Fastighetsregistreringen ankommer enligt 19 kap. 65 fastighetsbild- ningslagen (1970: 988; ändr. 1973: 99) på fastighetsregistermyndighet. Enligt huvudregeln är länsstyrelsen registcrmyndighet (1 och 43 åå för- ordningen 1908: 74 s. 1 angående jordregister; 3 % stadsregisterkungörel- sen 1971: 1010). Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t be- stämmer kan dock förordna att fastighetsregister i stället skall föras av kommunal rcgisterförare. F.n. finns efter sådant förordnande 37 kom- munala fastighetsregisterförare.

2.2 1968 års fastighetsregisterreform

2.2.1. Reformer-ls huvuddrag

På grundval av betänkandet Fastighetsrcgistrering (SOU 1966: 63) och vid rcmissbehandlingen därav framkomna synpunkter lades i 1968 års statsverksproposition (prop. 1968:1 bil. 4. s. 10) fram förslag till vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistrcringen. Riktlinjerna godkändes som tidigare nämnts av riksdagen (SU 1968: 2, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). Syftet med reformen var att dels rationalisera och för- billiga den nuvarande registreringen, dels göra registerinnehållet mera lättillgängligt. Man ville också göra det möjligt att utöka innehållet i registret med sådana ytterligare uppgifter om fastigheterna som behövs i olika sammanhang. "

• Sida 5
•  Original

Prop. 1974: 48

Riktlinjerna för reformen kan sammanfattas på följande sätt. Jord- registret och stadsregistret skall ersättas av ett nytt fastighetsregister. Fastighetsregistret skall vara enhetligt för hela landet och ha ett enhet- ligt beteekningssystem, utformat på i princip samma sätt som det sy- stem som f.n. används i jordregistret. Fastighetsbeteckning skall vara lokaliserande, dvs. i beteckningen skall ingå ett namn med anknytning till allmänt kända geografiska begrepp. Varje kommun skall vara register- område. Redovisningen av fastigheternas läge skall ske med angivande av koordinater. ADB—teknik skall användas. Reformen skall genomföras så snabbt som möjligt jämsides med fortsatt utredningsarbete. Det ankom— mer på Kungl. Maj:t att bestämma hur utredningsarbetet och arbetet med att genomföra registerreformen skall organiseras.

I överensstämmelse med de av statsmakterna godkända riktlinjerna för fastighetsregisterreformen utfärdades kungörelsen (1968: 379) om upp— läggande av nytt fastighetsregister, m.m. (RUK). Kungörelsen som ändrats vid flera tillfällen, senast genom SFS 1973: 1172, innehåller dels bestämmelser om uppläggande av nytt fastighetsregister, dels särskilda bestämmelser om jordregister och om stadsregistcr för tiden till dess nytt fastighetsregister lagts upp.

2.2.2. F astigh etsbeteckn in gsreform en

Enligt RUK skall i det nya fastighetsregistret genomgående användas det beteckningssätt som nu används i jordregistret. Varje fastighet skall utgöra en registerenhet som tillhör visst registerområde. Som register- enhet betraktas inte bara fastighet utan även samfällighet som redovisas särskilt. Vaje kommun skall i regel utgöra ett registerområde med sam- ma namn som kommunen. Till grund för registerenheternas beteck- ningar indelas registerområde i trakter. Trakt är en grupp av register- enheter och skall normalt ha namn om högst tjugo bokstäver (trakt— namn). Fastigheter som hör till samma trakt indelas i block. Ett block skall ha nummer om högst tre siffror (blocknummer). Fastigheterna in— om varje block åtsätts enhetsnummer. Fastighets registerbeteckning inom registerområde utgörs av traktnamnet och ett registernummer, vil- ket består av blocknumret och enhetsnumret åtskilda genom kolon (t. ex. . Aspa 2: 31).

Registerenhet får inte ha samma registerbeteckning som annan register— enhet inom samma registerområde. I de fall där registerområde omfattar del av kommun får registerenhet inte åsättas samma registerbeteckning som registerenhet inom annan del av kommunen. Motsvarande regel gäller för det fall att den kommunala indelningen kan antas komma att ändras.

Indelning i trakter skall grundas på indelning i stadsdelar, socknar, byar eller därmed jämförliga områden. Traktindelningen skall bl. a. med avseende på traktnamn vara sådan att indelningen kan antas bli allmänt känd i orten. Vidare bör den vara lätt att tydligt redovisa på karta.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1974: 48 6

Bestämmelserna om registerbeteckning för fastighet äger för tiden till dess nytt fastighetsregister lagts upp motsvarande tillämpning vid föran- de av jordregister. Som trakt anses därvid fastigheter som har samma namn och hör till samma by. Socken anses som registerområde. På mot- svarande sätt skall de nya bestämmelserna tillämpas även då stadsregis- tcr läggs upp.

Om det är lämpligt med hänsyn till uppläggandet av nytt fastighets- register eller behövligt med hänsyn till bestämmelserna i RUK om fö- rande av jordregister eller stadsregister, skall registerbeteckning för fastighet i jordregister eller för fastighet eller samfällighet i stadsregistcr ändras. Sådan ändring kallas beteckningsrevision.

Innan beslut om traktnamn och traktindelning meddelas vid beteck- ningsrevision eller när stadsregistcr eller nytt fastighetsregister läggs upp m.m. skall berörda fastighetsägare genom kungörelse i tidning eller på annat lämpligt sätt genom fastighetsregistermyndighetens försorg bere- das tillfälle att ta del av upprättat förslag till traktnamn och traktindel- ning. Bcrör sådan fråga ett större antal fastigheter eller kan frågan i an- nat fall antas ha intresse för kommun, skall samråd ske med kommu- nen.

Huvudansvaret för fastighetsbeteckningsreformen faller på lantmäteri- styrelsen. Det ankommer således på lantmäteristyrelsen att besluta om registerbeteckning i nytt fastighetsregister, om traktnamn, traktin- delning och bloeknummer vid beteekningsrevision och vid uppläggande av stadsregistcr samt om inrättande av ny trakt samt traktens namn vid förande av jordregister och stadsregistcr enligt RUK. Styrelsen får uppdra åt fastighetsregistermyndighet att besluta i nämnda frågor. En- ligt en författningsändring som trätt i kraft den 1 juli 1973 (SFS 1973: 424) skall beslut om traktnamn eller traktindelning fattas efter samråd med riksantikvarieämbetet och ortnamnsarkivet i Uppsala. Mot lant- mäteristyrelsens beslut i fråga om registerbeteckning får talan inte föras.

Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till uppläggandet av nytt fastighetsregister, får lantmäteristyrelsen medge undantag från bestäm- melse i RUK.

2.2.3. Fastighetsbeteckningsreformens konsekvenser i vissa avseenden

Som tidigare nämnts innebär den beslutade beteckningsreformen att det beteckningssätt som nu används i jordregistret genomgående skall användas i det nya fastighetsregistret. Det nya registret skall, liksom jordregistret, grundas på landets primära indelning i byar och enstaka hemman. Detta innebär i princip att de gällande "fastighetsbeteckning- arna på landsbygden skall behållas medan fastigheterna inom nuvarande stadsregisterområden skall byta beteckning.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1974: 48 7

Emellertid måste en viss översyn ske också av landsbygdsfastighe-l ternas beteckningar i samband med registerreformen. Anledningen här- till är bl. a. att registreringen av fastigheterna kommer att ske kommun- vis och inte som i de nuvarande registren sockenvis. Som motiv till att kommunen skall ersätta socknen som registerområde har i första hand anförts att den primärkommunala indelningen har stor betydelse inom all administration och förvaltning samt inom samhällsplanering m.m. medan socknen nu för tiden knappast används som administrativ enhet i något annat sammanhang än just vid fastighetsregistreringen. Den sockenindelning som används där kan dessutom numera ändras vid fas- tighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen . Det har därför ansetts naturligare och mera praktiskt att i stället anknyta fastighetsregistre— ringen till kommunen.

Som en följd av att kommun blir registerområde kommer ibland be- teckningskollisioner att uppstå genom att fastigheter i skilda socknar men inom samma kommun har samma beteckning. I sådana fall kan det bli nödvändigt att ändra beteckning. Beteckningsbyten kan vidare bli nödvändiga för att tillgodose kravet på att fastighets registerbeteckning skall vara lokaliserande.

Den nu nämnda effekten förutsågs när riktlinjerna för reformen drogs upp. Det förutsattes därvid att man skulle slå vakt om de nuvarande namnen i registren, att beteckningsbyten skulle ske med stor försiktig- het och att alla möjligheter skulle tas till vara för att bevara de kultur- värden som ligger i de gamla gårds- och sockennamnen (3LU 1968: 5).

2.2.4. Lantmäteristyrelsens anvisningar

Lantmäteristyrelsen har vid skilda tillfällen utfärdat anvisningar för verksamheten med fastighetsbeteckningsreformen. Av anvisningarna framgår bl. a. följande.

Fastighetsregistermyndighet har att upprätta förslag till traktindelning och traktnamn. Förslagen skall lämnas till lantmäteristyrelsen för tek- nisk granskning m.m. Därefter delas beslutsprocessen upp i två steg. I det första steget fattas beslut'om vilka trakter och traktnamn som skall finnas i det nya fastighetsregistret och i det andra steget vilka register- nummer fastigheterna skall ha inom trakterna. Anledningen till uppdel- ningen är att beslutet i namnfrågorna inte får läggas så nära övergången till det nya registret att det kan hindra registerreformen. Besluten om registernumren bör lämpligen fattas i direkt anslutning till omlägg- ningen.

Det preliminära traktindelningsförslaget granskas från kulturhistorisk synpunkt av riksantikvarieämbetet, från språklig synpunkt av ortnamns- arkivet i Uppsala och vidare av lantmäteristyrelsen. Förslaget under- handsgranskas av vederbörande kommun. Efter justering av traktindel- ningsförslaget ställs det ut för fastighetsägarna. Efter utställningsförfa—

• Sida 8
•  Original

Prop. 1974: 48

randet sänds traktindelningsförslaget till kommunens fullmäktige för yttrande. Fastighetsregistermyndigheten har därefter att med eget ytt- rande över inkomna erinringar och yttranden överlämna förslaget till lantmäteristyrelsen för slutligt beslut.

Med anledning av riksdagsbchandlingen av vissa motioner till 1972 års riksdag (CU 1972: 4) har lantmäteristyrelsen även utfärdat anvis- ningar angående införande av särskilt namn för fastighet i samband med fastighetsregisterreformen. Särskilt namn kan antecknas på begäran av fastighetsägare eller riksantikvaricämbetet, om fastigheten skall särskilt förknippas med namnet. Sådant namn kan vara antingen bebyggelse- namn med hävd _ t. ex. gårdsnamn inom by — eller traktnamn som ut- går ur registerbeteckningen vid beteckningsreformen. Det särskilda nam- net utgör emellertid inte någon del av själva registerbeteckningen.

2.2.5. Reformens genomförande

Preliminära förslag till registerbeteckningar har upprättats i 22 län. Förslagen har emellertid hittills bearbetats endast beträffande Uppsala län, där enligt planerna beteckningsreformen skall vara genomförd i mitten av år 1974 samtidigt med uppbyggnaden av fastighets- och in- skrivningsregistret. Utställning av förslagen har skett i länets samtliga kommuner.

Några slutliga beslut om nya rcgisterbeteckningar för landsbygd inom ramen för den generella beteckningsreformen har ännu ej fattats. Be- träffande vissa stadsregisterområden i Uppsala län, nämligen Uppsala, Enköping, Tierp, Öregrund och Östhammar, vilka ingått i försöksverk- samhetcn för fastighetsdataprojektet, har emellertid slutliga beslut fat- tats om registerbeteckningar. Detsamma gäller områden av Luleå, Malmö, Nacka, Oskarshamns, Göteborgs, Södertälje och Trollhättans kommuner i samband med övergång till stadsregistcr. Slutligen skall nämnas att de nya principerna för beteckning av fastigheter i vissa fall tillämpats vid den översyn av registerbeteckningarna som sker t. ex. vid revidering av den ekonomiska kartan.

Beteckningsreformen avses bli genomförd efter Uppsala län i Gävle kommun, Stockholms län, Malmöhus län och delar av Göteborgs och Bohus län i nu nämnd ordning fram till hösten 1976 och för landet i övrigt under en femårsperiod därefter.

I ämbetsskrivelse den 29 juni 1973 till lantmäteristyrelsen har Kungl. Maj:t förordnat, att beslut enligt RUK i fråga om registerbeteckning i nytt fastighetsregister samt om traktnamn och traktindelning vid be- teckningsrevision och vid uppläggande av stadsregister tills vidare inte får meddelas. Skälet härtill är att det ansetts lämpligt att avvakta resul— tatet av civildepartementets inledningsvis nämnda utredning om refor- mens konsekvenscr innan ytterligare beslut om beteckningsändringar fattas.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1974: 48

2.2.6. Kostnader för reformen

Lantmäteristyrelsen har i februari 1973 uppskattat de direkta kostna- derna för beteckningsreformen till 11,1 milj. kr. för de statliga fastig- hetsregistermyndighctcrna och 2 milj. kr. för de kommunala. Därtill kommmer indirekta kostnader av olika slag, beträffande vilka inte nå- gon närmare uppskattning skett.

2.3. Kritiska synpunkter på fastighetsregisterreformen

2.3.1. Inledning

Den år 1968 beslutade fastighetsregisterreformen och den däri in- gående fastighetsbeteckningsreformen har i olika sammanhang utsatts för kritik. Sålunda har främst från kommunalt håll uttalats farhågor för att reformen kommer att åsamka kommunerna stora kostnader. En mindre genomgripande ändring har förordats, framför allt beträffande kvartersnamnen. Såväl inom institutioner och föreningar som bland enskilda hyser man vidare oro för att ändrade fastighetsbeteckningar kommer att medföra att gamla gårds-, ort- och sockennamn och till dessa knutna traditioner och andra kulturhistoriska värden går förlorade. Bl. &. har riksantikvarieämbetet hävdat att stora kulturvärden finns i den historiskt givna indelningen och i det levande namnbcståndet.

Från kommunalt håll har man också framfört önskemål om att den slutliga organisationen av fastighetsregistreringen skall fastställas så snart som möjligt. Man har därvid framfört önskemål om att de kom- muner, som nu har egen fastighetsregistermyndighct, även i fortsätt- ningen skall få ha sådan. Kungl. Maj:t har med anledning härav genom beslut den 30 mars 1973 anbefallt länsstyrelserna att senast den 1.5 au- gusti 1973 utreda och lämna förslag i frågan om fastighetsregistrering- ens organisation. Ärendet bereds f. 11. inom bostadsdepartementet.

2.3.2. Kostnaderna för beteckningsreformen

Svenska kommunförbundet hemställde i skrivelse den 31 oktober 1972 till statsrådet och chefen för civildepartementet om en särskild utred- ning för att få fastighetsregisterreformens inklusive beteckningsrefor- mcns ekonomiska konsekvenser för kommunerna belysta.

Som skäl för sin framställning anförde förbundet att man inom kom- munerna var bekymrad över de betydande kostnader, främst indirekta, som reformens genomförande förmodades åsamka kommunerna. Man oroade sig särskilt för de konsekvenser som beteckningsreformen skulle medföra för kommunala kartor och register. Till förbundet hade från kommunalt håll framförts att betydande kostnadsbesparingar skulle kunna göras genom en något annorlunda utformning av reformen.

Vid kommunförbundets skrivelse var fogade ett inom förbundet upp— rättat memorial av den 13 oktober 1972 och en promemoria rörande

• Sida 10
•  Original

Prop. 1974: 48 10

fastighetsbeteckningsreformen, upprättad den 21 september 1972 av Svenska kommunal-tekniska föreningen.

Enligt nämnda memorial kommer beteckningsreformen att medföra att alla kartor där fastighetsbeteckningar är angivna måste revideras. Som exempel nämns ekonomiska kartan, primärkartor, registerkartor, översiktskartor av andra slag samt ritningar och kartor avseende gator, vägar, ledningar och andra tekniska anläggningar. Kostnaderna för des- sa revideringar blir svåra att uppskatta, men den del som faller på kommunerna torde komma att uppgå till betydande belopp. Till kost- naderna för revideringen av kartmaterialet kommer kostnader för om— läggning av alla de kommunala register som är upplagda efter fastig- hetsbeteckning (t. ex. register för debitering av konsumtionsavgifter).

Liknande synpunkter framförs i kommunaltekniska föreningens pro- memoria. Där anförs dessutom att, utöver det officiella fastighetsregist- ret samt fastighetsböckerna hos våra domstolar, fastighetslängder med beteckningarna som sammanhållande element är av utomordentlig bety- delse inom väsentliga delar av den offentliga administrationen, såsom inom folkbokföringen och skatteväsendet, hos fastighetsbildningsmyn- digheterna, på kommunernas stadsingenjörs-, stadsarkitekt- och fastig- hetskontor, el-, gas-, va- och renhållningsverk, gatukontor, brandväsende, hälsovårdsnämnder osv. Härtill kommer fastighetsförteckningar på ban—' ker och andra kreditinstitut samt enskilda företag som äger eller för- valtar fastigheter. Sammantaget blir det en synnerligen omfattande och därmed dyrbar uppgift att göra om alla dessa förteckningar och att an- passa tillhörande akter och bilagor efter de nya fastighetsbeteckningar- na. Om beteckningsreformen genomförs, kommer också omfattande" besvär och missförstånd att uppstå under en lång övergångsperiod i det dagliga umgänget mellan myndigheterna och allmänheten. De totala samhällskostnaderna för fastighetsregisterreformen kommer enligt för- eningen att bli mycket stora. Någon klargörande utredning av dessa kost- nader, differentierade på stat, kommun och allmänhet har hittills inte redovisats. En väsentlig del av dessa kostnader kommer att kunna hän- föras till beteckningsreformen, om denna skall genomföras. Föreningen anser att de nackdelar som uppstår genom fastighetsbeteckningsreformen och de kostnader en sådan reform för med sig kan överväga de obe- stridliga fördelar som reformen innebär. Mot bakgrund härav och på grund av erfarenheter som vunnits efter den tidpunkt då principbeslu- tet rörande fastighetsregisterreformen fattades ifrågasätter föreningen avslutningsvis om det inte är lämpligt att granska och eventuellt om- pröva vissa delar av principbeslutet.

Liknande kritiska synpunkter har anförts också av'förcträdare för enskilda kommuner. Vidare har olika förslag till en modifiering av be— teckningsreformen framförts.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1974: 48 - 11

2.3.3 Kulturhistoriska synpunkter m. m.

Den fråga i samband med beteckningsreformen som synes ha väckt den största uppmärksamheten i den allmänna debatten är reformens konsekvenser för det från kulturhistorisk synpunkt värdefulla beståndet av socken-, by- och gårdsnamn. Synpunkter på denna fråga har i skilda sammanhang framförts genom motioner, interpellationer och enkla frågor i riksdagen, av riksantikvarieämbetet, i pressen samt av olika organisationer, främst Samfundet för hembygdsvård, och enskilda. Syn- punkterna kan i huvudsak sammanfattas på följande sätt.

1. 1968 års riksdagsbeslut om en reform av fastighetsregistreringen ur kulturhistorisk synpunkt fattades på felaktiga premisser, särskilt i vad gäller bortfallet av ortnamn.

2. Beslutet föregicks inte av remissbehandling genom kulturhistoriskt sakkunniga.

3. Beteckningsreformen synes möta stor oro och avsevärt motstånd i den allmänna opinionen, särskilt reformens betydelse för ortnamnen.

4. Den svenska sockenindelningen har genom sin hävd och stora historiska betydelse ett kulturhistoriskt egenvärde, som bör bevaras för framtiden. Detta sker lämpligast i fastighetsregistret.

5. Det svenska jordregistrets indelning i byar och hemman med tillhörande ortnamn är ett av de väsentliga vittnesbörden om landets be- byggelse- och kolonisationshistoria, vars bevarande för framtiden är en kulturhistorisk miljövårdsfråga av stor räckvidd.

6. Bebyggelsenamnen som levande språkliga och kulturella minnes- märken kommer genom beteckningsreformen att utsättas för stora risker att successivt och slumpartat försvinna.

7. En fastighetsregisterreform har stor betydelse för det framtida kulturhistoriska innehållet i den ekonomiska kartan, de förslagna re- gisterkartorna och motsvarande kartor.

8. En modell för en fastighetsregisterreform, där anförda kulturhis- toriska värden till alla väsentliga delar tillgodoses, bör prövas, varvid de tekniska lösningarna måste underordnas innehållet.

I debatten har också betonats det önskvärda i att de kulturminnes- vårdande organen, särskilt riksantikvaricämbetet och ortnanmsarkivet i Uppsala, får inflytande på arbetet med beteckningsreformen.

2.3.4. Statsmakternas åtgärder med anledning av kritiken

Med anledning av att kritik mot främst fastighetsbeteckningsreformen framförts i olika motioner har riksdagen vid ett flertal tillfällen efter 1968 års beslut haft att ta ställning till reformen på nytt. Civilutskottet har i betänkanden CU 1971: 15, CU 1972: 4 och CU 1973: 7, som god- tagits av riksdagen, behandlat beteckningsreformens konsekvenser. I be- tänkandena har betonats att det inom de uppdragna riktlinjernas ram finns möjlighet att tillgodose intresset av att bevara namntraditionen. I synnerhet i 1972 års utlåtande har riktlinjerna för reformen och alter- nativa lösningar ingående diskuterats. Utskottet stannade emellertid för att de antagna riktlinjerna borde gälla.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1974: 48 12

Civilministern har också i svar på enkla frågor och en interpellation vid 1970 och 1973 års riksdagar understrukit vikten av att man vid be- teckningsreformen slår vakt om de kulturvärden som finns i de nu- varande fastighetsbeteckningarna.

Med anledning av kritiken mot beteckningsreformen tillsatte civil- ministern i slutet av år 1972 den i inledningen omnämnda utredningen inom civildepartementet för att belysa konsekvenserna av reformen i olika avseenden samt komma med förslag till eventuella ändringar i riktlinjerna.

Den i avsnittet 2.2.2 omnämnda ändringen i RUK liksom den i av- snittet 2.2.5 redovisade ämbetsskrivelsen till lantmäteristyrelsen får ock- så ses mot bakgrund av kritiken mot beteckningsreformen.

2.4. Civildepartementets utredning

2.4.1. Inledning

Utredningen har till fullgörande av sitt uppdrag genomfört vissa un— dersökningar. Uppläggningen av dessa har skett i samråd med lant— mäteristyrelsen, CFD, riksantikvarieämbetet, Svenska kommunförbun- det och Samfundet för hembygdsvård.

I syfte att belysa det från kommunalt håll påvisade problemet med indirekta kostnader har utredningen sålunda gjort en undersökning i Nacka kommun (Nackaundersökningen). Nacka kommun valdes där- för att en beteckningsrevision inom en del av kommunen nyligen ge- nomförts och att en översyn av fastighetsbeteckningarna pågår inom andra delar av kommunen. Vidare har utredningen närmare studerat arbetet med beteckningsreformen i Uppsala län, där detta arbete kom— mit längst (Uppsalaundersökningcn). Vid denna undersökning har sär- skild uppmärksamhet ägnats åt reformens konsekvenser för fem en- skilda socknar. Med anledning av att förslag väckts om modifikationer i beteckningssystemet har utredningen även studerat såväl de föreslagna alternativen som andra tänkbara lösningar. Utredningen har därvid in- hämtat upplysningar från olika myndigheter, bl. a. lantmäteristyrelsen och CFD, för att försöka klarlägga vilka konsekvenser de olika beteck- ningsaltemativen skulle få för myndigheterna. Utredningen har slutligen gjort vissa mindre undersökningar rörande den nuvarande användning- en av sockenbegreppet, kostnader för underrättelse till fastighetsägare om förslag till traktindelning och traktnamn samt förekomsten av fas- tighetsanknutna register hos banker och andra organ.

2.4.2. Nackazmdersökningen

Undersökningen i Nacka kommun har gått till så att varje kommu- nalt förvaltningsorgans kontakter med och beroende av fastighetsdata och fastighetsbeteckningar kartlagts. Beteckningsrevisionens konsekven-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1974: 48 13 ser för dessa organ har därefter studerats. Behovet och beroendet av fastighetsdata varierar enligt utredningen starkt mellan olika förvalt- ningar. Flera av förvaltningarna har emellertid arbetsuppgifter som är direkt fastighetsanknutna, t. ex. förvaltningar som sysslar med markför- värv, exploatering samt plan- och byggnadsverksamhet. Vid åtskilliga för- valtningar finns arkiv eller register vars innehåll är fastighetsanknutet och upplagt med fastighetsbeteckningarna som sökbegrepp. För flera förvaltningar har beteckningsrevisionen således medfört att de nya be- teckningarna fått antecknas på arkivakter, på registerkort o. dyl. och på kartor i vissa fall samt föras in i olika rutiner. För att underlätta detta arbete har korslistor, s. k. fastighetsnycklar, och visst kartmaterial till- handahållits av den kommunala fastighetsregistermyndigheten. Arbetet har i övrigt ankommit på resp. förvaltning och, med visst undantag, utförts av dess egen personal.

Fördelarna med de nya fastighetsbeteckningarna har enligt utred- ningen varit mest påtagliga för fastighetsregistermyndigheten. Även andra förvaltningar har dragit fördel av de enhetliga beteckningarna. Den lokaliserande effekten har därvid särskilt nämnts, eftersom de nya beteckningarna i jämförelse med stadsägobeteckningarna medfört en väsentlig förbättring. Nackdelar har emellertid också rapporterats. Bl. a. har traktindelningen enligt somliga gjorts för grovmaskig. Vidare har för vissa förvaltningars verksamhet betydelsefullt kartmaterial bli- vit inaktuellt.

Kostnaderna för ändrings- och omläggningsarbetet har enligt ut- redningen med ledning av förvaltningarnas uppgifter beräknats till 13 kr 70 öre per fastighet.

För att utröna i vad mån Nackaundersökningen berättigar till mera generella slutsatser har utredningen remitterat undersökningen till ett antal kommuner som valts ut i samråd med Svenska kommunförbun- det. Yttranden har avgivits av Huddinge, Uppsala, Jönköpings och Kristianstads kommuner, av vilka de båda förstnämnda har kommunal fastighetsregisterrnyndighet.

Kommunerna har enligt utredningen anfört sammanfattningsvis föl- jande. Någon mera ingående granskning av utredningsresultaten har av tidsskäl inte varit möjlig att genomföra. Kommunerna anser emellertid att utredningen lagts upp på ett riktigt sätt och att redovisningen i stort sett ger svar på de frågor man vill ha belysta. En mera ingående diskus- sion om beteckningsreformens långsiktiga konsekvenser — gamla fas- tighetsbeteckningar kommer förmodligen att användas un-der relativt lång tid, med ytterligare vissa anpassningskostnader som följd — hade dock enligt kommunerna varit önskvärd. Detsamma gäller de problem som sammanhänger med redovisning av beteckningar på kartor och liknande handlingar. Kommunerna framhåller också att undersöknings- området har en tämligen unik fördelning av beteckningstyper. Av det to-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1974: 48 14

tala antalet fastigheter inom Nacka utgjordes nämligen 97 % av stads- ägor.

Utredningen uppger att de fyra kommunerna för sin del med de för- utsättningar som gällt för Nackaundersökningen uppskattat betecknings- reformens ekonomiska konsekvenser för dem med belopp som varierar mellan 11 _och 17 kr. per fastighet.

2.4.3. Uppsalaundersökningen

Det nya fastighetsregistret skulle enligt planerna tas i formellt bruk med början i Uppsala län i mitten av år 1974. Arbetet med betecknings- reformen är därför långt framskridet inom detta län. I länets samtliga stadsregisterområden utom Grillby har enligt utredningen betecknings- reformen genomförts i samband med den försöksverksamhet som genom— förts i länet.

Undersökningen har omfattat samtliga jordregisterområden inom Uppsala län och gjorts med utgångspunkt i att länets-dåvarande sex kommunblock skall utgöra registerområden i det nya fastighetsregist- ret. Antalet socknar och levande, dvs. ej avregistrerade, fastigheter fram- går av följande tabell.

Kommunblock Socknar Levande fastigheter Uppsala 38 17 725 Enköping 35 8 217 Håbo 5 3 197 Tierp 8 9 001 Älvkarleby 1 3 779 Östhammar 12 9 511

Från lantmäteristyrelsen har utredningen inhämtat vissa uppgifter rörande beteckningsreformens konsekvenser i namnhänseende för länet. Dessa uppgifter grundar sig på fastighetsregistermyndighetens i sam- arbete med riksantikvarieämbetet reviderade, slutliga förslag till trakt- indelning och traktnamn. Med ledning av detta material har utredningen kommit fram till att omkring 67 % av länets jordregisternamn föreslås ändrade i något avseende. Många av de redovisade ändringarna innebär emellertid inte utsläckande av namn utan endast mindre korrigeringar av dessa, t. ex. ändring av stavning, tillägg eller borttagande av appellativ eller attribut, tillskapande av dubbelnamn med det ursprungliga namnet ingående som ett led i detta. Namnkollisioner har uppstått i omkring 900 fall (24 % av namnen). Vid namnkollision får högst en by eller motsvarande bibehålla sitt namn oförändrat. För att undvika att namn försvinner på grund av namnkollision har i betydande omfattning in- förts dubbelnamn. Räknas ändringarna i stället fastighetsvis, berörs 38,5 % av förslagen. Att procenten blir lägre sammanhänger enligt utredningen med att det i regel är små trakter (trakter bestående av

• Sida 15
•  Original

Prop. 1974: 48 ' 15

en eller ett fåtal fastigheter) som berörs av ändringar medan stora trak— ter (trakter bestående av många fastigheter) behåller sitt namn oför- ändrat.

Utredningen framhåller att de redovisade uppgifterna endast ger en grov bild av reformens konsekvenser i namnhänseende. Utredningen har därför valt ut fem socknar i länet för en närmare undersökning av reformens verkningar inom områden med olika struktur med avseende på fastighetsindelningen. Socknarna i fråga är Litslena, Kungs-Husby och Simtuna socknar i Enköpings kommunblock, Morkarla socken i Danne- mora kommun samt Älvkarleby socken som sammanfaller med Älv- karleby kommun. Detaljgranskningen för varje socken har omfattat socknens nuvarande fastighetsindelning, särskilt avseende namn på byar, enstaka hemman, avsöndringar osv., upprättade förslag till traktindelning och traktnamn för socknen, klassificering av orsak till ändring i före- kommande fall samt klassificering av trakternas karaktär i olika avse- enden (obebyggd, tätortscentrum, sockencentrum m. m.).

Resultatet av undersökningen visar enligt utredningen att bortfallet av namn varierar kraftigt mellan socknarna. I Älvkarleby försvinner således 80 % av jordregistemamnen (90 av 113), medan i Simtuna 26 % av namnen (18 av 68) försvinner. Totalt finns i de undersökta socknarna f. n. 291 jordregisternamn. Enligt förslagen till traktindelning och trakt- namn kommer antalet motsvarande namn i det nya fastighetsregistret att uppgå till 125. Namnbortfallet uppgår således till 57 % eller, med bortseende från Älvkarleby, till 43 %. Av kartorna framgår att en bety- dande del av de namn som försvinner är namn på avsöndringar och and- ra små trakter. Några av namnen är enligt uppgifter som utredningen inhämtat från riksantikvarieämbetet bebyggelsehistoriskt värdefulla, dvs. namn som speglar bygdens kolonisation under skilda tidsperioder.

Utredningen har även undersökt på vilket sätt bestämmelserna i RUK om att berörda fastighetsägare skall beredas tillfälle att ta del av upp- rättade för5lag till traktnamn och traktindelning tillämpats. Efter en redogörelse för denna undersökning konstaterar utredningen att de kun- gjorda utställningar, informationsmöten, affischkampanjcr och tidnings- artiklar som förekommit resulterat i ett antal erinringar och framställ- ningar om anteckning av särskilt namn (jfr avsnittet 2.2.4).

Av framförda erinringar, totalt 40 stycken, har enligt utredningen flertalet aVSett begäran om att fastighet skall få behålla nuvarande re- gisternamn. I viss utsträckning grundar sig erinringarna på omständig- heter som inte varit kända vid upprättandet av förslagen, t. ex. att en fastighetsägare genom förvärv av ytterligare mark skapat en bruknings- enhet av sådan storlek att den i sig själv är tillräckligt stor för att utgöra en trakt. Anteckning av särskilt namn har begärts av fastighetsägare i sammanlagt 64 fall. Dessutom har riksantikvarieämbetet i många fall begärt sådan anteckning av registernamn som föreslagits utgå. Lant-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1974: 48 16

mäterienheten har i detta sammanhang för utredningen framhållit att tillämpningen av bestämmelserna om särskilt namn vållat vissa tolk- ningsproblem. Det har med ledning av önskemålen om anteckning av särskilt namn inte alltid gått att entydigt avgöra till vilken eller vilka fastigheter namnet skall hänföras. Lantmäterienhetens arbetsinsats för att tolka dessa önskemål uppges ha varit betydande.

Utredningen anför vidare att förslagen till traktindelning och trakt- namn har upprättats efter samråd med varje kommun. Flertalet kom— muner har därvid framfört önskemål om en indelning i så stora trakter som möjligt, var och en med ett på kommunblocksnivå klart lokalise- rande traktnamn. Efter utställningens slut har de slutliga förslagen över- lämnats till kommunfullmäktige för formellt yttrande.

2.4.4. Undersökning av alternativ till det beslutade beteckningssystemet

Utredningen konstaterar att kritiken mot beteckningsreformen grun- dats dels på farhågor för att sockennamn samt gamla by- och gårds- namn och till dessa knutna traditioner och kulturhistoriska värden går förlorade, dels på att reformen väntas medföra indirekta kostnader främst inom stadsregisterområden. I det sistnämnda fallet skulle enligt mångas mening betydande kostnadsbesparingar kunna göras, om kvartersnamn kunde bibehållas i registerbeteckningen. Med anledning av det i vissa delar föreliggande motsatsförhållandet mellan å" ena sidan syftet med beteckningsreformen — enhetliga, enkla och lokaliserande fastighets- beteckningar — och å andra sidan skilda intressen att så långt möjligt bevara nuvarande namn har utredningen ställt upp ett antal alternativa beteckningssystem och sökt klarlägga vad dessa innebär i olika avse- enden. Alternativen har utformats mot bakgrund av de önskemål om ändring i beteckningsreformen som i skilda sammanhang framförts till utredningen eller kommit fram under utredningsarbetet.

Med anledning av beteckningsreformens samband med ADB-systemet framhåller utredningen att arbetet med driftsystem 1 är relativt långt framskridet. Utvecklingen av datasystemen och överföringen av uppgif— ter beträffande Uppsala län har i princip slutförts och den s. k. ladd- ningen av databanken för Uppsala län är nära förestående. Efter ladd- ningstidpunkten behövs omkring ett halvårs försöksdrift, varunder de maskinella och manuella systemen arbetar parallellt. Utredningen på- pekar med anledning härav att de tekniska systemen under driftsystem 1 har utformats utifrån förutsättningen att det skall finnas ett enhetligt beteckningssystem för fastigheter när systemet tas i bruk, utformat i en- lighet med den beslutade reformen. Ändras sättet för beteckning av fastigheter, kräver detta således ombyggnader av datasystemcn i större eller mindre grad. På samma sätt behöver visst ytterligare förberedelse- arbete hos registermyndigheter och andra göras, om beteckningssyste- met skall ändras. En försening av driftstarten blir då oundviklig. För-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1974: 48 17

seningens storlek beror i första hand på omfattningen av de modifie- ringar som måste göras.

Utredningen framhåller ocksåatt det vid sidan av CFD:s informa— tionssystem finns ett flertal andra både statliga och enskilda system eller register i vilka data" om fastigheter lagras och således fastighets- beteckningar utnyttjas. Beteckningssystemets uppbyggnad och närmare utformning berör därför inte bara arbetet vid CFD.

Utredningen har diskuterat tio alternativa beteckningssystem, varav åtta (A—H) för jordregisterfastigheter och två (I och J) för stadsregis- terfastighcter. Beträffande de sistnämnda råder enligt utredningen enig- het om att beteckningssystemet för jordregisterfastigheterna bör tilläm- pas också på stadsägor. Alternativen I och J avser således endast att åskådliggöra möjligheterna att tillgodose önskemål från tjänstemän vid kommunala fastighetsregistermyndigheter och andra förvaltningar om att det nuvarande beteckningssättet för tomter med kvartersnamn och tomtnummer skall bibehållas.1

Alternativ A

Beteckningsbyten genomförs endast i de s.k. kollisionsfallen, dvs. de fall där trakter belägna inom olika delar av kommun har samma namn. Vid beteckningsbytet tillämpas generellt regeln att bynamnet kombineras med sockennamnet. Alternativet innebär att samtliga by- och gårdsnamn kan behållas, en del (omkring 10 %) dock endast i kombination med sockennamn. Socken som begrepp försvinner. Sockennamnet finns kvar endast i de fall då det kombineras med by- eller gårdsnamn.

Exempel: Aspa Berga 2: 11, Aspa Daltuna-Berga 4: 1

Alternativ B

Sockennamnet förs in i fastighetsbeteckningen som ett femte led med placering mellan kommun- och traktnamnet. Alternativet innebär att samtliga by- och gårdsnamn kan behållas. Även sockenbegreppet och sockennamnet behålls.

Exempel: Aspa Altuna Berga 2: 11, Aspa Daltuna Berga 4: 1

¹ Utredningens alternativa beteckningssystem åskådliggörs med olika exempel. Till utgångspunkt för de exempel som redovisas i det följande har valts tre fas- tigheter, alla belägna inom Aspa kommun. Fastigheternas nuvarande beteck- ningar framgår av följande uppställning som också innehåller de beteckningar som kan bli aktuella vid en reform enligt beslutade riktlinjer. Aspa kommun förutsätts därvid bli indelad i bl. a. trakterna Berga, Dalby och Söderås.

Nuvarande beteckningar Beteckningar enligt R UK Berga 2: 11 i Altuna sn Aspa Berga 2: 11 Berga 4: 1 i Daltuna sn Aspa Dalby 4: l Haren 5 i Staden Aspa Söderås 9: 5

2.5. Remissyttrandena

Efter remiss av utredningens rapport har yttrande avgetts till chefen för bostadsdepartementet av Svea hovrätt, centralnämnden för fastighets— data (CFD), domstolsväsendets organisationsnämnd (DON), kammar- kollegiet, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), 'bankinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), riksarkivet, riksantik- varieämbetet, statens planverk, lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk (RAK), domänverket, ortnamnsarkivet i Uppsala,-länsstyrel-

• Sida 23
•  Original

Prop. 1974: 48 23

serna i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Gävleborgs län, datainspektionen, statens vägverk, lant- bruksstyrelsen, Skogsstyrelsen, kulturgeografiska institutionen vid .Stock- holms universitet, datasamordningskommittén, Stockholms kommun, Huddinge kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Sollentuna kommun, Solna kommun, Södertälje kommun, Täby kommun, Uppsala kommun, Östhammars kommun, Enköpings kommun, Älvkarleby kom- mun, Gotlands kommun, Malmö kommun, Helsingborgs kommun, Landskrona kommun, Lunds kommun, Göteborgs kommun, Lantbru- karnas riksförbund (LRF), Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Samfundet för hembygdsvård, Svenska bankföreningen, Svenska försäk— ringsbolags riksförbund, Svenska kommunal-tekniska föreningen (SKTF) Svenska kommunförbundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges all- männa hypoteksbank, Sveriges domareförbund, Sveriges fastighetsägare— förbund, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges lantmätarcförening (SLF).

Remissinstanserna har bifogat yttranden, riksarkivet från landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby och Härnösand, ortnamnsarkivet i Uppsala från dialekt- och ortnamnsarkiven i Lund och Umeå och institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs universitet, länsstyrelsen i Kalmar län från Kalmar kommun, länsstyrelsen i Gotlands län från Gotlands hembygdsförbund samt lantbruksstyrelsen från lantbruksnämn- derna i Stockholms, Uppsala, Kalmar, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Gävleborgs län.

Yttrande över rapporten har dessutom inkommit från Sällskapet S:t Eskil i Eskilstuna.

En inom bostadsdepartementet upprättad sammanställning av remiss— yttrandcna torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

3. Driftsystem

CFD bedrev under år 1971 försöksverksamhet med ett ADB-system i Uppsala läns norra domsaga — med undantag av Östhammars kommun — samt Uppsala och Enköpings stadsregisterområden. På grundval av erfarenheter under bl. a. denna försöksverksamhet lade CFD i skrivelse den 28 april 1972 fram förslag till ett första driftssystem för ett centralt fastighetsregister och ett "centralt inskrivningsregister (driftsystem 1). Förslaget innebar att driftsystem 1 tas i bruk den 1 juli 1974 i Uppsala län och att det därefter successivt utvidgas att omfatta Gävle kommun, Stockholms län samt delar av Malmöhus och Göteborgs och Bohus län. Fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna i dessa områden förbinds enligt förslaget med en dator över terminaler

• Sida 24
•  Original

Prop.1974:48 24

som ansluts till datorn över telenätet. De centrala registren innehåller enligt förslaget i stort sett de uppgifter som redovisas i nuvarande fas- tighetsregister och fastighets- och tomträttsböckerna. Nämnda myndig- heter svarar för att registren hålls aktuella och CFD ansvarar för system och drift. Enligt förslaget beräknas driftsystem 1 kunna avlösas av ett rikssystem — driftsystem 2 — i slutet av år 1976.

I 1973 års statsverksproposition föreslogs att ett första driftsystem — driftsystem 1 — skulle införas för begränsade delar av landet samt att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om vilka områden syste- met skulle omfatta. Riksdagen godtog förslaget (prop. 197311 bil. 4 s. 24, CU 1.973: 8, rskr 1973: 79).

Kungl. Maj:t har sedermera den 30 mars 1973 uppdragit åt CFD att efter samråd med datasamordningskommittén (Fi 1973: 03) utarbeta förslag till ett andra driftsystem — driftsystem 2 -— och därvid särskilt beakta möjligheterna till alternativa lösningar. I samma beslut har Kungl. Maj:t i fråga om den fortsatta planeringen i fastighetsdataprojektet ut- talat, att CFD och övriga berörda myndigheter skall utgå från att drift- system ]. får omfatta högst Uppsala län, Gävle kommun, Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län.

Arbetet under budgetåret 1973/74 skall enligt beslutet vidare inriktas på frågor som gäller uppbyggnad av fastighets- och inskrivningsregister för Uppsala län, Gävle kommun och Stockholms län och bedrivas med sikte på att driftsystem 1 skall tas i bruk för Uppsala län den 1 juli 1974.

4. CFDzs anslagsframställning avseende budgetåret 1974/ 75

CFD avgav anslagsframställning för budgetåret 1974/75 avseende sitt verksamhetsområdc den 28 augusti 1973. Myndigheten har därefter med anledning av det förslag som lagts fram i civildepartementets rap- port (Ds C 1973z4) Fastighetsbeteckningsreformen kompletterat an— slagsframställningen genom skrivelse den 26 februari 1974. CFD har därvid i huvudsak anfört.

4.1. Driftsystem 1

Under år 1973 har de verksamheter som ingår i utvecklingen och ge- nomförandet av driftsystem 1 prioriterats med sikte på driftstart den 1 juli 1974 i Uppsala län. Hela projektet var emellertid av olika skäl för- senat med omkring två månader vid årsskiftet 1973/74.

Sedan rapporten Fastighetsbeteckningsreformen lagts fram, avbröt CFD pågående arbete och" påbörjade i stället förberedelser för att an— passa driftsystem 1 till det beteckningssätt utredningen föreslagit.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1974: 48 25

CFD:s plan för införande av driftsystem 1 går nu ut på att data- banken laddas med uppgifter om fastigheter så snart det kan ske efter statsmakternas ställningstagande i fråga om fastigheternas beteckningar. Uppgifter om samtliga fastigheter i Uppsala län har redan överförts till maskinläsbart medium. Vid laddningen måste emellertid de nya be- teckningarna vara kända. De till maskinläsbart medium överförda upp- gifterna måste därför kompletteras med de nya beteckningarna innan laddningen kan ske. För att få igång enhetliga handläggningsförsök så tidigt som möjligt bör enligt CFD de uppgifter som ingår i laddningen aktualiseras omedelbart därefter. Denna s. k. engångsajourföring bör till en början koncentreras till Uppsala tingsrätts område (Uppsala kommun) så att handläggningsförsök kan påbörjas inom Uppsala kom- mun vid månadsskiftet oktober—november 1974. Försöken bör pågå i ca ett halvt år. Under tiden för handläggningsförsöken kan övriga delar av länet ajourföras.

Överföring till maskinläsbart medium av uppgifter om fastigheter i andra län än Uppsala län bör enligt CFD inte ske förrän driftsystem 1 testats under så lång tid inom Uppsala län att man förvissat sig om att systemet fungerar väl. Det kan ske tidigast vid årsskiftet 1974/75. En- ligt CFD kan det knappast bli aktuellt att under budgetåret 1974/75 göra överföringar av uppgifter om fastigheter för andra områden än Gävle kommun.

Den planering som genomförts vid CFD och som redovisats över- siktligt i det föregående bygger på förutsättningen att riktlinjerna för beteckningsreformen ändras i enlighet med förslaget i civildepartemen- tets rapport. Planeringen bygger också på vissa antaganden i fråga om redovisning m. m. i inskrivningsregistret.

CFD har ingående övervägt om CFD skulle'ha avbrutit reformge- nomförandet intill dess statsmakternas ställningstaganden till rapporten föreligger. Det skulle emellertid ha fått till följd att det arbete som lagts ned på dataöverföring av inskrivningsuppgifter i Uppsala län skulle blivit bortkastat. Registreringen skulle i så fall ha fått genomföras på nytt. Ett beslut om avbrytande av reformgenomförandet skulle också fått relativt stora ekonomiska konsekvenser. Man kan inte heller bortse från de psykologiska effekter som ett sådant beslut skulle få för den personal hos registermyndigheterna och vid CFD som under lång tid målmedvetet arbetat med projektet; Den föreslagna planen för infö- rande av driftsystem 1 är'enligt CFD snäv med praktiskt taget inga tidsreserver. Såvitt CFD kan bedöma är emellertid planen realistisk om ställningstagandet i de frågor som är under prövning föreligger under våren 1974.

Att CFD arbetar på grundval av vissa antaganden betyder inte att systemutformning o. dyl. _till alla delar låsts. Modifieringar är tänkbara ytterligare någon tid. Skulle emellertid statsmakternas ställningstagande

• Sida 26
•  Original

Prop. 1974: 48 26

i t. ex. beteckningsfrågan innebära en lösning som ur systemteknisk syn- punkt ligger utanför de förutsättningar som CFD arbetar med kan reformgenomförandet emellertid ej följa den redovisade planen.

4.2. Driftsystem 2, m. m.

CFD har lagt upp utredningen om driftsystem 2 på bred bas och samarbetar härvid med datasamordningskommittén, riksskatteverket och statskontoret.

Efter samråd med datasamordningskommittén uppdrog CFD under sommaren 1973 åt Statskonsult AB att genomföra en förstudie avseende driftsystem 2.

Enligt uppdraget skulle konsulten belysa vilka systemlösningar som är möjliga och därefter ange ett antal alternativ som bör studeras närmare i det fortsatta arbetet. Minst ett av dessa alternativ skulle avse en regiona- liserad lösning och minst ett en samordnad lösning med systemet för folkbokföring och beskattning.

Statskonsult har för kort tid sedan presenterat en rapport i ämnet. Företaget redovisar där 12 olika systemlösningar och rekommenderar fem av dessa för vidare studier.

Av dessa är ett snarlikt driftsystem 1 under det att ett annat innebär en direkt vidareutveckling av detta system. Ett av de rekommenderade alternativen bygger på mikrofilmteknik och central placering av utrust- ning för kopiering och distribution till berörda myndigheter av mikro- filmer. Två av de fem rekommenderade alternativen innebär regionali- serade lösningar av CFD-systemet.

De tre förstnämnda alternativen ligger på samma kostnadsnivå. Al- ternativen med regionaliserad lösning ligger på högre kostnadsnivåer. Det ena medför mer än dubbelt så höga kostnader och det andra nästan dubbla kostnader jämfört med något av de övriga rekommenderade alternativen.

CFD framhåller att de slutsatser och förslag som presenteras i rap- porten är konsultens egna och får inte tas som ett uttryck för CFD:s eller någon annan myndighets ställningstagande i frågorna.

CFD, som nu beräknar att driftsystem 2 kan genomföras först under år 1978, avser att driva det fortsatta utredningsarbetet beträffande detta system i sådana frågor som rör ADB-teknik, möjligheter till regiona- lisering m.m. i samarbete med datasamordningskommittén, riksskatte— verket och statskontoret.

Dct fortsatta arbetet med driftsystem 2 bör enligt CFD pågå paral- lellt med införandet och driften av system 1. De frågor som behöver studeras är i flera avseenden desamma. Resultaten av analyser och ut- värderingar som bör göras när driftsystem 1 tas i bruk bör nyttiggöras- i utredningen om driftsystem 2.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1974: 48 27

CFD nämner särskilt två sådana gemensamma utvärderings— och analysområden. Det ena rör sådana effekter av datasystemet som in- täkter, rationalitet, personalbesparingar etc. Det andra rör inpassningen av systemet i fastighetsbildnings- och näraliggande verksamheter.

CFD avser att under budgetåret 1974/75 i samarbete med berörda organ inom domstolsväsendet och lantmäteriet genomföra ingående ut- redningar och analyser i de avseenden som nu berörts. Analyserna av- ses också omfatta sådana frågor som kvalitet och säkerhet i data- systemet. CFD avser att redovisa resultatet för Kungl. Maj:t efter handläggningsförsök.

4.3. Programindelning

CFD föreslår följande indelning i program under budgetåret 1974/ ' 75. Förberedelser för reformgenomförande Reformgenomförande Produktion F örsöksverksamhet

Amwa—

4.3.1. Förberedelser för reformgenonzförande

Förberedelser för genomförandet av beslutade reformer avser ut- veckling av system för överföring av data till fastighets- och inskriv- ningsregistren, utveckling av driftsystem 1 och driftsystem 2 och ut- redningar om registrens innehåll och användning.

Systemet för överföring av uppgifter från fastighetsregister och fastighets— och tomträttsböcker till maskinläsbart medium behöver ändras under budgetåret 1974/75. Kostnaderna under delprogrammet beräknas till i runt tal 1 400 000 kr.

Utvecklingen av driftsystem 1 slutförs i huvudsak under 1973/74. Under 1974/75 görs emellertid vissa modifieringar i och tillägg till. systemen. Kostnaderna under budgetåret 1974/75 beräknas till 2 870 000 kr.

Utredningarna om driftsystem 2 beräknas till i runt tal 1 300 000 kr.

Inom delprogrammet Registrens innehåll och användning färdigställs bl. a. utredningar om nya datatyper i databanken. Kostnaderna härför beräknas till i runt tal 1 600 000 kr. '

4.3.2. Reformgenomförande

Reformgenomförande avser registeröverföring, koordinatregistrering, namnregister till beteckningsreformen samt utbildning och information. Under budgetåret 1974/75 beräknas uppgifter om fastigheter i Gävle

• Sida 28
•  Original

Prop. 1974: 48 28

kommun kunna överföras till maskinläsbart medium. Denna överföring inleds tidigast vid kalenderårsskiftet 1974/75.

Kostnaderna för registeröverföring beräknas till 1 348 000 kr. Koordinatregistreringen kommer att omfatta omkring 1.50 000 fastigheter inom bl. a. Kalmar län och delar av Göteborgs och Bohus län. Kostnaderna beräknas till ]. 135 000 kr.

Information och utbildning planeras för användare av driftsystem 1 i Gävle kommun och inom delar av Stockholms län till en beräknad kostnad av drygt 41.0 000 kr.

4.3.3. Produktion

Programmet omfattar kostnader för bl. a. driftledning, systemunder- håll, datorbearbetningar, terminaler, datatransmission och distribution från den tidpunkt då driftsystem 1 skall tas i bruk. Detta beräknas ske i slutet av budgetåret 1974/75.

På grund av osäkerheten beträffande tidpunkten för driftstart under budgetåret 1974/75 tar CFD under detta program endast upp kostna- derna för särskilda bearbetningar, såsom framtagande av fastighets- förteckningar. Kostnaderna beräknas bli täckta genom avgifter.

4.3.4. F öl'söksverksamhet

Under programmet Försöksverksamhet redovisas kostnaderna för öppethållande av informationssystemet, för terminaler, datatransmission m. m. fram till övergång till drift i driftsystem 1 med rättsverkan. Efter- som CFD inte nu kan ange tidpunkten exakt, redovisar CFD alla kostna- der av angivna slag under programmet. Kostnaderna beräknas till 6488 000 kr.

5. Departementschefen 5.1 Inledning

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) "har till uppgift att för- bereda uppbyggnad av de centrala fastighets- och inskrivningsregister, baserade på automatisk databehandling (ADB), som skall byggas upp enligt beslut av 1968 och 1970 års riksdagar. Arbetet vid verket har hittills bedrivits med utgångspunkt i att fastighetsbeteckningarna skall utformas enligt de riktlinjer som drogs upp i" samband med 1968 års beslut om uppläggande av ett nytt fastighetsregister.

Inom civildepartementet slutfördes under år 1973 en utredning som syftade till att belysa konsekvenserna av reformen i skilda hänseenden. Resultatet av utredningen redovisas i'rapporten (Ds C 1973: 4) Fastig- hetsbeteckningsreformen, som innehåller förslag till ändringar i rikt- linjerna för fastighetsregisterreformen.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1974: 48 29

I årets statsverksproposition ( prop. 1974: 1 bil. 4 s. 91) anmälde jag att frågan om anslag till CFD för budgetåret 1974/75 borde anstå i av- vaktan på remissbehandlingen av civildepartementets rapport och den ytterligare beredning i ärendet som kunde behövas och med anledning därav tas upp i en särskild proposition till 1974 års riksdag. Remissbe- handlingen av rapporten har nu avslutats. Vidare har CFD, med hän- visning till de konsekvenser som ett genomförande av utredningens för- slag skulle medföra för verket, den 28 februari 1974 inkommit med en kompletterande anslagsframställning för budgetåret 1974/75.

5.2. Fråga om ändrade riktlinjer för fastighetsregisterreformen

Registreringen av landets fastigheter sker f. n. i jordregister eller stadsregister. Jordregister förs sockenvis för varje län, medan stadsregis- ter förs inom områden som avgränsas från fall till fall. Fastigheterna be- tecknas på olika sätt. För jordregisterfastigheterna utgörs registerbe- teckningen av ett namn, vanligen ett by- eller gårdsnamn, åtföljt av två siffergrupper (t. ex. Åby 1: 45). I stadsregistcr, som består av stadsägo- bok och tomtbok, förekommer två huvudtyper av beteckningar. Stads- ägor betecknas sålunda med ett eller flera nummer med eller utan bok- stavstillägg (t. ex. stadsägan 1226, stadsägan 1226 A eller stadsägan 1226 + 1227 + 1228). Den andra huvudtypen är tomtbeteckningen som består av ett kvartersnamn jämte ett nummer (t. ex. Haren 7). Fastig- hetsregistreringen ankommer i allmänhet på länsstyrelsen. Kungl. Maj:t har emellertid enligt bemyndigande förordnat att fastighetsregister i vissa fall i stället skall föras av kommunal registerförare. F. n. är antalet kommunala registerförare 37.

Enligt de år 1968 antagna riktlinjerna för fastighetsregisterreformen skall jordregistret och stadsregistret ersättas av ett enda fastighetsregis- ter. Detta skall vara enhetligt för hela landet. Fastighetsbeteckningarna skall ha samma utseende som de nuvarande jordregisterbeteckningarna. I fastighetsbeteckning skall ingå ett namn med anknytning till allmänt kända geografiska begrepp. Beteckningen skall med andra ord vara lokaliserande. En viktig nyhet är att kommunen skall vara register- område.

De närmare bestämmelserna om fastighetsrcgisterreformen finns i kun- görelsen (1968: 379; ändrad senast 1973: 1172) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m. rn. (RUK). Enligt denna kungörelse skall re- gisterområde indelas i trakter. Traktindelningen skall grundas på indel- ning i stadsdelar, socknar, byar och därmed jämförliga områden. Den skall vara lätt att tydligt redovisa på karta. Trakt skall bestå av en grupp fastigheter och ha särskilt namn (traktnamn). Fastigheterna som hör till samma trakt indelas i numrerade block. Inom varje block åsätts fastigheterna enhetsnummer. Genom att sammanställa traktnamnet samt

• Sida 30
•  Original

Prop. 1974: 48 30

block- och enhetsnumren erhåller man fastighetens registerbeteckning inom registerområdet (t. ex. Aspa 2:31). Fastighet får inte ha samma beteckning som annan fastighet inom samma registerområde.

De i RUK uppställda kraven på fastighets registerbeteckning medför att samtliga nu gällande registerbeteckningar inom stadsregisterområ- den måste ändras. Även beteckning på jordregisterfastighet kan behöva ändras. Ett skäl härtill är att fastighetens namn inte är tillräckligt loka- liserande för att uppfylla de krav som ställs på traktnamn. Ett annat skäl till namnbyte är att beteckningskollision uppkommer genom att fastigheter i skilda socknar men inom samma kommun har samma be- teckning. Namnbyte sker genom 5. k. beteckningsrevision. Beslut om traktnamn och traktindelning vid beteckningsrevision meddelas enligt huvudregeln i RUK av lantmäteristyrelsen efter samråd med riksanti- kvarieämbetet och ortnamnsarkivet i Uppsala. Innan sådant beslut med- delas skall de fastighetsägare som berörs av beslutet genom kungörelser i tidning eller på annat lämpligt sätt beredas tillfälle att yttra sig. Vidare skall samråd ske med kommunen. Lantmäteristyrelsens beslut om trakt— namn och traktindelning kan inte överklagas. Till undvikande av att namn försvinner helt vid beteckningsrevision kan namnet på särskild ansökan antecknas i fastighetsregistret som s. k. särskilt namn. Särskilt namn ingår emellertid inte i fastighets registerbeteckning.

Utredningen har gjort vissa undersökningar rörande beteckningsre- formens konsekvenser och om alternativ till det beslutade betecknings- systemet. Utredningen har bl. a. undersökt tio olika alternativ, av ut-

redningen beteeknade A—I . En redogörelse för undersökningarna har lämnats i avsnitten 2.4.1—2.4.4.

Utredningens överväganden mynnar ut i ett förslag om att riktlin— jerna för beteckningsreformen bör ändras därhän att beteckningarna i det nya fastighetsregistret anges enligt utredningens alternativ H och J . Förslaget innebär att fastighets registerbeteckning skall utformas på det sätt som förutsätts i RUK med den ändringen att by- eller gårdsnamn skall kombineras med uppgift om sockentillhörighet eller motsvarande i form av en kod. Samtliga by- och gårdsnamn kan därigenom i princip behållas. Vidare bevaras socknen som begrepp även om sockennamnet försvinner ur fastighetsbeteckningen. Systemet bör enligt utredningen till- lämpas både på landsbygden och i tätorterna. Om kommun så önskar, bör emellertid för fastigheter belägna inom kvarter alternativt få tilläm- pas ett beteckningssätt där'kvartersnamnet utgör traktnamn. Förslaget kan åskådliggöras med följande exempel. '

Kommun Kod-Trakt Blocknr Enhetsnr

Aspa 01 -Berga 2: 11 Aspa 04-Haren ' 5

• Sida 31
•  Original

Prop. 1974: 48 31

Den av utredningen föreslagna lösningen tillstyrks eller lämnas utan erinran av det alldeles övervägande antalet remissinstanser, bl. a. Svea hovrätt, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksskatteverket, riksanti- kvarieämbetet, rikets allmänna kartverk, Svenska kommunförbundet och Samfundet för hembygdsvård. Några remissinstanser är emellertid kritis- ka. Somliga av dessa förordar utredningens alternativ A (beteckningar enligt RUK men beteckningsbyten endast i de s.k. kollisionsfallen) i en något modifierad form. Hit hör domstolsväsendets organisationsnämnd, lantmäteristyrelsen och Svenska bankföreningen. Bl. a. Enköpings kom- mun, Sveriges allmänna hypoteksbank och Sveriges jordbrukskasseför- bund förordar alternativ D, vilket innebär att socknen bör bibehållas som registerområde på landsbygden. Riksarkivet och ortnamnsarkivet i Uppsala förordar alternativ B (registerbeteckningen skall bestå av fem led). '

Den beteckningsreform, som ingår i den år 1968 beslutade fastighets- registerreformen, har enligt min mening betydande fördelar. Beteckning- arna blir enhetliga och korta. Varje beteckning blir unik inom sitt regis- terområde och preciserar dessutom fastighetens läge. Beteckningarna är också lämpliga från kartredovisnings- och kartläsningssynpunkt. Gene- rellt sett måste om beteckningsreformen fällas det omdömet att den från teknisk och administrativ synpunkt innebär betydande förbättring- ar i förhållande till det beteckningssystem som tillämpas nu. Med de utgångspunkter som riksdagen hade för sitt beslut år 1968 och för sina ställningstaganden senare till förslag om ändringar i 1968 års beslut fanns det också anledning att anta att resultatet av reformen skulle bli positivt. Vad som förekommit senare under arbetet på att genomföra reformen har emellertid visat, att den medför vissa nackdelar. Detta har emellertid kunnat ingående belysas först genom de särskilda undersökningar som utredningen har genomfört.

De nackdelar som är förenade med reformen är i första hand av kulturhistorisk art. Det är enligt min mening angeläget att slå vakt om det kulturhistoriska värde som ligger i att våra gamla by- och gårdsnamn bevaras. Tas namnen inte upp i fastighetsregistret, riskerar man att de så småningom-faller i glömska. Reformen medför emellertid att ett ganska betydande'antal gamla by-, gårds- och kvartersnamn inte kan kvarstå som officiella registerbeteckningar i det nya fastighets— registret. Reformen har från den "synpunkten utsatts för stark kritik både i den allmänna "debatten och inom riksdagen. Åtgärder har också vidtagits i syfte att inom ramen för den beslutade beteckningsrefor- men behålla så många existerandenamn som. möjligt. Det kan dock inte undvikas att en del namn inte kan tas med i det nya betecknings- systemet. Som ett exempel kan nämnas att den av utredningen genom- förda undersökningen av reformens verkningar för fem socknar i Upp— sala län visar att av de 291 jordregistemamn som f. n. finns i socknarna

• Sida 32
•  Original

Prop. 1974: 48 32

endast 125 motsvarande namn kommer att finnas i det nya fastighets- registret. Namnbortfallet uppgår alltså i detta fall till 57 %. Även om, som lantmäteristyrelsen framhållit, reformen kan genomföras på ett försiktigare sätt, är det dock uppenbart att antalet namnändringar blir betydande. '

Beteckningsreformen har också visat sig medföra vissa nackdelar av ekonomisk art. Kostnader uppkommer nämligen för kommunerna därigenom att kartor av olika slag måste revideras och ändring ske i förteckningar och akter som finns på kommunernas stadsingenjörs-, stadsarkitekt- och fastighetskontor, el-, gas-, va- och renhållningsverk, gatukontor etc. De undersökningar som utredningen utfört tyder på att dessa kostnader kan skattas till mellan 11 och 17 kr. per fastighet. Mot detta bör emellertid ställas att reformen också medför rationalise- ringsvinstcr för kommunerna främst därigenom att beteckningssystemet blir enhetligt. Det är utomordentligt svårt att närmare uppskatta hur stor denna rationaliseringsvinst egentligen är. Det förefaller emellertid sannolikt att den inte är så stor att den uppväger de ganska betydande kostnader som uppkommer. Detta synes i varje fall vara kommuner- nas egen bedömning. _

Vad det nu gäller är att göra en avvägning mellan å ena sidan den beslutade beteckningsreformens tekniska och administrativa fördelar och å andra sidan dess kulturhistoriska och ekonomiska nackdelar. Det av de undersökta alternativen som utredningen stannat för innebär att i princip alla gårds-, by-och kvartersnamn kan behållas i registerbeteck- ningarna. Det alternativ som förordas av lantmäteristyrelsen (närmast motsvarande utredningens alternativ A) medger inte detta men är däre- mot från administrativ och teknisk synpunkt lämpligare än utredningens förslag, och jag har full förståelse för att lantmäteristyrelsen vill slå vakt om reformens positiva effekter i dessa avseenden.

Vissa remissinstanser framför den uppfattningen att socknen skall" be- hållas som registerområde på landsbygden. Socknen har emellertid be- tydelse som indelningsenhet endast från fastighetsregistersynpunkt. För allmänheten är säkerligen kommunen en mera känd indelningsenhet. Det möter också vissa svårigheter att i längden behålla socknen som registerområde, eftersom fastighetsbildning efter fastighetsbildningsla- gens ikraftträdande kan ske över sockengräns. Härtill kommer att det — såsom utredningens förslag visar — inte är nödvändigt att låta soc- ken vara registerområde för att by-, gårds- och kvartersnamn skall kunna bevaras. Jag är därför inte beredd att förorda att man frångår den år 1968 intagna ståndpunkten att kommunen skall vara register- område. I ' ' '

Med anledning av det under remissbehandlingen framförda önske- målet att registerbeteckningen skall bestå av fem led vill jag framhålla,

• Sida 33
•  Original

Prop. 1974: 48 . 33

att sådana registerbeteckningar blir alltför långa och ohanterliga i det- praktiska arbetet. . .

Länsstyrelserna i Stockholms län och Malmöhus län samt fem kom- muner har i stället för utredningens förslag förordat en kombination av alternativen H och I (kvartersnamnet sätts in på blocknivå i stället för på traktnivå). Den lösningen ger enligt min mening för långa och ohanterliga beteckningar för kvartcrsfastigheternas del genom att- de . innehåller tre namn. Vidare kräver denna lösning större resurser för systemomläggningen än alternativen H och J.

Vid en samlad bedömning av de synpunkter som sålunda kan läg- gas på de olika möjliga lösningarna kan konstateras, att något från alla synpunkter invändningsfritt alternativ inte står attjfinna. Det är i detta läge önskvärt att välja en utformning av fastighetsbeteckningarna som kan vinna så bred anslutning som möjligt. Jag hälsar med till- fredsställelse att både Svenska kommunförbundet och kulturvårdande_ instanser som riksantikvarieämbetet och Samfundet för hembygdsvård kunnat sluta upp bakom utredningens förslag om att fastighetsbeteck- ningarna i det nya fastighetsregistret bör utformas enligt utrednings- alternativ H och J. Dessa alternativ svarar också enligt min mening bäst mot de krav som från olika utgångspunkter ställs på ett nytt be- teckningssystem. De medger att i princip alla gårds-, by- och kvarters- namn kan behållas. Sockennamnen kommer också att finnas kvar i kodbeteekning och, i de fall jag strax återkommer till, i klartext. De tekniska förändringar som krävs i ADB-systemen kan enligt CFD klaras under en tid av 1/2—-1 år till en förhållandevis måttlig kost— nad. Alternativen medför kostnadsbesparingar såväl för de statliga och kommunala fastighetsregistermyndighetema som för kommunerna 'i stort. Också andra statliga myndigheter, banker, försäkringsbolag och andra organ som för register med anknytning till fastighetsbeteckning- arna bör kunna göra avsevärda besparingar. Utredningsförslaget bör sålunda genomföras.

De nya riktlinjer för fastighetsregisterreformen som jag här föreslår medför att ändringar får göras i RUK. Det ankommer på Kungl." Maj:t att besluta om de ändringar som behövs. För riksdagens information vill jag emellertid ange min inställning till några av de frågor som bör reg- leras i kungörelsen.

Utredningen förutskickar att kravet på traktnamns lokaliserande ef- fekt bör mjukas upp eller slopas. Eftersom avsikten med reformen är att existerande by- och gårdsnamn i princip skall behållas är traktindel- ningen i stort sett redan given. Detta förhållande talar också enligt min mening för att kravet på att traktnamn skall vara lokaliserande slopas. I detta sammanhang vill jag också nämna att Svea hovrätt ifrågasatt om inte reformen bör medföra att ordet ”trakt” ersätts med ordet ”by” i de författningar som reglerar fastighetsregistreringen. Liknande syn-

• Sida 34
•  Original

Prop. 1974: 48 34

punkter anförs av riksantikvarieämbetet som föreslår att den nuvarande termen ”traktnamn” ersätts med ”registernamn”, medan benämningen på området kan bli vid den nu gängse, t. ex. by, hemman eller kvarter. För egen del är jag inte övertygad om att begreppet trakt bör överges som benämning på de områden'som här avses. Jag är visserligen med- veten om att områdena många gånger kommer att bli för små för att motsvara vad som i vanligt språkbruk förstås med trakt. Detta hindrar emellertid inte att trakt kan användas som en registreringsteknisk term. om termen visar sig behövlig från administrativ synpunkt.

Jag delar utredningens uppfattning att en viss översyn av främst nuvarande jordregisterbeteckningar även fortsättningsvis bör göras i samband med övergång till ADB-driften. Syftet med en sådan beteck- ningsrevision bör emellertid endast vara att byta ut särskilt långa fas- tighetsbeteckningar eller beteckningar som från annan synpunkt är olämpliga. Jag förutsätter att beteckningsbyten av detta slag kommer att bli ganska ovanliga och anser i likhet med utredningen att bestämmel- serna om kungörelse m.m. av förslag till traktnamn och traktindelning inom nuvarande jordregisterområden kan ersättas med personliga un- derrättelser till fastighetsägaren. Den nuvarande ordningen bör dock bibehållas för stadsregisterområden. Liksom hittills bör betecknings- revision ske under medverkan av riksantikvarieämbetet och ortnamns- arkivet i Uppsala.

Med anledning av att några remissinstanser uppfattat utredningsför- slaget så att registerbeteckning skall kunna skrivas ut antingen med kod eller med koden översatt till motsvarande namn (t.ex. Aspa Ol.-Berga 2: 11 eller Aspa Altuna-Berga 2: 11) vill jag till undvikande av miss- förstånd framhålla följande. Utredningens förslag innebär inte att ko- den kommer att översättas på sin plats i registerbeteckningen. Däremot innebär förslaget att man på utdrag ur registret och på terminalutskrif— tcr eller bilder av registerinnehållet under en särskild rubrik får upp- gift om sockennamnet. Jag är angelägen om att klargöra att fastighets registerbeteckning måste vara enhetlig, låt vara att kvartersfastigheterna något bryter denna enhetlighet. Registerbeteekning bör sålunda utfor- mas på endast ett sätt, t.ex. Aspa Ol-Berga 2: 11 (Aspa 04-Haren 5 för kvartersfastighet). Med anledning av ett remissyttrande vill jag emellertid framhålla att kommunnamnets placering inte bör vara låst. I ADB-hanteringen kan det vara mest rationellt att använda metoden med kommunnamnet först. I löpande text är måhända beteckningen Ol-Berga 2:11 i Aspa kommun att föredra. "

Några remissinstanser ifrågasätter liksom utredningen om inte de existerande församlingskoderna kan användas som områdes- eller soc- kenkod. För egen del anser jag i likhet mcd-bl. a. statistiska central-'n byrån och riksskatteverket att församlingskoden är mindre väl lämpad att användas med hänsyn till den bristande överensstämmelsen mellan indelningen i jordregistersocknar och den kyrkliga indelningen. Jag

• Sida 35
•  Original

Prop. 1974: 48 35

förordar därför att en särskild områdes- eller sockenkod införs. Några remissinstanser, bl. a. Samfundet för hembygdsvård, ifrågasätter om inte sockenkoden kan anges i form av en bokstavsbeteckning, bestående av t. ex. de tre första bokstäverna i sockennamnet. Jag kan inte finna att den lösningen är bättre än en numerisk kod. Snarare är den ägnad att tynga registerbeteckningen. Förhåller det sig dessutom så att flera socknar inom samma kommun har samma begynnelsebokstäver (t. ex. Lofta, Loftahammar), måste avsteg göras från principen, vilket lätt skapar förvirring. .

I flera remissyttranden berörs frågan i vilken utsträckning den alter- nativa beteckningen på kvartersfastigheter skall få förekomma. Konunga- riket Sveriges stadshypotekskassa anser att kommunernas valfrihet endast bör gälla i initialskedet. Den kommun som en gång bestämt sig för att använda systemet med traktnamn (alternativ H) bör således inte vid ett senare tillfälle få gå över till systemet med kvartersnamn (alternativ J) och vice versa. Enligt min mening är en sådan inställning alltför katego— risk. För det första torde det inom många kommuner, kanske de flesta, förekomma flera områden med stadsplanelagd mark omgivna av områ- den för vilka idag förs jordregister. Vidare kommer stadsägorna i nu- varande stadregisterområden i framtiden att få fastighetsbeteckningar enligt alternativ H. Även om kommun bestämmer sig för alternativ J för redovisning av kvartersfastigheterna kommer således båda typerna av ' beteckning att förekomma inom ett och samma registerområde. Vid övergång till det nya beteckningssystemet bör kommun ha frihet att välja olika lösningar för skilda områden med kvartersfastigheter. Uppkom- mer, sedan det nya fastighetsregistret tagits i bruk, fråga om övergång från ett alternativ till ett annat, bör enligt min mening inte heller denna möjlighet anses utesluten.

En annan fråga som flera remissinstanser tar upp är vilka kriterier som skall ställas på en fastighet för att den skall få ges kvartersbeteck- ning i det nya fastighetsregistret. Några remissinstanser synes ha upp- fattningen att man av en sådan registerbeteckning (Aspa O4-Haren 5) skall kunna utläsa att fastigheten enligt gällande planer och bestämmel- ser eller efter prövning i särskild ordning får bebyggas. Jag vill med anledning härav påpeka att den omständigheten att fastighet har kvar- tersnamn f.n. inte berättigar till några slutsatser angående fastighetens status i det hänseendet. Enligt min mening är det inte heller praktiskt möjligt att uppställa sådana krav för framtiden. Redan den omständig— heten att ett byggnadsförbud kan läggas över kvartersmark rycker näm- ligen undan förutsättningarna för att principen strikt skall kunna upp- rätthållas. För egen del anser jag i likhet med lantmäteristyrelsen att som enda förutsättning för att fastighet skall få åsättas kvartersbeteck- ning bör uppställas att fastigheten helt eller delvis är belägen inom kvar— tersmark enligt stadsplan. Denna lösning medför, liksom-alla tänk- bara utvägar att redovisa kvartersfastigheter på ett sätt som avvikersfrån'

• Sida 36
•  Original

Prop. 1974: 48 ' 36

huvudregeln, att omregistrering av fastigheter i viss utsträckning kan bli nödvändig vid stadsplaneändringar eller när tätort expanderar ut över landsbygdsområde. Jag kan emelertid inte finna att en sådan ändring av fastighetsregisterbeteckningarna utgör" någon större olägenhet. .

Några remissinstanser, bl. a. rikets allmänna kartverk tar upp utred- ningens uttalande om att sockenindelningen måste finnas kvar på såda- na kartor som redovisar "fastighetsindelningen. Jag är för egen del inte beredd att nu ta ståndpunkt i detta hänseende. Frågan om utformningen av kartor för fastighetsregistrering behandlas f.n. av lantmäteristyrelsen och bör bedömas i ett sammanhang.

Flera remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt, riksantikvarieämbetet, ort- namnsarkivet i Uppsala och Sveriges lantmätareförening, anser att den av lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk föreslagna rådgi- vande nämnden i ortnamnsfrågor bör inrättas. Frågan bör emellertid enligt min mening inte tas upp i detta sammanhang.

Jag har i frågan om ändrade riktlinjer för fastighetsregisterreformen samrått med chefen för bostadsdepartementet.

5.3. Anslagsfrågor

D 12. Centralnämnden för fastighetsdata

1972/73 Utgift 10 677 448 1973/74 Anslag 13 790 000 1974/75 Förslag 15 000 000

1973 / 74 Beräknad ändring 1974/75

Nämnden Departements- ' chefen Personal Handläggande personal 45 + 5 — Övrig personal 30 — _— 75 + 5 _ Anslag 1. Förberedelser för genom- förandet av beslutade reformer 6 020 000 +] 150 000 + 300 000 2. Försöksverksamhet 4 235 000 +2 253 000 +] 860 000 3. Utvecklingsverksamhet ] 110 000 —1 110 000 —1 110 000 4. Reformgenomförande 1 985 000 + 911 000 + 550000 5. Produktion 100 000 + 81 000 + 81 000 13 450 000 +3 285 000 + 1 681 000 Avgår intäkter under anslaget — 100 000 — 81 000 —— 81 000 13 350 000 +3 204 000 + 1 600 000 6. Kostnader för omlokalisering 440 000 —— 390 000 —- 390 000

13 790 000 +2 814 000 + 1 210 000

)

• Sida 37
•  Original

Prop. 1974: 48 37

I prop. 1974: 1 bil. 4, s. 91, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1974/75 beräkna ett förslagsanslag "av 13 790 000 kr.

CFD har avgett anslagsframställning för budgetåret 1974/75 avseende sitt verksamhetsområde. Verket har därefter med anledning av de för- slag som lagts fram i civildepartementets rapport (Ds C 1973: 4) Fastig- hetsbeteckningsreformen kompletterat anslagsframställningen. CFD:s förslag har redovisats närmare under avsnittet 4 i det föregående.

Vid anmälan av anslaget Centralnämnden för fastighetsdata i 1973 års statsverksproposition (prop. 1973: 1 bil. 4, s. 14) behandlade jag CFD:s år 1972 avgivna förslag angående driftsystem 1. Jag förordade därvid ett första driftsystem för fastighetsregister och inskrivningsregis- ter för begränsade delar av landet och föreslog att det byggs ut i etapper. Riksdagen godtog förslaget (CU 197318, rskr 1973:79). Kungl. Maj:t uppdrog därefter åt CFD och övriga berörda organ att under budget- året 1973/74 inrikta verksamheten i fastighetsdataprojektet på frågor som gäller uppbyggnad av fastighetsregister och inskrivningsregister för Uppsala län, Gävle kommun och Stockholms län med sikte på drift i Uppsala län fr. o. m. den 1 juli 1974.'I samband därmed uttalade Kungl. Maj:t att myndigheterna i sin planering skall utgå från att detta driftsystem får omfatta högst Uppsala län, Gävle kommun, Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län.

Förslaget om nya fastighetsbeteckningar har ändrat förutsättningarna för tidsplaneringen i fastighetsdataprojektet. CFD räknar emellertid med att driftsystem 1 skall kunna tas i bruk i slutet av budgetåret 1974/75, om statsmakterna godtar förslaget om ändrade fastighetsbe- teckningar. CFD är angelägen om att hålla denna tidsplan för att det skall bli möjligt att undvika en ny överföring till maskinläsbart medium av uppgifter om fastigheter i Uppsala län med de tidsförluster och kost- nader det för med sig. Vid min anmälan av CFD:s förslag till drift- system i 1973 års statsverksproposition framhöll jag bl. a. att en under- sökning av alternativa lösningar till driftsystem 1 bör ingå som ett led — och ett mycket viktigt sådant —— i arbetet på utvecklingen av ett rikssystem, driftsystem 2. Jag räknar med att drift i driftsystem 1 skall ge värdefulla erfarenheter för valet av lösning för ett rikssystem. Jag har därför lagt CFD:s tidsplan för arbetet på driftsystem 1 till grund för anslagsberäkningen för budgetåret 1974/75.

Utredningar om olika alternativ för ett rikssystem kan emellertid göras redan nu. Sådana pågår f. n. Som tidigare nämnts har CFD i samarbete med datasamordningskommittén, riksskatteverket och stats- kontoret påbörjat en omfattande studie av alternativa lösningar för ett rikssystem. Statskonsult AB har på CFD:s uppdrag genomfört en för- studie av ett sådant system och därvid bl. a. sett på möjligheterna till

• Sida 38
•  Original

Prop. 1974: 48 38

en samordning av system för folkbokföring och beskattning och system för fastigheter. De frågor som rör driftsystem 2 är mycket komplexa och berör ett flertal förvaltningsområden. Vid sidan av de tekniska och ekonomiska aspekterna måste en rad frågor av övergripande karak- tär belysas. Med hänsyn härtill och till kostnaderna för projektet avser jag att inom kort begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en särskild utredning med parlamentarisk förankring för att närmare ut- reda förutsättningarna för ett rikssystem och därmed sammanhängande frågor.

Jag föreslår att nämndens anslag för budgetåret 1974/75 tas upp med 15 000 000 kr. Jag har därvid räknat med oförändrat antal tjänster vid CFD. Även för budgetåret 1974/75 bör finnas en anslagspost för kost- nader för omlokalisering. För sådana kostnader beräknar jag 50 000 kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa fördelningen av anslaget på program.

6. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna de ändrade riktlinjer för en reform av fastighetsregistre- ringen som jag har förordat i det föregående,

2. till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga- ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas propo- sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 39
•  Original

Prop. 1974: 48 39