Prop. 1979/80:18

om medelstillskott till Studsvik Energiteknik AB, m.m.

Prop. 1979/80: 18 Regeringens proposition 1979/80: 18

om medelstillskott till Studsvik Energiteknik AB, m. m.

beslutad den 13 september 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

CARL THAM

Prop. 1979/80: 18 9 Bilaga

Studsvik Energiteknik AB — Särskilda bidrag till verksamheten samt kapitaltillskott för rekonstruktion av bolagets Finansiella ställning

] samband med årsredovisningen för verksamhetsåret l977/78 lämnades en redogörelse för bolagets allvarliga ekonomiska läge. Verksamhetsvoly- men har gått ned. främst på grund av en minskad efterfrågan på den inhemska kärnkraftmarknaden. som inte kunnat kompenseras på andra områden. Bolaget avsåg att återkomma till frågan efter att ha utfört för- nyade analyser av resultatutvecklingen och de åtgärder som krävs för den pågående omstruktttreringen.

l l979 ftrs budgetproposition ställs fragan om kapitaltillskott på framti- den tills bolagets totala ekonomiska situation klarlagts. ] näringsutskottcts betänkande (NU 1978/79: 60) uttalas förståelse för bolagets situation:

"Ett annat akut problem för bolaget är frågan om kapitaltillskott. Bolaget önskar fä möjlighet att disponera och generera eget riskkapital för att säkra att ny teknik snarast möjligt kan föras fram till exploatering. Utskottet har förståelse. för bolagets synpunkter. Studsvik är en viktig resurs i samhällets satsning på cnergiteknisk forskning och utveckling. l propositionen l978/ 79: 115 påpekas i flera avsnitt den uppgift som Studsviksbolaget har i strävandena att utveckla ny teknik när det gäller förnybara bränslen och metoderna för hantering av kol. Utskottet förutsätter därför att regeringen snarast tar initiativ till åtgärder för att säkra att verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB katt vidmakthållas på en hög teknisk niva. Idet föregåen- de har utskottet uttalat sig för att utvecklingsbolag inrättas bl.a. för ener- giområdet och för transportteknik. Utskottet förutsätter att Stttdsviksbola- get tillförsäkras möjligheter till nära samarbete med det utvecklingsbolag som kan komma att inrättas för energiområdet. Det är viktigt att tillgäng- liga resurser i fräga om såväl utveckling som organisation utnyttjas så effektivt som möjligt."

Arbetet med översynen av de ekonomiska planerna har genomförts under ledning av den nye verkställande direktören. som tillträdde l979-03- IS.. och under medverkan av ekonomisk expertis. som ställts till förfogan- de från departementet. Material sotn närmare belyser de frågor som be- handlas nedan hari särskild ordning ställts till departementets förfogande.

Vi ber härmed att få redovisa bolagets — dvs. styrelsens och företagsled- ningens — förslag till rekonstruktion av den finansiella ställningen samt planer för en successiv reduktion av underskotten på verksamheten.

Resultat"!veckling

Som tidigare anmälts har verksamheten visat otillfredställande ekono- miska resultat de senaste åren. Det preliminära utfallet för 1978/79 är väsentligt sämre än budget. huvudsakligen beroende på att omsättningen sjunkit. Resultatutvecklingen är otillfredsställande inte bara för den käm- tekniska divisionen; även divisionen för ny energiteknik visar ett visst underskott. främst på grund av förseningar i energiforskningsprogrammen. Utvecklingen av resultaten före extraordinära poster och bokslutsdisposi- tioncr under l976/77—l978/79 visas i tabell 1. Med nuvarande statsanslag och uppdragsvolym från myndigheter uppgår underskottet till ca 25 milj. kr./är.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1979/80:18 10

Tabell 1 Resultat i sammandrag (milj. kr.) Prognos

1976/77 1977/78 1978/79 Rörelsens intäkter' * 177.0 191.7 177.8 Rörelsens kostnaderz 156.2 189.2 [80,9 Rörelseresultat före avskrivningar 20.8 2.5 - 3,1 Avskrivningar enligt plan 11,6 12,2 17,2 Rörelseresultat efter avskrivningar 9.2 — 9.7 —20.3 Finansiellt netto — 0.3 — 2.6 — 3.5 Resultat efter finansiellt netto 8.9 — 12.3 —23,8 Extraordinära intäkter och kostnader — 1.9 0,4 3.7 Resultat före boksluts- dispositioner och skatt 7,0 — 11.9 —20.1

' Inkl. förändring av pågående arbeten 13.9 — 8.5 — 2.0 1 Exkl. Ranstad

Tvåårsplun 1979/80 -— [980/81

En plan har utarbetats för tväårsperioden 1979-07-01—1981-06-30. vilken innehåller åtgärder av skilda slag för att på kort sikt — 2—3 år — genomföra de resultatförbättn'ngar som bedömts möjliga för den nuvarande verksam- heten. Åtgärderna har i huvudsak följande karaktär: — kostnadsbcsparingar och rationaliseringsaktiviteter för verksamhets- grenar som kommer att bibehålla sin nuvarande inriktning och omfatt- ning — marknadsmässig kostnads- och intäktsanpassning. främst för vissa typer av utbud av konsulttjänster — anpassning av personella och fysiska resurser till det minskade behov som förutses främst inom det kärntekniska omrädet — strukturella ingrepp för att avskilja vissa typer av verksamhet — förstärkta insatser på nya och utvecklingsbara befintliga verksamhets- grenar. Intäkterna beräknas kunna ökas till de reala nivåer som uppnåddes 1976/ 77 och l977/78.

Utfallet av åtgärderna förväntas bli att trenden mot allt större underskott brytes. Full effekt erhålles dock ej under tväärsperioden.

Rexultulriskvr

Vi har försökt bedöma riskerna för att de prognostiserade resultaten ej kommer att kunna innehållas. Den labila situationen inom energipolitiken kan medföra tidsförskjutningar i programorganens beslutsprocess samt osäkerhet inom kraftindustrin om förutsättningarna för dess framtida pla- nering. Speciellt bör det påpekas att vi kan träffas av liknande extrakost- nader och intäktsbortfall som kraftindustrin erfarit genom beslutet om folkomröstning. exempelvis i form av avbeställningar eller önskemål om

• Sida 11
•  Original

Prop. 1979/80: 18 11

senareläggningar av beordrat arbete. Oljeprisutvecklingen påverkar kraf- tigt bolagets kostnader för energiförbrukning och transporter och kan förorsaka inflatoriska kostnadsökningar i övrigt. som ej omedelbart kom- penseras i taxehöjningar och höjda anslag. En resultatrisk av storleksord- ningen 5- 10 milj. kr. per år kan därför icke uteslutas.

Extraurdiniira poster

Ett särskild genomgång har gjorts av behovet av extraordinära åtgärder för att anpassa verksamheten samt värderingen av tillgångar och skulder till de förändrade förutsättningar som tvåårsplanen bygger på.

Under tvåårsperioden krävs bl.a. åtgärder för avfallshanteringen. SKI har numera tillstyrkt de planer för den framtida hanteringen som framlagts av bolaget. Kostnader som beräknas falla på perioden har medtagits i resultatplanen. En särskild ansökan om medel för detta ändamål har läm- nats utan åtgärd av departementet i avvaktan på SKl:s yttrande.

l balansräkningen finns upptaget (planenliga) värden för vissa anlägg- ningstillgångar. som ej har en rationell användning eller är förräntnings- bara enligt våra planer. Dessa tillgångar föreslas skrivas av i sin helhet under 1979/80.

Vissa andra anläggningar. främst avseende bränslelaboraton'et. förvän- tas få en avsevärt kortare livslängd. varför de årliga avskrivningarna ökats i resultatplanen. vilket ställer krav på motsvarande höjningar av de framti— da intäkterna.

En viktig fråga är de framtida garantiansvar som för närvarande åvilar bolaget för eventuell dekontaminering respektive återställning av anlägg- ningar på Drottning Kristinas väg. i Ågesta och Ranstad. [ fråga om Ranstad finns dessutom ett åtagande från bolaget att genom aktieägartill- skott täcka underskott i Ranstad Skifferaktiebolag i förhållande till ägaran- delen. Inom bolaget finns ej några finansiella resurser för att infria dessa.

För budgetåren 1979/80 och 1980/81 beräknas extra medel erforderliga för en anpassning av personalresurserna till den nya verksamhetens om- fattning och inriktning. AVSikten är att dessa skall användas för att bereda övertalig personal inom Vissa organisationsenheter ny sysselsättning inom eller utom företaget.

Förviagxutveckiing

Vi anser att bolagets erfarenhet av utveckling av nya energitekniska processer är en viktig tillgång som nu kan utnyttjas för att i ökande omfattning sättas in i arbetet med till kärntekniken alternativ energiteknik. samt att den infrastruktur av kunnande och resurser som vi besitter verk- samt kan bidra till att påskynda utvecklingen inom dessa områden.

Det är av stor betydelse för företaget att den närmaste tvåårsperioden användes för att bygga upp den grundläggande kompetens som under alla förhållanden och i stort sett oberoende av framtida beslut om energipoliti- ken kommer att erfordras för att bedriva ett seriöst forsknings- och utveck- lingsarbete på det energitekniska omrädet.

En sådan satsning är av avgörande betydelse för personalens och företa— gets framtida vitalitet och är nödvändig för att man skall kunna undvika allvarliga ingrepp i företagets struktur.

De insatser som här avses kan förväntas vara av följande eller likartad karaktär: — vidareutbildning och omskolning av den nuvarande personalstyrkan för

• Sida 12
•  Original

Prop. 1979/80: 18 13

att bredda och fördjupa dess kompetens och öka flexibiliteten inför en ändrad inriktning = nyrekrytering av specialister med kompetens inom Verksamhetsområ- den som nyetablerats inom företaget = eget forsknings- och utvecklingsarbete som erfordras för att bygga upp eller komplettera kompetens i basorganisationen -— förvärv av teknik som erfordras för verksamheten men som redan finns utvecklad på annat håll —- initialkostnader i samband med övertagande av projekt från andra in- tressenter. Inom divisionen för ny energiteknik planeras således en fortsatt satsning inom områdena förbränning och förgasning av organiska bränslen. Re- sttrser skall byggas upp för kolanalys och -karakterisering samt systemstu- dier av kolhantering och -beredning. Vidare planeras utökade förbrän- ningsstudier avseende kolpulvcr och -slurry. En liknande resursbas plane- ras inom området förgasning. Inom solenergisektorn kan nya initiativ eller samarbeten aktualiseras.

Bolagets nuvarande planer baseras på förutsättningen att kärntekniken även i fortsättningen kommer att utnyttjas för den inhemska energiförsötj- ningen. Utbyggnaden av kärnkraften kommer dock att stagnera inom landet medan exportmarknaden bedömes möjlig att utveckla vidare. Mot denna bakgrund inriktas bolagets kärntekniska resurser gradvis alltmer mot bränsleundersökningar. avfallsteknik samt säkerhet och skydd vid drift och underhåll av kämkraftanläggningarna.

De nu föreslagna reduktionerna av bolagets resurser som erfordras av företagsckonomiska skäl kan medföra effekter som ur andra synvinklar ej är önskvärda med hänsyn till behovet av att bibehålla en tillfredsställande kärnteknisk kompetens inom landet. Ett område som särskilt bör observe- ras är inhemsk kärnbränsleutveckling, för vilken bolaget för närvarande ej får full täckning för sina kostnader.

Inom divisionen för kärnteknik kan de fortsatta satsningarna komma att avse metoder för koncentrering. inneslutning och lagring av radioaktivt avfall. samt beträffande reaktorsäkerhet såväl teoretisk som experimentell verksamhet avseende man-maskin-problemet. Kommersiellt lovande pro- dukter utanför kärnkraftområdet kan i samarbete med andra företag kom- ma att framställas genom bestrålning i R2-reaktorn.

Vi har ttnder senare är etablerat ett industriellt samarbete såväl inom kärntekniken som på andra områden. Dylikt samarbete har främst arran- gerats med utnyttjande av de möjligheter som de s. k. kollektivforsknings- avtalen har erbjudit. I företagets planer ingår att fortsätta det på detta sätt redan etablerade samarbetet under tvåårsperioden. Det är emellertid nu angeläget att kttnna gå vidare genom överenskommelser med nya industri- partners och under mindre bundna former än vad kollektivforskningsavta- len hittills har erbjudit.

För de ändamål som här ovan angivits beräknas behovet av medel utgöra totalt 55 milj. kr. ttnder tvåårsperioden. Vi föreslår att medlen ställs till vårt förfogande som ett ramanslag. för vilket styrelsen från fall till fall har att besluta om dispositionen.

En långsiktig plan med förslag till inriktning och omfattning av bolagets framtida insatser kräver en nära samordning med andra intressenter inom det energitekniska området i Sverige. En fast planeringsgrund kommer inte att stå till buds före folkomröstningen om kärnkraften och statsmakternas

• Sida 13
•  Original

Prop. 1979/80: 18 13

beslut om energipolitikens framtida inriktning. Vi avser därför att åter- komma mcd vår syn på företagets långsiktiga profil och en redovisning av bolagets långsiktiga planering i samband med anslagsskrivelse för 1981/82.

Investeringar

Under senare år har bolaget ålagts att utföra betydande investeringar av miljöskäl. som ej kunnat kompenseras genom ökade intäkter."

Erforderliga reinvesteringar för att vidmakthålla kapacitet och standard i Studsvik har fått skjutas på framtiden.

Tvåårsplanen innehåller förslag till investeringar till ett belopp av när- mare 60 milj. kr. för koncernen. Häri ingår dels reinvesteringar av ovan nämnt slag. dels nyinvesteringar som hänger samman med de förslag till satsningar på teknik som den grundläggande planen innehåller.

Rörelse/(apitai

Som framgår av resultatplanerna förväntas den externa omsättningen för moderbolaget öka från ca 180 milj. kr. 1978/79 till 250 milj.kr. 1980/81 räknat i löpande penningvärde. Detta kommer att medföra ett behov av ökat rörelsekapital som inte kan genereras inom rörelsen. Den erforderliga ökningen beräknas till drygt 26 milj. kr. för tvåårsperioden.

Likviditet och soliditet

Den inledningsvis relaterade ogynnsamma resultatutvecklingen har självfallet varit påfrestande för bolagets likvida ställning. Det kan förefalla egendomligt att bolaget mot den bakgrunden har kunnat bibehålla sin soliditet. Man måste vara medveten om att de kapitaltillskott som tidigare skett under 1970—talet i allt väsentligt tillkommit genom omvandling av skuldreverser till eget kapital och således utan någon motsvarande likvidi— tetspäfyllning.

Likviditetsproblemen har därvidlag lösts främst genom realisation av bolagets tillgångar.

Sammanfattningsvis byggs bolagets behov av tillskott av likvida medel upp av följande ovan kommenterade komponenter (milj. kr.):

]. Resultatet före avskrivningar men efter extraordinära poster och riskgarderingar ger ett likviditetsmässigt underskott av 27

2. Rörelsekapital, ökning 26 3. Investeringar 59 Summa 112

Därtill kommer 4. Företagsutveckling 55

Totalt 167

Studsviks egna kapital per 1979-06—30. beräknat inklusive minoritetsan- delar och Obeskattade reserver. bedöms komma att uppgå till 65 milj. kr., vilket motsvarar en soliditet av 30% av balansomslutningen. Tvåårspro- gnosens konsekvenser för kapitalutvecklingen innebär att ett kapitaltill- skott erfordras för att bevara den aktierättsliga soliditeten. För Studsviks verksamhet bör soliditeten under inga förhållanden understiga 30% av balansomslutningen.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1979/80: 18 14

Äskanden

De anslag som bolaget beräknat bli anvisade inom den normala budgeten framgår av tabell 2.

Tabell 2 Statsanslag förutsatta i prognos 1978/79, budget 1979/80 och plan 1980/81. milj. kr.

1978/79 1979/80 1980/81

Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB 46.0 47.0 47,0 Energiteknisk grundforskning 2 2 2 5 Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik AB 12.0 12.0 6,0 lntemationellt samarbete m.m. 2.2 2.8 2,8 62,45 64,3 58,55

Mot bakgrund av vad som ovan anförts om Studsviks ekonomiska utveckling och finansiella ställning får vi härmed hemställa att för budget-

ären 1979/80 och 1980/81 ett särskilt bidrag till verksamheten för att täcka underskott och extraordinära kostnader beviljas med 27 milj. kr. — ett särskilt anslag för företagsutveckling beviljas med 55 milj. kr. — samt ett kapitaltillskott beviljas för täckande av övriga '

behov av likvida medel med 85 milj. kr.

Vi hemställer dessutom att bolaget garanteras full kompensation för eventuella framtida kostnader för infriandet av dess åtaganden avseende dekontaminering och återställning av anläggningar på Drottning Kristinas väg. samt i Ågesta och Ranstad.

Studsvik 1979—06-26 STUDSVIK ENERGITEKNIK AKTIEBOLAG

Kjell Håkansson

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979