Prop. 1977/78:1

om ändring i patentlagen (1967:837), m.m.

Regeringens proposition 1977/78 : 1

om ändring i patentlagen(1967: 837"), m. m.;

beslutad den 29 september 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

å regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLIDIN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner 1970 års konvention om patentsamarbete och 1973 års europeiska patentkonvention.

Syftet med dessa konventioner är främst att undvika en del av det dub- belarbete som f. n. utförs då en uppfinning patentsöks i flera länder. Enligt konventionen om patentsamarbete är det möjligt att samtidigt söka patent i en eller flera av de fördragsslutandc staterna genom en s.k. internationell patentansökan. En sådan ansökan blir föremål för central nyhetsgransk- ning vid en nationell patentmyndighet eller internationell organisation som har utsetts att utföra sådan granskning. När sökanden har fått utlåtande över granskningen. kan han ta ställning till om han vill återkalla ansökning- en eller fullfölja den och få den prövad i någon eller några av de stater som den omfattar. Konventionen ger också sökanden möjlighet att få en förbe- redande patenterbarhetsprövning av ansökningen utförd. Om han fullföljer ansökningen. prövas den i vanlig ordning av de berörda nationella patent- myndigheterna. Resultaten av nyhetsgranskningen och av eventuell förbe- redande patenterbarhetsprövning är inte bindande för de nationella patent- myndigheterna. Det centraliserade gransknings- och prövningsförfarandet syftar bara till att underlätta dessa myndigheters fortsatta handläggning av ansökningen. Konventionen nödvändiggör inte några ändringar i d_e för- dragsslutande staternas materiella patentlagstiftning.

Enligt den europeiska patentkonventionen skall ett europeiskt patent- verk upprättas. Detta skall ha sitt säte i Mt'inchen. Det europeiska patent— verket skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konventio- nen och meddela patent för en eller flera av de fördragsslutamle staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förutsättningarna för att europeiskt patent skall kunna meddelas. Europeiskt patent skall i

Prop. l977/78:1 Del A 4

princip. i stat som patentet avser. ha samma rättsverkan som ett nationellt patent. Motsvarande gäller i fråga om rättsverkan av europeisk patentan— sökan. Konventionen inskränker inte de fördragsslutande staternas rätt att ha egna patentverk som meddelar nationella patent för vederbörande stat.

Vidare föreslås att riksdagen förnyar sitt godkännande av 1963 års kon- vention om förcnhetligande av vissa delar av patenträtten. den s.k. lag- konventionen. Sistnämnda konvention godkändes visserligen av riksdagen år 1967 men på grund av önskvärdheten att bevara rättslikheten inom Nor- den på patenträttens område har regeringen inte förrän nu funnit sig böra tillträda konventionen. Med hänsyn härtill har det ansetts att frågan om tillträde till nämnda konvention på nytt bör föreläggas riksdagen.

Propositionen innehåller förslag till den lagstiftning som behövs för att Sverige skall kunna tillträda konventionen om patentsamarbete och den europeiska patentkonventionen. Lagförslagen innefattar därutöver viss anpassning av svensk pt-ttentlagstiftning till vad som kommer att gällai öv- riga västeuropeiska industriländer. Lagkonventionen nödvändiggi'ir inte några lagändringar. utöver de som föranleds av de två nyssnämnda kon— ventionerna.

lagförslagen innebär bl. a. följande. Viss kodifiering föreslås av gällan- de rätt beträffande vad som kan patenteras. Vidare föreslås vissa ändring- ar av patentlagens bestämmelser rörande innehållet i den ensamrätt som ett patent ger. Institutet tilläggspatent upphävs. Giltighetstiden för patent föreslås förlängd från 17 till 20 år. Vissa nya grunder för ogiltigförklaring av patent införs i patentlagen .

lagförslagen har utarbetats i nordiskt samarbete. Enligt förslaget bemyndigas regeringen att bestämma när den nya lag- stiftningen skall träda i kraft.

Prop. 1977/ 78: 1 Del A

1. Förslag till Lag om ändring i patentlagen (1967: 837)

Härigenom föreskrives i fråga om patentlagen ( 1967: 837)1 dels att nuvarande 7 & skall upphöra att gälla. att nuvarande 8 och 9 åå skall betecknas 7 och 8 5.6 och erhålla nedan angivna lydelse. att rubriken närmast före nuvarande 8 % skall sättas närmast före nya 7 9" samt att en ny paragraf. betecknad 9 ll. av nedan angivna lydelse skall införas.

dels att 28—38 åå och rubriken närmast före 28 5 skall upphöra att gälla samt att i stället skall införas elva nya paragrafer. betecknade 28—38 ss. och en ny rubrik närmast före nya 28 &. av nedan angivna lydelse.

dels att nuvarande 72—76 så skall betecknas 75—79 ss. att nya 75 och 77 så skall erhålla nedan angivna lydelse samt att tre nya paragrafer. be- tecknade 72—74 åå. av nedan angivna lydelse skall införas.

dels att 1--3. 6. 13. 15. 19—22. 24. 40. 41. 51 —53. 55. 60 och 65 ss skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas ljorton nya paragrafer. betecknade 80—93 st. och en rubrik närmast före 80 s. av nedan angivna lydelse. dels att punkt 1 andra meningen i lagens ikraftträdande- och övergångs- bestämmelser skall upphöra att gälla.

Nuvarande lule/se

Den som gjort en uppfinning. som kan tillgodogöras industriellt. eller den till vilken upptinnarens rätt övergått äger efter ansökan cr- hälla patent på uppfinningen och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen enligt denna lag.

' Senaste lydelse av 28 s 1977: 700 38 9" 1977: 700 73 .5 1977: 700 75 & 1977z700

Ft'it't'sltlgt'll lydelse

&

Den som gjort en uppfinning. som kan tillgodogöras industriellt. eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått äger att. enligt I—l() kup. denna lag. efter ansökan er- hålla patenl på uppfinningen här i riket och därigenom förvärva en- samrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Om europeiskt pu- tent stadgas [ Il kup.

Såsom uppfinning anses aldrig vad som utgör enbart

] ) en upptäckt. vetenskaplig teo- ri eller matematisk metod.

2) en konstnärlig skapelse. 3) en plan. regel eller metod för intellektuell verksamhet. för spel eller för affärnerksamhet eller ett datorprogram .

4) ett framläggande av informa- tion.

Prop. 1977/78zl Del A

Nuvorumlc lydt'lst'

Patent meddelas icke pä

I7't'it't'.s'lttgt'tt lydelse

Säsotn upp/inning (inses ej heller s(idttnt I/i'lII/ill'illltlt' ji'ir kirurgisk el— ler terapeutisk behandling eller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur. Vad nu sagts utgär cj hinder för att patent meddelas pä alster. däribland äm- nen oclt blom/ningar av ämnen. för unvätulning vid _li'irfitrunde av detta slog.

1) upplinning vars utnyttjande skulle strida mot goda seder eller allmän

ordning.

2) västsorter eller djurrascr eller väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur: patent ma dock meddelas på mikrobiolo— giskl förfarande och alster av sådant förfarande.

Patent meddelas endast pa tipp- linning som väsentligen skiljer sig _li-ån vad som blivit känt före dagen för patentansökningen.

Som känt anses allt som blivit all— mänt tillgängligt. vare sig detta skett genom skrift. föredrag. lll— nyttjandc eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses sotn känt. om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 s.

;

Patent meddelas endast på tipp— finning som är ny i_/2')'rltällutule till vad som blivit känt före dagen för patentansökningen och tillika vä- sentligen skiljer sig däri/rätt.

Som känt anses allt som blivit all— mänt tillgängligt. vare sig detta skett genom skrift. föredrag. lll- nyttjandc eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt. om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 ;. Vill- koret i_/'ärstu stycket att uppfin- ningen väsentligen skull skilja sig frän vad som blivit käntjöre dagen för putentttnsäkningen gäller dock icke i _li't'rhällttnde till innehållet i sådan ansökan.

Bestämmelser om utt. vid till- Iäntpning av andra stycket. unsä- kan som avses i.? eller Il kup. i vis— su _litll äger sutntnu verkan som en här i riket gjord [uttenmnsäkan_lin- nas i29. 38 (Jc/187 ##.

Villkoret iji'irsta stycket utt 11/71)- _/inningen skall vara ny utgör ej llin- dcrjiil' ull [tule/II lllt'ddcltts [)(l känl ämne eller känd blandning av äm- nen _ji'ir användning vidji'ir/itruttdt' som avses i l # tredje stycket. om

Prop. l977/78:1 Del A

Navara/ale lydelse

Patent mä dock meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex mänader innan patentansök- ningen gjordes blivit allmänt till- gänglig

I) till följd av uppenbart miss- bruk i förhållande till sökanden el- ler nagon från vilken denne härle- der sin rätt eller

2) genom att sökanden eller nä- gon fran vilken denne härleder sitt rätt förevisat uppfinningen pä offi- ciell eller officiellt erkänd interna- tionell utställning.

Den genom patent ensamrätten innebär att. med de undantag som anges nedan. annan än patenthavaren ej mä utan den- nes Iov utnyttja uppfinningen yr— kesnu'issigt genom att använda pa- tentskyddat _li'itj/itrande. genom att tillverka. in_lära. använda eller till _lärsäljning. uthyrning eller utlä- nittg utbjuda palett/skyddat alster eller pa annat sätt.

Avser upp/inningen jär/aratale för tillverkning av alster. ont/artar ensatnrätten även alster som till- verkats enligt _li'itjfitrandet.

förvärvade

Föreslagen lydelse

attvr'l'ndningeu av ämne! eller blandningen ieke är känd vidji'ir/a- rande av detta slag.

Patent mit meddelas tttan hinder av att uppfinningen inom sex mäna- det innan patentansökningen gjor- des blivit allmänt tillgänglig

I) till följd av uppenbart miss— bruk i förhallande fill sökanden el- ler nagon frän vilken denne härle- der sin rätt eller

2) genom att sökanden eller na— gon frän vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen pä sa- dan ofliciell eller officiellt erkänd internationell utställning som avses idett i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om inter— nationella utställningar.

s

Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att. med de undantag som anges nedan. annan ätt patenthavaren ej mä titan den- nes lov utnyttja uppfinningen ge- nom att

I) tillverka. utbjuda. bringa i omsättning eller använda patent- skyddat alster eller införa eller in- neha sädant alster _Ii'ir ändamål som till sagts.

2) använda patentskydda/ förfa— rande eller. am lutn vet eller det med hänsyn till tanständighet:'rna är uppenbart att I/i'ir/arandet ej jär användas tttatt patent/tavarens lov. utbjuda der/är användning här i ri— kt'l.

3) uthjuda. bringa i omsättning eller använda alster som tillverkats enligt [attentskyddat_li'ir/arande el— ler in_l'ära eller inne/ta alstret _l'är ändamål som tttt sagts.

I:"nsamrätten innebär även att annan än [mtettthavaren ej tnä tttatt dennes lov utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhanda- hälla någon som ej är berättigad att utnyttja upp./inningen sådant medel för att utöva den här i riket

Prop. 1977/78: 1 Del A

Nuvarande lydelse

Ensamrätten omfattar icke ut- nyttjande av alster. sotn sålts häri riket i butik eiler på därtnedjämji'ir- ligt sätt i strid mot ensamrätten. om köparen vid köpet icke ägde el- ler bort äga kännedom om att ett- samrätten kränktes.

Föreslagen lydelse

som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen. om den som erbju- der eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omstän- digheterna är uppenbart att tnedlet är lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en i handeln allmänt före- kommande vara, gäller vad nu sagts dock endast om den som er- bjuder eller tillhandahåller medlet söker påverka mottagaren till handling som avses if'örsta stycket. Vid tillämpning av bestätnmelserna i detta stycke skall såsom berätti- gad att utnyttja uppfinningen icke anses den sotn utnyttjar uppfin- ningen pä sätt som sägs i tredje stycket ]. 3 eller 4.

Från ensamrätten uttdanta gas ! ) utnyttjande som ej sker yrkes- mässigt.

2) utnyttjande av [attentskyddal alster sotn bringa/s i otnsättning här i riket av patenthavaren eller med dennes samtycke.

3) utnyttjande av uppfinning för e.t'peritnent. som avser själva upp-

finningett.

4) beredning på apotek av läke- medel enligt läkares fi'irskrivning i enskilt fall eller ätgärd med sälun- da berett läkemedel.

652

Regeringen äger förordna. att ansökan om patent på uppfinning. vilken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket. skall vid till- lämpning av 2 & första och andra styckena samt 4 ä anses gjord sam- tidigt med ansökningen utom riket om sökanden yrkar det.

2 Senaste lydelse l977: 700

Ansökan om patent på uppfin- ning. vilken ittom tolv mänaderfi'i— re ansökningsdagen angivits i ansö— kan avseende patent här i riket eller patent. uppjinnareertifikat eller skydd som ttyttighetsmodell i främ- mande stat som är ansluten till Pa- riskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella ägan- derätten. skall vid tillämpning av 2 s första. andra och fjärde stycke- na samt 45 anses gjord samtidigt med den tidigare ansökningen. om

Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse

! förordnande skola anges de närmare villkor. under vilka sådan kont'entionsprioritet mä åtnjutas.

8 55 Patcntmyndighet för Sverige är patent- och registreringsverket.

9 9" Ansökan om patent göres skriftli- gen hos patentmyndigheten.

Ansökningcn skall innehålla be- skrivning av uppfinningen. innefat- tande även ritningar om sådana bc- hö 'as. samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom pa- tentet (patentkrav). Beskrivningen skall vara så tydlig. att en fackman med ledning därav kan utöva Upp- linningen.

Föreslagen lydelse

sökanden yrkar det. Sådan priori- tet må ätnjtttas även från ansökan om skydd som icke avser stat sotn är ansluten till konventionen. om motsvarande prioritet från svensk patentansökan medges där den ti- digare ansökningen gjorts och om där gällande lagstiftning i huvud- sak överensstämmer med konven- tionen.

Regeringen eller. efter regering- ens bestämmande. patentmyndig- heten _li'ireskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skal/framstäl- las och vilka iuutdlingar som skola inges till stöd för yrkandet. Iaktta- ges ej vad sålunda föreskrivits. må prioritet icke åtnjutas.

7 s*

Med patentmym/igheten avses i denna lag patentmyndigheten häri riket. om ej annat sägs. Palentmyn- dighet här i riket är patent— och re— gistreringsverket.

8 s* Ansökan om patent göres skriftli- gen hos patentmyndighetcn eller, i fall som avses i 3 kap., Itos patent- ntyttdighet ifrämmande stat eller hos internationell organisation. Ansökningen skall innehålla be- skrivning av uppfinningen. innefat— tande även ritningar om sådana be- hövas. samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom pa- tentet (patentkrav). Den omstän- digheten att upp/inningen avser ke- misk förening medför icke att be- stämd användning mäste anges i patentkravet. Beskrivningen skall vara så tydlig. att en fackman med ledning därav kan utöva uppfin- ningen. Avser uppfinnin g mikrobio- logisktförfarande eller alster av så- dant förfarande och skall mikroor- ganism som icke är allmänt till- gänglig användas vid utövande av uppfinningen. anses tt,.)pfinningen icke tillräckligt tydligt angiven.

Prop. 1977/78:1 Del A

.N-"uvarande lydelse

l ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av annan än uppfinnaren. skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift.

10 li't'ireslagen lydelse

med mindre en kultur av denna mikroorgattisnt lämnas iförvar en- ligt föreskrifter som regeringen el- ler. efter regeringens bestämman- de. patentmyttdigheten meddelar.

Ansök/tingen skall dessutom in— ne/u'illa ett sammandrag av be- skrivning och patentkrav. Sam— tnattdraget skall tjäna enbart som teknisk information och må icke tilltnätas betydelse i annat avseen- de.

l ansökningen'skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av annan än uppfinnaren. skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift .

'It.

Om sökanden begär det och er- lägger särskild avgi/i, skall patent- mytaligheten på de villkor regering— en bestämmer låta ansökningen bli föremål för sådan nyhetsgransk- ning vid internationell nyhets- grat1sk/tingsmyndig/tet som avses i artikel 15.5 iden i Washington den [9 juni 1970 avslutade konventio- nen om patentsamarbete.

Bä

Ansökan om patent ma ieke änd- ras sa. att patent sökes pa något som ej framgick av ansöknings- handlingarna när ansökningen gjordes eller enligt 14.5 skall anses gjord.

Ansökan om patent mä icke änd- ras sa. att patent sökes på något som ej framgick av ansökningen när den gjordes eller enligt 14% skall anses gjord.

15.5

Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el- ler finner pz'ttentmyndigheten annat ' hinder föreligga för bifall till ansök- ningen. skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse.

Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el- ler finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansök- ningen. skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. Sammandraget må patentmyndigheten dock. utan att höra sökanden. göra de änd— ringar som den finner nödvändiga.

Prop. 1977/78zl Del A

.fNiuvarata/e lydelse

ll

I"i.ireslagen l_l't/(*I.V('

Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist. skall ansökningen avskrivas. Underrättelse därom skall intagas i föreläggandct.

Avskriven ansökan återupptages. om sökanden inom fyra månader efter utgångenav förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtager åtgärd för att avhjälpa brist och inom samma tid erlägger fastställd äterupptagnings—

avgift.

I9ä

Hänvisningar till S1

Äroansökningshandlingarnajitll- _ständiga och finnes ej hinder för patent föreligga. skall ansökningen godkännas för utläggning enligt Zl #.

Sedan ansökningen godkänts för utläggning. lnå lattentkraven icke utvidgas eller yrkande ett/igt [4 s* _livtntstä/Ias.

Är ansökningen fullständig och finnes ej hinder för patent föreligga. skall ansökningen godkännas för utläggning enligt Zl ;.

Sedan ansökningen godkänts för utläggning. må yrkande ett/igt 14 s*" ej framstt'illas eller ]nttentkt'aven ändras så att patentskyddets otit- _/altnittg utvidgas.

20 5

Inom två månader efter det an— sökningen godkänts för utläggning skall sökanden erlägga fastställd tryckningsavgi/i. Sker det ej. skall ansökningen avskrivas. AVskriven ansökan återupptages. om sökan- den inom fyra månader efter ut— gången av sagda tid erlägger tryck- ningsavgi/ien jämte fastställd åter- upptagningsavgift.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse fran tryck/tings— avgi/ien inom två månader efter det att ansökningen godkänts för ut— läggning. må patentmyndighcten medge honom sådan befrielse. om han har avsevärd svårighet att er- lägga avgiften. Avslås framställ— ningen. skall avgift som erlägges inorn två månader därefter anses erlagd i rätt tid.

21 Sedan tryckningsavgi/i enligt 205 erlagts eller befrielse från tryckningsavgi/ien medgivits. skall patentmyndighcten utlägga ansök- ningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invänd- ning mot ansökningen. Utläggning— en skall kungöras.

lnom två månader efter det an- sökningen godkänts för utläggning skall sökandcn erlägga fastställd ut— läggningsavgili. Sker det ej. skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupptages. om sökalt— den inom fyra manader efter ut- gången av sagda tid erlägger ItI- läggningmvgif'ten jämte fastställd äterupptagningsavgift.

Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från utlägg- ningsavgilien inom tva månader ef— ter det att ansökningen godkänts för utläggning, må patentmyndighc- ten medge honom sådan befrielse. om han har avsevärd svårighet att erlägga avgiften. Avslås framställ— ningen. skall avgift sotn erlägges inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.

&

Sedan utläggningsavgi/i enligt 20 &" erlagts eller befrielse från ltt- läggttingsavgj/ien medgivits, skall patentmyndighetcn utlägga ansök— ningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invänd- ning mot ansökningen. Utläggning- en skall kungöras.

Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lnvändning göres skriftligen hos patentmyndigheten inotn tre månader från kungörelsedagen.

Fran och med den dag då ansök- ningen utlägges skola tryckta ex- emplar av beskrivning och pa- tentkrav. med uppgift om sökanden och uppfinnaren. finnas att tillgå hos patentmyndigheten.

"07

Från och med den dag då ansök- ningen utlägges skola tryckta ex- emplar av beskrivning. patentkrav ae/t .s'atnnanulrag, med uppgift om sökanden och uppfinnaren, finnas att tillgå hos patentmyndigheten.

&

Från och med den dag då ansökningen utlägges skola handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för envar.

När adcrton månader förflutit från den dag då patentansökningen gjordes. eller. om kanventimtspria- rilet yrkas. den dag från vilken prioriteten begäres. skola handling- arna hällas tillgängliga för envar. även om ansökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag. skola handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen äterupptages eller anför besvär.

När aderton manader förflutit från den dag då patentansökningen gjordes. eller. om prioritet yrkas. den dag från vilken prioriteten be- gäres. skola handlingarna hållas tillgängliga för envar. även om an- sökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag. skola handlingarna dock hällas till— gängliga endast om sökanden begär att ansökningen äterupptages. an- för besVär eller gör .f'ra/nstiillnittg ett/igt 72 eller 73 +.

Pa framställning av sökanden skola handlingarmt hällas tillgängliga tidi- gare än som följer av första och andra styckena. När handlingarna bli tillgängliga enligt andra eller tredje stycket. skall kungörelse därom utfärdas.

Innehåller handling företagshemlighet och rör den icke uppfinning varä patent sökes. äger patentmyndigheten. om särskilda skäl föreligga. pä yr- kande förordna att handlingen icke må utlämnas. Har sådant yrkande framställts. ma handlingen icke utlämnas förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.

Kallar av tnikraorganisnt som lämnas i förvar enligt 8 9" andra stycket skall. sedan handlingar/at i ärendet blivit tillgängliga för ett- var. hållas tillgängligfrfir den som gör skriftlig framställning därom ue/t _li'irhinder sig att iakttaga vad regeringen .fi'ireskriver till Ifö/'e- byggande av missbruk av kal/nr.

sådan

'.JJ

Prop. 1977/78:1 Del A | Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 :$

'l'alan mot slutligt beslut av patentmyndigheten pit patentavdelningen i ärende angäende ansökan om patent mä föras av sökanden. om det gått ho— nom emot. Mot beslut. varigenom ansökan bifallits oaktat invändning framställts i behörig ordning. må talan föras av den som gjort invändning— en. Återkallar invändaren sin talan. mä denna likväl prövas. om särskilda skäl föreligga.

Mot beslut. varigenom begäran om i'iterupptagning enligt l5 & tredje stycket eller 20 & första stycket avslagits eller yrkande om överföring ett— ligt lö :$ bifallits. mä talan föras av sökanden. Mot beslut. varigenom yr- kande ont ("iverföring enligt l8 s" avslagits. mä talan föras av den som fram— ställt yrkandet.

Mot beslut. varigenmn yrkande om lömrdnandc enligt 22 s femte styc- ket avslagits. må talan föras av sökanden eller den som eljest framställt yr- kandet.

()tn talan ntot lteslut enligt 73 el- ler 73 #I/i'ireskrives i 75 s.

3 lx'Al'. Internationell patentansökan

28 &

Med internationell patentansö- kan avses ansökan sotn göres en- ligt den i Washington den 19 juni [970 avslutade konventionen om patentsatnarltete.

Internationell parentansökatt inges till patenttnyndigltet eller in- ternationell organisation som ett- ligt konventionen om patentsamar- bete och tillätnpnings/öreskrifterna till denna är behörig att mottaga sadan ansökan (mottagande myn— dig/tet). Den svenska patent/nyn- dig/teten är tnottägande myndighet i enlig/tet med vad regeringen före- skriver. För internationell patent- ansökan, sont inges till den svenska patentmyndiglteten. skall sökanden erlägga fastställd avgift.

Bestämmelserna i 29—38 N gäl- la internationell patentansökan sotn ont/artar Sverige. Sökes ge- nom sådan ansökan europeiskt pa- tent/ör.S'verige. giiller doek' II kap.

Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse

29

H Ft'ireslagen lydelse

.N Internationell patentansökan. för vilken den mottagande myndig- lteten_lktststöllt internationell ingiv- ningsdag. skall hör i riket lta sam- nta verkan sotn svensk patentansö- katt som gjorts nämnda dag. Vad i 2 # andra styeket andra punkten sögs skall doek gälla endast om att- sökningen _litll/i'ilits enligt 3/ s*.

30 %*

Internationell patentattsökatt skall anses öterkallad såvitt avser .S'verige i de fall som avses i artikel 24./.i oelt ii i konventionen om pa- tentsamarbete.

l-"ill sökandettl/itll/öl/"a internatio— nell patentanst'ikan stivilt avser Sverige. skall ltatt ittottt tjugo tua- naderji'ön den internationella itt- git'ningsdagen eller. om prioritet yrkas. den dag från vilken priorite- tett begöres till [ntlentmyttdiglteteu inge avskrift av den internationella paIt'nIanst'ikniugen oelt. i den ont— _/attning regeringen ji'irordnar. översättning av denna till svenska samt erlägga fastställd avgifi.

Ilar internationell nyltetsgransk- ningsmyndigltet beslutat att inter- nationell nylu'tsgrttttskningsra/t— port ej ska/l upprättas. skall sökan- den _/itllgöra vad i_/'örsta stycket sögs inom två manader _l'ra'n det myndig/teten avsönde underrättel- se till ltottont om besltttet.

lIar sökanden begärt att den itt— ternationella ansökningen skall tut- derkastas internationell .l't'irbere- dande palettterbarltetsprövning oelt ltar ltan ino/n nitton månader från den i första styeket angivna dagen i öt'erensstiimnte/se med konventionen om patentsantarbete oelt tilliitnpningsl'öreskril'terntt till denna avgivitI/å'irklaring att ltan av- ser att attvönda resultatet av denna prövning vid ansökan om ptttentför

Prop. 1977/78zl Del A

Nuvarande lydelse Ft'ireslagett lydelse

Sverige. skall ltatt fullgöra vad i första styek'et sägs ittotn tjugofem måttaderfi'än nämnda dag.

["allgt'ir sökanden ej vad som åligger ltonont enligtji't'rsta. andra eller tredje styeket. skall ansök- ningen anses äterkallad såvitt av- ser Sverige.

'I]-

Återkallar sökanden begäran om internationell _/2'irberedande paten- lerbarltetsprövning eller ji'irklaring att Itan avser att attvättda resulta- tet av sådan prövning vid ansökan om patent _/'ör Sverige, skall den internationella patentansökningen anses återkallad såvitt avser Sveri- ge. om ej återkallelse/t göres _l'öt'e utgangen avji'ist som gäller ett/igt _?l s'fi'irsta eller andra stycket oelt sökanden dessutomji'irej'ristens ut— gåttg jul/gör vad som åligger lto- nom enligt 3/ s'ji'irsta styeket.

21/-

Har internationell patentansö- kan jitllfölits ett/igt 31.5. gäller i fråga om ansökningen oelt dess Itandlt'iggning 3 kap.. om ej annat sägs i denna paragraf eller 34 —37 ss. Ansökningen må endast på_lramstt't'llning av sökanden upp- tagas till prt'ivning jöre utgången av./'rist sotn gäller enligt 31 s*.

Skyldig/tet ett/igt 12 s* att lta ett bär bosatt ombttd inträderförst då attsökttittgett ma ttpptagas til/pröv- ning.

Bestt't'ntntelserna i 23 .Ö' andra oelt tredje styekena bli tillämpliga så sttart sökanden jul/gjort sitt skyl— dig/tet enligt 3/ # att inge :'iversätt— ning av ansökningen.

I_/'råga om internationell palett!— attsökan skall vid tillämpning av 48. 56 oelt 60 95 vad där sägs om att handlingarna iansökttingsären- det blivit tillgättgliga ett/igt 22 s* i stället avse att handlingarna blivit

Prop. l977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse

',.) 'Jv

36

I6

Ft'ireslagen lydelse

tillgängliga enligt 22 # med iaktta- gande av tredje styrket.

Uppfyller patentansökttittgett de krav rörande jorm oelt inne/tål! som_jåiireskrivas i konventionen om paIentsatttarbete oelt tillämpnings- [fires/(rittertta till denna. skall den god/ägas i dessa avseenden.

:l!-

Internationell patentatw'ikan må ej godkännas för utläggning eller avslås innan fvra månaderji'itjflutit ji'ån utgången av jrist som gäller ett/igt 3/ # _lörsta eller andra stye- kel.

Har sökanden inom nitton måna- der jrån den internationella ingiv- ningsdagen eller. om prioritet _vr- kas. den dagfrån vilkett prioriteten begäres avgivit sådan _fi'irklaring sotn avses i 3! # tredje stycket. må ansökningen ej godkännas för ut- läggning eller avs/t'tsföre utgången av den _frist om tjugofem månader som anges i nämnda lagrum.

Ansökan mä doek godkännasjör tttlt't'ggning eller avslt't'sji'ire utgång— en av _frist som gäller enligtför._sta eller andra styeket. om sökanden santtyeker till att ansökningen av- göres dessförinnan.

fl./2

Internationell patentansökan må ej tttan sökandens samtycke utläg- gas eller offentliggöras av patent- m_vndiglteten i tryckt skrift eller på annat liknande sätt. jörrän den pnblieerats av världsorganisatio- nensför den intellektuella ägande- rätten internationella byrå eller tju- go månaderjörjlutitfrån den inter— nationella ingivningsdagen eller. om prioritet _vrkas. den dagji'ån vil- ken prioriteten l7e_t,'äres.

&

Har del av internationell patent- ansökan ieke varit ji'iremål för itt- teruationell a_vltetsgraaskning eller

Prop. l977/78:1 Del A 17 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inter/uttionell l/örberedande paten— terbarhetsprövning på grund av att ansökningen bedömts omfatta av varandra oberoende uppjinning- ar oelt att sökanden ej inom .l'öre— skriven tid erlagt lilläggsavgi/t e/I— ligt konventionen om [alten/sanna"- bete. skall [talentmy/uliglteten prö- va. om bedömningen var riktig. Finnes detta vara fallet. skall den del av ansökningen som ieke varit _löremäl för sådan granskning eller prövning anses a'terkallad hos pa- tentmymliglzeten. om ej sökanden erläggerjöreskriven avgift till myn- dig/teten inom två månader från det myndig/teten avsände underrät- telse till honom om sitt stål/nings- tagande. Finner patentmymliglze- ten att bedömningen ej var riktig. skall myndigheten fortsätta hand- läggningen av ansökningen i dess helhet.

Talan mot beslut enligt första styeket. varigenom patentnlyndig- lteten funnit. all patentansö/aut omfattar av varandra oberoende uppfinningar. mit _l'öras av sökan- den. Bestämmelserna i 25 åjörsta oelt andra styr'kena äga motsva- rande tillämpning.

I-"inner rätten palentmyndig/te- lens beslut rikligt. räknas _/'risten jör att erlägga sådan avgi/t som avses ill'örsta styeket andra punk- ten från det patentmy/nliglteten av— sände und:'rrättelse till sökanden om räl/ens Iagakra/lvunna beslut.

Har de! av internationell patent- ansökan ieke varit _lo'remä/ för in— terna/ilnu'll_li't'r/n'redaml:' patenter— Imrlletspröl'ning pä grlmd av att sökanden inskränkt [mlentkraven e/"ter anmodan av myndighet för sådan prövning att antingen in- skränka kraven eller betala till— läggmvgi/ter. skall den ieke pröva- de delen av ansökningen anses ä/erkallad Itos patentm_vlnliglteten. om ej sökanden erlägger _/'öreskri-

Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse

38

l8

Föreslagen lydelse

ven avgift till myndigheten inom två mätuulerfrån det myndigheten avsände utulerrättelw till honom om vad sålunda gäller.

'I?-

Har mottagande myndighet väg- rat att _l'asts/äl/a internationell in- givningsdag för internatiom'll pa- tentansökan ellerförklarat. att on— sökningen skall anses återkallad el- ler att yrkande om att ansökningen skall ont/atta Sverige skall anses återkallat. skall patentmyndighe- ten på begäran av sökanden pröva om detta beslut var riktigt. Det- samma skall gälla i_/'räga om beslut av internationella byra'n att ansök- ningen skall anses återkallad.

Begäran om prövning enligt första styrke! skall framställas till

internationella byrån inom två må- nader _li'ån det utnlerrättelse om den mottagande mymlighetens el- ler internationella byråns beslut av- sändes till sökanden. Sökanden skall inom satnma tid till patent- myndig/teten inge översättning av ansökningen iden omfattning rege— ringenförordnar satnt erlägga/ast- ställd ansökningsavgi/i.

Finner pa(('nttnyndiglzeten att den mottagande myndighetens el- ler internationella byråns beslut ej var riktigt. skall patentmyndighe- ten handlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivnings- dag ej fastställts av mottagande myndighet. skall ansökningen an- ses giord den dag sotn patenlmyn- dig/tetenjinm'r borde ha fastställts såsom internationell ingivnings- dag. Uppfyller ansökningen de krav rörande form oeh innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete oelt tillämpnings- föreskrifterna till denna. skall den

godtagas i dessa avseenden. Bes/ämmelsen i 2 .(4 andra stye- ket andra punkten äger tillämpning pa ansökan som upptagits till

Prop. 1977/78:l Del A

Nuvarande lydelse

40 Meddelat patent kan upprätthal— Ias intill dess sjutton är förflutit från den dag da patentansökningen gior- des. Om upprättltällaude av tilläggs- patent stadgas i 7 9.

4]

För patent. som ieke är tilläggs— putent. skall för vatjie ar räknat fran den dag palentansi'ikningen gjordes (patentar) erläggas fastställd arsav- gift. om annat icke bestämts med stöd av 73 9".

Har tilläggs/nnent övergått till självstämligt patent ett/igt bestäm- melserna i 7 s* tredje styeket. skall från oelt nted närmastföljande pa- tenlår erläggas ärsavgi/t med be— lopp. som skttlle lta utgått för ltu- vudpatentet om det alltjämt varit gällande.

51

l:"rliigges icke årsavgift enligt föreskrifterna i 41 och 42 så.

l9 Föreslagen lydelse

handläggning ett/igt tredje styekel. om ansökningen blir alltnänl till- gänglig enligt 33 55. ä' Meddelat patent kan upprätthål- las intill dess tjugo år förflutit fran den dag da patentansökningen gior— des.

;"

För patent skall för varje ar räk— nat fran den dag patentansökningen giordes (patentar) erläggas fast— ställd ärsavgift. om annat icke be- stämts tned stöd av 7() s*.

s*"

är patentet

förfallet från och med ingangen av det patentar för vilket avgiften icke er- lagts.

Patent. so/nfi'ir/allit enligtförsta styeket. ma äterupprät/as av pu- tenunymliglteten. om patent/tuva- ren har godtagbar ursäkt för sin underlåtenltel. Ansökan om ater— uppt'ättamle skall göras skriftligen hos patentmymligheten senast ses månmlerfi'an den dag. då avgi/ien senast skolat erläggas. lnout sant- ma tid skall årsavgi/ien nted den förhöjning. sotn tnä vara ln'stätnd. oelt fastställd återupprättningsav- gili erläggas. Behörigen gjord an- sökan skall ktntgöras.

Den sotn efter det att palett/för— fallit men innan ansökan om åter- upprättande kungjorts börjat ut- nyttja upp/inningen yrkesnu'issigt

Prop. l977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse

här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför äger den rätt som anges i 4 s. om patentet återupp- rättas.

52

Har patent meddelats i strid mot I eller 2 s*. skall rätten förklara pa— tentet ogiltigt. om talan _löres där- om. Patent mä doek ej förklaras ogiltigt pa den grund att den som erhållit patentet varit berättigad till blott viss andel däri.

Utom i fall som avses i tredje stycket mä talan föras av envar som lider I'örfäng av patentet och. om det finnes päkallat lll" allmän synpunkt. av myndighet som rege- ringen bestämmer.

20

Föreslagen lydelse

äl)

[*å talan därom skall rätten för- klara patent ogiltigt. om det

I) meddelats oaktat villkoren i I oelt 2 3555 ieke äro uppfyllda.

2) meddelats oaktat uppfinning- en ieke är så tydligt angiven att en faekman med ledning därav katt ut- öva den.

3) omfattar något som ejfram- giek av ansökningen när den gjor- des. eller

4) meddela/s oaktat patentskyd- dets omfattning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg- ning.

Patenl ini-t ej förklaras ogiltigt pä den grtlnd att den som erhållit pa- tentet varit berättigad till blott viss andel däri.

Utom i fall som avses ifjårde stycket ma talan föras av envar som lider förfäng av patentet och. om det finnes pakallat ur allmän synpunkt. av myndighet som rege- ringen bestämmer.

Talan. som grttndas pa att patent meddelats annan än den som är berätti- gad till patentet enligt l s". mä föras endast av den som pästar sig berättigad till patentet. Talan skall väckas inom ett är efter erhällen kännedom om pa— tentels meddelande och de övriga omständigheter pä vilka talan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades eller när det övergick pa honom. m'a talan ej väckas senare än tre är efter patentets meddelande.

53

Har patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 s". skall rätten pä talan av den berättigade överföra patentet pa honom. I fråga om den tid inom vilken talan skall väckas äga be- stämmelserna i 52 s' tredje stycket tillämpning.

" Senaste lydelse l977: 700

s'

Har patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt I ;. skall rätten pä talan av den berättigade överföra patentet på honom. I fråga om den tid inom vilken talan skall väckas äga be— stämmelserna i 52 s'fjärt/e stycket" tillämpning.

Prop. 1977/78:1 Del A 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har den som frankännes patentet i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder därför. äger han mot skäligt vederlag och på skäliga villkori övrigt fortsätta det påbörjade eller igångsätta det tillämnade utnyttjandet med bibehållande av dess all- männa art. Sådan rätt tillkommer under motsvarande förutsättningar även innehavare av licens som är antecknad i patentregistret. Rätt enligt andra stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse. 'ari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts skola ske.

55

llar patent förfallit eller förkla— rats upphört eller har genom laga- kraftvurmen dom patent förklarats ogiltigt eller blivit överfört. skall patentmyndigheten utlärda kungö— relse därom. Kungörelse skall även utfärdas. när ansökan om återupp- rättande hlivit prövad genom laga- kra/ivunnet hes/ut.

()()

Utnyttjar någon yrkesmässigt pa- tentsökt uppfinning efter det hand- lingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 .s. äger vad som sägs om patentintrång motsva— rande tillämpning i den mån ansök— ningen lcder till patent. 'l'ill straff må dock ej dömas och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan ut/t'iggning av pa- tentansökningen kungjorts enligt Zl $$ mä bestämmas endast enligt 58 s' andra stycket.

&

Har patent förfallit eller förkla- rats upphört eller har genom laga- kraftvunnen dom patent förklarats ogiltigt eller blivit överfört. skall patentmyndigheten utlärda kungö- relse därom.

"II-

Utnyttjar någon yrkesmässigt pa- tentsökt uppfinning efter det hand- lingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 &. äger vad som sägs om patentintrång motsva- rande tillämpning i den man ansök- ningen leder till patent. För tiden innan utläggningen av palett/att- sökningen kungjorts enli gt 21 s* om— fattar patentskyddet doek endast vad som fran/gär säväl av patent- kraven i deras lydelse när ansök— ningen hlev allmänt tillgänglig som av patentkraven ett/igt patentet. Till straff må ej dömas och ersätt- ning för skada på grund av utnytt- jande som sker innan utlt'iggningen av patentansökningen kungjorts tnå bestämmas endast enligt 58 å andra stycket.

Bestämmelserna i 58 &" tredje stycket äga ej tillämpning. om ersättnings- talan väckes senast ett är efter patentets meddelande.

65. Stockholms tingsrätt är rätt dom— stol i mål som gäller

* Senaste lydelse l977: 700

.N Stockholms tingsrätt är rätt dom-

stol i mål som gäller

Prop. 1977/78:1 Del A

..Nf'uvaramle lydelse

l. bättre rätt till patentsökt upp- linning.

2. patents ogiltighet eller över- föring av patent.

3. meddelande av tvångslicens. fastställande av nya villkor för eller upphi'ivande av sådan licens eller rätt som avses i 53 s5 andra stycket.

4. patentinträng.

5. fastställelse enligt 63 s' eller

6. bestämmande av ersättning enligt 75 >>I

”Y)

l-"öreslagen lydelse

l. bättre rätt till patentsökt upp- finning.

2. patents ogiltighet eller över- föring av patent.

3. meddelande av tvångslicens. fastställande av nya villkor för eller upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 å andra stycket.

4. patentinträng.

5. fastställelse enligt 63 & eller

6. bestämmande av ersättning enligt 78 >>'.

72.5

Har palett[sökande lidit rätts/i'ir- lust pli grund av att han ej vidtagit ätgärd llos patentmyndiglleten inotn tid som _ji'it'e.skt'it'e.s i denna lag eller med stöd därav. uten ltar llttll gjort allt vad som skäligen kutt— de krävas av ltonomf'ör att iakttaga fristen. oelt vit/tager han atgärden inom två mänaderfi'itn detfi'itfallet upphörde. doek senast inom ett är från fristens utgang. skall patent— myndig/teten förklara att atgärden skall anses vidtagen i rätt tid. Vill patentsökattden vinna sädan för— klaring. skall han inom tid som nu föreskrivits för ätgärden Itos pa- lentmyndiglteten skriftlig fra/nställning därom oelt erlägga fastställd avgift.

IIar [uttentlun'are ieke erlagt ärsavgil't inotnfrist som_li'n'eskrives i43 s*" tredje styeket. skola bestäm— melserna if'örsta styeket äga mot- svarande tillämpning. doek att (lI'S- avgiften skall vara erlagd oelt f'ramställningen gjord senast inom ses mänaderf'ränf'ristens atgäng.

Första stycket gäller ej frist som avses iö Siförsta styeket.

göra

73 >>

Ilar. ifall som avses i .?l #. handling eller avgift som avsänts med posten ieke inkommit till pa- tentmyndiglteten inom fi'ireskriven

Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande lydelse

749"

Föreslagen lydelse

tid men blir den medfi'irsändelsen avsedda åtgärden vidtagen inom tvä manader frän det sökanden itt- säg eller bort inse att fristen över- skridits. doek senast inom ett är från fi'istens utgting. skall patent- myndiglleten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid. om

lt avbrott i postförbinde/serna förekommit under någon av de tio dagarna närmast före fristens lll- gäng pä grund av krig. revolution. upplopp. strejk. tutturkatastrol' el- ler annan liknande omständighet pä den ort där avsändaren vistas eller har sitt rörelse. satnt handling- en eller avgiften avsänts till patent- myndig/teten inom fem dagar från det postlörbindelse/'na återuppta— gits. eller

3! lutad/ingen eller avgi/ien av- sänts till patentmyndiglteten i re- kouunenderad försändelse senast fem dagar före fris/ens utgäng. dock endast om fi'frsätulelsen sänts medfiygpost där sa varit möjligt el- ler avsändaren ltaft anledning att- laga att .lörsändelsen vid ytledes befordran skit/le lta anlänt till pa- ten[myndig/teten inotn tva dagar frän at'sändningsdagen.

l'ill patentsökanden vinna för- klaring ett/igt första styeket. skall han göra skriftlig fraInställning därom ltos patentmyndig/teten inom tid som därfi't'reskrivitsför ät- gärde/t.

Har framställning ett/igt 72 eller 73 >> lti/alllls oelt skall Ill/följd där— av [Miten/ansökan. som avskrivits eller avslagits eller det den blivit tillgit'nglig enligt 22 >>. företagas till far/satt lumdläggning eller patent. som förfallit. anses upprätt/tällel. skall kungörelse därom utfärdas.

llar nägon, efter det tiden för äterupptagande av den avskrivna ansökningen utgätt eller beslutet om avslag vunnit laga kraft eller

Prop. 1977/78zl Del A

Nuvarande l_vdelse

72 #5

'l'alan mot annat slrrtligt beslut av paten[myndigheten enligt denna lag än som avses i 24 s*. förts genorn besvär hos patentbesvi'rrsrätten inom två] månader" frän beslrrtets dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga fastställd besvärsav- gift inom samma tid vid paföljd att besvären icke upptagas till pröv- ning.

Mot patentbesvärsrättens slutli— ga beslrrt föres talan hos regerings- rätten genorn besvär inom två mä- nader fran beslrrtets dag.

74 fli

Närmare bestämmelser angåen- de ansökan om patent. kungörelser i patentärende. tryckning av ansökv rtingshandlingarna. patentr'egistret och dess förande samt patentmyn- digheten utfärdas av regeringen el— ler i den omfattning regeringen be- stämmer av patentmyndigheten. Diarier hos patentrnyndigheten skola vara tillgängliga för allmänhe— ten i den utsträckning regeringen bestämmer. -" Senaste l_vdelse l977173ll '? Senaste lydelse 1977: 700

l-öreslagen l_vdelse

patentet .li't'tj/allit men innan kungö- relsen ut/i'irdades. igod tro börjat utnyttja upp/inningen _vrkesutässigt här i riket. må han utatt hinder av patentet fortsätta utnyttjandet nled bibeln?/lande av dess allmänna art. Sådan rätt till utnyttjande tillkom- mer under motsvarande förutsätt- ningar även den som vidtagit vä- sentliga älgärder för att utnyttja null/inningen yrkesntässigt här i ri- ket.

Rätt enligt andra slyeket mä övergt'i till annan endast tillsam- mans nted rörelse. vari den upp- konrmit eller utnyttjandet avsetts skola ske.

75 #

Talan mot annat slutligt beslut av patentmyndigheren enligt denna lag än som avses i 24 & sann talan mot beslut enligt 72 eller 73 # för—es ge— nom besvär hos patentbesvärsrät- ten inom två manader fran beslu- tets dag. Den som vill anföra be- sv ir skall erlägga fastställd be- svärsavgift inom samma tid vid pä- fölid att besvären icke upptagas till prövning.

Mot parentbesvi'rrsri'rttens slutli- ga beslut föres talan hos regerings- rätten genom besvär inom två mä- nader frän beslutets dag.

77 s*?

Närmare bestämmelser angåen- de ansökan om patent. kungörelser i patentärende. tryckning av ansök- ningshandlingarna. patentregistret och dess förande samt patentmyn- dighetcn utfärdas av regeringen el- ler i den omfattning regeringen be- stämmer av patentmyndigheten. Diarier hos parentmyndigheten skola vara tillgängliga för allmänhe- ten i den utsträckning regeringen bestämmer.

Prop. 1977/78:l Del A Nuvarande lydelse

Regeringen äger förordna. att handlingar i ärenden angående an- sökan orn patent ma utlämnas till myndighet i annan stat.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent. efter framställning av pa- tentmyndigheten. mir äga rum hos myndighet i annan stat eller hos in- ternationell instittltion samt att den som söker patent pa upplinning. varå han tidigare sökt patent i an- nan stat. skall vara skyldig att redo- visa vad patentmyndigheten i den staten delgivit honom rörande prövningen av uppfrnningens pa- tenterbarhet.

[:'(-).I'Ch'lllg'l'll lydelse

Regeringen äger förordna. att handlingar i ärenden angaende an- sökan om patent ma utlämnas till myndighet i annan stal.

Regeringen äger även förordna att granskning av ansökningar om patent. efter framsti'rllning av pa- tentrnyndigheterr. ma äga rum hos myndighet i annan stat eller hos in— ternationell institution samt att den som söker patent pa upplinning. vara han sökt patent i annan stat. skall vara skyldig att redovisa vad patentmyndigheten iden staten del- givit honom rörande prövningen av uppfrnningens patenterbarhet. För- ordnande om sådan redovisnings- sky/dighet mä doek ej ges ifråga om patentanm'ikan som avses i 3 kap.. om den varit föremål för in- It'l'lltlllU'H'llförberedande patenter- barhetsprt'ivning oeh rapport rö- rande denna prt'ivning ingivits till patentmyndigheteu.

ll KAP.

Europeiskt patent

80 s"

.-"l-Ied europeiskt patent avses pa- tent sotn meddelas av det europeis- ka patentverket enligt den i tl-"Iiin- ehen den 5 oktober l973 avslutade europeiska paren/konventionen. tl-Ied europeisk patentanm'Man av- ses patentansökan som göres enligt nämnda konvention.

Ansökan om europeiskt patent göres hos det europeiska patent- verket. Sädan ansökan mä inges även till patentmymligheten för att av denna r'idarebe/ördras till det europeiska patentverket. Ansökan som avses i artikel 76 i nämnda konvention (europeisk avdelad an— sökan) skall dock alltid inges till det europeiska patentverket.

Prop. 1977/78:l Del A

Nuvarande lydelse Fih'es'ltrgen lydelse

Bestämmelserna i 81—93 st gäl- la europeiskt patentför Sverige oelt europeisk patentansökan som om- fattar Sverige.

8l &

[Europeiskt patent är meddelat. när det euro/miska patentverket kung/ort sitt beslut att bifalla pa- tentansökningen. Det europeiska patentet har samma rättsverkan som patent meddelat här i riket och följer även i övrigt sanuna bestäm- melser som sådant patent. om ej annat sägs i detta kapitel.

82 ;

Europeiskt patent har verkan här iriket endast om sökanden inom tid som regeringen Instämmer till pa- ten(myndigheten ingivit översätt- ning till svenska av den text nted vilken patentet enligt tnnlerrättelse lill sökande/I från det europeiska patentverket är avsett att meddelas oelt han inom samma tid erlagt fastställd avgi/i för tryekning av ör"ersättningen. Beslutar det euro— peiska patentverket att europeiskt patent skall upprt'ittlu'illas i ändrad at:/attning. gäller vad nu sagts även ifråga om den ändrade les"- ten.

Översättning skall häl/as til/— gänglig för envar. Har den euro— peiska paten(ansökningen ieke pub/ieerats av det europeiska pa- tentverket när översättningen in- kommer. skall doek ör'ersättningen ej hållas tillgänglig förrän sådan publieeriug sker.

Har översättning ingivits oelt av— gi/i erlagts iuontfi'ireskriven tid oelt ltar det europeiska [mtentverket kung/ort sitt beslut att bifalla pa- tenlausökningen eller beslutat att det europeiska patentet skall app- rätt/tällas i ändrad arj/ittlning. skall patentmyndigheten utfärda kungö- relse därom. Sä sitar! ske katt skola tryckta exemplar av översiittningen

Prop. 1977/78: 1 Del A

Nuvarande lydelse

83

84

86

Föreslagen lydelse

finnas att til/gä hos patentmyndig— hete/1.

ä'

Har patent/tavare it'ke inom fö— reskriven tid vidtagit åtgärd som avses i 82 s'fi'irsta styeket. ska/l vad i 72 .5 första slyeket sägs om pa— tentsökatnle äga motsvarande till- lämpning. Ft'irklaras med stöd av 72 s* att sådan åtgärd skall anses vidtagen i rätt tid. skall ;nttentmyn- dig/teten utfärda kungörelse där- om.

Har någon. efter det tiden för att vidtaga ätgärd enligt 82 .»5 första styeket utgätt men innan kungörel- sen ttt/l't'rdaa'es. i god tro börjat ut- nyttja upp/inningen yrkestnässigt här i riket eller vidtagit väsentliga åtgärder där/ör. äger han den rätt som anges i 74 s* andra oelt tredje styekena.

'I]:

[ _fräga om ettropeiskt patent skall vid tillämpning av 52 .*5 vad i första styeket 4 sägs om utvidgning av pau'ntskyddets omfattning efter det atm'ikningen godkänts för ut- läggning avse utvidgniug sotn skett efter det patentet meddelats.

Har det europeiska paletttverket helt eller delvis upphävt europeiskt patettt. skall detta ha satnnta verv kan som om patentet ltär i riketfi'ir- klarats i motsvara/nie män ogiltigt. Patentmyndigheten skall utfärda kungt'irelse om ttpp/u'ivandet.

För europeiskt patent skall ärs- avgift erläggas till patentmyndig- lteten för varje patentår efter det ttnder vilket det europeiska patent- verket kungfart sitt beslut att bifal- la patentanst'ikningen.

Erlägges ieke ärsavgift för euro— peiskt patent ett/igt vad i fi'irsta

Prop. 1977/78zl Del A

Nuvarande l_vdelse

87

88

Föreslagen l_vdelse

stycket och i 43 s* sägs. äger 5l # tnotsvarande tillätnpning.

'I!"-

li'uropeisk pateutattsökatt. för vilken det europeiska patentverket

fastställt ingiy'ningsdag. skall här i riket ha samma verkan sotn svensk Inttentansökan som gjorts nämnda dag. Ätnjttter ansökningen enligt den europeiska patentkonventio- nen prioritet från tidigare dag ätt ittgivningsdagett. skall sädan prio- ritet beaktas.

Vid tillämpning av 3 55 andra stycket andra punkten skall publi- eerittg av europeisk patetttattsökan sotn sker ett/igt artikel 93 iden ett- ropeiska patentkonventionea jäm- ställas ttted att ansökan blir all- tnänt tillgänglig enligt 22 $$. Vad nu sagts gäller även publicering som avses i artikel [58.1 ikonventionen. om denna publicering av det euro- peiska [nuentverket_it'imställes med publicering sotn sker enligt artikel 93.

*

IIar europeisk patentan.sökan publicerats ett/igt den europeiska patentkonventionen och har över- sättning till svenska av patentkra— ven [ den l_vdelse de publicerades ittgivits till patentmyttdigheten. skall patettttnyndigheten utfärda kungörelse därom och hålla över- sättningen tillgänglig för envar.

Utnyttjar nägon yrkesnu'issigt upp./inning som sökes skyddad i ett- ropeisk patentanst'ikan efter det att kungörelse utfärdats ett/igt första stycket. äger vad som sägs om pa— tentinträng motsvarande tillämp— ning om ansökningen leder till pa- tettt för Sverige. I sådant fall ont- fattar patentskyddet dock endast

vad som framgar såväl av patent- kraven i den l_vdelse de publicera- des sont av patentkraven ett/igt pa- tentet. Till straff mä ej dömas och

Prop. 1977/78:1 Del A

Nuvarande l_vdelse

89

90

9l

["t'irt.'sltt_L'ett lydelse

ersättning _för skada tttå bes/änt- tttas endast ett/igt 58 s* andra styc- ket.

Bes/ämmelsertut i 58 S* tredje stycket äga ej tillämpning. om er- sättnittgstalan väckes senast ett är efter det tiden för invändning mot det europeiska patentet tttgått el- ler. ont invändning gjorts. senast ett är efter det att det ettropeiska patentverket beslutat att patentet skall upprätthållas.

#

Har europeisk patentattsökatt el- ler yrkande att sådan ansökan skall omfatta Sverige återkallats eller skall ett/igt den europeiska patent- konventionen sådan återkallelse anses lta skett och har anstfikningen icke återu/mtagits enligt artikel 12] i konventionen. skall detta lta sam- ma verkan son! återkallelse av pa- tentansökan hos patentmyndighe- teu.

Ilar europeisk patentansökan avslagits. skall detta ha samma verkan som avslag på [nttentansö- katt här i riket.

Tz

Ös'ereusstt'iuuner icke översätt- ning av ltaudlittg sotn avses i 82 el- ler 88 :$ med handlingens l_vdelse på det språk sotn varit hand/('iggnings- språk vid det europeiska patentver- ket. omfattar patentskyddet endast vad som framgår av båda lydelser- na.

! mål om ogiltighet äger lydelsen på handläggningsspråket ensam vitsord.

Inkommet" sökanden eller patent- havaren till patentmyndigheten med rättelse av ("iversättning sotn avses i 82 s* och erlägger han fast- ställd avgi/l för tryckning av den rättade ös'erst'ittningen. gäller dett- tut i ställetför den tidigare. Rättad

Prop. 1977/78:1 Del A

tN-iuvarande lydelse

30

Föreslagen l_vdelse

översättning skall hållas tillgit'nglig för ettvar. om den ursprungliga översättningen ltålles tillgänglig. Har rättelse inkommit och avgift erlagts och är den ursprungliga översättningett tillgänglig för ett- var. skall myndig/teten utfärda kungörelse även om rättelse/t. Så snart ske kan skola tryckta exemp- lar av den rättade översättninge/t finnas att tillgå Itos pateutmyudig— ltetett.

Inkom/ner sökanden med rättel- se av t'iverst'ittniug sotn avses i88 3”. skall patentmyndigheteu utförda kungörelse däront och ltälla den rättade översättuingett tillgättglig för envar. Sedan kungörelsen ut— färdats, gäller den rättade över— sättningen i stä/letfi'irden tidigare.

Har någon. innan rättad över- sättning blev gällande. i god tro börjat utnyttja upp/inningen yrkes- mässigt här i riket på sätt som ett- ligt tidigare överst'ittning icke ut— gjorde intrång i sökandens elle/' pa- tentltavarens rätt eller vidtagit vä- sentliga åtgärder där/ör. äger han den rätt sotn attges i 74 5 andra och tredje styckena.

7/-

Har det europeiska patentverket bes/tttat att helt eller delvis upp/tä- va europeiskt patettt eller har be- träf/ande europeisk patetttansökatt inträtt sådattt förhållande sotn av- ses i 89 $. men förklarar det euro- peiska patentverket ett/igt den euro/n'iska patentkonventionett pa- tent/tavartm eller sökanden återin- satt i tidigare rättigheter. gäller detta även här i riket.

Har någon. efter det besltttet meddelades eller _)?irhäl/andet itt- trädde men innan det europeiska [mlentverket tti/ärdal kungörelse om förklaring som avses iförsta stycket. i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesntässigt här i ri- ket eller vidtagit vit'sentliga åtgär-

Prop. 1977/78:l Del A

Nuvarande l_vdelse

93

3l l-"t'it'es/agen lydelse

der där/ör. äger han den rätt som attges i 74 s* attdra och tredje styc— ketta.

Är europeisk patetttattsökatt. sotn ingivits till nationell patent- tuyttdighet. att tillse sotn återkallad där;/ör att den icke ittkottttttit till det europeiska patentverket inomföre— skrive/t tid. skall patentmyndig/te— ten pä fi'atttställttittg av sökanden ttpptuga den sotn omvandlad till attsökatt om svenskt patettt under förtttsättttittg

lt att fl'tlltI.S'ftillllill_g't'll ittges till den nationella myndig/tet sotn mot- tog patentattsökttittgett ittotn tre uu'inadet'fi'ån det sökanden under- rättades om att attsökttittgett att- sågs återkallad och dessutom itt— kommer till patettttnyttdighetett ittottt lit/go tnänaderfrän den dag då ansökningen ingavs eller. om prioritet yrkas. den dagfrän vilken prioritet begäres. satttt

2) att sökanden ittotn tid sotn re- geringen bestätntttet' erläggerfasl- ställd attsökningsavgift och ittger översättning till svenska av patent- ansökningen.

Uppfyller patetttansökningen de krav rörande ttttsökatts förut sotn föreskrivas i den europeiska pa- tentkottvetttiottett och tillt'itnpnittgs- _föreskri/terna till detttta. skall den godtagas i detta avseende.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

!. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Patentansökan. som har godkänts för utläggning förc ikrafttrå'tdandct. och ansökan om tilläggspatent. som har inkommit före ikraftträdandet. skall behandlas och avgöras enligt lagen i dess äldre lydelse.

3. [ fråga om annan före ikraftträdandct gjord patentansökan än sådan som sägs under 2 skall gälla följande.

9 & i sin äldre lydelse skall tillämpas i stället för 8 & i dess nya lydelse. 20 & skall tillämpas i sin äldre lydelse. Avser uppfinningen livs- eller läkemedel. fär patent icke meddelas pä själva alstret.

Prop. 1977/78zl Del A 32

4. De nya bestämmelserna skall tillämpas även på patent. som har med- delats före ikraftträdandet eller meddelas på grund av ansökan som har gjorts dessförinnan. i den mån ej annat följer av vad som föreskn'ves ne- dan. Giltighetstiden för patent. som har meddelats på grund av ansökan som - har gjorts mer än tolv är före ikraftträdandet. skall bestämmas enligt 40 s' i dess äldre lydelse. Har före ikraftträdandet patent förfallit enligt 51; första stycket skall 51 9" andra och tredje styckena samt 55»!— . 'andra punkten fortfarande tilläm- pas. Beträffande patent. som har meddelats på grund av patentansökan som har gjorts före ikraftträdandet. skall 60 & tillämpats i sin äldre lydelse. Äldre bestämmelser om tilläggspatent skall alltjämt gälla i fråga om till- läggspatent. som har meddelats före ikraftträdandet eller meddelas enligt punkt 2. Fraga om ogiltigförklaring av patent. som har meddelats eller meddelas enligt lagen' | dess äldre lydelse. skall bedömas enligt lagen' 1 den lydelsen.

5. Är europeisk patentansökan som omfattar Sverige. enligt artikel l62.4' | den europeiska patentkonventionen att anse som .1terkallad. skall patentmyndigheten pa framställning av sökanden upptaga den som om- vandlad till ansökan om svenskt patent under förutsättning dels att fram- ställningen inges till det europeiska patentverket inom tre månader från det sökanden underrättades om att patentansökningen ansågs återkallad. dels att sökanden inom tid som regeringen bestämmer erlägger fastställd ansök- ningsavgift och inger översättning till svenska av ansökningen i dess ur- sprungliga lydelse samt av de ändringar som gjorts under handläggningen vid det europeiska patentverket och som sökanden önskar åberopa. Beträf- fande patentansökningens form skall vad i 93 å andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning.

6. Har patentansökan. som begärts omvandlad enligt punkt 5. blivit publicerad enligt artikel 93 i den europeiska patentkonvel|tioncn och för- klaras med tillämpning av 7-ä . att övclsattning eller avgift som har inkom- mit för sent. skall anses inkommen 1 rätt tid. skall patentmyndigheten ut- färda kungörelse därom. Detsamma gäller om patentansökan. som begärts omvandlad. har blivit publicerad enligt artikel 21 i konventionen om pa- tentsamarbete. om denna publicering av det europeiska patentverketjäm— ställes med publicering som sker enligt artikel 93. Har någon. efter det att fristen för att inkomma med översättning och er- lägga avgift har utgått men innan kungörelsen utfärdades. i god tro börjat utnyttja upphnningen ylkesmasslgt här i riket eller vidtagit väsentliga ät- gär'de1 dä1för.'.'1ger han den tätt som anges i 74 s' andra— och tredje stycke- na.

2. Förslag till Lag om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens om- råde m. m.

Härigenom föreskrives följande.

l & Beträffande mål vari talan förcs mot sökande av europeiskt patent om bättre rätt till den patentsökta uppfinningen såvitt avser Sverige eller an-

Prop. l977/78:1 Del A 33

nan stat. som är bunden av det till den europeiska patentkonventionen den 5 oktober 1973 hörande erkännandeprotokollet. gäller bestämmelserna i 2—6 ss. Med fördragsslutande stat avses därvid stat. som är bunden av nämnda protokoll.

2 5 Mål som avses i l & får upptagas av svensk domstol

[. om svaranden har hemvist i Sverige.

2. om käranden har hemvist i Sverige och svaranden ej har hemvist i l'ördragsslutande stat.

3. om parterna har avtalat. skriftligen eller muntligen med skriftlig be- kräftelse. att talan skall väckas vid svensk domstol.

3 så Rör mål sotn avses i I så uppfinning gjord av arbetstagare och är fråga om tvist mellan arbetstagaren och dennes arbetsgivare. gäller i stället för 2 & att målet får upptagas av svensk domstol '

|. om arbetstagaren när uppfinningen gjordes huvudsakligen var sys- satt i Sverige eller. om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sys- selsatt. arbetsgivaren hade driftställe i Sverige till vilket arbetstagaren var knuten.

2. om parterna hat' avtalat. skriftligen eller muntligen med skriftlig be- kräftelse. att talan som nu avses skall väckas vid svensk domstol och så- dant avtal är tillåtet enligt den stats lag som är tillämplig på anställningsav- talet.

Är svensk lag tillämplig på anställningsavtalet. är avtal mellan arbetsgi- vare och arbetstagare om att talan sotn nu avses skall väckas vid utländsk domstol utan verkan.

4s I mål sotn enligt 3 5 första stycket 1 upptages av svensk domstol skall svensk lag tillämpas.

Upptager svensk domstol mal med stöd av 3 5 första stycket 2. skall tvisten avgöras ettligt lagen i den stat dät' arbetstagaren huvudsakligen var sysselsatt nät' uppfinningen gjordes. eller. om det ej kan avgöras var han huvudsakligen var sysselsatt. dät' det driftställe var beläget till vilket ar- betstagaren var knuten.

5 & Mål som avses i ] sfär icke upptagas till prövning av svensk domstol. om rörande samma sak redan är rättegång mellan samma parter vid dom- stol i annan fördragsslutandc stat. Har vid den utländska domstolen gjorts invändning mot dess behörighet. skall dock den svenska domstolen förkla- ra mälet vilande. till dess frågan om den utländska domstolens behörighet har avgjorts genom beslut sotn vunnit laga kraft.

Hänvisningar till S2

  • Prop. 1977/78:1: Avsnitt 5.2

6 5 Lagakraftvunnet avgörande. som i annan fördragsslutande stat har meddelats i mål som avses i ] si. gäller även här i riket. Avgörandet gäller dock icke

!. om det har meddelats mot patentsökande. som ej har ingått i svaro- mål. och den handling varigenom talan väcktes ej hade delgivits honom i föreskriven ordning eller han icke fått tillräcklig tid att svara i saken.

Prop. 1977/78:l Del A 34

2. om det är oförenligt med annat avgörande. som i ett tidigare anhäng- iggjot't tnäl mellan samma parter har meddelats i fördragsslutande stat.

7 & 'l'alan mot den europeiska patentorganisationen om fullgörande av avtal eller om skadestånd i avtalsförhållande får upptagas av svensk dom- stol endast om sådan talan enligt föreskrift i avtalet skall prövas av svensk domstol.

Talan mot den europeiska patentorganisationen om skadestånd i annat fall än som avses i första stycket far upptagas av svensk domstol endast om mälet gäller skada orsakad av verksamhet vid det europeiska patent— verkets kontor i Sverige eller av arbetstagare vid sadant kontot'.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt utländsk domstol

Härigenom föreskrives att 1 och 3—5 s's' lagen (19:16:816) om bevisupp- tagning at utländsk domstol skall ha nedan angivna lydelse.

;N'uvarandc l_vdelse Föreslagen l_vdelse

1 s'1

Har i visst mål eller ärende utländsk domstol gjort framställning hos domstol här i riket om vidtagande av nagon till rättegången hörande åt- gärd. såsom upptagande av ed. anställande av förhör med part eller uppta- gande av bevis genom vittne. sakkunnig eller syn eller av skriftligt bevis. och vardet' framställningen genom utrikesdept'trtementet överlämnad till den svenska domstolen. skall den äskade ätgärden vidtagas ef'ter vad i den- na lag sägs. Vad sälunda stadgats äge dock ej tillämpning. där fråga är om ansvar för gärning som icke är i svensk lag belagd med straff. Ej heller mä i mal om ansvar för brottslig gärning pat't höras pä ed eller under sannings- försäkran .

Avser framställning enligt första stycket fråga om ansvar för gärning. som har karaktär av politiskt brott. äger denna lag tillämpning endast om framsti'tllningen har gjorts av domstol i stat som har tillträtt den europeiska konventionen den 27 januari 1977 om bekämpande av terrorism och gär- ningen tttgör brott som avses i denna konvention.

Lika med utländsk domstol anses Lika med utländsk domstol anses i denna lag annan utländskjudiciell i denna lag annan tttländskjttdiciell myndighet. myndighet och det europeiska pa-

tentverket.

* Senaste lydelse 1977z435

Prop. 1977/78zl Del A 35

Nuvarande lydelse I—"öreslagen l_vdelse 3 & Prövar rätten att begärd åtgärd ej kan vidtagas. meddele rätten den ut- ländska domstolen underrättelse därom med uppgift om skälen för beslu- tet. Finner rätten att det jämlikt 2 s' andra stycket tillkommer annan t'ätt att vidtaga åtgärd varom fråga är. skall framställningen översändas till den rät- ten och meddelande därom tillställas den utländska domstolen.

Har åtgärden begärts av det ett- ropeiska patentverket och finner t'ätten att åtgärden icke katt vidta- gas eller att den ankommer på an- nan domstol. skall i stället för vad som sägs i första och andra st_vcke— na gälla f'öl/ande. Rätten skall utt— derrätta utt'ikesdepartementet om sitt beslut och till de/ntrtementet återställa handlingarna i ärendet. I_)epartementet skall. om annan svensk domstol är behörig. över- lämna f'ramställttittgett till dettna och i annat fall underrätta det ett— ropeiska patentverket om rättens beslut.

4 ä' Möter ej för äskad åtgärd laga hinder. utsätte rätten dag för ärendets fö- retagande.

Avser mal däri åtgärd äskats an- svar för brottslig gäming. give rät- ten i god tid den utländska domsto- len underrättelse vilken dag ären- det skall förekomma. Sadan under- rättelse skall oek eljest lämnas. om den utländska domstolen framställt begäran därom.

Avser mål däri åtgärd äskats an— svar för brottslig gärning. give rät- ten i god tid den utländska domsto— len underrättelse vilken dag ären- det skall förekomma. Sadan under- rättelse skall ock eljest lämnas. om den utländska domstolen framställt begäran därom. I'Iar ät_1_.'1'irden äskats av det europeiska patentver- ket. ska/l underrättelse städse lättt— ttas dit.

5 52 I fråga om ärendets behandling vid rätten skall. dät' ej annat föranledes av föreskrifterna i denna lag. lända till efterrättelse vad om rättegång vid svensk domstol finnes stadgat. Ärendet skall anses såsom bevisupptagning utom huvudförhandling: dock vare ej nödigt att part kallas. dät' han ej själv skall höras eller fullgöra något.

? Senaste lydelse 1974: 755

Prop. l977/78:1 Del A Nuvarande l_vdelse

Domare vid den utländska dom- stolen äger rätt att närvara vid bc- visupptagning eller annan i 1 ä av- sedd åtgärd.

Föreslagen l_vdelse

Domare vid den utländska dom- stolen äger rätt att närvara vid be- visupptagning eller annan i 1 s' av- sedd åtgärd. Har ätt,!ärden begärts av det europeiska [mtentverket. äger företrt'idare för detta samma rätt. I"'öretr('idare för det europeis- ka patentverket mä ställa frågor till part. vittne eller sakkunnig sota hö- res.

Denna lag träder i kraft den d'ag regeringen bestämmer.

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (197 1:1078') om försvarsuppf'mningar

Härigenom föreskrives att 5. 7. 10. 12. 15 och 18 ss lagen om försvars- uppfinningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdelse

5

Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning skall av patent- nt_vtuligIn-'tett underställas gransk- ningsnämnden för prövning. huru- vida upplinningen skall hållas hem- lig. Den som vill att svensk för- svarsuppfinning. vara patent icke sökts. skall få offentliggöras eller på annat sätt yppas. skall hos gt'anskningsnämnden ansöka om sådan prövning.

7

Hat' i ärende. som patcntmyndig- heten underställt gransknings- nätnnden. förordnande enligt 6 & ej meddelats inom tre månader efter den dag då beskrivning över upp- finningen med tillhörande ritni_ttg

Föreslagen l_vdelse

&

Ansökan om patent på svensk försvarsttppfinning. sotn inges till patentmyndig/teten. skall av denna underställas granskningsnämnden för prövning. huruvida uppfinning- en skall hållas hemlig.

Den som vill att svensk försvars- ttppfinning. varå patent icke sökts. skall få offentliggöras eller på annat sätt yppas skall hos gransknings— nämnden ansöka om sådan pröv— ning som avses i första st_vcket. Detsatntna gäller den sotn vill söka patettt på svensk f'örsvarsuplt/in- ning genom att till annan mottaga- re iin paletttmyndigheten inge in- ternatiottell patentansökan sotn av- ses i.? kap. [uttentlagen (1967:837t eller europeisk patentansökatt som avses i I] kap. santtna lag.

&

Hari ärende. som patcntmyndig- heten underställt gransknings- nämnden. förordnt'tnde enligt () & ej meddelats inotn tid sotnföreskrives i andra st_vcket. upphör uppfinning- en att vara hemlig enligt dettna l'ag.

Prop. 1977/78zl Del A Nuvarande l_vdelse

oelt patentkrav pä svenska inkom- mit till patentn-tyndigheten.upphöt' uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag.

I'i'it'eslagen l_vdelse

Den iförsta stycket nämnda ti- den utgör

I . om ärendet avser internatio- nell patentanst'ikan. tre månader

från den internationella ingivnings- dagen. dock. if'all då prioritet har _vrkats. högst tolv månader tio dag- arf'rt'in den dagf'rän vilken priorite- ten begärts,

2. om ärendet avser europeisk patentansökan. tre manade/' frän det ansökan inkom till patentm_vn- dighetett. dock. if'a/l dä prioritet har _vrkats. högst tretton månader

från den dag från vilken pt't'ort'tetett begärts.

3. om ärendet avser svensk pa- tentattsökan. tt'e ttu'inaderf'rt'in den dag då ln'skrivning över uppfin- ningen ttted tillhörande ritningar och patentkrav på svenska inkont- tnit till patetttm_vndigheten.

IIar ärende anhängiggjorts Itos granskningsnätnnden enligt 5 9' andra stycket. upphör upp/inning— en att vara hemlig enligt denna lag. om fi'irordnande ett/igt 6 så ej med- delats ittotn tre tnt'inaderf'rån den dag dä ansökan om nämndens prövning och för prövningen erfor- derliga handlingar inkommit till näntttdett.

10 å'

Ansökan om patent eller annan skyddsrätt på svensk försvarsupp- tinning. som skall hållas hemlig.-liir ei göras if'rt'itnmande stat. om ej re- geringen medger det. Sådant med- givande får lämnas endast under förutsättning att uppfinningen hem- lighålles även i den främmande sta- ten.

' Senaste lydelse 1975: 734

Ansökan om patent eller annan skyddsrätt avseende främmande stat på svensk försvarsuppfinning. som skall hållas hemlig.]i'ir göras endast om regeringen medger det. Sådant medgivande får lämnas en- dast ttndet' förutsättning att uppfin- ningen hemlighålles även i den främmande staten.

Prop. l977/78:1 Del A 38

Nuvarande l_vdelse Föreslagen l_vdelse lZ &

Har ansökan om patent pa upplinning som avses med förordnande enligt (» ;” godkänts för utläggning. skall ansökningen förklaras vilande i avbidan pa att förordnandet upphör att gälla. Så länge förordnandet bestar skall 20a22 så patentlagen ( 1967: 837) ej tillämpas pä ansökningen. Vid tillämp- ning därefter av dessa paragrafer skall i 20 & angivna tider räknas frän den dag förordnandet upphörde att gälla och far patentmyndigheten icke halla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän tre månader förflutit frän nämnda dag. om ej sökanden begär det.

l5

Sökes patent i Sverige pä annan försvarsupptinning än sådan som avses i 4 & (utländsk jörsvarsapp- linning), skall patentmyndigheten underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning. huruvi- da upplinningen skall hällas hemlig.

Harfi'irordnande ett/igt () # med- delats In'triifl'ande internationell el- ler eltropeisk patentansökan. I/är ansökningen ieke t'idare/nf/ordras

?” ? '.'( (!( ägenint: so ! itt— jn .fntsitt httt'l __ . n

ternationell eller europeisk palett/- ansökan.

s'

Sökes patent i Sverige pä annan försvarsuppfinning än sadan som avses i 4 s' (utländsk _lörsvarsttpp- linning). skall patentmyndigheten underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning. huruvi- da upplinningeu skall hallas hemlig. Vad tttt sagts gäller doek ei interna- tionell paten/ansökan eller europe- isk patentattsökan.

lSs

Bestämmelserna i IJ —-I—l ss äger motsvarande tillämpning i fraga om utländsk f("n'svarsuppfinning.

Bestämmelserna i [3.5 _lörsta st_veket santt [3 oe/t [4 ss äger motsvarande tillämpning i fråga om utländsk försvarsupplinning.

Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer. Bestämmelsen i 7 &" tredje stycket skall dock ej gälla ärende. som före ikrz'tftträdandet an- hängiggiorts hos granskningsnätnnden enligt 5 =" andra punkten i lagens nu- varande lydelse.

Prop. 1977/78:1 Del A

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1977/78:1: Avsnitt 13.1

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrives att bilagan' till lagen (l976:66l) om immunitet och privilegier i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande

Internationella organ Fysiska. personer

Tillämplig internatio- nell överenskommelse

28. Europeiska patent— organisationen

Medlemmarnas repre- sentanter i organisa- tionens förvaltningsrad och sädana represen— tanters makar samt personer med tjänst hos det europeiska patentverket och dessa personers familjer ävensom personer med uppdrag av organisa- noncn

Protokoll angående den europeiska pa- tentorganisationens privilegier och immu- nitet. vilket utgör del av den europeiska pa- tentkonventionen den 5 oktober [973

Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit frän trycket i Svensk l'örl'attningssamling.

' Senaste lydelse 19772343

Prop. 1977/78:l Del A 4]

Utdrag .lUSTlTlEDEPARTEMENTl—LT PROTOKOLL

vid regeringssammzmträde [977-03-30

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Ahlmark. Romanus. Turesson. Gustavsson. Antonsson. Mogärd. Olsson. Dahlgren. Åsling. Söder. Troedsson. Ullsten. Burenstam Linder. Wik- ström. Johansson. Friggebo

Föredragande: statsrådet Romanus

Lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i patentlagen (1967: 837)

m.m.

] inledning

Efter omfattande förarbete avslutades år l970 i Washington en konven- tion om patentsamarbete. Patent Cooperation Treaty. i det följande be- nämnd .s-amarlmtskonventionen. Genom denna konvention bildar de för— dragsslutande staterna en union för samarbete i fråga om handläggning av patentansökningar.

Enligt samarbetskonventionen kan patent sökas i en eller flera av de för— dragsslutande staterna genom ingivande av en s.k. intemationell patentan- sökan. En sådan ansökan blir föremål för nyhetsgranskning vid nationell patentmyndighet eller internationell organisation som har utsetts till inter- nationell nyhetsgranskningsmyndighet. Sedan sökanden har tagit emot ut- låtande över denna granskning. kan han ta ställning till om han vill återkal- la sin ansökan eller fullfölja den och få den prövad i någon eller några av de stater som ansökningen omfattar. Vid sådan prövning är de nationella pa- tentmyndigheterna inte bundna av resultatet av den internationella nyhets- granskningen. Samarbetskonventionen ger även sökanden möjlighet att få förberedande patenterbarhetsprövning av internationell patentansökan ut- förd vid en därtill utsedd nationell patentmyndighet eller internationell or- ganisation. Konventionen innehåller också vissa bestämmelser vilkas syf- te är att främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländema genom att underlätta för dessa länder att få tillgång till modem teknologi.

Samarbetskonventionen nödvändiggör inte några ändringar i de för- dragsslutande staternas materiella patentlagstiftning. De fördragsslutande staterna står fria att bestämma vilka materiella krav som sådan ansökan måste uppfylla för att kunna bifallas. l konventionen regleras däremot in- ternationell patcntansökans form och innehåll.

Prop. 1977/78zl Del A 42

År 1973 avslutades i Mänehen en konvention om meddelande av euro- peiska patent. Convention on the Grant of European Patents (European Patent Convention). i det följande benämnd den europeiska purmtkanren- tionen.

Genom den europeiska patentkonventionen bildas en europeisk patent- organisation. Organisationen består av ett förvaltningsråd och ett euro- peiskt patentverk. Det europeiska patentverket skall ha sitt säte i Män- chen. Vissa enheter skall dock förläggas till Haag. Det europeiska patent- verket skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konventio- nen och meddela patent för en eller flera av de fördragsslutande staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förutsättningarna för meddelande av europeiskt patent. Denna reglering är fristående fran de fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning. Europeiskt patent och europeisk patentansökan skall i princip i stat som patentet eller ansök- ningen avser ha samma rättsverkan som ett patent meddelat av den statens patentmyndighet resp. ansökan om sådant patent. Konventionen inskrän- ker inte de föredragsslutande staternas rätt att ha egna patentverk som meddelar nationella patent för vederbörande stat.

Frågan om Sveriges tillträde till samarbetskonventionen och den euro- peiska patentkonventionen har utretts av patentpolicykommitten.' 1 ett i juni |974 avgivet betänkande. Internationellt patentsamarbete [. l970 års konvention om patentsamarbete (SOU l974:63). förordar kommitten att Sverige tillträder samarbetskonventionen. Betänkandet innehåller förslag till de författningsändringar som föranleds av ett svenskt tillträde till sam— arbetskonventionen. [ ett senare betänkande. lntemationellt patentsamar- bete ll. IF)73 års europeiska patentkonvention (SOU 1976: 24—25). föreslår kommitten att Sverige under vissa förutsättningar tillträder den europeiska patentkotwentionen. Detta senare betänkande innehåller förslag till de för- fattningsändringar som föranleds av ett tillträde till den europeiska patent- konventionen eller som eljest aktualiseras av den konventionen. [ det be- tänkandet finns också Vissa ändringar i de genom I974 års betänkande framlagda förslagen till författningsändringar. l976 års betänkande inne- håller sålunda ett samlat förslag till de författningsändnngar som föranleds av ett svenskt tillträde till båda konventionema. Kommittén har utarbetat förslag till lag om ändring i patentlagen (l967: 837) och förslag till förord- ning om ändring i patentkungörelsen (l967:838). Vidare har kommitten lagt fram förslag till lag om erkännande av utländskt avgörande m.m. med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska patentkonventionen

' Generaldirektören Göran Borggård. ordförande. direktören Nils Bergling. avdel- ningschefen Gunnar Ekstam. direktören [.ennan Körner. ingenjören Nils Larfeldt och byrådirektören Olof Wallerius. ledamöter. samt numera avdelningschefen Saul Lewin. numera expeditionschefen Lars Jonson. numera rådmannen Eskil Persson och patenträttsrådet Claäs Uggla. experter: sekreterare numera patenträttsrådet Lennarth Törnroth. biträdande sekreterare hovrättsassessorerna Måns Jacobsson och Erik Tersmeden.

Prop. 1977/78:l Del A 43

samt förslag till lagar om ändring i lagen (19371249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. i lagen (1946: 816) om bevis- upptagning ät utländsk domstol och i lagen ( 1971: 1078) om försvarsupplin- ningar.

Det av kommittén i 1976 års betänkande framlagda förslaget till lagstift- ning bör fogas vid protokollet i detta ärende som bilaga ]. Samarbetskon- ventionen med därtill hörande tiIlämpningsförcskrifter i de engelska och franska versionerna jämte av kommittén utarbetade översättningar till svenska bör fogas vid protokollet som bilagor 3 och 4. Vidare bör den eu- ropeiska patentkonventitmen med därtill hörande tillämpningsföreskriftcr och protokoll i de engelska. franska och t) ska versionerna jämte av kom- mitten utarbetade översättningar till svenska fogas vid protokollet som hi- lngnr 5 —l().

Patentpolicykommitténs arbete har bedrivits i nära samarbete med motsvarande kommittéeri Danmark. Finland och Norge.' I fråga om de fö- reslagna ändringarna i patentlagen och patentkungörcisen har de nordiska kommittéerna enats om i allt väsentligt likalydande författningstexter.

Yttranden över kommitténs båda betänkanden har avgivits av Svea hov- rätt. Stockholms tingsrätt. försvarets civilförvaltning. socialstyrelsen. te- leverket. statskontoret. riksrevisionsverket. juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. lantbruksstyrelsen. statens livsmedelsvcrk. kom- merskollegium. patent- och registreringsverket. näringsfrihetsombuds- mannen (NO). statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. styrelsen för teknisk utveckling (STU ). statens råd för vetenskaplig information och do- kumentation (SIN FDOK). regeringsrätten. lngcnjörsvetenskapsaka- demien. Kooperativa förbundet (KF). l.äkemedeIsindustriföreningen. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska industriens patentingenjörers förening. Statsverkcns ingenjörsförbund. Svenska patentombudsförening- en. Svenska uppfinnareföreningcn. Sveriges advokatsamfund. Sveriges hantverks- och industriorganisation. Sveriges industriförbund. Stock- holms handelskammare. handelskammaren i Göteborg. Skånes handels- kammare. Sveriges eivilingenjörsförbund (CF-STF). l.andsorganisationen i Sverige (LO). Centralorganisationen SACO/SR och 'l'jänstemännens centralorganisation (TCO).

Över 1974 års betänkande har yttrande dessutom avgivits av Svenska ingenjörssamfundet och över 1976 års betänkande av överbefälhavaren. försvarets materielverk (FMV). försvarets forskningsanstalt (FOA) och granskningsnämnden för försvarsuppfinningar.

Efter den svenska remissbehandlingen har överläggningar mellan berör- da departement i de nordiska länderna ägt rum i Köpenhamn den 9— 1 1 no- vember 1976 och i Stockholm den 19—20 januari 1977.

' Island har inte deltagit i det nordiska patentlagstiftningssamarbctet. Med uttrycket "de nordiska ländema" avses därför i denna lagrådsremiss endast Danmark. Fin- land. Norge och Sverige.

Prop. 1977/78:1 Del A 44

2 lntemationellt samarbete på patentområdet

2.1. Internationella konventioner

[ många länder hade redan under 1700-talet lagts grunden till ett patentvä— sen. och under 1800-talets första hälft skapades ett ordnat patentväsen i åt- skilliga viktiga industristater. Sverige fick sin första patentlagstiftning år 1819. Det var emellertid först i samband med industrialismens genombrott under senare delen av 1800-talet som någon mera ingående rättslig regle- ring kom till stånd på detta område. Då uppmärksammades också behovet av en internationell reglering av patenträttcn. År 1883 avslutades i Paris en konvention för industriellt rättsskydd. härefter kallad Pariskonventionen. De stater som är anslutna till konventionen bildar en union. den s. k. Paris- unionen. Unionens medlemsstater är förpliktade att i den omfattning som anges i konventionen bereda patenträttsligt skydd åt medborgare och före- tag i andra unionsländer.

Pariskonventionen behandlar det industriella rättsskyddet över huvud taget. dvs. förutom patent och nyttighetsmodeller (s. k. Gebrauchsmuster) även industriella mönster och modeller. varumärken. firma och ursprungs- beteckningar samt frågor rörande undertryckande av illojal konkurrens.

Konventionen har reviderats vid återkommande revisionskonfercnser. Sådana har hållits i Bryssel år 1900. i Washington år 1911. i Haag år 1925. i London är 1934. i Lissabon år 1958 och i Stockholm år 1967. lin ny revi- sion förbereds f.n.. och en revisionskonfcrens kan förväntas äga rum år 1978.

Den vid Stockholmskonferensen antagna konventionstexten innebär dels en ändring av konventionens materiella bestämmelser (art. 1—12). varigenom i konventionen infördes vissa bestämmelser om s. k. uppfinnar- certifikat. dels en revision av de administrativa bestämmelserna och slut- bestämmelserna (art. 13—30). Sverige är bandet av Stockholmstextcn. fr.o.m. den 26 april 1970 sävitt avser art. 13—30 och fr.o.m. den 9 okto- ber 1970 såvitt avser art. 1— 12 (prop. 1969: 34 och 1969: 168).

Pariskonventionen omfattade från början endast elva stater. Redan år 1885 tillträdde Norge och Sverige konventionen. Danmark anslöt sig år 1894 och Finland är 1921. Av de stora industriländema anslöt sig Storbri- tannien år 1884. USA är 1887. Japan är 1899 och Tyskland år 1903. Sovjet- unionen tillträdde konventionen år 1965. Den 1 mars 1977 var 87 stater medlemmar i Parisunionen. Samtliga europeiska stater utom Albanien och Andorra tillhör unionen.

Konventionen bygger på två huvudprinciper. Den ena är att den som är medborgare i ett unionsland i övriga unionsländer skall åtnjuta samma för- måner beträffande det industriella rättsskyddet som dessa länders egna medborgare. s.k. nationell behandling. Likställd med medborgare i unionsland är den som har hemvist i eller driver rörelse i sådant land. Den

Prop. 1977/78: 1 Del A 45

andra huvudprineipen är att i varje rrnionsland ett visst minimiskydd alltid skall tillkomma dem som är berättigade enligt konventionen — dvs. med- borgare m. fl. i övriga unionsländer — även om de egna medborgarna inte åtnjuter motsvarande rättigheter.

På det patenträttsliga området innefattar Pariskonventionens minimireg- ler i första hand bestämmelser om rätt till viss prioritet. Den som i behörig ordning har ingivit ansökan om skydd för en uppfinning i ett trnionsland kan inom tolv månader söka skydd i annat unionsland med den verkan att den senare ansökningen i prioritetshänseende bedöms som om den hade ingivits vid den tidpunkt då den första ansökningen gjordes. Prioritetstiden inverkar inte på patenttidens längd. Vidare föreskrivs att uppfinnaren har rätt att nämnas som sådan i patentet. Enligt konventionen får patent inte vägras eller förklaras ogiltigt på grund av att i den inhemska lagstiftningen föreskriVs förbud för eller begränsningar i fråga om försäljningen av den patenterade produkten eller produkt som harerhållits med det patenterade förfarandet. Vissa regler ges om vad som får föreskrivas i nationell lag rö- rande förverkande av patent och meddelande av tvångslicens. Provisoriskt skydd skall ges åt uppfinningar avseende varor. vilka utställs på internatio- nella. officiella eller officiellt erkända utställningar. Slutligen ges bestäm— melser om undantag från patentskyddet för användning av patenterade anordningar på samfärdsmedel. som tillhör annat trnionsland och som till- fälligtvis eller tidvis inkommer i unionsland. samt om tidsfristeri samband med begäran om konventionsprioritet. meddelande av tvångslicens och er- läggande av avgifter.

Vid Pariskonventionens tillkomst år 1883 upprättades en internationell byrå för unionens administration. "Internationella byrån för skydd av den industriella äganderätten". I samband med tillkomsten av en konvention för skydd av litterära och konstnärliga verk år 1886. den s.k. Bernkonven- tionen. upprättades en motsvarande byrå för administration av den union som bildas av de stater vilka tillhör den konventionen. "Byrån för den in- ternationella unionen för skydd av litterära och konstnärliga verk". Byrå- erna förenades år 1893 och går sedan dess under namnet "De förenade in- temationella byråerna för skydd av den intellektuella äganderätten" ("Bu- reaux Internationaux Réunis pour la Protection de la Proprie'té Intellectu— elle". BIRPl). BIRPI fick sitt säte i Geneve.

Vid 1967 års Stockholmskonferens avslutades också en ny konvention om upprättande av en vi'trldsorganisation för den intellektuella äganderät— ten. WIPO (World lntellectual Property Organization). Sverige har är 1969 tillträtt denna konvention (prop. 1969: 34). i det följande benämnd WIPO- konventionen. Den 1 mars 1977 hade WIPO 76 medlemsstater.

WIPO har till syfte att genom samarbete ländema emellan och med andra internationella organisationer främja skyddet av den intellektuella ägande- rätten i alla länder och härigenom uppmuntra skapande verksamhet samt att modernisera och effektivisera skötseln av Paris- och Bernunionerna urr-

Prop. 1977/nm Del A 46

der fullt hänsynstagande till deras oberoende. Organisationen har sitt säte i Geneve. WIPO har ett sekretariat. som i konventionen benämns den inter- nationella byrån. Denna förestås av en generaldirektör.

Enligt Pariskonventionens Stockholmstext utgör WIPO:s internationella byrå sekretariat för Parisunionen och har i huvudsak samma uppgifter för unionens räkning som tidigare åvilat BIRPI. Sålänge det finns medlemmar av Paris- eller Bernunionen som inte hartillträtt WIPO-konventionen. skall internationella byrån och generaldirektör—en utöva de funktioner som till— kommer BIRPI resp. dess direktör.

Som nyss nämnts syftar Pariskonventionen till att ge medborgare i för- dragsslutande stat och vissa därmed jänrställda personer visst minimi- skydd. Detta borde leda till ett visst förenhetligande av patenträtten i de fördragsslutande staterna. Möjligheterna att inom konventionens ram få till stånd en harmonisering av den materiella patenträtten har emellertid vi- sat sig vara blygsamma. Redan den omständigheten att Pariskonventionen har tillträtts av ett mycket stort antal stater medför givetvis stora svårighe- ter att genomföra ändringar i konventionen. Härtill kommer att de stater som är medlemmar i Parisunionen står på mycket olika utvecklingsnivå i industriellt avseende. och förslag att införa regler som innebär en förstärk- ning av patentinstitutet kan ofta inte godtas av länder med mindre utveck- lad industri. Vid Lissabonkonferensen år 1958. där i huvudsak materiella patentfrågor behandlades. uppnåddes föga i form av praktiska resultat. Det har vidare visat sig vara en nackdel att revisionskonferenserna äger rum med förhållandevis långa mellanrum. De nu angivna förhållandena har medfört att arbetet på en harmonisering av patenträtten har kommit att äga rtrm inom andra organ än Parisunionen.

Efter andra världskriget har ett omfattande arbete på det patenträttsliga området ägt rum inom Europarådet. År 1951 tillsattes en expertkommitte för patentfrågor. Kommitténs arbete ledde tämligen snabbt till avslutandet av två europeiska konventioner. 1953 års konvention angående patentfor- malitcter och 1954 års konvention angående internationell patentklassifice— ring,' Båda dessa konventioner har vunnit allmän anslutning från Europa- rådets medlemsstater.

Formalitetskonventionen anger de krav i formellt avseende som de för- dragsslutande statema maximalt får uppställa beträffande ansöknings- handlingarnas beskaffenhet. Genom klassificeringskonventionen skapas ett enhetligt system för klassificering av uppfinningar. Sistnämnda kon- vention har utvecklats vidare. Vid en diplomatisk konferens i Strasbourg år 1971 ombildades konventionen till ett fördrag. till vilket alla Parisunio- nens medlemsstater får ansluta sig. Strasbourgöverenskommelsen om in- ternationell patentklassificering.2 Överenskommelsen. som trädde i kraft

' Konventionstexterna finns intagna i _SÖ 1957: 97 resp. SÖ 1957: 98. ” Konventionstexten finns intagen i SO 1973z42.

Prop. l977/78:1 Del A 47

den 7 oktober 1975. administreras av WIPO. Den 1 mars 1977 hade över- enskommelsen tillträtts av 24 stater. bland dem Danmark. Finland. Norge och Sverige samt flertalet övriga västeuropeiskr'r stater. Stwjetunionen och USA. De stater som har tillträtt Strasbourgövcrenskommelsen har sagt trpp klassificeringskonventionen.

Arbetet inom Europarådet ledde vidare är 1963 till en europeisk konven- tion om förenhetligande av vissa delar av patenträtten. den s. k. lagkon- ventionen. Konventionen. som innehåller vissa regler om patenterbarhet. nyhetshinder. uppfinningshöjd och patentkrav. bygger på de erfarenheter som hade erhållits dels under det nordiska lagstiftningsarbete som då på- gick. dels under det nedan berörda arbetet inom EG på att få till stånd ett gemensamt marknadspatent. Lagkonventionen har inte trätt i kraft. F.n- dast Irland har hittills tillträtt konventionen. Den har undertecknats av Bel- gien. Danmark. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Italien. Lux- emburg. Nederländerna. Schweiz. Storbritannien och Sverige. Riksdagen har är 1967 godkänt lagkonverrtiorren (prop. 1966:40. L'U 1967:53. rskr 1967: 325). men Sverige har inte ratificerat konventionen. Anledningen härtill återkommerjag till senare (avsnitt 8.3).

År 1968 lade en inom Europarådets expertkommitté tillsatt arbetsgrupp fram ett relativt omfattande förslag till dels en enhetlig lösning av åtskilliga lagfrågor utöver dem som upptagits i 1963 års lagkonvention. dels en ny konvention. avsedd att utöka och ersätta den numera omoderna formali- tetskonventionen med en konvention angående patentansökningar. För- slaget avsåg att åstadkomma en långtgående enhetlighet såväl i fråga om de krav i formellt avseende som en patentansökan skall uppfylla som i fråga om handläggningen av patentansökningar. Det bör nämnas att detta förslag utgjorde det viktigaste underlaget för motsvarande bestäm- melser i samarbetskonventionen och den europeiska patentkr.»nventionen.

Det patenträttsliga arbetet inom Europarådet kom vid mitten av 1960- talet att läggas åt sidan i samband med att det inom BIRPI inleddes arbete på att få till stånd ett världsomfattande patentsamarbete. Syftet var att minska det dubbelarbete som äger rum när samma uppfinning patentsöks i flera länder. Arbetet inom BIRPI ledde till den i Washington år 1970 avslu- tade samarbetskonventionen. som har undertecknats av 36 stater. där- ibland Sverige. Samarbetskonventionen har ännu inte trätt i kraft. Den har hittills tillträtts av tio stater. bland dem Förbundsrepubliken Tyskland och USA.

Inom Europeiska gemenskapen (EG) hade redan är 1962 lagts fram för— slag om att införa ett enhetligt marknadspatent meddelat av ett för EG-sta- terna gemensamt europeiskt patentverk. Sedan de dåvarande medlemmar- na i Europeiska frihandelssamrnanslutningen (EFTA) hade framfört öns- kemål om ett vidare europeiskt patentsamarbete. inleddes år 1969 en kon- ferens om ett europeiskt patentsamarbete. Konferensens arbete inriktades på att få till stånd en "yttre” konvention om ett gemensamt europeiskt pa- tentverk. Genom en "inre” konvention skulle EG-staterna ktrnna för sitt

Prop. l977/78:l Del A 48

vidkommande införa en ordning enligt vilken det europeiska patentverket för dem skulle meddela ett enhetligt regionalt patent i stället för patent i de enskilda ISG-staterna.

Detta europeiska patentsamarbete resulterade i 1973 års europeiska pa- tentkonvention. som har undertecknats av 16 europeiska stater. däribland Sverige. Enligt denna konvention bildar de fördragsslutande staterna en europeisk patentoxganisation med ett gemensamt patentverk. Detta pa- tentverk kan meddela patent (europeiskt patent.) för en eller flera av de för- dragsslutande staterna. Om en grupp fördragsslutande stater har träffat överenskommelse därom. kan europeiskt patent för denna grupp meddelas som regionalt patent. Fömtsättningarna för att få europeiskt patent regle- ras helt i konventionen. Beträffande det meddelade patentet gäller däremot i princip att det skall i varje stat för vilken det har beviljats medföra samma rätt och följa samma bestämmelser som ett i den staten meddelat nationellt patent. Konventionen har ännu inte trätt i kraft. Den har hittills tillträtts av Förbundsrepubliken Tyskland. Nederländerna och Storbritannien.

Mellan E(iåstaterna har år 1975 avslutats en inre konvention av det slag somjag nyss nämnde. konventionen om europeiskt patent för den gemen- samma marknaden (Convention for the European Patent for the Com- mon Market. Community Patent Convention). i det följande benämnd markrtmlspulentkunventionen. Enligt denna konvention skall europeiskt patent i princip meddelas endast för samtliga EG-stater gemensamt i form av ett marknadspatent. Den rätt som ett marknadspatent skall medföra regleras i marknadspatentkonventionen. Denna konvention har ännu inte tillträtts av någon stat.

I denna redogörelse för internationellt samarbete på patcntområdet bör också nämnas internationella patentinstitutet i Haag. som tillkom genom en överenskommelse år 1947 mellan Belgien. Frankrike. Luxemburg och Nederländerna. Institutet har främst till uppgift att utföra nyhetsgransk- ning av patentansökningar at patentmyndighetema i de stater som är an— slutna till institutet. Institutet utför även nyhetsgranskningsuppdrag åt in- stitutioner och enskilda i samtliga stater som tillhör Parisunionen. För- utom nyssnämnda fyra stater är Italien. Monaco. Schweiz. Storbritannien och Turkiet anslutna till institutet. Vid institutet finns f. n. ca 400 tekniska granskare.

Hänvisningar till S2-1

  • Prop. 1977/78:1: Avsnitt 8.3

2.2. Nordiskt patentsamarbete

Tanken på ett nordiskt patentsamarbete är mycket gammal. Så tidigt som år 1881 diskuterades vid ett nordisktjuristmöte i Köpenhamn möjligheten att få till stånd överensstämmande patentlagar i de nordiska länderna. Offt- ciella överläggningar ägde rum år 1922. men dessa ledde inte till något re- sultat. Samarbetet återupptogs år 1938 men avbröts av andra världskriget. På initiativ av det gemensamma nordiska utskottet för ekonomiskt sam-

Prop. 1977/7811 Del A 49

arbete tillsattes under aren 1949- 50 en nordisk kommitte med uppdrag att verkställa en förberedande utredning angående möjligheterna till en nor— disk patentgemenskap. Kommittén. som var sammansatt av danska. nors— ka och svenska delegerade. slutförde sitt arbete under senare delen av år 1952. då likalydande betänkanden avgavs till vederbörande myndigheter i Danmark. Norge och Sverige (för Sveriges del Nordiskt patentsamarbete. SOU 1952: 43). Kommittén lade huvudvikten vid att undersöka möjlighe— terna för en nordisk patentgemenskap på det administrativa området och redovisade i sina betänkanden olika tänkbara lösningar. I första hand för- ordades ett system med nordiska patent till närmare utredning.

Sedan kommitténs betänkande hade remissbehandlats i vanlig ordning. behandlades frågan om en nordisk patentgemenskap vid Nordiska rådets andra session i Oslo är 1954. vilket ledde till att rådet hemställde hos rege- ringarna i Danmark. Island. Norgc och Sverige att snarast försöka genom- föra ett system med nordiska patent. Finland var då inte representerat i rå— det men inbjöds senare att delta i det utredningsarbete som kom till stånd med anledning av rådets hemställan.

Härefter tillsattes kommittéer i Danmark. Finland. Norge och Sverige för fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent. Ktnnmitteerna avgav i början av år 1964 ett i december 1963 dagtecknat slutligt betänkan- de Nordisk patcntlovgivning (Nordisk utredningsserie 1963: 6) med förslag till nya patentlagar för Danmark. Finland. Norge och Sverige. utkast till överenskommelse rörande nordisk patentansökan samt utkast till tillämp- ningsföreskrifter i anledning av den nya lagstiftningen.

F.nligt kommitténs förslag skulle den som ville erhålla patent i de nordis— ka Iänderna kunna vända sig med en patentansökan. s. k. nordisk patent- ansökan. till endast ett av de nordiska patentverken. sotn i stort sett en— samt skullc behandla ansökningen enligt samma regler som gäller för natio— nella ansökningar och meddela patent även för de övriga länderna. Arbets- belastningen vid de nordiska patentverken var under 1960-talet mycket be- tungande. Ett system med nordiska patentansökningar framstod då som en möjlighet att snabbt genomföra den rationalisering av arbetet vid dessa pa- tentverk som det hade visat sig vara svårt att få till stånd vid de enskilda patentverken. Det beräknades att ett sådant system skulle medföra en be- tydande arbetsbesparing för de nordiska patentverken.

Efter remissbehandling av 1963 års betänkande samt nordiska överlägg- ningar i ämnet på departementsplanet och behandling av komntitteernas förslag i Nordiska radet framlades år 1966 för fölkrepresentationerna i Danmark. Finland. Norge och Sverige propositioner med förslag till ny pa- tentlagstiftning. Sedan lagförslagen med vissa ändringar hade antagits i de f_vra länderna är 1967. trädde den nya lagstiftningen i kraft i samtliga länder den I januari 1968. Genom denna lagstiftning erhölls en långtgående rätts- likhet i Norden på detta område. För Sveriges del innebar den nya lagstift— ningen en genomgripande revision av den svenska patenträtten. -l RiÅ'.t(Itl,L'('/l [977573. I .ru/nl. Nr I. lh'l .—I

Prop. 1977/78:l Del A in

För att systemet med nordiska patentansökningar skall förverkligas krävs att särskild överenskommelse därom ingås mellan de berörda länder- na. Nägon sådan överenskommelse har hittills inte träffats. och de bestäm- melser i de nordiska patentlagarna som rör dylika patentansökningar har därför inte lätt i kraft.

Sedan de nya nordiska patentlagarna hade antagits år 1967. har frågor rörande nordiskt patentsatmtrbete behandlats i flera medlemsförslag till Nordiska rådet. Bl.a. väcktes år 1968 förslag om att rådet skulle rekom- mendera regeringarna i Danmark. Finland. Norge och Sverige att snarast sätta bestämmelserna om nordiska patentansökningar i kraft.

Nordiska radetsjuridiska utskott avgav ijanuz'tri 1973 betänkande över detta förslag. [ utlatandet berördes det intermttionella samarbete som hade resulterat i samarbetskonventionen. Vidare nämndes de förslag till en ett- ropeisk patentkonvention och en konvention om marknadspatent som ha- de utarbetats i europeiskt samarbete. Utskottet framhöll därefter. att det vid överläggningar med justitieministrarna i Danmark. Norge och Sverige hade fått bekräftat att gentnnföramlet av systemet med nordiska patentan- sökningar inte längre var praktisk politik. Utskottet ansåg att detta system troligen aldrig skttlle komma att förverkligas och att de bestämmelser i de nordiska patentlagarna som rör detta system kunde lörväntas bli upphävda vid lämpligt tillfälle.

Vid sin 21 :a session antog Nordiska rådet den 19 februari 1973 på förslag av juridiska utskottet följande rekommendation: "Nordisk Råd hcnstiller til regeringerne under arbejdet med de europteiske patentkonventioner og realiseringen af P(."1'—p1ancn at l'ortstctte samarbejdet og opretholde den gensidige orientering om udviklingen pa patentomradel fori videst muligt omfang at bevare den ensartade nordiska patentlovgivning."

'Jl

Prop. 1977/78:1 Del A 3 Huvuddragen av gällande rätt

De grundläggande patenträttsliga bestämmelserna finns i patentlagen(19671837). Verkställighetsföreskrifter till denna lag ges i patentkungörel- sen (1967: 838). Med stöd av kungörelsen har patentverket utfärdat vissa föreskrifter av huvudsakligen formell karaktär (patentbestämmelser). I in- struktionen för patent- och registreringsverket (19651658) ges vidare i åt- skilliga avseenden föreskrifter rörande handläggning av patentärenden. Slutligen regleras förfarandet i andra instans i en särskild lag. lagen (1967: 840) om patent- och registreringsverkets besvärsavdelning. I propo- sition 1976/77196 har emellertid föreslagits att besvärsavdelningen skall ombildas till en fristående förvaltningsdotnstol. patentbesvärsrätten.

Som förut nämnts tillkom den nu gällande patentlagstiftningen i de nor— diska länderna efter ett omfattande nordiskt samarbete. som ledde till en långtgående rättslikhet i Norden på detta område. Med undantag av de straff- och processrättsliga reglerna överensstämmer sålunda denna lag- stiftning i Danmark. Finland. Norge och Sverige i allt väsentligt inte bara när det gäller sakinnehållet utan även i fråga om avfattningen av de enskil- da bestämmelserna. På grund av de olikheter som råder mellan de straff- och processrättsliga systemen i de olika ländema var det emellertid inte möjligt att få till stånd en lika stor överensstämmelse i fråga om de straff- och processrättsliga reglerna.

Patentlagen inleds med en bestämmelse om att den som har gjort en upp- finning. som kan tillgodogöras industriellt. eller den till vilken uppfinna- rens rätt har övergått. har rätt att efter ansökan erhålla patent på uppfin- ningen. Patent innebär ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen enligt vad som föreskrivs i patentlagen (l s' första stycket).

Det grundläggande kravet för patenterbarhet är sålunda att det skall vara fråga om en uppfinning som kan tillgodogöras industriellt. Därjämte görs vissa ytterligare avgränsningar av det patenterbara området. Patent med- delas inte på uppfinning vars utnyttjande skulle strida mot goda seder eller allmän ordning. Vidare undantas växtsorter| och djurraser samt väsentli- gen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfa- rande (1 & andra stycket). Vidare gäller i fråga om uppfinning som avser livs- eller läkemedel förbud mot att meddela patent på själva alstret till dess regeringen förordnar annat (punkt 1 i övergångsbcstämmelserna till patentlagen ).

[ 2 & första stycket patentlagen föreskrivs som förutsättning för att pa- tent skall ktrnna meddelas att uppfinningen väsentligen skiljer sig från vad som har blivit känt före dagen för patentansökningen. I-Iäri ligger dels ett krav på nyhet. dels ett krav på s.k. uppfinningshöjd. Nyhetskravet inne- bär att uppfinningen inte får avse något som redan är känt. Kravet på upp-

' Den som har framställt en ny växtsort kan emellertid enligt vi'rxtförå'rdlarrättslagen (1971: 392) få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten.

Prop. 1977/78:I Del A

'Jl I _;

Iinningshöjd innebär att uppfinningen inte endast måste vara ny titan även måste innefatta en sådan utveckling av tekniken att den väsentligen skiljer sig från vad som redan är känt. I andra stycket anges vad som skall anses känt. Som känt anses sålunda allt som har blivit allmänt tillgängligt före dagen för patentansökningen. oavsett på vilket sätt det har skett. sanrt in- nehållet i patentansökan som har gjorts i Sverige före ansökningsdagen. om denna ansökan sedermera blir allmänt tillgänglig enligt 22 & patentla- gen.

Från kravet på nyhet görs två undantag. Patent fär sålunda tneddelas utan hinder av att uppfinningen har blivit allmänt tillgänglig inom sex må— nader innan patentansökningen gjordes till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt el- ler till följd av att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt lrar förevisat uppfinningen på officiell eller officiellt erkänd internationell utställning ("2 & tredje stycket).

Närmare föreskrifter om ensamrättens innehåll ges i 3 s* första och andra styckena. Annan än patcnthavaren får sålunda inte trtan dennes lov utnytt- ja uppfinningen yrkesmässigt genom att använda patentskyddat förfaran— de. genom att tillverka. införa. använda eller till försäljning. uthyrning eller utlåning trtbjuda patcntskyddat alster eller på annat sätt. Avser uppfinning förfarande för tillverkning av alster. omfattar ensamrätten även alster som har tillverkats enligt förfarandet (s.k. indirekt produktskydd).

I 3 & tredje stycket samt 4 och 5 ss görs vissa inskränkningar i patentha- varens ensamrätt. l-Jnsamrätten onrfattar sålunda inte utnyttjande av alster som har sålts i Sverige i butik eller på därmed jämförligt sätt. om köparen vid köpet inte ägde eller hade bort äga kännedom om att ensamrätten kränktes. Den som när patentansökningen gjordes utnyttjade uppfinningen yrkesmässigt i Sverige får trtan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. om utnyttjandet inte innefattade uppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller någon från vil— kcn denne härleder sin rätt (s. k. föranvändarri'ttt). Dylik föranvändanätt tillkommer under motsvarande förutst'tttningar den som har vidtagit vä— sentliga åtgärder för sådant utnyttjande. Föranvändarrätt får övergå till an- nan endast tillsammans med den rörelse i vilken den har uppkommit eller i vilken utnyttjandet hade avsetts skola ske. Vidare undantas från ensamrät- ten utnyttjande av patentskyddad uppfinning på utländskt samlärdsmedel när detta tillfälligt kommer till Sverige. Slutligen får i den omfattning rege- ringen förordnar reservdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av här gällande patent införas till Sverige och användas här för reparation av främmande luftfartyg.

Som förut nämnts (avsnitt 2.1) innehaller Pariskonventionen bestäm- melser om rätt att vid ansökan om patent i en konventionsstat räkna priori- tet för ansökningen från tidigare ansökan i annan konventionsstat. Enligt 6 ;” patentlagen får regeringen förordna att ansökan om patent på uppfin-

Prop. 1977/7811 Del A 53

ning. vilken tidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet. skall i vis— sa avseenden. nämligen vid tillämpning av bestämmelserna om nyhetshin— der. uppfinningshöjd och föranvi'rndarri'rtt. anses gjord samtidigt med an- sökningen i utlandet. om sökanden yrkar det. I förordnandet skall anges de närmare villkor. ttnder vilka sådan konventionsprioritet får åtnjlltus.

Sådant förordnande har meddelats i 9 & patentkungörelsen. Som villkor för att korrventionsprioritet skall få åtnjutas föreskrivs att uppfinningen Skall ha angivits i ansökan om patent. om uppfinnareertifikat eller om Skydd som nyttighetsmodell i främmande stat som har tillträtt Pariskon- ventionen. Vidare nråste patent sökas i Sverige inom 12 månader från an— sökningsdagen i den främmande staten. Slutligen måste sökanden inom tre månader från den dag då ansökningen ingavs i Sverige skriftligen begära prioritet och lämna uppgift om var och när den åberopade ansökningen gjordes samt. så snart ske kan. ange dess nummer. Dessa bestämmelser gäller också om uppfinningen har angivits i ansökan som inte avser stat som har tillträtt nämnda konvention. om patentmyndigheten finner särskil- da skäl attjämställa den ansökningen med ansökan i konventionsstat.

Innehavare av patent har rätt att få tilläggspatent på utveckling av upp- finningen. Bestämmelser härom finns i 7 & patentlagen . För att tilläggspa- tent skall kunna meddelas krävs dock att ansökan härom görs innan ansök- ningen orn htrvtrdpatentet har blivit offentlig. I fråga om tilläggspatent krävs inte att uppfinningen har uppfinningshöjd i förhållande till innehållet i ansökningen om huvudpatentet.

Ansökan om patent skall göras skriftligen hos patent- och registrerings— verket. som är svensk patentmyndighet (8 och 9 ss). Genom patentansö- kan som görs hos den svenska patentmyndigheten kan erhållas patent en- dast för Sverige.

Ansökningen skall innehålla beskrivning av uppfinningen. innefattande även ritningar om sådana behövs. samt bestämd uppgift om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Beskrivningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. I ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Söks patent av annan än uppfinnaren. skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen. Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift (9 5).

Sökande som inte har hemvist i Sverige skall ha ett här bosatt ombud. som har rätt att företrät'la honom i allt som rör ansökningen (12 5).

Enligt 11) & patentlagen färi en och sanrtna ansökan inte sökas patent på två eller llera uppfinningar som är oberoende av varandra (det s. k. enhets- kravet). Enhetskravet regleras närmare i 14 och 15 ss" patentkungörelsen.

Patentansökan får inte ändras så att patent söks på nagot som inte fram- gick av ansökrringshandlingarna när ansökningen gjordes (13 är. Om sö- kanden ändrar ansökningen inom sex månader från den dag då den gjor- des. skall ansökningen anses gjord då ändringen vidtogs. om sökanden _vr- kar det (14 å). Yrkande om sådan s. k. löpdagsförskjutning får göras bara

Prop. l977/78:l Del A

'Jl J.—

err gång och får inte återtas.

Finner patentmyndigheten vid sin granskning av ansökningen att denna är behäftad med brister eller att det annars föreligger hinder för bifall till '.rnsökningen. skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande el- ler vidta rättelse. Efterkommes inte föreläggandet. skall ansökningen av- skrivas. Sökanden har möjlighet att få avskriven ansökan återupptagen. om han inom fyra månader efter utgången av den frist som anges i föreläg- gandet inkommer med yttrande eller vidtar rättelse samt erlägger fastställd återupptagningsavgift. Har sökanden avgivit yttrande men föreligger det trots detta hinder för bifall till ansökningen. skall ansökningen avslås. om sökanden har haft tillfälle att yttra sig över hindret och det inte finns anled- ning att ge honom nytt föreläggande ( 15 och 16 55).

()m ansökningshandlingarna är fullständiga och patentmyndigheten inte finner något hinder föreligga mot att meddela patent. vidtar det s. k. in- vändningsförfarandet. Därvid utläggs patentansökningen av patentmyn- digheten för att allmänheten skall få tillfäll * att inkomma med invändningar mot ansökningen. Utläggningen skall kungöras. och in 'ändning kan göras skriftligen hos patentmyndigheten inom tre månader från kungörelseda— gen. Från och rned den dag då utläggningen äger rtrrrr skall tryckta exem- plar av beskrivning och patentkrav finnas att tillgå hos patentmyndigheten (l9oc112l so.

I och med att utläggning har ägt rum. skall handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för envar. Även om utläggning inte har skett. blir handlingarrm offentliga när 18 månader har förflutit från ansökningsdagen eller. om kon- ventionsprioritet yrkas. den dag från vilken prioriteten begärs. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag. blir handlingarna dock offentliga en- dast om sökanden begär att ansökningen skall återupptas eller anför be- svär. På begäran av sökanden skall handlingarna hållas tillgängliga tidigare än som eljest sktrlle vara fallet. Blir handlingarna allmänt tillgängliga före utläggningen. skall kungörelse utfärdas om detta (22 5).

När tiden för framsti'tllande av invändningar har gått ut. skall patentmyn- digheten avgöra om ansökningen skall bifallas. Har invändning gjorts. skall sökanden beredas tillfälle att yttra sig över invändningen. Avslås an- sökningen. kan sökanden överklaga avslagsbeslutet hos patentverkcts be- svärsavdelning inom två månader från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller om an sökan om återupptagning av avskriven ansökan har avslagits. Bifalles ansökningen. får besvär anföras av den som har fram- ställt invändning (23—25 åå). Besvärsavdelningens beslut får överklagas av sökanden i regeringsrätten. om beslutet har gått honom emot. Den som har framställt invändning får däremot inte överklaga beslut av besvärsavdel- ningen (25 ä).

1 17 och 18 åå patentlagen behandlas det fall att någon. medan en patent- ansökan handläggs vid patentrnyndigheten. inför patentmyndigheten på- står sig ha bättre rätt än sökanden till den uppfinning som ansökningen av-

l'rop. 1977/78zl Del A

'Jl 'Jl

ser. (_)m patentmyndigheten finner påståendet styrkt. skall myndigheten på yrkande överföra patentansökningen på vederbörande. Finner patcntmyn- digheten saken tveksam. skall myndigheten förelägga den som framställer anspråket på bättre rätt att inom viss tid väcka talan vid domstol. lakttas inte sådant föreläggande. lämnas påståendet utan avseende vid patentmyn- dighetens fortsatta prövning av ansökningen. Är däremot tvist om bättre rätt till patentsökt uppfinning anhängig vid domstol. får patentansökningen förklaras vilande i avbidan påatt målet slutligt avgörs.

Patent är meddelat. när patentansökningen har bifallits och beslutet där- om har vunnit laga kraft (26 å). Meddelat patent antecknas i patentre- gistret. som förs av patentmyndigheten (27 å).

l patentlagens3 kap. (28—38 åå) behandlas nordiska patentansökningar. Regeringen har i 28 å bemyndigals att. efter överenskommelse med Dan- mark. Finland och Norge. förordna om införandet av ett system med nor- diska patentansökningar. Som tidigare nämnts har någon sådan överens- kommelse hittills inte träffats. och 3 kap. patentlagen har dätför inte trätt i kraft.

Systemet med nordiska patentansökningar skulle enligt 3 kap. patentla- gen innebära. att den som ville få patent på en och samma uppfinning för Danmark. Finland. Norge och Sverige eller för tre av dessa länder skulle kunna göra ansökan därom. nordisk patentansökan. i endast ett av länder- na. primz'irlandet. Primärlandets patentverk skulle i stort sett ensamt be- handla sådan ansökan enligt samma regler som gäller för nationella patent- ansökningar. På grundval av nordisk patentansökan skulle i primärlandet meddelas patent inte bara för detta land utan även för de övriga länder som omfattas av ansökningen. sekundärländerm). De patent som på sådant sätt meddelades särskilt för varje land skulle varajämställda med vanliga natio- nella patent och alltså lika oberoende av varandra sotn om de hade medde- lats efter särskilda ansökningar i varje land.

Ett patents giltighetstid är begränsad till 17 år från dagen för patentan— sökningen (40 å). För att patenträtten skall bestå måste patenthavaren var— je år betala fastställd årsavgift. Erläggs inte årsavgift i rätt tid. är patentet förfallet från och med ingången av det patentår för vilket avgift inte har er— lagts (51 å första stycket). llar patenthavaren haft godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet att betala årsavgiften. kan patentmyndigheten återupprätta patentet. Ansökan om återupprättande måste göras inom sex månader från det att avgiften senast skulle ha betalats. lnom samma tid skall patenthava— ren oekså betala årsavgiften med EU?-'?- förhöjning jämte särskild återupp- tagningsavgift (51 å andra stycket patentlagen . 51 å patentkungörelsen). En rätt som motsvarar föranvi'tndarrätt tillkommer den som. efter det att patentet har förfallit men innan ansökan om återupprättande har kungjorts. har börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller vidtagit vä- sentliga åtgärder för sådant utnyttjande (51 å tredje stycket patentlagen ).

Bestämmelser om ogiltigförklaring av patent finns i 57 å patentlagen . Pa-

Prop. 1977/78zl Del A So tent skall förklaras ogiltigt. om det har meddelats i strid mot 1 eller 2 å pa- tentlagen. ("irtind för ogiltigförklaring föreligger sålunda. om patent har meddelats på något som inte är patenterbart eller i strid mot villkoren om nyhet och uppfinningshöjd. Sådan grund föreligger vidare. om patent har meddelats annan än uppfinnaren eller dennes rättsinnehavarc. Patent får dock inte förklaras ogiltigt på den grund att den som har erhållit patentet har varit berättigad till endast viss andel i det.

'l'alan om ogiltigft'n'klaring av pateiit prövas av allmän domstol. Enligt ().") å patentlagen är Stockholms tiiigsrätl ensam behörig att ta tipp sådan ta— lan.

Har patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 å patentlagen. dvs annan än uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare. skall rätten på talan av den berättigade överföra patentet på honom (53 å). Sådan talan prövas av Stockholms tingsrätt (65- å).

1 57. 58 och 61) åå patentlagen finns bestämmelser om straff och skade- stånd vid intrång i den ensamrätt som patent medför (patentintrång). Stral'liinsvar uppkommer för den som uppsåtligen begår patentintrång. ln— trång som sker uppsåtligen medför vidare skadeståndsskyldighet. Skade- ståndsansvar föreligger också vid intrång av oaktsamhet. Skadeståndet skall omfatta skälig ersättning för utnyttjandet samt ersättning för den yt- terligare skada som intrånget har medfört. Är'oaktsamheten ringa. kan er- sättningen jämkas. Visst skadeståndsansvar föreligger även vid intrång som sker titan uppsåt eller oaktsamhet. 1 dylika fall föreligger skyldighet att utge ersättning för utnyttjande av den patentskyddade uppfinningen. om och i deti man det anses skäligt.

leder en patentansökan till patent. är ensamrätten inte begränsad till ti— den efter patentmeddelandet. titan det föreligger skadeståndsri'ittsligt skydd också under en del av ansökningstiden (60 å). Sökanden kan sålunda ha rätt till skadestånd av den som yrkesmässigt titnyttjar uppfinningen ef- ter det att ansökningen har blivit allmänt tillgänglig enligt 22 å patentlagen . För utnyttjande som äger rum innan utläggningen av ansökningen har kungjorts utgår dock skadestånd endast i form av ersättning för utnyttjan- de av uppfinningen. och detta endast om och i den mån sådan ersättning anses skälig. För tiden efter ktingöi'andet om utläggningen gäller däremot samma skadeståndsansvar som vid intrång som sker efter det att patentet har meddelats. Något straffrättsligt skydd mot utnyttjande som äger rtim innan patent meddelas föreligger däremot inte.

I detta sammanhang bör nämnas att patentskyddets omfattning bestäms av patentkraven (39 å). För förståelse av patentkraven får ledning hämtas från beskrivningen.

Talan om rätt till ersättning för patentintrång får avse skada endast un- der de fem senaste åren innan talan väcktes (58 å tredje stycket). Såvitt av- ser ersättning för intrång tinder ansökningstiden får talan dock alltid väc- kas inom ett år från patentmeddelandet (60 å andra stycket).

'.Il N—l

Prop. l977/78:l Del A

Patentlagen innehåller också vissa bestämmelser om upplåtelse av li- cens. dvs rätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinning för vilken patent har meddelats (43 å). om anteckning av licens i patentregistret (44 å) samt om meddelande av tvångslicens i vissa fall (45—50 åå). Tvångslicens meddelas av allmän domstol på särskild talan därom. Stockholms tingsrätt är ensam behörig i mål om tvångslicens. Vidare finns bestämmelser om expropria- tion av uppfinning under krig eller vid krigsfara (75- å).

l fråga om s. k. försvarstippfinningar. dvs. uppfinningar sotn särskilt av— ser krigsmateriel. gäller lagen (1971: 1078) om försvarsupplinningar. Enligt denna lag får en svensk försvarstipplinning inte offentliggöras eller yppas innan en särskild nämnd. gratiskningsnämnden för försvarsuppfinningar. har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. Med svensk försvarstipp— finning avses försvarsuppfinning som har tillkommit i Sverige eller som tillhör här bosatt fysisk person eller tillhör svensk juridisk person.

Ansökan om patent på svensk försvarsiippfinning skall av patentmyn- digheten underställas granskningsnämnden för prövning huruvida uppfin— ningen skall hållas hemlig. Den som vill att svensk försvarstipplinning. på vilken patent inte har sökts. skall få offentliggi'was eller på annat sätt yppas skall ansöka hos nämnden om sådan prövning. ()m nämnden finner att det är av väsentlig betydelse för försvaret att svensk försvarstippfinning hålls hemlig, skall nämnden ft'_')roi't'lna att uppfinningen inte får offentliggöras el- ler på annat sätt obehörigen yppas. Ansökan om patent på uppfinningen skall förklaras vilande och får inte offentliggö-as eller leda till patent så länge uppfinningen skall hållas hemlig. Innehavare av uppfinning som om- fattas av ett förordnande om hemlighållande kan begära att staten skall överta uppfinningen. Om staten inte inom viss kortare tid övertar uppfin- ningen. skall denna inte längre hållas hemlig. Är svensk försvarstippfin- ning av väsentlig betydelse för försvaret. kan regeringen beslutat om ex— propriation av rätt till uppfinningen.

AnSÖkan om patent eller annan skyddsrätt på svensk försvarstippfin- ning. som skall hållas hemlig. får inte göras i främmande stat om inte rege- ringen medger detta. Sådant medgivande får lämnas endast under förut- sättning att uppfinningen hemlighålls även i den främmande staten. Söks patent i Sverige på utländsk försvarsuppfinning. får förordnande om hem- Iighållande meddelas under vissa förutsättningar.

()ffentliggörande eller yppande av försvarsuppfinning som enligt lagen om försvarstipptinningar eller förordnande av granskningsnämnden skall hållas hemlig medför straffansvar.

I detta sammanhang bö ' även nämnas lagen (1949: 345) om rätten till ar- betstagares uppfinningar. Enligt denna lag har arbetstagare samma rätt till sin uppfinning som annan uppfinnare. om inte annat följer av lagens be— stämmelser eller är tittryckligen överenskommet eller får anses framgå av anställningsförhållandet eller av föreliggande omständigheter i övrigt. Be- träffande sådana uppfinningar. vilkas utnyttjande faller inom arbetsgiva-

Prop. 1977/78zl Del A _sx

rens verksamhetsområde. har arbetsgivaren dock viss rätt till uppfinning- en. (f)m forsknings— eller uppfinnarverksamhet utgör arbetstagarens hu- vudsakliga arbetsuppgift och en uppfinning har tillkommit väsentligen som resultat av denna verksamhet. har arbetsgivaren rätt att inträda som tipp- linnarcns ri'ittsinnehavare med avseende på uppfinningen. Detsamma gäl— ler om en uppfinning innefattar lösningen av en i tjänsten förelagd. närma- re angiven uppgift. Har uppfinningen tillkommit i annat samband med an- ställningen än som nu sagts. får arbetsgivaren förvärva rätt att titan hinder från arbetstagaren utöva uppfinningen i sin verksamhet. Faller utnyttjan— det av uppfinningen titanför arbetsgivarens verksamhetsområde. har den- ne inte någon rätt till uppfinningen. Lärare vid universitet. högskolor eller andra undervisningsanstalter anses inte i denna egenskap som arbetstaga— re.

Arbetstagaren har rätt till skälig ersättning för den rätt som arbetsgiva- ren övertar till en uppfinning. Vid tvist avgörs ersättningens storlek av all- män domstol. En särskild nämnd. statens nämnd för arbetstagares uppfin- ningar. har till uppgift att på begäran av part eller domstol avge tillåtande i frågor rörande lagens tillämpning.

Prop. l977/78:l Del A S*)

Hänvisningar till S2-2

  • Prop. 1977/78:1: Avsnitt 11

4 Samarbetskonventionen

4.1. Samarbetskonventionens tillkomst

Redan tidigt utvecklades två system för prövning av patentansi.)kningar. anmälningssystemet och lörprövningssystemet. Enligt anmälningssyste- met är själva meddelandet av patent ett rent registreringsl'örfarande. som föregås av en mer eller mindre ingående formell prt'wning. lin saklig pröv- ning äger rtim först i samband med talan om patentintiång och utförs då av domstol. linligt förprtfwningssystcmet företar patentmyndigheten en mate- riell prt'_')vning av ansökningen för att utröna om de villkor för patenterbar- het som vederbfu'ande lands lag uppställer är uppfyllda. Det är uppenbart att anmälningssystemet leder till stor osäkerhet för tredje man när det gäl— ler att bedöma vilka rättigheter som måste respekteras. Denna osäkerhet blir speciellt kännbar i ett högt industrialiserat samhälle. Flertalet indti- stristater tillämpar därför förprövningssystcmet. Bland de stater som till- lämpar detta system kan nämnas. förutom de nordiska länderna. För- bundsrepubliken 'l'yskland. .lapan. Kanada. Nederländerna. Schweiz. Sovjetunionen. Stoi'l'tritannien. USA och Österrike. Frankrike. som tidiga- re hai' tillämpat anmälningssystemet. har på grtind av de olägenheter som detta system för med sig från den 1 januari 1968 i princip gått över till för- prövningssystemet.

lin modifierad form av förprövningssysteinet utgör ett system med tipp- skjutcn ft")rpr(')vning. vilket innebär att fullständig prövning av ansökan sker endast på särskild begäran och mot särskild avgift. Sådan prövning kan begäras av såväl sökanden som tredje man. Framställs inte begäran om prövning. blir ansökningen vilande med provisoriskt skydd. Vilandeti- den ide länder som tillämpar systemet är sju är. Har prt")vning inte begärts inom denna tid. avskrivs ansökningen.

Under 1960-talet ägde en kraftig ökning av arbetsbelastningen vid de för- prt'_')vaiide patentverken rtim. Trots ett kontinuerligt rationaliseringsarbete lyckades dessa patentverk i regel inte tindgå besvärande balanser (deti s. k. patentkrisen). För att minska arbetsbelastningen införde de holländska. västtyska och japanska patentverken under 1960—talet och början av 1970- talet uppskjuten ft")rprövning. Några patentverk. däribland de amerikanska och svenska. lyckades dock bemästra den snabbt ökande arbetsbördan. Under de senaste åren har uppgången i antalet patentansökningar brutits i de flesta stater och efterträtts av en viss minskning.

På amerikanskt initiativ började BlRPl hösten 1966 att i samarbete med experter från Frankrike. Förbtindsrepubliken Tyskland. Japan. Sovjet- unionen. Storbritannien och USA samt internationella patentinstitutet i Haag undersöka möjligheterna att minska det dubbelarbete som uppkom- mer vid granskning av patentansökningar som lämnas in i olika länder och aVser samma uppfinning. Arbetet inom BlRPl ledde till ett första utkast till

Prop. 1977/78zl Del A ut)

en konvention om sådant samarbete. den s. k. P("'l'-planen. som lades fram i maj 1967. Efter ett mycket omfattande arbete. i vilket Sverige tog en aktiv del. publicerades ett slutligt konventionsft'u'slag ijtili 1969.

Konventionsförslagct behandlades vid en diplomatisk konferens som ägde rtim i Washington den 25 maj— 19jtini 1970. [ konferensen deltog 55 av Parisunionens medlemsstater. Som observatifuer deltog 23 stater som inte tillhörde Paristinionen. ll mellanstatliga organisationer och 11 internatio- nella intresseorganisationer. Vid konferensen antogs konventionen om pa- tentsamarbete (samarbetskonventionen). Den vid konferensen antagna konventionen överensstämmer i allt väsentligt med det ijtili 1969 publice- rade förslaget. bortsett från det särskilda kapitel i konventionen som be— handlar tekniskt bistånd till utvecklingsländerna. vilket saknade motsva- righet i förslaget.

Konventionen öppnades för undertecknande den 19juni 1970. Den har undertecknats av följande 35 stater: Algeriet. Argentina. Belgien. Brasilien. Danmark. ligypten. Elfenbenskusten. Filippinerna. Finland. Frankrike. Förbundsrepubliken 'l'yskland. lran. lrland. lsrael. Italien. Japan. Jugosla— vien. Kanada. Luxemburg. Madagaskar. Monaco. Nederländerna. Norge. Rumänien. Schweiz. Senegal. Sovjetunionen. Storbritannien. Sverige. Sy- rien. Togo. Ungern. USA. Vatikanstaten och Österrike. Konventionen har inte trätt i kraft. Tio stater. Centralafrikanska republiken. Förbundsre- publiken Tyskland. Gabon. Kamerun. Madagaskar. Malavi. Senegal. Tchad. Togo och USA har hittills tillträtt konventionen.

4.2. Samarhetskonventionens innehåll i huvuddrag

Samarbetskonventionen innehåller vissa inledande bestämmelser (art. 1 och 2) samt åtta kapitel. De inledande bestämmelserna upptar dels ett stad— gande om bildandet av en union för patentsamarbete. dels vissa definitio- ner. 1 kapitel 1 (art. 3— 30) ges bestämmelser om internationell patentansö- kan och internationell nyhetsgranskning. lnternationell förberedande pa- tenterbarhetsprövning behandlas i kapitel 11 (art. 31—42). Kapitel lll (art. 43—49) inne åller vissa bestämmelser som är gemensamma för kapitlen [ och 11. Frågor rörande teknisk biståndsverksamhet regleras i kapitel lV (art. 50—52). Bestämmelser om unionens administration och förvaltning finns i kapitel V (art. 53—58). Kapitel Vl. som omfattar endast en artikel (art. 59). behandlar tvister mellan de fördragsslutande staterna rörande konventionens tolkning och tillämpning. Bestämmelser om ändring av kon- ventionen finns i kapitel Vll (art. 60 och 61 ). Kapitel Vlll (art. 62—69) in- nehåller slutbestämmelser. Till konventionen hör ett stort antal tillämp- ningsföreskrifter (regel l——95).

Genom konventionen bildar de fördragsslutande staterna en union för samarbete i fråga om handläggning av patentansökningar. unionen för in— ternationellt patentsamarbete. Konventionen nödvändiggör inte några

Prop. 1977/78zl Del A ()1

ändringar i den materiella patenträtten i de fördi'agsslutande staterna. Den syftar endast till en centralisering av prövningsförfarandet och ställer där— för tipp enhetliga i'egler för ansökningens form och innehåll. De fördrags- slutande staterna står fria att utforma de krav som en patentansökan måste uppfylla i materiellt avseende för att kunna bifallas. t. ex. när det gäller frå— gan om nyhetshinder föreligger eller om en uppfinning har uppfinnings- höjd. samt att avgränsa det patenterbara området. dvs. vad som kan bli föremål för patent.

Enligt konventionen kan pateiit sökas genom ingivande av en s. k. inter- nationell patentansökan. Rätt att ge in sådan patentansökan tillkommer den som är met'lbtu'gare i eller har hemvist i fördragsslutande stat. Ansök— ningen skall ges in antingen till patentmyndigheten i den stat i vilken sö- kanden är medborgare eller till patentmyndigheten i den stat där han har hemvist. Sökanden måste redan i ansökningen ange vilka stater han önskar att ansökningen skall omfatta (designerade stater). Komplettering av an- sökningen i detta avseende får nämligen inte ske senare.

Den myndighet som tar emot den internationella patentansökningen skall kontrollera att ansökningen uppfyller vissa formella krav. Är dessa krav uppfyllda åsätts deti internationell ingivningsdag. och ansökningen får i de stater som den omfattar samma rättsverkan som en den dagen gjord nationell ansökan. lnternationell ansökan får åtnjuta prioritet enligt Paris- konventionen på grtind 'al av en tidigare gjord nationell eller internationell ansökan. '

lnternationell patentansökan skall bli föremål för nyhetsgranskning hos internationell nyhetsgranskningsmyndighet. Till sådan myndighet kan tit— ses nationell patentmyndighet eller internationell organisation. 1 tillämp- ningsföreskrifterna uppställs vissa krav som en internationell nyhets— granskningsmyndighet måste uppfylla. Myndigheten måste sålunda ha minst 100 heltidsanställda granskare som är kompetenta att utföra nyhets- granskning. Vidare måste den förfoga över viss minimidoktimentation. Unionens generalförsamling bestämmer vilka myndigheter som skall vara internationella nyhetsgranskningsmyndigheter. 1 första hand torde de na- tionella patentmyndigheterna i Japan. Sovjetunionen. Sverige och USA samt det europeiska patentverket komma att utses till internationella ny- hetsgranskningsmyndigheter. En internationell ansökan måste vara avfat— tad på språk som godtas av den myndighet som skall utföra nyhetsgransk— ning av ansökningen.

Den nyhetsgranskning som utförs av den internationella nyhetsgransk- ningsmyndigheten har till syfte att klarlägga teknikens ståndpunkt i förhål- lande till den uppfinning som söks skyddad. Granskningen skall ske på grundval av åtminstone viss minimidokumentation. Nyhetsgranskningen skall vara klar senast 16 månader från den internationella ingivningsdagen eller. om konventionsprioritet yrkas. den dag från vilken prioriteten be— gärs. Under en övergångstid på tre år från konventionens ikraftträdande

Prop. l977/78:l Del A ol

kan dock denna frist förlängas med två månader. Resultatet av nyhets- granskningen skall redovisas i en rapport. som tillställs sökanden och WlP():s internationella byrå. Byrån vidarebefordrar rapporten till patent- myndigheterna i de stater sotn omfattas av ansökningen.

En internationell ansökan skall tillsammans med nyhetsgranskningsrap- porten publiceras genom internationella byråns försorg när IX månader har förflutit från ingivningsdagen eller. om prioritet yrkas. prioritetsdagen. På begäran av sökanden skall publicering dock äga rum tidigare. Publicering— en sker på det språk. på vilket ansökningen är avfattad. om detta är engels- ka. franska. japanska. ryska eller tyska. Är ansökningen upprättad på an- nat språk än de nu nämnda. publiceras ansökningen i engelsk översättning. i de fall publiceringen sker på annat språk än engelska. skall en samman- fattning av ansökningen ("abstract") samt nyhetsgranskningsrapporten publiceras även i engelsk översättning.

Den internationella publiceringen av en internationell patentansökan har i stat som omfattas av ansökningen när det gäller skyddet av sökandens rättigheter samma rättsverkan som den rättsverkan som uppkommer ge- nom obligatorisk publicering i den staten av icke prövade nationella ansök- ningar. (')m den internationella publiceringen inte sker på det språk som används vid den nationella publiceringen i viss fördragsslutande stat. får denna stat ställa ttpp vissa krav beträffande tillhandahållande av översätt- ning till detta språk. vilka måste vara uppfyllda för att denna rättsverkan skall uppkomma. i fråga om ansökan sotn på begäran av sökanden har pub- licerats tidigare än IX månader från ingivningsdagen resp. prioritetsdagen får fördragssltttande stat föreskriva. att sådan rättsverkan inte inträder förrän IR månader har förflutit från nämnda dag.

Sedan sökanden har tagit emot nyhetsgranskningsrapporten. kan han ta ställning till om han med anledning av innehållet i rapporten vill återkalla sin ansökan eller vill få den prövad i sak. [ sistnämnda fall har han att välja mellan att låta ansökningen kvarstå i oft'irändrat skiek eller att företa änd- ringar i patentkraven. (')m sökanden önskar få ansökningen prövad i viss stat. skall han fullfölja ansökningen i den staten genom att före utgången av viss frist li regel ?.(l månader från ingivningsdagen resp. prioritetsdagen) till den statens patentmyndighet ge in ansökningen och. i de fall ansökningen inte är avfattad på den statens officiella språk. översättning av ansökning- en till detta språk samt betala de avgifter som föreskrivs i den statens lag- stiftning.

lnternationell patentansökan som i behörig ordning har fullföljts i för- dragsslutande stat skall i princip handläggas på samma sätt som nationella ansökningar i den staten. l-"ört'lragsslutande stat har dock inte rätt att i frå— ga om internationella ansökningar ställa tipp krav beträffande ansökans form eller innehåll som avviker från vad sotn föreskrivs i konventionen. Detta gäller [. ex. beträffande utformningen av patentkraven. Det är att märka att vederbörande patentmyndighet inte är bunden av innehållet i

Prop. 1977/78:l Del A 63

den internationella nyhetsgranskningsrapptu'ten.

F.nligt konVentionen kan nationell patentansökan sotn görs i fördragsslu- tande stat bli föremål för nyhetsgranskning vid internationell nyhets- granskningsmyndighet. om denna stats nationella lagstiftning medger detta ("”international-type search"). Sådan granskning kan äga rum antingen på begäran av sökanden eller efter beslut av vederbörande nationella patent- myndighet.

Konventionen ger även möjlighet till förberedande patenterbarhetspröv- ning av internationella patentansökningar vid internationell myndighet. lin stat kan emellertid genom att avge reservation ttndgå att bli bttnden av konventionens bestämmelser rörande sådan prövning (kap. ll ).

lnternationell förberedande patenterbarhetsprövning äger rum endast om sökanden begär det. Begäran om sådan prövning får framställas av sö- kande som är medborgare i eller har hemvist i stat sotn är btthden av kon- ventionens bestämmelser rörande dylik prövning. Sökanden skall i sin be- gäran ange i Vilka stater han avser att utnyttja resultatet av prövningen. Dessa stater måste vara bundna av konventionens bestämmelser rörande internationell förberedande patenterbarhetsprövning. Han har rätt att se- nare komplettera sin begäran till att omfatta ytterligare stater som är bund- na av dessa bestämmelser.

Liksom när det gäller de internationella nyhetsgranskningsmyn- dighelerna utser unionens generalförsamling de myndigheter som skall ut— föra internationell förberedande patenterbarhetsprövning. Denna uppgift kan anförtros nationell patentmyndighet eller internationell organisatitim. Myndighet som utses att utföra sådan prövning måste uppfylla samma krav som en internationell nyhetsgranskningsmyndighet. Det torde kunna förutsättas att de stater som vill på ett aktivt sätt delta i arbetet enligt kon- ventionen i regel kommer att låta sina patentmyndigheter äta sig såväl ny- hetsgranskning som patenterbarhetsprövning. lnternationell förberedande patcnterbarhetsprövning av en ansökan kommer därför troligen ofta att ut- föras av den myndighet som har utfört internationell nyhetsgranskning av ansökningen.

Som nyss nämnts skall sökanden i regel inom 20 månader från den inter- nationella ingivningsdagen resp. prioritetsdagcn ge in ansökningen jämte översättning av denna till patentmyndigheten i varje stat i vilken han öns- kar fullfölja ansökningen samt betala den avgift som föreskrivs i vederbö— rande stats lagstiftning. Denna frist förlängs emellertid om sökanden har be- gän internationell förberedande patcnterbarhetsprövning och senast inom l9 månader från ingivningsdagen resp. prioritetsdagen angivit. att han av- ser att använda resultatet av prövningen i vissa stater. Såvitt avser dessa stater får han nämligen ge in ansökningen jämte översättning och betala avgiften intill dess 25 månader har förflutit från nämnda dag.

Syftet med den internationella förberedande patenterbarhetsprövningen är att ge sökanden ett preliminärt. icke bindande utlåtande om huntvida

Prop. l977/78:l Del A (14

den upplinning som söks skyddad är ny. har uppfinningshöjd och kan till- godogöras industriellt. Resultatet av prövningen skall redovisas i en rap- port. som tillställs sökanden och WlP(')'.s internationella byrå. Byrån vida- rebefordrar rapporten till patentmyndigheterna i de stater i vilka sökanden enligt vad han har uppgivit avser att utnyttja detta resultat.

Rapporten angående resultatet av patenterbarhetsprt'ivningen är avsedd att ge sökanden underlag för att avgöra om han skall fullfölja ansökningen i de länder som har tagits tlpp i begäran om sådan prövning. Denna rapport skall därför i regel föreligga före utgången av nyssnämnda frist på 25 måna- der.

Enligt konventionen kan den myndighet till vilken en internationell pa- tentanst'jkan ges in och den myndighet som utför internationell nyhets- granskning eller internationell förberedande patenterbarhetspt'övning av sådan ansökan fatta beslut som går sökanden emot. Ett dylikt beslut kan t.ex. innebära att den internationella ansökningen skall anses återkallad eller att nyhetsgranskning eller patenterbarhetsprövning vägras. Sökanden har möjlighet att fullfölja sin ansökan i de stater som omfattas av ansök- ningen och därigenom få dylika beslut omprövade av de nationella patent— myndigheterna i dessa stater.

Sökanden skall erlägga avgifter till WlP(_):s internationella byrå. till den myndighet som tar emot ansökningen och till den myndighet som utför in— ternationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande patenter- barhctsprövning. Därjämte skall sökanden betala avgift till den nationella patentmyndigheten i varje fördragsslutande stat i vilken ansökningen full- följs.

Konventionen har även till syfte att främja den ekonomiska utveckling- en i utvecklingslänt'lermt genom att underlätta för dessa länder att få till- gång till modern teknologi. WlPO:s intemationella byrå får därför bedriva viss teknisk informationsverksamhet. Denna verksamhet skall bedrivas på sådant sätt att den underlättar för utvecklingsländerna att tillägna sig tek- niska kunskaper. Vidare skall inom unionen inrättas en kommitté för tek- niskt bistånd med uppgift att organisera sådant bistånd för utveckling av dessa länders patentväsen.

Konventionen innehåller bestämmelser om hur unionen för internatio- nellt patentsamarbete skall administreras. Beslutande organ är en general- församling. i vilken alla medlemsstaterna är representerade. När antalet medlemsstater överstiger 40 skall inrättas en exckutivkommitte. som skall bestå av en fjärdedel av församlingens medlemmar. De t'tdministrativa upp- gifter som rör unionen skall utföras av WlP(_):s internationella byrå. Unio- nens verksamhet skall i huvudsak finansieras av de avgifter som skall er— läggas förde tjänster. som utförs av internationella byrån enligt konventio— nen.

Konventionen träderi kraft tre månader efter det att den har tillträtts av minst åtta stater. under förutsättning att minst fyra av dessa stater uppfyl—

Prop. l977/78:l Del A oi

ler något av tre i konventionen angivna krav rörande antalet ingivna pa— tcntansökningar.

Som nämnts kan en stat genom att avge reservation undgå att bli bunden av konventionens bestämmelser rörande internationell förberedande pa- tenterbarhetsprövning (kap. ll). Bestämmelserna rörande sådan prövning träder i kraft först då tre stater. som uppfyller något av nyssnämnda sär— skilda krav. är bundna av dessa bestämmelser. Det är därför möjligt att samarbetet enligt konventionen i fråga om internationella patentansök- ningar till att börja med kommer att omfatta endast internationell nyhets-

granskning.

) Riku/uge” [()77/78. [ .vttml. Nr I. Del ,-l

Prop. 1977/78zl Del A oo

Hänvisningar till S4-2

  • Prop. 1977/78:1: Avsnitt 13.1

5 Den europeiska patentkonventionen och marknadspatentkonven- tionen

5.1. Konventionernas tillkomst

År l959 påbörjades inom EG arbete på det patenträttsliga området. lin arbetsgrupp inorn FG lade år 1962 fram förslag till en konvention om ett enhetligt marknadspatent. Patentet skttlle tneddelas av ett europeiskt pa- tentverk och dess rättsverkningar skttlle regleras av en för samtliga F.Cr- stater getnensam patentlagstiftning. Det fortsatta arbetet påatt få till stånd ett sådant marknadspatent fördröjdes emellertid till följd av motsättningar mellan EG-staterna i vissa frågor.

Resultatet av det inom EG pågående arbetet kunde på grund av FC:s in- dttstriella betydelse Väntas bli av stor vikt för patentväsendet i hela Väst- europa. Även de västeuropeiska stater som stod utanför EG ansåg sig där- för ha intresse av att medverka i detta arbete. lnotn liFTA tillsattes en ar- betsgrupp. som på grundval av det föreliggande F.Ci-utkastet utarbetade ett förslag som var avsett att tillgodose också dessa staters intressen. Enligt detta förslag skulle bestämmelserna om förfaramlet vid det föreslagna ett- ropeiska patentverket tas in i en "yttre" konvention, som skttlle vara ge- mensam för EG-staterna och EF'l'A-staterna. Ett särskilt marknadspatent som omfattade endast EG-staterna skulle regleras i en särskild. "inre" konvention. För de övriga staterna skulle det gemensamma förfarandet ut- mynna i nationella patent som reglerades av den nationella patentlagstift- ningen i resp. stat.

År 1969 inbjöd de sex stater sotn då var medlemmar i EG (Belgien. Frankrike. Förbtrndsrepubliken Tyskland. italien. Luxemburg och Neder- länderna) elva andra västeuropeiska stater (Danmark. Grekland. irland. Norge. Portugal. Schweiz. Spanien. Storbritannien. Sverige. Turkiet och Österrike) till en konferens för överläggningar om gemensamt arbete på en europeisk patentkonvention. Konferensen antog vissa riktlinjer för en så- dan konvention. Det fortsatta arbetet på att utarbeta en dylik konvention organiserades under beteckningen "regeringskonferensen rörande infö— randet av ett europeiskt system för meddelande av patent". l förhandling- arna kom efter hand att delta ytterligare fyra stater (Finland. Jugoslavien. Liechtenstein och Monaco).

Regeringskonferensen tillsatte fyra arbetsgrupper. vilka började sin verksamhet år 1969. Av arbetsgrupperna utarbetade förslag behandlades av konferensen vid regelbundet återkommande möten. Sedan expenarbe- tet hade avslutats ijuni 1972. publicerades under hösten samma år ett slut- ligt förslag till en europeisk patentkonvention med vissa därtill knutna överenskommelser.

Det sålunda framlagda förslaget förelades en diplomatisk konferens. som ägde rum i Mtinchen den lt) september—5 oktober 1973. [ konferensen

Prop. 1977/78zl Del A 67

deltog satnlliga de Zl stater som jag nyss nämnde. Vid konferensen antogs sotn tidigare nämnts den europeiska patentkonventionen. Den öppnades för undertecknande den 5 oktober I973 och har undertecknats av följande lo stater: Belgien. Danmark. Frankrike. l—"örbundsrepttbliken 'l'yskland. Grekland. irland. italien. Liechtenstein. luxemburg. Monaco. Nederlän- derna. Norge. Schweiz. Storbritannien. Sverige och Österrike. Konven— tionen har hittills tillträtts av l—"örbundsrepubliken Tyskland. Nederländer- na och Storbritannien. Den har ännu inte trätt i kraft.

inom EG utarbetades även ett utkast till en särskild konvention mellan EG-staterna om europeiskt patent för den gemensamma marknaden. Detta konventionsutkast behandlades vid en regeringskonferens i Luxemburg den l7 november— !5 december l975. Sistnämnda dag antogs en konven- tion om marknadspatentjämte därtill knutna överenskommelser och reso- ltttioner. Konventionen har undertecknats av samtliga nio EG-stater (Bel- gien. Danmark. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. irland. italien. Luxemburg. Nederländerna och Storbritannien). Hitintills har inte någon stat tillträtt denna konvention.

Genom marknadspatentkonventionen införs i de fördragsslutande sta- terna ett gemensamt rättssystem för patent som meddelas för dessa stater enligt den europeiska patentkonventionen och för europeiska patentansök- ningar som omfattar sådan stat. Europeiskt patent som har meddelats för de stater som har tillträtt marknadspatentkonventionen benämns mark- nadspatent. Enligt beslut av EG:s ministerråd den 15 december 1975 skall EG:s medlemsstater tillträda konventionen.

Marknadspatentkonventionen är en konvention mellan EG:s medlems- stater. Stat som inte tillhör EG men som bildar tullunion eller frihandels- område med EG kan dock genom enhälligt beslut av EG:s ministerråd in- bjudas att ingå avtal som innebär att konventionen gäller även för den sta- ten.

5.2. Den europeiska patentkonventionens innehåll i huvuddrag

Den europeiska patentkonventionen innehåller 178 artiklar fördelade på tolv delar. Till konventionen hör utförliga tillämpningsföreskrifter (regel l—lO6) samt fyra särskilda protokoll. vilka utgör integrerande delar av konventionen.

Genom konventionen bildas såsom föntt nämnts en europeisk patentor- ganisation. Organisationen skall vara självständig i administrativt och eko— nomiskt avseende. Den består av ett förvaltningsråd och ett europeiskt pa- tentverk. Organisationens uppgift är att i enlighet med konventionens be- stämmelser meddela patcnt för de stater som har tillträtt konventionen. Konventionen inskränker dock inte de fördragsslutande staternas rätt att ha egna patentverk som meddelar patent för vederbörande stat.

Den europeiska patentorganisationen. dc fördragsslutande staternas fö-

Prop. l977/78:l Del A (13

reträdare i förvaltningsrådet och det europeiska patentverkets tjänstemän skall åtnjuta viss irnmttnitet och vissa privilegier enligt ett särskilt proto- koll. protokollet angående den europeiska patentorganisationens privilegi— er och immunitet.

Förvaltningsrådet. som utgörs av företrädare för de fördragssitttande staterna. är organisationens högsta organ. Rådet får genom generella före- skrifter reglera verksamheten vid det europeiska patentverket. Det fast- ställer organisationens budget och tillsätter högre befattningshavare vid det europeiska patentverket.

På det europeiska patentverket ankommer att ta emot och prö 'a patent— ansökningar som görs enligt konventionen (europeiska patentansökningar) samt att meddela patent (europeiska patent) på grttnd av sådana ansök- ningar. Det skall ha sitt säte i Miinchen. Ledningen av verket utövas av en president. sotn tillsätts av förvaltningsrådet. Enligt ett av de särskilda pro- tokollen till konventionen. protokollet rörande centralisering av det euro— peiska patentsysternet och införandet av detta system (det s. k. centralise- ringsprotokollet). skall det tidigare ( avsnitt 2 . l ) nämnda internationella pa— tcntinstittttet i Haag vid konventionens ikraftträdande införlivas med det europeiska patentverket. institutet kommer därefter att utgöra filial till det europeiska patentverket. i—"örberedelser har vidtagits för att införliva insti- tutet med den europeiska patentorganisationen när denna har bildats. ()r- ganisationen skall därvid överta institutets nuvarande förpliktelser gent- emot de stater som är medlemmar av institutet ( Belgien. Frankrike. italien. Luxemburg. Monaco. Nederländerna. Schweiz. Storbritannien och 'i'ur- kiet). Enligt centraliseringsprotokoilet skall också en mindre filial för ny- hetsgranskning upprättas i Väst-Berlin. Denna filial skall utgöras av den del av Förbundsrepubiiken 'i'ysklands patentverk som f.n. är förlagd till Ber- lin.

Vid det europeiska patentverket skall finnas en mottagningsavdcining. nyhetsgranskningsavdelningar. pt'övningsavdeiningar. invändningsavdel- ningar. en rättsavdelning. besvärskamrar och en stor besvärskammare.

Den europeiska patentorganisationens verksamhet skall finansieras ge- nom de avgifter som tas ut av sökande och andra parter samt genom att det europeiska patentverket erhåller andel i de årsavgifter sotn i de fördrags- slutande staterna tas ut för europeiska patent. Vid behov kan förvaltnings- rådet dock besittta att de fördragssltttande staterna skall betala särskilda bidrag till organisationen. Sådana bidrag skall återbetalas så snart detta är möjligt.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förutsättningarna för att få europeiskt patent. Denna reglering är fristående från de fördrags— slutande staternas nationella patentlagstiftning. Vidare regleras i konven- tionen handläggningsordningen vid det europeiska patentverket. Konven- tionen innehåller också bestämmelser om rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patentansökan. i princip skall sådant patent och sådan ansö—

Prop. l977/78:l Del A ht)

kan i stat som patentet eller ansökningen omfattar ha samma rättsverkan som ett patent meddelat av den statens patentmyndighet resp. ansökan om sådant patent. ! vissa hänseenden innehåller emellertid konventionen be- stämmelser om rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patentan- sökan som är tvingande för de fördragsslutande staterna.

Europeisk patentansökan får ges in direkt till det europeiska patentver- ket eller till nationell patentmyndighet i fördragsslutande stat. om denna myndighet har åtagit sig att förmedla sadana ansökningar till det europeis- ka patentverket. Fördragsslutande stat får dock föreskriva att alla ansök- ningar skall ges in till den statens nationella myndighet eller att ansökan får ges in direkt till det europeiska patentverket endast om särskilt tillstånd i fi'irväg har lämnats av myndighet i den staten. Vidare får fördragsslutande stat föreskriva att uppfinningar av visst slag inte får utan tillstånd _vppas i Utlandet .

Det europeiska patentverkets officiella språk är engelska. franska och tyska. Europeisk patentansökan skall vara avfattad på ett av dessa språk. Det språk som sökanden sålunda har valt skall i princip användas vid all handläggning vid det europeiska patentverket som rör ansökningen eller det patent som har meddelats i anledning av denna (handläggningsspråk).

Europeisk patentansökan skall innehålla en anhållan om att europeiskt patent skall meddelas. patentkrav. beskrivning. erforderliga ritningar och ett sammandrag ("abstract") av ansökningens innehåll vid ansökningstill- lillet. Anhållan skall göras på särskilt formulär. För ansökningen skall er- läggas ansökningsavgift och avgift för nyhetsgranskning inom en månad från den dag då ansökningen gaVs in. Sökande som önskar aberopa priori- tet från tidigare ansökan måste göra detta i anhållan och därvid uppge var och när den tidigare ansökningen gjordes. [ anhållan skall sökanden ange Vilka stater han vill att patentet skall omfatta. Komplettering av ansök- ningen i detta avseende får inte ske senare. För varje sådan stat (designe- rad stat) skall erläggas särskild avgift (designeringsavgift) inom tolv måna- der från den dag då ansökningen gavs in eller. om prioritet yrkas. priori- tetsdagen.

Rätt att söka europeiskt patent tillkommer uppfinnaren eller dennes l'ättsinnehavz'tre. Något krav på att sökanden skall vara medborgare i eller ha hemvist i fördragsslutande stat uppställs inte.

I en europeisk patentansökan skall uppfinnaren anges. Är sökanden inte uppfinnare eller inte den ende uppfinnaren. skall han i samband med an- sökningen i särskild handling lämna uppgift om uppfinnaren och ange hur han har förvärvat rätten till uppfinningen. Denna handling tillställs den uppgivne uppfinnaren av det europeiska patentverket. (_iodtar denne inte sökandens uppgifter. har han möjlighet att vid domstol föra talan om bättre rätt till uppfinningen. Har sådan talan väckts. skall det europeiska patent— verket som regel förklara den europeiska patentansökningen vilande till dess tvisten har slutligt avgjorts.

Prop. 1977/7811 Det A 7(t

Tvist om rätt till uppfinning prövas av nationell domstol i vanlig ordning. "l'ill konventionen har fogats ett protokoll. protokollet angående behörig domstol och erkännande av beslut rörande rätten att få europeiskt patent (det s. k. erkännandeprotokollet). enligt vilket de fördragsslutande stater- na förbinder sig att erkänna avgörande om rätt till europeisk patentansö- kan som meddelas i annan fördragsslutande stat. Fördragsslutande stat kan emellertid genom att avge reservation undgå att under en övergångstid på högst tio år från konventionens ikraftträdande bli bunden av detta pro- tokoll.

Konventionens patenterbarhetsvilIkor överenssti'immer i huvudsak med vad som gäller enligt svensk rätt. För att europeiskt patent skall meddelas krävs sålunda att uppfinningen är ny. har uppfinningshöjd och kan till— godogöras industriellt. I fråga om innebörden av kravet på uppfinningshöjd skiljer sig emellertid konventionen i ett avseende från svensk rätt. Sålunda behöver en uppfinning inte visa uppfinningshöjd i förhållande till innehållet i tidigare ingiven ansökan som inte har publicerats innan uppfinningen pa- tentsöks. även om den tidigare ansökningen sedermera publiceras.

Det patenterbara området hari konventionen avgränsats på ett sätt som i huvudsak ("överenssti'immer med vad som anses gälla i svensk rätt. Vad angår livs- och läkemedel är dock att märka att enligt konventionen patent får meddelas på själva alstret (s.k. produktpatent) medan enligt över- gångsbestämmelserna till patentlagen patent inte får meddelas på sådant alster till dess regeringen förordnar annat. Fördragsslutande stat. vars na- tionella lag inte medger produktpatent på livs- eller läkemedel. ges dock rätt att genom reservation upprätthålla förbud mot sådana produktpatent även såvitt avser europeiska patent under en övergångstid på tio eller. un- der vissa förutsättningar. femton år från konventionens ikraftträdande.

I fråga om patent på uppfinning som avser alster bör anmärkas att euro- peiskt patent i vissa fall kan meddelas i sådan lydelse att patentet medför s. k. oinskränkt produktskydd. Detta innebär att skyddet för det patentera- de alstret. i motsats till vad som f.n. gälleri svensk rätt. omfattar alla an— vändningar av alstret. oavsett om dessa användningar framgår av patentet eller ej.

Europeisk patentansökan får enligt konventionen åtnjuta prioritet från sådan tidigare ansökan om skydd som har gjorts i stat som är ansluten till Pariskonventionen för industriellt rättsskydd eller med verkan för sådan stat. om den europeiska patentansökningen görs inom tolv månader från den dag då den tidigare ansökningen gjordes. Det är att märka att såvitt av- ser viss ft'firdragsslutande stat prioritet får grundas även på tidigare euro- peisk patentansökan som omfattar den staten.

Handläggningen av europeiska patentansökningar sker i fyra steg. näm- ligen prövning i formellt avseende. nyhetsgranskning. patenterbarhets- prövning och invändningsförfarande.

Den formella granskningen av europeiska patentansökningar utförs av

Prop. 1977/78zl Del A 71

en mottagningsavdelning. som är förlagd till det europeiska patentverkets filial i Haag. Vid denna granskning kontrolleras att ansökningen uppfyller vissa krav i formellt avseende. Befinnes detta vara fallet. skall mottag- ningsavdelningen åsätta ansökningen iiigivningsdag.

Hat" Cllt'opeisk patentansökan åsatts ingiviiingsdag och har ansöknings— avgift och nyhetsgranskningsavgift erlagts i rätt tid. blir ansökningen före- mål för nyhetsgranskning. Nyhetsgranskuingen äger rum samtidigt med en fortsatt granskning av ansökningen i formellt hänseende. Nyhetsgransk- ning sker Vid de särskilda nyhetsgranskiiingsavdelningarna. Flertalet såda— na avdelningar kommer att vara förlagda till Haag. Över granskningen skall upprättas en europeisk nyhetsgranskningsrapport. som tillställs sö- kanden.

Europeisk patentanst'ikan skall publiceras av det europeiska patentver— ket när IX månader har förflutit från ingivningsdagen eller. om prioritet _vr- kas. från prioritetsdagen. Detta gäller dock endast om ansökningen inte dessförinnan har :""tterkallats. skall anses återkallad eller har slutligt avsla- gits. (_)m nyhetsgranskningsrapporten ft'fireligger när ansökningen publice- ras. skall den publiceras tillsammans med ansökningen. ] annat fall skall nyhetsgranskningsrapporten publiceras särskilt så snart den har upprät- tats.

När en europeisk patentansökan har publicerats. blir handlingarna i an- st'äkningsärendet tillgängliga för envar. Den som vill ta del av handlingarna måste dock betala viss avgift. Visar någoii att en europeisk patentansökan har åberopats mot honom. har han rätt att ta del av handlingarna i ärendet även om ansökningen ännu inte har publicerats.

Sedan sökanden har tagit del av nyhetsgranskningsrapportcn. skall han ta ställning till om han vill fullfölja ansökningen genom att begära patenter- bat'helsrtrövning. Sådan begäran. som skall vara åtföljd av en särskild prövningsavgift. skall framställas inom sex månader från den dag då publi— ceringen av nyhetsgranskningsrapporten kungörs i en av det europeiska patenIVerket utgiven tidning (den europeiska patenttidningen). llar pateti- terbarhetsprövning inte begärts och prövningsavgift inte erlagts inom nämnda tid. anses den europeiska patentansökningen återkallad.

l-lar sökanden inom föreskriven tid begärt patenterbarhetsprövning. skall det europeiska patentverket pröva huruvida ansökningen uppfyller de materiella villkor som uppställs i konventionen för meddelande av euro- peiskt patent. Denna prövning utförs av en prövningsavdelning. som i re- gel består av tre tekniker. Finner avdelningen att ansökningen uppfyller de materiella villkoren för patenterbarhet. skall den meddela europeiskt pa- tent för de stater som sökanden har begärt (designerade stater). [ annat fall skall ansökningen avslås. Beslut att meddelaeuropeiskt patent skall kungö— ras iden etiropeiska patenttidningen. Beslutet gäller först från och med den dag då det har kungjorts.

lnvändningsföi'larandet äger rum efter patentmeddelandet. linvar har

Prop. l977/78:l Del A 72

rätt att göra invändning mot europeiskt patent inom nio månader från den dag då beslut att meddela patentet kungjordes i den europeiska patenttid- ningen. lnvändning får grundas endast på vissa i konventionen angivna omsti'tndigheter nämligen: i) att patentet avser något som inte är patenter- bart enligt konventionen. 2) att patentet inte beskriver uppfinningen så tydligt och fullständigt att en fackman med ledning därav kan utöva uppfin- ningen eller 3) att patentet omfattar något som inte framgår av ansökningen i dess lydelse vid ingivandet. invändningar prii'ivas av särskilda invänd- ningsavdelningar. som i regel består av tre tekniker. invändning kan leda till att invändningsavdelning upphäver det europeiska patentet eller besitt- tar att det skall upprätthållas i ändrad lydelse.

Vid det europeiska patentverket skall föras ett särskilt europeiskt pa- tentregister. Denna uppgift ankommer på rättsavdelningen. ! registret skall göras anteckningar om meddelade europeiska patent och publicerade eu— . ropeiska patentansökniiigar. Överlåtelse av europeisk patentansökan eller europeiskt patent gäller inte gentemot det europeiska patentverket förrän överlåtelsen har antecknats i registret.

Beslut av mottagningsavdelningen. prövningsavdelning. invändningsav- dclning och i'ättsavdelningen kan mot erläggande av besvärsavgift överkla- gas tiiI särskilda besVärskamrar. Besvärskamrarnas sammansättning är be— roende av bl.a. vilken avdelning som har meddelat det beslut som överkla- gas. Besvärskamrarna består sålunda i vissa fall av två tekniker och en ju- rist. i vissa fall av tre tekniker och tvåjuristcr och i vissa fall av tre jurister.

Frågor av särskild vikt för enhetlig rättstillämpning eller rättsfrågor av grundläggande betydelse kan av besvärskammare hänskjutas till en sär- skild prejudikatsinstans. den stora besvi'trskt'immaren. Det europeiska pa- tentverkets president kan hänskjuta rättsfråga till den stora besvärskam- maren. om två besvärskamrar har meddelat beslut i denna fråga som är oförenliga med varandra. Den stora bcsvärskammaren består av femjuris— ter och två tekniker.

Handläggningen vid det europeiska patentverket är i princip skriftlig. Muntlig förhandling kan dock äga rum på det europeiska patentverkets ini- tiativ eller på begäran av part. Vid sådan förhandling kan höras part. vittne och sakkunnig. Part. vittne eller sakkunnig som har kallats till muntlig för- handling inför det europeiska patentverket kan få avge sin utsaga inför domstol i den stat där han har hemvist. Även det europeiska patentverket kan under vissa förutst'tttningar begära bevisupptagning vid domstol i den stat där den som skall höras har hemvist. Vid sådan bevisupptagning kan utsaga avges under ed eller i annan lika bindande form.

Den som har hemvist eller. såvitt avserjuridisk person. säte i fördrags- slutande stat är inte skyldig att låta sig företrädas av ombud vid handlägg- ning inför det europeiska patentverket. Annan sökande måste däremot i regel låta sig företrädas av ombud. Som ombud fåri princip användas en- dast den som särskilt har auktoriserats därtill av det europeiska patentver-

Prop. l977/78:l Dei A 73

ket. För auktorisation fordras bl. a. att vet'lerbörande har godkänts i sär- skild prövning som anordnas av det europeiska patentverket samt att han är medborgare i fördragsslutande stat och driver rörelse eller har anställ- ning i sådan stat. Fysisk och juridisk person som har hemvist eller säte i fördragsslutande stat får dock alltid företrädas av anställd. Under en över- gångstid Vars längd bestäms av förvaltningsrådet gäller särskilda bestäm— melser om auktorisation.

Medan förutsättningarna för att få europeiskt patent regleras titeslutan- de av konventionen. regleras rättsverkan i fördragsslutande stat av euro- peiska patcnt i princip av den statens lag. Sålunda gäller att europeiskt pa- tent i varje l'ördragsslutande stat för vilken det har meddelats skall ha sam- ma rättsverkan som ett i den staten meddelat nationellt patent och även i övrigt följa samma bestämmelser som nationellt patent. om inte annat före- skrivs i konventionen. Rättsverkan inträder från och med den dag då det europeiska patentverket ktingör att europeiskt patent har meddelats. För- dragsslutande stat får emellertid i vissa fall föreskriva särskilda villkor för att europeiskt patent skall få rättsverkan i den staten. Är den text som lig- ger till grund för det europeiska patentverkets beslut att meddela patentet avfattad på språk som inte är officiellt språk i den staten. får denna stat så- lunda kräva att sökanden inom viss tid ger in översättning av denna text till den statens officiella språk och betalar kostnaden för publicering av över- Säll[lingen. Skulle ett europeiskt patents lydelse ändras efter invändnings- förfarande. får motsvarande krav på översättning ställas beträffande pa- tentet i dess ändrade lydelse.

Europeiskt patent får enligt konventionen upprätthållas i 20 år från an- sökningens ingivningsdag. l-"i'irdragssltitandc stat som har kortare patenttid för sina nationella patent kan genom reservation uppnå. att den kortare pa- tenttideii under en övergångsperiot'i på högst tio år från konventionens ikraftträdande gäller också för europeiska patent såvitt avser deti staten.

Konventionen innehåller för de fördragsslutande staterna tvingande be- stämmelser rörande patentskyddets omfattning. i fråga om europeiskt pa— tent och europeisk patentanstkaan bestäms sålunda patentskyddets omfatt- ning av patentkravens innehåll. För förståelse av patentkraven får emeller- tid ledning hämtas från beskrivningen och ritningarna. Enligt ett särskilt protokoll som hör till konventionen. protokollet angående tolkningen av artikel 69 i den europeiska patentkonventionen. får dessa bestämmelser in- te medföra vare sig en strikt bokstavstoikning av patentkraven eller en tolkning enligt vilken patentk "aven endast tjänar som riktlinjer för att fast— ställa skyddsomfånget.

För att europeiskt patent skall upprätthållas i de stater för vilka det har meddelats krävs. att patenthavaren i vanlig ordning i varje sådan stat beta- lar årsavgift enligt vad som föreskrivs i den statens lag. Fördragsslutande stat får dock inte ta ut årsavgift förrän från och med det patentår som bör- jar närmast efter det under vilket det europeiska patentverket har kungjort

Prop. l977/78:l Del A 74

sitt beslut att meddela patentet. Detta beror på att sökanden under ansök- ningstiden har att betala årsavgifter till det europeiska patentverket. De föi'dragssiutaude staterna skall inbetala viss del av de uppburna årsavgif— tei'na för europeiska patent till det europeiska patentverket. Denna del. som inte får överstiga 75 (";. bestäms av förvaltningsrådet.

Europeisk patentansökan som har åsatts ingivningsdag skall i varje för- dragsslutande stat som den omfattarjämställas med nationell patentansö- kan. Under förutsättning att den europeiska patentansökningen leder till patent skall den för tiden efter det att den publicerades av det europeiska patentverket och fram till dess patent meddelas medföra samma skydd som ett europeiskt patent (s. k. provisoriskt skydd). i—"ördragsslutande stat får emellertid begränsa skyddet för europeisk patentansökan till det skydd som enligt den statens lag uppkommer genom obligatorisk publicering av icke prövade nationella patentansökningar. Sökanden skall dock alltid ha rätt till en med hänsyn till omstäiidighcterna skälig ersättning vid intrång. l—"ördragssltitande stat får dessutom föreskriva att om europeisk patentan- sökan vid dct europeiska patentverket handläggs på språk som inte är offi- ciellt språk i den staten. skydd för ansökningen inte inträder förrän från och med den dag då översättning av patentkraven till den statens officiella språk enligt den statens bestämmande. har gjorts allmänt tillgänglig på sätt som föreskrivs i den statens lag eller har tillställts den som utnyttjar den uppfinning som ansökningen avser.

Den lydelse som europeiskt pateiit eller europeisk patentansökan har på handläggningsspråket skall äga vitsord såväl vid det europeiska patentver- ket som i fördragsslutande stat. Stat som med stöd av konventionen kräver översättning av patentkraven i europeisk patentansökan eller av den text som ligger till grund för beslutet att meddela europeiskt patent får emeller— tid föreskriva att översättningen äger vitsord före lydelsen på handlägg- ningsspråket. i den mån översättningen medför ett mera begränsat skydd än lydelsen på handläggningsspråket. Översättning får dock inte tillerkän- nas vitsord när det gäller talan om ogiltighet av europeiskt patent.

Frågan om vilken stats domstolar som skall pröva talan om intrång i eu- ropeiskt patent och talan om ogiltighet av sådant patent regleras inte i kon- ventionen.

[ konventionen anges vilka omständigheter som får åberopas som grund för ogiltigförklaring av europeiskt patent. Europeiskt patent får f("irklaras ogiltigt dels om det finns nationellt patent eller nationell patentansökan med äldre rätt än det europeiska patentet. dels i fem därutöver särskilt uppräknade fall. nämligen: i) om patentet avser något som inte är paten- terbart enligt konventionen: 2) om patentet inte beskriver uppfinningen så tydligt och fullständigt att en fackman med ledning därav kan utöva den; 3) om patentet omfattar något som inte framgår av innehållet i ansökningen i dess lydelse vid ingivandct: 4) om patentets skyddsomfång har utvidgats: 5) om patenthavaren enligt konventionen inte var berättigad till patentet.

Prop. l977/78:l Del A 75

Fördragssltitaiide stat behöver inte i sin lagstiftning medge alla de fem sär- skilt uppräknade grunderna men får inte tillåta ogiltigföi'klaring av euro- peiskt patent på annan grund än som anges i konventionen.

Förhållandet till 1970 års samarbetskonvention regleras dels i själva konventionstexten. dels i ett av de särskilda protokt'illen. det s. k. centrali- seringsprotokollet. internationella patentansökningar som görs enligt sam- arbetskonventionen får handläggas vid det europeiska patentverket. Den- na handläggning skall ske enligt samarbetskonvcntioncns bestämmelser kompletterade med bestämmelserna i den europeiska patentkonventionen. Det europeiska patentverket skall vara designerad myndighet enligt samar- betskonventionen för de stater som har designcrats i internationell patent- ansökan och beträffande vilka sökanden liar angivit att han önskar få euro- peiskt patent. Detsamma gäller om sökanden har designerat stat som har tillträtt den europeiska patentkoiiventioncn och denna stat har föreskrivit att sådan designering skall ha samma verkan som ansökan om europeiskt patent.

Under förutsättning att avtal härom träffas mellan den europeiska pa- tentorganisationen och WiP(.):s iiiternatioiieiia byrå skall det europeiska patentverket vara internatii.)nell nyhetsgranskningsmyndighet och myndig- het för internationell förberedande patenterbarhetsprövning enligt samar- betskonventionen. l centraliseringsprt'itokollet förbinder sig de stater som tillträder den europeiska patentkonventionen att till förmån för det euro- peiska patentverket avstå från att låta sina nationella patentmyndigheter tjänstgöra som internatitmell nyhetsgranskningsmyndighet resp. myndig- het för internationell förberedande patenterbarhetsprövning enligt samar- betskonventionen. Avsikten med denna ordning är att efter en övergångs- tid i princip endast det europeiska patentverket skall utöva dessa funktio— ner förde stater som tillhör den europeiska patentorganisationen.

i centraliseringsprotokollet görs dock undantag för patentmyndighet i stat vars officiella språk inte är något av de ofiiciella språken vid det eti- ropeiska patentverket (engelska. franska och tyska). Sådan stats patent- myndighet får utföra både internationell nyhetsgranskning och internatio- nell förberedande patenterbarhetsprövning enligt samarbetskonventionen med den begränsningen att myndigheten får utföra sådan granskning resp. prövning endast såvitt avser ansökningar som görs av dem som är medbor- gare i eller har hemvist i den staten eller i angränsande stat som har tillträtt den europeiska patentkonventionen. Förvaltningsrådet kan vidare tillåta patentmyndigheten i fördragsslutande stat att utföra dessa uppgifter även i fråga om internationella patentansökningar som görs av dem som är med- borgare i eller har hemvist i icke fördragsslutande stat vilken har samma officiella språk som den fördragsslutande staten. Som förutsättning härför gäller emellertid att ansökningen är avfattad på detta språk.

Beträffande internationell patentansökan som har varit föremål för ny- hetsgranskning enligt samarbetskonventionen föreskrivs i den europeiska

Prop. 1977/78zl Del A 76

patentkonventioneii att kompletterande nyhetsgranskning skall företas vid det europeiska patentverket. om ansökningen fullföljs dit. För sådan ansö- kan skall sökanden betala vanlig nyhetsgranskningsavgift vid det europeis- ka patentverket. Förvaltningsrådet får emellertid bestämma under vilka förutsättningar och i vilken omfattning det europeiska patentverket skall avstå från komplettert'inde nyhetsgranskning av ansökan som har varit föremål för nyhetsgranskning enligt samarbetskonventionen och endast ta ut reducerad nyhetsgranskningsavgift av sökanden.

För att inom det europeiska patentsystemets ram få till stånd en harmo- nisering av den internationella nyhetsgranskningen skall samarbete äga rum mellan det europeiska patentverket och sådan nationell patentmyndig- het i en till den europeiska patentkonventionen ansluten stat som tjänstgör som internationell nyhetsgranskningsmyndighet. Detta samarbete skall grundas på ett särskilt avtal. som kan behandla bl. a. granskningsmctoder och utbyte av nyhctsgranskningstjänster samt rekryten'ng och titbildning av granskare.

För att underlätta de nationella patentmyndigheternas anpassning till den minskade arbetsbelastning som de kommer att få till följd av det euro- peiska patentverkets verksamhet. får det europeiska patentverket under en övergångstid låta nationella patentmyndigheter utföra viss granskning av europeiska patentansökningar.

Enligt den europeiska patentkonventionen får en grupp stater som har tillträtt denna konvention bestämma. att europeiskt patent får meddelas endast gemensamt för alla dessa stater. Som förutsättning härför gäller dock att denna grupp stater har slutit särskild överenskommelse om att ett- ropeiskt patent som har meddelats för dessa stater skall ha enhetlig karak- tär. Sådan grupp av stater skall svara för de kostnader som den europeiska patentorganisationen ådrar sig genom att utföra ytterligare uppgifter enligt den särskilda överenskommelsen. Den år 1975 avslutade konventionen om marknadspatent mellan EG:s medlemsstater är en sådan särskild överens- kommelse som nu aVses. Enligt marknadspatentkonventionen skall upp- rättas särskiida organ inom det europeiska patentverket för handläggning av vissa frågor rörande marknadspatent.

Rätt att tillträda den europeiska patentkonventionen har de stater som deltog i eller inbjöds att delta i den tidigare nämnda regeringskonferensen för införandet av ett europeiskt system för meddelande av patent. Andra europeiska stater får tillträda konventionen om de inbjuds därtill av för- Vt-iltningsrådet.

Konventionen träder i kraft tre månader efter det att den har tillträtts av sex stater i vilka år l97t) ingavs sammanlagt minst 1800th patentansök- ningar.

Fördragsslutandc stat kan frånträda konventionen genom uppsägning. Uppsägningstiden är ett år.

Konventionen kan revideras genom särskilda konferenser mellan de för-

Prop. l977/78:l Del A 77

dragsslutande staterna. ."ädan konferens är beslutför om minst tre fjärde— delar av de fördragssltttande staterna är företrädda vid konferensen. Änd- ring mäste antas vid sadan konferens med tretjärdedels majoritet. Stat som inte har ratificerat sålunda antagna ändringar när dessa träder i kraft anses ha frånträtt konventionen.

Hänvisningar till S5-2

5.3. Marknadspatentkonventionens innehåll i huvuddrag'

Som har framgått av redogörelsen för den europeiska patentkonventionen (avsnitt 5.2) fär en grupp stater som har tillträtt denna konvention bestäm— ma att europeiskt patent får meddelas endast gemensamt för alla dessa sta— ter. Som förutsättning härför gäller dock att denna grupp stater har slutit särskild överenskommelse om att europeiskt patent som har meddelats för dessa stater skall ha en enhetlig karaktär. Mellan EG:s medlemsstater har träffats en sådan överenskommelse genom den konvention som den li de- cember 1975 avslutades i Luxemburg. konventionen om europeiskt patent för den gemensamma marknaden (marknadspatentkonventionen).

Genom marknadspatentkonventionen inft'irs i de fördragsslutande sta- terna ett gemensamt rättssystem för patent som meddelas för dessa stater enligt den europeiska patentkonventionen och för europeiska patentansök- ningar som omfattar sadan stat. Europeiskt patent sotn har meddelats för de stater som har tillträtt marknadspatentkonventionen benämns mark— nadspatent.

Marknadspatentet är enhetligt och autonomt. linhetligheten innebär att patentet fär samma rättsverkan i samtliga fördragsslutande stater och att det kan meddelas. överlåtas. upphävas eller förfalla endast för samtliga dessa stater. Den autonoma karaktären beståri att patentet i princip regle- ras uteslutande av bestämmelserna i marknadspatentkonventionen och den europeiska patentkonventionen. Det är dock att märka att enligt ut- trycklig föreskrift i marknadspatentkonventionen bestämmelserna i för- draget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (Rom— fördraget) tillämpas utan hinder av marknadspatentkonventionen.

Enligt marknadspatentkonventionen får europeisk patentansökan i prin- cip inte avse enstaka F.C-stater utan måste omfatta samtliga stater som till- hör P.G. Europeiskt patent för EG-stat fär sålunda meddelas endast i form av marknadspatent som omfattar samtliga EG-stater. Under en övergängs- tid får dock europeiskt patent meddelas för viss EG-stat eller vissa EG-sta- ter. om sökanden begär det. EG:s ministerråd beslutar när denna över- gåmgstid skall upphöra. För beslut att övergångstiden skall upphöra mindre än tio är från marknadskonvcntionens ikraftträdande krävs enhälligt beslut av ministerrådet och för upphörande vid senare tidpunkt beslut med kvali- ficerad majoritet.

[ Marknadspatentkonventionen med därtill hörande tillämpningsförckrifter i den engelska versionen finns intagen i SOU I976: 25 (bilagorna 7 och 8).

Prop. l977/78:l Del A 78

Marknadspatentkonventionen inskränker inte FIG-staternas rätt att meddela nationella patent. dvs. att låta patent meddelas av nationell pa- tcntmyndighet.

Den ensamrätt som erhålls genom ett marknadspatent anges i konven- tionen genom en uttömmande uppräkning av de åtgärder i fraga om en pa- tenterad uppfinning som i princip är förbehållna patenthavaren. Denna uppräkning omfattar både handlingar som utgör direkt utnyttjande av upp- tinningen (direkt patentintrång) och handlingar som utgör indirekt utnytt- jande av denna (medelbart patentintrång).

Den genom markmtdspatentet erhållna ensamrätten omfattar inte åtgärd med patentskyddat alster. om patenthavaren eller annan med dennes ut— tryckliga samtycke har fört ut detta alster på marknaden i någon fördrags- slutande stat. Den som i en liG-stat har köpt patentskyddat alster från pa- tenthavaren eller från någon som har dennes medgivande att sälja alstret far sålunda utan hinder av ensamrätten införa och utnyttja alstret även i övriga F.Ci—stater. linligt konventionen gäller motsvarande inskränkning i den ensamrätt som nationellt patent ger patenthavaren i den stat där paten— tet har meddelats. Som förutsättning härför gäller att patenthavaren eller annan med patenthavarens uttryckliga samtycke har fört ut det patent— skyddade alstret på marknaden i någon fördragssltttande stat. De inskränk- ningar i ensamrätten som här avses gäller dock inte om det enligt gemen- skapsrätten ("Community law") föreligger skäl att låta ensamrätten om- fatta åtgärd med patentskyddat alster i de fall som nu avses.

I fråga om ttppfinning som omfattas av marknadspatent medges i varje fördragsslutande stat samma föranvändarrätt som där hade kunnat fås om uppfinningen hade varit skyddad av nationellt patent.

l:".nligt konventionen ger ansökan om marknadspatent skadeståndsrätts- ligt skydd ttnder viss del av ansökningstiden. under förutsättning att an- sökningen leder till patent. Sökanden har sålunda rätt till en med hänsyn till omständigheterna skälig ersättning av den som. under tiden mellan an- sökningens publicering oeh patentmeddelandet. olovligen utnyttjar uppfin- ning som omfattas av ansökan om marknadspatent. För utnyttjande som sker efter patenttneddelandet bestäms skadestånd och eventuellt straff för patentintrång enligt nationell lag.

Fördragsslutande stat har rätt att som villkor för att ansökan om mark- nadspatent skall ge skadestandsrättsligt skydd kräva översättning av pa— tentkraven till den statens officiella språk. om handläggningsspraket för ifrågavarande ansökan inte är officiellt språk i den staten. Sådan översätt- ning skall enligt sökandens val ges in till myndighet i den staten. vilken myndighet skall publicera översättningen. eller tillställas den som tttövar uppfinningen i den staten. Ansökningen far inte skadeståndsrättsligt skydd när det gäller utnyttjande i den staten förrän sökanden har fullgjort vad som krävs i detta avseende.

För att marknadspatent skall bli giltigt. mäste sökanden inom viss tid ge in översättning av patentkraven till samtliga EG-staters officiella språk.

Prop. l977/78:l Del A 79

Vidare har fördragsslutande stat möjlighet att genom reservation i sam- band med att den undertecknar eller ratificerat" konventionen förbehålla sig rätten att kräva översättning av även patentets beskrivning till den sta- tens ofticiella språk.

Talan om intrång i marknadspatent prövas av nationell domstol. [ kon- ventionen regleras frågan om behörig domstol för sådan talan. Mål om in- trång får på yrkande av part förklaras vilande. om invändning mot eller frå- ga om upphävande eller begränsning av marknadspatentet är Linder pröv- ning i det europeiska patentverket. Upphäver det europeiska patentverket inte patentet. skall det när patentets slutliga lydelse har fastställts avge ytt- rande rörande patentskyddets omfattning. Domstol som prövar talan om intrång i marknadspatent får alltid begära yttrande från det europeiska pa- tentverket rörande patentskyt'ldets omfattning.

Pa patenthavarens begäran kan marknadspatent begränsas. Patenthava- rcn skall i så fall ange den önskade begränsningen. varefter det europeiska patentverket prövar om det sålunda begränsade patentet är giltigt.

Fråga om ogiltigförklaring av marknadspatent prövas av det europeiska patentverket vid särskilda enheter som upprättas för detta ändamål. De ogiltighetsgrunder som får åberopas är alla de som medges i den europeis- ka patentkonventionen. Det är vidare att märka att marknadspatent får förklaras ogiltigt för viss fördragssltttande stat. om det har meddelats trots att det inte uppfyller kravet på nyhet i f("irhållant'le till nationellt patent eller nationell patentansökan med tidigare ansöknings- eller prioritetsdag.

Genom att avge reservation vid undertecknandet eller ratificeringen av konventionen kan fördragsslutande stat förbehålla sig rätten att under en övergångstid låta domstol i den staten som prövar talan om intrång i mark- nadspatent pröva även patentets giltighet i den staten. om partema medger detta. (_)giltigförklaring får i sådant fall ske endast på någon av de grunder som hade fått åberopas som ogiltighetsgrund vid det europeiska patentver— ket. Sådan reservation gäller ttnder högst tio år från konventionens ikraft- trädande. EG:s ministerrad kan dock med kvalificerad majoritet förlänga denna övergångstid med högst fem år.

Patenthavare kan upplåta licens för utnyttjande av uppfinning som om- fattas av marknadspatent. Licens kan avse hela patentet eller del av detta. Licens kan vidare avse hela det område inom vilket marknadspatentet gäl- ler eller del av detta område. Har licens som avser patentskyddat alster upplåtits för endast del av detta område. får den som har köpt alstret av li- censhavaren fritt införa och utnyttja detta inom hela konventionsområdet.

linligt konventionen får licens upplåtas i form av ensamlicens eller i form av enkel licens. Det bör emellertid anmärkas att enligt EG—kommis- sionens uppfattning upplåtelse av ensamlicens i regel strider mot bestäm- melserna i Romfördraget rörande fri konkurrens och fria varurörelser.

Överlåtelse av patent och upplåtelse av licens får inte verkan mot tredje man som är i god tro förrän den har antecknats i det särskilda register över

Prop. 1977/78zl Del A so

marknadspatent som skall föras av det europeiska patentverket.

Frågan om meddelande av tvångslicens för utnyttjande i viss fördrags- slutande stat av uppfinning sotn omfattas av marknadspatent avgörs enligt den statens lag.

Inom den europeiska patentorganisationens förvaltningsråd bildar föte- trädarna för de stater som har tillträtt marknadspatentkonventionen och företrädare för E(i—kommissionen ett särskilt utskott. som beslutari frågor rörande marknadspatentkonventionen. dess administration och finansie- ring. lnom det europeiska patentverket upprättas särskilda organ för hand- läggning av vissa frågor rörande marknadspatent. nämligen ogiltighetsav- delningar. ogiItighetskammare och en patcntförvaltningsavdelning. (')gil- tighetsavdelning är första instans för prövning av frågor om bl. a. ogiltighet och begränsning av marknadspatent. (')giltighetskantntare prövar besvär över beslut av ogiltighetsavdelning och avger yttrande till nationell dom- stol i mål rörande intrång i marknadspatent. Beslut av ogiltighetskammare kan i vissa fall överklagas till E(i-domstolen i Luxemburg. Uppkommer vid nationell domstol fråga rörande tolkning av marknadspatentkonven— tionen eller av vissa bestämmelser i den europeiska patentkonventionen. far domstolen hänskjuta frågan till liG-domstolen. Kan den nationella domstolens beslut inte överklagas. skall den underställa EG-domstolen dy- lika frågor.

De särskilda organen har samma officiella språk som det europeiska pa- tentverkets övriga organ. dvs. engelska. franska och tyska.

Inför de särskilda organen får som ombud i princip användas endast den som är upptagen i det europeiska patentverkets förteckning över auktori- serade ombud och som dessutom är medborgare i eller driver rörelse eller har anställning i stat som har tillträtt marknadspatentkonventionen. Den som är upptagen i denna förteckning men inte uppfyller något av de övriga nämnda villkoren får dock företräda part inför de särskilda organen. om han är den som senast företrädde parten vid handläggning enligt den euro- peiska patentkonvcntionen rörande ifrågavarande marknadspatent eller den patentansökan på vilken marknadspatentet grundas. Som ytterligare förutsättning gäller dock att den stat i vilken ombudet är medborgare elleri vilken han driver rörelse eller har anställning tillätnpar sådana bestämmel- ser i fråga om rätt att uppträda som ombud vid den statens nationella pa- tentmyndighet som såvitt avser reciprocitet ("överensstämmer med de före- skrifter som förvaltningsrådets särskilda utskott kan utfärda.

Marknadspatentkonventionen träder i kraft tre månader efter det att samtliga de stater som har undertecknat konventionen (samtliga liG-sta- ter) har ratificerat den. I samband med att dessa stater den 15 december l975 undertecknade konventionen avgav de en förklaring av innebörd att de avser att ratificera marknadspatentkonventionen så att den träder i kraft så snart som möjligt efter det att den europeiska patentkonventionen

Prop. l977/78:l Del A Xl

har trätt i kraft. Marknadspatentkonventionen har hittills inte tillträtts av någon stat.

Stat som i framtiden blir medlem i FIG måste ansluta sig till marknadspa— tentkonventionen. Stat som inte tillhör lZG men har tillträtt den europeiska patentkonventionen och som bildar tullunion eller har frihandelsavtal med EG får genom enhälligt beslut av F.st ministerråd inbjudas till förhand- lingar om särskilt avtal som skall göra det möjligt att tillämpa konventio- nen för denna stat. I avtalet skall de närmare villkoren för denna tilllämp- ning anges.

&» Riku/(1.151!!! 1977/78. I .ruml. Nr I. l)('l A

Prop. l977/78:l Del A 82

Hänvisningar till S5-3

6. Kommitténs synpunkter på följderna av tillträde till samarbets- konventionen och den europeiska patentkonventionen

6.1. Det svenska patentverkets arbetsbelastning och personalbehov

6. l .! AI/nu'imtu synpmtklt'r

Under 1960-talet ökade antalet patentansökningar som ingavs till det svenska patentverket kraftigt. Sålunda ingavs år 1960 12744 ansökningar. medan antalet är 1969 hade stigit till 18158. De senaste åren har emellertid denna utveckling brutits och antalet ansökningar har minskat. Ar 1975 stannade sålunda antalet ansökningar vid 14788. Samma tendens har för— märkts i de flesta viktigare industriländer.

Denna utveckling torde enligt kommitten i första hand bero på det under senare år rådande konjunkturläget. Företrädare för det svenska näringsli- vet har enligt kommitten framhållit. att både palettteringskmtnaderna och kostnaderna för att hävda en erhållen patcnträtt mot den som gör intrång i patentet på senare år har vuxit snabbare än andra kostnader och att de nu har blivit så höga att även större företag noga måste pröva värdet av att sö- ka patent på en uppfinning och överväga i vilka länder patent bör sökas. Kommittén uppger vidare att det även har hävdats att internationella före- tag med stora resurser i flera länder inte har så stort behov av patent. utom när det gäller de viktigaste marknaderna.

Enligt kommitten är det för tidigt att avgöra i vad mån andra orsaker än konjunkturläget har haft påtaglig betydelse för minskningen av antalet pa- tentansökningar. Kommittén utgår från att en återhämtning av ansöknings- antalet kan komma att ske fram till år 1985. Antalet ansökningar vid det svenska patentverket år 1985 beräknar kommitten därför till ca 18000. om varken samarbetskonventionen eller den europeiska patentkonventionen träder i kraft. Därav antas 5000 komma från svenska och 13000 från ut- ländska sökande. Detta motsvarar den fördelning som under senare år i huvudsak har rått i Sverige mellan antalet ansökningar med svenska sö- kande och antalet ansökningar med utländska sökande. Dessa antagt'tnden rörande antalet patentansökningar utgör grunden för de siffermässiga upp- skattningar angaende patentverkets arbetsbelastning och ekonomi som kommittén gör.

6.1.2 Verkan ur tillträde till endast .mmurhelskonventionen

Kommittén har antagit att både samarbetskonventionen och den euro- peiska patentkonventionen kommer att träda i kraft inom en nära framtid. Om Sverige i det läget tillträder enbart samarbetskonventionen. torde en- ligt kommittén antalet patentansökningar vid det svenska patentverket inte väsentligt komma att avvika från det antal som redovisats för det fall att ingen av konventionerna träder i kraft. Vid ett tillträde till enbart samar- betskonventionen skulle sålunda år 1985 till det svenska patentverket ges

Prop. l977/78zl Del A N?—

in ca 18000 patentansökningar. varav 5 000 från svenska sökande och åter- stående 13000 från utländska sökande.

I detta fall anser sig kommitten kunna utgå från att samtliga ansökningar görs i form av internationell patentansökan. Såvitt gäller ansökningarna från utländska sökande räknar kommitten med att de som regel blir före- mål för internationell nyhetsgranskning vid annat patentverk än det svens- ka. även om det svenska patentverket är internationell nyhetsgransknings— myndighet. (f)m det svenska patentverket utses till internationell nyhets— granskningsmyndighet. antas de 5000 ansökningarna från svenska sökan- de komma att nyhetsgranskas här. På grund av att internationell nyhets— granskning är mera arbetskrävande än den nyhetsgranskning som normalt äger rum vid det svenska patentverket. beräknas arbetsinsatsen öka med 10"? för varje sadan ansökan. Å andra sidan antas att en internationell pa- tentansökan. som redan har varit föremål för internationell nyhetsgransk- ning när den fullföljs vid det svenska patentverket. kräver endast omkring 8053? av det arbete som åtgår vid nuvarande handläggning.

Under förutsättning att det svenska patentverket blir internationell ny- hetsgranskningsmyndighet skttlle sålunda enligt kommitten handläggning här av de ca 18000 patentansökningarna kräva en arbetsinsats som mot- svarar fullständig handläggning enligt nuvarande rutiner av omkring 16 000 ansökningar. Ett tillträde till enbart samarbetskonventionen skttlle i så fall enligt kommitten inte medföra någon nämnvärd minskning av arbetsbelast- ningen vid det svenska patentverket. i 'an fall inte framtill år 1985. Några omställningssvårigheter för verkets personal till följd av minskningen av antalet tjänster kan därför enligt kommittén inte uppkomma.

Kommittén anser emellertid det inte vara uteslutet att ett svenskt tillträ- de till endast samarbetskonventionen kan leda till att antalet patentansök— ningar vid det svenska patentverket blir avsevärt lägre än som nyss anta- gits. Om Sverige står utanför den europeiska patentorganisationen. förelig- ger det nämligen enligt kommittén viss risk att sökande som är intressera- de av att få patentskydd i Europa begränsar sig till sådana stater för vilka patent kan meddelas av det europeiska patentverket.

Om de bestämmelser i samarbetskonventionen som rör internationell förberedande patenterbarhetsprövning skulle träda i kraft och systemet med sådan prövning skulle utnyttjas i stor omfattning. bör detta enligt kommitten på sikt leda till viss minskning av arbetsbelastningen vid det svenska patentverket jämfört med det fall att endast konventionens be— stämmelser om internationell nyhetsgrz'tnskning är tillämpliga. Enligt kom- mitten gäller detta särskilt för det fall att Sverige tillträder endast samar- betskonventionen. ] sådant fall är det nämligen enligt kommitten troligt. att utländsk sökande som önskar patent för Sverige gör internationell an- sökan med utnyttjande av det europeiska patentverket som myndighet för internationell nyhetsgranskning och internationell förberedande patenter— barhetsprövning. Sådan sökande måste dock vara medborgare i stat som

Prop. l977/78:l Del A 34

inte bara har tillträtt den europeiska patentkonventionen utan även har till— trätt samarbetskonventionen tltan att avge reservation mot dess kapitel 11. om inte generalförsamlingen för den union som bildas enligt samarbets- konventionen beslutar annat.

(1.1.3 Ver/((ur ar tillträde till både sumarlwlskmzventionen och den euro- peiska patent/("un(':'/immun

När det gäller den inverkan på arbetsbelastningen vid det svenska pa- tentverket som ett tillträde till både samarbetskonventionen och den euro— peiska patentkonventionen kan få gör kommitten sina bedömningar delvis på grundval av material rörande arbetsbelastningen vid det europeiska pa— tentverket som har använts av den interimskommitté som förbereder den europeiska patentkonventionens ikraftträdande. Även i detta fall utgår kommitten från att det svenska patentverket kommer att utses till interna- tionell nyhetsgranskningsmyndighet enligt samarbetskonventionen.

lnom interimskommittén har gjorts vissa uppskattningar rörande ansök- ningsantalet vid det europeiska patentverket. Dessa uppskattningar grun- das på den s. k. trestatsteorin. Utgångspunkten för denna teori är att den som önskar erhålla skydd för en ttpplinning i tre eller flera av de fördrags- slutande staterna kommer att söka patent för dessa stater genom europeisk patentansökan. Med hjälp av en av WIPO förd statistik över patentansök- ningar har i fråga om de ansökningar som år 1970 gavs in av utländsk sö— kande i de stater som kan antas tillträda den europeiska patentkonventio- nen undersökts från vilket land de olika ansökningarna härrörde. Om den europeiska patentkonventionen hade varit i kraft år 1970. skulle enligt tre- statsteorin svenska sökande ha givit in 843 ansökningar till det europeiska patentverket. Motsvarande beräkningar har utförts för övriga tilltänkta fördragsslutande stater. Beräkningar har också gjorts beträffande antalet ansökningar från sökande i stater sotn inte förväntas tillträda konventio- nen.

På grundval av trestatsteorin har inom interimskommittén antagits. att det europeiska patentverket vid mitten av 1980-talet bör få ta emot om- kring 40 000 europeiska patentansökningar årligen. Patentpolicykom- mitténs uppskattning av arbetsbelastningen vid det svenska patentverket grundas på att det europeiska patentverket kommer att få detta antal an- sökningar.

Såvitt gäller Sverige har under förberedelsearbctet på den europeiska patentkonventionen på grundval av 1970 års ansökningssiffror antagits. att 70 Gl- av patentansökningarna från utländska sökande skulle göras i form av europeisk patentansökan. Kommittén har vid sina beräkningar utgått från en sådan fördelning av patentansökningarna mellan det svenska och det europeiska patentverket. På grundval härav beräknar kommittén att av de 13 000 ansökningar om patent för Sverige. som år 1985 antas komma att gö-

Prop. l977/78:l l)el A 35

ras av utländsk sökande. ca 9000 ansökningar kommer att handläggas vid det europeiska patentverket. Huvuddelen av de återstående ansökningar med utländsk sökande (30 '.'-'i- eller ca 4000). vilka skulle komma att hand- läggas vid det svenska patentverket. antas ha varit föremål för internatio— nell nyhetsgranskning enligt samarbetskonventioncn vid annan internatio— nell nyhetsgranskningsmyndighet än det svenska patentverket.

Med hänsyn till osäkerheten i siffrorna bortses i kommitténs uppskatt- ningar från den stimulerande inverkan som samarbetskonventionen kan antas medföra på företagens vilja att söka patent. Såsom förut har nämnts skulle enligt trestatsteorin knappt l000 europeiska patentansökningar komma att ges in av svenska sökande. Detta motsvarar ca 20 9? av det tota- la antalet ansökningar fran svenska sökande. vilket år 1985 antas uppgå till ca 5 000.

Kommittén framhåller emellertid att siffrorna är osäkra. Kommittén nämner att det från nederländsk sida har redovisats ett alternativt underlag för bedömning av vilket antal patentansökningar som på sikt kommer att ges in till de nationella patentverken. Enligt de nederländska antagandena skulle utomnordiska sökande endast i undantagsfall söka patent vid det svenska patentverket. Vissa undersökningar som under 1960-talet utfördes inom bl.a. EFTA visar emellertid enligt kommitten att det inte är ovanligt att företag selektivt söker patent på olika uppfinningar i olika länder be- roende på marknadsintresset. Trestatsteorin skulle sålunda inte vara all- mängiltig.

[ vilken utsträckning utländska sökande även i framtiden kommer att sö- ka patent för Sverige vid det svenska patentverket beror enligt kommittén bl. a. på vilken service det svenska patentverket kan ge. Kommittén anför. att nyhetsgranskningen vid det europeiska patentverket först på mycket lång sikt torde komma att omfatta nordiskt granskningsmaterial. Om pa- tentverkets granskning även framdeles sker också på grundval av nordiska patentskrifter. kan detta enligt kommitten innebära en avgörande fördel. särskilt för sökande sotn önskar få hållbart patent inom områden där svensk forskning och utveckling ligger väl framme. Kommittén framhåller i detta sammanhang att en studie som nyligen har utförts av det svenska patentverket visar. att endast ungefär hälften av de patent för Sverige som meddelas svensk sökande avser uppfinning som publiceras utomlands i form av utländskt patent för samme sökande. Av betydelse blir enligt kom- mitten också förhållandet mellan handläggningstiderna vid det svenska pa- tentverket och vid det europeiska patentverket. Kommittén uttalar vidare att om det svenska patentverket blir internationell nyhetsgranskningsmyn- dighet enligt samarbetskonventionen. den garanti i fråga om resurser och granskningskvalitet som detta innebär kan utgöra ett skäl för utländska sö- kande att söka patent vid det svenska patentverket.

Kommittén påpekar också att den europeiska patentkonventionen och samarbetskonventionen leder till en minskning av kostnaderna i de fall då

Prop. l977/78:l Del A so

patent på samma uppfinning önskas i ett stort antal länder. Denna kost- nadsminskning kan göra det möjligt för företag. som hittills har tvingats till stor selektivitet vid patentering av uppfinningar. att söka patent i ett större antal stater där marknadsintresse finns än f. n. Detta kan enligt kommitten leda till att patent kommer att sökas för Sverige i större omfattning än som har antagits i det föregående. Slutligen finns enligt kommitten anledning anta att samarbetskonventionen kan leda till en inte () 'äsentlig ökning av antalet ansökningar om patent för Sverige från Sovjetunionen och Japan.

Kommittén framhåller att en europeisk patentansökan kommer att vara förenad med avsevärda kostnader. På grund härav torde enligt kommitten en svensk patentsökande endast i undantagsfall komma att direkt söka skydd för en uppfinning genom europeisk patentansökan. Kommittén an— tar att sådan sökande därför i regel kommer att i stället först ge in interna— tionell eller nationell patentansökan till det svenska patentverket för att se— nare göra europeisk patentansökan och därvid åberopa prioritet från den tidigare ansökningen.

Som tidigare nämnts ( avsnitt 5.2 ) föreskrivs i den europeiska patentkon- ventionen att internationell patentansökan som har varit föremål för inter- nationell nvhetsgranskning enligt samarbetskonventionen i princip skall underkastas kt'nnpletterande nyhetsgranskning vid det europeiska patent- verket om ansökningen fullföljs dit. för sådan ansökan skall sökanden be- tala vanlig n_vhetsgranskningsavgift till det europeiska patentverket. För- valtningsradet kan emellertid besluta att kompletterande nyhetsgranskning inte skall ske och att nyhetsgranskningsavgiften skall nedsättas för sådan ansökan.

Det finns enligt kommittén anledning att räkna med att internationell pa- tentansökan som har varit föremål för internationell nyhetsgranskning vid det svenska patentverket och som fullföljs som europeisk patentansökan inte komtner att bli föremål för kompletterande nyhetsgranskning och där- för kommer att få åtnjuta viss nedsättning av den nyhetsgranskningsavgift som normalt tas ut vid det europeiska patentverket. Sökanden vinner då också att ansökningen handläggs snabbare. Kommittén påpekar vidare att sökanden genom att först ge in internationell patentansökan till det svens- ka patentverket dessutom vinner den fördelen att han inte behöver ge in översättning av ansökningen till något av det europeiska patentverkets of- ficiella språk förrän tjugo månader har förflutit från ansökningens ingiv- ningsdag eller. om prioritet yrkas. från prioritetsdagen. Av nu angivna skäl utgår kommittén från att den europeiska patentkonventionen inte kommer att nämnvärt påverka antalet patentansökningar vid det svenska patcnt- verket från svenska sökande.

Kommittén förutsätter som nämnts att det svenska patentverket kom- mer att vara internationell nyhetsgranskningsmyndighet enligt samarbets- konventionen. Liksom när det gäller f("iljderna av ett tillträde till enbart samarbetskonventionen har kommittén här vid sina uppskattningar antagit

Prop. l977/78:l Del A 87

att alla ansökningar från svenska sökande ges in till det svenska patentver- ket i form av internationell patentansökan. Antalet ansökningar från svenska sökande uppskattas årligen uppgå till ca 5000 under perioden 1977—1985. Alla dessa ansökningar förutsätts av kommittén bli föremål för internationell nyhetsgranskning vid det svenska patentverket. Som nyss nämnts antar kommittén att sådan nyhetsgranskning medför ungefär 10"? mer arbete per ansökan än vid nuvarande handläggning vid det svenska pa- tentverket.

F.nligt kommittén möter det till följd av en undantagsbestämmelsc i det tidigare nämnda centraliseringsprotokollet till dett europeiska patentkon- ventionen inte hinder att det svenska patentverket utför internationell ny- hetsgranskning av internationella ansökningar som ges in av sökande i de övriga nordiska länderna. även om Sverige tillträder den europeiska pa- tentkonventionen. Kommittén antar att årligen ca 500 sadana ansökningar kommer att bli föremål för dylik granskning vid det svenska patentverket. Det antas vidare att samtliga dessa ansökningar omfattar Sverige. dvs. tar tipp Sverige som designerad stat. l kommitténs beräkningar redovisas inte dessa ansökningar särskilt. titan de antas ingå i de tidigare nämnda 4000 ansökningarna med utländsk sökande vilka har antagits konttna att även efter ett SVcnskt tillträde till den europeiska patentkonventionen ges in till det svenska patentverket. Det förutsätts att huvuddelen av dessa ansök- ningar från utlandet har varit föremål för internationell nyhetsgranskning enligt samarbetskonvcntionen vid annan myndighet än det svenska patent- verket. varför dct svenska patentverkets handläggning av dylika ansök- ningar antas kräva endast ca 80% av det arbete som normalt åtgår för full- ständig handläggning av ett patentansökan.

Det svenska patentverket utför sedan år |970 på begäran nyhetsgransk- ning av uppfinningar titan samband med patentansökan. Under de två första budgetår som denna nyhetsgi'anskningsservice tillhandahölls av det svenska patentverket (I970/7l och 1971/72) uppgick antalet nyhetsgransk— ningstippdrag till ca 600 men var budgetåret 1974/75 drygt ] 500. I sina an- slagsäskanden för budgetåret 1976/77 har patentverket räknat med en fort- satt ökning de närmaste åren. Vilken inverkan som ett ikraftträdande av samarbelskonventionen och den europeiska patentkonventionen kan få på omfattningen av denna verksamhet kan enligt kommittén ännu inte med säkerhet bedömas. Kommittén anser emellertid att det finns anledning an- ta att om Sverige tillträder dessa två konventioner. antalet tippdrag av det- ta slag kommer att öka. Det är nämligen enligt kommittén sannolikt att en stor del av de patentansökningar som publiceras av det europeiska patent- verket kommer att omfatta Sverige. För svenskt näringsliv och svenska uppfinnare kan det då vara angeläget att på ett tidigt stadium få klarlagt om en viss uppfinning fritt får utnyttjas. Från näringslivets sida har också framhållits det angelägna i att denna nyhetsgranskningsserviee byggs ut. om Sverige kommer att delta i det internationella samarbetet enligt samar-

Prop. l977/78:1 Del A 88

betskonventionen och den europeiska patentkonventionen.

Kommittén har mot denna bakgrund uppskattat antalet uppdrag till 3 000 år 1985. Enligt kommittén torde varje sådant uppdrag i genomsnitt kräva ungefär hälften av det arbete som åtgår vid fullständig handläggning av en nationell patentansökan.

Om det svenska patentverket utses till internationell nyhetsgransknings- myndighet skall. som tidigare nämnts ( avsnitt 5.2 ). enligt centraliserings- protokollet samarbetsavtal ingås mellan det svenska patentverket och det europeiska patentverket. Kommittén påpekar att det svenska patentverket enligt detta samarbetsavtal kan komma att utföra nyhetsgranskning av eu- ropeiska patentansökningar för det europeiska patentverkets räkning. Kommittén har inte ansett det möjligt att tippskatta vilkcit omfattning ett sådant uppdrag skulle kunna få. Vidare nämner kommittén att det svenska patentverket kan komma att utföra granskning och prövning av patentan— sökningar inom ramen för Sveriges bistånd till utvecklingsländer. Kom- mitten anser det inte heller möjligt att bedöma vilken omfattning en sådan verksamhet skulle ktinna få.

Den arbetsinsats som år 1985 krävs vid det svenska patentverket för handläggning av ansökningar och granskningsuppdrag om Sverige tillträ- der båda konventionerna kan enligt kommitténs beräkningar antas komma att motsvara det arbete som f.n. åtgår för ftillständig handläggning av drygt 10000 patentansökningar (5 000+ 10 "( av 5 000+80 '??- av 4000+50$i av 3 000).

Mot bakgrund av dessa antaganden rörande arbetsbelastningen beräk- nar kommittén att det svenska patentverket. under förutsättning att det ut- ses till internationell nyhetsgranskningsmyndighet. skulle på lång sikt be- höva drygt 100 heltidanställda tekniska granskare (ingenjörer) mot nuva- rande omkring 180. Kommittén framhåller emellertid att till följd av osä- kerheten i de antaganden som har lett fram till den uppskattade arbetsbe- lastningen. några säkra bedömningar av behovet av personal inte kan gö- ras förrän de två konventionerna har varit i kraft åtskilliga år. Om de tidi- gare nämnda nederländska antagandena visar sig riktiga. skulle enligt kom- mittén patentverket behöva endast ca 80 heltidsanställda granskare.

Vid dessa bedömningar av patentverkets behov av ingenjörer har kom- mittén utgått från att antalet handlagda ansökningar per år och granskare inte ändras i förhållande till vad som gäller f. n. Eftersom antalet granskare kommer att minska. måste emellertid varje granskare svara för ett större tekniskt område än i dag. Detta kan enligt kommittén medföra att antalet handlagda ansökningar per granskare och år sjunker. 1 sina bedömningar har kommittén inte heller tagit hänsyn till att en anpassning av den svenska handläggningsordningen till den ordning som skall tillämpas vid det euro- peiska patentverket kan komma att bli erforderlig i vissa avseenden. En sådan anpassning kan enligt kommittén bli nödvändig för att säkerställa att patent som meddelas av det svenska patentverket blir av samma kvalitet

Prop. 1977/78zl Del A st)

som de europeiska patcnten. Enligt kommittén kan även en sådan anpass- ning medföra att granskarnas arbetsinsats per ansökan ökas. Kommittén påpekar i detta sammanhang att den slutliga prövningen vid det europeiska patentverket skall utföras av en avdelning som i regel består av tre teknis— ka granskare.

Enligt de personalplaner som har gjorts tipp för det europeiska patcnt- vei'ket skulle Sveriges andel av personalen bli nära (VS/. Detta skulle iuuc— bära att omkring 60 svenska granskare katt beredas anställning vid det europeiska patentverket. Med hänsyn härtill och till deti personalomsätt- ning som kan beräknas äga rtim vid det svenska patentverket anser kötti— mittén att minskningen av antalet granskare från nuvarande 180 till drygt 100 i slutet av 1980-talet kan genomföras utan olägenheter. Kommittén framhåller också att till följd av att handläggningstiden för en patentansö- kan är mellan två och tre år. en nedgång i ansökningsantalct inte genast föranleder minskning av personalen.

En minskning av antalet ingenjörer från 180 till drygt 100 föranleder en- ligt kommittén ett väsentligt minskat behov av chefstjänstemän vid patent- verket. Kommittén anser vidare atf minskningen av antalet patentansök— ningar bör leda till att antalet ingenjöreri besvärsavdelningen kan minskas. För båda fallen har minskningen uppskattats bli ca 30'.??. Också för övrig personal. främst jurister och biträdespersonal. som utgör ca 35 få av all personal på patentavdelningen. har ett tillträde till båda konventionerna uppskattats föranleda en minskning med ca 30%. Härvid har kommittén beaktat att behovet av personal för underhåll och hantering av patent— skriftsmaterial inte minskar vid ett tillträde till konventionerna. Även för de nu nämnda personalkategorierna torde enligt kommittén minskningen kunna genomföras utan olägenheter.

6.2 Det svenska patentverkets ekonomi

6.2.1 Verka/i ut' tillträde till endast .vuntarbetkatt'eiifiurie/i

Kommittén föreslår att. om Sverige tillträder samarbetskonventionen. det från svensk sida vcrkas för att det svenska patentverket utses till inter- nationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning. Varje sådan myndighet måste för- foga över viss minimidt')kumentation.

Det svenska patentverket förfogar redan över huvudparten av denna mi- nimidokumentation. Såvitt gäller patentskrifter krävs dock viss komplette- ring av sammandragen av ryska ochjapanska patentskrifter. Kostnaderna för att anskaffa dessa ytterligare sammandrag torde enligt kommitténs be— dömning i 1974 års betänkande inte överstiga 25 000 kr. För klassificering av sammandragen kommer därtill en mindre kostnad.

Minimidokumentationen omfattar emellertid också sådan annan teknisk litteratur än patentskrifter varom överenskommelse har träffats mellan de

Prop. 1977/78zl Del A 90

internationella nyhetsgranskningsmyndigheterna. Årskostnaden för att in- förskaffa den litteratur som kan antas komma att omfattas av en sadan överenskommelse beräknar kommitten i l97—l ars betänkande till ca 300000 kr.

Om det svenska patentverket skall kttnna tjänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyndighet. måste enligt kommitten verkets granskare ges viss kompletterande patenträttslig utbildning. Kommittén anser vidare att särskild språkutbildning måste anordnas för att förbättra granskarnas språkkunskaper. Från och med budgetåret l977/7X kan de årliga utbild— ningskostnaderna enligt kommitténs beräkningar i l974 års betänkande uppskattas till 25 000 kr. oelt de årliga kostnader som motsvarar minsk- ningen i granskarnas arbetsinsats ttnder tttbildnittgstiden till ca 100000 kr. F.nligt kommitten torde patentverkets kansli behöva ytterligare en jurist- tjänst för planeringsarbete. tttarbetande av rutiner och arbetsuppgifter på det internationella planet.

Den myndighet sotn tar emot en internationell patentansökan (mottagan— de myndighet) har rätt att av sökanden ta ut en särskild förmedlingsavgift för det arbete sotn åsamkas den mottagande myndigheten. Avgiftens stor- lek fastställs av resp. mottagande myndighet. Denna avgift bör enligt kom- mitten bestämmas till sådant belopp. att influtna avgifter täcker de kostna- der som uppkommer för patentverket i dess verksamhet som mottagande myndighet.

lnternationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för interna- tionell förberedande patenterbarhetsprövning har enligt konventionen rätt att av sökanden ta ut en avgift för den internationella nyhetsgranskningen resp. patenterbarhetsprövningen. Avgiftens storlek bestäms av resp. myn- dighet. Också dessa avgifter bör enligt kommitten bestämmas så att det svenska patentverkets kostnader för internationell nyhetsgranskning och internationell förberedande patenterbarhetsprövning täcks av inflytande gransknings- resp. prövningsavgifter.

Internationella patentansökningar som är avfattade på engelska. frans- ka. japanska. ryska eller tyska publiceras på detta språk av WlPO:s inter- nationella byrå. Är ansökningen avfattad på annat språk. skall den publice- ras i engelsk översättning. Denna översättning skall utarbetas av vederbö- rande internationella nyhctsgranskningsmyndighct. Om det svenska pa- tentverket tttses till internationell nyhetsgranskningsmyndighet. måste verket således svara för översättning till engelska av ansökningar som inte är avfattade på något av de fem språk som nyss nämnts. Kommittén har in- te räknat med att det svenska patentverket skall åtaga sig att utföra nyhets- granskning på andra språk än de nordiska jämte engelska. franska och tys- ka. Den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten får ta ut en sär- skild översättningsavgift av sökanden. Enligt kommittén bör denna avgift för det svenska patentverkets del bestämmas så att den täcker patentver- kets kostnader föratt utarbeta översättningen.

Prop. l977/78:l Del A 01

Enligt samarbetskonventionen kan en nationell patentansökan ttnder vissa förutsättningar bli föremål för nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgranskningsntyndighet. Kommittén har ansett att denna möjlighet inte torde få någon större praktisk betydelse för svenska nationella ansök- ningar och har dätför bortsett från de kostnader som sådan nyhetsgransk- ning av nationella patentansökningar kan medföra för det svenska patent- verket.

Kommittén framhåller i 1974 års betänkande att de i det föregående re— dovisade kostnader som föranleds av ett svenskt tillträde till samarbets- konventionen inte påverkas av om Sverige tillträder även den ettropeiska

patentkon ventionen .

6.2.2 l't'rkuu ut" fll/ll'lltlt" till både .s'tuuurhcrkatt't'uriom'u och den ('llru-

pris/tu pulz'ul/uturen/innen

Kommittén antar som tidigare nämnts att efter ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen 70'."-'? av det antal patentansökningar som eljest skttlle ha gjorts i Sverige av utländs- ka sökande t 13 000 ansökningar) kommer att göras i form av europeisk pa- tentansökan. 'l'illträde till de båda kt'tnventionerna uppskattas vidare av kommittén komma att medföra en ökning i antalet ansökningar om patent för Sverige från utländsk sökande med 300? jämfört med att Sverige inte tillträder den europeiska patentkonventionen. Hela denna ökning antas ske i form av europeiska patentansökningar. Vidare antar kommitten sotn tidigare nämnts att 20"? av de 5000 ansökningar som svenska sökande har fi'trväntats göra vid det svenska patentverket. satntliga i form av internalio- nell patentansökan. kommer att fullföljas vid det europeiska patentverket genom ettropeisk patentansökan.

På grundval av dessa bedömningar beräknar patentpolicykommitten att antalet europeiska patentansökningar som omfattar Sverige år 1985 kom- mer att uppgå till 12 800 (20'5'? av 5000+70€=£ av 13000+31')'.?? av 70 9"?- av 13000). Därav antas ca 55 G? komma att leda till patent. vatför det euro- peiska patentverket nämnda år skulle meddela ca 7 000 patent för Sverige. Av årsavgifter—na för dessa patent tillfaller enligt konventionen högst 75 C??- det europeiska patentverket och återstoden det svenska patentverket. En- ligt det förslag till finansiering av det europeiska patentverket som har god- tagits av interimskommitten skall ttnder i van fall de 25 första åren efter konventionens ikraftträdande 75 (i? av årsavgifterna tillfalla det europeiska patentverket. Årsavgifter för sådana patent för Sverige som meddelas av det europeiska patentverket kan enligt patentpolicykommittén beräknas börja intlyta ttnder femte året efter det att det europeiska patentverket har inlett sin verksamhet. dvs. ttnder år 1982.

! årsavgifter för europeiska patent beräknar patentpolicykommittén att följande belopp kommer att intlyta till det svenska patentverket:

Prop. l977/78:l Del A 91

Är 'l'otala årsin— Därav betalning Därav svensk komster av till europeiska andel europeiska patent patentverket (milj. kr) (milj. kr) (milj. kr)

5 0.3 0.2 0.1 6 0.8 0.6 0.2 7 1.6 1.2 0.4 8 2.7 2.0 0.7 9 4.0 3.0 1.0

10 5.4 4.0 1.4 l 1 6.7 5.0 1.7 12 7.9 6.0 1.9 13 9.0 6.8 2.2 14 10.1 7.6 2.5 15 1 1.1 8.3 2.8 16 12. 9.0 3.0 17 13.0 9.8 3.2 18 14.2 10.7 3.5 19 15.3 1 1.5 3.8 20 16.4 12.3 4.1 21 16.6 12.5 4.1 22 16.9 12.7 4.2 23 17.0 12.8 4.2 24 17.1 12.8 4.3 25 17.1 12.8 4.3

För år 1985 kan den svenska andelen av dessa årsavgifter sålttnda upp- skattas till ca (1.7 milj. kr.

Såvitt gäller de patentansökningar som avgörs av det svenska patentver- ket (ca 9000) antar kommitten att. såsom hittills. ca 55 9?- skall leda till pa- tent. 1)et antal patent som meddelas av det svenska patentverket år 1985 uppskattar kommitten därför till omkring 5 000.

Avgifterna för ansökningar om patent som skall meddelas av den svens- ka patentmyndigheten kan enligt kommittén beräknas uppgå till ca 5.5 milj. kr. år 1985. Årsavgifterna för patent som har meddelats av den svens- ka patentmyndigheten beräknas samma år uppgå till ca 23 milj. kr. Härtill kotnmer andel i årsavgiften för patent meddelade av det europeiska patent- verket. 0.7 milj. kr. De totala intäkterna för år 1985 skttlle alltså uppgå till ca 30 milj. kr. Kommittén har vid dessa beräkningar utgått från de avgifter som gäller fr. o. m. den 1 mars 1976. Patentverkets kostnader för handlägg- ning av patentärenden utgörs till den helt övervägande delen (ca 90 (liv'-) av personalkostnader. När nedgången i arbetsbelastning har upphört. vilket enligt kommitten inträffar i slutet av 1980-talet. skttlle med de antaganden rörande personalbehovet som kommitten har gjort kostnadema för patent- verkets handläggning av patentärenden med bibehållande av nuvarande handläggningsrutiner uppgå till drygt 25 milj. kr. i 1976 års kostnads- och löneläge. År 1985 skttlle motsvarande kostnader vara drygt 28 milj. kr. Dessa beräkningar grundas enligt kommitten på mycket försiktiga antagan- den. Sålunda har besparingen i fråga om lönekostnader för de tekniska granskarna beräknats med utgångspunkt i att minskningen av antalet granskartjänster helt hänförts till tjänster i lägsta lönegrad för ledamot

Prop. l977/78:l Del A 93

(F 13). Med utgångspunkt i de antaganden som nu redovisats skttlle enligt kommittén för år 1985 ttppstå ett intäktsöverskott på över 1 milj. kr.

Liksom i uppskattningen av de ekonomiska följderna av ett svenskt till— träde till endast samarbetskonventionen har kommittén i de nu redovisade beräkningarna utgått från att kostnaderna för det svenska patentverkets verksamhet som mottagande myndighet för internationella patentansök- ningar. internationell nyhetsgtanskningsmyndighet och myndighet för in- ternationell förberedande patenterbarhetsprövning helt skall täckas av de särskilda avgifter som tas ut för de tjänster som patentverket tillhandahål- ler i dessa avseenden. Detsamma har kommittén ansett böra gälla såvitt avser kostnaderna för nyhetsgranskning utan samband med patentansö- kan. Kommittén har därför vid sin bedömning av de ekonomiska följderna av ett tillträde till både santarbetskonventionen och den europeiska patent- konventionen bortsett från kostnaderna för dessa arbetsuppgifter.

Kommittén räknar med att även ett tillträde till den europeiska patent- konventionen kommer att medföra vissa utbildningskostnader. Enligt kommitten får det anses vara ett svenskt intresse att svensk syn på patent— rättsliga frågor beaktas vid utbildandet av praxis i det europeiska patent- verket. Kommittén anser därför att åtgärder bör vidtas för att underlätta för personal vid det svenska patentverket att gå över till tjänstgöring vid det europeiska patentverket. Detta kan enligt kommittén ske bl.a. genom att språkutbildning och tttbildning beträffande den europeiska patentkon- ventionens innehåll och tillämpning ordnas för personal vid det svenska patentverket. [ 1976 års betänkande uttalar kommittén att det är för tidigt att bestämt ange de kostnader som denna utbildning skulle medföra.

Enligt kommittén är det angeläget att handläggningen av nationella pa- tentansökningar vid det svenska patentverket blir av samma kvalitet som handläggningen av europeiska patentansökningar vid det europeiska pa- tentverket. Kommittén framhåller därför att ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen kan föranleda en omprövning av handlägg- ningsordningen vid det svenska patentverket även i andra avseenden än i fråga om nyhetsgranskningen. Enligt kommittén kan en härav föranledd omläggning av handläggningsordningen medföra ökade handläggnings- kostnader. Storleken av en sådan ökning kan enligt kommittén f.n. inte uppskattas.

6.3 Direkta kostnader för statsverket

6.3.I Tillträde till samarbetskmtventionen

Kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av unionen för intcmatio- nellt patentsamarbete skall inte betalas av de fördragsslutande staterna. tttan unionens verksamhet skall vara självfinansierad. De avgifter som er- läggs till internationella byrån av dem som ger in internationella patentan- sökningar samt internationella byråns inkomster från försäljning av publi-

Prop. 1977/78zl Del A 94

kationer m.m. skall täcka alla utgifter som internationella byrån åsamkas för den del av byråns verksamhet som är att hänföra till samarbetskonven- tionen. Skullc emellertid ttndcr något år uppstå ttnderskott i verksamhe- ten. är de fördragsslutande staterna skyldiga att betala bidrag för att täcka detta ttnderskott. Det bidrag som en viss stat i så fall skall erlägga bestäms med hänsyn till det antal internationella ansökningar som härrör från den staten under ifrågavarant'le år.

Unionen skall ha en kapitalfond. som bildas genom engångsinbetalning- ar från de fördragsslutande staterna. Om fonden blir otillräcklig. skall ge- neralförsamlingen besluta om ökning av denna. Det belopp som en stat skall betala till fonden bestäms enligt samma grttnder som bidrag för att täcka underskott. Skulle fonden bli större än som bedöms erforderligt. skall den minskas genom återbetalningar till de fördragsslutande staterna.

Konventionen innehåller inte några bestämmelser rörande fondens stor- lek. Det är därför enligt kommitten inte möjligt att beräkna storleken av den inbetalning som Sverige skttlle vara skyldigt att göra vid ett tillträde till konventionen. F.nligt kommittén är det inte heller möjligt att göra någon uppskattning av i vilken omfattning Sverige kan bli skyldigt att göra ytterli- gare inbetalningar till fonden eller betala bidrag för att täcka uppkomna un— derskott.

Hänvisningar till S6-1

6.3.2. Tillträde lill den europeiska patentkonventionen

Den europeiska patentorganisationen skall vara ekonomiskt självstän- dig. Organisationens utgifter skall sålunda i princip täckas genom dc avgif- ter som tas ut vid det europeiska patentverket och genom andel i de årsav- gifter som de fördragssltttande staterna llppbär för europeiska patent. An- delen. vars storlek bestäms av organisationens förvaltningsråd. får i prin- cip utgöra högst 75 ',T'r av årsavgiften. Ett visst minintibelopp per patent skall dock fastställas.

linligt beräkningar gjorda av en arbetsgrupp som har tillsatts av inte- rimskommittén för den europeiska patentorganisationen kommer organi- sationens kostnader ttnder en ttppbyggnadstid inte att kunna täckas av de avgifter som flyter in under denna tid. Det är därför avsett att de fördrags- slutande staterna ttnder ttppbyggnadstiden skall ställa medel till organisa- tionens förfogande genom lån. Med utgångspunkt i antalet patentansök- ningar som gjordes i de tilltänkta fördragsslutande staterna år 1970 (jfr av- snitt (6. 1.3) har arbetsgruppen beräknat att det europeiska patentverket ef- ter fem års verksamhet kommer att ta emot omkring 40000 europeiska pa— tentansökningar om året. Vid en sådan utveckling av arbetsvolymen har grttppcn funnit. att organisationen kommer att behöva tillskott av medel under de första tio åren efter konventionens ikraftträdande. Arbetsgrup- pen har vidare beräknat att lånen skall kunna återbetalas ttnder en femton- årsperiod från och med det tolfte året och sålunda vara återbetalda 26 år cf- tcr konventionens ikraftträdande. På lånen skall utgå ränta. Räntan före-

Prop. l977/78:l Del A 95

slås beräknad efter ett vägt medeltal av de fördragsslutande staternas lägs— ta utlåningsräntor eller diskonton för resp. år.

De lånebelopp som under uppbyggnadstiden skall ställas till den euro— peiska patentorganisationens förfogande skall fördelas mellan de fördrags- slutande staterna i förhallande till antalet patentansökningar i resp. stat näst sista året före konventionens ikraftträdande och till det på grund härav l't'irväntade antalet europeiska patentansökningar från denna stat. Med beräkningar grundade på 1975 års pris- och löneläge har arbetsgrup- pen funnit att det sanunanlagda lanebehovet kommer att bli ca 280 milj. kr. På Sverige skulle ankomma att bidra med 5.58"? av detta belopp. eller om- kring 16 milj. kr.

Pz'ttentpolicykommitten hari tabellform redovisat arbetsgruppens beräk-

ningar av länebehovet och av återbetalningen av lånen sålunda:

År lntäkter Kostnader Resultat Sveriges andel av (tusen DM) (tusen DM) (tusen DM) lån (låneutbetal- (underskott — ning + återbetal— överskott +) ning —)

(tusen DM)

1 44 742 60589 — 15 874 + 884 2 85233 94213 — 8980 + 501 3 113698 122153 — 8455 + 472 4 138977 157830 —18853 +1052 5 160113 177 953 — 17840 + 995 6 171602 197 223 —25 731 +| 436 7 178 868 204 777 — 25 909 + 1 446 8 187554 209171 —21617 +1206 9 196163 211239 —l5076 + 841 10 204 384 211 951 — 7567 + 422 11 212724 212173 + 551 — 12 221370 212450 + 8920 — 31 13 230 598 212 778 + 17 820 —— 498 14 239 787 212923 +26 864 994 15 248874 213 110 +35 764 --1499 16 257 638 213171 +44467 —- I 996 17 265735 213252 +52483 —2481 18 272970 213252 +59718 —2929 19 279 378 213 252 +66 126 —3 332 20 285 028 213 252 +71 776 —3 690 21 290022 213252 +76 770 —4005 22 293 688 213 252 + 80 436 —4 284 23 295 879 213 252 + 82 627 —4 488 24 296964 213252 +83712 —4611 25 297184 213 252 +83 932 611 26 297184 213252 +83932 —

Som nyss nämnts har interimskommitténs arbetsgrupp vid sina beräk- ningar av den europeiskapatentorganisationens ekonomi utgått från att det europeiska patentverket i utbyggt skick får ta emot 40000 patentansök— ningar. Med hänsyn till att antalet patentansökningari flertalet industrista- ter har sjunkit sedan 1970. har interimskommittén uppdragit åt arbetsgrup- pen att göra en uppskattning av det antal europeiska patentansökningar som kan förväntas med utgångspunkt i 1975 års ansökningssiffror vid de

Prop. 1977/78:l Del A %

nationella patentverken. F.nligt patentpolicykommitten torde denna upp- skattning leda till ett årligt antal europeiska patentansökningar på lägst 30000. En sådan minskning av ansökningsantalet medför enligt kommitten att den europeiska patentorganisationens behov av lån blir mindre i abso- luta tal. huvudsakligen på grund av minskade lönekostnader.

Hänvisningar till S6-3-2

  • Prop. 1977/78:1: Avsnitt 10.2

6.4. Vissa följder för svenska patentomhud av ett tillträde till den europeiska patentkonventionen

Patentpolicykommitten tar upp spörsmålet huruvida den europeiska pa- tentkonventionens reglering av ombudsfrågan ger anledning att i samband med ett svenskt tillträde till konventionen införa ett system för auktorisa- tion av patentombud.

Som tidigare nämnts (avsnitt 5.2) får som ombud inför det europeiska patentverket uppträda endast den som av verket har tagits upp i dess för- teckning över auktoriserade ombud. Den som är behörig som advokat i fördragsslutande stat och där driver advokatverksamhet jämställs dock med auktoriserat ombud i den utsträckning som han enligt lagen i denna stat får vara ombud i patentärenden. Vidare gäller att fysisk ellerjuridisk person som har hemvist eller säte i fördragsslutande stat får företrädas av anställd även om denne inte är auktoriserat ombud. Enligt konventionen kan i tillämpningsföreskrifterna ges bestämmelser om och under vilka för- utsättningar den som är anställd hos juridisk person får företräda även an- nan juridisk person som har säte i fördragsslutande stat och har ekonomisk anknytning till arbetsgivaren. Några sådana bestämmelser har dock ännu inte meddelats.

1 förteckningen över auktoriserade ombud får enligt konventionen tas upp endast den som är medborgare i fördragsslutande stat och driver rörel- se eller har anställning i sådan stat samt har blivit godkänd vid särskild prövning som anordnas av det europeiska patentverket. Förvaltningsrådet kan utfärda bestämmelser om de kunskaper och den utbildning som krävs för att få genomgå prövning för att bli auktoriserat ombud. Auktoriserat ombud har rätt att ha kontor i varje fördragsslutande stat där handläggning enligt konventionen äger rum.

Särskilda bestämmelser gäller om auktorisering av ombud under en övergångstid. Övergångstidens längd bestäms av förvaltningsrådet. Under denna övergångstid får sålunda i förteckningen över auktoriserade ombud tas upp den som är medborgare i fördragsslutande stat och driver rörelse i eller har anställning i sådan stat samt är behörig att uppträda som patent- ombud inför patentmyndigheten i den staten. Om fördragsslutande stat in- te ställer upp krav på särskild yrkeskompetens för sådan behörighet som nyss nämnts. krävs för att bli upptagen i förteckningen att vederbörande regelbundet har uppträtt som ombud i patentärenden inför den statens pa- tentmyndighet under minst fem år. Krav på yrkesutövning får dock inte fö-

Prop. 1977/78zl Del A 97

reskrivas i fråga om den vars behörighet att uppträda som ombud vid viss fördragsslutande stats patentmyndighet har erkänts enligt den statens lag- stiftning.

Den som önskar bli upptagen i förteckningen över auktoriserade ombud mäste förete intyg av patentmyndigheten i vederbörande stat om att han uppfyller föreskrivna krav. Det europeiska patentverkets president kan ge dispens från kravet att ha uppträtt som ombud under minst fem år och även från kravet på medborgarskap i fördragsslutande stat. Den som under övergångstiden har tagits upp i förteckningen får efter övergångstidens slut kvarstå i förteckningen under förutsättning att han då driver rörelse i eller är anställd i fördragsslutande stat.

1 Sverige finns inte några författningsbcstämmelser om rätten att företrä- da annan i ärenden hos patentmyndigheten. Formellt sett kan således en- var uppträda som ombud i patentärenden. Till följd av konventionens reglering av ombudsfrågan skulle enligt kom- mitten ett system för auktorisation av patentombud vara utan betydelse ef- ter övergångstidens slut. eftersom i förteckningen över auktoriserade om- bud då kan tas upp endast den som har blivit godkänd i den särskilda pröv- ning som anordnas av det europeiska patentverket. Däremot skulle enligt kommittén ett svenskt auktorisationssystem kunna ha viss betydelse un- der övergångstiden. som kan förväntas bli två till tre år. Vad först angår industrins patentingenjörer och andra anställda i svens- ka företag påpekar kommitten att dessa enligt konventionen har rätt att fö- reträda sin arbetsgivare även om de inte är upptagna i förteckningen över auktoriserade ombud. Frågan om rätt att företräda annat företag inom samma koncern som arbetsgivaren är ännu inte klarlagd. Även om denna fråga sannolikt inte blir löst. torde detta enligt kommittén inte medföra några större praktiska svårigheter för svenska koncerner. Kommittén an- ser att ett auktorisationssystem därför inte skulle ha någon större betydel- se för anställda i svenska företag. När det gäller patentombud som driver egen verksamhet framhåller kommittén. att den som uppfyller kravet på fem års yrkesverksamhet un- der övergångstiden kan bli upptagen i förteckningen över auktoriserade ombud och att ett auktorisationssystem därför skulle vara utan betydelse för dem som uppfyller detta krav. Ett sådant system skulle däremot enligt kommittén kunna vara av värde för patentombud som inte uppfyller nämn- da krav. Kommittén anser det emellertid inte vara tänkbart att i Sverige in- föra ett system för auktorisation av patentombud utan att för auktorisation kräva en längre tids yrkeserfarenhet. Mot bakgrund av att den som har varit verksam som patentombud i minst fem år har rätt att utan nationell auktorisation bli upptagen i det europeiska patentverkets förteckning över auktoriserade ombud. skulle enligt kommittén ett auktorisationssystem därför få betydelse endast i ett fåtal fall. t. ex. för den som har förvärvat praktisk erfarenhet av patentärenden på annat sätt än som pansföreträda- 7 Rierlagt'n 1977/78. I .t'uml. Nr 1. De! A

Prop. 1977/78zl Del A 98

re. Kommittén anser att detta i första hand gäller erfarna granskare vid pa— tentverket som övergår till att driva verksamhet som patentombud. F.nligt kommitten rör det sig emellertid om ett mycket litet antal personer. och goda möjligheter torde finnas att de av det europeiska patentverkets presi- dent beviljas dispens från kravet på fem års yrkesverksamhet som patent- ombud.

Kommittén framhäller att ett auktorisationsförfarande medför arbete och kostnader för den administrerande myndigheten. Mot bakgrund av konventionens reglering av ombudsfrågan anser kommitten att behovet av ett auktorisationssystem vid ett svenskt tillträde till den europeiska patent- konventionen är synnerligen begränsat. Enligt kommitten ger därför ett tillträde till konventionen inte någon anledning att i Sverige införa ett sy- stem för auktorisation av patentombud. Kommittén framhåller emellertid att det enligt dess mening är nödvändigt att få till stånd en lämplig ordning för hur svenska patentombud och andra partsföreträdare i patentärenden skall kunna styrka att de uppfyller konventionens krav på fem års verk- samhet som ombud i patentärenden hos patentmyndigheten. Enligt kom- mitten bör det ankomma på patentverket att i samråd med berörda organi— sationer få till stånd en lämplig ordning för styrkande av att detta behörig- hetskrav är uppfyllt.

Prop. 1977/78:l Del A 99

7. Kommitténs beräkningar av kostnaderna för sökanden vid inter- nationell resp. europeisk patentansökan

7.1 lnternationell patentansökan

Vid internationell patentansökan utgår avgifter till den mottagande myn- digheten, till internationella byrån och till den internationella nyhets— granskningsmyndigheten. Skall ansökningen bli föremål för internationell förberedande patentet—barhetsprövning. utgår avgift även till den myndig- het som utför denna prövning. (')m ansökningen fullföljs. uppkommer kost- nader vid varje patentmyndighet där ansökningen fullföljs.

För varje internationell patentansökan utgår avgifter till internationella byrån i form av grundavgift och designeringsavgift. Grundavgiften är 45 amerikanska dollar tea 200 kr.) för ansökan som omfattar högst 30 blad. För varje blad utöver 30 tillkommer en dollar. Designeringsavgiften är nor- malt 12 dollar (ca 55 kr.) för varje designerad stat eller. vid regionalt patent. för varje grupp av stater. l-"ör stat resp. grupp av stater som kräver att från internationella byrån få översättning av ansökningen redan innan fristen för att fullfölja ansökningen har gått ut är designeringsavgiften dock 14 dollar. För internationell patentansökan som skall bli föremål för inter- nationell förberedande patenterbarhetsprövning tillkommer en handlägg- ningsavgift på 14 dollar samt en tilläggsavgift på 14 dollar för varje språk till vilket rapporten över prövningen skall översättas genom internationella byråns försorg.

Avgifterna till den mottagande myndigheten. den internationella nyhets- granskningsmyndigheten och myndigheten för internationell förberedande patenterbarhetsprövning fastställs av resp. myndighet. Kommittén antar att avgiften till mottagande myndighet kommer att röra sig om något eller några hundratal kronor. Däremot har kommitten inte ansett det möjligt att uppskatta storleken av avgifterna för nyhetsgranskning och förberedande patcnterbarhetsprövning. Kommittén nämner emellertid i 1.974 års betän- kande. att kostnaderna för nyhetsgranskning vid internationella patentin- stitutet i Haag har beräknats komma att uppgå till I 500—2000 kr.

Kommittén framhåller att vid bedömning av kostnaderna för en interna- tionell patentansökan måste beaktas. att sökanden inte behöver ta ställ— ning till om och i så fall i vilka stater han skall fullfölja ansökningen förrän han har fått nyhetsgranskningsrapporten och. i förekommande fall. även rapporten över internationell förberedande patenterbarhctsprövning. Han behöver därför inte dessförinnan ådra sig kostnader vare sig för att anlita ombud i olika länder eller för att översätta ansökningen till flera språk. 1 1974 års betänkande anger kommittén kostnaden för ombud vid nationell patentansökan i utlandet till minst 2000—2 500 kr. och kostnaden för över- sättning av en patentansökan på tio sidor från svenska till ett främmande språk till omkring 1500 kr.

Prop. l977/78:1 Del A 100

7.2. Europeisk patentansökan

Ansökan om europeiskt patent handläggs helt vid det europeiska patent- verket. Kommittén anför att de kostnader som är förenade med en euro- peisk patentansökan består i första hand av avgifter till det europeiska pa- tentverket santt ombuds- och översättningskostnader.

1 den europeiska patentkonventionen anges vilka slag av avgifter som skall tas ut vid det europeiska patentverket. Beloppen fastställs däremot i ett särskilt avgiftsreglemente som skall antas av förvaltningsrådet. Från det förslag till avgiftsreglemente som år 1976 förelåg inom interimskom- mitten för den europeiska patentorganisationen har patentpolicykom- mitte'n redovisat följande siffror:

Ansökningsavgift 360 DM (ca 630 kr) Designeringsavgift för varje stat som omfattas av ansökningen 115 DM tea 205 kr) Nyhetsgranskningsavgift 1300 DM (ca 2 275 kr) Avgift för patenterbarhetsprövning 765 DM (ca 1340 kr) Återupptagningsavgift 60 DM (ca 105 kr) Besvärsavgift 200 DM (ca 350 kr) lnvändningsavgift 80 DM (ca 140 kr) Avgift för patentmeddelandet 200 DM (ca 350 kr) 'l'ryckningsavgift skall täcka kostnader för tryckning av

patentskrifter. varför den kommer att _ bli beroende av ansökans omfattning Arsavgifter under ansökningstiden år 3 300 DM (ca 525 kr) år 4 400 DM (ca 700 kr)

Patentpolicykommitten har med hänsyn till det föreslagna avgiftsregle- mentet funnit att de sammanlagda avgifterna till det europeiska patentver- ket för en europeisk patentansökan som omfattar tre stater blir minst 6500 kr. förutom tryckningsavgiften. som skall motsvara den verkliga tryck- ningskostnadcn. Kommittén framhåller att nyhetsgranskningsavgiften. som är den största avgiften. enligt konventionen kan reduceras för sådana ansökningar som redan har nyhetsgranskats i sådan ordning att omgransk- ning inte behöver ske. Enligt kommittén har en reduktion med upp till 75 C"?- diskuterats under förarbetet till konventionen. Kommittén anser att det fmns anledning anta att. om det svenska patentverket blir internationell nyhetsgranskningsmyndighet. avgiftsnedsättning kommer att medges för internationell patentansökan som har nyhetsgranskats vid det svenska pa- tentverket och som fullföljs vid det europeiska patentverket. Kommittén nämner emellertid också att fråga har väckts inom interimskommitten om att sänka nyhetsgranskningsavgiftcn och i motsvarande mån höja avgifter som avser senare handläggningsmoment.

Det europeiska patentverkets officiella språk är engelska. franska och tyska. Ansökningen måste därför föreligga på ett av dessa språk. Sökande i fördragsslutande stat med annat officiellt språk får visserligen ge in sin ansökan och sina senare inlagor på den statens officiella språk. men han måste i så fall inom en kortare frist ge in översättning till det av det euro-

Prop. l977/78:l Del A 101

peiska patentverkets officiella språk som han väljer som handläggnings— språk. Som viss kompensation för översättningskostnaderna får sökande som utnyttjar denna möjlighet en viss nedsättning av ansökningsavgiften och avgiften för patenterbarhetsprövning.

Såvitt gäller översättningskostnaderna har kommittén gjort en beräkning av kostnaderna för översättning från svenska till engelska av en ansökan som omfattar 4000 ord, varav 500 i patentkraven. Kommittén uppskattar kostnaderna för denna översättning till 2 300 kr. För att europeiskt patent skall meddelas krävs vidare att sökanden ger in översättning av patentkra- ven till de båda av det europeiska patentverkets officiella språk som inte har varit handli'iggningsspråk. Kostnaderna för översättning av patentkra- ven från engelska till franska och tyska beräknar kommittén till 600 kr.

Till kostnaderna för de översättningar som sålunda erfordras för hand- läggningen i det europeiska patentverket kommer kostnader för översätt- ningar som de fördragsslutande staterna får kräva med stöd av konventio— nen. Detta gäller dels översättning av patentkraven som villkor för s. k. provisoriskt skydd i skadeståndsrättsligt hänseende. dels översättning av det meddelade patentet som villkor för att patentet skall få rättsverkan i vederbörande stat. Kommittén anmärker att flertalet stater som kan för- väntas tillträda konventionen. även ECE-staterna. torde komma att kräva att europeiskt patent som inte har meddelats på vederbörande stats offici- ella språk måste översättas till detta språk inte bara såvitt gäller patentkra- ven utan även såvitt gäller beskrivningen för att få rättsverkan i vederbö- rande stat.

Beträffande ombudskostnaderna påpekar kommittén att sökande som är medborgare i eller har hemvist eller säte i fördragsslutande stat inte är skyldig att företrädas av ombud vid det europeiska patentverket. Anlitas ombud. måste det emellertid vara ett av verket auktoriserat ombud. Enligt kommittén är andra sökande än företag med egen patentavdelning i prakti- ken alltid tvungna att anlita ombud. Kommittén bedömer konventionens regler som mera svåröverskådliga och invecklade än motsvarande regler för nationella förfaranden. På grund härav anser kommittén att kostnader- na för att upprätta och bevaka en europeisk patentansökan blir större än vid ansökan om nationellt patent i utlandet. Kommittén anser också att det fordras större språkkunskaper för att ge in och bevaka en europeisk pa- tentansökan än en nationell patentansökan i utlandet. Slutligen finner kommitten att det kan antas att patentombud och patentavdelningar i Sve- rige kommer att få behov av att vara representerade i Mönchen.

De nu angivna kostnaderna för ett europeiskt patent som omfattar tre staterjämför kommittén med kostnaderna för ansökan om nationellt pa- tent i utlandet. Kommittén anger kostnaden för svensk sökande t. o. m. pa— tentmeddelandet för en ansökan på 4000 ord i Förbundsrepubliken Tysk- land till totalt omkring 7000 kr. Det förutsätts emellertid därvid att en svensk ansökan föreligger som grund för ansökningen i Tyskland. Motsva—

Prop. l977/78:l Del A 102

rande kostnad i stat som endast har anmälningssystem. t. ex. Belgien och ltalien. anger kommitten till omkring 5500 kr.

Mot bakgrund av de nu redovisade beräkningarna finner kommittén att en europeisk patentanst'ikan vanligen inte blir motiverad av kostnadsskäl.

om inte patent önskas i fler än tre fördragsslutande stater.

Prop. l977/78:l Del A 103

8. Kommitténs överväganden i tillträdesfrågan

8.1 Tillträde till samarbetskonventionen

Kommittén framhåller att det genom samarbetskonventionen skapade systemet innebär en minskning av det dubbelarbete som f. n. äger rum vid nyhetsgranskning och patenterbarhetsprövning när ansökan om patent på samma uppfinning görs i flera länder. litt genomförande av detta system i dess helhet skulle enligt kommittén medföra en avsevärd rationalisering för de förprövande patentverken. Kommittén uttalar att den största ratio- naliseringsvinsten torde vara att vänta från den del av systemet som avser internationell förberedande patenterbarhetsprövning.

Kommittén anför att. om systemet med internationell l't'irberedande pa— tenterbau'lietsprövning inte får någon nämnvärd betydelse. ett svenskt del— tagande i samarbetet enligt samarbetskonventionen inte kommer att med- föra någon väsentlig arbetslättnad för det svenska patentverket. Kom— mittén anser däremot att. om konventionen vinner anslutning från de vikti- gare industristaterna. ett svenskt tillträde under alla omständigheter med- för väsentliga fördelar för svenska sökande som önskar få patent på sam— ma upplinning i llera stater. En internationell patentansökan blir nämligen föremål för en grundlig nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgransk— ningsmyndighet. Först när sökanden har fått del av restlltatet av nyhets- granskningen behöver han ta ställning till om han skall föra ansökningen vidare och i vilka länder ansökningen skall fullföljas. 1 den mån det blir möjligt att få även internationell förberedande patenterbarhetsprövning behöver ställningstagandet ske först sedan sökanden har erhållit såväl n_v- hetsgranskningsrapporten som utlåtandet över patenterbarhetspröv- ningen. Kommittén påpekar att sökanden sålunda inte behöver ådra sig kostnader vare sig för att anlita ombud i olika länder eller för att utarbeta översättning av ansökningen innan han har tagit ställning i dessa avseen— den. [ detta sammanhang understryker kommittén att rätten att göra inter- nationell patentansökan i princip är förbehållen den som är medborgare i eller har hemvist i fördragssltttande stat.

Samarbetskonventionen nt'idvändiggör enligt kommittén inte några änd— ringar i den materiella patenträtten i de fördragsslutande staterna. Kon- ventionen innehåller däremot enhetliga regler för internationell patentan- sökans form och innehåll. Dessa regler överensstämmer i huvudsak med vad som gäller enligt den svenska patentlagstiftningen. Från patenträttslig synpunkt finns det därför enligt kommitten inte någon anledning för Sveri- ge att inte tillträda samarbetskonventionen.

Kommittén anser det uppenbart att nationella svenska patentansökning— ar även i framtiden skall handläggas vid svensk myndighet. Enligt kom- mitten är det angeläget att handläggningen av nationella patentansökning- ar vid den svenska patentmyndigheten blir av samma kvalitet som hand- läggningen av europeiska patentansökningar vid det europeiska patentver-

Prop. 1977/78zl Del A 104

ket och den nyhetsgranskning och förberedande patenterbarhetsprövning som kommer att äga rum enligt samarbetskonventionen. Härtill kommer att deti si iska patentmyndigheten även i framtiden vid sidan om behand- lingen av patentansökningar bör kunna erbjuda svenskt näringsliv och svenska uppfinnare en informations— och dokumentationsservice som är av hög kvalitet och som främjar teknisk innovationsverksamhet i Sverige. För näringsliv och uppfinnare är det dessutom enligt kommittén värdefullt att inom landet ha tillgång till den patenträttsliga expertis som finns i ett patentverk med goda resurser.

Enligt kommittén får det svenska patentverket större möjlighet att ge pa— tentsökande och näringsliv tillfredsställande service i dessa avseenden. om patentverket får tjänstgöra som internationell nyhetsgranskningsinyn- dighet och — under förutsättning att samarbetskonventionens bestämmel- ser om internationell förberedande patenterbarhetsprövning träder i kraft — som myndighet för dylik prövning. Det måste vidare enligt kommittén vara ett väsentligt intresse för svenska sökande och särskilt för svensk ex- portindustri att kunna ge in en på svenska avfattad internationell patentan- sökan samt. efter skriftväxling på detta språk och med möjlighet att på ett enkelt sätt få kontakt med patentmyndigheten. ktinna få ett utlåtande över nyhetsgranskning av ansökningen som beaktas vid ansökan om patent bå- de vid det europeiska patentverket och i de utomeuropeiska industrilän- derna.

F.nligt kommitten finns det anledning att utgå från att det svenska pa— tentverket utses till internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myn— dighet för internationell förberedande patenterbarhctsprövning. om Sveri— ge begär det. Beträffande de krav som gäller för att utses till internationell myndighet. utöver kravet på ett visst antal granskare. påpekar kommittén att det svenska patentverket redan förfogar överden övervägande delen av den dokumentation som enligt konventionen måste finnas hos sådan myn- dighet. Kommittén bedömer att övrig litteratur som ingår i denna dokti- mentation kan anskaffas och klassificeras utan större kostnader. Enligt kommitten uppkommer dessutom under de närmaste åren vissa kostnader för den kompletterande utbildning av patentverkets granskare som erford- ras för att patentverket skall kunna fullgöra sina uppgifter som internatio- nell myndighet.

Genom att tillträda samarbetskonventionen ådrar sig Sverige vissa eko- nomiska förpliktelser gentemot unionen för internationellt patentsamarbe- te U'fr avsnitt 6.3.1 ). F.nligt kommittén torde det knappast kunna röra sig om några avsevärda belopp och statsfinansiella skäl kan därför enligt kom- mitten inte anföras mot ett svenskt tillträde till konventionen.

Av kommitténs redovisning framgår att en sökande som använder sig av samarbetskonventionens handläggningssystem för att söka patent på sam- ma uppfinning i flera länder ådrar sig förhållandevis höga avgifter (jfr av-

snitt 7. l ). Kommittén anser emellertid att de fördelar som detta handlägg-

Prop. 1977/78zl Del A 105

ningssystem ger sökanden är så stora. att dessa avgifter är motiverade.

Samarbetskonventionen innehåller också bestämmelser som har till syf— te att främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna genom att underlätta för dessa länder att få tillgång till modern teknologi. Enligt kom- mittén måste det anses ligga i linje med den inställning till hjälp åt utveck- lingsländerna som i andra sammanhang har intagits från svensk sida att Sverige genom att tillträda samarbetskonventionen främjar den hjälp på det tekniska området som kan lämnas dessa länder enligt konventionen.

Mot bakgrund av de nti redovisade övervägandena förordar patentpoli- cykommittén att Sverige tillträder samarbetskonventionen. Vidare före- slår kommittén att man från svensk sida verkar för att det svenska patcnt- verket utses till internationell nyhetsgranskningsmyndighet och — om kon- ventionens bestämmelser rörande internationell förberedande patenterbar- hetsprövning träder i kraft — till myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning. Kommittén framhåller att vad nu sagts gäller även om samarbetet enligt den europeiska patentkonventionen mot förmo- dan inte skulle förverkligas eller om Sverige skulle avstå från att tillträda den konventionen. Enligt kommittén är nämligen det samarbete på patent- området som kan äga rum inom samarbetskonventionens ram så värdefullt att Sverige under alla förhållanden bör aktivt delta i detta.

Som tidigare nämnts har en stat möjlighet att genom att avge reservation uppnå att samarbetskonventionens bestämmelser rörande internatiorell förberedande patenterbarhetsprövning (kap. 11) inte blir bindande för den staten. Med anledning härav framhåller kommittén att syftet med samar- betskonventionen är att centralisera förprövningen av patentansökningar rörande uppfinningar som söks skyddade i flera länder och därigenom minska arbetsbelastningen vid de förprövande patentverken. Någon vä- sentlig minskning av denna arbetsbelastning kan enligt kommittén uppnås endast om även systemet med internationell förberedande patenterbar- hetsprövning utnyttjas. Kommittén anser att detta talar för att Sverige bör medverka till att konventionens bestämmelser rörande sådan prövning trä- der i kraft snarast möjligt och att Sverige därför inte bör avge reservation mot dessa bestämmelser. Kommittén framhåller emellertid i 1974 års be- tänkande titt värdet av systemet med internationell förberedande patenter- barhetsprövning till stor del blir beroende av vilka stater som kommer att begagna sig av detta. Om Sverige skulle tillträda den europeiska patent- konventionen. kan det enligt kommittén visa sig lämpligt att Sverige blir btindet av konventionens kapitel 11 samtidigt med EG-staterna. På grund härav anser kommittén att frågan om Sverige skall utnyttja ifrågavarande reservationsmöjlighet bör avgöras i samband med frågan om ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen.

Kommittén påpekar att vissa ytterligare reservationer mot samarbets- konventionen är tillåtna. Dessa reservationer rör längden av den frist inom vilken ansökan som har varit föremål för internationell förberedande pa-

Prop. 1977/78zl Del A 106

ICnterharhetsprövnlng skall fullföljas vid nationell patentmyndighet. vissa bestämmelser rörande publicering av internationell patentansökan och rättsverkan av sådan ansökan samt internationella domstolens behörighet. Av skäl som kommer att redovisas längre fram (avsnitt l3.l) bör enligt kommittén Sverige utnyttja endast den reservationsmöjlighet som avser tidpunkten för nationell publicering av internationella ansökningar.

Hänvisningar till S8

8.2. Tillträde till den europeiska patentkonventionen

Det väsentliga skälet för ett svenskt tillträde till den europeiska patent- konventionen är enligt kommitten den rathmalisering av patentadministra- tionen som tillkomsten av en gemensam europeisk patenträtt och en cen- tral patentmyndighet för ett stort antal stater kati förväntas medföra. Kotit- mittén papekar att kostnadsutvecklingen under en läng följd av år har varit sådan att palenteringskostnatlerna utgör ett växande hinder för dem som önskar skydda sina uppfinningar i llera länder. Varje samverkan mellan stater som kan hejda denna utveckling är därför enligt kommittén välkom- men. En förutsättning för att ett samarbete av det slag som det här är fråga om skall bli fruktbärande och ge de åsyftade vinsterna är emellertid enligt kommittén att samarbetet omfattar ett inte alltför ringa antal stater. Kom- mittén anser att Sveriges medverkan i (len europeiska patentorganisatio- nen otvivelaktigt kan bidra till att samarbetet ger önskat restiltat.

Kommittén framhåller att det finns flera osäkra faktorer när det gäller att bedöma följderna av ett svenskt tillträde. Å andra sidan linner kommittén det också vanskligt att bedöma följderna för Sverige av att stå utanför det europeiska patcritsamarbetet.

Vid sin behandling av tillträdesfrågan tar kommittén särskilt tipp vissa spörsmål. nämligen patentri'tttsliga frågor. översättningsfrågor. organisato- riska frågor. det svenska patentverkets roll och ekonomiska följder.

Enligt kommittén måste den europeiska patentkonventionens innehåll i patenträttsligt hänseende anscs tillfret'lsställande från svensk synpunkt. Kommittén berör särskilt två patenträttsliga frågor. nämligen uppfinnarens ställning och patentskyddets beroende av patentkraven. Bestärnmelsema om uppfinnarens rättsliga ställning innebär enligt kommittén att uppfinna- ren har fått en ställning som i den praktiska tillämpningen närmar sig den som den nordiska lagstiftningen ger honom. Kommittén framhåller att konventionen härigenom innebär en avsevärd förbättring av uppfinnarens ställning i flertalet västeuropeiska stater utanför Norden. Kommittén på- pekar att detta blir av betydelse för svenska uppfinnare när deras tipp- linningar patentsöks i dessa stater genom europeisk patentansökan. Ut- formningen av konventionens bestämmelser om patentkravens betydelse för patentskyddets omfattning finner kommittén visserligen kunna leda till att domstolar i olika fördragsslutande stater kan komma att utbilda olika praxis när det gäller att avgöra Skyddets omfattning. Kommittén framhål-

Prop. l977/78zl Del A 107

ler emellertid att olikheterna i praxis dock kati förväntas bli mindre än de olikheter sorti f.n. råder mellan dessa stater. lför svenskt vidkommande Iinner kommitten inte anledning att franga här rådande rättsuppfattning rö- rande tolkning av patentkrav. om Sverige tillträder den europeiska patent— konventionen.

Språkfragan har enligt kommittén fått en från svensk synptinkt bra lös- ning. Kommittén anser sålunda att konventionens reglering av denna fråga ger Sverige möjlighet att i önskvärd omfattning kräva översättning av ett- ropeiskt patent och europeisk patentanst'ikan till svenska.

Kommittén erinrar om att den europeiska patentorganisationens förvalt- ningsråd Linder en övergångstid kan uppdra åt nationella patentmyndighe- ter att utföra viss del av prövningen av europeiska patentansökningar. Denna möjlighet har tillkommit i syfte att underlätta för de nationella pa- tentmyndigheterna att anpassa sig till det ändrade läge som det europeiska patentverkets tillkomst innebär när det gäller arbetsbelastningen vid dessa myndigheter. Kommittén anser att en sådan ordning inger vissa betänklig- heter. eftersom det kan befaras att en uppdelning av prövningsarbetet mel- lan nationella patentmyndigheter kan leda till en oenhctlig praxis. Mot bakgrund av syftet med denna uppdelning och med hänsyn till att den skall avvecklas efter en övergångstid anser kommittén dock att systemet med sådan uppdelning kan godtas.

Kommittén understryker att det är av väsentlig betydelse att det svens- ka patentverket även efter ett svenskt tillträde till den europeiska patent- konventionen har möjlighet att tjänstgöra som myndighet för internationell nyhetsgranskning och internationell förberedande patenterbarhetspröv— ning enligt samarbetskonventionen. ["Enligt kommittén kommer patentver- kets verksamhet därigenom även i framtiden att bli av sådan omfattning att verket kan ge uppfinnare och näringsliv god service på det patenträttsliga området. Kommittén erinrar om att för det fall det svenska patentverket blir internationell nyhetsgranskningsmyndighet och Sverige tillträder den europeiska patentkonventionen. samarbetsavtal skall ingås mellan det svenska patentverket och det europeiska patentverket. Det samarbete som i så fall kommer till stånd mellan det svenska patentverket i dess egenskap av internationell n_vhetsgranskningsmyndighet och det europeiska patent- verket skulle enligt kommittén leda till fördelar. bl.a. vissa besparingar. för svenska uppfinnare och företag som söker patent inte bara i Sverige titan även i andra västeuropeiska stater. Samarbetet torde enligt kom- mittén kunna ge som resttltat att internationella patentansökningar som har nyhetsgranskats av den svenska patentmyndigheten inte på nytt nyhets- granskas vid det europeiska patentverket om ansökningen fullföljs där och att nyhetsgranskningsavgiften vid det europeiska patentverket rcdtrceras.

Som tidigare nämnts ( avsnitt 5.2 ) skall enligt centraliseringsprotokollet de stater som tillträder den europeiska patentkonventionen för sina patent- myndigheters del avstå från möjligheten att tjänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationellt förbere-

Prop. 1977/78zl Del A ION

dande patenterbarhetsprövning enligt samarbetskonventionen. Kom- mittén erinrar om att det svenska patentverket enligt centraliseringsproto- kollet dock har rätt att utföra nyhetsgranskning och patenterbarhctspröv— ning enligt samarbetskonventionen — förutom i fråga om ansökningar från svenska sökande — i fråga om internationella ansökningar från sökande i angränsande stat som har tillträtt den europeiska patentkonventionen. Vidare framhåller patentpolicykommittén att interimskommittén för den europeiska patentorganisationen på svensk begäran enhälligt har uttalat att centraliseringsprotokollet inte torde hindra det svenska patentverket att ta emot och handlägga internationella patentansökningar från Danmark. Fin— land och Norge. även om inte alla dessa stater ännu har tillträtt den euro- peiska patentkonventionen.

Patentpolicykomrnittén berör ocksa det svenska patentverkets möjlighe- ter att efter ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen tit— föra nyhetsgranskning och patenterbarhetsprövning åt patentmyndigheter i utvecklingsländer inom ramen för samarbetskonvcntionen. F.nligt kom- mittén gör centraliscringsprotokollets ordalydelse det tveksamt om det svenska patentverket efter ett svenskt tillträde till den europeiska patent— konventionen skulle ha rätt att utföra dylika uppgifter. Kommittén nämner att frågan fran svensk sida har tagits upp inom interimskommittén men att interimskommittén inte tagit ställning vid tiden för frarnläggandet av pa— tentpolicykornrnitténs betänkande. Patentpolicykommittén förutsätter emellertid att utrymme finns för en tolkning av centraliseringsprotokollet som ger tillfredsställt'tnde möjligheter för det svenska patentverket att tjänstgöra som myndighet enligt sarnarbetskonventionen till förmån för tit- vecklingsländerna.

Kommittén påpekar att det svenska patentverket f. n. uppfyller kraven för att bli internationell myndighet enligt samarbetskonventionen. Den nedgång i antalet granskare som blir en följd av ett tillträde till den euro- peiska patentkonventionen medför enligt kommittén i vart fall inte omedel- bart att antalet granskare blir lägre än IOO. vilket är det antal som fordras för att verket skall kunna vara sådan myndighet. Det finns därför. anser kommittén. anledning utgå från att det svenska patentverket kommer att få ställning som internationell myndighet.

Kommittén berör härefter frågan i vad mån det svenska patentverket på sikt kan kvarstå som internationell myndighet enligt samarbetskonventio- nen. Kommittén påpekar att antalet patentansökningar vid det svenska pa- tentverket under de senaste åren har varit betydligt lägre än i början av 1970-talet. Det föreligger enligt kommittén viss risk för att om Sverige till- träder både samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventio- nen. det antal tekniker som mot slutet av l980-talet kan sysselsättas kan komma att understiga 100. Skulle utvecklingen bli sådan titt antalet grans- kare vid det svenska patentverket mot slutet av 1980-talet har minskat så att verket inte kan kvarstå som sådan myndighet. kan enligt kommittén

Prop. l977/78:l Del A lt)9

verkets servicekapacitet komma att försämras allvarligt. F.nligt kommittén föreligger emellertid vissa omständigheter som är ägnade att minska risken för en sådan utveckling. Kommittén anser att vissa av dessa omständighe- ter är oberoende av om det svenska patentverket har fått ställning som in- ternationell myndighet. Sålunda finns enligt kommittén anledning räkna med att uppdragsverksamheten. främst nyhetsgranskningen av uppfin- ningar utan samband med patentansökan. kommer att öka. vilket medför vidgade arbetsuppgifter för verkets tekniker. Har verket en gång fått ställ- ning som internationell myndighet. ger enligt kommittén redan detta en viss ökning av verkets arbetsvolym. Kommittén uttalar vidare att denna ställning bl. a. också kan förväntas medföra att det svenska patentverket i väsande grad kommer att anlitas när det gäller verksamhet som är inriktad på utvecklingsländerna.

Beträffande de ekonomiska följderna för statsverket av ett svenskt till- träde påpekar kommittén att Sveriges ekonomiska förpliktelser gentemot den europeiska patentorganisationen är begränsade till att under en upp- byggnadstid genom lån ställa medel till organisationens förfogande samt att. om organisationens budget inte kan balanseras på annat sätt. genom lan bidra till att täcka underskottet. Som tidigare nämnts ( avsnitt 6.2.2 ) uppkommer enligt kommittén härutöver under en övergångstid vissa ut- bildningskostnader för patentverket. Kommittén anser emellertid att dess redovisning visar att kostnaderna för statsverket av ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen inte blir av större omfattning. Statsft- nansiella skäl kan därför enligt kommittén inte anföras mot ett svenskt till- träde.

Kommittén nämner att farhågor har uttalats för att kostnaderna för drif- ten av det europeiska patentverket kommer att bli så stora att aniftcrna blir alltför höga. Enligt kommittén torde den allmänna uppfattningen dock vara att avgiftsuttaget per ansökan vid det europeiska patentverket inte blir så högt att verket härigenom förlorar sin attraktivitet. Kommittén de- lar denna uppfattning.

Sammanfattningsvis uttalar kommittén att den europeiska patentorgani- sationen är resultatet av ett mångårigt arbete på att få till stånd ett euro- peiskt patentsamarbete. l detta arbete har Sverige tagit en aktiv del. Det är därför enligt kommittén en naturlig utveckling att Sverige som medlem av den europeiska patentorganisationen fullföljer sina insatser för europeisk samverkan på patentområdet. Kommittén framhåller att utvecklingen av patenträtten inom den europeiska patentorganisationen torde komma att få avsevärd betydelse för den internationella utvecklingen på patentområdet. Tillträde till den europeiska patentkonventionen ger enligt kommittén Sve- rige möjlighet att. bl.a. genom medlemskapet i den europeiska patentorga- nisationens förvaltningsråd. påverka patentpolitiken i Västeuropa. inte minst inom EG. och därmed även på ett vidare internationellt plan.

Mot bakgrund av de nu redovisade övervägandena förordar patentpoli-

Prop. l977/78:l Del A llt)

cykommittén att Sverige tillträder den europeiska patentkonventionen. Som förutsättning för tillträde bör emellertid enligt kommittén gälla att konventionen tillträds av samtliga EG-stater eller i vart fall av Danmark. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Nederländerna och Storbritan- nien. Vid sitt ställningstagande har kommittén vidare utgått från att samar- betskonventionen träder i kraft samt att frågan om det svenska patentver- kets ställning sont internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndig- het för internationell förberedande patenterbarhetsprövning enligt samar— betskonventionen och därmed sammanhängande frågor har fått en till- fredsställande lösning. Skulle dessa villkor inte uppfyllas. anser kom- mittén att frågan om Sveriges tillträde till den europeiska patentkonventio— nen bör tas tipp till förnyat övervägande mot bakgrund av de ändrade för- utsättningar som i sådant fall kan föreligga.

Beträffande tidpunkten för tillträdet förordar kommitten att tillträde sker så tidigt att Sverige är fördragsslutande stat när konventionen träder i kraft. Enligt kommittén maste det medföra fördelar för Sverige och svens- ka intressen om vårt land från början deltari samarbetet enligt konventio- nen. Eftersom det europeiska patentverket skall byggas ut successivt. får det svenska patentverket. svensk industri och svenska patentombud i så fall möjlighet till en smidig anpassning till det nya läge som ett tillträde till konventionen innebär. Om Sverige redan från början deltar i samarbetet. anser kommitten att vårt land genom medlemsskap i den europeiska pa- tentorganisationens förvaltningsråd får ett inflytande på utvecklingen inom den europeiska patentorganisationen under den viktiga uppbyggnadsperio- den. Vidare kommer svenska granskare att delta i handläggningen vid det europeiska patentverket från början. Slutligen anser kommittén att om samarbetet mellan det svenska patentverket i dess egenskap av internatio- nell nyhetsgranskningsmyndighet och det europeiska patentverket inleds redan när det europeiska patentverket öppnas. det finns goda förutsätt- ningar för att intemationella nyhetsgranskningsrapporter som upprättas av det svenska patentverket godtas titan kompletterande granskning vid det europeiska patentverket.

Patentpolicykommittén behandlar också frågan om Sverige vid ett till- träde till den europeiska patentkonventionen skall utnyttja de möjligheter som konventionen ger fördragsslutande stat att genom reservation på vissa punkter i sin lagstiftning avvika från konventionens reglering.

Sålunda kan fördragsslutande stat. vars nationella lag inte medger pro- duktpatent på livs- och läkemedel. genom reservation få rätt att upprätt- hålla förbudet mot sådana produktpatent under en övergångstid på högst tio år. Om särskilda skäl föreligger. får den europeiska patentorganisatio- nens förvaltningsråd ge fördragsslutande stat rätt att behålla förbudet mot produktpatent på sådana alster under ytterligare högst fem år från konven- tionens ikraftträdande. Stat som för sina nationella patent har kortare pa- tenttid än tjugo år kan genom reservation förbehålla sig rätten att under en

Prop. 1977/78zl Del A I II

övergångstid på högst tio år låta europeiska patent för den staten få samma giltighetstid som nationella patent i den staten. Enligt det till konventionen hörande protokollet angående behörig domstol och erkännande av beslut rörande rätten att få europeiskt patent (erkännandeprotokollet) skall för- dragsslutande stat erkänna sådant beslut rörande rätt att få europeiskt pa- tent som har meddelats av domstol som är behörig enligt protokollet. För- dragsslutande stat kan emellertid genom reservation undgå att under en övergångstid på tio år bli bunden av protokollet. Kommittén finner inte an- ledning för Sverige att utnyttja någon av dessa reservationsmöjligheter.

Hänvisningar till S8-2

8.3. Förhållandet till vissa andra konventioner

Kommittén tar också upp frågan om Sveriges förhållande till två inom Europarådet utarbetade konventioner som har berörts i det föregående (avsnitt 2.1). nämligen l963 års konvention om förenhetligande av vissa delar av patenträtten. den s.k. lagkonventionen. och I953 års konvention angående patentformaliteter. den s.k. formalitetskonventionen.

Lagkonventionen. som innehåller vissa regler om patenterbarhet. ny- hetshinder. uppfinningshöjd och patentkrav. är förenlig med samarbets- konventionen och den europeiska patentkonventionen. Riksdagen har år I967 godkänt lagkonventionen. men Sverige har ännu inte ratificerat den. Detta beror på att ett tillträde till konventionen skulle göra det nödvändigt att efter en övergångstid upphäva det i nordisk rätt t.v. gällande förbudet mot prodtrktpatent på livs— och läkemedel. Danmark och Norge har därför inte ansett sig kunna ratificera konventionen. För att behålla den nordiska rättslikheten har Sverige hittills avstått från att tillträda lagkonventionen. Kommittén har föreslagit att förbudet mot produktpatent på livs- och läke- medel tlpphävs. Enligt kommittén bortfaller därmed de skäl som har föran- lett Sverige att inte ratificera lagkonventionen. Kommittén förordar därför att Sverige ratificerat" lagkonventionen samtidigt med den europeiska pa- tentkonventionen.

I fråga om formalitetskonventionen påpekar kommittén att denna kon- vention på vissa punkter är oförenlig med samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen. På grund härav förordar patentpoliey- kommittén att Sverige säger upp formalitetskonventionen.

Kommittén berör också i korthet frågan om Sveriges förhållande till 1975 års konvention om marknadspatent. Denna konvention är i första hand en konvention mellan EG:s medlemsstater. Enligt konventionen har dock EG:s ministerråd möjlighet att inbjuda bl.a. stat som inte tillhör EG men som har frihandelsavtal med EG till förhandlingar om särskilt avtal som gör det möjligt att tillämpa konventionen för denna stat. Eftersom Sverige har frihandelsavtal med EG. öppnar konventionen möjlighet till svenskt tillträde. Med hänsyn till bl.a. att enligt kommitténs uppfattning osäkerhet råder om när marknadspatentkonventionen kommer att träda i kraft. har kommittén avstått från att närmare behandla frågan om Sveriges tillträde till den konventionen.

Prop. 1977/78zl Del A II:

Hänvisningar till S8-3

  • Prop. 1977/78:1: Avsnitt 2.1

9. Remissyttranden rörande frågan om Sveriges tillträde till samar- betskonventionen och den europeiska patentkonventionen

9.1. Tillträde till samarbetskonventinnen

Över det betänkande'som kommittén avgav år 1974 erhölls yttranden från 36 remissinstanser. Med få undantag tillstyrkte dessa ett svenskt till— träde till samt-irbetskonventionen eller lörklarade sig inte ha något att erin- ra mot att Sverige tillträdde den.

[ allmänhet underströks samtidigt vikten av att det svenska patentverket fick tjänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myn- dighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning. 'I'("(_'). som förklarade sig i princip tillstyrka ett svenskt tillträde till samarbetskonven- tionen. framhöll samtidigt att det slutliga ställningstagandet borde anstå till dess frågan om svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen skulle bedömas.

En mera reserverad hållning intogs av fyra remissinstanser. nämligen Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Handelskammaren i Göteborg. Svenska patentombudsföreningen och Svenska uppfinnareföreningen. STU ansåg att Sverige borde tillträda samarbetskonventionen endast om det svenska patentverket blev internationell myndighet enligt konventio- nen. Hamic/skummurwz :" Göteborg menade att det från de patentsökandes synpunkt inte skulle medföra några fördelar om Sverige tillträdde samar- betskonventionen utan snarare vara en nackdel till följd av de högre kost— naderna. Enligt handelskammaren kunde emellertid andra skäl. främst po- litiska. tala för ett svenskt tillträde. Vidare anförde handelskarnmaren att det i längden kunde vara oft'irdelaktigt för Sverige att stå utanför konven- tionen. om _ctt stort antal länder ansluter sig till den. Värdet av att det svenska patentverket kan bli internationell nyhetsgranskningsmyndighet ktlnde vidare enligt handelskammaren utgöra ett starkt skäl för Sverige att tillträda konventionen. Sammanfattningsvis ansåg handelskammaren att ett svenskt tillt 'äde till samarbetskonventionert knappast var befogat från de sökandes synpunkt men att de sökandes intresse. om det svenska 'pa- tentverket kan bli nyhetsgranskningsmyndighet. borde vika för den lång- siktiga fördel som det innebär att be 'ara en hög patentnivå i Sverige och i hela Norden. Sl't'llX/x'u parenrrmzbu(Isji'irciii/aren ansåg sig inte böra ta ställ- ning i tillträdesfrågan. Föreningen ville avvakta huruvida den europeiska patentkonventionen skulle komma att förverkligas och se vilken anslut- ning samarbetskonventionen skulle få från de större industrili'tnderna. .S'ruus/t'u upp/innurqfi'irr'ningen hävdade att Sverige inte borde tillträda samarbetskonventionen förrän man hade fått garantier att konventionen skttlle tillträdas av så många av de större industriländema att den verkligen kom att tillämpas. Konventionen borde enligt föreningen inte heller tillträ- das förrän svensk rätt hade ändrats så att en internationell patentansökan

Prop. 1977/78:l Del A I 13

som omfattar Sverige redan från början måste innehålla uppgift om uppfinv narens namn.

Frågan om uppfinnarens ställning berördes också av .S'rulsrt-r/u'm inge/I- _/'('5r.t/2'irlmmI. som uttalade att uppfinnarens namn måste ingå i patentansök— ningen föratt denna skall anses fullständig.

Svens/tu [mir/114mllam/.t/i'iruliiug('n har sedermera i yttrande över kom- mitténs år 1976 avgivna betänkande rörande den europeiska patentkon— ventionen uttalat sig för ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen. Patentombudsföreningen uttalar sålunda i sistnämnda yttrande att Sverige snarast bör tillträda samarbetskonventionen. Föreningen utgår därvid från att det svenska patentverket kommer att fa ställning som internationell myitdighet enligt samarbetskonventionen. Humlr/s/t'm/lumrt'n [ ("järv/Jury synes också enligt sitt yttrande över 1976 ars betänkande numera anse att Sverige bör tillträda samarbetskonvcntionen. Handelskammaren anför så- lunda att Sverige bör tillträda den europeiska patcntkonvcntionen om det svenska patentverket får tjänstgöra som internationell myndighet enligt samarbetskonventionen. Även TCO hari sitt yttrande över 1976 års betän- kande uttalat sig till förmån för tillträde till samarbetskonventionen.

l'in reserverad hållning i fragan om ett svenskt tillträde till samarbets— konventionen intas ntlmcra endast av STU. Svenska uppfinnareföreningen och Statsverkens ingenjörsförbund. STU anser att Sverige inte bör tillträ— da samarbetskonventioncn förrän svensk rätt har ändrats sa att patentan— sökan blir giltig först från den dag då den innehåller uppgift om uppfinna- rens namn. Upp/innarq/i'iruniugcu vidhåller sitt tidigare framställt'la krav på en sadan lagändring som villkor för ett svenskt tillträde till samarbets— konventionen. Även .S'rutxvcrkuns ingvaiörs/i'irluiml synes uppställa detta villkor för ett svenskt tillträde.

[frågan om Sverige skall avge reservation mot samarbetskonventionens bestämmelser om internationell förberedande patenterbarhetsprövning har tagits tipp av åtskilliga remissinstanser i yttranden över l974 års betänkan- de. Jm'itlis/tufakulteten vid .S'luuk/m/mx Imit'crxilt'l OCh.fi-ll'Xl'lll'l'fX ('iviljfir- rullning anser att denna reservationsmöjlighet inte bör utnyttjas. Siu/uns m'inrmlfr'iri1r/7clslugmcs upp/inningur framhåller. att det vore önskvärt att Sverige inte avgav reservation på denrta punkt men att frågan har sådant samband med EG—staternas ställningstagande till en dylik reservation att den bör lösas när frågan om ett svenskt tillträde till den europeiska patent- konventionen avgörs. .S'vw'igt's udi'o/t'ulsumjirml anser också. att ställning bör tas samtidigt till dessa två frågor. Även [)(Ht'llll't'l'lx't'! anser. att Sverige bör avvakta EG—staternas ställningstagande. Hulit/ulskummurcu [ Görv- hUl'f—f tlttalar. att frågan om ikraftträdande av konventionen i denna del lig- ger så långt fram i tiden att det inte finns anledning att f.n. kommentera frågan.

3 Riksdagen I977/78. I .vuml. Nr I. Do! A

Prop. 1977/78zl Del A | 14

9.2 Tillträde till den europeiska patentkonventionen Över kommitténs betänkande rörande den europeiska patentkonventio— nen har yttranden erhållits från 40 remissinstanser. Förslaget att Sverige skall tillträda den europeiska patentkonventionen har vunnit bred anslutning bland remissinstanserna. Sålunda har 3l re— missinstanser ställt sig positiva till ett svenskt tillträde. Av dessa har 25 närmare utvecklat sina synpunkter på tillträdesfri'tgan medan de övriga har begränsat sig till att uttala att de. från de synpunkter de har att fi'iretri'tdz't. inte har något att erinra mot ett svenskt tillträde. Fyra remissinstanser. Överhe/i'iI/tuvm't'tt. _li'irxrnrt'ts .fi"”A"/Ullll_L.'.X'lHl.8'lll/l. grnlts/tningsnt't'ntmlc'nför_li'irxt'urs'tl/t/Zfinllingar och statens nit/_li'ir l'l'll'll- skap/ig in/itrtnution m-It (f(I/tlllllt'llltltiwll t.S'INI—'D(.)Ix') har avstått från att yttra sig i tillträdesfrf'tgan.

En i huvudsak negativ inställning till ett svenskt tillträde till den euro- peiska patentkonvcntionen intas av fyra remissinstanser. nämligen Styre/- .W'Il _fi'ir [uk/tisk utveckling (STU). Svens/(n [utIt'nttnn/nt(l_vli'irt'ningun. SA ("()-SR och .S't't'rt'gt's t't't'i'/ingen/ii/tv/i'irhttml ("I"-STF.

En remissinstans. .S'vt'ns/at upp/innare/fireningen. har inte tagit klar ställning i tillträdcsfrågan. Uppfinnareföreningens yttrande ger emellertid intryck av tveksamhet inför ett svenskt tillträde till konventionen.

Sornjag nyss nämnt har 25 av de remissinstanser sotn ställt sig positiva till ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen närmare ut- vecklat sina synpunkter på tillträdesfrågan. Åtskilliga av dessa har samti— digt sorn de tillstyrkt tillträde starkt betonat att det svenska patentverket även i framtiden måste ha en hög kvalité på sitt arbete. Andra har uttryck— ligen gjort sitt lillstyrkande beroende av ett eller llera villkor. i första hand garantier för att det svenska patentverket katt fortsätta att lämna kvalifice- rad service.

Svea hovrätt. Stockholms tingsrätt. försvarets civilförvaltning. riksrevi- sionsverket. juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Sveriges in- dustriförbund. Läkemedelsindustriföreningen och Svenska industriens pa- tentingenjörers förening utvecklar i yttrandena närmare sitta synpunkter på fördelarna med ett svenskt tillträde till konventionen. 'l'ill lnt'lustriför- bundets yttrande ansluter sig Svenska arbetsgivareförcningen.

Svett [HN"/'till anför att den patentgemenskap som skapas genom konven- tionen måste antas bli av stor betydelse för den tekniska utvecklingen och vara förknippad med praktiska fördelar. Hovrätten tillstyrker därför att Sverige tillträder konventionen i enlighet med vad kommittén har föresla- git. Sttn'khulms tingsrätt uttalar att från de synpunkter tingsrätten har att beakta kommitténs förslag måste hälsas med tillfredsställelse. Enligt tings- rätten kommer ett svenskt tillträde till konventionen att bidra till ett fören- hetligande av bedömningen hos patentmyndigheter och domstolar i olika länder.

F't'it'xvurt'ts civilfö'rt'rtltning tillstyrker tillträde till den europeiska patent-

Prop. l977/78:l Del A ll5

konventionen under de villkor kotnmittén har angivit. Civilförvaltningen anser att en avsevärd rationalisering torde ernäs och att än mer enhetlig bedömning av uppfinningar skulle främjas om konventionen tillträds av flertalet berörda stater. lt'i/txrurt'xittnxrt'r/t'ut anser att de positiva konse— kvenserna av en svensk anslutning till den europeiska patentkonventioncn är så betydande. att Sverige bör tillträda konventionen trots den därmed förenade risken att det svenska patentverket inte på sikt kan kvarstå som internationell myndighet enligt samarbetskonventionen. latentvcrket bör enligt riksrevisionsverket i sin långsiktiga planering överväga vilka åtgär— dersom bör vidtas för att minska de negativa verkningarna av en nedgång i antalet granskare som omöjliggör fortsatt ställning som internationell myrt— dighet.

./t/ritli.vktt jit/x'n/tt'tr'n l'itl .S'Iut'lt/tultnx nnirt'rxilt't betonar i sitt yttrande särskilt att det skulle vara egendomligt om Sverige efter ett mångårigt in— ternationellt konventionsarbete valde att stå utanför ett samarbetssystern som är ägnat att vinna allmän anslutning. Fakulteten framhåller även att de väsentligaste svenska önskemålen rörande konventionens innehåll förefal- ler att ha blivit tillgodosedda.

.S'rr'rigt's imlnxtrifi't'rbtnn/ anför med instämmande från Svens/rn arbetsgi- t'(ll'zZ/i'fl't'llilltu'n att svensk industri traditionellt har ställt sig mycket positiv till de internationella samarbetssträvanden som den europeiska patentkon- ventionen är ett uttryck för. Med hänsyn till den svenska industrins struk- tur och inriktning på export framstår det enligt industriförbundet och ar- betsgivareföreningen som väsentligt. att ett tillfredsställande patentskydd på exportmarknaden kan erhållas pa ett enklare och billigare sätt än nu. ln- dustrilörbundet och arbetsgivareföreningen tillstyrker därför ett svenskt tillträde till kom-'entionen. Enligt industriförbundct innebär den långtgåen— de harmonisering av patenträtten sont konventionen förutsätter ett för— verkligande av ett önskemål som i många sammanhang har uttalats från in- dustrins sida. lndustriförbundet anser vidare att det europeiska patentsy- stemet innebär fördelar i form av kostnadsbesparing inte bara för storföre- tag tttan också för enskilda uppfinnare och mindre företag. Enligt industri- förbundet ligger det därför även i de enskilda uppfinnarnas och mindre fö— retagens intresse att Sverige tillträder konventionen.

Lii/tunalvlxitnt'tt.rtt't_'/i'it'uttingen anför att behovet av ett förenhetligat sy stem för handläggning av patentansökningar alltmer stärkts. Vidare beto- nar föreningen vikten av ett förenhetligande av patenträtten. Föreningen anser därför att Sverige bör tillträda den europeiska patentkonventionen. Enligt föreningen bör tillträdet inte obetingat göras beroende av att frågan om det svenska patentverkets ställning som internationell myndighet enligt samarbetskonventionen får den av kommittén önskade lösningen. För- eningen anser nämligen att det svenska näringslivets och svenska uppfin- nares behov av service på patentområdet kommer att täckas av det svens- ka patentverket under överskådlig tid. även om Sverige tillträder den euro-

Prop. 1977/78:1 Del A llt)

peiska patentkonventionen.

Svens/tu flit/IHII'fl'IH pulvillingraiärers_fi'irt'ning finner det önskvärt att Sverige tillträder den europeiska patentkonventionen. lin majoritet inom föreningen anser att sådant tillträde bör ske oberoende av om samarbets— konventionen träder i kraft. l—"öreningen påpekar att den europeiska pa- tentkonventionen gör det möjligt för en sökande att vittna skydd i flera sta- ter genom en enda ansökan. Detta måste enligt föreningen innebära en vä— sentlig lättnad för sökanden. I en reservation har tolv av föreningens med- lemmar framhållit att Sverige inte bör tillträda den europeiska patentkon- ventionen förrän det svenska patentverkets fortbestånd som en livskraftig serviceinstittltion i näringslivets tjänst kan garanteras. Ett tillträde till kon— ventionen får enligt dessa medlemmar inte medföra vare sig minskad ser- vice eller ökade kostnader för dem som utnyttjar patentverkets tjänster på det nationella planet.

Reguringsrr'itth anför att den inte kan finna anledning till principiell erinran mot vare sig det rationaliseringssyftc. som utgör motivet för kon— ventionen. eller de rättsliga lösningar" som konventionen anvisar för att nå detta syfte. Eftersom det dessutom är naturligt att Sverige fullföljer sina in- satser för europeisk samverkan på patentområdet. tillstyrker regeringsrät— ten ett svenskt tillträde till den europeiska konventionen. [ vad mån tillträ- det bör göras beroende av de villkor som kommitten har ställt upp är enligt regeringsrätten närmast en industripolitisk fråga.

.sil'L'llX/xll_ll-ll't'IIi/Iyl'llför i'm/ux/rit'lll rt'illxx/(yt/d anför att ett väl fungeran- de Patentsded. både nationellt och internationellt. framstår som en vä— sentlig förutsi'tttning för en fortsatt gynnsam teknisk och ekonomisk ut— veckling. l'-'öreningen uttrycker sin uppskattning över att man från ansva- rigt svenskt håll så aktivt har engagerat sig internationellt för patentsyste— mets utveckling.

De remissinstanser som i samband med sitt tillstyrkande särskilt har be— tonat vikten av att det svenska patentverket även i framtiden har hög kva— lite på sitt arbete eller som gjort sitt tillstyrkande villkorat av i första hand åtgärder som syftar till att bevara patentverkets standard är televerket. statskontoret. kommerskollegium. Stockholms handelskammare. Han- delskammaren i Göteborg. Skånes handelskammare. patentverket. lngen- jörsvetenskapsakademien. Kooperativa förbundet. Sveriges advokatsam- fund. Sverigcs hantverks— och industriorganisation. LO. TCO och Stats- verkens ingenjörsförbund.

'I'v/ururkv/ anser att Sverige bör tillträda den europeiska patentkonven- tionen men ll'irklarar att det måste vara ett oeftergivligt krav att det svens- ka patentverkets service inte försämras. Enligt televerket kan andra upp— gifter än granskning av patentansökningar utvecklas hos patentverket. es- empelvis nyhetsgranskning utan samband med patentansökan och kontroll av översättningar av patentkrav. 'l'eleverket understryker att en kraftig minskning av antalet granskare vid patentverket kommer att leda till en

Prop. 1977/78:l Del A t|7

sänkning av granskningens kvalitet. Sluts/tunlurt'l tillstyrker tillträde till den europeiska patentkonventionen men framhåller samtidigt att det är viktigt att det svenska patentverket får ställning som internationell myn- dighet enligt samarbctskonventionen. så att det kan fortsätta att ge fullgod service trots det bortfall av arbetsuppgifter som följer av ett tillträde till den europeiska patentkonventionen.

Kf'HIHH'I'X/xU/IlCL'in/n. .S'mt'Å/m/mx humle/situnt/narr_ IIaadult/utumlare/1i ('till'/NUCH och Skil/It's lll!Ildl'lXÅ'lI/HIHUH' tillstyrkeri princip ett svenskt till- träde till den europeiska patentkonventionen men betonar också att de ser det som ytterst angeläget att det svenska patentverket även efter tillträdet kan erbjuda service av hög klass. De understryker vikten av att det svens- ka patentverket får tjänstgöra som internationell myndighet enligt samar- betskonventionen. Handelskammaren i Göteborg ansluter sig för sin del till kommitténs uttalande att det bör vara en förutsättning för tillträde till den europeiska patentkonventionen att det svenska patentverket får möj- lighet att vara internationell myndighet enligt samarbetskonventionen.

[)ulc'llll'l'l'lt't'l finner det naturligt att Sverige tillträder den europeiska pa- tentkonventionen. Enligt patentverket är det ett vitalt samhällsintresse att det svenska patentverket kan hålla god standard även i framtiden. De re- surser som frigörs hos patentverket vid ett tillträde till den europeiska pa- tentkonventionen bör utnyttjas för att tillgodose näringslivets och uppfin- narnas behov av service i olika avseenden och ytterligare säkra kvaliteten i handläggningen. För att inte äventyra det svenska patentverkets möjlighe- ter att hålla hög standard även efter ett tillträde till den europeiska patent- konventionen bör det enligt patentverket vara ett villkor för tillträdet att samarbetskonventionen träder i kraft för Sveriges del samtidigt som den europeiska patentkonventionen. Som ytterligare villkor bör enligt verket gälla att centraliseringsprotokollet får en tillfredsställande tolkning när det gäller det svenska patentverkets möjlighet att tjänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell förberedan- de patenterbarhetsprövning bl. a. gentemot utveckIingslämlerna. Vidare bör statsmakterna garantera att patentverket kommer att få tillräckliga re— surser för att kunna kvarstå som internationell myndighet. Patentverket anser också att statsmakterna bör garantera anställningstryggheten för Verkets personal samt att det nordiska patentsamz'trbetet bör få fortsätta även efter ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen.

lng:'It/(it'sren'In/t'upsukmlcmiz'u anser att Sverige bör tillträda den euro- peiska patentkonventionen. Enligt akademien synes det främsta motivet för svenskt tillträde Vara möjligheterna att påverka den internationella ut- vecklingen på patentområdet. Akademien framhåller emellertid också att det svenska patentverkets kompetens och möjligheter att ge service är av yttersta vikt. inte minst för mindre företag och enskilda uppfinnare. Den minskning av antalet patentansökningar vid det svenska patentverket. som torde följt! av ett tillträde till den europeiska patentkom-'cntionen. behöver

Prop. l977/78zl Del A llts'

enligt akademien inte leda till en sådan personalminskning att verkets kompetens äventyras. Akademien anför att handläggningen i stället kan fördjupas. I)e ökade kostnaderna för handläggningen av varje ansökan bör i så fall inte bäras enbart av sökandena. Med hänsyn till den samhällseko- nomiska betydelsen av god inhemsk kompetens på patentområdet kan en- ligt akademien sulwentionering av verksamheten vara motiverad.

.S'talst'z'rkwts' itruuit/”('irs/l'ir/m/ttl finner det närmast vara ett självklarhet att Sverige aktivt skall delta i det europeiska patcntsamarbetct. Samtidigt anför förbttndet emellertid att det är av väsentlig betydelse att det svenska patentverkets standard inte försämras. Patentverket bör därför enligt för- bundet ges nya uppgifter oelt tillföras resurser så att nuvarande kvalitet på verkets service kan upprätthållas efter ett tillträde till den cttropeiska pa- tentkonventionen.

KNUIM'I'lllll'tl.fi-).l'bllllLft'l tillstyrker tillträde till den europeiska patentkon- ventionen ttnder förutsättning att det svenska patentverket får ställning sotn internationell myndighet enligt samat'betskonventionen och att den europeiska patentkonventionen får den tninitniansltttning som kommitten har ansett bör krävas. Förbundet understryker kraftigt vikten av att det inom Sverige finns ett högt kvalificerat patentverk. .S'rt'rigt's (alt-olönsam- lli/ml anser att det inte bör råda någon tvekan om önskvi'trdhcten av att Sverige deltar i det europeiska patcntsamarbetct men att det ändå bör stäl- las som villkor dels att den europeiska patentkonventionen får den minimi- anslutning som kommitten har förutsatt. dels att frågan om det svenska pa- tentverkets ställning som internationell myndighet enligt samarbetskon— ventionen får en tillfredsställande lösning.

.S'rt'rt'guv lltl/lll't'l'Å'.t'- (N'/I im/uv/ritn'gunisutiun anför att även om mindre och medelstor svensk industri httvudsakligcn riktar sina exportansträng- ningar mot grannländernas marknader. organisationen i princip maste stäl— la sig positiv till de internationella samarbetssträvanden som den eut'OPCiS- ka patentkonventionen är uttryck för. (')rganisationen föreslår att den ned- gång i antalet patentansökningar vid det svenska patentverket. som har be- räknats bli Iöljden av ett tillträde till den europeiska patentkonventionen. skall mötas med näringspolitiska insatser. Dessa näringspolitiska insatser bör också syfta till att sprida teknisk inlormation så att privatpersoner samt mindre och medelstor industri inte som f.n. behöver känna osäkerhet beträffande nyhetsvärdet hos sina uppfinningar. ()rganisationen ställer emellertid tipp ett särskilt villkor för att Sverige skall tillträda den euro- peiska patentkonventionen. Sålunda bör enligt organisationen tillträde inte ske förrän konventionens bestämmelser har ändrats så att fristen för att ange ttpptinnarens natnn blir fyra månader i stället för som nu 16 månader.

LO tillstyrker ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventio- nen under det bestämda villkoret att det svenska patentverket inte genom tillträdet förlmar möjligheten att vara internationell myndighet för det nordiska språkområdet. l_.() anser nämligen att patentverket även i framti-

Prop. l977/78:l Del A llt)

den måste kttnna lämna god service. l.() framhåller vidare att det bör vara ett oeftergivligt krav att ttppfinnarens rättsställning och utöjlighet att få ut— byte av sin uppfinning inte försi'tmras. 7'('() instämmer i förslaget att Sveri- ge skall tillträda den europeiska patentkonventionen. Som ett absolut vill- kor bör emellertid enligt TCO gälla att det svenska patentverkets ställning och kompetens skyddas.

Sex remissinstanser har utan att närmare utveckla skälen för sina ställ- ningstaganden förklarat sig inte ha något att erinra mot ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen. Dessa är_/i'ir.vi'm-ctr nm/w'irlrw'lt. stu'iuIsly/"t'ls('It. lllIlI[WII/(N_fl_t'l't'låt'll. .vlult'us lituwut'tlt'lsrer/t'. ltfiring/rillM.v— tnuInu/.wmtlt/u'u och slarv/Lv ”(Hund./iir urln'lxmgurtcv up”/inning”.

.lag går härefter över till de fyra remissinstanser sotn intar en i huvudsak negativ inställttittg till ett svenskt tillträde till den europeiska patentkon— ventionen.

STL-'" anför att tillträdesfrågan måste bedömas med hänsyn till konse— kvenserna för den tekniska utvecklingen och ttppftnnarverksamheten och därmed på lång sikt för svenskt näringslivs internationella konkurrens- kraft. STU saknari kommitténs betänkande utredning rörande de närings- politiska följderna av ett svenskt tiliträde till den europeiska patentkon— ventionen, STU anser att tillttädesfrt'tgan inte bör prövas innan en sådan utredning har skett. Vidare ttttalar STU att tnatt bör avvakta med ställ— ttingstagandet till dess förhandlingar har kommit till stånd om att ändra konventionens bestämmelse om när ttppfinnarens namn senast tnåste att- ges i en europeisk patentansökan. Slutligen anser STU att tillträde till den europeiska patentkonventionen inte bör ske förrän frågan om det svenska patentverkets ställning som internationell myndighet enligt samarbetskon— ventionett har fått en tillfredsställande lösning.

.S'ruux/t'u pun'nIrmzhmIs/i'irt'uiugcn anser att det europeiska patentverket har tillkommit främst i PLG-staternas intresse. Så länge l'iG—staterna inte har ratificerat marknadspatentkonventionen finns det enligt föreningen in- te någon anledning för Sverige att vara med att bygga ttpp en patentorgani- sation sotn i första hand är avsedd för marknadspatentkonventionen. F.n— ligt föreningen kommer den europeiska patentkonventionett att leda till uppbyggnaden av en tttng oelt kostsam apparat. det europeiska patentver— ket. Härigcnom kommer en del av den rationalisering sotn var syftet med konventionen att gå förlorad. Handläggningen vid det europeiska patent- verket blir komplicerad och personalkrävande och kostnaderna per ärende blir förhållandevis höga. Enligt föreningen kommer en europeisk patentan— sökan troligen inte att bli motiverad av kostnadsskäl. om inte den omfattar sex eller sitt stater. Det är enligt föreningen mycket ovanligt att svenska sökande patentskyddat" samma uppfinning i så många länder. Föreningen anser att kostnadsaspekten inte ger någon ledning föratt bedöma om Sve- rige bör tillträda konventionen. Vidare anser föreningen det vara ett ofrån- kotnligt krav att garantier ges-för att det svenska patentverket även efter

Prop. l977/78zl Del A 120

ett svenskt tillträde till konventionen kan ge värdefullt bistånd till svensk teknisk utveckling. Föreningen delar inte kommitténs farhågor för att. om Sverige står utanför den europeiska patentt'trganisationen. sökande sotn är intresserade av patent för Europa skttlle begränsa sig till sådana stater för vilka patent kan meddelas av det europeiska patentverket. Enligt förening— en följer valet av de stater i vilka patent söks helt andra kriterier och grtmdar sig främst på behovet av rättsskydd i vederbörande stat.

föreningen anser det väsentligt att inte äventyra de fördelar som ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen ger. Enligt föreningen kan ett tillträde till den europeiska patentkonventionen medföra påtagliga risker för detta. om det leder till en avsevärd minskning av det svenska patent- verkets arbetsvolym. Enligt föreningen katt ett säkert underlag för en be- dömning i detta avseende erhållas först sedan samarbetskottventionen har prövats i praktiken och det ettropeiska patentverket har arbetat under viss tid. Om Sverige börjar med att tillträda enbart samarbetskonventionen. er- hålls också den fördelen att det svenska patentverket och den patentsö- kande allmänheten kan skaffa sig värdefull erfarenhet av ett internationellt system innan Sverige går med i ytterligare ett sådant system. Föreningen anser därför att Sverige tills vidare inte bör tillträda den europeiska patent- konventionen. Föreningen anser att konventionen är välformulerad i pa- tenträttsligt hänseende och öppnar vägar till en önskvärd harmonisering av patentlagstiftningen i de stater som tillträder konventitmen. linligt för- eningen behöver emellertid harmoniseringsspörsmålen inte knytas till frå- gan om Sveriges tillträde till konventionen. Sålunda anser föreningen att beslut om en anpassning av svensk rätt till ktimventionen kan fattas titan att ställning tas i tilltri'tdesfrågan.

.S'.-=t("()—.S'R avstyrker tills vidare tillträde till den europeiska patentkon- ventionen. SACO-SR anser att ett antal frågor sotn berör det svenska pa— tentverket först måste lösas. särskilt möjligheten att även efter tillträdet vidmakthålla patentverket vid en sådan storlek att det kan vara internatio- nell myndighet enligt samarbetskonventionen.

Sveriges ('it'ilingeujörvfi'ir/m/ttl anser att ett svenskt tillträde till den 'ett- ropeiska patentkonventionen medför en rad svårigheter och negativa verk— ningar för svenskt vidkommande. Förbundet påpekar att den europeiska patentkonventionen till väsentlig del motiverades av det ttnder 1960—talet ständigt 'äxande antalet patentansökningar. Det årliga antalet ansökningar har emellertid under l97tl-talet sjunkit till en nivå som är betydligt lägre än väntat. Vidare finns det enligt förbttndet tecken på att det europeiska pa- tentverkets uppbyggnad och drift blir betydligt dyrare än beräknat. De ra- tionaliseringsskäl som tidigare talade för ett tillträde har sålunda enligt för- eningen till stor del bortfallit. Förbundet anser att den minskning av antalet granskare vid det svenska patentverket sotn ett tillträde till konventionen kan medföra skttlle kttnna leda till en sänkning av handläggningens kvali- tet. Antalet granskare skttlle visserligen enligt föreningen kunna ökas ge—

Prop. l977/78:l Del A Ill

nom en ändring i handläggningsordningen. t. ex. så att vissa beslut fattades kollegialt. Detta skttlle dock leda till att subs-'entionering av verksamheten blev nödvändig. Frågan om patentverkets möjlighet att tjänstgöra som in— ternationell myndighet enligt samarbetskonventionen för de nordiska län- der som inte tillträder den europeiska patentkonventionen måste enligt för- bttndct vara löst på ett tillfredsställande sätt innan Sverige tillträder sist- nämnda konvention. l-"örbundet anser också att Sveriges möjligheter att inom ramen för samarbetskonventionen bistå utvecklingsländerna inte får äventyras.

Det svenska patentverkets ställning i förhållande till utvecklingsländer- na berörs även av kommerskollegiet och SACO-SR. KtHunters-kttllcgit't an- ser det värdefullt om det svenska patentverket även efter ett tillträde till den europeiska patentkonventionen hade möjlighet att tttföra nyhets- granskning och patenterbarhetsprövning åt patentmyndigheter i utveck— lingsländerna. .S',-t('()—.S'R anser att lösningen av denna fraga kan få en viss betydelse för det svenska patentverkets framtid.

Frågan om tidpunkten för ett svenskt tillträde till den europeiska patent- konventionen berörs av nio remissinstanser. nämligen mentver/vct. Slut'klm/ms litt/t(le/skurttmuru. Skånes humle/skrun/nare. Ingunjörsvete/I- .vkupsu/tmicmiwt. Ktmpt'rulivu_li'ir/mmlcr. L(i/tentvtlelsimluslri/i'irtWinge/t. Svens/ru t'ltduslrit'ns PCI[UllII./Ilg'UIl/itlil't'l'å".filjl't'llillg. Sveriges (tt/vt>kulsuntjiunl och Sveriges lmlus/ri/i'irlmml. Samtliga förordar ett tidigt svenskt tillträde. De flesta av dessa remissinstanser anser att tillträdet bör ske så tidigt att Sverige är fördragssltttande stat när konventionen träder i kraft.

Prop. l.977/78:l Del A 122

[0 Föredraganden i tillträdesfrågan

10.1 'l'illlräcle till samarbetskonventionen [()./.I Inledning

Ar l97(l avslutades i Washington en konvention om patentsamarbete (samarbetskonventionen). Genom konventionen bildas en union för inter- nationellt patentsatnarbete. Syftet med satnarbetskonventionen är främst att undvika en del av det dubbelarbete sotn f.n. utförs då en uppfinning pa- tentsöks i flera länder. Den grundläggande tanken bakom konventionen är att detta resttltat kan uppnås genom en centralisering av ansökningsförl'a- randet och av den granskning av patentansökningen som för de förprövan- de patentverkens del måste föregå det sltttliga ställningstagandet till om pa- tent skall meddelas. linligt konventionen är det möjligt att samtidigt söka patent i en eller llera av de fötdragsslutande staterna genom en s. k. inter- nationell patentansökan. lin sådan ansökan blir föremål för en central ny- hetsgranskning. Samarbetskonventionen ger också den sökande möjlighet att få en förberedande patenterbarhctsprövning av ansökningen utförd.

Nyhetsgranskning och förberedande patenterbarhetsprövning skall ut- föras av en nationell patentmyndighet eller intermttitmell organisation sotn tttsetts därtill av den union för patentsamarbete som bildas genom konven- tionen. f)et är tanken att några av de största och bäst utrustade patentver— ken i världen skall utses att utföra sadan granskning och prövning. Bestäm- melsen otn att internationell organisation skall kttnna tttscs att utföra dessa uppgifter har tillkommit för att göra det möjligt att låta regionala patent- myndigheter. såsom det blivande europeiska patentverket. utft'fn'a nyhets— granskning och patenterbarhetsprövnittg enligt konventionen. När sökan— den har fått utlåtande över granskningen samt patentertmrhetsprt'ivningen. om han begärt sådan. kan han ta ställning till om han vill återkalla ansök- ningen eller fullfölja den och få den prövad i någon eller några av de stater som den omfattar. Om han fullföljer ansökningen. prövas den i vanlig ord— ning av de berörda nationella patentmyndigheterna. Vid denna prövning är de nationella patentmyndigheterna inte bundna av resultatet av nyhets- granskningen eller av den förberedande patenterbarhetsprövningen. om sådan har utförts. Det centraliserade gransknings— och prövningsförl'aran— det syftar bara till att underlätta de nationella patentmyndigheternas fort- satta handläggning av ansökningen. De fördragsslutande staterna står fria att själva bestämma de materiella förtttsättningarna för att en ansökan skall kttnna bifallas. Konventionen nödvändiggör därför inte några ändringar i de fördragssltttande staternas materiella patentlagstiftning. Samarbetskon— ventionen innehåller också vissa bestämmelser vilkas syfte är att främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna genom att underlätta-t för dessa länder att få tillgång till modern teknologi.

Patentpolicykommitten har förordat att Sverige tillträder samarbetskon—

Prop. l977/78:l Del A 123

ventionen. Alla remissinstanser som har uttalat sig i tillträdesfrågan tttom tre delar nttmera kommitténs uppfattning att Sverige bör tillträda konven— tionen. De tre remissinstanser som har en avvikande mening. Styrelsen för teknisk utveckling. Svenska uppfinnareföreningen och Statsverkens in- genjörsförbund. anser att samarbetskonventionen innebär en försämring av uppfinnarens ställning. l'inligt deras mening bör Sverige inte tillträda konventionen förrän den svenska lagstiftningen har ändrats så att en pa- tentansökan inte anses gjord förrän uppfinnarens namn har angivits.

H)./__? l-"er/t'ningurji'ir svenskt m'iringslivut'/1 svens/tu upp/innure

Det är f.n. både omständligt och dyrbart att söka patent på en uppfin- ning i flera länder. Sökanden måste ge in en särskild ansökan för varje land som han vill att patentskyddet skall omfatta och för detta ändamål måste han lägga ned avsevärda kostnader på översättning av ansökningen. Vida- re måste ansökningen anpassas till de krav i formellt och materiellt hänse— ende som ställs upp i de olika ländernas lagstiftning. I allmänhet måste sö- kanden också anlita ombud i llera olika länder. Det är mycket vanligt att patentansökningar ändras en eller tlera gånger ttnder handläggningens gång. Det förekommer t. ex. att sökanden måste inskränka eller på annat sätt ändra patentkraven föratt ansökningen skall kunna bifallas. Detta in- nebär tned den nuvarande ordningen att sökanden ttnder hela handlägg- ningstiden måste hålla kontakt med patentmyndigheterna i olika länder.

Visserligen kan en patentsökande redan enligt den nuvarande ordningen i alltnänhet börja med att ge in ansökan i ett enda land och vänta upp till ett år med att ansöka om patent i övriga länder. l:)nligt (883 års Pariskonven- tion för industriellt rättsskydd kan han nämligen åberopa prioritet för samtliga ansökningar fran den första ansökningen. ttnder förutsi'tttning att de senare ansökningarna ges in inom en tolvtuånadersperiod från den första ansökningen. Den nuvarande ordningen innebär emellertid trots det- ta att sökanden i stor tttsträckning måste ådra sig kostnader för ombud i olika länder och för översättning av ansökningar redan innan han med sä- kerhet kan bedöma om uppfinningen över huvud taget är patenterbar.

[ alla de hänseenden som jag nu har nämnt kan samarbetskonventionen väntas medföra lättnader för sökanden. Sålunda medger konventionen till en böljan att han ger in en enda ansökan som omfattar flera länder. I kon- ventionen anges vilka formkrav en sådan ansökan måste uppfylla och de fördragssltttande staterna är skyldiga att godta en ansökan i formellt hänse- ende om den uppfyller konventionens krav. Härigenom bortfaller behovet av att anpassa ansökningen till formföreskrifter i olika länder. En förutsätt- ning för att svenska patentsökande skall kunna dra nytta av de fördelar konventionen erbjuder är emellertid att Sverige tillträder konventionen. Rätten att göra internationell patentansökan är nämligen i princip förbehål- len den som är medborgare i eller har hemvist i fördragsslutande stat.

Prop. 1977/78zl Del A 134

En betydande fördel med konventionen är vidare att en sökande först när han har fått del av resultatet av den internationella nyhetsgranskningen behöver ta ställning till om han skall föra ansökningen vidare och i vilka länder ansökningen i så fall skall fullföljas. [ den mån det blir möjligt att få även internationell förberedande patenterbarhetsprövning behöver ställ- ningstagandet ske först sedan sökanden har erhållit såväl nyhetsgransk- ningsrapporten som utlåtandet över patenterbarltetsprövningen. Sökanden behöver sålunda inte ådra sig kostnader vare sig för att anlita ombud i olika länder eller för att utarbeta översättning av ansökningen innan han har ta- git ställning i dessa avseenden.

Av skäl som jag strax skall återkomma till är det dock något oklart huru- vida konventionens bestämmelser om internationell förberedande paten- terbarhetsprövning kommer att träda i kraft under de närmaste åren. Kom- mitten har emellertid ansett att om konventionen vinner anslutning från de viktigare indttstristaterna. ett svenskt tillträde Linder alla omständigheter medför väsentliga fördelar för svenska sökande som önskar få patent på samma uppfinning i llera stater. .lag delar denna uppfattning. Konventio- nen har redan tillträtts av två viktiga indttstristater. Förbundsrepubliken 'l'yskland och USA. Från både japanskt och ryskt håll har uttalats stort in- tresse för samarbete enligt konventionen. Sovjetunionen kan förväntas till- träda konventionen ttnder innevarande år.

I likhet med kommitten anserjag att det finns anledning att tttgå från att det svenska patentverket utses till internationell nyhetsgranskningsmyn- dighet och myndighet för internt-ttionell förberedande palettterbarhetspröv- ning. om Sverige begär detta. Utses patentverket till internationell gransk— ningsmyndighet. kommer tillträdet till konventionen att medföra ytterliga- re fördelar för svenska patentsökande och svenskt näringsliv. lnternatio- nell ansökan skall vara avfattad på språk som har godtagits av den myndig- het som skall utföra granskningen. (_)m patentverket utses till internz'ttionell granskningsmyndighet. kommer det givetvis att åtaga sig att granska inter- nationella ansökningar på svenska. Det kommer då att vara en väsentlig fördel för svenska sökande och särskilt för svensk exportindustri att kunna ge in en på svenska avfattad internationell patentansökan samt. efter skriftväxling på vårt eget språk och med möjlighet att på ett enkelt sätt hål— la kontakt med patentmyndigheten under handläggningen. kunna få ett ut— låtande över granskningen av ansökningen. som beaktas vid ansökan om patent vid det europeiska patentverket och i många länder som kommer att stå utanför det europeiska patentsamarbetet.

Under rcmissbehandlingen av kommitténs båda betänkanden har en mycket stor majoritet av remissinstanserna starkt ttnderstrttkit vikten av att det svenska patentverket ges sådana resurser att det kan ge svenska uppfinnare och svenskt näringsliv en informations- och dokumentations- service som är av hög kvalitet och som främjar teknisk innovationsverk- samhet i Sverige. Vidare har framhållits det angelägna i att handläggningen

Prop. 1977/78zl Del A IZS

av nationella patentansökningar vid den svenska patentmyndigheten blir av samma kvalitet som handläggningen av europeiska palentansökningar vid det europeiska patentverket och den nyhetsgranskning och förbere— dande patenterbarhetsprövning som kommer att äga rum enligt samarbets- konventionen. Även kommitten har understrukit värdet för svenskt nä- ringsliv och svenska uppfinnare av att inom landet ha tillgång till den pa- tenträttsliga expertis som finns i ett patentverk med goda resurser.

Enligt min mening är frågan om patentverkets möjligheter att ge en ser— vice som främjar innovationsverksamhet i vårt land av största betydelse för svenskt näringsliv. Jag anser liksom kommitten att det inte kan råda nå- got tvivel om att det svenska patentverket får större möjlighet att ge pa— tentsökande och näringsliv tillfredsställande service i dessa avseenden. om patentverket får tjänstgöra som internationell nyhetsgranskningsmyn- digth och — under förutsättning att samarbetskom-"cntionens bestämmel— ser om internationell förberedande patenterbz'u'hctsprt'ivning träder i kraft — som myndighet för dylik prövning.

Som kommitten har framhållit kommer en sökande som använder sig av samarbetskonventionens handläggningssystem för att söka patent på sam— ma uppfinning i flera länder att ådra sig förhållamlevis höga avgifter. Med hänsyn till de. avsevärda besparingar i form av minskade kostnader för om- bud och översättning av ansökningar till främmande språk som samarbets- konventionen medger. anser jag emellertid att det knappast finns anled- ning befara att patentavgiftermt blir så höga att de omintetgör de fördelar som konventionens handläggningssystem medför. Skulle så mot all förmo- dan ibland bli fallet. stårju f. ö. alltjämt möjligheten att i stället söka patent genom nationella patentansökningar öppen.

På grund av vad jag nu har anfört finnerjag att det är av väsentligt intres- se för svenska uppftnnare och svenskt näringsliv att Sverige tillträder kon- ventionen och därigenom ger svenska sökande möjlighet att dra nytta av de fördelar som ktmventionen erbjuder.

I(). I..? l-"crkuingrtrför patentverket

Ett genomförande av samarbetskonventionens system med både nyhets— granskning och förberedande patenterbarhetsprövning kan enligt min me- ning pa sikt medföra en väsentlig ratimutlisering för de patentverk som. i likhet med det svenska. utför förprövning av ansökningarna. Den största rationaliseringsvinsten torde vara att vänta från den del av systemet som avser internationell förberedande patenterbarhetsprövning. Om systemet med sådan prövning inte får någon nämnvärd betydelse. kommer däremot det svenska deltagandet i santarbetet enligt konventionen inte att medföra nagon väsentlig arbetslättnad för det svenska patentverket..

Till det svenska patentverket ges f.n. in ca 15000 ansökningar per år. Vid ett tillträde till enbart samarbetskonventionen beräknas enligt kom-

Prop. l977/78:l Del A Ilh

mitten år HSS ca ”4000 ansökningar per år komma att ges in till det svens- ka patentverket. Under förutsi'tttning att det svenska patentverket blir in- ternationell nyhetsgranskningsmyndighet sktllle enligt ktnnmittens beräk- ningar handläggningcn av dessa ansökningar komma att kräva en arbetsin— sats som motsvarar fullständig handläggning enligt nuvarande arbetsruti- ner av omkring |6000 ansökningar. Kommitten har då utgått ifrån att de som söker patent genom internationell patentansökan inte i någon större omfattning kommer att utnyttja systemet med internationell förberedande patenterbarhetsprövning under den första tiot'irsperioden efter samarbets- kotwentionens ikraftträdande. Om detta system skulle träda i kraft och ut- nyttjas i stor omfattning. kommer det givetvis på sikt att leda till att arbets— belastningen vid patentverket blir mindre än vad de nyss nämnda siffrorna visar. Det är dock omöjligt att med någon större grad av säkerhet uttala sig om hur stor denna minskning kan tänkas bli och kommitten har inte heller gjort något försök att närmare uppskatta den. Jag skall senare återkomma till frågan om verkningarna för det svenska patentverket om Sverige tillträ- der både samarbelskonventionen och den europeiska patentkonventitmen.

A v de skäl som jag tidigare har anfört innebär det avsevärda fördelar för svenska uppfinnare och svenskt näringsliv om det svenska patentverket blir internationell granskningsmyndighct. Det svenska patentverket sys— selsätter f. n. ca 180 granskare och uppfyller således med bred marginal dct krav på minst l00 heltidsanställda granskare som uppställs i samarbets- konventionen föratt en nationell myndighet skall kunna utses till myndig- het för internationell nyhetsgranskning och internatitmell förberedande pa- tenterbarhctsprövning. Ingenting har kommit fram som talar emot att pa- tentverket skulle komma att utses till sådan myndighet. om Sverige begär det. Jag anser dätför i likhet med kommitten att man kan utgå ifrån att en sådan begäran från Sverige skulle bifallas. .lag föreslår att man för svensk del verkar för att det svenska patentverket utses till internationell nyhets- granskningsmyndighet och till myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning.

/().I.4 Putrlltl'fittx/igrt synpunkter

Som jag tidigare har framhållit står de fördragsslutandc staterna fria att själva bestämma de materiella förutsät[ningarna för att en internationell patentanst'ikan skall kunna bifallas. Samarbetskonventionen nt'idvändiggör därför inte några ändringar i den materiella patenträtten i de fördragsslu— tande staterna. Konventionen innehållerdäremot enhetliga regler för inter- nationell patentansökans fortn och innehåll. Dessa regler överensstämmer i huvudsak med vad som gäller enligt den svenska patentlagstiftningen.

Under remissbchamllingcn har några remissinstanser uttalat kritik då det gäller de följder i fråga om upplinnarens ställning som ett svenskt till- träde till konventionen skulle föra med sig. För egen del kan jag delvis in-

Prop. l977/78:l l)el A 127

stämma i denna kritik. Av skäl sotn jag senare skall redovisa ( avsnitt 11.7.41 anserjag emellertid inte att konventionens innehåll på denna punkt utgör något avgörande skäl mot ett svenskt tillträde. Jag delar därför kom- mitténs Uppfattning att det från patenträttslig synpunkt inte finns någon an— ledning för Sverige att inte tillträda satnarbetskonventionen.

II)./5 Utsiktcrnu att konventionen skull [rät/u ikraft

Samarbetskonventionen träder i kraft tre månader efter det att den har tillträtts av minst åtta stater. under förutsättning att minst fyra av dessa stater uppfyller något av följande krav:

1. antalet i den staten ingivna patentansökningar översteg 40 000 under det år sotn omfattas av internationella byråns senast publicerade årsstatis- tik:

2. medborgare i den staten eller personer som hade hemvist där ingav uttder nämnda år minst 1 000 ansökningar i viss annan stat:

3. patcntmyndigheten i vederbörande stat mottog under nämnda år minst 10000 ansökningar från personer som var medborgare i eller hade hemvist i någon annan stat.

Enligt den statistik för år 1975. som har publicerats av W'lPOZS internatio- nella byrå uppfyllde nämnda år följande 13 stater något av de tre villkoren: Australien. Belgien. Frankrike. Förbundsrepublikcn Tyskland. Italien. Ja— pan. Kanada. Nederländerna. Schweiz. Sovjetunionen. Storbritannien. Sverige och USA.

Av dessa 13 stater har hittills Förbundsrepubliken Tyskland och USA tillträtt samarbetskonventionen. l')ärutöver har konventionen tillträtts av åtta andra stater. samtliga afrikanska. Enligt uppgift från WlPO:s interna— tionella byrå väntas Sovjetunioncn tillträda samarbetskonventionen under innevatande år. Även Japan har anmält stort intresse för att delta i samar- betet enligt konventionen. men ettjapanskl tillträde kan väntas tidigast un- der år 1978. Vidare uttalade EG—staterna när marknadspatentkonven- tionen itt-'slutades den 15 december 1975 att de skulle verka för ett tidigt ikraftträdande av samarbetskonventionen. Helst skulle. enligt detta utta- lande. satnarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen träda i kraft samtidigt. ] vart fall Belgien. Danmark. Frankrike och Storbri- tannien synes också inriktade på att ratificera samarbetskonventionen i tnitten av innevarande år. Mot bakgrund av ntl nämnda förhållanden är det troligt att samarbetskonventionen träder i kraft under senare delen av år 1977. I samband med konventionens ikraftträdande skall unionens general- församling avgöra när internationella patentansökningar tidigast får göras. Denna tidpunkt får inte förläggas senare än sex månader efter ikraftträdan- det. Enligt vad sotn uttalats från Wll)(_):s internationella byrå kommer hela denna scxmånadersfrist att behöva utnyttjas. Samarbetet enligt konventio-

nen kan därför väntas bli inlett i början av år 1978.

Prop. l977/78:1 Del A 128

Stat som tillträder samarbetskonventionen får avge förklaring att staten inte skall vara bunden av konventionens bestämmelser om internationell förberedande patenterbarhetsprövning (kap. ll). Dessa bestämmelser trä- der i kraft först när tre stater sotn uppfyller något av de förut nämnda sär- skilda kraven har tillträtt konventiottcn llltlll att avge reservation i fråga om kapitel ll.

'l'idigare har såväl flera stater som åtskilliga intresseorganisationer inta- git en negativ hållning till systemet med internationell förberedande paten- terbarhetsprövning. När USA ratificerade konventionen i november 1975 avgavs för amerikansk del förklaring av det slag som nyss nämnts. Under senare tid har emellertid vissa tttvccklingsländer visat intresse för att även satnarbetskonventionens kapitel 11 skall träda i kraft så snart sotn möjligt. Denna inställning från utvecklingsländernas sida har föranlett flera indu— stristatcr. bland detn några F.Ci-länder. att uttala att de avser att tillträda samarbetskonventionen utan att göra undantag för kapitel ll. Förbundsre— publiken Tyskland har inte gjort undantag för detta kapitel. Det är därför sannolikt att även den delen av konventionen kommer att träda i kraft inom kort.

Vad l_teträffar de andra nordiska ländernas inställning till samarbetskon- ventionen har den danska regeringen i proposition föreslagit att Danmark skall tillträda konventionen. I propositionen föreslås dock att Danmark gör förbehåll i fråga om konventionens kapitel ll. I Finland och Norge har pro— position i frågan ännu inte lagts fram. men de finska och norska kom- mitteerna har föreslagit tillträde till samarbetskonventionen. Den norska kommitten har förordat att Norge utnyttjar reservationsmöjligheten i fråga om kapitel 11.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att de bestämmelser sotn föran- leds av ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen har utarbetats i samråd mellan de nordiska länderna. De förslag som f.n. föreligger är i stort sett identiska i samtliga fyra länder.

Ill./.b Reservation”

Jag anser inte att Sverige bör utnyttja möjligheten att avge reservation mot samarbetskonventionens bestämmelser rörande internationell förbe- redande patcnterbarhetsprövning. Som kommitten har framhållit är syftet med samarbetskonventionen att centralisera förprövningen av patentan- sökningar rörande uppfinningar som söks skyddade i tlera länder och däri— genom minska arbetsbelastningen vid de lörprövande patentverken. Sotn jag nyss har nämnt katt någon väsentlig minskning av denna arbetsbelast— ning inte uppnås om inte systemet med internationell förberedande paten— terbt'u'hctsprövning utnyttjas.

Utöver den nu nämnda reservationsmöjligheten avseende kapitel II är vissa ytterligare reservationer mot samarbetskonvcntionen tillåtna. Dessa

Prop. l977/78:l Del A 129

reservationer rör längden av den frist inotn vilken ansökan som har varit föremål för internationell förberedande patenterbarhctsprövning skall full- ft'ftljas vid nationell patentmyndighet. vissa bestämmelser rörande publice- ring av internationell ansökan och rättsverkan av sådan ansökan samt in- ternatitmella domstolens behörighet. Beträffande dessa rcservationsmöjlig- heter vill jag anföra följande.

lnternationell ansökan skall publiceras genom internationella byråns försorg (art. 21 ). Fördragssltttande stat får dock avge reservation i form av en förklaring att den för sitt del inte påkallar internationell publicering. Har samtliga stater som designerats i en internationell ansökan avgivit sådan förklaring skall ansökningen inte publiceras. om inte sökanden begär det eller sådan nationell ansökan eller sådant patent som grundas på den inter— nationellaansökningen publiceras av patentmyndigheten i designerad stat som har avgivit dylik förklaring tart. 64.3). Anledning saknas för Sverige att avge sådan förklaring. Av skäl som jag kommer att redovisa i anslut- ning till 35 spatcntlagen ( avsnitt 13 . 1 ) bör Sverige däremot utnyttja möjlig- heten till reservation såvitt avser tidpunkten för nationell publicering av in- ternationella ansökningar (art. 64.2.a.ii).

Under vissa förutsättningar har fördragsslutande stat reser 'ationsrätt när det gäller internationell ansökans nyhetshint'lrande verkan (art. 64.4). Denna rätt tillkommer stat vars lag ger ett i den staten meddelat patent verkan som nyhetshinder från en tidpunkt. som ligger före den dag då an- sökningen publiceras. men i detta avseende intejämställer prioritetsdagen enligt Pariskonventionen med faktisk ingivningsdag i den staten. Sådan stat får avge förklaring av innebörd att. om en internationell ansökan som tar ttpp den staten som designerad stat ges in utanför den statens område. detta ingivande inte jämställs med ett faktiskt ingivande i den staten när det gäller ansökningens verkan som nyhetshinder. Enligt svensk rätt (6 s* patentlagen och 9 ; patentkungörelsen)jämställs emellertid i detta avseen- de prioritetsdagen enligt Pariskonventionen med dag då ansökan ges in i Sverige. Denna reservationsmöjlighet har därför inte något intresse för Sveriges del.

Tvist mellan två eller flera fördragsslutande stater rörande tolkning eller tillämpning av konventionen får av fördragsslutande stat som är part i tvis— ten hänskjutas till internationella domstolen (art. 59"). Fördragsslutande stat har emellertid möjlighet att avge reservation av innebörd att staten in— te skall vara bunden av denna bestämmelse (art. 64.5). I likhet med kom- mittén anserjag det uteslutet att Sverige skulle begagna sig av möjligheten att avge reservation beträffande internationella domstolens behörighet.

9 Rikxduycn l977/78. I .runtl. Nr !. Del fl

Prop. l977/78:l Del A 130

Hänvisningar till S9-1

10.2. Tillträde till den europeiska patentkonventionen ll).2.l Inledning

Ar 1973 avslutades i Mänchen en konvention om meddelande av euro- peiska patent (den europeiska patentkonventionen). Denna konvention in— nehåller regler om ett mera långtgående internationellt patentsamarbete än samarbetskonventionen. Genom den europeiska patentkom-entionen bil- das en europeisk patentorganisation. som består av ett europeiskt patent- verk under ledning av ett förvaltningsråd. Det europeiska patentverket skall ha sitt säte i Mtinchen. Det skall handlägga och pröva ansökningar sotn görs enligt konventionen samt meddela patent (s.k. europeiskt pa- tent). som allt efter sökandens önskan kan omfatta en eller flera av de för- dragsslutande staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förtltsättningarna för meddelande av europeiskt patent. Denna reglering är fristående från de fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning. Europeiskt patent och europeisk patentansökan skall i princip i stat som patentet eller ansök- ningen avser ha samma rättsverkan som ett patent meddelat av den statens patentmyndighet resp. ansökan om sådant patent. Konventionen inskrän- ker inte dc fördragsslutande staternas rätt att ha egna patentverk som med- delar nationella patent för vederbörande stat.

Patentpolicykommittén har förordat att Sverige tillträder konventionen under förutsättning att den tillträds av samtliga FG—stater elleri vart fall av Danmark. Frankrike. Förbundsrepulftliken Tyskland. Nederländerna och Storbritannien. Vidare har kommitten vid sitt ställningstagandc utgått från att samarbctskonventionen träder i kraft samt att frågan om det svenska pruentverkets ställning som internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell förberedande patenterbarhetsprövning enligt samarbetskonventionen samt vissa därmed samtmtnhängande frågor får en tillfredsställande lösning.

Kommitténs lörslag att Sverige skall tillträda konventionen har vunnit hrcd anslutning vid remissbehandlingen. Av sammanlagt 40 remissinstan— ser har bara fyra. Styrelsen för teknisk utveckling. Svenska patentom— hudsl'örcningen. SACO-SR och Sveriges civilingcnjörsförbund. intagit en övervägande negativ inställning.

Den europeiska patentkonventionen har tillkommit under svensk med- verkan. Kommittén har framhållit att konventionen är resultatet av ett mångårigt arbete på att få till stånd ett europeiskt patentsamarbete och att Sverige har tagit en aktiv del i detta arbete. Det är därför enligt kommittén en naturlig utveckling att Sverige som medlem av den europeiska patentor- ganisationen fullföljer sina insatser för europeisk samverkan på patentom- rådet.

För egen del vill jag framhålla att Sverige under arbetets gång har lyc— kats få igenom önskemål om ändringar i det europeiska patentsystemet

Prop. 1977/78zl Del A 131

som tillgodoser svenska intressen. Sålunda kan det svenska patentverket komma att få en särställning i fiftrhållande till patentverken i övriga stater sotn tillträder den europeiska patentkonventionen. De stater som tillträder konventionen förbinder sig nämligen i det s. k. centraliseringsprotokollet att till förmån för det europeiska patentverket avstå från att låta sina natio- nella patentmyndigheter tjänstgöra som internationell nyhetsgransknings- myndighct resp. myndighet för internatitmcll förbercdatulc patcnterbar— hetsprövning enligt samarbetskonventionen. Efter hårda förhandlingar har Sverige emellertid utverkat särskilda undantagsbestämmclser i protokollet som gör det möjligt för det svenska patentverket att även efter ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventioncn utföra både nyhetsgransk- ning och förberedande patcnterbarhetsprövning enligt samarbetskonven— tionen såvitt avser ansökningar från dem sotn är medborgare i eller har hemvist i något av de nordiska länderna. Sverige oelt övriga nordiska län- dcr har ocksa när det gäller konventionens innehåll lyckats få till stånd lös- ningar som innebär ett hänsynstagande till den nordiska patenträtten. Det- ta gäller i synnerhet konventioncns bestämmelser om uppfinnarens ställ- ning.

Mot bakgrund av vad sotn nu har sagts finns det enligt min uppfattning starka skäl sotn talar för att Sverige bör tillträda den europeiska patentkon- ventioncn. Samtidigt är jag emellertid angelägen att framhålla att hittills berörda förhållanden inte får vara avgörande för frågan om ett svenskt till- träde. Frågan om Sverige skall tillträda den europeiska patentkonventio- nen måste enligt min mening så långt det är möjligt grundas på en bedöm— ning av i första hand verkningarna på längre sikt för svenskt näringsliv och svenska upplinnarc samt för svenskt patentväsende som helhet. En sådan bedömning måste dock bli behäftad med en betydande osäkerhet. Verk- ningarna i de hänseenden jag nyss nätnndc är nämligen till stor del beroen— de på faktorer i den framtida utvecklingen sotn det inte är möjligt att i dag bilda sig någon säker uppfattning om.

När det gäller att ta ställning till om Sverige bör tillträda den europeiska patentkt.)nventionen är det enligt min mening framför allt fetn faktorer som är av betydelse. nämligen verkningarna för svenskt näringsliv och svenska uppfinnare av ett svenskt tillträde. verkningarna för det svenska patent- verket. konventionens inverkan på Sveriges möjlighetcr att ge bistånd till utvecklingsländer. konventionens innehåll från patenträttslig synpunkt samt de statsfinansiella frågorna.

[0.2.3 Verkninjwrnuji'ir .t'l't'llX/xl näringsliv ut'/1 xrt'nsku upp/innurt'

När det gäller betydelsen för näringsliv och uppfinnare av ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen är det flera olika omstän— digheter som måste beaktas. Kommittén har för sin del särskilt understru—

Prop. l977/78:1 Del A l32 kit den rationalisering av patcntadministrationen som tillkomsten av en ge- mensam europeisk patenträtt och en central patentmyndighet för ett stort antal stater katt förväntas medföra. Kommittén har påpekat att kostnads- utvecklingen under en lång följd av år har varit sådan att patenteringskost- naderna utgör ett växande hinder för dem som önskar skydda sina uppfin- ningar i flera länder. Varje samverkan mellan stater som kan hejda denna utveckling är därför enligt kommitten välkommen. lin förutsättning för att ett samarbete av det slag som det här är fråga om skall bli fruktbärande och ge de åsyftade vinsterna är emellertid enligt kommitten att samarbetet om- fattar ett inte alltför ringa antal stater. Kommittén har ansett att Sveriges medverkan i den europeiska patentorganisationcn otvivelaktigt kan bidra till att samarbetet ger önskat resultat.

För egen del vill jag särskilt understryka kommitténs påpekande att kostnadsutvecklingen ttnder en lång följd av år har varit sådan att patente— ringskostnaderna utgör ett växande hinder för dem som önskar skydda si— na uppfinningar i flera länder. Det finns anledning anta att denna utveck- ling kommer att fortsätta i oförändrad eller t. o. m. ökad takt. Jag bedömer det vara av största vikt för svensk industri och svensk uppfinnz'trverksam- het att det även i fran'ttiden blir möjligt att till rimliga kostnader skaffa sig ett fullgott patentskydd för nya produkter och tillverkningsmetoder. För svensk del finns det därför goda skäl att stödja ett internationellt patent- samarbete i Västeuropa. Stater som utgör en betydande del av vår export- mtg'knad kan väntas bli medlemmar i den europeiska patentorganisatio- nen. [)et är uppenbart ett viktigt intresse för svensk industri att kunna få hallbara patent för dessa stater till rimlig kostnad. Som kommitten har an- fört kan Sveriges medverkan i den europeiska patcntorganisationen otvi- velaktigt bidra till att det europeiska patcntsamarbetct blir framgångsrikt.

Tillströmningen av patentansökningar till det europeiska patentverket är av stor betydelse för kostnadsläget vid verket. Som förut har nämnts skall nämligen verksamheten i princip finansieras helt genom avgifter. Patent- Policykommittén har redovisat ett inom interimskommittén för den euro- peiska patentorganisationen upprättat förslag till avgifter vid det europeis- ka patentverket. I detta förslag hade avgifterna beräknats med utgångs- punkt från antagandet att verket skulle få ta emot omkring 40000 patent— ansökningar om året. lnterimskommitten har emellertid numera funnit skäl att inte räkna med mer än 30 000 ansökningar om året. Beräkningarna av personalbehov och avgifter harjusterats med hänsyn härtill. Såvitt gäller avgifterna innebärjusteringama en höjning av flertalet avgifter. Även med dessa högre avgifter torde det emellertid innebära betydande besparingar att använda sig av det europeiska patentverket om en uppfinning önskas skyddad i flera stater som tillhör den europeiska patentorganisationen.

Vad jag nu har sagt medför att frågan om svenskt tillträde till den euro- peiska patentkonventionen inte bör ses i ett alltför kortsiktigt perspektiv. Sålunda kan det vara väl förenligt med svenska intressen att ett effektivt

Prop. l977/78:l Del A IB

patentsamarbete kommer till stånd i Europa. även om det sker till priset av vissa omställningssvårigheter. Det gäller här liksom vid annan rationalise- ring att vissa övergångsproblem kan uppkomma.

l—Itt europeiskt patentsamarbete. som gör det möjligt att genom ett enda ansöknings- och prövningsförfarande få patent för flera stater. möjliggör givetvis avsevärda rationaliseringsvinster för svensk industri och svenska uppfinnare. Vissa av de fördelar som ett europeiskt patentverk skulle ge för svensk del är dock inte direkt knutna till ett svenskt tillträde till kon- ventionen. Sålunda blir det möjligt för svenska företag och uppfinnare att söka europeiskt patent för de stater som är medlemmar i den europeiska patentorganisationen även om Sverige inte tillträder konventionen. Under förutsättning att den svenska patentlagstiftningen anpassas till konventio— nen oberoende av ställningstagandet i tillträdesfrågan. kommer det svens- ka näringslivet vidare i i'ttnjutande av de fördelar som en harmonisering av patenträtten i Västeuropa obestridligen för med sig. även om Sverige inte tillträder konventionen. Om Sverige stannar utanför konventionen tillkom- nicr emellertid kostnaderna för ett nationellt svenskt patent för den som önskar patent för både Sverige och någon eller några av de fördragsslutan- de staterna. Därtill kommer att ett svenskt tillträde till konventionen gör det möjligt för svenska patentombud och anställda vid svenska företags eg- na patentavdelningar att uppträda som ombud vid det europeiska patent- verket. Detta utgör enligt min mening en inte obetydlig fördel för svensk industri. i synnerhet för större företag.

I detta sammanhang vill jag också framhålla att det som kommittén har påpekat i andra avseenden kan medföra nackdelar för svenskt näringsliv om vi står utanför det europeiska patcntsamarbetct. Sverige har hittills varit attraktivt när det gäller patentansökningar från utlandet. Detta har varit till fördel för svenskt näringsliv. eftersom det bl. a. har underlättat li- eensöverenskommelser genom vilka svensk industri har tillförts utländsk "know-how". Det har också inneburit att dokumentation över den senaste tekniska utvecklingen har blivit tillgänglig här i landet på svenska. Om Sverige väljer att stå utanför den europeiska patentorganisationen. kan det enligt kommittén föreligga viss risk för att sökande som är intresserade av att få patentskydd i Europa begränsar sig till sådana stater för vilka patent kan meddelas av det europeiska patentverket. Sverige skulle då hamna i vad som ibland brukar kallas "patentskugga". Det är givetvis svårt att be- döma hur stora riskerna för en sådan utveckling kan vara. Eftersom en ogynnsam utveckling i de hänseenden jag nu har beskrivit skulle få bety- delse för svenskt näringslivs möjligheter att i framtiden följa med i den tek- niska utvecklingen. anserjag dock att de risker som kan föreligga i dessa hänseenden måste tillmätas betydelse även om utvecklingen inte kan be- dömas med säkerhet.

Ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen inger emel- lertid också farhågor för vissa negativa verkningar för svenskt näringsliv.

Prop. 1977/nm Del A | 34

l.".tt stort antal remissinstanser har ttndcrstrukit betydelsen av ett nationellt patentverk med sådan t'unfattning på verksamheten att det kan lämna snabb oelt kvalitativt högtstående service till svenskt näringsliv. Den ratio— nalisering av patentadministrationen i Västeuropa som tillkomsten av det europeiska patentverket medför får utan tvekan betydande återverkningar på omfattningen av det svenska patentverkets verksamhet. Patentpolicy- kommittén har som tidigare nämnts gjort vissa beräkningar rörande det svenska patentverkets framtida arbetsbelastning. Kommittén har därvid utgått från att Sverige tillträder konventionen den I april [977 och att det europeiska patentverket börjar sin verksamhet den I november l977. De beräkningar som kommitten har gjort från denna utgångspunkt pekar på att det svenska patentverket mot slutet av I980—talet skulle behöva något över ltttl heltidsanställda granskare mot nuvarande ca lät).

Som kommitten har anfört är dessa beräkningar emellertid mycket osäk- ra. eftersom de vilar på flera ovissa antaganden. Det kan därför inte uteslu- tas att ett svenskt tillträde till konventionen kan medföra en sådan nedgång i det svenska patentverkets arbetsbelastning mot slutet av Höll-talet att tillgången på arbete inte längre ger sysselsättning åt det antal på 100 hel- tidsanställda granskare som är ett minimikrav för möjligheten att vara in— ternationell granskningsmyndighet enligt samarbetskonvcntirmen. Blir ut— vecklingen sådan och får den till följd att det svenska patentverket inte kan kvarstå som internationell myndighet. kan enligt min uppfattning bortfallet av arbetsuppgifter i det långa loppet bli så betydande att det svenska på— tentverkets möjligheter att lämna önskvärd service åt svenskt näringsliv och svenska uppfinnare allvarligt äventyras. Det finns anledning anta att verkningarna härav i första hand skulle drabba mindre och medelstor in— dustri samt enskilda uppfinnare. Om antalet granskare minskar kraftigt. skulle detta sannolikt leda till en minskning av patentverkets effektivitet. eftersom varje granskare i så fall skulle få svara för ett större område av tekniken. En viss försämring av kvaliteten på patentverkets granskning kan i så fall knappast undvikas.

För egen del anserjag det dock knappast troligt att verkets arbetsbelast— ning ens mot slutet av |9X0-talet skulle gå ned så mycket att den väsentligt understiger vad som motsvarar arbetskapaciteten hos ltl0 heltidsanställda granskare. Som jag nyss nämnde medför en nedgång av den totala arbets— mängden även en minskning av kapaciteten hos varje granskare till följd av hans vidgade sakområde. vilket bidrar till att motverka minskningen av an- talet granskare. Vidare anser jag i likhet med kommittén att det finns an- ledning räkna med att patentverkets s. k. uppdragsverksamhet. främst ny- hetsgranskningen av uppfinningar utan samband med patentansökningar. kommer att öka. Det är också möjligt att det svenska patentverket kan få vissa nya arbetsuppgifter. Patentverket kan sålunda göra insatser för att utbilda patenttekniker fran utvecklingsländerna. Viss sådan utbildning äger för övrigt redan rtlm vid patentverket.

Prop. l977/78:l Del A 135

Enligt min mening är en hög teknisk inntwationsnivå av betydelse för att Sverige skall kunna upprätthålla sysselsättning och fortsatt välstånd. l'irfa- renheterna från senare år talar för att svensk industri i framtiden i ökad ut- sträckning måste satsa på produktion av teknologiskt avancerade produk- ter. där ett högt kostnadsläge är av underordmtd betydelse men där tek- niskt kunnande och yrkesskicklighet är väsentliga. Erfarenheterna visar också att även väletablerade industrigrenar kan löpa risk att snabbt slås ut ur marknaden till följd av tekniska landvinningar på annat håll i världen. om de inte följer med i den tekniska utvecklingen. för att en hög innova- tionsnivå och hög teknisk standard skall ktlnna upprätthållas är det som re- missinstanserna har påpekat av betydelse med ett svenskt patentverk som har resurser att ge tillfredsställandc service åt näringslivet. Skulle arbets— belastningen vid det svenska patentverket minska så kraftigt att det före- ligger risk för att verket inte längre kan ge arbete åt l00 heltidsansti'tllda granskare eller om risk eljest skulle uppkomma att verket till följd av bris- tande kapacitet inte kan ge näringsliv och uppfinnare tillfredsställande ser- vice. förutsätterjag därför att statsmaktermt kommer att vidta erforderliga åtgärder för att förhindra sådana negativa följder av ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen.

Vilka åtgärder eller kombinationer av åtgärder som i ett sådant läge blir aktuella måste givetvis avgöras med hänsyn till de omständigheter som då föreligger. Ett exempel på tänkbara möjligheter att öka patentverkets ar- betsuppgifter är att underlätta för i första hand svenska företag och uppfin- nare att utnyttja patentverkets tjänster inom ramen för verkets uppdrags- vcrksamhet. lnsatser av detta slag skulle sannolikt bli av särskilt värde för mindre och medelstor industri samt enskilda uppfinnare. En ökning av uppdragsverksamhetens omfattning skttlle givetvis innebära att patentver- ket kan ha ett större antal heltidsanställda granskare än som eljest skulle vara fallet.

.lag vill också något beröra en svaghet med det europeiska patcntsamar- betct som kommitten har tagit upp. I synnerhet under den första tiden av det europeiska patentverkets verksamhet kommer en föga rationell upp- delning av handläggningen att ske. Enligt konventionen får förvaltningsrå— det uppdra åt nationella patentmyndigheter att under en övergångstid ut- föra viss del av prövningen av europeiska patentansökningar. Sådana upp- drag får omfatta sammanlagt högst 40 ':'-'? av det totala antalet europeiska patentansökningar och får ges för en tid av l5 år från det europeiska pa- tentverkets öppnande. Uppdragens omfattning skall under de fem sista åren successivt minskas. Såvitt nu kan bedömas torde möjligheterna att lämna ttppdrag till nationella patentmyndigheter komma att utnyttjas i full utsträckning.

För egen del anserjag att möjligheten att låta en delav prövningsarbetet utföras av nationella patentverk inger vissa betänkligheter. även om det slutliga beslutet skall fattas av en prövningszwdelning vid det europeiska

Prop. 1977/78zl Del A l36

patentverket. I likhet med kommitten anserjag dock att systemet kan god- tas.

Till en fullständig bild av verkningarna för svenskt näringsliv hör också konsekvenserna för de svenska patentombuden och deras verksamhet. Den rationalisering som den europeiska patentkonventionen kan väntas lc- da till kommer naturligtvis att påverka också patentombudsbranschen. Bå- de den europeiska patentkonventioncn och samarbetskonventionen syftar ju bl. a. till att minska ombtalskostnaderna och det är då ofrånkomligt att underlaget för patentombttdens verksamhet minskas i motsvarande mån. Det är dock svårt att nu förutsäga hur stora svårigheter detta kan medföra. lin betydelsefull omständighet blir i vad mån svenska patentombud kan finna nya uppgifter och ta tillvara de möjligheter till internationellt inriktad verksamhet som konventionerna erbjuder. [ vart fall måste enligt min mc- ning eventuella nackdelar för patentombuden och deras verksamhet vägas mot de fördelar för svenskt näringsliv i övrigt som ett tillträde till den euro- peiska patentkonventionen kan väntas medföra.

.lag vill i detta sammanhang ta upp ännu en fråga som berör patentombu- den. Efter utgången av en övergångstid får. med vissa undantag. endast den som efter genomgången prövning har tagits upp i det europeiska pa- tentverkets förteckning över auktoriserade ombud uppträda som ombud vid verket. Under övergångstiden får i förteckningen över auktoriserade ombud tas tlpp den som är medborgare i fördragsslutande stat och driver rörelse eller har anställning i sådan stat samt är behörig att uppträda som patentombud inför patentmyndigheten i den staten. Övergångstiden väntas bli två—tre år. Om fördragsslutande stat inte ställer upp krav på särskild yrkeskompetens för sådan behörighet. krävs för att bli upptagen i förteck- ningen att vederbörande regelbundet har uppträtt som ombud i patentären- den inför den statens patentmyndighet i minst fem år. Det europeiska pa- tentverkets president kan dock ge dispens från detta krav.

Eftersom det i Sverige inte finns några författningsbestämmelser om rät— ten att uppträda som ombud inför patentmyndigheten. har kommittén mot bakgrund av nyssnämnda bestämmelser i konventionen tagit upp frågan om lämpligheten av att i Sverige införa ett system för auktorisation av på- tentombud. Kommittén har dock kommit till den slutsatsen att tillträde till konventionen inte ger anledning att införa ett sådant system. Jag delar den- na uppfattning. Som kommittén har funnit skulle ett auktorisationssystem i praktiken få betydelse enbart under övergångstiden och då bara för ett mycket litet antal personer. främst sådana som har förvärvat praktisk erfa- renhet av patentärenden på annat sätt än som partsföretri'idare. Sådana personer bör ha goda möjligheter att få dispens. ] likhet med kommittén anserjag att det får ankomma på patentverket att i samråd med berörda or- ganisationer få till stånd en lämplig ordning för styrkande av att konventio- nens krav på fem års verksamhet som ombud är uppfyllt.

Prop. 1977/78zl Del A ! '...1

Ill.]..i lfc/'It)!fugan/firpu/cnlt't'r/tt'l

Den minskade arbetsbelastning för det svenska patentverket. som ett tillträde till den europeiska patentkonventionen för med sig. kommer som nämnts att leda till en minskning av patentverkets personal. Konunitten har ansett att denna minskning kan genomföras utan olägenheter för perso— nalen. Från personalorganisationerna har emellertid uttryckts farhågor för att ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen kommer att medföra en Si”! kraftig minskning av verkets personal att omställningssvå- righeter uppkommer. ] anledning av dessa farhågor villjag anföra följande.

Inom patentverket har i februari 1977 gjorts en undersökning rörande de förändringar för verkets personal som ett tillträde till både samarbetskon- ventionen och den europeiska patentkomfentionen kan tänkas medfi'ira till följd av minskad arbetsbelastning. I undersökningen konstateras att några svi'trigheter inte torde uppkomma förjurister. kontorspersonal och expedi— tionsvakter. Den minskning av personalen som kan bli nödvändig för dessa kategorier kan enligt undersökningen ske genom naturlig avgång till följd av pensionering eller övergång till annan verksamhet. Frågan om eventuel- la omstiiilningssvarighcter för ingenjörspersonalen har däremot under— sökts närmare.

l patentpolicykommittens betänkande redovisas vissa uppskattningar rörande arbetsbelastningen vid det svenska patentverket år 1985 om Sveri— ge tillträder både samarbetskonventionen och den europeiska patentkon— ventionen. F.nligt dessa uppskattningar skulle arbetsbelastningen år l985 motsvara det arbete som f. n. åtgår för fullständig handläggning av drygt 10000 patentansökningar. Som jag tidigare nämnde skulle enligt kom- mitte'n i så fall i Slutet av |980-talet föreligga behov av drygt [00 heltidsan- ställda granskare. Om kommitte'ns antaganden rörande arbetsbelastningen tas till utgångspunkt. ger också patentverkets undersökning till resultat att verket i slutet av 1980—talet skulle behöva drygt l00 heltidsanställda grans- kare. Patentverket har redovisat den avgång av granskare som kan beräk- nas äga rttm fram till år 1990 till följd av pensionering. övergång till det eu- ropeiska patentverket i M änchen och övergång till annan verksamhet. Mot bakgrund av den avgång som sålunda kan förväntas skulle enligt undersök- ningen några omställningssvårigheter inte uppkomma för verkets ingen- ji'irspersonal.

Patentverket har emellertid ansett det vara realistiskt att räkna med att verkets arbetsbelastning mot slutet av 1980-talet kommer att vara mindre än vad kommittén har antagit. Verket har därför undersökt vilka följderna skulle bli för personalen om arbetsbelastningen blir ca 30 (..?-% lägre än vad kommitten har tagit till utgångspunkt för sina beräkningar. [ så fall skulle verket i slutet av 1980—talet ha behov av endast 80—90 heltidsanställda granskare. Som jag tidigare har framhållit måste alla beräkningar på detta område betecknas som mycket osäkra. eftersom de har grundats på ett flertal med nödvändighet ovissa antaganden. Som jag nyss har framhållit

Prop. l977/78:1 Del A 133

talar samhällsskäl av betydande styrka vidare för att en eventuell utveck- ling som tenderar att leda till att antalet granskare kan kotnma att understi- ga l()0. varvid verket inte längre kan vara internationell myndighet enligt samarbetskonventioncn. måste mötas med särskilda åtgärder. t.ex. utö- kad ttppdragsverksamhet. Jag anser därför att det inte finns anledning att räkna med en så stor nedgång av antalet granskare att några omställnings- svårigheter för ingenjörspersonalen uppkommer. Skulle mot förmodan svårigheter uppstå för berörd personal. mäste givetvis åtgärder vidtas för att minska otnställningssvårigheterna. En personalminskning skall genom- föras genom naturlig avgång i förening med en aktiv omplaceringsverk- samhet.

Jag vill i detta sammanhang också understryka det önskvärda i att svens- ka granskare kommer att ingå i det europeiska patentverkets personal så att hänsyn kan tas till svenska erfarenheter när praxis utvecklas i det euro- peiska patentverket. f)et är därför enligt mitt mening angeläget att över— gången av granskare från det svenska patentverket till den europeiska pa- tentorganisationen underlättas. Detta katt som kommitten har påpekat ske bl.a.genomattviss särskild utbildning.framförallt språkutbildning och ut- bildning rörande den europeiska patentkonventionens innehåll. ordnas för personal vid det svenska patentverket som avser att tjänstgöra vid det eu- ropeiska patentverket. .lag anser det också vara av stor betydelse att klar- lägga möjligheterna för svenska granskare som går över till det europeiska patentverket att återvända till tjänstgöring vid det svenska patentverket om de så önskar. Dessa frågor bör enligt min uppfattning lösas i samråd med berörda personalorganisationer. Jag vill emellertid påpeka att det santtidigt är angeläget att se till att inte de lösningar som man kommer fram till då det gäller att möjliggi'ira för personal att i”ttervända till tjättstgöring vid det svettska patentverket leder till ogynnsamma verkningar i andra hänseenden. t.ex. när det gäller befordringsmöjlighcter för kvarvatandc personal. En sådan utveckling skttlle vara olycklig inte bara för verkets personal tttan också med hänsyn till vikten för svenskt näringsliv av att en hög kvalitet på verkets tjänster bibehålls.

När det gäller det svenska patentverkets ställning vill jag påpeka att verket enligt centraliseringsprotokollets ordalydelse har rätt att utföra ny- hetsgranskning och patenterbarhetsprövning enligt samarbetskonventio- nen — förutom i fråga om ansökningar från svenska sökande — endast i frå- ga om internationella ansökningar från sökande i angränsande stat sotn har tillträtt den europeiska patentkonventionen. På svensk begäran har inte- rimskommitte'n dock enhälligt uttalat att centraliseringsprotokollet inte torde hindra det svenska patentverket att ta emot och handlägga ansök— ningar från Danmark. Finland och Norge. även om inte alla dessa stater ännu har tillträtt den europeiska patentkonventionen. Jag vill också erinra om att från samtliga nordiska länder har framhållits vikten av att en inter- nationell nyhetsgranskningsmyndighet kommer att finnas inotn det nordis-

Prop. l977/78:l Del A I39

ka språkområdet. Vid överläggningar tnellan företrädare för berörda de- partemettt i Dattmark. Finland. Norge och Sverige har enighet rätt om att det svenska patentverket bör åta sig att utföra nyhetsgranskning av inter- nationella ansökningar från sökande i de nordiska länderna. Jag anser det självklart att Sverige bör låta sitt patentverk åta sig denna uppgift.

I fråga om betydelsen av att det svenska patentverket får ställning som internationell myndighet enligt satnarbctskonventionen villjag också fram- hålla följande. I den europeiska patentkonventionen föreskrivs att om in- ternt-ttioncll patentansökan har varit föremål för nyhetsgranskning enligt samarbetskonventionen. kompletterande nyhetsgranskning skall företas vid det europeiska patentverket. För sådan ansökan skall sökanden betala samma avgift som om någon nyhetsgranskning enligt sarnarbetskonventio- nen inte hade ägt rtttn. Förvaltningsrådet får emellertid bestämma att det europeiska patentverket skall avstå från kompletterande nyhetsgranskning av ansökan sotn har varit föremål för nyhetsgranskning enligt samarbets- konventionen och endast ta ut reducerad avgift av sökanden.

Om Sverige tillträder den europeiska patentkonventionen och det svens- ka patentverket blir internationell ttyltetsgranskningstnyndighet skall som jag tidigare har nämnt samarbetsavtal ingås mellan det europeiska patent- verket och det svenska patentverket. Ett förslag till avtal har utarbetats ittotn interimskontmitten. Föreliggande tttkast till avtal syftar i första hand till att nyhetsgranskningen vid de båda myndigheterna skall bli av samma kvalitet. Jag delar patentpolicykommittens uppfattning att det är väsentligt att avtalet får ett sådant innehåll att kompletterande nyhetsgranskning inte behöver äga rum savitt av'ser internationell patentansökan sotn har varit föremål för internationell nyhetsgranskning vid det svenska patentverket och att nyhetsgranskningsavgiften därför reduceras. Det är nämligen först härigenom som avgörande fördelar av att det svenska patentverket blir in— ternationell nyhetsgranskningsmyndighet uppkommer för svenska sökan— de och sökande i de andra nordiska länderna.

Den avgiftsnedsi'tttning som sålunda avses komma nordiska sökande till del har tidigare antagits utgöra ett betydande belopp. eftersom gransk— ningsavgiften har ansetts böra bestämmas så att den täcker den faktiska kostnaden för nyhetsgranskningen. Flera av EG-staterna har entellertid ttttder senare tid hävdat att en betydande sänkning av denna avgift och en motsvarande höjning av andra avgifteri förfarandet bör göras. Det förefal- ler f. n. troligt att denna ståndpunkt vinner gehör. och i så fall minskar vär- det av nätttnda avgiftsreduktiott i motsvarande mån. En sådan ändring av avgiftsstrukturen kan leda till att det svenska patentverket inte får ta emot internationella patentansökningar i den omfattning som har antagits.

[0.2.4 Det svens/tu putative/kets möjligheter att ge bistånd till utveck-

lintu/(indel-

Jag har tidigare nämnt att satnarbetskonventionen har till syfte bl.a. att

Prop. 1977/78zl Del A 140

främja den ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna. Patentpolicy— kommitten har ansett att Sverige inottt rattten för samarbetskonventionen skttlle kunna hjälpa utvecklingsländerna genom att efter överenskommelse med sådana länder låta det svenska patentverket utföra nyhetsgranskning och patenterbarhetsprövning åt patenttnyndigheter i dessa länder. Därige- nom skttlle Sverige kunna medverka till att inte andra patent kommer att gälla för utvecklingsli'tnder ätt sådana som ltar föregåtts av en noggrann prövning och därför avser upplinningar sotn är värda patentskydd. Kom- mittén har emellertid uttalat att det mot bakgrund av centraliseringsproto- kollets ordalydelse är tveksamt om det svenska patentverket efter ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen kan utnyttja de möjligheter som samarbetskonvetttionen ger i det nu nämnda hänseendet. Det har nämligen hävdats att de begränsningar som föreskrivs i centralise- ringsprotokollet i fråga om nationell patentmyndighets rätt att tjå'tnstgöra som internatimtell nyhetsgranskningsmyndighet eller myndighet för inter- nationell ft'irberedant'le patenterbarhetsprövning hindrar det svenska pa— tentverket att utföra uppgifter för utvecklingsländerna inom ramen för satttarbetskonventionen. Förhant'llingar pågår f. n. för att klarlägga denna fråga. Liksom kommitten anser jag det vara väsentligt att få till stånd en lösning som ger tillfredsställande möjligheter för det svenska patentverket att tjänstgöra som internationell myndighet enligt samarbetskonvetttionen till förmån för utvecklingsländer.

[0.2.5 I):[It!/t[Hills/[yu .v_v/tpmtÅlt'r

När det gäller en värdering av den europeiska patetttkonventioncn från patenträttslig synpunkt villjag först understryka att konventionens patent- rättsliga innehåll i huyudsak står i god t'werensstå'tmmelse med nordisk pa- tenträtt. Liksom kommitten anserjag att det i satnband med frågan om ett svenskt tillträde till ktmventioncn inte finns anledning att beröra mer än två patenträttsliga frågor. nämligen uppfinnarens ställning och patentskyd- dets berocnde av patentkraven.

Vad först angår uppfinnarens ställning villjag framhålla att det under ar- betet med konventionens utformning från svensk sida lästes stor vikt vid skyddet för uppfinnaren. Medan ett år 1970 framlagt konventionstttkast saknade bestämmelser härom. kotn senare konventionstttkast att innehålla vissa sådana bestämmelser. Dessa ansågs emellertid från svensk sida vara otillräckliga. Vid Mt'inchenkonferensen gjorde de nordiska delegationerna därför ytterligare ansträngningar att få till stånd en reglering av uppftnna- rens ställning som överensstämmer med den nordiska patentlagstiftningett. Söks europeiskt patettt av annan ätt uppfinnaren behöver sökanden visser- ligen inte. såsom enligt den nordiska patentlagstiftningen. styrka sin rätt till uppfinningen. men han måste ange uppfinnarens namn och httr han har förvärvat rätten till uppfinningen. Det europeiska patentverket skall delge

Prop. l977/78zl Del A l4t

den ttppgivne uppfinnaren vad sökanden har anfört i dessa avseenden. Godtar uppfinnaren inte sökandens uppgifter. har han möjlighet att vid domstol eller annan behörig myndighet föra talan om bättre rätt till uppfin— ningen.

Kommittén har vid en samlad bedötnning ansett att konventionens reg- lering av uppfinnarens ställning inte bör utgöra något hittder mot ett svenskt tillträde. Kmnmitténs slutsats i detta avseende har under remiss- behandlingen blivit föremål för kritik från endast Sveriges hantverks- och industriorganisation. Detttta remissinstans har hävdat att Sverige inte bör tillträda konventionen förrän fristen föratt i ettropeisk patentansökan upp- ge ttppfinnarens namn har minskats till fyra månader från ingivningsdagen eller. i förekommande fall. prioritetsdagett i stället för lo månader enligt konventionen i dess nuvarande lydelse.

Betri'tffande upptinnarens rättsliga ställning villjag för egen del anföra att konventionens bestämmelser i detta avseende enligt ntin uppfattning inne- bär att uppfinnaren har fått en ställning som i praktiken ligger nära den som den nordiska lagstiftningen ger honom. Jag vill också understryka att detta som kommitten har påpekat innebär en avsevärd förbättring av uppfinna— rens ställning i tlertalet västeuropeiska stater utanför Norden. Vad angår den kritik som har framförts mot längden av den frist inotn vilken uppfin- narens nanm tnåste anges finner jag inte att konventionens reglering på denna pttnkt medför någon avgörande försämring av uppfinnarens ställ- ning i förhållande till vad som gäller enligt nordisk rätt. Om för ansökan om patent för Sverige åberopas prioritet från tidigare ansökan i utlandet och uppfinnarens nanm inte anges i den svenska ansökningen. måste patent- myndigheten ge sökanden föreli'tggande att avhjälpa bristen. Har den svenska ansökttingcn ingivits i slutet av prioritetsåret. kommer i dylika fall uppfinnarens namn ofta' inte att anges förrän omkring 16 månader har för— flutit från prioritetsdagen. Jag anser sålunda att den reglering som uppfin- narens ställning har fått i konventionen är godtagbar från svensk synpunkt.

När det gäller patentskyddets omfattning föreskrivs i 39 & patentlagen att skyddet bestäms av patentkraven. För förståelse av patentkraven får ledning hämtas från beskrivningen och ritningarna. Bestämmelser med samma innehåll finns i artikel 69 i den europeiska patentkonventionen. Med hänsyn till att praxis i denna fråga skiljer sig avsevärt i de olika stater som kan förväntas tillträda konventionen har vid konventionen fogats ett särskilt protokoll angående tolkningen av denna artikel. l—Inligt detta proto- koll får artikel 69 inte förstås så. att ett europeiskt patents skyddsomfång skall bestämmas genom en strikt bokstavstolkning av patentkraven och att beskrivning och ritningar får användas endast för att tolka oklarheter i pa- tentkraven. Artikeln får inte heller förstås så. att patentkraven endast tjä- nar som riktlinjer för att fastställa skyddsomfånget och att skyddet omfat— tar allt som en facktnan som har studerat beskrivnittg och ritningar anser att patentha taren har avsett att skydda. Artikeln skall enligt protokollet i

Prop. 1977/78zl Del A t42

stället ges en tolkning sotn ligger mellan dessa ytterligheter och sotn bere— der patenthavaren ett skäligt skydd och samtidigt ger tredje tnatt en rimlig säkerhet.

Vid Nlt'inchenkonferensen hävdade den svenska delegationen att tolk— ningsprotokollet gav en marginal för bestämmandet av patentskyddets om- fattning som var alltför vid ttted hänsyn till tredje mans rättssäkerhet. Den svenska delegationen framhöll vikten av att patenthavaren inte skttlle kun— na dra fördelar av oklarheter i patentkraven och att beskrivning och rit- ningar borde få användas endast för att åstadkomma erforderlig precise— ring av de ttttryck sotn används i patentkraven. På grttnd härav yrkade den svenska delegationen att tolkningsprotokollet skttlle ges en avfattning som säkerställde en tnera restriktiv tolkning. Det visade sig dock inte möjligt att få till stånd någon ytterligare precisering i protokollet på denna punkt.

Den osäkerhet som katt sägas råda om konventionens innebörd i detta avseende kan som kommitten har påpekat leda till att domstolari olika för- dragsslutande stater tttbildar olika praxis när det gäller att avgöra patent- skyddets omfattning. ('.)likheterna i praxis mellan olika fördragsslutande stater kan emellertid enligt min mening förvå'mtas bli mindre än de olikhe- ter som f.n. råder. Den ståndpunkt som svensk rätt får anses inta i tolk» ningsfri'tgan står i god överensstämmelse med konventionens ordalydelse och strider i och för sig inte mot protokollet. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt anserjag att inte heller konventionens reglering av patentskyddets omfattning utgör något hinder för ett svenskt tillträde.

] detta sammanhang vill jag också beröra den reglering som språkfrågan har fått i den europeiska patentkonventionen. Det europeiska patentver- kets officiella språk är engelska. franska och tyska. l-Zn europeisk patent- ansökan handläggs och ett europeiskt patent meddelas på något av dessa språk. Som framgår av redogörelsen för konventionens innehåll får emel- lertid fördragsslutande stat. som har annat officiellt språk än handlägg- ningsspråket. kräva översättning av vissa handlingar som villkor föratt ett- ropeiskt patent och europeisk patentansökan skall få rättsverkan i den sta- tcn. Stat som med stöd av konventionen kräver översättning får dessutom föreskriva att översättningen i den staten skall äga vitsord före lydelsen på h'.tndläggningsspråket i den mån översättningen medför ett mera begränsat skydd. ('"')vet'sättningen får dock inte tillerkännas vitsord i mål om ogiltig- het.

l detta sammanhang vill jag påpeka att flertalet fördragssltttande stater kan förvi'tntas utnyttja möjligheten att kräva översättning. Om dettna möj— lighet utnyttjas allmänt. kommer givetvis kostnaderna för europeiskt pa- tent att öka. Någon översättning av patentkrav och beskrivning till tner än ett språk behöver emellertid inte ske förrän det är klart att det europeiska patentverket är berett att meddela patent. Visserligen får fördtagsslutande stat föreskriva att skydd ttttdcr ansökningstiden inte uppkommer förrän från den tidpunkt då översättning av de publicerade patentkraven har in-

Prop. 1977/78:1 Del A l43

kommit. men översi'tttningskravet hänför sig till en begränsad del av an- sökningen och denna överså'tttning kan i regel anstå till dess resultatet av nyhetsgranskttingett föreligger. Enligt min mening uppkommer därför ändå en vinst med det europeiska systemet i förhållande till kostnaderna för översättning vid ansökan om nationellt patettt i flera stater.

Kommitten har ansett att sprt'tkfrågan har fått en ftån svensk synpunkt bra lösning och att konventionens reglering ger Sverige möjlighet att i önskvärd omfattning kräva översättning av ettropeiskt patent och euro- peisk patentansökan till svenska. Någon kritik tttot konventionens regle— ring av spri'tkfrågan har inte framförts ttndcr rentissbehandlingen. Även jag anser att konventionens reglering av denna fråga är tillfredsställande från svensk synpttnkt.

10.31) (..f"l.t'l'/x'!('l'llu_fi'ir ull Å'ultt'c'nlium'u .v/tu/l lrt'ic/u [ kruji

Den europeiska patetttkonventionen träder i kraft tre månader efter den dag då den har tillträtts av sex stater i vilka under år l970 ingavs samman— lagt 180000 patentansökningar.

Som jag lidigare nämnt har Förbundsrepubliken Tyskland. Nederlän- derna och Storbritannien redan ratificerat konventionen. Schweiz och Luxemburg förväntas ratificera konventionen inottt kort. [ Danmark oelt Frankrike är tilltrå'tt'lesfrågan förelagd resp. folkrepresentation och dessa stater kan förväntas ratificera konventionen under sommaren innevantnde år. Beträffande andra stater som kan väntas tillträda konventionen. t. ex. Belgien. Irland. Italien och Österrike. föreligger inte några säkra uppgifter om läget i ratifikationsfrågan.

Om konventionen tillträds av Förbundsrepubliken Tyskland. Frankrike. Nederländerna och Storbritannien. är kravet beträffande antalet patentan— si'ikningar uppfyllt. Med ytterligare två ratifikatit'mer. t.ex. Luxemburg och Schweiz. skulle konventionen träda i kraft. lnont interimskommitten utgår ntan f.n. från att de ratifikationer sotn behövs för ikraftträdandet föreligger den I5juli l977. Konventionen skttlle i så fall träda i kraft den 15 oktober 1977. lttterimskommitten har antagit att det europeiska patentver- ket i så fall katt inleda sin verksamhet den 1 juni 1978.

I Danmark har förslag om tillträde till både samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen förelagts folketinget. Finland och Norge kotnnter med största sannolikhet att tillträda samarbetskonventio- nen. Finland torde däremot inte komma att tillträda den europeiska patent- konventionen och för Norges del är frågan om tillträde till den konventio— nen inte avgjord. l)en norska kommitté som har övervägt frågan om tillträ- de till den europeiska patentkonventionen ltar emellertid ansett att Norge bör avvakta med att tillträda konventionen till dess erfarenheter har vun- nits av hur det europeiska patentsystemet kommer att verka när det euro- peiska patentverket har varit i fttll verksamhet ttnder någon tid.

Prop. 1977/78zl Del A l-l4

Som jag tidigare har nämnt överensstämnter den nu gällattde patentlag- stiftningen i Danmark. [finland. Norge och Sverige. bortsett från de straff- och processrättsliga föreskrifterna. i allt väsentligt inte bara ttär det gäller sakinnehållet tttan också i fråga om avfattningen av de enskilda bestäm— melserna. Den proposition som har lagts fram i Danmark innehåller ett för- slag till lagtext som bortsett från några få ttndantag av mindre betydelse ("'n-'erenssti'tmmer med den lagtext som jag nu föreslår. Det bör dock anmär- kas att det danska l'i'irslaget till ändringar i patentlagen dessutom innehåller vissa bestämmelser som föranleds av ett danskt tillträde till marknadspa— tentkonventionen. [ Norge har någon proposition ännu inte lagts fram.. Den norska kommitten har i sitt betänkande lagt fram förslag till lagtext som i allt väsentligt överensstämmer med de danska och svenska kom- mittcförslagen. Som jag nyss nämnde föreslår den norska kommittén vis- serligen att Norge t.v. inte skall tillträda den europeiska patentkonventio- nen. Kommittén har emellertid utarbetat två alternativa lagtexter. ett alter— nativ för det fall att Norge tillträder endast samarbetskonventionen och ett för det fall att Norge tillträder båda konventionerna. Bestämmelserna i bå- da de norska förslagen överensstämmer i allt väsentligt med motsvarzmde bestämmelser i det svenska kt'tmmitteförslagct. Den finska kommitten har hittills endast lagt fram förslag till den lagstiftning som föranleds av ett till- träde tilI samarbetskonventionen. Denna lagstiftning överenssti'tmmer i allt väsentligt med den lagstiftning somjag i detta avseende föreslår för Sveri- ges del. Inom den finska kommitten pågår f. n. arbete på en anpassning av den finska lagstiftningen i materiellt avseende till vad som kommer att gäl- la i Västeuropas industrili'tnder efter det att den europeiska patentkonven— tionen har trätt i kraft. Vid nordiska departementsöverli'tggningar har före- trädare för berörda departement i Finland och Norge förklarat sig inställda på att i allt väsentligt bevara den nordiska rättslikheten med de undantag som kan föranledas av att dessa länder inte tillträder den europeiska pa- tentkotwentionen.

Betydelsen aven enhetlig nordisk lagstiftning på detta område är allmänt omvittnad. Mot bakgrund härav är det enligt min mening mycket värdefullt att den ändring av den nordiska patentlagstiftningen sotn föranleds av de internationella samarbetssystemen förefaller att kunna genomföras tttan att den nordiska rättslikhetett går förlorad.

[0.2.7 Smrxjfiltmtsicl/uII"/"ägor

Som jag tidigare har nämnt innebär ett tillträde till konventionen vissa ekonomiska förpliktelser för statsverket. Visserligen skall enligt konven- tionen den ettropeiska patentorganisationens verksamhet täckas av avgif- ter som tas ut av patentsökande och andra som deltar i förfaramlet vid det europeiska patentverket samt av en andel i de årsavgifter som de fördrags- slutande staterna tar ut för europeiska patent. Det europeiska patentverket

Prop. l977/78:l Del A l45

skall sålunda i princip vara självbå'trandc ekonomiskt. .lag har tidigare redo— visat vissa beräkningar angående det europeiska patentverkets ekonomi som har gjorts av en arbetsgrupp som har tillsatts av interitnskommitten (avsnitt 6.3.2). F.nligt dessa beräkningar kommer (.tt'ganisationcns kostna- der under en uppbyggnadstid inte att kttnna täckas av avgifter som flyter in ttnder denna tid. Organisationen skttlle enligt beräkningarna därför behöva tillskott av medel i form av lån ttnder de första tio åren efter konventionens ikraftträdande. Arbetsgruppen har vidare beräknat att lånen jämte mark- nadstttässig ränta skall återbetalas under en femtonårsperiod från och med det tolfte året efter konventionens ikraftträdande och sålunda vara återbe- talade 26 år efter ikraftträdandet. Jag vill dock påpeka att om antalet pa- tentansökningar skulle bli väsentligt lägre än som hittills antagits. dvs. un- der 30000 ansökningar per år. det inte kan uteslutas att den europeiska pa- tentorganisatiotten kan få svårigheter att i denna takt återbetala de lån som tas upp under ttppbyggttadstiden. Som jag tidigare har nämnt skttlle det ett— ligt '.trbetsgruppens beräkningar ankomma på Sverige att bidra med sam- manlagt ca lö milj. kr. av erforderligt lånebelopp. Skulle orgz'tnisationens budget under något år inte kttntta balanseras. är de fördragsslutande stater- na dessutom skyldiga att genom lån ställa medel till förfogande för att täc- ka underskottet. Sådana lån skall jämte marknz'tt'lsmässig ränta återbetalas snarast möjligt. för stat som tillträder konventionen efter det att den har trätt i kraft kan också vissa mindre initialbidrag konttna i fråga.

Sotn framgår av vad jag nu har sagt kontmer statsverkets ekonomiska åtaganden i samband med ett svenskt tillträde till den europeiska patent- konventionen inte att bli av större omfattning. Liksom kommitten anser jag därför att statsfinansiella skäl inte kan anföras mot ett svenskt tillträde till konventionen.

[0.2.8 Slutsatser f Iill!l'iizlt)_t_'/j'tjgtlrl

De omständigheter som jag nu har redovisat pekar enligt min mening mot att de fördelar som ett tillträde till den europeiska patentkonventionen skttlle ge Sverige och svenska intressen klart kommer att överväga nack- delarna. l')e förhandlingar som återstår rörande det svenska patentverkets ställning inom ramen för samarbetskonventionen rör emellertid spörsmål som kan bli av betydelse för bedömningen av tillträdesfrågan. Det slutliga ställningstagandet bör därför anstå till dess resultatet av dessa förhandling- ar kan överblickas med större säkerhet. vilket kan beräknas bli fallet under 'åren innevarande år.

Vad angår tidpunkten för ett svenskt tillträde anserjag i likhet med kom— mittén. att om Sverige skall tillträda konventionen detta bör ske snarast möjligt. Som kommittén har framhållit katt Sverige genom att på ett tidigt stadium gå med i samarbetet få inflytande på utvecklingen inom den euro- peiska patentorganisationen under den viktiga uppbyggnadsperioden. l0 Riku/uge” 1977/78. I .s'uml, Nr I. De! A

l'rop. l977/78:1 Del A 14.4,

Vidare kommer svensk industri och svenska patentombttd i så fall att få möjlighet till en smidig anpassning till det nya läge som ett tillträde till kon— ventionen innebär. eftersom det europeiska patentverket skall byggas ut successivt. Det måste enligt min mening också innebära fördelar om satn- arbetet mellan det svenska patentverket och det europeiska patentverket ittleds snarast möjligt. Därigenom bör enligt min uppfattning skapas goda förutsättningar för att internationella nyhctsgransknittgsrapporter som upprättas av det svenska patentverket godtas tttan kompletterande gransk- ning vid det europeiska patentverket. Om Sverige ratificerar konventionen före utgången av år 1977. kommer konventionen att vara i kraft för Sverige senast den 1 april 1978. dvs. innan det europeiska patentverket beräknas inleda sin verksamhet. Med hänsyn härtill anserjag att lagstiftttittgsarbctet bör bedrivas med sikte på att en svensk 'atifikation skall kttnna ske före ut— 'ången av innevarande år fastän tillträdesfrågan ännu inte kan bedömas med fullständig säkerhet.

Hänvisningar till S10-2

10.2.9. Ruse/"rulin/ter

De fördragsslutande staterna har enligt den europeiska patentkonventio— nen möjlighet att genom reservation på vissa punkter i sin lagstiftning avvi- ka fran konventionens reglering. Reservation är tillåten endast i de avseen— den sotn anges i artikel 1672. Stat sotn vill utnyttja reservationsrätten måste göra detta när den tillträder konventionen.

linligt konventionen kan sålunda fördragsslutande stat vars nationella lag inte medger produktpatent på livs- och läkemedel genom reservation få rätt att upprätthålla förbudet mot sådana produktpatent under en över- gångstid på högst tio år. Om särskilda skäl föreligger. får den europeiska patentorganisationens förvaltningståd ge fördragssltttande stat rätt att be- hålla förbudet mot produktpatent på sådana alster under ytterligare högst fem år från konventionens ikraftträt'lande. F.nligt svensk rätt gäller f. n. för- bud ntot produktpatent på livs- och läkemedel. Av skäl som jag kommer att redogöra för senare ( avsnitt 11.2.5 ) föreslår jag att detta förbud ttpp- hävs. Om detta förslag godtas finns det enligt min mening inte någon anled— ning för Sverige att utnyttja ifrågavarande reservationsmöjlighet.

Stat sotn för sina nationella patent har kortare patcnttid ätt 20 år kan ge— nom reservation förbehålla sig rätten att tlndcr en övergångstid på högst tio år låta europeiska patent för den staten få samma giltighetstid som natio- nella patent i den staten. Enligt svensk rätt är patenttiden 17 år. Jag kom- mer senare ( avsnitt 11.10.51 att föreslå en förlängning av patenttiden till 20 år. Någon anledning för Sverige att avge reservation på denna punkt finns därför inte.

Enligt det till konventionen hörande protokollet angående behörig dont- stol och erkännande av beslut rörande rätten att få europeiskt patent (er- kännandeprotokollet) skall fördragsslutande stat erkänna sådant beslut rö-

Prop. 1977/7811 Del A |47

rande rätt att få europeiskt patettt som har meddelats av domstol som är behörig enligt protokollet. Fördragsslutandc slut kan emellertid genom re- servation undgå att under en övergångstid på tio år bli bunden av protokol- let. Enligt kommittén saknas anledning för Sverige att utnyttja dentta re- servationsmöjlighet. Kommitténs sti'tllningstagande har inte blivit föremål för erinran under remissbehandlingen. För egen del delar jag kommitténs uppfattning även på denna punkt.

10.3 Förhållandet till vissa andra konventioner

lnom Europarådet har som tidigare nämnts år 1963 avslutats en konven- tion om företthetligande av vissa delar av patenträtten. den s. k. lagkon- ventionen. Denna konvention. som innehåller vissa regler om patenterbar— het. nyhetshinder. ttppfinningshöjd och patentkrav. är förenlig med den europeiska patentkonventionen. Den har hittills inte trätt i kraft. Endast lrland har tillträtt konventionen. Riksdagen har är 1967 godkänt lagkon- ventionen (prop. Who:-ll). ll_.U 1967:53. rskr 196735). men Sverige har inte ratificerat den. Detta beror på vissa bestämmelser i konventionen rö- rande patettt på livs- och läkemedel. Om en uppfinning avser livs— eller lä- kemedel. får enligt övergångsbestämmelserna till patentlagen patent inte meddelas på själva alstret till dess regeringen har förordnat annat. Motsva- rande bestämmelser finns i de andra nordiska ländernas patentlagar. Lag- konventionen åläggcr de fördragssltttande staterna att i fråga om dylika uppfinningar efter en övergångstid på högst tio år tillåta patent på själva alstret. Danmark OCh Norge har därför inte ansett sig kttttna ratificera kott— ventionen. För att bibehålla rättslikheten i Norden på det patenträttsliga området har Sverige hittills avstått från att tillträda lagkonventionen. Som jag nyss nämnde kon'tmcrjag senare tavsnitt 1 1.2.5) att föreslå att förbudet i övergångsbestämmelserna till patentlagen mot att meddela prodttktpatent på Iivs- och läkemedel upphävs. Vid sådant förhållande bortfaller enligt min mening de skäl som har föranlett Sverige att inte ratificera lagkonven- tionen. I likhet med kommittén anser jag därför att Sverige bör ratificera lagkonventionen samtidigt med den europeiska patentkonventionen.

litt svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska pa- tentkonventionen ger också anledning att ta tipp frågan om uppsägning av 1953 års konvention om patentformaliteter. den s. k. formalitetskonventio- nen. Sverige tillträdde den konventionen år 1953. 1 formalitetskonventio- nen anges de krav i formellt avseende som de fördragsslutandc staterna maximalt får ställa ttpp beträffande ansökningsltandlingarnas beskaffen- het. l)enna konvention. som numera får anses föråldrad. är på vissa pttnk- ter oförenlig med den europeiska patentkonventionen och samarbetskon- ventionen. För att kunna tillträda den europeiska patentkonventionen och samarbetskonventionen måste Sverige därför säga upp formalitetskonven— tionen. Uppsägning av formalitetskonv'entimten träder i kraft ett år efter

Prop. l977/78:l Del A 148

det att meddelande om uppsägning har ingivits till Europarådets general- sekreterare. Kommittén har föreslagit att Sverige skall säga upp fortttali- tetskonventionen. Detta har också skett den 15 mars 1977.

Kommittén har som tidigare nämnts också i korthet berört frågan om Sveriges tillträde till marknadspatentkonventionen. Denna konvention är som kommitten har framhållit i första hand en konvention mellan EG:s medlemsstater. Konventionen ger dock F..st ntittisterråd möjlighet att ge- nom enhälligt beslut inbjuda stat sont inte tillhör EG men som bildar tull— union eller har frihandelsavtal med FG till förhandlingar om särskilt avtal som gör det möjligt att tillämpa kottventiotten för denna stat. Eftersom Sverige har frihandelsavtal med F.C. öppnar sålunda konventionen möjlig— het till ett svenskt tillträde. Med hänsyn till bl.a. den osäkerhet som råder om när marknadspatetttkottvetttionen kommer att träda i kraft. har patettt- policykotnmitten avstått från att närmare behandla dettna fråga. Något svenskt tillträde till marknadspatentkonventionen är f. 11. inte aktuellt.

Hänvisningar till S10-2-9

  • Prop. 1977/78:1: Avsnitt 3

10.4. Konstitutionella frågor

Enligt 10 kap. 1 & regeringsforttten ingås överenskommelse med annan stat av regeringen. Regeringen får dock inte ingå för Sverige bindande in- ternationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt dcttna. om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas. Sverige kan inte tillträda vare sig samarbetskonventionen eller den europeiska patetttkonvetttioncn utatt att ändringar genomförs i bl.a. pa- tentlagen. 'l'illträde till dessa konventioner kräver sålunda riksdagens god- kännande. Därvid uppkommer frågan huruvida ett svenskt tillträde till konventionerna innebär sådan överlåtelse av svenska offentliga organs uppgifter till internationell organisation eller överstatlig myndighet att be- slut härom enligt gällandc grundlag måste fattas i särskild ordning. Bestäm- ntelscr om sådan överlåtelse finns i 10 kap. 5 så regeringsformen .

Enligt paragrafens första stycke kan beslutanderätt som enligt regerings- formen tillkommcr riksdagen. regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och inte avser fråga om stiftande. ändring eller upphävande av grundlag i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete. till vilken Sverige är eller skall bli anslutet. eller till mellanfolklig domstol. Den beslutanderätt som åsyftas är sådan besltttan- derätt som i avsaknad av denna bestämmelse inte skulle kunna fråntas de nämnda organen utan ändring av regeringsformen. 1 första hand är det de befogenheter som regeringsformen tillägger riksdagen och regeringen. Hit hör också den högsta domsmakten. dvs. de befogenheter som tillkommer högsta domstolen och regeringsrätten. Riksdagen beslutar om överlåtelse av sådan befogenhet i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag eller. om beslut i sådan ordtting inte kan av 'aktas. genom ett he-

Prop. l977/78:l Del A 149

slut varotn minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre Ijärdedelar av riksdagens ledamöter förettar sig.

1 10 kap. 5 5 andra stycket regeringsformen behandlas i'tverförande av rättskipnings- och förvaltningsttppgiftcr till icke svenska organ i annat fall än som avses i första stycket. Där föreskrivs att rättskipnings- eller för- valtningsuppgift i annat fall än som avses i paragrafens första stycke kan överlåtas till annan stat. till mcllanlblklig organisation eller till utländsk el- ler internationell inrättning eller samfällighet. Sådan överlåtelse förutsätter förordnande av riksdagen genom ett beslut. varom minst tre fjärdedelar av de röstattde förenar sig. eller genom beslut i den ordning som gäller för stif— tande av grundlag.

Frågan om ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen inttebär så- dan överlåtelse av svenska offentliga organs uppgifter att beslut om tillträ- de måste fattas i särskild ordning har inte behandlats av kommitten och itt— te heller berörts under remissbehandlittgen. Kommittén har däremot tagit ttpp frågan om beslut i särskild ordning krävs för tillträde till den europeis— ka patetttkt'tnventionen. Enligt kommitten skttlle riksdagens beslut att god— kätttta Sveriges tillträde till den europeiska patctt(konventionen inte behö- va fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 5 s första stycket regerings- formen. Däremot har kommitten ansett att paragrafens andra stycke är till— lämpligt i detta fall.

Kommitténs ttppfattning har blivit föremål för viss kritik ttnder remiss- behandlittgen. Regeringsrätten anser sålunda att 10 kap. 5 ; första stycket är tillämpligt på beslut om tillträde till den europeiska patetttkonventiottcn. Svea hovrätt oelt juridiska fakttltetctt vid Stockholms uttiversitet ifrågasät- ter ottt inte paragrafens första stycke är tilläntpligt i detta fall.

För egen del villjag först framhålla att det ettligt min uppfattning tillkont- mer riksdagen att avgöra enligt vilket lagrum i regeringsformen beslut skall fattas i l't'irevat'attde fall. Med anledning av vad kommittén har uttalat vill jag emellertid anföra följande.

litt svenskt tillträde till samarbetskt'tnventionen oelt den europeiska pa- tetttkonventiottett skulle enligt mitt uppfattning inte innebära någon itt— skrättknittg i regeringens eller riksdagens befogenheter. Inte heller anser jag att högsta domstolens befogenheter berörs av ett svenskt tillträde till konventionerna. Vissa frågor som har anknytttittg till patettt och patentan- sökan är visserligen av sådant slag att de cttligt gällande svensk rätt prövas av allmän domstol. Detta gäller framför allt frågor om bättre rätt till patent- sökt uppfinning. patents ogiltighet. tvångslicens. överföring av patent. på- tcntitttrång och expropriation av patent. Såvitt avser Sverige skttlle emel— lertid dessa frågor prövas av svensk domstol även i fråga om internz'ttionell patentansökan satttt europeiskt patent oelt europeisk patentansökan.

Vad därefter angår regeringsrättens befogenheter är denna domstol högsta instans i ärende angående patentansökan. Rätt att få ett ärende prö— vat av regeringsrätten katt begränsas genom lag (1 1 kap. l & första stycket andra punkten regeringsformett).

Prop. 1977/78:1 Del A 150

När det gäller frågan huruvida ett tillträde till samarbetskonventionen innebär någon inskränkning i regeringsrättens befogenheter villjag påpeka att de olika organ som handlägger internationell patentansökan inte fattar några beslut som är slutligt bindande såvitt avser Sverige. De rapporter som upprättas över internationell nyhetsgranskning och internationell för- beredande patenterbarhetsprövning är sålunda inte bindande för den svenska patentmyndigheten. när denna prövar internationell patentansö— kan som har fullföljts i Sverige. 1 vissa fall får mottagande myndighet. in- ternationella byrån. internationell nyhetsgranskningsmyndighet och myn— dighet för internationell förberedande patenterbarhetsptövning visserligen besluta att internationell patentansökan skall anses återkallad. Sökanden har dock alltid möjlighet att genom att fullfölja ansökningen till den svens- ka patentmyndigheten få ansökningen prövad av svensk myndighet i vatt- Iig ordning. Beslut av den svenska patentmyndigheten rörande sådan ansö- kan som går sökanden eller annan emot kan fullföljas i samma ordning som när det gäller svensk nationell patentansökan. Jag anser därför inte att ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen innebär sådan överlåtelse av beslutandet'i'ttt som avses i 10 kap. 5 & första stycket regeringsformen.

Frt'tgan i vad man ett tillträde till den europeiska patentkonventionen be- rör regeringsrättens befogenheter är däremot mera komplicerad. Det euro- peiska patentverket meddelar slutligt bindande beslut i ärenden om euro- peisk patentansökan som omfattar Sverige. Detta innebär att dessa beslttt inte kan omprövas av svensk myndighet. I motsats till vad sotn gäller i ärenden om patentansökan som handläggs vid den svenska patentmyndig- heten kan någon fullföljd till regeringsrätten inte ske i ärenden om europeisk patentansökan. Som jag nyss nämnde kan emellertid rätten att få ett ären- de prövat av regeringsrätten begränsas genom lag. Det finns således inte någon i regeringsformen inskriven rätt att fullfölja talan till regeringsrätten i administrativa ärenden. tttan rätten därtill blir beroende av vad som före— skrivs i lag beträffande varje slag av ärenden. Rätten att fullfölja talan till regeringsrätten i ärenden rörande ansökan om patent kan t. ex. slopas eller prövningen av besvär över beslut av patentverkets besvärsavdelning upp- dras åt annan inhemsk myndighet. Den omständigheten att ett svenskt till- träde till konventionen skulle leda till att det slutliga avgörandet i ärenden rörande ansökan om patent för Sverige i viss omfattning äger rum hos in- ternationellt organ kan därför enligt kommittén inte anses som sådan över- låtelse av beslutanderätt som avses i 10 kap. 5 5 första stycket regerings— formen. Jag delar kommitténs uppfattning i detta avseende.

I detta sammanhang har emellertid kommittén et'inrat om regeringsfor- mens bestämmelser om resning och återställande av försutten tid. Befogen- heten att bevilja resning eller återställande av försutten tid i avgjort ärende tillkomtner regeringsrätten när det är fråga om ärende för vilket regering- en. förvaltningsdomstol eller för 'altningstnyndighet är högsta instans ochi annat fall högsta domstolen (11 kap. 11 s). I fråga om ärenden som rör

Prop. 1977/nm Del A 151

meddelande av patent tillkommer sålttnda denna befogenhet regeringsrät- ten.

Som kommitten har fratnhållit lär regeringsformens bestämmelser om resning och återställande av försutten tid endast ha avseende på beslut som har meddelats av svensk nationell myndighet och det torde därför inte ktttma komma i fråga att tillämpa dessa bestämmelser på avgöranden sotn träffas av det europeiska patentverket. Liksom kommitten anser jag för övrigt att det inte torde vara förenligt med den europeiska patentkonven- tionen att beslut tneddelat av det europeiska patentverket ttndanröjs av svensk domstol. t. ex. genom resning.

Enligt grundlagl'teredningen innebär ett överft'trande av tillämpningen av svensk lag till utländska eller internationella organ sotn är undandragna den kontroll som ligger i resningsinstittttet en begränsning av de högsta domstolarnas grundlagsenliga uppgifter. Ett sådant överförande skulle därför enligt grundlagberedningen kräva beslut enligt 10 kap. 5 s första stycket regeringsformen (SOU 1972:15 s. 1851jfr. prop. 1973: 90 s. 363 och 36—11. Kommittén har emellertid ansett att det europeiska patentverket inte tillämpar svensk lag. Som skäl härför har kommitten anfört att det euro- peiska patentverkets handläggning och prövning av europeisk patentansö— kan och europeiskt patent regleras uteslutande av den europeiska patent- konventionen. litt tillträde till konventionen innebär sålunda enligt kom- mittén inte att tillämpningen av svensk lag undandras den kontroll som lig- gcri resningsinstittttet och sålunda inte heller att regeringsrättens befogen— heter inskränks.

50!" jag tidigare har nämnt har kommitténs uppfattning på denna punkt blivit föremål för kritik ttnder remissbehandlingen. Även jag är tveksam beträffande riktigheten av kommittens slutsats. Kommitte'ns resonemang bygger på att det europeiska patentverkets handläggning och prövning av europeisk patentansökan och europeiskt patent regleras tttesltttande av den europeiska patentkonventionen. Ett tillträde till konventionen innebär därför enligt kommitten int * att tillämpningen av svensk lag överförs till det europeiska patentverket.

För egen del anser jag det visserligen klart att 10 kap. 5 & första stycket regeringsformen inte blir tillämpligt enbart därför att ett avgörande av ut- ländskt ellet internationellt organ tillerkänns materiell rättsverkan här i landet. När avgöranden som har tillkommit i enlighet med bestämmelser i utländsk lag. t.ex. utländska domar eller förvaltningsbeslut. tillerkänns rättsverkan i Sverige blir ifrågavarande paragrafs första stycke sålunda in- te tillämpligt även om det är fråga om beslut som fattas av ett organ sotn är undandraget den kontroll sotn ligger i resningsinstitutet. Det sagda rubbas enligt min mening inte av att det utländska organet på grund av den inter- "nationella privaträttens regler någon gång vid ett avgörande som tiller- känns rättsverkan häri landet kan komma att tillämpa svensk lag i ett eller annat hänseende. Så till vida delarjag grundlagbcrcdningens åsikt att det

Prop. l977/78:l Del A 152

måste vara fråga om ett överförande av tillämpningen av svensk lag föratt beslut enligt 10 kap. 5 S' första stycket regeringsformen skall krävas. Fr;- gan om tillämpningen av denna bestämmelse är däremot tveksam när det — såsom det här är fallet -— gäller att ge materiell rättsverkan häri lan- det at beslut som fattas av ett internationellt organ på grundval av konven— tionsbestämmelser som är helt fristående från de fördragsslutande stater— nas nationella lagstiftning. ] grutullagberedningens uttalande berörs inte denna fråga närmare. Den europeiska patentkonventionens bestämmelser om meddelande av europeiskt patent är avsedda att komplettera eller träda i stället för de fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning. En- ligt min mening föreligger det därför goda skäl att i det hänseende sotn det nu är fråga om jämställa konventionsregleringen med svensk nationell lagstiftning.

Som jag nyss anförde anser jag att regeringsftu'mens bestämmelser om resning och återställande av försutten tid inte är tillämpliga på beslut av det europeiska patentverket. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört harjag för egen del kommit till den uppfattningen att riksdagens bcslttt att godkänna den europeiska patentkonventionen bör fattas i den ordning som före- skrivs i 10 kap. 5 & första stycket regeringsformen. Av skäl som jag tidiga- re har anfört anser jag däretnot att detta lagrum inte är tillämpligt i fråga om motsvarande beslut rörande samarbetskonventionen.

När det gäller samarbetskonventionen uppkommer också frågan om ett svenskt tillträde till den konventionen innebär sådant överförande av rätt- skipnings- och förvaltningsuppgifter till icke svenska organ att 10 kap. 5 å andra stycket regeringsformen är tillämpligt på riksdagens beslut att god- känna samarbetskonventionen. Jag anser det klart att ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen innebär överlåtelse till icke svenska organ av vissa förvaltningsuppgifter. Enligt min uppfattning bör därför riksdagens beslut att godkänna samarbetskonventionen fattas i den ordning som före- skrivs i paragrafens andra stycke. Som har framhållits av grundlagbered— ningen bör beslut med kvalificerad majoritet vara den normala beslutsför- tnen i dylika fall (SOU 1972: 15 s. 187).

Jt 'JJ

Prop. l977/78:l Del A 1.

11. Huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen

] 1.1 Allmänna synpunkter

l/.I.l Kr)/Illllilftlll

Samarbetskonventionen och tiIlämpningsföt'eskrifterna till denna inne- håller bestämmelser om internationell patentansökans form och innehåll OCh om rättsverkan av Sådan ansökan. Vidare ges regler om ingivandet av internationella ansökningar och om handläggningen vid den myndighet som tar emot dylika ansökningar. Den internationella nyhetsgranskningen och den internationella förberedande patenterbarhetsprövningen regleras ingående i ett stort antal bestämmelser. Föreskrifter ges också om hur en internationell ansökan skall fullföljas i de designerade staterna. Slutligen innehåller konventionen bestämmelser sotn enbart behandlar de fördrags- slutande staternas rättigheter och skyldigheter samt sedvanliga slutbe- stämmelser.

l—"ör att Sverige skall kttnna tillträda samarbetskonventionen måste enligt kommitten i den svenska lagstiftningen tas in bestämmelser om rättsver- kan här i landet av en internationell ansökan som omfattar Sverige. dvs. i vilken Sverige tas ttpp som designerad stat. Vidare måste regleras vilka krav en sådan ansökan skall uppfylla i fraga om form och innehåll för att godtas här. Slutligen måste enligt kommitten ges bestämmelser om hur en internationell ansökan skall fullföljas i Sverige och om handläggningen vid den svenska patentmyndigheten av sådan ansökan sotn har fttllföljts hit i behörig ordning.

Den internationella tt)-'ltetsgranskningen och den internationella förbere— dande patenterbarhctsprövningen utförs av därtill utsedd myndighet enligt bestämmelserna i konventionen oelt tillätnpningsföreskriftet'na till denna. Kommittén anser att dcnna granskning och prövning därför inte kan regle- ras i svensk lagstiftning. Detta gäller enligt kommitten även den nyhets— granskning och patenterbarhetsprövning sotn det svenska patentverket kommer att tttföra. om Verket utses till internationell myndighet.

fått liknande betraktelsesätt kan enligt kommitten i viss mån anläggas på det svenska patentverkets roll som mottagande myndighet för internatio- nella ansökningar. Satnarbetskonventionen och tillätnpningsföreskrifterna till dettna ger emellertid tnottagande myndighet valmöjligheteri vissa avse- enden när det gäller handläggningen av sådana ansökningar. Av hänsyn till sökandena bör enligt kommitten i den svenska lagstiftningen anges hur Sverige har utnyttjat dessa valmöjligheter. Vidare anser kommitten att vis- sa grundläggande bestämmelser bör ges om dels patentverkets handlägg- ning av internationella ansökningar i dess egenskap av mottagande myn- dighet. dels vad en sökande sotn ger in en sådan ansökan till den svenska patentmyndigheten har att iaktta.

] de avseenden som satmtrbetskonventionen nödvändiggör lagstiftning

Prop. 1977/78zl Del A 154

vid ett svenskt tillträde till konventionen innehåller den enligt kommitten en i stort sett uttömmande reglering. Kommittén anser därför att det htt- vudsakliga innehållet i den lagstiftning som behövs för att Sverige skall kunna tillträda konventionen är på förhand givet. Denna lagstiftning bör enligt kommitten utformas så att Sverige kan tillträda satnarbetskonventio- nen tttan att avge reservation mot konventionens bestämmelser om inter- nationell förberedande patenterbarhetsprövning.

! den europeiska patentkonventionen regleras ettropciska patentansök- ningars form och innehåll samt handläggningen av dylika ansökningar vid det europeiska patentverket. Konventionen innehåller en fullständig regle- ring av förutsättningarna för meddelande av europeiskt patent. Denna reg- lering är fristående från de fördragssltttande staternas nationella patent- lagstiftning. Konventionen innehi'iller också bestämmelser om rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patentansökan samt om ogiltigförkla- ring av europeiskt patent. Vidare regleras (_ttttvandling av europeisk patent— ansökan till nationell ansökan. vilket kan ske under vissa förutsättningar. Slutligen innehåller konventionen bestämmelser av folkrättslig karaktär som enbart behandlar de fördragsslutande staternas rättigheter och skyl- digheter satnt sedvanliga slutlftestämmelser.

För att Sverige skall kttnna tillträda den europeiska patentkonventionen måste enligt kommitten i den svenska lagstiftningen tas in bestämmelser om rättsverkan här i landet av europeiska patent och patentansökningar. Dessutom måste enligt kommitten ges vissa bestämmelser om otnvandling av europeisk patentansökan till nationell ansökan.

Kommittén anser att den europeiska patentkonventionen i de avseettden sotn den sålunda nödvändiggör lagstiftning innehåller en i stort sett uttöm— mande reglering. Det huvudsakliga innehållet i den lagstiftning som behövs för att Sverige skall kttnna tillträda konventionen är alltså enligt kommitten på förhand givet. Detta gäller bl.a. rättsverkan av europeiskt patent och europeisk patentansökan. Kommittén påpekar att konventionen på några punkter dock lämnar viss valfrihet åt de fört'lragsslutande staterna. Detta gäller bl.a. möjligheten att ställa ttpp krav på översättning som villkor för att europeiskt patent eller europeisk patentansökan skall få rättsverkan i fördragssltttande stat och frågan om vilka grunder som skall få åberopas för ogiltigförklaring av europeiskt patent.

Vid ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen uppkommer enligt kommitten också frågan om och i vilken omfattning den svenska lagstiftningen i sak bör anpassas till kon— ventionerna när det gäller nationella patent. dvs. patent meddelade av det svenska patentverket. oeh ansökningar om sådana patent. I fråga om sam— arbetskonventionen berör kommitten detta spörsmål generellt endast så- vitt avser regleringen av ansökans form och innehåll. I dessa avseenden måste det enligt kommitten från såväl de patentsökandes som patentmyn- dighetens synpunkt vara en ttppenbar fördel. om samma föreskrifter gäller

Prop. l977/78:l Del A | 'J- 'J|

beträffande alla patentansökningar som handläggs vid den svenska patent- myndigheten.

Såvitt angår frågan i vilkcn utsträckning svensk rätt bör anpassas till den europeiska patentkonventionen uttalar kommitten att det tnåste vara en fördel för näringsliv och uppfinnare. om den svenska patentlagstiftningen både i fråga om de materiella rättsreglerna och beträffande patentansökans form och innehåll överensstämmer med vad som kommer att gälla i övriga Västeuropa. Kommittén anser därför att den svenska lagstiftningen i de avseenden som nu nämnts bör anpassas till samarbetskonventionen och den europeiska patentkom-"entionen utom på de punkter där starka skäl ta- lar för att nu gällande reglering behålls trots att den avviker från konven— tionerna. Genom en sådan anpassning till den europeiska patentkonventio- nen minskar enligt kommitten behovet av att i lagstiftningen ta in särskilda bestämmelser för europeiska patent och palentansökningar.

Vad angår metoden för lagstiftningen föreslår kommitten. att erforderli- ga bestämmelser rörande internationella paten(ansökningar. europeiska patentansökningar och europeiska patent tas in i patentlagen och patent- kungörelsen. Kommittén finner att patentlagstiftningen torde bli mera överskådlig om internationella patentansökningar. europeiska patentan— sökningar och europeiska patent regleras i samma författningar som natio— nella patent och patentansökningar. Såvitt gäller patentlagen föreslår kom— mitten att de bestämmelser sotn rör enbart internationella patentansi'ik— ningar resp. europeiska patent och patentansökningar förs till särskilda ka— pitel. En sådan systematik torde enligt kommitten ge den bästa översikten över de särskilda regler som gäller i fraga om sådana ansökningar och pa— lent.

] samband med frågan om de nya kapitlens placering i patentlagen tar kommitten upp spörsmålet huruvida inte bestämmelserna om nordisk pa- tentansökan nu bör upphävas. Dessa bestämmelser. sotn utgör 3 kap. i Ia— gen. har inte trätt i kraft.

Som framgår av redogörelsen för det nordiska patentsatmtrbetet ( avsnitt 2.2 ) var arbetsbelastningen vid de nordiska patentverken under Watt-talet mycket betungande. Kommittén påpekar att ett system med nordiska pa- tentansökningar vid den tiden framstod som en möjlighet att snabbt ge— nomföra en rationalisering av arbetet vid dessa patentverk. Enligt kom- mitten är emellertid läget i dag ett annat. Det internationella samarbete som under de senaste åren har ägt rum på det patenträttsliga området kan förväntas att inom kort ge konkreta resultat. Kommittén förordar att Sve- rige under vissa förutsättningar tillträder den europeiska patentkonventio- nen. Av de nordiska länderna torde enligt kommitten i vart fall Danmark komma att göra detta. Vidare anser kommitten det sannolikt att samtliga nordiska länder inom en nära framtid kommer att tillträda samarbetskon- ventionen. Mot bakgrund härav är det enligt patentpolicykommitten inte realistiskt att räkna med att bestämmelserna om nordiska patentansök-

Prt)p. l977/78:l Del A 156

ningar kommer att träda i kraft. Denna uppfattning delas enligt kommitten av motsvarande kommittéer i de övriga nordiska länderna.

Av nu angivna skäl föreslår kommitten att 3 kap. patentlagen upphävs. Vidare förordar kommitten att det särskilda kapitlet rörande internationell patentansökan tas in som ett nytt 3 kap. i patentlagen i stället för bestäm— melserna om nordisk patentansökan. eftersom kapitlet om internationell patentansökan enligt kommitten från systematisk synpunkt hör nära sam- man med bestämmelserna i 2 kap. om patentansökan och dess handlägg- ning. f)et särskilda kapitlet om europeiskt patent och europeisk patentan- sökan föreslås placerat sist i patentlagen. Även dessa förslag har tillkom- mit i samförstånd med övriga nordiska kommittéer.

litt tillträde till den europeiska patentkonvcntionen kräver enligt kom- mittén vissa bestämmelser rörande bevisupptagning åt det europeiska pa- tentverket. Kommittén anser att erforderlig reglering bör tas in i lagen (1946: th) om bevisupptagning åt utländsk domstol. Vidare erfordras en- ligt kommitte'n ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att ut- bekomma allmänna handlingar (den s. k. sekretesslagen). Kommittén före- slår också vissa ändringar i lagen (l97l:1078) om försvarsuppfinningar. Det till konventionen hörande erkännandeprotokollet föranleder enligt kommittén viss lagstiftning. Med anledning härav har kommittén utarbetat förslag till lag om erkännande av utländskt avgörande m.m. med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska patentkonventionen.

Det till den europeiska pt'ttentkonventionen hörande protokollet angåen- de den europeiska patentorganisationens privilegier och immunitet aktuali- serade enligt kommittén vissa ändringar i lagen (l966: 664) med vissa be- stämmelser om immunitet och privilegier. Eftersom regeringen innan I976 års betänkande avgavs hade lagt fram proposition med förslag till ny lag- stiftning i detta ämne. avstod kommittén emellertid från att lägga fram för- slag till ändring i nämnda lag.

II./..? Rentisxyfirma/Ulm

Vad först angår den lagstiftning som fordras för ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen har under remissbehandlingen av l974 års betän- kande inte framförts någon kritik mot kommitténs förslag att erlbrderliga bestämmelser om internatitmella patentansökningar skall tas in i samma författningar som gäller för nationella patentansökningar. Juridiskt:fakul- teten vid SltK'Å/ltlllllS universitet anser en sådan systematik vara lämplig. Sluta/Lv "ämm/för (Irbe/xrugurex Ilppflllllillyllf finner att lösningen att hän— föra de särskilda bestämmelserna om internationella patentansökningar till ett särskilt kapitel främ_'|ar överskådligheten.

Kommitténs förslag att i stor utsträckning anpassa svensk rätt rörande ansökans form och innehåll till samarbetskonvcntionen även när det gäller nationella patentansökningar har inte heller rönt någon erinran under re-

Prop. l977/78:l Del A l57

missbehandlingen av 197-l års betänkande. l-i'irst'urelx ('it'if/i'irralluiug ttt- talar att den svenska lagstiftningen bör anpassas till samarbetskonventio— nen även när det gäller nationella palentansökningar. P(Ilt'lll'l'('l'/x't'l anför att om konventionens bestämmelser för internationella ansökningar skiljer sig från nu gällande bestämmelser beträffande nationella patentansökning— ar. dc nuvarande bestämmelserna bör behållas endast när starka skäl talar för detta. [(I-" anser att största möjliga anpassning till samarbetskonventio— nen bör eftersträvas när det gäller utformningen av lagstiftningen.

] rcmis yttrande över I974 års betänkande framhåller Svens/tu patent- tmtl7ml.vli'u'wtiugcu att det enligt dess uppfattning är angeläget att den nor— diska rättsenheten bevaras också vid anslutning till ett internationellt sys— tem. Även KF betonar vikten av likformighet i de nordiska ländernas lag— stiftning på detta område.

Kommitténs förslag att svensk patenträtt i princip bör anpassas till den europeiska patentkonventionen. både såvitt avser de materiella rättsreg— lerna och såvitt avscr patentansökans form och innehåll. har berörts av 18 remissinstanser. Den föreslagna anpassningen av svensk rätt till konven— tionen tillstyrks av [7 remissinstanser. Svea hovrätt. Stockholms tingsrätt. försvarets civilförvaltning. Stockholms universitets juridiska fakultet. pa— tentverket. regeringsrätten. Ingcnjörsvetenskapsakademin. Läkemedels— industritöreningen, Svenska arbetsgivareföreningen. Föreningen för indu— striellt rättsskydd. Svenska indttstriens patentingenjörers förening. Svens- ka patentombudsföreningen. Sveriges advokatsamfund. Sveriges industri- förbund. Stockholms handelskammare. handelskammaren i Göteborg och Skånes handelskammare. En remissinstans. Statsverkens ingenjörs- förbund. anser däremot att patentlagen i samband med ett tillträde inte omedelbart bör ändras mer än som direkt är nödvändigt för tillträdet.

Åtta av de remissinstanser som tar upp frågan om en anpassning av svensk rätt till den europeiska patentkonventionen. juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. patentverket. lngenjörsvetenskapsakademin. Svenska arbetsgivareföreningen. Föreningen för industriellt rättsskydd. Svenska patentombudsföreningcn. Sveriges industriförbund och Stock- holms handelskammare. framhåller att denna fråga inte bör knytas till till- trädesfrågan. l—In harmonisering av europeisk patenträtt är sålunda enligt dessa remissinstanser viktig i sig. Svenska patentombudsföreningen. som har avstyrkt att Sverige f.n. tillträder konventionen. anför sålunda att en anpassning till konventionen bör ske eftersom ett förenhetligande av den materiella patenträtten i Europa är av största vikt.

Juridiska fakulteten. Föreningen för industriellt rättsskydd och Sveriges advokatsamfund ifrågasätter dessutom om det inte nu finns skäl att över- väga att i svensk rätt införa vitesförbud som sanktion mot patentintrång. De framhåller därvid att en sådan sanktion förekommeri tnånga andra län- der och att den är ändamålsenlig. Juridiska fakulteten anför vidare att straffsanktionen sällan kommer till användning på ifrågavarande rättsom—

Prop. 1977/78:l Del A 158

råde och att skadestårtdssanktioncns effektivitet i hög grad minskas av de stora svårigheter som i regel föreligger att bevisa den skada som ett patcnt— intrang har medfört. något som enligt fakulteten inte sällan leder till påfal— lande låga skadestånd. Såväl fakttltetcn sotn föreningen anser att införande av möjlighet att meddela vitesförbud skttlle ytterligare anpassa svensk pa— tenträtt till vad som gäller i andra industriländer.

Vad angår kmnmittens förslag att upphäva bestämmelserna i 3 kap. pa- tentlagen om nordisk patentansökan anser Svens/rn upp/innanj/"i'ircningun att dessa bestämmelser bör stå kvar i patentlagen till dess det har visat sig att de s_vstem sotn skapas genom samarbetskonventiotten och den euro- peiska patentkonventionen fungerar oelt utvecklingen på det patenträttsli- ga området ide nordiska länderna har stabiliserats så att man med säkerhet kan utgå från att nuvarande 3 kap. inte kommer att behöva sättas i kraft ttnder överskådlig tid. litt bibehållande av bestämmelserna om nordisk pa- tentansökan kan enligt föreningen inte medföra skada eller förfång titan kan anses utgöra en positiv faktor för Sveriges möjligheter att påverka för- handlingarna beträffande den europeiska patentkonventionen.

II./..? ["/ir:ullared/iden

Kommittén har ansett att bestämmelser i tre avseenden behöver tas in i svensk lagstiftning för att Sverige skall kunna tillt'äda samarbetskonven- tionen. För det första måste enligt kommitten i lagstiftningen tas in be- stämmelser om rättsverkan häri landet av en internationell patentansökan som omfattar Sverige. Kommittén har vidare ansett att i lagstiftningen måste regleras vilka krav en sådan ansökan skall uppfylla i fråga om form och innehåll för att godtas här. Slutligen måste enligt kommittén ges be— stämmelser om hur en internationell patentansökan skall fullföljas i Sveri— ge och om handläggningen vid den svenska patentmyndigheten av sådan ansökan som har fullföljts hit i behörig ordning. Kommitténs förslag har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Jag delar kommitténs uppfattning att i svensk lagstiftning måste tas in bestämmelser i de avseen— den som nu nämnts.

Kommittén anser däremot inte att vare sig den internationella nyhets- granskningen eller den internationella förberedande patenterbarhetspröv— ninge'n kan regleras i svensk lagstiftning. Som skäl härför har kommittén anfört att sådan granskning resp. prövning utförs enligt konventionens be- stämmelser. lnte heller i detta avseende har kommitténs ställningstagande föranlett kritik Linder remissbehandlingen.

Om det svenska patentverket utses till myndighet för internationell ny- hetsgranskning kommer dess verksamhet i detta hänseende att utgöra "in- ternationella funktioner". som faller utanför ramen för verkets verksam— het som svensk myndighet. Dess funktioner som internationell nyhets- granskningsmyndighet kommer i stället att utgöra en del av verksamheten

Prop. l977/78:1 Del A l59

inom den union för samarbete i fråga om handläggningen av patentansök— ningar som bildas genom konventionen. Det nu sagda gäller också den in- ternationella förberedande patenterbarhetsprövningen och det svenska pa- tentverkets uppgifter om det utses att utföra sådan prövning. Enligt min mening är det därför riktigt att. som kommittén har gjort. utgå från att pa- tentverkets eventuella verksamhet som myndighet för internationell ny— hetsgranskning och internationell förberedande patenterbarhetsprövning hö" I"et.—'leras direkt av konventionen och tillämpningsföreskrifterna till den- na sarnt av det avtal som skall ingås mellan den svenska myndigheten och WlP0:s internationella byrå. I den mån organisatoriska förändringar inom patentverket blir nödvi'indiga som följd av ett svenskt tillträde till samar- betskonventionen får bestämmelser härom utfärdas i administrativ ord- ning.

I fråga om patentverkets verksamhet som mottagande myndighet enligt samarbetskonventionen har kommitten föreslagit att iden svenska lagstift- ningen skall tas in bestämmelser av vilka framgår hur Sverige har utnyttjat de valmöjligheter som samarbetskonventionen ger när det gäller mottagan- de myndighets handläggning av internationella palentansökningar. Enligt kommittén bör i svensk lagstiftning också ges vissa grundläggande bestäm— melser om patentverkets handläggning av internationella patentansökning- ar i dess egenskap av mottagande myndighet och vad en sökande som ger in en sådan ansökan till den svenska patentmyndigheten har att iaktta. Kommitténs förslag till reglering i dessa avseenden har lämnats utan erin- ran. Bestämmelser i dessa frågor har av kommittén tagits in i patentkungö— relsen. Jag delar kommitténs uppfattning att författningsföreskrifter bör ges i de frågor som nu nämnts och att dessa föreskrifter bör tas in i patcnt— kungörelsen.

Vad därefter' angår den lagstiftning som fordras för ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen har kommittén ansett att bestäm- melser måste ges i svensk lagstiftning om verkan av europeiskt patent och europeisk patentansökan. Dessutom har kommittén föreslagit vissa be- stämmelser om omvandling av europeisk patentansökan till nationell pa- tentansökan. Några erinringar mot kommitténs förslag i dessa avseenden har inte framförts under remissbehandlingen. Jag delar kommitténs Upp- fattning att dessa frågor måste regleras i svensk lagstiftning för att Sverige skall kttnna tillträda den europeiska patentkonventionen. Konventionens reglering av förutsättningarna för att europeiskt patent skall kttnna förkla- ras ogiltigt har föranlett kommittén att föreslå vissa ändringar i gällande rätt. Jag återkommer senare till denna fråga (avsnitt l 1.115).

Kommittén har också behandlat frågan om och i vilken omfattning den svenska lagstiftningen vid ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den ettropeiska patentkonventionen bör anpassas till konventioncrrm när det gäller nationella patent och patentansökningar. Kommittén har an- sett att den svenska lagstiftningen bör anpassas till konventionerna

Prop. 1977/78: 1 Del A 160

utom på de punkter där starka skäl talar för att nu gällande reglering be— hålls trots att den avviker från konventionerna. Kommittens inställning i detta avseende har nästan undantagslöst hälsats med tillfredsställclse av remissinstanserna. Även jag delar kommittens uppfattning när det gäller önskvärdheten att anpassa svensk rätt till vad som kommer att gälla enligt konventionerna. Liksom kommitten anserjag att det måste vara en fördel för näringsliv och uppfinnare. om den svenska lagstiftningen både såvitt avser de materiella rättsreglerna och såvitt avser ansökans form och inne— håll överensstämmer med vad som kommer att gälla i övriga Västeuropa. För det svenska patentverket. som kan förväntas bli utsedd till internatio— nell nyhctsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell fi'irbe- redande patenterbarhetsprövning. måste det givetvis vara en fördel om samma föreskrifter gäller beträffande alla patentansökningar som hand- läggs vid patentverket.

l l976 års betänkande berörs ocksa frågan om anpassning av svensk rätt på vissa punkter till marknadspatentkonventionen. Som jag nyss nämnde anserjag att det innebär väsentliga fördelar. om svensk patenträtt överens- stämmer med vad som kommer att gälla i övriga västeuropeiska industrista- ter. Jag återkommer till denna fråga i samband med behandlingen av de olika punkter där en sådan anpassning kan vara aktuell.

Tre remissinstanser. juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Föreningen för industriellt rättsskydd och Sveriges advokatsamfuml. har föreslagit att en harmonisering skall övervägas också på en punkt som inte berörs av konventionerna. nämligen såvitt gäller vitesförbud som sanktion mol patentintrång. De har framhållit att en sådan sanktion förekommer i många andra länder.

För egen del anserjag att frågan om att införa vitesförbud som sanktion inom patenträtten förtjänar att övervägas. Jag är emellertid inte beredd att ta slutlig ställning till denna fråga förrän den har utretts närmare och nå- ringslivets och uppfinnarnas synpunkter inhämtats. Jag vill dessutom framhålla att de problem somjuridiska fakulteten har pekat på i sitt remiss- yttrande har intresse också på andra områden av immaterialrätten. Jag vill påpeka att frågan om införande av vite som sanktion i varumärkeslagstift- ningen f. n. utreds av varumärkesutredningen (Ju 1974: It)). Det kan därför finnas anledning att överväga frågan om ändringar i patentlagens sank- tionsregler i ett vidare sammanhang. På grund av vad jag sålunda har an- fört anserjag det inte lämpligt att nu lägga fram något förslag som avser vi- tesförbud som sanktion vid patentintrång.

Kommittén har föreslagit att de bestämmelser av patenträttslig art söm behövs för ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den euro— peiska patentkonventionen tas in i patentlagen och patentkungörelsen. Förslaget har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Även jag finner en sådan lösning lämplig. [ likhet med kommittén anserjag att pa- tentlagstiftningen blir mera överskådlig om internationella patentansök—

Prop. l977/78:l Del A lol

ningar. europeiska patentansökningar och europeiskt patent regleras i samma författningar som nationella patent och patentansökningar. Jag de- lar ocksa kommittens uppfattning att de bestämmelser i patentlagen som rör enbart internationella patetttansökningar resp. europeiska patent och patentansökningar bör sammanföras till särskilda kapitel. Som kommittén anför torde en sådan systematik ge den bästa översikten över de särskilda regler i patentlagen sotn gäller i fråga om sådana ansökningar och patent.

[ 1976 års betänkande har kommitten föreslagit att bestämmelserna i pa— tentlagen om nordisk patentansökan. dvs. lagens 3 kap.. skall upphävas. Bortsett från en remissinstans har detta förslag lämnats utan erinran trnder remissbehandlingen. Liksom kommitten anserjag att det numera inte är realistiskt att räkna med att systemet med nordiska patentansökningar kommer att förverkligas. Denna uppfattning delas av berörda departement i de övriga nordiska länderna. Jag föreslår därför att 3 kap. patentlagen upphävs. Motsvarande förslag har redan lagts fram i Danmark och torde komma att läggas fram i Finland och Norge.

Mot bakgrund av mitt förslag att upphäva det nuvarande 3 kap. patentla— gen föreslår jag att det särskilda kapitlet om internationell patentansökan tas in som ett nytt 3 kap. och att det särskilda kapitlet om europeiskt patent och europeisk patentansökan placeras sist i patentlagen som ll kap.

I det följande (avsnitt ll.2 ll.l9t skall jag ta tipp vissa patertträttsliga frågor som är av principiell karaktär eller i övrigt av större betydelse. Jag skall också behandla vissa frågor rörande försvarstrppfinningar (avsnitt-* ] l.:(l).

Förutom ändringar i patentlagen och lagen (1971: 1078) om försvarsupp— finningar föranleder ett svenskt tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen ändringari lagen ( |946: Xlö) om bevis— upptagning åt utländsk domstol och i lagen (1976: (mål) om immunitet och privilegier i vissa fall. Vidare föranleder det till den europeiska patentkon- ventionen hörande erkännandcprotokollet viss lagstiftning. Den lagstift— ning som föranleds av detta protokoll bör tas in i en särskild lag.

litt tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patentkon- ventionen föranleder även ändringar i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (den s. k. sekretesslagen). Jag har emellertid för avsikt att under hösten innevarande år lägga fram förslag till förhållandevis omfattande ändringar i denna lag ochjag anser det lämp- ligt att i det sammanhanget behandla även de ändringar som föranleds av ett tillträde till konventionerna. På grtrnd härav läggerjag inte nu fram nå- got förslag om ändring i sekretesslagen.

] l.2 Patenterbarhetsvillkoren l/.3.I (It'll/unde rätt

Patentcrbarhetsvillkoren anges i I och 2 så patentlagen. Den grundläg— ll Riksdagen l977/78, I .vuml. Nr ]. Del :l

Prop. l977/78:l Del A 162

gande bestämmelsen finns i l s'. Där föreskrivs att patent får meddelas på uppfinning som kan "tillgt'rdogöras industriellt". [ 2 ; uppställs som _vttcr— ligare villkor att uppfinningen väsentligen skiljer sig från vad som har blivit känt före dagen för patcntansökningen.

Förutom det grttndläggandc kravet att det skall vara fråga om en uppfin- ning som kan tillgodogöras industriellt innehåller ] s'också vissa ytterliga— re avgränsningar av det patenterbara tunrådet. Fran patenterbarhet undan- tas sålunda trppfinning vars utnyttjande skttllc strida mot goda seder eller allmän ordning. Vidare trndantas växtsorter och djurraser samt väsentligen biologiskt förfarande för framsti'tllning av växter eller djtrr. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt f("irfarande eller alster av sådant förfarande. En ytterligare inskränkning av det patenterbara omradet görs i övergångs- bcsti'rmmelserna till patentlagen . Där föreskrivs sålunda att om en uppfin— ning avser livs— eller läkemedel. patent inte får meddelas på själva alstret intill dess regeringen förordnar annat.

Någon närmare precisering av begreppet uppfinning görs inte i lagtex- ten. l nordisk rätt har emellertid genom doktrin och praxis trtbildats ett tämligen fast patcnträttsligt uppfinningsbegrepp. l förarbetena till de nor— diska patentlagarna redovisas utförligt innebörden av detta begrepp (NL? 1963: 6 s. % ff.. prop. Hot»: 40 s. 54ff.). En uppfinning som kan tillgodogö- ras industriellt anses salunda föreligga endast om uppfinningen ltaru'knisk kum/tull" och teknisk till?/tl samt är I't'pl'utllh'l'l'llcll'.

] fråga om kravet att uppfinningen skall ha lek/risk kura/(liir uttalade de nordiska patentkommittéerna i 1963 års betänkande att det knappast var möjligt att exakt ange vad detta krav innebär. Kt.)mmitteerna ansåg emel- lertid att i detta krav i vart fall låg att det skulle vara fråga om en lösning av en uppgift med hjälp av nattu'krafterna. dvs. med ett lagbundet utnyttjande av naturens materia och energi.

Till följd av kravet att en uppfinning skall ha teknisk karaktär föll enligt de nordiska pt'rtentkommitteerna rena upptäckter utanför det patenträttsli- ga uppfinningsbegrcppet. Med upptäckt avses i detta sammanhang upp- täckt av något som finns i naturen men som förut inte har varit känt. Det— samma gällde vetenskapliga teorier och rena anvisningar för det mänskliga intellektet. Till sådana anvisningar räknades enligt kommittéerna bl. a. vis- sa undervisningsmctoder. metoder för skrift. system för stenografi eller bokli'iring. metoder för reklam. regler för spel. penningsystcrn och stads- planer (NU )()(3316 s. 97). Huruvida datorprogram omfattas av uppfin- ningsbegreppet har varit föremål för viss tvekan. men efter ett avgörande i regeringsrätten år !()74 får anses att detta inte är fallet (Regeringsrättens årsbok l974 s. l9).

Enligt de nordiska patentkt'unmitteerna borde i viss omfattning även uppfinningar varigenom man delvis tttnyttjar den levande naturen anses ha teknisk karaktär. Detta sktrlle enligt kt'rmmitteerna ofta vara fallet i fråga om uppfinningar som används inom lantbruk och skogsbruk. Kom-

Prop. l977/78:l Del A tm

ntitteerna nämnde i detta sammanhang att patent hade meddelats på fram- ställning av antibiotika genom tttttyttjande av bakteriers och svantpars or- ganismer. De franthöll att. medan patettt kunde meddelas på uppfinning som avser framsti'tllning av serunt i en levande djttrorganism. patent hade Vilt—'Fälls på användning av människokroppen för sertunframställning. Kont- mitteerna ansåg vidare att metoder för behandling av människokroppen el— ler levande djurs kroppar normalt föll utanför det patenträttsliga uppfin— ningsbegreppet. Läke— oelt operationsmetoder skulle därför inte vara pa- tenterbara. |)et anntärktes dock att patent hade meddelats på förfarande för permanentning av hår och på förft'n'ande för röntgenfotografcring med användning av kmttrastntedel. Vidare erinrade kommitteerna om att i de nordiska länderna patent hade meddelats på uppfinningar som avser att främja djurs eller växters tillväxt samt på förfaranden och ämnen som ökar frttktsamheten hos djur eller växter (N U l96316 .s. 97).

Kravet att en uppfinning för att vara patenterbar skall ha teknisk karak- tär ansågs av de nordiska patetttkontmitteerna vara det viktigaste villkoret för patenterbarhet. Detta krav antyds i lagtexten genom föreskriften att en uppfinning för att kunna patenteras skall kttnna fil/god:»görux im/uxtrie/lt. Det bör i detta sammanhang framhålla-ts. att ordet "industriellt" i patentla- gen liksom i 1883 års Pariskonvention för industriellt rättsskydd har en av- sevärt vidare innebörd ätt i allmänt språkbruk (NLE |963: 6 s. IOO ff.. prop. 1966140 s. 68). Härmed avses sålunda inte bara industri i egentlig mening tttan även andra näringsgrenar. Såsom industriell verksamhet anses t. ex. också handel. jordbruk. skogsbruk och offentlig förvaltning.

Kraven på teknisk effekt och reproducerbarhet ligger enligt kom- mittéerna i själva ordet uppfinning (NU |%3: 6 s. 102). Kravet att en Lipp- Iinning skall ha [t'/(Ile/t' (Hc/('I innebär enligt de nordiska patentkom- ntitteerna att det tekniska problem som uppfinningen aVser skall ha lösts genom uppfinningen och att det för en fackman är i vart fall sannolikt att den påstådda effekten erhålls ont uppfinningen utövas. När det gäller krå- vet på I'l'Pl'Ut/Il('L'I'blll'lll'l innebär detta enligt kommittéerna att uppfinning- en har sådan karaktär att den avsedda effekten med säkerhet erhålls vid ett upprepat riktigt utövande av uppfinningen.

Som förut nämnts får enligt 2 s patentlagen patent meddelas endast på uppfinning som väsentligen skiljer sig från vad som har blivit känt före da— gen för patentattsökttittgett. Detta villkor innefattar i sig två skilda krav. nämligen kravet på (rv/tel och kravet på upp/inningx/u'é/u'. Nyhetskravet in- nebär att Uppfinningen inte får avse något som redan är känt. Kravet på uppfinningshöjd innebär att uppfinningen inte endast måste vara ny tttan även måste innefatta en sådan utveckling av tekniken att den väsentligen skiljer sig från vad som redan är känt. Den faktiska innebörden av dessa två krav beror givetvis på vad som enligt lagen skall anses som känt.

[ 2 ; patentlagen anges också vad som skall anses känt. Som känt anses sålunda allt som har blivit allmänt tillgängligt före dagett för patentansök-

Prop. 1977/78zl Del A 164

ningen. oavsett på vilket sätt det ltar skett. samt innehållet i patentansök— ningar som har gjorts här i landet före ansökningsdagen. om dessa ansök— ningar blir allmänt tillgängliga enligt 32 ;" patentlagen . ] fråga om ansökan som åtnjuter prioritet skall vid tillämpning av detta lagrum ansökningen anses gjord den dag från vilken prioritet åtnjuts.

l-"rån nyhetskravet görs två undantag. Patent får sålunda meddelas titan hinder av att uppfinningen inom sex månader före ansökningsdagen har blivit allmänt tillgänglig till följd av uppenbart missbruk i förht'tllande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt eller till följd av att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt har förevisat upp— finningen på officiell eller officiellt erkänd internationell utställning.

//.3.3 Krun't'n/ium'r/m

Samarbetskonventionen innehåller inte någon reglering av de patenter- barhetsvillkor som får föreskrivas i de fördragsslutande staterna. Den för- beredande patenterbarhetsprövning som katt ske enligt konventionens kap. ll syftar endast till att få ett preliminärt. icke bindande utlåtande hu- ruvida den uppfinning som söks skyddad förefaller att vara ny. ha uppfin- ningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt (art. 33). De kriterier efter vilka denna bedömning enligt konventionen skall göras överensstå'tmmer i huvudsak med patenterbarhetsvillkoren i svensk rätt.

I den europeiska patentkonventionen regleras patenträttens föremål i ar- tiklarna 52—57. I artikel ill föreskrivs sålunda att europeiskt patent med- delas på uppfinning som är ny. har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt. Uttrycket "industriellt" ges i konventionen en vid ittnebörd (art. 57). En uppfinning skall sålunda anses kunna tillgodogöras industriellt om den katt tillverkas eller användas i någon form av industriell verksam- het. däri inbegripetjordbruk.

Konventionens uppfinningsbegrepp avgränsas i artikel 52.2 genom en uppräkning av exempel på vad som inte i något fall skall anses som uppfin- ning. Utanför begreppet uppfinning faller sålunda upptäckter. vetenskapli- ga teorier oeh matematiska metoder samt konstnärliga skapelser. Detsam- ma gäller planer. regler och metoder för intellektuell verksamhet. för spel eller för affärsverksamhet samt datorprogram. Framläggande av informa- tion skall inte heller anses sont uppfinning. Det är att märka att denna upp- räkning inte är uttömmande.

I artikel 52.4 görs en ytterligare begränsning av det patenterbara områ- det. Där föreskrivs sålunda att metoder för kirurgisk eller terapeutisk be- handling av människokroppen eller av djur samt sådana metoder för dia— gnostisering som utövas på människokroppen eller på djur inte skall anses vara uppfinningar som kan tillgodogtftras industriellt. Alster. särskilt äm- nen och blandningzn'. sotn är avsedda för användning vid utövande av nå— gon av dessa metoder är däremot enligt uttrycklig föreskrift i och för sig patenterbara.

Prop. l977/78:1 Del A 165

1 artikel 53 undantas vissa uppfinningar. som eljest skttlle kumta falla un— der konventionens uppfimtingsbegrepp. fran det patettterbara området. Europeiskt patent meddelas sålunda inte på uppfinningar vars utnyttjande eller offentliggörande skulle strida mot allmän ordning (”ordre public")el- ler goda seder. Europeiskt patent meddelas inte heller på växtsorter eller djttrraser eller väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiska förfaranden och alster av sådana förfaranden.

En uppfinning skall enligt artikel 54 anses som ny. om den inte utgör del av teknikens ståndpunkt. 'l'ill teknikens ståndpunkt räknas allt som har bli- vit allmänt tillgängligt före den europeiska patentansökningens ingivnings- dag oavsett hur det har skett. Ätnjuter ansökningen prioritet. omfattar tek- nikens ståndpunkt allt som har blivit allntänt tillgängligt senast dagen före prioritetsdagen. Som del av teknikens ståndpunkt anses även innehållet i sådan tidigare europeisk patentansökan som ännu inte har publicerats före ingivningsdagen resp. prioritetsdagen men som senare publiceras av det europeiska patentverket. Sådan tidigare ansökan får dock beaktas endast såvitt avser stat som är designerad både i den tidigare och i den senare gjorda ansökningen när resp. ansökan publiceras.

En särskild nyhetsregel uppställs i fråga om ämnen och blandningar som är avsedda att användas som hjälpmedel vid sådana metoder för kirttrgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnosticering som skall utövas på människor eller djur. Såvitt gäller ämnen eller blandningar som förut är kända får patent meddelas på användning som hjälpmedel vid metod som nyss nämnts förutsatt att '.tnvändning av ämnet eller blandningen vid någon sådan metod inte är känd tidigare (art. 54.5)

[ artikel 55 föreskrivs vissa ttndantag från nyhetskravet. Nyhetshinder föreligger sålunda inte om uppfinningen inom sex månader före den dag då den europeiska patentansökningen ingavs har blivit allmänt tillgänglig till följd av uppenbart missbruk i förhi'tllande till sökanden eller någon från vil- ken dcttne härleder sin rätt. Detsamma gäller om uppfinningen inom sattt- nta tid har blivit allmänt tillgänglig till följd av att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt har förevisat uppfinningen på sådan ofliciell eller officiellt erkänd internationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1938 avslutade konventionen om internationella utställning- ar.

Uppfinningshöjd skall enligt artikel 56 anses föreligga om uppfinningen för en fackman inte är närliggande i förhållande till teknikens ståndpunkt. Vid avgörande av huruvida uppfinningshöjd föreligger skall till teknikens ståndpunkt inte räknas innehållet i tidigare europeiska patentansökningar som inte har publicerats före den dag då ifrågavarande ansökan görs.

Enligt den europeiska patentkonventionen får patent på själva alstret. s. k. produktpatent. meddelas såvitt avser kemiska produkter. Iivs- och lä- kentedel. Fördragsslutandc stat. vars nationella lag inte medger dylika pro-

Prop. t977/78:l Del A 166

dttktpatettl. ges emellertid rätt att genom reservation som görs senast vid tillträdet till konventionen upprätthålla förbudet tttot sadana produktpatent ttttder en övergattgstid på högst tio år från det att konventionen har trätt i kraft (art. 167.2.a oelt art. 1673). Stat sotn har avgivit sådan reservation är förpliktad att återta den så snart ontstättdighetertta ntcdger det (art. 167.41. (.)m särskilda skäl föreligger. får den europeiska patentorgattisationens för- vallttingsl'å'td ge fördt'agsslutande stat rätt att behålla förbudet tttot produkt- patent på sådana alster ttnder ytterligare högst fem år (art. 167.31.

H.B.)" lx'ttttttttillt'tt

Kommittett erinrar till en början om att vid prövning av europeisk pa— tentansökan det europeiska patentverket skall beakta endast de patenter- barhetsvillkor som föreskrivs i den europeiska patetttkonventionen. 'l'alan om ogiltighet av europeiskt patent prövas däremot för varje fördragsslu- tande stat av den statens domstolar. Kommittén framhå'tller också att euro- peiskt patettt får ogiltigförklaras endast på ttågott av de grunder som anges i artikel BK.] i konventionen eller om den uppfinning som patentet avser inte uppfyller kraven i vederbötandc stats lag på nyhet och uppfinnings— höjd i förhi'tllande till sådan uppfinning sotn har sökts skyddad genom tta- tionell patentansökan ttted tidigare ingivnings— eller prioritetsdag ätt den ansökan sotn ligger till grund för det europeiska patentet. Nationell dom- stol får däremot inte ogiltigförklara europeiskt patent på den grunden att det inte uppfyller annat patenterbarhetsvillkor som föreskrivs i nationell lag. 1 artikel 1381 föreskrivs bl. a. att europeiskt patettt får förklaras ogil- tigt om det avser nagot sotn inte är patenterbart enligt artiklarna 52—57.

Kommittén framhåller att det i och för sig inte fintts något hinder för för— t'lragsslutande stat att såvitt gäller nationella patent uppställa fiera paten- terbarhetsvillkor ätt de som anges i konventionen och låta åsidosi'tttandc av sådana villkor utgöra ogiltighetsgrttnd gentemot nationella patettt. Om en sådan ordning tillämpades i Sverige. skttlle detta emellertid leda till att en patetttsökattde skttlle kutttta få giltigt patent för Sverige i forttt av euro- peiskt patent i fall där det inte hade varit tttöjligt att få giltigt patettt medde- lat av det svettska patentverket. Detta katt enligt kommitten inte vara rim- ligt. Kommittén anser därför det i praktiken vara ttt'"'tdvändigt att de paten- terbarltetsvillkot' som uppställs i den svenska patetttlagstiftningen inte i nå- got avseende går utöver de patettterbarhetsvillkor som föreskrivs i den ett- ropeiska patentkonventionen.

lin jämförelse mellan gällande svensk rätt och den europeiska patent- kottvetttiotten ger enligt kommitten vid handen att det sätt på vilket det pa- tenterbara området anges i den svenska lagtexten oelt i konventionen skil- jer sig åt i vissa avseenden. Kommittén påpekar att konventionens regle- ring bl.a. är avsevärt utförligare. Trots olikheterna i besti'tmmelsernas ttt- formnittg är emellertid enligt kommitten det patenterbata området enligt

Prop. 1977/7811 Del A 167

svensk rätt och enligt konventionen detsamma. Kommittén bortser därvid från det i svensk rätt tills vidare gällande förbudet mot produktpatent på livs— oelt läkemedel. Kommitten anser att någon ändring av den svenska patentlagstiftningen i vad avser det patenterbara området inte erfordras för att i sak uppnå överensstämmelse med vad sotn kommer att gälla enligt konventionen. Skillnaden i utformning mellan den svenska lagtexten oeh konventionstexten är emellertid så stor att det enligt kommitten finns an- ledning att överväga en anpassning av den svenska lagstiftningen i redak- tionellt avseende.

Både i konventionen och i svensk rätt krävs för patenterbarhet att tipp- finningen är n_v oeh har uppfinningshöjd. Vad som skall anses känt vid be— dömning av n_vhetskravet regleras enligt kommitten i princip på samma sätt i konventionen oeh i svensk rätt. Däremot. anför kommitten. skilld" sig svensk rätt och konventionen i fråga om vad som skall beaktas vid be- dömning av kravet på uppfitmingshöjd. l'inligt svensk rätt anses sålunda sotn känt i förht'tllande till en patentansökan även innehållet i tidigare svenska patentansökningar sotn inte har blivit offentliga före den dag då den n_va ansökningen gjordes. om dessa tidigare ansökningar sedermera blir allmänt tillgängliga enligt 22 ;"- patentlagen . Detta gäller både vid avgö- rande av huruvida uppfinningen är n_v oelt vid bedömning av huruvida den har uppfimtingsht'lid. Irlnligt den europeiska patentkonventionen anses in- nehållet i tidigare europeisk patentansökan. som sedermera publiceras. som del av teknikens ståndpunkt endast vid avgörandet av huruvida den patentsökta uppfinningen är n_v.

Kommittén erinrar om att frågan huruvida och i vilken omfattning inne- hållet i tidigare ansökan. som inte har blivit allmänt tillgänglig innan en se- nare ansökan görs. skall anses som känt i förhållande till den senare ansök- ningen var föremål för ingående överväganden i förarbetena till patentla- gen (NU l93616 s |28 ff.. prop. l9(»6:40 s. 81 f.. s. 84 f.). Kommittén anför att den lösning som denna lag innehåller oeh som överensstämmer med vad som föreslogs i 1963 års nordiska betänkande under remissbehandling— en av nämnda betänkande blev utsatt för kritik från åtskilliga remissinstan- ser. Lämpligheten av den valda lösningen har satts i fråga även efter lagar- nas ikrafttri'tdamle. Enligt kommitten är det uteslutet att efter ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventioncn i den svenska lagstiftning- en behålla en från konventionen avvikande reglering när det gäller den grundläggande frågan vad som skall beaktas vid avgörande av huruvida en patentsökt uppfinning har uppfinningshöjd. Kommittén föreslår därför att den svenska lagstiftningen anpassas till konventionen i detta avseende. Kommittén anser att den föreslagna ändringen torde tillgodose önskemå- len från dem som har kritiserat gällande rätt på denna punkt.

Vad angår innebörden av kravet på uppfinningshöjd påpekar kommitten att. enligt uttalande av första lagutskottet i samband med behandlingen av IW» års proposition med förslag till patentlag. kravet på ttppfinningshitlkl

Prop. l977/78:l Del A 1va

borde skärpas i förhållande till den praxis sotn då hade utbildats tll.U l967: 53 s. 23). Med utgångspunkt från de diskussioner som ägde rum un- der förarbetet till den europeiska patentkonventionen anser sig kommitten kttnna utgå från att den uppfinningshöjd som komtner att krävas av det ett- ropeiska patentverket kommer att överensstämma med den praxis sotn f. n. tillämpas i Norden. F.nligt kommittén finns det i vart fall inte anled— ning att räkna med att de skillnader som kan ttppstå kommer att orsaka några praktiska olägenheter.

Kommittén tar härefter ttpp frågan om anpassning av den svenska lag- texten till konventionen i redaktionellt avseende. Komtnittén erinrar där- vid om att europeiskt patent kan förklaras ogiltigt om det har meddelats i strid mot de patenterbarhetsvillkor sotn uppställts i konventionen medan ett svenskt patent enligt gällande rätt kan förklaras ogiltigt. om patentet har meddelats i strid mot I eller 2 s' patentlagen. Med utgångspunkt i att patenterbarhetsvillkoren enligt dessa paragrafer i deras nu gällande l_vdelse i sak helt överensstämmer med de patenterbarhetsvillkor som föreskrivs i konventionen anser kommittén att det i patentlagen skulle kunna föreskri— vas att även europeiskt patent får förklaras ogiltigt. om det har meddelats trots att villkoren enligt I och 2 så inte var uppfyllda. En sådan lösning skulle medföra den fördelen att talan vid svensk domstol om ogiltighet av patent skulle komma att prövas enligt samma bestämmelser oberoende av om ogiltighetstalan avser europeiskt patent eller patent meddelat av det svenska patentverket.

En alternativ lösning skulle enligt kommittén vara att i patentlagen ta in en bestämmelse av innebörd att europeiskt patent får förklaras ogiltigt så- vitt gäller Sverige. om det avser något sotn inte är patenterbart enligt artik- larna 52 57 i konventionen. F.n dylik bestämmelse måste emellertid enligt kommittén kompletteras med en föreskrift av innebörd att europeiskt pa- tent får förklaras ogiltigt. om det inte uppfyller kraven på nyhet och upp- finningshöjd i förhållande till svensk patentansökan med tidigare ingiv- nings- eller prioritetsdag än den ansökan som ligger till grund för det euro- peiska patentet eller i förhållande till svenskt patent grundad på sådan tidi— gare ansökan. Kommittén anser emellertid att enbart en hänvisning till konventionstexten inte är godtagbar på en så viktig punkt. Enligt kom- mittén bör i patentlagen uttryckligen anges under vilka förutsättningar ett- ropeiskt patent kan ogiltigft'fn'klaras såvitt avser Sverige. Kommittén före- slär därför att i patentlagen skall föreskrivas att europeiskt patent får för- klaras ogiltigt om det har meddelats trots att de patenterbarhetsvillkor som anges i lagen inte är uppfyllda.

Det kan emellertid enligt kommitten ifrågasättas om inte en sådan lös- ning med den nuvarande utformningen av patenterbt'trhetsvillkoren i l & patentlagen i andra fördragsslutande stater skulle kunna ge ttpphov till tveksamhet huruvida grunderna för ogiltigförklaring av europeiskt patent såvitt avser Sverige helt överensstämmer med vad som föreskrivs i kön—

Prop. l977/78:l Del A 161)

ventionen. Kommittén påpekar att lagförarbeten av det slag som föreligger i Sverige saknar motsvarighet i åtskilliga av de stater som förväntas tillträ- da kom-'entionen. Kommitten anför vidare att de nordiska kommitteer sotn nu har övervägt vilka författningsändringar som föranleds av den europeis— ka patentkonventionen har ansett det 'ara av vikt att nordisk rättspraxis kommer att tillmätas betydelse i andra fördragsslutande stater när det gäl- ler tolkning och tillämpning av konventionens bestämmelser om villkoren för patenterbarhet. linligt kommittéernas uppfattning är utsikterna i detta avseende större. om patenterbarhetsvillkoren i de nordiska patentlagarna ges en utformning som nära ansluter sig till utformningen av motst-'arande bestämmelser i konventionen. Patentpolicykommitten förordt'tr därför att l & patentlagen ges en avfattning som nära ansluter sig till konventionens bestämmelser rörande avgränsningen av det patenterbara området. En så- dan lösning skulle enligt kommitten i allt väsentligt innebära en kodifiering av doktrin och praxis.

Såvitt avser livs- och läkemedel erinrar kommittén om att enligt l884 års patentfi'n'ordning gällde att patent inte fick meddelas på själva alstret titan endast på särskilt förfarande för framställning av detta. Genom l967 års patentlag upphävdes i princip förbudet mot prodttktpatent på livs- oelt lä— kemedel. l övergångsbestämmelserna till denna lag föreskrivs dock att pa- tent inte får meddelas på alster som är livs- eller läkemedel förrän regering- en förordnarannat. Något sådant förordnande har inte meddelats.

F.nligt kommitten måste det anses uteslutet att i den svenska patentlag- stiftningen behålla förbudet mot prodttktpatent på livs- och läkemedel så- vitt avser patent som meddelas av det svenska patentverket. om sådana produktpatent kan meddelas för Sverige av det europeiska patentverket. Vid ett svenskt tillträde till konventionen uppkommer därför enligt kont- mittén endast frågan om Sverige skall avge reservation för att därigenom få möjlighet att upprätthålla förbudet mot dylika produktpatent under en övergångstid på högst femton år.

I [966 års proposition uttalade föredragande departementschefen att det från samhällelig synpunkt inte fanns något hållbart skäl för förbud mot pro- dttktpatent på Iivs- och läkemedel men att förbudet borde bibehållas under en övergångstid till dess motsvarande ändring allmänt hade genomförts i andra industriländer (prop. 1966: 40 s. 70).

Kommittén anser att det inte heller i dag finns något hållbart skäl för ett förbud mot produktpatent på livs- och läkemedel. Den framhåller att de stater som tillträder den europeiska pt'ttentkonventionen och som i dag inte tillåter sådana produktpatent kommer. i vart fall efter en övergångstid. att bli tvungna att tillåta dylika prt'tduktpatent. Vidare pekar kommittén på att marknadspatentkonventionen inte medger något undantag från möjlighe- ten ått få produktpatent på livs- och läkemedel. Kommittén anser det ute- slutet att Danmark skulle behålla ett sådant förbud för nationella patent se- dan marknadspatentkonventionen har trätt i kraft för dess del. Såvitt gäller

Prop. l977/78:l Del A 170

Norge upplyser kommitten att man där överväger att behålla förbudet mot sådana produktpatent och att Norge vid ett tillträde till konventionen där— för kan komma att utnyttja reservationsmöjlighcten för att i vart fall under en övergångstid kttnna behålla förbudet. Huruvida förbudet mot produkt— patent på livs- och läkemedel kommer att upphävas i Finland är enligt kommitten en öppen fråga.

Kommittén anser att övervägande skäl talar för att förbudet i övergångs— bestämmelserna till patentlagen att meddela produktpatent på livs— och lä- kemedel upphävs i samband med att den europeiska patentkonventionen träderi kraft. ()m förbudet upphävs films inte anledning för Sverige att vid tillträde till konventionen avge reservation på denna punkt.

I artikel 54.5 i den europeiska patentkonventionen finns som förut nämnts en särskild bestämmelse om vad som skall anses känt när det gäller ansökan om patent på redan kända ämnen eller blandningar som är avsed- da för användning som hjälpmedel vid sådana metoder för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnosticering som utövas på människor eller djur. Patent får sålunda meddelas på användning vid metod som nyss nämnts om användning av ämnet eller blandningen vid någon sådan metod inte är känd tidigare.

Om det i svensk rätt övergangsvis gällande förbudet mot produktpatent på livs- och läkemedel upphävs tilait att i patentlagen införs en bestämmel- se som svarar mot konventionens artikel 54.5. skttlle enligt kommitten pa— tent på hjälpmedel för medicinsk behandling enligt svensk rätt ktinna med- delas i stöi're utsträckning än enligt konventionen. nämligen inte bara i frå- ga om den först uppfunna anvi'indniiigeii som sådant hjälpmedel utan även i fråga om andra därefter uppfunna användningar för sådana ändamål. F.n- ligt uttalande av föredragande departementschefen i 1966 års proposition (prop. mot»: 40 s. 7l f. ) skttlle det nämligen inte vara uteslutet att en ny bio- logisk verkan av ett redan patenterat läkemedel kan ha sådan uppfinnings- höjd i förht'tllande till det tidigare patentet att ett nytt sji'ilvständigt patent kati meddelas. Kommittén finner inte anledning att i svensk rätt medge pa— tent i fråga om användning av sådana hjälpmedel som nti avses i andra fall än som medges i den europeiska patentkoiiventionen. Kommittén föreslår därför att i patentlagen tas in en bestämmelse ..som svarar mot artikel 54.5.

H.B.—I Rumis.v_i'tfru/illum:

Som framgår av den tidigare redogörelsen tar kommitten i föt'evatttnde sammanhang tipp fyra huvudfrågor. nämligen spörsmålet om saklig och re— daktionell ('vvei'ensstämmelse mellan patentlagen och den europeiska pa- tentkonventionen i vad avser regleringen av det patenterbara området. slo- pandet av kravet att uppfinning skall visa uppfinningshöjd gentemot inne- hållet i tidigare patentansökningar även om dessa ännu inte har blivit of— fentliga när uppfinningen patentsöks. upphävande av det övergångsvis

Prop. 1977/78:l Del A l7l

kvarstt'iende förbudet mot produktpatent på livs- och läkemedel samt en särskild reglering av nyhetshindret i fråga om hjälpmedel vid vissa medi- einska förfaranden.

Kommittens förslag rörande regleringen i patentlagen av" det patenterba- ra området har berörts av juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. patentverket. l.äkemedelsindustriföi'eningen. Föreningen för industriellt rättsskydd och Svenska patentombttdsföreningen.

Pul('li[untlmt/xfi'irt'ii[lige/i förklarar att den inte har något att erinra mot att den svenska lagtexten i redaktionellt avseende anpassas till konven— tionstexten. l—"öreningen anser liksom kommitten att en sådan anpassning inte innebär någon saklig ändring av gällande svensk rätt. Juridik/ut_lii/t'ul- [('lt'll och Föi'i'liingt'li_li'ir flltl'll.t'll'it'lll riittxxkyt/t/ anser att de preciseringar av det patenterbara området som den föreslagna anpassningen av patentla- gen till konventionen skulle innebära i allt väsentligt är en kodifiering av vad som redan gäller enligt doktrin och praxis. Föreningen uttalar dess- utom att den fylligare beskrivningen av uppl'inningsbegreppet framstår som en fördel eftersom lagtexten därigenom blir mer informativ än den f. n. är.

Pii/t'llti'crkt't och [.t'ili't'mt't/t'Ixi/i[lux/rij/i'irv/ii/igt'u anför att den av kom- mitten föreslagna anpassningen till konventionen i ett hänseende innebär en inskränkning av det patenterbara området i förhi'illande till gällande rätt. Dessa remissinstanser framhåller att konventionens reglering innefattar ett förbud mot patent på förfaranden för diagnostisering som skall utföras på människor eller djur. De erinrar om att i nordisk praxis patent har medde- lats på förfarande för upptagande av röntgenbild med användning av rönt- genkontrastmedel. Patentverket uttalar att förslaget innebär en onödig skärpning i förhallande till llLlX-"lll"illlklt' praxis och anser att man titan någon större olägenhet kan underlåta att anpassa svensk rätt till konventionen på denna punkt. Läkemedelsindustriföreningen. som anser att vinsten av en anpassning till konventionen på denna punkt är av ringa betydelse. motsät- ter sig den föreslagna ändringen av gällande rätt.

Förslaget att slopa kravet på uppfinniiigshöjd gentemot innehållet i såda— na ansökningar som inte har blivit offentliga innan uppfinningen patent- söks hälsas med tillfredsställelse av Fi'irt'liingcii_li'ir iiitliix/riclll l't'ittxx/i'ydtl. Svens/til fil(lll.l't'l'i('ll.l' puttwti/igz'lijt'irt'rx ji'ire/Iirtg och Puff/m:nz/Jm/Aj/i'ir— uni/igen. I-"(irzv'i'urulx ('ii'il/i'iri'ult/iiiig anför i sitt yttrande att en reglering i enlighet med kommitténs förslag visserligen kan medföra att patent bevil- jas olika sökande på alltför likartade uppfinningar samt att svårighet kan uppstå att bestämma patentskyddets omfattning. Civ-'ilförvaltningen anser emellertid att fördelarna med en anpassning till kt')itv-'eittioneit är så stora att de överväger de nackdelar som den föreslagna ändringen kan medföra.

Kommitténs förslag att upphäva det övergangsvis gällande förbudet mot produktpatent på Iivs- och läkemedel behandlas av socialstyrelsen. statens livsmedelsverk. patentverket. iiäriiigsfrihetsoiitbudsmannen. Kooperativa

Prop. 1977/78:l Del A l7l

förbundet. lngenjörsvetcnskapsakademin. Läkemedelsindustriföreningen. Svenska föreningen för industriellt rättsskydd. Svenska industriens pa- tentingenjörers förening. Svenska patentombudsföreningen och Svenska upphnnareföreningen.

Surin/styrelsen. som särskilt övervägt patenterbarhetsbestämmelserna i fråga om läkemedel. har inte något att erinra mot kommittens förslag i den delen. Statens Iil'ä'lnf't'h'lxl'l'l'lt' framhåller att principen om produktpatent på livsmedel har accepterats i patentlagen . Livsmedelsverket anser därför att det inte är motiverat att Sverige vid tillträde till den europeiska patent— konventionen avger reservation i fråga om produktpatent på livsmedel. Verket uttalar att den svenska patentlagen ger möjlighet till ingripande om en patenträtt i enskilt fall skulle utnyttjas på ett sätt som strider mot funda— mentala samhällsintressen. exempelvis inom livsmedelsf't'irst'vijningen.

Nit"rings/riket.voml>mlxnuinut'/t (NO) anför att upphävande av förbudet mot produktpatent på livs- och läkemedel innebär en utvidgning av det pa- tenterbara området. Detta kan enligt Nt) leda till ett ökat antal fall av mot- sättningar mellan patenthavarens berättigade krav på ensamrätt och kon— kurrensintressena. Med hänsyn till de positiva effekterna av en ökad inter- nationell samordning på patentområdet vill NO dock inte motsätta sig kommittens förslag.

Putt'iitrt'rli't't delar kommittens uppfattning att förbudet mot produktpa— tent på livs- och läkemedel bör upphävas och att det inte finns anledning för Sverige att utnyttja reservationsrätten enligt deit europeiska patentkon— ventionen. Verket anför att för dess del övergången till produktpatent på livs- och läkemedel innebär att det komplicerade systemet med s. k. analo- gifi'irfaranden i princip bortfaller. Vidare blir det enligt patentverket inte längre nödvändigt titt ta ställning till huruvida en substans är att betrakta som livs- eller läkemedel.

Föreningen _lå'ir i'mlustri'c'llt rättsskydd. Patantomhudsji'ircningen och Li'ikwiieclclxi'ndu.rri'ifi'ii't'iu'iigeri hälsar med tillfredsställelse förslaget att upphäva det enligt övergångsbestämmelserna till patentlagen gällande för- budet mot produktpatent på livs- och läkemedel. Även Sve/iska i'iitluxrri- wu" palelztiitge/tit'ircrx_li'irt'ni'ng stöder detta förslag. [ligertit'irxvctun_v/capsa- kadwiiiii anser att möjligheten att få produktpatent på livs- och läkemedel gör det lättare för läkemedelsindustrin att få ersättning för sina forsknings- och utvecklingskostnader. Enligt Föreningen för industriellt rättsskydd togs vid patentlagens tillkomst det principiella ställningstagandet att patent på sådana produkter skulle vara tillåtna. Det framstår enligt föreningen som ohållbait att upprätthålla det övergångsvis kvarstående förbudet mot sådana produktpatent. Om man i övrigt godtar uppfattningen att patent— skyddet fyller en viktig tttvecklingsfrämjande funktion. ter det sig enligt föreningen inte rimligt att inta motsatt ståndpunkt i fråga om livs- och läke- medel. Risken för missbruk bör enligt föreningen mötas med de patcnt- rättsliga regler som finns för detta ändamål. såsom reglerna om tvångsli-

Prop. l977/78:l Del A 173

cens. Patentombudsföreningen uttalar att förbudet mot produktpatent på liVs- och läkemedel bör upphävas snarast. även om Sverige inte tillträder den europeiska patentkonventionen.

Två remissinstanser. lx'uu/u'mliru _li'ir/m/itlt'l (lv/"') och .S'rcns/w upp/in- liru'tj/i'irmiugt'n. motsätter sig förslaget att nu upphäva det övergångsvis kvarstående förbudet mot prodttktpatent på livs- och läkemedel. KF anser att Sverige bör helt utnyttja rcservationsmöiligheterna för att kunna bibe- hålla detta förbud under en övergångstid. i vart fall såvitt gäller livsmedel. så att tillräckliga erfarenheter kan vinnas under den tid som reservation i detta avseende får omfatta. dvs. högst 15 år från ktmventionens ikraftträ- dande. Vidare anser KF det angeläget att övergångstiden utnyttjas för att få klarhet i hur de övriga nordiska länderna ställer sig i denna fråga. Upp— finmtrcförcningen uttalar att produktpatent på livs- och läkemedel i det övervägande antalet fall torde komma att sökas av stora företag som ett monopol- och konktlrrensinstrument. Föreningen tror att sådana patent endast i enstaka fall skulle kunna användas som skydd för enskild uppfin- nare. l-"öreningcn anser att livsmedel är av betydande intresse från konstl- lnentsynpunkt och att prodttktpatent på livsmedel fortfarande inte bör medges.

Vad slutligen gäller kommitténs förslag att i svensk rätt införa en be- stämmelse som motsvarar artikel 54.5 i den europeiska patentkonventio- nen har detta i och för sig lämnats utan erinran av remissinstanserna. Pu- tenltunfun/.xjf'öi'uningen ifrågasätter emellertid huruvida kommitténs titta- landen om gällande rätt såvitt avser möjligheten att få patent på känt ämne är riktiga. Kommitténs uttalanden tyder enligt föreningen på att gällande svensk rätt tillåter att patent meddelas på en känd substans eller blandning avsedd för en bestämd ny användning. Enligt föreningen finns det i patent- Verkcts praxis inte stöd för uppfattningen att patent i något fall skulle kun- na meddelas på ett redan känt ämne som produktpatent. Om en ny använd- ning av ett känt ämne uppfinns. bör enligt föreningen patent i stället med- delas på användningen. Skulle användningen i princip vara utesluten från patentskydd. bör enligt föreningen något patent inte meddelas. Föreningen uppfattar konventionsbestämmelsen så att den ger en möjlighet som eljest inte skulle ha funnits att få patent på en produkt för viss användning. inte patent på användning av en produkt. Om svensk rätt har det innehåll som synes framgå av kommitténs uttalanden. skttlle enligt föreningen produkt- patent pä ämnen och blandningar för viss angiven användning kunna med- delas i större utsträckning enligt svensk rätt än enligt konventionen. Detta är enligt föreningen olämpligt. Föreningen anser att den svenska reglering— en av denna fråga bör överensstämma med konventionen. Det bör enligt föreningen klargöras att denna reglering inte får tolkas så att patent kan meddelas på känd substans eller blandning avsedd för annan användning än de medicinska behandlingar som avses i artikel 54.5.

Prop. 1977/782! Del A l7-t

H.B.?" I'i'irt'drugumit'n

Vid prövning av europeisk patentansökan skall det europeiska patent- verket beakta endast de patenterbai'hetsvillkor som föreskrivs i den euro— peiska patentkonventionen. 'falan om ogiltighet av europeiskt patent prö— vas för varje fördragssliitande stat av den statens domstolar. Europeiskt patent får ogiltigft'irklaras endast på någon av de grunder som anges i kon— ventionen. Bland dessa grunder återfinns det fall att patentet har meddelats i strid mot patenterbarhetsvillkoren enligt konventionen. Nationell dom- stol får såltiiida inte ogiltigförklara europeiskt patent på den grunden att patetttct inte uppfyller annat patenterbarhetsvillkor som föreskrivs i iiatio- nell lag.

Såsom kommitten har framhi'illit finns det i och för sig inte något hinder för fördragsslutande stat att såvitt gäller nationellt patent föreskriva llcra påtentcrbarhctsvillkor än de som anges i konventionen och låta åsidosät- tande av sådana villkor utgöra ogiltighetsgrund endast i fråga om nationellt patent. Kommittén har emellertid ansett att det vid ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen i praktiken är nödvändigt att patenter— barhetsvillkoren enligt svensk rätt inte går utöver patenterbarhetsvillkoren enligt konventionen. Det sktille nämligen annars bli möjligt att få euro- peiskt patent för Sverige i fall då nationellt svenskt patent inte kan medde- las. Denna bedömning har inte mött någon invändning under remissbe- handlingen ochjag vill för egen del ansluta mig till den.

I fråga om patcnterbarhetsvillkorcn skiljer sig svensk rätt från reglering- en i den europeiska patentkonventionen främst i två hänseenden. Den första av dessa skillnader gäller vad som skall beaktas vid bedömning av huruvida en uppfinning har uppfinningshöjd. På denna punkt har konven- tionen såsom komniitten anfört ett annat materiellt innehåll än 2 s* patent- lagen. l)en andra skillnaden hänför sig till angivandet av det patenterbara området. Bl. a. är regleringen i konventionen i detta hänseende avsevärt tit— ft'firligare än i patentlagen . Med utgångspunkt i dessa skillnader har patent- polieykonimitten tagit tipp frågan om en anpassning av svensk rätt till kon- ventionens bestämmelser. I anslutning härtill har kommitten också be- handlat spörsmålen om slopande av det övergi'ingsvis kvarsti'iendc förbu- det mot produktpatent på livs— och läkemedel samt om en särskild regle- ring efter mönster av konventionen såvitt avser nyhetshindret i fråga om hjälpmedel vid medicinska förfaranden.

För att patent skall ktinna meddelas på en tipplinning gällerenligt svensk rätt att iipplinningen måste både vara n_v och ha uppfinningshi'iid inte en- dast i förhållande till vad som faktiskt har blivit känt före den dag då tipp— finningen patentsöks titan också i förhållande till innehållet i tidigare häri landet gjorda patcntansökningar som då ännu inte har offentliggjorts men som sedermera blir allmänt tillgängliga. Kommittén har fi'ireslagit att kra— vet på uppfinningshöjd i förhållande till innehållet i tidigare ansifikningar

Prop. l977/78:l Del A 175

som ännu inte har offentliggjorts skall slopas. Förslaget har godtagits av remissinstanserna.

[ likhet med kommitten anserjag det uteslutet att efterett svenskt tillträ- de till den europeiska patentkom-'entionen iden svenska lagstiftningen be— hålla en från konventionen avvikande reglering när det gäller deti grundläg— gande frågan vad soin skall beaktas vid avgörande av huruvida en patent- sökt uppfinning har itppfinningshöjd. .lag biträder därför kon'imittens förv slag att den svenska lagstiftningen anpassas till konventionen på denna punkt.

När det gäller angivandet av det patenterbara området har kommitten gjort en ingåendejämförelse mellan konventionen och svensk rätt. Därvid har kommitten funnit att det sätt på vilket det patenterbi'ira området anges i den svenska lagtexten i vissa avseenden skiljer sig från det sätt på vilket det patenterbara omradet anges i konventionstexten. Trots olikheterna i besti'tmnielsernas utformning har kommitten emellertid ansett att det på— tenterbara området är detsamma enligt gällande svensk rätt och enligt kon- ventionen. Skillnaden i bestäinmelsernas tttformning är dock så stor att kommittén har funnit det påkallat att anpassa den svenska lagtexten till konventionen i redaktionellt avseende. Om inte en sådan anpassning görs. skulle enligt kommitten kunna uppstå tveksamhet i andra fördragssltttande stater huruvida grunderna för ogiltigförklaring av europeiskt patent såvitt avser Sverige helt överensstämmer med vad som föreskrivs i konventio- nen. lin anpassning av det slag som kommitten har föreslagit innebär främst att i lagen tas in preciseringar av det patenterbara området.

Kommitténs uppfattning att det patenterbara området är detsamma en- ligt svensk rätt och enligt konventionendelas i allt väsentligt av remissin- stanserna. 'l'vå remissinstanser anser emellertid att det i ett avseende före- ligger en skillnad. nämligen såvitt gäller metoder för diagnostisering. En— ligt konventionen är metoder för diagnostisering undantagna från patenter- barhet i den mån sådan metod är avsedd att utövas på människor eller djur. Dessa två remissinstanser har framhållit att i svensk praxis patent har meddelats på vissa sådana förfaranden. exempelvis förfarande för röntgen— fotografering med användning av kontrastmedel.

l'inligt ) s* patentlagen gäller att patent kan meddelas på uppfinning som kttii tillgodogöras industriellt. Patentlagen innehåller dock inte någon när— mare precisering av det patentiättsliga uppfinningsbcgreppet. dvs. vad som menas med uppfinning som kan tillgodogöras indtistriellt. Som jag ti— digare har anfört har emellertid detta begrepp i doktrin och praxis fått ett tämligen fast innehåll. Uppfinning i patentlagens mening anses sålunda föreligga endast om uppfinningen har teknisk karaktär och teknisk effekt samt är reproducerbar.

De vi" "entligaste avgränsningarna av det patenträttsliga uppfinningsbe- greppet följer av kravet på teknisk karaktär. På grtind av detta krav anses upptäckter. vetenskapliga teorier och rena t'invisningar för det mänskliga

Prop. 1977/7821 Del A 176

intellektet falla utanför det patenträttsliga uppfinningsbegreppet. Som ex- empel pa sådana anvisningar har nämnts bl.a. vissa undervisningsmeto- der. metoder för skrift. system för stenografi eller bokföring. metoder för reklam samt regler för spel. penningsvstem och stadsplaner. Vidare anses detta krav innebära att metoder för behandling av mi'tnniskokroppen och levande djurs kroppar normalt faller utanför det patenträttsliga uppfin- ningsbegreppet. Under senare tid har frågan huruvida datorprogram om— fattas av tippfinningsbegreppet varit föremål för regeringsrättens prövning. Datorprogram som sådana har därvid ansetts vara av i huvudsak samma karaktär som anvisningar för det mänskliga intellektet och därför inte pa— tenterbara som sådana.

Om man bortser från vad som sagts om metoder för behandling av män— niskor och djur liar de begränsningar av det patenträttsliga uppfinningsbe- greppet som anses gälla i svensk rätt sina motsvarigheter i de exempel som ges i den europeiska patentkonventionen på vad som inte är en uppfinning i konventionens mening. l konventionen nämns också särskilt konstnärliga skapelser bland undantagen. Det torde emellertid vara fullständigt klart att konstnärliga skapelser som sådana enligt svensk rätt inte anses ha teknisk kttt'aklitl'.

Vad gäller ntetoder för behandling av mäniiiskokroppen och levande djurs kroppar anses i svensk rätt att läke- och operationsmetoder inte i nå- got fall är patenterbara. Däremot är rättsläget i övrigt inte helt klart på det- ta område. Patent har sålunda meddelats på förfarande för röntgenfotogra— fering med användning av kontrastmedel. Ett sådant förfarande är givetvis avsett att utövas på bl. a. människor. Konventionens bestämmelser är nå- got strängare i vad aVser behandling i sjtikvårdssammanhang. Enligt kon- ventionen är sålttiida metoder för kirttrgisk eller terapeutisk behandling samt metoder för diagnostisering alltid undantagna fran patenterbarhet. om de är avsedda att utövas på människor eller djur.

Som framgår av vad jag nti har sagt sktille en avgränsning av det patent— rättsliga tippfinningsbegreppet efter mönster från konventionen för svenskt vidkommande i huvudsak inte innebära annat än en kodifiering av gällande doktrin och praxis. En sådan anpassning av den svenska lagstift— ningen till konventit'iiistexten har. som kommitten framhållit. väsentliga fördelar vid ett svenskt tillträde till konventionen. linligt min mening har den även ett värde i sig som ett bidrag till ett förenhetligande av grundläg- gande bestämmelser i europeisk patenträtt. En fullständig anpassning av svensk rätt till konventionen såvitt avser det patenträttsliga uppfinnings- begreppet skulle innebära en viss inskränkning i fråga om möjligheten att få patent på metoder för behandling av människor och djur. Diagnosmeto— der avsedda att utövas direkt på människors och levande djurs kroppar skulle sålunda komma att falla utanför det patenträttsliga uppfinningsbe- greppet. Enligt min mening kan några betänkligheter knappast anföras mot en anpassning av svensk rätt till konventionen på denna punkt. Sådana

Prop. l977/78:l Del A |77

diagnosmetoder bör enligt min mening inte betraktas annorlttnda än läke- och operationsmetoder.

Till följd av vissa ytterligare föreskrifter i l & patentlagen är emellertid det patenterbara området något mindre än det skulle vara om det bestäm- des enbart av det patenträttsliga uppfinningsbegreppet. Sålunda undantas från patenterbarhet uppfinning vars utnyttjande skttllc strida mot goda se- der eller allmän ordning. Vidare föreskrivs att patent inte får meddelas på växtsorter eller djurraser eller väsentligen biologiskt förfarande för fram- ställning av "äxter eller djur. Från den senare föreskriften görs dock det undantaget att patent får meddelas på mikrobiologiskt törfarande och als- ter av sådant förfarande. Dessa ytterligare t'tvgränsningt'tr av det patenter- bara Området har sina direkta motsvarigheter i den europeiska patentkoii- ventionen.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört biträder jag kommitténs förslag att begränsningarna i patentlagen av det patenterbara området skall vara de- samma som iden europeiska patentkonventionen.

Kommittén föreslår vidare att det titt gällande förbtidet mot prodttktpa- tent på Iivs- och läkemedel upphävs. Förslaget har vunnit ansltttning från llertalet av de remissinstt'tnser som yttrat sig i frågan. Två remissinstanser. Kooperativa förbundet och Svenska ttppfinnaieföreningen. har emellertid motsatt sig att förbudet upphävs nu. i vart fall såvitt gäller livsmedel. Dessa remissinstanser har förordat att Sverige vid ett tillträde till den euro- peiska patentkonventionen begagnar sig av den reservationsmöjlighet som konventionen ger för att under så lång tid som möjligt ktiiiiia bibehålla för- budet.

Somjag tidigare har nämnt får europeiskt patent meddelas på alster som är livs- eller läkemedel. Fördrt'tgsslutande stat kan dock genom att avge re- servation uppnå att sådana produktpatent under en övergångstid av tio el- ler. under vissa förutsättningar. högst IS år inte får rättsverkan i den sta- ten.

I 1966 års proposition uttalade föredragande departementschcfen att det från samhällelig synpunkt inte fanns något hållbart skäl för förbud mot pro- duktpatent på livs- och läkemedel. Ett sådant förbtid borde enligt hans uppfattning dock behållas under ett övergångstid till dess att motsvarande förbud avvecklades i andra industristaters patentlagstiftning. lnte heller jag anser det från samhällelig synpunkt finnas skäl för att upprätthålla ett förbud mot produktpatent på livs- och läkemedel. Liksom när det gäller andra patent finns bcstämtnelser som ger möjligheter till ingripande om prodttktpatent på livs- eller läkemedel skulle missbrukas. t.ex. patentla- gens bestämmelser om tvångslicens. .lag vill också påpeka att omfattning— en av den ensamrätt som en pt'itenthavare har kan inskränkas enligt kon— kttrrensbegränsningslagstiftningen. Vad angår utvecklingen i andra länder bör märkas att marknadspatentko'nventionen inte medger någon reserva— tion mot den europeiska patentkonventionen i fråga om produktpatent på lZ Riksdagen l977/78. I saml. Nr I. I.")z'l A

Prop. 1977/7811 Del A |78

livs- och läkemedel. I den proposition med förslag till ändrad patentlag- stiftning som nyligen har lagts fram i Danmark förordas också att det över- gångsvis gällande förbudet mot sådana prodttktpatent upphävs. Mot bak- grund av vad jag nu har sagt anserjag tiden mogen att för Sveriges del Lipp- häva förbudet mot produktpatent på livs— och läkemedel. Om detta förbud nu upphävs är det inte aktuellt för Sverige att avge reservation mot den eu- ropeiska patentkonventionen såvitt avser giltigheten av sådana produktpa— tent.

Den europeiska patentkonventionen innehåller. som jag förut har nämnt. en bestämmelse enligt vilken metoder för kirurgisk eller terapeu- tisk behandling samt metoder för diagnosticering är uteslutna från det pa- tenterbara området i den mån de är avsedda att utövas på människor eller djur. ! konventionen föreskrivs emellertid att alster som är avsedda att an- vändas vid sådana metoder kan patenteras. Detta gäller enligt konventio- nen särskill i fråga om ämnen och blandningar. Sålunda kan exempelvis en operationsteknik inte patenteras men väl ett instrument som är avsett att an 'ändas vid sådan teknik. Att patent på sådana alster kan meddelas enligt gällande svensk rätt torde det inte råda något tvivel om.

Konventionen innehåller emellertid också en bestämmelse av innebörd att det eljest gällande nyhetskravet inte utesluter möjligheten att få patent på känt ämne eller känd blandning för användning vid sådana medicinska metoder som inte själva är patenterbara. Villkoret är dock att användning— en av ämnet eller blandningen inte förut är känd inom någon metod av det slag som det här är fråga om. dvs. metoder för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller metoder för diagnosticering som är avsedda att användas på människor eller djur. Kommittén har föreslagit att samma reglering skall införas i svensk rätt. Förslaget har inte mött någon erinran ttnder re- missbehandlingen. Däremot ifrågasätter en remissinstans. Patentombuds- föreningen. om kommitten. när den bedömt behovet av lagstiftning. har ut- gått från en riktig uppfattning om gällande rätt på denna punkt. Föreningen har sålunda ansett att kommittén i sina uttalanden ger intryck av att det en- ligt svensk rätt är möjligt att få patent på ett förut känt ämne. avsett för en bestämd ny användning. Föreningen har hävdat att detta inte överens- stämmer med svensk praxis. l sådana fall bör enligt föreningen patent meddelas på den nya användningen av alstret och inte på alstret som så— dant. Skulle användningen i princip vara utesluten från patentskydd. bör enligt föreningen något patent inte meddelas.

Som jag tidigare har sagt anserjag att patenterbarhetsvillkoren i svensk rätt bör vara desamma som i den europeiska patentkonventioncn. [ likhet med kommitten anserjag därför att svensk rätt bör anpassas till konventio- nen i fråga om möjligheten att få patent på medicinsk användning av kända ämnen eller blandningar.

När det gäller den fråga som har väckts av patentombttdsföreningen vill jag anföra följande. F.nligt konventionens ordalydelse torde europeiskt pa-

Prop. 1977/78zl Del A 179t

tent på ämne eller blandning såsom hjälpmedel vid metoder av ifrt'tgavaran- de slag komma att meddelas i form av produktpatent vars skyddsomfång är begränsat till den användning sotn anges i patentkravet. Detsamma bör en- ligt tnin uppfattning gälla i fråga om patent meddelade av den svenska pa- tentmyndigheten i dessa fall. När det gäller frågan huruvida patent. sotn avser känt ämne eller känd blandning i viss användning. i övriga fall skall meddelas i form av användningsbundet prodttktpatent eller i form av pa- tent på användning av produkten synes den förhärskande meningen vara att endast patent på användning bör meddelas när uppfinningen gäller ett förut känt ätnne eller en förut känd blandning. .lag kan i princip ansluta mig till dettna uppfattning. Den svenska patentmyndigheten bör dock i detta hänseende beakta den praxis som utvecklas vid det europeiska patentver- ket.

Hänvisningar till S11

11.3. Produktskyddets omfattning ll.3.l (fifi/[(Halv I't'ill

[ patentlagen finns inte någon bestämmelse rörande patentskyddets om— fattning för patent som avser alster. s. k. produktpatent. Enligt uttalande av föredragande departementschefen i 1966 års proposition (prop. 1966: 40 s. 7l f.) ansågs emellertid de allmänna patenterbat'hetsvillkoren i patentla- gen leda till att patent på en kemisk förening kttnde gälla endast inom de användningsotnri'tden som angivits i patentkraven och andra områden som för fackmannen kunde anses närliggande i förhållande till dessa. [ proposi- tionen framhölls i sammanhanget att det inte var uteslutet att annan kttnde påvisa n_va användningsområden av ett ämne och erhålla självständigt pa- tent på användning av ämnet inom dessa områden. Vid bestämmande av gränserna för användningsområden som kan anses täckta av patentet bor- de emellertid enligt vad dåvarande departementschefen vidare framhöll in- te anläggas ett alltför snävt betraktelsesätt. tttan den som hade uppfunnit ämnet och påvisat dess praktiska nytta borde ges en rimlig marginal. [ frå- ga om hithörande ätnnen borde det dessutom vara tillåtet att ange llera oli- ka användningsområdcn utan att uppfinningen därmed skulle anses oen- hetlig. Till slut framhölls att det fick ankomma på praxis att ytterligare pre- cisera gränserna för patentskyddet i de fall som nu avses. Någon närmare reglering i lagtexten av denna fråga syntes enligt departementschefens me- ning knappast lämplig eller möjlig.

Enligt departementschefens uttalande skttlle alltså de allmänna patenter- barhetsvillkoren medföra att patentskyddet för alster som är kemisk före- ning är användningsbundet. Detsamma torde i princip gälla för andra als- ter. I de av patentverket utfärdade patentbestämmelserna har tagits in en föreskrift att om uppfinning avser ett alster. t. ex. en kemisk produkt. an- vändningen skall anges i patentkravet. om den inte klart framgår av de

Prop. 1977/78zl Del A Iso

egenskaper hos alstret som har angivits i patentkravet (3 * punkt 3 andra stycket).

[1.3.2 Kullt'UIlfollUl'Iltl

Eftersom samarbetskonventionen inte behandlar materiell patenträtt. berörs spörsmålet om produktskyddets omfattning inte i den konventio- nen. I den europeiska patentkonventionen anges inte uttryckligen om skyddet för produktpatent är anvi'tndningsbundet eller oinskränkt. dvs. medför skydd mot varje tänkbar användning av produkten. Det är dock klart att det under utarbetandet av konventionen förutsattes att europeiskt patent åtminstone såvitt avser kemiska föreningar skulle kunna medföra oinskränkt produktskydd. Detta följer enligt vissas uppfattning också mot— sättningsvis av en föreskrift i artikel l67.2.a av innebörd att fördragsslu- tande stat under en övergångstid inte behöver tillerkänna europeiskt pa- tent rättsverkan i den staten till den del patentet ger ett skydd som avser kemiska produkter. livsmedel eller läkemedel som sådana.

[1.3.3 Kant/nimi"

Patentpolicykommitten påpekar att frågan om omfattningen av skyddet för produktpatent diskuterades ingående under förarbetet till l967 års nordiska patentlagar (NU l963z6 s. llt) ff.. prop. l966z40 s. 7] f.). Denna fråga. vilken enligt kommitten har särskild betydelse såvitt avser kemiska föreningar. livsmedel och läkemedel. togs ttpp därför att de nordiska pa- tentkommittéerna föreslog att det tidigare förbudet mot patent på sådana produkter skulle upphävas.

[ l*)63 års betänkande föreslog de nordiska patentkotnmittéerna att de nya patentlagarna borde grundas på principen om oinskränkt produkt- skydd. Kommittéerna ansåg sålunda att ett system med användningsbun- det produktskydd ofta skulle vålla praktiska svårigheter när det gällde att göra en rimlig avgränsning av patentskyddet. Vidare skulle man enligt kommittéerna lätt kunna komma i det läget att patenthavaren inte kttnde hävda sin patenträtt på grund av den osäkerhet som förelåg när det gällde att avgöra för vilken användning alstret i ett visst fall såldes. Dessutom åberopade kommittéerna att principen om ett oinskränkt produktskydd i praxis tillämpades i Storbritannien och USA samt att denna princip kunde förväntas bli införd i det planerade systemet med europeiska patent. En av den norska kommitténs medlemmar uttalade sig dock till förmån för ett an- vändningsbttndet produktskydd. Till denna uppfattning anslöt sig vid re- missbehandlingen bl.a. de nordiska industriförbunden. Enligt dessa för- hand borde man i vart fall avvakta utvecklingen i andra industriländer in- nan ett oinskränkt produktskydd infördes i de nordiska länderna.

Efter remissbehandlingcn av l963 års betänkande togs frågan om patent-

Prop. l977/78zl Del A ISI

skyddets omfattning vid produktpatent tipp till förnyade överväganden vid nordiska departementsöverläggtiingar. Vid dessa överläggningar nåddes enighet otii att produktskyddet borde vara användtiingsbttndet. Någon ändring av den lagtext som hade ft'ireslagits i I963 års betänkande gjordes dock inte. Vid iii-'erläggningarna uttalades i stället att de av de nordiska kommittéerna föreslagna allmäntia patetiterbarhetsvillkoren innebar att produktskyddet var ativätidtiingsbundet. [ 1966 års proposition anslöt sig. som förut nämnts. dåvt'trande departementschefen till dentia mening.

Patetitpolicykotiiiiiittén konstaterar att utvecklingen sedan år 1967. då den nordiska patentlagstiftningen antogs. har gått i riktning mot ett oin- skrätikt produktskydd. Principen om ett oinskränkt prodttktskydd tilläm- pas numera i åtskilliga större industriländer. t. ex. Frankrike. Förbundsre- publiken Tyskland. Storbritt-tntiieti och USA. De nordiska länderna torde sålunda enligt kommittén titt vara i stort ensamma bland industriländema att tillämpa ett användningsbundet produktskydd. Kommittén anmärker att frågan om prodttktskyddets omfattning livligt har diskuterats i åtskilliga länder och särskilt i Förbttndsrepubliketi Tyskland. sedan prodttktskydd för kemiska föreningar infördes där i samband med en revision av den tys- ka patetitlagstiftnitigen år l968. Kommittén anför att den tyska patentlag- stiftningen visserligen inte uttryckligen anger huruvida patentskyddet vid produktpatent skall vara användnitigbundet eller oinskränkt men att det ef- ter ett donistolsavgt'irant'le i högsta instans år l972 torde få anses klarlagt att principen otii oinskränkt prodttktskydd skall tillämpas (avgörande av Bundesgericlitshof deti l4 mars 1972 i fallet "lniidazoline". berört i Ge- iverblicher Rechtsscliutl ttiid Urheberrecht I972 s. 541 och i Nordiskt lni- materiellt Rättsskydd |974 s. 349).

Med utgångspunkt i att europeiska patent för Sverige som avser alster i vissa fall måste ges ett oinskränkt prodtiktskydd är det enligt kommittén efter ett tillträde till den europeiska patentkonventioncn otänkbart att i svensk rätt för motsvarande fall fortsätta att tillätiipa ett användningsbun- det prodttktskydd för patetit som har meddelats av det svenska patentver— ket. Med hänsyn till den utveckling mot ett oinskränkt produktskydd som har ägt rttni förordar kommittéti emellenid att principen om oinskränkt produktskydd införs i svensk rätt oavsett om Sverige tillträder den euro- peiska patentkonventionen eller ej. Enligt kommittén bör den praxis. som kommer att utbildas vid det europeiska patentverket vid tillämpning av denna princip. tillmätas stor betydelse i Sverige.

Till skillnad mot vad sotn anfördes under förarbetena till I966 års propo- sition anser kommittén inte att de allmänna patenterbarhetsvillkoren i pa- tentlagen ger någon ledning vid avgörandet av om patentskyddet vid pro- dttktpatent enligt svenskt rätt är oinskränkt eller användningsbundet. På grttnd härav finner kommittén det inte nödvändigt att göra någon ändring i lagtexten för att ange den föreslagna förändringen i fråga om produktskyd- dets omfattning. Om en uttrycklig föreskrift ges i patentlagen att produkt-

Prop. l977/78:l Del A IRI

patetit leder till oinskränkt produktskydd. torde det enligt kommittén vara nödvändigt att i lagtexten reglera också under vilka förutsättningar pro- duktpatent får meddelas. Enligt kommitten skulle det emellertid vara för- etiat med stora svårigheter att i lagtext ange när en tippfititiiiig skall anses ha sådati karaktär att patentansökan bör leda till patetit på produkten som sådan. Denna fråga blir enligt kommitten av större vikt vid tillämpning av principen om oinskränkt produktskydd än i ett system med användnings- bundet prodttktskydd. En regleritig av denna fråga i lagtext synes därför kommitten inte lämplig.

För att ett oinskränkt prodttktskydd skall kunna erhållas måste enligt kommitten krävas att själva produkten är en uppfinning som uppfyller pa— tetitlagetis patenterbarhetsvillkor. bl.a. kravet på uppfinningshöjd. ()m produkten visserligen är n_v men uppfinningen av produkten som sådan saknar uppfinningshöjd och det etidast är en viss användning av produkten som tiiedför eti ny och okätid teknisk effekt. bör sökanden enligt kotii- mittén i stället i ett system med oinskrätikt produktskydd ctidast erhålla skydd för detitia användning av produkten. Kommittén uttalar att erfaren- heterna från USA visar att det i ett system med oinskränkt produktskydd ställs större krav på tippfititiiiigsliöjd hos produkten som sådan för att pro- dttktpatetit skall komma i fråga än vad soiti är vanligt enligt nuvarande nordisk praxis. Uppfinningar som inte anses ha tillräcklig uppfinningsht'ijd i fråga otii själva produkten skttlle sålunda i ett sådatit system ges ett mera begränsat skydd i form av patent på användtiitig av produkteti.

Kommittén konstaterar i detta sammanhang att den som i ett system tiied oinskränkt produktskydd far patent påen n_v användning av eti tidiga- re patenterad produkt blir beroende av produktpatentet. Detta innebär eti— ligt kommittén i praktiken att hati inte får tittiyttja siti uppfinning tttati med- givande av det äldre patentets innehavare. om liati inte genom tvångslicens har fått rätt därtill.

(_)ni uppfinningen av själva alstret uppfyller kravet på tippfiiitiitigsliöjd. anser kommitten att uppfinnaren i framtiden bör vara berättigad till ett oin— skränkt produktskydd. även om endast en enda praktisk användning har kunnat påvisas av honom vid atisöktiingstilllället. Genom uppfinningen ställs nämligen ett förut okänd produkt till ft'irfogande för forskning och tit— veekling och detta har enligt kommittén visat sig kttiina leda till att tiya an- vändningsområden senare påvisas. Som tidigare nämnts kan emellertid uppfinningar som avser nya användningar av den patenterade produkten enligt kommitten endast leda till beroende patetit.

Kommittén framhåller att skillnaden i sak mellan ett användningsbundet och ett oinskränkt prodtiktskydd inte bör överdrivas. I den mån ett alster i sig utgör en uppfinning av så kvalificerat slag att produktpatent skttlle kutt- na meddelas i ett system med oinskränkt produktskydd. kan nämligen en- ligt kommittén redan enligt nuvarande nordisk praxis patentskydd erhållas över så vida användningsområdeti att detta skydd i praktiken närmar sig

Prop. l977/78:l Del A IX.?

det oinskränkta produktskyddet.

F.n övergång i svensk rätt till principen om oinskränkt produktskydd medför enligt kommitten vissa övergångsproblem.

Vad först gäller patent som har meddelats före övergången till den nya principen finner kommittén det uppenbart att dessa patent även i fortsätt- ningen skall medföra användningsbundet produktskydd. Kommittén för- klarar att detta får anses följa av 39 ; patentlagen . l)är föreskrivs att pa— tentskyddets omfattning bestäms av patentkraven. Som tidigare nämnts skall enligt patentbestäntmelserna i fråga om uppfinning som avser alster användningen anges i patentkravet. om det inte framgår av alstrets egen- skaper sådana dessa har angivits i kravet.

Kommittén tar också upp frågan om vilket produktskydd som skall gälla för patent som meddelas på grund av ansökan som har giorts före över- gången till principen om oinskränkt produktskydd men som ännu inte har avgjorts då denna övergång sker. ()m sådant patent gavs ett oinskränkt produktskydd. skulle detta enligt kommitten drabba den som efter det att ansökningen gjordes. men innan övergången till oinskränkt produktskydd genomfördes. hade börjat med en användning av produkten som inte an- gavs i patentansökningen och som inte heller kan anses vara närliggande i förhållande till användning som angavs i ansökningen. Ett sådant obilligt resultat skulle visserligen till en del kunna undvikas genom införande av föranvändarrätt i fall då produktskyddet kotn att omfatta användningar som det inte skulle ha gjort enligt de principer som gällde då ansökningen gjordes. Kommittén anser emellertid att den enklaste och smidigaste lös— ningen äratt principen om oinskränkt produktskydd tillämpas endast i fråga om patent som meddelas på grund av ansökan som görs först efter det att den av kommittén föreslagna ändrade lagstiftningen träder i kraft. Kom- ntitten föreslår att en föreskrift härom ges i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i patentlagen .

II.3.4 Rumi.v.v_vltrumlunu

Kommitténs förslag att i svensk rätt införa möjlighet att få produktpa- tent med oinskränkt produktskydd behandlas i remissyttranden från Svea hovrätt. Stockholms tingsrätt.juridiska fakulteten vid Stockholms univer- sitet. patentverket. Näringsfrihetsombudsmannen. Svenska industriens patentingenjörers förening. Svenska patentombudsförcningen. Sveriges industriförbund och Läkemedelsindustriföreningen. Tre olika spörsmål tas upp i dessa remissvar. nämligen frågan om det lämpliga i att införa ett oin- skränkt produktskydd. behovet av en uttrycklig lagbestämmelse vid infö- rande av en sådan ny princip samt kommitténs uttalanden om de villkor som bör gälla för att patent skall medföra oinskränkt produktskydd.

Ingen av de nämnda remissinstanserna motsätter sig förslaget att i svensk rätt ge möjlighet till produktpatent med oinskränkt produktskydd.

Prop. 1977/78: 1 Del A 134

Däremot anserSruu Imrriill. .S'tm-k/mlms tingsrätt.juridiskafakulteten vid Stockholms universitet och patentverket att en så betydelsefull för— ändring av gällande rätt inte bör ske utan att detta kommer till uttryck i pa- tentlagen.

Patentverket. Sveriges Industriförbund. Svenska patentombudsför- eningen och l.äkemedelsindustriföreningen har behandlat frågan om vill- koren för att få patent med oinskränkt produktskydd.

P(lll'llll'('I'/t't'l anföri sistnämnda hänseende:

(')m principen om oinskränkt produktskydd införes i Sverige. bör svensk praxis utvecklas i nära anslutning till den praxis som utbildas vid det euro— peiska patentverket.

Det är ännu för tidigt att ha någon uppfattning om hur denna praxis kom- mer att utformas. Hänsyn kommer titan tvivel att tas till den praxis som ttt- vecklats i länder som USA. där oinskränkt produktskydd sedan länge till- lämpats och där stor erfarenhet av detsamma finns.

] betänkandet gör kommitten med hänvisning till amerikansk praxis vis- sa uttalanden. avsedda att ge vägledning vid tillämpning i Sverige av prin- cipen om oinskränkt produktskydd. I detta sammanhang använder koln- mitten uttrycks ättet att produkten som sådan saknar uppfinningshöjd. Detta har tolkats så att produkten uppvisar endast ringa skillnad vad be- träffar kemisk sammansättning och konstitution i förhållande till kända produkter. Patentverket kan på skäl som nedan anförs inte ansluta sig till dessa uttalanden.

] patentverket är nämligen den tolkning av amerikansk praxis som kom— mitten gör omtvistad och det görs tvärtom gällande att i USA i allmänhet endast en mindre skillnad i produkten förelegat vid jätnförelsc med kända prodtlktcr men att prodtlktpatent ändock erhållits pågrund av någon ovän- tad värdefull egenskap (och därav betingad användning) som den nya pro- dttktcn visats äga i förhållande till de kända produkterna. Sålunda har ex- empelvis en s. k. homolog i en homolog serie kunnat patenteras som pro- dukt på grund av homologens speciella oväntade egenskaper. Patentkravct har därvid angivit homologens kemiska sammansättning tttan använd- ningsuppgift. varigenom ett skydd bör erhållas. som omfattar alla använd- ningar av produkten.

För utvecklande av sina synpunkter på denna fraga och de otillfret'lssläl- lande konsekvenser i fråga om praxis. utveckling som en tillämpning av kommitténs uttalande skttlle leda till vill patentverket ytterligare anföra följande.

Nya kemiska föreningar skiljer sig merendels — trots att de kan repre- sentera utomordentliga tekniska förbättringar — tämligen obetydligt från redan kända föreningar. Konsekvensen av en strikt tillämpning av kom- mitténs betraktelsesätt skttlle — förutom en ur granskarnas synpunkt för- svårad bedömning av upplinningshöjden — bli en så drastisk reduktion av antalet meddelanden av prodtlktpatent på kemiska föreningar ijämförelse med vad som nu är fallet i samband med användningsbundet produkt- skydd. att det kemiska prt'tduktskyddet skttlle förlora sin praktiska bety- delse. En dylik utveckling torde industrin inte vara betjänt av. Nya kemis- ka produkter är till mycket stor del resultatet av målforskning. som är ba- serad på erfarenhetsmässiga samband mellan kemisk konstitution och egenskaper (användning) och syftar till produkter med vissa önskade egen- skaper. Detta indikerar betydelsen av att man vid bedömning av uppfin-

Prop. l977/78:l Del A IRS

ningshöjden hos produkten samtidigt beaktar å ena sidan skillnad i fråga om kemisk sammansättning och konstitution och å andra sidan egenskaper (användning). ("-)vergång till användningspatent (med krav i form av kate— gorin anvi'tndning). som kommitten synes förorda. då "produkten som så- dan saknar uppfinningshi'jjd". skulle te sig mindre attraktiv ur sökandens s_vnpunkt.

Kommittén synes anse att principen om ett oinskränkt produktskydd in- nebär att användningen anges i patentkraven men att skyddet inte är bc- gränsat till denna användning. Patentverket delar inte denna uppfattning rrtan anser att det oinskränkta prodtrktskyddet enligt konventionen innebär att uppgift om användning normalt icke anges i kravet. Kommittcns förslag till ikraftträdande— och övergångsbestämmclser. punkt 6 tyder även härpå. Att skyddet icke sktrlle vara begränsat till den användning som anges i pa— tentkrav synes även strida mot patentlagen sas. enligt vilken patentskyd— dets omfattning bestämmcs av patentkraven. A andra sidan bör det stå sö— kanden fritt att. om han så önskar ange användningen i kravet och därmed erhålla anvt'tndningsbundct prodtrktskydd.

Sveriges Irrrluslri/i'irlmml hänvisar i denna fråga till ett yttrande från Sveriges Kemiska lndtrstrikontor som har bifogats till förbrrndets yttrande. Kemikontoret anför att det linns anledning till vissa invändningar mot pa— tentpolicykommittens resonemang kring principen om oinskränkt produkt— skydd och dc erfarenheter sorti redovisas angående tillälnpningcn av denna princip i USA. Kemikontoret anser att man av kommitténs uttalanden lätt bibringas den uppfattningen att produktens struktur är avgörande vid en bedömning enligt amerikansk praxis rörande produktskydd för kemiska föreningar. Enligt Kemikontoret är detta dock inte fallet. Det är enligt Ke— mikontoret uppenbart att även strukturellt näraliggande kctniska förening— ar. sorn kan uppvisa värdefulla egenskaper för en viss användning. i USA ges såväl oinskränkt som användningsbttndet prodtrktskydd. Kemikonto— ret betonar vikten av att kommitténs bild av förhi'tllandena i USA blir rätt— visande eftersom kommitténs uppfattning eljest kan leda till att möjlighe— ten att erhålla patent Sverige på kemiska föreningar försvåras.

[Ju/('rr/:mil)/1dsfi'irmri/rgr'n. som i allt väsentligt ansltrter sig till kont- mittens synpunkter när det gäller avskaffande av det användningsbunda produktskyddet. ställer sig dock frågande till vad föreningen betecknar som kommittens antydan om att övergång till ett system med oinskränkt prodtrktskydd sktrlle medföra större krav på uppfinningshöjd hos produk- ten. Enligt föreningen bör ändringen gälla endast skyddsomfånget. icke pa- tenterbarhetsvillkoren. Produktens uppfinningshöjd bör enligt föreningen bedömas enligt samma regler. vare sig produktskyddet är oinskränkt eller användningsbttndet.

Lii/a'mm/u/sindustrl/fire"ing('n förklarar att den inte kan dela kom- mitténs uppfattning rörande förutsättningarna för att få prodtrktpatent med oinskränkt prodtrktskydd på kemiska föreningar. Föreningen anför:

[ en diskussion av förhållandemt speciellt i USA. som har lång erfaren— het av denna skyddstyp bör det påpekas att produktskyddct mycket väl kan erhållas i USA även om den patentsökta produkten ligger strttkttrrcllt

Prop. l977/78zl Del A läts

nära en förut känd produkt. Det som i första hand är avgörande vid en be— dömning enligt amerikansk praxis är nämligen icke enbart produktens struktur utan även dess egenskaper. Produktskydd kan i USA beviljas för en s.k. homolog eller en s. k. positionsisomer till en känd förening om man kan påvisa att den nya föreningen har någon oväntad värdefull egenskap utöver vad som kan påvisas för de kända f("ireningarna och detta även om användningsområdet för såväl de kända föreningarna sotn den nya för- eningen är detsamma eller nära besläktat.

Det förtjänar att påpekas att den praxis beträffamle uppfitmingshöjd som i Sverige tillämpas för nya ketniska föreningar" väl överensstämmer med praxis i USA. Detta gäller även vid bedömning av analogiförfaranden på läkemedelsområdet i Sverige.

Kommittén diskuterar också frågan om huruvida användningsskydd för en kemisk förening (produkt) ger ett mera begränsat skydd än det oin— skränkta produktskyddet. Man kan av kommitténs uttalande möjligen dra den slutsatsen att enligt kommitténs bedömning 'ett produktskydd kan jäm— ställas med ett användningspatent. Då kommitten i detta avsnitt utvecklar frågan om användningspatent kontra produktpatent på ett sätt som lätt kan missförstås vill vi påpeka att man normalt i USA för uppfinningar på det kemiska och det medicinska området kan påräkna att parallellt få såväl oinskränkt produktskydd sotn ett användningsskydd bundet till visst an- vi'mdningsområde. Detta även om produkten. den ketniska föreningen strukturellt är mycket näraliggande under förutsättning. såsom ovan påpe- kats. att man kunnat påvisa några oväntade värdefulla egenskaper som gör produkten speciellt lämpad för viss användning.

Föreningen hävdar att ett accepterande av patentpolicykommittens utta- lande sotn en vägledning för praxisutveeklingen i Sverige på detta område skulle kunna leda till uppenbara orimligheter samt att man de facto skulle mycket kraftigt försvt'u'a möjligheterna att patentera uppfinningar på läke- tnedelsotnrådet. En sådan utveckling i Sverige i riktning mot en ändring av kraven på uppfinningshöjd för kemiska föreningar leder till att Sverige skulle ljärma sig från utvecklingen i betydande industriländer och stå i strid med andan i Europapatentkonventionen och således äventyra den harmonisering som ju är ett av huvudmålen för konventionen. l anknyt- ning till frågan om produktskydd för kemiska föreningar vill föreningen framhålla att patent ttnder den nya lagen bör. liksom under gällande praxis. kunna meddelas på en grupp av föreningar. bestämd genom en kemisk for- mel. i vilken en eller flera variabla grupper ingår. förutsatt att erforderligt tekniskt underlag finns i ansökningshandlingarmt.

11.3.5. Fr'irz'drugundeIt

Kommittén har föreslagit att i svensk rätt skall införas möjlighet att få patent på alster. s.k. produktpatent. som ger oinskränkt produktskydd. Som framgår av redogörelsen för gällande rätt innebär detta ett avsteg från vad som nu gäller. Frågan om omfattningen av det skydd som följer av pro— duktpatent behandlades i förarbetena till patentlagen i samband med för- slaget att upphäva det då gällande förbudet mot patent på kemiska för- eningar. Av de allmänna patenterbarhetsvillkoren ansågs följa att skyddet för kemiska föreningar skulle gälla bara inom de områden som uppfinnaren

Prop. l977/78:l Del A IX7

själv har angivit i patentkraven och inom andra områden som för fackman- rren kunde anses närliggande i förhållande till dessa. Någon reglering i lag— texten av denna fråga ansågs därför inte nödvändig. Att skyddet för pro- duktpatent enligt gällande svensk rätt anses vara användningsburrdet åter- speglas i den förut nämnda föreskriften i patentbestämmelserna att om uppfinning avser ett alster. t. ex. en kemisk produkt. an 'ändningen skall anges i patentkravet. om den inte klart framgår av de egenskaper hos alst- ret sorrr har angivits i patentkravet. l—"öreskriften har giltighet för alla tek- niska områden. Att principen om användningsbundet produktskydd här- letts från de allmänna patenterbarhetsvillkoren har alltså medfört att denna princip ansetts gälla även för andra produktpatent än sådana som avser ke- miska föreningar.

En tillämpning av principen om oinskränkt produktskydd innebär. att kravet på att viss användning för produkten skall framgå av patentkraven fr'ånfalles och att skydd kan erhållas för 'arje användning av produkten. Kommitténs förslag att i svensk rätt skall införas möjlighet att meddela produktpatent med oinskränkt produktskydd har inte mött någon erinran under remissbehandlingen. Som framgår av vad jag nyss anfört torde man vid den europeiska patentkonventionens tillkomst ha utgått ifrån att euro- peiskt patent som avser kemisk förening skall kunna ge oinskränkt pro— duktskydd. Man har därför anledning att räkna med att det europeiska pa- tentverket kommer att bevilja patent i vart fall på kemiska föreningar titan att kräva att viss användning för föreningarna framgår av patentkraven. Om så blir fallet har Sverige såvitt gäller europeiska patent ingen möjlighet att upprätthålla principen att patentskyddet för kemiska föreningar skall vara användrringsbundet. Jag anser därför att ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen nöd 'ändiggör att principen om oinskränkt produktskydd för kemiska föreningar införs såvitt gäller europeiska patent för Sverige. Vid sådant förhållande bör det inte heller komma i fråga att så- vitt gäller nationella svenska patent som avser kemiska föreningar upprätt- hålla principen att produktskyddet skall vara användningsbundet. Det skulle nämligen i så fall bli möjligt att genom europeiskt patent få ett skydd för Sverige som inte kunde erhållas genom nationellt svenskt patent. Som kommittén har framhållit innebär införandet av oinskränkt produktskydd för kemiska föreningar vidare att svensk patenträtt anpassas till vad som redan gäller i llertalet andra västerländska industristater.

förslaget att införa oinskränkt produktskydd för kemiska föreningar re- ser frågan om någon ändring bör göras också i vad som nu gäller beträffan- de produktskydt'lets (.rmfattning på andra tekniska områden. Kommittén har inte uttalat sig i frågan huruvida förslaget att i svensk rätt införa möjlig— het att få produktpatent som ger oinskränkt produktskydd skall gälla i all- mänhet eller bara såvitt avser vissa tekniska områden och göri sin behand- ling av prodtrktskyddet inte någon skillnad mellan kemiska föreningar och andra alster. Kommittén har dock inledningsvis anfört att frågan om pro-

Prop. l977/78:l Del A ISS

dtiktskyddets omfattning har sin huvudsakliga betydelse i fråga om kemis— ka föreningar. livs- och läkemedel.

Den diskussion om produktskyddets omfattning som fördes i de nordis- ka länderna under förarbetet till patentlagen rörde bara kemiska förening- ar. Detsamma gäller de diskussioner om det oinskränkta prt'iduktskyddet i Förbundsrepubliken Tyskland och USA. till vilka kommittén hänvisar. Enligt min mening saknas också i allt väsentligt anledning att i fi'rrevarande sammanhang vidga frågan till att gälla annat än prodtrktskyddet för kemis- ka föreningar och produkter som kan jämställas med sådana föreningar. ] själva verket torde begreppet oinskränkt produktskydd i praktiken ha be- tydelse bara såvitt gäller kemiska föreningar och vissa därmedjämställba— ra produkter. Alster inom det mekaniska eller elektrotekniska området är till sin natur i allmänhet bundna till en bestämd användning. Beträffande sådana alster torde det som regel vara uteslutet att nöjaktigt ange uppfin— ningen i patentkravcn titan att upplinningens ändamål eller an 'ändning framgår av kraven. På grund härav innebär kravet att patentskyddet skall vara btindet till viss användning i praktiken inte någon inskränkningi möj- ligheterna att få patentskydd inom dessa tekniska områden.

är de kemiska produkternas område torde de särskilda problem som hänger samman med möjligheten till vitt skilda användningar av en pro- dtikt i huvudsak vara knutna till kemiska föreningar. Uppfinning som avser blandning av ämnen är sålunda i regel hårdare btinden till bestämd använd- ning än vad som är fallet med en kemisk förening. I fråga om polymerer och legeringar torde det däremot i detta sammanhang ligga närmare till hands att jämställa dem med kemiska föreningar. Det framgår av vad jag nti har sagt att jag anser det föga meningsfullt att i detta sammanhang gå närmare in på frågan i vilken utsträckning principen om oinskränkt pro— dtiktskydd bör vara tillämplig såvitt avser andra alster än kemiska för- eningar och produkter som kan jämställas med sådana föreningar. [ fråga om andra alster än kemiska föreningar bör det enligt min mening ankomma på rättstillämpningerr att klarlägga de frågor som har samband med pro- duktskyddets omfattning. Om Sverige tillträder den europeiska patentkon- ventionen är det vidare enligt min mening angeläget att svensk praxis ut- vecklas under ht'tnsynstagant'le till utvecklingen i detta hänseende inom öv- riga förd ragsslutande stater.

.lag vill emellertid i samband med vad jag nu har sagt också betona att in- förandet av möjligheten att få produktpatent med oinskränkt produkt- skydd inte avses utesluta möjligheten att även i fortsi'ittningen få prodtrkt- patent med användningsbundet produktskydd på kemiska föreningar och de andra alster för vilka oinskränkt produktskydd kan komma i fråga.

Patentpolicykominittén har som nämnts inte föreslagit någon ändring i lagtexten för att ange att prodtrktskyddet i vissa fall kan vara oinskränkt. Detta ställningstagande grundas på att kommittén inte delar den under för- arbetena till patentlagen uttalade uppfattningen att de allmänna patenter-

Prop. l977/78zl Del A 189

barhetsvillkoren i patentlagen leder till ett användningsbundet produkt- skydd. Kommittén har vidare anfört att en uttrycklig föreskrift om att pro— dtrktpatent leder till oinskränkt produktskydd torde göra det nödvändigt att i lagtexten också ange när en uppfinning skall anses ha sådan karaktär att patentansökan bör leda till patent på produkten som sådan. något som enligt kommittén ställer sig mycket svårt. .

Kommitténs ställningstagande i nyssnämnda hänseende har kritiserats vid remissbehandlingen. Därvid har det framhållits att införande i svensk rätt av principen om oinskränkt produktskydd är en så viktig förändring att den bör framgå av själva lagtexten.

För egen del instämmerjag i att det innebär en betydelsefull ändring i svensk patenträtt att införa möjlighet att få patent som medför oinskränkt produktskydd. Redan av den anledningen anserjag det nödvändigt att den nya principen direkt kommer till uttryck genom en ändring av lagtexten. Den omständigheten att de bestämmelser i patentlagen som har angivits le— da till gällande ordning med ett användningsbundet patentskydd kvarstår oföri'rnt'lradc talar med än större tyngd mot att genomföra den föreslagna ändringen i fråga om patentskyddets omfattning på sätt som kommittén har förordat .

En lagbestämmelse av vilken den föreslagna ändringen i fråga om på- tentskyddets omfattning framgår bör därför tas in i patentlagen. Av de skäl sotn jag nyss har anfört bör denna bestämmelse begränsas till att avse en- bart kemiska föreningar. På andra områden torde som jag tidigare. har framhållit ett angivande av användning eller ändamål som regel vara nöd— vändigt för att patentkravet skall anses innehålla bestämd uppgift om vad patentet avses skydda. lagtexten bör därför endast innehålla en föreskrift av innebörd att enbart den omständigheten att uppfinningen avser en ke- misk förening inte medför att bestämd användning måste anges i patent- kravet för att uppfinningen skall anses vara tillfredsställande angiven. Ge- nom en sålunda utformad regel görs det klart. att det får ankomma på rätts- praxis att från fall till fall avgöra i vad mån bestämd användning måste an— ges för andra alster än kemiska föreningar för att patent på själva alstret skall ktinna meddelas. Med en sådan regel lämnas det också. såsom lämpli- gen bör ske. åt praxis att avgöra i vad mån de principer som med stöd av bestämmelsen utvecklas beträffande kemiska föreningar skall få analog tillämpning på andra likartade områden. Vid nordiska departementsöver- läggningar har enighet nåtts om att en bestämmelse med nyss angiven inne- börd bör tas in i patentlagen och då lämpligen i anslutning till föreskriften i nti 'arande 9 & andra stycket. enligt vilken en patentansökan skall innehål- la bestämd uppgift om vad som söks skyddat genom patentet. Med hänsyn till värdet av nordisk rättslikhet på denna punkt förordarjag en sådan lös— ning.

Kommittén har anfört vissa synpunkter på spörsmålet när produktpa- tent med oinskränkt produktskydd bör komma i fråga. De remissinstanser

Prop. l977/78:l Del A 190

som har kmnmenterat dessa synpunkter har ansett att kommittén har ställt tlpp för stränga krav. Det har anförts att möjligheterna att få produktpatent på det kemiska omrädet skulle bli små. om kommitténs uttalande lades till grund för praxis.

Produktpatent som medför oinskränkt produktskydd kännetecknas som tidigare nämnts därav att bestämd användning av produkten inte anges i patentkraven eller eljest framgår av dessa. Såsom kommittén har anfört in- nebär detta att produkten som sådan måste vara en uppfinning som uppfyl- ler de allmänna patenterbarhetsvillkoren. .lag finner det angeläget att beto- na att införandet av möjligheten att få patent på en produkt titan att an- vändning för produktcn anges i patentkraven inte i något avseende innebär att avkall görs på de allmänna patenterbarhetsvillkoren i f och 2 ås" patent- lagen. l—"ör att patent skall kunna meddelas måste alltid föreligga en uppfin- ning som är ny. har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt.

Den fråga som i detta sammanhang särskilt har tilldragit sig remissin- stansernas uppmärksamhet är frågan hur kravet på uppfinningshöjd skall tillämpas såvitt avser patentansi'ikan som syftar till produktpatent med oinskränkt produktskydd. Med hänsyn till att ansökningar om produktpa- tent på kemiska föreningar är av mycket skiftande och ofta komplicerad natur anser jag det svårt att närmare ange hur kravet på uppfinningshöjd bör tillämpas i dylika fall. Det fåri huvudsak överlämnas till patentmyndig- heten och domstolarna att i det enskilda fallet pröva huruvida kravet på uppfinningshöjd kan anses uppfyllt. Jag vill dock ange några allmänna rikt- linjer för rättstillämpningen i detta hänseende.

Som framgår av vad jag tidigare har sagt anserjag att svensk praxis så— vitt avser meddelande av produktpatent med oinskränkt produktskydd bör utvecklas under hänsynstagamle till den praxis som utbildas vid det euro- peiska patentverket. Härav följer emellertid inte att det europeiska patcnt- verkets praxis alltid okritiskt skall följas. Jag vill i detta sammanhang tlt'l- derstryka att det i sista hand ankommer på svenska domstolar att avgöra huruvida en uppfinning som omfattas av europeiskt patent för Sverige upp- fyller de allmänna patenterbarhetsvillkmen enligt konventionen. bl. a. att uppfinningen skall ha uppfinningshöjd. Som jag tidigare anfört (avsnitt ll.3.5) föreslår jag att en uppfinning för att kunna patenteras inte längre behöver ha uppfinningshöjd i förhållande till innehållet i tidigare patentan- sökan som inte har blivit offentlig när ifrågavarande uppfinning patent- söks. Om denna ändring genomförs. kommer som jag förut har nämnt svensk rätt och den europeiska patentkonventionen att överensstämma helt när det gäller de allmänna patenterbarhetsvillkoren. Vad jag fortsätt- ningsvis anför rörande kravet på uppfinningshöid äger alltså giltighet också när det är fråga om att avgöra huruvida europeiskt patent för Sverige upp- fyller konventionens krav på uppfinningshöjd.

Som jag tidigare har framhållit innebär införandet av oinskränkt pro- duktskydd inte att något avkall görs på de allmänna patenterbarhetsvillko-

Prop. 1977/78:l Del A l9l

ren. Såvitt gäller kravet på uppfinningshöjd innebär detta att produkten ut— över att vara ny också måste visas ha sådana egenskaper att den väsentli- gen skiljer sig från vad sorn är känt. När det gäller en kemisk förening inne— bär kravet på uppfinningshöjd enligt min mening inte att föreningen exem- pelvis till sin kemiska sammansättning markant måste skilja sig från kända föreningar. En sådan helt annorlunda uppbyggnad torde inte alltid innebä- ra att produkten har egenskaper som ger den uppfinningshöjd. Uppfin- ningshöjd kan nås även med mindre förändringar i ämnets struktur. om dessa föri'tndringar medför att den nya produkten har egenskaper som på ett 0 'äntat sätt skiljer den från kända produkter. Kravet på uppfinnings- höjd bör saledes bl.a. kunna vara uppfyllt. om en egenskap som i och för sig finns hos en förut känd produkt förstärks eller försvagas på ett över- raskande sätt.

Kommittén har föreslagit att patent med oinskränkt produktskydd skall få meddelas endast på grund av ansökan som görs efter det att den ändrade lagstiftningen träder i kraft. Kommittén har motiverat sitt förslag med att obilliga verkningar kan drabba tredje man om en ansökan. som när den gjordes bara fick avse användningsbundet produktskydd. sedermera skulle få leda till patent med oinskränkt prodtrktskydd. Jag delar kommitténs uppfattning på denna punkt.

II.-4 l—Znsamrätten I].4.l (itll/unde räl]

innehållet i den ensamrätt som förvärvas genom patent anges i patentla- gen (3 sil endast indirekt genom föreskrifter om vilket utnyttjande av upp- finningen som inte 'är äga rtrm rrtan patenthavarens samtycke. F.nsamrät— ten innebär sålunda att annan än patenthavaren inte titan dennes lov får ut- nyttja uppfinningen yrkesmässigt genom att använda patentskyddat förfa— rande. genom att tillverka. införa. använda eller till försäljning. uthyrning eller utlåning utbjuda patentskyddat alster eller på annat sätt. Avser tipp- finningen förfarande för tillverkning av alster. omfattar ensamrätten också alster som har tillverkats enligt förfarandet (s. k. indirekt produktskydd).

Ensamrätten omfattar sålunda alla tänkbara former av yrkesmässigt ut- nyttjande. De särskilt nämnda formerna utgör endast cxempel. Ensamrät— ten omfattar däremot inte utnyttjande av uppfinningen för enskilt bruk el- ler för sådan fortsatt forskning eller sådant experiment som avser uppfin- ningen i sig själv (NU 1963: 6 s. l45 f.). Vidare bör märkas att ensamrätten anses ttttömd såvitt avser alster som omfattas av patentet och som har sålts i Sverige med patenthavarens tillstånd (NU NM: (i s. l48 f.).

Frågan huruvida konsumtion av ensamrätt inträder genom att alster. som omfattas av patent för Sverige. bringas i omsättning i utlandet behand- lades av de nordiska patentkommittéerna i l963 års betänkande. Enligt

Prop. l977/78:l Del A f92

kommittéerna borde som en följd av patenträttens territoriella begränsning konsumtion inte inträda genom försäljning i utlandet (NU 1963: (i s. l49). Patenthavaren skulle sålunda ha rätt att för varje särskilt land bestämma. om den patentskyddade uppfinningen där skulle få utnyttjas av andra (jfr NJA l938 s. 642). Av uttalanden i proposition med förslag till växtförädlar- rättslag framgår. att min företrädare var av samma uppfattning som kom- mittéerna beträffande gällande rätts innehåll på denna punkt (prop. f97l:40 s. 76 f.).

I den sålunda beskrivna ensamrätten görs dock vissa ytterligare in— skränkningar. Ensamrätten omfattar alltså inte utnyttjandet av alster som har sålts i Sverige i butik eller på därmed jämförligt sätt. om köparen vid köpet inte ägde eller hade bort äga kännedom om att ensamrätten kränktes (3 så tredje stycket). Den som när patentansökningen gjordes ut- nyttjade uppfinningen yrkesmässigt i Sverige eller hade vidtagit väsentliga atgärder därför får trtan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibe- hållande av dess allmänna art. om utnyttjandet inte innefattade uppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt (4 &). Vidare undantas från ensamrätten utnyttjande av uppfinning på utländskt fartyg. utländskt luftfartyg eller annat utländskt samfi'irdsmedel för dess behov. när det tillfälligt kommer till Sverige. Slut- ligen får i den omfattning regeringen förort'lnar reservdelar och tillbehör till luftfartyg trtan hinder av patent införas i Sverige och användas här för re— paration av främmande luftfartyg (5 s). Sådant förordnande har meddelats i Kungl. Maj:ts kungörelse (l967: 845) om införsel och användning av re- servdelar oeh tillbehör till luftfartyg utan hinder av patent. Där föreskrivs att reservdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av patent får införas i Sverige och användas här för reparation av luftfartyg hemmahörande i främmande stat som är ansluten till 1944 års Chicagokonvention angående internationell civil luftfart. Som ytterligare förutsättning för sådan införsel eller användning gäller att den stat i vilken luftfartyget är hemmahörande är ansluten till Pariskonventionen eller har en patentlagstiftning som er- känner uppfinning som har gjorts av medborgare i annan till Chicagokon- ventionen ansluten stat och lämnar tillfr'edsställant'fe skydd åt sådan upp- finning.

Det olovliga utnyttjande av en patenterad uppfinning som förbjuds enligt lagtexten är det utnyttjande som utförs av någon som gärningsman. Med- verkan till sådant utnyttjande. s. k. medelbart patentintrång. kan beivras endast i den mån detta följer av allmänna straffri'rttsliga regler om med- verkan till brott. För att medverkan till sådant utnyttjande skall kunna straffas fordras dels att utnyttjandet objektivt sett utgör patentintrång. dels att uppsåt att medverka till patentintrång föreligger hos den medverkande. Med straffbar medverkan följer även skadeståndsansvar. När en medver- kande inte har haft uppsåt att kränka patenträtten och sålunda inte gjort sig skyldig till straffbart patentintrång. torde enligt vad de nordiska patent-

Prop. l977/78:l Del A 193

kommittéerna uttalade i 1963 års betänkande ett skadeståndsrättsligt med- verkansansvar inte kunna grundas på en analogi med straffrätten. Kom- mittéerna uttalade emellertid att även om skadestånd i princip inte kunde följa på handlingar som föll utanför de i lagen uppdragna gränserna för en- samrätten. genom den generella avfattningen av lagrummet allmänna ska- deståndsrättsliga synpunkter vad gäller oaktsamt handlande dock ktlndc få visst utrymme. så länge handlandet innefattade ett deltagande i uppfin— ningens direkta utnyttjande (NU 1963: 6 s. 153). Enligt uttalande av före- dragande departemerrtschefen i 1966 års proposition (prop. 1966140 s. 210 f.) skulle skadeståndsreglcrna i patentlagen gälla vid alla slags patentin- trång och sålcdcs vara tillämpliga även vid medverkan i patentintrång.

II.—11.3 Kulll'l'lI/fll!l("l'litl

Frågan om ensarnrättens innehåll berörs inte i samarbetskonventionen eftersom denna konvention inte behandlar materiell patenträtt. [ den euro- peiska patentkonventionen föreskrivs att inneha fare av ett europeiskt pa- tent skall i varje start för vilken patentet har meddelats åtnjuta samma rätt som innehavaren av ett i den staten meddelat nationellt patent (art. 64.1). Ett europeiskt patent som avser förfärande skall dock alltid ge s. k. indi- rekt produktskydd. dvs. skydd också för alster som har framställts direkt genom förfarandet (art. 64.2). Marknadspatentkonverrtionen innehåller däremot en fullständig reglering av den ensamrätt som följer av europeiska patent som meddelas för F.C-staterna i form av nntrknadspatent. I denna reglering anges först vilka former av utnyttjt'rndc av en uppfinning som är förbjudna utan patenthavarens tillstånd. Uppräkningen omfattar också handlingar som utgör medelbart patentintrång. Härefter anges ett antal be- gränsningar i den ensamrätt som eljest skulle följa av de n_vss angivna för— buden mot utnyttjande av uppfinningen. Slutligen finns regler om ensam- rättens konsumtion. Marknadspatentkonventionen innehåller också bc- stämmelser om när ensamrätten enligt nationellt patent i fördragsslutande stat skall anses konsumerad.

[ fråga om det direkta patentintrånget innebär enligt marknadspatent- konventionen (art. 29) ensamrätten att annan än patenthavaren inte titan dennes lov får tillverka. utbjuda. bringa i omsättning eller använda patent- skyddat alster eller införa eller lagra alstret för sådant ändamål. Ensamrät- ten innebär vidare förbud för annan än patenthavaren att använda patent- skyddat förfarande eller. om han vet eller det med hänsyn till omständighe- terna är' uppenbart att användning av förfarandet inte får äga rum utan pa- tenthavarens samtycke. att utbjuda förfarandet för användning i fördrags- slutande stat. Ensamrätten innebär slutligen att annan än patenthavaren inte får utbjuda. bringa i omsättning eller använda alster som har fram— ställts direkt genom patentskyddat förfarande eller införa eller lagra sådant alster för dylikt ändamål.

13 Riksdagen 1977/78. I sum/. Nr I. De! A

Prop. l977/78:1 Del A (94

När det gäller mcdelbart patentintrång innebär ensamrätten enligt mark- nadspatentkt'rnventionen (art. 30) att annan än patenthavaren inte utan dennes lov får i fördragsslutandc stat. åt någon som inte är berättigad att utnyttja den uppfinning som skyddas av patentet. tillhandaht'tlla eller erbju- da sig att tillhandahålla medel för utövande av uppfinningen i fördragsslu— tande stat. om detta medel hänför sig till något väsentligt i trppfinnirrgen. Ensamrätten omfattar dock endast de fall då den som tillhandahåller eller erbjuder sig att tillhandahålla detta medel vet att medlet är lämpat och av- sett att användas vid uti'ivande av uppfinningen eller det med hänsyn till omständighetcrna är uppenbart att detta är fallet. Är medlet en i handeln allmänt förekommande vara. utgör sådant tillhandahållande eller erbjudan- de som nyss nämnts patentintrång endast om den som tillhandahåller eller erbjuder sig att tillhandahålla medlet uppmanar den åt vilken medlet till- handahålls att begå handling som enligt ktmventionen objektivt sett utgör direkt patentintrång.

Artikel 31 i marknadspatentkonventionen innehåller bestämmelser om undantag från ensamrätten. Där föreskrivs att ensamrätten inte omfattar sådant utnyttjande av patentskyddad uppfinning som sker enskilt utan för- värvsssyfte och inte heller åtgärd för försök med den patentskyddade upp- tinningen. Vidare undantas från ensamrätten oförberedd tillredning i en- skilda fall av läkemedel på apotek enligt förskrivning av läkare och åtgär- der med sålunda tillrett läkemedel. Det är dock att märka att vid bedöm- ning av huruvida mcdelbart patentintrång förekommit den som utövar upp- finningen på något av dessa tre sätt skall anses inte vara berättigad att ut- öva uppfinningen (art. 30.3).

Patcnterad uppfinning får vidare enligt marknadspatentkonventionen utan hinder av marknadspatent utnyttjas ombord på fartyg. som är hem- mahörande i icke fördragsslutande stat som är ansluten till Pariskonventio- nen. i fartygets skrov. maskiner. tackling. utrustning eller annat tillbehör. Detta gäller dock endast när fartyget tillfälligt eller oavsiktligt kommer in på fördragsslutande stats sjöterritorium. Som förutsättning gäller vidare att uppfinningen där används uteslutande för fartygets behov. Ensamrät— ten omfattar inte heller utnyttjande av patentskyddad uppfinning i kon- struktionen av eller vid drift av luftfartyg eller transportmedel för land- transport från icke fördrt'tgsslutande stat som är ansluten till Pariskonven— tionen eller utnyttjande av tillbehör till sådant luftfartyg eller transportme- del. när luftfr-trtyget eller transportmedlet tillfälligt eller oavsiktligt kommer in på lördragsslutande stats område. Slutligen får patentskyddad uppfin- ning utnyttjas för ändamal som avses i artikel 27 i 1944 års Chicagokonven- tion angående internationell civil luftfart. när sådant utnyttjande rör luft- fartyg från ickc lördragsslutande stat och åtgärden omfattas av bestämmel- serna i nämnda artikel.

Föreskrifter otn konsumtion av ensamrätten finns såvitt gäller mark- nadspatent i artikel 32 och såvitt gäller nationella patent i artikel 81. Den

Prop. l977/78:l Del A 195

genom marknadspatent erhållna ensamrätten omfattar inte utnyttjande inom fördragsslutande stat av patentskyddat alster efter det att alstret har bringats i omsättning i någon fördragsslutande stat av patenthavaren eller annan med dennes uttryckliga samtycke (art. 32). Enligt konventionen gäl- ler motsvarande inskränkning i den ensamrätt som nationellt patent ger pa- tenthavaren iden stat där patentet har meddelats. om alstret har bringats i omsättning i någon fördragsslutande start av patenthavaren eller annan med dennes uttryckliga samtycke (art. 81.1). De inskränkningar i ensamrätten som här avses gäller dock inte. om det föreligger skäl som enligt gemen- skapsrätten ("Community latt-'") gör det möjligt att låta ensamrätten om- fatta åtgärd med patentskyddat alster i de fall som nu avses.

Artiklarna 29—32 och 81 i marknadspatentkonventionen i deras engels- ka. franska och tyska versioner jämte inom _erstitiedepartementet utarbe- tad översättning till svenska bör fogas vid protokollet i detta ärende som bilaga II.

II.—1.3 Kommilrélr

Kommittén erinrar till en början om att europeiskt patent enligt den ett- ropeiska patentkonventionen skall ge patenthavaren i varje fördragsslutan- de start för vilken det har meddelats samma rätt som innehavaren av ett i den staten meddelat patent. Europeiskt patent som avser förfarande skall dock enligt konventionen alltid ge indirekt produktskydd. Kommittén utta— lar därefter att eftersom ensamrätten enligt den svenska patentlagen om- fattar också det indirekta prodtrktskyddet. den svenska lagstiftningen om ensamrättens innehåll utan ändring kan göras tillämplig på europeiska pa- tent.

Kommittén anser emellertid att hänsyn bör tas till hur bestämmelserna om ensamrättens innehåll har utformats i marknadskonventionen. Den på- pekar därvid att den konventionen skiljer sig från gällande nordisk rätt i två väsentliga avseenden. Konventionen innehåller sålunda en uttömman- de uppräkning av de åtgärder som i princip är förbehållna patenthavaren. medan motsvarande uppräkning i de nordiska patentlagarna är endast ex- emplifierande. Vidare omfattar uppräkningen i konventionen hade hand- lingar som utgör direkt patentintrång och handlingar som utgör mcdelbart patentintrång. Några bestämmelser om medelbart patentintrång finns däremot inte i den nordiska lagstiftningen.

Kommittén framhåller vidare att frågan huruvida medelbart patentin- trång borde införas i de nordiska patentlagarna som en särskild form av uppfinnings utnyttjande övervägdes av de nordiska patentkommittéerna i 1963 års betänkande. Kommittéerna påpekade att om medelbart intrång in- fördes som en särskild form för uppfinnings utnyttjande. självständigt an- svar skulle kunna utkrävas för det medelbara intrånget (NU 196316 s. 153). Ersättning skulle enligt kommittéerna i så fall kunna utkrävas inte endast

Prop. 1977/78zl Del A 196

för skada som uppkommer genom det direkta intrånget utan också för ska- da genom det medelbara intrånget som sådant. En sådan reglering syntes enligt kommittéerna vara befogad endast om det ansågs önskvärt att vissa former av medelbart utnyttjande skulle kunna drabbas självständigt. när uppfmningens direkta utnyttjande inte i och för sig utgjorde patentintrång. t. ex. därför att det inte skedde yrkesmässigt. Kommittéerna ansåg inte att en sådan utvidgning av ensamrätten var påkallad. Mot bakgrund av inne- hållet i gällande rätt såvitt avser medverkan till brott ansåg dåvarande de— partementsehcfen att anledning saknades att ställa upp särskilda regler om straff för medverkan till patentintrång. Han ansåg det inte heller lämpligt att ställa upp särskilda skadeståndsregler för dylika fall ( prop. 1966: 40 s. 205 och 210 f.). Som jag nyss nämnt skulle emellertid enligt departements- chefen de allmänna skatlestandsrcglerna i patentlagen vara tillämpliga även vid medverkan till patentintrång.

Enligt patentpolieykommitten har emellertid denna fråga nu kommit i ett annat läge. Om marknadspatentkonventionen träder i kraft. torde enligt kommitten samtliga EG—stater kotnma att anpassa sin nationella patent- lagstiftning till konventionen i detta väsentliga avseende. Enligt kommittén måste en enhetlig reglering i Västeuropa av ensamrättens omfattning inne- bära väsentliga fördelar. Kommittén framhåller att Danmark som medlem i EG efter marknadspatentkonventionens ikraftträdande komtncr att bli tvunget att tillämpa den konventionens reglering såvitt avser de patent som meddelas enligt konventionen. Kommittén anser det uteslutet att det i Danmark skulle införas en lagstiftning som leder till att ensamrätten får oli- ka innehåll beroende pä om patentet är ett nationellt danskt patent eller ett marknadspatent. En förutsättning för att den nordiska rättscnheten skall kttnna bibehållas blir därför enligt kommittén att Finland. Norge och Sve- rige anpassar sin lagstiftning till marknadspatentkonventionen i detta avse- ende. Av nu angivna skäl föreslår kommitten att i patentlagen införs en reglering sotn innebär att vissa former av medelbart utnyttjande utgör en självständig form av patentintrång.

Kommittén framhåller att även frågan om sättet att i lagtexten ange en- samrättens innehåll behandladesi 1963 års betänkande (NU 196316 s. 147). De nordiska patentkommitteerna övervägde sålunda huruvida i lagtexten borde uttömmande anges vilka former av utnyttjande som förbehålls pa- tenthavaren eller om ensamrättens omfattning borde anges genom en gene- rellt avfattad bestämmelse. Kommittéerna ansåg att rättssäkerhetsskäl vis— serligen kunde tala för en uttömmande uppräkning av de former av utnytt- jande som omfattas av ensamrätten men att patenthavarens intresse av ett fullständigt skydd övervägde. F.nligt kommittéerna borde nämligen skyd- det inte kunna kringgås genom någon speciell form av nyttjande som lag- stiftaren inte hade kunnat förutse. Uppräkningen i marknadspatentkon- ventionen av icke tillåtna former av utnyttjande är emellertid enligt patent- policykmnmittén så omfattande. att något sådant känt tillvägagångssätt för

Prop. l977/78:l Del A 197

att utnyttja patentskyddad uppfinning som bör omfattas av ensamrätten in- te torde falla utanför uppräkningen. Som nyss nämnts skulle det enligt kommitten innebära väsentliga fördelar om den svenska patentlagens reg— lering av ensamrätten överensstämde med vad som allmänt kommer att gälla i Västeuropa. På grund av vad nu sagts föreslår kommitten att den svenska lagstiftningen anpassas till marknadspatentkonventionen också på det sättet att alla former av utnyttjande sotn omfattas av ensamrätten an— ges direkt i lagen genom en uttömmande uppräkning.

Den inskränkning i ensamrätten som föreskrivs i 3 s' tredje stycket pa- tentlagen. dvs. i fråga om utnyttjande av alster som har sålts i btttik eller på därmed jämförligt sätt. tillkom på danskt initiativ (NU 196316 s. 150 f.. prop. 1966140 s. 95 f.). Bestämmelsen avsåg enligt förarbetena att skydda främstjordbrukare och hantverkare mot ansvar för patentintrång. om de i sin yrkesverksamhet använder maskiner eller redskap som har inköpts på sält som nyss nämnts. De finska. norska och svenska kommittéerna ifråga- Satte emellertid om en bestämmelse med sådant innehåll var erforderlig. F.nligt deras uppfattning tydde nämligen erfarenheten på att patenthavaren i allmänhet inte i praktiken hade något intresse av att göra sin ensamrätt gällande mot konsumenter i de situationer som skulle kotnma att omfattas av en sådan bestämmelse. För att vinna nordisk enhetlighet godtog emel- lertid dessa kommittéer bestämmelsen. Enligt 1963 års betänkande utgick de emellertid från att bestämmelsen i realiteten inte medförde någon vä- sentlig inskränkning i patenthavarens ensamrätt men att den i undantags- fall kunde vara av värde för den fria omsättningen.

Patentpolicykommitte'n påpekar att ifrågavarande bestämmelser saknar motsvarighet i konventionen om marknadspatent. Danmark torde därför enligt kommitten komma att upphäva den. Kommittén anser att för Sveri- ges del några betänkligheter mot att upphäva bestätnmelsen inte torde föreligga. På grund härav föreslår kommitten att 3 s" tredje stycket patent— lagen upphävs. Liksom detta lagrum vid sin tillkomst inte ansågs medföra någon väsentlig inskränkning i ensamrätten torde enligt kommittén be- stämtnelsens upphävande inte medfi')ra någon väsentlig utvidgning av den- na rätt. Det skadestånd som patenthavaren skulle kunna tillerkännas av den enskilde lantbrukaren eller hantverkaren torde enligt kommitten en— dast undantagsvis vara av sådan storlek att han kan finna det meningsfullt att efterforska dessa köpare och göra skadeståndsanspråk gällande mot dem. Enligt kommitten torde patenthavaren naturligen i första hand vilja Vända sig mot den som yrkesmässigt olovligen försäljer patentskyddat als- ter. Kommittén anmärker vidare att till den del utnyttjandet av det patent- skyddade alstret har skett i god tro. dvs. innan utnyttjaren insåg eller bor- de ha insett att alstret 'arpatentskydt'lat. SX s'andra stycket patentlagen är tillämpligt. Enligt detta lagrum skall ersättning i dylika fall utgå endast om och i den mån det anses skäligt. 1 de fall som nu avses kan enligt kom- mitten omständigheterna ofta vara sådana att något skadestånd inte bör ut- gå.

Prop. l977/78:l Del A 198

Som nyss nämnts föreskrivs i konventionen om marknadspatent undan— tag från ensamrätten såvitt gäller oförberedd tillredning på apotek av läke- medel enligt förskrivning av läkare i enskilda fall och såvitt gäller åtgärder med sålunda tillrett läkemedel. Kommittén föreslår att det övergångsvis gällande förbudet mot produktpatent på läkemedel upphävs. Därmed blir enligt kommitten risken för att apotekspersonal kan ådra sig ansvar för par- tentintrång genom att expediera läkemedel enligt recept väsentligt större än för närvarande. när endast förfarande för tillverkning av läkemedel kan patenteras. Kommittén förordar därför att det i patentlagen . i likhet med vad som är fallet i marknadspatentkonventionen. görs undantag från en- samrätten såvitt avser tillredning på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilda fall och åtgärder med sålunda tillrett läkemedel.

[1.4.4 Rwuisxyttl'urit/('na

Kommitténs förslag rörande ensamrättens innehåll har berörts av endast två remissinstanser. Svea hovrätt och Svenska föreningen för industriellt rättsskydd.

Svea hovrätt anser sig inte kunna tillstyrka förslaget till ändring av regle- ringen av ensamrättens innehåll. Hovrätten påpekar att frågan om ensam- rättens utformning och orn införandet av institutet mcdelbart patentintrång övervägdes vid tillkomsten av nu gällande patentlag och att man då inte fann anledning att övergå till en reglering av det slag som patentpolicykom- mitten har förordat. Hovrätten är tveksam om det skäl som kommittén har anfört till stöd för sitt förslag. nämligen värdet av europeisk enhetlighet. är tillräckligt tungt vägande. Enligt hovrätten måste den nuvarande reglering- en i patentlagen anses bättre tillgodose patenthavarens behov av skydd. Vidare anser hovrätten att den föreslagna bestämmelsen om förbud mot medelbart patentintrång synes svår att tillämpa och den förefaller enligt hovrätten dessutom avse ett föga praktiskt fall.

Srt'nxku_li'irt'ningvnför i'm/"striellt rt'irtxx/(ydd anser det närmast vara en fördel om patentlagen kommer att innehålla en fylligare beskrivning av pa- tenträttens innehåll. eftersom lagtexten härigenom blir rncra informativ. De föreslagna tilläggen framstår enligt föreningen i sak väsentligen som en kodifiering av grundläggande patenträttsliga principer. vilka sedan länge har varit vedertagna i doktrin och praxis.

] /.4.5 F (inn/ragunde/r

Enligt den europeiska patentkonvcntionen skall innehavaren av euro- peiskt patent i varje stat för vilken patentet har meddelats åtnjrrta samma rätt som innehavaren av ett iden staten meddelat nationellt patent. Ett eu- ropeiskt patent som avser förfarande för tillverkning av alster skall dock alltid ge s. k. indirekt produktskydd. dvs. skydd också för alster som har

Prop. 1977/78:l Del A l99

framställts genom förfarandet. Eftersom ensamrätten enligt den svenska patentlagen omlattar också indirekt produktskydd. kan som kommitten har påpekat den svenska lagstiftningen om ensamrättens innehåll titan änd- ring göras tillämplig på europeiskt patent för Sverige.

Kommittén har emellertid också tagit ttpp frågan om det finns skäl att ta hänsyn till hur bestämmelserna om ensamrättens innehåll har utformats i marknadspatentkonventionen. Den konventionen skiljer sig från gällande nordisk rätt i två väsentliga avseenden. Konventionen innehåller sålunda en uttömmande uppräkning av de åtgärder som i princip är förbehållna pa- tenthavaren. Vidare omfattar denna uppräkning både handlingar som ttt- gör direkt patentintrång. dvs. utnyttjande av någon som gärningsman. och handlingar som utgör indirekt patentintrång. dvs. medverkan till sådant ttt- nyttjande.

Patentpolicykommitten har erinrat om att frågan huruvida tnedelbart pa— tentintrång borde införas i de nordiska patentlagarna som en särskild form för upptinnings' utnyttjande övervägdes av de nordiska patentkorn- mitteerna i l963 års nordiska betänkande. De nordiska kommittéerna an- såg det inte vara påkallat att införa den trtvidgning av patentskyddet som detta sktrlle innebära. Mot bakgrund av innehållet i gällande rätt såvitt av- ser medverkan till brott ansåg dåvarande departementschefen inte heller anledning föreligga att ställa upp särskilda regler om straff för medverkan till patentintrång. Han ansåg det inte heller lämpligt att införa särskilda skadeståndsregler för dylika fall.

Patentpolieykommitten har emellertid ansett att denna fråga nu har komrnil i ett annat läge. (')m marknadskonventionen träder i kraft torde nämligen samtliga EG-stater komma att anpassa sin reglering till konven— tionen i detta viktiga avseende. Kommittén har därför föreslagit att i pa— tentlagen införs en reglering som innebär att vissa former av indirekt ut— nyttjande kommer att utgöra en självständig form av patentintrång. Vidare har kommitten förordat att den svenska lagstiftningen anpassas till mark— nadspatentkonventionen också på det sättet att alla former av utnyttjande som omfattas av ensamrätten anges direkt i patentlagen genom en uttöm— mande uppräkning. Kommitténs förslag har blivit föremål för erinran av endast en remissinstans. Svea hovrätt. Hovrätten har sålunda ansett det vara tveksamt om det skäl som kommitten har anfört för en anpassning till konventionen. nämligen värdet av europeisk enhetlighet. är tillräckligt tungt vägande. Enligt hovrätten måste den nuvarande regleringen anses bättre tillgodose patenthavarens behov av skydd än den reglering som kommitten har föreslagit.

Som kommitten har framhållit torde samtliga F.Ci-stater komma att an— passa sin lagstiftning beträffande ensamrättens innehåll till konventionen om marknadspatent. Vad angår Danmark har regeringen i proposition fö— reslagit en anpassning av dansk rätt i detta avseende till marknadspatent— konventionen. lin förutsättning för att den nordiska rättslikheten skall

Prop. l977/78:l Del A 200

kunna bibehållas torde därför vara att övriga nordiska länder genomför en sådan anpassning. För egen del anser jag det väsentligt att den nordiska rättslikheten i största möjliga utsträckning upprätthålls också i de hänseen- den som jag nu har nämnt. ] likhet med kommitten anserjag desstttom att en enhetlig reglering i Västeuropa av ensamrättens innehåll måste innebära fördelar. När det gäller patenthavarens behov av skydd finner jag i likhet med kommittén att uppräkningen i marknadspatentkonventionen av icke tillåtna former av utnyttjande måste anses vara så omfattande. att något sadant känt tillvägagängssätt för att utnyttja patentskyddad uppfinning som bör omfattas av ensamrätten inte torde falla utanför uppräkningen. Vid nordiska departementsöverli'rggningar har också rätt enighet om att en anpassning till marknadspatentkorwentionen bör ske när det gäller ensarn- rättens innehåll. )å grtrnd av vad jag sålunda har anfört föreslårjag i likhet med kommittén att svensk rätt anpassas till marknadspatentkonventioncn både i fråga om regleringen av det rnedelbara patentintrånget och i fråga om sättet att i lagtexten ange ensamrättens innehåll.

Enligt rnarknadspatentkonventionen omfattar enst'rmrätten inte utnytt— jande sorn skert'lrskill "('/l manförr'iir'r'.v.t_t_/iv. ] 3 s' första stycket patentla— gen beskrivs ensamrätten sorn förbud för annan än patenthavaren att utan dennes lov utnyttja uppfinningen _vrkznwn[ivrigt. Någon skillnad i sak mel- lan marknadspatentkonventionen och svensk rätt föreligger inte i detta av- seende tjfr NU l963: 3 s. 145 f.). .lag anser det inte påkallat att anpassa pa- tentlagen i redaktionellt avseende till marknadspatentkonventionen på denna punkt.

Som jag nyss nämnde föreskrivs i marknadspatentkonventionen undan- tag från ensamrätten såvitt gäller oförberedd tillrcdning på apotek av läke- medel enligt förskrivning av läkare i enskilda fall. Jag erinrar om att jag i enlighet med kommittens förslag förordar att det övergångsvis gällande förbudet mot produktpatent på läkemedel upphävs (avsnitt ll.2.5). Jag de- lar kommitténs uppfattning att risken därmed blir väsentligt större att apo— tekspersonal ådrar sig ansvar för patentintrång genom att expediera läke— medel enligt recept än f. n,. när endast förfarande för tillverkning av läke- medel karr patenteras. .lag föreslår därfi'ir i likhet med kommittén att i par- tentlagen tas in en uttrycklig föreskrift om undantag från ensamrätten så- vitt avser tillredning på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilda fall och åtgärder med sålunda tillrett läkemedel.

På ytterligare några punkter skiljer sig marknadskonventionens regle- ring från patentlagen när det gäller ensamrättens innehåll. Sålunda före- skrivs i marknadspatentkonventionen att ensamrätten inte omfattar utnytt- jande som avser försök med den patentskyddade uppfinningen. Vidare finns i denna konvention en uttrycklig bestämmelse om att ensamrätten så- vitt gäller alster är konsumerad sedan alstret har bringats i (nnsättning inom de fördragsslutande staternas områden. dvs. inom den gemensamma marknaden. om det har gjorts av patenthavaren eller med hans uttryckliga

Prop. l977/78:1 Del A lt)!

samtycke. Någon uttrycklig reglering av dessa fall finns inte i svensk lag- stiftning.

Vad först angår det undantag från ensamrätten i marknadspatentkon- ventionen som rör utnyttjande som avser försök med den patentskyddade uppfinningen överensstämmer svensk rätt i sak med konventionen. Som jag nyss anförde anserjag att en enhetlig reglering i Västeuropa av ensam— rättens innehåll måste innebära fördelar. Jag förordar därför att i patentla- gen tas in en bestämmelse som kodifierår gällande rätt beträffande utnytt- jande sorn avser försök med den patentskyddade uppfinningen.

När det gäller konsumtion av ensamrätten kan någon fullständig över— ensstämmelse inte erhållas mellan svensk rätt och marknadspatentkonven- tionen. eftersom i konventionen regleras konstitution av ensamrätten i de fall ett patentskyddat alster bringas i omsättning i någon av de stater som tillhör den gemensamma marknaden. "Tanken bakom konventionen är att ISG-staterna i princip utgör en enhet och att ensamrätten därför är konstt- merad för hela denna enhet när alstret har bringats i omsättning inom enhe- ten. För danskt vidkommande blir det nödvändigt att anpassa dansk rätt rörande konsumtion av ensamrätten till marknt'tdspatentkonventionen. vil- ket innebär att man måste införa en bestämmelse om att ensamrätten enligt ett danskt patent utsläcks när ett patentskyddat alster lagligt har bringats i omsättning i någon av de stater som tillträtt marknadspatentkonventionen. Det finns givetvis inte anledning att införa någon motsvarande bestämmel- se i övriga nordiska länder.

Den svenska patentlagen innehåller f. n. inte någon uttrycklig regel an- gående konsumtion av ensamrätten. För svensk del torde emellertid gälla att ensamrätten enligt ett för Sverige meddelat patent är uttömd ide fall ett patentskyddat alster lagligt har bringats iomsättning här i landet. Mot bak- grund av att rrran för dansk del kommer att få införa en bestämmelse om konsumtion av ensamrätten. förordar jag att i patentlagen tas in en före- skrift sorn kodifierar gällande rätt såvitt avser konsumtion av ensamrätt beträffande alster som har bringats i omsättning i Sverige av patenthavaren eller med dennes samtycke. tvlotsvarande kodifiering torde komma att ske i Finland och Norge.

Genom den föreslagna bestämmelsen kodifieras gällande rätt i fråga om konsumtion av ensamrätten såvitt gäller alster som har bringats i omsätt- ning häri landet. [ bestämmelsen berörs däremot inte huruvida ensamrät- ten konsumeras genom att patentskyddade alster bringas i omsättning i ut- landet av patenthavaren eller med dennes samtycke. Som har nämnts i re- dogörelsen för gällande rätt anses emellertid av patenträttens territoriella beg *änsning följa att ensamrätten inte konsumeras genom att alster bringas i omsättning i utlandet. Jag delar denna uppfattning beträffande innehållet i gällande rätt. Någon ändring i detta avseende föreslås inte.

I de nordiska patentlagarna finns ett undantag från ensamrätten som saknar motsvz-trighet i rnarknadspatentkonventionen. nämligen föreskrif-

Prop. 1977/78zl Del A 202

ten i 3 s" tredje stycket patentlagen att ensamrätten inte omfattar utnyttjan- de av alster som har sålts i vederbörande nordiskt land i butik eller på där- med jämförligt sätt i strid mot ensamrätten. om köparen vid köpet inte äg- de eller bort äga kännedom om att ensamrätten kränktes. Som kommitten har påpekat tillkom denna bestämmelse på danskt initiativ. På grund av att marknadspatentkonventionen inte innehåller något motsvarande undantag från ensamrätten. föreslås i den danska propositionen att ifrågavararule be— stämmelse i den danska patentlagen trpphävs. Vid nordiska departements- övcrläggningar har från norsk sida uttalats tvekan om lämpligheten att upphäva bestämmelsen. medan man på finsk sida inte har hyst några be— tänkligheter rnot att göra detta. I likhet med kommitten anserjag att det in- te kan föreligga några betänkligheter mot att upphäva motsvarande be— stämmelse i den svenska patentlagen. Jag föreslår därför att 3 så tredje stycket patentlagen upphävs. Liksom kommitten anser jag att ett upphä- vande av denna bestämmelse inte medför någon utvidgning av ensamrät- ten av betydelse. Till den del utnyttjande av patentskyddat alster. som har sålts på sätt som anges i detta lagrum. har skett i god tro. torde omständig— heterna oftast vara sådana att en tillämpning av 58 s' andra stycket patent- lagen leder till att något skadestånd inte bör utgå.

] patentlagen görs vissa undantag från ensamrätten när det gäller utnytt- jande av trpplinning på utländska samtärdsmedel. Vidare får i den omfatt- ning som regeringen förordnar reservdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av patent införas i Sverige och användas här för reparation av luft- fartyg. Förordnarule härom har meddelats i Kungl. Maj:ts kungörelse ( l%7: 845) om införsel och användning av reservdelar och tillbehör till luft- fartyg tttan hinder av patent. Marknadspatentkonventionen innehåller be— stämmelser som i allt väsentligt överensstämmer i sak med svensk rätt. Dessa bestämmelser skiljer sig emellertid i redaktionellt avseende avsevärt från föreskrifterna i patentlagen . Kommittén har inte berört frågan om en anpassning av patentlagen till konventionen på denna punkt. Denna fråga har inte heller berörts av remissinstanserna. För egen del finnerjag inte nå- gon anledning till en sådan anpassning.

ll.5. Prioritetsrätten II.5.1 Gällande rr'ilt

Enligt 6 ;" patentlagen får regeringen förordna. att ansökan om patent på uppfinning. som tidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet. i vissa avseenden. nämligen vid tillämpning av bestämmelserna om nyhetshinder. uppfinningshöjd och föranvändarrätt. skall anses gjord samtidigt med an- sökningen i utlandet. om sökanden yrkar det (s.k. konventionsprioritet). [ förordnandet skall anges de närmare villkor under vilka prioritet får åtnju— tas.

Prop. 1977/78zl Del A 203

Bestämmelserna om rätt att åtnjuta prioritet grundas på l883 års Paris- konvention för industriellt rättsskydd. Pariskonventionens föreskrifter i ämnet tillkom för att göra det möjllgl för en uppfinnare att få patent på samma uppfinning i flera länder utan att behöva göra ansökningartm samti- digt i alla dessa länder. Genom Pariskonventionens prioritetsht-stämmelse undgår man bl.a. att egen ansökan i en stat kommer att utgöra nyhetshin- der för en senare egen ansökan i annan stat.

Förordnande enligt 6 ;" patentlagen har meddelats i 9 — lZ ss patent- kungörelsen. Som villkor för att prioritet skall få åtnjutas föreskrivs att uppfinningen skall ha angivits i ansökan om patent. uppfinnareertifikat el- ler skydd som nyttighetsmodell i främmande stat som har tillträtt Pariskon- ventionen. Vidare måste patent sökas i Sverige inom tolv månader från an- sökningsdagen i den främmande staten. Slutligen mäste sökanden inom tre månader från den dag då ansökningen ingavs i Sverige skriftligen begära prioritet och lämna uppgift om var och när den för prioritet åberopade an- sökningen giordes samt. så snart ske kan. ange dess nummer. Prioritet kan få i'ilnjutas också om uppfinningen har angivits i ansökan som inte avser stat som har tillträtt nämnda konvention. om patentmyndigheten finner särskilda skäl att jämställa ansökningen med ansökan i konventionsstat. Det bör framht'tllas att enligt gällande rätt prioritet däremot aldrig får grundas på tidigare svensk patentansökan.

Patentmyndigheten kan förelägga sökanden att inkomma med särskilt bevis om ingivningsdagen för den tidigare ansökningen samt kopia av be- skrivning. ritningar och skyddskrav i denna ansökan (de s. k. prioritets- handlingarna). Efterkommer sökanden inte sådant föreläggande. får priori- tet inte åtnjutas.

För att prioritet skall få åtnjutas behöver den tidigare och den senare an— sökningen inte vara identiska. Prioritet kan sålunda erhållas för del av en senare ansökan. För en ansökan kan också åberopas prioritet från flera oli— ka tidigare ansökningar. s. k. multipel prioritet. och dessa tidigare ansök— ningar får vara gjorda i olika länder.

I/.5.2 Konventionerna

Enligt artikel 8 i samarbetskorwentionen får internationell patentansö- kan innehålla yrkande om prioritet grundad på en eller tlera ansökningar som har ingivits i stat som tillträtt Parisktmventionen. I samma artikel fö— reskrivs också att med ett undantag skall beträffande villkoren för och verkningarna av sådant yrkande gälla vad som föreskrivs i Stockholms— akten av Pariskonventionen. Undantaget består i att prioritet får grundas även på tidigare ansökan i samma stat. Vederbörande stat har emellertid enligt artikel 8.2.b rätt att föreskriva under vilka förutsättningar yrkande om prioritet från tidigare ansökan i den staten får bifallas och att bestämma rättsverkan av yrkandet.

Prop. 1977/78zl Del A 204

F.nligt tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen skall yr— kande om prioritet framställas när den internationella ansökningen ges in (regel 4. It)). Samtidigt skall sökanden lämna uppgift om var och när den för prioritet åberopade ansökningen gjordes. Sökanden skall vidare uppge den tidigare ansökningens nummer. Detta behöver dock inte ske samtidigt som ansökningen ges in. utan det är enligt konventionen alltid tillräckligt om uppgift om numret lämnas till internationella byrån inom 16 månader från prioritetsdagen. Fördragsslutande stat har rätt medge att uppgift om num- ret lämnas senare. Meddelas numret till internationella byrån efter sexton- månadersfristens utgång. skall byrån underrätta sökanden och de designe— rade myndigheterna om vilken dag uppgiften om numret lämnades.

Vid ansökan om europeiskt patent får enligt den europeiska patentkon- ventionen prioritet grundas på sådan ansökan om skydd som görs i eller med verkan för stat som är ansluten till Pariskonventionen. Därvid beaktas varje ansökan som jämställs med en i vederbörlig ordning gjord nationell ansökan. oavsett om detta följer av nationell rätt eller av bilaterala eller multilaterala överenskommelser (att. 87). Enligt uttrycklig föreskrift får prioritet räknas från tidigare europeisk patentansökan. Den europeiska pa— tentorganisationens förvaltningsråd kan under vissa villkor medge att prio- ritet får grundas också på ansökan i stat som inte har tillträtt Pariskonven- tionen. För att en europeisk patentansökan skall få åtnjuta prioritet. måste den ges in inom tolv månader efter det att den prioritetsgrundande ansök- ningen gjordes.

()m sökande av europeiskt patent önskar åtnjuta prioritet. måste han samtidigt med att patentansökningen görs skriftligen begära det (art. 88: regel 38). Sådan begäran skall innehålla uppgift om var och när den för prioritet åberopade ansökningen gjordes. Sökanden skall vidare inom 16 månader från prioritetsdagen lämna uppgift om den tidigare ansökning- ens nummer samt ge in avskrift av den tidigare ansökningen och särskilt bevis om ingivningsdagen för denna ansökan.

För europeisk patentansökan kan åtnjutas multipel prioritet (art. 88). Prioritet kan få åtnjutas också för del av europeisk patentansökan.

[1.5.3 Kommittén

Som nyss nämnts reglerar Pariskonventionen endast rätten att vid pa- tentansökan i en konventionsstat räkna prioritet från tidigare ansökan ian- naa konventionsstat. Svensk rätt uppfyller Pariskonventionens krav i det- ta avseende men medger inte att prioritet grundas på tidigare ansökan om patent i Sverige. Ett tillträde till samarbetskonventionen skulle innebära att Sverige i princip måste medge att i fråga om internationell patentansö- kan som omfattar Sverige prioritet får grundas på tidigare nationell patcnt- ansökan i Sverige och på tidigare internationell patentansökan som omfat- tar Sverige.

Prop. 1977/78zl Del A 205

Om Sverige tillträder den europeiska patentkonventionen kommer den sotn söker europeiskt patent för Sverige att kunna åberopa prioritet från nationell svensk patentansökan. från internationell patentansi'ikan som omfattar Sverige och från europeisk patentansökan som omfattar Sverige.

Med hänsyn till att prioritet får grundas på nationell svensk patentansö- kan både vid internationell och vid europeisk pz'ttentansökan som omfattar Sverige. synes det enligt kommitten rimligt att. om Sverige tillträder ifrå- gavarande konventioner. även den som söker patent för Sverige genom na— tionell patentansökan får åtnjuta prioritet från tidigare sådan ansökan. Det- ta gäller enligt kommitten i all synnerhet som flertalet ansökningar om pa— tent för Sverige. om Sverige tillträder konventionerna. torde komma att göras i form av internationell eller europeisk patentansökan. Kommittén framhåller att det uppkommer vissa möjligheter till dubbelpatentering och förlängning av skyddstiden om. såvitt gäller ansökan om patent för Sveri— ge. prioritet får grundas på tidigare ansökan om patent för Sverige. Detta kan enligt kommitten dock inte innebära några påtagliga olägenheter. Att vid tillträde till samarbetskonventionen och den europeiska patentkonven— tionen medge rätt att även vid nationell svensk patentansökan åtnjuut prio- ritet från annan sådan ansökan torde enligt kommitten i vart fall vara i det närmaste utan betydelse för omfattningen av de problem som kan uppstå i dessa avseenden. Kommittén föreslår av nu angivna skäl att prioritet skall få grundas även på tidigare patentanst'ikan hos det svenska patentverket i samtliga fall då patent söks för Sverige. oavsett om detta sker genom inter- nationell patentansökan. europeisk patentansökan eller nationell patentan- sökan.

Som nämnts har sökanden enligt gällande rätt en frist på tre månader från ansökningsdagen för att begära prioritet. Någon sådan frist finns inte enligt den europeiska patentkonventionen och inte heller enligt samarbets- konvcntionen. Patentpolicykommitten anför att den nu gällande tremåna— dersfristen för att begära prioritet enligt uppgift från patentverket sällan ttt- nyttjas. Kommittén uttalar att den mot bakgrund härav för sin del har varit benägen att föreslå att denna frist slopas. Det har emellertid inte varit möj- ligt att nå enighet mellan de nordiska kommittéerna om en sådan ändring av gällande rätt. Patentpolicykommitten har inte velat förorda en reglering som skulle medföra olika bestämmelser i de nordiska länderna och avstår därför från att föreslå ändring av gällande rätt på denna punkt.

F.nligt svensk rätt är som tidigare nämnts sökanden skyldig att styrka be- gärd prioritet genom att ge in prioritetshandlingar endast om patentmyn- digheten förelägger honom detta. Både enligt den europeiska patentkon- vcntionen och enligt samarbetskonventionen är ingivande av prioritets- handlingar obligatoriskt. Kommittén anför att det särskilt från det svenska näringslivet har uttryckts önskemål om att ingivande av prioritetshandling- ar görs obligatoriskt även i svensk rätt. Som skäl härför har framför allt an- förts. att det. då talan förs om ogiltigförklaring av meddelat patent. katt va—

Prop. 1977/78zl Del A 206

ra av stort värde att ha tillgång till prioritetshandlingarna och att det då ofta kan vara svårt att få tillgång till dessa handlingar om de inte har ingivits till patentverket. l vissa fall är det sålunda inte möjligt att utan patenthavarens samtycke få del av dessa hz-tndlingar. (irundas exempelvis prioriteten på en i USA gjord ansökan som inte har lett till patent. är ansökningshandlingar- na enligt amerikansk rätt inte offentliga.

Kommittén finner det anförda skälet vara beaktansvå'irt. Å andra sidan har kommitten funnit att det för patentverket skulle kunna innebära avse- värda svårigheter att ta emot och arkivera prioritetshandlingar i alla de ärenden i vilka prioritet åberopas. om dessa handlingar ges in i form av vanliga kopior. Enligt kommitten torde emellertid inom en nära framtid prioritetshandlingar kunna erhållas i form av mikrofilm från llera av de stora industriländernas patentmyndigheter. framför allt från patentmyn- d igheterna i Förbundsrepubliken Tyskland. Storbritannien och USA. Här- med skulle det helt övervägande antalet prioritetshandlingar kunna erhål- las i form av mikrofilm och några väsentliga arkivproblcm skulle inte behö— va uppkomma för patentverket.

Utifrån förutsättningen att huvuddelen av prioritetshandlingarna kom— mer att kunna tillhandahållas i form av mikrofilm föreslår kommitten att sökande som har åberopat prioritet titan särskild anmaning skall ge in prio— ritetshandlingarna till det svenska patentverket inom viss tid. Patentverket bör emellertid ges rätt att fi.”)rordna i vilken form dessa handlingar skall ges in och att genom generella föreskrifter göra undantag från skyldigheten att ge in sådana handlingar. Sådant undantag bör göras dels i de fall då priori— tet grundas på tidigare nationell svensk patentansökan. dels i fråga om prioritetshandlingar som med säkerhet är allmänt tillgängliga i utlandet.

11.5.4. Rcmissyttrundwm

Kommitténs förslag i denna del har berörts särskilt bara av Svenska pa- tentombudsföreningen och försvarets civilförvaltning.

.S'vt'ns/vu putt'nltmzImd.y/å'ä'cningm ansluter sig till vad kommitten har an- fört oeh förklarar sig inte ha något att erinra mot att den föreslagna utvidg— ningen av prioritetstätten gäller i förhållande till även äldre svenska pa- tentansökningar. Föreningen understryker att möjligheten till prioritet från äldre svensk patentansökan i vissa fall kan användas för att eliminera de svårigheter som alltjämt kan uppkomma genom att egna äldre ansökningar kvarstår som nyhetshinder. om också i mildrad form. och genom att insti- tutet tilläggspatent avskaffas.

När det gäller kommitténs förslag att såvitt gäller nationella patentan- sökningar behålla tremånadersfristen för att begära prioritet anserji'irxvu- ruts t'ivil/ö'rvalt/ting. att detta avsteg från principen om en anpassning till sanutrbetskrmy'entionen och den europeiska patentkonventionen inte kan godtas. F.nligt civilförvaltningen bör hänsyn till nordisk enhetlighet inte vara avgörande i detta fall.

Prop. 1977/78zl Del A 207

I/.5.5 Ft'irt't/rugulic/un

Kommittén har föreslagit att vid ansökan om patent hos den svenska pa- tentmyndigheten prioritet skall få grundas inte bara såsom f. n. på tidigare ansökningar om skydd tttom riket utan även på tidigare ansökningar om patent för Sverige. Förslaget har lämnats titan erinran av remissinstanser- na.

Såsom kommitten har framhållit. följer av den europeiska patentkon— ventionen att vid ansökan om europeiskt patent sotn omfattar Sverige prio- ritet får grundas bl.a. på tidigare ansökan om nationellt svenskt patent och på tidigare europeisk patentansökan som omfattar Sverige. Även vid inter- nationell patentansökan som omfattar Sverige skall enligt samarbetskon- ventionen prioritet i princip kttnna grttndas på tidigare ansökan sotn avser patent för Sverige. Den av kommittén föreslagna ändringen innebär att möjligheterna att åberopa prioritet från tidigare ansökan om patent för Sverige blir desamma. oavsett om den senare ingivna ansökningen är en nationell. internationell eller europeisk patentansökan. Jag anser derma lösning vara lämplig och biträder därför kommitténs förslag i detta hänse- ende.

Patentlagen innehåller i sin nuvarande lydelse inte några bestämmelser om villkoren för att få åtnjuta prioritet. frånsett förutsättningen att prioritet får grundas endast på tidigare ansökan om skydd utom riket. ] stället be- tnyndigas regeringen i lagen att föreskriva villkoren föratt få åtnjuta priori- tet. Dessa villkor finns f. n. i patentkttngörelsen. De grundläggande villko- ren för att få åtnjuta prioritet är viktiga materiellrättsliga regler. Sådana regler skall enligt den nya regeringsformen anges i lag. Från patentkungö- relsen bör sålunda till patentlagen föras över föreskriften om den tid inom vilken prioritet får åtnjtttas och bestämmelserna om vilka tidigare ansök— ningar som får utgöra grtlnd för prioritet. Övriga förutsättningar bör emel- lertid liksom hittills kttnna regleras i patentkttngörelsen.

Beträffande möjligheterna att grttnda prioritet på tidigare ansökan som inte avser stat som är ansluten till Pariskonventionen anserjag att avgöran- det Iiksom f. n. bör lämnas till patentmyndigheten. [ lagen bör emellertid för detta fall ttppställas det villkoret att prioritet får medges endast om motsvarande prioritet från svensk patentansökan medges där den främ- mande ansökningcn gjordes. Det kan anmärkas att samma reciprocitets- krav finns i den ettropeiska patentkonventionen för det fall att den tidigare ansökningen inte avser stat som tillhör Pariskonventionen.

En remissinstans har framfört kritik mot kommitténs förslag att för na- tionella patentansökningar behålla tremånadersfristen föratt begära priori- tet. Eftersom någon sådan frist inte finns i vare sig samarbetskonventionen eller den europeiska patentkonventionen. innebär kommitténs ställnings- tagande ett avsteg från den princip som kommittén eljest har följt. nämli- gen att svensk rätt bör anpassas till dessa konventioner.

Prop. l977/78zl Del A 208

Även om detta är en fråga som inte bör regleras i patentlagen utan i rege— ringens verkställighetsföreskrifter till 6 s patentlagen vill jag ta upp den i detta sammanhang. Som framgår av vad jag tidigare har anfört (avsnitt ll.l.3) anserjag att en anpassning av svensk rätt till konventionerna är angelägen. Det hade därför enligt min mening varit en fördel om en anpass- ning hade kunnat ske även på denna punkt. Enighet om att slopa tremåna— dersfristen när det gäller nationella patentansökningar har emellertid inte kunnat näs under de nordiska departementsöverläggningarna. [Eftersom jag anser att intresset av nordisk rättslikhet i detta avseende väger tyngre än intresset av en anpassning till kt'mventionerna. är jag inte beredd att föreslå någon ändring av gällande rätt på denna punkt.

Jag vill här ta upp ytterligare en fråga som bör regleras i patentkungörel- sen. men som ändå har ett principiellt intresse. Det gäller kommitténs för- slag att sökanden alltid och utan anmaning inom viss tid skall ge in priori- tetshandlingar. utom i de fall då patentmyndigheten har föreskrivit annat. Förslaget har inte mött någon erinran och jag anser för egen del att kom- mitténs förslag i detta hänseende bör följas.

11.6. 'l'illäggspatent Il.ö.l (iii/lunda l'iitt

Den som har fått patent på en uppfinning har enligt 7 så patentlagen rätt att få tilläggspatent på utveckling av den ursprungliga uppfinningen. Som förutsättning gäller dock att ansökan om tilläggspatent görs innan ansök- ningen om huvudpatentet blir allmänt tillgängligt. dvs. i regel inom 18 må- nader t'rän det att den ursprungliga ansökningen gjordes eller. om prioritet yrkas. från prioritetsdagen. Tilläggspatent får meddelas utan hinder av att utvecklingen av huvudupptinningen inte väsentligen skiljer sig från inne- häller i ansökningen om huvudpatentet. Detta innebär att tilläggspatent kan meddelas även om det eljest gällande kravet på uppfinningshöjd i för- hållande till den ursprungliga uppfinningen inte är uppfyllt.

litt tilläggspatent är i princip knutet till huvudpatentet. Det upphör nor- malt att gälla samtidigt med huvudpatentet och får överlåtas endast till- sammans med detta. Om huvudpatentet upphör på grund av att patentha- varen avstår från patentet eller om huvudpatentet förklaras ogiltigt. över- går emellertid tilläggspatentet till att bli ett självständigt patent för återsto- den av patenttiden. Finns flera tilläggspatent. skall därvid det först medde- lade tilläggspatentet gälla som huvudpatent och de övriga som tilläggspa- tent till detta. För tilläggspatent erläggs inte någon årsavgift (41 .:” patentla— gcn).

Prop. 1977/78zl Del A 209

II./>.2 Ix'mnmiltén

Kommittén påpekar inledningsvis att systemet med tilläggspatent fördes över till patentlagen från 1884 års patentförordning. Vid tillkomsten av pa— tentlagen övervägdes huruvida institutet tilläggspatent borde avskaffas. Med hänsyn till den väsentliga skärpning av kraven på nyhet och uppfin— ningshöjd som 2 5 andra stycket andra punkten patentlagen innebar i för— hållande till äldre rätt ansågs det emellertid rimligt att behålla möjligheten till tilläggspatent under den tid då ansökningen om huvudpatentet är hem— lig (NU 196316 s. 173 f.. prop. 1966: 40 s. 103). Om inte möjligheten att sö— ka tilläggspatent behölls. skulle nämligen. i motsats till vad som tidigare gällt. nämnda lagrum medföra att ansökan om patent på den ursprungliga uppfinningen oftast kom att utgöra hinder mot patent på utveckling av den— na uppfinning.

linligt kommittén har systemet med tilläggspatent. sådant det utformats i patentlagen . fyllt sitt syfte. nämligen att göra det möjligt att söka patent på en uppfinning innan utvecklingsarbetet är färdigt tttan att därför förlora möjligheten att vinna patentskydd för den form av upplinningen som ett tämligen kort tttveeklingsarbete kan leda till. Av tillgängliga uppgifter framgår att. medan tilläggspatent före patentlagens tillkomst huvudsakli- gen sökes av utländsk storindustri. tilläggspatent efter patentlagens ikraftträdande har sökts främst av inhemska sökande i anslutning till den första patentansökningen på en uppfinning. Antalet ansökningar om till— läggspatent är dock lågt och utgör endast något över en procent av det to- tala antalet patentansökningar. Hälften av ansökningarna om tilläggspa- tent kommer från industrin och hälften från enskilda sökande.

Kommitténs förslag till ändring i patenterbarhetsvillkoren innebär att patent kan meddelas på uppfinning även om den inte har uppfinningshöjd i förhållande till innehållet i tidigare gjord patentansökan som inte har of- fentliggjorts före den dag då ifrågavarande uppfinning patentsöks men som sedermera blir allmänt tillgänglig. Om detta förslag genomförs. bortfaller det skäl som föranledde att systemet med tilläggspatent behölls i patentla- gen. nämligen att enligt 1967 års patentlag ansökan om patent på en uppfin- ning redan från dagen för dess ingivande kan utgöra hinder mot patent på vidareutveckling av uppfinningen.

Vidare föreslår kommitten att vid ansökan om svenskt nationellt patent prioritet skall få grundas även på tidigare svensk nationell patentansökan. Detta förslag innebär att sökanden genom att åberopa prioritet från den an- sökan som avser den ursprungliga uppfinningen i förekommande fall kan undvika att denna ansökan kommer att utgöra nyhetshinder i förhållande till den ansökan som avser utvecklingen av denna uppfinning. 1 det fall att ansökan om patent på httvttdttppfinningen innehåller något sotn utgör ny- hetshinder gentemot den ansökan som avser utvecklingen av denna upp- finning. innebär visserligen kommitténs förslag att fristen för att söka pa- 14 Riksdagen 1977/78. I rum/. Nr I. [Je/A

Prop. 1977/78:1 Del A 210

tent på utveckling av huvuduppfrnningen minskar från aderton till tolv mä- nader efter det att ansökan om patent på huvuduppfinningen gjordes. Det torde dock vara mycket ovanligt att den ursprungliga ansökningen innebär nyhetshinder gentemot ansökan som avser utveckling av huvuduppfin- ningen. Enligt kommitten kan det inte anses motiverat att ha ett system med tilläggspatent för att tillgodose dessa sällsynta fall. lnte heller det för- hållandet att patenthavaren kan uppnå en ekonomisk fördel genom institu- tet tilläggspatent — eftersom årsavgift inte skall betalas för sådana patent — kan enligt kommittén anses utgöra tillräckliga skäl för att behålla detta institut.

Mot bakgrund av det anförda anser patentpolicykommittén att systemet med tilläggspatent bör t'tvskaffas. Kommittéerna i de övriga nordiska län- derna är av samma uppfattning.

Enligt patentpolieykommittén är det uppenbart att ett upphävande av in- stitutet tilläggspatent inte bör påverka giltigheten av redan meddelade till- läggspatent. För dessa bör äldre bestämmelser fortsätta att gälla. De bör sålunda ttnder hela sin giltighetstid kttnna övergå till att bli självständiga patent i de fall som anges i 7 's' patentlagen. Även i fråga om de ansökning- ar om tilläggspatent som är anhängiga när de nya bestämmelserna träder i kraft torde det vara lämpligast att låta äldre bestämmelser fortsätta att gäl- la. Tilläggspatent bör således kunna meddelas på grtrnd av sådan ansökan även efter det att den lagändring genom vilken detta institut i princip av- skaffas har trätt i kraft.

I 1 .6.3 Ramissyttrundwm

Kommitténs förslag om slopande av institutet tilläggspatent har lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser utom Svenska patentombudsför- eningen och Svenska uppfrnnareföreningen.

Svenska putentumbudsft'ireningen motsätter sig inte att systemet med tilläggspatent avskaffas. men föreningen förklarar sig inte vara övertygad om att detta system. om kommitténs förslag genomförs. inte längre har nå- gon funktion att fylla. Föreningen framhåller att den nuvarande ordningen gör det möjligt för en sökande att genom ansökan om tilläggspatent utvidga patentskyddet i de fall då en tidigare ansökan visar sig vara alltför begrän- sad och det på grund av bristande underlag i grundhandlingen är omöjligt att direkt utvidga denna ansökan. Om systemet med tilläggspatent avskaf- fas blir det svårt att klara en sådan situation. om inte patentverket medger att en sökande i ett patentkrav får införa förbehåll med avseende på tidiga- re ansökan i överensstämmelse med den praxis som tillämpades innan 1967 års patentlag trädde i kraft. För det fall institutet tilläggspatent slopas finner föreningen det oklart. om det efter lagändringens ikraftträdande blir möjligt att lägga om en dessförinnan ingiven ansökan om självständigt pa- tent till ansökan om tilläggspatent.

Svens/m uppjinrrureförwringan anser att kommitténs förslag i detta avse-

Prop. 1977/78:l Del A 211

ende innebär en uppenbar försämring av uppfinnarens ställning. Förening- en framhåller att det enligt gällande rätt endast är uppfinnaren eller hans rättsinnehavare som, med utnyttjande av institutet tilläggspatent. kan söka patent på vidareutveckling av uppfinning utan att vidareutvecklingen be- höver visa uppfinningshöjd i förhållande till den urspntngliga uppfinning- en. Enligt kommitténs förslag till ändring av 2 s" patentlagen kan däremot vem som helst få patent på vidareutveckling av ttpplinningen tttan att kra— vet på uppfinningshöjd måste vara uppfyllt. Föreningen kan inte se att den- na försämring av uppfinnarens ställning är nödvändig och anser därför att institutet tilläggspatent bör behållas.

II.6.4 l'i'iredrugunde/r

Samarbetskonventionen innehåller inte några bestämmelser angående ansökan om skydd i form av tilläggspatent. 1 den eurt'rpeiska patentkon- ventionen finns inte någon motsvarighet till institutet tilläggspatent.

Kommitténs förslag att slopa institutet tilläggspatent har med två undan- tag lämnats tttan erinran av remissinstanserna. I likhet med kommittén an- serjag att det efter genomförandet av de föreslagna ändringarna av paten- terbarhetsvillkoren och prioritetsreglerna inte finns tillräckliga skäl att be- hålla detta institut. Om den föreslagna ändringen av patenterbarhetsviIlko- ren genomförs. innebär detta att de skäl som föranledde att systemet med tilläggspatent behölls i patentlagen bortfaller. Denna ändring leder nämli- gen till att uppfinningshöjd inte krävs i förhållande till tidigare ansökan som inte har blivit offentlig före den dag då ifrågavarande uppfinning pa- tentsöks. Som jag redan har nämnt föreslås vidare att vid ansökan om svenskt nationellt patent prioritet skall få grundas även på tidigare svensk nationell patentansökan. Genom att åberopa prioritet från den ansökan som avser den ursprungliga uppfinningen kommer sökanden därför att kttnna undvika även att denna ansökan utgör nyhetshinder i förhållande till den ansökan som avser en utveckling av uppfinningen.

Vad beträffar ttppfinnareföreningens påpekande att de föreslagna änd- ringarna av patenterbarhetsvillkoren leder till att envar kan få patent på vidareutveckling av annans uppfinning utan att vidareutvecklingen behö- ver ha uppfinningshöjd i förhållande till den tidigare uppfinningen vill jag framhålla. att denna följd av ändringen av patenterbarhetsvillkoren upp- kommer även om institutettilläggspatent behålls. Vad uppfinnareförening- en har anfört utgör därför enligt min mening inte något skäl för att behålla detta institut. lnte heller den av patcntombudsföreningen nämnda möjlig- heten att utvidga patentskyddet som systemet med tilläggspatent ger utgör enligt min uppfattning något skäl för att bibehålla systemet. Efter den före- slagna ändringen av patenterbarhetsvillkoren torde en ny patentansökan som görs innan den först ingivna ansökningen har blivit offentlig i allmän— het ge samma resultat som en ansökan om tilläggspatent. Patentansökan.

IJ |.)

Prop. 1977/78: 1 Del A

som avser utveckling av en tidigare patentsökt uppfinning. kan. om priori- tet inte längre kan åberopas. i något fall vålla problem genom att det sökta skyddet enligt de båda ansökningarna sammanfaller. Patentombudsför- eningen har föreslagit att sökanden därför skulle få rätt att i den senare an- sökningen göra förbehåll om att skyddet skall omfatta endast vad som inte skyddas enligt den tidigare ansökningen. För egen del anserjag att sådana förbehåll i princip inte bör tillåtas. eftersom de försvårar handläggningen av patentärendena och kan skapa en viss osäkerhet för tredje man.

Mot bakgrund av 'ad sålunda anförts föreslår jag att systemet med till- läggspatent avskaffas. När det gäller redan meddelade tilläggspatent anser jag liksom kommitten att äldre bestämmelser bör fortsätta att gälla. Det- samma bör vara fallet beträffande ansökningar om tilläggspatent som har kommit in innan de nya bestämmelserna träder i kraft.

ll.7 Ansökans form och innehåll /l.7. I Kunventionerna

Samarbetskom'entionen innehåller omfattande bestämmelser om inter- nationell patentansökans form och innehåll. l—"ördragsslutande stat får inte i fråga om sådan ansökan ställa upp krav beträffande form och innehåll som skiljer sig från eller går utöver konventionens bestämmelser. 1 den mån fördragsslutande stat i fråga om nationella patentansökningar ställer upp krav på ansökans form och innehåll som från sökandens synpunkt är förmånligare än konventionens bestämmelser. får emellertid den statens myndigheter tillämpa den förmånligare regleringen även på internationella ansökningar. Sökanden har dock rätt att fordra att de krav som föreskrivs i samarbetskonventionen tillämpas på hans internationella ansökan.

[ den europeiska patentkonventionen regleras uttömmande europeisk patentansökans form och innehåll. Bestämmelserna i den europeiska pa- tentkonventionen om ansökans form och innehåll har tillkommit under hänsynstagande till motsvarande bestämmelser i samarbetskonventionen och de båda konventionerna är i dessa hänseenden helt förenliga med va "andra. Den europeiska patentkonventionen innehåller dock vissa be- stämmelser som saknar motsvarighet i samarbetskonventionen.

[1.7.2 Kommittén

När det gäller patentansökans form och innehåll har kommittén haft som utgångspunkt att svensk rätt bör anpassas till vad som gäller enligt samar- betskonventionen och den europeiska patentkonventionen utom på punk— ter där starka skäl talar för att behålla nu gällande reglering även om den avviker från korwentionerna. Beträffande satnarbetskonventionen anför

Prop. l977/78:l Del A 213

kommittén i 1974 års betänkande. att det måste vara en uppenbar fördel för både de patentsökande och patentmyndigheten. om svensk rätt anpassas till konventionen så att samma regler gäller för alla ansökningar som hand- läggs vid den svenska patentmyndigheten. 1 fråga om deti europeiska pa- tentkonventionen uttalar kommittén i 1976 års betänkande. att det måste vara en fördel för näringsliv och uppfinnare. om den svenska patentlag- stiftningen även såvitt avser patentansökans form och innehåll överens- stämmer med vad som kommer att gälla i övriga Västeuropa.

Kommittén konstaterar att det finns vissa skillnader i fråga om kraven på ansökans form och innehåll mellan gällande svensk rätt å ena sidan samt samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen å andra sidan, Enligt kommittén är det i detta hänseende fyra punkter som är av särskilt intresse. nämligen frågan om uppfinnarens ställning. kravet på st-immandrag. kravet på deposition av mikrobiologisk kultur i vissa fall och regleringen av det s. k. enhetskravet. dvs. av vad som får tas tipp i en och samma ansökan. Kommittén anser att övriga skillnader i fråga om ansö- kans form och innehåll mellan svensk rätt och konventionerna inte är av sådan betydelse att de behöver behandlas särskilt.

Vad först angår upp/inriurwix mil/ning anför kommittén att uppfinna- rens nanm skall angcs i ansökningen både enligt den svenska patentlagen och enligt den europeiska patentkonventionen (9 s" patentlagen resp. art. 81 ). Söks patent av annan än uppfinnaren. skall enligt patentlagen sökan- den styrka sin rätt till uppfinningen. Enligt konventionen behöver däremot sökanden i sådant fall endast uppge hur han har förvärvat rätten till uppfin- ningen. Det europeiska patentverket skall emellertid delge den uppgivne uppfinnaren vad sökanden har anfört i detta avseende (regel 17.3). Godtar uppfinnaren inte sökandens uppgifter. har han möjlighet att vid domstol el- ler annan behörig myndighet föra talan om bättre rätt till uppfinningen. Har sådan talan väckts. avbryts handläggningen av den europeiska patent- ansökningen i avbidan på att tvisten avgörs. På parternas begäran kan emellertid handläggningen fortsättas och det europeiska patentverket kan också på eget initiativ återuppta handläggningen (regel 13).

Kommittén anför vidare att sökanden både enligt patentlagen och enligt konventionen i princip skall fullgöra sin skyldighet i de avseenden som nyss nämnts samtidigt med att ansökningen görs. För det fall ansökningen är bristfällig i dessa avseenden skiljer sig emellertid svensk rätt från vad som gäller enligt konventionen. Enligt 15 s" patentlagen skall i sådant fall sökanden föreläggas att inom viss frist inkomma med uppgift om uppfinna- ren och i förekommande fall styrka sin rätt till uppfinningen. Underlåter han detta avskrivs ansökningen. Avskriven ansökan återupptas. om sö- kanden inom fyra månader efter fristens utgång avhjälper bristen och beta— lar en återupptagningsavgift. Föreligger brist i de avseenden som nu berörs i fråga om europeisk patentansökan. skall det europeiska patentverket un- derrätta sökanden om detta. Avhjälps inte sådan brist inom 16 måna-

Prop. l977/78:1 Del A 214

der från ansökningens ingivningsdag eller. om prioritet yrkas. från priori- tetsdagen. anses den europeiska patentansökningen återkallad (art. 91.5). Någon möjlighet att därefter få ansökningen återupptagen finns inte.

Kommittén anser att uppfinnarens ställning enligt patentlagen är för- månligare än enligt konventionen. Kommittén anser därför att kravet på att annan sökande än uppfinnaren skall styrka sin rätt till uppfinningen bör bibehållas såvitt gäller nationella svenska patentansökningar. Enligt kom- mitten finns det inte heller någon anledning att i patentlagen införa någon motsvarighet till konventionens system med en direkt i lagen angiven frist inom vilken upptinnaren maste anges. Den nuvarande bestämmelsen i pa- tentlagen enligt vilken fristen bestäms genom föreläggande i det enskilda fallet med möjlighet att återuppta ansökningen om fristen försittcs framstår enligt kommitten genom sin flexibilitet som förmånligare än konventionens ordning även från uppfinnarens synpunkt.

Nästa punkt som kommittén tar tipp är frågan om sti/ninunclrug. Enligt den europeiska patentkonventionen skall europeisk patentansökan inne- hålla ett sammandrag (abstract). dvs. en kortfattad sammanfattning av vad som framgår av beskrivningen. patentkraven och eventuella ritningar (art. 78; regel 33.2). Sammandraget skall vara avfattat så att det på ett lättfattligt sätt anger det tekniska problem som uppfinningen behandlar. grund- principen för den lösning som upplinningen innebär och uppfinningens hu- vudsakliga användning eller anvi'tndningar. Sammandraget skall tjäna ute- slutande som teknisk information. Det får sålunda enligt uttrycklig före- skrift i konventionen inte tillmätas betydelse för annat ändamål. i synner- het inte vid bestämmande av det begärda skyddets omfattning eller vid av- görande av huruvida ansökningen innebär nyhetshinder (art. 85). Motsva- rande bestämmelser finns i samarbetskonventionen (art. 3.3: regel 8.1). Något krav på sammandrag finns däremot inte i gällande svensk rätt.

Kommittén ställde sig i 1974 års betänkande tveksam till det lämpliga i att införa krav på sammandrag av nationell svensk patentansökan. ] 1976 års betänkande konstaterar kommittén att fördelarna från informations- synpunkt med sammandrag är väsentliga. Vidare bör enligt kommitten av- se 'ärd betydelse tillmätas det förhållandet att sammandrag krävs enligt så- väl den europeiska patentkonventioncn som samarbetskonventionen. Mot bakgrund härav föreslår kommittén att krav på sammandrag införs för svenska nationella patentansökningar.

Det tredje spörsmålet rörande ansökans form och innehåll som kom- mitten redovisar särskilt gäller huruvida i svensk rätt skall införas krav på deposition av kultur ur niikroorgunism i vissa fall. Såväl enligt patentlagen (9 s*) som enligt deti europeiska patentkonventionen (art. 83) skall uppfin- ningen i ansökningen beskrivas så tydligt att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva den. Beträffande vissa uppfinningar på det mikro- biologiska området ställs emellertid i konventionen upp ett särskilt krav i fråga om tydlighet. Avser uppfinning mikrobiologiskt förfarande eller als-

Prop. 1977/78:1 Del A 3|5

ter av sådant förfarande och omfattar uppfinningen användning av mikro- organism som inte är allmänt tillgänglig. anses enligt konventionen uppfin- ningen tillräckligt tydligt angiven bara om kultur av mikroorganismen har lämnats i förvar i särskild ordning (regel 28). Någon motsvarande bestäm— melse med krav på deposition finns varken i patentlagen eller i patentkun- görelsen. 1 de bestämmelser som patentverket har utfärdat med stöd av 41 & patentkungörelsen ges emellertid vissa föreskrifter om deposition av mikroorganism. Enligt patentbestämmelserna är sådan deposition önsk- värd och lämplig i vissa fall. nämligen om beskrivningen inte kan göras så- dan att förväxling med andra organismer är utesluten. om organismen är så sällsynt att det kati antas vara förbundet med svårighet att anträffa den i naturen eller om framställningen av organismen inte med säkerhet är re- producerbar. Sådan deposition bör ske hos internationellt känd vetenskap- lig in- eller utländsk institution som är oberoende av uppfinnaren (sökan- den).

Enligt kommittén bör kravet på tydlighet i fråga om beskrivning av tipp- tinningen vara lika strängt i svensk rätt som i den europeiska patentkon— ventionen. Som jag skall återkomma till i ett annat sammanhang ( avsnitt 11.12 ) föreslår kommittén som ny ogiltighetsgrund i svensk rätt att uppfin- ningen inte är tillräckligt tydligt angiven i patentet. Enligt kommittén bör denna ogiltighetsgrund ha samma innehåll i fråga om patent meddelade av det svenska patentverket som i fråga om europeiska patent för Sverige. Mot bakgrund av vad nu har anförts anser kommittén att i svensk rätt'bör införas krav på deposition av kultur av mikroorganism i samma omfattning som i deti europeiska patentkonventionen. Den svenska regleringen av så- dana depositioner bör enligt kommittén i största utsträckning ges samma innehåll som motsvart'inde reglering i konventionen. Kommittén anmärker i sammanhanget att arbete pågår inom WIPO på att få till stånd en konven- tion om erkännande av deposition av mikroorganismer.

Det sista spörsmålet rörande ansökans form och innehåll som kom- mittén tar tipp särskilt gäller regleringen av det s. k. enlietskrtii'et. ] 10 %* patentlagen föreskrivs att i samma ansökan inte får sökas patent på två el- ler llera uppfinningar som är oberoende av varandra. lylotsi'tttningsvis gäl- ler enligt kommitten att en ansökan får avse flera uppfinningar som int" är oberoende av varandra. 1 artikel 82 i den europeiska patentkonventionen föreskrivs att en europeisk patentansökan får hänföra sig till endast en en- da uppfinning eller till en grupp uppfinningar som har sådant samband att de ger uttryck för samma uppfinningsidé. Kommittén anser att någon skill- nad i sak mellan 10 ä patentlagen och konventionens artikel 82 inte torde föreligga.

1 svensk rätt finns en närmare reglering av enhetskravet i 14 och 15 så patentkungörelsen. Där anges vissa fall i vilka en patentansökan får inne- hålla flera patentkrav. 1 en och samma ansökan får sålunda tas tipp pa- tentkrav som avser utföringsform av uppfinning enligt föregående pa-

l'rop. l977/78:1 Del A 216

tentkrav i denna ansökan. Därjämte medges att i en och samma ansökan på vissa sätt kombineras patentkrav avseende uppfinningar som är att hänfö— ra till olika kategorier (alster. förfarande eller användning). Det har enligt kommitten ansetts att en ansökan inte får innehålla andra kombinationer av uppfinningar än som anges i nämnda bestämmelser i patentkungörelsen. Kommittén påpekar att enligt 13 s' andra stycket patetttkttngörelsen vatjie patentkrav får avse endast en uppfinning.

Den europeiska patentkonventionen innehåller inte någon uttömmande reglering av de fall i vilka en europeisk patentansökan får innehålla flera patentkrav utan ger endast vissa exempel på tillåtna kombinationer av pa- tentkrav (reglerna 29 och 30). Redan dessa exempel är emellertid tnera om- fattande än dc fall som anges i patentkungörelsen. Kommittén påpekar att om Sverige tillträder konventionen. europeiskt patent kommer att kunna meddelas för Sverige med de kombinationer av patentkrav som är tillåtna enligt konventionen. Från praktisk synpunkt anser kommitten det i såfall 'ara nödvändigt att satnma reglering tillämpas såvitt avser patentansök- ningar sotn handläggs vid det svenska patentverket. Konventionens regle- ring i detta avseende torde dessutom. framhåller kommitten. under alla förhållanden bli normbildande i Västeuropa. Kommittén anser att det där- för bör vara en väsentlig fördel för sökande och ombud om svensk rätt i detta avseende överensstämmer med vad som gäller i övriga västeuropeis- ka industristater och vid det europeiska patentverket. På grund av vad så- lunda anförts föreslår kommittén att regleringen i 15 s" patentkttngörelsen anpassas till vad som gäller enligt konventionen. Kommittén anser vidare att denna paragraf även i redaktionellt avseende bör utformas i nära över- ensstämmelse med konventionen. Kommittén påpekar att den europeiska patentkonventionens reglering av enhetskravet är förenlig med samarbets- konventionen (regel 13.1—13.4).

II.7.3 Remiss—t'[fram/atta

Frågan om uppfinnarens ställning har berörts i ett stort antal remissytt- randen över 1974 års betänkande. LO. Sure/scn för teknisk utveckling ( STU ). Svenska upp]i/trtur'q/i'it't'ltt'tt_t.'t'tt och .S't't'rigvs ('it'i/t'ngctUörsjå'irbuml framhåller att ett svenskt tillträde till satnarbetskonventionen inte får med- föra att uppfinnarens rättsställning försämras. Saknas uppgift om uppfin- naren i en internationell ansökan kan det enligt vad STU och uppfinnare- föreningen påpekar gå lång tid från ingivnings- eller prioritetsdagen innan ansökan kompletteras i detta hänseende. Sammaeller liknande synpunkter framförs av .S'ACO/SR. Slutsvwkcns ing('tt/'('7'r.sjf2')'rbtutd. Sveriges lta/tt- t'c'rks- och industrin/jgattisution samt T("O. 1.0. SACO/SR. Svenska upp- finnareföreningen. Sveriges hantverks- och industriorganisation. STU och TCO föreslår att den svenska patentlagen ändras så att en internationell patentansökan som omfattar Sverige redan från börian måste innehålla

Prop. l977/78:1 Del A 217

uppgift om uppfinnaren. TCO menar att detta bör ske genom att i patentla- gen tas in en bestämmelse om att en patentansökan inte skall anses ingiven om den inte innehåller uppgift om uppfinnarens namn. Sveriges hantverks- och industriorganisation. STU och uppfinnareföreningen anser att det öns- kade resultatet skulle kunna uppnås genom en ny bestämmelse i patentla- gen av innebörd att en patentansökan inte anses ingiven förrän den dag då uppgiften om uppfinnaren inges. Samma lösning föreslås av en ledamot i Statens niitnntl för arbetstagares uppfinningar medan nämnden i övrigt ansluter sig till kommitténs förslag.

Frågan huruvida krav på sammandrag bör införas även för nationella svenska patentansökningar togs upp i några av remissyttrandena över 1974 års betänkande. De remissinstanser som berörde frågan ställde sig kritiska till kommitténs dåvarande tveksamhet till att införa krav på sammandrag av nationella ansökningar. Svenska industriens patentingen/"(iren_li'irening ansåg att kostnaderna för och besväret med att utarbeta sammandrag inte spelar någon nämnvärd roll jämfört med de fördelar som sammandrag in- nebär vid infortnationssökning och spridning av information. Uppfinnare- _/'(';'reningen uttalade att det torde vara till fördel att införa krav på samman- drag och att det ringa merarbete som krävs av sökanden för att utarbeta sammandrag inte bör avskräcka från att införa ett sådant krav. Patentver- ket ansåg att införande av sammandrag i fråga om nationella patentansök- ningar skulle underlätta för verkets granskare att hålla sig ä jour med det ständigt växande granskningsmaterialet. F.nligt verket är det möjligt att sammandragen också skttlle kunna utnyttjas för att i framtiden rationalise- ra granskningen så att den första nyhetsganskningen görs på grundval av sammandrag och att resultatet av denna granskning följs upp på patent- skriftsmaterialet. Även från allmänhetens synpunkt torde enligt patentver-l ket sammandragen göra den tekniska informationen mera lättillgänglig än vad f. n. är fallet och sålunda befrämja spridandet av teknisk information. Patentverket hävdade att de nu nämnda skälen väger tyngre än det merar- bete och de högre kostnader för sökanden och den ökade belastning för verket sotn skttlle uppkomma om skyldighet att ge in sammandrag före- skrivs även för nationella patentansökningar.

Kommitténs förslag rörande krav på deposition av mikroorganism be— rörs av patentverket och Läkemedelsindustt'iföreningen. Patentverket häl- sar med tillfredsställelse att krav på sådan deposition införs i svensk rätt i samma omfattning som i den europeiska patentkonventionen. Även Läke- ntetIe[sittdnstt'tjft'ireningen tillstyrker att det i svensk rätt införs krav på de- position av mikrooganism i samma utsträckning sotn enligt konventionen.

När det gäller regleringen av ett/tetskravet välkomnarpatetttombmgjör- eningen förslaget om liberalisering av denna reglering. Patentverket mot- sätter sig inte kommitténs förslag att gå över från en uttömmande reglering av vad som får tas upp i en och samma patentansökan till en mer flexibel reglering. Verket anser emellertid att de nya reglerna bör tillämpas restrik-

Prop. 1977/78zl Del A 218

tivt så att den exemplifiering som ersätter den uttömmande uppräkningen i praktiken blir uttryck för vad sotn skall anses tillåtet att ta upp i en och samma ansökan.

II.7.4 Ft'iretlragande/t

Kommittén har ansett det vara en fördel för näringsliv och uppfinnare om den svenska patentlagstiftningen såvitt avser ansökans fortn och inne- håll överensstämmer med samarbetskonventionen och den europeiska pa- tentkonventionen. På grund härav har kommittén förordat att den svenska lagstiftningen i dessa avseenden anpassas till konventionerna utom på de punkter där starka skäl talar för att nu gällande reglering behålls i fråga om nationella patentansökningar trots att den avviker från konventionerna. Denna principiella inställning har lämnats utan erinran vid remissbehand- lingen. Jag ansluter mig också till kommitténs synsätt i detta avseende.

Bestämmelserna om ansökans form och innehåll har till stor del teknisk karaktär. I likhet med kommittén anser jag att det endast är fyra punkter som är av särskilt intresse och därför bör behandlas vid en genomgång av frågor av större vikt. nämligen frågan om uppfinnarens ställning. kravet på satnmandrag. kravet på deposition av mikrobiologisk kultur i vissa fall och regleringen av det s. k. enhetskravet. dvs. av vad som får tas upp i en och samma patentansökan.

Vad först angår ttpn/innurens ställning gäller både enligt svensk rätt och enligt den europeiska patentkom'entionen att uppfinnarens namn skall anges i ansökningen. [Enligt samarbetskonventionen skall internationell patentansökan innehålla uppgift om uppfinnaren. om lagen i åtminstone någon av de stater som ansökningen omfattar kräver att dessa uppgifter lämnas när ansökttingen ges in. Underlåtenhet att iaktta denna föreskrift föranleder dock inte att ansökningen som sådan avvisas eller anses åter- kallad. I fråga om stat vars lag kräver att dylika uppgifter lämnas men tillåter att detta görs senare än när en nationell ansökan ges in. får uppgif- terna lämnas senare till den statens patentmyndighet.

Söks patent av annan än uppfinnaren. skall enligt svensk rätt sådan sö- kande styrka sin rätt till uppfinningen. Enligt den europeiska patentkon- ventionen behöver sökanden i sådant fall endast redogöra för hur han för- värvat rätten till uppfinningen. Redogörelsen skall av det europeiska pa- tentverket delges den uppgivne uppfinnaren. Kommittén har ansett att svensk rätt är förmånligare för uppfinnaren än konventionen och har där- för föreslagit att den nuvarande regleringen på denna punkt bibehålls. Re- missinstanserna har inte haft någon erinran mot detta. Av samma skäl som kommitten anserjag att nuvarande bestämmelse om skyldighet att styrka rätten till uppfinning skall behållas såvitt gäller nationella svenska patent— ansökningar. Detta krav kommer då också att gälla i fråga om internatio- nella patentansökningar som omfattar Sverige.

Prop. 1977/78zl Del A 219

En annan viktig fråga rörande uppfinnarens ställning gäller när uppgift om uppfinnaren senast måste föreligga. Både enligt svensk rätt och enligt den europeiska patentkonventionen skall uppfinnaren i princip anges när ansökan görs. Skillnad föreligger däremot tnellan svensk rätt och konven- tionen i fråga om möjligheten att rätta till en brist i detta avseende. Saknas uppgift om uppfinnaren i ansökningen. skall enligt svensk rätt sökanden föreläggas att inom frist sotn patentmyndigheten bestämmer avhjälpa bris- ten och i förekommande fall styrka sin rätt till uppfinningen. Underlåter han att efterkomma sådant föreläggande. avskrivs ansökningen. Avskri- ven ansökan kan återupptas. om sökanden avhjälper bristen inom fyra månader från fristens utgång. Saknar europeisk patentansökan uppgift om uppfinnaren eller redogörelse för hur sökanden har förvärvat rätten till uppfinningen. skall det europeiska patentverket underrätta sökanden om detta. Avhjälps inte sådan brist inom 16 månader från ansökningens ingiv- ningsdag eller. i förekommande fall. från prioritetsdagen. anses den euro- peiska patentansökningen återkallad. Någon möjlighet att därefter få an- sökningen återupptagen finns inte. Kommittén har ansett den svenska reg- leringen vara att föredra eftersom den är mer flexibel och har därför före- slagit att nuvarande ordning bibehålls.

Kommitténs förslag i denna del har lämnats tttan erinran av flertalet re- missinstanser. Några remissinstanser har emellertid förordat en lagändring av innebörd att patentansökan över huvud taget inte skall anses ingiven förrän uppgift om uppfinnaren föreligger. Förslaget synes ha föranletts främst av det förhållandet att föreläggande att ange uppfinnaren såvitt gäl- ler internationell patentansökan inte kan utfärdas förrän ansökningen har fttllföljts till det svenska patentverket. ] satnarbetskonventionen föreskrivs visserligen att internationell ansökan skall innehålla uppfinnarens namn och andra föreskrivna uppgifter om honom. om enligt den nationella lagen i minst en av de designerade staterna dessa uppgifter skall lämnas när en nationell ansökan ges in. men det åligger inte den mottagande myndigheten att tillse att bestämmelsen efterlevs. Föreläggande att komplettera ansök— ningen i detta hänseende kan sålunda inte utfärdas förrän ansökningen har fullföljts till nationell patentmyndighet. Det kan därför dröja mer än två år från det ansökan gjordes innan uppgift om uppfinnaren lämnas.

För egen del vill jag i detta sammanhang anföra följande. I princip skall Uppgift om uppfinnaren lämnas i ansökningen när den ges in. En brist i det- ta avseende bör rättas snarast möjligt. eftersom det annars finns risk föratt ttppfinnarens rätt träds för när. Enligt min mening kan det dock ibland vara ofördelaktigt för uppfinnaren med en ordning enligt vilken uppgift om upp— finnaren ovillkorligen måste föreligga när patentansökningen görs. Förhål- landena kan vara sådana att det är ursäktligt att uppgiften saknas vid ingi- vandet. t. ex. därför att det ännu inte har kunnat utredas vem som är upp- finnare. En bestämmelse av innebörd att ansökan inte skall anses ingiven förrän uppfinnaren har angivits skttlle i fråga om nationell svensk patentan-

Prop. 1977/78:1 Del A 220

sökan innebära att ingivningsdagen förskjuts. En sådan ordning skulle medföra uppenbar risk för att uppfinnaren kunde komma att lida rättsför— lust. Jag anser dessutom att en bestämmelse av det slag som har föreslagits av vissa remissinstanser inte är förenlig med samarbetskonventionen. En- ligt konventionen skall nämligen den internationella ingivningsdagen anses som faktisk ingivningsdag i varje stat som omfattas av en internationell an- sökan. Jag anser mig sålunda inte kunna biträda dessa remissinstansers förslag att patentansökan inte skall anses ingiven förrän uppgift om uppfin- naren har lämnats. Av samma skäl ansluterjag mig till kommitténs förslag att bibehålla den nuvarande flexibla ordning för komplettering av ansökan med uppgift om uppfinnaren.

linligt samarbetskonventionen skall internationell patentansökan inne- hålla ett .mnmmndrug. dvs. en kortfz'tttad sammanfattning av vad som framgår av beskrivningen. patentkraven och eventuella ritningar. Detsam— ma gäller enligt den europeiska patentkom'entionen i fråga om europeisk patentansökan. Något krav på sammandrag finns däremot inte i gällande svensk rätt. Kommittén har föreslagit att krav på sammandrag införs för svenska nationella patentansökningar. Förslaget har lämnats utan erinran under remissbehandlingen.

För egen del anserjag att ett system med sammandrag innebär betydan- de fördelar från informationssynpunkt. Upprättande av sammandrag med- för ett ringa merarbete för sökanden. Detta merarbete uppvägs enligt min mening mer än väl av de fördelar ett sådant system erbjuder. Jag biträder därför kommitténs förslag att sammandrag skall krävas även i fråga om svenska nationella patentansökningar. Jag vill i detta sammanhang erinra om att enligt samarbetskonventionen och den europeiska patentkonvcntio— nen sammandrag av internationell resp. europeisk patentansökan skall tjä- na cnbart som information. Det år sålunda inte tillmätas betydelse för an- nat ändamål. t. ex. vid bestämmande av det begärda skyddets omfattning. Detsamma bör givetvis gälla också i fråga om sammandrag av svensk na- tionell patentansökan.

Vad angår kommitténs förslag att i svensk rätt skall införas krav på de- position (n' mikrobiologisk Å'Ilfllll' i Vissa fall har kommittén framhållit att i den europeiska patentkonventionen finns föreskrifter härom medan sådant krav inte ställs upp i svensk rätt. Enligt konventionen anses beskrivningen av en uppfinning som omfattar användning av mikroorganism i vissa fall inte tillräckligt tydlig. om inte en kultur av denna organism lämnas i förvar i särskild ordning. Sålunda krävs enligt konventionen deposition. om Upp- finning avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och upplinningen omfattar användning av mikroorganism som inte är all- mänt tillgänglig. Kommittén har ansett att kravet på tydlighet i fråga om beskrivning av uppfinningen bör vara lika strängt enligt svensk rätt som enligt konventionen och har därför föreslagit att i svensk rätt införs krav på deposition i de fall detta krävs enligt den europeiska patentkonventionen.

Prop. l977/78:l Del A 22l

Kommitténs förslag att i svensk rätt införa krav på deposition av mikro- biologisk kulturi vissa fall har. i den mån det berörts av remissinstanserna. lämnats titan erinran eller mottagits med tillfredsställelse.

För egen del vill jag först framhålla att det är en grundläggande princip i patenträtten att den ensamrätt som patent medför erhålls i utbyte mot att uppfinnaren medverkar till att upplinningen blir känd och därmed bidrar till att sprida teknisk kunskap. l patentlagen föreskrivs i enlighet härmed att patentansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen och att denna beskrivning skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. Om en upplinning omfattar användning av en mikroorganism. är det därför nödvändigt att det görs klart vilken organism det är fråga om. l de fall då det rör sig om en välkänd organism torde det vara möjligt att på ett tillfredsställande sätt beskriva den i skrift. Gäller det däremot en sällsynt eller nyupptäckt organism. torde det vara mycket svårt och i vissa fall omöjligt att i ord beskriva den. Kravet på tydlighet kan i så fall uppfyllas bara genom att en kultur av organismen lämnas i för- var. Det är enligt min mening uppenbart att kravet på tydlighet i fråga om beskrivningen skall vara lika strängt i svensk rätt som i konventionen. Vis- serligen har patentmyndigheten möjlighet redan enligt gällande rätt att krä- va deposition. om myndigheten anser att tydlighetskravet annars inte är uppfyllt. Jag anser emellertid det vara lämpligare att ha en generell före- skrift om deposition i de fall som anges i konventionen än en ordning enligt vilken patentmyndigheten i dessa fall skall förelägga sökanden att kom- plettera den skriftliga beskrivningen med deposition av organismen. Här— till kommer att jag senare (avsnitt ll.l2.5) kommer att föreslå som ny grund för t')giltigförklaring av patent att upplinningen inte är tillräckligt tyd- ligt angiven i patentet. Som kommitten har framhållit bör denna ogiltig- hetsgrund ha samma innehåll i fråga om patent meddelade av det svenska patentverket som i fråga om europeiska patent för Sverige. Av nu angivna skäl biträder jag kommitténs förslag om att införa krav på deposition av mikrobiologisk kultur. om uppfinningen avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förlarande och upplinningen omfattar användning av mikr0t_)rganism som inte är allmänt tillgänglig.

Om mikrobiologisk kultur som har lämnats i förvar utgör del av en pa- tentansökan. uppkommer problem om kulturen skulle dö eller om tredje man inte längre kan få tillgång till kulturen. Frågan i vilket fall förnyad de- position skall få göras övervägs i samband med det arbete på att utarbeta en internationell konvention om erkännande av deposition av mikroorga- nismer som pågår inom WIPO. Ett utkast till en sådan konvention skall be- handlas vid en diplomatisk konferens i april 1977. Enligt detta utkast får förnyad deposition äga rum i vissa fall. Eftersom konventionstexten ännu inte är antagen anser jag det dock vara för tidigt att nu ta ställning till hur dessa frågor bör regleras i svensk rätt.

Den sista av de punkter rörande ansökans form och innehåll som kom-

Prop. 1977/7811 Del A ,,,

mittén hartagit tipp gäller regleringen av det s. k. ('llllt'ls'lx'l'lll't'f. F.nligt ltlä patentlagen får i en och samma ansökan inte sökas patent på två eller flera uppfinningar som är oberoende av varandra. En närmare reglering av en- hetskravet finns i l5 ;" patentkttngörelsen. Där föreskrivs att vissa angivna kombinationer av patentkrav får göras i en patentansökan. [ praxis har an- setts att en ansökan inte får innehålla andra kombinationer än som anges i sistnämnda paragraf.

Samarbetskonventionen och den europeiska patentkonventionen inne- håller bestämmelser som i sak överensstämmer med lll & patentlagen . l tillämpningsföreskrifterna till resp. konvention regleras emellertid enhets- kravet närmare på ett sätt som avviker från 15 & patentkungörelsen. l fråga om intemationella patentansökningar som avser Sverige måste sålunda godtas vissa kombinationer av krav som inte anses tillåtna enligt gällande rätt. Vad angår den europeiska patentkonventionen avviker dess reglering av enhetskravet från gällande svensk rätt framförallt därigenom att kon- ventionen inte innehåller någon uttömmande uppräkning av fall i vilka en europeisk patentansökan får innehålla flera patentkrav. Som kommittén har påpekat är redan de i konventionen nämnda exemplen på tillåtna kom- binationer av patentkrav mera omfattande än de fall som anges i patent— kungörelsen. De exempel som anges i den europeiska patentkonventionen omfattar bl. a. alla de fall i vilka enligt samarbetskonventionen en interna- tionell patentansökan får innehålla flera patentkrav.

Kommittén har framhållit att om Sverige tillträder den europeiska pa- tentkonventionen. europeiskt patent kommer att kunna meddelas för Sve- rige med åtminstone de kombinationer av patentkrav som anges i den ett- ropeiska patentkonventionen. Mot bakgrund härav har kommittén ansett det vara nödvändigt att samma reglering tillämpas såvitt avser patentan- sökningar som handläggs vid det svenska patentverket. Kommittén har vidare förordat att svensk rätt anpassas till den europeiska patentkonven- tionens reglering på denna punkt även om Sverige inte tillträder konventio- nen. Som skäl härför har kommitten anfört att konventionens reglering un- .der alla förhållanden torde bli normbildande i Västeuropa och att det bör vara en väsentlig fördel för sökande och ombud att samma reglering finns i svensk rätt.

Kommitténs förslag att regleringen av enhetskravet skall anpassas till den europeiska patentkonventionen har inte mött någon etinran under re- missbehandlingen. Jag delar kommitténs uppfattning att det vid ett tillträde till konventionen av praktiska skäl är nödvändigt med en anpassning av den svenska författningstexten på denna punkt. Som kommittén har fram- hållit bör en sådan anpassning innebära fördelar för sökanden och ombud. Hänill kommer att den europeiska patentkonventionen och samarbetskon- ventionen på denna punkt är helt förenliga med varandra. Genom en an- passning av den svenska regleringen av enhetskravet till den europeiska patentkonventionen kommer således denna reglering att kunna tillämpas

Prop. l977/78:l Del A 223

även på internationella patentansökningar. Jag biträder därför kommitténs förslag att regleringen av enhetskravet anpassas till den europeiska patent- konventionen. Liksom f. n. bör de närmare föreskrifterna i denna fråga tas in i patentkungörelsen.

Patentverket hari sitt remissyttrande uttalat att den nya exemplifierande regleringen bör tillämpas restriktivt så att de exempel som ges i författ- ningstexten i praktiken blir uttryck för vad som är tillåtet i fråga om kombi- nationer av patentkrav. Med anledning härav vill jag påpeka att en ansö- kan givetvis får innehålla flera patentkrav endast i den mån det är tillåtet enligt 10 s patentlagen . Som jag tidigare har nämnt föreskrivs där att pa- tent inte i samma ansökan får sökas på två eller flera trppfinningar som är oberoende av varandra. Enligt min mening är de exempel på tillåtna kom- binationer av patentkrav som ges i den europeiska patentkonventionen så omfattande att det förefaller föga troligt att ytterligare kombinationer. an- nat än i enstaka undantagsfall. kan rymmas inom den ram som anges i 10 & patentlagen .

Hänvisningar till S11-5-4

11.8. Handläggningsordningen [1.8.1 Gäl/ande rät!

När en patentansökan har inkommit till patentmyndigheten. prövar pa- tentmyndigheten om sökanden har iakttagit vad som är föreskrivet om an- sökan samt om de materiella patenterbarhetsvillkoren är uppfyllda. Om ansökningshandlingama är fullständiga och hinder mot patent inte förelig- ger. skall ansökningen godkännas för utläggning (19 & patentlagen ). Sökan- den skall inom två månader därefter betala avgift för tryckning av ansök- ningen (20 s).

Betalas inte tryckningsavgiften avskrivs ansökningen. om inte sökanden har medgivits befrielse från denna avgift. Sedan tryckningsavgiften har be- talats eller befrielse från avgiften medgivits. skall ansökningen utläggas för att allmänheten skall få tillfälle att göra invändningar mot ansökningen (21 å). lnvändning skall göras skriftligen inom tre månader från det att ut- läggningen har kungjorts av patentmyndigheten. Sedan invändningstiden har gått trt. skall patentmyndigheten pröva om ansökningen skall bifallas (23 å). Patent är meddelat. när ansökningen har bifallits och beslutet har vunnit laga kraft (26 s).

Finner patentmyndigheten vid sin granskning att sökanden inte har iakt- tagit vad som är föreskrivet om ansökan eller att annat hinder för bifall till ansökningen föreligger. skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Underlåter sökanden att efterkomma föreläg- gandet. skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupptas. om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid inkommer med

Prop. l.977/78:l Del A 224

yttrande eller avhjälper den påtalade bristen och tillika betalar särskild aterupptagningsavgil't. Föreligger hinder för bifall till ansökningen även ef— ter det att sökanden har avgivit yttrande och har sökanden haft tillfälle att yttra sig rörande detta hinder. skall ansökningen avslås. om det inte finns anledning att ge sökanden nytt föreläggande (l5 s').

Den granskning som föregår beslut att godkänna ansökan för trtläggning är uppdelad i två led. I samband med ingivandet görs en första granskning av ansökningen från formell synpunkt. Denna granskning sker vid det s. k. patentkansliet. Skulle väsentliga formella brister föreligga. utfärdar patent- kansliet föreläggande för sökanden att avhjälpa bristerna. (.")m ansökningen inte avskrivs av patentkansliet. överlämnas den efter det att kansliets granskning har avslutats till en tekniskt kunnig ledamot på patentavdel- ningen. Denne granskar ansökningen från såväl formell som materiell syn- punkt. Finner han att brist föreligger. utfärdas föreläggande för sökanden att avhjälpa bristen. Med den ordning som f. n. tillämpas vid patentverket skall den tekniskt kunnige ledamoten i princip bereda ärendet så att han bara behöver utfärda ett föreläggande.

Beslut att godkänna ansökan för utläggning meddelas enligt instruktio- nen (1965: 658) för patent- och registreringsverket av tekniskt kunnig leda- mot på patentavdelningen. Sådan ledamot får också vid prövningen efter invändningstidens utgång besluta att bifalla ansökningen. Finner denne le- damot att ansökan bör avslås eller har invändning gjorts. skall ärendet hänskjutas till överordnad (överingenjör eller avdelningschef).

II.8.2 Kunt't'lrlimrt'rlru

När en internationell ansökan har inkommit till en mottagande myndig- het. skall denna myndighet enligt samarbetskonventionen underkasta an— sökningen cn formell granskning för att fastställa om den kan åsätlas inter- nationell ingivningsdag. Myndigheten skall därvid kontrollera att ansök— ningen uppfyller vissa minimikrav. Är dessa minimikrav trppfyllda. skall ansökningen som internationell ingivningsdag åsättas den dag då ansök- ningen kom den mottagande myndigheten tillhanda. ()m den mottagande myndigheten däremot linner att ansökningen inte uppfyller minimikraven. skall sökanden anmodas att inom viss tid komplettera eller rätta ansök- ningen. lilterkommes denna anmodan. åsätts ansökningen som internatio- nell ingivningsdag den dag då kompletteringen eller rättelsen kom den mot- tagande myndigheten tillhanda.

Varje internationell patentansökan skall underkastas internationell ny- hetsgranskning ("intemational s'arch'"). Denna granskning har till syfte att klarlägga teknikens ståndpunkt på det område som berörs av ansök— ningen. Granskningen skall utmynna i en rapport.

1 den mån konventionens bestämmelser om internationell förberedande patenterbarhetsprövning är tillämpliga skall internationell patentansökan

Prop. 1977/78zl Del A 225

på begäran av sökanden trnderkastas även sådan prövning. Syftet med den internationella lörberedande patenterbarhetsprövningen är att få ett preli- minärt. icke bindande utlåtande huruvida den upplinning för vilken skydd söks förefaller Vara ny. ha upplinningshöjd och kunna tillgodogöras indti- striellt. Även denna prövning skall utmynna i en rapport.

Konventionen innehåller detaljerade bestämmelser om handläggningen av internationell patentansökan vid mottagande myndighet. myndighet för internationell nyhetsgranskning och myndighet för internationell förbere— dande patenterbarhetsprövning.

Sedan den internationella nyhetsgranskningen och. i förekommande fall. den internationella förberedande patcnterbarhetsprövningen är klar kan sökanden avgöra i vad mån han vill fullfölja ansökningen vid de nationella patentmyndigheterna. För att i så fall få sin ansökan prövad av patentmyn- dighet i designcrad stat skall sökanden inom viss tid till denna myndighet ge in avskrift av ansökningen (om sådan avskrift inte tidigare har tillställts denna myndighet) och översättning av denna. om sådan krävs. samt betala föreskriven avgift.

Patentmyndighet i designerad stat får inte handlägga eller pröva en inter— nationell ansökan före utgången av den tidsfrist som gäller för att fullfölja ansökningen. På uttrycklig begäran av sökanden får dock handläggning resp. prövning av ansökningen påbörjas tidigare.

Sökanden har rätt att hos patentmyndighet där ansökan fullföljs ändra patentkrav. beskrivning och ritningar. [ konventionen regleras när sådan ändring senast får ske och hur omfattande den får vara. Nationell patent— myndighet får inte meddela patent eller avslå internationell ansökan före utgången av den frist inom vilken sökanden enligt konventionen har rätt att ändra ansökningen. om inte sökanden uttryckligen medger detta.

Konventionen innehåller också bestämmelser om när en internationell ansökan tidigast får hållas tillgänglig för envar vid nationell patentmyndig- het. Nationell patentmyndighet har rätt att när som helst offentliggöra att den i viss ansökan har upptagits som designerad myndighet. Sådant offent— liggörande får dock endast innehålla upplysning om den mottagande myn- digheten. sökandens nanm. internationell ingivningsdag. internationellt ansökningsntrmmer och benämning på upplinningen.

En narin/rull patentansökan kan på begäran av sökanden bli föremål för en nyhetsgranskning som motsvarar den internationella nyhetsgranskning— en ("internatiomtI-type search"). om vederbörande stats lag tillåter detta. Fördragsslutande stat har vidare rätt att låta varje nationell ansökan bli föremål för dylik nyhetsgranskning. Har sådan nyhetsgranskning av natio— nell ansökan rörande viss uppfinning utförts och blir samma upplinning därefter föremål för internationell patentansökan. skall resultatet av denna granskning om möjligt användas vid nyhetsgranskningen av den internatio- nella ansökningen. Kan i sådant fall rapporten över den internationella ny- hetsgranskningen helt eller delvis upprättas på grundval av rcstrltatet av 15 Riksdagen 1977/78. I sum/. Nr I. Del A

Prop. l977/78:l Del A 226

nyhetsgranskningen av den nationella ansökningen. har sökanden rätt att få motsvarande nedsättning av avgiften för den internationella nyhets— granskningen.

Handläggningen av en t'llI'H/H'ix/t' patentansökan vid det europeiska pa- tentverket äger rum på llera från varandra fristående enheter. mottag- ningsavdelning. nyhetsgranskningsavdelning. prövningsavdelning och in- vändningsavdelning.

Sedan en europeisk patentansökan har ingivits. blir den sålunda föremål för granskning från formell synpunkt vid en mottagningsavdelning samt underkastas nyhetsgranskning vid en n_vhetsgranskningsavdelning. Över nyhetsgranskningen upprättas en särskild nyhetsg'ansknings"apport. Sc- dan n_vhetsgranskningsrapporten har delgivits s("ikanden. måste denne inom sex månader från den dag då publiceringen av nyhetsgranskningsrap- porten kungörs i den europeiska patenttidningen begära fortsatt prövning av ansökningen (patentcrbarhetsprövning). Begärs inte sådan prövning. anses den europeiska patentansökningen återkallad.

Den fortsatta prövningen utförs av en prövningsavdelning. Föreligger brist i något avseende. formellt eller materiellt. skall sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. l:.l'terkomrnes inte sådant föreläggande. skall ansök- ningen anses återkallad. Sökanden har dock möjlighet att få ansökan som har ansetts återkallad återupptagen. om han inom två månader efter ut- gången av förelagd tid avhjälper bristen och betalar särskild återupptag- ningsavgift. Finner prövningsavdclningen vid sin slutliga prövning att hin— der för bifall till ansökningen inte föreligger. skall europeiskt patent med- delas. I annat fall skall ansökningen avslås. l prövningsavdelningens beslut deltar i regel tre tekniskt kunniga granskare. Beredningen av ärende an- kommer däremot normalt på en granskare. l—"örvaltningsrådet kan besluta att slutligt beslut på prövningsavdelning i vissa grupper av ärenden får meddelas av en granskare.

lnvändningsförfarandet är förlagt efter patentmeddelandet. lnvändning- ar prövas av särskilda invändningszwdelningar. lnvändningsavdelning kan besluta att det meddelade patentet skall upprätthållas i oförändrad lydelse. att det skall upprätthållas i förändrad lydelse eller att det skall upphävas.

Beslut av rnottagningstwdelning. prövningsavdelning och invändnings- avdelning kan överklagas till särskilda besvärskamrar.

Det europeiska patentverket får inte göra ändringar i eurt')peisk patent- ansökan eller europeiskt patent utan att sökanden har godkänt ändringen. Sammandragets slutliga lydelse fastställs dock ensidigt av nyhetsgransk- ningsavdelningen i samband med att nyhetsgranskningsrapporten upprät- tas. Nyhetsgranskningsavdelningen behöver inte höra sökanden beträffan- de de ändringar som den avser att göra i det av sökanden ingivna samman- draget. Har något sammandrag över huvud taget inte ingivits. skall emel- lertid mottagningsavdelningen förelägga sökanden att ge in ett sådant. [ princip skall sammandragets slutliga lydelse vara fastställd innan den euro-

Prop. 1977/am l)el A 327

peiska patentansökningen publiceras. Denna publicering äger i regel rum när IX månader har förllutit från ingivningsdagen eller. om prioritet yrkas. från prioritetsdagen.

II.8.3 Knmnrilltin

Kommittén erinrar om att enligt samarbctskonventionen nationell pa- tentansökan skall i stat som tillträtt konventionen kunna på sökandens be- gäran bli nyhetsgranskad vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet enligt de normer som gäller för internationell nyhetsgranskning. om vedcr- börande stats lag medger det. Det svenska patentverket kommer enligt kommitten sannolikt att utses till internationell nyhetsgranskningsmyn- dighet. Kommittén anser att det svenska patentverkets nyhetsgranskning av nationella ansökningar om så blir fallet inte i någon nämnvärd grad kommer att skilja sig från dess nyhetsg 'anskning av internationella ansök- ningar. Möjligheten alt få nyhetsgranskning av en i Sverige ingiven natio- nell ansökan utförd vid intcrnz'ttionell nyhetsgranskningsmyndighet bedö— mer kommitten då inte få någon större praktisk betydelse. Denna möjlighet bör enligt kommitten dock stå öppen. Den som genom nationell ansökan söker patent för Sverige kan nämligen ha för avsikt att inom prioritetsi'iret ge in internationell ansökan i fråga om samma upplinning och därvid åbe— ropa prioritet från den dag då den nationella ansökningen gjordes. Som nyss nämnts har den som ger in internationell patentansökan rätt till ned— sättning av avgiften för den internationella nyhctsgranskningen. om rap- porten över denna granskning helt eller delvis kan upprättas på grundval av rapporten över nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgransknings- myndighet av den nationella ansökningen. På grund härav anser kom- mitten att en nationell ansökan om patent för Sverige på begäran av sökan— den skall bli föremål för nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgransk— ningsmyndighet.

Kommittén påpekar att patentmyndighet i stat som har tillträtt samar- betskom-'entionen också får låta nationella patentansökningar bli föremål för nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet trtan att sökanden har begärt det. Enligt kommitten linns det inte någon anled- ning att ge den svenska patentmyndigheten rätt att låta nationella ansök- ningar bli föremål för sådan granskning. om inte sökanden begär det.

Kommittén anför att handläggningsordningen vid det svenska patentver- ket skiljer sig avsevärt från den ordning som kommer att tillämpas vid det europeiska patentverket. Vid det europeiska patentverket kommer sålun— da handläggningen av ansökningen att delas upp i nyhetsgranskning och patenterbarhctsprövning. Någon sådan uppdelning av handläggningen sker inte vid det svenska patentverket. Vidare är invändningsförfarandet förlagt efter patentmeddelandet. Den slutliga prövningen av en europeisk patentansökan skall i princip utföras av en avdelning bestående av tre tck-

Prop. l977/78:l Del A 228

niskt kunniga granskare medan vid det svenska patentverket det slutliga beslutet fattas av en granskare.

Den handläggningsordning som f. n. tillämpas vid det svenska patentver— ket har enligt kommittén visat sig fungera bra. och den prövning som ut- förs där bedömer kommittén vara av tillfredsställande kvalitet. Kommittén anser därför att det inte finns anledning att redan nu överväga en omlägg- ning av handläggningsordningen vid det svenska patentverket. [Enligt kom— mitten kan emellertid en omprövning av handläggningsordningen bli aktu— ell när erfarenheter har vunnits av handläggningsordningcn vid det euro- peiska patentverket i fråga om handläggningens kvalitet och de kostnader denna handIäggningsordning medför. Kommittén anser det nämligen vara angeläget att kvaliteten på det svenska patentverkets prövning inte blir läg- re än kvaliteten på den prövning som kommer att utföras vid det europeis- ka patentverket.

I ett avseende finner emellertid patentpolicykommitten att nya bestäm— melser rörande handläggningen bör införas redan nu. nämligen såvitt gäller fastställande av sammandragets slutliga lydelse. Som tidigare nämnts är sammandraget avsett att ge teknisk information. För att sammandraget skall bli en tillförlitlig informationskälla bör enligt kommittén patentmyn— digheten svara för viss kontroll av kvaliteten på ingivna sammandrag. Kommittén anser därför att det skall ankomma på patentmyndigheten att fastställa sammandragets slutliga lydelse. För att de fördelar från informa— tionssynpunkt som en ordning med sammandrag kan ge skall ktrnna utnytt- jas i största möjliga utsträckning finner kommittén det angeläget att sam- mandragets slutliga lydelse fastställs så tidigt som möjligt. Enligt kom- mittén är det önskvärt att sammandragets slutliga lydelse i regel fastställs innan ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 å andra stycket patent- lagen, dvs. inom 18 månader från ingivningsdagen eller. om prioritet yr- kas. l'rän prioritetsdagen. För att detta skall vara möjligt anser kommittén det vara nödvändigt att patentmyndigheten ges rätt att fastställa den slutli— ga lydelscn titan att höra sökanden. Med hänsyn till att sammandraget inte får tillmätas rättslig betydelse menar kommittén att det inte kan föreligga några principiella betänkligheter mot att efter förebild från (len europeiska patentkonventionen medge en sådan ordning.

Kommittén framhåller att även om patentmyndigheten bestämmer sam- mandragets slutliga lydelse. det i första hand är sökanden som skall utarbe- ta sammandrag. Kommittén anför vidare att det är angeläget att patentver- kets arbete med sammandragen inte blir större än nödvändigt. Har sökan- den helt underlåtit att upprätta sammandrag. bör därför enligt kommittén i vanlig ordning föreläggande utfärdas att avhjälpa bristen. Detsamma gäller om sökanden ger in ett sammandrag som är uppenbart otjänligt för sitt än- damål. nämligen att tjäna som teknisk information. Efterkommes inte så- dant föreläggande. anser kommittén att ansökningen också i vanlig ordning bör avskrivas eller avslås. Är det fråga om endast smärre ändringar eller

Prop. 1977/78:1 Del A 229

justeringar bör emellertid enligt kommitten något föreläggande inte utfär- das. titan patentverket bör då utan att höra sökanden göra erforderliga ändringar i den av sökanden ingivna lydelsen. Kommittén framhåller att patentmyndigheten i första hand bör välja att fastställa sammandragets slutliga lydelse trtan att höra sökanden i de fall detta är nödvändigt för att denna lydelse skall föreligga innan ansökningen blir allmänt tillgänglig en— ligt 22 å andra stycket patentlagen . Kommittén påpekar i anslutning härtill att sammandraget även i dess slutliga lydelse avser ansökningen i dess ly— delse vid ingivandet. Efterföljande ändringar i ansökningen påverkar såle- des inte sammandragets avfattning.

I I.8.4 Rem[st_vrrrunu'wra

Kommitténs förslag såvitt avser nyhetsgranskning av nationella patent- ansökningar vid intemationell nyhetsgranskningsmyndighct har inte föran- lett någon erinran ttnder remissbehandlingen. Synpunkter på handlägg- ningsordningen i övrigt har framförts endast av Svenska patentombudsför- eningen och Svenska uppfrnnareföreningen.

I'arenrumbrit/s;)?"iruningen förklarar sig inte ha något att erinra mot vad kommittén har anfört om handläggningsordningen. Föreningen anser emellertid att vissa ändringari patentverkets handläggningspraxis är önsk- värda. om kommitténs förslag beträffande ogiltighetsgrttnder genomförs. Detta förslag. somjag skall återkomma till senare. innefattar bl. a. bestäm- melse om att patent kan förklaras ogiltigt om patentskyddets omfattning har utvidgats efter det att patentansökningen har godkänts för utläggning. Föreningen anser det angeläget att. om en sådan ogiltighetsgrttnd införs. åtgärder vidtas så att patentverket inte godkänner ansökningen för tillägg— ning i en lydelse som sökanden inte är införstådd med. Också av andra skäl anser föreningen det vara angeläget att patentverket trnderrättar sökanden om att godkännande för utläggning är förestående även om granskaren inte avser att ändra patentkraven. Föreningen hänvisar till att enligt den euro— peiska patentkonventionen meddelande av patent alltid skall föregås av kommunikation med sökanden av den lydelse som patentet avses få. För— eningen utvecklar sina synpunkter ytterligare i samband med sin behand— ling av kommitténs förslag rörande ogiltighetsgrunderna. Till dessa syn— punkter återkommerjag närjag senare behandlar ogiltighetsgrunderna (av— snitt ll.l2).

Upp/innare/öreningwr anför som tidigare nämnts att det torde vara en fördel att införa krav på sammandrag. Föreningen anser emellertid att på— tentverket inte skall ha rätt att ändra sammandraget utan att höra sökan— den.

Prop. 1977/78zl Del A 330

Il.ö'.5 [förut/ruL'rr/rzlt'll

De bestämmelser om handläggning av internationell patentansökan som finns i sarnarbetskonventionen rör i huvudsak handläggningen vid motta- gande myndighet. myndighet för internationell nyhetsgranskning och myn— dighet för internationell förberedande patcnterbarhetsprövning. Dessa myndigheters funktioner inom sarnarbetsunionen bör som jag tidigare nämnt ( avsnitt 11.1.3 ) inte regleras i svensk lagstiftning och bestämmelser- na härom har inte någon omedelbar betydelse för handläggningsordningen vid de nationella patentmyndigheterna som sådana. Samarbetskonven- tionen innehålleremellertid också vissa bestämmelser om handläggningen av internationell patentansökan som har fullföljts vid nationell patentmyn- dighet. Dessa konventionsbestämmelser medför behov av särregler röran- de handläggningen av internationella patentansökningar. Jag återkommer senare ( avsnitt 13.1 ) till frågan om den närmare utformningen av dessa regler. lfrågavarande konventionsbestämmelser påverkar däremot inte reglerna om handläggning av nationella patentansökningar.

I ett hänseende innehåller emellertid samarbetskonventionen bestäm- melser även rörandc handläggning av nationella ansökningar. nämligen så- vitt avser nyhctsgranskningen av sådana ansökningar. l samarbetskonven- tionen föreskrivs nämligen att en nationell patentansökan kan. på begäran av sökanden. vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet bli föremål för en nyhetsgranskning som motsvarar den internaticmella nyhetsgransk- ningen (i"international-typc search") under förutsättning att vederbörande stats lag tillåter detta. Vidare får fördragsslutande stat ge sin patentmyn- dighet rätt att låta nationella patentansökningar bli föremål för nyhets- granskning vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet. även om sö- kanden inte begär detta. Denna bestämmelse togs in i konventionen främst av hänsyn till de stater som inte hur systemet med en förprt'wande patent- myndighet.

Kommittén har föreslagit att i patentlagen tas in en bestämmelse om att nationell svensk patentansökan skall nyhetsgranskas vid internationell ny- hetsgranskningsmyndighet om sökanden begär det. Förslaget har inte mött någon erinran under remissbehandlingen.

Såsom kommittén har framhållit kan det vara till fördel för sökanden att vid nationell patentansökan få samma nyhetsgranskning som vid interna- tionell patentansökan. (j)m sökanden sedermera gör internationell patent- ansökan och åberopar den svenska ansökningen för prioritet. kan nämli- gen avgiften för internationell nyhetsgranskning reduceras om nyhets- granskningsrapporten i det internationella ansökningsärendet helt eller delvis kan upprättas på grundval av rapporten över nyhetsgranskningen av den tidigare nationella patentansökningen. Denna möjlighet bör stå sökan- de av nationellt svenskt patent till buds. Jag biträder därför kommitténs förslag på denna punkt. Som kommittén har anfört finns det inte anledning att införa rätt för den svenska patentmyndigheten att trtan begäran från sö-

Prop. l977/78zl Del A 231

kanden låta svensk nationell patentansökan nyhetsgranskas vid internatio— nell nyhetsgranskningsmyndighet.

För särskilda fall. t. ex. för utbyte av erfarenheter. kan patentmyndighe- ten redan enligt nu gällande lag (74 ;" tredje stycket patentlagen ) med rege- ringens tillstånd låta granskning av patentansökningar ske hos myndighet i annan stat eller hos internationell institution. Detma möjlighet avses sko- la stå kvar.

Kommittén har också tagit ttpp frågan huruvida den europeiska patent- konventionen ger anledning att lägga om handläggaingsordningen vid den svenska patcntmyndigheten. Kommittén har ansett att det f.n. inte finns anledning till någon sådan omläggning men uttalat att en omprövning av handläggningsottlningen katt bli aktuell när erfarenheter har vunnits av handläggningsordningen vid det europeiska patentverket i fråga om hand- läggningens kvalitet och kostnaderna för verkets drift.

Kommitténs förslag att den nuvarande handläggningsordningen i vart fall f. n. bör bibehållas i princip oföri'tndrad har lämnats tttan erinran av re- missinstanserna-t. Jag ser inte heller för egen del någon anledning att nu för- ändra handIi'tggningsordningen vid den svenska patetttmyndigheten. Jag delar emellertid kommitténs uppfattning att det är angeläget att kvaliteten på den svenska patentmyndighetens prövning inte blir lägre än kvaliteten på den prövning som kommer att utföras vid det ettropeiska patentverket. I likhet med kommittén anserjag därför att det kan vara lämpligt att på nytt ta ttpp frågan om en omläggning av handläggningsordningen när erfarenhet har vunnits från handläggningsordningen vid det europeiska patentverket.

Jag har tidigare (avsnitt ll.7.4) i enlighet med förslag av kommittén för- ordat att krav på sammandrag införs för svenska nationella patentansök- ningar. Kommittén har i anslutning till sitt förslag i denna del föreslagit att det skall ankomma på patentmyndigheten att fastställa sammandragets slutliga l_vdelse. Enligt kommittén bör ordningen för att fastställa denna ly- delse vara sådan att lydelsen som regel föreligger när patentansökningen skall hållas allmänt tillgänglig enligt 22 ät and 'a stycket patentlagen . Den av kommittén föreslagna ordningen innefattar rätt för patentmyndigheten att i vissa fall ändra sammandraget titan att höra sökanden.

Förslaget om särskilda regler såvitt gäller lastställande av sammandra— gets slutliga lydelse har lämnats tttan erinran av alla remissinstanser utom upplinnareföreningen. Föreningen har ansett att patentmyndigheten inte bör ges rätt att ändra sammandragets lydelse utan att höra sökanden.

Som tidigare har påpekats är sammandraget avsett att ge teknisk infor- mation. I likhet med kommittén anserjag det nödvändigt att patentmyndig- heten svarar för att sammandragen fyller rimliga kvalitetskrav. Utan en så - dan kontroll blir sammandragen enligt min mening inte någon tillförlitlig in- formationskälla. Sammandragets slutliga lydelse måste därför fastställas av patentmyndigheten. Som kommittén har framhållit är det vidare angelä- get att sammandragets slutliga lydelse sotn regel föreligger när patentan—

Prop. l977/78:1 Del A 232

sökningen skall hållas allmänt tillgänglig enligt 22 :$ andra stycket patentla— gen. dvs. inom 18 månader från ansökningsdagen eller. om prioritet yrkas. prim'itetsdagen. Jag delar kommitténs uppfattning att detta är omöjligt. om patentmyndigheten inte ges rätt att ändra sammandraget tttan att höra sö- kanden. Det bör beaktas att som jag tidigare har nämnt (avsnitt ll.7.4) sammandraget inte får tillmätas rättslig betydelse. I likhet med kommitten anser jag det därför inte föreligga några principiella betänkligheter mot att låta patentmyndigheten ändra den lydelse av sammandraget som sökanden har ingivit. Mot bakgrund av vad jag ntl har anfört biträderjag kommitténs förslag att patenttnyndigheten skall ha rätt att tttan att höra sökanden be- stämma sammandragets slutliga lydelse.

Kommittén har rörande den praktiska tillämpningen av patentmyndighe— tens rätt att ändra sammandraget framhållit att denna rätt bör användas främst då det är fråga om smärre ändringar eller_'|usteringar. Om det är frå- ga om allvarliga brister som gör sammandraget uppenbart otjänligt för sitt ändamål — nämligen att tjäna som teknisk information — eller om samman- drag saknas. bör däremot enligt kommittén i vanlig ordning utfärdas före- läggande för sökanden att avhjälpa bristen. Kommittén har vidare tlttalat att patentmyndigheten i första hand bör välja att självjustera sammandra- gets slutliga lydelse ide fall då det är nödvändigt för att denna lydelse skall föreligga innan ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 å andra styc- ket patentlagen. Jag vill för egen del ansluta mig till vad kommittén sålunda har anfört om den praktiska tillämpningen. Det bör i detta sammanhang påpekas att sammandraget skall avse ansökningen i dess ursprungliga ly- delse. Ändringar i ansökningen påverkar alltså inte sanumtndragets avfatt- ning.

Som jag nämnde i samband med redogörelsen för remissyttrandena har patentombudsföreningen framfört synpunkter på handläggningsordningen i samband med vad föreningen anfört med anledning av kommitténs för- slag rörande grunderna för att förklara patent ogiltigt. Jag avser att be- handla dessa synpunkter när jag senare kommer till frågan om ogiltighets- grunderna (avsnitt ll.lZ.5l.

Hänvisningar till S11-8

11.9. Offentlighet i patentärenden II.9.I Gäl/unde rätt

Enligt 23 & lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (den s.k. sekretesslagen) får handlingar i ärenden angående ansökan om patent inte utan sökandens samtycke utlämnas till annan i vidare mån än som föranleds av gällande lagstiftning rörande pa- tent. Har patent meddelats på en uppfinning skall emellertid ansöknings- handlingarna utlämnas. om inte annat föreskrivs i nämnda lagstiftning.

Bestämmelser om handIingsoffentlighet i patentärenden finns i 22 s på—

Prop. 1977/7811 Del A 233

tentlagen. Där föreskrivs att handlingar i sådant ärende skall hållas till— gängliga för envar från och med den dag då patentansökningen tttläggs. När 18 månader" har förflutit från ansökningsdagen eller. om prioritet yr- kats. prioritetsdagen. skall handlingarna hållas allmänt tillgängliga. även om ansökningen då inte har utlagts. Har redan då beslut fattats om av— skrivning eller avslag. skall handlingarna dock hållas allmänt tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen skall återupptas eller anför bc— svär. (_)m sökanden begär det. skall handlingarna hållas allmänt tillgängliga tidigare än vad nu sagts. ()m särskilda skäl föreligger. kan patentmyndig- heten på yrkande förordna att handling. som innehåller företagshemlighct och som inte rör uppfinning på vilken patent söks. inte skall lämnas ut.

Bestämmelsema om offentlighet i 22 ; patentlagen avser enligt sin orda- lydelse endast handlingar. Enligt 3() ;" patentkungörelsen kan patentverket förelägga sökanden att inkomma med modell. prov eller dylikt om det be- hövs för bcdömning av den patentsökta uppfinningen. Modell. prov eller dylikt som har ingivits till patentverket får anses utgöra del av ansökning- en. l-"öreskrifterna i 22 ;” patentlagen torde dälför vara tillämpliga på såda- na föremål. även om de inte kan anses vara handlingar i den mening detta ord vanligen används i lagstiftningen om allmänna handlingar.

I samband med reglerna om handlingsoffcntlighet bör också beaktas de bestämmelser som finns om publicering av handlingar i patentansöknings- ärenden. Enligt 21 & tredje stycket patentlagen skall sålunda tryckta ex— emplar av beskrivning och patentkrav finnas att tillgå hos patentmyndighe— ten från och med den dag då ansökningen utläggs för att bereda allmänhe- ten tillfålle att göra invändning mot ansökningen (s.k. tttläggningsskrift). 1 26 s' patentlagen föreskriVs vidare att om beskrivning eller patentkrav har ändrats efter det att de har tryckts enligt 21 ;” tredje stycket. tryckta ex— etnplar av handlingarna i slutligt skick skall fmnas att tillgå hos patentmyn- digheten sedan patent har meddelats. Både utli-iggning och beslut att med- dela patcnt skall kungöras.

1 27 & första stycket patentkungörelsen föreskrivs att. om handlingarmt i patentansökningsärende blir allmänt tillgängliga före utläggningen. be- skrivning med tillhörande ritning och patentkrav skall tryckas och envar ha rätt att mot särskild avgift erhålla tryckt exemplar av dessa handlingar. Föreskriften gäller dock först från den tidpunkt då 3 kap. patentlagen om nordisk patentansökan träderi kraft. Detta kapitel har som tidigare nämnts inte (rätt i kraft. Patentverket är således f.n. inte skyldigt att trycka be- skrivning och patentkrav före utläggningen. Såsom föredragande departe- mentschefen uttalade i 1966 års proposition (prop. 1966: 40 s. 128) förelig- ger emellertid inte något hinder mot att handlingarna i patentansöknings- ärenden trycks så snart de har blivit allmänt tillgängliga. Som en service åt näringslivet låter också patentverket sedan en tid trycka ett patentkrav. i allmänhet httvudkravet. och en ritningsftgur. om ansökningen blir allmänt tillgänglig före utläggningen.

Prop. l977/78zl Del A 234

1 de bestämmelser som patentmyndigheten har utlärdat med stöd av 41 s patentkttngörelsen ges vissa föreskrifter om deposition av mikroorganism när ansökningen avser mikrt'miologiskt f("n'farande eller alster av sådant förfarande. Om beskrivningen inte kan göras sådan att förväxling med and- ra organismer är utesluten. om organismen är sa sällsynt att det kan antas vara förbundet med svårighet att anträffa den i naturen eller om framställ- ningen av organismen inte med säkerhet är rcproducerbar. är det enligt dessa föreskrifter lämpligt och önskvärt att organismen deponeras hos in- ternationellt känd vetenskaplig in- eller utländsk institution som är obe— roende av upplinnaren (sökanden). Depositionsbeteckningen skall härvid anges. Några särskilda bestämmelser om i vad mån deponerade mikroor— ganismer skall hållas allmänt tillgängliga finns inte. I princip torde dock de- ponerad organism. liksom modell. prov eller dylikt. som har ingivits till på— tentverket. böra anses utgöra del av patentansökningen och därför bli all- mänt tillgänglig samtidigt som handlingarna i ansökningsärendet.

II.9.3 [(a/zrun/immun!

Samarbetsktmventionen innehåller vissa regler om handlingsoffentlig— het. Till en del riktar sig dessa regler till internationella byrån. internatio- nell nyhetsgranskningsmyndighet och myndighet för internationell förbe- redande patenterbarhetsprövning. Som jag tidigare har anfört ( avsnitt 11.8.2 ) innehåller emellertid konventionen också bestämmelser om hand- lingsoffentlighet som rör de nationella patentmyndigheterna som sådana. l konventionen regleras sålunda när tredje Inatt tidigast får ges tillgång till handlingarmt i ärende rörande en internationell patentansökan titan sökan- dens samtycke och när internationell patentansökan tidigast får publice- ras.

Den europeiska patentkonventionen innehåller inte några bestämmelser om handlingsoffentlighet som är av direkt betydelse för den svenska pa- tenttnyndighetens handläggning.

Av intresse i detta sammanhang är emellertid de bestämmelser i den ett— ropeiska patentkonventionen och tillämpningsföreskrifterna till denna som reglerar tidpunkten för publicering av sammandrag av europeiska patent- ansökningar och tidpunkten när en deponerad kultur av mikroorganism blir tillgänglig för tredje man.

1 fråga om sammandrag föreskrivs i den europeiska patentkonventionen att detta i princip skall föreligga i slutlig lydelse så tidigt att det kan publi- ceras tillsammans med ansökningen i övrigt. när denna publiceras 18 må- nader från ingivningsdagen eller. om prioritet yrkas. prioritetsdagen. Är sammandragets slutliga lydelse inte fastställd när ansökningen i övrigt pub- liceras. skall sammandraget publiceras särskilt ("art. 93).

Om den uppfinning. som söks skyddad genom europeisk patentansökan. avser mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande. skall en-

Prop. 1977/78zl Del A

I J '_'—J 'J.

ligt konventionen i vissa fall beskrivningen i ansökningen kompletteras med att kultur av mikroorganismen lämnas i förvar hos institution som godkänns av det europeiska patentverket. F.nligt konventionen blir depo- nerad kultur i princip tillgänglig för tredje man när handlingarna i ärendet blir allmänt tillgängliga. Vissa villkor uppställs dock för att tredje Inatt skall få tillgång till den deponerade kulturen. Den som vill ta del av kulturen måste göra skriftlig framställning därom hos den institution sotn omhän- derhar depositionen samt avge vissa skriftliga utfästelser gentemot patent- sökanden resp. patenthavaren (regel 38).

Deposition av mikrobiologisk kultur skall som nyss nämnts ske hos in- stittttion som godkänns av det europeiska patentverket. litt antal institu— tioner i olika länder torde komma att godkännas för detta ändamål. För att i möjligaste lnån säkerställa att tredje man faktiskt kan utnyttja sin rätt att ta del av deponerade kulturer föreskrivs att sökande soln i enlighet med re- gel 28 i ti|lämpningsföreskrifterna har deponerat kultur av tnikroorganism och lämnat Vissa uppgifter skall anses oåterkalleligt och tltan förbehåll ha medgivit att den deponerade kulturen får hållas tillgänglig för envari enlig- het med vad som sägs i nämnda regel.

Il.9.3 [fullt/nilla?”

Samarbetskonventionen har inte föranlett konunitte'n att överväga några ändringar i bestämmelserna om handlingsoffentlighet eller publicering så- vitt avser nationell svensk patentansökan. När det gäller internationell pa- tentansökan har kommittén däremot fi.")reslagit vissa bestämmelser om tid- punkten för offentliggörande av sådan ansökan. Jag återkommer i annat sammanhang ( avsnitt 11.16 och 13.1 ) till dessa förslag.

Beträffande den europeiska patentkonventionen ttttalar kommitten att ett tillträde till den kt.)nventionen inte nödvändiggör någon ändring i gällan- de bestämmelser om offentlighet såvitt avser handlingar i patentansök- ningsärenden och om publicering av sådana handlingar. Kommittén anser emellertid att dess förslag att. efter förebild från den europeiska patent- konventionen. införa krav på sammandrag och krav på deposition i vissa fall av mikrobiologisk kultur ger anledning till ("övervägande huruvida be- stämmelserna om offentlighet och publicering behöver ändras.

F.nligt kommitténs förslag skall satnmand 'aget innehålla en sammanfatt- ning av innehållet i beskrivning och patentkrav sådana dessa förelåg när ansökningen ingavs. Kommittén påpekar att sammandraget därför är ägnat att ge snabb information om ansökningens tekniska innehåll. På grund här- av anser kommittén det självklart att när handlingarna i ett ärende om pa- tentansökan trycks. som vid utläggning och patcntmeddelande. tryckning- cn bör omfatta även sammandraget. En stor del av värdet av ett system med sammandrag ligger emellertid enligt kommitten i att tredje man genom sammandragen på ett tidigt stadium lätt kan få överskådlig information om

Prop. l977/78:1 Del A 236

vad ingivna patentansökningar avser. Kommittén framhåller att den euro- peiska patentkonvcntioncn innehåller bestämmelser som har till syfte att tillvarata samtmtndragets värde i detta hänseende. Enligt konventionen skall sålunda samimtndraget i princip föreligga i slutlig lydelse så tidigt att det kan publiceras tillsammans med ansökningen i övrigt. när denna publi— ceras 18 månader från ingivningsdagen eller. om prioritet yrkas. priori-

tetsdagen. Är samtnandragets slutliga lydelse inte fastställd när ansök- ningen i övrigt publiceras. skall sammandtåget publiceras särskilt (art. 93).

Kommitte'n föreslår en särskild handläggningsordning såvitt gäller fast— ställande av sammandragets slutliga lydelse för att denna också enligt svensk rätt skall kttnna föreligga på ett tidigt stadium. linligt denna ordning skall den slutliga lydelsen om tttöjligt föreligga när ansökningen normalt blir allmänt tillgänglig. dvs. 18 månader från den dag då ansökningen gior— des eller. om prioritet yrkas. från prioritetsdagen. För att allmänheten skall kttnna i största möjliga utsträckning utnyttjade fördelar från informa- tionssynptmkt som denna ordning kan ge anser kommitten att sammandra— get — liksom enligt konventionen — bör publiceras så snart handlingarna i ärendet har blivit offentliga. För det fall att ansökningen blir allmänt till- gänglig före utläggningen. bör därför enligt kommittén sammandrt-tget pub— liceras särskilt redan i samband härmed. om detta är praktiskt möjligt. Värdet av den särskilda publiceringen av sammandraget före utläggningen torde enligt kommitten i allmänhet bli väsentligt större. om sammandraget kompletteras med exempelvis en ritningsljgur. Kommittén föreslår dätför att patcntmyndigheten ges möjlighet att meddela föreskrifter huruvida och i vilken omfattning denna publicering skall omfatta även andra delar av an- sökningen än sammandraget. lin publicering av samrmtndrag jämte rit- ningsftgur torde enligt kommittén tillgodose det behov av information för näringslivet som har föranlett patentverket att f. n. publicera patentkrav och ritningsftgur i de fall ansökningen blir offentlig före utläggningen. Pub- licerade sammandrag bör enligt kommittén tillhandahållas allmänheten mot ett avgift som i princip motsvarar kostnaderna för publiceringen. Kommittén föreslår att frågan om publicering av sammandrag regleras i patentkungörelsen.

Som framgår av vad sotn förut anförts rörande ansökans form och inne— håll (avsnitt lI.7.2) föreslår kommittén att i svensk rätt skall införas krav på deposition av mikrobiologisk kultur i samma omfattning som föreskrivs i den europeiska patentkonventionen. Avser upplinning n'tikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande och skall vid utövandet av upp— finningen användas mikroorganism som int * är allmänt tillgänglig. skall så- lttnda enligt förslaget upplinningen inte anses vara tillräckligt tydligt angi- ven. om inte en kultur av mikroorganismen lämnas i förvar i viss ordning.

Kommittén anför att i de fall då enligt dess förslag en mikrobiologisk kultur skall deponeras. den deponerade kulturen utgör en viktig del av an- sökningen. Kommittén anser därför. att sådan kultur i princip bör hållas

Prop. 1977/78: 1- Del A 237 allmänt tillgänglig i samma utsträckning som övriga delar av ansökningen.

F.nligt kommitténs förslag skall deposition av mikrobiologisk kultur gö- ras hos institution som patentverket har godkänt. Kommittén förutsätter att patentverket kommer att godkänna institutioner i olika länder för detta ändamål. Såvitt gäller institutioner utomlands bör utomståendes rätt att ta del av deposition enligt kommitten regleras genom avtal mellan det svens- ka patentverket och vederbörande institution. Kommittén anför i anslut- ning härtill att som förutsättning för att en utländsk institution skall god— kännas av patentverket måste gälla att institutionen förpliktar sig att hålla deponerad kultur allmänt tillgänglig under de förutsättningar som anges i den svenska lagstiftningen.

Som nyss har nämnts gäller enligt den europeiska patentkonventionen som förutsättning för att tredje man skall få tillgång till deponerad kultur att han har framställt skriftlig begäran därom hos den institution som om- hättderhar depositionen och avgivit vissa skriftliga utfästelser. Dessa vill- kor har enligt kommittén tagits tipp i konventionen för att tillgodose pa— tentsökandens intresse av att kttnna utöva kontroll över hur kulturen sprids och nyttjas. Uppställande av dylika villkor är enligt kommitten inte oförenligt med den av kommittén förordade principen att också den del av ansökningen som kulturen utgör bör 'om allmänt tillgänglig. Enligt kom- mittén kan sökanden också anses ha ett berättigat intresse av en sådan kontroll över kulturen som möjliggörs genom uppställandet av sådana vill- kor.

Hänvisningar till S11-9

Sammanfattningsvis föreslår kommittén att deponerad mikrobiologisk kultur skall hållas tillgänglig för envar sedan handlingarna i ärendet har blivit allmänt tillgängliga. Som villkor därför bör enligt kommittén gälla att den som önskar ta del av kulturen gör skriftlig framställning härom till den institution som ansvarar för den deponerade kulturen och förbinder sig att iaktta vad som föreskrivs till förebyggande av missbruk av kulturen. Kom- mittén anser att det bör ankomma på regeringen att fastställa det närmare innehållet i dessa villkor.

[1.9.4 Remiss_vtlrunc/wzu

Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot kommitténs förslag att. såvitt gäller reglerna om offentlighet i patentansökningsärenden vid den svenska patcntmyndigheten. inte göra annan ändring än att införa be- stämmelser om offentliggörande av sammandrag och om rätt för tredje man att få tillgång till deponerad kultur av mikroorganism.

Såvitt gäller innehållet i de föreslagna bestämmelserna har synpunkter framförts endast av LäÅe"tade/xinu'uxtri/i'iruningwt. Föreningen framför betänkligheter mot den ordning sotn kommittén har föreslagit. enligt vilken en deponerad kultur blir allmänt tillgänglig redan när patentansökningen blir tillgänglig för envar. Enligt föreningen bör. med hänsyn till den bety-

Prop. 1977/78zl Del A 238

delse som en ny mikroorganism har för know—how. en deponerad kultur in- te bli tillgänglig för tredje man förrän på ett senare stadium av handlägg- ningen.

I 1.9.5 Förrdragande/1

Kommittén har inte föreslagit några ändringar av nu gällande reglering bet *äffande offentlighet och publiceringi patentärenden såvitt gäller natio- nella patentansökningar. Detta har inte mött någon erinran ttnder remiss- behandlingen. lnte hellerjag anser att ett tillträde till samarbetskonventio— nen och den europeiska patentkt'mventionen ger någon anledning till såda— na ändringar.

Som jag tidigare nämnt har komtnittén förordat att i patentlagen skall tas in föreskrifter om att en patentsökande skall ge in sammand "ag av patent- ansökan och att han i vissa fall skall vara skyldig att lämna