Upphävd författning

Lag (1956:618) om allmänna sammankomster

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1956-12-14
Ändring införd
SFS 1956:618 i lydelse enligt SFS 1991:596
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

1 §  Denna lag äger tillämpning å allmän sammankomst som hålles för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, eller som är att hänföra till föreläsning eller föredrag för undervisning eller meddelande av allmän eller medborgerlig bild ning eller till religionsövning. Den äger tillämpning även å allmän teaterföreställning, konsert, biografföreställning eller annan allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk.

[S2]Såsom allmän skall anses sammankomst som anordnas för allmänheten eller till vilken allmänheten äger tillträde eller som, med hänsyn till de villkor under vilka tillträde lämnas, är att jämställa med sammankomst som nyss sagts.

[S3]Bestämmelserna skola gälla även om vid sammankomsten förekomma mindre inslag som avse underhållning eller förströelse av annat slag än framförande av konstnärligt verk. Lag (1976:1005).

3 §  Utan tillstånd av polismyndigheten må allmän sammankomst ej hållas å gata, torg, park eller annan plats, som enligt fastställd stadsplan eller byggnadsplan utgör allmän plats och som upplåtits för avsett ändamål, å sådan del av hamnområde som är tillgänglig för allmänheten eller å allmän väg eller annat område som är upplåtet till eller eljest nyttjas för allmän samfärdsel.

[S2]Tillstånd får vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till trafik eller allmän ordning.

[S3]En allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk får hållas utan tillstånd enligt första stycket, om den med hänsyn till det väntade deltagarantalet, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt de anordningar som avses förekomma kan antas äga rum utan fara för trafik eller allmän ordning. Lag (1982:1172).

4 §  Vill någon inom stadsplanelagt eller byggnadsplanelagt område anordna allmän sammankomst å annan plats utomhus än i 3 § sägs, skall anmälan därom göras till polismyndigheten.

[S2]Om det finnes oundgängligen erforderligt för ordningens upprätthållande, må länsstyrelsen förordna, att vad sålunda föreskrivits för stadsplanelagt och byggnadsplanelagt område skall gälla även inom annat område, så ock att anmälningsskyldighet skall föreligga även beträffande allmänna sammankomster som hållas inomhus, dock med undantag för sådana som äro att hänföra till religionsövning eller föreläsning vid läroanstalt eller föreläsning eller föredrag i folkbildande syfte.

[S3]Befrielse från anmälningsskyldighet må av polismyndigheten, i den mån det kan ske utan fara för ordning och säkerhet, medgivas sammanslut ning, samfund eller annan anordnare beträffande sammankomster av visst slag. Lag (1972:785).

5 §  Ansökan om tillstånd att anordna allmän sammankomst skall göras skriftligen i god tid före sammankomsten och om möjligt så tidigt att ansökningen är polismyndigheten tillhanda senast på sjunde dagen före sammankomsten.

[S2]Ansökningen skall innehålla uppgift om anordnaren, tiden och platsen för sammankomsten, dennas art och huvudsakliga utformning samt de åtgärder rörande ordning och säkerhet vid sammankomsten som anordnaren avser att vidtaga.

[S3]Om det behövs, får polismyndigheten förelägga anordnaren att inkomma med ytterligare uppgifter eller själv ombesörja utredning. Föreläggandet får inte avse skyldighet att tillhandahålla handling angående eller redogörelse för innehållet i föredrag, tal eller annan muntlig framställning som avses förekomma vid sammankomsten. Lag (1979:971).

6 §  Anmälan om allmän sammankomst skall göras skriftligen eller muntligen och om möjligt så tidigt att den är polismyndigheten tillhanda senast på femte dagen före sammankomsten.

[S2]Anmälningen skall innehålla uppgift om anordnaren, tiden och platsen för sammankomsten, dennas art och huvudsakliga utformning samt de åtgärder rörande ordning och säkerhet vid sammankomsten som anordnaren avser att vidtaga. Om det behövs, får polismyndigheten förelägga anordnaren att inkomma med närmare upplysningar i nämnda hänseenden. Lag (1979:971).

7 §  Anordnaren skall svara för att god ordning råder vid sammankomsten.

[S2]Polismyndigheten får meddela de föreskrifter som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid sammankomsten. Föreskrifterna får innefatta skyldighet för anordnaren att anlita personal. Skyldighet att anlita förordnade ordningsvakter får föreskrivas endast i fråga om konserter. Föreskrifterna får inte medföra att anordnaren belastas med onödiga kostnader eller att möjligheten att hålla sammankomsten onödigtvis försvåras på annat sätt.

[S3]Innan polismyndigheten meddelar föreskrifter om ordning och säkerhet, skall myndigheten samråda med anordnaren, om denne begär det och det inte är uppenbart obehövligt.

[S4]Den som inte följer de föreskrifter som polismyndigheten har meddelat får avvisas från sammankomsten. Lag (1979:971).

8 §  Den som anordnar en allmän sammankomst får inte åläggas att ersätta polisens kostnader för ordningshållning som föranleds av sammankomsten. Lag (1979:971).

8 a §  Beslut med anledning av ansökan enligt 5 § eller anmälan enligt 6 § skall meddelas skyndsamt. Beslutet skall innehålla de föreskrifter om ordning och säkerhet som polismyndigheten meddelar för sammankomsten. Lag (1979:971).

9 §  Tillträde till allmän sammankomst må icke förvägras polischefen i orten, annan som företräder polismyndigheten eller polisman som beordrats närvara.

[S2]Polismyndigheten äger föreskriva, att den som av annan myndighet därtill utses skall äga närvara vid sammankomsten.

10 §  Polismyndigheten äger inställa eller upplösa allmän sammankomst, om den hålles i strid mot 2 § eller om beslut meddelats att samman komsten ej må äga rum. Rätt att upplösa sammankomst föreligger jämväl, om sammankomsten föranleder svårare oordning eller avsevärd fara för de tillstädesvarande samt andra åtgärder visat sig otillräckliga för att återställa ordningen eller bereda skydd för de tillstädesvarande.

[S2]Befogenhet att upplösa sammankomst må av polischefen uppdragas åt polisman som beordras att närvara vid sammankomsten. Där ej särskilda skäl föranleda undantag, må sådan befogenhet endast anförtros polisman som innehar befälsställning. Lag (1970:226).

11 §  Polismyndigheten äger förbjuda förnyande av allmän sammankomst, om sammankomsten visat sig föranleda svårare oordning eller avsevärd fara för de tillstädesvarande och detta ej kan förebyggas genom ordningsföreskrifter eller andra åtgärder. Lag (1970:226).

12 §  Vid allmän sammankomst, som ej utgör led i undervisningen vid högre läroanstalt, må ej förekomma hypnotiska eller därmed likartade experiment, med mindre socialstyrelsen funnit det kunna ske utan våda.

[S2]Om biografföreställning gäller särskilda föreskrifter utöver bestämmelserna i denna lag. Lag (1991:596).

13 §  Mot beslut som polismyndighet meddelat på grund av denna lag föres talan hos länsstyrelsen genom besvär.

[S2]Talan mot länsstyrelses beslut enligt lagen och mot socialstyrelsens beslut enligt 12 § föres hos regeringen genom besvär.

[S3]Beslut som på grund av denna lag meddelas av länsstyrelse eller polismyndighet skall utan hinder av anförda besvär lända till efterrättelse, där ej annorlunda förordnas. Lag (1974:580).

14 § har upphävts genom lag (1964:673).

15 §  Till böter dömes

  1. 1) den som anordnar allmän sammankomst utan att hava erhållit tillstånd, där sådant erfordras, eller som anordnar sammankomst i strid mot förbud enligt 2 §;
  2. 2) den som fortsätter allmän sammankomst sedan beslut meddelats om dess upplösning eller i strid mot förbud enligt 11 § förnyar allmän sammankomst;
  3. 3) den som anordnar allmän sammankomst, varom anmälan skall ske, utan att anmälan blivit rätteligen gjord eller som, då polismyndigheten medgivit befrielse från anmälningsskyldighet, icke ställer sig till efterrättelse för befrielsen stadgat villkor;
  4. 4) den som lämnar oriktig uppgift eller underlåter att meddela begärd uppgift angående förhållande, varom polismyndigheten äger infordra upplysning;
  5. 5) den som icke efterkommer av polismyndigheten för allmän sammankomst meddelade föreskrifter; samt
  6. 6) den som bryter mot bestämmelsen i 12 § första stycket.

[S2]Försummelse i fråga om anmälningsskyldighet eller med avseende å uppgiftsskyldighet beträffande sammankomst som må hållas utan tillstånd skall dock ej föranleda ansvar, om försummelsen med hänsyn till omständigheterna kan anses ursäktlig och ej vållat någon olägenhet, samt ej heller om sammankomsten icke kommit till stånd. Lag (1971:615).

16 §  Har anordnare av allmän sammankomst begått överträdelse som i 15 § avses, må, efter ty prövas skäligt, förklaras förverkat till kronan vad som uppburits i avgifter eller eljest i ersättning för bevistande av sammankomsten. Har vederlaget utgått i annat än penningar och finnes det ej i behåll, må i stället värdet förklaras förverkat.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1956:618) om allmänna sammankomster

Ändring, SFS 1964:673

    Omfattning
    upph. 14 §; ändr. 10, 13 §§

Ändring, SFS 1970:226

Ändring, SFS 1971:615

Ändring, SFS 1972:785

Ändring, SFS 1974:580

Lag (1976:1005) om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster

Lag (1979:971) om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster

Lag (1982:1172) om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster

Lag (1991:596) om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster

Förarbeten
Prop. 1990/91:159
Omfattning
ändr. 12 §
Ikraftträder
1993-01-01

Ändring, SFS 1993:1617

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.
    Vid ikraftträdandet skall följande författningar upphöra att gälla, nämligen
    1. lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,
    2. allmänna ordningsstadgan (1956:617),
    3. förordningen (1874 nr 26 s.11) angående hamnordningar och andra ordningsföreskrifter för allmänna hamnarne i riket, samt
    4. kungörelsen (1950:153) med vissa tillämpningsföreskrifter till förordningen (1874 nr 26 s. 11) angående hamnordningar och andra ordningsföreskrifter för allmänna hamnarne i riket.
    Vid ikraftträdandet skall också punkt 4 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion upphöra att gälla.
    Vid ikraftträdandet skall taxor och reglementen som har beslutats med stöd av 23 § ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 (nr 22) eller med stöd av 25 § allmänna ordningsstadgan upphöra att gälla.
    Den 1 januari 1996 skall lokala ordningsföreskrifter, hamnordningar och andra ordningsföreskrifter för hamnar som har utfärdats före ordningslagens ikraftträdande upphöra att gälla.
    Föreskrifter som har beslutats med stöd av 10 § länsstyrelseinstruktionen (1971:460) skall upphöra att gälla den 1 januari 1995.
    1. I ett ärende som gäller en ansökan eller anmälan enligt en författning som avses i punkt 1 andra stycket tillämpas ordningslagen vid prövning efter ikraftträdandet, om inte något annat sägs i det följande.
    2. Ett godkännande enligt 6 § tredje stycket allmänna ordningsstadgan gäller till den 1 januari 1995 som ett tillstånd enligt 3 kap. 6 § tredje stycket ordningslagen.
    3. Utan hinder av bestämmelserna om besiktning i 2 kap.12 och 13 §§ordningslagen får ett samlingstält eller en tivolianordning användas för sitt ändamål till dess första besiktning sker. Rätten till användning utan föregående besiktning upphör dock den 30 september 1994, om inte skriftlig ansökan om besiktning har gjorts dessförinnan.
    4. I fråga om överklagande av ett beslut som har meddelats före ordningslagens ikraftträdande enligt en författning som avses i punkt 1 andra--fjärde styckena gäller äldre bestämmelser.
    5. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag tillämpas i stället den nya föreskriften.
    Omfattning
    upph.