Prop. 1976/77:45
om sänkning av sjömansskatten, m.m.
Prop. 1976/77: 45
Regeringens proposition 1976/ 77: 45 om sänkning av sjömansskatten. m. m.:
beslutad den 18 november 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDlN lNGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås lättnader i sjömansskatten. En anpassning görs till den skattesänkning som regeringen tidigare har föreslagit för 1977 års inkomster. Dessutom höjs bl. a. det omkostnadsavdrag som innefattas i sjömansskattetabellerna från 2 500 kr. till 3 000 kr. i fjärrfan och från 1 250 kr. till 1 500 kr. i närfart.
l propositionen läggs även fram förslag i fråga om extra avdrag för folkpensionärer. Förslagen innebär en uppmjukning av avtrappningsreglerna för de fall förmögenhet finns. Vidare föreslås nya regler för folkpensionä- rernas deklarationsplikt. De förslagen är följdändringar med anledning av de bestämmelser om folkpensionärernas rätt till extra avdrag som trädde i kraft den 1 januari 1976. I anslutning härtill föreslås vissa närmast tekniska ändringar i fråga om bl.a. avdrag för preliminär skatt. De nu nämnda ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
I propositionen föreslås vidare särskilda regler för beskattningen av bl. a. dagpenning som fr. o. rn. den 1 januari 1977 skall utgå till värnpliktiga vid repetitionsövningar. Skatteintäkterna härav avses i sin helhet tillföras statsverket.
Vidare föreslås vissa ändringar i fråga om den bevillningsavgift som skall erläggas av utländska artister som uppträder i Sverige. Även dessa ändringar är av teknisk art och rör frågan om tillståndsgivningen vid offentliga föreställningar. Även dessa förslag avses träda i kraft den 1 januari 1977.
Slutligen föreslås några tekniska ändringar.bl. a. i fråga om Skatteavdrag på yrkesskadelivränta och dclpension.
Prop. 1976/77:45 2
1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrives att l ä 1 mom. och anvisningarna till l & samt de tabeller som avses i 7 & 1 mom. och 8 ;" lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l ä'
1 mom .3 Sjömansskatt enligt denna lag skall erläggas av sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 registerton, vilket huvudsakligast nyttjas i sådan närfart eller fjärrfart. som i 2 & sägs.
Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt handels- fartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund ( i n re fa rt ) utom i fall som avses i 7.5 2 mom. andra Stycket.
Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant underfartvgs byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget skall erlägga sjömansskatt jör inkomsterna under kontrollant- eller utrustningstiden.
Anvisningar till 1 ;"3 Bestämmelserna i denna lag avse sjöman som är anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. Av 19 a ;" följer att lagen även är tillämplig på sjöman som är anställd av annan arbetsgivare som redaren antagit som entreprenör. Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på utländskt handelsfartyg; som svensk redare förhyri huvudsak obemannat, om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat. äga bestämmelserna tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare. l-lar sjöman avmönstrat från tjänst ombord på visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare. skall ersättning som utgår under väntetiden anses som utbetalad i tjänsten ombord på det förra fartyget.
' Lagen omtryckt l970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 19743777. 2Senaste lydelse l975:948. 3Scnaste lydelse 1975z948.
Prop. 1976/77z45
Nuvarande lydelse
b.!
Föreslagen lydelse
Sjönmnsskatt ska/l erläggas även av den som/öre leveransen avfartvg, som är under byggnad. och innan tjänstgö- ring ombord påbörjats inställer sig på . fartyget. för att lära känna det och dess tekniska utrustning m. m.
Prop. 1976/77z45
Nuvarande lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt4
F järrfart Tabell F kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre gräns. kr. 1 410— 1 800 9,85 1 800- 2400 121 2 400— 3 000 328 3 000- 3 600 613 3 600— 4 200 928 4 200- 4 800 1 282 4 800- 5400 1 657 5 400— 6 000 2 032 6 000- 6 600 2 422 6 600- 7 200 2 854 7 200— 7 800 3 292 7 800— 8 400 3 733 8 400— 9 000 4 174 9 000— 9 600 4 633 9 600-10 000 5 098 10 000—12 800 5 408 12 800— 7 578
4Senaste lydelse l975:314.
Bilaga
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
+28.5 % +34.5 % +47.5 % +52.5 % +59,0 %
+62.5 % +62.5 % +65.0 % +72.0 %
+73.0 % +73.5 % +73.5 % +76,5 %
+77,5 % +77_5 % +77.5 % +81.5 %
Prop. 1976/77: 45 5
Nuvarande lydelse
Tabell F kolumn 2—3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns
1 960— 2400 10.80 +35.5 % 2 400— 3 000 167 +47.0 % 3 000— 3 600 449 +52.5 % 3600— 4 200 764 +58.5 % 4200—4800 1115 +62.5% 4 800— 5 400 1 490 +62.5 % 5400— 6 000 1 865 +65.0 % 6 000— 6 600 2 255 +72.0 %
6 600— 7 200 2 687 +73.0 % 7 200— 7 800 3125 +73.5 % 7 800— 8 400 3 566 +73.5 % 8 400— 9 000 4 007 +76.0 %
9 000— 9 600 4 463 +77.5 % 9600-10000 4928 +77.5 % 10000—12800 5238 +77.5 % 12800— 7408 +8l.5 %
Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns
% 2 120— 2400 9.80 +34.0 %
2400— 3000 105 +42.5 % 3 000— 3 600 360 +52 5 % 3 600— 4 200 675 +56.0 %
4 200— 4 800 1011 +62.5 % 4 800— 5 400 1 386 +62.5 % 5400— 6000 1 761 +64.0 % 6000— 6 600 2145 +70.0 %
6 600— 7 200 2 565 +72.5 % 7 200- 7 800 3 000 +73.5 % 7800- 8400 3441 +73.5 % 8400— 9000 3882 +75.0 %
9 000— 9 600 4 332 +77.5 % 9600—10000 4797 +77.5 % 10000—13000 5107 +77.5 % 13000- 7432 +8l.5 %
Prop. 1976/77145
Nuvarande lydelse Tabell F kolumn U
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns
1460— 1800 10.80 +13.0 % 1800— 2400 55 +16.0 % 2400— 3000 151 +42.0 % 3 000- 3 600 403 +47.5 % 3 600— 4 200 688 +52.5 %
4 200— 4 800 1 003 +56.5 % 4 800— 5400 1 342 +56.0 % 5400— 6000 1678 +58.5 % 6 000— 6 600 2 029 +64.5 %
6 600— 7 200 2 416 +66.0 % 7200— 7800 2812 +66.0 % 7 800— 8 400 3 208 +66.0 % 8 400— 9 000 3 604 +68.5 %
9 000— 9 600 4 015 +70.0 % 9 600—10 000 4 435 +69.5 % 10000—12800 4713 +70,0 % 12 800— 6 673 +73.5 % Närfart
Tabell N kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads— Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns
700— 1 200 11.50 +28.5 % | 200— 1 800 154 +28.5 % 1 800— 2400 325 +37.0 % 2 400— 3 000 547 +49.0 % 3 000— 3 600 841 +53.0 % 3600— 4 200 1 159 +60.0 % 4200— 4800 1519 +62.5 % 4 800— 5400 1 894 +62.5 % 5400— 6000 2 269 +66.5 % 6000— 6600 2668 +72.5 % 6600— 7 200 3 103 +73.0 % 7 200— 7 800 3 541 +73.5 % 7 800— 8 400 3 982 +73.5 % 8400— 9000 4423 +77.0 % 9 000— 9 600 4 885 +77.5 % 9600—10000 5350 +77.5 % 10000—12800 5660 +77.5 % 12 800— 7 830 +81.5 %
Prop. 1976/77:45 7
Nuvarande lydelse
Tabell N kolumn 2—3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 1 240— 1 800 10.40 +28.5 % 1 800— 2 400 170 +36.5 % 2400— 3 000 389 +49.5 % 3 000— 3 600 686 +52.5 % 3600— 4 200 1001 +59.5 % 4 200— 4 800 1 358 +62.5 % 4 800— 5 400 1 733 +62.5 % 5400— 6 000 2 108 +66.0 % 6 000— 6 600 2 504 +72,5 % 6 600- 7 200 2 939 +73,0 % 7 200— 7 800 3 377 +73.5 % 7800— 8400 3818 +73.5 % 8 400— 9 000 4 259 +77.0 % 9000— 9600 4721 +77.5 % 9 600—10 000 5 186 +77.5 % 10 000—12 800 5496 +77.5 % 12 800— 7666 +81.5 %
Tabell N kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. ' vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns
1410— 1800 11.85 +28.5 % 1 800— 2 400 123 +32.5 % 2400— 3 000 318 +45.5 % 3 000— 3 600 591 +52,5 % 3 600— 4 200 906 +58.0 %
4 200— 4 800 1 254 +62.5 % 4 800— 5 400 1 629 +62.5 % 5 400— 6 000 2 004 +64.5 % 6000— 6600 2391 +71.5 %
6 600— 7 200 2820 +72.5 % 7 200— 7 800 3 255 +73.5 % 7 800— 8 400 3 696 +73.5 % 8400— 9 000 4 137 +76.0 % 9000— 9600 4593 +77.5 % 9600—10000 5058 +77.5 %
10 000—13 000 5368 +77.5 % 13000— 7693 +81.5 %
———___—______
Prop. l976/77:45
Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)
Beskattningsbar månads- inkomst. kr.
720— I 200 1 200— I 800 1 800— 2 400 2 400— 3 000 3 000— 3 600
3 600— 4 200 4 200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600
6 600— 7 200 7 200— 7 800 7 800— 8 400 8 400— 9 000
9 000— 9 600 9 600—10000 10 000—12 800 12 800—
Nuvarande lydelse
Skatt på inkomst vid skiktets nedre
Skutt på inkomsr utöver skiktets
gräns. kr. nedre gräns 10.20 +18.5 % 99 +18. % 207 +24.0 % 351 +44.0 % 615 +47.5 % 900 +54.0 % 1 224 +56.0' % 1 560 +56.5 % 1 899 +59.0 % 2 253 +65.5 % 2646 +65.5 % 3 039 +66.5 % 3 438 +66.0 % 3 834 +69.0 % 4 248 +70.0 % 4 668 +69.5 % 4 946 +70.0 % 6 906 +73.5 %
Prop. 1976/77:45
Föreslagen lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt
Fjärrfart Tabell F kolumn ]
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre gräns. kr. 1 450— 1 800 10.50 1 800— 2 400 112 2 400— 3 000 301 3 000— 3 600 541 3 600— 4 200 817 4 200— 4 800 1 144 4 800— 5 400 1 510 5 400— 6 000 1 888 6 000— 6 600 2 284 6 600— 7 200 2 722 7 200— 7 800 3 166 7 800— 8 400 3 613 8 400— 9 000 4 060 9 000— 9 600 4 522 9 600—10 000 4 993 10 000—1 2 600 5 307 12 600— 7 348
Bilaga
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
+29.0 % +3l.5 % +40.0 % +46.0 % +54.5 %
+61.0 % +63.0 % +66.0 % +73.0 %
+74.0 % +74.5 % +74.5 % +77.0 %
+78.5 % +78.5 % +78.5 % +83.5 %
Prop. 1976/77z45 10
Föreslagen lydelse
Tabell F kolumn 2—3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns
1990— 2 400 11,75 +32.5 % 2 400— 3 000 145 +39.5 % 3 000— 3 600 382 +46.0 % 3 600— 4 200 658 +54.5 %
4 200— 4 800 985 +61.0 % 4 800— 5 400 1351 +62.5 % 5400— 6 000 1 726 +66.5 % 6000— 6600 2125 +72.5 %
6 600— 7 200 2 560 +74.0 % 7 200— 7 800 3 004 +74.5 % 7 800— 8 400 3 451 +74.5 % 8 400— 9 000 3898 +77.0 %
9 000— 9 600 4 360 +78.5 % 9600—10000 4831 +78.5 % 10 000—12 600 5145 +78.5 % 12 600— 7 186 +83.5 %
Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns
2150— 2400 12.25 +31.5 % 2 400— 3 000 91 +35.0 % 3000— 3 600 301 +46.5 % 3600— 4 200 580 +50.5 %
4 200- 4 800 883 +61.0 % 4 800— 5 400 1 249 +62.0 % 5400— 6000 1621 +64.5 % 6 000— 6 600 2008 +71.5 %
6 600— 7 200 2437 +73.5 % 7 200— 7 800 2878 +74.5 % 7 800— 8 400 3325 +74.5 % 8400— 9 000 3 772 +76.0 %
9 000— 9 600 4 228 +78.5 % 9 600—10 000 4 699 +78.5 % 10000—12800 5013 +78.5 % 12 800— 7211 +83.5 %
___—___...____—_
Prop. two/77:45 ”
Föreslagen lydelse
Tabell F kolumn L'
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns
1 500— 1 800 10.00 +l3.0 % 1 800— 2400 49 +l3.5 % 2 400— 3000 130 +35.5 % 3 000— 3 600 343 +41.5 % 3 600— 4 200 592 +49.0 %
4 200- 4 800 .886 +55.0 % 4800— 5400 1216 +56.5 % 5 400— 6000 1 555 +59.5 % 6000— 6600 1912 +65.5 %
6 600— 7 200 2 305 +66.5 % 7 200— 7 800 2 704 +67.0 % 7 800— 8 400 3 106 +67.0 % 8 400-— 9 000 3 508 +69.5 %
9 000— 9 600 3 925 +70.5 % 9 600—10 000 4 348 +70.5 % 10000—12 600 4630 +70.5 % 12 600— 6 463 +75.0 % Närfart
Tabell N kolumn ]
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 690— I 200 9.75 +27.5 % 1 200— 1 800 150 +29.0 % 1 800— 2 400 324 +33.0 % 2 400— 3 000 522 +42.0 % 3 000— 3 600 774 +47.0 % 3 600- 4 200 1 056 +56.5 % 4 200— 4 800 1 395 +61.5 % 4 800— 5 400 1 764 +63.0 % 5400— 6000 2 142 +67.5 % 6 000— 6 600 2 547 +73.5 % 6 600— 7200 2 988 +74.5 % 7 200— 7 800 3 435 +74.5 % 7 800— 8 400 3 882 +74.5 % 8 400— 9 000 4 329 +78.0 % 9 000— 9 600 4 797 +78.5 % 9 600—10 000 5 268 +78.5 % 10 OOO—12600 5582 +78.5 % 12 600— 7 623 +83.5 %
Prop. 1976/77:45
Föreslagen lydelse
Tabell N kolumn 2—3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre gräns. kr. 1 260— 1 800 12,40 1 800— 2 400 169 2 400— 3 000 364 3 000— 3 600 616 3 600— 4 200 898 4 200— 4 800 1 234 4 800— 5400 1 603 5400— 6 000 1 981 6 000— 6 600 2 386 6 600— 7 200 2 827 7 200— 7 800 3 271 7 800— 8 400 3 718 8 400— 9 000 4 165 9 000— 9 600 4 633 9 600—10 000 5 104 10000—12600 5418 12 600— 7 459
Tabell N kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre gräns, kr.
1 420— 1 800 9.80 1 800— 2400 120 2 400— 3 000 306 3 000— 3 600 534 3 600— 4 200 813
4 200— 4 800 l 134 4 800— 5 400 1 500 5 400— 6 000 1 875 6 000— 6 600 2 271
6 600— 7 200 2 703 7 200— 7 800 3 147 7 800— 8 400 3 594 8 400— 9 000 4 041
9 000— 9 600 4 503 9 600—10 000 4 974 10 000—12 800 5 288 12 800— 7 486
12
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
+29.0 % +32.5 % +42.0 % +47.0 % +56.0 %
+61.5 % +63.0 % +67.5 % +73.5 %
+74.0 % +74.5 % +74.5 % +78.0 %
+78.5 % +78.5 % +78.5 % +83.5 %
Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
+29.0 % +3l.0 % +38.0 % +46.5 % +53.5 %
+61.0 % +62.5 % +66.0 % +72.0 %
+74,0 % +74.5 % +74.5 % +77.0 %
+78.5 % +78.5 % +78.5 % +83.5 %
Prop. 1976/77:45 13
Föreslagen lydelse
Tabell N kolumn U
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst, kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 720—1200 11.00 +17.5% 1200—1800 95 +18_0% 1800— 2400 203 +21_0 % 2 400— 3 000 329 +37.5 % 3 000— 3 600 554 +42,5 % 3600— 4 200 809 +50.5 % 4200— 4800 1112 +55.5 % 4 800— 5 400 1 445 +56.5 % 5400— 6000 1 784 +60.5 % 6000— 6600 2 147 +66.0 % 6 600— 7 200 2543 +67.0 % 7 200— 7 800 2945 +67.0 % 7 800— 8 400 3 347 +67.0 % 8 400— 9 000 3 749 +70.0 % 9000— 9600 4169 +7l,0 % 9 600—10 000 4 595 4705 % 10000—12600 4877 +70.5 % 12 600— 6710 +75.0 %
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som har avräknats eller bort avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträ- dandet av denna lag.
1*** Riksdagen I 976/77. ] saml. Nr 45
Prop. 1976/77:45
2 Förslag till
14
Lag om ändring i kommunalskattelagen (19281370)
Härigenom föreskrives att punkterna 6 och 12 av anvisningarna till 32 ;" samt punkt 2 av anvisningarna till 50 &" kommunalskattelagen( 1928:370)skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen l_1"(l('l$('
Anvisningar till 32 s"
6.' Värnpliktig för egen del till- kommande naturaförmåner och det under fredstjänstgöring utgående permingbidrage/ samt utbildnings- premie, tiärzsrgöringspremic och ut- ryckningsbidrag till värnpliktig skola icke upptagas såsom skattepliktig intäkt. Under fredstjänstgöring utgå- ende flygtillägg och sjötjänstbidrag utgöra däremot skattepliktig intäkt. För tid då krigsavlöningsreglemen- tet är tillämpligt skall för värnpliktig terminslön icke räknas till skatte- pliktig intäkt. dock att vid sjötjänst- göring eller tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av terminslönen. som motsvarar sjö- tjänstbidrag. i den mån densamma överstiger terminslön för den värn- pliktigc enligt 6 & krigsavlöningsreg- Iementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig intäkt.
6. Värnpliktig för egen del tillkom- mande naturaförmåner och under fredstjänstgöring utgående dager— särming och tillägg lill sådan ersätt- ning. brf/armingspenning. avgångsve- der/ag samt utbildningspremie och utryckningsbidrag till värnpliktig skola icke upptagas såsom skatte- pliktig intäkt. Under fredstjänstgö- ring utgående dagpenning. llygtill- lägg och sjötjänstbidrag utgöra däre- mot skattepliktig intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet är till- lämpligt skall för värnpliktig ter- minslön icke räknas till skattepliktig intäkt. dock att vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv skatte- plikt föreliggerför den del av tcr- minslönen.som motsvarar sjötjänst- bidrag. i den mån densamma över- stiger terminslön för den värnplik— tige enligt 6; krigsavlöningsregle- mentet. Månadslön skall skattepliktig intäkt.
utgöra
För annan under krigsavlöningsrcglementet hänförlig personal än som i föregående stycke avses skola under tid. då reglementet är tillämpligt. naturaförmåner eller ersättning därför ävensom månadslön utgöra skatte- pliktig intäkt. Terminslön enligt reglementet upptages däremot såsom intäkt endast för tid. varunder befattningshavaren kunnat fullgöra tjänstgöringen utan att lämna den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. Vid sjötjänst- göring eller tjänstgöring i sjöreserv gäller. att såsom intäkt upptages den delav
* Senaste lydelse 1970:130.
Prop. 1976/77:45 15
Nuvarande lydelse Föreslagen [_l-'(IC'lSF
terminslönen, som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersättning. i den mån densamma överstiger terminslön för befattningshavaren enligt 6 ;" krigsav- löningsreglementct.
Den för terminslön medgivna skattefriheten har sin grund däri. att sådan lön avsetts omfatta ersättning för samtliga de merkostnader. som uppkommit för den skattskyldige genom att han för fullgörande av militär tjänstgöring vistats utom den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. 1 följd härav må för tid, varunder terminslön utgått, nämnda merkostnader ej avföras såsom utgift. även om terminslönen icke förslår till deras bestridande.
Familjebidrag, vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till värn- pliktig, räknas icke till skattepliktig intäkt. Näringsbidrag utgör däremot skattepliktig intäkt och hänföres till den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag anses tillkomma den värnpliktiga. även om bidraget utbetalas till annan person. Det förhållandet att bidraget använts för bestridande av en vid inkomsttaxeringen i och för sig avdragsgill utgift, t.ex. ränta eller periodiskt understöd. skall icke föranleda. att avdrag vägras för utgiften i fråga.
Vad ovan i första och fjärde Vad ovan i första och fjärde styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om annan perso- nal vid krigsmakten som avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunder. vapenfri tjänstepliktig, hemvärnspersonal och annan perso- nal som frivilligt fullgör utbildning för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret. civilförsvarspliktig som inkallats till tjänstgöring enligt 12 & civilförsvars- lagen och annan som avlönas enligt gäHande grunder. Civil/örsvarspenning likstäl-
för civilförsvarspliktiga
les med penningbidrag.
styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om annan perso- nal vid försvarsmakten som avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunder. vapenfri tjänstepliktig, hemvärnspersonal och annan perso- nal som frivilligt fullgör utbildning för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret, civilförsvarspliktig som inkallats till tjänstgöring enligt 12 & civilförsvars- lagen och annan som avlönas enligt för värnpliktiga eller civilförsvarsplik- tiga gällande grunder.
12.2 Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt 1agen_(1956:293) om ersättning åt smittbärarc samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på
3 Senaste lydelse l976:331.
Prop. 1976/77:45 16
Nuvarande lule/se F öres/age" lydelse
grund av försäkring. som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärljänstgöring.
Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.
Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestöds- lagen (1973:3491, utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpcnning frän erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknads- stöd räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning ()t'll tjänstgöring inom tolal/örsvaret räknas som skallen/ikrig inläkl av [lä/ISI.
Detsamma gäller dagpenning; och Stimulansbidrag, vilka enligt av rege- ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.
till 50.3
2.3 Vid bedömningen av om .skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året. utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen. om den utgått i fall utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionst'illskott föranlett avräkning av pensionstill- skott. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder. Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkoms: enligt lagen (19471576) om statlig inkomst- skatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 ; första stycket lagen (1962:3811 om allmän försäkring och därutöverskattepliktiga intäkterav tjänst om samman-
3 Senaste lydelse 1975:312.
Prop. 1976/77:45 17
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lagt 3 800 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 .b" 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig. som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångs- punkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.
Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomst- beloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsva- rande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.
Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt tax- erade inkomst jämkas. om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 50000 kronor. Om förmögenhets- värdet överstiger 80000 kronor. skall avdrag icke medgivas. Värdet av egna/reinstastighet och mindre jord- bruksfastighet skall inräknas i för- mögenhctsvärdet med skäligt be-
lopp.
Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt tax- erade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 75000 kronor. Om förmögenhets- värdet överstiger 125 ()()0 kronor. skall avdrag icke medgivas. Värdet av sädanjästighet som avses i 24 51" 2 mom. denna lag och jordbruksfas- tighet som i huvudsak användes _lör bostadsändamål skall inräknas i för- mögenhetsvärdet med skäligt be- lopp. Har den skattskyldige eller hans make flera fastigheter av sådant slag gälla bestämmelserna enbart en fas- tighet. [första hand avses fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.
Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås. när särskilda omständigheter föranleda det.
Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 ä 1 mom. sista stycket.
Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade inkomst icke 36 000 kronor. skall avdrag enligt denna anvisningspunkt medges med minst 500 kronor. Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget minst ett belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och inkomsten i fråga.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
Prop. 1976/77:45
3 Förslag till
18
Lag om ändring i taxeringslagen(1956z623)
Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (19561623)l dels att 129 & 4 mom. skall upphöra att gälla. dels att 22 å3 mom., 37 ä 1 mom. och 195 & 1 mom. skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ZZÖ
' 3 m 0 m . 2 Skattskyldig som uppbu- ritfolkpension och därutöver bruttoin- täkt på högst 1 500 kronor och som icke har skattepliktiga förmögen/tets- tillgångar överstigande 50 000 kronor är, om han varit bosatt i riket under hela beskattningsåret, skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration för inkomst endast om garantibe/opp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. I fråga om makar tillämpas ! mom. tredje stycket.
3 m 0 m . Skattskyldig, som uppburit
folkpension. är nted undantag som
anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration endast om hans brttttointäkt av en eller
_ fleraförvärvskällor under året uppgått
till minst 13 500 kronor, eller, om hans make uppburitfolkpension. till minst ] I 700 kronor. M edf'olkpension avses folkpension iform av ålderspension. förtidspettsion. änkepension och htts- trutillägg. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna siälvdeklaration,om den skattskvldige har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret, om han ltar skatte- pliktiga förmögenhetstillgångar över- stigande 75 000 krattor eller om garan- tibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för ho- nom. Ifråga om ntakar gälla bestäm- melserna il mom. tredje stycket såvitt
avser . förmögenhet.
' Lagen omtryckt 19713399. Senaste lydelse av lagens rubrik 19741773. 2 Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt rskr 1976/77z3.
Prop. 1976/77z45
37.5
Nuvarande lydelse
19
1 m 0 m . 3 Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter( k 0 n t ro l ! u p p gifte r )för nästforegåendc kalenderår avlämnas
på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig
Vem uppgiften skallavse
Vad uppgiften skall avse
3 c. Allmän försäk- ringskassa.
Den som åtnjutit ut- bildningsbidrag i form av dagpenning eller sti- mulansbidrag.
Den åtnjutit timstudiestöd, in- komstbidrag eller vux- enstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973z349).
som
Dagpenning och sti- mulansbidrag som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Föreslagen lydelse
] mo m . Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifterl k 0 n t ro 1 1 U p p g i ft e r )for nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse
Vad uppgiften skall avse
3 c. Allmän försäk- ringskassa.
Den som åtnjutit ut- bildningsbidrag i form av dagpenning eller sti- mulansbidrag.
Den som åtnjutit timstudiestöd, in- komstbidrag eller vux- enstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973z349).
Den
SOI?!
dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret.
uppburit
Dagpcnning och sti- mulansbidrag som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
3Senaste lydelse 1976:334.
Prop. 1976/77:45
Nuvarande lydelse
20
Föreslagen lydelse
195;
l m om. Har fastighet blivit föremål för taxeringsåtgärd. som enligt 189 Märsta stycket skall föran- leda underrättelse till ägare av fastig- heten, må den som var eller blivit ägare av fastigheten under taxerings- året anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret om han icke senast den 15 juli under taxerings- året erhållit underrättelse som avses i nämnda paragraf.
] mom. Har fastighet blivit föremål för taxeringsåtgärd. som enligt 189 ;" skall föranleda underrät- telse till ägare av fastigheten. må den som var eller blivit ägare av fastig- heten under taxeringsåret anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret om han icke senast den 15 juli under taxeringsåret erhållit underrättelse som avses i nämnda paragraf.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1977.
Prop. 1976/77z45
4 Förslag till
21
Lag om ändring i uppbördslagen (1953z272)
Härigenom föreskrives att 3 ;" 3 mom.. 10 ;". 49% 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 49% uppbördslagen (1953z272l| skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lrdelse
3 m 0 m .? Regeringen må förord- na, att preliminär A-skatt skall utgå för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring samt för folkpen- sion som utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån.
Föreslagen lydelse
3 m 0 m . Regeringen må förordna. att preliminär A-skatt skall utgå för tilläggspension enligt lagen (196138!) om allmän försäkring samt för folkpension som utbetalas tillsammans med tilläggspension el- ler annan förmån. Sådant förord- nande må meddelas även ifråga om
fölkpension sotn icke utbetalas tillsam-
mans med annan förmått om sanno- lik/tet föreligger att slut/ig skatt kont- mer att påföras den skattskyldige.
Regeringen må förordna. att preliminär A-skatt skall utgå för inkomst av artistisk verksamhet och för inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32% kommunalskattelagen (19281370). även om inkomsten icke utgör huvudsaklig inkomst av tjänst.
Har förordnande meddelats enligt detta moment, skall i fråga om inkomst som förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av preliminär skatt. av- drag för preliminär och kvarstående skatt samt ansvarighet för sådan skatt. m. m.
(Se vidare anvisningarna.)
Har förordnande meddelats enligt detta moment, skall i fråga om inkomst som förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av preliminär skatt. av- drag för preliminär och kvarstående skatt samt ansvarighet för sådan Skatt. m.m. l"'ad legeringar] före- skriver enligt detta stycke må även gälla ifråga om _i=rkesskade/ivränta. vårdbidrag ett/igt lagen ( ] 962.1'1'81) om allmän försäkring och delpensron enligt lagen (l975.'380) om del/ten- sions/örsäkring. som utbetalas til/sain— tttans med folk/tettsmn.
(Se vidare anvisningarna.)
' Lagen omtryckt 197175. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:77l 2Senaste lydelse 197321119.
Prop. 1976/77:45 22
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 &
Preliminär A-skatt skall icke beräknas å ersättning. som vid kommunal tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader. ej heller å ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostnader. därest icke ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.
Preliminär A-skatt skall icke utgå för:
a) folkpension och tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3.5 3m0m. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras:
b) bidrag som avses i 15 och 19 M lagen angående införande av lage/t om allmän försäkring:
c) familjebidrag enligt familjebi- dragslöi'ordningen den 29 mars 1'946 eller enligt förordningen den 29 juni 1946 omfamiljebidrag åt värnpliktiga m.fl.. vilka drabbats av kroppsskada; eller
(1) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående an- nan skattepliktig ersättning. som uppgår till högst 3 000 kronor för år: dock att vad nu sagts ej skall till- lämpas på pension. som utgår på grund av lagen om allmän försäk- ring.
c) familjebidrag enligt fömiljebi- drogs/(igen (194009); eller
(1) sådan pension. livränta eller från försäkringsanstalt utgående an- nan skattepliktig ersättning. som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock att vad nu sagts ej skall till- lämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring. delpension enligt lagen (1975.'380.) om de/pensionsför- säkring och på _vrkesskadelivränta.
49 s* 1 m 0 m . 4 Skattskyldig må av lokal skattemyndighet erhålla anstånd med inbetalning av skatt. kvarskatteavgift eller ränta 1) om taxeringsintendenten anfört besvär över taxering med yrkande om ändring till den skattskyldiges förmån: till belopp som betingas av taxerings- intendentens yrkande.
2) om den skattskyldige anfört besvär över taxering och taxeringsinten- denten. helt eller delvis, tillstyrkt besvären eller. om besvären avser
3Senastc lydelse 197311119. "*Senaste lydelse 1975:1179.
Prop. 1976/77:45 23
ly'uvarande lydelse Föreslagen lydelse
taxeringsnämnds beslut. tillstyrkt ansökan om anstånd: till belopp som betingas av taxeringsintendentens yttrande.
3) om taxering blivit oriktig på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till belopp som betingas av förbiseendet,
4) om den skattskyldige taxerats på mer än en ort för samma inkomst. garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till belopp. motsvarande ettdera av eller båda de skattebelopp som påförts i anledning av taxeringen.
5 )S om avgi/isunderlag enligt lagen (196138!) attt allmän försäkring eller enligt 4 9 lagen (1968.'419) om allmän arbetsgivaravgifi beslätnts till för ltögt belopp: till belopp som betingas av felaktigheten.
6) om skatt påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debitering: till belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen.
7) om preliminär skatt. som enligt 27,& 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige. kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bliva avkortad enligt 65,5 samt den skattskyldige icke erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 45 1 mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan antagas bliva avkortad.
Anvisningar till 49 s'
1. När särskilda skäl föreligga må ]. När Särskilda skäl föreligga må lokal skattemyndighet begära ytt- lokal skattemyndighet begära ytt- rande av taxeringsintendenten över rande av taxeringsintenden eller riks- ansökan om anstånd. .lörsäkringsyerkei över ansökan om
anstånd.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.
5Förutvarande S) upphävd genom 19.70:lö.7_
Prop. 1976/77z45
5 Förslag till
24
Lag om ändring i lagen (l965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt
Härigenom föreskrives att 2 ; lagen ('l965:269)med särskilda bestämmelser om kommuns och annan mentghets utdebitering av skattl skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lwlelse
Vid tillämpning av 1 åskall i skat- teunderlaget icke inräknas skatte— kronor och skatteören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter. nämligen dels sjukpen- ning enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring eller lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954z249') om ersättning i anledning av kroppsskada. ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret. kungö- relsen (l9621607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläck- ning m.m.. kungörelsen (l9ölz457) om ersättning på grund av medver- kan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m.. förord- ningen (l954z250) om ersättning i anledning av kroppsskada. ådt'agen under vistelse å anstalt m. m., iagen (1954246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl.. militärersättningsför- ordningen (19501261) och .agen (19562293) om ersättning åt smitt- bärare. allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på för- värvsinkomst av minst 4 500 kronor för är. dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring. d e l s timstudiestöd. in-
”Lagen omtryckt IVF:-B?. 11— 3Senaste ljtlelse Hmm.».
Föreslagen lt-fdelse
RE
2 .
Vid tillämpning av ] åskall i skat- teunderlaget icke inräknas skatte- kronor och skatteören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter. nämligen dels sjukpen- ning enligt lagen (l962:38l) om allmän försäkring eller lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (l954:249lom ersättning i anledning av kroppsskada. ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret. kungö- relsen (l962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläck- ning m. m.. kungörelsen (19611457) om ersättning på grund av medver- kan i skyddsarbetc vid olyckor i atomanläggningar m. m.. förord- ningen (1954z250) om ersättning i anledning av kroppsskada. ådragen under vistelse å anstalt m. m.. lagen (l954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. n.. militärersättningsför- ordningen (l950:26l) och lagen (19562293) om ersättning åt smitt- bärare.al|ttillden del sjukpenningen eller ersättningen grundas på för- värvsinkomst av minst 4 500 kronor för är. dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring. dels timstudicstöd. in-
Prop. 1976/77z45
Nuvarande lvl/else
komstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (19731349). dels utbildningsbidrag för dokto- rander och timersättning vid grund- läggande utbildning för vuxna. d e l s dagpenning från arbetslöshetsför- säkringen och kontant arbetsmark- nadsstöd. dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och Stimulansbi- drag. lntäkterna upptages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (l956:623).
ru 'Jl
FÖI'I'S/[I_£.'(-'IJ lydelse
komstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (l973z349). t'lcls utbildningsbidrag för dokto- rander och timersättning vid grund- läggande utbildning för vuxna. (1 e | 5 dagpenning från arbetslöshetsför- säkringen och kontant arbetsmark- nadsstöd. dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och Stimulansbi- drag. dels dagpenning vid utbildning och tiänstgöring inom total/örsvaret. lntäkterna upptages härvid till be- I0pp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (l956:623).
Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skatteören. som kan anses motsvara sjukpenning. vilken vid arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 ;" lagen (19621381) om allmän försäkring för honom uppburits av arbetsgivaren, om arbetsgivarinträdet skett den 9 november 1973 eller senare.
Vid beräkning av antalet skattekronor och skatteören skall såvitt gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46; 2 mom. 3). grundavdrag enligt 48 å och avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt 50 ä 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928z370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift. såvitt denna grundas på inkomst-av anställning. till belopp som påförts på grund av 1975 års taxering. l fråga om det extra avdraget för nedsatt skatteförmåga beaktas inte sådan minskning av avdraget som följer av att den skattskyldige eller hans make har förmögenhet.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1979.
Prop. l976/77:45
6 Förslag till Lag om ändring i kungörelsen (1913z380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige
Härigenom föreskrives i fråga om kungörelsen (19132380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i
Sverige'
dels att l & 2 mom. och 4 & skall ha nedan angivna lydelse. dels att i kungörelsen skall införas en ny paragraf. 6 a 35. av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse
2 m 0 m .2 l utlandet bosatt fysisk person och där hemmahörande juri- disk person fär icke i Sverige tttan tillstånd av länsstvre/sen giva offentlig föreställning eller anordna annan tillställning. som avses i 43% l mom. lagen (l9081128) om bevillningsav- gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Detsamma gäller den som här i landet vill anordna offentlig föreställning eller annan tillställning eller artistisk verksam- het för svensk ljudradio eller televi- sion i fall som avses i 4,” 2 eller 3 mom. nämnda lag.
:If.
Föreslagen lydelse
2 mom. ] utlandet bosatt fysisk person och där hemmahörandejuri- disk person smn i Sverige avser att giva offentlig föreställning eller an- ordna annan tillställning. som avses i 4é ] mom. lagen (l908:128) om bevillningsavgifter för särskilda för- måner och rättigheter. skall ansöka om tillstånd Itos länsstyrelsen. Det- samma gäller den som här i landet vill anordna offentlig föreställning eller annan tillställning eller artistisk verksamhet för svensk ljudradio eller television i fall som avses i 4 & 2 eller 3 mom. nämnda lag.
att-"'
Den som erhållit tillstånd enligt 3,5 i fråga om tillställning skall. innan tillställningen mä äga rum. med företeende av tillståndsbeviset om varje tillställning göra anmälan till polismyndigheten.
Den som erhållit tillstånd enligt 3.5 i fråga om tillställning skall. innan tillställningen äger rum. med företeende av tillståndsbeviset om varje tillställning göra anmälan till polismyndigheten.
Anmälan skall. när så kan ske. göras minst 24 timmar före tillställningens början och.om tillställningen kungöres genom allmän tidning. i varje fall före kungörandet. Den som anmälertillställningen är pliktig att. när det påfordras
' Senaste lydelse av rubriken l966:732. 2Senaste lydelse l969:794. 3Senaste lydelse l969:794.
Prop. 1976/ 77:45
Nuvarande lydelse F äres/agen lydelse
av polismyndigheten. styrka att den uppgivna lokalen eller platsen blivit av ägaren eller innehavaren upplåten för ändamålet. Har sådan upplåtelse skett. åligger det ägaren eller innehavaren av lokalen eller platsen att före tillställningens början göra sig förvissad om att tillståndsbevis erhållits och att anmälan skett i vederbörlig ordning.
bay
Bestämmelsen i 6 .l om böter äger icke tillämpning på svensk medborgare som anordnar sammankomst som avses i lagen (19:76:618) om allmänna sammankomster eller den som upp/ä— ter lokal eller plats/är sammankom— sten. Ifall som nu har sagts är icke heller bestämmelsen i 69 om skyl— dighet att utgiva bevillningsatgi/i till— läntplig på den som upplåter lokal eller plats.
På bevillningsavgi/t som ädöntes anordnare. varom i. första stycket sägs, utgår restavgifl enligt 58l I mom. första stycket uppbörds/agen (1953;? 73 ).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 men tillämpas ej i fråga om skyldighet att utge bevillningsavgift. som avser föreställning eller annan tillställning som har ägt rum dessförinnan. och ej heller i fråga om restanift som belöper på sådan bevillningsavgift.
Prop. 1976/77z45 28
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-1 l-18
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Ahlmark. Romanus. Turesson. Gustavsson. Mogård. Olsson. Dahlgren. Åsling. Söder. Troedsson. Mundcbo. Krönmark. Ullsten. Burenstam Linder. Wikström. Johansson. Friggebo
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om sänkning av sjömansskatten. m. m.
1 Inledning
Tidigare i år har riksdagen förelagts förslag om sänkning av den statliga inkomstskatten avseende 1977 års inkomster(prop. 1976/77z42). Jag avser nu att föreslå motsvarande lättnader i fråga om sjömansskatten.
Jag vill också föreslå förmånligare regler i fråga om folkpensionärernas rätt till extra avdrag vid törmögenhetsinnchav. Vidare bör bestämmelserna om folkpensionärernas deklarationsskyldighet justeras. Bestämmelserna bör här bringas i överensstämmelse med de regler för beräkningen av det extra avdrag som antagits av 1975 års riksmöte (prop. 1975192. SkU 1975125. rskr l975:126. SFS l975z312).
Ett nytt förmånssystem för vissa värnpliktiga m. fl. träder i kraft den 1 januari 1977 (prop. l975/76:134. FöU l975/76:37. rskr l975/76:326. SFS l976:308). Systemet innebär bl. a. att en s. k. dagpenning införs. Denna avses vara skattepliktig. Den nya ersättningsformen förutsätter ändringar i skatte- författningarna. bl. a. i kommunalskattelagen ('l928:370). KL. Jag vill nu ta upp denna fråga. Samtidigt vill jag ta upp några frågor i uppbördsförfattning- arna som rör avdrag för preliminär skatt.
Enligt vilande förslag om ändring i regeringsformen (RF) träder nya regler om de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna i kraft den 1 januari 1977. I lagen (19081128 s. ll om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. BevL. och kungörelsen (l9l3z380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige. TstK. finns f. n. vissa regler om tillstånd som bör anpassas till de nya grundlagsbestämmelserna. Jag avser att ta upp även denna fråga.
Prop. l976/77:45 29
2 Sjömansskatten
Den särskilda skatten för ombordanställda. sjömansskatten. är bestämd bl. a. genom anknytning till den statliga inkomstskatten. Regelmässigt ändras sjömansskatten när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senast skedde detta år 1975 (prop. 1975z92. SkU 197525. rskr 1975:126. SFS 1975:314). Vad jag har föreslagit i propositionen 1976/77:42 i fråga om sänkningen av den statliga inkomstskatten för 1977 års inkomster bör medföra att sjömansskatten justeras på motsvarande sätt.
När sjömansskatten beräknas medges bl.a. ett s.k. omkostnadsavdrag med årsbelopp om 2 500 kr. i fjärrfart och 1 250 kr. i närfart. Prisutvecklingen gör det enligt min mening motiverat att dessa avdrag höjs. Relationen mellan omkostnadsavdragen bör vara oförändrad. Jag anser att dessa avdrag bör bestämmas till 3 000 kr. i fjärrfart och 1 500 kr. i närfart.
Vid beräkningen av sjömansskatten beaktas även värdet av fri kost. Detta värde har enligt riksskatteverkets anvisningar höjts vid landtaxeringen från 355 kr. år 1975 till 400 kr. år 1976. Motsvarande förmån för sjömän tas nu upp till 355 kr. per månad. Enligt min mening bör värdet bestämmas till 400 kr. Däremot anser jag att den särskilda skattenedsättning som medges vid beräkningen av sjömansskatten bör vara oförändrad. Beloppen. som utgör 300 kr. per månad i fjärrfart och 125 kr. i närfart. bestämdes så sent som förra året.
Slutligen bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskatten ingår f. n. i sjömansskatten efter en utdebitering av 24:50 kr. per skattekrona. vilket bestämdes år 1975. Medelutdebiteringen har för år 1976 stigit till ca 25:50 i de relativt typiska sjömanslänen. nämligen Stockholms. Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Den är något högre för hela riket. Jag föreslår mot denna bakgrund att sjömansskatten fr. o. m. år 1977 beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 25:50 kr.
Mina förslag beträffande sjömansskatten föranleder ändringar i de tabeller som är fogade till lagen om sjömansskatt.
Totalt sett kommer sjömansskatten enligt förslaget att sänkas för de flesta sjömän med belopp som ligger mellan 100 och 140 kr. per månad. För staten uppkommer ett skattebortfall på ca 20 milj. kr. De individuella verkningarna i olika inkomstlägen framgår av följande tabell.
Prop. 1976/77:45 30
Förändringarna i sjömansskatten mellan åren 1976 och 1977
Beskatt- Minskning l—l eller ökning (+) av sjömansskatten år 1977 enligt förslaget ningsbar månads- fjärrfart närfart inkomst. ogift gift ogift ut- ogift gift ogift ut- kr. utan barn med barn länning utan barn med barn länning 1 2 3 4 S 6 7 8 9 1200 - - ' ' — 4 : ' — 4 1800 — 9 - - — 6 — l — 1 — 3 — 4 2400 — 27 — 22 — 14 — 21 — 25 — 25 — 12 — 22 3000 — 72 — 67 — 59 — 60 — 67 — 70 — 57 — 61 3600 —111 —106 — 95 - 96 —103 —103 — 93 — 91 4200 »138 -l30 —128 —117 —124 —124 —12() —|12 4800 —147 —139 —137 —l26 —l30 —l30 —129 —115 5400 f144 —139 —l40 —123 —127 —127 —129 —115 6000 —138 —130 —137 —117 —121 —118 —120 —106 6600 —132 —l27 —128 —111 —115 —112 —117 —103 7200 —126 —121 —122 —108 —106 —106 —108 — 94 7800 »120 —115 -116 —102 —100 —100 —102 — 91 8400 —114 —109 —110 — 96 — 94 — 94 — 96 — 85 9000 —111 —103 -104 — 90 — 88 — 88 — 90 — 79 10000 —101 — 93 — 94 — 83 — 78 — 78 — 80 — 69 11000 — 91 — 83 — 84 — 78 — 68 — 68 — 70 — 64 12000 — 81 — 73 — 74 — 73 — 58 — 58 — 60 — 59 13000 — 59 — 51 — 54 — 57 — 36 — 36 - 40 — 43 15000 — 19 11 14 27 + 4 + 4 + 0 - 13 20000 + 81 + 89 + 86 + 48 +104 +104 1100 + 62
Jag vill i sammanhanget ta upp ytterligare en fråga som rör sjömansskatten. Sådan skatt erläggs av sjömän för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg. Sjömansskatten är en definitiv källskatt. En sjöman behöver inte heller avge någon självdeklaration för sina ombordinkomster. I fråga om övriga inkomster gäller i stort sett samma regler som för andra skattskyldiga.
Olika meningar har gjort sig gällande huruvida den som tjänstgör som kontrollant vid fartygsbygge skall vara skyldig att erlägga sjömansskatt. Jag avser här närmast maskinchef eller annat befäl som inställer sig på fartyget före leveransen för att lära känna fartyget och dess tekniska utrustning m. m. 1 fråga om passagerarfartyg förekommer det även att en större eller mindre del av besättningen inställer sig för tjänstgöring under denna tid.
De nu nämnda befattningshavarna kommer efter fartygets leverans att tjänstgöra på detsamma och blir då skyldiga att erlägga sjömansskatt. Om nu dessa personer betalar vanlig inkomstskatt för inkomsterna under kontroll- anttiden uppstår en olämplig växling mellan landskatt och sjömansskatt. Sjömännen skall då avge deklaration för sin inkomst under denna tid och bli
Prop. 1976/77:45 " 31
beskattade enligt de vanliga skattereglerna. Normalt är detta till nackdel för de ombordanställda.
Riksskatteverket (RSV) har i framställning till chefen för ftnansdeparte- mentet begärt att lagen (1958:295) om sjömansskatt ändras så att de nu berörda kategorierna kommer att vara skyldiga betala sjömansskatt för inkomsterna som förvärvas under kontrollant- och utrustningstiden. Jag ansluter migtill verkets förslag och föreslår att 1 & 1 mom. och anvisningarna till 1 & sjömansskattelagen ändras i enlighet härmed.
3 Folkpensionärerna 3.1 Deklarationsplikt
Folkpensionsförmånerna är i princip skattepliktiga. Sedan länge har emellertid folkpensionärerna vid beskattningen behandlats gynnsammare än inkomsttagare i aktiv ålder. Om en skattskyldigs inkomst till inte obetydlig del utgjorts av folkpension medges ett s.k. extra avdrag vid inkomsttax- eringen. Genom lagstiftning år 1975 (prop. 1975192). SkU 1975:25. rskr 1975:126. SFS 1975:312) ändrades reglerna i fråga om dessa extra avdrag. Sålunda beräknas det extra avdraget för gift folkpensionär fr. o. m. inkomst- året 1976 utan hänsyn till makens inkomst. Vidare beräknas den inkomst pensionären högst kan ha utan att påföras skatt på annat sätt än tidigare.
Vid beräkning av det extra avdraget räknas fr.o.m. inkomståret 1976 pensionstillskotten som sidoinkomst. Den inkomst pensionären högst kan ha utan att skattskyldighet uppkommer har bestämts till ett belopp motsvarande summan av ålderspension enligt 6 kap. 2 ;" första stycket lagen ( 1962:381)om allmän försäkring. AFL. och inkomster därutöver med 3 800 kr. sedan avdrag gjorts med 100 kr. enligt 33,5 2 mom. första stycket KL. Bestämmelserna härom finns i punkt 2 av anvisningarna till 505 KL.
Som föredraganden framhöll i anslutning till 1975 års ändringar av det extra avdraget föranleder dessa en justering även av deklarationsplikten för dessa inkomsttagare. F. n. gäller enligt 22 ;" 3 mom. taxeringslagen(1956:623). TL. att den som uppburit folkpension. inkl. pensionstillskott. och därutöver haft bruttointäkter på högst 1 500 kr. i regel inte behöver avge deklaration.
Den inkomst en folkpensionär högst kan ha utan att påföras skatt uppgår f. n. till i stort sett gällande beloppsgräns för deklarationsplikt. Folkpensio— nen. inkl. pensionstillskott. i förening med sidoinkomster på 1 500 kr. motsvarar för år 1976 en ålderspension ökad med 3800 kr. Sistnämnda belopp motsvarar sålunda nuvarande pensionstillskott på ca 2 300 kr. jämte sidoinkomst av 1 500 kr. Vid högre pensionstillskott uppkommer emellertid bristande överensstämmelse mellan skattefrihet och deklarationsplikt. För en grupp folkpensionärer har redan en sådan bristande överensstämmelse inträtt. Jag avser här bl. a. vissa av dem som uppburit förtidspension enligt 7
Prop. 1976/77:45 32
kap. AFL och som fr. o. m. den 1 juli 1976 har fått dubbla pensionstillskott.] dessa fall kan alltså skatt påföras trots att deklarationsplikt inte föreligger enligt nu gällande regler.
Reglerna i TL om deklarationsplikt bör sålunda anpassas till den skattefria nivå som antagits genom 1975 års lagstiftning. En sådan justering förutsattes också. som jag nyss nämnt. då de nya bestämmelserna infördes. Folkpen- sionärernas skatteförhållanden utreds emellertid av 1972 års skatteutredning (Fi l972:02). Jag anser därför att den nu aktuellajusteringen bör ges begränsad omfattning så att man inte föregriper utredningens ställningstaganden. Mina förslag utgör alltså en provisorisk lösning i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete.
Jag föreslår att gränsen för deklarationspliktcn anges i bestämda belopp. Dessa bör då motsvara den skattefria nivån sådan den anges i KL. För gift folkpensionär. vars make uppbär folkpension. inträder skattskyldighet då hans inkomster sammanlagt uppgått till minst ll 700 kr. För annan folkpensionär ligger motsvarande gräns vid 13 500 kr. Dessa belopp bör anges i 22 ä 3 mom. TL. Nu nämnda belopp avser 1977 års taxering. De föreslagna bestämmelserna innebär att deklarationsskyldighet löreligger bara i de fall slutlig skatt kan väntas uppkom ma eller där pensionärens inkomst påverkar makes skattereduktion.
[ tydlighetens intresse bör anges att med folkpension avses ålderspension. förtidspension. änkcpension och hustrutillägg. däremot inte barnpension och vårdbidrag. Inte heller barntillägg bör inräknas i folkpensionsbeloppen.
I sammanhanget vill jag framhålla att det är en viktig uppgift för berörda myndigheter att informera pensionärerna om de nya reglerna om extra avdrag och deklarationsplikt.
3.2 Förmögenhets inverkan på det extra avdraget
Det extra avdraget för folkpensionärer är avpassat så att beskattningsbar inkomst inte uppkommer så länge den taxerade inkomsten inte överstiger viss nivå. Denna skattefria nivå har jag berört i det föregående. När den taxerade inkomsten överstiger den skattefria nivån. avtrappas det extra avdraget med 40 % av överskjutande taxerad inkomst.
Det extra avdraget jämkas även med hänsyn till förmögenhet. Om förmögenheten överstiger 50000 kr. nedsätts avdraget successivt. Avdrag medges i regel inte om förmögenheten överstiger 80000 kr. För makar beräknas förmögenheten gemensamt.
De grundläggande reglerna for beräkningen av det extra avdraget finns i punkt 2 av anvisningarna till 50.3 KL. RSV utfärdar sedan med ledning av dessa bestämmelser närmare föreskrifter om avdragets beräkning. För taxeringsåret 1976 gäller anvisningarna i RSV Dt l975:40.
Värdet av egnahemsfastighct eller mindre jordbruksfastighet skall enligt KL inräknas i förmögenhetsvärdet med skäligt belopp. Enligt RSV:s
Prop. 1976/77:45 33
anvisningar skall som tillgång tas upp 1110 av skillnaden mellan taxerings- värde och låneskulder som avser fastigheten. i den mån skillnaden inte överstiger 100000 kr. Överskjutande det tas upp till sitt fulla värde. Dessa särskilda regler tillämpas bara i fråga om fastighet som utgör den skattskyl- diges stadigvarande bostad. ] fråga om jordbruksfastighet fordras enligt RSV:s anvisningar dessutom att taxeringsvärdet understiger 100000 kr.
Reglerna för avdragets avtrappning med hänsyn till innehav av förmö- genhet bör enligt min mening göras gynnsammare. Förmögenhetsgränserna 50 000 kr. och 80 000 kr. har tillämpats sedan 1972 års taxering. Med hänsyn bl.a. till penningvärdets förändring är en uppräkning motiverad. Jag vill också erinra om att skattepliktsgränsen för fysiska personer vid förmögen- hetstaxeringen höjdes vid 1975 års taxering från 150 000 kr. till 200 000 kr. Jag föreslår att beloppsgränserna höjs till 75 000 kr. resp. 125 000 kr.
Även i några andra hänseenden bör bestämmelserna göras lörmånligare. Jag tänker här på värderingar av sommarstugor och mindre jordbruksfastig- heter. F. n. tas värdet av en folkpensionärs sommarstuga upp utan reduk- tion.
Numera kan emellertid även fritidsfastigheter med normal standard ha så höga taxeringsvärden att det extra avdraget faller bort på grund av förmögenhetsregeln. inte minst gäller detta sådana fritidsfastigheter som är belägna i närheten av storstadsområdena. Jag föreslår att de förmånliga beräkningsreglerna tillämpas även på fritidsfastigheter. Reglerna bör emel- lertid bara få tillämpas på en fastighet för varje ägare. och då i första hand på fastighet som utgör stadigvarande bostad för ägaren. Om makar äger var sin fastighet bör motsvarande krav avse makarna tillsammans. I fråga om jordbruksfastighet bör reglerna ha samma utformning. Den förmånliga beräkningen bör emellertid bara avse jordbruk som i huvudsak används för bostadsändamål. Någon värdegräns synes inte behöva anges. Mina förslag föranleder ändring i punkt 2 av anvisningarna till 50; KL. Det får sedan ankomma på RSV att utfärda anvisningar om avdragets närmare beräkning. De nya reglerna bör tillämpas redan vid 1977 års taxering. Som jag tidigare nämnt ser f. n. 1972 års skatteutredning över folkpensionärernas skatteför- hållanden. Jag vill däriör inte nu ta upp hela frågan om lörmögenhets inverkan på det extra avdraget. De nu redovisade förslagen avser inte att föregripa utredningens arbete utan får ses som en provisorisk lösning.
3.3 Skatteavdrag på folkpension m. m.
Enligt 10 ä' al uppbördslagen (19531272l. UL. skall preliminär A-skatt inte utgå för folkpension och tilläggSpension enligt AFL om inte regeringen. med stöd av fullmakten i 3 ;" 3 mom.. förordnar eller den skattskyldige själv begär att skatteavdrag skall göras. Regeringen kan emellertid förordna att preli- minär A-skatt skall utgå dels för tilläggspension. dels för folkpension som utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmän. Fullmakten
Prop. 1976/77:45 34
gäller däremot inte om bara folkpension betalas ut.
Som jag tidigare nämnt utgår fr. o. m. den 1 juli 1976 dubbla pensionstill- skott till pensionstagare mec-'. förtidspension. Eftersom pensionstillskotten räknas som sidoinkomst kommer gränsen för den skattefria sidoinkomsten. som går vid 3 800 kr.. med tiden att passeras. Skatteavdrag måste därför för framtiden kunna göras även då folkpension utgår utan samband med tilläggspension. Pensionstillskotten kommer här att överstiga nämnda 3 800 kr. under år 1977. För att man skall få ett smidigt förfarande bör den nu gällande fullmakten för regeringen enligt 3 s* 3 mom. UL omfatta rätt att förordna om skatteavdrag även på enbart folkpension. Fullmakten bör emellertid begränsas till de fall slutlig skatt kan antas uppkomma för den skattskyldige. Jag föreslår att nämnda lagrum ändras i enlighet härmed. En motsvarande ändring bör göras i l & kungörelsen (1968197) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension, m. m. Detta ankommer på regeringen.
En del ytterligare ändringar bör också göras i fråga om skatteavdrag i samband med utbetalning av folkpension. Jag återkommer strax till detta.
4 Förmåner för värnpliktiga m. fl.
Ett nytt förmånssystem för vissa värnpliktiga m. 11. träder i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975/76:134. FöU 1975/76:37, rskr 1975/76:326, SFS l976z308). Systemet innebär bl.a. att värnpliktiga och vapenfria tjänste- pliktiga och elever i bistånd:;- och katastrofutbildning under repetitionsut- bildning kommer att få ersättning som kallas dagpenning. Detsamma gäller civilförsvarspliktiga under utbildning och övning samt läkare under försvars- medicinsk tjänstgöring. Dagpenningen skall motsvara hel sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen. Alla garanteras dock en lägsta dagpenning om 40 kr. Dagpenningen har förutsatts vara skattepliktig och pensionsgrun- dande för ATP. '
Den åsyftade skattemässiga behandlingen av dagpenningen bör åstad- kommas genom att skatteplikten anges i punkt 6 av anvisningarna till 32 ;" KL. l samma anvisningspunkt bör också anges de nya förmåner som förutsatts vara skattefria. "Hit hör dagersättning och tillägg till sådan ersättning. befattningspenning och avgångsvederlag.
Dagpenningen avses att administreras och utbetalas av i huvudsak riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Försäkringskas- sorna bör vara skyldiga att lämna kontrolluppgifter till ledning för motta- garnas taxering. Jag föreslår att regler härom införs i 37 ;" 1 mom. TL. Vidare bör avdrag för preliminär skatt göras när dagpenningen betalas ut. Skatteav- drag bör ske enligt särskild beräkningsgrund. Dagpenning bör därför tas upp bland de bidrag som anges i punkt 12 av anvisningarna till 32 ; KL. Närmare föreskrifter om särskild beräkningsgrund kan då utfärdas av regeringen med stöd av 3 ;" 3 mom. UL.
Även civilförsvarspliktiga som tjänstgör inom verkskyddet skall bli
Prop. 1976/77:45 35
berättigade till dagpenning. Sådan dagpenning skall utbetalas av arbetsgiva- ren. Det ankommer då på denne att göra skatteavdrag och lämna kontroll— uppgift. Arbetsgivare skall enligt det nya förmånssystemet ha möjlighet att i stället för dagpenning utge ersättning med högre belopp än dagpenning till anställda för tjänstgöring inom verkskyddet. Sådan ersättning är att likställa med annan lön eller ersättning som arbetsgivaren betalar. Några särskilda regler för beskattning m. ni. av ersättningar till verkskyddspersonal erfordras inte.
1 sammanhanget vill jag nämna att socialstyrelsen i vissa fall skall betala ut dagpenning till sådana läkare som fullgör försvarsmedicinsk tjänstgöring. [ sådana fall får det ankomma på socialstyrelsen att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift.
Skatteintäkterna av dagpenningen avses i sin helhet tillfalla staten. För att åstadkomma detta föreslår jag att 2 & lagen (1965z269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt ändras på så sätt att dagpenningen inte inräknas i kommunernas skatteun- derlag. En motsvarande ordning tillämpas redan i fråga om andra ersättningar av liknande karaktär.
Jag vill också anmäla en ändring av teknisk naturi 1955)" l mom. TL. Däri regleras rätten att vid särskild fastighetstaxering föra besväri särskild ordning i det fall underrättelse om taxeringsnämndens beslut erhållits efter före- skriven tid. Det ärtveksamt om sådan besvärsrätt f. n. föreligger när det gäller försenad underrättelse om fördelning av taxeringsvärde enligt 8å 3 mom. andra stycket KL. 195 i 1 mom. bör ändras så att det klart framgår att besväri särskild ordning kan föras även i detta fall. Härigenom uppnås överensstäm- melse med besvärsbestämmelserna för motsvarande fall vid allmän fastig- hetstaxering (167; 1 mom. TL).
5 Bevillningsavgifter 5.1 Nuvarande ordning
Enligt vilande förslag om ändring i regeringsformen (RF) träder nya regler om de medborgerliga fri- och rättigheterna i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975/76:209. KU 1975/76:56. rskr 1975/761414). Bl.a. utvidgas mötesfri- heten till att avse även frihet att anordna och bevista sammankomst för framförande av konstnärligt verk (2 kap. l ;" RF). Medan sådan samman- komst avses bl. a. teaterföreställning. konsert och biograflöreställning.
Den mötesfrihet. som grundlagen på detta sätt avses tillförsäkra svensk medborgare. får begränsas endast av hänsyn till vissa intressen. Desaa är hänsyn till rikets säkerhet. till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller till trafiken eller för att motverka farsot (2 kap. 12 ;" första stycket och 14 ;" första stycket RF). Bestämmelse som begränsar mötesfriheten av hänsyn till annat intresse är sålunda fr.o.m. 1977 grundlagsstridig och får inte
Prop. 1976/77:45 36
tillämpas av myndighet. En bestämmelse om straffsanktionerad skyldighet att ha tillstånd till eller göra anmälan om sammankomst är sålunda såvitt gäller svensk medborgare grundlagsstridig om den grundas på andra intressen än som anges i RF.
De sammankomster. som kommer att omfattas av den utvidgade mötes- frihcten. utgöres f. n. till viss del av tillställningar som regleras i allmänna ordningsstadgan (19561617). Regleringen av dessa tillställningar föreslås emellertid enligt proposition 1976/77:39 bli överflyttad till lagen (1956:618) om allmänna sammankomster. Härigenom undantas bl.a. teaterföreställ- ning. konsert och biografföreställning från ordningsstadgans bestämmelser om tillstånd.
Tillstånd för anordnande av offentlig tillställning eller allmän samman- komst förutsätts även enligt lagen (19081128 5. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheterlBevL) och kungörelsen (1913:380)om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige (TstK). En genomgripande översyn av bestämmelserna om bevillningsavgift sker f. n. inom utredningen (Fi 1971:01)om beskattning av utländska artister. Utredningen torde redovisa sitt arbete under nästa år.
Beszs bestämmelser om bevillningsavgift bygger på ett tillståndsförfa- rande som närmare regleras i TstK. l utlandet bosatt fysisk person eller där hemmahörande juridisk person får sålunda enligt l ä 2 mom. TstK inte anordna tillställning utan tillstånd av länsstyrelsen i det län där tillställningen skall äga rum. Tillstånd krävs också för den som vill anordna tillställning vid vilken i utlandet bosatt fysisk person skall meverka, liksom för den som ämnar anordna tillställning vid vilken ersättning för medverkan tillkommer i utlandet bosatt fysisk person eller där hemmahörande juridisk person. Bestämmelserna om tillstånd är i princip tillämpliga även när fråga är om sammankomst enligt lagen om allmänna sammankomster. 1 TstK finns vidare bestämmelser om tillstånd vid artistisk verksamhet för svensk ljudradio eller television.
Den som har fått tillstånd att anordna tillställning. skall innan tillställ- ningen äger rum göra anmälan till polismyndigheten med företeende av tillståndsbeviset (4 ;" första stycket TstK). Förutsättning för tillstånd är bl. a. att anordnaren antingen betalar avgiften i förskott eller ställer säkerhet för den. Den som anordnar tillställning utan tillstånd döms till böter och åläggs samtidigt skyldighet att betala utgående avgift (6.5 TstK). Till böter och skyldighet att betala bevillningsavgift döms också den som har upplåtit lokal eller plats för tillställning. som har ägt rum utan tillstånd eller utan behörig anmälan.
Prop. 1976/77:45 37
5.2 Föredraganden
Skyldigheten att ansöka om tillstånd i förevarande hänseende ingår som ett led i förfarandet för uppbörden av bevillningsavgifterna. Även skyldigheten för anordnare att göra anmälan till polismyndighet får närmast ses som sammanhängande med uppbördsförfarandet. Dcn straffsanktionerade till- stånds- och anmälningsskyldigheten är sålunda inte motiverad av hänsyn till sådana intressen som medger en begränsning av mötesfriheten. Bestäm- melsen om böteri 6 åTstK fårdärlör fr. o. m. den ljanuari 1977 inte tillämpas såvitt gäller svensk medborgare. som anordnar tillställning som nu regleras av bestämmelserna i lagen om allmänna sammankomster. Detsamma gäller beträffande tillställning som enligt förslaget i proposition 1976/77:39 kommer att utgöra sammankomst enligt denna lag. Bestämmelserna om bevillnings- avgift bör därför bringas i överensstämmelse med RF i dess nya lydelse.
Som förut nämnts är bestämmelserna om bevillningsavgift föremål för en genomgripande översyn. Med hänsyn härtill bör anpassningen till RF ske genom minsta möjliga ingreppi gällande regler. En dylik anpassning anserjag kunna ske genom att bötesbestämmelsen i 6 å TstK begränsas så att den inte gäller svensk medborgare som anordnar sammankomst som avses i lagen om allmänna sammankomster. Inte heller den som upplåter lokal eller plats för sammankomst som anordnas av svensk medborgare skall kunna straffas. Lokal- eller platsupplåtare böri sådant fall även vara fri från ansvarighet för bevillningsavgift. På bevillningsavgift som av allmän domstol ådöms svensk anordnare bör utgå restavgift enligt 58 ä 1 mom. första stycket uppbördslagen (l953:272).
Jag förordar efter samråd med kommunministern att bestämmelserna ändras i enlighet med vad jag nu har anfört. Bestämmelserna är av sådan karaktär att de bör meddelas i form av lag. De bör tas in i en ny paragraf, 6 a &, i TstK. Bestämmelserna avses träda i kraft den ljanuari 1977. De bör dock inte tillämpas i fråga om bevillningsavgift eller restavgift när bevillningsavgiften belöper på tid dessförinnan.
En lösning enligt vad här har sagts medför att mål om betalningsskyldighet för bevillningsavgift när det gäller svensk anordnare får handläggas i den för tvistemål stadgade ordningen. Jag vill härvid erinra om att fallet är detsamma exempelvis när betalningsskyldighet med stöd av bestämmelserna i 27 a &" lagen (l959z92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall åläggas ställföreträdare för juridisk person.
Som framgår av förf'attningsförslaget lörordarjag också några ändringar i TstK av formell natur som betingas av de föreslagna bestämmelserna.
?rop. 1976/77:45 38
i Skatteavdrag på yrkesskadelivränta, m. m.
Jag vill här ta upp några smärre frågor om skatteavdrag när yrkesskade- ivränta eller delpension betalas ut samtidigt med vissa former av folkpen-. rion, t. ex. änkepension.
Om folkpensionen är högre än yrkesskadelivräntan kan den utbetalande 'nyndigheten (riksförsäkringsverket) vid beräkningen av preliminär skatt ta 1änsyn till det extra avdrag som pensionstagaren kan vara berättigad till vid '.axering. I detta fall beräknas nämligen preliminär skatt för båda inkomsterna på pensionen. Detta följer av bestämmelserna i kungörelsen (1968:67) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. Men om i stället folkpen- sionen är lägre än livräntan görs avdrag för båda inkomsterna på livräntan. Skatteavdraget beräknas då enligt tillämplig skattetabell och kolumn enligt bestämmelserna i UL.
För att pensionstagare med skatteavdrag på livränta skall få den prelimi- nära skatten beräknad med hänsyn till det extra avdrag. som han kan ha rätt till. måste han ansöka om jämkning hos lokal skattemyndighet.
Samma förhållande somjag nu har beskrivit finns också i de fall delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring utgår samtidigt med vissa former av folkpension.
Enligt min mening bör skatteavdrag kunna beräknas på samma sätt oavsett vilken förmån som utgår med högsta belopp. Jag föreslår därför att reglerna i 3 ä' 3 mom. UL ändras så att de föreskrifter som regeringen utfärdari fråga om beräkning av skatt, skatteavdrag och ansvarighet för skatt i fråga om folkpension också skall kunna tillämpas på yrkesskadelivränta och delpen- sion som betalas ut samtidigt med folkpension. Även vårdbidrag enligt AFL bör omfattas.
Enligt 10 & d) UL skall preliminär A-skatt inte utgå för bl. a. pension som uppgår till högst 3 000 kr. per år. Från denna regel undantas f. n. pension som utgår enligt AFL. Jag föreslår att denna undantagsbestämmelse utvidgas till att omfatta även yrkesskadelivränta, delpension och vårdbidrag enligt AFL.
Jag vill i sammanhanget föreslå några ytterligare ändringar i 10 & UL. Enligt 10 & b) UL skall preliminär A-skatt inte utgå för bidrag som avses i 15 och 19 åå lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring. De bidrag som avses i 15 och 19 %& saknar numera aktualitet. Jag föreslår därför att 10 & b) UL upphör att gälla.
Den i 10 få c) UL nämnda familjebidragsförordningen heter numera familjebidragslagen. Vidare har förordningen (1946z348) om familjebidrag åt värnpliktiga med flera. vilka drabbats av kroppsskada. upphört att gälla. Jag föreslår att lagrummet ändras i enlighet härmed.
Bestämmelserna i 129 & 4 mom. TL saknar numera betydelse. Jag föreslår
att momentet upphävs.
Prop. 1976/77:45 39
7 Anstånd med inbetalning av skatt
Enligt 48 och 49 ä;” UL medges i vissa fall anstånd med inbetalning av skatt, varmed avses även de avgifter som nämns i 1 & UL. Enligt 49 ä 1 mom. 6) UL kan lokal skattemyndighet medge anstånd om skatt påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debiteringen. Med debiteringsfel avses i princip alla fel på debetsedel på slutlig eller tillkommande skatt. Sjukförsäkringsavgift. socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgift beräknas på grundval av avgiftsunderlagsom bestäms enligt regler i AFL. Allmän arbetsgivaravgift enligt 4 & lagen (1968z419) om allmän arbetsgivaravgift beräknas på avgiftsunderlag enligt regler i nämnda lag. Fel på avgiftsunderlag liksom besvär över avgiftsunderlag omfattas dock inte av anståndsbestämmelserna. Endast om själva avgiftsdebiteringen skett felaktigt kan f. n. anstånd medges.
Med tanke på de sociala avgifternas omfattning bör enligt min mening möjligheterna till anstånd med inbetalning av skatt eller avgift vidgas till att omfatta även besvär över och rättelse av avgiftsunderlag. Beslut om anstånd bör i dessa fall meddelas av lokal skattemyndighet på liknande sätt som gäller vid debiteringsfel. Den lokala skattemyndigheten bör i regel kunna fatta beslut med stöd av det material som finns hos myndigheten. ] mera komplicerade fall bör myndigheten kunna begära yttrande hos riksförsäk- ringsverket. Jag föreslår att bestämmelser härom införs i 49 & 1 mom. 5) UL samt i anvisningarna till 49 g”.
8 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370). lag om ändring i taxeringslagen (1956:623). lag om ändring i uppbördslagen (l953z272). lag om ändring i lagen (19651269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. 6. lag om ändring i kungörelsen (.1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige.
sn.».ww
Det under 6 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för kommundepartementet.
9 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
GOTAB 52542 Stockholm 1976