Prop. 1978/79:56

om ändring i sjömansbeskattningen, m.m.;beslutad den 2 november 1978.

Regeringens proposition 1978/79: 56

om ändring i sjömansheskattningen, m. m.;

beslutad den 2 november 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Bilaga

Beskattningsbar" manadsinkomst . kr.

Skatt pa inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

1500-- 1800 10.50 1800— 2 400 99 2 400— 3 000 279 3 000 — 3 600 492 3 600— 4 200 738 4 200— 4 800 1 029 4 800— 5 400 1 359 5400— 6000 1716 6 000— 6 600 2 097 6 600—- 7 200 2 514 7 200— 7 800 2 949 7 800— 8 400 3 3.96 8 400— 9 000 3 843 9000— 9 600 4 308 9 600— 10000 4 779 10000 — 12 600 5 093 12 600— 7 134

Skatt pä inkomst utöver skiktets nedre gräns

+29.5 (;?.- +30,0 % +35.5 (Fi- r4 ] .(1 ”=?- +48.5 '.??-

+55.0.Ci. +59.5 % +(13.5 95. +69.5 %

+72.5 (.:-;- +74,5 % +74.5 % + 77.5 c;.-

+78.5 '.'/£.. +78,5 % +78,5 5??- +83.5 Gi.

Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar mänadsinkomst .

Skatt på inkomst vid skiktets nedre

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

kr. gräns. kr. 2030— 2400 10.15 2 400— 3 000 123 3 000— 3 600 336 3 600— 4 200 579 4 200— 4 800 870 4 800— 5400 1 200 5400— 6000 1 557 6000— 6600 1 935 6600— 7 200 2 352 7 200-- 7 800 2 787 7 800— 8 400 3 234 8400— 9000 3 681 9 000— 9 600 4 143 9600—10000 4614 10 000— 12 600 4 928 12 600— 6 969

+30.5 C;- +35.5 % +40,5 % +48.5 %

+55.0€%- +59.5 % +63.0 (,T-?- +69.5 %

+72.5 (;;.- +74.5 % +74.5 % ”7,th

+78.5 '??- +78.5 '.??- +78,5 % +83.5 %

7 Senaste lydelse 1977: 1072.

Prop. 1978/79: 56

Tabell F kolumn 4 (()gift sjöman med barn)

Beskattningsbar mftnadsinkomst. kr.

2190— 2400 2400» 3000 3000 3 600 3 600- 4 200

4 200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600

6 600— 7 200 7 200 7 800 7 800— 8 400 8 400— 9 000

9 000-- 9600 9 600— 10000 10000— 12 800 12 800 —

Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)

Nuvarande lydelse

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

Skatt pä inkomst utöver skiktets nedre gräns

10.05 72 273 510

783 I 104 1 455 1 827

2235 2661 3108 3555

4 014 4 485 4 799 6 997

+29.5 .c; 133.565 +39.5 r..-;. +45.5 t..-;

+ 5.3.5 'i'? 1- 58.5 ':; +62.0 '.3-2- -r 68.0 (..??

+71.0% +74_5 c;- +74.5 '.'-; 476.514.

+ 78.5 + 78,5 ';; +7s.5 (..-'i- + 83.5 (:=;

Beskattningsbar månadsinkomst. kr.

Skatt pä inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

1 550--- | 800 1 800— 2 400 2 400— 3 000 3000— 3600 3 600 — 4 200

4 200— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6600

6 600— 7 200 7 200 -- 7 800 7 800— 8 400 8 400— 9 000

9000— 9600 9600—10000 10000—12600 12600--

10,25 39 1 11 303 522

783 1 080 1 401 1 740

2118 2508 2910 3312

3 729 4 152 4436 6269

+ | 1 .5 % + 12.0 'i'? +32.0 ';?- +36.5 ';';- +43.5 %

+65.0 % +67.0 % + 67 _0 % +69.5 (.:-';-

+70.5 (.:-i +71,0C'r- +70.5 (;;. +75.0'..5"r-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79: 56 12

Nuvarande lyda/.ru

Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar Skatt pä inkomst Skatt pä inkomst mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 740— 1 200 1 1.50 + 27.5 ';'n 1 200— 1800 138 +29.0',"7- 1 800— 2 400 312 + 30.5 5?- 2 400 — 3 000 495 + 37.0 % 3000-- 3600 717 +42.0%

3 600—- 4 200 969 + 50.01.711- 4 200— 4 800 1 269 +56.5 % 4 800— 5 400 1 608 +60.0 % 5 400— 6000 1 968 +64.5 C] 6000-— 6600 2 355 +7t).5 %

6 600-— 7 200 2 778 +73.0 '.'-', 7 200— 7 800 3 216 +74.5 92. 7 800— 8 400 3 663 + 74,5 % 8 400— 9000 4 1 10 +78.5 (?r-

9 000— 9600 4 581 +78.5 '??- 9 600— 10000 5 052 +78.5 %. 10 000— 12 600 5 366 + 78.5 % 12600— 7407 +s3.5 %-

Tabell N kolumn 2—3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar Skatt pa inkomst Skatt pä inkomst mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns [ 300— 1 800 1 1.00 +29.0 % 1800-— 2 400 156 + 30.5 %— 2 400— 3 000 339 +36.5 %- 3000— 3600 558 +42.5% 3600— 4200 813 +49,5% 4200— 4800 1 110 +5(>,0 % 4 800— 5 400 1 446 +60.0 % 5 400— 6000 1 806 4 64.5 %.. 6000— 6600 2193 +70.5% 6 600—— 7 200 2 616 +73.0 % 7 200— 7 800 3 054 +74.5 % 7 800— 8 400 3 501 +74,5 %- 8 400—- 9000 3 948 + 730 (3.5 9000— 9600 4416 +78.5 % 9600— 10000 4887 4 78.5 % 11) 000— 12 600 5 201 +78.5 % 12600— 7242 +83.5 %

• Sida 13
•  Original

Prop. 1978/79: 56

iN'ttt'arandt' lyda/xc

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar Skatt pa inkomst Skatt pä inkomst manadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 1470— 1800 11.30 +29.0'.:'-'r 1800 -- 2400 107 .-29.5 ' i 2400— 3 000 284 + 35.11 ' : 3 000 -_ 3 600 494 l—40.5 ': 3 600— 4 200 737 —47.5 ' ( 4 200— 4800 1022 55.0' : 4800— 5400 1352 1-59.0': 5 400— 6000 1 706 +63.0' ( 6000— 6600 2 084 1 69.0' f 6600— 7200 2498 +72.0': 7200— 7800 2930 +74.5'( 7800— 8400 3377 +74.5'r 8400— 9000 3824 +77.0'r 9000— 9600 4286 +78.5': 9600 - 10 000 4 757 +78.5 (! 10000—12800 5071 +78.5'/ 12800— 7269 183.5'(

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar Skatt pä inkomst Skatt pä inkotnst mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 760— 1200 10.20 + 17.0 '.'-'P- 1 200— 1 800 85 (' 18.0 '.32 1800— 2 400 193 + 19.0"?- 2 400— 3 000 307 + 32.5 % 3 000-— 3 600 502 ( 38.5 '.!? 3600— 4200 733 +44.5'.-i- 4 200— 4 800 1 000 + 50.5 ',.i-i 4 800— 5 400 1 303 + 54.0 (Sy'- 5 400— 6000 1 627 --Z-58.0 'I]. 6000— 6600 1 975 +63.0"-? 6 600— 7 200 2 353 +66_11'5-'2 7 200— 7 800 2 749 +67.0 '.3; 7 800— 8 400 3 151 +67.0f51 8 400— 9 000 3 553 +70.5 '$?- 9 000— 9 600 3976 +70.5 '.!-c'- 9 600 - 10 000 4 399 + 70.5 '.'; 10 000— 12 600 4 681 + 70.5 ("i 12 600— 6514 (- 75.0 '.'?

• Sida 14
•  Original

Prop. 1978/79: 56

Fr'ircs'lagcn lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart Tabell F kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

14

Bilaga

Beskattningsbar Skatt pä inkomst Skatt på inkomst manadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 17I()—- 1800 10.20 +32.() %- 1800— 2 400 39 +32.0 % 2400 — 3 000 231 +36.5 %- 3000— 3600 450 +42.0% 3600-— 4200 702 +46.0% 4200— 4800 978 +52.5 '.fr 4800 - 5400 I 293 +57.()% 5 400— 6000 1 635 +60.5 % 6000— 6 600 1 998 +68.5 % 6 600— 7 200 2 409 +73.0 % 7 200— 7 800 2 847 +75.5 %. 7 800— 8400 3 300 +77.0 % 8400— 9000 3762 +77.0% 9 000— 9 600 4 224 + 79.5 %- 9600— 10000 4 701 +81.0% 10000— 13800 5025 +81.0 % 13 800— 8 103 +86.0%

Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar Skatt pä inkomst Skatt på inkomst mänadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 2 200— 2 400 1 1.00 + 32.0 %; 2 400— 3 000 75 + 36.5 %- 3 000— 3 600 294 +42.0 %- 3 600— 4 200 546 +46.0 % 4 200 — 4800 822 +52.0 %; 4800— 5400 1 134 +57.0% 5 400-- 6000 1 476 +60.5 % 6000— 6600 1 839 +68.0 % 6 600— 7 200 2 247 +73.0 %- 7 200— 7 800 2 685 +75.5 %, 7800— 8400 3 138 +77.()% 8 400— 9 000 3600 + 77.0 %- 9000— 9 600 4 062 +79.5 % 9600— 10000 4539 +81.()% 10 000— 13 800 4 863 + 81 .0 % 13800— 7941 +86.0%

• Sida 15
•  Original

Prop. 1978/79: 56 Föreslagen lule/.te

Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Skatt pli inkomst Beskattningsbar Skatt pa inkomst månadsinkomsl, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns

2 370— 2 400 12.40 + 32.0 'if-, 2 400— 3 000 22 + 34.5 '.'-i. 3 000— 3 600 229 +40.5 '.??- 3 600 —- 4 200 472 +45.0"'?-r'.

4 200— 4 800 742 + 50.0 '25. 4 800— 5 400 I 042 +56.0 "..-1- 5 400 6 000 1 378 + 59.5 '.'-;. 6 000— 6600 1 735 +65.5 %-

6 600— 7 200 2 128 +72.5 '.!-i 7 200— 7 800 2 563 + 74.5 'I??- 7 800— 8 400 3 (_110 + 77 .0 % 8 400— 9000 3 472 + 77.0 %-

9000— 9600 3 934 + 78.0 ':'; 9 600— 10000 4 402 +81.0'.-31'. 10000— 14 000 4 726 +81,0'.75 14000— 7966 +86.0'.7;.

Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 1790— 2 400 10.05 + 9.5 %. 2 400 3 000 68 + 32.5 %- 3 000 — 3 600 263 + 38.0 % 3600— 4200 491 +41.5'.-”'; 4200— 4800 740 +46.5 % 4800— 5400 1019 +51.5'.P;.- 5 400— 6000 1 328 +54.5 % 6000— 6600 1 65.5 +61.()% 6 600— 7 200 2 021 + 66.0 % 7200— 7800 2417 +67.5% 7800— 8400 2822 +69.5 % 8 400— 9000 3 239 +69.5 %- 9000— 9600 3656 +71.5% 9 600— 10 000 4 085 +72,5 '%- 10000— 13 800 4 375 + 73.0 C;. 13800— 7149 +77'571'

• Sida 16
•  Original

Prop. 1978/79: 56

Niirfart Tabell N kolumn ] (Ogift sjöman utan barn)

['.t'il't'xltlltu'll lydelse

Beskattningsbar mhnadsinkomst. kr.

Skatt pri inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

810— I 200 1 200— 1800 1 800— 2400 2400 — 3000 3000— 3600

3 600- - 4 200 4 200— 4 800 4 800— 5400 5 400 — 6 000 6 ()()0 — 6600

6 600— 7 200 7 200— 7 800 7 800 -- 8 400 8 400— 9 000

9 000— 9 600 9 600— 10 000 10000— 13600 13 600—

12.00 129 318 513 744

1002 1 287 1 611 1 959 2 334

2 754 3 192 3 654 4 116

4578 5 061 5 385 8301

Tabell N kolumn 2—3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst. kr.

1 330—- 1 800 1 800— 2 400 2 400— 3 000 3 000 - 3 600 3600— 4200

4 200— 4 800 4 800 — 5 400 5 400— 6000 6 000 — 6 600

6 600 — 7 200 7 200— 7 800 7 800— 8 400 8 400— 9 000

9000— 9 600 9 600— 10 000 10000— 13 600 13 600—-

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

11.60 162 357 585 843

1 131 1 452 1 800 2 172 2 592 3 030 3489 3951

4413 4899 5223 8139

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+30.0%- +31.5 %.- +32.5 %- —:-38.5 %.. +43.0%-

+47.5% +54.0% +58.0 %- +62.5 % +70,0%-

+73,0 %.— +77.0 %- + 77.0 %- +77.0 %

+80.5 % +81,0% +81.0% +86,0%,

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+32.0 %- +32,5 %- +38.0%- +43.0% +48,0%

+53,5 %- +58.0% +62.0 % +70.0 %

+73.0 % +76.5 % +77.0 %- +77.0 %

+81.0%- +81.0% +81.0% +86.()%,

16

• Sida 17
•  Original

Prop. 1978/79: 56 17 Fr'irexlugen lydelse

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt pit inkomst mfmadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns

1490— 1800 10,35 +31.5 %- 1 800— 2 400 108 + 32.0 %. 2 400— 3 000 300 + 36.5 %.- 3000— 3600 519 +42.0 % 3 60()—— 4 200 771 +46.0'.71

4 200— 4 800 1 047 + 52.0 % 4 800— 5 400 1 359 +57.0 % 5400— 6000 1 701 +60.5 %- 6 000 — 6 600 2 064 + 68.0 %-

6 600 — 7 200 2 472 + 73.0 %- 7200— 7800 2910 +75.5 (.fr 7 800— 8 400 3 363 +77.0 %- 8 400— 9 000 3 825 +77.0 %-

9000— 9 600 4 287 +79.5 % 9600- 10001) 4 764 +81.U% 10000— 13800 5088 +81.()% 13800— 8166 +86.0%-

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 830— 1200 10.70 + 19.0 %. 1200— 1800 81 +19.5 %. 1 800— 2 400 1.98 +20.5 % 2 400-— 3 000 321 +34,5 %- 3000— 3600 528 +38.5 %

3 600— 4 200 759 +43.0 % 4 200— 4 800 1017 +48.5 %- 4 800— 5 400 1 308 +52.0 %: 5 400— 6 000 1 620 +56.0 % 6 000— 6 600 1 956 +63.() %

6 600— 7 200 2 334 +65.5 % 7 200— 7 800 2 727 +69.0 % 7 800— 8 400 3 141 +69.0(.3"r.- 8 400— 9000 3 555 +69.5 %

9000— 9 600 3 972 +72.5 %. 9600— 10000 4407 +73,0 %. 10000—13600 4699 +73.0 % 13600— 7327 +77.5 %

• Sida 18
•  Original

Prop. 1978/79: 56 18

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1979. Äldre lydelse gäller beträffan— de sjömansskatt som har erlagts eller hade skolat erläggas före ikraftträ- dandet.

De nya tabellerna tillämpas frän och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fräga om sjömansskatt som har avräknats eller hade bort avräknas fran beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna lag.

2 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 46s5 2 mom. och 48s5 3 mom. konununalskatte— lagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse I-"t'ireslugen lydelse

465

2 mom.] 1 hemortskommunen äger skattskyldig. som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret. därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning. som icke fär avdragas frän inkomsten av särskild förvärvskälla. i den utsträckning som framgär av pttnkt 5 av anvisningarna:

2) för päförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b =:

3) för premier och andra avgifter. som skattskyldig erlagt för försäkring- ar av följande slag. vilka ägas av honom själv eller. i förekommande fall. hans make eller hans omyndiga barn. nämligen kapitalförsäkring. till den del avdrag för premien ej tnedges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22.5 eller punkt 9 av anvisningarna till 29 s, arbetslöshetsförsäkt'ing samt sädan sjuk- eller olycksfallsförsäkring. därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp. som ej avses i 335 och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen om allmän försäkring:

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret utgivit för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess bar— net fyllt 18 är eller intill dess det fyllt 21 är om det genomgår grundskola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning. dock högst med 3 000 kronor för varje barn;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseen- de annan pensionsförsäkring än tjänstepcnsionsförsäkring. som äges av arbetsgivare. om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig Linder beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömans- skatt. skall avdrag för periodiskt understöd. avgift för pensionsft'irsäkring

' lydelse enligt prop. 1978/79: 50.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1978/79: 56 19

Nuvarande lydelse [:t'il'L'.)'[tl_L'c'/l lydelse och underhållsbidrag. som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs. ätnjutas allenast i den män hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet. avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt. skall avdrag. som nu sagts. ätnjutas allenast i den man det belöper är nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter. som avses i första stycket 3) här ovan. må ej för skattskyldig ätnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att. om skattskyldig under beskattnhgsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken. ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt mä ätnjutas med högst 500 kronor. Avdrag. som nu sagts, med högst 500 kronor mä vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka. änkling eller fränskild) och haft hemmava- rande barn under 18 är.

Avdrag för anift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an- tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. l fråga om sädan A-in- komst som hänför sig tilljordbruks- fastighet eller rörelse eller som hän- för sig till anställning. om den skatt— skyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och icke är anställd i ak- tiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29.5. år avdraget uppgä till sam- manlagt högst 35 procent av in— komsten till den del den icke över— stiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om all— män försäkring bestämts förjanuari månad året närmast före taxe— ringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som över- stiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. ] fråga om öv- rig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A- inkomst enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje me- ningarna av detta stycke fär avdra- get beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp

Avdrag för avgift som aVses i första stycket ()) får ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an- tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-in- komst som hänför sig tilljordbruks- fastighet eller rörelse eller som hän- för sig till anställning. om den skatt- skyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och icke är anställd i ak- tiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29.5. får avdraget uppgå till sam- manlagt högst 35 procent av in- komsten till den del den icke över- stiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om all- män försäkring bestämts förjanuari månad året närmast före taxerings— äret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. ! fråga om öv- rig A-inkomst fär avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A— inkomst enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och tredje me— ningarna av detta stycke fär avdra— get beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp

• Sida 20
•  Original

Prop. 1978/79: 56 Nnr'artnrdt' I'YLIL'IW'

jämte 31) procent av inkomst som hänför sig till jordbrukslästighet cl— lcr rörelse intill en sammanlagd A— inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräk— nas i sin helhet antingen pä inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på in—

20

I'ir'irt'xlngt'n lydelse

jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till _iordln'rrksfastighct el- ler rörelse intill en sammanlagd A- irrkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräk- nas i sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på in-

komst aret närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkorrrst som enligt 9.5 3 mom. andra stycket la— gen (l947:57(r) om statlig inkomst- skatt är att anse som A—inkomst.

konrst året närmast dessförinnan. Med A-inkornst aVses inkomst som enligt 9; 3 mom. andra stycket la- gen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt är att anse som A-irrkomst. 'I'i/l A-in/tmnxt räknas även in/rmnsr unt/mrd enligt lagen ”95829.” mn .rit'nmrnxs/unt .rann ('n/ig] ls) 2 mom. nämnda "lag .rkallepliklig dagpenning.

(_)m särskilda skäl föreligga. far riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pcnsionsförsi'rkring får åtnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. får medges avdrag högst med belopp. beräknar som för in- komst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant besti'tmmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29%. Har skattskyldig. som drivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse. upphört med driften i för'vät'Vski'rllan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 s 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyl- dige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skatt- skyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket (>). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje ar som driften pågått mt'rtsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det är var- under driftcn i förvi'rrvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsi'irct redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig I't'irvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riks- skatteverket i fraga som aVses i detta stycke fär talan ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmel— serna i fernte stycket. medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningså'rret. Sådant avdrag får dock icke ätnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som arrgives i femte stycket.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1978/79: 56 . 21

.f'Vt/t'arandt' lydelse Färm/agan fvt/efte

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp ån skillnanden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvårvskällor. som äro skatte- pliktiga i hemortskommunen. och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemorts- kommunen. må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten. i före- kommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid lanseringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstith vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

485

3 mom.2 Skattskyldig fysisk 3 mom. Skattskyldig fysisk per- person. som varit här i riket bosatt endast under en del av beskatt- ningsåret. äger i hemortskom- munen åtnjuta kommunalt grundav- drag som för varje kalendermånad eller del därav. varunder han varit här i riket bosatt. utgör en tolftedcl av 4500 kronor. Det avdragsbe- lopp. som sålunda erhålles. avrun-

son. som varit här i riket bosatt en- dast under en del av beskattnings- året. äger i hemortskommunen åt- njuta kommunalt grundavdrag som för varje kalendermånad eller del därav. varunder han varit häri riket bosatt, utgör en tolftedcl av 4500 kronor. Härvid gäller bestämmel- serna i 2 mom. andra stycket. Det

das uppåt till helt tiotal kronor. avdragsbelopp. som sålunda er- hålles. avrundas uppåt till helt tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gången vid 1981) års taxering.

* Senaste lydelse l974:769.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1978/79: 56 m

3 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen ( 1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 3 s* 5 mom. uppbördslagen (1953: 272)] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lule/.vc [Virus/agan lyda/.ru 2 &"

5 ”Hull.: Skattskyldig fysisk person. som varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket under någon del av beskattningsåret åtnjuter särskild skattereduktion med det belopp yarmed 0.4 basenheter. enligt lagen (1977: ltl71) om hasenhet enligt lt) & ] mom. lagen (l947:57(») om statlig inkomstskatt. överstiger 1 600 kronor.

I fräga om särskild skattereduk- l fråga om särskild skattereduk- tion äga bestämmelserna i 4 mom. tion äga bestämmelserna i 4 mom. femte och sjätte styckena motsva— _Uäl'tlt'. femte och sjätte styckena rande tillämpning. motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l979 och tillämpas första gängen i fraga om preliminär skatt för är l979 samt slutlig och tillkommande skatt pä grund av I98t) ars taxering.

Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens ruhrik l974: 77l. Lydelse enligt prop. [978/79150.

] ->

• Sida 23
•  Original

Prop. 1978/79: 56

4 Förslag till

l .) '.':

Lag om ändring i taxeringslagen( 1956: 623)

Härigenom föreskriv's att 127 & taxeringslagen (l956: (ill? skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

l27

Regeringen äger meddela de före- skrifter med avseende å taxerings- förfarandet. som finnas erforderliga för tillämpning av överenskom- melse med främmande stat till före- kommande av eller lindring i dub— bclbeskattning.

["t'ii'e.t'laeert lydelse e:

.N

Piran/eder l?e.rtiiln/ne/se i at'lal _li'ir lllltll'ilelll/U av eller lim/ring i (ln/tln'lhex/t'afrning, som .S'rerige lta/' [trilla] meal annan .rlal, all ('i/al— ring .i'lt'all l'ftllll_l_'(l.l' i fråga mn laxe— ringar som rör .i'lallig eller lta/ninn— nal .s'ltatt eller ifråga mn alumn ål— gt'irtl varigenom slit/an skal! harpa- _/i')'rl.v, äger regeringen eller den

myndighet regeringen _li'irurtl/mr rit/laga .s'a'clan lindring.

Regeringen äger meddela de före- skrifter ifråga om taxeringstörfa— randet. som finnas erforderliga för tillämpning av överenskommelse med främmande stat till förekom- mande av eller lindring i dubbelhe- skattning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l979.

' Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens ruhrik 19741773. 2 Senaste lydelse 1974: 773.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1978/79: 56 14

Utdrag

B U D('iET1)El'A RTE M E N'l'E'l' PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-1 1—02

Närvarande: statsministern Ullsten. ordft'irande. och statsråden Sven Ro- manus. Mundeho. Wikström. Friggebo. Wirte'n. Huss. Rodhe. Wahlberg. Hansson. Enlund. Lindahl. Winther. De Geer. Blix. Cars, Gabriel Ro— manus. Tham. Bondestam

Föredragande: statsradet Mundebo

Proposition om ändring i sjömansbeskattningen, m. m.

1 Inledning

Genom lagstiftning är 1977 infördes ett inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan (prop. 1977/78:49. SkU 1977/78: 14. rskr 1977/78148. SFS 1977: 1070 och 1071). lnllatit'msskyddet. som gäller fr.o.m. 1979 års taxering. erhålls genom att skatteskalan grundas på en s.k. basenhet. Basenheten för taxeringsäret 1979 utgör ett belopp av 5000 kr. Denna basenhel skall årligen omräknas med hänsyn till konsumentprisindex. ren- sat frän effekten av ändringar i mervärdeskatteuttaget. För taxeringsåret 1980 har basenheten numera bestämts till 5400 kr. (SFS 1978: 687).

1 den nyssnämnda propositionen uttalade jag ts. 39-—4t)) att även den särskilda skatten för ombordanställda. sjömansskatten. borde omfattas av inflationsskyddet. Jag nämnde också att den rent tekniska utformningen härav krävde ytterligare överväganden och att frågan skulle tas upp sena— re. Jag avser ntt att föreslå ett inflationsskydd för sjömansskatten.

Sjömansskatten är bestämd bl. a. genom sin anknytning till den statliga inkomstskatten. De förslag till ändringar i fråga om den statliga inkomst- skatten för 1979 års inkomster somjag tidigare har lagt fram förutsätter" att även siömansskattenjusteras på motsvarande sätt. Vidare bör en anpass— ning till nu aktuella belopp ske i fråga om de inslag i siömansbcskattningen som avser värdet av fri kost. det s.k. omkostnadsavdraget samt den månatliga särskilda skattereduktionen för sjömän. Detsamma gäller beträf- fande den kommunala utdebitering som räknas in i sjömansskatten. F. n. grundas sjömansskatten i dessa delar pä belopp som har bestämts med hänsyn till förhållandena är 1975 eller 1976.

• Sida 25
•  Original

1 .) 'Ji

Prop. 1978/79: 56

Riksskatteverket. RSV. har i skrivelse den 12 april 1978 till budgetdepar- tementet föreslagit ändringar i sjömansbeskattningen av tnera teknisk na- tur. Till grund för skrivelsen ligger ändringsförslag som utarbetats inom sjömansskattekontoret. Sjömansskattenämnden har yttrat sig över försla- get. Förslaget innebär bl.a. att möjligheterna till jämkning av skatt vid korttidstjänstgöring utvidgas och att jämkningsmöjlighet införs för perso— nal med koncentrerad deltidstjänstgöring. Jag avser nu att ta upp även dessa frågor.

Jag vill också behandla en fraga som inte har samband med sjömanshe- skattningen. Den gäller regler i anslutning till dubbelbeskattningsavtal. Sverige har ingått avtal med många stater för att undvika dubbelbeskatt- ning. l avtalen finns regler. som ger person rätt att göra framställning till behörig myndighet i hans hemviststat om åtgärd har vidtagits som medför beskattning i strid mot avtalet. Om framställningen anses grundad skall frågan om möjligt lösas. ()ftast sker detta sedan överenskommelse har träffats med den behöriga myndigheten i den andra staten. När nytt avtal har ingåtts föreslås i proposition att riksdagen skall godkänna det. 1 dessa propositioner har regeringen hittills begärt riksdagens bemyndigande att i den mån det föranleds av avtalet. meddela föreskrifter" om ändring i taxe- ringar och i fråga om andra åtgärder varigenom skatt har påförts. Jag avser nu att föreslå att regeringen eller den myndighet regeringen förordnar får bemyndigande i lag att vidta ändringar av nu angivet slag.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Inflationsskydd för sjömansskatten

Det inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan som infördes genom lagstiftning är 1977 (prop. 1977/78:49. SkU 1977/78: 14. rskr 1977/ 78:48. SFS 1977: 1070 och 1071), har i korthet följande utformning. Den beskattningsbara inkomsten i skatteskalans olika inkomstskikt uttrycks inte i krontal titan i basenheter. Dessa utgör ett belopp av 5000 kr. multiplicerat med ettjämtörelsetal. Jämlörelsetalet anger förhållandet mel- lan det allmänna prisläget i augusti månad andra året före taxeringsåret och augusti månad 1977. De nya reglerna tillämpas första gången vid 1979 års taxering och basenheten utgör då 5000 kr. Basenheten har för 1980 års taxering bestämts till 5400 kr. (SFS 19781687).

I propositionen med förslag till inllationsskydd uttalade jag att även sjömansskatten borde omfattas av inllationsskyddct men att den tekniska utformningen härav krävde ytterligare överväganden.

Sjömansskatten är annorlunda utformad änden vanliga inkomstskatten. Den är en definitiv källskatt. som tas ut av ombordanställda. Skatten är bestämd med anknytning till den statliga inkomstskatten. När den statliga inkomstskatten ändras brukar också sjömansskatten anpassas härtill. Se-

• Sida 26
•  Original

Prop. 1978/79: 56 :s

nast skedde detta år 1977 (prop. 1977/78:49. SkU 1977/78: 14. rskr 1977/ 78:48. SFS 1977: 1072). Sjömansskatten bestäms också med hänsyn till kommunernas utdebitering och är f.n. baserad på en kommunal uldebite- ring av 25: 50 kr. per skattekrona. Det finns också andra komponenter när man bestämmer sjömansskatten. Hänsyn tas till värdet av fri kost och vidare medges ett schablonmässigt beräknat omkostnadsavdrag. Dess- utom beaktas de speciella kostnaderna och förhållandena i övrigt vid anställning till sjöss genom ett särskilt avdrag på den uträknade skatten. För utomnordiska sjömän medges en ytterligare minskning av skatten.

å grundval av nu redovisade förhållanden fastställs särskilda tabeller för sjömansskatten. Dessa tabeller är fogade till lagen (1958:295) om sjömansskatt. SjL. (jfr 7s 1 mom. och xs Sjl.). (')Iika tabeller gäller vid anställning ombord på fartyg som huvudsakligen används i fjärrfart och vid anställning ombord på annat fartyg. Tabeller—na visar i särskilda kolumner siffermässigt grttnden för skatt som avser gift sjöman. ogift sjöman titan barn. ogift sjöman med barn och utomnordisk ("utländsk") sjöman. Dessa tabeller visar också inkomstskikt. skatten vid skiktets början och det procentuella påslaget för inkomstbelopp inom skiktet. De egentliga sjö- mansskattetabellerna som behöva för beräkning av sjömansskatten i de enskilda fallen fastställs av RSV (13 e & sjömansskattekungörelscn (19581301), SjK.jämförd med 9 as' SjL').

Den omständigheten att den statliga inkomstskatteskalan numera är intlationsskyddad ger inte automatiskt ett motsvarande skydd för sjö- mansskatten. Sjömansskattens anknytning till den statliga inkomstskatten innebär f.n. bara att när sjömansskatten fastställs så sker detta med utgångspunkt i den statliga inkomstskattens avvägning vid det tillfälle när riksdagen beslutar om ändrad sjömansskatt. För att inflationsskyddet av den statliga ittkomstskatteskalan skall ha någon effekt på sjömansskatten krävs därför med nuvarande bestämmelser" att riksdagen varje höst när basenheten har ändrats. beslutar om ändring av sjömansskatten på samma sätt som får göras när den statliga inkomstskatten på annat sätt ändras.

Enligt min mening bör ett inflationsskydd för sjömansskatten ges en sådan form att i stort sett samma effekter uppnås som i fråga om den statliga inkomstskatten. Detta bör ske genom att sjömansskatten infla- tionsskyddas i samma mån som den statliga inkomstskatten och att sålun- da ändringar i fråga om skiktgränser och den särskilda skattereduktionen enligt uppbördslagen (1953z272). UL. får slå igenom. Ett sådant system bör ettligt min mening utformas på följande sätt.

Liksom f.n. skall det ankomma på riksdagen att bestämma sjömans- skallens storlek vid en viss tidpunkt. alltså samma förhållande som räderi fråga om den statliga inkomstskatten. Sjömansbeskattningen bör alltså behålla sin nttvarande utformning men bör förses med ett automatiskt verkande inflationsskydd såvitt avser den statliga inkomstskatt som ingåri sjömansskatten. Till de nu gällande bestämmelserna för beräkning av

• Sida 27
•  Original

IJ kJ

Prop. 1978/79: 56

sjömansskatt bör därför knytas en bestämmelse om att när regeringen lastställei' ny basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10s' 1 inom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. skall de i 7 s' 1 inom. och xs" Sjl. nämnda tabellerna justeras med hänsyn till ändringen av basen- heten. lnllationsskyddet för den särskilda skatteredtiktionen enligt 2; 4 och 5 mom. Ul.. kommer automatiskt till uttryck genom att reduktionen beaktas när sjömansskattetabellerna bestäms på sätt framgår av en i av— snitt 2.2 närmare behandlad promemoria. Enligt ett sådant system kommer riksdagen att ha bestämt sji'imansskattens storlek för framtiden i förhi'lllan— de till inflationsskyddet av den statliga inkomstskatten tills beslut fattas om en ändrad avvägning. Nämndajiistering bör göras av regeringen och inne- bär att regeringen genom en förordning fastställer nya tabeller med hänsyn tagen till ändringar i basenheten. RSV får sedan på Vanligt sätt fastställa de nya sjömansskattetabellerna. Jag föreslår att en ny paragraf införs. 8 as. med denna innebörd. Förslaget medför även ändring i 9 a s.

2.2 Sjömansskattens storlek

Jag har i det föregående föreslagit att ett inllationsskydd införs för sjömansskatten motsvarande det som gäller vid den statliga inkomstbe— skattningen. [ det följande avser jag att redovisa mina överväganden och förslag i fråga om sjömansskatteiis storlek i olika inkomstlägen.

När den statliga inkomstskatten ändras brukar regelmässigt också sjö- mansskatten anpassas till den nya skatteskt-ilan. Så skedde senast vid 1977 års skatteomli'tggning (prop. 1977/78: 49. SkU 1977/78: 14. rskr 1977/78: 48. SFS 1977: 1072). 1 propositionen till 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/ 79: 50 bilaga 2) har förslag framlagts om ändringar i den statliga inkomst- skattcskalait främst för att (lämpa marginalskattecffckterna i de inkomst— skikt där det stora flertalet heltidsarbetande befinner sig. Den nya skalan avses bli tillämplig på 1979 års inkomster. Jag föreslår en anpassning av sjömansskatten till de nya reglerna enligt nämnda proposition.

När sjömansskatten beräknas medges bl.a. ett s.k. omkoslnadsavdrag med årsbelopp om 3000 kr. i fjärrfart och 1 500 kr. i närfart. Dessa belopp fastställdes genom lagstiftning är 1976 och tillämpas sedan januari 1977. Prisutvecklingen motiverar enligt min mening att dessa avdrag höjs. En viss reell förbättring anserjag också påkallad. Relationen mellan omkost— nadsavdragen bör vara oförändrad. Jag anser att dessa avdrag bör bestäm— mas till 4000 kr. i ijärrfart och 2000 kr. i närfart.

Vid beräkningen av sjömansskatten beaktas även värdet av fri kost. Detta värde har enligt RSV:s anvisningar höjts vid landtaxeringen från 400 kr. per månad är 1976 och till 535 kr. per månad år 1978. Motsvarande förmån för sjömän tas sedan den 1 januari 1977 tipp till 400 kr. per månad. Jag föreslår att värdet bestäms till 535 kr.

Vid siömansskattens beräkning medges ett särskilt avdrag från den

• Sida 28
•  Original

Prop. 1978/79: 56 28

framräknade skatten. Detta avdrag motiveras bl. a. av att ombordanställda har mindre möjligheter än andra att utnyttja de förmåner som samhället erbjtider. Avdraget. som har varit ofi'irändrat sedan 1976 års ingång. utgår per månad med 300 kr. i fjärrfart och 125 kr. i närfart. lika i alla inkomstlä- gen. Med hänsyn till penningvärdeutvecklingen och till att en viss reell förbättring är motiverad också på denna punkt föreslår jag att dessa skat- teredticerande avdrag höjs till 400 kr. i tjärrfart och 175 kr. i närfart.

Slutligen bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskatten ingår f.n. i sjömansskatten efter en utdebitering av 25: 50 kr. per skattekrona. vilket bestämdes år 1976 och har gällt sedan den 1 januari 1977. Mcdelutdebiteringen har för år 1978 stigit till ca 28: 25 kr. i de relativt typiska sjömanslänen. nämligen Stockholms. Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Den är något högre för hela riket. Jag föreslår mot denna bakgrund att sjömansskatten fr.o.m. år 1979 beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 28 kr.

inom budgetdepartementet har gjorts en promemoria som anger grun- derna för sjömansskatten enligt mina förslag. Denna promemoria bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1. Relationen mellan den nuvarande och den föreslagna sjömansskatten framgår av en tabell. som torde få fogas till regeringsprotokollet som bilaga 2.

2.3 Övriga ändringar av sjömansskatten

Som jag tidigare har nämnt har RSV föreslagit en del ändringar i sjö- mansskatten av mer teknisk natur. De förslag som verket har lagt fram bygger på en framställning från sjömansskattekontoret. Sjömansskatte- nämnden har i yttrande över framställningen förklarat sig kunna biträda densamma utom såvitt avser beskattningen av engångsbelopp. [ denna del innebär förslaget att bestämmelserna revideras så att en mera rättvis och likformig beskattning av sjömännen ernäs. Detta föreslås ske genom att man liksom vid Iandbcskattning marginalbeskattar engångsbeloppen. F.n. beskattas engångsbelopp i princip enligt den genomsnittliga skattesats som gäller för den ombordanställdes månadsinkomst den månad engångsbelop— pet avräknas. Sjöntansskattenämnden som har motsatt sig förslaget menar att frågan inte skall avgöras i detta sammanhang utan vid en mera allmän översyn av sjömännens beskattning.

För egen del anser jag att den nuvarande behandlingen av engångsbe- lopp kan kritiseras från skilda utgångspunkter. Bestämmelserna är inte lätta att tillämpa i praktiken och vidare har det visat sig att reglerna kan missbrukas i vissa fall. Emellertid bör dessa frågor övervägas ytterligare och tas tipp till behandling i ett senare sammanhang. Detsamma gäller ett förslag om att bestämmelserna i Sjl. även skall tillämpas i fråga om sjöman som är anställd av arbetsgivare som har förhyrt eller arrenderat fartyget av redaren. Jag är därför f.n. inte beredd att ta upp denna del av RSV:s förslag.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1978/79: 56 29

2.3.I Jämkning ai' .sjjt'imansxkatl

F.n. gäller i korthet följande i fråga om möjligheterna att få jämkning (12.5 3 mom. Sjl.). Sjöman som är bosatt i Norden kan få skatten nedsatt genom jämkning om deti tid under beskattningsåret då han har haft in- komst ombord, i förekommande fall tillsammans med den tid under samma år då han haft inkomst i land av eget arbete, uppgår till högst sex månader. Vidare krävs att han under mer än tre månader av året bedrivit studier. fullgjort militärtjänst eller varit sjuk titan att få sjuklön och att under året erlagd sjömansskatt och beräknad slutlig skatt på inkomst i land samman- lagt väsentligt överstiger den slutliga skatt som han kan beräknas bli päförd om även inkomsten ombord har utgjort intäkt av tjänst enligt kommunal- skattclagen (1928: 370). KL.

Sjömansskattekontoret har föreslagit att möjligheterna till s. k. korttids- jämkning utökas och att jämkningsinöjlighet införs för personal med kon- centrerad deltidstji'instgöring.

Som kontoret har påpekat är nuvarande regler om korttidsjämkning inte anpassade till dagens arbetsmarknadssituation. Det kan finnas godtagbara skäl till att sjöman har korttids- eller deltidsiji'instgöring. Det kan sålunda vara hälsoskäl utan att fråga är om sjukdom som grundar sjukskrivning. problem med barnpassning osv. Det kan också vara fall där arbetsmöjlig- heterna är begränsade till en kortare tid (högsäsong) och där existens- minimireglerna inte är tillämpliga.

Villkoret för jämkning att sjömannen mer än tre månader av beskatt- ningsåret måste ha studerat. fullgjort militärtjänstgöring eller varit sjuk utan att uppbära sjuklön medför en begränsning av jämkningsmöjlighe- tema. som numera får anses olämplig. Det är emellertid svårt att finna en lämplig lösning för att modifiera villkoret. Det torde över huvud taget knappast gå att närmare ange vilka skäl för korttidsanställning som av billighetsskäl bör tillåtas grunda rätt till jämkning. Den bästa lösningen är enligt min mening att slopa villkoret. Antalet _jämkningsärenden kommer med denna lösning att öka något men ökningen torde inte bli alltför stor. Jag föreslår alltså att nämnda villkor slopas.

Den föreslagna ändringen löser beskattningsproblemet för deltidstjänst- görande för de fall där totala anställningstiden uppgår till högst sex måna- der. För att lösa problemet för övriga fall måste antingen sexmänaders- gränsen höjas eller särskild jämkningsregel införas. Sexmänadersgränsen har emellertid visat sig vara väl avvägd och bör därför inte ändras.

Problemet bör därför enligt min mening lösas genom att en särskild jämkningsregel införs förde de|tidstjänstgörandc sjömännen.

Vid s. k. koncentrerad deltidstjänstgöring uppkommer beskattnings- pi'oblem. Av naturliga skäl kan sadan tjänstgöring endast förekomma på passagerarfaijm'na i närfart och innebär att vederbörande sjöman tjänstgör ett begränsat antal dagar per månad.

(_)m den sjöman. som fullgör koncentrerad deltidstjänstgöring. inte har

• Sida 30
•  Original

Prop. 1978/79: 56 31)

någon annan inkomst än sjöinkomsten. blir sjömansskatten påhans in- komst ombord för hög vid tillämpning av 9.5 1 mom. SjL. Sjömansskattc- nämnden har emellertid efter ansökan av några deltidstjänstgörandc med- givit att inkomsten varje månad skall anses som intjänad under 31) dagar. ()m sjömannen utom s_jöinkomsten också har landinkomst medför metoden emellertid den koniplikationeii att taseringen måste ändras. Grundavdra— get påverkas nämligen av att den sjömansskattepliktiga tiden ökas.

För att lösa denna svårighet bör införas en bestämmelse med innebörd att sjöman med deltidstjänstgöring som har fått vidkännas väsentligt för högt skatteavdrag kan få skatten nedsatt i skälig män. Den skattejämförel- sen bör ske enligt samma regler som gäller för den korttidsanställde. 1 sådant fall behöver nämligen eventuell taxering inte påverkas. Denna metod är därför adminstrativt enkel att tillämpa.

Med deltidstjänstgöring i detta sammanhang bör förstås tjänstgöring som enligt anställningszwtal skall fullgöras på kortare tid än heltid.

Jag föreslar att bestämmelser med nämnda innebörd införs. De bör tas in i ett nytt moment av 1255 SjL.

Jämkning kan vidare medges för påräknat avdrag för avgift för sådan pensionsförsäkring som avses i 46s 2 mom. första stycket 6) KL (lZs' 1 mom. C) Sle. Rätten till avdrag enligt nämnda paragrafi KL är beroende av den skattskyldiges A-inkomst. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9.5 3 inom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas emellertid inte sjöinkomst. Emel- lertid skulle sjöinkomst ha varit A-inkomst om den hade beskattats som inkomst av tjänst enligt KL.

Jag anser att ett tillägg bör göras i 46.5 2 inom. femte stycket Kl. att till A-inkornst även skall räknas inkomst ombord enligt Sjl. samt enligt 1 s” 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Jag föreslår att en bestämmel- se införs nied denna innebörd.

Har redaren inte fått uppgift om enligt vilken kolumn skatteavdrag skall göras fär avdrag under januari och februari ske enligt den kolumn som senast har tillämpats under nästföregående beskattningsår. Om det senare framgår att avdrag rätteligen hade bort ske enligt annan kolumn åligger det redaren att vid nästa lt'.'meavräkning göra rättelse. Sådan rättelse får inte ske senare än vid lt'ineavräkningen för mars månad nos ] inom. tredje stycket S_jl.). Rättelsemöjlighet bör enligt min mening emellertid föreligga under hela andra redovisningsperioden. dvs. under månaderna mars och april.

Jag anser vidare att. om skatteavdrag har verkställts under januari och februari enligt kolumn 2—3 eller 4 med ledning av debetsedeln för nästföre— gående beskattningsår. bör rättelse till kolumn 1 ske om inte debetsedel uppvisas och det inte på annat sätt kan utrönas vilken kolumn som skall tillämpas.

Jag föreslår att ms 1 mom. tredje stycket SjL ändras i enlighet med vad jag nu har sagt.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1978/79: 56 31

Om ändring inträffat under beskattningsåret i förhållande. som sjöman- nen hai' lämnat uppgift om i ansökan om jämkning. är han skyldig att omedelbart underrätta sjömansskattekontoret (13 s tredje stycket S_jL). För att alla fall där underrättelse bör ske skall bli täckta föreslårjag att bestämmelsen ändras så att den även omfattar ändring som inträffar före beskattningsårets början men efter det ansökan har gjorts.

Vidare bör ändring ske av anvisningarna till 11 & SjL. på så sätt att kvitto på innehållen sjömansskatt skall lämnas och rättelse ske i Iöncavri'ikning i stället för i avräkningsboken. eftersom avräkningsbok inte förekommer

numera.

2.3.2 Beskattning ai' initnra/l'irnirin

Jag vill i det här sammanhanget även ta tipp frågan om beskattning av nattiraförmån. Enligt nuvarande bestämmelser i 2 ;" SjL. förstås med bc— skattningsbar inkomst endast "kontant inkomst ombord". Detta medför att en sjöman. som får sin lön delvis i nattira. (. ex. har förman av bil för privat brtik. inte kan beskattas för förmånen enligt Sj L. Jag anser det vara rimligt att sådan förmån som har lönekaraktär. t. ex. bil eller bostad i land på arbetsgivarens bekostnad bör utgöra beskattningsbar inkomst och sålev des beskattas enligt nämnda lag. Emellertid bör liksom f.n. förmånen av fritt logi ombord vara skattefritt. Vidare bör inte heller fri kost anses titgöra beskattningsbar inkomst enligt denna bestämmelse eftersom värdet av den fria kosten beaktas vid bestämmande av de tabeller som avses i 7 k 1 mom. och 8 & SjL. Jag föreslår att 2 & SjL ändras i enlighet härmed. En följdändring bör ske i anvisningarna till 2 & SjL.

2.3.3 Krav och t'l'tcrkrai-' ai' .sjt'iniansskatt

Jag vill också ta tipp frågan om införande av enklare regler för krav mot sjöman på för lågt erlagd skatt.

[ 17 s 3 mom. SjL finns bestämmelser om i vilka fall krav på skatt skall riktas mot sjömannen. Dessa föreskrifter är detaljerade. Emellertid krävs i vissa fall att sjömansskattenämnden först meddelat rättelsebeslut. Sådant beslut kan ske när skatteavdrag obehörigen har tinderlåtits eller verkställts med för lågt belopp när felaktigheten har berott på bl.a. att sjömannen har lämnat oriktig uppgift i ansökan omjåmkning eller rättelse eller att ändring inträffat i förhållande. som påverkar koltimnbestämningen för honom. Sådan ändring kan inträffa t. ex. när det för en gift sjöman. som av lokala skattemyndigheten fått debetsedel för preliminär skatt med anteckningen "Sjömansskatt kolumn 2—3". under året meddelas dom på äktenskaps- skillnad. Skattemyndigheten ändrar då till koltimn ]. Sjömannen kanske dröjer med att visa upp ändringsbeslutet ombord eller underlåter att visa upp det. Den skall som på grtind härav har avdragits för lågt kan inte arbetsgivaren ställas ansvarig för. Krav mot sjömannen på denna skatt kan inte riktas förrän också sjömansskattenämnden har fattat ett rättelscbesltit.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1978/79: 56 32

Enligt min mening bör inte som iöriitsättning för att rikta krav mot sjömannen i sådana fall gälla att rättelscbesliit har meddelats. Krav bör kunna riktas mot sjömannen även om sådant beslut inte har meddelats. Detta innebär att krav mot sjömannen kan riktas mot honom tidigare än f. n. Sådant krav framställs av sjömansskattekontoret (l7 & 2 mom. första stycket Sle.

Jag anser att reglerna om förutsi'ittningarna för att rikta krav på skatt mot sjömannen kan ersättas med en bestämmelse om att krav skall riktas mot sjömannen. om uteblivet eller för lågt skatteavdrag beror på omständighet som redaren inte kan lastas för. Med denna lydelse täcks alla aktuella fall in.

Enligt 36.5 l mom. SjL skall återbetalning av erlagd skatt efter beslut om jämkning eller rättelse verkställas utan särskild ansökan. Jämkning kan ske när sjömannen gör sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering till statlig inkomstskatt kan påräkna avdrag för bl. a. underskott i förvärvs- källa eller nedsatt skatteförmåga (12 ;" l mom. SjL).

Den situationen kan emellertid föreligga att sjöman med kort anställ- ningstid får sådan jämkning med belopp som är ungefär lika stort som månadsinkomsten. Skatteomräkningen innebär att skatten på månadsin- komsten blir = t) och också att det procenttal efter vilket skatt skall utgå på engångsbelopp enligt 9 s' 2 mom. Sjl. blir = (). Detta medför att all inbetald skatt. såväl på månadsinkomst som engångsbelopp. skall återbetalas. Den- na konsekvens av nuvarande regler anserjag bör rättas till. Lämpligen kan det ske genom att det i 36 & l mom. Sjl. intas en bestämmelse om att återbetalning i anledning av sådant jämkningsbeslut inte får ske med högre belopp än vad som motsvararjämkningsbeloppet. Även efter införande av en sådan bestämmelse kommer lill) procent av jämkningsbeloppet att återbetalas.

Det inträffar att skatt återbetalas dubbelt eller på annat sätt med för högt belopp. Det finns emellertid ingen bestämmelse i SjL som medger återkrav av beloppet i detta fall. Enligt min mening bör en sådan bestämmelse införas. Den kan lämpligen ha motsvarande lydelse som bestämmelsen i 70 s' UL. lnnnebörden av den föreslagna bestämmelsen är. att om skatt har restituerats med för högt belopp skall redaren eller sjömannen till statsver- ket återbetala vad han felaktigt har uppburit. Beslut om betalningsskyldig- het får inte fattas senare än fyra år efter utgången av det år. under vilket skatten felaktigt restituerats. Vidare bör föreskrivas att bestämmelserna om revisionskrav i övrigt äger motsvarande tillämpning på beslut om betalningsskyldighet.

Jag föreslår att det införs ett nytt moment i 36 & SjL med denna inne- börd.

3.3.4 (')i'rigu_fi't'iyur [utgående sjö/nufiskas/rutininge/i

Sjömansskattekontoret har hemställt att befogenheten att meddela an-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978/79: 56 33

stand med skattens inbetalning och redovisning enligt l4 s- l inom. Sjl, överförs från nämnden till kontoret. Jag instämmer häri och föreslår att bestämmelsen ändras i enlighet härmed.

Vidare har nämnden och kontoret hemställt att inbetalning av sjömans- skatt får ske kostnadsfritt. Jag anser att sådan bör få ske kostnadsfritt liksom redan är fallet med skatt som inbetalas enligt 52 & Ul.. Jag föreslår att en bestämmelse härom införs i l4 & I mom. SjL.

Fysisk person. som varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret får vid landbeskaiiningen grundavdrag med 4500 kr. Har han iippbiirit sjöin- komst under året reduceras dock grundavdraget med en tolftedcl för varje period om 30 dagar för vilken han har uppburii beskattningsbar inkomst cller skattepliktig dagpenning enligt SjL. (48 s 2 mom. Kl.).

Fysisk person. som varit bosatt i Sverige endast under en del av året får grundavdrag med en tolftedcl av 4500 kr. för varje månad han helt eller delvis har varit bosatt här i riket (48 s 3 mom. KL).

Grundavdraget enligt 3 mom. reduceras emellertid inte av sjöinkomst. Jag anser att grundavdraget på samma sätt som i 2 mom. bör reduceras vid sjöinkomst. Jag föreslår att en bestämmelse härom införs i 48 s 3 mom. KL.

Under vissa förutsi'ittningar får skattskyldig vid landtaxeringcn skattere- duktion. Som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret upp- buren inkomst enligt SjL samt skattepliktig dagpenning enligt l ä 2 mom. samma lag. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar. för vilken den skattskyl- dige har uppburit sådan inkomst (2 s 4 mom. första—fjärde styckena UL).

Enligt 2 s5 mom. samma lag får fysisk person. som har varit bosatt eller stadigvz'irande har vistats här i riket under någon del av beskattningsåret. särskild skattereduktion med f. n. 400 kr. Enligt förslag i prop. l978/79: 50 bilaga 2 avses beloppet för år 1979 vara 560 kr.

Några särbestämmelser för sjömän liknande dem i 2 s 4 mom. UL förekommer inte. Detta innebär att sjöman får särskild skattereduktion med fullt belopp. även om han är till sjöss Linder t.ex. ll månader och därvid får motsvarande reduktion genom att särskild skattereduktion är inräknad i sjömansskattetabellerna. Jag föreslår att 2 s 5 mom. ULjus- teras i konsekvens med innebörden av 2 s4 mom. fjärde stycket Ul..

Redare skall enligt lh & 1 mom. SjL årligen till sjömansskattekontoret lämna vissa uppgifter avseende nästa år om bl. a. fartygs storlek. den fart. i vilken fartygen är avsedda att nyttjas och antalet anställda ombord. Ge- nom ändring i nämnda lag gäller sedan den ljanuari l976 (prop. l9751l09. SfU l975/7015. rskr l975/76: 5. SFS l975: 948) att lagen är tillämplig även på sjöman som är anställd av annan arbetsgivare som redaren har antagit som entreprenör. Med hänsyn härtill bör redareuppgiften innehålla uppgift även om entreprenör som redaren anlitar för verksamhet ombord. Jag föreslår att en bestämmelse härom införs.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1978/79: 56 34

2.4 Ändring av taxering m. m.

Sveriges avtal med främmande makter för att undvika dubbelbcskatt- ning. (dubbelbeskattningsthal). innehåller regler som ger person rätt att göra framställning till den behöriga myndigheten i hans hemviststat om åtgärd vidtagits i en avtalsslutande stat eller i båda staterna. som för honom medför en mot avtalet stridande beskattning. Om den behöriga myndigheten finner framställningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning. skall myndigheten söka lösa frågan genom överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslu- tande staten. Uttrycket behörig myndighet åsyftar i avtalen för Sveriges del budgetministern eller hans befullmäktigade ombud. Avtalen förutsätter att ändring skall vidtas om taxeringar eller annan åtgärd har vidtagits varigenom skatt har påförts i strid med ingånget avtal. När nytt dubbelbe- skattningsavtal har ingåtts föreläggs detta riksdagens godkännande genom proposition. ! dessa propositioner har hittills intagits hemställan att be- myndiga regeringen att. i den mån det föranleds av avtalet. meddela beslut om ändring i taxeringar och i fråga om andra åtgärder varigenom skatt har påförts. För att undvika att sådan hemställan skall behöva göras var gång ett nytt dubbelbeskattningsavtal har ingåtts. föreslärjag att en ny bestäm- melse införs i 127 & taxeringslagen (19561623) enligt vilken regeringen. eller den myndighet regeringen förordnar. äger. om bestämmelse i avtal för undvikande eller lindring i dubbelbeskattning det föranleder. vidta ändring i fråga om taxeringar som rör statlig eller kommunal skatt eller i fråga om annan åtgärd varigenom sådan skatt har påförts.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hetnställer jag att regeringen föreslär riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i lagen (l958: 295) om sit")mansskatt. 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (19281370). ?. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272). 4. lagom ändring i taxeringslagen (1956:623).

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1978/79: 56 35

Bilaga I

PM angående de föreslagna tabellerna för sjömansskatt

Som utgångspunkt för de tabeller enligt 7 och 8 så SjL. som skall gälla fr.o.m. den ljanuari l979. skall ligga skattebeloppen enligt preliminär- skattetabellcn för år l979 vid kommunal utdebitering av 28 kr. per skatte-

krona.

Omräkning ar preliminärskattetabellen

Avdrag för försäkringspremier tillgodoräknas med 250 kr. för ogift och 500 kr. för gift sjöman. Vidare tillgodoräknas sjöman i närfart schablonav- drag från löneinkomsten med 2 000 kr. och sjöman i ljärrfart sådant avdrag med 4000 kr. per år. Den uträknade preliminärskatt som svarar mot olika månadsinkomster. bestäms under förutsättning att sjömannen erhåller av- drag med dessa belopp utöver avdrag enligt 4 å ] mom. uppbördslagen (1953: 272).

Värdering av naturaförmäner

Förmån av fri kost värderas till 535 kr. Värde av fritt logi upptas ej.

Skatt enligt 7 s SjL

Skatten för gift sjöman bestäms med beaktande av att denne skall ha skattereduktion enligt 2 s 4 mom. uppbördslagen med l50 kr. pet" månad oavsett makens inkomst och särskild skattereduktion enligt 2 få 5 mom. uppbördslagen. Skatten på den kontanta månadsinkomsten och värdet av fri kost beräknas enligt den omräknade preliminärskattetabellen. De fram— komna skattebeloppen för månadsinkomst reduceras för sjöman i ljärrfart med 400 kr. och för sjöman i närfart med 175. kr.

Skatt enligt 8 & SjL

Skatten bestäms särskilt för lji'irrfart med utgångspunkt i tabellerna enligt 7 ;" SjL.. Skatten på en beskattningsbar n'iånadsinkomst av 2400 kr. eller däröver upptas till 909?- av skatten enligt 7 %* för gift sjöman med samma månadsinkomst. Vid lägre inkomster bestäms skatten enligt 8 s till en viss procentandel av sjömansskatten enligt 7 a' för ogift sjöman titan barn. Procentandelen i fråga erhålls genom att sjömansskatten enligt 8 & vid en beskattningsbar månadsinkomst av 2400 kr. uttrycks i procent av sjömansskatten enligt 7 & för ogifta sjömän med samma beskattningsbara månadsinkomst.

• Sida 36
•  Original

Förändringar i sjömansskatten 1978—1979

Beskattnings— Ökning (+) eller minskning ( — ) av sjömansskatten år 1978—1979 i

bar månads- inkomst.

kr.

¹ 800 ² 400 ³ 000 ³ 600 ⁴ 200 ⁴ 800 ⁵ 400 (i 000 ⁶ 600 ⁷ 200 ⁷ 800 ⁸ 400 9 000 10000 ¹ I 000

l 2 000 13 000 15 000

ijärrfart

ogift utan gift

barn

.,

— 60 — 48 — 42 — 36 — 51 — 66 — 81 — 99 —105 —103

—96 —81 —84

— 18 —- 13

— 48 —— 43 _ 3'1

—48

— 105 —- 102

— 81 — 81 — 65 — 40 —— tt) + ()

ogift med barn

4

— 50 — 44 — 38

—62

utlänning

närfart

ogift utan barn

6

+ & +18 +27 +33 +18

+69 +74 +94

gift

+75

ogift med barn

8

+ 1 +16 +25 +34 +25 + 7 — 5 —20 __”76

—20

utlänning

+26 +26 +75

Bilaga 2

understiger 10 kr. för månad upptas ej i tabellen. komster bestäms genom interpolering med rät linje. Skattebelopp som nadsinkomst med (300 kronors intervall. Skatten för mellanliggande in-

Beräkning av skattebeloppen sker i första hand på beskattningsbar må-

Övriga grunder Prop. 1978/79

56

36

• Sida 37
•  Original

Prop. 1978/79: 56 37