Prop. 1975:92

Regeringens proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.

Regeringens proposition nr 92 år 1975 Prop. 1975:92

Nr 92

Regeringens proposition om sänkning av den statliga inkomstskat- ten, m. m.;

beslutad den 6 mars 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME G.E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till skatteomläggning rn. m. för år 1976. På inkomstskatteområdet innebär förslaget bl.a. en justering av stats- skatteskalan så att såväl låginkomsttagarna som de stora grupperna i de vanligaste inkomstlägena får sänkt skatt jämfört med den skatteskala som gäller för innevarande år. Procentuellt är skattesänkningen störst vid års- inkomster upp till ca 40000 kr. Räknat i kronor är den däremot störst i inkomstlägena ca 40 OOO—85000 kr./år och uppgår där till 1600 kr.

Vidare föreslås det s.k. sparavdraget, 400 kr. resp. 800 kr., fördubblat till 800 kr. resp. 1600 kr. Denna ändring föreslås gälla fr.o.m. 1976 års taxering.

Allmänna barnbidraget avses skola höjas med 300 kr. om året fr.o.m. den 1 januari 1975 enligt beslut i särskild ordning.

För att bereda egenföretagarna lättnader föreslås att den från allmän ar- betsgivaravgift avgiftsfria inkomstdelen höjs från 10000 kr. till 18000 kr.

Reformen finansieras genom höjda socialförsäkringsavgifter samt höjning av energiskatten på elkraft, skatterna på sprit, vin, öl, läskedrycker och cigarretter och avgiften på vissa dryckcsförpackningar.

Förslaget i finansieringsfrågan innebär bl. a. att socialförsäkringsavgifterna från arbetsgivare m. fl. till sjukförsäkringen och folkpensioneringen höjs fr.o.m. den ] januari 1976 med 0.4 resp. l,5 procentenheter. dvs. med sammanlagt l.9 procentenheter. Samtidigt avvecklas begränsningen för av- giftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet per årslön (det 5. k. beloppstaket) för socialfdrsäkringsavgifterna med undantag för ATP-avgiften.

I fråga om punktskaxttema innebär förslaget att energiskatten på elkraft, som i dag utgör 10 % av kraftpriset, läggs om till en specifik skatt om

1 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 92

Prop. 1975:92 2

2 öre per kWh. Skatten på sprit och vin höjs med belopp som inklusive mervärdeskatt motsvarar per liter ca 4 kr. för sprit, dvs. 3 kr. för en helbutelj om 75 cl, 1:60 kr. för Starkvin och 80 öre för lättvin. Skatten på malt- och läskedrycker höjs, per liter räknat, med 20 öre för lättöl och pilsner, 25 öre för mellanöl och starköl samt 7 öre för läskedrycker. Därjämte inryms s. k. stilldrinkar under läskedrycksbeskattningen. Skatten på cigarretter höjs med 2 öre per styck för cigarretter i den lägsta skatteklassen och med 1 öre per styck för övriga cigarretter. Vidare höjs den särskilda förpacknings- avgiften med 20 öre för förpackningar av metall och med 10 öre för andra förpackningar. Höjningen av energiskatten på elkraft föreslås träda i kraft den 20 juni 1975 och gälla i princip från första mätaravläsningen efter ikraft- trädandet. Övriga höjningar föreslås träda i kraft den 11 maj 1975.

i propositionen föreslås också lättnader i sjömansskatten. En anpassning görs till skatteomläggningen i övrigt. Dessutom höjs det omkostnadsavdrag som innefattas i sjömansskattetabellerna från 1 500 kr. till 2 500 kr. i fjärrfart och från 750 kr. till 1250 kr. i närfart. Den särskilda skattereduktionen för sjömän om 200 kr. i tjärrfart och 75 kr. i närfart, allt per månadsskatt. räknas upp till 300 kr. resp. 125 kr.

Vidare föreslås ändrade regler i fråga om extra avdrag för folkpensionärer. Förslaget innebär att man vid beräkning av extra avdrag för gift folkpensionär inte längre tar hänsyn till andra makens inkomst. Samtidigt förordas ändrade regler i fråga om beräkningen av skattefri nivå för folkpensionärer och om avtrappning av extra avdrag. Förslaget om individualisering av det extra avdraget medför skattelättnader för makar i flertalet fall.

I fråga om villabeskattningen förordas en höjning av dets. k. villaavdraget från 500 kr. till 800 kr. Dessutom höjs inkomstgränsen för den 2-procentiga intäktsberäkningen från 150000 kr. till 180000 kr. Denna ändring avses gälla fr.o.m. 1976 års taxering.

Förmögenhetsgränserna på 50000 kr. för ensam pensionär resp. 80000 kr. för pensionärspar i fråga om rätten till kommunalt bostadstillägg m. m. till folkpension föreslås höjda till 75000 kr. resp. 120000 kr. den 1 juli 1975.

I propositionen läggs även fram förslag om vissa i prop. [975130 aviserade höjningar av energiskatten på drivmedel och oljebränslen samt av beredskapsavgiften för oljeprodukter. Förslagen innebär i fråga om ener- giskatten att skatten på bensin och gasol höjs med 7 öre per liter och att nu gällande skattesatser om 16 kr. per m! för tjock eldningsolja och 25 kr. per rnJ för tunn eldningsolja och motsvarande ersätts med en enhetlig skattesats om 40 kr. m'. Den nämnda beredskapsavgiften förlängs två år och höjs med 3 öre per liten för bensin och med 2 kr. per m' för olja. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1975.

Slutligen föreslås i fråga om energiskatten att industrier med särskilt hög förbrukning av bränsle och elkraft får en generell nedsättning av skatten så att den inte överstiger 3 % av de tillverkade produkternas försäljnings- värde. Regeringen kan om särskilda skäl föreligger genom dispens medge visst företag ytterligare nedsättning av energiskatten.

Prop. 1975z92

] Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 24å 2 mom.. 25 & 3 mom., 39 ä 3 mom., 50% 2 mom., 52 ä 1 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 50 & kommu- nalskattelagen (l928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

245

2 m 0 m.' Är annan fastighet in- rättad till bostad åt en familj jämte personliga tjänare (enfamiljsfastig- het) eller två familjer jämte person- liga tjänare (tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket, upptages såsom intäkt av fastigheten ett belopp motsvaran- de för helt år räknat två procent av den del av fastighetens taxeringsvär- de året näst före taxeringsåret som icke överstiger 150000 kronor. fyra procent av den del av taxeringsvär- det som överstiger 150 000 kronor men icke 225000 kronor, åtta pro- cent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kronor men icke 300 000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, upp- skattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

2 mo m. Är annan fastighet in- rättad till bostad åt en familj jämte personliga tjänare (enfamiljsfastig- het) eller två familjer jämte person- liga tjänare (tvåfamiljsfastighct) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket, upptages såsom intäkt av fastigheten ett belopp motsvaran- de för helt år räknat två procent av den del av fastighetens taxeringsvär- de året näst före taxeringsåret som icke överstiger 180 000 kronor. fyra procent av den del av taxeringsvär- det som överstiger [80 000 kronor men icke 225 000 kronor, åtta pro- cent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kronor men icke 300000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, upp- skattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

Vad i nästföregående stycke sagts skall gälla jämväl fastighet, som delvis använts i ägarens egen rörelse, därest fastigheten i övrigt är inrättad för ändamål som i nämnda stycke avses. [ sådant fall skall till grund för be- räkningen av intäkten av fastigheten läggas i nästföregående stycke avsedda

lSenaste lydelse 1974:944.

Prop. 1975:92 4

Nuvarande Little/se Föreslagen lydelse

värde å fastigheten minskat med den del av samma värde, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

Har fastighet, som i första eller andra stycket sägs och som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan särskild omständighet icke kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet icke kunnat uthyras, må den enligt första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari fastigheten icke kunnat användas eller uthyras, Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret. skall någon ned- sättning dock icke ske.

Vad i detta moment stadgas skall icke äga tillämpning beträffande fastighet eller, i fall som i andra stycket avses. fastighetsdel. vilken i icke allenast ringa omfattning brukar i lörvärvssyfte utnyttjas på annat sätt än för ut- hyrning till stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. Ej heller skola bestämmelserna i detta moment tillämpas beträffande publikt boställe.

25 få 3 mo m.z ifråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24% 2 eller 3 mom., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande

avgäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs må dock fysisk person, som blivit för året näst före taxe- ringsåret eller för taxeringsåret man- talsskriven å honom tillhörig fastig- het. som avses i 24 ä' 2 mom.,i fråga om nämnda fastighet åtnjuta ett ex- tra avdrag med, för helt år räknat, 500 kronor, dock högst med det be- lopp. som jämligt sistnämnda lag- rum skall upptagas såsom intäkt av fastigheten. Äger skattskyldig en- dast del av fastigheten, skall avdra- get i motsvarande mån nedsättas. Vad i detta stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande oskift dödsbo un- der förutsättning att någon delägare i boet blivit mantalsskriven å fastig- heten.

ISenaste lydelse l970:93.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs må dock fysisk person, som blivit för året näst före taxe- ringsåret eller för taxeringsåret man- talsskriven å honom tillhörig fastig- het, som avses i 24 & 2 mom.,i fråga om nämnda fastighet åtnjuta ett ex- tra avdrag mcd. för helt år räknat, 800 kronor, dock högst med det be- lopp, som jämligt sistnämnda lag- rum skall upptagas såsom intäkt av fastigheten. Äger skattskyldig en- dast del av fastigheten. skall avdra- get i motsvarande mån nedsättas. Vad i detta stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande oskift dödsbo un- der förutsättning att någon delägare i boet blivit mantalsskriven å fastig— heten.

Prop. 1975192

Nuvarande lydelse Föreslagen li'de/se

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 ä 2 mom., delvis använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna..)

39%

3 m 0 m.” Fysisk person,som haft intäkt varom i 38 & 1 mom. förmäles, äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 mom. avsedda kostnaderna. utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra avdrag med 400 kronor. Har den skattskyldige under beskatt- ningsåret varit gift och levt tillsam- mans mcd andra maken. må nu av- sett avdrag för dem båda gemensamt åtnjutas med 800 kronor. ] intet fall må dock skattskyldig åtnjuta extra avdrag med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan brut- tointäkten och summan av de i 1 mom. avsedda kostnaderna.

3 m 0 m. Fysisk person, som haft intäkt varom i 38 & 1 mom. förmäles, äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de i 1 mom. avsedda kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra avdrag med 800 kronor. Har den skattskyldige under beskatt- ningsåret varit gift och levt tillsam- mans med andra maken, må nu av- sett avdrag för dem båda gemensamt åtnjutas med I 600 kronor. 1 intet fall må dock skattskyldig åtnjuta extra avdrag med högre belopp än som

. svarar mot skillnaden mellan brut-

tointäkten och summan av de i 1 mom. avsedda kostnaderna.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

sot

2 m 0 m.' För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kom- munalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor. så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor. bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit vä- sentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt till- godonjuta allmänt barnbidrag. eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild fram- ställning därom gjorts senast den 30juni året näst efter taxeringsåret, skat- terättcns beprövandc den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom mcd kommunalt grundavdrag. med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig på grund av

JSenaste lydelse 19611174. .Scnastc lydelse 1974z769.

Prop. 1975:92 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skat- teförmåga. skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt. på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet. stor försörjnings- börda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (e xiste ns m i n i m u m) må den skattskyldige jämväl, efter tax- eringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens beprövande,erhålla avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga med belopp som ovan sägs; dock må avdraget beträffande skattskyldig med oförsörjda barn för varje sådant barn ökas med högst 2 500 kronor. Vad i andra stycket sista punkten här ovan sägs skall därvid äga motsvarande tillämpning.

Skattskyldig. vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpen- sion, skall— om särskilda omständig- heter icke föranleda annat — anses ha haft nedsatt skatte/örmäga ett/igt and- ra stycket. Har sådan skattskyldig lta/i taxerad enligt lagen ( ] 94 7.5 76) om stat/ig inkomstskatt, som icke överstiger 36 000 krattor, skall avdrag,/ör nedsatt skatte/örmdga medges med minst 5.00 kronor. Över- stiger den skattskyldiges statligt tax-

inkomst

Skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpen- sion, är — om särskilda omständig- heter icke föranleda annat — berät- tigad till avdrag för nedsatt skatteför- måga. Vad i andra stycket sägs angå- ende tid och ordning/ör särskild/ram- ställning om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp. varmed jämkning erhållits vid beräk- ning av sjömansskatt. skal/äga motsva - rande tillämpning ifråga om avdrag en -

erade inkomst 36 ()00 kronor men icke ligt detta stycke. 38 5 00 krattor utgör avdraget minst ett belopp motsvarande 20 procent av skillnaden nte/Ian 38 500 kronor och den taxerade inkomsten. Regeringen eller den myndig/tet regeringen be- stämmer-jäst.;tö/Ier närmare/öreskrt'f- ter-för beräkning av avdrag för nedsatt skatte/örma'ga enligt detta stycke. Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig. som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

52 ä 1 m o m.! Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma

sSenaste lydelse 1970:l62.

Prop. l975:92 ' 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag, som i 465 1 och 2 mom. medgives. helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens skattepliktiga inkomst. må bristen avräknas å den andra makens inkomst i samma kommun. Kvar- stående brist, doek högst belopp motsvarande avdrag enligt 46% 2 mom., må, med tillämpning i förekommande fall av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 &, avräknas å förstnämnda makens inkomst och, där denna icke förslår, å andra makens inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom. som uppkommit för endera maken, må avräknas från den andra makens inkomst i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag, som i 50% 2 mom. andra eller tredje stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig under iaktta- gande av att avdraget för makarna tillsammans icke må överstiga det högsta belopp som bestämmelserna i 50 ä 2 mom. andra och tredje styck- ena medgiva.

Avdrag. som i 50;; 2 mom. andra eller tredje stycket sägs. beräknas för vardera maken för sig. Härvid iakt- tages att vardera makens skatte/örmå— ga bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst ochjörmögen- hetsamt att avdraget för makarna till- sammans icke må överstiga det hög- sta belopp som bestämmelserna i SOQ' 2 mom. andra och tredje styck- ena medgiva.

Avdrag enligt 50 SV 2 mom. _llär'de stycket beräknas/ör vardera maken/ör sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst. Fråga omjämkning av avdra- get enligt bestämmelserna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 5 () ji prövas dock med hänsyn till värdet av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.

Anvisningar till 50 ä

2.6 Ont skattskyldig åtnjutit jämväl annan inkomst än folkpension, ska/l avdraget jämkas med hänsyn till om- ständigheterna och i enlighet med de närmare föreskrifter som fastställts. Den omständigheten att folkpension

'Senaste lydelse 19741769.

2. Vid bedömningen av om skatt- skyldigs inkomst till icke ohetvd/ig del utgjorts av folkpension iakttages jöl- jande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension un-

Prop. 197S:92

Nuvarande lydelse

under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t.ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits un- der hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige av- drag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning. ut- gjort en icke obetydlig del av in- komsten.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Föreslagen lydelse

det ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t.ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits un- der hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige av- drag. Avgörandc för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsräckning, utgjort en icke obetydlig del av in- komsten. Som folkpension behand- las även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstill- skott.

Regeringen eller den myndighet re- geringen bestämmer fastställer när- mare föreskrifter för avdragsberäk- ningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget ska/l iförsta hand bestäm- mas rned hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst ert/igt lagen (] 94 75 76) om statlig in- komstskatt. Överst/ger denna inkomst icke visst högsta belopp. ska/l avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras star/rgr beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomsthelopp motsvarar taxe- rad inkomstför' skattskvldig, sorti un- der beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 y'första stycket lagen ( ] 962.381 ) om allmän försäkring och därutöver skat- tepliktiga intäkter av tjänst om sattt- manlagt 3 800 kronor samt åtnjutit av- drag endast med 100 kronor enligt 33 _sl' .? mom. första stycket. För gift skatt- skyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. beräknas det hög- sta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldi-

Prop. 1975z92

Nuvarande [vale/se Föreslagen lydelse

ga beräknas det med utgångspunkt han en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräknings- gmnd gäller också om gift skattskyldig under viss delav beskattningsåret upp- burit folkpension med belopp som till- kommergift vars make uppbär folkpen - sion, och under återstoden av året upp- burit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folkpen - sion.

Ont skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta in- korrtstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget rrted belopp motsvarande 40 procent av övers/(iu- tande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hän- syn till skattskyldigs statligt taxerade inkornstjämkas. om värdet av skatte- pliktig förmögenhet överstiger 50 000 kronor. Om _för'mögenhetsvär'det över- stiger 80 000 kronor. ska/I avdrag icke rnedgivas.

Här ovan angivna grunder för av- dr'agsberäkningenfår.li'ångås, rtär sär- skilda omständigheter'föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gifi skattskyldig iakttagas bestämmelserna i52 55' 1 mom. sista stycket.

Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade irtkomst icke 36 000 kronor, skall avdrag ert/igt denrta anvisnings- punkt medges nted minst 500 kronor. Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget minst ett belopp motsvarande 20 pro- certt av skillnaden mel/art 38 500 kro- nor och inkomsten ifråga.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1976 varvid följande skall iakttagas. ]. De nya bestämmelserna i 245 2 mom.. 25 ä 3 mom. och 39% 3 mom.

Prop. 1975292 lO

tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

2. De nya bestämmelserna i SOå 2 mom. och 52% 1 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 50å tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Vid 1976 års taxering skall det i 505 2 mom. andra stycket angivna maxi- mibeloppet 10 000 kronor icke gälla i fråga om avdrag för skattskyldig vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

3. Vid 1977 års taxering skall följande gälla i fråga om beräkning av avdrag enligt 505 2 mom. fjärde stycket. lnnebär de nya bestämmelserna att det sammanlagda avdraget för gifta skattskyldiga understiger det avdrag vartill makarna under samma omstän- digheter skulle ha varit berättigade enligt reglerna vid 1976 års taxering, äger makarna i stället rätt till sistnämnda avdrag. Avdrag enligt detta stycke får dock icke överstiga det avdrag makarna tillgodoförts vid 1976 års taxering. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ensamstående som haft hemmavarande barn under 18 år.

Prop. 1975:92

2. Förslag till

ll

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att ()å 2 mom.. 105 l mom. och ll & 1 mom. lagen (19472576) om statlig inkomstskattl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdels'e

2 mom.: För skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret. utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten. minskad med det statliga grund- avdrag. vartill den skattskyldige är berättigad. Den beskattningsbara in- komsten skall angivas i helt hundratal kronor. så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor. bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå- ga hava varit väsentligen nedsatt av anledning. varom i 50 ä 2 mom. and- ra, tredje eller fjärde Stycket kom- munalskattelagen tl928z370) förmä- les, må efter taxeringsnämndens el- ler. om besvär anförts eller ock sär- skild framställning därom giorts se- nast den 30 juni året näst efter taxe- ringsåret. skatterättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas. förutom statligt grundavdrag, med ytterligare ett efter omstäntIighe/erna avpassat be-

med

lopp. dock högst med belopp som enligt 50 _é' 2 Inom. andra eller tredje Stycket kommuna/skattelagen gäller./ör mm- svarande fal/. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtniutit avr/rag Ifö/' ned- satt skatte/örinäga, Skall avdrag. som nu sagts. minskas med det belopp, var- mec/jämkning mer/givits.

Finnes skattskyldigs skatteförmå- ga hava varit väsentligen nedsatt av anledning.varom i 50 ä 2 mom. and- ra. tredje eller fjärde stycket kom- munalskattelagen (l928:370) förmä- les. mä efter taxeringsnämndens el- ler. om besvär anförts eller ock sär- skild framställning därom gjorts se- nast den 30 juni året näst efter taxe- ringsåret, skatterättens beprövandc den skattskyldiges taxerade inkomst minskas. med statligt grundavdrag. med ytterligare avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lag-

förutom

I'll ”1.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig. som nu nämnts. beskattningsbar inkomst.

lSenaste lydelse av rubriken 19741770. zSenastc lydelse l973:366.

Prop. 1975:92 12

Nuvarande lydelse 10 ä

1 m om.' Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds- bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor'. 7 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000men icke 20 000 kr. .' I 050 kr. för 15 000 kr. och [2 % av återstoden;

20000 _ 25000»: 1050» , 20000» 17%» » ,- 25000 » » 30000»: 2500» » 25000» » 22%» » .- 30000 » » 40000»: 3600» » 30000» » 28%...» .- 40000 » » 45000 » : 0400» » 40000» » 33%.» » : 45000 » » 65000 » : 8050» » 45000» » 38%» » 65000 » » 70000» : 15650» » 65000» » 43%» » 70000 » » 100000»: 171100» » 70000» » 48%» » . 100000 » » 150000» : 32200» » 100000» » 52% » » .- 150000kr. : 58200» » 150000» » 50%» »

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet. må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 56 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse 10 5

l m 0 rn. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör'.

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 (100 kronor: 4 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20 000 men icke 25 000 kr. : 800 kr. för 20 000 kr. och 10 % av återstoden:

25000 » » 30000»: 1300» » 25000» » 20%» » 30000 » » 35000»: 2300» » 30000» » 22%» »

35000 » » 40000»: 3400» » 35000» » 28%-- » . 40000 » » 45000»: 4800 » » 40000» » 33%» » ,- 45000 » » 65000»: 6450 » » 45000» » 30%»» ,- 65000 » » 70000»: 14050» » 65000» » 43%»» _- 70000 » » 30000» .- 16200 » » 70000» » 48%» » ,- 80000 » 100000»: 21000» » 80000» » 49%» » ,- 100000 » » 150000»: 303 » » 100000» » 53%» » - 150000kr. : 57300» » 150000» » 57%»»

'Senaste lydelse 19741770.

Prop. l975:92 13

Föreslagen lydelse

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den 51 någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 57 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för den- samma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjcrs eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 s

1 mom.' Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag, varom i 4,5 1 mom. förmäles. helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens inkomst, må bristen avräknas å den andra makens inkomst.

Avdrag, som i 9å 2 mom. andra Avdrag. som i 9å 2 mom. andra stycket sägs. beräknas för vardera stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig under iakttagande av maken för sig. varvid bestämmelserna att avdraget/ör makarna tillsammans i52 _j" 1 mom. _[ia'rde ocltfemte styck- it'ke må överstiga de! högsta [>P/Opp ena kommunalskattelagen(I928:370) som bestämmelserna i 5051" 2 mom. äga motsvarande tillämpning. andra och tredje styckena kommunal-

skattelagen medgiva.

[ fall då endast ena maken har beskattningsbar inkomst. beräknas skatten på hans beskattningsbara inkomst utan uppdelning i beskattningsbar A- inkomst och beskattningsbar B-inkomst.

lla båda makarna beskattningsbar inkomst. beräknas skatten enligt sjätte- nionde styckena.

Skatt på beskattningsbar A-inkomst beräknas för vardera maken för sig. Ha makarna enbart beskattningsbar B-inkomst. beräknas skatten på det sammanlagda beloppet av dessa inkomster och fördelas på makarna efter förhållandet mellan de beskattningsbara inkomsterna.

I annat fall sammanlägges beskattningsbar B-inkomst hos make, som har den lägsta beskattningsbara A-inkomsten, med andra makens beskatt- ningsbara inkomst. Därefter beräknas skatt med tillämpning av 105 1 mom. på summan av nämnda B-inkomst och andra makens beskattningsbara in- komst. Skatten på makarnas B-inkomster utgör skillnaden mellan den så- lunda beräknade skatten och den skatt som belöper på den i nämnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomst fördelas på

' Senaste lydelse 19701163.

Prop. l975:92 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

makarna efter förhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkomster. Be— stämmelserna i 10å 3 mom. skola därvid iakttagas.

Om det sammanlagda beloppet av makars B-inkomster icke överstiger 2 000 kronor. skola dessa inkomster vid tillämpning av detta moment anses som A-inkomst.

Sammanlagda beloppet av skatt på makes beskattningsbara A-inkotnst och B-inkomst utgör makes statliga inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Vid 1976 års taxering skall dock vid tillämpningen av 9å 2 mom. det i 50% 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370)angivna maximibeloppet 10 000 kronor icke gälla i fråga om avdrag för skattskyldig vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

Vid 1977 års taxering skall vid tillämpningen av 9ä 2 mom. följande gälla i fråga om beräkningen av sådant avdrag som avses i 50å 2 mom. ljärde stycket kommunalskattelagen.

Innebär de nya bestämmelserna att det sammanlagda avdraget för gifta skattskyldiga understiger det avdrag vartill makarna under samma omstän- digheter skulle ha varit berättigade enligt reglerna vid 1976 års taxering. äger makarna i stället rätt till sistnämnda avdrag. Avdrag enligt detta stycke får dock icke överstiga det avdrag makarna tillgodoförts vid 1976 års taxering. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ensamstående som haft hemmavarande barn under 18 år.

Prop. 1975:92

3. Förslag till

15

Lag om ändring i lagen (1958z295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives att de tabeller som avses i 755 1 mom. och Så lagen (19581295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt2 Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre gräns, kr. 1 000— 1 200 10.00 1 200— 1 800 70 1 800— 2 400 262 2 400— 3 000 502 3 000— 3 600 799 3 600- 4 200 1 114 4 200— 4 800 1 462 4 800— 5400 1 828 5 400— 6 000 2 194 6 000— 6 600 2 575 6 600— 7 200 2998 7 200— 7 800 3 424 7 800— 8 400 3 850 8 400— 9 000 4 276 9 000— 9 600 4 720 9 600—10 000 5 170 10 000—12 700 5470 12 700— 7 495

Bilaga

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+30.0 % +32.0 % +40.0 % +49,5 % +52.5 %

+58.0 % +6t.0 % +61.0 % +63.5 % +70.5 %

+71.0 % +71,0 % +71,0 % +74,0 %

+75.0 % +75,0 % +75,0 % +79_0 %

'Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av rubriken [974777 'Senaste lydelse 1974-777.

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst

16

Skatt på inkomst

inkomst, kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. 'nedre gräns 1 530— 1 800 12.50 +35.0 % 1 800— 2 400 107 +39,5 % 2 400— 3 000 344 +49,5 % 3 000— 3 600 641 +52.5 % 3 600» 4 200 956 +57,5 % 4 200- 4800 1301 +61,0 % 4 800— 5400 1 667 +61,0 % 5 400- 6 000 2 033 +63,5 % 6 000— 6 600 2414 +70.5 % 6 600— 7 200 2837 +71.0 % 7 200— 7 800 3 263 +71.0 % 7 800— 8 400 3 689 +71,0 % 8 400— 9000 4 115 +73.5 % 9 000— 9 600 4 556 +75.0 % 9 600—10 000 5006 +75.0 % 10 000-12 700 5306 +75_0 % 12 700— 7 331 +79.0 %

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst, kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns, kr. nedre gräns

1 690— I 800 10,05 +34.5 % 1 800— 2 400 48 +37,5 % 2 400— 3 000 273 +45,0 % 3 000— 3 600 543 +54.5 % 3 600— 4 200 870 +55.0 %

4 200— 4 800 1 200 +61.0 % 4 800— 5400 1 566 +61.0 % 5 400— 6 000 1 932 +62.0 % 6 000— 6 600 2 304 +69 0 % 6600— 7200 2718 +7l,0% 7200— 7800 3144 +71,0% 7 800— 8 400 3 570 +71,0 % 8 400— 9 000 3 996 +72.5 % 9000— 9600 4431 +75.0 % 9600—10000 4881 +75,0 % 10000—12900 5181 +75.0 % 12 900— 7 356 +79.0 %

Prop. l975:92 17 Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst, kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 1020— 1200 9.70 +18,5 % 1 200— 1 800 43 +20.0 % 1 800— 2 400 163 +24,5 % 2 400- 3000 310 +44,5 % 3 000— 3 600 577 +47_0 % 3 600— 4 200 859 +52,0 % 4200— 4800 1 171 +55.0% 4 800— 5 400 1 501 +55.0 % 5400— 6 000 1 831 +57,0 % 6 000— 6 600 2 173 +63,0 % 6 600— 7 200 2 551 +64,0 % 7 200— 7800 2 935 +64.0 % 7 800— 8 400 3 319 +64.0 % 8 400— 9 000 3 703 +66,5 % 9 000— 9 600 4 102 +67,5 % 9 600—10 000 4 507 +67,5 % 10 000—12 800 4 777 +67,5 % 12 800— 6 667 +71,0 % Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 520— 600 11.80 +29,0 % 600— 1 200 35 +29,5 % 1 200— 1800 212 +33_0 % 1800— 2400 410 +41,0% 2 400— 3 000 656 +51,5 % 3 000— 3 600 965 +52,0 % 3 600— 4200 1 277 +58,5 % 4200— 4800 1628 +61.0% 4 800— 5400 1 994 +61,0 % 5 400— 6 000 2 360 +64,0 % 6000— 6600 2744 +71,0% 6600— 7200 3170 +71.0% 7 200— 7 800 3 596 +71.0 % 7800- 8400 4022 +71,0% 8 400— 9 000 4 448 +74,5 % 9 000— 9 600 4 895 +75.0 % 9 600—10 000 5 345 +75,0 % 10 000—12 700 5 645 +75.0 % 12 700— 7 670 +79,0 %

Prop. l975:92

Tabell N kolumn 2—3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads- inkomst, kr.

I 040— 1 200 1 200— 1 800 1 800— 2 400 2 400— 3 000 3 000— 3 600

3 600— 4 200 4 200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600

6 600— 7 200 7 200— 7 800 7 800— 8 400 8 400— 9 000

9 000— 9 600 9600—10000 10000—12 700 12 700—

Nuvarande lydelse

Sktttt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

9.80 57 252 495 801

1 113 1461 1827 2193 2577

3 003 3 429 3 855 4 281

4 725 5 175 5 475 7 500

18

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+29,5 % +32,5 % +40.5 % +51.() 96 +52.0 %

+58,0 % +61.0 % +61,0 % +64_0 % +71,0 %

+71.0 % +71.0 % +71.0 % +74,0 %

+75.0 % +75.0 % +75.0 % +79,0 %

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar månads— inkomst, kr.

1 210— | 800 1 800— 2 400 2400— 3 000 3 000— 3 600 3 600— 4 200

4 200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600

6 600- 7 200 7 200— 7 800 7 800— 8 400 8 400— 9 000

9 000— 9 600 9 600—10000 10 000—12 900 12 900—

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

11.10 194 422 698 1 025

1 361 1 727 2 093 2 468

2885 3311 3737 4163

4601 5051 5351 7526

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+31,0 % +38.0 91". +46.0 % +54.5 % +56,0 %

+61.0 % +61,0 % +62.5 96 +69,5 %

+7l.0 (fi.,» +71,0 % +71.0 % +73.0 %

+75,0 % +75.0 % +75,0 % +79.0 %

Prop. l975:92

Tabell N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads- inkomst, kr.

Nuvarande lydelse

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr. 530— 600 10,00 600— 1 200 24 1 200» 1 800 144 1 800— 2 400 279 2 400—- 3 000 444 3 000— 3 600 720 3 600— 4 200 1 002 4 200—— 4 800 1 314 4 800» 5 400 1 644 5 400— 6 000 1 974 6 000» 6 600 2 319 6 600— 7 200 2 703 7 200—— 7 800 3 087 7 800—- 8 400 3 468 8 400—— 9000 3 852 9 000— 9 600 4 251 9 600—10 000 4 656 10 000—12 800 4 928 12 800— 6 818

+20.0 % +20.0 % +22.5 % +27.5 % +46.0 %

+47,0 % +52,0 % +55.0 % +55.0 % +57,5 %

+64,0 % +64.0 % +63,5 % +64.0 % +66,5 %

+67.5 % +68,0 % +67.5 % +71,0 %

19

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

Prop. l975:92 20

Bilaga Föreslagen lydelse Tabeller för beräkningav sjömansskatt Fjärrfart Tabell F kolumn [ (Ogift sjöman utan barn) Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 1 410— 1 800 9.85 +28.5 % 1800— 2400 121 +34.5 % 2 400— 3000 328 +47,5 % 3 000— 3 600 613 +52.5 % 3 600— 4 200 928 +59,0 % 4 200— 4 800 1 282 +62.5 % 4 800— 5 400 1 657 +62,5 % 5 400— 6 000 2 032 +65,0 % 6000— 6600 2422 +72.0 % 6 600— 7 200 2 854 +73.0 % 7 200— 7 800 3 292 +73,5 % 7 800— 8 400 3 733 +73.5 % 8 400— 9 000 4 174 +76_5 % 9 000— 9 600 4 633 +77,5 % 9 600—10 000 5 098 +77,5 % 10000—12800 5408 +77,5 % 12 800— 7578 +81.5 % Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman) Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 1 960— 2 400 10.80 +35 5 % 2400— 3000 167 +470% 3 000— 3 600 449 +52 5 % 3 600— 4 200 764 +58 5 % 4200—4800 1115 +62.5% 4 800— 5400 1 490 +62 5 % 5400—6000 1865 +650% 6 000— 6 600 2255 +72 .091 6 600— 7200 2 687 +73.0 % 7 200— 7 800 3125 +73.5 % 7 800— 8 400 3 566 +73,5 % 8400— 9000 4007 +76,0 % 9 000— 9 600 4 463 +77.5 % 9 600—10 000 4 928 +77.5 % 10 000—12 800 5 238 +77,5 %

12800— 7408 +81.5%

Prop. l975:92

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar månads- inkomst, kr.

Föreslagen lydelse

Skatt på inkomst vid skiktets ncdrc

21

Skatt på inkomst utöver skiktets

gräns. kr. nedre gräns 2 120— 2 400 9.80 +34,0 % 2 400— 3 000 105 +42,5 % 3 000— 3 600 360 +52.5 % 3 600— 4 200 675 +56.0 % 4 200— 4 800 1 011 +62.5 % 4 800— 5400 1 386 +62.5 % 5 400— 6 000 1 761 +64.0 % 6 000— 6 600 2 145 +70.0 % 6 600— 7 200 2 565 +72.5 % 7 200— 7 800 3000 +73.S % 7 800— 8 400 3 441 +73,5 % 8 400— 9 000 3 882 +75.0 % 9 000— 9 600 4 332 +77,5 % 9 600—10000 4 797 +77.5 % 10 000—13 000 5107 +77.5 % 13 000— 7432 +81.5 %

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads- inkomst. kr.

1 460— 1 800 1 800— 2 400 2 400— 3 000 3 000— 3 600 3 600— 4 200

4 200— 4800 4 800— 5400 5400— 6000 6000— 6600

6 600— 7 200 7 200— 7800 7 800— 8 400 8 400— 9 000

9 000— 9 600 9 600—10000 [0000—12800 12 800—

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

10,80 55 151 403 688

1 003 1 342 1 678 2 029

2416 2812 3208 3604

4015 4435 4713 6673

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+13,0 91" +1610 % +42.0 % +47.5 % +52.5 %

+56.5 % +56.0 % +58.S % +64,5 %

+66.0 % +66,0 % +66,0 %" +68.5 %

+70.0 % +69,5 % +70_0 % +73.5 %

Prop. 1975:92 22

Föreslagen lydelse Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 700— 1 200 11.50 +28 .5 % 1 200— 1 800 154 +28 5 % 1 800— 2 400 325 +37. 0 90 2 400— 3000 547 +49. 0 % 3 000— 3 600 84] +53. 0 % 3 600— 4 200 1 159 +60 .0 !.f. 4 200— 4800 1519 +62.5 % 4 800— 5 400 1 894 +62,5 % 5 400— 6 000 2 269 +66.5 % 6 000— 6 600 2 668 +72.5 % 6 600— 7 200 3 103 +73.0 % 7 200— 7 800 3 541 +73.5 % 7 800— 8 400 3 982 +73.5 % 8 400— 9 000 4 423 +77.0 % 9 000— 9 600 4 885 +77.5 % 9 _600—10 000 5350 +77.5 % 10 000—12 800 5660 +77.5 % 12 800— 7 830 +81.5 %

Tabell N kolumn 2—3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktcts nedre utöver skiktets gräns. kr. nedrc gräns 1 240— 1 800 10.40 +28. 5 (% 1800— 2400 170 +36. 5 % 2 400— 3 000 389 +49. 5 % 3 000— 3 600 686 +52. 5 %" 3 600— 4 200 1001 +59. 5 % 4 200— 4 800 1 358 +62. 5 96 4 800— 5400 1 733 +62. 5 96 5 400— 6 000 2 108 +66.0 % 6 000— 6 600 2 504 +72.S % 6 600— 7 200 2 939 +73_0 % 7 200— 7 800 3 377 +73.5 % 7800— 8400 3818 +73.5 % 8 400— 9 000 4 259 +77,0 % 9 000— 9 600 4 721 +77.5 % 9 600—10000 5 186 +77.5 % 10 000—12 800 5 496 +77.5 % 12 800— 7 666 +81.5 %

Prop. l975:92 23 Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 1 410- 1 800 11.85 +28.5 % 1 800— 2400 123 +32.5 % 2 400— 3 000 318 +45.5 % 3 000— 3 600 591 +52.5 % 3 600— 4 200 906 +58.0 % 4 200— 4 800 1 254 +62.5 % 4 800— 5 400 1 629 +62.5 % 5 400— 6 000 2 004 +64.5 % 6 000— 6 600 2391 +71.5 % 6 600— 7 200 2820 +72.5 % 7 200— 7 800 3 255 +73,5 % 7 800— 8 400 3 696 +73.5 % 8 400— 9 000 4137 +76.0 % 9 000— 9 600 4 593 +77.5 % 9600—10000 5058 +77.5 % 10 000—13 000 5368 +77.5 % 13 000— 7 693 +81.5 %

Tabell N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst inkomst. kr. vid skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 720—- 1 200 10.20 +18.5 % 1 200— 1 800 99 +18.0 % 1 800— 2 400 207 +24.0 % 2 400— 3 000 351 +44.0 % 3000— 3 600 615 +47.5 % 3 600— 4 200 900 +54.0 % 4 200— 4 800 1 224 +56.0 91") 4 800— 5400 1 560 +56.5 % 5 400— 6 000 1 899 +59.0 % 6 000— 6 600 2253 +65.5 % 6 600— 7 200 2 646 +65.5 % 7 200— 7 800 3039 +66.5. % 7 800— 8 400 3 438 +66.0 9.1. 8 400— 9 000 3 834 +69.0 % 9 000— 9 600 4 248 +70.0 % 9 600—10 000 4 668 +69.5 % 10 000— 1 2 800 4 946 +7().0 % 12 800— 6 906 +73.5 %

Prop. 1975:92 24

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares av- räkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som har avräknats eller bon avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraft- trädandet av denna lag.

Prop. 1975:92

4. Förslag till

25

Lag om ändring i lagen (1968z4l9) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives att 45 lagen (l968:4l9) om allmän arbetsgivar- avgiftl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande [Väv/567

Fysisk person. som åtnjutit in- komst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 & lagen (1962:38l)om all- män försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruks- fastighet som brukas av honom, er- lägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger tiotusen kronor. Avgiften är fyra procent av den del av in- komsten som överstiger nämnda be- lopp. Avgift erlägges icke i den mån arbetsgivare har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten en- ligt 2 _ä denna lag.

föreslagen lydelse

45'

Fysisk person, som åtnjutit in- komst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3å lagen (1962:381) om all- män försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruks- fastighet som brukas av honom. er- lägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 18 ()()0 kronor. Avgiften är fyra procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp, Av- gift erlägges icke i den mån arbets- givare har att erlägga allmän arbets- givaravgift för inkomsten enligt 2 & denna lag.

Till grund för beräkning av inkomst av rörelse eller jordbruksfastighct under visst år skall läggas den avgiftsskyldiges taxering till statlig in- komstskatt avseende nämnda år. Avser taxering beskattningsår som ej sam- manfaller med kalenderår, skall inkomsten under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret.

Har inkomst av rörelse ellerjordbruksfastighet icke uppgått till femhundra kronor för år tages den ej i beräkning.

Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 35 första stycket

d) lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. De nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om inkomster som upptages till beskattning vid 1977 års taxering.

lSenaste lydelse av rubriken l974:774. 'Senaste lydelse 19741774.

Prop. l975:92

5. Förslag till

26

Lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:262) om allmän

energiskattl

dels att i 19 och 26 %& ordet ”Konungen" skall bytas ut mot "regeringen”, dels att i 1, 4, 11 och 21 åå ordet ' ”förordning" skall bytas ut mot "lag”, dels att 16, 17 och 39 && skall upphöra att gälla, dels att rubriken till förordningen, 5, 13—15, 24, 25 och 32 && samt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

551

Energiskatt utgår å bensin, utom i fall som avses i andra stycket, med 27 öre för liter och å gasol med 19 öre för liter. ] fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilo- gram, skall skatten å gasol dock ut- göra allenast 14 öre för liter.

För bensin, som användes för framställning av stadsgas, skall skat- ten utgöra 1,6 örc för liter. ] fråga om energiskatt å sådan bensin skall i övrigt gälla vad i dennajömrdning stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

Energiskatt utgår å bensin, utom i fall som avses i andra stycket, med 34 öre för liter och å gasol med 26 öre för liter. I fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilo- gram, skall skatten å gasol dock ut- göra allenast 21 öre för liter.

För bensin, som användes för framställning av stadsgas, skall skat- ten utgöra 1,6 öre för liter. I fråga om energiskatt å sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

135!

Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleve- rera skatten. Har debiterad skatt ej erlagts, skall den registrerade distri- butören likväl inleverera ett däremot svarande belopp, såvida icke annat följer av vad i 25 M mom. d) stadgas.

Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleve- rera skatten. Har debiterad skatt ej erlagts, skall den registrerade distri- butören likväl inleverera ett däremot svarande belopp. såvida icke annat följer av vad i 25 äförsla stycket () stadgas.

] övriga fall skall förbrukare inleverera skatten till statsverket.

lFörordningen omtryckt 19641350.

Senaste lydelse av 11 = 19711251 16 = 19712251 17 & 197lz251

zSenaste lydelse l973z603. JSenaste lydelse 1971:251.

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse 1 4

Skatten utgår för elektrisk kraft/ör gatu- eller vägbelysning med 0,5 öre för kilowattimme ochh'r annan kraft med tio procent av kraftens beskatt— ningsvärde.

Beskattningsvärdet är lika summan av de avgifter, somförbruka— ren har att erlägga för den elektriska kraften. [ den mån producent eller re- gistrerad distributör själv förbrukar kraften, är beskattningsvärdet lika med sumntan av de avgifter, som skul- le hava utgått. därest kraften försälts för likartad användning som hos pro- ducenten eller distributören. I beskatt- ningsvärdet ingår icke skatt.

med

27

Föreslagen lydelse *. Skatten utgår för elektrisk kraft

med 2 öre för kilowattimme.

155

] mom.$ Riksskatteverket äger, när särskilda skäl därtill äro. förordna, att skatten skall utgå med visst beloppför kilowattimme. Beloppet skal/faststäl- Ias så att det, för de,/örbrukare, varont fråga är, så nära som möjligt motsvarar den skatt som skulle hava utga'tt vid till- lämpnitlg av 14 _é' .

2 mom.. På ansökan ma' riksskatte- verket medgiva/örbrukare inom distri- butionsomräde med onormalt höga kraftavgifter eller anslutningsavgifter nedsättning av skatten.

Distributör av elektrisk kraft skall. om ej annat följer av andra stycket, föranstalta om uppmätning av sådan kraft med avseende på energi.

När särskilda skäl föreligger får riks- ska tteverket för viss distributör medgiva undantag från skyldighet enligt första stycket.

Kan den elektriska kraften icke be- räknas pd grundval av uppmätningfa'r den istället beräknas efter vad som är skäligt.

245

] mom.7 ] deklaration som avses i 23å ] mom. må avdrag göras för bränsle, som

1 deklaration som avses i 235 1 mom. må avdrag göras för bränsle. som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

'Senaste lydelse 197125]. 5Senaste lydelse l97l:251. 'Senaste lydelse l971:25l. "Senaste lydelse 1973z994.

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse

28

Föreslagen lydelse

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för för- brukning i fartyg eller luftfartyg, samt

el av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn.

2 mom.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad mån avdragjämväl må göras för

a) bränsle. som skattskyldigförbru- kat eller försdlt för förbrukning för annat ändamål än energialstring,

b) bränsle. som skattskyldigförbru- katförframställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

c) bränsle. som skattskyldig/örbru- kat ellerförsåltförförbruknt'ng.i sam- band med tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd el- ler å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid fram/öres,

d) bränsle. som skattskyldig återta- git annorledes än i samband med återgång av köp.

e) bränsle. varsförsäliningförorsa- kat den skattskyldige,/örlust på grund av bristande betalningfrån köparen.

]) bränsle, som skattskyldigförbru- kat eller,/örsåltförförbrukning vid in- dustriell til/verkning. där bränslekost- naden utgör mera betydande del av til/verkningskostnaden, samt

g) bränsle. som skattskyldigförbru- kat vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

' Senaste lydelse 1971:251.

(1) förbrukats eller försålts för för- brukning i fartyg eller luftfartyg,

el av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamnför annat än- damål än attförbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för för- brukning för annat ändamål än ener- gialstring eller,/örförbrukning, isam- band medfabriksmässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer a' provbädd eller å annan dylik anord- ning utan att transportmedel därvid fram/öres.

g) förbrukats för framställning av bensin eller i förteckningen angivet bränsle eller för produktion av skatte- pliktig elektrisk kraft.

h) försålts med förlust, för den skatt- skyldige. iden månförlusten hänför sig till bristande betalningfrån köpare.

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse

29

Föreslagen lvde/se

25ä

lmom. ] deklaration som avses i 23ä 2 mom. skall avdrag göras för elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunika- tionsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål, samt

b) överförts till annat land. 2 mom.' Pa' särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad mån avdrag jämväl ma' göras för

a) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för förbrukning för an- nat ändamål än energialstring,

b) elektrisk kraft. som använts i omedelbar! samband med sådan för- brukning för vilken avdrag ma' göras en - ligt a),

e) elektrisk kraft, som förbrukats ellerförsåltsförförbrukning vidfram- ställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle.

d) elektrisk kraft, vars försäljning förorsakat den redovisningsskyldige förlust på grund av bristande betal- ning från förbrukare eller icke regi- strerad distributör av elektrisk kraft,

e) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för förbrukning vid indu- striell tillverkning. där kraftkostnaden utgör mera betydande del av tillverk- ningskostnaden, samt

f) skatt för bensin eller annat bränsle, som förbrukats vid produk- tion av skattepliktig elektrisk kraft, i den mån motsvarande avdrag icke medgivits enligt 7 5 2 mom. c)förord- ningen om bensinskatt eller 24 5 2 mom. g) denna förordning.

'Scnaste lydelse l97l:251.

[ deklaration som avses i 235 2 mom. fär avdrag göras för elektrisk kraft. som

a) levererats till kommunika- tionsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller överförts till an- nat land,

b) förbrukats eller försålts för för- brukning för annat ändamål än ener- gialstring e/ler för användning i ome- delbart samband med sådan förbruk- ning eller vid framställning av bensin eller i_ förteckningen angivet skatteplik- tigt bränsle,

c) försålts medför/ast för den redo- visningsskvldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad dis- tributör av elektrisk kraft.

Avdragfär även görasför skatt för bensin eller annat" bränsle, som för- brukats vid produktion av skatte- pliktig elektrisk kraft. i den mån av- drag icke gjorts enligt 24 55" g) eller enligt 7 55" ] mom. i)lagen ( 1 961 :3 72) om ben- sinskatt.

Prop. 1975-92 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 än

Den som är registrerad enligt den- Den som är registrerad enligt den- naförordning är pliktig att ordna sin na lag är pliktig att ordna sin bok- bokföring och, vad angår distribu- föring och,vad angår distribution av tion av elektrisk kraft, jämväl sin elektrisk kraft. jämväl sin statistik statistik på sådant sätt att enligt riks- på sådant sätt att enligt riksskatte- skatteverkets beprövande kontroll verkets beprövande kontroll möjlig- möjliggöres göres

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försäljning samt förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest mottagen och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som inom rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsförlust m. m.. så ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.

Den som är registrerad skall vidare ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som riksskatteverket för erhållande av en betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar kon- trolltjänsteman i enlighet med riksskatteverkets föreskrifter kan komma att lämna.

Där riksskatteverket sa' päfordrar skall distributör av elektrisk kraft för- anstalta om att anordning/ör uppmät- ning av dylik kraft med avseende ä energi och effekt inrättas.

" Senaste lydelse l97lc251.

Prop. 1975:92 31

BilagalI

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall er- läggas Tulltaxe- Bränsle Skattesats nummer ur 27.01 Stenkol ......................................... 12 kr. för ton ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbrikettcr och liknande fasta

bränslen. framställda av stenkol ................... 6 kr. för ton ur 27.02 Brunkolsbriketter ................................ 6 kr. för ton ur 27.04 Koks och koksbriketter ........................... 14 kr. för ton ur 27.04 Koksstybb ...................................... 6 kr. för ton ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående

dieselmotor ..................................... 40 kr. för m] ur 27.10 Motorbrännoljor. eldningsoljor och bunkeroljor ...... 40 kr. för m]

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller skcr fakturering annorledes än enligt vedertagna grun- der, äger bcskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träderi kraft den 20juni 1975. I samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. De nya skattesatserna för drivmedel och bränslen tillämpas från och med den ljuli 1975.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas, om ej annat följer av 3 eller 4, för redovisningsperiod som börjar närmast efter ikraftträdandet.

3. Omfattar debiteringsperiod för distribuerad elektrisk kraft mer än sex månader och göres mätaravläsning under tiden den 20 juni—den 31 augusti 1975 tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukningen efter avläs- ningen. Göres icke avläsning som avses i första stycket tillämpas den nya skat- tesatsen på energiförbrukning från och med den 1 juli 1975.

4. Göres i annat fall än som avses i 3 mätaravläsning under tiden den 20—30 juni 1975 tillämpas den nya skattesatsen för elektrisk kraft på ener- giförbrukningen efter avläsningen.

5. 1 de fall mätaravläsning icke göres enligt 3 eller 4 får skatten enligt den nya skattesatsen på energiförbrukningen före den första mätaravläs- ningen efter ikraftträdandet beräknas efter skälig grund.

6. Äldre bestämmelser i 24% 2 mom. 0 och 25ä 2 mom. e) gäller till utgången av juni månad 1975.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om allmän energiskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om allmän energiskatt.

" Senaste lydelse 19711251.

Prop. 1975:92

6. Förslag till

32

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän ener-

giskatt

Härigenom föreskrives att lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse

Skatt enligt förordningen (1957:262) om allmän energiskatt ut- går på annat bränsle än bensin eller motorsprit, som användes för växt- husuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt bilagan tillför- ordningen gäller för ifrågavarande bränsle.

Föreslagen lydelse

! 55" Skatt enligt lagen (19571262) om allmän energiskatt utgår på an- nat bränsle än bensin eller motor- sprit, som användes för växthusupp- värmning vid yrkesmässig växthus- odling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt bilagan till lagen gäller för ifrågavarande bränsle.

2 5 Skatt enligt lagen (l957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och annat bränsle än bensin eller motorsprit som förbrukas vid indu- striell tillverkning utgår med sådant belopp, att skatten icke överstiger tre procent av de tillverkade produkternas

. försäljningsvärde fritt fabrik.

Föreligger särskilda skäl kan rege- ringen för visstföretag medge nedsätt- ning utöver vad som anges iförsta stycket.

3 59 Riksskatteverket beslutar om nedsättning av skatt enligt 2 39 första stycket. Vid bedömningen av skattebe- lastningen tages hänsyn endast till den genomsnittliga storleken av skatten i

förhållande till försäljningsvärdet för företagen inom en bransch eller för

grupp avföretag med likartad tillverk- ning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och gäller i fråga om elektrisk kraft och bränsle för vilka skattskyldighet inträder efter utgången av juni månad 1975.

Prop. l975:92 33

7. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen ( l961:372) om bensinskatt' dels att i lä ordet "förordning" skall bytas mot ”lag", dels att 105 skall upphöra att gälla, dels att rubriken till förordningen samt 3 och 7 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om bensinskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 ä'

Skattskyldighet inträder

a) för bensin. som av den som är eller bort vara registrerad enligt 55 levereras till köpare. som icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat ändamål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när leveransen, ianspråktagandet eller avregistreringen sker;

b) för bensin, som av annan än b) för bensin. som av annan än registrerad inköpts mot försäkran registrerad inköpts mot försäkran enligt 75 2 mom. andra stycket, när enligt 7 g' 2 mom., när bensinen säl- bensinen säljes eller tages i anspråk jes eller tages i anspråk för skatte- lör skattepliktigt ändamål. pliktigt ändamål.

Skattskyldig är i fall som avses i första stycket under a) den som är eller bort vara registrerad och under b) säljaren eller förbrukaren.

lnföres skattepliktig vara till riket av annan än registrerad skall skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (l973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 465 lagen (1959192) om förfarandet vid viss konsumtions- beskattning.

75

l mom.” I deklaration må avdrag göras för bensin, som

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg,

lSenaste lydelse av lä l97l:252. ISenaste lydelse l973:993_ l974z863 övergångsbest. 'Senaste lydelse 19731993.

3 Riksdagen 1975. [ saml. Nr 92

Prop. l975:92

Nuvarande lvdelse

34

Föreslagen lvdelse

d) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdn'vande av luftfartyg, härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan. eller för varmkörning eller provkörning av luftfartygs motor,

e) förbrukats eller försålts för för- brukning. i samband med tillverk- ning av motorer. för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dy- lik anordning utan att transportme- del därvid framföres,

l) förbrukats eller försålts för för- brukning för annat tekniskt ändamål än motordrift dock ej för framställ- ning av vara som är lämpad eller av- sedd för motordrift eller förpackats eller försålts för att förpackas i sådan särskild förpackning om högst en li- ter som avses i lä andra stycket, samt

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn.

2 m 0 m.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer. huruvida och i vad mån avdragjäm väl ma' göras för

a) bensin, som skattskyldig återtagit annorledes än i samband med a'ter- gäng av köp.

b) bensin. vars försäljning förorsa- kat den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning från köpare. samt

'Senaste lydelse l97lz252.

e) förbrukats eller försålts för för- brukning, i samband med fabriks- mässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

f) förbrukats eller försålts för för- brukning för annat tekniskt ändamål än motordrift dock ej för framställ- ning av vara som är lämpad eller av- sedd för motordrift eller förpackats eller försålts för att förpackas i sådan särskild förpackning om högst en li- ter som avses i 15 andra stycket,

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamnför annat än- damål än att förbrukas där.

h) försålts med förlust för den skatt- skyldige, i den ma'nförlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,

:) förbrukats eller försålts för för- brukning vid produktion av skatteplik- tig elektrisk kraft.

2 m 0 m. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger om särskilda skäl föreligga med- giva att bensin må inköpas av annan än registrerad utan skatt mot försäk- ran till den skattskyldige angående bensinens användning.

Prop. l975:92 .. 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

c) bensin, som förbrukats eller för- sa'/ts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer äger om sär- skilda skäl föreligga medgiva att bensin må inköpas av annan än re- gistrerad utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran till den skatt- skyldige angående bensinens an- vändning.

Denna lag träder i kraft den i juli 1975 och tillämpas i fråga om bensin för vilken skattskyldighet inträder efter utgången av juni månad 1975. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om bensinskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om bensinskatt.

Prop. l975:92

8. Förslag till

36

Lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin1

dels att i lä ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag", delsatt i 3 & 1 mom. orden ”Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "regeringen", dels att i 35 2 mom. ordet ”kontrollstyrelsen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "riksskatteverket” i motsvarande form,

dels att rubriken till förordningen och 2 & 1 mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

Lag om skatt på sprit och vin

Nuvarande lydelse

25

Föreslagen lydelse

1 m 0 mf Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundav- gift för liter motsvarande 50 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundav- gift, såvitt avser vin med en alko- holhalt överstigande 14 volympro- cent (starkvin), av 5 kronor 20 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin). av ! krona 60 öre för liter dels med en procentavgift motsva- rande 36 procent av utminuterings- priset.

a) för sprit dels med en grundav- gift för liter motsvarande 54 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av Utminuteringspriset; samt

b) för vin dels med en grundav- gift. såvitt avser vin med en alko- holhalt överstigande 14 volympro- cent (starkvin), av 6 kronor 5 öre för liter och. såvitt avser annat vin (lätt- vin). av 2 kronor för liter dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av Utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, be- tingas vid varornas utminutering.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om skatt på sprit och vin skall hänvisningen i stället avse lagen om skatt på sprit och vin.

* Senaste lydelse av 1 & |963:52 3 & 1 och 2 mom. 1961:182.

zSenaste lydelse 1974-130.

Prop. 1975:92 37

9. Förslag till Lag om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och be- skattning av malt— och läskedrycker

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker'

dels att i 2 5 1 mom., 3 och 9 && ordet "förordning" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lag" i motsvarande form,

dels att rubriken till förordningen samt 1, 7 och 8 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 ä'

Med m al t d ry c k förstås varje jäst odestillerad dryck, som framställts med torkat eller rostat malt såsom huvudsakligt extraktgivande ämne; dock skall genom hembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck al- lenast om den innehåller högst 4,5 viktprocent alkohol.

Maltdryck betecknas som lättöl, om alkoholhalten icke överstiger 1,8 viktprocent, som öl, om alkoholhalten överstiger 1,8 men icke 3,6 viktprocent, och som starköl, om alkoholhalten överstiger 3,6 vikt- procent. Lättöl skall anses såsom färsk t , om det är jäsande eller eljest innehåller jäst. Annat lättöl betecknas som lag rat. Öl skall anses vara av ty p A , om alkoholhalten icke överstiger 2,8 viktprocent, och i annat fall av typ B.

Med läskedryck förstås kol- Med läskedryck förstås kol- syrad drYCk. hänförlig lill tulltaxc- syrad dryck, hänförlig till tulltaxe- nummer 22.01 eller 22.02. nummer 22.01, och sådan konsum-

tionsfördig dryck. hänför/ig till tulltaxe-

nummer22.02, 22.07 eller22.09, som innehåller högst 2 .25 volymprocent al- kohol. Med läskedryckförstäs dock ej dryck som utgör choklad. kaHe eller te.

Tillv er k a re kallas den som bedriver tillverkning av malt- eller läs- kedrycker för försäljning.

7 &] För lagrat lättöl, öl, starköl och läs- För lagrat lättöl, öl, starköl och läs- kedrycker, som tillverkas inom lan- kedrycker, som tillverkas inom lan-

lSenaste lydelse av 35 l973z987, 1974z863 övergångsbest. zSenaste lydelse 197111229. JSenaste lydelse l973z987. l974z863 övergångsbest.

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse det, skall, om ej annat följer av 85 fjärde ochfemte styckena, skatt erläg- gas av tillverkaren. Skattskyldighe- ten inträder då varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där förtäres.

lnföres lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landet skall, utom i fall som avses i 85 sjätte stycket, skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (l973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46% lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med tolv öre för lagrat lättöl, sjuttiofem öre för öl av typ A, en krona femtio öre för öl av typ 13.

två kronor femtio öre för starköl, och

trettiotre öre för läskedrycker.

38

Föreslagen lydelse det, skall, om ej annat följer av 8 & fjärde stycket, skatt erläggas av till- verkaren. Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från tillverk- ningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där fönäres.

lnföres lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landet skall, utom i fall som avses i 8 & femte stycket, skatt erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46å lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med trettiotvå öre för lagrat lättöl, nittiofem öre för öl av typ A, en krona sjuttiofem öre för öl av typ 8.

två kronor sjuttiofem öre för stark- öl, och

Alain öre för läskedrycker.

8 5”

Tillverkare skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalen- dermånad, under vilken tillverkning eller utlämning av skattepliktiga dryck- er förekommit, med uppgift om den myckenhet sådana drycker, som ut- lämnats från tillverkningsstället, samt den myckenhet på tillverkningsstället förtärt öl eller starköl, som där tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas för varje tillverkningsställe.

Deklaration skall insändas inom femton dagar efter utgången av den må- nad deklarationen avser.

Om särskilda skäl dänill äro, äger riksskatteverket medgiva, att deklaration må insändas senare än i andra stycket sägs, dock senast inom tre månader efter utgången av den månad deklarationen avser.

1 deklaration må särskilt för varje varuslag och, i fråga om öl, typ avdrag göras för myckenhet, som

a) utföns ur riket eller förts till fri- hamn eller, såvitt avser starköl, le- vererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som in- rättats för förvaring av proviant,

'Senaste lydelse l973z987.

a) utförts ur riket eller föns till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av pro- viant,

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse

39

Föreslagen lvdelse

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe eller vid införsel belagts med

skatt,

c) utlämnats som kontrollprov, (1) efter utlämning återinfölts till tillverkningsställets lager och för vil- ken avdrag icke gjorts med stöd av bestämmelserna under a)—c) ovan, eller

e) förstörts utanför tillverknings- stället, medan varan befunnit sig i ' tillverkarens besittning.

Riksskatteverket prövar, om och i vad mån avdrag får göras även för drycker. vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning från köpare.

(1) efter utlämning återinfölts till tillverkningsställets lager och för vil- ken avdrag icke gjorts med stöd av bestämmelserna under a)—c) ovan,

e) förstörts utanför tillverknings- stället, medan varan befunnit sig i tillverkarens besittning,

]) försålts med förlustför den skatt- skyldige. iden ma'n förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Vid införsel till landet av starköl i den ordning som avses i 12 5 4 mom. h rusdrycksförsäljningsförordningen (19541521) skall skatt ej erläggas.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker skall hänvis- ningen i stället avse lagen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker.

Prop. l975:92 40

10. Förslag till Lag om ändring i förordningen (l96lz394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1961 :394)om tobaksskatt', dels att 13 5 skall upphöra att gälla. dels att i 1. 9 och 12 55 orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "re- geringen",

dels att i 1 och 1255 ordet ”förordning” skall bytas ut mot "lag", dels att rubriken till förordningen samt 2 och 7 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om tobaksskatt

Nuvarande lvdelse

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna. i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 St. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp 1 ........................ t.o.m. 1,7 12.0

" ll ....................... över 1,7 t.o.m. 3,0 15,7 .. lll ...................... " 3,0 == 5,0 18,6 ,, lV ...................... .. 5,0 26,0 Cigarrettcr grupp 1 ........................ t.o.m. 0.85 13.9

" ll ....................... över 0.85 t.o.m. 1,20 18,9

" lll ...................... " 1,20 " 1.55 23.4 .. 1V ...................... .. 1,55 .. 1,90 27,4 _, V ....................... -- 1.90 3l,4 Röktobak ....................... — 64:- Tuggtohak ...................... — 21:60 Snus ........................... — 9:10

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

'Senaste lydelse av 1 5 1966:397. ISenaste lydelse l972:377.

Prop.]975:92 41

Föreslagen lydelse

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigarillcr

grupp 1 ........................ t.o.m. 1.7 12.0 " 11 ....................... över'1.7 t.o.m. 3.0 15.7 " lll ...................... " 3,0 == 5.0 18.6 == IV ...................... .. 5,0 26,0 Cigarrcttcr grupp 1 ........................ 1.0. m. 0,85 15.9 11 ....................... över 0,85 t.o.m. 1.20 19,9 111 ...................... .. 1.20 " 1.55 24.4 lV ...................... " 1,55 " 1,90 28,4 V ....................... —- 1,90 12,4 Röktobak ....................... - 64:- Tuggtobak ...................... — 21:60

Snus ........................... _ 9le

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

Nuvarande lvdelse F öres/agen lvdelse

7 51 1 deklaration må avdrag göras för vara. som

a) förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) av den skattskyldige eller för c) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn. lötts till svensk frihamnför annat än-

doma'l än att,/örbrukas där.

d) lagts upp på tullager som inrättats för förvaringav proviant, eller utförts ur riket såsom proviant på fartyg eller luftfartyg eller levererats för försäljning i exportbutik.

c) försålts till den som enligt 75 e) försålts till den som enligt 75 tullförordningen (1973:979) äger åt- tullförordningen (1973:979) äger åt- njuta tullfrihet för varor, som införas njuta tullfrihet för varor, som införas till riket. till riket,

Pa" särskild prövning av riksskatte- verket ankommer. huruvida och i vad

'Senaste lydelse l973z988.

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse

mån avdrag/'ämväl må göras/ör vara.

0) som återtagits annorledes än i samband med äte/gäng av köp.

b) som tillhandahållits för fram- ställning av enligt denna./örordning icke skattepliktiga varor,

() sam tillhandahållits för veten- skapligt, medicinskt eller likartat än- damål,

d) som tagits i anspråk för prov- ning. samt

e) vars försäljning förorsakar den skattskyldige-förlust på grund av bris- tande betalning från köparen.

42

Föreslagen lydelse

]) tillhandahållits för framställ- ning av enligt denna lag icke skat- tepliktiga varor eller för vetenskap- ligt, medicinskt eller likanat ända- mål,

g) tagits i anspråk för provning,

l1)jä/'sälrs med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hän/ör sig till bristande betalning från köparen.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om tobaksskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om tobaksskatt.

Prop. l975:92 43

11. Förslag till Lag om ändring i tulltaxan (197l:920)

Härigenom föreskrives att Anm. efter tulltaxenr 22.10 och 24.02 tulltaxan (l97lz920') skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anm.l För spritdrycker eller viner. vilka införes i den ordning som anges i 12.5 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954z521), utgår, om tullfrihet ej åt- njutes. tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac .......................................................... 6113— Armagnac, brandy. eau-de-vie och whisky .......................... 53!- Öndra spritdrycker. ej hänförliga till tulltaxcnr 22.08 ................. 48:- "T. musserande: champagne. .................................................. 275- annat ....................................................... 135- andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent .................................. '95' ej överstigande 14 volymprocent ............................... 9."-

F'ör spritdrycker eller viner. vilka införes i den ordning som anges i 12 ä 4 mom. hl rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rus- drycker fastställt belopp. motsvarande:

]. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. omsättningsskatt enligt 255 1 mom. lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin: Samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (19681430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 4 kronor för liter.

24 kap. Tobak

Anm.z För tobaksvaror. vilka införes i den ordning som avses i 1 Q' andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966:394) om rätt för resande m. 11. att införa varor tull- och skattefritt, utgår. om tullfrihet ej åtnjutes. tull med följande be10pp:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller högst 3 20 mer än 3 40 Cigarrettcr högst 0.85 [9 över 0,85 t.o.m. 1.20 24 " 1.20 32 Andra slag av fa'rdiga tobaksvaror 78:-

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975

' Senaste lydelse 1974:231. 1974:885 övergångsbest. 'Scnasre lydelse l972:380.

Prop.]975:92 44

12. Förslag till Lag om ändring i förordningen (l973z37) om avgift på vissa dryckes- förpackningar

Härigenom förcskrives i fråga om förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningarl

dels att i 139' orden ”Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot ”regeringen", dels att i 1 och 12 && ordet "förordning" skall bytas ut mot ”lag". dels att rubriken till förordningen samt 4, 6, 9 och ll & skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om avgift på vissa dryckesförpackningar

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

4 $

Avgiftsskyldighet föreligger icke

1. när lörpackning utan dryck inköpes inom eller införes till landet av avgiftsskyldig som avses i 35”,

2. när förpackning införes till landet under omständigheter som medför tullfrihet enligt 7. 8, 11 eller 12.5 tullförordningen (1973:979) eller förord- ningen (19661394) om rätt för resande m. 11. att införa varor tull- och skat- tel'ritt.

Konungen kan/örordna om ylle/'li- gare undantag Irän avet"/isslxjv/tlighet.

6 & Avgift utgår med I () öre för varje Avgift utgår./örjörpaekning som är lör/tat'kning. tillverkad av metall med 3() öre och/ör annan. förpackning med 20 öre.

9 &

Uppkommer förlust på fordran. Uppkommer förlust på fordran, som avser förpackningar för vilka som avser förpackningar för vilka avgift redovisats, får avdrag göras för avgift redovisats, får avdrag göras för det antal förpackningar som svarar det antal förpackningar som svarar mot den uppkomna förlusten. Av- mot den avgift som belöper på den draget får göras i deklaration lör den uppkomna förlusten. Avdraget får

lSenaste lydelse av

13" 1973:995 125 1974:863 övergångsbest. 2 Senaste lydelse 19731995.

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse

redovisningsperiod. under vilken förlusten uppkommit. Har avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för det antal förpackningar som svarar mot det betalda beloppet.

Riksskatteverket kan besluta om rätt till avdrag i deklaration lör avgt'fis- belagda förpackningar som förstörs vid dtyckestiI/verkning.

45

Föreslagen lydelse

göras i deklaration för den redovis- ningsperiod, under vilken förlusten uppkommit. l-lar avdrag gjorts och inllyter därefter betalning. skall re- dovisning åter lämnas för det antal förpackningar som svarar mot det betalda beloppet.

115

Har dryck som avses i 1 & utförts ur landet i förpackning, för vilken avgift erlagts, återbetalar riksskatteverket på ansökan av den som utfört varan den avgift som belöper på utförseln. Återbetalning sker ej av belopp som för år räknat understiger 500 kronor.

Utföres avgiftspliktig förpackning för förnyad användning hos ut- ländsk dryckestillverkare, kan riks- skatteverket på ansökan av tillverka- ren eller dennes ombud medge åter- betalning tned 9 öre för varje utförd förpackning. Återbetalning medges ej för större antal förpackningar än som svarar mot tidigare införsel till landet av avgiftspliktiga förpack- ningar av samma slag med dryck.

Utföres avgiftspliktig förpackning för förnyad användning hos ut- ländsk dryckestillverkare, medger riksskatteverket på ansökan av till- verkaren eller dennes ombud åter- betalning av erlagd avgift för ut/örda förpackningar. Återbetalning medges dock ej för större antal förpackningar än som svarar mot 90 % av tidigare införsel till landet av avgiftspliktiga förpackningar av samma slag med dryck.

Närmare föreskrifter om återbetalning av avgift meddelas av riksskat-

teverket.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975. lsamband med ikraftträdandet

iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser i 11 å andra stycket om återbetalning av avgift gäller fortfarande i fråga om förpackningar som utföres ur landet under tiden den 11 maj— den 31 augusti 1975.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om avgift på vissa dryckesförpackningar skall hänvisningen i stället avse lagen om avgift på vissa dryckesförpackningar.

Prop. 1975:92

13. Förslag till

46

Lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskaps- avgift för oljeprodukter

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

dels att förordningen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni månad

1979,

dels att rubriken till förordningen samt 1—3 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Nuvarande lydelse

Särskild beredskapsavgift erläg— ges, i den mån skatteplikt föreligger enligt förordningen (1957:262) om all- män energiskatt, enligt denna för- ordning för

Föreslagen lydelse

Särskild beredskapsavgift erläg- ges, i den mån skatteplikt föreligger enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt, enligt denna lag för

1. bensin avsedd för motordrift. dock ej flyg- och reabensin, 2. motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja.

Särskild beredskapsavgift utgår för bensin med två öre för liter och för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med tre kronor för kubik— meter.

Förordningen (1957:262) om all- män energiskatt äger i övrigt mot- svarande tillämpning på beredskaps- avgift enligt denna förordning. 1 de- klaration som avses i 235 1 mom. nämnda förordning får dock i fråga om särskild beredskapsavgift i stället för vad som föreskrives i 24å i för- ordningen avdrag göras för bränsle, som

Särskild beredskapsavgift utgår för bensin med fem öre för liter och för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med fem kronor för ku— bikmeter.

Lagen (1957:262) om allmän ener- giskatt äger i övrigt motsvarande till- lämpning på beredskapsavgift enligt denna lag. 1 deklaration som avses i 235 1 mom. nämnda lag får dock i fråga om särskild beredskapsavgift istället för vad som föreskrives i 24 å i lagen avdrag göras för bränsle, som

1. i avgiftsbelagt skick förvärvats för återförsäljning eller'förbrukning i egen rörelse,

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse

47

Föreslagen lvdelse

2. återtagits i samband med återgång av köp, 3. förbrukats eller försålts för fartygs drift i utrikes trafik.

4. av den avgiftspliktige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn, samt

5. avgiftspliktig förbrukat eller försålt för förbrukning för annat än- damål än energialstring,

Riksskatteverket kan efter samråd med överstyrelsen för ekonomiskt för- svar besluta om avdrag i andra fall än som anges i första stycket.

4. av den avgiftspliktige eller för hans räkning utföns ur riket eller förts till svensk frihamn för annat än- damål än att förbrukas där,

5. avgiftspliktig förbrukat eller försålt för förbrukning för annat än- damål än energialstring,

6. försålts med förlust för den av- giftspliktige, iden mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skall hänvisningen i stället avse lagen om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Prop. 1975:92 48

14. Förslag till Lag om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 1, 3-4a och 7 && lagen (l962:381) om allmän försäkringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

-1 ls

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialför- säkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 3 kap. 29" andra stycket sista punkten är för handen. annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad ar- betsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller na- turaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2å andra stycket är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning. medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke ta- denna paragraf skall hänsyn icke ta- gas till arbetstagare, vars lön under gas till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor året ej uppgått till femhundra kro- aeh ej heller till arbetstagares lön eller nor. Vad gäller sjukförsäkringen och

lLagen omtryckt l973:908. 'Senaste lydelse 1974:790.

Prop. l975:92

Nuvarande lvdelse

ersättning i vad den./ör år räknat över— stigersy'u och en halvgånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vad gäl— ler sjukförsäkringen och folkpensio— neringen skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2 & andra stycket sista punkten är för handen, vid beräk— ning av avgift bortses från arbetsta— gare, som icke är obligatoriskt för— säkrad enligt lagen om yrkesskade- försäkring. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom anting- en enligt ll kap. 2 & tredje eller ljär- de stycket icke räknas såsom in— komst av anställning eller, om ar- betstagaren icke är svensk medbor- gare och ej heller är bosatt härstädes, aVSer arbete utom riket.

49

Föreslagen lydelse

folkpensioneringen skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2é andra stycket sista punkten är för handen, vid beräkning av avgift bortses från arbetstagare, som icke är obligato- riskt försäkrad enligt lagen om yr- kesskadeförsäkring. Såvitt angår för- säkringen för tilläggspension skall hänsyn icke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad den jär år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Så- vitt anga'rjörsäkringen för tilläggspen- sion skall vidare bortses från arbets- tagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder. så ock från ar- betstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11 kap. 2 g' tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av an- ställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. l6 &. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

3 &

Försäkrad, som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän för- säkringskassa,skall för nämnda årerlägga s 0 c ia ] fö r s ä k ri n g 5 a v g i ft till folk pensioneringen under förutsättning att han under året haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 &. Avgift erlägges dock ej av den som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder och ej heller av den som för december månad samma åt åtnjutit ålderspension eller för- tidspension enligt denna lag.

Vid beräkning av avgift enligt för- Vid beräkning av avgift enligt för- sta stycket tages icke hänsyn till in- komst som för år räknat ej uppgått

4 Riksdagen 1975. [ saml. Nr 92

sta stycket tages icke hänsyn till in- komst som för år räknat ej uppgått

Prop. l975:92

Nuvarande lvdelse

till femhundra kronor eller till den del den överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbelop- pet. Har den försäkrade haft inkomst såväl av anställning som av annat/ör- värvsarbete. tages icke hänsyn till sist- nämnda inkomst till den del summan av inkomsterna överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällan- de basbeloppet.

50

Föreslagen lvdelse

till femhundra kronor.

Försäkrad, för vilken för visst år fastställts penionsgrundande inkomst på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall för nämnda år erlägga tillägg s pe n s io n s a v g i ft åden pensionsgrundande inkomsten, i vad denna härrör från inkomst av annat förvärvsarbete.

Avgift erlägges icke för inkomst. som avses i 11 kap. $& första stycket d).

45!

Avgift till sjukförsäkringen enligt l & eller sjukförsäkringsavgift enligt 2 & skall utgå med sju procent av det belopp, varå avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 74% ej omfattas av sjukpenningförsäkring- en eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. ll & gäller med karenstid, be- räknas dock avgift enligt 29" efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigan- de, myndighet fastställer med hän- syn till den inverkan undantagandet eller karenstiden bedömes få på för- säkringens utgifter. lnllutna avgifter fördelas mellan de allmänna försäk- ringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäk- ringsförmåner, inberäknat de utgif- ter för läkemedel och kostnader en- ligt lagen (l974z525) om ersättning

' Senaste lydelse l974z977.

Avgift till sjukförsäkringen enligt l 95 eller sjukförsäkringsavgift enligt Zä skall utgå med åtta procent av det belopp, varå avgiften skall be- räknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt ll kap. 745 ej omfattas av sjukpenningförsäk- ringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. ll & gäller med karens- tid, beräknas dock avgift enligt 25 efter den lägre procentsats som re- geringen eller, efter regeringens be- myndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karenstiden be- dömes få på försäkringens utgifter. lnllutna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner. inbe- iäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (l974z525) om

Prop. l975:92

Nuvarande lvdelse

för viss födelsekontrollerande verk- samhet m. m.. som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del ut- gifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7ä. lnflutna avgifter skola även täcka de kostnader som under året uppkommit för centrala studie- stödsnämnden i anledning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukpe- riod, enligt studiestödslagen (1973: 349) icke-skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 75 andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, be- nämnd allmänna sjukför- säkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överföran- det av medel till och från fonden.

51

Föreslagen lydelse

ersättning för viss födelsekontrolle- rande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 &. lnllutna avgif- ter skola även täcka de kostnader som under året uppkommit för cen- trala studiestödsnämnden i anled- ning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på stude- randes sjukperiod, enligt studie- stödslagen (19731349) icke skola åter- betalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel en- ligt 7ä andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, benämnd al lm ä n n a sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från fonden.

[ fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i l % första stycket lagen (l958:295) om sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligt procentsats som regeringen fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämn- da andel skall svara mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på Svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med två decimaler.

4aå'

Avgift till folkpensioneringen en- ligt I eller 3ä' skall utgå med [vra och sju tiondels procent av det be- lopp, på vilket avgiften skall beräk- nas. [ fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i lä första stycket lagen (l958z295) om sjö- mansskatt beräknas dock avgiften

' Senaste lydelse l974:784.

Avgift till folkpensioneringen en- ligt 1 eller 3 & skall utgå med sex och två tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. [ fråga om sådan arbetstagare hos re- dare som avses i l & första stycket lagen (l958:295) om sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den läg-

Prop. l975:92

Nuvarande lydelse

efter den lägre procentsats som re- geringen fastställer med motsvaran- de tillämpning av 4 5 andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

52

Föreslagen lvdelse

re procentsats som regeringen fast- ställer med motsvarande tillämp- ning av 4 & andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

75,

Statsbidragutgårförvarjeår med en fjärdedel av allmän försäk- ringskassas utgifter för sjukförsäk- ringsförmåner, inberäknat de utgif- ter för läkemedel och kostnader en- ligt" lagen (19741525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verk- samhet m. m.. som åvila kassan, samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för var- je år med en fjärdedel av de kost- nader som under året uppkommit för centrala studiestödsnämnden i an- ledning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på stude- randes sjukperiod, enligt studie- stödslagen ( ] 973z349) icke skola åter- betalas.

Statsbidragutgårförvarjeår med femton procent av allmän för- säkringskassas utgifter för sjukför- säkringsförmåner, inberäknat de ut- gifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (l974z525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verk- samhet m.m., som åvila kassan, samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för var- je år med femton procent av de kost- nader som under året uppkommit för centrala studiestödsnämnden i an- ledning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på stude- randes sjukperiod, enligt studie- stödslagen (19732349) icke skola åter- betalas.

Denna lag träder i kraft den l januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift och statsbidrag som belöper på tid före ikraft- trädandet.

'Senaste lydelse l974z977.

Prop. 1975:92 53

15. Förslag till Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom föreskrives att 38 & lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 ä' Arbetsgivare erlägger för varje år försäkringsavgift enligt vad nedan sägs. Avgift utgår å summan av vad arbetsgivaren under året utgivit till ar- betstagare, som omfattas av obligatorisk försäkring enligt denna lag, såsom lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkning av avgift skall hän- Vid beräkning av avgift skall hän- syn icke tagas till arbetstagares lön i syn icke tagas till arbetstagare, vars vad den för år räknat överstiger sju och lön under året understigit femhund- en halvgångerdet vid årets ingång gäl— ra kronor. lande basbeloppet. Hänsyn skall ej heller tagas till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. l6 & lagen (l962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

lSenaste lydelse l974z79l.

Prop. 1975:92

16 Förslag till Lag om ändring i lagen (1961 :300) om redareavgift för sjöfolks pen-

sionering

Härigenom föreskrives att 2 5 lagen (19612300) om redareavgift för sjöfolks pensioneringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse

Redareavgift utgår för varje år å vad redaren sammanlagt under året utgivit i lön till sådana arbetstagare, som avses i l 5 första stycket lagen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjö- mansskatt.

Avgiften beräknas för varje redare å lön i penningar och naturaförmåner i form av kost eller bostad, sedan därifrån för varje arbetstagare dragits sådan del av lön. som för'a'r räknat överstiger sju och en halv gånger det i I kap. 6 5 lagen (1 962.381) om allmän försäkring avsedda basbelopp som gäl- ler vid årets ingång. Vid beräkningen skall bortses från arbetstagare, vars lön under året understigit femhund- ra kronor, och arbetstagare som icke är obligatoriskt försäkrad enligt la- gen ( 19541243) om yrkesskadeförsäk- ring.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16?" lagen om allmän för- säkring. Avgift erlägges ej heller för

lLagen omtryckt 1968z612. ' Senaste lydelse l974z792.

gl

Föreslagen lydelse

Redareavgift utgår för varje år å vad redaren sammanlagt under året utgivit i lön till sådana arbetstagare. som avses i l & första stycket lagen (I 958.295) om sjömansskatt.

Avgiften beräknas för varje redare å lön i penningar och naturaförmåner i form av kost eller bostad. Vid be- räkningen skall bortses från arbets- tagare. vars lön under året understi- git femhundra kronor. och arbetsta- gare som icke är obligatoriskt försäk- rad enligt lagen (1954:243)om yrkes- Skadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (1962:381) om all- män försäkring. Avgift erlägges ej

Prop. 1975:92 55

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

lön som arbetsgivare utgivit tillhem- heller för lön som arbetsgivare ut- mavarande barn för arbete utfört i givit till hemmavarande barn för ar- hans förvärvsverksamhetide fallav- bete utfört i hans förvärvsverksam- drag för lönen ej får ske vid in- het i de fall avdrag för lönen ej får komsttaxeringen. ske vid inkomsttaxeringen.

Regeringen fastställer procentsats för redareavgiften med hänsyn till det avgiftsbehov som föranledes av de enligt l ä bestämda eller eljest gällande grunderna för sjöfolks pensionering. Fastställd procentsats lår tillämpas ti- digast för året näst efter det år varunder den fastställts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

Prop. l975:92

17. Förslag till

56

Lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift

Härigenom föreskrives att 25 lagen (1960:77) om byggnadsforsknings- avgiftl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 &:

Byggnadsforskningsavgift utgår för kalenderår med sex tiondels procent av den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som arbetsgivare under året utgivit till arbetstagare, för vilken arbetsgivaren skall påföras avgift enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och vilken är att hänföra till näringsgrenen b y g g n a d 5 i n d U 5 t ri i näringsgrensindel- ningen för yrkesskadestatistik.

Vid beräkning av byggnadsforsk- ningsavgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön hos arbets- givaren under året ej uppgått till femhundra kronor, och ej heller till arbetstagares lön i vad lönen för år räknat överstiger sju och en halv gång- er det il kap. 6 55 lagen (] 962381) om allmän försäkring avsedda basbelop- pet som gäller vid årets ingång.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16% lagen om allmän för- säkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hem- mavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall av- drag för lönen ej får ske vid in- komsttaxeringen.

Vid beräkning av byggnadsforsk- ningsavgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön hos arbets- givaren under året ej uppgått till femhundra kronor.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (l962:381) om all- män försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare-ut- givit till hemmavarande barn för ar- bete utfört i hans förvärvsverksam- het i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Angående debitering och uppbörd av avgiften gäller vad därom särskilt är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt l962:134. Senaste lydelse av lagens rubrik l974z793. 'Senaste lydelse 19741793.

Prop. 1975:92 57

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift

Härigenom föreskrives att 2 5 lagen (1970:742) om lönegarantiavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5'

Arbetsgivare erlägger årligen lönegarantiavgift med belopp som motsvarar en femtiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 25 andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat över- stiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet en- ligt lagen om allmänförsäkring. Hän- S_vn tages ej heller till arbetstagare . vars lön under året understigit femhund- ra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (l954:243) om yrkesskadeför- säkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 i andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring är för handen.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna be- räkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt la- gen ( ] 954:243) om yrkesskadeförsäk- ring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 & andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. löå lagen om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

lSenaste lydelse 1974z795.

Prop. 1975:92

]9 Förslag till

58

Lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrives att 3ä' lagen (l9711282) om arbetarskyddsavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 5' Arbetsgivare erlägger årligen arbetarskyddsavgift med belopp som mot- svarar en tiondels procent av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagares lön i vad den/ör år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällan- de basbeloppet enligt lagen ( I 962.381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller till arbetstagare. vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obli- gatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna . i 3 kap. löå lagen om allmän för- säkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hem- mavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall av- drag för lönen ej får ske vid in- komsttaxeringen.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna be- räkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt la- gen ( l 954:243) om yrkesskadeförsäk- ring.

Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med an- ledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. l6 ;" lagen (l962:381) om all- män försäkring. Avgift crlägges ej heller för lön som arbetsgivare ut- givit till hemmavarande barn för ar- bete utfört i hans förvärvsverksam- het i de fall avdrag för lönen ej lår ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

'Senastc lydelse l974z796.

Prop. l975:92 59

20. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbets- löshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet

Härigenom föreskrives att 25 lagen (19731372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 ä'

Arbetsgivare erlägger årligen arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar fyra tiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 6 andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagarens lön el- ler ersättning i vad den för är räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet en- ligt lagen (l962:381) om allmän för- säkring. Hänsyn tages ej he/ler till ar- betstagare, vars lön under året un- derstigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från ar-

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna be- räkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt la- gen (1954:243) om yrkesskadeförsäk- ring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 & andra stycket sista punkten lagen (l962:381) om allmän försäkring är

betstagare. som icke är obligatoriskt för handen. försäkrad enligt lagen ( 19541243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 5 andra stycket sista punkten lagen ( 19621381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning. som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 166 lagen (l962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

lSenaste lydelse 19741797.

Prop. l975:92

21. Förslag till

60

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter en- ligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrives att 20% lagen (19591552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.[ skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lvdelse

20.5

Preliminär avgift för visst år skall utgå med belopp motsvarande ar- betsgivarens under nästföregående år debiterade slutliga avgift. Äro de för utgiftsåret gällande procentsat- serna för avgil'tsuttaget enligt lagen om allmänförsäkring högre eller lägre än procentsatserna för det år som den sålunda debiterade slutliga av- giften avser. skall hänsyn härtill ta- gas vid bestämmandet av den pre- liminära avgiften. Regeringen äger förordna att hänsyn skall tagas även till mera betydande ändring, som av- giftsunderlaget kan antagas komma att undergå till följd av den allmänna löneutvecklingen.

Preliminär avgift för visst år skall utgå med belopp motsvarande ar- betsgivarens under nästföregående år debiterade slutliga avgift. Äro de för utgiftsårct gällande procentsat- serna för avgiftsuttaget högre eller lägre än procentsatserna för det år som den sålunda debiterade slutliga avgiften aVser eller ha avgi/tsbestäm- ine/serna undergått annan ändring av betydelse, skall hänsyn härtill tagas vid bestämmandet av den prelimi- nära avgiften. Regeringen äger för- ordna att hänsyn skall tagas även till mera betydande ändring. som av- giftsunderlaget kan antagas komma att undergå till följd av den allmänna löneutvecklingen.

Har slutlig avgift som avses i föregående stycke icke påförts arbetsgivaren. skall särskild beräkning ske av den preliminära avgiften. Därvid skall den preliminära avgiften bestämmas till belopp, vilket beräknas så nära som möjligt komma att motsvara den slutliga avgiften.

Särskild beräkning av preliminär avgift för visst år skall jämväl göras. därest det kan antagas. att den slutliga avgiften för samma år kommer att avvika från den i första stycket angivna slutliga avgiften med minst en femtedel av sistnämnda avgift. Särskild beräkning må ske även i annat fall än nyss är sagt. därest skillnaden mellan eljest utgående preliminär avgift och påräknelig slutlig avgift skulle bliva mer betydande eller annan särskild omständighet föreligger.

Denna lag träder i kraft den i januari 1976.

'Lagen omtryckt 19741938.

Prop. l975:92 6l

22. Förslagtill Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives att 5 & lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom- munalt bostadstillägg till folkpensionl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 S'

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas icke allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensions- tillskott enligt 3å lagen om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. l & sista stycket lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap. 25 nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögen- hets avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, var- med tio procent av det belopp. var- med förmögenheten må överstiga med förmögenheten må överstiga för den som är gift prtiotusen kronor, för den som är gift sextiotusen kro- och för annan femtiotusen kronor. nor, och för annan sjuttiofemtusen

kronor.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet be- räknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmaste hela tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

'Lagen omtryckt l973z909. 'Senaste lydelse l974z786.

Prop. 1975:92

23. Förslag till

62

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 165 lagen (l962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 51

Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1—4 övergångsbestäm- melserna till lagen den 5 maj 1960 (nr 99) angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 43l) om folkpensio- nering skola a:ltjämt äga motsva- rande tillämpning. Dock skall beträf- fande änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, i stället för 8 & första stycket lagen om folk- pensionering i lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att så- dan pension minskas med en tred- jedel av den pensionsberättigades årsinkomst i vad den må överstiga tvåtusen kronor. Vid tillämpning i fall som nu sagts av 135 2mom. sistnämnda lag skall ock procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet 20000 kronor utbytas mot 50000 kronor.

Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1—4 övergångsbestäm- melserna till lagen den 5 maj 1960 (nr 99) angående ändring i lagen den 29 juni 1946 ("nr 431)om folkpensio- nering skola alltjämt äga motsvaran- de tillämpning. Dock skall beträffan- de änkepension efter man, som av- lidit före den 1 juli 1960, i stället för 8 & första stycket lagen om folkpen- sionering i lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att sådan pension minskas med en tredjedel av den pensionsberättigades årsin- komst i vad den må överstiga två- tusen kronor. Vid tillämpning i fall som nu sagts av 13% 2 mom. sist- nämnda lag skall ock procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mot 75000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

1Senaste lydelse l970:188.

Prop. l975:92 63

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, An- dersson, Johansson. Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Nor- ling. Löfberg. Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson. Hjelm-Wallén

Föredragande: statsråden Sträng och Aspling

Proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten.m. m.

Statsråden anmäler sina förslag till proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m. Anförandena och förslagen redovisas i underpro- tokollen för resp. departement.

Statsrådet Sträng hemställer att regeringen i en gemensam proposition föreslår riksdagen

att antaga de förslag som han och statsrådet Aspling lagt fram. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- gandena har lagt fram.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som redovisas i un- derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagor ! och 2.

Prop. l975:92 64 Bilaga ]

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1972 tillkallade jag tretton sakkunniga1 att se över skattesystemet m.m. (1972 års skat- teutredning).

På grundval av utredningens delbetänkande (SOU 1974:20) Förslag till skatteomläggning m. m. samt prop. 19741132 beslutade förra årets höstriks- dag en skatteomläggning som främst tog sikte på 1975 års inkomster. Av- sikten var att omläggningen skulle beaktas vid 1975 års löneförhandlingar.

Sedan bl. a. löntagarorganisationerna vid överläggningar med regeringen angående omläggningen framfört önskemål om att kunna sluta ett avtal både för år 1975 och 1976 fick utredningen i tilläggsdirektiv uppdrag att utarbeta ett förslag till skatteomläggning också för år 1976.

Enligt tilläggsdirektiven borde förslaget innefatta en lindring av skatten främst för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna. En utgångs- punkt för arbetet var att omläggningen skulle totalftnansieras. Kostnads- ramen angavs till 4 miljarder kronor. Samtidigt som utredningen fullgjorde detta uppdrag borde den också pröva frågan om sparavdragets storlek samt överse det s.k. villaavdraget.

' Dåvarande riksdagsledamoten Erik Brandt, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson. professorn Osborne Bartley (fr. o. m. den 1 april 1974), kanslirådet Gunnar Björne, riksdagsledamoten Arne Gadd. sekreteraren Anna Hedborg (fr. o. m. den 29 juni 1974), tiksdagsledamöterna Carl-Henrik Hermansson. Gördis Hörnlund, Valter Kristensen, Eric Krönmark och Ingemar Mundebo, direktören Stig Svensson och förbundsordföranden Sune Tidefelt.

Prop. l975:92 65

Utredningen har i december 1974 redovisat sitt uppdrag i delbetänkandet (SOU 19741103) Skatteomläggning 1976.

] betänkandet föreslåsjusteringar i statsskatteskalan som innebär att mar- ginalskatten sänks betydligt vid lägre inkomster och att alla inkomsttagare i de stora löntagargrupperna får en minskning av statsskatten med 1 200 kr. '

Sparavdraget föreslås fördubblat. Beträffande villaavdraget förordar ut- redningen att frågan om höjning av detta avdrag tas upp när utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt.

Utredningen föreslår vidare ändrade regler i fråga om extra avdrag för folkpensionärer.

Finansieringen av reformen föreslås ske genom en höjning av den all- männa arbetsgivaravgiften från nuvarande 4 % till 6,8 %.

Utredningens förslag är inte enhälligt. Mot förslaget till inkomstskatte- sänkning har ledamöterna Bartley, Hermansson, Krönmark, Mundebo. Svensson och Tidefelt reserverat sig. Mot förslaget till finansiering har le- damöterna Andersson, Krönmark, Mundebo och Svensson avgivit reser- vationer. Ledamöterna Hedborg och Hermansson har inte anslutit sig till utredningens förslag om höjning av Sparavdraget. Ledamoten Krönmark godtar inte utredningens beslut angående villaavdraget. Särskilda yttranden har avgivits av ledamöterna Gadd, Hörnlund och Tidefelt. Reservationerna berörs närmare i samband med den följande redogörelsen för utredningens förslag.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kammarrätten i Stockholm, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Söder- manlands, Kronobergs, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Ska- raborgs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, företagsskatte- beredningen, kommunalekonomiska utredningen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorga- nisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation och Statstjänste- männens riksförbund (SACO/SR), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHlO), Sveriges industriför- bund, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet. Föreningen Sveriges fögderichefer, Taxeringsnämnds- ordförandenas riksförbund (TOR), pensionsålderskommittén, Pensionärer- nas riksorganisation (PRO), Svenska sparbanksföreningen, Svenska bank- föreningen, Sveriges föreningsbankers förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-ut- redningen). LO har bifogat yttrande från Svenska träindustriarbetarförbun- det. '

SAF, Sveriges industriförbund, Svenska bankföreningen och Svenska för- säkringsbolags riksförbund har åberopat yttrande av Näringslivets skatte- delegation. LRF har åberopat yttrande av Lantbrukarnas skattedelegation.

5 Riksdagen 1975. [ saml. Nr 92

Prop. l975:92 66

Yttrande har också avgetts av Kommunernas pensionsanstalt (KPA) och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS).

Jag avser nu att ta upp de av utredningen framlagda förslagen och vissa andra frågor som behandlats vid överläggningar mellan regeringen och fö- reträdare för de politiska partierna. Vidare vill jag redovisa bl. a. förslag om sänkning av sjömansskatten. Den del av omläggningen som berör so- cialförsäkringen m.m. anmäls av chefen för socialdepartementet.

Nuvarande ordning lnkomstbeskattningen

Allmänt

Inkomstskatt betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i form av allmän kommunalskatt.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiftade dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den allmänna kommunalskatten är en s. k. repartitionsskatt, vilket in- nebär att det skattebelopp som behövs för att täcka kommunens utgifter fördelas mellan kommunens skattskyldiga i förhållande till det antal skat- tekronor och skatteören som påförs varje skattskyldig (en skattekrona = 100 kr. beskattningsbar inkomst). Skatten är i princip proportionell.

Den fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endast fysiska personer.

Beräkningen av taxerad och beskattningsbar inkomst

Som underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomst för varje skattskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande fall 5. k. extra avdrag. Beskattnings- underlaget bestäms för stats- och kommunalbeskattningen var för sig genom ett årligt taxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen (19471576) om statlig inkomstskatt, Sl, och kommunalskat- telagen (1928z370), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del gemensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunal- taxeringen är också 5. k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. lnkomstbe- räkningen sker särskilt för varje s.k. förvärvskälla.

Till skattepliktiga intäkter hör bl. a. flertalet folkpensionsförmåner. Skat- teplikt föreligger numera också för bl. a. vårdbidrag enligt lagen ( 1962:381) om allmän försäkring (AFL).

Vid beräkning av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret som fordras för att förvärva och behålla intäkterna. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den

Prop. 1975:92 67

skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Från sammanräknad inkomst får göras s. k. allmänna avdrag (465 KL). 1 första hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen uppkommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna re- duceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla. Avdragsrätt föreligger för sådana egenavgifter till sjukförsäk- ringen. folkpensioneringen, ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften, som påförts under året före taxeringsåret. När det gäller sjukförsäkringsavgift på inkomst av anställning, som normalt påförs sista gången under år 1975. är dock avdragsrätten begränsad till 500 kr. vid 1976 års taxering.

Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och förlustavdrag samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för ev. garantibelopp utgör taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.

Från taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4500 kr. under för- utsättning att den skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskatt- ningsåret. Har den skattskyldige varit bosatt i Sverige endast under en del av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (485 KL).

Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s.k. extra avdrag (50.5 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omstän- dighet, dels när hans inkomst efter skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger existensminimum. Det maximala avdragsbeloppet är i dessa fall 10000 kr., vid extra avdrag på grund av existensminimum dock med tillägg av 2500 kr. för varje barn.

Sedan taxerad inkomst minskats med ev. grundavdrag och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.

Makar taxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar. Om makar levt till- sammans under beskattningsåret, har endera maken rätt att tillgodogöra sig allmänna avdrag och — efter den andre makens medgivande — för- lustavdrag som denne inte kunnat utnyttja. Vidare beräknas s. k. extra av- drag med hänsyn till båda makarnas inkomst- och förmögenhetsförhållan- den. Grundavdraget beräknas däremot individuellt för vardera maken.

Skatteberäkningen

Den statliga inkomstskatten tas ut med viss procent av ett s.k. grund- belopp. som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet, vilket betyder att uttagen skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efter en progressiv skiktskala, som har följande utseende (105 1 mom. Sl).

Prop. 1975:92 68

Beskattningsbar Skattesats inom inkomst, kr. skiktet, — 15 000 7 15 000 — 20 000 12 20 000 — 25 000 17 25000 — 30 000 22 30 000 — 40 000 28 40 000 —, 45 000 33 45 000 - 65 000 38 65 000 — 70 000 43 70 000 — 100 000 48 100 000 — 150 000 52 150 000 — 56

Vid beräkning av statlig inkomstskatt för makar gäller särskilda regler. Innebörden av dessa regler är att vardera maken beskattas individuellt för s. k. A-inkomst, medan däremot s. k. B-inkomst sambeskattas. Sambeskatt- ningen av B-inkomst sker genom att makarnas sammanlagda B-inkomst beskattas "på toppen" av deras största A-inkomst. Med A-inkomst förstås inkomst av tjänst, med undantag för periodiskt understöd och därmed jäm- förlig intäkt, samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skatt- skyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Enligt definitionen räknas bl. a. pension och livränta till A-inkomst. Annan in- komst än A-inkomst utgör B-inkomst.

I vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k. skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Bestämmelser härom finns i 261 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953z272).

Rätt till skattereduktion med 1800 kr. har ensamstående skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år och gift vars make saknar statligt taxerad inkomst. Gift vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Skattereduktionen avräknas mot flertalet skatter och avgifter, dock inte mot bl. a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller allmän arbetsgivaravgift.

Rätt till särskild skattereduktion med 250 kr. har skattskyldig, som inte i egenskap av folkpensionär är berättigad till extra avdrag vid taxeringen och vars statligt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. Vid högre in- komst avtrappas den särskilda skattereduktionen med 10 % av överskju- tande inkomst och är därigenom helt avtrappad då inkomsten uppgår till 38 500 kr. Som ytterligare förutsättningar för avdragsrätt gäller bl. a. att den skattskyldige fyllt 16 år den 1 november under beskattningsåret och haft A-inkomst på minst 4500 kr.

Den kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande till den beskattningsbara inkomsten och tas ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen är f. n. ca 25 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst. dvs. skattesatsen är i genomsnitt ca 25 %.

Prop. 1975:92 69

Folkpensionärernas förmåner och beskattning

Förmåner

Folkpensioneringen omfattar både generella och inkomstprövade förmå- ner.

De generella förmånerna utgörs i första hand av ålderspension, förtids- pension och familjepension i form av änkepension och barnpension. Ål- detspension liksom hel förtidspension och hel änkepension utgår för år räknat med 95 % av basbeloppet för ensamstående pensionär och med sammanlagt 155 % av basbeloppet för två pensionsberättigade makar eller med 77,5 % för vardera maken. (Basbeloppet för mars 1975 är 9000 kr.). Härtill kommer i vissa fall pensionstillskott som berörs närmare i det följande. Vidare finns tilläggsförmåner till folkpension. Hit hör barntillägg. vårdbidrag samt in- validitetstillägg och invaliditetsersättning (fr.o.m. den 1 juli 1975 handi- kappersättning).

De inkomstprövade förmånerna utgörs av kommunalt bostadstillägg, hus- trutillägg och vissa änkepensioner.

Som komplettering till folkpension utgår pensionstillskott till pensionär som inte har ATP eller som har låg ATP. Tillskottet utgår med samma belopp för ensamstående som för var och en av två makar.

För innevarande budgetår utgår pensionstillskott med 18 % av basbe- loppet. I den mån ATP tillsammans med pensionstillskottet överstiger 30 % av basbeloppet reduceras pensionstillskottet. Pensionstillskotten höjs den 1 juli 1975 med 3 96 av basbeloppet och därefter varje år med ytterligare 4 % av basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av två makar. Den garantinivå som pensionstillskottet skall ge höjs successivt från 30 till 45 % av basbeloppet. För förtidspensionär utan ATP eller med låg ATP utgår dubbla pensionstillskott. Den allmänna pensionsåldern sänks den 1 juli 1976 från 67 år till 65 år.

Bestämmelserna om dessa folkpensionsförmåner återfinns i AFL samt lagen (l969z205) om pensionstillskott och lagen (19621392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.

Besk'arrningsreg/er

Folkpensionsförmånerna är i princip skattepliktiga. Kommunalt bo- stadStillägg och tilläggsförmåner till handikappade försäkrade har dock undantagits från beskattning. De skattepliktiga folkpensionsförmånerna be- handlas som A-inkomst. Detta betyder att makars folkpensioner inte sam- beskattas vid den statliga inkomstbeskattningen.

Även om folkpensionsförmånerna således i princip behandlas som andra skattepliktiga tjänsteintäkter, kommer de ändå ofta att undantas från be- skattning på grund av reglerna om extra avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Enligt 50 & 2 mom. fjärde stycket KL gäller att skattskyldig. vars inkomst

Prop. 1975:92 70

till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, skall — om särskilda om- ständigheter inte föranleder annat — anses ha rätt till extra avdrag på grund av nedsatt skatteförmåga. Enligt anvisningarna till samma paragrafär skatt- skyldig, som vid sidan av folkpensionen även haft annan inkomst, berättigad till ett med hänsyn till omständigheterna jämkat avdrag. För makar och i taxeringshänseende likställda skattskyldiga bestäms extra avdrag med hän- syn till båda makarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Riksskatteverket fastställer närmare föreskrifter för beräkning av extra avdrag för folkpensionärer. Enligt verkets anvisningar är avdragets storlek beroende av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomstens storlek.

Det maximala extra avdraget skall avpassas så att beskattningsbar inkomst inte uppkommer så länge den taxerade inkomsten inte överstiger viss nivå. Denna skattefria nivå motsvarar för ensamstående folkpensionär den taxerade inkomst som erhålles om han inte har andra inkomster än hel folkpension för ogift. pensionstillskott och en sidoinkomst på högst 1 500 kr. (härvid räknas med schablonavdrag 100 kr. i förvärvskällan tjänst och inte med några allmänna avdrag). För makar ligger den skattefria nivån på en taxerad inkomst som motsvarar hel folkpension för ett pensionärspar, pensions- tillskott för båda makarna och en sidoinkomst på 2 000 kr, När den taxerade inkomsten överstiger den skattefria nivån, avtrappas det extra avdraget på så sätt att det maximala avdragsbeloppet reduceras med en tredjedel av överskjutande inkomstbelopp. Förmögenhetstillgångar beaktas på så sätt att förmögenhet som överstiger 50000 kr. leder till minskning av avdraget enligt följande:

Förmögenhet, kr. Avdraget minskas med %

50100—54000 10 54100-58000 20 58100-62000 30 62100—65000 40 65100—68000 50 68100—71000 60 71100—74000 70 74100-77000 80 77100-80000 90

När förmögenheten överstiger 80 000 kr., medges inte något extra avdrag. Med verkan fr.o.m. inkomståret 1975 har införts en särskild komplet- teringsregel, som bör ses i samband med den särskilda skattereduktion på 250 kr. som i vissa fall medges skattskyldiga i aktiv ålder.

Kompletteringsregeln innebär att en folkpensionär har rätt till extra avdrag med minst 500 kr., om hans statligt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. Överstiger inkomsten 36 000 kr., reduceras minimiavdraget med 20 % av överskjutande inkomstbelopp. Vid taxerad inkomst på 38 500 kr. är mi- nimiavdraget helt avtrappat. Minimiavdrag medges utan hänsyn till makes inkomst och oberoende av förmögenhet.

Som framgår av redogörelsen har reglerna om extra avdrag konstruerats

Prop. l975:92 71

så att den skattefria inkomstnivån för folkpensionärer och därmed storleken av det extra avdraget och de inkomstgränser inom vilka avdraget avtrappas är direkt beroende av storleken av vissa folkpensionsförmåner. nämligen folkpensionens grundbelopp och pensionstillskott. Dessa förmåner är bas- beloppsanknutna och följer kostnadsutvecklingen. Detsamma kommer då att gälla det extra avdraget och inkomstgränserna. Vidare kommer en allmän förbättring av förmånerna — av det slag som sker år 1975 — och den årliga tillväxten av pensionstillskottet att direkt återverka på avdrag och in- komstgränser.

Till ledning för taxeringsmyndigheterna fastställer RSV varje år tabeller för beräkning av det extra avdraget. Det bör framhållas att tabellerna i princip tillämpas på varje skattskyldig som avses i 505 2 mom. fjärde stycket KL, dvs. varje skattskyldig vars inkomst till inte obetydlig del består av folkpension. Tabellerna tillämpas alltså oberoende av om den skattskyldige i det enskilda fallet har full pension. Avdragstabellen för makar tillämpas även om i det enskilda fallet endast den ene av makarna är folkpensionär. Om make som är folkpensionär har så låg inkomst att han inte kan utnyttja sin del av tabellavdraget, får resterande del utnyttjas av andra maken. Där- emot gäller inte tabellerna i fråga om den som endast uppbär barnpension och vårdbidrag.

Sparavdraget

Med sparavdrag menas det extra avdrag som enligt 39 5 3 mom. KL med- ges fysisk person i förvärvskällan kapital under förutsättning att brutto- intäkten i förvärvskällan överstiger avdragsgilla kostnader. Avdragsbeloppet är 400 kr. Makar har tillsammans rätt till avdrag med 800 kr. Avdraget får dock inte i något fall överstiga skillnaden mellan bruttointäkten och kostnaderna i förvärvskällan. Underskott kan alltså inte uppkomma på grund av Sparavdraget.

Avdraget infördes år 1955. Avdragsbelppet var då 100 kr. för ensamstående och 200 kr. för makar tillsammans. År 1957 höjdes beloppen till 300 resp. 600 kr. och år 1961 — med verkan fr. o. m. 1962 års taxering — till nuvarande 400 resp. 800 kr.

Villaavdraget

lntäkt av annan fastighet, som är inrättad till bostad åt en eller två familjer (Villafastighet) beräknas enligt 24% 2 mom. KL enligt schablon till 2 % av den del av fastighetens taxeringsvärde eller motsvarande värde som inte överstiger 150 000 kr., 4 % av den del som överstiger 150 000 kr. men inte 225 000 kr.. 8 % av den del som överstiger 225000 kr. men inte 300000 kr. och 10 % av den del som överstiger 300000 kr. Om fastighetens ägare är mantalsskriven på fastigheten får denne vid inkomstberäkningen, förutom

Prop. l975:92 72

avdrag för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital och tomträttsavgäld eller liknande avgäld, göra ett extra avdrag enligt 255 3 mom. KL, det s.k. villaavdraget. Avdragsbeloppet är, för helt år räknat, 500 kr. men får dock inte överstiga schablonintäkten av fastigheten. Äger den skattskyldige endast del av fastigheten nedsätts avdraget i motsvarande mån. Avdraget medges oberoende av om fastigheten lämnar överskott eller underskott. Även oskift dödsbo får villaavdrag under förutsättning att någon delägare i boet mantalsskrivits på fastigheten.

Avdraget infördes år 1957 och avdragsbeloppet var då 200 kr. År 1970

höjdes beloppet — med verkan fr.o.m. 1971 års taxering - till nuvarande 500 kr.

Socialförsäkringsavgifter m. m.

De avgifter som här avses tas ut hos arbetsgivare på de kontantlöner och naturaförmåner i form av kost och bostad, som utgår till anställda. Några av avgifterna tas också ut i form av egenavgifter från rörelseidkare m. 11.

Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag under år 1975 framgår av följande uppställningar. 1 den mån annan uttagsprocent beslutats eller föreslagits för år 1976 har denna särskilt angivits.

Arbetsgivaravgifter Procentsats

Socialförsäkringsavgift till

ATP 10,75 (1976: 11,00) folkpensioneringen 4,20 (1976: 4,70) sjukförsäkringen 7.00 Arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen m. rn. 0,40 Avgift för yrkesskadeförsäkringen 0,25 Arbetarskyddsavgift 0,10 Lönegarantiavgift 0,02 Allmän arbetsgivaravgift 4,00

Härtill kommer byggnadsforskningavgiften, som fr. o. m. år 1975 tas ut efter 0,6 % av arbetsgivare inom byggnadsindustrin. Från denna avgift bort— ses i det följande. Särskilda regler gäller för uttag av avgifter hos redare; även dessa regler förbigås här.

Egenavgifter Procentsats ATP-avgift 10,75 (1976: 11.00") Socialförsäkringsavgift till

folkpensioneringen 4,20 (1976: 4,70) Sjukförsäkringsavgift 7,00 Allmän arbetsgivaravgift 4,00

I fråga om avgiftsunderlaget föreligger vissa skillnader mellan de olika

Prop. 1975:92 73

avgifterna. Förhållandet medför bl.a. att det sammanlagda procentuella avgiftsuttaget på de löner som betalas av visst företag inte kan beräknas genom en enkel summering av de procentsatser som ovan angivits för ar- betsgivaravgifterna. Uttagets storlek kommer att växla med företagets lö- nestruktur.

Den allmänna arbetsgivaravgiften utgår enligt lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift. Vid bestämmande av underlaget för den allmänna ar- betsgivaravgiften som tas ut på löneutbetalningar bortses från arbetstagare vars lön under året understigit 500 kr. och från arbetstagare som inte är obligatoriskt yrkesskadeförsäkrad. Vidare medräknas inte ersättning vid 5. k. likställighetsavtal. Något beloppstak finns inte. Avgift beräknas alltså till skillnad mot vad som gäller i fråga om socialförsäkringsavgifterna även på den del av lönerna som överstiger 7,5 gånger basbeloppet.

Underlag för egenavgift utgörs av inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3.4 AFL, som härrör från här i riket bedriven rörelse eller från här belägen jordbruksfastighet (avgiftsskyldig är endast den som själv brukat fastigheten). Till grund för beräkning av underlaget för egenavgift ligger den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt. Har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet inte uppgått till 500 kr. medräknas den inte. Sjuk- penning är undantagen från egenavgift. Den allmänna arbetsgivaravgiften tas endast ut på den del av inkomsten som överstiger 10000 kr.

Utredningens överväganden och förslag Allmänna överväganden

Huvuduppgiften för utredningen har denna gång varit att utarbeta ett förslag till skatteomläggning i fråga om 1976 års inkomster. Utredningen framhåller att uppdraget bör ses mot bakgrund bl. a. av den skatteomläggning som beslutades av 1974 års höstriksdag på grundval av utredningens förra delbetänkande (SOU 1974:20) och prop. 1974:l32. Denna omläggning tog främst sikte på 1975 års inkomster och avsågs att bli beaktad av arbets— marknadsparterna vid 1975 års löneförhandlingar. Avsikten är att även den nu aktuella skatteomläggningen skall beaktas vid löneförhandlingarna och underlätta för parterna att bedöma förutsättningarna för en avtalsperiod på mer än ett år. Med denna utgångspunkt finner utredningen att skatteom- läggningen även denna gång bör till väsentlig del inriktas på löntagarnas beskattning. .

Utredningen konstaterar att omläggningen, i likhet med den tidigare, skall omfatta två led, nämligen en sänkning av inkomstskatten och en mot- svarande höjning av andra skatter och avgifter. De nya tilläggsdirektiven

Prop. l975:92 74

skiljer sig emellertid på en väsentlig punkt från de direktiv som låg till grund för det förra delbetänkandet. Sistnämnda direktiv lade sålunda ton- vikten på att omläggningen skulle medföra lindring av marginaleffekten för inkomsttagare i mellaninkomstlägena. Denna gång uppdras åt utred- ningen att inom en kostnadsram på 4 miljader kronor föreslå lindring av skatten främst för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna. Ut- redningen ser som sin främsta uppgift att med beaktande av denna för- delningspolitiska målsättning ta ställning till hur det anvisade beloppet, 4 miljarder kronor, bör fördelas mellan inkomsttagarna.

Uppdraget att föreslå skattelindring främst för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna förutsätter enligt utredningen en avgränsning av dessa målgrupper. Utredningens förslag skall avse inkomståret 1976. Det är alltså inkomstfördelningen detta år som utredningen anser bör ligga till grund för förslaget. På utredningens uppdrag har RRV gjort en prognos över den beräknade inkomstfördelningen år 1976. Utredningen konstaterar att prognosresultatet ger vid handen att nästan hälften (46 %) av inkomstta- garna beräknas ha en bruttoinkomst år 1976 som inte överstiger 30000 kr.

Med hänsyn till skatteomläggningens inriktning är det enligt utredningen av särskilt intresse att studera gruppen löntagare. Prognosresultatet visar att antalet låginkomsttagare är stort även bland löntagarna. Sålunda beräknas 32 % a en bruttoinkomst som inte överstiger 30000 kr. Vad beträffar mellaninkomstlägena kan 35 % antas befinna sig i skiktet 30 000—50 000 kr. och 26 % i skiktet 50 000—80 000 kr. Även om det inte är möjligt att ange några exakta inkomstgränser för de i tilläggsdirektiven avsedda ”stora löntagargrupperna” anser utredningen dock att uppgifterna ger stöd för upp- fattningen att den övre gränsen i varje fall inte bör överstiga 100000 kr.

Till ledning för bedömningen av hur den aktuella skattesänkningen bör fördelas mellan inkomsttagarna anser utredningen det nödvändigt att också försöka bilda sig en ungefärlig uppfattning om storleken av de lägsta års- inkomsterna under år 1976 vid helårs- och heltidsarbete. Utredningen har försökt att med utgångspunkt i en av SCB utförd inkomststudie från in- komståret 1972 beräkna anställningsinkomsten (inkl. skattepliktig sjukpen- ning) år 1976 för bl. a. helårs- och heltidsanställda löntagare. Beräkningarna ger enligt utredningen stöd för antagande att helårs- och heltidslönen år 1976 för de allra flesta löntagare inte kommer att ligga under 30000 kr. Sålunda beräknas ca 95 % av de helårs- och heltidsanställda löntagare som omfattas av undersökningen ha en anställningsinkomst som överstiger detta belopp. Utredningen påpekar emellertid att det samtidigt måste beaktas att årsinkomsten kan väntas ligga lägre för vissa grupper av helårs- och hel- tidsarbetande som inte ingått i undersökningen. Hit hör vissa praktikanter, småbrukare och småföretagere.

Mot denna bakgrund gör utredningen följande bedömning. Den nu ak- tuella skatteomläggningen bör, liksom den närmast föregående, innebära

Prop. l975:92 . 75

att inkomsttagarna i mellaninkomstlägena får en betydande Skattelättnad. Samtidigt är det angeläget att särskilt tillgodose de lägst avlönade. Den fördelningspolitiska slutsatsen blir enligt utredningen att alla heltidsarbe- tande inkomsttagare som kan anses tillhöra de i tilläggsdirektiven angivna målgrupperna bör få en i kronor räknat lika stor skattesänkning. Detta be- tyder att det maximala skattesänkningsbeloppet bör tillgodoföras inte endast inkomsttagare i mellaninkomstlägena utan i princip alla i målgrupperna in- gående heltidsarbetande inkomsttagare, vars inkomster år 1976 når upp till en nivå som kan anses motsvara de lägsta årslönerna detta år. Med denna utgångspunkt finner utredningen att maximal Skattelättnad bör medges re- dan vid en taxerad inkomst som vid 1977 års taxering uppgår till ca 30 000 kr. Vid inkomster över ca 100000 kr. bör skattelättnaden reduceras och den bör helt upphöra vid de allra högsta inkomsterna.

Även inkomsttagare med inkomster under 30000 kr. bör enligt utred- ningen få en skälig skattelindring. Med hänsyn till att den skatt som tas ut i dessa inkomstlägen redan enligt gällande regler är förhållandevis låg kan, påpekar utredningen, skattelättnaden i kronor räknat av naturliga skäl inte bli lika stor som vid de högre inkomsterna. Detta följer också av skat- teomläggningens syfte och konstruktion. Omläggningen förutses bli beaktad vid avtalsförhandlingarna och kommer härigenom till betydande del att betalas av löntagarna. Mot den bakgrunden anser utredningen det skäligt att full skattelättnad i kronor räknat utgår först i de inkomstlägen som kan anses motsvara de lägsta årsinkomsterna vid heltidsarbete.

Utredningen understryker att förslaget till skatteomläggning är avsett en- dast som ett provisorium i avvaktan på en mera långsiktig och definitiv lösning. Med hänsyn till förslagets provisoriska karaktär har utredningen valt en enkel metod för omläggningen och hari största möjlig utsträckning sökt undvika principiella ställningstaganden som kan binda det fortsatta arbetet. [ ett avseende, nämligen beträffande de särskilda beskattningsregler som gäller för folkpensionärer med låga inkomster, har utredningen dock funnit anledning att redan i detta sammanhang föreslå ändringar av mer principiell innebörd.

Inkomstskattesänkning

När det gäller frågan om vilka medel som bör användas för att åstadkomma de önskade fördelningseffekterna diskuterar utredningen till en början möj- ligheterna att till någon del åstadkomma dessa genom åtgärder som särskilt berör löntagarna.

En fråga som behandlas är möjligheten att genomföra en del av skat- tesänkningen för löntagarna genom en höjning av schablonavdraget 100 kr. från intäkt av tjänst. En väsentlig höjning av detta avdrag skulle enligt utredningen kunna ge betydande administrativa vinster och leda till att många inkomsttagare kunde befrias från deklarationsskyldighet. Utredning- en finner dock att de individuella effekterna av en avdragshöjning blir myck-

Prop. 1975:92 76

el ojämna. Inom utredningen pågår f. n. en översyn av avdragssystemet. Utredningen anser sig inte böra föregripa resultatet av denna översyn genom att nu föreslå ändring beträffande schablonavdraget.

Ett annat uppslag som diskuteras är möjligheten att föreslå bestämmelser som tillåter att löntagarnas fackliga avgifter beaktas vid inkomsttaxeringen. Utredningen anser emellertid att frågan är förenad med avsevärda avväg- ningsproblem och praktiska svårigheter och förordar därför att den prövas i samband med den pågående översynen av avdragssystemet.

Utredningen berör också ett inom utredningen väckt förslag som rör av- dragsrätten för löntagarnas avgifter till arbetslöshetsförsäkringen och finan- sieringen av arbetslöshetskassornas verksamhet. Det förslag som aktuali- serats går ut på att avdrag för avgiften skall medges i förvärvskällan tjänst utan beloppsgräns eller att avgiften skall beaktas genom avräkning från slutskatten. Med hänsyn till den pågående översynen av avdragssystemet är utredningen inte beredd att f.n. lägga något förslag angående avdrags- rätten. Utredningen anser sig inte heller kunna föreslå ändrade regler om finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen med hänsyn bl. a. till att frågan är föremål för särskild utredning.

Utredningen övergår härefter till frågan om vilka generellt verkande medel som bör användas för att genomföra inkomstskattesänkningen.

Enligt utredningens mening kommer i huvudsak tre komponenter i nu- varande system i fråga, nämligen statsskatteskalan, grundavdragen och den särskilda skattereduktionen. Med hänsyn till omläggningens provisoriska karaktär bör, framhåller utredningen, målsättningen vara att använda en tekniskt enkel lösning som innebär minsta möjliga ingrepp i nuvarande regler. Från denna synpunkt anses en justering av statsskatteskalan vara att föredra. Utredningen har funnit det möjligt att med en sådan justering uppnå de åsyftade effekterna. Utredningen föreslår därför att skattened-

sättningen åstadkommes genom att statsskatteskalan med verkan fr. o. m. inkomståret 1976 ändras enligt följande.

Beskattningsbar Skattesats inom skiktet, % inkomst. kr. Nuvarande Utredningens skatteskala förslag — 15000 7 4 (—3) 15000 — 20 000 12 4 (_g) 20 000— 25000 17 10 (—7) 25000 - 30 000 22 22 30 000 — 40 000 28 28 40 000 - 45 000 33 33 45000 — 65 000 38 38 65 000 — 70 000 43 43 70 000 — 100 000 48 48 100 000— 150000 52 53 (+1) 150000— 56 57 (+1)

Prop. l975:92 . 77

De individuella effekterna av förslaget vid 1977 års taxering för ensam- stående skattskyldig som varken får förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.) redovisar utredningen genom följande sammanställning (kom- munal utdebitering = 25 kr./skr.).

Taxerad Total in- Skatteändring på grund av inkomst, komstskatt förslaget kr. vid oföränd- % kr. rade regler. kr. 6000 230 — 19,6 — 45 10000 1510 — 10,9 — 165 . 15000 3110 —10,1 — 315 20 000 4 735 — 10,3 — 490 25000 6610 —13.4 — 885 30000 8735 —13,7 —l200 40000 14015 — 8,6 —1200 50000 19615 — 6,1 —1200 60000 25 915 - 4,6 —1200 70 000 32 240 — 3,7 — 1 200 80000 39315 — 3,1 —1200 100000 53915 — 2,2 —1200 125000 72 985 — 1,4 — 995 150000 92 235 — 0,8 — 745 200000 132 555 — 0,2 - 245 300000 213 555 + 0,4 + 755

Mot förslaget till inkomstskattesänkning har ledamöterna Bartley. ller- mansson. Krönmark. Mundebo, Svensson och Tidefelt reserverat sig.

Reservantema ansluter sig i allmänhet till majoritetens uppfattning att omläggningen bör ske genom en ändring av statsskatteskalan. Däremot god- tar de inte majoritetens förslag till fördelning av skattelättnaderna mellan inkomsttagarna. Olika meningar framförs här. Bartley, Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt anser att de löntagargrupper som främst berörs av avtalsrörelsen, dvs. löntagare med inkomster över 30 000 kr., bör få större del av den totala skattelättnaden för att omläggningen skall kunna tillgodose syftet att underlätta avtalsrörelsen. Enligt deras mening bör därför mar- ginalskatten lindras framför allt i inkomstlägen över 30 000 kr. Olika me- ningar redovisas i fråga om omfattningen av sådanan marginalskattelind- ringar. Bartley förordar vidare att marginalskattesänkningarna kombineras med införandet av en särskild skatteavräkning för facklig medlemsavgift. Hermansson anser att omläggningen i högre grad bör inriktas på lättnader för låginkomsttagarna. Han föreslår en ytterligare sänkning av marginal- skattesatserna i de lägsta inkomstskikten och en kompenserande höjning av marginalskatterna för beskattningsbara inkomster över 70000 kr.

Prop. l975:92 78

Extra avdrag för folkpensionärer

Utredningen har funnit det angeläget att i samband med förslaget till skatteomläggning också föreslå vissa ändringar i de regler som gäller be- träffande extra avdrag för folkpensionärer.

Det gäller i första hand bestämmelsen att extra avdrag för gifta folk- pensionärer skall bestämmas med hänsyn till makarnas sammanlagda in- komst och förmögenhet. Detta kvarvarande sambeskattningsmoment har enligt utredningen framkallat irritation och kritik. l sitt förra delbetänkande anslöt sig utredningen till uppfattningen att sambeskattningen kunde med- föra mindre önskvärda effekter. Som ett första steg mot en individualisering föreslog utredningen att minimiavdraget på 500 kr. skulle medges gift folk- pensionär utan hänsyn till andra makens inkomster. Utredningen lägger nu fram förslag till ytterligare avveckling av den sambeskattning som sker vid beräkningen :.» extra avdrag. Förslaget är avsett att tillämpas fr. o. rn. inkomståret 1970 (= 1977 års taxering). Utredningen behandlar reglerna för inkomst- resp. lörmögenhetsprövningen var för sig.

När det gäller in k 0 m 5 t p r ö v nin g e n anser utredningen att en in- dividualisering av det extra avdraget för gifta folkpensionärer bör innebära att avdrag beräknas för vardera maken för sig med hänsyn endast till hans egna inkomster. Detta bör gälla vare sig makarna har A- eller B-inkomster.

Utredningen anser sig böra utgå ifrån att den år 1970 antagna huvud- principen för bestämmande av skattefri inkomstnivå för folkpensionärer fort- farande skall tillämpas. Avdraget bör alltså enligt utredningens mening i princip avpassas så att beskattningsbar inkomst inte uppkommer förrän tax- erad inkomst överstiger en nivå, som motsvarar summan av hel folkpension under beskattningsåret och viss sidoinkomst. Eftersom gift folkpensionär, vars make också är folkpensionär, har lägre pension än ensamstående följer av denna princip att den skattefria nivån och det maximala extra avdraget blir lägre för sådan gift pensionär än för ensamstående. I samband med övergången till individuell avdragsberäkning bör dock enligt utredningens mening göras den ändringen i förhållande till nuläget att den sidoinkomst som medräknas när den skattefria nivån bestäms blir lika stor för gift som för ensamstående.

Utredningen konstaterar att den individuella inkomstprövningen medför skattelättnader för gifta folkpensionäreri flertalet av de fall där båda makarna har inkomst. I vissa fall leder dock nuvarande sambeskattning till ett för- månligare resultat för makarna än en individuell avdragsberäkning skulle göra. Det hänger samman med att den skattefria nivån och därmed det extra avdraget för makar beräknas med utgångspunkt från storleken av de normala folkpensionsförmånerna under beskattningsåret för två gifta pen- sionärer. Hela det enligt dessa principer beräknade avdraget får utnyttjas av makarna även om endast den ena maken är folkpensionär. Om make som är folkpensionär har så låg inkomst att han inte kan utnyttja sin del

Prop. 1975 :92 .79

av avdraget, får den andre maken utnyttja resterande del vare sig han själv är folkpensionär eller ej.

Utredningen framhåller att läget blir annorlunda i ett renodlat individuellt system. 1 ett sådant system får endast den make som själv är folkpensionär något extra avdrag, och avdrag som inte kan utnyttjas av den ene maken får inte tillgodoföras den andre. Utredningen finner detta i och för sig vara en naturlig konsekvens av den individuella beskattningsmetoden som knap- past föranleder några principiella invändningar. Utredningen anser det dock önskvärt att söka förhindra att någon mer betydande skatteskärpning in- träffar i de nu berörda fallen i samband med övergången till ett individuellt avdragssystem. Samtidigt är det enligt utredningen angeläget att inte försvåra tillämpningen genom komplicerade övergångsregler.

Utredningen anser att följande lösning innebär en skälig avvägning mellan dessa synpunkter. Fr. o. m. 1977 års taxering tillämpas huvudregeln att av- dragsberäkningen sker individuellt för vardera maken. Vid sidan av denna huvudregel tillämpas emellertid en särskild garantiregel. Denna innebär att taxeringsmyndigheten skall tillse att makarna tillsammans inte i något fall får lägre extra avdrag än det avdrag som de skulle få vid sambeskattning enligt de avdragstabeller som RSV fastställer till ledning för 1976 års taxering.

Översynen av reglerna om folkpensionärernas extra avdrag har lett ut- redningen till slutsatsen att övergången till individualiserade avdrag bör kompletteras med samtidig ändring av reglerna om beräkning av den skar- tefria nivån för extra avdrag och om avtrappning av avdraget. Utredningen ger följande bakgrund till sina förslag i denna del.

Anknytningen av den skattefria nivån till folkpensionsförmånernas storlek innebär att det extra avdraget automatiskt följer prisutvecklingen och den årliga tillväxten av pensionstillskotten och att dessutom varje förstärkning av förmånerna direkt återverkar på avdraget. Sedan dessa principer antogs år 1970 har en väsentlig förstärkning av folkpensionsförmånerna skett. Sär- skilt betydelsefull är den ökning av folkpensionens grundbelopp och den omläggning av reglerna för pensionstillskott som beslutats av 1974 års höst- riksdag. Redan i dag betalar folkpensionärer även i relativt höga inkomstlä- gen lägrc skatt än skattskyldiga i aktiv ålder med lika stora inkomster. Skulle nuvarande principer för beräkning av extra avdrag tillämpas även i fortsättningen. kommer skillnaden i skatt mellan folkpensionärer och skatt- skyldiga i aktiv ålder att bli alltmer markant. Utvecklingen kommer att leda till att de skattelättnader som medges genom extra avdrag ligger långt utöver den ursprungligen avsedda ramen. Som exempel kan nämnas att nuvarande regler kan beräknas leda till att extra avdrag vid 1980 års taxering (: 1979 års inkomster) kommer att medges för ensamstående folkpensionär upp till en taxerad inkomst på drygt 53000 kr.

En sådan utveckling är enligt utredningens mening inte rimlig, särskilt inte om hänsyn tas till de ytterligare lättnader som en individualiserad av- dragsberäkning medför. För att i någon mån komma till rätta med denna

Prop. 1975:92 80

fråga föreslår utredningen att övergången till individuell avdragsberäkning kombineras med följande ytterligare åtgärder.

Den skattefria nivån bör i fortsättningen bestämmas med utgångspunkt endast från storleken av folkpensionens grundbelopp plus viss sidoinkomst. Pensionstillskott bör alltså räknas som sidoinkomst. För att undvika att detta leder till skatteskärpning vid övergången bör den skattefria sidoin- komsten för ensamstående inkludera — förutom nuvarande 1 500 kr. — även ett belopp motsvarande det pensionstillskott som utgår under år 1976. Detta belopp kan beräknas till 2 285 kr. Skattefri sidoinkomst för ensamstående bör i enlighet härmed beräknas till (1 500 + 2 285 =) avrundat 3 800 kr. Sam— ma belopp bör tillämpas för gift pensionär. Vidare föreslås att den avtrappning av extra avdrag som sker när taxerad inkomst överstiger den skattefria nivån i fortsättningen skall ske efter 40 % i stället för nuvarande 33 l/3 %. Den skärpning av marginalskatten som detta kunde leda till motverkas av de ändringar i statsskatteskalan som utredningen föreslagit i de inkomstskikt där avtrappningen blir aktuell.

Utredningen förutsätter att de fr. 0. m. år 1975 gällande regler, enligt vilka minimiavdrag på 500 kr. medges när statligt taxerad inkomst inte överstiger 36000 kr., behålls oförändrade.

När det gäller förmögenhetspröv ningen har utredningen inte ansett sig böra ompröva förmögenhetsgränserna i detta sammanhang men förutser att en översyn av dessa gränser kan bli aktuell när utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt. Med hänsyn härtill har utredningen inte heller funnit anledning att för ensamstående folkpensionär föreslå någon ändring av reduktionsreglerna.

Beträffande makar anför utredningen att det i och för sig kunde anses konsekvent och från principiella synpunkter mest tilltalande att på en gång avveckla den sambeskattning som sker vid beräkning av folkpensionärernas extra avdrag. Det kan dock enligt utredningen inte uteslutas att en övergång till en individuell prövning även beträffande förmögenhet kan ge incitament till formella förmögenhetsöverföringar mellan makar och leda till att de i sina deklarationer gör en felaktig uppdelning av förmögenhetstillgångarna i syfte att få största möjliga extra avdrag. Utredningen erinrar om att liknande skäl motiverat att B-inkomster och förmögenhet fortfarande sambeskattas. lnom utredningen pågår f.n. en allmän översyn av reglerna om makars beskattning. lnnan resultatet av denna översyn föreligger är utredningen inte beredd att förorda övergång till individuell avdragsberäkning såvitt avser gifta folkpensionärers förmögenhetsinnehav. Detta betyder att reduktionen av avdraget för gifta folkpensionärer öven i fortsättningen sker med hänsyn till makarnas sammanlagda förmögenhet.

De sa mmanlagda effekterna av förslagen beträffande folk- pensionärernas beskattning innebär enligt utredningen att folkpensionärerna i regel får större — ibland betydligt större — skattelättnader än skattskyldiga i aktiv ålder. ! ett par fall blir skatteändringen mindre för folkpensionärerna.

Prop. 1975:92 81

Detta beror på att folkpensionärerna i dessa inkomstlägen på grund av det extra avdraget har en betydligt lägre beskattningsbar inkomst och att skat- telättnaden enligt utredningens förslag till ändring av statsskatteskalan i kronor räknat är mindre vid dessa lägre beskattningsbara inkomster. Folk- pensionärer med låga inkomster betalar emellertid genomgående betydligt lägre total inkomstskatt än skattskyldiga i aktiv ålder som befinner sig i samma inkomstlägen.

Utredningen framhåller också att dess förslag inte innebär någon ändring av bestämmelserna om extra avdrag på grund av s.k. ömmande omstän- digheter. Enligt 508 2 mom. andra stycket KL kan skattskyldig få extra avdrag vid taxeringen, om hans skatteförmåga är väsentligt nedsatt på grund av långvarig sjukdom eller andra s.k. "ömmande omständigheter”. Vid bedömandet av skatteförmågan hos gift skattskyldig tas hänsyn till andra makens inkomst och förmögenhet. Även på denna punkt sker alltså fort- farande en form av sambeskattning. De nu berörda bestämmelserna kan bli aktuella såväl för folkpensionärer som för skattskyldiga i aktiv ålder. För en folkpensionär betyder bestämmelserna att han — utöver det ovan behandlade extra avdrag som är avsett endast för folkpensionärer — kan få ytterligare extra avdrag, t. ex. om han haft inte obetydliga sjukdoms- kostnader.

När det gäller förslagets lagtekniska utformning anser utredningen det angeläget med hänsyn till de relativt omfattande ändringar av principiell natur som föreslås att de nya huvudreglerna tas in i lagtexten. Utredningen förutsätter dock att detaljerade tillämpningsanvisningar även i fortsättningen skall utfördas av RSV.

Beträffande utformningen av förslaget till ändring av KL med anvisningar anför utredningen bl.a. följande.

1 50 ä 2 mom. fjärde stycket kvarstår regeln att skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, har rätt till extra avdrag på grund av nedsatt skatteförmåga. Den tidigare anknytningen till andra styck- et, som innehåller bestämmelser om extra avdrag vid 5. k. ömmande om- ständigheter, har ansetts böra upphöra eftersom helt olika principer kommer att gälla för beräkning av avdrag enligt andra resp. fjärde stycket. Hän- visningen till andra stycket avser i fortsättningen endast bestämmelserna angående rätt att göra särskild framställning om avdrag och angående re- ducering av avdraget i vissa fall då skattskyldig erhållit jämkning vid be- räkning av sjömansskatt. Däremot kommer det i andra stycket föreskrivna maximibeloppet inte längre att gälla beträffande avdrag enligt fjärde stycket.

Bestämmelserna om minimiavdrag, 500 kr., och om fastställande av till- lämpningsföreskrifter har förts över till punkt 2 av anvisningarna till 50 &.

Huvudregeln om individuell inkomstprövning har tagitsin i punkt 2 av anvisningarna till 50 5. Det har förutsatts att folkpensionärerna vid avdrags- beräkningen hänförs till endera av två kategorier. Till den ena kategorin hör gifta folkpensionärer vars folkpension utgått med lägre belopp på grund

Prop. 1975:92 82

av andra makens pensionsrätt. För denna kategori beräknas skattefri nivå och maximalt extra avdrag med utgångspunkt från folkpensionens grund- belopp för gift vars make har rätt till ålderspension (77,5 % av basbeloppet fr. o. m. år 1975) och en sidoinkomst på 3 800 kr. Denna princip bör tillämpas för varje gift folkpensionär vars pension är reducerad på grund av makes pensionsrätt. dvs. även om pensionen i det enskilda fallet inte är reducerad till 77.5 % utan till 83 l/3 eller 86 l/4 % av basbeloppet (dessa procentsatser tillämpas fr. o. m. år 1975 när andra maken har reducerad förtidspension.) För det fall då skattskyldig under viss del av året uppburit pension som varit reducerad på grund av makes pensionsrätt och under annan del av året uppburit oreducerad pension har föreskrivits att avseende skall fästas vid det förhållande som rätt under längst tid av året. Till den andra kategorin hör alla övriga folkpensionärer. För denna kategori beräknas skattefri nivå och maximalt extra avdrag med utgångspunkt från folkpensionens grund- belopp för ogift (95 % av basbeloppet fr. o. m. år l975) och en Sidoinkomst på 3 800 kr. Av avdragsreglernas schablonmässiga karaktär följer att de nu angivna beräkningsprinciperna bör tillämpas oberoende av om den skatt- skyldige i det enskilda fallet faktiskt uppburit det grundbelopp som förutsatts gälla för den kategori han tillhör (pensionen kan ha utgått med lägre belopp än normalt t. ex. på grund av förtida uttag eller på grund av att den skatt- skyldige inte varit folkpensionär hela året och den kan ha utgått med större belopp än normalt på grund av uppskjutet uttag).

Utredningen framhåller vidare att det inte är möjligt att i lagtexten ange alla de omständigheter som i det enskilda fallet bör kunna påverka av- dragsberäkningen. De i anvisningspunkten angivna huvudreglerna får från- gås, när särskilda omständigheter motiverar det. Från RSV:s anvisningar hämtar utredningen följande exempel på fall där avvikelse från huvudreg- lerna kan vara motiverad.

a) Avdrag bör i regel medges med samma belopp vid den statliga och den kommunala taxeringen. Har den statliga taxeringen blivit lägre än den kommunala på grund av att garantibelpp för fastighet beräknats. bör dock i vissa fall ett högre avdrag medges vid sistnämnda taxering. Så bör ske om enligt RSV:s avdragstabell den kommunala taxeringen ger högre avdrag än den statliga.

b) RSV har utformat särskilda regler för beräkning av förmögenhetsvärdet av egnahemsfastigheter och mindre jordbruksfastigheter.

c) Om med tillämpning av vederbörlig avdragstabell de beskattningsbara inkomsterna blir mycket låga såväl vid den statliga som den kommunala taxeringen (något hundratal kr.), bör avdraget enligt RSV:s anvisningar höjas så att den beskattningsbara inkomsten blir noll.

Sparavdraget

Tilläggsdirektiven med hänvisningen till 1974 års Hagaöverenskommelse innebär att utredningen fått i uppdrag att pröva sparavdragets storlek med

Prop. l975:92 : . 83

hänsyn till prisutvecklingen sedan år 1961 och att nytt avdragsbelopp bör gälla fr.o.m. inkomståret 1975.

Utredningen visar genom följande sammanställning resultatet av en upp- räkning av avdragsbeloppet med hänsyn till utvecklingen av konsument- resp. nettoprisindex (faktiska resp. beräknade årsmedeltal).

] 96] I 9 75 Uppräknar avdrags- belopp, kr. Konsumentprisindex 163 346 849/l 698 Nettoprisindex 104 205 788/1 576

Utredningen finner således att en uppräkning av nuvarande sparavdrag med hänsyn till prisutvecklingen närmast bör innebära en fördubbling av avdragsbeloppen eller en höjning till 800 resp. 1 600 kr. Dessa belopp mot- svarar i nuvarande ränteläge den årsränta som erhålles om ett kapital på ca 11850 resp. 23 700 kr. innestår på kapitalsamlingsräkning i affärsbank eller kapitalsparräkning i sparbank.

I enlighet med tilläggsdirektiven föreslår utredningen därför att en an- passning av Sparavdraget till prisutvecklingen sedan år 1961 sker genom att nuvarande avdragsbelopp fördubblas och således bestäms till 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för makar tillsammans. De nya avdrags- beloppen bör gälla fr.o.m. inkomståret 1975.

Ledamöterna Hedborg och Hermansson har inte anslutit sig till utred- ningens förslag om höjning av Sparavdraget. Mot bakgrund av att avdrags- systemet f. n. behandlas inom utredningen är det enligt deras mening inte lämpligt att nu göra några förändringar i avdragsrätten.

Villaavdraget

Enligt tilläggsdirektiven skall utredningen också se över det speciella av- drag på 500 kr. som utgår vid schablonberäknad intäkt av egnahemsfastighet. Mot bakgrund av förslaget om uppräkning av Sparavdraget i förvärvskällan kapital finner utredningen att vissa skäl möjligen talar för att egnahems- sparandet på motsvarande sätt bör främjas genom att även villaavdraget uppräknas med hänsyn till den prisutveckling som ägt rum sedan nuvarande avdragsbelopp beslutades år 1970. En uppräkning med hänsyn till utveck- lingen av konsument- resp. nettoprisindex (faktiska resp. beräknade års- medeltal) ger följande resultat.

I 970 1 9 75 Uppräknar avdrags-

belopp. kr. Konsumentprisindex 236 346 733 Nettoprisindex l43 205 717

Utredningen konstaterar att från nu anförda synpunkter en uppräkning av villaavdraget till 700 kr. kunde anses befogad. Kostnaderna i form av

Prop. 1975:92 84

skattebortfall vid 1976 års taxering vid en höjning av avdraget till 700 kr. kan beräknas till 93 milj. kr., varav knappt hälften faller på kommunerna.

Utredningen ifrågasätter dock om villaavdraget verkligen skall bedömas endast från dessa synpunkter. Mot bakgrund av bl. a. det allmänna ränteläget och villaschablonens ursprungliga karaktär av beskattning av ränta på i fas- tigheten nedlagt kapital kan det enligt utredningens mening anses tveksamt om villaavdraget bör höjas.

Enligt utredningens mening bör en översyn av villaavdraget också in- nefatta en prövning av de sist anförda synpunkterna. Även om en sådan prövning skulle leda till slutsatsen att villaavdraget under vissa förutsätt- ningar bör höjas för att helt eller delvis neutralisera verkningarna av de höjda taxeringsvärdena är det dock i dagsläget osäkert om de faktiska höj- ningarna av taxeringsvärdena blir av den omfattningen att åtgärder behöver vidtas för att möta effekterna av dessa. Utredningen förordar därför att frågan om höjning av villaavdraget får anstå till dess utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt.

Ledamoten Krönmark har reserverat sig mot utredningens ställningsta- gande angående villaavdraget och förordar att det höjs fr.o.m. 1976 års taxering till 700 kr.

Kostnadsberäkning och finansiering

Enligt tilläggsdirektiven bör utgångspunkten för utredningens arbete vara att den nu föreslagna skatteomläggningen i likhet med den tidigare skall totalfinansieras. Kostnadsramen för omläggningen har angivits till 4 mil- jarder kr. Till detta belopp kommer kostnaderna för ändringen av spar- avdraget.

K o s t n a d e r n a för skatteomläggningen har beräknats med utgångs- punkt från den inkomstfördelning som kan antas föreligga år 1976. Ut- redningen framhåller emellertid att prognosen angående den allmänna in- komstutvecklingen blir osäker. Detta gäller i ännu högre grad antaganden om inkomst- och förmögenhetsförhållandena för de folkpensionärer som berörs av de föreslagna ändringarna av reglerna om extra avdrag. Med re- servation för de betydande osäkerhetsmomenten beräknar utredningen det totala Skattebortfallet på grund av inkomstskattesänkningen till drygt 4 mil- jarder kr. Skattebortfallet för kommunerna på grund av ändring av reglerna om extra avdrag för folkpensionärerna uppskattas till högst något tiotal milj. kr. Uppräkningen av Sparavdraget beräknas medföra ett skattebortfall på 280 milj. kr., varav knappt hälften faller på kommunerna.

Fin a n sie r i n g e n skall enligt tilläggsdirektiven ge full täckning för inkomstskattesänkningen. Utredningen anser det med hänsyn till skatte- omläggningens provisoriska karaktär önskvärt att i första hand söka anvisa en enda eller en huvudsaklig finansieringskälla.

Mot bakgrund av att de senaste skatteomläggningarna har finansierats

Prop. 197592 85

genom ökat avgiftsuttag hos arbetsgivare och egenföretagare anser utred- ningen att det ligger närmast till hands att pröva möjligheten att även denna gång använda en sådan finansieringsform. Ett primärt syfte med omlägg- ningen är att den skall kunna beaktas vid avtalsförhandlingarna. En direkt koppling med avtalsrörelsen erhålles om inkomstskattesänkningen finan- sieras genom avgifter på löneutbetalningarna. Enligt utredningens mening finns det starka skäl att anta att de hittills beslutade avgiftshöjningarna beaktats och att nya avgiftshöjningar kommer att beaktas när utrymmet för löneökningar beräknas av avtalsparterna. Utredningen understryker att i den mån avgifterna på detta sätt får betydelse för förhandlingsresultatet, kommer de inte att innebära någon ökad kostnadsbelastning för arbets- givarna. Avgifterna bör då inte heller ha de negativa effekter på sys- selsättning, prisbildning och industrins internationella konkurrenskraft som på sina håll befarats.

Utredningens slutsats är att en höjning av avgifterna på löneutbetalning- arna — och i samband därmed av avgifterna på egenföretagarnas inkomster — är en möjlig och med hänsyn till skatteomläggningens syfte naturlig fi- nansieringsform. Härvid bör den allmänna arbetsgivaravgiften användas. Utredningen anser det i detta sammanhang vara en särskild fördel att den allmänna arbetsgivaravgiften till skillnad från socialförsäkringsavgifterna ut- går på hela lönesumman och att alltså de högre inkomsterna ingår i av- giftsunderlaget med hela sitt belopp.

Utredningen anser att inkomstskattesänkningen i sin helhet bör finan- sieras genom höjning av den allmänna arbetsgivaravgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. För finansiering av inkomstskattesänkning- en fordras en höjning fr. o. m. inkomståret 1976 av procentsatsen för av- giftsuttaget med 2,6 procentenheter. En sådan höjning beräknas första året ge en intäktsökning för staten på 4 060 milj. kr., varav 3 930 milj. kr. härrör från avgifter som betalas av arbetsgivare och 130 milj. kr. från egenföre- tagarnas avgifter.

Utredningen anser att även Skattebortfallet 280 milj. kr. på grund av höj- ningen av Sparavdraget bör kompenseras genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. år 1976. Detta nödvändiggör en höjning av av- giften med 0,2 procentenheter.

Utredningen föreslår därför att den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 januari 1976 höjs med (2,6 + 0,2=) 2,8 procentenheter eller från nuvarande 4 96 till 6.8 %.

Utredningen framhåller att utredningen vid beräkningen av finansierings- behovet förutsatt att kompensation skall utgå till kommunerna för det skat- tebortfall som förorsakas dem på grund av ändringen av reglerna om extra avdrag för folkpensionärer och höjningen av Sparavdraget.

Ledamöterna Andersson, Krönmark, Mundebo och Svensson har reser- verat sig mot utredningens förslag till finansiering av reformen. Reservan- terna vänder sig dels mot förslaget om en totalfinansiering av reformen,

Prop. l975:92 86

dels mot den föreslagna metoden för finansiering. De anser att omläggningen av inkomstskatten delvis bör kunna vara självfinansierande genom den au- tomatiska tillväxten i statsinkomsterna på grund av den progressiva be- skattningen av den del av inkomstökningen som enbart är en följd av in- flationen.

Med denna utgångspunkt beräknar Andersson, Krönmark och Mundebo att omläggningen behöver finansieras endast till ett belopp av ca 1 700 milj. kr. Svensson anser inga kompenserade åtgärder nödvändiga med hänsyn till att staten även får automatiska inkomstökningar genom att de reala inkomstökningarna beskattas progressivt. Andersson anser att erforderligt inkomsttillskott bör åstadkommas genom höjning av inkomstskatter för aktiebolag och ekonomiska föreningar samt förordar vidare, i likhet med Mundebo, höjd skatt på energi, miljöfarliga varor. sprit. vin. maltdrycker och tobak. Krönmark anser att finansieringsbehovet i första hand bör täckas genom besparingar inom den offentliga sektorn.

Sparavdragets höjning anser reservanterna inte erfordra någon särskild finansiering.

Remissyttrandena Inkomstskattesänkningen

Utredningens förslag till skatteomläggning för år 1976 har vid remiss- behandlingen fått ett blandat mottagande. Remissinstanserna ansluter sig i regel till utredningens uppfattning att omläggningen bör ske genom en ändring av statsskatteskalan. Däremot är meningarna delade om förslagets fördelningspolitiska utformning. Det gäller bl. a. i fråga om löntagarorga- nisationerna.

LO ansluter sig till utredningens mening att alla heltidsarbetande in- komsttagare utom de med de allra högsta inkomsterna bör få en i kronor räknat lika stor skattesänkning samt att inkomsttagare med inkomster under vad som räknas som lägsta helårslön även de får en skälig skattelindring, LO utesluter trots detta inte att skatteomläggningens huvudsyfte — att möj- liggöra fortsatta realinkomstförbättringar för stora löntagargrupper — kommer att kräva en ökning av det maximala skattesänkningsbeloppet. LO anser att detta belopp i så fall bör uppnås genom att justeringarna av skatteskalan högst utsträcks till skiktet 30 OOO—40000 kr. i taxerad inkomst. LO un- derstryker dock att tyngdpunkten i förslaget inte får rubbas.

TCO ställer sig avvisande till förslaget och framhåller att det inte är lämp- ligt utformat varken som ett konkret inslag i den pågående avtalsrörelsen eller som ett led i en successiv förändring av skattesystemet. Det är enligt TCO:s mening nödvändigt att genomföra större skattesänkningar i de in- komstlägen som inrymmer de stora grupperna av heltidsarbetande löntagare. TCO understryker att det väsentliga motivet bakom omläggningen är att underlätta avtalsrörelsen.

Prop. 1975:92 87

Allmänt sett är TCO också av den meningen att önskvärda inkomstför- bättringar för vissa utsatta låginkomstgrupper bättre åstadkommes genom en ökning av olika sociala transfereringar än genom skattesänkningar som kommer alla till del som av skilda skäl redovisar en låg taxerad inkomst. I den situation som nu uppstått bedömer TCO emellertid att det inte längre är möjligt att ändra utredningens förslag i vad avser skattelindringens storlek för de lägsta inkomstgrupperna. För att tillgodose kraven på större insatser för de heltidsarbetande löntagarna måste därför ramen för skatteomlägg- ningen vidgas utöver de 4 milj. kr. som stått till utredningens disposition. Riktpunkten måste vara att de stora grupperna av heltidsarbetande löntagare även år 1976 skall tillförsäkras en skattesänkning som ligger närmare den nivå som nåtts i omläggningen för år 1975.

SACO/SR avstyrker bestämt utredningens förslag. Enligt SACO/SR bör de årliga skatteomläggningarna syfta till att successivt avveckla progres- siviteten i skattesystemet och de. höga marginalskatterna. Utredningens för- slag till skatteomläggning uppfyller inte dessa krav. SACO/SR konstaterar att förslaget innebär att marginalskattesänkningarna sätts in i de lägsta in- komstskikten. Av de heltids- och helårsarbetande löntagarna kommer ca 5 % i åtnjutande härav medan återstoden kommer att drabbas av minst lika hård marginal beskattning som under år 1975. Om skatteutredningens förslag skulle genomföras kommer enligt SACO/SR:s mening majoriteten av de heltids- och helårsarbetande löntagarna att antingen få vidkännas köpkraftssänkningar eller bli tvingade att kräva kraftiga bruttolönehöjningar i avtalsrörelsen för att bevara köpkraften. Därmed har en tvåårig avtals- uppgörelse i 1975 års avtalsrörelse inte underlättats. SACO/ SR förordar där- för i första hand att omläggningen utformas enligt ledamoten Bartleys förslag. I annat fall anser SACO/SR att ramen måste vidgas så att sänkningar av marginalskatterna kan genomföras för "de stora löntagargrupperna".

Näringslivets skattade/egation är också kritisk mot inkomstskattesänkning- ens utformning. Även delegationens kritik tar sikte på att tyngdpunkten av skattelättnaderna lagts i de lägsta inkomstskikten och att förslaget där- igenom inte bidrar till en lugn avtalsrörelse. Delegationen förordar att mar- ginalskattesatserna i inkomstlägena över 35 000 kr. sänks kraftigt och mot- sätter sig höjd uttagsprocent i de översta skikten.

Bland de remissinstanser utanför arbetsmarknadsorganisationerna som ta- git ställning till förslagets fördelningspolitiska utformning godtas förslaget eller lämnas utan erinran av kammarrätten i Stockholm, länsstyrelsen i Gäv- leborgs län och av en majoritet inom länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Även SHIO synes acceptera förslagets utformning. Länsstyrel- sen iHa/Iands län har i stort sett ingen erinran mot förslaget men är kritisk mot höjningen av marginalskatten för inkomster över 100 000 kr. Länsstyrel- serna iKronobergs och Norrbottens län anser att tyngdpunkten av lättnaderna bör skjutas uppåt i inkomstlägena. Flera remissinstanser uttalar som sin principiella uppfattning att låginkomsttagarproblemet i första hand bör lösas

Prop. 1975:92 88

med arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder och inte genom skatte- lättnader. Sådana uttalanden görs bl. a. av kammarrätten iStockholm, social- styrelsen och länsstyrelsen i Skaraborgs län.

AMS och ALF-utredningen tar upp det inom utredningen diskuterade för- slaget till ändrad finansiering av arbetslöshetskassornas verksamhet genom höjda statsbidrag. AMS konstaterar att förslaget är tekniskt genomförbart. Det innebär en kraftig förstärkning av bidragets storlek och medger en vä- sentlig sänkning av nivån på de nuvarande egenavgifterna. ALF-utredningen beräknar att förslaget skulle sänka nuvarande avgiftsuttag till ungefär hälften och anser att ytterligare åtgärder i denna riktning är möjliga. ALF-utred- ningen framhåller att den diskuterade ändringen inte synes påverka dess arbete att utforma förslag till en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Extra avdrag för folkpensionärer

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i denna del godtar utred- ningens förslag utan sakliga ändringar eller med endast mindre jämkningar. Några remissinstanser ställer sig i princip avvisande till förslaget.

Bland de som tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran kan nämnas socialstyrelsen, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Malmöhus. Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Norrbottens län, LO. TCO och SA C O/SR.

Även kammarrätten i Stockholm tillstyrker förslagen i denna del. Kam- marrätten finner utredningens förslag att avdrag skall beräknas för vardera maken för sig med hänsyn endast till hans egna inkomster väl överens- stämma med den i princip individuella makebeskattning som infördes år 1970. Kammarrätten ifrågasätter emellertid om inte utredningen borde ha övervägt att utsträcka den individuella prövningen till att omfatta även extra avdrag vid 5. k. ömmande omständigheter och vid existensminimum. Flera remissinstanser tar upp frågan om vilka förmåner som skall beaktas vid bedömningen av om den skattskyldiges inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

RFV konstaterar att utredningen uttalat att med folkpension avses ål- derspension, förtidspension och änkepension. l förslag till författningsan- visningar och i kommentaren till dessa anges att barnpension till barn under 16 år inte omfattas av bestämmelsen. RFV anser att de förmåner som avses med folkpension bör anges i författningstexten. Hustrutillägg bör enligt RFV ingå bland dessa förmåner. RFV erinrar vidare om att barnpension numera utgår till barn under 18 år. Även pensionsålderskommittén, KPA och RSV påtalar behovet av att den personkrets som är berättigad till extra avdrag för folkpensionärer klart anges. RSV erinrar om att verket i sina anvisningar numera från denna personkrets undantagit, förutom de som uppbär barn- pension, även personer som får statligt vårdbidrag. RSV anser inte att den som uppbär vårdbidrag skall räknas som folkpensionär i ifrågavarande hän- seende och föreslår att lagtexten ändras i enlighet härmed. Av samma me-

Prop. 1975:92 39

ning är kammarrätten i Stockholm. .

Ett par remissinstanser påtalar vissa olägenheter som följer av att gift pensionär, vars make har folkpension, får lägre extra avdrag än pensionär som är ensamstående eller vars make saknar pension. RFV pekar på det fall att ändring inträtt under inkomståret. Enligt förslaget skall hänsyn då tas till det förhållande som varit rådande under längst tid av året. För skatt- skyldig, som uppburit folkpension som gift under något mer än halva året, men som under resten av året uppburit folkpension som ogift innebär regeln att han får ett lägre extra avdrag än som svarar mot hans folkpension. Bestämmelsen kan jämföras med att den som uppburit folkpension under del av året får extra avdrag som om pension utgått hela året. Verket framhåller att bestämmelsen inte kan tillämpas vid beräkningen av den preliminära skatten och att verket dessutom har svårt att redovisa månadsspecificerad uppdelning av utbetalda folkpensionbelopp på kontrolluppgift. Verket fö- reslår därför att särskilda föreskrifter om jämkning av det extra avdraget vid taxeringen meddelas för sådana fall. KPA framför liknande synpunkter och framhåller också att folkpensionär kan drabbas av kvarskatt om han under en mindre del av året ensam uppbär folkpension och en större del av året 5. k. äktamakebelopp. KPA påpekar vidare att det i en del fall kan vara svårt för taxeringsmyndigheterna att avgöra vilken avdragstabell som skall tillämpas.

När det gäller den särskilda garantiregeln uttalar fiera remissinstanser betänkligheter. Föreningen Sveriges _fögderichefer finner att den kommer att medföra svårigheter framför allt för taxeringsnämnderna men anser att dessa svårigheter uppvägs av de lättnader som huvudregeln medför. Även TOR anser att garantiregeln komplicerar systemet och anser det betänkligt med hänsyn till att en reformering av skattesystemet rimligen bör gå ut på en förenkling. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län konstaterar att skattemyn- digheterna skall bevaka att extra avdrag medges enligt den mest generösa av två alternativa avdragsregler och framhåller att. förslaget medför ökad risk för felaktiga beslut. Länsstyrelsen uttalar vidare att det inte klart framgår om garantiregeln skall tillämpas endast vid 1977 års taxering eller om den är avsedd att bli permanent.

RRV anser garantiregeln motiverad trots det administrativa merarbete som är förenat med denna. RRV understyrker emellertid att regelns suc- cessivt minskade betydelse inte torde leda till motsvarande lättnad i kon- trollarbetet. RRV ifrågsätter därför om inte en tidsgräns bör sättas för regelns tillämpning. Det kan enligt verkets mening också övervägas att inskränka dess giltighet till pensionsfall som inträffat före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

RFV framhåller att reglerna för extra avdrag bör utformas på sådant sätt att verket och övriga pensionsutbetalare har möjlighet att maskinellt beräkna den preliminära skatten med hänsyn till det extra avdraget. Utformas reg- lerna på annat sätt medför detta att lokal skattemyndighet måste utfarda

Prop. 1975:92 90

beslut om särskild beräkningsgrund för den preliminära skatten i ett stort antal fall. Detta skulle innebära merarbete såväl för pensionstagarna som för lokal skattemyndighet, allmän försäkringskassa och riksförsäkringsver- ket. RFV konstaterar att individuellt beräknade extra avdrag för folkpen- sionärerna skulle — utan att vara kombinerade med någon garantiregel — ha medfön förenklingar för den pensionsutbetalande myndigheten vid be- räkningen av den preliminära beskattningen. Det föreslagna systemet med- för i stället mer komplicerade och resurskrävande beräkningar då man fortlöpande måste göra dubbla beräkningar för gifta folkpensionärer. De extra kostnaderna kan uppskattas till ] it 2 milj. kr. årligen. RFV finner den föreslagna garantiregeln mindre tillfredsställande och anser att den bör gälla endast under en övergångstid och snarast ersättas av enklare regler.

Även KPA konstaterar att garantiregeln för framtiden bevarar svårigheten att någorlunda korrekt kunna beräkna extra avdrag vid preliminär skat- teberäkning. KPA anmärker. liksom RFI". att utredningen inte föreslagit någon garantiregel för sådana ensamstående med barn, som genom förslaget om individuella extra avdrag får ett lägre avdrag. Enligt RSV:s anvisningar medges nämligen f. n. ogift pensionstagare med hemmavarande barn under 18 är samma extra avdrag som två gifta pensiontagare tillsammans. KPA ifrågasätter om det inte vore bättre att ta bort garantiregeln och nu kon- sekvent genomföra en individuell beräkning av extra avdrag för gifta i vart fall vad avser inkomst.

RSV ställer sig avvisande till garantiregeln. De problem som aktualiseras i samband med övergång till individuell prövning om extra avdrag för folk- pensionärer kan enligt RSV lösas genom att beskattningsmyndigheterna efter individuell prövning medger extra avdrag. RSV skulle i anvisningar kunna förorda att denna grupp beaktas särskilt vid prövning av fråga om extra avdrag. Med hänsyn härtill och då garantiregeln är administrativt be- tungande avstyrker RSV garantiregeln.

De remissinstanser som ställt sig positiva till en omläggning av folkpen- sionärernas beskattning har allmänt godtagit de föreslagna ändringarna om skattefri nivå för folkpensionärer och om avtrappning av det extra avdraget. RFV vill dock fästa uppmärksamheten på att ett bibehållande av beloppet 3 800 kr. efter år 1976 medför att även den som uppbär endast folkpension i form av förtidspension kan komma att få skatt genom uppräkningen av sådan pensionärs dubbla pensionstillskott. PRO avstyrker förslaget att pen- sionstillskott skall räknas som sidoinkomst. PRO anser vidare att den skat- tefria sidoinkomsten ovanför folkpension och pensionstillskott skall bestäm- mas till samma belopp som gäller för möjligheten att få inkomstprövade sociala förmåner.

Utredningens förslag till omläggning av folkpensionärernas beskattning avstyrks i princip av sex remissinstanser. Länsstyrelsen i Kronobergs län finner det inte ändamålsenligt att i samband med en provisorisk skatteomläggning

Prop. 1975:92 91

genomföra en genomgripande ändring av beskattningen av folkpensionärer. Länsstyrelsen delar emellertid utredningens uppfattning att reglerna för extra avdrag inte får leda till alltför stora skattelättnader vid jämförelse med skatt— skyldiga i aktiv ålder. Redan nu uppfattas skillnaderna i skattetryck som orättvisor hos vissa grupper. Länsstyrelsen biträder därför förslaget att den skattefria nivån bör bestämmas med utgångspunkt från folkpensionens grundbelopp plus viss sidoinkomst, varvid pensionstillskott bör räknas som sidoinkomst. Länsstyrelsen i Skaraborgs län redovisar i huvudsak samma in- ställning. Länsstyrelserna iSöderman/ands och Hallands län anser att hela f rå- gan om folkpensionärernas beskattning bör anstå tills vidare och behandlas vid den allmänna översyn som utgör utredningens ursprungliga uppdrag. Länsstyrelsen i Södermanlands län pekar bl. a. på att sambeskattning alltjämt gäller för andra skattskyldiga i fråga om B-inkomster.

Länstyrelsen i Gävleborgs län anser sig inte heller kunna förorda någon individuell bedömning av frågan om extra avdrag för folkpensionärer, utan föreslår att nuvarande regler bibehålles. Länsstyrelsen framhåller att enligt förslaget får en folkpensionär, som under år 1976 har biinkomster på 3 800 kr. och folkpension med 9429 kr. eller sammanlagt 13 229 kr., hel skat- tebefrielse, även om andre maken har hög inkomst. Som jämförelse anges att samma person året före pensionsålderns inträde får erlägga skatt med 2 244 kr. för samma inkomst. Härvid har maken tillika utfört en arbetsinsats. Länsstyrelsen anser att folkpensionärernas extra avdrag framstår som särskilt förmånligt vid jämförelse med personer som har låg inkomst till följd av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, olyckshändelse eller andra om- ständigheter. Dessa får ett relativt blygsamt extra avdrag. Länsstyrelsen anser det angeläget med en generösare tillämpning av extra avdraget till lågin- komsttagare, som är handikappade eller likställda liksom till personer bosatta i orter med begränsade inkomstmöjligheter.

Lantbrukarnas skattedelegation anser att förslaget inte kan läggas till grund för lagstiftning. Det kan enligt delegationen knappast hävdas att pensionärer i allmänhet har en lägre skatteförmåga än de skattskyldiga i aktiv ålder. Frågan gäller om man utan behovsprövning skall ge folkpensionärer skat- tefavörer som aktiva heltidsarbetande i samma inkomstlägen inte har. Genomförs förslaget innebär detta att extra avdrag kan medges även i fall där ett pensionärspars sammanlagda inkomst är mycket betydande. Dele- gationen anser det ur rättvisesynpunkt inte rimligt att så påtagligt gynna folkpensionärerna. De skäl som kan anses tala för en individuell in- komstprövning av det extra avdraget är enligt delegationens mening inte tillräckligt bärande.

Sparavdraget

Förslaget om höjt sparavdrag tillstyrks eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser.

Prop. 1975:92 92

LO redovisar dock en viss tveksamhet. Enligt LO:s mening kan den nu- varande inflationen i och för sig motivera ett högre avdrag, för att möjliggöra en positiv realränta för banksparare. LO framhåller å andra sidan att också andra avdrag i så fall skulle behöva justeras. Att på så sätt göra avdrags— möjligheterna allt vidare finner LO inte överensstämma med ett förnuftigt utformat skattesystem. Enligt LO bör de utbredda avdragsmöjligheterna på längre sikt kraftigt minskas, för att inte skatternas fördelningspolitiska syfte på ett okontrollerat och svåröverblickbart sätt skall motverkas. I det fall det anses angeläget att skydda just banksparandet, framhåller LO spar- premiemas fördelar — de kan riktas just till dem som sparar i bank och inte till andra.

Villaavdraget

Utredningens uppfattning att ställning till en höjning av villaavdraget bör tas först sedan utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt godtas allmänt av de instanser som yttrat sig i frågan. Länsstyrelsen iHaI/ands län och SACO/SR uttalar sig för en höjning av avdraget till 700 kr. mot bakgrund av de uppgifter om taxeringsutfallet som numera är kända. Länsstyrelsen iKronobergs län anser en sådan höjning otillräcklig och föreslår i stället ändrad intäktsberäkning eventuellt i kombination med höjt scha- blonavdrag.

Lantbrukarnas skartedelegation anser i första hand att den nuvarande scha- blonmetoden bör ersättas med annan inkomstberäkning. Om den nuvarande metoden behålls anser delegationen att beloppsgränserna för den progressiva beskattningen skall höjas.

Finansiering

Utredningens förslag till finansiering av skatteomläggningen har vid re- missbehandlingen fått ett blandat mottagande.

LO uttalar förståelse för de skäl som medfört att direktiven innehåller det slags begränsning, som kravet på totalfinansiering innebär. Å andra sidan understryker LO att det just är kravet på samhällsekonomisk balans som måste vara avgörande för bedömningen hur stort det totala skatteintaget till statsbudgeten skall vara. För 1976 är situationen sådan, att särskilda åtgärder för att öka den ekonomiska aktiviteten kan komma att behövas. LO betonar därför vikten av att den konjunkturpolitiska beredskapen är så god och har en sådan inriktning, att en eventuell nödvändig konjunk- turstimulans också kan ske genom aktiva offentliga åtgärder. LO hävdar med bestämdhet att en eventuell höjning av det maximala skattesänknings- beloppet inte får betalas med en ytterligare höjning av arbetsgivaravgiften. Det måste enligt LO också beaktas, att de skattepolitiska uppgörelserna möjliggör verkligt ekonomiskt utrymme för de förhandlande parterna på

Prop. 1975:92 93

arbetsmarknaden. När det gäller det skattebonfall som orsakas av spar- avdragets höjning anser LO det orimligt att det skulle finansieras endast av löntagarna genom höjd arbetsgivaravgift.

TCO ger sin principiella anslutning till att en inkomstskattesänkning för löntagarna skall "utväxlas” mot en höjd arbetsgivaravgift, varvid löntagarnas organisationer skall ta vederbörlig hänsyn till denna i avtalsförhandlingarna. Den vidgning av ramen som nu är nödvändig bör enligt TCO uppfattas på samma sätt. TCO framhåller emellertid att ett beaktande på avsett sätt i avtalsförhandlingarna av en skatteomläggning kan påräknas endast i de delar de reformer som genomförs är sådana att de kommer löntagargrupperna till godo.

SACO/SR tillstyrker förslaget till finansiering. Däremot finner SACO/SR det inte vara nödvändigt att nu ta ställning till finansieringen av den ram- vidgning med 1 miljard som organisationen förordat. Alternativa lösningar är enligt SACO/ SR:s mening tänkbara exempelvis underbalansering av bud- geten, höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften eller höjning av vissa punktskatter.

SACO/SR tar också upp förslagets effekter för fria yrkesutövare. SACO/SR konstaterar att de liksom löntagarna får del av skattesänkningen. De kommer emellertid samtidigt att på den egna inkomsten belastas med höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften. Avgiften är visserligen av- dragsgill vid beskattningen men nettoeffekten av skattesänkningen och av- giftshöjningen, med hänsyn tagen till avdragsrätten, skulle ändå bli att fria yrkesutövare gör en nettoförlust på omläggningen vid en inkomstnivå litet över 50000 kronor. SACO/SR finner detta vara helt orimligt. Enligt or- ganisationens mening bör den allmänna arbetsgivaravgiften på eget uttag ur rörelsen snarast avvecklas. eftersom uttaget skiljer sig från allmän ar- betsgivaravgift på den frie yrkesutövarens lönekostnader för anställd per- sonal. Som en första åtgärd bör man höja det belopp med 10000 kr. på vilket någon allmän arbetsgivaravgift inte tas ut till förslagsvis 30 000 kr. Samma ståndpunkt intar KLYS.

Bland övriga remissinstanser som godtar linansieringsförslaget kan näm- nas länsstyrelsen i Gävleborgs Iän och RR V. Länsstyrelsen iSkaraborgs län delar utredningens mening om finansieringen av inkomstskattesänkningen men ifrågasätter om höjningen av sparavdraget behöver full statsfinansiell täck- ning. För finansiering av en eventuellt mer omfattande skattesänkning kan enligt länsstyrelsen en höjning av vissa punktskatter. t.ex. energiskatten, övervägas.

Företagsskatteberedningen framhåller att en av huvudfrågorna vid utform- ningen av företagsbeskattningen är att göra en avvägning mellan netto- vinstbeskattning och andra skatteformer av typ produktionsfaktorskatter. Beredningen har för att få underlag för sina överväganden på området gett Industriens utredningsinstitut i uppdrag att utreda produktionsfaktorbeskatt- ningens ekonomiska effekter. Beredningen konstaterar att en delrapport över

Prop. 1975:92 94

uppdraget sammanfattningsvis ger vid handen att utredningsinstitutet inte kunnat finna några väsentliga skillnader mellan arbetsgivaravgifter och andra kostnader för arbetskraft. Detta får enligt institutet till följd att en ökning av arbetsgivaravgifterna på längre sikt övervältras på i första hand kon- sumenterna och/eller arbetstagarna. Under det fortsatta arbetet har institutet även analyserat de kortsiktiga effekterna av en sådan avgiftshöjning. Man har därvid funnit att en övervältring sker nära nog fullständigt på relativt kort tid. Detta gäller speciellt om arbetsmarknadens parter vid avtalsför- handlingarna beaktat en sänkning av den direkta skatten finansierad med höjda arbetsgivaravgifter genom att avräkna avgiftshöjningen från det till- gängliga utrymmet för löneökningar. Beredningen framhåller att även andra effekter — såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska - måste ana- lyseras innan definitiv ställning kan tas till inslaget av denna beskattnings- form i företagsbeskattningen.

Näringslivets skattedelegation avvisar linansieringsförslaget. Delegationen anser att omläggningen till större delen bör kunna vara självfinansierande genom den automatiska tillväxten i statsinkomsterna på grund av progres- siviteten i skattesystemet i kombination med inkomststegringarna. Dele- gationen framhåller att endast om skatteomläggningen skulle ges en betydligt vidare ram än fyra miljarder kronor kan av budgetmässiga skäl en del därav behöva finansieras genom höjda skatter. Inte heller då bör det enligt dele- gationens mening ske genom höjd arbetsgivaravgift. Delegationen utesluter också en beskattning av andra produktionsfaktorer, såsom råvaror och energi. Delegationen finner utredningens motivering för finansiering av det höjda sparavdraget ohållbar och anser att det inte heller i denna del behövs någon särskild kompensationsåtgärd.

SHIO avstyrker också förslaget och redovisar i huvudsak samma syn- punkter som näringslivets skattedelegation. SHIO anser att omedelbar lind- ring av löneskattens kostnadsbelastning på den mindre företagssamheten bör genomföras. En lämplig metod skulle enligt organisationens mening vara att från underlaget för den allmänna arbetsgivaravgiften undanta ett visst antal anställda, t.ex. 3. 4 eller 5.

Även Lantbrukets skattedelegation motsätter sig den föreslagna finansie- ringsformen och anmärker att det skattebortfall som skall finansieras delvis avser andra än löntagare och egna företagare. Enligt delegationens mening bör linansieringsfrågan bedömas i samband med ett eventuellt beslut om konjunkturstimulans.

Frågan om avgifts kont rollen har tagits upp av flera remissin- stanser som framhållit att det ökade uttaget av arbetsgivaravgifter nödvän- diggör utbyggnad och effektivisering av arbetsgivarkontrollen inom avgifts- området. Denna synpunkt framförs bl. a. av RFV, statskontoret och RSV som anser att de nuvarande resurserna är mycket små i förhållande till de stora beloppen. Det ökade kontrollbehovet understryks också av länsstyrel- serna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län och_företagsskatteberedningen.

Prop. 1975:92 95

Verkningarna för kommunernaberörsbl.a.avSvenskakom- mun/örbundet och Landstingsjörbundet. Förbundens slutsatser är att skat- teomläggningen vid föreslagen finansiering beräknas medföra en minskning i skatteunderlagstillväxten på ca 43 milj. skattekronor, vilket med en kom- munal utdebitering på 25 kronor innebär en skatteförlust om nära l 100 milj. kr. sammanlagt för kommuner och landsting. För de två första bud- getåren, åren 1978 och 1979, blir effekten dubbel på grund av systemet för skatteavräkningen mellan staten och kommunerna. Kommunförbundet anser det nödvändigt att de kommunalekonomiska effekterna beaktas vid den statliga skattepolitiken, t. ex. genom att kommunerna tillförsäkras andel i produktions- eller konsumtionsbeskattning. Landstingsförbundet anser att finansieringen av den offentliga verksamheten bör lösas så att den inte påverkar det kommunala skatteunderlagets tillväxt.

Angelägenheten av att kommunernas ekonomi värnas understryks också av LO.

Prop. 1975:92 96

Föredraganden

Allmänna synpunkter

1972 års skatteutredning har lagt fram förslag om provisorisk skattereform i fråga om 1976 års inkomster. Förslaget avser främst en sänkning av den statliga inkomstskatten för låg- och mcllaninkomstgrupperna och en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften. För folkpensionärerna föreslås dess- utom ändradc regler för beräkning av det extra avdraget. Kostnadsramen för omläggningen är ca 4 miljarder kr. Utredningsförslaget, som inte är enhälligt, har remissbehandlats.

För att nå en bred enighet av skatteomläggningen och skapa förutsätt- ningar för en fortsatt stabil svensk ekonomi under de närmaste åren har vidare överläggningar ägt rum mellan de politiska partierna. i samband med dessa överläggningar har ramen för skatteomläggningen vidgats. Vid övcr- läggningarna träffades överenskommelse mellan socialdemokraterna. folk- partiet och centerpartiet om skatteomläggningen och vissa därmed sam- manhängande frågor. Överenskommelsen och de därvid gjorda övervägan- dcna har i huvudsak följande innehåll.

Situationen ute i världen kännetecknas i många länder av social och po- litisk oro framdriven av ekonomiska svårigheter med kraftig inflation och ökande arbetslöshet.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under år 1974 har positivt avvikit från utvecklingen i flertalet jämförbara länder. Sysselsättningen har stigit kraftigt under året, liksom antalet lediga platser. Produktionen har ökat. inflationen har varit betydande men likväl avsevärt lägre i vårt land än i de flesta andra länder. Realinkomsterna har under år 1974 stigit snabbare än någon gång tidigare under efterkrigstiden.

Det goda resultatet uppnåddes genom effektivitet och ökat ansvarstagande i arbetslivet samt genom fackliga och politiska åtgärder. Den snabba av- talsuppgörelsen betydde mycket för att stimulera ekonomin. En rad olika Stimulansåtgärder beslöts av riksdagen. Omläggningen av den statliga be- skattningen med direkta skattesänkningar under år 1974 för löntagarna ska- pade gynnsamma förutsättningar för själva avtalsuppgörelsen.

Överföringen av folkpensionsavgiften från löntagarna till arbetsgivarna lade den gången grunden för en reallöneökning utan motsvarande ökning av bruttolönerna. Samma effekt får för innevarande år den av riksdagen är 1974 beslutade omläggningen. Denna skatteomläggning möjliggör en fort- satt förbättring av reallönerna utan sådana bruttolöneökningar, som blir di- rekt inflationsdrivande.

Erfarenheterna från år l974 bör vara vägledande för åren 1975 och 1976. En snabb uppgörelse på arbetsmarknaden skulle vara mycket betydelsefull för såväl den enskildes ekonomi som samhällsekonomin i stort.

Prop. 1975:92 97

inför årets avtalsrörelse har bl.a. löntagarorganisationerna framfört öns- kemål om ett tvåårsavtal, dvs. ett avtal som omfattar 1975 och 1976. Ett sådant avtal skulle vara av stort samhällsekonomiskt intresse. 1972 års skat- teutredning erhöll därför som inledningsvis nämnts uppdrag att utarbeta förslag till omläggning av den direkta statliga beskattningen också för år 1976. Regeringen har vidare — också i avsikt att underlätta för arbetsmark- nadens parter att träffa en tvåårsuppgörelse — träffat en överenskommelse med kommunförbunden om en begränsning av kommunalskatterna för åren 1976 och 1977.

1972 års skatteutrednings förslag har som inledningsvis anförts varit fö- remål för överläggningar mellan samtliga riksdagspartier. Överenskommelse har därvid träffats mellan socialdemokraterna. folkpartiet och centerpartiet om skatteomläggningens utformning och finansiering. Överenskommelsen syftar till att underlätta för arbetsmarknadens parter att uppnå en snabb uppgörelse, som kan omfatta också år 1976.

Överenskommelsen innebär att 1975 års riksmöte skall få ta ställning till ett förslag om sänkning av den direkta statliga skatten för flertalet lön- tagare. Genom en vidgad finansiering jämfört med skatteutredningens di- rektiv genomförs dels utredningens förslag till skattesänkningar för lågin- komsttagarna, dels en högre skattesänkning för de stora löntagargrupperna. Den närmare utformningen av skatteskalan framgår av det följande.

Sänkningen av den direkta statliga skatten innebär att såväl låginkomst- tagarna som de stora grupperna i de vanligaste inkomstlägena får sänkt skatt jämfört med de skatteskalor som gäller för innevarande år. Därmed kan en realinkomstförbättring för löntagarna nås genom avsevärt lägre brut- tolöneökningar än vad som blivit möjligt utan en skattereform. Effekten av skattereformen kan därmed bli att inflationen bromsas, stabiliteten i samhällsekonomin ökas, det svenska näringslivets konkurrenskraft gente- mot utlandet Stärks och grunden läggs för fortsatt välståndsökning.

Det s. k. sparavdraget från intäkter av kapital, 400 kr. resp. 800 kr., för- dubblas fr.o.m. 1976 års taxering till 800 kr. resp. 1600 kr.

Riksdagen beslutade är l974 om en begränsad avdragsrätt för under detta är inbetald sjukförsäkringsavgift med högst 500 kr. llalva kostnaden för det bibehållna avdraget finansieras genom åtgärder som anges-i överens- kommelsen. Återstående hälft avses bli finansierad år 1977.

Allmänna barnbidraget höjs fr. 0. m. den ljanuari l976 med 300 kr. Kost- naden för denna höjning finansieras också genom åtgärder som har anvisats i överenskommelsen.

Kostnaden för skatteomläggningen. fördubblingen av sparavdraget i be- skattningen. löntagarnas avdragsrätt för under år 1974 påförd sjukförsäk- ringsavgift och höjningen av barnbidragen uppgår till ca 6 200 milj. kr. Detta belopp finansieras av en höjning av socialförsäkringsavgifter, borttagande av taket för andra socialförsäkringsavgifter än ATP samt höjning av vissa punktskatter. Genom denna finansiering säkras en ansvarsfull finanspolitik.

7 Riksdagen 1975. I som/. Nr 92

Prop. l975:92 98

En av utgångspunkterna för överläggningarna om finansieringen av skat- teomläggningen har varit statens ökade åtaganden gentemot sjukvårdshu- vudmännen genom sjukförsäkringen. Denna belastning på statskassan ingår dock inte i överenskommelsen utan redovisas i särskild ordning. I samband med skatteomläggningen sker en förskjutning från skattefinansiering till avgiftsfinansiering från arbetsgivarna inom de båda socialförsäkringarna för sjukförsäkring och folkpensionering. Det innebär att avgiften till sjukför- säkringen av denna anledning höjs med 0,4 procentenheter och avgiften till folkpensioneringen med 1,5 procentenheter, dvs. med sammanlagt 1,9 procentenheter från den 1 januari 1976.

Samtidigt avvecklas begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet pcr årslön för socialförsäkringsavgiftcrna med undantag av ATP- avgiften. Den nu angivna höjningen av socialförsäkringsavgifterna och bort- tagandet av taket beräknas ge. staten en inkomstförstärkning om tillsammans 4 130 milj. kr. För att få samma beräkningsunderlag och en förenkling av avgiftsredovisningen slopas beloppstaket också för vissa andra avgifter, som enligt gällande bestämmelser beräknas på samma avgiftsunderlag, bl. a. ar- betsgivaravgiften till arbetslöshetsförsäkringen och ytkesskadeförsäkringen.

För att ge stöd åt småföretagen ökas den del av egenföretagarnas inkomst som är fri från allmän arbetsgivaravgift från 10 000 kr. till 18 000 kr. fr. o. m. inkomståret 1976.

Löntagarorganisationerna har vid överläggningarna med regeringen för- klarat sig beredda att — i likhet med vad som nu sker i lönerörelsen för år 1975 - i avtalsförhandlingarna för år 1976 beakta vad som arbetsgivarna påförs i direkt höjda socialförsäkringsavgifter. De partier som ingått i här berörda överenskommelse förutsätter att löneanspråken i motsvarande grad kommer att reduceras.

Mot bakgrunden av den överenskommelse jag här redogjort för tar jag i det följande upp de aktuella ändringarna i den direkta beskattningen och därefter de för finansieringen härav erforderliga höjningarna i den indirekta beskattningen. Jag kommer dessutom att behandla ändringar i energibe- skattningen. som aviserats i prop. 197530 för att finansiera genomförandet av det program för den framtida energipolitiken som regeringen lagt fram i nämnda proposition. Vissa andra frågor med avseende på de i samman- hanget aktuella indirekta skatterna kommer jag också att behandla, bl. a. frågan om nedsättning av energiskatt pä bränsle och elkraft som förbrukas vid industriell tillverkning. Jag tar också upp erforderlig ändring av den allmänna arbetsgivaravgiften samt frågan om lättnader i den s.k. villascha- blonen och sjömansskatten.

Chefen för socialdepartementet kommer att redovisa förslag om de änd- ringar som berör socialförsäkringsavgifterna m.m. Förslag om höjning av de allmänna barnbidragen avses bli framlagt genom socialutskottets försorg. Förslag om höjning av förlängt barnbidrag och studiebidrag i motsvarande omfattning kommer senare att framläggas för riksdagen.

Prop. l975:92 ., . _ 99

Inkomstbeskattningen Skaffat/talan

Utredningen har föreslagit att sänkningen av inkomstskatten sker enbart genom ändring av skatteskalan. Skatteuttaget minskas med 3—8 procent- enheter i de tre lägsta inkomstskikten och höjs med 1 enhet i de två högsta skikten. Resultatet är en skattesänkning på 1 200 kr. för det stora flertalet inkomsttagare.

Förslaget har föranlett delade meningar vid remissbehandlingen. En po- sitiv inställning redovisas från flera av de hörda myndigheterna. Av lön- tagarorganisationerna ansluter sig Landsorganisationen (LO) i princip till förslaget. LO utesluter dock inte att det maximala beloppet för Skattelättnad kan få höjas. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Sveriges aka- demikers centralorganisation och Statstjänstemännens riksförbund (SACO/SR) ställer sig däremot avvisande till förslaget. TCO och SACO/SR uttalar sig för att skatteomläggningens kostnadsram vidgas. En sänkning av marginalskatten i inkomstlägena över 35000 kr. krävs bl.a. i yttranden från organisationer inom näringslivet.

För egen del vill jag säga följande. För att få en bred anslutning till skat- teomläggningen har det varit nödvändigt att öka ramen för sänkningen av den statliga inkomstskatten. Det maximala beloppet för Skattelättnad föreslås därför höjt till 1 600 kr. för de stora grupperna löntagare. Det innebär alltså en ökning med 400 kr. jämfört med utredningsförslaget. Av fördel- ningSpolitiska och statsfinansiella skäl bör dock denna ökning inte komma höginkomsttagarna till del. Jag delar i övrigt utredningens uppfattning att den nu aktuella provisoriska skattesänkningen bör ske enbart genom en ändring av skatteskalan.

Den skatteskala jag förordar för år 1976 har följande utseende. Den nu- varande skalan anges som jämförelse.

Beskattningsbar Skattesats inom skiktet. % ink. kr. Föreslagen Nuvarande Skillnad skala skala 15 000 4 7 — 3 15 000— 20 000 4 12 — 8 20 000— 25 000 10 17 — 7 25 000- 30 000 20 22 — 2 30 000— 35 000 22 28 — 6 35 000- 40 000 28 28 - 40 000— 45 000 33 33 — 45 000— 65 000 38 38 - 65 000— 70 000 43 43 _ 70 000— 80 000 48 48 - 80 000—100 000 49 48 + 1 100 000—150 000 53 52 + 1 150000— 57 56 +1

Prop. _1975:92 100

De individuella effekterna av den förordade skatteskalan framgår av föl- jande tabeller.

Sk-atten på 1976 års inkomst, agilt inkomsttagare

Taxerad in- Total skatt enl. Skatteförändring komst, kr. nuvar. regler kr. enligt mitt förslag kf. ().—")

6 000 230 — 45 — 19,6 10000 1510 — 165 —10_9 15000 3110 — 315 -10.1 20 000 4 735 — 490 — 10,3 25000 6610 — 885 — 13,4 30000 8735 —1210 —l3.9 35000 11115 —1330 —12,0 40000 14015 —l600 —1l.4 84 500 42 600 — 1 600 — 3,8 104500 57 200 — 1400 — 2,4 150 000 92 235 — 945 — 1.0 200 000 132 555 — 445 — 0,3 300 000 213 555 + 555 + 0.3

Margitta/skatten är I 976, ogift inkomsttagare

Taxerad in- Marginalskatt, % komst, tkr. Nuvar. Mitt Förändring regler förslag 6 — 10 32,0 29,0 —3,0 10 — 15 32.0 29,0 —3,0 15 — 20 32.5 29.0 —3.5 20 — 25 37,5 29,6 —7,9 25 — 30 42,5 36,0 —6,5 30 — 35 47,6 45,2 _214 35 — 40 58,0 52.6 —5,4 40 — 45 53,5 53,5 — 45 - 50 58,5 58.5 — 50 — 69,5 63,0 63,0 — 69,5— 74,5 68,0 68,0 — 74,5— 84,5 73,0 73,0 — 84,5—104,5 73.0 74.0 + 1.0 1045—1545 77,0 78.0 + 1,0 154,5— 81,0 82,0 + 1.0

Prop. l975:92 . 101

Mitt förslag om ändrad skala för den statliga inkomstskatten föranleder ändring av 105 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

F olkpmrsionärerna

Rätten till extra avdrag för gift folkpensionär beräknas f. n. med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst. Utredningen har föreslagit att denna sambeskattning avvecklas. För de fall där en individuell beräkning av extra avdrag ger oförmånligare avdragsrätt än f. n. föreslås en garantiregel. Denna innebär att avdraget skall medges med lägst det belopp som skulle ha be- räknats med tillämpning av 1976 års regler. Vidare har utredningen föreslagit att pensionstillskotten vid beräkning av extra avdrag räknas som sidoinkomst och inte såsom f. n. som en del av folkpension. Härutöver har föreslagits vissa redaktionella ändringar av reglerna om extra avdrag.

De allra flesta remissinstanserna ställer sig positiva till att de extra av- dragen medges individuellt. Det gäller bl. a. de tre löntagarorganisationerna. Det framhålls därvid att den föreslagna ordningen ansluter sig väl till den individuella beskattningen i övrigt. Endast några remissinstanser avstyrker förslaget.

I fråga om förslagets detaljer har erinringar och påpekanden framförts från fiera håll. Det har påpekats att barnpension och vårdbidrag liksom nu bör undantas från den pension som grundar rätt till extra avdrag. Vidare har framhållits de praktiska svårigheter då någon under inkomståret övergår från att lyfta pension såsom ogift till att få pension som gift. Garantiregeln kritiseras såsom komplicerad och administrativt svårtillämpad. Den bör där- för inte genomföras anser en del remissinstanser. Andra instanser framhåller att den ändå behövs. Även förslaget att betrakta pensionstillskott som si- doinkomst avstyrks på något håll.

För egen del vill jag anföra följande. Numera beskattas makar i princip individuellt. För folkpensionärer gäller emellertid en särskild sambeskatt— ningsregel som innebär att det extra avdraget beräknas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst. Följden härav är att en gift pensionär kan helt eller delvis förlora sitt extra avdrag om maken har t.ex. en ATP- pension av viss storlek.

En person som har enbart folkpension får normalt så stort extra avdrag att någon skatt inte uppkommer. Men för den gifte pensionären faller ofta det extra avdraget bort på grund av makens inkomst och skatt påförs folk- pensionen. Den påförda skatten, som i ett stort antal fall utgjort kvarstående skatt, har inte sällan orsakat kännbara ekonomiska svårigheter. Dessa för- hållanden har som utredningen påpekat väckt betydande irritation hos de gifta pensionärerna. En övergång till individuell beräkning av extra avdrag är enligt min mening påkallad både av rättviseskäl och för att man skall undvika de svårigheter som uppkommer vid beskattning i de fall inkomstta- garen enbart har folkpension.

Prop. l975:92 102

Jag ansluter mig liksom de flesta remissinstanserna till utredningsförslaget i huvudsak. Förslaget bör emellertid justeras i några hänseenden.

De pensionsförmåner som ger mottagarna rätt till extra avdrag bör som utredningen föreslagit omfatta folkpension i form av ålderspension, för- tidspension och änkepension. Jag föreslår att även hustrutilläggen räknas till denna grupp. Däremot är vårdbidrag och barnpension av något annan karaktär och bör inte automatiskt grunda rätt till extra avdrag. Inte heller bör enbart skattefria folkpensionsfönnåner, t. ex. handikappersättning, grun- da rätt till extra avdrag.

För den som under året får ändrade grunder för sin rätt till folkpension kan utredningsförslaget föranleda komplikationer. Vid remissbehandlingen har som exempel nämnts den som under första delen av året uppbär folk- pension enligt de för ensamstående gällande grunderna (95 % av basbeloppet) och under resten av året. sedan även maken blivit folkpensionär, enligt de grunder som gäller för gift (77,5 % av basbeloppet). I sådant fall bör det extra avdraget bestämmas med utgångspunkt i det högsta av de folk- pensionsbelopp som varit aktuella under året.

Garantiregeln skall enligt utredningsförslaget tillämpas under ett obegrän- sat antal år framåt efter det de nya reglerna för folkpensionärernas beskatt- ning trätt i kraft. Enligt min mening är det emellertid angeläget att man så snart som möjligt får det nya systemet tillämpligt i sin helhet. De regler för beskattningen av pensionärer som nu föreslås är de som avses böra gälla för denna grupp inkomsttagare. Det är då inte lämpligt att behålla en rätt att tillämpa äldre bestämmelser under en längre tid. Härtill kommer att en möjlighet att begära tillämpning av äldre regler under flera år skulle som riksskatteverket (RSV) påpekar medföra betydande svårigheter för tax- eringsmyndigheterna. Rätten att övergångsvis åberopa de äldre bestämmel- serna bör därför inskränkas att gälla enbart under ett år. Garantiregeln bör ha följande innbörd. Gift person som vid 1976 års taxering beskattades med tillämpning av de särskilda reglerna för folkpensionär eller sådan persons make har vid 1977 års taxering rätt till extra avdrag enligt de regler som gällde vid 1976 års taxering. dvs. med tillämpning av de inkomstgränser och avdragsbelopp som enligt RSV:s anvisningar gällde vid denna taxering. Avdraget enligt denna övergångsbestämmelse får dock för makarna till- sammans inte överstiga det avdrag som de faktiskt erhållit vid 1976 års taxering. Om det för tiden därefter i något enskilt fall behövs extra avdrag med större belopp än huvudregeln medger, kan detta beaktas vid den in- dividuella prövningen. Det är en uppgift för RSV att med uppmärksamhet följa tillämpningen av de nya reglerna och föreslå de ytterligare anvisningar som kan vara påkallade.

Rätten till extra avdrag avses enligt huvudregeln bestämmas med ut- gångspunkt i den taxerade inkomsten. Huvudregeln bör dock kunna frångås när särskilda skäl föreligger. Jag avser här bl.a. sådana fall där avdragen enligt nu gällande bestämmelser jämkas med hänsyn till skillnader i fråga

Prop. l975:92 . 103

om statligt och kommunalt taxerad inkomst liksom fall där tillämpning av vederbörande avdragstabell ger beskattningsbar inkomst på mycket lågt belopp. Hit vill jag också räkna de fall pensionären uppbär inkomst som inte är skattepliktig i Sverige eller har förmögenhet som inte beskattas här. Vid jämkning av avdrag med hänsyn till förmögenhetsinnehav bör särskilda regler kunna tillämpas vid beräkning av värdet av egnahemsfastigheter och mindre jordbruksfastigheter.

De nya bestämmelserna om folkpensionärernas beskattning aktualiserar också frågan om deklarationsplikten för dessa inkomsttagare. F.n. gäller befrielse från deklarationsskyldighet för pensionärer som enbart har folk- pension inklusive pensionstillskott och därutöver en sidoinkomst på högst 1 500 kr. Denna fråga kräver emellertid ytterligare överväganden. Jag avser att återkomma till den i annat sammanhang.

Jag vill här också anmäla en framställning från RSV beträffande folk- pensionärernas beskattning vid 1976 års taxering. RSV har framhållit att det högsta belöpp som nu gäller för extra avdraget, 10000 kr., kommer att vara otillräckligt i vissa fall. Skälet härtill är de betydande höjningarna av folkpensioner och pensionstillskott. RSV hemställer därför såvitt nu är i fråga att maximeringen av avdraget slopas beträffande folkpensionärerna. Jag delar RSV:s uppfattning att nuvarande maximibelopp blir otillräckligt vid 1976 års taxering. Maximeringen bör därför slopas i fråga om denna taxering. Åtgärden får mellertid karaktären av provisorium eftersom den nya ordningen för beskattning av folkpensionärer kommer att gälla fr. o. m. 1977 års taxering. De erforderliga författningsändringarna bör därför ske i övergångsbestämmelserna till den nya lagstiftningen.

De förslag beträffande folkpensionärernas beskattning som jag nu lagt fram föranleder ändring i 505 2 mom. KL och därtill hörande anvisningar samt 9 och 11 åå lagen om statlig inkomstskatt.

Finansieringen

Utredningsförslaget innebär att sänkningen av den statliga inkomstskatten och det höjda sparavdraget finansieras genom en ökning av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2.8 % eller från 4 till 6,8 %.

Remissbehandlingen av linansieringsförslaget har föranlett delade me— ningar. löntagarorganisationerna är positiva. 1 yttrandena från näringslivets organisationer ställer man sig i huvudsak avvisande till en höjning av ar- betsgivaravgiften.

För egen del vill jag anföra följande. Som framgått av vad jag tidigare anfört avses skatteomläggningen bli mera omfattande än vad utredningen föreslagit. Ramen vidgas sålunda från ca 4000 till ca 5000 milj. kr. Den totala summan enligt uppgörelsen. som även innefattar finansiering av ökade barnbidrag och ökade sparavdrag jämte hänsynstagande till 1974 års riks- dagsbeslut rörande avdrag för sjukförsäkringsavgiften. slutar på 6 200 milj.

Prop. l975:92 104

kr. Finansieringsfrågan kommer då i ett annat läge. Lättnaderna i inkomstbe- skattningen bör som jag inledningsvis angett möjliggöras genom anlitande av flera finansieringskällor. Arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter till sjuk- försäkringen och folkpensioneringen bör höjas liksom motsvarande egen- avgifter. Vidare bör beloppstaket vid beräkningen av löneunderlaget för dessa och andra dithörande avgifter slopas. Dessa frågor kommer senare denna dag att tas upp av chefen för socialdepartementet.

Även vissa punktskatter bör höjas som en del av finansieringen. Stats- verkets merinkomst härav kan beräknas till 1 650 milj. kr. Förslag härom liksom vissa andra frågor rörande den indirekta beskattningen avser jag att ta upp i det följande.

Den allmänna arbetsgivaravgiften utgår med oförändrat 4 % av avgifts- underlaget. För att bereda ytterligare lättnad är främst småföretagarna bör den frigräns, som f. n. gäller i fråga om underlaget för egenavgift, höjas från 10 000 kr. till 18 000 kr. Härigenom får egenföretagarna en avgiftslättnad på upp till 320 kr. Mitt förslag i detta hänseende föranleder ändring i 4å lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

Sparavdraget

Den uppräkning av sparavdraget från 400/800 kr. till 800/1 600 kr. som utredningen redovisat i betänkandet bör genomföras anser nästan alla re- missinstanserna.

Även jag anser att sparavdraget bör höjas till det belopp utredningen angett. Detta avdrag har varit oförändrat under en lång följd av år. En höjning bör ske med hänsyn till penningvärdeutvecklingen och för att för- bättra utbytet för de många småsparare som har sina huvudsakliga tillgångar i form av banktillgodohavande. Höjningen av avdraget underlättar också i viss utsträckning taxeringsmyndigheternas arbete genom att ett stort antal små kapitalinkomster inte längre behöver tas upp i deklarationerna. Det förhöjda avdraget bör gälla fr.o.m. 1976 års taxering. Mitt förslag i detta hänseende föranleder ändring i 39,5 3 mom. KL.

Vil/abeskarmingen

Utredningen har angett att en uppräkning av det 5. k. villaavdraget med hänsyn till penningvärdeutvecklingen ger en höjning av beloppet från 500 kr. till ca 700 kr. Utredningen anser att ett ställningstagande i detta hänseende bör anstå till dess utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt.

Remissinstanserna delar uppfattningen att resultatet av fastighetstaxering- en bör avvaktas innan man tar ställning i frågan. Några instanser uttalar sig för en höjning av avdraget till 700 kr. En instans förordar också ändring av intäktsschablonen.

Prop. l975:92 105

För egen del vill jag säga följande. Beskattningsreglerna för egnahem prövades så sent som i höstas av riksdagen i samband med behandlingen av de bostadspolitiska frågorna (prop. 1974:lSO). Härvid justerades villa- schablonen beträffande de mera påkostade fastigheterna så att intäktspro- centen sattes till 10 för den del av taxeringsvärdet som ligger över 300000 kr. Skatteutskottet (SkU 1974z56) framhöll att eventuell ytterligare ändring av villaschablonen fick bedömas när utfallet av fastighetstaxeringen är känt.

Det preliminära utfallet av fastighetstaxeringen har nu redovisats. 1 fråga om en- och tvåfamiljsfastigheter var den genomsnittliga höjningen av taxev ringsvärdena ca 40 96. Även med de nya värdena har ca 80 % av fastig- heterna ett taxeringsvärde som understiger 150000 kr.. dvs. intäktsscha- blonen ger endast en 2-procentig beskattning. Motsvarande andel enligt den föregående fastighetstaxeringen var 95 %.

Det helt övervägande antalet egnahem ligger sålunda fortfarande inom 2-procentsskiktet. Det finns emellertid åtskilliga fastigheter som genom taxe- ringsvärdehöjningen kommer upp i 4-procentsskiktet. För att dämpa taxe- ringsvärdehöjningens verkningar i dessa fall anser jag att gränsen för 2- procentsskiktet bör höjas från 150000 kr. till 180000 kr. Vidare bör viI- laavdraget på 500 kr. räknas upp till 800 kr. Härigenom lindrar man verk- ningarna av fastighetstaxeringen för bl. a. ägarna av de mindre egnahemmen som inte berörs av den höjda skiktgränsen.

Som framgått av det föregående kan de höjda taxeringsvärdena i vissa fall påverka folkpensionärernas rätt till extra avdrag eftersom dessa avdrag reduceras när pensionärens förmögenhet överstiger en bestämd gräns. Vid beräkning av förmögenhetsvärdet gäller emellertid särskilt förmånliga regler för egnahem. Värdet härav tas enligt RSV:s anvisningar i princip upp till endast 10 % av taxeringsvärdet. Verkningarna av fastighetstaxeringen blir med hänsyn härtill vid beskattningen obetydliga för flertalet pensionärer. Jag har därför inte ansett det påkallat att förorda ändrade regler i detta hänseende. Däremot framstår det som befogat att justera de gränsvärden för förmögenhetsberäkningen som påverkar folkpensionärernas bostadstil- lägg. Jag hänvisar här till socialministerns förslag.

Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet har jag däremot inte funnit det motiverat att i detta sammanhang ta ställning till en justering av förmögenhetsreglerna när det gäller bostadstillägg för barnfamiljer och hushåll utan barn. Reglerna för dessa bostadstillägg behandlas f. n. av bo- ende- och bostadsfinansieringsutredningarna. Också inom bostadsstyrelsen pågår en översyn av vissa administrativa regler som har samband med för- mögenhetsgränserna. Med hänsyn till att de nya taxeringsvärdena inte har effekt på förmögenhetsgränserna förrän vid beräkningen av bostadstilläggen för år 1977 bör resultatet av nämnda utredningsarbete avvaktas innan stats- makterna tar ställning till frågan om ändrade förmögenhetsregler.

Vad jag. här förordat i fråga om justering av villaschablonen föranleder ändring i 24% 2mom. KL.

Prop. l975:92 106

Ändring av sit'imansska/tcn

Den särskilda skatten för ombordanställda. sjömansskatten. är bestämd bl. a. genom anknytning till den statliga inkomstskatten. Regelmässigt änd- ras sjömansskatten när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senast skedde detta år 1974 (prop. 19741156. SkU 197455, rskr l974z330). Vad jag föreslagit i det föregående bör medföra att sjömansskattcn justeras på motsvarande sätt.

När sjömansskattcn beräknas utgår bl. a. ett s. k. omkostnadsavdrag med årsbelopp om 1500 kr. i fjärrfart och 750 kr. i närfart. Prisutvecklingen gör det enligt min mening motiverat att dessa avdrag höjs, särskilt som omkostnaderna i fjärrfart oftast avser utlandet. Relationen mellan omkost- nadsavdragen bör vara oförändrad. Jag anser att dessa avdrag bör bestämmas till 2500 kr. i fjärrfart och 1250 kr. i närfart.

Vid beräkningen av sjömansskatten medges ett särskilt avdrag från den framräknade skatten. Detta avdrag motiveras av att de ombordanställda har mindre möjligheter än andra att utnyttja de förmåner som samhället erbjuder. Avdraget, som varit oförändrat sedan år 1973. utgår per månad med 200 kr. i fjärrfart och 75 kr. i närfart. lika i alla inkomstslagen. Det har bl. a. från Sjöfolksförbundets sida starkt understrukits. att de flesta svens- ka sjömän är ogifta och därför endast under kortare perioder vistas i hem- landet. Med hänsyn till vad jag nu anfört föreslår jag att dessa skattere- ducerande avdrag höjs till 300 kr. i fjärrfart och 125 kr. i närfart.

Samtidigt med att dessa höjningar av avdragen görs bör övervägas även andra ändringar i fråga om sjömansskatten. Avdraget för sjukförsäkrings- avgift om 500 kr. bortfaller fr.o.m. inkomståret 1976. Detta bör påverka sjömansskatten. där f. n. ett sådant avdrag är inbyggt. Det finns vidare an- ledning att beakta att värdet av fri kost har höjts vid landtaxeringen. Mot- svarande förmån för sjömän tas nu upp till 325 kr. för månad. Enligt min mening bör värdet bestämmas till 355 kr., motsvarande förmåncns värde för landtaxerade enligt 1975 års preliminärskattetabeller.

Slutligen bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskatten ingår f. n. i sjömansskatten efter en utdebitering av 23 kr. per skattekrona. vilket bestämdes år 1972 och har gällt sedan mars 1973. Medelutdebiteringen i relativt typiska "sjömanslän" utgör numera ca 24:70 kr. Den är något lägre i de mest typiska sjömanslänen. nämligen Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Jag föreslår mot denna bakgrund att sjömansskatten fr. 0. m. år 1976 beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 24:50 kr.

Mina förslag beträffande sjömansskatten föranleder ändringar i de tabeller som är fogade till lagen om sjömansskatt.

Totalt sett kommer sjömansskattcn i fjärrfart enligt förslaget att sänkas för de flesta sjömän med belopp som ligger mellan 180 och 140 kr. för månad. De individuella verkningarna i olika inkomstlägen framgår av föl- jande tabell.

Prop. 1975:92 107

Förändringarna i sjömansskatten mellan åren 1975 och 1976

Beskatt- Ökning (+) eller minskning (—) av sjömansskatten är 1976 enligt mitt förslag i ningsbar månads- fjärrfart ] närfart inkomst. - - kr. ogift gift ogift ut- T ogift gift ogift ut- utan barn med barn länning utan barn med barn länning l 2 3 4 5 l 6 7 8 9 600 - - - - 35 - — 24 1200 — 70 - - — 43 — 58 — 57 . — 45 1800 -—141 —107 — 48 —108 - 85 -— 82 — 71 - 72 2400 -— 174 — 177 — 168 — 159 — 109 — 106 -104 — 93 3000 —186 -—192 —183 —174 -124 —115 —107 —105 3600 —186 —l92 —195 —171 —118 —112 —119 —102 4200 — 180 -186 — 189 — 168 — 109 — 103 — 107 — 90 4800 -—171 —l77 -180 —159 —1(')() — 94 — 98 — 84 5400 — 162 — 168 — 171 —153 — 91 — 85 — 89 - 75 6000 —153 — 159 -— 159 —l44 — 76 — 73 — 77 — 66 6600 — 144 - 150 — 153 — 135 —- 67 — 64 — 65 57 7200 — 132 — 138 - 144 — 123 — 55 — 52 — 56 —- 48 7800 —117 —123 —129 —111 — 40 -— 37 — 41 - 30 8400 —-102 —108 -114 — 99 — 25 — 22 — 26 — 18 9000 —87 —93 -99 —87 —10 —4 —8 —3 10000 — 62 — 68 — 74 — 64 + 15 + 2 + 17 + 18 11000 — 37 —43 —49 —39 +40 +46 +42 +43 12000 — 12 — 18 - 24 — 14 + 65 + 71 + 67 + 68 13000 +9 +3 —-3 +ll +86 +92 +88 +93 15000 + 59 + 53 + 47 + 61 + 136 + 142 + 138 + 143

Den indirekta beskattningen

Som framgått av vad jag inledningsvis anfört innebär den träffade över- enskommelsen att ändringarna i den direkta beskattningen och höjningen av barnbidragen delvis skall finansieras genom höjningar av den indirekta beskattningen. Det rör sig om ett inkomsttillskott om ca 1650 milj. kr. som enligt överenskommelsen skall åstadkommas genom höjd energiskatt på elkraft, höjning av punktskatterna på sprit, vin, maltdrycker. läskedrycker och cigarretter samt höjning av avgiften på vissa dryckesförpackningar.

Genomförandet av det energiprogram som regeringen lagt fram i prop. l975z30 kräver ett inkomsttillskott för staten om drygt 600 milj. kr. I enlighet med vad som aviserats i nämnda proposition tar jag i det följande även upp frågan om en höjning av energiskatten på drivmedel och bränslen. Under hänvisning till uttalanden i den nämnda propositionen lägger jag också fram förslag om en höjning av den beredskapsavgift på oljeprodukter som tas ut för att täcka kostnaderna för av statsmakterna redan beslutad beredskapslagring av råolja och eldningsolja.

Prop. l975:92 108

Som tidigare nämnts aktualiserar ändringarna i fråga om energiskatten även frågan om nedsättning av sådan skatt på bränsle och elkraft som för- brukas vid industriell tillverkning.

De författningar där de nämnda skatterna regleras innehåller vissa be- stämmelser. som inte är förenliga med den nya regeringsformen och som på denna grund bör ändras eller upphävas. Sådana ändringar har därför gjorts vid utformningen av de i sammanhanget aktuella författningsför- slagen. Detta innebär bl. a. att benämningen förordning genomgående ändras till lag.

Den allmänna ene/gislt'allen

Enligt förordningen (1957:262) om allmän energiskatt (AEF) utgår skatt på bensin. gasol för drift av motorfordon. kol- och oljebränslen samt elkraft. Skatten utgör för elkraft till gatu- och vägbelysning 0.5 öre per kilowattimme (kWh) och för annan kraft 10 % av det faktiska eller beräknade priset för kraften exklusive skatt. För skattepliktiga drivmedel och bränslen gäller specifika skattesatser enligt följande.

Vara Skatt

Bensin för framställning av stadsgas 1,6 öre per liter Annan bensin 27 öre per liter Gasol för drift av tyngre bussar 14 öre per liter Gasol för drift av andra motorfordon 19 öre per liter Tunn eldningsolja och motorbrännolja samt fotogen med tillsats som möjlig- gör drift av snabbgående dieselmotor 25 kr. per mJ Tjock eldningsolja 16 kr. per m] Kol och koks samt briketter och

stybb därav 6—14 kr. per ton

Bcskattningsmyndighct för energiskatten är riksskatteverket (RSV) eller. ifråga om skatt som skall tas ut vid import. tullmyndigheten. Skattskyldighet eller redovisningsskyldighet åvilar den som hos RSV registrerats som till- verkare. återförsäljare eller förbrukare av skattepliktigt drivmedel eller bräns- le.den som utan att vara registrerad importerar sådant drivmedel eller bränsle samt den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar elkraft.

1 enlighet med den träffade överenskommelsen förordar jag att ener- giskatten på elkraft läggs om till en specifik skatt om 2 öre per kWh. Denna skattesats bör gälla generellt. vilket innebär att skattesatsen 05 öre per kWh för kraft till gatu- och vägbelysning slopas.

Prop. l975:92 109

För finansieringen av de energipolitiska åtgärder. som regeringen föreslagit i prop. 1975130. förordar jag dessutom följande ändringar i energiskatten. Skattesatsen för annan bensin än sådan som används för framställning av stadsgas höjs med 7 öre till 34 öre per liter. Skattesatscrna för gasol höjs med samma belopp till 21 resp. 26 öre per liter. Skattesatscrna 25 kr. per m' för tunn eldningsolja och motorbrännolja och 16 kr. per m3 för tjock eldningsolja ersätts med en enhetlig skattesats om 40 kr. per m]. Denna skattesats föreslås gälla även för fotogen med tillsats för drift av snabbgående dieselmotor. Någon ändring av skattesatserna för de fästa kolbränslcna fö- reslås inte.

En specifik beskattning av elkraft av nu förordad form kräver i princip att uppmätning sker av energiförbrukningen. Sådan uppmätning sker också i allmänhet med hjälp av installerade mätare. Undantagsvis förekommer dock att kraft tillhandahålls eller förbrukas utan energiuppmäming. Även om mätare finns är det dessutom vanligt. att uppmätning eller mätarav- läsning av energiförbrukningen inte sker i samband med varje debitering av avgifter för distribuerad kraft. Man nöjer sig t. ex. med endast en mä- taravläsning om året. I sådana fall görs det preliminära avgiftsdebiteringar som slutligt regleras en gång om året efter mätaravläsningen. Vidare är att märka att det i regel inte är möjligt för distributörerna att verkställa avläsning vid samma tidpunkt hos samtliga abonnenter. Avläsning sker successivt under debiteringsperioden och härav följer. att debiterade avgifter avser olika förbrukningsperioder för olika abonnenter inom ramen för till- lämpadc debiteringsperioder. Vad nu sagts gäller i första hande detaljdist- ribucrad kraft till privata förbrukare och motsvarande. I fråga om förbrukare av högspänd kraft och andra storförbrukare sker avläsning och avgiftsde- bitering i allmänhet för perioder som nära ansluter sig till månads- eller kvartalsskifte.

Av vad jag nu anfört framgår att det förekommer viss kraftförbrukning som inte nu är föremål för någon uppmätning. Jag anser emellertid inte att övergången till specifik beskattning av elkraft skall behöva föranleda ett obligatoriskt krav på installation av elmätare. när behov härav inte fö- relegat vid nuvarande skatteform. Jag finner det inte heller nödvändigt att varje debitering av kraftavgifter och skatt skall grundas på mätaravläsning, när detta inte skulle ske enligt tillämpade rutiner utan endast en gång om året. Det finns möjligheter att även utan uppmätning av den faktiska ener- giförbrukningen åstadkomma ett godtagbart skatteuttag. l fallen med blott en mätaravläsning per år blir det dessutom endast fråga om en i viss mån schabloniserad skatteläggning. som rättas till under loppet av en tolvmå- nadersperiod. Sker mera betydande kraftförbrukning nu utan uppmätning bör dock gälla att mätare för avläsning av energiförbrukningen skall in- stalleras utan onödigt dröjsmål.

Prop. l975:92 110

Mot bakgrund av det nu anförda anser jag inte heller att det behöver ställas krav på en extra mätaravläsning hos abonnenterna i de fall avläsning enligt tillämpade rutiner härför inte skulle ske i anslutning till ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

Jag förordar alltså att det i AEF tas in bestämmelser av innebörd. att undantag från en i princip obligatorisk skyldighet att uppmäta energiför- brukningen får medges av RSV när särskilda skäl föreligger och vidare att skatten i fall då uppmätning inte sker får beräknas efter skälig grund. Be- stämmelser härom kan lämpligen tas in i 15å i stället för där nu intagna bestämmelser som bortfaller vid övergången till den nya skatteformen. Be- stämmelserna i 325 AEF om installation av mätare kan dessutom slopas vid angiven ny lydelse av 15 &.

Med beaktande av vad jag nu förordat bör den nya beskattningen av elkraft lämpligen träda i kraft den 20 juni 1975 och gälla från ingången av den redovisningsperiod för skatt som tar sin början närmast efter den 19 juni 1975. Omfattar redovisningsperiod mer än sex månader bör den nya specifika skattesatsen dock gälla från den 1 juli 1975 eller, om mä- taravläsning sker under tiden den 20 juni -den 31 augusti 1975. från tid- punkten för mätaravläsningen. Om mätaravläsning i andra fall än de som har nämnts nu görs under tiden den 20—den 30 juni 1975. bör skatt enligt skattesatsen 2 öre per kWh utgå från tidpunkten för avläsningen. Denna utformning av ikraftträdandebestämmelserna överensstämmer nära med vad som tillämpats vid tidigare ändringar i energiskatten på elkraft och innebär i praktiken att skattesatsen 2 öre per kWh blir tillämplig på industriell kraft- förbrukning från tidpunkt i nära anslutning till den 1 juli 1975. För den privata kraf tförbruk ningen och motsvarande innebär förslaget att skatt enligt nämnda skattesats normalt tas ut första gången vid andra debiteringen av kraftavgifter efter den 19 juni 1975. Redovisas skatt för längre perioder än sex månader innebär förslaget dock att den nya skattesatsen kan bli tillämplig redan vid första avgiftsdebiteringen efter den 19 juni 1975. Sker i detta eller andra fall den första debiteringen av skatt enligt den nya skat- tesatsen 2 öre per kWh utan mätaravläsning får skattens belopp beräknas efter skälig grund.

Någon motsvarighet till nu anförda förhållanden, som kräver särskilt be- aktande vid ikraftträdandet. föreligger inte i fråga om höjningen av skat- tesatserna för drivmedel och bränslen. Jag förordar att de nya skattesatserna för dessa varor skall träda i kraft den 1 juli 1975.

Utöver nu behandlade förslag påkallar den nya regeringsformen ytter- ligare ändringar i AEF. 1 första hand gäller detta bestämmelser. enligt vilka RSV kan besluta om nedsättning av skatt eller annat avsteg från de allmänna reglerna. I fråga om elkraft gäller sålunda att RSV kan sätta ner skatten inom distributionsområden med onormalt höga kraftavgifter (15 ä 2 mom.).

Prop. l975:92 111

RSV kan vidare medge nedsättning av beskattningsvärde för egenprod ucerad kraft för att därmed åstadkomma en enhetlig beskattning (169' 2 mom.) och i andra fall när särskilda omständigheter föreligger (17 å). Beskattnings— värdet kan dessutom justeras i fall då intressegemcnskap kan antagas ha påverkat priset (165 2 mom"). Härjämtc gäller att det ankommer på RSV:s prövning om och i vad mån avdrag i deklaration för energiskatt får göras för viss omsättning eller förbrukning av bränsle eller elkraft. Av särskilt intresse i detta sammanhang är den rätt som RSV har att medge avdrag för bränsle och elkraft som förbrukas vid industriell tillverkning. där bränsle- och energikostnaderna utgör mera betydande del av tillverkningskostna- derna (245 2 mom. f och 25% 2mom.e). 1 de övriga fall då RSV enligt de författningsrum som nu nämnts prövar rätt till avdrag är det fråga om klart definierade fall, varför prövningen härvidlag kan sägas vara av teknisk natur. Som exempel kan nämnas rätt till avdrag för bränsle, som används för annat ändamål än energialstring eller för framställning av annat skat- tepliktigt bränsle eller av skattepliktig elkraft eller vars försäljning medfört kundförlust. Nämnas bör också att RSV kan besluta att skatten på elkraft skall utgå med visst belopp per kWh i stället för enligt gällande procentuella skattesats (155 lmom).

l prop. 19741177 till förra årets höstriksdag behandlades bl. a. frågan om nedsättning av energiskatt på bränsle och elkraft som förbrukas vid in- dustriell tillverkning. I propositionen uttalade jag att de lättnader i ener- gibeskattningen, som sedan den 1 december 1971 medgetts enligt förord- ningen (1972:928) om tillfällig nedsättning av den allmänna energiskatten. skulle upphöra vid utgången av år 1974 och att i följd härav nedsättning därefter skulle utgå i enlighet med medgivanden som lämnats före den 1 december 1971 bl.a. av RSV med stöd av nyss redovisade bestämmelser i AEF. Vägledande för dessa äldre medgivanden hade varit att energi- skattebelastningen inte skulle överstiga 1 % av salutillverkningsvärdet. Ned- sättning borde från ingången av år 1975 medges enligt denna procentregel applicerad på aktuella salutilIverkningsvärden. Jag framhöll emellertid att denna ordning var att betrakta som ett provisorium med hänsyn till att den nya regeringsformen aktualiserade en omarbetning av AEF, bl. a. i fråga om bestämmelserna om skattenedsättning. Propositionen bifölls av riks- dagen (SkU l974z60, rskr 1974:398).

De omnämnda bestämmelserna i AEF om bemyndiganden för RSV i fråga om nedsättning av skatt eller andra avsteg från de materiella reglerna är inte förenliga med den nya regeringsformen. En omarbetning av AEF i dessa delar bör ske i detta sammanhang. Vissa av bestämmelserna bör dessutom utgå vid den förordade övergången till en specifik beskattning av elkraften. I enlighet härmed förordar jag att 15% 2 mom. samt 16 och 17% upphävs och att sålunda RSV inte längre skall kunna sätta ner skatten inom områden med onormalt höga kraftavgifter eller för att uppnå likhet i beskattningen i fråga om egenproducerad kraft eller annars när särskilda

Prop. l975:92 112

omständigheter föreligger. Bestämmelserna om justering av beskattnings- värde vid intressegemenskap bortfaller också.

Vidare bör RSV:s befogenhet att medge skattencdsättning i form av avdrag i deklaration för bränsle och elkraft som används vid industriell tillverkning med mera betydande bränsle- och energikostnader (24 5 2 mom. foch 25 ä 2 mom. e) upphöra. Bestämmelsen i 245 2 mom. d om avdragsrätt för bränsle som återtagits annorledes än i samband med återgång av köp synes inte ha kommit till användning och bör därför kunna utgå. Vid sådant förhållande kan övrig i 245q 2 mom. och 25% 2 mom. angiven avdragsrätt, som är beroende av RSV:s prövning, ersättas med en i princip allmän av- dragsrätt. Som tidigare nämnts gäller det avdrag som är preciserade i mate- riellt hänseende och dessutom i vissa delar av sådant slag som vid annan indirekt beskattning får göras utan någon särskild prövning från beskatt— ningsmyndighetens sida.

Den föreslagna nya ordningen innebär i sak endast. att RSV:s pröv- ning får formen av kontroll i efterhand av yrkade avdrag i deklaration. Genom anvisningar kan RSV ge de skattskyldiga och redovisningsskyldiga erforderlig vägledning för tillämpningen av den i författningen preciserade avdragsrätten. Att märka är också att 24% 1 mom. och 25 ä 1 mom. innehåller bestämmelser om allmän avdragsrätt som ej är beroende av RSV:s prövning. Författningscnligt innebär den nu förordade lösningen att all avdragsrätt med endast smärre, närmast formella justeringar av nuvarande text kan regleras i ett sammanhang utan någon uppdelning av lagrummen i olika moment. Förutom nu behandlade författningsändringar bör AEF även i vissa andra avseenden anpassas till den nya regeringsformen.

Vid ett genomförande av nu redovisade förslag skulle det saknas för- fattningsenliga möjligheter att i fortsättningen medge skattencdsättning i fråga om industriell förbrukning av bränsle och elkraft enligt den enpro- centsregel som nu tillämpas. Jag anser att det finns fog för att skattened- sättning skall kunna medges även i fortsättningen för industrier med särskilt hög förbrukning av bränsle och elkraft. Som exempel på sådana industrier kan nämnas den elektrotermiska industrin med mycket stor energiförbruk- ning i smältverk och cementindustrin med särskilt stor oljeförbrukning. En höjning av energiskatten enligt de i det föregående förordade skatte- satserna bör därför kompletteras med en allmän nedsättningsregel av in- nebörd att den genomsnittliga effekten av energiskatten för företag inom en bransch eller annan grupp av företag med samma produktionsinriktning inte skall överstiga 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Med hänsyn till att de nya skattesatserna även vid en nedsättning till denna nivå kan i vissa fall medföra en kraftig ökning av skattebelast- ningen förordarjag dessutom. att regeringen ges möjlighet att för visst företag medge ytterligare nedsättning, när särskilda skäl motiverar en sådan åtgärd. En sådan nedsättning bör dock inte sträcka sig längre än vad som skulle

Prop. l975:92 113

ha följt av den enprocentsregel som nu tillämpas.

En ncdsättningsregel av angiven innebörd bör regleras särskilt på samma sätt som skett i fråga om nedsättning av energiskatt på bränsle som används för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling enligt beslut av 1974 års höstriksdag (prop. 1974:l77,SkU 1974:60, rskr 1974:398). Jag föreslår därför att den enligt detta beslut utfärdade lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt kompletteras med bestämmelser av nyss angivet in- nehåll i fråga om skatt på bränsle och elkraft som används vid industriell tillverkning. På grundval av bestämmelserna om skattencdsättning enligt huvudregeln får det ankomma på RSV att fastställa vilka branscher eller företagsgrupper som är berättigade till sådan nedsättning och hur nedsätt- ningen skall omsättas i praktiken.

Den nu föreslagna författningsändringen bör samordnas i tiden med de i det föregående föreslagna ändringarna i fråga om den allmänna energi- skatten och lämpligen träda i kraft den 1 juli 1975.

I detta sammanhang vill jag också framhålla, att förordningen (1961:372) om bensinskatt innehåller bestämmelser om avdragsrätt i deklaration av samma slag som i 24,5 2 mom. AEF. Jag förordar därför att motsvarande ändringar som i det föregående förordats i AEF även görs i bensinskat- teförordningen. Dessa och övriga av den nya regeringsformen betingade författningsändringar bör träda i kraft den 1 juli 1975.

Skal/en på sprit och vin

Enligt förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin utgår skatt på sådana drycker i form av en till alkoholhalten knuten grundavgift och en till utminuteringspriset (detaljpriset) knuten procentavgift. För sprit är grund- avgiften 50 öre per liter för varje hel volymprocent alkohol och procent- avgiften 50 % av detaljpriset exklusive mervärdeskatt. Grundavgiften är för starkvin 5:20 kr. per liter och för lättvin 1:60 kr. per liter. För såväl starkvin som lättvin utgör procentavgiften 36 %. Skatten på sprit ändrades senast den 23 maj 1974, då en höjning av grundavgiften med 5 öre trädde i kraft. Skatten på vin har varit oförändrad sedan den 1 januari 1973.

I denna del innebär överenskommelsen en skattehöjning per liter räknat om 4 kr. för sprit. 1:60 kr. för starkvin och 80 öre för lättvin. Mervärdeskatt ingår i dessa belopp. ! överensstämmelse härmed förordar jag att skatten på sprit och vin höjs genom en uppjustering av grundavgifterna med 4 öre till 54 öre per liter och volymprocent alkohol för sprit. med 85 öre till 6:05 kr. per liter för starkvin och med 40 öre till 2 kr. per liter för lättvin. Då jag räknar med oförändrade handelsmarginaler i ören räknat för Systembolaget AB kan denna uppjustering av grundavgifterna inklusive mervärdeskatt beräknas medföra en prishöjning per helbutelj för brännvin. t.ex. "renat", med 3 kr. och för starkvin och lättvin med i runt tal 1:25 kr. resp. 75 öre.

Prop. l975:92 114

Den nu förordade höjningen av skatten på sprit och vin bör med hänsyn tagen till den tid som riksdagsbehandlingen kräver träda i kraft den 11 maj 1975. Samtidigt bör en motsvarande höjning genomföras av den s. k. schablontullen på dessa drycker.

Skallen på ma/r- och läskedrycker

Enligt förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker utgår skatt för lagrat lättöl med 12 öre per liter. för öl av typ A (pilsner) med 75 öre per liter. för öl av typ B (mellanöl) med 1:50 kr. per liter, för starköl med 2:50 kr. per liter och för läskedrycker med 33 öre per liter. Skattesatserna för lättöl och läskedrycker har varit oförändrade sedan förordningen trädde i kraft den ljuli 1960. Skattesatserna för pilsner, mellanöl och starköl har däremot ändrats, senast den 1 januari 1973.

Enligt den träffade överenskommelsen skall en höjning av skatten på maltdrycker denna gång även omfatta lättölet. Vidare skall en höjning av läskedrycksbeskattningen, som nu omfattar endast kolsyrade drycker. kom- bineras med en utvidgning av beskattningsområdet till att omfatta även icke kolsyrade drycker. s. k. stilldrinkar, som tillhandahålls konsumenterna i drickfa'rdigt skick på samma sätt som de nu skattepliktiga dryckerna. Här kan också nämnas att punktskatteutredningen i ett nyligen avgivet betän- kande (Ds Fi 1975:2) anfört. att en sådan utvidgning av beskattningsområdet i förening med viss beskattning av de beredningar av smakämnen. som används vid tillverkning av söta läskedrycker, s. k. syrup, skulle medföra en mera likvärdig och från konkurrenssynpunkt mera neutral beskattning. I enlighet med det anförda förordarjag att det utvidgade beskattningsom- rådet avgränsas så, att det förutom nu skattepliktiga kolsyrade drycker skall omfatta alla sådana till tulltaxenummer 22.02, 22.07 och 22.09 hänförliga konsumtionsfardiga, dvs. drickfardiga drycker som inte utgör choklad, kaffe, te, sprit eller vin. Denna avgränsning innebär bl. a. att saft och juice även i fortsättningen ställs utanför beskattningen.

Under hänvisning till överenskommelsen förordar jag vidare att skat- tesatserna per liter höjs för lättöl och pilsner med 20 öre till 32 öre resp. 95 öre, för mellanöl och starköl med 25 öre till 1:75 kr. resp. 2:75 kr. och för läskedrycker med 7 öre till 40 öre. Sistnämnda skattesats avses skola gälla även för stilldrinkar.

Nu förordade ändringar i malt- och läskedryeksbeskattningen liksom an- passningen av författningen till den nya regeringsformen bör träda i kraft vid samma tidpunkt som den tidigare förordade höjningen av skatten på sprit och vin, dvs. den 11 maj 1975.

Tobaksskatten

Enligt förordningen (1961:394) om tobaksskatt utgår skatt på cigarrer, cigariller. cigarretter. rök- och tuggtobak. snus samt papper och hylsor för

Prop. 1975:92 115

cigarretter. Skatten är utformad som en viktskatt i fråga om tobak och snus och som en styckeskatt med efter vikten differentierade skattesatser i fråga om cigarrer. cigariller och cigarretter. Sålunda indelas cigarretterna i fem Viktklasser med skattesatser om lägst 13.9 öre och högst 31 .4 öre per styck. Tobaksskatten ändrades senast den 1 januari 1973, då en skattehöjning om 2 öre per styck för samtliga cigarretter trädde i kraft.

I enlighet med den träffade överenskommelsen förordar jag att skatte- satsen för cigarretter i klass 1 med en vikt ej över 0,85 g höjs med 2 öre till 15,9 öre per styck och att skattesatserna för övriga cigarretter höjs med 1 öre per styck. För cigarretter i klass II med en vikt mellan 0,85 och 1,20 g betyder detta att skatten höjs till 19,9 öre per styck.

Nu förordad höjning av cigarrettbeskattningen liksom anpassningen av författningen till den nya regeringsformen bör träda i kraft den 11 maj 1975. Den 5. k. schablontullen på cigarretter bör samtigt uppjusteras och anpassas till den höjda inhemska beskattningen.

A vgj'f'ren på vissa (Iryckes/ölpackningar

Enligt förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, som trädde i kraft den 1 mars 1973, utgår avgift på förpackningar med en volym om lägst 0.2 och högst 3,0 liter för konsumtionsfärdiga drycker hänförliga till tulltaxenummer 20.07 eller 22.01—22.09. Dessa tulltaxenum- mer omfattar bl. a. fruktsafter, malt- och läskedrycker samt sprit och vin. Avgiften utgår vid försäljning från inhemsk tillverkare av avgiftspliktig för- packning och vid införsel till landet av sådan förpackning med eller utan dryck. Avgiften är 10 öre per förpackning. Under år 1974 erlades avgift för drygt 730 miljoner förpackningar. varav drygt 80 % utgjordes av en- gångsförpackningar..

Ifråga om förpackningar. som införs till landet med dryck, erläggs avgiften till tullmyndigheten. 1 andra fall erläggs avgiften till RSV enligt ett dc- klarationsförfarande. RSV äger besluta att tillverkare av avgiftspliktiga för- packningar lår göra avdrag i skatteredovisningen för förpackningar som för- störs vid dryckestillverkning. Med stöd av denna bestämmelse har RSV medgivit ett generellt s.k. krossavdrag med 2 % för plast- och pappför- packningen Rigello och med 1 % för andra förpackningar. RSV äger dess- utom efter ansökan återbetala avgift som utgått för förpackningar som ex- porterats med dryck. Vidare gäller att RSV kan, om avgiftspliktig förpack- ning utförts för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare, medge återbetalning med 9 öre för varje utförd förpackning till ett antal som högst svarar mot införseln till Sverige av förpackningar av samma slag med dryck.

Den träffade överenskommelsen innebär en höjning av avgiften med 5 öre till 15 öre för returförpackningar och med 20 öre till 30 öre för en- gångsförpackningar. Medan returförpackningar uteslutande består av glas-

Prop. l975:92 116

flaskor. omfattar engångsförpackningarna förutom glasflaskor även metall- burkar samt papp- och plastförpackningar. Enligt en av utredningen om kostnaderna för miljövärden avlämnad rapport (SOU l974:44) Effekter av förpackningsavgiften framgår, att metallburkarna sedan avgiften infördes väl hävdat sin ställning. Försäljningen av dryckeri returglas har ökat, medan försäljningen av främst malt- och läskedrycker i engångsglas gått tillbaka. Detta förhållande gäller alltjämt.

[ denna del har överenskommelsen rönt kritik från såväl fabrikanthåll som från handelns sida. Man har framhållit att förslaget har nackdelar från konkurrenssynpunkt och att det inrymmer risker för störningar i såväl pro- duktionen som sysselsättningen. Detta är synpunkter som enligt min mening förtjänar särskilt beaktande. Jag förordar därför. att avgiften höjs med 10 öre till 20 öre för returförpackningar och engångsförpackningar av annat material än metall och med 20 öre till 30 öre för förpackningar av metall. Där de praktiska förutsättningarna så medger skapar denna utformning av avgiftsändringen ökat utrymme för höjning av pantvärdet för returglas. Den nu förordade avgiftshöjningen bör genomföras samtidigt med den tidigare förordade höjningen av dryckesbeskattningen, dvs. med verkan fr.o.m. 11 maj 1975.

I detta sammanhang vill jag också ta upp vissa andra ändringar i be- skattningen utöver sådana av mera formell art som föranleds av den nya regeringsformen. Som tidigare nämnts medges vissa avdrag i avgiftsredo- visningen för förpackningar som förstörs hos dryckesfabrikanterna. Jag anser att denna avdragsrätt är av sådan underordnad betydelse att den kan slopas. Vidare har i en till finansdepartementet överlämnad promemoria från det danska ftnansministeriet anmärkts att avgiften utformats på ett sätt som missgynnar dansk export till Sverige av drycker i returförpackningar. Den restitution med 9 öre som medges för äterutförda returförpackningar medför. enligt promemorian, en större belastning än vad som träffar de svenska dryckestillverkarnas returförpackningar. Detta missförhållande förstärks av det krossavdrag som medges för de svenska företagen.

Jag vill inte bestrida att restitutionsreglerna kan ge annan effekt för ut- ländska returförpackningar jämfört med inhemska. Även om skillnaden är begränsad anserjag att åtgärder bör vidtas för att undanröja den irritation som uppstått. Jag föreslår därför att bestämmelserna ändras så att restitution skall utgå med hela avgiftsbeloppet med en begränsning dock till 90 % av det antal förpackningar med dryck. som tillverkaren exporterat till Sverige. En sådan lösning av frågan har under hand godtagits från dansk sida. Genom att låta denna nya restitutionsregel gälla från den 1 september 1975, dvs. drygt ett kvartal efter den föreslagna avgiftshöjningen, bör man på ett enkelt sätt uppnå att restitutionen korresponderar mot den avgift som uttagits vid införseln. Jag föreslår att restitutionsbestämmelserna ändras i enlighet med vad jag nu anfört.

Prop. l975:92 117

I nkomsrrcdovisning

Dei det föregående behandlade höjningarna i den indirekta beskattningen kan vid oförändrade konsumtionsförhållanden beräknas tillföra staten en inkomstökning av inemot 2 200 milj. kr. för helt år räknat enligt följande

fördelning.

Energiskatt på elkraft 800 milj. kr. Energiskatt på drivmedel och bränslen 700 milj. kr. Skatterna på drycker. cigarretter och förpackningar 680 milj. kr.

Av totalbeloppet går 630 milj. kr. åt för finansieringen av de i prop. 1975130 föreslagna energipolitiska åtgärderna. Återstoden. som med tillägg för mer- värdeskatt kan beräknas till 1 650 milj. kr.. skulle därmed utgöra vad som disponeras för finansieringen av bl.a. ändringarna i den direkta beskatt- ningen. För budgetåret 1975/76 kan den totala inkomstökningen under an- givna förutsättningar beräknas till ca 1 900 milj. kr. Jag vill dock tillägga att man har att räkna med viss återhållande inverkan på konsumtionen av de av skattehöjningen berörda varorna.

Den särskilda bereds/(apsorgr/fen l/ör oljeprodukter

Enligt förordningen (l973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljepro- dukter skall sådan avgift utgå under tiden den 1 juli l974—den 30 juni 1977. Avgiften. som utgör 2 öre per liter för bensin och 3 kr. per m' för eldningsolja. motorbrännolja och bunkerolja. tillkom enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. l973:l94. FöU l973:27. rskr l973:366) för att finansiera lagring av 3 miljoner m' råolja för att trygga försörjningen i första hand i en s. k. fredskris. På grund bl. a. av de kraftigt höjda oljepriserna är avgiften otillräcklig för att täcka kostnaderna för denna råoljelagring.

För att ytterligare förstärka fredskrisbercdskapen beslöt riksdagen våren 1974 på regeringens förslag (prop. l974:85, FöU 1974:l7. rskr 1974:l42) att statens lagringskapacitet av eldningsoljor skulle utökas. I enlighet härmed har överstyrelsen för ekonomiskt försvar fått i uppdrag att gemensamt med kommuner och enskilda företag bygga bergrumsanläggningar med en sam- manlagd lagerkapacitet om ca 1 miljon mJ eldningsolja. Kostnaderna härför skulle finansieras över statsbudgeten. Något beslut om finansieringen har inte fattats.

Enligt nu gjorda beräkningar kan statens kostnader för dessa lagrings- program beräknas till 1 580 milj. kr., varav 460 milj. kr. faller på lagringen av eldningsoljor. Vid utgången av löpande budgetår återstår ett medelhehov av drygt 1 400 milj. kr. Samtidigt kan emellertid konstateras att kostnaderna för lagringsprogrammen har en sådan fördelning i tiden att det inte är nöd- vändigt att klara av finansieringen inom den tid som beredskapsavgiften

Prop. l975:92 118

skall utgå enligt nu gällande bestämmelser. Det framstår som möjligt att förlänga finansieringsperioden två år eller till utgången av juni månad 1979. Därmed kan den erforderliga höjningen av beredskapsavgiften begränsas. 1 enlighet härmed föreslår jag efter samråd med chefen för handelsdepar- tementet att beredskapsavgiften från den 1 juli 1975 höjs med 3 öre till 5 öre per liter för bensin och med 2 kr. till 5 kr. per m* för oljorna samt att avgiften skall utgå till den 30 juni 1979, dvs. att lagens giltighetstid förlängs med två år. Med hänsyn till att förskjutning kan väntas uppstå mellan inflödet av avgifter och utgifterna för beredskapslagringen bör even- tuellt överskott fonderas. Detta kan lämpligen ske hos riksgäldskontoret. Fonderade medel bör få disponeras för att fortlöpande finansiera uppbygg- naden av beredskapslagringen.

Efter samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag i detta sam- manhang även framhålla följande. Oljebolagen tillämpar f.n. ett system med orts- och zonpristillägg vid försäljning av petroleumprodukter för att på så sätt få kompensation för merkostnader vid leveranser till orter. som är mera avlägset belägna i förhållande till de stora importhamnarna. Detta innebär avsevärda prisskillnader för samma oljeprodukter i olika delar av landet.

Regeringen har uppdragit åt statens pris- och kartellnämnd (SPK) att utreda förutsättningarna för att slopa de nu tillämpade orts- och zontilläggen i syfte att erhålla en för hela riket enhetlig prisnivå. Utredningen skall enligt direktiven inriktas på lösningar avsedda att tillämpas även efter en avveck- ling av nu gällande högstprisreglering för oljor och bensin. Vidare skall framlagda förslag vara så utformade att behovet av petroleumprodukter på längre bort belägna orter tillgodoses.

En enhetlig prissättning på petroleumprodukter för landet i dess helhet förutsätter någon form av clearing. som ger Oljebolagen kompensation för merkostnader vid distribution till längre bort belägna orter. SPK kommer att utarbeta förslag till ett sådant clearingförfarande. Utgångspunkten är där- vid att administrationen i första hand skall handhas av Oljebolagen eller ett av dem bildat organ. Resultatet av SPK:s utredning kan beräknas föreligga under våren och därmed räknar jag med att en för hela riket gemensam prisnivå för petroleumprodukter skall förverkligas fr.o.m. den 1 januari 1976.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattclagen (l928:370).

2. lag om ändring i lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt.

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Prop. l975:92 119

lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift. lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt, lag om ändring i lagen ( l974:992)om nedsättning av allmän energiskatt. lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt. lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin,

9. lag om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och beskatt- ning av malt- och läskedrycker,

10. lag om ändring i förordningen (l96l:394) om tobaksskatt. 11. lag om ändring i tulltaxan (l971:920), 12. lag om ändring i förordningen (l973:37) om avgift på vissa dryckes- förpackningar.

13. lag om ändring i förordningen (l973:1216) om särskild beredskapS- avgift för oljeprodukter,

dels att medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för oljeprodukter får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras för genomförande av 01- jelagringSprogram i enlighet med vad jag förordat i det föregående.

99.495”?—

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Aspling.

Anmälan till proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten. m.m.

1 anslutning till det förslag om sänkning av den statliga inkomstskatten som chefen för finansdepartementet denna dag lägger fram tar jag nu upp frågorna om slopande av vissa begränsningar av avgiftsunderlaget för so- cialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare och om höjning av dessa avgifter till sjukförsäkringen och folkpensioneringen. Med anled- ning av utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering lägger jag vidare fram förslag till höjning av de förmögenhetsgränser som gäller vid in- komstprövning för kommunalt bostadstillägg m.m. till folkpension.

Ändrade bestämmelser för socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkringen finansieras till en fjärdedel med statsbidrag och i övrigt genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Un- derlaget för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen utgörs av summan av under ett kalenderår utgivna kontantlöner och naturaför- måner. Föreligger inte anställningsförhållande likställs ersättning för utfört arbete med lön om s.k. likställighetsavtal har träffats. Vid beräkningen av avgiften tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året inte uppgår till 500 kr. och inte heller till den del av arbetstagares årslön som överstiger 7.5 gånger basbeloppet vid årets_ingång. Socialförsäkringsavgiften till sjuk- försäkringen for egenföretagare beräknas på inkomst av s. k. annat förvärvs- arbete, framför allt inkomst av jordbruk eller rörelse. Avgift erläggs även av den som har inkomst av uppdrag. om inte uppdragsgivaren enligt lik- ställighetsavtal har åtagit sig att erlägga avgiften. Vid avgiftsberäkningen gäller samma beloppsgränser som i fråga om arbetsgivarnas avgifter. Har egenföretagaren även haft anställningsinkomst, utgår inte avgift för in- komsten av annat förvärvsarbete i den mån summan av inkomsterna över- stiger 7,5 gånger basbeloppet.

Socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen utgör f. n. 7 % av det fram- räknade underlaget. För vissa egenföretagare, t. ex. de som har karenstid

för sjukpenningförsäkringen, utgår avgiften efter lägre procentsats. 1 fråga

Prop. 1975:92 121

Om arbetstagare hos redare gäller också särskilda regler.

] prop. 1975136 har lagts fram förslag till nya och gynnsammare regler för sjukvårdsersättning m. m. från den allmänna sjukförsäkringen. Som jag därvid anfört (s. 31) föranleder de nya reglerna jämte en konstaterad ökning av sjukfrekvensen en höjning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäk- ringen fr.o.m. år 1976 med 0,6 procentenheter till 7,6 %.

Statens kostnader för folkpensioneringen täcks delvis genom socialför- säkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Beträffande avgifts- skyldighet och avgiftsunderlag gäller i huvudsak samma regler som i fråga om avgifterna till sjukförsäkringen. Även här finns således ett beloppstak vid 7,5 gånger basbeloppet. Avgiften utgår för år l975 med 4,2 % av av- giftsunderlaget och skall enligt riksdagsbeslut utgå med 4,7 % för år 1976. Avgiften för år 1977, som ännu ej har fastställts, beräknas — som aviserats i prop. 1974:129 — till följd av pensionsåldersreformen behöva höjas med 0,6 procentenheter.

l enlighet med vad chefen för frnansdepartementet har anfört bör so- cialförsäkringsavgifterna för arbetsgivare m. fl. till sjukförsäkringen och folk- pensioneringen höjas i samband med genomförandet av en sänkning av den statliga inkomstskatten den 1 januari 1976. Den ökade avgiftsftnan- sieringen av dessa socialförsäkringar bör åstadkommas bl. a. genom att nu- varande begränsning av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet slopas. Därmed kommer avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen att beräknas på hela löneunderlaget, vilket ger en jämnare fördelning av avgiftsuttaget på olika löneandelar. Vidare bör socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen fr.o.m. den 1 januari 1976 höjas med tillhopa 1,9 procentenheter. Därav bör 0,4 procentenheter avse socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen, som därigenom kommer att uppgå till 8 % av löneunderlaget. Utvidgningen av avgiftsunderlaget och höjningen av avgiftsprocenten beräknas tillföra sjukförsäkringen ca 1 300 milj. kr. för år 1976. Härigenom beräknas 85 % av sjukförsäkringens kost- nader, inräknat kostnader för föräldraförsäkringen och den särskilda sjuk- försäkringen för studerande med studiemedel, bli täckta genom socialför- säkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Till följd härav bör statsbidraget till sjukförsäkringen ändras från 25 % till 15 % av kostnaderna fr.o.m. år 1976.

För folkpensioneringen bör, förutom vad som följer av utvidgningen av avgiftsunderlaget. en ökad finansiering genom socialförsäkringsavgifter upp- nås genom en höjning av avgiftsuttagct för år 1976 från tidigare fastställda 4,7 % till 6,2 % av löneunderlaget. Dessa åtgärder beräknas innebära en ökning av avgifterna till folkpensioneringen med sammanlagt 2 760 milj. kr. för år 1976. Därmed kommer omkring 60 % av folkpensionskostnaderna år 1976 att täckas genom socialförsäkringsavgifter.

Vad jag har föreslagit angående avgifterna till sjukförsäkringen och folk-

Prop. l975:92 122

pensioneringen föranleder ändring i 19 kap. lagen (l962:381) om allmän försäkring.

För vissa andra avgifter som arbetsgivare har att betala på den ersättning som utgivits till arbetstagare har bestämmelserna för beräkning av avgifts- underlaget knutits till vad som gäller för avgifterna till sjukförsäkringen.

Detta gäller för följande avgifter. ]. avgift till obligatorisk yrkesskadeförsäkring enligt lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring,

2. avgift för beredande av pension åt sjömän enligt lagen (19611300) om redareavgift för sjöfolks pensionering,

3. avgift till främjande av forsknings- och rationaliseringsverksamhet inom byggnadsfacket enligt lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

4. avgift för finansiering av statlig lönegaranti vid konkurs enligt lagen (1970:742) om lönegarantiavgift,

5. avgift enligt lagen (19712282) om arbetarskyddsavgift,

6. avgift enligt lagen (l973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshets- försäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet.

Bestämmelserna för beräkning av avgiftsunderlaget för nämnda avgifter bör även i fortsättningen överensstämma med reglerna för avgiften till sjuk- försäkringen. Begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet per arbetstagare och år bör således slopas även för dessa avgifter. Detta motsvarar ett tillskott på sammanlagt ca 70 milj. kr. för år 1976. De ökade avgifterna tillförs de fonder som finns för resp. ändamål. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för arbetsmarknads- och bostadsdepartementen.

Det beloppstak som f. n. gäller kommer efter dessa ändringar att finnas kvar endast för ATP-avgiften. För denna avgift gäller även den särskilda regeln att avgift inte tas ut på den del av inkomsten som ligger under ett basbelopp. Frågan om den framtida utformningen av underlaget för ATP- avgifterna och därmed sammanhängande frågor ligger inom ramen för det utredningsuppdrag som pensionsålderskommittén (S l970:40) har.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att i prop. 1975123 har lagts fram förslag till lag om vuxenutbildningsavgift. Enligt propositionen skall vid beräkningen av denna nya arbetsgivaravgift hänsyn inte tas till den del av arbetstagares lön som för år räknat överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Detsamma gäller den avgift som har föreslagits i pmp. 1975245 som bidrag till finansieringen av kostnaderna för utbildningsbidragen vid arbetsmark- nadsutbildning. Med hänsyn till vad jag har anfört i det föregående bör denna begränsning av avgiftsunderlagen för de föreslagna nya avgifterna utgå. och jag förutsätter att bestämmelserna härom justeras vid riksdags- behandlingen av de nyssnämnda propositionerna. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepanementet resp. statsrådet Leijon.

I den inledande redogörelsen för finansieringen av sjukförsäkringen nämn- de jag att ett s. k. likställighetsavtal medför att kontantersättning eller na- turaförmåner för arbete som försäkrad utför för annans räkning utan att

Prop. l975:92 123

vara anställd i dennes tjänst anses som inkomst av anställning. Den förre skall då anses som arbetstagare och den senare som arbetsgivare. Avtalet har bl. a. betydelse för den skyldighet att betala egenavgift som annars gäller i fråga om sjukförsäkring och folkpensionering. innebörden är att uppdrags- givaren påtar sig avgiftsplikten. Bestämmelserna äger tillämpning på t. ex. ersättning för förtroendeuppdrag. Likställighetsavtal gäller allmänt i fråga om sådan ersättning som utgår från staten. Kommunförbundet och Lands- tingsförbundet har på sina områden gett rekommendationer av samma in- nebörd. Samma anordning kan även tillämpas för andra uppdragstagare. Den framtida utformningen av dessa regler innefattas i det uppdrag som pensionsålderskommittén har i fråga om avgiftsrcglerna inom den allmänna försäkringen.

De ändrade reglerna om avgiftsunderlag och avgiftssatser föreslås träda i kraft den 1 januari 1976. Höjningen av procentsatserna för avgiftsuttag till sjukförsäkringen och folkpensioneringen beaktas enligt 20 ä' första stycket lagen (l959z552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän för- säkring. m. m. vid riksförsäkringsverkets allmänna debitering av preliminär arbetsgivaravgift för år 1976. Även slopandet av beloppstaket som jag har föreslagit i det föregående bör beaktas vid den generella debiteringen av preliminär avgift. Jag förordar därför ett tillägg i första stycket av den nyss- nämnda paragrafcn av innehåll att vid bestämmandet av den preliminära avgiften hänsyn skall tasjämväl till att avgiftsbestämmelserna har undergått annan ändring av betydelse än som berör procentsatserna för avgiftsuttaget. ! samband härmed bör paragrafen också justeras på så sätt att ändringar skall beaktas inte bara som f. n. i fråga om avgifter enligt lagen om allmän försäkring utan även i fråga om andra avgifter som uppbärs enligt förevarande uppbördsregler.

Ändringarna i finansieringsreglerna för sjukförsäkringen påverkar statens kostnader för bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76. [ årets budgetproposition (prop. l975:l bil. 7 punkt B 6) har för detta ändamål tagits upp ett förslagsanslag av 2 760 milj. kr. I propositionen om ändrade er- sättningsregler inom sjukförsäkringen m. m. (prop. l975236) har statens kost- nader under anslaget för budgetåret 1975/76 vid nuvarande finansierings- regler beräknats till ca 3 100 milj. kr. Genom de nya finansieringsreglerna kommer anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 att minska till 2 450 milj. kr. Förslag till ändrad medelsanvisning i enlighet härmed bör läggas fram för riksdagen.

Förmögenhetsgränser för kommunalt bostadstillägg m. m. till folkpension

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg utgår efter inkomstprövning. Detsamma gäller änkepension med anledning av dödsfall som har inträffat före den 1 juli 1960. lnkomstprövningen innebär att förmånerna minskas med en tredjedel av pensionärens årsinkomst utöver folkpension i den mån

Prop. l975:92 124

inkomsten överstiger 2000 kr. för ogift pensionär och 3 000 kr. för makar tillsammans. Med folkpensionjämställs därvid ATP i den mån denna mins- kar pensionstillskott enligt lagen (l969:205) om pensionstillskott.

Med årsinkomst avses här den inkomst för år räknat som pensionären kan antas komma att ha under den närmaste framtiden. Vid uppskattning av förmögenhetsavkastning finns en s. k. skärpningsregel, enligt vilken av- kastningen höjs med 10 % av det belopp varmed förmögenheten överstiger 50000 kr. för ogift pensionär och 80000 kr. för makar tillsammans. För gift pensionär skall hälften av makarnas sammanlagda inkomst och för- mögenhet anses tillkomma vardera maken.

Beloppsgränsen för förmögenhet som föranleder tillämpning av skärp- ningsregeln har varit oförändrad sedan den 1 juli 1970. Förmögenhetsgrän- scrna höjdes då i samband med 1970 års allmänna fastighetstaxering. Av- sikten med denna höjning var att neutralisera verkningarna på inkomstprö- vade pensionsförmåner av de höjningar av fastighetstaxeringarna som då skedde.

En ny allmän fastighetstaxering genomförs i år. Mot bakgrund av de höjda fastighetstaxeringsvärdena bör förmögenhetsgränserna för de in- komstprövade pensionsförmånerna justeras. Jag förordar att det skärpnings- fria förmögenhetsbcloppet höjs från 50000 kr. till 75 000 kr. för ogift pen- sionär och från 80000 kr. till 120000 kr. för makar tillsammans.

Höjningen av förmögenhetsgränserna är av generell natur och således likformig för fastighetsinnehav och förmögenhet som består av exempelvis banktillgodohavanden. För vissa pensionstagare vars pensionsförmåner re- duceras på grund av förmögenhetsinnehav kommer de nya reglerna därför att medföra en höjning av de utgående pensionsbeloppen efter ansökan i vanlig ordning. ] vilken omfattning detta kommer att inträffa är svårt att ange.

De nya förmögenhetsgränserna bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1975, dvs. från samma tidpunkt som de nya taxeringsvärdena börjar tillämpas vid pen- sionsberäkning. För tiden dessförinnan kommer enligt riksförsäkringsver- kets anvisningar de äldre taxeringsvärdena att tillämpas vid inkomstpröv- ningen.

Vad jag nu har sagt föranleder ändring i S 5 andra stycket lagen ( 1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt i 165 lagen (l962:382') angående införande av lagen om allmän försäkring.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2. lag om ändring i lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Prop. l975:92 125

3. lag om ändring i lagen (l96l:300) om redareavgift för sjöfolks pen- sionering.

4. lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

5. lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift,

6. lag om ändring i lagen (l97lz282) om arbetarskyddsavgift.

7. lag om ändring i lagen (l973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslös- hetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet,

8. lag om ändring i lagen (l959z552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

9. lag om ändring i lagen (l962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

10. lag om ändring i lagen (l962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring,

dels att — med ändring av tidigare beslut — till Bidrag lill sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2450 000000 kr.