Prop. 1977/78:49

om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m.m.

Prop. 1977/78: 49 Regeringens proposition

1977/78: 49

om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m. m.;

beslutad den 20 oktober 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN INGEMAR MUNDEBO

Prop. 1977/78:49 5 Bilaga 3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives att de tabeller som avses i 7 & 1 mom. och 8 ;" lagen (1958295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt2 Fjärrfart Tabell F kolumn ] (Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns

[ 450— 1 800 10.50 + 290 % 1800—2400 112 +31,5% 2 400— 3 000 301 + 40.0 % 3 000— 3 600 541 + 46,0 % 3 600— 4 200 817 + 5415 96 4200— 4800 1144 +6l,0% 4 800— 5 400 1510 + 63,0 % 5 400— 6 000 1 888 + 660 % 6 000— 6 600 2 284 + 73,0 %

6 600— 7 200 2 722 + 74.0 % 7 200— 7 800 3166 + 74.596 7800— 8400 3613 +74,5 % 8 400— 9 000 4 060 + 77.0 %

9 000— 9 600 4 522 + 78.5 % 9 600—10 000 4 993 + 78.5 % [0000—12600 5307 +78,5 % 12 600— 7 348 + 83.5 % M

' Lagen omtryckt l970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777. 2 Senaste lydelse 1976:1082.

Prop. 1977/78:49

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns. kr. nedre gräns 1990— 2 400 11.75 + 32.5 % 2 400— 3 000 145 + 39,5 % 3 000— 3 600 382 + 460 % 3600— 4200 658 + 545 % . 4 200— 4 800 985 + 61 ,O % 4 800— 5 400 1 351 + 62.5 % 5 400— 6 000 1 726 + 66.5 % 6 000— 6 600 2125 + 725 % 6 600— 7 200 2 560 + 740 116 7 200— 7 800 3 004 + 745 % 7800— 8400 3451 +74.5 % 8 400— 9 000 3 898 + 770 % 9 000— 9 600 4 360 + 78,5 % 9600—10000 4831 +78,5 % 10 000—12 600 5 145 + 785 % 12 600— 7 186 + 83,5 %

Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns, kr. nedre gräns

2150— 2400 12,25 + 31,5 (it'- 2400— 3000 91 +35,0 % 3 000— 3 600 301 + 46,5 176 3 600— 4 200 580 + 505 96

4 200— 4 800 883 + 61,0 % 4 800— 5 400 1 249 + 62,0 % 5400— 6000 1621 +64,5 136 6000—6600 2008 +71,5 "6

6 600— 7 200 2 437 + 73,5 % 7 200— 7 800 2 878 + 74,5 % 7 800— 8 400 3 325 + 74,5 % 8 400— 9 000 3 772 + 76, ');-3

9 000— 9 600 4 228 + 78,5 9-6 9 600—10 000 4 699 + 78.5 % 10000—12800 5013 + 78,5 ”6 12 800— 7 211 + 83.5 %

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/78z49

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns, kr. nedre gräns

1500— 1800 10,00 + 13, % 1 800— 2 400 49 + 13,5 '.'-13 2 400— 3 000 130 + 35,5 '.'6 3000— 3600 343 +41,5 % 3 600— 4 200 592 + 490 %

4 200— 4 800 886 + 55,0 % 4 800— 5400 1216 + 56.5 '.?6 5 400— 6 000 1 555 + 59,5 '.16 6000— 6600 1912 +65,5 %

6 600— 7 200 2 305 + 66,5 % 7 200— 7 800 2 704 + 67,0 96 7 800— 8 400 3106 + 670 '.16 8 400— 9 000 3 508 + 69,5 %

9 000— 9 600 3 925 + 70,5 % 9 600—10 000 4 348 + 70,5 1.16 10 OOO—12600 4 630 + 70,5 % 12 600— 6 463 + 75.0 % Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns, kr. nedre gräns 690— 1 200 9.75 + 27,5 96 1 200— 1 800 150 + 29, '.'-(, 1 800— 2 400 324 + 330 % 2 400— 3 000 522 + 420 96 3 000— 3 600 774 + 470 96

3 600— 4 200 1 056 + 56,5 96 4200— 4800 1395 +61_5 % 4 800— 5 400 1 764 + 630 % 5400— 6000 2142 + 67,5 % 6 000— 6 600 2 547 + 73,5 %

6 600— 7 200 2 988 + 745 % 7 200— 7 800 3 435 + 74,5 % 7 800— 8 400 3 882 + 74,5 % 8 400— 9 000 4 329 + 78,0 96.

9 000— 9 600 4 797 + 78,5 ':'6 9 600—10 000 5268 + 78,5 % 10 000—12 600 5582 + 78.5 5.16 12 600— 7 623 + 83,5 %

• Sida 8
•  Original

Prop. 1977/78:49

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 2—3 (Gift Sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns, kr. nedre gräns

1 260— 1 800 12,40 + 29,0 % 1800— 2 400 169 + 32,5 % 2 400— 3 000 364 + 42,0 % 3000— 3600 616 +47,0 % 3 600— 4 200 898 + 560 %

4 200— 4 800 1 234 + 61,5 1.1"; 4 800— 5400 1 603 + 63,0 '.'t'; 5 400— 6 000 1 981 + 67,5 % 6 000— 6 600 2 386 + 73,5 %

6 600— 7 200 2 827 + 74,0 % 7 200— 7 800 3 271 + 74,5 % 7 800— 8 400 3 718 + 74,5 % 8400— 9000 4165 +78,0'-'t'1

9000— 9600 4633 + 78,5 % 9 600—10000 5104 + 78,5 % 10000—12600 5418 +78,5 % 12 600— 7 459 + 83,5 %

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns, kr. nedre gräns

1 420— 1 800 9,80 + 29,0 'X'. 1800— 2400 120 +31,0 % 2 m 3 000 306 + 38,0 96 3 000— 3600 534 + 46,5 % 3600— 4200 813 +53,5 % 4200— 4800 1134 +6l,0 % 4 800— 5 400 1 500 + 62,5 % 5 400— 6 000 1 875 + 66,0 96 6 000— 6 600 2 271 + 72,0 %

6 600— 7 200 2 703 + 74, 96 7 200— 7 800 3 147 + 74,5 % 7 800— 8 400 3 594 + 74,5 % 8400— 9000 4041 +77.0 "6 9000— 9 600 4 503 + 78,5 % 9600—10000 4974 + 78.5 96 10000—12 800 5288 + 78.5 % 12 800— 7 486 + 83,5 96

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/78:49

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

720— 1200 1200— 1800 1800— 2400 2400— 3000 3000— 3600

3600— 4200 4200— 4800 4800— 5400 5400— 6000 6000— 6600

6600— 7200 7200— 7800 7800— 8400 8400— 9000

9000— 9600 9600—10000 10000-12600 12600—

Nuvart'inde lydelse

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

11,00 95 203 329 554

809 1 112 1 445 1 784 2 147

2 543 2 945 3 347 3 749

4169 4595 4877 6710

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+ 17,5 % + 180 % + 21,0 '.1'; + 37.5 '.-'6 +42, ”6

+ 50,5 % + 55,5 ”6 + 56,5 % + 60,5 '?6 + 66,0 1.1")

+ 67, '.1'; + 67. '.'i'. + 67,0 % + 70,0 176

+ 71,0 95". + 70,5 % +ms% + 75,0 '.'i;

• Sida 10
•  Original

Prop. 1977/78:49

Fi'ii'taslagen lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

10

Bilaga

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

1500—1800 1800— 2400 2400— 3000 3000— 3600 3600— 4200

4200— 4800 4800— 5400 5400—6000 6000—6600

6600— 7200 7200— 7800 7800—- 8400 8400— 9000

9000— 9600 9600—10000 10000—12600 12 600—

10,50 99 279 492 738

1 029 1 359 1 716 2 097

2514 2 949 3 396 3 843

4 308 4 779 5 093 7 134

+ 29,5 % + 30.0 90 + 35,5 % +M0% +nsa + 55,0 "i, + 59,5 96 + 63,5 % + 69,5 915.

+7zs'a +msa +msa +W5%

+ 78,5 % + 78,5 % + 78,5 91) + 83.5 %

Tabell F kolumn 2—3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

2030— 2400 2400— 3000 3000— 3600 3600— 4200

4200—4800 4800— 5400 5400—6000 6000— 6600

6600— 7200 7200— 7800 7800— 8400 8400— 9000

9 000— 9 600 9600—10000 10000—12600 12 600—

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

10,15 123 336 579

870 1 200 1 557 1 935

2 352 2 787 3 234 3 681

4143 4614 4928 6969

+ 30,5 '.'6 + 35,5 % + 40,5 91. + 485 %

+ 55,0 % + 59,5 % + 63,0 % + 69,5 %

+725% +M5% +m5% +W,%

+ 78,5 % + 78,5 90 + 78,5 '.'-6 + 83.5 %

• Sida 11
•  Original

Prop. 1977/78:49

Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Föreslagen lydelse

Beskattningsbar månadsinkomst.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre

Skatt på inkomst utöver skiktets

11

kr. gräns, kr. nedre gräns 2 190— 2400 10,05 + 29,5 % 2 400— 3 000 72 + 33,5 % 3000— 3 600 273 + 39.5 % 3 600— 4 200 510 + 45,5 % 4 200— 4 800 783 + 53,5 % 4 800— 5 400 1 104 + 58,5 % 5 400— 6000 1455 + 62,0 % 6 000— 6 600 1 827 + 680 % 6600— 7200 2235 +71,0 % 7 200- 7 800 2 661 + 74,5 % 7 800— 8 400 3 108 + 74,5 % 8 400— 9 000 3555 + 76,5 % 9000— 9600 4014 + 78,5 % 9 600—10 000 4 485 + 78,5 % 10 000—12 800 4 799 + 78,5 % 12 800— 6 997 + 83,5 % Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst. kr.

1550—1800 1800— 2400 2400— 3000 3000— 3600 3600—4200

4200— 4800 4800— 5400 5400— 6000 6000— 6600

6600—7200 7200— 7800 7800— 8400 8400—9000

9000— 9600 9600—10000 10000—12600 12600—

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

10,25 39 111 303 522

783 1 080 1 401 1 740

2118 2508 2910 3312

3 729 4 152 4 436 6 269

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+ 11,5 % + 12,0 % + 32,0 % + 36,5 % + 43,5 %

+ 49,5 % + 53,5 % + 56,5 % + 63,0 %

+ 65,0 % + 67,0 % + 67,0 % + 69,5 %

+ 70,5 % + 71,0 % + 70,5 lli-) + 75,0 lli)

• Sida 12
•  Original

Prop. 1977/78:49

Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Föreslagen [vt/else

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

740—1200 1200—1800 1800— 2400 2400— 3000 3000— 3600

3600— 4200 4200— 4800 4800— 5400 5400— 6000 6000— 6600

6600— 7200 7200— 7800 7800— 8400 8400— 9000

9000— 9600 9600—10000 10000—12600 12600—

Tabell N kolumn 2—3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

mänadsinkomst, kr.

11,50 138 312 495 717

969 1 269 1 608 1 968 2 355

2778 3216 3663 4110

4 581 5 052 5 366 7407

vid skiktets nedre gräns, kr.

1300—1800 1800— 2400 2400— 3000 3000— 3600 3600— 4200

4261-4mm 4800—5400 54ay-6mm bmmaam

6600— 7200 7200— 7800 7800— 8400 8400— 9000

9 000— 9 600 9600—10000 10 OOO—12600 12 600—

11,00 156 339 558 813

1 110 1446 1806 2193

2616 3054 3501 3948

4416 4887 5201 7242

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+ 27,5 % + 29,0 '.'?6 + 30,5 % + 37,0 % + 42, %

+m0% + 56,5 % + 60,0 % + 64,5 % + 70,5 %

+ 73,0 % + 74,5 % + 74,5 % + 78,5 %

+ 78,5 % + 78.5 % + 78,5 %

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

+wo% +m5% +ms% +Qj% +wsa

+ 56,0 % + 60,0 % + 64,5 % + 70,5 %

+np% +u5% +u5% +m,%

+ 785 % + 78,5 % + 78,5 % + 83,5 %

12

+&5%

• Sida 13
•  Original

Prop. 1977/78:49 13

Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns, kr. nedrc gräns

] 470— 1 800 11.30 + 29, % 1 800— 2 400 107 + 29, ('a', 2 400— 3 000 284 + 35,0 % 3 000— 3 600 494 + 40,5 59.4. 3 600— 4 200 737 + 47,5 %

4 200— 4 800 1 022 + 55,0 % 4 800— 5400 1 352 + 590 % 5 400— 6 000 1 706 + 630 % 6 000— 6 600 2 084 + 69,0 '.'-1";

6 600— 7 200 2 498 + 720 (,)-;; 7 200— 7 800 2 930 + 74,5 % 7 800— 8 400 3 377 + 74,5 % 8 400— 9 000 3 824 + 77,0 %

9 000— 9 600 4 286 + 78,5 % 9600—10000 4757 + 78,5 >,; 10 000—12 800 5 071 + 78,5 % 12 800— 7 269 + 835 %

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst månadsinkomst, vid skiktets nedre utöver skiktets kr. gräns, kr. nedre gräns 760— 1 200 10,20 + 17,0 % 1 200— 1 800 85 + 18,0 % 1 800- 2 400 193 + 19,0 % 2 400— 3 000 307 + 32,5 "'.-7. 3 000— 3 600 502 + 38.5 %

3 600— 4 200 733 + 44,5 % 4 200— 4 800 1 000 + 50,5 % 4 800— 5 400 1 303 + 54,0 % 5400— 6 000 1 627 + 58,0 % 6 000- 6 600 1975 + 63,0 %

6 600— 7 200 2 353 + 66,0 % 7 200— 7 800 2 749 + 670 % 7800— 8400 3151 +67,0 % 8 400— 9 000 3553 + 70,5 %

9 000— 9 600 3976 + 70,5 % 9 600—10 000 4 399 + 70,5 %

10 OOO—12600 4 681 + 70.5 % 12 600— 6514 +75,0 ?6

• Sida 14
•  Original

Prop. 1977/78:49 14

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som har avräknats eller bort avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträ- dandet av denna lag.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1977/78:49 15

4 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

llärigenom föreskrives att punkt 2 av anvisningarna till 50% kommunal- skattelagen (192813701 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agan lydelse

Anvisningar till 50 ;

2.[ Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året. utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen. om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstill- skott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till stor- leken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger den- na inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbe- lopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskatt— ningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 ä' första stycket lagen (1962z38l) om allmän försäkring och därutöver skatteplik- tiga intäkter av tjänst om samman- lagt 3800 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33%" 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig. som uppburit folkpen-

' Senaste lydelse 197611083.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till stor- leken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger den- na inkomst icke visst högsta belopp. skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbe- lopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskatt- ningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 ; första stycket lagen (19621381) om allmän försäkring och därutöver skatteplik- tiga intäkter av tjänst om samman- lagt 3 30!) kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33% 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig. som uppburit folkpen-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1977/78:49 Nuvarande ivf/else

sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, bc- räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbelop- pet. För övriga skattskyldiga beräk- nas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk- ningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folk- pension.

l 6 Föreslagen lydelse

sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. be- räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbelop- pet. För övriga skattskyldiga beräk- nas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk- ningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make saknar folk- pension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomst- beloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsva- rande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 75 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 125 000 kronor, skall avdrag icke medgivas. Värdet av sådan fastighet som avses i 24 5 2 mom. denna lag och jordbruksfastighet som i huvudsak användes för bostadsändamål skall inräknas i törmögcnhetsvärdet med skäligt belopp. Har den skattskyldige - eller hans make flera fastigheter av sådant slag gälla bestämmelserna enbart en fastighet. 1 första hand avses fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsbcräkningen får frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 & 1 mom. sista stycket.

Överstiger den skattskyldiges stat/igt taxerade inkomst icke 36 000 kronor. skall avdrag enligt denna anvisnings- punkt medges med minst 500 kronor.

Överstiger inkomster! 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget

• Sida 17
•  Original

Prop. 1977/78:49 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

minst ett belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och inkomsten ifråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången vid 1979 års taxering.

2 Riksdagen 1977/7'8. [ saml. Nr 49

• Sida 18
•  Original

Prop. 1977/78:49

5 Förslag till

18

Lag om ändring i taxeringslagen(1956:623)

Härigenom föreskrives att 22 ä' 3 mom. taxeringslagen ( 1956z623)I skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22å

3 m 0 m .2 Skattskyldig. som uppburit folkpension, är med undan- tag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självde- klaration endast _om hans bruttoin- täkt av en eller flera förvärvskällor under året uppgått till minst 13500 kronor, eller, om hans make uppbu- rit folkpension, till minst 11 700 kronor. Med folkpension avses folk- pension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg. Som folkpension räk- nas icke barnpension eller vårdbi- drag.

3 m 0 m. Skattskyldig, som

uppburit folkpension, är med undan- tag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självde- klaration endast om hans bruttoin- täkt av en eller flera förvärvskällor under året uppgått till minst 14 600 kronor. eller, om hans make uppbu- rit folkpension, till minst [2 600 kronor. Med folkpension avses folk- pension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg. Som folkpension räk- nas icke barnpension eller vårdbi- drag.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skattskyldige har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret, om han har skattepliktiga förmögenhctstillgångar överstigande 75 000 kronor eller om garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. Ifråga om makar gälla bestämmelserna i 1 mom. tredje stycket såvitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

1 Lagen omtryckt 19711399. Senaste lydelse av lagens rubrik 19743773. 2 Senaste lydelse 197611084.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1977/78:49

6 Förslag till

19

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrives att 2ä 5 mom. samt 4å ] mom. uppbördslagen (1953z272)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

5 m 0 m.2 Skattskyldig fysisk person över 16 är, som varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket under någon del av beskattningsåret och som under beskattningsåret haft A-inkomst enligt 9 55' 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med minst 4 500 kronor, åtnjuter särskild skattereduktion med 250 kronor, om hans taxerade inkomst enligt nämnda lag icke över- stiger 36 000 kronor. Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade in- komst 36 000 kronor men icke 38500 kronor åtnjutes särskild skattereduk- tion med belopp som motsvarar 10 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och den taxerade inkomsten. Särskild skattereduktion ätnjutes dock icke av skattskyldig, som har rätt till avdrag för nedsatt skatte/örmdga enligt 50 55" 2 mom. ,[ia'rde stycket kommuna/skattelagen (1 928,13 70).

Föreslagen lydelse

5 m 0 m. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt eller stadig- varande vistats här i riket under någon del av beskattningsåret åtnju- ter särskild skattereduktion med 400 kronor.

I fråga om särskild skattereduktion äga bestämmelserna i 4 mom. femte och sjätte styckena motsvarande tillämpning.

4 %

l m 0 m .3 Har lokal skattemyndighet ej annorledes förordnat, skall,då inkomst av tjänst hänför sig till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka eller då inkomsten eljest avser bestämd tidsperiod och uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, preliminär A-skatt utgå med belopp, som angivas i skattetabeller. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

lLagen omtryckt 197275. Senaste lydelse av lagens rubrik 19741771. 2Senaste lydelse 1974:771. 3 Senaste lydelse 19741771.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1977/78:49 20

Nuvarande lvl/else Föreslagen lydelse

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka eller den längre tid som bestäms av regeringen eller den myndighet regeringen utser, angiva därå belöpande preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten samt grundavdraget äro oförändrade under inkomstårct, att den skattskyldige icke kommer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmögen- het.

att den skattskyldige icke har att erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 & lagen (1962z381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift,

att skattskyldig, som avses i 2 att skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) och 4) erhåller mom. första stycket 2) och 4) erhåller skattereduktion, skattereduktion, samt

a tt den skattskyldige erhåller siir- skild skattereduktion, om inkomsten för år räknat icke överstiger 38 500 kronor eller, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3) och 4) avsedd skatt- skyldig, 40 500 kronor. samt att vid taxering for inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyl- dige än dels grundavdrag, och, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3) och 4) avsedd skattskyldig, avdrag enligt 46 %$ 3 mom. kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1978 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av 1979 års taxering.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1977/78:49 21

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (l965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrives att 2 & lagen(l965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 52

Vid tillämpning av 1 & skall i skatteunderlaget icke inräknas skattekronor och skatteören-som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbets- skadeförsäkring eller ersättning enligt lagen ( 1977:265) om statligt personska- deskydd, lagen (l977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersätt- ning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl., militärersättningsförordningen (1950:261) och lagen (1956z293) om ersättning åt smittbärare, allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestöds- 1agen(1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels dagpenning från arbetslöshetsför- säkringen och kontant arbetsmarknadsstöd. dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och Stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Intäkterna upptages härVid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen(1956:623).

Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skatteören. som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 i lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburits av arbetsgivaren, om arbetsgivarinträdet skett den 9 november 1973 eller senare.

Vid beräkning av antalet skatte- Vid beräkning av antalet skatte- kronor och skatteören skall såvitt kronor och skatteören skall såvitt

* Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 19771191. 2Senaste lydelse 19771282.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1977/78:49

Nuvarande lydelse

gäller avdrag för sjukförsäkringsav- gift enligt 46å 2 mom. 3), grundav- drag enligt 48 å och avdrag för nedsatt skatte/örmäga enligt 5053" 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäk- ringsavgift, såvitt denna grundas på inkomst av anställning, till belopp som påförts på grund av 1975 års taxering. I fråga om det extra avdraget för nedsatt skatte/örmåga beaktas inte sådan minskning av avdraget somjöljer av att den skatt- skyldige eller hans make har förmö- genhet.

22

Föreslagen lydelse

gäller avdrag för sjukförsäkringsav- gift enligt 46 5 2 mom. 3) och grund- avdrag enligt 48 & kommunalskatte- lagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering. Härvid beräknas avdraget för sjuk- försäkringsavgift, såvitt denna grun- das på inkomst av anställning, till belopp som påförts på grund av 1975 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1980.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1977/7s:49 23

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-20

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark. Romanus, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo. Ullsten, Wikström, Johansson

Föredragande: statsrådet Mundebo

Preposition om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m. m.

1 Inledning

Tre stora utredningar inom området för beskattning och kommunal ekonomi kommer inom kort att redovisa resultatet av sitt arbete. Utrednings- arbetet avses ge underlaget för regeringens överväganden om varaktiga reformer inom skattesystemet och den kommunala ekonomin. Dessa reformer skall bl. a. innefatta sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, innationsskydd i skattesystemet och åtgärder för att hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna.

Beslut i dessa hänseenden kan fattas tidigast under år 1978 och reformerna successivt träda i kraft med början är 1979. En mera begränsad skatteom- läggning måste emellertid genomföras redan för år 1978 eftersom ett bibehållande av gällande regler skulle ge helt oacceptabla resultat. Det kortsiktiga syftet måste liksom i de senaste årens omläggningar främst vara att motverka inflationens effekter på skatteuttaget och att underlätta de kommande avtalsförhandlingarna. Samtidigt är det emellertid också lämpligt att i vissa avseenden inleda det mer långsiktiga reformarbetet. Jag vill nu ta upp frågan om en sådan skatteomläggning.

Ett delförslag om inflationsskydd för skatteskalan har enligt tilläggsdi- rektiv den 18 november 1976 lagts fram av 1972 års skatteutredning (Fi l972:02)l i betänkandet (SOU 1977:18,1nf1ationsskyddad skatteskala). Enligt

1 Direktören Bo Jonas Sjönander, ordförande. riksdagsledamoten Alvar Andersson, professorn Osborne Bartley, riksdagsledamoten Holger Bergqvist, departementsrådet Gunnar Björne, f. d. riksdagsledamoten Erik Brandt, riksdagsledamöterna Eric Enlund och Arne Gadd, sekreteraren Anna Hedborg, riksdagsledamoten Carl—Henrik Her- mansson. direktören Nils Holgerson, riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund. Valter Kristensen, Bo Lundgren och Tage Sundkvist, förbundsordföranden Sune Tidefelt samt partisekreteraren Lars Tobisson.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1977/78:49 24

utredningens delförslag skall skiktgränserna i statsskatteskalan och grund- avdraget anknytas till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Utredningens förslag är inte enhälligt. Ledamöterna Brandt. Gadd, Hedborg. Hermansson, Hörnlund och Kristensen har avgett reservationer. Vidare har ledamoten Tidefelt och experten Åberg lämnat särskilda yttran- den.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kammarrätten i Göteborg, riksförsäkringsverket (RFV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands. Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands. Västmanlands. Kopparbergs, Västernorrlands samt Norrbottens län, Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges fögderichefer. Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska kommunförbundet, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SlIIO). Sveriges industriförbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Länsstyrelsen i Stockholms län har till sitt yttrande fogat ett yttrande från lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. LO har till sitt yttrande fogat ett yttrande från Svenska kommunalarbctareförbundet. LRF hänvisar till yttrande av Lantbrukarnas skattedelegation. SAF och Sveriges industriför- bund hänvisar till yttrande av Näringslivets skattedelegation.

2 Gällande bestämmelser

2.1 Allmänt

lnkomstbeskattningen betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i form av allmän kommunalskatt.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiftade dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den allmänna kommunalskatten är i princip proportionell. Den fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endast fysiska personer.

Som underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomst för varje skattskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande falls. k. extra avdrag. Beskattnings- underlaget bestäms för stats- och kommunalbeskattningen var för sig genom ett årligt taxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. (ändrad senast 19772572). 51, och kommunalskattelagen (1928z370) (ändrad senast 19771573), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del gemensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet. annan fastighet,

• Sida 25
•  Original

Prop. 1977/78z49 25

rörelse, tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxe- ringen är också 5. k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. lnkomstberäk- ningen sker särskilt för varje s. k. förvärvskälla.

Vid beräkningen av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret som fordras för att förvärva och behålla intäkterna. [ fråga omjordbruks- och rörelseinkomst medges avdrag för bl. a. egenavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP, arbetsskadeför- säkringen och den allmänna arbetsgivaravgiften. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Från sammanräknad inkomst lär göras s. k. allmänna avdrag (46 & KL). [ första hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har uppkommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla.

Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och förlustavdrag samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garantibelopp utgör taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.

Från taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förut- sättning att den skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskattnings- året. Har den skattskyldige varit bosatt i Sverige endast under en del av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 ;" KL).

Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. extra avdrag (505 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omstän- dighet, dels när hans inkomst efter skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga. långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger existensminimum.

Sedan taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.

Makar taxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar.

Den statliga inkomstskatten tas ut med viss procent av ett s. k. grundbe- lopp, som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet, vilket betyder att uttagen skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efter en progressiv skiktskala. som har följande utseende (10.5 1 mom. Sl).

• Sida 26
•  Original

Prop. 1977/78z49 26

Beskattningsbar inkomst, kr. Skatt inom

skiktet, [.)-t'") — 15 000 2 15 000— 20 000 4 20 000— 25000 6 25 000— 30 000 10 30 000— 35 000 15 35 000— 40 000 21 40 000— 45 000 26 45 000— 50 000 35 50 000— 55 000 36 55 000— 60 000 37 60 000— 65 000 38 65 000— 70 000 43 70 000— 80 000 48 80 000—100 000 49 100 000—150 000 53 150000— 58

I vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s.k. skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Bestämmelser härom finns i 2 & 4 och 5 mom. uppbördslagen (19532272, omtryckt 1972:75.ändrad senast 1977:281).

Rätt till skattereduktion med 1 800 kr. har ensamstående skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar statligt taxerad inkomst. Gift skattskyldig vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och makens taxerade inkomst. Skattereduktion avräknas mot vissa skatter och avgifter. dock inte mot bl. a. statlig förmögenhetsskatt, ATP- avgift eller andra socialförsäkringsavgifter.

Den särskilda skattereduktionen medges skattskyldig som är över 16 år och som inte har rätt till extra avdrag enligt de regler som gäller för folkpensio- närer. Den särskilda skattereduktionen uppgår till 250 kr. om den taxerade inkomsten inte överstiger 36 000 kr. Om inkomsten är högre men inte över 38 500 kr. medges skattereduktion med ett belopp som motsvarar 1 % av skillnaden med 38 500 kr. och den taxerade inkomsten.

Den kommunla inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande till den beskattningsbara inkomsten och tas ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas till ca 28:50 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst för år 1978. dvs. skattesatsen blir i genomsnitt ca 27,5 %.

2.2 Folkpensionärernas beskattning

Folkpensionsförmånerna varmed avses ålderspension. förtidspension, änkepension och hustrutillägg är i princip skattepliktiga. Folkpensionärer medges emellertid i regel ett särskilt avdrag vid inkomsttaxeringen. De

• Sida 27
•  Original

Prop. 1977/78:49 27

nuvarande reglerna om det extra avdragets beräkning tillkom genom lagstiftning år 1975(prop. 1975:92.SkU 1975:25,rskr 1975: 126,SFS 19751312). Reglerna kompletterades genom lagstiftning år 1976 (prop. 1976/77:45, SkU 1976/77:15, rskr 1976/77:103. SFS 1976:1083—1084). Dessa ändringar avsåg förmögenhetsinnehavets inverkan på det extra avdraget samt deklarations- skyldigheten.

Det extra avdraget är numera så utformat att den som bara har ålderspen- sion jämte viss mindre sidoinkomst är helt befriad från skattskyldighet. Avdraget beräknas fr. o. m. inkomstårct 1976 utan hänsyn till makens inkomst. Pensionstillskotten räknas numera som sidoinkomst. Den inkomst en folkpensionär högst kan ha utan att skattskyldighet uppkommer har bestämts till ett belopp motsvarande summan av ålderspension enligt 6 kap. 2 & första stycket lagen (1962:381)om allmän försäkring (omtryckt 1977:630) AFL, och inkomster därutöver med 3 800 kr. sedan avdrag gjorts med 100 kr. enligt 33?" 2 mom. första stycket KL.

Eftersom pensionsförmånerna är olika för gift resp. ogift folkpensionär kommer den skattefria nivån att variera beroende på om även maken uppbär folkpension.

Så länge den taxerade inkomsten inte överstiger den nu angivna nivån är folkpensionären inte skattskyldig. När den taxerade inkomsten överstiger denna skattefria nivå avtrappas det extra avdraget med 40 % av överskju- tande taxerad inkomst. Avdragetjämkas även med hänsyn till förmögenhet. Om förmögenheten överstiger 75 000 kr. nedsätts avdraget successivt. Avdrag medges i regel inte om förmögenheten överstiger 125000 kr. För makar beräknas förmögenheten gemensamt. Om den taxerade inkomsten inte överstiger 36 000 kr. skall dock extra avdrag medges med minst 500 kr. Överstiger inkomsten 36 000 kr. men inte 38 500 kr. beräknas avdraget till minst ett belopp motsvarande 20 % av skillnaden mellan 38 500 kr. och inkomsten i fråga.

De grundläggande reglerna för beräkningen av det extra avdraget finns i punkt 2 av anvisningarna till 50 ä' KL. RSV utfärdar sedan med ledning av dessa bestämmelser närmare föreskrifter om avdragets beräkning. För taxeringsåret 1977 gäller anvisningarna i RSV Dt 1976144. Det bör nämnas att egnahem, fritidsfastigheter samt jordbruksfastigheter som används för bostadsändamål skall inräknas i förmögenheten med skäligt belopp. Enligt RSV:s anvisningar skall i dessa fall som tillgång tas upp 1/10 av skillnaden mellan taxeringsvärdet och låneskuldcr som avser fastigheten, i den mån skillnaden inte överstiger 100 00 kr. Överskjutande del tas upp till sitt fulla värde. Den förmånliga värderingen får bara avse en fastighet per hushåll.

Reglerna om folkpensionärernas deklarationsplikt finns i 22; 3 mom. taxeringslagen(1956:623), omtryckt 197lz399, ändrad senast 1977c574), TL. Reglerna är anpassade till den skattefria nivån och angivna i bestämda belopp. För gift folkpensionär. vars make uppbär folkpension, inträder skatteplikt och deklarationsskyldighet då hans inkomster sammanlagt uppgått till 11 700 kr. För annan folkpensionär ligger motsvarande gräns vid 13 500 kr.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1977/78:49 28

3 Utredningsförslaget 3.1 Inledning

Genom tilläggsdirektiv den 18 november 1976 fick utredningen i uppdrag bl. a. att med förtur utarbeta ett förslag om inflationsskydd för skatteskalan. De nya reglerna skulle enligt direktiven kunna träda i kraft den 1 januari 1978.

Utredningen har strävat efter att finna en varaktig konstruktion av ett sådant intlationsskydd samtidigt som man velat undvika att föregripa eller försvåra det fortsatta utredningsarbetet. Utredningens förslag innebär att skiktgränserna i statsskatteskalan och gru ndavdraget anknyts till basbeloppet enligt lagen (l962z38) om allmän försäkring. [ övrigt lämnas nu gällande beskattningsregler oförändrade. I sitt slutbetänkande avser utredningen att redovisa sina överväganden angående inflationsskyddets utformning i övrigt och främst då de delar därav som har nära samband med återstående arbetsuppgifter.

3.2 Inflation och inkomstbeskattning

Utredningen framhåller inledningsvis att inflationens effekter på skatte- systemet har blivit särskilt påtagliga under de senare åren. Tre faktorer sägs därvid ha samverkat. nämligen de kraftiga prisstegringarna, den snabba inkomstutvecklingen och den ökade progressiviteten i den statliga skatteska- lan. Största delen av löneökningarna har endast utgjort kompensation för inflationen och utgör alltså ingen real inkomstökning. Eftersom skatteska- lans skiktgränser anges i fasta belopp innebär det emellertid att även rent nominella inkomstökningar leder till en automatiskt skärpt beskattning.

lnflationcns effekter har också. framhåller utredningen, blivit allt mer uppmärksammade i samband med avtalslörhandlingarna på arbetsmarkna- den. där det s.k. utbytesproblemet krävt sin lösning. Vid oförändrade skatteskalor i en inflationsekonomi ställs löneförhandlarna nämligen inför problemet att skillnaden mellan en avtalad bruttolöneökning och ökningen av realinkomsten efter skatt blivit mycket stor.

De hittills genomförda årliga skatteomläggningarna, där bl. a. den statliliga inkomstskatten nedjusterats. har enligt utredningen inte lyckats hindra successivt skärpta marginaleffekter för många inkomsttagare. De har inte heller givit någon varaktig lösning av utbytesproblemet.

3.3 Inflationsskyddets utformning

Vid utformningen av ett inflationsskydd uppkommer frågan vilket mått på inllationen som skall användas. Utredningen framhåller atteftersom målet är att skydda inkomsttagarna mot skatteskärpningar till följd av inflationen bör man inrikta sig på prisutvecklingen för den privata konsumtionen.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1977/78:49 29

Denna prisutveckling mäts genom konsumentprisindex. som för varje månad beräknas av statistiska centralbyrån och fastställs av regeringen. Denna index avser att visa hur stor kompensation som behövs för att trots prisstegringar bibehålla oförändrad levnadsnivå. lndexcn har fått en vidsträckt användning och ligger till grund för värdesäkring av ett stort antal förmåner bl. a. inom den allmänna försäkringen. Vidare används den för omräkning av värdebelopp till fasta priser t. ex. i nationalräkenskaperna och inom skattesystemet vid beräkning av realisationsvinst vid fastighetsförsälj- ning.

l betänkandet framhålls vidare att flertalet förmåner inom den allmänna försäkringen är anknutna till ett basbelopp. Detta utgår från ett belopp om 4 000 kr.. avseende prisläget i september 1957. Detta belopp uppräknas med hjälp av konsumentprisindex. Basbeloppet för en viss månad bestäms med ledning av konsumentprisindex för andra månaden före denna månad. Ändring av basbeloppet sker när konsumentprisindex stigit minst 3 % sedan föregående ändring. Denna regel har motiverats med att det inte är påkallat att ge kompensation för mindre förändringar i det allmänna prisläget samt att det från praktisk synpunkt är en fördel om förmånernas belopp inte ändras alltför ofta.

Basbeloppet används inte bara för beräkning av olika förmåner inom och utom den allmänna försäkringen. Det har också kommit att få betydelse inom skattesystemet. Som exempel på skatteregler med basbeloppsanknytning nämns i betänkandet extra avdrag för folkpensioner, existensminimireglerna, rätten till avdrag för premier på pensionsförsäkringar, beskattningen av vissa avgångsersättningar och engångsbelopp vid personskada, samt arvs- och gåvobeskattningen av förmånstagarförvärv.

Med hänsyn till den vidsträckta användningen av konsumentprisindex och basbeloppet för värdesäkring av skilda förmåner m. m. anser utredningen det naturligt att använda samma beräkningsgrund för inflationsskydd av skat- teskalan. Även de skäl som anförts i fråga om spärregeln för ändring av basbeloppet sägs ha sin giltighet i sammanhanget. Av taxeringstekniska skäl måste enligt utredningen inflationsskyddet grunda sig på en prisutveckling som ägt rum före inkomståret. Utredningen föreslår också att basbeloppet för november året före inkomståret läggs till grund för inflationsskyddet.

Utredningen påpekar att indirekta skatter och subventioner inverkar på konsumentprisindex och därmed på basbeloppet. En höjning av mervärde- skatten kan alltså leda till attjusteringen av inkomstskatten för följande år blir något större än eljest och på motsvarande sätt kan en sänkning av mervärdeskatten leda till attjusteringen blir mindre. Utredningen anser dessa effekter i princip oförmånliga men att de praktiska effekterna inte får överdrivas.

Utredningen föreslår att inflationsskyddet bör omfatta statsskatteskalan och grundavdraget. I fråga om den statliga inkomstskatten kan avdraget ses som en del av skatteskalan. För att inte bara undvika olika grundavdrag utan

• Sida 30
•  Original

Prop. 1977/78:49 30

också föratt ge inkomsttagare inom skiktet upp till 15 000 kr. beskattningsbar inkomst del av inflationsskyddets effekter föreslår utredningen att grundav- draget inflationsskyddas även vid den kommunala beskattningen. Däremot föreslår man inte att inflationsskyddet utsträcks till de olika beloppen för skattereduktion och till andra fasta belopp som i övrigt finns i skattesystemet. Dessa frågor avses bli behandlade när utredningen slutredovisar sitt arbete.

Utredningens förslag innebär att Skiktgränserna och grundavdraget så exakt som möjligt översätts till basbelopp. Därvid anges basbeloppen med en noggrannhet av en tiondel för Skiktgränserna och en hundradel för grund- avdraget. Skiktgränser och grundavdrag böranges i basbelopp i lagtexten. Det får sedan ankomma på riksskatteverket att inför varje beskattningsår omvandla basbeloppen till kronor. Nedanstående uppställning utvisar nu gällande skiktgränser och dessa gränser uttryckta i det för november 1976 gällande basbeloppet samt hur Skiktgränserna förskjutits vid ändrat basbe- lopp.

Beskattningsbar inkomst

Skiktgränserna i kr. Skiktgränserna enligt Skiktgränserna omvand- enligt reglerna för 1977 reglerna för 1977 i lade i kr. efter att basbelopp (basbelopp— basbeloppet stigit november 1976, 10400 till 11 100 kr. kr.) 1 2 3 — 15 000 — 1.4 basbelopp —15 540 15000— 20000 1,4— l.9 15540— 21090 20000— 25000 1.9— 2,4 21 090— 26 640 25 ()00— 30 000 2,4— 2,9 26 640— 32 190 30000— 35000 2,9— 3.4 32 190— 37 740 35 000— 40 000 3.4— 3.8 37 740— 42 180 40000— 45000 3.8— 4,3 42 180— 47 730 45 000— 50 000 4.3— 4.8 47 730— 53 280 50 000— 55 000 4.8— 5.3 53 280— 58 830 55 000— 60 000 5.3— 5.8 58 830— 64 380 60 000— 65 000 5,8— 6.2 64 380— 68 820 65 000— 70 000 6,2— 6,7 68 820— 74 370 70 000— 80 000 6.7— 7.7 74 370- 85 470 80 000—100 000 7,7— 9.6 85 470—106 560 100 000—150 000 O,o—14.4 106 560—159 840 150 000— 14,4— 159 840-

3.4 Effekter av förslaget

För den enskilde innebär utredningsförslaget att en inkomstökning som bara motsvarar penningvärdeförsämringen beskattas med samma genom- snittliga skattesats som tidigare. Endast en real förändring träffas av den

• Sida 31
•  Original

Prop. 1977/78:49 31

högre marginella skattesatsen. Progressivitcten verkar med utredningens förslag endast på den reala inkomstökningen. dvs. den del som överstiger inflationen.

Utredningen påpekar vidare att om inga åtgärder vidtas medför sådana inkomstökningar som normalt förekommit under senare år realt ökad inkomst efter skatt endast för inkomsttagare ide lägsta inkomstskikten men inte för det stora flertalet heltidssysselsatta. Staten får däremot vid en progressiv skatteskala alltid realt ökade skatteintäkter från alla inkomstta- gargrupper. Med ett inflationsskydd medför inkomstökningarna däremot såväl realt ökad inkomst efter skatt för de flesta inkomsttagare som realt ökade skatteintäkter för staten.

Enligt utredningen är det föreslagna inflationsskyddet fördelningspolitiskt neutralt och innebär inte annat än ett bevarande i fast penningvärde av den skattefördelning som beslutats av riksdagen. Realinkomstökningar medför fortfarande skärpt beskattning men någon automatisk inkomstutjämning därutöver sker inte längre via skattesystemet. Utredningen framhåller att det givetvis även i fortsättningen står riksdagen fritt att vid varje tidpunkt förändra skatteuttaget på det sätt som bedöms önskvärt.

Statsllnansiellt innebär förslaget att den skatteskärpning på grund av inflationen som annars automatiskt skulle ha uppstått uteblir. Stat och kommun får även i fortsättningen stigande inkomster varje år. Denna ökning blir dock mindre snabb än den skulle bli utan inflationsskydd. Utredningen anger att skillnaden i ökningstakten beror på inflationsutvecklingen. Ju större del av inkomstökningarna som är hänförlig till inflationen desto större blir den uteblivna skatteökningen.

Utredningen anger att storleken på den skatteökning som inflations- skyddet förhindrar helt beror av den framtida inflationstakten. Om basbe- loppet för november 1977t. ex.skulle varall 100alternativt11 400 kr.,skulle den uteblivna skatteskärpningen för år 1978 uppgå till totalt ca 3 100 resp. 4 350 milj. kr. Genom att inflationsskyddet också omfattar grundavdraget kommer en viss del av detta belopp att falla på kommunerna.

Utredningen anser det inte möjligt att på förhand dra några entydiga slutsatser om inflationsskyddets stabiliseringspolitiska effekter. Stabilise- ringspolitiken är till sin natur kortsiktig och dess utformning måste förändras efter konjunkturläget. Samma sak gäller enligt utredningen beträffande skattesystemets s.k. inbyggda stabiliseringseffekt. Likaväl som denna får samhällsekonomiskt positiva verkningar i vissa konjunkturlägen kan den få motsatta verkningar i andra.

3.5 Reservationer och särskilda yttranden

Ledamöterna Brandt. Gadd. Hedborg, Hörnlund och Kristensen anser i en gemensam reservation att det framlagda förslaget inte bör genomföras. Effekterna av inflationen bör i stället beaktas genom återkommande

• Sida 32
•  Original

Prep. 1977/78:49 32

skatteomläggningar, som i en rad avseenden sägs vara bättre än en indexreglering.

Enligt reservanterna kan effekterna bl. a. utformas på ett fördelningspoli- tiskt lämpligt sätt och en effektivare stabiliseringspolitik kan föras genom att återkommande omläggningar ger möjlighet till större flexibilitet. Det av majoriteten föreslagna inflationsskyddet sägs däremot medföra att de fördelningspolitiska orättvisorna förstärks, att möjligheterna att föra en effektiv stabiliseringspolitik försvåras, att inflationen påskyndas och att statsfinanserna försvagas.

Ledamoten Hedborg har dessutom avlämnat en särskild reservation. Ledamoten Hermansson anser i en reservation att förslaget främst gynnar de högre inkomsttagarna och att det är fördelningspolitiskt oacceptabelt. Han är också kritisk mot att utredningen inte redovisat hur det beräknade skattebortfallet för staten och kommunerna skall täckas.

Ledamoten Tidefelt. som ansluter sig till det system för inflationsskydd som utredningen arbetat fram, anför i ett särskilt yttrande, att det kan ifrågasättas om inte den översyn av skattereglerna som utredningen håller på med borde vara avslutad innan inflationsskyddet tas i bruk. En sänkning av den direkta beskattningen får troligen ske etappvis och måste omfatta justeringar långt utöver de som motsvaras av en indexreglering. Han anser därför att det kanske tidigast år 1982 kan bli aktuellt att indexregleringssys- temet tas i bruk.

Experten Åberg har avlämnat ett särskilt yttrande, vari han i huvudsak ansluter sig till de uppfattningar som framförts i reservationen av Brandt m. 11.

4 Remissyttrandena 4.1 Inledning

Åtskilliga remissinstanser ställer sig positiva till tanken på att söka skapa ett mer permanent skattesystem. Huruvida en inllationsskyddad skatteskala är den bästa lösningen ifrågasätts dock på flera håll. En del av dem som uttalar sig för ett inflationsskydd anser av olika skäl att reformen bör senareläggas. Vid sidan om mer principiella invändningar mot ett inflationsskydd framförs även en del kritik rörande olika tekniska problem. Flera remissinstanser har även fast avseende vid förslagets konsekvenser för kommunernas ekono- mi.

Utredningens förslag tillstyrks eller biträds i allt väsentligt av en minoritet vid länsstvre/serna i Stockholms och Östergötlands län. av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län, av en minoritet vicl länsstyrelserna i Värmlands. l-"ästnzanlands. Kopparbergs och Norrbottens län. Svenska kom/nun/iirbttmlc't. Lant/stings/örbunde!, Näringslivets skattedelegation. SACO/SR samt SHIO.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1977/78:49 33

Förslaget avstyrks däremot av länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands och Östergötlands lärt, en minoritet vid länsstyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län. lärrsstvr'elser'na i l-"ärmlands, f-"'ästrnart/artds. Kopparbergs. Västernorrlands och Norrbottens län. av minoriteter inom Kortrrrrurr/örbundet och Landstings/örbunder samt LO.

Några remissinstanser ställer sig positiva till tanken på ett inflationsskydd men anser att detta bör ges en annan utformning än den som presenterats i betänkandet eller att genomförandet i vart fall bör anstå. Hit hör bl. a. en minoritet vid länsstyrelsen i Söderrrrarrlands lärt, Iärrsstyre/serna iJönköpirrgs och Malmöhus län. en minoritet vid lärtsstvrelserr i V äster'rror'r'larrr'ls län samt TCO. LRF biträder förslaget men vill ändock beteckna det som en provisorisk lösning.

En del remissinstanser tar inte uttryckligen ställning för eller emot förslaget men pekar på olika för- och nackdelar med en inflationsskyddad skatteskala eller på skilda tekniska svårigheter som kan uppkomma om ett inflations- skydd införs i skattesystemet. Hit hör karrtmarrätterr i Göteborg. RF ! statskontoret. RR V. RSV . Föreningen Sverigesjögderie/te/i-zr och TOR.

4.2 Skäl för inflationsskyddad skatteskala

Länsstyrelsen iGöteborgs och Bohus län ställer sig positiv till ett automatiskt verkande system och pekar på de uppenbara fördelarna för löntagarna genom just denna automatik. En minoritet vid Iänsstvrelserr i Stockholms län anser en indexreglerad skatteskala vara en lämplig reform for att undvika de återkommande skatteomläggningarna och ge arbetsmarknadens organisa- tioner möjlighet att utan statlig inblandning klara avtalsförhandlingarna. Liknande åsikter framförs av bl. a. en minoritet vid länsstvre/serrra i Östergöt- lands och Värmlands län. Näringslivets skattedelegatiorr betonar att en indexreglering inte är samma sak som en skattesänkning utan innebär bara att den genomsnittliga skatten förblir oförändrad så länge inkomstökningen bara motsvarar penningvärdeförsämringen. Denna åsikt redovisas av flera remissinstanser som också betonar möjligheterna för riksdagen att genom särskilda beslut ändra på skatteuttaget. Enligt SHIO bör man hålla isär de förändringar av skatteskalan som är nödvändiga på grund av inflationen och de som behövs av fördelningspolitiska skäl.

Näringslivets skarredelegation motsätter sig att inflationen tas som intäkt for skatteomläggningar i inkomstutjämnande syfte och menar att låglönesats- ningen har drivit på löneglidningen för andra grupper och därigenom kommit att skärpa inflationstakten. Enligt delegationen skulle en indexreglering vara en klar fördel i avtalsarbetet. SACO/SR. som tillstyrkt förslaget. menar att nuvarande skattesystem är inflationsdrivande. Vidare pekar man på att vid var och en av de provisoriska skatteomläggningarna har progressiviteten i skattesystemet skärpts. Enligt SACO/SR är emellertid enbart ett inflations- skydd en otillräcklig reform, eftersom det är en lösning till nu gällande

3 Riksdagen 197 7/ 78. ] Saml. Nr 49

• Sida 34
•  Original

Prop. 1977/78:49 34

skatteskala med den starka progressionen.

Enligt LRF måste alla möjligheter tillvaratas när det gäller att åstadkomma ett mer beständigt skattesystem, där de nuvarande marginalskatteeffekterna kan lindras. LRF anser att de årliga skatteomläggningarna spelat ut sin roll. Den föreslagna lösningen i betänkandet på problemen med inflation, marginalskatter och lönekompensationskrav är också enligt LRF principiellt riktigt. Förslaget är dock att se som en temporär lösning bl. a. mot bakgrund av hur uteblivna skatteökningar skall kompenseras.

K ommurrtörbunder och Landstingslörbunder anser det föreslagna inflations- skyddet leda till väsentligt lägre krav på löneökningar i den framtida lönerörelsen.

TCO anser att den nuvarande skatteskalan, som vuxit fram genom de årliga skatteomläggningarna. inte är lämplig att indexreglera. Enligt TCO bör man i stället avvakta med ett slutligt ställningstagande till frågan om utformningen av ett inflationsskydd till dess 1972 års skatteutredning framlagt ett förslag till en definitiv skatteskala som man avser att inflations- skydda. TCO förordar att man även för år 1978 genomför en provisorisk skatteomläggning med inriktning att i än högre grad än vad som skulle följa av en indexreglering, lindra det sammanlagda skatteuttaget och samtidigt dämpa marginaleffekterna för medelinkomsttagarna.

Några remissinstanser anser också att frågan om införandet av ett inflationsskydd bör anstå och att man därvid framför allt bör avvakta att de pågående skatteutredningarnas arbete slutförs. Hit hör bl. a. en rrrinoritet vid länsstyrelsen i Södermanlands län. länsstyrelserna iJönköpirrgs och Malmöhus län samt en minoritet av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

4.3 Skäl mot ett inflationsskydd

Mot det föreslagna inflationsskyddet hari huvudsak följande invändningar rests. Man har menat att inflationsskyddet har inte önskvärda fördelnings- politiska effekter. att det minskar det allmännas inkomster. att närmare besked inte lämnats om vilka kompensationsåtgärder som fordras samt att det har negativa effekter för kommunernas ekonomi. Härtill kommer en del mer tekniskt betonade anmärkningar.

Enligt länsstyrelsen i Stockholms län bör skatteystemet utformas så att ekonomiskt utrymme skapas för angelägna gemensamma behov och att det medverkar till enjämnare inkomst- och standardfördelning mellan medbor- garna. Det föreslagna systemet motverkar enligt länsstyrelsen detta. Liknande uppfattning redovisas av bl.a. en minoritet vid länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Södermanlands län påpekar att överenskomna avtalsenliga lönehöjningar i huvudsak sker genom procentuella påslag, vilket leder till allt större klyftor i bruttolönerna. En indexreglering skulle motverka

• Sida 35
•  Original

Prop. 1977/78:49 35

den progressiva statsskattens utjämningseffekt. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser varje indexreglering inom beskattningssystemet, var den än sätts in, vara av ondo. Indexreglering leder till ökad inflation och sätter kampen mot inflationen ur spel. Den föreslagna indexregleringen utgör enligt länssty- relsen ett hot mot stabiliseringspolitiken och har dessutom negativa fördel- ningspolitiska effekter genom att låginkomsttagarna drabbas. Länsstyrelsen i Västmanlands län menar att det är en viktig samhällelig uppgift att komma till rätta med inflationen och återupprätta och bevara balans inom ekonomin. Detta kräver bl. a. användning av alla tillgängliga medel inom finanspoliti- ken. Den föreslagna indexregleringen medför här en begränsning som är ägnad att försvåra stabiliseringspolitiken utan att innebära några garantier för Ökad rättvisa. Enligt länsstyrelserri Väster-norrlands lärt är det en påtaglig fördel med att riksdagen även i inflationstider behåller sin traditionella och grundlagsfästa uppgift att besluta om statsskatten. Härigenom kan man vid varje sådant tillfälle beakta även fördelningsmässiga och statsfinansiella motiv. Även/änsstvrelseni Värmlands län redovisar denna uppfattning. Enligt länsstyrelsen i Norrbottens län innebär för egenföretagare den föreslagna skatteskalan en inflationsjustering utan grund.

LO framhåller att frågan om inflationsskydd för skatteskalan endast är en del av problemkomplexet skattetryck — nationalinkomst — välståndsfördel- ning. Enligt LO bör skattesystemet i framtiden vara sådant att arbetsmark- nadens parter utan stora svårigheter kan träffa uppgörelser utan inblandning från statens sida. lnflationsgarantier bör finnas inbyggda i skattesystemet. LO förordar emellertid här en krontalsmetod och avvisar en indexreglering av skatteskalan. LO menar vidare att skattepolitiska reformer bör ta sikte på att lägga de proportionella elementen i beskattningen direkt på produktionen.

Svenska kommtrna/arbetare/ärbtmdet menar likaså att en indexreglering gynnar höginkomsttagarna och pekar i sammanhanget också på att konsum- tionsbeteendet är annorlunda i högre inkomstskikt.

Enligt statskontoret är det presenterade materialet inte tillräckligt som underlag för ett beslut om inflationsskydd. Närmare utredning om de statsfinansiella och stabiliseringspolitiska aspekterna saknas. Statskontoret ifrågasätter om det inte är enklare att korrigera den enskildes statsskatt för penningvärdeförändringar vid den slutliga uträkningen av skattebeloppet. En annan administrativt enkel metod är att variera uttagsprocenten. RR i" har granskat förslaget för att bl. a. kunna bedöma möjligheterna att löpande följa och beräkna statsinkomsterna och även för att beräkna de statsfinansiella effekterna. RRV påpekar att den föreslagna indexregleringen f.n. skulle kosta det allmänna ca 5,8 miljarder kr. Behovet av att finna andra finansieringskällor än inkomstskatten kommer att bli betydande. Man anser det vara en brist att inte olika finansieringsmöjlighcter diskuterats närmare, Förslaget ökar också efterfrågan på stabiliseringspolitiska styrmedel och i det sammanhanget påpekar RRV att exempelvis mervärdeskatten får andra verkningar i detta hänseende än f. n. En höjning av mervärdeskatten leder

• Sida 36
•  Original

Prop. 1977/78:49 36

nämligen till en efterföljande sänkning av den direkta skatten. RRV pekar även på att konstruktion med basbelopp får vissa administrativa konsekven- ser. Man nämner bl. a. att Skiktgränserna i skatteskalorna uttryckta i kronor inte blir kända förrän omkring den 20 oktober. Enligt RRV kan det vissa år vara svårt att tidigare prognosticera förändringar i basbeloppet även så sent som i början av hösten. Det innebär att budgetarbetet liksom underlaget för den skattepolitiska debatten måste bygga på prognoser med visst inslag av osäkerhet. Även RRV:s beräkningar över statens inkomster, budget- och prisprognoser försvåras vid en indexreglering.

Flera remissinstanser menar även att förslaget drabbar kommunerna på sådant sätt att staten måste ge kompensation för skattebortfall. Detta sammanhänger med att även grundavdraget föreslagits bli inflationsskyddat. De instanser som tar upp denna fråga förutsätter att kommunerna får särskild kompensation. Hit hör bl. a. Kommun/örburrdet. Larrdstings/örbundet. länsstv— refserna i Stockholms. Södermanlands. Göteborgs och Bohus samt Kopparbergs län. RR V har beräknat att initialeffekten på skattebortfallet för kommunerna första året då utbetalningarna av kommunalskattemedel sker enligt det nya systemet år 1980, blir ca 2 miljarder kr.

4.4 Övriga frågor

Den närmare utformningen av den inflationsskyddade skatteskalan har kritiserats i vissa hänseenden.

RSV framhåller bl.a. att skikten i skalan, liksom grundavdraget, av praktiska skäl måste avrundas till jämna hundratal. Samma önskemål framförs från flera länsstyrelser samt Föreningen Sveriges jo'gdericlte/er. Likaså påpekas från flera håll att en indexreglering av grundavdraget — som godtas av flertalet instanser som yttrat sig härom — påkallar en översyn av åtskilliga andra gränser på motsvarande belopp som f. n. finns i skatte- och taxeringssystemet.

En minoritet vid länsstyrelsen i Östergötlands län anser att även skattereduk- tionen redan nu bör omfattas av inflationsskyddet eftersom densamma utgör ett komplement till grundavdraget.

Den föreslagna anknytningen till basbeloppet för november året före inkomståret godtas av bl. a. länsstyrelsen i Kopparbergs län. SACO/SR, Näringslivets skattedelegation. SHIO och Kommun/örbundet. RS V framhåller att förslaget i denna del medför att tiden blir mycket kort för skattemyndig- heterna att framställa källskattetabeller. De arbetsgivare som beräknar källskatteavdrag datamässigt måste få besked i sådan tid att programänd- ringar kan göras. I fråga om sjömansskatten uppkommer särskilda svårig- heter att ordna så att tabellerna är tillgängliga ombord vid bcskattningsårets ingång. Man bör därför välja oktober månads basbelopp i stället för novembers. Även länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår detta, bl.a. med hänsyn till församlingarnas budgetarbete. Karnrrtarrätten iGöteborg och RR V

• Sida 37
•  Original

Prop. 1977/78:49 37

anser att konsumentprisindex (KPI) är lämpligare som utgångspunkt vid en indexreglering. RR V förordar KPI för september månad och menar att anknytning till basbeloppet medför onödiga trappstegseffekter. RRV ifråga- sätter också om inte vissa spärregler bör byggas in i systemet för att begränsa automatiken i inflationsskyddet, detta för att t. ex. undvika att en engång- sinflation fortplantar sig och förstärks i en senare tidsperiod.

Länsstyrelsen iMalmöhrrs län anser att det föreslagna inflationsskyddet inte återspeglar den aktuella prisutvecklingen och ifrågasätter mot denna bakgrund basbeloppets lämplighet. Basbeloppets spärregel kan medföra en ryckigare kompensationsnivå. Enligt länsstyrelsen bör man utreda möjlighe- terna att införa nya index som direkt avpassas till ett inflationsskydd.

Lokala skattemyndiglreten i Stockholm påpekar att det föreslagna systemet kommer att medföra krav på ökad service från allmänhetens sida och betonar bl. a. behovet av information. Länsstyrelsen i Södermanlands län framhåller att en indexreglering av bara skatteskalan och grundavdraget inte torde medföra några nämnvärda tekniska problem, bortsett från manuella beräk- ningar — t. ex. beräkning av tidigare års taxeringar eller förhandsberäkning av slutlig skatt. Men om inflationsskyddet utsträcks till att omfatta övriga fasta belopp i Skattesystemet befarar man att avsevärda svårigheter kan uppkomma inte bara för taxeringsnämnderna och skatteadministrationen i övrigt utan även för de skattskyldiga. Den enligt länsstyrelsen kanske allvarligaste olägenheten gäller svårigheterna för de skattskyldiga att själva beräkna och kontrollera sina skatter. Behovet av informations- och utbild- ningsinsatser förutses bli mycket omfattande i samband med övergång till en mera allmän indexreglering av skattesystemet.

5 Föredraganden 5.I Allmänna synpunkter

Årliga omläggningar av inkomstskatten har kommit att prägla 1970-talets skattepolitik. Dessa omläggningar har haft karaktär av provisorier med syfte att kortsiktigt motverka de stora skatteskärpningar som den höga inflations- takten i förening med skatteskalans starka progressivitet eljest automatiskt skulle medfört. Inte minst har omläggningarna varit inriktade på att underlätta thalsförhandlingarna på arbetsmarknaden.

Enligt regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 skall en mer varaktig skattereform genomföras. Den skall bl. a. innehålla sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, inflationsskydd i skattesystemet och åtgärder för att hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna. Tre stora utredningar har i uppdrag att skapa underlag för beslut om en sådan reformering av skatte- systemet. 1972 års skatteutredning (Fi 1972z02) ser över skattesystemet för fysiska personer. Företagsskatteberedningen (Fi 1970177) har motsvarande uppgift beträffande beskattningen av företag. 1976 års kommunalekono-

• Sida 38
•  Original

Prop. 1977/78:49 38

miska utredning(Fi 1976106) utreder kommunernas ekonomi. Utredningarna samarbetar i den mån uppdragen berör varandra. De kommer inom kort att slutföra sitt arbete. varefter betänkandena skall remissbehandlas.

Statsmakternas beslut i anledning av utredningarnas förslag kan tidigast fattas under år 1978 och reformerna successivt träda i kraft med början är 1979. En mer begränsad skatteomläggning måste emellertid genomföras redan för år 1978 eftersom ett bibehållande av gällande regler skulle ge helt oacceptabla resultat. Det kortsiktiga syftet måste liksom i de senaste årens omläggningar främst vara att motverka inflationens effekter på skatteuttaget och att underlätta de kommande avtalsförhandlingarna. Samtidigt är det emellertid också lämpligt att inleda det mer långsiktiga reformarbetet i vissa hänseenden.

Den grundläggande principen för inkomstbeskattningen är att skatten skall fördelas mellan inkomsttagarna efter bärkraft; den s. k. skatteförmågeprin- cipen. Riksdagens beslut om progressiviteten i skatteuttaget är ett uttryck för denna princip.

De senaste årens snabba penningvärdeförsämring har emellertid i hög grad skärpt marginalskatterna genom att inflationen fört upp skattebetalarna i allt högre nominella inkomstskikt. Olägenheterna med denna effekt är uppen- bara. Löntagarna har på grund av progressionen vid varje lönerörelse varit tvungna att begära stora nominella löneökningar enbart för att kompensera prisstegringar. Löneökningama har i sin tur drivit på inflationen ytterligare osv. Avtalsrörelserna har härigenom försvårats.

Från fördelningspolitisk synpunkt leder inflationen till att beskattningen får andra verkningar än som avsetts. Genom att högre skatt tas ut på nominella inkomsthöjningar, som inte ökar individens köpkraft ökar infla- tionen det reella skattetrycket.

Enligt tilläggsdirektiv från november år 1976 har 1972 års skatteutredning haft i uppdrag att med förtur lägga fram förslag om inliationsskydd för skatteskalan. I delbetänkandet (SOU 1977:18) har utredningen redovisat sitt förslag som förutom den statliga skatteskalan avser även grundavdragen. Innebörden är att skalans skiktgränser och grundavdragen automatiskt anpassas till penningvärdets förändring genom en anknytning till basbe- loppet enligt AFL. Frågan om ett inflationsskydd även för andra delar av skattesystemet kommer att tas upp i utredningens slutbetänkande.

Betänkandet har remissbehandlats. Åtskilliga remissinstanser tillstyrker ett inflationsskydd enligt vad utredningen föreslagit. Flera instanser avstyrker dock fötslaget eller anser att frågan bör tas upp först sedan skatteutredningarna redovisat hela sitt arbete. Från ett antal instanser kommer erinringar av teknisk natur mot den föreslagna utformningen av inflationsskyddet.

Som jag framhållit är det regeringens uppfattning att ett automatiskt verkande inflationsskydd bör införas i skattesystemet. Endast därigenom ges en garanti för att de fördelningspolitiska avvägningar som uttryckts genom

• Sida 39
•  Original

Prop. 1977/78:49 39

riksdagens beslut om skatteskalan blir bestående tills beslut fattas om en ändrad avvägning. Endast därigenom kan den framtvungna och av alla parter beklagade årliga sammankopplingen av löneförhandlingar och beslut om skattejusteringar brytas. Endast därigenom kan skatteskalan ges det mått av varaktighet som krävs för att arbetsmarknadens parter skall kunna överblicka konsekvenserna av ett flerårigt löneavtal. Endast därigenom kan också debatten om förändringar i skatteskalan föras i sådana termer att medbor- garna får en klar och rättvisande bild av den reella innebörden av olika skatteförslag.

Beslut om ett inflationsskydd för den statliga skatteskalan kan också enligt min mening fattas redan nu utan att föregripa de vidare utredningsförsla- gen.

Däremot bör frågan om ett inflationsskydd också för grundavdragen anstå i avvaktan på en samlad prövning av de förslag som rör kommunernas ekonomi. Även i övrigt bör skatteomläggningen för år 1978 utformas så att den inte binder statsmakterna i deras kommande ställningstaganden.

Den skatteomläggning som jag nu kommer att föreslå innefattar en justering av skalan för den statliga inkomstskatten. l överläggningar med arbetsmarknadens parter har den närmare utformningen av denna diskute- rats. Marginalskattesänkningen blir störst i de inkomstskikt där de stora löntagargrupperna befinner sig. Därutöver ges Skattelättnad genom att den särskilda skattereduktionen på 250 kr. höjs till 400 kr. och medges alla inkomsttagare i stället för som nu med begränsningar i fråga om bl. a. inkomstens art och storlek. Genom att den särskilda skattereduktionen utnyttjas på detta sätt kan grundavdragen nu lämnas oförändrade. Inte heller påverkas det kommunala skatteunderlaget.

Den skatteskala som nu fastslås för år 1978 inflationsskyddas så att en automatisk uppräkning av Skiktgränserna med hänsyn till penningvärdets förändring kommer till stånd i fortsättningen. Detta bör emellertid ske på ett något annat sätt än genom den anknytning till basbeloppet enligt AFL som skatteutredningen föreslagit. Jag återkommer i det följande till den lämpliga konstruktionen i detta avseende.

I fråga om folkpensionärerna bör skatteomläggningen för år 1978 sikta mot att närma skattereglerna för denna kategori till dem som gäller för inkomstta- gare i aktiv ålder. Det sker genom att även pensionärerna får del av den tidigare berörda särskilda skattereduktionen på 400 kr. samtidigt som det extra avdraget reduceras något. Denna lösning innefattar också en förmån för kommunerna eftersom deras skatteunderlag ökar genom att de extra avdragen blir lägre.

Den särskilda skatten för ombordanställda. sjömansskatten. är bestämd bl. a. genom anknytning till den statliga inkomstskatten. Mina förslag till sänkningar av den statliga inkomstskatten för 1978 års inkomster bör leda till att sjömansskatten justeras på motsvarande sätt. Likaså bör även sjömans- skatten omfattas av inflationsskyddet. Den rent tekniska utformningen

• Sida 40
•  Original

Prop. 1977/ 78:49 40

härav kräver emellertid ytterligare överväganden. Jag avser därför att ta upp sistnämnda fråga i ett senare sammanhang.

Genom den föreslagna omläggningen kan de samlade skatteinkomsterna beräknas bli ca 5 500 milj. kr. mindre än de skulle blivit om oförändrade regler tillämpats. Genom att folkpensionärerna nu också kommer i åtnjutande av den särskilda skattereduktionen ökar emellertid bortfallet av statlig inkomst- skatt med ca 250 milj. kr. därutöver medan kommunalskatten genom de minskade extra avdragen ökar i samma mån. På grund av eftersläpningsef— fekterna vid utbetalningen av kommunalskattemcdlen innebär detta emel- lertid inte någon ökad utbetalning från statsverket till kommunerna förrän år 1980. Det finns därför tid att ta in även denna effekt i de samlade övervägandena om nivån på de statliga överföringarna till kommunerna på grundval av 1976 års kommunalekonomiska utrednings förslag.

Jag vill dock betona att jämförelsen med skatteinkomsterna om oföränd- rade regler tillämpats är i hög grad hypotetisk. Grundläggande är ju det faktum att det inte sedan många år varit möjligt för statsmakterna att tillämpa ett års inkomstskatteskala oförändrad även ett följande år. För att inte utvecklingen i fråga om hushållens disponibla inkomster och utfallet i avtalsrörelserna skulle bli fullkomligt oacceptabel harjusteringar av inkomst- skatten måst genomföras som inneburit att den automatiska skatteskärp- ningen till följd av inflationen motverkats.

Enligt tidigare modell har lättnadema i fråga om inkomstskatten kombi- nerats med höjningar av olika arbetsgivaravgifter som formellt ökat statens inkomster med samma belopp. Någon sådan höjning är inte aktuell för år 1978, utan de 5 500 miljonerna är en nettoram för omläggningen. Det finns därför anledning att erinra om att, trots avgiftshöjningama, inte heller de tidigare omläggningarna varit totalfrnansierade i den meningen att de samlade skatte- och avgiftsinkomsterna blivit desamma som de skulle blivit vid oförändrade regler. Hade så varit fallet skulle omläggningarna tett sig skäligen meningslösa för arbetsmarknadens parter. som ju förutsatts avräkna avgiftshöjningama från det tillgängliga utrymmet för löneökningar.

I själva verket uppnåddes emellertid även genom de tidigare omläggning- arna reella skattelättnader i förhållande till vad oförändrade regler skulle inneburit. Genom att avgiftshöjningama förutsatts reducera kontantlöneök- ningarna har basen för såväl den statliga som den kommunala inkomstskat- ten blivit mindre än eljest. Det totala inkomstskatteuttaget har alltså - fortfarandejämfört med utfallet om reglerna varit oförändrade— minskat inte bara med lättnaden till följd av ändringarna i skatteskala m. m., utan också genom att de skattepliktiga inkomsterna blivit mindre. Den senare effekten har därvid kommit att träffa såväl staten som kommunerna. Jämfört med dessa tidigare omläggningar innebär alltså den nu föreslagna lösningen för år 1978 för kommunerna en klar fördel.

Effekten på det samlade skatte- och avgiftsuttaget av att arbetsgivaravgifts- ökningar delvis ersatt kontanta löneökningar är mycket kraftig. För de

• Sida 41
•  Original

Prop. 1977/78:49 41

marginella inkomstökningar det här är fråga om torde den sammanlagda statliga och kommunala skattesatsen i genomsnitt ligga vid drygt 55 %. Därtill kommer att också underlaget för arbetsgivaravgifterna blir mindre. Sammantaget innebär det att den totala marginaleffekten kan uppskattas till inemot 2/3. En omläggning av tidigare slag innefattande t. ex. en inkomst- skattelättnad om 4,5 miljarder kr. och en lika stor höjning av arbetsgivarav- gifterna skulle alltså innebära en nettominskning av det samlade skatte- och avgiftsuttaget om ca 3 miljarder kr. Omvänt kan man schematiskt beräkna att den nu föreslagna omläggningen för år 1978 innebär samma Skattelättnad som en omläggning enligt tidigare modell med en bruttoram om över 8 miljarder kr.

Vid dennajämförelse framstår tydligt att regeringen genom den föreslagna omläggningen går mycket långt i strävandena att genom inkomstskattelätt- nader underlätta för arbetsmarknadens parter att nå löneavtal med rimlig effekt i fråga om de disponibla inkomsterna. De samlade skattelättnaderna går också något utöver vad som kan uppskattas motsvara kompensation för den automatiska skatteskärpning inflationen eljest skulle inneburit för år 1978. En viss real skattesänkning torde därför bli resultatet.

Effekterna på statsbudgeten av omläggningen har för budgetåret 1977/78 beaktats inom anslaget för oförutsedda utgifter. ] fråga om budgetåret 1978/ 79 får de på sedvanligt sätt beaktas vid inkomstberäkningen.

5.2 Skatteskalans utformning m. m.

Somjag tidigare sagt bör 1978 års skatteomläggning utformas så att den blir ett steg i det mera långsiktiga reformarbetet enligt de riktlinjer som angetts i regeringsförklaringen. Huvudinslagen bör vara marginalskattelättnader i de inkomstskikt där de stora löntagargrupperna befrnner sig och ett automatiskt verkande inflationsskydd för skatteskalan. Man bör i övrigt sträva efter minsta möjliga ingrepp i de bestående reglerna för att inte föregripa statsmakternas mera långsiktiga ställningstagande. Mot bakgrunden härav föreslår jag en statsskatteskala av följande innebörd för år 1978. Den nuvarande skalan anges som jämförelse.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1977/78:49 42

Skattesats inom skiktet i procent

Årsinkomst år 1978, Nuvarande Föreslagen Skillnad kr. skala skala

l 2 3 4

— 20000 2 2 _

20 000— 25 000 4 4 — 25 000— 30 000 6 4 — 2 30 000— 35000 10 8 — 2 35 000— 40 000 15 13 — 2 40 000— 45 000 21 16 — 5 45 000- 50 000 26 21 — 5 50 000— 55 000 35 27 — 8 55 000— 60 000 36 31 — 5 60 000- 65 000 37 34 — 3 65 000— 70 000 38 35 — 3 70 000— 75000 43 40 — 3 75 000— 85 000 48 45 — 3 85 000—l05 000 49 49 —

105 OOO—155000 53 53 — 155 000— 58 58 —

Som framgår av'tabellen sänks marginalskatten med 3—8 procentenheter för de stora löntagargrupperna. I tekniskt hänseende bör den beskattnings- bara inkomsten i skatteskalans olika skikt uttryckas i basenheter som lätt kan anpassas till penningvärdeutvecklingen. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

För att tillgodose bl. a. låginkomsttagarna bör lättnadema genom den ändrade skalan kompletteras med förmåner genom ändringar av andra regler. Nära till hands ligger en höjning av grundavdraget. En ändring av detta avdrag kan emellertid föregripa de kommande utredningsförslagen och påverkar dessutom kommunernas skatteunderlag. Som jag sagt förut bör därför denna metod inte väljas. I stället bör den särskilda skattereduktionen göras förmånligare.

F. n. förekommer två slag av skattereduktion. Ensamstående skattskyldig med barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar statligt taxerad inkomst medges skattereduktion med 1 800 kr. Gift skattskyldig med make vars taxerade inkomst understiger 4 500 kr. får skattereduktionen med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och makens taxerade inkomst. Skattereduk- tion avräknas mot vissa skatter och avgifter. dock inte mot bl.a. statlig förmögenhctsskatt, ATP-avgift eller andra socialförsäkringsavgifter. Denna skattereduktion avser att differentiera skatteuttaget med hänsyn till olika försörjningsbörda och civilstånd. Bestämmelserna härom finns i 2 s" 4 mom. uppbördslagen (1953z272). UL.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1977/78:49 43

Härutöver finns en s. k. särskild skattereduktion. Den tillkommer skatt- skyldiga med inkomst understigande 36 000 kr. En avtrappning sker sedan när inkomsten ligger mellan 36 000 kr. och 38 500 kr. I detta skikt avtrappas skattereduktionen med 10 96 av skillnaden mellan 38 500 kr. och den taxerade inkomsten. Som ytterligare förutsättning för rätt till särskild skattereduktion gäller att den skattskyldige har arbetsinkomst, att han är minst 16 år och att han inte uppbär folkpension. Denna skattereduktion är enbart avsedd som en Skattelättnad för låginkomsttagare. Bestämmelserna i detta hänseende finns i 2: 5 mom. UL.

I fråga om den särskilda skattereduktionen föreslår jag dels att reduktio- nens belopp höjs från 250 kr. till 400 kr.. dels att reduktionen medges oavsett den skattskyldiges ålder- och inkomstförhållanden. Reduktionen bör alltså utgå med 400 kr. till inkomsttagare oavsett inkomstens art och storlek. Det sammanlagda resultatet av ändringarna av skalan och den särskilda skatte- reduktionen ger enligt min mening en lämplig avvägning av skatteomlägg- ningen för inkomsttagare i aktiv ålder. Höjningen av beloppet har avpassats främst med hänsyn till den föreslagna skatteskalan. Genom att avskaffa avtrappningen vinner man också den fördelen att de f. n. besvärande marginalskattceffckterna för inkomsttagare i skiktet 36000 — 38 500 kr. försvinner.

1 övrigt bör skattereduktion med 400 kr. medges efter samma regler som f. n. Reduktionen skall alltså vara individuell vilket bl.a. innebär att makar skall ha rätt till var sin skattereduktion. Bosättning i riket av någon del av beskattningsåret krävs. Vidare skall reduktion få avräknas mot samma slags skatter och avgifter som nu.

Mina förslag i fråga om skatteskalan och den särskilda skattereduktionen föranleder ändringar i 10 & 1 mom. lagen (1947:576)om statlig inkomstskatt Sl. och 2 ;" 5 mom. samt 4ä 1 mom. UL.

De individuella effekterna av den föreslagna skatteskalan och den höjda särskilda skattereduktionen framgår av följande tabeller. Tabellerna avser skattskyldig utan förvärvsavdrag och skattereduktion med 1 800 kr. Tabel- lerna bygger vidare på en kommunal utdebitering på 28:50.

1

• Sida 44
•  Original

Prop. 1977/ 78:49 44

Skattelättnader är 1978

Taxerad Total skatt 1978 Skattelättnad enligt förslaget inkomst enligt nuvarande år 1978. regler kr. procent kr.

1 2 3 4 15000 2 952 150 5.1 20 000 4 487 150 3.3 25 000 6 122 160 2,6 30 000 7 867 260 3.3 35 000 9 817 360 3,7 40 000 12 272 725 5.9 45000 14 772 975 6.6 50 000 17 542 1 240 7,1 55 000 20 722 1 625 7,8 60 000 23 952 1 865 7.8 65000 27 232 2015 7.4 70 000 30 582 2 165 7,1 75000 34182 2315 6,8 80 000 38 007 2 465 6.5 85 000 41 837 2 600 6,2 90000 45712 2600 5.7 100 000 53 462 2 600 4.9 120 000 69 582 2 600 3,7 150 000 94 032 2 600 2.8 200 000 137 057 2 600 1.9

Jag är medveten om att de kommunala utdebiteringsökningarna förår 1978 kan väntas bli stora. För människorna i många kommuner kommer därför den samlade inkomstskattelättnaden år 1978 att bli mindre än som framgår här. I några fall kan det t. o. m. tänkas att lättnaden helt uteblir. En så snabb utbyggnad av verksamheten som kommunerna nu genomför lår emellertid oundvikligen dessa följder för skatteuttaget.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1977/78:49 45

Mamma/skatten år 1978

Årsinkomst Marginalskatt i procent

år 1978. . kr. Nuv. Enligt Margtnal-

regler förslaget skatte- lättnad 1 2 3 4 — 20000 30.5 30.5 —

20 000 - 25 000 32.5 32.5 _ 25000 — 30 000 34.5 32.5 — 2.0 30 000 — 35 000 38.5 36.5 — 2.0 35 000 — 40 000 48.51 41.5 — 7.02 40 000 — 45 000 49.5 44.5 — 5 .0 45 000 — 50 000 54.5 49 .5 — 5.0 50 000 - 55 000 63.5 55.5 — 8,0 55 000 — 60 000 64.5 59,5 — 5.0 60 000 — 65000 65.5 62.5 — 3.0 65 000 - 70 000 66.5 63.5 — 3.0 70 000 — 75 000 71 ,5 68.5 — 3.0 75 000 — 85 000 76.5 73.5 — 3.0 85 000 — 105 000 77.5 77.5 _

105 000—155 000 81.5 81_5 _ 155 000 — 86.5 86.5 —

l Härav beror 5.0 procentenheter på avtrappningen av 250-kronorsreduktionen. 2 Härav beror 5.0 procentenheter på slopandet av 250-kronorsreduktionens avtrapp— ning.

Den särskilda skatten för ombordanställda. sjömansskatten. är bestämd bl. a. med anknytning till den statliga inkomstskatten. chelmässigt ändras sjömansskatten när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senast skedde detta år 1976 (prop. 1976/77:45. SkU 1976/77:15. rskr 1976/77:103, SFS 1976: 1082—1087). De sänkningar som jag föreslagit i fråga om den statliga inkomstskatten för 1978 års inkomster bör medföra att sjömansskatten justeras på motsvarande sätt. Härvid skall även den särskilda skattereduk— tionen på 400 kr. beaktas.

Mina förslag beträffande sjömansskatten föranleder ändringar i de tabeller som är fogade till lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Totalt sett kommer sjömansskatten enligt förslaget att sänkas för de flesta sjömän med belopp som ligger mellan 100 och 200 kr. per månad. För staten uppkom mer ett skattebortfall på ca 20 milj. kr. De individuella verkningarna i olika inkomstlägen framgår av följande tabell.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1977/78:49

Förändringar i sjömansskatten 1977—1978

Beskatt- Minskning av sjömansskatten år 1978 i ningsbar må nads- ljärrfart närfart inkomst. kr. ogift gift ogift utlän- ogift gift ogift utlän- utan med ning utan med ning barn barn barn barn 1 200 . . . . 12 . . 10 1 800 13 . . 10 12 13 13 10 2 400 22 22 19 19 27 25 22 22 3 000 49 46 28 40 57 58 40 52 3 600 79 79 70 70 87 85 76 76 4200 115 115 100 103 126 124 112 112 4800 151 151 145 136 156 157 148 142 5 400 172 169 166 154 174 175 169 157 6000 187 190 181 172 192 193 187 172 6 600 208 208 202 187 210 211 205 190

7200 217 217 217 196 219 217 217 196 7800 217 217 217 196 219 217 217 196 8400 217 217 217 196 219 217 217 196 9000 214 217 214 196 216 217 217 193 10000 214 217 214 194 216 217 217 196

11000 214 217 -214 194 216 217 217 196 12000 214 217 214 194 216 217 217 196 13000 214 217 214 194 216 217 217 196 15000 214 217 214 194 216 217 217 196 20000 214 217 214 194 216 217 217 196

• Sida 47
•  Original

Prop. 1977/78:49 47

I ri/la TID/ISSÅ'yt/(k'f

Som jag angett i det föregående är avsikten att ett automatiskt verkande inflationsskydd för skatteskalan skall införas. Utredningsförslaget i detta hänseende innebär bl. a. att inflationsskyddet anknyter till konsumentpris- index. sådant detta återspeglas i basbeloppet enligt lagen (1962:38)om allmän försäkring. En del remissinstanser har invänt att detta medför att ändringar av mervärdeskatten får återverkningar för inkomstskatteuttaget vid följande års inkomsttaxering. vilket också utredningen själv framhållit. En höjning av mervärdeskatten påverkar nämligen konsumentprisindex och därmed också basbeloppet. Detta leder i sin tur till en viss sänkning av den statliga inkomstskatten vid senare års taxeringar. Det sagda innebär att t.ex. konjunkturpolitiskt betingade ändringar av mervärdeskatten utlöser motsatta effekter i inkomstbeskattningen påföljande år. Jag är ense med kritiken att sådana verkningar av inflationsskyddet inte är lämpliga.

Det har också påtalats att bestämmelsen om att nytt basbelopp skall beräknas först när konsumentprisindex ändrats med mer än 3 % i förening med avrundningsrcglerna kan medföra tämligen betydande avvikelser mellan den faktiskt registrerade inflationstakten under en tolvmånaderspe- riod och den procentuella förändringen av basbeloppet. En inflationsuppräk- ning anknuten till basbeloppet skulle därför kunna medföra ett icke önskvärt element av ryckighet i inflationsanpassningen av skattesystemet. Det inflationsskydd som nu införs för skatteskalan bör därför bygga på en direkt anknytning till konsumentprisindex. där dock inverkan av ändringar i fråga om mervärdeskatteuttaget eliminerats.

Utredningsförslaget innebär vidare att basbeloppsanknytningen avser beloppet för november månad för inkomståret. Även detta har kritiserats av remissinstanserna med hänvisning till att skattemyndigheterna får en alltför knappt tillmätt tid för att utarbeta skattetabeller. 1nte minst gäller detta i fråga om sjömansskatten. Även denna kritik bör enligt min mening beaktas. Den tidpunkt då penningvärdeutvecklingen registreras bör alltså läggas tidigare än utredningen föreslagit. Detsamma gäller önskemål som framförts om att skikten i skalan bör avrundas till jämna hundratal kronor.

Mot bakgrunden av vad jag nu sagt föreslår jag att inflationsskyddet ges följande utformning.

Den beskattningsbara inkomsten i skatteskalans olika inkomstskikt uttrycks tekniskt ienheter som lämpligen benämnes basenheter. Dessa utgör ett belopp av 5000 kr. multiplicerat med ett jämförelsetal som uttrycker penningvärdeutvecklingen. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti månad andra året före taxeringsåret och den valda utgångspunkten för indexberäkningen. Härvid elimineras genom en särskild regel effekterna av de ändringar av mervärdeskatteuttaget som kan ha förekommit mellan de två tidpunkterna. Utgångspunkten för beräkningen av penningvärdeutvecklingen är augusti månad 1977.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1977/78:49 43

Basenheten fastställs av regeringen före utgången av september månad. Den närmare beräkningen avjämiörelsetalet utförs av en särskild myndighet. Eftersom detta arbete till stor del är av samma natur som det som statistiska centralbyrån f. n. hari fråga om basbeloppet enligt AFL bör denna myndighet göra erforderliga beräkningar beträffande basenheten. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta.

Basenheternas belopp anges i jämna hundratal kronor. Avrundning sker nedåt. Riksskatteverket avses liksom nu utfärda de skattetabeller som behövs.

De nya reglerna avses tillämpas första gången vid 1979 års taxering. Basenheten utgör då 5 000 kr. Den automatiska anpassningen till penning- värdeutvecklingen blir aktuell första gången beträffande 1979 års inkomst. Anpassningen avser då prisutvecklingen augusti 1977 — augusti 1978.

De grundläggande bestämmelserna om basenheten bör tas in i en särskild

lag.

FOI/(pensionärernas beskattning

Folkpensionärer beskattas regelmässigt lindrigare än personer i aktiv ålder med motsvarande inkomst. Det sker genom att pensionären medges ett extra avdrag vid taxeringen. Avdraget är f. n. så avpassat att ålderspension och en sidoinkomst på 3 800 kr. går fria från skatt. Uppgår folkpensionen inte till detta belopp är pensionären regelmässigt också befriad från deklarationsplikt enligt 22 ä 3 mom. taxeringslagen(1956:623). TL. Det extra avdraget avtrappas i takt med stigande sidoinkomst. Folkpcnsionär. vars inkomst inte överstiger 36 000 kr. har alltid rätt till extra avdrag med minst 500 kr. Detta avdrag avtrappas i skiktet mellan 36 000 kr. och 38 500 kr. Avdraget är i detta skikt 20 % av skillnaden mellan 38 500 kr. och den taxerade inkomsten.

Mitt förslag om ändrad skatteskala för 1978 års inkomster och om inflationsskydd avser såväl personer i aktiv ålder som folkpensionärer. Däremot skulle enligt nuvarande ordning höjningen av den särskilda skattereduktionen inte komma folkpensionärerna till del. Så som reglerna om det extra avdraget är utformade skulle f. ö. inte heller en höjning av grundavdraget för majoriteten av pensionärerna medföra någon skattelätt- nad. Som jag redan angivit bör därför den särskilda skattereduktionen göras tillämplig för alla kategorier inkomsttagare,således även folkpensionärer. För låginkomsttagare i aktiv ålder utgör höjningen av denna reduktion 150 kr. medan den för pensionärerna blir 400 kr. För att balansera detta bör reglerna om det extra avdraget justeras så att tillägget utöver folkpensionen blir 3 300 kr. mot f. n. 3 800 kr. Likaså bör det nuvarande garanterade minsta avdraget om 500 kr. falla bort. Mitt förslag i den senare delen föranleder ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50,4 KL.

En följdändring bör vidare göras i za" lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1977/78:49 . 49

m. m. i fråga om undantagsregeln beträffande pensionärernas minimiavdrag på 500 kr. Denna "regel infördes samtidigt med 500-kronorsavdraget och innebar att kommunerna skulle få kompensation för det skattebortfall som följde av regeln. Undantagsrcgeln behövs nu inte längre.

Sammantaget blir innebörden av de föreslagna förändringarna att den inkomstnivå som för folkpensionärerna blir helt skattefri under år 1978 kommer att motsvara en sidoinkomst utöver folkpensionen om drygt 4 200 kr., dvs. en icke obetydlig förbättring jämfört med nuvarande regler. Samtidigt uppnås ett önskvärt närmande av skattereglerna för folkpensio- närer till dem som gäller för andra kategorier skattskyldiga.

Vid en antagen prisutveckling om 8 % i årstakt från september 1977 kommer pensionärernas extra avdrag, trots justeringen av dess storlek. att öka med 700 kr. från år 1977 till år 1978 vid en oförändrad inkomst. De individuella effekterna för folkpensionärer av skatteomläggningen för år 1978 kan därmed sammanfattas på följande sätt:

Taxerad Skattelättnad år 1978 för Total skillnad inkomst __. i skatt år 19783 kr. skattskyldig ensamstaende kr. i aktiv ålder folkpensionär 15 000 150 2441 2 802 20 000 150 614 2572 25000 160 614 2062 30 000 260 664 1 450 35 000 360 832 901 40 000 725 903 178 45000 975 975 —

1 lngcn skatt utgår år 1978 enligt de föreslagna reglerna. ? Mellan skattskyldiga i aktiv ålder och pensionärer.

I fråga om deklarationspliktsgränsen för pensionärer i 22å 3 mom. TL gäller att den liksom hittills bör anges i bestämda belopp. F. n. är gränsen beträffande flertalet pensionärer 13 500 kr. för ogift och 11 700 kr. för gift pensionär vars make uppburit folkpension. [ fråga om 1978 års inkomster kan gränsen anges exakt först mot slutet av det året eftersom ålderspensionens storlek är känd först då. Jag kommer därför att ta upp denna fråga i ett senare sammanhang. Beträffande 1977 års inkomst kan emellertid deklarations- pliktsgränsen fastställas nu. Ålderspensionens grundbelopp jämte 3 800 kr. med tillägg av 100 kr. utgör ca 14600 kr. för ogift och 12 600 kr. för gift pensionär vars make uppbär pension. Jag föreslår att deklarationsplikts- gränsen för denna grupp sätts vid dessa belöpp.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1977/ 78:49 50

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt.

2. lag om basenhet enligt 10 ä 1 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (19581295) om sjömansskatt.

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (19281370),

5. lag om ändring i taxeringslagen(1956:623).

6. lag om ändring i uppbördslagen (l953:272).

7. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.