Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ombordanställda på svenskt handelsfartyg i tjänst hos entreprenör, t. ex. i restaurangrörelse, skall få rätt till tilläggs- pension (ATP) och sjömanspension på samma sätt som redaranställda. Vidare föreslås att anställda hos entreprenör skall erlägga skatt enligt sjömansskattclagens bestämmelser. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1976.

• Sida 2
•  Original

Prop. 19752109

1. Förslag till

l-J

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (19581295) om sjömansskatt' dels att 1 5 1 mom., 25 och anvisningarna till 1 5 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 19 a och 36 a 55, av

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

l m 0 m.2 Sjömansskatt enligt denna lag skall erläggas av envar, som är anställd i redare/ts tjänst, för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräk- tighet av minst 100 registerton, vilket huvudsakligast nyttjas i så- dan närfart eller fjärrfart, som i 2 & sägs.

Den som är anställd uteslutande för fartygs iståndsättande eller uppläggning eller för tillsyn eller betjäning vid fartygs uppehåll i hamn anses enligt denna förord- ning icke vara anställd ombord pa" fartyget.

Lagen är icke tillämplig vid an- ställning ombord på svenskt han- delsfartyg i fart inom landet hu— vudsakligen i hamnar eller på flo- der, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna elleri Kal- f a r t) utom i fall som avses i 7 5 1 mom. tredje marsund (i n r e

stycket.

I denna lag förstås med sj 6 in an: envar, som enligt ] _l' är skyldig erlägga sjömansskatt,

' Lagen omtryckt 1970:933. 3 Senaste lydelse 19741777. 3 Senaste lydelse 19701410.

Föreslagen lydelse

1 m 0 m. Sjömansskatt enligt denna lag skall erläggas av sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräk- tighet av minst 100 registerton, vilket huvudsakligast nyttjas i så- dan närfart eller fjärrfart, som i 2 & sägs.

Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt han- delsfartyg i fart inom landet hu- vudsakligen i hamnar eller på Flo- der, kanaler eller inomskärs vid kusterna elleri Kal- marsund (i n r e fa r t) utom i fall som avses i 7 & 1 mom. tredje stycket.

insjöar eller

sj ö m a n : arbetstagare som en-

ligt sjömanslagen /l973:382)

anses som sjöman,

• Sida 3
•  Original

Prop. l975:109 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

h a n d e l s f a r t y g: fartyg som nyttjas till handelssjöfart eller resan- des fortskaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med liandelssjöfarten,

n ä r f a r t: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm—Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,

fj ä r r f a r t: annan fart än inte fart och närfart,

i n k 0 m 5 t o m b 0 r d: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen,

beskattningsbar inko mst: kontant inkomst ombord, i förekommande fall minskad med belopp, som fastställts genom beslut om jämkning och, i den mån det medgivits av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbets- givar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller motsvaran- de ersättning, —

b e s k a t t n i n g s ä r: det kalenderår, under vilket sjömansskatt er- lägges. _

l9aå

Vad i denna lag sägs om redare äger motsvarande tillämpning be- träffande av denne anlitad annan arbetsgivare för sjöman.

Saknar annan arbetsgivare för sjöman än redare fast driftställe i riket annorstädes än på fartyg, svarar redaren för att arbetsgiva- ren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redare till följd härav erlagt skattebelopp, äger han söka beloppet åter av sjö- mannens arbetsgivare.

36aå

[föreligga särskilda skäl fär sjö- mansskattenämnden för visst fall besluta att sjömansskatt icke skall erläggas för inkomst på grund av anställning hos annan arbetsgivare för sjöman än redare.

• Sida 4
•  Original

Prop. l975:l09

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

Innan beslut som avses iförsta - stycket fattas skall yttrande in- hämtas frän berörda svenska re- dare- och sjöpersonalorganisatio- ner.

Mot nämndens beslut i fråga som avses i första stycket fär talan icke föras.

Anvisningar till 1 5

Med svenskt handelsfartyg lik- ställes utländskt handelsfartyg, som av svensk redare förhyres pä

Bestämmelserna i denna lag av- se sjöman som är anställd i reda- rens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. Av 19 a & följer att lagen även är tillämplig på sjöman som är anställd av annan arbets-

så kallad bare boat basis.

givare som redaren antagit som entreprenör. Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes an- ställning på utländskt handelsfar- tyg som svensk redare förhyr [ huvudsak obemannat, om anställ- ningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Ut- hyres svenskt handelsfartyg till at- ländsk redare i huvudsak obeman- nat, äga bestämmelserna tillämp- ning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av den- ne anlitad arbetsgivare.

Har sjöman avmönstrat frän tjänst ombord på visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare, skall ersättning som utgår under väntetiden anses som utbetalad i tjänsten om- bord på det förra fartyget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre lydelse av l 5 1 mom., 23 och anvisningarna till l & gäller alltjämt i fråga om inkomst ombord som sjöman har uppburit eller borde ha uppburit före ikraftträ- dandet.

• Sida 5
•  Original

mp. 1975:109 5

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962381) om allmän försäk- ring1

dels att 1 kap. 3 5. 1] kap. 2 &, 19 kap. 4 och 4 a 55 samt 20 kap. 15 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 19 kap. 6 &.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 åå

Försäkrade enligt denna lag äro svenska medborgare, så ock de som utan att vara svenska medborgare äro bosatta i riket.

Den som ej är svensk medborga- Utländsk sjöman på svenskt han- re men är anställd i redarens tjänst delsfartyg är försäkrad för tilläggs— ombord på svenskt handelsfartyg pension även om han ej är bosatt i är försäkrad för tilläggspension, riket. även om han ej är bosatt iriket. Detta gäller dock icke den som är anställd uteslutande för fartygs iståndsättande eller uppläggning eller för tillsyn eller betjäning vid fartygs uppehåll i hamn. Med svenskt handelsfartyg likställes [ denna lag utländskt handelsfartyg, som svensk redare förhyr obeman- nat.

Såvitt angår försäkringen för tilläggspension är den som enligt 11 kap. 6 & tillgodoräknats pensionspoäng försäkrad, även om han ej längre uppfyller förutsättningarna enligt första eller andra stycket.

11 kap. 2 52

Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmäner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön, som under ett år ej uppgått till femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

3) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkesskade—

' Lagen omtryckt l973:908. ? Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1975:97.

• Sida 6
•  Original

Prop. 19751109 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författ- ning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 &,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (l973z37l) om kontant arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildningi form av dagpen- ning och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studie- stödslagen ( 1 9731349') samt

h) delpension enligt lagen (1975 :000) om delpensionsförsäkring. Ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket sägs för arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall, om ersättningen under ett år uppgått till minst femhundra kronor, anses såsom inkomst av anställning, såvida den försäkrade och den som utgivit ersättningen varit ense därom; och skall i dylikt fall den förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas till lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit frän arbets- givare, vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i rö- relse som bedrives från här beläget fast driftställe. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, så- framt svenska staten eller, där lö- nen härrör från utländsk juridisk person, som äger ett bestämmande infly- tande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkrings- verket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäk- ringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 &.

svensk juridisk person,

Vid beräkning 'av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas till lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbets- givare, vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i rö- relse som bedrives från här beläget fast driftställe eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt han- delsfartyg. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframt svens- ka staten eller, där lönen härrör från utländsk svensk juridisk person. som äger

juridisk person,

ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för till- läggspension enligt 19 kap. 1 $.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975:109 7

Nuvarande lr'delse Föreslagen lydelse

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. l 5.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anSes såsom arbetsgivare.

19 kap. .4 53

Avgift till sjukförsäkringen enligt 1 5 eller sjukförsäkringsavgift enligt 2 5 skall utgå med åtta procent av det belopp, varå avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 1 1 kap. 7 & ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 _S gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 5 efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandct eller karenstiden bedömes få på försäkringens utgifter. lnflutna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (19741525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 %. lnflutna avgifter skola även täcka de kostnader som under året uppkom- mit för centrala studiestödsnämnden i anledning av att återbetalnings- pliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt studiestödslagen (19732349) icke skola återbetalas, till den del kostnader- na icke skola täckas med statliga medel enligt 7 5 andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, benämnd & l l— männa sj u k fö r s ä k r i n g 5 f o n d e n. Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från fonden.

I fråga om sådan arbetstagare has redare som avses i l 5 första stycket lagen (19581295) om sjö- mansskatt beräknas "avgiften till sjukförsäkringen enligt sats som regeringen fastställer. Procentsatsen skall för visst år ut—

procent-

I fråga om sjöman som avses i l ä 1 mom. första stycket lagen (1958z295) om sjömansskatt be- räknas avgiftcn till sjukförsäk- ringen enligt procentsats som rege- ringen eller, efter regeringens be- myndigande. myndighet faststäl-

3 Senaste. lydelse enligt förslag i prop. 1975192.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975:109

Nuvarande lydelse göra bestämd andel av den i första stycket angivna Nämnda andel skall svara mot för— hållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre är, som närmast föregått det år då

procentsatsen.

procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsat- sen beräknas med två decimaler.

Föreslagen lydelse

ler. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsat- sen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet mellan antalet svens- ka sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medel- tal för den 31 oktober under de tre är, som närmast föregått det år då procentsatsen fastställes. Hän- syn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsat- sen beräknas med två decimaler.

4aå4

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 35 skall utgå med sex och två tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. [ fråga om sådan arbets- tagare hos redare som avsesi ] 5 första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procent- sats som regeringen fastställer med motsvarande tillämpning av 45 andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

655

Avgift till folkpensioncn'ngen enligt 1 eller 35 skall utgå med sex och två tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. ] fråga om sjöman som avses i l å ] mom. första stycket lagen (l958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, rnyndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4å andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Saknar annan arbetsgivare för sjöman än redare fast driftställe i riket annorstädes ("in på fartyg, svarar redaren för att arbetsgiva- ren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redare till följd härav erlagt avgiftsbelupp, äger han söka beloppet åter av sjö- mannens arbetsgivare.

4 Senaste lydelse enligt förslag i prop. 1975192. 5 Förutvarande 6 & upphävd genom 1974:775.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975:109 9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap. 1 %

I denna lag avses, där ej annat framgår, med är kalenderår och med månad kalendermånad.

Med sjöman avses.. där ej annat framgår, arbetstagare som enligt sjömanslagen( ] 973.282) anses som sjöman.

Med anställning på svenskt han- delsfartyg likställes anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om. anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga bestämmelserna i denna. lag till- lämpning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare.

Bestämmelserna i 1 kap. 3 5 andra stycket äga icke tillämpning ifall då lagen (] 958.295) om sjö- mansskatt enligt beslut jämlikt 36a 3? nämnda lag icke skall till- lämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser äger alltjämt tillämpning beträffande avgift som belöper på tid före ikraftträ- dandet. . . _

Beträffande avgifter till försäkringen för tilläggspension skall vad i övergångsbestämmelserna till lagen (l973z481) om ändring i lagen (l96'2z381) om allmän försäkring förordnas om redares avgifter för åren 1976-- 1980 tillämpas även på annan arbetsgivare för sjöman än redare. Procentsats som avses i nämnda övergångsbestämmelse fastställes av regeringen eller av myndighet som regeringen bemyndigar därtill.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975:109

3. Förslag till

10

Lag om ändring i uppbördslagen (19531272)

Härigenom föreskrives att l ä, ?. ä 4 mom. och 27 ä 1 mom. upphörds- lagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med skatt förstås i denna lag, där icke annat angives, statlig in- komstskatt, statlig förmögenhets- skatt, utskiftningsskatt, ersätt- ningsskatt, kommunal inkomst- skatt, landstingsmedel, skogsvärds- avgifter, sådana socialförsäkrings- avgifter till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 & lagen om all- män försäkring, sjukförsäkringsav- gifter enligt 19 kap. 2 & sistnämn- da lag, sådana arbetsgivaravgifter enligt förordningen angående upp— börd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.. av- gifter enligt lagen om allmän ar— betsgivaravgift och redareavgifter enligt lagen om redareavgift för sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket, avgift som avses i 116 a eller 116 cå taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslan.

|.)

5402

Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna lag. där icke annat angives, statlig in- komstskatt. statlig förmögenhets- skatt, utskiftningsskatt. ningsskatt,

ersätt— kommunal inkomst- skatt. landstingsmedcl, skogsvards- avgifter, sådana socialförsäkrings- avgifter till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 5 lagen om all- män försäkring, sjukförsäkringsav- gifter enligt 19 kap. 2 % sistnämn- da lag, sådana arbetsgivaravgifter enligt lagen om upphörd av vissa avgifter enligt lagen'om allmän försäkring, m.m., avgifter enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift och enligt lagen om avgift för sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket, ] 16 a eller taxeringslagen, ävensom avgift som avses i 116 c % annuitct å avdikningslän.

Regeringen må, om särskilda omständigheter därtill föranleda. föreskri- va att i samband med upphörden av skatt mä upphäras jämväl=annan avgift än sådan som i första stycket sägs. llar dylik föreskrift meddelats skall. där icke annat angivits, vad i denna lag stadgas angående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med föreskriften avses.

' Lagen omtryckt 1972:75. 2 Senaste lydelse 1973:1119_

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975:l09 ll

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Zå

4 m 0 m.3 Skattereduktion ätnjutes av ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18 år, och av gift skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. med 1 800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 4 500 kronor. med 40 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 4 500 kronor och den taxerade inkomsten.

Ha gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 4 500 kronor, ätnjutes skattereduktion endast av den som har den högsta taxerade inkomsten. Äro dc taxerade inkomsterna lika stora. tillkommer skattereduktion den äldre av de skattskyldiga.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skattskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall få åtnjutas. skall maken ha varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret, sker skattereduktioncn enligt första stycket. Avser makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst enligt lagen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 2 250 kronor, med 40 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 2 250 kronor och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första, andra och tredje styckena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen beskattningsbar inkomst enligt lagen (19582295) om sjömans- ' skatt samt enligt l ä 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmel- ser skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skattskyldige uppburit inkomst som förut nämnts.

Skattereduktion sker icke i frä— ga om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpen- sioneringen enligt 19 kap. 3 & la- gen (1962381) om allmän försäk- ring, tilläggspensionsanift, sjuk- försäkringsavgift, gift. allmän arbetsgivaravgift, reda- reavgz'fr och förseningsavgift enligt

arbetsgivarav-

3 Senaste lydelse 19741771.

Skattereduktion sker icke i frä- ga om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpen- sioneringen enligt 19 kap. 3 & la- gen (1962z381) om allmän försäk— ring. tilläggspcnsionsavgift, sjuk- försäkringsavgift, arbetsgivaravgift, allmän arbetsgivaravgift, avgift för sjöfolks pensionering och förse-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975:109 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

116 c & taxeringslagen samt annui- ningsavgit't enligt 116 cå taxe- tet å avdikningslån_ ringslagen samt annuitet å avdik— ningslän.

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk- tion bortfaller.

27 5

l m 0 m.4 Uträkning av de särskilda skattepostcr som ingå i slutlig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgifteri taxeringslängd eller annat beslut om taxeringen. 1 övrigt iakttages:

att för skattskyldiga, som avses i 10 ä 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en gemen- sam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det är då den slutliga skatten debiteras;

att tilliiggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomst- året fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid öretal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt och Iandstingsmedel debiteras med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsor- ten är belägen;

att i l % omförmäld sjukförsäk— att i 1 % omförmäld sjukförsäk- ringsavgift debiteras enligt 19 kap. ringsavgift. debiteras enligt 19 kap. lagen om allmän försäkring och lagen om allmän försäkring på med beaktande av avgiftsbelopp grundval av uppgifter om försäk- som uträknats av allmän försäk- ringsförhållarzden som lämnas av ringskassa; allmän försäkringskassa;

att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med tillämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 % samt 19 kap. 3 och 4 a åå lagen om allmän försäkring;

att i 1 ävmhhmäld arbetsgivar- att i 1 _S omförmälda arbetsgi- avgift och redareavgift debiteras i varavgifter debiteras i en gemen-

4 Senaste lydelse l974:77l.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975:109 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse en gemensam post; samt sam post; samt

att i l & omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa päföres i helt antal kronor. därvid öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser äger alltjämt tillämpning i fråga om avgift som har päförts eller bort påföras före ikraftträdandet.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975:109 14

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (l959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrives att "2 och 6 %% lagen (_l959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring m. ni.] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lå

I denna lag förstås med

a r b e ts giv a r a v gift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt l 5 första stycket;

a v g i f t s u n d e r 1 a g: belopp varå avgift, som avses i l 5 första stycket, skall beräknas för arbetsgivaren;

11 t g i f t s ä r: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag Skall bestäm— mas;

sl u tlig av g i f t: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsdebite ringen för nästförcgäende utgiftsär;

p r e l i m i n ä r a v g i f t: belopp som enligt debitering skall erläggas eller eljest erlägges i avräkning på slutlig avgift;

k v a r s t a e n d e a v gift: avgiftsbclopp som återstår att erlägga sedan preliminär avgift avräknats från slutlig avgift,"

t i l 1 k 0 m m a n d e a v g i f t: arbetsgivaravgilit som skall erläggas enligt beslut om debitering fattat sedan den ärliga avgiftsdebiteringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgiftsundcrlag för avgift till sjukförsäk— ringen, folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension, för löne- garantiavgift samt för arbetsgivaravgift till arbetslöshctsförsäkringcn och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sädan ersättning. som enligt 3 kap. 2 5 andra stycket sista punkten eller- ll kap. 2 & andra stycket lagen (1962238l) om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning.

Vad i 19 kap. 65 lagen om allmän försäkring ji'ireskrives um avgift som där avses äger lnulsva- rande tillämpning pa" annan avgift som uppbäres enligt förevarande lag.

' Lagen omtryckt l974z938.

• Sida 15
•  Original

Prop. l975:lO9 ' 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65

Arbctsgivaruppgift skall av annan arbetsgivare än som i andra stycket sägs avlämnas till den lokala skattemyndighet, inom vars tjänstgöringsom- råde han skall taxeras till statlig inkomstskatt eller, om han icke skall taxeras till sådan skatt, han bedrivit sin huvudsakliga verksamhet.

Redare, som har att redovisa sjömansskatt, skall avlämna ar- betsgivaruppgift till sjömansskat- tekontoret.

Arbetsgivaruppgift skall vara av- lämnad före. utgången av januari månad eller, i fråga om redare som avses i nästföregående- stycke. före utgången av februari månad året näst efter utgiftsåret.

Arbetsgivare, som har att re- dovisa sjömansskatt, skall avlämna arbetsgivaruppgift till sjömans- skattekontoret.

Arbetsgivaruppgift skall vara av— lämnad före utgången av januari månad eller, i fråga om arbetsgiva- re som avses i nåstföregående styc- kc, före utgången av februari må- nad äret näst efter utgiftsåret.

På ansökan av arbetsgivare, som visar att i följd av särskilda omständig— heter hindcr möter att avlämna arbetsgivaruppgift inom föreskriven tid, må myndighet, till vilken arbetsgivaruppgiften skall avlämnas, utsätta annan tid, inom vilken uppgiften skall vara avlämnad.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976. Äldre bestämmelser äger alltjämt tillämpning i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdan- det.

• Sida 16
•  Original

Prop. l975:l09

5. Förslag till

l6

Lag om ändring i lagen (1961 :300) om redareavgift för sjöfolks pensio-

nering

Härigenom föresk'rives att lagens rubrik och l - 3 %% lagen (19612300) om redareavgit't för sjöfolks pensioneringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om redareavgij't för sjöfolks pensionering

Redare skall i den omfattning nedan sägs erlägga avgift (redare— avgift) för beredande av pension enligt grunder, som bestämmas av regeringen och riksdagen, ät sjö- män, vilka säsom manskap varit för utrikes fart påmönstrade svenskt handelsfartyg.

Redareavgift utgår för varje är å vad redaren sammanlagt under året utgivit i lön till sådana arbets- tagare. som avses i l 5 första styc— ket lagen (19581295) om sjömans— skatt.

Avgiften beräknas för varje re- dare ä lön i penningar och natura— förmåner i form av kost eller bo- stad.

Vid beräkningen skall bortses från arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kro— nor, och arbetstagare som icke är obligatoriskt försäkrad enligt la-

1 Lagen omtryckt l968:612. 2 Senaste. lydelse enligt förslag i prop.

Föreslagen lydelse

Lag om avgift för sjöfolks pen- sionering

Arbetsgivare skall i den omfatt- ning nedan sägs erlägga avgift för beredande av pension enligt grun- der, som bestämmas av regeringen och riksdagen, åt sjömän, vilka såsom manskap varit för utrikes fart pämönstrade svenskt handels- fartyg.

gZ

Avgift utgår för varje är å vad arbetsgivaren sammanlagt under året utgivit i lön till sjöman, som avses i l å ] mom. första stycket lagen ( 19582295) om sjömansskatt.

Avgiften beräknas för varje ar- betsgivare å lön i penningar och naturaförmåner i form av kost el- ler bostad.

Vid beräkningen skall bortses från sjöman, vars lön under året understigit femhundra kronor, och sjöman som icke är obligato- riskt försäkrad enligt lagen(l954:

1975192.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975:109

Nuvarande lydelse gen (l954z243) om yrkesskadeför- säkring.

Avgift erlägges icke för arbets- tagares lön vid sjukdom eller ledig- het för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpen- ning eller föräldrapenning, som ar- betsgivare äger uppbära enligt be- stämmelserna i 3 kap. 16 % lagen (1962z38l) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hem- mavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Regeringen fastställer procent- sats för redareavgiften med hän- syn till det avgiftsbehov som för- anledes av de enligt l & bestämda eller eljest gällande grunderna för sjöfolks pensionering. Fastställd procentsats får tillämpas tidigast för året näst efter det år vanmder den fastställts.

353

I fråga om debitering och upp- börd av redareavgift enligt denna lag äger förordningen den ]8 de- cember 1959 (nr 552) angående upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. motsvarande tillämpning. Vid för- delning enligt 51.6 första eller andra stycket förordningen skall redareavgiften jämställas med de avgifter som avses i 1.6 förord- ningen.

17

Föreslagen lydelse 243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för sjömans lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anled- ning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt be- stämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hem— mavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsvcrksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Regeringen fastställer procent- sats för avgiften med hänsyn till det avgiftsbehov som föranledes av de enligt l % bestämda eller eljest gällande grunderna för sjöfolks pensionering. Fastställd procent— sats fär tillämpas tidigast för året näst efter det är varunder den fastställts.

l fråga om debitering och upp- börd av avgift enligt denna lag gäller i tillämpliga delar lagen (l959:552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser äger alltjämt tillämpning beträffande avgift som belöper på tid före ikraftträ- dandet.

3 Senaste lydelse 1971193.

• Sida 18
•  Original

Prop. 19751109

6. Förslag till

18

Lag om ändring i lagen (1968z419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives att 2 5 lagen (l 968:4l9l om allmän arbetsgivar- avgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse

Arbetsgivare erlägger allmän ar- betsgivaravgift med belopp mot- svarande fyra procent av summan av vad arbetsgivaren utgivit Linder året som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmaner i form av kost eller bostad, I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i l % första stycket la— gen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock allmän arbetsgivar- avgift efter den lägre procentsats som regeringen fastställer med motsvarande kap. 41% andra stycket lagen (1962381) om allmän försäkring.

tillämpning av 19

Föreslagen lydelse

Arbetsgivare erlägger allmän ar- betsgivaravgift med belopp mot- svarande fyra procent av summan av vad arbetsgivaren utgivit under arct som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. [ fråga om sjöman som avses i 15 1 Inom. första stycket lagen (1958: 295") om sjömansskatt beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter den lägre procentsats som rege- ringen eller, efter regeringens be— nzyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 19 kap. älg andra stycket lagen (1962381) om allmän försäkring.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare vars lön under året understigit femhundra kronor, eller arbetstagare, som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954243) om yrkesskadeförsäkring. eller till fall. som avses i 3 kap. 2 & andra stycket sista punkten lagen (1903381) om allmän försäkring.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för värd av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger upp— bära enligt bestämmelserna i 3 kap. 165 lagen om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavaran- de barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser äger alltjämt tillämpning beträffande avgift som belöper pa tid före ikraftträ- dande-t.

' Senaste lydelse 19741794.

• Sida 19
•  Original

Prop. 19752109 19

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 197 5-04-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Holmqvist, Aspling. Geijer. Bengtsson. Norling, Löfberg, Lidbom, Carls- son, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.

Föredragande: statsrädet Aspling

Proposition med förslag om rätt till tilläggspension och sjömanspension för entreprenöranställda på svenska handelsfartyg, m. m.

2.2. Sjömansbeskattningen

Bestämmelserna om sjömansskatt är intagna i lagen (1958:295) om sjömansskatt. Skatten uttas i stället för statlig och kommunal inkomst- skatt. Ärenden angående sjömansskatt handläggs av riksskatteverket. Inom verket handläggs ärenden angående sjömansskatt i första hand av sjömansskattekontoret och sjömansskattenänmden.

Sjömansskatt erläggs som definitiv källskatt av den som är anställd i redarens tjänst ombord pa svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 registerton, om fartyget huvudsakligast nyttjas i närfart

• Sida 22
•  Original

["J PJ

eller fjärrfart. Utländskt fartyg som av redaren förhyrs på s. k. bare-boat basis likställs med svenskt handelsfartyg. Med närfart avses linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn. dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm— Lindesnäs eller bortom Cuxhaven. Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.

Lagen är inte tillämplig vid anställning på fartyg i inre fart. Med inre fart förstås fart inom Sverige huvudsakligen i hamnar eller på floder. kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.

Den som är anställd uteslutande för fartygs iständsättande eller uppläggning eller för tillsyn eller betjäning vid fartygs uppehåll i hamn anses enligt lagen inte vara anställd ombord på fartyget.

Det åligger redare att till sjömansskattekontoret för varje period av två månader inbetala och redovisa under perioden innehållen sjömansskatt.

Sjömansskatt utgår för månad och beräknas enligt endera av två sjömansskattetabeller, den ena vid anställning på fartyg i fjärrfart och den andra på fartyg i närfart. För sjöman som inte är bosatt i Sverige är sjömansskattcn lägre än för den som är bosatt här. Om sjömannen på godtagbart sätt visar att han är skattskyldig i annat land för inkomsten ombord kan han av sjömansskattenämnden befrias från skyldighet att erlägga sjömansskatt.

Sjöman som är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge skall betala sjömansskatt enligt de bestämmelser som gäller för här i riket bosatt sjöman.

Eftersom sjömansskatten är en definitiv skatt skall inkomst ombord inte redovisas i självdeklaration. För annan inkomst än sjöinkomst är däremot sjömannen deklarationsskyldig enligt vanliga regler. lnkoms-t ombord sambeskattas inte med inkomst i land och påverkar i stort sett inte beskattningen av landinkomst, bortsett från att grundavdraget minskas med 1/1'2 för varje. månad som sjömansskatt erlagts.

Fr. o. m. är 1972 tillämpas -- beträffande sjömän bosatta i de nordiska länderna —- ett särskilt ADB-system för sjömansskattens administration. Systemet innebär bl. a. att redarnas uppgifter om uppburen sjöinkomst och erlagd sjömansskatt bearbetas maskinellt. Därefter får de lokala skattemyndigheterna uppgifter i erforderliga hänseenden direkt från sjömansskattekontoret. Dessa uppgifter skall vidarebefordras till taxe- ringsnämnderna som bl. a. föranstaltar om att sjömannens beskattnings- bara inkomst enligt sjömansskattelagen noteras i inkomstlängden. An— teckningen i inkomstlängden är en taxeringsätgärd. Uppgifterna utgör vidare beslutsunderlag när lokal skattemyndighet fastställer sjömannens pensionsgrundande inkomst.

För öwiga sjömansskattepliktiga sjömän sker endast en kontroll i 'riksskatteverket av att skatteavdraget är korrekt med hänsyn till sjöman- nens inkomst.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975:109

IJ !JJ

2.3. Kungörelsen (19722412) om sjömanspension

Nu gällande regler om sjömanspension trädde i kraft den 1 juli 1972. Reglerna innebäri huvudsak följande.

Rätt till s_iömanspension tillkommer sjöman i manskapsställning som varit verksam inom yrket under hela eller större delen av sin aktiva tid. För att rätt till pension skall inträda krävs minst 120 seglationsmänader på svenskt handelsfartyg fr. o. m. den månad då han fyllt 30 år. varav minst 80 efter månaden närmast före den då han fyllt 40 är. Kvalificering kan ske t.o.m. månaden närmast före den då han fyllt 60 är. Befälstid får i viss utsträckning gälla som kvalifikationstid. Som anställningstid räknas tid under vilken sjömansskatt erlagts. Pension kan tidigast utgå fr. o. m. den månad dä sjömannen fyller 55 är. Pensionen upphör med månaden innan 67 års ålder uppnås.

Pensionens storlek bestäms av antalet manskapsmanader och pensio- nen utgär med lika belopp oavsett arbetsinkomsten under intjänande- tiden. De 40 först fullgjorda manskapsmänaderna inverkar inte på pensionens storlek. För var och en av de därpå följande manaderna beräknas pensionen efter viss procent av basbeloppet enligt AFI,. Pen- sionsnivän har lagts så att full pension vid 55 års ålder ger maximalt ett och ett halvt basbelopp medan pensionsuttag vid högre ålder ger en pension motsvarande maximalt tre basbelopp (vid uttag från 63 års ålder). Sjömanspensionen blir värdebeständig genom att pensionsbelop— pet följer förändringarna i basbeloppet.

Genom att ett tidigare krav för utländska sjömän om mantalsskrivning i Sverige tagits bort i nuvarande regler, har de utländska sjömännen numera samma möjlighet att erhålla pension som de svenska.

Sjömanspensionen samordnas med allmän pension i form av förtids- pension (sjukbidrag), änkepension, livränta frän yrkesskadeförsäkringen och annan livränta som bestäms av eller utbetalas från riksförsäkringsver- ket. Pensionen samordnas också med utländsk förmän som motsvarar någon av nyss angivna förmåner. Samordningen sker så att, om det sammanlagda förmänsbeloppet överstiger den högsta sjömanspension som kan utgå fr.o.m. 60 ars ålder. s_iömanspensionen minskas med det överskjutandc beloppet. Minst en tredjedel av s_iömanspension skall dock alltid utgå.

Som nämnts kvalificerar för sjömanspension endast sädan anställnings- tid pä svenskt handelsfartyg under vilken sjömansskatt erlagts. Befrias sjöman enligt beslut av sjömansskattenämnden frän skyldighet att erlägga svensk sjömansskatt på grund av att han har visat att han är skattskyldig i annat land för inkomst av tjänstgöringen på svenskt fartyg, saknas regler i sjömanspensionskungörelscn som ger honom rätt att räkna denna tjänst- göring som kvalificerande för sjömanspension. Här föreligger skillnad mellan reglerna om rätt att" räkna kvalifikationstid för ATP och sjömans- pension. Till ATP kvalificerar sig som nämnts under 2.1 den anställde genom anställning på svenskt handelsfartyg.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975:109 24

Också en annan skillnad mellan reglerna om rätt till ATP och till sjömanspension bör nämnas i detta sammanhang. Motsvarighet till de under 2.1 och 2.2 nämnda reglerna om likställande med svenskt handels- fartyg av utländskt sådant fartyg som förhyrs pä bare-boat basis av svensk redare saknas i sjömanspensionskungörelsen. Rätt till sjömanspension kan endast förvärvas genom tjänstgöring på svenskt handelsfartyg.

Sjömanspensioneringen administreras av Handelsflottans pensionsan- statt.

2.4. Vissa andra författningar

Sj 6 in an sl 3 g e n (1973 :282) reglerar bl. a. sjömäns anställningför- hållanden och sociala grundskydd. Lagen avser arbetstagare som är anställd för fartygsarbete på svenskt fartyg. När det gäller arbetsgivarens sociala förpliktelser, t. ex. sjukvård, sjuklön, fri hemresa, omfattar lagen arbetstagare som under den tid han tjänstgör ombord har befattning på fartyget, i lagen benämnd sjöman. Med uttrycket befattning på fartyg avses att sjömannen har sådan befattning ombord som huvudsakligen avser fartygsarbete och gäller annat än enbart tillfälliga göromål. Lagens bestämmelser är tillämpliga både på redar- och entreprenöranställda sjömän. Ansvaret för att den anställde garanteras det sociala skydd som han har att begära åvilar arbetsgivaren. När det gäller redarens ansvar för att entreprenören fullgör sina förpliktelser gentemot sina anställda gäller att den entreprenöranställde kan vända sig direkt mot redaren. Denne har i sådant fall regressrätt mot entreprenören.

Enligt sj ö ] a ge n s (1891 nr 35 s. 1, omtryckt 19741621) nu gällande regler om sjöpanträtt, 267 &, tillkommer sådan rätt pä fartyg anställd person på grund av tjänsteavtal med redaren eller befälhavaren. Riksdagen har emellertid godkänt nya regler om sjöpanträtt (prop. 1973242, LU 22, rskr 272) som ännu inte har trätt i kraft (se 244 5 i SFS 197311064). Enligt de nya reglerna gäller bl. a. att sjöpanträtt uppstår i fartyget oavsett om gäldenären i fordringsförhållandet är fartygets ägare. redare eller befraktare eller eljest har hand om fartygets drift i redarens ställe, t. ex. en självständig restauratör ombord. Panträtten gäller bl. a. till säkerhet för fordran som avser lön och annan gottgörelse till befälhavaren eller annan ombordanställd på grund av dennes tjänst på fartyget. S_iöpanträtt gäller således även för lön till entreprenöranställd.

Sjö a r b e t st id sl a g e n (19702105) är tillämplig på skeppstjänst. Härmed förstås enligt l & arbete som person, vilken är anställd på svenskt fartyg, för fartygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag utför ombord på fartyget eller på annat ställe. Från lagens tillämpning undantas vissa högre befattningshavare ombord och vidare läkare och musiker. Medlemmar i redarens familj undantas i det fall fartygets bruttodräktighet understiger 500 registerton.

Enligt förarbetena till lagen bör inte den omständigheten att arbetsta-

• Sida 25
•  Original

I -J U|

Prop. 19752109

gare har anställts av någon annan än redaren utesluta tillämpning av lagen, om arbetstagaren anställts för att utföra rutinarbete ombord som annars brukar skötas av den som är anställd direkt av redaren. Som exempel nämns 'ekonomibersonal anställd av en självständig restauratör som arrenderar restaurationen ombord. Den som är anställd av annan än redaren för att utföra tillfälligt arbete till sjöss. som inte består av rutingöromäl. bör däremot i lagens mening betraktas som anställd på fartyget endast om vistelsen ombord har sådan varaktighet att den avsevärt inskränker möjligheterna att utnyttja fritiden. För arbetstagare med tillfällig och avgränsad arbetsuppgift ombord, t. ex. leveransservice eller maskinreparation, bör tiden överstiga en vecka. Arbetar arbetstaga- ren under längre tid till sjöss men byter fartyg ofta och med korta mellanperioder till lands, bör även arbete kortare tid än en vecka på ett fartyg kunna betraktas som skeppstjänst.

M önstringsförord ningen (l961:87) reglerarmönstringav såväl svenska som utländska sjömän. Mönstringspliktiga enligt förord- ningen är alla som är anställda i någon befattning ombord och medföljer fartyget för att utföra arbete för fartygets räkning.

Enligt 11 % mönstringsförordningen skall beträffande registrering av utländska sjömän och om sjöfartsbok för dem gälla vad särskilt stadgas. Med stöd av denna bestämmelse har beslutats att utländska sjömän som tjänstgör på svenska handelsfartyg skall vara förtecknade i sjömansregist- ret. Registreringen, som föranleddes främst av den utvidgade rätten till ATP för utländska sjömän, påbörjades den 1 juli 1973.

Utredningen om mönstring av sjömän har nyligen framlagt sitt be- tänkande" ("Stencil Ds K 1974211) Mönstring av sjömän. ] det förslag till kungörelse om mönstring och registrering av sjömän m. ni. som kommit- tén lägger fram bibehålls mönstringsplikten i huvudsak för den person- krets, för vilken sådan f. n. föreligger. Mönstringsskyldigheten omfattar sålunda alla som har befattning på fartyg, oavsett om arbetsgivare är redaren eller entreprenör. Begreppet befattning på fartyg används i samma betydelse som enligt sjömanslagen.

I fråga om registrering av sjömän anför utredningen bl. a. följande. Då svensk sjöman första gången anställs på mönstringspliktigt fartyg, dvs. på fartyg om minst 20 bruttoregisterton, skrivs han in i sjömansre- gistret och får sjöfartsbok. Sjöfartsboken utfärdas av mönstringsförrätta- ren som även ger den inskrivne ett registernummer. Därvid används dennes personnummer. Sedan sjömansregistrel- underrättats om inskriv- ningen, fullbordas denna genom att. ett registerkort läggs upp.

Registreringen av utländsk medborgare sker däremot direkt i registret utan föregående inskrivning hos mönstringsförrättare. Till grund för registreringen ligger uppgifterna i sjömannens tjänstgöringsbesked. ] förfarandet ingår att den utländske sjömannen tilldelas ett särskilt registreringsnummer. För nordisk medborgare rekvirerar sjömansregistret i särskild ordning ett svenskt personnummer hos riksskatteverket. Övriga utländska medborgare tilldelas registernummer, hämtade ur en särskild nummerserie i sjömansregistret.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975:109 26

Utredningen föreslår att alla utländska sjömän förses med en bok som innehållsmässigt är av samma karaktär som sjöfartsboken, dock utan att som denna ha funktionen av nationell identitetsbandling. Tjänstgörings- boken ersätter det nuvarande registreringsbeviset men tjänstgör även som arbetsbok för sjömannen. Boken skall innehålla vissa av de registrerade personuppgifterna samt uppgifter om innehavarens tjänstgöring på svens- ka fartyg.

2.5. Förhällandena i övriga nordiska länder 2.5.1 Sjömansskarreregler

De svenska reglerna om sjömansskatt hari huvudsak sin motsvarighet i övriga nordiska länders skattelagstiftning utom den isländska som saknar särskilt sjömansskattesystem.

I Danmark skall var och en som är anställd på danskt fartyg med bruttodräktighet över 100 registerton som nyttjas i utrikes fart eller närfart betala sjömansskatt. Sjömansskatt skall således. till skillnad från vad som gäller enligt de svenska bestämmelserna, betalas även av den som är anställd ombord hos annan än redaren. Är sjömannen anställd hos annan arbetsgivare än redaren blir ansvarsbestämmelserna för redare i motsvarande män tillämpliga på denne arbetsgivare.

I Finland erläggs sjömansskatt endast av den som är anställd i redarens tjänst ombord på finskt handelsfartyg med bruttodräktighet av minst 100 registerton som används i utrikes fart eller kustfart.

Enligt de norska bestämmelserna betalas sjömansskatt av den som är anställd ombord i redarens tjänst eller hos arbetsgivare som driver näringsverksamhet ombord. Sjömansskatt betalas dock inte av vissa entreprenadanställda på kryssningsfartyg, se närmare avsnitt 2.5.2.

Liksom i Sverige finns i de övriga nordiska ländernas författningar regler som i skattehänseende likställer utländskt fartyg som förhyrs pä bare-boat basis med inhemskt handelsfartyg.

2.5.2 Iz'ntreprenöranrrälldas rätt till pension

Pensionssystemen i stort för sjömän i de olika nordiska länderna gestaltar sig på följande sätt.

Danmark har ingen särskild sjömanspension. Sjömännen är anslutna till Arbejdsmarkedets Tillaegspension i likhet med övriga arbetstagare. Denna pensionsordning ger ett standardiserat tillägg till folkpensionen. 1 Dan- mark finns inte några speciella regler för entreprenöranställdas rätt till Arbejdsmarkedets Tillaegspension. För dessa tillämpas lagens bestämmel- ser så att utländska medborgare som är anställda av dansk entreprenör för kiosk- eller restaurangverksamhet på ett danskt fartyg anses omfattade enligt de allmänna reglerna. Utländska medborgare som är anställda på danskt fartyg för utländsk entreprenör anses inte omfattade av pensions- ordningen. Om en dansk medborgare är anställd av en dansk entreprenör

• Sida 27
•  Original

Prop. l975:109 . 27

ombord på utländskt fartyg. omfattas han av pensionsordningen om han är bosatt och betalar skatt i Danmark.

Finland har en sjömanspensionering som ingår som en bland arbetspen- sioneringens olika grenar. Den ger en pension som är ställd irelation till arbetsinkomsten. Vid sidan härav utgår folkpension. Enligt lagen om sjömanspensioner är alla personer i sjömanstjänst på finskt handelsfartyg pensionsförsäkrade oberoende av om de är anställda av redaren eller någon annan, t. ex. en utländsk entreprenör. Med ”sjömän” avses alla om bordanställda som följer med fartyget.

Till isländska sjömän utgår, förutom folkpension, tilläggspension på grund av medlemskap i pensionskassa. Sådant medlemskap är obligato- riskt. Det finns en särskild pensionskassa för sjömän och fiskare. Avgörande för kassatillliörighcten är att sjömannen är pämönstrad som besättningsmedlem. F.ntreprenöranställning förekommer inte. i den is- ländska handelsflottan. Utländsk arbetstagare kan medges befrielse från försäkringsplikten om han är omfattad av en pensionsanordning i sitt hemland.

I Norge har sjömännen, förutom grundpension och tilläggspension enligt folketrygdslagen, särskild sjömanspension som utgår från lägre ålder än den allmänna pensionsåldern till dess normal pensionsålder uppnås. Övergångsvis på grund av sjötjänst före införandet av folke- trygdslagen den 1 januari 1967 -- utges också ålderspension efter fyllda 67 år samt efterlevandepensioner. Av de nordiska länderna har Norge det största antalet entreprenöranställda. Den 1 november 1973 uppgick bemanningen på den norska handelsflottan till 41 500 man. Därav var 8200 utländska medborgare. Härtill kommer entreprenadanställd ut- ländsk personal på kryssningsfartyg. Antalet sådana entreprenadanställda uppgick till ca 3 100 personer. Av det totala antalet utländska medborga- re anställda på norska fartyg var 500 bosatta i Norge. '

Oavsett om arbetsgivaren är redaren eller entreprenör gäller att norsk medborgare omfattas av såväl tilläggspensioneringen som sjömanspensio- neringen. Detta gäller oberoende av var han är bosatt. Utländsk medbor- gare omfattas däremot av dessa pensionssystem endast om han är bosatt i Norge. Ett ytterligare villkor för rätt till tilläggspension som gäller både norska och utländska medborgare är att den anställde betalar medlemsav- gift till folketrygden. Avgiftsskyldighet till båda pensionssystemen åvilar också arbetsgivare. dvs. redaren eller entreprenören. Huruvida arbetsgiva- ren fullgör denna skyldighet är dock inte avgörande för den anställdes rätt till pensionsförmån.

Norska medborgare och utländska medborgare som är bosatta i Norge omfattas sålunda av pensionssystemen oavsett om redaren eller entrepre- nör är arbetsgivare. ] fråga om vissa kryssningsfartyg gäller dock särskilda regler för entreprenöranställda. Dessa särskilda regler är tillämpliga på kryssningsfartyg som inte utgår från Norge. Pa sadana fartyg erlägger de entreprenöranställda inte sjömansskatt och avgifter till pensionssystemen utgar inte. De entreprenöranställda omfattas inte av tilläggspensione-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975:109 28

ringen och s_iömanspensionenngen. Motivet för dessa undantagsregler har angivits vara att entreprenörerna på de fartyg det här gäller vanligen inte har någon anknytning till Norge och att det är ogörligt att driva in skatter och avgifter från entreprenören enär man saknar tvångsmedel mot denne. Om emellertid en person som i och för sig skulle kunna omfattas av tilläggspensioneringcn - dvs. en norrman eller en utländsk medborgare bosatt i Norge är anställd av sådan entreprenör kan den anställde själv betala avgifter och omfattas då därav. År 1972 uppgick antalet fartyg där dessa regler gäller till ca "20 och antalet entreprenöranställda på sådana fartyg till ca 3 100.

3.2. Administrationen

I fråga om administrationen av den vidgade rätten till ATP och sjömanspension samt de nya bestämmelserna om sjömansskatt konstate- rar arbetsgruppen att hela den personkrets som föreslås omfattad av de nya bestämmelserna registreras i sjömansregistret enligt gällande regler i mönstringsförordningen och sjömanslagen. Någon förändring i detta avseende torde inte uppkomma i anledning av de nya mönstringsbestäm- melser som f. n. övervägs. Den personregistrering som sålunda sker även av entreprenöranställd personal kan. på samma sätt som när det gäller den redaranställda personalen, utgöra grund för administrationen beträf- fande såväl beskattningen som pensioneringen. Den registrering som erfordras för dessa ändamål kommer alltså att bygga på den personregist- rering som sker första gången den entreprenöranställde börjar tjänstgöra på ett svenskt fartyg. Systemet blir detsamma som f. n. gäller för redaranställd personal.

I fråga om sjömansskatt föreslås att entreprenören registreras hos sjömansskattekontoret enligt samma regler som gäller för redare. Entre- prenören jämställs sedan med redare i fråga om skatteavdrag, skatteredo- visning, uppgiftsskyldighet etc.

I löneredovisningarna beträffande sjömän som omfattas av sjömans- skattelagen anges sjömannens identitetsnummer. Dessa löneredovisningar -- som enligt riksskatteverkets anvisningar skall avges även om sjömannen är befriad från skattskyldighet insänds till sjömansskattekontoret, varefter de ADB-behandlas. De uppgifter som behövs för att bestämma den pensionsgrundande inkomsten för ATP kan därefter lämnas direkt till lokal skattemyndighet frän riksskatteverket. Eftersom den person- krets som föreslås omfattad av rätt till ATP överensstämmer med den som löneredovisningarna avser. täcks hela den grupp som har rätt till ATP genom detta förfarande. Likaledes registreras den seglationstid som ligger till grund för sjömanspension på grundval av dessa löneredovisningar. _

I de undantagsfall då sjömansskattelagen-inte är tillämplig och sjöman- nen inte heller är skattskyldig i Sverige enligt de vanliga reglerna om inkomstskatt skall entreprenören. ilikhet med vad som f. n. gäller redare, avge särskild inkomstuppgift enligt 3 5 förordningen ( 19591551) angåen— de beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Sedan lokal skattemyndighet bestämt den pensionsgrundande inkoms-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975:109 30 '

ten lämnas meddelande härom till den försäkringskassa som skall registre- ra pensionspoängen. Även i sådant meddelande skall identitetsnumret anges. Genom att identitetsnumret bygger på sjömannens födelsedata kan registreringen integreras i-det nuvarande ADB-systemet för registrering av pensionspoäng efter personnummer.

Efter mönster av vad som f.n. gäller för utländska redaranställda sjömän föreslår arbetsgruppen att den pensionsgrundande inkomsten för alla arbetstagare på svenska fartyg som inte är mantalsskrivna eller bosatta i riket skall bestämmas av den lokala skattemyndigheten i Göteborg. Vidare föreslås att pensionspoängen för dessa arbetstagare registreras hos försäkringskassan i Göteborg. Motivet härför är att det behövs ett nära samarbete mellan sjömansregistret och sjömansskattekon- toret, båda belägna i Göteborg, och den lokala skattemyndighet och försäkringskassa som skall bestämma resp. registrera den pensionsgrun- dande inkomsten.

3.3. Avgiftsfrägor

Arbetsgruppens förslag om likställande av entreprenör- och redaran- ställd personal innebär att entreprenörernas skyldighet att erlägga social- försäkringsavgifter för sina anställda avgörs enligt samma regler som f. n. gäller för redare. Detsamma blir fallet med den allmänna arbetsgivaravgif— ten. Dessa bestämmelser innebär följande.

Redare betalar f. n. socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och sjukförsäkringen efter en lägre procentsats än som annars tillämpas. Den procentsats som gäller för redare utgör en andel av den procentsats som gäller för övriga arbetsgivare. Denna andel skall svara mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre är som närmast föregått det är då procentsatsen fastställts. Motsvarande regler gäller för allmän arbetsgivaravgift.

Samma reduktionsregler gällde intill den 1 januari 1974 för socialför- säkringsavgiften till ATP. Genom den lagändring som då trädde i kraft fick även utländska sjömän rätt till ATP. Redarnas avgift till ATP skall därför i fortsättningen vara densamma som övriga arbetsgivare erlägger. Under åren 1974——-l980 gäller övergångsvis regler som anknyter till de äldre bestämmelserna, varvid dock det nyss nämnda medelantalet svenska sjömän ökas med en åttondel för varje år. Innebörden är att procentsat- sen under övergångstiden gradvis trappas upp sa att redare från är 1981 betalar socialförsäkringsavgift till ATP enligt den procentsats som gäller för övriga arbetsgivare. Övriga arbetsgivaravgifter. dvs. avgifter till yrkes- skadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statlig lönegaranti vid konkurs och arbetarskydd (tillhopa f. n. 0,77 % av löneunderlaget) betalas av redare efter samma procentsats som övriga arbetsgivare.

• Sida 31
•  Original

Prop. l975:lO9 3l

3.4. Arbetsgivaransvar

Förslagen i fråga om likställighet mellan redaranställda och entrepre- nöranställda leder som redan berörts till att även entreprenörer blir skyldiga att leverera in sjömansskatt och lämna den redovisning för anställdas inkomster som fordras för pensionsändamäl. Förslagen berör också skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter bl. a. till ATP och sjömanspensioneringen.

Arbetsgruppen har diskuterat frågan om ansvarigheten för att. dessa skyldigheter fullgörs och därvid övervägt om redaren bör åläggas detta ansvar. [ sjömanslagen har arbetsgivaransvaret lagts på arbetsgivaren, dvs. entreprenören för den entreprenöranställde. Emellertid har redaren ålagts ett ansvar för att entreprenören fullgör sina förpliktelser. Arbetstagaren kan vända sig direkt mot redaren som då har regressrätt mot entreprenö- ren arbetsgivaren. Vidare gäller enligt sjölagen samma sjöpanträtt för lön vid konkurs för de entreprenöranställda som för redarens egna anställda.

Arbetsgruppen konstaterar att redare i sjömanslagen har älagts ett vittgående ansvar för att entreprenör fullgör sina skyldigheter. dock ej så vittgående att hela ansvaret lagts på redaren. Enligt sjömanslagen är det fråga om ett direkt utkrävandc från arbetstagarens sida av prestationer. Arbetstagaren kan t. ex. kräva att arbetsgivaren skall svara för vård vid sjukdom. När det gäller ATP, sjömansskatt och sjömanspension omfattar arbetsgivarens ansvar en skyldighet att lämna myndighet redovisning för utbetalda löner och betala skatter och avgifter. Arbetstagaren berörs inte direkt på samma sätt.

Bland entreprenörerna finns sådana som har endast ett fåtal anställda och kvaliteten på deras kamerala administration kan vara bristfällig. Framför allt för att säkra en så tillförlitlig registrering som möjligt av de entreprenöranställdas pensionsgrundande inkomst kunde det enligt ar- betsgruppen finnas skäl att lägga den redovisningsskyldighet det här gäller på redarna som har etablerade redovisningsrutiner. Motiv har emellertid inte ansetts föreligga för en så långtgående överflyttning av ansvaret utan det förordas att man prövar en lösning med ett begränsat ansvar för redaren i vissa situationer.

När det gäller entreprenörer som driver sin verksamhet frän fast driftställe inom Sveriges landgränser finns det enligt arbetsgruppens mening inte anledning att älägga redaren ett ansvar vid sidan om entreprenören. 1 fall då entreprenören inte fullgör sina skyldigheter finns möjligheter att .tillgripa tvångsmedel. Berörda myndigheter kan i dessa fall utan svårigheter kommunicera med entreprenören och de administra- tiva problemen skiljer sig inte från de som annars kan göra sig gällande.

ÅtSkilliga entreprenörer driver emellertid sin verksamhet från utlandet och är ofta bosatta långt från Sverige. I dessa fall kan enligt arbetsgrup- pens mening problem uppstä vid kontakten mellan myndigheter och entreprenörer. Av väsentlig betydelse är att svenska myndigheter inte har

• Sida 32
•  Original

Prop. 19752109 32

möjlighet att tvångsvis utkräva av entreprenören vad denne försummat. Beträffande de nordiska länderna finns visserligen handräckningsavtal som ger svenska myndigheter möjlighet till verkställighetsätgärder i dessa länder. Det innebär emellertid av naturliga skäl ett betydande administra— tivt merarbetc att anlita sådan handräckning. För att det föreslagna systemet skall kunna fungera föreslår därför arbetsgruppen att redarna itläggs ett ansvar för att deras utländska entreprenörer varmed avses alla entreprenörer som inte uppenbart driver sin verksamhet från fast drift- ställe inom svenskt landterritorium -- fullgör sina skyldigheter. Det förhållandet att entreprenören driver rörelse på svenskt fartyg anser arbetsgruppen inte böra leda till befrielse från ansvar för redare.

Ansvaret föreslås sä utformat att vederbörande myndighet skall kunna Vända sig direkt mot redaren, dvs. entreprenören och redaren åläggs ett solidariskt ansvar för att skyldigheterna fullgörs.

Arbetsgruppen föreslår att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den l januari 1976.

5.2. Personkretsen

F. n. används själva redaranställningen för att avgränsa den person— krets som vid anställning ombord på svenskt handelsfartyg äger rätt till ATP och sjömanspension samt erlägger sjömansskatt. För att de entrepre- nöranställda skall omfattas av samma regler som de redaranställda föreslär arbetsgruppen att sjömanslagens sjömansbegrepp läggs till grund för lagstiftningen på hela det här behandlade området. _

Med sjöman avses i sjömanslagen den som är anställd för fartygsarbete och under sin tjänstgöringstid på fartyget har befattning ombord. Som fartygsarbete betecknas allt arbete som utförs för ett fartygs räkning under förutsättning att det utförs av arbetstagare som följer med fartyget. Det görs inte någon skillnad mellan arbetstagarna beroende på vem som är arbetsgivare. Den som anställts för fartygsarbete och som utför arbetsuppgifter ombord av annan än tillfällig art -— dvs. den som fullgör det rutinmässiga arbetet för fartygets drift anses ha befattning på fartyget. Arbete som här avses utförs i de flesta fall av redaranställd personal men i de fall redaren överlåtit en del av fartygsdriften till entreprenör kommer också dennes arbetstagare att anses som sjömän. Arbetstagare ombord med göromål av mera tillfällig karaktär, t.ex. resereparatörer, garantipersonal eller rederiets fartygsinspektörer, omfat- tas däremot inte av sjömansbegreppct.

Jag ansluter mig till arbetsgruppens mening att någon annan begräns- ning av personkretsen än den som följer av användandet av sjömanslagens sjömansbegrepp inte bör ske. Inom gruppen entreprenöranställda finns visserligen, som arbetsgruppen påpekat, yrkesgrupper som det är tvek— samt om man enligt allmänt språkbruk kan hänföra till sjömän. Det gäller t. ex. musiker, croupierer och frisörer. Med den nya sjömanslagens synsätt betraktas emellertid även dessa som sjömän om de har befattning på fartyget. Det förekommer redan att personal med lika ringa anknyt- ning till traditionella sjömansyrken är anställd i tjänst hos redare för sådana arbetsuppgifter. Dessa redaranställda betraktas som sjömän i de

• Sida 37
•  Original

Prop. l975:109 37

avseenden som nu är aktuella. Det måste därför anses konsekvent att en entreprenöranställd behandlas på samma sätt.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i sitt remissvar önskat ett klargörande uttalande i vilka fall entreprenöranställda av typen artister och musiker etc. kan anses ha arbetsuppgifter av sådan art att de kan betraktas som sjömän i sjömanslagens mening. Även riksskatteverket har pekat på detta problem. Med anledning härav vill jag erinra om att arbetsgruppen föreslagit att viss möjlighet till dispens från det föreslagna systemet bör finnas. Dispens bör kunna kotnma i fråga i fall av den typ TR m. fl. remissinstanser pekat på, dvs. då tillämpning av det föreslagna systemet skulle leda till försämring för de anställda i jämförelse med nuvarande system. Vidare torde det som arbetsgruppen påpekat kunna uppstå situationer där ett praktiskt genomförande av systemet ställer sig svårt. I sådana fall bör dispens kunna meddelas, dvs. ett särskilt organ bör kunna besluta att reglerna om sjömansskatt och om rätt till ATP och sjömanspension inte. skall tillämpas.

Även utöver fall av den typ som jag nyss berört bör, som arbetsgrup- pen förordat oeh som Sveriges redareförening understrukit i sitt re- missvar. viss dispensmöjlighet finnas. Det kan hänvisas till att man li Norge som förut beskrivits har funnit det nödvändigt att införa särskilda regler för entreprenöranställda på vissa kryssningsfartyg.

Praktiskt torde dispensfrägan kunna prövas som ett undantag från skyldighet att erlägga sjömansskatt med kompletterande föreskrift att pensionsförmän inte tillgodoräknas om sådant undantag från sjömans- skatteplikt medgetts. Vid dispensprövningen mäste självfallet stor vikt fästas vid det förhållandet att det är fråga om bortfall av pensionsrättig- heter. Dispens bör därför meddelas endast under förutsättning att noggrann utredning föreligger i det enskilda fallet och dispensmöjligheten bör användas restriktivt.

Dispensprövningen bör som arbetsgruppen förordat ankomma på sjömansskattenämnden, i vilken ingår representanter för både arbets- givare och arbetstagare.

l-'. n. likställs i fråga om rätt till tilläggspension och beträffande reglerna om sjömansskatt sjöman som är anställd på utländskt fartyg som svensk redare förhyr obemannat (på s.k. bare-boat basis) med sjöman som är anställd på svenskt handelsfartyg. För att de entreprenöranställda på sådana fartyg skall likställas med de redaranställda fordras vissa lagändringar. Arbetsgruppen har lagt fram förslag härtill, vilka förslag även innefattar en anpassning av bestämmelserna till den praxis som utbildats. [ dessa delar hänvisar jag till specialmotiveringen.

5.3. Administrationen

l—Inligt gällande bestämmelser registreras samtliga ombordanställda på svenskt fartyg i sjömansregistret. Registreringsreglerna täcker hela den personkrets som här föreslås omfattad av de nya bestämmelserna, således

• Sida 38
•  Original

Prop. 19752109 38

även entreprenöranställda och oavsett nationalitet. [ den mån mönstring inte förekommer, tillförs registret uppgifter om sjömannen genom det tjänstgöringsbevis som enligt sjömanslagen skall upprättas för den som tillträder befattning på fartyg. Således tillförs sjömansregistret uppgifter om samtliga sjömän enligt sjömanslagen. Någon förändring i detta avseen- de torde inte uppkomma i anledning av de nya mönstringsbestämmelser som f. n. övervägs.

Genom den registrering av all ombordanställd personal — även entre- prenöranställd - som sålunda sker finns underlag för att de entreprenör- anställda skall kunna inordnas i nuvarande administrativa system. Jag hänvisar i detta avseende till redogörelsen för arbetsgruppens förslag och förordar att administrationen anordnas i enlighet med vad som där har föreslagits.

5.4 Avgiftsfrägor m. m.

litt likställande av entreprenör- och redaranställd personal leder som arbetsgruppen framhållit till att även de särskilda bestämmelser i fråga om soeialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen, sjukförsäkringen oeh ATP som f. n. gäller redare bör göras tillämpliga beträffande entreprenö- rer. lin motsvarande ändring behövs i fråga om allmän arbetsgivaravgift. [ fråga om den närmare innebörden härav hänvisarjag till redogörelsen för betänkandet. Entreprenören bör vidare erlägga avgift till sjömanspensio- neringen och övriga avgifter som beräknas på utgivna löner enligt samma regler som f. n. gäller för redare.

Arbetsgruppen har ingående diskuterat frågan om att ålägga redaren ett ansvar för att entreprenören fullgör sina skyldigheter i fråga om uppgiftsskyldighet. erläggande av avgifter och skatt etc. När det gäller entreprenörer som driver sin verksamhet från fast driftställe inom Sveriges landterritorium har arbetsgruppen ansett att det inte finns anledning att ålägga redaren ett ansvar vid sidan om entreprenören. Då entreprenören inte fullgör sina skyldigheter finns i dessa fall möjligheter att tillgripa tvångsmedel. De administrativa problemen skiljer sig inte från dem som annars kan göra sig gällande.

Däremot föreslår arbetsgruppen att redarna skall åläggas ett ansvar för att deras utländska entreprenörer -- varmed avses alla entreprenörer som inte driver sin verksamhet från fast driftställe inom svenskt landterrito- rium fullgör sina skyldigheter. [ dessa fall kan problem uppstå vid kon- takten mellan myndigheter oeh entreprenör och svenska myndigheter har inte möjlighet att tvångsvis utkräva av entreprenören vad denne förslitn- mat. Ansvarsregeln bör enligt arbetsgruppen utformas så att vederböran- de myndighet skall kunna vända sig direkt mot redaren, dvs. entreprenö- ren och redaren åläggs ett solidariskt ansvar för att skyldigheterna full- görs.

Riksskatteverket och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har uttryckt tveksamhet om det föreslagna systemet kan anses tillfyllest för att administrationen skall fungera väl. Länsstyrelsen har ifrågasatt om

• Sida 39
•  Original

Prop. 19751109 39

inte redaren alltid borde ha ett ansvar för att av honom antagen entrepre- nör fullgör sina skyldigheter eller om inte redaren t. o. m. borde ha ett primärt ansvar för skyldigheternas fullgörande.

I likhet med arbetsgruppen anser jag att man bör pröva den föreslagna anordningen med ett begränsat redaransvar. Om de. praktiska erfaren- heterna skulle visa att ett mera omfattande ansvar för redaren är nödvändigt för att redovisning och uppbörd skall fungera väl avser jag att på nytt ta upp denna fråga.

5.5. Vissa frågor om sjömanspension

[ detta sammanhang vill jag också beröra de skillnader som f. n. finns mellan lagen om allmän försäkring och lagen om sjömansskatt. å ena, samt sjömanspensionskungörelsen, å andra sidan. i fråga om rätt att räkna kvalifikationstid. Enligt 1 kap. 35 andra stycket lagen om allmän försäkring likställs i fråga om rätt till ATP tjänstgöring på utländskt fartyg som svensk redare förhyr obemannat med tjänstgöring på svenskt fartyg. Detsamma gäller i fråga om skyldighet att erlägga sjömansskatt enligt anvisningarna till 1 5 lagen om sjömansskatt. I fråga om kvalifice- ring för sjömanspcnsion räknas däremot endast tjänstgöringstid på svenskt fartyg. ["örhyr svensk redare utländskt fartyg obemannat kan alltså anställd hos redaren under tjänstgöring på detta fartyg inte kvalificera sig för sjömanspension.

lirlägger sjöman skatt i annat land kan han av sjömansskattenämnden befrias från svensk sjömansskatt. Han kan då inte få tillgodoräkna sig den anställningstiden för sjörnanspensionsberäkning. Däremot kvalificerar han sig enligt lagen om allmän försäkring för ATP.

Handelsflottans pensionsanstalt har i skrivelse till chefen för kommu- nikationsdepartementet påtalat dessa skillnader och hemställt att sjö- manspensionskungörelsen ändras så att enhetlighet uppnås i dessa avseenden. Framställningen har remissbehandlats och därvid i huvudsak tillstyrkts. De invämlningar som framförts från arbetsgivarhåll har när— mast gällt det faktiska behovet av en ändring. [ fråga om finansierings- aspekten har vid remissbehandlingen erinrats om att Handelsflottans pensionsanstalts inkomster under många år har överstigit utbetalade pensioner. varför en betydande fonduppbyggnad ägt rum inom sjömans- pensioneringens ram även om fondtillväxten numera har upphört. Det bokförda värdet av fondmedlen är omkring l90 milj. kr. Kammarkolle- giet, som förvaltar fonderna för sjömanspensioneringen. har funnit att ett genomförande av förslaget inte kan få några mer vittgående finansiella följder. .

Eftersom någon saklig grund för de påtalade skiljaktigheterna inte torde finnas och någon olägenhet från finansieringssynpunkt inte kan bli följden. förordar jag — efter samråd med chefen för kommunikations- departementet —- att de av pensionsanstalten föreslagna ändringarna ge- no m fö rs.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1975:109 40

5 .6 Ikraftträdande

Med hänsyn till systemet för beräkning av pensionsgrundande inkomst för ATP bör de nya bestämmelserna gälla från ett årsskifte. Jag förordar att bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1976. Det innebär att pensionsgrundande inkomst enligt dessa bestämmelser första gången kommer att beräknas på 1976 års inkomster. Vidare blir de entreprenör- anställda sjömansskattepliktiga fran den 1 januari 1976 och får tillgodo- räkna sig seglationstid för sjön'ianspension från nämnda tidpunkt.

7 Specialmotivcring 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (19581'295) om sjömansskatt 1 5 1 mom.

Ändringen i första stycket innebär att det för tillämpningen av s_iö— mansskattelagen blir betydelselöst om den ombordanställde har redaren eller av denne anlitad entreprenör som arbetsgivare. [ båda fallen om- fattas den anställde av sjömansskattelagens bestämmelser förutsatt att han är att anse som sjöman i sjömanslagens mening (jfr 2 så). En följd- ändring har gjorts i tredje stycket.

De personalkategorier som enligt andra stycket i gällande lydelse undantas från sjömansskattcplikt, dvs. personal som är anställd uteslutan— de för fartygs iståndsättande eller uppläggning eller för tillsyn eller betjäning vid fartygs uppehåll i hamn, faller utanför sjömanslagens sjö-

• Sida 41
•  Original

Prop. 1975:109 41

mansbegrepp. Den nuvarande undantagsbestämmelsen i andra stycket är därför obehövlig och föreslås upphävd.

] detta sammanhang bör anmärkas att med sjöman i sjömanslagens mening inte förstås s.k. supercargo som är anställd av lastägare eller befraktare för att ha tillsyn över lasten. Däremot omfattar sjömanslagen arbetstagare som inte har befattning på fartyg men utför arbete åt arbetsgivaren eller står till dennes förfogande för arbete (väntetid). Här- under faller även den som för arbetsgivarens räkning tjänstgör som kontrollant under visst fartygs byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget.

2.5

I paragrafen har nuvarande definition av begreppet sjöman ersatts med en hänvisning till sjömanslagens motsvarande begrepp.

19aå

Som angivits i den allmänna motiveringen innebär förslaget bl. a. att arbetsgivare för sjöman skall ha samma skyldigheter enligt sjömansskatte- lagen oavsett om han är redare eller av denne anlitad entreprenör. En bestämmelse som vid tillämpning av lagen likställer entreprenör med redare har intagits i första stycket.

Av den allmänna motiveringen följer vidare att redaren skall svara för att entreprenör som inte har fast driftställe inom Sveriges landterritorium fullgör sina åligganden enligt sjömansskattelagen. Enbart det förhållandet att entreprenören driver rörelse på svenskt fartyg bör inte leda till att redaransvaret bortfaller. Det är endast då entreprenören har fast drift- ställe inom svenskt landterritorium som redaren befrias från sitt ansvar.

Bestämmelsen innebär att redaren och entreprenören står solidariskt ansvariga i det fall entreprenören inte har fast driftställe enligt vad nu sagts. Vederbörande myndighet kan alltså vända sig direkt mot redaren vid försummelse från entreprenörens sida. Om emellertid ansvar för redaren görs gällande först sedan vederbörande myndighet under kanske jämförelsevis lång tid sökt förmå entreprenören att fullgöra sina åliggan- den kan redaren sakna praktiska möjligheter att svara för redovisningen. Entreprenören kan t.ex. ha bytt personal eller entreprenadförhållandet ha upphört. Vid försummelse från entreprenörens sida i fråga om redovis- ning för utbetalda löner och betalning av skatter och avgifter mäste redaren därför kunna ingripa omedelbart och, om entreprenören inte kan förmås att fullgöra sina skyldigheter, träda i dennes ställe.

Ofta torde det mest praktiska vara att redaren är entreprenören be— hjälplig med redovisningsarbetet eller helt sköter detta arbete. Det torde kunna förutsättas att sådana överenskommelser i många fall kommer att träffas. För övriga fall bör emellertid redaren ges möjlighet att löpande ta del av entreprenörens redovisning för att utan dröjsmål kunna gripa in vid

• Sida 42
•  Original

Prop. 1975:109 42

försummelse från dennes sida. Det är därför lämpligt att entreprenören åläggs en skyldighet att lämna redaren kopior på de redovisningar som entreprenören skall avge. Sådana föreskrifter bör med stöd av 145 1 inom. andra stycket sjömansskattelagen utfärdas av riksskatteverket.

Redarens ansvar bör inte åberopas vid smärre fel från entreprenörens _Sida. [ allvarligare fall av underlåtenhet att betala in skatt eller avgift eller då den anställde till följd av utebliven redovisning kan gä miste om sin rätt till pension för viss anställningsperiod bör däremot redaransvaret göras gällande. Även om redaren och entreprenören enligt förslaget skall ha ett solidariskt ansvar bör vidare myndigheterna i största möjliga utsträckning söka förmå entreprenören att fullgöra sina skyldigheter. Myndigheterna bör också underrätta redaren omgående när det uppkom- mer fråga om att en entreprenör brister i sina åligganden.

[ paragrafen har tagits in en bestämmelse. om regressrält. Regeln inne— bär att redaren har rätt att av entrenören utfä belopp motsvarande skatte- belopp som redaren till följd av den särskilda ansvarsregeln erlagt i en- treprenörens ställe. Det bör påpekas att redaren givetvis har möjlighet att i entreprenadavtalet skydda sig för de utgifter och besvär som han kan belastas med till följd av att entreprenören inte fullgör sina åligganden.

B(iaä

Om särskilda skäl föreligger får sjömansskattenämnden besluta att sjömansskattelagen inte skall tillämpas på entreprenör och den som är anställd ombord av denne. lin bestämmelse härom har tagits in i första stycket i denna paragraf. Bestämmelsen har närmare berörts i den allmän- na motiveringen.

! andra stycket har givits regler om förfarandet vid dispensprövningen. Innan nämnden avgör ett ärende skall yttrande alltid inhämtas från de svenska redare- och sjöpersonalorganisationer som berörs. Är annan Svensk organisation berörd bör yttrande. inhämtas även frän denna om det anses påkallat. Det kan t. ex. gälla organisation för restaurangansiäll- da om personal som är organiserad i svensk sådan organisation skulle omfattas av dispensbeslutet. Eftersom meddelad dispens även får effekt på pensionsomrädet bör. som riksförsäkringsverket påpekat i sitt remiss- yttrande, verket beredas tillfälle att avge yttrande i tveksamma fall.

Dispensbeslut är avsett att ha karaktär av avgörande i ett särskilt fall. Beslutet kan t. ex. gälla anställda som en i beslutet angiven entreprenör sysselsätter på fartyg tillhörigt visst rederi. l sakens natur ligger att en dispens kan förbindas med preciserade villkor. t. ex. i fråga om viss fart eller viss tidsperiod. Det är viktigt att ändrade förhållanden omedelbart anmäls för förnyad prövning av dispensens bestånd. Dispens skall givetvis kunna återkallas om däri föreskrivna villkor inte iakttas eller om förhål- landena ändrats.

Dispens kan sökas av berörda parter, dvs. redare. entreprenör eller anställda. Fråga om dispens bör också kunna aktualiSeras på s_iömans- skattekontorets initiativ. ! likhet med vad som gäller för jämförliga

• Sida 43
•  Original

Prop. 19751109 . 43

dispensärenden, bör talan inte få föras mot sjömansskattenänmdens be- slut.

Anvisningarna till l %

Med svenskt handelsfartyg jämställs enligt anvisningarnas nuvarande lydelse fartyg som av svensk redare förhyrs på s.k. bare-boat basis. Benämningen åsyftar egentligen att fartyget förhyrs obemannat varefter det ankommer på den förhyrande redaren att bemanna fartyget. Sjöman som anställs av den svenske redaren ombord på sådant fartyg omfattas enligt anvisningarna alltså av sjömansskattelagens bestämmelser under förutsättning att villkoren härför i övrigt är uppfyllda. Numera torde knappast förekomma att fartyg förhyrs helt obemannat. Regelmässigt ställer uthyraren befälhavare till förfogande och ofta även överstyrman, maskinchef och förste maskinist. Fartygsägaren kan även ställa viss annan personal till förhyrarens förfogande. Detta förhållande har i gällande praxis inte föranlett att karaktären av förhyrning på bare-boat basis gått förlorad. Praxis, som berörts i prop. 1973:98 s. 28. innebär i fall då utländskt handelsfartyg hyrs in av svensk redare, att den personal som den svenske redaren anställer omfattas av sjömansskatte- lagens bestämmelser. 1 det motsatta fallet, dvs. att svenskt handelsfartyg hyrs ut till utländsk redare, anses den personal som är anställd av fartygets ägare och medföljer fartyget omfattad av nyss nämnda bestäm— melser.

Med hänsyn till rådande praxis innebär en likställighet mellan redar- anställd och entreprenöranställd personal vid förhyrning på bare-boat basis att — då svensk redare hyr in utländskt handelsfartyg — även personal som anställs av entreprenör anlitad av den svenske redaren omfattas av de svenska sjömansskattereglerna. Hyrs svenskt handelsfartyg ut på bare-boat basis till utländsk redare. kommer på motsvarande sätt personal som är anställd av entreprenör antagen av den svenske ägaren att vara omfattad av bestämmelserna i enlighet med vad som nu gäller för ägarens egen personal. Anvisningarna till l & har ändrats i enlighet här- med och anpassats till rådande praxis.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (196238!) om allmän försäkring 1 kap. 3 &

Anställning i redarens tjänst är enligt andra stycket första punkten f. n. ett villkor för att sjöman som inte faller under bestämmelserna i första stycket skall omfattas av tilläggspensioneringen. På samma sätt somi l ?, sjömansskattelagen anknyts här i stället till anställning som sjöman i den betydelse som avses i sjömanslagen (jfr 20 kap. 1 5 andra stycket).

• Sida 44
•  Original

Prop. 19752109 44

Andra stycket andra punkten har i samband härmed kunnat utgå. Här hänvisas till vad som för motsvarande fall anförts i speeialmotiveringen till 1 5 1 mom. sjömansskattelagen.

Bestämmelserna om förhyrning på s. k. bare-boat basis i andra stycket tredje punkten har med vissa ändringar flyttats till 20 kap. ] å andra stycket.

llkap. 25

I tredje stycket regleras f.n. de undantagsfall då lön eller annan ersättning är pensionsgrundande inkomst av anställning oavsett att den uppburits från arbetsgivare som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person. Att ersättningen anses som inkomst av anställning enligt ll kap. 2 & medför att ATP-avgift skall erläggas av arbetsgivaren och inte av den försäkrade. Enligt förslaget skall lön eller ersättning vara pensions- grundande som inkomst av anställning även då den utbetalats frän ut- ländsk entreprenör till sjöman på svenskt handelsfartyg. Detta har föran- lett ett tillägg i tredje stycket.

19 kap. 4 å och 4 a å

[ dessa paragrafer ges bl.a. bestämmelser om de procentsatser enligt vilka arbetsgivare för sjöman skall erlägga avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen. l paragraferna har i enlighet med tidigare berörda principer begreppet ”arbetstagare hos redare” ändrats till "sjöman". Liksom hittills skall dock vid fastställande av procentsatswna hänsyn tas enbart till sjömän som avses i l ä 1 mom. sjömansskattelagen. Detta innebär att beräkningen skall grundas på antalet sjömän anställda på fartyg som går i närfart eller fjärrfart. Vid beräkningen bortses från fartyg under 300 bruttoregisterton. _

I enlighet med förslag från riksförsäkringsverket under remissbehand- lingen har i paragraferna intagits bemyndiganden för regeringen att dele- gera fastställandet av procentsatserna till myndighet.

6 % Beträffande denna paragraf hänvisas till vad som anförts i specialmoti- veringen till 19 a & sjömansskattelagen.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1975le9 45

20 kap. 1 %

I ett nytt andra stycke har beträffande begreppet sjöman intagits en hänvisning till sjömanslagen. Härom hänvisas till vad som anförts i den allmänna motiveringen.

Tredje stycket innehåller bestämmelser avseende förhyrning av fartyg på bare—boat basis och ansluter till anvisningarna till l & sjömansskatte- lagen.

] fråga om det nya fjärde stycket. hänvisas till specialmotiveringen till 36 a & sjömansskattelagen. Mcddelad dispens enligt nämnda lagrum får, som anförts i den allmänna motiveringen. bl. a. till följd att den entrepre- nöranställde för den tid dispensen omfattar inte blir berättigad till ATP.

Vidare befrias entreprenören från att erlägga avgift till tilläggspensio- neringen och sjömanspensioneringen samt övriga socialförsäkringsavgifter och allmän arbetsgivaravgift. Yrkesskadeskyddet består dock oavsett dis- pens och följaktligen skall avgift till yrkesskadeförsäkringen alltid er- läggas.

Övergcingrbestämm elserna

I samband med den lagändring som trädde i kraft den 1 januari l974 varigenom utländska sjömän tillerkändes rätt till ATP meddelades vissa övergängsbestämmelser beträffande redarnas avgifter till tilläggspensione- ringen. Bestämmelserna innebär att redareavgiften till tilläggspensione— ringen anpassas till den vanliga avgiftsnivån i sådan takt att redarna först från det åttonde året efter lagändringens ikraftträdande, alltså är l98l. får betala avgift enligt vanliga regler.

Som konsekvens av förslaget om likställigliet mellan redaranställd och entreprenöranställd personal på svenska handelsfartyg samt mellan resp. arbetsgivare avses nyssnämnda övergångsbestämmelser tillämpas även på entreprenör som antagits av redare. Procentsats för avgiftsuttaget bör i likhet med vad som föreslagits för avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen kunna fastställas av myndighet efter regeringens be- myndigande. '

7.3 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953z272)

Avgiftsbclopp såvitt avser sjukförsåkringsavgiften uträknas numera inte av allmän försäkringskassa utan av lokal skattemyndighet. Försäkrings- kassa lämnar dock fortfarande vissa uppgifter till ledning för uträkningen. Dessa ändrade förhållanden har föranlett en ändring i 27%!. l mom., åttonde punkten.

Ändringarna i övrigt i 1 och 2 55 samt 27 5 1 mom. är föranledda av att rubriken till lagen (|961 1300) om redareavgift för sjöfolks pensione- ring föresläs ändrad till lag om avgift för sjöfolks pensionering.

• Sida 46
•  Original

Prop. 19752109 46

7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (l959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.

lä

] ett nytt tredje stycke har en hänvisning till 19 kap. 65 lagen (1962381 ) om allmän försäkring tagits in. innebörden av hänvisningen är att bestämmelserna om redares solidariska ansvar och regressrätt blir till- lämpliga även beträffande andra avgifter som ävilar entreprenören och som uppbärs enligt förevarande lag (se vidare speeialmotiveringen till 19 a &; sjömansskattelagen).

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1961 :300') om redareavgift för sjöfolks pensionering

Lagens rubrik samt 1, "2 och 3 åå har ändrats som en konsekvens av att även entreprenör blir avgiftsskyldig enligt lagen för löner till de sjömän som är anställda av honom. Beträffande 2 & hänvisas vidare till Special- motiveringen till 19 kap. 45- oeh 4aå lagen om allmän försäkring. Bestämmelsen i 3 % sista punkten har ansetts kunna ut'gä som en kon- sekvens av tidigare vidtagna ändringar i den Linder 7.4 angivna lagen.

7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1968z4l9) om allmän arbets- givaravgift

[ l 5- har vidtagits en ändring föranledd av tidigare berörda förslag om likställighet mellan redaranställd och entreprenöranställd personal. Bc- träffandc. innebörden av denna ändring hänvisas till specialmotiveringen till 19 kap. 4 5 och 4 a 5 lagen om allmän försäkring. Detsamma gäller den ändring, varigenom regeringen tillagts möjlighet att låta myndighet fastställa procentsatsen för arbetsgivare för sjöman.

8. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört" hemställer jag att regeringen fi'ireslär riksdagen

dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (' | 958295") om sji'imansskatt.

2. lag om ändring i lagen (1962381l om allmän försäkring.

3. lag om ändring i uppbördslagcn (19532272'),

4. lag om ändring i lagen (19592552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m..

5. lag om ändring i lagen (19611300) om redareavgift för sjöfolks pensionering,

(>. lag om ändring i lagen ( l %% :41 9) om allmän arbetsgivaravgift. dels att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ändring av grunderna för sjömanspensioneringen.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1975:109 47

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 48
•  Original

Prop. 19751109

lnnehäll Prr.)posilion .................................... Propositionens huvudsakliga innehåll .................... Lagförslag ..................................... 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1958295) om sjömansskatt 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäk ring .................................... 3 Förslag till lag om ändringi ttppbördslagen (19532272) ...... 4 Förslag till lag om ändring i lagen (l959:552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. ....... 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering .......................... 6 Förslag. till lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän

arbetsgivaravgift ................................

Utdrag av protokollet vid regeringssammanträde 1975-04-24 1

')

Inledning ....................................

Gällande bestämmelser m. m. ....................... .1 Lagen ('196213811 om allmän försäkring ............. Sjötnansbeskat(ningen ......................... Kungörelsen (19722412) om sjömanspension .......... Vissa andra författningar ....................... Förhållandena i övriga nordiska länder .............. "2.5.1 Sjömansskatteregler ...................... 2.5.2 lintreprenöranställdas rätt till pension ..........

rJ ru r.": to ha ut 41"— L»: to

Betänkandet .................................. 3.1 Allmänt .................................. 3.2 Administrationen ............................ 3.3 Avgiftsfrägor ............................... 3.4 Arbetsgivaransvar ............................

Remissyttrandena ..............................

Förcdraganden ................................ 5.1 Allmänt .................................. 5.2 Personkrctsen .............................. 5.3 Administrationen .......................... '. . 5.4 Avgiftsfrägor m. m. .......................... 5.5 Vissa frågor om sjömanspension .................. 5.6 lkraftttädande ..............................

48

tara——

kl]

14

16

18

28 28 29 30 31

34 34 36 37 38 39 40

• Sida 49
•  Original

Prop. 19752109

6 Upprättade lagförslag ................ : ........... 7 Specialmotivering ............................... 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (19581295) om sjömans— Skatt ....................................

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring ................................. 7.3 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen ( 19531272) 7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (l959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. 7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1961 :300) om redare- avgift för sjöfolks pensionering ................... 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift .............................

8 Hemställan ................................... 9 Beslut ......................................

49

40

40

43 45

46

46

46

• Sida 50
•  Original