Prop. 1978/79:126

om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

Regeringens proposition 197 8/ 79: 126

om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m.

beslutad den I mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens Vägnä" OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål erhåller Ian om totalt 846 milj. kr. Vidare föreslås för rekonstruktionsända- mål lån om totalt 255 milj. kr. Medlen är avsedda att överbrygga sysselsätt- ningsbortfallet som uppstår till följd av SSAB:s strukturplan. Åtgärderna innebär vidare att bolagets konkurrenskraft stärks vilket på sikt bör leda till att tryggheten för de anställda ökar. Dessutom föreslås att Kopparbergs läns utvecklingsfond får ett anslag av 7,5 milj. kr. Vidare föreslås att ytter- ligare 12 milj. kr. anvisas som bidrag till kommunala industrilokaler.

! Riksdagen I978/79nl saml. Nr 126

IJ

Prop. 1978/79:126

Utdrag lNDUSTRIDEPAR'I'EMENTET PROTOKOLL

vid regcringssammanträde 1979-03-01

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande. och statsråden Sven Ro- manus. Mundebo. Wikström. Friggebo. Wirtén. Huss. Rodhe. Wahlberg. Hansson. Enlund. Lindahl. Winther. De Geer. Blix. Cars. Gabriel Roma- nus. Tham. Bondestam

Föredragande: statsrådet Huss såvitt avser punkterna 1—3. statsrådet Wirtén såvitt avser punkterna 4 och 5

Proposition om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB. m. m.

1. Inledning

Riksdagen beslutade den 6 april 1978 att staten skulle finansiellt medver- ka vid bildandet av SSAB Svenskt Stål AB (prop. 1977/78: 87. NU 1977/78: 45. rskr 1977/781198). l bolaget ingår de tidigare stål- och gruvrö- relscrna i Gränges AB. Norrbottensjärnverk AB (NJA) och Stora Koppar- bergs Bergslags AB samt Gränges tidigare järnvägsrörelse (TGOJ). Aktie- kapitalet i bolaget är fördelat med 50 9? på Statsföretag—AB och 25 % på var- dera av Gränges och Stora Kopparberg. Samarbetet mellan ägarna till SSAB regleras i ett konsortialavtal. som finns intaget som bilaga 4 till prop. 1977/78: 87. Riksdagsbeslutet innebar bl.a. att staten tillförsäkrade Stats- företag möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligt avtalet.

Efter en rekonstrttktionsperiod av fem år bedöms bolaget enligt de prog- noser som gjordes upp i samband med bolagets bildande börja visa lönsam- het. Under rekonstruktionsperioden får bolaget statliga lån som uppgår till högst 3 100 milj. kr. Av detta belopp hänför sig högst 1800 milj. kr. till ett s. k. rekonstruktionslån med villkorlig återbetalning och 1 300 milj. kr. till ett strukturlån för finansiering av investeringarna. Villkoren för rekon- struktionslånet är sådana att de under vissa förutsättningar efter viss tid kan helt eller delvis efterges.

Antalet anställda i SSAB var vid bolagets start den 1 januari 1978 ca 17 8.00. Redan i samband med att bolaget bildades bedömdes personalen under den närmaste femårsperioden behöva minskas med ca 4000 perso-

'IJ

Prop. 1978/79:126

ner till följd av förändringar i produktionsinriktning och ökad effektivitet. För att underlätta anställningsproblemen har företaget kunnat utnyttja det särskilda sysselsättningspolitiska stödet inorn stålindustrin m.m. (prop. 1977/78: 59. AU 1977/78: 17. rskr 1977/78185). Dessa arbetsmarknadspoli- tiska insatser motsvarade emellertid endast en del av kostnaderna för övertalig personal. Därför tick SSAB under ett inledande skede utnyttja medel också ur rekonstruktionslånet för att täcka de återstående kostna- derna för övertalig personal. l prop. 1977/78: 87 om statligt engagemang inorn handelsstålsindustrin. m.m. framhöll min företrädare att i den mån insatser behövde göras för att upprätthålla sysselsättningen i berörda kom— muner utöver dem som rymdes inom de resttrscr som har anvisats för SSAB och för arbetsmarknads- och regionalpolitiska atgärder får förslag härom anmälas särskilt.

Styrelsen för SSAB fastställde den 31 maj 1978 en övergripande struk- turplan för utvecklingen av företagets egentliga stålrörelse under den när- mastetioårsperioden. Struktutplanen anger inriktningen för bolagets olika divisioner i ett antal inte tidsangivna åtgärder i form av nedläggningar. om- fördelning av produktionen och investeringar. Enligt konsortialavtalet skall verksamheten i SSAB bedrivas efter affärsmässiga och företagseko- nomiska principer. l strukturplanen framhåller SSAB att om de åtgärder som bolaget vidtar bedöms vara oacceptabla från samhällsekonomisk syn- punkt är bolaget berett att medverka till andra lösningar enligt det s.k. of- fertsystemet (jfr. prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 88). [ strukturplanen betonas att statliga insatser är nödvändiga för att möta de regionalpolitiska problem som genomförandet av strukturplanen kommer att medföra. speciellt inom gruvrörelscn. Den av SSAB antagna strukturplanen ger upphov till bety- dande personalförändringar i bolaget mellan åren 1978 och 1987. Antalet sysselsättningstillfallen som faller bort har av SSAB beräknats till 3 550 och antalet nya arbetstillfällen har beräknats till 2000. De beräkningar som SSAB har utfört visar att största bortfallet av sysselsättning inträffar ttnder den första delen av perioden. medan antalet nya arbetstillfällen huvudsak- ligen uppkommcr under periodens senare del.

Med hänsyn härtill uppdrog dåvarande chefen för industridcpartemcntet den öjuni 1978 ät generaldirektören Bertil Rehnberg att utreda vissa syssel- sättningsfrågor inom SSAB.

Syftet med utredningen var att ange möjligheter att tidigarelägga projekt som ingår i struktttrplanen och som medför att nya arbetstillfällen erhålls snabbare än vad som annars skttlle ha varit fallet. Avsikten var också att undersöka möjlighetema att fördröja nedläggning av anläggningar för att ge rädrum för sådana åtgärder som kan ge nya arbetstillfällen.

Den 12 december 1978 överlämnade Rehnbcrg sin rapport Tidigarelägg- ningar m. m. av investeringar inom Svenskt Stål AB. I rapporten föreslås att SSAB skall få ett ytterligare strukturlån på 1058 milj. kr. föratt bl. a. ti- digarelägga investeringar som finns upptagna i bolagets struktttrplan. För

Prop. 1978/79:126 4

att SSAB övergångsvis skall kunna upprätthålla viss verksamhet som enligt strukturplanen skall avvecklas samt för vissa andra åtgärder föreslås vida- re att bolaget beviljas ett rekonstruktionslån på 263 milj. kr. Sammanlagt föreslås sålunda att SSAB får statliga lån på drygt 1300 milj. kr. Lånen kommer enligt utredaren att göra det möjligt att tidigarelägga och trygga arbetstillfällen för ca 900 personer i SSAB. l rapporten föreslås att lånen skall utformas enligt de villkor som gäller för de tidigare beviljade struktur- och rekonstruktionslånen.

] skrivelse den 8 februari 1979 har ägarna av SSAB. nämligen Gränges, Stora Kopparberg och Statsföretag. förklarat sig villiga att under vissa vill- kor genomföra de åtgärder som av statsmakterna kan komma att beslutas på grundval av rapporten 'l'idigareläggningar m.m. av investeringar inom Svenskt Stål AB.

Vidare har SSAB i skrivelse den 22 februari 1979 framhållit att bolaget bl.a. är berett att genomföra de åtgärder som föreslagits av utredaren.

2. Industripolitiska överväganden

2. ] SSAB:s strukturplan

1 maj 1978 fastställde styrelsen för SSAB en övergripande strukturplan för utvecklingen av företagets egentliga stålrörelse under den närmaste tio- årsperioden. Vissa enheter inom främst marknadsnära områden samt fler- talet serviceenheter berörs inte i strukturplanen. Det huvudsakliga inne- hållet i strukturplanen är följande.

Syftet med strukturplanen anges vara att skapa förutsättningar för såda- na strukturförändringar att ett konkurrenskraftigt och lönsamt stålföretag kan skapas med möjlighet att fortleva i framtiden. [ strukturplanen fastläg- ger SSAB strategin för marknader. produkter och anläggningar samt anger de åtgärder som med hänsyn till beräknade lönsamhetseffekter bör vidtas omgående. De åtgärder som genomförs som en följd av den beslutade strukturplanen är grundade på en företagsekonomisk bedömning men är inte tidsbestämda.

1 strukturplanen redogörs för under vilka konkurrensförhållanden SSAB måste arbeta. Den beskrivna konkurrenssituationen leder enligt SSAB till följande förutsättningar för strukturförändringama inom bolaget. Marknaden begränsas i allt väsentligt till Norden. För vissa kvalitets- produkter skall en ökad export även utanför Norden eftersträvas. — Framställningen av lågförädlade produkter. malm och ämnen, måste hu- vudsakligen begränsas till behovet för vidareförädling inom landet. — Anläggningarna måste koncentreras. specialiseras och ges riktiga mate- rial- och produktflöden för att nå skaleffekter. Krav måste dessutom ställas att effektivitet och produktkvalitet motsvarar bästa västeuropeis-

Prop. 1978/79:126

'Jl

ka verk. Dimensioneringcn skall göras så att högt kapacitetsutnyttjande

kan nås i olika steg. lnvesteringar mot lönsamma och livskraftiga pro- duktområden i senare förädlingsled måste därför ges prioritet framför investeringar inom tidigare produktionsled.

Struktutplanens syfte är att de i bolaget ingående företagsenheterna skall samordnas och strukturellt förändras så att ett långsiktigt effektivt och konkurrenskraftigt företag kan erhållas och bestå. För att uppnå detta mål skall verksamheten enligt SSAB förändras på följande sätt.

Domnarvet utvecklas till centrum för band- och plåttillverkning samt förädling av dessa produkter. Till Domnarvet koncentreras vidare SSAB:s skrotbaserade metallurgi liksom tillverkning av armeringsstål och valstråd.

Oxelösund bibehålls som centrum för grov- och industriplåt. Tillverk- ningen utvecklas mot industriplåt och mot ett högre kvalitetsregistcr. — Till Luleå koncentreras SSAB:s produktion av grova och medelgrova profiler".

Både Luleås och Oxelösunds metallurgiska basresurser utnyttjas för äm- nestillverkning. Anläggningama i Luleå och Oxelösund kompletteras omgående för tillverkning av ämnen för Domnarvet. En metallurgisk koncentration till Luleå blir på sikt naturlig om ämncsförsörjningen skall baseras på svensk malm. -— SSAB:s manufakturverksamhct utvecklas vidare på samtliga huvudor- ter. lnsatserna i manufakturledet skall ökas för att höja lönsamheten och samtidigt motverka de negativa sysselsättningskonsckvensema av ' strukturförändringarna. F SSAB:s gruvrörelsc anpassas till malmförsörjning i Mellansverige och möjlig exportförsäljning. Särskilda ansträngningar skall göras för att upprätthålla och utveckla exportförsäljningen. _ TGOJ liksom övrig serviceverksamhet skall anpassas till efterfrågan inom SSAB och från externa kunder. TGOJ kan därutöver utgöra ett in- strument för näringspolitiska insatser för stål- och gruvrörelsen i Berg— slagen. Fltt genomförande av strukturplanen ger upphov till betydande personal- förändringar i bolaget mellan åren 1978 och 1987. De i planen beräknade personalförändringarna sammanfattas i följande tabell.

Beräknat Netto-

Bortfall tillskott förändring Luleå - 800 + 350 — 450 Domnarvet —1700 +1200 — 500 Oxelösund — 200 + 300 + 100 Gruvor 800 0 800 Övrig verksamhet — 50 + 150 + 100

—3550 +2000 —1550

Prop. 1978/79: 126 6

Till de här redovisade siffrorna över personalförändrittgarna inom SSAB bör enligt bolaget läggas den övertalighet på ca 401) personer som littns i ('jrängesberg. De beräkningar som SSAB har utfört visar att största bortfal- let av sysselsättning inträffar under den första delen av tioårsperioden. medan antalet nya arbetstilllällen huvudsakligen uppkommer under perio- dens senare del.

I strukturplanen framhåller SSAB att om de åtgärder som bolaget vidtar bedöms vara oacceptabla frän samhällsekonomisk synpunkt är bolaget be- rett att medverka till andra lösningar enligt det s. k. offertsystemet. l struk- turplanen betonas att statliga insatser är nödvändiga för att möta de regio- nalpolitiska problem som strukturplanen kommer att medföra. speciellt inom gruvrörelsen.

2.2 Platt 81

1 december 1978 fastställde styrelsen i SSAB den s. k. Plan 81. I denna plan har upptagits de investeringar i strukturplanen som SSAB avser att ge- nomföra under perioden 1978— l98l. lnvesteringsbeloppen är angivna i lö- pande priser. Planen innehåller prognoser över SSAB:s resultatutveckling. kapitalbchov och personalförändringar utifrån vissa konjunkturbedöm- ningar och angivet investeringsprogram. m.m. 1 Plan 81 utgår bolaget från en allmän kt'tstnadsutveckling på 7 92 per år för driftskostnader och inves- teringar. Vidare förutsätts en förbättring av den allmänna stålprisnivån med 9'5-2 per år. vilket innebär en svag förbättring av konjunkturutveck- lingen ttndcr treårsperioden.

Platt 81 upptar struktur- och reinvesteringar. Strukturinvesteringarna i Plan 81 uppgår under perioden 1979—1981 till 1893 milj. kr. Därutöver medför strukturinvesteringanta utbetalningar av 106 milj. kr. efter är 1981. "Totalt innehåller Plan 81 investeringar för 2 508 milj. kr. varav utbetalning- ar under perioden 1979— 1981 med 2400 milj. kr. Ett förteckning över de in- vesteringar som omfattas av Plan 81 bör fogas till protokollet idetta ärende som bilaga ].

SSAB anser sig f.n. emellertid inte ha möjligheter att finansiera ett in- vesteringsprogram som omfattar mer än 2000 milj. kr. under de närmaste tre åren. SSAB har därför luslutat att senarelägga investeringar för 400 milj. kr. Dessa avser i Borlänge Värmningsugn i bredbandvcrk 170 milj. kr., elstålverk 40 milj. kr. samt plastbeläggningslinje 17 milj. kr., och i Luleå förpar till universalverk 50 milj. kr. och kraftvärmeverk 30 milj. kr. Till dessa investeringar skall läggas diverse följdinvesteringar uppgående till 30 milj, kr. och en post för oförutsett på 63 milj. kr. En sammanfattning av förskjutningar inom Plan 81 för att nå ftnansieringsramen 2 000 milj. kr. ges i följande tabell.

Prop. 1978/79:126 : 7

Sammanfattning av förskjutningar inom Plan 81 för att nå finanseringsram 2000 milj. kr.

(milj. kr.") Buitt/divisionen Bredbandverk. ugn m.m. 170 Metallurgi Domnarvet Elektrostålverk 40 Prtdildirisiunmr Luleå Förpar. universalverk 50 Dahl)! Dammtrret Plastlinje och vidareförädling 17 [':/lein och miljö Luleå Kraftvärmeverk 30 Ovriga arbeten Diverse följdinvesteringar 30 (llörutsett 63 400

Den huvudsakliga effekten av förskjutningarna är att utbyggnaden av bredbandverket i Domnarvet försenas.

Dessutom påverkas bl.a. utnyttjandet av befintliga anläggningari Luleå genom det minskade bandämnestonnaget.

2.3 Uppdrag att utreda vissa sysselsättningsfrågor inom SSAB

Med anledning av SSAB:s struktttrplan uppdrog dåvarande chefen för in- dustridepartementet den 6juni 1978 åt generaldirektör Bertil Rehnberg att utreda vissa sysselsättningsfrågor inom SSAB. För uppdragets genomfö- rande gavs vissa riktlinjer.

1 riktlinjerna framhölls att regeringen genom beslut den 1 december 1977 har uppdragit åt länsstyrelsema i vissa län som berörs av sysselsättnings- problem inom bl. a. stål- och gruvindustrin att bilda särskilda samverkans- grupper. Dessa grupper skulle bl. a. kartlägga cxpansionsmöjlighcterrta hos företag utanför de nu nämnda branschema och sysselsättningsmöjlig- heterna inom den offentliga sektorn. 1 riktlinjerna pekades vidare på att in- satser därutöver kunde behövas inom ramen för SSAB:s verksamhet. i

synnerhet på gruvorterna. 1 utredningsuppdraget angavs att möjligheterna borde undersökas att på

grundval av SSAB:s struktur- och sysselsättningsplan tidigarelägga sådana projekt inom SSAB vilka kan ge nya arbetstillfällen snabbare än vad som har beräknats i planerna. Vidare borde merkostnadema för sådana tidiga- reläggningar anges.

Möjligheterna skulle vidare undersökas att fördröja nedläggning av en- heter och anläggningar i syfte att ge rådrum för sådana åtgärder som kan ge nya arbetstillfällen. Kostnaderna för detta skulle också anges. 1 uppdraget skulle också ingå att pröva kombinationer av olika alternativ i syfte att nå bästa effekt på sysselsättningen till rimlig kostnad.

Prop. 1978/79:126 tt

Med hänsyn till strttktutplanens konsekvenser för sysselsättningen i oli- ka regioner och situationen på arbetsmarknaden i utgångsläget angavs att utredaren i första hand borde inrikta sitt arbete på gruvregionerna.

2.4 Rapporten Tidigareläggningar m. ut. av investeringar inom Svenskt Stål AB

Utredaren redovisar resultatet av sin utredning i en rapport med titeln Tidigareläggningar m.m. av investeringar inom Svenskt Stål AB. daterad den 12 december 1978.

De utgångspunkter som utredaren haft för sitt förslag är bl. a. följande. — Verksamheten inom SSAB skall drivas efter affärsmässiga och kommer—

siella principer. Insatser som går därutöver skall föreläggas riksdagen i särskild ordning. Vid valet mellan altemativa åtgärder bör situationen på arbetsmarkna— den i de berörda länen vara avgörande för förslagens utformning.

Sysselsättningen på berörda orter skall i första hand förbättras genom ti- digareläggning av framåtsyftande investeringar. — Om framåtsyftande investeringar inte är tillräckliga för att klara syssel— sättningen är det bättre att övergångsvis komplettera med arbetsmark— nadspolitiska insatser än att lägga ned stora belopp på att temporärt be- vara en produktion som inte kan upprätthållas på sikt. När utredaren nämner struktur- och rekonstruktionslån avser han sam- ma slag av lån som är angivna i prop. 1977/78: 87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m.m. Han föreslår att de av honom förordade lånen lämnas på samma villkor.

Vid min redogörelse för innehållet i rapporten följer jag dispositionen i utredningen. Detta innebär att redogörelsen sker ortsvis. Det huvudsakliga innehållet i rapporten är följande.

2.4.1 Borlänge kommun

I rapporten föreslås tidigareläggning av olika projekt i Domnarvet. 1 företagets program för de närmaste tre åren ligger omfattande investe- ringar inom bredbandverket och kallvalsverket i Domnarvet. Tillsammans uppgår de till drygt 800 milj. kr. SSAB har förklarat sig ha tekniska och praktiska möjligheter att tidigarelägga vissa investeringar inom detta pro— gram. En sådan investering är bredbandverkets ugn som utgör det första stora steget i utbyggnadsplanema för bredbandverket. Tidigareläggningen innebär utbetalningar med 170 milj. kr., fördelade på 70 milj. kr. för bygg— nader och 100 milj. kr. för maskiner. Sysselsättningsmässigt skulle enligt rapporten en ny ugn innebära att personalbehovet ökar med ca 100 i Domnarvet och med ca 85 vid de metallurgiska enheterna i Luleå.

1 strukturplanen ingår vidare ett antal investeringar i bredbandverket i syfte att höja kvalitetsnivån till bästa europeiska standard. Dessa investe- '

Prop. 1978/79:126 .,.

ringar omfattar främst maskiner och övrig utrustning. Den sammanlagda kostnaden för kvalitetsinvesteringar som skulle tidigareläggas har av SSAB beräknats till 365 milj. kr. I rapporten anges att kvalitetsinvesteringarna för Domnarvets del skulle innebära ett utökat personalbehov i band- och tunnplåtstillverkningen med ca 50 personer när anläggningen är i full drift. Dessutom är investeringen nödvändig för att få avsättning för de ämnen som en utbyggd elektrostålanläggning i Borlänge kan producera.

Enligt rapporten kan SSAB vidare tidigarelägga investeringen i ett femte valspar i kallvalsverket. vilket skulle innebära möjligheter för bolaget att tillverka tunnare plåt än vad som hittills varit möjligt. Kostnaderna för ett femte valspar har av SSAB beräknats till 56 milj. kr. Denna investering tor- de enligt rapporten inte få någon direkt sysselsättningselfekt men beräknas gynnsamt påverka sysselsättningen i både tidigare och senare produktions- led.

De här redovisade investeringarna är alla av offensiv karaktär. lnveste- ringama leder till ökad sysselsättning både direkt och i tidigareliggande led i produktionen och ökar företagets konkurrenskraft. SSAB saknar finansi- ella möjligheter att genomföra dessa investeringar i den takt som är önsk- värd med hänsyn till företagets resultat på sikt och till sysselsättningsm- vecklingen.

Utredaren föreslår därför att SSAB beviljas strukturIån uppgående till 59l milj. kr. för att finansiera de nämnda investeringarna i bredbandverket och kallvalsverket i Domnarvet. Behovet av lånemedcl har angetts till 8 milj. kr. år l979. till 222 milj. kr. år 1980. till 223 milj. kr. år 1981 och till 138 milj. kr. år 1982.

Enligt SSAB:s strukturplan skall tillverkningen av skrotbaserat stål. dvs. elektrostål. koncentreras till Domnarvet. l strukturplanen ingår utbyggnad av elektrostålanläggningen i Domnarvet. Utbyggnaden förutsätter såväl att ugnen i bredbandverket installeras som att de s. k. kvalitetsfrämjande in- vesteringama genomförs i bredbandverket. Hela investeringskostnaden för utbyggnaden av elektrostålanläggningen har av bolaget uppskattats till 60 milj. kr. Av detta belopp beräknas i rapporten 40 milj. kr. kunna tidiga- reläggas. Personalbehovet ökar vid utbyggd elektroståltillverkning med ca l50 personer direkt och indirekt personal. Denna personal kan rekryteras från personal som inte längre erfordras till följd av nedläggningen av malm- metallurgin. Utredaren föreslår att SSAB beviljas 40 milj. kr. för att kunna tidigarelägga utbyggnaden av elektrostålanläggningen i Domnarvet. Det förutsätts att beloppet utbetalas som strukturlån med 4 milj. kr. år l979. 17 milj. kr. år 1980 och med 19 milj. kr. år l981.

Dobeldivisionen inom SSAB marknadeör galvaniserad och plastbelagd plåt. SSAB har förklarat att det är lämpligt med hänsyn till den långsiktiga utvecklingen att bygga ut plastbeläggningskapaeiteten tidigare än vad bola- gets finansiella ramar f. n. medger. Genom att plastbeläggningslinjen i Bor- länge byggs om ökas kapaciteten med 50%. Vid fullt kapacitetsutnyttjande lf Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 126

Prop. 1978/79:126 10

skulle ytterligare ca 25 personer komma att sysselsättas vid anläggningen. Kostnaden för ombyggnaden uppskattas av bolaget till 17 milj. kr. 1 rap— porten föreslås att SSAB får ett strukturlån uppgående till 17 milj. kr. sotn skall betalas ut med 10 milj. kr. år 1979 och med 7 milj. kr. år 1980.

| Borlänge är en manufakturverksamhet under uppbyggnad. Under de närmaste tre åren avser SSAB att investera i en anläggning för sortering. uppat'betning och formning av kallvalsad och varmvalsad plåt. Dessa in— vesteringar beräknar bolaget kunna klara inom redan existerande finansiel- la ramar. Investeringarna beräknas ge ett 30-tal nya arbetstillfällen. För att stärka företagets konkurrenskraft på detta område föreslås i rapporten att SSAB erhåller strukturlån på ca 35 milj. kr. för att kunna tidigarelägga vis— sa anläggningsinvesteringar under åren 1980 och 1981. Länet föreslås bli utbetalat med 17 milj. kr. är 1980 och med 18 milj. kr. är 1981. En utbyggd sti'tlmanufaktur beräknas av bolaget ge ytterligare ca 120 arbetstillfällen.

Utredaren anser att möjligheterna bör vara öppna att kunna vidmakthål- la verksamheten inom den malmbaserade metallurgin i Domnarvet ytterli- gare en tid utöver den i strukturplanen angivna. dock längst till utgången av är 1982. Om förutsättningar i olika avseenden dessförinnan under år 19X2- föreligger att successivt begränsa verksamheten bör en förlängd drift omprövas. Utredaren föreslår att SSAB beviljas ett rekonstruktionslän om högst 135 milj. kr. för att täcka kostnaderna för den föreslagna förlängning- en av den malmbaserade metallurgin.

Utredaren menar att effekten av de investeringar som ryms inom SSAB:s finansiella ram och de som föreslås bli tidigarelagda torde bli att sysselsättningen i Borlänge under de närmaste åren snarast kommer att bli något högre ätt den är i dagsläget.

2.4.3 Lindesbergs kommun

] Stråssa. som ligger 25 km norr om Lindesbergs centrum. bor f.n. ca 550 personer. Orten har två stora arbetsplatser, Stråssa gruva med kulsin- terverk och Mineralprocesslaboratoriet. Båda enheterna ingåri SSAB.

Utredaren har föreslagit att möjligheten bör prövas att samordna huvud- mannaskapet för Mineralprocesslaboratoriet och Metallurgiska forsk- ningsstationett i Luleå.

Det har från experthåll framhållits att pellets från Stråssa metallurgiskt sett är en utomordentlig råvara för svensk specialstålindustri. Kvaliteten är emellertid alltför hög i förhållande till vad som efterfrågas av handels- stålverken. Enligt SSAB kan produktionen vid gruvan inte fortsätta på sikt om inte en uppgörelse med specialstålverken kan ske i fråga om priser och tillräckliga kvantiteter. Stråssas situation har aktualiserats dels av spe- cialståldelegationen. dels av delegationen för mellansvensk gruvindustri. Den förra delegationen skall ta initiativ till. följa och stödja strukturom- vandlingen inom specialstålindustrin. Den senare delegationen hartill upp- gift att studera de möjligheter till på sikt lönsam verksamhet inom mellan-

Prop. 1978/79:126 ' l 1

svensk gruvindustri som finns eller katt skapas. Arbetet bedrivs i nära samarbete med berörda myndigheter och mineralpolitiska utredningen. Utredaren föreslär med hänvisning till de pågående tttredningama att slut- ligt ställningstagande till åtgärder i Stråssa får vänta intill dess att ett full- ständigt beslutsunderlag föreligger. SSAB har utfäst sig att uppt'ätthalla driften ttnder de närmaste två åren vilket bör göra det möjligt att omsorgs- fullt pröva möjligheterna att finna mera långsiktiga lösningar.

l Häkansboda. ca 2 km söder om gruvan i Stråssa. finns en kopparfyn- dighet som tidigare inte bedömdes som brytvärd. Nya bedömningar tyder emellertid på att en brytning skulle kttnna bli lönsatn om även malntens in- nehall av kobolt. silver och guld kan tas till vara. Utredaren anser det där- för vara angeläget att de påbörjade undersökningarna fortsätter med sikte på att få fram ett fullständigt underlag som medger att ställning kan tas till frågan om brytning är möjlig eller inte och i så fall under vilka former detta skall ske. För att få fram ett sådant underlag föreslås att SSAB beviljas ett rekonstruktionslån på 5 milj. kr. Arbetet med att ta fram underlaget beräk- nas ta ca två är och sysselsätta ca tio personer ttnder denna tid.

Vid Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa har en helt ny metod framtagits för tillverkning av järnsvamp. Metoden är speciellt lämpad för Gränges- bergsmalmen. Utredaren anser det vara synnerligen angeläget att försöken med tillverkning av järnsvamp fortsätter. För det fortsatta utvecklingsar- betet. som innebär att en pilotanläggning byggs. föreslås därför att bolaget får ett rekonstruktionslan på 3.6 milj. kr. Denna investering beräknas av bolaget sysselsätta ca 10 personer under två och ett halvt år.

SSAB har tillsammans med ett japanskt företag genomfön lyckade för- sök att reducera oxidiska nickelmalmer utan att smälta malmen elektriskt. För detta ändamål har Mineralprocesslaboratoriet tttvecklat och patente— rat en mekanisk ugn. Det japanska företaget önskar nu att tillsammans med SSAB gå vidare med försök i en större anläggning. Kostnaden för den nya försöksanläggningen har beräknats till 7.8 milj. kr. och kostnaderna för försökssericn har beräknats till 14,2 milj. kr. SSAB räknar med att det japanska företaget svarar för halva kostnaden för försöksserien. Försöken med nickel beräknas sysselsätta ca 20 personer under de närmaste fyra åren. Utredaren menar att det finns goda skäl att fortsätta försöksverksam- heten i Sverige eftersom den teknologi som är under utprovning skulle kunna göra det möjligt att bearbeta hittills olönsamma malmer. Med hän- syn härtill föreslår utredaren att bolaget beviljas ett rekonstruktionslån på 14.9 (7.8 + 7.1) milj. kr. för den fortsatta försöksverksamheten.

2.4.3 Ludvika kommun

Grängesbergsgruvan är den av SSAB:s gruvor som har den lägsta kost- naden per producerat ton malm. Antalet sysselsatta vid denna gruva kom- mer att minska från nuvarande ca 1 100 till ca 560 är 1982 om strukturpla- nen genomförs. Av denna anledning anser utredaren det vara utomordent-

Prop. 1978/79:126 12 ligt angeläget att försöka finna lösningar som innebär ökade tnöjlighetcr att avsätta Grängesbergsmalm till de enheter inom bolaget som även i fortsätt— ningen skall basera sitt metallurgi på malm. På utredarens uppdrag har SSAB utrett olika åtgärder som skttlle kunna leda till att avsättningsmöjlig— heterna för gruvan förbättras. Efter att ha prövat fyra olika alternativ uti- från tekniska. företagsekonomiska och samhällsekonomiska utgångspunk- ter föreslår utredaren att ett sinterband skall installeras i Oxelösund. Jag återkommer till denna investering i det följande. Antalet sysselsättnings- tillfällen i Grängesberg. till följd av en investering i ett sinterband i Oxelö- sund. beräknas av bolaget öka med ca 170 är 1982. Personalbehovet kom- mer att öka med ytterligare ca 140 under perioden 1983-— 1987. lnvestering- cn kommer enligt bolaget också att gynnsamt påverka utvecklingen inom TGOJ.

För finansiering av särskilda insatser. i syfte att inom gruvdivisionen ge arbete åt de anställda till dess att sinterverket i Oxelösund blir färdigt. föreslås i utredningen att bolaget erhåller ett rekonstruktionslån på 50 milj. kr. Länet förutsätts bli utbetalat med 15 milj. kr. år 1979. 15 milj. kr. år 1980 och 20 milj. kr. år 1981.

Med hänsyn till den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden i kommunen föreslår utredaren vidare att företag. som under åren 1979” 1981 etablerar ny eller tttökar befintlig verksamhet i Ludvika kom- mun. skall fä regionalpolitiskt stöd i samma omfattning som utgår till före- tag inom det inre stödområdet.

Då SSAB bildades tillförde varje ingående bolag en egen dataanläggning. Enligt SSAB är det ändamålsenligt att sammanföra de tre anläggningama till en. Under förutsättning av personalorganisationernas samtycke är bo- laget berett att lokalisera den samlade dataverksamheten till Grängesberg. Fullt utbyggd skulle den datacentralen komma att sysselsätta ca 60 perso— ner. En förläggning till Grängesberg förutsätter att en byggnad uppförs för ändamålet. lnvesteringskostnaden för denna uppskattas av bolaget till 15 milj. kr. Utredaren föreslår att bolaget får ett strukturlån på samma be- lopp. SSAB har förbundit sig att förlägga produktion till ett industrihus som kan komma att uppföras av kommunen i Grängesberg. Fullt utbyggd bör verksamheten kunna sysselsätta ca 50 personer. En förutsättning för detta är att kommunen kan erhålla statsbidrag till investeringskostnaden. Kom- munen har för avsikt att uppföra byggnaden under år 1979 och industrihu- set beräknas kosta ca 12 milj. kr. Utredaren föreslår att kommunen får medgivande att uppföra byggnaden som kommunalt beredskapsarbete. Ut- över industrihuset har kommunen planer på att uppföra tre mindre indu- strihotell i Gonäs. Grängesberg och Ludvika. Lokalema är avsedda för fö- retag som redan verkar inom kommunen. Utredaren anser att statligt stöd bör utgå även till uppförande av industrihotellen.

Dala-Invest ägs till 70 % av Stora Kopparberg och till 30 % av SSAB. En-

Prop. 1978/79:126 n

ligt rapporten diskuteras f.n. en breddning av aktieägandet till att omfatta även kommunerna och de berörda fackliga organisationerna. Med hänvis- ning till det besvärliga sysselsättningsläget i regionen Borlänge—Ludvika och konsekvensema särskilt för gruvorterna av strukturplanens genomfö- rande föreslår utredaren att Dala-lnvests ekonomiska resurser förstärks genom att medel tillskjuts från SSAB. Utredaren föreslår att SSA B för detta ändamål erhåller ett rekonstruktionslån på 30 milj. kr. att utbetalas till Da- la-lnvest under en period av fem år med början är 1979.

ASEA överväger att utöka sin verksamhet i Ludvika. En förutsättning är att bolaget kan erhålla ytterligare mark i omedelbar anslutning till det nuvarande fabriksområdet. F. n. finns ingen industrimark tillgänglig i an- slutning till företagets anläggningar. Genom flyttning av ett impregnerings- verk skttlle emellertid erforderlig mark kunna frigöras. Vissa ekonomiska frågor. som är förknippade med Svenska 'l'räimpregnerings AB:s flyttning och investeringar på det nya industriområdet. kan enligt utredaren lösas om förslaget rörande förstärkta regionalpolitiska insatser i Ludvika bifalles av statsmaktema.

2.4.4 Luleå kommun

I rapporten föreslås att ett förpar installeras i universalverket. Utan ett förpar som kan justera ämnesbredden måste universalverket enligt bolaget begränsa sitt produktsortiment radikalt. Från SSAB betonas dessutom starkt den stora betydelse som förparct har för verkets långsiktiga konkur- rensförmäga. Hela investeringsbeloppet beräknas till 155 milj. kr.. varav 50 milj. kr. enligt bolaget skulle kunna tidigareläggas. För att finansiera in- vesteringskostnadema föreslår utredaren att bolaget erhåller ett struktur- Iån på 50 milj. kr. att utbetalas år 1981.

Vidare föreslås i rapporten att en värmningsugn installeras i universal- verket. Kostnaden för detta har av bolaget beräknats till 85 milj. kr. 1 rap- porten föreslås att bolaget beviljas ett strukturlån på detta belopp att utbe- talas med 30 milj. kr. år 1981 och med 55 milj. kr. år 1982. De två investe- ringarna i universalverket ger enligt rapporten inte någon direkt sysselsätt- ningscffekt. Däremot ger ökad produktion indirekta sysselsättningseffek- ter genom att stålbehovet ökar samt genom ökad efterbehandling.

Verkstad och maskinutrustning avseende stålmanufaktur är under om- byggnad resp. kompletteras för att anpassas till annan tillverkning. Det an- ses av utredaren angeläget att denna om- och utbyggnad påskyndas. sär- skilt som verksamheten är arbetskraftsintensiv. lnvesteringama beräknas medföra att drygt 40 arbetstillfällen skapas. Av denna anledning föreslår utredaren att SSAB beviljas ett strukturlån på 17 milj. kr. för investeringari utrustning för denna verksamhet. Beloppet bör utbetalas med 5 milj. kr. år 1979 och med 12 milj. kr. år 1980.

1 SSAB:s strukturplan finns upptaget ett projekt som avser byggnad av ett kraftvärmeverk i Luleå för att nyttiggöra överskottsgas från masugnar.

Prop. 1978/79:126 1-1

och koksvcrk. SSAB och Luleå kommun planerar att gemensamt uppföra detta kraftvärmeverk för produktion och leverans av elenergi till SSAB och kommunen samt fjärrvärme till kommunen. Verksamheten kommer att be- drivas i ett gemensamt hälftenägt bolag. Investeringen anses av bolaget va- ra ft'iretagsekonomiskt lönsam. Anläggningskostnat'len inkl. anslutande ledningar beräknas till 250 milj. kr.. varav partema tillskjuter vardera 40 milj. kr. Det resterande beloppet avser parterna låna upp på den allmänna kreditmarknaden. För driften av kraftvärmeverket fordras en personal- styrka uppgående till ca 20 personer. Byggandet av ett kraftvärmeverk ryms emellertid inte inom bolagets finansiella treårsram. Utredaren anser det angeläget att projektet tidigareläggs och föreslår därför att SSAB bevil- jas ett strukturlän på 30 milj. kr. som skall betalas ut med vardera 15 milj. kr. under åren 1980 och 1981.

Strävan finns inom SSAB att ta tillvara och föra vidare de kunskaper inom företaget som finns såväl vad beträffar själva ståltillverkningen som utrustning för staltillverkning. Målet är att skapa systemlösningar som även skulle kunna säljas till bl. a. andra stålproducenter och annan tung in- dustri. Tubexpress är ett första steg på denna väg. Tubexpress är ett system för pneumatiska transporter av ttrnga bulkprodukter som t. ex. slig och koks. Själva systemet består av en rörledning av plåt. I denna framförs transportvagnar med hjälp av tryckluft. SSAB planerar att uppföra en för- söks- och rcferensanläggning i Luleå. lnvesteringskostnaden har av bola- get beräknats till 20 milj. kr. Under investeringsfasen beräknas ett tiotal personer bli sysselsatta med byggnadsarbete under ett år. Ett lyckat resul- tat av försöken vid anläggningen skulle innebära möjligheter till produk- tion för försäljning till utomstående. Avsikten är enligt SSAB att i så fall förlägga produktionen till Grängesberg. Från SSAB framhålls att ytterliga- re underlag är nödvändigt innan beslut kan fattas om uppförandet av en an- läggning. Utredaren föreslår. under förutsättning att dessa kompletterande studier inte förändrar den preliminära bedöming som nu görs av projektet. att bolaget beviljas ett rekonstruktionslån på 20 milj. kr. att användas för uppförande av en referens:-inläggning. Beloppet bör betalas ut med 7 milj. kr. år 1979 och med 13 milj. kr. år 1980.

1 Sverige pågår forskning för att framställa råjärn på ett enklare och billi- gare sätt än i masugnar. Sedan år 1971 arbetar Stora Kopparberg och ASEA med att utveckla en råjärnsprocess kallad ELRED som av SSAB bedöms vara av så stort intresse att den bör prövas i industriell skala. EL- RED-processen bedöms kunna producera flytande råjärn ca 150 kr. per ton billigare än masugnen. Utredaren menar att det är nödvändigt att upp- föra en försöksanläggning för att slutgiltigt kunna fastlägga hur ELRED- processen fungerar i industriell skala. lnvesteringskostnaden för en dylik först'rksanläggning som skulle kunna tas i driftjanuari 1983 uppskattas i lö- pande priser av bolaget till ca 380 milj. kr. För att utvärdera anläggningen är det nödvändigt att verksamheten bedrivs under 2—3 år och kostnaden

Prop. 1978/79:126 15

för detta uppskattas av bolaget till ca 210 milj. kr. Utredaren anser det att— geläget att SSAB kan bli direkt engagerat i det fortsatta utvecklingsarbetet. Av denna anledning föreslås att bolaget beviljas strukturlån på 4 milj. kr. för att kunna betala en del av utvecklingskostnadema.

[ strukturplanen för SSAB finns angivet att ett nytt mediumverk kan komma att byggas i Luleå under första hälften av 1980—talet. Investeringen får dock inte rum inom de finansiella ramar som står till förfogande inom de närmaste tre åren. Kostnadema för ett mediumverk i grundutförande har av bolaget beräknats till ca 400 milj. kr. vid en kapacitet på 200000 ton per år. Ett sådant verk kommer totalt att ge arbete åt ca 160 personer. Ef- tersom det tar 3.5 är att genomföra projektet bör arbetet med marknadsut- redningar och en projektering av verkets tekniska del påbörjas omgående. Kostnaden härför har av bolaget beräknats till l'F-ä av investeringsbelop- pet. dvs. 4 milj. kr. Utredaren föreslår att bolaget erhåller ett strukturlån på detta belopp och att beloppet utbetalas är 1979.

Sitrrationen för byggnadsarbetarna i Norrbotten kommer. enligt utreda- ren. att bli bekymmersam under den tid som nu kan överblickas. Av denna anledning har utredaren under överläggningarna med SSAB diskuterat möjlighetema att utföra vissa byggnadsarbeten vid bolagets anläggningar i Luleå eller inom verksamheter som har en indirekt anknytning till bolaget. Till den senare gruppen hör ett projekt kallat Företagens hus. som skulle hyra trt lokaler till institutioner och organ huvudsakligen med uppgifter inom näringspolitikcn. Kostnaden för uppförandet av fastigheten är beräk- nad till 20—25 milj. kr.

Det har träffats en preliminär överenskommelse mellan Plannja AB. som är ett dotterbolag till SSAB. och NJA-Invest AB. numera Regioninvest i Norr AB. att det senare bolaget skall uppföra lokaler för kontor och distri- btrtiorr samt hyra ut dessa lokaler till Plannja. Kostnaden är beräknad till ca 25 milj. kr. Med tanke på den besvärliga situationen för byggnadsarbe- tarna i Norrbotten föreslår utredaren att både Företagens htrs och den sist— nämnda fastigheten får uppföras som enskilt beredskapsarbete.

Vid utredarens överläggningar med SSAB har det framkommit att bola- get har ett stort behov av kompletterande investeringar. varav en del är angelägna med hänsyn till både den inre och den yttre miljöns krav. Utre- dar-en föreslår att projekt får utföras som enskilt beredskapsarbcte till en total kostnad av 25—30 milj. kr.

2.4.5 Oxelösunds kommun

1 syfte att öka avsättningen av malm från gruvoma i Grängesberg före— slår utredaren att ett ytterligare sinterband installeras i Oxelösund. Denna investering har av bolaget beräknats till 157 milj. kr. Driften av sinterban- det ger enligt bolaget arbete åt ca 10 personer. Utredaren föreslår att SSAB beviljas ett strukturlån på 157 milj. kr. för att bygga ett parallellsinterband i Oxelösund. Beloppet bör utbetalas med 15 milj. kr. år 1979. med 100 milj.

Prop. 1978/79:126 16

kr. är 1980 och med 42 milj. kr. är 1981. Enligt utredaren kan till denna ut— betalning komma ytterligare kostnader för vissa miljöåtgärder. Dessa kost- nader kan enligt utredaren inte nu fastställas eller fördelas i tiden.

>är grund av den relativt ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden i (.)xelösund kan det enligt utredaren finnas skäl att tidigarelägga vissa in— vesteringar inom division stålmanufakturi Oxelösund. En del investering- ar ryms inom bolagets finansiella ram för de närmaste tre åren. Därutöver finns det vissa projekt som om de tidigareläggs ger arbete åt ett trettiotal personer. Den totala investeringen för dessa projekt har av bolaget beräk- nats till 13 milj. kr. och utredaren föreslår att SSAB erhåller detta belopp som strukturlån.

3.4.0 Tierps kommun

Med hänsyn till att industrisysselsättningen i norra Uppland har minskat trnder senare är bör särskilda åtgärder. enligt utredaren. vidtas för att be- vara sysselsättningen vid Stora Element AB. ett dotterbolag till SSAB. i Sö— derfors. Härigenom räknar bolaget" med att ca 25 personer av den nuvaran- de personalstyrkan på 50 personer skall kunna beredas arbete. Kostnader- na för detta är beräknade till 1.7 milj. kr. För att klara sysselsättningen också för den återstående personalen krävs att fabriken tillförs andra pro- dukter eller att samverkan kan etableras med andra företag inom bransch- en. Kostnaden för att genomföra denna omställning har av bolaget beräk- nats till 2.8 milj. kr. Utredaren föreslår att totalkostnaden för dessa åtgär- der. 4.5 milj. kr.. ställs till bolagets förfogande som rekonstruktionslån att utbetalas är 1979.

Sammanfattningsvis föreslår utredaren att SSAB skall få strukturlån uppgående till 1058 milj. kr. att utbetalas med 64 milj. kr. år 1979. 402 milj. kr. år 1980. 399 milj. kr. år 1981 och 193 milj. kr. år 1982. Vidare föreslås att SSAB Skall få rekonstruktionslån uppgående till 263 milj. kr. som skall utbetalas med 42.5 milj. kr. år 1979. 43.6 milj. kr. år 1980. 29 milj. kr. år 1981. 141.9 milj. kr. år 1982 och (1 milj. kr. år 1983.

En sammanfattning av åtgärder föreslagna av utredaren och deras sam- band med SSAB:s strukturplan bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2.5 Skrivelser från ägarna av SSAB och från SSAB

1 skrivelse den 8 februari 1979 framhåller ägarna av SSAB. nämligen Gränges. Stora Kopparberg och Statsföretag. att styrelsen för SSAB vid sammanträde den 30januari 1979 har uttalat. att den i princip är beredd att genomföra de åtgärder som kan komma att beslutas av statsmakterna på grundval av rapporten Tidigareläggningar m.m. inom Svenskt Stål AB. SSAB:s styrelse har därvid förutsatt att staten ställer erforderliga medel till SSAB:s förfogande i form av struktur- och rekonstruktionslån.

Prop. 1978/79:126 17

Ägarna av SSAB förutsätter att de rekottstruktionslån och/eller bidrag som kan komma att ställas till förfogande för SSAB inte kommer att påver- ka inlösensvärdcna pa aktierna i bolaget enligt punkt 7 i konsortialavtalet. Enligt ägarna kan detta enklast uppnås genom ett tillägg till konsortialavta- let.

l skrivelse den 22 februari 1979 anför SSAB i huvudsak följande. Styrelsen för SSAB är beredd att genomföra de åtgärder inom SSAB:s strukturplan som anges i generaldirektör Rehnbergs förslag. Styrelsen för- utsätter därvid att staten ställer erforderliga medel till förfogande i form av struktur- och rekonstruktionslän. Styrelsen förklarar sig vidare beredd att medverka till sådana lösningar i anslutning till företagets strukturplan. som statsmakterna kan komma att besluta med hänsyn bl. a. till fackrepresen— tanternas tilläggsförslag och som inte är löretagsekonomiskt motiverade utan huvudsakligen är avsedda att förbättra sysselsättningsläget. Styrelsen förutsätter därvid att statsmakterna för detta ändamål anvisar medel enligt det s. k. offertsystemet.

Styrelsen förutsätter att rekonstruktions- och strukturlånen lämnas på sådana villkor att SSAB kan genomföra åtgärderna utan att SSAB:s likvidi- tet och resultat påverkas negativt.

2.6 Statlig finansiell medverkan

SSAB är i många fall en betydande eller 1. o. ut. en dominerande arbetsgi— vare pä de orter där företaget driver verksamhet. En ändring i sysselsätt- ningsnivån inom SSAB får därför avgörande återverkningar även på dessa orters övriga näringsliv och servicenäringar. Den av SSAB antagna struk- turplanen innebär betydande personalförändringar i bolaget åren 1978—1987. Enligt struktutplanen blir det ett stort bortfall av sysselsätt- ning undcr den första delen av perioden. medan ett antal nya arbetstilltäl- len uppkommer huvudsakligen under periodens senare del. Enligt min me— ning är det angeläget att sysselsättningsbortfallet till följd av SSAB:s stntk- turplan kan överbryggas. Detta torde kunna ske genom bl.a. tidigarelägg- ning av vissa investeringar inom SSAB och andra åtgärder. De övervägan- den och t'örslag till åtgärder för att öka sysselsättningen på orter där SSAB driver verksamhet som utredaren har redovisat finnerjag i huvudsak vara väl avvägda.

Utredaren har föreslagit att möjligheten bör prövas att samordna huvud- mannaskapet för Mineralprocesslaboratoriet och Metallurgiska forsk- ningsstationen i Luleå. Enligt vad jag har erfarit kommer frågan om Mine- ralprocesslaboratoriets framtid att närmare prövas av delegationen för mellansvensk gruvindustri som avser att slutföra sitt arbete innevarande är. Härvid kommer frågan om bl. a. samordning och därmed även ändring av huvudmannaskapet att prövas.

I rapporten har föreslagits att SSAB beviljas strukturlån med 30 milj. kr.

Prop. 1978/79:126 rx

för att tidigarelägga investeringen av ett kraftvt'trmeverk i Luleås. l-'-"r'ågan om anslag härför kommer denna dag att behandlas av statsrådet Huss i samband med anmälan till proposition om åtgärder för att främja syssel- sättningen i Norrbotten.

1 Sverige pägär forskning för att fä fram altemativa processer för rå- järnsframställning. lin av dessa processer kallad ELRED. har utarbetats av Stora Kopparberg och ASEA. Andra direktreduktionsprocesser är Boli— den AB:-s lNREl.) och AB Svenska Kullagerfabrikens plasmareduktions— process. För att SSAB skall ktrnna betala en del av utvecklingskostnadema för 15l.R1.—'.l.)—processcn har utredaren föreslagit att bolaget erhåller ett strukturlän på 4 milj, kr. Enligt min mening bör en närmare utvärdering av dessa tre processer göras. lnnan denna utvärdering har gjorts är jag inte beredd att föreslå att statliga medel ställs till SSAB:s förfogande för ut- veckling av ELRl-ID-processen. Utredaren har vidare föreslagit att SSAB skall få ett strukturlån på 17 milj. kr. för att bygga om plastbeläggningslinjen i Borlänge. lnvesteringen ger en kapacitetshöjning från 50000 till 76 000 ton per år. Resultatförbätt— ringarna har av SSAB beräknats till ca 8 milj. kr. per är. inkl. kapitalkost- nader. vid fullt kapacitetsutnyttjande vilket väntas bli uppnätt redan är 1982.

Andra svenska tillverkare av belagd och profilerad stålplåt är Thysell ln- dustri AB. dotterbolag till Ahlsell AB. och Gavle Verken AB. dotterbolag till l—"örvaltnings AB Ratos. SSAB är emellertid den största tillverkaren av belagd byggplat och har redan en dominerande ställning på denna marknad i Sverige. Denna ställning skulle ytterligare befästas om bolaget erhöll för- manliga statliga lån för sin expansion. Länet skulle också ktrnna leda till en konkurrenssnedvridning. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den snabba äterbetalningstiden för investeringen är jag inte beredd att förorda att SSAB får ett strukturlän fören ombyggnad av plastbeläggningslinjen i Borlänge.

l SSAB:s strukturplan anges att den malmbaserade metallurgin i Domn- arvet skall upphöra trnder år 1981. Utredaren har anfört vissa skäl för att verksamheten skall bibehållas i ytterligare ett år. dock längst till utgången av år 1982. Kostnaden för denna förlängning är beräknad till 135 milj. kr.

Enligt SSAB:s beräkningar leder en fullt bibehållen malmbaserad metall— urgi i Domnarvet år 1982 till ca 375 färre arbetstillfällen i Lulcä och ca 200 färre arbetstillfällen i Malmfälten i Norrbotten. Mot den bakgrunden ärjag inte beredd att förorda att medel ställs till SSAB:s förfogande för en för- längning av den malmbaserade metallurgin i Domnarvet.

Utredaren föreslår. med hänvisning till det besvärliga sysselsättningslä- get i regionen Bmlänge—Ludvika. att Dala-lnvest AB:s ekonomiska resur- ser förstärks genom att medel tillskjtrts av SSAB. Utredaren anser att SSAB för detta ändamål bör erhålla ett rckonstruktionslän på 30 milj. kr. att utbetalas ti11 Dala-lnvest under en period av fem år med början är 1979.

Prop. 1978/79:126 19

Jag delar utredarens uppfattning att särskilda medel kan vara behövliga för att stärka näringslivet i området. Enligt min mening blir resurserna som sätts in bäst utnyttjade om utvecklingsfonden i Kopparbergs län får avgöra hur medlen skall användas. Detta står i samklang med riksdagens beslut med anledning av förslag att främja sysselsättningen i varvsregionerna ge- nom stöd till investmentbolag ( prop. 1978/79: 49 . NU 1978/79: 17 s. 45. rskr 1978/79: 115).

Jag förordar att 7,5 milj. kr. anvisas till utvecklingsfonden i Kopparbergs län för budgetåret 1979/80. Fonden bör få använda beloppet dels för lån- givning till främst små och medelstora företag enligt förordningen (1978: 506) om statligt kreditstöd genom regional utvecklingsfond. dels för bidrag till investmentbolag med verksamhet inom de kommuner som be- rörs av SSAB:s strukturplan.

Vad gäller förslag till regionalpolitiska insatscri Ludvika-omrädet åter- kommer statsrådet Wirtén i det följande.

[ strukturplanen för SSAB anges att ett nytt mediumverk kan komma att byggas i Luleå under första hälften av 1980-talet. Kostnaden för att genom- föra marknadsutrcdningar och projektera verkets tekniska utformning har beräknats till 4 milj. kr. Utredaren föreslår att SSAB erhåller detta belopp såsom ett statligt strukturlän med utbetalning år 1979.

Planer på att bygga ett nytt valsverk för mediumstål i Luleå har funnits länge. Frågan aktualiserades i samband med att dåvarande NJA byggde ut metallurgin under 1970-talet. Från SSAB har inhämtats att företaget i sam- band med strukturplanearbetet har genomfört en utredning om medium- valsverk. Utredningen är rent teknisk och innehåller inga mer ingående be- dömningar om marknad eller möjliga avsättningsomräden för produkterna. Verket skulle enligt utredningen producera balk av alla slag samt platt- stäng och profiler. Inledningsvis skulle verket producera ca 200000 ton per år för att efter hand nå upp till optimal produktionsnivå på 350000 ton per år. Någon ingående utredning om marknadsförutsättningama för verkets produktion finns alltså inte. SSAB har emellertid antagit att företaget inled- ningsvis skulle avsätta hälften av produktionen på export. Den svenska förbrukningen av stångprodukter har sjunkit mycket kraftigt sedan år 1974. 1 betänkandet (SOU 1977: 15—16) Handelsstålsindustrin inför 1980- talct har slutsatsen dragits att de svenska handelsstälverkens kapacitet bör anpassas till hemmamarknadsförbrukningen och inte byggas för större ex- portmängdcr. Det bör här framhållas att den svenska förbrukningen under högkonjunkturåret 1974 var mindre än den i dag tillgängliga mediumverks- kapaciteten för handelsstål i Sverige, även efter nedläggning av Domnar— vets mediumverk i enlighet med SSAB:s strukturplan. Vissa bedömare an- ser att svensk förbrukning av stångstål inte kommer att uppnå 1974 års ni- vå före år 1985. Dessa förhållanden gör att osäkerheten är mycket stor om möjlig avsättning för ett nytt mediumverk med en optimal kapacitet på 350000 ton per år. Ett mediumverk av den storleken kommer under alla

Prop. 1978/79:126 Zt)

förhållanden att konkurrera med övriga svenska handelsstålverk. även om efterfrågan skulle återgå till samma nivå som under högkonjunkturåret 1974. En produktion från ett nytt mediumverk under de närmast komman- de åren skulle på ett allvarligt sätt drabba avsättningen för främst Smedje- backens Valsverk AB och Boxholms AB. Ytterligare marknadsanalysertor- de behöva göras innan ställning kan tas till frågan om att bygga ett medi- umverk.

Det bör ankomma på SSAB att vid lämplig tidpunkt och i samverkan med övriga berörda verk genomföra dessa. SSAB:s andel av kostnaderna för dessa marknadsanalyser bör enligt min uppfattning finansieras inom bolagets ordinarie verksamhet. Jag är alltså inte beredd att nu föreslå att medel skall ställas till förfogande för projektering av ett nytt mediumverk i Luleå.

I rapporten föreslås att ett antal projekt skall genomföras i form av en- skilda beredskapsarbeten. När det gäller insatser i form av beredskapsar- beten kommer statsrådet Wirtén senare denna dag vid sin anmälan av för— slag till åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten förorda att an- slaget Sysselsättningsskapande åtgärder förstärks med 175 milj. kr. för nästa budgetår. [ propositionen förutsätts att bl. 3. olika projekt vid SSAB i Luleå kan komma till utförande som beredskapsarbeten.

De återstående förslag som utredaren har presenterat bör enligt min me- ning delas in i dels sådana som är motiverade av företagsekonomiska skäl. dels sådana som är motiverade av sysselsättningsskäl. Min indelning grundar sig på av SSAB redovisade marknadsanalyser och investeringskal- kyler. De projekt som enligt min uppfattning är mest inriktade på förbätt- ring av SSAB:s konkurrenskraft men som även har sysselsättningsskapan- de effekter är följande.

Borlänge kommun milj. kr. Bredbandugn 170 Bredbandverk. kvalitetsinvesteringar 365 Elstålverk 40 Kallvalsverk. ett femte valspar 56 Stålmanufaktur 35 Ludvika kum/nun Datacentral 15 Luleå kommun Universalverk. förpar 50 Universalverksugn 85 Stålmanufaktur l7 Oxelösunds kommun Stålmanufaktur 13 846

Jag beräknar kostnaden för de investeringar som leder till att SSAB:s konkurrenskraft stärks till 846 milj. kr. För att dessa investeringar skall kunna genomföras förordarjag att SSAB av staten erhåller strukturlån på motsvarande belopp. För strukturlånet bör gälla följande villkor. För att

Prop. 1978/79:126 Zl

kunna kompensera SSAB för merkostnader till följd av tidigareläggningar av investeringar inom strukturplanen bör strukturlånet vara räntefritt un- der tre år. För varje därefter följande femårsperiod skall räntan vara den- samma som Statslåneräntan vid varje femårsperiods början ökad med 0.25 (..?-i:. Med Statslåneräntan vid viss tidpunkt skall avses den effektiva ränta. till vilken svenska staten vid tidpunkten i fråga senast har utgivit ett obligationslån på den svenska marknaden med en minimilöptid av tio år. Räntan kan ett visst år under vissa villkor sättas ned så mycket som erford- ras för att koncernens resultat enligt vissa beräkningsgrunder skall bli noll. Vidare skall varje delbelopp av lånet till fullo vara återbetalat senast 25 år efter utbetalningsåret. Förslag till statligt strukturlån till SSAB Svenskt Stål AB bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. '

Jag förordar därför att ett anslag anvisas på tilläggsbudget lll till stats- budgeten för innevarande budgetår av 31 milj. kr. till ett strukturlån till SSAB. Vidare förordarjag att 8l5 milj. kr. anvisas till SSAB som struktur- lån för budgetåret 1979/80.

De investeringar som huvudsakligen är motiverade av sysselsättnings- skäl är följande.

milj. kr. Ludvika kommun Gränges. särskilda insatser i gruvdivisionen 50 Luleå kommun Tubexpress- 20 Oxelösunds kommun Sinterband 157 Lindesbergs kommun Stråssa 23.5 Tierps kommun Stora Element. Söderfors 4,5 255

Dessa medel om 255 milj. kr. bör beviljas SSAB som rekonstruktionslån. Enligt min mening innebär åtgärderna ett viktigt avsteg från det mellan parterna träffade konsortialavtalet beträffande SSAB:s verksamhet, nämli- gen att rörelsen skall bedrivas efter affärsmässiga och företagsekonomiska principer. Jag förordar att rekonstruktionslånet ställs till SSAB:s förfogan- de enligt de villkor som finns angivna i bilaga 7 i prop. 1977/78: 87.

l villkoren för lånet ingår bl. a. en bestämmelse om att lånet helt eller delvis kan efterges. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att ta in motsvarande bestämmelse bland villkoren även för det nya rekon- struktionslånet.

Ägarna av SSAB har begärt att det rekonstruktionslån som på grundval av utredarens förslag kan komma att ställas till SSAB:s förfogande inte skall påverka inlösensvärdena på aktierna i SSAB enligt punkt 7 i konsorti- alavtalet. Jag finner denna begäran rimlig med hänsyn till syftet med lånet.

De åtgärder som SSAB skall genomföra och finansiera med rekonstruk- tionslånet innebär i huvudsak ett sysselsättningsåtagande från bolagets si- da.

Jag förordar att ett rekonstruktionslån om 51,5 milj. kr. anvisas SSAB på tilläggsbudget lll innevarande budgetår. Vidare förordarjag att 2035 milj.

Prop. 1978/79:126 22 kr. anvisas bolaget som rekonstruktionslån för budgetåret 1979/80.

En sammanfattning av de av mig förordade åtgärderna bör fogas till pro- tokollet i detta ärende som bilaga 4.

De av mig förordade åtgärderna kommer att bidra till att överbrygga den svacka i sysselsättningen som skulle uppkomma om SSAB helt följde strukturplanen. Åtgärderna innebär vidare att bolagets konkurrenskraft stärks vilket på sikt bör leda till att tryggheten för de anställda ökar. SSAB kommer under den närmaste fyraårsperioden att kunna genomföra ett om- fattande investeringsprogram. Den betydande upphandling av maskiner och övrig utrustning som SSAB då gör kommer att på ett gynnsamt sätt förstärka näringslivet i de regioner där SSAB driver verksamhet. Även an- talet sysselsättningstilllällen för byggnadsarbetare bör öka på de berörda orterna.

Jag avser i annat sammanhang föreslå regeringen att meddela föreskrif- ter om att SSAB årligen skall redovisa användningen av lånen samt syssel- sättningsutvecklingen i bolaget.

3. Hemställan vad avser industripolitiska insatser

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att ]. till Lån lill SSAB Svens/tl Stål AB för strukturiimlamål på till- läggsbudget lll till statsbudgeten för budgetåret l978/79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 3] 000000 kr.. . till Lån till SSAB Svenskt Stål ABför rekonslruklionsändamål på tilläggsbudget lll till statsbudgeten för budgetåret [978/79 un- der fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 51 500000 kr.,

3. till Lån lill SSAB Svens/rl Stål AB för strukturändanu't'l för bud- getåret 1979/80 under fonden för Iåneunderstöd anvisa ett inves- teringsanslag av 8l5000000 kr..

4. till L(itt lill SSAB Srunxkl Stål AB för rekonstruktionsändantril för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 203 500000 kr. . IJ

5. bemyndiga regeringen att helt eller delvis efterge lån för rekon- struktionsändamål till SSAB Svenskt Stål AB.

6. till Madelstillskml till Kopparbergs läns utt'et'klingsjbnd för bud- getåret 1979/80 ttnder fjortonde huvudtiteln anvisa ett reserva- tionsanslag av 7 500000 kr..

Prop. 1978/79:126

| 4 '.u

=! Regionpolitiska insatser i Ludvika kommun

Med hänsyn till den ogynnsamma utvecklingen pa arbetsmarknaden föreslar utredaren bl. a. att företag som i Lttdvika kommun etablerar nf,- verksamhet eller bygger ut befintlig sadan under åren l979— l9b'l skall kunna få regionalpolitiskt stöd i samma omfattning som utgår till företag inom det inre stödområdet.

För egen del vill jag anföra följande. Ludvika kommun tillhör f. n. gräns- omradet till det allmänna stödområdet. vilket innebär att företag som ut- ökar verksamheten eller nyetablerar sig i kommunen katt få vissa former av regionalpolitiskt stöd. Således kan såväl lokaliseringsbidrag och lokalt- seringslan som utbildningsstöd utgå till företag i kommunen. Sysselsätt— ningsutredningen har i betänkandet Regiomtlpolitiska stödformer och styr— medel (SOU I978: 62) lämnat förslag om den framtida utformningen av re— gionalpolitiken. Utredningen föreslär bl.a. att den nuvarande stödområ- desmdelningen ersätts med en indelning av riket i sex stödområden och ett område utanför dessa. Till stödområde sex skall räknas de orter och kom- muner som har de allvarligaste sysselsättningspl'oblemeu. Jag kommer inom kort lägga fram förslag om regionalpolitiken. Dessa komtner att om- fatta bade utformningen av styrmedlen och inplacering av orter och kom— ntuneri stödomrl'tden. Mot denna bakgrund ärjag nu inte beredd att föresla ändringar i den gällande stödområdesindelningen.

Utredaren föreslår vidare ett antal projekt för att skapa ny sysselsättning i kommunen. Bland dessa ingår ett kommunalt industrihtts i Grängesberg. SSAB har förbundit sig att förlägga produktion till industrihuset. Fullt ut- byggd bör produktionen kunna sysselsätta ett 50-tal personer. Kostnaden för industrihusct har ttppskattats till 12 milj. kr. Utredaren föreslår att byggnaden uppförs som kommunalt beredskapsarbete. Utredaren föreslar dessutom att tre mindre indttstrihotell skall uppföras i Gonäs. Grängesberg och Ludvika. För egen del anscrjag att det är angeläget att dessa projekt genomförs. Dessa projekt kan bidra till att kompensera kommunen för de arbetstillfällen som försvinner inom SSAB. Satsningarna på industrihusen innebär också en breddning av näringslivet i kommunen och gör industri- syss'elsättningen något mindre beroende av gruvindustrins utveckling. I samband med att jag lägger fratn förslag om regionalpolitil—Len kommer jag att ta upp utformningen av det statliga stödet till kommunala industriloka- ler. F. n. kan bidrag lämnas till att uppföra kommunala industrilokaler som byggs främst på mindre orter inom det inre stödomrädet och på Gotland. l ttndantagsfall kan stöd lämnas till byggande av kommunala industrilokaler även i andra delar av det allmänna stödområdet. Bidragets storlek avgörs från fall till fall av regeringen och anslttter i stort till vad som gäller för lo— kaliseringsbidrag/avskrivningslån. För att stödja uppförandet av nämnda indttstrihtts i Grängesberg satnt industrihotellen i Gonäs. Grängesberg och Lttdvika bör medel. trots att byggnaderna skall uppföras utanför det all-

Prop. 1978/79:126 34

männa stödontradet. utga frän fjortonde htrvudtitelrts anslag Bidrag till kommunala industrilokaler. Detta förutsätter att anslaget ökas med !: milj. kr. Jag förordar att detta belopp anvisas pa tilläggsbudget ll! till stats— budgeten för budgetaret l978/79.

Utredaren har även haft överläggningar med ledningen för ASEA om en eventuell utvidgning av bolagets verksamhet i Ludvika. En förutsättning för en utvidgning av verksamheten är att ASEA kan disponera ytterligare mark i anslutning till den nuvarande anläggningen i Ludvika. l--'. rt. finns ingen sadan mark tillgänglig. Mark skulle emellertid kunna frigöras genom flyttning av Svenska Träimpregnerings AB:s verksamhet från dess nuvaran- de tomt som gränsar till ASEA:s industrimark. till Gonäs industriområde. Företrädare för industridepartementet är beredda att inleda diskussioner med parterna om förutsättningarna för en sådan flyttning. Enligt Svenska Träimpregneringsbolaget kommer flyttningen att medföra betydande kost- nader. Storleken kan dock f.n. inte anges exakt. Jag ser det som mycket angeläget att en lösning kommer till stånd i huvudsak efter de riktlinjer som utredaren har förordat. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att använda medel från fjortonde huvudtitelns anslag Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för detta ändamål.

5. Hemställan vad avser regionalpolitiska insatser

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslar riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att disponera medel från anslaget Regio- nalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för det ändamål somjag har angivit, 2. till Bidrag till kommunala industrilokaler pa tilläggsbudget lll till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudti- teln anvisa ett reservationsanslag av 12000 000 kr.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- gandena har lagt fram.

Prop. 1978/79: l26

I .) 'Jl

Invm"!r'rings'plun 2400 milj. kr.

Summa 1979 1980 1981 79—81 "Senare" Summa

Reinvesleringar. miljöinvestc- ringar och beslutade investe- ringar __ Återstående inv. kosln.

från 1978 81 11 7 99 2 101 — Rcinvcsleringar+miljöin-

vesleringar. Schablonmässigl beräknade till 50 I)? av av- skrivningar enligl plan 146 157 164 467 — 467 — Avgår (.vmkoslnadsandelar —-21 —18 —20 —59 _ ——59 Summa 206 150 151 507 2 509

Slruklurinvesteringar

Metallurgi 162 152 55 36.9 29 398 Profiler 68 55 50 173 — 173 Grovpläl 12 11 — 2 —- 23 Band ueh Tunnplåt 385 375 225 985 34 1019 Slålmanufaktur 13 22 10 45 — 45 Specialprodukler 26 11 37 37 Dobel 28 64 2] 1 13 l4 127 TGOJ | 2 7 10 — 10 Plannja 2 8 10 20 — 20 Driftservice+Distribution (» 21 21 48 19 67 Energi och miljö (exkl. kraft- värmeverk") 3 3 4 10 — 10 l__(raftvärmeverk 15 15 30 10 40 Ovrigl 6 4 l l l — l l oförutsett 3 29 37 69 — 69 Avgår omkostnadsandelar ———21 —22 —7 —50 — —50 Summa slruklurinvestcringar 694 750 449 1 893 106 1 999 = Plan 81 900 900 600 2400 108 2508

Prop. 1978/79:126 26

Tidigareläggningar utanför Plan 81 SL Bl'edbandverk 365 milj. kr. Kallvalsv. par 5 56 "

Sammanfattning av åtgärder föreslagna av utredaren Rehnberg och samband med SSAB:s strukturplan

PLAN 81 2400 milj. kr. Bandverksugn 170 milj. kr. SL IEGE'1"F1NANSIEL1.T ElSIålvefk 40 "

U * Y F. DOBEL l7 " ] R MM Universalv. förpar 50 "

Kraftvärmeverk 30 " Diverse följdinves- teringar 30 " (')förutsett 63 "

400 milj. kr.

2000 milj. kr.

Univ.vals.v ugn 85 " Proj. Mediumv. 4 " Stälmanufaktur 65 "'

575 milj. kr.

T

INOM Strukturlän 307+575=882 milj. kr. STRUKTUR— PLAN EN Datacentral Sinterband ELRED Gränges, särsk. åtg. Stråssa. särsk. åtg. Söderfors. särsk. åtg. Tubexpress UTAN FÖR Dala—Invest

STRUKTUR— ___—;> Metallurgi

PLAN EN

Utöver ovanstående tillkommer beredskapsarbeten för 80_milj. kr. i Luleå

SUMMA STRUKTURLÅN (SL) 1058 milj. kr. SUMMA REKONSTRUKTIONSLÅN (RL) 263 milj. kr.

Prop. 1978/79:126 27

FÖRSLAG Tll.L S'l”A'l'l.lG'l' STRU KTURLAN 'l'lLL SSAB SVENSKT STAL AB PA 846 MKR

SSAB Svenskt Stal Aktiebolag. nedan kallat Bolaget. har i framställning till regeringen förklarat sig berett att medverka till ökad sysselsättning pä de orter Bolaget är verksamt genom att tidigarelägga ett antal investerings— projekt. ingaende i Bolagets längsiktiga strukturplan.

Bolaget förutsätter därvid att staten beviljar strukturli'tn motsvarande summan av de beräknade kostnaderna för de tidigarelagda investeringsob- jekten. nedan gemensamt benämnda lnvesteringsprogrammet.

] Länebelopp

Staten ställer till Bolagets förfogande såsom struktttrlän ett belopp om 846 000000 kronor. nedan kallat Länet. För Lanet gäller följande villkor.

2 Utbetalning

Länet utbetalas av Staten under aren 1979— 1982 i den takt som erford- ras för att lnvcsteringsprogrammet skall kunna genomföras utan ökad lik- viditetspäfrestning för Bolaget. Utbetalning under respektive är skall verk- ställas efter Bolagets behov på sätt framgår av senare upprättad och suc- cessivt reviderad betalningsplan.

3 Ränta

Räntan utgör 10.0 'I? per år till och med utgången av är 1982. För varje där- efter följande femärsperiod skall räntan vara densamma som statslänerän- tan vid varje fcmärsperiods början ökad med 0.25 G?. Varje delbelopp av

änet som lyfts skall dock löpa utan ränta under en tid av tre är från belop— pets utbetalningsdag.

Med statsläneräntan vid viss tidpunkt avses den effektiva ränta. till vil- ken svenska staten vid tidpunkten i fräga senast utgivit ett obligationslån pä den svenska marknaden med en medellöptid av tio är.

Upplupen ränta per den 31 december förfaller till betalning den 1 mars påföljande är. Om Bolagets koneernresultat efter planenliga avskrivningar, finansnetto och fastighetsskatt och före eventuellt intäktsfört rekonstruk- tionslän skulle bli negativt enligt av Bolagets revisorer vidimerad prelimi- när resultaträkning skall räntan för det aktuella äret nedsättas så mycket som etfordras för att koncernens resultat definierat enligt ovan blir noll.

4 Amortering

Amortering av utbetalat delbelopp av Länet skall ske med 1/20 den 31 december varje är från och med det sjätte året efter utbetalningsäret. Mot- tagna delbelopp av Lånet skall således vara till fullo äterbetalda senast tju- gofem är efter utbetalningsäret.

Prop. 1978/79:126 2.

5 Förtida återbetalning

Oavsett vad som bestämts i 4 ovan äger Bolaget när som helst helt eller delvis återbetala utestående del av Länet.

6 Rätt till betalning i förhållande till Bolagets övriga fordringsägare

Skulle Bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs skall Staten en- dast äga rätt till betalning ur Bolagets tillgångar sedan Bolagets övriga ford- ringsägare —- med undantag av Staten såsom fordringsägare på grund av till Bolaget beviljade rekonstruktionslän blivit till fullo förnöjda.

Prop. 1978/79:126 29

Sammanfattning av åtgärder fördelade på struktur- och rekonstruktionslän

A. Strukturlan [979 1980 [98] I982 Summa Borlänge Bredbandverksugn 90 80 170 kommun Bredbandvcrk.

kvalitets— investeringar 102 125 138 365 Elstalverk 4 17 19 40 Kallvalsverk. ett femte valspar 8 30 18 56 Stålmanufaktur 17 18 35 Ludvika Datacentral i kommun Grängesberg 10 5 15 Luleå Universalverk. förpar 50 50 kommun Universalverksugn 30 55 85

Stälmaufaktur 5 12 17 Oxelösunds Stälmanufaktur 4 7 2 13 kommun Summa 3 | 280 342 193 846 B. Rekonstruktionslan

1979 1980 198! 1982 Summa Ludvika Grängesberg. kommun särskilda insatser i gruvdivisionen 15 15 20 50 Luleå 'l'ubexpress 7 13 20 kommun Oxelösunds Sinterband 15 100 42 157 kommun Lindesbergs Stråssa 10 9.6 3 0.9 23.5 kommun Tierps Stora Element AB. kommun Söderfors 4.5 4.5 Summa 51.5 137.6 65 0.9 255

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979