Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg skall få bedrivas endast efter tillstånd av polismyndighet. Regleringen skall hindra att sådana verktyg säljs till vem som helst. Syftet är att minska riskerna för att verktygen kommer till brottslig användning.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1978/ 79: 169 2

Förslag till Lag om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Med dyrkverktyg avses i denna lag sådana föremål som är sär— skilt utformade för att ersätta nycklar vid öppnande av lås.

2 & Yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg får bedrivas endast efter tillstånd. Sådan försäljning får ske endast till den som i sitt yrke eller annars har ett beaktansvärt behov av dyrkverktyg och skäligen kan an— tas inte komma att missbruka dem.

Tillstånd får ges åt den som har gjort sig känd för ordentlighet och pålitlighet och som kan antas komma att bedriva försäljningen i enlig— het med vad som har sagts i första stycket. I fråga om juridiska per- soner skall det för verksamheten finnas en föreståndare som tillstånds— myndigheten har godkänt.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, rikspolisstyrelscn får meddela närmare föreskrifter rörande försäljningen.

3 5 Fråga om tillstånd prövas av polismyndigheten i den ort där rörelsen huvudsakligen skall bedrivas.

4 5 Tillstånd meddelas för viss tid eller tills vidare och kan förbindas med särskilda villkor.

Tillstånd får återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt någon be- stämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som har med- delats med stöd av lagen eller om förutsättningarna för tillståndet an— nars inte längre föreligger.

5 5 Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de med stöd av lagen meddelade föreskrifterna och villkoren utövas av polismyndig- heten.

Tillsynen skall utövas så, att den inte vållar större kestnad eller olägenhet än som är nödvändig.

6 & Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att efter an- modan av polismyndigheten lämna de upplysningar, handlingar, varu- prov Och liknande som behövs för tillsynen.

75. Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som upp- såtligen eller av oaktsamhet

1. bedriver yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg utan tillstånd eller utan att godkänd föreståndare finns,

2. bryter mot föreskrift som avses i 2 & tredje stycket eller mot vill— kor enligt 4 5 första stycket,

3. underlåter att fullgöra skyldigheten enligt 6 5 eller lämnar oriktig uppgift vid fullgörandet. '

I ringa fall döms inte till straff.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1978/79: 169 " 3

8 & Polismyndighetens beslut överklagas hos länsstyrelsen genom be- svar. Länsstyrelsens beslut överklagas hos kammarrätten genom besvär. Beslut enligt denna lag som rör annat än återkallelse av tillstånd skall gälla omedelbart, om ej annat föreskrivs. Om det finns särskilda skäl för det, får föreskrivas att beslut om återkallelse av tillstånd skall gälla omedelbart.

9 5 Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får ej obehörigen röja eller nyttja vad han därvid har fått veta om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Den som vid ikraftträdandet bedriver tillståndspliktig försäljning och som före utgången av juni 1979 har sökt tillstånd, får fortsätta med försäljningen medan ansökningen prövas.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1978/79: 169 4

Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-22

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström. Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars, Gabriel Romanus

Föredragande: statsrådet Cars

Proposition med förslag till lag om yrkesmässig försäljning av dyrk- verktyg

1. Inledning

Dyrkverktyg får f. n. utan restriktioner säljas till vem som helst. Inte heller tillverkning och innehav kontrolleras. Frågan om en reglering be- träffande sådana verktyg har dock tidigare behandlats i ett vidare sam- manhang. Den s. k. låsutredningen (H 1972: 04) avgav sålunda i decem- ber 1975 betänkandet (SOU 1975: 19) Konsumentskydd på låsområdet. I betänkandet föreslogs bl.a. en frivillig auktorisation av låssmeder samt tillståndsplikt för tillverkning och innehav av dyrkverktyg. Efter remiss avgavs yttranden över betänkandet av myndigheter, organisatio- ner och andra. Betänkandet har dock i nu berörda delar inte föranlett särskilda åtgärder från statsmakternas sida.

Rikspolisstyrelsen (RPS) och konsumentombudsmannen (KO) har därefter hemställt att särskilda åtgärder skall övervägas i syfte att för- hindra att dyrkverktyg säljs fritt på marknaden. Under hösten 1978 ut- arbetades inom handelsdepartementet en promemoria (Ds H 1978: 6) Åtgärder mot försäljningen av dyrkpistoler m.m., med förslag till så- dana åtgärder. Promemorian — som också innehåller en redogörelse för nuvarande förhållanden — bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I .

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksåklaga— ren (RÅ), hovrätten för västra Sverige, kammarrätten i Sundsvall, RPS, brottsförebyggande rådet (BRÅ), kommerskollegium (KK), marknads-

• Sida 5
•  Original

Prop. 1978/79: 169 5

domstolen, näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och kartell- nämnd (SPK), konsumentverket, statens planverk, länsstyrelsernas orga- nisationsnämnd (LON), länsstyrelserna i Blekinge, Malmöhus, Göte- borgs och Bohus, örebro samt Norrbottens län. Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmanna- förbund, Sveriges industriförbund, SHIO —— Familjeföretagen, Tjänste- männens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska handelskammarförbundct, Folksam, Sveriges allmännyttiga bo- stadsföretag (SABO), Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, Hyresgästernas riksförbund (HSB), Sveriges bil- industri- och bilgrossistförening, Allmänna Bevaknings AB (ABAB). Sveriges mekanförbund, Sveriges låssmedsmästares riksförbund (SLR), Sveriges järnhandlareförbund, Järnia AB samt Svenska stöldskydds- föreningen.

RÅ har bifogat yttranden från överåklagarna i Stockholms, Göte- borgs och Malmö åklagardistrikt samt från länsåklagarna i Uppsala län och Östergötlands län. Kommerskollegium har bifogat yttranden från Stockholms Handelskammare, Kronobergs och Blekinge Handelskam- mare samt Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län. Läns- styrelsen i Blekinge län har bifogat yttranden från Kronobergs och Ble- kinge Handelskammare samt från Karlskrona, Ronneby och Karlshamns polisdistrikt. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat ytt- randen från Mölndals, Kungälvs, Uddevalla och Strömstads polisdi- strikt. Länsstyrelsen i Örebro län har bifogat yttranden från Örebro, Hallsbergs, Karlskoga och Lindesbergs polisdistrikt.

En sammanställning av remissyttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2. Allmän motivering 2.1 Inledning och utgångspunkter

I motioner till 1972 års riksdag hemställdes att frågan om auktorisa- tion av låssmeder skulle utredas. Motionärerna hänvisade till det ökande antalet inbrottsstölder Och till risken för att låssmedsverksamhet utnytt— jas i brottsligt syfte. Riksdagen (NU 1972: 41, rskr 1972: 230) begärde med anledning härav att frågan om en offentlig auktorisation av lås- smeder skulle utredas.

Mot denna bakgrund tillsattes låsutredningen för att utreda frågan om ett utökat konsumentskydd beträffande lås och låsinstallation m.m. Som nyss berördes föreslog låsutredningen i sitt betänkande ett frivilligt auktorisationssystem för låssmeder. Auktorisation skulle meddelas av länsstyrelse. Vidare föreslogs bl.a. att nyckelfräsmaskin, dyrkverktyg och spärrat nyckelämne inte skulle få tillverkas eller innehas utan till-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1978/79: 169 6

stånd av länsstyrelse. Auktoriserad låssmed behövde dock inte sådant tillstånd.

Låsutrcdningens förslag remissbehandlades. I en inom handelsdepar— temcntet i maj 1977 upprättad promemoria bedömdes åtgärder från regeringens sida inte vara påkallade beträffande förslagen om auktorisa- tionssystem och tillståndsplikt. Några särskilda åtgärder från statsmak- ternas sida har inte heller vidtagits i dessa delar. Ett förslag av utred- ningen om att komplettera byggnadsstadgan (1959: 612) med bestäm- melser om inbrottsskydd i byggnader behandlas dock f. n. inom ramen för den genomgripande omarbetning av byggnadslagstiftningen som pågår.

Frågan om en auktorisation av låssmeder m.m. aktualiserades på nytt genom motioner till 1977/78 års riksdag. Näringsutskottet anförde (NU 1977/78: 46) bl. a. att det efter motionernas avlämnande hade till- dragit sig uppmärksamhet att ett företag hade marknadsfört en ”dyrk- pistol”, varmed det uppgavs vara lätt att öppna så gott som alla typer av cylinderlås. Utskottet redovisade att KO hos marknadsdomstolen hade ansökt om förbud enligt 4 & marknadsföringslagen(1975: 1418) för företaget att saluhålla denna vara till privatpersoner. När det gällde de förslag om auktorisationssystem och tillståndsplikt som låsutredning- en hade lagt fram, uttalade utskottet att åtgärder av denna art visser- ligen kunde ha en brottsförebyggande verkan. Det var dock osannolikt att de skulle bli så effektiva att det skulle uppväga de nackdelar som de skulle medföra. Utskottet ville därför inte förorda någon lagstiftning eller översyn av låsutredningens förslag men utgick från att regeringen och berörda myndigheter fortsättningsvis noga följde utvecklingen och övervägde olika möjligheter att genom förbättrat låsskydd och på annat sätt dämpa inbrottsfrckvensen. Utskottet hemställde därför om avslag på motionerna, vilket bifölls av riksdagen.

KO:s ansökan hos marknadsdomstolen om förbud enligt marknads- föringslagen för det berörda företaget att saluhålla dyrkpistolen till pri- vatpersoner lämnades utan bifall av domstolen i juni 1978. Mot bak- grund härav hemställde, som har berörts, bl. a. RPS och KO hos rege- ringen att särskilda åtgärder skulle övervägas från samhällets sida i syfte att förhindra att dyrkverktyg säljs fritt på marknaden. RPS anförde bl.a. att en fri försäljning otvivelaktigt innebar en ökad risk för att dyrkpistoler skulle komma till brottslig användning.

I den inom handelsdepartementet utarbetade promemorian framhålls inledningsvis att det från allmän synpunkt framstår som klart olämpligt att dyrkverktyg säljs till vem som helst. Redan annonsering och annan reklam för sådana verktyg kan fresta lättpåverkade personer att begå brott. Genom försäljningen till allmänheten sker vidare en okontrolle- rad spridning av verktyg, vilka kan användas som hjälpmedel vid brott. Det förhållandet att den som har kunskap på området själv kan till-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1978/79: 169 - 7

verka vissa dyrkverktyg rubbar enligt promemorian inte bedömningen att sådan spridning är betänklig.

Vidare konstateras i promemorian att förhållandena på läsområdct hittills dock har varit sådana att särskilda bestämmelser för kontroll av dyrkverktyg inte har behövts. l branschen har nämligen, uttalas det. till- lämpats sådana rutiner beträffande kundurvalet som har säkerställt att dyrkverktyg inte sprids till en bred allmänhet. Mot bakgrund av vad som har förekommit under senare tid är det emellertid enligt promemo- rian nu påkallat att införa en reglering i fråga om dyrkverktygen.

Förslaget om att samhället nu måste vidta åtgärder i fråga om dyrk- verktygen har fått ett gynnsamt mottagande vid remissbehandlingen och har tillstyrkt eller lämnats utan erinran av praktiskt taget samtliga re- missinstanser. Några instanser har även anfört att låsutredningens förslag bör helt genomföras.

Jag delar uppfattningen att en okontrollerad spridning av dyrkverk- tyg är betänklig från säkerhetssynpunkt. Åtgärder måste därför vidtas från samhällets sida för att försvåra sådan spridning och därmed minska riskerna för att dyrkverktyg kommer till brottslig användning. Däremot avser jag att tills vidare inte föreslå ytterligare åtgärder inom låsområdet.

2.2. Regleringens omfattning

Den i promemorian föreslagna regleringen berör endast dyrkverkty- gen. Med sådana verktyg avscs enligt förslaget föremål som är särskilt utformade för att ersätta nyckel vid öppnande av lås. Hit hör bl. a. dyrk- pistoler och petnålar jämte tillhörande vridverktyg. Till dyrkverktygen räknas vidare enligt förslaget den s.k. slungan samt olika för dyrkning särskilt utformade bladfjädrar och krokar. Kännetecknande för verkty- gen är enligt promemorian att de är avsedda att påverka låsmekanismen att öppna sig i enlighet med Sin konstruktion utan att låset helt eller del- vis förstörs.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit den föreslagna definitio- nen. En remissinstans anser dock att reglerna bör utformas så att de även omfattar s.k. cylinderutdragare, med vars hjälp hela låscylindern kan dras ut och därefter sättas på plats igen.

I likhet med flertalet remissinstanser ansluter jag mig till vad som har anförts i promemorian om vad samhällskontrollen på detta område bör omfatta. Begreppet dyrkverktyg kan nämligen ges en från rättssäker- hetssynpunkt behövlig avgränsning om dit förs endast verktyg som är särskilt utformade för att — i en mer eller mindre vidsträckt bemärkelse —— ersätta nyckel vid öppnande av lås. De nu avsedda verktygen påver- kar, som har berörts, låsmekanismen att öppna sig i enlighet med sin konstruktion utan att låset förstörs helt eller delvis. Denna gräns skulle

• Sida 8
•  Original

Prop. 1978/79: 169 8

rivas upp om man till begreppet dyrkverktyg även förde s.k. cylinder- utdragare. Tillämpningssvårigheterna skulle sålunda kunna bli avse- värda. Inte heller synes en så långtgående reglering f.n. vara påkallad.

En remissinstans har anfört att regleringen bör omfatta även bl. a. delar till dyrkverktyg. Jag anser dock att det f.n. knappast finns något praktiskt behov av en sådan bestämmelse.

I promemorian föreslås en reglering av den yrkesmässiga försäljningen av dyrkverktyg. En sådan kontroll kan nämligen, framhålls det, antas vara det enklaste och samtidigt mest effektiva medlet att hindra en fri spridning av dyrkverktyg till allmänheten med de risker detta för med sig.

De flesta remissinstanserna har anslutit sig till bedömningen att man under nuvarande förhållanden bör kunna begränsa regleringen till en allmän kontroll av den yrkesmässiga försäljning av dyrkverktyg som fö- rekommer. Flera remissinstanser anser dock att en sådan reglering inte är tillräckligt ingripande och har därför förordat en reglering som tar sikte på bl. a. tillverkningen, innehavet och all förekommande försälj- ning av dyrkverktyg.

I likhet med vad som anförts i promemorian anser jag att en av ut- gångspunkterna vid utformningen av en reglering bör vara att denna skall vara tillräckligt effektiv och samtidigt så enkel att tillämpa som möjligt. Den får alltså inte medföra onödigt betungande och krångliga byråkratiska rutiner. Regleringen får inte heller onödigtvis försvåra för låssmeder och liknande som i sin yrkesverksamhet har ett legitimt behov av dyrkverktyg. Man måste här även göra klart för sig att inte ens de mest långtgående bestämmelser kan helt undanröja risken för att dyrk- verktyg kan komma i händerna på olämpliga personer.

En kontroll också av tillverkningen torde knappast komma att få nå- gon påtaglig brottsförebyggande effekt, särskilt inte mot bakgrund av att enklare dyrkverktyg egenhändigt kan tillverkas relativt lätt och uppen- barligen också användas med framgång på ganska vanliga låstyper. En- skilda personer kan vidare i vissa situationer, t. ex. om en nyckel har kommit bort, ha en godtagbar anledning att tillverka en dyrk för att utan hjälp av någon låssmed eller liknande själv bereda sig tillträde till ett låst utrymme. En reglering av tillverkningen skulle dessutom med stor sannolikhet medföra en ganska tyngande administration till följd av att tillstånd skulle behövas i ett stort antal fall. Många skulle säkert uppleva en så ingripande reglering som onödig och svårigheterna att övervaka efterlevnaden är uppenbara. Nu anförda skäl talar givetvis med styrka också mot en kontroll av innehavet.

Jag ansluter mig alltså till bedömningen att andra åtgärder än en kon- troll av den yrkesmässiga försäljningen av dyrkverktyg f. n. framstår som alltför ingripande. En kontroll av sådan försäljning för att hindra att dyrkverktyg marknadsförs till allmänheten torde medföra den minst

• Sida 9
•  Original

Prop. 1978/79: 169 ' ” 9

tyngande administrationen och samtidigt tillgodose det nu föreliggande behovet. Mitt förslag har denna innebörd. Om utvecklingen inom detta område skulle gå i en från brottsförebyggande synpunkt otillfredsställan- de riktning får ytterligare åtgärder övervägas.

2.3 Tillståndskravet m. m.

Förslaget i promemorian innebär att yrkesmässig försäljning av dyrk- verktyg får bedrivas endast efter tillstånd av polismyndighet. Genom den prövning som således föregår beslut om tillstånd bör enligt prome- morian vinnas en viss garanti för att försäljning inte kommer till stånd i en omfattning som är olämplig från allmän synpunkt. I promemorian framhålls att de som hittills har bedrivit yrkesmässig försäljning i all- mänhet också har tillämpat vissa grundprinciper i fråga om kundurvalet. Principerna har gått ut på att i huvudsak endast etablerade låssmedsföre- tag och andra som har haft ett likvärdigt seriöst behov av dyrkverktyg har fått köpa sådana verktyg. Enligt förslaget bör tillstånd att bedriva yrkes- mässig försäljning av dyrkverktyg endast meddelas den som kan antas följa dessa allmänna riktlinjer vid försäljningen. Detta innebär enligt promemorian bl. a. att en tillståndshavare inte får godta någon som kö- pare bara därför att denne är oförvitlig. Om dessa allmänna riktlinjer inte följs av försäljaren bör enligt promemorian reaktionen bli att till- ståndet återkallas.

Slutligen anförs i promemorian att vid tillståndsprövningen som regel saknas anledning att beakta huruvida sökanden besitter yrkesskicklighet inom området. Någon bedömning av om det finns ett allmänt behov av den försäljning som tillståndet avser bör inte heller ske eftersom den föreslagna regleringens syfte helt år av brottsförebyggande art.

Vad som har föreslagits i det här avseendet har i allmänhet lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Några remissinstanser är emeller- tid kritiska och pekar bl. a. på risken för att den som har tillstånd intar en alltför restriktiv hållning med följd att kanske klart legitima behov av dyrkverktyg inte blir tillgodosedda. För att vinna en större rättstrygg- het för köparen har därför föreslagits att försäljning av sådana verktyg endast skall få ske till den som har fått tillstånd att förvärva dem.

För egen del vill jag ansluta mig till vad som har föreslagits i prome- morian. Några anmärkningar synes nämligen inte ha riktats mot de grundprinciper i fråga om kundurvalet som de flesta yrkesmässiga för- säljare av dyrkverktyg har tillämpat sedan flera år tillbaka och som enligt förslaget skall ligga till grund för regleringen. Vidare skulle krav på förvärvstillstånd kunna i betydande mån försvåra yrkesutövningen för de kategorier som avses vara godtagbara som köpare. Dessa kan ju när behov av dyrkverktyg uppstår bli tvungna att avvakta en pröv- - ning av förvärvsfrågan. Det framstår därför som mest ändamålsenligt

• Sida 10
•  Original

Prop. 1978/79: 169 10

att införa en försäljningskontroll byggd på. samma grundprinciper som nu. Eftersom endast ett fåtal företag f.n. bedriver yrkesmässig för- säljning av dyrkverktyg bör efterlevnaden av en sådan reglering vara förhållandevis lätt att kontrollera. Givetvis bör polismyndigheten beak- ta att säljaren ibland kan ha vissa svårigheter att rätt bedöma och vär- dera köparens seriösa behov av dyrkverktyg enligt de allmänna prin- ciperna. I första hand bör därför polismyndigheten, om försäljningen bedöms som mindre lämplig, försöka nå rättelse på frivillig väg genom att lämna råd och anvisningar.

Jag vill här också understryka att regleringen endast får användas i brottsförebyggande syfte. Det är alltså uteslutande den aspekten som får anläggas vid tillståndsprövningen och kontrollen av efterlevnaden av de allmänna riktlinjerna.

I likhet med flera remissinstanser anser jag det vara lämpligt att de i promemorian redovisade grundtankama rörande principerna vid till- ståndsprövning, kundurval m.m. i en mer allmän form kommer till uttryck också i lagtexten. På regeringen eller, efter regeringens be- myndigande, rikspolisstyrelsen bör vidare ankomma att när så behövs ge närmare föreskrifter om vad som skall iakttas.

2.4. Vissa särskilda frågor

Som har framgått av det föregående bör efterlevnaden av den före- slagna lagen stå under tillsyn av polismyndigheten.

För att efterlevnaden skall kunna övervakas på ett rationellt sätt bör enligt promemorieförslaget den som bedriver tillståndspliktig för- säljning vara skyldig att efter anmodan tillhandahålla polismyndighe- ten vissa uppgifter m.m. Om sådan anmodan inte efterkommes bör enligt förslaget polismyndigheten kunna förelägga vite.

Några erinringar har av remissinstanserna inte riktats mot förslaget om att polismyndigheten för sin tillsyn bör få ta del av vissa uppgifter m.m. Även jag ansluter mig härtill. En sådan rätt att ta del av hand- lingar, t.ex. försäljningsbok över sålda dyrkverktyg, är av stor bety- delse när det gäller att övervaka efterlevnaden av de grundprinciper som bör tillämpas i fråga om kundurvalet. I likhet med några remiss- instanser anser jag att kretsen av uppgiftsskyldiga skall utgöras endast av dem som har erhållit tillstånd att bedriva ifrågavarande försäljning.

Förslaget om vitesbestämmelser har i allmänhet lämnats utan erinran vid rcmissbehandlingen. Från några håll, bl. a. RÅ, har dock ifråga- satts om det finns något behov av sådana bestämmelser eftersom det vid tredska bör finnas möjlighet att återkalla tillståndet.

För min del finner jag det f.n. inte föreligga tillräcklig anledning att tillföra regelsystemet bestämmelser om vite. Däremot bör underlåten- heten att inkomma med begärda uppgifter m.m. vara straffsanktio- nerad.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1978/79: 169 ' - 11

Den nu föreslagna lagen måste kompletteras med verkställighetsföre- skrifter som kan utfärdas av regeringen eller myndighet som regering- en bestämmer. Dc föreskrifter det här är fråga om kan gälla t. ex. ru- tiner vid försäljningen av dyrkverktyg eller hur bokföringen skall ut- formas för att möjliggöra kontroll av verksamheten. Jag ansluter mig till bedömningen i promemorian att det kan vara lämpligt att regeringen bemyndigar rikspolisstyrelsen att meddela sådana föreskrifter. Denna fråga kommer jag att anmäla för regeringen i ett senare sammanhang.

Det är givetvis önskvärt att regleringen kan träda i kraft så snart som möjligt. Erforderliga föreskrifter måste dock utarbetas dessförinnan. [ enlighet med vad som har föreslagits i promemorian bör den nya lagen, med utgångspunkt i att riksdagens beslut kan tas under inneva- rande riksmöte, träda i kraft den 1 juli 1979. Den som bedriver till- ståndspliktig försäljning och som före utgången av juni 1979 har sökt tillstånd bör få bedriva sådan försäljning under tid då ansökningen prö— vas.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till lag om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg. Därvid har samråd ägt rum med chefen för justitiedepartementet.

4. Specialmotivering

1 & Med dyrkverktyg avses i denna lag sådana föremål som är sär- skilt utformade för att ersätta nycklar vid öppnande av [år.

Kännetecknande för dyrkverktygen är att de är avsedda att påverka låsmekanismen att öppna sig i enlighet med sin konstruktion utan att låset samtidigt helt eller delvis förstörs. Dyrkverktygen är alltså — i en mer eller mindre vidsträckt bemärkelse —— särskilt utformade för att ersätta den nyckel som hör till ett lås. Utanför begreppet dyrkverktyg faller därför nycklar, däribland s.k. huvudnycklar, och verktyg med vars hjälp låsta utrymmen kan forceras på annat sätt, t.ex. genom brytning eller genom att låsmekanismen helt eller delvis tillfälligtvis avlägsnas.

Som dyrkverktyg enligt denna lag räknas som tidigare ( avsnitt 2.2 ) har anförts bl. a. dyrkpistoler och petnålar med tillhörande vridverktyg. den s.k. slungan samt olika för dyrkning särskilt utformade bladfjäd- rar och krokar.

Det saknar betydelse om verktygen är industriellt tillverkade eller inte. Utanför begreppet dyrkverktyg i den här avsedda meningen faller däremot sådana föremål som visserligen i vissa fall kan användas för att öppna lås -— t. ex. nagelfilar, knivar och skruvmejslar —— men som

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79: 169 12

inte är särskilt utformade för att användas för att ersätta nyckel. Om sådana föremål t. ex. har böjts eller slipats på ett speciellt sätt och där- med har särskilt utformats för att ersätta nyckel kan de dock vara att bedöma som dyrkverktyg. Därmed gäller också kravet enligt 2 & första stycket på tillstånd för yrkesmässig försäljning.

2 & Yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg får bedrivas endast efter tillstånd. Sådan försäljning får ske endast till den som i sitt yrke eller annars har ett beaktansvärt behov av dyrkverktyg och skäligen kan an- tas inte. komma att missbruka dem.

Tillstånd får ges år den som har gjort sig känd för ordentlig/ze! och pålitlighet och som kan antas komma att bedriva försäljningen i en- lighet med vad som har sagts i första stycket. I fråga om juridiska per- soner skall det för verksamheten finnas en föreståndare som tillstånds- myndigheten har godkänt.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, rikspolisstyrelsen får meddela närmare föreskrifter rörande. försäljningen.

I första stycket första meningen upptas kravet på tillstånd för att få bedriva yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg. Begränsningen till yrkesmässig försäljning innebär bl. a. att det skall vara fråga om för- säljning som ingår som ett led i en av säljaren bedriven verksamhet av ekonomisk natur.

Som tidigare ( avsnitt 2.1 ) har anförts är syftet med lagen att minska riskerna för att dyrkverktyg kommer till brottslig användning. Mot bak- grund härav har i avsnittet 2.3 redovisats vissa allmänna riktlinjer som bör gälla i fråga om tillståndshavarens kundurval. Dessa riktlinjer ligger till grund för vad som anges i första stycket andra meningen.

I andra stycket upptas förutsättningarna för att tillstånd skall kunna meddelas. Som tidigare har nämnts bör tillstånd att bedriva yrkesmäs- sig försäljning endast meddelas den som kan antas följa de allmänna riktlinjerna. Bedömningen skall alltså ta sikte på omständigheter som kan vara av betydelse från brottsförebyggande synpunkt. I princip får krav därför inte uppställas om att säljaren skall besitta yrkesskicklighet inom området eller att det skall finnas något allmänt behov av den av- sedda försäljningen.

Tredje stycket upptar en bestämmelse om att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, rikspolisstyrelsen får meddela närmare före- skrifter om försäljningen. En regel av detta slag får betydelse om behov uppkommer av en närmare materiell utfyllnad av den föreslagna lagen.

4 5 Tillstånd meddelas för viss tid eller tills vidare och kan förbindas med särskilda villkor.

Tillstånd får återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt någon be- stämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som har medde-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1978/79: 169 13

lats med stöd av lagen eller om förutsättningarna för tillsttina'e/ annars inte längre föreligger.

I första stycket anges bl.a. att tillstånd kan meddelas för viss tid eller tills vidare. I allmänhet torde tillstånden böra vara tidsbegränsade. Det kan dock i vissa fall finnas skäl att meddela tillstånd tills vidare. Som har anförts i avsnittet 2.4 i den allmänna motiveringen måste närmare verk- ställighetsföreskrifter meddelas. Utöver dessa generella föreskrifter kan det i det enskilda fallet ibland vara nödvändigt att förbinda tillstånd med särskilda villkor av ordningskaraktär, t.ex. för hur bokföringen skall vara utformad.

Vidare anges i andra stycket att tillstånd under vissa förutsättningar kan återkallas. Detta kan bli aktuellt t. ex. om de allmänna riktlinjerna beträffande försäljningen inte iakttas. I enlighet med vad som har anförts i avsnittet 2.3 i den allmänna motiveringen bör dock polismyndigheten i första hand i allmänhet försöka nå rättelse genom att lämna råd och anvisningar. Först om detta visar sig vara otillräckligt bör tillståndet kun- na återkallas.

6 5 Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att efter anmodan av polismyndigheten lämna de upplysningar, handlingar, varuprov och liknande som behövs för tillsynen.

Den som har tillstånd enligt lagen är skyldig att efter anmodan av po- lismyndigheten tillhandahålla vissa uppgifter. exempelvis om till vilka personer dyrkverktyg har sålts. En viktig begränsning i fråga om upp- giftsskyldighetens omfattning sker genom att en anmodan skall avse det material som behövs för tillsynen. Det material som kan krävas in måste således ha relevans för denna. Vidare får inte krävas in mer uppgifter än som är nödvändigt.

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall beaktas att skyldighet att yttra sig e. d. inte åläggs någon i fråga om omständighet, vars yp- pande skulle röja att vederbörande har begått brott.

7 5 Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som upp- såtligen eller av oaktsamhet

]. bedriver yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg utan tillstånd eller utan att godkänd föreståndare finns,

2. bryter mot föreskrift som avses i 2 & tredje stycket eller mot villkor enligt 4 5 första stycket,

3. underlåter att fullgöra skyldigheten enligt 6 5 eller lämnar oriktig uppgift vid fullgörandet.

I ringa fall döms inte till straff.

Om ett konkurrensförhållande uppstår mellan dessa föreskrifter och straffbestämmelser i t.ex. brottsbalken får detta lösas enligt allmänna

• Sida 14
•  Original

Prop. 1978/79: 169 14

regler. Eftersom fängelse ingår i straffskalan kommer enligt praxis brotts- balkens allmänna regler om medverkan att bli analogiskt tillämpliga. Med lämnande av oriktig uppgift enligt 3 kan vara att jämställa för- tigande av uppgift. Det bör understrykas att den som har tillstånd att bedriva försäljning inte kan straffas för en försäljning som sker i strid mot 2 5 första stycket andra meningen.

9 5 Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får ej obehörigen röja eller nyttja vad han därvid har fått veta om yr- keshemlighet eller affärsförhållande.

Den som bryter mot tystnadsplikten kan enligt 20 kap. 3 & brotts- balken dömas till böter eller fängelse.

5. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om yrkesmässig försäljning av dyrk— verktyg. 6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandcns överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1978 / 79: 169

Bilaga ]

ei: HANDELS-

åå DEPARTEMENTET

Åtgärder mot försäljningen av dyrkpistoler rn. rn.

Promemoria utarbetad inom handelsdepartementet

DS H 1978: 6 December 1978

• Sida 16
•  Original

• Sida 17
•  Original

Prop. 1978/79: 169 17

lnnehållsförteckning

Författningsförslag ........................................ 19 Sammanfattning .......................................... 20 1 Inledning .............................................. 20 2 Bakgrund .............................................. 21 2.1 Låsutredningen m.m. ................................ 21 2.1.1 Låsutredningens förslag .......................... 21 2.1.2 Remissyttrandena över låsutredningens förslag ...... 22 2.1.3 Ställningstagandet inom regeringskansliet till låsutred- ningens förslag ................................ 22 2.2 Skrivelse till regeringen från brottsförebyggande rådet 24 2.3 Riksdagsuttalanden .................................. 25 2.4 Bestämmelserna i marknadsföringslagen och brottsbalken . . 26 2.5 Den kritiserade marknadsföringen av dyrkpistoler ........ 27 2.6 Skrivelser till regeringen från rikspolisstyrelsen och konsu- mentombudsmannen ................................ 30 3 Låstyper och låskonstruktioner ............................ 32 4 Dyrkpistoler och andra dyrkverktyg ........................ 34 5 Låsbranschens struktur m.m. ............................ 36 5.1 Av låsutredningen inhämtade uppgifter .................. 36 5.2 Nuvarande förhållanden .............................. 37 6 Inbrottsutvecklingen m. m. ................................ 38 7 I övrigt framförda synpunkter ............................ 39 8 Överväganden .......................................... 40 8.1 Behovet av åtgärder från samhällets sida ................ 40 8.2 Utformningen av en reglering .......................... 41 9 Specialmotivering ...................................... 44

Bilaga A Låsutredningens förslag till Lag om låsinstallation m.m. 47

2 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 169

• Sida 18
•  Original

• Sida 19
•  Original

Prop. 1978/79: 1.69 19

Författningsförslag

Förslag till

Lag om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

Härigenom föreskrivs följande

l 5 Med dyrkverktyg avses i denna lag föremål som är särskilt utfor- made för att ersätta nyckel vid öppnande av lås.

2 & Yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg får bedrivas endast efter tillstånd.

Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, rikspolisstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om försäljningen.

3 & Fråga om tillstånd prövas av polismyndigheten i den ort där rörel- sen skall bedrivas.

4 5 Tillstånd meddelas för viss tid eller tills vidare och kan förbindas med särskilda villkor och föreskrifter. När skäl till det föreligger kan tillstånd återkallas.

5 & Den som bedriver tillståndspliktig försäljning är skyldig att efter anmodan av polismyndigheten tillhandahålla upplysning, handling, va- ruprov och liknande som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och villkor eller föreskrift som har meddelats med stöd av la- gen.

Efterkommes ej anmodan enligt första stycket, får polismyndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet vid vite.

65. Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt- ligen eller av grov oaktsamhet

1. bedriver yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg utan tillstånd,

2. bryter mot villkor eller föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag,

3. lämnar oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt 5 5 första stycket. '

7 & Talan mot polismyndighetens beslut enligt denna lag förs hos läns- styrelsen genom besvär. Mot länsstyrelsens beslut förs talan hos kammarrätten genom besvär. Beslut enligt denna lag skall omedelbart gälla om ej annat förordnas.

8 5 Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller af- färsförhållande.

Denna lag träder i kraft den "1 juli 1979. Lagen tillämpas även i fråga om ansökan som görs före ikraftträdan- det och avser tillstånd för tid därefter.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1978/79: 169 20

Sammanfattning

Dyrkverktyg får f. n. utan restriktioner säljas till vem som helst. Frå- gan om en reglering beträffande sådana verktyg har dock tidigare be- handlats i ett vidare sammanhang. Den 5. k. låsutredningen angav i de- cember 1975 betänkandet (SOU 1975: 19) Konsumentskydd på låsområ- det. I betänkandet föreslogs bl. a. en frivillig auktorisation av låssmeder samt tillståndsplikt för tillverkning och innehav av dyrkverktyg. Betän- kandet har i dessa delar inte föranlett särskilda samhällsåtgärder.

Sedan början av år 1978 har en s. k. dyrkpistol, som är avsedd för att öppna vissa cylinderlås, sålts till allmänheten. Marknadsdomstolen har i beslut den 27 juni 1978 ogillat ett av konsumentombudsmannen (KO) framställt yrkande om förbud för det berörda företaget att bedriva så- dan försäljning.

Bl.a. rikspolisstyrelsen och KO har hemställt att särskilda åtgärder skall övervägas i syfte att förhindra att dyrkverktyg säljs fritt på mark- naden.

I den nu framlagda promemorian föreslås att yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg i fortsättningen skall få bedrivas endast efter tillstånd. Med dyrkverktyg avses föremål som är särskilt utformade för att ersätta nyckel vid öppnande av lås. Fråga om tillstånd skall prövas av polis- myndigheten.

Syftet med den föreslagna lagen är att minska riskerna för att dyrk- verktyg kommer till brottslig användning. Enligt förslaget skall dyrk- verktyg inte få säljas till allmänheten. I huvudsak bör endast etablerade låssmedsföretag och andra som har ett likvärdigt seriöst behov av dyrk— verktyg få köpa sådana verktyg. Tillstånd att bedriva yrkesmässig för- säljning av dyrkverktyg bör mot denna bakgrund meddelas endast den som kan antas följa dessa riktlinjer beträffande kundurvalet.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79: 169

IQ k)

Samhället hade dock hittills inte kontrollerat de yrkesutövare som in- stallerade låsanordningar, reparerade lås eller tillverkade nycklar. Ut- redningen fann detta av säkerhetsskäl otillfredsställande och föreslog att ett auktorisationssystem infördes för låssmeder. Detta system borde en- ligt utredningen t. v. vara frivilligt.

Enligt utredningen borde vidare nyckeltillverkning inte få ske utan särskilt tillstånd. Utredningen fann även att tillverkning och innehav av dyrkverktyg borde regleras.

Mot denna bakgrund föreslog utredningen en särskild lag om låsin- stallation m.m. Enligt detta förslag fick nyckelfräsmaskin, spärrat nyc- kelämne eller dyrkverktyg inte tillverkas eller innehas utan tillstånd av länsstyrelse. Förslaget möjliggjorde auktorisation av låssmed. Auktorise- rad låssmed behövde inte nu nämnt tillstånd. Förslaget har här intagits som bilaga A.

2.1.2. Remissyttrandena över låsutredningens förslag

Låsutredningens förslag har remissbehandlats. Flertalet remissinstan— ser fann det angeläget att åtgärder vidtogs från samhällets sida för att förbättra allmänhetens inbrottsskydd. Det förelåg dock delade meningar om en del av utredningens förslag.

Utredningens förslag om att nyckelfräsmaskin, spärrat nyckelämne el- ler dyrkverktyg inte skulle få innehas eller tillverkas utan länsstyrelsens tillstånd mottogs positivt av de flesta remissinstanserna. Invändningar gentemot förslaget i vad gällde dyrkverktyg framställdes av bl. a. hov- rätten för västra Sverige, kommerskollegium, näringsfrihetsombudsman- nen (NO) och konsumentombudsmannen (KO). Hovrätten fann det i och för sig önskvärt med ett förbud att utan tillstånd inneha dyrk men ifrågasatte, särskilt med hänsyn till möjligheten att avgränsa vad som skulle vara att hänföra till dyrk, om ett sådant förbud skulle få någon nämnvärd effekt. Även kommerskollegium ställde sig rent allmänt tviv- lande inför tanken att man på detta sätt skulle kunna komma till rätta med detta speciella inbrottsproblem. NO påpekade att en person, som avsåg att göra inbrott, inte lät sig hindras av att han saknade tillstånd för innehav av den kanske egenhändigt tillverkade dyrken, KO framhöll att förslaget knappast torde få någon brottsförhindrande effekt —— till detta kom att ett tillståndstvång kunde antas komma att kräva en omfat- tande administrativ apparat.

2.1.3 Ställningstagandet inom regeringskansliet till låsutredningens för- slag

Ställningstagandet till låsutredningens förslag i fråga om auktorisation av låssmeder m.m. redovisades bl. a. i en inom handelsdepartementet upprättad promemoria den 4 maj 1977. Några åtgärder från regeringens

• Sida 23
•  Original

Prop. 1978/79: 169 23

sida ansågs inte vara påkallade i dessa delar. I promemorian sägs bl. a. följande.

Ett genomförande av utredningens förslag om frivillig auktorisation av låssmeder skulle från konsumentsynpunkt inte innebära några större förändringar i förhållande till dagsläget. Konsumenterna kan i dag vända sig till medlemmar av Sveriges låssmedsmästares riksförbund (SLR) som i stort sett ställer samma krav på sina medlemmar som enligt utredningens förslag skulle komma att gälla för offentligt auktoriserade låssmeder.

SLR antar som medlem egen företagare som bedriver låssmedsverk- samhet och har förvärvat för en självständig utövare av yrket erforder- lig skicklighet och erfarenhet samt gjort sig känd för redbarhct samt även i övrigt befinns lämplig att utöva låssmedsyrket. Auktorisation skulle enligt utredningens förslag meddelas låssmed som blivit godkänd vid prövning med avseende på laglydnad och vandel. Den enda egent- liga skillnaden mellan utredningens förslag till auktorisationssystem och SLR:s prövning är att den auktoriserande myndigheten i samband med prövningen av laglydnad och vandel skulle kunna inhämta utdrag från polisregister. en möjlighet som SLR saknar.

Det är således tveksamt om en auktorisation enligt utredningens linje skulle komma att innebära några mer påtagliga fördelar för konsumen- terna.

Den ytterligare säkerhet som eventuellt kan vinnas genom utredning- ens förslag kan inte anses uppväga den byråkrati och konkurrensbe- gränsning som ett auktorisationssystem skulle komma att medföra.

För att få en viss kontroll över kopieringen av nycklar föreslår utred- ningen införande av tillståndsplikt för innehav och tillverkning av nyc- kelfrärmaskiner. Det torde vara svårt att utnyttja nyckelfräsmaskiner il- legalt. I regel sker kopieringen av nycklar helt öppet och kunden är oftast anonym för nyckeltillvcrkaren. För att effektivt förhindra obehö- rig kopiering av nycklar måste dessutom kundens behörighet kontrolle- ras, ett krav som utredningens förslag inte tillgodoser.

Tillståndsplikt för tillverkning och innehav av spärrade nyckelämnen skulle sannolikt innebära att ett nytt system med spärrade profiler — vid sidan av Assas existerande system — måste byggas upp. En rad frå— gor, som inte kan lösas på grundval av existerande beslutsunderlag, skulle då uppstå, såsom t. ex. utformningen av ett nytt system. Åtgärer från samhällets sida på det här området förutsätter därför ytterligare ut- redning.

Några samhälleliga insatser i fråga om spärrade nyckelämnen kan dock knappast anses motiverade. Enligt vad Assa uppger fungerar deras system relativt tillfredsställande i dag. Förutsättningarna för Assa att förbättra kontrollen på det här området har också ökat genom att före- taget har blivit generalagent för det kanadensiska bolaget Dominion Locks försäljning i Sverige. Dominion Lock är den dominerande sälja- ren av utländska nyckelämnen på den svenska marknaden. Det är i stor utsträckning den okontrollerade hanteringen av utländska nyckelämnen som har vållat problem när det gäller spärrade nyckelämnen. Avstår man från att genomföra någon lagstiftning torde man allmänt sett kunna påräkna större insatser från branschens sida än hittills när det gäller att förbättra kontrollen.

Slutligen bör framhållas att de objekt som, om man gick på utred-

• Sida 24
•  Original

Prop. 1978/79: 169 24

ningens linje, skulle komma i fråga för spärrade profiler redan är väl bevakade och skyddade. Värdet av att ha spärrade låssystem i sådana här objekt är därför mycket litet. Dessutom förekommer spärrad profil endast i fråga om stiftcylinderlås. Om utredningens förslag om komplet- tering av byggnadsstadgan genomförs kommer dessa lås sannolikt att förlora i betydelse.

Det har i den allmänna debatten påtalats att man i dag utan några större problem kan kopiera nycklar med spärrad profil till försvarets an- läggningar. Teoretiskt finns det naturligtvis en sådan möjlighet. Med hänsyn till de stränga säkerhetskrav som gäller inom försvaret måste dock risken att någon obehörig skulle komma över sådana nycklar bedö— mas som mycket liten. Dessutom är objekt som är känsliga från för- svarssynpunkt redan väl skyddade på andra sätt än genom spärrade lås- system. En utökad kontroll av hanteringen av spärrade nyckelämnen kommer därför knappast alls att minska riskerna för att obehöriga skaf— far sig tillträde till försvarets anläggningar.

Förslaget om tillståndsplikt för innehav och tillverkning av dyrkverk- [_vg kommer knappast att få några nämnvärda brottsförebyggande effek- ter. Enklare dyrkverktyg kan egenhändigt tillverkas relativt enkelt. En person som i oärligt syfte vill ta sig in någonstans kommer knappast att låta sig hindras av att det krävs tillstånd för innehav av dyrkverktyg. Det skall tilläggas att tillverkning och innehav av dyrkverktyg redan är kriminaliserat i samband med förberedelse till exempelvis grov stöld.

2.2 Skrivelse till regeringen från brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i skrivelse till regeringen den 13 december 1977 hänvisat till vad som har sagts i den i avsnitt 2.1.3 refe- rerade promemorian samt anfört följande.

På den svenska marknaden har nyligen kommit ut nyckelautomater för snabbtillverkning och kopiering av nycklar. Automaterna ställs upp i bensinstationer och vanliga butiker som en service åt kunderna. Nyckel- automaterna erbjuder visserligen konsumenterna en ökad service när det gäller att få nycklar kopierade snabbt och enkelt. Detta sker dock till priset av en försämrad kontroll över spärrade nyckelämnen. Enligt uppgifter i pressen har det sålunda förekommit att 5. k. spärrade nycklar kopierats i sådana automater utan kontroll av beställarens behörighet. Om dessa brister i kontrollen visar sig bli utbredda kommer, enligt rå- dets uppfattning, risken för inbrott i bostadsområden och industrier där huvudnyckelsystem används att öka. Den enskildes försäkringsskydd försämras också, eftersom försäkringsbolagen i regel inte betalar ut er- sättning vid inbrott som sker med hjälp av nyckel. Det kan inte heller uteslutas att också de traditionella låssmedsföretagen av konkurrensskäl blir mer ”kundvänliga” och ger efter på säkerhetskraven. Härtill kom- mer också att den säkerhet som vid tiden för regeringens beslut i denna fråga ansågs föreligga beträffande spärrade nyckelämnen i dag, enligt vad BRÅ erfarit, i avsevärd mån försvagats genom att flera företag, som ej är anslutna till Assas system, importerar och säljer sådana ämnen.

BRÅ vill med denna skrivelse fästa regeringens uppmärksamhet på den oro rådet känner inför en utveckling som sannolikt hade kunnat undvikas genom åtgärder i linje med av låsutredningen föreslagna.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1978/79: 169 ' 35

2.3 Riksdagsuttalanden

l riksdagsmotionen 1977/78: 401 hemställdes att riksdagen skulle anta ett i motionen framlagt förslag till lag om låsinstallation m. m. Förslaget innehöll bestämmelser om auktorisation av låssmeder och om krav på tillstånd för tillverkning av nycklar m. m. i enlighet med låsutredningens förslag.

I motionen l977/78: l639 hemställdes att riksdagen gav regeringen till känna vad i motionen hade anförts om översyn av låsutredningens för- slag och vad därefter i ärendet hade förekommit samt att riksdagen hemställde om förslag till åtgärder för att motverka den ökade före- komsten av brott och stöld.

Med anledning av motionerna uttalade näringsutskottet den 28 mars 1978 (NU 1977/78: 46) bl. a. följande efter att ha redogjort för innehål- let i den tidigare omnämnda promemorian ( avsnitt 2.1.3 ) och BRÅ:s skrivelse ( avsnitt 2.2 ).

Regeringens ställningstagande har föranlett de båda motioner som be- handlas här. Motionen 1977/78: 401 går ut på att riksdagen skall anta låsutredningens förslag till lag om låsinstallation m.m. Det innehåller bestämmelser om auktorisation av låssmeder och om krav på tillstånd för tillverkning av nycklar m.m. I motionen "1977/78: 1639 förordas en översyn av utredningens förslag ”och vad därefter i ärendet förekom- mit”. Med det sistnämnda tycks motionärerna åsyfta remissbehand- lingen, en framställning (refererad i det föregående) från brottsförebyg- gande rådet till regeringen och uppgifter som tyder på att antalet inbrott har ökat avsevärt under de senaste åren. Brottsförebyggande rådet ut- trycker i sin skrivelse oro över denna utveckling och menar att den san- nolikt hade kunnat undvikas genom åtgärder i linje med dem som låsut- redningen föreslog.

Sedan motionen avlämnades har det tilldragit sig uppmärksamhet att ett företag har marknadsfört en "dyrkpistol", varmed det uppges vara lätt att öppna så gott som alla typer av cylinderlås. Konsumentombuds- mannen har hos marknadsdomstolen ansökt om förbud enligt 4 & mark- nadsföringslagen (1975: 1418) för företaget att saluhålla denna vara till privatpersoner.

Ett gott låsskydd har otvivelaktigt stor betydelse när det gäller att förebygga inbrott. Regeringen har som ovan nämnts aviserat att bestäm- melser om låsskydd skall införas i byggnadsstadgan. En motion i detta ämne kommer att behandlas i annat sammanhang. När det gäller de för- slag om auktorisationssystem och tillståndsplikt som låsutredningen har lagt fram delar utskottet regeringens uppfattning. Åtgärder av denna art kan visserligen ha en brottsförebyggande verkan. Det är dock osannolikt att de skulle bli så effektiva att det skulle uppväga de nackdelar som de skulle medföra. Därför vill utskottet inte nu förorda någon sådan lag- stiftning som föreslås i motionen 1977/78: 401 och inte heller en sådan begäran från riksdagens sida som påyrkas i motionen 1977/78: 1639. Ut- skottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter fortsättnings— vis noga följer utvecklingen och överväger olika möjligheter att genom förbättrat låsskydd och på annat sätt dämpa inbrottsfrckvensen.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1978/79: 169 26

Utskottet hemställde om avslag på motionerna. Riksdagen biföll denna hemställan.

2.4 Bestämmelserna i marknadsföringslagen och brottsbalken

Marknadsföringslagen (1975: 1418) har till ändamål att främja konsu— menternas intressen i samband med näringsidkares marknadsföring av varor, tjänster och andra nyttigheter samt att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare. Lagens centrala bestämmelser finns i tre generalklausuler. Av intresse i det här samman- hanget är främst bestämmelserna i 2 och 4 55.

Enligt 2 5 är det möjligt att förbjuda reklamåtgärd eller annan hand- ling som företas vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttig- het och som genom att strida mot god affärssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare.

I 4 % anges att förbud kan meddelas mot bl. a. saluhållande till konsu- ment för enskilt bruk av vara, som på grund av sina egenskaper medför särskild risk för skada på person eller egendom. Detsamma gäller om varan är uppenbart otjänlig för sitt huvudsakliga ändamål.

Generalklausulen om otillbörlig marknadsföring ger i fråga om alla varor och tjänster på marknaden stöd för förbud mot reklamåtgärder som exempelvis brister i vederhäftighet. Något ingripande mot själva sa- luhållandet av produkter som dyrkpistoler torde dock inte vara möjligt med stöd av denna bestämmelse. Genom marknadsdomstolens beslut (jfr avsnitt 2.5) har också fastslagits att inte heller regeln i 45 mark- nadsföringslagen om produktsäkerhet utgör grund för ingripande mot försäljningen av dyrkpistoler eller liknande verktyg.

I 23 kap. brottsbalken finns bestämmelser om försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott.

Enligt 23 kap. 2 & första stycket kan den som, med uppsåt att utföra eller främja brott anskaffar, förfärdigar, lämnar, mottager, förvarar, fortskaffar eller tar annan dylik befattning med bl. a. dyrk eller annat sådant hjälpmedel, dömas för förberedelse till brott. Enligt 8 kap. 125 är bl. a stöld och grov stöld straffbelagt på förberedelsestadiet. För straffbarhet förutsätts uppsåt att utföra eller främja straffbelagd gär- ning. Gärningsmannen skall antingen själv ha uppsåt att begå brott eller äga kännedom om att annan har uppsåt att begå brott. Det behöver dock inte vara fråga om ett visst bestämt brott.

I 36 kap. brottsbalken finns bestämmelser om förverkande av egen- dom och om annan särskild rättsverkan av brott.

Enligt 36 kap. 25 gäller bl.a. att egendom, som har använts som hjälpmedel vid brott enligt brottsbalken, kan förklaras förverkad, om det är påkallat till förebyggande av brott eller annars särskilda skäl före- ligger.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1978/79: 169 27

Enligt 36 kap. 35 kan vidare föremål, som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning, förklaras förverkat. Att brott har begåtts är inte en förutsättning för denna bcstämmelses tillämpning. För att ett förver- kande skall kunna ske är det emellertid inte tillräckligt att beskaffenhe— ten i och för sig är sådan att föremålet kan befaras komma till brottslig användning. Därutöver fordras att omständigheterna ger stöd för en så- dan farhåga.

Med stöd av bestämmelserna i brottsbalken kan det således vara möj- ligt att under vissa förutsättningar förverka dyrkverktyg. Någon generell kontroll över handeln med dyrkverktyg kan man dock givetvis inte uppnå med stöd av dessa bestämmelser.

2.5 Den kritiserade marknadsföringen av dyrkpistoler

Sedan början av år 1978 har ett företag i Malmö marknadsfört dyrk- pistoler genom bl. a. annonser i dagspressen.

Rikspolisstyrelsen hemställde i skrivelse den 14 februari 1978 till kon- sumentverket att konsumentombudsmannen (KO) skulle pröva huruvida marknadsföringen kunde anses stå i överensstämmelse med marknadsfö- ringslagens bestämmelser. Enligt rikspolisstyrelsens mening kunde en okontrollerad försäljning av verktyg av detta slag leda till en ökning av antalet inbrott i bostäder och bilar med stora skadeverkningar som följd.

] begärt yttrande till KO den 9 mars 1978 anförde Svenska Stöld- skyddsföreningen bl. a.

Denna dyrkpistol måste anses vara ett utmärkt hjälpmedel för upp- dyrkning av den typ av lås för vilken den är avsedd. Under en lång följd av år har all världens låsfabrikanter försökt att omkonstruera sina låsty— pcr så att låspistolcn icke skulle kunna användas för ett illegalt öpp— nande, men något verksamt botemedel har icke framkommit förrän un- der de allra senaste åren.

För att kunna handha och uppnå eftersträvat resultat med detta dyrk- verktyg krävs av utövaren viss kännedom om låskonstruktioner, kunna tillvarataga verktygets möjligheter och framför allt ha träning i pistolens handhavande.

Pistolen kan användas endast för dyrkning av s.k. stiftcylinderlås. Den fungerar icke i skivcylinderlås, av t. ex. den typ som finns i de flesta bildörrarna, kan icke dyrka ett i Sverige förekommande dörrlås av det finska fabrikatet ABLOY och den kan ej heller användas för öpp- nande av de 5. k. tillhållarlåsen.

Stiftcylinderlås användes utan tvivel i minst 80 % av våra vanliga lä- genhets- och villadörrar. Denna låstyp förekommer också dock i mindre utsträckning i kontors—, affärs- och lagerdörrar. Stiftcylinderlås är också mycket vanliga som hänglås, skåplås etc.

Det finns t.o.m. vissa mindre kassaskåp som avlåses med stiftcylin— derlås. I Sverige vanligtvis förekommande stiftcylinderlås är av de svenska fabrikaten ASSA, FAS och Låsbolaget. Här i landet förekom- mer en hel del utländska stiftcylinderlås av bl.a. fabrikaten YALE,

• Sida 28
•  Original

Prop. 1978/79: 169 28

GAF. LIPS, BKS etc. Äldre såväl svenska som utländska stiftcylinder- lås, som fortfarande finns i stor omfattning här i landet, är som regel mycket lätta att öppna med dyrkpistolen.

Om vid användandet av pistolen personen i fråga är väl förtrogen med verktyget och detta medför att låset kan öppnas snabbt genom en- dast ett fåtal avtryckningar uppkommer med stor sannolikhet inga ka- raktäristiska spår efter dyrkningen. Om däremot många avtryckningar måste ske för att låset skall kunna dyrkas upp uppstår på de i låscylin- dern befintliga spärrstiftcns undersida märken så att det vid en krimi- nalteknisk undersökning kan föras i bevis att en dyrkpistol använts i lås- cylindern. Därvid krävs emellertid att cylindern tillvaratages i nära an- slutning till dyrkningsförfarandet. Har den till låset hörande nyckeln ett flertal gånger fått verka i låset kan de specifika märkena suddas ut.

En mindre omfattande försäljning av dessa amerikansktillverkade dyrkpistoler har förekommit här i landet sedan minst 25 år tillbaka. Det är två här i Stockholm etablerade firmor som idkar engrosshandel med lås, verktyg och andra förnödenheter för låssmedsbranschen som också saluför dessa låspistoler. Försäljningen har emellertid endast skett till etablerade låssmeder och till andra som bevisligen har haft legal an- vändning av pistolen. De två firmorna är AB KÅFS Industrier, Horn- bruksgatan 19 och COPIAX AB, Runebergsgatan 12. Det finns en gam- mal överenskommelsc mellan dessa bolag och Stockholms-polisen att om minsta tvivel föreligger om vederbörande köpares lämplighet att in- neha detta och andra dyrkverktyg då skall yttrande inhämtas. Numera ställer bolagen sina förfrågningar till Stöldskyddsföreningen eller Riks- polisstyrelsen.

Med ovanstående uppgifter är vår förhoppning att de av KO i skri- velsen framställda frågorna har besvarats. Utöver detta vill dock Stöld- skyddsföreningen lämna ytterligare kommentarer. Bevisligen har denna typ av dyrkverktyg använts vid inbrott och stöld. Statens Kriminaltek- niska Laboratorium har vid några tillfällen kunnat bevisa att dyrkpistol använts vid illegala angrepp på läs. Även Stöldskyddsföreningen har vid flera tillfällen kunnat iakttaga att dyrkpistol kommit till användning i stiftcylinderlås. Utöver detta kan nämnas att för några år sedan utfördes en hel del stölder ur de kassalådor, som finnes uppsatta i telefonkiosker och som avlåses med stiftcylinderlås och dessa stölder möjliggjordes med tillhjälp av en dylik dyrkpistol. Omfattningen av inbrott och stöld som utföres genom begagnande av olika typer av dyrkverktyg kan icke statistiskt bevisas. Tillvägagångssättet vid många av de inbrott och stöl- der som utföres i dag kan icke av polisens brottsplatsundersökare klar- läggas bl. a. på grund av brist på tid, personal och andra resurser och det kan finnas skäl att antaga att en del av dessa ouppklarade brott ut- föres med hjälp av dyrkpistol.

Stöldskyddsföreningen vill i detta sammanhang till KO framföra som sin uppfattning att det måste anses vara absolut oförsvarligt att låta ett dylikt dyrkverktyg försäljas i öppen handel till vem som helst.

KO yrkade, med stöd av 4 & första stycket marknadsföringslagen, hos marknadsdomstolen förbud vid vite för företaget att saluhålla dyrkpisto- len till privatpersoner.

I 4 & första stycket marknadsföringslagen föreskrivs bl. a. att nä- ringsidkare som till konsument för enskilt bruk saluhåller ”vara, som på

• Sida 29
•  Original

Prop. 1978/79: 169 "::" > 29

grund av sina egenskaper medför särskild risk för skada på person eller egendom" kan förbjudas att fortsätta därmed. Till utveckling av sin talan anförde KO bl. a.

Hansson bedriver under firma Låskonsult, N. Hansson, handel med lås och annan näringsverksamhet inom låsområdet. Han saluhåller en s. k. dyrkpistol med beteckningen PG 23. Pistolen är avsedd att begag- nas som dyrkverktyg för att öppna stiftcylinderlås. Pistolen är mekanisk och används genom att en på pistolens framstycke fastsatt fem cm lång metalltunga förs in i låsets nyckelkanal. Genom upprepade tryckningar på pistolens avtryckare samtidigt med en måttlig belastning av låsets cy- linderkärna i sidled upphakas låsets fjäderbelastade överstift, varefter låsets cylinderkärna så småningom frigörs och kan vridas om. Dyrkpis- tolen kan beställas per postorder till ett pris av 380 kr. inkl. moms och frakt. Under februari och mars 1978 har en omfattande annonsering av dyrkpistolen Skett i dagspressen. Dyrkpistolen har också marknadsförts genom reklam som distribuerats såsom masskorsband till bl. a. bensin- stationer. Den har anmälts till konsumentverket av bl. a. rikspolisstyrel- sen som uttryckt oro för att en okontrollerad spridning av pistolen kan leda till en ökning av antalet inbrott i bostäder och bilar med stora ska- deverkningar som följd. Enligt 45 första stycket första punkten mark- nadsföringslagen kan marknadsdomstolen förbjuda näringsidkare att sa- luhålla en vara som på grund av sina egenskaper medför särskild risk för skada på person eller egendom. Av förarbetena till lagrummet fram— går att lagstiftaren avsett att förhindra försäljningen av varor i fall där skaderisken anknyter till själva varans konstruktion eller egenskaper. Ett förbud får å andra sidan inte innebära ett alltför långtgående ingrepp. Det är därför angeläget att marknadsdomstolen genom sitt ställningsta- gande skapar klarhet om huruvida det finns möjlighet att ingripa gent- emot den typ av skaderisk varom här är fråga. Av marknadsdomstolens avgörande i ärendet, KO ./. Carlo Palombo med firma Östgöta Partila- ger, beslut 11/1978, framgår att inte enbart varans konstruktion är av väsentlig betydelse vid bedömningen av skadebringande orsaker. Den av Hansson saluförda dyrkpistolen är ett synnerligen effektivt och lätt- manövrerat verktyg för att öppna det övervägande antalet lås av stiftcy- lindertyp. Denna låstyp är vanligast förekommande på bl. a. ytterdörrar till bostäder och fritidshus. Stiftcylinderlås förekommer också som dörr- och rattlås på bilar. KO har erfarit att den aktuella dyrkpistolen kan an- vändas även beträffande vissa kassaskåpslås. Enligt vad Hansson upp- gett går 99 procent av alla lås att öppna med dyrkpistolen. Vad gäller innehav och försäljning av dyrkverktyg för uppdyrkning av lås är f.n. inga särskilda restriktioner uppställda. Att detta medför problem från säkerhetssynpunkt har uppmärksammats i det av låsutredningen år 1975 avgivna betänkandet "Konsumentskydd på låsområdet” (SOU 1975: 19). I betänkandet föreslog utredningen lagstiftning inom låsområdet. Enligt utredningens förslag skulle innehav och tillverkning av bl. a. dyrkpisto- ler förutsätta auktorisation eller särskilt tillstånd. Låsutredningens för- slag har emellertid inte lett till lagstiftning. Mot bakgrund av det an- förda är det enligt KOs mening uppenbart att ett okontrollerat saluhål- lande av dyrkpistolen skapar en avsevärd risk för att pistolen kommer till användning som hjäpmedel vid inbrottsstölder. Ur allmänhetens synvinkel sett kan det inte ligga något intresse i att dyrkpistolen saluhålls

• Sida 30
•  Original

Prop. 1978/79: 169 30

till andra än sådana näringsidkare som är seriöst verksamma inom lås- branschen. KO hävdar sålunda att den av Hansson saluhållna dyrkpisto- len på grund av sina egenskaper och med hänsyn till den uppenbara fa- ran för att pistolen kommer till användning i brottslig verksamhet måste anses medföra särskild risk för att enskilda kommer att drabbas av bety- dande egendomsskada. Från konsumentsynpunkt kan det följaktligen inte godtas att dyrkpistolen saluhålls till privatpersoner.

Företaget bestred KO:s talan. I beslut den 27 juni 1978 ogillade marknadsdomstolen KO:s talan. Domstolen anförde bl. a.

De i 4 & marknadsföringslagen upptagna reglerna om produktsäkerhet har till uteslutande syfte att stärka konsumentens rättsställning. När- mare bestämt riktar sig reglerna mot den fara för konsumenten som kan ligga i att han förleds förvärva vara som är ofördelaktig ur synvinkeln av hans intresse; i 4å första stycket första punkten är därvid fråga om vara som på grund av sina egenskaper medför särskild risk för skada på person eller egendom. Sistnämnda regel inriktar sig med andra ord på vara som i nu angivet hänseende visar sig ofördelaktig för förvärvaren själv eller någon annan inom hans intressesfär därför att den avviker från vad han skäligen kunnat förvänta sig av densamma. Med hänsyn till vad här sagts är regeln tillämplig exempelvis på trappstege av helt ostabil konstruktion, på bilbarnstol som är klart otillräcklig för syftet att vid bilolycka skydda barn i bilen (jfr beslut 10/1977) och vidare på lek- sak, t. ex. slangbåge, uppenbart ägnad att vålla kropps- eller egendoms- skada vilken på ett eller annat sätt drabbar förvärvarens intressesfär (jfr beslut 11/1978). Alltjämt med hänsyn till vad ovan uttalats är regeln däremot inte tillämplig exempelvis på förskärarc, stilett och yxa vilka visar sig ha normal skärpa i eggen; den egenskapen har förvärvaren just förväntat sig, och den står följaktligen inte i motsatsställning till hans in- tresse. Att förskäraren, stiletten och yxan kan brukas såsom liVSfarliga vapen är ur synvinkeln av det konsumentintresse, som ifrågavarande re- gel vill främja, ett ovidkommande förhållande. Beträffande en dyrkpis- tol som den i ärendet aktuella kan om möjligt i än högre grad sägas att den faller utanför regelns tillämplighet. Fungerar pistolen på förväntat effektivt sätt, svarar den i likhet med förskäraren, stiletten och yxan mot intresset hos den förvärvande konsumenten, och därtill kommer i detta fall ytterligare att varan, om konsumenten eller annan skulle begagna den i illegalt syfte, inte i sig själv synes vålla skada utan endast möjlig- gör att skada uppstår genom ett därefter följande självständigt hand- lande.

På grund av vad sålunda upptagits finner marknadsdomstolen att KOs i förevarande ärende väckta förbudsyrkande inte kan vinna bifall.

2.6 Skrivelser till regeringen från rikspolisstyrelsen och konsument- ombudsmannen

Rikspolisstyrelsen och konsumentombudsmannen (KO) har i skrivel- ser till regeringen (justitiedepartementet respektive handelsdepartemen-

• Sida 31
•  Original

Prop. 1978/79: 169 . - 31

tet) den 4 juli l978 och den 2 november I978 berört den i avsnitt 2.5 beskrivna marknadsföringen och marknadsdomstolens beslut. Rikspolisxryrelsen har anfört bl. a.

Dyrkpistolens konstruktion är inte ny och försäljning har skett under ett antal år genom två låsgrossistfirmor i Stockholm. Försäljningen har tillgått så att intresserade låssmeder hos någon av grossistfirmorna be- ställt en dyrkpistol och därefter har säljaren i varje särskilt fall gjort en bedömning av huruvida köparen varit tillräckligt pålitlig och etablerad inom låssmcdsbranschen för att höra betros med innehav av en dyrkpis- tol. ] tveksamma fall har Säljarföretagct före försäljning inhämtat upp- gifter om köparen. Anledningen till bedömningen och kontrollen i sam- band med försäljningen av dyrkpistolen har uppenbarligen varit medve- tenheten om att dyrkpistolen kan användas i samband med inbrott och att det därför var av intresse att så långt möjligt undvika att dyrkpisto- ler kom i orätta händer.

Denna ordning synes ha fungerat tillfredsställande och något intresse från allmänhetens sida att få möjlighet att anskaffa dyrkpistol har inte kunnat förmärkas.

I och med annonserna i dagspressen om försäljning av dyrkpistolen till allmänheten kom en debatt till stånd. Sålunda ifrågasattes från olika håll det rimliga i att göra dyrkpistolen tillgänglig för allmänheten, vilket man menade kunde få till följd en ökad användning av dyrkpistolen i samband med inbrott och att detta skulle komma att direkt motverka de brottsförebyggande intressena. Vissa dagstidningar vägrade t. o. m. att ta in annons om försäljning av dyrkpistolen.

] den uppkomna situationen vände sig flera _ bl. a. rikspolisstyrelsen — till konsumentverket med begäran om att konsumentombudsmannen skulle pröva huruvida försäljning av dyrkpistolen kunde anses stå i överensstämmelse med marknadsföringslagens bestämmelser. En sådan prövning ansågs angelägen främst ur brottsförebyggande synvinkel.

Otvivelaktigt innebär försäljning av dyrkpistol till allmänheten en ökad risk för att sådan skall komma till användning i samband med brott. främst inbrott i bostäder och bilar. Härtill kommer att det inte utan en mycket ingående teknisk undersökning av låset — som måste göras direkt efter det dyrkpistolen kommit till användning —- kan fast- ställas huruvida dyrkpistol använts för att öppna låset och det hör till undantagen att det över huvud taget går att fastställa detta. De inbrott där det finns anledning misstänka att dyrkpistol kommit till användning redovisas oftast hos polisen inom begreppet ”ingångsväg okänd”. Hur stor del av de inbrott som redovisas med okänd ingångsväg som förövats med dyrkpistol går inte att fastställa.

En konsekvens av inbrotten med okänd ingångsväg är, att det för målsäganden är svårt att styrka att inbrott verkligen skett. 1 den mån dyrkpistol kommer till användning vid inbrott medverkar detta ostridigt till att försämra målsägandens situation i försäkringsfrågan.

I samband med den annonskampanj som förekommit om dyrkpistoler och debatten i dagspressen — av vilken bl. a. framgått att man med dyrkpistol kan öppna lås utan att det blir några som helst märken — har man vid kriminalpolisen i Stockholm kunnat konstatera ett markant ökat antal inbrott med ”okänd ingångsväg”. Detta kan betyda att dyrk- ' pistol kommit till användning i större utsträckning i samband med in-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1978/79: 169 32

brott än tidigare. Det kan även vara fråga om en ökad frekvens av för- säkringsbedrägerier, dvs. att ett antal anmälningar om inbrott kommit till stånd för att man skall kunna göra anspråk gällande mot försäk- ringsbolag i medvetande om att inbrott kan förövas utan att det alltid kan konstateras hur gärningsmannen gått till väga.

Med hänsyn till de här relaterade förhållandena och då det inte finns något legitimt intresse att tillgodose genom att ge allmänheten möjlighet att anskaffa dyrkpistol anser rikspolisstyrelsen mycket tungt vägande skäl tala för att försäljning av dyrkpistol till allmänheten bör förbjudas.

Rikspolisstyrelsen hemställer härmed att frågan upptas till prövning och att om möjligt regler skapas som hindrar försäljning av dyrkpistol till annan än auktoriserad eller eljest väletablerad låssmed.

KO har anfört bl.a.

Genom nämnda beslut har klarlagts att det inte är möjligt att ingripa mot försäljningen av verktyget i fråga med stöd av marknadsföringsla- gen. Någon möjlighet till sådant ingripande med stöd av annan mark- nadsrättslig lagstiftning föreligger heller inte.

Mot denna bakgrund bör enligt konsumentverket/KO:5 mening sär- skilda åtgärder övervägas i syfte att hindra att verktyg av här angivet slag saluhålls fritt på marknaden.

Dyrkpistol

Dyrkpistolen förekommer i olika utföranden och material, bl. a. i plast och metall. Pistolen är mekanisk och används genom att en på pi- stolens framstycke fastsatt metallnål förs in i låsets nyckelkanal. Genom upprepade tryckningar på pistolens avtryckare samtidigt med en måttlig belastning av låsets cylinderkärna i sidled med hjälp av ett speciellt vrid- verktyg kan under vissa förutsättningar låsets fjäderbelastade överstift hakas upp. Därigenom kan låsets cylinderkärna frigöras och vridas om, varigenom låset kan öppnas.

Det tryck som dyrkpistolens nål utövar på stiften måste avpassas med hjälp av en skruv på dyrkpistolen. Det kan också vara nödvändigt att hålla pistolen i olika vinklar i förhållande till cylinderhuset.

Vidare måste det tryck, som samtidigt med tryckningarna på avtryc- karen skall utövas i sidled på låsets cylinderkärna med hjälp av vrid- verktyget, vara rätt avpassat med hänsyn till bl. a. låsets konstruktion och förslitning. Om trycket blir för stort kan stiften klämmas fast. Om trycket å andra sidan blir för litet kan stiften inte hakas upp.

Vissa stiftcylinderlås har uppgivits vara särskilt svåra eller t.o.m. omöjliga att öppna med hjälp av dyrkpistoler. Så skulle vara fallet bl. a. om låset är slitet eller om ”häcken" på nyckeln är kraftigt varierande.

För att öppna lås med hjälp av en dyrkpistol krävs övning och erfa- renhet. Enligt uppgift kan det vara svårt även för en yrkesman att rätt hantera dyrkpistoler.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1978/79: 169 36

Petnålar (s.k. picks) är tillverkade av metall och förekommer i en mängd olika utföranden. Petnålen används i princip på samma sätt som dyrkpistolen, dvs. den sticks in i låsets nyckelkanal för att där påverka stiften. och har samma användningsområde. Även här behövs således ett speciellt verktyg för att kunna vrida om låsets cylinderkärna.

Låsöppnaren ”snurran" eller ”slungan" är ett specialverktyg som kan användas för att öppna s.k. patentlås genom brevlådan. Låsöppnaren, som kan beskrivas som en "mekanisk hand”, är försedd med en ställbar spegel som gör det möjligt att överblicka insidan av dörren och att vrida runt låsvredet så att låset öppnas. Det går också att sätta fast en penn- lampa på spegeln.

Bland övriga dyrkverktyg kan nämnas olika typer av specialtillver- kade bladfjädrar och krokar. Dessa kan användas bl. a. för att öppna bildörrar. Verktygen kan t. ex. föras ner intill glasrutan till låsmekanis- men.

Dyrkverktyg som möjliggör öppning av tillhållarlås lär f. n. inte före- komma på den svenska marknaden. Enligt uppgift förekommer dock så- dana verktyg utomlands. i

Det kan tilläggas att vissa typer av dyrkverktyg kan man själv till- verka på ctt relativt enkelt sätt.

5 Låsbranschens struktur m. m. 5.1 Av låsutredningen inhämtade uppgifter

På uppdrag av låsutredningen har statens pris- och kartellnämnd (SPK) undersökt bl.a. försäljningen av lås och låsartiklar. De här redo- visade uppgifterna avser förhållandena år 1972.

Beträffande leverantörsledet framgår av undersökningen bl.a. följ- ande.

Marknadsvärdet i leverantörspriser för lås och låsartiklar uppgick till ca 88 milj. kr. Drygt halva försäljningen utgjordes av cylinderlås. Till- hållarlås svarade för ca 18 procent.

Försäljningen av separata nycklar uppgick till ca två procent medan försäljningen av nyckelämnen uppgick till ca tre procent av totalomsätt- ningen. Dyrkverktygen svarade för ca 0,1 procent.

Tillverkningen dominerades av fyra företag i Eskilstuna, nämligen ASSA-Stenman AB, Låsfabriks AB (Låsbolaget), AB F. A. Stenmans Låsfabrik (FAS) och AB Möbellås.

Av den totala låsförsäljningen gick ca 25 procent genom grossister el- ler samverkande inköpsgrupper i detaljhandeln. Vissa grossistföretag, främst AB Kåfs Industrier och Copiax AB, hade inriktat sin försäljning på vidareförsäljning till låssmeder. AB Järnia bedrev en omfattande lås- grossiströrelse som var specialinriktad på järnhandeln. Dessa tre gros-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1978/79: 169 37

sistföretag hade även i viss utsträckning egen låsimport. Övriga grossis- ter som var Verksamma på marknaden hade ett grundsortimcnt som till övervägande delen bestod av byggnadsmaterial eller järnhandelsvaror.

Flertalet leverantörsföretag hade varit verksamma på marknaden un- der en längre tid. Av samtliga företag som var verksamma år l972 hade omkring två tredjedelar startat låsförsäljning före år 1950. Efter år 1970 hade endast fyra företag tagit upp tillverkning eller import av låsartik- lar. Dessa f'öretag var alla av mindre storlek. Av antalet leverantörer av lås och låsartiklar var det år 1972 endast två som marknadsförde dyrkverktyg.

Drygt två tredjedelar av leverantörsföretagen tillämpade någon form av kundprövning vid försäljningen. De företag som tillämpade restrik- tioner svarade för ca 96 procent av försäljningen. ASSA-Stenman till- lämpade (. ex. sedan ett 20-tal år ett selektivt system vid försäljning av nycklar. nyckelämnen och låsdetaljer till låssmedsföretag. Efter en be- dömning av låssmedens allmänna lämplighet, som särskilt beaktade att leverantören önskade ha en kontroll över spridningen av spärrade nyck- lar, upprättades ett licensavtal mellan ASSA-Stenman och låssmedsföre- taget.

Av den tOtala försäljningen av lås och låsartiklar svarade kompletta lås för ca 80 procent. Av denna försäljning gick omkring en fjärdedel till grossister. medan 19 procent såldes direkt till järnhandelsföretag.

Beträffande detaljistledet framgår av undersökningen bl. a. följande. [ låsdetaljhandeln verkade, förutom de specialiserade låssmederna, ett stort antal företag. Dessa utgjordes av bl. a. byggvaruhus, järnhandlare, stormarknader. nyckelbarer och bilverkstäder. Av den totala detaljhan- delsförsäljningen svarade lässmedsföretagen för knappt 30 procent. Drygt hälften av försäljningen gick genom järnhandeln.

5.2 Nuvarande förhållanden

Några större förändringar beträffande låsbranschens struktur som här är av intresse torde inte ha inträffat sedan år 1972. Låsutredningen konstaterade att endast två företag marknadsförde dyrkverktyg år 1972. Dessa två företag, AB Kåfs Industrier och Copiax AB, båda belägna i Stockholm, är alltjämt verksamma. Såvitt har framkommit finns därut- över endast ett företag som säljer dyrkverktyg, nämligen Nils Hansson med firma LåSkonsult, Malmö (jfr avsnitt 2.5 ). Detta företag startade sin verksamhet i början av år 1978.

AB Kåfs Industrier och Copiax AB har inriktat sin verksamhet på vi- dareförsäljning till låssmeder. Dessa företag har uppgivits sälja dyrk- verktyg, bl. a. dyrkpistoler och petsatser, endast till etablerade låssme- der och andra som bevisligen har haft en legal användning av verktygen. [ tveksamma fall har företagen rådgjort med Svenska Stöldskyddsföre- ningen (jfr avsnitt 2.5 ).

• Sida 38
•  Original

Prop. 1978/79: 169 33

Nils Hansson med firma Låskonsult torde hittills inte ha tillämpat nå- gon form av kundprövning. Enligt uppgift är man dock villig att i fort- sättningen inte sälja dyrkverktyg till privatpersoner utan endast till bl. a. låssmeder.

Samtliga nu nämnda företag importerar de dyrkverktyg som mark- nadsförs.

6. Inbrottsutvecklingen m. m.

På uppdrag av låsutredningen har rikspolisstyrelsen gjort vissa under- sökningar avseende bl.a. tillvägagångssättet vid inbrott i bostäder (lä- genheter, villor och radhus) och i affärer. Undersökningen, som avsåg tiden den 1 oktober 1972—den 30 september 1973, gällde hela landet.

Beträffande inbrottsmetoden ”dyrk eller falsk nyckel" finns i under- sökningen antecknat att denna metod hade använts i 352 fall vid inbrott eller inbrottsförsök i lägenheter och i 156 fall vid motsvarande brott i villor och radhus.

Låsutredningen framhöll att vid många inbrott skadades eller förstör- des egendom för stora ekonomiska värden. Sådan skadegörelse hade ofta samband med tillfällighetsinbrott. Visserligen kunde man genom försäkring skydda sig mot ekonomiska förluster till följd av inbrott men trots detta var det av stor vikt med ett gott låsskydd, eftersom inbrott alltid —— utöver ekonomiska konsekvenser — medförde stora obehag av personlig karaktär som otrygghet och förstöring av affektionsvärdeu. Från samhällssynpunkt medförde inbrotten betydande ekonomiska för- luster, varför även begränsade insatser för att förbättra de enskildas skydd kunde medföra stora samhällsekonomiska fördelar.

Den av rikspolisstyrelsen utförda undersökningen visade visserligen enligt låsutredningen inte att antalet inbrott i bostäder med hjälp av dyrk eller falsk nyckel var anmärkningsvärt stort. Emellertid fanns det många inbrott i bostäder med stiftcylinderlås. där det inte hade gått att konstatera hur inbrottstjuven hade berett sig tillträde till bostaden. Det var enligt låsutredningen sannolikt att dessa inbrott i många fall hade utförts med falsk nyckel eller dyrk.

Enligt låsutredningen var den nuvarande situationen inte tillfredsstäl- lande från konsumentsynpunkt. Genom att nycklar, dyrkverktyg och specialverktyg för nyckeltillvcrkning fritt kunde tillverkas och säljas för— stärktes risken för att nycklar kom i orätta händer och att ungdomar och lättpåverkade personer lockades att utföra tillfällighetsbrott.

Som tidigare har nämnts ( avsnitt 2.6 ) har rikspolisstyrelsen framfört att man, i samband med bl.a. den annonskampanj som förekommit om dyrkpistoler. vid kriminalpolisen i Stockholm har kunnat konstatera ett markant ökat antal inbrott med ”okänd ingångsväg” under år 1978.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1978/79: 169 39

Detta kan enligt rikspolisstyrelsens uppfattning betyda att dyrkpistolen har kommit till användning i större utsträckning i samband med inbrott än tidigare. Det kan även vara fråga om en ökad frekvens av försäk- ringsbedrägerier.

Enligt uppgift från Stockholms polisdistrikt (kriminalavdelningen. juni 1978) har någon dyrkpistol inte påträffats vid visitation eller hus- rannsakan hos de personer som hittills under år 1978 har gripits och förts till polisens inbrottsrotel. Under första halvåret l978 har dock vid ett tillfälle påträffats en dyrkpistol i en stulen personbil.

Från vissa andra polisdistrikt har uppgifter erhållits (juli — augusti 1978) om påträffade dyrkpistoler.

Inom Göteborgs polisdistrikt har man sålunda under våren l97h' pä- träffat en dyrkpistol i en ”knarkarkvart”.

Inom Malmö polisdistrikt har man påträffat två dyrkpistoler av samma typ som säljs av företaget i Malmö. dels under våren 1978, dels i juli 1978. lnnehavarna av dyrkpistolerna är misstänkta för bl.a till- greppsbrott.

Inom Huddinge polisdistrikt har man i juni 1978 påträffat en dyrkpi- stol i samband med ett narkotikabrott. Innehavaren hade köpt pistolen av ett postorderföretag.

7. I övrigt framförda synpunkter

Med anledning av en marknadsföring av dyrkpistoler som har före- kommit under år 1978 har synpunkter framförts av bl. a. Svenska Stöld- skyddsföreningen, Stockholms polisdistrikt (kriminalavdelningen), Sve- riges Låssmedsmästares Riksförbund och AB Kåfs Industrier.

Svenska Stöldskyddsföreningen har uppgivit (jfr avsnitt 2.5) att dyrk- verktyg är tillverkade uteslutande med tanke på att det är yrkesut- övare, dvs. låssmeder, som skall använda dem i sitt arbete. Enligt för- eningens uppfattning går det lika lätt att dyrka upp ett lås med ett pet- verktyg som med en dyrkpistol. I vissa fall kan det dock gå snabbare att dyrka med en dyrkpistol. Dyrkpistolen kan inte sättas i händerna på vem som helst. Den som känner till låsens princip samt besitter normal slutledningsförmåga kan dock efter någon liten övning dyrka upp de flesta på marknaden förekommande stiftcylinderlåsen.

Föreningen har numera kunnat konstatera att dyrkpistolen kan an- vändas även på ASSA:s nya SCB-cylinderlås. Vidare anför föreningen att det är svårt att konstatera huruvida ett lås har blivit dyrkat eller inte. För att konstatera detta måste cylindern omedelbart efter inbrottet labo- ratorieundersökas så att eventuella spår av dyrkverktyg inte bortraderas av en nyckel. En försäkringstagare befinner sig därför I en utomordent- ligt svår belägenhet. Om försäkringsbolagen släpper på kravet beträf-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1978/79: 169 40

fande "styrkt inbrott" så kan enligt föreningens bedömande följden bli att fler kommer att göra sig skyldiga till försäkringsbedrägerier.

Föreningen delar helt rikspolisstyrelsens och KO:s uppfattning att särskilda åtgärder snarast bör vidtas för att förhindra en fri försäljning av alla typer av dyrkverktyg. En fri försäljning av dyrkverktyg måste enligt föreningens mening anses som katastrofal. Föreningen har på se- nare tid ofta anlitats för uttalanden huruvida ett cylinderlås är uppdyr- kat eller inte. Det har i regel varit fall där försäkringsbolagen har avböjt att ersätta en påstådd inbrottsskada p. g. a. att inbrottet inte har kunnat styrkas.

Från kriminalavdelningen vid Stockholms polisdistrikt har anförts bl. a. att dyrkpistolen har funnits tillgänglig för yrkesmän inom låsbran- schen sedan åtskilliga år. På tekniska roteln finns sedan l940-talet en dyrkpistol, vilken genom sin konstruktion har visat sig användbar för att öppna enklare cylinderlås. För en icke fackman är_ det dock nödvändigt att ta relativt god tid på sig. Man har också tillgång till den typ av dyrk- pistol som har marknadsförts på det kritiserade sättet. Dess användbar- het för att dyrka upp cylinderlås av standardmodell har visat sig vara mycket begränsad även för en utbildad tekniker.

Sveriges Låssmedrmiistares Riksförbund (SLR) anser det otillräckligt med åtgärder som förhindrar att enbart dyrkpistoler säljs fritt på mark- naden. Enligt förbundets uppfattning täcker man därigenom endast en mycket liten del av de inbrottsverktyg som kan forcera ett lås utan åver— kan. Förbundet pekar på att bland Iåssmederna är ”petsatserna” och "slungorna" de mest använda verktygen för öppning av lås. Man får också räkna med att nya metoder kommer fram. Förbundet erinrar vi- dare om att företag i USA lär ut hur man kan öppna sifferkombina- tionslås.

AB Kåfs Industrier anser att dyrkpistoler och liknande verktyg endast bör få säljas till auktoriserade låssmeder.

8. Överväganden

8.1. Behovet av åtgärder från samhällets sida

I sitt ställningstagande till låsutredningens förslag om auktorisation samt tillståndsplikt för innehav och tillverkning av bl. a. dyrkverktyg ut- gick näringsutskottet från att regeringen och berörda myndigheter fort- sättningsvis noga följde utvecklingen. Därvid skulle övervägas olika möjligheter att genom förbättrat låsskydd och på annat sätt dämpa in- brottsfrekvensen.

Som tidigare har nämnts övervägs f. n. åtgärder inom byggnadslag- stiftningens ram för ett på sikt förbättrat låsskydd. Händelseutveckling-

• Sida 41
•  Original

Prop. "1978/79: 169 4|

en efter näringsutskottcts uttalande ger därutöver anledning att ta upp frågan om kontroll av dyrkverktyg till ny prövning.

Från allmän synpunkt framstår det som klart olämpligt att dyrkverk- tyg säljs till vem som helst. Redan annonsering och annan reklam för sådana verktyg kan fresta lättpåverkade personer att begå brott. Genom försäljning till allmänheten sker vidare en okontrollerad spridning av verktyg, vilka kan användas som hjälpmedel vid brott. Det förhållandet att den som har kunskap på området själv kan tillverka vissa dyrkverk- tyg rubbar inte bedömningen att sådan spridning är betänklig.

Hittills har dock förhållandena på låsområdet varit sådana att sär- skilda bestämmelser för kontroll av dyrkverktyg inte har behövts. Inom branschen har nämligen tillämpats sådana rutiner beträffande kundur- valet som har säkerställt att dyrkverktyg inte sprids till en bred allmän- bet.

Den nu aktuella marknadsföringen till allmänheten har emellertid vi- sat att ett system baserat endast på frivillighet är otillräckligt. Andra företag kan sålunda komma att följa exemplet. Genom marknadsfö- ringen har vidare kunskap spritts om dyrkverktyg på ett sätt som kan in- nebära ökad inbrottsriSk, om handeln får fortsätta fritt. Mot denna bak- grund är det påkallat att införa en reglering i fråga om dyrkverktygen.

8.2. Utformningen av en reglering

Det bör till en början framhållas att den nu avsedda regleringen inte kan begränsas till att gälla saluhållandet av enbart dyrkpistoler. Till sin effekt skiljer sig inte dessa från andra dyrkverktyg som har berörts i av- snitt 4. Regleringen måste därför täcka dyrkverktyg i allmänhet.

Med dyrkverktyg avses i det följande föremål som är särskilt utfor- made för att ersätta nyckel vid öppnande av lås. Hit hör bl.a. dyrkpi- stoler, petnålar, den s. k. slungan och olika slags krokar. Kännetecknan- de för dessa verktyg är att de är avsedda att påverka låsmekanismen att öppna sig.

Syftet med kontrollen av dyrkverktygen bör vara att minska riskerna för att sådana verktyg kommer till brottslig användning. Regleringen bör utformas så att den får bästa möjliga brottsförebyggande verkan. Detta skulle i och för sig tala för en mycket omfattande reglering där man försökte kontrollera bl. a. varje innehav av dyrkverktyg.

Å andra sidan finns det uttalade behov av att en reglering är så enkel att tillämpa som möjligt samt inte medför onödigt betungande och krångliga byråkratiska rutiner. Regleringen får inte heller onödigtvis försvåra för låssmeder eller liknande som i sin yrkesverksamhet har ett legitimt behov av dyrkverktyg. Bland dessa personer förekommer även en viss tillverkning av sådana verktyg för eget bruk. Samtidigt står det

4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr ]69

• Sida 42
•  Original

Prop. 1978/79: 169 42

klart att inte ens de mest långtgående bestämmelser kan helt eliminera risken för att dyrkverktyg ibland kommer i händerna på olämpliga per- soner.

En lämplig avvägning måste alltså åstadkommas mellan de olika in- tressen som här gör sig gällande.

Låsutredningens förslag innebar bl. a att endast den som av länssty- relse hade meddelats den av utredningen föreslagna auktorisationen som låssmed skulle få tillverka dyrkverktyg utan tillstånd.

Lämpligheten av att införa bestämmelser om tillstånd för tillverkning av dyrkverktyg måste emellertid ifrågasättas. Som tidigare har anförts finns det ingen statlig auktorisation av låssmeder. Den nu tilltänkta reg- leringen kan knappast byggas upp på det frivilliga system som redan finns. Enklare dyrkverktyg kan vidare egenhändigt tillverkas relativt lätt och uppenbarligen också användas med framgång på tämligen vanliga låstyper. Inom låsbranschen förekommer också sådan tillverkning för eget bruk. Även enskilda personer kan i vissa situationer tänkas ha be- hov av att själva tillverka en dyrk. Visserligen kan en kontroll över till- verkningen ha en viss brottsförebyggande verkan. Efterlevnaden av reg- leringen skulle dock vara mycket svår att kontrollera. Vidare skulle tillstånd behöva sökas i ett stort antal fall. Även om en reglering begrän- sades till yrkesmässig tillverkning kan fördelarna av regleringen knap- past anses uppväga nackdelarna.

För det behov som nu står i blickpunkten — en spärr mot att dyrk- verktyg marknadsförs till allmänheten — framstår således en kontroll av tillverkningen som en alltför ingripande åtgärd.

Låsutredningen föreslog vidare att den som inte var auktoriserad lås- smed skulle vara tvungen att ha särskilt tillstånd för att få inneha dyrk- verktyg.

Bestämmelser om att vissa varor får innehas endast efter särskilt till- stånd eller under vissa förutsättningar finns f.n. i ett flertal författ- ningar, t. ex. i förordningen (1959: 312) om förbud mot innehav av vissa stiletter m.m. och i vapenlagen (1973: 1176).

Det är dock mycket tveksamt om det är lämpligt att införa bestäm- melser om tillstånd för att få inneha dyrkverktyg. Även en innehavsreg- lering skulle föra med sig avsevärda nackdelar i form av bl. a. tyngande byråkratiska rutiner. Alla som innehar dyrkverktyg skulle bli tvungna att söka tillstånd. En omfattande registrering av tillståndshavarna skulle vara nödvändig. Efterlevnaden av en innehavsreglering är också svår att kontrollera.

När det gäller frågan om en innehavsreglering kan dessutom framhål- las, att bestämmelserna i brottsbalken (jfr avsnitt 2.4) om förverkande av egendom, som kan befaras komma till brottslig användning, kan ge stöd för ingripanden mot innehav.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1978/79: 169 43

Även en reglering av innehavet av dyrkverktyg synes alltså vara allt- för långtgående.

Det framstår i stället som lämpligare med en reglering som tar sikte på att möjliggöra en allmän kontroll av den yrkesmässiga försäljning som förekommer. En såda kontroll kan nämligen antas vara det enk- laste och samtidigt mest effektiva medlet för att hindra en fri spridning av dyrkverktyg hos allmänheten med de risker detta för med sig.

Yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg bör därför få bedrivas endast efter tillstånd. Genom den prövning som sålunda föregår beslut om till- stånd bör vinnas en viss garanti för att försäljning inte kommer till stånd i en omfattning som är olämplig från allmän synpunkt. Vissa all- männa riktlinjer kan uppställas beträffande försäljningen i avsikt att minska riskerna för att verktygen sprids på ett okontrollerat sätt. Om dessa riktlinjer inte följs kan tillståndet återkallas.

F. n. bedrivs yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg endast av ett få- tal förctag. Efterlevnaden av regleringen torde därför vara förhållande- vis lätt att Övervaka. Risken för att ett tillstånd kan återkallas innebär ett tryck på säljarna att iaktta de allmänna riktlinjer och villkor som bör gälla för verksamheten.

De som har bedrivit yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg har hit— tills i allmänhet tillämpat vissa grundprinciper i fråga om kundurvalet. Principerna har gått ut på att i huvudsak endast etablerade låssmedsfö- retag och andra som har haft ett likvärdigt seriöst behov av dyrkverktyg har fått köpa sådana verktyg. Några anmärkningar synes inte ha riktats mot denna ordning. Också i övrigt framstår det som mest ändamålsen— ligt att regleringen bygger på dessa grundprinciper. Detta innebär bl.a. att en tillståndshavare inte får godta någon som köpare bara därför att denne är oförvitlig.

Tillstånd att bedriva yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg bör därför meddelas endast den som kan antas följa de nu angivna riktlin- jerna vid försäljningen. Vid tillståndsprövningen saknas som regel an- ledning att beakta huruvida sökanden besitter yrkesskicklighet inom om- rådet. Någon bedömning som grundar sig på om det finns ett allmänt behov av den försäljning som tillståndet avser bör givetvis inte ske. Den här föreslagna regleringen har alltså enbart ett brottsförebyggande syfte.

Med hänsyn till regleringens nämnda syfte bör det vara lämpligt att polismyndigheten svarar för tillståndsgivningen och tillsynen över regle- ringen. Polismyndigheten har också i andra likartade sammanhang mot- svarande uppgifter, t.ex. enligt förordningen (1949: 723) ang. handel med skrot, lump och begagnat gods (skrothandelsförordningen) och va- penlagen (1973: 1176).

Närmare föreskrifter beträffande lagens tillämpning bör meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, rikspolisstyrelsen.

För att möjliggöra kontroll av att försäljningen bedrivs på det före-

• Sida 44
•  Original

Prop. 1978/79: 169 44

skrivna sättet bör polismyndigheten få rätt att infordra vissa uppgifter från försäljarna.

Vissa förfaranden som står i strid mot lagen bör straffbeläggas. Hit hör (. ex. sådan försäljning som bedrivs utan erforderligt tillstånd. Där- emot bör inte straffbcläggas sådan försäljning som sker till personer som saknar ett med hänsyn till regleringens syfte godtagbart behov av dyrk- verktyg. Om sådan försäljning förekommer kan reaktionen i stället bli att tillståndet återkallas.

Den föreslagna lagen bör träda i kraft den 1 juli 1979. Lagen bör kunna tillämpas även i fråga om ansökan som görs före ikraftträdandet och avser tillstånd för tid därefter.

9. Specialmotivering 1 5

Med dyrkverktyg avses enligt paragrafen föremål som är särskilt ut— formade för att ersätta nyckel vid öppnande av lås.

Kännetecknande för dyrkverktygen är att de är avsedda att påverka låsmekanismen att öppna sig utan att låset samtidigt helt eller delvis för- störs. Dyrkverktygen är alltså — i en mer eller mindre vidsträckt be- märkelse —— särskilt utformade för att ersätta den nyckel som hör till ett lås. Som dyrkverktyg räknas således här inte nycklar, däribland s. k. hu- vudnycklar.

I avsnitt 4 har getts olika exempel på dyrkverktyg som nu finns på marknaden. Till dyrkverktyg räknas sålunda bl.a. dyrkpistoler och pet- nålar med tillbehör såsom vridverktyg. Dessa verktyg används på samma sätt som en nyckel, dvs. de sticks in i låsets nyckelkanal för att där påverka låsmekanismen. Till dyrkverktygen förs i det här samman- hanget också olika för dyrkning särskilt utformade bladfjädrar och kro- kar samt vidare verktyg av typ ”slungan”. Slungan sticks in genom ett brevlådeinkast och vrider om låsvredet på dörrens insida så att låset öppnas utan nyckel.

Det saknar betydelse om verktygen är industriellt tillverkade eller inte. Utanför begreppet dyrkverktyg i den här avsedda meningen faller däremot sådana föremål som visserligen i vissa fall kan användas för att öppna lås — t. ex. hårnålar, knivar och skruvmejslar — men som inte är särskilt utformade för att användas för att ersätta nyckel. Om sådana föremål t. ex. har höjts eller slipats på ett speciellt sätt och därmed har särskilt utformats för att ersätta nyckel är de dock att betrakta som dyrk- verktyg.

25

I första stycket föreskrivs att yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg får bedrivas endast efter tillstånd.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1978/79: 169 45

Som har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.2) är syftet med den föreslagna lagen att minska riskerna för att dyrkverktyg kom- mer till brottslig användning. Mot bakgrund härav har där dragits upp Vissa allmänna riktlinjer för när tillstånd kan meddelas och för till- ståndshavarens kundurval.

Tillstånd att bedriva försäljning av dyrkverktyg bör meddelas endast den som kan antas följa de nu nämnda riktlinjerna. Det bör dock under- strykas att bedömningen endast får ta sikte på omständigheter som kan Vara av intresse från brottsförebyggande synpunkt. Som regel får krav därför inte uppställas om att säljaren skall besitta yrkesskicklighet inom området. Vid tillståndsprövningen bör inte beaktas huruvida det finns något allmänt behov av den avsedda försäljningen.

Såväl fysisk som juridisk person bör kunna meddelas tillstånd. Om tillstånd meddelas juridisk person kan det visa sig lämpligt att uppställa krav om att rörelsen skall förestås av en föreståndare som har godkänts av tillståndsmyndigheten. Utredning om föreståndarens lämplighet bör ske enligt samma grunder (se avsnitt 8.2) som har angivits i fråga om sökande som är fysisk person.

Andra stycket upptar en bestämmelse om att regeringen eller, efter re- geringens bemyndigande, rikspolisstyrelsen får meddela närmare före- skrifter om försäljningen. En regel av detta slag får betydelse om behov uppkommer av en närmare materiell utfyllnad av den föreslagna lagen. Dessa föreskrifter kan gälla t. ex.'rutinerna vid försäljningen och hur bokföringen skall vara utformad så att kontroll av verksamheten är möj- lig. De i avsnitt 8.2 upptagna allmänna riktlinjerna beträffande kundur- valet behöver inte ges förordningsform.

4 5

[ första stycket anges att tillstånd kan meddelas för viss tid eller tills vidare och förbindas med särskilda villkor och föreskrifter. [ allmänhet torde tillstånd kunna meddelas tills vidare. Det kan dock i vissa fall fin- nas skäl att meddela tillstånd endast för viss tid. Utöver de generella föreskrifter om försäljningen som kan meddelas med stöd av 25 andra stycket kan det visa sig nödvändigt att i det enskilda fallet förbinda till- stånd med särskilda villkor och föreskrifter av ordningskaraktär.

Vidare anges i andra stycket att tillstånd kan återkallas när skäl till det föreligger. Så kan vara fallet t. ex. om de allmänna riktlinjerna be- träffande försäljningen inte iakttas. I mindre allvarliga fall bör dock po- lismyndigheten försöka nå rättelse på frivillig väg genom att lämna råd och anvisningar.

5 %

Enligt första stycket är den som bedriver tillståndspliktig försäljning skyldig att efter anmodan tillhandahålla polismyndigheten upplysning, handling, varuprov och liknande. En viktig begränsning i fråga om upp-

• Sida 46
•  Original

Prop. 1978/79: 169 46

giftsskyldighetens omfattning sker genom att en anmodan skall avse det material som behövs för tillsynen. Det material som kan krävas in måste således ha relevans för denna. Vidare får inte krävas in mer uppgifter än som erfordras. Uppgifter kan exempelvis behövas i fråga om kund- kretsen.

Om en anmodan inte efterkommes, kan polismyndigheten förelägga vite med stöd av andra stycket.

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall beaktas att skyldighet att yttra sig c. d. inte får åläggas någon i fråga om omständighet. vars yppande skulle röja att vederbörande har begått brott.

6 få

Denna paragraf innehåller bestämmelser om straff. Om ett konkurrensförhållande uppstår mellan dessa föreskrifter och st-raffbestämmelser i t. ex. brottsbalken får detta lösas enligt allmänna regler. Eftersom fängelse ingår i straffskalan kommer enligt praxis brottsbalkens regler om medverkan att bli analogiskt tillämpliga.

8 5

I denna paragraf föreskrivs tystnadsplikt i fråga om yrkeshemlighet eller affärshemlighet som någon får kännedom om i samband med handläggning av ärende enligt denna lag. Den som bryter mot tystnads- plikt kan enligt 20 kap. 3 & brottsbalken dömas till böter eller fängelse.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1978/79: 169 47

Bilaga A

Förslag till

Lag om låsinstallation m. m.1

Enligt riksdagens beslut föreskrives följande

Inledande bestämmelser l &

Med låssmed förstås i denna lag den som yrkesmässigt installerar och reparerar lås.

I lagen förstås vidare med

1. nyckelfräsmaskin. maskin eller liknande anordning avsedd för till- verkning av nycklar,

2. dyrkverktyg, verktyg avsedda att användas för att öppna lås utan nyckel samt

3. spärrat nyckelämne, sådant nyckelämne som upptages i ett särskilt av rikspolisstyrelsen fört register.

2 %" Lagen gäller ej statlig myndighet.

Auktorisation av låssmed

3å

Auktorisation meddelas låssmed som blivit godkänd vid prövning med avseende på laglydnad. vandel och yrkeskunnighet.

4 5 Fråga om auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden är bosatt.

Tillverkning av nycklar m. ut.

5å

Nyckelfräsmaskin, dyrkverktyg eller spärrat nyckelämne får ej tillver- kas eller innehas utan tillstånd.

Sådant tillstånd meddelas av länsstyrelsen i det län där sökanden är bosatt.

($$

!.

Tillstånd meddelas den som blivit godkänd vid prövning med av- seende på laglydnad och vandel.

75

Auktoriserad låssmed behöver ej tillstånd.

1 Låsutredningens författningsförslag.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1978/79: 169 48

Gemensamma bestämmelser

8 5 All personal hos auktoriserad låssmed eller innehavare av tillstånd en- ligt denna lag skall vara godkänd med avseende på laglydnad och van— del. 9 ä' Auktorisation eller tillstånd kan av länsstyrelsen återkallas när i denna lag angivna förutsättningar ej längre föreligger eller det i övrigt finns särskild anledning därtill.

105

Länsstyrelsen skall inhämta rikspolisstyrelsens yttrande i ärende om auktorisation eller tillstånd enligt denna lag. Hos länsstyrelsen skall föras register över auktoriserade låssmeder och innehavare av tillstånd.

Hos rikspolisstyrelsen skall föras register över de spärrade nyckeläm- nen som får tillhandahållas.

ng

Den som obehörigen utger sig för att vara auktoriserad låssmed eller som bryter mot 5 eller 8 åå eller mot villkor som meddelats med stöd av denna lag dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

125

Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär.

Ytterligare föreskrifter ]3å

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt- terligare föreskrifter för verkställighet av lagen. Denna lag träder i kraft den

• Sida 49
•  Original

Prop. [978/79: 169 49

Bilaga .?

Sammanställning av remissyttrandena

Allmänna synpunkter beträffande behovet av en reglering

Förslaget om att samhället måste vidta åtgärder i fråga om dyrkverk- tygen har fått ett gynnsamt mottagande under remissbehandlingen. Prak- tiskt tagct samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat förslaget titan erinran.

RÅ anser det klart olämpligt att dyrkverktyg fritt kan försäljas till allmänheten. Marknadsföringen av den s.k. dyrkpistolen visar att det är nödvändigt att motverka och ingripa mot denna form av försäljning av dyrkverktyg.

Stockholms polisdistrikt finner, mot bakgrund av den utveckling som kan förväntas inom området, det angeläget med en lagreglering som i görligaste mån hindrar en spridning av dyrkverktygen och då särskilt den s. k. dyrkpistolen.

NO delar uppfattningen att en okontrollerad spridning av dyrkverk- tyg är betänklig från säkerhetssynpunkt och att åtgärder med syfte att hindra sådan spridning och därmed minska riskerna för brottslig an- vändning av dyrkverktyg är befogade. Liknande synpunkter framförs av bl. a. konsumcntverket och Svenska handelskammarförbandet.

Svenska stöldskydds/öreningen uppger att man har kunnat konstatera en markant ökning av inbrott med "okänd ingångsväg" inom flera polis- distrikt. Föreningen är av den uppfattningen, att det är troligt att mark- nadsföringen av dyrkpistolen har spritt kunskap om möjligheterna att dyrka upp vissa låstyper. Det är enligt föreningen en uppenbar risk för att dyrkverktyg som kommer i orätta händer används för brottslig verk- samhet.

Några remissinstanser, bl. a. Sveriges industriförbund, SABO och Sve- riges mekanförbund, anför att låsutredningens förslag bör helt genom- föras.

Regleringens omfattning

Vad som har anförts i promemorian beträffande begreppet dyrkverk- tyg har i allmänhet godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstan- serna.

Hovrätten för västra Sverige anser att den föreslagna definitionen är mer preciserad och därför bättre än den definition som föreslogs av lås- utredningen. Mcd hänsyn härtill och då gränsdragningen beträffande vad som skall hänföras till dyrkverktyg främst kommer att beröra dem som yrkesmässigt sysslar med försäljning tillstyrks definitionen.

RÅ pekar på förekomsten av s.k. cylinderutdragare, med vars hjälp hela låscylindern på ett enkelt sätt kan dras ut och därefter sättas på plats igen utan att lägenhetsinnehavaren märker detta. Enligt RÅ bör bestämmelserna utformas så att det klart framgår att regleringen omfat- tar även denna typ av verktyg.

BRÅ anför att utanför begreppet dyrkverktyg torde falla föremål

• Sida 50
•  Original

Prop. 1978/79: 169 50

som i sig inte är utformat för att ersätta nyckel men som hopmonterat med annat föremål kan ersätta nyckel och därigenom bli ett dyrkverk- tyg, t. ex. delar till dyrkpistol eller till "slunga”. Försäljningen av sådana delar bör enligt BRÅ också vara reglerad.

Kammarrätten i Sundsvall menar att definitionen av begreppet dyrk- verktyg framstår som alltför löslig och därigenom ägnad att skapa svå- righeter när det gäller att avgränsa vad som är att hänföra till dyrk.

Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget om att regleringen bör begränsas till att avse en allmän kontroll av den yrkesmässiga försäljningen av dyrkverktyg. Hit hör bl. a. RÅ, RPS, KK, NO, konsumentverket, länsstyrelserna i Blekinge, Malmöhus samt Gö- teborgs och Bohus län, Stockholms och Göteborgs polisdistrikt, Sveriges grossistförbund, TCO, LO, Svenska handelskammarförbundet, Sveriges fastighetsägareförbund och Svenska stöldskyddsföreningen.

RÅ delar bedömningen att man under nuvarande förhållanden bör begränsa regleringen till en allmän kontroll av den yrkesmässiga försälj- ningen. Enligt RPS synes förslaget väl tillgodose de intressen som styrel- sen genom sin framställning om åtgärder har avsett att bevaka. Förslaget innehåller regler som i allt väsentligt på ett tillfredsställande sätt reglerar handeln med dyrkverktyg.

Stockholms polisdistrikt anför att i det läge som nu råder får det lagda förslaget accepteras som en lösning av ett av de mest akuta pro- blemen på området. Vidare anförs att en reglering i form av tillstånd för innehav skulle leda till en alltför omfattande administration i förhål- lande till den brottsförebyggande mereffekt som kan förväntas.

Sveriges fastighetsägareförbund anser att den föreslagna regleringen torde medföra den minst byråkratiska handläggningen samtidigt som den önskvärda kontrollen uppnås.

Flera remissinstanser anser dock att regleringen bör ha ett mer vid- sträckt tillämpningsområde än vad som har föreslagits. Olika förslag till reglering har därvid lämnats.

BRÅ anser det otillfredsställande att inte all försäljning av dyrkverk- tyg skall kräva tillstånd. BRÅ finner det naturligt att den som har för- värvat ett dyrkverktyg men som senare inte längre har något behov av detta, får finna sig i att försäljningen underkastas kontroll. Liknande synpunkter framförs av bl.a. länsstyrelsen i Norrbottens län och läns- åklagarmyndigheten i Uppsala län. Även enligt kammarrätten i Sunds- vall finns det skäl som talar för att låta tillståndsplikten omfatta all för- säljning. Kammarrätten vill i samband därmed anmärka att det i andra författningar, t. ex. vapenlagen (1973: 1176), har uppställts krav på till- stånd beträffande ”handel”. Vad som i detta sammanhang avses med ”yrkesmässig försäljning” framgår inte enligt kammarrätten som där- för anser att begreppet bör preciseras.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att också yrkesmässig tillverk- ning av dyrkverktyg bör kräva tillstånd.

Frågan om en innehavsreglering m.m. har aktualiserats av flera remissinstanser.

Hovrätten för västra Sverige anför att de föreslagna bestämmelserna kan bli av så begränsat värde att det är tveksamt om de bör genomföras. Hovrätten anser att det hade varit av värde att närmare utreda om inte ett dispensabelt förbud att förvärva och inneha bl. a. dyrkpistoler mer effektivt skulle hindra att sådan utrustning spreds till en större allmän- het.

• Sida 51
•  Original

Prop. "1978/79: 169 5,

SPK vill ifrågasätta om inte en tillståndsgivning lämpligen borde kny- tas till köparen i stället för till säljaren.

Länsstyrelsen i Örebro län anser att regleringen bör kompletteras med ett förbud att inneha dyrkverktyg utan tillstånd och menar att reg- leringen annars torde bli praktiskt taget verkningslös. Länsstyrelsen an- ser också att det vore lämpligt att reglera även andra sätt att tillhanda- hålla dyrkverktyg, t. ex. genom gåva eller lån, samt att motverka en all— män spridning av instruktioner och tryckta handledningar inom detta område. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser det klart otillfredsställan- de att dyrkverktyg, även om de påträffas hos kriminellt belastade perso- ner, intc alltid kan bli föremål för beslag och förverkande som inbrotts- verktyg. Detta talar enligt länsstyrelsen för en reglering av innehavet. En sådan reglering bör också enligt bl. a. överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt, ABAB och SRL genomföras. SLR menar även att hän- syn bör tas till att möjligheterna är stora att komma över dyrkverktyg genom bl. a. direktimport.

En reglering av tillverkningen och innehavet som knyts an till en auktorisation föreslås av Sveriges industriförbund, SABO och Sveriges rnekanförband.

Tillståndsprövningen m. m.

Vad som har anförts i promemorian beträffande förutsättningarna för att tillstånd skall kunna beviljas och de skäl som kan föranleda att med- delat tillstånd återkallas har i regel inte kommenterats av remissinstan- serna.

NO anför att det är väsentligt att regleringen endast används i brotts- förebyggande syfte. Det är alltså enligt NO uteslutande denna aspekt som bör få anläggas vid prövningen av tillståndsansökningar och kon- troll av tillståndshavarens kundurval.

Kammarrätten i Sundsvall finner de nu berörda bestämmelserna allt- för substanslösa. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd och skälen som kan föranleda återkallelse bör i varje fall i sina huvuddrag avges i lagtexten. Detsamma gäller i fråga om de villkor som avses kunna före- skrivas när tillstånd meddelas. Liknande synpunkter framförs av mark- nadszlomstolen, konsumentverket, länsstyrelser: i Malmöhus län och Sveriges grossist/örbtmd.

Marknadsdomstolen, som anser att en reglering som möjliggör kon- troll av den yrkesmässiga försäljningen är tillfyllest, är av den uppfatt- ningen att det bör övervägas om inte regleringen borde stadga att försälj- ning endast får ske till den som har erhållit tillstånd att förvärva dyrk- verktyg. Den osäkerhet näringsidkaren inte sällan torde komma att er- fara vid kundbedömningen kan enligt domstolen rentav få till resultat att han till undvikande av risken att få tillståndet återkallat intar en allt- för restriktiv hållning med föjd att kanske klart legitima behov av dyrk- verktyg inte blir tillgodosedda. Genom en sådan förvärvstillståndsplikt vinnes enligt domstolen större rättstrygghet för den som har legitimt be- hov av att köpa dyrkverktyg, vartill kommer att den enskilde närings- idkarens uppgift blir begränsad till kontroll av om förvärvstillstånd har erhållits. Liknande synpunkter framförs av Iänsåklagarmyndigheten i Östergötlands län.

Sveriges bilindustri— och bilgrossistförening anser att auktoriserade bilåterförsäljare bör ingå bland dem som bedöms ha ett seriöst behov av

• Sida 52
•  Original

Prop. 1978/79: 169 52

dyrkverktyg. Bilförsäljarnas/bilverkstädernas verksamhet skulle annars i onödan försvåras.

Förslaget om att tillståndsärenden skall prövas av polismyndighet har i allmänhet lämnats utan erinran under rcmissbehandlingen. Enligt hov- rätten för västra Sverige erfordras dock enligt förslaget tillstånd av po- lismyndigheten på varje ort där rörelse bedrivs. Med hänsyn till att bl. a. filialverksamhet kan förekomma torde det enligt hovrätten vara lämp- ligt att tillstånd meddelas av polismyndigheten i den ort där sökanden har sitt hemvist eller, då fråga är om juridisk person. den ort där sty- relsen har sitt säte. BRÅ anser att tillstånd bör sökas på den ort där rörelsen huvudsakligen skall bedrivas. Kammarrätten i Sundsvall anser att länsstyrelsen bör svara för tillståndsgivningen om de centrala delarna i lagstiftningen blir så allmänt hållna som promemorieförslaget förut- sätter. Om de av kammarrätten förordade preciseringarna kommer till stånd, bör dock uppgifterna kunna anförtros polismyndigheten.

Frågan om det behövs bestämmelser angående omhändertagande och inlösen av föremål för den händelse försäljningstillstånd skulle vägras eller återkallas tas upp av kammarrätten i Sundsvall. Kammarrätten konstaterar att denna fråga inte berörs i promemorian. Vidare anför kammarrätten att det framstår som motiverat med bestämmelser som reglerar fall då tillståndshavare avlider eller försätts i konkurs. En be- stämmelse med den innebörden att en rörelse, som bedrivs av juridisk person, skall föreslås av en godkänd föreståndare bör också enligt kam- marrätten tas in i lagtexten. I dessa delar hänvisar kammarrätten bl.a. till vapenkungörelsen (1974: 123).

Tillståndstiden bör enligt BRÅ tidsbegränsas. På detta sätt säkerställs en kontinuerlig kontroll av verksamheten. Tillstånd behöver då inte återkallas när någon upphör med sin verksamhet, ett förhållande som annars sällan kommer till polisens kännedom. Om tillstånd utfärdas tills vidare medför detta att polismyndigheten måste hålla ett register, vilket f.n. inte skulle vålla något större problem. Det är dock enligt BRÅ inte helt osannolikt att antalet företag kommer att öka i och med att till- ståndsplikt införs. Risk finns för att man söker tillstånd för att ge före— taget en prägel av att vara godkänt av myndighet. Liknande synpunkter framförs av Stockholms polisdistrikt.

Vissa övriga synpunkter

Behovet av vitesbestämmelser ifrågasätts av RÅ och hovrätten för västra Sverige som anför bl. a. att underlåtenhet att lämna upplysningar o.d. i stället bör föranleda att tillståndet återkallas. Av samma skäl ifrågasätter hovrätten behovet av att straffsanktionera överträdelse av villkor för tillstånd. Vidare anser hovrätten att det knappast kan komma i fråga att av grov oaktsamhet bedriva yrkesmässig försäljning av dyrk- verktyg. Bestämmelsen bör därför enligt hovrätten utformas så att den avser endast den som bedriver sådan försäljning utan tillstånd.

Att kretsen av upplysningsskyldiga skall utgöras av dem som bedriver tillståndspliktig försäljning kritiseras av bl. a. RÅ, hovrätten för västra Sverige och marknadsdomstolen. Bestämmelsen bör enligt dessa avfattas så att skyldigheten åvilar endast den som har tillstånd.

Med lämnande av oriktig uppgift bör enligt kammarrätten i Sunds- vall likställas det fall att någon har förtigit uppgift som är av betydelse för tillsynen. Detta bör i vart fall enligt kammarrätten klargöras i moti—

• Sida 53
•  Original

Prop. 1978/79: 169 53

ven. Vidare anser kammarrätten att om tillstånd meddelas juridisk per- son och krav uppställs om att rörelsen skall förestås av en godkänd före- ståndare. kan tveksamhet uppkomma om arbetsgivaren/tillståndshavaren eller den anställde är uppgiftsskyldig m.m. De oklarheter beträffande ansvaret för rörelsens behöriga utövande som är förenade med försälj- ningstillstånd till juridisk person bör enligt kammarrätten undanröjas.

Behovet av bestämmelser om förverkande aktualiseras av länsåklagar- myndigheten i Uppsala. Myndigheten anför att förverkande av dyrk- verktyg i åtskilliga fall torde kunna ske med stöd av 36 kap. 3 &; brotts- balken. Denna regel kännetecknas dock av stark begränsning. En mera samlad reglering skulle erhållas och lagen skulle bli lättare att tillämpa om bestämmelser infördes om förverkande.

Kammarrätten i Sundsvall konstaterar att enligt förslaget skall alla beslut enligt lagen gälla omedelbart om inte annat förordnas. Enligt kammarrätten kan det rent principiellt hävdas att det normala i fråga om beslut om återkallelse av tillstånd bör vara det motsatta, dvs. att be- slutet inte skall gälla förrän det har vunnit laga kraft och att förord- nande om omedelbar verkställighet bör få meddelas endast när det före- ligger särskilda skäl till det.

Enligt hovrätten för västra Sverige torde lagen inte kunna tillämpas före ikraftträdandet. Däremot bör i tillämpningsföreskriftcr kunna an- ges att ansökan får ges in före ikraftträdandet samt att den som vid ikraftträdandet bedriver tillståndspliktig försäljning och har ingivit an- sökan om tillstånd får fortsätta sin verksamhet utan hinder av att till- stånd saknas till dess ansökan har prövats.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1978/79: 169 54