Propositionens huvudsakliga innehåll

i propositionen läggs fram förslag till nytt system för val till landsting. Systemet som avses bli tillämpat första gången vid 1976 års val ger bättre proportionalitet än det nuvarande och ansluter sig i huvudsak till det system som sedan år 1970 tillämpas vid riksdagsval.

Det nya valsystem som föreslås för Iandstingsvalen innebär att 9/10 av mandaten i landstinget är fasta valkretsmandat som fördelas mellan val- kretsarna på grundval av antalet röstberättigade (vid 1976 års val antalet invånare) i resp. valkrets. De återstående mandaten är utjämningsmandat och används för att utjämna de avvikelser från ett landstingsproportionellt riktigt valresultat som kan uppstå vid fördelningen av de fasta valkrets- mandaten. Endast parti som har fått minst 3 % av rösterna i hela lands- tingskommunen skall enligt förslaget få delta i mandatfördelningen. Någon motsvarighet föreslås inte till den regel som tillämpas vid riksdagsvalen och som innebär att parti som har lätt minst 12 % av rösterna i en valkrets har rätt att delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i den valkretsen.

l propositionen föreslås vidare — efter förebild av bestämmelserna om antalet kommunfullmäktige — att antalet landstingsmän skall bestämmas av landstinget med utgångspunkt i vissa minimital som står i relation till antalet röstberättigade (såvitt gäller 1976 års val antalet invånare) i lands- tingskommunen och som inte får underskridas. Antalet landstingsmän skall enligt förslaget alltid bestämmas till ett udda tal.

[ fråga om valen'till kommunfullmäktige föreslås vissa ändringar i de nuvarande reglerna. Antalet röstberättigade skall enligt förslaget vara av-

1 Riku/agan I') 75. I sum/. A*"r IUI

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975:101 2

görande för hur många kommunl'ullmäktige som lägst Skall utses, lör om valkretsindclning skall vara obligatorisk vid val av kommunfullmäktige och för hur många fullmäktige som skall utses i de olika valkretsarna i val- kretsindelade kommuner. Vid 1976 års val skall clock antalet invånare liksom hittills vara avgörande i dessa hänseenden. Det lägsta antalet fullmäktige som skall utses i varje valkrets i valkretsindelad kommun höjs enligt lörslaget från tio till 15.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975:101

1. Förslag till

Lag om ändring i landstingslagen (1954z319)

Härigenom föreskrives i fråga om landstingslagen (1954:319)' dels att 12. 16 och 17 åå skall upphöra att gälla, dels att 6. 9—11 och 13—15 åå samt 78å ] mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lvdelse

6."

Landstingets ledamöter och supple- anter/ör dem utses genom val i den ordning nedan sägs.

lLagen omtryckt l972:lOl.

Föreslagen lydelse

A ntalet ledamöter i landstinget skall bestämmas till ett udda tal och till minst

35 i 140 000 röstberättigade invånare eller därunder.

landstingskommun med

51 i landstingskommun med över [40 000 till och med 200 000 röstbe- rättigade invånare,

7] i landstingskommun med över 200 000 till Och med 300 000 röstbe- rättigade invånare.

10] i latulstingskommun med över 300 ()()0 röstberättigade invånare.

Vid tillämpningen av första stycket skall som röstherä/tigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

Landstinget beslutar. med iaktta- gande a'v vad nu är sagt. ltur mänga landstingsmän som skola utses för För lands- tingsmän skola suppleanter utses.

landstingskommunen.

Beslut om ändring (tv antalet lands- tingsmän tillämpas först vid det val i hela riket av latulstingsmän sont/ölier närmast efter beslutet. Länsstyrelsen ska/I genast underrättas om beslut om ändring av antalet landstings/nätt.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarande lydelse

9.5

Landstingsmän jätnte suppleanter väljas utom i fall, som avses i [79] för tre är. räknade från och med den 1 januari året näst efter det. då valet skett.

Föreslagen lydelse

Landstingsmän jämte suppleanter väljas utom i fall, som avses i 15 _f. för tre är. räknade från och med den 1 januari året näst efter det. då valet skett. '

lOå

För val av landstingsmän indelas landstingskommunen i valkretsar. För varje valkrets utses. oavsett dess folkmängd, ett landstingsman och där- utöver efter jbl/(mängden en lands- tingsman för varje påbörjat tal av 5 000. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

11

Valkrets skall. eller vad i denna pttragra/"ttärmare angives, omfatta en eller flera kommuner. Vid indelning i valkretsar skall. ttted undantag varom i andra oeltjiärde styckena satttt i 12 _å' l/t—il'ltltl'ilt's, iakttagas att./ör varje val- krets komma att tttses minst sitt lands- tittgsntän. Et" mä tttan särskilda skäl kommuner gemensamt utgöra ett val- krets. där .llera än tretton lands- tittgsntän skola utses./ör kretsen.

Stad ttted mer ätt 20 000 invånare bildar egett valkrets. såvida el särskilda skäl. finnas att med staden samman/ö- ra en eller./lera andra kommuner till ett valkrets. Stad med mindre I/olk- mängd ätt tttt sagt.s_/örettas ttted attttatt stad eller andra städer eller med att- grt't'nsattde landsbygd till ett valkrets.

Säv/tt angår landshvgden verkställes valkretsittdelttittgen. där så lämpligen katt ske. e/ier domsaga. Anna/t val- krets än den. vari två eller./lera städer ingå. .skall sävitt möjligt så tttlörmas.

För val av landstingsmän indelas landstingskommunen i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom val- krets.

å Valkrets skall omfatta en eller lle- ra kommuner. Om detjöratt/edes av andra stycket [ eller en lämpligare val- kretsindelning (lt'irigettottt eljest erlttil- les. jär dock komtnttn delas i två eller flera valkretsar eller del av kommun samman/äras med attnatt kotnttttttt. del av annan kommun eller delar av andra kommuner till en valkrets. Valkrets bör utformas sa' att den I . katt beräknas komnta att enligt be- stämmelserna i l 4 _å' tilldelas minst åtta fasta valkretstttattdat, 2. katt omslutas av en samnutnltäng- attde gränslinje.

' Delas kommun i två eller./lera val- kretsar för val av latulstittgstttän och är kotnntttttett indelad i valkretsar lör val av tid/mäktige. ska/l iakttagas. att gräns för valkrets för val av lands- tingsmän skall sammanfalla ttted gräns för valkretslför val av./itllmäktt'ge.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarande [vt/else

att den katt omslutas med ett samman- hängande gränslinje.

Då särskilda skäl äro därtill. må otnråde med ntittdre invånarantal ätt ovan sägs utgöra valkrets. Sådan val- krets skall dock hava mer ätt 15 001) in - vånare.

Ut

Föreslagen lydelse

13å'

indelningen i valkretsarjätntedet atttal landstingsmän. som skall utses för varje valkrets. bestämmes av landstinget efter de i It)—12 M" angiv- na grttttderna. Förslag till ont/örmälda inde/ning skall till landstinget avgivas av lt't'nsstyrelsen, sedan kommunerna beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft un- derställas regeringens prövning och fastställelse.

Indelningen i valkretsar bestäm- mes av landstinget. sedan kommu- nerna beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas. om ej regeringen föreskriver annat, före utgången av oktober året före det år då val av landstingsmän första gåttgett skall äga rtttn enligt den

beslutade inde/ningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft un- derställas länsstyrelsens prövning och fastställelse. Mot länsstyrelsens beslut föres talan Itos valprövttingsnäntttdett

Mot nämndens beslutfår talan ej . föras. gettotn besvär. va/prövnittgs-

14 å”

Bliva deförhåI/anden vilka legat till grunt/för landstingets beslut ett/igt 13 _xl' så ändrade. att. jämkning däri påkallas fil/följd av stadgandena i [()—12 M, el- lerfittttes eljest sådattjätnkttittg nödig. äger landstinget på lt't'nsstyrelsensför- slag eller eller inhämtande av dess _vtt- ratule verkställa jt'itnkningen; och skall, där ej såtlantfall ärför ltattdett sotn avses i 15 _å'första stycket och 16 _å andra stycket. lattdstittget verkställa .jt'itnkningen vid landstingstnöte före

:Senaste lydelse 1974561. 1Senaste lydelse 197456].

tlf/antlalen i landstinget utgöras av fasta valkretstnatulat oclt utjämnings-

tttattdat. Nio tionde/ar av tttatulatett ("trofasta valkretstnatt(lat. Det brutna tal som uppkommer vid litststt't'l/andet av antalet/"asia valkretstnatulat avrun- das ti/l närmast lägre hela tal. Återstå- ende tnatulat äro utjätnttittgsnutttdat.

ll'landa/en fördelas mellan partier. De fasta valkretstnt'tndaten fördelas för varje valkrets nte/latt partierna på grttttdval av valresultatet i valkretsen.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarande lydelse

oktober månads utgång året innan val av landstingsmän nästa gång äger rum eller. där regeringen såförordnar. före 0 maj månads utgång det år valetförrt'it— tas.-

15

llar beslut fattats om kommuns itt- träa'e i landstingskommtttt eller ltar förordnande meddelats sattt föratt/e- der att landstittgskommun eljest utvid- gas. ska/l landstinget vid landstingstttö- te före oktober månads utgång eller före annan tidpttttkt. som regeringen föreskriver. på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttran- de verkställa den jämkning i val—

ASenaste lydelse 1974561.

föreslagen lydelse

L-'tjämttingstttattdatett fördelas först tttellatt partierna på grundval av valre- sttltatct i hela lattdstittgskottttttttttett och tillföras därefter valkretsarna. Länsstyrelsen . faststt'i/ler antalet fas- ta valkretsmandat i varje valkrets-före utgången av april varje år då val av landstingsmän ska/! äga rttnt. attt ej re-

_ geringen föreskriver attttan tid./ör be-

slutet. Härvid ti/[föres valkretsen ett mandat för varje" gång sattt atttalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal sattt erhålles. när

atttalet röstberättigade i lands- tingskommunen delas med antalet/as- ta valkretstnatulat där. Defasta val- kretsmandat som härefter återstå till- föras valkretsarna efier storlekett av de

överskott som ttppkonttttit vid detttta fördelnittg. Mel/att lika övet'skottstal utgöres företräde! genom lol/ning. Vid tillämpning av tredje stycket skall sotn I'ilSlL)t'*l'flllft((l(l anses den som har upptagits i gällattdc röstlängd. t'l-Iot länsstyrelsens beslut enligt dett- tta paragraf'föt'es talatt Itos valpröv- Mot valprövttingstu't'mttdens beslutf'år talan nittgsnämtulen genom besvär. ei föras.

&.

Har beslut fattats om ändring idett landstingskommutta/a ittdelttingett. får regeringen förordna att de lands- tittgstttätt och suppleanter sattt utsetts för lt'tndstingskommtttt sattt beröres av ittdelttingsändrittgen sko/a frånträda sina uppr/rag, när den nya indelningen träder i kraft. samt att nya val av lands- tingstttätt och sttppleattter ittattt lands- tittgslt'omtttuncn .skala verkställas. l-"a-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975:101

.N'uvarande [vt/else

krets/tale/ningen sotn tttå föranledas därav.

[ fal/, sattt sägs iförsta st_veket. tnå regeringen, om förhållandena därtill föranleda. förordtta. att val av lands- tittgsmän jämte suppleanter skall å dag, sotn länsstyrelsen bestätttttter. året innan utvidgningen skerföretagas ittont den eller de valkretsar. som må hava vid _jätttknittgen ttybildats av det område. ttted vilket lattdstingskomtttu- nen utvidgas. eller del därav eller ock eljest berörts avljätttkningen.

Föreslagen lydelse

lett skola äga rutn året innan indel- ningsändringen träder i kraft den dag som länsstyrelsen bestämttter och avse tiden från och med dagenför ikraftträ- dande! till utgången av det år då val i hela riket av landstingsmän nästa gång skola äga rum.

Träder ändring i den tingskottttttutta/a indelningen ikraft vid årsskifte närmast efter det år då val i hela riket av landstingsmän hållits.

lands-

avse valen landstingskommunen ett/igt den nya ittdelttittgett.

78 ;

] mom. Över beslut av landsting äger medlem av landstingskommunen anföra besvär hos regeringsrätten. Sådan klagan må grundas endast därti. att beslutet

icke tillkommit i laga ordning. står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider landstingets befogenheter eller

kränker klagandens enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund. Besvären, ställda till regeringsrätten. skola hava inkommit till länsstyrel- sen inom tre veckor från den dag. då verkställd justering av det över beslutet förda protokollet tillkännagivits ä landstingskommunens anslagstavla. Be- svären skola vara åtföljda av överklagade beslutet jämte bevis om dagen för justeringens tillkännagivande.

Över landstings beslut. som avses i 135. må ej klagas.

Över landstings beslut. som avses i l3—Iöjt'jt'. må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. I fråga om val som förrättas före utgången av år 1976 skall dock gälla följande avvikelser från vad som föreskrives i 6 och 14%.

]. Antalet landstingsmän skall bestämmas till minst 35 i landstingskommun med 235000 invånare eller därunder. 51 i landstingskommun med över 235 000 till och med 335 000 invånare.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975:101 _ 8

7] i landstingskommun med över 335 000 till och med 500 000 invånare. lOl i landstingskommun med över 500000 invånare.

2. När de fasta valkretsmandatcn skall fördelas på valkretsarna. tillföres varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet invånare i valkretsen enligt stommarna till mantalslängderna för året är jämnt delbart med det tal som erhålles. när antalet invånare i landstingskommunen enligt stom- marna delas med antalet fasta valkretsmandat där.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975:101

2. Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953z753)

Härigenom föreskrives att 5 och 9 åå kommunallagen (1953:753)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

x

Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas till ett udda tal och till . minst 31 i kommun med 20 000 invånare eller därunder. 41 i kommun med över 20 000 till och med 40000 invånare.

51 i kommun med över 40 000 till och med 60000 invånare.

61 i kommun med över 60000 in- vänare.

Föreslagen lydelse

Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas till ett udda tal och till minst

31 i kommun med 12 000 röstbe- rättigade invånare eller därunder.

41 i kommun med över I.? 000 till och med 24 000 röstberättigade invå- nare. .

51 i kommun med överl24 000 till och med 36 000 röstberättigade invå- nare.

61 i kommun med över 36 000 röstbert'ittigade invånare.

Vid tillämpningen avförsta stycket ska/l sotn röstbcrt'ittigt'ul anses den sotn har upptagits i gällande röstlängd.

Kommunfullmäktige besluta. med' iakttagande av vad nu är sagt. huru många fullmäktige skola utses för kommunen. Om beslutet skall länsstyrel- sen ofördröjligen underrättas.

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal. skall kommunen ändock intill utgången av det år. då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas. företrädas av full- mäktige till det antal. som tidigare blivit bestämt.

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar. om i kommunen finnas flera än 40 000 invånare eller för kommunen skola utses minst 51 fullmäktige.

”Lagen omtryckt 19692765. *"Senaste lydelse 1974z559f

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal. skall kommunen ändock intill utgången av det år. då val i hela riket av kottttttutt/it/lmäktige nästa gång skola förrättas. företrädas- av fullmäktige till det antal. som ti- digare blivit bestämt.

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar. om i kommunen finnas flera än 24 000 röstberättigade invånare eller för kommunen skola utses minst 51

• Sida 10
•  Original

"Prop. 1975:101

Nuvarande lvdelst'>

Överstigerfolkmängden i kommun 10000, må valkretsindelning. där så befmnes lämpligt. företagas också i annat fall än nu sagts. Annan kom- mun må ej indelas i valkretsar. så- framt icke till följd av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande lörhällanden synnerliga skäl löreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages. att varje krets kan beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäk- tige med tillämpning av vad i föl- jande stycke sägs; att delar av sam- ma by eller hemman ej utan syn- nerliga skäl förläggas till olika val- kretsar: att varje valkrets om möjligt utformas så. att den kan omslutas med en sammanhängande gränslin- je; samt att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkret- sarna i den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes. efter kret- sens i ntattta/slängden upptagna be- fölknt'ngför året näst. före den treårs- period. som valet gäller. en kom mun- fullmäktig för varjefidlt tal. motsva— rande det sotn erhålles, då kommu- nens för satnttta år i tttatttals/('ingden upptagna fölknn'ingd delas med an- talet fullmäktige för hela kommu- nen. Därest det antal fullmäktige. som med tillämpning av denna regel skall utses. icke uppgår till det för kommunen bestämda antalet. skola för ernående av detta antal de val-

10

I-öreslt'tgen lvdelsc

fullmäktige. Överstiger anta/et röst- berättigade invånare i kommun- 6 000. må valkretsindelning. där så befmnes lämpligt. företagas också i annat fall än nu sagts. Annan kom- mun må ej indelas i valkretsar. så- framt icke till följd av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. röstberättigade beräknas på sätt som

synnerliga

A tttalet

föreskrives [ 5 lé" andra stycket.

Vid valkretsindelning iakttagcs. att varje krets kan beräknas komma att utse minst femton kommunfull- mäktige med tillämpning av vad i följande stycke sägs; att delar av samma by eller hemman ej utan syn- nerliga skäl förläggas till olika val- kretsar: att varje valkrets om möjligt utformas så. att den kan omslutas med en sammanhängande gränslin- je". samt att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkret- sarna i den mån" det utan olägenhet kan ske. x

I varje valkrets väljes en kom- munfullmäktig för varje gång sotn atttalet rt'istberättigade i valkretsen är jämnt delbart ttted det tal sotn erhål- les. ttär antalet t'r't'.stbet'('ittigatle i kom- tttttttett delas metl antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest det antal fullmäktige. som med tillämpning av denna regel skall utses. icke upp- går till det för kommunen bestämda antalet. skola för ernående av detta antal de valkretsar. i vilka antalet röstberättigade mest överskjuter de tal. som enligt den angivna regeln

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarant'le lydelse

kretsar. vilkasfolkmängd mest över- skjuter de tal. som enligt den angiv- na regeln äro bestämmande för full-' mäktiges antal inom valkretsarna. vara berättigade att var för sig i ord- ning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro över- skottstalen lika för två eller flera val- kretsar. avgöres företrädet genom lottning.

ll

Föreslagen lydelse

äro bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna. vara berät- tigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen lika för två eller flera valkretsar. av- göres företrädet genom lottning. An- talet sätt som föreskrives i 5 _f andra stycket.

röstberättigade beräknas på

Om indelning i valkretsar äga. efter därom av kommunstyrelsen uppgjort förslag. kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan fö- regående framställning må länsstyrelsen förordnatom sådan indelning. sedan tillfalle beretts kommunfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår. un- der vilket beslutet skall träda i till- lämpning. Det antal fullmäktige. varje valkrets skall utse. fastställes av länsstyrelsen det år. då valet skall äga rum. före april månadsutgång med giltighet för den period valet av- ' ser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige. som kretsen äger utse enligt i tredje stycket an- givna grunder. icke till tio. skall an- talet. med motsvarandejämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar. likväl bestämmas till tio; och skall i sådant fall valkretsindelningen om- prövas före nästa val.

Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår. un- der vilket beslutet skall träda i till- Det fullmäktige. varje valkrets skall utse. fastställes av länsstyrelsen det år. då valet skall äga rum. före april månads utgång med giltighet för den period valet av- lämpning. antal ser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige. som kretsen äger utse enligt i tredje stycket an- givna grunder. icke tillfetnton. skall antalet. med motsvarandejämkning av antalet fullmäktige i övriga kret— sar. likväl bestämmas till tern/on: och skall i sådant fall valkretsindel- ningen omprövas före nästa val.

Mot länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf föres talan hos valpröv- ningsnämnden genom besvär. Mot valprövningsnämndens beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya bestämmelserna i 9; andra och femte styckena tillämpas även dessförinnan i fråga om val

som avser tid efter utgången av år 1976.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975:101

3. Förslag till

12

Lag om ändring i kommunallagen (195750) för Stockholm

Härigenom föreskrives att 955 kommunallagen (1957150) för Stockholm' skall ha nedan angivna lydelse.

A-"uvarande lydelse

9 "2

F öreslagctt lydelse

För val av kommunfullmäktige skall kommunen indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages. att varje valkrets kan beräknas kom- ma att utse minst tio kommunfull- mäktige med tillämpning av vad i följande stycke sägszatt varje valkrets skall med en sammanhängande gränslinje: att ter-

kunna omslutas ritoriell församling. där så kan ske. lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar: samt att antalet fullmäktige för hela kom— munen kan beräknas bliva lika för- delat på de särskilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes._efter kret- sens i tnanta/s/ängdt'n befolkning/ör året nästfÖ/P den "'U- åtsperiod. som valet gäller. en kom-

upptagna

munfullmäktig för varje _/ltlll tal.- tnotsvarattdc det sant erhålles. då kt'ttnttiunensför samma år i tnantals- längden upptagna _fttllx'lttättstl delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest det antal full- mäktige. som med tillämpning av denna regel skall utses. icke uppgår till det för kommunen bestämda an- talet. skola för ernäende av detta an- tal de valkretsar. vilkas folkmängd mest överskjuter de tal. som enligt den angivna regeln äro bestämman-

'Lagen omtryckt 1069:766. :Scnaste lydelse 1074560.

Vid valkretsindelning iakttages. att varje krets kan beräknas komma att utse minst femton kommunfull- mäktige med tillämpning av vad i. följande stycke sägstatt varje valkrets skall kunna omslutas sammanhängande gränslinje; att ter- ritoriell församling. där så kan ske. lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar; samt

med en

. att antalet fullmäktige för hela kom-

munen kan beräknas bliva lika för- delat på de särskilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes en kom- munfullmäktig för varje gåttg sotn anta/et röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal sotn erhålles ttär atttalet röstberättigade i kommu- nen delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest det,anta| fullmäktige. som med tillämpning av denna regel skall utses. icke upp- går till det för kommunen bestämda antalet. skola för ernående av detta antal de valkretsar. i vilka atttalet röstberättigade mest överskjuter de tal. som enligt den angivna regeln äro bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna. vara berät— tigade att var för sig i ordning efter

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarande lvde/se

de för fullmäktiges antal inom val- kretsarna. vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens stor- lek välja ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen lika för två eller [lera valkretsar. avgöres företrädet genom lottning.

13

Föreslagen lvdelse

överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen lika för två eller flera valkretsar. av- göres företrädet genom lottning. Som röstberc'ittigad anses den som har upp- tagits i gällande röstlängd.

Om indelning i valkretsar äga. efter därom av kommunstyrelsen uppgjort förslag. kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan fö- regående framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning. sedan tillfälle beretts kommunfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår. un- der vilket beslutet skall träda i till- lämpning. Det antal fullmäktige. varje valkrets skall utse. fastställes av länsstyrelsen det år. då valet skall äga rum. före april månads utgång med giltighet för den period valet av- ser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i tredje stycket an- givna grunder. icke till tio. skall an- talet. med motsvarandejämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar. likväl bestämmas till tio: och skall i sådant fall valkretsindelningen om- prövas före nästa val.

Beslut om indelning i valkretsar

. skall meddelas senast två månader

före ingången av det kalenderår. un- der vilket beslutet skall träda i till- Iämpning. Det antal fullmäktige. varje valkrets skall utse. fastställes av länsstyrelsen det år. då valet skall äga rum. före april månads utgång med giltighet för den period valet av- ser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i tredje stycket an- givna grunder. icke till./emma. skall antalet. med motsvarandejämkning av antalet fullmäktige i övriga kret- sar. likväl bestämmas till I/ernton; och skall i sådant fall valkretsindel— ningen omprövas före nästa val.

Mot länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf föres talan hos valpröv- ningsnämnden genom besvär. Mot valprövningsnämndens beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya bestämmelserna i *)ä andra och femte styckena tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av år 1976.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975:101

4. Förslag till

14

Lag om ändring i vallagen (l972:620)

llärigenom föreskrives i fråga om vallagen (19722620) dels att 2kap. 5 ;" samt 14 kap. 3, 15. 16. 18. 20 och 21 %% skall ha nedan

angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer. 14 kap. 15a—15d åå. av nedan angivna lydelse.

t'y'rtvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

2 kap.

) llandstingslagen ( 1954z319). kom- munallagen (1953z753) och kommu- nallagen (1957z50) för Stockholm frnns om lands- tingskommuns och kommuns indel-

bestämmelser

ning i valkretsar.

1landstingslagen(19541319).kom- munallagen (1953z753) och kommu- nallagen (1957150) för Stockholm frnns bestämmelser om lands- tingskom muns och kommuns indel- ning i valkretsar. l Iandstings/agen

Om Stockho/ms lärts Iands- .fi/ins också bestämmelser om Ifö/"(lel- tingskommuns indelning i valkretsar ning avlasta valkretsmatrdat på val- jinns särskilda bestämmelser. kretsar.

14 kap.

3 .

I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan kan- didatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

I fråga om landstings- och kom- munfullmäktigval fördelar läns- styrelsen .tör var/"e valkrets platserna mellan partierna. Länsstyrelsen fast- ställer även vilka personer som skall erhålla platserna samt utser supple- anter för landstingsmän och för full- mäktige i kommuner där det skall frnnas suppleanter för fullmäktige.

[ fråga om landstings- och kom- munfullmäkt'igval fördelar läns- styrelsen platserna mellan partierna. Platserna fördelas ifråga om köm- mrtn/it/Imäktigval .lör var/"e valkrets. Länsstyrelsen fastställer även för varje valkrets vilka personer som skall erhålla platserna samt utser suppleanter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där det skall ftnnas suppleanter för fullmäk-

tige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. lnnan för- rättningen återupptages. skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej vid- tagits mcd valhandlingarna.

'Ändringcn innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975:101 . 15

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

15 å'

Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes genom-' särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i enlighet med 6; andra-femte styckena.

Skall två eller./lera platser besättas, förde/as de nte/lan de olika partiertta så att platserna. ett efter attttatt. tillde- las det parti sattt varje gång ttppvisar det störstajätn/örelsetalet. Järn/öre]- setalet beräknas ett/igt tredje st_veket. Dett/ötsta platsen som tilldelats parti besättes ttted den kandidat som står främst i den ett/igtl/örsta stycket be- stätnda ordningen nte/lan namnen. den andra ttted den kandidat sattt där- e/ier står närmast i ordningen Ot'lt så vidare e/ier sattt/tta gruttd.

Jättt/ät'elsetalet beräkttas. så länge partiet ännu ej til/delats någon plats. - genom att partiets röstetal delas ttted 1.4. Därefter erhålles jätn/örelsetalet genom att partiets röstetal delas ttted det tal som är [ ltögre ätt det dubbla antalet av de platser sattt til/delats par- tiet. Har samma kandidat erltållit platser/rått två partier. skall vid beräk- ning av det antal platser som utdelats l't'll'(l("l'('l platsen attses blott som en lta/v plats och. om kandidaten erhållit plat- ser./rån tre partier. som ett tredjedels plats och så vidare efter samma grttttd.

Har ett parti til/delats lika tttåttga platser som tnotsvarar anta/et namn på partiets valsedlt'tr. skall det uteslu- tas . från vidare . jättt/örelse.

Ska/l blott en plats besättas. till/aller platsen dett kandidat som stårfrämst i natttnm'dnittgett inom det parti sattt ltar det största järn/örelsetalet enligt tredje st_veket.

'Ändringen innebär att andra—sjätte styckena upphävs.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarande lvdelse

Mellan lika jänt/örelsetal avgöres företrädet genom lottning.

16

Föreslagen lvdelse

l5aä

Endast parti sotn har/ått tninst tre procent av rösterna i hela lands- tittgskomtnuttett är berättigat att delta- ga ijördelningen av mandaten i lands- tinget.

' leå

De" josta valkretstnattdatett i lands- tittgetjörde/asjär varje valkrets pro- portionellt tnellatt partierna på grund- val av valresultatet i valkretsen. Härvid tilldelas tnattdatett. ett eller annat. det parti sotn . för varje gång uppvisar det största _jätn/öt'elselalet. Jämförelseta- le/ beräknas. så länge partiet ännu ej til/delats något mandat. genom att partiets röstetal i valkretsen delas ttted 1.4. Därefter erhålles . it'itn/öre/setalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är I högre än det dubbla antalet av de tttattdat som redan till- delats partiet i valkretsen.

Utjätnningstnattdaten . fördelas mel- lan partierna så. att lärde/ningen av alla mattdat i landstinget blir propor- tionell tttot partiernas röstetal i hela latulstingskommuuett. l-"id bestäm- tnandet av det sammanlagda atttal tnandat i landstinget som parti skall lta ./ör att bli proportionellt represen- terat tillämpas förde/ningsregeltt [ första stycket på hela lattdstingskomtntt- ttett som en valkrets. Varje parti till- delas så tttåttga itt/"('imnittgsmattt/at sotn behövs .lör att detta antal skall uppnås.

Har parti vid lärde/ningen av de./as-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarande lvdelse

7

Riksdagen ! 975. I sattt/. Nr It'll

l7

Föreslagen h'delse

ta valkretstttattdaten erhållit l/lera tttattdat än som motsvarar den propor— tionella representationen i landstinget för partiet ett/igt andra st_veket. bortses vit/fördelningen av tttjämnittgsmanda— tettjt'ått partiet och (le./i'tsta valkrets— mandat det ltar erhållit.

Av de urjämningstttandat som parti erhållit ull/öres det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de _ fasta valkretsntattdatett uppvisar större jämförelsetal ätt [ övriga valkretsar. Återstående utjämningstttattdat till/ö- res ett eller attttat den valkrets där par- tietjör varje gång uppvisar störstjäm- l/örelseta/ vid fortsatt tillämpning av I/ördelningsregeln iförsta st_veket på partiets röstetal i valkretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit _jlera mandat ätt antalet på partiets valsedlar upptagna natttn,./l_vttas över- skjutande mandat. med tttotsvarattde tillämpning avljärde st_veket. till annan valkrets. Katt tttandat ej besättas genom tillämpning av detta för/äran- de. skall det vara obesatt uttder den tid . för vilken valet gäller.

Mel/att lika .jättt/örelsetal avgöres företrädet genom lottning.

lScå

För varje tttattdat sotn ett parti ltar erhållit i landstinget utses ett lands- tingsman. Dett-första platsen som till- delats parti besättes med den kattdidat som står/rämst i den enligt 15 s*" be- stämda ordningen mellan ttattttten, den andra med den kandidat som där- efter står närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975: 101

Nuvarande lvdelse

18

['"öreslagen lvdelse

lSdå

Skall två eller./lera platser besättas vid val till kommutt/itlltttäktige. förde- las de tttellan partierna så att plat- serna. ett efter attttatt. til/delas det parti sotn vatje gått g uppvisar det största jättr/örelsetalet. Jättt/öt'elsetalet be- räknas enligt andra st_veket. Den första platsen sattt tilldelats parti be- sättes med den kattdidat sattt står ji'ätttst i den enligt 15 s*. bestämda ord- ningen ttte/Ian ttatttttett. den andra med den kattdidat som därefter står närmast i ort'lningen och så vidare eller samma grund.

Jämförelsetalet beräknas. så länge partiet ännu ej til/delats ttågott plats. genom att partiets röstetal delas med 1,4 . Därefter erhålles järn/öt'elsetalet genom att partiets röstetal delas ttted det tal som är ] högre än det dubbla atttalet av de platser sotn tilldelats par- tiet. Har samma kandidat erhållit platser från två partier, skall vid beräk- ttittg av det antal platser som utdelats vardera platsen anses blott som en lta/v plats och. om kandidaten erhållit plat- ser./rån tre partier. sattt en fred/"et els plats och så vidare efter samma grund.

Har ett parti til/t'lelats lika tttåttga platser som tnotsvarar atttalet ttattttt på partiets valsedlar, skall det uteslu- tas l/i'ån vidare . jättt/örelse.

Ska/l blott en plats besättas till/aller platsen den kandidat sotn ståt'ji'ätnst i namnordningett inom det parti sattt ltar det största jättt/örelseta/et ett/igt andra st_veket.

tl-le/Ian lika jättz/örelsetal avgöres 'löreträdet genom lottttittg.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarande lvdelse

16

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets. skall han tilldelas den plats för vilken hansjämlörelsetal är störst. Plats som han ej tillträder till- faller den kandidat som står närmast i tur att erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan likajämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

18

19

Föreslagen lvdelse

%

Har kandidat vid val till landsting fått plats i ordning i ttter ätt ett valkrets eller. för mer ätt ett parti oelt skulle han til/följd härav erhålla tttattdat i mer ätt en valkrets eller./ör tner ätt ett parti, .skall han tillträda det tttattdal. för vil- ket hansjämförelsetal är störst. Matt- dat som ltan ei tillträder till/aller den kattdidat som står närtttast i tur att erhålla tttattdat i den valkretsen eller för det partiet. titel/an likajäm/örelse- tal utgöres företrädet genom lottning.

Har kandidat vid val till kommun- fitlltttäktige fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets. skall han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han ej tillträder till- faller den kandidat som står närmast i tur att erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

&

För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt. För varje landstingsman göres inom det parti. för vilket han blivit vald. lika många nya sammanräk- ningar. dock minst tre. som partiet erhållit platser. Har lattdstingstttan /ått plats-från ttter ätt ett parti, anses ltan valdför det parti från vilket plats först tilldelades ltonont. Vid varje sammanräkning tages hänsyn till blott de valsedlar som gällde för landstingsmannen när han ftek plat- sen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på sedeln. var- vid bortses från namn på den som

För varje landstingsman göres inom det parti. för vilket han blivit vald. lika många nya sammanräk- ningar. dock minst tre. som partiet erhållit platser. Vid varje samman- räkning tages hänsyn till blott de val- sedlar som gällde för landstingsman- nen när han ftck platsen. Varje val- sedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på sedeln. varvid bortses från nanm på den som redan blivit utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräk- ningen avser. Den som får högsta

• Sida 20
•  Original

Prop. 1975:101

Nuvarande lvdelse

redan blivit utsedd till lands- tingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet utses till suppleant för den lands- tingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom lottning.

20

Föreslagen lvdelse

röstetalet utses till suppleant för den landstingsman ningen avser. Mellan lika röstetal av- göres företrädet genom lottning.

som sammanräk-

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket. skall därvid bero.

20

När länsstyrelsen företagit de åt- gärder som föreskrives i 15. 16. 18 och 19 åå. lägges valsedlarna in i sär- skilda omslag. de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen för- seglas under minst två olika sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

&

När länsstyrelsen företagit de åt- gärder som föreskrives i 15. [5 b—lJ'd. 16. 18 och Nås". lägges valsedlarna in i särskilda omslag. de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas under minst två olika sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat.

21.5

llar föreskrivet antal lands- tingsmän eller fullmäktige ej blivit utsedda vid valet. skall nytt val ge- nast anställas för utscende av det fe- lande antalet. Vid sådant val skall utses även suppleanter för lands- tingsmän ()(/tjöt” fullmäktige i kom- mun där det skall ftnnas suppleanter för fullmäktige.

l-lar lattdstittgstttätt eller fullmäkti- ge men ej suppleanter valts till fö- reskrivet antal. skall därvid bero.

l-lar föreskrivet antal fullmäktige ej blivit utsedda vid valet. skall nytt val genast anställas för utseende av det felande antalet. Vid sådant val skall utses även suppleanter för full- mäktige i kommun där det skall lin- nas sttppleanter lör fullmäktige.

llar fullmäktige men ej supp- leanter valts till föreskrivet antal. skall därvid bero.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 men tillämpas även dess- förinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av år 1976.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1975:101 21

Utdrag KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-04-03

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. An- dersson, Johansson. Holmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer. Bengtsson. Nor- ling. Lölberg. Lidbom. Carlsson. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Zachrisson. Leijon. Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Gustafson

Proposition om nytt valsystem vid landstingsval. m. m.

2.2. Antalet kommunfullmäktige och valkretsindelningen vid val av kont- munfullmäktige

Kommuns beslutanderätt utövas enligt 45 kommunallagen (19531753. omtryckt l969:765. ändrad senast 19743941) (KL) av kommunfullmäktige. Dessa bestämmer själva hur många fullmäktige som skall utses för kom- munen (5 5). Vissa i lagen angivna minimital får emellertid inte underskridas. Vidare skall antalet fullmäktige alltid bestämmas till ett udda tal. Mini-

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975:101 24

miantalet står i relation till antalet invånare i kommunen. Uppgår antalet invånare i kommunen till 20000 eller därunder skall antalet fullmäktige vara minst 31. Har kommunen mellan 20 001 och 40000 invånare skall minimiantalet fullmäktige vara 41. 1 kommuner med mellan 40001 och 60 000 invånare skall det finnas minst 51 fullmäktige och i kommuner med över 60000 invånare minst 61. Enligt kommunallagen (1957:50) för Stockholm (omtryckt l969:766. änd- rad senast 1974:942) (KLS) skall antalet fullmäktige i Stockholms kommun vara minst 101 (5 å).

Fullmäktige kan besluta att det skall ftnnas suppleanter för fullmäktige (5 aå KL och Så KLS). Antalet suppleanter bestäms till viss andel. dock högst hälften av det antal mandat som varje parti har erhållit i kommunen eller. om kommunen är indelad i valkretsar. i varje valkrets. Fullmäkti- gesuppleanterna fungerar som gruppsuppleanter.

För val av fullmäktige skall kommun indelas i valkretsar. om kommunen har fler invånare än 40000 eller om minst 51 fullmäktige skall utses för kommunen. Om det anses lämpligt. kan också kommun med lägre antal invånare delas in på detta sätt. En förutsättning är dock att kommunens folkmängd överstiger 10000. 1 andra kommuner får valkretsindelning ske endast om till följd av kommunens "särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden" synnerliga skäl talar för en sådan indelning (9 å första stycket KL).

Valkretsindelningen skall göras så att varje krets kan beräknas komma att utse minst tio fullmäktige. Vidare skall iakttas bl.a. att kretsen skall kunna omslutas av en sammanhängande gränslinje. Vid indelningen skall också tillses att antalet fullmäktige för hela kommunen om möjligt fördelas lika på de särskilda kretsarna. I varje valkrets utses en fullmäktig för varje fullt tal motsvarande det som fås. om man delar kommunens folkmängd enligt mantalslängden för året med det totala antalet fullmäktige i kom- munen (9å andra och tredje styckena).

Länsstyrelsen beslutar om valkretsindelningen. Kommunerna skall dock medverka. Fullmäktige kan sålunda själva göra framställning om att kom- munen skall delas in i valkretsar. Utnyttjar länsstyrelsen sin initiativrätt. skall kommunen få tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. Länsstyrelsens beslut skall meddelas senast två månader före ingången av valåret. Det antal fullmäktige som varje valkrets skall utse bestäms av länsstyrelsen före utgången av april valåret (9å fjärde och femte styckena).

För Stockholms kommun är valkretsindelning obligatorisk (9 å KLS). De närmare bestämmelserna om valkretsindelningen stämmer överens med de regler som gäller för övriga kommuner.

Bestämmelser om valkretsindelning och nyval inom kommun med an- ledning av ändring i den kommunala indelningen finns i 14 och 18 åå lagen (19191293. omtryckt l969:770. ändrad senast 1972:230) om ändring i kom- munal och ecklesiastik indelning (KlL). ] nybildad kommun skall nyval

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975:101 25

äga rum. Vid annan indelningsändring kan regeringen förordna om nyval. Enligt förarbetena innebär ett fullmäktigval så mycket besvär och kostnader för kommunerna att förordnande om nyval bör meddelas endast när starka skäl talar för det. Först när indelningsändring medför en befolkningsför- skjutning på 15—25 % bör förordnande om nyval meddelas. Denna princip har legat till grund för den praxis som har tillämpats vid indelningsändringar.

Har kommunindelning ändrats och skall nyval hållas. bestämmer länsstyrelsen före den 1 juli valåret hur många fullmäktige som skall utses. Därvid tillämpas reglerna i Så KL. Länsstyrelsen kan samtidigt besluta om valkretsindelning av kommunen. Länsstyrelsen är därvid inte bunden av KL:s regler om tid för sådant beslut.

2.3. Valsystemet vid riksdagsval

Ordinarie val till riksdagen samt val i hela landet av landstingsmän och kommunfullmäktige lörrättas enligt 1 kap. 3å vallagen (19721620. ändrad senast 19741215) samma dag. Valdag är tredje söndagen i september. Val- perioden är tre år (3 kap. 3å regeringsformen. 8å KL. 8å KLS. 9å LL).

Fr.o.m. valen till enkammarriksdagen i september 1970 tillämpas ett nytt valsystem för riksdagsvalen (prop. l968:27. KU l968:20. rskr l968z279. KU l969:l. rskr 1969156). Det nya systemet bygger på principen om en proportionell fördelning av mandaten mellan partierna på grundval av val- resultatet i landet som helhet (riksproportionalitet). En fullständig rikspro- portionalitet kan emellertid leda till att även mycket små partier får re- presentation i riksdagen. För att förhindra att så sker och att därigenom en icke önskvärd partisplittring uppstår i riksdagen har en särskild små- partispärr byggts in i systemet. Detta är vidare uppbyggt så att rikspro- portionaliteten inte kan rubbas genom konstlade partibildningar eller genom ändringar i valkretsindelningen. Systemet ger också en tillfredsställande re- gional representation som är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionalitet.

Liksom tidigare är antalet valkretsar 28 (2 kap. ] å vallagen). De olika valkretsarna anges i paragrafen. Mandaten i riksdagen är enligt 3 kap. 6å regeringsformen (RF) 310 fasta valkretsmandat och 39 utjäm- ningsmandat. Riksskatteverket fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets före utgången av april valåret. Härvid tillförs valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en tre- hundrationdel av antalet röstberättigade i landet. Återstående fasta valkrets- mandat tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har upp- kommit vid denna fördelning (3_ kap. 6å RF. 2 kap. 2å vallagen).

De fasta valkretsmandaten fördelas för varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i kretsen (3 kap. 8å första stycket RF). Endast parti som har fått minst 4 få; av rösterna i hela landet får delta

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975:101 26

i mandatfördelningen. Parti som har fått färre röster deltar dock i fördel- ningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets där partiet har fått minst 1 9.5". av rösterna(3 kap. 7 å). Utjämningsmandaten fördelas mellan de partier som har klarat 4 (Pa-spärren så. att fördelningen av alla mandat i riksdagen blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela landet. Därvid bortser man från de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti som har klarat valkretsspärren på 12 % men inte riksspärren. Partierna tilldelas så många utjämningsmandat som motsvarar skillnaden mellan det beräknade antalet mandat för partiet och det sammanlagda antalet fasta valkretsmandat som partiet har fått. Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsnmndaten har fått flera mandat än som motsvarar den-pro- portionella representationen i riksdagen för partiet. bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna. tillförs de valkretsar (3 kap. Rå andra stycket).

Ett parti får sina utjämningsmandat i de valkretsar där partiet vid jäm- förelse valkretsarna emellan ligger närmast till att ta ytterligare mandat efter lördelningen av de fasta valkretsmandaten. De jämförelsetal partiet har i de olika valkretsarna är därvid avgörande. Utjämningsmandaten tillförs i tur och ordning de valkretsar där partiets jämförelsetal är högst. För varje utjämningsmandat som partiet får räknar man fram ett nytt jämförelsetal för partiet i valkretsen. Därvid tar man hänsyn till det totala antalet mandat som partiet fått där'(14 kap. 9å fjärde stycket vallagen).

Vid fördelningen av både de fasta valkretsmandaten och utjämnings- mandaten används den jämkade ttddatalsmetoden med 1.4 som första di- visor (3 kap. 8å tredje stycket RF).

Såväl fördelningen av mandaten mellan partierna som fastställandet av vilka personer som skall tillträda mandaten ankommer på riksskatteverket. Avgörandet sker på grundval av protokoll. som verket får från länsstyrelserna (14 kap. 9 å första stycket och 10 å första stycket vallagen). På länsstyrelserna räknas rösterna och prövas valsedlarnas giltighet. Dessutom fastställer länsstyrelserna ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den ut- sträckning som behövs för att de mandat som partierna har erövrat skall kunna besättas. Över denna sammanräkning upprättar länsstyrelserna pro- tokoll som tillställs riksskatteverket (14 kap. 1—8 åå).

2.4. Röstsammanräkning och mandatfördelning vid landstings- och kom- munfullmäktigval

Också vid landstings— och kommttnfttllmäktigvalen ankommer den slutliga röstsammanräkningen och prövningen av valsedlarnas giltighet på länsstyrelsen ( 14 kap. 1 och 2 åå vallagen). Enligt 14 kap. 3 å har länsstyrelsen vidare att för varje valkrets lördela mandaten mellan partierna. att fastställa vilka personer som skall anses valda samt att utse suppleanter för lands-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975:101 27

tingsmän och för fullmäktige i kommuner där suppleanter skall ftnnas.

Närmare bestämmelser om mandatfördelningen linns i 14 kap. 15—19 åå. Någon motsvarighet till systemet med fasta valkretsmandat och utjämnings- mandat ftnns inte vid landstings- och kommunfullmäktigvalen. För dessa val finns inte heller några särskilda spärregler mot småpartier.

3 Kommunalvalskommittén.

3.1. Antalet landstingsmän och fördelningen av landstingsmandaten på val- kretsarna "

Enligt kommunalvalskommitten bör man ändra de nuvarande reglerna om antalet landstingsmän så att de olägenheter motverkas som förorsakas av befolkningsomflyttningen. Denna leder med nttvarandc regler automa— tiskt till ett starkt ökat antal landstingsmän i vissa landsting. Kommittén anser att man bör utforma reglerna så att de kan tillämpas i alla lands- tingskommuner. En lösning som ligger nära till hands — och som kommittén lör sin del lörordar— är att använda reglerna för antalet kommunfullmäktige som förebild. dvs. att låta landstinget självt bestämma hur många lands- tingsmän det skall finnas under iakttagande av dels att ett visst minsta antal landstingsmän alltid skall utses. dels att antalet landstingsmän alltid skall vara ett utlda tal. l förarbetena till de nuvarande bestämmelserna i KL (prop. 1969:129 s. 119) anförde löredragande departementschefen att an- talet fullmäktige borde bestämmas efter en avvägning av bl. a. intresset av en allsidig medborgerlig .förankring bland fullmäktige och intresset av goda arbetsbetingelser för dessa. De förhållanden som måste ligga till grund för en sådan avvägning skiftade i så hög grad mellan kommunerna. anförde departementschefen. att dessa inte borde vara bundna annat än av vissa minimital som inte fick underskridas. Kommittén anser att de redovisade SYNPUHKICI'na är tillämpliga också i fråga om landstingen. Härtill kommer att det iir önskvärt att enhetliga regler gäller för antalet landstingsmän och antalet fullmäktige.

I detta sammanhang tar kommitten upp frågan vilken beräkningsgrund — antalet invånare eller antalet röstberättigade — som bör användas när det gäller att bestämma minimiantalet landstingsledamöter och att fördela man- daten på valkretsarna. Mot bakgrund av att förhållandet mellan antalet röst- berättigade i en riksdagsvalkrets och antalet röstberättigade i hela landet numera bestämmer hur många fasta valkretsmandat som skall tilldelas val- kretsen föreslår kommitten. som inte tar ställning till vilken beräknings- metod som i och för sig är att föredra. att den lördclningsprincip som har godtagits för riksdagsvalen skall användas också för landstingsvalcns del.

Om mandaten fördelas mellan valkretsarna i proportion till antalet röst- berättigade i resp. krets. ligger det enligt kommitten närmast till hands

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975:101 28

att också reglerna om antalet mandat för hela landstingskommunen ställs i relation till antalet röstberättigade i landstingskommunen. Enligt kom- mitténs förslag skall minimiantalet landstingsmän vara 21 om antalet röst- berättigade uppgår till högst 65000. 35 om antalet röstberättigade är 65 001—140000. 51 om antalet är 140 001—200 000. 71 om det är 200 001—300 000 och 101 om antalet röstberättigade överstiger 300000.

Kommittén förutsätter att landstingen inte kommer att utnyttja den frihet som sålunda lämnas dem till att utse större landsting än som är lämpligt från arbetssynpunkt. För egen del anser kommittén att antalet landstingsmän inte bör överskrida 150 i något landsting.

3.2. Valsystemet vid landstingsval

Kommittén framhåller att det nuvarande valsystemet vid landstingsvalen. i motsats till valsystemet för riksdagsvalen. inte ger en i princip fullständig proportionalitet partierna emellan. Att en sådan fullständig proportionalitet inte uppnås vid landstingsvalen beror väsentligen på att landstingskom- munerna är uppdelade på valkretsar inom vilka mandaten fördelas. Slutna valkretsval ger alltid spelrum för slumpmässiga avvikelser till det ena eller andra partiets förmån. Ju längre uppdelningen i valkretsar går. desto större blir i allmänhet denna effekt. Under vissa förutsättningar kan avvikelserna tendera att systematiskt gynna eller missgynna partier av viss storlek. En långt gående valkretsuppdelning försvårar alltid för små partier att alls bli representerade. framhåller kommittén. Av betydelse blir även hur rösterna fördelar sig på valkretsarna. En jämn fördelning av rösterna kan göra det svårare för ett parti att vinna mandat än en ojämn.

Kommittén tillägger att de kommunala frågornas ökande antal och be- tydelse samt partiernas allt större betydelse för den kommunala demokratin är ett starkt skäl för likhet i fråga om proportionalitet mellan kommunal- och riksdagsvalen.

Kommittén har undersökt om och i vilken omfattning det faktiska val- resultatet vid 1966 och 1970 års landstingsval avviker från en proportionell fördelning inom de olika landstingskommunerna (landstingsproportionali- tet)?

Undersökningarna visar enligt kommittén att skillnaderna från propor- tionalitetssynpunkt mellan det nuvarande valsystemet och ett system som liknar det nya riksdagsvalsystemet är så väsentliga att det finns skäl för en reform som leder till en bättre proportionalitet eller m.a.o. till större överensstämmelse mellan proportionaliteten vid landstings- och riksdags- valen.

För att nå detta mål kan man — enligt kommitten — i princip välja två skilda metoder. En metod är att behålla det nuvarande valsystemet men

' Stockholms läns landstingskommun och dåvarande Gotlands läns landstingskom- mun har inte tagits med i undersökningarna.

• Sida 29
•  Original

Prop. l975:lOl 29

göra valkretsarna större. Den andra metoden är att göra det valsystem som används för riksdagsvalen tillämpligt på landstingsvalen.

För en reform enligt alternativet med större valkretsar ställer kommittén upp tre krav som måste tillgodoses vid valkretsindelningen.

1. Endast små avvikelser från en fullständig landstingsproportionalitet får förekomma. Avvikelserna får inte tendera att systematiskt gynna eller missgynna parti av viss storlek.

2. Den nedre gräns för ett partis andel av samtliga rösteri landstingskom- munen som behöver uppnås för att partiet skall kunna få något mandat bör ligga vid eller inte alltför långt från 4 9-6.

3. Valkretsarna skall utgöra i fråga om befolkning. näringsgeograft och liknande förhållanden naturliga enheter. De undersökningar som har företagits visar enligt kommittén att de två första kraven kan tillgodoses i rimlig utsträckning. om valkretsarna får 15—16 mandat. [ den mån valkretsarnas mandatmässiga storlek ökar eller minskar blir båda kraven sämre tillgodosedda. Det visade sig däremot svårt att till- godose det tredje kravet — naturliga valkretsar. En utväg att tillgodose detta krav är. framhåller kommittén, att slopa maximigränserna för valkretsarnas mandatantal. Denna lösning har dock den nackdelen att den drar med sig betydande spärreffektsproblem. Kompletteras lösningen med en fast små- partispärr. undgås visserligen dessa problem men konstruktionen som sådan medför att kravet på en jämn proportionalitet i övrigt då måste överges. Sammanfattningsvis uttalar kommittén att det kan slås fast att kravet på naturliga valkretsar i princip inte går att förena med krav både på god pro- portionalitet och en enhetlig småpartispärr. Kommittén erinrar i detta sammanhang om den betydelse som själva valkretsindelningen får i ett valsystem som det nuvarande. När valen sker i slutna valkretsar och valresultatet i en krets sålunda inte påverkas av resultatet i andra kretsar. kan valkrctsindclningcn bli föremål för partitaktiska spekulationer. I varje fall riskerar man alltid att valkretsindelningen uppfattas vara föremål för sådana spekulationer. Enligt kommitténs mening är detta otillfredsställande. Det finns. menar kommittén. ett starkt intresse att den politiska betydelsen av besluten om valkretsindelningen reduceras. För att inom ramen för det nuvarande systemet åstadkomma detta krävs att man minskar utrymmet för val mellan olika indelningsalternativ. En sådan åtgärd leder emellertid i sin tur. betonar kommittén. till att möjligheterna att skapa naturliga valkretsar ytterligare försvåras.

Kommitténs slutsats blir att alternativet med större valkretsar inte erbjttder någon framkomlig väg för att åstadkomma ett bättre resultat från propor- tionalitetssynpttnkt. Avgörande fördelar är enligt kommittén att vinna med att göra riksdagsvalssystemet tillämpligt på landStingsvalen. Med de av- vikelser som betingas av i systemet inbyggda spärrar tillgodoses kravet på proportionalitet mellan partierna samtidigt som man får en stabil småpar- tispärr. vars verkningar är lätta att förutse. Mandatfördelningen mellan par-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975:101 30

tierna påverkas inte av det sätt på vilket valkretsindelningen görs. Val- kretsindelningen kan alltså göras uteslutande med sikte på att åstadkomma en indelning som från valtekniska. partiorganisatoriska och liknande syn- punkter är den lämpligaste. Vidare kan valresultatet inte rubbas genom valtaktiska manövrar som konstlade partibildningar. Kommitténs övervä- ganden mynnar alltså ut i förslaget att det nuvarande valsystemet skall ersättas av ett landstingsproportionellt system av riksdagstyp.

Vid sitt ställningstagande säger sig kommittén inte ha förbisett att ett landstingsproportionellt system inte. som det nuvarande. i varje valkrets ger en mandatfördelning som nära ansluter sig till partiernas väljarunderlag i den kretsen. lett sådant system är det nämligen inte möjligt att kombinera garantier för landstingsproportionalitet med bestämmelser om ett bestämt antal mandat för valkretsarna och om full proportionell fördelning mellan partierna inom varje valkrets. Däremot ger systemet en fullständig pro- portionalitet i landstingskommunen som helhet. Enligt kommittén bör man inte kräva mera av valsystemet i regionalt hänseende än att valkretsarna praktiskt sett får en representation som inte varierar med mer än ett eller ett par mandat från val till val och att mandatfördelningen inom en krets i regel ger god överensstämmelse med valutslagct i samma krets.

1 ett valsystem av det slag som kommittén förordar är det enligt kommittén viktigt att antalet utjämningsmandat är så stort att det räcker för att å- stadkomma den utjämning som är nödvändig för att mandatfördelningen skall bli rättvisande med hänsyn till det samlade valresultatet i hela lands- tingskommunen. Varje valkrets bör också tilldelas det antal fasta valkrets- mandat som behövs för att önskemålet om en stabil regional representation skall kunna tillgodoses inom ramen för det Iandstingsproportionella sys- temet. Kommittén har därför ingående undersökt vilken relation som bör föreligga mellan de fasta valkretsmandaten och utjämningsmandaten. Dessa undersökningar visar att. om relationen sätts till 9—1. dvs. om 9 fl.-. av landstingsmandaten är fasta valkretsmandat och l 'F'a—i utjämningsmandat. blir resultatet i regel det önskade. Fall kan emellertid tänkas där antalet utjämningsmandat med denna relation inte räcker till för att säkra full par- timässig representativitet. Kommittén föreslår därför att det brutna tal som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna alltid skall sänkas till närmast lägre hela tal.

Kommittén framhåller i detta sammanhang att den förutsätter att val- kretsindelningen ses över inför 1973 års val och att man därvid eftersträvar att skapa valkretsar som dels inte uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta valkretsmandat. dels också bär upp ett visst minsta antal mandat. l sistnämnda hänseende förordar kommittén på grundval av gjorda undersökningar att indelningen görs så att varje valkrets kan beräknas kom- ma att tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat.

Kommitténs förslag innebär sammanfattningsvis följande. Av landstings- mandaten är 9/10 fasta valkretsmandat som fördelas mellan valkretsarna

• Sida 31
•  Original

Prop. 1975:101 31

på basis av antalet röstberättigade i varje krets och därefter mellan partierna på grundval av valresultatet i resp. krets. De brutna tal som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkretsmandat sänks därvid till närmast lägre hela tal. Återstoden av mandaten (1/10) används för att korrigera de avvikelser från ett landstingsproportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid fördelningen inom valkretsarna. Dessa mandat — utjämningsmandaten — fördelas alltså på grundval av valresultatet i hela landstingskommttnen efter en jämförelse mellan hur många mandat vart och ett av partierna skulle ha fått om alla mandat hade fördelats mellan dem i landstingskom- munen som en enda valkrets och httr många mandat som har tilldelats resp. parti vid mandatfördelningen inom valkretsarna. Mandatfördelningen sker genomgående enligt den jämkade uddtalsmetodcn med 1.4 som första divisor. En särskild småpartispärr tillämpas enligt vilken endast parti som fått minst 4 % av rösterna i hela landstingskommunen får vara med vid mandatfördelningen. Denna spärr modifieras i enhetlighetens intresse så. att parti som fått 12 % av rösterna i en valkrets liksom vid riksdagsvalen får tävla om de fasta valkretsmandaten i den kretsen. Vid beräkningen av hur många utjämningsmandat som skall tilldelas de partier som deltar i fördelningen av utjämningsmandaten bortses från de valkretsmandat som har tillfallit parti som klarat valkretsspärren men inte fått 4 % av rösterna i hela landstingskommunen.

De utjämningsmandat som tillfaller partierna tillförs valkretsarna. Detta sker för varje parti för sig. Parti får enligt förslaget sina utjämningsmandat i de valkretsar där partiet vid jämförelse valkretsarna emellan-ligger närmast till att ta ytterligare mandat efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Avgörande härvidlag blir de jämförelsetal som partiet har i de olika val— kretsarna efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten. dvs. sedan nytt jämförelsetal i förekommande fall har beräknats efter fördelningen av det sista fasta valkretsmandatet i varje valkrets. Det första utjämningsmandatet tillförs den valkrets där partiets jämförelsetal efter fördelningen av de fasta mandaten är högre än i övriga valkretsar. Därefter får partiet sina övriga utjämningsmandat. ett efter ett. i den valkrets där partiet för varje gång har sitt högsta jämförelsetal. De mandat som partierna har erövrat besätts med kandidater som nominerats i valkretsarna. Vid fördelningen inom par- tierna används enligt förslaget samma metod som f.n.

Enligt kommitténs mening bortfaller behovet av mera ingående lagbe- stämmelser om hur valkretsindelningen skall ske och behovet av regeringens fastställelseprt'ivning av beslut om valkretsindelningen. när valkretsindel- ningen upphör att vara ett komplement till valsystemet. Kommittén erinrar om att någon sådan prövning inte har föreskrivits i den för Stockholms läns landstingskommun provisoriskt gällande lagen och föreslår att länsstyrelsen skall besluta om landstingskommuns indelning i valkretsar på förslag av landstinget eller efter dess hörande. Med länsstyrelsen som beslutande organ kan. framhåller kommittén. den nödvändiga samordningen

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975:101 32

mellan valkretsindelningen vid landstings- och kommunf'ullmäktigvalen sä- kerställas. Valkrets skall enligt kommitténs förslag bestå av en eller flera kommuner. Avsteg från denna huvudregel skall dock få göras bl.a. om det föranleds av önskemålet att valkretsarna utformas så att varje krets kan beräknas kunna tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat.

3.3. Valsystemet vid val av kommunfullmäktige

Kommittén konstaterar att det vid kommunfullmäktigvalen liksom vid landstingsvalen är av vikt att valsystemet ger ett från proportionalitetssyn- punkt rättvisande resultat. Kommittén har sett som sin uppgift att pröva om detta intresse blir bättre tillgodosett än f. n.. om ett valsystem av riks- dagstyp införs också för fullmäktigvalen.

På grundval av valresultatet vid 1966 års fullmäktigval har kommittén undersökt httr utfallet — jämfört med det faktiska » skulle ha blivit om ett valsystem av riksdagstyp använts vid dessa val i de 41 kommuner som vid detta valtillfalfe var valkretsindelade.

Antalet valkretsar var vid detta val 114. 1 kommuner utan valkretsin- delning ger. framhåller kommittén. den nuvarande mandatfördelningsme- toden en praktiskt taget fullständig proportionalitet.

Vid sin undersökning utgick kommittén från att 9/10 av fullmäktigman- daten var fasta valkretsmandat och 1/10 utjämningsmandat. De fasta val- kretsmandaten tilldelades valkretsarna efter antalet röstberättigade i varje krets. Allmänt sett visar den gjorda undersökningen. konstaterar kommittén. att de båda valsystemen — det nuvarande och det kommunproportionella — ger i stort sett samma utfall. Det kommunproportionella systemet skulle visserligen ha gett en annan mandatfördelning i 31 av de 41 kommunerna. men de reella avvikelserna är små framhåller kommittén. Den genomsnitt- liga avvikelsen är sålunda ett mandat i en kommun med 47 a 48 mandat.

Att de båda valsystemen vid denna undersökning gav i stort sett likvärdiga resultat från proportionalitetssynpunkt. berättigar emellertid enligt kommit- téns uppfattning inte till några slutsatser om systemens generella effekt. Kommittén påpekar att det nttvarande systemet innebär val i slutna kretsar. Detta kan leda till att proportionaliteten rubbas genom ändringari valkrcts- indelningen. Det kommunproportionella systemet däremot är oberoende av valkretsindelningen och ger därför alltid ett — med bortseende från spärr- eff'ekterna — proportionellt rättvisande resultat. Enligt kommitténs mening är detta en avgörande fördel.

Under hänvisning till det anförda kommer kommittén till slutsatsen att det nuvarande valsystemet vid kommunfullmäktigvalen bör ersättas av ett kommunproportionellt system av riksdagstyp. Fullt ut kan systemet till- lämpas endast på valkretsindelade kommuner. 1 andra kommuner blir det givetvis inte aktuellt med någon uppdelning av mandaten på fasta val- kretsmandat och utjämningsmandat eller med någon särskild valkretsspärr.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975:101 33

Däremot låter sig 4 %-regeln användas i alla kommuner. Kommittén anser emellertid att systemet bör modifieras så att den särskilda valkretsspärren på 12 % inte skall gälla ens i valkretsindelade kommuner. Denna uppfattning bygger kommittén på följande skäl. De mindre kom- munala valkretsarna utgör i mindre utsträckning än de landstingskommu- nala naturligt sammanhållna områden. Det är i fråga om de kommunala valkretsarna inte lika naturligt som beträffande de landstingskommunala att genom en särskild procentregel skapa förutsättningar för lokala opinioner att bli representerade i fullmäktige. En lämpligare väg att åstadkomma detta är. anser kommittén. att se till att valkretsarna blir så stora att valutslaget där mandatmässigt sett blir representativt för opinionerna inom kretsen. Det synes vidare. framhåller kommittén. tveksamt om undantagsregeln fyl- ler någon praktisk funktion vid de kommunala valen. 1 den tidigare nämnda undersökningen tillämpades 12 lla-regeln inte i något fall. Detta torde hänga samman med att om en partibildning varit så stark att den samlat l '.'-'i; av rösterna i en valkrets. har den också klarat kommunspärren på 4 *.?r'; och därmed varit garanterad kommunproportionell representation i fullmäk- tige.

Mot förslaget att slopa 1 f?tt-regeln kan. framhåller kommittén. den in- vändningen resas att regelsystemet blir oenhetligt. Denna invändning väger enligt kommitténs mening inte särskilt tungt. Redan nu finns den oen- hetlighetcn mellan riksdags- och landstingsvalen. å ena. samt kommun- fullmäktigvalen. å andra sidan. att valkretsindelning alltid förekommer vid de förra men relativt sällan vid de senare. ett förhållande som enligt kom- mittén torde komma att bestå även i framtiden.

Enligt kommitténs förslag skall alltså riksdagsvalsystetnct — när det görs tillämpligt på kommunfullmäktigvalen — modifieras så att endast den ge- nerella 4 "lö-spärren kommer att gälla vid dessa val. Endast parti som fått minst 4 f?r.» av rösterna i hela kommunen skall enligt förslaget vara berättigat att delta i mandatfördelningen. oavsett om kommunen är indelad i valkretsar eller ej.

3.4. Antalet kommunfullmäktige och valkretsindelningen vid val av kom- munfullmäktige

Kommittén erinrar om att när reglerna om valkretsindelning infördes angavs det primära syftet med dern vara att garantera att olika lokala in- tressen blev företrädda i fullmäktige. Ett annat skäl var att det från praktisk synpunkt ansågs olämpligt med alltför långa namnlistor. De ändringar i reglerna som därefter gjorts har. framhåller kommittén. motiverats av öns- kemålet att minska de olägenheter — främst från proportionalitetssynpunkt — som en långt driven valkretsindelning leder till. Reformarbetet har vidare präglats av en strävan att lämna kommunerna större frihet när det gäller att avgöra om kommunen skall delas in i valkretsar.

3 Riksdagen I975. I ram/. Nr IUI

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975:101 34

1 ett kommunproportionellt system med den utformning som kommittén föreslår förlorar valkretsindelningen i princip den betydelse den har i dag. 1 ett sådant system kan valkretsindelningen alltså göras i första hand utifrån vad som från praktiska synpunkter är lämpligt. Redan av det skälet finns det enligt kommitténs mening anledning att slopa den nuvarande regeln att kommun — trnder vissa förutsättningar - alltid skall delas in i valkretsar och i stället införa en fakultativ regel. En fakultativ ordning ligger. framhåller kommittén. väl i linje med utvecklingen på närliggande områden. Kom— tnittén erinrar om att kommunerna i princip själva får bestämma hur många fullmäktige som skall utses. Kommittén kommer mot denna bakgrund till ' slutsatsen att det nuvarande obligatoriet enligt vilket kommun skall delas in i valkretsar. om invånarantalet överstiger 40000 eller minst 51 fullmäktige skall utses i kommunen. bör försvinna. [ stället bör föreskrivas att kommun kan delas in i valkretsar. Om en valkretsindelning anses böra komma till stånd, bör den enligt kommitténs mening göras så. att varje valkrets kan beräknas komma att tilldelas minst tio fasta valkretsmandat. Härigenom kan garantier skapas för att valtrtslaget i valkretsarna på ett proportionellt riktigt sätt speglar opinionen där. Ett naturligt krav är vidare. betonar kom- mittén. att valkretsindelningen görs så att varje valkrets kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.

l fråga om Stockholms kommun gäller f.n. att den — liksom lands- tingskommunerna — alltid skall vara indelad i valkretsar. Härvidlag föreslår kommittén inte någon ändring.

Även i fortsättningen skall enligt förslaget länsstyrelsen besluta om kom- muns indelning i valkretsar. lnnan beslut meddelas. skall fullmäktige ha fått yttra sig i frågan. Fullmäktige skall vidare liksom hittills kunna göra framställning om valkretsindelning hos länsstyrelsen.

För landstingsvalens del föreslår kommittén. som förut nämnts. att antalet röstberättigade och inte som nu antalet invånare skall vara avgörande för dels hur många landstingsmän som minst skall utsesi landstingskommunen. dels hur landstingsmandaten skall fördelas på valkretsarna. Redan intresset av enhetliga regler motiverar enligt kommittén att antalet röstberättigade i kommunen resp. 1 valkretsarna blir avgörande för minimiantalet fullmäk- tige och för hur mandaten skall fördelas på valkretsarna.

4.1. Allmänna synpunkter rörande behovet av ett nytt valsystem för de kom- munala valen

Flertalet remissinstanser. bl. at. de flesta IiI/ISSU-'I'(*IS('I'H(I och landstingskom- munerna samt de hörda domkapitlen. Landstings/örbrmdet och Svenska kyr- kansjörsamlings- och pastoratsförbmrd tillstyrker att systemet för de kom- munala valen ändras helt eller i huvudsak i enlighet med kommitténs förslag.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1975:101 35

Länsstwwlwn i k't'istw'nm'rlamls län anser att det är angeläget att valsystemet utformas sa att det ger ett från proportionalitetssynpunkt riktigt resultat. Kommitténs lörslag synes tillgodose detta önskemål och medför dessutom att enhetliga regler kommer att gälla för de tre valen med gemensam valdag, framhåller länsstyrelsen.

Vid en översyn av valsystemet för de kommunala valen bör enligt liinss/yru/swz i .ff/vam'gs län eftersträvas så enhetliga regler som möjligt för de olika valen. De för riksdagen gällande reglerna bör därvid i tillämpliga delar vara vägledande.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser att kommitténs förslag förefaller väl genomtänkta och underbyggda. Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller sär- skilt att det för riksdagsvalet gällande systemet med bl.a. fasta valkrets- mandat och utjämningsmandat bör göras tillämpligt vid valen i valkrets-. indelade kommuner.

Flera remissinstanser ställer sig emellertid på olika punkter kritiska till kommitténs lörslag. Sålunda anser bl.a. sju länsstyrelser samt flera lands- tingskommuncr och kommuner att lörslaget f. n. inte bör läggas till grund för lagstiftning.

Länsstyrelsen i l-"ästnzfinlands län anför att, eftersom det nya valsystemet vid riksdagsval har tillämpats vid endast ett val och viss kritik har framlörts mot systemet, ytterligare et'litrenheterav detta valsystem böravvaktas, innan ställning tas till frågan om ändring i valsystemet för kommunala val och dess anpassning till valsystemet vid riksdagsval.

l.('insst_i-'re/sen iJämt/anzls län avstyrker kommitténs förslag och löreslår att nuvarande valsystem tillämpas tills vidare. Länsstyrelsen framhåller att det föreslagna systemet kan försvåra önskvärda majoritetsbildningar och att in- tresset att få till stånd en god proportionalitet numera knappast är lika starkt vid landstingsval som vid riksdagsval, eftersom landstingen inte längre är valkorporationer vid valen till riksdagen. Liknande synpunkter anförs av Jämtlands läns lam/stingskommun.

Landstingskommunen i Kopparbergs län samt ett antal kommuner vill av- vakta ytterligare erfarenheter av det nya riksdagsvalssystemet och den even- tuella översyn av valsystemet som dessa erfarenheter kan föranleda.

Enligt utredningen om den kommunala demokratin är det inte så angeläget med ett likformigt valsystem för riksdags- och kommunalvalen att kom- mitténs ofullständigt utredda förslag bör läggas till grund för ett nytt val- system lör de kommunala valen.

Den genomgripande ändring i kommunindelningen som skall genomlöras år 1974 samt följderna av denna bör enligt illa/mö kommun avvaktas. innan det kommunala valsystemet ändras.

Länsstyrelserna i Kalmar och i Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands lärts landstingskommun erinrar om att val i slutna valkretsar har den fördelen framför det system som kommittén föreslår, att man i varje valkrets kan få en mandatfördelning som nära ansluter sig till partiernas väljarunderlag

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975:101 36

där. Ett system med utjämningsmandat gynnar enligt länsstyrelsen i Gä- teborgs ooh Bohus län valkretsar med stort antal röstande men har mindre gynnsamma verkningar för glesbygdsområden i landstingskommuner med mycket heterogen befölkningsstruktur.

Till de remissinstanser som tillstyrker kommitténs förslag hör Göteborgs och Bohus läns landstingskommun. I en reservation uttalas att det inte kan anses att de skäl som kommittén anför överväger de nackdelar som en övergång till ett helt nytt system för landstingsvalen innebär. Vad kommittén anför om att val i slutna valkretsar har den förtjänsten framför det system som kommittén förordar. nämligen att man i varje valkrets kan få en man- datfördelning som nära ansluter till partiets väljarunderlag där. betonas. Dessutom anför reservanterna att ett system med utjämningsmandat gynnar valkretsar med ett stort antal röstande framför valkretsar med ett mindre antal. Reservanterna framhåller att erfarenheterna av det nya valsystemet vid riksdagsval är mycket begränsade och att ytterligare erfarenheter under alla förhållanden bör avvaktas innan ett nytt valsystem införs också för landstingen.

Klippans kommun kan inte dela kommitténs uppfattning att det är önskvärt att en motsvarighet till riksdagsvalssystemet införs för de kommunala valens del. Kommittén har inte lagt fram övertygande skäl för ett ändrat valsystem vid dessa val. Kommunen förordar därför att det nuvarande valsystemet behålls vid valen till landsting och kommunfullmäktige. Karlskrona kommun menar att det kan ifrågasättas om man ännu har vunnit tillräckliga erfa- renheter av valsystemets politiska effekter. inte minst återverkningarna av 4 (%$-regeln. Erfarenheter från ytterligare ett riksdagsval bör föreligga. innan man på ett så genomgripande sätt ändrar reglerna för-de kommunala valen.

4.2. Småpartispärren

[ de flesta remissyttrandena berörs den föreslagna spärren mot småpartier och det är framför allt på denna punkt som remissinstansernas synpunkter är delade. Flertalet remissinstanser ställer sig dock bakom kommitténs för- slag att 4 96-spärren mot småpartier skall tillämpas även vid de kommunala valen. Flera remissinstanser anser att det är önskvärt att småpartierna be- handlas på samma sätt i de kommunala valen som i riksdagsvalen. Av det 70-tal kommuner som berör 4 l.?r'j-spärren i sina yttranden uttalar sig ett flertal för en spärr, medan inemot en tredjedel avstyrker eller inte tar ställning till förslaget.

Länsstyrelsen i Västerbottens län delar kommitténs uppfattning att valsys- temet bör kompletteras med spärrar mot småpartier. Länsstyrelsen framhåller att det. bortsett från det egenvärde som ligger i att ha samma valsystem vid alla tre valen. från såväl demokratisk som politisk synpunkt är en klar fördel att alltför långt gående partisplittring kan undvikas.

Det kan förefalla löga tilltalande att hindra små minoriteter från att komma

• Sida 37
•  Original

Prop. 1975:101 37

till tals i de beslutande församlingarna. anför länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen anser dock att en splittring på alltför många småpartier. med kanske i stort sett samma politiska grundsyn. är otillfredsställande från par- lamentarisk synpunkt. Eftersom en småpartispärr har införts i fråga om valet till riksdagen. bör samma regler gälla vid kommunalvalen. Också länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker att den för riksdagsvalen gällande spärregeln tillämpas vid landstingsvalen, men påpekar att storleken på spär- ren kan diskuteras.

Söt/erinan/ands läns Ian(lstingskommun erinrar om att kommittén uttalar att landstingsproportionaliteten inte bör få stå tillbaka för de regionala re- presentationsintrcssena. Landstingskommunen delar kommitténs uppfatt- ning. Med landstingskommunernas nuvarande uppgifter och de påfrestning- ar i olika avseenden som dessa kan medföra måste 'arje landstingskommun ses som en enhet och avvägningarna-göras med beaktande av vad som framstår som mest angeläget för landstingskommunen i dess helhet.

Genom att förhindra att alltför små partier — såväl gängse partibildningar som framför allt de som ligger utanför dessa — blir representerade ökar man enligt länsstyrelsen i Västerbottens län förutsättningarna för närmare kon- takter mellan väljarna och de valda under mandattiden. Sådana kontakter förutsätter nämligen normalt en lokal eller regional partiorganisation av viss stadga och med vissa resurser. Det är vidare tänkbart att småpartierna kom- mer att föra mer energiska lokala valkampanjcr inför chansen att nå över eller riskera att sjunka under procentspärrcn. något som bör stimulera också de större partierna att mer än hittills söka kontakt med väljarna i kommunala och regionala frågor.

Partille kommun anser att 4 %-spärren är nödvändig. eftersom den kan hindra en alltför långtgående partisplittring i fullmäktige. Torsby kommun hälsar de föreslagna spärreglerna med tillfredsställelse. En partisplittring en- dast försvagar den kommunala handlingskraften och demokratin. Jönköpings kommun anser att 4 % -spärren är väsentlig. eftersom spränglistor och till- fälliga småpartier inte bör stödjas. Riksskattm'erket menar att det från val- administrativ synpunkt är en fördel med ett enhetligt valsystem och till- styrker därför den föreslagna spärregeln.

Åtskilliga remissinstanser ställer sig emellertid tveksamma eller direkt avvisande till lörslaget om en 4 %spärr mot småpartier även på det kom— munala planet.

Småpartispärren på riksplanet har enligt utredningar; om den kommunala denmkratin motiverats med önskvärdhcten av att förhindra en partisplittring som kan verka förlamande på det parlamentariska systemet. Enligt utrett- ningen har det visat sig att lokala småpartier i relativt liten omfattning skulle påverkas av en 4 96-spärr. medan däremot den kommunala repre- sentationen för några av rikspartierna avsevärt skulle reduceras. Utred- ningen finner det svårt att utifrån det material kornmunalvalskommittén har presenterat inta en definitiv ståndpunkt beträffande småpartispärrens

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975:101 38

nivå och utformning. Utredningen önskar därför en närmare kartläggning av de konsekvenser som en småpartispärr av olika storlek kommer att få för de småpartier som i dag finns representerade i fullmäktige och landsting. Det torde också vara befogat med ett mera ingående studium av småpar- tiernas roll i det kommunalpolitiska systemet. innan slutgiltig ställning tas.

Också kommzmallagsutrvdningcn pekar på de betydande skillnader som lö- religger mellan riksdagens och de kommunala representativa organens ar- betsformer. En splittring på många partier medför på det kommunala fältet inte samma risker för de beslutande organens arbetsduglighet som när det gäller regeringsarbetet. Det saknas därför enligt kommunallagsutredningens uppfattning anledning att nu införa en småpartispärr i de kommunala valen.

Den föreslagna spärregelns tänkbara negativa konsekvenser betonas av Svenska kommunfärbundet. Förbundet framhåller att det bör observeras att med hittillsvarande avsevärt mildare spärregler olägenheter endast i undan- tagsfall synes ha förekommit och att de eventuella riskerna för sådana olä- genheter reduceras ytterligare, när kommunerna genom kommunindel- ningsreformens fullföljande blir större. En spärr på 4 % kan i praktiken innebära att partier som sammantaget har avsevärt mer än 4 % av väl- jarunderlaget avskärmas från representation. De föreslagna spärreglerna kan därför bidra till att hos en förhållandevis betydande del av väljarna skapa en negativ attityd till det representativa systemets förmåga att på ett riktigt sätt spegla medborgaropinionen. Enligt förbundet bör bedömningen vidgas till att innefatta de principiella aspekterna på minoritetsgruppcrnas repre- sentation i en funktionsduglig kommunal demokratis beslutande organ. Genom att betona de föreslagna spärreglernas tänkbara negativa konsekven- ser önskar förbundet understryka behovet av att det slutgiltiga ställnings- tagandet föregås av mer grundlig och allsidig prövning än vad kommitténs lörslag ger underlag för.

Lc'insstvrclscn i Jönköpings län framhåller att 4 %-spärren skulle få en inte ringa betydelse i länets kommuner. Det måste. enligt länsstyrelsen. anses otillfredsställande och knappast motiverat av de skäl som anförts till stöd för en sådan spärr vid riksdagsvalen att de som har röstat på de partier som inte har klarat 4 96-spärren inte alls skulle bli representerade. Några olägenheter för det kommunala arbetet av de småpartier som förekommer f.n. har inte visat sig.

En uppdelning på småpartier medför enligt Köpings kommun i kommunala sammanhang inte samma nackdelar som i riksdagssammanhang. Bestäm- melserna om proportionella val gör det möjligt att tillsätta effektivt arbetande nämnder och styrelser oavsett partifördelningcn i kommunfullmäktige och landsting. Det är, anför kommunen. också en fördel för den kommunala demokratin att kommunfullmäktige har förankring bland en så bred krets av väljare sotn möjligt och att alla opinionsriktningar kan bli representerade i fullmäktige.

Ulricehamns kommun framhåller att medborgarna bör få möjligheter att

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975:101 39

aktivt delta i beslutsprocessen. Sådana möjligheter eliminerar eller i vart fall begränsar medborgarnas missnöjesanledningar. Därför bör man undvika att införa nya regler som i stället minskar möjligheterna till medbestäm- mande och ökar känslan av maktlöshet inför de etablerade partierna.

Vid en tidpunkt när det gäller att fånga upp den enskilde medborgarens intresse för kommunens angelägenheter kan en spärregel få en rakt motsatt effekt, anför Uddevalla kommun. För att den kommunala självstyrelsen och demokratin skall kunna utvecklas och fördjupas krävs att debatten också avspeglar olika opinioner bland väljarna och att man inte försvårar för icke etablerade åsiktsriktningar att komma till tals och vinna inflytande.

1 en reservation mot det tillstyrkande yttrandet från Stockholms läns lands- tingskommun anförs att principen bör vara att varje röst skall ha samma värde och att alla opinionsyttringar skall ha samma möjligheter att komma till tals. Därför bör enligt reservationen någon småpartispärr inte införas.

Ett par remissinstanser vill ha en lägre spärrnivå än 4 %. Helsingborgs kommun anser att en spärr på 4 % är alltför hög. För val till kommun- fullmäktige föreslås %. 1 Helsingborg betyder 2 % av antalet röstande mer än 1 000 personer. En åsiktsgemenskap av detta omfång synes vara väl värd att bli representerad i fullmäktige. Också Lunds kommun anser att 4 96-spärrcn är ett alltför stort hinder mot lokala partibildningar.

Kommitténs förslag att parti som i landstingsvalet har fått minst 12 % av rösterna inom en valkrets skall kunna bli representerat i landstinget. även om partiet inte har erhållit 4 % av rösterna inom landstingskommunen som helhet, tillstyrks av de flesta remissinstanserna.

Några av de remissinstanser som ställer sig positiva till 4 96-spärren av- styrker emellertid 12 få?-regeln.

Sålunda framhåller Uppsala läns lam/stingskommun att de argument som kommittén anför mot en 12 % -regel för valen till kommunfullmäktige också kan anföras beträffände landstingsvalen. Därför föreslår landstingskommu— nen att någon 12 %-regel inte heller skall tillämpas beträffande landstingsva- len. '

Både .S'tockholms läns Iandstingskotmnun och Stockholms kommun avstyrker förslaget att 12 %-regeln skall tillämpas i landstingsvalen. De framhåller bl.a. att denna för Stockholms del skulle kunna få anmärkningsvärda kon- sekvenser. eftersom landstingsvalkretsarna i Stockholms kommun samman- faller med valkretsarna för fullmäktigvalet. Detta skulle kunna leda till att ett lokalt parti i en och samma valkrets blir representerat i landstinget genom 12 (%>-regeln men - om det inte når upp till 4 % av hela valmanskåren — blir utan representation i fullmäktigvalet trots samma röstetal och trots att detta val gäller flera fasta valkretsmandat än landstingsvalet. Länsstyrelsen i Stockholms län intar samma ståndpunkt som landstingskommunen och kommunen.

Landstings/örhundet. som inte f ramför någon egen mening i fråga om små- partispärren. framhåller att en teoretisk följd av det föreslagna systemet

• Sida 40
•  Original

Prop. 1975:101 40

kan bli att ett lokalt parti.som uppnår 12 % av rösterna i en landstingsvalkrets men inte 4 % i kommunen,blir representerat i landstinget men inte i fullmäk- tige.

Kommitténs förslag att 12 %-regeln inte skall gälla vid kommunfullmäk- tigval är enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län otillfredsställande. Undantagsregeln bör. inte minst i enhetlighetens intresse. prövas också vid kommunfullmäktigval, åtminstone under någon eller några mandatperioder efter det att kommunindelningsreformen helt genomförts.

4.3. Valkretsindelningen

Kommitténs förslag i fråga om valkretsindelningen vid valen till landsting och kommunfullmäktige accepteras i stort sett av samtliga remissinstanser.

Landstings/örlmndel är positivt till förslaget men stryker under att val- kretsindelningen bör beslutas av landstingen. Förbundet framhåller att an- talet mandat per valkrets bör vara flexibelt med tanke på möjligheterna att bilda naturliga valkretsar och uttrycker tillfredsställelse över att kom- mittén inte föreslår någon övre gräns för antalet ledamöter i landsting.

Även länsstyrelsen i Stockholms län berör frågan om antalet landstingsman— dat per valkrets och anför att den finner det naturligt att utgå från att gällande valkretsindelning bör behållas. även om den skulle strida mot regeln om att valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat. Samma synpunkt framförs av länsstyrelsen i Kal- mar län, som påpekar att Öland f. n. endast tillsätter sex landstingsmän men måste anses utgöra ett naturligt område för en valkrets.

Skz'tl'alnugs läns lan(Islingskommun anser att de nuvarande bestämmelserna om hur valkrctsindclningcn för val till landsting beslutas och fastställs bör behållas.

.!Vorrbottens läns landstingskommun har däremot inget att invända mot för- slaget att länsstyrelsen skall besluta om indelning i valkretsar på förslag av landstinget eller efter dess hörande. Det förutsätts dock att bestämmelsen tillämpas så att länsstyrelsen frångår landstingets förslag eller yttrande endast i yttersta undantagsfall.

Flera remissinstanser anser att kommunerna själva bör få besluta i fråga om valkretsindelning för val av kommunfullmäktige.

Trollhättans kommun framhåller att den invändning som gjorts att svå- righeter kan uppstå att i större kommuner få rum med kandidatnamnen på valsedlarna. om bestämmelserna om valkretsindelning görs fakultativa. inte bör tillmätas så stor betydelse att man avstår från att låta kommunen avgöra om den skall vara indelad i valkretsar eller ej.

U/retlningen om den kommunala demokratin framhåller i sitt remissyttrande att frågan om reglerna för valkretsindelningen bör hållas öppen. tills en ytterligare kartläggning beträffande konsekvenserna av en småpartispärr har

• Sida 41
•  Original

Prop. 1975:101 41

genomförts. Utredningen anser emellertid att. om man accepterar det förslag till valsystem som kommittén förordar — vilket innebär att valkretsarna saknar betydelse för mandatfördelningen — man å andra sidan kan ifrågasätta behovet ”över huvud taget av valkretsar i kommunerna.

Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet kommitténs lörslag att antalet röstberättigade skall vara avgörande för fördelningen av antalet lands- tingsmandat resp. fullmäktigemandat mellan valkretsarna.

Ett mindre antal kommuner avstyrker emellertid förslaget. Täby kommun hävdar bl.a. att den föreslagna ordningen för fördelningen av mandaten pä valkretsarna på ett olyckligt sätt skulle gynna valkretsar där genom- snittsåldern är hög. Trelleborgs kommun avstyrker också kommitténs förslag i denna del. Resultatet av den ordning som kommittén föreslår blir nämligen att valkretsar med högre genomsnittsålder gynnas på bekostnad av expan- derande valkretsar med stora barnkullar och valkretsar med stort inslag av utländska medborgare. Samtliga kategorier av invånare har enligt kom- munen i princip samma behov av den service som Iandstingskommunen svarar för. Befolkningstalen bör därför ligga till grund för fördelningen av mandat valkretsarna emellan. Kumla kommun anser att förslaget att lägga antalet röstberättigade till grund för fördelningen är svagt motiverat och endast ägnat att "krångla till" bedömningen. Den hittillsvarande regeln där antalet invånare är avgörande synes avsevärt enklare.

Kommitténs förslag att landstingskommunerna själva skall få bestämma antalet landstingsmän utöver ett med hänsyn till antalet röstberättigade in- vånare fastställt lägsta antal tillstyrks genomgående av remissinstanserna.

Länsstj'relserna i Älvsborgs och i Jämtlands län ifrågasätter emellertid om inte en föreskrift om ett lägsta antal ledamöter bör kombineras med en bestämmelse om ett högsta antal.

4.4. Krav på ytterligare utredning

Några remissinstanser förordar som framgår av redovisningen i det fö- regående att bl. a. ytterligare erfarenheter av det nya valsystemet för riks- dagsvalen avvaktas. innan ställning tas till frågan om ett nytt valsystem för valen till landsting och kommunfullmäktige. Under remissbehandlingen har också anförts att denna fråga behöver utredas ytterligare.

Svenska kommun/r'irbum/et anser sålunda att det slutliga ställningstagandet bör föregås av en mera grundlig och allsidig prövning än vad kommitténs betänkande ger underlag för. Som framgår av det föregående redovisas lik- nande uppfattning av utredningen om den kommunala demokratin.

Blekinge läns lam/sringskmnmun framhåller att det av kommitténs under- sökningar framgår att en tillämpning av det valsystem som kommitten fö- reslår skulle ge små förändringar i förhållande till det nuvarande. om 1970 års landstingsval läggs till grund för beräkningarna. Det kan med hänsyn

• Sida 42
•  Original

Prop. 1975:101 42

härtill ifrågasättas om det finns skäl att införa ett nytt valsystem. F.n ytter- ligare omständighet som enligt landstingskommttnen talar mot att nu ändra reglerna för de kommunala valen är det utredningsarbete som pågår i fråga om landstingskommunerna och kommunerna. Sålunda har utredningen om den kommunala demokratin att ta tipp bl. a. frågor om formerna för med- borgarinflytandet i landstingskommunerna och kommunerna. inom länsberedningen övervägs uppgil'tsfördelningen mellan stat. landstingskom- mun och kommun. Dessa frågors lösning kan inverka på reglerna om den kommunala representationen och hur den skall väljas. framhåller lantis- tingskommunen. Liknande synpunkter anförs av Ronneby kommun.

Sundsvalls Gustav Adolfs och Skönsmonsförsamlingars kyrkliga sabini/lighet anser att de kyrkliga valen bör bli föremål för särskild utredning. och att i denna utredning bör behandlas frågan om gemensam valdag.

) Utredningen om den kommunala demokratin

Bl. a. mot bakgrund av den i det töregående redovisade remisskritiken förekom i februari I972 överläggningar mellan de politiska partierna i riks- dagen rörande frågan om ett eventuellt nytt valsystem för de kommunala valen. Därvid var man helt överens om att frågan om en generell spärr mot småpartier inte skulle tas tipp till avgörande förrän man närmare fått diskutera vilka konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle få. Utredningen (C 197029) om den kommunala demokratin fick därefter genom tilläggsdirektiv (se 1973 års riksdagsberättelse C 10) i uppdrag att kartlägga och beskriva småpartiernas roll i det kommttnalpolitiska sy- stemet.

1 direktiven anförde löredragande departementschefen bl. a. följande.

Utredningen bör därvid kartlägga förekomsten av småpartieri kommuner och landstingskommuner. varvid bör belysas såväl förekomsten av lokala småpartier som regionala olikheter i riksparticrnas kommunala förankring. Det bör vidare vara en uppgift för utredningen att söka belysa småpartiernas möjligheter till insyn och inflytande i den kommunala verksamheten och deras betydelse som fi.")rmedlare av väljaropinionen. Mot bakgrund härav bör utredningen söka göra en allmän värdering av småpartiernas roll i den kommunala demokratin och analysera de konsekvenser från den kommu- nala demokratins synpunkt som småpartispärrar på olika nivåer i de kom- mttnala valen kan få.

l.?tredningen skulle enligt direktiven arbeta så att utredningens under- sökningar och analyser kunde läggas till grund för ett slutligt ställnings- tagande till valsystemet vid de kommunala valen i god tid före 1976 års val.

Utredningen uppdrog åt fil. kand. Janeric Gidlund under ledning av pro- fessor Pär-Erik Back att utföra en undersökning om småpartier på lokal nivå.som redovisats till utredningen. Det huvudsakliga undersökningsmate-

• Sida 43
•  Original

Prop. 1975:101 ' 43

'rialet kommer från intervjuer och enkäter med lokala partiföreträdare. Le- damoten av utredningen Göran Åstrand har på dennas uppdrag utfört en valstatistisk undersökning betitlad Effekten av mandatspärr vid val till kom- muner och landsting. Detta bakgrundsmaterial tillsammans med kommen- tarer från utredningens sida redovisas i betänkandet (Ds Kn 197512) Små- partier i den kommunala demokratin.

5.1 Undersökning av småpartier på lokal nivå 5.1 . 1 Undersökningens s_v/ie .

Syftet med Gidlunds stttdier har huvudsakligen varit att belysa förut- sättningarna för partier som vid en småpartispärr skulle kunna bli orepre- senterade i kommunftrllmäktige. [ undersökningen ingår därför såväl rent lokala partier som småpartier med riksorganisation. De lokala partierna har undersökts mera ingående. Företrädare för samtliga lokala partier som är representerade i kommunfullmäktige har intervjuats.

När det gäller rikspartier med liten representation i kommunfullmäktige har ett urvalsförfarande tillämpats. Urvalet har skett bland partier som skulle ha fallit under gränsen om en 4 (%)-spärr skulle tillämpas. De partier som ingår är moderata samlingspartiet (m). folkpartiet (fp'). vänsterpartiet kom- munisterna (vpk). kristen demokratisk samling (kds) samt sveriges kom- munistiska parti (skp). '

Undersökningens uppläggning och resultat redovisas i sin helhet i Ds Kn 19752. 1 det följande återges kortfattat några av dess resultat.

5.1.2 Förekomst av lokala partier

Av undersökningen framgår att lokala partier i de beslutande försam- lingarna är en gammal företeelse i de svenska kommunerna..Redan i den mycket tidiga valstatistiken kring sekelskiftet förekommer lokala partibe- teckningar. Flera av dessa var dock valtekniska arrangemang'mellan riks- partiernas lokalavdelningar. Lokala partier i form av utbrytningar eller ak- tioner utanför de etablerade partierna fanns emellertid också.

Det noteras vidare att resultaten tyder på en tillväxt av de lokala partiernas valmanskår under åren 1950—1962. Därefter följde ett avtagande skede under perioden 1962—1970 och ett ökande skede under åren 1970—1973.

Antalet lokala partier har även varierat. År'l950 fanns 95. år 1962 196 och år 1973 52 lokala partier. ' '

l landstingen lörekommercnligt undersökningen sporadisk representation av lokala partier. Under innevarande mandatperiod finns liksom under fö- . regående valperiod ett lokalt parti representerat i landsting (Halland).

• Sida 44
•  Original

Prop. 1975:101 44

5.1.3. Uppkomsten av lokala partier

När det gäller uppkomsten av lokala partier konstateras i undersökningen att det ofta rör sig om "tillfälliga gästspel". Den nuvarande situationen är att 44 % av dessa partier bildats efter år 1971. 17 % bildades under åren 1967—70 och 3.9 % före år 1967. Cirka 70 % av de lokala partierna' har uppkommit i kommuner med mindre än 20 000 invånare. 1 kommuner med större invånarantal än 50000 finns inte några partier av denna typ.

Bland de 61 lokala partibeteckningar som förekommer under innevarande mandatperiod är enligt undersökningen nio lokala valtekniska arrangemang av etablerade partier. Av de återstående 52 utgör en tredjedel lokala ut- brytningar ur etablerade partier.

De lokala partierna har i regel ett till tre mandat i kommunfullmäktige.

5. 1 .4 Värdemässig orientering

! undersökningen har även ingått frågor angående de lokala partiernas värdemässiga orientering. Det har skett genom att partiernas företrädare fått relatera partiets orientering till den traditionella vänster—högerskalan. Resultatet visar i denna del att huvuddelen av partierna inte går att placera in på en sådan skala.

Ett gemensamt drag för flertalet lokala partier synes vara att dess fö- reträdare uppfattar den egna politiska aktiviteten som "opolitisk". Ofta fö- rekommer termer såsom "kommunens bästa" som partiernas centrala mål- formulering.

). l .5 Smäpartiernas organisation

1 undersökningen redovisas några resultat som gäller alla småpartier. dvs. även de som har riksorganisation. Till att börja med anges att den formella organisationsbilden är relativt okomplicerad. [ regel finns en enda parti- avdelning i kommunen ibland kompletterad med någon mindre ungdoms- eller kvinno-avdelning. För de lokala partiernas del har endast i två fall registrerats fler än en lokalavdelning. Sidoorganisationer är mycket sällsynta inom dessa partier.

Ungefär en tredjedel av de undersökta lokala partierna saknar stadgar. När partiet utgör en utbrytning ur ett etablerat politiskt parti fortsätter man ibland inom partiet att i huvudsak arbeta efter de principer som gällt'i moderorganisationen. dock utan att ha antagit egna stadgar.

De lokala partierna uppvisar enligt utredningen en ganska enhetlig formell organisatorisk uppbyggnad i den meningen att övergripande organisationer på regional- och riksplan i regel inte förekommer. 1 detta sammanhang utgör frihetliga kommunalfolket ett undantag genom att man har byggt

• Sida 45
•  Original

Prop. 1975:101 45

upp en slags samarbetsorganisation utan egentliga regionala organisationsled mellan lokal- och riksorganisation. Den senare fastställer vid riksmöten de anslutna lokala gruppernas allmänna politiska grundsatser.

Viss teknisk samverkan har inletts de senaste åren mellan ett fåtal lokala partier i olika kommuner i mellansverige. En samarbetskommitte har utsetts bestående av två eller tre representanter från varje tekniskt samverkande lokalt parti.

1 de fall partierna har flera avdelningar i en kommun förekommer i regel en samarbetsorganisation. krets eller förening. bestående av representanter för avdelningarna. Denna nivå betecknas i undersökningen som lokal nivå.

5. l .6 Verksam/retens inriktning

l undersökningen har vidare studerats vilka olika typer av frågor som diskuteras i småpartierna. En indelning har skett i kategorierna kommunala frågor. landstingsl'rågor. riksfrågor och internationella frågor.

Resultatet utvisar en i det närmaste total dominans för de kommunala frågorna i diskussionerna inom de lokala partierna. Närmare tre fjärdedelar av de lokala partierna redovisar enbart diskussioner kring kommunala spörs- mål.

Kommunalpolitiska frågor har framträdande plats också bland småpar- tiernas (med riksorganisation) interna diskussionsinriktningar och hela 84 % av partiföreträdarna i 124 undersökta kommuner anger en sådan primär diskussionsinriktning.

5.1.7. Partiaktiviteter

Av undersökningen framgår att styrelsemöten och medlemsmöten fö- rekommer regelbttndct i 63 % resp. 40 % av de lokala partier som har stu— tlerats. Sammantaget lämnar resultaten intrycket att de lokala partierna har en relativt lös organisation. De tycks huvudsakligen fungera som lokala väljarföreningar som främst aktiveras i samband med kommunalvalen vart tredje år.

Sådan verksamhet som utåtriktade infrzrrmationsmöten. studiecirklar. dis- tribution av hushållskorsband och annonsering är i regel tydligt koncen- trerade till valår. Framför allt gäller det för de lokala partierna samt för nt och fp.

5.1.8. Ekonomi

l undersökningen konstateras att företrädarna för småpartierna anser att partiernas resurser är otillräckliga. Särskilt gäller detta ekonomin. [ regel

• Sida 46
•  Original

Prop. 1975:101 46

har småpartierna begränsade kostnader för sin partiverksamhet lokalt. För åren 1971 -74 understiger genomsnittet 10 000 kr per år och parti. Alla små- partier — och då särskilt de lokala partierna och m och fp — har uppgett att man i hög grad är beroende av det kommunala partistödet. Som regel utgör detta den i särklass största inkomstkällan.

5.1.9. Småpartier i vågmästarställning

1 undersökningen ägnas ett särskilt kapitel åt småpartiernas roll i våg- mästarställning. Med vågmästarställning avses en parlamentarisk situation. där en mindre partigrupp kan avgöra blockvis låsta frågor genom att stödja det ena eller det andra partiblockets ståndpunkt. Vågmästarställningen kan inte bestämmas definitivt eftersom den beror på graden av samverkan mellan flera olika partier.

Med utgångspunkt isvaren på enkätfrågorna anser sig Gidlund bl.a. kunna konstatera att vågmästarläget driver fram en högre nivå av samverkan mellan olika partigrupperingar. samt att vågmästarpartiet kan få för stor representa- tion i kommunala nämnder och styrelser. En annan märkbar effekt är att de olika partigrupperingarna mer motiveras att producera alternativa po- litiska handlingslinjer än i klara majoritetslägen.

I allmänhet anser de intervjuade personerna inte att effektiviteten i det politiska systemet minskas. dvs. att beslutsfattandet går långsamt. på grund av vågmästarsituationen.

5.2. Undersökning av effekten av olika småpartispärrar 5 . 2.1 Undersökningens uppläggning

l utredningens uppdrag har även ingått att belysa effekten av olika små- partispärrar. Som förut nämnts har utredningen därför låtit ledamoten Göran Åstrand göra en valstatistisk undersökning av de mandatmässiga effekterna av ett valsystem med utjämningsrnandat och småpartispärr. Beräkningarna har skett på grundval av kommunalvalskommitténs förslag.

Undersökningen baseras på de faktiska förhållandena vid '1973 års val till kommunfullmäktige och landsting. Materialet har beräknats efter fyra olika spärrnivåer. nämligen 4 %. 3 %. 2 % och ingen spärr alls. 1 en bilaga till Ds Kn 1975:2 lämnas en utförlig redovisning av undersökningens resultat omfattande alla kommuner och landstingskommuner i landet. Bi- lagan bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. 1 det följande lämnas en sammanfattning av resultaten.

5.2.2. Val till komnnnr/irl/mäktige

I förhållande till den faktiska mandatfördelningen vid 1973 års val skulle _enligt undersökningen en 4 % -spärr i fullmäktigvalen innebära en man-

• Sida 47
•  Original

Prop. 1975:101 47

datrnässig minskning framför allt för kds. som förlorar hälften av mandaten. och vpk. som förlorar drygt en sjättedel. En 3 % -spärr skulle huvudsakligen påverka förhållandena för kds. För de lokala partierna är de mandatmässiga minskningarna förhållandevis måttliga. Den största överensstämmelsen med det faktiska utfallet totalt sett råder på 2 (%$-nivån.

En tillämpning av riksdagsvalets 4 96-spärr på kommunfullmäktigvalen skulle ge de större partierna (s och c) vissa ökningar.

Mandatfördelningen i kommunfullmäktige (siffror från 1973 års val)

Den faktiska mandat- Mandatfördelningen vid valsystem med fördelningen utjämningsmandat och spärr 1973 spärr 4 % spärr 3 % spärr 2 % ingen spärr

m 1 599 1 609 1 604 1 599 1 593 c 3 6095 3687 3 635 3 610 3596 fp 1 232 1 261 1 249 1 242 1 234 kds 250 127 181 247 284 s 5786 5895 5821 5771 5746 vpk 549 463 540 558 567 skp ] — — — 6 övriga 209 .5 194 206 209 210

13 236 13 236 13 236 13 236 13 236

5.2.3 |""al till landsting

För de landstingskommttnala valen gäller enligt undersökningen att inte något parti skulle ha kommit med i fördelningen av mandat på grundval av den s.k. lZ-procentsregeln. vilken kommunalvalskommitten föreslog för landstingsval. En sådan regel tillämpas nu vid riksdagsvalen. Den innebär att parti. som fått mindre än 4 % av det totala antalet röster. ändå kan få vara med i fördelningen av mandat i en valkrets. om partiet i den kretsen fått minst 12 '.'-a av de avgivna rösterna.

För landstingsvalen visar efterföljande samrmrnställning att en spärr på 4 ”1; innebär en viss minskning för de större partierna (s och c) samt en viss ökning för de medelstora partierna (m och fp). Förklaringen är här att landstingens nuvarande uppdelning i många och mandatmässigt små valkretsar gynnar de större och missgynnar de mindre partierna. När val- kretsindelningen (som i den redovisade undersökningen) blir valstatistiskt ointressant blir effekterna de redovisade.

Vid Spärrnivån 4 % "år kds ett lika stort mandatutfall som vid den nu använda valmetoden. Om de lägre spärrnivåerna tillämpas ökar antalet man- dat för kds. För vpk gäller en positiv avvikelse oavsett vilken spärrnivå som tillämpas. '

Även i detta fall kan konstateras att effekterna av en småpartispärr framför allt berör småpartier med riksorganisation.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1975:101 48

Överensstämmelsen mellan det faktiska mandatutfallet vid valet är 1973 samt utfallet vid 231'1-nivån gör sig inte gällande vid landstingsvalet på samma sätt som vid fullmäktigvalet.

Mandatfördelningen i landstingen (siffror från 1973 års val)

Den faktiska mandat- Mandatfördelningen vid valsystem med fördelningen utjämningsmandat och spärr 19.73 spärr 4 % spärr 3 % spärr 2 % ingen spärr

m 192 205 201 199 196 c 427 413 407 402 401 fp 121 145 144 141 138 kds 8 8 9 19 32 s 728 698 693 685 677 vpk 42 50 65 73 73 skp — — — — I övriga 1 — — — 1

_ 1519 ' 1519 1319 1519 1519

5.3. Utredningens sammanfattande synpunkter på småpartiernas roll och effekter av småpartispärrar

Utredningen om den kommunala demokratin framhåller att det inte an- kommer på utredningen att lägga fram något eget förslag till nytt kommunalt valsystem. Därför har utredningen inte övervägt alternativa reformvägar såsom t. ex. revidering av valkretsindelningen även om det framtagna mate- rialet kan vara användbart för en sådan vidare prövning. I anslutning till de förut redovisade undersökningarna har utredningen emellertid lämnat några generella kommentarer från kommunaldemokratisk synpunkt.

Utredningen finner det angeläget ur demokratisk synvinkel att valsys- temet vid de kommunala valen reformeras. Syftet bör vara att åstadkomma bästa möjliga proportionalitet mellan partierna. Frågan om hur det kom- munala valsystemet skall vara konstruerat utgör emellertid en del i ett större problemområde. Ytterst gäller det hur demokratin skall fungera i våra kom- muner och 11-1ndstingskommuner.

Den moderna folkstyrelsen utgör en styrelse genom politiska partier, fram- håller utredningen. Det gäller även i den kommunala demokratin. Till par- tiernas uppgifter hör att samla medborgarna kring en målsättning. Partierna kanaliserar och ger eftertryek åt medborgarnas önskemål. och de fyller en väsentlig funktion vid nomineringen av förtroendeposter. Utredningen vill klart markera uppfattningen att den kommunala demokratin måste bäras upp av politiska partier med en ideologisk grundsyn på samhällsutveck- lingen. [ detta sammanhang erinrar utredningen om partisystemets beroende av valsystemets utformning. Förutsättningarna för stora resp; små partier. för lokalt avgränsade partier samt för uppkomsten av nya partier och par- tisplittring påverkas av valsystemet. Den tillämpade valmetoden anger så-

• Sida 49
•  Original

Prop. 1975:101 49

ledes i grova drag arbetsvillkoren för partierna.

En väsentlig förutsättning för den kommunala demokratin är enligt ut- redningen att de kommunala organen har möjlighet att i rimlig utsträckning följa konsekventa handlingslinjer. Utredningen anser att en långtgående par- tisplittring skulle kunna reducera dessa möjligheter. 1 vågmästarlägen där det inte finns någon klar majoritet kan ett eller flera småpartier komma att få ett oproportionerligt stort inflytande över de kommunala besluten.

Utredningen anser därför att det måste finnas regler som förhindrar att alltför små och tillfälliga grupper vinner inträde i de representativa försam- lingarna. Vad gäller utformningen av en sådan regel torde emellertid inte- finnas någon lösning som framstår som helt självklar utifrån alla aspekter. Önskemålen att erhålla ett valsystem som dels erbjuder största möjliga pro- portionalitet mellan partierna, dels förhindrar en långtgående partisplittring är motstridiga. Vid utformningen av en småpartispärr får man således försöka väga dessa önskemål mot varandra i syfte att finna en lämplig lösning.

Kommunalvalskommitten eftersträvade med sitt förslag till kommunalt valsystem en så god överensstämmelse som möjligt mellan riksvalet och de kommunala valen. Kommittén såg det som ett värde i sig att småpartierna fick en likformig behandling på de olika nivåerna. Utredningen om den kommunala demokratin erinrar i detta sammanhang om att förutsättning- arna inte är desamma på riksnivå och kommunal nivå. På riksplanet har småpartispärren på 4 % avvägts mot det parlamentariska system som där tillämpas. Motivet har varit att förhindra att uppkomsten av olika småpartier verkar förlamande eller avsevärt försvårande vid en regeringsbildning.

På det kommunala planet har under de senaste åren växt fram olika styrelseformer. som innebär att den politiska majoriteten markerat sitt po- litiska ansvar. Det har framför allt skett genom att majoriteten besatt alla uppdrag som heltidsengagerade förtroendemän och alla ordförandeposter. Detta innebär att ett visst närmande till den styrelseform som tillämpas på riksplanet har skett. Men skillnaderna mellan de olika nivåerna är ändå framträdande. Synen på förekomsten av småpartier i den kommunala de- mokratin bör enligt utredningen anpassas därefter.

När man bedömer storleken av en lämplig småpartispärr i det kommunala valet bör. anför utredningen, även andra synpunkter än de nämnda finnas med i bilden. En sådan är väljarnas tilltro till det representativa systemets förmåga att på ett riktigt sätt avspegla medborgaropinionen. Om det blir alltför svårt att bli representerad kan detta få negativa konsekvenser i fram- tiden. Det kan finnas risk föratt minoriteten väljer att i stället arbeta med utomparlamentariska aktioner eller förlorar intresset för det kommunala arbetet.

Av de kartläggningar som utredningen har låtit utföra med utgångspunkt i 1973 års valresultat framgår att det framför allt är småpartier med etablerade riksorganisationer som berörs av en småpartispärr. Oavsett vilken nivå som väljs påverkas de rent lokala partierna i begränsad utsträckning. Detta skttlle

4 Rikxdagt'n [97.5. / saml. Nr IUI

• Sida 50
•  Original

Prop. 1975:101 50

kunna tolkas så att det inte är så stor risk för en avsevärd partisplittring på den kommunala nivån. Utredningen framhåller att en osäkerhetsfaktor i detta sammanhang emellertid är att en relativt sett låg småpartispärr på sikt kan förändra bilden. Valsystemets utformning kan således förändra partistrukturen.

De lägen där småpartier har en vågmästarroll leder som regel till en för stor representation i kommunala styrelser och nämnder i förhållande till dessa partiers storlek. Ökade motsättningar mellan olika partigrupperingar samt ökat antal votering-ar är andra tendenser som har redovisats som un- dersökningsresultat. Ett annat resultat är att uppkomsten av vågmästar- ställning som regel inte haransetts påverka effektiviteten vid det kommunala beslutsfattandet.

Avslutningsvis konstaterar tttredningcn att det kommunala valsystemet bör reformeras. Därvid bör ske en avvägning mellan önskemålet att uppnå bästa möjliga proportionalitet mellan partierna samt nödvändigheten av att förhindra en långtgående partisplittring.

Utredningen konstaterar att det inte är möjligt att med ledning av de undersökningar som utredningen har låtit göra dra några entydiga slutsatser om utformningen av en småpartispärr för fullmäktig- och landstingsvalen. Utredningen anser sig ha fått belägg föratt önskemålet om en likformighet mellan riksvals- och kommunalvalssystemen inte bör drivas alltför långt. Därför bör även en lägre spärrnivå kunna övervägas för de kommunala valen.

Betänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin har inte remissbehandlats. Det har överlämnats till de i riksdagen repre- senterade politiska partierna som underlag för bedömning av frågan om nytt system för de kommunala valen.

6. Rösträttsutredningen

Rösträttsutredningen (Kn l974:02). som tillsattes under försommaren 1974. hari mars 1975 lämnat betänkandet (SOU 1975:15) Kommunal rösträtt för invandrare.

1 betänkandet föreslås att i Sverige bosatta icke svenska medborgare skall få rösträtt vid val till landsting. kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige samt vid prästval. En särskild förutsättning för rösträtt vid val av landsting och kommunfullmäktige skall enligt förslaget vara att invandraren är man- talsskriven i Sverige för valåret och att han har varit mantalsskriven här också för de två närmast föregående åren. I praktiken innebär detta ett krav på stadigvarande bosättning här under ca tre år. Härutöver krävs enligt förslaget att de rösträttsvillkor som gäller för svenska medborgare är tipp- fyllda.

Utredningen föreslår att röstberättigad invandrare också skall vara valbar till landsting. kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige samt till andra kommunala förtroendeuppdrag. De regler om rösträtt och bosättning i kom-

• Sida 51
•  Original

Prop. 1975:101 51

munen som uteslutande valbarhetsvillkor som gäller för svenska medborgare skall alltså gälla också för utlänningar.

Omkring 400000 utlänningar är nu bosatta i Sverige. Av dessa är ca 240000 medborgare i de övriga nordiska länderna. Omkring 260000 av utlänningarna är 18 år eller äldre.

Utredningen föreslår att bestämmelserna om rösträtt och valbarhet för utlänningar vid kommunala val skall träda i kraft den 1 januari 1976 så att reformen kan tillämpas vid kommunalvalet hösten samma år. Betän- kandet remissbehandlas f.n.

7. Vissa undersökningar

1 syfte att i fråga om val till kommunfullmäktige belysa skillnaderna i mandatfördelningen mellan valkretsarna vid användning av folkmängden resp. antalet röstberättigade som fördelningsgrund har vissa undersökningar utförts inom kommundepartementet. En sammanställning av undersök- ningarnas resultat bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

1 sammanställningen redovisas mandatfördelningen mellan valkretsarna i kommunalvalet år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad efter antalet röstberättigade.

Av Sveriges 278 kommuner hade 62 valkretsindelning i kommunalvalet år 1973. Det betyder att ungefär var femte kommun använde valkretsin- delning i detta val. Den vanligaste indelningen var två valkretsar, men även annan indelning användes. De 62 valkretsindelade kommunerna för- delade sig på följande sätt, 35 kommuner med 2 valkretsar. 11 kommuner med 3 valkretsar. 10 kommuner med 4 valkretsar. 4 kommuner med 5 valkretsar. ] kommun med 6 valkretsar och slutligen ] kommun. Stockholm. med 7 valkretsar.

Materialet i sammanställningen avser en genomgång av samtliga 62 val- kretsindelade kommuner. Mandatfördelningen studeras enligt det system som användes i kommunalvalet år 1973, dvs. mandattilldelning efterfo/k- mängd. ställd mot en modell där mandatfördelningen räknas fram efter an- talet röstberättigade. Uppgifter för var och en av de valkretsindelade kom- munerna återfmns i tabell 1 i sammanställningen.

1 26 av de 62 kommunerna ger de två beräkningsmetoderna. mandat- fördelning efter folkmängd och mandatfördelning efter röstberättigade. sam- ma resultat. Beträffande 23 kommuner framkommer förändringar på ett mandat. Detta betyder, som framgår av tabell 2 i sammanställningen, att i ca 80 96 av de valkretsindelade kommunerna visar beräkningarna ingen eller obetydlig skillnad.

Tabell 3 i sammanställningen anger att nära hälften av samtliga valkretsar inte uppvisar någon skillnad i mandattilldelning mellan de två beräknings- sätten. Ca 40 % av samtliga valkretsar visar en skillnad på ett mandat. Ungefär 90 96 av valkretsarna uppvisar alltså ingen eller obetydlig skillnad

• Sida 52
•  Original

Prop. 1975:101 52

om man räknar efter antalet röstberättigade i stället för som i dag efter folkmängden.

8. F öredraganden 8.1 Bakgrund

Såväl valen till riksdagen som valen till landsting. kommun- och kyr- kofullmäktige är i vårt land sedan länge proportionella dvs. partierna får en representation i den församling valet gäller som i princip motsvarar deras andel av väljarkåren. Vid fördelningen av mandaten mellan partierna an- vänds vid de nämnda valen den s.k. jämkade uddatalsmetoden med 1.4 som första divisor. Metoden innebär att mandaten tilldelas. ett efter ett. det parti som varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Första jäm- förelsetalet är röstetalet delat med 1.4. Följande jämförelsetal erhålls genom att partiets röstetal delas med det tal som motsvarar dubbla antalet mandat som partiet har fått ökat med 1. alltså med 3. 5, 7 osv. Genom att den första divisorn är högre än 1. innebär metoden en viss spärr mot småpartier. Effekten av spärren varierar med det antal mandat som skall fördelas. Ju fler mandat desto mindre spärreffekt och omvänt.

Fram till 1970 års val förrättades såväl riksdagsvalen som de kommunala valen i slutna valkretsar. En sådan ordning innebär att valresultatet i en valkrets inte påverkas av utgången i andra kretsar. Ett parti kan alltså inte tillgodogöra sig de överskottsröster som partiet har i en valkrets efter det att det sista mandatet där har fördelats.

För val till landsting skall landstingskommun indelas i valkretsar. 1 kom- mun skall sådan indelning göras om kommunen har mer än 40 000 invånare eller om merän 51 fullmäktige skall utses i kommunen. Flertalet kommuner har hittills inte varit valkretsindelade.

En ordning med val i slutna kretsar innebär att fullständig proportionalitet inte uppnås. 1 kommuner som inte är valkretsindelade ger emellertid man- datfördelningsmetoden en praktiskt taget fullständig proportionalitet. Fr. o. m. 1970 års val ersattes det dittillsvarande riksdagsvalssystemet med ett riksproportionellt system. Detta innebär att partierna i princip skall få mandat i riksdagen i direkt proportion till varje partis andel av valmanskåren i hela landet. Detta åstadkoms genom att endast en del av mandaten tilldelas valkretsarna och fördelas mellan partierna på grundval av valresultatet där. Återstoden av mandaten används för-att utjämna de avvikelser från ett riksproportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid mandatfördelningen inom kretsarna. Principen om riksproportionalitet är emellertid inte kon- sekvent genomförd. För att förhindra en från parlamentarisk synpunkt olyck- lig partisplittring i riksdagen har systemet försetts med en särskild spärr mot småpartier. Sålunda får endast parti som har fått minst 4 96 av rösterna i hela landet delta i mandatfördelningen. Parti med färre röster får dock .

• Sida 53
•  Original

Prop. 1975:101 53

delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet har fått minst 12 % av rösterna.

Förslag till ett nytt valsystem även för de kommunala valen har lagts fram av kommunalvalskommittén i betänkandet (SOU 1971:4) Kommunala val. 1 anslutning till dessa förslag har — efter avslutad remissbehandling — vissa kompletterande undersökningar gjorts av utredningen om den kom- munala demokratin. Dessa undersökningar har redovisats i betänkandet (Ds Kn 197512) Småpartier i den kommunala demokratin.

Kommunalvalskommittén förordar att ett nytt valsystem skall införas förlandstings- och kommunfullmäktigvalen i huvudsakligöverensstämmelse med valsystemet för riksdagsvalen. Enligt kommitténs förslag skall i landstingskommuner och valkretsindelade kommuner endast en del av mandaten tilldelas valkretsarna och fördelas mellan partierna på grundval av valresultatet inom resp. krets. De återstående mandaten skall användas för att utjämna de avvikelser från ett för hela landstingskommunen eller kommunen proportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid fördelning inom kretsarna. Kommittén föreslår att endast parti som har fått minst 4 % av rösterna i hela landstingskommunen resp. kommunen får delta i mandatfördelningen. I fråga om landstingsval kompletteras dock denna spärr genom en regel som innebär att parti med mindre andel av det totala antalet röster skall få delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet har fått minst 12 94", av rösterna.

Vid remissbehandlingen av kommunalvalskommittens förslag tillstyrkte remissinstanserna i allmänhet huvuddragen i kommitténs förslag. Mening- arna var dock delade i fråga om införande av en låt;-spärr mot småpartier även vid kommunala val.

Till följd av det splittrade remissutfallet hölls överläggningar mellan riks- dagspartierna i början av år 1972. Därvid rådde enighet om att frågan om generell spärr mot småpartier i de kommunala valen inte skulle tas upp till avgörande förrän man närmare fått diskutera vilka konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle få. Genom tilläggsdirektiv våren 1973 fick utredningen om den kommunala demokratin i uppdrag bl. a. att belysa och värdera småpartiernas roll i den kommunala demokratin och att utifrån kommunaldemokratiska synpunkter studera effekterna av olika småpartispärrar.

Utredningen om den kommunalademokratin konstaterar i det förut nämnda betänkandet att det kommunala valsystemet bör reformeras. Vid utform- ningen av ett nytt system bör önskemålet att uppnå bästa möjliga pro- portionalitet mellan partierna vägas mot nödvändigheten av att förhindra en långtgående partisplittring. Av de undersökningar som utredningen har låtit göra kan inte några entydiga slutsatser dras om utformningen av en småpartispärr för fullmäktig- och landstingsvalen. Utredningen anser sig dock ha fått belägg för att önskemålet om en likformighet mellan riks- dagsvals- och kommunalvalssystemen inte bör drivas alltför långt. Därför

• Sida 54
•  Original

Prop. 1975:101 54

menar utredningen att även en lägre spärrnivå bör kunna övervägas för de kommunala valen. Utredningens betänkande har tillställts riksdagspar- tierna.

8.2 Behov av nytt system för de kommunala valen

Kommunalvalskommittén konstaterar att det nuvarande valsystemet vid land sti n gs v ale n i motsats till det som tillämpas för riksdagsvalen inte medför en fullständig proportionalitet partierna emellan. Detta beror väsentligen på att landstingsvalen förrättas i slutna valkretsar. En sådan ordning ger nämligen, framhåller kommittén. spelrum för slumpmässiga avvikelser till det ena eller det andra partiets förmån vid fördelningen av mandaten i landstingskommunen som helhet. Kommittén framhåller att det finns skäl för en reform. som ger en bättre proportionalitet och medför större överensstämmelse — inbegripet en likformig behandling av småpartier — mellan å ena sidan riksdagsvalet Och å andra sidan kommunalvalen.

Kommunalvalskommittén anför också att det även vid kom mu n - fullmäktigv alen är av intresse att ha ett valsystem som ger ett lika gott resultat från propo'rtionalitetssynpunkt som valsystemet för riks- dagsval. Kommittén erinrar om att ett valsystem av riksdagstyp självfallet kan tillämpas fullt ut bara i kommuner som är valkretsindelade. Är kommun inte indelad i valkretsar ger emellertid redan den gällande mandatfördel- ningsmetoden en praktiskt taget fullständig proportionalitet.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att ett nytt valsystem för de kom- munala valen införs. Det bedöms angeläget att även systemet för val av landsting och kommunfullmäktige ger största möjliga proportionalitet mellan partierna och att så enhetliga regler som möjligt tillämpas för de olika valen.

En del remissinstanser har på olika punkter framfört kritik mot kom- mitténs förslag. Några remissinstanser menar att ytterligare erfarenheter av det nya valsystemet vid riksdagsval bör avvaktas innan ställning tas till frågan om ändring av det kommunala valsystemet. I vissa remissuttalanden sägs att behovet att få till stånd en god proportionalitet inte är lika starkt vid kommunala val som vid riksdagsval.

För egen del vill jag framhålla att nuvarande system för val till 1 an d 5 - ting ger en relativt god proportionell fördelning. Betydande avvikelser kan dock förekomma. Jag har samma uppfattning som kommunalvalskom- mittén och flertalet remissinstanser att ett system som ger bättre propor- tionalitet vid landstingsvalen än det nuvarande behövs. Jag vill i sam- manhanget understryka vikten av att systemet utformas så att en ökad partisplittring i landstingen undviks. Jag delar alltså den uppfattning som utredningen om den kommunala demokratin har framfört i dessa hänsee'n- den. Jag tar i det följande upp frågan om på vilket sätt en bättre propor- tionalitet vid landstingsvalen skall kunna uppnås.

Enligt min mening måste frågan om behovet av ett nytt valsystem för

• Sida 55
•  Original

Ul U|

Prop. 1975:101

valen till k 0 m mu n fu ] ] mäktig e bedömas från andra utgångspunkter. Nuvarande system ger allmänt sett en god prOportionalitet och i de kom- muner som inte är valkretsindelade når man — bortsett från den spärreffekt som 1.4-divisorn ger — praktiskt taget fullständig proportionalitet. Jag ämnar dock föreslå vissa justeringar i systemet för kommunfullmäktigval med syfte att trygga proportionaliteten. '

8.3 Förbättrad proportionalitet genom ändrade regler för valkretsindel- ningen

I fråga om landstingen prövade kommunalvalskommitten först om den åsyftade reformen kunde genomföras enbart genom att reglerna om val- kretsindelning ändrades. dvs. inom det nuvarande valsystemets ram. En sådan lösning förutsatte enligt kommittén att följande tre krav kunde till- godoses. nämligen (i) endast små avvikelser från en fullständig lands- tingsproportionalitet får förekomma.(2)en småpartispärr skall finnas inbyggd i systemet. (3) valkretsarna skall utgöra i fråga om befolkning. näringsgeografi och liknande förhållanden naturliga enheter. Kommitténs undersökningar ledde kommitten till slutsatsen att kravet på naturliga valkretsar i princip inte går att förena med krav både på god proportionalitet och småpartispärr. Mot denna slutsats har remissinstanserna inte haft några invändningar.

Jag ansluter mig till kommunalvalskommitténs uppfattning att ändrade regler för valkretsindelningen vid val till la n (1 st i n g inte erbjuder någon framkomlig väg för att skapa bättre proportionalitet.

l fråga om val till k 0 mm u n fu l l rn ä kt ige ämnar jag dock. som redovisas längre fram. förorda viss ändring i förutsättningarna för valkrets- indelningen.

8.4 Förbättrad proportionalitet genom utjämningsmandat

Eftersom ändrade regler för valkretsindelningen inte utgör en framkomlig väg till förbättrad proportionalitet har kommunalvalskommitten prövat möj- ligheterna att för la n d stin g 5 va le n införa ett system som motsvarar det som tillämpas vid riksdagsvalen. Kommittén konstaterar att med en sådan lösning uppnås i huvudsak en fullständig proportionalitet mellan par- tierna. Dessutom tillgodoser systemet kravet på en småpartispärr. Som en fördel anges också att mandatfördelningen mellan partierna inte påverkas av det sätt på vilket valkretsindelningen görs. Kommunalvalskommittén anser därför att denna lösning bör väljas och att det nuvarande valsystemet vid landstingsvalen alltså bör ersättas med ett landstingsproportionellt sy- stem. ] fråga om relationen mellan fasta valkretsmandat och utjämnings- mandat framhåller kommitten att det är av betydelse att varje valkrets till- delas det antal fasta valkretsmandat som behövs för att önskemålet om en stabil regional representation skall kunna tillgodoses. Kommittén föreslår

• Sida 56
•  Original

Prop. 1975:101 56

att 9/10 av landstingsmandaten skall utgöra fasta valkretsmandat vilka för- delas inom valkretsarna och l/lO utjänmingsmandat vilka används för att utjämna de avvikelser från ett landstingsproportionellt riktigt valresultat som kan uppstå vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Det brutna tal som kan uppkomma vid beräkningen av antalet fasta valkretsmandat skall därvid sänkas till n'ärmast lägre hela tal. Dessutom föreslår kommittén att endast parti som fått minst % av rösterna i hela landstingskommunen skall få delta i mandatfördelningen. Parti som inte uppnår denna andel men som har fått minst 12 9.13 av rösterna i en valkrets skall dock ha rätt att delta i fördelningen av de fasta mandaten för den valkretsen.

I fråga om. val till k 0 m m u n full m ä k t i g e framhåller kommunal- valskommittén att riksdagsvalssystemet kan tillämpas fullt ut bara i kom- muner som är valkretsindelade. Det erinras om att när kommun inte är indelad i valkretsar ger redan mandatfördelningsmetoden en praktiskt taget fullständig proportionalitet. Kommittén anser att det för riksdagsvalen gäl- lande och för landstingsvalen föreslagna valsystemet i princip bör införas även vid kommunfullmäktigval. Reglerna om valkretsindelning föreslås bli fakultativa. Någon valkretsspärr på 12 96 bör inte införas enligt kommittén.

Kommunalvalskommitten föreslår alltså att endast parti som har fått minst % av rösterna i hela kommunen skall få delta i mandatfördelningen. Dess- utom framhålls att valkretsindelningen bör göras så att varje valkrets liksom f.n. kan beräknas komma att tilldelas minst tio fasta mandat. Detta för att så långt som möjligt garantera att valutslaget på ett proportionellt riktigt sätt speglar opinionen i de olika valkretsarna.

Kommitténs förslag till nytt valsystem för de kommunala valen har fått ett övervägande gynnsamt mottagande av remissinstanserna. ] fråga om införandet av,en småpartispärr på 4 % är meningarna dock delade. Även jag anser att den grundläggande konstruktionen i förslaget har betydande förtjänster lör landstingens del. Kravet på proportionalitet mellan. partierna tillgodoses. Mandatfördelningen påverkas inte av det sätt på vilket valkretsindelningen görs. Om förslaget genomförs kan. som också kom- mittén har betonat. valkretsindelningen göras uteslutande med sikte på en indelning som från valtekniska. partiorganisatoriska och liknande synpunk- ter är den lämpligaste utan att kravet på naturliga valkretsar behöver från- trädas. Jag finner detta vara av stort värde. Jag kan alltså i princip biträda kommitténs förslag. Till- frågan om småpartispärr återkommerjag emellertid i det följande. .

I fråga om k 0 rn m u n fu l l m ä k t i g v a l e n talar inte samma starka skäl som beträffande landstingsvalen för kommitténs-förslag. Valsystemct uppfyller redan i dag de krav på proportionalitet som rimligen kan ställas. Enligt min mening har de skäl som kan anföras för kommitténs förslag inte sådan tyngd att detta bör genomföras för dessa val. Vissa begränsade ändringar bör dock göras i nuvarande system. Till dessa återkommer jag i det följande.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1975:101

U| Xl

8.5. Småpartispärr

En bärande tanke i kommunalvalskommitténs resonemang är att man vid riksdags- och landstingsvalen och så långt möjligt även vid valen till fullmäktige bör ha valsystem som leder till i princip likvärdiga resultat. Därför föreslår kommittén en småpartiSpärr på 4 % för både landstings- och kommunfullmäktigval. för landstingsvalens del kompletterad med en val- kretsspärr på l2 %. _

Förslaget om en småpartispärr har, som jag tidigare har nämnt. mött kritik vid remissbehandlingen. Ett stort antal remissinstanser ansluter sig till kommitténs förslag att småpartispärren skall tillämpas även vid de kom- munala valen. En del remissinstanser, varibland flera länsstyrelser och åt- skilliga kommuner. har ställt sig tveksamma eller avvisar direkt en 4 Sfi-spärr mot småpartier även på det kommunala planet. Till de remissinstanser som visar tveksamhet i spärrfrågan hör utredningen om den kommunala de- mokratin och Svenska kommunförbundet.

] sitt tidigare nämnda betänkande framhåller utredningen om den kom- munala demokratin att önskemålet om bästa möjliga proportionalitet måste vägas mot nödvändigheten av att förhindra en långtgående partisplittring. Utredningen kan inte med ledning av de undersökningar som utredningen har låtit göra säga något bestämt om vilken småpartispärr som är den lämp- ligaste för fullmäktig- och landstingsvalen. Utredningen har emellertid kom- mit fram till att önskemålet om en likformighet mellan riksvals- och kom- munalvalssystemen inte bör drivas alltför långt. varför även en lägre spärr.- nivå bör kunna övervägas för de kommunala valen.

Som jag tidigare har framhållit anser jag det önskvärt att vid de kom- munala valen åstadkomma bästa möjliga proportionalitet mellan partierna. Från allmänt demokratiska synpunkter måste ett valsystem grundas på pro- portionell rättvisa. Men man får enligt min mening inte driva rättvisetän- kandet så långt att andra värden i demokratin kommer i fara. Valsystcmet får inte uppmuntra till en så långtgående partisplittring att de kommunala organens handlingskraft förlamas. Tvärtom torde det råda allmän enighet om att valsystemet måste ge förutsättning för en arbetsduglig kommunal demokrati. Jag anser alltså att det i princip finns fullgoda skäl för att förse ett valsystem. som leder till större proportionalitet vid de kommunala valen. med en spärr. .

I fråga om la n d stin g 5 val e n har det stora flertalet remissinstanser godtagit kommunalvalskommittens förslag om en spärr vid 4 (.fi. men några remissinstanser anser att spärren är för hård. Bl. a. framhåller utredningen om den kommunala demokratin att en alltför hög spärr kan få negativa konsekvenser. Det kan nämligen enligt utredningen finnas risk för att. de i de kommunala institutionerna orepresenterade minoriteterna-väljer att i stället arbeta med utomparlamentariska metoder eller förlorar intresset för det kommunala arbetet. '

• Sida 58
•  Original

Prop. 1975:101 ' 58

För egen del har jag efter ingående överväganden kommit till slutsatsen att spärren vid landstingsvalen bör sättas vid 3 %. Jag är emellertid inte beredd att biträda förslaget om en valkretsspärr på 12 '.'-'ti. Jag delar alltså den uppfattning som bl.a. länsstyrelsen i Stockholms län. landstingskom- munerna i Stockholms och Uppsala län samt Stockholms kommun framfört i denna del.

Som flera remissinstanser har framhållit talar intresset av enhetlighet för i huvudsak likformiga valsystem. Enligt min mening framträder inga olä- genheter med nuvarande system för val till k 0 m m u n fu ] 1 mäktig e . Med hänsyn till den starkt delade remissopinionen om just småpartispärr för kommunfullmäktigval vill jag. som jag redan har framhållit. inte förorda någon omfattande ändring av systemet för val till kommunfullmäktige. Följ- aktligen är jag inte beredd att föreslå någon spärr vid fullmäktigvalen.

8.6. Valkretsindelningen

l—"örutsättningarrm för valkretsindelning för landstingsval är f. n. tämligen ingående reglerade. Med det landstingsproportionella valsystem som jag har förordat i det föregående blir valkretsindelningen inte längre betydelsefull för mandatfördelningen mellan partierna. De nuvarande bestämmelserna bör därför kunna förenklas. Jag återkommer till denna fråga i specialmoti- veringen. men vill redan nu ta upp frågan om landstingsvalkretsarnas storlek.

Kommittén framhåller att man bör eftersträva att få fram valkretsar som dels inte uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta mandat. dels bär upp ett visst minsta antal mandat. I sistnämnda hänseende förordar kommittén på grundval av gjorda undersökningar att valkretsindelningen för landstingsval görs så att varje valkrets kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat. För egen del kan jag biträda kommitténs förslag i denna del.

1 fråga om valen till kom mu n fu I 1 m ä k t i g e bör enligt min mening nuvarande huvudprincipcr för valkretsindelningen gälla även" i fortsättning- en. Minimiantalet mandat för valkrets är f. n. tio. Skäl kan emellertid anföras för att bestämma minimiantalet till ett högre tal. Valkretsar med så få mandat som tio kan i vissa lägen medföra risk för bristande proportionalitet i kom- munen. Valkretsarna i kommunerna är emellertid redan nu mycket stora mandatmässigt. Vid 1973 års val hade 58 % av valkretsarna minst 20 man- . dat. Medianvärdet låg så högt som vid 21. Ingen valkrets hade vid 1973 års val så lågt mandatantal som minimiantalet tio. Jag har vid mina över- väganden funnit att ett minimiantal på 15 mandat i varje valkrets utgör en ännu starkare garanti för en god proportionalitet än vad nuvarande mi- nimital ger. Jag förordar därför att minimiantalet ändras till 15.

Kommunalvalskommittén har redovisat hur landstingsmandaten fördelar sig på valkretsar enligt olika beräkningsgrundcr. (Undersökningarna har inte omfattat St(_)ckholms och Gotlands län.) Materialet visar att en fördelnings—

• Sida 59
•  Original

Prop. 1975:101 . 59

princip som bygger på antalet röstberättigade mandatmässigt gynnar val- kretsar där befolkningen har en högre genomsnittsålder på bekostnad av t. ex. valkretsar med stora barnkullar och valkretsar med stort inslag av utländska medborgare. Kommittén deklarerar att den saknar anledning att ta ställning till vilken av fördelningsprinciperna som i och för sig är den lämpligaste. Kommittén föreslår emellertid att landstingsmandaten i princip skall fördelas mellan valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade in- vånare samt att motsvarande bör gälla i fråga om kommunfullmäktige. Som motiv anförs att den fördelningsprincip som statsmakterna har accepterat för riksdagsvalen bör slå igenom också vid val till landsting och kommun- fullmäktige. Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker att mandaten för- delas mellan valkretsarna på grundval av antalet röstberättigade i varje krets.

Inom kommundepartementet har undersökts hur mandatfördelningen på valkretsar i Stockholms läns landstingskommun i landstingsvalet år 1973 utfaller vid tillämpning av de båda fördelningsmetoderna. Därvid har man- datfördelningen på valkretsarna enligt det system som användes i lands- tingsvalet år 1973. dvs. mandatfördelning efter folkmängd. ställts mot en modell där mandatfördelningen räknas fram efter antalet röstberättigade. En sammanställning av undersökningens resultat bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. 1 två av de femton valkretsarna uppvisas inte någon skillnad mellan de båda beräkningssätten. I tio kretsar visas en skillnad på ett mandat och i tre kretsar är den redovisade skillnaden två mandat. Som jag tidigare nämnt visar motsvarande beräkningar för de valkretsin- delade kommunerna ingen eller obetydlig skillnad mellan de båda meto- derna.

Jag har samma uppfattning som kommunalvalskommittén och remiss- instanserna i allmänhet och förordar att mandatfördelningen mellan val- kretsarna beräknas i förhållande till antalet röstberättigade i både lands- tingskommuner och valkretsindelade kommuner.

Övergångsvis förordar jag att inför 1976 års val folkmängden får utgöra fördelningsgrund. '

9. Upprättade lagförslag

l enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i landstingslagen (1954:319).

2. lag om ändring i kommunallagen (19531753).

3. lag om ändring i kommunallagen (1957z50) för Stockholm.

4. lag om ändring i vallagen (197216201. Det under 4 angivna förslaget har upprättats efter samråd med chefen för justitiedepartementet.

• Sida 60
•  Original

Prop. l975:101 _ 60

10. Specialmotivering

Landstingslagen (1954:319) (LL). kommunallagen (19531753) (KL) och kommunallagen (1957150) för Stockholm (KLS) innehåller bl. a. bestämmel- ser om rösträtt. valbarhet och valkretsindelning. Föreskrifter om bl. a. sam- manräkningsförfarandet och mandatfördelningen mellan partierna finns där- emot i vallagen (19721620) (ValL).

1 tilläggsdirektiv den 24 oktober 1969 till 1965 års valtekniska utredning anförde föredragande departementschefen att det torde vara lämpligt att en ny vallag begränsades till att omfatta de rent valtekniska reglerna. De materiella bestämmelserna om mandatfördelningen. inbegripet reglerna om utseende av representanter på partiernas man-dat. borde i så fall tas in i den författning som närmast innehåller reglerna för ifrågavarande repre- sentation.

1 samband med 1968/69 års författningsreform överfördes reglerna om mandatfördelningen vid riksdagsvalen till riksdagsordningen. De viktigaste av dessa bestämmelser finns numera i 3 kap. 6—9 å,»? nya regeringsformen (RF). medan återstående bestämmelser om mandatfördelningen vici riks- dagsval har tagits in i ValL.

Kommunalvalskommittcn föreslår att mandatfördelningsreglerna tas in i U.. KL och KLS samt att bl. a. bestämmelserna om valkretsindelningen behålls i dessa lagar. Enligt remissyttrandet från. kommimaIlagsurredningen bör de bestämmelser som rör valförfarandet samlas i vallagstiftningen. Gö- teborgs kommun ger uttryck för samma uppfattning.

Kommunallagsutredningen föreslår i betänkandet (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag att bl. a. LL. KL och KLS ersätts av en enhetlig kommunallag. Utredningen anför att bestämmelserna om antalet ledamöter i fullmäktige och landsting hör hemma i en gemensam kommunallag. medan reglerna om valkretsindelningen bör placeras i vallagstiftningen. Frågan om place- ringen av mandatfördelningsreglerna blir. framhåller utredningen.. aktuell först närställning har tagits till om kommunalvalskommittens förslag till ' valmetod för kommunalvalen skall genomföras eller ej. Utredningen. som anser att det bör vara möjligt att låta alla regler som hänger samman med valet placeras i ValL. har inte tagit in några sådana bestämmelser i sitt förslag till enhetlig kommunallag.

Den fördelning av bestämmelserna rörande valen till riksdagen som har gjorts mellan RF och ValL bör enligt min mening tillmätas stor betydelse när det gäller att fördela motsvarande bestämmelser mellan kommunal- lagstiftningen och ValL. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet harjag emellertid funnit att bestämmelserna om valkretsindelning och man- datfördelning bör behållas i LL. KLoch KLS resp. i ValL till dess att ställning kan tas till förslaget om en enhetlig kommunallag.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1975:101 ' 61

10.1. Förslaget till lag om ändring i landstingslagen 6 så

I denna paragraf föreskrivs f. n. att landstingets ledamöter och suppleanter för dem utses genom val. 1 paragrafen har nu tagits in bestämmelser om. antalet ledamöter. F. n. är antalet. som framgår av 10 &. beroende av val- kretsindelningen och av folkmängden i varje valkrets. Den nya 65 har liksom kommitténs förslag utformats efter förebild av 5 &" KL. Det föreskrivs sålunda att landstinget beslutar om antalet landstingsmän och att antalet skall bestämmas till ett udda tal. Vissa minimital som inte får underskridas föreskrivs också. I enlighet med kommitténs förslag har minimitalen satts i relation till antalet röstberättigade och inte som i 5 & KL till antalet invånare. 1 den allmänna motiveringen harjag förordat att mandaten skall fördelas mellan valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade invånare i resp. krets. Med en sådan ordning ligger det närmast till hands att också reglerna om antalet mandat för hela landstingskommunen ställs i relation till antalet röstberättigade.

De föreskrivna minimitalen stämmer överens med kommitténs förslag. vilket har föranlett erinringar från endast någon enstaka remissinstans. På en punkt har dock en avvikelse gjorts från förslaget. Enligt detta skall utses minst 21 landstingsmän i landstingskommun med 65000 röstberättigade invånare eller därunder och minst 35 i landstingskommun med över 65 000 till och med 140000 röstberättigade invånare. Med anledning av ett på- pekande från länsstyrelsen iKop/mrbergs län om att det inte finns någon lands- tingskommun som har tillnärmelsevis så få röstberättigade som 65 000 har i stället föreskrivits att antalet landstingsmän skall bestämmas till minst 35 i landstingskommun med 140 000 röstberättigade invånare eller därunder.

Två Iä/issn'relser har tagit upp frågan om inte också maximital för antalet landstingsmän bör föreskrivas. medan I.(un/slings/iirhiint/m uttrycker till- fredsställelse över att kommitténs förslag inte innehåller några sådana fö- reskrifter. 1 likhet med kommittén har jag funnit att man bör kunna utgå från att landstingen även utan sådana föreskrifter kommer att se till att antalet inte sätts så högt att landstingens arbetsduglighet blir lidande.

Uttrycklig föreskrift om när beslut om antalet landstingsmän skall fattas har inte ansetts nödvändig. Som kommittén anför bör beslutet givetvis fattas i så god tid att den ändring i valkretsindelningen som kan föranledas av beslutet kan hinna genomföras inom föreskriven tid. 1 fråga om tiden för beslut om sådan ändring får jag hänvisa tillvad som anförs under 13 &.

Kommittén anför att utan särskild föreskrift får anses gälla att antalet röstberättigade invånare enligt denjusterade röstlängden skall ligga till grund för beslut om antalet landstingsmän. För tydlighetens skulle har dock i paragrafen angetts hur antalet röstberättigade skall beräknas. Enligt 2 kap. 3,5 ValL. som reglerar hur antalet röstberättigade skall beräknas när det gäller att fastställa antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets för val till

• Sida 62
•  Original

Prop. 1975:101 62

riksdagen. Skall beräkningen ske på grundval av stommarna till mantals- längderna för det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Fördelningen av de fasta valkretsmandaten på valkretsarna behöver emellertid inte göras förrän senast vid utgången av april valåret (2 kap. 2 =). medan beslut om antalet landstingsmän måste fattas avsevärt tidigare. Eftersom stommarna till mantalslängderna enligt 40,5 folkbokföringsförordningen (1967zl98) inte behöver föreligga förrän i mitten av januari. har det ansetts lämpligast att. när antalet landstingsmän skall bestämmas, använda de allmänna röstläng- derna som grundval för beräkningen av antalet röstberättigade i lands- tingskommunen. 1 andra stycket av förevarande paragraf har därför före- skrivits att som röstberättigad skall anses den som har upptagits i gällande röstlängd. Allmän röstlängd upprättas enligt 4 kap. 1 & ValL årligen före den 15juni för varje valdistrikt. Röstlängden gäller fr. o. m. den 1 september det år den har upprättats t. o. m. den 31 augusti påföljande år (4 kap. 7 s*). 1 röstlängden upptas den som den 1 juni är kyrkobokförd i valdistriktet. är svensk medborgare och har fyllt eller före den 1 september det år röst- längden upprättas fyller 17 år (4 kap. 2 å"). Den som är omyndigförklarad upptas dock inte i längden.

[ enlighet med kommitténs förslag har i fjärde stycket föreskrivits att beslut om ändring av antalet landstingsmän tillämpas först vid det val i hela riket av landstingsmän som följer närmast efter beslutet. Det har inte ansetts nödvändigt att i paragrafen särskilt ange att nytt beslut om antalet landstingsmän behöver fattas endast om bestämmelserna om antalet lands- tingsmän föranleder det. Däremot har det föreskrivits att länsstyrelsen genast skall underrättas om beslut om ändring av antalet landstingsmän.

9.5

Ändringen i 9; ft.")ranleds av att bestämmelserna om nyval av lands- tingsmän och suppleanter vid ändring i den landstingskommunala indel- ningen flyttas från 17; till 15 =.

10,5

Bestämmelser om valkretsindelning och jämkning i sådan indelning finns f. n. i 10—17åå LL. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen upphör valkretsindelningen med det nya systemet för val till landsting att vara ett betydelsefullt komplement till valsättet. Bestämmelserna om valkrcts- indclningcn kan därför förenklas avsevärt. Förevarande paragraf innehåller endast föreskrifter om att landstingskommun skall delas in i valkretsar och att valbarhet inte är inskränkt inom valkrets.

11 och 12 åå

1 11 & ges bestämmelser om landstingskommuns indelning i valkretsar. Paragrafen motsvarar alltså dels del av nuvarande 10 ;". dels nuvarande 11

• Sida 63
•  Original

Prop. 1975:101 63

och 12 åå. Bortsett från några obetydliga justeringar stämmer paragrafen överens med 1633 i kommitténs lörslag.

Utöver vad jag har anfört i den allmänna motiveringen vill jag i fråga om innehållet i flå anföra följande.

Huvudregeln är att valkrets skall bestå av en eller flera kommuner. Om det leder till en lämpligare valkretsindelning. skall dock avsteg kunna göras från denna regel. Valkrets bör enligt paragrafen vidare utformas så att den kan beräknas komma att — med tillämpning av 1453 — tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat. Paragrafen innehåller vidare föreskrifter som avses garantera att — när kommun delas i valkretsar för val av landstingsmän —överensstämmelse åstadkoms mellan valkretsindelningen för landstingsva- len och valkretsindelningen för kommunfullmäktigvalen. Kommunindel- ningsreförmen är numera så gott som helt genomförd. Med hänsyn härtill har det inte ansetts nödvändigt att i 11 =" ta in någon motsvarighet till den bestämmelse som kommittén föreslår om att vad som i paragrafen föreskrivs om kommun skall äga motsvarande tillämpning på kommunblock.

13.5

I denna paragraf ges liksom f. n. bestämmelser om på vem det ankommer att besluta om landstingskonmtuns indelning i valkretsar. Vidare ges bc- stämmelser om tiden för sådant beslut. Föreskrifter härom finns f. n. i 14 9". Paragrafen motsvarar 15,5 i kommitténs förslag. Motsvarighet till de nu- varande bestämmelserna om ordningen för beslut om det antal lantis- tingsmän som skall utses för varje valkrets har tagits in i 14 &.

Enligt nuvarande regler bestäms indelningen i valkretsar av landstinget på förslag av länsstyrelsen och sedan kommunerna har beretts tillfälle att yttra sig. Landstingets beslut skall underställas regeringen för prövning och fastställelse.

Kommittén föreslår att länsstyrelsen skall besluta om valkretsindelningen på förslag av landstinget eller efter dess hörande. Landstinget skall bereda kommunerna tillfälle att yttra sig. Efter övergången till det landstingspro- portionella valsystem som kommitten föreslår kan valkretsindelningen enligt kommitten i princip göras med utgångspunkt i vad som är ändamålsenligt från valtekniska. partiorganisatoriska och liknande synpunkter. Med länsstyrelsen som beslutande säkerställs den nödvändiga samordningen mel- lan valkretsindelningen vid landstingsvalen och valkretsindelningen vid kommunfullmäktigvalen. Behovet av fastställelseprövningen faller enligt kommittén bort i och med att valkretsindelningen upphör att vara ett komp- lement till valmetoden.

Kommitténs förslag har gett anledning till viss kritik vid remissbehand- lingen. Lant/.siingstörbiinde! och några andra remissinstanser anser att val- kretsindelningen bör beslutas av landstingen själva. Enligt länssnfrclsen !" Skaraborgs län framstår nuvarande ordning för beslut om valkretsindelning

• Sida 64
•  Original

Prop. 1975:101 64

som onödigt omständlig. när valkretsindelningen upphör att vara betydel- sefull från politisk synpunkt. Med hänsyn till vikten av samordning med valkretsindelningen för val till kommunfullmäktige bör länsstyrelsen därför överta f'astställelseprövningen.

För egen del anser jag att landstingskommunerna i princip bör ha det avgörande inflytandet på valkretsindelningen. 1 paragrafen har därför fö- reskrivits att beslut om valkretsindelningen skall ankomma på landstinget. Av de skäl som länsstyrelsen i Skaraborgs län har anfört har fastställel- seprövningen behållits men flyttats till länsstyrelsen. Med den utformning som bestämmelsen härom har fått kommer länsstyrelsen inte att kunna göra några sakliga ändringar i landstingets beslut: Det får antas bli ytterligt sällsynt att länsstyrelsen finner att landstingets beslut inte kan fastställas oförändrat eller med endast fortnella justeringar utan saklig betydelse. I enlighet med vad som enligt 9 & KL gälleri fråga om talan mot länsstyrelsens beslut om valkretsindelning för val av kommunfullmäktige har föreskrivits att talan mot länsstyrelsens beslut förs hos valprövningsnämnden samt att talan inte får föras mot nämndens beslut.

Beslut om ändring av tidigare bestämd valkretsindelning skall enligt nu- varande 14 & fattas före utgången av oktober året innan val av landstingsmän äger rum nästa gång eller. om regeringen förordnar det. före utgången av maj valåret. Vid ändring i den landstingskommunala indelningen kan re- geringen enligt 15 och 16 ä;" föreskriva annan tid för beslut om jämkning i valkretsindelningen.

Enligt kommitténs förslag skall beslut om indelning i valkretsar meddelas senast före utgången av maj det är val av landstingsmän nästa gång skall äga rum enligt den beslutade indelningen. Kommittén anför att praktiska skäl talar för att beslutet i allmänhet meddelas året före det år när val- kretsindelningen skall tillämpas för första gången. Ändringar i den kom- munala eller landstingskommunala indelningen eller i valkretsindelningen för kommunfulImäktigval kan emellertid medföra att beslut om ändring i valkretsindelningen för val till landstinget måste meddelas under valåret.

Också på denna punkt har kommitténs förslag väckt kritik. Enligt 1965 (ir-.s- rally/(niska tum/ning framstår det som tveksamt om förslaget om tiden för beslut om valkretsindelning är realistiskt. Sådant beslut bör enligt ut- redningen fattas tidigare. även om det valtekniska system med valboxar Och hålkortsvalsedlar som utredningen har föreslagit inte genomförs. l.iirisstrrclsm'na i .S'lm'kholms och l"c'isrernorr/(lnds län ger uttryck för samma uppfattning. Enligt sistnämnda länsstyrelse bör tidsgränserna för beslut om valkretsindelning vid landstingsval resp. vid kommunfullmäktigval vara desamma. För att lämpliga valkretsar för val av landstingsmän skall kunna. erhållas kan det någon gång bli nödvändigt att dela upp en kommun på flera valkretsar.

Med anledning av vad kommitten och remissinstanserna har anfört har i 13 t' som huvudregel föreskrivits att beslut om indelning i valkretsar skall

• Sida 65
•  Original

Prop. 1975:101 65

meddelas före utgången av oktober året före det år då val av landstingsmän första gången skall förrättas enligt den indelning som beslutet avser. 1 nor- malfallet skall alltså beslutet fattas vid samma tid som enligt nuvarande regler. Med denna utformning som bestämmelsen har fått torde det framgå att nytt beslut om valkretsindelningen behöver fattas endast om ändring skall göras i den valkretsindelning som har beslutats tidigare. För det fall att t. ex. ändringar i den landstingskommunala eller kommunala indelningen skulle föranleda ändring i valkretsindelningen har i paragrafen angetts att regeringen kan föreskriva annan tid för beslut om indelning i valkretsar. Skulle landstinget ha fattat ett beslut som står i strid mot bestämmelserna i 11 & tredje stycket. har länsstyrelsen att vägra fastställelse. Härigenom garanteras samordningen mellan den landstingskommunala och den kom- munala valkretsindelningen.

14?

Denna paragraf motsvarar 11 ä' 2 och 3 mom. i kommitténs förslag. Den innehåller bestämmelser om fasta valkretsmandat och utjämningsmandat och om de fasta valkretsmandatens fördelning på valkretsarna. Bestämmel- serna är grundläggande för det nya valsystemet för landstingsvalen och de har utformats efter förebild av 3 kap. 6 ä', 7 & första stycket första punkten och se första stycket RF samt 2 kap. 2—4 && ValL. Reglerna om mandatfördelningen mellan partierna har. som framgår av vad jag förut har anfört. tagits in i ValL. Att reglerna om de fasta valkretsmandaten och tttjämningsmandaten har tagits in i LL motiveras av att de har ett visst samband med bestämmelserna om valkretsindelningen. Som framgår av vad jag har anfört i det föregående bör frågan om att föra över alla dessa bestämmelser till ValL tas upp i samband med att ställning tas till . förslaget om en enhetlig kommunallag.

lenlighel med vadjag har förordat i den allmänna motiveringen föreskrivs i förevarande paragraf att 9/10 av landstingsmandaten skall vara fasta valkretsmandat som fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Återstoden är utjämningsmandat som först fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i hela landstingskommunen och därefter tillförs valkretsarna. Länsstyrelsen fastställer enligt vad som vidare föreskrivs i paragrafen antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets. Avgörande för hur stor del av samtliga fasta valkretsmandat som skall tilldelas en viss valkrets är förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet röstberättigade i hela landstingskommunen. 1 det följande skall jag inskränka mig till att behandla frågan om tidpunkten för länsstyrelsens beslut. 1 övrigt hänvisar jag till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen.

Enligt nuvarande bestämmelseri 14 &" LL gäller samma tider förjämkning av tidigare beslut om det antal landstingsmän som skall utses för varje valkrets som för jämkning av beslutet om själva valkretsindelningen. Be-

5 Ix'r'kxtlugt'u Il) 75. ] .t'aml. Nr ]U/

• Sida 66
•  Original

Prop. l975:101 66

slutet skall alltså fattas före utgången av oktober året innan val av lands- tingsmän nästa gång äger rum eller, om regeringen förordnar det, före ut- gången av maj valåret. Vid ändring i den landstingskommunala indelningen kan regeringen enligt 15 och 16% föreskriva annan tid för beslutet.

Länsstyrelsen skall enligt kommitténs förslag fastställa antalet'fasta val- kretsmandat i valkretsarna före utgången av maj varje år då val av lands- tingsmän skall hållas. Några remissinstanser anser att beslutet bör fattas tidigare. Hit hör [965 års valtekniska utredning — som gör denna bedömning även för det fallet att utredningens förslag om nytt valtekniskt system inte skulle bli genomfört — länsstyrelsen i Stockholms län och Borås kommun. Kom- munen åberopar valorganisatoriska synpunkter. Enligt länsstyrelsen är de tidsmarginaler som ett genomförande av kommitténs förslag skulle leda till alldeles för knappa särskilt med hänsyn till den tid som behövs för framställning av valsedlar.

För riksdagsvalens del fastställs antalet fasta valkretsmandat i varje val- krets före utgången av april varje år då ordinarie val till riksdagen skall hållas (2 kap. 2 & ValL). Det antal fullmäktige som varje valkrets skall utse bestäms enligt 93% femte stycket KL det år valet skall äga rum före april månads utgång. Samma tidsgräns bör enligt min mening gälla för beslut om de fasta valkretsmandatens fördelning på valkretsar för val av lands- tingsmän. 1 14ä har därför föreskrivits att beslutet skall fattas före utgången av april varje år val av landstingsmän skall äga rum. Regeringen skall dock — t. ex. om det förenleds av ändring i den landstingskommunala eller kom- munala indelningen — kunna bestämma annan tid för beslutet.

Vidare har i paragrafen föreskrivits att antalet röstberättigade skall be- räknas på grundval av de gällande röstlängderna. att talan mot länsstyrelsens beslut enligt paragrafen förs hos valprövningsnämnden och att talan inte får föras mot nämndens beslut. Att röstlängderna liksom vid bestämmandet av det totala antalet landstingsmän skall användas som underlag motiveras — utom av intresset av enhetlighet — av att det bör vara möjligt för länsstyrel- sen att besluta om de fasta valkretsmandatcns fördelning på valkretsarna i anslutning till fastställelseprövningen av landstingets beslut om valkrets- indelningen.

15.5

Denna paragraf motsvarar nuvarande 15 å andra stycket. 16 35 första och tredje styckena samt 17 ;". Enligt dessa bestämmelser kan regeringen i sam- band med ändringar i den landstingskommunala indelningen förordna om nyval av landstingsmän och suppleanter året innan indelningsändringen trä- der i kraft. Sådant val hålls på dag som länsstyrelsen bestämmer och avser tiden fr.o.m. den l'januari året efter valåret till utgången av det år då val i hela riket av landstingsmän äger rum nästa gång.

Kommittén anför att det kan antas att landstingskommunala indelnings-

• Sida 67
•  Original

Prop. 1975:101 67

ändringar i fortsättningen praktiskt taget undantagslöst kommer att genom- föras vid årsskifte efter allmänna val. I enlighet med kommitténs förslag har i paragrafen föreskrivits att landstingsvalet därvid skall avse lands- tingskommunen enligt den nya indelningen. För det fall att en indelnings- ändring undantagsvis skulle träda i kraft vid annat årsskifte har vidare liksom enligt förslaget föreskrivits att regeringen får förordna om nyval. Som kom- mittén anför bör regeringen liksom hittills få fritt efter omständigheterna pröva om nyval skall äga rttm. Jag delar kommitténs uppfattning att nyval bör äga rum endast om indelningsändringen medför en'befolkningsförskjut- ning av 15—20 '.?6 mellan de berörda landstingskommunerna.

785

' Ändringen i 785 1 mom. är en följd av ändringarna i 13—155ä och av att 165 upphävs.

Övergångsbestämmelserna

De nya bestämmelserna bör kunna tillämpas vid det val i hela riket av landstingsmän som skall äga rum hösten 1976. På grund härav har fö- reskrivits att lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1975.

Som anförts i det föregående föreslås i betänkandet (SOU 1975:15) Kom- munal rösträtt för invandrare att icke svenska medborgare under vissa för- utsättningar skall få rösträtt vid bl.a. landstingsval. Betänkandet remiss- behandlas f'. n. Statsmakternas ställningstagande till förslaget kan inte väntas föreligga tidigare än kort före årsskiftet 1975/76. Enligt vad jag har föreslagit i det föregående skall antalet röstberättigade och inte antalet invånare vara avgörande för hur många landstingsmän som skall utses och för fördelningen av de fasta valkretsmandaten på valkretsarna. Antalet röstberättigade skall därvid beräknas på grundval av gällande röstlängder. Om dessa förslag vinner riksdagens bifall och förslaget om kommunal rösträtt för invandrare genom- förs med tillämpning fr.o.m. 1976 års val. skulle det enligt min mening framstå som otillfredsställande att i de avseenden som jag nyss har nämnt beräkna antalet röstberättigade utan hänsyn till de icke svenska medborgare som skulle bli röstberättigade vid valet. En lämpligare lösning synes vara att antalet landstingsmän och fördelningen av de fasta valkretsmandaten inför 1976 års val görs med utgångspunkt i antalet invånare i stället för antalet röstberättigade. Med anledning härav har i övergångsbestämmelserna tagits in särskilda föreskrifter för val som förrättas före utgången av år 1976. Vid utformningen av den bestämmelse som föreskriver vissa minimital för antalet landstingsmän har den föreslagna 6 & varit utgångspunkten. Där- vid harantagits att antalet röstberättigade i genomsnitt utgör 60 % av antalet invånare. Några föreskrifter om hur antalet invånare skall beräknas när an- talet landstingsmän bestäms har inte ansetts nödvändiga. Sådana föreskrifter finns f.n. inte i 5.5 KL.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1975:10'1 68

De nya bestämmelserna i LL bör gälla också för Stockholms läns lands- tingskommun. Något förslag läggs därför inte fram om en ny lag mot- svarande lagen (1972:624) om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974—1976.

10.2. Förslaget till lag om ändring i kommunallagen

1 5 .5 första styckethLlharienlighet med kommitténs förslag minimitalen för antalet fullmäktige satts i relation till antalet röstberättigat'le i stället för som hittills till antalet invånare i kommunen. Motsvarande ordning har föreskrivits i 65 LL som innehåller föreskrifter om antalet lands- tingsmän. Enligt båda paragraferna skall antalet röstberättigade beräknas på grundval av de gällande röstlängderna.

Om en kommun skall delas in i valkretsar liksom om valkretsindelning får ske beror enligt 9; första stycket på folkmängden i kommunen. Be- stämmelsen ändras nu så att i stället antalet röstberättigade blir avgörande. En motsvarande ändring har gjorts i tredje stycket som reglerar hur full- mäktigemandaten skall fördelas på valkretsarna. Av vad jag har anfört i det föregående framgår att antalet röstberättigade också har gjorts avgörande för de fasta valkretsmandatens fördelning på landstingsvalkretsarna (jfr. 14 ;” LL).

Jag har i den allmänna motiveringen förordat att det lägsta antalet mandat i varje valkrets för val av fullmäktige skall höjas från tio till femton. Förslaget föranleder ändringar i 9; andra och femte styckena.

De nya bestämmelserna om att antalet röstberättigade och inte antalet invånare skall vara avgörande i skilda hänseenden bör av skäl som jag har anfört i specialmotiveringen till ändringarna i LL inte tillämpas inför 1976 års val. Däremot bör höjningen av det lägsta antalet mandat per valkrets tillämpas redan vid det valet.

10.3. Förslaget till lag om ändring i kommunallagen för Stockholm

I fråga om ändringarna i KLS får jag hänvisa till vad jag har anfört i fråga om Qå KL.

10.4. Förslaget till lag om ändring i vallagen 2 kap. 5 &

1 första stycket har tagits in en hänvisning till de föreslagna bestäm- melserna i 145 LL om fördelning av de fasta valkretsmandaten i lands- tingskommun på valkretsar. Andra stycket upphävs med anledning av att. som jag har anfört i specialmotiveringen till ändringarna i LL. de nya be- stämmelserna i LL om valkretsindelning m. m. avses gälla också för Stock- holms läns landstingskommun.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1975:101 69

14 kap. 35

1 andra stycket föreskrivs f.n. att länsstyrelsen i fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar platserna mellan partierna för varje val- krets. Det nya valsystemet för landstingsvalen innebär bl. a. att fördelningen av mandaten mellan partierna sker på grundval av valresultatet i hela lands- tingskommunen. Andra stycket har ändrats med anledning härav.

14 kap. 155

1 första stycket anges f. n. hur ordningen mellan kandidatnamnen bestäms. 1 detta avseende gäller samma bestämmelser som för riksdagsvalen. Dessa regler kan också i fortsättningen gälla för både landstings- och kommun- fullmäktigvalen. 1 andra—sjätte styckena finns bestämmelser om bl.a. mandatfördelningen mellan partierna. Eftersom dessa bestämmelser inte kan tillämpas vid det nya valsystemet för landstingsvalen och systematiken i Vall. är att särskilda bestämmelser för landstingsvalen placeras före bestämmelser som bara avser valen till kommunfullmäktige. har de nu- varande bestämmelserna i andra—sjätte styckena flyttats till en ny 15d _5'.

14 kap. 15 a5

1 paragrafen. som är ny och motsvarar 11 ä 4 mom. första punkten LL i kommitténs förslag. har tagits in en föreskrift om att endast parti som har fått minst tre procent av rösterna i hela landstingskommunen är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten i landstinget. I fråga om motiven för denna bestämmelse fårjag hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen.

14 kap. 15 bä

I denna paragraf ges närmare bestämmelser om mandatfördelningen mel- lan partierna och om förfarandet när ett parti har fått flera mandat i en valkrets än det finns namn på partiets valsedlar. Motsvarande bestämmelser har i kommitténs förslag tagits in i 125 1—3 mom. samt 13 och 14 & LL. För riksdagsvalens del finns motsvarande regler i 3 kap. 85 RF och 14 kap. 95 ValL. Paragrafen har utformats i enlighet med de nyss nämnda bestämmelserna i kommitténs förslag men i tillämpliga delar anpassats efter ordalagen i de bestämmelser som reglerar motsvarande frågor för riksdags- valens del. 1 sak avviker paragrafen från kommittéförslagct och bestäm- melserna för riksdagsvalen endast i den mån det föranleds av att (len s. k. 12 ff. -regeln inte avses bli tillämplig på landstingsvalen. Utöver vad jag nu har anfört hänvisas till den allmänna motiveringen.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1975:101 70

14 kap. 15c5

Denna paragraf motsvaras i kommitténs förslag av 12,5 4 mom. LL. Pa- ragrafen reglerar hur de mandat som partierna har fått skall besättas med kandidater. Bestämmelsen torde inte fordra någon närmare kommentar. För riksdagsvalens del finns motsvarande bestämmelser i 3 kap. 9å RF och 14 kap. 10% första och andra styckena ValL.

14 kap. 15 då

1 denna paragraf har tagits in bestämmelserna i nuvarande 14 kap. 155 andra-sjätte styckena om mandatfördelningen mellan partierna och om hur mandaten skall besättas med kandidater. Vissa redaktionella ändringar har ' gjorts med anledning av att bestämmelserna framdeles avser bara kom- munfullmäktigvalen och av att första stycket i 14 kap. 15% inte flyttas.

14 kap. 16 5

I denna paragraf regleras dubbelvalsituationer. Nuvarande första stycket bildar paragrafens andra stycke och avser bara val till kommunfullmäktige.

1 första stycket har tagits in bestämmelser om hur dubbelvalsituationer skall avvecklas vid landstingsval. Dubbelval kan innebära att en kandidat blir vald för mer än ett parti eller får mandat i två eller flera valkretsar. För det sistnämnda fallet innebär kommitténs förslag. utom i ett hänseende som jag återkommer till i det följande. ingen skillnad i förhållande till vad som numera gäller vid Iandstings- och kommunfullmäktigval. För det fallet att en person har fått platser från två partier gäller f. n. att vardera platsen skall anses som en halv plats vid beräkning av det antal platser som har utdelats. Motsvarande. gäller. om en kandidat har fått platser från tre eller flera partier. Kommitténs förslag innebär att kandidaten i stället skall tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. En sådan regel gäller f. n. vid dubbelval i olika valkretsar och. i fråga om riksdagsval. också när en kandidat har fått mandat från flera partier. På denna punkt har första stycket i förevarande paragraf utformats i enlighet med förslaget. vilket har tiIIStyrkts av de remissinstanser som har yttrat sig härom.

Vid fastställande av vem som skall få det mandat som kandidaten inte tillträder skall det enligt förslaget anses som om han inte varit kandidat vid valet. För landstingsvalens del har i stället föreskrivits att mandatet skall tillfalla den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller för det partiet. En sådan regel gäller redan nu vid dubbelval i olika valkretsar och. i fråga om riksdagsval. också när en kandidat har fått mandat från flera partier.

Reglerna om sättet att utse ersättare i den eller de valkretsar där en kan- didat som har fått mandat i flera valkretsar inte tar plats kan leda till att ersättaren hämtas från en lista som har fått betydligt färre rösteri valkretsen

• Sida 71
•  Original

Prop. 1975:101 71

än den lista på vilken den dubbelvalde kandidaten var upptagen. 1 betän- kandet (1974:21 ) anförde KU att utskottet delade den uppfattning som hade uttalats i motionen (1974:353). nämligen att de ntrvarandc reglerna i vissa lägen leder till resultat som från demokratisk synpunkt är otillfredsställande (bet. s. 15). Utskottet ansåg att reglerna bör ses över i samband med att ställning tas till valsystemet i stort vid de kommunala valen och att förslag bör föreläggas riksdagen så att nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riksdagen biföll utskottets hemställan om att det anförda borde ges Kungl. Maj:t till känna (rskr 1974:160). Riksskatteverket har nyligen i skrivelse till regeringen lagt fram ett förslag till ändrad metod för dub- belvalsavveckling. Frågan bereds f. n. inom justitiedepartementct med sikte på att förslag till nya bestämmelser skall kunna föreläggas 1975/76 års riks- möte.

14 kap. 185

Ändringen i paragrafen är en följd av de nya bestämmelserna för lands- tingsval i 14 kap. 165.

14 kap. 205

Uppräkningen i paragrafen har kompletterats med de nya 15 b—15d 55.

14 kap. 21 5

Enligt denna paragrafi dess nuvarande lydelse skall nytt val genast för- rättas. om föreskrivet antal landstingsmän eller fullmäktige inte har utsetts vid val av landstingsmän eller fullmäktige. Vid det nya valet skall också suppleanter väljas. Om landstingsmän och fullmäktige men inte suppleanter har valts till föreskrivet antal. skall däremot något nytt val inte äga rum.

1 15 b.5 har tagits in en föreskrift om att överskjutande mandat skall flyttas till annan valkrets. om ett parti i någon valkrets har fått flera mandat än partiet har kandidater i valkretsen. Om det överskjutande mandatet. trots överflyttningen. inte kan besättas. skall det vara obesatt under den tid som valet avser. Motsvarande bestämmelser har inte kunnat föreslås för fullmäktigvalens del. eftersom valen i de valkretsindelade kommunerna också i fortsättningen kommer att ske i slutna valkretsar.

Till följd av vad jag nu har anfört har 14 kap. 21 5 ändrats så att regeln om att nytt val Skall förrättas för att besätta den eller de obesatta platserna begränsats till att gälla fullmäktigvalen. Av 18 5 tredje stycket framgår att nytt val inte skall äga rum på grund av att suppleanter för landstingsmän inte har utsetts till föreskrivet antal.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1975:101 72

]] Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om ändring i landstingslagen (19541319).

2. lag om ändring i kommunallagen (1953z753).

3. lag om ändring i kommunallagen (1957z50) för Stockholm. 4. lag om ändring i vallagen (l972:620). Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1975:101 73

Bilaga ]

EFFEKTEN AV MANDATSPÄRR

VID VAL TILL KOMMUNER OCH LANDSTING'

av Göran Åstrand

' Denna bilaga är. bortsett från några smärre sifferkorrigeringar och formella jus- teringar som gjorts av författaren. identisk med Bilaga fll till betänkandet (Ds Kn 19752) Småpartier i den kommunala demokratin.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1975:101 74

Effekten av mandatspärr vid val till kommuner och landsting

På uppdrag av Utredningen om den kommunala demokratin harjag verk- ställt en valstatistisk undersökning av de mandatmässiga effekterna av ett valsystem med utjänmingsmandat och mandatspärr. Utgångspunkten har varit att tillämpa nu gällande valsystem för riksdagsvalen på valen till kom- muner och landsting oclz att undersöka mandatutfallen vid olika höjd på mandatspärr.

Undersökningen baseras på de faktiska förhållandena vid 1973 års val till kommuner och landsting vad beträffar indelning och valresultat. liksom de för varje kommun och landsting fastställda antalet mandat.

Efter samråd med Utredningen om den kommunala demokratin har un- dersökningen genomförts med tillämpning av fyra olika spärrnivåer. näm- ligen 4 *L't'i. _ %. 2 % och ingen spärr. ! redovisningen lämnas därjämte upp- gift pä det faktiska utfallet i 1973 års val. Eftersom partiernas andel av valmanskåren i denna undersökning är. av central betydelse redovisas för - varje parti. i varje kommun och landsting. dess procentuella andel av antalet avlämnade. godkända. röster. Partier som hamnat nära aktuella spärrar har i redovisningen erhållit procenttalet med två decimaler.

Undersökningens uppläggning

De i undersökningen använda statistiska uppgifterna har hämtats från Statistiska Centralbyråns meddelande Be 1973115 (Allmänna valen 1973: Huvudrcsultat. Deftnitiva uppgifter).

För varje kommun och landsting har först förtecknats utfallen i l973 års val beträffande a) godkända röster. b) procentuell andel och c) mandat.

För varje parti. i varje kommun och landsting. har därefter den procen- tuella andelen multiplicerats med bruttoantalet mandat (inom kommunen eller landstinget). Härvid framkommer den "exakta" mandatfördelningen.

För varje parti. i varje kommun och landsting. har därefter de med val- systemet förknippade jämförelsetalen framräknats varvid ev justeringar bc- roende på mandatspärr resp. uddatalsmetodens effekter verkställts. De fram- komnajämförelsetalen har använts för att fördela mandaten på partier varvid mandatspärrarna (4. 3. 2) tillämpats. Den sista fördelningen har för varje parti gjorts utan tillämpning av någon mandatspärr. Praktiskt innebär tek- niken följande:

• Sida 75
•  Original

Prop. 1975:101 75

Bengtsfors kommun (Älvsborgs län) 45Ifiil/mäkliqwnamlar Val 1973 röster procent fullmäktige- mandat

M 720 8.7 4 C 2 656 32.2 15 F 791 9.6 4 KDS ”274 3.3 1 S 3 661 44.4 20 ka 136 1.7 1

O 2 — ' —

Mandatutfall vid olika spärrar

a Par/iw: som ligger örer 4 '.l'l = M. C. F. 5 med röstetal 7 828 vilket ger följande procentandelar: M 9. % C 33.9 % F 10.1 % S 46. "113

dessa tal multiplicerade med 45 ger följande "exakta" mandatfördelning:

M 4.14 = 4 mandat C 15.25 = 15 mandat F 4.54 = 5 mandat S 21.06 = 21 mandat

vid en beräkning av jäntförelsetalen (enligt den för valsystemet gällande uddatalsmetoden med divisorn 1.4) framkommer följande tal:

för M 720: 7=l()2.85 Mandat: M 4 förC2656229= 91.58 C 15 för F 791: 9= 87.88 F 5 för S 3661 :41= 89.29 S 21

b Partier som ligger över .? '.!/; = M. C. F. KDS. S med röstetal 8102

vilket ger följande procentandelar:

M 8. 96 C 32.8 % F 9.8 1.11 KDS 3. "fi-3 5 45.2 *.?n

• Sida 76
•  Original

Prop. 1975:101 76

dessa tal multiplicerade med 45 ger följande "exakta" mandatfördelning:

M 4.00 = 4 mandat C 14.76 = 15 mandat F 4.41 = 4 mandat KDS 1.53 = 2 mandat 5 20.34 = 20 mandat

vid en beräkning av jämförelsetalen framkommer följande tal:

för M 720: 7=102.85 Mandat: M 4 för C2656:29= 91.58 C 15 för F 791: 7=113.00 F 4 förKDSZ74: 3: 91.33 KDS 2 för S 3661:39= 93.87 S 20

c Partier som ligger över 3 fli. Samma som 3 971 och samma mandatutlall.

(] Partier som erhållit röster: M. C. F. KDS. S. Vpk. Ö med röstetal 8 240 vilket ger samma procentuella fördelning som den som redovisats under val -73. Dessa tal multiplicerade med 45 ger följande ”exakta” mandat- fördelning:

M 3.91 : 4 mandat C l4.49=15 mandat F 4.32: 4 mandat KDS 1.48: 1 mandat S 19.98=20 mandat Vpk 0.76= ] mandat

vid en beräkning av jämförelsetalen framkommer följande tal:

för M 720: 7 = 102.85 Mandat: M 4 förC 2656129 = 91.58 C 15 för F 791: 7 =113.00 F _ 4 för KDS 274: 1.4= 195.71 KDS 1 för s 3661:39 = 93.87 5 20 för Vpk 136: 1.4: 97.14 Vpk 1

Beräkningarna har sedan sammanställts för varje kommun och redovisas länsvis i den traditionellt utnyttjade ordningen från Stockholms län till Norr- bottens län. samt för varje landsting i samma geografiska följd.

Resultaten har inledningsvis sammanställts för riket som helhet.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1975:101

Undersökningens huvudresultat

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Hela Iam/er

Den riktiga n1a”(lallade/ningen 1973

M 1 599 C 3 6095 1". 1 232 KDS 250 S 5 786 Vpk 549 Skp 1 Övriga 209.5 13 236,0

Mandatfördelning vid

spärr 4 96 spärr 396 spärr 2 96 ingen

spärr

M 1 609 1 604 1 599 1 593 C 3687 3635 3610 3 596 F 1 261 1 249 1 242 1 234 KDS 127 181 247 284 S 5895 5821 5 771 5746 Vpk . 463 540 558 567 Skp — — — 6 Övriga 194 206 209 210 13 236 13 236 13 236 13 236

Mandatfördelningen i landstingen vid olika höjd på mandatspärr

[ I ela lam/er

Den riktiga m(tm/a[fiirrle/nhmen I 973

M 192 C 427 F 121 KDS 8 S 728 Vpk 42 Övriga 1

1519

• Sida 78
•  Original

Prop. 1975:101 78

lvlandatlördclning vid

spärr 4 % spärr 3 96 spärr 2 96 . ingen

spärr M 205 201 199 196 C 413 407 402 401 F 145 144 141 138 KDS 8 9 19 32 S 698 6.93 685 677 Vpk 50 65 73 73 Övriga — _ _ 2 1519 1519 1519 1519

Kommentarer: Undersökningsresultatet för hela riket. En tillämpning av riksdagsvalets 4 ”Rö-spärr på kommtmfullmäktigevalen ger överrepresentation åt de större partierna (S och C) och klar underre- presentation åt främst KDS (— 50 96) och Vpk (— 15 96). Tendensen är lik- värdig men på lägre nivå vid spärr på 3 96. En signifikant överensstämmelse mellan det korrekta valresultatet 1973 och spärr på 2 196-nivån föreligger. Endast obetydliga förskjutningar mellan valresultatet 1973 och ett valsystem utan spärr kan avläsas. '

Uppenbarligen föreligger här en möjlighet att bestämt fastslå: Nu gällande valsystem innebär en spärr mot småpartier främst genom att mandatantalen i kommunerna är lågt och att valkretsindelade kommuner har begränsat mandatantal. Den spärr som lågt mandatantal innebär ändras över huvud taget icke av ett valsystem utan varje form av spärr. Ett parti i en kommun med 31 fullmäktigemandat måste ha drygt 21.-16 för att ha chans att bli representerat under det att ett parti i en kommun med 61 mandat kan bli representerat på en nivå kring drygt 1 "36. Vill man verkningsfullt öka småpartiernas möjlighet att bli representerade i kommuner och landsting bör därför bruttoantalet mandat öka. '

En spärr på 4 % innebär i Iam/slingsvalen en viss ökning främst för de medelstora partierna (M och F") och en viss minskning för de större (S och C). Förklaringen är här att landstingens nuvarande uppdelning i många och mandatmässigt små valkretsar gynnar de större och missgynnar de mind- re partierna — när valkretsindelningen (som i denna undersökning) blir valstatistiskt ointressant blir effekterna de redovisade.

M. C. F och S minskar sitt brttttotantal i landstingen vid tillämpning av 4. 3 resp. 2 (?.-"1 spärr under det att KDS och Vpk icke obetydligt ökar. Om ingen spärr tillämpas fyrdubblar KDS sina landstingsmandat och Vpk noterar en ökning med 50 96.

Den klara överensstämmelse mellan valresultatet 1973 och spärr på 2 96 som kunde avläsas på kommunfullmäktigevalen är icke tillämpad på lands- tingsvalen. De mandatmässiga förändringarna är över huvud taget större på landstingssidan och ev. orättvisor i nuvarande valsystem lättare att avläsa.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1975:101

79

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr Kommun Parti 96 Mandat 4 96 3 '.?6 2 '.-'6 Ingen 1973 1973 spärr (AB) Botkyrka M 15.1 10 9 9 9 9 C 23.1 14 14 14 14 14 F 10.8 8 8 8 8 7 KDS 0.8 — _ _ _ _ S 41.9 25 26 26 26 26 VPK 7.3 4 4 4 4 4 SKP 1.0 — — — 1 Ö _ _ _ _ _ _ Danderyd M 48.8 22 23 22 22 22 C 14.3 7 7 7 7 7 F 11.9 5 6 5 5 5 KDS 0.8 — — —- — — 5 20.1 9 9 9 9 9 VPK 3.5 2 — 2 2 2 SKP 0.6 — — — — — Ö _ __ _ _ _ _ Ekerö M 26.4 11 11 11 11 11 C 22.6 9 9 9 9 9 F 13.0 5 5 5 5 5 KDS 1.0 — — — — — 5 32.3 14 14 14 14 14 VPK 4.5 2 2 2 2 2 SKP — — — — — — .ö 0.1 — — — — — Haninge M 12.0 ' 8 8 8 8 7 C 25.6 16 16 16 16 16 F 11.6 7 7 7 7 7 KDS 0.6 — — — — — S 40.7 25 25 25 25 25 VPK 8.0 5 5 5 5 5 SKP 1.3 — - — — l 6 0.2 — _ — — — 1-1 uddi nge M 13.9 7 7 7 7 7 C 26.0 14 14 14 14 14 F 1 1.7 6 6 6 6 6 KDS 1.0 -- — — — -- S 37.8 20 20 20 20 20 VPK 8.6 4 4 4 4 SKP 1.0 — — — — - ö 0.1 — — _ _ — J:"it'ftilla M 19.1 10 10 10 10 10 C 20.0 10 10 10 10 10 F 13.1 7 7 7 7 7 KDS 1.4 — — — — 1 5 39.8 21 21 21 21 20 VPK 5.7 3 3 3 3 3 SKP 0.7 — — -— — — Ö 0.2 — — — — —

• Sida 80
•  Original

Prop. 1975:101 80

lN-fandattördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatSpärr

Kommun Parti ”' Mandal 4'16 396 2576 Ingen

,'0 1973 1973 spärr Lidingö M 39.4 17 17 17 17 17 C 12.6 5 5 S 5 5 F 10.7 4 4 4 4 4 'DS 0.7 _ — — — _ S 21.6 9 9 9 9 9 VPK 4.4 2 2 2 2 2 SKP 1.1 — — — — — Miljöp. 9.6 4 4 4 4 4 Nacka M 25.9 15 15 15 15 15 C 16.6 9 9 9 9 9 F 12.9 7 7 7 7 7 KDS 0.7 — — — — — S 35.7 20 20 20 20 20 VPK 7.1 4 4 4 4 4 SKP 1.0 — — — — — Ö 0.1 — — — — — Norrtälje M 13.0 8 8 8 8 8 C 28.0 16 17 16 16 16 F 7.8 5 5 5 4 4 KDS 2.7 1 — — 2 2 5 40.6 23 24 24 23 23 VPK 3.6 2 — 2 2 2 Kom.Saml. 4.3 2 3 2 2 2 Nynäshamn M 8.5 4 4 4 4 4 C 23.9 11 11 11 11 11 F 8.4 4 4 4 4 4 KDS 1.0 — — — — — S 51.1 23 23 23 23 23 VPK 7.1 3 3 3 3 3 Ö 0.1 — — — — — Sigtuna M 13.4 7 7 7 7 7 C 23.4 11 11 11 11 11 F 12.0 6 6 6 6 6 KDS — — — — — — S . 40.7 20 20 20 20 20 VPK 5.2 3 3 3 3 3 SKP 0.5 — — — — — Saml. f. S. 4.8 2 2 2 2 2 Sollentuna M 20.2 10 10 10 10 10 C 22.2 11 12 12 12 11 F 11.0 6 6 6 6 6 KDS 1.7 — — — — 1 S 31.6 17 16 16 16 16 VPK 4.6 2 2 2 2 2 Soll. part. 8.8 5 5 5 5 5

• Sida 81
•  Original

Prop. 1975:101 81

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti '.'6 Mandal 4 96 3 96 2 % lngen 1973 1973 spärr Solna M 21.4 11 11 11 11 11 C. 15.2 8 8 8 8 8 F 140 7 7 7 7 7 KDS 1.2 — — — — — S 38.8 21 21 21 21 20 VPK 7.8 4 4 4 4 4 SKP 1.5 — —- — — 1 Ö 0.1 — — — — — Stockholm M 23.2 23 24 24 24 24 C 14.0 15 15 15 15 14 7 11.7 12 12 12 12 12 KDS 1.1 — —- — - 1 S 39.4 42 41 41 41 40 VPK 8.9 9 9 9 9 9 SKP 1.2 — — — — 1 Ö 0.5 — — — — — Sundbyberg M 13.3 6 6 6 6 6 C .16.0 7 7 7 7 7 F 10.6 4 4 4 4 4 KDS 0.6 — — — — — S 49.3 20 20 20 20 20 VPK 8.7 4 4 4 4 4 SKP 1.3 — — — — - () 0.2 — —' — — — Södertälje M 14.0 8 9 9 9 9 C 24.0 16 15 15 15 15 " F 8.6 5 5 5 5 5 KDS 1.8 — — — — 1 5 44.4 28 28 28 28 27 VPK 6.3 4 4 4 4 4 SKP 0.8 — — — — — Ö 0.1 — — — — — Tyresö M 15 5 7 7 7 7 7 C 22 2 10 10 10 10 10 F 15 5 7 7 7 7 7 KDS — — — — — — S 38.5 18 18 18 18 18 VPK 7.6 3 3 3 3 3 SKP 0.7 -— — — — — (”1") 0.1 — — — — — Täby M 28.5 14 15 15 15 15 C 20.1 1 1 10 10 10 10 F 14.7 8 8 8 8 8 KDS 0.9 — — — — — 5 30.0 16 16 16 16 16 VPK 4.7 2 2 2 2 2 SKP 1.0 — — — — —

6 Rika/uge" 19 75. ! saml. .Vr II)]

• Sida 82
•  Original

Prop. 1975:101 82 Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr Kommun Parti % Mandat 4 96 3 96 2 % lngen 1973 1973 spärr Upplands-Bro M 14.1 5 5 5 5 5 C 23.6 8 8 8 8 8 F 10.0 4 4 4 4 4 DS — — — — — — 5 43.5 15 15 15 15 15 VPK 7.2 3 3 3 3 3 SKP 0.6 — — — — — Ö 1.1 — — — — — Upplands- Väsby M 1 5.3 6 6 6 6 6 C 20.5 9 9 9 9 9 F 10.1 4 4 4 4 4 DS 1.1 — — — — — S 46.1 19 19 19 19 19 VPK 6.0 3 3 3 3 3 SKP 0.7 — — — — — 0 0.1 — — — — — Vallentuna M 17.7 7 7 7 7 7 C 29.2 12 12 12 12 12 F 13.5 6 6 6 6 6 'DS 1.4 — — — — — S 32.5 14 14 14 14 14 VPK 4.5 2 2 2 2 2 SKP 1.3 — — — — — Vaxholm M _0.2 10 10 10 10 10 C 21.7 11 11 11 11 11 F 12.4 6 6 6 6 6 KDS 05 — — — — — 5 36.3 18 18 18 18 18 VPK 4.5 2 2 2 2 2 Plansk. KP 4.5 2 2 2 2 2 Värmdö M 16.9 7 7 7 7 7 C 20.2 8 8 8 8 8 ? 8.8 4 4 4 4 4 KDS 1.1 — — — — -- 5 45.7 19 19 19 19 19 VPK 6.1 3 3 3 3 3 SKP 0.7 — — — — — Ö 0.5 — — — — — (C.) Enköping M 11.9 6 6 6 6 6 C 33.6 16 17 17 17 16 F 7.5 4 4 4 4 4 KDS 1.9 1 — — — . 1 S 42.3 21 22 22 21 21 VPK 2.8 1 — — 1 l

• Sida 83
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

83

Kommun Parti 96 Mandat 4 96 3 96 2 96 Ingen 1973 1973 spärr Håbo M 12.6 4 4 4 4 4 C 29.3 10 10 10 10 10 7 10.6 4 4 4 4 4 KDS 0.6 — — — — — 5 41.5 15 15 15 15 15 VPK 5.4 2 2 2 2 2 Tierp M 5.9 3 3 3 3 3 C 27.2 13 14 14 13 13 F 8.2 4 4 4 4 4 KDS 3.3 2 — 2 2 2 S 51.9 26 28 26 26 26 VPK 2.3 1 — — l 1 Ö 1.2 — — — — — Uppsala M 14.7 13 ' 12 12 12 12 C 24.0 20 20 20 20 20 F 12.7 10 11 11 11 10 KDS 1.7 — — — — 1 S 39.2 33 33 33 33 32 VPK 6.3 5 5 5 5 5 SKP 1.1 — — — — 1 Ö 0.3 — — — — — Älvkarleby M 3.5 1 — 1 1 1 C 13.9 4 5 4 4 4 F 6.0 2 2 2 2 2 KDS — — — — — — S 64.7 21 21 21 21 21 VPK 4.5 1 1 1 1 1 Demokr. sl. 7.5 2 2 2 2 2 Östhammar M 9.3 5 5 5 5 5 C 32.2 16 16 16 16 16 F ' 5.5 3 3 3 3 3 KDS 2.2 1 — — 1 1 5 45.8 22 23 23 22 22 VPK 5.0 2 2 2 2 2 (D) Eskilstuna M 10.0 8 8 8 8 8 C 19.9 16 16 16 16 16 F 11.7 10 9 9 9 9 KDS 1.8 — — — — 1 5 51.4 41 42 42 42 41 VPK 4.8 4 4 4 4 4 SKP 0.4 — — — — — Flen M 10.4 5 5 5 5 5 C 27.6 12 13 13 12 12 F 8.9 4 4 4 4 4 KDS 2.01 1 — -— 1 1 S 47.8 22 23 22 22 22 VPK 3.02 1 — l 1 1 Ö 0.1 — — — — —

• Sida 84
•  Original

Prop. 1975:101 84

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 "6 . 96 2 1.16 Ingen 1973 1973 span Katrineholm M 10.3 5 5 5 5 5 C BJ 12 12 12 12 D F 9] 5 5 5 5 5 KDS 2] 1 — — 1 1 5 51.4 25 27 27 25 25 VPK 2.2 | — — 1 l SKP 0.4 — — — — — Nthmg M 121 8 8 8 7 7 C Mb 17 17 17 16 m F 64 4 4 4 4 4 K1)S 2.5 — — — 2 2 S 48.7 32 32 30 30 30 VPK 3.2 — — 2 2 2 SKP 0.4 — _ -- - — — (.)xclösund M 8.1 3 3 3 3 3 C HJ 4 4 4 4 4 F 7.3 2 2 2 2 2 KDS 1.4 — — — — — S Mb 19 19 19 19 W VPK 8.3 3 3 3 3 3 Strängnäs M 14.9 7 8 7 7 7 C 23.0 11 12 11 11 11 1: 140 7 7 7 7 7 KDS 1.8 1 — — — 1 5 43.0 21 22 22 22 21 VPK 3J 2 — 2 2 2 SKP 0.3 -— — — — Vingåker M 7.8 3 3 3 3 3 C 58 9 10 9 9 9 : 13.1 5 5 5 5 5 KDS 34 1 — 1 1 1 S 464 16 17 16 16 % VPK 35 1 — 1 1 1 (E) Boxhohn kl 68 3 3 3 3 3 C 28.6 11 13 12 1 1 1 1 F 3.. 2 — 2 2 2 KDS 2.3 1 — — 1 1 S 5L0 21 22 21 21 N VPK 7.6 3 3 3 3 3 Finspång M 9.4 5 6 5 5 5 C 199 12 12 11 H H F 6.6 3 4 4 4 4 KDS 34 1 — 2 2 2 S 56.7 33 33 31 31 31 VPK 3.6 1 — 2 2 2 SKP 0.4

• Sida 85
•  Original

Prop. 1975:101 85

Mandatlördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 '..1') 3 '.?(i 2 % Ingen 1973 1973 spärr Kinda M 14.6 7 7 7 7 7 C 40.3 20 20 20 20 20 F 6.1 3 3 3 3 3 KDS 4.2 2 2 2 2 2 S 34.4 17 17 17 17 17 VPK 0.4 — — —- — — SKP 0.1 — — — — — Linköping M 15.5 12 13 12 12 12 C 22.8 18 19 18 18 18 F 8.7 8 7 7 7 7 KDS 3.7 3 — 3 3 3 S 44.7 35 37 36 36 36 VPK 4.2 3 3 3 3 3 SKP 0.4 — — — — — Ö 0.1 _ _ _ _ _ Mjölby M 10.5 6 6 5 5 5 C 29.8 15 16 15 15 15 F 6.0 3 3 3 3 3 KDS 3.1 1 — 2 2 2 5 47.0 24 26 24 24 24 VPK 3.5 2 — 2 2 2 Motala M 10.7 8 7 7 7 7 . C 21.2 15 15 14 14 14 F 7.7 5 5 5 5 5 KDS 2.8 — — — 2 2 S 49.2 34 35 34 32 32 VPK 3.03 — — 2 2 2 SKP 0.3 — — — — — Altern.k. 4.7 3 3 3 3 3 Norrköping M 16.0 14 14 14 14 14 C 20.6 19 18 18 18 18 F 7.5 6 7 7 6 6 KDS 2.4 — — — 2 2 S 48.4 43 42 42 41 41 VPK 4.3 3 4 4 4 4 SKP 0.6 — — — — — Ö 0.1 — — — — — Söderköping M 15.0 7 7 7 7 7 C 37.0 17 17 17 17 17 1" 6.1 3 3 3 3 3 KDS 3.1 1 — ( . 1 l 1 S 38.3 17 18." 17 17 17

VPK 0.5 — — — — —

• Sida 86
•  Original

Prop. 1975:101 86 Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti ”ii Mandat 4 ”fi 3 91"; 2 '.1'; Ingen 1973 1973 spärr

Valdemarsvik M 10.4 5 5 5 5 5

C 29.8 15 15 15 15 15 F 4.9 2 3 3 2 2

KDS 2.6 1 — — 1 1

S 44.5 23 23 23 23 23

VPK 2.9 1 — — 1 1

De ober. 4.9 2 3 3 2 2

Ydre M 10.6 4 4 4 4 4

C 41.7 14 14 14 14 14 . F 13.1 5 5 5 5 5

KDS 6.7 2 2 2 2 2 S 28.0 10 10 10 10 10

VPK — — — — — —

Åtvidaberg M 9.8 4 5 4 4 4

C 23.8 11 11 11 11 11 F 5.6 3 3 3 3 3 KDS 3.9 2 — 2 2 2 S 56.6 25 26 25 25 25

VPK 0.4 — — — — —

Ödeshög M 12.5 5 5 5 5 5

C 35.6 15 15 15 15 15 F 6.5 3 3 3 3 3 KDS 5.4 2 2 2 2 2 S 39.6 16 16 16 16 16

VPK 0.2 -- — — — —

() 0.1 — — — — —

(F) Aneby M 14.3 5 5 5 5 5

C 35.9 13 13 13 13 13 F 12.0 4 4 4 4 4 KDS 9.8 3 3 3 3 3 S 27.6 10 10 10 10 10

VPK 0.4 — — — — —

Eksjö M 8.9 4 4 4 4 4

C 28.7 14 14 14 14 14 F 10.6 5 5 5 5 5 KDS 7.0 4 4 4 4 4 S 34.2 17 17 17 17 17

VPK 0.2 — — — — —

SKP 0.7 — — — — —

Komm, Saml. 9.8 5 5 5 5 5

Gislaved M 13.7 7 7 7 7 7

C 33.7 16 18 17 17 16 F 10.3 5 5 5 5 5

DS 3.2 2 — 2 2 2 S 37.4 18 19 18 18 18

VPK 1.7 — — — 1

Ö 0.1 — — — — —

• Sida 87
•  Original

Prop. 1975:101 87

Mamlatl'ördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 '.?6 3 '.)ii 2 111”. lngen 1973 1973 . spärr Gnosjö M 19.0 8 8 8 8 8 C 29.2 12 12 12 12 12 F 12.4 5 5 5 5 5 'DS 9.6 4 4 4 4 4 S 28.4 12 12 12 12 12 VPK 1.4 — — — — — Jönköping M 14.3 13 12 12 12 12 C 20.9 17 17 17 17 17 F 11.7 9 10 9 9 9 'DS 7.1 6 6 6 6 6 S 42.6 35 36 35 35 35 VPK 3.1 1 — 2 2 2 SKP 0.1 — — — — — Ö 0.2 — — — - — Nässjö M 10.5 6 6 6 6 6 (? 27.2 16 16 16 16 16 F 10.9 6 7 6 6 6 KDS 4.9 3 3 3 3 3 S 42.5 25 25 24 24 24 VPK 3.5 1 — 2 2 2 SKP 0.5 — — — — — Sävsjö M 16.1 7 7 7 7 7 C 38.0 17 17 17 17 17 F 11.2 5 5 5 5 5 KDS 7.8 4 4 4 4 4 S 26.7 12 12 12 12 12 VPK 0.2 — — — — - ('_') 0.1 — — — — — Tra nas M 1 2 .4 5 5 5 5 5 C 21.8 9 9 9 9 9 F 14.4 6 6 6 6 6 'DS 6.5 3 3 3 3 3 S 40.2 16 16 16 16 16 VPK 4.2 2 2 2 2 2 SKP 0.5 — — — — — Vaggeryd M 15.1 6 6 6 6 6 C 27.7 12 12 12 12 12 F 9.4 4 4 4 4 4 KDS 9.0 4 4 4 4 4 S 32.4 . 13 13 13 13 13 VPK 6.0 2 2 2 2 2 SKP 0.4 — — — — — Vetlanda M 1 1 .9 6 6 6 6 6 (' 35.7 17 18 18 18 17 F 9.6 5 5 5 5 5 KDS 6.2 3 3 3 3 3 S 34.6 17 17 17 17 17 VPK 1.96 1 — — — 1

• Sida 88
•  Original

Prop. 1975:101 88 Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti "Ja-', Mandat 4 % 3 96 2 1145 Ingen 1973 1973 spärr

Värnamo M 14.0 7 7 7 7 7

C 30.8 15 16 15 15 15 F 9.4 5 5 5 5 5 KDS 8.5 4 4 4 4 4 S 33.7 16 17 16 16 16 VPK 3.2 2 — 2 2 2

SKP 0.3 — — — — — ö 0.1 _ _ _ _ _

(G) Alvesta M 13.3 7 7 7 7 7

C 36.8 18 19 19. 18 18 F 6.7 3 4 3 3 3

KDS 2.99 1 — — 1 1

S 36.3 18 19 18 18 18 VPK 3.8 2 — 2 2 2

Ö 0.1 — — — — —

Lessebo M 10.0 4 4 4 4 4

C 21.0 9 9 9 9 9 F 4,6 2 2 2 2 2

KDS 1.1 — — — — --

S 55.1 23 23 23 23 23 VPK 8.1 3 3 3 3 3

Ljungby M 14.0 7 7 7 7 7

C 37.4 18 20 18 18 18 F 8.8 4 5 4 4 4 KDS 3.2 2 — 2 2 2 5 33.3 16 17 16 16 16 VPK 3.1 2 — 2 2 2

Ö 0.3 — — — — —

Markaryd M 10.1 5 5 5 5 5

C 31.5 16 16 16 16 16 F 6.9 3 3 3 3 3 KDS 4.8 2 2 2 2 2 5 40.2 20 20 20 20 20 VPK 6.4 3 3 3 3 3

Tingsryd M 15.9 8 9 8 8 8

C 38.6 19 21 20 20 19 F 4.9 2 3 2 2 2

KDS 1.4 — — — — —

S 29.9 15 16 15 15 15 VPK 3.7 2 — 2 2 2 Ungd. framt. 3.6 2 — 2 2 2

(')pol. saml. 1.99 1 — — — 1

Uppvidinge M 10.1 4 4 4 4 4

C 32.0 13 13 13 13 13 F 7.1 3 3 3 3 3

KDS _ — — — — —

S 42.4 18 18 18 18 18 VPK 7.4 3 3 3 3 3

Ö 1.0 — — — — —

• Sida 89
•  Original

Prop. 1975:101 89

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 '76 3 96 2 '.36 Ingen 1973 1973 - spärr Växjö M 16.9 10 1 1 1 l 1 1 10 C 31.2 20 19 19 19 19 F 6.6 4 4 4 4 4 KDS 1.98 1 — — — 1 S 38.3 24 24 24 24 24 VPK 4.4 2 3 3 3 3 SKP 0.6 — — — — — Älmhult M 13.8 7 7 7 7 7 C 26.9 13 14 14 13 13 F 4.1 2 2 2 2 2 'DS 2.1 1 — — I 1 S 38.4 19 20 20 19 19 VPK 2.7 l - — 1 1 Folkst. Ä 11.9 6 6 6 6 6 (H) Borgholm M 16.1 8 8 8 8 8 C 46.2 23 23 23 23 23 F 4.6 2 - 2 2 2 2 KDS 4.1 2 2 2 2 2 S 24.9 12 12 12 12 12 VPK 4.1 2 2 2 2 2 ö 0.1 _ — _ _ _ Emmaboda M 10.0 4 4 4 4 4 C 34.4 14 15 14 14 14 F 4.9 2 2 7 2 2 KDS 1.7 1 — — — 1 S 44.8 18 20 19 19 18 VPK 3.7 2 — 2 2 2 SKP 0.4 — — -- — - Hultsfred M 13.5 7 7 7 7 7 C ' 30.6 15 16 15 15 15 F 6.1 3 3 3 3 3 KDS 4.4 2 2 2 2 2 5 42.0 20 21 20 20 20 VPK 3.4 2 — 2 2 2 Högsby M 13.7 6 6 6 6 6 C 30.3 12 12 12 12 12 F 4.4 2 2 2 2 2 KDS 4.9 2 2 2 2 2 5 41.5 17 17 17 17 17 VPK 5.3 2 2 2 2 2 Kalmar M 18.1 11 12 12 11 11 C 23.3 14 15 15 14 14 1'" 7.0 4 5 4 4 4 KDS 2.6 2 — 2 2 S 45.0 28 29 28 28 28 VPK 3.7 2 — 2 2 2 SKP 0.3

• Sida 90
•  Original

Prop. 1975:101

Kommun

Mönsterås

Mörbylånga

N _vbro

Oskarshamn

Torsås

Vimmerby

Västervik

90. Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Parti 51"; Mandat 4 96 3 '.?6 2 'l'i Ingen

1973 1973 spärr M 12.5 6 6 6 6 6 C 25.8 13 13 13 13 13 F 4.4 2 2 2 2 2 KDS 5.0 2 2 2 2 2 5 46.0 23 23 23 23 23 VPK 6.3 3 3 3 3 3 M 15.3 8 8 8 8 8 C 36.1 18 18 18 18 18 F 6.6 3 3 3 3 3 KDS 1.0 — — — — — S 32.6 16 17 17 17 16 VPK 1.8 1 — — — 1 Kommunbäst 6.6 3 3 3 3 3 M 11.5 6 6 6 6 6 C 30.6 15 15 15 15 15 F 4.2 2 2 2 2 2 KDS 3.4 2 — 2 2 2 5 45.0 22 23 22 22 22 VPK 5.2 2 3 2 2 2 SKP 0.1 — — — — — M 11.5 6 6 6 6 6 C 22.8 11 12 12 12 12 F 7.1 3 4 4 4 4 KDS 4.5 3 2 2 2 2 S 49.7 26 25 25 25 25 VPK 4.02 2 2 2 2 2 SKP 0.3 — — — — — ö 0.1 — — — _ _ M 15.6 7 7 7 7 7 C 42.1 17 17 17 17 17 F 4.9 2 2 2 2 2 KDS 4.8 2 2 2 2 2 S 31.6 13 13 13 13 13 VPK 0.8 — — — — — M 13.8 7 7 7 7 7 C 43.4 21 23 22 22 21 F 3.8 2 — 2 2 2 KDS 1.9 1 — — — 1 S 35.1 17 19 18 18 17 VPK 1.9 1 — -— — 1 M 13.1 10 10 10 10 10 C 25.6 19 20 20 19 19 F 5.2 4 4 4 4 4 KDS 2.5 2 — — 2 2 5 47.9 35 37 37 36 36 VPK 5.5 5 4 4 4 4 SKP 0.1 — — — — — ('_') 0.2 — — — - —

• Sida 91
•  Original

Prop. 1975:101 ' 91

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti 1.1", Mandat 4 1313 3 "6 2 f?r-', Ingen 1973 1973 spärr (1) Gotland M 13.5 10 10 10 10 10 C _ _ _ _ _ _ |: _ _ _ _ _ _ KDS 1.1 — — — — 1 5 38.3 28 27 27 27 27 ' VPK - — — — — — Mittenp. 47.1 33 34 34 34 33 (K) Karlshamn M 10.9 5 5 5 5 5 C 20.9 10 11 11 10 10 F 8.0 4 4 4 4 4 KDS 2.1 1 — — 1 1 S 51.0 26 26 26 26 26 VPK 6.5 3 3 3 3 3 SKP 0.4 — — — — — ö 0.2 _ _ — _ _ Karlskrona M 1 1 .8 9 9 9 9 9 ('.' 20.9 17 17 16 16 16 F 12.9 11 10 10 10 10 'DS ' 2.3 — — — 2 2 S 48.3 37 39 38 36 36 VPK 3.2 1 — 2 2 2 SKP 0.1 — — — — — Ö 0.5 — — — — — Olofström M 8.2 3 4 3 3 3 C 22.9 10 10 10 10 10 F 9.8 4 4 4 4 4 KDS 3.5 1 — 1 1 1 S 50.2 21 21 21 21 21 VPK 5.1 2 2 2 2 2 Ö 0.3 — — — — Ronneby M 9.7 5 5 5 5 5 (' 27.1 13 13 13 13 13 F 8.0 4 4 4 4 4 KDS 1.0 — — — — — S 49.6 25 25 25 25 25 VPK 4.6 2 2 2 2 2 Ö 0 1 _ _ — _ _ Sölvesborg M 14.1 7 7 7 7 7 C 21.2 11 11 11 11 11 F 10.9 5 5 5 5 5 KDS 2.02 1 — — 1 1 S 47.4 23 24 24 23 23 VPK 4.4 2 2 2 2 2

• Sida 92
•  Original

Prop. 1975:101 92

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4'1-1'. 3 9.1 2 ('(. Ingen

1973 1973 spärr

(L) Bromölla M 7.9 3 3 3 3 3 C 16.2 7 7 7 7 7 F 6.5 3 3 3 3 3

KDS 0.9 — — — — —

S 61.7 25 25 25 25 25 VPK 6.7 3 3 3 3 3

Båstad M 19.7 10 10 10 10 10 C 44.8 22 22 22 22 22 F 10.2 5 5 5 5 5

KDS 2.2 1 — — 1 1

S 22.9 11 12 2 1 1 11

VPK 0.2 — _ — — — ö 0.1 _ _ _ _ _

Hässleholm M 12.9 8 8 8 8 8 C 33.8 22 22 21 21 21 F 10.3 6 7 7 6 6 KDS 3.5 2 —- 2 2 2 S 36.3 22 24 23 23 23

VPK 2.04 1 — — 1 1

Ö 1.2 — _ _ _ —

Klippan M 13.8 7 7 7 7 7 C 35.1 17 17 17 17 17 1" 7.5 4 4 4 4 4

KDS — — — — —

S 43.2 21 21 21 21 21

VPK 0.4 _ _ _ _ _

Kristianstad M 14.0 10 10 10 10 10 C 25.9 19 19 19 19 19 F 10.3 7 8 8 8 7

KDS 1.8 — — — — 1

S 45.8 34 34 34 33 33

VPK 2.01 1 — — 1 1

SKP 0.1 — — — — —

Osby M 10.0 4 4 4 4 4 C 27.6 12 12 12 12 12 F 6.0 2 3 2 2 2 KDS 3.3 1 — 1 1 1 S 41.4 17 17 17 17 17 VPK 4.3 2 2 2 2 2 Komm. saml. 7.4 3 3 3 3 3

Perstorp M 13.8 5 5 5 5 5 C 27.6 10 10 10 10 10

⁷ 9.2 3 4 3 3 3

KDS 2.4 1 — — 1 1

S 44.0 15 16 16 15 15 VPK 3.04 1 1 1 1

• Sida 93
•  Original

Prop. 1975:101 93

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti 4, Mandat 411; 3”? 2136 Ingen

1973 1973 spärr Simrishamn M 15.1 7 8 8 8 7 C 29.8 15 16 15 15 15 F 11.1 5 6 5 5 5 KDS 1.0 — — — — — S 37.4 19 19 19 19 19 VPK 1.6 1 — — — 1 Komm.väl 3.9 2 - 2 2 2 Tomelilla M 15.2 6 6 6 6 6 C 34.2 14 15 15 15 14 F 14.3 6 6 6 6 6 KDS 1.9 1 — — 1 S 34. 1—1 14 14 14 14 VPK 0.2 — — — — Åstorp M 9.8 4 4 4 4 4 C 26.2 11 11 11 11 11 F 5.3 2 2 2 2 2 KDS 1.2 — — — — — S 50.3 21 22 22 22 21 VPK 0.3 — — — — — Saml. list . 5.0 2 2 2 2 2 Komm. fril. 1.9 1 — — — 1 .Ä'ngelholm M 19.8 10 10 10 10 10 C 32.0 15 16 16 16 15 F 6.4 3 3 3 3 3 KDS 1.5 1 — — — 1 5 34.8 17 17 17 17 17 - VPK 0.1 — — — — — Parti för miljö— 5.4 3 3 3 3 3 skydd o. medbe- stäm Örkelljunga M 22.2 10 10 10 10 10 C 33.5 15 15 15 15 15 F 12.0 5 5 5 5 5 KDS 5.9 3 3 3 3 3 S 26.2 12 12 12 12 12 VPK 0.2 — — — — — Östra Göinge M 9.1 4 4 4 4 4 C ' 24.3 10 10 10 10 10 F 8.4 3 4 4 3 3 KDS 2.98 1 — — 1 1 S 52.3 22 23 23 22 22 VPK 2.8 1 — — 1 1

• Sida 94
•  Original

Prop. 1975:101 94

Mamlatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 '.1'3 3 ”ri 2 '1'1 Ingen 1973 1973 spärr (M) Bara M 17.0 6 6 6 6 6 C 32.8 12 12 12 12 12 F 8.8 3 3 3 3 3 KDS — — — — — — 5 41.1 14 14 14 14 14 VPK 0.1 — — — — — Ö 0.1 — _ _ — — Bjuv M 7.8 3 3 3 3 3 (' 22.5 9 10 10 9 9 F 6.6 3 3 3 3 3 KDS 0.8 — — — — — S 60.0 25 25 25 25 25 VPK 2.1 1 — I 1 Burlöv M 13.6 6 6 6 6 6 C 22.1 9 9 9 9 9 F 7.4 3 3 3 3 3 KDS — — — — — — S 53 5 22 23 22 22 22 VPK 3 2 1 — 1 1 1 Eslöv M 11.0 6 6 6 C 35.0 17 17 17 17 17 F 7.0 3 3 3 3 3 KDS 1.2 — — —- S 45. 23 23 23 23 23 VPK 0.2 — — — — — Ö 0.6 — — — — — Helsingborg M 19.4 13 13 13 13 13 C 19.2 12 13 13 13 12 F 10 6 7 7 7 7 7 KDS 1.2 — — — — 1 S 45.5 31 32 30 30 30 VPK 3 6 2 — 2 2 2 SKP 0.2 — - — — — Ö 0.3 — — — — —— Höganäs M 23.0 10 10 10 10 10 C 2 9 9 9 9 9 9 F 4 4 4 4 KDS — — — — S 4 18 18 18 18 18

• Sida 95
•  Original

Prop. 1975:101 95 Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr Kommun Parti % Mandat 4 "r'. 3 (.)”) 2 "fr; Ingen 1973 1973 spärr Hörby M 8.7 4 4 4 4 4 C 46.5 19 19 19 19 19 F 15.4 6 6 6 6 6 KDS 4.5 2 2 2 2 2 S 24.5 10 10 10 10 10 VPK 0.1 — — — — — Ö 0.2 — _ — — — I-Iöör M 15.1 6 7 7 6 6 C 39.9 16 17 17 16 16 F 11.1 5 5 5 5 5 KDS 2.3 1 — — I 1 S 28.9 12 12 12 12 12 VPK 0.2 — — — — — Bygdens bästa 2.2 1 — — 1 1 Ö 0.3 — — — — — Kävlinge M 9.4 5 5 5 5 5 C 30.7 15 15 15 15 15 F 7.4 4 4 4 4 4 KDS _ _ _ _ _ _ S 52.0 25 25 25 25 25 VPK 0.4 — — — _ _ Ö 0.1 — _ — — — Landskrona M 14.3 7 7 7 7 7 C 16.8 8 9 9 8 8 F 7.0 3 4 4 4 3 KDS 1.5 l — — — 1 5 58.0 29 29 29 29 29 VPK 2.2 l — — 1 1 Ö 0.2 — — — — — Lomma M 22.5 10 10 10 10 10 C 25.5 11 11 11 11 11 F 7.9 4 4 4 4 4 KDS 0.3 — — — — — 5 43.4 20 20 20 20 20 VPK 0.2 — - — — — Ö 0.2 — - — — — Lund M 19.6 13 13 13 13 13 C 22.7 15 15 15 15 15 F 9.7 6 6 6 6 6 KDS 0.9 — — — — — S 40.2 27 27 27 27 27 VPK 6.3 4 4 4 4 4 SKP 0.5 — — — — — Ö 0.1 _ — — — —

• Sida 96
•  Original

Prop. 1975:101 96 Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr Kommun Parti % Mandat 4 553 3 % 2 % Ingen 1973 1973 spärr Malmö M 19.6 12 13 12 12 12 C- 18.6 11 12 11 11 11 F 7.7 5 5 5 5 5 KDS 0.7 _ — -- _ — S 49.4 31 31 31 31 31 VPK 3.5 2 — 2 2 2 SKP 0.3 — _ _ ('.') 0.3 _ _. _ 51660 M 10.6 5 _5 5 5 5 C 45.4 23 24 23 23 23 F 8.4 4 4 4 4 4 KDS 0.8 _ -— _ _ — S 31.6 16 16 16 16 16 VPK 0.1 _ — — _ _ Ungdemokr. 3.01 1 1 1 1 Skurup M 7.5 3 3 3 3 3 (' 37.3 16 16 16 16 16 F 4.7 2 2 2 2 2 KDS 1.2 _ — — — — S 39.0 16 16 16 16 16 VPK 0.2 -— — — — — Komm.v 10. 4 4 4 4 4 Stal'lanstorp M 25.2 10 10 10 10 10 C 30.1 12 12 12 12 12 I-' 6.4 3 3 3 3 3 KDS 0.1 _ — — — — S 37.6 16 16 16 16 16 VPK 0.5 — — — — Svalöv M 10.9 5 5 5 5 5 (." 37.4 16 16 16 16 16 F 5.7 2 2 2 2 2 KDS 1.0 — — — —- — S 43.5 18 18 18 18 18 VPK 1.5 _ — _ —— _ Svedala M 9.7 3 3 3 ' 3 3 C 26.9 10 10 10 10 10 F 7.1 2 3 3 2 2 KDS 2.5 1 — — 1 1 S 53.4 19 19 19 19 19 VPK 0.1 _ — — — — ('") 0.2 _ _ — _ — Trelleborg M 12.3 6 6 6 6 6 (." 24.0 12 ' 13 13 13 13 F 7.5 4 4 4 4 4 KDS 1.3 _ — — — — S 54.0 29 28 28 28 28 VPK 0.2 _ _ — _ — Ö 0.7 _ — — — —

• Sida 97
•  Original

Prop. 1975:101 97 Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr Kommun Parti % Mandat 4 % 3 % 2 96 Ingen 1973 1973 spärr Vellinge M 29.6 15 15 15 15 15 C 27.2 13 13 13 13 13 F 7.2 4 4 4 4 KDS 2.2 I — — 1 1 S 33.4 16 17 17 16 16 VPK 0.1 — — — — Ö 0.3 — _ _ - - Ystad M 14.3 7 7 7 7 7 C 25.7 13 13 13 13 13 F 10.3 5 5 5 5 5 KDS 0.6 — _ _ — _ 5. 48.7 24 24 24 24 24 VPK 0.2 — — _ — — Ö 0.3 — — _ — — (N) Falkenberg M 12.8 6 6 6 6 6 C 39.7 20 20 20 20 20 F 5.6 3 3 3 3 3 KDS — — — — — — S 31.0 15 15 15 15 15 VPK 1.0 _ — — — — Aktiv politik 9.7 5 5 5 5 5 Halmstad M 14.9 10 11 11 11 11 C 26.0 19 19 19 19 18 F 8.3 6 6 6 6 6 KDS 1.2 — — — — 1 S 44.9 33 32 32 32 32 VPK 4.4 3 3 3 3 3 O 0.2 _ _ _ _ _ Hylte M 13.1 6 6 6 6 6 ('.' 39.6 20 20 20 20 20 F 5.0 . 2 2 2 2 2 KDS _ — — _ — — S 36.0 18 18 18 18 18 VPK — _ — _ - — Kommunens väl 6.0 3 3 3 3 3 Ö 0.2 — — — — — Kungsbacka M 20.6 10 10 10 10 10 C 34.9 17 18 18 17 17 F 14.2 7 7 7 7 7 KDS 0.8 — _ — — _ 5 27.2 14 14 14 14 14 VPK 2.3 1 _ — ' 1 1 Ö 0.1 — — _ — — 7 Riksdagen [97.5. ] .raml. .in ](11

• Sida 98
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd

Kommun

Laholm

Varberg

(0) Göteborg

Härryda

Kungälv

Lysekil

på mandatspärr

Parti 5.13 Mandat 4 % 3 96 1973 1973 M 11.9 6 6 6 C 53.0 26 26 26 F 6.6 3 3 3 KDS — — _ _ 5 28.1 14 14 14 VPK — — _ _ Ö 0.3 — — — M 12.0 6 6 6 C 38.7 20 21 21 F 6.4 4 3 3 KDS 1.1 — _ _ 5 30.3 16 16 16 . VPK 1.5 — — — SKP 0.3 - _ _ Fria demokr. 9.7 5 5 5 M 144 12 12 12 C 13.3 11 11 11 F 23.1 19 19 19 KDS 1.1 _ — — 5 38.5 32 32 32 VPK 8.2 7 7 7 SKP 0.6 — _ _ ö 0.9 _ _ — M 15.4 6 6 6 C 23.6 10 10 10 F 20.0 8 8 8 KDS 0.7 _ _ _ 5 35.5 15 15 15 VPK 4.7 2 2 2 ö 0.2 _ — — M 15.3 8 8 8 C 27.4 13 14 13 F 15.7 8 8 8 KDS 1.4 _ _ _ S 37.0 18 19 13 VPK 3.1 2 _ 2 Ö 0.2 — _ _ M 13.0 5 Ö 5 C 13.5 6 Ö 6 F 17.2 7 7 7 KDS _ — -- — 5 52.1 21 22 21 VPK 3.7 2 — 3 Ö 0.5 — _ _

5,1 ') 1, o

12 11 19

to IN— | NOA/|

98

Ingen spärr

N UuI—ONIUJOON

1

m le— l xroxuu

• Sida 99
•  Original

Prop. 1975:101 99

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti '..1'1 Mandat 4 % 3 % 2 % Ingen 1973 1973 spärr Munkedal M 12.2 5 5 5 5 5 C 33.7 14 15 14 14 14 F 1 1.0 5 5 5 5 5 KDS 1.1 — _ — _ — S 37.0 16 16 16 16 16 VPK 1.5 — — _ _ — Komsamv. 3.5 1 — 1 1 1 Mölndal M 12.9 8 8 8 8 8 C 19.1 13 12 12 12 12 F 20.1 12 13 13 13 12 KDS 1.3 _ — — _ S 39.3 24 24 24 24 24 VPK 6.8 4 4 4 4 4 SKP 0.1 — _ — _ — Ö 0.6 — _ _ _ — Orust M 17.5 7 7 7 . 7 7 C 31.5 13 13 13 13 13 F 19.4 8 8 8 8 8 KDS — _ _ _ _ — S 31.3 13 13 13 13 13 V'PK 0.1 — — _ _ _ Ö 0.2 _ _ _ _ _ Partille M 15.1 6 6 6 6 6 C 17.7 7 7 7 7 7 F 22.9 10 10 10 10 10 KDS 1.5 _ _ _ _ _ 5 35.8 15 15 15 15 15 VPK 6.5 3 3 3 3 3 ö 0.4 _ _ _ _ _ Sotenäs M 9.2 4 4 4 4 4 C 21.2 9 9 9 9 9 F 23.3 9 9 9 9 9 KDS 0.1 _ — — _ _ S 46.0 19 19 19 19 19 VPK 0.3 — _ _ _ _ Stenungsund M 11.6 5 5 5 5 5 C 29.1 12 12 12 12 12 F 14.4 6 6 6 6 6 KDS — — _ — _ _ S 34.2 14 15 14 14 14 VPK 3 4 1 _ 1 1 1 Komintr. 6 9 3 3 3 3 _3

• Sida 100
•  Original

Prop. 1975:101 100

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti fa Mandat 4 % 3 % 2 % lngcn 1973 1973 spiirr Strömstad M 9.3 4 4 4 4 4 (' 29.6 12 12 12 12 12 F 13.9 5 5 5 5 5 KDS 2.3 1 _ _ 1 1 5 44.5 17 18 18 17 17 VPK 0.4 — — — — — Ö 0.1 — _ _ _ — Tanum M 15.5 6 6 6 6 6 C 40.0 17 17 17 17 17 F 17.4 7 7 7 7 7 KDS — — — — — — 5 26.9 11 11 11 11 11 VPK 0.2 — — — — — Ö 0.1 — _ _ _ _ Tjörn M 14.0 6 6 6 6 6 C 18.9 8 9 8 8 8 F 28.6 12 13 12 12 12 'DS 2.6 1 — _ 1 1 5 17.9 8 8 8 8 8 VPK (1.2 — -— — — — Samh. bästa 5.7 2 3 2 2 2 Skiirh. p. 5.2 2 2 2 2 2 Rönnängsb. 3.5 1 — 2 1 1 Åstols vill 3.2 1 — 1 1 1 Uddevalla !Vl 13.1 8 8 8 8 8 C 23.8 15 14 14 14 14 F 12.6 8 8 8 8 8 KDS 0.6 — — — — 5 43.8 27 27 27 27 27 VPK 5.9 3 4 4 4 4 Ö 0.2 _ _ — — Öckerö M 27.1 11 11 11 11 11 C 18.1 8 8 8 8 8 F 21.8 9 9 9 9 9 KDS 10.5 4 4 4 4 4 S 20.1 8 9 9 8 8 VPK 2.2 1 — — 1 1 Ö 11.1 _ _ _ _ _ (P) Ale Nl 8.2 4 4 4 4 4 (' 26.5 12 12 12 12 12 1-' 11.8 5 5 5 5 5 KDS 2.4 1 — — 1 1 5 46.0 21 22 22 21 21 VPK 5.0 2 2 2 2 2

• Sida 101
•  Original

Prop. 1975:101 101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 96 3 % 2 % Ingen 1973 1973 spiirr Alingsås M 13.1 7 7 7 7 7 C 25.1 12 13 13 12 12 F 18.8 9 10 9 9 9 KDS 3.6 2 _ 2 2 2 5 36.2 18 19 18 18 18 VPK 2.8 1 - _ 1 1 Ö 0.5 — — _ — — Bengtsfors M 8.7 4 4 4 4 4 C 32.2 15 15 15 15 15 F 9.6 4 5 4 4 4 KDS 3.3 1 — 2 2 1 5 44.4 20 21 20 20 20 VPK 1.7 1 _ _ — 1 Borås M 19.0 14 15 15 5 15 C 24.2 20 20 20 19 19 F 8.6 7 7 7 7 7 DS 2.01 — — _ _ 2 S 41 .8 36 34 34 33 33 VPK 4.03 2 3 3 3 3 SKP 0.2 — — — — — Ö 0.2 — — — — — Dals-Ed M 8.2 3 3 3 3 3 C 49.2 20 20 20 20 20 1" 9.2 4 4 4 4 4 KDS 6.1 3 3 3 3 3 5 25.5 11 11 11 11 11 VPK _ — _ _ _ _ ö 1 7 — _ _ _ _ Färgelanda M 1 1.9 4 4 4 4 4 C 44.1 15.5 16 16 16 16 F 6.2 2 2 2 2 2 KDS 0.6 — — — — — S ' 32.7 12 12 12 12 12 VPK 0.1 — _ — — — Glesb.väl 4.2 1.5 1 1 1 1 Ö 0.2 _ _ _ _ _ Herrljunga .Vl 18.2 8 "8 8 8 8 C 38.8 16 16 16 16 16 F 14.1 6 6 6 6 6 KDS 1.3 — — — — — 5 25.8 11 11 11 1 1 11 YPK 0.3 — _ — — —

0 1.5- ___—

• Sida 102
•  Original

Prop. 1975:101 102

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 % 3 % 2 % Ingen 1973 1973 spärr Lerum M 14.3 6 6 6 6 6 C 16.9 7 7 7 7 7 F 15.2 6 7 6 6 6 KDS 1.8 1 — — — 1 S 30.2 13 13 13 13 13 VPK 3.1 1 — 1 1 1 God Miljö 8.2 7 8 8 8 7 Ö 0.4 — _ _ _ _ Lilla Edet M 6.9 3 3 3 3 C 30.2 13 13 13 13 13 F 9.4 4 4 4 4 4 'DS 0.9 — — _ S 48.9 20 21 20 20 20 VPK 3.5 1 — 1 1 Ö 0.2 — — — _ — Mark M 17.0 8 9 8 8 8 ('.' 29.8 15 16 15 15 15 F 4.5 2 2 2 2 2 KDS 1.5 1 — — — 1 S 43.1 21 22 22 22 21 VPK 3.95 2 — 2 2 2 Ö 0.1 — — _ — _ Mellerud M 11.9 5 5 5 5 5 (' 43.7 18 19 18 18 18 F 7.1 3 3 3 3 3 KDS 3.2 1 — 1 1 1 5 32.6 14 14 14 14 14 VPK 1.3 — — — — — Svenljunga M 19.1) 8 8 8 8 8 C 39.6 16 17 17 16 16 F 8.2 3 3 3 3 3 KDS 2.2 1 _ — 1 1 5 30.6 13 13 13 13 13 VPK 0.5 — — — — — Tranemo M 15.0 7 7 7 7 7 C 38.7 17 17 17 17 17 F 8.2 4 4 4 4 KDS 0.8 _ — — _ — 5 37.0 17 17 17 17 17 VPK 0.2 . _ — — — — Ö 0.2 — _ _ _ _ Trollhättan M 10.0 5 5 5 5 5 C 21.3 1 1 1 1 11 11 11 17 10.8 6 6 6 6 5 KDS 1.5 — — — — 1 S 50.4 26 26 26 26 26 VPK 5.6 3 3 3 3 3

• Sida 103
•  Original

Prop. 1975:101 103

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 '.?6 3 '.'-':'i 2 % Ingen 1973 1973 spärr Ulricehamn M 19.7 10 10 10 10 10 C 36.7 18 19 18 18 18 F 11,9 6 6 6 6 6 KDS 3.4 2 _ 2 ' 2 2 5 27.8 13 14 13 13 13 VPK 0.3 — _ — — _ Ö 0.1 _ _ _ _ _ Vårgårda M 19.8 8 8 8 8 8 C 38.4 16' 16 16 16 16 F 16.2 7 7 7 7 7 KDS 2.8 1 _ — 1 1 5 22.5 9 10 10 9 9 VPK 0.1 — _ — — _ Ö 0.2 — _ — _ _ Vänersborg M 11.5 6 6 6 6 6 C 26.7 13 14 13 13 13 F 16.2 8 8 8 8 8 KDS 1.9 1 _ — — 1 5_ 40.0 19 21 20 20 19 VPK 3.3 2 _ 2 2 2 Ö 0.3 — _ _ _ _ Åmål M 10.3 4 4 4 4 4 C 30.6 13 13 13 13 13 F 10.1 4 4 4 4 4 KDS 2.2 1 _ — 1 1 S 46.4 19 20 20 19 19 VPK 0.1 — _ — — _ 6 0.3 _ _ _ _ _ (R) Falköping M 15.1 7 8 8 8 7 C 37.9 19 19 19 19 19 F 9.7 5 5 5 5 5 KDS 4.1 2 2 2 2 2 S 30.9 15 15 15 15 15 VPK ' 1.97 1 — — — 1 SKP 0.1 — _ — _ _ 0 0.2 — _ — — _ Grästorp M 17.8 7 7 7 7 7 C 38.4 15 15 15 15 15 F 9.8 4 4 4 4 4 KDS _ — _ — _ _ S 190 7 7 7 7 7 VPK — — _ — _ _ Fram för 15.1 6 6 6 6 6 kommunen

• Sida 104
•  Original

Prop. 1975:101 104

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Konnnun Pani (% hdandat 41% 3 %; 25% Ingen 1973 1973 spän Gullspång M 12.8 5 5 5 5 5 C 35.4 15 15 15 15 15 F 7.2 3 3 3 3 3 KDS 3.04 1 _ 1 1 1 S 4L2 17 18 17 17 17 VPK _ _ — -- — _ Ö ().-4 _ _ _ _ _ Götene M 14.8 6 6 6 6 6 C 28.9 12 13 12 12 12 F 12.1 5 5 5 5 5 KDS 57 2 2 2 2 2 S 34] 14 15 14 14 14 VPK 18 2 _ 2 2 2 Ö (1.1 _ _ _ _ _ Habo M 13.6 5 5 5 5 5 (f 302 11 11 11 11 H F 144 5 5 5 5 5 KDS 9.3 3 3 3 3 3 5 32.1 11 1 1 11 11 11 VPK — _ — — — — ö 0.3 _ _ _ _ _ 1UO M 174 6 6 6 6 6 (' 26.2 9 9 9 9 9 1—' 10.5 3 3 3 3 3 KDS 6.2 2 2 2 2 2 S 394 13 13 13 13 13 VPK _ _ _ _ _ _ Ö 0.3 _ _ _ _ _ Karlsborg M 10.5 4 4 4 4 4 C 28.5 10 10 10 10 10 F 9.7 3 3 3 3 3 KDS 26 1 — _ 1 1 S 484 17 18 18 17 17 VPK _ _ _ _ _ _ ö 0.3 _ _ _ _ _ Lidköping M 12.8 6 6 6 6 6 C 26.8 13 13 13 13 13 F 134 7 7 7 7 7 KDS 2.7 1 — — 1 1 S 39.1 19 20 20 19 19 VPK 5.4 3 3 3 3 Ö 0.1 _ _ _ _ _ Mariestad M 13.9 7 7 7 7 7 C 27.2 13 14 13 13 13 F 11.0 5 6 5 5 5 KDS 3.5 2 _ 2 2 2 S 40.5 20 22 20 20 20 VPK 3.1 2 — 2 2 2 SKP 0.7

• Sida 105
•  Original

Prop. 1975:101 105

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 % 3 96 2 % Ingen 1973 1973 spärr Mullsjö M 11.4 4 4 4 4 4 C 35.4 12 12 12 ' 12 12 F 12.9 5 5 5 5 5 KDS 9.9 3 3 3 3 3 S 30.0 1 1 1 1 11 11 11 VPK _ _ — _ — _ ö 0.2 _ _ _ _ _ Skara M 15.9 8 8 8 8 8 C 30.0 15 15 15 15 15 F 11.1 5 6 ' 5 5 KDS 2.1 1 — _ 1 1 S 38.6 19 20 20 19 19 VPK 2.3 1 — _ 1 1 Skövde M 13.5 8 9 8 8 8 C 28.7 17 18 17 17 17 F 12.8 7 8 8 8 8 KDS 3.01 2 — 2 2 2 S 37.9 23 24 22 22 22 VPK 3.7 2 _ 2 2 2 SKP 0.2 _ — _ — — Ö 0.2 _ _ _ _ _ Tibro M 8.4 3 3 3 3 3 C 28.5 10 10 10 10 10 F 15.7 5 6 6 .5. 5 KDS 4.8 2 2 2 2 2 S ' 39.7 14 14 14 14 14 VPK 2.9 1 _ 1 1 Tidaholm M 9.1 4 4 4 4 4 C 31.1 13 13 13 13 13 F 7.6 3 3 3 3 KDS 3.4 1 — 1 1 1 5 43.2 18 19 18 18 18 VPK 5.3 2 2 2 2 2 Ö 0.2 _ _ _ _ _ Töreboda M 13.9 6 ' (» 6 6 6 C 39.4 16 17 17 16 16 F 8 8 4 4 4 4 KDS 2.1 1 — _ 1 1 S 33.9 13 14 14 14 13 VPK 1 9 1 — — 1 Vara M 25.4 12 13 13 13 12 C 40.2 20 20 20 2 20 F 10.2 5 5 5 5 5 KDS 1.6 1 _ _ — 1 5 21.4 11 11 11 11 11 VPK 1.3 _ — _ — _

• Sida 106
•  Original

Prop. 1975:101 106

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti ;t. Mandat 4 96 3 96 2 % Ingen 1973 1973 spärr (S) Arvika M 8.6 4 4 4 4 4 C 26.1 13 13 13 13 13 F 14.1 7 7 7 7 7 KDS 0.5 _ — _ — — 5 44.5 22 22 22 22 22 VPK 5.7 3 3 3 3 3 ö 0.4 _ _ _ _ _ Eda M 8.6 4 4 4 4 4 C 27.9 12 12 12 12 12 F 7.1 3 3 3 3 3 KDS _ _ _ _ _ _ S 51.8 21 22 21 21 21 VPK 3.6 1 — 1 1 1 ö 1.0 _ _ _ _ _ Filipstad M 10.0 4 4 4 4 4 C 15.6 6 6 6 6 6 F 6.7 3 3 3 3 3 KDS — _ _ _ _ _ 5 59.9 25 25 25 25 25 VPK 7.2 3 3 3 3 3 Ö 0.5 — _ _ _ — Forshaga M 6.1 3 3 3 3 3 C 22.2 9 9 9 9 9 F 7.7 3 3 3 3 3 KDS 1.2 — _ _ _ — S 57.7 24 24 24 24 24 VPK 5.0 2 2 2 2 2 Grums M 4.7 2 2 2 2 2 C ' 26.5 12 12 12 12 12 F 5.3 2 2 2 2 2 KDS 1.4 _ — _ _ — 5 56.5 26 26 26 26 26 VPK 5.6 3 3 3 3 3 Hagfors M 5.4 3 3 3 3 3 C 200 10 10 10 10 10 F 3.7 2 _ 2 ' 2 2 KDS 1.1 _ — — _ — 5 60.8 30 31 30 30 30 VPK 8.9 4 4 4 Ö 0.1 — _ — — Hammarö M 7.7 2 2 2 2 2 C 17.8 6 6 6 6 6 F 9.2 3 3 3 3 3 KDS _ — _ _ _ _ S 59.2 18 18 18 18 18 VPK 5.9 2 2 2 2 2 0 0.1

• Sida 107
•  Original

Prop. 1975:101 107

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 96 3 % 2 % Ingen 1973 1973 spärr Karlstad M 15.0 9 9 9 9 9 C 23.6 15 15 1.5 15 15 F 10.5 6 6 6 6 6 "KDS 0.8 _ _ _ _ — -S- 45.2 29 28 28 28 28 'VPK 4.1 2 3 3 3 3 SKP 0.7 _ _ _ _ _ ö 0.1 _ _ _ _ _ Kil M 10.0 5 5 5 5 5 C 27.9 13 13 13 13 13 F 21.0 9 10 10 9 9 KDS 0.5 — — _ _ _ 5 37.8 17 17 17 17 17 VPK 2.4 1 _ — 1 1 Ö 0.3 _ — _ ' _ _ Kristinehamn M 11.7 6 6 6 6 6 C 21.2 10 10 10 10 10 F 11.4 6 6 6 6 6 KDS 1.5 1 — — — 1 5 48.2 23 24 24 24 23 VPK 5.9 3 3 3 3 3 ö 0.1 _ _ _ _ _ Munkfors M 3.9 2 — 2 2 2 C 0,9 — _ _ — _ F 0.3 — — — _ — KDS 1.0 _ _ — — — S 54.8 22 22 22 22 22 VPK 4.3 2 2 2 2 2 Kom. mittsam 20.8 8 9 8 8 8 Fridemokrater 13.9 5 6 5 5 5 Storfors M 9.0 3 3 3 3 3 C 21.2 8 8 8 8 8 F 6.2 2 2 2 2 2 KDS 1.2 _ — ._ — — S 61.0 22 22 22 22 22 VPK — — — — — _ ö 1.3 _ _ _ _ _ Sunne M 11.8 5 5 5 5 5 C 41.0 17 17 17 17 17 F 11.0 4 4 4 4 4 KDS _ — — — — _ 5 35.7 15 15 15 15 15 YPK _ — — — — — O P U|

| 1 1 1 1

• Sida 108
•  Original

Prop. 1975:101 108

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti 1.9-("1 Mandat 4 % 3 % 2 96 Ingen 1973 1973 spärr Säffle M 10.2 5 ' 5 5 ' 5 5 C 37.9 18 20 19 18 18 F 7.7 4 4 4 4 4 KDS 2.2 1 — — 1 1 S 38.4 19 20 19 19 19 VPK 3.6 2 _ 2 2 2 Torsby M 9.3 5 5 5 5 5 C 26.5. 15 15 15 15 15 1: 6.2 3 4 4 3 3 KDS 0.8 _ — — — — 5 45.0 25 26 26 25 25 VPK 9.4 5 5 5 5 5 Frihet komfolk. 2.9 2 — _ 2 2 Årjäng M 13.6 6 6 6 6 6 C 37.3 15 15 15 15 15 F 14.3 61 6 6 6 6 KDS 5.0 2 2 2 2 2 S 29.5 12 12 12 12 12 VPK _ — _ _ _ _ Ö 0.3 — — _ — — (T) Askersund M 6.5 3 3 3 3 3 C 23.7 11 11 11 11 11 1- 6.5 3 3 3 3 3 KDS 4.7 2 2 2 2 2 S 43.4 19 20 20 20 19 VPK 1.9 1 — — — 1 Fria opos. 13.3 6 6 6 6 6 Degerfors M 5.2 2 2 2 2 2 C 18.7 8 8 8 8 8 F 5.4 2 2 2 2 2 KDS 3.2 1 — 1 1 1 S 61.9 26 27 26 26 26 VPK 5.5 2 2 2 2 2 ö 0.1 _ _ _ _ _ Hallsberg M 7.1 3 3 3 3 C 26.3 12 13 12 12 12 F 9.1 4 4 4 4 4 KDS 2.9 1 _ — 1 1 5 51.2 24 25 24 24 24 VPK 3.3 1 — 2 1 1 Hällefors M 4.7 2 2 2 2 2 C 14.7 6 6 6 6 6 F 6.1 2 2 2 2 2 'DS 1.2 _ - — - — S 62.4 25 25 25 25 25 VPK 10.8 4 4 4 4 4

• Sida 109
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

109

Kommun Pa rti '.1'” 1973 Karlskoga M 9.4 C 19.1 F 7.6 KDS 1.6 5 54.3 VPK . 7.2 SKP 0.6 Ö 0.2 Kumla M 7.8 C 24.8 F 9.6 KDS 4.6 S 47.1 VPK 6.0 ö 0.1 Laxå M 3.5 C 16.1 F 4.8 KDS 5.7 S 49.6 VPK 4.7 Demokr. aktion 15.5 Lindesberg M 8.6 C 30.7 F 8.7 'DS 2.5 5 44.5 VPK 4.9 Ö 0.1 Ljusnarsberg M 4.5 C 20.7 F 6.5 KDS 2.2 5 57.5 VPK 8.5 Nora M 7.8 C 22.9 F 10.5 KDS 3.2 5 46.5 VPK 4.6 Arbetsrp. 4.5

Mandat 1973

N o—N—wruxl—

r.: ru lr—JIJ—J—ONJI—

'No—IQNN

ruru'Jn—å-ww

4 %

I-L-Ool JLi-O'Jt

N INOIvL—Ow

xIN—rulule

ru Loa—| ruxlN

rut—1051 450094

IJ

ru OIJ—NNQ—

I”»)

INWIAONA

ru '.,J— [ lerv

-—-P-OO'4_I

tv N 'I!

I»! ¹ Noux-01...»

[xanax].—

N CNN-—

lx) l haru—15054:-

wO—ruxarv

rerum—4.909;

Ingen spärr

ru I-F-xI—ÅQIJ'I

h)

INOruJ-xow

|»)le—

N CNN-—

lx) iliIQ—JÄON-F-k

lx) '.AO—NxII—u

IUYJ'JI—JI-w'ml

• Sida 110
•  Original

Prop. 1975:101 110

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti 96 Mandat 4 % 3 % 2 % Ingen 1973 1973 spärr Örebro M 11.3 9 8 7 7 7 C 23.7 16 16 16 16 16 F 12.8 9 9 9 8 8 KDS 2.5 — — - 2 2 5 45.5 31 32 31 30 30 VPK 3.4 — — 2 . 2 2 SKP 0.7 _ _ — _ _ ö 0.1 _ — _ _ _ (U) Arboga M 10.1 4 4 4 4 4 C 24.3 10 10 10 10 10 F 10.1 4 4 4 4 4 KDS 1.2 — — — _ — S . 49.0 21 21 21 21 21 VPK 5.3 2 2 2 2 2 Fagersta M 8.0 3 -3 3 3 3 C 15.5 7 '7 7 7 7 F 9.7 4 4 4 4 4 KDS 0.9 — — — _ — S 57.1 24 24 24 24 24 VPK 8.0 3 3 3 3 3 SKP 0.7 — — — — — Hallstahammar M 7.6 4 4 4 4 4 C 17.3 8 8 8 8 8 F 7.4 4 4 4 4 4 KDS 1.5 1 - — _ 1 S 58.4 28 29 29 29 28 VPK 7.8 4 4 4 4 4 Ö 0.1 — — — — — Heby M 4.5 2 2 2 2 2 C 40.7 17 17 17 17 17 F 6.6 3 3 3 3 3 KDS 1.4 — — — _ — 5 41.8 17 17 17 17 17 VPK 4.9 2 2 2 2 2 Ö 0.1 _ — — — — Kungsör M 7.7 4 4 4 4 4 C 24.3 11 11 11 11 11 F 12.5 6 6 6 6 6 KDS 1.1 — — — — — 5 48.8 22 22 22 22 22 YPK 5.5 2 2 2 2 2

0 0.1 — — —

• Sida 111
•  Original

Prop. 1975:101 111

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandal 4 96 3 % 2 % 111g011 1973 1973 spärr Köping M 7.6 4 4 4 4 4 C 23.0 11 12 11 11 11 F' 6.7 3 3 3 3 3 KDS 3.5 2 — 2 2 2 S 53.1 26 27 26 26 26 VPK 5.0 3 3 3 3 3 SKP 0.9 _ — — — — Ö 0.2 — — — — — Norborg M 7.0 2 2 2 . 2 2 C 17.4 6 6 6 6 6 F 4.9 2 2 2 2 2 KDS 1.96 — — — — — 5 60.8 22 22 22 22 22 VPK 7.8 3 3 3 3 3 ö 0.1 _ _ _ _ _ Sala M 8.8 4 5 4 4 C 37.4 19 19 19 19 19 F 9.2 5 5 5 5 5 KDS 1.3 _ _ _ — _ S 40.1 20 20 20 20 20 VPK 2.7 1 — — SKP 0.4 — — — — — Skinnskalleberg M 6.9 3 3 3 3 3 C 18.0 7 7 7 7 7 F 4.5 2 2 2 2 2 KDS 1.8 _ _ — — — 5 64.2 25 25 25 25 25 VPK 4.7 2 2 2 2 2 Surahammar M 5.3 2 2 2 2 2 C 15,0 6 6 6 6 6 F 5.3 2 2 2 2 2 KDS 1.3 _ — — — — S 65.1 26 26 26 26 26 VPK 8.0 3 3 3 3 3 Ö 0.1 _ _ _ _ _ Västerås M 12.1 9 8 8 8 8 C 21.3 14 14 14 14 14 F 11.4 8 8 8 8 7 KDS 1.9 — . — — — 1 S 47.2 31 31 31 31 31 VPK 5.4 3 4 4 4 4 SKP 0.5 _ — — —

0 0.2_ ____

• Sida 112
•  Original

Prop. 1975:101 112 Mandatfördelning i kommunerna vid.olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti (h.-') Mandat 4 % 3 1.1-0 2 % lngcn 1973 1973 spiirr

(W) Avesta M 4.8 2 2 2 2 2

C 27.0 14 14 14 14 14 F 5.8 3 3 3 3 3

KDS 2.1 l — — l 1

S 52.8 26 27 27 26 26 VPK 6.8 3 3 3 3 3

SKP 0.6 — _ _ — — Ö 0.1 _ _ — — _

Borlänge M 6.0 4 4 4 4 4

C 26.3 16 17 16- 16 16 F 5.0 3 3 3 3 3

KDS 1.8 — — — - 1

5 52.5 34 34 33 33 32 VPK 4.2 3 3 3 3 3

SKP 0.4 — _ _ — —

Tunab. vänner 3.5 l _ 2 2 2

Falun M 12.3 8 8 8 8 8

C 31.3 19 20 19 19 19 F 9.7 6 6 6 6 6

KDS 2.01 — — — 1 1

5 40.5 26 27 26 25 25 VPK 3.8 2 — 2 2 2

SKP 0.3 _ _ _ _ —

Ö 0.1 — — _ - —

Gagncl' M 0.3 — — — — —

C 40.6 17 18 17 17 17 F 4.7 2 2 2 2 2 KDS 3.4 1 — 1 1 1 S 41.6 17 18 18 17 17

VPK 2.5 1 _ — 1 1

Kom. saml. 6.9 3 3 3 3 3

Hedemora M 7.8 3 3 3 3 3

C 29.1 12 12 12 12 12 F ' 7.1 3 3 3 3 3

KDS 2.5 1 _ — l 1

S 49. 20 21 21 20 20 VPK 4.4 2 2 2 2 2

Leksand M 9.5 5 5 5 5 5

C 38.9 19 1.9 19 19 19 F 10.0 5 5 5 5 5 KDS 4.1 2 2 2 2 2 5 37.1 18 18 18 18 18

VPK (1.2 _ _ _ — _

Ö 0.3 _ _ _ _ _

• Sida 113
•  Original

Prop.1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun

Ludvika

Malung

Mora

Orsa

Rättvik

Smedjebacken

8 Riksdagen 1975. 1 mm!. Nr 101

Parti

R'Tio U 3 m

(m 't! 79 W'TIÖ O: U 3 m 3 egt/= 79

wxmn U U)

VPK Kommunal center

Opol. näringsl.

M C F KDS S VPK Frih. kom-folk

M C F KDS S VPK

M G F ms 5 VPK ö

% 1973

m. 21.5 5.7 1.3 53.9 10.3 0.3

7.7 31 .0 10.8

1.7 48.5

0.2 0.2

8.8 30.0

7.6 -

1,4 37,2 3.2 7.7

4.2 9 1

38 :6 7,6

20.

3714 0.8 4.5

8,3 37,9 8.4 3.6 37.3 4.5

5.3 21.1 5.8 1.2 60.3 6.2 0,1

Mandat 1973

496 396 296

113

Ingen spärr

• Sida 114
•  Original

Prop. 1975:101 114

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 496 396 296 Ingen

1973 1973 spärr Säter M 7.3 3 3 3 - 3 3 C 38,4 16 17 16 16 16 F 8,0 3 3 3 3 3 KDS 3.6 2 _ 2 2 2 S 41.8 17 18 17 17 17 VPK 0.7 — — _ — — SKP 0,3 — — _ — _ Ö 0.1 _ _ _ _ _ Vansbro M 5.2 2 3 3 3 3 C 34,8 18 17 17 17 17 F 6.0 2 3 3 3 3 KDS 4.7 2 2 2 2 2 S 41.6 22 21 21 21 21 VPK 6.7 3 3 3 3 6 0.9 — _ _ _ _ Älvdalen M 4,5 2 2 2 2 2 C 31,7 16 16 16 16 16 F 8.3 4 4 4 4 4 KDS 2.1 1 — _ I 1 S 34.7 17 18 18 17 17 VPK 0,2 _ _ _ — — Kom. informat. 8,6. 4 4 4 4 4 Frihet. komfolk. 9.9 5 5 5 S 5 (X) Bollnäs M 5.0 2 3 3 C 32,8 16 16 16 16 16 F 9,5 5 5 5 5 5 KDS 2.4 l — — S 42,5 21 21 21 21 21 VPK 7.9 4 4 4 4 4 Gävle M 9.4 7 7 7 7 7 C 20.5 15 16 16 16 16 F 9.3 7 7 7 7 7 KDS 1.7 — — _ — 1 5 51.8 41 40 40 40 39 VPK 6.7 5 5 5 5 5 SKP 0.3 — — — — — Ö 0.3 . — — — — — Hofors M 5.3 2 2 2 2 2 C 17.2 7 7 7 7 7 F 4.9 2 2 2 2 2 KDS _ — — — _ — 5 57.0 24 24 24 24 24 VPK 15.1 6 6 6 6 6 0 0.6

• Sida 115
•  Original

Prop. 1975:101 115

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti ”6 Mandat 496 396 296 Ingen

1973 1973 spärr Hudiksvall M 6.1 3 3 3 3 3 C 34.9 17 18 18 18 17 F 5.1 2 3 3 3 2 KDS 1,7 1 — — 1 S 40.6 20 20 20 20 20 VPK 9.2 5 5 5 5 5 SKP 0.5 — — — — — Frihet. komf. 1.9 1 — — — 1 Ljusdal M . 5.3 3 3 3 3 3 C 30.4 15 15 15 15 15 F 8.0 4 4 4 4 4 KDS 1.9 1 — _ — 1 S 41.2 20 21 21 21 20 VPK 13.0 6 6 6 6 6 ö 0.1 _ _ _ _ _ Nordanstig M 3.1 1 _ 1 1 1 C 40.3 17 18 17 17 17 F 7.7 3 3 3 3 3 KDS 2.7 1 — _ 1 | S 39.0 16 17 17 16 16 VPK 7.1 3 3 3 3 3 Ockelbo M 6.1 3 3 3 3 3 C 32.3 13 13 13 13 13 F 5.1 2 2 2 2 2 KDS 1.5 — — — — _ S - 54,3 23 23 23 23 23 VPK 0.1 — — _ — _ Ö 0.7 _ — — — — Ovanåker M 4.2 2 2 2 2 2 C 31.5 13 14 13 13 13 F 12.1 5 5 5 5 5 KDS 3.5 1 _ 1 1 1 S 46.4 19 20 20 19 19 VPK 2.3 1 — — 1 1 Sandviken M 7.5 4 4 4 4 4 C 21.1 10 1-1 11 11 11 F 5.8 3 3 3 3 3 KDS 1.3 — — _ — _ S 559 29 29 29 29 29 VPK 8.0 5 4 4 4 4 Ö 0.3 _ — — — — Söderhamn M 65 4 3 3 3 3 C 22.0 12 11 11 11 11 F 5.3 2 3 KDS 1.0 — _ — _ — S 53.3 27 28 28 28 28 VPK 11,5 6 6 6 6 6 SKP 0.4 _ — — — —

• Sida 116
•  Original

Prop. 1975:101 116

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 % 3 96 2 % Ingen 1973 1973 spärr (Y) Härnösand M 9.9 5 5 5 5 5 C 32.4 16 16 16 16 16 F 6.3 3 3 3 3 3 KDS 2.2 1 — _ 1 1 S 44.2 22 23 23 22 22 VPK 4.9 2 2 2 2 2 Ö 0.1 _ — — — _ Kramfors M 4,5 3 3 3 3 3 C 26.4 16 17 17 16 16 F 2.9" 1 — _ 2 2 KDS 2.3 l _ _ I 1 S 53.3 33 35 35 33 33 VPK 8.8 6 6 6 6 Ådalsfolkct 1.6 1 — — — 1 Sollefteå M 7.7 5 5 5 5 5 C 27.4 17 18 18 17 17 F 2.5 I — — l 1 KDS 1.96 — — _ — 1 S 53.9 34 34 34 34 33 VPK 6.4 4 4 4 4 4 ö 0.1 _ _ _ _ — Sundsvall . M 8.4 7 7 7 7 7 C 25.4 22 21 21 20 20 F 7,3 5 6 6 6 6 KDS 2.1 — _ _ 2 2 5 49.2 42 41 41 40 40 VPK 6.9 5 6 6 6 6 Ö 0.7 — — — — _ Timrå M 3.2 2 — 2 2 2 C 24.2 12 13 12 12 12 F 4.9 2 3 2 2 2 KDS 2.4 1 _ — 1 S 57.0 28 29 29 28 28 VPK 8.2 4 4 4 4 4 Ö 0.2 _ — _ _ — Ånge M 3.4 1 — 1 1 1 C 29.6 12 13 13 12 12 F 5.5 2 2 2 2 2 KDS 2.02 1 — — - l 1 S 50.9 21 22 21 21 21 YPK 8.5 4 4 4 4 4 0 0.1— _—_—

• Sida 117
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

117

Kommun

Örnsköldsvik

(Z) Berg

Bräcke

Härjedalen

Krokom

Ragunda

Parti

M C F KDS S VPK

KDS S VPK Komm. saml.

M C F KDS S VPK

M C F KDS S VPK Frih. komfolk.

M C F KDS S VPK Kommunens väl

M C F K DS S VPK Kommunens väl

%

1973

5.8 28.0 7.7 5.6 48.0 4.2 0.5 0.1

38.7 7.2 2.3 39.4 3.5 8.8

6.0 26.4

' 5.6

0.9 55.5 5.6

6.4 21.5 6.9 1.3 50.4 4.2 9.3

7.0 33.4 6.9 3.1 43.7 2.6 3.4

4.7 27.0 5.3 1.4 52.6 5.7 3.3

Mandat 1973

496 396 296 Ingen spärr

• Sida 118
•  Original

Prop. 1975:101 118

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 % 3 96 2 % Ingen 1.973 1973 spärr Strömsund M 5.8 3 3 3 3 3 C 27.3 14 14 14 14 14 F 4.6 2 2 2 2 2 KDS 1.4 1 — — _ 1 5 53.3 26 27 27 27 26 VPK 6.8 3 3 3 3 3 Ö 0.8 — — _ _ — Åre M 7.5 4 4 4 4 4 C 33.8 17 17 17 17 17 F 12.5 6 6- 6 6 6 KDS 2.4 1 — _ 1 1 S 41.6 20 22 22 ' 20 20 VPK 2.3 1 — — 1 1 . Östersund M 10.0 8 8 8 8 7 C 30.0 22 24 23 23 23 F 9.1 7 7 7 7 7 KDS 1.6 1 _ — — 1 5 45.2 34 36” 34 34 34 VPK 3.5 3 — 3 3 3 SKP 0.4 _ — _ _ Ö 0.2 — — _ — — (AC) Lycksele M 7.3 3 3 3 3 3 C 162 7 7 7 7 7 F 17.2 8 8 8 8 8 KDS 9.4 4 4 4 4 4 S 49.0 23 23 23 23 23 VPK 0.7 — _ _ _ — ö 0.2 _ _ _ _ _ Nordmaling M - 9.0 3 3 3 3 3 C 28.0 8 8 8 8 8 F 12.7 4 4 4 4 4 KDS 5.1 2 2 2 2 2 S 44.8 14 14 14 14 14 VPK 0.3 _ — — _ — Ö 0.1 — — — — — Norsjö M 5.7 2 2 2 2 2 C 22.0 9 9 9 9 9 F 17.9 7 7 7 7 7 KDS 4.3 2 2 2 2 2 5 43.7 18 18 18 18 18 V PK 6.3 3 3 3 3 3

• Sida 119
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika 'höjd på mandatspärr

Kommun

Robertsfors

Skellefteå

Sorsele

Storuman

Umeå

Vilhelmina

Pani

M C F KDS S VPK Samlp. LB

M C F KDS S VPK

KDS S VPK Komm. saml.

M C F KDS S VPK Sam. lör bygd

M C F KDS S VPK

% 1973

6.8 36.6 13.6

3.95 32.0

0.4 6.7

7.7 24.2 11.3

4.5 48.4

3.6 0.4 0.1

3.4 18.3 16.8

9.8 37.8

3.5 10.4

11.4 18.4 18.0 7.9 40.1 0.7 3.3

9.3 ' 26.5 12.0

3.4 43.5

4.04 0.9 0.4

5.1 20.6

13.8 '

6.0 50.3 4.2 0.1

Mandat 1973

—-|x|wxroou- ut»—Numa—

'—D N'mxlm

L»)

| u—oomutxrm

496

wlwwoaxl

,_ | ut.:ooooui

396 2 %

119

Ingen spärr

1—wNthIN

• Sida 120
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun

Vindeln

Vännäs

Åsele

(BD) Arjeplog

Arvidsjaur

Boden

Parti

7C'TIÖ U 3 ut

(en 11 79

X'TJÖ 0: U Z U)

(u: "= 7: 78710 Oi C K w (U: 'U R W'TJÖ G: D Z U) (U) *:: 79

3 OiCWXWÖZ ”U U 79 v:

ozqmz-nn "U U 7= (n

96 1973

10.2 30.1 18.5 4.6 36.2 0.2 0.3

9.9 ,

29.8 14.1 5.1 40.1 0.7 0.4

4.5 23.4 1 5.0

2.8 50.9

3 .2 0.2

2.7 19.8 7.8 2.8 43.1 23.8

4.6 18.5 6.5 2.4 51.6 16.2 0.1

10.4 18.1 7.0 3.2 51.2 9.9 0.2

Mandat 1973

496

on:—Iwo!

le—ltwoow

I&I-051 Axel.),

396

lxl—lwoow

oo-P—Ik—JOI

| mmmwxovr.

2%

xl-å—NON— | 1 _1—-—-qu | u-mmwsom

120

Ingen spärr

• Sida 121
•  Original

Prop. 1975:101 121

Mandatfördelning i kommunerna vid olika" höjd- på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat 4 96 3 96 2 % Ingen 1973 1973 spärr Gällivare M 10.8 4 ' 5 5 4 4 C 12.9 5 6 5 5 5 F 3.7 2 2 2 2 KDS 0.7 _ _ — _ _ S 47.8 20 21 20 20 20 VPK 21.4 9 9 9 9 SKP 2.2 1 — — 1 1 Ö 0.5 — _ — — — Haparanda M 1 1.9 5 5 5 5 5 C 25.4 10 10 10 10 10 F 4.3 2 2 2 2 2 KDS _ _ _ — — — S 43.0 18 18 18 18 18 VPK 10.4 4 4 4 4 4 Kommun. väl 4.8 2 2 2 2 2 Jokkmokk M . 4.7 2 2 2 2 2 C 8.3 3 3 3 3 3 F 4.6 1 2 2 2 2 KDS 0.3 _ _ — — _ S 37.8 13 14 13 13 13 VPK 17.3 7 6 6 6 6 115 fria dem. 22.5 8 8 8 8 8 Samernas 3.3 1 — 1 1 l väl Ö 1.2 — — — — _ Kalix M 7.4 3 3 3 3 3 C 18.1 7 8 7 7 7 F 3.8 2 _ 2 2 2 KDS 1.0 _ _ _ — — S 60.0 25 26 25 25 25 VPK 8.8 4 4 4 4 4 SKP 0.9 — — _ _ — Ö 0.1 — — — _ _ Kiruna M 5.9 3 3 3 3 3 C 12.7 6 6 6 6 6 F 8.4 4 4 4 4 4 KDS 1.7 I — — — 1 S 50.2 22 23 23 23 22 VPK . 21.0 9 9 9 9 9 Ö 0.1 _ — — _ _ Luleå M 9.6 5 6 6 6 6 C 19.1 11 12 12 12 12 F 8.5 5 5 5 5 5 KDS 2.5 2 — — 1 1 S 48.5 31 31 31 30 30 VPK 10.8 7 7 7 7 7 S_KP 0.8 _ _ — — —

0 0.2 _ ___

• Sida 122
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

K ont-mun

Pajala

Piteå

Älvsbyn

Överkalix

Övertorneå

Parti

M C F KDS S VPK Socialist

M C F KDS S VPK

1973

7.0 17.5 4.7 2.1 43.3 22.5 2.9

5.5 21.0 4.4 6.8- 52.9 9.4

3.04 19.0

5.6 5.4 49.7 17.4

4.2 20.1 3.6 1.0 55.1 16.0

9.1 31.4 2.4 0.1 41.6 15.3 0.1

Mandat 1973

&IONMxl—d

UIOOI -—'cx-—-

496 396 296

_sooc—erw

122

Ingen spärr

_SDm—lew

• Sida 123
•  Original

Prop. 1975:101 123

Mandatfördelning i landstingen vid olika höjd på mandatspärr

Landsting Parti % Mandat 496 396 296 Ingen

1973 1973 spärr Stockholms M 21.4 33 33 33 33 32 läns landsting C 18.0 29 27 27 27 27 F 11.5 16 17 17 17 17 KDS 1.1 — — — _ 2 S 39.1 61 60 60 60 58 VPK 7.7 10 12 12 12 12 SKP 1.0 _ _ — _ 1 Uppsala M 12.4 6 6 6 6 6 läns landsting C 26.2 13 13 13 13 13 F 10.4 6 5 5 5 5 KDS 1.8 — — — _ 1 5 43.4 22 22 22 22 21 VPK 5.1 2 3 3 3 SKP 0.6 — — _ _ _ Södermanlands M 11.0 6 6 6 6 6 läns landsting C 22.9 14 13 13 13 13 F 9.6 5 6 5 5 5 KDS 1.99 _ _ — _ 1 S 50.5 29 30 29 29 28 VPK 3.6 1 — 2 2 2 SKP 0.4 _ — _ _ — Östergötlands M 13.8 12 13 12 12 12 läns landsting C 24.2 23 23 22 21 21 F 7.4 6 7 7 6 6 KDS 2.9 1 — _ 3 3 S 47.5 43 44 43 42 42 VPK 3.7 2 — 3 3 3 SKP 0.4 _ _ — ' _ — Jönköpings M 13.7 . 9 10 10 9 9 läns landsting C 28.1 20 20 20 20 20 F 10.5 8 7 7 7 7 KDS 6.5 4 5 5 4 4 S 38.3 28 27 27 27 27 VPK 2.6 _ _ _ 2 2 SKP 0.2 — — — _ _ Kronobergs M 14.2 5 6 6 6 6 läns landsting C 34.0 16 14 14 14 14 F 6.3 2 3 3 2 2 KDS 2.1 — — — 1 1 S 38.7 17 15 15 15 15 VPK 4.02 — 2 2 2 2 S_KP 0.2 — — _ _ — 0 0.5_ ____

• Sida 124
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i landstingen vid olika höjd på mandatspärr

Landsdng Pani % 1973

Kalmar M 14.0 länslandsdng C 309. F 5.6 KDS 2.9 S 43.6 VPK 3.8 SKP 0.2

Blekinge M 11.3 länslandsdng C 228 F 9.9 KDS 1.95 S 49.6 VPK 4.1 SKP 0.2

Kristianstads M 14.3 länslandsdng C 315 F 8.8 KDS 2.1 S 41.2 VPK 1.9 SKP 0.1

Malmöhus M 16.4 länslandsdng C 262 F 8.2 KDS 1.0 S 453 X/PK. 25 SKP 0.1

Hallands M 14.5 länslandsdng C 365 F 8,0 KDS 1.0 S 35.9 VPK 2.4 SKP 0.1 Fna dent L6

Göteborg och M 14.7 Bohus C 24J länslandsdng F 176 KDS 1.4 S 38.1 VPK 3.9 SKP

Mandat 1973

Iwcm

11 14 10

23

496 396

14 11

23

INU-Nwwm INOOI-P—må

124

Ingen spärr

N .— INMNLNOOOO

I—Oo—Jxmå

• Sida 125
•  Original

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i Iam/slingan vid olika höjd på mandatspärr

Landsting

Älvsborgs läns landsting

Skaraborgs läns landsting

Värmlands läns landsting

Örebro läns landsting

Västmanlands läns landsting

Kopparbergs läns landsting

10 Rikxdagcn l975. 1 sam!

Parti

KDS

VPK SKP

. Nr IUI

/ 96

1973

15.2 29.0 10.4 1.9 40.1 3.1 0.1

14.8 32.4 10.7 3.2 36.0 2.7 0.1

10.6 25.6 9.3 1.0 48.3 4.8 0.4

9.3 23.6 9.6 2.4 49.6 4.5 0.4 0.4

9.5 23.0 9.5 1.7 50.5 5.2 0.5

7.9 30.2

7.0 1 .95 46.8

4.7 0.4 1 .0

Mandat - 1973

15 28 10 38

1

11 21 6

23

496

N IWIVI'JI—a! L,)

3 96

125

2 % Ingen

spärr 14 14 27 26 10 10 — 2 38 37 3 3 9 9 20 20 6 6 2 2 22 22 2 2 8 8 18 18 7 6 — 1 34 34 3 3 6 6 15 15 6 6 1 1 30 30 3 3 6 6 14 14 6 6 — 1 32 31 3 3 6 5 21 21 5 5 _ 1 32 32 3 3

I I

• Sida 126
•  Original

Prop. 1975:101 126

Mandatfördelning i landstingen vid olika höjd på mandatspärr

Landsting Parti % Mandal 4 96 3 96 2 96 Ingen 1973 1973 spärr Gävleborgs M 6.7 3 5 5 5 5 läns landsting C 26.1 20 18 18 18 18 F 7.3 4 5 5 - 5 5 KDS 1.6 — — _ — 1 S 49.7 36 34 34 34 33 VPK 8.3 5 6 6 6 6 SKP 0.3 _ — — _ — Västernorrlands M 6.9 3 5 5 5 5 läns landsting C 27.2 20 19 19 18 18 F 5.9 2 4 4 4 4 KDS 2.7 l _ — 2 2 S 50.4 38 34 34 33 33 VPK 6.3 2 4 4 4 SKP 0.4 — _ — _ — Jämtlands M 8.0 ' l 3 3 3 3 läns landsting C 30.6 12 II 10 10 10 F 7.2 l 2 2 2 2 KDS 1.6 _ — — — — 5 48.2 19 17 17 17 17 VPK 3.98 _ — 1 I I SKP 0.3 _ _ — — — Västerbottens M 8.3 5 4 4 4 4 läns landsting C 25.3 14 14 14 14 14 17 12.5 7 7 7 7 7 KDS 4.6 2 3 2 2 2 S 45.2 25 25 24 24 24 VPK 3.3 — — 2 2 2 SKP 0.5 — _ _ — — Norrbottens M 7.9 4 5 5 ' 5 läns landsting C ' 18.2 12 12 12 II 11 1-' 5.8 1 4 4 4 4 KDS 2.3 — — — l 1 5 51.6 36 33 33 33 33 VPK 13.5 10 9 9 9 9

SKP 0.6 _

• Sida 127
•  Original

Prop. 1975:101 127 Bilaga 2

Mandatfördelningen på valkretsar vid valet till kommunfullmäktige år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad efter antalet röstberättigade

TABELL 1 Mandatfördelning enligt två olika metoder

Kommun Mandat efter Mandat efter Mandatskillnad folkmängd röstberättigade Botkyrka Valkrets 1 30 28 —2 2 31 33 + 2 Summa 61 61 Haninge Valkrets 1 30 31 + 1 2 31 30 — 1 Summa 61 61 Huddinge Valkrets I 26 27 + 1 2 25 24 — 1 Summa 51 51 Järfälla Valkrets 1 21 22 + 1 2 30 29 — 1 Summa 51 51 Nacka Valkrets 1 22 23 +] 2 33 32 — 1 Summa 55 55 Norrtälje Valkrets 1 30 30 0 2 27 27 0 Summa 57 57

Sollentuna

Valkrets 1 28 28 0 2 23 23 0 Summa 51 51 Solna Valkrets I 25 26 + 1 2 26 25 — 1 Summa 51 51 Stockholm Valkrets 1 13 14 +] 2 14 16 + 2 3 14 15 + 1 4 13 13 0 5 13 12 — 1

• Sida 128
•  Original

Prop. 1975:101 ' 128

Kommun Mandat efter Mandat efter Mandatskillnad folkmängd röstberättigade 6 ' 16 . 15 —1 7 18 16 — 2 Summa 101 101 ' Södertälje Valkrets I 14 17 + 3 2 18 17 — 1 3 15 14 _ 1 4 14 13 — 1 Summa 61 61 Täby Valkrets I 21 22 + 1 2 30 29 — 1 Summa 51 51 Uppsala Valkrets 1 17 16 _l 2 16 16 0 3 16 16 0 4 16 17 + 1 5 16 16 0 Summa 81 81 Eskilstuna Valkrets 1 21 22 + 1 2 23 21 — 2 3 19 20 + 1 4 16 16 0 Summa 79 79 Nyköping . Valkrets 1 15 16 +1 2 18 17 — 1 3 15 15 0 4 13 13 0 Summa 61 61 Finspång Valkrets 1 20 20 0 2 18 17 _ 1 3 17 18 ' + 1 Summa 55 55 Linköping Valkrets 1 31 31 0 2 21 20 — 1 3 27 28 + 1 Summa 79 79 Mjölby Valkrets 1 27 27 () 2 24 24 0

Summa 51 51

• Sida 129
•  Original

Prop. 1975:101 129

Kommun Mandat efter Mandat efter Mandatskillnad folkmängd röstberättigade Motala Valkrets 1 17 17 0 2 17 17 O 3 16 15 — 1 4 15 16 + 1 Summa 65 65 Norrköping Valkrets 1 17 18 + 1 2 23 24 + 1 3 26 25 _ 1 4 19 18 _ 1 Summa 85 85 Jönköping Valkrets 1 15 14 _l 2 17 17 O 3 16 17 + 1 4 19 18 _ l 5 14 15 + 1 Summa 81 81 Nässjö Valkrets ] 35 35 0 2 22 22 0 Summa 57 57 Växjö Valkrets 1 32 31 —I 2 29 30 + 1 Summa 61 61 Kalmar Valkrets 1 31 31 0 2 30 30 0 Summa 61 61 Oskarshamn Valkrets ] 29 29 0 2 22 22 0 Summa 51 51

Västervik

Valkrets 1 37 38 + 1 2 ' 38 37 _ 1 Summa 75 75

Gotland

Valkrets ] 26 26 0 2 22 22 0 3 23 23 0 Summa 71 . 71

Karlskrona Valkrets 1 21 20 - _ 1 2 17 17 0

• Sida 130
•  Original

Prop. 1975:101

Kommun

3 4 Summa

Hässleholm Valkrets I .

L

Summa

Kristianstad Valkrets l

'.» Is.)

Summa

Helsingborg Valkrets I 2 3 Summa

Lund Valkrets l

Is)

Summa

Malmö Valkrets

WN—

Summa

Trelleborg Valkrets l

I—J

Summa

Ilalmstad Valkrets

Lill-WN—

Summa

Varberg Valkrets ]

Pu

Su mma

Göteborg Valkrets

'..JN—

.D—

Summa

Mandat efter folkmängd

19 18 75

30 31 61

25 23 23 71 .

22 21 22 65

35 30 65

21 18 22 61

Mandat efter röstberättigade

20 18 75

30 31 61

26 23 22 71

24 20 21 65

35 30 65

20 19 22 61

28 23 51

16 14 11 15 15 71

27 24 51

20 20 20 21 81

130

Mandatskillnad

OO

DC

00

• Sida 131
•  Original

Prop. 1975:101 131

Kommun Mandal efter" Mandal efter Mandatskillnad folkmängd röstberättigade Mölndal Valkrets 1 29 30 + 1 2 32 31 _ 1 Summa 61 61 Uddevalla Valkrets I 21 22 + 1 2 22 21 _ l 3 18 18 0 Summa 61 61 Borås Valkrets I 17 16 —l 2 14 15 + 1 3 11 12 + 1 4 12 11 — 1 5 11 11 0 6 14 14 0 Summa 79 79 Trollhättan Valkrets 1 25 27 +2 2 26 24 — 2 Summa 51 51 Skövde Valkrets 1 29 29 0 2 30 30 0 Summa 59 59 Karlstad Valkrets 1 30 30 0 2 31 31 0 Summa 61 61 Karlskoga ' Valkrets I 23 23 O 2 28 28 0 Summa 51 51 Örebro Valkrets I 14 14 0 2 12 12 0 3 13 12 _ 1 4 15 14 _ 1 5 11 13 + 2 Summa 65 65 Västerås Valkrets 1 11 13 +2 2 19 18 _ l 3 17 17 . O 4 18 17 — 1

Summa 65 65

• Sida 132
•  Original

Prop. 1975:101 132

Kommun Mandateftcr Mandat efter, Mandatskillnad folkmängd röstberättigade Borlänge Valkrets I 23 22 — I 2 19 20 + 1 3 . 19 . 19 0 Summa 61 61 Falun Valkrets 1 29 29 0 2 32 32 0 Summa 61 61 Ludvika Valkrets 1 16 16 0 2 17 ' 17 0 3 18 18 0 Summa 51 51 Vansbro - Valkrets ] 17 17 0 2 17 17 0 3 15 15 0 Summa 49 49 Gävle Valkrets 1 34 36 + 2 2 21 20 — 1 3 20 19 — 1 Summa 75 75

Sandviken

Valkrets 1 32 32 0 2 19 19 0 Summa 51 51 Söderhamn Valkrets 1 27 27 0 2 24 24 0 Summa 51 51 Kramfors Valkrets 1 29 29 0 2 32 32 0 Summa 61 61 Sollefteå Valkrets 1 30 - 30 0 2 31 31 0 Summa 61 61 Sundsvall Valkrets 1 20 19 _1 2 20 20 0 3 21 21 - 0 4 20 21 + 1

Summa 81 81

• Sida 133
•  Original

Prop. 1975:101

Kommun

Örnsköldsvik Valkrets 1 2

Summa

Östersund Valkrets 1

Summa

Skellefteå Valkrets

Summa

Umeå Valkrets 1

Summa

Jokkmokk Valkrets 1

Summa

Luleå Valkrets 1

Summa

Piteå Valkrets 1

Summa

Mandat efter Mandat efter

folkmängd röstberättigade 26 26 35 35 61 61 42 42 33 33 75 75 15 15 13 13 17 17 20 20 65 65 35 31 30 34 65 65 21 21 14 14 35 35 32 32 29 29 61 61 26 26 25 25 51 51

TABELL 2 En komprimerad bild av tabell ]. Kommuner.

Kommuner med valkretsindelning i valet år 1973 Kommuner utan skillnad i mandattilldelning Kommuner där ingen skillnad är större än 1 mandat Kommuner där ingen skillnad är större än 2 mandat Kommuner där ingen skillnad är större än 3 mandat Komntuner där ingen skillnad är större än 4 mandat

62 26 23

Mandatskillnad

CO

OO

0

0

00

()

OO

Antal Procent 100.0 41.9 37.1 14.5 4.8 1.6

133

• Sida 134
•  Original

Prop. 1975:101

TABELL 3 En komprimerad bild av tabell ]. Valkretsar.

Kommunvalkretsar i valet år 1973 Valkretsar utan skillnad i mandattilldelning Valkretsar där skillnaden är 1 mandat Valkretsar där skillnaden är 2 mandat Valkretsar där skillnaden är 3 mandat Valkretsar där skillnaden är 4 mandat

Antal 176 85 71 15 3 2

134

Procent 100.0 48.3 40.3 8.5 1.7 1.1

(Källa: Allmänna valen 1973 (SOS). Del 2. Kommunala valen den 16 september. Statistiska Centralbyrån. Stockholm 1974.)

• Sida 135
•  Original

Prop. 1975:101 135

Bilaga 3

Mandatfördelningen på valkretsar vid valet till Stockholms läns landsting år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad efter antalet röstberät-

tigade Valkrets Mandat efter Mandat efter folkmängd röstberättigade Mandatskillnad

1 9 11 + 2 2 10 12 + 2 3 10 11 + 1 4 9 10 + 1 5 9 9 0 6 11 12 ' + 1 7 13 12 — 1 A 10 10 0 B 9 8 — 1 C 12 11 — 1 1) 8 9 + 1 15 10 9 — 1 F 10 8 — 2 G 11 10 — 1 H 8 7 — 1 Sttmma 149 149

• Sida 136
•  Original

Prop. 1975:101