Propositionens huvudsakliga innehåll

Skattskyldig som har gjort skogsuttag kan skjuta upp beskattningen av en del av skogsintäkten genom att sätta in medel på särskilt konto i bank (Skogskonto). Uppskov medges f. n. med högst 6 9.) av köpeskillingen för avverkningsrätter, 40 % av köpeskillingen för leveransvirke och 40 % av saluvärdet av skogsprodukter som har tagits ut till förädling i egen rörelse.

Tidigare har genom tillfällig lagstiftning skogsägare som drabbats av stormfällning fått uppskov med större belopp i vissa fall. I propositionen föreslås att permanenta regler skall införas om utvidgad rätt till uppskov när stormfzillning. insektsangrepp eller liknande skador motiverar en tidigare- läggning av avverkningarna. Förslaget innebär att den högsta avdragsgilla insättningen på Skogskonto i dessa fall höjs till 80 % av köpeskillingen för avverkningsrätter och 50 % av köpeskillingen för leveransvirke resp. salu- värdet av uttagna skogsprodukter.

De nya reglerna avses komma att gälla fr. o. m. 1979 års taxering.

l Riksdagen 1978/ 79. [ saml. Nr 8]

• Sida 2
•  Original

Prop. 1978/79:81

Förslag till

h)

Lag om ändring i skogskontolagen (1954zl42)

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 && skogskontolagen (19541142)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

252

Beträffande viss förvärvskälla md uppskovet för ett och samma beskattningsår avse högst ett belopp. motsvarande summan av

a) sextio procentav den a' beskatt- ningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt.

b) fyrtio procent av den å beskatt- ningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter. samt

0) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskatt- ningsåret uttagits lör förädling i egen rörelse.

lSenaste lydelse av lagens rubrik l975:263. 2Senaste lydelse 19781740.

Beträffande viss förvärvskällaja'r uppskovet för ett och beskattningsår, om annat (j_/ölier av andra och tredje styckena, avse högst ett belopp motsvarande summan av

samma

al sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpe- skillingen för skog,som haravyttrats genom upplåtelse av avverknings- rätt.

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpe- skillingen för avyttrade skogspro- dukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskatt- ningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Med/ör storni/äl/ning, brand. in— sektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del av jörvänrskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit/"allel, får skat!- skyldig. om och i den mån han med intyg./rån skogsvärdsstyrelsen i länet eller på annat så!! visar att intäkt hän/ör sig till avverkning som nu har sagts, uppskov med hägsr ett belopp motsvarande summan av

a) a'ttio procent av den på beskatt- ningsåret belöpande köpeskillingen/ör skog, som har avyttrats genom upplä-

• Sida 3
•  Original

Prop. l978/79:81

Nuvarande lvdelse

Skattskyldig som skall betala så- dan likvid för växande skog som avses i punkt 1 ] av anvisningarna till 21 & kommunalskattelagen (1928: 370). skogslikvid. och som efter den tidpunkt för tillträde av den skogbä- rande marken som gäller enligt fastighetsbildningslagen (19701988) eller enligt skriftligt avtal, dock ej före den tidpunkt då fastighetsbild- ning har sökts, har tagit ut skog för att erhålla medel till betalning av skogslikviden, får. för beskattnings- år, under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning, erhålla upp- skov med högst ett belopp, motsva- rande köpeskillingen för skog som avyttrats genom upplåtelse av av- verkningsrätt eller sjuttio procent av köpeskillingen för avyttrade skogs- produkter.

Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den beräknade nettointäkten av den för- värvskälla, varifrån skogsbruk härrör.

intäkten av

3. Föreslagen lydelse lelse av avverkningsrr'ilt. b)]bmtio procent av den på beskattningsdret belöpande köpe— skillingen mt- at-'_vttrade skogsprodukter samt

c) femtio procent av sa/uvärdet av skogsprodukter. som under beskatt- ningsåret har tagits ut./örg/iirädling i egen rörelse.

Skattskyldig som skall betala så- dan likvid för växande skog som avses i punkt 11 avanvisningarna till 21 _6 kommunalskattelagen (1928: 370), skogslikvid. och som efter den tidpunkt för tillträde av den skogbä- rande marken som gäller enligt fastighetsbildningslagen ('l970:988) eller enligt skriftligt avtal, dock ej före den tidpunkt då fastighetsbild- ning har sökts, har tagit ut skog för att erhålla medel till betalning av skogslikviden, får, för beskattnings- år, under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning, erhålla upp- skov med högst ett belopp motsva- rande summan av

a) hela köpeskillingen för skog. som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt och

b) sjuttio procent av köpeskilling- en för avyttrade skogsprodukter.

lf'ad ijörsta-tred/e styckena sägs om köpeskilling gäller även _lörsäkringser- sättning/ör skog och skogsprodukter.

Uppskov/'är ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den beräk- nade nettointäkten av den förvärvs- källa, varifrån intäkten av skogsbruk _ härrör.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses i 53 5 1 mom. första stycket i) kommunalskattelagen (19282370), får uppskov åtnjutas till den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfällig-

• Sida 4
•  Original

Prop. l978/79:81 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

heten under det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.

1.11 :!:/>

Belopp, för vilket uppskov med Belopp, för vilket uppskov med taxeringen yrkas, skall vara inbetalt taxeringen yrkas, skall vara inbetalt till banken senast den dag den skatt- till banken senast den dag den skatt- skyldige jämlikt bestämmelserna i skyldige enligt 34 35" taxeringslagen 36 55" taxerings/örordningen har att (1956:623) har att avlämna självde- avlämna självdeklaration. klaration.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1979 års taxering.

Utan hinder av Så skogskontolagen (l954:l42) får skattskyldig åtnjuta uppskov vid 1979 års taxering för belopp som har inbetalats till banken senast den 20 april 1979, även om allmän självdeklaration enligt 34 & taxeringslagen (l956:623) skall avlämnas tidigare, I nu avsedda fall skall den skattskyldige i anslutning till inbetalningen till skattechefen eller ordföranden i taxerings— nämnden inkomma med sådan utredning och sådant besked som avses i 4 & första och andra styckena skogskontolagen.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1978/79z8l

'Jl

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

- vid regeringssammanträde 1978-12-07

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, llansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om ändrade beskattningsregler vid skogsuttag med anledning av skador på skog

] Inledning

1 en inom budgetdepartementet utarbetad promemoria (Ds B 1978:2 Beskattning av skogsbruk) har beskrivits två olika metoder för den framtida beskattningen av skogsinkomster. l promemorian har också tagits upp vissa frågor som inte har direkt samband med valet av beskattningsmetod. Sålunda föreslås i promemorian bl. a. att den som till följd av skador på skogen har tvingats till stora skogsuttag skall få ökade möjligheter att använda skogs- kontosystemet.

De avsnitt av promemorian som behandlar de nuvarande reglerna om Skogskonto och de föreslagna nya reglerna vid skador på skog bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksskatteverket (RSN/'),lantbruksstyrelsen, Skogsstyrelsen, statens Iantmäteriverk, domän- verket, kammarrätten i Stockholm. Sveriges lantbruksuniversitet, länsstyrel- serna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Älvsborgs, Värmlands. Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05), Centralorganisationen SACO/SR, Familjeforetagens förening, Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska företagares riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund. Sveriges härads- allmänningsförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges jordägareförbund,

• Sida 6
•  Original

Prop. 1978/79:81 6

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund (SSR). Sågverkens råvaruför- ening. Taxeringsnämndsordlörandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemän- nens centralorganisation (TCO). Kammarkollegiet har. utan att avge eget yttrande, överlämnat yttranden från stiftsnämnderna i Växjö, Västerås. Karlstads och Luleå stift. Skrivelser har även inkommit från Svenska civilekonomföreningen (SCF) och från Våmhus sockensamfällighetsför- ening.

Lantbruksstyrelsen har överlämnat yttranden från lantbruksnämnderna i Jönköpings, Hallands, Älvsborgs, Västmanlands. Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens län. Skogsstyrelsen har överlämnat yttranden från samt- liga skogsvårdsstyrelser i landet utom skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län och till sitt eget yttrande fogat en sammanställning över skogsvårdsstyrel- sernas yttranden. Länsstyrelsen i Kronobergs län har till sitt yttrande fogat yttrandet från skogsvårdsstyrelsen i länet. Till länsstyrelsens i Kalmar län yttrande har fogats yttranden från LO-distriktet i sydöstra Sverige, Lantbru- karnas länsförbund i norra och södra Kalmar samt från skogsvårdsstyrelsen i länet. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har till sitt yttrande fogat yttranden från lantbruksnämnden och skogsvårdsstyrelsen i länet. Familjeföretagens förening. LRF, Sveriges häradsallmänningsförbund och Sveriges skogsäga- reföreningars riksförbund åberopar yttrande av Lantbrukarnas skattedelcga- tion. LO hänvisar till ett gemensamt yttrande av Svenska pappersindustri- arbetareförbu ndet, Svenska skogsarbetareförbundet och Svenska träindustri- arbetareförbundet. SAF och Sveriges industriförbund åberopar yttrande av Skogsindustriernas samarbetsutskott (SISU).

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag lägger i det följande fram förslag om särskilda skogskontoregler vid skogsuttag som föranleds av skador på skog. Vad gäller utformningen av skogsbeskattningen iövrigt pågår f. n. inom budgetdepartementet en bered- ning av promemorians förslag och de synpunkter som har lämnats vid remissbehandlingen. Min avsikt är att redovisa resultatet av detta arbete under våren 1979.

2. Föredragandens överväganden

Under 1970-talet har en stor mängd växande skog förstörts av skadein- sekter, särskilt i Värmlands län. En starkt bidragande orsak till insektsan- greppen har varit de stormfällningar som inträffade i slutet av 1960-talet.

Skogsstyrelsen gör varje år en inventering av de skador som har föranletts av angrepp av granbarkborrar. lnventeringarna visar att de årliga skadorna visserligen minskade under perioden 1971-1976 men att de efter år 1976 åter har ökat i omfattning. Den nyligen genomförda inventeringen för år 1978 visar en mycket allvarlig uppgång.

Bekämpningen av granbarkborren har hittills i första hand genomförts med

• Sida 7
•  Original

Prop. 1978/79:81 7

hjälp av fångstvirke. Detta innebär att virke läggs ut före granbarkborrens svärmning och forslas bort eller barkas kort tid därefter. Under sommaren 1978 har försök gjorts att bekämpa insekterna med särskilda lockämnen. Lockämnen kommer under år 1979 att användas mer allmänt i samband med en kraftigt ökad bekämpningsinsats. Regeringen har genom beslut den 23 november 1978 ställt ca 24 milj. kr. till Skogsstyrelsens förfogande för budgetåret 1978/79 för åtgärder mot befarad skadegörelse av skogsinsek- ter.

Enligt skogsvårdslagstiftningen har Skogsstyrelsen möjlighet att föreskriva att skogsägare skall ingripa mot insektshärjningar. Med stöd av 34% första stycket skogsvårdslagen (1948z237, ändrad senast 1977z352) kan sådana föreskrifter lämnas om skogseld, stormfällning eller annat har lett till inscktshärjningar av större omfattning eller om överhängande fara för insektshärjningar föreligger. Skogsstyrelsen har meddelat bestämmelser för Jönköpings, Älvsborgs. Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län. Bestämmelserna gäller till utgången av år 1978. Skogsvårdsstyrelsen i resp. län avgör inom vilka områden i länet som de skall tillämpas. Nya föreskrifter från Skogsstyrelsen för det fortsatta bekämpnings- arbetet kan väntas inom kort.

Skogsskyddsbestämmelserna kompletterades år 1977 med föreskrifter om skyldighet för skogsägare att vidta förebyggande åtgärder mot barkborrehärj- ningar (prop. 1976/7711 ] 1, JoU 1976/77:29, rskr 1976/77:276, SFS l977:350. 352). Enligt 34 å andra stycket skogsvårdslagen får föreskrifterna avse bl. a. upparbetning av stormfälld skog och åtgärder vid röjning och utforsling av virke. Generella föreskrifter av detta slag har meddelats av regeringen i skogsskyddsförordningen (l977:350) och av Skogsstyrelsen.

Har föreskrifter meddelats enligt 34 & första stycket skogsvårdslagen utgår skäligt statsbidrag för bekämpningsåtgärderna. Bidraget avser normalt att delvis täcka de merkostnader som skogsägaren åsamkas till följd av åtgärderna. Vidare kan statlig garanti för lån ges enligt kungörelsen(l969:705, ändrad 1970:258) om statligt stöd vid skada på skog. Garantin är avsedd att finansiellt underlätta att virket tas om hand genom snabb upparbetning. transport, lagring och virkesskydd.

Det nu beskrivna statliga stödet syftar till att ge hjälp till finansieringen av . kostnaderna för skogsskyddsåtgärder. Även intäktssidan är emellertid av intresse. Skadorna leder ofta till att skogsägaren blir tvungen att på kort tid göra mycket stora skogsuttag. De intäkter som följer av uttagen beskattas till följd av progressionen inom inkomstskattesystemet hårdare än om uttagen hade gjorts under en längre period. Skatteeffekterna kan också göra att skogsägarna inte tillräckligt aktivt deltar i skogsskyddsarbetet. Man har därför från olika håll riktat krav på att beskattningen av intäkterna vid framtvingade skogsuttag skall lindras.

Skattelagstiftningen innehåller redan i dag en bestämmelse som direkt tar sikte på framtvingade skogsuttag. Enligt 3 & 2 mom. 1) lagen (19511763) om

• Sida 8
•  Original

Prop. 1978/79:81 8

beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst lår särskild skatteberäkning ske för intäkt som härrör från avverkningar som har framtvingats av skador på skogen. Bestämmelsen får inte utnyttjas om intäkten har föranlett avdrag för insättning på skogskonto.

Skogsägare som har tvingats att avyttra skog har i övrigt naturligtvis samma möjlighet till inkomstlördelning över åren som står andra skogsägare till buds. Genom att utnyttja skogskontosystemet kan beskattningen av 6 % av köpeskillingen vid en rotförsäljning och 40 'i'., av köpeskillingen för leveransvirke och värdet av egna uttag fördelas på en tioårsperiod. Med köpeskilling har jämställts försäkringsersättning för skog (dåvarande riksskattenämndens meddelande RN 1 1961 nr 324). En skogsägare som upplåter avverkningsrätt till skog behöver vidare inte ta tipp hela köpeskil- lingen med en gång utan kan skattemässigt få fördela den—på de år då dellikvider flyter in [sextonde stycket av punkt 1 av anvisningarna till 41 & kommunalskattelagen ('l928:370)]. I sammanhanget bör också nämnas att skogsägaren kan undgå beskattning för uttagen i den mån han kan visa att han är berättigad till avdrag för värdeminskning av skog.

Vid en del tillfällen, senast genom lagstiftning år 1977 (prop. 1977/78:28. SkU 13. rskr 34, SFS 1977z964). har skogsägare som drabbats av stormfällning fått ökade möjligheter att utnyttja Skogskonto. Den högsta avdragsgilla insättningen på skogskonto har höjts från 60 95"— till 80 Vt", av köpeskillingen för sålda rotposter och från 40 % till 50 % av köpeskillingen för leveransvirke och av värdet av egna uttag. Den förhöjda insättningsrätten har fått tillämpas vid två eller tre taxeringar i anslutning till stormfällningen.

] den inom budgetdepartementet utarbetade promemorian om skogsbe- skattningen har föreslagits att permanenta regler skall tas in i skogskonto- lagen eftcr mönster från tidigare tillfällig lagstiftning. De förhöjda procent- satserna, 80 resp. 50, skall enligt förslaget få tillämpas om skogsägaren med intyg från skogsvårdsstyrelsen visar att en betydande del av fastighetens skog måste avverkas tidigare än planerat till följd av stormfällning. insektsangrepp eller andra skador på skogen. Endast intäkter som härrör från tidigarelagd avverkning skall berättiga till höjd insättning.

Promemorieförslaget om särskilda skogskontoregler i skadefallen har fått ett genomgående positivt mottagande vid remissbehandlingen. Det övervä- gande antalet av de myndigheter och organisationer som har yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget utan några reservationer eller lämnar det helt utan erinringar. Några remissinstanser anser dock att medel som har satts in på Skogskonto enligt den föreslagna specialregeln bör få stå inne på kontot under längre tid än tio år. Som motivering för förlängning framhålls bl.a. att skadorna på skogen kan vara så omfattande att en stor del av skogskapitalet måste avverkas.

Vid remissbehandlingen har det vidare från några håll gjorts gällande att de föreslagna reglerna inte är tillräckliga. Så t. ex. betonar Lantbrukarnas skattedelegation, som i och för sig är positiv till att en permanent lagstiftning

• Sida 9
•  Original

Prop. 1978/79:81 9

genomförs på detta område, att de föreslagna reglerna bör kompletteras för skador som kan sägas vara av katastrofkaraktär. I sådana allvarliga fall bör man enligt delegationen tillämpa regler liknande dem som gäller för försäkringsersättning på byggnader. En sådan ersättning är skattefri då den uppbärs men beaktas vid realisationsvinstberäkningen när fastigheten seder- mera säljs. Med utgångspunkt från den i departementspromemorian beskrivna s. k. sambandsmetotlen föreslår delegationen att 40 ”H av utfal- lande försäkringsersättning och köpeskilling för skog i samband med svåra skador på skog skall behandlas på samma sätt som försäkringsersättning på byggnad.

För egen del får jag anföra följande. Som jag redan nämnt pågår f. n. en beredning av de förslag till ny skogsbeskattning som har presenterats i departementspromemorian och de i vissa delar kritiska synpunkter som har framförts vid remissbehandlingen. Jag är inte beredd att nu ta ställning till den framtida skogsbeskattningen i stort. Remissbehandlingen har emellertid visat att det är en allmän uppfattning att uttag som föranleds av skador på skog träffas av en alltför hög omedelbar beskattning och att syftet med skogsvårdslagstiftningen i viss mån kan motverkas av detta förhållande. Jag ansluter mig till denna uppfattning och anser det befogat att behandla frågan med förtur.

De ändringar som här kan bli aktuella får givetvis inte försvåra en övergång till ett nytt skogsbeskattningssystem. Det kan därför inte komma i fråga att i detta sammanhang föreslår en principiellt ny lösning, t.ex. av det slag som Lantbrukarnas skattedelegation har skisserat. Tills vidare bör man i stället utgå från de regler för skogsbeskattningen som nu gäller.

Förslaget i promemorian innebär att lättnader ibeskattningen i skadefallen åstadkoms inom ramen för skogskontosystemet. I likhet med remissopi- nionen anser jag att detta är ändamålsenligt. Om en större del av skogsin- täkterna får sättas in på Skogskonto i skadefallen ökar möjligheten för drabbade skogsägare att få till stånd en inkomstutjämning över åren. Vidare kan kontomedlen utnyttjas till att finansiera de återväxtåtgärder som HVVerkningarna nödvändiggör. En inte oväsentlig synpunkt är att skogskon- tosystemet är väl känt av de skattskyldiga liksom av banker, länsstyrelser och taxeringsnämnder.

Jag föreslår därför att promemorieförslaget om lättnader i beskattningen vid framtvingade skogsuttag läggs till grund för omedelbar lagstiftning. Vad gäller den närmare utformningen av de nya skogskontoreglerna villjag anföra följande.

Prövningen av om de särskilda skogskontoreglerna skall få tillämpas har i promemorieförslaget lagts på skogsvårdsstyrelsen i länet. Jag anser att det är lämpligt att liksom vid tidigare tillfällig lagstiftning utnyttja skogsvårdssty- relsernas sakkunskap. Det är naturligt att den som vill utnyttja möjligheten till förhöjd skogskontoinsättning vänder sig till skogsvårdsstyrelsen i länet med en begäran om intyg. Den skattskyldige bör emellertid ha möjlighet att

• Sida 10
•  Original

Prop. 1978/79:81 10

även på annat sätt än genom intyg från skogsvårdsstyrelsen visa att han är berättigad att utnyttja de särskilda reglerna. Detta bör komma till uttryck i lagtexten.

Vad gäller arten av de skador som skall berättiga till utvidgad uppskovsrätt. anser jag inte att några särskilda begränsningar är motiverade. Det är från skogsvårdssynpunkt alltid angeläget att skadad skog tas om hand. De skadefall som anges i 3 _S 2 mom. 1) lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst omfattas utan vidare av mitt förslag. Reglerna bör sålunda vara tillämpliga vid brand, stormfällning, torka och insektsskador liksom vid skador till följd av svampangrepp. översvämning och snöbrott. Bestämmelsen om rätt till särskild skatteberäkning bör vara kvar i sin nuvarande utformning.

Enligt förslaget i promemorian skall den utvidgade uppskovsrätten få tillämpas om en betydande del av den skattskyldiges skog till följd av en skada på skogen måste avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet. Om detta krav är uppfyllt kan uppskov medges för intäkter som hänför sig till sådan tidigarelagd avverkning. Några invändningar mot denna konstruktion av avdragsrätten har inte framförts vid remissbehandlingen. Lantbrukarnas skattedelegation påpekar dock att uttrycket "betydande del" bör preciseras.

] likhet med remissinstanserna anser jag att de särskilda reglerna bör få utnyttjas om de förutsättningar som anges i promemorieförslaget är uppfyllda. Enligt min uppfattning är det inte nödvändigt att i lagtexten närmare bestämma hur omfattande skadan skall vara för att de förhöjda procentsatserna skall få tillämpas. l promemorian har som riktmärke tagits att skadan föranleder en tidigarelagd avverkning av skog som motsvarar minst två års tillväxt på den skogsmark som ingår i förvärvskällan. Jag anser detta vara en lämplig avvägning. Vid bedömningen av storleken av de. fram- tvingade skogsuttagen bör även sådana intäkter medräknas som härrör från avverkning av skog som inte direkt har skadats, om det från skogsvårdssyn- punkt eller av avverkningstekniska skäl framstår som angeläget att avverk- ningarna görs. Intäkter som härrör från t. ex. fångstvirke kommer sålunda att omfattas av de föreslagna reglerna.

Det ligger i sakens natur att den skattskyldige måste lämna skogsvårds- styrelsen de uppgifter om intäkter rn. m. som skogsvårdsstyrelsen behöver för att utfärda intyg. Det kan vara lämpligt att uppgifterna och intyget lämnas på särskild blankett. Det ankommeri första hand på RSV att ta initiativ till de åtgärder som behövs för tillämpningen av de nya bestämmelserna.

Enligt förslaget i promemorian skall den förhöjda insättningsrätten få beräknas på dels köpeskillingen för upplåtna avverkningsrätter och dels köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter. Jag anser att även intäkt som avser värdet av egna uttag bör berättiga till höjd insättning. Försäkringser- sättning för skog bör här och vid tillämpning av skogskontoreglerna i övrigt behandlas på samma sätt som köpeskilling. Ett förtydligande på denna punkt

• Sida 11
•  Original

Prop. 1978/79:81 11

är motiverat.

l författningsförslaget har som förutsättning för den förhöjda insättnings- rätten angetts att skogsintäkten skall hänföra sig till tidigarelagd "avverk- ning". Detta uttryck har använts i vid bemärkelse och innefattar t.ex. förstörelse av skog genom brand. Uttrycket innefattar vidare inte bara avverkningar som redan har gjorts utan också avverkningar som avses att ske efter beskattningsårets utgång enligt upplåten avverkningsrätt.

Vid tidigare tillfällig lagstiftning har procentsatserna för den högsta insättningen bestämts till 80 resp. 50. Med hänsyn till bl. a. de andra möjlighetertill inkomstutjämning som finns.:tnserjag att dessa procentsatser är tillräckliga även i detta sammanhang.

En i viss mån näraliggande fråga är skogskontOts löptid. Enligt nuvarande regler skall medel på Skogskonto som inte har tagits ut tidigare betalas åter till insättaren efter tio år och då tas upp till beskattning. [ några yttranden över promemorian har framförts krav på att medlen skall kunna få stå inne under längre tid. Dessa önskemål har i första hand gällt medel som härrör från skador på skogen som är av katastrofkaraktär.

Det huvudsakliga syftet med skogskontosystemet är att skogsägaren vid inkomstbeskattningen skall få fördela skogsintäkterna mellan olika beskatt- ningsår och därigenom erhålla en lägre total skattebelastning. Normalt torde en tioårsperiod vara tillräckligt för att tillgodose detta syfte. Det kan emellertid inträffa att stormfällningar, insektsangrepp och liknande händelser motiverar så stora avverkningar att en inkomstutjämning över mer än tio år ter sig rimlig. Vissa skäl talar alltså för en förlängning av uppskovstiden i katastroffallen. Det finns emellertid också skäl som talar emot en förlängning. Skogskontosystemet bygger bl. a. på att kontomedlen skall kunna användas för att bekosta återväxtåtgärdcr. Beskattningen av medel som tas ut från Skogskonto kan delvis neutraliseras av avdragsgilla kostnader. Det ingår i en god skogsvård att vidta återväxtåtgärder i nära anslutning till slutavverkning. Oavsett skadornas och avverkningarnas omfattning torde några återväxtåtgärder inte kvarstå efter tioårsperiodens utgång. [ detta hänseende får sålunda tio år anses vara en tillräckligt lång löptid också i katastroffallen. Till bilden hör vidare att skogskontomedel skall tas till beskattning inte bara när uppskovstiden har gått till ända utan även bl. a. vid överlåtelse av den förvärvskälla för vilken insättning har gjorts. Om uppskovstiden förlängs ökar sannolikheten att förvärvskällan överlåts under uppskovstiden. Beskattning kommer då trots förlängningen att äga rum. Det finns också anledning att erinra om att många skogsägare låter huvuddelen av de insatta medlen stå inne ända fram till slutet av uppskovsperioden. Det är sannolikt att åtskilliga av dem skulle bete sig på motsvarande sätt även om man förlängde uppskovstiden. Den kraftiga skatteeffekt som normalt följer av stora skogskontouttag under kort tid skulle därför komma att accentueras vid en förlängning.

Det anförda visar enligt min mening att en förlängning av uppskovstiden

!

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79:8l 12

väcker flera frågor av principiell natur. En så genomgripande ändring av skogskontosystemet bör därför inte övervägas i detta sammanhang. Denna fråga — liksom Lantbrukarnas skattedelegations förslag att skattemässigt behandla vissa skogsintäkter med anledning av svåra skador på skog på samma sätt som försäkringsersältning för byggnad och den därmed samman- hängande övergångsproblematiken — får i stället övervägas i det fortsatta arbetet med att utforma ett nytt skogsbeskattningssystem.

Mot bakgrund av det anförda ärjag inte beredd att nu föreslå någon annan ändring i skogskontosystemet än en förhöjd insättningsrätt i skadefallen.

Jag anser det angeläget att de nya reglerna träderi kraft snarast möjligt. dvs. redan vid 1979 års taxering. De skogsägare som berörs av lagen (1977:964) med särskilda bestämmelser om insättning på Skogskonto bör vid 1979 års taxering alternativt kunna tillämpa skogskontolagen i dess nya lydelse. lkraftträdandebestämmclserna till ändringen i skogskontolagen bör utformas så att insättning på Skogskonto vid 1979 års taxering generellt skall få ske senast den 20 april 1979. Har den skattskyldige fått anstånd till en senare dag med att avlämna sin allmänna självdeklaration. får naturligtvis insättning ske senast den dagen.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1978/79:81 13