om ändring i sjömansbeskattningen, m.m.;beslutad den 2 november 1978.

Prop. 1978/79: 56

Regeringens proposition

1978/79: 56

om ändring i sjömansbeskattningen, m. m.;

beslutad den 2 november 1978.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs att ett inflationsskydd, motsvarande det som finns vid den statliga inkomstbeskattningen, införs även för sjömansskatten. Vidare föreslås att sjömansskatten anpassas till de ändringar som tidigare har föreslagits i fråga om den statliga inkomstskatten för 1979 års inkomster. I propositionen föreslås också att det s. k. omkostnadsavdraget som innefattas I sjömansskattetabellerna höjs från 3 000 kr. till 4000 kr. i fjärrfart och från 1500 kr. vll 2000 kr. i närfart. Den särskilda månatliga skattereduktionen för sjömän om 300 kr. i fjärrfart och 125 kr. i närfart räknas upp till 400 kr. resp. 175 kr. Värdet av fri kost föreslås justeras. Sjömansskatten föreslås också ändrad med hänsyn till nuvarande genomsnittliga kommunala utdebitering. Dessutom läggs förslag fram om vissa mer tekniskt betonade ändringar, bl. a. i fråga om jämkningsmöjligheterna i vissa fall.

Det föreslås också att det intas en bestämmelse i taxeringslagen (1956: 623) som ger regeringen, eller den myndighet regeringen förordnar, rätt att vidta ändringar i taxeringar m. m. i de fall nägon har beskattats i strid med avtal som Sverige har ingått med annan stat för att undvika dubbelbeskattning.

I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 56

Prop. 1978/79: 56 ta

FE Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs I fråga om lagen (1958: 295) om sjömansskatt!

dels alt 2 och Ya $$, 108 1 mom., 12§ Loch 3 mom., 138, 148 I mom.,

15 82 mom. 168 I mom. 1783 mom. och 3685 1 mom. samt anvisningarna

ull 257. tl och 128§ skall ha nedan angivna lydelse.

dels att ilagen skall införas nya bestämmelser, 8a§, 128 5 mom. och 36 § 4 mom... av nedan angivna lvdelse,

dels att de tabeller som avses i 78 I mom. och 88 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande bydelse Föreslagen Ivdelse

3

I denna lag förstäs med

sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som

SJÖMAN,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskatfande eller till annat ändamål. som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust elter utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock cj

linjefart bortom linjen Hanstholm— Lindesnäs eller bortom Cuxhaven, fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart, inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse. som sjöman uppbär på

grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt Kommunalskattelagen,

beskattningsbar inkomst: beskattningsbar inkomst: kontant inkomst ombord, 1 före- inkomst ombord med undantag för kommande fall minskad med be- sådan Iri kost som har beaktats vid lopp, som fastställts genom beshut bestämningen av tabellerna i 78 1 om jämkning och, I den män det mom. och 8§ samt fritt logi, i föremedpivits av regeringen eller myn- kommande fall minskad med bedighet som regeringen bestämmer, lopp, som hur fastställts genom bemed belopp som enligt avtal mellan slut om jämkning och, i den män arbetsgivar- och arbetstagarorgani- det hur medgivits av regeringen elsationer utgör krigsrisktilllägg eller ler myndighet som regeringen be-

motsvarande ersättning. stämmer, med belopp som enligt

avtal mellan arbetsgivar- och ar-

betstagarorganisationer utgör krigs-

risktillägg eler motsvarande ersätt-

ning,

beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.

(Se vidare anvisningarna.)

Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 777. 2 Senaste lydelse 1975: 948.

Prop. 1978/79: 56 "a

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse

Sud

De tabeller som avses i 781

mom. och SS skall årligen anpas-

sås Hill basenheten enligt lasen

(UH Y977:1071) om hasenhet enligt 108

I inom. lagen (1947:576) om statlis

inkomsiskatt.

Det ankommer på regeringen att

utfärda de tabeller som föranleds

av anpassningen.

Jas

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast- som regeringen bestämmer fastställer, med ledning av de vid denna ställer. med ledning av de vid denna lag fogade tabellerna, de sjömans- lag fogade tabellerna. de sjömansskattetabeller som behövs för be- skattetabeller som behövs för beräkning av sjömansskatt. räkning av sjömansskatt. Har rege-

ringen utfärdat tabeller enligt 5 as

skall dessa tabeller ligga till grund

för sjömansskattetabellerna.

108 I mom. Det åligger sjöman, som är bosatt här i riket, att omedelbart efter mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för redaren. Uppvisar sjömannen icke sädan debetsedel. åligger det redaren att från lokal skattemyndighet införskaffa debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetsedeln för det löpande året angäende den kolumn, som jämlikt uppbördslagen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har sjöman icke erhållit debetse- Har sjöman icke erhållit debetsedel, som nu sagts, eller har redare del. som nu sagts, eller har redare

icke kunnat införskaffa debetsedeln icke kunnat införskaffa debetsedeln

eller erforderliga uppgifter om dess eller erforderliga uppgifter om dess innehäll, må skatteavdrag under ja- innehåll. mä skatteavdrag under januari och februari månader ske en- nuari och februari månader ske en-

ligt den kolumn som senast tilläm- ligt den kolumn som senast tilläm-

pats under nästföregående beskatl- pats under nästföregående beskattningsår. Om det senare av debetse- ningsår. Om det senare av debetsedel eller på annat sätt ullförlitligen del eHer på annat sätt tillförlitligen framgår, att avdrag rätteligen bort framgår. att avdrag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall det ske enligt annan kolumn skall det åligga redaren att vid därnäst föl- åligga redaren att vid därnäst föl- Jande löneavräkning företaga erfor- jände löneavräkning företaga erforderlig rättelse. Rättelse må dock derlig rättelse. Har skatteavdrag

> Senaste lydelse 1974: 777.

Prop. 1978/79: 56 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

icke ske senare än vid löneavräk- under januari och februari skett en-

ningen för mars månad. ligt kolumn 2—3 eller 4 med ledning

av debetsedeln för nästföregående beskattningsår, skall rättelse tll kolumn I alltid företagas, om inte debetsedel uppvisas eller om det inte på annat sätt kan utrönas vilken kolumn som skall tillämpas. Rättelse skull ske senast vid löne-

uavräkningen för april månad.

Sjöman må jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller beslut från sjömansskattenämnden eller på annat sätt som bestämts av sjömansskattenämnden visa enligt vilken kolumn 1 sjömansskattetabell avdrag

skall ske. Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av redaren takttagas

från och med den löneavräkning, som sker näst efter det att beskedet uppvisats för redaren.

128 I mom. Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 78, sannolikt att han äret efter beskattningsäret vid taxering enligt lägen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för a) underskott å egen eller makes förvärvskälla, b) utbetalning av periodiskt understöd,

c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses I 468 2 mom. första

stycket 6) kommunalskattelagen (1928: 370),

d) sädant underhåll av icke hem- d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som avses i 468 2 — mavarande barn, som avses I 468 2 mom. 4) kommunalskattelagen, el- mom. första stycket 4) kommunaller skattelagen, eller

e) nedsatt skatteförmåga må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid a)-d) må dock endast medgivas, om den

till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor.

3 mom. Sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, må genom

beslut om jämkning medgivas nedsättning I skälig mån av skatten under

förutsättning,

att den tid under beskattningsåret att den tid under beskattningsåret då han haft inkomst ombord, I före- då han haft inkomst ombord, i förekommande fall tillsammans med kommande fall tillsammans med den tid under samma år då han haft den tid under samma år då han haft

+ Senaste lydelse 1975: 1351.

Prop. 1978/79: 56 'n

Nuvarande bedelse Föreslagen lydelse

inkomst I land av eget arbete, upp- inkomst I land av eget arbete. uppgår till högst sex månader, går till högst sex månader och

att han under mer än tre månader uv året bedrivit studier, fullgjort militärtjänstgöring eller varit sjuk utan att åtnjuta sjuklön och

att under året erlagd sjömansskatt och beräknad slutlig skatt på inkomst i land sammanlagt väsentligt överstiger den slutliga skatt som han kan beräknas bli påförd om även inkomsten ombord utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen.

Slutlig skatt skall. om icke särskilda skäl föranleda annat. vid skattejämtörelsen beräknas med ledning av den för beskattningsäret gällande skatte-

tabell för beräkning av preliminär A-skatt som närmast motsvarar den

utdebitering till kommunal skatt som utgör grund för sjömansskattetabellerna. Vid beräkning av slutlig skatt för gift sjöman skall hänsyn tagas även

till makens inkomst.

S mom. Sjöman som har deltids-

tjänstgöring, och som har fått vid-

kännas väsentligt för högt skat-

teavdrag. får genom beslut om

jämkning medgivas nedsättning av

skatten i skälig mån. Därvid gälla

bestämmelserna i 3 mom. i tillämp-

liga delar.

(Se vidare anvisningarna.)

13§

Beslut om jämkning meddelas av sjömansskattenämnden. Nämnden bar rätt att, där så anses påkallat, uppskjuta prövning av jämkningsärende till

följunde beskattningsär.

Ansökan om jämkning skall vara inkommen till sjömansskattekontoret före utgängen av andra kalenderåret näst efter beskattningsäret.

Har under beskattningsåret änd- Har före eller under beskauttring inträffat i förhållande. varom ningsåret ändring inträffat i förhälsjömannen lämnat uppgift I ansö- lande, varom sjömannen lämnat kan om jämkning, är han skyldig att uppgift i ansökan om jämkning, är omedelbart underrätta — sjömans- han skyldig att omedelbart underskattekontoret. rätta sjömansskattekontoret.

I beslut om jämkning skall angivas, under vilken tid detsamma skall

iakttagas vid verkställande av avdrag för sjömansskatt, samt vad sjömannen har att iakttaga, om ändring inträffar i förhållande, varom han lämnat uppgift i ansökan om jämkning.

14§

I mom? Det åligger redare att till sjömansskattekontoret för varje period om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala och redovisa under perioden innehällen sjömansskatt.

> Senaste lydelse 1972: 570. +1 Riksdagen 19781/79. I saml. Nr. 56

Prop. 1978/79: 56

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Redovisning av skatten skall ske i den ordning riksskatteverket bestämmer.

För varje redovisningsperiod För varje redovisningsperiod utom november -december skall utom november - december skall redaren senast den sista dagen i redaren senast den sista dagen i andra månaden efter periodens ut- andra månaden efter periodens utgäng å sjömansskattekontorets gång å sjömansskattekontorets postgirokonto Insätta den skatt som postgirokonto insätta den skatt som skall inbetalas. För redovisningspe- skall inbetalas. För redovisningsperioden november—-december skall rioden november—-december skall

inbetalning ske senast den 15 därpa inbetalning ske senast den 15 därpå

följande februari. Sjömansskatte- följande februari. Sjömansskattenämnden må efter därom gjord kontoret får efter därom gjord framframställning bevilja anstånd med ställning bevilja anstånd med skatskattens inbetalning och redovis- tens inbetalning och redovisning, I ning, i regel dock högst en månad. regel dock högst en månad. An- Anständ för redovisningsperioden stånd för redovisningsperioden nonovember--december »nä beviljas vember --december får beviljas enendast om synnerliga skäl föreligga. dast om synnerliga skäl föreligga.

Inbetalning av sjömansskatt sker

kostnadsfritt.

2 mom. Har under beskattningsäret ändring inträffat i förhållande, varom sjömannen lämnat uppgift i ansökan om rättelse, är han skyldig att omedelbart underrätta sjömansskattekontoret.

I beslut om rättelse som avser I beslut om rättelse som avser befrielse från skatt. medgivande att befrickse från skatt eller besked om skatt skall erläggas enligt 8§ eller tillämplig kolumn, skall angivas unbesked om tillämplig kolumn, skall der vilken tid beslutet skall iakttaangivas under vilken tid beslutet gas samt vad sjömannen har att skall iakttagas sarmt vad sjömannen takttaga, om ändring inträffar i förhar att iakttaga. om ändring inträf- hållande, varom han Aar lämnat far i förhällande, varom han lämnat uppgift i ansökan om rättelse. uppgift i ansökan om rättelse.

16 Pod

I mom. Redare för handelsfar- I mom. Redare för handelsfartyg. som omförmäles I I $ första tyg. som omförmäles Ii I 8 första stycket, skall årligen enligt formu- stycket, skall årligen enligt formulär, som fastställes av sjömansskat- lär, som fastställes av sjömansskattenämnden, före den 1 oktober till tenämnden, före den 1 oktober till sjömansskattekontoret lämna upp- sjömansskattekontoret lämna uppgifter avseende nästkommande år gifter avseende nästkommande år

a) om storleken av de fartyg, om som han avser att använda I sin rö- a) storleken av de fartyg, som relse, han avser att använda i sin rörelse,

b) om den fart, i vilken fartygen b) den fart, i vilken fartygen äro äro avsedda att nyttjas, avsedda att nyttjas,

Prop. 1978/79: 56

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

cc) om antalet anställda ombord, ce) antalet anställda ombord, samt d) entreprenör, som han anlitar

för verksamhet ombord, samt

d) om övriga förhållanden, som ey övriga förhållanden, som kunkunna vara av betydelse för sjö- na vara av betvdelse för sjömunsmansskattenämnden vid handlägg- skattenämnden vid handläggning av

ning av ärenden enligt 21 § I mom. ärenden enligt 21 & I mom. vid 1)

vid D och 2). och 2).

Inträffar ändring i förhållande, varom uppgift lämnats, är redaren skyldig att ofördröjligen anmäla detta till sjömansskattekontoret.

17 8

3 mom. Revistonskrav skall, utom i fall som avses i andra stycket, riktas mot redaren. Sjömannen skall underrättas om krav mot redaren, om detta avser större belopp för hans del eller särskilda skäl eljest förehgga.

Krav skall riktas mot sjömannen, Krav skall riktas mot sjömannen,

om skatteavdrag t fall som avses om uteblivet eller för lågt skatteavi 10 §S I mom. tredje stycket verk- drag beror på omständighet som ställts med för lågt belopp och re- redaren icke kan lustas för. daren icke kunnat företaga erfordertig rättelse,

om kravet grundas på felaktighet som föranlett beslut om rättelse enligt 15 -$3 mom.,

om skatteavdrag i annat fall underlåtits på grund av oriktig uppgift av sjömannen, eller

om skatteavdrag icke kunnat verkställas på grund av meddelad införsel för underhållsbidrag.

36 §

I mom. Innebär beslut av sjömansskattenämnden om jämkning eller rättelse att redare eller sjöman äger återfå erlagd skatt, skall återbetalning verkställas utan särskild ansökan. Belopp under tjugofem kronor återbetalas dock icke.

Återbetalning i anledning av be-

slut om jämkning enligt 12.8 I

mom. fär icke ske med högre bhe-

lopp än vad som motsvarar jämk-

ningsbeloppet.

Bestämmelserna 168 § 3 och 4 mom. uppbördslagen skall i den omfattning riksskatteverket bestämmer äga motsvarande tillämpning vid restitution av sjömansskatt.

5 Senaste lydelse 1974: 862.

Prop. 1978/79: 56

Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse

4 mom. Har skatt restituerats

med för högt belopp skall redaren

eller sjömannen till statsverket

återbetala vad han felaktigt har

uppburit. Beslut om betalningsskyl-

dighet enligt detta moment får icke

fattas senare än fyra år efter ut-

sängen av det år. under vilket skat-

ten felaktigt har restituerats. Be-

ståmmelserna om revistonskrav till-

lämpas övrigt på beslut om betal-

ningsskyldighet.

Anvisningar

till 25

Till gottgörelse. som sjöman upp- Till gottgörelse. som sjöman uppbär på grund av sin anställning om- bär på grund av sin anställning ombord, hänföres icke blott vad sjö- bord, hänföres icke blott vad sjömannen uppbär från redaren utan mannen uppbär från redaren utan även sådana ersättningar sön även sådana ersättningar som

drickspenningar och dylikt. drickspenningar och dylikt.

Till kömtant inkomst ombord räk- Till inkomst ombord räknas icke nas icke sedvanlig kontant ersätt- sedvanlig kontant ersättning för naning för naturaförmäner i form av turaförmäner I form av kost och bokost och bostad och icke heller scd- stad och icke heller sedvanhg konvanlig kontant ersättning för koj- tant ersättning för kKojutrustning, utrustning. för förlust av effekter för förlust av effekter vid fartygs vid fartygs förolyckande eller för förolyckande eller för sådan av resådan av redaren utbetald kontant daren utbetald kontant ersättning, ersättning, som ätgält för bestridan- som far atgålt för bestridande av de av särskilda med anställningen särskilda med anställningen omombord förenade kostnader. bord förenade kostnader.

Redare, som utbetalat krigsrisk- Redare, som har utbetalat krigstillägg eller motsvarande ersätt- risktillägg eller motsvarande ersättning, skall ange ersättningens stor- ning, skall ange ersättningens stor-

lek i redovisning enligt 14 § I mom. lek i redovisning enligt 14 § I mom.

till 7§

Frågan huruvida sjöman är bosatt här I riket skall bedömas i enlighet med vad därom studgas I kommunalskattelagen.

Ar sjöman svensk medborgare. För sjöman som är svensk medskall sjömansskatt alltid utgå enhet borgare, skall sjömansskatt alltid de bestämmelser, som gälla för här utgå enligt de bestämmelser, som i riket bosatt sjöman. därest han gälla för här I riket bosatt sjöman, icke med beslut av sjömansskatte- om han icke på grund av att skattnämnden visar alt han är skattskyl- skyldighet it annat land för inkomsdig i annat land för inkomsten. ten föreligger med beslut av sjö-

mansskattenämnden visar, art skat-

tcavdrag ej skall verkställas.

Prop. 1978/79: 56

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

För semesterlön och semesterer- För semesterlön. semesterersättning skall sjömansskatt berik- sättning, vederlagstlön. vederlagsnas enligt den för sjömannen i an- ersättning, sjuklön och liknande ställningen ombord senast gällande löner och ersättningar skall sjötabellen. mansskatt beräknas enligt den för

sjömannen i anställningen ombord

senast gällande tabeten.

vill 1178

Kvitto på Innehäållen sjömans- Kvitto på Iinnehållen sjömansskatt skall lämnas i den avräkmings- skatt skall lämnas i löneavräkning. hök, med vilken sjöman skall förses såvitt ieke sjönmansskattenämnden jämlikt 118 sjömanslagen. såviu efter ansökan av redaren medgiver, icke sjömansskattenämnden efter att kvitto må kimnas i annan ordansökan av redaren medzriver, att ping. Har rättelse, som avses 3 108 kvitto mä lämnas I annan ordning. I mom. tredje stycket eHer 2 mom.. Har rättelse, som avses I 108 I företagits skall anteckning härom mom. tredje stycket eller 2 mom., ske I löneavräkningen. företagits skall anteckning härom ske i uvräkningsboken.

vill 128 Jämkning i fall som avses it 12§ I mom. vid e) må för är räknat medgivas

med högst ett belopp, som motsvarar summan av icke utnyttjat grundavdrag och det belopp, med vilket avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga högst skulle havu kunnat medgivas vid taxering till statlig inkomstskatt.

I fråga Om sjöman, som utan att vara bosatt I Sverige har att betala sjömansskatt enligt 7§. må vid jämkning enligt 128 I mom. hänsyn tagas till sådana I sistnämnda författningsrum omförmilda avdrag, vilka sjömannen med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle häva kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas.

Vid jämkning enligt 128 3 mom. Vid Jämkning enligt 128 3 och 5 för i Sverige icke bosatt sjöman mom. för i Sverige icke bosatt sjö-

skall slutlig skatt beräknas med till- man skall slutlig skatt beräknas

fämpning av svenska beskattnings- med tillämpning av svenska beregler. skattningsregler.

Med deltidstjänstgöring enligt

1285 mom. förstås tjänstgöring

som enligt anställningsavtal skall

fullgöras på kortare tid än heltid.

Prop. 1978/79: 56 10

Bilutga Nuvarande Iydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt”

Fjärrfart Tabell F kolumn 1 (Opift sjöman utan barn)

Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman)

7 Senaste lydelse 1977: 1072.

Prop. 1978/79: 56

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)

Prop. 1978/79: 56

Nuvarande lydelse

Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

Tabell N kolumn 2—3

(Gift sjöman)

Prop. 1978/79: 56 1:

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 4 fÖgift sjöman med barn)

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

12 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 56

Prop. 1978/79: 56 14

Bilaga

Föreslagen Iydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart Tabell F kolumn I (Ovift sjöman utan barn)

Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman)

Prop. 1978/79: 56

Föreslagen lydelse Tabell! F kolumn 4 (OwWft sjöman med barn)

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Prop. 1978/79: 56

Föreslagen lydelse

Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

Tabell N kolumn 2—3 (Gift sjöman)

Prop. 1978/79: 56

Föreslagen Iyvdelse Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Tabell N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Prop. 1978/79: 56 IS

Denna lag träder i kraft den I januari 1979. Äldre lydelse gäller beträffande sjömansskatt som har erlagts eller hade skolat erläggas före ikraftträdandet.

De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fräga om sjömansskatt som har avräknats eller hade bort avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna lag.

2¶Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. och 488 3 mom. kommunaulskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

2 mom! I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

I) för periodiskt understöd eller därmed jämförhig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna:

2) för påförda egenavgifter I den omfattning som anges i anvisningarna till 41b 5:

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall. hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 228 eller punkt 9 av anvisningarna till 298, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen om allmän försäkring:

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret utgivit för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess bar-

net fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola,

gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömans-

skatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring

" bydelse enligt prop. 1978/79: 50.

Prop. 1978/79: 56 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs. ätnjutas allenast i den män hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsäret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper ä nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan. må ej för skattskyldig ätnjutas till högre belopp än 250 kronor: dock att, om skattskyldig under beskattnirgsäret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare ätnjutas om skattskyldig under beskattningsäret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 är.

Avdrag för avgift som avses i Avdrag för avgift som avses I

första stycket 6) får ej överstiga den första stycket 6) får ej överstiga den

skattskyldiges A-inkomst för an- skattskyldiges A-inkomst för an-

tingen beskattningsäret eller året tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sädan med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-in- inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruks- komst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hän- fastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skatt- för sig till anställning, om den skatt-

skyldige helt saknar penstonsrätt i skyldige helt saknar pensionsrätt i

anställning och icke är anställd i ak- anställning och icke är anställd i ak-

ucbolag eller ckonomisk förening ticbolag eller ekonomisk förening

vari han har sådant bestämmande vari han har sådant bestämmande inflytande som avses I punkt 2e inflytande som avses I punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till femte stycket av anvisningarna till

298. får avdraget uppgå till sam- 295, får avdraget uppgå till sam-

manlagt högst 35 procent av in- manlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den icke över- komsten till den del den icke överstiger tjugo gänger det basbelopp stiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om all- som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för janvari män försäkring bestämts för januari månad äåret närmast före taxe- månad året närmast före taxeringsringsäret samt högst 25 procent av året samt högst 25 procent av den den del av inkomsten som över- del av inkomsten som överstiger stiger tjugo men icke trettio gånger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp, I fråga om Öv- nämnda basbelopp. I fråga om öv-

rig A-inkomst får avdraget uppgå rig A-inkomst får avdraget uppgå

till högst 10 procent av inkomsten till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A- till den del den tillsammans med A-

inkomst enligt föregående mening inkomst enligt föregående mening icke överstiger = tjugo gånger icke — överstiger — tjugo gånger

nämnda basbelopp. I stället för vad nämnda basbelopp. I stället för vad

som angivits i andra och tredje me- som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdra- ningarna av detta stycke får avdra-

get beräknas tll högst ett belopp get beräknas till högst ett belopp

motsvarande angivet basbelopp motsvarande angivet basbelopp

Prop. 1978/79: 56 20

Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse

jämte 30 procent av inkomst som Jämte 30 procent av imkomst som hänför sig till jordbruksfastighet el- hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse inuft en sammanlagd A- ler rörelse intill en sammanlagd Ainkomst motsvarande tre gånger inkomst motsvarande tre gånger samma bashelopp. Avdraget beräk- samma basbelopp. Avdraget beräknäs I sin helhet antingen på inkomst nas I sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas ull beskattning som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på in- under beskattningsåret eller på inkomst uret närmast dessförinnan. komst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som Med A-inkomst avses inkomst som enligt 98.3 mom. andra stycket la- enligt 98.3 mon. andra stycket la-

gen (1947: 576) om statlig inkomst- gen (1947:576) om statlig inkomst-

skatt är att anse som A-inkomst. skatt är att anse som A-inkomst.

Till A-inkomst räknas även inkomst

ombord enligt lagen t1958:295) om

sjömansskatt samt enligt 182

mom. nämnda lag skattepliktig

dagpenning.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för penstonsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna 1 föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Sådant avdrag får dock icke beräknas för inkomst som

härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har

sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 298. Har skattskyldig. som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften + förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskvdd, får avdrag beräknas även på sädan inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får 1 detta fall beräknas med beaktande av det antal är varunder den skattskyldige drivit jordbruket. skogsbruket eller rörelsen. dock högst för tio är. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skatt-

skyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift

som avses I första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje ar som driften pågått motsvarar tio gänger det basbelopp som

enligt lagen om allmän försäkring bestämts för junuari mänad det år var-

under driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp

som under beskattningsäret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan

och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra vill vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket I fraga som avses I detta stycke får talan ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses I första stycket 6) men har

avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmel-

serna I femte stycket. meduives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljunde beskattningsaret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vud som angives I femte stycket.

Prop. 1978/79: 56 . 21

Nuvarande bedelse Föreslagen lydelse

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses I första stycket 6) ej ätnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor. som äro skattepliktiga i hemortiskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses I första stycket 6) icke utnyttjas I hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, 1 förekommande full efter andra avdrag enligt denna paragraf som ätnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sälunda ej kunnat avdragas får den

skattskyldige tillgodoföra stig genom avdrag senast vid taxering för sjätte

beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf ätnjutits.

48 §

3 mom? Skattskyldig fysisk 3 mom. Skattskyldig fysisk perperson, som varit här i riket bosatt son, som varit här i riket bosatt enendast under en del av beskatt- dast under en del av beskattningsningsåret, äger t hemortskom- året, äger i hemortskommunen åtmunen åtnjuta kommunalt grundav- njuta kommunalt grundavdrag som drag som för varje kalendermånad för varje kalendermånad eller del celler del därav, varunder han varit därav, varunder han varit här i riket här i riket bösatt, utgör en tolftedel bosatt, utgör en tolftedel av 4500 av 4500 kronor. Det avdragsbe- kronor. Härvid gäller bestämmellopp, som sålunda erhålles, avrun- serna i 2 mom. andra stycket. Det

das uppåt till helt tiotal kronor. avdragsbelopp, som sålunda er-

hälles, avrundas uppåt till helt tiotal

kronor.

Denna lag träder It kraft den I januari 1979 och tillämpas första gången vid 1980 ärs taxering.

"Senaste lydelse 1974: 769.

Prop. 1978/79: 56 a

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953: 272Y skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen bydelse

28 S mom? Skuttskyldig fysisk person, som varit bosatt eller stadigvarande vistats här I riket under någon del av beskattningsäret åtnjuter särskild skattereduktion med det belopp varmed 0,4 basenheter, enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig

inkomstskatt, överstiger F600 kronor.

I fråga om särskild skattereduk- I fråga om särskild skattereduktion äga bestämmelserna I 4 mom. — tion äga bestämmelserna i 4 mom. femte och sjätte styckena motsva- — fjärde, femte och sjätle styckena rande tillämpning. motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1979 och tillämpas första gången i fraga om preliminär skatt för år 1979 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av 1980 års taxering.

Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lugens rubrik 1974: 771.

Lydelse enligt prop. 1978/79: 50.

12 2

Prop. 1978/79: 56

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 127 § taxeringslagen (1956: 6237 skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse

<

127 S

Föranleder bestämmelse i avtal

för undvikande av eller lindring i

dubbelbeskattning, som Sverige

har träffat med annan stat, att änd-

ring skall vidtagas i fråga om taxe-

ringar som rör statlig eller kommu-

nal skatt eller i fråga om annan åt-

värd varigenom sådan skatt har på-

förts, äger regeringen eller den

myndighet regeringen förordnar

vidtaga sådan ändring.

Regeringen äger meddela de före- Regeringen äger meddela de föreskrifter med avseende å taxerings- skrifter I fråga om taxeringsförfaförfarandet, som finnas erforderliga randet. som finnas ertforderhga för för ullämpning av överenskom- ullämpning av överenskommelse melse med främmande stat till före- med främmande stat tull förekomkommande av eller lindring i dub- mande av eller lindring i dubbelbebelbeskattning. skattning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1979.

3 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. ? Senaste lydelse 1974: 773.

Prop. 1978/79: 56 24

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammaunträde

1978-11-02

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsräden Sven Romanus, Mundebo, Wikström. Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg. Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: stutsrådet Mundebo

Proposition om ändring i sjömansbeskattningen, m. m.

1¶Inledning

Genom lagstiftning år 1977 infördes ett inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78: 14, rskr 1977/78: 48, SFS 1977: 1070 och 1071). Inflationsskyddet, som gäller fr. o. m. 1979 ärs taxering, erhålls genom att skatteskalan grundas på en s.k. basenhet. Basenheten för taxeringsåret 1979 utgör ett belopp av 5000 kr. Denna basenhet skall årligen omräknas med hänsyn till kKonsumentprisindex, rensat från effekten av ändringar i mervärdeskatteuttaget. För taxeringsäret 1980 har basenheten numera bestämts till 5400 kr. (SFS 1978: 687).

I den nyssnämnda propositionen uttalade jag (s. 39--40) att även den särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, borde omfattas av inflationsskyddet. Jag nämnde också att den rent tekniska utformningen härav krävde ytterligare överväganden och att frågan skulle tas upp senare. Jag avser nu att föreslå ett inflationsskydd för sjömansskatten.

Sjömansskatten är bestämd bl.a. genom sin anknytning tull den statliga

inkomstskatten. De förslag till ändringar i fråga om den statliga inkomst-

skatten för 1979 års inkomster som jag udigare har lagt fram förutsätter att

även sjömansskatten justeras på motsvarande sätt. Vidare bör en anpass-

ning till nu aktuella belopp ske i fråga om de inslag i ssfömansbeskattningen som avser värdet av fri kost. det s.k. omkostnadsavdraget samt den månatliga särskilda skattereduktionen för sjömän. Detsamma gäller beträffande den kommunala utdebitering som räknas in i sjömansskatten. E.n. grundas sjömansskatten I dessa delar på belopp som har bestämts med hänsyn till förhållandena år 1975 eller 1976.

Prop. 1978/79: 56 [Eg 'n

Riksskatteverket, RSV. har i skrivelse den 12 april 1978 ull budgetdepartementet föreslagit ändringar I sjömansbeskattningen av mera teknisk natur. Till grund för skrivelsen ligger ändringsförslag som utarbetats inom sjömansskattekontoret. Sjömansskattenämnden har yttrat sig över förslaget. Förslaget innebär bl.a. att möjligheterna till jämkning av skatt vid korttidstjänstgöring utvidgas och att jämkningsmöjlighet införs för personal med koncentrerad deltidstjänstgöring. Jag avser nu att tå upp även dessa frågor.

Jag vill också behandla en fråga som inte har samband med sjömaunsbeskattningen. Den gäller regler i anslutning till dubbelbeskattningsavtal. Sverige har ingätt avtal med många stater för att undvika dubbelbeskattning. I avtalen finns regler. som ger person rätt att göra framställning till behörig myndighet i hans hemviststat om åtgärd har vidtagits som medför beskattning i strid mot avtalet. Om framställningen anses grundad skall frågan om möjligt lösas. Oftast sker detta sedan överenskommelse har träffats med den behöriga myndigheten i den andra staten. När nytt avtal har ingåtts föreslås I proposition att riksdagen skall godkänna det. I dessa propositioner har regeringen hittills begärt riksdagens bemyndigande att i den mån det föranleds av avtalet, meddela föreskrifter om ändring i taxeringar och i fråga om andra åtgärder varigenom skutt har påförts. Jag avser nu att föreslå att regeringen eller den myndighet regeringen förordnar får bemyndigande i lag att vidta ändringar av nu angivet slag.

2¶Föredragandens överväganden

2.1 Inflationsskydd för sjömansskatten

Det inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan som infördes genom lagstiftning år 1977 (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78: 14, rskr 1977/ 78:48, SFS 1977: 1070 och 107H, har i korthet följande utformning. Den beskattningsbara inkomsten I skatteskalans olika inkomstskikt uttrycks inte i krontal utan i basenheter. Dessa utgör ett belopp av 5000 kr. multiplicerat med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti månad andra äret före taxeringsåret och augusti månad 1977. De nya reglerna tillämpas första gången vid 1979 års taxering och basenheten utgör då 5000 kr. Basenheten har för 1980 års taxering bestämts ull 5400 kr. (SFS 1978: 687).

I propositionen med förslag till inflationsskydd uttalade jag att även sjömansskatten borde omfattas av inflationsskyddet men att den tekniska utformningen härav krävde ytterligare överväganden.

Sjömansskatten är annorlunda utformad än den vanliga inkomstskatten. Den är en definitiv källskatt, som tas ut av ombordanställda. Skatten är bestämd med anknytning till den statliga inkomstskatten. När den statliga inkomstskatten ändras brukar också sjömansskatten anpassas härtill. Se-

Prop. 1978/79: 56 26

nast skedde detta år 1977 (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78: 14, rskr 1977/ 78:48, SFS 1977: 1072). Sjömansskatten bestäms också med hänsyn till kommunernas utdebitering och är f.n. baserad på en kommunal utdebitering av 25:50 kr. per skattekrona. Det finns också andra komponenter när man bestämmer sjömansskatten. Hänsyn tas till värdet av fri kost och vidare medges ett schablonmässigt beräknat omkostnadsavdrag. Dess-

utom beaktas de speciella kostnaderna och förhållandena i övrigt vid

anställning till sjöss genom ett särskilt avdrag på den uträknade skatten. För utomnordiska sjömän medges en ytterligare minskning av skatten.

å grundval av nu redovisade förhållanden fastställs särskilda tabeller för sjömansskatten. Dessa tabeller är fogade till lagen (1958:295) om sjömansskatt, Sjö, tyfr 7§ 1 mom. och 8§ Sjl.). Olika tabeller gäller vid

anställning ombord på fartyg som huvudsakligen används i fjärrfart och vid

anställning ombord på annat fartyg. Tabelerna visar i särskilda kolumner siffermässigt grunden för skatt som avser gift sjöman. ogift sjöman utan barn, ogift sjöman med barn och utomnordisk C"utlindsk”) sjöman. Dessa

tabeller visar också inkomstskikt, skatten vid skiktets början och det

procentuella påslaget för inkomstbelopp inom skiktet. De egentliga sjömansskattetabellerna som behövs för beräkning av sjömansskatten i de enskilda fallen fastställs av RSV (13 c§ sjömansskattekungörelsen (1958: 301), SjK. jämförd med 9 a § SjL).

Den omständigheten att den statliga inkomstskatteskalan numera är

inflationsskyddad ger inte automatiskt ett motsvarande skydd för sjö-

mansskatten. Sjömansskattens anknytning till den statliga inkomstskatten innebär f.n. bara att när sjömansskatten fastställs så sker detta med utgångspunkt i den statliga inkomstskattens avvägning vid det ullfälle när riksdagen beslutar om ändrad sjömansskatt. För att inflationsskyddet av den statliga inkomstskatteskalan skall ha någon effekt på sjömansskatten krävs därför med nuvarande bestämmelser av riksdagen varje höst när basenheten har ändrats, beslutar om ändring av sjömansskatten på samma sätt som fär göras när den statliga inkomstskatten på annat sätt ändras.

Enligt min mening bör ett inflautionsskydd för sjömansskatten ges en sädan form att i stort sett samma effekter uppnås som i fråga om den

statliga inkomstskatten. Detta bör ske genom att sjömansskatten infla-

tionsskyddas i samma mån som den statliga inkomstskatten och att sålunda ändringar i fråga om skiktgränser och den särskilda skattereduktionen enligt uppbördslagen (1953: 272), UL, får slå igenom. Ett sådant system bör enligt min mening utformas på följande sätt.

Liksom f.n. skall det ankomma på riksdagen att bestämma sjömans-

skattens storlek vid en viss tidpunkt, alltså samma förhållande som räder i fråga om den statliga inkomstskatten. Sjömansbeskattningen bör alltså

behålla sin nuvarande utformning men bör förses med ett automatiskt verkande inflationsskydd såvitt avser den statliga inkomstskatt som ingår i

sjömansskatten. Till de nu gällande bestämmelserna för beräkning av

Prop. 1978/79: 56 ta =

sjömansskatt bör därför knytas en bestämmelse om att när regeringen fastställer ny basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 108 I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. skall de i 7§ I mom. och NI Sjl. nämnda tabellerna justeras med hänsyn till ändringen av basenheten. Inflationsskyddet för den särskilda skattereduktionen enligt 238 4

och 5 mom. UT, kommer automatiskt till uttryck genom att reduktionen

beaktas när sjömansskattetabellerna bestäms på sätt framgår av en I avspitt 2.2 närmare behandlad promemoria. Enhgt ett sådant system kommer riksdagen att ha bestämt sjömansskattens storlek för framuden i förhållande till inflationsskyddet av den statliga inkomstskatten tills bestut fattas om en ändrad avvägning. Nämnda justering bör göras av regeringen och innebär all regeringen genom en förordning fastställer nya tabeller med hänsyn tagen till ändringar i basenheten. RSV får sedan på vanligt sätt fastställa de nya slömansskattetubellerna. Jag föreslar att en ny paragraf införs, 8 a8. med denna innebörd. Förslaget medför även ändring i 9 as.

2.2 Sjömansskattens storlek

Jag har i det föregående föreslagit att ett inflationsskydd införs för sjömansskatten motsvarande det som gäller vid den statliga inkomstbeskattningen. I det följande avser jag att redovisa mina överväganden och

förslag i fråga om sjömansskattens storlek i olika inkomstlägen.

När den statliga inkomstskatten ändras brukar regelmässigt också sjömansskatten anpassas till den nya skatteskalan. Så skedde senast vid 1977 ärs skatteomläggning (prop. 1977/78:49. SkU 1977/78: 14, rskr 1977/78: 48, SFS 1977: 1072). I propositionen till 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/ 79:50 bilaga 2) har förslag framlagts om ändringar i den statliga inkomstskautteskalan främst för att dämpa marginalskatteeffekterna i de inkomstskikt där det stora flertalet heltidsarbetande befinner sig. Den nya skalan avses bli ullämplig på 1979 ärs inkomster. Jag föreslår en anpassning av sjömansskatten till de nya reglerna enligt nämnda proposition.

När sjömansskatten beräknas medges bl.a. ett s.k. omkostnadsavdrag med ärsbelopp om 3000 kr. i fjärrfart och 1500 kr. i närfart. Dessa belopp fastställdes genom lagstiftning år 1976 och tillämpas sedan januari 1977. Prisutvecklingen motiverar enligt min mening att dessa avdrag höjs. En viss reell förbättring anser jug också påkallad. Relationen mellan omkost-

mas tll 4000 kr. i fjärrfart och 2000 kr. i närfart.

Vid beräkningen av sjömansskatten beaktas även värdet av Itri kost. Detta värde har enligt RSV:s anvisningar höjts vid landtaxeringen från 400 kr. per månad är 1976 och tll 535 kr. per månad år 1978. Motsvarande förmän för sjömän tas sedan den I januari 1977 upp till 400 kr. per månad. Jag föreslär att värdet bestäms till 535 kr.

Vid sjömansskattens beräkning medges ett särskilt avdrag från den

Prop. 1978/79: 56 28

framräknade skatten. Detta avdrag motiveras bl. a. av att ombordanställda har mindre möjligheter än andra att utnyttja de förmåner som samhället erbjuder. Avdraget, som har varit oförändrat sedan 1976 års ingång, utgår per mänad med 300 kr. i fjärrfart och 125 kr. i närfart, lika i alla inkomstlägen. Med hänsyn till penningvärdeutvecklingen och till att en viss reell förbättring är motiverad också på denna punkt föreslär jag att dessa skat-

tereducerande avdrag höjs tll 400 kr. i fjärrfart och 175 kr. i närfart.

Slutligen bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskatten ingär f.n. i sjömansskatten efter en utdebitering av 25:50 kr. per skattekrona, vilket bestämdes år 1976 och har gällt sedan den I januari 1977. Medelutdebiteringen har för år 1978 stigit till ca 28:25 kr. i

de relativt typiska sjömanslänen, nämligen Stockholms, Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län. Den är nägot högre för hela riket. Jag föreslär mot denna bakgrund att sjömansskatten fr.o.m. år 1979 beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 28 kr.

Inom budgetdepartementet har gjorts en promemoria som anger grunderna för sjömansskatten enligt mina förslag. Denna promemoria bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga I. Relationen mellan den nuvarande och den föreslagna sjömansskatten framgår av en tabell, som torde få fogas ull regeringsprotokollet som bilaga 2.

2.3¶Övriga ändringar av sjömansskatten

Som jag tidigare har nämnt har RSV föreslagit en del ändringar i sjö-

mansskatten av mer teknisk natur. De förslag som verket har Jagt fram bygger på en framställning från sjömansskattekontoret. Sjömansskattenämnden har i yttrande över framställningen förklarat sig kunna biträda densamma utom såvitt uvser beskattningen av engängsbelopp. I denna del innebär förslaget att bestämmelserna revideras så att en mera rättvis och likformig beskattning av sjömännen ernäs. Detta föreslås ske genom att man liksom vid landbeskattning marginalbeskattar engängsbeloppen. F.n. beskattas engångsbelopp i princip enligt den genomsnittliga skattesats som gäller för den ombordanställdes månadsinkomst den månad engångsbeloppet avräknas. Sjömansskattenämnden som har motsatt sig förslaget menar

att frågan inte skall avgöras i detta sammanhang utan vid en mera allmän översyn av sjömännens beskattning.

För egen del anser jag att den nuvarande behandlingen av engängsbelopp kan kritiseras frän skilda utgångspunkter. Bestämmelserna är inte lätta att tillämpa i praktiken och vidare har det visat sig att reglerna kan

missbrukas i vissa fall. Emellertid bör dessa frågor övervägas ytterligare

och tas upp till behandling i ett senare sammanhang. Detsamma gäller ett förslag om att bestämmelserna I SjL även skall tillämpas i fräga om sjöman som är anställd av arbetsgivare som har förhyrt eller arrenderat fartyget av redaren. Jag är därför f.n. inte beredd att ta upp denna det av RSV:s förslag.

Prop. 1978/79: 56 29

2.3.1 Jämkning av sjömansskatt

F.n. gäller i korthet följande i fråga om möjligheterna att få jämkning (12§ 3 mom. SjL). Sjöman som är bosatt i Norden kan få skatten nedsatt genom jämkning om den tid under beskattningsäret då han har haft inkomst ombord, i förekommande fall tillsammans med den tid under samma år då han haft inkomst i Jand av eget arbete, uppgår ull högst sex månader. Vidare krävs att han under mer än tre månader av året bedrivit studier, fullgjort militärtjänst eller varit sjuk utan att få sjuklön och att under året erlagd sjömansskatt och beräknad slutlig skatt på inkomst i land sammanlagt väsentligt överstiger den slutliga skatt som han kan beräknas bli påtförd om även inkomsten ombord har utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928: 370), KL.

Sjömansskattekontoret har föreslagit att möjligheterna till s.k. korttidsjämkning utökas och att jämkningsmöjlighet införs för personal med koncentrerad deltidstjänstgöring.

Som kontoret har påpekat är nuvarande regler om korttidsjämkning inte anpassade till dagens arbetsmarknadssituation. Det kan finnas godtagbara skäl tll att sjöman har korttids- eller deludstjänstgöring. Det kan sålunda vara hälsoskäl utan att fråga är om sjukdom som grundar sjukskrivning, problem med barnpassning osv. Det kan också vara fall där arbetsmöjligheterna är begränsade till en kortare tid (högsäsong) och där existensminimireglerna inte är tillämpliga.

Villkoret för jämkning att sjömannen mer än tre månader av beskattningsåret måste ha studerat, fullgjort militärtjänstgöring eller varit sjuk utan att uppbära sjuklön medför en begränsning av jämkningsmöjligheterna, som numera fär anses olämpha. Det är emellertid svårt att finna en lämplig lösning för att modifiera villkoret. Det torde över huvud taget knappast gå att närmare ange vilka skäl för koörttidsanställning som av billighetsskäl bör tillåtas grunda rätt till jämkning. Den bästa lösningen är enligt min mening att slopa villkoret. Antalet jämkningsärenden kommer med denna lösning att öka något men ökningen torde inte bli alltför stor. Jag föreslår alltså att nämnda villkor slopas.

Den föreslagna ändringen löser beskattningsproblemet för deludstjänstgörande för de fall där totala anställningstiden uppgår till höpst sex månader. För att lösa problemet för övriga fall mäste antingen sexmånadersgränsen höjas eller särskild jämkningsregel införas. Sexmånadersgränsen har emellertid visat sig vara väl avvägd och bör därför inte ändras.

Problemet bör därför enligt min mening lösas genom att en särskild Jämkningsregel införs för de deltidstjänstgörande sjömännen.

Vid s.k. koncentrerad deltidstjänstgöring uppkommer beskattningsproblem. Av naturliga skäl kan sådan tjänstgöring endast förekomma på passagerarfärjorna i närfart och innebär att vederbörande sjöman tjänstgör ett begränsat antal dagar per månad.

Om den sjöman, som fullgör koncentrerad delhidstjänstgöring, inte har

Prop. 1978/79: 56 30

någon annan Inkomst än sjötnkomsten, blir sjömansskatten på. hans inkomst ombord för hög vid tillämpning av 9§ 1 mom. SjL. Sjömaunsskattenämnden har emellertid efter ansökan av några deltidstjänstgörande medetvil att inkomsten varje månad skall anses som intjänad under 30 dagar. Om sjömannen utom sjötnkomsten också har ländinkomst medför metoden emellertid den komplikationen att taxeringen måste ändras. Grundavdraget päverkas nämligen av att den sjömansskattepliktiga tiden ökas.

För att lösa denna svårighet bör införas en bestämmelse med innebörd att sjöman med deluidstjänstgöring som har fått vidkännas väsentligt för högt skatteavdrag kan få skatten nedsatt i skälig mån. Den skattejämförel-

sen bör ske enligt samma regler som gäller för den korttidsanställde. I

sådant fall behöver nämligen eventuell taxering inte päverkas. Denna metod är därför adminstrativt enkel att tillämpa.

Med deltidstjänstgöring i detta sammanhang bör förstäs tjänstgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än heltid.

Jag föreslar att bestämmelser med nämnda innebörd införs. De bör tas in i ett nytt moment av 1258 SjL.

Jämkning kan vidare medges för päräknat avdrag för avgift för sådan pensionsförsäkring som avses i 468 2 mom. första stycket 6) KL (128 I mom. c) Sju). Rätten till avdrag enligt nämnda paragraf i KL är beroende av den skattskyldiges A-inkomst. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 98 3 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Fill A-inkomst räknas emellertid inte sjötnkomst. Emellertid skulle sjötnkomst ha varit A-inkomst om den hade beskattats som inkomst av tjänst enligt KL.

Jag anser att ett tillägg bör göras 146 § 2 mom. femte stycket KL att till A-inkomst även skall räknas inkomst ombord enligt Sjl. samt enligt 18 2 mom. nämnda lag skattephiktig dagpenning. Jag föreslår att en bestämmelse införs med denna innebörd.

Far redaren inte fått uppgift om enhet vilken kolumn skatteavdrag skall göras får avdrag under januari och februari ske enligt den kolumn som senast har tillämpats under nästföregående beskattningsår. Om det senare

framgår att avdrag rätteligen hade bort ske enligt annan kolumn åligger det

redaren att vid nästa löneavräkning göra rättelse. Sädan rättelse får inte ske senare än vid löneavräkningen för mars mänad (108 1 mom. tredje

stycket SjL.). Rättelsemöjlighet bör enligt min mening emellertid föreligga

under hela andra redovisningsperioden, dvs. under månaderna mars och april.

Jag anser vidare att, om skatteavdrag har verkställts under junuari och

februari enligt kolumn 2—23 eller 4 med ledning av debetsedeln för nästföre-

gående beskattningsär, bör rättelse till kolumn I ske om inte debetsedel

uppvisas och det inte på annat sätt kan utrönas vilken kolumn som skall

tillämpas. Jag föreslår att 10§ I mom. tredje stycket SjE ändras i enlighet med vad

jag nu har sagt.

Prop. 1978/79: 56 31

Om ändring inträffat under beskattningsäret i förhållande. som sjöman-

nen har lämnat uppgift om i ansökan om jämkning, är han skyldig att omedelbart underrätta sjömansskattekontoret (13 § tredje stycket Sju). För att alla fall där underrättelse bör ske skall bli täckta föreslär jag att bestämmelsen ändras så att den även omfattar ändring som inträffar före beskattningsårets början men efter det ansökan har gjorts.

Vidare bör ändring ske av anvisningarna till 11 § SjL på så sätt att kvitto på innehållen sjömansskatt skall lämnas och rättelse ske i löncavräkning i stället för i avräkningsboken, eftersom avräkningsbok inte förekommer numera.

2.3.2 Beskattning av naturaförmån

Jag vill i det här sammanhanget även ta upp frågan om beskattning av nauturaförmån. Enligt nuvarande bestämmelser i 2 § SjL. förstås med beskattningsbar inkomst endast ”kontant inkomst ombord”. Detta medför alt en sjöman, som fär sin lön delvis I natura, t.ex. har förmån av bil för privat bruk, inte kan beskattas för förmänen enligt SjL. Jag anser det vara rimligt att sådan förmån som har lönekaraktär, t. ex. bil eller bostad 1 land på arbetsgivarens bekostnad bör utgöra beskattningsbar inkomst och säledes beskattas entigt nämnda lag. Emellertid bör liksom f.n. förmånen av fritt logi ombord vara skattefritt. Vidare bör inte heller fri kost anses utgöra beskattningsbar inkomst enligt denna bestämmelse eftersom värdet av den fria kosten beaktas vid bestämmande av de tabeller som avses I 78 I mom. och 8 § SjL. Jag föreslär att 2 § SjL ändras i enlighet härmed. En följdändring bör ske i anvisningarna till 2 § SjL.

2.3.3 Krav och återkrav av sjömansskatt

Jag vill också ta upp frågan om införande av enklare regler för krav mot sjöman på för lågt erlagd skatt.

I 17. $ 3 mom. SjL finns bestämmelser om i vilka fall krav på skatt skall riktas mot sjömannen. Dessa föreskrifter är detaljerade. Emellertid krävs i vissa fall att sjömansskattenämnden först meddelat rättelsebeslut. Sådant beslut kan ske när skatteavdrag obehörigen har underlåtits eller verkställts med för lågt belopp när felaktigheten har berott på bl. a. att sjömannen har lämnat oriktig uppgift i ansökan om jämkning eller rättelse eller att ändring inträffat i förhållande, som påverkar kolumnbestämningen för honom. Sådan ändring kan inträffa 1. ex. när det för en gift sjöman, som av lokala skattemyndigheten fått debetsedel för preliminär skatt med anteckningen ”Sjömansskatt kolumn 2-3", under året meddelas dom på äktenskapsskillnad. Skattemyndigheten ändrar då till kolumn 1. Sjömannen kanske dröjer med att visa upp ändringsbeslutet ombord eller underläter att visa upp det. Den skatt som på grund härav har avdragits för lägt kan inte arbetsgivaren ställas ansvarig för. Krav mot sjömannen på denna skatt kan inte riktas förrän också sjömansskattenämnden har fattat ett rättelsebestut.

Prop. 1978/79: 56 32

Enligt min mening bör inte som förutsättning för att rikta krav mot sjömannen I sådana fall gälla att rättelsebestut har meddelats. Krav bör kunna riktas mot sjömannen även om sådant beslut inte har meddelats. Detta innebär att krav mot sjömannen kan riktas mot honom tidigare än f.n. Sådant krav framställs av sjömansskattekontoret (17 § 2 mom. första stycket Sjl.>.

Jag anser att reglerna om förutsättningarna för att rikta krav på skatt mot sjömannen kan ersättas med en bestämmelse om att krav skall riktas mot sjömannen. om uteblivet eller för lågt skatteavdrag beror på omständighet som redaren inte kan lastas för. Med denna lydelse täcks alla aktuella fall in.

Enligt 36 & I mom. SjL skall återbetalning av erlagd skatt efter beslut om jämkning eller rättelse verkställas utan särskild ansökan. Jämkning kan ske när sjömannen gör sannolikt att han året efter beskattningsäret vid taxering till statlig inkomstskatt kan påräkna avdrag för bl. a. underskott i förvärvskälla eller nedsatt skatteförmåga (12 § I mom. Sj).

Den situationen kan emellerud föreligga att sjöman med kort anställningstid får sådan jämkning med belopp som är ungefär lika stort som månadsinkomsten. Skatteomräkningen innebär att skatten på månadsinkomsten blir = 0 och också att det procenttal efter vilket skatt skall utgä på engångsbelopp enligt 9 § 2 mom. SjL blir = 0. Detta medför att all inbetald skatt, såväl på månadsinkomst som engångsbelopp, skall äterbetalas. Denna konsekvens av nuvarande regler anser jag bör rättas till. Lämpligen kan det ske genom att det t 36 §& I mom. Sjl. intas en bestämmelse om att återbetalning i anledning av sådant jämkningsbeslut inte får ske med högre belopp än vad som motsvarar jämkningsbeloppet. Även efter införande av en sådan bestämmelse kommer 100 procent av jämkningsbeloppet att återbetalas.

Det inträffar att skatt återbetalas dubbelt eller på annat sätt med för högt belopp. Det finns emellertid ingen bestämmelse I SjL som medger återkrav

av beloppet i detta fall. Enligt min mening bör en sådan bestämmelse

införas. Den kan lämpligen ha motsvarande lydelse som bestämmelsen i 70 $ UL. Innnebörden av den föreslagna bestämmelsen är, att om skatt har restituerats med för högt belopp skall redaren eller sjömannen till stätsverket äterbetala vad han felaktigt har uppburit. Beslut om betalningsskyldighet får inte fattas senare än fyra år efter utgången av det år, under vilket skatten felaktigt restituerats. Vidare bör föreskrivas att bestämmelserna om revisionskrav i övrigt äger motsvarande tillämpning på beslut om betalningsskyldighet.

Jag föreslår att det införs ett nytt moment i 36 § SjJL med denna innebörd.

2.3.4 Övriga frågor angående sjömansbeskattningen

Sjömansskattekontoret har hemställt att befogenheten att meddela an-

Prop. 1978/79: 56 33

stånd med skattens inbetalning och redovisning enligt 14 § 1 mom. SjE överförs från nämnden till kontoret. Jag instämmer häri och föreslår att bestämmelsen ändras I enlighet härmed.

Vidare har nämnden och kontoret hemställt att inbetalning av sjömansskatt fär ske kostnadstritt. Jag anser att sådan bör få ske kostnadsfritt liksom redan är fallet med skatt som inbetalas enligt 52 § UT... Jag föreslår att en bestämmelse härom införs 1 14 § I mom. SjL.

Fysisk person. som varit bosatt I Sverige under hela beskattningsäret får vid ländbeskattningen grundavdrag med 4500 kr. Har han uppburit sjöinkomst under året reduceras dock grundavdraget med en tolftedel för varje period om 30 dagar för vilken han har uppburit beskattningsbar inkomst eller skattepliktig dagpenning enligt Sjö (48 & 2 mom. KL.

Fysisk person, som varit bosatt i Sverige endast under en del av året får grundavdrag med en tolftedel av 4500 kr. för varje månad han helt eller delvis har varit bosatt här i riket (48 § 3 mom. KL).

Grundavdraget enligt 3 mom. reduceras emellertid inte av sjöimkomst. Jag anser att grundavdraget på samma sätt som 12 mom. bör reduceras vid sjörnkomst. Jag föreslår att en bestämmelse härom införs i 48 § 3 mom.

KL.

Under vissa förutsättningar får skattskyldig vid landtaxeringen skattereduktion. Som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen inkomst enligt SjL. samt skattepliktig dagpenning enligt I $ 2 mom. samma lag. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skattskyldige har uppburit sädan inkomst (2 & 4 mom. första-fjärde styckena UL).

Enligt 2 § 5 mom. samma lag får fysisk person, som har varit bosatt eller stadigvarande har vistats här i riket under någon del av beskattningsåret, särskild skattereduktion med f. n. 400 kr. Enligt förslag i prop. 1978/79: 50 bilaga 2 avses beloppet för år 1979 vara 560 kr.

Några särbestämmelser för sjömän liknande dem i 2 & 4 mom. UL förekommer inte. Detta innebär att sjöman fär särskild skattereduktion med fullt belopp, även om han är till sjöss under t.ex. 11 månader och därvid får motsvarande reduktion genom att särskild skattereduktion är inräknad 1 sjömansskattetabellerna. Jag föreslår att 2 § 5 mom. UL justeras I konsekvens med innebörden av 2 § 4 mom. fjärde stycket UL.

Redare skall enligt J6 § I mom. SjL ärligen till sjömansskattekontoret

lämna vissa uppgifter avseende nästa år om bl. a. fartygs storlek, den fart, i vilken fartygen är avsedda att nyttjas och antalet anställda ombord. Genom ändring i nämnda fag gäller sedan den I januari 1976 (prop. 1975:109, SfU 1975/76:5, rskr 1975/76: 5. SFS 1975: 948) att lagen är tillämplig även på sjöman som är anställd av annan arbetsgivare som redaren har antagit som entreprenör. Med hänsyn härtill bör redareuppgiften innehålla uppgift även om entreprenör som redaren anlitar för verksamhet ombord. Jag föreslår att en bestämmelse härom införs.

Prop. 1978/79: 56 34

2.4¶Ändring av taxering m. m.

Sveriges avtal med främmande makter för att undvika dubbelbeskatt-

ning, (dubbelbeskattningsavtal). innehåller regler som ger person rätt att göra framställning till den behöriga myndigheten i hans hemviststat om ätgärd vidtagits I en avtalsslutande stat eller i båda staterna. som för honom medför en mot avtalet stridande beskattning. Om den behöriga myndigheten finner framställningen grundad men inte själv kan få till stånd en tullfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten. Uttrycket behörig myndighet åsyftar i avtalen för Sveriges del budgetministern eller hans befullmäktigade ombud. Avtalen förutsätter att ändring skall vidtas om taxeringar eller annan åtgärd har vidtagits

varigenom skatt har påförts I strid med ingånget avtal. När nytt dubbelbe-

skattningsavtal har ingåtts föreläpgps detta riksdagens godkännande genom proposition. I dessa propositioner har hittills intagits hemställan att be-

myndiga regeringen att, i den män det föranleds av avtalet, meddela beslut

om ändring i taxeringar och i fråga om andra åtgärder varigenom skatt har påförts. För att undvika att sådan hemställan skall behöva göras var gång ett nytt dubbelbeskattningsavtal har ingåtts, föreslär jag att en ny bestämmelse införs i 127 § taxeringslagen (1956:623) enligt vilken regeringen, eller den myndighet regeringen förordnar, äger, om bestämmelse i avtal för undvikande eller lindring i dubbelbeskattning det föranleder, vidta ändring

i fråga om taxeringar som rör statlig eller kommunal skatt eller i fräga om annan åtgärd varigenom sådan skatt har påförts.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till I. lag om ändring I lagen (1958: 295) om sjömansskatt. 2, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 3. lag om ändring t uppbördslagen (1953: 272), 4. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1978/79: 56 35

Bilaga I

PM angående de föreslagna tabellerna för sjömansskatt

Som utgångspunkt för de tabeller enligt 7 och & $$ SjL. som skall gälla fr.o.m. den I januari 1979, skall ligga skattebeloppen enbigt preliminärskattetabellen för år 1979 vid kommunal utdebitering av 28 kr. per skattekrona.

Omräkning av preliminärskattetabellen

Avdrag för försäkringspremier tillgodoräknas med 250 kr. för ogift och 500 kr. för gift sjöman. Vidare tillgodoräknas sjöman I närfart schablonavdrag från löneinkomsten med 2000 kr. och sjöman i fjärrfart sådant avdrag med 4000 kr. per är. Den uträknade preliminärskatt som svarar mot olika månadsinkomster, bestäms under förutsättning att sjömannen erhåller avdrag med dessa belopp utöver uvdrag enligt 4 § I mom. uppbördslagen

(1953: 272).

Värdering av naturaförmäner

Förmån av fri kost värderas till 535 kr. Värde av fritt logi upptas ej.

Skatt enligt 7 § SjL

Skatten för gift sjöman bestäms med beaktande av att denne skall ha skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen med 150 kr. per månad oavsett makens inkomst och särskild skattereduktion enligt 2 § 5 mom. uppbördslagen. Skatten på den kontanta mänadsinkomsten och värdet av fri kost beräknas enligt den omräknade preliminärskattetabellen. De framkomna skattebeloppen för månadsinkomst reduceras för sjöman i fjärrfart med 400 kr. och för sjöman i närfart med 175 kr.

Skatt enligt 8 § SjL

Skatten bestäms särskilt för fjärrfart med utgångspunkt i tabellerna enligt 7 § SjL.. Skatten på en beskattningsbar mänadsinkomst av 2400 kr. eller däröver upptas till 9027 av skatten enligt 7 § för gift sjöman med samma månadsinkomst. Vid lägre inkomster bestäms skatten enligt 8 8 till en viss procentandel av sjömansskatten enligt 7 8 för ogft sjöman utan barn. Procentandelen i fråga erhålls genom att sjömansskatten enligt 8 § vid en beskattningsbar månadsinkomst av 2400 kr. uttrycks i procent av sjömansskatten enligt 7 § för ogifta sjömän med summa beskattningsbara månadsinkomst.

Prop. 1978/79 56 36

Övriga grunder

Beräkning av skattebeloppen sker i första hand på beskattningsbar må-

nadsinkomst med 600 kronors intervall. Skatten för mellanliggande in-

komster bestäms genom interpolering med rät linje. Skattebelopp som

understiger 10 kr. för månad upptas ej i tabellen.

Bilaga 2

Futvurpn

S+ fir Yyct Yc+ Ll+ So+ Lr Al- 6l- CC 01- ct p- 8 tp+ 89+ SLT 86+ 6 + — paw

Yo ueg I Y9i+ Ssct rit Söt L+ vr Oc- Yc 0c- Fi- I I Ll+ cbT LY9+ c8+ c6+T 8 + + +

1 6461-8461 9 8l+ Lot 0€+ lör 9 9 Ic- Fo Fc cl tt tr cot Ly+ TL+ LL+ Lö+ 3 L + + - +

uejn

19 UP yåo UIP 9 8 Lot fer 8 tr 6 Ic- Fe LC 6 9 £- 6l+ tet 69+ Fi+ rört UINEYSSULWOS jBU 9 + + + - - +

Furutepn

cr tp- Op-- It- tt 19- tl s8- L6- 16- 88- tl- tl I9—- Ye - br Ol S +

AR

6L61—8L6T pawyrIo

( -) 05 Pp str 9 LL ch LUI- 86 86 8 08 tor 8r 8 8 varg | Ip fr FUIUYSUIU v — - - - - — — - - — - - o-

UFNENSSULWOLS

| 8F cp ter sp 99 8 96 §Ol- tOI-- 96 18 [8 S9 Op si OM 0 1313 t 3 — ö- - — - - — - —- o— = +

-

(+) urn SUIUYO Hvjuef 09 8b cp Öv IS 99 8 66 sOl- c0l- 96 I8 FR 39 ir sto tl tor 130 utegq c -—- — or - — - - — - - - - - >

I IEÄULIPULIOA

-SFUIUNEYSIA -SPeUBW

"ISWOYNUI 008 vOrz 000 009€ O0r 008 VOR 0009 0099 00CL 008 00F 0006 00001 DÖM 000 000 000 Jeg I "1Y I + F S L 8 II TI €1 §1

Prop. 1978/79: 56 37