Prop. 1975:37

Regeringens proposition med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m.fl. och ändringar i familjebidragsförordningen (1946:99) m.m.

Regeringens proposition nr 37 är 1975 Prop. 197537

Nr 37

Regeringens proposition med förslag om nytt förmånssystem för värn- pliktiga m.fl. och ändringar i familjebidragsförordningen (1946299)

m. m.

beslutad den 6 mars 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME ERIC HOLMQVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås delvis nya principer för ersättning åt värn- pliktiga m.fl. Dagersättning åt värnpliktiga under grundutbildning föreslås utgå med ett fast belopp per dag. Detta kompletteras med ett rörligt belopp som ökar med tjänstgöringstidens längd. Nuvarande samband mellan lön och grad liksom tjänstgörings- och utbildningspre- mier slopas. Det familjesociala stödet anpassas till de normer som gäller inom det sociala området i samhället i övrigt. De nya ersättningsprin- eiperna för värnpliktiga föreslås bli tillämpade även för de vapenfria tjänstepliktiga och för dem som genomgår utbildning till värnpliktig officer, reservofficer och regementsoffieer.

Värnpliktiga under repetitionsutbildning och eivilförsvarspliktiga före- slås få ersättning som anknyter till sjukpenningförsäkringen. Denna ersättning föreslås få en nedre garantinivå. För dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt ansvar och merarbete föreslås en speciell befattningsersättning.

Administrationen av ersättningar åt värnpliktiga under repetitionsut- bildning och eivilförsvarspliktiga förs utom beträffande befattningsersätt- ningen över till försäkringskassorna. Härigenom avlastas kommunerna vissa administrativa uppgifter.

l propositionen läggs vidare fram förslag till lagändringar som föranleds dels av förslagen i årets budgetproposition om förbättrade värnpliktsför— måner, dels av att den nya regeringsformen har börjat tillämpas den 1 januari 1975.

Prop. l975:37

IQ

1. Förslag till Lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946 :99)

Härigenom t'öreskrives i fråga om familjebidragsförordningen (194699)l

dels att 41 5 skall upphöra att gälla, dels att i l & 2—4 mom., 2 ä 1 mom., 4, 5 och 7 55, 9 & 3 mom., l2å 1 och 2 mom., 13 5 3 mom., 21 5 1 mom., 29—30 åå, 345 och 40% 1 mom. ordet ”Konungen" skall bytas ut mot "regeringen".

dels att i l ä 1, 3 och 4 mom., 3, 4, 31 och 33- 36 55 ordet ”förordning” i olika böjningsformer Skall bytas ut mot "lag” i motsvaran- de form,

dels att i l 5 3 mom. och 95 3 mom. ordet ”krigsmakten” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”försvarsmakten”i motsvarande form, dels att rubriken till förordningen samt 1 a och 6 55, 95 2 mom.,

4.

11 5 1 mom., 12 5 3 mom., 13 5 l och2 mom., 14 ä 1 mom., 15 5,21 5 3 mom. och 37 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Familjebidragslag2 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l a 53

Vad i följande paragrafer med Vad i följande paragrafer med undantag av 20 & stadgas om värn- undantag av 20 & stadgas om värn- pliktig skall gälla jämväl civilför- pliktig skall gälla jämväl civilför- svarspliktig, å vilken förordningen svarspliktig, å vilken lagen är till- är tillämplig enligt l &. lämplig enligt l 5.

Vid tillämpning av förordningen Vid tillämpning av lagen inom inom civilförsvaret skall iakttagas civilförsvaret skall iakttagas

att familjebidrag må utgå endast till den som utbildas vid heltidskurs eller i omedelbar anslutning till sådan kurs deltager i övning,

att vad iförordningen sägs om att vad i lagen sägs om värn- värnpliktigs hustru, hustrus barn pliktigs hustru, hustrus barn samt samt frånskilda hustru skall gälla frånskilda hustru skall gälla civil-

] Förordningen omtryckt 19601152. Senaste lydelse av l 5 1 mom. 1966z424 ] 5 3 mom. 1970:306 3 5 19711896 29 5 l97l:651 33 5 —" — 345 35 5 1973:809 405 1 mom. 19621674. 2 Senaste lydelse av förordningcns rubrik 1962:674. 3 Senaste lydelse 19712896.

Prop. 1975:37

Nuvarande lydelse civilförsvarspliktigs make, makes barn och frånskilda make.

att vad som stadgas om värn- pliktigs första tjänstgöring ( tjänst- göring i en följd) skall, beträf- fande civilförsvarspliktig som icke är i civilförsvaret inskriven värn- pliktig, avse göring som fullgöres tidigare än under det kalenderår, under vilket

civilförsvarstjänst-

han uppnår tjugutre års ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt

275

Föreslagen lydelse

försvarspliktigs make, makes barn och frånskilda make.,

att vad som stadgas om värn- pliktigs grundutbildning skall, be- träffande civilförsvarspliktig som icke är i civilförsvaret inskriven värnpliktig, avse civilförsvars- tjänstgöring som fullgöres tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års ålder, lmom. värnpliktslagen skall

motsvaras av tjänstgöringjämlikt 12 ä 2 mom. och 3 mom. första stycket

civilförsvarslagen.

I fråga om den vapenfria tjäns- ten tillämpas förordningens be- stämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 å 1 mom. värnpliktslagen på vapenfri tjäns- tepliktig och på tjänstgöring enligt 5 5 första stycket lagen om vapen- fri tjänst. Bestämmelserna i 20 & förordningen gälla icke.

] fråga om den vapenfria tjäns- ten tillämpas lagens bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgö- ring enligt 27 5 1 mom. värn- pliktslagen på vapenfri tjänste- pliktig och på tjänstgöring enligt 5 5 första stycket lagen om vapen- fri tjänst. Bestämmelserna i 20 % lagen gälla icke.

6å4

Familjepenning utgår för familjemedlem som omnämnes i 35 med högst nedanstående belopp för dag:

Kronor

1) För hustru och från- skild hustru ävensom -— därest värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever, är ar- betsoförmögen för an- nan familjemedlem, som förestår hemmet åt värn- pliktig med hemmavaran-

Kronor

1) För hustru och från- skild därest

hustru ävensom —

värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever, är ar- betsoförmögen -— för an- nan familjemedlem, som förestår hemmet åt värn- pliktig med hemmavaran-

de familjemedlcm under de familjemedlem under 16 år ................................ 17:— 16 år ................................ 21:--- 2) För annan familjemedlem än som avses under 1) .................... 8:

4 Senaste lydelse 1973z512.

Prop. 197537

Nuvarande lydelse

När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, en- ligt vad i 395 stadgas, familje- penning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, utgå med högst 17 kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemma- varande familjemedlem under 16 ar.

[ andra fall än i 1 mom. sägs mä bostadsbidrag bevil- jas endast i den mån den värnplik- tige eljest skulle nödgas avstå från bostad och avståndet skulle för honom medföra betydande eko- nomisk olägenhet eller han vid ut- ryckningen icke skulle hava till- gång till lämplig bostad samt av- saknaden härav skulle för honom medföra avsevärda svårigheter. Så- dant bostadsbidrag må dock ej utan tillsynsmyndighetens medgi- vande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring ( tjänst- göring i en följd).

2 mom.

95

Föreslagen lydelse

När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt medgivande, cn- ligt vad i 395 stadgas, familje-_ penning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, utgå med högst 21 kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemma- varande familjemedlem under 16

&I".

2 m 0 m. [andra fall än i 1 mom. sägs må bostadsbidrag beviljas en- dast i den mån den värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bo- stad och avståendet skulle för honom medföra betydande eko- nomisk olägenhet eller han vid utryckningen icke skulle hava till- gång till lämplig bostad samt av- saknaden härav skulle för honom medföra avsevärda svårigheter. Så- dant bostadsbidrag må dock ej utan tillsynsmyndighetens med- givande utgå till värnpliktig, som fullgör grundutbildning.

115

l m 0 m. Föreligga giltiga skäl för ombyte av bostad, må värnpliktig, som är berättigad till bostadsbidrag enligt vad i 95 sägs, tillerkännas bostadsbidrag för flyttningskostnader.

Värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), må dock icke utan tillsyns- myndighetens medgivande tiller- kännas bostadsbidrag för flyttning . till dyrare bostad eller för flytt- ning till annan ort. Till annan värnpliktig må bidrag till kost-

Värnpliktig, som fullgör grund- utbildning, icke utan tillsynsmyndighetens medgivande tillerkännas bostadsbidrag för flyttning till dyrare bostad eller för flyttning till annan ort. Till annan värnpliktig må bidrag till kostnader för flyttning till annan

må dock

Prop. 1975 :37 5

Föreslagen lydelse ort beviljas allenast enligt de när- mare anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

Nuvarande lydelse nader för flyttning till annan ort beviljas allenast enligt de närmare anvisningar, som meddelas av till- synsmyndigheten.

12%

3 m 0 m. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt denna paragraf skall skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt till den värnpliktiges och hans hustrus bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende. Da fråga är om bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig fastighet, må bostadsbidrag ej beviljas med högre belopp än som motsvarar bostadens hyresvärde med tillägg för bränslekostnader.

Därest ombyte av bostad skett efter inryckningsdagcn, skall hänsyn tagas till kostnaderna för den nya bostaden, om dessa äro lägre än för den förra bostaden eller eljest giltiga skäl förelegat för ombytet av bostad.

I fråga om värnpliktig. som fullgör första tjänstgöring (tjänst- göring i en följd), mä vid be- stämmandet av bostadsbidrag en- ligt denna paragraf. där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten rnedgiver, hänsyn icke tagas till större bostadskostnad än som sva- rar mot hyran ä orten för bostad

annat

om två rum och kök.

1 m 0 m. Familjepenning utgår under tjänstgöringstiden. Har tjänstgöringen varat minst trettio dagar, skall familjepenning utgå för ytterligare fem dagar; dock ej efter tjänstgöring jämlikt 275 I mom. värnpliktslagen.

Bostadsbidrag enligt 9 &, 105 och 11 5 2 mom. utgår, beräknat för tjänstgöringsdag, under tjänst- göringstiden.

l fråga om värnpliktig. som fullgör grundutbildning, må vid bestämmandet av bostadsbidrag enligt denna paragraf, där ej i särskilt fall annat medgiver, hänSyn icke tagas till större bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten för bostad om två rum och kök.

tillsynsmyndigheten

135

l m 0 m. Familjepenning utgår under tjänstgöringstiden. Har tjänstgöringen avsett grundutbild- ning och varat minst etthundraät- tio dagar, skall familjepenning ut- gå för ytterligare trettio dagar. IIar annan tjänstgöring än grund- utbildning och repetitionsutbild- ning varat minst trettio dagar, skall familjepenning utgå för ytterligare fem dagar.

Bostadsbidrag enligt 9 €, 105 och 11 ä 2 mom. utgår, beräknat för dag, under tjänstgöringstiden och, om tjänstgöringen avsett grundutbildning som varat minst etthundraåttio dagar, för ytterliga- re trettio dagar.

Prop. l975:37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bostadsbidrag enligt 11 ä 1 mom. utgår för kostnader för flyttning, som verkställts under tjänstgöringstiden.

2 m 0 m. Om särskilda skäl där- till föranleda, må familjepenning utgå för högst tjugu dagar och bostadsbidrag enligt 9 &, 10 åoch 11 5 2 mom. för högst trettio dagar utöver de i 1 mom. angivna tiderna.

2 m 0 m. Om särskilda skäl där- till föranleda, må familjepenning och bostadsbidrag enligt 9 €, 10 å och 11 5 2 mom. utgå för högst trettio dagar utöver de i 1 mom. angivna tiderna.

Bostadsbidrag enligt 11 5 1 mom. mä, om särskilda skäl därtill äro, utgå jämväl för kostnader för flyttning, som verkställts inom trettio dagar efter tjänstgöringstidens slut.

Vad ovan i detta moment statl— gats om familjepenning skall i fråga om värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring jämlikt 27 5 1 mom. värnpliktslagen, äga allenast därest tjänstgöringen upp- hört tidigare än sam vid tjänstgö- ringens början kunde förutsättas.

Bestämmelserna om bostads- bidrag i detta moment skola icke gälla såvitt angår värnpliktig som fullgjort allenast repetitions- eller befälsövning eller sådana övningar i förening.

tillämpning

Vad i första stycket stadgats skall ej äga tillämpning ifråga om grundutbildning som varat minst etthundraåttio dagar.

Bestämmelserna i detta mo- ment skola icke gälla såvitt angår värnpliktig som fullgjort allenast rcpetitionsutbildning i annan mån än att familjepenning må utgå därest tjänstgöringen upphört tidi— gare än som vid tjänstgöringens början kunde förutsättas.

Storleken av familjepcnning och bostadsbidrag, som i detta moment avses, bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

l m 0 m.5 Där Konungen ej an- norlunda förordnar, må värnplik- tig, som driver näring eller rörelse, erhålla näringsbidrag till bestri- dande av avlöningskostnader, som uppkomma till följd av att särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges tjänst- göring helt eller delvis ersätta honom. Vad nu sagts skall gälla

5 Senaste lydelse 19622674.

l4å

] m 0 m. Där regeringen ej an- norlunda förordnar, må värnplik- tig, som driver näring eller rörelse, erhålla näringsbidrag till bestri- dande av avlöningskostnader, som uppkomma till följd av att särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges tjänst- göring helt eller delvis ersätta ho- nom. Vad nu sagts skall gälla

Prop. l975:37

Nuvarande lydelse jämväl för det fall, att den värn- pliktige är anställd i näring eller innehaves av hans som nu rörelse, hustru. Näringsbidrag sagts må ej utan tillsynsmyndig- hetens medgivande utgå till värn- pliktig, som fullgör första tjänst- göring (tjänstgöring i en följd).

som

Föreslagen lydelse

jämväl för det fall, att den värn- pliktige är anställd i näring eller rörelse, som innehavcs av hans hustru. Näringsbidrag sagts må ej utan tillsynsmyndig- hetens medgivande utgå till värn- pliktig, som fullgör grundutbild- ning.

som nu

1556

Därest hinder möter mot nä- ringens eller rörelsens fortsatta be- drivande under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens eller rörelsens återupptagande tjänstgö- ringens slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för att nä- ringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige efter tjänstgö- ringens slut återupptagas. Närings- bidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

efter

Därcst hinder möter mot nä- ringens eller rörelsens fortsatta be- drivande under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens eller rörelsens återupptagande efter tjänstgö- ringens slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för att nä- ringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige efter tjänstgö- ringens slut återupptagas. Närings- bidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör grundutbildning.

Näringsbidrag enligt denna paragraf må beviljas med högst femtio kronor för dag.

215

3 m 0 m. Om vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom stadgas iförordningen den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor.

3 m om. Om vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad därom stadgas i lagen (I973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

375

Den, som iansökan om familje- bidrag lämnar medvetet oriktig uppgift, strajfes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna strafflagen är belagd med stränga- re straff. Böterna tillfalla kronan.

Den, som iansökan om familje- bidrag uppsåtligen lämnar oriktig uppgift, dömes till böter, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Denna lag träderi kraft. såvitt avser 6 & samt 13 & 1 och 2 mom. den 1 juli 1975, och i övrigt en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. l975:37

2. Förslag till Lag om ändring i värnpliktslagen (1941 2967)

Härigenom föreskrives i fråga om värnpliktslagen (1941 :967)1 dels att 28 ä 2 mom. och 46 & skall upphöra att gälla, dels att i l, 3, 5, 7, 9, 13, 15, 25 27, 30, 31, 42 och 45 55 ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,

dels att i 8 5 samt 27 ä 1 och 3 mom. ordet ”krigsmakten” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”försvarsmakten" i motsvarande form,

dels att i 45 & ”samebefolkningen",

ordet ”lappbeiolkningen" skall bytas ut mot

dels att 10 och 17 åå, 28 ä 1 mom., 33, 34, 41 och 44 %& skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ros2

lnskrivningsnämnd består av ordförande och icke militära leda- möter till det antal Konungen bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhets- område hörande landstingskom- mun eller stad som ej tillhör lands- tingskommun.

lnskrivningsnämnd består av ordförande och icke militära leda- möter till det antal regeringen bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhets- omräde hörande landstingskom- mun eller kommun som ej tillhör landstingskommun.

För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall finnas ersättare.

Ordförande i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Finnes mer än en nämnd inom inskrivningsområdet, utser värnpliktsverket en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad att vara ordförande i nämnd där inskrivningschefen ej ingår. Ersättare för ordföranden är en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som värnpliktsverket utser.

De icke militära ledamöterna De icke militära ledamöterna och ersättare för dessa utses för och ersättare för dessa utses för tre år av vederbörande landsting tre år av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige istad som ej eller kommunfullmäktige i kom- tillhör landstingskommun. man som ej tillhör landstingskom-

mun.

1 Lagen omtryckt 19691378. Senaste lydelse av 27 å ] mom. 19721332. 2 Senaste lydelse 1972z331.

Prop. l975:37 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

175

Beträffande rätt till ersättning för inställelse vid inskrivningsför— rättning gäller vad därom är sär- skilt bestämt.

]. Då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må Ko- nungen efter statsrådets hörande till tjänstgöring inkalla samtliga värnpliktiga eller värnpliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt. Erfordras i fall. då icke samtliga värnpliktiga in- kallats till sådan tjänstgöring, att de värnpliktiga äro inkallade un- der längre tid, skall inkallad per- sonal efter lämplig tidrymd såvitt möjligt avlösas.

Beträffande värnpliktigs för- måner isamband med tjänstgöring samt ersättning i anledning av skada, som han ådragit sig under tjänstgöring, gäller vad därom är särskilt stadgat.

Den som inställer sig vid in- skrivningsförrättning är isamband därmed berättigad till penningbi- drag. fri resa, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. Av- lider inskrivningsskyldig under tid då han är berättigad till fri sjuk- vård, utgår hugravnings/tjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall ät inskrivningsskyldig under inskriv- ningsförrättning. Om inskrivnings- skyldigs rätt till ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under inskrivningsför- rättning föreskrives i militärersätt- ningsförordningen (] 950.261).

28%

1. Då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må re- geringen till tjänstgöring inkalla samtliga värnpliktiga eller värn- pliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt. Er— fordras i fall, då icke samtliga värnpliktiga inkallats till sådan tjänstgöring, att de värnpliktiga äro inkallade under längre tid, skall inkallad personal efter lämp- lig tidrymd såvitt möjligt avlösas.

335

Värnpliktig är i samband med tjänstgöring berättigad till pen- ningbidrag, särskilda ersättningar för viss tjänstgöring, premier. ut- rt-'('kningsbidr'ag. resefr'irmäncr. j'ri förplägnad. j'ri ink l'artaring, fri ut— rustning. j'ri hälso- och sjukvård

Pmp. l975:37

Nuvarande lydelse

Vid inkallelse till värnplikts- tjänstgöring enligt 28 & må förc- skrivas, att värnpliktig skall med- föra proviant för högst tre dagar samt förse sig med beklädnad, intill dess sådan anskaffats. Skälig ersättning härför skall beredas honom av kronan.

lnskriven värnpliktig, som ej är inkallad till tjänstgöring eller in- skriven i sjömansregister och an- ställd ombord på svenskt handels- fartyg i när- eller fjärrfart, skall vidtaga sådan åtgärd att postför- sändelse från militär myndighet utan dröjsmål kan komma honom tillhanda.

10

Föreslagen lydelse

samt särskilt olycksf'tzllsskt'dd. Av- lider värnpliktig under tid då han är berättigat] till fri sjuk värd, utgår begravningshjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivfr'r'rsäk- ring för dödsfall ät värnpliktig under tjänstgöring.

Om värnpliktigs rätt till familje- bidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ädrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebidragslagen( I 946 .'99) och militärersättningsförordningen (1950261).

Vid inkallelse till värnplikts- tjänstgöring enligt 28 & må före- skrivas, att värnpliktig skall med- föra proviant för högst tre dagar samt förse sig med beklädnad, intill dess sådan anskaffats. Skälig ersättning härför skall beredas honom av staten.

345

lnskriven värnpliktig, som ej är inkallad till tjänstgöring eller in- skriven i sjömansregister och an- ställd som sjöman enligt sjömans- lagen (1973:282) på svenskt han- delsfartyg i när- eller fjärrfart, skall vidtaga sådan åtgärd att post- försändelse från militär myndighet utan dröjsmål kan komma honom tillhanda.

415

Såsom laga förfall enligt denna lag anses att någon är inskriven som elev vid ungdomsvårdsskola, intagen i häkte, fängvårdsanstalt, arbetsanstalt eller allmän vård- anstalt för alkoholmissbrukare eller att han är sjuk eller genom

Såsom laga förfall enligt denna lag anses att någon är inskriven som elev vid ungdomsvårdsskola, intagen i häkte, kriminalvårdsan- stalt, arbetsanstalt eller allmän vårdanstalt för alkoholmissbru- kare eller att han är sjuk eller

Prop. l975:37

Nuvarande lydelse

annan omständighet, som han ej bort förutse eller eljest utgör giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad som ålegat honom.

Värnpliktig som är inskriven i sjömansrcgister skall anses ha laga förfall när han är anställd ombord på svenskt handelsfartyg i när- eller fjärrfart.

445

Konungen äger föreskriva, att bestämmelserna i denna lag icke Skola tillämpas å personal, som på annan grund än värnplikt är tjänst- göringsskyldig vid krigsmakten.

1 vad mån fullgjord sådan tjänstgöringsskyldighet skall anses motsvara tjänstgöring enligt denna lag bestämmer Konungen

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å perso- nal tillhörande lots- och fyrstaten.

] l Föreslagen lydelse

genom annan omständighet, som han ej bort förutse eller som eljest utgör giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad som ålegat honom.

Värnpliktig som är inskriven i sjömansrcgister skall anses ha laga förfall när han är anställd som sjöman enligt sjömanslagen(I973:282) på svenskt handels- fartyg i när- eller fjärrfart.

Regeringen äger föreskriva, att bestämmelserna i denna lag icke skola tillämpas å personal, som på annan grund än värnplikt är tjänst- göringsskyldig vid försvarsmakten.

I vad mån fullgjord sådan tjänstgöringsskyldighet skall anses motsvara tjänstgöring enligt denna lag bestämmer regeringen.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å perso- nal vid lots- och fyrväsendet.

Särskilda bestämmelser gälla för värnpliktig som erhållit tillstånd till vapenfri tjänst.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. l975:37

3. Förslag till

12

Lag om ändring i lagen (1966 :4l 3) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (19661413) om vapenfri tjänstl dels att 23 % skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 23 & skall utgå, dels att i 2 & ordet ”krigsmakten" skall bytas ut mot ”försvarsmak-

”

ten ,

dels att i 5, 7, 10 och 22 åå ordet ”Konungen” respektive orden "Kungl. Maj :t” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a 5, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Såå

Vapenfri tjänstepliktig är berät- tigad till samma förmåner isam- band med tjänstgöring som enligt 33 5 första stycket värnpliktslagen (] 941:96 7) tillkomma värnpliktig i samband med värnpliktstjänst- göring.

Om vapenfri tjänstepliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring fö- reskrives i familiebidragslagen (194699) och militärersättnings- förordningen (] 950.261).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Senaste lydelse av 5 5 19721335.

Prop. 197537

4. Förslag till

13

Lag om ändring i civilförsvarslagen ( 1960z74)

Härigenom föreskrives att i eivilförsvarslugcn (1960174) skall införas ett nytt moment, 12 ä 5 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

12%

Föreslagen lydelse

5 mom. Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarsplik- tig vid fullgörande av civilförsvars- plikt inom det allmänna civilför- svaret eller verkskyddet berättigad till penningbidrag eller civilför- svarspenning, särskilda ersätt- ningar för viss tjänstgöring, pre- mier, rescfr'irrnåner, fri förplägnacl. fri inkvartering och fri sjukvård. Avlider civilförsvarspliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo.

Civilförsvarspliktig är under så- dan föreskriven tjänstgöring i det allmänna civilförsvaret som full- göres efter inskrivning i civilför- svaret och under föreskriven tjänstgöring vid försvarsmakten berättigad till särskilt olycksfalls- skydd. Under sådan tjänstgöring meddelar staten grupplivförsäk- ring för dödsfall åt civilförsvars- pliktig.

Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej för deltagande iannan övning än övning i omedelbar an- slutning till tjänstgöring för ut- bildning eller för dygn, under vil- ket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.

Om civilförsvarspliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för

Prop. l975:37

Nuvarande lydelse

14

Föreslagen lydelse

skada eller sjukdom som han ådra- ger sig under tjänstgöring före- skrives i familjebidragslagen (] 946 :99) och förordningen (1954249) om ersättning i anled- ning av kroppsskada, ådragen un- der tjänstgöring i civilförsvaret.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1975:37 15

Ut drag

FÖRSVA RS DEPA RTl-ZM ENTET l' R(.)'1'(_) KO [. 1. vid regeringssammanträde 19 7 5-0 3-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson. Holmqvist. Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson. Hjelm- Wallén

Föredragande: statsrådet Holmqvist

Proposition med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m.fl. och ändringar i familjebidragsförordningen (1946 :99) m. m.

Nytt förmänssystem för värnpliktiga m. fl. Inledning

Det nuvarande förmånssystemet för värnpliktiga utformades i väsent- liga delar vid tiden för andra världskriget. Även om förmånssystemet efter hand har genomgått vissa förändringar har utvecklingen under senare år utom och inom försvaret gett anledning att se över principerna för förmåner till de värnpliktiga m. fl. De värnpliktigas ekonomiska och _ sociala situation har förändrats bl.a. i fråga om familjebildning och bostadskostnader. Även de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden har reformerats. Ändringar och tillägg som efter hand har skett iförmånsför- fattningarna har gjort det svårt att få en helhetsbild av förmänstypernas inbördes sammanhang och avvägning samt att bedöma förmånssystemets kostnader. För civilförsvarets del har erfarenheterna visat att nuvarande förmånssystem, som beslutades år 1962, behöver anpassas till civilför- svarets ändrade utbildningsorganisation och personalstruktur.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i november 1970 en sakkunnig med uppdrag att företa utredning rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. Den sakkunnige som antog namnet utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fi.l (UFV) överlämnade i november 1972 betänkandet (SOU 1972168—69) Värn- pliktsförmiiner. 1 betänkandet redovisas principförslag rörande för- måner åt värnpliktiga. Utredningen överlämnade i oktober 1973 be- tänkandet (SOU 1973:40) Civilförsvarsförmåner med förslag till nytt förmänssystem för de civilförsvarspliktiga.

1 Utredningsman riksdagsmannen Sven Mellqvist

Prop. l975:37 16

Yttranden över betänkandet Värnpliktst'örmäner har avgetts av över- befälhavaren (ÖB) efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning (FCF), försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS), fortifikations- förvaltningen (FortF), försvarets materielverk (FMV), värnpliktsverket (VPV'), dåvarande inilitärpsykologiska institutet (MPI). försvarets rationa- liseringsinstitut(FRI), civilförsvarsstyrelsen (ffs). arbetsmarknadsstyrel— sen (AMS), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), riksrevisionsver- ket (RRV). riksskatteverket (RSV), statens järnvägar (SJ), försäkrings- domstolen, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs samt Norrbottens län, försvarets personalvärdsnämnd (FPVN), centrala studiehjälpsnämnden (CSN), yrkesskadeförsäkringskommittén. 1972 års skatteutredning, Sven- ska kommunförbundet, kommunstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner, Försäkringskasseförbundet (FKF), Sveriges akade- mikers eentralorganisation (SACO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Arbetsgruppen för 1972 års värnpliktskont'ercns (Vpl AG) Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Centerns ungdomsförbund (CUF), Moderata ungdomsförbundet (MUF) samt Sveriges förenade studentkårer (SFS). Yttranden har dessutom avgetts av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) samt Vuxenstuderandes Riksorganisation (VRO). FKF har bifogat ytt- randen från samtliga allmänna försäkringskassor. Vissa andra remissin- stanser har också bifogat yttranden som de har inhämtat.

Yttranden över betänkandet Civilförsvarsförmåner har avgetts av ÖB, IT(TF, ('fs, FRI, FPVN, socialstyrelsen, RFV. RRV, RSV. AMS, länssty- relserna i Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bolins, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands samt Norr- bottens län, yrkesskadeförsäkringskonunittén, biständsutbildnings- nämnden (BUN). Svenska kommunförbundet, LO, TCO. SACO, SR, SAF, Sveriges civilförsvarsförbund samt LRF.

Med utgangspunkt i UFst betänkanden, remissutlåtanden i anledning av dessa, förslag från värnpliktskonfercnser, värnpliktiga arbetsgrupper, politiska ungdomsförbund m.m. uppdrog jag åt en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet att arbeta fram förslag till nytt ersättningssystem för värnpliktiga m.fl. Arbetsgruppens förslag redovisades i november 1974 i en departementspromemoria (Ds Fö 197422) med principiella förslag angående ersättning ät värnpliktiga m. fl.

Över promemorian har yttranden avgetts av ÖB efter hörande av försvarsgrenscheferna, FCF, försvarets forskningsanstalt (FOA), FRI, Cfs, AMS, socialstyrelsen, RFV, RRV, RSV, kammarrätten i Göteborg. länsstyrelserna i Kronobergs. Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Kop- parbergs och Norrbottens län, FPVN, BUN. Svenska kommunförbundet, FKF, Stockholms socialnämnd på uppdrag av kommunstyrelsen i Stockholms kommun, sociala centralnämnden i Göteborg på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs kommun, kommunstyrelsen i Malmö kommun, SACO, TCO, SR, LO, SAF. Arbetsgruppen för 1974 års värnpliktskonferens (Vpl AG), Rescrvofficerarnas centralorganisation

Prop. 1975:37 17

(RC). SSU, CUF, MUF. Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), SFS, LRF samt Krigsskolornas kadetträd (KKR).

Ersättning m. m. ät värnpliktiga Nuvarande ordning

Dagersättning och särskilda ersättningar

Under tiden för föreskriven tjänstgöring får värnpliktig p e n n in g - b i (1 r a g. Penningbidraget avser att täcka smärre personliga utgifter som den värnpliktige har. Det utgår med belopp, som varierar efter den militära graden. Sedan den 1 juli 1973 utgår penningbidraget med följande belopp för dag.

Tjänstegrad Penningbidrag under Penningbidrag under grundutbildning och annan tjänstgöring repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen i omedelbar anslutning till grundutbildning A B

Menig 81— 11:— Korpral (gruppbefäl) 9:75 11:— Korpral (plutons- och

kompanibefäl) 11:75 11:— Furir 131— 13:—

Överfurir — 14:50

Sergeant 15:25 17:25 Fänrik, fanjunkare 18:—— 20:50

Löjtnant * 24:— Kapten och högre » 28:50

Utbildning till kompanibefäl eller motsvarande utbildning som inte sker enligt värnpliktslagen räknas i penningbidragshänseende till grundut- bildning. Under utbildning till regementsofficer kan värnpliktig, om han så önskar, efter ett visst antal månaders tjänstgöring i stället för penningbidrag enligt nyss angivna regler få särskilt penningbidrag. Detta utgår med belopp som motsvarar hälften av månadslönen i löneklass A 7 ortsgrupp 4 (numera T 3) för ogift värnpliktig och två tredjedelar av lönen i A 7 (numera T 3) i den ortsgrupp till vilken utbildningsanstalten hör för gift värnpliktig. Det särskilda penningbidraget utesluter familje- bidrag och är till viss del beskattningsbart. Nuvarande system innebär således att en värnpliktig aspirant kan välja den ersättningsform som bäst tillgodoser hans intressen.

Penningbidrag utgår också i samband med inskrivningsförrättning med 8 kr. för dag.

Värnpliktig får särskild ersättning vid sjö- och fly g tj ä n st g 6 ri n g. Vid sjötjänstgöring utgår sjötillägg med be- lopp som varierar efter den värnpliktiges tjänstegrad och arten av sjötjänsten. Vid dykning utgår dykningstillägg och vid flygning alternativt bl. a. flygelevtillägg, flygtillägg och flygrisktillägg. Under deltagande i

2 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 37.

Prop. 1975z37 18

tornträning och fallskärmshoppning utgår hopptillägg med 600 kr. för månad. Dessa särskilda ersättningar utgör skattepliktig inkomst.

Pre mier och utry ckningsbidrag

Till värnpliktiga som har längre grundutbildningstid än värnpliktiga i allmänhet och/eller genomgår befälsutbildning utgår två slag av premier, nämligen utbildningspremie och tjänstgöringspremie. U t bild nin g 5 - p r e m i e utgår till värnpliktig, som har uttagits för och med godkända vitsord genomgått viss utbildning. För utbildning till befattning för värnpliktig i kategori E vid flottan är utbildningspremien 12:50 kr. för dag efter 230 dagars tjänstgöring. För värnpliktigt gruppbefäl utgår en fast summa om 325 kr. För utbildning till befattning för plutonsbefäl utgår 15:50 kr. för dag efter 230 dagars tjänstgöring och för utbildning till militär befattning för kompanibefäl och till regementsofficer tillkom- mer en utbildningspremie som för flertalet uppgår till 4000 kr. För utbildning till reservofficer tillkommer ytterligare utbildningspremie efter genomgången utbildning.

Utbildningspremie utgår inte för vapen fri tjänstgöring. Tj ä 11 st g ö r i n g 5 p r e mi e utgår till värnpliktig under grundut- bildning och motsvarande utbildning med 4 kr. för dag efter 230 dagars tjänstgöring. Även värnpliktiga som befälsutbildas får denna premie. Motsvarande gäller under tjänstgöring för vapenfri tjänstepliktig. Tjänst— göringspremie utgår även vid särskild övning och mobiliseringsövning och då med 38:50 kr. för dag.

Värnpliktig som helt eller delvis genomgår utbildning, som kan kvalificera för utbildningspremie, men inte blir berättigad till sådan premie får i stället tillägg till tjänstgöringsprcmie. Tillägget utgår efter 305 dagars tjänstgöring med 4 kr. för dag.

För att underlätta övergången från grundutbildning till civil verksam- het får värnpliktig och vapenfri tjänstepliktig u t r y c k nin g 5 b i - d r a g med 400 kr.

[familjesocialt stöd

Militärtjänstgöringen innebär som regel att den värnpliktige mister sina civila inkomster. Familjebidragssystemet avser inte att kompensera för detta inkomstbortfall utan i stället att garantera anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige, uppehälle inom den ram som familjebidragsförfattningarna anvisar. Anlrörig som bor tillsammans nred den värnpliktige skall vidare vid behov tryggas i fråga om bostadskostna- den. Även ensamstående värnpliktig kan i vissa fall få bidrag till bostadskostnaden. Näringsidkare har i en del fall möjlighet att få bidrag till sitt företag. Medel kan också ställas till förfogande för sjukvård och begravningskostnader.

Enligt gällande bestämmelser är det nredlemrnarna i den värnpliktiges familj som blir e r 5 ä t t n in g 5 b e r ä t t ig a d e . Som medlem av familjen anses enligt familje-bidragsförordningen hustru som den värn-

Prop. 1975-37 19

pliktige lever tillsammans med samt barn under 16 år som står under hans vårdnad. l-lusförcständarinna räknas också som familjemedlem, om den värnpliktige bor tillsammans med egna eller hustruns minderåriga barn och saknar maka eller om han bor tillsammans med hustrun och hon är arbetsoförmögen. Fränskild eller hemskild hustru. värnpliktigs andra barn än som har nämnts i det föregående, hans hustrus barn och hans föräldrar kan även anses vara familjemcdlemmar. nämligen om den värnpliktige är underhållsskyldig mot dem och har lämnat väsentligt bidrag till deras uppehälle. Andra anhöriga exempelvis fosterbarn, fosterföräldrar och under äktcnskapsliknandc förhållande stadigvarande sammanlevandc kvinna -- kan i vissa fall jämställas med farriiljcmedlcmmar.

Nuvarande familjemedlemsbegrepp bygger i allt väsentligt på begrep- pen igiftermålsbalken och föräldrabalken.

Enligt gällande bestämmelser utgår familjebidrag kontant i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravnings- bidrag.

F a rn i lj e p e n nin g kan fr.o.m. den 1 juli 1973 beviljas med högst 17 kr. för dag för hustru, frånskild hustru och — under vissa villkor — husföreståndarinna samt med högst 8 kr. för dag för annan familje- medlem.

Bor värnpliktig tillsammans med familjemedlem, utgår enligt gällande bestämmelser b os t a d 5 b i d r ag motsvarande kostnaderna för den värnpliktiges och familjemcdlcmmcns bostad. Värnpliktig som vid tjänst- göringcns början inte bor tillsammans med familjemedlem får enligt nu gällande bestämmelser bostadsbidrag endast om det finns synnerliga skäl. 1 andra fall, dvs. när den värnpliktige inte bor tillsammans med familjemedlem som avses i familjebidragsförordningens mening, får bostadsbidrag beviljas endast i den mån den värnpliktige annars skulle tvingas avstå från bostad och detta skulle medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom eller om han vid utryck ningen inte skulle ha tillgång till lämplig bostad och detta skulle medföra avsevärda svårigheter.

Bostadsbidrag utgår i princip med belopp som motsvarar de faktiska kostnaderna. För värnpliktig under grundutbildning får i princip hänsyn inte tas till större bostadskostnader än hyran på orten för bostad om två rum och kök. I vissa fall kan bostadsbidrag utgå för mer än en bostad.

Den värnpliktige kan få särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostna- der (bränslebidrag), för flyttningskostnader och för magasineringskost- nader.

Enligt gällande bestämmelser kan sj u k b i d r a g utges vid familje- medlems sjukdom för att täcka kostnader — i den mån dessa inte ersätts av allmän försäkringskassa — för nödvändig vård och transport till och från läkare eller vårdanstalt m. m. För annan än sammanboende hustru och minderårigt barn utgår bidrag endast om det finns skäl att anta att den värnpliktige skulle ha bidragit till kostnaderna om tjänstgöringen inte hade kommit emellan. I vissa fall kan sjukbidrag utgå för tandvård.

Vid familjemedlems frånfälle skall b e g r a v nin g s b i d r 3 g utgå med 2 000 kr. för hustru och I 000 kr. för annan familjemedlem.

Prop. l975:37 20

Värnpliktig som driver näring eller rörelse kan få 11 ä r i n g 5 b i - d r a g med f. n. högst 50 kr. för dag för att bestr-ida avlöningskostnader, som uppkommer till följd av att ersättare måste anlitas för att under tjänstgöringen helt eller delvis ersätta den värnpliktige. Detta gäller även fall när den värnpliktige är anställd i näring eller rörelse som innehas av hans hustru. Bidrag får dock inte utgå för att avlöna den värnpliktiges hustru eller hans barn under 16 år. Bidrag kan beviljas för att under tjänstgöringen täcka utgifter (exempelvis lokalhyra, räntor, försäkrings- premier, bilskatt, vissa fasta telefonavgifter o. d.), som är nödvändiga för att näring eller rörelse, som har måst läggas ned under tjänstgöringen, skall kunna återupptas efter tjänstgöringens slut. Näringsbidraget är skattepliktigt.

Den värnpliktiges rätt till familjebidrag är fastslagcn i familjebidrags- förordningen. Rätten är förbunden med villkoret, att det skall föreligga behov av bidrag. Behovsprövningen som till sin karaktär närmast är en inkomstprövning är av två slag: normerad behovsprövning och fri behovs— prövning.

Den normerade behovsprövningen tillämpas, när familjepenning och bostadsbidrag skall fastställas för den värnpliktiges närmaste familjemedlemmar, dvs. hustru och minderåriga barn. Bestäm- melserna innefattar regler för om och i vilken mån inkomster i familjen skall inverka på det maximala familjebidrag, som skulle ha utgått, om sådana inkomster inte hade förelegat (familjebidragsbehovet).

Vid bestämmandet av familjebidrag (familjepenning och bostadsbi- drag) för andra familjemedlemmar än hustru och minderåriga barn ochi övriga fall skall f ri b e h 0 v 5 p r ö v nin g användas.

Skillnaden mellan normerad behovsprövning och fri behovsprövning är närmast att familjemedlemmars inkomster vid den fria behovsprövningen inte påverkar bidragsbeloppet enligt de speciella regler, som har utfor- mats för den normerade behovsprövningen, utan efter vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet får anses skäligt. Detta medför att några bestämda regler för den fria behovsprövningen inte kan ges. Den fria behovsprövningen får dock inte leda till ett bättre bidrags- resultat än om normerad behov5prövning hade tillämpats.

Oavsett vilken behovsprövning som tillämpas bortses helt från de ersättningar och förmåner som utgår till den värnpliktige själv vid hans tjänstgöring.

Semesterlön som värnpliktig uppbär under militärtjänstgöringen, skall inte beaktas vid behOVSprövningen. inte heller tas hänsyn till vissa sociala förmåner som allmänt barnbidrag och studiebidrag. Underhållsbidrag, bidragsförskott. periodiska understöd, sjukpenning, föräldrapenning, ersättning under tid för arbetslöshet. pensioner samt livräntor o. d. kan däremot helt eller delvis verka reducerande på familjebidraget.

Alla bidrag utom näringsbidraget är skattefria.

Prop. 197537 21

Resor

Under tjänstgöring får värnpliktig fri resa vid in- och utryckning, vid tjänstledighet för enskild angelägenhet av synnerlig vikt och i form av s. k. fria ledighetsresor. Antalet fria ledighetsresor beräknas till en för varje hel tjänstgöringsperiod om 30 dagar under grundutbildningen och en för varje hel tjänstgöringsperiod om 60 dagar under annan utbildning.

Fr. o. m. den 1 juli 1974 får värnpliktiga under grundutbildning och fr.o.m. den 1 augusti 1974 värnpliktiga under repetitionsutbildning dessutom köpa ett valfritt antal resor till ett enhetspris av 10 kr. per resa (s. k_ Vpl 10). Både fria ledighetsresor och ”Vpl lO-resor” gäller till valfri plats inom landet med allmänna kommunikationer. TranSporter till hemorten sker i stor omfattning också med särskild chartertrafik. Flyg får användas vid fri ledighetsrcsa till och från Gotland och iallmänhet om rescavståndet till hemorten är mer än 800 km. I dessa fall får värnpliktig dessutom köpa en lO-kronors flygresa per 30-dagarsperiod.

Om allmänt kommunikationsmedel saknas eller inte kan anlitas utan avsevärd tidsförlust fär annat färdmedel. t. ex. bil, användas varvid resekostnadsersättning utgår. För lcdighets- samt in- och utryckningsresor utanför Sverige kan ersättning utgå enligt särskilda föreskrifter.

Vad som här har sagts om fria resor till värnpliktig gäller även vapenfri tjänstepliktig.

Fri resa tillhandahålls också i samband med inskrivningsförrättning.

Naturaförmåner och vissa ersättningar

Värnpliktig får fri förplägnad, fri inkvarteringsamt fri hälso— och sju kvård under tjänstgöring samt under in- och utryckningsdagar. Fri hälso- och sjukvård erhåller värnpliktig även under färd till eller från tjänstgöringen. Värnpliktig som vid utryckningen vårdas på militär sjukvårdsavdelning har rätt till fri sjukvård där under högst 90 dagar efter utryckningen.

Värnpliktig kan under vissa förutsättningar i stället för fri förplägnad få förplägnadsersättning, måltidsersättning, mässpenningar och färdkostersättning. Förplägnads- ersättning utgår främst när den värnpliktige är tjänstledig eller på grund av sjukdom inte befinner sig vid förbandet. Måltidsersättning utbetalas huvudsakligen vid egentlig tjänsteresa och när den värnpliktige inte får förplägnad i tjänsten. Mässpenning utgår vid sjötjänstgöring till befäl och viss annan personal. Färdkostersättning utgår vid fria resor till och från hemorten om restiden är mer än tio timmar. ] vissa fall får värnpliktig inkvarteringsersättning istället för fri inkvartering. Om övernattning är nödvändig vid fri resa får värnpliktig ersättning för nattlogi. Värnpliktig som har tillstånd att i tjänsten använda egna kläder får beklädnadsersättning.

Prop. l975:37 22

Vapenfri tjänste—pliktig får samma naturaförmåner och kontanta ersätt- ningar som värnpliktig. Detta gäller också inskrivningsskyldig under inskrivningsförrättning och motsvarande prövning.

Ersättning vid olycksfall m. m.

Värnpliktig som under tjänstgöringen skadas vid olycksfall erhåller ersättning för läkarvård, tan dläkarvård, sjukhus- vård. resor, läkemedel och särskilda hjälp- m e (1 e 1, t. ex. proteser.

Vidare utgär sj u k p e n nin g om olycksfallet har medfört sjukdom som förorsakat förlust av arbetst'örmägan eller nedsättning av den med minst hälften. Sjukpenning utgår inte för tid under vilken tjänstgöringen varar. Sjukpenningens storlek utgör 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten som isin tur bestäms av den skadades årliga arbetsförtjänst. Med årlig arbetsförtjänst avses det belopp vartill den skadades inkomst kan antas uppgå vid skadetillfället utan hänsyn till övergående sjukdom. tillfälligt övertidsarbete eller annan särskild omständighet. Arbetsför- tjånsten får ibland uppskattas, t. ex. om den skadade inte har haft regelbunden inkomst eller om inkomstnivån har förändrats under året närmast före skadans inträffande. En maximigräns finns så till vida att arbetsförtjänsten inte får beaktas i den mån den överstiger fem gånger basbeloppet vid skadeårets ingång. Den årliga arbetsförtjänsten skall alltid anses uppgå till minst två och en halv gånger basbeloppet.

ln v ali d liv r ä n t a utgår till den skadade, om skadan efter det akuta sjukdomstillståndcts upphörande medför en invaliditet som nedsätter arbetsförmågan med minst 10 %. Livräntan kan fastställas för viss tid eller utan tidsbegränsning. Den bestäms med ledning av ett ersättnings- underlag. Ersättningsunderlaget utgör viss del av den skadades arbetsför- tjänst. Vid bestämmande av arbetsförtjänsten tillämpas samma maximi- och minimiregel som nyss angavs. Den årliga livräntan utgör en viss andel av ersättningsunderlaget. Denna andel är mindre ju lägre invaliditcts- graden år. Vid total förlust av arbetsförmågan utgör livräntan 11/12 av ersättningsunderlaget. Har arbetsförmågan nedsatts med minst 30 %, bestäms livräntan till en mot nedsättningsgraden svarande andel av ersättningsunderlagct, minskad med l/l2 av detta. Vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än 30 % utgår livräntan med den del av 2/3 av ersättningsunderlaget som svarar mot nedsättningsgraden.

Medför olycksfallet den skadades död utgår b e g r a v nin g 5 hjälp med ett belopp som utgör 20 % av basbeloppet vid ingången av det år då dödsfallet inträffade. Dessutom kan utgå e ft e rl e v n a d 5 1 i v r ä n ta till änka eller änkling, frånskild make, barn under 19 år samt föräldrar till den avlidne. Med änka likställs under vissa förutsättningar ogift kvinna. Förmånen är inte behovsprövad när det gäller änka och barn medan i

Prop. l975:37 23

fråga om änkling och föräldrar livränta utgår bara om den efterlevande genom dödsfallet kommer att sakna erforderligt underhåll. Livränta till änka utgår med ett årsbelopp motsvarande 1/3 av den avlidnes årliga arbetsförtjänst, beräknad på samma sätt som gäller när sjukpenninggrun- dande inkomst och ersättningsunderlag fastställs. När änkan fyllt 67 år sänks livräntan till l/4 av arbetsförtjänsten. Livränta till barn utgår med 1/6 av arbetsförtjänsten. Samtliga livräntor är fr. o. m. är 1968 värdesäk- rade genom anknytning till basbeloppet.

Rätten till ersättning gäller inte bara skador under själva tjänstgöringen utan också skador under vissa färder. Ersättning utgår sålunda vid olycksfall under färd till tjänstgöring som skall påbörjas och under färd frän avslutad tjänstgi'iring liksom under färd i samband med permission och fritid. Vidare ersätts skada som har inträffat under vistelse i tjänstgöringslokal eller inom tjänstgöringsomrädet även om vederbörande inte tjänstgör vid skadetillfället. Dessutom kan ersättning utgå för skador under uppehåll på allmän plats inom tjänstgöringsorten eller den omgivning av orten där personalen vanligen vistas under fritid.

Vad som nu har sagts om olycksfall gäller också i fråga om sjukdom.

Värnpliktig åtnjuter vidare särskilt Olycksfallsskydd som infördes år 1969. Olycksfallsskyddet omfattar skador som inträffar under själva tjänstgöringen samt under in- och utryckningsresor men inte skador som inträffar utanför förläggningen under ledighet och fritid. Det gäller inte heller vid dödsfall. Ersättning utgår vid bestående arbetsoför- måga på grund av skadan. Vid fullständig invaliditet uppgår ersättningen till 150 000 kr. Vid partiell invaliditet utgår ett i motsvarande mån lägre belopp. Det särskilda Olycksfallsskyddet är inte samordnat med andra förmåner av social natur som utgår av statsmedel vid invaliditet i annan mån än att invaliditctSersättning enligt kungörelsen (1969:113) om statligt förarskydd avräknas. Dessutom gäller i fall då staten är skade- ståndsskyldig att den sammanlagda ersättningen i princip inte får över- stiga vad som motsvarar fullt skadestånd.

Värnpliktig har Samma grupplivförsäk ringsskydd vid dödsfall som arbetstagare i statens tjänst.

Administration

Enligt gällande ordning utbetalas flertalet av de egentliga värnpliktsför- månerna kontant till de värnpliktiga av vederbörande utbildningsmyndig- het (motsvarande). Utryckningsbidrag utbetalas till den värnpliktige under hans hemortsadress omedelbart efter utryckningen.

Allt sedan familjebidragssystemets tillkomst år 1.940 handläggs familje- bidragsärendena av kommunernas familjebidragsnämnder. Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller uppdra åt annat kommunalt organ att vara familjebidragsnämnd.

Prop. 1975:37 24

Familjebidragsförfattningarnas tillämpning m.m. övervakas av för- svarets civilförvaltning som särskild tillsynsmyndighet. ] vissa fall krävs denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna beviljas av familjebidragsnämnd.

Den direkta tillsynen över familjebidragsnämndernas verksamhet ut- övas av länsstyrelserna, som även bl.a. har att pröva ansökningar från familjebidragsnämnder om statsbidrag och förskott, utbetala statsbidrag och förskott, pröva besvär över familjebidragsnämnds beslut samt utöva medelskontroll och verkställa fortlöpande revision av familjebidrags— nämndernas verksamhet. Över länsstyrelses beslut om tillämpningen av familjebidragsförordningen anförs besvär hos kammarrätt. Beslut i ärende om statsbidrag till kommun för utgivet familjebidrag överklagas dock hos regeringen.

Förmånsutredningen Utgångspunk tcr

Utredningen framhåller att vämpliktsförmånerna bör tillgodose rimliga behov av ekonomisk trygghet för den värnpliktige och hans familj. Att garantera en sådan trygghet får enligt utredningen anses vara en skyldig- het för staten. Utredningen menar att de normer för socialhjälp som f. n. tillämpas inom Stockholms m.fl. kommuner medger en ekonomisk levnadsnivå, som man inte bör understiga om en rimlig ekonomisk trygghet skall kunna uppnås. En direkt jämförelse med dessa normer görs i fråga om det familjesociala stödet. För att skapa social trygghet måste man enligt utredningens mening även beakta faktorer, som betingas av militärtjänstgöringens speciella förhållanden såsom avstånd till familjen, miljöförändringar för den värnpliktige m.m. Det är enligt utredningen också viktigt att systemet utformas så att det har en positiv inverkan på inställningen till militärtjänstgöringen.

Utredningen anser att ett värnpliktsförmånssystem inte behöver grun- das på en enhetlig princip. De behov som skall tillgodoses är så skiftande att olika bedömningsgrunder kan behöva anläggas. Flera olika principer kan behöva kombineras och ersättningen kompletteras med särskilda tillägg.

Utredningens förslag till förmånssystem är liksom det nuvarande en kombination av kontanta ersättningar och naturaförmåner samt av generella och selektiva förmåner. Utredningens förslag innebär dock en väsentligt ökad satsning på de generella förmånerna. De grundläggande principerna för det kombinerade system, som utredningen föreslår, är studiesocial ersättning under grundutbildning, ersättning efter befattning under repetitionsutbildning och en viss miniminivå för det familjesociala stödet.

Med studiesocial ersättning avser utredningen en ersättning, som i

Prop. 197537 25

princip ger den värnpliktige samma ekonomiska levnadsvillkor som studerande som uppbär studiemedel. Värnpliktiga under grundutbild- ning och studerande tillhör samma åldersgrupp, vilket enligt utredningens uppfattning talar för att samhället bör medverka till en likartad standard för de båda grupperna. En studiesocial ersättning bör kompletteras med tillägg som är motiverade med hänsyn till bl. a. social trygghet, differen- tierade utbildningstider och tjänstgöringsförhällanden samt rekryterings— skäl och motivationsfaktorer. Utredningen anser att den studiesociala principen i kombination med olika tillägg ger större rättvisa mellan olika kategorier värnpliktiga och lägre kostnader än de. alternativa principer — marknadsmässig lön och ersättning för förlorad arbetsförtjänst — som utredningen har granskat.

Utredningen föreslår att värnpliktsförmånerna i huvudsak skall vara skattefria. Om man framdeles allmänt skulle gå över till att beskatta bidrag av olika slag, kan dock frågan om beskattade värnpliktsförmåner åter behöva utredas närmare. Vidare föreslår utredningen att värnplikts- förmånerna i princip görs värdebeständiga genom anknytning till basbe- loppet enligt lagen om allmän försäkring eller annan indexreglering.

Förslagen till förbättrade förmåner åt värnpliktiga gäller i tillämpliga delar även vapenfria tjänstepliktiga och inskrivningsskyldiga.

Det föreslagna förmånssystemet under repetitionsutbildning —— som innefattar en kontant skattefri dagersättning, bestämd efter befattning i krigsorganisationen och i förekommande fall kompletterad med familje- bidrag — bör enligt utredningen i princip kunna tillämpas även under vissa krigs- och beredskapsförhållanden. Familjebidragsförordningen är nämligen utformad för att kunna tillämpas under alla de skiftande förhållanden då försvarsmakten kan komma att tas i anspråk.

Dagarsätming och särskilda ersättningar

Utredningen föreslår att värnpliktig under tjänstgöring får en kontant skattefri dagpenning.

Ifråga om dagpenning under grundutbildning framhåller utredningen att värnpliktiga som i det differentierade utbild- ningssystemet får längre tjänstgöringstid än andra bör få kompensation för detta. Utredningen föreslår att sådan kompensation ges genom höjd dagersättning.

Det nuvarande sambandet mellan tjänsteställning och dagersättningens Storlek bör enligt utredningen slopas. Dagpenningen för värnpliktiga under grundutbildning bör differentieras efter utbildningens längd enligt en trappstegsmodell med tre nivåer. Grundbeloppet kan tänkas utgå under de första 300 dagarna. Efter exempelvis 300 och 360 dagars tjänstgöring höjs dagpenningen. Med denna konstruktion kan tjänst- göringspremien under grundutbildning dras in.

Prop. l975:37 26

Grundbeloppet för dagpenningen under grundutbildning beräknar utredningen med utgångspunkt i studiemedlens maximibelopp.

Med de studiemedel som utgick under läsåret 1971/72 beräknar utredningen dagpenningens grundbelopp till 14:50 kr. Härav har 7:50 kr. för dag eller 225 kr. för månad beräknats för den värnpliktiges kostnad för civil bostad. Han förutsätts dock ha full frihet att diSponera över dagpenningen. Genom denna konstruktion löses frågan om bostadsbidrag åt ensamstående värnpliktig. Särskilt bostadsbidrag föreslås under grund- utbildning utgå endast till familjeförsörjare. Med l4150 kr. som lägsta dagpenningbelopp ger den successiva höjningen enligt utredningens exem- pel islutskedet en dagpenning om 17 kr.

Utredningen föreslår att konstruktionen för dagpenning åt värnpliktiga skall gälla även för vapenfria tjänstepliktiga.

För att bl. a. förbättra regementsoffieersaspiranternas anställnings- trygghet föreslår utredningen att dessa ges fast anställning. Anställningen bör normalt ske sedan aspiranten har tjänstgjort minst lika lång tid som värnpliktigt kompanibefäl har fullgjort vid avslutad utbildning.

Dagpenning åt värnpliktiga under repetionsut- b i 1 d n i n g skall enligt utredningens förslag bestämmas efter befatt- ningen i krigsorganisationen. Dagpenningen delas upp i sex nivåer i princip efter tjänsteställningssystcmets indelning i kompetensnivåer enligt följande.

. kompanichef

. kompanichefs ställföreträdare

. plutonehef

. plutonchefs ställföreträdare, troppchef . gruppchef, gruppchefs ställföreträdare . menig

QUI-bulte—

Principen innebär att ansvar och kvalificerade uppgifter premieras. Värnpliktig som under krigst'örbandsövning placeras i högre befattning än som motsvarar hans grad, får den dagpenning som gäller för den högre befattningen. Värnpliktig som placeras i civil befattning föreslås få dagpenning i princip enligt den nivå som motsvarar befattningcns tjänste.- ETUPP-

Dagpenningen under repetitionsutbildning bör inte understiga be- loppet vid grundutbildning. Utredningen lämnar exempel på belopp som varierar mellan 17 och 27 kr. enligt prisläget våren 1972. Dagpenningen åt vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning föreslås utgå med samma belopp som till värnpliktig i befattning för menig.

Utredningen föreslår att det vid sidan av dagpenningen under repetitionsutbildning efter behovsprövning skall utgå full täckning för bostadskostnaden. Dagpenningen föreslås på samma sätt som under grundutbildning bli värdebeständig genom anknytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

Nuvarande särskilda ersättningar vid sjö- och flyg-

Prop. 197537 27

tj ä n s t g ö r i n g bör enligt utredningen behållas med hänsyn till den aktiva personalens motsvarande förmåner. Utredningen anser dock att frågan fortlöpande bör bevakas och att tilläggen på längre sikt bör dras in om detta Visar sig möjligt. Utredningen föreslår att" tilläggen förenklas och görs skattefria.

Premier och utryckningsbidrag

Utredningens förslag till konstruktion av dagpenningen innebär att tj ä n s t g ö ri n g 5 p r e m i e n under grundutbildningen slopas. Be- träffande u t b il d nin g 5 p r e m i e n föreslär utredningen att den tillsammans med övriga återstående premier och utryckningsbidraget skall behållas. Utformningen bör dock i vissa avseenden ändras.

Utbildningspremien föreslås bli begränsad till enbart befälsutbildnings- premier. Detta innebär att premien slopas för meniga värnpliktiga i kategori E vid flottan. Premien föreslås höjd med i genomsnitt 25 %, räknat efter de belopp och utbildningsförhållanden som gällde utbild- ningsåret 1971/72. Premien bör om möjligt bestämmas till visst belopp för varje art av utbildning. Beloppen bör prövas årligen i särskild ordning.

U t r y 0 k n in g 5 bid r a g et föreslås med tillämpning av den stu- diesociala principen motsvara åtminstone halv månadslön för värnpliktig. För att säkra värdebeständigheten föreslås att utryckningsbidraget årligen bestäms till 6 a 7 % av basbeloppet. Detta motsvarar hälften av det maximala studiemedelsbeloppet för månad, reducerat med ett visst belopp för studiemateriel.

[familjesocialt stöd

Utredningen anser att ett nytt förmånssystem bör innefatta fa m i l - je s 0 e i alt 5 t 6 d under såväl grundutbildning som repetitionsutbild- ning och att detta stöd bör ges en sådan nivå eller omfattning att kravet på rimlig ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga uppfylls. Detta innebär att principen om studiesocial ersättning inte är tillämpligi fråga Om det familjesociala stödet. I studiemedelssystemet finns nämligen endast ett ringa familjesocialt skydd inbyggt och detta bara i form av barntillägg.

Det familjesociala stödet föreslås utgöra en kombination av social- vårds- och socialförsäkringsprinciperna. Utredningen understryker att det finns beröringspunkter mellan det familjesociala stödet under värnplikts- tjänstgöringen och socialförsäkringssystemets olika grenar. I samtliga fall är det fråga om att garantera social trygghet i situationer, när de normala försörjningsmöjligheterna sätts ur spel helt eller delvis. Inom socialför-

Prop. 1975:37 "28

säkringssystcmet finns vidare en organisation för de administrativa uppgifterna, som bör vara väl lämpad att ta hand om motsvarande uppgifter även för det familjesociala stödet under värnpliktsutbildningen.

Beträffande kretsen av fö r m ?] n s b e r ä t t ig a d e har utred- ningen försökt få en förenkling till stånd. Utredningen har övervägt bl. a. ett familjemedlemsbegrepp, som skulle omfatta dels hustru, sammanbo- ende fästmö och husföreståndarinna, i samtliga fall endast under förut- sättning att den värnpliktige bor tillsammans med eget eller hustruns barn, dels också egna och hustrus barn. Ett familjemedlcmsbegrepp, som utesluter hustru utan barn från rätt till familjebidrag, skulle förutsätta att hustrun hade möjlighet att försörja sig själv. Principen skulle. stämma överens med den moderna synen på kvinnans roll i samhället och jämlikhet med mannen. Förutom bl. a. administrativa fördelar skulle ett snävt familjemedlemsbegrepp medge att frågan om familjebidrag till värnpliktigs fästmö skulle lösas automatiskt genom att familjepenning

över huvud taget aldrig skulle kunna utgå isådant fall av sammanboende utan barn.

Med hänsyn till bl.a. konsekvenserna för berörda familjemedlemmar, där verkligt behov av familjebidrag föreligger, föreslår utredningen att nuvarande familjemedlemsbegrepp skall behållas i sak oförändrat. Famil— jemedlemsbegreppct bör dock modifieras i den mån den familjerättsliga lagstiftningen kommer att ändras.

Utredningen föreslår att fa m i lj e p e n n i n g e n utgår med belopp motsvarande de riktlinjer och normer för socialhjälp, som tillämpas bl. a. inom Stockholms kommun.

Liksom nu bör det finnas endast två familjepenningbelopp: ett högre belopp för hustru, frånskild hustru och — under vissa villkor — husföre- ståndarinna samt ett lägre belopp för barn och vissa andra anhöriga. Sammanboende kvinna bör få det högre beloppet oavsett om barn finns eller inte. Sistnämnda belopp bör efter särskild prövning kunna utgå även för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, något som redan gällande familjebidragsförordning ger möjlighet till. Beloppet för barn m. fl. bör beräknas till ett ungefärligt genomsnitt av de olika barnbeloppen enligt socialhjälpsnormen i Stockholm. Ett yngre barn blir med denna beräk- ning överkompenserat i förhållande till vad seeialhjälpen ger medan ett barn i övre tonåren får ett för lågt belopp. Utredningen anser dock att dessa olägenheter bör accepteras eftersom tillämpningen av reglerna blir väsentligt enklare med endast ett barnbelopp.

Utredningen föreslår att familjepenningen görs v ä r (1 e b e st ä n - dig genom att den knyts till basbeloppet och utgår med viss procent därav.

Som tidigare har nämnts föreslår utredningen ett dagpenningsysteni som bl. a. innebär att den värnpliktiges k 0 st n a d e r fö r civil b 0 sta d täcks av dagpenningen intill 225 kr. för månad. Detta gäller för värnpliktiga under grundutbildning. Beloppet har beräknats med utgångspunkt i studiemedlen läsåret 1971/72. Oberoende av bostadsför-

Prop. l975:37 29

hållandena får alltså de värnpliktiga sina bostadskostnader täckta intill 225 kr. för månad. Bor värnpliktig under grundutbildning tillsammans med familjemedlem — dvs. sådan anhörig för vilken det utgår eller kan utgå familjepenning — kan bostadsbidrag beviljas för den del av bostads- kostnaden som överstiger 225 kr. för månad. Värnpliktig under repeti- tionsutbildning får däremot bostadsbidrag utan avdrag för nämnda

belopp. Med hänsyn till konstruktionen av dagpenningen kommer det av

utredningen föreslagna systemet inte att ge utrymme för särskilt bostadsbidrag till ensamstående värnpliktig under grundutbildning.

Bostadsbidrag åt värnpliktiga som bor tillsammans med familjemedlem bör under säväl grund- som repetitionsutbildning enligt utredningens uppfattning utgå i huvudsak efter nuvarande normer.

Beträffande s ä r s k i lt b 0 s t a d 5 bid r a g för uppvärmnings- kostnader (bränslebidrag), flyttningskostnader och magasineringskostna- der samt bostadsbidrag för mer än en bostad till värnpliktig föreslår utredningen att nuvarande bestämmelser i stort sett behålls. Nu nämnda bidrag bör dock inte utgå till ensamstående värnpliktig under grundut- bildning med hänsyn till den föreslagna konstruktionen av dagpenning och bostadsbidrag.

Utredningen framhåller att sju k bid r a g e n numera har en mycket liten omfattning och berör endast ett fåtal värnpliktigas anhöriga. Med hänsyn främst till det numera väl utbyggda sjukförsäkringssystemet och till den föreslagna höjningen av familjepenningen föreslår utred- ningen att sjukbidragen slopas.

Utredningen föreslår att b e g r a v nin g 5 b i d r a g et skall behållas som särskild bidragsform och utges enligt nuvarande bestämmelser. Beloppet föreslås bli höjt med hänsyn till uppräkningen av begravnings- hjälpen inom den statliga grupplivförsäkringen.

Med hänsyn till de speciella förhållandena för företagarna bedömer utredningen att n ä r i n g 5 b i d r a g e n kan awecklas endast under förutsättning att någon annan form av ekonomiskt stöd införs. Utred- ningen har dock funnit att det nuvarande näringsbidraget är den lämp- ligaste hjälpen. Utredningen anser därför att detta bidrag bör behållas som en särskild familjebidragsform.

Utredningen anser att de grundläggande principerna för näringsbidrag är riktiga. Tillämpningsföreskrifterna bör dock ses över. Detta gäller bl. a. frågan om beräkningen av företagets inkomster och utgifter samt om värderingen av anhörigas arbetsinsats.

Utredningen framhåller att det finns ett klart samband mellan be - hovsprövning och beskattning. Om behovsprövade för- måner föreligger är det från bl. a. rättvisesynpunkt mindre angeläget att beskatta dessa.

Utredningen föreslår att familjebidragen — utom näringsbidragen — t.v. skall vara skattefri inkomst. Om skattefriheten behålls bör den

Prop. l975:37 30

normerade och den fria behovsprövningen av familjebidragen finnas kvar. Vissa förenklingar i behovsprövningsreglerna bör dock vara möjliga.

Resor

Utredningen anser att en förbättring av de v ä r n p likt ig a s r e s e m öj l i g h e te r är angelägen. Ett system med frikort för obe- gränsat antal fria resor mellan valfria platser inom landet med statens järnvägar erbjuder de värnpliktiga ökade fördelar till förhållandevis små samhällsekonomiska kostnader. Utredningen föreslår att ett frikort införs snarast möjligt för värnpliktiga under grundutbildning och vapenfria tjänstepliktiga. Om det med hänsyn till ekonomiska konsekvenser för försvarets del inte är möjligt att nu införa frikortet bör de värnpliktiga under en kortare övergångsperiod få ökat antal fria resor samtidigt som den av försvaret organiserade veekoslutstrafiken för värnpliktiga byggs ut. Utredningen anser vidare att frikortet bör gälla även för resor med AB Storstockholms lokaltrafik och att vissa medel bör disponeras för att underlätta resemöjlighete-rna för värnpliktiga med särskilt lång eller komplicerad resväg. Resor med flyg bör få ske enligt ungefär nuvarande bestämmelser.

Naturaförmåner och vissa ersättningar

Utredningen anser att de värnpliktiga i fortsättningen skall vara berättigade till n a t u r a f ö r m å n e r i samma former som nu, dvs. förplägnad, inkvartering, beklädnad samt hälso- 0 c h sju k v ä r (1 inklusive tandvård. Standarden på dessa förmåner bör så nära som möjligt ansluta till allmän civil standard. Utredningen framhåller vikten av att naturaförmånerna successivt förbättras i snabbast möjliga takt och understryker betydelsen av insatserna inom personalvår- den.

Utredningen föreslår att beloppet för f ö r p l ä g n a d 5 e r s å t t - nin g höjs och värdesäkras genom anknytning till livsmedelskostnads- index. Rätten till förplägnadsersättning bör successivt utvidgas något. Bestämmelserna för måltidsersättning, färd koster- såttning, ersättning för nattlogi och bekläd- n a d 5 e r s å t t n in g bör behållas oförändrade. Det ganska komplice- rade systemet med m ä 5 5 p e n n in g e n bör om möjligt avvecklas. Särskild inkvarteringsersättning till värnpliktig bör inte utgå med hänsyn till att den föreslagna dagpenningen innefattar beräknad kostnad för civil bostad. Vid behov bör försvarsmakten hyra civila bostäder åt värnpliktiga.

Den av utredningen föreslagna höjningen av familjepenningen till socialhjälpsnivå syftar till att täcka rimliga behov i fråga om bl.a. kläder,

Prop. 197537 31

elström, telefon, radio- och TV-licens samt hemförsäkring. Dessa ändamål täcks nu av den s.k. särskilda hjälpverksamheten. Med hänsyn till den höjda familjepenningen föreslär utredningen att den särskilda hjälpverksamheten upphör.

Nuvarande möjligheter för värnpliktiga att få lä n 0 c h b i d r a g i brådskande fall bör utvidgas. Länen föreslås vara räntefria under tjänst- göringstiden och bör återbetalas senast inom tolv rnänader efter utryck- ningen. Lån skall vara den primära hjälpformen. För bidrag skall krävas särskilda skäl. Lån och bidrag skall behovsprövas.

Utredningen finner att kravet på e k 0 n o mis kt s k y d d för de värnpliktiga m.fl. vid skada och sjukdom är ganska väl tillgodosett. Utredningen anser dock att bestämmelserna bör ses över med sikte på att samordna nuvarande olika ersättningsregler.

Prioriteringar

Utredningen prioriterar de föreslagna reformerna enligt följande. varvid siffran 1 anger högsta prioritet.

l a) Värdebeständighet av värnpliktsförmånerna b) Ökat antal fria ledighetsresor (frikort) 2 Höjd familjepenning 3 Höjt Utryckningsbidrag 4 a) Höjda premier b) Höjd förplägnadsersättning 5 Höjd dagpenning

Administration

Beträffande administrationen av de egentliga värnpliktsförmånerna föreslås inte någon väsentlig förändring. Utredningen förutsätter dock att möjligheterna till rationaliseringar tas till vara.

Utredningen föreslår att den lokala administrationen av familjebi- dragen flyttas över från kommunerna till försäkringskassorna. Härvid bör kostnaderna för utgivna familjebidrag helt bestridas av staten.

Om familjebidragsverksamheten flyttas över till de allmänna försäk- ringskassorna bedöms revisionen kunna samordnas med den granskning som görs av kassornas övriga verksamhet. Riksförsäkringsverket föreslås bli tillsynsmyndighet. Utredningen föreslår vidare riksförsäkringsverket som första besvärsinstans och försäkringsdomstolen som slutlig besvärs- instans i familjebidragsmål.

Kostnader

Kostnaderna för att genomföra utredningens förslag beräknas till ca 180 milj. kr. enligt prisläget våren 1972. Utredningen framhåller att dess förslag bygger på bedömningar av de värnpliktigas behov och allmänna

Prop. [975237 32

rättvisekrav. Med dessa bedömningar har utredningen inte kunnat upp- fylla kravet i direktiven orn ungefär oförändrade kostnader. Förslagen håller sig inte heller inom ramen för de medel som i anvisningarna för programplanerna har satts av för förbättrade värnpliktsförmåner. Om de föreslagna reformerna inte kan genomföras på kort sikt anser utredningen att de bör beaktas vid nya avvägningar av försvarets inriktning och utformning.

Remissyttrandena Principiella utgångspunkter

Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till utredningens uttalande att värnpliktsförmånerna bör utformas så att de tillgodoser rimliga behov av ekonomisk trygghet för den värnpliktige och hans familj. Remiss- instanserna godtar utredningens bedömning att förmånssystemet för värnpliktiga bör utgöra en kombination av selektiva och generella insatser samt av kontanta förmåner och naturaförmåner. Flera remissinstanser förordar dock i första hand en ökning av vissa selektiva förmåner.

Den av utredningen förordade studiesociala principen får ett blandat mottagande av remissinstanserna. Anknytningen av värnpliktsförmåner- na till studiemedelsnivå kristiseras av bl.a. ÖB, FRI, kammarrätten i Göteborg, SA C0 och VRO. ÖB framhåller att värnpliktstjänstgöringen på grund av sin karaktär av medborgerlig plikt inte kan jämföras med ett frivilligt studieåtagande. Jämförelsen mellan civila studier och värnplikts- tjänstgöring kan enligt ÖB inte heller anses relevant med hänsyn till de naturaförmåner som utgår under militärtjänstgöringen och möjligheterna att variera dessa. Kammarrätten i Göteborg erinrar om att endast 26 % av de värnpliktiga var studerande vid inryckningen. Kammarrätten anser vidare att jämförelsen med de studerande är haltande, bl. a. med tanke på att de studerande är återbetalningsskyldiga för lånedelen av studie- medlen. Konstruktionen kan dock accepteras på grund av svårigheterna att finna en lämpligare utgångspunkt för värnpliktsersättningen.

FRI anser att de värnpliktiga i fråga om sin ekonomiska och sociala situation i första hand börjämföras med eleverna i arbetsmarknadsutbild- ningen. FRI anser vidare att en studiesocial ersättning enligt utredningens förslag kan bli anledning till fortsatt missnöje med värnpliktsförmånernas konstruktion bland många värnpliktiga. SA CO anser inte att de föreslagna förmånerna innebär jämställdhet med förmånerna till eftergymnasiala studerande. Ungdomar som går från värnplikt till fortsatta studier kommer att uppleva en kraftig standardsänkning med hänsyn till bl. a. en rad naturaförmåner som utgår till de värnpliktiga.

Några remissinstanser, bl.a. SR, MPI. länsstyrelrcn i Kronobergs län, CUF och SFS, godtar principen om standardmässig likhet mellan värn- pliktiga och studerande, dock med vissa förbehåll för utredningens tillämpning av den studiesociala principen vid beräkning av dagpenning- en. CSN framhåller att nämnden stöder principen att en likartad nivå bör

Prop. l975:37 33

uppnås för värnpliktiga och eftergymnasiala studerande. CSN är dock tveksam till om studiemedlen är den bästa grunden för att bestämma värnpliktsersättningen. Trots de brister som dagens studiemedelsbelopp har som grund för värnpliktsförmånerna uttalar CSN sitt stöd för utredningens förslag.

Vpl AG pekar på att man vid jämförelse med studerande måste se till de ökade behov som värnpliktstjänstgöringens specifika situation medför.

Utredningens förslag om studiesocial ersättning under grundutbildning godtas i huvudsak av Cfs, AMS, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Norrbottens län, Stockholms och Göteborgs kommunstyrelser, SR, LO, TCO, SSU och MUF. LO uttalar att principlösningen med anknytning till det studiesociala stödet innebär större rättvisa mellan olika kategorier värnpliktiga än marknadsmässig lön och inkomstbortfallsprincipen. Dessutom är den studiesociala principen fördelaktig genom att den bygger på en standardmässig likhet mellan värnpliktiga och studerande. SSU anser att en övergång till en ekonomisk nivå motsvarande den som gäller för studerande vid högskolor och universitet är ett väsentligt steg i riktningen mot målet om allmän civil levnadsstandard för de värnpliktiga.

VPV biträder utredningens förslag till principkonstruktion av förmåns- systemet. SAF förordar att nuvarande system modifieras. FCF finner att de förordade grundprinciperna innebär större social rättvisa och vissa administrativa fördelar. Enligt civilförvaltningen bör dock vissa angelägna förbättringar genomföras redan inom ramen för nuvarande system. Liknande synpunkter framförs av FPVN. Enligt nämndens uppfattning bör man välja ett system som i första hand syftar till att förbättra villkoren för de särskilt ”utsatta” värnpliktiga. Nämnden avser här värnpliktiga som har den längsta utbildningstiden och/eller tjänstgör långt från hemorten och/eller är familjeförsörjare. RRV anser att utredningen inte tillräckligt har undersökt alternativa fördelningar på olika förmåns- typer som skulle kunna ge samma eller högre effekt inom givna ramar.

Principen att värnpliktsförmånerna görs värdebeständiga godtas av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser anser dock att värdesäk- ringen bör ske på annat sätt än utredningen föreslår. FRI avstyrker en automatisk värdesäkring eftersom en indexreglering skulle beskära stats- makternas handlingsutrymme för förmånsförbättringar till värnpliktiga. Institutet föreslår återkommande översyn av beloppen och kompensation genom ”kronpåslag” som tidigare har skett. RRV anser i princip att behovsprövade bidrag inte bör räknas upp automatiskt genom någon form av indexreglering.

FCF föreslår att familjebidragets skattefrihet behålls t.v. Övriga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget om skattefrihet för värnpliktsförmånerna, nämligen RFV, RSV, 1972 års skatteutredning, FKF, LO och SSU, uttalar sig för att möjligheterna att gå över till skattepliktiga förmåner bör utredas ytterligare.

Pr0p. l975:37 34

Dagersättning och särskilda ersättningar

De remissinstanser som har yttrat sig över utredningens förslag att dagpenningen under grundutbildning bör skiktas i nivåer med hänsyn till tjänstgöringens längd, den s.k. trappstegsmodel- len, nämligen ÖB, FCF, VPV, socialstyrelsen, RR V, FPVN, kammar- rätten i Göteborg, länsstyrelsen i Kopparbergs län, TCO, SSU, MUF och SFS tillstyrker i princip denna del. FCF och TCO föreslår att tidpunkterna för nivåhöjningarna läggs på annat sätt än utredningen har föreslagit. Anpassning av stegen bör enligt ÖB i så stor utsträckning som möjligt ske till de tidpunkter under grundutbildning då befordran sker till befälsgrad. TCO, kammarrätten 1" Göteborg och SFS föredrar en i vissa avseenden större differentiering mellan de olika nivåerna. FP VN bedömer det som högst angeläget att särskilt kompensera för en längre tjänstgö- ringstid med hänsyn till den långtgående differentieringen av utbildnings- tiderna inom och mellan försvarsgrenarna.

Utredningens förslag att i dagpenningen under grundutbildningen räkna in ett generellt belopp för bostadskostnad är flertalet remiss- instanser negativa eller tveksamma till. Bland dessa är ÖB, FCF, VPV. MP], RR V, FRI, FPVN, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Kronobergs och Kopparbergs län, SR samt Vpl AG.

FCF anser att nuvarande system med behovsprövade bostadsbidrag till ensamstående värnpliktiga bör behållas. En förbättring av bidragsgiv- ningen genom ökade möjligheter till friare behovsprövning anser FCF dock vara påkallad. ÖB anser att ett i dagpenningen inberäknat bostads- bidrag skulle medföra höga kostnader och stora orättvisor. Liknande synpunkter har VPV, RR V och kammarrätten [ Göteborg. FPVN anser att en generell höjning av dagpenningen enligt utredningens förslag kan komma att gynna redan ”gynnade”? värnpliktiga medan andra värnplik- tiga knappast får någon verklig förbättring av sin ekonomiska situation. Vpl AG uttalar att värnpliktskonferensen har ansett att behovet av höjd dagpenning är så stort att den för ensamstående måste höjas till 15 kr./dag exklusive bostadsbidraget. Värnpliktskonferensen har menat att den värnpliktige förutom dagpenningen skall få ersättning för sin verkliga bostadskostnad och under inga omständigheter tvingas uppge sin bostad på grund av värnpliktstjänstgöringen.

FRI föreslår att penningbidraget under grundutbildning höjs så att det på sikt når upp i nivå med grundbidraget under arbetsmarknadsutbild- ningen. MPI är tveksamt om bostadsbidraget behöver eller bör inkluderas i dagpenningen. För en generell bostadsersättning talar dock enligt MPl att även ett kvarboende i föräldrahemmet medför vissa kostnader för den värnpliktige och/eller hans familj. CUF framhåller att avdrag bör göras på dagpenningen för naturaförmånerna. Socialstyrelsen, TCO. LO, SAF. SSU, Stockholms, Göteborgs och Malmö kommunstyrelser godtar för- slaget. Socialstyrelsen, LO och SSU anser dock att det bör finnas möjligheter till kompletteringar för bostadskostnad som överstiger den generella nivån (225 kr. för månad).

Prop. [975137 35

Principen att dagpenningen under repetitionsut— bild n i n g bestäms efter befattning i krigsorganisationen får ett positivt mottagande av nära nog samtliga remissinstanser. Bland dem som tillstyrker kan nämnas ÖB, FCF, VPV. SjvS, socialstyrelsen, RR V. FRI, MPI, LO och SFS. Enligt FRI bör ersättningarna till personal med särskilt stort bet'älsansvar höjas mer än vad utredningen har föreslagit. SSU anser att difl'erentieringen av ersättning vid repetitionsutbildning, baserad på speciella befattningar, är tveksam. CUF avstyrker en sådan differentiering och förordar i stället en kontant skattepliktig dagersättning med 35 kr. för dag vilket motsvarar lägsta arbetslöshetsersättning. SFS menar att hänsyn bör tas även till utbildningens längd.

Socialstyrelsm förutsätter att begreppet repetitionsutbildning blir lagfäst för vapenfria tjänstepliktiga och föreslår att penningbidragets storlek till dessa vid sådan utbildning omprövas. Styrelsen menar att viss differentiering bör kunna ske enligt ansvarsprincipen.

Beträffande de särskilda ersättningarna delar FCF ut- redningens uppfattning om svårigheterna att ändra nuvarande förmåner och anser att man bör söka förenkla reglerna för dessa och om möjligt också minska antalet särskilda ersättningar. I första hand bör därvid enligt FCF m ä 5 s p e n n i n g e n till värnpliktiga tas upp till prövning. AMS anmäler att vapenfria tjänstepliktiga inte får ris k t i l lä g g, även om de ingår i arbetslag där deras civila kamrater avtalsenligt erhåller risktillägg. SSU anser att floran av varierande särskilda ersättningar bör renodlas, Högre befattning bör inte berättiga till högre riskersättning.

Premier och utryckningsbidrag

Utredningens förslag i fråga om utbild nings- och tj änst- g 6 r i n g s p r e m i e r tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna. SSU, CUF oeh Vpl AG anser dock att även utbildningspremien bör slopas och ersättas med att penningbidraget trappstegsformat regleras i förhål- lande till tjänstgöringstidens längd. VPV understryker betydelsen av utbildningspremierna med hänsyn till att den helt övervägande delen av krigsorganisationens kompanibefäl och lägre befäl rekryteras genom utbildning på den allmänna värnpliktens grund. ÖB och RR V aktualiserar premiefrågan för flottans E-vårnpliktiga som f.n. har lika lång tjänst- göringstid som marinens plutonsbefälsuttagna. ÖB föreslår att dessa E-värnpliktiga placeras in i befälskategorier så att de därigenom får premie. RR V uttalar att man för dessa värnpliktiga bör' undersöka möjligheten att höja förmånerna och åberopar den höga avgångsfrekven- sen för dem, SFS förordar att meniga med lång utbildningstid får utbildningspremier.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget att u t r y 0 k n i n g 5 b i- d r a g e t skall vara kvar och utgå med samma belopp för alla värnplik- tiga. Bidragets föreslagna storlek biträds av öB, FCF, VPV och Stock- holms kommunstyrelse. Några remissinstanser, nämligen FRI. SACO,

Prop. 1975:37 36

Malmö kommunstyrelse, LO, Vpl AG, SSU och CUF anser dock att beloppet är för lågt eller att det bör bestämmas på annat sätt än utredningen har föreslagit. FRI föreslår att bidraget utgår med helt månadsbelopp och framhåller att bidraget bör motsvara grundbeloppet i socialhjälpsbudgeten. SACO menar att en höjning av utryckningsbidraget bör kunna prioriteras framför en standardhöjning under själva värnplikts- tiden. LO framhåller att erfarenheterna från genomförandet av KSA- utredningens förslag får visa om utryckningsbidraget bör samordnas med arbetslöshetsersättningen. RR V anser att bidragets storlek bör knytas till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. AMS framhåller att eftersom 20 % av de värnpliktiga saknar arbete vid utryckningen är det av största vikt att de. har medel till sitt förfogande under den tid tid då de söker anställning.

Resor

Remissinstanserna är genomgående positiva till att reseförmånerna blir bättre. Några remissinstanser är kritiska eller tveksamma till utredningens förslag om obegränsat antal fria resor för värnpliktiga under grundutbild- ning (frikort). Utredningens förslag till frikort avstyrks av öB, FCF, RRV, FPVN, reservanten i FRI samt MUF. Som motiv härför anförs i allmänhet de höga kostnaderna som de värnpliktigas resor då anses medföra samt att frikortet inte medför någon förbättring för de. värn- pliktiga som måste anlita transportmedel där frikortet inte gäller för att på rimlig tid kunna komma hem. I stället förordas dels åtgärder för att underlätta för värnpliktiga med lång och besvärlig resväg att komma hem under veckoslut, dels fortsatt utbyggnad av verksamheten med charter- resor. ÖB framhåller även att resekostnaderna bör minskas genom lägre enhetspris och ökad rabattering.

FRI (majoriteten), VP V, socialstyrelsen, SJ, kammarrätten i Göteborg, Malmö kommunstyrelse, SSU och SFS tillstyrker förslaget om frikort medan övriga remissinstanser inte har något att erinra mot utredningens förslag. FRI påpekar att ett frikort ger administrativa vinster. VPV liksom FRI anser att en successiv ökning av antalet fria resor medför att det behövs en större administrativ verksamhet än om frikort införs. SJ uttalar att resandeunderlaget på vissa linjer skulle minska, om en så stor kategori resande som de värnpliktiga faller bort och i stället transporte- ras med buss. LRF och kammarrätten i Göteborg anser att även värnpliktiga under repetitionsutbildning bör få bättre reseförmåner. MP! föreslår att möjligheterna härtill utreds.

Naturaförmtiner och kontanta ersättningar

Vad utredningen har anfört om naturaförmånerna fri k 0 st, fritt logi och fri sjukvård med tandvård godtas eller läm- nas utan erinran av samtliga remissinstanser.

Prop. 1975:37 37

Utredningens synpunkter på de särskilda ersättningarna föranleder i stort inte någon erinran från remissinstanserna. Beträffande frågan om att avveckla inkvarteringsersättningen uttalar FCF att om inte dagpenning- systemet med generell bostadskostnadsdel genomförs bör inkvarterings- ersättningen behållas t. v. FR] (majoriteten) föreslår att förplägnadser- sättningen och färdkostersättningen vid eventuell övergång till frikort tas bort och ersätts med generellt påslag på dagpenningen. Institutet framhåller dock att det eventuellt kan visa sig nödvändigt att behålla en mindre del av förplägnadsersättningen i samband med sjukdom och ledighet. AMS förordar en höjning av beklädnadsersättningcn.

[familjesocialt stöd

Remissinstanserna ansluter sig i princip till utredningens uppfattning om behovet av ett särskilt familjesocialt stöd för värnpliktiga, uppbyggt på en kombination av socialvårds- och socialförsäkringsprinciper. ] de fall remissinstanserna redovisar avvikande uppfattningar gäller dessa närmast detaljutformningen av familjebidragssystemet i vissa avseenden som behovsprövningsregler och reglerna om näringsbidrag.

Förslaget om familjemedlemsbegreppet enligt familje- bidragsförordningen tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom TCO. som menar att utredningen fortfarande är bunden till att det formella giftermålet skall vara grund för bedömning av det familjesociala stödet. FCF, länsstyrelsen i Kopparbergs län och Malmö kommunstyrelse tillstyrker att sammanboende fästmö i fråga om rätten till familjepenning likställs med hustru även om hon inte vårdar den värnpliktiges barn.

Utredningens förslag att anknyta fa m i lj e b i d r 3 g e t till social- hjälpsnormerna i Stockholms med flera kommuner tillstyrks iallmänhet av remissinstanserna. VplAG anser dock att de. föreslagna beloppen är för låga. Stockholms kommunstyrelse understryker i likhet med läns- styrelserna i Kristianstads samt Göteborgs och Bohus län angelägenheten av att det familjesociala stödet utformas så att inte kompletterande bidrag i form av socialhjälp eller annat kommunalt stöd måste tillgripas för att ge de bidragsberättigade en godtagbar levnadsstandard.

Utredningens förslag att slopa nuvarande sj u k b i (1 r 3 g tillstyrks av FCF, FKF och länsstyrelsen i Kristianstads län och avstyrks av Stockholms kommunstyrelse, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och SA CO.

Utredningens förslag om 11 ä r i n g 5 b i d r 3 g föranleder kammar- rätten i Göteborg att understryka utredningens uttalande om att tillämp- ningsföreskrifterna bör ses över och bidraget göras så tidsenligt och enkelt som möjligt. Likartade synpunkter har länsstyrelsen i Kronobergs län som föreslår att näringsbidragets maximibelopp höjs mer än utred- ningen har föreslagit. Malmö kommunstyrelse förordar en särskild utred-

Prop. 1975137 38

ning om näringsbidraget så att man får ett statistiskt material som ger möjlighet till säkra bedömningar. LRF accepterar inte utredningens förslag i fråga om näringsidkare. Ersättning bör utgå även till familjemed— lemmar som utför merarbete. Fribeloppet bör också höjas.

Beträffande inkomstprövningsreglerna uttalar FCF att den normerade behovsprövningen i princip bör kunna tillämpas vid beräkning av familjebidrag för sammanboende fästmö. Socialstyrelsen ifrågasätter om familjepenningen till barn bör reduceras med mer än 50 %. Malmö kommunstyrelse anser att hustrus och fästmös inkomst av sjukpenning skall klassificeras som ”annan inkomst" eftersom den är arbetsfri. 1972 års skatteutrerlning understryker angelägenheten av att bl.a. behovsprövningsreglerna utreds och övervägs ytterligare. Några remissinstanser, bl.a. länsstyrelser: i Kristianstads län, anser att beräk— ningsgrunderna för familjebidragen bör förenklas. RFV framhåller att man i det fortsatta utredningsarbetet bör göra allvarliga försök att så nära som möjligt ansluta regelsystemet för familjebidragen till motsvarande. förmåner inom socialförsäkring och familjepolitik. Om utredningens förslag om administrationen genomförs, ifrågasätter RFV om inte exempelvis stödet under repetitionsutbildningen bör anknytas till den årsinkomst som försäkringskassan kommer att fastställa för varje inskri- ven försäkrad vid genomförandet av förslaget om skattepliktig sjuk- penning.

Vissa särskilda frågor

Utredningens bedömning att en samlad översyn bör ske av de författ- ningar som reglerar den värnpliktiges ekonomiska s k y d d vi d 5 k a d 3 under militärtjänstgöringen godtas av ÖB, FCF, RSV, yrkesskadeförsäkringskommittén, Malmö kommunstyrelse och MUF.

Förslaget om att utvidga nuvarande lå n e - 0 e h b i d r a g 5- v e r k 5 a m h e t tillstyrks av FCF och Malmö kommunstyrelse. FCF föreslår fortsatt utredning för att finna administrativt enkla former för denna verksamhet. FCF anser att den s. k. s ä r s k il (1 a hj äl p v e r k 5 a m h e t e n kan upphöra om familjepenningen höjs till den nivå utredningen har föreslagit.

Prioriteringar

När det gäller utredningens förslag till prioritering av de resurskrävande reformerna har flera remissinstanser avvikande mening om ordnings- följden. De grundläggande principerna bakom utredningens förslag till angelägenhetsgradering kan dock flertalet remissinstanser godta.

Bl.a. följande instanser förordar att förbättrat familjesocialt stöd (höjd familjepenning) får högsta prioritet, nämligen ÖB, FCF, VPV, RFV, MP], RR V, FRI (reservanten). länsstyrelsen i Kopparbergs län, FPVN, Stockholms kommunstyrelse, SA C0 och SSU. Av övriga remiss-

Prop. l975:37 39

instanser förordar flertalet att höjd familjepenning ges hög prioritet.

Förutom VplAG förordar bl.a. FRI (majoriteten), kammarrätten i Göteborg, soeialstr-velsen, CSN och länsstyrelsen iKronobergs län att ökade rescförmåner får högsta prioritet. Utredningens förslag om att värdebcständigheten av värnpliktsförmånerna ges högsta prioritet, even— tuellt tillsammans med höjd familjepenning eller förbättrade rescförmå- ner, biträds av bl. a. socialstyrelsen, AMS, MP], kammarrätten i Göte- borg, länsstyrelserna i Kristianstads, Göteborgs, och Bohus samt Norr- bottens län, Stockholms och Göteborgs kommunstyrelsen CSN. TCO, SA CO, Vpl AG och SFS. LO framhåller att förmånerna bör värdesäkras med hänvisning till vad som har anförts om den s. k. Stockholmsnormen för familjebidraget.

Administration

Utredningens förslag att administrationen av familjebidragsärendena bör flyttas över från de kommunala familjebidragsnämnderna till de allmänna försäkringskassorna tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom majoriteten vid kammarrätten i Göteborg, som anmäler tveksamhet till förslaget och den instansordning detta skulle medföra. Kammarrätten anser att det är tveksamt om försäkringskassorna har resurser för handläggning av näringsbidragsärenden, den fria behovs— prövningen, det särskilda medgivande som i vissa fall krävs för jämställd- het med familjemedlem, behovsprövningen vid bostadsbidrag samt värdet av nuvarande domstolsmässiga prövning. Reservanten vid kammarrätten tillstyrker ett överförande. Försäkringsdomstolen är inte övertygad om att det är naturligt att försäkringsdomstolen blir den slutliga besvärs- instansen i familjebidragsärenden.

Kostnader

ÖB understryker att utredningens förslag innebär kostnader av sådan storlek att det inom nuvarande kostnadsram skulle innebära allvarliga ändrade avvägningar inom försvarsmakten. ÖB anser att familjesociala kostnader inte bör göras beroende av avvägningar inom försvarsmaktens ram och yrkar därför att dessa kostnader för värnpliktiga hänförs till socialhuvudtiteln i likhet med vad som gäller för medborgare inomövriga samhällsfunktioner.

RR V anser det inte rimligt att en så kraftig höjning av kostnaderna för värnpliktsförmåner som 20 % eller 180 milj. kr. genomförs i en situation när statsmakterna strävar efter att minska kostnaderna för försvaret. Verket uttalar att höjningarna bör åstadkommas genom prövning i varje särskilt fall och sättas in selektivt.

Prep. l975:37 40

Departementspromemorian Principiella utgångspunkter

Det av arbetsgruppen föreslagna systemet för ersättningar ät värnplik- tiga m. fl. består liksom det nuvarande av dels kontanta ersättningar och naturaförmåner, dels generella och selektiva ersättningar. Förslaget innebär att de generella ersättningarna ökar. Utgångspunkten för förslaget har varit att det framtida systemet skall vara enkelt och praktiskt och samtidigt kunna uppfattas som rättvist av dem som berörs av det.

Arbetsgruppen har förutsatt att de värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänstepliktiga samt de som är beroende av dem för sin försörjning skall garanteras ekonomisk och social trygghet under tjänst- göringen.

Arbetsgruppen föreslår ett ersättningssystem under grundutbildningen som innebär att de som tas ut till befattningar som innebär en längre utbildningstid än vad som gäller för huvuddelen av de värnpliktiga får en successivt högre ersättning ju längre utbildningstiden är.

De civilförsvarspliktiga och värnpliktiga som kallas in för kort tid i form av repetitionsövningar osv. har uppmärksammats särskilt. Dessa grupper är enligt arbetsgruppen i stor utsträckning familjeförsörjarc. Målet har varit att dessa grupper skall få en ersättning som i stort motsvarar vad de har i sitt civila arbete. Arbetsgruppen har vidare utgått från att de som av speciella skäl, t.ex. familjeskäl, behöver särskilt ekonomiskt stöd, skall få detta efter behovsprövning. Vad som i det följande anförs om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar också för vapenfria tjänstepliktiga, civilförsvarspliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning, om inget annat sägs.

Dagersättning och särskilda ersättningar

Arbetsgruppen föreslår att till värnpliktig under grundutbildning bör utgå dels en fast ersättning för dag, dels en komplet- te r a n d e e r s ät t nin g för den längre tid som den värnpliktige tas i anspråk ijämförelse med andra värnpliktiga, bl. a. med hänsyn till den befattning som han utbildas för i krigsorganisationen. Detta innebär att nuvarande tillägg till dagersättningen i form av ut b i 1 d n i n g 5 - och tjänstgöringspremier kan slopas. Likaså försvinner nuvarande koppling mellan grad och lön, vilket inne- bär att förordnande i högre grad under grundutbildningen inte medför en automatisk höjning av dagersättningen.

Den kompletterande ersättningen föreslås utgå som trappstegsvisa höjningar av dagersättningarna efter 230, 300 och 360 dagars tjänst- göring. Tidpunkterna för höjningarna av dagersättningarna har valts med hänsyn till tidpunkterna för de antalsmässigt stora utryckningarna från

Prop. l975:37 41

grundutbildningen. Efter 230 dagars tjänstgöring har bl. a. meniga värn- pliktiga i kategorierna G och F vid armén ryckt ut, dvs. de kategorier som har den kortaste tjänstgöringstiden. Meniga värnpliktiga i kategori E, vilka med hänsyn till sin befattriinghehövcr viss längre utbildning än övriga meniga, och gruppbefälsuttagna värnpliktiga är nästa stora omgång som inom armén rycker ut efter ca 300 dagar. lifter 360 dagars tjänstgöring lämnar huvuddelen av de plutonsbefälsuttagna värnpliktiga grundutbildningen. Därefter finns inom samtliga försvarsgrenar endast en mindre del av åldersklasscn kvar. De valda tidpunktcrna har huvudsak- ligen bestämts med utgångspunkt i de tider som gäller för armén. Armén utbildar huvuddelen av äldersklasscn och förhållandena inom denna försvarsgren bör därför enligt arbetsgruppen så långt möjligt vara styrande för de trappstegsvisa höjningarna av ersättningarna under grundutbildningen.

Den föreslagna ”ersättningstrappan” bör omfatta värnpliktiga, vapen- fria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning under grundutbildning. Den bör också gälla vid repetitionsutbildning i omedel- bar anslutning till grundutbildning för dessa grupper.

Vid val av nivå för den fasta ersättningen och för de rörliga delarna bör en sådan lösning väljas att man får en väl avvägd stegring. En annan utgångspunkt bör vara att ingen värnpliktig totalt skall få mindre än vad han får med dagens system. Arbetsgruppen konstaterar emellertid att de plutonsbefälsvärnpliktigas totala ersättning i dag under grundutbildning- en ligger betydligt över övriga värnpliktigas ersättningar. Om de plutons- befälsvärnpliktigas ersättningar skall vara styrande för fördelningen av ersättningarna enligt de föreslagna principerna blir resultatet en mycket hög total ersättning, särskilt i förlängningen av systemet, t. ex. under utbildningen till regementsofficer. Även om de plutonsbefälsvärnpliktigas totala ersättningar inte blir styrande, innebär det föreslagna systemet förbättringar för särskilt gruppbefälsuttagna värnpliktiga och meniga värnpliktiga med lång tjänstgöringstid.

De värnpliktiga som genomgår repetitionsutbildning är ofta familjeför— sörjarc. De ekonomiska och sociala villkoren för dem bör enligt arbets- gruppen förbättras. Med utgångspunkt i dels den ökade differentieringen av repetitionstjänstgöringcn med i vissa fall mycket korta repetitions- övningar, dels målet att de värnpliktigas och deras familjers ekonomiska och sociala ställning inte skall försämras under repetitionsutbildningen föreslär arbetsgruppen att dessa värnpliktiga skall få e r s ä t t n i n g enligt normer som bygger på sjukförsäkringssyste- m e t. Detta innebär i huvudsak en övergång till ersättning enligt den s. k. standardprincipen. För den som av olika anledningar inte tillgodoses genom denna princip bör komplettering ske i form av familjesocialt stöd. Detta stöd bör i princip utgöra skillnaden mellan familjebidragsbehovet och ersättning enligt sjukförsäkringssystemet.

För dem som av olika skäl inte omfattas av sjukförsäkringen, t. ex. på grund av studier och arbetslöshet, föreslår arbetsgruppen en ned re g a r a n ti n iv å . Vidare föreslås att en extra ersättning i form av

Prop. |975:37 42

b c fa t i n i n g 5 p e n nin g utgår till dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har speciellt ansvar och merarbete.

Arbetsgruppens förslag innebär att den enskildes ersättning i huvudsak knyts till den civila inkomsten. Det här redovisade ersättningssystemet föreslås gälla även för vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds— och katastrofutbildning under repetitionsutbildning.

Ersättningssystemet under den obligatoriska grundutbildningen bör enligt arbetsgruppen tillämpas även under u t b i 1 d nin g t i 11 v ä r n- pliktig officer och reservofficer. Detta innebär så- ledes att den fasta ersättningen samt den högsta nivån för den rörliga delen tillämpas under den fortsatta utbildningen.

Systemet med u t b il d nin g 5 p r e m i e r för fullgjord kadett— skola och i förekommande fall reservofficerskurser har arbetsgruppen inte funnit anledning att ifrågasätta. Gruppen har konstaterat att premier för denna form av utbildning är motiverade. Med utgångspunkt i principen om oförändrad total ersättning kan det dock vid övergången till det föreslagna ersättningssystemet bli nödvändigt att i viss mån minska nuvarande premiebelopp. Om dagersättningen blir högre än i nuvarande system bör således höjningen stämmas av mot ett motsvarande reducerat premiebelopp.

Arbetsgruppen erinrar om att frågan om en allmän förstärkning av premierna för utbildning till reservofficer har aktualiserats. Gruppen har emellertid inte funnit anledning att närmare beröra frågan om en allmän höjning av premiebeloppen utan anser att denna fråga bör prövas i annat sammanhang. Likaså bör nuvarande skillnader i fråga om premiebelopp inom olika försvarsgrenar prövas i annan ordning. Målet bör därvid enligt arbetsgruppen vara att uppnå likvärdig kompensation på de olika utbild- ningslinjerna.

Enligt arbetsgruppens mening bör det föreslagna ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning och för utbildning till värnpliktig officer och reservofficer tillämpas också för r e g e m e n 1 s 0 f f i e e r s— a 5 p i ra n t e r. Detta innebär att aspiranten dels får den fasta ersättningen, dels får den rörliga delen i den högsta ”trappnivån”. Under den senare delen av utbildningen kan det vidare vara rimligt med en viss höjning av ersättningen. Nuvarande system med val mellan olika ersättningsformer bör avvecklas.

I olika sammanhang har fråga väckts om bl. a. fast anställning för regementsofficersaspiranterna. Avsaknaden av anställningstrygghet har därvid åberopats som skäl. UFV har i sitt betänkande föreslagit att regementsofficersaspiranterna skall få fast anställning efter viss tids utbild- ning. Arbetsgruppen är för sin del inte beredd att förorda en sådan lösning. Regementsofficersaspiranternas situation är i detta avseende enligt arbetsgruppen inte på något sätt unik vid jämförelse med andra grupper inom utbildningsområdct. Frågan om bl.a. aspiranternas utbild- ning och tjänsteförhållanden m. m. kan också enligt gruppen komma att övervägas i samband med arbetet på en ny befälsordning. Från trygghets-

Prop. 1975:37 43

synpunkt är det å andra sidan inte rimligt att en aspirant med omedelbar verkan kan skiljas från sin utbildning utan någon form av ekonomiskt vederlag. Arbetsgruppen förordar därför att en aspirant som skiljs från utbildningen får ordinarie ersättning under en kalendermånad efter det att han har delgetts beslut om skiljande från utbildningen.

Beträffande de olika risktillägg som f. n. utgår anser arbetsgruppen att de med hänsyn till den aktiva personalens motsvarande. förmåner bör finnas kvar även för de värnpliktiga. Arbetsgruppen anser dock att frågan bör bevakas fortlöpande och att tilläggen på längre sikt bör dras in om det visar sig möjligt.

Utryckningsbidrag

Arbetsgruppen framhåller att utryckningen och övergången till civila förhållanden för många värnpliktiga kan innebära omställningsproblem. Många kommer till sin första militärtjänstgöring direkt från civil utbild- ning och är utan arbete vid utryckningen. Parallellt med aktiva arbets- marknadsåtgärder bör målet enligt arbetsgruppen vara att garantera rimlig inkomsttrygghet under den närmaste tiden efter utryckningen. En avväg- ning bör därvid göras mellan å ena sidan de åtgärder som försvaret skall svara för och å andra sidan de åtgärder som ankommer på samhället i övrigt. Arbetsgruppen föreslår att u t r y c k n i n g 5 b id r a g e t succes- sivt höjs.

Det generella utryckningsbidraget tar enligt arbetsgruppen inte hänsyn till dem som har speciellt stora ekonomiska behov, t. ex. de som har familj. Arbetsgruppen föreslår därför att de som under grundutbildningen harfått familjebidrag fårbehålladetta under en månad efter utry ckn in gen. På så sätt stöds de som bäst behöver hjälp.

Familjcsocialt stöd

Mot bakgrund av de redovisade principiella utgångspunkterna har arbetsgruppen funnit att ett familjesocialt stöd bör utgå under grundut- bildningen. Detta bör enligt gruppen få en sådan nivå och omfattning att kravet på en rimlig ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga uppfylls.

Beträffande kretsen av f ö r m å n 5 b e r ä t t i g a d e har arbets- gruppen övervägt en förenkling. Sålunda har arbetsgruppen diskuterat ett familjemedlemsbegrepp, som endast skulle omfatta dels hustru (med hustru avses också kvinna som varaktigt bor samman med den värnplik- tige) och husföreståndarinna, i samtliga fall endast under förutsättning att den värnpliktige bor tillsammans med eget eller hustrus barn, dels också egna och hustrus barn. Ett familjemedlemsbegrepp, som utesluter hustru utan barn från rätt till familjebidrag, skulle förutsätta att hustrun alltid hade möjlighet att försörja sig själv. Principen skulle stämma

Prop. l975:37 44

överens med den moderna synen på kvinnans roll i samhället och jämlikhet med mannen. Med hänsyn till bl. a. konsekvenserna för berörda familjemedlemmar, som har ett verkligt behov av familjebidrag, föreslår emellertid arbetsgruppen att nuvarande familjemedlemsbegrepp t. v. skall behållas i huvudsak oförändrat.

Arbetsgruppen anser att bedömningen av vad som skall avses med rimliga krav på ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga bör utgå från bl. a. socialhjälpsområdet och den vidareutveckling som där kan komma att ske. Arbetsgruppen avser då närmast de normer för social- hjälp som tillämpas i Stockholms kommun. Det finns enligt arbetsgrup- pens mening ett klart samband mellan det familjesociala stöd som utgår under värnpliktstjänstgöring och socialförsäkringarnas olika grenar. Det gemensamma grundläggande syftet är att garantera social trygghet i situationer när de normala försörjningsmöjligheterna sätts ur spel helt eller delvis.

Arbetsgruppen föreslår att det liksom nu skall finnas endast två fa m i lj e p e n nin g b el o p p, ett för hustru, frånskild hustru och — under vissa villkor — husföreståndarinna samt ett annat för barn och vissa andra anhöriga.

Arbetsgruppen konstaterar att det i många fall är svårt att bedöma om en ensamstående värnpliktig uppfyller kraven för att få b 0 st a d 5 b i- d r a g. Gränsfall uppstår ständigt. Genom att ökade medel successivt har ställts till förfogande för bostadsbidrag åt ensamstående har bedömning— arna kunnat göras alltmer generösa. Arbetsgruppen föreslår att bostads- bidrag skall utgå enligt de grunder som f. n. gäller. Den hittills successivt ökade medelstilldelningen bör fortsätta för att gränsfallen skall kunna bedömas ännu generösare. I takt med att dagpenningen ökar mot en nivå som motsvarar civil levnadsstandard kan det bli aktuellt att minska de speciella bostadsbidragen.

Beträffande. s ä r s k i lt b 0 sta d 5 b i d r a g för uppvärmnings- kostnader, för flyttningskostnader och för magasineringskostnader samt bostadsbidrag för mer än en bostad till värnpliktig föreslår arbetsgruppen att nuvarande bestämmelser behålls.

Arbetsgruppen föreslår att sju k b i d r a g e n slopas med hänvis- ning till det numera väl utbyggda sjukförsäkringssystemet. Vidare föreslås att h e g r a v nin g 5 b id r a g e t behålls som särskild bidragsform och utges enligt nuvarande bestämmelser.

Arbetsgruppen föreslår att n ä r i n g 5 b i d r a g e t som stödform under värnpliktstjänstgöring behålls. Tillämpningsföreskrifterna för näringsbidraget bör enligt arbetsgruppen ses över.

Arbetsgruppen föreslår att nuvarande regler för b c h 0 v 5 p r ö v- ning och beskattning behålls.

R es or

Arbetsgruppen anser att de nuvarande reseförmånema är tillfredsstäl- lande. Ytterligare förbättringar bör dock göras för dem som har långa

Prop. l975:37 45

avstånd eller dåliga kommunikationer till hemorten. Förbättringarna bör ske bl.a. genom att erforderliga kommunikationsmedel ställs till tor- fogande. Vidare bör möjligheterna att planera de värnpliktigas utbildning tas till vara så att de kan beredas en längre sammanhållen ledighet med

jämna mellan rum.

Naturafi'irmåner och vissa ersättningar

Arbetsgruppen föreslår att de nuvarande f ö r p [ ä g n a d s-, in ä 1- tids-, färdkost-, inkvarterings- och beklädnadser- sättningarna behålls. Mässpenningarna bör på sikt av— vecklas. Detta bör dock kopplas till en förhandlingsmässig lösning för den fast anställda personalen.

Administration

Arbetsgruppen konstaterar att UFV föreslog att riksförsäkringsverket skall fungera som tillsynsmyndigliet. UFV föreslog vidare riksförsäkrings- verket som första besvärsinstans och försäkringsdomstolen som slutlig besvärsinstans i familjebidragsmål. Denna instansordning fann utredning- en naturlig om försäkringskassorna övertar familjebidragsverksamheten. Därmed upphör länsstyrelsernas och kammarrätternas befattning med familjebidragsärendena.

Arbetsgruppen delar UFst synpunkter på administrationen av familje- bidragen till värnpliktiga under grundutbildning och föreslår att samma ordning skall gälla för samtliga ersättningar åt värnpliktiga under repeti— tionsutbildning och för ersättningar åt civilförsvarspliktiga under utbild- ning och övning utom bcfattningspenning. Frågan om försäkringsdom- stolen som slutlig besvärsinstans bör ytterligare övervägas.

Remissyttrandena Utgångspunkter

Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till arbetsgruppens utgångs- punkter att ett nytt ersättningssystem bör vara enkelt och praktiskt och kunna uppfattas som rättvist av dem som fullgör tjänstgöringen. Likaså stöds inriktningen att anhöriga som är beroende av dem som fullgör värnpliktstjänstgöring skall garanteras ekonomisk och social trygghet under den tid som samhället tar den enskilde i anspråk.

Bl. a. framhåller FRI, Cfi', RR V, TCO, LO. VplAG, SSU och MUF att arbetsgruppens förslag tillgodoser flera av de synpunkter som de har framfört i samband med remissyttranden över UFV:s betänkanden om värnplikts- och civilförsvarsförmåner. FPVN och MUF påpekar att det är angeläget att ett nytt system inte leder till försämring för någon grupp.

ÖB framhåller att den värnpliktige skall kunna känna full trygghet för

Prop. 197537 46

dem som han har försörjningsplikt mot. Det varierande sociala ansvar de värnpliktiga har vid inryckningen motiverar enligt ÖB ett differentierat stöd. CUF ansluter sig i stora delar till förslaget. Detta bör dock enligt CUF ses som ett led i förbättringar av de värnpliktigas förmåner. Under grundutbildning anser förbundet att de värnpliktiga bör få en fast ”värnpliktslön” om 1 500 kr. för månad. Denna bör på sikt ersättas av ett "allmänt folkbidrag” i form av garanterad minimiinkomst.

De flesta remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens förslag i fråga om beskattning. RFV framför att strävan bör vara en utveckling mot skattepliktiga och pensionsgrundande inkomster vilket till viss del har tillgodosetts i arbetsgruppens förslag. RSV framhåller att befattnings- penningen bör beskattas. En viss höjning bör därför ske för att behålla den avsedda stimulanseffekten. Svenska kommunförbundet anser det principiellt felaktigt att skatteintäkter på ersättningar som utgår enligt modell efter Sjukförsäkringssystcmet helt tillfaller staten. Enligt för- bundet bör kommunalskatteandelen tillfalla resp. kommun.

Stockholms socialnämnd, Vpl AG och till viss del MUF förespråkar att ersättningarna värdesäkras.

ÖB och FRI framhåller att de ökade kostnader som ett genomförande av arbetsgruppens förslag skulle innebära måste kompenseras försvars- ramen genom extra anslag. ÖB framhåller vidare att kostnaderna för värnpliktiga och deras familjer bör föras över till socialhuvudtiteln. SAF framhåller att det är en brist att en beräkning av den totala kostnadsök- ningen saknas i arbetsgruppens förslag.

Dagersättning och särskilda ersättningar

Flertalet remissinstanser ansluter sig till arbetsgruppens förslag till ersättningssystem under grundutbildning. Läns- styrelsen i Gäteborgs och Bohus län och TCO framhåller dock att en anslutning av ersättningarna under grundutbildning till sjukförsäkrings- systemet är önskvärd. TCO anser att det föreslagna systemet bör användas som ett övergångssystem där målet på sikt bör vara att samma ersätt— ningssystem används både vid grundutbildning och repetitionsutbildning. Svenska kmnmunförbundet vill inte motsätta sig arbetsgruppens förslag, men anser att ett enhetligare system för ersättning under grundutbildning borde ha eftersträvats. FOA förespråkar en anslutning till det studie- sociala systemet på lång sikt.

En rad remissinstanser behandlar nivån på ersättningarna under grund- utbildning. LO och MUF anser att den fasta ersättningen bör fastställas till en nivå som stämmer överens med studiesocial ersättning. Med en sådan nivå bör enligt MUF avdrag göras för naturaförmåner. TCO och Vpl AG framhåller att nivåerna bör utformas så att ingen grupp förlorar på övergången till ett nytt system. FOA framhåller att de plutonsbefäls- värnpliktigas ersättning inte bör minskas.

Beträffande förslaget om att slopa tj ä n s t g 6 r i n g 5 - 0 c h 11 t-

Prop. l975:37 47

b i l d n i n g 5 p r e m i e r n a under grundutbildning framhåller ÖB, FRI, FOA, TCO, RC och SFS att utbildningspremierna för plutonsbefäls- värnpliktiga bör behållas. SFS anser att premierna är ett bra startkapital för värnpliktiga som avser att studera vidare. FRI anser att riskersättning- ar av olika slag bör kunna avskaffas med hänsyn till nu gällande olycksfallsförsäkringar.

Ersättningar under repetitionsutbildning

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över arbetsgruppens förslag till ersättning under repetitionsutbildning enligt modell efter sjukförsäkringssystemet tillstyrker förslaget. Ett flertal remissinstanser anser att förslaget innebär betydande förbättringar för de värnpliktiga samtidigt som administrativa förenklingar uppnås. En rad remissinstanser, bl.a. ÖB, Stockholms socialnämnd, Svenska kom- munförbundet, TCO. Vpl AG, SSU och LRF, betonar vikten av en tillräckligt hög garantinivå. ÖB, Stockholms socialnämnd och SSU anser att som utgångspunkt för en nedre garantinivå bör 35 kr. för dag väljas vilket motsvarar det kontanta arbetsmarknadsstödet. RFV erinrar om att det inom de av verket administrerade utbetalningssystemen f. n. finns dels föräldrapenningen om 25 kr. för dag, dels kontanta arbetsmarknads- stödet om 35 kr. för dag som båda har karaktären av garantibelopp. FKF förordar att något av dessa belopp tillämpas. Vpl AG anser att garantibeloppct bör utgå med minst 50 kr. för dag. RFV är tveksamt till gruppens förslag om ett kompletterande familjesocialt stöd som i princip utgör skillnanden mellan utgående ersättning och familjebidragshehovet. Verket förutsätter att garantinivän placeras så att särskilda familjebidrag inte behövs.

Arbetsgruppens förslag till b c fa t t n i n g 5 p e n n in g för dem som genom befattning i krigsorganisation har speciellt ansvar och mer- arbete godtas i huvudsak av remissinstanserna. ÖB anser dock att befattningspenningen bör knytas till graden.

SFS anser att den studerande som måste rycka in till repetitionsutbild- ning under period som berättigar till studiemedel bör få en ersättning, som uppgår till minst det dubbla studiemedelsbehovet, dels som kompen- sation för kostnader under den förlorade utbildningstiden, dels för den tid som behövs för att inhämta förlorad utbildningstid. Ersättning till studerande som motsvarar studiemedelsnivå bör enligt SFS inte vara skattepliktig.

FRI anser att ersättning enligt sjukförsäkringssystemet bör reduceras med 10 kr. för dag för naturaförmåner.

Socialstyrelsen framhåller vikten av att förslaget till ersättning under repetitionsutbildning tillämpas även för läkare som fullgör försvarsmedi- cinsk tjänstgöring.

RC framhåller att utöver arbetsgruppens förslag bör de särskilda tilläggen (f. n. 38:50 kr. för dag) för särskilda övningar och mobiliserings- övningar behållas.

Prop. 1975:37 48

Ersättningar under utbildning till värnpliktig officer. reservofficer och regementsofficer

Förslaget om att ersättningssystemet under den obligatoriska utbild- ningen skall tillämpas även under utbildning till v ä r n p 1 i k t ig () f- ficer och reservofficer möter inga invändningar från re- missinstanserna. ÖB, FOA, FRI, SR, RC, SAF och MUF ifrågasätter dock det av arbetsgruppen framförda förslaget om att det vid övergången till det nya systemet i viss män kan bli nödvändigt att reducera premierna enligt principen om oförändrad total ersättning. Nyssnämnda remiss- instanser understryker att premierna behöver förbättras. Med hänsyn till det ökade antalet vakanser i krigsorganisationen bör enligt FRI inga åtgärder vidtas som kan medföra ytterligare risker för rekryteringen. Bl. a. ÖB, SR och RC anser att premierna bör förbättras redan för kurser som genomförs under år 1975.

Förslaget om ersättning åt regementsofficers- a 5 p i r a n t e r kommenteras av bl. a. SR, MUF och KKR som anser att regementsofficersaspiranterna bör få fast anställning efter den obligato- riska värnpliktstiden och avvisar arbetsgruppens förslag om att behålla nuvarande ordning kompletterad med ordinarie ersättning 30 dagar efter det att aspiranten har delgetts beslut om skiljande från utbild- ningen. FOA avstyrker fast anställning av regementsoffieersaspiran- terna. Dessa bör enligt FOA få Utryckningsbidrag vid skiljande från utbildningen. FP VN anser att anställningsfrågan bör övervägas ytterligare. FRI hävdar att arbetsgruppens förslag inte är helt konsekvent. I det fall frågan om aspiranternas tjänsteförhållanden avses bli behandlad i sam- band med arbetet på ny befälsordning bör beslut inte fattas nu i enlighet med gruppens förslag om ett "avgångsvederlag". Institutet anser det dock angeläget att åtgärder vidtas för att skapa likartade förmåner för olika utbildningskategorier. ÖB anser beträffande anställningstryggheten att pågående befälsutredningar bör avvaktas. ] fråga om ersättning under utbildning till regementsofficer har TCO inte något att erinra mot att arbetsgruppens förslag och synpunkter beaktas. Det är emellertid sanno- likt menar TCO att frågan om aspiranternas utbildning och tjänsteför- hållanden kommer att övervägas i samband med arbetet med en ny befälsordning. Ett slutgiltigt ställningstagande i frågan bör därför anstå i avvaktan på dessa överväganden. SR framhåller att om fast anställning för aspiranterna inte realiseras så bör arbetstidsavtal, jourtillägg, förbands- övningstillägg o. d. tillämpas för aspiranterna under trupptjänstgöring på samma sätt som för fast anställda.

FCF framhåller att om ersättningen under utbildning till regements- officer enligt arbetsgruppens förslag fortsättningsvis skulle utgå i den högsta ”trappnivån" under tiden efter 450 dagars utbildning skulle detta tillsammans med familjebidraget leda till en nettoinkomst för månad som inte oväsentligt överstiger nettolönen efter utnämning till löjtnant. Konsekvenserna härav för den enskilde kan enligt FCF bli så otillfreds- ställande, att en annan lösning bör sökas. En tänkbar lösning är en helt

Prop. l975:37 49

skattepliktig månadsersättning som utesluter rätten till familjebidrag. Denna ersättning kan utgå fr. o. m. månaden efter det att regements- officersaspiranten har fullgjort 450 dagars utbildning. Ersättningen skulle förslagsvis kunna utgöra 80 % av månadslönebeloppet i lönegrad F 2, ortsgrupp 5 (begynnelselön för löjtnant). Motsvarande månadsersättning skulle också kunna utgå till reservofficersaspirant under utbildning efter kadettskola. Den nuvarande valfriheten mellan olika ersättningsformer bör enligt FCF slopas.

Utry ckningsbidrag

Förslaget om en successiv höjning av utr y c k n in g 5 b id r 3 g et och ett förlängt familjesocialt stöd under enmånad efter utryckningen mottas positivt av samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att utryckningsbidraget bör motsvara en månadslön. Enligt SFS bör utryck- ningsbidraget motsvara socialhjälpsnormen för en månad. VplAG, SSU, MUF och FPU anser att utryckningsbidraget snarast bör höjas till 1 000 kr.

Familjesocialt stöd

Remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens förslag till utformning av det familjesociala stödet eller lämnar det i stort utan erinran.

Beträffande kretsen av fö r m å n 5 b e r ä t t i g a d e anser ÖB, FOA, TCO, VplAG och FPU att sammanboende kvinna bör jämställas med hustru i bidragshänseende. LO och SSU är tveksamma till att bidrag till hustru utgår schablonmässigt. LO anser att det förordade familjemed- lemsbegreppet är otidsenligt, eftersom det bl. a. förutsätter att kvinnan är ekonomiskt beroende av mannen. Klara skäl föreligger att begränsa kretsen till familjer med barn. LO kan dock acceptera förslaget över- gångsvis eftersom — enligt arbetsgruppens mening — ett verkligt behov för vissa grupper motiverar detta. SSU anser att bidrag till hustru bör prövas efter särskild ansökan. FPVN framhåller att en ytterligare översyn av familjemedlemsbegreppet är motiverad med hänsyn till frågans prin- cipiella vikt.

Arbetsgruppens förslag om att 5 0 e i a l hj ä 1 p 5 n o r m e n bör vara styrande för familjebidragen tillstyrks i allmänhet av remissinstanser- na. RRV anser att normen i den värnpliktiges hemkommun skall tillämpas. Cfs och Svenska kommunförbundet framhåller vikten av en snar höjning av familjebidragen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att systemet på sikt bör utformas så att de bidragsberättigade automatiskt får familjesocialt stöd utan föregående ansökan. Stock- holms socialnämnd föreslår att tiden för retroaktiv utbetalning av familjesocialt stöd förlängs från nuvarande en månad till tre månader. TCO anser att prövning mot makes inkomst inte bör förekomma eftersom varje individ i samhället bör behandlas som självständig.

Prop. 1975:37 50

Socialstyrelsen anser att ersättningen för barn inte bör reduceras mot makas inkomst med merän 50 (o. Staten bör vidare enligt styrelsen under alla förhållanden överta faderns försörjningsansvar. Stockholms social— nämnd förespråkar en med hänsyn till barnets ålder differentierad barnersättning för att eliminera socialhjälpsbehov. BUN anser att bidrag till barnpassningskostnader bör kunna utgå när makar samtidigt genom— går utbildning i nämndens regi. Vidare framhåller BUN att de elever, som genomgår bistånds- och katastrofutbildning och som har fullgjort grundläggande militärtjänstgöring. vapenfri tjänst eller är flickor, i likhet med övriga bör få rätt att behålla sjukpenningklass och befrias från sjukpenningavgift samt omfattas av anställningstrygghet enligt lag.

De flesta remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens förslag om b 0 s t a d 8 b i d r a g. ÖB, AMS. socialstyrelsen, länsstyrelsen i Norr— bottens län, Malmö kommunstyrelse, TCO, Vpl AG och SFS under- stryker behovet av bostadsbidrag åt ensamstående. AMS, socialstyrelsen, Malmö kommunstyrelse, TCO och Vpl AG anser att ingen skall behöva avstå från sin bostad på grund av militärtjänstgöring. SFS anser att de som har studiebostad skall kunna behålla denna under tjänstgöringen.

Stockholms socialnämnd anser att sj u k b i d r a g e n bör behållas för att eliminera eventuellt socialhjälpsbehov och avstyrker arbetsgrup- pens förslag om att bidraget slopas.

Beträffande n ä r i n g 5 b i d r 3 g e n framhåller LRF att kretsen av bidragsberättigade bör utvidgas att omfatta även vissa familjemedlemmar vilkas eventuella merinsats nu inte ersätts. Både Lle och Stockholms socialnämnd betonar att bidraget bör gälla även för de grupper som enligt arbetsgruppen föreslås ersättas enligt sjukförsäkringssystemet. SAF anser att bidragen bör höjas och indexregleras. Remissinstanserna har i övrigt inget att erinra mot arbetsgruppens förslag om att näringsbidraget hör behållas och att dess tillämpning ses över.

Resor

Arbetsgruppens förslag beträffande reseförmåner ät värnpliktiga läm- nas utan erinringar av alla remissinstanser utom FRI, Malmö kommun- styrelse och VplAG som föreslår att ett frikort införs i enlighet med UFV:s förslag. Mot FRlzs yttrande har en styrelseledamot reserverat sig med motiveringen att ett frikort inte ger några förbättringar för dem som har långa hemresor och behöver anlita flyg. VplAG framhåller att flera fria flygresor behövs för dem som har långa och/eller tidsödande resor till hemorten. RC framhåller att ”Vpl. lO-kort" bör gälla för stam- och reservpersonal vid övningar i krigsbefattning.

Övriga ersättningar och naturaförmåner

Remissinstanserna har i stort inga erinringar mot arbetsgruppens förslag. SSU framhåller dock att antalet bidrag bör minskas. FRI anser

Prop. 1975237 51

att färdkostersättningen kan slopas och kompenseras genom höjd daglön och helt fria resor.

VpIAG framhåller att förplägnadsersättning bör utgå med 15 kr. för dag och utbetalas för samtliga tjänstefria dagar då måltid inte intas på förbanden. FPVN förordar att bestämmelserna för förplägnadsersättning- en ses över med hänsyn till att allt fler vistas i hemmet i större utsträckning än tidigare. AMS framhåller att både förplägnads- och beklädnadsersättningarna bör anpassas till kostnadsutvecklingen och fort- sättningsvis indexregleras.

Administration

Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet arbetsgruppens förslag till administration av värnpliktsersättningar m. m. RFV framhåller beträffan- de familjestödet och då främst familjebidragen under grundutbildning att frågan om deras eventuella överflyttning till försäkringskassorna kan avgöras först efter ytterligare utredning. Malmö kommunstyrelse anser att vissa typer av ärenden som näringsbidrag under grundutbildning och komplicerade ärenden om bostadsbidrag åt ensamstående bör behandlas centralt. FKF framhåller att ersättningar som har rent försvarspolitiska motiv bör utbetalas av försvaret. Länsstyrelsen i Kopparbergs län för- ordar till skillnad från Cfs att befattningspenningen utbetalas av försäk- ringskassan.

FRI framhåller att utbetalning av dagpenning under grundutbildning bör ske genom övergång till månadslön som utbetalas över postgiro. Ledamoten Simonsson som har reserverat sig mot majoritetens förslag framhåller att majoriteten har överskattat såväl den administrativa börda de nuvarande rutinerna utgör som rationaliseringseffekten av sitt förslag.

Kammarrätten i Göteborg samt länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län framhåller att försäkringsdomstolen bör ingå i besvärsordningen.

Ersättning at civilförsvarspliktiga

Nuvarande ordning

Nuvarande förmånssystem för civilförsvarspliktiga drar en gräns mellan dem som är i resp. över värnpliktsåldern (yngre och äldre civilförsvars- pliktiga). De yngre har i princip samma förmåner som försvarsmaktens värnpliktiga under repetitionsutbildning enligt följande.

P e n n i n g bi d r & g utgår efter en skala som omfattar åtta personal- grupper och utgör fr. o. m. den 1 juli 1973 lägst ll kr. för dag (manskap) och högst 28:50 kr. för dag (kårchefer m. fl.). Efter fullgjord tjänstgöring under 300 dagar, inberäknat tjänstgöring enligt värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst, utgår tj ä n s t g 6 r i n gs p r e m i e med 4 kr. för dag. I vissa fall kan också tillägg till tjänstgörings-

Prop. l975:37 52

p r e m i e utgå med 4 kr. för dag. Befäl och vissa Specialister får vidare utb ild ningsp re mie med 15 kr. för dag. Den sammanlagda ersättningen kan härigenom variera från lägst ll till högst 47:50 kr. för dag. Därutöver kan yngre civilförsvarspliktig få behovsprövat fa m i lj e - bidrag i form av familjepenning, bostadsbidrag. näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbi- d r a g.

Civilförsvarspliktig över värnpliktsåldern får c iv il fö r s v a r s - p e. n nin g. Denna utgår fr.o.m. den 1 januari 1974 med belopp som motsvarar 0,2 % av den civilförsvarspliktiges årsinkomst. Årsinkomsten antas vara lika med det högsta beloppet i den inkomstklass som den civilförsvarspliktige tillhör med hänsyn till sin sjukpenninggrundande årsinkomst enligt lagen om allmän försäkring. Beloppen är lägst 11 och högst 78 kr. för dag. Utöver civilförsvarspenning kan utbildningspremie utgå enligt samma grunder som för yngre civilförsvarspliktig.

Både eivilförsvarspliktiga i och över värnpliktsäldern åtnjuter under tjänstgöring fri kost, fritt logi, fria resor, kontanta ersättningar för naturaförmåner samtvissa sjuk- förmåner. [ förekommande fall utgårbegravningshjälpoch ersättningar vid olycksfall efter i stort sett samma bestämmelser som för värnpliktiga inom försvarsmakten.

Avlöningsförmåner (penningbidrag, civilförsvarSpenning, familjebidrag, premier) utgår under utbildning men inte för övning. Undantag utgör övning i omedelbar anslutning till utbildningen, då ersättning utbetalas som vid utbildning. Kontanta ersättningar utgår vidare bara för dygn under vilket minst sju timmar tas i anspråk för färd. tjänstgöring m. m. Undantag från denna regel kan dock göras för civilförsvarspliktig med annan än sedvanlig arbetstid, t. ex. skiftarbetare som på grund av tjänstgöringen förlorar arbetsinkomst.

Kostnaderförförmåner åt verkskyddspersonalåligger det vederbörande arbetsgivare att svara för.

Vapenfria tjänstepliktiga samt elever i bistånds- och katastrofutbild- ning får under tjänstgöring inom civilförsvaret ersättning enligt de bestämmelser som gäller vid övrig vapenfri tjänstgöring resp. bistånds- och katastrofutbildning.

Nu gällande bestämmelser om avlöning m. m. till civilförsvarspliktiga skall tillämpas i den män inte särskilda föreskrifter. som är avsedda för civil försvarsberedskap eller tid då beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten, i stället skall tillämpas. Sådana särskilda föreskrifter har f. n. inte utfärdats. Familjebidragsförordningen är till- lämplig även vid tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig för ' civilförsvarspliktiga i värnpliktsåldern.

Kommunalt anställd personal som enligt civilförsvarslagen fullgör civilförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under civilförsvarsbered- skap behåller under tjänstgöringen de avlöningsförmåner som är förenade med anställningen. Därutöver utgår u t b i 1 d nin g 5 p r e m i e, fr i a

Prop. 197537 53

resor m.m., förplägnad och inkvartering enligt för övriga civilförsvarspliktiga gällande regler. Det åligger kommunen att svara för avlöning och annan ersättning till denna personal.

Förmånsutredningen Löncformcr och lönenivåer

Med inriktning på att inom ungefär oförändrad kostnadsram skapa ett nytt förmänssystem, som är enkelt, praktiskt och rättvist och som samtidigt ger social trygghet, har utredningen undersökt olika löncformer och lönenivåer. Med de korta utbildningstider civilförsvaret har är ett enkelt och praktiskt systern särskilt angeläget anser utredningen. De löneformer som har undersökts har benämnts prestationslön, befattnings- lön, tjänstetidslön, behovslön och kompensationslön samt kombinationer mellan dessa löneformer.

Utredningen anser att behovslön, som innebär ett system där lönen differentieras efter den enskildes försörjningsbörda och bostadskostnad, är lämpligast i kombination med någon av de övriga löneformerna. Fyra alternativ för tillämpning av behovslöneprincipen behandlas av utred- ningen. De tre första är ett fast, inte hehovsprövat familjetillägg. ett system där kontantlönen utgår efter någon av två eller tre nivåer beroende på försörjningsplikt samt nuvarande familjebidragssystem. Som fjärde alternativ upptas ett separat familjestöd. Detta är avsett för de fall när en daglön som omfattar normal kostnad för familjeförsörjning inte är tillräcklig på grund av särskilt stor försörjningsbörda och bostadskostnad. Om det visar sig nödvändigt att differentiera lönerna efter behov, finner utredningen att något av de två sistnämnda alternativen bör väljas.

Utredningen anser att skillnader i uppgifternas art och utbildningens längd motiverar att lönerna differentieras efter befattning eller tjänstetid. Den förordar att kontatersättningen bestäms efter utbildningens längd men avvägs så att hänsyn'- samtidigt tas till befattningsnivå. Antalet ersättningsnivåer bör minskas från åtta till tre eller fyra. Särskilda premier bör inte utgå.

Ett enhetligt t'örmänssystem bör tillämpas på samtliga civilförsvars- pliktiga. Vid sidan om detta system bör ställas bcfälsanställda, civilför- svarschefer m. fl. samt vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning vid tjänstgöring inom civilförsvaret. Verkskyddets och lokala allmänna civilförsvarets personal bör få samma ersättningar.

Utredningen föreslår att rätten till kontantersättning utvidgas till att gälla all heldagstjänstgöring, oberoende av om denna är utbildning eller övning.

Den nuvarande stora spännvidden mellan högsta och lägsta ersättning för elever i samma utbildningskurser bör enligt utredningen minskas. Den övre kompensationsgraden bör normalt inte överstiga 100 %. Sådana principer som marknadsmässig lön, kompensationslön eller värnpliktsav-

Prop. 197537 54

löning bör inte vara helt utslagsgivande för ett nytt förmånssystem. lirsättningsnivån bör i första hand avpassas efter den nuvarande totala genomsnittliga kontantersättningen till civilförsvarspliktig. En sådan civilförsvarslön kan enligt utredningen lämpligen utgöras av daglön och daglönetillägg.

Daglön och daglönctillägg

Utredningen föreslår att en enhetlig skattefri ersättning — d a g l ö n —-- utgår till alla civilförsvarspliktiga vid utbildning och övning. Daglönen ersätter tio av de nuvarande ersättningsformema. indelningen i äldre och yngre civilförsvarspliktiga upphör. Alla civilförsvarspliktiga utom undsätt- ningskårernas värnpliktiga indelas vid utbildning i f y r a d a g lö n e - gr 11 p p e r med hänsyn till utbildningens sammanlagda längd i dagar. Ersättningarna föreslås utgå med 50, 60, 70 och 80 kr. för dag i resp. grupp. Utredningen hänför dc uppskovsvärnpliktiga i undsättningskårerna till daglönegrupp 1 och värnpliktigt plutonsbefäl till grupp 11. Daglönen skall i princip täcka kostnaderna för bostad, familjeförsörjning Och övriga löpande omkostnader för den civilförsvarspliktige. lin dagersättning om 50 kr. motsvarar per år räknat två och en halv gånger det förjanuari 1973 gällande basbeloppet. Ersättningen motsvarar ungefär nuvarande penning- bidrag och familjebidrag till gift menig värnpliktig, som är försörjnings- skyldig mot hustru och ett barn och har en bostadskostnad på 500 kr. för månad.

Vid övning i direkt anslutning till utbildning föreslås samma ersättning som vid utbildning. Daglönen vid a n n a n 6 v ni n g bör enligt utredningen utgå med ett för alla enhetligt belopp utan anknytning till gruppindelningen. Beloppet bör motsvara den lägsta föreslagna daglönen under utbildning. Ersättningen bör utgå vid heldags- övning oberoende av vilken veckodag övningen infaller på. Vid korta övningar föreslås dock en reducerad daglön. Förslaget om daglön vid utbildning och övning beräknas innebära en avsevärt förenåklad admini- stration för myndigheter och verkskyddspliktiga företag.

För de fall då daglönen inte når upp till socialhjälpsnivå föreslår utredningen ett d a g 1 ö n et il lä g g. Utredningen framhåller att en allmän höjning av daglönen så att en förstärkning av denna blir överflödig skulle medföra stora kostnader. Det föreslagna daglönetillägget motsvarar skillnaden mellan daglön och socialhjälpens grundbelopp. Daglönetilläg- get fastställs genom individuell prövning efter vissa schablonmässiga regler. Bid r a g S b e r ä t t i g a d e skall vara make/maka, minderårigt barn, sammanboende med gemensamt barn samt husföreståndarinna eller motsvarande. under viss förutsättning. För att förenkla behovsprövningen föreslår utredningen att civil inkomst i familjen upp till 500 kr. för månad skall utgöra fribelopp. Överskjutande del skall helt påverka tillägget. Antalet berättigade till daglönetillägg beräknas uppgå till ca 10 % av de årligen utbildade. Vid övning som inte sker i direkt anslutning till utbildning föreslär utredningen att daglönetillägg inte skall utgå.

Prop. l975:37 55

Övriga förmåner m. m. samt kostnader

i fråga om naturaförmånerna fri k 0 st , fritt log i , fr i a resoroch fri sjukvårdsamtdeolika kontanta ersätt- nin g a rn a fö r (1 e s s a föreslår utredningen vissa smärre förbätt- ringar. Detsärskilda olycksfallsskyddetböromfattaäven verkskyddets personal. Övriga ersättningar vid skada och sjukdom föreslås i vissa avseenden bli samordnade med de värnpliktigas grundläg- gande ekonomiska Skydd vid skada och sjukdom.

Utredningen anser att 5 k a t t e pl i k t inte nu bör införas för de föreslagna ersättningarna. Bara om skattefrihet upphävs för de värnpliktigas grundförmäner bör motsvarande omläggning övervägas för civilförsvarslönen. Utöver den v ä r d e s å k r i n g som anknytningen av daglönetillägget till basbeloppet medger bör daglönen indexregleras.

T ot al k 0 st n a d e. n för daglön och daglönetillägg beräknas vid 116 000 utbildningsdagar till 7 milj. kr. för år, varav ca 900 000 kr. utgör arbethivarnas kostnader för verkskyddspersonalens kontantförmåner. Utredningens förslag till nytt förmänssystem beräknas medföra en total årlig kostnadsökning på 400 000 kr. Härav faller 40 000 kr. för år på arbethivarna. Eftersom utredningen enligt direktiven skall utgå från ungefär nuvarande förmånskostnader saknas utrymme för förslag om visst belopp för daglön under heldagsövning. Utredningen framhåller dock att om den planerade övningsvolymen om 80 000 övningsdagar tas ut som heldagsövningar och ersättningen sätts till exempelvis 25—30 kr. för sådan övningsdag blir kostnadsökningen för kontantförmåner '.!—4 milj. kr. för år.

Förmåner under beredskap och krig

Utredningen föreslår som huvudregel för civilförsvarsförmånerna under beredskap och krig att de civilförsvarspliktiga jämställs med försvars- maktens värnpliktiga. I de fall jämställdheten med värnpliktiga kan medföra lägre ersättning än under fredstjänstgöring, utan att den sociala tryggheten upphör, får detta accepteras under krigsförhållanden. Före- slagen daglön och daglönetillägg bör kunna tillämpas under viss över- gångstid vid bcredskapstillstånd.

För kommunalt anställda som enligt civilförsvarslagcn fullgör civilför- svarstjänstgöring i kommunal anställning under civilförsvarsberedskap och för verkskyddcts civilförsvarspliktiga har resp. arbetsgivare liksom i fred att svara för förmånerna. I fråga om verkskyddspersonalen föreslår utredningen att vederbörande arbetsgivare ges möjlighet att betala ordinarie lön och de tillägg som normalt kan utgå istället föratt tillämpa de förmåner som gäller för övriga civilförsvarspliktiga.

mp. 1975-37 56

Remissyttrandena

Allmänt

Utredningens förslag till nytt förmånssystem för civilförsvarspliktiga tas i allmänhet emot positivt av remissinstanserna. De framhåller bl. a. att förslaget tillgodoser kraven att ett förmånssystem skall vara enkelt, praktiskt och rättvist för dem som fullgör tjänstgöringen och ge möjlighet till social trygghet.

De remissinstanser som i huvudsak tillstyrker föreslaget daglönesystem är bl.a. Cfs, FCF, socialstyrelsen, RFV, samtliga hörda länsstyrelser, Svenska kommunförbundet, SAF, Civilförsvarsförbundet, Sveriges verk- skyddsförbund och LRF. LO, SACO och SR meddelar att de inte. har några synpunkter på betänkandet.

I fråga om de av utredningen granskade alternativa l'örmånssystemen framhåller Cfs att styrelsen tidigare i olika sammanhang har framhållit skillnaderna i pcrsonalstruktur mellan försvarsmaktens värnpliktiga och de civilförsvarspliktiga. Styrelsen anser att detta argument fortfarande gäller, vilket motiverar skillnaden i ersättning mellan de olika personal- kategorierna. FRI anser det angeläget att avlöningssystemet är detsamma för all värnpliktig och eivilförsvarspliktig eller därmed jämställd personal inom totalförsvaret. Länsstyrelsen i Skaraborgs län avstyrker bestämt att värnpliktsavlöningsnivå tillämpas för civilförsvarspliktiga. Liknande syn- punkter anför länsstyrelsen iSödermanlands län.

TCO anser att ersättningen under tjänstgöringen bör vara knuten till den förlorade inkomsten under tjänstgöringstiden. RRV uttalat att förmånerna för de äldre civilförsvarspliktiga bör samordnas med sjuk- penningsystemet enligt lagen om allmän försäkring. För de yngre civilförsvarspliktiga bör enligt RRV exakt samma förmåner kunna utgå som för värnpliktiga under repetitionsutbildning. RRV anser att utred- ningen ytterligare bör undersöka vissa frågor innan något visst förmåns- system kan förordas. RFV finner att det finns tekniska möjligheter att lösa löneförhållandena för civilförsvarets personal efter de ersättnings- principer som gäller för sjukförsäkringen.

Daglön och daglönetillägg

Enligt FPVN är det rimligt med en enhetlig kontant ersättningsform. Nämnden ifrågasätter dock om familjebidrag bör ingå i daglönen med hänsyn till den överkompensation som vissa härigenom får. Det bör enligt nämndens mening inte vara någon principiell skillnad i fråga om ekonomiska och sociala villkor mellan civilförsvarspliktiga och värnplik- tiga. Nämnden kan godta förslaget om daglön och daglönetillägg om familjebidraget bryts ut. ÖB framhåller att orättvisor kan uppstå genom att daglönebeloppet 50 kr. föreslås utgå till värnpliktiga vid tjänstgöring

Prop. 1975:37 57

inom civilförsvaret, oavsett om försörjningsplikt föreligger eller inte, medan familjebidraget är behovspröval för värnpliktiga inom försvars- makten. ÖB kan inte godta att värnpliktiga inom civilförsvaret fårhögrc sammanlagda ersättningar än försvarsmaktens värnpliktiga. Uppskovs- värnpliktiga inom civilförsvaret föreslås därför få samma förmåner som skulle ha utgått till dem vid tjänstgöring inom försvarsmakten. AMS bedömer att förmåner till en och samma personalkategori av rättviseskäl principiellt bör vara lika vid tjänstgöring. Enligt styrelsen bör därför förmånerna för värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga vara desamma oavsett var de tjänstgör inom totalförsvaret.

Förslaget att från daglönesystemet undanta tjänstgöring inom civilför- svaret på grund av lagen om vapenfri tjänst och kungörelsen om bistånds- och katastrofutbildning tillstyrks i fråga om sistnämnda tjänstgöring av BUN och föranleder i övrigt ingen erinran av remissinstanserna.

Cfs finner den föreslagna daglönegruppindelningen na- turlig och att daglönebeloppen i huvudsak ger en tillfredsställande ersättningsnivå. Styrelsen konstaterar, liksom länsstyrelsen i Malmöhus län, att beloppen medför sänkt ersättningsnivå för vissa civilförsvarsplik- tiga. Med hänsyn till de väsentliga fördelar, som är förknippade med det nya systemet, anser länsstyrelsen att dessa övergångsproblem får accepte- ras.

Den föreslagna utvidgningen av rätten till kontant ersättning även vid övningar tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. l—"lera remissinstanser understryker därvid angelägenheten av att daglön utgår vid övning. Cfs anser sig kunna godta att beloppet bestäms till lägsta daglön vid utbildning, dvs. 50 kr. Lägre belopp bör enligt styrelsen inte fastställas. Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer att antalet tillgängliga övningsdagar två- till tredubblas om utredningens förslag beträffande förmåner vid övningar godtas. Det kan då bli möjligt att även göra rationaliseringsvinster genom att koncentrera övningarna till en kortare period. ÖB tillstyrker av administrativa skäl att daglön utgår till värnpliktiga inom civilförsvaret vid fristående övningar med mindre varaktighet än tre dagar. Länsstyrelserna i Uppsala. Kronobergs, Kristian- stads, Malmöhus, Värmlands och Norrbottens län förordar att ersättning utgår även vid övningar som tar i anspråk kortare tid än sex timmar under dygnet. Länsstyrelsen i Kronobergs län föreslår bl. a. att den för utbildning föreslagna daglönegruppindelningen tillämpas även vid övning.

Detaljutformningen av d a gl ö n e ( il l ä g g e t godtas i huvudsak av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Skaraborgs län befarar att antalet ansökningar om daglönetillägg blir relativt stort och förordar att prövningen av daglönetillägg anförtros de kommunala myndigheterna som nu sker beträffande familjebidrag. LRF framhåller att föreningen inte kan biträda förslaget rörande egna företagare —- inbegripet lantbruka- re — eftersom det innebär att de inte får någon kompensation för n ä ri n g 5 bid r a g et som föreslås försvinna. LRF föreslår att fribe—

Prop. 1975:37 58

loppet för daglönctillägget för näringsidkare, däribland lantbrukare, höjs till l 000 kr.

Övriga förmåner m. m. samt kostnader

I fråga om v ä r d e s å k r i n g av daglönen och daglönetillägget förordar flertalet av de remissinstanser, som har uttalat sig i frågan, att en automatisk värdesäkring genom anknytning till basbeloppet genomförs. FRI och FPVN anmäler dock en avvikande meningi detta avseende. FRI förordar att realvärdct behålls genom kronpåslag vid lämpliga tidpunkter. FPVN delar inte utredningens principiella uppfattning att daglönen bör göras värdcbeständig.

Cfs understryker vikten av att civilförsvarsförmånerna inte utgör s k at t e pl i k t i g inkomst. Införande av skatteplikt skulle medföra en avsevärd administrativ belastning för styrelsens del. RFV understryker att det från ATP-synpunkt är önskvärt att beräkna pensionsgrundande inkomst på civilförsvarsförmåner. RSV bedömer att det föreslagna förmånssystemet utan svårighet bör kunna anpassas till ett system med skattepliktiga förmåner. [ ett sådant system bör man kunna inordna även andra former av föreslagna ersättningar som risktillägg och kostförmåner. Svenska kommunförbundet finner utredningens förslag om skattefriheten väl avvägt. Ur kommunalekonomisk synpunkt är det belopp som inte beskattas — ca 7 milj. kr., fördelat på rikets samtliga kommuner -- utan betydelse.

Utvidgningen av rätten till förplägnad vid kvällsövningar tillstyrks av de remissinstanser som har yttrat sig därom. Länsstyrelsen i Kronobergs län uttalat att det under senare tid har märkts en betydande ökning av antalet övade som använder taxi i stället för egen bil, vilket innebär merkostnader. Detta förhållande sägs bero på den låga ersättningen för resa med egen bil. Enligt länsstyrelsens mening finns det skäl att överväga en höjning av ersättning för resa med eget fordon. Liknande synpunkter framför länsstyrelserna i Värmlands och Jämtlands län.

Yrkesskadeförsäkringskommitte'n ställer sig, liksom bl. a. RFV, positiv till utredningens strävanden att utjämna skillnaderna mellan civilförsvars— pliktiga och värnpliktiga i fråga om reglerna om försäkringsskydd vid skada och sjukdom. Kommittén anser att särskild lagstiftning för civilförsvarspersonalen i detta hänseende inte längre är motiverad. Kommittén anser dock att den innan arbetet med yrkesskadeförsäkringen har slutförts inte bör bli bunden genom ett riksdagsbeslut om detaljeri skadeskyddet för de civilförsvarspliktiga. FCF anser att förmånen av fri hälso- och sjukvård bör gälla även vid färd till och från inskrivning. Utredningens förslag om det särskilda Olycksfallsskyddet inom verkskyd- det tillstyrks av bl. a. FCF och SAF. Det föranleder i övrigt inte någon erinran.

SAF framhåller att om arbetsgivaren även i fortsättningen skall svara för kostnaderna för ersättning till verkskyddspersonal. bör arbetsgivaren

mp. 1975:37 59

inte bli skyldig att betala högre ersättning till en person när han tjänstgör i verkskyddet än då han arbetar för arbetsgivarens räkning. Beträffande verkskyddet föreslår SAF vidare att arbetsgivaren bör ha besvärsrätt rörande beslut om förmän till civilförsvarspliktig. Utredningens förslag beträffande utbetalning och övrig administration av förmånerna godtas eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Förslaget om f ö r m å n e r till civilförsvarspliktiga u n d e r b e r c d - s k a p 0 0 h k r i g godtas i allmänhet av remissinstanserna. Cfs anseruatt utredningen bör få i uppdrag att ytterligare utreda och föreslå lämpligt system för ersättning m.m. till värnpliktiga och civilförsvarspliktiga i krig. Länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår att fredsbestämmelserna med daglön och daglönetillägg tillämpas även under beredskap och krig.

Departementspromemorian

Arbetsgruppen föreslår att ersättning till de civilförsvarspliktiga utgår efter samma riktlinjer som i det föregående har redovisats för bl. a. värnpliktiga under repetitionstjänstgöring, nämligen e nl igt normer som bygger på sjukförsäkringssystemet och kompletteras med garantinivä, familjebidrag för vissa och befatt- ni n g s p e n nin g. Genom att de civilförsvarspliktiga under utbildning och övning får ersättning enligt sjukförsäkringssystemet försvinner den rad av ersättningar som i dag utgår till denna grupp. Den nuvarande kopplingen mellan ålder och ersättning upphör.

Remissyttrandena

Arbetsgruppens förslag mottas i allmänhet positivt av remissinstanser- na. Cfs anser att anknytningen till sjukförsäkringssystemet har uppenbara fördelar. Länsstyrelsen [Kopparbergs län framhåller att reformen inte får innebära att någon får en lägre ersättning än den som utgår med nuvarande ersättningssystem. Länsstyrelserna i Kronobergs och Kristian- stads län samt LRF framhåller behovet av en tillräckligt hög garantinivä för dem som av olika skäl inte omfattas av eller har en låg sjukpenning. RFV och FKF föreslår att garantinivån knyts till någon av de inom socialförsäkringssystemet nu gällande miniminivåerna, nämligen föräld- rapenningen om 25 kr. eller det kontanta arbetsmarknadsstödet om 35 kr.

FRI anser det tveksamt om de civilförsvarspliktiga speciellt under utbildning belastas med sådana uppgifter att befattningspenning är motiverad. FRI framhåller vidare att ersättning enligt sjukförsäkrings— systemet bör kompletteras med en åldersgräns under vilken dagpenning bör utgå åtminstone till yngre civilförsvarSpliktiga som inte har fullgjort grundutbildning som värnpliktiga. Vidare bör ersättningen enligt sjukför- säkringssystemet reduceras med 10 kr. för dag för naturaförmåner. Cfs

Prop. l975:37 60

framhäller till skillnad från RSV att befattningspenning bör vara skattefri.

Cfs framhåller att ersättning ät verkskyddspersonalen bör bekostas av resp. företag och att administrationen härför bör ses över. SAF anser att staten bör överta kostnaden för verkskyddet och om så inte skulle ske förordar SAI-' ersättning till civilförsvarspliktiga enligt UFst förslag. Cfs förordar att de civilförsvarspliktigas möjligheter att få bilersättning och nivån på denna förbättras. SAF föreslår att "Vpl lO-kort” skall gälla för civilförsvarspliktiga vid utbildning på central skola.

Socialstyrelsen framhåller att de läkare som med stöd av krigssjuk- vårdslagen genomgår styrelsens kurser i försvars—och katastrofmedicin i ersättningshänseende hittills har jämställls med civilförsvarspliktiga. Styrelsen ifrågasätter om detta betraktelsesätt är riktigt med hänsyn till att utbildningspliktcn för läkare är ett för dem exklusivt äläggande. De motsvarande ersättningsbestälmmelserna innebär att läkare som genomgår samma utbildning fär olika ersättningar beroende på ålder och anställ- ningsform. Styrelsen föreslår att samtliga här aktuella läkare erhåller ett skattefritt penningbidrag om 175 kr. för dag. Beloppet har beräknats med hänsyn till inkomsthortfall. ] enlighet med bestämmelserna för löncplansanställda läkare inom försvaret med privatpraktik föreslås vidare privatpraktiscrande läkare utöver penningbidraget få praktikliindertillägg om 216 kr. för dag för att täcka fasta utgifter under den tid praktiken inte har kunnat hållas öppen på grund av kursdeltagande.

F öredraganden Nuvarande ordning

Till värnpliktig och fast anställd vid försvarsmakten som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941 :967) samt värnpliktig som genomgår utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som inte fullgörs enligt nämnda lag utgår kontanta ersätt- ningar och andra förmåner av olika slag. Det författningsmässiga underlaget för dessa ersättningar m.m. redovisar jag längre fram i ett särskilt avsnitt.

Under tiden för föreskriven tjänstgöring får värnpliktig penningbidrag med ett fast belopp för dag som varierar efter den militära graden. Vid sjö- och tlygtjänstgöring utgår särskild ersättning som också den varierar efter den värnpliktiges tjänstegrad och arten av tjänstgöring. Värnpliktig under grundutbildning får tjänstgöringspremie med ett fast belopp för dag efter ett visst antal dagars tjänstgöring. Utbildningspremie utgår till värnpliktig som har uttagits för och med godkända vitsord genomgått befälsutbildning. Premiens storlek varierar med hänsyn till vilken typ av befattning utbildningen avser. Under utbildning till regementsofficer kan värnpliktig efter viss tid i stället för penningbidrag få ersättning med belopp som motsvarar viss del av månadslönen i löneklass T 3.

Prop. l975:37 61

Vid utryckning från grundutbildning erhåller värnpliktig utrycknings- bidrag-

h'nligt gällande bestämmelser är medlemmarna i den värnpliktiges familj berättigade till familjebidrag. Detta utgår kontant och omfattar familjepenning. bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravnings- bidrag.

Familjepenning beviljas med visst belopp för dag för hustru, frånskild hustru och -- under vissa villkor -— husföreståndarinna samt med ett lägre belopp för dag för annan familjemedlem. Bor värnpliktig tillsam- mans med familjemedlem utgår bostadsbidrag motsvarande kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad.

För ensamstående värnpliktig beviljas bostadsbidrag endast i den mån särskilda skäl föreligger.

Värnpliktig kan få särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader (bränslebidrag), flyttningskostnader och magasineringskostnader samt i vissa fall särskilt bidrag för mer än en bostad.

Värnpliktig som driver näring eller rörelse kan få näringsbidrag med visst belopp för dag för att bestrida kostnader som uppkommer till följd av tjänstgöringen.

Rätten till familjebidrag är behovsprövad. Behovsprövningen, som till sin karaktär närmast är en inkomstprövning, är av två slag, nämligen normerad behovsprövning och fri behovsprövning. Skillnaden mellan normerad behovsprövning och fri behovsprövning är närmast att familje- medlemmars inkomster vid den fria behovsprövningen inte påverkar bidragsbeloppet enligt de speciella regler, som har utformats för den normerade behovsprövningen. utan efter vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet får anses skäligt. Detta medför att några bestämda regler för den fria behovsprövningen inte kan ges. Den fria behovsprövningen får dock inte leda till ett bättre bidragsresultat än om normerad behovsprövning hade tillämpats.

Under tjänstgöring får värnpliktig ett visst antal fria resor. Dessutom har han rätt att köpa ett valfritt antal resor till ett enhetSpris av 10 kr. per resa. Värnpliktig erhåller fri förplägnad, fri inkvartering samt fri hälso- och sjukvård. Under vissa förutsättningar kan i stället för fri förplägnad utgå förplägnadsersättning, mältidsersättning, mässpenningar och färdkostersättning. [ vissa fall utgår inkvarteringsersättning i stället för fri inkvartering. Om övernattning är nödvändig vid fri resa får värnpliktig ersättning för nattlogi. Värnpliktig som har tillstånd att i tjänsten använda egna kläder får beklädnadsersättning.

Till vapenfri tjänstepliktig och elev i bistånds— och katastrofutbildning utgår i stort sett samma ekonomiska förmåner som till värnpliktig.

Samtliga redovisade ersättningar är skattefria utom de särskilda ersättningarna vid sjö- och flygtjänstgöring samt näringsbidragen. Fler- talet av de egentliga värnpliktsförmånerna utbetalas kontant till de värnpliktiga av vederbörande utbildningsmyndighet. Familjebidragsären-

Pr0p. l975:37 62

dena handläggs av kommunerna. Försvarets civilförvaltning utövar tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning. Den direkta tillsynen över familjebidragsverksamheten i kommunerna utövas av länsstyrelserna som bl. a. prövar besvär över familjebidragsbeslut. Över länsstyrelses beslut om tillämpningen av familjebidragsförordningen anförs besvär hos kam- marrätt.

Till civilförsvarspliktiga utgår olika ersättningar beroende på om det är yngre civilförsvarspliktiga (i värnpliktsäldern) eller äldre civilförsvars- pliktiga (över värnpliktsåldern). De yngre har i princip samma förmåner som försvarsmaktens värnpliktiga under repetitionsutbildning enligt följande.

Penningbidrag utgår efter en skala som omfattar åtta personalgrupper. Efter fullgjord tjänstgöring under 300 dagar, inberäknat tjänstgöring enligt värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst, utgår tjänstgörings- premie med visst beIOpp för dag. I vissa fall kan också tillägg till tjänstgöringspremie utgå med visst belopp för dag. Befäl och vissa specialister får vidare utbildningspremie med visst belopp för dag. Dessutom kan yngre civilförsvarspliktiga i likhet med värnpliktiga få behovsprövat familjebidrag.

Civilförsvarspliktig över värnpliktsåldern får civilförsvarspenning. Den- na utgär med belopp som motsvarar 0,2 % av den civilförsvarspliktiges årsinkomst. UtÖVer civilförsvarspenning kan utbildningspremie utgå enligt samma grunder som för yngre civilförsvarspliktig.

Civilförsvarspliktiga både i och över värnpliktsåldern får under tjänst- göring fri kost, fritt logi, fria resor, kontanta ersättningar för naturaför— måner, vissa sjukförmåner och begravningshjälp samt i förekommande fall ersättningar vid olycksfall efter i stort sett samma bestämmelser som för värnpliktiga inom försvarsmakten.

Avlöningsförmåner (penningbidrag, civilförsvarspenning), familjebidrag och premier utgår under utbildning men inte för övning. Undantag utgör övning i omedelbar anslutning till utbildningen. Kontanta ersättningar utgår vidare i regel bara för dygn under vilket minst sju timmar tas i anSpråk för färd, tjänstgöring m. m.

Vapenfria tjänstepliktiga och eleveri bistånds- och katastrofutbildning får under tjänstgöring inom civilförsvaret ersättning enligt de bestämmel- ser som gäller vid övrig vapenfri tjänstgöring resp. bistånds- och katastrofutbildning.

Kostnader för förmåner åt verkskyddspersonal åligger det vederböran- de arbetsgivare att svara för.

Kommunalt anställd personal som enligt civilförsvarslagen fullgör civilförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under civilförsvarsbered- skap behåller under tjänstgöringen de avlöningsförmåner som är förenade med anställningen. Därutöver utgår utbildningspremie, fria resor m. m., förplägnad och inkvartering enligt reglerna för övriga civilförsvarspliktiga. Det åligger kommunen att svara för avlöning och annan ersättning till

Prop. 1975:37 63

denna personal.

Det nuvarande förmånssystemet för värnpliktiga utformades i väsent- liga delar vid tiden för andra världskriget. Även om förmånssystemet efter hand har genomgått vissa förändringar har utvecklingen under senare år utom och inom försvaret gett anledning att se över principerna för de värnpliktigas m. fl. förmåner. För civilförsvarets del har erfaren- heterna visat att nuvarande förmånssystem. som beslutades år l962. behöver anpassas till civilförsvarets ändrade utbildningsorganisation och pcrsonalstruktur.

Förmånsutredningen

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i november 1970 en sakkunnig för att utreda systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. Den sakkunnige som antog namnet utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. (UFV) överlämnade i november 1972 betänkandet (SOU 1972268—69) Värnpliktsförmåner. [ betänkandet redovisas principförslag rörande förmåner åt värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och inskrivningsskyldiga. Utredningen överlämnade i oktober 1973 betänkandet (SOU 1973:40) Civilförsvarsförmåner med förslag till nytt förmånssystem för de civilförsvarspliktiga.

UFV har i betänkandet om värnpliktsförmåner föreslagit en ökad satsning på generella förmåner. De grundläggande principerna för det kombinerade system, som utredningen föreslår, är studiesocial ersättning under grundutbildning, ersättning efter befattning under repetitionsut- bildning och lägst socialhjälpsstandard för det familjesociala stödet.

Med studiesocial ersättning avses en ersättning, som i princip ger den värnpliktige samma ekonomiska levnadsvillkor som studerande, som uppbär studiemedel. Den studiesociala ersättningen föreslås kompletterad med tillägg som är motiverade med hänsyn till bl. a. social trygghet, differentierade utbildningstider och tjänstgöringsförhållanden samt rek- ryteringsskäl och motivationsfaktorer. Bostadskostnad för ensamstående är inräknad i dagersättningen. Det föreslagna förmånssystemet under repetitionsutbildning innefattar en kontant skattefri dagersättning, bc— stämd efter befattning i krigsorganisationen och i förekommande fall kompletterad med familjebidrag. UFV föreslår vidare att det vid sidan av dagpenningen under repetitionsutbildning skall utgå full täckning för bostadskostnadcn efter behovsprövning. Utredningen föreslår att—familje- penningen utgår med belopp som motsvarar de riktlinjer Och normer för socialhjälp som tillämpas bl. a. inom Stockholms kommun.

Beträffande särskilda ersättningar, familjebidrag och naturaförmåner föreslår UFV att de behålls i stort enligt nuvarande form. Dock föreslås att sjukbidraget slopas.

Utredningen föreslår vidare ett system med frikort för obegränsat antal

Prop. 197537 64

fria resor tried statens järnvägar.

Värnpliktsförmånerna föreslås i huvudsak bli skattefria och i princip värdebeständiga genom anknytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring eller annan indexreglering.

Förslagen till förbättrade förmåner åt värnpliktiga gälleri tillämpliga delar även vapenfria tjänstepliktiga och inskrivningsskyldiga.

Den lokala administrationen av familjebidragen föreslås bli överflyttad från kommunerna till försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket föreslås bli tillsynsmyndighet och första besvärsinstans. Försäkringsdomstolen föreslås som slutlig besvärsinstans i familjebidragsmål.

För civilförsvarspliktiga föreslår utredningen att en enhetlig skattefri ersättning —- daglön — utgår vid utbildning och övning. Indelningen i äldre och yngre civilförsvarspliktiga upphör. Alla civilförsvarspliktiga utom undsättningskårernas värnpliktiga indelas vid utbildning i fyra daglönegrupper med hänsyn till utbildningens sammanlagda längd. Om daglönen inte når upp till socialhjälpsnivå föreslår utredningen ett daglönetillägg.

[ fråga om naturaförmånerna fri kost, fritt logi, fria resor och fri sjukvård samt de olika kontanta ersättningarna för dessa föreslås vissa smärre förbättringar. Utredningen föreslår att sistnämnda förmåner skall vara skattefria samt indexregleras.

För kommunalt anställda som enligt civilförsvarslagen fullgör civilför- svarstjänstgöring i kommunal anställning under civilförsvarsberedskap föreslås arbetsgivaren liksom i fred få svara för kostnaderna för förmåner. Detta gäller också för verksskyddets civilförsvarspliktiga.

Departementspromemorian

Med utgångspunkt i UFst betänkanden, remissutlåtandena över dessa, förslag från värnpliktskonferenser, värnpliktiga arbetsgrupper. politiska ungdomsförbund m. m. uppdrog jag åt en arbetsgrupp inom försvarsdc- partemcntet att arbeta fram förslag till nytt ersättningssystem för värnpliktiga m. fl. Arbetsgruppens förslag redovisades i november 1974 i en departementspromemoria (Ds Fö 197412) med principiella förslag angående ersättningar åt värnpliktiga m. fl.

Arbetsgruppen föreslår att värnpliktiga under grundutbildning får dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande ersättning för den längre tid som de tas i anspråk ijämförelse med andra värnpliktiga. Detta innebär att nuvarande tillägg till dagersättningen i form av utbildnings- - och tjänstgöringspremier försvinner. Likaså försvinner nuvarande kopp- ling mellan grad och lön.

Den föreslagna ”ersättningstrappan” föreslås omfatta värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning under grundutbildning och repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning.

Prop. 197537 65

För värnpliktiga under repetitionsutbildning föreslår arbetsgruppen ersättning enligt modell efter sjukförsäkringssystemet. För dem som av olika anledningar inte tillgodoses genom denna princip bör ersättningen kompletteras med familjesocialt stöd. För dem som av olika skäl inte omfattas av sjukförsäkringen föreslår arbetsgruppen en nedre garantinivå. Vidare föreslås att en extra ersättningi form av befattningspenning utgår till dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har speciellt ansvar och merarbete. Det här redovisade ersättningssystemet föreslås gälla även för vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds— och kata- strofutbildning under repetitionsutbildning.

Ersättningssystemet under grundutbildningen bör enligt arbetsgruppen tillämpas även vid utbildning till värnpliktig officer, reservofficer och regementsofficer. Systemet med utbildningspremier för utbildning till militär befattning för värnpliktigt kompanibefäl, till regementsofficer och i förekommande fall reservofficer har arbetsgruppen inte funnit anled- ning att ifrågasätta.

Arbetsgruppen awisar tanken på fast anställning av regementsofficers- aspiranter men föreslår att en aspirant som skiljs från utbildningen får ordinarie ersättning under en kalendermånad efter det att han har delgetts beslut om skiljande från utbildningen.

Nu utgående risktillägg bör enligt arbetsgruppen finnas kvar med hänsyn till den aktiva personalens motsvarande förmåner.

Arbetsgruppen föreslår att utryckningsbidraget successivt höjs och att de som under grundutbildningen har fått familjebidrag får behålla detta under en månad efter utryckningen.

För familjesocialt stöd föreslår arbetsgruppen att nuvarande familje- medlemsbegrepp t.v. skall behållas i huvudsak oförändrat. Arbetsgruppen föreslår vidare att det liksom nu skall finnas endast två familjepenning- belopp, nämligen ett belopp för hustru, frånskild hustru och -- under vissa villkor -- husföreståndarinna samt ett annat belopp för barn och vissa andra anhöriga. Beloppens storlek bör anpassas till den socialhjälps- norm som gäller i Stockholms kommun.

Arbetsgruppen föreslår att bostadsbidrag skall utgå enligt de grunder som f.n. gäller. Medelstilldelningen för bostadsbidrag åt ensamstående bör fortsätta att öka för att en mer generös tolkning skall kunna görasi gränsfall.

Beträffande särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader, för flyttningskostnader och för magasineringskostnader, bostadsbidrag för mer än en bostad samt begravningsbidrag föreslår arbetsgruppen att de behålls. Däremot föreslås att sjukbidragen slopas.

Näringsbidraget bör behållas. Tillämpningsföreskrifterna för bidraget bör däremot enligt arbetsgruppen ses över.

Arbetsgruppen föreslår att nuvarande regler för behovsprövning och beskattning behålls.

Arbetsgruppen anser att de nu gällande reseförmånerna är tillfredsstäl- lande. Ytterligare förbättringar bör dock göras för dem som har långa

Prop. l975:37 66

avstånd eller dåliga kommunikationer till hemorten.

Arbetsgruppen föreslår att de nuvarande förplägnads-, måltids-, färd- kost-, inkvarterings- och beklädnadsersättningarna behålls. Mässpenningar bör på sikt avvecklas. Detta bör dock kopplas till en förhandlingsmässig lösning av frågan för den fast anställda personalen.

Arbetsgruppen föreslår att ersättning till civilförsvarspliktiga utgår på samma sätt som i det föregående har föreslagits för bl. a. värnpliktiga under repetitionsutbildning, nämligen enligt modell efter sjukförsäk- ringssystemet kompletterat med garantinivå, familjebidrag för vissa samt befattningspenning.

Arbetsgruppen delar UFV :s synpunkter på administrationen av familje- bidragen till värnpliktiga under grundutbildning och föreslår att samma ordning skall gälla för samtliga ersättningar åt värnpliktiga under repeti- tionsutbildning och för civilförsvarspliktiga under utbildning och övning utom i fråga om befattningspenningen. Frågan om försäkringsdomstolen som slutlig besvärsinstans bör ytterligare övervägas.

Arbetsgruppens principiella förslag om ersättning åt värnpliktiga m. fl. stöds av flertalet remissinstanser. I vissa detaljfrågor har förslagen föranlett erinringar och ändringsförslag.

Överväganden och förslag

Innan jag tar de olika förslagen under öVervägande vill jag erinra om de förslag om förbättrade värnpliktsförmåncr som riksdagen nyligen har godkänt (prop. 1975:l bil. 6 s. 67, FöU 197523, rskr 1975125). De värnpliktiga får därigenom höjd dagpenning och höjt Utryckningsbidrag. Samtidigt höjs hustrupcnningen. Ensamstående värnpliktiga får vidare ökade möjligheter att erhålla bostadsbidrag och de som under tjänst- göringen har erhållit familjebidrag får behålla detta en månad efter utryckningen. Förlängt familjebidrag har också som jag tidigare har redovisat förordats av arbetsgruppen.

Jag vill inledningsvis konstatera att de värnpliktigas villkor under en följd av år successivt har förbättrats. De kontanta ersättningarna har kontinuerligt höjts. Det familjesociala stödet har stärkts. Bostadsbidrag till ensamstående har kommit att utgå till allt fler. Ett särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga har införts. (:enom successiva reformer på reseområdet har de ekonomiska hindren för de värnpliktigas hemresor praktiskt taget helt undanröjts.

Olika åtgärder har vidtagits för att öka de värnpliktigas inflytande över värnpliktsutbildningen och övriga villkor. Vämpliktskonferenserna och demokratiförsökcn på en rad förband är exempel på dessa demokratise- ringssträvanden.

Trots detta kan man konstatera att värnpliktstjänstgöringen fortfaran- de innebär bl. a. ekonomiska uppoffringar för många värnpliktiga. Dessa

Prop. l975:37 67

uppoffringar blir mera kännbara om den värnpliktige har bildat familj eller har annan försörjningsbörda. Allt fler värnpliktiga har redan under grundutbildningen ett sådant ansvar. Strävan måste vara att förbättra de ekonomiska och sociala betingelserna under värnpliktstjåinstgöringen.

En fortsatt successiv förbättring av de värnpliktigas dagersättning är angelägen. Också i fortsättningen kan man dock få räkna med en ekonomisk uppoffring för de värnpliktiga som genomgår grundutbild- ning. För dem som tas ut till befattningar som innebär en längre utbildningstid än vad som gäller för huvuddelen av de värnpliktiga är målet att de under den längre utbildningstiden skall få en ersättning, som alltmer motsvarar levnadsstandardcn för jämförbara civila grupper.

De värnpliktiga och de som är beroende av dem för sin försörjning skall garanteras ekonomisk och social trygghet under den tid som samhället tar den värnpliktige i anspråk för militärtjänstgöring. Denna princip bör självfallet gälla också för dem som tas i anspråk för olika uppgifter inom totalförsvaret iegenskap av civilförsvarspliktiga och vapen- fria tjänstepliktiga.

De civilförsvarspliktiga och värnpliktiga som kallas in för kort tid i form av repetitionsövningar osv. måste uppmärksammas speciellt. Dessa är till övervägande delen familjeförsörjare. Målet för dessa grupper bör vara att de skall få en ersättning som i stort motsvarar vad de erhåller i sitt civila arbete.

Mot bakgrund av det nu anförda vill jag uttala att jag i stort ansluter mig till arbetsgruppens förslag. Vad det nu gäller är alltså att skapa en principiell grund för ett nytt förmånssystem. Storleken av insatserna får bedömas i varje års budgetarbete.

I likhet med gruppen anser jag att e r s å t t n i n g en till värnpliktig under g r u n d u t bil d nin g bör utgå med dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande ersättning för den längre tid den värnpliktige tas i anspråk ijämförelse med andra. Arbetsgruppen föreslår att den kompletterande ersättningen börjar utgå efter 230 dagars tjänst- göring och därefter höjs ytterligare efter 300 resp. 360 dagar. De valda tidpunkterna för höjningarna korresponderar med tidpunkterna för de antalsmässigt stora utryckningarna från armén. Eftersom armén utbildar huvuddelen av de värnpliktiga har tidpunkterna för de trappstegsvisa höjningarna satts efter förhållandena inom denna försvarsgren. Jag finner att detta är en rimlig utgångspunkt och tillstyrker arbetsgruppens förslag.

De nuvarande utbildnings- och tjänstgöringspremierna liksom kopp- lingen mellan lön och grad bör slopas. Härigenom erhålls ett ersättnings- system som grundas enbart på det antal tjänstgöringsdagar som den värnpliktige tas i anspråk. Systemet torde därför väl passa in i vårt värnpliktsutbildningssystem med differentierade utbildningstider. Vad avser utbildningspremierna, främst för plutonsbefälsvärnpliktiga, har bl.a. överbefälhavaren framhållit att dessa bör behållas som bl. a. en motivationsfaktor i utbildningen. För egen del anserjag att man bör kunna

Prop. 1975:37 68

räkna med att här aktuell grupp av värnpliktiga gör sitt bästa under utbildningstiden. Premier får också anses vara ett i princip främmande inslag i ett ersättningssystem för den obligatoriska utbildningstiden. Utbildningspremier under den obligatoriska utbildningen strider vidare mot- principerna för systemet med trappstegsvisa höjningar av dagpen- ningen som syftar till att kompensera dem som har särskilt lång tjänstgöring. Med hänsyn till vad jag nu har anfört tillstyrker jag arbetsgruppens förslag. Nivåerna på de trappstegsvisa höjningarna bör också i princip sättas så att ingen värnpliktig förlorar ekonomiskt på en övergång till ett nytt system. Därvid bör möjligheterna för de värnpliktiga att efter eget val reservera en del av dagersättningcn till ett personkonto prövas.

Jag har inte något att erinra mot Ul—"st och arbetsgruppens förslag om att de särskilda ersättningarna under sjö- och flygtjänstgöring bör behållas med hänsyn till den aktiva personalens motsvarande förmåner. Frågan bör dock fortlöpande bevakas och tilläggen bör på sikt om möjligt slopas.

Jag har inte heller något att erinra mot förslaget att ersättningssystemet med en fast och en rörlig ersättning för värnpliktiga under grundutbild- ning tillämpas också för utbildning till värnpliktig officer och reserv- officer. Jag biträder också förslaget att nuvarande system med utbild- ningspremier för dessa kategorier bör behållas. Beroende på vilken nivå som senare beslutas för dagersättningen i de olika trappstegen kan det härvid bli aktuellt med en viss reducering av premiebeloppen vid övergången till det nya ersättningssystcmet. Frågan om utbildningspre- rniernas storlek för de olika kategorierna har aktualiserats av vissa remissinstanser, bl. a. Reservofficerarnas centralorganisation. Det har därvid med hänvisning till vissa rekryteringssvårigheter framförts krav på höjning av nuvarande premiebelopp. Denna fråga behöver enligt min mening prövas ytterligare. Systemet med premier för ifrågavarande utbildningar är f.n. inte likformigt för försvarsgrenarna. Det finns variationer både i fråga om förekomsten av premier och beloppens storlek. Jag avser därför att närmare låta pröva frågan om en likformig tillämpning mellan försvarsgrenarna av systemet med utbildningspremier, vilket också arbetsgruppen har föreslagit.

Ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning har före— slagits böra tillämpas också för värnpliktiga regementsofficersaspiranter. Vid tillämpningen av detta system-bör de ersättningsnivåer som senare skall fastställas inte ge den effekten att en regementsoffieer efter avslutad utbildning och övergång till fast anställning får en lägre sammanlagd ersättning. ] det föreslagna ersättningssystemet finns dock viss risk för att en sådan effekt kan uppstå. lin justering av nivåerna under den obligatoriska utbildningen får i vissa lägen automatisk effektiförlängning- en, dvs. under den fortsatta utbildningen till regementsofficer. Försvarets civilförvaltning har i sitt remissyttrande noterat detta och föreslår för sin del att ersättningen för värnpliktiga regementsofficersaspiranter efter viss

Prop. 1975:37 69

utbildningstid bör utgöra 80 % av den lön som utgår vid fast anställning som löjtnant. De olägenheter av här avsett slag som i vissa enskilda fall kan uppstå måste vägas mot fördelen av ett enhetligt system. Jag förordar därför att ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning också tillämpas för värnpliktiga regementsofficersaspiranter. Därvid får de problem som jag här redovisat beaktas vid fastställandet av ersättnings- nivån i de olika "trappstegen".

En särskild fråga som bl. a. Statstjänstemännens riksförbund har fört fram är de värnpliktiga regemcntsofficersaspiranternas anställningsförhål- lande. SR har härvid yrkat på att aspiranterna skall få fast anställning efter viss tids utbildning. I likhet med arbetsgruppen anser jag att så inte bör ske. Jag ansluter mig till bl.a. överbefiilhavarens och TCO:s uppfattning att resultatet av pågående arbete med en ny befälsordning bör avvaktas. Däremot kan jag biträda arbetsgruppens förslag om ett avgångsvederlag till aspirant som skiljs från utbildningen.

Jag går nu över till att behandla frågan om fa milj es () cia lt s t ö d.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade har arbetsgruppen övervägt en förenkling. Gruppen har sålunda diskuterat ett familjemedlemsbe- grepp, som endast skulle omfatta dels hustru (med hustru likställs kvinna med vilken den värnpliktige varaktigt sammanbor) och husföreståndarin- na, i samtliga fall endast under förutsättning att den värnpliktige bor tillsammans med eget eller hustrus barn, dels också egna och hustrus barn. Arbetsgruppen har dock stannat vid ett oförändrat familje- mcdlemsbegrcpp. För egen del förordar jag i likhet med ett flertal remissinstanser att kvinna som den värnpliktige varaktigt bor tillsammans med bör likställas med hustru i bidragshänseende. Dessutom förordar jag i likhet med bl.a. LO att hustru (mostsv.) fär bidrag endast under förutsättning att hon vårdar barn i hemmet eller om synnerliga skäl föreligger. Sådana skäl bör prövas efter särskild ansökan. Därmed undanröjs en enligt min mening otidsenlig bild av kvinnan som regelmässigt beroende av mannens inkomster.

Arbetsgruppen föreslår att socialhjälpsnormcn för Stockholms kom- mun skall vara styrande för familjebidragens storlek. Även jag anser att socialhjälpens storlek är en lämplig utgångspunkt för familjebidragen. Vidare förordar jag att endast två familjepenningbelopp bör finnas, nämligen ett för hustru (motsv.) och under vissa villkor husföreståndarin- na samt ett annat för barn och vissa andra anhöriga. Jag förordar också att nuvarande behovsprövningsregler i huvudsak behålls t.v. Därvid bör dock en förändring ske beträffande reduceringen av familjepenning åt barn. Här delar jag socialstyrelsens uppfattning att denna inte bör reduceras mot makas inkomst med mer än högst 50 %. Därmed övertar staten under alla förhållanden faderns försörjningsansvar för barnen.

I likhet med arbetsgruppen förordar jag att bostadsbidrag fortsätt- ningsvis bör i stort utgå enligt de grunder som f. n. gäller. Jag finner det

Prop. l975:37 70

inte möjligt att avskaffa de särskilda reglerna och behovsprövningen för bostadsbidrag. Ökade medel bör dock successivt ställas till förfogande för bostadsbidrag åt ensamstående för att en mer generös bedömning skall kunna göras i gränsfallen. Jag vill i detta sammanhang erinra om det förslag i frågan som regeringen har förelagt riksdagen i årets budgetpro- position. Jag vill samtidigt nämna att andelen bifall till ansökningar om bostadsbidrag åt ensamstående i takt med den ökade medelstilldelningen under senare år har kommit att uppgå till nära 90 ”0.

Vad beträffar särskilda bidrag för uppvärmningskostnader, flyttnings- kostnader och magasineringskostnader samt begravningsbidrag förordar jag att de t.v. i stort utgår enligt nuvarande grunder. I likhet med arbetsgruppen förordar jag att sjukbidraget slopas med hänsyn till det numera väl utbyggda sjukförsäkringssystemet. Jag förordar vidare att näringsbidragen behålls som stödform för dem som innehar rörelse och genom tjänstgöringen vållas kostnader för denna. [ likhet med arbets- gruppen förordarjag en översyn av tillämpningsbestämmelserna. Jag avser att i annat sammanhang aktualisera denna fråga.

Arbetsgruppen anser att nu gällande reseförmäner i stort är tillfreds- ställande. Ytterligare förbättringar förordas dock för dem som har långa och/eller tidsödande resor till hemorten. Jag delar arbetsgruppens uppfattning och förordar att förbättringar av resemöjligheterna i första hand inriktas på denna grupp.

Vad beträffar naturaförmåner och i vissa fall kontant ersättning för dessa förordar jag i likhet med arbetsgruppen att de fortsättningsvis i stort bör utgå enligt nu gällande bestämmelser.

De värnpliktiga som genomgår repetitionsutbild ning är ofta familjeförsörjarc. Med utgångspunkt i dels den ökade. differentie- ringen av repetitionsutbildningen med i vissa fall mycket korta övningar, dels målsättningen att de värnpliktigas och deras familjers ekonomiska och sociala situation inte skall försämras under tjänstgöringen förordar jag i likhet med arbetsgruppen att värnpliktiga under repetitionsutbild- ning får ersättning enligt modell efter sjukpenningförsäkringen. Därmed får de 90% av sin civila lön. Detta innebär att man tillämpar ett i samhället i övrigt accepterat ersättningssystem och medför samtidigt väsentliga administativa rationaliseringar. Jag förordar vidare att systemet kompletteras dels med en befattningspenning för dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt merarbete och ansvar, dels med en nedre garantinivå för dem som av olika anledningar inte omfattas av sjukförsäkringssystemet. Föräldrapenningen som f. n. utgår med 25 kr. för dag synes vara lämplig. [ likhet med arbetsgruppen förordar jag ett kompletterande familjesocialt stöd för den begränsade grupp som av olika anledningar inte tillgodoses genom det nya systemet. Detta stöd bör utgöra skillnaden mellan familjebidragsbehovet och utgående ersättning. I anslutning härtill vill jag beröra frågan om huruvida den som under repetitionsutbildning får ersättning som anknyter till sjukpenningförsäk- ringens regler skall vidkännas avdrag motsvarande den ersättning som tas ut av den försäkrade vid sjukhusvård. Ett avdrag kunde i och för sig

Prop. 1975:37 71

övervägas men enligt min mening har den som fullgör repetitionsutbild- ning vissa utgifter av traktamentskaraktär. Jag förordar därför att ersättning utgår med belopp motsvarande oreducerad sjukpenning.

I likhet med arbetsgruppen förordar jag att de e i v i 1 f ö r s v a r s - pliktiga under utbildning och övning får ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga under repetitionsutbildning med bl.a. befatt- ningspenning, garantinivå och familjebidrag för vissa. Den nu tillämpade kostnadsansvaret för kommuner och företag vad beträffar viss kommunal personal och personal i verkskyddet bör alltjämt gälla.

Arbetsgruppen har föreslagit att ersättningarna åt värnpliktiga under grundutbildning skall gälla även för v a p e n f r i a tj ä n st e pl i k- tiga och elever i bistånds- och katastrofutbild- nin g under grundutbildning samt vid repetitionsutbildning i omedel- bar anslutning till grundutbildning. För vapenfria tjänstepliktiga och ele- ver i bistånds— och katastrofutbildning under repetitionsutbildning före- slås samma ersättningsregler som för värnpliktiga under repetitionsutbild- ning och civilförsvarspliktiga. Jag tillstyrker arbetsgruppens förslag om ersättning åt vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrof- utbildning.

Vad beträffar b e s k a t t 11 i n g förordar jag att de särskilda ersätt- ningarna vid sjö- och flygtjänstgöring samt näringsbidragen beskattas på samma sätt som f. n. Ersättning enligt sjukpenningförsäkringen är beskattningsbar inkomst. ] övrigt förordarjag i likhet med arbetsgruppen att de olika ersättningarna förblir skattefria.

Vid en övergång till beskattad inkomst enligt sjukpenningförsäkringen har arbetsgruppen utgått från att ersättningarna till värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga, på samma sätt som sjuk- pcnningutbetalningarna, i skattehänseende räknas bort från det kommu- nala skatteunderlaget. Mot detta system har Svenska kommunförbundet rest invändningar. Jag biträder arbetsgruppens förslag och förordar efter samråd med chefen för finansdcpartementet att ersättningarna räknas bort från det kommunala skatteunderlaget på samma sätt som sjukpen- ning. Förslaget förutsätter vissa ändringar i skatteförfattningarna. Frågan härom får tas upp i ett senare sammanhang.

Översyn av reglerna om ersättning vid olycksfall under militärtjänstgöring ingår i det utredningsuppdrag som har lämnats till yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971101). Vidare undersöks inom försvarsdepartementct möjligheten att betala ut särskild ersättning till vissa värnpliktiga som har skadats under tjänstgöring före år 1969, när det särskilda Olycksfallsskyddet infördes. Mot bakgrund härav är jag inte i detta sammanhang beredd att komma med några förslag om ändring av nuvarande regler om ersättning på grund av skada under militärtjänst- göring.

UFV har föreslagit att de olika ersättningarna bör i n d e x r e g le r a 5 genom exempelvis anknytning till basbeloppet. För egen del är jag inte beredd att förorda en automatisk indexreglering av de olika ersätt- ningarna utom vad avser den indexreglering som sker genom anknyt-

72

ningen till sjukpenningförsäkringen.

Beträffande a d m i n i s t r a t io n e n föreslår arbetsgruppen att det familjesociala stödet under grundutbildning och samtliga ersättningar till värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga, utom befattningspenningen, skall administreras av försäkringskassorna. Jag delar i stort arbetsgruppens uppfattning och förordar efter samråd med chefen för socialdepartementet att administrationen av samtliga ersätt- ningar som anknyter till sjukpenningförsäkringen förs över till försäk- ringskassorna. Frågan om att till försäkringskassorna flytta över admi- nistrationen av det familjesociala stödet i övrigt, främst familje- och bostadsbidragen under grundutbildning och i förekommande fall det kompletterande familjesociala stödet under repetitionsutbildning och civilförsvarstjänst, torde kunna avgöras först efter ytterligare övervägan- den. Genom de här föreslagna åtgärderna kommer de kommunala familje- bidragsnämnderna att avlastas en del av sina uppgifter. Jag vill också på- peka att kommunernas kostnader för det direkta familjebidragsstödet kommer att minska genom det föreslagna ersättningssystemet.

Frågan om tillsynsmyndighet för familjebidragsförfattningarnas tillämpning får avgöras i samband med ställningstagandet till den framtida administrationen av det familjesociala stödet under grundut- bildning.

Det ersättningssystem för värnpliktiga under repetitionsutbildning som jag här har förordat bör gälla även vid bcredskapstillstånd eller krig i den mån inte särskilda bestämmelser utfärdas för sådana förhållanden.

Det redovisade ersättningssystemet för värnpliktiga innebär delvis nya principer. Den lagstiftning som påkallas av förslagen får föreläggas riksdagen sedan den har uttalat sig om de grundläggande principerna. Det nya systemet bör införas successivt. Jag avser föreslå regeringen att i kommande budgetpropositioner föreslå riksdagen att anvisa medel för att förverkliga reformerna. För den föreslagna anknytningen till sjukpenning- försäkringen behövs tid för att förbereda nya rutiner, utbilda personal m. m. Anknytningen till s_iukförsäkringssystemet bör därför ske tidigast den 1 januari 1977.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga m. fl. som jag nu har förordat.

Prop. l975:37 73

Författningsförslagen

Inledning

Den nya regeringsformen (RF), som antogs slutligt av riksdagen under våren 1974 (prop. 1973190, KU 197326, rskr 1973z265, KU 197418, rskr 1974:19) och som har börjat tillämpas den 1 januari 1975, innehåller regler om normgivningsmaktens fördelning som i hög grad skiljer sig från motsvarande regler i 1809 års RF. Den nya RF gör det därför nödvändigt med en ganska omfattande följdlagstiftning. Riksdagen har genom olika propositioner förelagts förslag till sådan lagstiftning. En redogörelse för det hittills bedrivna följdarbetet har lämnats i prop. 1975:8. Härutöver vill jag erinra om de inom försvarsdepartementet upprättade. författnings- förslag som riksdagen antog år 1974 (prop. 1974:50, KU 197425, FöU 1974z24, rskr 1974z220 och l974:267).

I den nyss nämnda prop. 1975:8 anförde chefen för justitiedeparte- mentet att arbetet med att inpassa det äldre författningsbeståndet i den nya RF:s systematik borde bedrivas kontinuerligt och att det borde vara lämpligt att göra den behövliga anpassningen i samband med att det regelkomplex i vilket berörda författningar ingår sågs över av andra skäl.

Som jag har angett i det föregående, har i prop. 197511 (bil. 6 s. 67) föreslagits vissa förbättringar av de förmåner som utgår till värnpliktiga m.fl. under tjänstgöring. Ett genomförande av dessa förslag föranleder ändringar i det författningskomplex som reglerar hithörande frågor, bl. a. familjebidragsförordningen. Jag anser det därför lämpligt att nu anpassa denna författning och vissa andra författningar, som innehåller grundläg- gande föreskrifter om förmåner under värnpliktstjänstgöring m.m., till den nya RF:s regler om normgivningsmakten och dess systematik i övrigt. De lagförslag jag nu lägger fram har däremot inte något samband med principerna för det nya förmånssystem som jag har föreslagit i det föregående. Den lagstiftning som kan påkallas av detta senare förslag får som jag nyss angav föreläggas riksdagen i annat sammanhang.

Nuvarande författningsbeständ

I det föregående har lämnats en redogörelse för det gällande förmåns- systemet. Här redovisas därför endast de författningar som reglerar detta system.

Värnpliktstj änstgöring

Skyldigheten att fullgöra värnplikt har sin grund i värnpliktslagen (19411967). Rätten till ekonomisk ersättning under värnpliktstjänstgö— ring regleras inte i värnpliktslagen i vidare mån än att 17 och 33 55 föreskriver att beträffande rätt till ersättning vid inställelse till inskriv- ningsförrättning och beträffande värnpliktigs förmåner i samband med

Prop. 1975:37 74

tjänstgöring samt ersättning i anledning av skada, som han ådragit sig under tjänstgöring, gäller vad därom är särskilt stadgat.

De författningar som reglerar värnpliktsförmånerna är värnpliktsavlö- ningskungörelsen (1970:676), familjebidragsförordningen (1946299), mi- litärersättningsförordningen (1950z261 ), kungörelsen (1969:761) om sär- skilt olycksfallsskydd för värnpliktiga rn. fl. och kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m.fl. Till familjebidragsför- ordningen ansluter sig familjebidragskungörelsen (1946:101) och till militärersättningsförordningen kungörelsen (19501334) med tillämpnings- föreskrifter till militärersättningsförordningen.

Värnpliktsavlöningskungörelsen har meddelats med stöd av riksdagens beslut. Den innehåller föreskrifter om de förmåner som en värnpliktig erhåller för sina personliga behov under tjänstgöringen. Den reglerar också de förmåner som utgår vid inställelse till inskrivningsförrättning. Bestämmelser om p e n nin gb i d r a g finns i 4—12 gå. 1 13 & tas upp föreskrifter om särskild ersättning vid viss slags tjänstgöring. 1 14—17 55 ges föreskrifter om utbild - ningspremier och tjänstgöringspremier. Utryck- nin g 5 b i d r a g behandlas i 18 och 19 55. Föreskrifter om r e s e — förmåner finns i 20—29 åå. Rätten till fri förplägnad, fri inkvartering och fri utrustning framgår av 30-- 35 åå] 36—-40 55 finns bestämmelser om fri h äl s 0- 0 e h sj u k v ä r (1. Föreskrifterom begrav ningshj älp m. m. tasuppi41 &.

Familjebidragsförordningcn har tillkommit genom samfälld lagstift— ning, dvs. bcslutats av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt. Den behandlar de förmåner som tillkommer den värnpliktiges familj under den tid den värnpliktige fullgör värnpliktstjänstgöring. familjebidrags- förordningen gäller också för vapenfri tjänst, civilförsvarstjänstgöring som fullgörs före det år då den civilförsvarspliktige fyller 48 år samt bistånds- och katastrofutbildning. l 6---8 och 13 55 finns bestämmelser om familjepenning. Om bostadsbidrag ges föreskrifter i 9-—12 åå. Rätten till n ä r i n gs bid rag framgår av 14- 16 åå. Bestämmelser om sj u k h i d r a g finns i 18 5 och om b c g r a v - ningsbidrag il9å.

Också militärersättningsförordningen har tillkommit genom samfälld lagstiftning. Den är tillämplig även vid vapenfri tjänst och bistånds- och katastrofutbildning. I militärersättningsförordningen, som nära ansluter till lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, ges de grundläggande reglerna om ersättning vid olycksfall och sjukdom i samband med tjänstgöring. Enligt förordningen utgår ersättning för lä k 3 r v ä r d , tandvård, sjukhusvård, resor, läkemedel och sär- s k l 1 d a hj ä 1 p m c d el. Förordningen innehåller också bestämmel- ser om sjukpenning, livränta och begravnings- hj ä 1 p.

Kungörelsen om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. är meddelad med stöd av riksdagens beslut. Den är ett komplement till

Prop. l975:37 75

militärersättningsförordningen. ] motsats till militärersättningsförord- ningen är kungörelsen inte tillämplig på skada som någon ådrar sig i samband med inskrivningsprövning. Däremot gäller den vid vapenfri tjänst, viss civilförsvarstjänstgöring och bistånds- och katastrofutbildning. Det särskilda o 1 y c k 5 f alls 5 k y d d e t ger ersättning vid bestående ar- betsoförmåga _på grund av skada genom olycksfall. Ersättningen utgår i form av ett engångsbelopp och uppgår vid fullständig invaliditet till 150000 kr. Vid partiell invaliditet utgår ett i motsvarande mån lägre belopp.

Enligt kungörelsen angående grupplivförsäkring ät värnpliktiga m. fl. har värnpliktiga, inkl. sådana som genomgår inskrivningsprövning, vapenfria tjänstepliktiga, vissa civilförsvarspliktiga och sådana som genomgår bi- stånds- och katastrofutbildning samma g r 11 p p ] iv fö r s å k r i n g 5- s k y d (1 vid dödsfall som arbetstagare i statens tjänst.

Vapenfri tjänst

De grundläggande bestämmelserna om vapenfri tjänst finns i lagen (1966z413) om vapenfri tjänst. Lagen innehåller inga bestämmelser om de förmåner som tillkommer vapenfri tjänstepliktig under tjänstgöring. Dessa återfinns i stället i kungörelsen (1966 :414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga, som har beslutats av Kungl. Majrt ensam.

Enligt 18 5 i kungörelsen äger vapenfri tjänstepliktig rätt till samma förmåner i samband med tjänstgöring som enligt värnpliktsavlöningskun- görelsen tillkommer värnpliktig i samband med värnpliktstjänstgöring. Penningbidraget bestäms enligt paragrafen till åtta kr. för dag och tjänstgöringspremien till fyra kr. för varje dag av tjänstgöringen efter 230 dagars tjänstgöring. Som nyss anfördes gäller i fråga om familjebidrag, ersättning enligt militärersättningsförordningcn, särskilt olycksfallsskydd och grupplivförsäkringsskydd samma bestämmelser för vapenfria tjänste- pliktiga som för värnpliktiga.

Bistånds- och katastrof utbildning

Värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga har möjlighet att fullgöra värnpliktstjänstgöring resp. vapenfri tjänst i form av bistånds- och katastrofutbildning. Utbildningen regleras av kungörelsen (1971 1355) om bistånds- och katastrofutbildning. Antagning till sådan utbildning sker efter ansökan.

Enligt 11 & nyss nämnda kungörelse utgår under bistånds- och kata- strofutbildning ekonomiska förmåner motsvarande vad värnpliktiga erhål- ler under värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. I paragrafen före- skrivs att tjänstgöringspremien utgör fyra kr. för varje dag av tjänstgöring- en efter 230 dagars tjänstgöring och att utbildningspremie skall utgå med 325 kr. efter genomgången grundutbildning. '

Prop. 197537 76

Civ ilfö rsv arstj änstgöring

Civilförsvarsplikten grundas på civilförsvarslagen (1960z74). Med un- dantag av föreskriften i 20 5 att civilförsvarstjänstgöring i vissa fall skall anses fullgjord i kommunal anställning saknar civilförsvarslagen föreskrif- ter om ersättning till den som tjänstgör i civilförsvaret. Bestämmelser härom finns förutom i familjebidragsförordningen, kungörelsen om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. och kungörelsen angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m.fl. — i kungörelsen (19621619l om avlöning m. m. till civilförsvarspliktiga och förordningen (l954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret.

Avlöningskungörelsen är uppbyggd på i huvudsak samma sätt som värnpliktsavlöningskungörelsen. Sålunda föreskrivs i 9 5 att vad som föreskrivs om p e n n i n g b i (I r a g till värnpliktig i värnpliktsavlönings- kungörelsen skall i tillämpliga delar gälla beträffande civilförsvarspliktig. Paragrafen anger de belopp som skall utgå. [ 105 ges bestämmelser om särskilda ersättningar vid viss slags tjänstgöring. Om rescförmåner finnsföreskrifteri 8 %. Rättentill fri förpläg- nad, fri inkvartering, fri sjukvård och begrav- ni n g 5 hjälp framgår av 4 och 12——20 åå. Enligt 21 --25 55 har civilförsvarspliktig under vissa villkor rätt till ut bild nin g s p r e- mi e och tj ä n s t g ö ri n g 5 p r e mi e. Om civilförsvarspliktig fullgör tjänstgöring efter det är då han fyller 47 år utgår c iv i l fö r s v a r s - pe n ning i stället för penningbidrag. Föreskrifter om civilförsvars- penning har tagits in i 26 32 åå. Rätten till ersättning begränsas så till vida att civilförsvarspliktig vid deltagande i annan övning än övning i omedelbar anslutning till tjänstgöring för utbildning inte har rätt till andra förmåner än fria resor, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. En ytterligare begränsning är att ersättning för dygn, under vilket mindre än sju timmar tas i anspråk för färd, tjänstgöring eller annan verksamhet, utgår endast för resa och kostnad för läkarintyg som anskaffas för att styrka laga förfall. Avlöningskungörelsen gäller inte för civilförsvarspliktiga som med stöd av lagen (1952:269) om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten tas i anspråk för tjänstgöring vid försvarsmakten. På dessa tillämpas de bestämmelser som gäller för de värnpliktiga.

Förordningen om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, har beslutats av Kungl. Maj:t med riksdagen. Förordningen ger civilförsvarspliktiga i huvudsak samma förmåner som militärersättningsförordningen ger värnpliktiga.

Regeringsformens regler om normgivningsmakten

En utförlig redovisning av den nya RF:s regler om normgivningsmak- ten finns i prop. 1975:8 (s. 36 ff.). Här lämnas därför en redogörelse bara för de regler som är av betydelse för det lagstiftningsärende som jag nu behandlar.

Prop. 197537 77

I den nya RF anges ett antal ämnen där normgivningskompetenscn i första hand skall ligga hos riksdagen och utövas genom lagstiftning. De viktigaste av de bestämmelser som beskriver detta p r i m ä r a l a g - o m rå d e finns såvitt gäller den offentliga rätten i 8 kap. 3 5. Bestäm- melserna i 3 5 innebär att till detta område skall räknas sådana föreskrif- ter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna. som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med ”ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden” förstås sådana åtgärder från normgivarens sida som allmänt anses innebära inskränkningar i enskildas dittillsvarande handlingsfrihet, möjligheter att förfoga över egendom etc. Till lagområ— det skall enligt uttrycklig bestämmelse i 3 å andra stycket räknas bl. a. föreskrifter som begränsar någon av de fri- och rättigheter som anges i 2 kap. den nya RF, bland dem rörelsefriheten. Bestämmelserna i 3 5 har utformats på sådant sätt att även en föreskrift, som t. ex. i något hänseende begränsar omfattningen av ett redan föreliggande ingrepp i enskildas förhållanden och därför kan sägas gå i "berättigande” riktning, omfattas av kravet på lagform.

Den nya RF öppnar möjlighet för riksdagen att delegera en del av sin primärkompetens till regeringen. De viktigaste av dessa bestämmelser finns i 8 kap. 7 och 8 55. Reglerna i 7 & avser delegation på den offentliga rättens område. Denna delegationsmöjlighet avser m.a.o. de normgivningsområden, som beskrivs i bl. a. 8 kap. 3 5. Inom dessa kan, med vissa begränsningar, föranledda av den nya RF:s reglering av medborgerliga fri- och rättigheter, delegation äga rum beträffande vissa angivna ämnen. Bland dem ingår inte försvarsfrågor.

De delar av det primära lagområdet som inte kan öppnas för regeringen genomdelegation utgör det obligatoriska lagområdet.

På grund av 8 kap. 13 & första stycket 1 har regeringen behörighet att utan särskilt bemyndigande i lag meddela fö r e s k r 1 f- ter om verkställighet av lag. Detta gäller ävenom lagen ligger inom det obligatoriska lagområdet och verkställighetsföre- skrifterna således rör ett ämne som i princip inte får regleras annat än i lagform. Bestämmelserna om verkställighetsföreskrifter får emellertid inte tillämpas på sådant sätt att den nya RF:s övriga kompetensfördel- ningsregler sätts ur kraft. Det är inte avsett att man skall förfara så att riksdagen beslutar mycket allmänt hållna lagregler inom lagområdet som sedan fylls ut av regeringen med "verkställighetsföreskrifter".

Föredraganden

Förslagen i prop. 197511 (bil. 6 s. 67) om förbättrade värnpliktsför- måner innebär, dels att penningbidraget höjs med 1 kr. för dag för inskrivningsskyldiga, värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga, sådana som genomgår bistånds— och katastrofutbildning samt civilförsvarspliktiga,

nap. 197537 78

dels att utryckningsbidraget höjs från 400 till 1 000 kr., dels att familjepenningens maximibelopp för hustru, frånskild hustru och sådan familjemedlem som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande barn under 16 år höjs från 17 till 21 kr., dels att familjebidrag vid grundutbildning, vilka bidrag enligt gällande bestämmelser upphör den dag tjänstgöringen avslutas, skall utgå för ytterligare en månad.

Genomförande av förslaget om förbättring av familjebidragsförmå- nerna kräver ändring av 6 och 13 åå familjebidragsförordningen. Försla- get till lag om ändring i familjebidragsförordningen innehåller de änd- ringar som behövs i detta hänseende. Ändringsförslaget har utformats så att det i princip endast är grundutbildning som har varat minst 180 dagar som berättigar till familjebidrag för 30 dagar efter grundutbildningcns slut. Föreligger särskilda skäl, kan dock även den som har fullgjort kortare grundutbildning få samma förmån.

För att anpassa författningens namn till den terminologi som används i den nya RF föreslås vidare att rubriken ”Familjebidragsförordning” ändras till ”Familjebidragslag".

Som framgår av vad som har anförts i närmast föregående avsnitt skall sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas i lag enligt den nya RF. Föreskrifter om värnpliktens närmare innehåll får anses vara att hänföra till sådana åligganden för enskild som avses i 8 kap. 3 & den nya RF. Till dessa föreskrifter får också räknas föreskrifter som reglerar de ekonomiska förmåner som skall utgå under värnpliktstjänstgöringen. Motsvarande gäller föreskrifter om vapenfri tjänst och civilförsvarsplikt. Här ifrågavarande föreskrifter tillhör de delar av det primära lagområdet som inte kan öppnas för regeringen genom delegation.

Av vad jag nu har sagt får anses följa att de grundläggande föreskrifterna om förmåner under värnpliktstjänstgöring och liknande obligatorisk tjänstgöring måste meddelas i lag. I enlighet härmed har i förslagen till lag om ändring i värnpliktslagen, lagen om vapenfri tjänst och civilförsvarslagen tagits in föreskrifter som dels fastslår rätten till ersättning under tjänstgöring, dels anger de olika slagen av ersättning.

Lagkravet kan emellertid inte i förevarande fall anses sträcka sig till att avse bestämmelserna om ersättningarnas storlek. Det får ankomma på regeringen att inom de anslagsramar som riksdagen årligen anvisar genom verkställighetsföreskrifter bestämma härom. De författningsändringar som föranleds av den föreslagna höjningen av penningbidrag och utryckningsbidrag kräver av nu angivna skäl inte lagform utan kan beslutas av regeringen.

[ 28 ä 2 mom. värnpliktslagen föreskrivs att värnpliktiga som tilldelats armén får användas utom rikets gränser endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt, om riksdagen inte är samlad eller inom trettio dagar skall sammanträda, riksdagskallelse utfärdats. Numera gäller enligt uttrycklig föreskrift i 10 kap. 9 & den nya RF att regeringen får

Prop. 1975:37 79

insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för att möta väpnat angrepp mot riket. Vidare föreskrivs i 13 kap. l 5 den nya RF att, om riket kommer i krig eller krigsfara och riksmöte inte pågår, talmannen skall kalla till sådant möte. Med hänsyn till dessa bestämmelser är föreskriften i 28 ä 2 mom. överflödig och kan utgå.

Lagförslagen innehåller vidare ett antal ändringar av formell natur som inte torde kräva några kommentarer.

Slutligen föreslås i de olika lagarna vissa genomgående ändringar som har samband med den nya RF i den mån sådana ändringar inte har föreslagits i andra sammanhang (se beträffande civilförsvarslagen prop. 1975z2l). Sålunda har orden "Konungen” och "Kungl. Maj:t” samt ordet ”krigsmakten" i olika böjningsformer bytts ut mot "regeringen" resp. ”försvarsmakten” i motsvarande form. 28% 1 mom. värnpliktslagen innehåller i det här hänseendet en i viss mån särpräglad föreskrift. Där föreskrivs nämligen att konungen, innan han beslutar i ärende som avses i lagrummet, måste höra statsrådet. Föreskriften om statsrådets hörande tillkom för att utvisa att ett sådant ärende inte fick avgöras i den ordning som gällde för kommandomålen. Av lagen (l974:613) om handlägg- ningen av vissa regeringsärenden följer att ärende som avses i 28å ] mom. värnpliktslagen inte får handläggas i den enklare ordning som anges i 7 kap. 3 5 den nya RF utan skall avgöras vid regeringssammanträde. Någon särskild föreskrift om detta behöver således inte finnas i värn- pliktslagen. Föreskriften om statsrådets hörande har i enlighet härmed inte ersatts med någon bestämmelse om att här avsedda ärenden måste avgöras vid regeringssammanträde.

En annan genomgående ändring som föreslås är att föreskrift som anger att regeringen äger meddela tillämpningsföreskrifter upphävs. Som förut sagts är regeringen på grund av den nya RF behörig att besluta föreskrifter om verkställighet av lag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i familjebidragsförordningen (194699),

2. lag om ändring ivärnpliktslagen (1941 :967),

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960174).

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1975 :37

Innehåll Förslag till lag om ändring i familjebidragsförordningen ....... 2 Förslag till lag om ändring i värnpliktslagen ............... 8 Förslag till lag om ändring i lagen om vapenfri tjänst ......... 12 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen .............. 13 Nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl. ................ 15 inledning .................................... 15 Ersättning m. m. åt värnpliktiga ..................... 17 Nuvarande ordning ............................ 17 Förmånsutredningen ........................... 24 Remissyttrandena ............................. 32 Departementspromemorian ...................... 40 Remissyttrandena ............................. 45 Ersättning åt civilförsvarspliktiga ..................... 51 Nuvarande ordning ............................ 51 Förmånsutredningen ........................... 53 Remissyttrandena ............................. 56 Departementspromemorian ...................... 59 Remissyttrandena ............................. 59 Föredraganden ................................ 60 Nuvarande ordning ............................ 60 Förmånsutredningen ........................... 63 Departementspromemorian ...................... 64 Överväganden och förslag ........................ 66 Hemställan ................................. 72 Författ ningsförslagen .............................. 73 Inledning .................................... 73 Nuvarande författningsbestånd ...................... 73 Regeringsformens regler om normgivningsmakten .......... 76 Föredraganden ................................ 77 Hemställan ................ _ ................... 79 Beslut ........................................ 79