om sänkning av sjömansskatten, m.m.

Prop. 1976/77: 45

Regeringens proposition

1976/77: 45

om sänkning av sjömansskatten, m. m.;

beslutad den 18 november 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll,

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lättnader i sjömansskatten. En anpassning görs till den skattesänkning som regeringen tidigare har föreslagit för 1977 års inkomster. Dessutom höjs bl. a. det omkostnadsavdrag som innefattas i

sjömansskattetabellerna från 2 500 kr. till 3 000 kr. i fjärrfart och från 1 250 kr. till 1 500 kr. i närfart. I propositionen läggs även fram förslag i fråga om extra avdrag för

folkpensionärer. Förslagen innebär en uppmjukning av avtrappningsreglerna

för de fall förmögenhet finns. Vidare föreslås nya regler för folkpensionä-

rernas deklarationsplikt. De förslagen är följdändringar med anledning av de bestämmelser om folkpensionärernas rätt till extra avdrag som trädde i kraft

den I januari 1976. I anslutning härtill föreslås vissa närmast tekniska

ändringar i fråga om bl.a. avdrag för preliminär skatt. De nu nämnda

ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första

gången vid 1977 års taxering.

I propositionen föreslås vidare särskilda regler för beskattningen av bl. a. dagpenning som fr. o. m. den I januari 1977 skall utgå till värnpliktiga vid

repetitionsövningar. Skatteintäkterna härav avses i sin helhet tillföras

statsverket.

Vidare föreslås vissa ändringar i fråga om den bevillningsavgift som skall

erläggas av utländska artister som uppträder i Sverige. Även dessa ändringar är av teknisk art och rör frågan om tillståndsgivningen vid offentliga

föreställningar. Även dessa förslag avses träda i kraft den 1 januari 1977. Slutligen föreslås några tekniska ändringar, bl. a. i fråga om skatteavdrag på

yrkesskadelivränta och delpension. I Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 45

1¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives att I I I mom. och anvisningarna till I $ samt de

tabeller som avses i 7 § I mom. och 8 3 lagen (1958:295) om sjömansskatt!

skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

IN

I mom.? Sjömansskatt enligt denna lag skall erläggas av sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 registerton, vilket huvudsakligast nyttjas i sådan närfart eller fjärrfart, som i 2 8 sägs.

Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt handels-

fartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller

insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund (inre fart)utomi fall som avses i 7 § 2 mom. andra stycket.

Den som för redarens räkning

tjänstgör som kontrollant under fartygs

byggande eller biträder vid fartygets

utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget skall erlägga

sjömansskatt för inkomsterna under

kontrollant- eller utrustningstiden.

Anvisningar

vill I 8? Bestämmelserna i denna lag avse sjöman som är anställd i redarens tjänst

ombord på svenskt handelsfartyg. Av 19 a § följer att lagen även är tillämplig på sjöman som är anställd av annan arbetsgivare som redaren antagit som entreprenör. Med anställning på svenskt handelsfartyg likställtes anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare.

Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat,

äga bestämmelserna tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare

eller någon av denne anlitad arbetsgivare. Har sjöman avmönstrat från tjänst ombord på visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare, skall ersättning som

utgår under väntetiden ar.ses som utbetalad i tjänsten ombord på det förra

fartyget.

I Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777. 2 Senaste lydelse 1975:948. 3 Senaste lydelse 1975:948.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sjömansskatt skall erläggas även av den som före leveransen av fartyg, som är under byggnad, och innan tjänstgö-

ring ombord påbörjats inställer sig på

fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m. m.

Bilaga

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt!

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

4 Senaste Ivdelse 1975:314.

Nuvarande lydelse Tabell F kolumn 2-3 (Gift sjöman)

Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

I" Riksdagen 1976177. I saml. Nr 45

Nuvarande lvdelse Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)

Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst, kr. vid skiktets nedre utöver skiktets

gräns, kr. nedre gräns

1 240- 1 800 10.40 +28,5 KH 1 800- 2 400 170 +36,5 KH 2400- 3 000 389 +49,5 KH 3 000- 3 600 686 +52,5 KH 3 600- 4 200 1 001 +59,5 KH 4 200- 4 800 1358 +62,5 KH 4 800- 5 400 1733 +62,5 AH 5 400- 6 000 2108 +66.0 X 6 000- 6 600 2 504 +72,5 K 6 600- 7 200 2939 +73,0 KH 7200- 7 800 3377 +73,5 X 7800- 8 400 3818 +73,5 KH 8 400- 9 000 4259 +77,0 %K 9 000- 9 600 4 721 +77,5 KA 9 600-10 000 5186 +77,5 KH 10 000-12 800 5 496 +77,5 X& 12 800- 7666 +81,5 KH

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst

Nuvarande lydelse Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Bilaga

Föreslagen lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman) Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst, kr. vid skiktets nedre utöver skiktets

Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Föreslagen Ivdelse Tabell F kolumn UC (Utländsk sjöman)

Närfart Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Föreslagen lydelse Tabell N kolumn 2-3 (Gift sjöman)

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Föreslagen Ivydelse Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Denna lag träder i kraft den I januari 1977.

De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabeHerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som har

avräknats eller bort avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträ-

dandet av denna lag.

I Riksdagen 19761/77. I samt. Nr 4å

2¶Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att punkterna 6 och 12 av anvisningarna till 32 § samt punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall

ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen Ilvdelse

Anvisningar

till 328

6.' Värnpliktig för egen del till- 6. Värnpliktig för egen del tillkom-

kommande naturaförmåner och der mande naturaförmåner och under

under fredstjänstgöring utgående fredstjänstgöring utgående dagerpenningbidraget samt utbildnings- sättning och tillägg till sådan ersättpremie, tjänsteöringspremie och ut- ning, befattningspenning, avgångsveryckningsbidrag till värnpliktig skola derlag samt utbildningspremie och icke upptagas såsom skattesliktig utryckningsbidrag till värnpliktig

intäkt. Under fredstjänstgöring utgå- skola icke upptagas såsom skatte-

ende flygtillägg och sjötjänstbidrag pliktig intäkt. Under fredstjänstgöutgöra däremot skattepliktig intäkt. ring utgående dagpenning, flygtill- För tid då krigsavlöningsreglemen- lägg och sjötjänstbidrag utgöra däretet är tillämpligt skall för värnaliktig mot skattepliktig intäkt. För tid då terminslön icke räknas till skatte- krigsavlöningsreglementet är tillpliktig intäkt, dock att vid sjösjänst- lämpligt skall för värnpliktig tergöring eller tjänstgöring i sjöreserv minslön icke räknas till skattepliktig skatteplikt föreligger för den del av intäkt, dock att vid sjötjänstgöring terminslönen, som motsvarar sjö- eller tjänstgöring i sjöreserv skattetjänstbidrag, i den mån densamma plikt föreligger. för den det av teröverstiger terminslön för den värn- minslönen, som motsvarar sjötjänstpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreg- bidrag, i den mån densamma Ööverlementet. Månadslön skall utgöra stiger terminslön för den värnplikskattepliktig intäkt. tige enligt 6 § krigsavlöningsregle-

mentet. Månadslön skall utgöra

skattepliktig intäkt.

För annan under krigsavlöningsreglementet hänförlig personal än som i

föregående stycke avses skola under tid, då reglementet är ullämpligt. naturaförmäåner eller ersättning därför ävensom månadslön utgöra skatte-

pliktig intäkt. Terminslön enligt reglementet upptages däremot såsom intäkt

endast för tid, varunder befattningshavaren kunnat fullgöra tjänstgöringen

utan att lämna den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. Vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv gäller. att såsom intäkt upptages den del av

! Senaste lydelse 1970:130.

Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse terminslönen, som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersättning, i den mån densamma överstiger terminslön för befattningshavaren enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Den för terminslön medgivna skattefriheten har sin grund däri, att sådan lön avsetts omfatta ersättning för samtliga de merkostnader, som uppkommit för den skattskyldige genom att han för fullgörande av militär tjänstgöring vistats utom den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. I följd härav må för

tid, varunder terminslön utgått, nämnda merkostnader ej avföras såsom

utgift, även om terminslönen icke förslår till deras bestridande.

Familjebidrag, vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till värn-

pliktig, räknas icke till skattepliktig intäkt. Näringsbidrag utgör däremot skattepliktig intäkt och hänföres till den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag anses tillkomma den värnpliktige, även om bidraget utbetalas

till annan person. Det förhållandet att bidraget använts för bestridande av en vid inkomsttaxeringen i och för sig avdragsgill utgift, t.ex. ränta eller

periodiskt understöd, skall icke föranleda, att avdrag vägras för utgiften i fråga.

Vad ovan i första och fjärde Vad ovan i första och fjärde

styckena sägs skall äga motsvarande styckena sägs skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om annan perso- tillämpning i fråga om annan perso-

nal vid krigsmakten som avlönas nal vid försvarsmakten som avlönas enligt de för värnpliktiga gällande enligt de för värnpliktiga gällande grunder, vapenfri = tjänstepliktig, grunder, vapenfri = tjänstepliktig, hemvärnspersonal och annan perso- hemvärnspersonal och annan perso-

nal som frivilligt fullgör utbildning nal som frivilligt fullgör utbildning

för att nå eller bibehålla kompetens för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret, för placering inom totalförsvaret, civilförsvarspliktig som inkallats till civilförsvarspliktig som inkallats till tjänstgöring enligt 12 § civilförsvars- tjänstgöring enligt 12 § civilförsvarslagen och annan som avlönas enligt lagen och annan som avlönas enligt för civilförsvarspliktiga gällande för värnpliktiga eller civilförsvarsplikgrunder. Civilförsvarspenning likstäl- tiga gällande grunder. les med penningbidrag.

12.2 Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om

sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda

förutsättningar också ersättning enligt lagen. (1956:293) om ersättning åt

smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på

2 Scnaste lydelse 1976:331.

Nuvarande lvdelse Föreslagen Ivdelse

grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid

grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av

tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig :ntäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och

tjänstgöring inom totalförsvaret räknas

som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag

likställda.

till 50 §

2.? Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del

utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke

barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året. utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i fall utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand testämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkoms: enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras

statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar

taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om samman-

3 Senaste lydelse 1975:312.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse lagt 3 800 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77.5

procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångs-

punkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda

beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomst-

beloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsva-

rande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med Det avdrag som beräknas med

hänsyn till skattskyldigs statligt tax- hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om värdet av erade inkomst jämkas, om värdet av

skattepliktig förmögenhet överstiger skattepliktig förmögenhet överstiger

50.000 kronor. Om förmögenhets- 75 000 kronor. Om förmögenhets-

värdet överstiger 80 000 kronor, skall värdet överstiger 125000 kronor,

avdrag icke medgivas. Värdet av skall avdrag icke medgivas. Värdet

egnahemsfastighet och mindre tord- av sådan fastighet som avses i 24 X 2 bruksfastighet skall inräknas i för- mom. denna lag och jordbruksfas-

mögenhetsvärdet med skäligt be- tighet som i huvudsak användes för lopp. bostadsändamål skall inräknas i förmögenhetsvärdet med skäligt be-

lopp. Har den skattskyldige eller hans

make flera fastigheter av sådant slag

gälla bestämmelserna enbart en fas-

tighet. I första hand avses fastighet

som utgör stadigvarande bostad för

den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 § I mom. sista stycket.

Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade inkomst icke 36 000 kronor, skall avdrag enligt denna anvisningspunkt medges med minst 500 kronor.

Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget minst ett belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och inkomsten i fråga.

Denna lag träder i kraft den I januari 1977 och tillämpas första gången vid

1977 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (1956:623)! dels att 129 § 4 mom. skall upphöra att gälla, dels att 22 §3 mom., 37 § I mom. och 195 8 I mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

"3 mom.” Skattskyldig som uppbu- 3 mom. Skattskyldig, som uppburit

rit folkpension och därutöver bruttoin- folkpension, är med undantag som

täkt på högst 1500 kronor ock som anges i andra stycket skyldig att utan icke har skattepliktiga förmögenhets- anmaning avlämna självdeklaration tillgångar överstigande 50 000 kronor endast om hans bruttointäkt av en eller

är, om han varit bosatt i riket under flera förvärvskällor under året uppgått

hela beskattningsåret, skyldig at: utan till minst 13 500 kronor, eller, om hans

anmaning avlämna självdeklaration make uppburit folkpension, till minst

för inkomst endast om garantibelopp 11 700 kronor. Med folkpension avses för fastighet skall upptagas såsom folkpension i form av ålderspension, skattepliktig inkomst för honom. I förtidspension, änkepension och hus-

fråga om makar tillämpas I mom. trutillägg. Som folkpension räknas

tredje stycket. icke barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelserna i första stycket

gälla icke om den skattskyldiges make

är skyldig att utan anmaning avlämna

Självdeklaration,om den skattskyldige

har varit bosatt i riket endast en del av

beskattningsåret, om han har skatte-

pliktiga förmögenhetstillgångar över-

stigande 75 000 kronor eller om garan-

tibelopp för fastighet skall upptagas

såsom skattepliktig inkomst för ho-

nom. I fråga om makar gälla bestäm-

melserna i I mom. tredje stycket såvitt

avser förmögenhet.

! Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:173. 2 Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt rskr 1976/77:3.

378 Nuvarande Ivdelse I mom. ? Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter(kontrolluppgpgifter)för nästföregående kalenderår avlämnas

på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse

3 c. Allmän försäk- Den som åtnjutit ut- Dagpenning och sti-

ringskassa. bildningsbidrag i form mulansbidrag som av dagpenning eller sti- uppgår till sammanlagt

mulansbidrag. minst 100 kronor för

Den som åtnjutit hela året. timstudiestöd, in- Utgivet belopp som komstbidrag eller vux- uppgår till sammanlagt enstudiebidrag enligt minst 100 kronor för studiestödslagen hela året.

(1973:349).

Föreslagen lydelse

I mom. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter(kontrolluppgpgifter)för nästföregående kalenderår avlämnas

på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften skall avse skall avse

3 c. Allmän försäk- Den som åtnjutit ut- Dagpenning och stiringskassa. bildningsbidrag i form mulansbidrag som av dagpennine eller sti- uppgår till sammanlagt mulansbidrag. minst 100 kronor för

Den som åtnjutit hela året.

timstudiestöd, in- Utgivet belopp som

komstbidrag eller vux- uppgår till sammanlagt enstudiebidrag enligt minst 100 kronor för

studiestödslagen hela året. (1973:349). Utgivet belopp som Den som uppburit uppgår till sammanlagt

dagpenning vid utbildning minst 100 kronor för och tjänstgöring inom hela året. totalförsvaret.

3Senaste lydelse 1976:334.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I mom. - Har fastighet blivit I mom. Har fastighet blivit föremål för taxeringsåtgärd. som föremål för taxeringsåtgärd, som enligt 189 § första stycket skall föran- enligt 189 5 skall föranleda underrätleda underrättelse till ägare av fastig- telse till ägare av fastigheten, må den heten, må den som var ciler blivit som var eller blivit ägare av fastigägare av fastigheten under taxerings- heten under taxeringsåret anföra året anföra besvär intill utgången av besvär intill utgången av året efter året efter taxeringsåret om han icke taxeringsåret om han icke senast den senast den 15 juli under taxerings- 15 juli under taxeringsåret erhållit året erhållit underrättelse som avses i underrättelse som avses i nämnda nämnda paragraf. paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrives att 3 § 3 mom., 10 5,49 § I mom. samt punkt I av

anvisningarna till 49 § uppbördslagen (1953:272)! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

3 m om .? Regeringen må förord- 3 mom. Regeringen må förordna, na, att preliminär A-skatt skall utgå att preliminär A-skatt skall utgå för

för tilläggspension enligt lagen om tilläggspension enligt lagen

allmän försäkring samt för folkpen- (1962:381) om allmän försäkring

sion som utbetalas tillsammans med samt för folkpension som utbetalas tilläggspension eller annan förmån. tillsammans med tilläggspension el-

ler annan förmån. Sådant förord-

nande må meddelas även i fråga om

folkpension som icke utbetalas tillsam-

mans med annan förmån om sanno-

likhet föreligger att slutlig skatt kom-

mer att påföras den skattskyldige.

Regeringen må förordna, att preliminär A-skatt skall utgå för inkomst av

artistisk verksamhet och för inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna

till 32 § kommunatlskattelagen (1928:370), även om inkomsten icke utgör huvudsaklig inkomst av tjänst.

Har förordnande meddelats enligt Har förordnande meddelats enligt

detta moment, skall i fråga om detta moment, skall i fråga om

inkomst som förordnandet avser inkomst som förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av preliminär skatt. av- beräkning av preliminär skatt, av-

drag för preliminär och kvarstående drag för preliminär och kvarstående

skatt samt ansvarighet för sådan skatt samt ansvarighet för sådan skatt. m. m. skatt, m.m. VFad regeringen före-

(Se vidare anvisningarna.) skriver enligt detta stycke må även

gälla i fråga om vyrkesskadelivränta,

vårdbidrag enlivt lagen (1962:381) om

allmän försäkring och delpension

enligt lagen (1975:380) om delpen-

Sionsförsäkring, som utbetalas tillsam-

mans. med folkpension.

(Se vidare anvisningarna.)

Lagen omtrycki 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 2 Senaste lydelse 1973:1119.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

10.8?

Preliminär A-skatt skall icke beräknas å ersättning, som vid kommunal

tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller å

ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostnader, därest icke ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå för: a) folkpension och tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 38 3 mom. eller den skattskyldige

begär att avdrag för sådan skatt skall göras:

b) bidrag som avses i 15 och 19.58 lagen angående införande av lagen om allmän försäkring;

c) familjebidrag enligt familjebi- c) familjebidrag enligt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 dragslagen (1946:99); eller

eller enligt förordningen den 29 juni 1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. fl.. vilka drabbats av kroppsskada; eller

d) sådan pension, livränta eller d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående an- från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som nan skattepliktig ersättning, som

uppgår till högst 3 000 kronor för år; uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock att vad nu sagts ej skall till- dock att vad nu sagts ej skall tilllämpas på pension, som utgår på lämpas på pension och vårdbidrag, grund av lagen om allmän försäk- som utgår på grund av lagen om ring. allmän försäkring, delpension enligt

lagen (1975:380) om delpensionsför-

säkring och på vrkesskadelivränta.

498 I mom.” Skattskyldig må av lokal skattemyndighet erhålla anstånd med

inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta

1) om taxeringsintendenten anfört besvär över taxering med yrkande om ändring till den skattskyldiges förmån: till belopp som betingas av taxerings-

intendentens yrkande.

2) om den skattskyldige anfört besvär över taxering och taxeringsintendenten. helt eller delvis, tillstyrkt besvären eller. om besvären avser

3 Senaste lydelse 1973:1119. + Senaste lydelse 1975:1179.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse taxeringsnämnds beslut, tillstyrkt ansökan om anstånd: till belopp som betingas av taxeringsintendentens yttrande,

3) om taxering blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller

annat uppenbart förbiseende: till belopp som betingas av förbiseendet,

4) om den skattskyldige taxerats på mer än en ort för samma inkomst. garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till belopp, motsvarande ettdera av eller båda de skattebelopp som påförts i anledning av

taxeringen,

5)” om avgiftsunderlag enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring eller

enligt 4 § lagen (1968:419) om allmän

arbetsgivaravgift bestämts till för högt

belopp: till belopp som betingas av

felaktigheten,

6) om skatt påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debitering: till belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

7) om preliminär skatt, som enligt 278 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bliva avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige icke erhållit jämkning enligt

bestämmelserna i 45 § I mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan

antagas bliva avkortad.

Anvisningar

till 49 Xx 1. När särskilda skäl föreligga må 1. När särskilda skäl föreligga må

lokal skattemyndighet begära ytt- lokal skattemyndighet begära yttrande av taxeringsintendenten över rande av taxeringsintenden eller riksansökan om anstånd. försäkringsverket över ansökan om

anstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

äFörutvarande 5) upphävd genom 1970:167.

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

X?

25 Vid ullämpning av I $ skall i skat- Vid tillämpning av 1 § skall i skattcunderlaget icke inräknas skatte- teunderlaget icke inräknas skattekronor och skatteören som kan anses kronor och skatteören som kan anses

hänföra sig till följande skattepliktiga hänföra sig till följande skattepliktiga

intäkter, nämligen dels sjukpen- intäkter, nämligen dels sjukpen-

ning enligt lagen (1962:381) om ning enligt lagen (1962:381) om alimän — försäkring eller lagen allmän = försäkring eller lagen

(1954:243) om vyrkesskadeförsäkring (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

eller ersättning enligt förordningen eller ersättning enligt förordningen (1954:249) om ersättning i anledning (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungö- tjänstgöring i civilförsvaret, kungö-

relsen (1962:607) om ersättning på reisen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläck- grund av verksamhet för brandsläck-

ning m. m., kungörelsen (1961:457) ning m. m., kungörelsen (1961:457)

om ersättning på grund av medver- Om crsättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i kan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m., förord- atomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersättning I ningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., :agen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för (1954:246) om krigsförsäkring för

sjömän m. fl., militärersättningsför- sjömän m. fl., militärersättningsför-

ordningen (1950:261) och agen ordningen (1950:26D) och lagen

(1956:293) om ersättning åt smitt- (1956:293) om ersättning åt smitt-

bärare, allt till den del sjukpenningen bärare, allt till den del sjukpenningen

eller ersättningen grundas på för- eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor värvsinkomst av minst 4 500 kronor för år. dels föräldrapenning och för år. dels föräldrapenning och

vårdbidrag enligt lagen om allmän vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, in- försäkring, dels timstudiestöd. in-

Lagen onuryckt 1973:437. Senaste lydelse 1976:335.

ha än

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse komstbidrag och vuxenstudiebidrag komstbidrag och vuxenstudiebidrag

enligt studiestödslagen (1973:349). enligt studiestödslagen (1973:349),

dels utbildningsbidrag för dokto- dels utbildningsbidrag för dokto-

rander och timersättning vid grund- rander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels läggande utbildning för vuxna, dels dagpenning från arbetslöshetsför- dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmark- säkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag nadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt vid arbetsmarknadsutbildning såvitt

avser dagpenning och stimulansbi- avser dagpenning och stimulansbidrag. Intäkterna upptages härvid till drag, dels dagpenning vid utbildning belopp som anges på kontrolluppgift och tiänstgöring inom totalförsvaret. enligt taxeringstagen (1956:623). Intäkterna upptages härvid till be-

lopp som anges på kontrolluppgift

enligt taxeringslagen (1956:623).

Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skatteören, som kan anses motsvara sjukpenning.

vilken vid arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän

försäkring för honom uppburits av arbetsgivaren, om arbetsgivarinträdet

skett den 9 november 1973 eller senare.

Vid beräkning av antalet skattekronor och skatteören skall såvitt gäller

avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 X 2 mom. 3). grundavdrag enligt

48 § och avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt 50 X 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års

taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift, såvitt denna grundas på inkomst av anställning, till belopp som påförts på grund av 1975

års taxering. I fråga om det extra avdraget för nedsatt skatteförmåga beaktas inte sådan minskning av avdraget som följer av att den skattskyldige eller hans make har förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1979.

6 Förslag till Lag om ändring i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige

Härigenom föreskrives i fråga om kungörelsen (1913:380) om rätt för den

som är bosatt i utlandet att giva elier medverka i offentlig föreställning m. m. i

Sverige!

dels att 1 § 2 mom. och 4 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels avt i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lvdelse

2 mom.” I utlandet bosatt fysisk 2 mom. I utlandet bosatt fysisk

person och där hemmahörande juri- person och där hemmahörande juri-

disk person får icke i Sverige utan disk person som i Sverige avser att tillstånd av länsstyrelsen giva offentlig giva offentlig föreställning elter an-

föreställning eller anordna annan ordna annan tillställning, som avses i tillställning. som avses i 4 § 1 rnom. 4§ I mom. lagen (1908:128) om

lagen (1908:128) om bevillninzsav- bevillningsavgifter för särskilga förgifter för särskilda förmåner och måner och rättigheter, skall ansöka

rättigheter. Detsamma gäller den om tillstånd hos länsstyrelsen. Detsom här i landet vill anordna samma gäller den som här i landet offentlig föreställning eller annan vill anordna offentlig föreställning villställning eller artistisk verksam- eller annan tillställning eller artistisk

het för svensk ljudradio eller televi- verksamhet för svensk ljudradio

sion i fall som avses i 4 § 2 eller 3 eller television i fall som avses i 4 §2 mom. nämnda lag. eller 3 mom. nämnda lag.

48 Den som erhållit tillstånd 2nligt Den som erhållit tillstånd enligt

38 i fråga om tillställning skall. 38 i fråga om tillställning skall,

innan tillställningen md äga rum, innan tillställningen äger rum, med med företeende av tillståndsbeviset företeende av tillståndsbeviset om

om varje tillställning göra anmälan varje tillställning göra anmälan till

till polismyndigheten. polismyndigheten.

Anmälan skall, när så kan ske, göras minst 24 timmar före tillställningens

början och. om tillställningen kungöres genom allmän tidning. i varje fall före kungörandet. Den som anmäler tillställningen är pliktig att, när det på fordras

I Senaste lydelse av rubriken 1966:732. 2 Senaste lydelse 1969:794. 3 Senaste lydelse 1969:794.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse av polismyndigheten, styrka att den uppgivna lokalen eller platsen blivit av ägaren eller innehavaren upplåten för ändamålet. Har sådan upplåtelse skett, åligger det ägaren eller innehavaren av lokalen eller platsen att före

tillställningens början göra sig förvissad om att tillståndsbevis erhållits och att anmälan skett i vederbörlig ordning.

Bestämmelsen i 64 om böter äger icke tillämpning på svensk medborgare som anordnar sammankomst som avses i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller den som upplåter lokal eller plats för sammankomsten. I fall som nu har sagts är icke heller bestämmelsen i 64 om skyldighet att utgiva bevillningsavgift tilllämplig på den som upplåter lokal eller plats.

På bevillningsavgift som ådömes

anordnare, varom i första stycket sägs.

utgår restavgift enligt 58&4V I mom.

första stycket uppbördslagen (1953:272).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 men tillämpas ej i fråga om skyldighet att utge bevillningsavgift, som avser föreställning eller annan

tillställning som har ägt rum dessförinnan, och ej heller i fråga om restavgift som belöper på sådan bevillningsavgift.

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1976-11-18

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman,

Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren,

Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder. Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om sänkning av sjömansskatten, m. m.

1¶Inledning

Tidigare i år har riksdagen förelagts förslag om sänkning av den statliga

inkomstskatten avseende 1977 års inkomster (prop. 1976/77:42). Jag avser nu att föreslå motsvarande lättnader i fråga om sjömansskatten.

Jag vill också föreslå förmånligare regler i fråga om folkpensionärernas rätt till extra avdrag vid förmögenhetsinnehav. Vidare bör bestämmelserna om folkpensionärernas deklarationsskyldighet justeras. Bestämmelserna bör här bringas i överensstämmelse med de regler för beräkningen av det extra avdrag

som antagits av 1975 års riksmöte (prop. 1975:92, SKU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:312).

Ett nytt förmånssystem för vissa värnpliktiga m. fl. träder i kraft den 1

januari 1977 (prop. 1975/76:134, FöU 1975/76:37, rskr 1975/76:326, SFS 1976:308). Systemet innebär bl. a. att en s. k. dagpenning införs. Denna avses vara skattepliktig. Den nya ersättningsformen förutsätter ändringar i skatte-

författningarna, bl. a. i kommunalskattelagen (1928:370), KL. Jag vill nu ta

upp denna fråga. Samtidigt vill jag ta upp några frågor i uppbördsförfattning-

arna som rör avdrag för preliminär skatt.

Enligt vilande förslag om ändring i regeringsformen (RF) träder nya regler om de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna i kraft den I januari 1977. I lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, BevL, och kungörelsen (1913:380) om rätt för den

som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige, TstK, finns f. n. vissa r2gler om tillstånd som bör anpassas till de nya grundlagsbestämmelserna. Jag avser att ta upp även denna fråga.

2¶Sjömansskatten

Den särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd

bl.a. genom anknytning till den statliga inkomstskatten. Regelmässigt ändras sjömansskatten när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senast skedde detta år 1975 (prop. 1975:92, SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS

1975:314). Vad jag har föreslagit i propositionen 1976/77:42 i fråga om sänkningen av den statliga inkomstskatten för 1977 års inkomster bör medföra att sjömansskatten justeras på motsvarande sätt. När sjömansskatten beräknas medges bl. a. ett s.k. omkostnadsavdrag

med årsbelopp om 2 500 kr. i fjärrfart och 1 250 kr. i närfart. Prisutvecklingen

gör det enligt min mening motiverat att dessa avdrag höjs. Relationen mellan

omkostnadsavdragen bör vara oförändrad. Jag anser att dessa avdrag bör bestämmas till 3 000 kr. i fjärrfart och I 500 kr. i närfart.

Vid beräkningen av sjömansskatten beaktas även värdet av fri kost. Detta värde har enligt riksskatteverkets anvisningar höjts vid landtaxeringen från

355 kr. år 1975 till 400 kr. år 1976. Motsvarande förmån för sjömän tas nu upp

till 355 kr. per månad. Enligt min mening bör värdet bestämmas till 400 kr. Däremot anser jag att den särskilda skattenedsättning som medges vid beräkningen av sjömansskatten bör vara oförändrad. Beloppen, som utgör

300 kr. per månad i fjärrfart och 125 kr. i närfart, bestämdes så sent som förra

året.

Slutligen bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskatten ingår f. n. i sjömansskatten efter en utdebitering av 24:50 kr. per skattekrona, vilket bestämdes år 1975. Medelutdebiteringen har för år 1976 stigit till ca 25:50 i de relativt typiska sjömanslänen, nämligen

Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Den är något högre

för hela riket. Jag föreslår mot denna bakgrund att sjömansskatten fr. o. m. år 1977 beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 25:50 kr.

Mina förslag beträffande sjömansskatten föranleder ändringar i de tabeller

som är fogade till lagen om sjömansskatt.

Totalt sett kommer sjömansskatten enligt förslaget att sänkas för de flesta sjömän med belopp som ligger mellan 100 och 140 kr. per månad. För staten uppkommer ett skattebortfall på ca 20 milj. kr. De individuella verkningarna i olika inkomstlägen framgår av följande tabell.

Förändringarna i sjömansskatten mellan åren 1976 och 1977

Beskatt- Minskning t(—) eller ökning (+) av sjömansskatten år 1977 enligt förslaget ningsbar månads- — fjärrfart närfart inkomst, ogift gilt ogift ul- oz gilt opilt utkr. utan barn med barn länning = utan barn med barn länning

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1 200 : : : : - 4 : : - 4 1 800 - 9 : : - 6 = I - 1 - 3 - 4 2 400 - 27 - 22 - 14 - 21 - 25 - 25 = 12 - 22 3 000 = 7 - 67 - 59 = 60 - 67 - 70 - 57 - 61 3 600 - 111 - 106 - 95 - 96 - 103 - 103 - 93 - 91 4 200 - 138 - 130 - 128 - 117 - 124 - 124 - 120 = 112 4 800 - 147 = 139 = 137 - 126 - 130 - 130 - 129 - 115 5 400 - 144 - 139 - 140 - 123 = 127 - 127 = 129 - 115 6 000 -138 = 130 -137 = 117 - 121 - 118 - 120 - 106 6 600 -132 - 127 - 128 -111 - Hå -112 - 117 - 103 7 200 - 126 = 121 -122 - 108 - 106 - 106 - 108 - 94 7 800 - 120 - 115 - 116 - 102 - 100 - 100 - 102 - 91 8 400 - 114 - 109 - 110 - 96 - 94 - 94 - 96 - 85 9 000 - 111 - 103 - 104 - 90 - 88 - 88 - 90 = 79 10 000 - 101 = 93 - 94 - 83 - 78 - 78 - 80 - 69 11 000 - 91 - 83 - 84 - 78 - 68 - 68 - 70 - 64 12 000 - 81 = 3 - 74 = 73 - 58 - 58 - 60 - 59 13 000 - 59 - 51 - 54 - 57 - 36 - 36 - 40 - 43 15 000 - 19 = HH - 14 = 27 + 4 + 4 + 0 - 13 20 000 + 81 + 89 + 86 + 48 +104 +104 +100 + 62

Jag vill i sammanhanget ta upa ytterligare en fråga som rör sjömansskatten. Sådan skatt erläggs av sjömän för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg. Sjömansskatten är en definitiv källskatt. En sjöman behöver inte heller avge

någon självdeklaration för sina ombordinkomster. I fråga om övriga

inkomster gäller i stort sett samma regler som för andra skattskyldiga.

Olika meningar har gjort sig gällande huruvida den som tjänstgör som kontrollant vid fartygsbygge skall vara skyldig att erlägga sjömansskatt. Jag

avser här närmast maskinchef eller annat befäl som inställer sig på fartyget före leveransen för att lära känna fartyget och dess tekniska utrustning m. m.

I fråga om passagerarfartyg förekommer det även att en större eller mindre del

av besättningen inställer sig för tjänstgöring under denna tid.

De nu nämnda befattningshavarna kommer efter fartygets leverans att

tjänstgöra på detsamma och blir då skyldiga att erlägga sjömansskatt. Om nu

dessa personer betalar vanlig inkomstskatt för inkomsterna under kontrollanttiden uppstår en olämplig växling mellan landskatt och sjömansskatt.

Sjömännen skall då avge deklaration för sin inkomst under denna tid och bli

beskattade enligt de vanliga skattereglerna. Normalt är detta till nackdel för de ombordanställda.

Riksskatteverket (RSV) har i framställning till chefen för finansdeparte-

mentet begärt att lagen (1958:295) om sjömansskatt ändras så att de nu berörda kategorierna kommer att vara skyldiga betala sjömansskatt för inkomsterna som förvärvas under kontrollant- och utrustningstiden. Jag ansluter mig till verkets förstag och föreslår att I $ 1 mom. och anvisningarna till I 8 sjömansskattelagen ändras i enlighet härmed.

3¶Folkpensionärerna

3.1¶Deklarationsplikt

Folkpensionsförmånerna är i princip skattepliktiga. Sedan länge har emellertid folkpensionärerna vid beskattningen behandlats gynnsammare än inkomsttagare i aktiv ålder. Om en skattskyldigs inkomst till inte obetydlig

del utgjorts av folkpension medges ett s. k. extra avdrag vid inkomsttax-

eringen. Genom lagstiftning år 1975 (prop. 1975:92), SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:312) ändrades reglerna i fråga om dessa extra avdrag.

Sålunda beräknas det extra avdraget för gift folkpensionär fr. o. m. inkomståret 1976 utan hänsyn till makens inkomst. Vidare beräknas den inkomst pensionären högst kan ha utan att påföras skatt på annat sätt än tidigare.

Vid beräkning av det extra avdraget räknas fr. 0. m. inkomståret 1976 pensionstillskotten som sidoinkomst. Den inkomst pensionären högst kan ha utan att skattskyldighet uppkommer har bestämts till ett belopp motsvarande summan av ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om

allmän försäkring, AFL, och inkomster därutöver med 3 800 kr. sedan avdrag

gjorts med 100 kr. enligt 33 § 2 mom. första stycket KL. Bestämmelserna härom finns i punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL.

Som föredraganden framhöll i anslutning till 1975 års ändringar av det extra avdraget föranleder dessa en justering även av deklarationsplikten för dessa inkomsttagare. F. n. gäller enligt 22 3 3 mom. taxeringslagen (1956:623), TL. att den som uppburit folkpension, inkl. pensionstillskott, och därutöver haft bruttointäkter på högst 1 500 kr. i regel inte behöver avge deklaration.

Den inkomst en folkpensionär högst kan ha utan att påföras skatt uppgår f.n. till i stort sett gällande beloppsgräns för deklarationsplikt. Folkpensionen, inkl. pensionstillskott, i förening med sidoinkomster på 1 500 kr.

motsvarar för år 1976 en ålderspension ökad med 3 800 kr. Sistnämnda belopp motsvarar sålunda nuvarande pensionstillskott på ca 2300 kr. jämte sidoinkomst av 1 500 kr. Vid högre pensionstillskott uppkommer emellertid

bristande överensstämmelse mellan skattefrihet och deklarationsplikt. För en grupp folkpensionärer har redan en sådan bristande överensstämmelse inträtt. Jag avser här bl. a. vissa av dem som uppburit förtidspension enligt 7

kap. AFL och som fr. o. m. den 1 juli 1976 har fått dubbla pensionstillskott. I dessa Fall kan alltså skatt påföras trots att deklarationsplikt inte föreligger enligt nu gällande regler.

Reglerna i TEL om deklarationsplikt bör sålunda anpassas till den skattefria nivå som antagits genom 1975 års lagstiftning. En sådan justering förutsattes också, som jag nyss nämnt, då de nya bestämmelserna infördes. Folkpensionärernas skatteförhållanden utreds emellertid av 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02). Jag anser därför att den nu aktuella justeringen bör ges begränsad omfattning så att man inte föregriper utredningens ställningstaganden. Mina förslag utgör alltså en provisorisk lösning i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete.

Jag föreslår att gränsen för d2oklarationsplikten anges i bestämda belopp.

Dessa bör då motsvara den skattefria nivån sådan den anges i KL. För gift

folkpensionär, vars make uppbär folkpension, inträder skattskyldighet då hans inkomster sammanlagt uppgått till minst 11700 kr. För annan folkpensionär ligger motsvarande gräns vid 13 500 kr. Dessa belopp bör anges i 2283 mom. TL. Nu nämnda belopp avser 1977 års taxering. De föreslagna bestämmelserna innebär att dexlarationsskyldighet föreligger bara i de fall slutlig skatt kan väntas uppkom ma eller där pensionärens inkomst påverkar makes skattereduktion.

HE tydlighetens intresse bör anges att med folkpension avses ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg, däremot inte barnpension och vårdbidrag. Inte heller barntillägg bör inräknas i folkpensionsbeloppen.

I sammanhanget vill jag fram hålla att det är en viktig uppgift för berörda

myndigheter att informera pensionärerna om de nya reglerna om extra avdrag

och deklarationsplikt.

3.2¶Förmögenhets inverkan på det extra avdraget

Det extra avdraget för folkpensionärer är avpassat så att beskattningsbar inkomst inte uppkommer så länge den taxerade inkomsten inte överstiger viss nivå. Denna skattefria nivå har jag berört i det föregående. När den taxerade inkomsten överstiger den skattefria nivån, avtrappas det extra avdraget med 40 96 av överskjutande taxerad inkomst.

Det extra avdraget jämkas även med hänsyn till förmögenhet. Om

förmögenheten överstiger 50 000 kr. nedsätts avdraget successivt. Avdrag medges i regel inte om förmögenheten överstiger 80 000 kr. För makar

beräknas förmögenheten gemensamt.

De grundläggande reglerna för beräkningen av det extra avdraget finns i punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL. RSV utfärdar sedan med ledning av

dessa bestämmelser närmare föreskrifter om avdragets beräkning. För

taxeringsåret 1976 gäller anvisningarna i RSV Di 1975:40.

Värdet av egnahemsfastighet ciler mindre jordbruksfastighet skall enligt

KL inräknas i förmögenhetsvärdet med skäligt belopp. Enligt RSV:s

anvisningar skall som tillgång tas upp 1/10 av skillnaden mellan taxerings-

värde och låneskulder som avser fastigheten, i den mån skillnaden inte överstiger 100 000 kr. Överskjutande del tas upp till sitt fulla värde. Dessa

särskilda regler tillämpas bara i fråga om fastighet som utgör den skattskyl-

diges stadigvarande bostad. I fråga om jordbruksfastighet fordras enligt

RSV:s anvisningar dessutom att taxeringsvärdet understiger 100 000 kr.

Reglerna för avdragets avtrappning med hänsyn till innehav av förmö-

genhet bör enligt min mening göras gynnsammare. Förmögenhetsgränserna

50 000 kr. och 80 000 kr. har tillämpats sedan 1972 års taxering. Med hänsyn

bl.a. till penningvärdets förändring är en uppräkning motiverad. Jag vill också erinra om att skattepliktsgränsen för fysiska personer vid förmögenhetstaxeringen höjdes vid 19735 års taxering från 150 000 kr. till 200 000 kr. Jag

föreslår att beloppsgränserna höjs till 75 000 kr. resp. 125 000 kr.

Även i några andra hänseenden bör bestämmelserna göras förmånligare. Jag tänker här på värderingar av sommarstugor och mindre jordbruksfastigheter. F.n. tas värdet av en folkpensionärs sommarstuga upp utan reduktion.

Numera kan emellertid även fritidsfastigheter med normal standard ha så höga taxeringsvärden att det extra avdraget faller bort på grund av förmögenhetsregeln. Inte minst gäller detta sådana fritidsfastigheter som är belägna i närheten av storstadsområdena. Jag föreslår att de förmånliga beräkningsreglerna tillämpas även på fritidsfastigheter. Reglerna bör emel-

lertid bara få tillämpas på en fastighet för varje ägare, och då i första hand på fastighet som utgör stadigvarande bostad för ägaren. Om makar äger var sin fastighet bör motsvarande krav avse makarna tillsammans. I fråga om jordbruksfastighet bör reglerna ha samma utformning. Den förmånliga

beräkningen bör emellertid bara avse jordbruk som i huvudsak används för bostadsändamål. Någon värdepräns synes inte behöva anges. Mina förslag föranleder ändring i punkt 2 av anvisningarna till 50 8 KL. Det får sedan ankomma på RSV att utfärda anvisningar om avdragets närmare beräkning. De nya reglerna bör tillämpas redan vid 1977 års taxering. Som jag tidigare nämnt ser f. n. 1972 års skatteutredning över folkpensionärernas skaueförhållanden. Jag vill därför inte nu ta upp hela frågan om förmögenhets inverkan på det extra avdraget. De nu redovisade förslagen avser inte att föregripa utredningens arbete utan får ses som en provisorisk lösning.

3.3 Skatteavdrag på folkpension m. m.

Enligt 10 § a) uppbördslagen (1953:272), UL, skall preliminär A-skatt inte

utgå för folkpension och tilläggspension enligt AFL om inte regeringen. med

stöd av fullmakten i 3 § 3 mom., förordnar eller den skattskyldige själv begär att skatteavdrag skall göras. Regeringen kan emellertid förordna att preliminär A-skatt skall utgå dels för tilläggspension, dels för folkpension som

utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån. Fullmakten

gäller däremot inte om bara folkpension betalas ut.

Som jag tidigare nämnt utgår fr. o. m. den 1 juli 1976 dubbla pensionstill-

skott till pensionstagare mec förtidspension. Eftersom pensionstillskotten

räknas som sidoinkomst kommer gränsen för den skattefria sidoinkomsten,

som går vid 3 800 kr.. med tiden att passeras, 'Skatteavdrag måste därför för framtiden kunna göras även då folkpension utgår utan samband med tilläggspension. Pensionstillskotten kommer här att överstiga nämnda 3 800 kr. under år 1977. För att man skall få ett smidigt förfarande bör den nu

gällande fullmakten för regeringen enligt 3§ 3 mom. UL omfatta rätt att

förordna om skatteavdrag även på enbart folkpension. Fullmakten bör

emellertid begränsas till de fall slutlig skatt kan antas uppkomma för den skattskyldige. Jag föreslår att nämnda lagrum ändras i enlighet härmed. En motsvarande ändring bör göras i I $ kungörelsen (1968:97) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension, m. m. Detta ankommer på regeringen.

En del ytterligare ändringar bör också göras i fråga om skatteavdrag i samband med utbetalning av folkpension. Jag återkommer strax till detta.

4¶Förmåner för värnpliktiga m. fl.

Ett nytt förmånssystem för vissa värnpliktiga m. fl. träder i kraft den 1

januari 1977 (prop. 1975/76:134, FöU 1975/76:37, rskr 1975/76:326, SFS 1976:308). Systemet innebär bl. a. att värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning under repetitionsutbildning kommer att få ersättning som kallas dagpenning. Detsamma gäller

civilförsvarspliktiga under utvildning och övning samt läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring. Dagpenningen skall motsvara hel sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen. Alla garanteras dock en lägsta dagpenning om 40 kr. Dagpenningen har förutsatts vara skattepliktig och pensionsgrundande för ATP. |

Den åsyftade skattemässiga behandlingen av dagpenningen bör åstad-

kommas genom att skatteplikten anges i punkt 6 av anvisningarna till 32 §

KL. I samma anvisningspunkt bör också anges de nya förmåner som förutsatts vara skattefria. Hit hör dagersättning och tillägg till sådan

ersättning, befattningspenni2ng och avgångsvederlag.

Dagpenningen avses att administreras och utbetalas av i huvudsak

riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Försäkringskas-

sorna bör vara skyldiga att lämna kontrolluppgifter till ledning för motta-

garnas taxering. Jag föreslår att regler härom införs i 37 § I mom. TL. Vidare

bör avdrag för preliminär skatt göras när dagpenningen betalas ut. Skatteavdrag bör ske enligt särskild baräkningsgrund. Dagpenning bör därför tas upp

bland de bidrag som anges i punkt 12 av anvisningarna till 32 § KL. Närmare föreskrifter om särskild beräkningsgrund kan då utfärdas av regeringen med stöd av 3 § 3 mom. UL. Även civilförsvarspliktiga som tjänstgör inom verkskyddet skall bli

berättigade till dagpenning. Sådan dagpenning skall utbetalas av arbetsgivaren. Det ankommer då på denne att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift. Arbetsgivare skall enligt det nya förmånssystemet ha möjlighet att i stället för dagpenning utge ersättning med högre belopp än dagpenning till anställda för tjänstgöring inom verkskyddet. Sådan ersättning är att likställa med annan lön eller ersättning som arbetsgivaren betalar. Några särskilda regler för beskattning m. m. av ersättningar till verkskyddspersonal erfordras inte.

I sammanhanget vill jag nämna att socialstyrelsen i vissa fall skall betala ut

dagpenning till sådana läkare som fullgör försvarsmedicinsk tjänstgöring. I sådana fall får det ankomma på socialstyrelsen att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift.

Skatteintäkterna av dagpenningen avses i sin helhet tillfalla staten. För att

åstadkomma detta föreslår jag att 235 lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt

ändras på så sätt att dagpenningen inte inräknas i kommunernas skatteun-

derlag. En motsvarande ordning tillämpas redan i fråga om andra ersättningar av liknande karaktär.

Jag vill också anmäla en ändring av teknisk natur i 195 1 mom. TL. Däri

regleras rätten att vid särskild fastighetstaxering föra besvär i särskild ordning i det fall underrättelse om taxeringsnämndens beslut erhållits efter före-

skriven tid. Det är tveksamt om sådan besvärsrätt f. n. föreligger när det gäller

försenad underrättelse om fördelning av taxeringsvärde enligt 8§ 3 mom.

andra stycket KL. 195 § I mom. bör ändras så att det klart framgår att besvär i särskild ordning kan föras även i detta fall. Härigenom uppnås överensstämmelse med besvärsbestämmelserna för motsvarande fall vid allmän fastighetstaxering (167 § I mom. TEL).

5¶Bevillningsavgifter

5.1 Nuvarande ordning

Enligt vilande förslag om ändring i regeringsformen (RF) träder nya regler om de medborgerliga fri- och rättigheterna i kraft den 1 januari 1977 (prop.

1975/76:209, KU 1975/76:56, rskr 1975/76:414). Bl. a. utvidgas mötesfri-

heten till att avse även frihet att anordna och bevista sammankomst för

framförande av konstnärligt verk (2 kap. 13 RF). Medan sådan sammankomst avses bl. a. teaterföreställning, konsert och biografföreställning. Den mötesfrihet, som grundlagen på detta sätt avses tillförsäkra svensk

medborgare, får begränsas endast av hänsyn till vissa intressen. Desaa är

hänsyn till rikets säkerhet, till ordning och säkerhet vid sammankomsten

eller till trafiken eller för att motverka farsot (2 kap. 12 § första stycket och 14 § första stycket RF). Bestämmelse som begränsar mötesfriheten av hänsyn

till annat intresse är sålunda fr. o. m. 1977 grundlagsstridig och får inte

tillämpas av myndighet. En bestämmelse om straffsanktionerad skyldighet att ha tillstånd till eller göra ar:mälan om sammankomst är sålunda såvitt gäller svensk medborgare grundlagsstridig om den grundas på andra intressen än som anges i RF.

De sammankomster, som kommer att omfattas av den utvidgade mötesfriheten, utgöres f. n. till viss del av tillställningar som regleras i allmänna

ordningsstadgan (1956:617). Regleringen av dessa tillställningar föreslås emellertid enligt proposition 1976/77:39 bli överflyttad till lagen (1956:618)

om allmänna sammankomster. Härigenom undantas bl. a. teaterföreställning, konsert och biografföreställning från ordningsstadgans bestämmelser om tillstånd.

Tillstånd för anordnande av offentlig tillställning eller allmän sammankomst förutsätts även enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter (BevL) och kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning

m. m. i Sverige (TstK). En genomgripande översyn av bestämmelserna om bevillningsavgift sker f. n. inom: utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av

utländska artister. Utredninger torde redovisa sitt arbete under nästa år.

BevL:s bestämmelser om bevillningsavgift bygger på ett tillståndsförfa-

rande som närmare regleras i TstK. I utlandet bosatt fysisk person eller där hemmahörande juridisk person får sålunda enligt 18 2 mom. TstK inte

anordna tillställning utan tillstånd av länsstyrelsen i det län där tillställningen skall äga rum. Tillstånd krävs också för den som vill anordna tillställning vid vilken i utlandet bosatt fysisk person skall meverka, liksom för den som ämnar anordna tillställning vid vilken ersättning för medverkan tillkommer i utlandet bosatt fysisk person eller där hemmahörande juridisk person. Bestämmelserna om tillstånd är i princip tillämpliga även när fråga är om sammankomst enligt lagen om allmänna sammankomster. I TstK finns vidare bestämmelser om tillstånd vid artistisk verksamhet för svensk ljudradio eller television.

Den som har fått tillstånd att anordna tillställning, skall innan tillställningen äger rum göra anmälan till polismyndigheten med företeende av tillståndsbeviset (4 § första stycket TstK). Förutsättning för tillstånd är bl. a.

att anordnaren antingen betalar avgiften i förskow eller ställer säkerhet för

den. Den som anordnar tillställning utan tillstånd döms till böter och åläggs

samtidigt skyldighet att betala utgående avgift (6 S TstK). Till böter och

skyldighet att betala bevillningsavgift döms också den som har upplåtit lokal

eHer plats för tillställning, som har ägt rum utan tillstånd eller utan behörig

anmälan.

5.2 Föredraganden

Skyldigheten att ansöka om tillstånd i förevarande hänseende ingår som ett led i förfarandet för uppbörden av bevillningsavgifterna. Även skyldigheten för anordnare att göra anmälan till polismyndighet får närmast ses som

sammanhängande med uppbördsförfarandet. Den straffsanktionerade till-

stånds- och anmälningsskyldigheten är sålunda inte motiverad av hänsyn till sådana intressen som medger en begränsning av mötesfriheten. Bestäm-

melsen om böter i 6 § TstK får därför fr. o. m. den I januari 1977 inte tillämpas

såvitt gäller svensk medborgare, som anordnar tillställning som nu regleras av bestämmelserna i lagen om allmänna sammankomster. Detsamma gäller

beträffande tillställning som enligt förslaget i proposition 1976/77:39 kommer

att utgöra sammankomst enligt denna lag. Bestämmelserna om bevillningsavgift bör därför bringas i överensstämmelse med RF i dess nya lydelse.

Som förut nämnts är bestämmelserna om bevillningsavgift föremål för en

genomgripande översyn. Med hänsyn härtill bör anpassningen till RF ske genom minsta möjliga ingrepp i gällande regler. En dylik anpassning anser jag kunna ske genom att bötesbestämmelsen i 6 § TstK begränsas så att den inte gäller svensk medborgare som anordnar sammankomst som avses i lagen om allmänna sammankomster. Inte heller den som upplåter lokal eller plats för sammankomst som anordnas av svensk medborgare skall kunna straffas. Lokal- eller platsupplåtare bör i sådant fall även vara fri från ansvarighet för

bevillningsavgift. På bevillningsavgift som av allmän domstol ådöms svensk

anordnare bör utgå restavgift enligt 58 § I mom. första stycket uppbördslagen

(1953:272).

Jag förordar efter samråd med kommunministern att bestämmelserna ändras i enlighet med vad jag nu har anfört. Bestämmelserna är av sådan karaktär att de bör meddelas i form av lag. De bör tas in i en ny paragraf, 6 a §,i TstK. Bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1977. De bör dock inte tillämpas i fråga om bevillningsavgift eller restavgift när bevillningsavgiften belöper på tid dessförinnan.

En lösning enligt vad här har sagts medför att mål om betalningsskyldighet för bevillningsavgift när det gäller svensk anordnare får handläggas i den för tvistemål stadgade ordningen. Jag vill härvid erinra om att fallet är detsamma exempelvis när betalningsskyldighet med stöd av bestämmelserna i 27 a 8 lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall åläggas

ställföreträdare för juridisk person.

Som framgår av författningsförslaget förordar jag också några ändringar i TstK av formell natur som betingas av de föreslagna bestämmelserna.

rop. 1976/77:45

> Skatteavdrag på yrkesskadelivränta, m. m.

Jag vill här ta upp några smärre frågor om skatteavdrag när yrkesskade-

ivränta eller delpension betalas ut samtidigt med vissa former av folkpen-. sion, t. ex. änkepension.

Om folkpensionen är högre än yrkesskadelivräntan kan den utbetalande nyndigheten (riksförsäkringsverket) vid beräkningen av preliminär skatt ta ränsyn till det extra avdrag som pensionstagaren kan vara berättigad till vid

:axering. I detta fall beräknas nämligen preliminär skatt för båda inkomsterna på pensionen. Detta följer av bestämmelserna i kungörelsen (1968:67) om

skatteavdrag i vissa fall från folkpension m. m. Men om i stället folkpen-

sionen är lägre än livräntan görs avdrag för båda inkomsterna på livräntan.

Skatteavdraget beräknas då enligt tillämplig skattetabell och kolumn enligt

bestämmelserna i UL.

För att pensionstagare med skatteavdrag på livränta skall få den preliminära skatten beräknad med hänsyn till det extra avdrag, som han kan ha rätt till, måste han ansöka om jämkning hos lokal skattemyndighet.

Samma förhållande som jag nu har beskrivit finns också i de fall delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring utgår samtidigt med vissa former av folkpension.

Enligt min mening bör skatteavdrag kunna beräknas på samma sätt oavsett vilken förmån som utgår med högsta belopp. Jag föreslår därför att reglerna i

3 3 3 mom. UL ändras så att de föreskrifter som regeringen utfärdar i fråga om beräkning av skatt, skatteavdrag och ansvarighet för skatt i fråga om

folkpension också skall kunna tillämpas på yrkesskadelivränta och delpension som betalas ut samtidigt med folkpension. Även vårdbidrag enligt AFL

bör omfattas.

Enligt 10 5 d) UL skall preliminär A-skatt inte utgå för bl. a. pension som uppgår till högst 3 000 kr. per år. Från denna regel undantas f. n. pension som utgår enligt AFL. Jag föreslår att denna undantagsbestämmelse utvidgas till att omfatta även yrkesskadelivränta, delpension och vårdbidrag enligt

AFL. Jag vill i sammanhanget föreslå några ytterligare ändringar i 10 3 UL. Enligt

10 § b) UL skall preliminär A-skatt inte utgå för bidrag som avses i 15 och

19 88 lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring. De bidrag som avses i 15 och 19 §§ saknar numera aktualitet. Jag föreslår därför att 10 § b) UL upphör att gälla. Den i 108c) UL nämnda ”amiljebidragsförordningen heter numera familjebidragslagen. Vidare har förordningen (1946:348) om familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av kroppsskada, upphört att gälla. Jag

föreslår att lagrummet ändras i enlighet härmed.

Bestämmelserna i 129 § 4 mom. TL saknar numera betydelse. Jag föreslår

att momentet upphävs.

7 Anstånd med inbetalning av skatt

Enligt 48 och 49 §3 UL medges i vissa fall anstånd med inbetalning av skatt, varmed avses även de avgifter som nämns i I $ UL. Enligt 49 5 1 mom. 6) UL kan lokal skattemyndighet medge anstånd om skatt påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debiteringen. Med debiteringsfel avses i princip alla fel på debetsedel på slutlig eller tillkommande skatt. Sjukförsäkringsavgift, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgift beräknas på grundval av avgiftsunderlag, som bestäms enligt regler i AFL. Allmän arbetsgivaravgift enligt 4 § lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift beräknas på avgiftsunderlag enligt regler i nämnda lag. Fel på avgiftsunderlag liksom besvär över avgiftsunderlag omfattas dock inte av anståndsbestämmelserna. Endast om själva avgiftsdebiteringen skett felaktigt kan f. n. anstånd medges.

Med tanke på de sociala avgifternas omfattning bör enligt min mening möjligheterna till anstånd med inbetalning av skatt eller avgift vidgas till att omfatta även besvär över och rättelse av avgiftsunderlag. Beslut om anstånd bör i dessa fall meddelas av lokal skattemyndighet på liknande sätt som gäller vid debiteringsfel. Den lokala skattemyndigheten bör i regel kunna fatta beslut med stöd av det material som finns hos myndigheten. I mera komplicerade fall bör myndigheten kunna begära yttrande hos riksförsäkringsverket. Jag föreslår att bestämmelser härom införs i 49 § I mom. 5) UL samt i anvisningarna till 49 3.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), lag om ändring i taxeringslagen (1956:623), lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

BWIN lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

6. lag om ändring i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är

bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning

m. m. i Sverige.

Det under 6 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för kommundepartementet.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 52542 Stockholm 1976