om ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med anledning av skador på skog
Regeringens proposition
1978/79:81
om ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med anledning av skador på skog;
beslutad den 7 december 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skattskyldig som har gjort skogsuttag kan skjuta upp beskattningen av en del av skogsintäkten genom att sätta in medel på särskilt konto i bank (skogskonto). Uppskov medges f. n. med högst 60 "> av köpeskillingen för avverkningsrätter, 40 25 av köpeskillingen för leveransvirke och 40 9; av saluvärdet av skogsprodukter som har tagits ut till förädling i egen rörelse.
Tidigare har genom tillfällig lagstiftning skogsägare som drabbats av stormfällning fått uppskov med större belopp i vissa fall. I propositionen föreslås att permanenta regler skall införas om utvidgad rätt till uppskov när stormfällning, insektsangrepp eller liknande skador motiverar en tidigareläggning av avverkningarna. Förslaget innebär att den högsta avdragsgilla
insättningen på skogskonto i dessa fall höjs till 80 ?5 av köpeskillingen för
avverkningsrätter och 50 24 av köpeskillingen för leveransvirke resp. saluvärdet av uttagna skogsprodukter.
De nya reglerna avses komma att gälla fr. o. m. 1979 års taxering.
I Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 81
Förslag till Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)
Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ skogskontolagen (1954:142)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
282 Beträffande viss förvärvskälla må Beträffande viss förvärvskälla får
uppskovet för ett och samma uppskovet för ett och samma
beskattningsår avse högst ett belopp, beskattningsår, om annat ej följer av
motsvarande summan av andra och tredje styckena, avse högst
a) sextio procent av den å beskatt- ett belopp motsvarande summan
ningsåret belöpande köpeskillingen av
för skog, som avyttrats genom a) sextio procent av den på
upplåtelse av avverkningsrätt, beskattningsåret belöpande köpe-
b) fyrtio procent av den d beskatt- skillingen för skog, som har avyttrats ningsåret belöpande köpeskillingen genom upplåtelse av avverknings-
för avyttrade skogsprodukter, samt rätt,
c) fyrtio procent av saluvärdet av b) fyrtio procent av den på skogsprodukter, som under beskatt- beskattningsåret belöpande köpeningsåret urragits för förädling i egen skillingen för avyttrade skogsprorörelse. dukter samt
c) fyrtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskatt-
ningsåret har tagits ut för förädling i
egen rörelse.
Medför stormfällning, brand, in-
sektsangrepp eller likhande händelse
att en betydande del av förvärvskällans
skog bör avverkas tidigare än vad som
annars skulle ha varit fallet, får skatt-
skyldig, om och i den mån han med
intvg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att intäkt
hänför sig till avverkning som nu har
sagts, uppskov med högst ett belopp
motsvarande summan av
a) åttio procent av den på beskatt-
ningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som har avyttrats genom upplå-
ISenaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. 2Senaste lydelse 1978:740.
Nuvarande lvdelse Föreslagen Ivdelse
telse av avverkningsrätt,
b) femtio procent av den på
beskattningsåret — belöpande köpe-
skillingen för avyttrade skogsprodukter
samt
c) femtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskatt-
ningsåret har tagits ut för förädling i
egen rörelse.
Skattskyldig som skall betala så- Skattskyldig som skall betala sådan likvid för växande skog som dan likvid för växande skog som avses i punkt 11 av anvisningarna till avses I punkt Hl av anvisningarna till
21§ kommunalskattelagen (1928: 218 kommunalskattelagen (1928: 370), skogslikvid, och som efter den 370), skogslikvid, och som efter den
tidpunkt för tillträde av den skogbä- tidpunkt för tillträde av den skogbä-
rande marken som gäller enligt rande marken som gäller enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988) fastighetsbildningslagen (1970:988)
eller enligt skriftligt avtal, dock ej eller enligt skriftligt avtal, dock ej före den tidpunkt då fastighetsbild- före den tidpunkt då fastighetsbildning har sökts, har tagit ut skog för ning har sökts, har tagit ut skog för att erhålla medel till betalning av att erhålla medel till betalning av
skogslikviden, får, för beskattnings- skogslikviden, får, för beskattnings-
år, under vilket likviden ännu ej år, under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning, erhålla upp- förfallit till betalning, erhålla uppskov med högst ett belopp, motsva- skov med högst ett belopp motsvarande köpeskillingen för skog som rande summan av avyttrats genom upplåtelse av av- a) hela köpeskillingen för skog, verkningsrätt eller sjuttio procent av som Aar avyttrats genom upplåtelse köpeskillingen för avyttrade skogs- av avverkningsrätt och produkter. b) sjuttio procent av köpeskilling-
en för avyttrade skogsprodukter.
Vad i första-tredje styckena sägs om
köpeskilling gäller även försäkringser-
sättning för skog och skogsprodukter.
Uppskov md dock ej åtnjutas för Uppskov fär ej åtnjutas för högre
högre belopp än som motsvarar den belopp än som motsvarar den beräkberäknade nettointäkten av den för- nade nettointäkten av den förvärvs-
värvskälla, varifrån intäkten av källa, varifrån intäkten av skogsbruk
skogsbruk härrör. härrör.
Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses i
53 8 I mom. första stycket f) kommunalskattelagen (1928:370), får uppskov
åtnjutas till den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfällig-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
heten under det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.
in LJ
Belopp, för vilket uppskov med Belopp, för vilket uppskov med taxeringen yrkas, skall vara inbetalt — taxeringen yrkas, skall vara inbetalt till banken senast den dag den skatt- = till banken senast den dag den skattskyldige jämlikt bestämmelserna i skyldige enligt 34§ taxeringslagen 36 § taxeringsförordningen har att — (1956:623) har att avlämna självdeavlämna självdeklaration. klaration.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1979 års taxering.
Utan hinder av 5§ skogskontolagen (1954:142) får skattskyldig åtnjuta
uppskov vid 1979 års taxering för belopp som har inbetalats till banken senast den 20 april 1979, även om allmän självdeklaration enligt 34 § taxeringslagen (1956:623) skall avlämnas tidigare. I nu avsedda fall skall den skattskyldige i
anslutning till inbetalningen till skattechefen eller ordföranden i taxeringsnämnden inkomma med sådan utredning och sådant besked som avses i 4 §
första och andra styckena skogskontolagen.
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
« vid regeringssammanträde
1978-12-07
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven
Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Mundebo
Froposition om ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med
anledning av skador på skog
1¶Inledning
I en inom budgetdepartementet utarbetad promemoria (Ds B 1978:2 Beskattning av skogsbruk) har beskrivits två olika metoder för den framtida beskattningen av skogsinkomster. I promemorian har också tagits upp vissa frågor som inte har direkt samband med valet av beskattningsmetod. Sålunda
föreslås i promemorian bl. a. att den som till följd av skador på skogen har
tvingats till stora skogsuttag skall få ökade möjligheter att använda skogskontosystemet.
De avsnitt av promemorian som behandlar de nuvarande reglerna om skogskonto och de föreslagna nya reglerna vid skador på skog bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksskatteverket (RSV)lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens lantmäteriverk, domänverket, kammarrätten i Stockholm, Sveriges lantbruksuniversitet, länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05), Centralorganisationen SACO/SR, Familjeföretagens förening, Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska företagares riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges häradsallmänningsförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges jordägareförbund,
1" Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 81
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund (SSR). Sågverkens råvaruförening, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Kammarkollegiet har, utan att avge eget yttrande, överlämnat vitranden från stuiftsnämnderna i Växjö, Västerås. Karlstads och LEuleå stift. Skrivelser har även inkommit från Svenska civilekonomföreningen (SCF) och från Våmhus sockensamfällighetsförening.
Lantbruksstyrelsen har överlämnat yttranden från lantbruksnämnderna i Jönköpings, Hallands, Älvsborgs, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens län. Skogsstyrelsen har överlämnat yttranden från samtliga skogsvårdsstyrelser i landet utom skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län och till sitt eget yttrande fogat en sammanställning över skogsvårdsstyrelsernas yttranden. Länsstyrelsen i Kronobergs län har till sitt yttrande fogat
yttrandet från skogsvårdsstyrelsen i länet. Till länsstyrelsens i Kalmar län
yttrande har fogats yttranden från LO-distriktet i sydöstra Sverige, Lantbrukarnas länsförbund i norra och södra Kalmar samt från skogsvårdsstyrelsen i länet. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har till sitt yttrande fogat yttranden från lantbruksnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länet. Familjeföretagens
förening, CRF, Sveriges häradsallmänningsförbund och Sveriges skogsäga-
reföreningars riksförbund åberopar yttrande av Lantbrukarnas skattedelegation. LO hänvisar till ett gemensamt yttrande av Svenska pappersindustriarbetareförbundet, Svenska skogsarbetareförbundet och Svenska träindustri-
arbetareförbundet. SAF och Sveriges industriförbund åberopar yttrande av
Skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU).
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Jag lägger i det följande fram förslag om särskilda skogskontoregler vid
skogsuttag som föranleds av skador på skog. Vad gäller utformningen av
skogsbeskattningen i övrigt pågår f. n. inom budgetdepartementet en beredning åv promemorians förslag och de synpunkter som har lämnats vid remissbehandlingen. Min avsikt är att redovisa resultatet av detta arbete under våren 1979.
2¶Föredragandens överväganden
Under 1970-talet har en stor mängd växande skog förstörts av skadeinsekter, särskilt i Värmlands län. En starkt bidragande orsak till insektsan-
greppen har varit de stormfällningar som inträffade i slutet av 1960-talet. Skogsstyrelsen gör varje år en inventering av de skador som har föranletts
av angrepp av granbarkborrar. Inventeringarna visar att de årliga skadorna
visserligen minskade under perioden 1971-1976 men att de efter år 1976 åter har ökat i omfattning. Den nyligen genomförda inventeringen för år 1978
visar en mycket allvarlig uppgång.
Bekämpningen av granbarkborren har hittills i första hand genomförts med
hjälp av fångstvirke. Detta innebär att virke läggs ut före granbarkborrens svärmning och forslas bort celler barkas kort tid därefter. Under sommaren 1978 har försök gjorts att bekämpa insekterna med särskilda lockämnen. Lockämnen kommer under år 1979 att användas mer allmänt i samband med
en kraftigt ökad bekämpningsinsats. Regeringen har genom beslut den 23
november 1978 ställt ca 24 milj. kr. till skogsstyrelsens förfogande för budgetåret 1978/79 för åtgärder mot befarad skadegörelse av skogsinsek-
ter.
Enligt skogsvårdslagstiftningen har skogsstyrelsen möjlighet att föreskriva att skogsägare skall ingripa mot insektshärjningar. Med stöd av 34 § första stycket skogsvårdslagen (1948:237, ändrad senast 1977:352) kan sådana
föreskrifter lämnas om skogseld, stormfällning eller annat har lett till insektshärjningar av större omfattning eller om överhängande fara för
insektshärjningar föreligger. Skogsstyrelsen har meddelat bestämmelser för
Jönköpings, Älvsborgs. Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och
Västernorrlands län. Bestämmelserna gäller till utgången av år 1978. Skogsvårdsstyrelsen i resp. län avgör inom vilka områden i länet som de skall tillämpas. Nya föreskrifter från skogsstyrelsen för det fortsatta bekämpningsarbetet kan väntas inom kort.
Skogsskyddsbestämmelserna kompletterades år 1977 med föreskrifter om skyldighet för skogsägare att vidta förebyggande åtgärder mot barkborrehärjningar (prop. 1976/77:111, JoU 1976/77:29, rskr 1976/77:276, SFS 1977:350, 352). Enligt 34 § andra stycket skogsvårdslagen får föreskrifterna avse bl. a. upparbetning av stormfälld skog och åtgärder vid röjning och utforsling av virke. Generella föreskrifter av detta slag har meddelats av regeringen i skogsskyddsförordningen (1977:350) och av skogsstyrelsen.
Har föreskrifter meddelats enligt 34 § första stycket skogsvårdslagen utgår
skäligt statsbidrag för bekämpningsåtgärderna. Bidraget avser normalt att
delvis täcka de merkostnader som skogsägaren åsamkas ull följd av
åtgärderna. Vidare kan statlig garanti för lån ges enligt kungörelsen (1969:705, ändrad 1970:258) om statligt stöd vid skada på skog. Garantin är avsedd att finansiellt underlätta att virket tas om hand genom snabb upparbetning, transport, lagring och virkesskydd.
Det nu beskrivna statliga stödet syftar till att ge hjälp till finansieringen av . kostnaderna för skogsskyddsåtgärder. Även intäktssidan är emellertid av
intresse. Skadorna leder ofta till att skogsägaren blir tvungen att på kon tid
göra mycket stora skogsuttag. De intäkter som följer av uttagen beskattas till följd av progressionen inom inkomstskattesystemet hårdare än om uttagen
hade gjorts under en längre period. Skatteeffekterna kan också göra att
skogsägarna inte tillräckligt aktivt deltar i skogsskyddsarbetet. Man har därför från olika håll riktat krav på att beskattningen av intäkterna vid framtvingade skogsuttag skall lindras. :
Skattelagstiftningen innehåller redan i dag en bestämmelse som direkt tar sikte på framtvingade skogsuttag. Enligt 3 § 2 mom. 1) lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst får särskild
skatteberäkning ske för intäkt som härrör från avverkningar som har
framtvingats av skador på skogen. Bestämmelsen får inte utnyttjas om intäkten har föranlett avdrag för insättning på skogskonto.
Skogsägare som har tvingats au avyttra skog har i övrigt naturligtvis
samma möjlighet till inkomstfördelning över åren som står andra skogsägare
till buds. Genom att utnyttja skogskontosystemet kan beskattningen av 60 2, av köpeskillingen vid en rotförsäljning och 40 "+ av köpeskillingen för leveransvirke och värdet av egna uttag fördelas på en tioårsperiod. Med
köpeskilling har jämställs försäkringsersättning för skog (dåvarande riksskattenämndens meddelande RN I 1961 nr 3:4). En skogsägare som
upplåter avverkningsrätt till skog behöver vidare inte ta upp hela köpeskillingen med en gång utan kan skattemässigt få fördela den. på de år då dellikvider flyter in [sextonde stycket av punkt I av anvisningarna till 41 § kommunaiskattelagen (1928:370)]. I sammanhanget bör också nämnas att skogsägaren kan undgå beskattning för uttagen i den mån han kan visa att
han är berättigad till avdrag för värdeminskning av skog.
Vid en ael tillfällen, senast genom lagstiftning år 1977 (prop. 1977/78:28, SKkU 13. rskr 34, SFS 1977:964). har skogsägare som drabbats av stormfällning fått ökade möjligheter att utnyttja skogskonto. Den högsta avdragsgilla
insättningen på skogskonto har höjts från 60 a till 80 vå av köpeskillingen för
sålda rotposter och från 40 ?å till 50 ?a av köpeskillingen för leveransvirke och av värdet av egna uttag. Den förhöjda insättningsrätten har fått tillämpas
vid två eller tre taxeringar i anslutning till stormfällningen.
I den inom budgetdepartementet utarbetade promemorian om skogsbeskattningen har föreslagits att permanenta regler skall tas in i skogskontolagen efter mönster från tidigare tillfällig lagstiftning. De förhöjda procentsatserna, 80 resp. 50, skall enligt förslaget få tillämpas om skogsägaren med intyg från skogsvårdsstyrelsen visar att en betydande del av fastighetens skog måste avverkas tidigare än planerat till följd av stormfällning, insektsangrepp eller andra skador på skogen. Endast intäkter som härrör från tidigarelagd avverkning skall berättiga till höjd insättning.
Promemorieförslaget om särskilda skogskontoregler i skadefallen har fått
ett genomgående positivt mottagande vid remissbehandlingen. Det övervä-
gande antalet av de myndigheter och organisationer som har vttrat sig i frågan tillstyrker förslaget utan några reservationer eller lämnar det helt utan erinringar. Några remissinstanser anser dock att medel som har satts in på skogskonto enligt den föreslagna specialregeln bör få stå inne på kontot under
längre tid än tio år. Som motivering för förlängning framhålls bl. a. att skadorna på skogen kan vara så omfattande att en stor del av skogskapitalet
måste avverkas.
Vid remissbehandlingen har det vidare från några håll gjorts gällande att de föreslagna reglerna inte är tillräckliga. Så t.ex. betonar Lantbrukarnas
skattedelegation, som i och för sig är positiv till att en permanent lagstiftning
genomförs på detta område, att de föreslagna reglerna bör kompletteras för skador som kan sägas vara av katastrofkaraktär. I sådana allvarliga fall bör man enligt delegationen tillämpa regler liknande dem som giiller för
försäkringsersättning på byggnader. En sådan ersättning är skattefri då den
uppbärs men beaktas vid realisationsvinstberäkningen när fastigheten seder-
mera säljs. Med utgångspunkt från den i departementspromemorian
beskrivna s. k. sambandsmetoden föreslår delegationen att 40 ". av utfal-
lande försäkringsersättning och köpeskilling för skog i samband med svåra
skador på skog skall behandlas på samma sätt som försäkringsersättning på byggnad.
För egen del får jag anföra följande. Som jag redan nämnt pågår f.n. en
beredning av de förslag till ny skogsbeskattning som har presenterats i departementspromemorian och de i vissa delar kritiska synpunkter som har framförs vid remissbehandlingen. Jag är inte beredd att nu ta ställning till den framtida skogsbeskattningen i stort. Remissbehandlingen har emellertid
visat att det är en allmän uppfattning att uttag som föranleds av skador på skog träffas av en alltför hög omedelbar beskattning och att syftet med
skogsvårdslagstiftningen i viss mån kan motverkas av detta förhållande. Jag ansluter mig till denna uppfattning och anser det befogat att behandla frågan med förtur.
De ändringar som här kan bli aktuella får givetvis inte försvåra en övergång
till ett nytt skogsbeskattningssystem. Det kan därför inte komma i fråga att i detta sammanhang föreslår en principiellt ny lösning, 1. ex. av det slag som
Lantbrukarnas skattedelegation har skisserat. Tills vidare bör man i stället
utgå från de regler för skogsbeskattningen som nu gäller.
Förslaget i promemorian innebär att lättnader i beskattningen i skadefallen åstadkoms inom ramen för skogskontosystemet. I likhet med remissopinionen anser jag att detta är ändamålsenligt. Om en större del av skogsintäkterna får sättas in på skogskonto i skadefallen ökar möjligheten för drabbade skogsägare att få till stånd en inkomstutjämning över åren. Vidare kan kontomedlen utnyttjas till att finansiera de återväxtåtgärder som
avverkningarna nödvändiggör. En inte oväsentlig synpunkt är att skogskon-
tosystemet är väl känt av de skattskyldiga liksom av banker, länsstyrelser och taxeringsnämnder.
Jag föreslår därför att promemorieförslaget om lättnader i beskattningen
vid framtvingade skogsuttag läggs till grund för omedelbar lagstiftning. Vad
gäller den närmare utformningen av de nya skogskontoreglerna vill jag anföra
följande.
Prövningen av om de särskilda skogskontoreglerna skall få tillämpas har i promemorieförslaget lagts på skogsvårdsstyrelsen i länet. Jag anser att det är
lämpligt att liksom vid tidigare tillfällig lagstiftning utnyttja skogsvårdssty-
relsernas sakkunskap. Det är naturligt att den som vill utnyttja möjligheten till förhöjd skogskontoinsättning vänder sig till skogsvårdsstyrelsen i länet med en begäran om intyg. Den skattskyldige bör emellertid ha möjlighet att
även på annat sätt än genom intyg från skogsvårdsstyrelsen visa alt han är berättigad att utnyttja de särskilda reglerna. Detta bör komma till uttryck i lagtexten.
Vad gäller arten av de skador som skall berättiga till utvidgad uppskovsrätt, anser jag inte att några särskilda begränsningar är motiverade. Det är från skogsvårdssynpunkt alltid angeläget att skadad skog tas om hand. De
skadefall som anges i 3§ 2 mom. I) lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst omfattas utan vidare av mitt förslag. Reglerna bör sålunda vara tillämpliga vid brand, stormfällning, torka och
insektsskador liksom vid skador ull följd av svampangrepp, översvämning och snöbrott. Bestämmelsen om rätt till särskild skatteberäkning bör vara kvar i sin nuvarande utformning.
Enligt förslaget i promemorian skall den utvidgade uppskovsrätten få tillämpas om en betydande del av den skattskyldiges skog ull följd av en skada på skogen måste avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet. Om detta krav är uppfyllt kan uppskov medges för intäkter som hänför sig till sådan tidigarelagd avverkning. Några invändningar mot denna konstruktion av avdragsrätten har inte framförts vid remissbehandlingen. Lantbrukarnas skattedelegation påpekar dock att uttrycket ”betydande del” bör preciseras.
I likhet med remissinstanserna anser jag att de särskilda reglerna bör få utnyttjas om de förutsättningar som anges i promemorieförslaget är
uppfyllda. Enligt min uppfattning är det inte nödvändigt att i lagtexten
närmare bestämma hur omfattande skadan skall vara för att de förhöjda procentsatserna skall få tillämpas. I promemorian har som riktmärke tagits att skadan föranleder en tidigarelagd avverkning av skog som motsvarar minst två års tillväxt på den skogsmark som ingår i förvärvskällan. Jag anser detta vara en lämplig avvägning. Vid bedömningen av storleken av de fram-
tvingade skogsuttagen bör även sådana intäkter medräknas som härrör från
avverkning av skog som inte direkt har skadats, om det från skogsvårdssynpunkt eller av avverkningstekniska skäl framstår som angeläget att avverk-
ningarna görs. Intäkter som härrör från t. ex. fångstvirke kommer sålunda att
omfattas av de föreslagna reglerna.
Det ligger i sakens natur att den skattskyldige måste lämna skogsvårds-
styrelsen de uppgifter om intäkter m. m. som skogsvårdsstyrelsen behöver för att utfärda intyg. Det kan vara lämpligt att uppgifterna och intyget lämnas
på särskild blankett. Det ankommer i första hand på RSV att ta initiativ till de
åtgärder som behövs för tillämpningen av de nya bestämmelserna.
Enligt förslaget i promemorian skall den förhöjda insättningsrätten få
beräknas på dels köpeskillingen för upplåtna avverkningsrätter och dels köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter. Jag anser att även intäkt som
avser värdet av egna uttag bör berättiga till höjd insättning. Försäkringser-
sättning för skog bör här och vid tillämpning av skogskontoreglerna i övrigt behandlas på samma sätt som köpeskilling. Ett förtydligande på denna punkt
är motiverat.
I författningsförslaget har som förutsättning för den förhöjda insättningsrätten angetts att skogsintäkten skall hänföra sig till tidigarelagd ”avverkning”. Deua uttryck har använts i vid bemärkelse och innefattar t. ex. förstörelse av skog genom brand. Uttrycket innefattar vidare inte bara avverkningar som redan har gjorts utan också avverkningar som avses att ske
efter beskattningsårets utgång enligt upplåten avverkningsrätt. Vid tidigare tillfällig lagstiftning har procentsatserna för den högsta insättningen bestämts till 80 resp. 50. Med hänsyn till bl.a. de andra
möjligheter till inkomstutjämning som finns. anser jag att dessa procentsatser är tillräckliga även i detta sammanhang.
En i viss mån näraliggande fråga är skogskontots löptid. Enligt nuvarande regler skall medel på skogskonto som inte har tagits ut tidigare betalas åter till insättaren efter tio år och då tas upp till beskattning. I några yttranden över promemorian har framförts krav på att medlen skall kunna få stå inne under längre tid. Dessa önskemål har i första hand gällt medel som härrör från skador på skogen som är av katastrofkaraktär.
Dei huvudsakliga syftet med skogskontosystemet är att skogsägaren vid inkomstbeskattningen skall få fördela skogsintäkterna mellan olika beskattningsår och därigenom erhålla en lägre total skattebelastning. Normait torde
en tioårsperiod vara tillräckligt för att tillgodose detta syfte. Det kan emellertid inträffa att stormfällningar, insektsangrepp och liknande
händelser motiverar så stora avverkningar att en inkomstutjämning över mer än tio år ter sig rimlig. Vissa skäl talar alltså för en förlängning av uppskovstiden i katastroffallen. Det finns emellertid också skäl som talar
emot en förlängning. Skogskontosystemet bygger bl. a. på att kontomedlen
skall kunna användas för att bekosta återväxtåtgärder. Beskattningen av medel som tas ut från skogskonto kan delvis neutraliseras av avdragsgilla
kostnader. Det ingår i en god skogsvård att vidta återväxtåtgärder i nära
anslutning till slutavverkning. Oavsett skadornas och avverkningarnas omfattning torde några återväxtåtgärder inte kvarstå efter tioårsperiodens utgång. I detta hänseende får sålunda tio år anses vara en tillräckligt lång
löptid också i katastroffallen. Till bilden hör vidare att skogskontomedel skall
tas till beskattning inte bara när uppskovstiden har gått till ända utan även
bl. a. vid överlåtelse av den förvärvskälla för vilken insättning har gjorts. Om
uppskovstiden förlängs ökar sannolikheten att förvärvskällan överlåts under uppskovstiden. Beskattning kommer då trots förlängningen att äga rum. Det
finns också anledning att erinra om att många skogsägare låter huvuddelen av de insatta medlen stå inne ända fram till slutet av uppskovsperioden. Det är
sannolikt att åtskilliga av dem skulle bete sig på motsvarande sätt även om man förlängde uppskovstiden. Den kraftiga skatteeffekt som normalt följer av stora skogskontouttag under kort tid skulle därför komma att accentueras vid en förlängning.
Det anförda visar enligt min mening att en förlängning av uppskovstiden
väcker flera frågor av principiell natur. En så genomgripande ändring av skogskontosystemet bör därför inte övervägas I detta sammanhang. Denna
fråga — liksom Lantbrukarnas skattedelegations förslag att skattemässigt behandla vissa skogsintäkter med anledning av svåra skador på skog på
samma sätt som försäkringsersättning för byggnad och den därmed samman-
hängande övergångsproblematiken — får i stället övervägas i det fortsatta
arbetet med att utforma ett nytt skogsbeskattningssystem.
Mot bakgrund av det anförda är jag inte beredd att nu förestå någon annan ändring i skogskontosystemet än en förhöjd insättningsrätt i skadefallen.
Jag anser det angeläget att de nya reglerna träder i kraft snarast möjligt, dvs. redan vid 1979 års taxering. De skogsägare som berörs av lagen (1977:964) med särskilda bestämmelser om insättning på skogskontio bör vid 1979 års taxering alternativt kunna tillämpa skogskontolagen i dess nya lydelse.
I kraftträdandebestämmelserna till ändringen i skogskontolagen bör utformas
så alt insättning på skogskonto vid 1979 års taxering generellt skall få ske
senast den 20 april 1979. Har den skattskyldige fått anstånd till en senare dag med att avlämna sin allmänna självdeklaration, får naturligtvis insättning ske
senast den dagen.
3¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i skogskontolagen (1954:142).
4¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden
har lagt fram.
Bilaza I
Beskattning av skogsbruk!
Ds B 1978:2
I] denna bilaga återges bara de delar av promemorian som behandlar nuvarande regler om skogskonto och de föreslagna reglerna vid skador på skog.
Promemorie förslaget
Förslag till
Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)
Härigenom föreskrivs att 2 § skogskontolagen (1954:142)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
2 82 eh
Beträffande viss förvärvskälla må uppskovet för ett och samma beskattningsår avse högst ett belopp, motsvarande summan av
a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,
b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter, samt
c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret uttagits för förädling i egen rörelse.
Har såsom intäkt upptagits likvid, som avses I punkt 11 av anvisningarna till 218 kommunalskattelagen, må uppskov jämväl erhållas för sådan intäkt i dess helhet.
Skattskyldig, som vid jorddelnings- Medför stormfällning, brand, införrättning tillträtt ny mark och efter sektsangrepp eller likhande skada att tillträde: uttagit skog för att erhålla en betydande del av fastighetens skog medel till framtida betalning av sddan mäste avverkas tiditare än vad som likvid som anges i andra stycket, må eljest skulle ha varit fallet, får skattför beskattningsår, under vilket likvi- skyldig, om och i den mån han med den ännu ej förfallit till betalning, intyg från skogsvårdsstvrelsen i länet erhålla uppskov med högst ett belopp. visar att imäkt hänför sig tull avverkmotsvarande köpeskillingen för skog ning som nu sagts, uppskov med högst som avvitratis genom upplåtelse av ett belopp motsvarande åttio procent avverkningsrätt eller sjuttio procent av av köpeskillingen för skog som avvttköpeskillingen för avyvttrade skogspro- rats genom upplåtelse av avverkningsdukter. rätt och femtio procent av köpeskil-
lingen för avvttrade skogsprodukter.
Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den
beräknade nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk
härrör.
!Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. 2Senaste lydelse 1976:1096. Lydelsen har efter utgivandet av promemorian ändrats genom 1978:740.
Promemorie förslaget Nuvarande bedelse Föreslagen lydelse
Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses i 53 § I mom. första stycket f) kommunalskattetagen (1928:370), får uppskov åtnjutas till den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skatiskyldige drivit
själv.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker
år 1981.
3.5 Reglerna om skogskonto
Bestämmelser om uppskov med beskattningen uv sköogsinkomst finns, som inledningsvis påpekats. i skogskontolagen. Tekniskt är förfarandet utformat så att skogsinkomsterna alltid skall tas upp som inkomst i sedvanlig ordning enhipt reglernai KL. Avdrag får därefter vid inkomstberäkningen ske för belopp som sätts in på ett särskilt konto i bank, skogskonto, i enlighet med vad som föreskrivs i lagen. Kontot är räntebärande. Kontoinnehavaren får
göra uttag från kontot tidigast fyra månader efter insättningen och beskattas
då för uttaget belopp. Även ränta på kontot beskattas såsom inkomst av
jordbruksfastighet, dock först i samband med att beloppet tas ut. Uttag får
avse hela innestående beloppet eller del därav. Deluttag får dock inte understiga 1 000 kr.
Endast fysisk person, oskiftat dödsbo och familjestiftelse har rätt att
utnyttja skogskontolagens uppskovsbestämmelser (1 §). Sådan ritt tillkommer cmellertid inte delägare i handelsbolag eller kommanditbolag för
någon del av hans bolagsinkomst. Inte heller föreligger uppskovsrätt för delägare i oskiftat dödsbo när dödsboet enligt 53 § 3 mom. fjärde stycket KL skall beskattas enligt bestämmelserna om handelsbolag.
Uppskovsrätten är beloppsmässigt begränsad uppåt till vad som svarar mot den beräknade nettointäkten av den jordbruksfastighet från vilken intäkten av skogsbruket härrör (2 §). Nedåt gäller spärregeln att insättning som avser
viss förvärvskälla för ett och samma beskattningsår inte får understiga 2 000 kr. (3 §).
I fråga om varje förvärvskälla är uppskovet för ett och samma beskatt-
ningsår begränsat till 60 "5 av den på beskattningsåret belöpande köpeskil-
lingen för upplåten avverkningsrätt och 40 ?: av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter och saluvärdet av uttag till egen rörelse. Uppskovsrätten gäller också för den del av utdelning från samfälligheten som härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheten.
Vid uttag av skog i samband med fastighetsreglering m. m. gäller ett undantag från begränsningen till viss andel av köpeskillingens storlek (2 8). När skattskyldig vid fastighetsreglering tillträtt ny mark och efter tillträdet tagit ut skog för att få medel till framtida betalning av skogslikvid, dvs. den
del av likvid enligt 5 kap. 10 § FBL som belöper på växande skog, medges för
beskattningsår under vilket likviden ännu inte förfallit till betalning uppskov
med hela köpeskillingen vid rotförsäljning och med högst 70 25 av köpeskil-
lingen vid avyttring av skogsprodukter.
Sedan tio år förflutit från ingången av det år inbetalning skett, skall banken återbetala innestående medel (6 §). Oavsett om uttag gjorts skall dock medlen tas upp till beskattning om den skattskyldige överlåter fastighet, som utgör
den väsentliga delen av förvärvskälla för vilken insättning skett. Detsamma gäller om avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av skogskontomedel.
Taxeringen sker för det beskattningsår då fastighetsöverlåtelsen ägt rum eller
avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av kontomedlen. Beskattning oavsett uttag skall också komma till stånd bl. a. vid skifte av dödsbo och vissa bodelningar (9 8).
10.2.2¶Särskilda regler vid skador på skog
Skogskontosystemet syftar i första hand till att mildra skatteeffekterna vid
större skogsuttag som så att säga ligger inom ramen för eu normalt bedrivet skogsbruk. Regler som särskilt tar sikte på det fallet att skogsägaren av omständigheter som han inte råder över tvingas till skogsuttag utanför den långsiktiga avverkningsplanen finns däremot inte. I viss utsträckning finns emellertid sådana regler i annan lagstiftning. Enligt 3§ 2 mom. 1) lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst får sålunda särskild skatteberäkning åtnjutas beträffande ”... intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller dylikt eller av vattenuppdämning eller ftamdragande av kraftledning, allt under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto;”.
Möjligheten att utnyttja reglerna om särskild skatteberäkning synes dock ha utnyttjats i relativt liten utsträckning. Detta torde bero bl. a. på att den särskilda skatteberäkningen avser endast den statliga inkomstskatten. Bristande kunskap om reglerna om ackumulerad inkomst kan också ha spelat in.
Vid flera tillfällen har vidare skogsägare, som drabbats av stormfällning av skog, genom tillfällig lagstiftning fått sina möjligheter att använda skogskonto vidgade (senast SFS 1977:964, prop. 1977/78:28, SkU 1977/78:13, rskr
1977/78:34). Uppskovsbeloppet har för vissa beskattningsår höjts från 60 ?, till 80 få av köpeskillingen för upplåtna avverkningsrätter och från 40 20 till 50 ?v för köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter och värdet av uttag till egen rörelse. Som förutsättning för att få åtnjuta den vidgade uppskovsrätten har gällt att skogsägare med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet kunnat visa att skog i avsevärd omfattning stormfällts på fastigheten.
I riksdagen och i skrivelser till regeringen har framställts krav på att intäkter
till följd av framtvingade skogsuttag skall behandlas förmånligare I skatte-
hänseende än f.n. Det är i första hand skogsuttag som föranleds av
skadeinsekters härjningar på skogen som åsyftas. Som motivering anförs att det från skogsvårdssynpunkt är angeläget att skadade träd snabbt avverkas,
upparbetas och transporteras ur skogen. I annat fall kan skadeinsekterna spridas och angripa friska träd. Vidare anges att det ofta kan vara befogat att
avverka friska träd för-att förhindra fortsatta insektsangrepp.
Det får anses angeläget att skogsintäkter vid framtvingade skogsuttag i mindre omfattning än f. n. träffas av omedelbar beskattning. Med förmån-' ligare skatteregler kommer skogsägarna att stimuleras till att snabbt avverka
skog som skadats eller som löper risk att skadas. BL. a. för att säkerställa att
medel finns tillgängliga för framtida återväxtåtgärder är det lämpligt att
utnyttja skogskontosystemet. Detta kan ske genom att i de här diskuterade fallen medge uppskov för större del av skogsintäkten än i andra fall. Reglerna bör göras permanenta och tas in i skogskontolagen.
De permanenta skogskontoreglerna vid framtvingade skogsuttag synes kunna utformas delvis efter mönster av tidigare tillfällig lagstiftning i anledning av stormfällning av skog. Uppskov bör således för varje beskattningsår få åtnjutas med belopp motsvarande summan av 80 25 av köpeskil-
lingen för upplåtna avverkningsrätter och 50 2, av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter och egna uttag. Vidare bör de förmånligare skogskontoreglerna få tillämpas endast om den skattskyldige med intyg från
skogsvårdsstyrelsen i länet visar att insekts- eller svampangrepp, storm fäll-
ning, brand eller liknande händelser föranleder en avsevärd tidigareläggning
av avverkning eller avyttring av skog. Som riktmärke för tillämpning av de högre procentsatserna synes böra gälla att den avverkning, som olyckshändelsen har eller kan väntas ge upphov till, motsvarar åtminstone två års tillväxt på förvärvskällan. Intyget bör lämnas på ett formulär som utformats av RSV i samråd med skogsstyrelsen m. m.
11.3 Lagen om ändring i skogskontolagen (1954:142)
2§
I andra stycket har införts regler om utvidgad uppskovsrätt när skogsfastighet drabbats av stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande yttre skada. För att de högre procentsatserna skall få tillämpas krävs för det första att skadan motiverar en tidigareläggning av avverkningen av en betydande del av förvärvskällans skog. Vidare fordras att den aktuella intäkten faktiskt hänför sig till avverkning som tidigarelagts på grund av skadan. Avverk-
ningar som inte har något samband med en inträffad skada kan således inte
omfattas av de förmånligare uppskovsbestämmelserna.
Någon föreskrift om att de höjda procentsatserna får tillämpas endast om
avverkningen sker inom viss tid efter skadetillfället har — bl. a. av praktiska skäl - inte uppställts. Det ligger dock i sakens natur att det blir svårare för den skattskyldige att visa att viss avverkning föranletis av en skada ju längre tid som förflyter mellan skadetillfället och avverkningen.
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över förslaget i promemorian Beskattning av skogsbruk (Ds B 1978:2) om särskilda skogskontoregler vid uttag som föranleds av skador på skog
Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig särskilt över förslaget om nya skogskontoregler i skadefallen. De myndigheter och organisationer som
berör frågan är positiva till förslaget.
RSV, kammarrätten i Stockholm, Sveriges lantbruksuniversitet, länsstyrelsen i Värmlands län, Sveriges advokatsamfund, Sveriges jordägareförhund och SISU tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinringar. Lantbruksnämnderna i Västmanlands och Kopparbergs län ställer sig också bakom förslaget.
Skogsstyrelsen biträder förslaget. Skogsstyrelsen tillägger att det med hänsyn till senare års omfattande skador på skog är mycket angeläget att möjligheterna att utnyttja skogskonto i skadefallen utvidgas. Skogsvårdssty-
relserna i Uppsala, Gotlands, Älvsborgs och Gävleborgs län tillstyrker likaså
förslaget. Några skogsvårdsstyrelser kommenterar förslaget närmare eller föreslår kompletterande regler.
Skogsvärdsstyrelsen i Värmlands län:
Skogsvårdsstyrelsen tillstyrker den vidgade uppskovsrätten med beskatt-
ning av sådana skogsinkomster, som föranletts av bl.a. insektsskador.
Således bör skogskontolagen ges en sådan utformning att uppskov beviljas
med beskattningen av belopp som svarar mot 80 "; av köpeskillingen för rotposter och 50 2. vid försäljning av leveransvirke.
Med hänsyn till att insektsskadorna i Värmlands län är av mycket stor
omfattning och att det är synnerligen angeläget att få till stånd en effektiv bekämpning vill skogsvårdsstyrelsen dessutom föreslå att den tid under vilken medel får vara innestående på skogskonto utsträckes till 20 eNcer eventuellt 30 år. Den vidgade avsättningsmöjligheten bör dessutom gälla även för sådant speciellt utlagt fångstvirke som föreskrivs av skogsvårdsstyrelsen.
Den nedre gräns på två års tillväxt som erfordras för att en skada skall utlösa de förmånligare skogskontoreglerna kan skogsvårdsstyrelsen tillstyrka.
Skogsvärdsstyrelsen i Örebra län:
Vid skador på skog förordar promemorian särskilda regler ur beskattningssynpunkt. Inte minst med tanke på nu aktuella insektsskador med därav
följande för tidig och koncentrerad avverkning understödjer skogsvårdsstyrelsen tanken på förmånligare skattebehandling vid på detta sätt framtvingade skogsuttag. Genom förmånligare skogskontoregler bör markägaren få rätt att låta skogsintäkter stå insatt på skogskonto längre tid mot uppvisande av skadeintyg från skogsvårdsstyrelsen.
Skogsvärdssivrelsen i Västmanlands län:
Skogsvårdsstyrelsen tillstyrker promemorians förslag om vidgade möjligheter att utnyttja skogskontio efter avverkning som förorsakats av skada i
skogen. Det är en praktisk åtgärd att skriva in de föreslagna högre
procenttalen 80 för rotposter respektive 50 för leveransvirke i skogskontolagen i stället för att utfärda särbestämmelser av samma innebörd för varje tillfälle när större skadefall inträffar. Det bör cj erbjuda nämnvärda administrativa svårigheter för skogsägarna att få ett intyg från skogsvårdsstyrelsen om skedd skada som underlag för en framställning om förhöjd avsättning till skogskonto.
Några remissinstanser anser att de föreslagna reglerna inte är tillräckliga.
SACO/SR:
En skogsägare kan drabbas av skador, som praktiskt taget utplånar skogen och därmed hans försörjningsunderlag för överskådlig tid framåt, t.ex. insektsskador. Ytterligare regler bör tillkomma för att ge sådana katastrofdrabbade skogsägare en viss tillfällig skattelättnad.
SCF delar SACO/SR:s uppfattning.
LRF påpekar att tidigare tillfällig lagstiftning med anledning av skador i allmänhet har kommit för sent. CRF anför vidare:
En permanent lagstiftning på området är därför önskvärd. Någon risk för missbruk kan inte finnas eftersom skogsvårdsstyrelsen skall intyga att stormfällning skewu i avsevärd omfattning.
En ytterligare fördel med en permanent lag är att den kan tillämpas även för lokala stormskador m. m. som i och för sig inte är av tillräcklig omfattning för att motivera en tillfällig lagstiftning av hittillsvarande modell.
1 lagen bör uttrycket ”betydande del” preciseras.
Förutom stormfällning, brand och insektsangrepp bör lagen omfatta även avverkning på grund av torkskador eller därmed jämförliga orsaker. Dessutom bör det i lagen föreskrivas att även försäkringsersättning för skog får ligga till grund för skogskontoinsättning.
Delegationen konstaterar med tillfredsställelse att man i promemorian föreslår en permanent lagstiftning på det här området, men vill samtidigt med
skärpa påpeka att de föreslagna reglerna inte är tillfyllest när det rör sig om skador som kan betecknas som katastroffall. En enskild skogsägare kan
drabbas av skador som praktiskt taget utplånar skogen och därmed hans
försörjningsunderlag för överskådlig tid framåt. En utökad rätt till skogskontoinsättning med 20 respektive 10 procent är då inte tillfyllest och ej heller de nuvarande reglerna om ackumulerad inkomst. Det skall då även observeras
att Jagen om ackumulerad inkomst ej får tillämpas parallellt med insättning
på skogskonto, vilket alltför snävt begränsar möjligheterna till resultatutjäm-
ning i de svårare skadefallen.
För att ytterligare understryka angelägenheten av att skattefrågorna i samband med de nu nämnda skadefallen får en liberal utformning vill
delegationen tillägga följande. Skadefrekvensen i skogen har tenderat att öka under senare år. Mest
oroväckande i sammanhanget är måhända att helt nya skadeformer har börjat uppträda lokalt. Eftersom deras orsaker ofta inte är helt kända är de svåra att bekämpa effektivt. Som exempel kan nämnas den s.k. grantorkan som drabbat bl. a. sydöstra delen av landet och vars orsaker man hittills inte lyckats klarlägga. Ett annat fenomen är granbarkborrens svåra härjningar i bl. a. Värmland. Ej heller här är orsakerna helt kända. Man kan endast konstatera att stora skogsområden utan synlig orsak helt plötsligt angrips av insekten samt gulnar och dör. Det har dessutom visat sig vara svårt att sätta in effektiva motåtgärder i form av besprutning, kalhuggning m. m. bl. a. av miljöskäl. Delegationen vill även hänvisa till de uppvaktningar hos regeringen som gjorts med anledning av omfattande skogsskador under senare år. Detta visar hur allvarligt man lokalt ser på problemen.
Enligt delegationens uppfattning måste alltså regler tillskapas utöver de ovan nämnda för s.k. katastroffall inom skogsbruket. Hur dessa skall utformas kan givetvis diskuteras. En utgångspunkt bör emellertid vara att många skogsägare framdeles kommer att utnyttja sina möjligheter till skogsvärdeminskningsavdrag maximalt. Den skogsägare som i framtiden drabbas av en katastrofsituation kommer således ofta inte att ha kvar något utrymme för ytterligare skogsvärdeminskningsavdrag. Till detta kommer att
ingångsvärdena på fastigheter vid långt innehav är så låga att de är helt
försumbara i de situationer som nu åsyftas. De föreslagna reglerna för skogsvärdeminskningsavdrag utgör således inte ett tillräckligt skydd vid svåra skogsskador, inte ens i kombination med den ovan nämnda utökade
rätten till insättning på skogskonto. En tänkbar lösning vore att dispensvägen medge en katastrofdrabbad skogsägare rätt till skogsvärdeminskningsavdrag med hela ingångsvärdet i stället för med 60 procent, men även detta skulle få endast marginella effekter
när ingångsvärdet är lågt. Ett bättre alternativ torde då vara följande. Utfallande försäkringsersättning får behandlas enligt samma regler som för
närvarande gäller för byggnader på bl. a. jordbruksfastighet. Enligt dessa utgör försäkringsersättningen ej skattepliktig intäkt vid skadetillfället utan den beaktas först vid en framtida realisationsvinstutredning då fastigheten
avyttras. Vid beräkningen av ingångsvärde skall då det omräknade värdet vid skadetillfället minskas med överskottet på försäkringsersättningen. Återstoden skall sedan uppräknas för tiden från skadetillfället till försäljningen. Det får enligt delegationens uppfattning anses vara riktigt att tillämpa den nu nämnda principen på i vart fall den de! av försäkringsersättningen som kan anses belöpa på skogens ”kapitaldel” dvs. de 40 procent som inte får ligga till grund för skogsvärdeminskningsavdrag. Även de eventuella skogsintäkter som inflyter med anledning av skadan bör få behandlas på motsvarande sätt.
Skattedelegationen föreslår sålunda att 40 procent av utfallande försäkringsersättning och skogslikvider i samband med svårare skador på skog skall
behandlas enligt samma regler som för närvarande gäller för försäkringsersättning för byggnader på bl. a. jordbruksfastighet.