med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
Prop. 1979/80: 101 Regeringens proposition
1979/80: 101
med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1979/80;
beslutad den 21 december 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits I bifogade utdrag
av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II ull statsbudgeten för innevarande budgetär.
De anslag som begärs uppgår till ca 688,6 milj. kr., varav ca 676,6 milj. kr. på driftbudgeten och 12,0 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till arbetsmarknadsutbildning.
Det största anslaget på kapitalbudgeten föreslås gå till lån till teko-, skooch garveriindustrier.
1-Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 101
Utdrag
PROTOKOLI.
vid regeringssammanträde 1979-12-21
Närvarande: Statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogärd, Dahlgren. Asling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell
Föredragande: statsråden Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Äsling, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg
Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetaret 1979/80
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m.
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Anförandena
redovisas i underprotokollen för resp. departement. Statsrådet Mundebo anför: De anslag som riksmötet har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1979/80 fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (prop. 1979/80:25, FiU 1979/80: 14, rskr 1979/80: 140). I prop. 1979/80: 75 har regeringen föreslagit att 36,5 milj. kr. anvisas för kampanjkostnader m. m. inför den förestäende folkomröstningen i kärnkrafisfrågan. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att besluta om ansläg m. m. på tilläggsbudget IH ull statsbudgeten för budgetäret 1979/80 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anför! för den åtgärd eller det ändamäl som föredragandena har hemställt om. Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1—10.
Bilaga I
Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLI.
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Föredragande: statsrådet Winberg
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 sävitt avser justitiedepartementets verksamhetsomrade
DRIFTBUDGETEN
ANDRA HUVUDTITELN
D. Domstolsväsendet m. m.
PID 5. Utrustning till domstolar m.m. För budgetåret 1979/80 har till
utrustning till domstolar m. m. anvisats ett reservationsanslag av 8,7 milj.
kr. Reservationen från budgetäret 1979/80 uppgick till 5055 499 kr.
Från anslaget bestrids kostnader för inköp av utrustning och inventarier till nya och ombyggda lokaler för myndigheter inom domstolsverkets förvaltningsområde, med undantag av de allmänna advokatbyråerna, och konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.
Sedan anslagsberäkningen för budgetåret 1979/80 gjordes har behov uppkommit äv medel för inköp av utrustning och inventarier till länsrätterna i Göteborgs och Bohus län samt Kopparbergs län. Båda länsrätterna beräknas Aytta till nya förhyrda lokaler strax efter sommaren 1980. Utrustning och inventarier måste därför beställas redan under innevarande budgetär. Kostnaderna härför beräknas till 2,1 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utrasining till domstolar m.m. på tilläggsbudget II till stats-
budgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
2100000 kr.
E. Rättshjälp m. m.
[2] E3a. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital. Nägot anslag för detta ändamäl finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetär.
Jag har vid min anmälan tidigare denna dag av anslagen till rättshjälp
m.m, för budgetåret 1980/81 tagit upp frågan om fortsatta riktlinjer för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Jag har därvid bl.a. behandlat byråernas behov av rörelsekapital och principerna för finansieringen av detta samt förordat att byråerna får ett tillskott av rörelsekapital över statsbudgeten. Medelsbehovet uppgär till ca 11 milj. kr. Som jag framhöll vid min anmälan bör medlen anvisas redan under innevarande budgetår. Med hänvisning härtill hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att till Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av
11.000 000 kr.
S
Bilaga 2
Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Föredragande: statsrådet Holm
Anmälan till tilläggsbudget H till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsomrade
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
G. Undervisningssjukhus m. m.
[I] G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisats ett förslagsanslag av 32855 000 kr.
I prop. 1978/79: 100 (bil. 8, SoU 1978/79:27, rskr 1978/79: 232) anför
föredragande statsrädet vid sin anmälan av detta anslag bl. a. att utgifterna
för löner till sjukhusets personal — bortsett från läkarna — under budgetäret 1979/80 inte får överstiga ett belopp. som motsvarar en ram av 335 milj. kr. i 1979 års löneläge, lönekostnadspålägg inräknat. Denna löneram får endast räknas upp med anledning av nya löneavtal, som träffas efter
utgången av november 1978. Föredragande statsrådet anför vidare, att hon
vid bestämmandet av löneramen har räknat med att inga nya tjänster inrättas för budgetåret 1979/80 utöver sådana tjänster, för vilka utrymme kan beredas genom omdisposition inom löneramen. Vidare bör omkostnaderna för sjukhusets verksamhet inte få överstiga 110 milj. kr. under budgetåret 1979/80.
Riksdagen har lämnat det anförda utan erinran. Med anledning av att ytterligare löneavtal träffats har regeringen den 28 juni 1979 fastställt löneramen till 348 milj. kr. (löneläge maj 1979).
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
Ett förslag till driftstat för budgetäret 1979/80 för akademiska sjukhuset i
Uppsala har upprättats. Förslaget utgår från att sjukhuset skall bedriva en i
stört sett oförändrad verksamhet. Lönekostnaderna för sjukhusets perso-
nal — bortsett frän läkarna — beräknas enligt förslaget komma att uppga till
inte fullt 36] milj. kr., vilket överskrider den i juni 1979 fastställda ramen
med 13 milj. kr. Förslaget till driftstat innebär, förutom en omdisponering av lönemedel.
vissa personalförstärkningar. Barnklinikernas inflyttning under hösten
1979 kräver sålunda att ca 20 nya tjänster inrättas. bl.a. för städning av nytillkommande lokaler. Sammanlagt föreslås att 40 nya tjänster tillkommer. De beräknas kosta drygt 4 milj. kr. Omkostnaderna för sjukhusets verksamhet beräknas i statförslaget till 120,2 milj. kr.
Direktionen för sjukhuset hemställer att erforderliga föreskrifter medde-
las, som medger att ifrågavarande lönekostnader får uppgå till 361 milj. kr. och att medel får disponeras enligt statförslaget.
Föredraganden Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala har beräknat att lönekostnaderna för personalen — bortsett frän läkarna — kommer att uppgå till ca 361 milj. kr. i löneläget maj 1979 under budgetåret 1979/80. Jag är beredd att nu med hänsyn ull omständigheterna godta denna lönekostnad. Härigenom uppstår utrymme inom löneramen för de tjänster. som direktionen tagit upp i sitt driftstatsförslag. Beloppet för lönekostnader kan endast behöva räknas upp med anledning av nya löneavtal, som träffas efter utgången av november 1979.
Omkostnaderna för sjukhusets verksamhet beräknas enligt driftstats-
förslaget komma att uppgå till 120.2 milj. kr. Jag anser att de inte bör få överstiga 115 milj. kr. under nämnda budgetär. Mot denna bakgrund föreslår jag att — i stället för de skilda ramar för löner och omkostnader som tagits upp vid föredragande statsrådets anmälan av förevarande anslag för innevarande budgetår — en gemensam ram
för utgifterna för ifrågavarande löner och omkostnader fastställs till 476
milj. kr. Inom denna totalram bör sjukhuset ha möjlighet att vid behov göra omdisponeringar mellan lönekostnader och omkostnader. Jag förutsätter att direktionen för akademiska sjukhuset nu vidtar krattiga och verkningsfulla åtgärder för att i fortsättningen hälla utgifterna
inom fastställda ramar och genomföra en stram kontroll över sjukhusets kostnader.
Regeringen bör underställa riksdagen detta förslag till ny kostnadsram. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att besluta om ändrad medelsram för akademiska sjukhuset i Upp-
sala för budgetåret 1979/80 i enlighet med vad jag har förordat i
det föregående.
Bilaga 23
Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLI. vid regeringssammanträde 1979-12-21
Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser punkterna I och 3; statsrådet Mogård såvitt avser punkten 2
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetäret 1979/80 savitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITEILN
B. Kulturändamäl
[1] B 25. Stöd till dagspressen. Stöd till dagspressen beviljas av presstöds-
nämnden enligt bestämmelserna i förordningen (1976: 336) om statligt stöd till dagstidningar fändrad 1977: 524, 1977:1051, 1978: 240 och 1979: 269). För ändamalet har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 308,5 milj. kr.. varav förslagsvis 220,7 milj. kr till produktionsbidrag ull dagstidningar. Reglerna för beviljande av produktionsbidrag innebär bl. a. följande. Produktionsbidraget ull en flerdagarstidning — dvs. en dagstidning som utkommer med minst fyra nummer per vecka — beräknas inom vissa ramar med ledning av pappersförbrukningen för redaktionell text under de tre senaste kalenderåren. En fådagarstidning — dvs. en dagstidning som utkommer med högst tre
nummer per vecka — erhäller om den är bidragsberättigad ett fast belopp i
produktionsbidrag. För lokal eller regional tidning uppgär beloppet ull
750000 kr. per år medan det för rikstidning uppgär till högst 1,5 milj. kr.
per år. För fådagarstidning som övergar tll att bli flerdagarstidning och för nyetablerad flerdagarstidning gäller, att produktionsbidragets storlek beräknas med hjälp av uppgifter om pappersförbrukningen under den tidsperiod för vilken uppgifter kan erhållas, dock ej kortare period än sex mänader. En bestämmelse av sist nämnda innebörd är enligt min mening befogad
också för det fall en flerdagarstidning skulle öka antalet utgivna nummer per vecka. I ett sådant fall ger nämligen inte den genomsnittliga pappersförbrukningen under den senaste treårsperioden ett rättvisande underlag och tidningen kan därför erhålla ett lägre produktionsbidrag än den borde
få. Jag anser således att de nu gällande bestämmelserna för beräkning av
produktionsbidragets storlek bör kompletteras med en regel som anger att bidraget också till en flerdagarstidning som har ökat antalet utgivna nummer per vecka bör beräknas med ledning av uppgifter om pappersförbrukning m.m. under den tidsperiod som ligger efter det att förändringen genomfördes. Den nya bestämmelsen bör vara tillämplig vid beslut om produktionsbidrag med användande av medel som ställts ull presstödsnämndens förfogande fr. o. m. budgetåret 1979/80. Jag räknar inte med att den föreslagna nya regeln föranleder behov av ökat anslag för produktionsbidrag under budgetåret. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna den av mig förordade förändringen t grunderna för
statligt stöd till dagspressen.
C. Skolväsendet
[2] C 11. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Ur anslagsposten Bidrag till enskilda skolor under detta anslag utgår statsbidrag till Hillelskolan i Stockholm. Bidraget utgär enligt särskild förordning (SÖ-FS 1978: 1751) med 9947: av ett för varje redovisningsär av skolöverstyrelsen fastställt bidragsunderlag omfattande dels lönekostnaden för lärare och rektor, dels kostnaden för sociala avgifter för lärare och rektor med sammanlagt 28,7 ct av lönekostnaden. Grunderna för statsbidraget till de enskilda skolorna har 1977 godkänts av riksdagen (prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 272 f, UbU 1976/
77:16, rskr 1976/77: 157).
Styrelsen för Hillelskolan har, under hänvisning till att skolan befinner
sig i en akut ekonomisk kris, anhållit om medelstillskott för budgetåren
1979/80, 1980/81 och 1981/82 utöver vad som följer av nyss nämnda förord-
ning. Därvid har styrelsen för budgetåret 1979/80 begärt sammanlagt
965000 kr. avseende ackumulerat underskott (395 000 kr.), brådskande reparationer av skollokaler (160000 kr.) lönekostnader för skolpsykolog och vaktmästare (15 000 kr.), inredning av Judaica-rum (15 000 kr.) samt beräknat underskott för innevarande budgetår (380000 kr.). För budgetåren 1980/81 och 1981/82 har styrelsen anhållit om medel utöver vad som utgår enligt förordningen med 785 000 kr. resp. 835 000 kr. Sammanlagt har styrelsen för de tre budgetåren således begärt ca 2,5 milj. kr.
För egen del menar jag att Hillelskolan intar en särställning i svenskt
skolväsende. Den är avsedd för elever som tillhör en minoritet. vilken
parallellt med sin anpassning till det svenska samhället lyckats bevara en
nationell och kulturell identitet trots många gånger svara yttre omständipheter. Statsbidrag har också utgått till Hillelskolan under större delen av tiden sedan dess ullkomst är [955. Jag ser det som önskvärt att verksanheten vid skolan kan fortsätta utan inskränkningar. För att detta skall vara möjligt bedömer jag det som nödvändigt med ett visst medelstillskou till Hillelskolan utöver vad som utgår för löner och sociala avgifter till rektor och lärare. Jag är därvid dock endast beredd att förorda ett engångsbidrag med 615 000 kr. under innevarande budgetår avseende ackumulerat underskott sedan tidigare verksamhetsar. brädskande reparationer av skolans lokaler samt viss del av det beräknade underskottet innevarande år. Jag har frän företrädare för Hillelskolan erfarit att skolan med det av mig förordade statsbidraget kan klara sin ekonomi under budgetåren 1979/80 och 1980/81. Jag utgår från att samma förhällande gäller även för budgetåret 1981/82. Jag vill understryka att det nu aktuella förslaget om statsbidrag skall ses som en engångsföreteelse. Varken Hitlelskolan eller övriga enskilda skolor kan för framtiden räkna med resurstillskott utöver vad som följer enligt generella regler.
Frågor rörande statsbidrag till enskilda skolor utreds f.n. av kommittén (U 1979: 13) för skolor med icke-offentlig huvudman.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag till Hillel-
skolan.
Kapitalbudgeten
I]. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3] 14. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsomrade. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 135 milj. kr. (prop. 1978/79: 82, UbU 1978/79:43., rskr 1978/79:410). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för
kulturändamål m.m. Behällningen vid budgetärets början uppgick till 49
milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsbudget beräknas f.n. inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas i detta sammanhang. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den I april 1979.
Göteborg
Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område. Byggnadsstyrelsen har hos regeringen hemställt att få utföra och driva en + Riksdagen 1979/80.1 saml. Nr 101
försöksanläggning för koleldning i fluidiserad bädd vid Chalmers tekniska högskolas kraftcentral. Anläggningen skall vara lämpad för forskning och undervisning och skall samtidigt kunna leverera energi kommersiellt. Pro- Jektet föreslas finansieras dels med bidrag från nämnden för energiproduktionsförskning och statens industriverk, dels genom anslag som står till byggnadsstyrelsens förfogande. För byggnadsstyrelsens del är kostnaden
beräknad till 6765 000 kr.. varav 3,1 milj. kr. föreslas bestridas från ansla-
get Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsomrade.
I investeringsplanen för utbildning och forskning är uppförd en kostnadsram av 3 milj. kr. för Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område: Övriga åtgärder. Under äret har ett delprojekt med en koöstnadsram av 500000 kr. slutredovisats varefter en ram av 2,5 milj. kr. ierstår. Byggnadsstyrelsen föreslår att för ovan nämnt projekt kostnadsramen höjs till (2,5+3.1 = ) 5.6 milj. kr.
Utbyggnad av Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Regeringen uppdrog den 25 oktober 1979 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av
6,5 milj. kr. 1 prisläget den 1 april 1978. motsvarande 7150000 kr. i
prisläget den I april 1979. projektera utbyggnad av Tjärnö marinbiologiska laboratorium t.o.m. bygghandlingar. Utbyggnaden omfattar nybyggnad av förläggning, matsal, tjänstebostad och sjöbod samt yttre arbeten till en sammanlagd rumsarea av ca 900 m?”. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas under varen 1980.
Föredraganden
Med hänvisning ull vad jag har anfört i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar (1000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Byggstart Färdig-
ställande
78-04-01 79-04-01 Faktisk = Beräknad för ar-mån år-mån
t.o.m. 1979/80
79-06-30 Utbildning och forskning Göteborg Försörjningsåtgärder inom Chalmers tekniska högskolas område: Övriga åtgärder 3000 S600 1656 1000 SUCCessivt Utbyggnad av Tjärnö marinbiologiska laboratorium 7150 33 7 3000 80-04 81-03
Det redovisade behovet av utbyggnad av Tjärnö marinbiologiska labo-
ratorinir bör nu enligt min mening tillgodoses. Laboratoriet, som är en för
universiteten I Stockholm och Göteborg gemensam anläggning, bör efter utbyggnaden kunna nyttjas som en marinbiologisk utbildnings- och forsk-
ningsresurs av också andra högskoleenheter. Jag utgår från av verksamheten vid laboratoriet planeras bl: a. med hänsyn häruvll.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger saniman med här behand- Jade objekt fär bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
I. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten m.m.
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar som jag har förordat i der föregående.
2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri-
dande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten inom utbildnings-
departementets verksamhetsområde.
Biluga 4
Utdrag JÖRDBRUKSPEPARTEMENTET PROTOKOLE
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Föredragande: stätsrädet Dahlgren
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 sävitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsomrade
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[1] B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. På stats-
budgeten för innevarande budgetår har under denna anslägsrubrik anvisats ett förslagsanslag av I milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medpgivit alt statlig kreditgaranti får lämnas för län ull yttre rationalisering. län till inre rationalisering. jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt 513 milj. kr.. för lån till trädgärdsnäringens rattonalisering m.m, med 35 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m.m. med 2,5 milj. kr. samt för fån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500000 kr.
Lantbruksstyrelsen
Ramen för länegarantier för jordbrukets rationalisering uppgår till 513 milj. kr. Behovet har av läntbruksnämnderna beräknats till 920 milj. kr.. varav närmare 200 milj. kr. är eftersläpande behov från föregående budgetar som då inte kunde tillgodoses. Ramen föreslås ökad med 387 milj. kr. till 900 milj. kr.. vilket är samma ram som begärs för budgetåret 1980/81. Som motivering anförs följande.
Kreditgarantierna avser främst lån för byggnadsåtgärder. täckdikning
och anskaffning av inventarier. vilket i hög grad främjar rationaliseringen. Garantigivningen har också stor regionalpolitisk betydelse.
Av de under verksamhetsåret 1978/79 beviljade garantierna till jordbrukets rationalisering gick 427 tll de norra skogslänen. Dessa läns andel av fandets totala åkerareal är 1877 och av antalet mjölkkor 2147. Statsverkets förluster på lånegarantierna är obetydliga, omkring en halv promille. Med
hänsyn tllätgärdernas störa såväl rationaliserimgs- som regionalpolitiska betydelse vill styrelsen framhialla angelägenheten av att fånegarantibehovet tillgodoses.
Jänegarantibehovet under saväl innevarande budgetär som påföljunde påverkas av den ökade försäljningsverksamhet som följer av styrelsens förvärv av mark, främst skogsmark, från skogsindustrier och andra juridiska personer. För dessa förvärv har en rörlig kredit av 200 milj. kr. ställts ull styrelsens förfogande att disponeras till den 31 december 1981. Behovet av länegarantier sammanhänger förutom med köparnas privata länemöjligheter bla. med andelen avverkningsbar skog på ifrågavarande arealer. Då
denna allmänhet är låg på hittills förvärvade arealer bedömer styrelsen att
en betydande del av försäljningsbeloppet behöver finansteras med hjälp av länegarantier.
Styrelsen har för att minska behovet av lånegarantier under det senaste arets bristsituation genom ohka åtgärder försökt utverka att en högre andel
av kostnaden för de ätgärder, vartill statligt stöd sökes, finansieras med lån
utan ståtlig gåranti. Detta krav har starkast kunnat hävdas i fråga om jordförvärvslan eftersom den av nämnden godkända köpeskillingen innebär att driften beräknas ge brukaren ett tillfredsställande ekonomiskt resultat och säkerhet för lånet lämnas I fastighetsinteckning inom köpeskillingens belopp. Nämnda andel uppgår dock i fråga om jordförvärvslän till i genomsnitt ca 5377. vilket i de festa fall motsvarar minst 15077 av 1975 års taxeringsvärde som ofta utgör grund för bankernas belaningsvärdering.
Vid rationaliseringsätgärder faller andelen till 30-40" och vid driftslån ull
endast 10-207.) När det vid sistnämnda låneform gäller arrendatorer. som endast kan erbjuda företagsinteckning som säkerhet, brukar endast en viss checkräkningskredit kunna finansieras utan statlig garanti. Styrelsen bedömer därför inte att ytterligare besparingar av nämnvärd betydelse kan uppnas på detta sätt.
Föredraganden
Med hänvisning ull vad jag har anfört i min anmälan till budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 13 punkten B 7) förordar jag att ramen för kreditgarantier till jordbruket ökas med 100 milj. kr. till 613 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att medge att för budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti lämnas för
lån tl vure rattönalisering, lån till inre rationalisering, jord-
förvärvslån. drftslån och maskinlan med sammanlagt högst
613000000 kr... för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
m.m. med högst 35 000.000 kr.. för lån till rennäringens rationali-
sering m.m. med högst 2500000 kr. samt för län till inköp av
avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 500000 kr.
2) B 15. Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län. Pa statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 milj. kr. Efter samråd med Norrbottendelegationen (F-1976:04) beviljas bidrag av skogsvårdsstyrelsen i länet såvitt avser skogsbruk och av läntbruksnämnden sävitt avser andra ändamul.
Länsstyrelsen i Norrbottens län
I skrivelse den 8 juni 1979 anför länsstyrelsen att riksdagen med anledning av prop. 1978/79: 127 om ätgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten bl.a. har beslutat om en extra ram på 175 milj. kr. för beredskapsarbeten och tidigareläggningar av investeringar. m.m. Ramen har tilldelats länsarbetsnämnden för att efter samråd med länsstyrelsen fördelas på projekt inom länet.
Länsarbetsnämnden och länsstyrelsen har haft överläggningar om fördelningen av den anvisade medelsramen. Vid dessa överläggningar har stått I förgrunden den ständigt besvärliga arbetsmarknadssituationen i vissa av länets inläandskommuner. Länsstyrelsens och länsarbetsnämndens gemensamma uppfaitning är att extraordinära insatser måste komma till stånd för att i nägon mån vända den hittills negativa utvecklingen i dessa länsdelar.
Det är angeläget att de särskilda insatser som det s.k. Norrbottenpake-
tet öppnat vägen för. utväljs så att de bidrar både tll en snar förbättring av
sysselsättningen och till att skapa mer varaktiga arbetstillfällen. För framför allt glesbygdskommunerna gäller att försörjningsmöjligheterna särskilt i jord- och skogsbruket måste tas till vara bättre. Möjligheterna att utöka den industriella sysselsättningen i dessa kommuner är starkt begränsade. Äkerjorden är en resurs som till en del ånvo mäste tas i bruk som produktionsunderlag. Ar 1956 var den odlade arealen i länet 88000 ha för att år 1978 uppgå till ungefär 47 000 ha eller samma areal som år 1927.
Ett betydelsefullt investeringsprogram på jordbrukets område är utarbe-
tat för dessa kommuner. Det har skett som en del av jordbruksprojekten
inom Norrbottendelegationens verksamhet med sikte på genomförande åren 1979-1981. För genomförande av programmet har förutsatts dels ordinarie bidrag från lantbruksnämndens rationaliseringsanslag. dels kompletterande bidrag från Norrbottendelegationens särskilda medel enligt de
för dessa medel fastställda dispositionsföreskrifterna. Ifrågavarande jord-
bruksprogram i inläandskommunerna avser byggstart vid 56 jordbruksföretag under budgetåret 1979/80 samt vid 45 företag under budgetäret 1980/81.
Investeringarna under 1979/80 är i övervägande grad detaljplanerade redan nu för omedelbar igångsättning av arbetena. Dessa är kostnadsberäknade till totalt 65,4 milj. kr. För att genomföra åtgärderna beräknas åtgå 130 årsverken. Den bestående sysselsättningseffekten av 1979/80 års investeringsprogram utgör ett tillskott av drygt 80 årsarbeten.
Lantbruksnämnden har anmält att investeringsprogrammet endast i ringa grad kan utföras som planerat då nämnden inte tilldelats bidragsmedel för dessa särskilda satsningar och då övriga ordinarie jordbruksinvesteringar I länets kustbygder rimligen inte får äventyras av ätgärderna i inlandet. Detta innebär att programmets genomförande blir utsträckt under en väsentligt längre följd av år än planerat. Enligt länsstyrelsens och länsarbetsnämndens gemensamma uppfattning är det angeläget att en sådan fördröjning av investeringarna förhindras. Ett genomförande så snart som möjligt är angeläget av både arbetsmarknadspolitiska och regionalpo- Htiska skäl. En uidigareliggning av investeringarna, jämfört med vad takten i ordinarie medelstilldelning medger. möjliggörs om lantbruksnämndens rationaliseringsanslag förstärks med de medel som erfordras för den del av jordbruksprogrammet som är avsedd att genomföras budgetåret 1979/80. Denna utökning av anslaget uppgår enligt läantbruksnämndens beräkning
till 20853 000 kr.
Länsstyrelsen hemställer att från det under tolfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder 20 milj. kr. förs över tll fantbruksstyrelsen för att disponeras av läntbruksnämnden i Norrbotens län.
Föredraganden
I slutet av år 1976 tvllkallades Norrbottendelegationen (EF 1976: 04) för att ta sig an sysselsättningsproblemen I Norrbotten. Till delegationens uppuher hör bla. att lämna förslag till åtgärder som främjar utvecklingen inom andra näringsgrenar än industrin främst jordbruk och skogsbruk. För delegationens verksamhet på detta område har under förevarande anslag anvisats sammanlagt 65 milj. kr. Medlen har I huvudsak använts för att främja uppbyggnaden av bärkraftiga mindre företag av olika slag, främst jordbruksföretag, i de inre delarna av Norrbotten.
Norrbottendelegationen beräknar att avsluta sin verksamhet vid ärsskiftet 1979/80 och i samband därmed redovisa de vunna erfarenheterna. Det är nu angeläget att medel ställs till förfogande för att slutföra den planerade verksamheten.
Som framgår av länsstyrelsens skrivelse saknar lantbruksnämnden me-
del för att inom ramen för ordinarie verksamhet kunna stödja alla företag som ingar I delegationens projekt. Den 30 augusti 1979 bemyndigade regeringen med anledning härav arbetsmarknadsstyrelsen att från det under tolfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sysselsättningsskapande atgärder betala ut högst 8 milj. kr. till lantbruksstyrelsen för sådana atgär-
der inom jordbruket som omfattas av stöd enligt föreskrifterna för förevarande anslag. Härigenom har delegationens planerade verksamhet kunnat fortgå. Jag beräknar att därutöver 8 milj. kr. erfordras för att slutföra verksamheten. Enligt min mening bör kostnaderna för delegationens jordbruksprojekt belasta förevarande anslag. För ändamalet bör därför nu
anvisas 16 milj. kr. Från anslaget bör täckas de kostnader som under innevarande budgetär belastat anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m.m. i Norrbottens
län på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetäret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 16 000000 kr.
D. Skogsbruk
BID 7. Tillfälligt bidrag till gallring. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 150 milj. kr. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1979: 486) om statsbidrag för år 1979 till gallring av skog.
Det tillfälliga bidraget till skogsgallring som riksdagen beslutade om våren 1979 har positivt påverkat skogsvården och massaindustrins råvaru-
försörjning. Inom vissa län har gallringarna emellertid inte fätt den omfatt-
ning som bidraget i och för sig skulle hu kunnat medge. Detta kan bero på att avverkningsresurserna till följd av andra viktiga skogsvårdsbehov inte
har räckt till för gallring, För att kunna avsluta den satsning på skogsgall-
ring som riksdagen sålunda har beslutat om föreslår jag att det tillfälliga
gallringsbidraget får utgå även under tiden den I januari—-den 30 juni 1980.
Några ytterligare medel behöver inte anvisas för ändamälet.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i fråga om tillfälligt bidrag till
gallring.
G. Utbildning och forskning
[4] G 1. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 221 846 000 kr.
I prop. 1978/79: 100 (bil. 13 s. 89) föreslog regeringen riksdagen att till
Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetäret 1979/
80 anvisa ett förslagsanslag av 224 060000 kr. Vid behandlingen av prop.
1978/79: 100 biföll riksdagen ett förslag att till Sveriges lantbruksuniversi-
tet: Förvaltningskostnader anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 2214 000 kr. minskat förstagsanstag.
+2—-Riksdagen 1979/80.1 saml. Nr 101
Den beslutade reduktionen av anslaget har minskat utrymmet för löner med drygt I milj. kr., vilket förutsätter att lantbruksuniversitetet vakanthäller ett antal lediga tjänster. De tjänster som här är i fråga på förvalt-
ningskostnadsanslaget är högre lärar- och forskartjänster. Detta innebär
att viktiga ämnesområden vid uppkommande vakanser och på ett oplanerat sätt blir utan företrädare för både forskning och utbildning, vilket försämrar möjligheterna att bedriva dessa verksamheter.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader på till-
läggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av I 000000 kr.
I. Idrott
[5] I 2. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m, På statsbudgeten för inne varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 39,1 milj. kr. Från anslaget lämnas bl. a. bidrag till mindre idrottsoch friluftsanläggningar enligt de riktlinjer som fastställdes av 1970 års
riksdag (prop. 1970: 79. JoU 1970: 33, rskr 1970: 239) samt vissa på dessa
riktlinjer grundade och av regeringen angivna normer.
Bidrag till mindre idrotts- och friluftsanläggningar utgick under budgetåret 1978/79 med ca 9 milj. kr., varav ca hälften till kommuner och hälften till föreningar o. d. Dessa bidrag behandlades av 1979 års kommunalekonamiska utredning (KEU 76) som föreslog att bidragen skulle överföras till
skatteutjämningssystemet.
Regeringens förslag om den kommunala ekonomin tprop. 1978/79:95 bil.
5, KrU 1978/79: 4y, Fill 1978/79:35, rskr 1978/79: 335) innebar bl.a. att
bidragen till föreningar också fortsättningsvis skulle utgå förutsatt att anläggningen i fråga inte kunde anses vara ett kommunalt åtagande. Förslagen innebar att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1980 helt skulle överta det finansiella ansvaret för investeringar i anläggningar för idrott, friluftsliv, studerandemotion eller sådan anläggning som inte är avsedd för
den samlade idrottsrörelsens behov eller är av riksintresse för rekreations-
ändamål.
Det statliga stödet til kommunerna för uppförande av mindre idrotts-
och friluftsanläggningar skulle därmed upphöra den I januari 1980 och
medlen överföras till den kommunala skatteutjämningen. De finansiella konsekvenserna av regeringens förslag beaktades redan i samband med budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 13 s. 138-139). Anslaget minskades då med 2,5 milj. kr.. vilket motsvarar halvårseffekten på statsbudgeten av den föreslagna förändringen. Förslagen i prop. 1978/79:95 (bil. 5) om den kommunala ekonomin utgick därför från att någon ändring
av medelsberäkningen för budgetåret 1979/80 i förhållande till 1979 ärs
budgetproposition inte var nödvändig. Riksdagens beslut (KrU 1978/79:4y, Fill 1978/79:35. rskr 1978/79: 335) innebar emellertid att bidragen till kommunala mindre tdrottsanläggningar
nuv me avvecklas samt att en översyn borde göras bl. a. beträffande nor-
merna för statsbidrag till föreningsdrivna idrotts- och friluftsanläggningar.
Föredraganden
Med hänsyn till riksdagens beslut beträffande stödet till mindre anlägg-
ningar bör 2.5 milj. kr. nu tillföras anslaget Stöd till idrotten: Anläggnings-
stöd m. m. I form av tilläggsbudget till innevarande års anslag. Frågan om formerna för avveckling av det nuvarande stödet till mindre idrottsanlägg-
ningar bereds i regeringskansliet.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m. på tilläggsbudget H
till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservations-
anslag av 2500000 kr.
Bilaga 5
Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLI.
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Föredragande: statsrådet Burenstam Linder
Anmälan till tilläggsbudpget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 sävitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
E. Patent- och registreringsverket m. m.
[1] E 1. Patent- och registreringsverket. I statsbudgeten för budgetåret
1979/80 är under denna rubrik uppfört ett förslagsanslag av 80069 000 kr.
Kostnaderna för paltent- och registreringsverkets verksamhet skall i princip täckas av de avgifter dess kunder erlägger (prop. 1978/79:100 bil.
14, NU 1978/79: 27, rskr 1978/79: 217).
År 1973 antogs den s.k. europeiska patentkonventionen (EPC) som Sverige har undertecknat tillsammans med 15 andra stater. Konventionen innebär bl. a. att ett europeiskt patentverk med säte i Mönchen skall kunna meddela patent som blir gällande i alla eller vissa av de anslutna staterna.
EPC trädde i kraft under år 1977. Det europeiska patentverket öppnade sin
verksamhet den 1 juli 1978. Sverige ratificerade EPC i februari 1978 efter riksdagens beslut (prop. 1977/78:1, LU 1977/78:10, rskr 1977/78: 126).
Den som söker europeiskt patent för Sverige kan, då den europeiska patentansökan publicerats enligt EPC, erhålla provisoriskt skydd för sin uppfinning i Sverige. Skyddet erhålles genom att sökande till svenska
patentverket inger översättning av kraven i den europeiska ansökningen
och att patentverket utfärdar kungörelse härom (88 8 patentlagen
1967: 837).
F.n. utgår inte avgift för verkets befattning med ansökningen och kungörelsen. Vid imförandet av ändringarna 1 patentlagstiftningen är 1978
förutsågs inte att avgift för denna del av handläggningen kunde komma att införas och någon bestämmelse i detta syfte togs inte in i patentlagen.
Emellertid har numera flera länder infört avgift för de kungörelser som fordras för provisoriskt skydd i vederbörande land. Andelen ansökningar vid det europeiska patentverket i vilka Sverige designerats uppgår f. n. till ca 58. Redan vid årsskiftet 1978-79 närmade
sig antalet ansökningar som är aktuella för Sverige siffran 2000. Det kan
därför befaras att kungörelser av detta slag kommer att medföra ett icke ringa merarbete för det svenska patentverket. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det provisoriska skydd som erhålles samt den för verket gällande kostnadstäckningsprincipen bör ock-
så Sverige införa en avgift som täcker de kostnader som är förenade med
kungörelseförfarandet. Sådan översättning som avses I 88 § får rättas. Inkommer rättelse skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom. Sedan kungörelse utfär-
dats, gäller den rättade översättningen i stället för den tidigare ingivna
(91 § andra stycket). Om avgift införs som villkor för att kungörelse enligt
88 § skall utfärdas, bör givetvis avgift utgå också för kungörelse om rät-
telse av översättning. Jag föreslår efter samråd med chefen för justitiedepartementet att 88 § första stycket och 91 § andra stycket patentlagen (1967: 837) ändras så att i båda paragraferna anges att avgift skall erläggas innan patentverket utfärdar kungörelse. Det ankommer sedan på regeringen att fastställa avgiftens storlek. Ändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1980. Avgift bör dock inte tas ut för kungörelse om sådan översättning eller rättad översättning som ingivits före ikraftträdandet. Förslag ull lag om ändring i patentlagen (1967: 837) har upprättats inom handelsdepartementet. Förslaget bör fogas som bilaga 5.1 vill detta protokoll.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967: 837).
F. Ekonomiskt försvar
[2] F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För detta ändamål dispone-
rar Överstyrelsen under innevarande budgetår 271 131 000 kr.
Åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet
Riksdagen beslöt hösten 1978 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1978/79:60, FöU 1978/79:18, rskr 1978/79:117). Enligt beslutet skall under perioden 1979—1981 ett program genomföras för effektivisering och omstrukturering av läderskoindustrin. Syftet är att
det produktionsmål som statsmakterna fastslagit av försörjningsbered-
skapsskäl, efter år 1981 skall kunna upprätthållas utan statliga åtgärder.
Stödätgärderna utgörs av investeringsstöd i form av avskrivningslän, försörjningsberedskapslån som ersättning för upprätthållande av produktion och produktionskapacitet, skostrukturlån avsedda att stimulera strukturförändringar inom branschen, statlig garanti för säsongskrediter sanu
stöd till det nybildade Skoinsttutet som skall utföra servicetjänster för
branschen främst på det produktionstekniska området samt då det gäller
bl.a. produktutveckling. konsumentteknisk forskning, marknadsföring
och designverksamhet.
I skrivelse till regeringen den 12 november 1979 har överstyrelsen för
ekonomiskt försvar (ÖEF) hemställt bl.a. om att föreskrifterna rörande statlig kreditgaranti för säsongskrediter ändras så att de medger stöd för tidsbegränsad lagring av beställda läderskor även för vär- och sommarsäsongen 1980 samt för höst- och vintersäsongen 1980-1981 och att en löpande garantiram för 17 milj. kr. får disponeras härför.
I skrivelsen har ÖEF vidare anmält att Skogruppen AB har inkommit med en ansökan om avskrivningslån på 17.5 milj. kr. Detta är 5,5 milj. kr. mer än vad Skodelegationen i sin rapport beräknade för denna företagsgrupp. Kostnadsökningen beror enligt ÖEF på bl. a. prisökningar. För att möjliggöra ett avtal med Skogruppen om avskrivningslån har ÖEF gjort omprioriteringar i handläggningen av inneliggande övriga ansökningar. För att kunna stödja Skogruppen krävs emellertid ytterligare medel. ÖEF hemställer därför att för budgetäret 1979/80 ramen för län till teko-. skooch garveriindustrier höjs med 10 milj. kr. och att 10 milj. kr. tillförs i investeringsmedel.
Jag vill för egen del anföra följande.
Erfarenheterna är goda av att läderskoföretag fr. o. m. budgetåret 1977/ 78 kunnat erhålla statlig garanti för lån till rörelsekapital som erfordras för all överbrygga säsongsvängningarna i företagen. Jag förordar att garanti skall kunna lämnas för vår- och sommarsäsongen 1980 samt för höst- och vintersäsongen 1980-1981 inom en sammanlagd ram av 17 milj. kr. Jag är däremot inte beredd att förorda att en löpande garantiram skall ställas till regeringens förfogande.
För de avskrivningslån som ÖEF kan lämna för investeringar i maskiner och byggnader inom teko-, sko- och garvertiindustrier gäller en särskild av riksdagen beslutad investeringsram. Från år 1972, då stödformen infördes, har ramen successivt höjts och uppgår för budgetäret 1979/80 till 285 milj. kr. Efter förslag av regeringen i prop. 1978/79: 60 om ätgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet samt i budgetpropositionen för 1979
(prop. 1978/79: 100 bil. 14) har riksdagen beviljat 13 milj. kr. för avskrivningslän till läderskoindustrin (FöÖU 1978/79: 18. rskr 1978/79: 117 och FöU
1978/79: 21, rskr 1978/79: 237).
Enligt prop. 1978/79: 60 bör under perioden 1979-1981 effektiviseringen
och omstruktureringen av skoindustrin tillsammans med de omfattande
stödåtgärderna ha förbättrat skoindustrins konkurrenssituation, så att ytterligare stödinsatser från statens sida inte erfordras.
De avskrivningslån Skogruppen AB ansökt om avses finanstera en del av investeringskostnaderna för uppförande av nya rationeHa fabriksbyggnader.
Förutsättningarna för att svensk skoindustri efter år 1981 utan försörj-
ningsberedskapslån skall kunna konkurrera med importerade skor beror enligt min mening på i vilken utsträckning det svenska lönekostnadsläget kan kompenseras med bl. a. hög produktivitet i tillverkningen. Det är mot
denna bakgrund väsentligt att investeringsverksamheten I branschen kan hällas på en hög nivå. De avskrivningslän som ÖEF kan lämna har visat sig vara ett effektivt instrument för att åstadkomma detta.
Mot denna bakgrund vill jag förorda att ÖEF ges ökad möjlighet att lämna avskrivningstån.
Mot bakgrund av vad jag här har anfört hemställer jag att regeringen
föreslär riksdagen
att medge att den för säsongskrediter sammanlagda ramen om
17 000000 kr. får utnyttjas enligt vad jag har förordat.
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[3] 8. Län till teko-, sko- och garveriindustrier. På statsbudgeten för inne-
varande budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 35 milj. kr. Avtal om lån får ingås inom en sammanlagd investeringsram av 285 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående om avskrivningstån till läderskoföretag hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget IH
till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett investerings-
anslag av 8 000 000 kr.,
ta . medge att avtal om lån till teko-, sko- och garvertindustrier får
ingås inom en sammanlagd investeringsram av 293.000 000 kr.
[4] 9. Försörjningsberedskapslän. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetär anvisats ett investeringsanslag av 85,4 milj.
kr. Medel har därvid för programmet Kemiska produkter m.m. beräknats
till 1,5 milj. kr. På kapitalbudgeten har därutöver för programmet Kemiska produkter m. m. anvisats 10.5 milj. kr. under investeringsanslaget Lagring
för beredskapsändamål och vissa medel under investeringsanslaget Förräådsanläggningar m. m.
ÖEF har i skrivelse till regeringen den 9 juli 1979 med hänvisning, till
risken för bortfall av den inhemska tillverkningen av vissa från försörjningsberedskapssynpunkt viktiga produkter inom kemiområdet lämnat
tu "An
förslag till åtgärder som syftar tll att vidmakthälla en aceeptabel försörjningsberedskap.
För att trygga tillgången på glykoler, etenoxid m. m. samt vissa tvättmedelråvaror har ÖEF träffat två preliminära avtal med det i statsföretagsgruppen ingående Berol Kemi AB i Stenungsund. Avtalen innebär vissa kapacitets- och produktionsåtaganden från Berol Kemis sida. Avtalen gäller från den I januari 1980 för en fem- resp. tioårsperiod.
Det ena avtalet gäller ett försörjningsberedskapslån på 5 milj. kr. samt
ett avskrivningslån på 2250000 kr. Det andra avtalet gäller ett avskrivningslän på 18750000 kr. Avtalen medför således ett totalt medelsbehov
av 26 milj. kr. Medelsbehovet fördelar sig på budgetåren 1979/80— 1982/83. Medelsbehovet för budgetåret 1979/80 avser försörjningsberedskapslån på
2 milj. kr. och avskrivningslån på 9 milj. kr. Finansieringen därav har av
ÖEF förutsatts ske genom att medel ansläs på tilläggsbudget. Medelsbehoven för budgetären 1980/81— 1982/83 har av ÖEF inplanerats inom den av regeringen anvisade ramen för investeringar för programplaneringen för perioden 1980/81— 1984/85.
ÖEF har undersökt alternativet att genom lagring tillgodose beredskapsbehovet av de produkter det här är fråga om. Lagrinpsalternativet ställer sig betydligt dyrare än föreslagna stödätgärder. Det medför dessutom tekniska svårigheter, minskad flexibilitet och är riskfyllt.
Det är enligt min mening från försörjningsberedskapssynpunkt angeläget att trygga tillgången på de produkter som ÖEF angivit. Jag ansluter mig till
ÖEF:s förslag att tillgången på produkterna bör säkras genom upprätthäl-
lande av en frän försörjningsberedskapssynpunkt tillräcklig produktions-
kapacitet inom landet. ÖEF bör därför erhälla medel som gör det möjligt att träffa slutliga avtal med Berol Kemi AB.
Jag förordar att medelsbehovet på 2 milj. kr. för försörjningsberedskapslån och 9 milj. kr. för avskrivningslån under budgetåret 1979/80 tillgodoses dels genom omprioriteringar inom ramen för redan anvisade investeringsmedel över statsbudgeten, dels genom att resterande medelsbehov rekvireras från oljelagringsfonden. Genom omprioriteringar inom programmet Kemiska produkter m. m. beräknar jag att 4 milj. kr. som ställts till ÖEF:s förfogande för beredskapslagring av kemikalier under investeringsanslaget Lagring för beredskapsändamål skall kunna frigöras. Av budgettekniska skäl måste nya anslag tas upp på tilläggsbudget för försörjningsberedskaps-
lån och lån till kemisk industri. Motsvarande belopp kommer inte att
utnyttjas under anslaget för beredskapsändamäl. Det resterande medelsbehovet 7 milj. kr. bör kunna tillgodoses genom att regeringen bemyndigar ÖEF att rekvirera motsvarande belopp från oljelagringsfonden.
Oljelagringsfonden inrättades genom beslut av regeringen den 26 juni
1975. Fonden är räntelös och förvaltas av riksgäldskontoret. Till fonden förs huvuddelen av de avgifter som inflyter med anledning av bestämmelserna I lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.
Från oljelagringsfonden rekvirerar ÖEF medel för att genomföra av statsmakterna beslutad lageruppbyggnad av råolja och petrokemiska produkter i övrigt. Från oljelagringsfonden har hittills i huvudsak rekvirerats medel för investeringar I varor och anläggningar. Enligt min mening bör medel från oljelagringsfonden under budgetåret 1979/80 få användas även för vissa Investeringar som avser industristöd i form av avskrivningslän för att trygga — försörjningen inom det petrokemiska varuområdet. Beredskapsäåtgärder I form av industristöd är ett alternativ till investeringar i beredskapslager. Frän kostnads- och beredskapssynpunkt kan industristöd i vissa fall vara fördelaktigt. Om medel från oljelagringsfonden skall kunna disponeras för industristöd inom det ekonomiska försvaret fordras riksdagens medgivande.
I enlighet med ÖEF:s förslag anser jag att medelsbehoven för budgetären 1980/81—1982/83 skall tillgodoses inom de medelsramar som för resp. budgetär kommer att anvisas för investeringar över statsbudgeten.
Med hänvisning tull vad jag här har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Försörjningsberedskapslån på iläggsbudget Il till statsbud-
geten för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av
2000000 kr.
[5] 10 a. Län till kemisk industri. Med hänvisning till vad jag anfört i det
föregående om avskrivningslån utl Berol Kemi AB hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. vill Län till kemisk industri på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 2000 000
kr..
2. medge att industristöd inom det petrokemiska området till ett
belopp av 7000000 kr. budgetåret 1979/80 skall kunna finansi-
eras över oljelagringsfonden.
Bilaga 5.1
Förslag till
Lag om ändring i patentlagen (1967: 837)
Härigenom föreskrivs att 88 och 91. $$ patentlagen (1967:837) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse I!
88 Har curopeisk patentansökan Har europeisk patentansökan publicerats enligt den europeiska publicerats enligt den europeiska patentkonventionen och har över- patentkonventionen och har översättning till svenska av patentkra- sättning till svenska av patentkraven i den lydelse de publicerades ven I den lydelse de publicerades ingiviis fill patentmyndigheten. ingivits till patentmyndigheten skall patentmyndigheten utfärda samt fastställd avgift erlagtis , skall kungörelse därom och hålla över- patentmyndigheten utfärda kungösättning tillgänglig för envar. relse därom och hålla översättningen tillgänglig för envar.
Utnyttjur nägon yrkesmässigt uppfinning som sökes skyddad i europeisk patentansökan efter det att kungörelse utfärdats enligt första stycket, äger vad som sägs om patentinträng motsvarande tillämpning om ansökningen leder till patent för Sverige. I sådant fall omfattar patentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patentkraven i den lydelse de publicerades som av patentkraven enligt patent. Till straff må ej dömas och ersättning för skada må bestämmas endast enligt 58 § andra stycket. Bestämmelserna i 58 § tredje stycket äga ej tillämpning, om ersättningstalan väckes senast ett år efter det tiden för invändningen mot det curopeiska patentet utgått eller, om invändning gjorts. senast ev år efter det att det europeiska patentverket beslutat att patentet skall upprätthållas.
91 8?
inkommer sökanden eller patenthavaren till patentmyndigheten med rättelse av översättning som avses i 82 8 och erlägger han fastställd avgift för tryckning av den rättade översättningen. gäller denna i stället för den tidigare. Rättad översättning skal hällas tillgänglig för envar. om den ursprungliga översättningen hålles tillgänglig. Har rättelse inkommit och avgift erlagts och är den ursprungliga översättningen tillgänglig för envar, skall myndigheten utfärda kungörelse även om rättelsen. Sä snart ske kan skola tryckta exemplar av den rättade översättningen finnas att tillgå hos
patentmyndigheten.
Inkommer sökanden med rättelse Inkommer sökanden med rättelse av översältning som avses I 88 8, av Översättning som avses i 88 §, skall patentmyndigheten utfärda och erlägger han fastställd avgift. kungörelse därom och hålla den rät- skall patentmyndigheten utfärda
I Senaste lydelse 1978:149. 2 Senaste lydelse 1978: 149.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
tade översättningen tillgänglig för kungörelse därom och hälla den rätenvar. Sedan kungörelsen utfär- tade översättningen tillgänglig för
dats, gäller den rättade översätt- envar. Sedan kungörelsen utfärningen i stället för den tidigare. dats, gäller den rättade översätt-
ningen i stället för den tidigare.
Har någon, innan rättad översättning blev gällande, i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt bär i riket på sätt som enligt tidigare översättning icke utgjorde intrång i sökandens eller patenthavarens rätt eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, äger han den rätt som anges i 74 §
andra och tredje styckena.
Denna lag träder i kraft den I juli 1980. Har översättning eller rättad
översättning ingivits före ikraftträdandet tillämpas dock bestämmelserna i
sin äldre lydelse.
Bilaga 6
Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1979-12-21
Föredragande: statsrådet Wirtén såvitt avser punkterna I, 2 och 3;
statsrådet Andersson såvitt avser punkten 4
Anmälan till tilläggsbudget [1 till statsbudgeten för budgetäret 1979/80 sävitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad m. m.
[1] BI. Arbetsmarknadsservice. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett förslagsanslag på 909 061 000 kr. I staten för anslaget har en förslagsvis post på 140 milj. kr. förts upp för flyuningsbidrag enligt bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, ändrad senast 1978: 938).
I skrivelse den 15 juni 1979 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hem-
ställt att skattefrihet införs för flyttningsbidrag i form av starthjälp, månadsresa och traktamente vid dubbel bosättning. AMS hänvisar bl. a. till beräkningar utförda av expertgruppen (In 1967:141 för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA), enligt vilka flyttningsbidragen täcker endast ungefär hälften av hushållens flyttningskostnader. Detta beror inte
enbart på bidragens storlek utan sammanhänger i första hand med att
bidragen är skattepliktiga. För att kompensera hushållens flyttningskost-
nader erfordras en höjning av flyttningsbidragen. Denna höjning kan erhål-
las antingen genom en höjning av bidragsnivån eller genom att skattefrihet
för bidragen införs. I valet mellan dessa två möjligheter har AMS ansett att skattefrihet är att föredra eftersom det ger ett vid flyttningstillfället säker-
ställt bidrag. Den enskilde skulle härigenom inte behöva ta upp beloppet ifråga i sin självdeklaration och AMS skulle besparas det omfattande administrativa arbetet med att sända ut kontrolluppgifter.
Föredraganden
Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1970-talet har kännetecknats av ökade svårigheter att passa ihop arbetssökande och lediga platser. Detta är också fallet 1 den innevarande konjunkturuppgången, där den snabbt stigande efterfrågan på arbetskraft hittills endast till en mindre del kunnat reducera antalet arbetslösa. Svårigheterna att rekrytera arbetskraft har i denna konjunkturuppgang blivit markerade på ett tidigare stadium än
som förut varit vanligt. Trots de förbättringar av det regionalpolitiska stödet som riksdagen beslutade om under våren 1979 och de ytterligare
förbättringar av stödet som kan väntas 1 1980 års budgetproposition är emellertid en yrkesmässig och geografisk rörlighet nödvändig för att den
stigande efterfrägan på arbetskraft nu skall kunna mötas och arbetslöshets-
nivån sänkas.
Aktuella studier visar att kostnaderna för flyttning i samband med ar-
betslöshet endast till en det täcks av de ekonomiska bidrag samhället
erbjuder. Det innebär att den geografiska rörlighet som medför ekonomis-
ka vinster för samhällsekonomin I stort ofta medför en ekonomisk pätrest-
ning för den enskilde. De kostnader som är förenade med flyttning utgör alltså i många fall ett hinder för den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av det anförda anser jag i likhet med AMS att det finns starka skäl för att förbättra flyttningsbidragen. Jag vill emellertid f.n. inte förorda skattefrihet. Den frågan är av sådan art att den kräver ytterligare utredning. Emellertid vill jag redan nu förorda att flyttningsbidrag i form av starthjälp höjs. Starthjälpen utgår för att täcka kostnader för uppehälle och personliga utgifter I avvaktan på den första avlöningen inkl. vissa ofränkomliga kostnadsfördyringar i samband med omställningen. Starthjälp ut-
går i dag med 2500 kr. till arbetstagare vars hushåll i hemorten stadigva-
rande bestått av enbart arbetstagaren själv och med 5 000 kr. till arbetstagare vars hushäll bestätt av två eller flera personer som följer med vid flyttningen. Vid anställningar under sex månader utgår inte starthjälp. Starthjälpen är vidare skattepliktig inkomst och läggs på toppen av den
övriga inkomsten. Marginalskatteeffekten fär till följd att större delen av bidraget går tillbaka till staten i form av skatt.
Mot denna bakgrund synes det väl motiverat att bättre anpassa starthjäl-
pen till de faktiska kostnaderna för dem som av arbetsmarknadsskäl mäste byta bostadsort. Jag förordar därför att starthjälpen i fortsättningen utgår
med 6000 kr. till hushåll med två etter flera personer och med 3000 kr. till hushåll med en person. Kostnaderna för en sådan höjning kan beräknas till 12,6 milj. kr. för helt är. De nya starthjälpsbeloppen bör träda i kraft så snart riksdagen fattat beslut i frågan. Under förutsättning att riksdagens
beslut föreligger före den 1 mars 1980 blir kostnaden 4,2 milj. kr. för
ifrågavarande höjning för budgetåret 1979/80.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslar riksdagen att
I. godkänna de ändringar av grunderna för flyttningsbidrag som jag
har förordat.
12 till Arbetsmarknadsservice på tilläggsbudget H till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 4200 000 kr.
[2] B 2. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning, I statsbudgeten för budget-
året 1979/80 har för Bidrag till arbetsmarknadsutbildning anvisats sammanlagt 2138 668000 kr. Medlen förs över till arbetsmarknadsutbildningsfonden, vilken därutöver också tillförs medel från arbetsgivare i enlighet med lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen. Från fonden bestrids kostnaderna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning inom programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet.
AMS har i skrivelse den 2 november 1979 anhållit att ytterligare 800 milj.
kr. skall anvisas på anslaget Bidrag till arbetsmarknadsutbildning. AMS har därvid anfört bl. a. följande.
I september månad deltog ca 58 000 personer i arbetsmarknadsutbildning vilket är nära det dehagande som näddes under första kvartalet 1979. Utfallet för budgetåret 1978/79 var ca 2470000 elevveckor till en total kostnad av ca 3 850 milj. kr. Utbetalningarna från arbetsmarknadsutbildningsfonden uppgick till 3650 milj. kr. motsvarande hela behållningen på fonden.
Arbetsmarknadsutbildningen skall anpassas till de pågående förändringarna på arbetsmarknaden. F.n. är läget bättre än för ett år sedan. Men med hänsyn till mälsättningen att i ökad utsträckning erbjuda arbetslös ungdom utbildning som alternativ till beredskapsarbete, särskilt i form av kortare kurser, blir nedskärningen av den totala omfattningen relativt begränsad. Styrelsen räknar med 2315 000 utbildningsveckor under budgetåret 1979/ 80 till en total kostnad av 3 815 milj. kr., varav 200 milj. kr. avser överskjutande utbetalningar från budgetåret 1978/79. I arbetsmarknadsutbildningsfonden beräknas finnas tillgängligt 3037 milj. kr. Fonden behöver säledes tillföras 800 milj. kr.
Föredraganden
Som jag anförde i årets budgetproposition bör arbetsmarknadspolitikens
tyngdpunkt läggas på att åstadkomma en anpassning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.
Denna principiella inriktning innebär att arbetslösa så långt det är möjligt måste placeras i arbete på den öppna marknaden. Först när det är helt klarlagt att en person inte kan komma i fråga för någon av de lediga platser som finns bör andra åtgärder aktualiseras. Av de medel som då står till
buds bör de föredras som långsiktigt stärker den enskildes ställning i
Prop. 1979/80: 101 i Jo
arbetslivet och är ägnade att underlätta industrins strukturomvandling. Det innebär, som AMS anför, att arbetsmarknadsutbildning normalt är att föredra framför beredskapsarbete.
Jag vill samtidigt erinra om att regeringen nyligen har tillsatt en kommit-
té med uppdrag att se över arbetsmarknadsutbildningen. En huvuduppgift för denna utredning är att pröva i vad mån den nuvarande inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen svarar mot de av statsmakterna uppsatta mä-
len för verksamheten. Detta innebär bl. a. analys av erforderliga åtgärder för att åstadkomma flexibilitet i verksamheten. Skolöverstyrelsen (SÖ), som jämte AMS är huvudman för verksamheten, svarar för ca hälften av
kostnaderna för denna. En rapport från statskontoret har bl. a. visat att ett utvecklat system för budgetplanering och budgetuppföljning saknas för
arbetsmarknadsutbildningen. Kommittén har mot den bakgrunden fätt i
uppdrag att med förtur pröva frågan om hur ett sådant system kan byggas upp. Jag har för avsikt att låta utfärda särskilda budgetanvisningar till SÖ i detta hänseende. Jag föreslår att arbetsmarknadsutbildningen över anslaget tillförs 629 milj. kr. Av detta belopp är 200 milj. kr. avsedda att täcka den brist som vid budgetårets ingäng fanns i arbetsmarknadsutbildningsfonden. Resterande 429 milj. kr. utgör dels medel för att kompensera för höjda utbildningsbidrag (enligt nya regler den I juli 1979) för den arbetsmarknadsutbildning som riksdagen redan fattat beslut om på grundval av regeringens förslag i 1979 års budgetproposition, dels kostnader för en beräknad ökning av antalet utbildningsveckor. Jag är däremot — mot bakgrund av vad jag nyss anfört i frågan — i avvaktan på ett bättre underlag för medelsberäkningen inte f. n. beredd att
tillstyrka ökade anslag till SÖ.
Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen att ull Bidrag till arbersmarknadsutbildning på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 629.000 000 kr.
C. Arbetsmiljö
[3] Rörlig kredit för Stiftelsen Samhällsföretag. Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för den nya organisationen för skyddat arbete (prop. 1978/79: 139, AU 1978/79:29, rskr 1978/79: 293) bör Stiftelsen Samhällsföretag för egen del och för de regionala stiftelsernas för skyddat arbete
behov få utnyttja en gemensam rörlig kredit hos riksgäldskontoret.
Samhällsföretag har i skrivelse den 19 september 1979 tagit upp vissa
finsieringsfrägor för hela stiftelseorganisationen. Samhällsföretag konstaterar bl.a. vid ett närmare studium av villkoren vid övertagandet av
Prop. 1979780: 101 33
tillgangar i samband med det ändrade huvudmannaskapet för skyddade verkstäder m. m., att suftelseorganisationen kommer att ha ett betydande behov av likvida medel utgörande normalt rörelsekapital omedelbart efter verksamhetens igåangsättande den I januari 1980. Detta extra behov har inte beaktats i den tidigare prekiminära beräkningen av anslagsmedel för verksumhbhetsåret 1979/80.
Stiftelsen har den 9 november 1979 ingett en reviderad beräkning av kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1979/80. Behovet av driftbidrag har tagits upp med utgångspunkt i en beräknad resultaträkning upprättad enligt bokföringsmässiga grunder. Behovet av likvida medel för rörelsekapitaluppbyggnad ingår inte + beräkningen eftersom detta inte är någon kostnad enligt bokföringsmässiga principer. Likvida medel som behövs utöver bidraget för att täcka den beräknade förlusten enligt resultaträkningen redovisas I en finansieringsanalys. Därutöver redovisas erforderligt investeringsbidrag liksom behov av medel för rörelsekapial.
Stiftelsen har i skrivelsen I september 1979 i första hand hemställt att medlen för rörelsekapitalet beviljas som en separat post och betecknas som ägartillskott. Om något särskilt bidrag för uppbyggnaden av rörelsekapitalbehovet inte kan beviljas från statsmakternas sida äterstår alternativet att låna upp medlen. Samhällsföretag förestår därför att det 1 andra hand inrättas en s.k. rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Stiftelsen framhåller dock att det är ganska extraordinärt att rörelsedrivande juridiska personer av den storleksordning som stiftelseorganisationen representerat startar sin verksamhet utan eget kapital. Vidare beräknas en upplåning av rörelsekapital att bli tämligen betungande i den framtida verksamheten.
Samhällsföretag anser det svärt att beräkna rörelsekapitalbehovet. San-
nolikt torde dock enligt stiftelsens beräkningar behovet ligga I närheten av
halva årsförsäljningen, dvs. ca 500 milj. kr. Om särskilda medel för att täcka behovet av rörelsekapttal inte kan beviljas föreslår Samhällsföretag att stiftelsen beviljas en rörlig kredit hos riksgäldskontoret på 500 milj. kr.
Riksrevistonsverket har anmodats att vittra sig över stiftelsens skrivelse. Verket framhäller att man inte automatiskt bör jämföra Samhällsföretags kreditbehov med vad ett privat eller statligt aktiebolag av motsvarande omfattning kan tänkas ha. Skillnaderna är i fråga om finansierings- och ägarförhållanden etc. alltför stora för att en enkel jämförelse skall kunna
göras. Riksrevistonsverket konstaterar att Samhällsföretag har behov av rörelsekapital i form av bl.a. likvida medel. Det torde enligt verket inte
vara orealistiskt att räkna med en omsättningshastighet av fyra till fem gånger per år för denna typ av kapital i ett företag av Samhällsföretags storlek. Med denna utgångspunkt borde enligt riksrevisionsverket ett rörelsekapital om 200-250 milj. kr. vara tillräckligt. Riksrevisionsverket anser emellertid att underlaget inte ger möjlighet att ta en definitiv ställ-
ning. För att kunna göra en mer realistisk beräkning av kreditbehovet
erfordras nägon form av koncernbalansräkning för hela stiftelseorganisa-
uonen. En sådan beräkning bör bla. ta hänsyn till i vilken takt
stiltelseorganisationen mäste infria sina förpliktelser gentemot de tidigare
huvudmännen. Detta talar. enligt verket. för att behovet av rörelsekapital tv. bör täckas av en rörlig kredit hos riksgäldskontoret.
Jag är inte beredd att föreslå någon annan lösning av frågan om stiftelseorganisationens rörelsekapitalbehov än den jag har förordat i prop. 1978/ 79: 139, Jag ansluter mig i stort till riksrevisionsverkets vttrande om rörlig kredit för stiftelseorganisationen. Jag delar vidare Samhällsföretags uppfattning att behovet av rörelsekapital är extra stort omedelbart efter verksamhetens start I början av ar 1980. Mot den bakgrunden förordar jag att stiftelsen beviljas en rörlig kredit om 400 milj. kr. för att klara de likviditetspäfrestningar som kan uppstå i verksamheten. främst under första hälften av är 1980. Det bör vara möjligt att senare nedbringa behovet av rörlig kredit till en storlek motsvarande ungefär den som riksrevisionsverket har angett.
Jag hemställer att regeringen föreslar riksdagen
att medge att Stiftelsen Samhällsföretag för egen del och för de
regionala stiftelserna för skyddat arbete fär disponera en rörlig
kredit av 400 000000 kr. i riksgäldskontoret.
D. Invandring m. m.
[+] D 5. Särskilt bidrag till stiftelsen Finlands hus. I skrivelser den 25
augusti 1978 och den 29 augusti 1979 till regeringen har stiftelsen Finlands hus anhällit att den svenska regeringen beviljar räntestöd till stiftelsen för kalenderaren 1978 - 1980 om sammanlagt I090000 kr.
Föredraganden
Stiftelsen Finlands hus har enligt sina stadgar till syfte utt verka för finska invandrare i Sverige och bland dem främja den kulturella samhörigheten samt främja samarbete mellan Finland och Sverige. För dessa ändamal köpte stiftelsen år 1970 en fastighet i Stockholm, vilken har kommit att bli ett centrum för finsk förenings- och kulturverksamhet
framför allt i stockholmsområdet. Finska staten har medverkat till finansi-
eringen av Finlands hus genom bidrag av väsentlig omfattning och den svenska staten har främst medverkat på så sätt att ombyggnaden av fas-
tigheten har skett som beredskapsarbete. Suftelsens kostnader för finansieringen av Finlands hus har emellertid blivit avsevärt högre än beräknat.
Stiftelsen har mot denna bakgrund hos Finlands och Sveriges regeringar ansökt om bidrag ull betalning av stiftelsens läneräntor. Finlands regering har beviljat räntestöd under förutsättning att ungefär motsvarande belopp ställs till stiftelsens förfogande av den svenska staten.
Finlands hus har ett stort värde som centrum för den finskspråkiga kulturen i Sverige. Verksamheten i Finlands hus bidrar ull att fränya de
finska invandrarnas föreningsliv samt informattons- och kulturutbytet mel-
Jan Sverige och Finland. Det är väsentligt att verksamheten I Finlands hus får fortsätta. Det är därför angeläget att en översyn pörs av stiftelsens ekonomi och att stiftelsen utarbetar en plan för en rekonstruktion av ekonomin och verksamhetens finanstering. Suftelsen har meddelat att den kommer att ta initiativ till en sädan översyn. I avvaktan på att ekonomin
ses över krävs dock ett tillfälligt stöd av statliga medel för att verksamhe-
uppga till ungefär samma belopp som anvisats från finsk sida.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
utt till Särskilt bidrag till stiftelsen Finlands hus på utlläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av
1090 000 kr.
Bilaga 7
Utdrag BOSTADSPEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Föredragande: statsrådet Friggebo
Anmälan till tilläggsbudget Hl till statsbudgeten för budgetäret 1979/80 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
"TRETTONDE HUVUDTITELN
A. Bostadsdepartementet m. m.
I] A 2. Kommittéer m. m. Fill ändamålet har i statsbudgeten för budgetäret 1979/80 anvisals ett reservationsanslag av 5 850000 kr. Vid ingången
av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2952 698 kr.
För utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1979/80 eu ytterligare medelsbehov av 7 milj. kr.
Jag hemstiller att regeringen föreslår riksdagen
att Ull Kommittéer m.m. på tlläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 7 000000 kr.
Bilava 8
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLI
vid regevingssummanträde
1979-12-21
Föredragande: statsrådet Asling såvitt avser punkterna I och 4;
statsrådet Petri såvitt avser punkterna 2 och 3
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser industridepartementets verksamhetsomrade
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.
[1] B 13. Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder. I statsbudgeten för budgetåret 1979/80 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 300 milj. kr.
Riksdagen beslöt våren 1979 (NU 1978/79:59. rskr 1978/79:415) atl
bemyndiga regeringen att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantier för län till de regionala utvecklingsfonderna med sammanlagt högst 300 milj. kr. Syftet var att ge fonderna vidgade utlåningsmöjligheter. Regeringen
förutsattes återkomma till riksdagen med redogörelse för utformningen av
garantisystemet och förslag om hur det skall utformas i fortsättningen. Jag kommer nu att redogöra för hur systemet enligt min mening i huvudsak bör utformas.
Jag anser att riksdagens syfte bäst tillgodoses om fonderna själva för teckna garantier för lån som lämnas till företagen av ordinarie kreditinsttut. På så sätt kan fonderna genom egna beslut erbjuda företagen tre olika
kreditformer. nämligen produktutveckhngslån. rörelselån och lånegaranti-
er. Egna rörelselån och lånegarantier bor kunna ges för samma ändamäl.
Den för det aktuella fallet bästa formen kan därvid unvändas. Fonderna bör sträva efter en sådan fördelning av sin fän- och garantigivning att projekt med högt resp. lagt risktagande fördelas på ett balanserat sätt.
Fonderna bör få bevilja rörelselån och/eller garanti på sammanlagt högst 500 000 kr. till ett och samma företag. För garantixvivningen bör i tillämpliga
delar gälla samma regler som gäller enligt förordningen (1978: 507) om industrigarantdlan.
Fondernas garantigivning bör begränsas på så sätt att varje fond får rätt
att ställa garantier inom en ram av 209--av fondkapitalet. Som tondkapital
bör därvid gälla det belopp som enligt senast fastställda och av revisorerna godkända balansräkning utgör fondens eget kapital. Jag bedömer att föndernas sammanlagda möjligheter till garantigivning t.o.m. nästa budgetår härtgenom kommer att uppgå till ca 300 milj. kr. Eftersom utrymmet för garantier med denna metod kommer att öka I samma takt som fondkapitalet ökar. räknar jag med att någon ändring av sättet att fastställa fondernas möjligheter till garantigivning inte kommer att bli aktuellt under de närmaste åren.
Förlastrisken på fondernas garantigivning bör delas lika mellan resp. utvecklingstfond och staten. Jag förordar därför att fonder som tvingas infria garantier arligen I efterskott får ersättning från staten som motsvarar hälften av det infriade beloppet. På så sätt äterupprättas en del av det förlorade fondkapitalet. De statliga bidrag till förluösttäckning som därvid blir aktuella bör bekostas med medel från ett särskilt anslag. Förlusttäckning kan komma i fråga första gängen under budgetåret 1980/81. Jag har tidigare förordat (prop. 1979/80: 100 bil. 17 punkt B 14) att ett nytt anslag
förs upp på statsbudgeten för detta ändamål.
Med hänsyn till att bankerna I dessa fall inte löper någon förlustrisk bör de betala en avgift till garantigivaren, dvs. utvecklingsfonden. Storleken på
garantiavgiften liksom räntan för lån som garanterats av fonderna bör
anpassas efter vad som gäller för län entigt förordningen (1978: 507) om industrigarantilän.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för garantigivning hos
de regionala utvecklingsfonderna.
E. Energihushållning
[21 E 5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. I statsbudge-
ten för budgetåret -1979/80 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 300 milj. kr.
Från detta anstag bestrids utgifter för statsbidrag bl.a. enligt förordning-
en (1973: 422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringsli-
vet m.m. tomtryckt 1978: 329, ändrad 1979: 554). Enligt förordningen kan bidrag utgå ull bl.a. framtagande av prototyper och demonstrationsanläggningar med inriktning på etfektivare energianvändning inom industrin eller inom transport och samfärdsel, återvinning av energikrävande varor eller energr ur avfall användning av annat bränsle än olja eler effektivare
fjärrvix medistribution. Bidrag kan utgå också tll framtagande av anlägg-
ning för energiproduktion som innebär tillämpning av teknik som kan antagas komma att bli lönsam.
Svensk Metanolutveckling AB (SMAB) är ett till 9055 statligt ägt bolag med uppgift att bedriva utrednings- och utvecklingsarbete rörande använd-
ningen av bl.a. metanol som drivmedel. Bolaget har i en skrivelse den 29 augusti 1979 till regeringen anmält ett medelsbehov om ca 8 milj. kr. för vissa fältprov med distribution och användning av alkoholhaltiga drivme-
del under perioden 1979-1981.
Framställningen avser både investerings- och driftkostnader. Till vissa
forskningsinriktade projekt med anknytning till fältproven har SMAB cr-
hållit stöd från styrelsen för teknisk utveckling. Bolaget påpekar i sin skrivelse att bidrag för fältproven inte har erhållits från energiforsknings-
anslaget eller anslaget för energibesparande ätgärder inom näringslivet
m.m.
SMAB:s skrivelse har remitterats till statens industriverk, nämnden för
energiproduktionsforskning och oljeersättningsdelegationen (1 1979:01),
vilka alla framhäller att det är angeläget att projekten genomförs. Industriverket påpekar emellertid att de aktuella proven delvis är av annan karak-
tär än de demonstrationsprojekt som verket normalt kan stödja med bi-
drag. Verket pekar därför på möjligheten att utvidga området för stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar under förevarande anslag.
I en skrivelse den 16 november 1979 har industriverket bl. a. hemställt
om ändring av anslagets användningsområde så att stöd kan utgå till åtgärd som avser införande av ny energiråvara inom industrin, inom transport och samfärdsel eller inom övrigt näringsliv. Bidrag bör enligt industriverket kunna utgå för att täcka driftunderskott i sådan verksamhet under de första åren. Ändringsförslagen innebär att stödet inte som nu begränsas till framtagande av anläggning.
Jag delar industriverkets uppfattning beträffande behovet av att kunna stödja åtgärder av detta slag. Det är angeläget att bl.a. prov med distribution och användning av syntetiska drivmedel genomförs för att ge underlag för framtida beslut om införande. Statligt stöd torde vara erforderligt för att dylika prov skall komma till stånd. Åtgärder av detta stag rörande även andra energiråvaror bör kunna stödjas.
Jag finner mot denna bakgrund att statsbidrag bör kunna utgå till demonstrationsåtgärder som avser införande av energiråvaror som ersätter olja eller oljeprodukter inom industrin. transport och samfärdsel eller övrigt
näringsliv. Bidraget bör i likhet med bidraget till prototyper och demonstra-
tonsanläggningar utgå med högst 50 2: av godkända kostnader.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att godkänna den av mig förordade ändringen av grunderna för
bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet.
[Bj E 12. Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Nägot anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1979/80.
Vid min anmälan till budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 17 punkt E 11) har jag tidigare denna dag angivit medelsbehovet för solmätning vid Sveriges metcorologiska och hydrologiska institut till 2667 000 kr. under budgetäret 1979/80.
Med hänvisning till min redogörelse i budgetpropositionen hemställer jag att regeringen förestår riksdagen
att till Solmärning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut på tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1979/
80 anvisa ett reservationsanslag av 2667 000 kr.
F. Teknisk utveckling m. m.
[4] F 1. Styrelsen för Teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.
I statsbudgeten för budgetåret 1979/80 har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag av 416 550 000 kr.
Riksdagen har beslutat (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415) att under
detta anslag anvisa särskilda medel för stöd till sådant utvecklingsar-
bete som initieras av de anställda i företagen. Enligt riksda-
gens beslut skall regeringen förelägga riksdagen ett förslag till utformning av en sådan stödform. Till grund för förslaget skall ligga de principer som
anges i motion 1978/79: 2020. Den nya stödformen syftar vill att speciellt
stödja utvecklingsarbete initierat av arbetstagare inom företagen för att få fram nya och förbättrade produkter liksom alternativ produktion.
Genom Styrelsen för teknisk utveckling (STU) ges i dag stöd ull säväl företags som enskilda uppfinnares utvecklingsarbete. Därigenom stöds i viss utsträckning nu projekt av den typ som avses i riksdagsbeslutet. Stödgivningen regleras genom förordningen (1978: 571) om statligt stöd till teknisk forskning. industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet
(ändrad 1979: 605). Stöd till industrielt utvecklingsarbete lämnas som bi-
drag med villkorligt krav på återbetalning eller undantagsvis som lån. Till
uppfinnarverksamhet kan stöd lämnas också i annan lämpbg form som
genom stipendier eller pris.
Grundläggande krav för projektstödet är att det projekt som stöds skall vara förenat med en teknisk risk. Vid prövningen om stöd skall lämnas har
STU att beakta bäde de tekniska möjligheterna att genomföra projektet
med åsyftat resultat och möjligheterna att nyttiggöra resultatet. Om projektet kan väntas medföra ekonomiskt utbyte för en bidragsmottagare förenas bidraget med villkorlig skyldighet att återbetala beloppet. Stöd för
ett sådant projekt får motsvara högst halva kostnaden för projektet. Det finns dock möjlighet att stödja enskilda personer och småföretag med större andel. Utformningen av det nya stödet bör enligt min mening nära ansluta till
de regler som gäller för STEU:s stöd i allmänhet. Stödet bör således lämnas
till projekt där det finns en teknisk osäkerhet men där ett lyckat genonvörande bedöms vara ett stort tekniskt framsteg och skapa intressanta ut-
vecklingsmöjligheter för näringsliv och sumhälle. Vidare bör utgångspunk-
ten vara utt stödet skall utgå i samma form som STU:s stöd i övrigt kompletterat med speciella bestämmelser för att tillgodose det särskilda syftet med stödet. nämligen att främja utvecklingsarbete som är grundat på de anställdas direkta engagemang i att ta fram ny elter förbättrad teknik eller nya eller förbättrade produkter. Jag återkommer till dessa särbestäm-
melser i det följunde.
Som jag nyss har framhällit stöder STU redan i dag ett stort antal projekt
som bygger på idéer av anställda I företag. Sådana idéer kan emellertid i vissa fall stöta på hinder för sitt förverkligande. Ett hinder är att idéer som
inte härstammar från företagens utvecklingsavdelningar kan ha svårt att vinna gehör vid prioriteringar inom företagen. Ett annat är att idéer kan vara oförenliga med företagets produktfilosofi. Syftet med det nya stödet är att fånga upp dessa idéer. På mänga håll finns utan tvekan en önskan att bättre ta till vara den erfarenhet och de tdéer som finns hos de anställda. Flera företag hur redan I dag tagit initiativ i detta syfte genom att bilda s. k. förslagskommittéer med representanter för såväl de anställda som före-
tagsledning. De anställda uppmuntras genom förslagstävlingar o.d. att
bidra till företagens utveckling. Det finns enligt min mening anledning att bredda denna typ av verksamhet för att ytterligare sumulera sädant ut-
vecklingsarbete som mitieras av de anställda i företagen. Förslagskommit-
teer kan öka möjligheterna att tå hand om förslag från de anställda. Från flera företag har emellertid framhållits att det endast är förbättringsförslag vilka direkt kan utnyttjas I den löpande produktionen som anammas av
kommittéerna. Förslag som kräver vidare utveckling kommer inte frum.
För att den nya stödformen skall nä sina syften kan det krävas att befintliga kanaler breddas och nya skapas. Hur detta bäst åstadkoms är dock en Fraga som det ankommer på arbetstagare och företagsledning i resp. företag alt avgöra. Utmärkande för de idéer som det nya stödet tar sikte på är således att de har kommit fram på ett annat sätt än i företagets normala utvecklingsarbete. Idégivaren kan vara en anställd i vars arbetsuppgifter det inte ingår att utveckla produkter. Centralt för den nya stödformen bör vara att skapa möjlighet för idégi-
varen att bli frikopplad från den löpande verksamheten i företaget och få
tid och resursef att vidareutveckla sin idé i ett utvecklingsprojekt. Al erfarenhet visar att man inte bör skilja idé från idégivare för tidigt i innovationsprocessen.
Stödet bör även kunna utnyttjas för att täcka kostnader för bedömning av och stöd till projekt inom företaget I former som företaget och de anställda kommer överens om.
Det är viktigt att företagen finansierar en del av kostnaden för stödda projekt. Härigenom säkerställs att företagen tror på projekten och är
beredda att genomföra projekten även sedan STU har avslutat sitt stöd.
För att omsätta en idé i en innovation räcker det inte med att det tekniska utvecklingsarbetet lyckas. Produktionsanpassning. marknadsföringsinsatser m.m. krävs och för dessa faser i innovationsprocessen erfordras
stora Insatser från företagets sida.
Jag återkommer nu till de särskilda bestämmelser som bör gilla för det nya stödet.
För att stimulera företagen att satsa på arbetstagarinitierade projekt bör STU ges möjlighet att inom anvisade ramar stödja sådana projekt med upp till två tredjedelar av projektkostnaden. Detta bör gälla oavsett företagets storlek och egna finansiella resurser eller projektets karaktär. Företaget bör dokumentera sitt intresse för projektet genom att satsa minst en tredjedel. Företaget bör i samråd med de anställda inge det underlag som erfordras för STU:s utvärdering och bedömning av projektet. Stödet bör
utgå till företaget.
STU bör handlägga dessa projekt enligt de rutiner som tillämpas för Övriga utvecklingsprojekt. Innan beslut fattas i ett stödärende bör det älgga STU att inhämta yttrande från en särskild nämnd. som utses av STU:s styrelse. Nämnden bör innehålla representanter för löntagarna. Det
ankommer på regeringen att fastställa närmare riktlinjer för nämndens
sammansättning.
Projektstöd bör lämnas med villkorlig återbetalningsskyldighet. Eftergift av återbetalningsskyldigheten bör medges om bidragsmottagaren visar att projektets resultat varken har gett eller kan väntas ge ekonomiskt utbyte av mer än begränsad omfattning.
Förslag som kommer fram inom ett företag och bedöms vara intressanta men som faller utanför det egna företagets intresse och kompetens bör kunna slussas vidare till STU för eventuellt stöd till utvecklingsarbete. Förmedling tull annat företag kan göras på sedvanligt sätt, eventuellt med
hjälp av STU. Inom den offentliga sektorn och speciellt inom kommunerna pågår omfattande aktiviteter för att entusiasmera de anställda att komma med förslag till ändamålsenlig ny teknik och nya metoder. Om det för att genomföra sådana förslag finns behov av tekniskt/industriellt utvecklingsarbete bör
även dessa kunna förmedlas av STU till ett lämpligt företag enligt ovun. Även i detta fall bör idégivaren på lämpligt sätt ges möjlighet att engagera
sig I utvecklingsarbetet.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer som jag har förordat för stöd till utvecklingsarbete som initieras av de anställda i företagen.
Bilaga 9
Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-12-21
Föredragande: statsrådet Boo
Anmälan till tillägpgsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTONDE HUVUDTITELN
A. Kommundepartementet m. m.
[1] A 3. Extra utgifter. En överenskommelse om samarbete vid oljeför-
orening I Nordsjön, Bonn-överenskommelsen, undertecknades av Sverige utan förbehåll för ratifikation den 9 juni 1969. Överenskommelsen gäller mellan Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland och innebär att de fördragsslutande staterna på sätt som anges i överenskommelsen skall bistå
varandra vid oljeförorening inom nordsjöområdet. Sveriges andel av
sekretariatskostnaderna för budgetåret 1979/80 beräknas uppgå till 25 000 kr.
Jag anser det inte minst med hänsyn till den betydande oljeutvinning som förekommer i Nordsjön väsentligt att det internationella samarbetet vid oljeförorening inom nordsjöområdet kan bedrivas effektivt. Jag förordar därför att medel anvisas för angivna ändamäl.
Jag hemställer mot denna bakgrund att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra utgifter på tilläggsbudget II till statsbudgeten för bud-
getåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kr.
Bilaga 10
Förteckning över av regeringen hos riksdagen i prop. 1979/80: 101 begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
IH. Justitiedepartementet Dos Utrustning till domstolar m. m.. reservationsanslag 2100000 E 3 Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital 12 000 000
AX. Jordbruksdepartementet B 15 Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m.m. i
Norrbottens län. reservationsanslag 16.000 000 G I Sveriges lantbruksuniversitet: - Förvaltningskost-
nader, förslagsanslag 1000 000 pp o2 Stöd ull idrotten: Anläggningsstöd m. m., reserva-
tHonsanslag 2500 000
XH. Arbetsmarknadsdepartementet
| B i Arbetsmarknadsservice. förslagsanslag | 4200 000 |
| B 2 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning | 629 000-000 |
| D s5 Särskilt bidrag till stiftelsen Finlands hus | 1090 000 |
| XI. Bostadsdepartementet | |
| A 2 Kommittéer, m. m.. reservationsanslag | 7000000 |
XIV. Industridepartementet E 12 Solmätning vid Sveriges meteorologiska och hydro-
logiska institut, reservationsanslag 2 667 000
AV. Kommundepartementet A 3 Extra utgifter, reservationsanslag 25000
Summa för driftbudgeten 676 582 000
KAPITALBUDGETEN
V. Fonden för läneunderstöd
Handelsdepartementet
Lån till teko-, sko- och garveriindustrier 8000-000
Försörjningsberedskapslån 2000 000 10 a Län till kemisk industri 2000 000
Summa för kapitalbudgeten 12 000 000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980