Prop. 1975:5

Regeringens proposition om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, m.m.

Regeringens proposition nr 5 år 1975

Nr5

Regeringens proposition om allmän folk- och bostadsräkningår 1975, m. m.;

beslutad den 3 januari 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

C:. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

[ propositionen föreslås att en ny allmän folk— och bostadsräkning genomförs under veckan den 20—26 oktober 1975. Räkningen föreslås bli utförd med en delvis annan insamlings- och bearbetningsteknik än vad som använts vid tidigare folk- och bostadsräkningar med bl.a. direktutsändning av förtryckta svarsblankcttcr och portofria svarskuvert. Härigenom uppnås att allmänhetens medverkan begränsas och att skyd— det för den enskildes integritet ökas. Vidare kan resultaten presenteras snabbare. Arbetet med folk- och bostadsräkningen leds av statistiska centralbyrån. som för ändamålet föreslås få ett anslag av 26.5 milj. kr. till förfogande under nästa budgetår. Totalkostnaden för räkningen be- räknas uppgå till ca 63 milj. kr.

Prop. 1975: 5 . 2

Förslag till Lag om folk— och bostadsräkning år 1975

Härigenom förordnas som följer.

]. 5 För framställning av statistik för samhällsplanering. forskning och allmän information samt för kontroll av folkbokföringen äger allmän .folk- och bostadsräkning rum är 1975. Räkningen genomföres av sta- tistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling.

Till folk- och bostadsräkningen lämnas personuppgift, bostadsupp- gift och fastighetsuppgift enligt denna lag. Personuppgift och bostads- uppgift avser förhållandena under tiden den 20—26 oktober 1975. Fastighetsuppgift avser förhållandena den 1 november 1975.

% Personuppgift skall lämnas av den som är född år 1959 eller tidi- are och som är bosatt här i riket under tiden den 20—26 oktober 1975. Bostadsuppgift skall lämnas av den som under tiden den 20—26 oktober "1975 innehar och stadigvarande bebor bostadslägenhet eller enfamiljshus här i riket. Med enfamiljshus avses hus som innehåller endast en bostadslägenhet. Med innehavare av bostadslägenhet och av enfamiljshus avses den som på grund av äganderätt. bostadsrätt. hyres- rätt eller på annat sätt förfogar över lägenheten eller huset.

Fastighetsuppgift lämnas av den som den 1 november 1975 äger här i riket belägen byggnad i vilken finns bostadslägenhet. Fastighets- uppgift lämnas dock icke för enfamiljshus, för vilket bostadsuppgift skall lämnas. Har flera byggnader, som är belägna på en fastighet, samme ägare som fastigheten, lämnas fastighetsuppgift gemensamt för byggnaderna.

Vad som i tredje stycket sägs om ägare av byggnad gälle1 även den som arrenderar fastighet på vilken finns byggnad med bostadslägenhet och den som innehar sådan fastighet med tomträtt. (19 [J

3 å Personuppgift och bostadsuppgift lämnas på personblankett. Fas- tighetsuppgift lämnas på fastighetsblankett. Personblankett och fastig- hetsblankett samt anvisningar till dem fastställes av statistiska central- byrån efter samråd med datainspektionen. Statsverket tillhandahåller blanketterna samt portoflia svarskuvert.

Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på en personblankett. ]nnehas och bebos bostadslägenhet eller enfamiljshus av två eller flera personer tillsammans, får också bostadsuppgift lämnas gemensamt på en blankett.

Uppgifterna underskrives av den som lämnar uppgiften. Denne svarar för uppgifternas riktighet.

4 % Pe1sonuppg vift och bostadsuppgift lämnas senast den 30 oktober 1975 till granskningsorgan, som sägs i 10 g. i den kommun där den uppgiftsskyldige är bosatt. Fastighetsuppgift lämnas senast den 10 november 1975 till granskningsorganet i den kommun där fastigheten är belägen.

Prop. 1975: 5 3

5 % Personuppgift skall innehålla följande uppgifter, nämligen

namn och personnummer,

kyrkobokföringsort och -fastighet, utdelnings- och ortsadress,

förvärvsarbete eller annan sysselsättning.

yrke. yrkesställning. nanm och huvudsaklig verksamhet på arbetsgivarens företag vid arbetsplatsen,

arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet, färdsätt till arbetet samt

innehavare av bostaden.

6 % Bostadsuppgift skall innehålla följande uppgifter, nämligen

de boendes namn, personnummer och hushållsställning, formen för innehav av lägenheten, antal rum, i vilken utsträckning lägenheten användes också till annat än bostad, huruvida en eller flera bostadslägenheter finns i byggnaden, förekomsten av kök, kokvrå eller kokskåp samt förekomsten av vattenklosett och bad- eller duschrum. För enfamiljshus, som bebos av ägaren, skall utöver de uppgifter som anges i första stycket lämnas uppgift om

huruvida byggnaden är taxerad som "jordbruksfastighet eller annan fastighet, '

byggnadsår, ombyggnadsår,

i vilken utsträckning huset användes också till annat än bostad samt

förekomsten av vattenledning, avlopp och centralvärme.

7 & Fastighetsuppgift skall innehålla följande uppgifter om 'den fastig- het pa vilken byggnaden' är belägen. nämligen

kommun och församling där fastigheten" är belägen,

fastighetsbeteckning,

ägarens namn och postadress samt

ägarekategori.

För varje byggnad, i vilken finns bostadslägenhet, skall fastighetsupp- giften. utöver de uppgifter som anges i första stycket, innehålla uppgift om

huruvida byggnaden är taxerad som jordbruksfastighet eller annan fastighet. - -

adress eller annan beteckning.

byggnadsår. ombyggnadsår. antal bostadslägenhetcr, förekomsten av vattenledning, avlopp och centralvärme,

huruvida mer än hälften av våningsytan upptas av annat än bostads- lägenheter samt

huruvida byggnaden är rad- eller kedjehus. För varje bostadslägenhet skall fastighetsuppgiften innehålla upp- gift om

lägenhetsinnehavarcns namn, antal rum,

Prop. 1975: 5 4

förekomsten av kök eller kokvrå samt för ej upplåtna lägenheter förekomsten av vattenklosett och bad- eller duschrum samt orsaken till att lägenheten ej är upplåten.

8 å För folk- och bostadsräkningen får, förutom de uppgifter som angivits i 5, 6 och 7 55, inhämtas uppgifter om fastighets tätortstill- hörighet från länsstyrelsernas fastighetsband, uppgifter om personnum- mer, civilstånd, kyrkobokföringsort och -fastighet, utdelnings- och orts- adress, Samhörighetsbeteckning, medborgarskap och födelseland från statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen, uppgifter om inkomst från centralbyråns taxeringsband, uppgifter om bilinnehav från centralbyråns personbilregister samt uppgifter om företags form, storlek och näringsundergrupp från centralbyråns centrala företagsregister.

9 % Önskar statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk data- behandling använda ytterligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för folk» och bostadsräkningen för sådana statistiska ändamål som anges i 1 &, fordras beslut eller tillstånd som avses i datalagen (1973:289).

10 5 Det åligger kommun att lämna information om folk- och bo- stadsräkningen. Kommunen skall också biträda vid distributionen av blanketterna för personuppgift, bostadsuppgift och fastighetsuppgift samt vid upprättandet och insamlingen av dessa uppgifter.

Kommunen svarar för. att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick överlämnas för fortsatt bearbetning till statistiska central- byrån.

Kommunen skall uppdraga åt särskilt granskningsorgan att handha de göromål, som avses i denna paragraf.

11 % Kommunen skall utse en granskningsledare och en ställföre- trädare för denne.

Kommunen skall sörja för att granskningspersonal erhåller utbild- ning för sina arbetsuppgifter.

12 & Granskningsledaren eller den han utser får av uppgiftsskyldig inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgifts- skyldigheten.

13 % Har personuppgift. bostadsuppgift eller fastighetsuppgift ej läm- nats inom föreskriven tid eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 12 5, får granskningslcdaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

Innan anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om detta kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Om anmaningen icke cfterkommes, kan länsstyrelsen på gransknings- ledarens eller statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under ett hundra kronor eller över ettusen kronor. Försuttet vite utdömcs av länsrätten.

Prop. 1975: 5 5

14 % Statistiska centralbyrån och kommunens granskningsorgan skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.

15 % Folkbokföringsmyndighet har rätt att ta del av hos kommun förvarad personuppgift och bostadsuppgift för kontroll av namn, per— sonnummer, kyrkobokföringsort och -fastighet samt utdelnings- och ortsadress.

16 5 Den som tagit befattning med uppgift som avses i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter häremot, dömes till böter eller fängelse i högst ett år om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Allmänt åtal får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är på— kallat från allmän synpunkt.

17 å Anvisningar om förfarandet vid folk- och bostadsräkningen läm- nas av riksskatteverket i vad sådana anvisningar rör länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna i Stockholm och Göteborg och pastorsäm- betena samt i övrigt av statistiska centralbyrån.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. Genom lagen upphäves lagen (1970: 74) om allmän folk- och bostadsräkning.

Prop. 1975: 5 6

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET . PROTOKOLL

vid regeringssammanträde .- 1975-01-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer. Bengtsson," - Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.

Föredragande: statsrådet Str-äng-

Proposition om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, m. m.

1. Inledning

I prop. 1975: 1 (bil. 9 ) har regeringen föreslagit riksdagen att, i av— vaktan på särskild proposition i ämnet, till Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975 för budgetåret 1975/76 beräkna ett för- slagsanslag av 26,5 milj. kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga i samband med behandling av förslag till lag om allmän folk- och bo- stadsräkning år 1975.

En folk- och bostadsräkning genomfördes senast hösten 1970. Enligt lagen (1970: 74) om allmän folk- och bostadsräkning, som innehåller generella bestämmelser om sådana räkningar, skall allmän folk- och bo- stadsräkning äga rum under de år regeringen bestämmer. Vid 1974 års riksdag behandlades frågan om en eventuell folk- och bostadsräkning år 1975 (prep. 1974:67, CU 1974: 20, rskr 1974:127). I propositionen konstaterades att den alltmer omfattande regionala och kommunala pla- neringsverksamhetens behov av uppgifter om sysselsättning, bostäder och befolkning inte vore möjliga att få fram på annat sätt än genom en totalräkning i folk- och bostadsräkningens form. En utebliven folk- och bostadsräkning skulle sannolikt tvinga fram separata lokala statistiska undersökningar av samma typ men utan inbördes samordning och med i många fall sämre skydd för uppgiftslämnarnas integritet. Enligt civilut- skottets mening var behovet av totalundersökningar mycket väl belagt. Utskottet underströk vikten av att en eventuell folk- och bostadsräkning

Prop. 1975: 5 7

år 1975 (FoB 1975) utformades så att de definitiva resultaten kunde pu-' _ bliceras snabbare och kostnaderna begränsas till en rimlig nivå. Till för- beredelser för folk- och bostadsräkning år 1975 anvisade riksdagen 4 650 000 kr. för budgetåret 1974/75. ' '

Till följd av riksdagens beslut uppdrog Kungl. Maj:t den '19 april 1974 åt statistiska centralbyrån (SCB) att genomföra dels en provunder- sökning om distributions- och insamlingsförfarandet vid en ny folk- och bostadsräkning, dels en provverksa'mhet med ny produktionsteknik för kodnings- och felsökningsarbete samt att föreslå utformningen av FoB 1975. Detta förslag skulle utformas med beaktande av att tillräckligt skydd för uppgiftslämnarnas personliga integritet kunde tillgodoses'och att räkningen kunde genomföras med ett minimum av besvär för uppgifts- lämnarna. Som vidare förutsättningar gällde att resultaten skulle pu- bliceras snabbt och kostnaderna hållas på en rimlig nivå. ' '

Statistiska centralbyrån har den 30 september 1974 redovisat resulta- ' ten av försöksverksamheten och föreslagit innehåll och uppläggning av ' FoB 1975. Yttrande över förslaget har avgetts av justitiekanslern (JK), datainspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskattcverket (RSV), offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén' (OSK') samt riksda— gens justitieombudsmän' (10).

2. Statistiska centralbyrån

2.1. Försöksverksamhet

SCB har under våren 1974 genomfört provundersökningar avseende dels nytt distributions- och insamlingsförfarande, -dels ny produktions- teknik. "

Syftet med att pröva det nya distributions- och insamlingsförfarandet har varit att i en situation som så nära som möjligt överensstämmer med förhållandena vid en folk-'och bostadsräkning pröva dels förtryckning av blanketter och direktutsändning av dem till hushållen och fastighets- ägarna. dels insändning av de ifyllda blanketterna från hushållen och fastighetsägarna direkt till granskningsorganen dels ock granskning och. komplettering samt optisk inläsning centralt av vissa uppgifter i det in- komna materialet.

Erfarenheterna vad gäller den individblankett som tillställdes hushålf len visar att den prövade metoden kan tillämpas i en kommande folk- _ och bostadsräkning. Det framgår dock av provet att äkta makar bör be- redas möjlighet att lämna uppgifter på gemensam blankett.

Kollationeringen av folkbokföringen har i provet skett främst i form av utredning av postreturer men rutiner har även prövats för undersök— ning av blanketter som inlämnats på annan fastighet än den förtryckta.

Prop. 1975: 5 8

Även dessa kollationerings- och rättningsrutiner, som utarbetats efter kontakt med riksskattcverket, har fungerat väl.

Erfarenheterna från provverksamheten visar däremot att förtryckning och direktutsändning av fastighetsblanketter till ägare av fastighet med flerfamiljshus inte fungerat tillfredsställande. SCB anser därför att andra åtgärder får vidtas för att fastighetsägarna skall kunna få blanka blanketter sig tillsända i så stor utsträckning som möjligt.

Allmänhetens reaktion i samband med provverksamheten har såsom . den framkommit vid kontakten med granskningsorganen varit positiv. En särskild intervjuundersökning som genomfördes i anslutning till pro- vet visade att man i allmänhet hade en positiv syn på blanketten. anvis- ningarna och informationen.

De genomförda försöken har enligt SCB visat att det nya distributions- och insamlingsförfarandet är möjligt att tillämpa i en kommande räk- ning. Det ger väsentliga fördelar jämfört med tidigare rutiner både ur kvalitetssynpunkt och ur integritetssynpunkt.

2.2. Förslag till uppläggning av folk- och bostadsräkning 1975

SCB föreslår att en allmän folk- och bostadsräkning skall äga rum är 1975.

En översikt över de variabler som föreslås ingå i räkningen framgår av följande tablå. Som jämförelse har medtagits de variabler som ingick i närmast föregående folk- och bostadsräkning.

FoB FoB Erhållcs vid FoB 1975 Anmärk- 1970 1975 genom ning Blankett Re- Här- från gister ledd _— vari- lndi- Fas- - abel vid tig- hets- ägare Hustyp antal lägenheter i huset x x (x') x la) andel lokaler x x & rad- eller kedjehus x x x 2) Byggnadsår ursprungligt byggnadsår )( x x ombyggnadsår x x x 2 ) Lägenheternas utrustning vattenledning x x x avlopp x x x centralvärme x x & bad- eller duschrum x x' )( vattenklosett x x x elspis eller gasspis x' kylskåp x frysbox x tvättmaskin x

Prop. 1975: 5

Lägenheternas utnyttjande

utnyttjande för ej upp- låtna lägenheter Lägenhetens storlek antal rum antal rum som används

till annat än bostad förekomst av kök Lägenhetens upplåtelse- form

Eastighetstyp

Agarkategori

Hyrafavgift till bostads- rättsförcning "Bostadstillägg för barn- familjer Lägcnheternas kvalitets- grupp

Tritngboddhct

Hushållens sammansätt- ning mcd avseende på antal boende, antal barn. etc Kön, ålder, civilstånd Medborgarskap, födelse- land

Vigselar Tidpunkt för inträde i angivet civilstånd Är för senaste inflyttning till Sverige Samhörighetsbetcckning Hushållstillhörighet Hushållsställning (släkt- skap") Sysselsättning

Förvärvsarbetets om- fattning Yrke

Yrkcsställning

Socio-ekonomisk gruppering Förvärvsarbctande dag- befolkning Näringsgren

Anställningens art

Pendling

Huvudsakligt färdsätt till arbetsplatsen

FoB FoB 1970 l975 _

x x x x x x x x x x x x x x x

x

x x x x x x x x x x x

x

x

x x x x x x x x x x x x x x x

x x x x x x x x x x

9

Erhålles vid FoB l975 Anmärk- genom ning

Blankett Re- Här- fran gister ledd

vari- lndi- Fas- abel vid tig-

hets- ägare x

x x

x

x x

x

x x x x x x RTB ' x RTB Ib) ): RTB x

x

x

x

x 3) x Härlcdd variabel i F08 70

(x) x 4) x (x) SC Bs centrala företags- register

(X) x 5)

x

Prop. 1975: 5 10

FoB FoB Erhålles vid FoB l975 Anmärk- 1970 1975 genom ning, Blankett 'Re- Här- från gister ledd _— vari- Indi- Fas- abel vid tig- hets- 'iigarc

Personbilsinnehav x x )( SCBs person- bilsre- gister Utbildning )( . Inkomst )( x x SCBs taxe- rings- band

Speeialbearbetning av

variabler: Familjestatistik x x . X

|) Ej redovisningsvariabel. &) vid FoB 75 b) vid FoB 70. 2-) Hjälpvariabel 1970. 1975. 3) Yrkesuppgiften kodas i FoB 75 med begränsad detaljeringsgrad. 4) Lägsta redovisningsnivå 1970: landsförsamling,-stad samt tätort, 1975: (se 1970). 5) Pendling: arbetsplats i annan landsförsamling, kommun, kommunblock, tilt- ort eller glesbygd än bostaden. Anm. Med RTB avses SCB:s register över totalbefolkningen.

Enligt den långsiktiga plan för folk- och bostadsräkningar som SCB arbetar efter skall folk- och bostadsräkningen år 1975 vara av mindre omfattning är 1970 års räkning. Utredningsarbetet startade därför med ambitionen att ge innehållet i 1975 års räkning ungefär samma omfatt- ning som i den mindre folk- och bostadsräkningen år 1965.

De konsumentkontakter som SCB haft visar emellertid att dagens be- hov av information för framför allt den regionala planeringen är så starka att en nedskärning till 1965 års ambitionsnivå med avseende på variabelinnehåll och detaljer i redovisningen inte kan anses försvarlig. Sysselsättningspolitiska bedömningar kräver data för planeringsregioner ned till kommuner. Den kommunala trafikplaneringen, skolplaneringen och bostadsplaneringen efterfrågar information för speciella planerings— områden inom en kommun. I en folk- och bostadsräkning kan detta tillgodoses genom identifiering av församlingar, tätorter och av kom- munen avgränsade speciella redovisningsområden. Sådana behov kan f.n. endast tillgodoses genom en folk- och bostadsräkning. Löpande statistik, andra intermittenta undersökningar eller tillgängliga register kan utgöra värdefulla kompletteringar. men inte ersätta en räkning. SCB har i sin planering också noga prövat möjligheterna att tillgodose behoven av information på annat sätt än genom en' totalräkning. Be- hoven av detaljerad statistik för exempelvis befolkningsprognoser, bo-

Prop. 1.975: 5 -- ll

stadsbyggnadsprogram, näringslivsprognoser m. ni. kan emellertid endast tillgodoses genom en totalundersökning av i princip samma typ som de närmast föregående folk- och bostadsräkningarna. Särskilda under- sökningar har visat att precisionen ilresultaten för exempelvis kom- muner och församlingar även vid mycket stora urval blev så låg att uppgifterna inte kunde användas. Urvalsmetodik är således inte" möjlig att använda i detta sammanhang. . ,

I huvudsak tre slags uppgifter avses inhämtas från allmänheten i en kommande folk- och bostadsräkning, nämligen fastighetsuppgifter, per- sonuppgifter och bostadsuppgiftcr. Blankettformulär och anvisningar till dessa föreslås fastställas av SCB efter samråd med datainspektionen.

För att begränsa allmänhetens besvär föreslås att viss information hämtas från befintliga register. Datainspektionen .har inte funnit risk för intrång i enskilds personliga integritet genom dessa samkörningar. Da- tainspektionen erinrar även om att allmänheten. måste kunna ha för- troende för att uppgifter inte används för ändamål som inte över- ' ensstämmer med dem för vilka-de lämnats. . .

Även civilutskottet berörde denna fråga i sitt betänkande (1974: 20) i anledning av prop. 1974: 67. Med hänsyn bl. a. till hittillsvarande erfa— , renheter och datainspektionens verksamhet ansåg sig utskottet kunna utgå från att undersökningsresultaten inte användes i- främmande, syfte," t. ex. genom inte avsedd samkörningmed andra register.

SCB föreslår mot denna bakgrund att vissa uppgifter i en kommande folk- och bostadsräkning skall hämtasdirekt'från befintliga register lik- som vid föregående räkningar. Sålunda föreslås att uppgifter om'kön., ålder, civilstånd, medborgarskap och födelseland samt personnummer- och uppgift om kyrkobokföringsadress hämtas från registret över total- befolkningen som förs inom SCB och som bygger på offentliga-uppgifter ur de av länsstyrelsen förda folkbokföringsregistren. Inkomstuppgifterna föreslås hämtade från SCB:s taxeringsband, som är en förkortad version av det officiella taxeringsbandet. Uppgifter om personbilsinnehav före- slås hämtade ur ett vid SCB fört personbilsregister, som är ctt,uttag.från- det nya centrala bilregistret hos-bilregisternämnden. Företagsregistret och länsstyrelsernas fastighetsband avses därutöver användas som hjälp- medel i samband med bl. &. näringsgrenskodning och tätortsmarkering.

SCB har i provundersökningen våren 1974 efter samråd med datain— spektionen prövat en utformning av variabeln hushållsställning som in- nebär att gifta och i annan formsamboende markerar-sig- fett. och samma svarsalternativ, så att man i-blanketten inte direktkan-särskilja de två - alternativen. Erfarenheterna från provet visar att denna lösning inte för- anlett några reaktioner-från uppgiftslämnarnas sida. SCB föreslår därför att samma förfarande tillämpas i en kommande folk- och bostadsräk— ning. Genom att uppgift om civilstånd ingår bland de. variabler som hämtas från folkbokföringsregistrcn kommer'det ändå att vara möjligt

Prop. 1975: 5 12 att framställa statistiska data om populationen samboende med fördel- ning efter civilstånd.

SCB har vidare efter samråd med datainspektionen i provundersök- ningen prövat en utformning av frågan om huvudsaklig sysselsättning med användande av fasta svarsalternativ. Med ledning av resultaten från detta prov föreslår SCB att frågan formuleras så att den avser uppgifts- lämnarnas huvudsakliga sysselsättning under undersökningsveckan och att frågan kan besvaras med fasta svarsalternativ genom vilka de känsliga grupperna inte kan urskiljas.

2.3. Genomförande

SCB:s förslag innefattar en väsentligt utökad infornmtimzsvwksamhet jämfört med tidigare räkningar. Informationen bör upplysa om varför en folk- och bostadsräkning genomförs, hur resultaten används, vilka före- skrifter om sekretesskydd av de lämnade uppgifterna som finns och vilka skyddsåtgärder i övrigt som vidtas för att skydda uppgiftslämnarnas integritet. Därjämte bör informationen ge allmänna råd om hur blan- ketterna skall fyllas i.

SCB avser att liksom vid närmast föregående räkningar ge informa- tion i massmedia såväl i form-av annonser i pressen samt inslag i radio och TV som genom informationsunderlag för artiklar om folk- och bo- stadsräkningens ändamål och användningsområden. Därutöver föreslår SCB att en broschyr om räkningen utarbetas och tillställs samtliga hus- håll i landet. Den centrala informationen bör i lämplig utsträckning kompletteras av kommunerna med lokala annonser och affischer. Den lokala annonseringen bör främst inriktas på att upplysa allmänheten om vart man skall vända sig då man t.ex. har frågor om undersökningen, vill ha hjälp med att fylla i blanketten, vill ha en ny blankett etc.

SCB föreslår vidare att det system för distribution och insamling av folk- och bostadsräkningsblankettema som prövats i försöksverksamhe- ten skall tillämpas med vissa ändringar. Den väsentligaste ändringen be- står i att gifta som är skrivna på samma fastighet får en gemensam per- sonblankett, medan i övrigt varje person som är född 1959 eller tidigare får en egen personblankett. Ägare av fastighet med flerfamiljshus bör så långt möjligt tillställas blanka fastighetsblanketter.

Även personer som av skilda anledningar inte nås av förtryckt blan- kett är skyldig att lämna uppgift. För att underlätta för dessa personer att få tag i blanketter bör sådana finnas lätt tillgängliga, exempelvis på postkontor.

Enligt intentionerna vid införandet av gällande folkbokföringsförord- ning skall det material som insamlas vid folk- och bostadsräkningarna användas för kollationering av folkbokföringens riktighet. Detta föreslås i samband med folk- och bostadsräkningen 1975 ske genom utredning

Prop. 1975: 5 13

av postreturer vid distributionen av blanketter och genom utredning av de övriga avvikelsefall som framkommer vid den individuella behand- lingen av inlämnade blanketter hos de lokala granskningsorganen.

Liksom vid tidigare folk- och bostadsräkningar är det nödvändigt med en arbetsfördelning mellan å ena sidan SCB som central instans och å andra sidan regionala och lokala organ. Medverkan krävs framför allt av kommunerna men även av andra regionala organ, främst folk- bokföringsmyndigheterna. överlantmätarna och länsstyrelserna.

SCB före-Slår att kommunerna skall utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denne med uppgift att närmast leda det lokala granskningsorganets arbete med granskning och komplettering av det in- samlade materialet. Dessutom föreslås kommunen liksom tidigare svara för att lokalbehovet och personalresurserna tillgodoses.

Det är enligt SCB viktigt att de personer som deltar i det lokala granskningsarbetet får utbildning för sin uppgift. Sammanlagt bör 600 regionledare, granskningsledare och ersättare för dessa utbildas. SCB föreslår att utbildningen sker genom dels en brevkurs. dels korta lokala kurser. Ansvaret för denna utbildning föreslås ligga på SCB. som också bör svara för de direkta utbildningskostnaderna för regionledarna," medan kommunerna i likhet med vad som gällt tidigare förutsätts svara för kostnader för granskningsledarnas och deras ersättares deltagande. Utbildningen av granskningsorganens övriga personal bör i sin tur om— besörjas av granskningsledarcn och dennes ställföreträdare.

För den centrala bearbetningen av materialet föreslår SCB att den teknik som prövats under våren 1974 används. Den innebär att delar av de inkomna blanketterna läses optiskt samt att granskning och kodning i övrigt sker med hjälp av dataskärmar, varvid kodarcn samtidigt med granskning och kodning överför uppgifter till ADB-medium. Vid såväl den optiska läsningen som överföring av uppgifter med hjälp av data- skärmar genomförs olika maskinella kontroller av materialet.

En snabb rerultatredovisning är ett starkt krav från stalistikkonsu- menternas sida. SCB föreslår en rad åtgärder för att åstadkomma en snabbare resultatredovisning.

Skillnaderna i resultaten mellan preliminär. och slutlig statistik vid folk- och bostadsräkningen 1970 (FoB 1970) var mycket små. SCB före- slår därför att redovisningen av preliminärstatistik utgår. Med beak- tande av behoven av en snabb redovisning av vissa delresultat ur folk- och bostadsräkningen föreslås i stället att SCB sammanställer viss stati- stik om enskilda kommuner som baseras på uppgifter som kodsätts av de lokala granskningsorganen eller som finns förtryckta på blanketterna. Denna ”produktionsstatistik” föreslås omfatta hushållsställning, syssel- sättning, viss pendling samt viss redovisning av dagbefolkning. Dessa resultat överlämnas till kommunerna efter hand som bearbetningen blir färdig. Denna statistik bör kunna föreligga under senare delen av år 1976.

Prop. 1975: 5 14

Efter granskning och rättning av materialet samt sambearbetning med andra registeruppgifter sker den slutliga tabellproduktionen. Resultaten föreslås redovisas i form av dels råtabeller i ett ordinarie tabellprogram, dels tryckta publikationer, dels ett specialprogram. Kostnaderna för det ordinarie tabellprogrammet ingår i det anslag SCB begär för räkningen, medan specialprogrammet för kommuner liksom tidigare föreslås upp— dragsfinansieras genom ersättning från de kommuner som beställer detta program. Redovisningen av definitiva data bör kunna påbörjas under senare delen av år 1976 och vara avslutad omkring den 1 juli 1978. SCB vill dock understryka att den angivna tidsplanen baserar sig på omfattningen och uppläggningen av det framlagda förslaget. Förändras dessa förutsättningar eller den tekniska utrustning med vil— ken räkningcn skall bearbetas kan detta naturligtvis påverka tidsplanen. Även oförutsedda händelser i samband med plancringsarbetet eller räk- ningens genomförande kan medföra förändringar i tidsplanen.

2.4. Sekretess- och säkerhetsfrågor

Primärmaterialet till folk- och bostadsräkningen är underkastat bc— stämmelserna i dels 16 & sekretesslagen (1937: 249), dels sekretessföre- skrifterna i den särskilda lagstiftning som finns om folk- och bostadsräk- ningar. All personal som kommer i kontakt med materialet har tystnads- plikt.

Enligt 16 % sekretesslagen får statistiskt primärmaterial inte utlämnas om uppgifterna däri är angivna med namn eller annan identitetsbeteck— ning om det föreligger skaderisk för den enskilde. Den prövning av ska- derisken som skall föregå ett utlämnande av material skall ske med hän- syn till uppgiftens eller bearbetningens natur eller det ändamål för vilket uppgiften önskas och omständigheterna i övrigt.

I allmänhet reglerar sekretesslagen inte utlämnande av sekretesskyddat material myndigheterna emellan. Emellertid tillämpas sekretesslagen i praxis även vid utlämnande mellan myndigheter. '

SCB:s praxis då det gäller utlämnande av sekretesskyddat individ— material är utomordentligt restriktiv. Detta gäller även i de fall det är fråga om utnyttjande av materialet för statistiska ändamål. SCB intar också en lika restriktiv hållning gentemot myndigheterna som gentemot enskilda. Vad exempelvis beträffar FoB 1970 har individuppgifter ur primärmatcrialet hittills inte i något fall utlämnats av SCB.

SCB betonar vikten av att uppgiftslämnarnas förtroende för SCB kan upprätthållas. Detta är en oundgänglig förutsättning för att statistik— produktionens resultat skall bli tillfredsställande. Ett starkt legalt sekre— tesskydd av folk- och bostadsräkningen är därvid av stor betydelse. SCB har fortlöpande kOntakt med datainspektionen i frågor som berör sekretess- och säkerhetsskyddet i en kommande räkning.

Prop. 1975: 5 15

I en folk- och bostadsräkning utgör kommunerna enligt SCB:s upp- fattning ett specialfall genom den centrala roll de har som huvudkonsu- menter av räkningens resultat och som direkt medverkande i insamlingen av materialet. Mot bakgrund av det dokumenterade behov av olika slag av specialbearbetningar som kommunerna har, utöver de bearbetningar- för kommunerna som SCB gör, föreslås att SCB skall äga rätt att för sta- tistik för samhällsplancring. forskning och allmän information på fram- ställning från kommun bereda denna tillgång på vissa villkor till räk- ningens material för den egna kommunens område.

Redovisning av resultat på låg regional nivå kan _— om särskilda åt- gärder inte vidtas — ge information, som indirekt skulle kunna hänföras till enskilda uppgiftslämnare. SCB söker förhindra att så sker genom att införa restriktioner vid utskrift av vissa tabeller på låg regional nivå. Dessa restriktioner skall gälla såväl det ordinarie tabellprogrammet som specialprogrammet för kommuner.

Folkbokföringsmyndigheternas rätt att för kontroll av folkbokfö- ringen ta del av pcrsonuppgifterna och bostadsuppgifterna föreslås reg— leras i lagen om allmän folk- och bostadsräkning."

2.5. Lagförslag

SCB erinrar om de kritiska synpunkter som anlades på uppbyggnaden av regelsystemet vid FoB 1970. Riksdagen tog då endast ställning till en ramlag för räkningen under det att de närmare bestämmelserna om denna lämnades i tillämpningsföreskrifter utan riksdagens medverkan. SCB föreslår nu en tämligen detaljerad lag för FoB 1.975. Därigenom kan, sägs det, både riksdagen och regeringen bedöma och reglera främst den grundläggande uppläggningen av räkningen och uppgiftsskyldighe- tens omfattning. 1 och med detta bortfaller behovet av en ramlag för folk- och bostadsräkningarna i form av den nu gällande lagen om all- män folk- och bostadsräkning.

Det framlagda lagförslaget omfattar 18 paragrafer som hänför sig till i huvudsak fyra kategorier, nämligen grundläggande regler om ändamå- len med räkningen, uppgiftsskyldigheten o.d. och vidare bestämmelser dels om uppgifternas innehåll, dels om insamlingsförfarandet samt slut- ligen regler i integritetsskyddsfrågor. Till lagförslaget har SCB fogat en kommentar. Lagförslaget och kommentaren innehåller i huvudsak föl— jande. '

2.5.1 Grundläggande regler I lagförslaget regleras inledningsvis frågor om räkningens ändamål och tidpunkten för räkningen, uppgiftsplikten-och'uppgiftsskyldighetens omfattning. Ändamålen-för räkningen skall enligt 1 & lagförslaget vara framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän

Prop. 1975: 5 16

information samt för kontroll av folkbokföringen. Räkningen skall vi- dare enligt samma bestämmelse avse förhållandena" under tiden den 20—26 oktober 1975, dock att fastighetsuppgift skall avse förhållandena den 1 november samma år. Räkningen skall genomföras av SCB med hjälp av automatisk databehandling (ADB).

Enligt 2 & lagförslaget skall fastighetsuppgift, personuppgift och bo- stadsuppgift lämnas vid FoB l975. Statsverkct "tillhandahåller fastighets- blankett för fastighetsuppgift och personblankett för personuppgift och bostadsuppgift. Blanketterna upprättas enligt formulär och anvisningar som fastställs av SCB efter samråd med datainspektionen. Statsverket skall tillhandahålla portofria svarskuvert. Vidare skall enligt den före- slagna bestämmelsen av blanketterna framgå dels att riksdagen beslutat om räkningen och uppgiftsskyldigheten, dels att ändamålen är endast framställning av statistik och kontroll av folkbokföring och dels att blanketterna fastställts efter nyssnämnda samråd.

I 3 & lagförslaget regleras uppgiftsskyldigheten. Däri föreslås att fas- tighetsuppgift skall lämnas av den som den 1 november 1975 äger fastig- het belägen inom landet på vilken finns bostadslägenhet. Undantag före- slås gälla för enfamiljshus, som bebos av ägaren.

Pcrsonuppglft skall lämnas av den som är född år "1959 eller tidigare och som är bosatt i landet under tiden den 20—26 oktober 1975. Bo- stadsuppgift skall enligt förslaget lämnas av den som under tiden den 20—26 oktober 1975 innehar och bebor bostadslägenhet eller äger och bebor enfamiljshus i landet.

Samboende äkta makar föreslås få lämna personuppgifter på gemen- sam blankett. Innehas_och bebos bostadslägenhet av två eller flera per- soner tillsammans, får dessa enligt förslaget också lämna bostadsuppgift gemensamt på en blankett.

Fastighetsuppgift, personuppgift och bostadsuppgift skall enligt 3 & lagförslaget underskrivas av den som lämnar uppgiften. Denne svarar för uppgifternas riktighet.

Senaste tidpunkt att lämna eller insända uppgifterna föreslås i 4 & lag- förslaget vara för fastighetsuppgift den [0 november 1975 och för per- sonuppgift och bostadsuppgift den 30 oktober 1975. Fastighetsuppgif— terna skall inges till granskningsorganet i den kommun där fastigheten är belägen. Personuppgifterna och bostadsuppgifterna skall inges till granskningsorganet i den kommun där den uppgiftsskyldige är bosatt.

Tidpunkten för uppgiftslämnandet är något framskjuten i förhållande till FoB 1970 och överensstämmer därigenom, framhåller SCB, mer med tidpunkten för mantalsskrivningen. SCB framhåller vidare att samtliga uppgifter till FoB 1975 med ändring av vad som gällde fram till FoB 1970 skall lämnas eller i slutna kuvert insändas till det organ som inom räkningens organisation svarar för den första bearbetningen — det kom- munala granskningsorganet. Endast tjänstemän underkastade ämbets-

Prop. 1975: 5 17

ansvar och direkt engagerade i folkräkningsarbetet kommer således, an- för SCB, att kunna få tillgång till de enskilda uppgifterna.

2.5.2 Uppgifter/tas innehåll m. m.

Ingående bestämmelser föreslås om innehållet i uppgifterna, om in- hämtande av dels en del angivna uppgifter genom samkörning med vissa statliga register, dels ev. ytterligare uppgifter.

1 5—7 åå i lagförslaget anges de uppgifter som skall lämnas i fastig- hetsuppgift. personuppglft resp. bostadsuppgift. Enligt dessa skall inne- hållet vara i

a) faslig/1ezsnppgi/r:

för fastigheten i sin helhet fastighetstyp, kommun och församling där fastigheten är belägen. fastighetsbeteckning, ägarens namn och postadress samt ägarkategori, för varje på fastigheten belägen byggnad, i vilken finns bostadslägenhet hustyp. adress eller annan beteckning. byggnadsår, ombyggnadsår, antal bostadslägenheter samt förekomsten av vattenledning. avlopp och centralvärme,

för varje bostadslägenhet

lägenhetsinnehavares namn. antal rum, förekomsten av kök eller kokvrå samt för ej upplåtna lägenheter förekomsten av vattenklosett och bad- eller duschrum samt orsaken till att lägenheten ej är upplåten,

bf) perscmuppgift:

namn, personnummer och kyrkobokförlngsadress. postadress och fastighetsbetcckning, förvärvsarbete eller annan sysselsättning.

yrke. yrkesställnlng,

företagets namn och huvudsakliga verksamhet vid arbetsplatsen. arbetsplatsens adress och kommuntillhörlghet. ' färdsätt till arbetet samt innehavare till bostaden.

c) lmsmdstl/Jpgift:

hustyp.

de boendes namn, personnummer och hushållsställning. formen för innehav eller upplåtelse av lägenheten, antal rum,

Prop. 1975: 5 18

i vilken utsträckning lägenheten användes också till annat än bostad,. förekomsten av kök, kokvrå eller kokskåp samt förekomsten av vattenklosett och bad- eller duschrum.

för enfamiljshus, som bebos av ägaren, dessutom uppgift om

fastighetstyp, byggnadsår, ombyggnadsår,

i vilken utsträckning huset användes också till annat än bostad samt förekomsten av vattenledning, avlopp och centralvärme.

"[ fråga om uppgifterna anför SCB bl. a. att namn. personnummer, kyrkobokföringsadress, postadress samt fastighetsbeteckning kommer att vara förtryckta och endast behöver granskas samt vid behov rättas av den uppgiftsskyldige och, i de fall blanka blanketter används, ifyllas.

SCB anför att den huvudsakliga sysselsättningen och förvärvsarbetets omfattning kommer att mätas för alla personer födda år 1959 eller tidi- gare under den aktuella mätperioden. För personer som inte arbetat full arbetstid under denna period mäts dessutom sysselsättningen under den fyramånadersperiod som infaller närmast före mätperioden. Uppgif- terna om förvärvsarbetets omfattning skall. därvid avse den senaste ar- betsveckan under denna period. Denna komplettering görs för att möj- llggöra en adekvat skattning av sysselsättningsnivån i landet. Ett särskilt omnämnande härav i lagen har enligt SCB inte bedömts erforderligt.

I 8 % lagförslaget föreslås vissa uppgifter bli inhämtade från befintliga statliga register för att komplettera folkräkningsmaterialet. Dessa är upp- gifter om tätortstillhörighet från länsstyrelsernas fastighetsband, uppgif- ter om personnummer, civilstånd, kyrkobokföringsadress, samhörighets- beteckning. medborgarskap och födelseland från SCB:s register över to- talbefolkningen, uppgifter om inkomst från SCB:s taxeringsband, upp- gifter om bilinnehav från SCB:s personbilregister samt uppgifter om företags form, storlek och närlngsundergrupp från SCB:s centrala före- tagsregister.

Möjligheten att använda kompletterande uppgifter för statistiska spe- cialbearbetningar som tillkommer i efterhand regleras i 9 & lagförslaget. Enligt detta fordras beslut eller tillstånd enligt datalagen för användning med hjälp av ADB av ytterligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för FoB 1975 för framställning av statistik för samhällsplanering, forsk- ning och allmän information. Det är, anför SCB, inte möjligt att i för- väg så avgränsa behovet av särskilda uppgifter i en folk- och bostadsräk- ning att man också täcker angelägna statistiska ändamål som inte kan förutses från början. Det är därför enligt SCB rimligt att en möjlighet finns att längre fram av särskild anledning få använda materialet i kom- bination med annat, i lagen ej specificerat material. Å andra sidan måste intresset av skydd mot icke önskvärd utvidgning av omfattningen av uppgifter om enskild person starkt beaktas. Möjligheten till ytterli-

Prop. 1975: 5 19

gare användning måste därför vara förenad 'med krav på dels att denna sker uteslutande för de statistiska ändamål som FoB 1975 är avsedd för, dels prövning och beslut enligt datalagen. De kontroller och skyddsåt- gärder som är nödvändiga i den ursprungliga planen för att skydda de enskilda uppgiftslämnarna tillämpas också vid de statistiska specialbear- betningar som tillkommer i-efterhand.

2.5.3. Insanzlingsjörfarandel

Insamlingen av uppgifterna för FoB 1975 ombesörjs enligt SCB:s för- slag liksom vid FoB 1970 i princip av kommunerna. Som tidigare nämnts skall emellertid vid FoB 1.975, till skillnad mot tidigare, uppgif— terna lämnas direkt av den uppgiftsskyldige till kommunens gransk- ningsorgan. Enligt 10 & lagförslaget skall det åligga kommun att lämna information om FoB 1975 och att biträda 'vid distributionen av blanket- terna samt vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna för räk- ningen. Kommunen skall enligt förslaget svara för att de insamlade upp- gifterna granskas, fullständigas, rättas, numreras, kodas och överlämnas för fortsatt bearbetning till SCB enligt centralbyråns anvisningar. Vidare skall kommunen uppdra åt särskilt granskningsorgan att handha de gö- romål, som nu nämnts. Enligt 11 & lagförslaget skall kommunen också utse en granskningsledare och en ställföreträdare för denne. Enligt samma bestämmelse skall kommunen sörja för att granskningspersona- len får utbildning för sina arbetsuppgifter.

SCB anför att kommunens medverkan i stort sett är av samma art och omfattning som vid FoB 1970. Enligt förslaget skall det vara obliga- toriskt för kommunerna att inrätta ett särskilt granskningsorgan. Det gjordes av praktiska skäl även vid FoB 1970 i samtliga kommuner, fastän sådant obligatorium inte förelåg då.

Granskningsledaren och SCB föreslås få befogenheter att genom kon— takter med de uppgiftsskyldiga verka för att uppgiftsmaterialet blir rik- tigt. Enligt 12 & lagförslaget får granskningsledaren eller den han. utser inhämta upplysningar av uppgiftsskyldig rörande förhållanden som om- fattas av uppgiftsskyldigheten. I 13 & lämnas förslag till bestämmelser om anmaning och vite som inte får bestämmas under 100 kr. eller över 1 000 kr.

I lagförslagets 14 & har intagits en bestämmelse om att SCB och kom- munens granskningsorgan skall se till att FoB 1.975 utformas och 'ge- nomförs så att den uppgiftsskyldige inte betungas onödigt. En motsva- righet till denna bestämmelse fanns i kungörelsen (1970: 75.) om folk- och bostadsräkningen är 1970 m.m.

2.5.4 Integritetsskydds/rågor m. m.

I lagförslaget lämnas bestämmelser om möjlighet att till myndighet utlämna uppgifter i vissa fall. Detta gäller enligt 15 & folkbokförings-

Prop. 1975: 5 20

myndighet och enligt 16 % kommun. Folkbokföringsmyndighet föreslås sålunda få rätt att i samband med kommunens granskning av uppgif- terna ta del av personuppgift för kontroll av namn, personnummer och kyrkobokföringsadress.

Kontrollen av folkbokföringen har angetts som ett av ändamålen med FoB 1975. SCB framhåller att denna kontroll endast får avse namn. per— sonnummer och kyrkobokföringsadress. Det tekniska förfaringssättet vid denna kontroll är avsett att preciseras närmare genom samråd incl— lan SCB och RSV.

l6 & lagförslaget innehåller bestämmelser om en lagreglering av frå- gan om SCB:s utlämnande till andra myndigheter av materialet från FoB 1975. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall SCB ha rätt att för framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information på begäran av kommun bereda denna tillgång till de uppgif- ter som ingår i folk- och bostadsräkningen och som avser kommunens område, om så kan ske utan att centralbyråns arbete hindras. SCB före- slås få utfärda närmare föreskrifter för kommunens handhavande och användning av uppgifterna.

Slutligen föreslås i 17 % lagförslaget att tystnadsplikt skall gälla för den som i tjänsten tar befattning med FoB 1975-materialet. Enligt den föreslagna 17 5 får sålunda den som tagit befattning med uppgift som avses i den föreslagna lagen om allmän folk- och bostadsräkning år 1.975, inte obehörigen yppa dess innehåll. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter däremot skall enligt förslaget dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal föreslås dock få väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synl punkt. En motsvarande bestämmelse finns i den nu gällande lagen om allmän folk- och bostadsräkning. Denna lag bör enligt SCB upphöra att gälla då den nu föreslagna lagen träder i kraft.

2.6 Kostnader

Kostnaderna för en folk- och bostadsräkning under år 1975 beräknas uppgå till sammanlagt ca 63 milj. kr. i 1974 års pris- och löneläge. SCB räknar därvid med en kostnad för planering. bearbetning och publice- ring om ca 49 milj. kr., vartill kommer en för SCB gentemot tidigare räkningar nytillkommande kostnad för distribution och insamling om ca "12 milj. kr. samt. en utbyggd informationsverksamhet med drygt 2 milj. kr. För arbetet med FoB 1975 under budgetåret 1975/76 begär SCB ett anslag av 26,5 milj. kr.

Kostnaderna för distribution och insamling innefattar kostnader för förtryckning av blanketter, postbefordran, svarskuvert. maskinell av- prickning av inkomna blanketter samt utskrift-och utsändning av på- minnelser och anmaningar. "Delar av denna kostnad har tidigare åvilat

Prop. 1975: 5 ”I

kommunerna medan andra delar har fallit på fastighetsägare och en- skilda.

SCB beräknar att som mest ca 200 personer kommer att arbeta med räkningen. Enligt vad som nu kan-förutses torde mellan 120 och "160 av dessa personer, huvudsakligen icke handläggare, anställas tillfälligt un- der perioder av varierande längd (ca 6—15 månader). SCB avser att stegvis bygga upp denna extra arbetsstyrka under våren 1976. Avveck- lingen beräknas i huvudsak kunna ske omkring mitten av år 1977.

En jämförelse med kostnaderna för tidigare folk- och bostadsräk- ningar är svår att göra på grund av olika sammansättning av ingående variabler, men även på grund av omläggning av principer för kostnads- beräkning och kostnadsredovisning. Vid tidigare räkningar beräknades kostnaderna inte enligt totalkostnadsprincipen vilket nu bör ske. Trots detta har ett försök gjorts att räkna om kostnaderna för de närmast föregående räkningarna till 1974 års kostnadsläge. Enligt en sådan överslagsberäkning skulle "1960 års folk- och bostadsräkning ha kostat omkring 49 milj. kr., 1965 års räkning omkring 30 milj. kr. och FoB 1970 omkring 58 milj. kr. Motsvarande belopp för FoB 1975 enligt SCB:s för- slag är ca 49 milj. kr. Till detta belopp kommer vidare kostnaderna för distribution och insamling, vilka inte ingick i kostnaderna för de tidigare räkningarna. samt för utökad information. Den föreslagna räkningen under år 1975 skulle således trots en begränsning i variabelinnehåll med- föra en totalkostnad som kan bli något högre än för 1970 års räkning. SCB anser dock att denna kostnad är oundviklig om man vill dels höja kvaliteten i räkningens grundmaterial och få fram räkningens resultat snabbare, dels skapa ett tillfredsställande integritetsskydd i enlighet med de principer som ligger bakom den nya datalagen och förbättra infor- mationen om räkningen.

Vid kostnadsjämförelser med tidigare räkningar bör man också beakta att Sveriges befolkning har ökat med omkring" "700 000 personer mellan åren 1960 och 1975 samt att lägenhets- och hushållsbeståndet har ökat i ungefär samma omfattning.

SCB framhåller slutligen att det är mycket svårt att göra kostnadsbe— räkningar av en folk- och bostadsräkning. Underlaget utgörs av dels er- farenheter från tidigare folk- och bostadsräkningar, dels resultat från de provundersökningar SCB har genomfört nyligen. Osäkerheten i upp- skattningar av olika kostnadselement är betydande. Exempelvis medför en skillnad i den genomsnittliga gransknings- och kodningshastigheten av fem blanketter i timmen en skillnad i kostnader på 'omkring 2 milj.kr. Den totalkostnad som nu redovisas är följaktligen behäftad med en be- tydande osäkerhet.

3 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 5

Prop. 1975: 5 'n

.....

3. Remissyttranden

3.1. Allmänna synpunkter

RRV anför att SCB som skäl för en totalundersökning anger att sam- - hällsplanerarna har behov av mycket detaljerade redovisningar av folk— och bostadsräkningsdata för delområden av kommuner, församlingar, tätorter etc. I en urvalsundersökning kan man enligt SCB inte tillgodose behoven av redovisningar på låg regional nivå. Enligt RRV:s mening är även näringslivets utveckling, lokaliseringar och nedläggningar vitala komponenter för hela den regionala utvecklingen. Så länge denna ut- veckling inte låter sig fångas i entydiga planeringsdata vill RRV ifråga— sätta om inte kraven på den typ av detaljerad information som erhålls från en folk— och bostadsräkning kan minskas. I de fall detaljerad infor- mation på låg nivå erfordras tordc denna i större utsträckning kunna .in— samlas genom lokalt begränsade total- eller urvalsundersökningar even- tuellt kombinerade med analyser av redan befintlig registerinformation. Bl. a. mot denna bakgrund skulle det enligt RRV kunna övervägas om inte det av FN:s statistiska kommitté rekommenderade intervallet på tio år för totalundersökningar av folk— och bostadsräkningens typ vore till- fyllest.

RRV anser vidare att möjligheten till analys av den nytta som är för- enad med en folk- och bostadsräkning hade underlättats om SCB ställt alternativa utformningar mot varandra. Till varje alternativ borde ha presenterats en kostnadskalkyl samt en analys av vilka konsumentkrav som kunnat tillgodoses inom ramen för alternativet. En sådan presenta- tion hade gett möjlighet till en meningsfull avvägning mellan olika krav på FoB 1975 och kostnaderna för de olika alternativen.

Förslaget att ersätta den nuvarande lagstiftningen om folk- och bo- stadsräkning i lagen om allmän folk- och bostadsräkning och kungörel- sen med en lag om allmän folk— och bostadsräkning är 1.975 har till- styrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Datainspektio- nen anför att lagförslaget utarbetats i nära samråd mellan SCB och da- . tainspektionen. Det är förhållandevis detaljerat, jämfört med äldre lag i ämnet. Skälet härtill är att riksdagen och 10 i olika sammanhang efter FoB 1970 uttalat önskemål om preciseringar-i lag av villkoren för en ny folk- och bostadsräkning. SCB och datainspektionen har därför ansett att det är lämpligt att lägga fram ett utförligt lagförslag som underlag för prövning av vilka frågor som bör avgöras av riksdagen.

3.2. Grundläggande regler

Vid remissbehandlingen har förslaget. att i lagen fastslå folk- och bo- stadsräkningens än da rn ål mottagits positivt. Datainspektimien har i

Prop. 1975: 5 23

ett tidigare skede av planeringen av FoB 1975 krävt att räkningens än- damål skulle närmare preciseras och att ändamålet då borde omfatta i annat sammanhang, tidigare eller i anslutning till folk- och bostadsräk- ningen insamlade uppgifter. Inspektionen finner att kraven på precise- ring och kodifiering av ändamålet med och innehållet i registret upp- fylls genom lagförslaget. OSK finner det vara av stort värde att förslaget så genomgående framhäver den stora vikt som måste fästas vid att de enskilda uppgiftslämnarna skall kunna känna full trygghet för att upp- gifterna får användas endast för klart fastslagna och i lag angivna ända- mål. Sett ur denna synvinkel är lagutkastet enligt OSK väl ägnat att läg- gas till grund för lagstiftning i ämnet. '

RSV anser att det föreslagna systemet ger goda möjligheter till en kontroll av folkbokföringen på ett både för allmänheten och myndighe- terna enkelt sätt. Enligt RSV kan emellertid en räkning svårligen mo— tiveras av att behov av en sådan omfattande räkning skulle föreligga för folkbokföringskontrollen. Liknande partiella kontroller som den före- slagna sker redan fortlöpande som en biprodukt av andra samhällsakti- viteter. RSV finner det tillräckligt att användningen av uppgifterna för det sekundära ändamål som folkbokföringskontrollen får anses utgöra redovisas såsom skett i en särskild bestämmelse i lagförslaget.

I anslutning till den föreslagna tid 5 p e rio (1 en fö r r ä k- nin g e n anför RSV, som delar uppfattningen att endast personblan- ketterna bör utsändas till de uppgiftsskyldiga, att det för allmänhetens del och för ett smidigt genomförande av räkningen torde vara av väsent- lig betydelse att de förtryckta uppgifterna är så aktuella som möjligt när de når uppgiftslämnarna. Enligt förslaget skall de förtryckta blanket- terna med uppgifter hämtade från SCB:s register över totalbefolkningen vara distribuerade i mitten av mätveckan den 20—"26 oktober 1975. RSV anser att en direkt utsändning från länsstyrelsernas dataenheter vore att föredra för att minska tiden mellan tryckning och distribution och i möjligaste mån säkerställa att korrekta och aktuella uppgifter kommer allmänheten tillhanda. Alternativet med en direkt utsändning via länsstyrelsernas dataenheter bör därför enligt RSV närmare utredas.

Frågan om under-skrift på gemensam personblan- k e t t tas upp av OSK, som anser att det inte är invändningsfritt att en person som hushållet bestämt genom sin underskrift skall påta sig an- svaret för riktigheten av de uppgifter för flera personer som finns på blanketten och som var och en är skyldig att lämna. '

3.3 Uppgifternas innehåll m. m.

A 1 l m ä n n a s y 11 p u n k t e r på pcrsonuppgifternas innehåll an- läggs bl. a. av 10 och JK. JO anför bl.a. att ställföreträdande justitie-

Prop. 1975: 5 24

ombudsmannen Gustaf Petrén efter FoB 1970 hemställde att riksdagen ville överväga sådana ändringar att i lagen om allmän folk- och bostads- räkning tydligt angavs omfattningen av den uppgiftsskyldighet som lagen ålade de enskilda. Dessa synpunkter har i allt väsentligt beaktats i nu föreliggande förslag. En av anledningarna till oron bland befolk- ningen i samband med 1970 års räkning var enligt JO otvivelaktigt att söka i en växande osäkerhet och misstro inför de faror för privatlivets helgd. som den snabba utvecklingen av datatekniken reste. Läget är dock annorlunda nu då det genom införandet av datalagen (1973: 289) ska- pats regler, som syftar till att skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av automatisk databehandling av personuppgifter. JK framhåller att FoB 1975 avses bli mindre omfattande vad gäller de insamlade uppgifterna än FoB 1970. Vissa, delvis integritetskänsliga frågor i den tidigare undersökningen har sålunda nu ej medtagits. Genom de gjorda inskränkningarna torde förut- sättningarna ha ökat att vinna allmänhetens förståelse för den planerade räkningen. Om en ytterligare nedskärning kan vara påkallad är det svårt för en icke-expert att ha någon bestämd mening om. Opinionen i integri- tetsfrågor har märkbart förändrats under senare år inte minst i samband med FoB 1970, och allmänheten har alltmer blivit medveten om integri- tetsaspekterna vid uppgiftsinsamlandet och registreringen. Mot bakgrund härav måste naturligtvis myndigheterna vara beredda att visa goda skäl för behovet av de olika uppgifterna. Det synes ej uteslutet att somliga av de uppgifter som enligt planen skall vara med i FoB 1975 kan undvaras och ersättas med någon annan undersökning på statistisk basis. Datainspeklimzen har redovisat sin uppfattning om vissa up pg i f- te r som ansetts kän sl i ga och som ingått i eller föreslagits ingå i FoB—register. Datainspektionen konstaterade i ett tidigare skede av pla- neringen av FoB 1975 att vissa uppgifter såsom hyra och utbildning som insamlades vid FoB 1970 och som då ansågs som känsliga inte avses ingå i FoB 1975. De fastighetsuppgifter som skall lämnas av fastighets- ägare torde vidare från integritetssynpunkt vara av endast ringa om ens något intresse. Datainspektionen anförde vidare att i jämförelse med FoB 1970 utgår i övrigt bl. a. följande uppgifter. nämligen vigselår. tid- punkt för inträde i angivet civilstånd, år för senaste inflyttning till Sve- rige, hyreskostnad och bostadstillägg för barnfamiljer. Av de uppgifter som skall insamlas direkt från hushållen torde den, anfördes det, som gäller uppgift om ”orsak till ej förvärvsarbete” höra till de känsligaste. SCB anser denna uppgift vara nödvändig vid avgränsning av förvärvsar— betande befolkning. I sitt nu avgivna remissyttrande anför datainspek- tionen att frågan om de uppgifter om ”orsak till ej förvärvsarbete” som befunnits känsliga nu lösts av SCB i samråd med datainspektionen ge- nom att fasta svarsalternativ — som inte ger känslig information —— ta- gits in i blanketten. Någon risk för obehörigt integritetsintrång till följd

Prop. 1975: 5 25

av denna uppgift föreligger därför inte. I fråga om uppgifter om olika former av sammanboende har, anför datainspektionen, sådana vid prov- undersökningarna insamlats genom att gifta och i annan form sam- boende markerats i ett och samma svarsalternativ vid variabeln hus- hållsställning. Genom att uppgift om civilstånd ingår som registerinne— håll hämtad från folkbokföringsregistren finns möjlighet att redovisa sammanboende icke gifta. SCB har inte märkt några negativa reaktioner beträffande uppgiften "gift eller sammanboende med" vid provunder— sökningarna. Med hänsyn främst till denna reaktion hos de intervjuade finner datainspektionen att den nämnda blankettutformningen i denna del och samkörningen med folkbokföringsregistrens motsvarande upp- gifter kan godtas från integritetsskyddssynpunkt.

Några av de definitioner som föreslagits i anslutning til! innehållet i uppgifterna vid räkningen diskuteras vid remissbehandlingen. Begreppet b 0 s t a d sl ä g e n h et bör enligt OSK förtydligas. OSK anför bl. a. att språkligt sett är bostadslägenhet inte detsamma som enfamiljshus. Lik- väl torde det vara inte så få som faktiskt bor i ett enfamiljshus utan att äga fastigheten, arrendera den eller besitta den med tomträtt. Det finns ju även hyresavtal när det gäller sådana fastigheter. [ klarhetens intresse bör i motiven utsägas att även sådana individer skall lämna bostadsupp- gift. Uttrycket k y r k 0 b 0 k fö r i n g 5 a d r e s s används inte'i folk- bokföringsförfattningarna påpekar RSV. Verket anser det lämpligare att använda annan och i folkbokföringen använd terminologi. RSV föreslår därför att begreppet kyrkobokföringsadress tillsammans med orden postadress och fastighetsbeteckning byts ut mot orden kyrkobokförings- ort och -fastighet, utdelnings- och ortsadress.

Förslagen om sam körning med vissa befintliga register och möjlighet till användning av ytterligare uppgifter efter datainspektionens tillstånd godtas av remissinstanserna. Datainspektionen har tidigare erinrat om vikten av att de uppgifter som samlas in från skilda håll är tjänliga för det gemensamma ändamålet. Allmänheten måste kunna ha förtroende för att uppgifter inte används för ändamål som inte över- ensstämmer med dem för vilka uppgifterna lämnats. Inspektionen anser att de förslag om samkörning och i vissa fall användning av ytterligare material som nu lagts fram inte ger anledning till antagande att risk för intrång i enskilds personliga integritet skall uppkomma. Datainspektio- nen anför att man på vissa håll har hyst farhågor för att samkörning skall komma att ske med en mängd andra personregister, bl.a. med en planerad bostads— och hyresundersökning och planerade arbetskraftsun- dersökningar. Sådana samkörningar kräver emellertid, som uttryckligen framhålls i lagförslaget, tillstånd eller beslut som avses i datalagen och förutsätter således en ny prövning enligt denna lag. ] SCB:s förslag till FoB 1975 sägs emellertid att det kommer att vara nödvändigt att för ett urval individer jämföra uppgifter i FoB l975 med uppgifter i dels ar-

Prop. 1975: 5 26

betskraftsundersökningar, dels FoB 1970 och nybyggnadsstatistiken i samband med evalveringsundersökningar, som innebär en kontroll av statistikens kvalitet (felprocent). Denna typ av samkörning kan dock en- ligt datainspektionens mening inte medföra några risker för integritets— intrång. JK ifrågasätter om inte allmänheten på lämpligt sätt bör upp- lysas om de tillämnade samkörningarna med redan befintliga register, ävensom att ytterligare samkörningar kan komma att äga rum efter till- stånd av datainspektionen. RSV finner samkörning med befintliga regis- ter cnligt 8 & lagförslaget ändamålsenlig bl.a. för att i möjlig mån minska uppgiftslämnarnas besvär med ifyllandet av blanketterna. Mål— sättningen för statistikbehovet har gjort att en integration, såsom pla- nerats mellan uppgifterna från 1975 års fastighetstaxering och FoB 1975 inte. skulle medföra några nämnvärda fördelar. För kommande fastig- hetstaxering och folk- och bostadsräkning bör emellertid enligt RSV:s mening ökad uppmärksamhet ges åt samordningsfrågan för att söka un- derlätta allmänhetens uppgiftsskyldighet och minska kostnaderna för statsverket.

3.4 lnsamlingsförfarandet

Förslaget om insamlingsförfarandet har mottagits positivt av remiss- instanserna. Datainspektionen har i ett tidigare skede av planeringen av FoB 1975 anfört att en stor del av kritiken vid FoB "1970 avsåg insam- lingsförfarandet och att JO därvid i samband med sekretessfrågorna framhållit det önskvärda i att den enskilde hade haft möjlighet att in- sända uppgifter om sig direkt till kommunen. En uppenbar brist vid FoB 1970 var enligt inspektionen avsaknaden av sekretess beträffande det led i insamlingen av uppgifter som åviladc annan än myndighet. För att allmänhetens krav på trygghet mot missbruk skall kunna upprätthål- las måste därför uppgifterna fortsättningsvis inlämnas direkt till myn- dighet. Datainspektionen. anför nu i fråga om sättet för insamling av uppgifter att inspektionens krav i detta hänseende får anses uppfyllt ge- nom förslaget.

Förslaget till 5 a n k t i o n s s y ste m behandlas av OSK och du- tainspektionen. Uppgiftsskyldig föreslås kunna bli förelagd vite om han inte efterkommit anmaning att lämna föreskrivna uppgifter och upplys- ningar. OSK anför att enligt förslaget får bostadsuppgift i vissa fall och personuppgift såvitt gäller äkta makar lämnas gemensamt, ehuru var och en av de uppgiftsskyldiga i princip är skyldig att lämna uppgift, och underskrivas av en person som svarar för uppgiftens riktighet. OSK ifrå- gasätter om det är meningen att eventuella sanktioner skall drabba den som sålunda ansvarar för uppgiften, ehuru han måhända blott vidare- befordrar annans uppgifter, eller om den som undertecknat uppgiften skall kunna till sitt fredande åberopa att uppgiften härrör från annan.

Prop. 1975: 5 27

OSK anför vidare att uppgifterna i fråga kommer att lämnas utan sank- tionerad sanningsplikt. Det ter sig otillfredsställande att medvetet oriktiga uppgifter skulle kunna lämnas så att säga straffritt. I förekommande fall . skulle eventuellt ansvar för osant intygande kunna inträda enligt 15 kap. 11 & brottsbalken. Såsom sagda bestämmelse är konstruerad kan den som undertecknat uppgiften ådömas ansvar för-uppgifter om annans ange- lägenheter som han skall svara för. Även här inställer sig då frågan om det verkligen är förenligt med lagens anda att ansvar formellt skulle kunna utkrävas av undertecknaren för annans medvetet oriktiga uppgif- ter. I sakens natur torde väl ligga att syftet med uppgifternas insamlande utesluter rekvisitet fara i bevishänseende. men vid tillämpning av 155 lagförslaget torde det dock undantagsvis kunna hävdas att sådan fara kan uppstå. Även datainspektionen finner att bestämmelsen om under- tecknarens ansvar för uppgifternas riktighet är oklar mot bakgrund av sanktionssystemet i lagförslaget.

3.5. Integritetsskyddsfrågor m. m.

Remissinstanserna finner överlag att lagförslaget i princip innebär så- dant skydd för den personliga integriteten som kan krävas. Datainspek— tionen anför bl. a. att rent allmänt sett och. jämfört med många andra personregister som måste tillåtas med hänsyn till angelägna ändamål, kan sägas att de uppgifter som avses ingå i FoB 21975 är av förhållande- vis mindre integritetskänslig karaktär. Därtill kommer att publiceringen av uppgifterna, med ett undantag, sker endast i form av statistiska tabel- ler, där de enskilda medborgarnas personliga förhållanden inte avslöjas. Undantaget avser uppgifternas användning för kontroll av folkbokfö— ringens riktighet, såsom skett vid tidigare folkräkningar utan att integri— tetsintrång såvitt känt ägt rum. Den sekretess- och tystnadsplikt som en— ligt sekretess- och datalagen gäller i fråga om uppgifterna är mycket långtgående. I den föreslagna lagen regleras noga vilka uppgifter som får inhämtas och vilka samkörningar som tillåts; innebörden härav är att beslut enligt datalagen fordras för uppgifter eller samkörningar därutöver. Datainspektionen anser sammanfattningsvis att förslaget till folk- och bostadsräkning utformats på ett från integritetsskyddssynpunkt- tillfredsställande sätt. Bortsett från frågan om avpersonifiering kan de problem som ännu återstår utan svårighet lösas genom underhandssam arbete mellan SCB och inspektionen. Datainspektionen har således ingen erinran mot att den planerade folk- och bostadsräkningen äger rum och att de däri ingående personuppgifterna bearbetas med hjälp av ADB.

Frågan om utlämnande av primärmaterialet från FoB 1975 har tagits upp av de flesta remissinstanserna. [ vad angår ut- lämnande av handlingar till enskilda framhålls genomgående att—16 & se-

Prop. 1975: 5 23

kretesslagen ger tillfredsställande skydd. OSK anför att detta kanske i klarhetens intresse även borde framgå av lagtexten och i vart fall måste det vara ett oavvisligt krav att det i den information. som i princip skall tillställas envar, klart framgår vilka regler som i sekretesshänseende'gäl- ler beträffande de ifyllda blanketterna, när dessa väl inkommit till mot- tagande myndighet. Ett tillägg av nämnt slag kunde lämpligen göras i den föreslagna lagtexten.

Förslaget att utlämnande av handlingar till annan myndighet skulle få ske — utom vad gäller folkbokföringsmyndighet —— endast för statistiskt ändamål till kommun och efter tillstånd av SCB har behandlats in- gående av JK, JO, OSK och i särskilt yttrande av ordföranden i datain- spektionen, generaldirektören C. G. Källner. Denne anför bl. a. att rå- dande praxis innebär så gott som total restriktivitet i fråga om utläm- nande av statistiskt primärmaterial från SCB. Denna restriktivitet riktar sig såväl mot enskild som mot myndighet. Eftersom redan enligt rå- dande praxis stor restriktivitet iakttas i fråga om utlämnandct samt med hänsyn till vissa formella problem förefaller det tveksamt om behovet av särskild lagreglering om utlämnande av de hemliga FoB-uppgifterna till andra myndigheter är oundgängligt. Med lagförslaget avses inte den till- gång till uppgifterna som kommunerna under insamlingsförfarandet får genom de särskilda kommunala granskningsorgan som skall utses. Dessa organ kan inte anses ha befogenhet att i samband med granskningen lämna ut primärmaterialet till andra kommunala organ. Som skäl för specialbehandling av kommunerna bör inte heller åberopas —— och åbe— ropas ej heller av SCB — den omständigheten att kommunerna åläggs att medverka i FoB 1975 och därigenom åsamkas kostnader. Uppenbar- ligen förhåller det sig inte heller så att risken fö.r integritetsintrång skulle vara mindre hos primärkommunerna än hos andra kommuner eller hes statliga myndigheter. Om däremot behovet av uppgifterna tillmäts avgö- rande betydelse. torde landstingskommunerna med visst fog kunna kräva utlämnande. De statliga samhällsplanerandc myndigheterna måste då också ges samma förmån. Mot denna bakgrund kan ifrågasättas lämpligheten av att genom lagstiftning särbehandla primärkommunerna. Den föreslagna bestämmelsen torde vidare. om den blir lag, innebära att riksdagen beslutar att regeringen själv inte får tillgång till uppgifter som finns hos en under regeringen lydande myndighet. Både konstitutionellt och med hänsyn till riksstyrelsens effektivitet synes en sådan lösning främmande.

Även OSK ställer sig frågande till det berättigade i den föreslagna be- stämmelsen om utlämnande av handlingar till annan myndighet. Det ifrågasätts inte att just primärkommunerna har detta kvalificerade be- hov av ifrågavarande uppgifter, men då måste även motsvarande behov godtas såvitt gäller statliga myndigheter med likartade arbetsuppgifter. Om den tilltänkta regeln införs, torde dock enligt OSKzs mening

Prop. 1975: 5 - 29

följden bli att regeringen ändå skulle kunna få tillgång till handlingarna. En annan tingens ordning skulle, konstitutionellt sett. vara oefterrättlig och rimma illa med dels regeringens dispensbefogenheter gentemot en_- skild enligt 38 & första stycket sekretesslagen. dels regeringens rätt att besluta om handlingars utlämnande från en myndighet till en annan. Härtill kommer, om nu föreslagen lydelse verkligen skulle gälla även gentemot regeringen, det i så fall märkliga förhållandet att en typ av statliga myndigheter. nämligen domstolarna, med få undantag. som sak- nar betydelse i detta sammanhang. kan framtvinga hemlig handlings ut- lämnande. Vilken sekretess som därefter .kan upprätthållas beträffande sådan handling blir helt beroende på domstolens agerande. Vidare. erin- ras om JKzs och JO:s obetingade rätt att ta del av handlingar hos myn- dighet. vare sig dessa är allmänna eller ej och oberoende av om de är offentliga eller hemliga. Den föreslagna bestämmelsen kan inte heller exklusivt reglera SCB:s förhållande gentemot andra myndigheter. SCB har full frihet att på sedvanligt sätt pröva framställning från kommun om att utfå primärmaterial från FoB 1975 och medge utlämnande. särskild lagregel förutan. Då härtill dessutom kommer att den möjlighet att uppställa förbehåll gentemot mottagande myndighet, som inryms i den föreslagna regeln. strider mot den reglering som återfinns i 2 kap. 9 & första stycket gällande tryckfrihetsförordning, såtillvida att ve- derbörande kommunala myndighet. oavsett vad SCB må föreskriva. inte kan undandra sig att självständigt pröva fråga om utlämnande till . enskilda, ifrågasätter OSK om föreslagen 16 & verkligen givits en lämp- lig utformning. JO ifrågasätter om inte förslaget går för-långt. För sta- tistisk bearbetning bör primärmaterialet kunna tillhandahållas även åt annan än primärkommun, t.ex. landstingskommun eller länsstyrelse.. Mot bakgrund av gällande rätts innehåll och centralbyråns strängt re- striktiva praxis torde den.föreslagna bestämmelsen vara obehövlig. Frå— gan om utlämnande av material från SCB till annan myndighet bör kunna lämnas oreglerad liksom hittills. Om en lagregel inte anses kunna undvaras, ifrågasätts om inte regleringen kan utformas efter förebild av bestämmelserna i 46% taxeringslagen (1.956: 623"). JK förklarar att han är tveksam om det befogade i att låta primärkommunerna få tillgång till materialet. De starka skyddsintrcssen för den enskilde som är förknip- pade med en folk- och bostadsräkning. vilken ju är obligatorisk. bör ta över kommunens intresse av underlag för sin statistik. Det finns ej heller i och för sig någon anledning att ge primärkommunen något företräde framför andra samhälleliga organ som för sin planering kan ha intresse för de insamlade uppgifterna. Om det emellertid finns mycket starka skäl som talar för att materialet utlämnas till kommuner, bör utlämnan- det föregås av en noggrann prövning och omgärdas med förbehåll som i görligaste mån skyddar integriteten. OSK anser att uttrycket kommun i detta sammanhang kan föranleda viss tvekan. Det torde vara oklart hu- _

Prop. 1975: 5 30

ruvida landstings- och kyrklig kommun inbegrips och om med uttrycket förstås kommunens styrelse.

Flera remissinstanser behandlar frågan om en a v p e r s 0 n i f i e- r i n g av uppgifterna för folk- och bostadsräkningen. Datainspektionen anför att vid varje folk- och bostadsräkning bildas med hjälp av ADB ett personregister omfattande hela befolkningen. Datainspektionen anser principiellt, av hänsyn till skyddet för personlig integritet, att stor rc- striktivitet bör iakttas i fråga om tillkomsten och förandet av sådana re- gister även om de inte innehåller särskilt känsliga uppgifter. Till följd härav aktualiseras frågan om åtgärder varigenom de lämnade person- uppgifternas anknytning till uppgiftslämnarna bringas att upphöra. Självfallet måste denna anknytning få bestå så länge utvärderingen och bearbetningen av räkningens resultat pågår. Av SCB:s tidplan framgår att samtliga resultat av FoB 1975 bör kunna slutligt redovisas omkring den 1 juli 1978. Datainspektionen saknar underlag för att nu ta stånd- punkt till om den i och för sig av integritetsskäl önskvärda avpersoni- fieringen av FoB-uppgifterna kan ske i samband med nämnda slutre- dovisningar. Datainspektionen föreslår därför nu att SCB särskilt utre- der denna fråga. Utredningsresultatet bör, efter yttrande från datain- spektionen, därefter på lämpligt sätt underställas statsmakternas pröv- ning. Ersättaren Olle Nilsson i datainspektionens styrelse har reserverat sig mot styrelsens beslut och anfört att han anser att beslut bör fattas re- dan nu om att de insamlade personuppgifterna skall avpersonifieras se- dan dc överförts till datamedium. JO anser att beslut om avpersonifie- ring bör föreligga redan vid tiden för utsändandet av information om folk- och bostadsräkningen för att förebygga undran och oro hos all- mänheten. JK anser att ställning bör tas till frågan om avpersonifiering redan vid beslutet om utformning av FoB 1975. För allmänheten torde det enligt JK vara angeläget att uppgiftslämnaren "genom en föreskrift om tämligen snar avpersonifiering bereds garanti mot framtida missbruk av uppgifterna.

3.6. Kostnader

RRV anför att SCB:s redovisning av de förkalkylerade kostnaderna för FoB 1975 är endast översiktliga. SCB borde enligt RRV:s mening ha presenterat en utförligare redovisning av kostnaderna som inte endast innefattar de utgifter som drabbar SCB vid ett genomförande av en FoB 1975 utan även de kostnader som uppstår genom kommunernas medver- kan.

RRV delar SCB:s uppfattning att kostnadsberäkningar av så stora un- dersökningar som folk- och bostadsräkningar alltid måste innefatta en viss osäkerhet. Beräkningarna borde därför enligt RRV:s mening ha in- nefattat en känslighetsanalys. Vidare borde den framför allt för SCB:s

Prop. 1975: 5 31

uppdragsverksamhet väl utvecklade produktionsstatistiken och kostnads- redovisningen kunnat bidra med underlag till förkalkyler för FoB l975. RRV anför vidare att varje folk- och bostadsräkning i stort sett utrus- tats med nya system för databehandlingen. Även FoB 1.975 avses bear- betas med ett nytt datasystem för kodning, granskning, dataregistrering, sortering och tabellutskrift. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om inte de kostnader som föranleds av initialsvårigheter i systemutnytt- jandet i samband med en folk- och bostadsräkning skall belasta ifråga- varande räkning. SCB borde även i kalkylerna för FoB 1975 ha beräk— nat visst utrymme för att möta eventuella störningar i datadriften. Med hänsyn till de stora kostnaderna anserRRV att SCB i samband med sy- stemutvecklingen och programmeringen för FoB 1975 bör bygga in en sådan flexibilitet i systemen att dessa i huvudsak kan komma" till an- vändning även för eventuella senare folk- och" bostadsräkningar. '

4. Föredraganden

4.1. Inledning

Folk- och bostadsräkningar (503) har vanligen ägt rum vart femte år. De. räkningar som har utförts vid slutet av varje tioårsperiod har därvid normalt varit av större omfattning än de mellanliggande och har även varit samordnade internationellt. FoB 1970 är den hittills mest omfat- tande räkningen i vårt land.

FoB-data används på allt fler områden, framför allt för planerings- och utredningsverksamhet på regional och kommunal nivå. Som exempel på användningsområden kan nämnas lokala befolknings- och näringslivs- prognoser, trafikprognoser och trafikplanering, kartläggning av den kol- lektiva trafiken, kommunala bostadsbyggnadsprogram, planering och uppföljning av saneringsverksamhet samt planering av social service och åldringsvård. Resultaten är även av betydelse för länsplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Materialet används dessutom för att kon- trollera folkbokföringens riktighet.

Vid 1974 års riksdag behandlades frågan om en eventuell folk- och bostadsräkning år 1975 (prop. 1974: 67, CU 1974: 20, rskr 1974: 127). Enligt civilutskottets mening var behovet av totalundersökningar mycket väl belagt. Utskottet underströk vikten av att en eventuell FoB 1975 utformades så att de definitiva resultaten kunde publiceras snabbare och kostnaderna begränsas till en rimlig nivå. Riksdagen anvisade för bud- getåret 1974/75 4 650 000 kr. till förberedelser för FoB 1975.

Under år 1974 har statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Kungl. Maj:t genomfört provundersökningar avseende dels nytt distribu- tions- och insamlingsförfarandc, dels ny produktionsteknik. Det nya för- farandet innebär bl. a. direktutsändning av förtryckta blanketter till hus-

Prop. 1975: 5 32

hållen och fastighetsägarna, som sedan sänder de ifyllda blanketterna vidare direkt till granskningsorganen. Enligt SCB har de genomförda försöken visat att det nya distributions- och insamlingsförfarandet är. möjligt att tillämpa i en kommande räkning. Allmänhetens reaktion i samband med provverksamheten har varit positiv. Mot denna bakgrund föreslår SCB att en allmän folk- och bostadsräkning skall äga rum år 1975.

Även jag anser att en folk- och bostadsräkning bör äga rum är 1975. Jag delar SCB:s uppfattning att det nya distributions- och insamlingsför- farandet kan tillämpas. Det ger väsentliga fördelar jämfört med tidigare rutiner både från kvalitets- och integritetssynpunkt. Enligt min mening innebär SCB:s förslag att räkningen kan genomföras med ett gott skydd för uppgiftslämnarnas personliga integritet och med ett minimum av be- svär för medborgarna. Vidare kan resultaten publiceras avsevärt snab- bare än tidigare. När det gäller räkningens omfattning anser jag i likhet med riksrevisionsverket att en redovisning av alternativa utformningar hade varit värdefull som underlag för en avvägning mellan olika konsu- mentönskemål avseende FoB 1975 och kostnaderna för de olika alterna- tiven. Jag finner dock den av SCB föreslagna omfattningen av räkningen motiverad och anser att kostnaderna har begränsats till. en godtagbar nivå.

SCB:s förslag innefattar en väsentligt utökad informationsverksamhet jämfört med tidigare räkningar. Uppgiftslämnarna kommer att upplysas om varför en folk- och bostadsräkning genomförs, hur resultaten an-' vänds, vilka föreskrifter om sekretesskydd av de lämnade uppgifterna som finns och vilka skyddsåtgärder i övrigt som vidtas för att skydda uppgiftslämnarnas integritet. Därjämte kommer allmänna råd att ges om hur blanketterna skall fyllas i. För egen del anser jag, i likhet med re- missinstanserna, att en väl utformad information till allmänheten är nödvändig för att skapa förståelse för räkningen hos uppgiftslämnarna. Jag anser att informationsverksamheten getts en lämplig utformning i SCB:s förslag.

4.2. Lagförslaget

De grundläggande reglerna för allmänna folk- och bostadsräkningar återfinns i lagen (1970: 74) om allmän folk- och bostadsräkning. Denna lag var avsedd att ha permanent karaktär för att kunna tjäna som grund och ram för sådana räkningar. I lagen stadgas främst vilka- upp- gifter som skall lämnas vid räkningarna, vilka personer som är upp- giftsskyldiga samt huvuddragen i insamlingsförfarandet. Det ankommer på regeringen att bestämma vilka är räkningarna skall ske och med- dela tillämpningsföreskrifter i övrigt. Sådana lämnades beträffande FoB 1970 i kungörelsen (1970: 75) om folk- och bostadsräkningen.år'1970

Pl'Op. 1975: 5 33

m. m. SCB har nu föreslagit en tämligen detaljerad lag för FoB 1975 så att riksdagen skall kunna bättre bedöma uppläggningen av räkningen och vidare bl.a. uppgiftsskyldighetens omfattning. Någon ramlag för folk- och bostadsräkningen behövs då inte och inte heller några sär- skilda tillämpningsföreskrifter. ' Det är min liksom remissinstansernas uppfattning att SCB:s'lagför- slag som har redovisats i det föregående medför en ändamålsenlig regle- ring av FoB 1975 och att det i huvudsak bör ligga till grund för lag- ' stiftningen om denna räkning. I det följande redovisas huvudlinjerna i förslaget. I samband därmed berörs några avvikande meningar och andra synpunkter som framförts vid remissbehandlingen. Vidare kom- mer några andra frågor av mera allmänt intresse samt några definitions- frågor att tas upp. ' ' '

Enligt förslaget skall framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information samt kontroll av folkbokföringen vara folk- och bostadsräkningens ändamål. För skyldigheten att lämna upp- gifter till räkningen skall i stort sett gälla att personuppgift lämnas av den som är född år 1959 eller tidigare, bostadsuppgift av den som bor i bostadslägenhet eller enfamiljshus och fastighetsuppgift av fastighets- ägare. Person- och bostadsuppgiftcrna lämnas på förtryckt personblan- kett och fastighetsuppgifterna på fastighetsblankett. Sammanboende äk- ta makar föreslås få lämna personuppgift på gemensam blankett. Sam- ' manboende personer föreslås dessutom få lämna bostadsuppgift på samma blankett. Uppgifterna skall då tmders'krivas av den som lämnar uppgifterna. Denne svarar för uppgifternas riktighet.- Person- och bo- stadsuppgiftcrna skall insändas senast den 30 oktober och fastighets— uppgift senast den 10 november 1975. ' ' '

Remissinstanserna har så gott som överlag tillstyrkt eller lämnat utan erinran att ändamålet för folk— och bostadsräkningen anges i lagförsla- get på sätt SCB har föreslagit. Datainspektionen finner att. kraven- på precisering och kodifiering av ändamålet med registret uppfylls genom förslaget. invändning mot det angivna ändamålet görs endast av riks- skattcverket (RSV) som anser att en så omfattande räkning svårligen ?" kan motiveras av att behov skulle föreligga för folkbokföringskontrol- len. Den föreslagna innebörden och omfattningen av uppgiftsskyldighe- ten har i huvudsak godtagits vid remissbehandlingen. I berörda avse- enden har diskussion förekommit endast'i fråga om' underskriften av uppgifterna. Offentligh'ets- och sekretesslagstiftningskommitt'én (OSK) anser att det i lagförslaget är oklart vem som skall skriva under upp-' gifter som enligt SCB får tas upp på samma blankett av flera personer. Mot bakgrund av ett uttalande av SCB att uppgifter på gemensam blankett skall undertecknas av den av de uppgiftsskyldiga som lämnar ' blanketten och att denne också skall svara för uppgifternas riktighet.

Prop. 1975: 5 34

finner kommittén det otillfredsställande om bl. a. det föreslagna sank- tionssystemet leder till att undertecknaren drabbas av påföljder för orik- tiga uppgifter från annan, trots att han endast vidarebefordrar annans uppgifter.

För egen del anser jag att det är grundläggande för folk- och bo- stadsräkningen att dess ändamål bestäms. Jag har i det föregående berört riksdagens principbeslut om en kommande FoB 1975. I sam- band därmed har behovet av en sådan räkning för angivna statistiska bearbetningar dokumenterats väl och även understrukits av riksdagen (CU 1974: 20). Uppgifterna från FoB 1975 resulterar i ett person- register som tas fram med hjälp av automatisk databehandling (ADB). Enligt datalagen (1973: 289) skall i sådana fall registrets ändamål anges. Därigenom utesluts användning för andra ändamål av den datalagra- de informationen. De angivna ändamålen för uppgifterna till folk- och bostadsräkningen —— statistik för samhällsplanering m. m. och kon- troll av folkbokföringen _— är alltså uttömmande. Att statistikframställ- ningen anges som ändamål för räkningen är klart motiverat. Då det gäl- ler kontrollen av folkbokföringen har RSV funnit det föreslagna syste- met för räkningen erbjuda goda möjligheter till en sådan kontroll på ett både för allmänheten och myndigheterna enkelt sätt. Jag anser att folk- räkningsuppgifterna bör användas för kontroll av folkbokföringen. Riks- dagen har tidigare intagit samma ståndpunkt. Även om det här endast kan bli fråga om en partiell sådan kontroll synes det nödvändigt att folkbokföringskontrollen anges som ett av de ändamål för vilka de in- samlade uppgifterna uteslutande får användas. Med SCB:s förslag kom- mer vidare uppgiftsskyldighetens omfattning exklusivt att bestämmas av de i lagen om FoB 1975 lämnade föreskrifterna.

Jag har i det föregående redogjort för vilka uppgifter som enligt SCB:s mening bör omfattas av uppgiftsskyldigheten. Mängden av in- samlade data begränsas därvid avsevärt i förhållande till FoB 1970. Uppgifter kommer inte att infordras om t. ex. viss utrustning i fastighet. hyra, bostadstillägg, vigsclår, år för inflyttning samt utbildning. Liksom remissinstanserna har jag sålunda i huvudsak inte något att erinra mot den föreslagna innebörden och omfattningen av uppgiftsskyldigheten. Jag finner det lämpligt att man tar in i lagen en uttömmande beskrivning av de uppgifter som skall lämnas av de uppgiftsskyldiga. Därigenom uppnås även en styrning av innehållet i blanketterna, vilka skall faststäl- las av SCB efter samråd med datainspektionen; Utformningen av blan- ketterna med närmare beskrivningar av definitioner och olika svarsal- ternativ måste sålunda — med rimliga blankettekniska hänsynstagan- den — ha full täckning i lagens föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.

Vad slutligen gäller frågan om underskrift på gemensamma blanket- ter delar jag SCB:s uppfattning att man bör se praktiskt på'detta. Det får anses tillräckligt att en av makarna resp. en i hushållet skriver under

Prop. 1975: 5 35

uppgifterna. Undertecknaren bör då kunna ses som ett slags ombud för de andra uppgiftslämnarna. Det skulle skapa onödiga svårigheter om man begärde underskrift av samtliga personer som lämnar gemensamma person- och bostadsuppgiftcr. Uppgifterna i fråga har inte heller sådan karaktär att egen underskrift kan anses nödvändig. Det får anses rimligt att den som undertecknar gemensamma uppgifter i görlig mån ser till att dessa är riktiga. Detta innebär inte att han straffrättsligt svarar för uppgifterna eller att han kan föreläggas vite i fråga om uppgifter som inte avser honom själv. Vite kan endast föreläggas den som är uppgifts- skyldig. Jag förordar att SCB:s förslag även på denna punkt genomförs.

Det förfarande och den organisation som har föreslagits för FoB 1975 överensstämmer utom på några punkter med vad som gällde vid föregående räkning. I huvudsak innebär förslaget att kommunen skall biträda vid distribution, upprättande, insamling, granskning och övrig kontroll av blanketterna med de föreskrivna uppgifterna. Dessa arbets— uppgifter skall kommunen uppdraga åt ett särskilt granskningsorgan. Till detta skall uppgifterna inges direkt av uppgiftslämnarna. [ kom- munen skall finnas granskningsledare och ställföreträdare för honom. Granskningsledaren får rätt att inhämta upplysningar som omfattas av uppgiftsskyldigheten. Granskningspcrsonalen skall utbildas genom kom- munens försorg. Anmaning får utfärdas och vite föreläggas om före- skrivna uppgifter och upplysningar inte'lämnas. Vitesbeloppet får inte bestämmas under 100 kr. eller över 1000 kr. Som allmän princip för arbetet med räkningen skall gälla att det skall bedrivas på sådant sätt att uppgiftslämnarna inte betungas i onödan. . .

De föreslagna bestämmelserna för förfarandet och organisationen har genomgående mottagits positivt vid remissbehandlingen. Detta gäller särskilt nyheterna i förhållande till FoB 1970 som främst inne- bär att särskilda granskningsorgan obligatoriskt skall inrättas i kommu- nerna och att person- och bostadsuppgiftcrna skall inges direkt till dessa organ och inte via fastighetsägarna. Bl. a. datainspektionen fram- håller att man därigenom har undanröjt avsaknaden av sekretess beträf- fande det led i insamlingen av uppgifter som åvilade annan än myn— dighet. lnspektioncn anser att det är ett oeftergivligt krav att uppgif- terna på sätt SCB föreslagit inlämnas direkt till myndighet.

För egen del anser jag liksom remissinstanserna att organisationen och förfarandet vid FoB 1975 fått en lämplig utformning i SCB:s för- slag. I några detaljfrågor har jag emellertid en något annorlunda upp- fattning än SCB. Lagen bör sålunda innehålla bestämmelse om att upp- giftsskyldig, innan anmaning görs, på lämpligt sätt bör erinras om att han skall lämna föreskrivna uppgifter. I övrigt tillstyrker jag att för- slaget i dessa delar genomförs. Jag vill därvid särskilt understryka det positiva i att uppgifterna vid FoB 1975 kommer att hanteras endast av personer med lagstadgad tystnadsplikt.

Prop. 1975: 5 ' 36

SCB:s förslag innehåller vidare bestämmelser-i integritetsskydds- frågor bl.a. om samkörning av FoB-registret med andra datalagrade register. Enligt förslaget skall som tidigare har anförts uppgifter om bl. a. tätortstillhörighet, civilstånd och bilinnehav få inhämtas för folk- och bostadsräkningen genom samkörning med angivna statliga register. Datainspektionens prövning fordras om ytterligare uppgifter skall få användas för bearbetningar med hjälp av ADB tillsammans med ma- terialet för folk- och bostadsräkningen. Därutöver skall enligt för- slaget kommun kunna få tillgång till uppgifterna för räkningen för statistiska bearbetningar som avser kommunens område. Tillstånd skall därvid lämnas av SCB som även kan föreskriva närmare hur kommu- nen får handha och använda uppgifterna.

Förslaget om samkörning med befintliga register och eventuellt ytterligare uppgifter tillstyrks överlag av remissinstanserna. Enligt datainspektionen finns det inte skäl till antagande'att risk för intrång i enskilds personliga integritet skall uppkomma genom dessa samkör- ningar. Den särskilda reglering av utlämnande av handlingar till myn- dighet som har föreslagits har däremot föranlett diskussion vid remiss- behandlingen. Flera remissinstanser, bl.a. riksdagens justitieombuds- män ( J 0), anser att inte bara såsom föreslagits primärkommunerna skall kunna få del av FoB-materialet för statistiska bearbetningar utan att samma möjlighet bör medges även landstingskommuner och statliga samhällsplancrande myndigheter. Med hänsyn bl. a. till'rådande praxis i dessa frågor och till justitiekanslerns (JK) och JO:s obetingade rätt att ta del av handlingar hos alla myndigheter samt till regeringens dis- pensbefogenheter enligt lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) och rätt att be- sluta om handlingars utlämnande från en myndighet till en annan ifrå— gasätts emellertid det berättigade i den föreslagna bestämmelsen.

Ytterligare en fråga om integritetsskyddet har aktualiserats vid re- missbehandlingen. Denna gäller en eventuell avpersonifiering av ma- terialet för FoB l975. Datainspektionen har föreslagit att SCB sär- skilt utreder denna fråga efter utvärderingen och bearbetningen av räkningens resultat och att utredningsresultatet efter yttrande av in- spektionen därefter underställs statsmakternas prövning. JK anser att nan redan vid beslutet om utformning av FoB 1975 bör ta ställning till spörsmålct om fix/identifiering. JO anser att det är önskvärt att beslut föreligger redan då informationen om räkningen sänds ut om ' när insamlade uppgifter skall avpersonifieras.

Till att börja med vill jag understryka att skyddet för uppgiftsläm- narnas personliga integritet är en väsentlig förutsättning för att man skall få fram tillfredsställande uppgifter till en för samhällsarbete och samhällsdebatt tillräcklig och rationellt bedriven statistik. Uppgiftsläm- narna måste bl. a. därför i dessa sammanhang vara tillförsäkrade ett

Prop. 1975: 5 37

fullgott integritetsskydd. Den debatt som bl.a. i samband med FoB 1970 har förts i dessa frågor kan till viss del ha berott på bristande kännedom om den s.k. statistiksekretessen som enligt sekretesslagen gäller för personuppgifter som lämnas för statistiska ändamål, bl. a. för folk- och bostadsräkningar. Den egentliga anledningen till debatten tor- de dock ha varit en växande oro för den automatiska databehandlingens konsekvenser. Genom införande av datalagen och i det sammanhanget genomförda ändringar i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen har förhållandena på detta område ändrats väsentligt sedan tiden för FoB "1970. Därigenom har klarlagts bl. a. att sekretesslagen" gäller för såväl de avgivna personuppgifterna i formulären som de personuppgifter som datalagrats. FoB-registren är personregister och personregister som förs med hjälp av ADB regleras av datalagen. Före ett beslut av statsmakter- na om inrättande av personregister skall enligt 2 så datalagen yttrande inhämtas av datainspektionen. Sådant yttrande har avgetts över SCB:s här aktuella förslag. I yttrandet anges sammanfattningsvis att förslaget till FoB 1975 har utformats på ett från integritetsskyddssynpunkt till- fredsställande sätt. Inspektionen har inte någon erinran mot att den pla- nerade folk- och bostadsräkningen äger rum'och att däri ingående per- sonuppgifter bearbetas med hjälp av ADB.

Jag delar remissinstansernas uppfattning att förslaget till FoB 1975 innefattar ett tillfredsställande integritetsskydd för uppgiftslämnarna. Denna uppfattning stöder jag bl. a. på den nya lagstiftningen till skydd för den personliga integriteten som finns bl. a. i datalagen liksom på det förhållandet att man enligt förslaget skall samla in betydligt färre uppgifter än vid FoB 1970. Vidare har det föreslagna insamlingsför- farandet med direkt inlämning av uppgifterna till granskningsorganen stärkt sekretesskyddct. Detta sammantaget medför enligt min mening att endast två nu aktualiserade integritetsskyddsfrågor i samband med FoB 1975 behöver tas upp till ytterligare diskussion. Den ena gäller ut- lämnande av personuppgifter till annan myndighet och den andra en eventuell avidentifiering av FoB-materialet.

Genom sekretesslagen har inskränkningar med hänsyn till bl. a. pri- vatlivets helgd gjorts i den annars gällande principen om fri tillgång till allmänna handlingar. Enligt 16 & sekretesslagen får uppgifter som har lämnats för statlig och kommunal statistik och myndighets bearbet- ningar därav inte utlämnas inom 20 år, om uppgifterna" avser t. ex. en- skilda personer som är angivna med namn eller annan identitetsbetcck— -ning. Undantag gäller bara för det fall att den enskilde samtycker eller skaderisk bedöms vara utesluten. Med-uppgift avses- som nämnts såväl primärmaterialet som datalagradc personuppgifter. Sekretesslagen gäller myndighets utlämnande av handling till enskild men inte till annan myndighet. Myndighet som förvarar-handlingen beaktar dock vid ut- lämnande till annan myndighet de intressen som utgör grunden för be-

Prop. 1975: 5 38

stämmelserna i sekretesslagen. Kan myndigheterna inte enas, ligger det slutliga avgörandet hos regeringen. Praxis är därvid utomordentligt re- striktiv. Sålunda har personuppgifter från FoB 1970 inte i något fall ut- lämnats vare sig av SCB eller genom beslut av regeringen.

Lagstiftningen i samband med tidigare folk- och bostadsräkningar har inte innehållit några särskilda bestämmelser rörande myndighets tillgång till allmänna handlingar. I fråga om utlämnande av personupp- gifter som har ingetts till folk- och bostadsräkning gäller som nämnts redan enligt nuvarande regler och praxis total restriktivitet. Den av SCB föreslagna bestämmelsen medför inte någon ändring i detta för- hållande. Jag anser därför att det inte nu finns behov av någon bestäm- melse i lagen om FoB 1975 om utlämnande av handling till annan myndighet utan att gällande regler och praxis bör tillämpas tills vidare. Som framgått av vad jag har anfört i det föregående har JO och JK ut- talat sig i samma riktning.

Frågor om offentlighet och sekretess då det gäller personuppgifter övervägs f. 11. inom OSK. Kommitténs uppdrag omfattar såväl en över- syn av gällande sekretessbestämmelser som frågan om utlämnande av handlingar från en myndighet till en annan. OSK väntas lägga fram sitt slutbetänkande under våren 1975. Eventuellt nya sekretessregler bl. a. för statistiksekretessen synes lämpligen böra övervägas först i samband med behandlingen av OSKzs slutbetänkande.

Frågan om avidentifiering av personuppgifterna i FoB-materialet. både primärmaterialet och det bearbetade materialet. har som tidigare berörts diskuterats vid remissbehandlingen. Enligt min mening bör av- identifieringen som en metod att skydda uppgiftslämnarnas personliga integritet ses i ett vidare och mera generellt perspektiv. Jag vill här erinra om att frågan om avidentifiering nyligen har prövats av Kungl. Maj:t i ett ärende rörande SCB:s undersökningar om levnadsförhållan- dena i samhället. Kungl. Maj:t beslöt därvid att identitetsuppgifterna t. v. skulle bevaras. Skälet härtill var bl. a. att undersökningens använd- barhet från statistisk och vetenskaplig synpunkt skulle bevaras.

SCB lägger ner stor omsorg på integritetsskyddet i statistikproduktio- nen och bedriver sedan ett par år ett omfattande arbete för att prak- tiskt gå igenom och ytterligare stärka detta skydd. Frågan i vilka fall en avidentifiering snarast minskar integritetsskyddet och om en krypte- ring av identitetsbeteckningarna skulle vara en effektivare åtgärd för att stärka integritetsskyddet har därvid uppkommit. Enligt vad jag under hand har erfarit har SCB nyligen fattat beslut om att påbörja en särskild utredning av problemkomplexet avidentifiering, kryptering och förstö- ring i verkets statistikproduktion. Utredningen avses bedrivas i kontakt med datainspektionen och riksarkivet. Det är sedan SCB:s avsikt att för regeringen lägga fram resultaten av denna utredning jämte de förslag som kan föranledas därav. Inom justitiedepartementet förekommer se-

Prop. 1975: 5 39

dan någon tid överläggningar i denna fråga med företrädare för SCB och datainspektionen. Ett ställningstagande till bl.a. frågan om av- identifiering kan förväntas inom en snar framtid. Jag finner därför 'inte anledning att f. n. vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga.

I övrigt bör endast vissa redaktionella och tekniska ändringar göras i SCB:s lagförslag. Sålunda bör det i förtydligande syfte definieras bl. a. vem som skall anses vara innehavare av bostadslägenhet och enfamiljs- hus och vad som avses med sådant hus. I stället för fastighetstyp bör anges om byggnad taxerats som jordbruksfastighet eller annan fastig- het. De föreslagna definitionerna hustyp och kyrkobokföringsadress bör vidare justeras. Jag delar SCB:s uppfattning att av person— och fastig- hetsblanketternas text bör framgå att räkningen och skyldigheten att lämna uppgifterna har beslutats av riksdagen, att ändamålen endast är angivna statistiska bearbetningar och folkbokföringskontroll samt att blanketterna fastställs av SCB efter samråd med datainspektionen. Detta synes emellertid inte behöva lagfästas. Det bör också framhållas att de anvisningar som behövs om förfarandet vid FoB 1975 får meddelas av RSV då det gäller länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna i Stockholm och Göteborg och pastorsämbetena samt i övrigt av SCB.

Jag vill slutligen ta upp frågan om möjligheterna till integration mel- lan uppgifterna från fastighetstaxeringen och fastighetsuppgifterna i FoB 1975. Inför 1975 års fastighetstaxering insamlades under hösten 1974 en mängd fastighetsuppgifter. Dessa uppgifter skiljer sig dock i en del avseenden från dem som behövs för statistikproduktion. Därtill kommer att fastighetstaxeringen har ägt rum ungefär ett år tidigare än FoB 1975. vilket medför att en del av uppgifterna hinner bli föråldrade. SCB räk- nar därför med att de för FoB 1975 nödvändiga uppgifterna i huvudsak bör inhämtas från fastighetsägare. RSV har i sitt remissyttrande i likhet med SCB funnit att en integration mellan fastighetstaxeringen och FoB 1975 inte skulle medföra några nämnvärda fördelar. För kommande fas- tighetstaxeringar och folk- och bostadsräkningar bör emellertid enligt _ RSV:s mening ökad uppmärksamhet ges åt samordningsfrågan för att söka underlätta allmänhetens uppgiftsskyldighet och minska kostnaderna för statsverket. .

Inte heller jag anser att de. tillgängliga uppgifterna från 'den allmänna fastighetstaxeringen 1975 är tillfyllest för att tillgodose de i samband med FoB 1975 redovisade behoven av fastighetsdata. De nödvändiga uppgifterna bör i enlighet med SCB:s förslag inhämtas direkt från fastig- hetsägarna. I framtiden bör emellertid om möjligt en samordning ske så att fastighetsägarnas uppgiftslämnande'kan begränsas.

Prop. 1975: 5 40

4.3. Kostnader och tidplan

Enligt SCB kommer kostnaderna för 1975 års folk- och bostads- räkning sammanlagt att uppgå till ca 63 milj. kr. i 1974 års pris- och lönenivå. Härav svarar det ändrade distributions- och insamlingsförfaran- det för knappt 12 milj. kr. och den utökade informationen för drygt 2 milj. kr. För budgetåret 1975/76 begär SCB ett anslag på 26,5 milj. kr.

Som mest kommer ungefär 200 personer inom SCB att arbeta med FoB 1975. Av dessa kommer 120—160 personer att anställas för en kor- tare tid (ca 6—15 månader), huvudsakligen mellan början av år "1976 och mitten av år 1977.

SCB framhåller en rad svårigheter när det gäller att beräkna de fram- tida kostnaderna för FoB 1975 och att göra rättvisande jämförelser med tidigare folk— och bostadsräkningar. Uttryckt i 1974 års pris- och löne- läge har, enligt SCB, FoB 1.960 kostat ca 49 milj. kr., FoB 1965 ca 30 milj. kr. och FoB 1970 ca 58 milj. kr. Enligt vad jag inhämtat från SCB kan kostnaderna för FoB 1965 och FoB 1970 slutligt uppskattas till ca 34 resp. 65 milj. kr. Dessa belopp kan jämföras med en beräknad under- sökningskostnad för FoB 1975 på 49 milj. kr. Härtill kommer merkost- nader på 14 milj. kr. till följd av ändrad distribution och insamling samt utökad information. Att FoB 1975 blivit så pass kostsam får enligt SCB ses mot bakgrund av dels det förstärkta skyddet av den personliga inte- griteten, dels ett jämförelsevis omfattande variabelinnehåll och dels den stigande folkmängden och det ökande fastighetsbestå-ndet.

Det är min uppfattning att den av SCB beräknade totalkostnaden för FoB 1975 på 63 milj. kr. bör godtas. Genom att ytterligare minska anta— let variabler skulle vissa besparingar möjliggöras'men räkningens använd- barhet samtidigt allvarligt begränsas! En annan möjlighet att avsevärt minska kostnaderna vore att avstå från det föreslagna nya distributions- oeh insamlingsförfarandet. Detta förfarande syftar till att förstärka skyddet av den personliga integriteten och att minska besväret för upp— giftslämnarna och bör därför enligt min mening tillämpas.

På grund av att skillnaderna i resultaten mellan preliminär och slut- lig statistik vid FoB 1970 var mycket små, föreslår SCB att redovis- ningen av preliminärstatistik i FoB 1975 utgår. För att möta behoven av en snabb redovisning av data ur FoB ]975 föreslår SCB att vissa del- resultat sammanställs i en s.k. produktionsstatistik för enskilda kommu- ner omfattande uppgifter om hushållsställning, sysselsättning. viss pend— ling och viss redovisning av dagbe'folk-ningen. Denna statistik beräknas bli färdig successivt under senare delen av år 1976. Redovisningen av den slutliga statistiken beräknas äga rum i ungefär samma takt som redovisningen av den preliminära statistiken vid FoB 1970 och i en del fall rentav något snabbare. SCB vill dock betona att den angivna tid- planen kan komma att påverkas av händelser som nu inte till fullo kan förutses.

Prop. 1975: 5 41

Enligt SCB:s förslag kommer det att dröja ungefär två och ett halvt år efter det att räkningen ägt rum innan all statistik redovisats. Denna tidsrymd bör ses mot bakgrund av att räkningen har en mycket stor omfattning. Såvitt jag kan bedöma innebär SCB:s förslag till tidplan för publiceringen av statistik ur FoB 1975 en väsentlig förbättring jäm- fört med tidigare räkningar.

5. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen att ' l.. antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, ' 2. till Statisliska centralbyrån: F alk—. och bostadsräkning 1975 för budgetåret 1975/76 under sjunde huvudtiteln anvisa ett för- slagsanslag av 26 500 000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- draganden har lagt fram.

Prop. 1975: 5