med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
Regeringens proposition
1979/80:25
med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1979/80;
beslutad den I november 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
INGEMAR MUNDEBO
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för innevarande budgetår.
De anslag som begärs uppgår till ca 1239 milj. kr., varav drygt 625 milj. kr. på driftbudgeten och ca 613 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till vissa energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m.m. samt FN-styrkors verksamhet utomlands. De största anslagen på kapitalbudgeten avser anskaffning av ny tågfärja
samt särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens län.
1 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 25
Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde
1979-11-01
Närvarande: statsrådet Mundebo, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Adelsohn
Föredragande: statsråden Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Äsling, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Adelsohn
Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1979/80
Statsråden föredrar förslag till rikdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement. Statsrådet Mundebo anför: I prop. 1979/80: 13 har regeringen föreslagit att 138 milj. kr. anvisas för lån till Volvo Flygmotor AB. I prop. 1979/80: 3
har regeringen föreslagit att 50 milj. kr. anvisas för lån till ett av Bofors helägt smidesbolag. I prop. 1979/80: 18 har regeringen föreslagit att 41,6
milj. kr. anvisas för medelstillskott till Studsvik energiteknik AB, m. m.
Vidare har regeringen föreslagit att 6 milj. kr. anvisas till AB Asea-Atoms verksamhet. I prop. 1979/80:37 har regeringen föreslagit att 35 milj. kr.
anvisas till läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus, m.m. Regeringen har i prop. 1979/80:41 föreslagit att 25 milj. kr. anvisas som statskredit till Turkiet. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
at! genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokol-
len och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1— 13.
Bilaga I
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Wikström
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt
avser justitiedepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[!] 1. Polishus m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten anvisats ett investeringsanslag av 10.4 milj. kr. Vid budgetårets ingäng fanns en behåll-
ning av ca 107 milj. kr. under anslaget.
Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för i första
hand polisen samt kostnader för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden.
Medelsförbrukningen under anslaget för redan beslutade byggprojekt
har för budgetåret 1979/80 beräknats till 135 milj. kr. Tillgängligt på anslaget finns avrundat 117,5 milj. kr. varför ett tilläggsanslag på avrundat 17.5 milj. kr. erfordras.
Med hänvisning till vad jag har redovisat i det föregående förordar jag att
17.5 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80.
Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen
att till Polishus m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud-
getåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 17 500000 kr.
[2] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
20 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 10,3 milj. kr.
Frän anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.
I beslut den 12 oktober 1978 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen
att i saumräd med kriminalvårdsstyrelsen projektera en lokalanstalt för 30 intagna I Umeå. Byggnadsstyrelsen redovisade i maj 1979 systemhandlingar för nybyggnaden och hemställde om uppdrag att utföra arbetena inom en kostnadsram av 21,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979. I avvaktan på att objektet skulle kunna anmälas för riksdagen uppdrog regeringen i beslut den 5 juli 1979 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 4,5 milj. kr. utföra vissa förberedande arbeten för nybyggnaden. Kostnaderna för arbetena skulle förskottsvis belasta den i investeringsplanen under investeringsanslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning uppförda kostnadsramen Diverse objekt (fr prop. 1975: 1 bil. 9 s. 143, FiU 1975:2, rskr
1975: 64). Jag förordar att en lokalanstalt i Umeå får utföras inom en kostnadsram
av 21,5 milj. kr. enligt följunde investeringsplan.
Investeringsplan (I 000-tal kr.)
| Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning | 79-04-01 Faktisk Beräknad för t.o.m. 79-06-30 79/80 | 80/81 | Bygg- start år-mån år--mån | Färdig- ställande |
| Umeå (lokalanstalt) 21500 | 1208 92000 | 9000 | 79-09 | 81-03 |
För vissa objekt som upptagits i gällande investeringsplan kommer medelsförbrukningen under innevarande budgetår att bli större än som beräk-
nades i statsbudgeten. Jag beräknar den sammanlagda medelsförbrukningen — inkl. utgifterna för den föreslagna lokalanstalten i Umeä — till ca 51,5
milj. kr. Behovet av ytterligare medel under innevarande budgetår uppgår
alltså till 21 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om utförande av en lokalanstalt i Umeå inom den kostnadsram som jag har förordat i det
föregående,
2. till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett investerings-
anslag av 21000 000 kr.
Bilaga 2
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Burenstam Linder
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt
avser försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE HUVUDTITELN
H. Övrig verksamhet
[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär
styrka I FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.
Medel för de årliga utgifterna inom Svenige för att rekrytera, utbilda och
organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för
FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveri-
ges ständiga representation i FN samt — fr.o.m. den 1 juli 1967 — för
observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66—-1971/72 under
reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m.
budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige
anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt
har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 1 144265 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 75 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern
och FN-observatörer under tiden januari-juni 1979 samt för vissa oförut-
sedda utgifter (prop. 1978/79:125 bil. 3, FöU 1978/79:26, rskr 1978/
79: 332). Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 juli
1979 har från FN influtit 533 509379 kr. Sveriges fordran hos FN enligt
hittills framlagda krav uppgår f.n. till 112727381 kr. Ersättningar som
flyter in frän FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
FN har inte förlängt mandatet för sin fredsstyrka i Mellersta Östern efter
den 24 juli 1979 men har begärt att en svensk FN-styrka på 320 man skall stanna kvar i Mellersta Östern under ytterligare ca sex månader för att underlätta tillbakadragandet av fredsstyrkan.
Genom beslut I augusti 1979 förordnade regeringen att högst 320 man skulle ställas till FN:s förfogande för tjänstgöring i Mellersta Östern under ca sex mänader. Utgifterna beräknas till ca 3,1 milj. kr. för månad eller för tiden juli--december 1979 sammanlagt 18,5 milj. kr.
Genom beslut i juli 1979 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1979. Utgifterna beräknas till ca 5,3 milj. kr. för månad eller för tiden juli - december 1979 sammanlagt 31,5 milj. kr.
En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för udigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 juli 1979 till 42. Medels-
behovet för dessa kan beräknas till 633 000 kr. för månad eller för tiden
juli - december 1979 sammanlagt 3.8 milj. kr.
Vid utgången av juni 1979 kvarstod en behållning på ca 454 000 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på
Cypern och för observatörer uppgår alltså till (18500 000+31 500 000+
3.000 000+ 3 800 000-454 000) avrundat 56,5 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret. Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslaägsberäkningen
kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa
utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsan-
slag av 56 500 000 kr.
[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskon-
tungenten i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den I mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag stär alltjämt kvar
men personalen har reducerats avsevärt och uppgär nu till sju personer mot omkring 90 personer år 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av Kungl. Maj:1 anvisat sammanlagt 27620000 kr. tyfr senast prop. 1978/
79:25 bil. 3, FöU 1978/79: 10, rskr 1978/79: 96). Hitills har alltså anvisats
32 620 000 kr. för ifrågavarande ändamäl. De medel som anvisades senast
beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t.o.m. juni 1979. Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea
behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t.v. m. utgången av budgetåret 1979/80. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så läg som möjligt.
För den fortsatta verksumheten räknar jag med ett medelsbehov av 137 500 kr. för månad. Vid utgången av budgetåret 1978/79 kvarstod en behållning på ca 246 500 kr. under anslaget. Anslugsbehovet för budgetåret 1979/80 uppgår därför till (1650 000-246 500) avrundat 1,4 milj. kr.
Beräkningen av medelsbehovet för budgetäret 1979/80 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett
eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget tll oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som bestrids
på detta sätt bör få tas upp senare.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsan-
slag av 1400 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
[3] 1. Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1979/80
anvisats ett investeringsanslag av 14.8 milj. kr. Under anslaget fanns den 1 Juli 1979 en behållning av 3 019000 kr. För budgetåret 1979/80 har beräknats en medelsförbrukning av 14.8 milj. kr.
I prop. 1978/79: 100 (bil. 7 s.85 och 305) anmälde min företrädare att ett ställningstagande till att anskaffa datamaskinutrustning för försvarets
förskningsanstalt borde anstå till dess att det fanns underlag för anskaffningen.
Regeringen har i juni 1979 bemyndigat statskontoret att ingå avtal om köp av en datamaskin till försvarets forskningsanstalt inom en kostnadsram av 1.5 milj. kr. exkl. mervärdeskatt. Jag förordar att för detta ändamål 1810 000 kr. (inkl. mervärdeskatt) anvisas på tilläggsbudget för innevarande budpetår. 1,2 milj. kr. av beloppet bör inte belasta utgiftsramen för det militära försvaret.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av
datamaskiner på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetäret
1979/80 anvisa ett investeringsanslag av I 810000 kr.
Bilagu 3
Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-11-01
Föredragande: statsrådet Holm
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetäret 1979/80 såvitt
avser socialdepartementets verksamhetsomrade
KAPITALBUDGETEN
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[1] Län till Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet. Något anslag
för detta ändamål finns inte uppfört på statsbudgeten för budgetåret 1979/ 80.
Suftelsen har ansökt om medel för upprustning av stiftelsens fastighet.
det s.k. Nalenpalatset i Stockholm. Fastigheten är centrum för stiftelsens
riksomfattande verksamhet samt för vård och rehabiliteringsverksamhet i Stockholm.
Föredraganden
Den av stiftelsen bedrivna verksamheten har ur vårdsynpunkt intres-
santa Inslag och utgör ett viktigt tillskott till socialvården och rehabiltite-
ringen av missbrukare. Det s.k. Nalenpalatset används numera som centrum för stiftelsens riksomfattande verksamhet. I fastigheten bedrivs också en omfattande hjälpverksamhet bl.a. för rehabilitering av alkohol- och
narkotikaskadade personer. Stiftelsen har år 1978 förvärvat fastigheten för
ett belopp äv 1 milj. kr. och har påbörjat en omfattande renovering som i
en första etapp har kostat ca 3,6 milj. kr. För att bidra till att täcka vissa
kostnader för att skuföra upprustningen av fastigheten bör stiftelsen beviljas ett ränte- och amorteringsfritt län av statsmedel. För ändamålet bör därför anvisas I milj. kr. på ulläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1979/80.
Jag hemställer att regeringen föreslar riksdagen
att till Lån till Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa
ett investeringsanslag av I 000000 kr.
Bilaga 4
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Adelsohn
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 sävitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE HUVUDTITELN
B. Vägväsendet
[1] B3. Byggande av statliga vägar. Under rubriken Byggande av statliga
vägar har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 900 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under år 1978 upptäcktes betydande skredrisker vid väg 968 i Alafors, Ale kommun i Älvsborgs län. För att trygga den allmänna vägens fortbe-
stånd infördes hastighetsbegränsning till 30 kilometer per timme. Vidare skedde en uppdämning av Sköldsån. Därigenom kunde på kort sikt jordmassorna stabiliseras och även fyra intilliggande fasvgheters säkerhet
garanteras. Geotekniska kontrolmätningar av markrörelser har fortlöpande genomförts. Genom regeringens (kommundepartementet) beslut den 15 februari 1979 gavs länsstyrelsen i Älvsborgs län i uppdrag att följa genomförandet av de stabiliseringsåtgärder som planerades av vägförvaltningen i länet. Länsstyrelsen har den 11 september 1979 lämnat delredovisning av uppdraget.
Vägförvaltningen har under sommaren och hösten 1979 genomfört markarbeten intill väg 968 bestående av i huvudsak kulvertering av Sköldsån samt flyttning av massor samt vissa arbeten på berörda fastigheter. Kost-
naderna för arbetena har uppgått till ca 2,5 milj. kr. Med hänsyn till att
medel för dessa arbeten inte har anvisats tidigare bör de nu tas upp på
tilläggsanslag.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Byggande av statliga vägar på ulläggsbudget I till statsbudge-
ten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
2.500 000 kr.. att avräknas mot automobilskattemedlen.
[2] B6. Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 198,5 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Länsstyrelserna i Kalmar. Kristianstads och Malmöhus län har var för
sig hemställt om extra medelstilldelning för att täcka merkostnaderna för
vinterväghällningen på enskilda vägar med statsbidrag. Under den gångna
vintern drabbades länen av ett flertal svåra snöoväder som fick till följd att vägarna helt blockerades. Den enskilda väghållningen drabbades av betydande kostnadsökningar i förhållande till normalkostnaden för vinterväghållningen. I Malmöhus län uppgick exempelvis enligt länsstyrelsens redo-
visning väghållarnas kostnader för vinterväghållningen till i medehal 5.6
gånger normalkostnaden.
Statens vägverk har granskat framställningarna från länen. Länsstyrelsen i Kristianstads fän har ansökt om 1889000 kr.. vilket utgör 70 7 av beräknade kostnader. Länsstyrelsen i Malmöhus län har ansökt om 3 150000 kr., vilket utgör 854 av beräknade kostnader. Framställningen
från Kalmar län innehåller ansökningar från Mönsterås. Borgholms och Mörbylånga kommuner om största möjliga statsbidrag för att täcka kom-
munernas kostnader för vinterväghållningen.
Enligt min mening bör länen erhålla lika täckning för de extra kostna-
derna. Det innebär att statsbidrag bör utgå med högst 707 på de redovisade merkostnaderna utöver normalkostnaden för vinterväghållningen på det enskilda statsbidragsberättigade vägnätet.
Det sammanlagda medelsbehovet för att bidrag till merkostnaderna skall kunna utgå till den enskilda väghållningen i de tre länen utgör med detta beräkningssätt 5737 000 kr. enligt följande fördelning:
| Län | Kommun | Kr. | Kr. |
| Kalmar | Mönsterås Borgholms Mörbylånga | 405 000 523 000 331 000 1259 000 | |
| Kristianstads | 1889 000 | ||
| Malmöhus | 2589 .000 |
Summa kr. 5737 000
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 5737 000 kr.. att avräknas mot automobilskattemedlen.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
C. Statens järnvägar
[3] 2. Anskaffning av ny tågfärja. I prop. 1978/79: 49 (NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) om vissa varvsfrågor angav regeringen att det under ett
övergångsskede var nödvändigt att med arbetsmarknadspolitiska medel stödja varvens fortsatta drift för att skapa ökat rådrum för omställningen inom varvsindustrin. Detta angavs kunna ske genom tidigareläggning av
statliga beställningar, bl. a. en av statens järnvägar (SJ) planerad beställ-
ning av en tågfärja.
I beslut den 8 februari 1979 uppdrog regeringen åt SJ att upphandla en
planerad tågfärja hos svenskt varvsföretag. Samråd skulle ske med nämnden för fartygskreditgarantier vid val av anbudsgivare och prövning av givna anbud. Upphandlingen skulle underställas regeringens prövning. 1
samband därmed skulle SJ redovisa den merkostnad som följer av tidigareläggningen av färjebeställningen vid svenskt varv och som föranleder behov av särskild kompensation.
I skrivelse den 23 april 1979 redovisade SJ upphandlingen och tillstyrkte därvid en beställning vid Svenska Varv AB — Öresundsvarvet — av en tåg-. bil- och passagerarfärja avsedd för tågfärjeleden Trelleborg-Sassnitz.
I beslut den 23 maj 1979 uppdrog regeringen åt SJ att fullfölja upphandlingen i enlighet med verkets redovisning. Vidare föreskrev regeringen, med anlitande av finansfullmakten, att SJ förskottsvis i avvaktan på sär-
skild medelsanvisning fick bestrida utgifter med högst 72 milj. kr. för
ändamålet. utöver vad som gäller för investeringsanslaget Järnvägar m. m. Regeringen skulle senare ange vilken kompensation som skulle utgå.
Kontraktspnriset för färjan beräknas till ca 280 milj. kr.. vartill kommer kostnader för bl. a. SJ:s egna leveranser till fartygsbygget och anpassning av tågfärjeläget i Trelleborg på sammanlagt 8 milj. kr. Färjan skall sättas in på leden Trelleborg-Sassnitz, där den skall ersätta tågfärjan Svealand.
vilken SJ f.n. chartrar.
Betalningen av kontraktssumman till varvet delas upp i fyra lika stora
rater, som infaller vid nedan nämnda tidpunkter:
rat I vid kontraktstecknande 1979 (ca 70 milj. kr. 1979/80) rat 2 vid kölsträckning hösten 1980 (ca 70 milj. kr. 1980/81D) rat 3 vid sjösättning våren 1981] — (ca 70 milj. kr. 1980/81) rat 4 vid leverans hösten 1981 (ca 70 milj. kr. 1981/82)
SJ har i sin nämnda skrivelse den 23 april 1979 redovisat de merkost-
nader som uppkommer till följd dels av att beställningen tidigareläggs, dels
att den läggs ut vid ett svenskt varv. Merkostnaden för tidigareläggningen
jämfört med SJ:s ursprungliga färjeanskaffningsplaner har beräknats till 70 milj. kr. Merkostnaden för att lägga beställningen vid svenskt varv jämfört med annat västeuropeiskt varv har bedömts till 90 milj. kr. Den totala merkostnaden uppgår säledes till 160 milj. kr.
Eftersom de medel som fordras för upphandlingen inte kan rymmas mom SJ:s ordinarie investeringsramar, förordar jag att ett särskilt anslag för detta ändamål tas upp på statsbudgeten och ställs utl SJ:s förfogande i den takt som betalningen skall ske. Anslaget bör få disponeras under tre år. För att kompensera SJ för de merkostnader som upphandlingen ger upphov till kommer chefen för budgetdepartementet i senare sammanhang att föreslå att ett avskrivningsanslag om 160 milj. kr. ställs till SJ:s förfo-
gande i samma relativa takt som betalningarna sker.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att Ull Anskaffning av ny tågfärja på tilläggsbudget I till statsbudge-
ten för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av
288000 000 kr.
[4] 3. Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens län. I beslut den 22 februari 1979 uppdrog regeringen åt SJ att efter samråd med arbetsmarknadsverket., länsstyrelsen i Norrbottens län samt i förekom-
mande fall Luossavaara— Kiirunavaara Aktiebolag inom en ram av 250 milj. kr. inventera och föreslå sysselsättningsfrämjande åtgärder inom
Norrbottens län i form av investeringar i SJ:s fasta anläggningar. Uppdraget har tidigare redovisats för riksdagen i prop. 1978/79: 127 (bil. 3, TU 1978/79: 16, rskr 1978/79: 274) om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten. Regeringen angav därvid att de åtgärder som kunde bli aktuella med anledning av SJ:s redovisning, torde få finansieras med finansfullmakten i avvaktan på att ställning kan tas till den slutliga finansieringen.
I skrivelse den 30 mars 1979 lämnade SJ den begärda redovisningen.
I beslut den 3 maj 1979 medgav regeringen att SJ inom en ram av 250 milj. kr. fick genomföra sysselsättningsfrämjande åtgärder inom Norrbottens län i huvudsaklig överensstämmelse med SJ:s förslag. Vidare föreskrev regeringen, med anlitande av finansfullmakten, att SJ förskottsvis i avvaktan på särskild medelsanvisning fick bestrida utgifter med högst 20
milj. kr. för ändamälet, utöver vad som gäller för investeringsanslaget
Järnvägar m. m. Regeringen skulle senare ange vilken kompensation som skulle utgå.
Bland de investeringar som sålunda planeras inom ramen för de 250 milj. kr. ingår flera stora arbeten på Malmbanans olika delar. Det största avser en upprustning av sträckan Gällivare— Kiruna till en banstandard som bl. a. medger att den största tillåtna axellasten kan höjas från 20 till 25 ton.
Tillsammans med vissa broombyggnader, förstärkning av kontaktledningen m. m. beräknas upprustningen av denna sträcka kosta ca 185 milj. kr. På Malmbanans södra del mellan Luleå och Gällivare kommer cen del broar och bangärdar att byggas om, vilket tillsammans med en ombyggnad av verkstaden i Notviken beräknas kosta ca 25 milj. kr. På Malmbanans norra del mellan Kiruna och Riksgränsen ingår vissa byggnadsarbeten och en komplettering av elförsörjningen till en sammantagen kostnad av ca 20
milj. kr. SJ har i nämnda skrivelse den 30 mars 1979 förklarat sig berett att
förränta 55 milj. kr. av det totala investeringsbeloppet 250 milj. kr.
Eftersom de medel som fordras för sagda investeringar inte kan rymmas
inom SJ:s ordinarie investeringsramar, förordar jag att ett särskilt anslag för detta ändamål tas upp på statsbudgeten och ställs till SJ:s förfogande i den takt som utbetalningarna sker. Anslaget bör få disponeras under sex år räknat fr. o. m. innevarande budgetår. På sedvanligt sätt bör en tioprocen-
tig marginal beräknas. Eftersom investeringarna inte beräknas kunna ge
full förräntning kommer chefen för budgetdepartementet i senare sammanhang att föreslå att ett avskrivningsanslag om 195 milj. kr. ställs till SJ:s
förfogande i den takt som åtgärderna genomförs.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbottens
län på tvillläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
anvisa ett investeringsanslag av 275 000 000 kr.
D. Luftfartsverket
[5] 1. Flygplatser m.m, Riksdagen beslöt år 1975 att Kalmar flygflottilj, F 12, skall läggas ned (prop. 1975:75, FöU 1975: 14, rskr 1975: 172). I
propositionen uttalade föredragande departementschefen att han förutsatte att den civila flygtrafiken i Kalmar skulle kunna bedrivas på ett för regionen tillfredsställande sätt, även om den militära verksamheten vid F
12 avvecklas. Nedläggningen av flottiljen påbörjades den I oktober 1979.
Mot bakgrund härav gav regeringen i maj 1978 luftfartsverket i uppdrag att i samråd med chefen för flygvapnet och Kalmar kommun vidta behöv-
liga åtgärder för bedrivande av civil flygtrafik på Kalmar flygplats. Åtgär-
derna skulle vara av övergångskaraktär intill beslut fattats med anledning av förslag av kommittén med uppdrag att göra en utredning av vissa frågor
beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik m.m. (lufttransportutredningen). Huvuduppgiften för utredningen är att med utgångspunkt i en översiktlig analys av det inrikes flyglinjenätet föreslå en
lämplig flygplatsstruktur som i första hand tillgodoser kraven på tillfredsställande interregionala flygtransporter. 2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 25
Luftfartsverket svarar f.n. för den civila trafiken på Kalmar flygplats. Flygplatsen trafikeras av Linjeflyg med jetflygplanet Fokker F-28. Den inrikes linjefarten på Kalmar flygplats ökade under perioden 1966— 1970 från 28500 tll 43300 ankommande och avresande passagerare, vilket
motsvarar en genomsnittlig årlig ökning med 926. Under perioden 1971—
1975 minskade passagerarfrekvensen något men ökade åter från 1976 för att år 1978 uppgå till ca 57 000 ankommande och avresande passagerare.
Antalet flygplansrörelser ökade med i genomsnitt 1,54 per är under pe-
rioden 1965— 1970 och med 4,0950 per år under perioden 1970-1978.
Enligt luftfartsverkets nuvarande prognoser beräknas den inrikes trafi-
ken på Kalmar flygplats öka till 65 000-75 000 ankommande och avresande
passagerare är 1980, vilket innebär en något snabbare ökning än för riket
som helhet.
Efter flottiljens nedläggning den 1 oktober 1979 kommer Kalmar flyg-
plats för flygvapnets räkning att dels fungera som militär övningsflygplats förvaltad av Blekinge flygflottilj (F 17), deis utgöra start- och landningsplats för de flygplan av typ J35 på vilka översynsarbeten skall utföras vid den på Kalmar flygplats belägna verkstaden. Verkstaden kommer enligt gällande planer att avvecklas före utgången av år 1982.
Luftfartsverket har studerat två alternativa lösningar vad gäller den
fortsatta civila trafiken på flygplatsen. I det ena alternativet förutsätts
fortsatt användning av start- och landningsbana 05/23 medan det andra
alternativet innebär överflyttning av den civila flygtrafiken till bana 16/34. En sammanvägd bedömning av de olika krav som ställs från bl.a.
operativ. säkerhets- och miljösynpunkt ger enligt verket vid handen att en överflyttning av den civila trafiken till bana 16/34 är gynnsammare än fortsatt trafik på bana 05/23. En överflyttning av den civila trafiken till bana 16/34 överensstämmer med av luftfartsverket I samarbete med olika intressenter framtagna planer för flygplatsens långsiktiga utveckling. En överflyttning är också att föredra med hänsyn till kommunens utbyggnadsplanering.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna konstaterar verket att fortsatt användning av bana 05/23 för civil trafik skulle kräva omfattande
investeringar. En överflyttning till bana 16/34 kräver också vissa investeringar. Sammantaget bedömer verket dessa vara mindre omfattande än
erforderliga investeringar på bana 05/23. I sammanhanget bör också beaktas att den militära flygverksamheten även i fortsättningen skall utnyttja
bana 16/34. Flygvapnet har dessutom för avsikt att göra viss upprustning
av banan.
Mot bakgrund härav föreslår luftfartsverket att planeringen av flygplatsens fortsalta användning skall inriktas på att före utgången av år 1982
överflytta den civila flygtrafiken från bana 05/23 till bana 16/34.
För fortsatt drift av flygplatsen och för att överflytta trafiken till bana 16/
34 krävs enligt luftfartsverket investeringar om totalt ca 16,9 milj. kr. I
kostnaden ingår bl. a. investeringar i fältanläggningar. ny inflygningsbelysning samt nytt instrumentlandningssystem. |
Luftfartsverket förutsätter att under övergångsperioden erforderliga investeringar finansieras på sedvanligt sätt. Enligt gällande regler för kom-
munernas finansiella medverkan i flygplatsinvesteringar m.m. har den
kommunala finansieringsandelen för investeringar under övergångsperioden beräknats till ca 6.2 milj. kr. Av de totala investeringsutgifterna beräknas ca 2.3 milj. kr. falla på budgetåret 1979/80, varav ca 1,6 milj. kr. utgör statlig andel.
Luftfartsverket hemställer vidare om att ett anslag om 2 milj. kr. för budgetåret 1979/80 anvisas för merkostnader för övergångsvis drift av Kalmar flygplats.
Statens planverk, chefen för flygvapnet, chefen för luftfartsinspektionen. länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar kommun och Linjeflyg AB har avgett ytträunde över luftfartsverkets förslag till dispositionsplan för de civila anläggningarna på Kalmar flygplats. Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om en överflyttning av den civila flygtrafiken till bana 16/ 34. Vissa remissinstanser framhåller betydelsen av att även ett nytt stationsområde byggs.
Lufttransportutredningen har också avgivit yttrande över luftfartsverkets förslag till övergängsåtgärder på Kalmar flygplats. Utredningen. som enligt direktiven har att utgå ifrån att flygplatssystemet även fortsättnings-
vis skall drivas enligt affärsverksprincipen, anser — 1 syfte att handlingsfri-
heten skall bibehållas — att de åtgärder som nu behövs för att den civila
trafiken skall kunna upprätthållas bör vidtas.
Föredraganden
Enligt luftfartsverket och samtliga remissinstanser måste vissa åtgärder
vidtas på Kalmar flygplats för att den civila flygtrafiken skall kunna upprätthållas när Kalmar flygflottilj läggs ned. Med hänsyn till angelägenheten av att den civila regelbundna inrikestrafiken på Kalmar flygplats kan fortgå utan avbrott förordar jag att de föreslagna åtgärderna vidtas. Investeringskostnaderna har beräknats till totalt 16,9 milj. kr. varav statlig andel 10.6 milj. kr. För innevarande budgetår bör på tilläggsbudget I anvisas 1.6 milj. kr. för ändamålet.
Med hänsyn ull att lufttransportutredningen f.n. överväger de luftfarts-
politiska riktlinjerna bör de föreslagna investeringarna betraktas som övergångsåtgärder. Investeringskostnaden bör vidare, i avvaktan på utredningens förslag, fördelas mellan stat och kommun enligt nuvarande regler.
Luftfartsverket har även hemställt om ersättning om 2 milj. kr. för innevarande budgetår för merkostnader för övergångsvis drift av Kalmar flygplats. Den ekonomiska målsättningen för luftfartsverket innebär krav på full täckning av verkets totala kostnader. Då var och en av de statliga flygplatserna ingår i ett integrerat system har kostnadstäckningskravet
bestämts att gälla verksamheten i dess helhet. Jag är därför inte beredd att nu tillstyrka luftfartsverkets förslag om bidrag till driften av Kalmar flyg-
plats.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att till Flygplatser m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetäret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 1600000 kr.
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[6] Bemyndigande att teckna borgen för lån m. m. I skrivelse den 28 juni
1979 har televerket hemställt om att få teckna borgen för lån till SOS Alarmering AB. SOSAB, intill ett belopp om 25 milj. kr., vilket innebär en höjning av verkets nuvarande borgensåtagande med 12.5 milj. kr.
SOSAB, som är samägt av televerket, Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet bildades efter beslut av riksdagen i december 1972 (prop. 1972:129, TU 1972:20, rskr 1972:329). Riksdagen beslöt därvid bl.a. att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det konsortialavtal om bildande av bolaget som träffats mellan parterna. SOSAB:s aktiekapital som f.n. uppgår till 2 milj. kr., innehas till 5022 av televerket och till 25 £t
av vartdera Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet. Bolaget har till uppgift att genom samordning av samhällets alarmeringsfunktioner
möjliggöra snabba och effektiva hjälpinsatser. För ändamålet bygger och
driver bolaget alarmeringscentraler, vilka i ett fullt utbyggt skede kommer
att uppgå till 20 st. F.n. är 15 centraler 1 drift och resterande del av alarmeringsnätet planeras vara utbyggt år 1981.
I prop. 1972: 129 anförde dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet att parterna skulle sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt använda den tekniska utrustning som fanns på de s.k. SOS-centralerna och på primär- och landstingskommunala alarmeringscentraler. Detta beräknades medföra att bolagets kapitalbehov skulle kunna begränsas till ca 20 milj. kr. Parterna var också överens om att bolaget skulle ha ett begränsat aktiekapital för att minimera de direkta kapitaltillskotten från
delägarna. Parterna förband sig att utöver aktieteckning vara beredda att
teckna borgen för lån till bolaget intill ett högsta belopp av 25 milj. kr.,
varvid varje part skulle svara för så stor del av borgensåtagandet som motsvarar andelen av aktiekapitalet. Televerkets borgensåtagande maxi-
merades därmed till 12,5 milj. kr. och Kungl. Maj:t föreslog riksdagen att medge att televerket bemyndigades ställa borgen för lån till bolaget intill detta belopp. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen.
Av flera skäl har nu gränsen för borgensåtagandet visat sig vara alltför snäv. Den allmänna kostnadsstegringen, utvecklingen av ny teknik och oförutsedda ökningar av organisationskostnaderna har väsentligt förändrat de kostnadsberäkningar som förelåg år 1972. Ytterligare en bidragande
orsak ull ökade kostnader är att bolaget inte har kunnat utnyttja befintliga radioutrustningar i så stor utsträckning som planerats. Bolagets behov av extern upplåning kommer av dessa skäl att öka under de närmaste åren utöver vad som förutsattes då bolaget bildades. Enligt SÖSAB:s flerårsplan för anskaffning av erforderligt kapital för den fortsatta uppbyggnaden av verksamheten kommer kapitalbehovet att redan t slutet av är 1979 överstiga parternas sammanlagda borgensätaganden. Kapitalbehovet beräknas under åren därefter att komma att uppgå till högst 37 milj. kr. Med hänsyn till uppkommande oförutsedda behov har bolaget hemställt hos ägarna om att borgensätagandena utsträcks till 50 milj. kr. Televerket har därefter
hemställt hos regeringen om bemyndigande att ställa borgen inull halva
detta belopp. Verket förutsätter att konsortialavtalet ändras i enlighet härmed.
Jag här ingen erinran mot att televerket bemyndigas att öka sitt borgensåtagande t enlighet med verkets förslag. Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas. Regeringen bör även inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna den ändring av konsortialavtalet som erfordras på grund av det
ökade borgensåtagandet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att televerket bemyndigas teckna borgen för län till SOS
Alarmering AB intill ett belopp av 25 000 000 kr. ,
ta . bemyndiga regeringen att godkänna den ändring av konsortialav-
talet mellan televerket, Svenska kommunförbundet och lands-
tingsförbundet som erfordras på grund av det ökade borgensåta-
gandet.
Biluga 5
. Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 sävitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE HUVUDTITELN
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1] B 8. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 12 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av ca 14.4 milj. kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för inredning och till lokalerna knuten utrustning som behöver anskaffas I samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet. Enligt bemyndigande av riksdagen får regeringen besluta om beställning av viss inredning och utrustning i avvaktan på att kostnadsramar redovisas för riksdagen (fr prop. 1976/ 77: 100 bil. 11. FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169). Bemyndigandet gäller i de fall riksdagen har beslutat om det byggnadsobjekt för vilket inredningen eller utrustningen är avsedd. Redovisning av beslut om beställning av inredning eller utrustning som har fattats med stöd av detta bemyndigande lämnas normalt i samband med redovisningen av förslag till nya eller ändrade kostnadsramar.
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till nya kostnadsramar för inredning och utrustning till byggnader för statlig förvaltning. För de förslag till nya kostnadsramar som med hänsyn till bl. a. föreliggande tidplaner bör
behandlas nu kommer jag att lämna en redogörelse i det följande.
STOCKHOLM
Utrustning för om- och nybyggda lokaler för regeringskansliet i Södra Klura. En redogörelse för nu pågående om- och nybyggnadsarbeten för
regeringskansliet i Södra Klara har lämnats senast i prop. 1977/78: 100 (bil.
1. FiU 1977/78:23, rskr 1977/78: 229) och prop. 1978/79:25 (bil. 6, FiU
1978/79: 13, rskr 1978/79: 80). Genom beslut den 16 september 1976 upp-
drog regeringen åt byggnadsstyrelsen att i nära samverkan med departementens organisationsavdelning svara för samordning av planeringen av
utrustning för de ny- och ombyggda lokalerna för regeringskansliet i Södra Klara. Med uppdraget avsågs sädan utrustning som är byggnadspåver-
kande eller som behövs för planerade lokaler som är gemensamma för flera departement, I beslutet föreskrevs vidare att utrustningsnämnden för universitet- och högskolor (UUH) bör anlitas för projektering och upphand-
ling av denna utrustning inom områden där nämnden besitter särskild
kompetens.
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till kostnadsramar som upptar
sammanlagt 25.7 milj. kr. för utrustning till de om- och nybyggda lokalerna
i kvarteren Rosenbad, Tigern och Björnen. Därav har beräknats 9,7
milj. kr. för anskaffning av en ny telefonväxel med 3 700 anknytningar och
1.5 milj. kr. för dragning av ledningsnät för snabbtelefoner. Byggnadssty-
relsen avser att efter ytterligare utredningsarbete äterkomma med förslag till växelutrustning m. m. för det planerade snabbtelefonsystemet. Kostnaderna för installation av en rörpostanläggning har beräknats till 2,8 milj. kr.
För AV-utrustning i gemensamma lokaler i berörda kvarter beräknas kostnaderna till 1,8 milj. kr. Övrig utrustning — bl. a. larmanläggningar, utrustning för interna transporter och godshantering, lokalvårdsutrustning samt
utrustning för restauranger och pentryn — har kostnadsberäknats till sammanlagt 9,8 milj. kr.
Genom beslut den 26 april och den 13 september 1979 har regeringen bemyndigat byggnadsstyrelsen att beställa delar av nämnda utrustning
tntill ett sammanlagt belopp av 3865 000 kr. Besluten avser sådan bygg-
nadspåverkande utrustning för kvarteren Tigern och Björnen som bör upphandlas tillsammans med generalentreprenaderna för byggnadsarbete-
na.
Föredraganden
Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats uv byggnadsstyrelsen
förordar jag att följande nya kostnadsramar i I 000-tal kr. förs upp i utrust-
ningsplanen för innevarande budgetår.
Utrustningsobjekti Kostnadsram
defi- del-
Ritiv ram Stockholm Om- och nybyggda lokaler för regeringskansliet i Södra Klara:
telefonväxel m. m. 14 000 övrig gemensam utrustning 11 000
Prop. 1979/80: 25 a 25
Under kostnadsramen för telefonväxel m. m. har jag beräknat medel för redovisade kostnader för ny telefonväxel med anknytningsapparater. ledningsdragning för snabbtelefoner samt rörpostanläggning.
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de nu redovisade utrustningsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under detta reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri-
dande av utgifterna för viss utrustning av byggnader för statlig
förvaltning.
KAPITALBUDGETEN
11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
400 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 150,9 milj. kr.
under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggna-
der för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet i den män medel inte har anvisats under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan, som finns upptagen under anslaget. Följande byggnadsobjekt bör med hänsyn till tidplanen för arbetena nu redovisas för riksda-
gen.
Stockholm. Ombyggnad för driftcentral m.m. i kv. Cephalus. Byggnadsstyrelsen har redovisat att riksdagen avser att anlita styrelsen för drift och skötsel av de om- och nybyggda lokalerna för riksdagen på Helgeandsholmen och i Gamla stan. Med hänvisning främst till de utökade arbetsuppgifter detta förväntas medföra. har styrelsen föreslagit att den nuvarande områdescentralen för fastighetstjänst i Gamla stan ges utökade lokaler i
kv. Cephalus (kanslihusannexet) samt att en ny centralutrustning för fas-
tighetsövervakning anskaffas och installeras i dessa lokaler. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för anskaffning av den nya centralutrustningen till 1,9 milj. kr. i prisläget den I april 1979. Enligt styrelsen bör
upphandling av denna utrustning ske samtidigt med planerad upphandling av de anläggningar för fastighetsövervakning som skall installeras i de nya
lokalerna för riksdagen. Redovisat byggnadsprogram för driftcentralen i kv. Cephalus omfattar även arbeten för att ansluta kvarteret till fjärrvär-
menätet och därmed sammanhängande ombyggnad av nuvarande utrymmen för panncentral. Kostnaderna för projektet har av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till totalt 6.5 milj. kr. i prisläget den I april 1979.
Stockholm. Ombyggnad för SIPRI. Stiftelsen Stockholms internationel-
la fredsforskningsinstitut har till ändamål att bedriva vetenskaplig forsk-
ning I konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och
säkerhet (prop. 1966: 76, SU 1966: 88, rskr 1966: 203). Institutet sysselsätter f.n. ett 40-tal personer och är lokaliserat till förhyrda lokaler i Wennergrens Center i Stockholm. Enligt byggnadsstyrelsen är de nuvarande loka-
lerna inte tillräckliga för verksamheten. I samband med omlokaliseringen av statens växtskyddsanstalt friställs
under hösten 1979 anstaltens nuvarande byggnad i Bergshamra i Solna. Byggnadsstyrelsen har efter samråd med SIPRI föreslagit att de friställda lokalerna byggs om för kontorsverksamhet och disponeras för SIPRI. Kostnaderna för en ombyggnad som ger generellt användbara kontorslokaler har av byggnadsstyrelsen beräknats till 4 milj. kr. i prisläget den I april 1979.
Borås. Nybyggnad i kv. Balder. Nuvarande enheten för företagsutveckling (SIFU) vid statens industriverk skall enligt beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973:55. InU 1973: 22, rskr 1973: 220) omlokaliseras till Borås. Regeringen har genom beslut den 8 juni 1978 föreskrivit att omlokaliseringen skall omfatta SIFU:s ledning och samtliga sektioner med undantag för elektronikenheten inom sektionen för elteknik (en omlokalisering av motsv. 120 tjänster i mars 1978). Planeringen av omlokaliseringen till Borås skall enligt beslut av regeringen den 28 juni 1979 inriktas på att flyttningen skall ske under sommaren 1982.
Regeringen har tidigare denna dag godkänt ett avtal om förvärv av tomtmark t kv. Balder i Borås till en kostnad av ca 11.7 milj. kr. Regeringen har samtidigt uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grundval av redovisade programskisser m.m. projektera en nybyggnad i kv. Balder. Projektet
omfattar lokaler för SIFU, högskolan 1 Borås, länsbostadsnämnden, yrkesinspektionen, åklagarmyndigheten samt en gemensam restaurang. Rege-
ringen har tidigare prövat behovet av nybyggnad för högskolan i Borås och
har genom beslut den 30 juni 1977 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
projektera en nybyggnad för främst bibliotekarielinjen. Planeringen var då inriktad på att uppföra en separat nybyggnad för högskolan. Nägon projek-
tering av en sådan nybyggnad har dock aldrig inletts till följd av senare planer för nybyggnad i kv. Balder. Genom cen samlad förläggning av I första
hand SIFU och högskolan till nybyggda lokaler i kv. Balder tillvaratas möjligheterna till samplanering och gemensamt utnyttjande av vissa lokaler. Nuvarande lokaler för högskolan i Borås är spridda i olika förhyrningar. Nybyggnadsprojektet i kv. Balder omfattar lokaler motsvarande en
programarea. exkl. kapprum etc., av ca 7000 m? för högskolan och ca 5 200 m" för SIFU. Vidare ingår i projektet lokaler motsvarande en programarea,
exkl. kapprum etc... av ca 2000 m” för aklagaren. yrkesinspektionen och
länsbostadsnämnden. Omfattningen av de senare lokalerna bestäms huvudsakligen av förutsättningarna för en rationell exploatering inom kvarweret. Vidare ingår lokaler för en gemensam restaurang.
Kostnaderna för nybyggnaden har av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till 115 milj. kr. i prisläget den I april 1979. Enligt redovisad tidplan beräknas byggstart kunna ske i april 1980. varvid inflyttningen kan påbör-
jas under sommaren 1982.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag anfört I det föregående förordar jag att följande nya kostnadsramar I I 000-tal kr. förs upp i investeringsplanen.
Byggnadsobjekt Kostnads- Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
ram —— sön ställande 79-04-01 Beräknad för är-mån = år-mån
1979/80 — 1980/81
Stockholm Ombyggnad för driftcentral m.m. i kv. Cephalus 6 500! 400 300 79-12 83-05 Ombyggnad för SIPRI 4000 1000 2500 80-03 80-10 Borås
Nybyggnad i kv. Balder 115000! 10000 25000 80-04 82-05
! Preliminärt beräknad kostnadsram,
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de redovisade byggnadsarbetena får bestridas av tillgängliga medel under detta investeringsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
I. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig
förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,
2. godkänna vad jag förordat i det föregående angående bestridande
av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning.
Bilaga 6
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser punkterna 1—5 och 8—16;
statsrådet Mogård såvitt avser punkterna 6, 7 och 17
Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUDTITELN
B. Kulturändamål [1] Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Frän statsbudgetanslaget B 7. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet utgår bidrag till Synskadades riksförbund (SRF) för förbundets allmänna biblioteksverksamhet och för vissa kostnader vid framställningen av studielitteratur för synskadade högskolestuderande. Det statliga bidraget täcker i huvudsak kostnaderna för verksamheten. För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av 12428000 kr., varav 6 214000 kr. får tagas i anspråk utan särskilt medgivande av regeringen.
I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen vid 1978/79 års riksmöte att SRF:s bibliotek skulle överföras till statligt huvudmannaskap (prop. 1978/79: 100 bil. 12. KrU 1978/79: 24, rskr 1978/79: 234). Som lämplig tidpunkt angavs den 1 januari 1980.
Efter regeringens bemyndigande tillsatte chefen för utbildningsdeparte-
mentet den I mars 1979 en kommitté (U 1979: 02) för biblioteksverksamhet
med talböcker och punktskriftsböcker! med uppdrag att förbereda ett statligt övertagande av SRF:s bibliotek och därmed sammanhängande
frågor. Kommittén antog namnet talbokskommittén.
! Kanslichefen Bertil Andersson, ordförande, departementssekreteraren Désireé Edmar, organisationsdirektören Olov Höglund, kanslichefen Jan Persson och bitr. bibliotekschefen Elisabet Thorell Rittby.
Talbokskommitten har i april 1979 avgett förslag rörunde verksamhetsform och organisation för talboks- och punktskrifisbiblioteket. Vidare har kommittén överlämnat förslag till anslagsframställning för talboks- och
punktitskriftsbiblioteket avseende tiden den t januari-den 30 juni 1980.
Kommittén föreslår att SRF:s bibliotek under namnet talboks- och punktskriftsbiblioteket får form och ställning som fristående myndighet med cgen styrelse inom kulturrådets unsvarsområde. Verksamheten vid biblioteket bör enligt kommittén omfatta SRF-bibliotekets nuvarande organisatoriska enheter med undantag för folkbildningssektionen. Kommittén berör det i budgetpropositionen redovisade förslaget om en överföring
av studielitteratursektionen vid biblioteket till rikscentralen för pedago-
giska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN). Kommittén förordar för sin del inte en sådan lösning, eftersom fördelarna med den är svårbedömda i nuläget.
I styrelsen för talboks- och punktskriftsbiblioteket föreslås ingå företrä-
dare för staten. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet som
representanter för allmänintressen och vidare företrädare för kung). biblio-
teket och folkbiblioteken samt för universitets- och högskoleämbetet. skolöverstyrelsen eller statens institut för läromedelsinformation och för statens handikappråd. Användarintressena föreslås företrädas genom intres-
scorganisattoner för de huvudsakliga avnämargrupperna, främst SRF och
Handikappförbundens centralkommitté. Biblioteket föreslås vidare få anlita kammarkoltlegiets redovisningscentral för personal- och ekonomiadmi-
nistrativ service på uppdragsbasis. Efter remiss har yttranden över kommitténs förslag avgivits av kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV). statens personalpensionsverk, kungl. biblioteket (KB). universitets- och högskoleämbetet
(UHAÄ). skolöverstyrelsen (SÖ), statens institut för läromedelsinformation (SIL) — efter hörande av RPH-SYN —. Tomtebodaskolan, statens kulturräd, statens handikappråd, handikappinstitutet, integrationsutredningen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Stockholms läns landstingskommun, Stockholms kommun, Bibliotekstjänst AB. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Handikappförbundens centralkommitté och
Synskadades riksförbund. Härutöver har skrivelser inkommit från HTFklubben vid SRF och DIK-föreningen vid SRF:s bibliotek.
Remissinstanserna tillstyrker i allt väsentligt talbokskommitténs förslag.
Ingen invänder mot att biblioteket föreslås få ställning som fristående myndighet med egen styrelse inom området för kulturrådets samordnings-
ansvar. När det gäller avgränsningen av bibliotekets verksamhet tar några instanser upp frågan om studielitteratursektionens ställning. SIL föreslår en sammanslagning mellan studielitteratursektionen och RPH-SYN. SRF tar också upp möjligheten av en sådan sammanslagning, men kan inte i nuläget tillstyrka den. Tomtebodaskolan och statens kulturråd anför att
frågan om ett samlat statligt ansvar för framställningen av läromedel för
synskadade bör prövas. Integrationsutredningen anmäler att den kommer att behandla denna fråga i sitt fortsatta arbete. Aven när det gäller frågan om styrelsens sammansättning framför ett antal remissinstanser särskilda synpunkter, I huvudsak i syfte att komplettera styrelsen med företrädare för ytterligare intressegrupper.
I sitt förslag till kompletterande anslagsframställning för innevarande budgetår utgår talbokskommitteén från att SRFE:s bibliotek i enlighet med
kommitténs förslag övergår till statligt huvudmannaskap den 1 januari 1980
i form av en självständig myndighet med namnet talboks- och punktskriftsbiblioteket. Biblioteket föreslås omfatta enheter för allmän produktion och utlåning samt för studielitteratur och vidare en funktion för utveckling och
information samt ett gemensamt kansli.
Kommittén har beräknat lönekostnaderna för biblioteket på grundval av
den faktiska kostnaden för personalstaten den 1 juli 1979 enligt gällande
lönenivå. Kommittén har räknat med behov av fyra nya tjänster, nämligen
en chef. en registrator. en materielförvaltare och en assistent. Sammanlagt
räknar kommittén med 16 helårstjänster för handläggande personal och 32
helårstjänster för övrig personal. I lönrekostnaderna har inräknats kostna-
der för expertis och ersättning till styrelseledamöter (2 501000 kr.). I sina
beräkningar av lokalkostnaderna utgår kommittén från att biblioteket även
efter den I januari 1980 kommer att vara inrymt i SRF:s fastighet. I
avvaktan på utgången av pågående förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och SRF om hyreskostnaden m.m. har kommittén beräknat lokalkostnaderna till ett oförändrat belopp (360000 kr.). För expenser har
kommittén räknat med ett sammanlagt behov av 560000 kr. (varav för engångsutgifter 147000 kr.). Talboks- och punktskriftsbibliotekets sam-
manlagda förvaltningskostnader uppgär därmed enligt kommitténs beräkningar för tiden den I januari-den 30 juni 1980 till 3426 000 kr.
Talbokskommittén föreslår att ett särskilt reservationsanslag inrättas i statsbudgeten för bestridande av kostnader för produktion av talböcker och punktskriftsböcker. kataloger och annat publikationstryck i samband
med bibliotekets produktions- och informationsverksamhet. För inneva-
rande budgetår har kommittén beräknat en oförändrad ambitionsnivå för framställning och förvärv av talböcker och punktskriftsböcker. Kommit-
tén har vidare räknat med medel för att täcka kostnader för mervärdeskatt.
Kommittén visar härvid på den alternativa möjligheten att undanta biblio-
teket från skatteplikt enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. Samman-
lagt beräknar kommittén för produktionskostnader ett behov av 3937 000 kr.
Talbokskommittén föreslår att de medel som f. n. utgår till SRF:s biblioteksverksamhet under anslaget B 7. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet fr. o. m. den I januari 1980 ställs till talboks- och punktskrifts-
bibliotekets förfogande.
Föredraganden
I budgetpropositionen för innevarande är tprop. 1978/79 100 bil. 12) visade jag hur synskadades försörjning med litteratur de senaste ären hade ägnats ökad uppmärksamhet från samhällets sida. Jag förordade att staten skulle ta över hela ansvaret för SRF:s allmänna biblioteksverksamhet samt
den tll biblioteket knutna studielitteratursektionen. Jag anmälde därvid att
jag hade för avsikt att senare föreslä regeringen att en särskild organisationskommitté tillkallades. Jag anförde vidare att jag avsåg att ge statens förhandlingsnämnd uppdrag att förhandla rörande vissa frågor med sikte
på att den nya biblioteksorganisationen kunde träda it kraft den 1 januari 1980. Det var min avsikt, anmälde jag, att återkomma till regeringen i
sådan tid att förslag kunde föreläggas riksdagen under hösten 1979.
Förberedelserna för förstatligandet av SRF:s bibliotek har under året fortskridit i enlighet med de planer jag har redovisat. Statens förhandlings-
nämnd har avslutat förhandlingarna med SRF. Förhandlingar med Stockholms kommun pågår. Därmed är vi framme vid det sista steget i utveck-
lingen mot ett ökat statligt ansvarstagande för de synskadades litteraturförsörjning.
Jag ansluter mig i stört till talbokskommitténs förslag om förstatligandet av SRF:s bibliotek. Biblioteket bör den I januari 1980 erhålla formen som myndighet med egen styrelse. Myndigheten bör få namnet talboks- och punktskriftsbiblioteket. Biblioteket bör ligga tnom statens kulturråds ansvarsomräåde.
Som grund för beräkningarna av anslaget till den nya myndigheten för
tiden den I januari-den 30 juni 1980 bör ligga det material som talboks-
kommittén redovisar. Jag förordar att verksamheten fortsätter på den ambitionsnivå som förutsågs i budgetpropositionen. Bibliotekets administration bör tillföras vissa nya funktioner. Riksdagens bemyndigande bör inhämtas för inrättandet av en tjänst som chef för den nya myndigheten.
Medel till myndighetens förvaltningskostnader bör utgå över ett förslagsanslag. Det bör beräknas till 4073 000 kr. för perioden januari-juni 1980. I det föreslagna anslagsbeloppet ingår en engångsanvisning om 680 000 kr. för inlösen av inventarier m. m.
Medel till myndighetens kostnader för produktion och förvärv av talböcker och punktskriftsböcker m. m. bör, i enlighet med kommitténs förslag, utgå över ett särskilt reservationsanslag. Vid beräkningar av anslagets storlek har jag beaktat att biblioteket i och med förstatligandet skall
erlägga mervärdeskatt.
Medet ull SRF:s biblioteksverksamhet har t. om. innevarande budgetår
anvisats över anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. För verksamheten under första halväret 1980 har bidrag från staten därvid beräknats med 6 214 000 kr. Från den I januari 1980 kommer bibliotekets verksamhet att finansieras över de två föreslagna anslagen, varför något behov inte föreligger att disponera det tidigare beräknade beloppet.
Prop. 1979/80: 25 - | 33
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att . .
I. godkänna att en myndighet för biblioteksverksamhet med tal-
och punktsskriftsböcker inrättas den I januari 1980 i enlighet med
vad jag förordat.
2. bemyndiga regeringen att vid talboks- och punktskriftsbiblioteket
inrätta en extra ordinarie tjänst som chef för myndigheten.
3. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvi-
sa ett förslagsanslag av 4073 000 kr..
4. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvi-
sa ett reservationsanslag av 3937 000 kr..
[2] B 13. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 72 448 000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret 1978/79 har till bidrag till
Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 5225 000 kr. (prop.
1978/79: 125, KrU 1978/79: 29. rskr 1978/79: 351) med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1978 och 1979 års löneavtal samt ökade traktamentskostnader m.m. Riksteatern har gett in en framställning om ytterligare medel för budgetåret 1979/80 för täckande av kostnadsökningar till följd av nyss nämnda avtal m. m.
Föredraganden
Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag i prop. 1978/ 79: 100 (bil. 12 s. 67) anförde jag att jag avsåg att äterkomma senare angående medelsbehov under budgetåret 1979/80 ull följd av ökade lönekostnader, ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats i teaterns framställning förordar jag att anslaget till Svenska riksteatern höjs med 8 392 000 kr.. varav för löner med högst 4712 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma it annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1980 års löneavtal m. m.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudet I till statsbud-
geten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
8392 000 kr.
[3] B 14. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 136 320 000 kr. I tilläggsbudget III för budgetäret 1978/79 har 3 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 25
till bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett reservationsanslag av 10724000 kr. (prop. 1978/79: 125. KrU 1978/79:29, rskr 1978/
79:351) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979 ars löncavtal samt beslutade ökningar av de sociala avgifterna. Operan och Dramatiska teatern har gett in framställningar om ytterligare medel för budgetäret 1979/80 för täckande av kostnadsökningar till följd av nyss
nämnda avtal samt ändrade sociala avgifter.
Föredraganden
Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1978/79: 100 (bil.
12.s. 70) anförde jag att jag hade för avsikt att äterkomma senare beträffande medelsbehov under budgetäret 1979/80 till följd av ökade lönekostnader samt ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till det ökade medelsbehovet till följd av 1978 och 1979 ärs löneavtal m. m. förordar jag att anslagen till Öperan och Dramatiska tcatern höjs med 10407 000 kr. resp 5 546 000
kr., varav för löner högst 7 247 000 resp. 3 874000 kr. Jag har för avsikt att
återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med
anledning av 1980 års löneavtal.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservations-
anslag av 15953 000 kr.
[4] B 15. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande bud-
getår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av
20419 000 kr. I tilläggsbudet II för budgetåret 1978/79 har till rikskonsert-
verksamhet anvisats ett reservationsanslag av 241000 kr. (prop. 1978/ 79:125, KrU 1978/79: 29, rskr 1978/79: 351). Institutet för rikskonserter har nu begärt ytterligare medel för budgetäret 1979/80 bl.a. med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979 års löneavtal.
Föredraganden
Med hänvisning till kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979 års löneavtal m. m. förordar jag att anslaget till Institutet för rikskonserter för innevarande budgetår höjs med 738 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Rikskonsertverksumhet på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 738 000
kr.
[5] Svenska akademien. År 1787, ett år efter Svenska akademiens instiftande. startade akademien arbetet att skapa en ordbok över svenska språ-
ket. Det nuvarande arbetet på detta område bedrivs inom Svenska akademiens ordboksredaktion i Lund. Vid redaktionen finns f.n. 18 anställda, vilka avlönas av akademien.
Konung Gustaf III gav akademien privilegiet att utge Post- och Inrikes Tidningar. som hade börjat utkomma redan år 1645. Inkomsterna frän
Posttidningen används för att bekosta ordboksarbetet.
På grundval av vissa underhandskontakter för ca 20 år sedan mellan
företrädare för akademien och dåvarande riksförsäkringsanstalten numera riksförsäkringsverket har akademien inte betalt in arbetsgivaravgifter för persortialen vid ordboksredaktionen. Sedan skattemyndigheterna krävt akademien på sädana avgifter, har riksförsäkringsverket under år 1977
uppmärksammat förhållandet och efter närmare utredning konstaterat att skyldighet föreligger för akademien att erlägga arbetsgivaravgifter för personalen vid ordboksredaktionen. Fr.o.m. är 1978 betalar akademien sådana avgifter. I enlighet med den praxis som riksförsäkringsverket tillämpar i liknande ärenden har akademien krävts på arbetsgivaravgifter retroaktivt också för åren 1976 och 1977. En ansökan av akademien om befrielse för erläggande av avgifter för åren 1976 och 1977 har av regeringen lämnats utan åtgärd. Avgifterna för de båda åren har av riksförsäkrings-
verket beräknats till 866 000 kr.
Föredraganden
Regeringen har enligt gällande lagstiftning inte möjlighet att ge avgiftsbe-
frielse eller på annat sätt efterskänka den av riksförsäkringsverket fast-
ställda arbetsgivaravgiften. Den för akademien ej förutsedda utgiften för åren 1976 och 1977 bör inte belasta akademiens fonder eller övriga tillgång-
ar. Staten bör därför i särskild ordning som ett engängsbidrag tilldela akademien 866 000 kr. för att bestrida akademiens kostnader för arbetsgi-
varavgifter för ären 1976 och 1977.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Svenska ukademien på tilläggbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 866 000 kr.
C. Skolväsendet
[6] € 19. Bidrag till driften av riksinternatskolor. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 11277 000 kr.
Från anslaget bestrids kostnader för bidrag till driften av Grännaskolan och Sigtunastiftelsens Humanistuska läroverk. Vidare bestrids kostnaden för bidrag till den internatverksamhet vid Sigtunaskolan som bedrivs av
Stigtunaskolans AB. Mellan staten och resp. huvudmän gäller olika avtal som närmare reglerar resp. verksamhet.
I prop. 1978/79: 100 (bil. 12. s. 352) anmälde min företrädare att hon
avsåg att under första halvåret 1979 ta upp förhandlingar med Sigtunastiftelsen (stiftelsen) angående den framtida verksamheten vid Humanistiska läroverket. Hon räknade endast med förändringar av automatisk natur under anslaget. Om ett nytt avtal skulle slutas skulle hon återkomma i frågan.
Jag vill nu anmäla att förhandlingar har ägt rum med både Sigtunastiftelsen (suftelsen) och Sigtunaskolans AB (bolaget) angäende den framtida
skol- och internatverksamheten i Sigtuna. Dessa har lett fram till ett nytt
avtal mellan företrädare för samtliga tre parter. dvs. staten, stiftelsen och bolaget. Detta avtal bör fogas tll detta protokoll som bilaga 6.1.
I stort innebär det nya avtalet följande.
Som framgär av ingressen till avtalet har stiftelsen och bolaget träffat ett
preliminärt avtal om att gemensamt bilda en ny stiftelse (skolstiftelsen). Denna skall med vissa ändringar 1 förhållande till vad som gäller nu fr.o.m. den I juli 1980 driva den skol- och internatverksamhet som f.n.
ankommer på stiftelsen och bolaget. Staten ätar sig 1 sin tur att på vissa
villkor ingå ett särskilt avtal med skolstiftelsen om riksinternatskola m. m.
i Sigtuna. Detta avtal skall avse tiden den I juh 1980 — den 30 juni 1985 om
inte förlängning sker (punkt 4 k i avtalet). Jag aäterkommer inom kort till
vissa av de övriga villkoren.
Nuvarande avtal mellan staten och stiftelsen resp. bolaget skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1980 (punkt 1 i avtalet).
Senast den 28 december 1979 skall staten betala 1 milj. kr. till stiftelsen
och bolaget. Därmed har suftelsen och bolaget inte några andra anspråk gentemot staten än sådana som avser statsbidrag enligt gällande förordningar för verksamhet fram till den I juli 1980 (punkt 2 i avtalet).
Stiftelsen och bolaget skall bilda skolstiftelsen genom att tillskjuta tillgängar i form av mark, byggnader och inventarier m. m. till ett värde av sammanlagt ca 79 milj. kr. (punkt 3 i avtalet).
Skolstiftelsen skall driva skol- och internatverksamhet som riksinter-
natskola med utbildning enligt läroplanen för gymnasieskolan (punkt 4 ai avtalet). I en särskild protokollsanteckning till avtalet har dessutom antecknats att parterna är ense om att i samräd med Sigtuna kommun vidare diskutera frågan om att i skolstiftelsens regi få bedriva viss utbildning i
årskurserna 7—9 i grundskola enligt gällande läroplan för grundskolan.
Dessutom har parterna i en annan protokollsanteckning förklarat sig beredda att diskutera frågan om en internationell gymnasielinje efter det att skolöverstyrelsen har lämnat visst förslag i frågan.
För internatelever skall finnas sammanlagt minst 200 internatplatser i
riksinternatskolan (punkt 4 di avtalet). Det förutsätts även att elever intas
som externatelever (dagelever).
Prop. 1979/80: 25 on 37
För att stärka den ekonomiska grundvalen för riksinternatskolan skall
staten senast den 28 december 1979 lämna ett län på 5 milj. kr. (punkt 4 bi avtalet). Detta lån skall vara ränte- och amorteringsfritt under tiden fråm till den I juli 1985. Lånet skall dock amorteras eller återbetalas under vissa förutsättningar. För lånet skall ställas säkerhet i form av pantbrev i vissa av skolstiftelsens fustigheter.
Skolstiftelsen skall svara för att riksinternatskolan har erforderliga lokaler och anläggningar. Till byggnadskostnader för elevhem skall utgå statsbidrag enligt förordningen t 1979: 452) om statsbidrag till vissa elevhem (punkt 4 hi avtalet).
För driften av skol- och internatverksamheten skall utgå statsbidrag i den omfattning som följer av gällande statsbidragsbestämmelser för riksin-
ternatskolorna (punkt 4 11 avtalet).
De kostnader för riksinternatskolans verksamhet som inte täcks av statsbidrag eller ersättning från kommuner skall täckas av skolstiftelsen
genom elevavgifter eller på annat sätt (punkt 4 ji avtalet).
I en särskild protokollsanteckning till avtalet står att parterna är ense om att den personal som nu är anställd av stiftelsen och bolaget skall erbjudas
fortsatt anställning på oförändrade villkor hos skolstiftelsen. Personalen skall därvid i samtliga hänseenden tillgodräkna sig sin tidigare anställnings-
tid vid stiftelsen resp. bolaget.
Riksinternatskolan skall ledas av skolstiftelsens styrelse (punkt 4 e i avtalet). Styrelsen skall bestå av åtta ledamöter. Hälften av ledamöterna skall utses av stiftarna eller av någon som kan anses ha motsvarande ställning. Bland dessa fyra skall ordföranden utses. Sigtuna kommun skall
ha rätt att utse en ledamot. Regeringen skall utse tre eller. om kommunen
inte utnyttjur sin rätt. fyra ledamöter. Staten skall vidare utse en av stiftelsens revisorer.
Närmare bestämmelser om redovisning och revision av styrelsens verksamhet skall meddelas av skolöverstyrelsen i reglemente för riksinternatskolan (punkt 4 g i avtalet).
Mark och anläggningar som anges i bilagor till det nya avtalet får under avtalstiden inte avyttras, ytterligare belånas eller annat än tillfälligt upplåtas utan regeringens medgivande (punkt 4 fi avtalet).
För egen del vill jag anföra följande.
Det internationella samarbetet. biståndsinsatserna och det svenska näringslivets verksamhet i utlandet medför att ett stort antal svenskar enga-
geras utomlands. Jag anser det angeläget att tillgodose behovet av inackor-
dering och undervisning för barn och ungdom som har utlandssvenska föräldrar. Sedan sin tillkomst har riksinternatskolorna haft till uppgift att ge undervisning motsvarande läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. Jag finner det glädjande att förutsättningar nu skapats för fortsatt sådan skol- och internatverksamhet i Sigtuna. Härigenom säkerställs möjligheterna för utlandsstationerade svenskar att ordna sina barns skolgång i hemlandet under trygga förhållanden. Likaså bevaras härigenom en möj-
lighet att erbjuda internatformen åt barn och ungdom som kommer från glesbygd eller som är i behov av miljöbyte.
Den ekonomiska uppgörelse som nu är träffad innebär att staten ger ett engångsbidrag på I milj. kr. Medlen bör bestridas från förslagsanslaget Bidrag till driften av riksinternatskolor som följaktligen kommer att merbelastas med detta belopp. Vidare skall staten lämna ett lån på 5 milj. kr. som under fem år är ränte- och amorteringsfritt. Detta tillsammans med den mark och de anläggningar m.m. till ett värde av ca 79 milj. kr., som stiftelsen och bolaget tillskjuter, ger enligt min mening den nya skolstiftelsen en god grund för att driva och vidareutveckla skol- och internatverksamhet i Sigtuna. Vidare kommer de befintliga resurserna att kunna utnyttjas mer rationellt och driftekonomin för verksamheten att bringas under kontroll.
Engangsbidraget på 1 milj. kr. bör anvisas över förslagsanslaget Bidrag
till driften av riksinternatskolor. Med tanke på det tån på 5 milj. kr. som
avtalet med skolstiftelsen förutsätts innebära bör en lånefond inrättas under fonden för låneunderstöd på kapitalbudgeten. Jag återkommer till
detta i det följande.
Den ordning för internatskolans ledning som jag redogjort för skiljer sig på vissa punkter från vad som föreskrivs i nu gällande bestämmelser för riksinternatskolorna. Till att börja med skall enligt dessa bestämmelser
ledningen av en riksinternatskola utövas av en för skolan särskilt utsedd
styrelse. Enligt det nya avtalet skall däremot riksinternatskolan ledas av
skolstviftelsens styrelse. När en huvudman för en riksinternatskola såsom i
detta fall under avtalstiden inte bedriver annan verksamhet av nämnvärd omfattning och har nästan all sin egendom såsom bas för riksinternatskolan. bör enligt min mening regeringen ha möjlighet att låta huvudmannen leda riksinternatskolan genom sin egen styrelse, under förutsättning att
staten tillförsäkras ett rimligt mått av inflytande. Enligt gällande föreskrif-
ter om särskild styrelse för riksinternatskola skall hälften av antalet leda-
möter i sådan styrelse tillsättas av eller utses i enlighet med förslag av
regeringen, vartill kommer att ordföranden skall utses i samma ordning
bland ledamöterna i styrelsen. Om, såsom jag föreslår. regeringen ges
möjlighet att läta huvudmannen leda riksinternatskolan genom sin egen
styrelse, kan inte krävas att regeringen direkt eller indirekt får bestämma
vilka som skall besätta hälften av styrelseposterna och vem som skall vara
ordförande. Det bör i ett fall som det aktuella räcka om regeringen får utse närmare hälften av ledamöterna eftersom statens inflytande ändå blir tll-
räckligt inte minst med hänsyn till att skolstiftelsens mark och anläggningar inte får avyttras eller ytterligare belånas utan regeringens medgivande. För de riktlinjer som jag nu har angett bör riksdagens godkännande inhämtas. Däremot bör regeringen utan riksdagens hörande kunna besluta om de övriga ändringar i gällande föreskrifter om riksinternatskola som kan krävas för att avtalet med skolstiftelsen skall kunna träffas.
Slutligen vill jag påpeka att den internatskola som skolstiftelsen skall
riksdagens bemyndigande att inrätta den som riksinternatskola.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat angående styrelse för riksinter-
nätskola,
ta . bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktel-
ser som följer av avtalet med Sigtunastiftelsen och Sigtunasko-
lans AB,
3. bemyndiga regeringen att bestrida kostnaderna för det angivna
engångsbidraget på det sält som jag förordat i det föregående,
4. bemyndiga regeringen att — under förutsättning att tilltänkt avtal
träffas med skolstiftelsen — inrätta skoölstftelsens skola såsom
riksinternatskola.
[7] C 29. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. I statsbudgeten för innnevarande budgetår har under ifrågavarande anslag, mot bakgrund av den stora reservation som förelag. anvisats ett reserva-
tionsanslag av endast 1000 kr. Föredraganden anförde att om det visade sig erforderligt, borde dock skolöverstyrelsen (SÖ) återkomma till regeringen med hemställan om ylt-
terligare medel på tilläggsbudget (prop. 1978/79: 100 bit. [2 s. 376, UbU
1978/79: 28, rskr 1978/79: 246).
SÖ har i skrivelse den 19 juni 1979 hemställt om att 406000 kr. för nyanskaffning av utrustning till specialkurser i mätningsteknik bör anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1979/80 under ifrågavarande anslag.
SÖ har i skrivelse den 20 augusti 1979 hemställt om att 79 milj. kr. bör anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1979/80 under anslaget.
SÖ har i skrivelse den 17 september 1979 — med ändring av sin hemställan den 20 augusti 1979 — hemställt om att 72 510000 kr. anvisas på tilläggsstat för budgetäret 1979/80 under anslaget.
SÖ har den 27 september 1979 inkommit med ytterligare en skrivelse i
ärendet.
Den av riksrevisionsverket angivna reservationen vid utgången av bud-
getäret 1978/79 uppgår till ca 37 milj. kr. Av SÖ:s handlingar framgår emellertid att av denna reservation är ca 14 milj. kr. bundna genom tidigare budgetår fattade beslut om bidrag som är under utbetalning. Vidare har SÖ
beräknat att ca 10 milj. kr. bör reserveras för ansökningar som är under utredning. Enligt SÖ är således högst 13 milj. kr. av reservationen disponibelt belopp. Mot bakgrund av den utökning av gymnasieskolans kapacitet som skett inför innevarande bugetär finns enligt min mening skäl att ytterligare medel ställs till förfogande för statsbidrag till anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid gymnasieskolorna och vid kommunal högskoleutbildning. Jap är dock inte beredd
att tillstyrka ett medelsbehov av den omfattning som SÖ föreslagit. Jag har
Kartong: S. 39, rad 10 Tillkommer: bemyndiga regeringen att
vid en jämförelse mellan utlagd organisation för gymnasieskolan för innevarande läsår och behovet av utrustning härför kommit fram till ett ytterligare medelsbehov av 52 milj. kr. Mot bakgrund av reservationens storlek jämte viss eftersläpning i utbetalningarna bör dock på tilläggsbudget I till statsbudgeten föras upp ett medelstillskott av 30 milj. kr.
Jag vill i detta sammanhang även föreslå att regeringen anmäler för riksdagen att regeringen genom förordning den 14 juni 1979 bl. a. föreskri-
vit att statsbidrag till kostnader för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel får användas även till förhyrande av
sådan undervisningsmateriel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m.
på ulläggsbudget I till statsbudgeten för budgetäret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 30000 000 kr.
D. Högre utbildning och forskning
[8] D 7. Utbildning för vårdyrken, Tandläkarutbildningen inom högskolan
bedrivs f.n. på fyra orter med en sammanlagd årlig antagningskapacitet av 500 studerande. Karolinska institutet i Stockholm svarar för 220 av dessa platser, fördelade på lokaler i anslutning till Huddinge sjukhus (120 platser)
och äldre lokaler vid Holländargatan (100 platser).
I samband med att statsmakterna fattade beslut om inrättande av Huddingeenheten år 1970 (prop. 1970:122. SU 1970: 135, rskr 1970: 309) beslöts att enheten vid Holländargatan skulle finnas kvar under en övergängstid. Denna avsågs omfatta minst fem antagningsärgångar fr. o. m. hösten 1972, dvs. t.v. m. antagningen våren 1977. Dimensioneringsfrägan burde enligt riksdagens beslut prövas mot bakgrund av bl. a. det framtida behovet av tandläkare och de tekniska möjligheterna att på längre sikt bedriva tandläkarutbildning i de aktuella lokalerna.
På förslag av regeringen antog riksdagen i våras riktlinjer för en reformerad tandläkarutbildning fr.o.m. den I juli 1979 (prop. 1978/79:41, UbU 1978/79:23, rskr 1978/79: 205). Reformen innebär bl.a. att den grundläggande tandläkarutbildningen förkortas från tio till nio terminer. Denna förkortning uppnäs bl.a. genom en viss tidigareläggning av de kliniska momenten i utbildningen. De studerande kommer sålunda i kontakt med patientarbete redan under de två första åren, en period som enligt äldre studieordning ägnas enbart åt teoretiska studier. Bl. a. av detta skäl ställer genomförandet av den nya utbildningsplanen höga krav på lokaler och utrustning för den kliniska verksamheten.
För dessa krav är utrymmes- och utrustningsstandarden vid HoHändar-
gatan otillräcklig. I nyssnämnda proposition om tandläkarnas utbildning
anförde jag därför att utbildningen där borde avvecklas i den takt förutsättningarna medger. Med hänsyn bl.a. till att socialstyrelsen då ännu inte hade redovisat resultaten av sin utredning om den långsiktiga efterfrågan på tandvårdspersonal var jag dock inte beredd att ta ställning till frågan om avveckling av enheten vid Holländargatan utan tillkännagav min avsikt att äterkomma till frågan i 1980 års budgetproposition.
Socialstyrelsens tandvårdspersonalsutredning. TPU, har sedermera avgivit sina förslag (Den framtida efterfrågan på tandvärdspersonal, rapport nr IH, DSS 1979:9). Rapporten remissbehandlas f.n. Utredningen har bl. a. i sin analys av den totala långsiktiga efterfrågan på tandläkartimmar funnit det vara möjligt att reducera utbildningskapaciteten för tandläkare med 100 utbildningsplatser fr.o.m. är 1981. Denna reduktion bör enligt utredningens uppfattning åtföljas av en kraftig ökning beträffande utbildning av profylaxpersonal och då i första hand tandhygienister. Utredningen förordar en planering för en ytterligare ökning med ett 100-tal platser I
tandhygienistutbildning under perioden 1980- 1990. I syfte att bredda beslutsunderlaget inför det kommande ställningstagan-
det till frågan om den fortsatta verksamheten vid Holländargatan uppdrog vidare regeringen i juli 1979 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med berörda
organ inom karolinska institutet samt utrustningsnämnden för universitet
och högskolor utreda de lokalmässiga förutsättningarna för tandläkarutbildningen vid karolinska institutet under den övergångstid dä utbildning enligt den nya ordningen sker jämsides med den gamla — den s.k. dubbel-
gången. Utredningen borde ske i två huvudalternativ med avseende på
studerandeintaget till den vid Holländargatan bedrivna utbildningen. näm-
ligen med antagande om dels oförändrat intag, dels slopat intag fr.o.m. höstterminen 1980. De erforderliga lokalmässiga förutsättningarna vid
Holländargatan borde i första hand åstadkommas genom tillfälligt intensivutnyttjande av lokalerna i Huddinge, i andra hand genom utökade lokaler
vid Holländargatan. Med hänsyn till behovens tillfälliga natur borde ut-
gångspunkten vara att eventuellt tillkommande lokaler iordningställs med minsta möjliga ingrepp och till lägsta möjliga kostnad.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den I oktober 1979 redovisat uppdraget. Av redovisningen kan utläsas bl.a. följande. Dubbelgängen löper t. 0. m. utgången av år 1983. Enligt båda huvudalternativen ger den upphov
till en temporär merbelastning med avseende på det ytterligare antal behändlingsplatser som krävs framförallt som en följd av att de kliniska momenten har tidigarelagts i den nya utbildningen. Merbelastningens stor-
lek blir dock olika i de bäda alternativen. Vid oförändrat intag kulminerar behovet vid Holländargatan redan vårterminen 1981 med ett 50-tal nya
platser, medan ett slopat intag fr.o.m. hösten 1980 beräknas reducera behovet till som mest ett 30-tal nya platser under samma termin. I det
senare alternativet har det emellertid med hänsyn till behovets tillfälliga natur bedömts vara möjligt att med hård schemaläggning och kompro-
misser beträffande studieplanen genomföra utbildningen med ett faktiskt tillskott av endast ca 15 behandlingsplatser. Nedräkningen av behovet hänger även samman med att det vid påbörjad avveckling av enheten går att i viss utsträckning avstä från den ersättningsanskaffning av modern och betydligt mera utrymmeskrävande utrustning som oundgängligen erfordras vid fortsatt oförminskad verksamhet.
De båda huvudalternativen skiljer sig också åt I fråga om möjligheterna att lösa dubbelgångsproblemen genom ombygpnadsåtgärder m. m. i lokalerna i Huddinge. Fn sådan lösning står utom räckhäll i alternativet med
nadsstyrelsens uppgifter och efter förnyat samråd med de utbildningsansvariga funnit förutsättningar föreligga att förlägga de 15 nya behandlingsplatser som då övergångsvis erfordras till lokalerna i Huddinge. Detta förutsätter emellertid ovillkorligen att intaget till Holländargatan slopas höstterminen 1980. Ett tillskott då om ytterligare 50 studerande omintetgör
en sådan möjlighet och kommer i stället att påkalla ombyggnadsätgärder
vid Holländargatan. i strid med riksdagens år 1970 fattade principbeslut om
avveckling av enheten.
Med dessa utgångspunkter framträder betydande skillnader vad gäller kostnaderna för genomförandet av de olika alternativen. Den sammanlagda kostnaden för ombyggnad och utrustning vid Holländargatan i alternätivet med oförändrat intag hur beräknats till ca 18 milj. kr. På sikt får man därtill räkna med kostnader för arbetsmiljöåtgärder, handikappanpassning m. m. inom övriga befintliga delar av lokalerna vid Holländargatan, allt i den mån dessa lokaler överhuvudtaget kan anses tjänliga för fortsatt klinisk verksamhet. Kostnaden för de åtgärder som vid slopat intag hösten 1980 skulle behöva vidtas i Huddinge kan beräknas tll storleksordningen 3 milj. kr. Skulle man tvingas gå in med ombyggnadsätgärder vid Holländargatan till följd av uppskov med avvecklingen under ytterligare en
termin, skulle detta enligt myndigheternas beräkningar medföra kostnader
i storleksordningen & milj. kr.
Jag har alltjämt för avsikt att inom kort återkomma till regeringen med förslag som gör det möjligt för riksdagen att under innevarande budgetär ta
slutlig ställning till frågan om avveckling av enheten vid Holländargatan.
Att jag delvis tar upp frågan redan nu sammanhänger med vissa tidsmäs-
siga förhällanden. Riksdagens ställningstagande till ett förslag i t.ex. bud-
getpropositionen skulle komma att föreligga först under senvåren 1980, dvs. vid en tidpunkt då arbetet med antagning till höstterminens utbildning vid Holländargatan redan är i full gång. Dessförinnan saknas även förutsättningar för att ge byggnadsstyrelsen direktiv om vilket ombyggnadsalternativ som skall gälla, något som i sin tur skulle medföra att styrelsen inte i något fall skulle hinna slutföra de åtgärder som genomförandet av riksdagens beslut förutsätter. I samtliga fall måste nämligen ombyggnadsåtgärderna inledas redan i början av år 1980 för att färdiga lokaler skall
finnas tillgängliga vårterminen 1981 utan att arbetena dessförinnan förorsakar avbrott i utbildnings- och forskningsverksamheten.
Jag är nu inställd på att återkomma till hithörande frågor antingen i 1980 års budgetproposition eller under våren i samband med förslag föranledda av TPU:s slutrapport. Med hänvisning till vad jag anfört finner jag det dock nödvändigt att i avvaktan härpå föreslå åtgärder för att på kort sikt undvika en ohållbar situation för verksamheten vid Holländargatan. Med hänsyn till rådande lokalförhällanden bör enligt min mening intagningen till
enheten tillfälligt upphöra till dess att klarhet vunnits om den fortsatta dimensioneringen av tandläkarutbildningen och om de tekniska förutsätt-
ningar som gäller vid olika alternativ. Jag förordar sålunda att någon intagning till Holländargatan inte sker inför höstterminen 1980. vilket skulle innebära ett ullfälligt bortfall av 50 utbildningsplatser. I samband härmed bör byggnadsstyrelsen snarast ges i uppdrag att genomföra de ombyggnadsåtgärder i Huddinge som behövs för att den kvarvarande verksamheten skall kunna bedrivas planenligt.
I avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning i ärendet bör regeringen därför inhämta riksdagens bemyndigande att dels besluta om att någon antagning till tandläkarutbildningen vid Holländargatan inte skall ske höstterminen 1980, dels uppdra åt byggnadsstyrelsen att genomföra nyssnämnda ombyggnadsätgärder i Huddinge. Jag vill äter betona att sådana
bemyndiganden i sig inte innebär nägon inskränkning av riksdagens hand-
lingsfrihet inför dess slutliga ställningstagande. De tillkommande resurserna I Huddinge kommer under alla omständigheter att kunna utnyttjas för framtida utbildning av tandvärdspersonal. Det står också riksdagen fritt att besluta om oförändrad dimensionering av tandläkarutbildningen i lan-
det efter vad som då utgör en tillfällig reducering. Till grund för ett sådant
beslut kommer då att finnas ett ytterligare bearbetat underlag om de investeringar och övriga ätgärder som i så fall erfordras och om de tidsmässtiga förutsältningarna för en återgång till den udigare utbildningskapaciteten. Härvid får också prövas till vilken ort eller vilka orter som ett eventuellt kapacitetstillskott bör förläggas.
F samband med mina slutliga förslag i ärendet avser jag även att återkomma till frågan om den framtida dimensioneringen av tandhygientistutbildningen.
Mina överväganden har skett i samråd med det för hälso- och sjukvården ansvariga statsrådet. Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om att antagning till tandläkar-
linjen vid Holländargatan inte skall ske höstterminen 1980,
2. bemyndiga regeringen att uppdra ät byggnadsstyrelsen att ge-
nomföra vissa ombyggnadsåtgärder i Huddinge.
[9] D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. I skrivelse 1979-09-24 framhåller universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att universitetet i Göteborg under budgetåret 1978/79 beviljades ett extra anslag av 1605 000 kr. ull följd av ett tekniskt fel vid beräkningen av resurstill-
skottet för utbildningsområdet med fritt tillträde hösten 1978 tprop. 1978/
79: 125, UbU 1978/79:39, rskr 1978/79: 312). Enligt UHÄ bör dessa medel
— i likhet med övriga resurstillskott för ökad tillströmning av studerande
inom det fria området under budgetåret 1978/79 — räknas in i anslagen för
budgetaret 1979/80 tillsammans med en pris- och löneomräkning. UHÄ
föreslår att ytterligare 1717000 kr. anvisas under reservationsanslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, anslagsposten 5. Göteborgs högskoleregion.
Föredraganden
Jag instämmer i UHÄ:s förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser på tilläggs-
budget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1717 000 kr.
[10] D 53. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 100 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen 22 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 77,5 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan. Anslagsposten Diverse objekt är
uppförd med 500000 kr. (prop. 1978/79:82, UbU 1978/79: 43, rskr 1978/
79: 410). Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 49,8 milj. kr.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 har byggnadsstyrelsen
lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inredningsobjekt.
Uppsala
Institutionen för juridik. Regeringen medgav genom beslut den 5 oktober 1978 att lokaler motsvarande en programarea av 1700 m? exkl. kapprum
etc. får tas i anspråk för institutionen för juridik. Byggnadsstyrelsen före-
slår att lokalbehoven tillgodoses genom förhyrning inom f. d. Stadshotellet
och f.d. Oxenstiernska huset. Den inredda arean uppgår till 1850 m? och byggnadsstyrelsen beräknar kostnaden för inredning till 1875 000 kr. In-
flyttning beräknas påbörjas sommaren 1980.
Prop. 1979/80: 25 na 45
Göteborg
Etnologi m.m. Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 5 juni 1979
redovisat lokalsituationen för etnologiska instituttonen och bebyggelscan-
tikvariska linjen vid universitetet i Göteborg samt för dialekt- och ort-
namnsarkivet i Göteborg. Verket har beräknat kostnaderna för erforderlig
ny inredning i utökade, förhyrda lokaler till 720 000 kr. och föreslar att en
definitiv kostnadsram av nämnda belopp förs upp i inredningsplanen.
Övrigt
Elevbostäder för specialskolan. I gällande inredningsplan är uppförd en
definitiv kostnadsram av 1,3 milj. kr. för anskaffning av inredning till tolv
elevbostäder för specialskolan (prop. 1978/79:25 s. 57). Under budgetåret 1979/80 planeras anskaffning av ytterligare fyra elevbostäder (prop. 1978/ 79: 100 bil. 12 s. 328). Regeringen har under 1979 medgivit att högst 1220 000 kr. tas i anspråk från kostnadsramen för inredning till sammanlagt elva elevbostäder vid Manillaskolan i Stockholm, Hällsboskolan i Sigtuna,
Ekeskolan i Örebro, Östervångskolan i Lund, Vänerskolan i Vänersborg och Kristinaskolan i Härnösand. För inredning av återstäende planerade elevbostäder beräknar byggnadsstyrelsen en kostnad av 460 000 kr. utöver
anvisade medel. Byggnadsstyrelsen föreslår en höjning av kostnadsramen till (1300 000+ 460 000 =) 1 760 000 kr.
Föredraganden
För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna — i 1000-tal kr. — föras upp i inrednings- och utrustningsplanerna. Jag har därvid tagit hänsyn till prisökning-
ar under upphandlingstiden.
Objekt Förordad ram Kostnadsram
eller förordad
ändring av Definitiv Delram
tidigare ram ram Inredning Uppsala Institutionen för juridik + 900 200 Göteborg Icke laborativa institutioner m. m. + 550 5000 Övrigt Elevbostäder för specialskolan + 460 1760 Utrustning Uppsala Ombyggnad av synkrocyklotron vid
Gustaf Werners institut + 900 5 200
Jag har beräknat 900000 kr. för inredning till institutionen för juridik i
Uppsala. motsvarande den föreslagna utökningen av lokalerna.
De av byggnadsstyrelsen föreslagna lokalerna för etnologi m.m. vid universitetet i Göteborg bör i avvaktan på utbyggnaden i Renströmsparken ställas till universitetets förfogande som en gemensam resurs för ickelaborativa verksamheter. Jag har beräknat 550000 kr. för inredning av dessa lokaler. I inredningsplanen är uppförd en kostnadsram av 4450 000
kr. för inredning främst av förhyrdra lokaler för icke-laborativa institutio-
ner m.m. (prop. 1973:61 s. 25). Jag föreslår att denna kostnadsram höjs till (4450 000+ 550 000 =) 5 milj. kr.
I utrustningsplanen är uppförd en definitiv kostnadsram av 4,3 milj. kr. för ombyggnad av synkrocyklotron vid Gustaf Werners institut i Uppsala
(prop. 1975/76: 117 s. 20 och 33). Med hänsyn till förändringar i valuta-
kurser föreslår jag att nämnda kostnadsram höjs till 5.2 milj. kr.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att regeringen förestär riksdagen att
I. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss inred-
ning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående. 2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angäende bestri-
dande av utgifterna för viss inredning av lokaler vid högskoleen-
heterna m.m.
[11] D 54. Extra resurser för lönekostnader inom högskolan. Universitetsoch högskoleämbetet (UHÄ) framhåller i skrivelse 1979-09-24 att de medel som anvisats till högskoleenheterna i statsbudgeten för budgetåret 1979/80
är för lägt beräknade med avseende på kompensationen för avtalsenliga löneökningar. UHÄ hemställer att ytterligare 23 milj. kr. anvisas med följande fördelning mellan högskoleenheter:
| Högskoleenhet | Belopp, tkr. |
| Universitetet i Stockholm | 2535 |
| Tekniska högskolan i Stockholm | 1245 |
| Karolinska institutet | 1030 |
| Högskolan för lärarutbildning i Stockholm | 485 |
Grafiska institutet och institutet för
| högre kommunikations- och reklamutbildning | 180 |
| Konsthögskolan | 175 |
| Musikhögskolan | 50 |
| Universitetet i Uppsala | 2180 |
| Högskolan i Eskilstuna/Västerås | 235 |
| Högskolan i Falun/Borlänge | 365 |
| Högskolan i Gävle/Sandviken | 260 |
| Högskolan i Örebro | 510 |
| Universitetet i Linköping | 1680 |
| Högskolan i Jönköping | 350 |
| Universitetet i Lund | 4 640 |
| Högskolan i Kalmar | 240 |
| Högskolan i Kristianstad | 110 |
| Högskolan i Växjö | 370 |
| Universitetet i Göteborg | 1895 |
| Chalmers tekniska högskola | 9260 |
| Högskolan i Borås | 175 |
| Högskolan i Karlstad | 460 |
| Universitetet i Umeå | 1995 |
| Högskolan i Luleå | 635 |
| Högskolan i Sundsvall/Härnösand | 240 |
| Summa | 23 000 |
Föredraganden
Avtalsrörelsen 1978 ledde bl. a. till vissa specialåtgärder för högskolelä-
rurnas del. De kostnadsmässiga effekterna av dessa har blivit större än den uppskattning som utgjorde ett underlag i regeringens budgetarbete. Avvikelsen är av mindre omfattning med hänsyn till att anslagen är av storleksordningen 2,7 miljarder kr. Speciella omständigheter föreligger emellertid inom högskoleområdet varför jag anser att en uppräkning med 23 milj. kr. bör ske. Medlen bör senare fördelas mellan högskoleenheter i överensståmmelse med UHAÄ:s förslag.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra resurser för lönekostnader inom högskolan på ulläggs-
budget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reser-
vationsanslag av 23 000 000 kr.
E. Vuxenutbildning
[12] E 1. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ingår sedan den 1 juli 1978 i koncernen Sveriges Radio AB (SR).
Antal anställda är f.n. omkring 340.
UR kommer enligt beslut av regeringen att lokaliseras till Tyresö kommun. Byggnadsstyrelsen har regeringens uppdrag att i samråd med UR före utgången av år 1979, redovisa ett byggnadsprogram för nybyggnad av
lokaler i Lindalen i Tyresö kommun, med beräknad inflyttning 1984. F.n. disponerar UR lokaler med en totalyta av 9200 m?, varav ca 4100 m? i Stocksund samt ca 3300 m? på A I i Stockholm. Övriga lokaler är utsprid-
du t Stockholm. Dessutom disponerar UR tekniklokaler genom inhyrning hos SR.
SR har hos regeringen hemställt att UR ullfälligt får disponera nya och ändamälsenhiga lokaler i avvaktan på inflyttning i egna lokaler i Lindalen. UR framhäller för sin del att nuvarande lokaler ej möjliggör en rationell produktion och kan ej heller anses svara mot en för personalen god arbetsmiljö. SR föreslår därför att UR bereds möjlighet att, för tiden fram till inflyttning i Lindalen i Tyresö, disponera samlade kontorslokaler i kv. Amsterdam i Stockholm. UR skall enhigt förslaget fortsätta alt utnyttja nuvarande tekniklokaler i Stocksund.
SR har förbyrt nybyggda lokaler i kv. Amsterdam för att möjliggöra en evakuering av TV 2:s administration från nuvarande baracker I kv. Förrådsbacken. Evakueringen sammanhänger med krav från Stockholms kommun att riva barackerna. SR och byggnadsstyrelsen har redovisat
förslag ull nybyggnad i kv. Förrådsbacken, bl. a. för TV 2. Regeringen har
inte tagit förslaget om utbyggnad i kv. Förrädsbacken. Däremot har regeringen medgivit byggnadsstyrelsen dispens för att intill den I september 1982 på oförändrade villkor utnyttja kv. Förrådsbacken. SR har mot denna bakgrund förordat att barackerna i kv. Förrådsbacken under ytterligare tid disponeras för TV 2 i avvaktan på beslut om hur lokalfrågan permanent skall lösas.
SR har därför övervägt alternativ användning av kv. Amsterdam och
förordat att UR bereds möjlighet att, i avvaktan på flyttning till Lindalen i Tyresö, få disponera lokalerna.
UR har beräknat att en provisorisk flyttning berör ca 293 arbetsplatser. Lokalerna i kv. Amsterdam medger 296 arbetsplatser inkl. vissa tekniklo-
kaler. Totalt skulle UR disponera 7078 m? i kv. Amsterdam. SR beräknar merkostnaderna för UR:s flyttning ull 2253 000 kr. avseen-
de budgetåret 1979/80 och till 3 767 000 kr. avseende budgetåret 1980/81. Angivna belopp motsvaras av en minskning av kostnaderna I den avgiftsfinansierade verksamheten. Således avser SR att för 1979/80 återlämna motsvarande belopp i överskott av den avgiftsfinansierade verksamheten.
Utöver angivna kostnader får UR merkostnader av engångskaraktär för
vissa inredningsarbeten för totalt 200 000 kr. samt för anskaffning av administrativa inventarier för totalt 600 000 kr.
SR hemställer att företaget i tilläggsanslag för verksamheten inom Sveriges Utbildningsradio budgetåret 1979/80 tilldelas 3053 000 kr.
Föredraganden
Regeringen har beslutat att Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skall förläggas till Lindalen i Tyresö kommun och har den 20 april 1979 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att före utgången av är 1979 i samråd med UR redovisa ett byggnadsprogram för nybyggnad i Tyresö.
Sveriges Radio AB (SR) har i skrivelse till regeringen hemställt om att
UR, i avvaktan på inflyttning i egna lokaler i Tyresö, bereds möjlighet att provisoriskt förlägga huvuddelen av UR:s verksamhet ull gemensamma
och ändamålsenliga lokaler. SR föreslår att UR fär disponera 7078 m? i kv.
Amsterdam.
Enligt min mening bör UR beredas möjlighet att i avvaktan på flyttning
till Lindalen i Tyresö utnyttja lokalerna i kv. Amsterdam. Jag utgår härvid
från att hyrestiden anpassas till den planerade tidpunkten för flyttningen till Tyresö 1984 och att arbetet med planeringen av de nya lokalerna i Lindalen bedrivs skyndsamt och i enlighet med meddelade riktlinjer.
Jag beräknar ökade kostnader för tokalhyra och förvaltning till 2253 000
kr. för innevarande budgetår. Jag beräknar vidare kostnader för administrativa inventarier till 600000 kr. Det senare beloppet minskar anskaff-
ningsbehovet vid flyttningen till Lindalen.
Jag anser också i likhet med vad SR har föreslagit att de ökade lokalkostnaderna för UR skall motsvaras av minskade kostnader i den avgiftsfinan-
sierade verksamheten till ett belopp av 2253000 kr. och balanseras av
motsvarande överskott i den avgiftsfinansierade verksamheten 1979/80,
vilket bör framgå av SR:s bokslut.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av
2853 000 kr.
[13] E 10. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På statsbud-
geten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats ett
förslagsanslag av 90057 000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för
grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för
vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i Sverige. Undervisning-
en, som bedrivs som försöksverksamhet, får omfatta högst 850000 studictimmar under budgetåret 1979/80. Av dessa fär 400 000 studietimmar an-
vändas till undervisning som ges enligt lagen (1972: 650 ändrad 1976: 590) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare och 450000 = studietimmar får användas för övrig
invandrarundervisning. Undervisningen, som skall vara kostnadsfri för
deltagarna, bedrivs av skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadssty-
relsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden. Folkbildningsförbundet har inkommit med en skrivelse angående statsbidragen till cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare
inkl. lagstadgad undervisning.
Föredraganden
Sedan den I januari 1978 utgår statsbidrag med 100 kr. 25 öre per studietimme i studieförbundens undervisning för invandrare i svenska 4 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 25
spräket m.m. Den allmänna kostnadsutvecklingen har ställt studieförbun-
den i en svår situation vad gäller svenskundervisning för invandrare eftersom denna undervisning skall vara kostnadsfri för deltagarna. Med hänsyn
härull förordar jag att statsbidraget per studietimme fr. o. m. den 1 januari 1979 höjs från nuvarande högst 100 kr. 25 öre till högst 102 kr. 45 öre per studietimme. Av detta belopp räknar jag med att bidrag till ledare och materiel skall utgå med högst 65 kr. 45 öre per studietimme. Fr. o. m. den I juli 1979 beräknar jag en ytterligare höjning med 2 kr. 25 öre till högst 104 kr. 70 öre per studietimme, varav högst 67 kr. 70 öre beräknas avse bidrag till ledare och materiel. Till verifierade lönebikostnader utgår statsbidrag
med högst 2 kr. per studietimme. Med hänsyn till att studieförbundens lönebikostnader för ledarna i undervisningen för invandrare i svenska
språket m. m. har ökat kraftigt under senare ud förordar jag att statsbidraget för lönebikostnader höjs från högst 2 kr. till högst 3 kr. 50 öre per studietimme fr.o.m. den 1 juli 1979.
De av mig förordade bidragsförändringarna kan beräknas medföra ett ytterligare medelsbehov under detta anslag om ca 6,3 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i fråga om höjningar av statsbi-
dragsbelopp till undervisning för invandrare i svenska språket
m.m.
[14] E 14. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag: Kompensation för prisutvecklingen. Riksdagen beslöt våren 1978 i enlighet med regeringens förslag i propositionen om radio och TV att programföretagen skall erhålla kom-
pensation för den allmänna kostnadsutvecklingen som den avspeglar sig i
konsumentprisindex (KPI) (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/ 78: 337).
I prop. 1978/79: 25 hemställde regeringen om bemyndigande att slutligt fastställa kompensation för automatiska pris- och löneökningar för Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UR) enligt samma principer som gäller för den övriga rundradioverksamheten. Riksdagen beslöt i enlighet med rege-
ringens förslag (UbU 1978/79:15, rskr 1978/79: 124). UR har hemställt, dels att företaget erhåller ett tilläggsanslag för budget-
året 1978/79 om 500000 kr. för att täcka kostnadsökningen, dels att kompensation för kostnadsökning i fortsättningen utbetalas som tilläggsanslag inom resp. budgetår, dels att företaget fr. o. m. budgetåret 1979/80 erhåller medel på reservationsanslag.
Föredraganden
Riksdagen har vid 1978/79 års riksmöte bemyndigat regeringen att slutligt fastställa kompensation för automatiska pris- och löneökningar för
Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UR) med utgångspunkt i den allmiänna kostnadsutvecklingen som den avspeglar sig i köonsumentprisindex (KPD. eoligt samma principer som gäller för den övriga rundradioverksamheten (prop. 1978/79:25. UblU 1978/79:15. rskr 1978/79: 124).
UR har f.n. ett obetecknat anslag. Fr.o.m. budgetåret 1980/81 bör UR erhålla ett reservationsanslag. eftersom det slutliga utfallet av köstnadsökningarna enligt KPI inte kan fastställas förrän efter budgetårets slut. Riksdagen bör enligt min mening för varje budgetår anvisa medel på en särskild anslagspost ull kompensation för den allmänna kostnadsotyecklingen som den avspeglas i KPI. Medlen skall utbetalas till UR kvartalsvis i efterskott. Anslaägsposten. som enbart skall kunna användas för detta ändamål. bör vara så generöst beräknad att medlen räcker även för kostnudsökningar som överstiger vad som i nuläget kan förväntas.
Den kompensation för allmän kostnadsutveckling som den avspeglas i
KPI som bör utgå ull UR för budgetåret 1978/79 har beräknats till 4047 400
kr. I regeringens förslag till budget för UR för budgetåret 197879, som fastställes genom riksdagsbeslut (prop. 1977/78:91. KrU 1977/78: 24. rskr 1977/78:337), hade beräknats medel för löne- och prisomräkning med
3610 700 kr. Den kompensation som bör utgå sedan medlen för löne- och
prisomräkning har avräknats uppgår till 436 700 kr. Dessa medel bör anvisas till UR även för budgetäret 1979/80. Vidare bör riksdagen tull UR anvisa medel för den kompensation som kan komma att utbetalas under innevarande budgetår. För detta ändamäl bör enligt min mening beräknas 10 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att ull Sveriges Utbildningsradio aktiebolag: Kompensation för
prisutvecklingen på tilläggsbudget I ull statsbudgeten för budgetaret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 10873 400 kr.
KAPITALBUDGETEN
[I. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[15] 13. Radio- och televisionshus. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett investeringsanslag av 2 416 000 kr. Behällningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 2.8 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet under budgetåret till ca 7.5 milj. kr.. varför ytterligare 2,3 milj. kr. behöver anvisas på tilläggsbud-
get.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Radio- och televisionshus på tilläggsbudget I till statsbudge-
ten för budgetäret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av
2300 000 kr.
[16] 14. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår
anvisals ett investeringsanslag av 135 milj. kr. (prop. 1978/79:82, UbU 1978/79: 43. rskr 1978/79: 410). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kulturändamål m. m. Behållningen vid budgetårets början uppgick till 49 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsbudget beräknas f.n. inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas i detta sammanhang.
Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1979.
Stockholm
Om- och tillbyggnad av restaurang m.m. inom Frescatiområdet. | prop. 1977/78: 106 (s. 4) lämnades senast redogörelse för ombyggnad av den nuvarande restaurangen Lantis och nybyggnad av det s.k. Allhuset med lokaler för bokhandel, kårservice. kafé och godscentral.
Regeringen uppdrog den 8 juni 1978 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 33250 000 kr. i prisläget den 1 april 1977 utföra nämnda om- och tillbyggnad samt provisorisk restaurang under tiden för ombyggnaden. Byggnadsarbetena påbörjades i december 1978. Uppräknad till pris-
läget den I april 1979 blir kostnadsramen 39,3 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen har den 26 juni 1979 redovisat att kostnaderna för projektet nu beräknas till 46,7 milj. kr. Byggnadsstyrelsen bedömer att kostnadsökningen i första hand beror på att projektets svårighetsgrad som
har sin grund i det komplexa innehållet och den ovanliga utformningen, underskattades i systemkalkylen. Kostnadsökningen sammanhänger enligt styrelsen också med utvecklingen av byggnadskostnaderna under den
utsträckta tiden från projekteringen av systemhandlingar till byggstarten,
ca 4 år. Enligt byggnadsstyrelsens erfarenhet kan i enskilda fall en indexmässig uppräkning av kostnadsramar över så lång tid vara behäftad med osäkerhet.
Nybyggnad av idrottshallar m.m. för gemnastiklärarutbildning. Av den redogörelse som lämnades i prop. 1978/79:82 (s. 8) för detta projekt framgår att nybyggnaden omfattar två idrottshallar, varav en mindre. I gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram av 12050 000 kr.. motsvarande 13 150000 kr. i prisläget den I april 1979, som omfattar den större hallen och vissa sprängningsarbeten för den mindre hallen.
Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för den mindre idrottshallen om 710 m” programarea. Byggnadsarbetena planeras kunna
ske i direkt anslutning till färdigställandet av den större hallen. Kostnaden beräknas till 3 050 000 kr. exkl. sprängningsarbeten. Byggnadsstyrelsen föreslär att kostnadsramen för nybyggnaden höjs till (13 150 000+3 050 000 =)
16,2 milj. kr.
Lund
Ombyggnad auv datacentral. Regenngen uppdrog den 10 maj 1979 åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 3 milj. kr. i prisläget den I april 1978 projektera ombyggnad av datacentralen vid universitetet i Lund t.o.m. bygghandlingar. Regeringen har samma dag bemyndigat byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1978 utföra sädana ombyggnadsåtgärder som direkt följer med den planerade installationen av datorutrustningen. Kostnaderna har förskottsvis belastat
kostnadsramen Diverse objekt. Övriga planerade åtgärder innefattar bl. a.
kundutrymmen och arbetsrum m.m. Byggnadsstyrelsen föreslår en kostnadsram av 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979 för hela ombyggnaden av datacentralen.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar i 1 000-tal kr.
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Byggstart Färdig-
ställande
78-04-01 79-04-01 — Faktisk Beräknad för år-mån är—män
t.o.m. 1979/80
79-06-30 Utbildning och forskning Stockholm Om- och tillbyggnad av restaurang m.m. inom Frescatiområdet 36 050 46700 8242 15 000 79-02 81-02 Nybyggnad av idrottshallar m.m. för gymnastiklärarutbildning 12 050 16 200 6 126 5 000 78-09 80-12 Lund Ombyggnad av datacentral 3300 1100 79-09 80-09
Under investeringsanslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning har budgetministern tidigare denna dag redovisat ett förslag till nvbyggnad i kvarteret Balder i Borås. I denna nybyggnad planeras lokaler för statens industriverks enhet för företagsutveckling (SYFU) m. fl. myndigheter samt för högskolan I Borås. Regeringen har föreskrivit att högst 7000 m? exkl. kapprum etc. får disponeras för högskolan, innefattande bibliotekarielinjen. förskoltärar- och fritidspedagogutbildning, lokala linjer. enstaka kurser och förvaltning. Redovisning av byggnadsprojektet i sin helhet har lämnats under nämnda investeringsanslag.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt fär bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att
I. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten m.m.
mom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri-
dande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten inom utbildnings-
departementets verksamhetsområde.
V. FONDEN FÖR LANEUNDERSTÖD
[17] Lånefonden för riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna. I anledning av vad jag anfört under anslaget C 19. Bidrag till driften av riksinternatskolor angående ett ränte- och amorteringsfritt lån för skol- och internatverksamhet I Sigtuna hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen
att ull Cåneclonden för riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna på
ulläggsbudget I ull statsbudgeten för budgetäret 1979/80 anvisa
ett investeringsanslag av 5000 000 kr.
Bilaga 6.1
AVTAL 1979-09-13
angående riksinternatskola mn. i Sigtuna
Enligt avtal den 2 mars 1970 och den 26 maj 1975 mellan staten och
Siutunastiftelsen. nedan kallad stiftelsen, driver suftelsen sitt humanistiska
läroverk med tillhörunde elevhem som riksinternatskola.
Sigtunaskolans aktiebolag. nedan kallat bolaget. bedriver enligt avtal med staten den 21 juni 1976 internatverksamhet för elever som anvisas av
intagmingsnämden för riksinternatskolorna.
Stiftelsen och bolaget har funnit att de har ett gemensamt intresse av all låta den skol- och internatverksumhet. som de nu driver. fr. o. m. den I juli
1980 med vissa ändringar fortsätta i regi av en stiftelse, nedan kallad
skolstiftelsen, som stiftelsen och bolaget bildar för ändamålet. (Stiftelsen
och bolaget har träffat preliminärt avtal härom den 9 februari 1979). Med anledning härav har staten, å ena. samt stiftelsen och bolaget, åä
andra sidan. enats om följande.
1. Avtalen den 2 mars 1970. den 26 maj 1975 och den 21 juni 1976 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1980.
2. Staten erlägger senast den 28 december 1979 en milj. kr. till stiftelsen och bolaget. I och med att beloppet erläggs har stiftelsen och bolaget —utöver statsbidrag som kan utgå enligt gällande förordningar — inte nägot anspråk gentemot staten med anledning av den verksamhet som avses med de under punkt I angivna avtalen eller eventuellt underskott i verksamhe-
ten för perioden fram till den 1 juli 1980.
3. Om stiftelsen och bolaget bildar den tilltänkta skolstiftelsen genom att ullskjuta de tillgångar som anges i bilaga I resp. bilaga 2. skall staten erbjuda skolstiftelsen att med staten ingå avtal om riksinternatskola m. m. på de villkor som framgår av punkt 4.
Som ytterligare förutsättningar för att ett sådant erbjudande skall göras
gäller följande. Skolsuiftelsen fär inte vara skyldig att, i vidare mån än som framgår av bilagorna I och 2. svara för skulder och andra förpliktelser som
har uppkommit i verksamhet som har drivits av annan än skolstiftelsen.
Det får inte heller finnas nägot förbehäll rörande den tillskjutna egendomen eller något moment i skolstiftelsens stadgar som kan innebära svårigheter för skolstiftelsen att fullgöra sin del av avtalet. Staten skull utse en av stiftelsens revisorer såvitt gäller tid som omfattas av avtalet.
4. De villkor på vilka ståten enligt punkt 3 skall erbjuda skolstiftelsen att sluta avtal är följande.
a) Den skol- och internatverksamhet för vilken skolstiftelsen har fått
medel enligt bilagorna 1 och 2 skall av skolstiftelsen bedrivas som
riksinternatskola med utbildning som motsvarar utbildning enligt läropla-
nen för gymnasieskolan. Det förutses att vissa elever skall gå i Sigtuna
kommuns grundskola eller gymnasieskola och att eleverna anvisas av
intagningsnämnden för riksinternatskolorna.
b) För att stärka den ekonomiska grundvalen för riksinternatskolan skall
staten senast den 28 december 1979 lämna skolstiftelsen ett lån på fem milj.
kr. Detta lån skall vara ränte- och amorteringsfritt under tiden fram till den I juli 1985, om annat inte följer av sista stycket under 4 b).
Som underlag för eventuella förhandlingar om förlängning av lånet för
tid efter utgången av juni 1985 skall skolstiftelsen till regeringen inge en
plan över hur skolstiftelsen tänker sig att mark och andra anläggningar fortsättningsvis skall disponeras.
För lånet skall skolstiftelsen ställa säkerhet i form av pantbrev i skolstif-
telsens fastigheter till belopp som vid varje tillfälle skall motsvara lånets restbelopp. Då lånet utlämnas skall pantbreven ha bästa förmånsrätt i skolstiftelsens fastigheter, stadsägorna 41 och 42 L.
Om skolstiftelsen skulle försälja någon fastighet eller någon del därav,
skall skotstiftelsen erlägga 25 6 av köpeskillingen till staten som amorte-
ring på lånet. Detta skall dock inte gälla om annat följer på grund av regeringens beslut vid medgivande enligt 4 f). Om skolstftelsens verksam-
het läggs ned eller om dess ändamål i väsentlig mån ändras skall då
kvarstående del av lånet omedelbart återbetalas. Detsamma skall gälla om skolstiftelsen upplöses.
ce) I riksinternatskolan intas både internatelever och externatelever (dag-
clever). Riksinternatskolan skall omfatta de linjer och studievägar inom dessa
som skolöverstyrelsen bestämmer för varje låsår. Förslag skall lämnas av
skolstiftelsen efter samråd med Sigtuna kommun.
d) För internatelever vid riksinternatskolan skall finnas sammanlagt minst 200 internatplatser.
e) Riksinternatskolan skall ledas av skolstiftelsens styrelse. Det förutsätts därvid dels att skolstiftelsen under avtalstiden inte bedriver annan verksamhet av nämnvärd omfattning, dels att skolstiftelsens stadgar för avtalstiden föreskriver följande om styrelsen.
Styrelsen skall bestå av ätta ledamöter som utses för högst tre år.
Hälften av ledamöterna utses av stiftarna eller av någon som kan anses inta
motsvarande ställning. Bland dessa utses ordföranden. Sigtuna kommun skall ha rätt att utse en ledamot. Regeringen utser tre eller, om kommunen inte utnyttjar sin rätt. fyra ledamöter. Styrelsen utser inom sig vice ordförande.
För varje ledamot skall en personlig suppleant utses för samma tid och i
samma ordning. I frågor som rör den avtalade verksamheten gäller följande. Styrelsen är beslutför. när mer än halva antalet ledamöter eller suppleanter för dem är
Prop. 1979/80: 25 an NN
närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening som biträds av mer än hälften av antalet närvarande Jedamöter och tjänstgörande suppleanter eller. vid lika röstetal. den mening som biträds av ordförande.
Staten har intet att erinra mot att i skolstiftelsens studgar tas in en bestämmelse om att visst antal företrädare för de anställdas organisationer skall ha närvarorätt och yttranderätt vid sammanträden med styrelsen.
f) Den mark och de anläggningar som anges i bilaägorna I och 2 får under avtalstiden inte avyttras, ytterligare belånas eller annat än tillfälligt upplåtas utan regeringens medgivande.
w Styrelsen skall väl värda den egendom som står ull förfogande för den avtalade verksamheten och svara för driften av verksamheten. Pärvid skall styrelsen anställa personal för verksamheten. om mmte annat följer av privatskolförordningen (1967:270), fastställa elevavgifter samt årligen upprätta budget och till skolöverstyrelsen lämna redovisning för verksamhe-
ten.
Räkenskaperna för den avtalade verksamheten skall föras åtskilda från stiftelsens Övriga räkenskaper.
Närmare bestämmelser om redovisning och revision av styrelsens verksamhet enligt £) meddelas uv skolöverstyrelsen i reglemente för riksinternatskolan.
h) Skolstiftelsen svarar för att den avtalade verksamheten har erforderliga lokaler och ankiggningar.
Till byggnadskostnader för elevhem utgår statsbidrag enligt förordningen (1979:452) om statsbidrag till vissa elevhem eller de bestämmelser som kan komma att ersätta berörda bestämmelser 1 denna förordning. Vad sålunda har utgått i statsbidrag skall återbetalas. om stiftelsen upplöses.
I fråga om ny-. om- eller tillbyggnad eller köp av undra lokaler och anläggningar än elevhem skall staten och skolstiftelsen överlägga om de ekonomiska konsekvenserna utifrån de regler som gäller för statlig medverkan vid finanstering av skolbyggnader inom det allmänna skolväsendet. Sådana överläggningar skall företrädesvis äga rum med ledning av plan över hur skolstiftelsen tänker sig att mark och andra anläggningar fortsättningsvis skall disponeras.
i) För driften av riksinternatskolan och riksinternatverksamheten utgår statsbidrag av den omfattning som följer av 20. 22 och 23 §§ förordningen
(1970:333) om riksinternatskolor.
» De kostnader för den avtalade verksamheten som inte täcks av stätsbidrag eller ersättning från kommuner skall täckas av skolstiftelsen genom elevavgifter eller på annat sätt.
k) Avtalet skall gälla för tiden den I juli 1980--30 juni 1985. Om avtalet inte sägs upp senast tio månader före avtalstidens utgång, skall det förlängaus varje gång med ett är.
)) Om endera parten inte iakttar villkoren i avtalet. fär den andra parten säga upp avtalet till upphörande nästkommande Hjul. Dock skall uppsäg-
ningstiden vara lägst fyra månader.
4. Det nu slutna avtalet mellan staten samt Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans aktiebolag är från statens sida träffat under förutsättning av regeringens godkännande.
Till detta avtal har fogats vissa protokollsanteckningar som bilaga 3.
Detta avtal har upprättats i 1re likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. Stockholm den 13 september 1979 För staten För Sigtunastiftelsen Ulf W Lundin Curt Nicolin Ingvar Bohman För Sigtunaskolans aktiebolag Ulf Hellners
Mot ovanstående avtal har vi intet att erinra För Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
Jacob Wallenberg
Peter Wallenberg
Bilaga I tull avtal mellan Staten, Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB
1979-09-13
Specifikation av tillgångar som Sigtunastiftelsen skall tillskjuta vid grundan-
det av Skolstiftelsen
Tillgångar Värde, I 000-tal kronor
Inventarier 1500 Byggnader Skollokaler och elevhem 21600 Fyra villor 1000 Bostäder (tidigare S:t Göran, del) 1700
Gymnastikhus med
slöjdsalar, m. m. 1600 Tennisbana med Barracudahall. ishockeyrink samt div. byggnader å Aludden 900 26 800 Mark Skollokaler och elevhem, Ste 41, 41 AA, 42,42 N, 421
42 Joch 422 L 92000
Fyra villor. Stg 42 D. 42 E. 42 Foch 42 G 644 Del av Aludden. områden
I och 2 3400
Skogsområde norr skolområdet,
Stg 42 K 2145 15189
Omsättningstillgångar och kort-
fristiga skulder till samma värde
Summa tillgångar 43489
Avgär Ränte- och amorteringsfritt lån enligt K. brev 1963-06-05 1150 Saldo tillskott 42339
Bilaga 2 till avtal mellan
Staten, Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB
1979-09-13
Specifikation av tillgångar som Sigtunaskolans AB skall tillskjuta vid grun-
dandet av skolstiftelsen
Tillgångar Värde. 1 000-tal kronor
| 2 andelar i brf Sigtunahus I | 540) |
| 2 andelar i brf Koppardosan 4 | 180 |
| Inventarier | 1030 |
| Fastigheter | 34 890 36640 |
Omsättningstillgångar och kort-
fristiga skulder till samma
värde
Summa tillgångar 36 640
Bilaga 3 till avtal mellan
Staten, Sigtunastiftelsen och
Sigtunaskolans AB
Protokollsanteckningar till avtal 1979-09-13 angående riksinternatskola
m. m. i Sigtuna Gemensamma protokollsanteckningar
I. Parterna är medvetna om att skolöverstyrelsen utreder förutsättning-
arna för en internationell gymnasielinje vid riksinternatskolan och att
skolöverstyrelsen kan väntas redovisa sitt förslag inom kort. Parterna är
också medvetna om att denna fråga är av intresse för skolstiftelsen och är
därför beredda att diskutera frågan efter det att skolöverstyrelsen har
lämnat sitt förslag.
2. Staten avser att se över konstruktionen av driftbidragssystemet för
riksinternatskolorna.
3. Parterna är ense om att den personal som nu är anställd dels av bolaget, dels av stiftelsen för den av humanistiska läroverket bedrivna verksamheten skall erbjudas fortsatt anställning på oförändrade villkor hos
skolstiftelsen samt därvid i samtliga hänseenden tillgodoräkna sig sin tidi-
gare anställningstid vid bolaget resp. humanistiska läroverket.
Parterna är vidare ense om att de särskilda kostnader som kan uppstå för skolstiftelsen på grund av övertalighet skall bäras av skolstiftelsen. Något statsbidrag skall således inte utgå som bidrag till kostnader för löner m. m. för övertalig personal.
4. Parterna är ense om att i samråd med Sigtuna kommun vidare diskutera frågan om att i skolstiftelsens regi få bedriva viss utbildning t årskurserna 7—9 i grundskola enligt gällande läroplan för grundskolan.
Protokollsanteckning av staten
Framställning enligt punkt 4 f om avyttring, ytterligare belåning eller
annan än tillfällig upplåtelse av mark eller anläggning som tillhör skolstif-
telsen kommer normalt att medges om detta kan bedömas vara till förmån för skolstiftelsens verksamhet.
Bilaga 7
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt
avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
F. Service och kontroll
[1] F 9. Statens utsädeskontroll: Utrustning. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservations-
anslag av 80000 kr.
Statens utsädeskontroll
Vid statens utsädeskontrolls enhet i Solna finns en specialgroningsanläggning. Under vintern 1979 gick denna anläggning sönder. En reparation av anläggningen är ockonomisk. Därtill är anläggningen synnerligen energikrävande.
Utsädeskontrollen föreslår därför att anläggningen byts ut mot groningsskåp. Detta ger lägre analyskostnader samt är energibesparande. Kostnaden för inköp och installation av två groningsskäp beräknas till 180000 kr. Anvisat anslag krävs för andra nödvändiga investeringar. Utsädeskontrol-
len hemställer därför om ett tilläggsanslag av 180000 kr.
Föredraganden
Jag biträder statens utsädeskontrolls förslag om tilläggsanslag för inköp av groningsskåp.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens utsädeskontroll: Utrustning på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservations-
anslag av 180000 kr.
[2] Utökad garanti till förenade fabriksverken och SMT Pullmax AB. Med anledning av förslag i prop. 1978/79:25 (bil. 5 p. 10, TU 1978/79:8, rskr 1978/79: 100) har riksdagen bemyndigat regeringen att ikläda staten garantier för täckning av kostnader intill ett belopp av högst 2 milj. kr. för utprovning av en avgaskontrollmetod hos förenade fabriksverken och SMT Pullmax AB. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen godkänt det i nämnda proposition redovisade avtalet mellan staten, å ena. samt förenade fabriksverken och SMT Pullmax AB, å andra sidan, rörande utprovning och utveckling av ett system för förenklad avgasprovning.
Mot bakgrund av att den i avtalet angivna utprovningsfasen inte såsom förutsatts kunnat slutföras till den 30 september 1979 har parterna i ett tilläggsavtal av den 17 september 1979 överenskommit om att förlänga utprovningsfasen t.o.m. den 30 juni 1980. Enligt tilläggsavtalet kommer regeringen att slutligt godkänna detta under förutsättning att riksdagen
fattar de beslut som behövs härför. Under den förlängda delen av utprovningsfasen skall utförda avgasprov utvärderas. Vidare skall visst kompletterande systemarbete och vissa kon-
struktionsprov genomföras. Det i huvudavtalet gjorda garantiåtagandet från statens sida avseende utprovningsform har i tilläggsavtalet utökats med ett belopp av 2 milj. kr. Detta belopp exkluderar indexuppräkning och vissa avvecklingskostnader intill ett belopp av 175 000 kr. Innan arbetet
påbörjas med en ny fas efter den 30 juni 1980 skall parterna enligt tilläggs-
avtalet ha träffat överenskommelse om det fortsatta arbetets omfattning och kostnad.
För att tilläggsavtalet slutgiltigt skall kunna godkännas förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att ikläda staten ytterligare garantier avseende eventuell ersättning till de aktuella företagen.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att — utöver tidigare beslutade garantier
— ikläda staten ytterligare garantier för täckning av kostnader
intill ett belopp av högst 2 500 000 kr. för utprovning av en avgas-
kontrollmetod hos förenade fabriksverken och SMT Pullmax AB.
. 63
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFÖND
13] 15. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investleringsanslag av 90 milj. kr. Anslaget disponeras i enlig-
het med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen hemställer att en kostnadsram för följande objekt tas upp i investeringsplanen.
Sveriges lantbruksuniversitet Ultuna Ökad antagning till veterinärlinjen, om- och tillbyggnad, KC. Enligt riksdagens beslut har den ärliga antagningen till veterinärlinjen ökats från 50 till 75 studerande per är fr. o. m. höstterminen 1978. De första två ären sker
undervisningen vid husdjursvetenskapligt centrum (HVC). Fr. o. m. höst-
terminen 1980 startar undervisningen med det ökade antalet studerande vid klinikcentrum (KC), vilket kräver en om- och tillbyggnad av detta.
Den 22 februari 1979 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att pro-
Jektera denna om- och tillbyggnad inom en kostnadsram av högst 4.6 milj.
kr. i prisläget den I april 1978. Denna kostnad motsvarar 5,1 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1979.
Byggnadsstyrelsen, som den 18 september 1979 inkommit med programhandlingar, beräknar på grundval av dessa att kostnaderna för byggnadsarbetena skall rymmas inom den av regeringen satta kostnadsramen. Om
vissa av lokalerna skall kunna tas i bruk redan vid höstterminens början
den I september 1980 måste bygguppdrag ges i mitten av december 1979. Byggnadsstyrelsen anser därför att ärendet bör redovisas för riksdagen i samband med tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80.
Föredraganden
Med hänvisning till vad byggnadsstyrelsen anfört föreslår jag att en kostnadsram för objektet förs upp i gällande investeringsplan med ett belopp av 5,1 milj. kr. Investeringsplan (1 000-tal kr.) Byggnadsobjekt Kustnadsram Byggstart Färdig-
ställande
1979-04-01 är-mån år-mån Sveriges lantbruksuniversitet Uliuna Ökad antagning till veterinärlinjen, om- och tillbyggnad, KC 5 100 80-03 81-08
Kostnaderna för objektet bör få bestridas av tillgängliga medel under anslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveri-
ges läntbruksuniversitet m. m. inom i investeringsplanen uppförd
kostnadsram i enlighet med vad jag har förordat i det föregående.
ta - godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri-
dande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid Sveriges lant-
bruksuniversitet m. m.
Biluga 8
Utdrag
HANDEISDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Burenstam Linder
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt
avser handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
B. Främjande av utrikeshandeln m. m.
B 2. Handelssekreterare. Under denna rubrik har för innevarande budgetär anvisats ett reservationsanslag om 24413 000 kr.
I detta belopp ingår medel avsedda för att täcka handelssekreterarnas löneförmåner.
Riksdagen har beslutat om ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda utomlands i statens tjänst m.m. (prop.
1978/79: 58, SKU 1978/79:15, rskr 1978/79: 84). Riksdagen har för budget-
året 1978/79 anvisat ett reservationsanslag av 604000 kr. för ökade lönekostnader under budgetåret 1978/79 föranledda av de nya reglerna (prop.
1978/79: 125 bil. 8, NU 1978/79: 54, rskr 1978/79: 447). Under innevarande
budgetår beräknar jag ökningen av lönekostnaderna för 26 handelssekreterare och för två andra personer med löneförmåner motsvarande handelssekreterares till 1253 000 kr. På grund härav behöver anslaget B 2. Handelssekreterare räknas upp med motsvarande belopp.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Handelssekreterare på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1253 000 kr.
5 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 25
Bilaga 9
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Wirtén
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE HUVUDTITELN
C. Arbetsmiljö
[1] C 1. Arbetarskyddsstyrelsen. Genom proposition (1979/80: 10) om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning har regeringen föreslagit att en
delegation för hybrid-DNA-frågor skall inrättas. Delegationen skall yttra sig till berörda tillsynsmyndigheter i frågor rörande riskklassificering och Övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Den skall också göra myndigheterna uppmärksamma på sådana förhållanden inom hybrid-DNA området som
kan vara av värde för deras tillsynsverksamhet. Delegationen skall vidare
yttra sig till statliga institutioner samt till institutioner, företag m. fl. utanför den offentliga sektorn i frågor om riskklassificering samt i andra frågor än de som är föremål för tillståndstvång eller offentlig tillsyn. Delegationen skall även följa utvecklingen med avseende på de etiska villkoren för användningen av hybrid-DNA-tekniken och anmäla till regeringen om någon planerad användning av tekniken kan ifrågasättas från etiska och humanitära utgångspunkter. Slutligen skall delegationen ha till uppgift att
informera allmänheten om utvecklingen inom delegationens ansvarsområ-
de på ett sådant sätt att intresset för frågorna upprätthålls och den all-
männa debatten stimuleras. Delegationen bör knytas till arbetarskyddssty-
relsen i administrativt hänseende och föreslås inrättad fr.o.m. den I januari 1980.
I propositionen föreslås att två handläggare knyts till delegationens sekretariat. De skall ha sådan naturvetenskaplig kompetens att de behärskar ämnesområdet. Vidare behöver delegationen personalresurser för kansliuppgifter samt medel för vissa omkostnader m. m.
Enligt propositionen blir informationsverksamhet en viktig uppgift för
såväl delegationen som för det sekretariat som kommer att knytas till
denna. Vissa medel bör därför beräknas speciellt för information om hybrid-DNA. Intformationsinsatserna bör i och för sig ingå som en ordinarie del i främst arbetarskyddsstyrelsens informationsverksamhet men kommer på grund av delegationens övergripande uppgifter när det gäller hybrid-DNA-frågor också att omfatta hithörande frågor som faller inom ramen för andra myndigheters tillsynsområden. I sådana fall är det enligt propositionen givetvis väsentligt att informationen utformas i samräd med berörda tillsynsmyndigheter och med utnyttjande av deras informationsre-
surser.
Totalt beräknar jag medelsbehovet för delegationen för hybrid-DNAfrågor till 200000 kr. under budgetåret 1979/80.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Arbetarskvddsstyrelsen på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 200000 kr.
C 7. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag
[2] Sekretess för uppgifter om anvisade arbetstagare inom de regionala stiftelserna för skyddat arbete. Arbetsvårdsföretagen drivs f.n. som of-
fentliga förvaltningar i myndighetsform. Detta innebär bl.a. att tryckfri-
hetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet gäller för arbetsvårdsföretagen. Det medför emellertid också att arbetsvårdsföretagen måste iaktta de begränsningar i rätten att få tillgång till allmänna handlingar som finns i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, den s. k. sekretesslagen. Handlingar som rör personliga förhållanden för arbetstagare, som har anvisats skyddat arbete av arbetsförmedlingen, kan därför inte lämnas ut av arbetsvårdsföretagen annat än under de förutsättningar som anges i sekretesslagen (14
och 25 §§).
Vid årsskiftet 1979/80 övergår huvudmannaskapet för den skyddade
verksamheten i landet enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:30, AU 16,
rskr 74) ull de regionala stiftelserna för skyddat arbete. Stiftelserna är privaträttsliga subjekt utan myndighetsfunktioner och de regler om offentlighet och sekretess som gäller i dag för arbetsvårdsföretagen kommer därför inte att bli tillämpliga på stftelserna.
Den skyddade verksamheten bygger på att de anvisade arbetstagarna kan känna förtroende för att uppgifter om deras personliga förhållanden, t.ex. i form av intyg från läkare och psykologer eller i form av utredningar
av deras arbetsförmåga och sociala situation. inte lämnas ut till obehöriga.
Det är därför viktigt att det vid övergängen från offentlig till privat drift inte
lämnas utrymme för nägra tvivel om att skyddet för de anvisade arbetstagarna i detta avseende är Iika starkt som tidigare. Mot denna bakgrund bör
enligt min mening sekretessfrågan inte lösas avtalsvägen vilket annars är det vanliga på den privata arbetsmarknaden, utan genom lagstiftning. I lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete bör det därför
införas en bestämmelse som förbjuder den som deltar i eller har dehagi i
verksamheten hos en regional stiftelse att obehörigen röja vad han därvid
har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden. Lagför-
slaget fogas till detta protokoll som bilaga.
Den föreslagna bestämmelsen gäller var och en som deltar i eller har deltagit i verksamheten hos stiftelsen — antingen som anställd eller i någon annan funktion t.ex. som styrelseledamot — och som därvid har tagit befattning med ett ärende som rör en anvisad arbetstagare eller annars har fått reda på någon uppgift om en sådan arbetstagares personliga förhållanden. En sådan uppgift får inte röjas obehörigen. Detta innebär att uppgiften normalt inte får lämnas ut vare sig muntligen eller genom att en handling företes eller lämnas ut. Uppgifter som rör anvisade arbetstagares personliga förhållanden skall säledes i princip vara lika skyddade hos den regionala stiftelsen som hos arbetsförmedlingen.
Den som bryter mot bestämmelsen kan strattas enligt 20 kap. 3 § brottsbalken för brott mot tystnadsplikt. I den bestämmelsen föreskrivs att den som yppar vad han till följd av lag eller annan författning är pliktig att hemlighålla eller olovligen utnyttjar sådan hemlighet döms för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. För den som av oakt-
samhet begår sådan gärning är straffet böter. Det bör framhällas att som
brott mot tystnadsplikt betraktas även att någon röjer något som han skall hemlighälla genom att förete eller lämna ut en handling (jfr NJA 1953 s. 654). Med hänsyn till den allmänna straffbestämmelsen bör der inte tas in någon särskild straffbestämmetlse i lagen om regionala stiftelser för skvddat arbete. Det har dock ansetts lämpligt att erinra om att straffansvaret regleras i brottsbalken.
Jag vill i detta sammanhang nämna att den föreslagna lagstiftningen fär betydelse även för arbetet hos arbetsförmedlingarna. Arbetsförmedlingarna bör fortsättningsvis som regel kunna utgå från att sekretesslagens skaderekvisit inte är uppfyllt när en handling överlämnas till den skyddade
verksamheten och att handlingar därför kan vidarebefordras i samma
ordning som nu gäller.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslär riksdagen
att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1979: 47) om regionala stiftelser för skyd-
dat arbete.
[3] C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetär förts upp ett anslag av 214 milj. kr. Härav har under delprogrammet Institutet för metodutveckling och forskning beräknats 7 150 000 kr.
Medlen disponeras av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för överföring
till arbetsmarknadsutbildningsfonden.
Föredraganden
Under delprogrammet Institutet för metodutveckling och forskning har
medel anvisats för verksamhet vid ett institut för metodutveckling m. m., som avsägs bli inrättat den 1 januari 1980. Av skäl som jag strax skall redovisa kommer institutet inte att inrättas vid den avsedda tidpunkten. Behov har därför uppkommit att disponera om de medel som beräknats för institutets verksamhet under andra hälften av budgetåret 1979/80.
Riksdagen har den 8 juni 1979 (prop. 1978/79: 216, AU 1978/79: 40, rskr 1978/79:441) beslutat om fortsatt utredning av frågan om förläggning av
institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen. Regeringen har genom beslut den 16 augusti 1979 meddelat direktiv för en sådan utredning.
Först när utredningsarbetet har avslutats och riksdagen tagit ställning till förslag om lokalisering av institutet, kan AMS genomföra rekrytering av personal till institutet och påbörja verksamheten där.
I avvaktan härpå måste provisoriska lösningar tillskapas så att de uppgifter som under tiden den 1 januari-den 30 juni 1980 skulle ha utförts av
institutet kan fullgöras i annan ordning.
Vid utformningen av sådana provisoriska lösningar måste även frågan om Öövertalig personal beaktas. Institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen skall bildas genom en sammanläggning av bl. a. vissa delar av statens arbetsklinik och viss verksamhet vid Psykotekniska Institutet vid Stockholms universitet (PTI). Medel för de båda sistnämnda institutionernas verksamhet har beräknats endast för första hälften av budgetåret 1979/80 eftersom den planerade sammanläggningen, som jag nyss har nämnt, bedömdes komma
till stånd den 1 januari 1980, samtidigt som den regionala organisationen med arbetsmarknadsinstitut för yrkesinriktad rehabilitering träder i kraft.
Personal vid statens arbetsklinik och PTI med i huvudsak klientinriktade
uppgifter kommer att beredas arbete inom den regionala klientinriktade verksamheten med arbetsmarknadsinstitut i Stockholms län. I ett över-
gångsskede — innan rekryteringen till det centrala metodutvecklingsinstitutet har avslutats — kommer emellertid arbetskliniken och PTI att ha kvar viss personal, som inte kan beredas arbete i den regionala organisationen. Samtidigt saknas medel och arbetsuppgifter för en fortsatt verksamhet vid arbetskliniken och PTI. Enligt min mening bör därför statens arbetsklinik
tillföras medel för viss fortsatt verksamhet under andra hälften av budget-
året 1979/80. Personal inom den arbetspsykologiska verksamheten som staten erbjudit anställning, men som inte kan beredas plats i den regionala organisationen med arbetsmarknadsinstitut i Stockholms län, bör erbjudas arbete vid statens arbetsklinik under samma tidsperiod.
Bland de uppgifter som skall åvila det centrala institutet för metodut-
veckling m. m. är att svara för utbildning av personal samt utveckling av
metoder och arbetsformer vid arbetsmarknadsinstituten. Dessa uppgifter är av särskilt stor betydelse i ett inledningsskede, när den nya organisationen byggs upp och etableras. I sin egenskap av huvudman för den yrkesinriktade rehabiliteringen har AMS att ansvara för att dessa uppgifter blir utförda på ett sådant sätt att fältorganisationen ges erforderligt stöd i uppbyggnadsskedet. Det bör därför, enligt min mening, ankomma på AMS att svara för att den personal som övergångsvis sysselsätts vid statens arbetsklinik på lämpligt sätt kan medverka i sådant utbildnings- och utvecklingsarbete och därigenom beredas meningsfulla arbetsuppgifter.
Därutöver behöver AMS temporärt ges möjlighet att använda under delprogrammet anvisade medel för att på projektbasis eller i annan form
utföra de uppgifter, som åvilar styrelsen.
Mot bakgrund av vad jag här har anfört förordar jag att AMS får använda de medel som har anvisats under delprogrammet Institutet för metodutveckling och forskning dels för verksamhet som statens arbetsklinik föreslås bedriva under andra hälften av budgetåret 1979/80, dels också för sådana ytterligare kostnader för metodutveckling och personalutbildning avseende verksamheten vid de regionala arbetsmarknadsinstituten som
övergångsvis kan erfordras.
Jag vill för riksdagens kännedom meddela att regeringen den 16 augusti 1979 har godkänt avtal som träffats mellan statens förhandlingsnämnd och vissa arbetspsykologiska institut om överlåtelse av tillgångar m. m. från instituten. Ytterligare avtal kan komma att underställas regeringen för godkännande. Dessa övertagandekostnader bör bestridas med medel som har anvisats under anslaget C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Det ankommer på AMS att senast den 28 december 1979 till dessa institut utbetala i avtalen överenskomna ersättningar som godkänts av regeringen.
Vidare vill jag för riksdagens kännedom meddela att regeringen genom beslut den 13 september 1979 har bifallit en framställning av skolöverstyrelsen om medel för anordnande av fortsatta korta anpassningskurser under tiden den 1 januari —den 30 juni 1980. I avvaktan på visst utredningsarbete rörande kursernas framtida anordnande, överföring av vissa medel till den nye kursanordnaren m. m., har medel för verksamheten tillgodoförts anslaget C 8. Bidrag till yrkesinriktad rehabilitering. Regeringen har bemyndigat skolöverstyrelsen att hos AMS rekvirera högst 1,9 milj. kr. för verksamhet med korta anpassningskurser under andra hälften av budget-
året 1979/80. AMS har samtidigt bemyndigats att bestrida riksförsäkringsverkets kostnader för utbildningsbidrag till deltagare i korta anpassnings-
kurser under den angivna tidsperioden. Kostnaderna belastar tolfte huvudtitelns anslag C 8. Bidrag ull yrkesinriktad rehabilitering.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna den disposition av anslaget Bidrag till yrkesinriktad
rehabilitering som jag har förordat i det föregående.
Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 47) om regionala stiftelser för skyddat arbete
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979: 47) om regionala stiftelser för skyddat arbete
dels att nuvarande 5 § skall betecknas 6 §. dels avi den nva 5 8 skall ha nedan angivna lydelse.
58 Den som deltar i eller har deltagit i verksamheten hos den regionala stiftelsen får inte obehörigen röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.
Öm ansvar för den som bryter mot första stycket finns bestämmelser i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
6 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 25
Bilaga 10
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLLE
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Friggebo
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 sävitt
avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE HUVUDTITELN
B. Bostadsdepartementet m. m.
[!] B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetär anvisats ett reservationsanslag av 498,5 milj. kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för statens ekonomiska stöd till energibesparande åtgärder i statliga byggnader — exkl. byggnader för statliga bolag och affärsverk — bostadshus, allmänna samlingslokaler samt
kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. Från anslaget be-
talas också bidrag till energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom bostadssektorn, bidrag till kommuner för rådgivning m.m. i energisparverksamhet samt vissa kostnader för informations- och utbildningsverksamhet i energifrågor med inriktning på energiförbrukningen i byggnadsbeständet.
För disposition av anslaget för olika ändamål under ett budgetår gäller vissa av riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag. I fråga om lån och bidrag för energibesparande åtgärder i bostadshus fastställde
riksdagen för budgetåret 1978/79 en ram av 864 milj. kr. (prop. 1977/78: 100
bil. 16. CU 1977/78:31, rskr 1977/78: 345). Med hänsyn till bl.a. sysselsättningseffekterna skulle ramen fördelas jämnt under budgetåret. Därjäm-
te bemyndigade riksdagen genom detta beslut regeringen att inom ramen
för ett belopp av 400 milj. kr. besluta om utökning av de olika ramarna för
lån och bidrag till energibesparande ätgärder i befintlig bebyggelse på det
sätt som är lämpligt med hänsyn till främst sysselsättningstläget.
Den 15 juni 1978 meddelade regeringen bestämmelser om dispositionen
av anslaget. I fråga om ramen för beslut om län och bidrag för energibesparande åtgärder I bostadshus föreskrev regeringen bl. a., att av anslaget fick
tas I anspråk före den I november 1978 högst 576 milj. kr. och före den I
mars 1979 högst 288 milj. kr.
Genom beslut den 24 augusti 1978 föreskrev regeringen med ändring av beslutet den 15 juni 1978 att ytterligare 100 milj. kr. fick tas i anspråk av ramen om 864 milj. kr. före den I november 1978.
Vidare medgav regeringen med stöd av riksdagens i det föregående nämnda bemyndigande att — utöver vad som tidigare hade medgetts —
ytterligare 300 milj. kr. får tas i anspråk för beslut om bidrag och län för
energibesparande ätgärder i bostadshus.
Föredraganden
I skrivelser den 16 november 1978 och den 19 februari 1979 hemställde bostadsstyrelsen att ramarna för beslut om lån och bidrag för energibespa-
rande åtgärder i bostadshus och i kommunala och landstingskommunala
byggnader skulle vidgas. Enligt skrivelserna beräknades 495 milj. kr. av anslaget om 576 milj. kr. och 288 milj. kr. av anslaget om 300 milj. kr. ha tagits I anspråk vid utgången av februari 1979.
Genom beslut den 17 maj 1979 medgav regeringen att ramen för beslut om bidrag enligt 38 a §& kungörelsen om statligt stöd till allmänna samlings-
lokaler fick tas i anspråk för vidgning av ramen för beslut om bidrag enligt
förordningen om statsbidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. i motsvarande mån.
Vidare medgav regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att —
utöver vad som tidigare har medgetts — 74,5 milj. kr. fick tas i anspråk för beslut om bidrag och lån för energibesparande ätgärder i bostadshus samt 10 milj. kr. för beslut om bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m. Enligt beslutet skall beloppen användas i första hand för sådana energibesparande åtgärder som ger sysselsättning ät anställd arbetskraft i andra län än Stockholms län.
Den ram- och anslagsteknik som hittills har tillämpats innebär att anslag har anvisats med samma belopp som ramar m.m. Med tillämpning av samma teknik bör ett anslag nu anvisas som motsvarar den av regeringen beslutade ramvidgningen om 84,5 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m.m. på tilläggsbudeget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 84 500000 kr.
Bilaga !1
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrådet Åsling
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 sävitt avser industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÖRTONDE HUVUDTITELN
A. Industridepartementet m. m.
[1] A 3. Kommittéer m. m. Under denna anstagsrubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 tagits upp ett reservationsanslag av 20 milj. kr. I detta belopp har inte räknats in utgifter för energisparkommittén (I 1974:05) och expertgruppen (1 1979: E) för forskning om regional utveckling.
Beträffande energisparkommittén får jag anföra följande.
Energisparkommittens verksamhet har redovisats senast i prop. 1978/ 79:115 om riktlinjer för energipolitiken (bil. Is. 109). Sedan denna redovisning lämnades har kommittén på regeringens uppdrag genomfört två särskilda energisparkampanjer. Bakgrunden till regeringens beslut om dessa kampanjer var att problem hade uppstått avseende oljetillförseln till Sveri-
ge.
Regeringen fattade beslut om den första kampanjen den 1 mars 1979.
Kampanjen som i första hand inriktades mot besparingsåtgärder avseende
uppvärmningsenergi hade som mål att spara 79 av den energi som normalt används under perioden mars — maj.
Fen rapport till regeringen den 29 augusti 1979 har kommittén lämnat en
slutlig redovisning för sparkampanjen. I rapporten konstaterar spurkom-
mittén bl.a. att kampanjen. som har kostat sammanlagt 2,5 milj. kr. fr
prop. 1978/79:125 s. 49). har haft en betydande genomslagskraft och att
den har haft en direkt inverkan på energianvändningen. Vidare anser
kommittén att det finns underlag för att konstatera att en total besparing av uppvärmningsenergi har skett i flerfamiljshusen under den aktuella perioden och att denna besparing sannolikt uppgår till nära 792. Vad gäller energlanvändningen I småhusen har kommittén inte kunnat göra liknande beräkningar. Den anser det dock troligt att energianvändningen varit lägre än normalt under perioden även I dessa hus.
Mot bakgrund av bl. ua. fortsatta problem med oljeförsörjningen uppdrog regeringen den 7 juni 1979 ät energisparkommittén att, inom en kostnadsram av 6,4 milj. kr.. genomföra en andra särskild informationskampunj för
att stimulera till ökat energisparande.
Kampanjen syftade till att minska personbilarnas energiförbrukning men omfattade också energianvändningen inom andra områden. Regeringens uppdrag omfattade förutom informationskampanjer även viss rädgivning och frivilliga överenskommelser om energisparätgärder.
Kommittén har i en rapport den I0 augusti 1979 redovisat vilka överenskommelser som den inom ramen för sitt uppdrag har träffat med företräda-
re för olika samhällssektorer för att minska energianvändningen. Överenskommelserna avser tiden till den I december 1979. Av kommitténs rapport
framgår att överenskommelser har träffats med mer än 20 olika orgaunisationer och att överläggningar om ytterligare överenskommelser förs.
Kommittén anser det inte möjligt att nu uppskatta effekterna av dessa
överenskommelser. Kommittén framhåller dock att det inom många orga-
nisationer finns en stark vilja att verka för att målsättningen med överens-
kommelserna näs. I prop. 1978/79: 115 tbil. I s. 111) beräknades medelsbehovet för kom-
mitténs verksamhet under budgetåret 1979/80 till 17 milj. kr. Härtill kommer medel för att täcka kostnaderna för den senaste kampanjen. Mot denna bakgrund beräknar jag medelsbehovet för kommitténs verksamhet under innevarande budgetår ull (17+6,4 =)23.4 milj. kr. I
I prop. 1978/79: 112 om regionalpolitik lades fram förslag om bl.a. organisationen av den regionalpokhtiska forskningen (s. 126, AU 1978/79:23, rskr 1978/79: 435). I anledning härav bildades den I juli 1979 expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU). Kostnaderna för ERU under
innevarande budgetår beräknades I nämnda proposition till 2.9 rmlj. kr. (s. 130).
Med hänvisning till det anförda förordar jag att anslaget ullförs ytterligare (23,4+2,9 =) 26,3 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen i
att Hill Kommittéer m.m. på tilläggsbudget I till stutsbudgeten för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 26 300 000 kr.
D. Mineralförsörjning m. m.
Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs
inom fyra program, nämligen Kartering, Information och dokumentation,
Prospektering samt Speciella undersökningar. Medel för verksamheten anvisas över anslagen Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation, Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. och Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Anslagen är reservationsanslag. Under förslagsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet redovisas uppdragsverk-
samheten vid SGU.
Sveriges geologiska undersökning
SGU har i skrivelse den 17 april 1979 redovisat kostnadsökningar under budgetåret 1978/79 till följd av pris- och löneökningar.
Kostnaderna för höjda löner och traktamenten m. m. till SGU:s personal beräknas av SGU uppgå till sammanlagt 8 949 000 kr., varav dock 4676 000 kr. avser personal som sysselsätts inom uppdragsverksamhet. SGU hemställer att äterstående belopp — 4 273 000 kr. — anvisas till SGU. Härav bör 3082 000 kr. utgå över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geolo-
gisk kartering samt information och dokumentation och 1 191000 kr. över
anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.
Kostnadsökningarna på grund av höjda priser på material beräknas av SGU uppgå tll 3 357 000 kr., varav 2115 000 kr. avser uppdragsverksamhet. Av återstoden — 1242000 kr. — bör 671 000 kr. utgå över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation och 571000 kr. över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.
Under åttonde huvudtiteln finns uppfört ett förslagsvis betecknat anslag Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. Vissa av de av SGU angivna kostnadsökningarna är av sådant slag att de bör täckas från detta anslag. Regeringen har den 14 juni 1979 beslutat att över detta anslag anvisa ytterligare 2414 000 kr. till SGU för budgetåret 1978/79.
[2] D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt infor-
mation och dokumentation. För detta ändamål har för budgetåret 1979/80 anvisats ett reservationsanslag av 30 517000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen Kartering och Information och dokumentation.
Föredraganden
Under detta anslag beräknar jag 299000 kr. för ökade kostnader på
grund av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt
information och dokumentation på tillåggsbudget I till statsbud-
geten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
299.000 kr.
[3] D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. För detta
ändarnål har för budgetåret 1979/80 anvisats ett reservationsanslag av
15 216000 kr.
Anslaget avser täcka sådana kostnader för programmen Prospektering och Speciella undersökningar som inte kan finansieras genom uppdragsin-
täkter.
Föredraganden
Jag beräknar under detta anstag 318 000 kr. för ökade kostnader på grund av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 318000 kr.
E. Energihushållning
[4] E 6. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte. I stats-
budgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 3 milj. kr. Av anslaget får 1,8 milj. kr. användas för
rådgivningsverksamhet i energifrågor.
Mot bakgrund av att problem hade uppstått avseende oljetillförseln till Sverige i början av år 1979 och kvarstående problem beslutade regeringen den 7 juni 1979 om en rad åtgärder för att dämpa energianvändningen. Därmed skulle risken minska för en allvarlig brist på olja och bensin under den kommande hösten och vintern.
Som ett led i dessa ansträngningar uppdrog regeringen samma dag ull
statens industriverk att bedriva en intensifierad rädgivningsverksamhet i energihushållningsfrågor. Verksamheten skulle inriktas främst mot de
mindre och medelstora företagen och syfta till att stimulera dessa att vidta
energisparåtgärder som på kort sikt kunde dämpa energianvändningen
inom industrin. Dessa särskilda insatser skulle inledas omgående och avslutas senast den 15 november.
Industriverket har anlitat tolv konsulter med uppgift att bedriva rådgivningsverksamhet delvis motsvarande den som på försök redan bedrivs med energikonsulenter placerade på fyra av utvecklingsfonderna. Konsulterna ger vid besök på företagen kostnadsfri rådgivning om vad företagen
kan göra för att utan stora investeringar spara energi. Rådgivningen är främst inriktad på åtgärder avseende uppvärmning, styr- och reglerutrustning samt ventilation.
Verket räknar med att 500-700 företag skall få del av den särskilda rådgivningsverksamheten till kampanjens avslutande i november 1979.
Regeringen har medgivit att för verksamheten högst 2 milj. kr. förskottsvis får disponeras från fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m. m.
Förevarande anslag bör nu tillföras dessa medel för rådgivningsverksam-
het i energifrågor.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa utbildningsåtgärder m.m. i energibesparande syfte på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 2000 000 kr.
Bilaga 12
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Föredragande: statsrädet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 sävitt
avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
DRIFTBUDGETEN
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. På fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster, vilken förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas förluster som har uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till
fonden i den ordning regeringen har bestämt i varje särskilt fall.
Fstatsbudgeten för budgetåret 1979/80 finns uppfört ett anslag av I milj. kr. för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster.
Avskrivning mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster görs vanligen per den 30 juni varje år.
Kockums AB erhöll år 1978 enligt beslut av riksdagen (prop. 1977/78: 174, NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377) under fonden för låneunderstöd ett län av 340 milj. kr. I samband med att Svenska Varv AB den 15 Juni 1979 övertog Kockums varvsrörelse m. m. övertogs även betalnings-
ansvaret för lånet. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1978/79: 124,
NU 1978/79: 47, rskr 1978/79: 356) beslöt regeringen den 31 maj 1979 att efterge lånet i samband med att betalningsskyldigheten övergått till Svenska Varv AB. Under fonden för låneunderstöd uppkommer härigenom ett
avskrivningsbehov av 340 milj. kr., som bör täckas med anlitande av
fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Stigtex AB erhöll år 1971 enligt beslut av riksdagen (prop. 1970: 165. SU 1970: 219, rskr 1970:434) under fonden för låneunderstöd ett lån av 2,7 milj. kr. Enligt beslut av riksdagen får lånet på vissa villkor efterges (prop. 1978/79 bil. 11, NU 1978/79: 21, rskr 1978/79: 167). I samband med att lånet lämnades ut anvisades 810000 kr. till avskrivning av nya kapitalinveste-
ringar under fonden för låneunderstöd (prop. 1971: 75 bil. 11, FiU 1971: 32.
rskr 1971:231). Under denna fond uppkommer genom eftergivande av
lånet ett ytterligare avskrivningsbehov av 1890000 kr... som bör täckas genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Avskrivaing av oreglerade kapitalmedelsförluster på tilläggs-
budget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag
av 341 890 000 kr.
Bilaga 13
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop. 1979/80:25 begärda anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80
DRIFFBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet FN-styrkors verksamhet utomlands, reservationsanslag
56 500 000
H 10 Övervakningskontingenten i Korea, reservationsunslag
1400 000
VI Kommunikationsdepartementet Byggande av statliga vägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen 2500 000
B 6 Bidrag till drift av enskilda vägar, reservationsanslag att avräknas mot automobilskattemedlen 5737 000
IX. Utbildningsdepartementet Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader, förslagsanslag 4073 000 "Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader, reservationsanslag 3937 000 B 13 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag 8392 000 B 14 Bidrag ull Operan och Dramatiska teatern, reserva-
| tionsanslag | 15953 000 |
| Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag | 738 000 |
| Svenska akademien | 866 000 |
C 29 Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasie-
skolan m. m., reservationsanslag 30 000 000
D 10 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser,
reservationsanslag 1717 000 D 54 Extra resurser för lönekostnader inom högskolan,
reservationsanslag 23 000 000
Sveriges Utbildningsradio aktiebolag 2853 000
E 14 Sveriges Utbildningsradio aktiebolag: Kompensuavion för prisutvecklingen, reservationsanslag 10.873 400
AX. Jordbruksdepartementet FY Statens utsädeskontroll: Utrustning, reservationsanslag 180 000
XL. Handelsdepartementet B2 Handelssekreterare, reservationsanslag 1253 000
XI. Arbetsmarknadsdepartementet Ci Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag 200000
XII. Bostadsdepartementet B II Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.. reservationsanslag 84 500 000
XIV. Industridepartementet A3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 26 300 000 D 1 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation,
reservationsanslag 299000 D3 Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
m. m., reservationsanslag 318000 Eh Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte, reservationsanslag 2000 000 Summa egentliga statsutgifter 283 589 400 B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar I Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 341 890 000 Summa utgifter för statens kapitalfonder 341 890 000
Summa för driftbudgeten 625 479 400
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder C. Statens järnvägar 2 Anskaffning av ny tågfåärja 288 000 000
3 Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar I Norrbottens län 275 000 000
D. Luftfartsverket Flygplatser m. m. 1600 000 Il. Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementet Polishus m. m. 17 500 000 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 21000 000
Utbildningsdepartementet
Radio- och televisionshus 2300 000
V. Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet Lån till Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet
1000 000
Utbildningsdepartementet
Länefonden för riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna 5 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
Försvarsdepartementet Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner 1810 000
Summa för kapitalbudgeten 613210 000
Norstedts Trycker, Stockholm 1979