om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

Prop. 1978/79: 126

Regeringens proposition

1978/79:126

om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

beslutad den I mars 1979.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål erhåller lån om totalt 846 milj. kr. Vidare föreslås för rekonstruktionsändamål lån om totalt 255 milj. kr. Medlen är avsedda att överbrygga sysselsättningsbortfallet som uppstår till följd av SSAB:s strukturplan. Åtgärderna innebär vidare att bolagets konkurrenskraft stärks vilket på sikt bör leda till att tryggheten för de anställda ökar. Dessutom föreslås att Kopparbergs

läns utvecklingsfond får ett anslag av 7.5 milj. kr. Vidare föreslås att ytter-

higare 12 milj. kr. anvisas som bidrag till kommunala industrilokaler.

I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 126

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-01

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson. Enlund, Lindahl. Winther, De Geer, Blix, Cars. Gabriel Romanus. Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Huss såvitt avser punkterna 1—3,

statsrådet Wirtén såvitt avser punkterna 4 och 5

Proposition om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar inom

SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

1¶Inledning

Riksdagen beslutade den 6 april 1978 att staten skulle finansiellt medverka vid bildandet av SSAB Svenskt Stäl AB (prop. 1977/78:87, NU 1977/78: 45, rskr 1977/78:198). I bolaget ingår de tidigare stål- och gruvrörelserna i Gränges AB. Norrbottens järnverk AB (NJA) och Stora Kopparbergs Bergslags AB samt Gränges tidigare järnvägsrörelse (TGOJ. Aktie-

kapitalet i bolaget är fördelat med 50 § på Statsföretag AB och 25 4 på var-

dera av Gränges och Stora Kopparberg. Samarbetet mellan ägarna till SSAB regleras i ett konsortialavtal. som finns intaget som bilaga 4 till prop. 1977/78:87. Riksdagsbeslutet innebar bl. a. att staten tillförsäkrade Stats-

företag möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligt avtalet.

Efter en rekonstruktionsperiod av fem år bedöms bolaget enligt de prog-

noser som gjordes upp i samband med bolagets bildande börja visa lönsam-

het. Under rekonstruktionsperioden får bolaget statliga lån som uppgår till högst 3 100 milj. kr. Av detta belopp hänför sig högst I 800 milj. kr. till ett

s.k. rekonstruktionslån med villkorlig återbetalning och I 300 milj. kr. till

ett strukturlån för finansiering av investeringarna. Villkoren för rekon-

struktionslånet är sädana att de under vissa förutsättningar efter viss tid

kan helt elter delvis efterges.

Antalet anställda i SSAB var vid bolagets start den 1 januari 1978 ca 17800. Redan I samband med att bolaget bildades bedömdes personalen

under den närmaste femårsperioden behöva minskas med ca 4000 perso-

För att underlätta anställningsproblemen har företaget kunnat utnyttja det särskilda sysselsättningspolituska stödet inom stålindustrin m. m. (prop. 1977/78: 59. AU 1977/78:17. rskr 1977/78:85). Dessa arbetsmarknadspoli-

tiska Insatser motsvarade emellertid endast en del av kostnaderna för övertalig personal. Därför fick SSAB under ett inledande skede utnyttja

medel också ur rekonstruktionslånet för att täcka de återstående kostnaderna för övertalig personal. I prop. 1977/78:87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m. m. framhöll min företrädare att i den mån imsatser behövde göras för att upprätthålla sysselsättningen i berörda kommuner utöver dem som rymdes inom de resurser som har anvisats för SSAB och för arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder får förslag härom anmälas särskilt.

Styrelsen för SSAB fastställde den 31 maj 1978 en övergripande struk-

turplan för utvecklingen av företagets egentliga stälrörelse under den närmaste toärsperioden. Strukturplanen anger inriktningen för bolagets olika divisioner i ett antal inte tidsangivna åtgärder i form av nedläggninpar, omfördelning av produktionen och investeringar. Enligt konsorualavtalet

skall verksamheten i SSAB bedrivas efter affärsmässiga och företagseko-

nromiska principer. I strukturplanen framhåller SSAB att om de åtgärder som bolaget vidtar bedöms vara oacceptabla frän samhällsekonomisk syn-

punkt är bolaget berett att medverka till andra lösningar enligt det s.k. offertsystemet (jfr. prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 88). I strukturplanen betonas

alt statliga insatser är nödvändiga för att möta de regionalpolitiska problem

som genomförandet av strukturplanen kommer att medföra, speciellt inom

gruvrörelsen. Den av SSAB antagna strukturplanen ger upphov till betydande personalförändringar i bolaget mellan åren 1978 och 1987. Antalet

sysselsättningstillfällen som faller bort har av SSAB beräknats till 3 550 och

antalet nya arbetstillfällen har beräknats till 2000. De beräkningar som SSAB har utfört visar att största bortfallet av sysselsättning inträffar under den första delen av perioden, medan antalet nya arbetstillfällen huvudsakligen uppkommer under periodens senare del.

Med hänsyn härtill uppdrog dåvarande chefen för industridepartementet den 6 juni 1978 åt generaldirektören Bertil Rehnberg att utreda vissa sysselsättningsfrägor inom SSAB.

Syftet med utredningen var att ange möjligheter att tidigarelägga projekt som ingår I strukturplanen och som medför att nya arbetstillfällen erhålls

snabbare än vad som annars skulle ha varit fallet. Avsikten var också att

undersöka möjligheterna att fördröja nedläggning av anläggningar för att ge rädrum för sådana åtgärder som kan ge nya arbetstillfällen.

Den 12 december 1978 överlämnade Rehnberg sin rapport Tidigarelägg-

ningar m. m. av investeringar inom Svenskt Stål AB. I rapporten föreslås

att SSAB skall få ett ytterligare strukturlån på 1058 milj. kr. för att bl. a. tidigarelägga investeringar som finns upptagna i bolagets strukturplan. För

att SSAB övergångsvis skall kunna upprätthälla viss verksamhet som enligt strukturplanen skall avvecklas samt för vissa andra åtgärder föresläs vidare att bolaget beviljas ett rekonstruktionslän på 263 milj. kr. Sammanlagt föresläs sålunda att SSAB fär statliga lån på drygt 1300 milj. kr. Lånen

kommer enligt utredaren att göra det möjligt att tidigarelägga och trygga

arbetstillfällen för ca 900 personer i SSAB. 1 rapporten föresläs att lånen

skall utformas enligt de villkor som gäller för de tidigare beviljade strukturoch rekonstruktionslånen. I skrivelse den 8 februari 1979 har ägarna av SSAB, nämligen Gränges, Stora Kopparberg och Statsföretag, förklarat sig villiga att under vissa vill-

kor genomföra de åtgärder som av statsmakterna kan komma att beslutas på grundval av rapporten Tidigareläggningar m. m. av investeringar inom

Svenskt Stål AB. Vidare har SSAB i skrivelse den 22 februari 1979 framhällit att bolaget bl. a. är berett att genomföra de åtgärder som föreslagits av utredaren.

2¶Industripolitiska överväganden

2.1¶SSAB:s strukturplan

I maj 1978 fastställde styrelsen för SSAB en övergripande strukturplan

för utvecklingen av företagets egentliga stålrörelse under den närmaste tio-

årsperioden. Vissa enheter inom främst marknadsnära områden samt fler-

talet serviceenheter berörs inte i strukturplanen. Det huvudsakliga inne-

hållet i strukturplanen är följande.

Syftet med strukturplanen anges vara att skapa förutsättningar för sådana strukturförändringar att ett konkurrenskraftigt och lönsamt stålföretag kan skapas med möjlighet att fortleva i framtiden. I strukturplanen fastlägger SSAB strategin för marknader, produkter och anläggningar samt anger de åtgärder som med hänsyn till beräknade lönsamhetseffekter bör vidtas omgående. De åtgärder som genomförs som en fölid av den beslutade strukturplanen är grundade på en företagsekonomisk bedömning men är inte tidsbestämda.

I strukturplanen redogörs för under vilka konkurrensförhållanden SSAB måste arbeta. Den beskrivna konkurrenssituationen leder enligt SSAB till

följande förutsättningar för strukturförändringarna inom bolaget.

— Marknaden begränsas i allt väsentligt till Norden. För vissa kvalitets-

produkter skall en ökad export även utanför Norden eftersträvas.

— Framställningen av lågförädlade produkter. malm och ämnen, måste hu-

vudsakligen begränsas till behovet för vidareförädling inom landet. — Anläggningarna måste koncentreras, specialiseras och ges riktiga mate-

rial- och produktflöden för att nå skaleffekter. Krav måste dessutom

ställas att effektivitet och produktkvalitet motsvarar bästa västeuropeis-

ka verk. Dimensioneringen skall göras så att högt kapacitetsutnyttjande kan nås i olika steg. Investeringar mot lönsamma och livskraftiga pro-

duktområden i senare förädlingsled måste därför ges prioritet framför

investeringar inom tidigare produktionsled. Strukturplanens syfte är att de i bolaget ingående företagsenheterna skall samordnas och strukturellt förändras så att ett långsiktigt effektivt och konkurrenskraftigt företag kan erhållas och bestå. För att uppnå detta

mål skall verksamheten enligt SSAB förändras på följande sätt. —- Domnarvet utvecklas till centrum för band- och plåttillverkning samt

förädling av dessa produkter. Till Domnarvet koncentreras vidare SSAB:s skrotbaserade metallurgi liksom tillverkning av armeringsstål och valsträd.

= Oxelösund bibehålls som centrum för grov- och industriplåt. Tillverk-

ningen utvecklas mot industriplåt och mot ett högre kvalitetsregister. = Till Luleå koncentreras SSAB:s produktion av grova och medelgrova profiler. — Både Luleås och Oxelösunds metallurgiska basresurser utnyttjas för ämnestillverkning. Anläggningarna i Luleå och Oxelösund kompletteras omgående för tillverkning av ämnen för Domnarvet. En metallurgisk

koncentration till Luleå blir på sikt naturlig om ämnesförsörjningen skall

baseras på svensk malm.

— SSAB:s manufakturverksamhet utvecklas vidare på samtliga huvudor-

ter, Insatserna i manufakturledet skall ökas för att höja lönsamheten och samtidigt motverka de negativa sysselsättningskonsekvenserna av ' strukturförändringarna.

— SSAB:s gruvrörelse anpassas till malmförsörjning i Mellansverige och

möjlig exportförsäljning. Särskilda ansträngningar skall göras för att upprätthålla och utveckla exportförsäljningen. —- TGOJ liksom övrig serviceverksamhet skall anpassas till efterfrågan inom SSAB och från externa kunder. TGOJ kan därutöver utgöra ett instrument för näringspolitiska insatser för stål- och gruvrörelsen i Bergslagen. Ett genomförande av strukturplanen ger upphov till betydande personalförändringar i bolaget mellan åren 1978 och 1987. De i planen beräknade

Beräknat Netto-

Bortfall tillskott förändring

bör enligt bolaget läggas den övertalighet på ca 400 personer som finns I Grängesberg. De beräkningar som SSAB har utfört visar att största borttallet av sysselsättning inträffar under den första delen av tioårsperioden. medan antalet nya arbetstillfällen huvudsakligen uppkommer under periodens senare del.

I strukturplanen framhåller SSAB att om de åtgärder som bolaget vidtar bedöms vara oacceptabla från samhällsekonomisk synpunkt är bolaget berett att medverka till andra lösningar enligt det s. k. offertsystemet. I strukturplanen betonas alt statliga insatser är nödvändiga för att möta de regionalpoliuska problem som strukturplanen kommer att medföra, specielt inom gruvrörelsen.

2.2 Plan 8!

I december 1978 fastställde styrelsen i SSAB den s. k. Plan 81. I denna plan har upptagits de investeringar I strukturplanen som SSAB avser att genomföra under perioden 1978--1981. Investeringsbeloppen är angivna i löpande priser. Planen innehåller prognoser över SSAB:s resultatutveckling.

ningar och angivet investeringsprogram. m. m. I Plan 81 utgår bolaget från en allmän kostnadsutveckling på 7 per är för driftskostnader och investeringar. Vidare förutsätts en förbättring av den allmänna stålprisnivän med 954 per år, vilket innebär en svag förbättring av konjunkturutvecklingen under treårsperioden.

Plan 81 upptar struktur- och reimvesteringar. Strukturinvesteringarna i Plan 8! uppgår under perioden 1979-1981 till 1893 milj. kr. Därutöver medför strukturinvesteringarna utbetalningar av 106 milj. kr. efter år 1981. Totalt innehåller Plan 81 investeringar för 2 508 milj. kr. varav utbetalningur under perioden 1979—- 1981 med 2 400 milj. kr. En förteckning över de investeringar som omfattas av Plan 81 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

SSAB anser sig f.n. emellertid inte ha möjligheter att finansiera ett investeringsprogram som omfattar mer än 2000 milj. kr. under de närmaste tre ären. SSAB har därför t-.slutat att senarelägga investeringar för 400 milj. kr. Dessa avser i Borlänge värmningsugn i bredbandverk 170 milj. kr., elstålverk 40 milj. kr. samt plastbeläggningslinje 17 milj. kr.. och i Luleå förpar till universalverk 50 milj. kr. och kraftvärmeverk 30 milj. kr. Till

dessa investeringar skall läggas diverse följdinvesteringar uppgående till 30

milj. kr. och en post för oförutsett på 63 milj. kr. En sammanfattning av förskjutningar inom Plan 81 för att nå finansieringsramen 2 000 milj. kr. ges 1 följande tabell.

Sammanfattning av förskjutningar inom Plan 81 för att nä finanseringsram 2 000 milj. kr.

(milj. kr.a

Banddivisionen Bredbandverk, ugn m. m. 170 Metallurgi Domnarvet Elektrostälverk 40 Profildivisionen Luleå Förpar, universalverk 50 Dobel Domnarvet Plastlinje och vidareförädling 17 Energi och miljö Luleå Kraftvärmeverk 30 "Övriga arbeten Diverse följdinvesteringar 30 Oförutsett 63

Den huvudsakliga effekten av förskjutningarna är att utbyggnaden av bredbandverket i Domnarvet försenas.

Dessutom påverkas bl. a. utnyttjandet av befintliga anläggningar i Luleå genom det minskade bandämnestonnaget.

2.3¶Uppdrag att utreda vissa sysselsättningsfrågor inom SSAB

Med anledning av SSAB:s strukturplan uppdrog dåvarande chefen för industridepartementet den 6 juni 1978 åt gencraldirektör Bertil Rehnberg att utreda vissa sysselsättningsfrågor inom SSAB. För uppdragets genomförande gavs vissa riktlinjer.

I riktlinjerna framhölls att regeringen genom beslut den I december 1977

har uppdragit åt länsstyrelserna i vissa län som berörs av sysselsättnings-

problem inom bl. a. stål- och gruvindustrin att bilda särskilda samverkansgrupper. Dessa grupper skulle bl.a. kartlägga expansionsmöjligheterna hos företag utanför de nu nämnda branscherna och sysselsättningsmöjlgheterna inom den offentliga sektorn. I riktlinjerna pekades vidare på att in-

satser därutöver kunde behövas inom ramen för SSAB:s verksamhet, i

synnerhet på gruvorterna.

I utredningsuppdraget angavs att möjligheterna borde undersökas att på grundval av SSAB:s struktur- och sysselsättningsplan tidigarelägga sådana projekt inom SSAB vilka kan ge nya arbetstillfällen snabbare än vad som

har beräknats i planerna. Vidare borde merkostnaderna för sådana tidiga-

reläggningar anges.

Möjligheterna skulle vidare undersökas att fördröja nedläggning av enheter och anläggningar i syfte att ge rådrum för sådana åtgärder som kan ge

nya arbetstillfällen. Kostnaderna för detta skulle också anges. I uppdraget

skulle också ingå att pröva kombinationer av olika alternativ i syfte att nå bästa effekt på sysselsättningen till rimlig kostnad.

Med hänsyn till strukturplanens konsekvenser för sysselsättningen i olika regioner och situationen på arbetsmarknaden i utgångsläget angavs att utredaren i första hand borde inrikta sitt arbete på gruvregionerna.

2.4 Rapporten Tidigareläggningar m. m. av investeringar inom Svenskt Stål

AB

Utredaren redovisar resultatet av sin utredning i en rapport med titeln Tidigareläggningar m. m. av investeringar inom Svenskt Stäl AB. daterad den 12 december 1978.

De utgångspunkter som utredaren haft för sitt förslag är bl. a. följande. — Verksamheten inom SSAB skall drivas efter affärsmässiga och kommer-

siella principer. Insatser som går därutöver skall föreläggas riksdagen i

särskild ordning. — Vid valet mellan alternativa åtgärder bör situationen på arbetsmarkna-

den i de berörda länen vara avgörande för förslagens utformning. — Sysselsättningen på berörda orter skall i första hand förbättras genom ti-

digareläggning av framåtsyftande investeringar. —- Om framätsyftande investeringar inte är tillräckliga för att klara syssel-

sättningen är det bättre att övergångsvis komplettera med arbetsmark-

nadspolitiska insatser än att lägga ned stora belopp på att temporärt be-

vara en produktion som inte kan upprätthållas på sikt.

När utredaren nämner struktur- och rekonstruktionslån avser han sam-

ma slag av lån som är angivna i prop. 1977/78:87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m. m. Han föreslår att de av honom förordade lånen lämnas på samma villkor.

Vid min redogörelse för innehållet i rapporten följer jag dispositionen i utredningen. Detta innebär att redogörelsen sker ortsvis. Det huvudsakliga innehället i rapporten är följande.

2.4.1 Borlänge kommun

I rapporten föreslås tidigareläggning av olika projekt i Domnarvet.

I företagets program för de närmaste tre åren ligger omfattande investeringar inom bredbandverket och kallvalsverket i Domnarvet. Tillsammans uppgår de till drygt 800 milj. kr. SSAB har förklarat sig ha tekniska och praktiska möjligheter att tidigarelägga vissa investeringar inom detta program. En sådan investering är bredbandverkets ugn som utgör det första stora steget i utbyggnadsplanerna för bredbandverket. Tidigareläggningen innebär utbetalningar med 170 milj. kr., fördelade på 70 milj. kr. för byggnader och 100 milj. kr. för maskiner. Sysselsättningsmässigt skulle enligt rapporten en ny ugn innebära att personalbehovet ökar med ca 100 i Domnarvet och med ca 85 vid de metallurgiska enheterna i Luleå.

I strukturplanen ingår vidare ett antal investeringar i bredbandverket i syfte att höja kvalitetsnivån till bästa europeiska standard. Dessa investe- '

ringar omfattar främst maskiner och övrig utrustning. Den sammanlagda kostnaden för kvalitetstinvesteringar som skulle tidigareläggas har av SSAB beräknats till 365 milj. kr. I rapporten anges att kvalitetsinvesteringarna för Domnarvets del skulle innebära ett utökat personalbehov i band- och tunnplätstillverkningen med ca 50 personer när anläggningen är i full drift. Dessutom är investeringen nödvändig för att få avsättning för de ämnen som cen utbyggd elektrostålanläggning i Borlänge kan producera.

Enligt rapporten kan SSAB vidare tidigarelägga investeringen I ett femte valspar i kallvalsverket, vilket skulle innebära möjligheter för bolaget att tillverka tunnare plåt än vad som hittills varit möjligt. Kostnaderna för ett femte valspar hur av SSAB beräknats till 56 milj. kr. Denna investering torde enligt rapporten inte få någon direkt sysselsättningseffekt men beräknas gynnsamt påverka sysselsättningen i både tidigare och senare produktionsled.

De här redovisade investeringarna är alla av offensiv karaktär. Investeringarna leder till ökad sysselsättning både direkt och i tidigareliggande led 1 produktionen och ökar företagets konkurrenskraft. SSAB saknar finansiella möjligheter att genomföra dessa investeringar i den takt som är önskvärd med hänsyn till företagets resultat på sikt och till sysselsättningsutvecklingen.

Utredaren föreslår därför att SSAB beviljas strukturlän uppgående till

591 milj. kr. för att finansiera de nämnda investeringarna i bredbandverket

och kallvalsverket i Domnarvet. Behovet av lånemedel har angetts till 8

milj. kr. år 1979, till 222 milj. kr. år 1980, till 223 milj. kr. år 1981 och till

138 milj. kr. år 1982.

Enligt SSAB:s strukturplan skall tillverkningen av skrotbascerat stål, dvs. elektrostål. koncentreras till Domnarvet. I strukturplanen ingår utbyggnad av elektrostålanläggningen i Domnarvet. Utbyggnaden förutsätter såväl att ugnen i bredbandverket installeras som att de s. k. kvalitetsfrämjande investeringarna genomförs i bredbandverket. Hela investeringskostnaden för utbyggnaden av elektrostålanläggningen har av bolaget uppskattats till 60 milj. kr. Av detta belopp beräknas i rapporten 40 milj. kr. kunna tidigareläggas. Personalbehovet ökar vid utbyggd elektrostältillverkning med ca 150 personer direkt och indirekt personal. Denna personal kan rekryteras från personal som inte längre erfordras till följd av nedläggningen av malm-

metallurgin. Utredaren föreslår att SSAB beviljas 40 milj. kr. för att kunna

tidigarelägga utbyggnaden av elektrostålanläggningen i Domnarvet. Det förutsätts att beloppet utbetalas som strukturlån med 4 milj. kr. år 1979, 17 milj. kr. år 1980 och med 19 milj. kr. år 1981.

Dobeldivisionen inom SSAB marknadsför galvaniserad och plastbelagd

plåt. SSAB har förklarat att det är lämpligt med hänsyn till den långsiktiga utvecklingen att bygga ut plastbeläggningskapaciteten tidigare än vad bola-

gets finansiella ramar f. n. medger. Genom att plastbeläggningslinjen i Borlänge byggs om ökas kapaciteten med 5096. Vid fullt kapacitetsutnyttjande It Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 126

skulle ytterligare ca 25 personer komma att sysselsättas vid anläggningen. Kostnaden för ombyggnaden uppskattas av bolaget till 17 milj. kr. I rapporten föreslås att SSAB far ett strukturlån uppgående till 17 milj. kr. som skall betalas ut med 10 milj. kr. år 1979 och med 7 milj. kr. är 1980.

j Borlänge är en manufakturverksamhet under uppbyggnad. Under de närmaste tre ären avser SSAB att investera i en anläggning för sortering.

upparbetning och formning av kallvalsad och varmvalsad plåt. Dessa invesieringar beräknar bolaget kunna klara inom redan existerande finansiella ramar. Investeringarna beräknas ge ett 30-tal nya arbetstillfällen. För att stärka företagets konkurrenskraft på detta område föreslås i rapporten att SSAB erhåller strukturlån på ca 35 milj. kr. för att kunna tidigarelägga visså anläggningsinvesteringar under åren 1980 och 1981. Länet föresläs bli utbetalat med 17 milj. kr. är 1980 och med 18 milj. kr. är 1981. En utbyggd stålmanufaktur beräknas av bolaget ge ytterligare ca 120 arbetstillfällen.

Citredaren anser att möjligheterna bör vara öppna att kunna vidmakthål-

la verksamheten inom den malmbaserade metallurgin i Domnarvet ytterligare en tid utöver den i strukturplanen angivna, dock längst till utgången

av är 1982. Om förutsättningar i olika avseenden dessförinnan under är

1982 föreligger att successivt begränsa verksamheten bör en förlängd drift omprövas. Utredaren föreslår att SSAB beviljas ett rekonstruktionsläån om högst 135 milj. kr. för att täcka kostnaderna för den föreslagna förlängning-

en av den malmbaserade metallurgin.

Utredaren menar att effekten av de investeringar som ryms inom

SSAB:s finansiella ram och de som föreslås bli tidigarelagda torde bli att

sysselsättningen i Borlänge under de närmaste åren snarast kommer att bli något högre än den är I dagsläget.

2.42 Lindesbergs kommun

I Stråssa, som ligger 25 km norr om Lindesbergs centrum, bor f.n. ca 550 personer. Örten har två stora arbetsplatser, Strässa gruva med kulsinterverk och Mineralprocesslaboratoriet. Båda enheterna ingår i SSAB.

Utredaren har föreslagit att möjligheten bör prövas att samordna huvudmannaskapet för Mineralprocesslaboratoriet och Metallurgiska forskningsstationen I Luleå.

Det har från experthåll framhållits att pellets från Stråssa metallurgiskti sett är en utomordentlig råvara för svensk specialstålindustri. Kvaliteten är emellertid alltför hög i förhållande till vad som efterfrågas av handelsstälverken. Enligt SSAB kan produktionen vid gruvan inte fortsätta på sikt om inte en uppgörelse med specialstälverken kan ske i fråga om priser och

tillräckliga kvantiteter. Stråssas situation har aktualiserats dels av spe-

cialståldelegationen, dels av delegationen för mellansvensk gruvindustri.

Den förra delegationen skall ta initiativ till, följa och stödja strukturomvandlingen inom specialstålindustrin. Den senare delegationen har till upp-

gift att studera de möjligheter till på sikt lönsam verksamhet inom mellan-

svensk gruvindustri som finns eller kan skapas. Arbetet bedrivs i nära samarbete med berörda myndigheter och mineralpolitiska utredningen. Utredaren föreslår med hänvisning till de pågående utredningarna att sluthet ställningstagande till åtgärder i Stråssa får vänta intill dess att ett fullständigt beslutsunderlag föreligger. SSAB har utfäst sig att upprätthalla driften under de närmaste två ären vilket bör göra det möjligt att omsorgsfullt pröva möjligheterna att finna mera långsiktiga lösningar.

I Håkansboda, ca 2 km söder om gruvan i Stråssa, finns en kopparfyndighet som tidigare inte bedömdes som brytvärd. Nya bedömningar tyder emellertid på att en brytning skulle kunna bli lönsam om även malmens innehåll av kobolt. silver och guld kan tas till vara. Utredaren anser det därför vara angeläget att de påbörtlade undersökningarna fortsätter med sikte på att få fram ett fullständigt underlag som medeger att ställning kan tas till

frägan om brytning är möjlig eller inte och i så fall under vilka former detta

skall ske. För att få fram ett sådant underlag föreslås att SSAB beviljas ett rekonstruktionslån på 5 milj. kr. Arbetet med att ta fram underlaget beräknas ta ca tvä år och sysselsätta ca tio personer under denna tid.

Vid Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa har en helt ny metod framtagits för tillverkning av järnsvamp. Metoden är speciellt lämpad för Gränges-

bergsmalmen. Utredaren anser det vara synnerligen angeläget att försöken med tillverkning av järnsvamp fortsätter. För det fortsatta utvecklingsarbetet. som innebär att en pilotanläggning byggs, föreslås därför att bolaget får ett rekonstruktionslån på 3,6 milj. kr. Denna investering beräknas av bolaget sysselsätta ca 10 personer under två och ett halvt år.

SSAB har tillsammans med ett japanskt företag genomfört lyckade försök att reducera oxidiska nickelmalmer utan att smälta malmen elektriskt. För detta ändamål har Mineralprocesslaboratoriet utvecklat och patenterat en mekanisk ugn. Det japanska företaget önskar nu aut tillsammans med SSAB gå vidare med försök i en större anläggning. Kostnaden för den nya försöksanläggningen har beräknats till 7,8 milj. kr. och kostnaderna för försöksserien har beräknats till 14,2 milj. kr. SSAB räknar med att det japanska företaget svarar för halva kostnaden för försöksserien. Försöken med nickel beräknas sysselsätta ca 20 personer under de närmaste fyra åren. Utredaren menar att det finns goda skäl att fortsätta försöksverksamheten i Sverige eftersom den teknologi som är under utprovning skulle kunna göra det möjligt att bearbeta hittills olönsamma malmer. Med hänsyn härtill förestår utredaren att bolaget beviljas ett rekonstruktionslån på 14,9 (7,8 + 7.1) milj. kr. för den fortsatta försöksverksamheten.

2.4.3 Ludvika kommun

Grängesbergsgruvan är den av SSAB:s gruvor som har den lägsta kostnaden per producerat ton malm. Antalet sysselsatta vid denna gruva kom-

mer att minska från nuvarande ca 1100 till ca 560 år 1982 om strukturplanen genomförs. Av denna anledning anser utredaren det vara utomordent-

ligt angeläget att försöka finna lösningar som innebär ökade möjligheter att

avsätta Grängesbergsmalm till de enheter inom bolaget som även i fortsätt-

ningen skall basera sin metallurgi på malm. På utredarens uppdrag har SSAB utrett olika åtgärder som skulle kunna leda till att avsättningsmöjligheterna för gruvan förbättras. Efter att ha prövat fyra olika alternativ utifrån tekniska, företagsekonomiska och samhällsekonomiska utgångspunkter föreslår utredaren att ett sinterband skall installeras t Oxelösund. Jag återkommer till denna investering i det följande. Antalet sysselsättningstillfällen i Grängesberg, till följd av en investering i ett sinterband i Oxelö-

sund, beräknas av bolaget öka med ca 170 år 1982. Personalbehovet kom-

mer att öka med ytterligare ca 140 under perioden 1983-1987. Investeringen kommer enligt bolaget också att gynnsamt påverka utvecklingen inom

TGOJ.

För finansiering av särskilda insatser. i syfte att inom gruvdivisionen ge

arbete åt de anställda till dess att sinterverket i Oxelösund blir färdigt,

föreslås i utredningen att bolaget erhäller ett rekonstruktionslån på 50 milj. kr. Länet förutsätts bli utbetalat med 15 milj. kr. år 1979, 15 milj. kr. år

1980 och 20 milj. kr. år 1981.

Med hänsyn till den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden i kommunen föreslår utredaren vidare att företag, som under åren 1979-1981 etablerar ny eller utökar befintlig verksamhet i Ludvika kommun, skall få regionalpolitiskt stöd i samma omfattning som utgår till företag inom det inre stödområdet.

Då SSAB bildades tillförde varje ingående bolag en egen dataanläggning. Enligt SSAB är det ändamålsenligt att sammanföra de tre anläggningarna till en. Under förutsättning av personalorganisationernas samtycke är bolaget berett att lokalisera den samlade dataverksamheten till Grängesberg. Fullt utbyggd skulle den datacentralen komma att sysselsätta ca 60 personer. En förläggning till Grängesberg förutsätter att en byggnad uppförs för ändamålet. Investeringskostnaden för denna uppskattas av bolaget till 15 milj. kr. Utredaren föreslår att bolaget får ett strukturlån på samma belopp.

SSAB har förbundit sig att förlägga produktion till ett industrihus som kan komma att uppföras av kommunen i Grängesberg. Fullt utbyggd bör

verksamheten kunna sysselsätta ca 50 personer. En förutsättning för detta

är att kommunen kan erhålla statsbidrag till investeringskostnaden. Kommunen har för avsikt att uppföra byggnaden under år 1979 och industrihuset beräknas kosta ca 12 milj. kr. Utredaren föreslår att kommunen får medgivande att uppföra byggnaden som kommunalt beredskapsarbete. Utöver industrihuset har kommunen planer på att uppföra tre mindre indu-

strihotell i Gonäs, Grängesberg och Ludvika. Lokalerna är avsedda för företag som redan verkar inom kommunen. Utredaren anser att statligt stöd

bör utgå även till uppförande av industrihotellen.

Dala-Invest ägs till 70 26 av Stora Kopparberg och till 30 26 av SSAB. En-

Het rapporten diskuteras f.n. en breddning av aktieägandet till att omfatta även kommunerna och de berörda fackliga organisationerna. Med hänvisning till det besvärliga sysselsättningsläget i regionen Borlänge — Ludvika och konsekvenserna särskilt för gruvorterna av strukturplanens genomförande föreslår utredaren att Dala-Invests ekonomiska resurser förstärks genom att medel tillskjuts från SSAB. Utredaren föreslär att SSAB för detta ändamål erhåller ett rekonstruktionslån på 30 milj. kr. att utbetalas till Dala-Invest under en period av fem är med början år 1979.

ASEA överväger att utöka sin verksamhet i Ludvika. En förutsättning är att bolaget kan erhålla ytterligare mark i omedelbar anslutning till det nuvarande fabriksområdet. F.n. finns ingen industrimark tillgänglig i anslutning till företagets anläggningar. Genom flyttning av ett impregneringsverk skulle emellertid erforderlig mark kunna frigöras. Vissa ekonomiska frågor, som är förknippade med Svenska Träimpregnerings AB:s flyttning och investeringar på det nya industriområdet. kan enligt utredaren lösas

om förslaget rörande förstärkta regionalpolitiska insatser i Ludvika bifalles

av statsmakterna.

2.4.4 Luleå kommun

I rapporten föreslås att ett förpar installeras i universalverket. Utan ett

förpar som kan justera ämnesbredden måste universalverket enligt bolaget begränsa sitt produktsortiment radikalt. Från SSAB betonas dessutom

starkt den stora betydelse som förparet har för verkets långsiktiga konkurrensförmåga. Hela investeringsbeloppet beräknas till 155 milj. kr., varav

50 milj. kr. enligt bolaget skulle kunna tidigareläggas. För att finansiera investeringskostnaderna föreslår utredaren att bolaget erhåller ett struktur-

lån på 50 milj. kr. att utbetalas år 1981.

Vidare föreslås i rapporten att en värmningsugn installeras I universalverket. Kostnaden för detta har av bolaget beräknats till 85 milj. kr. I rapporten föresläs att bolaget beviljas ett strukturlän på detta belopp att utbetalas med 30 milj. kr. år 1981 och med 55 milj. kr. år 1982. De två investeringarna i universalverket ger enligt rapporten inte någon direkt sysselsättningseffekt. Däremot ger ökad produktion indirekta sysselsättningseffekter genom att stålbehovet ökar samt genom ökad efterbehandling.

Verkstad och maskinutrustning avseende stålmanufaktur är under om-

byggnad resp. kompletteras för att anpassas till annan tillverkning. Det an-

ses av utredaren angeläget att denna om- och utbyggnad påskyndas, sär-

skilt som verksamheten är arbetskraftsintensiv. Investeringarna beräknas

medföra att drygt 40 arbetstillfällen skapas. Av denna anledning föreslår utredaren att SSAB beviljas ett strukturlån på 17 milj. kr. för investeringar i utrustning för denna verksamhet. Beloppet bör utbetalas med 5 milj. kr. år

1979 och med 12 milj. kr. år 1980.

I SSAB:s strukturplan finns upptaget ett projekt som avser byggnad av

ett kraftvärmeverk i Luleå för att nyttiggöra överskottsgas från masugnar

och koksverk. SSAB och Luleå kommun planerar att gemensamt uppföra

detta kraftvärmeverk för produktion och leverans av elenergi ull SSAB och

kommunen samt fjärrvärme till kommunen. Verksamheten kommer att bedrivas i ett gemensamt hälftenägt bolag. Investeringen anses av bolaget vara företagsekonomiskt lönsam. Anläggningskostnaden inkl. anslutande ledningar beräknas tull 250 milj. kr.. varav parterna tillskjuter vardera 40 milj. kr. Det resterande beloppet avser parterna låna upp på den allmänna kreditmarknaden. För driften av kraftvärmeverket fordras en personalstyrka uppgående till ca 20 personer. Byggandet av ett kraftvärmeverk ryms emellertid inte inom bolagets finansiella treårsram. Utredaren anser det angeläget att projektet tidigareläggs och föreslår därför att SSAB bevil-

jas ett strukturlån på 30 milj. kr. som skall betalas ut med vardera 15 milj.

kr. under ären 1980 och 1981. Strävan finns inom SSAB att ta tillvara och föra vidare de kunskaper inom företaget som finns såväl vad beträffar själva ståltillverkningen som utrustning för stältillverkning. Målet är att skapa systemlösningar som även skulle kunna säljas till bl. a. andra stålproducenter och annan tung industri. Tubexpress är ett första steg på denna väg. Tubexpress är ett system för pneumatiska transporter av tunga bulkprodukter som t. ex. slig och koks. Själva systemet bestär av en rörledning av plåt. I denna framförs transportvagnar med hjälp av tryckluft. SSAB planerar att uppföra en försöks- och referensanläggning i Luleå. Investeringskostnaden har av bolaget beräknats till 20 milj. kr. Under investeringsfasen beräknas ett tiotal personer bli sysselsatta med byggnadsarbete under ett år. Ett lyckat resultat av försöken vid anläggningen skulle innebära möjligheter till produktion för försäljning till utomstående. Avsikten är enligt SSAB att i så fall förlägga produktionen till Grängesberg. Från SSAB framhålls att ytterligare underlag är nödvändigt innan beslut kan fattas om uppförandet av en anläggning. Utredaren föreslär, under förutsättning att dessa kompletterande

studier inte förändrar den preliminära bedöming som nu görs av projektet,

att bolaget beviljas ett rekonstruktionslån på 20 milj. kr. att användas för

uppförande av en referensanläggning. Beloppet bör betalas ut med 7 milj.

kr. är 1979 och med 13 milj. kr. år 1980. I Sverige pågår forskning för att framställa råjärn på ett enklare och billigare sätt än I masugnar. Sedan år 1971 arbetar Stora Kopparberg och

ASEA med att utveckla en råjärnsprocess kallad ELRED som av SSAB

bedöms vara av så stort intresse att den bör prövas i industriell skala. EL- RED-processen bedöms kunna producera flytande råjärn ca 150 kr. per

ton billigare än masugnen. Utredaren menar att det är nödvändigt att uppföra en försöksanläggning för att slutgiltigt kunna fastlägga hur ELREDprocessen fungerar i industriell skala. Investeringskostnaden för en dylik

försöksanläggning som skulle kunna tas i drift januari 1983 uppskattas i löpande priser av bolaget till ca 380 milj. kr. För att utvärdera anläggningen är det nödvändigt att verksamheten bedrivs under 2—3 år och kostnaden

Jå

för detta uppskattas av bolaget till ca 210 milj. kr. Utredaren anser det angeläget att SSAB kan bli direkt engagerat i det fortsatta utvecklingsarbetet. Av denna anledning föreslås att bolaget beviljas strukturlän på 4 milj. kr. för att kunna betala en del av utvecklingskostnaderna.

[ strukturplanen för SSAB finns angivet att ett nytt mediumverk kan komma att byggas i Luleå under första hälften av 1980-talet. Investeringen får dock inte rum inom de finansiella ramar som står till förfogande inom de närmaste tre ären. Kostnaderna för ett mediumverk I grundutförande har av bolaget beräknats till ca 400 milj. kr. vid en kapacitet på 200.000 ton per år. Ett sådant verk kommer totalt att ge arbete åt ca 160 personer. Ettersom det tar 3,5 är att genomföra projektet bör arbetet med marknadsutredningar och en projektering av verkets tekniska del påbörjas omgående.

Kostnaden härför har av bolaget beräknats till I 2 av investeringsbelop-

pet, dvs. 4 milj. kr. Utredaren föreslår att bolaget erhåller ett strukturlån på detta belopp och att beloppet utbetalas är 1979.

Situationen för byggnadsarbetarna i Norrbotten kommer. enligt utreda-

ren. att bli bekymmersam under den tid som nu kan överblickas. Av denna anledning har utredaren under överläggningarna med SSAB diskuterat

möjligheterna att utföra vissa byggnadsarbeten vid bolagets anläggningar i

Luleå eller inom verksamheter som har en indirekt anknytning till bolaget. Till den senare gruppen hör ett projekt kallat Företagens hus, som skulle hyra ut lokaler till institutioner och organ huvudsakligen med uppgifter inom näringspolitiken. Kostnaden för uppförandet av fastigheten är beräk-

nad till 20-25 milj. kr.

Det har träffats en preliminär överenskommelse mellan Plannja AB. som är ett dotterbolag till SSAB. och NJA-Invest AB, numera Regioninvest i Norr AB, att det senare bolaget skall uppföra lokaler för kontor och distribution sant hyra ut dessa lokaler till Plannja. Kostnaden är beräknad till ca 25 milj. kr. Med tanke på den besvärliga situationen för byggnadsarbetarna i Norrbotten föreslår utredaren att både Företagens hus och den sistnämnda fastigheten fär uppföras som enskilt beredskapsarbete.

Vid utredarens överläggningar med SSAB har det framkommit att bolaget har ett stort behov av kompletterande investeringar, varav en del är angelägna med hänsyn till både den inre och den yttre miljöns krav. Utredaren föreslår att projekt fär utföras som enskilt beredskapsarbete till en total kostnad av 25—30 milj. kr.

2.4.5 Oxelösunds kommun

I syfte att öka avsättningen av malm från gruvorna i Grängesberg före-

slår utredaren att ett ytterligare sinterband installeras i Oxelösund. Denna investering har av bolaget beräknats till 157 milj. kr. Driften av sinterban-

det ger enligt bolaget arbete åt ca 10 personer. Utredaren föreslår att SSAB

beviljas ett strukturlån på 157 milj. kr. för att bygga ett parallellsinterband i

Oxelösund. Beloppet bör utbetalas med 15 milj. kr. år 1979, med 100 milj.

kr. år 1980 och med 42 mibh. kr. år 1981. Enligt utredaren kan tili denna utbetalning komma ytterligare kostnader för vissa miljöåtgärder. Dessa kostnader kan enligt utredaren inte nu fastställas eller fördelas i uden.

På grund av den relativt ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden I Oxelösund kan det enligt utredaren finnas skäl att tidigarelägga vissa imvesteringar inom division stålmanufaktur i Oxelösund. En del investering-

är ryms inom bolagets finansiella ram för de närmaste tre åren. Därutöver

finns det vissa projekt som om de tidigareläggs ger arbete åt ett trettiotal personer. Den totala investeringen för dessa projekt har av bolaget beräknats till 13 milj. kr. och utredaren föreslår att SSAB erhåller detta belopp som strukturlån.

2.4.6 Tierps konunun

Med hänsyn till att industrisysselsättningen i norra Uppland har minskat under senare år bör särskilda ätgärder, enligt utredaren, vidtas för att be-

vara sysselsättningen vid Stora Element AB. ett dotterbolag till SSAB. i Sö-

derfors. Härigenom räknar bolaget med att ca 25 personer av den nuvarande personalstyrkan på 50 personer skall kunna beredas arbete. Kostnader-

na för detta är beräknade till 1.7 milj. kr. För att klara sysselsättningen

också för den äterstående personalen krävs att fabriken tillförs andra produkter eller att samverkan kan etableras med andra företag inom branschen. Kostnaden för att genomföra denna omställning har av bolaget beräknats till 2.8 milj. kr. Utredaren föreslår att totalkostnaden för dessa åtgärder, 4.5 milj. kr.. ställs till bolagets förfogande som rekonstruktionslån att utbetalas år 1979.

Sammanfattningsvis föreslår utredaren att SSAB skall få strukturlån uppgående till 1058 milj. kr. att utbetalas med 64 milj. kr. år 1979, 402 milj. kr. år 1980. 399 milj. kr. är 1981 och 193 milj. kr. år 1982. Vidare föreslås att SSAB skall få rekonstruktionslån uppgående till 263 milj. kr. som skall utbetalas med 42.5 milj. kr. år 1979, 43,6 milj. kr. är 1980, 29 milj. kr. år 1981, 141,9 milj. kr. år 1982 och 6 milj. kr. år 1983.

En sammanfattning av åtgärder föreslagna av utredaren och deras samband med SSA B:s strukturplan bör fogas till protokollet i detta ärende som

bilaga 2.

2.5 Skrivelser från ägarna av SSAB och från SSAB

I skrivelse den 8 februari 1979 framhåller ägarna av SSAB, nämligen Gränges. Stora Kopparberg och Statsföretag, att styrelsen för SSAB vid sammanträde den 30 januari 1979 har uttalat, att den i princip är beredd att genomföra de ätgärder som kan komma att beslutas av statsmakterna på grundval av rapporten Tidigareläggningar m. m. inom Svenskt Stål AB. SSAB:s styrelse har därvid förutsatt att staten ställer erforderliga medel till SSAB:s förfogande i form av struktur- och rekonstruktionslån.

Ägarna av SSAB förutsätter att de rekonstruktionstån och/eller bidrag som kan komma att ställas tll förfogande för SSAB inte kommer att påver-

ka inlösensvärdena på aktierna i bolaget enligt punkt 7 i konsortialavtalet.

Enligt ägarna kan detta enklast uppnas genom ett tillägg till konsortialavtalet.

E skrivelse den 22 februari 1979 anför SSAB i huvudsak följande.

Styrelsen för SSAB är beredd att genomföra de åtgärder inom SSAB:s

strukturplan som anges i generaldirektör Rehnbergs förslag. Styrelsen för-

utsätter därvid att staten ställer erforderliga medel till förfogande i form av struktur- och rekonstruktionslän. Styrelsen förklarar sig vidare beredd att

medverka till sådana lösningar i anslutning till företagets strukturplan, som statsmakterna kan komma att besluta med hänsyn bl. a. till fackrepresen-

tanternas tilläggsförslag och som inte är företagsekonomiskt motiverade utan huvudsakligen är avsedda att förbättra sysselsättningsläget. Styrelsen förutsätter därvid att statsmakterna för detta ändamål anvisar medel enligt det s. k. offertsystemet.

Styrelsen förutsätter att rekonstruktions- och strukturlånen lämnas på sådana villkor att SSAB kan genomföra åtgärderna utan att SSAB:s likviditet och resultat påverkas negativt.

2.6 Statlig finansiell medverkan

SSAB är i många fall en betydande eller 1. o. m. en dominerande arbetsgivare på de orter där företaget driver verksamhet. En ändring i sysselsättningsnivån inom SSAB får därför avgörande återverkningar även på dessa orters Övriga näringsliv och servicenäringar. Den av SSAB antagna strukturplanen innebär betydande personalförändringar i bolaget åren 1978-1987. Enligt strukturplanen blir det ett stort bortfall av sysselsättning under den första delen av perioden, medan ett antal nya arbetstillfällen uppkommer huvudsakligen under periodens senare del. Enligt min mening är det angeläget att sysselsättningsbortfallet till följd av SSAB:s strukturplan kan överbryggas. Detta torde kunna ske genom bl. a. tidigareläggning av vissa investeringar inom SSAB och andra åtgärder. De överväganden och förslag till åtgärder för att öka sysselsättningen på orter där SSAB driver verksamhet som utredaren har redovisat finner jag i huvudsak vara väl uvvägda.

Utredaren har föreslagit att möjligheten bör prövas att samordna huvudmannaskapet för Mincralprocesslaboratoriet och Metallurgiska forskningsstationen i Luleå. Enligt vad jag har erfarit kommer frågan om Mineralprocesslaboratoriets framtid att närmare prövas av delegationen för mellansvensk gruvindustri som avser att slutföra sitt arbete innevarande är. Härvid kommer frågan om bl. a. samordning och därmed även ändring av huvudmannaskapet att prövas.

I rapporten har föreslagits att SSAB beviljas strukturfån med 30 milj. kr.

för att Udigarefägga investeringen av ett kraftvärmeverk i Luleå. Frågan om anslag härför kommer denna dag att behandlas av statsrådet Huss i samband med anmälan ull proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen I Norrbotten.

I Sverige pågår forskning för att få fram alternativa processer för råjärnsframställning. En av dessa processer kallad EERED, har utarbetats av Stora Kopparberg och ASEA. Andra direktreduktionsprocesser är Boliden AB:s INRED och AB Svenska Kullagerfabrikens plasmareduktions-

process. För att SSAB skall kunna betala en del av utvecklingskostnaderna för ELRED-processen har utredaren föreslagit att bolaget erhäller ett

strukturlån på 4 milj. kr. Enligt min mening bör en närmare utvärdering av dessa tre processer göras. Innan denna utvärdering har gjorts är jag inte beredd att föreslå att statliga medel ställs till SSAB:s förfogande för utveckling av ELRED-processen.

Utredaren har vidare föreslagit att SSAB skall få ett strukturlån på 17 milj. kr. för att bygga om plastbeläggningslinjen i Borlänge. Investeringen

ger en kapacitetshöjning från 50000 till 76 000 ton per år. Resultatförbätt-

ringarna har av SSAB beräknats till ca 8 milj. kr. per år, inkl. kapitalkostnader, vid fullt kapacitetsutnyttjunde vilket väntas bli uppnått redan år

1982.

Andra svenska tillverkare uv belagd och profilerad stålplåt är Thyselt Industri AB. douerbolag till Ahlsell AB, och Gavle Verken AB, dotterbolag till Förvaltnings AB Ratos. SSAB är emellertid den största tillverkaren av belagd bygeplat och har redan en dominerande ställning på denna marknad i Sverige. Denna ställning skulle ytterligare befästas om bolaget erhöll förmäånliga statliga lan för sin expansion. Länet skulle också kunna leda till en konkurrenssnedvridning. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den snabba äterbetalningstiden för investeringen är jag inte beredd att förorda att SSAB får ett strukturlån för en ombyggnad av plastbeläggningslinjen i Borlänge.

I SSAB:s strukturplan anges att den malmbaserade metallurgin i Domnarvet skall upphöra under år 1981. Utredaren har anfört vissa skäl för att verksamheten skall bibehållas i ytterligare ett år, dock längst till utgängen av år 1982. Kostnaden för denna förlängning är beräknad till 135 milj. kr.

Enligt SSAB:s beräkningar leder en fullt bibehållen malmbaserad metallurgt i Domnarvet år 1982 till ca 375 färre arbetstillfällen i Lulcä och ca 200 färre arbetstillfällen i Malmfälten i Norrbotten. Mot den bakgrunden är jag inte beredd att förorda att medel ställs till SSAB:s förfogande för en förlängning av den malmbaserade metallurgin i Domnarvet.

Utredaren tröreslår, med hänvisning till det besvärliga sysselsättningsläget i regionen Borlänge — Ludvika, att Dala-Invest AB:s ekonomiska resurser förstärks genom att medel tillskjuts av SSAB. Utredaren anser att

SSAB för detta ändamål bör erhålla ett rekonstruktionslån på 30 milj. kr.

att utbetalas till Dala-Invest under en period av fem år med början är 1979.

Jag delar utredarens uppfattning att särskilda medel kan vara behövliga för att stärka näringslivet i området. Enligt min mening blir resurserna som sätts in bäst utnyttjade om utvecklingsfonden i Kopparbergs län får avgöra hur medlen skall användas. Detta stär I samklang med riksdagens beslut med anledning av förslag att främja sysselsättningen i varvsregionerna genom stöd till investmentbolag (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17 s. 45, rskr

1978/79:115).

Jag förordar att 7,5 milj. kr. anvisas till utvecklingsfonden i Kopparbergs län för budgetåret 1979/80. Fonden bör få använda beloppet dels för lån-

givning till främst små och medelstora företag enligt förordningen

(1978: 506) om statligt kreditstöd genom regional utvecklingsfond. dels för bidrag till investmentbolag med verksamhet inom de kommuner som berörs av SSAB:s strukturplan.

Vad gäller förslag till regionalpolitiska insatser i Ludvika-området återkommer statsrådet Wirtén i det följande.

I strukturplanen för SSAB anges att ett nytt mediumverk kan komma att

byggas i Luleå under första hälften av 1980-talet. Kostnaden för att genom-

föra marknadsutredningar och projektera verkets tekniska utformning har beräknats till 4 milj. kr. Utredaren föreslår att SSAB erhåller detta belopp såsom ett statligt strukturlån med utbetalning år 1979.

Planer på att bygga ett nytt valsverk för mediumstål i Luleå har funnits länge. Frågan aktualiserades i samband med att dåvarande NJA byggde ut metallurgin under 1970-talet. Från SSAB har inhämtats att företaget i samband med strukturplanearbetet har genomfört en utredning om mediumvalsverk. Utredningen är rent teknisk och innehåller inga mer ingående bedömningar om marknad eller möjliga avsättningsomräden för produkterna. Verket skulle enligt utredningen producera balk av alla slag samt platt-

stäng och profiler. Inledningsvis skulle verket producera ca 200 000 ton per

år för att efter hand nå upp till optimal produktionsnivå på 350000 ton per år. Någon ingående utredning om marknadsförutsättningarna för verkets produktion finns alltså inte. SSAB har emellertid antagit att företaget inledningsvis skulle avsätta hälften av produktionen på export. Den svenska förbrukningen av stångprodukter har sjunkit mycket kraftigt sedan år 1974. I betänkandet (SOU 1977:15—16) Handelsstålsindustrin inför 1980talet har slutsatsen dragits att de svenska handelsstålverkens kapacitet bör anpassas till hemmamarknadsförbrukningen och inte byggas för större expurtmängder. Det bör här framhållas att den svenska förbrukningen under högkonjunkturåret 1974 var mindre än den i dag tillgängliga medium verkskapaciteten för handelsstål i Sverige, även efter nedläggning av Domnar-

vets mediumverk i enlighet med SSAB:s strukturplan. Vissa bedömare an-

ser att svensk förbrukning av stångstål inte kommer att uppnå 1974 års nivå före år 1985. Dessa förhållanden gör att osäkerheten är mycket stor om möjlig avsättning för ett nytt mediumverk med en optimal kapacitet på

350 000 ton per år. Ett mediumverk av den storleken kommer under alla

förhållanden att konkurrera med övriga svenska handelsstålverk, även om efterfrågan skulle återgå till samma nivå som under högkonjunkturåret

1974. En produktion från ett nytt mediumverk under de närmast komman-

de åren skulle på ett allvarligt sätt drabba avsättningen för främst Smedjebackens Valsverk AB och Boxholms AB. Ytterligare marknadsanalyser torde behöva göras innan ställning kan tas till frågan om att bygga ett mediumverk.

Det bör ankomma på SSAB att vid lämplig tidpunkt och i samverkan

med övriga berörda verk genomföra dessa. SSAB:s andel av kostnaderna

för dessa marknadsanalyser bör enligt min uppfattning finansieras inom

bolagets ordinarie verksamhet. Jag är alltså inte beredd att nu föreslå att

medel skall ställas till förfogande för projektering av ett nytt mediumverk i Luleå.

I rapporten föreslås att ett antal projekt skall genomföras I form av enskilda beredskapsarbeten. När det gäller insatser i form av beredskapsarbeten kommer statsrådet Wirtén senare denna dag vid sin anmälan av förslag till åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten förorda att anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder förstärks med 175 milj. kr. för nästa budgetår. I propositionen förutsätts att bl. a. olika projekt vid SSAB i Luleå kan komma till utförande som beredskapsarbeten.

De återstående förslag som utredaren har presenterat bör enligt min mening delas in i dels sådana som är motiverade av företagsekonomiska skäl. dels sådana som är motiverade av sysselsättningsskäl. Min indelning grundar sig på av SSAB redovisade marknadsanalyser och investeringskalkyler. De projekt som enligt min uppfattning är mest inriktade på förbättring av SSAB:s konkurrenskraft men som även har sysselsättningsskapande effekter är följande.

Ludvika kommun Datacentral 15 Luleå kommun

Oxelösunds kommun Stålmanufaktur 13

Jag beräknar kostnaden för de investeringar som leder till att SSAB:s konkurrenskraft stärks till 846 milj. kr. För att dessa investeringar skall

kunna genomföras förordar jag att SSAB av staten erhåller strukturlån på motsvarande belopp. För strukturlånet bör gälla följande villkor. För att

kunna kompensera SSAB för merkostnader till följd av tidigareläggningar av investeringar inom strukturplanen bör strukturlånet vara räntefritt under tre år. För varje därefter följande femårsperiod skall räntan vara densamma som statslåneräntan vid varje femårsperiods början ökad med 0.257. Med statslåneräntan vid viss tidpunkt skall avses den effektiva ränta, till vilken svenska staten vid tidpunkten i fräga senast har utgivit ett obligationslån på den svenska marknaden med en minimilöptid av tio år. Räntan kan ett visst år under vissa villkor sättas ned så mycket som erfordras för att koncernens resultat enligt vissa beräkningsgrunder skall bli noll. Vidare skall varje delbelopp av lånet till fullo vara återbetalat senast 25 år efter utbetalningsåret. Förslag till statligt strukturlån till SSAB Svenskt Stål AB bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagu 3. |

Jag förordar därför alt ett anslag anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår av 31 milj. kr. till ett strukturlån till SSAB. Vidare förordar jag att 815 milj. kr. anvisas till SSAB som strukturlän för budgetåret 1979/80.

De investeringar som huvudsakligen är motiverade av sysselsättningsskäl är följande.

milj. kr.

Dessa medel om 255 milj. kr. bör beviljas SSAB som rekonstruktionslån. Enligt min mening innebär åtgärderna ett viktigt avsteg från det mellan parterna träffade konsortialavtalet beträffande SSAB:s verksamhet, nämligen att rörelsen skall bedrivas efter affärsmässiga och företagsekonomiska

principer. Jag förordar att rekonstruktionslånet ställs till SSAB:s förfogan-

de enligt de villkor som finns angivna i bilaga 7 i prop. 1977/78: 87.

I villkoren för lånet ingår bl. a. en bestämmelse om att lånet helt eller delvis kan efterges. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att ta in motsvarande bestämmelse bland villkoren även för det nya rekonstruktionslånet.

Ägarna av SSAB har begärt att det rekonstruktionslån som på grundval av utredarens förslag kan komma att ställas till SSAB:s förfogande inte skall påverka inlösensvärdena på aktierna i SSAB enligt punkt 7 i konsortialavialet. Jag finner denna begäran rimlig med hänsyn till syftet med lånet.

De åtgärder som SSAB skall genomföra och finansiera med rekonstruktionsläånet innebär i huvudsak ett sysselsättningsåtagande från bolagets sida.

Jag förordar att ett rekonstruktionslån om 51,5 milj. kr. anvisas SSAB på tilläggsbudget II innevarande budgetår. Vidare förordar jag att 203,5 milj.

kr. anvisas bolaget som rekonstruktionslån för budgetåret 1979/80. In sammanfattning av de av mig förordade åtgärderna bör fogas till protöokollet i detta ärende som bilaga 4. De av mig förordade åtgärderna kommer att bidra till att överbrygga den svacka 1 sysselsättningen som skulle uppkomma om SSAB helt följde

strukturplanen. Åtgärderna innebär vidare au bolagets konkurrenskraft

stärks vilket på sikt bör leda till att tryggheten för de anställda ökar. SSAB kommer under den närmaste fyraårsperioden att kunna genomföra ett omfattande investeringsprogram. Den betydande upphandling av maskiner och övrig utrustning som SSAB då gör kommer att på ett gynnsamt sätt förstärka näringslivet i de regioner där SSAB driver verksamhet. Även antalet sysselsättningstillfällen för byggnadsarbetare bör öka på de berörda

orterna.

Jag avser i annat sammanhang föreslå regeringen att meddela föreskrifter om att SSAB årligen skall redovisa användningen av lånen samt syssel-

sätltningsutvecklingen i bolaget.

3¶Hemställan vad avser industripolitiska insatser

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att 1. vill Län till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamäål på tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av

31 000000 kr.,

to vill Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruktionsändamål på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 un-

der fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av

51 500.000 kr.,

3. tull Län till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål för bud-

getåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisa ett inves-

teringsansiag av 815000 000 kr., 4. till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruktionsändamdål

för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 203 500 000 kr., 5. bemyndiga regeringen att hel eller delvis efterge lån för rekon-

struktionsändamät till SSAB Svenskt Stäl AB, 6. till Medelstillskott till Kopparbergs läns utvecklingsfond för bud-

getåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7500 000 kr..

$ Regionpolitiska insatser i Ludvika kommun

Med hänsyn till den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden förestår utredaren bl.a. att företag som i Ludvika kommun etablerar ny

verksamhet eller bygger ut befintlig sådan under åren 1979-1981 skall

kunna få regionalpolitiskt stöd i samma omfattning som utgår ull företag inom det inre stödområdet.

För egen del vill jag anföra följande. Ludvika kommun tillhör f. n. gränsomradet till det allmänna stödområdet, vilket innebär att företag som utökar verksamheten eller nyetablerar sig i kommunen kan få vissa former av regionalpolitiskt stöd. Säledes kan såväl lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån som utbildningsstöd utgå till förerag i kommunen. Sysselsättningsutredningen har i betänkandet Regionalpoliuska stödformer och styrmedel (SOU 1978: 62) lämnat förslag om den framtida utformningen av regionalpoliuken. Utredningen föreslår bl.a. att den nuvarande stödområdesmdelningen ersätts med en indelning av riket i sex stödområden och ett område utanför dessa. Till stödområde sex skall räknas de orter och kommuner som har de allvarligaste sysselsättningsproblemen. Jag kommer inom kort lägga fram förslag om regionalpolitiken. Dessa kommer att omfatta både utformningen av styrmedlen och inplacering av orter och kommuner i stödområden. Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att föresla ändringar i den gällande stödområdesindelningen.

Utredaren föreslår vidare ett antal projekt för att skapa ny sysselsättning i kommunen. Bland dessa ingår ett kommunalt industrihus i Grängesberg. SSAB har förbundit sig att förlägga produktion till industrihuset. Fullt utbyggd bör produktionen kunna sysselsätta ett 50-tal personer. Kostnaden för industrihuset har uppskattats ull 12 milj. kr. Utredaren förestår att byggnaden uppförs som kommunalt beredskapsarbete. Utredaren föreslar dessutom att tre mindre industrihotell skall uppföras i Gonäs. Grängesberg och Ludvika. För egen del anser jag att det är angeläget att dessa projekt genomförs. Dessa projekt kan bidra till att kompensera kommunen för de arbetsullfällen som försvinner mom SSAB. Satsningarna på industrihusen innebär också en breddning av näringslivet i kommunen och gör industrisysselsättningen något mindre beroende av gruvindustrins utveckling. I samband med att jag lägger fram förslag om regionalpolitiken kommer jag alt ta upp utformningen av det statliga stödet till Kommunala industrilokaler. F.n. kan bidrag lämnas till att uppföra kommunala industrilokaler som

byggs främst på mindre orter inom det inre stödområdet och på Gotland. I

undantagsfall kan stöd lämnas till byggande av kommunala industrilokaler även i andra delar av det allmänna stödområdet. Bidragets storlek avgörs från fall till fall av regeringen och ansluter i stort till vad som gäller för lokaliseringsbidrag/avskrivningslän. För att stödja uppförandet av nämnda industrihus i Grängesberg samt industrihotelten i Gonäs, Grängesberg och Ludvika bör medel, trots att byggnaderna skall uppföras utanför det all- '

männa stödomrädet, utgå från fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag tll

kommunala industrilokaler. Detta förutsätter att anslaget ökas med 12

milj. kr. Jag förordar att detta belopp anvisas på tilläggsbudgot HI till statsbudgeten för budgetåret 1978/79.

Utredaren har även haft överläggningar med ledningen för ASEA om en eventuell utvidgning av bolagets verksamhet i Ludvika. En förutsättning för en utvidgning av verksamheten är att ASEA kan disponera ytterligare mark i anslutning till den nuvarande anläggningen i Ludvika. F.n. finns ingen sådan mark tillgänglig. Mark skulle emellertid kunna frigöras genom

flyttning av Svenska Trälmpregnerings AB:s verksamhet från dess nuvaran-

de tomt som gränsar till ASEA:s industrimark, till Gonäs industriområde.

Företrädare för industridepartementet är beredda att inleda diskussioner med parterna om förutsättningarna för en sådan flyttning. Enligt Svenska

Träimpregneringsbolaget kommer flyttningen att medföra betydande kostnader. Storleken kan dock f.n. inte anges exakt. Jag ser det som mycket angeläget att en lösning kommer till stånd i huvudsak efter de riktlinjer

som utredaren har förordat. Jag förordar därtör att regeringen inhämtar

riksdagens bemyndigande att använda medel från fjortonde huvudtitelns

anslag Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för detta ändamäl.

5 Hemställan vad avser regionalpolitiska insatser

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att disponera medel från anslaget Regio-

nalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för det ändamål som jag har

angivit,

2. vill Bidrag till kommunala industrilokaler på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudti-

teln anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-

gandena har lagt fram.

Bilaga I

Investeringsplan 2400 milj. kr.

Summa

1979 1980 1981 79-81 ”Senare” Summa

Reinvesteringar, miljöinvesteringar och beslutade investeringar — Återstående inv. kostn.

från 1978 81 HH 7 99 2 101

— Reinvesteringar+miljöinvesleringar. Schablonmässigt

beräknade till 50 + av av-

Energi och miljö (exkl. kraft-

Bilaga 2

Sammanfattning av åtgärder föreslagna av utredaren Rehnberg och samband med SSAB:s strukturplan

Tidigareläggningar

PLAN 8i 2400 milj. kr. utanför Plan 81

a ok Bandverksugn 170 milj. kr. SL a. OENANSIELL | Elstålverk 40 ca Bredbandverk = 365 milj. kr. UTRYMME. "| DOBEL 17” Kallvalsv. par 5 56 ” | Universalv. förpar 50 ” Univ.vals.v ugn 857 Kraftvärmeverk 30” ” Proj. Mediumv. 4 -

Diverse följdinves- Stälmanufaktur 65

teringar 30" 575 milj. kr.

Oförutsett 63” 400 milj. kr.

INOM Strukturtän 307+575=882 milj. kr. STRUKTUR- PLANEN

RL SL milj. kr. milj. kr. Datacentral 15

Utöver ovanstående tillkommer

beredskapsarbeten för 80 milj. kr. i Luleå

SUMMA STRUKTURLÅN (SL) 1058 milj. kr.

SUMMA REKONSTRUKTIONSLÅN (RL) 263 milj. kr.

Bilaga 3

FÖRSLAG TILL STATLIGT SPRUKTU RLÅN TILL SSAB SVENSKT STÄL AB PÅ 846 MKR

SSAB Svenskt Stal Aktiebolag, nedan kallat Bolaget. har i framställning

till regeringen förklarat sig berett att medverka till ökad sysselsättning på de orter Bolaget är verksamt genom att tidigarelägga ett antal investeringsprojekt. ingående i Bolagets långsiktiga strukturplan.

Bolaget förutsätter därvid att staten beviljar strukturlån motsvarande

summan av de beräknade kostnaderna för de tidigarelagda investeringsobjekten. nedan gemensamt benämnda Investeringsprogrammet.

I Lånebelopp

Staten ställer till Bolagets förfogande såsom strukturlån ett belopp om 846 000.000 kronor. nedan kallat Länet. För Laånet gäller följande villkor.

2¶Utbetalning

Lånet utbetalas av Staten under aren 1979-1982 i den takt som erfordras för att Investeringsprogrammet skall kunna genomföras utan ökad lik-

viditetspälrestning för Bolaget. Utbetalning under respektive år skall verk-

ställas efter Bolagets behov på sätt framgår av senare upprättad och successivt reviderad betalningsplan.

3 Ränta

r Räntan utgör 10,0 24 per år till och med utgången av år 1982. För varje därefter följande femårsperiod skall räntan vara densamma som statslånerän-

tan vid varje femårsperiods början ökad med 0.25 4. Varje delbelopp av

ånet som lyfts skall dock föpa utan ränta under en tid av tre år från beloppets utbetalningsdag.

Med statslåneräntan vid viss tidpunkt avses den effektiva ränta, till vilken svenska staten vid tidpunkten i fråga senast utgivit ett obligationslån på den svenska marknaden med en medellöptid av tio år.

Upplupen ränta per den 31 december förfaller till betalning den 1 mars

påföljande är. Om Bolagets koncernresultat efter planenliga avskrivningar, finansnetto och fastighetsskatt och före eventuellt intäktsfört rekonstruktionslån skulle bli negativt enligt av Bolagets revisorer vidimerad preliminär resultaträkning skall räntan för det aktuella året nedsättas så mycket som erfordras för att koncernens resultat definierat enligt ovan blir no.

4¶Amortering

Amortering av utbetalat delbelopp av Lånet skall ske med 1/20 den 31 december varje är från och med det sjätte året efter utbetalningsäret. Mottagna delbelopp av Lånet skall således vara till fullo återbetalda senast tju-

gotem är efter utbetalningsäret.

5 Förtida återbetalning

Oavsett vad som bestämts I 4 ovan äger Bolaget när som helst heh eller delvis återbetala utestående del av Lånet.

6 Rätt till betalning i förhållande till Bolagets övriga fordringsägare

Skulle Bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs skall Staten endast äga rätt till betalning ur Bolagets tillgångar sedan Bolagets övriga fordringsägare -- med undantag av Staten såsom fordringsägare på grund av till

Bolaget beviljade rekonstruktionslån — blivit till fullo förnöjda.

Bilaga 4 Sammanfattning av åtgärder fördelade på struktur- och rekonstruktionslän

kommun Summa 31 193 846 B. Rekonstruktionslän

1979 1980 1981 1982 Summa

kommun

Oxelösunds Sinterband 100 kommun Lindesbergs Stråssa 10 9.6 0,9 kommun

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979