Prop. 1977/78:110
om energiforskning m.m.
Prop. 1977/78: 110
Regeringens proposition 1977/78: 110
om energiforskning m.m.;
beslutad den 23 februari 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som'har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. '
På regeringens vägnar
PER AHLMARK OLOF JOHANSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om utökat statligt stöd till forsk- ning och utveckling m.m. inom energiområdet. De största insatserna föreslås i fråga om förnyelsebara energikällor, särskilt vindenergi och energi ur biomassa, samt beträffande energianvändning inom bebyggelse och i industriella processer.
Huvuddelen av insatserna föreslås ske inom ett nytt sammanhållet, ' treårigt Huvudprogram Energiforskning. I propositionen läggs fram för- slag om riktlinjer och medeleeräkningar för programmet under budget- åren 1978/79—1980/81.
Vidare läggs i propositionen fram förslag om riktlinjer och anslag för verksamheten vid AB Atomenergi. Bolaget föreslås få betydande upp- gift-er vad gäller utvecklingen av främst inhemska bränslen.
För treårsperioden 1978/79—1980/81 beräknas i propositionen stat- liga insatser om sammanlagt 1 000 milj. kr. Härav utgör 842 milj. kr. en treårig ram för Huvudprogram Energiforskning' och vissa därmed sammanhängande insatser. Som bidrag till verksamheten vid AB Atom- energi beräknas en motsvarande treårsram om 140 milj. kr.
1 Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr 110
Prop. 1977/78: 110 2
Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-02-23
Närvarande: statsrådet Ahlmark, ordförande, och statsråden Bohman, Turesson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troeds- son, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Jo- hansson, Friggebo
Föredragande: statsrådet Johansson
Proposition om energiforskning m. m.
1. Inledning
Riksdagen beslöt år 1975 om väsentligt ökade statliga insatser för forskning och utveckling inom energiområdet inom ramen för ett tre- årigt (budgetåren 1975/76—1977/78) I—luvudprogram Energiforskning (prop. 1975: 30, NU 1975: 30, rskr 1975: 202).
Delegationen för energiforskning (I 1975: 02, DFE) tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för att bl.a. ta fram underlag för statsmakternas beslut om omfattning och inriktning av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet sedan det av riksdagen år 1975 beslutade treåriga energiforskningsprogrammet hade genomförts. Delegationens uppgift härvidlag har preciserats genom tilläggsdirektiv den 10 juni 1976 och den 10 februari 1977.
Delegationen avgav i september 1977 betänkandet (SOU 1977: 56) Energi —— program för forskning, utveckling, demonstration med förslag om inriktningen av energiforskningen efter utgången av budgetåret 1977/ 78.1 Till betänkandet har fogats ett omfattande underlag (SOU 1977: 57—62) utarbetat av de myndigheter som svarar för energiforsknings- programmets genomförande under treårsperioden 1975/"76—1977/78.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av försvarets forskningsanstalt (FOA), socialstyrelsen, statens järnvägar, statens väg- verk, statens väg- och trafikinstitut, transportforskningsdelegationen (TFD), sjöfartsverket, luftfartsverket, Sveriges meteorologiska och hyd- rologiska institut (SMHI), statens geotekniska institut, byggnadsstyrelscn, riksrevisionsverket (RRV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),
1 Betänkandet har avgetts av direktören Olof Hörmander, ordförande, riks- dagsledamöterna Pär Granstedt, Lennart Pettersson, Per Unckel och Nils— Erik Wååg, fil. dr Lars Kristoferson, pol. mag. Lars-Göran Redbrandt och civilingenjör Sigfrid Wennerberg.
Prop. 1977/78: 110 ' 3
forskningsrådsnämnden, naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), han- delshögskolan i Stockholm, lantbruksstyrelsen, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksunivcrsitet, jordbrukstekniska institutet, statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, statens strålskyddsinstitut, statens råd för skogs- och jordbruksforskning, konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsma'rknadsstyrelsen, bostadsstyrclsen, sta- tens råd för byggnadsforskning (BFR), statens institut för byggnadsforsk- ning, statens planverk, statens industriverk, Sveriges geologiska under- sökning, statens vattenfallsverk, statens kämkraftinspektion, styrelsen för teknisk utveckling, statens utvecklingsfond, statens provningsanstalt, nämnden för energiproduktionsforskning (NE), domänverkct, program- rådet för radioaktivt avfall, trafikpolitiska utredningen, energisparkom- mittén, energikommissionen, AB Asea-Atom, AB Atomenergi, Centrala ' driftledningen, Centralorganisationen SACO,/SR, Hyresgästernas riks- förbund, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Jernkontoret, Koopera— tiva förbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbun- det, Lantbrukarnas riksförbund, Statsföretag AB, Svensk industriför— ening, Svensk kärnbränsleförsörjning AB, Svensk Metanolutveckling AB, Svenska elverksföreningen, Svenska gasföreningen, Svenska kom- munförbundet, Svenska kraftverksföreningcn, Svenska lokaltrafikför— eningen, Svcnska petroleum institutet, Svenska Uppfinnareföreningen, Svenska åkeriförbundet, Sveriges civilingenjörsförbund CF/STF, Sveri- ges naturvetareförbund, Sveriges redareförening, Tjänstemännens cen- tralorganisation (TCO), Kungl. Vetenskapsakademien och Vänsterpar— tiet kommunisterna. ' .
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges hantverks-l och industriorga- nisation samt Sveriges industriförbund har avgett gemensamt yttrande genom sitt energipolitiska organ Näringslivets energidel-cgation.
Till UHÄzs yttrande har fogats yttranden av universiteten och de tek— niska högskolorna.
DFE har i oktober 1977 i en till industridepartementet ingiven pro- memoria redovisat erfarenheter, synpunkter och vissa förslag rörande organisationen för det statliga energiforskningsprogrammet.
DFE har vidare till industridepartementet överlämnat ett av statskon- toret utarbetat Förslag till plan för studie av informationsförsörjningen inom energiområdet. .
AB Atomenergi har ingivit förslag till treårsplan för verksamheten i Studsvik budgetåren 1978/79—1980/81.
Efter remiss har yttrande över en till planen fogad redovisning av hantering av radioaktivt avfall i Studsvik avgetts av statens kärnkraftin— spektion,
Svensk Metanolutveckling AB har i september 1977 överlämnat en re- dogörelse rörande produktion och användning av metanol som drivme- del.
Prop. 1977/78: 110 4
AB Atomenergi har i augusti 1977. överlämnat en sammanfattande lä- gesrapport för det svensk-finska utredningsarbetet på värmcreaktorom— rådet. '
BFR har i februari 1978 överlämnat en redovisning av behovet av utvidgat stöd till industriellt utvecklingsarbetc inom programmet Energi— användning för bebyggelse i det nationella energiforskningsprogrammet 1978/79—1980/81. "
Det material jag nu har redovisat kompletteras genom följande redo- görelser och rapporter från NE och från DFE.
Torv i Sverige (NE 1977: 1) Vindenergi i Sverige (NE 1977: 2) Geotermisk energi för Sverige (NE 1977: 3) Vågenergi i Sverige (NE 1977: 4) Solenergi i Sverige (NE 1977: 21) Saltenergi i Sverige (NE 1977: 22) Kol i Sverige (NE 1977: 23) Energibärarnas betydelse för den långsiktiga energipolitiska handlings- friheten (DFE—rapport nr 3)
Forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet —- en global översikt 1977 (DFB-rapport nr 4)
Energiförsörjningsalternativ för Sverige år 2000 (DFE-rapport nr 5 och 6) samt
Miljö- och hälsoeffekter av tekniska energisystem i normal drift (DFE- rapport nr 7).
Ett flertal internationella organisationer bearbetar frågor om forsk- ning och utveckling inom energiområdet. Inom det internationella ener- giorganet, IEA, har bl. a. lagts fram rapporten Towards an International Strategy for Energy Research and Development.
I prop. 1977/78: 100 (bil. 17 s. 228) har regeringen föreslagit riksda- gen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1978/79 beräkna
1. till Energiforskning ett reservationsanslag av 114,3 milj. kr.,
2. till Grundläggande forskning för energiområdet ett reservations- anslag av 6 129 000 kr., '
3. till Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi ett reser- ' vationsanslag av 44 750 000 kr.,
4. till Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atom— energi ett reservationsanslag av 15 milj. kr.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor. Jag kommer i det följande också att lägga fram förslag om ett nytt treårigt energiforskningspro- gram och vissa riktlinjer för verksamheten vid AB Atomenergi. '
Prop. 1977/78: 110 ' 5
2. Forskning, utveckling och demonstration'inom energiområdet
2.1. Den hittillsvarande verksamheten
Mot bakgrund av förslag från energiprogramkommittén (I 1973: 06) i betänkandet (SOU 1974: 72) Energi —— program för forskning och ut— veckling lade regeringcn i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 431—466, 475—476) fram förslag om ett treårigt Huvudprogram Energiforskning att genom- föras under budgetåren 1975/76—1977/78. Enligt riksdagens beslut (NU 1975: 30, rskr 1975: 202) beräknades för huvudprogrammet och vissa därmed sammanhängande insatser en ram av 366 milj. kr.
I propositionen framhöll föredraganden att en målmedveten planering och styrning och en systematisk uppföljning av verksamheten inom hu- vudprogrammet krävs för att samhällets insatser på forskning och ut- veckling inom energiområdet skall bli effektiva och resultaten i över- ensstämmelse med energipolitiken. Som grundprincip för den nuvarande organisationen för energiforskning gäller att programansvaret eller de planerande och beställande funktionerna å ena sidan och de utförande å den andra vilar på skilda organisationer.
Innebörden av programansvaret definierades som ett åliggande att för resp. program dels genomföra en översiktlig planering av verksam- heten inom de av statsmakterna anvisade allmänna ramarna, dels ut- arbeta konkreta planer för verksamheten i termer av mål, tidplaner och kostnader för delprogram, programelement och projekt såsom underlag för beställningar av forsknings- och utvecklingsarbetc.
Huvudprogrammet delades upp på sex program enligt följande sam- manställning. Ansvaret för de olika programmen fördelades mellan styrelsen för teknisk utveckling (STU), transportforslcningsdelegationen (TFD), statens råd för byggnadsforskning (BFR), den nybildade nämn- den för energiproduktionsforskning (NE) samt den enligt regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 tillkallade delegationen för energiforsk- ning (I 1975: 02, DFE).
Program . Program- ansvarigt organ
Energianvändning i industriella processer STU Energianvändning för transporter och samfärdsel TFD
Energianvändning för lokalkomfort ' ' BFR
Återvinning av energi i varor m.m. STU Energiproduktion NE Allmänna energisystemstudier DFE
DFE gavs också i uppgift att samordna programmet och att ta "fram underlag för statsmaktemas'beslut om omfattning och inriktning av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom energiområdet sedan det beslutade treårsprogrammet hade genomförts. '
Prop. 1977/78: 110 6
Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77: 107, CU 1976/77: 32, 34, rskr 1976/77: 244, 245) har för innevarande budgetår särskilda medel ställts till BFR:s förfogande för lån och bidrag till forskningsinriktat experi— mentbyggande. . .
På tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78 har riksdagen utöver den beräknade treårsramen anvisat 7 milj. kr. för utökade insatser inom vindenergiområdet (prop. 1977/78:25 bil. 11, NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108).
Som komplement till verksamheten inom Huvudprogram Energi- forskning har för Grundläggande forskning för energiområdet under samma treårsperiod anvisats sammanlagt ca 17 milj. kr.
I det följande redovisas i korthet den hittillsvarande verksamheten inom de olika programmen.
2.1.1. Energianvändning i industriella processer m. m.
Pappers— och massa- samt järn- och stålindustrin svarar för ca 60 % av industrins energianvändning. Verksamheten inom programmet har därför i stor utsträckning koncentrerats till insatser för att minska energianvändningen inom dessa branscher. Inom området papper och massa pågår projekt med syfte att minska energibehovet för defibrering, torkning och blekning samt för att spara energi genom bättre samord- ning av produktionsprocesscns olika delar. Inom området järn och stål har arbetet syftat till att ge underlag för utveckling mot produktion baserad på smältreduktion och kontinuerligt varmt materialflöde.
Besparingsmöjlighetema är i-vissa fall betydande även inom andra branscher. STU har därför också lämnat stöd till flera projekt utanför trä-, massa- och pappersområdet samt järn— och stålområdet. Som exem— pel kan nämnas studier av förbränningsförloppet, återvinning av värme vid torkanläggningar, användning av solvärme för torkning, inventering av möjligheterna att samtidigt förbättra yttre och inre miljö och minska energiförbrukningen vid lösningsmedelsproduktion, studie av besparings- möjligheter inom manuell glasindustri samt ett antal projekt rörande möjligheter att minska energibehovet för drift av växthus.
Ett flertal projekt pågår med syfte att åstadkomma bättre värme— pumpar för användning i industriella processer. Bl. a. 'studeras möjlig- heterna att genom ett motströmsförfarande minska temperaturfallen -i - pumpanläggningarna samt olika typer av värmepumpar med icke-elek- trisk drift.
STU har påbörjat en kartläggning av de mindre företagens energi— problem och energibehov med' syfte att identifiera lämpliga områden för forsknings- och utvecklingsinsatser. Utvecklingspro'jekt har som följd härav startats inom t. ex. området infrarödteknik.
Prop. 1977/78: 110 " 7
2.1.2. Energianvändning för transporter och samfärdsel
Programmet är indelat i två delprogram, Transportsystemets utveck— ling och Energianvändning i drivsystem. Vissa frågor beträffande del- programmet Energianvändning i drivsystem handläggs av STU.
Inom delprogrammet Transportsystemets utveckling stöder TFD f.n. drygt ett tiotal större projekt. Dessutom har några mindre projekt och pilotstudier hittills avslutats.
Vissa av de pågående projekten avser systemstudier som griper över stora delar av transportsektorn. Bland dessa kan nämnas en studie som berör energieffektiviteten inom det svenska person- och godstransport- systemet. Andra övergripande studier avser samspelet och beroendeför- hållandena mellan å ena sidan transportapparatens struktur och utform- ning och å andra sidan övriga samhällssektorer.
På persontransportsidan studeras bl.a. sambandet mellan tätorts- struktur, persontransporter och energikonsumtion. Mera specifika per- sontransportstudier rör möjligheterna till energibesparingar genom ökad samåkning till och från arbetet i privata fordon samt genom förbättrat utnyttjande av taxi.
Inom delprogrammet Energianvändning i drivsystem har verksam- heten hittills främst inriktats på utveckling av alternativa drivsystem. Här märks främst projekt rörande stirlingmotor med keramiska kompo— nenter, gasturbin med keramiska komponenter och hybriddrivsystem baserade på otto- eller dieselmotorer med hydraulisk eller mekanisk energiackumulering.
Visst arbete har även lagts ned på utveckling av energiackumulatorer och energiomvandlare, huvudsakligen som en förberedelse för en fram- tida användning av elektriska drivsystem. Här märks främst mycket energitäta jämbattcrier.
Vissa insatser har vidare gjorts för utveckling av befintliga driv- system, t.ex. förbättring av förbränningen i konventionella motorer med hjälp av katalysatorer, samt för anpassning av motorer till alterna- tiva drivmedel, t. ex. prov med pulverdrivmedel.
Inom delprogrammet Energianvändning i drivsystem har även finan- sierats huvuddelen av verksamheten vid Svensk Metanolutveckling AB. Verksamheten avser utredningar och studier av metanol som drivmedel och innefattar såväl laboratorieförsök som fältförsök med ren metanol och med metanolinblandning i bensin. '
2.1.3. Energianvändning för lokalkomfort
Frågor om industriell utveckling inom programmet handläggs av STU.
Inom delprogrammet Systemfrågor har bl. a. gjorts en kartläggning av energisparmöjligheterna i det svenska byggnadsbeståndet. Vidare har påbörjats tillämpade förstudier kring energianpassad områdes- och de-
Prop. 1977/78: 110 8
taljplanering och projekt rörande bebyggelsestruktur och värmesystem vid utbyggnad av tätorter. Under innevarande budgetår pågår planering och förstudier rörande energi- och samhällsplanering samt utveckling av den kommunala energiplaneringen. .
Inom delprogrammet Klimathygien har arbetet främst syftat till att fastställa de krav på inomhusklimatets olika variabler som ställs av _bru- karna. Under innevarande budgetår avses verksamheten inriktas mot att dels utveckla säkra system och metoder för kontroll av klimatvärden, dels ange undre gränsvärden för termiska klimatkrav och för luftkvalitet samt att redovisa energikonsekvenserna av en tillämpning av dessa.
Inom delprogrammen Byggnaden och Installations- och apparatteknik har utförts förstudier och översikter rörande bl. a. möjligheterna att ut- nyttja solvärme på tak i tätbebyggda områden. Studier av solvärme— system med luft som värmebärande medium har påbörjats som komple- ment till de tidigare igångsatta studierna av system med vatten som vår- mebärare. Under innevarande budgetår slutrapporteras de första svenska solvärmehusen och nya startas. Vidare inleds projektering av större sol- värmecentralcr.
Inom värmepumpområdet har forsknings- och utvecklingsinsatserna inriktats på komponent- och systemstudier vid forskningslaboratorier samt på fältmätningar, som utförs av bl. a. Sydsvenska kraft AB. Studier har inletts rörande bl. a. driftegenskaper och ekonomi i tillämpningar där värmepumpar utnyttjas som s. k. grundlastaggregat för uppvärmning och varmvattenberedning i befintliga flerfamiljshus. Vidare har igång— satts projekt rörande alternativa drivkällor, t. ex. dieselmotorer för värmepumpar av olika storleksklasser och system med andra värme- källor än luft, främst jordvärmesystem. Under innevarande budgetår väntas studier rörande jordvärmesystem, dieseldrivna aggregat och åter— vinning av värme ur frånluft bli slutförda och ge underlag för fortsatta studier och fullskaleförsök.
I övrigt har bl. a. startats ett flertal projekt rörande byggnaders och byggnadsdelars lufttäthet. Vidare har tidigare .studier av energibespa- rande åtgärder i flerfamiljshus fortsatts. Andra områden som har be- handlats är energisnåla småhus, reglersystem, omställning av distribu- tionssystem och värmcinstallationer till lågtemperaturdistribution, indivi- duell mätning av energi samt tillämpade kalkylmctoder för beräkning av energibesparande åtgärders lönsamhet. Som exempel på industriella ut- vecklingsprojekt kan nämnas teknik för värmemätning i lägenheter i flerfamiljshus, solfångare som tillsatsvärme för befintliga enfamiljshus med konventionell uppvärmning i övrigt, stirlingmotorns möjligheter för värmepumpteknik, värmepumpsystem för utnyttjande av värme från avloppsvatten samt utveckling av dynamisk isolering.
Inom delprogrammet Entreprenader har bl. a. avslutats en studie av byggproduktionens energiprofil. Vidare har slutförts en energianalys
Prop. 1977/78: 110 . ' ' 9
av byggmaterialtransporter. För-studier har påbörjats rörande energiför- brukningen på byggnadsarbetsplatser och inom väg- och anläggnings- sektorn. Slutligen har genomförts en jämförelse av energiförbrukningen vid tillverkning av asfaltmassa med olika metoder.
I nära anknytning till verksamheten inom programmet Energianvänd- ning för lokalkomfort har BFR bedrivit den s.k. EPD-vcrksamheten (energiinriktad prototyp— och demonstrationsverksamhet inom bebyg- gelsesektom) med inriktning främst på trimning av små och medelstora oljeeldade värmecentraler samt försök med kommunal encrgiplanering i Gävle. Verksamheten finansieras från bostadsdepartementets huvudti- tel, anslaget Vissa energibesparande åtgärder i byggnadsbeståndet m.m. Under budgetåret 1977/78 har vidare inletts den tidigare nämnda verk- samheten med forskningsinriktat experimentbyggande.
2.1.4 Återvinning av energi i varor m. m.
Arbetet inom programmet har bedrivits inom följande områden: Försök att framställa metan genom mikrobiell omvandling av gödsel oeh annat avfall har genomförts. Resultaten visar att metoderna måste utvecklas ytterligare för att bli kommersiellt användbara. Arbete pågår för att ta fram extraktionsmetoder och .hydrometallurgiska metoder för återvinning av metaller. Om detta ger förväntat resultat kommer man att kunna laka ut metaller ur avfall. Utredning pågår rörande tänkbara användningar av halm som bl. a. byggnadsmaterial. Försök med pyrolys av bl. a. sopor har genomförts i en fullskaleanläggning. Utvärdering av dessa försök pågår.
2.1.5 Energiproduktion Fissionsenergi Verksamheten har i huvudsak bedrivits inom följande områden: Lätt- vattenreaktorers säkerhet, Värmereaktorer, Framtida reaktorsystem, Ut- Vinning av uran, Anrikning av uran, Plutoniumåterföring, Upparbetning av kärnbränsle och hantering av radioaktivt avfall samt Radioekologi. Hittills stödda projekt innebär huvudsakligen fullföljande av tidigare påbörjad verksamhet vid AB Atomenergi med tonvikten på området Lättvattenreaktorers säkerhet.
Spillvärmeutnyttjande
Bedömningar av förutsättningarna för spillvärmeutnyttjande har ge— nomförts dels av NE:s planeringsgrupp för spillvärmeutnyttjande, dels inom ramen för ett särskilt regeringsuppdrag. Resultaten har av NE re- dovisats i programplan för NE-programmet Fjärrspillvärme (NE 1977: 18) och avses belysas ytterligare i en särskild planeringsrapport.
Hittills stödda projekt avser främst systemstudier och inventeringar Samt utveckling av teknik för utvinning, överföring och lagring av spill-
Prop. 1977/78: 110 10
värme. Beställningar inom delprogrammet har huvudsakligen gått" till AB Atomenergi.
Olja och Naturgas Ingen verksamhet har förekommit inom detta delprogram.
Organiska bränslen Verksamheten har bedrivits inom fem olika områden, som i det föl- jande beskrivs var för sig.
Kol
Bedömningar av förutsättningarna för kolanvändning i Sverige har redovisats i planeringsrapporten Kol i Sverige (NE 1977: 23).
Stor uppmärksamhet har ägnats åt att följa den internationella kol— utvecklingen, särskilt vad gäller nya metoder att tillverka flytande och gasformiga bränslen av kol. Detta har till stor del kunnat ske genom deltagande i forskningssamarbetet inom IEA.
Hittills stödda projekt avser miljökonsekvenser av kolanvändning i Sverige, nya sätt att hantera kol samt den förbränningstekniska utveck- ling som nödvändiggörs av användning av ny kolteknik.
Torv
Bedömningar av förutsättningarna för torvanvändning i Sverige har redovisats i planeringsrapporten Torv i Sverige (NE 1977: 1).
Stor uppmärksamhet har ägnats åt att studera utvecklingen på torv- området i Finland, Sovjetunionen och på Irland där torv i dag används för energiproduktion.
Hittills stödda projekt avser främst teknik som innebär effektivare torvhantering och omvandling till högvärdiga bränslen.
Skiffer
Verksamheten har inriktats på att komplettera det arbete som LKAB och Boliden AB har utfört genom stöd till dels dessa företags verksam- het, dels kompletterande insatser rörande förbränning och förgasning av skiffer. På basis härav pågår en bedömning av de energibidrag som skiffern kan ge vid samtidig utvinning av uran, mineraler och kerogen.
Biosystem
Förutsättningarna för storskalig produktion av el, värme och bränslen ur nu ej använd skogsråvara, skogsavfall, energiskog,.halm, vissa typer av annat avfall m. m. har studerats. En långsiktig planering av ett myc- ket omfattande forsknings-, utvecklings- och försöksprogram "har ge- nomförts.
De stödda projekten avser främst grundläggande systemstudier, od-
iProp. 1977/78: 110 11
.ling av energiskog, nyttiggörande av skogsavfall och vissa omvandlings- processer.
Förbränningsteknik
Grundläggande utredningar har genomförts beträffande behovet av ny förbrännings- och förgasningsteknik i anslutning till en eventuell användning av nya energiråvaror. Vidare har studerats den internatio- nella tekniska utvecklingen inom området. Särskild uppmärksamhet har ägnats allbränsleanläggningars behov av förbränningsteknik.
De stödda projekten avser främst fluidbäddstekniken samt förgasning .av inhemska energiråvaror.
Nya bränslesystem
Stöd har utgått till Svensk Metanolutveckling AB för utredningar i .anslutning till NE:s planeringsverksamhet för metanolområdet samt för "utredningar rörande teknik och ekonomi vid produktion av metanol i stor skala.
Inom väteområdet har verksamheten huvudsakligen bestått i förbere- delser för ett samarbetsprojekt inom IEA.
Inom delprogrammet har också stötts projekt rörande bränslecell- 'teknik och utredningar rörande elektrokemisk energiteknik.
Fusionsenergi
Genom avtal dels på regeringsnivå mellan Sverige och den europeiska .atomenergigemenskapcn (Euratom), dels på myndighetsnivå mellan NE och EG-kommissionen har det svenska programmet associerats till Euratoms fusionsprogram.
Kostnaderna för den svenska verksamheten bcstrids av NE och natur- vetenskapliga forskningsrådet samt med bidrag från Euratom. Det senare =utgår som en återbäring av en del av det finansiella medlemsbidrag "Sverige betalar till Euratom. Den svenska verksamheten anpassas succes- -.sivt för att dels ge ett effektivt bidrag till genomförandet av Euratom- programmet, dels möjliggöra en effektiv resultatåterföring till svenska forskare och svensk industri.
Geotermisk energi
Bedömningar av förutsättningarna för storskalig värmeproduktion har redovisats i planeringsrapporten Geotermisk energi för Sverige (NE 1977: 3). Möjligheterna att utnyttja sedimentära berglager i Skåne be- vdöms som mest lovande. Programmet har huvudsakligen inriktats på att experimentellt värdera denna möjlighet med avseende på utvinning, ut- nyttjande och geotermalvattenbehandling.
NE har förvärvat och håller på att bearbeta data från OPAB:s olje- iborrningar i Skåne. Provborrning har inletts i ett befintligt borrhål i
Prop. 1977/78: 110 12
Höllviksnäs i sydvästra Skåne och proqumpning kommer att genom- föras under år 1978.
V i n d e n e r gi
NE övertog år 1975 ansvaret för det av STU igångsatta Vindenergi- programmet. För programmet har planerats tre faser: ”studier och för- sök” 1975—77, ”fullskaleprototyper” 1978—82' samt ”gruppdemon- stration” 1983—85.
Resultatet av den första fasen har i huvudsak framlagts i rapporten Vindenergi i Sverige (NE 1977: 2).
Programfasen ”fullskaleprototyper” håller på att inledas. Under 1977/78 kommer kravspecifikation att utarbetas för att möjliggöra offertinfordran på tre tekniskt något olika varianter av den typ av vind- kraftverk som bedömts vara mest lämpliga i Sverige (ca 2 MW elektrisk effekt från en horisontalaxlad, fåbladig turbin med ca 80 m diameter i ett 80—100 m högt torn). Under slutet av 1978 avses beställningar på konstruktion och uppförande läggas ut. Preliminära diskussioner om samarbete i prototypfasen med Förbundsrepubliken Tyskland pågår f.n. på basis av de samarbetsavtal som Sverige har ingåttinom ramen för IEA-samarbetet under år 1977.
Parallellt med arbetet på fullskaleprototyperna genomförs ett prov- program vid vindkraftverket i Älvkarleby, vilket NE har beställt av Saab-Scania AB och vilket levererades sommaren 1977. Fördjupade studier av vindförhållanden, integrering av vindkraften i elproduktions- systemet, miljöpåverkan etc. pågår.
Övriga energiformer Verksamheten har bedrivits inom fem olika områden, som i det föl- jande beskrivs var för sig.
Solenergi
Bedömningar av förutsättningarna för storskalig produktion av el, värme och bränslen genom konvertering av infallande solstrålning har redovisats i planeringsrapporten Solenergi i Sverige (NE 1977: 21). Tänkbara utvecklingslinjer har bedömts för att finna de för Sverige mest intressanta. Ett fördjupat studium har inletts av ett urval av dessa. Ett val av den eller de utvecklingslinjer, kring vilka den svenska kompeten- sen bör koncentreras, beräknas kunna göras under år 1978.
Vågenergi
Bedömningar av förutsättningarna för elproduktion genom utnytt- jande av vågenergi har redovisats i planeringsrapporten Vågenergi i Sverige (NE 1977: 4).
Hittills stödda projekt har huvudsakligen avsett grundläggande under- sökningar av förutsättningarna att utnyttja vågenergi, inklusive vågmät- ningar.
Prop. 1977/78: 110 - 13
Saltgradientenergi .
En studie av förutsättningar för elproduktion genom utnyttjande av skillnaden i salthalt mellan salt och sött vatten har redovisats i plane- ringsrapporten Saltenergi i Sverige (NE 1977: 22). .
De igångsatta projektens syfte är att verifiera grundidéns bärighet och att undersöka de mest kritiska tekniska problemen.
Temperaturgradientenergi
Genomförda utredningar har visat att förutsättningar saknas för energiproduktion i Sverige genom utnyttjande av temperaturgradient- energi i havs— och sjövatten.
Energilagring Ett omfattande grundläggande utredningsarbete har genomförts. Det kommer att redovisas i en planeringsrapport under år 1978.
2.1.6. Allmänna energisystemstudier
Verksamheten har byggt på energiprogramkommitténs förslag (Ds I 1975 : 3) till plan för programmet.
På DFE:s tillskyndan har byggts upp en särskild forskningsgrupp för energisystemstudier (FFE) vid Stockholms universitet. FFEzs verksam- het har hittills främst gällt nationalekonomiska aspekter på energiför- sörjningen. Projekt har avslutats rörande sysselsättningseffekter och energiförbrukning vid ändrad produktionsinriktning, sysselsättningsef— fekter vid begränsning av energiförbrukningens tillväxt, energiefterfrå- gans priskänslighet, energiprisernas betydelse för produktions- och in- komstfördelningen mellan olika länder, verkningar av- olika system-för energibeskattning och av vissa stimulansåtgärder. FFE:s verksamhet har successivt vidgats under perioden. Bland övriga projekt med en huvud- sakligen samhällsekonomisk inriktning kan nämnas Marknadsstruktur och prissättning på den internationella kolmarknaden samt undersök- ning av möjligheter att bygga ut samhällsekonomiska energistudicr med mått på miljöeffekter. Vidare har bedrivits projekt rörande bl. a. stra- tegistudier för Sveriges framtida energiförsörjning, energiframtider i u-land, regionala effekter av en ökad energihushållning, förändringar i industrins energianvändning och de konsekvenser de får för input- output-analyser samt den övergripande studien Energiförsörjningsalter-l nativ i ett längre perspektiv (EFA 2000, DFE rapport 1977; 5—6).
Under innevarande budgetår inriktas verksamheten på energianaly- ser, energikvalitetsbegrepp och kalkylmetoder, handlingsfrihetsbegrep- pet och dess innebörd vid olika energialternativ, riskbegrepp och säker- hetsuppfattning samt social— och beteendevetenskapliga angreppssätt vid studier av energifrågor. DFE. har också uttalat sig för att vidareföral
Prop. 1977/78: 110 . ' 14
vissa av de projekt som initierats genom framtidsstudiesekretariatets studie Energi och samhälle, vilken har upphört under budgetåret 1977/ 78. Studier förbereds rörande samhällets känslighet för störningar i energitillförseln och energiinsatser i produkter och funktioner.
2.1.7. Övrig verksamhet
Från anslaget Energiforskning bestrids även vissa kostnader för inter- nationellt atomenergisamarbete m.m. Kostnaderna har främst avsett följande ändamål —- Sveriges deltagande i verksamheten inom det internationella atom-
energiorganet (IAEA) —— vissa projekt inom OECD:s atomenergiorgan (NEA) — nordiskt samarbete på atomenergiområdet.
2.1.8. Sammanfattning
Den hittillsvarande medelsanvändningen inom Huvudprogram Energi— forskning och vissa därmed sammanhängande insatser framgår översikt- ligt av följande sammanställning. Beloppen avser läget den 31 oktober 1977 och utvisar disponerade medel under budgetåren 1975/76——1977/78 samt med stöd av givna bemyndiganden gjorda åtaganden för budget- åren 1978/79 och 1979/80. Av sammanställningen framgår vidare de belopp som har anvisats för program och delprogram (avrundade be- lopp, milj. kr.).
Anvi- Disponerade medel 1977-10-31 sat avseende budgetår l975/76— ___—___— 1977/78 1975/76— 1978/79 1979/80 1977/78 Huvudprogram Energiforskning Energianvändning i industriella processer m.m. 35 ' 35,6 8,7 4,8 Energianvändning för transporter och samfärdsel 26 23,6 0,4 0,4 varav Energianvändning i drivsystem 20 18,9 0,2 0,2 Transportsystemets utveckling 6 4,7 0,2 0,2 Energianvändning för laka/komfort 541 49,2 5,8 4,7 varav Klimathygien 6 4,8 1,4 1,4 Byggnaden och Installations- och apparatteknik 37 37,5 2,9 1,8 Entreprenader 2 1,1 — —— Systemfrägor 9 5,8 1,5 1,5 Återvinning av energi i varor m.m. 8,5 7,2 0,4 0,3
Prop. 1977/78: 110 15
Anvi- Disponerade medel 1977-10-31 sat avseende budgetår 1975/76— —— 1977/78 1975/76— 1978/79 1979/80 1977/78 Energiproduktion 215,8 169,2 15,0 5,7 varav Fissionsenergi 71,4 71,4 2,2 1,2 Spillvärmeutnyttjande 23 15,1 1,7 0,5 Organiska bränslen som er- sättning för olja 36,8 27,0 5,7 1.2 Nya bränslesystem 11 6,3 0,8 0,7 Fusionsenergi 19,3 1,1 1,1 Geotermisk energi 73 6 6.7 1,9 0,2 Vindenergi ' 18.3 1,4 0,6 Övriga energiformer 5,1 0,2 0,2 Allmänna energisystemstudier m.m. 12 10,1 3,4 2,6 varav Allmänna energisystemstudier 6 4,6 1,4 0,6 Delegationen för energiforskning 6 5,5 2,0 2,0 Totalt program 1—6 351,3 294,9 33,7 18,5 Med huvudprogrammet samman- 21,7 hängande insatser Total treårsram 373 Grundläggande forskning för energiområdet 16,8 varav till statens naturvetenskapliga forskningsråd 8.4 statens råd för atomforskning" 1,1 styrelsen för teknisk utveckling 3,3 AB Atomenergi 4,0
1 Härutöver disponerar BFR under budgetåret 1977/78 14 milj. kr. inom ramen för tillgängliga medel i fonden för byggnadsforskning för bidrag till planering och uppföljning av experimentbyggande samt 18 milj. kr. från bostadsdepartementets huvudtitel för lån till forskningsinriktat experiment- byggande. 13 Budgetåren 1975/76 och 1976/77.
Regeringen har den 16 februari 1978 uppdragit åt DFE att lämna en samlad redovisning och värdering av verksamheten inom Huvudpro- gram Energiforskning under treårsperioden 1975/76—1977/78.
2.2 Förslag till program för treårsperioden 1978/79—1980/81 2.2.1 Inledning I direktiven den 12 juni 1975 till delegationen för energiforskning (DFE) angavs som en av delegationens uppgifter att ta fram underlag för planering av forskning och utveckling inom energiområdet i ett långsiktigt perspektiv. Underlaget borde redovisas på ett sådant sätt att det kunde tjäna som underlag för statsmakternas beslut om omfattning och inriktning av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiom- rådet sedan det år 1975 beslutade treåriga programmet hade genomförts.
Prop. 1977/78:110 16
I tilläggsdirektiv den 10 juni 1976 preciserades delegationens uppgift härvidlag. Delegationen gavs i uppgift att ta fram underlag för stats- makternas beslut om forskning och utvecklingsarbetc inom energiom- rådet under en treårsperiod med början den 1 juli 1978. Delegationen borde också belysa konsekvenserna "av en" kortare resp. längre program- period. Av underlaget borde vidare framgå hur encrgiforskningen bidrar till att öka handlingsfriheten för svensk energiförsörjning på lång sikt. Särskilt borde redovisas vilka effekter som alternativa ambitionsnivåer beträffande forskning och utvecklingsarbete inom energiområdet kan beräknas få på såväl energiproduktionens som energikonsumtionens långsiktiga utveckling. I direktiven angavs också att delegationen borde ägna särskild uppmärksamhet åt frågan huruvida den personal och de materiella resurser som behövs för föreslagna insatser kan beräknas föreligga. Delegationen borde även 'söka belysa sambandet mellan energipolitiskt motiverat statligt stöd till forskning och utvecklingsarbetc och andra statliga insatser till stöd för forskning och utveckling.
Sedan jag med stöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1976 hade tillkallat en energikommission (1 1976: 05) för att ta fram un- derlag för statsmakternas beslut om inriktningen av energipolitiken under 1980-talet ändrades direktiven till delegationen för energiforskning i fråga om de alternativa ambitionsnivåer som delegationens förslag till forskningsprogram borde innefatta. Enligt tilläggsdirektiv till delegatio- nen den 10 februari 1977 borde ett alternativ innebära en oförändrad ambitionsnivå i förhållande till insatserna inom energiforskningspro- grammet under budgetåret 1977/78. Därutöver skulle delegationen re- dovisa två av delegationen avvägda alternativ som innebär högre ambi- tionsnivå. Härvid skulle belysas främst möjligheterna att öka insatserna vad gäller utvecklingen av förnyelsebara energikällor.
Till grund för delegationens arbete med underlag för'statsm'akternas beslut om energiforskningsprogram efter den 1 juli 1978 har legat pro- gramplaner som utarbetats av resp. programansvariga organ. Delegatio- nen har i betänkandet (SOU 1977: 56) Energi —'— program för forsk- ning, utveckling och demonstration lämnat förslag till nytt treårigt energiforskningsprogram för budgetåren 1978/79—1980/81. Till betän- kandet har fogats sex bilagor (SOU 1977 : 57—62) med det av program- organen framtagna underlaget för delegationensförslag.
2.2.2. Utgångspunkter för förslaget
Som en allmän utgångspunkt för sina förslag framhåller DFE att Sverige i likhet med andra länder med stort oljeberoende riskerar att- drabbas av en energiförsö'rjningskris Under 1980- eller 1990-talet. ""Sve- rige är emellertid med en 70-procentig andel olja-i energiförsörjningen i en mera utsatt situation än-flertalet industriländer, vilka har inhemska
Prop. 1977/78: 110 17
tillgångar av kol som kan ersätta en framtida minskning av oljeimpor- ten.
DFE har vid sin bedömning av forskningsbehoven utgått från att energiförsörjningen i framtiden bör tryggas så att samhällets långsiktiga kostnader härför blir så låga som möjligt samtidigt som hälso- och miljöeffekterna blir acceptabla och andra samhällsmål inte äventyras. DFE anger att detta bl. a. kräver att energiförsörjningssystemet föränd- ras i riktning mot ökad effektivitet i energianvändningen, större flexibili- tet, större spridning av tillförseln på flera olika energikällor och ökad självförsörjning på energiområdet. Detta innebär i första hand att oljan måste användas effektivare och att oljan så långt som möjligt måste er- sättas med andra energiråvaror och energibärare.
Som övergripande syfte för det statliga energiforskningsprogrammet anger DFE att främja och påskynda utvecklingen och därigenom med- verka till att skapa nya möjligheter till energihushållning och energi- tillförsel. För att nå detta mål bör energiforskningsprogrammets upp- gifter i första hand vara —— att stödja utvecklingen av den teknik som krävs för att förändra
energisystemct i enlighet med de tidigare angivna målen,
—- att vid behov demonstrera nya tekniska system för de potentiella användarna, — att ta fram underlag för bedömning av ekonomiska, hälso- och miljö- mässiga och andra förutsättningar för introduktion av nya tekniska system samt för bedömning av hur och i vilken takt de kan introdu- ceras och
—— att klarlägga energisystemets samband med andra samhällsfunktio- ner och dess internationella relationer.
DFE anger att de primära avnämarna till resultaten av forsknings- programmet är de organisationer som har planerande och verkställande uppgifter på energiområdet, dvs. kraftföretag och oljebolag, näringsliv, lokalförvaltare och enskilda, utrustningstillverkandc industri samt stats- makterna, statliga myndigheter och kommuner med ansvar för lagar, föreskrifter, planering och kontroll med anknytning till energiområdet. Dessutom anges som en viktig avnämare allmänheten med sitt behov av och intresse för information om forskningsvcrksamhet och forsknings- resultat.
DFE framhåller att en vägledande princip för inriktningen av energi- forskningsprogrammet bör vara att det skall främja mångsidighet såväl när det gäller energiforskningcn i dess helhet som när det gäller det statliga energiforskningsprogrammet. DFE anger vidare att energiforsk- ningsprogrammct skall komplettera och förstärka andra organisationers insatser och nyttiggöra resultaten från energiforskningen i andra länder. Den svenska statliga energiforskningen bör i största möjliga utsträck- ning utnyttja resultaten från andra länders insatser genom antingen
Prop. 1977/78: 110 13
bilateralt eller multilateralt samarbete. .Verksamheten inom landet bör inriktas på sådana områden där inte utländska erfarenheter kan utnytt- jas, där det krävs nationella insatser för att forsknings- och utvecklings- verksamheten skall kunna leda till utnyttjande av en viss teknik eller - där de svenska förutsättningarna är gynnsamma och en effektiv inter— nationell arbetsfördelning motiverar svenska insatser. Inom vissa om- råden kan det slutligen finnas industripolitiska skäl för svenska utveck- lingsinsatser eller motiv för ett tekniskt oberoende gentemot utlandet.
2.2.3. Huvudprogramn-zets avgränsning mot annan verksamhet
I fråga om angränsande verksamhet inom landet framhåller DFE att de bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar som admini- streras av statens industriverk inom ramen för det statliga stödet till energibesparande åtgärder i näringslivet nära anknyter till energiforsk— ningsprogrammets uppgifter vad gäller de senare utvecklingsstegen. DFE anger att det är väsentligt att energiforskningsprogrammet och stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar bringas till en nära prak- tisk samverkan.
DFE pekar också på att energiforskningsprogrammet som en viktig del innefattar insatser rörande säkerhet, hälso- och miljöeffekter samt andra bieffekter av energiproduktion och energianvändning. Energiforsk- ningsprogrammets uppgift gränsar här till de uppgifter som åligger andra statliga organisationer. Det gäller t. ex. naturvårdsverket, strålskydds- institutet, arbetarskyddsstyrelsen och kärnkraftinspektionen. Slutligen erinrar DFE om att energiforskningen även har som en viktig uppgift att ge underlag för statsmakternas beslut rörande skatter, lagar, normer och andra styrmedel av betydelse för energiförsörjningen. DFE anger att huvudregeln bör vara att cnergiforskningsprogrammet därvid sam- verkar med sektoransvariga organ och vid behov ansvarar för att ta fram sådant underlag som inte tas fram på annat sätt.
2.2.4. Resurser för forskning och utveckling
DFE har låtit genomföra en inventering av resurser för energiforsk- ning i Sverige. Som en allmän slutsats härav anförs att utvecklingen av konventionell teknik inte synes besväras av resursbrist på den perso- nella sidan. I de fall då väsentlig nyutveckling erfordras för att exploa— tera nya teknikområden, kan emellertid de personella resurserna i dags- läget utgöra en begränsning. En resurskoncentration till effektivt arbe- tande projektgrupper anges här vara nödvändig.
2.2.5 Programförslagets inriktning och avvägning, prograrnperiodens längd m. 171.
Vid avvägningen av sina förslag till insatser inom huvudprogrammet har DFE beaktat ett antal faktorer såsom energipotential, flexibilitet,
Prop. 1977/78: 110 19
kostnader per energienhet samt säkerhets-, hälso- och miljöegenskaper hos olika energikällor och energitekniker. Vidare har hänsyn tagits till bl. a. utvecklingsbehovet, sannolikheten för framgångsrikt införande i 'det svenska energisystemct samt inverkan på landets beroende av import av energiråvaror. DFE erinrar om att bedömningen av dessa faktorer i flera fall med nödvändighet är osäker och framhåller att energiforskningspro- ' grammets uppgift just i dessa fall är att ge säkrare bedömningsundcrlag. DFE föreslår en indelning av huvudprogrammet i följande program": '- '
1. Energianvändning i industriella processer m. m. (sammanslagning av
de nuvarande programmen Energianvändning i industriella processer
m. m. och Återvinning. av energi i varor m. m.). Energianvändning för transporter och samfärdsel (samma som nu-
varande program).
3. Energianvändning för bebyggelse (samma som nuvarande program Energianvändning för lokalkomfort). .
4. Energiproduktion (samma som nuvarande program). Allmänna energisystemstudier (samma som nuvarande program).
6. Energirelaterad grundforskning (motsvarar nuvarande anslag Grund- läggande forskning för energiområdet). '
_!Q
5"
DFE föreslår vidare, vilket närmare framgår av det följande, vissa ändringar av den nuvarande indelningen av programmen i delprogram.
DFE lämnar förslag till program för forskning, utveckling och de- monstration inom energiområdet för treårsperioden 1 juli 1978—30 juni 1981. Förslag redovisas i enlighet med direktiven till DFE för tre alter— nativa ambitionsnivåer, svarande mot tre alternativa anslagsramar.
Mellannivån utgör DFE:s huvudförslag och svarar mot den ökning av medelsramen i förhållande till trcårsperioden '1 juli 1975—30 juni 1978 som DFE bedömer nödvändig för att det statliga encrgiforsknings— programmet redan under 1980-talet skall kunna öka våra möjligheter att välja mellan olika alternativ i fråga om såväl energitillförselns samman- sättning som energianvändningcns nivå. DFE anger" att detta kräver att energiforskningsprogrammet inom flera områden går in i en ny fas med storskaliga försök och senare även demonstrationsinsatscr. Kostnaden för treårsperioden i detta alternativ beräknas av DFE till 935 milj. kr. i pris- och löneläget den 31 december 1976. Den anslagsmässiga tyngd— punkten ligger på delprogrammen Trä, massa och papper och Järn och stål inom programmet Energianvändning i industriella processer m. m., på delprogrammen Effektivare energianvändning, Värmepumpar samt Solvärmesystem och energilagring inom programmet Energianvändning för bebyggelse och på delprogrammen Biosystem, Torv, Fissionsenergi (främst säkerhets- och avfallsproblem), Fusionsenergi, Vindenergi, Fjärr— spillvärme samt Energiproduktionsteknik inom programmet Energipro-
Prop. 1977/78: 110 20
duktion. Härutöver föreslås betydande insatser för allmänna energi- systemstudier och för energirelaterad grundforskning.
Den lägre nivån representerar ett av DFE-sammanvägt energiforsk- ningsprogram på en anslagsnivå, som i stort motsvarar en. för program- met som helhet oförändrad ambitionsnivå i förhållande till insatserna under budgetåret 1977/78. Kostnaden härför beräknas av DFE till 578 milj. kr. för treårsperioden.
På den lägre nivån har insatserna koncentrerats till de områden som bedöms kunna få den största energipolitiska betydelsen fram till sekel- skiftet och samtidigt vara mest beroende av statligt forskningsstöd. Detta innebär att insatserna begränsas kraftigt på några områden där tekniken är relativt väl utvecklad och där det finns utsikter att energi- användare och encrgiproducenter samt utrustningstillverkande industri själva svarar för den fortsatta utvecklingen. Begränsningarna i medels— tilldelningen jämfört med huvudförslaget medför dock att de uppställda målen nås senare samt att risken ökar för att utvecklingsarbctet miss— lyckas eller inte kommer till stånd.
I DFE:s förslag på den lägre nivån har följande delprogram priori- terats: Trä, massa och papper, Järn och stål, Solvärmesystem och energi- lagring, Biosystem, Torv, Fissionsenergi och Vindenergi. "Medelstilldel— ningen för Vindenergi har emellertid minskats kraftigt jämfört med huvudförslaget.
DFE:s högre nivå har utformats med syfte att öka sannolikheten för att den önskvärda utvecklingen kommer till stånd på sådana områden där tekniken är relativt väl utvecklad och där det finns etablerade orga- nisationer för användning av tekniken, men där det är osäkert om dessa kommer att ta på sig ansvaret för att tekniken utvecklas. Kostnaden för treårsperioden beräknas av DFE till 1 128 milj. kr.
I DFE:s förslag på den högre nivån har insatserna ökats kraftigt i förhållande till huvudförslaget för programmen Energianvändning i in— dustriella processer och Allmänna energisystemstudier samt för delpro— grammen Effektivare energianvändning i bebyggelse, Torv, Solenergi och Energiproduktionsteknik.
DFE har i enlighet med sina direktiv också belyst konsekvenserna av en kortare resp. längre programperiod än tre år. DFE anger därvid att en längre programperiod än tre år inte kan förordas emedan de tekniska framstegen till följd av forskning och utveckling inom och utom landet liksom den energipolitiska utvecklingen kan föranleda ändrade avväg— ningar. DFE har samtidigt utgått från att en viss flexibilitet bibehålles genom att statsmakterna även under nästföljande treårsperiod dels be- viljar anslag budgetårsvis, dels ger programorganen bemyndiganden att göra åtaganden för de två åren närmast efter budgetåret. DFE utgår också från att beslut om större projekt även i fortsättningen underställs regeringen. DFE avråder bestämt från en kortare programperiod än tre
Prop. 1977/78:110 21
år och motiverar detta med att. normala forsknings- och utvecklings- projekt har en löptid av minst två till tre är, varför en kortare program- period knappast ger utrymme för någon egentlig planering. '
DFE anger vidare att statsmakterna bör styra verksamheten inom huvudprogrammet huvudsakligen genom att ange mål för olika pro- gram och delprogram. De förslag om medelsramar för program och delprogram som lämnas i betänkandet är, i synnerhet när det gäller medelsbehoven för storskaliga försök, behäftade med osäkerhet. Med hänvisning härtill och till att viktiga uppslag kan komma fram efter programorganens och DFE:s behandling av energiforskningsprogram— met föreslår DFE att programorganen fortsättningsvis ges möjlighet att fördela om medel mellan olika delprogram intill en avvikelse av högst 15 % av de för resp. delprogram anvisade medlen.
DFE framhåller avslutningsvis att delegationens förslag om forsk- ningsprogram för en viss teknik inte innebär ett ställningstagande för att tekniken i fråga bör införas i vårt energisystem, utan enbart för att landet bör skaffa sig en möjlighet att införa den. DFE pekar vidare på att ett genomförande av forskningsprogrammet avseende en viss teknik inte ger någon garanti för att tekniken kommer att tas i praktiskt stor- skaligt bruk. Trots ett omfattande utvecklings— och utredningsarbete kan det visa sig att tekniken -— från ekonomiska, miljömässiga eller andra synpunkter — inte kan konkurrera med andra metoder att utnyttja eller producera energi. '
I följande avsnitt (2.2.6—22.11) redovisas delegationens förslag till energiforskningsprogram för perioden 1 juli 1978—30 juni 1981 med utgångspunkt i den av delegationen föreslagna programstrukturen. De av delegationen och programorganen föreslagna anslagsnivåema avser genomgående pris- och löneläget den 31 december 1976.
2.2.6 Energianvändning i industriella processer m. m.
Anvisat Förslag 1978/79—1980/81 (milj. kr.) 1975/76— 1977/78 STU DFE (milj. kr.) ——-—————————f- Lägre Huvud- Högre nivå förslag nivå ' Energiam-ändning i industriella processer m. m. 43,5 169 (25)1 70 86 120 varav Allmänna studier ' - 10 . '. 4 -4 ' 6 Trä, massa, papper 43 (10)1 24 30 40 Järn och stål 36 56 (15)1 20 24 ' 35 Ovriga processer inom industrin 34. -. 8 11 - '14 Jordbruk, trädgårdsnäring 6 2 . 3 5 Samhällets varuHöden; återvinning ' ' ' ' och avfall 8,5 202 12 14 20
* Belopp inom parentes avser den del av medelsbehovet som är att hänföra till sådana försöksanlägg— ningar som STU föreslår skall änansieras genom STU:s utrustningsanslag.
* Jämte 4 milj. kr. som av DFE hänförts till insatser inom programmet Energiproduktion, delpro- grammet Biosystem. .
Prop. 1977/78: 110 . 22
Underlaget för DFE:s förslag har. tagits fram av STU. DFE föreslår i sitt betänkande att de nuvarande'programmen Ener- gianvändning i industriella processer m.m. och Återvinning av energi i varor m. rn. slås ihop till ett program benämnt Energianvändning i indu— striella processer m. m. Programmet omfattar i första hand- den direkta energianvändningen vid produktion inom industrin samt inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Härutöver ingår forskning och utveckling rörande den direkta och in- direkta energibesparing som erhålls genom återvinning av råvaror och utnyttjande av energi i avfall. I programmet ingår inte industrins energi- användning för lokalkomfort och industrins transporter. DFE framhåller att energianvändningen i industriella processer utgör nära 40 % av landets totala energianvändning. Härav svarar massa— och pappersindustrin samt järn- och stålindustrin för den dominerande delen med ca 40 % resp. 20 % av industrins förbrukning. Tyngdpunk- ten i de föreslagna insatserna avser effektivare energianvändning i dessa industribranscher. Större energibesparande åtgärder kan enligt DFE införas i industrins proceSSer endast i samband med ny eller ombyggnad. För att företagen skall införa dessa åtgärder krävs att de extrainvesteringar- för energiän- damål som är aktuella bedöms-som företagsekonomiskt lönsamma. Den- na bedömning sker mot bakgrund av förväntat framtida energipris och förväntad framtida tillgång på olika energibärare. Delegationen framhåller att energiaspekten på industriella processer- inte kan frikopplas från den allmänna tekniska och;ekonomiska utveck- lingen inom industribranscherna. Energianvändningen är direkt kopplad till andra faktorer såsom produktivitet,- materialutnyttjande, inre och yttre miljö m.m. Genom att ansvaret för programmet ligger på STU anser DFE att det finns förutsättningar för att det energipolitiskt moti- verade stödet till forskning och utveckling samordnas med övrigt stöd till teknisk utveckling inom industrin och för att också andra aspekter än energi beaktas vid värdering och initiering av projekt. DFE anger att målet för det sammanslagna programmet Energian- vändning i.industriella processer m.m. bör vara att genom stöd till stu- dier och teknisk utveckling skapa förutsättningar för att ——- minska industrins behov avtillförsel av energi för framställning av olika varor rn. m., — öka effektiviteten vid industrins omvandling 'och användning av energi, '
— :öka industrins möjlighet att tillgodose sitt energibehov genom att" utnyttja flera olika energibärare,
Prop. 1977/78: 110 23
— indirekt minska industrins behov av energitillförsel genom ökad återvinning av varor i samhället. Bedömningen av åtgärder för minskad energianvändning, ökad ener- gibärarflcxibilitet och ökad återvinning av varor bör utgå från de olika energislagens kvalitet.
Inom industrin, liksom på bebyggelseområdet, kan avsevärda energi- besparingar göras med redan i dag känd teknik. På dcssa-teknikområden erfordras enligt DFE i första hand stöd till demonstration. Industrin kan för närvarande erhålla stöd till prototyper och demonstrationsanlägg- ningar genom bidrag från statens industriverk. Stöd till åtgärder utgår ' dels inom ramen för det statliga energiforskningsprogrammet, dels från anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. En nära samordning av dessa insatser är nödvändig och DFE framhåller att en integration mellan energiaspekten och övriga näringslivsaspekter såsom näringsstruktur, produktivitet, inre och yttre miljö m.m. måste ske vid steget över till kostnadskrävande utvecklings- och demonstrationsprojekt. DFE utgår från att företagen själva i huvudsak svarar för utveckling och införande av nya energieffektivare metoder m.m. Inom energiforsk— ningsprogrammet bör därför insatserna inriktas på framtagande av be— dömningsunderlag och på stöd till sådana mer långsiktiga eller risk— fyllda projekt, som inte eljest skulle komma till stånd.
Allmänna studier
Delprogrammet omfattar allmänna studier av energianvändningen inom industrin samt stöd till sådant allmänt internationellt forsknings— och utvecklingssamarbetc inom IEA och Norden som ej kan hänföras till övriga delprogram. '
DFE framhåller att det som underlag för inriktningen av energiforsk- ningsprogrammet och för andra åtgärder för energibesparing och.-ener- gibärarbyte inom industrin krävsbättre kunskap om var och för vilket ändamål olika energislag används i den industriella tillverkningen. .
En första uppgift är härvid enligt DFE studier av energins fördelning på mekaniskt arbete, processvärme 'vid olika temperatur m. m. Nästa steg bör vara fullständiga enegiflödesanalyser för tillverlming av olika varor. Vid jämförelser av olika tekniska tillverkningsalternativ måste därvid hänsyn tas till de totala effekterna i samhället. .
De energianalyser som hör till. de av DFE prioriterade. delprogram- men Trä, massa och papper och Järn och stål bör enligt DFE. ingå i dessa delprogram som ett naturligt led i programplaneringen och pro- jektbedömningen. På samma sätt hänför delegationen de systemstudier som är nödvändiga för bedömnin'g- av åtgärder inom delprogrammet ' Samhällets varuflöden till sistnämnda delprogram.
Prop. 1977/78: 110 24
Trä, massa och papper
DFE framhåller att Trä, massa och papper innehar en dominerande roll i den svenska handelsbalansen. Eftersom skogsindustrin numera ut- nyttjar hela den årliga skogstillväxten i Sverige kommer brist på fiberrå- vara att bli en begränsning för branschen. För att utnyttja fiberråvaran bättre sker en successiv förskjutning från kemisk massa till en ökad an- del mekanisk massa. Den mekaniska massan kräver emellertid mer utifrån tillförd energi, huvudsakligen i form av elenergi. Även en ökande grad av förädling till papper kräver mer energi än enbart massatillverk- ning. Delegationen framhåller mot den bakgrunden att energianvänd- ningen i branschen måste ses i relation till råvaruförbrukningen och till en från andra synpunkter önskvärd utveckling.
Delegationen framhåller vidare att Sverige på pappers- och massaom- rådet intar en internationellt framskjuten plats när det gäller utveckling av maskiner och utrustning för industrins behov.
Målet för delprogrammet bör enligt DFE vara att stödja utveckling av teknik, som kan leda till effektivare energianvändning under :beak— tande av att fiberråvaran utnyttjas maximalt och att miljökraven upp- fylls.
Insatserna bör under kommande treårsperiod koncentreras till fiber- friläggning och avvattning av papper. Visst stöd bör enligt DFE också gå till andra projekt såsom syrgasblekning, bättre utnyttjande av till- gängliga temperaturfall och ökad energieffektivitet genom bättre system för energiövervakzning.
Insatserna på fiberfriläggning föreslås i första hand inriktas på meka- nisk massa. Energibehovet härför är f.n. många gånger större än vad som motsvarar bindningen mellan fibrerna. DFE föreslår att en grund- läggande inventering görs av olika idéer och förslag till minskad energi- förbrukning vid malningsprocessen. '
Även beträffande fiberfriläggning på kemisk väg föreslår delegationen vissa insatser liksom vad gäller inledande försök med förbehandling av flis med biologiska metoder.
I fråga om avvattning av papper framhåller delegationen bl. a. att det är angeläget att i en försökspappersmaskin kunna studera den effekt som slutna vattensystem har på avvattningsprocessen. Projektering av en försöksmaskin pågår vid Träforskningsinstitutet. Av den beräknade totala kostnaden för försöksmaskinen, 30 milj. kr., beräknar DFE att 10 milj. kr. behöver finansieras inom energiforskningsprogrammet.
] ä r n 0 c h s t ål
DFE framhåller att energianvändningen vid stålproduktion främst är koncentrerad till reduktion av malm till järn via koks i masugnsproces- sen. Även om processen kräver 2 1/2 gånger mer energi än vad som teo- retiskt fordras och som lagras i materialet är det svårt att åstadkomma
Prop. 1977/78: 110 25 några större minskningar i masugnens energibehov. En minskning med 10 % skulle betraktas som ett bra utvecklingsresultat.
Energi åtgår också vid själva stålprocessen. Den allt vanligare syrgas— konvertermetoden är effektivare än tidigare stålprocesser. Stålframställ- ning från. skrot i elektrostålugnar kräver avsevärt mindre energi än framställning från järnmalm, men energin krävs i form av elenergi som har högre kvalitet än koks och olja.
DFE konstaterar vidare att det vid ståltillverkning krävs flera upp- värmningar till drygt 1 OOOOC. Energibesparingar kan erhållas genom att minska antalet uppvärmningar och svalningar på vägen från malm till stål. Användning av kontinuerlig gjutning, s. k. stränggjutning, i stäl- let för götgjutning innebär att ett uppvärmningssteg och motsvarande energibehov försvinner. Stränggjutning kan emellertid ännu inte använ- das för alla stålkvalitéer. thel detekteras och åtgärdas i dag i kallt till- stånd. Om detta kunde ske i varmt tillstånd skulle ytterligare ett upp- värmningssteg försvinna.
Målet för delprogrammet bör enligt DFE vara att stödja utveck- ling av teknik som kan minska energianvändningen och öka friheten i valet av bränsle vid stålproduktion. Genom studier bör olika besparings- åtgärder analyseras och stöd bör sedan ges till forskning, utveckling och eventuellt demonstration av lovande projekt.
Insatserna bör under kommande treårsperiod koncentreras till smält- reduktionsprocessen och flexibel bearbetning. Till det senare området räknas också ytfelsindikering i varmt tillstånd. Vissa insatser bör göras på kontinuerlig gjutning av specialstål och på energiåtervinning vid sval- ning. Utveckling av framtida teknik som direkt plasmareduktion och pulversammanpressat stål bör också erhålla visst stöd.
Delegationen bedömer att smältreduktionsförsöken kan utföras i be- fintliga anläggningar i landet. För flexibel bearbetning bedöms det nöd- vändigt att bygga en försöksanläggning. STU har här föreslagit en anläggning som skulle kosta 10 milj. kr. och finansieras via utrustnings- anslaget. Efter diskussioner med berörda parter konstaterar DFE att det är möjligt att studera de viktigaste frågorna i en något mindre anlägg- ning. DFE har i sitt huvudförslag beräknat 6 milj. kr. för denna anlägg- ning. En annan möjlighet är att kompletterande stöd erhålles från STU:s behovsområde för produktionsteknik. STU har dessutom tagit upp 5 milj. kr. till en försöksanläggning för värmning.
DFE:s förslag följer huvudsakligen inriktningen i STU:s utredning om framtida stålverk (Framtida stålverk, STU-utredning nr 59-1977). Delegationen framhåller även att visst stöd bör gå till förbättring av energieffektiviteten i existerande järn- och stålverk, t. ex. vad avser ugnar.
DFE:s förslag till medelstilldelning ligger lägre än STU:s förslag. Det innebär dock en stark ökning jämfört med nuvarande treårsperiod. Genom att utnyttja tillgängliga ånläggningar och modifiera vissa förslag
Prop. 1977/78: 110 26
anser DFE att en omfattande forsknings- och utvecklingsverksar'nhet ' bör kunna bedrivas även inom den medelsra'm som delegationen före- slår.
Övriga processer inom industrin
Delprogrammet omfattar andra energiintensiva processer än de som behandlas i de två tidigare delprogrammen, processer som är gemen- samma för många branscher samt problem som är speciella för många mindre och medelstora företag. DFE anger att målet för delprogrammet bör vara att stödja utveckling av teknik som kan leda till minskad ener- gianvändning inom dessa-tre områden.
Mycket elenergi åtgår bl. a. till olika slags motorer och maskiner inom verkstadsindustrin. DFE anser att möjligheterna att förbättra verkningsgraden för t. ex. småmotorer bör undersökas. När det gäller processer som är gemensamma för många branscher bör stöd främst ges till flerstegsutnyttjande av energi och till torkning. Stödet till småföreta- gen bör främst inriktas på att öka företagens möjligheter att snabbt an- passa sig till prisökningar eller minskad tillgång på olika energislag.
DFE förordar en väsentligt lägre anslagnivå än STU för delprogram- met med hänvisning till att det i STU:s underlag saknas konkreta förslag till insatser för verksamheten. På den lägre nivån föreslår DFE en viss. minskning av stödet främst till energiintensiv produktion och till gemen- samma processer.
Jordbruk och trädgårdsnäring
Delprogrammet omfattar processer inom jordbruk och trädgårdsnä- ' ring, t. ex. uppvärmning av växthus och torkning av jordbruksproduk— ter. Uppvärmningen svarar enligt STU för en tredjedel av produktions- kostnaderna vid växthusproduktion. '
Målet att sänka energiförbrukningen kan uppnås bl. a. genom bättre isolering av växthus genom att ändra odlingsförhållandena' och använda lägre temperatur och kortare odlingstider.
Enligt DFE bör stöd ges till förbättring av växthusbyggna'der och i begränsad utsträckning till växtförädling och odlingsprogra'm. Vidare . bör man undersöka möjligheterna att lokalisera växthus 'till platser med möjlighet att utnyttja spillvärme och' att förbättra värmeisoleringen 'i växthus nattetid samt studera möjligheterna till' energibesparingar på. jordbruksområdet.
Samhällets varuflöden; -..återvinning' "och-"avfall DFE föreslår att STU:s program Återvinning av energi i varor m. m.- behandlas som ett delprogram inom Energianvändning- i industriella processer m.m. Vidare har delar av området skogs- och träavfall av DFE överförts till delprogrammet Biosystem inom programmet Energi- produktion. . ' Delprogrammet omfattar varuflöden i vid mening, dvs. hela-proces-
Prop. 1977/78: 110 27 ' '
sen från tillverkning med primär råvara t-ill avfallshantering och even- tuell återföring till produktionen. En omfattande återvinning av vissa råvaror sker redan i dag. STU beräknar att ytterligare energivinster av betydande storlek är teoretiskt möjliga om avfallet återförs som råvara i tillverkningsprocessen eller om dess energiinnehåll tillvaratas. DFE an— ger att det förstnämnda är fördelaktigast från energisynpunkt.
Målet för insatserna inom delprogrammet bör enligt DFE vara att ta fram underlag och stödja utvecklingsarbete för attåstadkomma änd— ringar i varornas sammansättning, framställning, hantering. och använd— ning, så att de totalt sett kräver mindre energi och kan återföras till pro— duktionsledet under samtidig energivinst.
Både STU och DFE förutsätter att forsknings- och utvecklingsbidrag tillkommer från STU:s behovsområde miljövårdsteknik. Vidare förut- sätts att industrin själv finansierar en stor del av forskningen och ut- vecklingsarbetet samt att industriverket lämnar bidrag till finansieringen av demonstrationsanläggningar.
Enligt DFE bör insatser ske inom följande områden. Allmänna utred- ningar, Förpackning och distribution av varor, G-ummi och plastavfall, Annat träavfall än skogsavfall, J ordbruksavfall och livsmedelsindustrins avfall, Järn— och metallskrot samt Behandlingsanläggningar för avfall. DFE föreslår vissa avgränsningar mellan å ena sidan delprogrammet Samhällets varuflöden och å andra sidan programmet Energiproduktion. :Så t. ex. föreslås gasframställning ur skogsavfall föras till programmet Energiproduktion och framställning ur gödsel av gas, avsedd att för- brukas nära källan, föras _till delprogrammet Samhällets varuflöden.
I förhållande till STU:s förslag förordar DFE lägre insatser dels till behandlingsanläggningar för avfall, dels för förpackningar och distribu-
dast en begränsad minskning i förhållande till huvudförslaget. .Minsk— ning bör dock ej ske inom områdena Allmänna utredningar, Annat träavfall än skogsavfall samt Jordbruks- och livsmedelsavfall.
2.2.7 Energianvändning för' transporter och samfärdsel
Anvisat ' 'Fö'rslag 197'8/79—1980/81 1975/76— (milj. kr.)
1977i78 . (milj. kr.) TFD DFE resp STU Lägre Hu- Högre nivå vud- nivå ' för- ' slag Energzanvandnmg for transporter . .. . . . och samfärdsel 26 52 ' 28' 44 55' varav . .. - . . . . Åtgärder i transportsystemet 6 14 6 14 17
Alternativa drivmedel 20 18 11 16 18 Drivsystem 20 1 1 14 20
Prop. 1977/78: 110 28
Underlaget för DFE:s förslag har tagits fram av TFD och, i vad avser Drivsystem och Alternativa drivmedel, av STU.
De inrikes transporterna svarar för ca 15 % av Sveriges totala ener- gianvändning. Härav svarar personbilar och lastbilar för ca 90 %. Jäm- fört med andra användningsområden är det enligt DFE sannolikt på transport- och samfärdselområdet som det blir svårast att i framtiden ersätta oljebaserade bränslen. Transportsektorns stora oljeberoende är huvudmotivet för insatser inom energiforskningsprogrammet. Delegatio- nen anger att det är möjligt att min5ka transportsektorns oljeberoende genom att ersätta oljebaserade drivmedel med syntetiska bränslen, t. ex. metanol framställd ur odlad biomassa. En mer betydande ersättning av olja kan emellertid knappast komma till stånd förrän in på 1990-talet. DFE anger att under tiden dessförinnan effektiviseringar på fordons- och drivsystemsidan och olika organisatoriska åtgärder i transportsyste- met kan möjliggöra betydande energibesparingar.
DFE berör även förutsättningarna för tekniska förändringar inom området och framhåller att ny teknik avseende fordonsutformning och drivsystem endast kan införas i den takt fordonsbeståndet förnyas. Vidare är bilindustrin i hög grad utsatt för internationell konkurrens och tvungen att anpassa sig till utvecklingen utomlands. DFE anger att bil- industrins vilja att själv utveckla fordon med vissa karakteristika i fråga om t. ex. bränsleåtgång kan påverkas genom att energipolitiska mål for- muleras och normer och villkor för utvecklingen ställs upp.
DFE förordar en lägre medelstilldelning för delprogrammet Drivsy- stem än vad TFD/STU föreslår med motivering att bilindustrin kan svara för en något större del av de föreslagna utvecklingsins'atserna än STU och TFD förutsatt.
DFE anger att programmets övergripande mål bör vara att under- bygga samhälleliga styr— och stimulansåtgärder och visa på organisa- toriska lösningar för att minska energianvändningen inom transportsek- torn. Vidare bör studeras förutsättningarna för att anpassa motorer och fordon till andra än petroleumbascrade bränslen, t. ex. metanol. Studier bör även göras av energisnålare fordon och nya typer av motorer. I en— lighet med dessa övergripande mål har DFE indelat programmet i del- programmen Åtgärder i transportsystemet, Alternativa drivmedel och Drivsystem.
Åtgärder i transportsystemet
Delprogrammet omfattar organisation av transportsystem i vid be- märkelse, institutionella aspekter, styrmedel och stimulansåtgärder, sy- stemstudier, energianalyser etc.
DFE redovisar en långsiktsbedömning för området och drar slutsatsen att de största energibesparingarna kan göras genom effektiviseringar av
Prop. 1977/78:110 ' 29
dels det kortväga persontrafikarbetet med bil, dels godstransportarbetet med lastbil.
Huvudsyftet med insatserna inom delprogrammet bör enligt DFE vara att underbygga statsmakternas planering inom ett störningskänsligt och för samhällets funktion väsentligt område.
DFE föreslår att insatserna inom delprogrammet inriktas främst på studier av dels framtida alternativa transportsystem med lägre energibe- hov än dagens, dels organisatoriska förändringar och styrmedel — t. ex. samåkning eller övergång till kollektivtrafik — för att minska enegibe- hovet redan inom ramen för dagens transportsystem. Praktiska försök och demonstrationsinsatser kan bli aktuella mot slutet av treårsperioden. Insatserna bör avse inte bara fordon utan även övriga delar som vägsy- stem och förarbeteende. .
DFE bedömer medelsbehovet för treårsperioden till 14 milj. kr., vil- ket motsvarar TFDzs förslag. En lägre nivå under treårsperioden med- ger enligt DFE inte att försök i större skala påbörjas under perioden. Vid en lägre anslagsnivå bör prioriteras studier och mindre försök av- seende energibesparingar inom ramen för nuvarande transportsystem.
Alternativa drivmedel
Målet för delprogrammet bör enligt DFE vara att genom studier, tek- nikutveckling och demonstrationsförsök möjliggöra en minskning av vårt oljeberoende genom en anpassning av dagens bensin- och dieselmo- torer till alternativa drivmedel, främst metanol och på längre sikt väte.
För att öka möjligheterna att använda andra än oljebaserade mo- torbränslen, främst metanol, föreslår DFE en fortsättning av de fält- försök som har bedrivits av Svensk Metanolutveckling AB med metanol- inblandning i bensin för flera olika bilmärken. Begränsade försök med ren metanol i bensinmotorer bör utföras. Vidare föreslås att de inle- dande försöken med tvåbränslesystem för lastbilar fortsätts. En sam- ordning förutsätts enligt DFE ske med insatserna på metanolområdet inom programmet Energiproduktion. Vissa insatser bör även göras rörande andra alternativa drivmedel för dagens motortyper. Vidare bör det internationella samarbetet inom IEA på vätcområdet utnyttjas. Encrgianalyser bör enligt DFE vara av viktig del av delprogrammet.
På den lägre nivån bör försöksverksamheten minska både vad gäller dubbelt bränslesystem för lastbilar och ren metanoldrift för bensinmo- torer.
Drivsystem
Delprogrammet omfattar insatser rörande tekniska åtgärder som på- verkar energianvändningen i själva transportmedlet och avser såväl al- ternativa drivsystem som alternativ utformning av fordonen i övrigt.
Prop. 1977/78:11() - 30
DFE föreslår insatser på forskning och viss utveckling för energisnå— lare fordon. För befintliga drivsystem föreslås studier och utveckling av optimala kombinationer mellan energiekonomi, emissioner och bränsle- val samt insatser inriktade "på att minska rullmotståndet, minska värme- förlusterna i motorn genom keramikbelagda skikt, förbättra förbrän- ningen genom kontroll av turbulens m. m.
Inom området alternativa drivsystem föreslås stöd till systemstudier och visst utvecklingsarbete på nya typer av värmemotorer; Utveckling av elektriska drivsystem och energiackumulatorer bör också erhålla visst stöd. Insatser bör göras på området energiomvandlare för att skapa för- utsättningar för att bättre kunna 'bedöma de framtida utvecklingsmöjlig— heterna för bränslccelldrivna elmotorer. Insatserna gäller dels själva bränslecellerna, dels visst stöd till försök med och demonstration av kör- ' ning med bränslecelldriven elbil.
2.2.8 Energianvändning för bebyggelse
Ram Förslag 1978/79—1980/812 1975/76— (milj. kr.) 1977/78 (milj. kr.) BFR DFE
Lägre Hu- Högre nivå vud- nivå
för-
slag Energianvändning för bebyggelse 681 245 5 145 231: 2743 varav Effektivare energianvändning 84 50 76 103 Värmepumpar 27. ]4 27 27 Solvärmesystem och energilagring 60 50 60 60 Planering, styrfaktorer, statistik -
m. m. 24 14 24 28 Brukarkrav 12 8 12 18 Ofördelad reserv 18 9 12 18
1 Varav 14 milj. kr. för planering och uppföljning av forskningsinriktat experi- mentbyggande budgetåret 1977/78. 2 Inkl. bidrags- och låncmedel för experimentbyggnadsprogrammet (jfr. prop. 1976/77: 107). 3 I beloppen ingår 20 milj. kr. som beräknades i avvaktan på den fördjupade inventering av behovet av utvidgat stöd för industriella utvecklingsprojekt, som har genomförts av BFR i samarbete med STU under hösten 1977.
Underlaget för DFE:s förslag har tagits fram av BFR och, vad gäller stöd till uppfinnarverksamhet och industriell utveckling inom området, av STU.
Energianvändningen i bebyggelse av olika slag, såväl bostäder som in- dustrilokaler och övriga lokaler, för uppvärmning, belysning m.m. ut- gör nära 50 % av den totala energianvändningen i landet. Mot bak-
Prop. 1977/78: 110 31
grund av områdets stora cnergisparpotential föreslår DFE här ett om- fattande program. .
DFE anser, i likhet med BFR, att huvudmålen för insatserna inom bebyggelseområdet bör vara att genom stöd till _forskning, utveckling och demonstration medverka till —— att effektivisera energianvändningen, _ att i ökad utsträckning använda förnyelsebara energikällor, — att underbygga samhälleliga styr- och stimulansåtgärder av olika slag och till —— att brukarnas krav beaktas vid utformning av tekniska system och styråtgärder. Insatserna inom programmet bör enligt delegationen omfatta såväl egentligt forsknings- och utvecklingsarbete, innefattande även indu- striellt utvecklingsarbete samt uppfinnarstöd, som vad BFR benämner alternativprojektering, prototyper, experimentanläggningar och demon- strationsverksamhet.
DFE föreslår att programmet delas upp på delprogrammen Effekti- vare energianvändning, Värmepumpar, Solvärmesystem och energilag- ring, Planering, styrfaktorer, statistik samt Brukarkrav.
Tyngdpunkten i förslaget, som i allt väsentligt ansluter till vad som föreslagits av BFR, ligger på effektivare energianvändning i bebyggelse, sol-uppvärmning av byggnader. samt användning av värmepump.
Omfattande insatser på forskningsinriktat experimentbyggande eller försöks- och demonstrationsverksamhet inom programmet föreslås med syfte att snabbare få fram resultat och föra ut dem till olika målgrupper, såsom husägare, byggföretag, arkitekter, kommuner etc. Detta möjlig- görs genom att i full skala demonstrera teknik, som har stor energibe- sparingspotential och kan börja införas redan under 1980-talet. DFE:s förslag motsvarar i huvudsak den ambitionsnivå som anges för det forskningsinriktade experimentbyggandet i prop. 1976/77: 107 .
DFE föreslår för treårsperioden dels 116 milj. kr. för forskning och utveckling, dels 95 milj. kr. för forskningsinriktat experimentbyggande eller försöks- och demonstrationsanläggningar. Härutöver föreslår DFE att 20 milj. kr. reserveras för utvidgat stöd till industriellt utvecklings- arbetc i avvaktan på en fördjupad inventering av stödbehovet, som se- dermera har genomförts av BFR i samråd med STU under hösten 1977. I beloppet för forskningsinriktat experimentbyggande ingår såväl lån till merkostnader som kostnader för planering och uppföljning. För Isol— värme och värmepumpar anges förslaget innebära en maximal force- ring av försöks- och demonstrationsverksamheten med hänsyn till till- gången på materiella och personella resurser.
På den lägre nivån bedömer DFE att det statliga stödet måste mins- kas vad gäller såväl forskning och utveckling som försöks- och demon-
Prop. 1977/78: 110 32 .
strationsverksamhet. Den största minskningen föreslås för delprogram— men Effektivare en-ergianvändning och Värmepumpar eftersom tekniken inom dessa områden delvis befinner sig relativt nära kommersiell till- lämpning. Vid en minskning av insatserna bör dock alltjämt balans mellan forskning och utveckling och experimentbyggandc eftersträvas.
Effektivare energianvändning
Delprogrammet innehåller programelementcn Yttre försörjningssystem (dvs. främst den lokala delen av fjärrvärmesystemen), Byggnader, bygg- nadsdelar och inre försörjningssystem, Energihushållning för byggnader, grupper av byggnader och Byggandets energihushållning.
Besparingspotentialen genom effektivare energianvändning i nya och befintliga byggnader är avsevärd. DFE anger att målet för delprogram— met bör vara att främja ett snabbt införande av energiekonomisk teknik genom att stödja utveckling samt fullskaleförsök för utvärdering och de- monstration av energibesparande teknik främst för byggnadsutformning, ventilation, värmeåtervinning och reglering av lokalkomfort.
Stora insatser föreslås för utveckling av mera ekonomiska metoder för energibesparing i befintliga byggnader. Insatserna bör avse utrust— ning och system för såväl rumsuppvärmning och ventilation som tapp- varmvattensuppvärmning, belysning och övriga delar av energianvänd— ningen för både bostäder och övriga lokaler. Den 5. k. BPD-verksamhe- ten rörande panntrimning bör enligt DFE vidareutvecklas och breddas till att avse bl. a. reglersystem och ventilationsanläggningar. Inom pro- gramelementet Yttre försörjningssystem föreslår DFE systemstudier, komponentutveckling och försök rörande dels ledningar och teknik för ledningsläggning inom de lokala delarna av fjärrvärmesystemen, dels lokal energilagring i samband med fjärrvärme. Utvärdering av energi- snåla hus bör vidare göras. Stor vikt bör läggas vid samverkan inom och mellan olika system samt vid olika reglermetoder. Vidare bör in— satser göras rörande system och utrustning för värmemätning och -de- bitering. DFE framhåller att möjligheterna till framtida anpassning till lokala energikällor och lågvärdig energi av system som installeras för konventionell teknik i befintliga byggnader särskilt bör uppmärksam- mas. Vidare anser DFE att prioritet bör ges åt jämförande analyser av energiegenskaper hos byggdelar med likvärdiga funktionskrav och hos olika metoder för byggnads- och anläggningsarbete.
DFE beräknar medelsbehovet under den kommande treårsperioden till 76 milj. kr., varav 47 milj. kr. för forskning och utveckling och 29 milj. kr. för försöks- och demonstrationsanläggningar. DFE:s förslag överensstämmer med BFR:s utom för programelementet Yttre försörj— ningssystem. I avvaktan på bl. a. resultaten av insatserna inom program- met Energiproduktion, delprogrammet Fjärrspillvärme, beräknar DFE här lägre anslag till forskning och utveckling och mindre medelsbehov
Prop. 1977/78: 110 33
för försöks- och demonstrationsanläggningar med hänvisning till att full— skaleförsök knappast blir aktuella förrän mot slutet av treårsperioden.
DFE:s lägre nivå innebär bibehållen ambitionsnivå för programele- mentet Yttre försörjningssystem. För övriga programelement föreslås i förhållande till huvudförslaget en starkare koncentration ske till åtgär- der i befintlig bebyggelse. Minskningen bör dock enligt DFE inte gå ut över demonstrationsinsatser som avser drift och skötsel.
Värmepumpar
Målet för delprogrammet bör enligt DFE vara att ge underlag för be- dömning av värmepumpens framtida användningsmöjligheter inom be- byggelse genom att pröva och demonstrera sådana system i praktisk an- vändning samt stödja utveckling och demonstration av teknik på värme- pumpområdet. Värmepumpens användning som komponent i produk- tionssystem hänförs av DFE till programmet Energiproduktion. Värme- pumpteknikens användning i industriella processer ingår i programmet Energianvändning i industriella processer m. m.
DFE föreslår insatser för stora, centrala värmepumpanläggningar, för- sök med införande av värmepumpar i flerfamiljshus samt prov med an— nan drivenergi än el, främst .dieselbränsle. Vidare föreslås försök med utnyttjande av andra värmekällor än luft, såsom markvärme, spill- värme, grund- och ytvatten. Insatserna bör avse värmepumpens an- vändning i olika typer av byggnader, inkl. befintlig bebyggelse. En om- fattande försöks- och demonstrationsverksamhet bör bedrivas inom ramen för experimentbyggandet. Delegationen framhåller att även frå- gan om tillsatsenergi och reservaggregat behöver uppmärksammas.
DFE bedömer i likhet med BFR medelsbehovet för delprogrammet under treårsperioden 1978/79—1980/81 till totalt 27 milj. kr., varav 12 milj. kr. för forskning och utveckling och 15 milj. kr. för försöks- och demonstrationsanläggningar.
Solvärmesystem och energilagring
Delprogrammet omfattar teknik och metoder för byggnads- och tapp- varmvattenuppvärmning genom utnyttjande av solenergi.
DFE bedömer att solvärmcsystem är en av de relativt få möjlig- heter att utnyttja förnyelsebara energikällor som kan komma att få större betydelse för energiförsörjningen fram till år 2000. DFE anger energibesparingar om ca 20 TWh per år — dvs. ca 5 % av den nu— varande totala energianvändningen inom landet — genom införande av solvärmesystem. DFE framhåller samtidigt att dessa uppgifter är mycket osäkra och att det i dag inte finns underlag för en tillförlitlig bedömning av vilken betydelse solvärmesystem kan få för energiförsörjningen i framtiden.
På lång sikt bedöms möjligheterna till stora energibesparingar genom
3 Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr 110
Prop. 1977/78: 110 34
soluppvärmning av byggnader som goda. DFE framhåller att insatserna bör inriktas på att dels ta fram underlag för att bedöma de allmänna grundläggande förutsättningarna för solvärmeutnyttjande, dels ta fram nya tekniska lösningar för att nyttiggöra och lagra solvärme.
Målet för försöks- och demonstrationsverksamheten bör vara att i mitten av 1980-talet ha ett antal soluppvärmningssystem av olika typer i drift under olika klimatförhållanden och att dessa under andra hälften av 1980-talet skall ha utvärderats. DFE framhåller som särskilt väsent- ligt att försöks- och demonstrationsanläggningar för solvärme i fler- bostadshus kommer till stånd.
DFE framhåller att ett flertal villkor måste vara uppfyllda för att solvärmesystem skall kunna tas i praktiskt bruk. Det gäller bl.a. den ekonomiska konkurrenskraften i förhållande till alternativa uppvärm- ningssystem och vissa organisatoriska och institutionella förhållanden. Parallellt med forsknings- och utvecklingsinsatsema bör studeras förut- sättningarna för att solvärmesystem skall komma i allmänt bruk och få betydelse för landets energiförsörjning.
DFE bedömer i likhet med BFR medelsbehovet för treårsperioden till totalt 60 milj. kr., varav 21 milj. kr. för forskningoch utveckling och 39 milj. kr. för försöks- och demonstrationsanläggningar. På den lägre ni- vån föreslår DFE bara en mindre reduktion av insatserna då området beräknas ha stor potentiell betydelse för energiförsörjningen.
Planering, styrfaktorer, statistik
Delprogrammet omfattar programelementcn Kommunal energiplane- ring, Energihushållning och markanvändningsplanering, Styrfaktorer samt Statistik och prognoser. DFE anger som mål för delprogrammet —— att förse statsmakter och kommunala organ med kunskap för utform- ning och bcdömning av effektiviteten hos olika nu tillämpade och framtida styrmedel och stimulansåtgärder, —— att medverka till utveckling av och praktiska försök med olika plane- ringsmetoder och styrmedel,
—— att på olika sätt säkerställa att statistik och annan kunskap om ener- gianvändningen inom bebyggelsesektorn tas fram.
Styr- och stimulansåtgärder har stor betydelse för energihushållningen inom bebyggelsesektorn. DFE framhåller att en kraftfull satsning på forskning och utveckling inom området kan ge effekter redan på kort sikt och är nödvändig för att de tekniskt inriktade delprogrammen skall få genomslagskraft.
Insatserna inom delprogrammet avser antingen studier och utveckling av metoder för planering och styrning eller framtagande av underlag för planering och styrning.
Prop. 1977/78: 110 35
DFE anser att pågående försök med syfte både att pröva olika plane- ringsmetoder och att till kommunerna sprida erfarenheter av tillämp- ningar — under innevarande period bedrivna inom ramen för den s. k. BPD-verksamheten —— bör fortsätta. Arbetet bör vidare utvidgas till att omfatta även energihushållningsaspekter vid kommunal markanvänd- ningsplanering.
Inom programelementet Styrfaktorer bör studeras dels effektiviteten av nu tillämpade styr- och stimulansmedel inom bebyggelsesektorn dels alternativa nu icke tillämpade styrmedel. Det gäller t. ex. taxesystem i kombination med utrustning för individuell energimätning (komfortmät- ning) och debitering. Särskilt bör uppmärksammas potentiella konflikter mellan olika styrmedel, t. ex. regler om allmänförklaring av fjärrvärme- system och ekonomiska bidrag till fjärrvärmeanslutning å ena sidan och skärpta krav på värmeisolering av nya hus å den andra. Punktvisa insatser rörande statistik bör kunna rymmas inom delprogrammet liksom vissa insatser rörande prognoser och prognosmetoder föranledda av be- hov inom övriga delar av programmet Energianvändning för bebyg- gelse. Utvärdering av internationella erfarenheter, främst i de nordiska länderna, bör göras. Vidare bör t. ex. genom förloppsstudier uppmärk- sammas samhällets långsiktiga beredskap att möta ökade energipriser samt de styr- och stimulansåtgärder som erfordras för en smidig an- passning härtill.
DFE anger att vissa delar av delprogrammet på längre sikt bör kunna inlemmas i BFR:s övriga verksamhet och upphöra som särskilda om- råden i energiforskningsprogrammet. .
DFE beräknar i likhet med BFR medelsbehovet för treårsperioden till 24 milj. kr. På den lägre nivån förutsätts en begränsad medverkan i full— skaleförsök med kommunal energiplanering och markanvändningsplane- ring. För statistik och prognoser bör på den lägre nivån en sänkning av ambitionsnivån inte ske. För programelementet Styrfaktorer bör en kon- centration ske till utvärdering av nu tillämpade styr- och stimulansme- d-el.
Brukarkrav
Detta delprogram har nära samband med övriga delprogram inom programmet Energianvändning för bebyggelse och innehåller den forsk- ning och utveckling med direkt anknytning till energiområdet som be- dömts nödvändig för samordning mellan den tekniska forskningen och utvecklingen och brukarnas behov och krav. I delprogrammet ingår programelementen Klimatkrav och Övriga brukarkrav.
DFE anger att målet för delprogrammet bör vara att ta fram under- lag för gränsvärden i fråga om inomhusklimat och luftkvalitet samt att klarlägga andra viktiga samband mellan brukarna och energianvänd-
Prop. 1977/78: 110 36
ningen. Särskilt bör uppmärksammas brukarnas relationer till nya tek- niska lösningar och olika styrmedel och stimulansåtgärder.
Insatserna i fråga om Klimatkrav bör syfta till att framställa de nya rekommendationer för klimatindex som blir aktuella till följd av fort- satta energisparåtgärder. Inom Övriga brukarkrav anser DFE att under- lag bör tas fram för att bedöma hur brukarna påverkas av olika aktuella energisparåtgärder.
DFE förordar i sitt huvudförslag en anslagsram om 12 milj. kr. för treårsperioden. Även på den lägre nivån bör utrymme ges för insatser för utformning av rekommendationer för klimatindex. För Övriga bru- karkrav bör på den lägre nivån insatserna rörande mer långtgående energisparåtgärder ges lägre prioritet.
2.2.9 Energiproduktion
Anvisat Förslag 1978/79—1980/81 1975/76— (milj. kr.) 1977/78 (milj. kr.) NE1 DFE
Lägre Hu- Högre nivå vud- nivå
f ör- slag
Energiproduktion 215,8 606 285 513 593 varav Biosystem 80 65 80 80 Torv 3 3 28 33 65 Skiffer . 4 4 4 4 Kol 1 2 9 12 12 Naturgas —— -— —- —— Olja —- _— -— -— Fissionsenergi 74 50 60 60 Fusionsenergi . 59 10 59 59 Vindenergi 145 55 145 145 Geotermisk energi 10 ' 5 5 10 Akvatisk energi 8 4 8 10. Solenergi 17 10 17 28 Fjärrspi llvärme 5 5 15 40 40 Nya bränslen 15 10 15 15 Energi produktionsteknik 65 20 3 5 65 Gemensamt (programledning m. rn.) 29 — —— _-
1 ”Välavvägd kombination”
Underlaget för DFE:s förslag har tagits fram av NE. För de olika del- programmen har NE redovisat ett varierande antal insatsnivåer som kan kombineras på olika sätt. NE har tagit fram en ”välavvägd kombina- tion” vilken förordas av nämnden samt utifrån denna även beräknat bl. a. ett lägre och ett högre alternativ.
Programmet omfattar de delar av energisystemct som rör utvinning av energi från energikällor i naturen, omvandling av den utvunna ener-
Prop. 1977/78: 110 37
gin till energibärare samt till omvandlingsleden knuten distribution och lagring av energibärare. Utnyttjande av solenergi för lokaluppvärmning hänförs dock till programmet Energianvändning för bebyggelse.
DFE framhåller att det största problemet för Sveriges energiförsörj- ning är det stora och ensidiga beroendet av importerad olja. Energi- forskningsprogrammet bör därför i första hand inriktas på att utöver kol, naturgas och kärnkraft skapa flera handlingsalternativ för att i framtiden ersätta oljan. De tillförselaltemativ som vid sidan av de an- givna kan få någon nämnvärd betydelse under 1980- och I1990-talen är enligt DFE —— förutom solvärme —— biomassa, torv och Vindenergi. På längre sikt kan vidare enligt DFE tillkomma nya typer av fissionsenergi, utnyttjande av solenergi med fysikaliska eller kemiska metoder samt ännu senare eventuellt fusionsenergi.
Förutom behovet att skapa fler alternativ till olja framhåller DFE att det är viktigt att öka effektiviteten och flexibiliteten i produktions- och distributionsleden genom utnyttjande av fjärrspillvärme för främst lokal- uppvärmning och genom tekniska förbättringar i det befintliga energi- produktionssystemet (Energiproduktionsteknik).
NE har i samråd med DFE föreslagit en ändrad delprogramstruktur för programmet Energiproduktion, som föreslås få 15 delprogram enligt vad som framgår av översiktstabellen. I huvudsak överensstämmer DFE:s och NE:s förslag beträffande medelsbehov för programmet. DFE föreslår att de största insatserna görs på Biosystem, Torv, Fissions- energi (främst säkerhets- och avfallsproblem), Fusionsenergi, Vind— energi, Solenergi, Fjärrspillvärme och Energiproduktionsteknik.
På DFE:s lägre nivå föreslås en koncentration av insatserna på de områden som bedöms kunna få den största energipolitiska betydelsen och där utvecklingen har bedömts vara mest beroende av statligt forsk- ningsstöd. Från denna utgångspunkt har Biosystem, Torv, Fissionsener- gins säkerhets- och avfallsproblem samt Vindenergi prioriterats.
Biosystem
Delprogrammet Biosystem omfattar olika möjligheter att producera biomassa samt att omvandla den till elenergi, värme och bränsle. Del- programmet inriktas främst mot biomassa som odlas eller insamlas för energiändamål, men även organiskt avfall från annan verksamhet i samhället föreslås ingå.
Inom området biosystem finns främst genom odling av energiskogar och tillvaratagande av skogsavfall och annat organiskt avfall teoretiskt en stor cnergipotential.
DFE framhåller att målet för delprogrammet bör vara att genom ut— rednings-, forsknings- och försöksverksamhet skapa underlag för att be— döma möjligheten till införande av biologiskt material (biomassa) i det
Prop. 1977/78: 110 38
svenska energiproduktionssystemet och att utveckla teknik som är nöd- vändig för att utnyttja biomassa.
Insatserna bör enligt DFE omfatta systemstudier, inventering av lämpliga markområden för energiskog, studier av miljöeffekterna av ut— nyttjande av energiskogar, skogsavfall och annan biomassa. Dessutom bör stöd ges till den för delprogrammet nödvändiga kunskapsutveck- lingen och till studier av energiutvinning ur skogsavfall, studier av sy- stem för skörd, beredning och transport till omvandlingsanläggning samt studier av tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av olika omvandlingsprocesser. Vidare bör insatserna under treårsperioden avse projektering av en eller flera försöksanläggningar för demonstration av en hel utvecklingslinje för biomassa.
Det är av stor vikt att snarast få till stånd en utvärdering av biomas- sans framtida möjligheter. DFE föreslår därför på den lägre nivån en— dast en mindre reduktion av verksamheten.
Torv
Torv utgör en stor inhemsk energitillgång och delprogrammet ges hög prioritet i DFE:s huvudförslag. NE bedömer att de totala torvtillgång- arna i landet har ett energiinnehåll motsvarande drygt 3 000 milj. ton olja. Om 5 % av dessa tillgångar utnyttjas för energiproduktion beräk- nar NE att det under 100 år, med ständigt ca 500 km? under samtidig torvtäkt, är möjligt att ersätta 2 milj. ton olja per år. Torv är dock med rådande oljepriser inte ekonomiskt fullt konkurrenskraftig. NE anger att betydligt effektivare teknik kan utvecklas och tas i bruk i ett tio— till tjugoårigt perspektiv. Tidigast under första hälften av 1980—talet kan enligt DFE torv börja införas som alternativ till olja.
Målet för delprogrammet bör enligt DFE vara att ta fram underlag för bedömning av torvens möjliga roll i energiförsörjningen. Överstyrel- sen för ekonomiskt försvar har nyligen fått i uppdrag att förhandla med bl. a. berörda kommuner om uppbyggnad av en torveldad kraft-värme— anläggning. DFE:s förslag utgår från att denna anläggning kommer till stånd och att insatserna inom delprogrammet samordnas härmed.
DFE framhåller att insatserna bör inriktas på inventeringar och ut- värderingar av främst ekologiska konsekvenser samt på forskning och utveckling för att få fram effektivare och mer flexibla metoder att ut- vinna och utnyttja. torven. De utvecklingsinsatser som sker inom delpro- grammet bör koncentreras till dels torvavvattning, dels omvandling till kemiska bränslen.
Skiffer
Skiffer består av mineraler sammanbundna av organisk substans, kerogen. Delprogrammet omfattar endast utvinningen av kerogen och
Prop. 1977/78: 110 39
dess energiinnehåll medan uranutvinning behandlas i delprogrammet Fissionsenergi.
I Sverige är främst två skifferprojekt aktuella, dels Ranstadsprojektet, dels Kambriumprojektet i Skåne. Båda projekten avser i sin nuvarande form totalutvinning av skifferns beståndsdelar, dvs. både metaller och kerogen. Om skifferbrytning i Sverige för utvinning av värdefulla metal- ler kommer till stånd, kan även det organiska energiinnehållet tillvara- tas.
Frågan om svensk skifferbrytning ligger utanför energiforskningspro- grammets ram.
Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör under treårsperio- den enligt DFEzs uppfattning tills vidare begränsas till att bevara den svenska kompetensen inom området och omfatta systemstudier samt viss forskning och utveckling rörande metoder och processer för energiut- vinning ur skiffer, inklusive hithörande miljöfrågor.
Kol
Kol utgör den största fossila energikällan på jorden och kan i framti- den i stor utsträckning komma att ersätta olja och naturgas. Ett hinder för ökad kolanvändning kan vara dess påverkan på arbetsmiljö, omgiv- ningsmiljö och hälsa samt dess krav på transportsystem.
Om det blir aktuellt att införa kol i stor skala i landets energiförsörj- ning förutsätter DFE att koltekniken i stor utsträckning måste importe— ras. DFE föreslår därför i avvaktan på eventuellt beslut härom bara stu- dier av förutsättningar och möjligheter att infoga kol i energisystemct. samt begränsat stöd till utveckling av för svenska förhållanden anpassad kolteknik. Sverige deltar även i IEA-samarbetet på kolområdet.
Om beslut fattas om utnyttjande i stor skala av kol i Sverige skulle detta enligt DFE kräva väsentligt ökade forsknings- och utvecklingsin- satser.
Naturgas och Olja
För dessa delprogram har DFE inte beräknat några särskilda medel. Vissa begränsade studie- och utredningsinsatser bör dock — inom ra— men för de för hela programmet Energiproduktion beräknade medlen — kunna genomföras som ett led i det totalansvar som NE har för pro- grammet.
Fissionsenergi
Delprogrammet omfattar utnyttjandet av den energi som frigörs när atomkärnor —— i första hand uran och plutonium — genomgår klyv- ning (fission). Lättvattenreaktorn dominerar i dag nästan helt bland fis-
Prop. 1977/78: 110 40
sionsreaktor-erna. Av följande sammanställning framgår DFE:s respekti- ve NE:s förslag till medelstilldelning.
Anvisat Förslag 1978/79—1980/81 1975/76— (milj. kr.) 1977/78 (milj. kr.) NEl DFE
Lägre Hu- Högre nivå vud— nivå
för- slag Fissionsenergi 68 74 502 602 602 varav Reaktorer 53 362 432 43' Bränslecykler 17 14 17 17 Kärnkraftens roll i samhället 4 — _— -—
* ”Välavvägd kombination" = Härutöver ca 10 milj. kr. om nästa fas i värmereaktorutvecklingen skall ge- nomföras.
Reaktorer
Forskningen rörande nuvarande typer av elproducerandc lättvatten- reaktorers säkerhets- och avfallsproblem bör enligt DFE i snabbast möj- liga takt helt övertas av kärnkraftindustrin, kraftföretagen, statens kärn- kraftinspektion (SKI), statens strålskyddsinstitut (SSI) och programrådet för radioaktivt avfall (PRAV). Detta måste dock ske successivt och DFE har därför i sitt förslag avsatt medel för att klara finansieringen under en övergångsperiod. DFE har i enlighet med NE:s förslag beräknat 30 milj. kr. för treårsperioden. Om överföringen kan ske snabbare bör insat- serna inom energiforskningsprogranunet kunna minskas.
Sedan början av år 1976 bedrivs ett projekt rörande värmereaktorer i svensk-finskt samarbete. De svenska insatserna har finansierats från energiforskningsprogrammet. När det pågående utvecklingsarbetet har slutförts, vilket beräknas ske under budgetåret 1977 / 78, bör en utvärde- ring ske beträffande värmereaktorns ekonomi, marknad och säkerhet som underlag för beslut om att eventuellt gå vidare till nästa fas med en detaljkonstruktion och uppförande av en första anläggning. Innan en utvärdering gjorts kan DFE inte ta ställning till om nästa fas skall genomföras.
Övriga reaktortyper — bridreaktorer, högtemperaturrcaktorer, tung- vattenreaktorer och andra typer av fissionsreaktorer —— representerar enligt DFE betydelsefulla handlingsalternativ i framtiden. Om det skulle bli aktuellt att introducera nya typer av kämkraftreaktorer i landet har- DFE förutsatt att tekniken i stor utsträckning importeras. För att ge statsmakterna underlag att värdera sådana nya kärnkraftsystem och upprätthålla en beredskap att importera tekniken anser DFE att man
Prop. 1977/78: 110 41
inom energiforskningsprogrammet bör följa verksamheten i andra län- der och bedriva studier och småskaliga försök. Insatserna bör omfatta samtliga reaktortyper men ha sin tonvikt på bridreaktorer med hänsyn till deras stora potential.
Bränslecykler
Uranprospektering tillhör ansvarsområdet för Sveriges geologiska un- dersökning och medel bör därför enligt DFE inte beräknas inom energi- forskningsprogrammet. Enligt DFE bör inte heller medel beräknas för uranutvinning.
Sverige har internationellt sett stora urantillgångar. Möjlighet finns att uppnå självförsörjning vad gäller kärnbränsle genom uppbyggnad av en inhemsk urananrikningskapacitet. Ett eventuellt införande av uran- anrikning i Sverige kan ske antingen genom import av tekniken eller genom egen utveckling, varvid det är nödvändigt att starta med en mindre försöksanläggning. DFE föreslår att kompetensen för urananrik- ning bibehålls för att kunna ge statsmakterna erforderligt värderings- underlag och upprätthålla viss handlingsberedskap.
Vad gäller områdena upparbetning, plutoniumåterföring och avfalls- hantering har DFE förutsatt att huvudansvaret vilar på PRAV, kraftfö- retagen, kärnkraftindustrin och de föreskrivande statliga myndigheterna (SKI och SSI). DFE anser att finansieringen av den nuvarande verksam- heten inom energiforskningsprogrammet i snabbast möjliga takt bör överföras till dessa organisationer. Verksamheten under kommande treårsperiod bör begränsas till sådana kompetensuppbyggande, beva— kande insatser och sådant internationellt samarbete som inte faller un- der övriga organisationers ansvar. DFE föreslår att 7 milj. kr. beräknas härför under treårsperioden.
På områdena övriga bränslecykler och dcnaturering av kärnbränsle pågår forskningsvcrksamhet utomlands, vilken bör bevakas i Sverige. För detta ändamål beräknar DFE 4 milj. kr. för treårsperioden.
Kärnkraftens roll i samhället
NE har beräknat 4 milj. kr. för studier av kärnkraftens roll i samhäl- let. Dylika studier är enligt DFE viktiga. Insatserna inom energiforsk- ningsprogrammet bör dock i första hand avse för Sverige nya energislag — kol, biosystem, torv -— eller göras som jämförande analyser omfat- tande olika kombinationer av energislag och faller då närmast inom programmet Allmänna energisystemstudier. DFE beräknar därför inte särskilda medel för ändamålet inom delprogrammet Fissionsenergi.
Fusionsenergi
Genom sammanslagning — fusion — av tunga vätekärnor frigörs mycket stora mängder energi. Teoretiskt skulle fusion kunna bli en näs-
Prop. 1977/78: 110 42
tan outtömlig energikälla. Det har .emellertid inte ännu lyckats att under kontroll åstadkomma energiproduktion på detta sätt.
Fyra mycket omfattande utvecklingsprogram — i Förenta staterna, Sovjetunionen, Japan och inom de europeiska gemenskaperna —— pågår med målet att utveckla en elproducerandc fusionsreaktor. Detta mål beräknas kunna uppnås tidigast omkring år 2000. DFE framhåller att det emellertid därifrån är ytterligare ett långt steg innan fusionsenergin kan få nämnvärd betydelse för energiförsörjningen.
Den nuvarande verksamheten inom det svenska energiforskningspro- grammet är sedan våren 1976 ansluten till den europeiska atomenergige- menskapens (Euratom) forskningsprogram (prop. 1975/76: 86, NU 1975/76: 29, rskr 1975/76: 172).
DFE föreslår fortsatt svenskt deltagande i Euratom-samarbetet inkl. det s.k. JET-projektet. Delegationen föreslår i enlighet med NE:s pro- gramplan en anslagsram om 59 milj. kr. för delprogrammet Fusions- energi. Utöver dessa medel tillkommer anslag från naturvetenskapliga forskningsrådet och vissa högskoleresurser.
På den lägre nivån föreslås utträde ut hela Euratomprogrammet men bibehållande av forskningsvcrksamheten inom landet. Hur stort medels- behovet blir vid ett utträde beror på när och under vilka omständigheter detta sker. Ett utträde den 1 juli 1979 beräknas medföra ett medelsbe— hov inom energiforskningsprogrammet på ca 10 milj. kr. Härutöver be- räknar DFE på den lägre nivån 12 milj. kr. inom området Energirela- terad grundforskning för stöd till inhemsk forskning under den åter- stående dclen av treårsperioden.
V i n d e n e r gi
Genom utnyttjande av Vindenergi skulle teoretiskt stora energimäng- der kunna utvinnas i Sverige. Möjligheterna begränsas dock av bl.a. följande faktorer: — kostnaderna för att utnyttja vinden för energiproduktion — möjligheterna att åstadkomma produktionsutjämning —— den miljömässiga påverkan —— möjligheterna att snabbt bygga upp vindenergianläggningar.
De typer av vindenergisystem som kan komma i fråga är dels nätan- slutna system, som främst utgörs av stora vindkraftaggregat inkopplade på'elnätet, dels lokala system som utgörs av små vindturbiner för för- sörjning. med el eller värme. De sistnämnda kan dock enligt NE:s bc- dömning inte lämna något signifikant bidrag till landets energiförsörj- ning.
DFE framhåller att Vindenergi är en av de få nya energikällor som kan få någon nämnvärd betydelse för energiförsörjningen fram till se- kelskiftet. Enligt NE:s bedömning är vidare kostnaderna för att ut- nyttja vindenergi för elproduktion, liksom bieffektema, fördelaktiga vid
Prop. 1977/78: 110 43
jämförelse med många andra nya energikällor. Vindenergin kan dock — även om dess ekonomi skulle bli fördelaktig — inte annat än på mycket lång sikt ersätta olja i någon större grad. Däremot kan den ge ett relativt stort bidrag till elförsörjningen. En vindkraftproduktion om maximalt 10—15 TWh/år bedöms vara möjlig om vattenkraften skall utnyttjas för att utjämna variationerna i vindförhållandena.
Under år 1977 har ett försöksaggregat med ca 50 kW effekt tagits i drift. DFE föreslår i sitt huvudförslag att verksamheten fortsättes och att tre olika fullskaleprototyper utvecklas för att minska det tekniska riskta- gandet. Målet bör vara att sedan kunna gå vidare med demonstration av en grupp fullskaliga vindkraftaggregat för att mot mitten av 1980-talet ha underlag för att ta ställning till en eventuell utbyggnad av vindkraf- ten som en del av vår elförsörjning. Definitivt ställningstagande till om en demonstrationsgrupp skall anläggas bör dock ske först när prototyp- fasen är utvärderad. Ansvaret för finansieringen av demonstrationsgrup- pen bör enligt DFE i första hand ligga på kraftföretagen.
DFE beräknar i sitt huvudförslag, liksom på den högre nivån, att medelsbehovet för nästa treårsperiod uppgår till 145 milj. kr. På den läg- re nivån anser DFE att insatserna bör inriktas mot andra viktiga områ- den inom programmet Energiproduktion. DFE finner dock inget lämp- ligt alternativ i det av NE utarbetade underlaget utan utgår från att NE utarbetar ett nytt förslag om den lägre nivån skulle bli aktuell.
Geotermisk energi.
I Sveriges berggrund finns värme ackumulerad i torrt urberg och i vattenförande lager. De tänkbara formerna för utnyttjande av geoter- misk energi i Sverige är enligt DFE följande — utnyttjande av varmt vatten i den sedimentära berggrunden — utvinning av värme ur den kristallina berggrunden genom vatten-
injicering — utnyttjande av vatten i kross- och sprickzoner i urberget.
Målet för delprogrammet bör enligt DFE vara att under treårsperio- den klargöra om för-utsättningarna för geotermisk energiproduktion i Sverige är så gynnsamma att fortsatta insatser är berättigade.
Beträffande sedimentära bergarter konstaterar DFE att hittills fram- komna forskningsresultat antyder att förutsättningarna i Sverige troligt- vis är ogynnsamma och föreslår insatser som inriktas på att utvärdera geologiska studier, fältarbeten och resultat från provpumpning i befint- liga borrhål. Studier bör vidare göras för att utvärdera möjligheterna till utvinning av värme ur kristallina bergformationer samt kross- och sprickzoner. Vidare bör den internationella utvecklingen bevakas.
På den lägre nivån och i huvudförslaget föreslår DFE 5 milj. kr. för nästa treårsperiod.
Prop. 1977/78: 110 44
Akvatisk energi Delprogrammet omfattar utnyttjande av energi i vatten, i första hand _ vågenergi — energi ur havsvågor —- saltgradientenergi -— energi ur Skillnad i salthalt mellan sött och salt vatten
— temperaturgradientenergi —— energi ur skillnaden i temperatur mel- lan yt- och bottenvatten.
Dessutom ingår andra former av akvatisk energi såsom vattenkraft, små vattenkraftverk och vattenkraft med liten miljöpåverkan.
DFE föreslår att insatserna inom det svenska energiforskningspro- grammet under treårsperioden inriktas på att följa verksamheten ut- omlands samt att bedriva studier och begränsade försök inom landet för att minska osäkerheten beträffande möjligheterna att utnyttja akvatisk energi. Insatserna bör inriktas på studier av vågenergi, saltgradient- energi samt nya metoder för utnyttjande av vattenkraft.
För treårsperioden föreslår DFE anslag med 8 milj. kr. På den lägre nivån föreslås att insatserna koncentreras till vågenergi och till inter- nationell bevakning på samtliga områden.
Solenergi
Delprogrammet omfattar direkt omvandling av solstrålningen på fysi- kalisk och kemisk väg. Omvandling på biologisk väg via växter och mi- kroorganismer (t. ex. fotosyntesen) behandlas inom delprogrammet Bio- system. Direkt omvandling av solenergi till värme för uppvärmning av bostäder och lokaler behandlas i delprogrammet Solvärmesystem och energilagring inom programmet Energianvändning för bebyggelse.
DFE framhåller att omvandling av solenergi på fysikalisk eller ke- misk väg möjliggör större energiutbyte än den biologiska vägen och att den framtida potentialen för solenergi är mycket stor. Tekniken är dock ännu för outvecklad och kan enligt DFE inte tas i praktiskt bruk för energiförsörjning förrän omkring sekelskiftet.
Målet bör enligt DFE vara att utvärdera möjligheterna för direkt om- vandling av solenergi i Sverige i stor skala till el och bränslen samt att stödja teknikutveckling på solenergiområdet.
DFE föreslår stöd till kunskapsutveckling inom områdena elframställ- ning via ånga, solceller, kombinationsceller och solfångare för industri- ella processer samt fotokemiska processer. Dessutom föreslås att ett svenskt utvecklingsprojekt startas under treårsperioden enligt den ut- vecklingslinje som enligt påbörjade förstudier bedöms vara mest intres- sant för landet. Samordning bör ske med insatserna inom programmet Energianvändning för bebyggelse, med insatserna rörande energilagring inom delprogrammet Energiproduktionsteknik och med de grundläg- gande insatserna på fotonprocesser inom programmet Energirelaterad
Prop. 1977/78: 110 45
grundforskning. Delprogrammet bör även omfatta samarbete inom IEA. DFE beräknar medelsbehovet för insatserna under nästa treårsperiod till 17 milj. kr. På den lägre nivån föreslås en minskning av stödet till den svenska utvecklingslinjen.
Fjärrspillväme
Utnyttjande av spillvärme från värmekraftproduktion och industriella processer kan ge betydande energibesparingar redan på kort och medel- lång sikt (1980-talet). Förutsättningama för spillvärmeutnyttjande är dock — förutom av utbyggnaden av fjärrvärmenät — starkt beroende av det framtida energiproduktionssystemets uppbyggnad.
Målet för delprogrammet bör enligt DFE vara att genom studier och praktiska försök närmare utröna vilka energibesparingar som kan bli möjliga genom ett ökat utnyttjande av spillvärme för lokaluppvärmning. ' DFE anser att insatserna inom delprogrammet bör inriktas på fördju- pade spillvärmeinventeringar och systemstudier samt på studier och för- sök avseende långdistansöverföring av hetvatten, värmeuttag från vår- mekraftverk samt central dygns- och säsonglagring.
Parallellt härmed bör stöd ges till utveckling av nya tekniska system och utvärdering av egenskaperna hos dessa system så att de är kända när osäkerheten om det framtida energiproduktionssystemets uppbygg- nad är undanröjd och beslutsunderlag erfordras för olika investeringar. DFE förutsätter att ansvaret för den statliga finansieringen av de proto- typ- och demonstrationsanläggningar som bedöms bli aktuella främst mot slutet av treårsperioden kommer att läggas på statens industriverk. Begränsade insatser rörande konventionell fjärrvärmeteknik är motive- rade för att snabbt få fram beslutsunderlag för energiproduktionssyste- mets framtida uppbyggnad.
Liksom NE och BFR föreslår DFE att en gemensam ledningsgrupp tillsätts för samordning med BFR:s, STU:s och industriverkets verksam- het inom området.
I huvudförslaget beräknar DFE medelsbehovet till '40 milj. kr. På den lägre nivån ges delprogrammet lägre prioritet, varvid endast ryms en fortsättning av forsknings- och utvecklingsverksamheten på nuvarande mva.
Nya bränslen
Delprogrammet omfattar fasta, flytande och gasformiga bränslen. Allmänna frågor, som är oberoende av vilken energiråvara man utgår ifrån, bör enligt DFE behandlas inom detta delprogram.
DFE framhåller att målet för delprogrammet bör vara att studera marknaden för och distributionen av alla tänkbara framtida bränslen så- som syntetisk olja, metanol, etanol, väte m.fl. Härvid är det viktigt att
Prop. 1977/78: 110 45
bedöma i vilken utsträckning behoven kan tillgodoses via inhemska energiråvaror eller energiflöden. Användarsidans anpassning för att ut- nyttja nya bränslen på transportsektorn behandlas främst inom pro- grammet Energianvändning för transporter och samfärdsel.
På metanolområdet bör insatserna avse studier av produktion och di- stribution av metanol ur importerade och inhemska råvaror. Under treårsperioden bör också tas fram en plan för införande av metanol som bränsle i Sverige. Insatserna bör även omfatta utformning av anlägg- ningar för metanoltillverkning.
På väteområdet bör insatserna koncentreras till samarbetet inom IEA. De problem som uppstår i samband med lagring av väte i fordon be- handlas inom programmet Energianvändning för transporter och sam- färdsel.
I begränsad utsträckning bör även stödjas studier och utveckling av sådan teknik för framställning av bränslen som är gemensam för flera energiråvaror.
DFE föreslår anslag med 15 milj. kr. för nästa treårsperiod. DFE framhåller emellertid starkare än NE betydelsen av studier och jämfö— relser av olika, tänkbara, nya bränslen.
Energiproduktionsteknik
Delprogrammet omfattar insatser av mycket olika karaktär och har, liksom delprogrammet Nya bränslen, karaktär av komplement till del- programmen Biosystem, Torv, Skiffer och Kol.
Verksamheten .inom delprogrammet indelas av DFE i programele- menten — Förbrännings- och förgasningsteknik — Energilagring — Elektrokemisk energiomvandling (t. ex. bränsleceller) — övrig avancerad energiomvandling — Energisystcmteknik.
Målet för delprogrammet bör enligt DFE vara dels att utveckla sådan teknik som är av värde eller nödvändig för utnyttjande av de energikäl- lor som ingår i övriga delprogram inom programmet Energiproduktion, dels att utveckla sådan teknik som förbättrar energihushållningen inom det befintliga och planerade energiproduktionssystemet, men som i dag inte är kommersiellt intressant.
Enligt DFE bör en eller flera förbränningstekniska försöksanlägg- ningar upprättas vid lämplig forskningsinstitution. DFE framhåller vi- dare att insatserna under treårsperioden bör avse dels grundläggande studier av förbränningsprocessen, dels forskning och utveckling på labo- ratoricnivå av förbränning och förgasning i bl. a. svävbädd, lämpligen i anslutning till en demonstrationsanläggning finansierad via industriver-
Prop. 1977/78: 110 47
kets stöd till prototyper och demonstrationsanläggningar, dels studier av andra förgasningsmetoder.
Inom programelementet Energilagring bör insatserna inriktas på svenskt deltagande i IEA-samarbetet. Även inom programelementen Elektrokemisk energiomvandling och Övrig avancerad energiomvand- ling bör insatserna i hög grad ske genom internationellt samarbete. DFE anser att konsekvenserna för energisystemet av införande av förnyelse- bara cnergikällor bör studeras inom programelementet Energisystem- teknik.
DFE föreslår stöd med 35 milj. kr. för de närmaste tre åren. Försla- get motsvarar insatserna i NE:s lägre nivå med ett tillägg av 7 milj. kr. till programelementet Förbrännings- och förgasningsteknik med hänvis- ning till DFE:s starka prioritering av Biosystem och Torv och till bety- delsen av att parallellt med verksamheten inom dessa delprogram stödja utvecklingen av sådan teknik, som ger möjlighet att utnyttja dessa energikällor. På den lägre nivån föreslås att stödet till i första hand för- bränningsteknik och i andra hand bränsleceller minskar.
2.2.10 Allmänna energisystemstudier
Anvisat DFE förslag 1978/79— 1975/75— 1980/81 (milj. kr.)
1977/78 ___—_— (milj. kr.) Lägre Huvud- Högre nivå förslag nivå Allmänna energisystemstudier 6 12 21 31
Insatserna inom de i det föregående redovisade programmen berör i huvudsak enskilda delar av energisystemct. Programmet Allmänna ener- gisystemstudier avser hela energisystem med tonvikt på nationella ener- gisystem samt den internationella energimiljön. DFE föreslår att pro- grammet delas in i följande delprogram. ——- Energins roll i samhället —— Styrmekanismer i energisystemct — Övergripande analyser, nya energisystem m.m. — Underlag för värdering och planering av forskning och utveckling inom energiområdet. DFE uttrycker de allmänna kunskapsmålen för programmet som — insikt i energiförsörjningens hela problemkomplex så att sambanden mellan de olika delarna av energisystemct, samhället och naturen kan förstås bättre, — insikt i de konsekvenser som förändringar av energiförsörjningens sammansättning och storlek kan beräknas få för individer, samhälle och ekosystem,
Prop. 1977/78: 110 48
—— jämförande beskrivningar av de på olika energikällor och energi- flöden baserade systemens egenskaper i sådana viktiga avseenden som måste beaktas vid avvägningar mellan systemen. DFE:s förslag för programperioden 1978/79—1980/81 innebär en avsevärd höjning av ambitionsnivån och en breddning av programmet i förhållande till innevarande treårsperiod främst i fråga om ekologiska och sociologiska studier, analys av alternativa energisystem samt studier av långsiktiga energikriser.
Under innevarande programperiod har med DFE:s stöd byggts upp en nationalekonomiskt inriktad forskargrupp vid Stockholms universitet, forskningsgruppen för energisystemstudier (FFE). För att kunna ge— nomföra delegationens förslag till ökad ambitionsnivå för programmet bör enligt DFE motsvarande kompetensuppbyggnad ske med en eko- logiskt, en sociologiskt och en eller två systemanalytiskt inriktade forsk- ningsgrupper.
Inom programmet föreslär DFE studier av den globala energiförsörj— ningssituationen, energins roll i samhället och dess naturpåverkan, styr- mekanismer och trögheter i energisystemet samt systemanalys som un- derlag för värdering och prioritering av energiforskningsprogram i di- rekt anknytning till olika energipolitiska programalternativ. Vidare före- slås studier av framtida energisystem, utveckling av metoder och be- grepp som kan användas som hjälpmedel för planering av energisyste- met samt studier rörande risker för internationella ener'giförsörjningskri- ser och hur vårt land kan beröras därav. I huvudförslaget har 20 % av ramen reserverats för projektinitiativ från forskare m. fl.
Vid en lägre anslagsnivå bör enligt DFE prioriteras studier av effek- terna i Sverige av internationella cnergiförsörjningskriser och. hur oöns- kade konsekvenser för samhället kan minskas, studier rörande styrmedel samt projektinitiativ från forskare m.fl. Beträffande Energins roll i samhället läggs i övrigt tonvikten på ekologiska studier. Vidare sänks ambitionsnivån för delprogrammen Styrmekanismer i samhället och Övergripande analyser, nya energisystem m. m.
2.2.11 Energirelaterad grundforskning
Anvisat DFE förslag 1978/79— 1975/76— 1980/81 (milj. kr.)
1977 / 78 ———————-———— (milj. kr.) Lägre Huvud- Högre nivå förslag nivå Energirelaterad grundforskning 17 301 30 45
1 Inkl. 12 milj. kr. för fusionsforskning.
Prop. 1977/78: 110 49
Medel för Grundläggande forskning för energiområdet utgår f. 11. från ett särskilt anslag utanför Huvudprogram Energiforskning. DFE föreslår att ett program benämnt Energirelaterad grundforskning fort- sättningsvis ingår i huvudprogrammet. Programmet omfattar stöd till sådan grundforskning som bedöms betydelsefull för det framtida energi- systemct, men som ej stöds som en nödvändig del av övriga program.
Inom programmet ryms dels mer långsiktigt inriktad forskning, dels forskning på sådana områden som genom sin karaktär griper över flera program.
DFE framhåller att ett starkt expanderande energiforskningsprogram har behov av personella resurser. Mot denna bakgrund anser delegatio- nen att stöd till grundforskning med energianknytning vid högskolor och universitet är en lämplig väg för utbildning och rekrytering av personal till energiforskningsprogrammet. Delegationen anser det angeläget att insatserna inom programmet täcker ett brett forskningsfält och inte kon- centreras till ett fåtal områden. DFE nämner i sitt betänkande såsom viktiga forskningsområden Material, Omvandling och lagring av energi, Natur och Hälsa.
DFE föreslår anslag med 30 milj. kr. för programmet Energirelaterad grundforskning under den kommande treårsperioden. På den lägre nivån föreslår delegationen att 12 milj. kr. förs över till programm-et från del- programmet Fusionscnergi. För övriga forskningsområden föreslås en minskning till 18 milj. kr.
2212. Sammanfattning av programförslaget
DFE:s och programorganens förslag till medelstilldelning sammanfat- tas i följande tabell. Belopp i pris— och löneläget 1976-12-31 (milj. kr.).
Anvisat Förslag 1978/79—1980/81 1975/76— 1977/78 Pro- DFE gram- _— orga- Lägre Hu- Högre nen nivå vud- nivå för- slag Industriella processer m. m. 44 169 70 86 120 Transporter 26 52 28 44 55 Bebyggelse 68 245 145 231 274 Energiproduktion 216 606 285 513 593 Allmänna energisystemstudier 6 21 12 . 21 31 Energirelaterad grundforskning 17 — 30 30 45 Programövergripande samordning och uppföljning (DFE) 6 — 8 10 10 383 (1 093) 578 935 1 128
4. Riksdagen 1977/78.1 som!. Nr 110
Prop. 1977/78: 110 50
Delegationen har i sitt betänkande sökt karaktärisera de olika forsk- ningsområdenas mål och relativa tyngdpunkt på medellång sikt. Föl- jande sammanställning härav redovisas i betänkandet:
Område Mål a b O G- ('D
Industriella processer smältreduktion, kontinuerlig gjutning, uppvärmning m. m. plasmareduktion, pulvergjutning m. m. avvattning, fiberfriläggning m. m. övriga processer recirk. av jordbruksavl'all m. m.
XXXX
Transporter organisatoriska åtgärder X framtida transportsystem befintliga drivsystem alternativa drivmedel nya värmemotorer, bränsleceller etc.
X XX .X' XXX N
XX XX
Bebyggelse . yttre försörjningssystem energisnåla hus solvärme och energilagring värmepumpar planering, Styrfaktorer. m. m. klimatkrav och övriga brukarkrav
Energin/Hörsel biosystem torv Vindenergi spillvärme solenergi (ej solvärme) X kol (X) skiffer (X) framtida reaktorsystem urananrikning värmereaktorer övrigt (geotermisk, akvatisk) elTektivisering av energiproduktions-
systemet X X anpassning av nya energikällor
XXXXX XX
XXX X NXXX XM XX XXXXXKX xx ag
>=! X Energirelaterad grundforskning X X Allmänna energisystemstudier
stöd till viss utveckling samt utvärdering och införande 1980-talet utveckling, utvärdering och ev. demonstration .under 1980-talet för ett cv. införande i full skala tidigast mot slutet av 1980-talet grundläggande studier och försök för bedömning av kostnader, potential, ekonomi, miljöeffekter m. m. med sikte på ev. demonstration och komplett bedömningsunderlag under 1990-talet (tidigast)
(1 = kunskapsberedskap och kompetensuppbyggnad för ev. senare inhemsk ut- veckling eller teknikimport (ev. med början redan under 1980- eller 1990- talet) e = grundläggande kunskapsuppbyggnad
|| || a b
C
2.2.13 Reservationer och särskilda yttranden Till delegationens betänkande har fogats reservationer av ledamöterna Pär Granstedt och Lars Kristoferson samt fyra särskilda yttranden. Granstedt framhåller att i delprogrammet a k v a t i s k e n e r g i in-
Prop. 1977/78: 110 51
går flera energiproduktionstekniker som kan antas ha en tämligen hög cnergipotential. Insatsnivån bör därför höjas med 2 milj. kr. i förhål- lande till majoritetens förslag för att ge bättre möjligheter till försöks- verksamhet inom området.
Med hänsyn till s 0 l e n e r gin 5 mycket stora potentiella betydelse förordar Granstedt att insatsnivån i huvudförslaget höjs med 11 milj. kr. till att omfatta två svenska "utvecklingslinjer i stället för endast ett svenskt utvecklingsprojekt.
För att skapa ett tillräckligt underlag för att bedöma den g e o t e r - m i s k a e n e r g i n s framtidsförutsättningar erfordras enligt Gran- stedts uppfattning 5 milj. kr. utöver majoritetens huvudförslag. Till denna uppfattning ansluter sig även Kristoferson.
Granstedt understryker att han inte finner det motiverat med forsk- ningsprojekt som syftar .till k ä r n k r a f t utbyggnad i Sverige så länge nuvarande problem på säkerhetssidan kvarstår. Han finner inte heller motiv för forskning som möjliggör svensk u r a n a n r i k nin g, efter- som han utgår från att av miljöskäl uranbrytning i Sverige inte kommer till stånd. Även om forskning som syftar till en kärnkraftutbyggnad inte är motiverad anser Granstedt dock att det finns skäl att följa den inter- nationella utvecklingen på området då den kan få säkerhetspolitiska och miljömässiga konsekvenser för Sverige. För delprogrammet F i s - s i o n s e n e r gi förordar Granstedt totalt 42 milj. kr.
Även Kristoferson reserverar sig mot majoritetens förslag i fråga om Fissionsenergi och föreslår totalt 45 milj. kr. för delprogrammet. Han framhåller vidare att anslaget till A 1 l m ä n n a . e n e r g i s y s t e m— s t U (1 i e r borde utgöra en större del av totalsumman för hela energi- forskningsprogrammet. De ökade medlen bör ställas till förfogande för forskning inom de ekologiska och sociologiska områdena samt för energianalys, energikvalitets- och riskstudier.
Experten Karl-Erik Eriksson förordar bl. a. att programorganen inom resp. program ger plats för studier som kan ha hög relevans för u-länder utan att nödvändigtvis vara nära tillämpningar i Sverige. Eriksson fram- håller också att inom programmet Al 1 m ä n n a e n e r g i s y- stem studier studier bör göras för att vi, när vi tvingas till in- skränkningar i användningen av olja, skall kunna bestämma hur den knappa oljan skall fördelas mellan olika verksamheter och människor.
Eriksson föreslår vidare att en av de i planen för Allmänna energisy- stemstudier föreslagna forskningsgrupperna från början får en vidare in- riktning genom att samhällsvetenskap och ekologi förenas i en human- ekologisk forskningsgrupp.
Eriksson anser att forskning för att utveckla kärnreaktorer för upp- värmningsändamål inte vidare bör förekomma. Satsning på urananrik- ning bör inte komma i fråga då själva utvinningen av uranet bidrar till att hota en urgammal svensk kulturbygd. Av motsvarande skäl anser han att satsningen på skiffer bör utgå.
Prop. 1977/78: 110 52
Avslutningsvis föreslår Eriksson att DFE i samarbete med program- organ och vetenskapliga institutioner anordnar konferenser för att un- derlätta idéutbyte mellan energiforskare och sprida ny kunskap till energiforskare.
Experten Olof Eriksson anmäler i ett särskilt yttrande avvikande me- ning i fråga om storleken av stödet till experiment— och demonstrations- verksamhet inom programmet Energianvändning för be- b y g g e l s e. Han påpekar att DFE-:s förslag innebär en sänkning av in- satsnivån under den kommande treårsperioden i stället för en växande verksamhet i enlighet med BFR:s förslag.
Experten Sigvard Tomner hävdar i ett särskilt yttrande att den av DFE föreslagna medelstilldelningen till programmet E n e r g i a n — vändning i industriella processer m.m. är otillräcklig för att uppnå önskade projektresultat inom den aktuella tidsperioden. Tomner anser att DFE överskattar industrins möjlighet att ge projekt avseende industriella processer med viktiga energibesparingseffekter till- räcklig prioritet och framhåller att en anslagsram om 169 milj. kr. cr— fordras för programmet.
Ledamöterna Lennart Pettersson och Nils-Erik Wååg samt de sak— kunniga Gösta Dahlström, Dick Lundqvist och Erik Wångby har avgivit särskilt yttrande angående delprogrammet Bio m a s s a. De framhål- ler att de är skeptiska mot en storskalig introduktion av s.k. energisko- gar p. g. a. de miljömässiga och andra problem som detta skulle med- föra. Trots detta är de beredda ställa sig bakom den av DFE förordade satsningen. Om Sverige skulle komma in i en verkligt allvarlig kris- situation när det gäller encrgitillförseln måste även de allvarliga miljö- effekter som man har anledning att befara när det gäller energiskogar godtas för att klara livsviktiga energiförsörjningsbehov. Energiskogen har enligt yttrandet kommit in i diskussionen som en möjlig energi- källa så snabbt, att en mängd oklara frågor ännu existerar. En prelimi- när slutsats att det här rör sig om stora problem bör inte få förhindra en klarläggande forskning på detta område, förutsatt att också miljö- effekterna studeras.
2.2.14 Organisation för energiforskningsprogrammet
DFE har i oktober 1978 redovisat sina erfarenheter, synpunkter och förslag rörande organisationen för energiforskningsprogrammet i en till industridepartementet ingiven promemoria. _
DFE anför i promemorian att det ännu inte finns tillräckliga erfaren- heter av större utvecklings- och demonstrationsprojekt — som anges bli den svåraste uppgiften för organisationen — för att en allsidig utvärde- ring av organisationen skall kunna göras. Som en allmän erfarenhet re- dovisar DFE dock att nuvarande organisation på energianvändnings— sidan _— med STU, TFD och BFR som programansvariga organ ——
Prop. 1977/78: 110 53
möjliggör en integration mellan energiforskning och övriga forsk— ningsinsatser och en anpassning till den allmänna utvecklingen inom de berörda samhällssektorerna. DFE anser därför att nuvarande fördelning av programansvar bör bibehållas i sina huvuddrag. I promemorian före- slås vissa mindre justeringar av nu gällande ansvarsfördelning.
Energianvändning för transporter och samfärd— sel
Programansvaret för hela programmet ligger f.n. på TFD. DFE före— slår att TFD:s programansvar begränsas till delprogrammet Åtgärder i transportsystemet. STU, som under innevarande treårsperiod har ansva- ret för den konkreta planeringen och beställningen av industrith inrik- tat utvecklingsarbete inom programmet, föreslås få det formella pro— gramansvaret för delprogrammen Drivsystem och Alternativa drivme- del.
Energianvändning för bebyggelse
BFR har f.n. programansvaret för hela programmet. BFR och STU skall samråda om dispositionen av medlen inom programmet. I prakti- ken har detta utformats så att STU för varje budgetår disponerar en del av de för programmet anvisade medlen för stöd till komponentutvcck- ling efter ansökan från uppfinnare, företag m. fl.
DFE framhåller att ansvarsuppdelningen inte svarar mot delprogram- indelningen. Detta medför att en avvägning mellan BFR:s och STU:s ansvar måste göras vid planeringen av varje delprogram eller projekt. DFE föreslår därför att statsmakterna närmare överväger ansvars— fördelningen mellan BFR och STU.
Energirelaterad grundforskning
DFE anser, med hänsyn till grundforskningens tvärvetenskapliga ka- raktär, att en gemensam planering av insatserna bör eftersträvas. DFE förordar att berörda forskningsråd inrättar en gemensam beredning för planering av insatser och bedömning av projekt och att naturvetenskap- liga forskningsrådet ges formellt programansvar.
Programövergripande organisation. Planerings- s y 5 t e m
DFE framhåller att ett genomförande av dess förslag till forsknings— program kommer att ställa stora krav på de programansvariga organen och på en omsorgsfull planering och utvärdering av insatserna. DFE föreslår också viss komplettering av det nu tillämpade planeringssyste- met.
DFE tar även upp frågan om sin fortsatta existens från den 1 juli 1978 och finner det mest ändamålsenligt att den tills vidare bibehålls för
Prop. 1977/78: 110 54
de programövergripande uppgifterna och fortfar att ha ställning som kommitté.
DFE vill fortsättningsvis lägga ökad tonvikt på att följa utveck- lingen och värdera den verksamhet som bedrivs inom och utom landet. DFE anser också att dess samordningsuppgifter och befogenheter be- höver preciseras samt att dess uppgifter bör kunna vidgas vad avser samordningen av de svenska insatserna inom IEA:s forskningssamarbctc.
Allmänna energisystemstudier
Programansvaret ligger f.n. på DFE. DFE har övervägt olika alter- nativ till denna ordning, men kommer till slutsatsen att det knappast finns något statligt organ på energiområdet som har uppgifter som sva- rar mot hela vidden av programmet. Med hänsyn härtill och till att pro— grammet i viktiga delar har nära samband med de övriga programmen och med de programövergripande funktionerna förordar DFE att den även fortsättningsvis får programansvaret för programmet.
2.3 Anslagsframställningar för budgetåret 1978/79
STU, TFD, BFR, NE och DFE- har vid sidan av DFE:s förslag till nytt treårsprogram ingivit anslagsframställningar för budgetåret 1978/ 79. Av programorganen föreslagna belopp framgår av följande samman- ställning. ' '
Anvisat Program- 1977/78 organens förslag 1978/79 Energianvändning i industriella processer m. m. 13 38 Energianvändning för transporter och samfärdsel, 8 12 varav Transportsystemets utveckling 2 3 . Energianvändning i drivsystem 6 9 . Energianvändning för bebyggelse, 34 - 62,4 . varav Forskning och utveckling - 201 44,8=| Forskningsinriktat experimentbyggande 144 17,6 Återvinning av energi i varor m.m. 2,5 8 Energiproduktion 83 . 208 Allmänna energisystemstudier m.m. 4.5 9 varav Allmänna energisystemstudier . 2 6" Delegationen för energiforskning . 2,5:' 3,3 145,0 . 337,7
1 Varav 13 milj. kr. från fonden för byggnadsforskning. ” Bestrids från anslaget Kommittéer m. in. under industridepartementets hu- vudtitel. * Varav BFR föreslår att 14 milj. kr. tillförs från fonden för byggnadsforsk- ning. - . 4 Inom ramen för medel tillgängliga i fonden för byggnadsforskning.
Prop. 1977/78: 110 55
Programorganen har även hcmställt om bemyndiganden att under budgetåret 1978/79 göra åtaganden om stöd till forskning och utveckling under budgetåren 1979/80 och 1980/81 med sammanlagt 248 resp. 172 milj. kr.
Vid beräkningen av medelsbehovet för programmet Energianvänd- ning för bebyggelse har BFR inkluderat 8,3 milj. kr. för utvidgat stöd till industriellt utvecklingsarbetc i avvaktan på resultaten av en inventering av stödbchovet som sedermera har genomförts i samarbete med STU. Beloppen för forskningsinriktat experimentbyggande avser bidrag till planering och uppföljning. Härtill kommer låncmedel från bostadsdepar- tementets huvudtitel.
DFE föreslår beträffande dess egen verksamhet att samordnings- och uppföljningsverksamheten förstärks. DFE bedömer medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 3,3 milj. kr. och anger att kommande treårspro— gram kommer att kräva ökade personella resurser för delegationens del.
Anslagsframställningar avseende anslaget Grundläggande forskning för energiområdet har ingivits av naturvetenskapliga forskningsrådet, STU, AB Atomenergi samt forskningsenheten i Studsvik enligt följande sammanställning.
Anslag Förslag 1977/78 1978/79
Naturvetenskapliga forskningsrådet 3 7290 7 500 000 STU ] 185 000 2 500 000 AB Atomenergi 1 215 000 3 800 000 Forskningsenheten i Studsvik 900 000
6 129 000 14 700000
2.4 Remissyttranden över förslaget till treårsprogram 2.4.1 Allmänna synpunkter
DFE:s betänkande har mottagits positivt av det övervägande flertalet remissinstanser. Lovord över DFE:s och programorganens arbete ut- trycks i många yttranden. Försvarets forskningsanstalt (FOA) finner att det framlagda betänkandet, förutom att det fyller sin uppgift i forsk- ningsplaneringen, ger värdefull överblick över forskningen och .ut- vecklingen inom energiområdet. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) uttrycker tillfredsställelse över den realistiska analys av forsk-- nings- och utvecklingsproblematiken inom energiområdet som redovisas. Motsvarande uppfattning framförs av bl.a. byggnadsstyrelsen, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen,.BF R och STU.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) konstaterar att det mate— rial DFE har tagit fram är en mycket värdefull beskrivning av de för- . hållanden som påverkar vår energiförsörjning och finner det uppmunt-
Prop. 1977/78: 110 , 56
rande att det har rått stor enighet inom DFE om hur forskningen skall inriktas i framtiden. De reservationer och särskilda yttranden som finns representerar enligt TCO bara en liten del av det föreslagna forsknings- programmet. Svensk industriförening finner betänkandet jämte dess innehållsrika bilagor utomordentligt ambitiöst och välskrivet. Förening- en anser vidare att betänkandet lämnar tung saklig redovisning av fakta, utvecklingstrender och prognoser inom det väldiga energiområdet. DFE:s och programorganens arbete lovordas vidare av bl.a. Sveriges civilingenjörsförbund, SACO/SR och AB Atomenergi.
2.4.2 Utgångspunkter för DFE:s förslag
Remissinstanserna ansluter sig genomgående till DFE:s utgångspunk- ter för encrgiförsörjningen i framtiden och instämmer i de av DFE an- givna målcn för huvudprogrammet. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyr- ker DFE:s förslag med hänvisning till att det från sysselsättnings- mässiga och regionalpolitiska synpunkter är betydelsefullt att energitill- gången säkras och att priset på energi inte höjs så att landets konkur— rensförmåga allvarligt försämras. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar anför att den satsning på energiforskning som föreslås är värdefull från både försörjnings- och beredskapssynpunkt. Statens vattenfallsverk un— derstryker särskilt DFE:s påpekande att Sverige med en 70-procentig andel olja i energiförsörjningen är mera utsatt än flertalet industrilän- der. Centrala driftledningen framhåller att mycket dessutom talar för att de svårigheter DFE förutser beträffande oljeförsörjningen kommer att inträffa tidigare än man hittills i allmänhet har antagit.
FOA biträder DFE:s syn på inhemska, förnyelsebara energikällor och framhåller att en allsidighet i forsknings- och utvecklingsverksam- heten, som gör det möjligt att i framtiden välja mellan olika vägar, är nödvändig med hänsyn till osäkerheten om bl.a. den internationella utvecklingen. Lantbrukarnas riksförbund understryker mot bakgrund av det osäkra framtidsperspektivet inom energiområdet DFE:s krav på spridning av energitillförseln till flera olika källor och delar DFE:s uppfattning om behovet att minska Sveriges oljeberoende. Energispar- kommittén framhåller att även om konsumtionsutvccklingen kan hållas inom ramen för de mål som har uppställts i 1975 års energipoli- tiska bcslut så skapar osäkerhet om det framtida energiförsörjningsläget ett behov av att ytterligare nedbringa energikonsumtionstillväxten och utveckla nya eller alternativa former för energitillförsel.
Statsföretag AB framhåller angelägenheten av att energiförsörjning- en tryggas även på kort sikt och understryker att försörjningsförstär- kande åtgärder avseende olja och förberedande åtgärder avseende kol bör vidtas parallellt med de mera långsiktigt inriktade insatser som gi- vits försteg i delegationens betänkande. Liknande synpunkter framförs av Svenska petroleum institutet.
Prop. 1977/78: 110 57
Vissa remissinstanser anser att även andra målsättningar än de rent energipolitiska bör få inverka på inriktningen av energiforsknings- programmet. Statens industriverk anför att samhällsutvecklingen även i fortsättningen i första hand bör styras av de vidare målsättningar som bl. a. kommer till uttryck i närings- och bostadspolitiken och betonar att det är dessa målsättningar som bör bestämma energipolitiken och inte tvärtom. FOA framhåller att det varken är möjligt eller meningsfyllt att skilja forskning och utveckling med syfte att främja industriell konkur- renskraft från forskning och utveckling som har som främsta syfte att bidrar till att trygga vår energiförsörjning. Landsorganisationen i Sve- rige (LO) anser att statsmakterna bör behandla demonstrationsprojekt med förtur i rådande lågkonjunktur, då outnyttjad kapacitet ofta före- kommer i industriföretagen, och framhåller att den energipolitiska forskningen måste sättas in i ett sysselsättnings- och näringspolitiskt sammanhang. Svensk industriförening påpekar att många av de alterna— tiva energikällor som nu synes stå inför sitt genombrott utmärkt väl passar för tillverkning i mindre företag och att ett brett upplagt tillverk— ningsprogram inom området skulle skapa åtskilliga arbetstillfällen. Även Lantbrukarnas riksförbund anser det nödvändigt att de statliga institu- tionerna bedriver ett utvecklingsarbetc inriktat på de små och medelstora företagen.
2.4.3 Huvudprogrammets avgränsning mot annan verksamhet
Flera av remissinstanserna, däribland socialstyrelsen, statens natur- vårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd och statens strålskydds- institut tar upp frågan om miljöeffekter av olika teknik för energitill- försel och energihushållning och tillstyrker DFE:s förslag att medel som anslås för energiforskning även används för forskning som syftar till ökat kunnande om hälso- och miljöeffekter. Koncessionsnämnden fram- håller att utvecklingsarbetet hela tiden måste ske med noggrant beak- tande av den totala effekten på miljön, så att inte framtagen ny teknik etc. i praktiken blir oacceptabel på grund av uppkommande miljöef- fekter.
Statens strålskyddsiustitut anser att ansvaret för forskning rörande konstruktions— och processaspekter som påverkar sannolikheten för olyckor med påtagliga effekter för arbetsmiljö och omgivning, emission av skadliga ämnen osv. bör ligga på det programorgan som ansvarar för stöd till produktutvecklingen i fråga. Naturvårdsverket framhåller beho- vet av samverkan mellan verket och de programansvariga organen när det gäller frågor där naturvårdsverket har ett myndighetsansvar. Verket föreslår att samarbetsformer skapas som gördet möjligt för verket att medverka vid detaljplanering och fullföljande av forskningen inom främst NE:s, men även STU:s, TFD:s, och BFR:s områden.
Sambandet mellan energiforskningen och den forskningsverksamhet som ligger utanför huvudprogrammet berörs av statens institut för bygg-
Prop. 1977/78: 110 58
nadsforskning, som framhåller att många centrala frågeställningar i ener- gipolitiken torde kunna beskrivas och-förklaras genom forskningsinsat- ser vid sidan av den med energiforskningsmedel bekostade verksamhe- ten. Institutet framhåller mot den bakgrunden att det är en betydelsefull uppgift att skapa kontakter och informationskanaler mellan sådan forsk- ning och energipolitiska organ. Som exempel nämner institutet forsk- ning om kommunal planering, om lokala arbetsmarknader, om samhäl- leliga styrmedel, om levnadsnivå och om fördelningsfrågor.
Statens industriverk påpekar att det inom olika program bedrivs akti— viteter av allmänt energipolitiskt intresse, för vilka i vissa fall andra myndigheter än det programansvariga organet har ett direkt handlägg— ningsansvar. Verket föreslår att resurstilldelningen till berörda myndig— heter ses över. Som exempel nämns studier av organisatoriska föränd- ringar samt inventeringar av olika slag av naturresurser. Byggnadssty- relsen anser att stora lokalhållare som stat, kommuner och landsting borde kunna medverka i försöksverksamheten inom programmet Energi- användning för bebyggelse och föreslår att andra finansieringsformcr härför övervägs än de som redovisas i DFE:s förslag.
Industriverket tar vidare upp frågan om samordningen mellan forsk- ningsprogrammet och industriverkets stöd till prototyper och demonst- rationsanläggningar inom industrisektorn, samfärdselsektorn och för energiproduktion. Verket anser att den av DFE gjorda gränsdragningen mellan forskningsprogrammet och demonstrationsstödet är oklar när det gäller andra delar av programmet än industrisektorn. Industriverket föreslår att formerna för stöd till prototyper och dcmonstrationsanlägg- ningar utvecklas vidare och påpekar att en risk med en oklar gränsdrag- ning är att onödigt stort stöd till bärkraftiga projekt eller onödigt lång- varigt stöd till icke hållbara projekt lämnas. LO betonar att industriut- vecklingsstödet bör planeras på ett systematiskt sätt och integreras med nuvarande projektstöd i industriverkets regi. ' '
Sambandet mellan forskningsprogrammet och provningsverksamhet berörs närmare av statensprovningsanstalt. Provningsanstalten konsta— terar att dessa aspekter inte har behandlats explicit i DFE:s betänkande. Provningsanstalten föreslår att den såsom central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll får medverka i planeringen av större utvecklingsprogram liksom i genomförandet av verksamheten inom de områden där de eftersträvade resultaten kan väntas —bli föremål för reg— ler från olika myndigheter.
Statsföretag AB noterar att DFE visserligen berör u-ländernas behov av forskning och utveckling för effektivare energiproduktion och ener- gianvändning men att delegationen inte föreslår att medel avsätts för än— damålet. Bolaget föreslår att medel anslås för forskning även inom detta speciella område och hänvisar därvid till Sveriges uttalade intresse för hjälp till u-länder-samt. dessa länders behov av-teknologi ut-
Prop. 1977/78: 110 59
ifrån, vilket för Sveriges del kan omsättas i export av för u-länderna lämplig teknologi. -
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) påpekar att meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information på flera sätt har betydelse för planering och drift av energiproduktionsanläggningar och energisystem. Institutet finner det anmärkningsvärt att DFE i så liten utsträckning behandlar frågor om förhållanden i vatten och i luft, vilka i många fall bestämmer produktionsförutsättningar, energibehov och miljöpåverkan. Institutet föreslår att DFE:s programförslag kom- pletteras i detta avseende. '
2.4.4 Resurser för forskning och utveckling
Många remissinstanser ifrågasätter om befintliga och tillkommande resurser —- personella och materiella —- är tillräckliga för att genomföra det av DFE förordade programmet, som innebär en kraftig ökningstakt. Tvivel rörande tillgången på resurser uttrycks bl. a. av riksrevisionsver- ket (RRV), universitets- och högskoleämbetet (UHÅ), byggnadSstyrel- sen, statens planverk, statens industriverk och Näringslivets energidele- gation.
Enligt RRV:s mening bör DFE i det fortsatta utredningsarbetet ytter- ligare belysa i vilken utsträckning bristen på personella resurser kan an- ses utgöra ett energipolitiskt problem genom att t. ex. inskränka hand- lingsfrihcten när det gäller att utveckla och införa ny teknik. Om så be— finns vara fallet, bör DFE och resp. programansvarigt organ också beakta hur medelsfördelningen mellan och inom programmen skall kunna underlätta rekryteringen av forskare och tekniker till de områden där bristen upplevs som mest besvärande. '
Statens industriverk anser att en successiv resursuppbyggnad bör ske i stället för stegvisa ökningar av det slag som har gjorts och nu föreslås av DFE. Endast om klara motiv finns för en mycket intensiv satsning _ motiv som gör ett betydande risktagande rimligt — anser" industriverket att en så snabb ökning av stödet till energiforskningen-är påkallad. Nå- got sådant motiv har enligt industriverket inte redovisats. _
Statens strålskyddsinstitut framhåller den avgörande betydelsen av förstärkta resurser vid de forskningsutförande institutionerna i första hand inom högskoleväsendet. Det gäller särskilt behov av långsiktig uppbyggnad av personell kompetens och materiella resurser av det slag som diskuteras inom programmet Energirelaterad grundforskning. UHÄ anser det vara helt nödvändigt att statsmakterna —- om de beslutar att genomföra det föreslagna energiforskningspro'grammet — också tar de ekonomiska konsekvenserna vad gäller forskarutbildni-ng inom energi- området. Det är likaså enligt UHÄzs' bedömning en självklarhet att be- rörda högskoleinstitutioner måste få förstärkning genom inrättande av bestämda tjänster för nya" inriktningar inom forskning och forskarutbild- -
Prop. 1977/78: 110 60
ning samt uppbyggnad av nödvändiga basresurser för verksamheten. Även BFR betonar att en expansion av sektorforskningen inom ener- giområdet förutsätter att basresurser i form av lokaler, laboratorier, bi- trädespersonal m. m. byggs upp. Rådet framhåller att avsevärda tidsför- skjutningar i ett forskningsprograms genomförande kan uppstå om bas- resurserna inte byggs ut. En nödvändig förutsättning för genomförande av energiforskningsprogrammet är därför att UHÄ och högskolorna analyserar situationen och snabbt vidtar åtgärder för att bygga ut basre— surserna. Rådet påpekar att en expansion av den omfattning som DFE föreslår innebär betydande risker för att annan viktig forskning t. ex. inom arbetsmiljöområdct kan bli underförsörjd med kompetent forsk- ningspersonal.
Enligt statens institut för byggnadsforskning talar det mesta för att det kommer råda stor brist på kvalificerade forskare inom energiområ— det under treårsperioden 1978/79—1980/81. Institutet befarar därför att den av DFE föreslagna ökningen av forslmingen och utvecklingen inom energiområdet kommer att medföra teoretiskt och empiriskt dåligt un- derbyggda resultat som okritiskt tillämpas.
Statens provningsanstalt framhåller att resursbehovet för provning, mätning och kontroll bör penetreras speciellt. Provningsanstalten beto- nar att den i sin organisation har resurser som bör vara en god bas att bygga vidare på och som kan utnyttjas i många delar av de program som föreslås i betänkandet. Resurserna utgörs av kompetent personal, utrustning, lokaler etc. De resurser och den erfarenhet som provnings- anstalten har inom energianvändningsområdet avser i första hand be- byggelse. Resurserna bör emellertid kunna utnyttjas även i fråga om in- dustriella processer. Provningsanstalten påpekar att dess resurser sär- skilt väl lämpar sig för uppgifter i utvärderingsfasen för energisystem och deras olika komponenter.
SMHI betonar att institutet förfogar över betydande tekniska och per- sonella resurser för utvidgade studier inom energiområdet. Institutet anser det angeläget att dess resurser utnyttjas och att uppbyggnad av liknande kompetens vid andra institutioner undviks.
2.4.5 Programförslagets inriktning och avvägning, programperiodens längdm.m.
Flertalet remissinstanser tillstyrker DFE:s förslag om en höjning av ambitionsnivån för forskning, utveckling och demonstration inom ener- giområdet. FOA anger t. ex. att ett expanderande program är fullt rim- ligt med hänsyn till att energiförsörjningen så sent och snabbt har blivit ett påträngande problem. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser att flera huvudlinjer i energiforskningsprogrammet leder till en eftersträ— vansvärd förbättring av försörjningstryggheten i fred samtidigt som för— utsättningar skapas för en ökad beredskap under krisförhållanden. Nä-
Prop. 1977/78: 110 61
ringslivets energidelegation understryker att de föreslagna insatserna inte får urholkas genom att automatiska kostnadsglidningar lämnas obeakta— de när de slutgiltiga anslagsbeloppen fastställs och föreslår att alla an- slagsbelopp automatiskt indexregleras.
Statens industriverk och Näringslivets energidelegation anser att det är angeläget att resurserna inte sprids på ett så stort antal områden att effektiva insatser försvåras. Några remissinstanser, bl. a. UHÅ' och sta— tens institut för byggnadsforskning, framhåller att en utvärdering av det pågående energiforskningsprogrammet skulle ha varit en god hjälp vid bedömning av möjligheterna att förverkliga det nu föreslagna program- met. UHÄ anser det angeläget att en ambitiös utvärdering sker av åt- minstone det föreslagna nya treårsprogrammet.
Svenska kraftverksföreningen anser att programmet i högre grad än vad DFE har föreslagit borde prioritera sådana energislag och åtgärder som kan ge väsentlig nyttoeffekt redan inom en tioårsperiod. Lantbru- karnas riksförbund anser att större insatser måste göras för att sprida kunskaper om befintlig teknik för bl. a. utnyttjande av nya energikällor. Delvis motsatt uppfattning framförs av FOA, som anser det väsent- ligt att man inte genom överbetoning av åtgärder som ger effekter på kort sikt avhänder sig handlingsmöjligheter som kan komma att spela en viktig roll även om de ligger långt fram i tiden.
Statens vattenfallsverk, AB Atomenergi OCh Centrala driftledningen anser att forskningsområden som tidigt kan bidra till att minska landets oljeberoende allmänt bör prioriteras. Jernkontoret tillstyrker i stort den föreslagna omfattningen av programmet men ifrågasätter fördelningen mellan industriella processer och bebyggelse, bl. a. med hänsyn till att energibesparingen per insatt krona är avsevärt högre i industrin än i byggnadsbranschen. Även AB Atomenergi framför vissa övergripande synpunkter på medelsfördelningen, vilka väsentligen innebär att insat- serna på Energiproduktion borde minskas till förmån för Industriella processer och Allmänna energisystemstudier. Lantbrukarnas riksförbund anser att det är väsentligt att stora insatser görs för utveckling av teknik för mindre, lokala system i syfte att öka säkerheten, minska överförings- förlusterna och bättre utnyttja lokala energitillgångar.
Sveriges civilingenjörsförbund anser att programmet borde innehålla systematisk teknikvärdering av olika nya teknologier och system inom energiområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att ökad prioritet bör ges åt forskning som belyser sysselsättningsaspekter på olika energisystem. Statens utvecklingsfond betOnar att de ekonomiska förutsättningarna för att en teknik skall tas i praktiskt bruk samt de eventuella behoven av re- striktioner och stimulansåtgärder måste analyseras innan beslut fattas om investeringar i forskning och utveckling.
Flera remissinstanser tillstyrker DFE:s förslag att programorganen ges viss flexibilitet i form av en generell möjlighet att inom vissa gränser
Prop. 1977/78: 110 52
omfördela anslag mellan olikaldelprogram. Bostadsstyrelsen och Sveri- ges civilingenjörsförbund tillstyrker att programorganen ges omfördel- ningsmöjligheter intill 15 % av ramen för varje delprogram. Veten- skapsakademien föreslår att större utrymme ges för projektinitiativfrån enskilda forskare. Svenska uppfinnareföreningen finner DFE:s förslag att utrymme skall lämnas för uppslag som kommer fram senare under perioden mycket positivt, bl.a. för uppfinnare som kan få sina förslag bedömda och erhålla stöd för deras genomförande.
Näringslivets energidelegation, statens planve'rk och konsumentverket vill öka flexibiliteten och föreslår att programorganen ges väsentligt större omfördelningsmöjligheter än vad DFE förordat. Konsumentver- ket föreslår vidare, liksom Svenska petroleum institutet, att. programor- ganen blott tilldelas medel upp till en viss del av den avsedda anslagsra- men och att resten av de anslagna medlen tillförsen gemensam fond, med hjälp av vilken statsmakterna skall kunna tillföra ytterligare medel till områden som man längre fram anser sig böra prioritera.
Få invändningar har rests mot DFE:s förslag att också det nya ener- giforskningsprogrammet bör vara treårigt. Bl. a. FOA, NFR, bostadssty- relsen, energisparkommittén och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) tillstyrker med olika motiveringar att DFE:s förslag läggs till grund för planeringen av energiforskningen under treårsperioden 1978/79—1980/ 81. Energikommissionen framhåller vikten av att säkra kontinuiteten i det nu pågående forskningsprogrammet och skapa förutsättningar för snabbast möjliga beslut om utnyttjande av ny energiteknik. Kommissio- nen anser därför att regeringen bör lägga fram förslag om ett nytt tre- årigt energiforskningsprogram utan avvaktan på kommissionens slutliga underlagsmaterial. Motsatt uppfattning framförs av bl. a. RRV, statens industriverk, Näringslivets energidelegation och Centrala driftledningen, som föreslår att statsmakterna nu fattar beslut endast för budgetåret 1978/79 för att kunna besluta om ett treårsprogram för energiforskning först när ställning har tagits till den framtida energipolitiken. Industri- verket anser att tid härigenom också skulle vinnas att belysa konsekven- serna av ett kraftigt ökat energiforskningsprogram med avseende på bindningar för en längre tid än den nu aktuella treårsperioden.
Önskemål om bindningar på längre'sikt-förs också fram i vissa remiss- yttranden. Byggnadsstyrelsen anför att det kan ställa sig svårt att bygga upp nya eller kraftigt utvidga befintliga organisationer, om inga garan- tier eller utfästelser lämnas för tiden efter treårsperioden 1978/79— 1980/81. Motsvarande synpunkter framförs även av Sveriges lantbruks— universitet, statens naturvårdsverk och BFR. Statens industriverk fram— håller att sådana projekt som visar sig inte vara utvecklingsbara måste kunna avvecklas i former som tillgodoser trygghetskrav'hos berörd per- sonal. .
Statens industriverk," FOA och Svenska petroleum institutet m. fl. re- .
Prop. 1977/78: 110 63
missinstanser delar DFE:s uppfattning att den allmänna'principen för inriktningen av energiforskningsprogrammet bör vara att det avvägs så att det förstärker andra länders och organisationers insatser. Det fram- hålls dock att DFE:s betänkande ger mycket begränsade möjligheter att bedöma om förslagen kompletterar respektive vidareutvecklar forsk— ningen och forskningsresultaten i andra länder. Kooperativa förbundet föreslår att möjligheterna att infoga några av forskningsprojekten inom ramen för nordiskt samarbete undersöks.
2.4.6 Energianvändning i industriella processer m. m.
De remissinstanser som har yttrat sig över DFE:s förslag rörande programmet, bl. a. energisparkommittén, Näringslivets energidelegation, Svensk industriförening och Jernkontoret, instämmer i stort i DFE:s förslag till mål och inriktning för programmet.
DFE har i sitt förslag förordat en lägre anslagsnivå än STU, med motivering att företagen i huvudsak själva svarar för utveckling och in- förande av nya energieffektivare metoder rn. m. Många remissinstanser ställer sig dock tvivlande till industrins förmåga att i tider av lågkon- junktur bidra till såväl den egna energihushållningen som till framtag- ning av ny energirelaterad teknik för marknaden.
Flera remissinstanser, häribland STU, Näringslivets energidelegation, Svensk industriförening, Sveriges civilingenjörsförbund," SACO/SR, LO och AB Atomenergi, förordar en höjning av medelstilldelningen för detta program till åtminstone DFE:s högre nivå.
Energisparkommitte'n föreslår att industriverkets gällande bidragsstöd ses över och att andra stödformer införs, t. ex. lån enbart tillgängliga för energibesparande åtgärder. TCO anser att bidrag är fel metod för att uppnå bättre energihushållning och förordar i stället att normer succes- sivt införs (liksom i miljölagstiftningen) för energianvändningen vid in- dustriella processer. För att samhälletskall kunna skaffa sig kunskap om lämpliga normer förordar TCO att ett" par miljoner kronor ställs till förfogande för sådan forskning. Även STU anser att det är viktigt att studera samhällets styrmedel, t. ex. skatter, investeringsbidrag och nor- mer, och att dessa styrmedel samordnas med energiforskningsprogram- met.
Allmänna studier
Näringslivets energidelegatian, IVA "och AB Atomenergi framhåller i sina remissyttranden betydelsen av delprogrammet Allmänna studier. DFE:s förslag till medelstilldelning betecknas som rimligt.
Trä, massa och papper IVA anser att den osäkerhet som råder beträffande elförsörjning och utbyggnad av elproduktionen i Sverige motiverar att en högre anslags-
Prop. 1977/78: 110 64
nivå än den DFE föreslår väljs för insatserna inom pappers- och massa- industrin. Även Näringslivets energidelegation och LO förordar DFE:s högre nivå för delprogrammet.
Näringslivets energidelegation framhåller att delprogrammet förutom avvattning av papper bör omfatta även avvattning av massa, där förut— sättningarna är mycket stora att åstadkomma påtagliga resultat. På sikt bör insatserna koncentreras på mekanisk avvattning, eftersom ytkemiska metoder torde begränsas av ekonomiska och miljömässiga restriktioner. Delegationen bedömer det vidare som mycket angeläget att skapa resur- ser för att med nya idéer och ny teknik utveckla pappersmaskiner med hög produktivitet vid måttlig kapitalkostnad. Kraven på hög systemslut- ning och effektiv energibesparande avvattning måste särskilt beaktas. Anläggningskostnaden för en ändamålsenlig försöksmaskin beräknas uppgå till drygt 30 milj. kr. Staten och pappcrsbranschen bör gemen- samt finansiera denna.
] ä r n 0 c h st ål
IVA understryker vikten av att stöd går till förbättringar av existe- rande utrustning och processutformning, vilken innebär stor energiåt- gång och stora förluster i form av spillvärme. Både från miljö- och energisynpunkt kan insatser här få stor betydelse. IVA förordar därför större satsning på cnergiåtcrvinning i olika processteg samt vidareut- veckling av kontinuerliga stålprocesser. IVA liksom LO ansluter sig till den av DFE förordade anslagsnivån.
Jernkontoret betonar att forskningen bör inriktas på såväl spillvär- meutnyttjande som minskning av primärenergiåtgången. Vidare fram- håller Jernkontoret att stora energibesparingar är möjliga genom modi- fieringar av befintlig teknik. Med rådande förhållandevis låga energipri- ser blir det ekonomiska utfallet av sådana projekt så lågt att det ofta inte är företagsekonomiskt motiverat att de påbörjas. Det är därför vä- sentligt och nödvändigt att järnverken får ekonomiska bidrag för denna teknikutveckling. Enligt Jernkontoret är medelsbehovet för Järn och stål för tidsperioden 1978/79—1980/81 av samma storleksordning som dele- gationens förslag på den högre nivån, dvs. 35 milj. kr. Härav bör minst 10 milj. kr. avsättas för förbättring av befintlig teknik.
Övriga processer
IVA och AB Atomenergi ifrågasätter DFE:s prutning av STU:s me- delsförslag. IVA framhåller att ökade medel bör ges åtminstone till energiintensiv produktion och till processer som är gemensamma för många industrier. AB Atomenergi betonar att stora energibesparingar finns inom räckhåll i en lång rad branscher, t. ex. vad avser värmeåter- vinning i kombination med förvärmning av procesströmmar eller utnytt- jande av solvärme.
Prop. 1977/78: 110 55
Energisparkommittén betonar vikten av att de tekniska problem och institutionella hinder som är förknippade med flerstegsutnyttjande iden— tifieras och kvantifieras i en studie, vars resultat sedan får utgöra pro— jekteringsunderlag för fullskaleanläggningar.
Statens naturvårdsverk och Näringslivets energidelegatian föreslår att möjligheterna till energibesparing inom den kemiska industrin i större utsträckning beaktas inorn energiforskningsprogrammet Högskolan i Luleå anser att även gruvindustrins problematik bör 1nrymmas i delpro- grammet Övriga processer.
Jordbruk och trädgårdsnäring
Lantbruksstyrelsen framhåller att den större delen av energiförbruk- ningen i jordbruket utgörs av drivmedel för fältarbeten. Möjligheterna att spara energi på detta område anses dock vara begränsade varför in- satserna i första hand. bör inriktas på förbättrad information till jord- brukarna om energibesparande åtgärder.
Styrelsen påpekar vidare tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund de möjligheter som finns att minska den totala energiförbrukningen genom bl. a. bättre gödselhantering.
Omkring en fjärdedel av jordbrukets behov av flytande bränslen åtgår för torkning av skördad spannmål till lagringsduglig vara. Lantbrukssty- - relsen, Sveriges Iantbruksuniversitet eeh Näringslivets energidelegation understryker mot den bakgrunden vikten av insatser avseende torkkon- struktionerna.
Lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet och Lantbrukarnas riksförbund framhåller behovet av att begränsa energiförbrukningen i växthus. Insatserna bör inriktas på energisnål produktion, bättre isole- ring av växthus, växtförädling för att få fram kulturer bättre anpassade till lägre temperaturer,- klimatreglering samt utnyttjande av alternativa energikällor för att klara uppvärmningen av växthusen.
Samhällets varuflöden; återvinningoch avfall
Lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, Jordbrukstekniska institutet och Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker DFE:s förslag, som bl. a. innebär en prioritering av utvinning av energi från jordbruksavfall. Vidare framhålls att halm är en praktiskt taget outnyttjad råvara med' hög potential. Den kan utnyttjas för en rad ändamål, t. ex. framställning av metangas, lokalupp'värmning, kolväteprocesser och som fiberråvara och byggmaterial.
Med hänvisning till områdets stora energisparpotential och till de. mil—- jövinster som kan göras förordar IVA, Kooperativa förbundet och Svenska kommunförbundet DFE:s förslag på den högre nivån, som bl. a. innefattar fullskaleförsök med utsortering av papper, plast och plåt.
Prop. 1977/78: 110 66
2.4.7 Energianvändning för transporter och samfärdsel Trafikpolitiska utredningen framhåller att den trafikpolitiskt önsk- värda utvecklingen av transportsektorn står i god överensstämmelse med de energipolitiska målsättningarna och anser att främst de föreslagna in- satserna avseende Åtgärder i transportsystemet är angelägna från flera utgångspunkter. Domänverket tillstyrker DFE:s förslag beträffande hela programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel men no- terar samtidigt att hittills förd trafikpolitik verkat i en riktning motsatt den energipolitiskt önskvärda. TCO tillstyrker allmänt DFE:s förslag och anser att en stor del av insatserna bör kunna ske i samarbete med svensk industri, som därvid bör bidra till finansieringen. Svenska åkeriförbundet framhåller svårigheten att med tillgängligt statistiskt underlag göra jämförelser mellan olika transportmedels ener- gikonsumtion och anser att jämförande energianalyser omfattande alla olika moment i transporttjänsterna liksom systemstudier, som belyser verkningarna av olika övervägda eller vidtagna åtgärder, bör göras in- nan val av forskningsinsatser sker.
Åtgärder i transportsystemet
Statens planverk anser att transportområdet är för snävt angripet och efterlyser systemövergripande kopplingar mellan t. ex. bebyggelse, mark- användning, transportbehov och energianvändning för transporter. Liknande synpunkter framförs av Svenska kommunförbundet. Statens vägverk anser att delprogrammet starkare borde knyta an till samman- hanget mellan olika åtgärder och effekterna av åtgärderna. Vägverket finner av detta skäl den föreslagna indelningen av delprogrammet i fyra forskningsområden, svarande mot olika slag av transporter, mindre rele- vant. Vägverket anser att det i stället krävs en mera problem- och åt- gärdsinriktad strukturering av området.
Även statens väg- och trafikinstitut kritiserar den föreslagna indel- ningen av delprogrammet och föreslår i stället en indelning i områdena Trafiksystem, Trafikant, Fordon och Väg. Institutet anser vidare att forskningsinsatser rörande åtgärder som kan ge effekt på kort sikt bör prioriteras.
En lägre anslagsnivå än DFE:s huvudförslag förordas av luftfartsver- ket och IVA. Luftfartsverket anför att det råder stor osäkerhet om hur stora energibesparingar som kan uppnås utan att så kraftiga styrmedel behöver tillgripas att möjligheten att tillgodose vissa trafikbehov kraftigt inskränks. Luftfartsverket anser mot den bakgrunden att särskilt de in- satser som föreslås inom området långväga persontransporter inte är till- räckligt motiverade.
Energisparkommittén förordar för sin del en högre anslagsnivå än DFE:s huvudförslag. Den skulle enligt kommittén ge bättre utrymme
Prop. 1977/78: 110 67
för försök i större skala med samåkning, studier av sådana förhållanden som kan påverka resmönstret i riktning mot ökat utnyttjande av kollek— tiva transporter för arbetsresor samt studier av olika kombinationslös- ningar med bil och andra transportmedel för fritidsresor.
Luftfartens energianvändning tas upp av luftfartsverket. Bland vä- sentliga forskningsfält nämns möjligheterna att höja beläggningsgraden i den inrikes linjefarten.
Sjöfartsverket och Sveriges redareförening anser att sjöfartsnäringens betydelse i energiförsörjnings- och energibehovssammanhang inte har beaktats tillräckligt. Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet framhåller att skogsbrukets och jordbrukets transportproblem också be- höver studeras. Statens planverk föreslår att särskilda studier ägnas kon- sekvenserna för transportsystemet av en övergång till andra energisys- tem som t. ex. kol, alunskiffer, torv och biomassa.
Alternativa drivmedel
TCO anser att ambitionerna för delprogrammet bör vara höga och framhåller att det är viktigt att både olje- och bilbolagen kan fås att inta en positiv attityd till insatserna.
Sveriges naturvetareförbund framhåller bland de alternativa drivmed- len metanolen och påpekar att den kan sänka hälsoriskerna genom att ersätta blyorganiska oktanhöjande tillsatser, är relativt enkel att införa i nuvarande fordonspark och medger en direkt oljebesparing. Lantbru- karnas riksförbund föreslår att försöksverksamheten med alternativa drivmedel såsom metanol, träpulver och oljeslurry forceras. AB Atom- energi understryker att möjligheter att på lång sikt utnyttja nya bränsle- system, t. ex. vätelagring i metaller, bör beaktas. Näringslivets energide- legation anser att bland de alternativa drivmedlen gengasen synes ha fått en mycket styvmoderlig behandling och förordar att den av DFE ge- nomarbetade högre ambitionsnivån väljs för att ge utrymme för tillräck- liga insatser inom gengasområdet. Svenska kommunförbundet framhål- ler att miljöeffekterna vid framställningen av nya drivmedel måste beak- tas.
D riv s y s t e m
Statens vägverk och Sveriges naturvetareförbund framhåller samban- det mellan delprogrammen Alternativa drivmedel och Drivsystem och påpekar att utvärderingen av olika tänkbara framtida drivmedel till stor del är avhängig av de förutsättningar som antas beträffande den for— donstekniska utvecklingen. Vägverket understryker fordonsviktens bety- delse och anser att det är möjligt att med i stort sett känd teknik skapa ett avancerat fordon med extremt låg vikt och därtill anpassad motor- styrka. Vägverket föreslår en övergripande systemstudie av framtidens avancerade vägfordon och bilindustrins omställningsproblem och anser
Prop. 1977/78: 110 68
att statsmakternas möjligheter att stimulera och styra den tekniska ut- vecklingen härigenom skulle förbättras.
Statsföretag AB anser att satsningar på alternativa värmemotorer är mindre angelägna, då dessa motorer inte har några möjligheter till vä- sentligt förbättrade egenskaper avseende energianvändning och emissio- ner. Bolaget förcslår att satsningen i stället koncentreras på elektriska drivsystem, främst byggande av demonstrationssystem med nickel / järn- batterier. Statsföretag anser vidare att landet saknar resurser för egen utveckling av komplicerade bränslecellsystem och föreslår att insatserna i fortsättningen begränsas till studier av bränsl-ecellsystem, lämpligen genom deltagande i något utländskt utvecklingsprogram.
Flera remissinstanser framhåller miljöaspekterna i samband med kon- struktion av fordon och drivsystem. Luftfartsverket föreslår att det i programmet tas upp ett särskilt forskningsfält omfattande avvägning mellan miljökrav (luftföroreningar, buller) och energieffektivitet. Svenska lokaltrafikföreningen anser att det är särskilt viktigt att beakta den lokala busstrafikens speciella miljöproblem, t. ex. avgas- och ljud- emissioncr. Naturvårdsverket anser att forskning om energiekonomi och emissioner bör få hög prioritet och anmäler intresse för att bevaka ut- formningen av projekt inom detta område.
2.4.8 Energianvändning för bebyggelse
Remissinstanserna instämmer genomgående i de av DFE formulerade allmänna målen för programmet. Bl. a. LO framhåller sambandet mel- lan forskningsprogrammet och de stora insatserna för energibesparande åtgärder inom bebyggelseområdet.
DFE:s förslag till ram för programmet ligger något under den av BFR förordade, särskilt vad gäller stöd till forskningsinriktat experi- mentbyggande. Näringslivets energidelegation, byggnadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet, bostadsstyrelsen och statens planverk för- ordar den av BFR föreslagna nivån. Särskilt framhålls därvid det forsk- ningsinriktade experimentbyggandets betydelse för att snabbt föra ut forsknings- och utvecklingsresultat till praktisk tillämpning i bygg- och förvaltningsprocessen.
Tillgången till främst personella resurser för genomförande av pro- grammet berörs av flera remissinstanser. Statens planverk påtalar bris- ten på annan personal än forskare och förordar att huvuddelen av med- len tas i anspråk under periodens senare hälft, bl. a. för att behålla kva- litén på forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten. IVA påpekar att stora resurser, som skulle kunna användas inom program- met, finns hos industri- och konsultföretagen och uppskattar den möj- liga volymen för uppdragsforskning till 50 milj. kr. per år.
Prop. 1977/78: 110 69
Effektivare energianvändning
Flera remissinstanser framhåller vikten av stora satsningar. Statens planverk, Svenska kommunförbundet, statens institut för byggnadsforsk- ning, IVA och AB Atomenergi anser att praktiskt utvecklingsarbetc av- seende nya energibesparande system, som kan införas i samband med ombyggnad av befintliga byggnader, bör prioriteras, eftersom dessa byggnader wider lång tid framåt kommer att svara för merparten av energianvändningen inom bebyggelseområdet. Kommunförbundet till- styrker vidareutveckling och vidgning av den s.k. BPD-verksamheten till att avse även reglersystem och ventilationsanläggningar. Byggforsk- ningsinstitutet och IVA framhåller att byggnadstekniken behöver vida- reutvecklas när det gäller isolering och tätning av både nya och befint- liga byggnader.
Vad gäller medelsnivån förordar byggnadsstyrelsen, byggforsknings— institutet, energisparkommittén, Svenska kommunförbundet och Nä- ringslivets energidelegatian den av BFR föreslagna anslagsnivån, vilken ligger något över DFE:s huvudförslag.
Programelementet Yttre försörjningssystem framhävs av bl. a. statens geotekniska institut och Svenska kommunförbundet. Kommunförbundet förordar fullskaleförsök rörande system för lokal distribution och lag- ring av fjärrvärme med användning av ny teknik för ledningsläggning och nya ledningsmaterial samt studier av hur energibesparande åtgärder påverkar lönsamheten för fjärrvärmesystem.
Svenska kommunförbundet betonar vidare programelementet Byggna- der, byggnadsdelar och inre försörjningssystem och anser i likhet med Lantbrukarnas riksförbund att en ökad satsning bör ske på utvärdering av energisnåla hus från ekonomi-, energi-, miljö- och konstruktionssyn- punkter. Lantbrukarnas riksförbund föreslår vidare utveckling av och försök med eldning med t. ex. flis, flisbriketter och träpulver.
Statens planverk föreslår att det inom programelementet Energihus- hållning för byggnader, grupper av byggnader startas målinriktade ut- vecklingsprojekt som rör soluppvärmning av grupper av byggnader.
Konununförbundet förordar att det inom programelementet Byggna- ders cnergihushållning genomförs ett projekt med fullskaleförsök och demonstration av energisnåla byggnads- och anläggningsmetoder.
Värmepumpar
Flera remissinstanser tillstyrker DFE:s förslag. Svenska elverksför- eningen och statens planverk framhåller vikten av studier av värmepum- pens cnergiförsörjning och dess återverkan på elnätet från effektsyn- punkt om användningen av eldrivna värmepumpar för bebyggelseområ- den utvecklas. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar föreslår att lönsam- heten av att komplettera värmepumpsystem med begränsad soluppvärm- ning undersöks. Svenska elverksföreningen tillstyrker DFE:s förslag rö-
Prop. 1977/78: 110 70
rande fullskaleförsök med andra värmekällor än luft, t. ex. markvärme och spillvärme.
Solvärmesystem och energilagring
Remissinstanserna tillstyrker allmänt DFE:s förslag. AB Atomenergi instämmer dock ej i DFE:s och BFR:s bedömning att forsknings- och utvecklingsinsatserna skulle begränsas genom brist på realresurser. Bola- get framhåller att utnyttjandet av dess resurser i Studsvik hittills endast har begränsats av bristen på forskningsanslag för dessa ändamål.
Energisparkommittén, IVA, Svenska elverksföreningen och Sveriges civilingenjörsförbund framhåller energilagringens betydelse. Energispar- kommittén betonar att storskaliga solvärmesystem med centralt värme- magasin och system avsedda enbart för tappvattenuppvärmning f. n. sy- nes ha de största tekniska och ekonomiska förutsättningarna. IVA före- slår att man också studerar solvärmesystem som utgörs av kombinatio- ner av solfångare, ventilationsanläggningar och klimatkylanläggningar.
De av DFE föreslagna delprogrammen Värmepumpar samt Solvär- mesystem och energilagring har av BFR samlats under en rubrik, Lo- kala energikällor. BFR föreslår att även andra tekniker, som kan visa sig intressanta, får tas upp under denna rubrik, t. ex. småskaliga vind- kraftverk för lokal elproduktion eller byggnadsuppvärmning. Lantbru- karnas riksförbund anser att försök bör göras med värmegrunder som förutom med solvärme kan värmas med hjälp av vindkraft.
Planering, styrfaktorer, statistik m.m.
Statens planverk anser att DFE:s förslag" för programelementet Kom- munal energiplanering är tilltaget i underkant och föreslår att satsningar i stället görs i enlighet med den av DFE redovisade högre ambitionsni- vån. IVA förordar däremot, med hänvisning till att kunskaperna om styrfaktorer o.dyl. inte är tillräckligt etablerade i det svenska forsk- ningssamhället, en successiv kunskapsuppbyggnad, vilket skulle innebära en satsning på en lägre nivå än den av DFE föreslagna. Svenska kraft- verksföreningen och TCO anser att en nära samverkan med de olika energiintressentcrna, bl. a. kommunerna, är nödvändig för att den prak- tiska nyttan av forsknings- och utvecklingsinsatserna skall bli så stor som möjligt. Byggforskningsinstitutet framhåller vikten av empiriska studier av de regionala och lokala myndigheternas administration av olika styrmedel.
Andra styrmedel än den lokala energiplaneringen betonas av flera re- missinstanser. Byggnadsstyrelsen anser att en utvärdering av hittills upp- nådda resultat av olika satsningar som gjorts i energibesparande syfte är angelägen. Statens planverk och AB Atomenergi påpekar att ett sam- hälle där både kontinuerliga och ändliga energikällor används parallellt behöver olika regler för olika energisystem, vilket kräver flexibla be-
Prop. 1977/78: 110 71
stämmelser och möjligheter till lokala initiativ och anpassningar. Statens provningsanstalt påpekar att utvärdering, provning och typgodkännande av nya system och komponenter är nödvändig för att de till byggnormen anpassade belåningsreglerna skall kunna tillämpas som styrmedel och föreslår riktade forskningsinsatser inom detta område.
B r u k a r k r a v
Byggforskningsinstitutet stöder DFE:s värderingar och förslag för programelementet Klimatkrav. Näringslivets energidelegation föreslår en mer forcerad satsning än den av DFE förordade och hänvisar till att betydande energivinster, särskilt för industri- och kontorslokaler, kan uppnås redan på kort sikt genom optimering och anpassning av gällande regler och föreskrifter, förbättrad teknik för mätning och driftövervak- ning etc. Socialstyrelsen understryker behovet av intensiva insatser syf- tande till att ge underlag för hygieniska gränsvärden och framhåller be- tydelsen av produktkontroll av befintliga byggnadsmaterial och nya pro- dukter för att få underlag för att utforma ventilationen så att hälsofar- liga koncentrationer av olika skadliga ämnen, t. ex. formaldehyd, inte uppstår. Motsvarande synpunkter framförs av statens strålskyddsinstitut som påpekar behovet av målinriktad strålskyddsforskning avseende ef- fekterna på befolkningens stråldosbelastning av olika energibesparande åtgärder såsom isoleringsmaterial, ventilation etc. Även byggnadsstyrel- sen berör de hygieniska aspekterna och förordar att forskningen sker under medverkan av medicinsk expertis.
Programelementet Övriga brukarkrav framhävs av Hyresgästernas riksförbund, som anser att DFE:s förslag till insatser inom programmet inte i tillräcklig grad har vägletts av välfärdspolitiska utgångspunkter. Förbundet föreslår en prioritering av forskningsinsatser som kan skapa underlag för att fortsättningsvis bygga upp programmet med utgångs- punkt i välfärdspolitiska mål.
2.4.9 Energiproduktion Vad gäller programmet Energiproduktion instämmer remissinstan- serna allmänt i DFE:s bedömning att energiforskningsprogrammet bör inriktas på att utöver kol, naturgas och kärnkraft skapa fler handlings- alternativ för att i framtiden ersätta olja. Många remissinstanser anser att torv är ett realistiskt alternativ inom en nära framtid. Allmänt framhåller remissinstanserna att det är viktigt att belysa miljöeffekterna av att biosystem och torv introduceras i stor skala. Flera remissinstanser framhåller att kol är ett realistiskt alternativ till olja på kort sikt, och att bl. a. miljöeffekterna av ett storskaligt infö- rande i Sverige bör studeras inom energiforskningsprogrammet. Statsföretag AB, Lantbrukarnas riksförbund, Svenska kommunför-
Prop. 1977/73: 110 72
bandet och TCO m. fl. tillstyrker DFE:s förslag till prioritering av del- programmet Vindenergi. Avvikande mening framför bl.a. koncessions- nämnden för miljöskydd som anser att miljö- och naturvårdsproblemen vid en storskalig vindkraftutbyggnad framstår som betydande samtidigt som den utvunna kraftens begränsade tillgänglighet väsentligt minskar värdet av denna utbyggnad.
NE föreslår att frågan om formell indelning av programmet Energi- produktion hålls öppen ännu någon tid och helst till våren 1978 efter- som det enligt NE har visat sig att ytterligare förbättring och förenkling av programindelningen kan göras.
B i o s y 5 t e rn
Många remissinstanser ställer sig positiva till DFE:s förslag för den närmaste treårsperioden och finner det angeläget att beslutsunderlag snabbt tas fram för att energiskogarnas roll i den framtida energiförsörj- ningen skall kunna bedömas. Flera remissinstanser, däribland domän- verket, NFR och koncessionsnämnden för miljöskydd, anser dock att möjligheterna att få ut energi via energiskogar är överskattade.
Övervägande antalet remissinstanser som yttrat sig över delprogram- met Biosystem, däribland koncessionsnämnden för miljöskydd, IVA, Sveriges civilingenjörsförbund, SACO/SR, AB Atomenergi och Närings- livets energidelegation förordar DFE:s lägre anslagsnivå. Sveriges lant- bruksuniversitet, TCO och Svenska kommunförbundet tillstyrker me- delstilldelning enligt DFE:s huvudförslag.
Sveriges lantbruksuniversitet, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk och Lantbrukarnas riksförbund understryker särskilt vikten av de före- slagna inventeringarna av områden och marktyper som är lämpliga för odling av energiskog. '
Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan pekar på de svår- överskådliga konsekvenser som energiskogsodling i större skala kan väntas få på miljön. Viktigt är därför att storskaliga försök görs för att undersöka dels de ekologiska effekterna, dels klimateffekterna av att våtmarken tas i anspråk. NFR, statens naturvårdsverk och domänverket framhåller bl.a. att energiskogsodling kräver kraftig gödsling och att konsekvenserna kan bli allvarliga för grundvatten, vattendrag och sjöar då gödslingen till större delen förutsättes bli utförd på våtmarker. NFR anser att även forskning rörande skadegörare, forskning för att ta fram bättre genetiskt material samt tillväxteus beroende av naturliga substrat och vattentillgång är betydelsefull i detta sammanhang.
Domänverket och Svenska kraftverksföreningen framhåller den intressekonflikt vad beträffar markanvändning som kan förutses med bl. a. näringarna jordbruk, skogsbruk och skogsindustri. Domänverket betonar att det därför krävs en mycket noggrann granskning och avväg-
Prop. 1977/78: 110 - 73
ning av utvecklingsinsatserna rörande utnyttjande av biomassa som ener- giråvara i relation till dessa näringars intressen.
Enligt Skogsstyrelsen är det angeläget med ett bättre utnyttjande av skogsavfall, vilket skulle skapa bättre förutsättningar för en god skogs- vård och skogshygien. Detta kan i sin tur ge bättre betingelser för en höjd biomassaproduktion i den återstående skogen.
T 0 r v
DFE:s inriktning och prioritering stöds av remissinstanserna, bl. a. skogsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, Sveriges geologiska undersökning, statens vattenfallsverk, domänverket, Statsföretag AB, Svenska kommunförbundet, TCO, landstingsförbundet och Näringslivets energidelegation. Endast IVA anmäler avvikande mening och ifrågasät- ter att torv skulle bidra till energiförsörjningen på annat sätt än som krisråvara. -
Den av DFE förordade medelstilldelningen tillstyrks av bl. a. Sveriges Iantbruksuniversitet, domänverket, Svenska kommunförbundet, Svenska kraftverksföreningen och TCO. IVA anser att en insats på högst DFE:s lägre nivå är motiverad.
Näringslivets energidelegation föreslår att ett torvprojekt etableras omfattande bl. a. en året om-täkt med teknik för avvattning, rökgastork- ning eller mottryckstorkning. För att kunna arbeta parallellt med detta projekt och projektet avseende frästorvsteknik föreslås att torvprogram- met läggs på en högre nivå än DFE:s huvudförslag, nämligen 55 milj. kr.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar föreslår att en högre insatsnivå väljs för att forskning skall kunna bedrivas även med inriktning på pla- ner för hur torvproduktion och torvanvändning snabbt skall kunna ökas om encrgiförsörjningssituationen kräver det.
Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning betonar vikten av att en inventering av torvförrådet snarast kommer till stånd. Sveriges lantbruksuniversitet och domänverket anser att eventuella markanvänd- ningskonflikter bör tas upp i en systemanalys som bör utvidgas till att omfatta hela den växtproducerande arealen.
Naturvårdsverket, AB Atomenergi, Lantbrukarnas riksförbund och Kommunförbundet betonar att miljöfrågorna måste ägnas stor upp- märksamhet. Lantbrukarnas riksförbund hävdar att torvproduktionen i första hand bör inriktas på lokal produktion med småskalig teknik. Svenska kraftverksföreningen anser att användningsområdet i första hand bör bli värmeverk och eventuellt kraftvärmeverk i tätorter belägna i närheten av större torvmossar.
AB Atomenergi och Lantbrukarnas riksförbund pekar på möjligheten att ta till vara den utprovade teknologi som finns i bl. a. Finland, där torv eldas kommersiellt.
Prop.1977/78:110- 74 .
Statsföretag AB hävdar att det i Sverige inom Svenska Torv AB finns beprövad teknik för produktion i stor skala av frästorv samt industriellt utvecklad och från praktisk produktion känd teknik för brikettering av torv. Enligt Statsföretag AB:s uppfattning finns det anledning att redan nu starta ett projekt syftande till att uppföra en avvattningsanläggning. Svenska Torv AB och Svenska utvecklingsaktiebolaget är i samverkan beredda att åta sig en sådan uppgift, förutsatt att finansiellt utvecklings— stöd ställs till förfogande.
S k if f e r
UHÄ, IVA, Statsföretag AB och Svensk kämbrättsleförsörjnings AB framhåller att i en situation med ökande svårigheter att erhålla olja är alunskiffer väsentlig som Sveriges största fossila bränslereserv. En högre anslagsnivå än den av DFE föreslagna förordas för att forskning kring skiffrarna enligt det av NE redovisade högre alternativet, ”Teknik- utveckling”, skall kunna rymmas i programmet. Statsföretag AB anser att kravet på att utveckla skiffrarna som beredskapsreserv och att därvid kunna uppfylla ställda miljökrav ensamt motiverar en satsning enligt NE:s högre ambitionsnivå.
K o ]
Näringslivets energidelegation, IVA och TCO anser att den forskning som DFE föreslår är motiverad. Dessutom föreslår den förstnämnda att 10 milj. kr. reserveras för en försöksanläggning för kolförgasning i större skala.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens vattenfallsverk och Svenska kraftverksföreningen förordar en höjning av anslaget och beto- nar att en viktig del i programmet bör bli att studera kolets miljöeffek- ter, främst rökgasutsläpp och egenskaperna hos aska och slagg. Vatten- fallsverket och programrådet för radioaktivt avfall påpekar att utsläp- pen av radioaktivitet vid koleldning är av samma storleksordning som för kärnkraftverk vid normal drift. Statsföretag AB, AB Atomenergi och Lantbrukarnas riksförbund pekar också på de miljöproblem som är förknippade med kolförbränning.
Statsföretag AB hävdar beträffande kol att tillgängligheten är över- skattad och att en ökande övergång till kolanvändning mycket snart kan leda till knapphet på våra traditionella kolmarknader. Enligt Statsföre- tags uppfattning har vidare behovet av att utveckla transport- och hante- ringssystem för kol inte utretts i behövlig utsträckning. Med hänsyn till att kol f. n. används i endast ringa omfattning i vår energiproduktion och att konsekvenserna av en mera omfattande användning knappast är ut— redda i landet föreslår Statsföretag att medel anslås för forskning för- knippad med avsevärt ökad kolanvändning och därav följande mass— transport.
Prop. 1977/78: 110 75
Enligt överstyrelsen för ekonomiskt försvar bör energiforskningen in- riktas mot att snabbt göra det möjligt att upprätta konkreta kostnadsbe- räknade planer för hur kol skall kunna tas i anspråk i stora mängder och inom relativt korta tidrymder.
Naturgas och Olja
TCO anser det ej önskvärt att i nuvarande läge satsa i stor skala på naturgas. Svenska gasföreningen ser det däremot som angeläget att det snarast utarbetas en plan för det forsknings- och utvecklingsarbetc som behövs för naturgas, eftersom det inom energiforskningsprogrammet inte föreligger någon programplan för detta område.
Lantbrukarnas riksförbund hävdar att ökad uppmärksamhet måste ägnas säkerhets- och transportproblemen beträffande såväl naturgas som olja.
Fissionsenergi
Några remissinstanser, däribland UHÄ, statens vattenfallsverk, pro- gramrådet för radioaktivt avfall, Svenska kraftverksföreningen, Centrala driftledningen och TCO vill ge hög prioritet åt delprogrammet Fissions— energi och förordar en höjning av anslagsnivån jämfört med DFE:s förslag.
Reaktorer
Statens kärnkraftinspektion och AB Atomenergi tillstyrker DFE:s förslag till insatser och medelstilldelning vad beträffar elp ro d uc e- rande lättvattenreaktorer.
DFE:s uppfattning att forskningen om lä-ttvattenreaktorers säker- hets- och avfallsproblem bör övertas av statens kärnkraftinspektion, statens strålskyddsinstitut, programrådet för radioaktivt avfall samt kraftindustrin och kraftföretagen delas av bl.a. statens kärnkraftinspek- tion, IVA, AB Asea—Atom, T C0 och Lantbrukarnas riksförbund. AB Atomenergi anser emellertid inte att överföring av hela programansva- ret till andra beställarorgan än NE är motiverad.
Flera remissinstanser, bl. a. IVA, AB Atomenergi, AB Asea-Atom, Svensk kärrtbränsleförsörjning AB och Näringslivets energidelegation framhåller att värmeproducerande lättvatt-enreakto- rer har tekniska förutsättningar att utvecklas till ett alternativ för energiförsörjning. Mot denna bakgrund föreslår de att 10 milj. kr. re- serveras för detta ändamål.
Beträffande 6 v r i g a 'r e a k t o r t y p e r instämmer programrådet för radioaktivt avfall, IVA, AB Atomenergi och AB Asea-Atom i hu- vudsak i DFE:s programförslag och understryker att den snabba bridern.
Prop. 1977/78: 110 75
kan komma att få stor betydelse i'framtiden. DFE:s förslag till medels- tilldelning tillstyrks.
TCO anser att de nya kärnkraftsystemen representerar en mycket stor och realistisk potential i framtiden och förordar att den av DFE före- slagna anslagsnivån höjs med 30 milj. kr.
Bränslecykler
Programrådet för radioaktivt avfall, AB Atomenergi och AB Asea- Atom instämmer i DFE:s förslag att kompetensuppehållande verksam- het bedrivs beträffande u r a n a n r i k n i n g för att ge statsmakterna erforderligt värderingsunderlag och upprätthålla viss handlingsberedskap. Svensk kärnbränsleförsörjning AB anser att en enligt DFE:s förslag starkt begränsad anrikningsforskning bör inriktas på att utröna förut- sättningarna för inhemskt utvecklad teknik om möjligheten att köpa an- rikningstjänster eller teknik utomlands skulle försämras. Enkel teknik, t. ex. cyklonanrikning, bör då övervägas.
Statens kärnkraftinspektion, IVA, AB Asea-Atom och Svensk kärn- bränsleförsörjning AB tillstyrker DFE:s förslag rörande 11 p p a r b e t- ning, plutoniumåterföring och avfallshantering, som innebär kompetensuppbyggnad och bevakande insatser i interna— tionellt samarbete. Svensk kärnbränsleförsörjning AB understryker be- tydelsen av forskning rörande plutoniumåterföring och av bevakning av utvecklingen utomlands på detta område. Bolaget framhåller vidare att en viktig målsättning för forskningen också är att bidra till att illegalt utnyttjande av plutonium förhindras. Vidare delar remissinsatserna i stort DFE:s uppfattning att ansvar för och finansiering av insatser inom dessa områden bör vila på programrådet för radioaktivt avfall, kraftföre- tagen, kärnkraftindustrin, statens kärnkraftinspektion och statens strål- skyddsinstitut. Lantbrukarnas riksförbund anser att det är angeläget att betydande forskningsinsatser görs för att åstadkomma en helt säker förvaring av redan producerat avfall och delar uppfattningen att denna uppgift och därmed dess kostnader bör bäras av kraftindustrin.
Statens kärnkraftinspektion, IVA och AB Asea-Atom tillstyrker DFE:s förslag beträffande övriga bränslecykler och dena— turering av kärnbränsle.
Kärnkraftens roll i samhället
NE framhåller att det är väsentligt att studera attitydfrågor och följa attityders utveckling för att bedöma kärnkraftområdet i stort. I motsats till DFE anser NE att dessa frågor har en annan karaktär inom fissions- området än för andra energislag och betonar vikten av att medel beräk- nas för detta ändamål.
Prop. 1977/78: 110 77
Fusionscnergi
IVA, Svenska kraftverksföreningen, Centrala driftledningen och Svenska kommunförbundet ansluter sig till DFE:s förslag om fortsatt medverkan i Euratomsamarbetet inkl. JET—projektet. AB Atomenergi anser att fusionsenergi är ett mycket avlägset alternativ och att det ännu är osäkert om det någonsin kan realiseras. Bolaget ställer sig därför tveksamt till den stora satsningen men menar att den ändå kan te sig försvarlig såsom ett led i deltagande i långsiktiga program som endast kan genomföras i internationellt samarbete.
Inom delprogrammet bör enligt AB Atomenergi inrymmas en'viss satsning på säkerhets- och miljöstudier på basis av internationellt samar- bete.
AB Atomenergi och IVA anser vidare att fusionsprogrammet väsent— ligen bör överföras till programmet Energirelaterad grundforskning. Motsvarande uppfattning framförs av Sveriges civilingenjörsförbund, som också förordar att NFR får överta ansvaret för de svenska insat- serna inom området.
Vin d e n e r g i
Den relativt starka satsning som föreslås på Vindenergi tillstyrks av Statsföretag AB, Svenska kommunförbundet, TCO och Lantbrukarnas riksförbund.
IVA tillstyrker en satsning av den föreslagna omfattningen, förutsatt att de totala insatserna för hela energiforskningsprogranunet sker enligt DFE:s huvudförslag.
Svenska kraftverksföreningen och Centrala driftledningen bedömer också att en seriös satsning på forskning och utveckling om Vindenergi är angelägen. En långsammare utvecklingstakt som samtidigt minskar riskerna för felsatsning föreslås dock. Anslag enligt DFE:s lägre nivå skulle därvid vara tillräckligt. Byggnadsstyrelsen, koncessionsnämnden för miljöskydd, AB Atomenergi, Svenska elverksföreningen och Nä- ringslivets energidelegation förordar en lägre anslagsnivå med hänvis- ning till vindenergiproduktionens begränsade energitillskott. '
Sveriges eivilingeniörsförbund och SACO/SR föreslår att man som alternativ till de tre föreslagna demonstrationsanläggningarna överväger att satsa på en större grupp av likadana aggregat. Denna skulle få större demonstrationsvärde och skulle troligen öka industrins vilja att satsa ut- vecklingsresurser. IVA föreslår en satsning på två alternativa prototyper med flera exemplar av varje prototyp. Vid en eventuell satsning på DFE:s lägre nivå anser IVA att både prototypernas storlek kan mins- ka och tidpunkten för det första vindkraftaggregatet senareläggs.
SMHI och AB Atomenergi framhåller att det inom programmet bör belysas hur i synnerhet vattenkraften klarar de reglerings— och lagrings- problem som utnyttjande av vindkraften i stor skala ger upphov till.
Prop. 1977/78: 110 78
Geotermisk energi
Svenska kraftverksföreningen och Centrala driftledningen anser att forskning om geotermisk energi bör ges låg prioritet och ifrågasätter om några medel över huvud taget bör anslås för detta ändamål. IVA anser att insatserna bör inskränkas till att omfatta enbart bevakning och even- tuellt deltagande i utländsk utveckling. Detta innebär en betydligt lägre nivå än den av DFE föreslagna.
Sveriges geologiska undersökning, högskolan i Luleå och NE förordar DFE:s högre nivå, som innefattar geologiska kartläggningar utöver de som ingår i huvudförslaget.
Akvatisk energi
Statens institut för byggnadsforskning, statens vattenfallsverk, IVA, Svenska kraftverksföreningen, Svensk industriförening, Centrala drift- ledningen och AB Atomenergi finner det anmärkningsvärt att DFE i sitt förslag inte har reserverat medel för konventionell vattenkraft. Det framhålls att medel är motiverade för forskning för att förbättra kon- ventionell teknik och minska de negativa miljökonsekvensema. För ex- empel på angelägna forskningsuppgifter hänvisar remissinstanserna till naturvårdsverkets publikation Älv, kraft, miljö.
Vågenergi och saltgradientenergi bör enligt IVA, Svenska kraftverks- föreningen, Centrala driftledningen och AB Atomenergi ges låg prioritet varför DFE:s lägre nivå bedöms som lämplig.
S 0 l e n e r g i
Statsföretag AB, IVA, Svenska kommunförbundet och AB Atom- energi tillstyrker DFE:s förslag till insatser.
Statsföretag AB påpekar att fotokemiska celler samt energilagring fal- ler inom Svenska utvecklingsaktiebolagets kompetens- och intresseom- råde. Vidare hävdas att insatserna på fotokemisk bränsleproduktion på lämpligt sätt kan samordnas med de studier över nya bränslen som Ut- vecklingsbolaget genomfört på uppdrag av NE. Solenergiprogrammets energilagringsdel sammanfaller väl med de insatser som Utvecklingsbo- lagct gör på området, t. ex. i samband med vindkraftverk och elkonsum— tionsteknik.
Svenska kraftverksföreningen och Centrala driftledningen anser att Sveriges engagemang främst bör inriktas på solenergins användning för uppvärmning av byggnader och härutöver begränsas till deltagande i IEA-projekt. Medelsbehovet bedöms motsvara DFE:s lägre nivå.
Fjärrspillvärme Många remissinstanser, bl. a. Statsföretag AB, IVA, AB Atomenergi, Svenska kraftverksföreningen och'Centrala driftledningendelar DFE:s
Prop. 1977/78: 110 79
uppfattning beträffande mål och inriktning av delprogrammet.
DFE:s förslag till medelstilldelning biträds i stort sett av IVA och Nä- ringslivets energidelegation. NE anmäler avvikande mening beträf- fande förutsättningarna för verksamhet på den av DFE föreslagna lägre nivån. NE framhåller att beloppet på denna nivå är mindre än de av NE beräknade utgifterna för nuvarande treårsperiod och att utgifterna har ökat starkt under det sista året. En verksamhet på den lägre nivån skulle därför enligt NE dels leda till stora omställningssvårigheter med hänsyn till påbörjad verksamhet och gjorda åtaganden, dels innebära en total omplanering av hittillsvarande program.
AB Atomenergi förordar den av NE föreslagna nivån (55 milj. kr.), kompletterad med demonstrationsverksamhet i statens industriverks regi.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar framhåller att det i varje spill— värmeprojelct bör ingå en bedömning av om det finns förutsättningar att i krislägen upprätthålla den produktion som ger upphov till spillvärmen. Om så inte är fallet måste övervägas hur bortfallet av spillvärme skall ersättas och åtgärder vidtagas för erforderlig värmeproduktion då spill- värmetillförseln upphör eller inskränks.
N y a b r ä n s 1 e n
Statsföretag AB, IVA, Svenska kraftverksföreningen och Centrala driftledningen ansluter sig helt till DFE:s förslag och instämmer i att tyngdpunkten bör ligga på metanol och andra kolbaserade bränslen, som syntetisk olja och etanol, samt på vätgas.
Statsföretag AB anser att det i fråga om väte kan vara befogat att överväga bildande av ett särskilt utvecklingsorgan av samma typ som Svensk Metanolutveckling AB.
Svensk Metanolutveckling AB föreslår att utvecklingsbolag skapas för inhemska fasta bränslen eller syntetiska flytande drivmedel. Dessa före- slås senare övergå till eller ingå i producerande företag. Sådana bolag bör enligt Mctanolbolaget också ges uppgiften att driva dels pilotförsök i stor skala, dels demonstrationsanläggningar.
Energiproduktionsteknik
Statens vattenfallsverk, Svenska kommunförbundet, Svenska kraft- verksföreningen och Centrala driftledningen anser att medelsbehovet är stort och förordar DFE:s förslag på den högre nivån.
AB Atomenergi, Näringslivets energidelegation och IVA ansluter sig till DFE:s huvudförslag.
Förbrännings— och förgasningsteknik, speciellt tekniken med fluidise- rade bäddar, prioriteras högt av flera remissinstanser bl. a. statens vat- tenfallsverk, IVA, Svenska kraftverksföreningen och Centrala driftled- ningen. Näringslivets energidelegation framhåller att insatserna i bety-
Prop. 1977/78: 110 80 .
dande omfattning bör ägnas åt det i vissa avseenden besvärliga bränslet bark. AB Atomenergi betonar att, för att få en ökad bas för förbrän— nin gsteknik i landet, det fordras att förbränningstekniska försöksanstalter anordnas vid lämpliga forskningsstationer. En plan bör upprättas för samordning mellan högskoleinstitutionerna, där mera grundläggande och beträffande teknisk skala begränsade program genomförs, och arbe- tet i experimentanläggningar vid forskningsstationer typ Studsvik, där verksamhet i större teknisk skala kan genomföras med stöd av omfat— tande tekniska resurscr. '
Statsföretag AB finner det nödvändigt att en omfattande studie ge- nomförs över de energilagringsbehov som väntas uppstå i framtiden inom landet. En sådan studie kan lämpligen samordnas med en fördju— pad inventering av elektrokemisk och annan energiomvandling. Svenska kraftverksföreningen och Centrala driftledningen framhåller att pro- gramelementet Energilagring är ett av de områden som bör prioriteras inom Energiproduktionsteknik.
Statsföretag AB framhåller att långsiktiga insatser bör göras på om- rådena bränsleceller samt termodynamiska processer för upparbetning av lågvärdigt värme inom industrin, t. ex. Rankine-motorer. AB Atom- energi betonar att en mera aktiv svensk teknisk insats på övrig avance— rad energiomvandling är en förutsättning för att den internationella be- vakningen skall ge avkastning på sikt.
2.4.10 Allmänna energisystemstudier
Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över programmet Allmän- na energisystemstudicr instämmer i DFE:s bedömning att en höjning av ambitionsnivån i förhållande till insatserna under innevarande treårspe- riod är motiverad. IVA och TCO framhåller dock att tillgången på" kompetenta forskare kan komma att begränsa möjlighetema- att dras- tiskt öka satsningarna inom området och förordar att ambitionsnivån anpassas till hur väl man lyckas planera forskningsprojekt och rekrytera forskare.
Flera remissinstanser, däribland LO, Handelshögskolan i Stock- holm, statens institut för byggnadsforskning, Sveriges civilingenjörsför- bund, AB Atomenergi och Vänsterpartiet kommunisterna, förordar en högre ambitionsnivå än DFE:s huvudförslag. AB Atomenergi-motiverar detta med områdets stora betydelse för att vägleda uppläggningen av energipolitiken, belysa nödvändiga styrmedel och styra satsningen på forskning, utveckling och demonstration. Byggforskningsinstitutet vill" komplettera DFE:s förslag till insatser med dels utveckling av statistiska beskrivningar av energipolitiska åtgärders samlade effekter på levnads- nivån under 1980-talet, dels utveckling av empiriskt-underbyggda energi- prognosmodeller som knyter samman produktion, distribution" och kon- sumtion av energi. LO anser. att programmet bör komma i fråga för an-
Prop. 1977/78: 110 81
slag utöver DFE:s huvudförslag i den mån det visar sig finnas tillräckligt med kompetenta och intresserade forskare.
BFR och Statsföretag AB har tagit upp frågan om avvägningen mel- lan direkt målstyrd projektverksamhet och mer obundet stöd till pro- jektinitiativ från forskare och anser att DFE:s huvudförslag -— 20 % av anslagsramen till projekt initierade av forskare — ger den fria verksam- heten för litet utrymme.
Forskningsrådsnämnden framhåller vikten av samhällsvetenskaplig forskning om energisystemet och föreslår att, vid sidan om DFE, huma— nistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet direkt engageras i sats- ningen på denna forskning. Kommunförbundet framhåller vikten av att resurser avsätts för att föra ut de kunskaper som vinns inom program- met genom utbildnings- och informationsinsatser.
Ekologiska aspekter och miljöfrågor framhävs av flera remissinstan- ser, däribland NFR, koncessionsnämnden för miljöskydd, statens strål- skyddsinstitut, AB Atomenergi och FOA. NFR framhåller vikten av en kraftfull kompetensuppbyggnad inom området och välkomnar DFE:s förslag om insatser för att öka kunskaperna om de ekologiska systemen och de begränsningar de sätter för utvinning och utnyttjande av energi. Strålskyddsinstitutet och AB Atomenergi framhåller särskilt att ökat utrymme bör ges för systematiska jämförande studier av de ogynsamma effekterna av olika former av såväl energianvändning som energipro- duktion. FOA pekar på att s.k. ekosystemstudier, som tar upp verk- ningar på hälsa och miljö vid användningen av olika energikällor, är angelägna men kräver ingångsdata rörande t. ex. kumulativa effekter av ett stort antal utsläpp som tagna var för sig är små. Forskning för att ta fram dessa ingångsdata anges naturligt höra hemma inom programmet Energirelaterad grundforskning.
FOA, överstyrelsen för ekonomiskt försvar samt energisparkommit- tén framhåller angelägenheten av de studier om energiförsörjningskriser som DFE föreslår. Överstyrelsen understryker att studierna bör ske i nära kontakt med beredskapsplancrande och andra berörda myndighe— ter liksom med näringslivet för att tillräcklig praktisk anknytning skall säkerställas.
Flera remissinstanser betonar programmets funktion i planeringen av energipolitiken. FOA anser att de s.k. energistrategistudier som nämns av DFE bör inriktas på alternativa energiförsörjningssystem och utveck— lingsvägar samt på möjligheterna att i ett antal beslutspunkter på ett planerat sätt säga upp en del av handlingsfriheten. Vetenskapsakade- mien efterfrågar systemanalytiska studier av samspelet mellan teknisk och ekologisk grundforskning och t. ex. tekniskt utvecklingsarbetc och demonstration. RRV framhåller att programmet Allmänna energisy- stemstudier kommer att bli den dominerande resursen för bredare sam- hällsvetenskapligt orienterade energisystemstudier i och med att sekre-
Prop. 1977/78: 110 82
tariatet för framtidsstudier avslutar sin energiframtidsstudie vid års- skiftet 1977/78. RRV anser mot denna bakgrund att forskningsprogram- met bör inriktas mot studier som utifrån ett brett ekonomiskt och sam- hällsorganisatoriskt perspektiv belyser möjligheter och problem i sam- band med mera genomgripande förändringar i mönstret för energipro- duktion och energikonsumtion.
Statens industriverk påpekar att de allmänna energisystemstudierna i vissa fall nära sammanfaller med utredningar som bedrivs inom ett fler- tal kommittéer och myndigheter och påtalar risken för dubbelarbete. In- dustriverket menar att de allmänna energisystemstudierna framför allt bör inriktas på problem som dels har direkt betydelse för prioritering av insatser inom energiforskningsprogrammet, dels belyser energiforsk- ningsprogrammet i relation till andra statliga stödprogram.
Vissa synpunkter har också framförts på de olika delprogrammen inom Allmänna energisystemstudier samt på DFE:s förslag rörande uppbyggnad av olika forskningsgruppcr. AB Atomenergi och Handels- högskolan i Stockholm framhåller betydelsen av delprogrammet Energins roll i samhället och tillstyrker uppbyggnaden av forskargrupper som arbetar med energisystemct utifrån bl. a. ekologiska och sociologiska angreppspunkter. Byggforskningsinstitutet föreslår att insatserna på detta område ökas till ett belopp motsvarande DFE:s högsta kostnadsalterna- tiv.
AB Atomenergi betonar betydelsen av delprogrammet Styrmekanis- mer i energisystemet med hänvisning till att Styrmekanismer har stor betydelse i samband med en introduktion av ny energiteknik, sparåt- gärder etc. Energisparkommittén hävdar att systematiska utvärderingar av nuvarande låne- och bidragssystem inom energiområdet är önskvärda och uttrycker förhoppningen att denna utvärdering kan komma till stånd inom nämnda delprogram.
2.4.1] Energirelaterad grundforskning
Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över grundforskningen in- om energiområdet ansluter sig till DFE:s förslag om en ökad satsning. Högskolan i Luleå hälsar DFE:s förslag om ett speciellt grundforsknings- program med tillfredsställelse. Vetenskapsakademien och universitetet i Lund framhåller vikten av grundforskning som bas för mera målinrik- tad forskning. BFR anser at-t kraftiga insatser inom olika sektorer måste kompletteras med en uppbyggnad av den mer grundforskningsbetonade verksamheten inom energiområdet och hävdar att grundforskningen har varit underförsörjd under perioden 1975/76—1977/78. STU ger uttryck för motsvarande uppfattning och framhåller att den verksamhet som bör inrymmas i programmet främst ligger inom de naturvetenskapliga, tek— niska och medicinska områdena med tyngdpunkten på de båda först-
Prop. 1977/78: 110 83
nämnda. NFR och Velenskapsakademien framhåller att en hög bered- skap måste hållas inför nya områden som plötsligt kan visa sig bli aktu- ella inom den långsiktiga energiforskningen.
UHÄ, NFR, statens strålskyddsinstitut, Näringslivets energidelegation samt forskningsrådsnämnden anser att anslagsnivån bör vara högre än vad som förordas i DFE:s huvudförslag. UHÄ anser att DFE inte till- räckligt har beaktat behoven av systematiskt och långsiktigt kunskaps- uppbyggande för att skapa en bred vetenskaplig-teknisk kompetens på energiområdet. NFR påpekar att anslagsramen även i DFE:s högre ambitionsnivå skulle motsvara endast ca 5 % av de totala insatserna inom huvudprogrammet. Rådet framhåller att detta internationellt sett torde vara en låg siffra. Forskningsrådsnämnden anför att en satsning på kunskapsgenerering och kompetensuppbyggnad är en förutsättning för en framgångsrik energipolitik byggd på en utvidgad energiforskning. Nämnden framhåller att det är angeläget att den energirelaterade grund- forskningen i Sverige bedrivs i nära kontakt med den internationella grundforskningen, vilken väntas komma att byggas ut i ökande takt.
UHÄ framhåller att en ökad satsning på energirelaterad grundforsk— ning förutsätter att ett flertal tjänster inrättas för forskning och forskar- utbildning inom högskolan. Ett ökat antal tjänster kan, enligt UHÄ, bli instrument för att klara den kortsiktiga anpassningen i en ny energisi- tuation och skapa förutsättningar för en allt nödvändigare tekniskt-ve- tenskaplig beredskap för förändringar på lång sikt.
AB Atomenergi betonar vikten av stöd till grundforskning utanför högskolorna. Ett bibehållande av ett direkt anslag till verksamheten i Studsvik anges ge möjligheter till kompetensuppbyggande verksamhet, vilken i sin tur kan ge kunskap och idéer för de mera målbundna del- arna av Studsviks breda energitekniska forskningsprogram. RRV anser att anslaget till grundforskning liksom hittills bör ligga helt utanför huvudprogrammet och anvisas direkt till de olika forskningsråden.
2.4.12 Behov av informationsåtgärder
Flera remissinstanser, bl. a. byggnadsstyrelsen, statens planverk, sta- tens provningsanstalt, energisparkommittén och Svensk industriförening, betonar nödvändigheten av ett fungerande system för information och dokumentation mellan energiforskama och avnämarna av forskningsre- sultaten. Härigenom kan förutsättningar skapas för en bättre energihus— hållning i befintliga anläggningar och en snabbare anpassning till nya rön på området.
Bostadsstyrelsen framhåller att forskningsprogrammets omfattning ställer krav på ett väl fungerande system för informationsutbyte mellan olika i arbetet engagerade forskare och forskningsinstitutioner.
Statens planverk föreslår att betydligt större ansträngningar än hittills
Prop. 1977/78: 110 34
görs för att sprida information om resultaten från forskning, utveckling och demonstration inom byggområdet till planerare, byggherrar, projek- törer, rnaterialtillverkare, byggare och installatörer samt inom vissa om- råden även till brukarna. Planverket befarar att resultatet av den omfat- tande forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten kom- mer att få en avsevärt begränsad genomslagskraft om inte en kraftigare och planerad satsning på detta område görs. Stor vikt bör vidare fästas vid att anpassa informationen till olika intressenters krav och förutsätt— ningar. Denna uppfattning framförs även av byggnadsstyrelsen. Energi- sparkommittén framhåller vidare önskvärdheten av ett organisatoriskt samarbete mellan den utökade s.k. BPD-verksamheten inom byggnads- området och den informationsverksamhet som kommittén bedriver.
Svenska Uppfinnareföreningen noterar med tillfredsställelse att medel avdelas för information inom energiområdet, bl. a. beträffande behov av forskning och nya lösningar. Enligt föreningen kan man vänta sig ett an— tal väsentliga uppfinningar på energiområdet. Uppfinnareföreningen framhåller att det för att sådana uppfinningar skall komma fram fordras bl. a. information till uppfinnare om angelägna behov och om de lös- ningar man hittills har på dessa problem.
Statens provningsanstalt framhåller att dess erfarenhet och tekniska kompetens motiverar att man genom samarbete med t. ex. Bygginforma- tionscentralen, statens institut för företagsutveckling etc. ställer sak- kunskap och laboratorieresurser till förfogande för utbildning, demonst- ration m. rn. Från informationssynpunkt är det enligt provningsanstalten väsentligt att dess möjligheter att föra ut sitt tekniska kunnande och sina tekniska erfarenheter inom energihushållningsområdet förstärks.
2.4.13 Organisationsfrågor
DFE framhåller i sitt betänkande att en förutsättning för att energi- forskningsprogrammet skall kunna styras effektivt från statsmakternas sida är att vissa avgränsningsfrågor och organisatoriska problem löses. DFE anmäler sin avsikt att senare redovisa erfarenheter och synpunkter i dessa frågor. En sådan redovisning har sedermera lämnats i en till in- dustridepartementet ingiven promemoria.
Flera av remissinstanserna har i anslutning till sina synpunkter på DFE:s förslag till forskningsprogram lämnat synpunkter i olika organi- satoriska frågor.
Programansvar för programmet Energianvänd- ning för transporter och samfärdsel
Under innevarande treårsperiod har TFD det formella programan— svaret för hela programmct Energianvändning för transporter och sam- färdsel innefattande delprogrammen Transportsystemets utveckling och Energianvändning i drivsystem-. STU anför att styrelsen i praktiken har
Prop. 1977/78: 110 35
svarat för delprogrammet Energianvändning i drivsystem, vilket mot- svarar de i DFE:s betänkande föreslagna delprogrammen Alternativa drivmedel och Drivsystem. STU tillstyrker det i DFE:s promemoria framförda förslaget att programansvaret för de två sistnämnda delpro- grammen fortsättningsvis formellt läggs på STU och förklarar sig be- redd att påta sig detta programansvar.
Statens vägverk och statens väg- och trafikinstitut föreslår att en sär- skild nämnd, med representanter från forskning, myndigheter och nä- ringsliv, upprättas inom TFD för att förbättra samordningen av olika forskningsinsatser som rör energianvändningen inom transportområdet.
Luftfartsverket anger att den forskning som bedrivs för att utveckla transportsystemet ur samhällsekonomisk synvinkel oftast även innebär en utveckling mot effektivare energianvändning och framhåller att ingen klar gränslinje kan dras mellan transportekonomisk forskning och ener- gibesparingsinriktad forskning. Luftfartsverket föreslår mot den bak- grunden att de anslag som beviljas TFD för energiforskningsändamål integreras med anslagen för annan transportekonomisk forskning.
Programansvar för programmet Energianvänd- ning för bebyggelse
DFE berör i sin promemoria, dock utan att lägga fram något förslag, frågan om ansvarsfördelningen mellan BFR och STU. BFR anmäler att överläggningar med STU har givit vid handen att hittillsvarande ordning, som bl. a. föreskriver att BFR skall samråda med STU om dispositionen av medlen inom programmet Energianvändning för be- byggelse, synes ge tillräckliga möjligheter till samordning. STU anför å andra sidan att hittillsvarande erfarenheter liksom genomfört plane- ringsarbete skapat förutsättningar för en klarare ansvarsuppdelning. STU föreslår mot den bakgrunden att det formella programansvaret i fortsättningen uppdelas mellan BFR och STU och att samordningen hanteras genom en samrådsgrupp på liknande sätt som f.n. tillämpas mellan NE och STU. Universitetet i Lund anser att ansvaret för indu— striellt utvecklingsarbetc inom programmet bör ligga hos STU.
BFR framhåller att det av riksdagen våren 1977 beslutade forsk- ningsinriktade experimentbyggandet administreras av BFR i annan ordning än energiforskningsprogrammet. BFR anför att en parallellitet härigenom uppnås med förhållandena inom de program där statens industriverk svarar för stöd till prototyp- och demonstrationsverksam- het. Skulle sambandet mellan forskning och utveckling och försöks— och demonstrationsverksamhet bedömas vara starkare inom bebyggelse- området än inom övriga områden föreslår rådet att hela programmet Energianvändning för bebyggelse antingen bryts ut ur energiforsknings- programmet eller att det inom huvudprogrammets ram i sin helhet
Prop. 1977/78: 110 86
behandlas i närmast möjliga anslutning till det praktiska åtgärdspro- grammet inom bebyggelsesektorn. Statens planverk anser att fördelning- en av lån och bidrag för experimentbyggnadsverksamhet bör åvila bo- stadsstyrelsen resp. BFR.
Energirelaterad grundforskning
Några av remissinstanserna har tagit upp frågan om programansvar för den energirelaterade grundforskningen. NFR och Vetenskapsaka- demien tillstyrker det i DFE:s promemoria framförda förslaget att me- dicinska forskningsrådet, NFR och STU gemensamt ansvarar för pro- grammet inom ramen för en särskild beredning som inrättas vid NFR, samt att NFR ges det formella programansvaret. STU föreslår där- emot att NFR, STU och medicinska forskningsrådet var för sig an- svarar för stödet inom sina resp. områden utan att tilldelas något ge- mensamt programansvar. Ytterligare en möjlighet tas upp av forsk- ningsrådsnämnden, som föreslår att den ges programansvar för pro- grammet Encrgirelaterad grundforskning och därvid, i samarbete med berörda forskningsorgan, avger en samlad anslagsframställning för pro- grammet. Nämnden skulle dock inte fatta beslut om enskilda projekt utan fördela anslaget på forskningsråden och STU, vilka sedan skulle pröva ansökningar och fördela anslag efter de riktlinjer som gäller för programmet.
Forskningsrådsnämnden föreslår vidare att den kompetens som finns representerad vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och statens råd för skogs- och jordbruksforskning utnyttjas i energi- forskningsfrågorna genom att dessa direkt engageras i programmet Energirelaterad grundforskning. Motsvarande synpunkter framförs av statens råd för skogs- och jordbruksforskning som föreslår att en viss del av resurserna kanaliseras via rådet med motivering att ett flertal projekt annars riskerar att komma i en besvärande mellanställning med utebli- ven resurstilldelning som följd.
0 v r i g t
Konsumentverket finner efter en granskning av DFE:s förslag att det" föreligger stor risk att vissa områden kommer att vara utan klar hemvist när det gäller medelsfördelning. Konsumentverket föreslår därför att verket får administrera ett eget energiinriktat forskningsprogram, för- slagsvis benämnt Hushållens energiförbrukning. Programmet skulle delas upp på två delprogram, nämligen Förbrukning av hushållsel och Energiförbrukning genom konsumtion av varor och tjänster.
UHÄ och statens institut för byggnadsforskning anser det betydelse- fullt att forskningsorganisationen utvärderas. UHÄ framhåller att energi-
Prop. 1977/78: 110 37
forskningsprogrammet ger ett unikt tillfälle till allmän analys av sektor- forskningens problem och möjligheter och påpekar möjligheten av en jämförande utvärdering av hur de olika programorganen planerat och genomfört sitt forskningsstöd.
2.5 Energiforskning- i andra länder
Satsningarna på forskning och utveckling inom energiområdet är be- tydande i de flesta industriländer. Även i många andra länder är in- tresset för dessa frågor stort. DFE redovisar i sitt betänkande en över- sikt över energiforskning i andra länder baserad på den av delegationen utgivna rapporten (Ds I 1976: 6) Forskning, utveckling och demonstra- tion inom energiområdet — en global översikt 1977.
Inom det internationella energiorganet, IEA, genomfördes under år 1977 s.k. examinationer av medlemsländernas energiforskningspro- gram. Till grund för dessa låg bl. a. av IEA:s sekretariat i samarbete med resp. lands myndigheter utarbetade översikter. Den följande fram- ställningen baseras huvudsakligen på det material som har redovisats i DFE:s betänkande och på material som har tagits fram inom IEA.
Enligt den av DFE utgivna rapporten uppskattas kostnaderna för världens samlade forsknings— och utvecklingsverksamhet inom energi— området till nära 10 miljarder dollar per år, av vilket knappt hälften avser offentligt finansierad verksamhet. Enligt rapporten skulle detta utgöra ca 10 % av de totala kostnaderna för all forsknings- och ut- vecklingsverksamhet i världen vilka i sin tur utgör ca 2 % av världens samlade produktionsvärde. De samlade utgifterna för energiforskning bedöms uppgå till mindre än_ 10 % av energiinvesteringarna i världen.
Totalt sett synes den största delen av de globala anslagen till forsk— nings- och utvecklingsverksamhet —— antagligen mer än 80 % — avse energiproduktion. Av anslagen till energiproduktion synes ca hälften gå till olje- och gastcknik och till termiska kärnreaktorer inkl. käm- bränslecykeln. Det senare området tycks få något mer än det förra. I övrigt domineras forskningen och utvecklingen på energiproduktions- området av bridreaktorer, kolteknik och fusionsenergi. Drygt 5 % av världens resurser för energiforskning bedöms gå till kontinuerliga ener- gikällor, främst solenergi och geotermisk energi.
DFE:s rapport behandlar energiforskning i främst Förenta staterna, Sovjetunionen, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland,, Storbritannien, Frankrike och Canada. Gemensamt för de studerade länderna är att de genom sina insatser söker öka eller bibehålla sin självförsörjning-- grad på energiområdet. I genomsnitt går drygt 40 % av de offentliga energiforskningsanslagen i dessa länder till fissionsencrgi- Länder .som har fossila energiråvaror inom sina gränser satsar hårt på deras utveck- ling. Det franska energiforskningsprogrammet har också en stark inrikt-
Prop. 1977/78: 110 88
ning mot industriell kompetensuppbyggnad på det energitekniska om— rådet med klar exportinriktning. Detta gäller t. ex. offshore-teknik, brid- reaktorcr och solenergi.
I följande tabell, hämtad ur DFE:s rapport, sammanfattas vissa uppgifter om forsknings— och utvecklingsprogrammen på energiområdet år 1976 i Förenta staterna, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Stor- britannien, Frankrike och Canada. Som jämförelse har motsvarande uppgifter för Sverige medtagits.
I det följande redovisas i korthet den internationella utvecklingen inom olika teknikområden.
Vad gäller one- och gasteknik sker f. n. en koncentration till teknik för ökad utvinningsgrad av olja (tertiärutvinning), för utnyttjande av oljesand och oljeskiffer, samt i viss utsträckning offshore-teknik.
En omfattande kolforskning pågår i framför allt Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien och sannolikt också Sov- jetunionen. Satsningar sker framför allt på utveckling av brytnings- tekniken, avlägsnande av svavel i kol genom förbränning i s.k. fluidi- serad bädd samt omvandling till flytande och gasformiga bränslen.
Inom kärnenergiområdet fortskrider utvecklingen av lättvattenreak- torer med anrikat uran som bränsle, vilka i dag dominerar världs- marknaden. Vidare pågår utvecklingsarbete på reaktorer, som använder torium som bränsle. Högtemperaturreaktorer för produktion av el- och processvärme utvecklas i framför allt Förenta staterna, Förbundsre- publiken Tyskland och Japan. Bridreaktorutvecklingen drivs i dag fram- för allt av Frankrike, Sovjetunionen och Storbritannien. Anläggningar representerande en följande reaktorgeneration befinner sig i ett fram- skridet stadium i Frankrike (i samarbete med bl.a. Italien och För- bundsrepubliken Tyskland) och Sovjetunionen. Vidare bygger För- bundsrepubliken Tyskland tillsammans med Nederländerna och Belgien en reaktor av samma storlek som de nu befintliga i Sovjetunionen, Frankrike och Storbritannien. Bridreaktorutvecklingen i Förenta sta- terna är f. n. föremål för omprövning och den framtida utvecklingen är oklar. Slutligen bedrivs omfattande verksamhet rörande kärnbränsle- cykeln, framför allt vad gäller anrikning, Upparbetning och slutför- varing.
Inom fusionsenergiområdet drivs utvecklingen efter två principiellt skilda utvecklingslinjer, magnetfältsinneslutning av plasma resp. s.k. tröghetsinneslutning. Den övervägande delen av arbetet synes gälla magnetfältsinneslutning. De klart största insatserna görs -i Förenta staterna och i Sovjetunionen. Huvuddelen av det europeiska arbetet samordnas inom Euratom. På senare tid synes intresset ha ökat för en kombination av fusions- och fissionsenergi, varvid fusionsreaktorn huvudsakligen fungerar som bränslefabrik.
FoU-område Statliga anslag
USA Japan Västtyskland Stor- Frankrike1 Canada Summa Sverige britannien
Prop. 1977/78
milj.: % milj.$ ", milj.$ % milj.8 % milj.$ % milj.$ % milj.$ % milj.$ ".,
HO
Olja och gas (inkl. sand
och sszrar) 53,0 Kal 280,0 Fissionsenergi 667,0 varav
termiska reaktorer 20,0 bridreaktorer 484,0 bränslecykeln 163,0 Fusionscnergi 224,0 Solenergi 61,0 Qeatermisk energi 42,0 Ovriga kontinuerliga energikällor 10,0 Omvandling, lagring och
transport av förädlade
eftergivaror __ _ Energianvändning 28,0 1,3 1 Ovrigt 866,0 38,8
Summa 2 231,0 100,0 38
. »
morse Qv—ND
30,4 9, 32, l 9 1 62,8 50,
coq-'— men _. N ?Os'N v—noo'oo Nuioo
v—I xo "1 0 > N xo O N
stam. v—(N
||| lll Ill
0—
.:
xo h
!
|
NDONON NleOV-nd'
(x sou-u; N ix-nN Ch
ox
N NNw—u .. c? N ...
Ill v—tNN N .; _ '_'!
erxolx'oo mv>?* o
NNax d—ho—N—t _
8,6 2,7 17,3
[Nä-Occu—
re.—'n NDXDQONFOO M
onstoo
6,8 2,1
lagt!) en (OQO NOKQND DO Mv—N—u _. GFMOFQ 'd'
of 6 | 0" | l 5
7 15,3 31,4 9 10,5 41,1 — — 13,3
324,3 100,0 436,4 10
4,5 98,2 2,5 6,7 162,2 4,1 1 _ 888,7 22,3
125,4 100,0 3982,6 100,0 4
SYM
9, 37 ”D?. Ince Nsr' d'aä: en
0,6 3,8 3 0,4
Nerq : han & &_le —h—
v-aee
100,0 47 10
9. o
* År 1974.
89
Prop. 1977/78: 110 90
Bland förnyelsebara energikällor riktas det största internationella in- tresset mot solenergin.
Satsningar på solvärme för bebyggelse sker i många länder. System för varmvattenberedning och lokaluppvärmning finns på många håll redan kommersiellt tillgängliga. Utvecklingsinsatserna är inriktade på provning och förbättring av solfångare och på system- och lagringstek— nik. Stora insatser görs även för att utvärdera och demonstrera tek- nikerna. I Förenta staterna omfattar under år 1977 uppförda demonstra- tionsobjekt mer än 600 bostäder och 200 övriga byggnader. Även För- bundsrepubliken Tyskland satsar stort på utveckling av solfångare. Högeffcktiva solfångare prövas i ett särskilt energiexperimenthus i Aachen. I Japan byggs och demonstreras fyra olika system för sol- värme: ett för existerande enfamiljshus, ett för nya enfamiljshus, ett för flerfamiljshus och ett för andra stora byggnader. I Frankrike fanns år 1977 ca 12 000 aggregat för varmvattenberedning med solvärme.
Elproduktion från solenergi kan ske i solceller (fotoelektrisk produk- tion) eller från värrne av koncentrerat solljus (termoelektrisk produk- tion). Satsningar på utveckling av solceller sker i bl. a. Förenta staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Målet är främst att drastiskt sänka kostnaderna.
Inom området tcrmoelektrisk solenergi byggs nu många försöksan— läggningar. Japan utvecklar två anläggningar om vardera 1 MWe effekt. I USA byggs en experimentanläggning på 5 MWe, och konstruk- tion av en 10 MWc försöksanläggning har inletts. Inom IEA-samarbetet utvecklas en anläggning på 0,5 MWe med byggplats i Spanien.
Inom jordbruk och skogsbruk kan solvärme utnyttjas för uppvärm- ning av växthus, torkning m.m. Utvecklingsinsatser sker i bl. a. För- enta staterna och Turkiet.
Förutsättningarna för utvinning av solenergi via biomassa är goda i många länder. Den mest omfattande och vidsträckta satsningen sker i dag i USA. Här studeras utnyttjande av skogs- och jordbruksavfall, energiodlingar av havsväxter, bl.a. tång, och metoder för bränsletill- verkning ur biomassa. En experimentanläggning för tillverkning av bränsle ur träavfall har färdigställts. Odling av energiskog är föremål för studier i bl.a. Canada samt på Irland. Brasilien har ett stort pro- gram för produktion av motorbränsle (etanol) från sockerrör och kas— sava.
Torv används som bränsle i Finland, Irland samt Sovjetunionen, vars största torvkraftverk ger 750 MWe. De sovjetiskaFutvecklingssatsning- arna sysselsätter enligt uppgift ett par tusen personer vid bl.a. ett sär— skilt torvinstitut. Insatserna avser bl. a. framtagning och utprovning av nya maskiner för såväl upptagning som bearbetning av torv."
Geotermisk energi har de största förutsättningarna i länder med sentida vulkanism och bergskedjeveckning. Geotermiska elkraftverk finns
Prop. 1977/78: 110 91
i dag bl.a. i Island, Italien, Japan, Mexico, Förenta staterna och Nya Zeeland. Prospektering pågår i många länder. Japan gör omfattande utvecklingssatsningar på borrteknik, materialteknik, miljöproblem m. m., och beräknar att ny teknik skall möjliggöra att geotermiska kraftverk år 2000 ger 48 GWe.
I Frankrike finns sedimentbergarter med stora tillgångar av varm- vatten på relativt litet djup. Anslagen för att utnyttja dessa tillgångar för bOstadsuppvärmning (500 000 lägenheter motsvarande ca 15 TWh / år 1985) har kraftigt ökats. I Förenta staternas program ingår försök att utvinna värme ur torrt kristallint berg. Samarbete sker med Italien. Förenta staterna och Sovjetunionen utvecklar teknik och har försöks- anläggningar för produktion av elkraft ur lågtemperaturvatten.
Inom området Vindenergi sker de största satsningarna på horison- talaxlade aggregat med fåbladiga vindturbiner. Försöksaggregat på 50—200 kW finns redan i Förenta staterna, sverige, Förbundsrepu- bliken Tyskland m. fl. länder. I Förenta staternas planer'ingår ett 1,5 MW-aggregat med byggstart 1979. I Förbundsrepubliken Tyskland pro— jekteras aggregat på 2—3 MW, och beslut om tillverkning planeras för hösten 1978. Liknande projekt finns i Sovjetunionen. De tre Tvind- skolorna i Danmark bygger en anläggning för el- och värmeförsörjning. med en högsta effekt av ca 2 MW. Nederländerna, som leder arbetsgrup- pen för vindenergisamarbetet inom IEA, har ett relativt stort program, som även innefattar försök med vertikalaxlade vindturbiner. I Canada uppförs ett vertikalaxlat aggregat på 200 kW. Denna typ av aggregat befinner sig fortfarande på försöksstadiet. I en del länder utvecklas även mindre vindkraftanläggningar för lantbrukets behov, vattenuppfordring, avsaltning m. m. Studier av vindförhållandena pågår i många länder.
Vid utvinning av havsenergi utnyttjas bl.a. tidvatten, vågor och skill- naden i temperatur på olika djup (temperaturgradien-ter). Tidvattenkraft- verk finns i Sovjetunionen och Frankrike. Canada "studerar f. n. möj- ligheterna att utnyttja tidvattnet. '
Storbritannien har antagligen det största vågenergiprogrammet. Om satsningarna ger resultat planeras försöksanläggningar i havet till mit- ten av 1980-talet. I Japan utvecklas ett 2 MWe vågkraftverk.
Förenta staterna har ett stort program för att utnyttja temperatur- gradienter i havet. En försöksanläggning på 25 MWe i början av 1980- talet ingår i planerna.
När det gäller energianvändning är den internationella forsknings- situationen svår att överblicka. Anledningen är dels att insatserna till stor del görs inom industrin, dels att området är splittrat och omfattar en mångfald av processer och metoder. De offentligfinansierade insatserna avser bl.a. inventering av möjliga besparingsåtgärder, energieffektivare system för lokalkomfort m.m. Många länder, bl. a. Förenta staterna och Canada, satsar på förbättrade system och komponenter vid uppvärmning
Prop. 1977/78: 110 92
och ventilation, förbränningsteknik, isolering etc. Demonstrationsprojekt - anses viktiga för införandet av ny teknik. Forskning och utredningar om byggnaders utformning som underlag för nya byggnormer sker i bl.a. Canada.
Värmepumpar för flerfamiljshus och kontorshus utvecklas i bl. a. Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland. I det senare landet finns också en värmepumpanläggning för 200 lägenheter. Här har även utvecklats en gasdriven värmepump.
Statliga satsningar på material- och komponentutveckling i driv- system sker i bl. a. Förenta staterna. Här sker även en utveckling av stirling- och gasturbinmotorer, som man hoppas ha klara för industriell tillverkning år 1983. Satsningen på elfordon är ganska stor i både Förenta staterna och Japan. Även hybridsystem utvecklas i Förenta staterna.
Intresset för effektivare energianvändning i industriella processer är störst beträffande de mest energikrävande branscherna. Hit hör järn- stål, papper-massa, kemisk industri och cementindustrin.
2.6 Internationellt samarbete
I det långsiktiga samarbetet inom det in t e r n a t i o n ella e n e r- g i o-r g a n e t, IEA, ingår bl. a. forskning och utveckling inom energi- området. Målet för IEA-samarbetet är därvid att -— utforma strategi för forsknings- och utvecklingssatsningar inom energiområdet, —— stödja forskning och utveckling inom energiområdet på det na- tionella planet och att
— initiera internationellt samarbete.
För att leda arbetet inom detta område har jämte den ständiga grup- pen för långsiktigt samarbete inrättats en särskild kommitté för forsk— nings- och utvecklingsarbete. Ansvaret för samarbete inom enskilda områden vilar på arbets- eller styrgrupper som sammansätts av experter från IEA:s medlemsländer.
IEA:s forskningssamarbete omfattar f.n. följande områden: Energibesparande åtgärder. Sex samarbetsavtal har undertecknats. Sverige har anslutit sig till fyra av dessa, nämligen utnyttjande av värmepumpar, flerstegsutnyttjande av energi, förbättrad förbrännings- teknik samt värmeöverföring och värmeväxlare. Expertgrupper har vi- dare tillsatts för att utarbeta förslag till nya samarbetsprojekt vad gäller industriella processer, materialteknik och energilagring. Arbetet i den förstnämnda gruppen sker under svensk ledning.
Koltekm'k. Samarbetsavtal har ingåtts inom fem områden, nämligen teknisk informationsservice, ekonomiska bedömningar och analyser,
Prop. 1977/78: 110 93
gruvteknik, databank för reserver och resurser samt fluidiserad bädd för kolförbränning. Sverige deltar i de två förstnämnda projekten.
Kärnkraftens säkerhet. Samarbetet har fokuserats kring redan etable- rade nationella projekt, i vilka IEA—länderna har inbjudits att delta. Ett avtal har träffats om informationsutbyte inom området reaktorers säkerhet och utveckling. Svensk avtalspart är statens kärnkraftinspek- tion.
Hantering av radioaktivt avfall. Arbetet inom detta område sker i direkt samverkan med OECD:s kärnenergiorgan, NEA. Förslag till sam- arbetsprojekt har väckts beträffande bl. a. slutförvaring av radioaktivt avfall i geologiska formationer och överföring av avfall till fast form.
Högtemperaturreaktorer för framställning av processvärme. Intresse för detta område finns f.n. hos ett fåtal länder. Inga konkreta samar- betsförslag föreligger ännu.
Geotermisk energi. Ett avtal om samarbete kring artificiella geoter- miska energisystem har träffats. Sverige deltar i detta projekt. Projektet syftar till at-t identifiera tekniska system, som utnyttjar existerande och ny teknik för att utvinna geotermisk energi. Vidare avses de tekniska och ekonomiska aspekterna på geotermisk energi belysas genom att ett antal problemområden specialstuderas.
Solenergi. IEA-samarbetet på solenergiområdet är uppdelat i två delområden, solenergi för uppvärmning och kylning sam-t små sol- kraftsystem. På det förstnämnda delområdet har uppgörelse träffats om utveckling av solenergisystem för värme, varmvatten och kylning, om utveckling av komponenter för solenergisystem, om funktionsprovning av solfångare, om användning av meteorologisk information för sol- energitillämpningar och om utveckling av normer för isolering och val av instrumentering för solenergisystem. Sverige medverkar i de fyra förstnämnda av dessa uppgifter. Inom området små solkraftsystem har överenskommelse träffats om uppförande av ett mindre solkraft- verk i något av IEA:s medlemsländer. Sverige deltar i den första fasen av detta projekt, som behandlar driftegenskaper samt kostnader för ett solkraftverk i storleksordningen 100 kW.
Energi ur biosystem. En expertpanel för minirotationsskogsbruk un- der svensk ledning har föreslagit insatser inom följande områden: ut- värdering av processer för utnyttjande av biomassa som energiråvara, odling och annan produktion av biomassa, skörd, hantering och trans- port av biomassa samt omvandling av biomassa. Ett samarbetsavtal be- räknas kunna undertecknas under våren 1978.
Vindkraft. Under hösten 1977 undertecknades av bl.a. Sverige två avtal om vindenergisystem. Det ena avser omgivningsmässiga och me- teorologiska aspekter på vindkraftsystem, utveckling av modeller för lokalisering av vindkraftanläggningar, integrering av vindkraftsystem i existerande kraftsystem och undersökning av påfrestningar på rotorerna
Prop. 1977/78: 110 94
och deras driftbetingelser. Det andra avtalet omfattar uppförande av vindkraftverk i storleksordningen 1 MW eller däröver. Sverige, För- bundsrepubliken Tyskland, Danmark och Förenta staterna har anslutit sig till detta avtal.
F usionsenergi. Avtal har slutits om ett gemensamt forskningsprogram kring byggandet av en högintensiv neutronkälla vid Los Alamos La- boratories i Förenta staterna. Sverige har anslutit sig till detta avtal.
Värgasproduktion. Ett samarbetsavtal har genom Euratom träffats om närmare studier av termokemiska cykler för vätgasproduktion. Sve- rige deltar i detta projekt.
Energisystemanalys. Under våren 1976 påbörjades en systemana- lytisk studie med syfte att utgöra underlag vid utformandet av strategi för forskning och utveckling på energiområdet. Arbetet bedrivs i två systemanalysgrupper förlagda till Brookhaven i Förenta staterna och Jiilich i Förbundsrepubliken Tyskland. Sverige deltar i gruppen i Brookhaven. Den första fasen avslutades i mars 1977 och resulterade i bl. a. en omfattande sammanställning rörande deltagarländernas energi- system fram till år 2000 samt kvantitativa beskrivningar av ett antal nya energitekniker.
Resultaten från den första fasen utgjorde också underlag för en första preliminär strategirappor—t, ”Towards an International Strategy for Energy R&D”, vilken publicerades under hösten 1977. I rapporten konstateras bl. a. att deltagarländerna behöver öka sina ansträngningar för att påskynda den tekniska utvecklingen om negativa effekter på den ekonomiska tillväxten och internationella störningar till följd av obalans mellan tillgång och efterfrågan på olja skall kunna undvikas. Vidare föreslås en preliminär prioritering av olika områden för inter— nationellt forsknings- och utvecklingssamarbete.
Den andra fasen påbörjades planenligt under våren 1977 och väntas pågå i två år. Arbetet under år 1977 har omfattat framtagning av en för deltagarländerna gemensam energimodell. Arbetet på be— skrivning av energitekniker har fortsatt och utvidgats.
Under våren 1978 kommer de första större studierna över olika scenarier för energisystemet år 1980, 1990, 2000, 2010 och 2020 att påbörjas. Arbetet har hittills bestått i att ta fram ett urval av scenarier och nya tekniker som skall undersökas av systemanalysgruppcrna. Stu- dierna beräknas vara helt klara i början av år 1979.
I scenariestudierna undersöks hur energisystemct, dess kostnader och miljöeffekter m.m. samt Vissa andra viktiga förhållanden i sam- hället påverkas av införandet av olika tekniker. Härigenom erhålls underlag för att bedöma vilka forsknings- och utvecklingsinsatser som är viktiga för att förverkliga önskvärda scenarier eller förebygga icke önskvärda utvecklingar. Frågor som kommer att belysas är t. ex. hur IEA som grupp skall kunna optimera sina utvecklingsansträngningar,
Prop. 1977/78: 110 95
hur IEA genom arbetsfördelning skall kunna skapa ett skydd mot en oväntad eller osannolik utveckling av den globala energisituationen etc.
Scenariestudierna avses ligga till grund för formulering av en forsk- nings- och utvecklingsstrategi för IEA. För detta arbete har IEA:s forSknings- och utvecklingskommitté tillsatt en mindre ad hoc-grupp i vilken bl.a. Sverige regelbundet deltar. Den slutliga strategien skall enligt planerna utformas under våren 1979 och syftar till att söka åstad— komma en samlad satsning och en effektiv inbördes fördelning av forsknings-, utvecklings- och demonstrationsansträngningar mellan medlemsländerna fram till de tidpunkter då dessa behöver fatta beslut om eventuellt införande av nya tekniker.
Regeringen har den 22 december 1977 uppdragit åt DFE att göra en sammanställning och utvärdering av det hittillsvarande svenska del- tagandet i IEA:s forskningssamarbete. I samband härmed kommer att redovisas en mer detaljerad lägesbeskrivning.
Enligt riksdagens beslut ( prop. 1975/76: 86 , NU 1975/76:29, rskr 1975/76: 172) undertecknades i maj 1976 ett avtal mellan Sverige och den europeiska atomenergigemenskapen (E u r a t o rn) om samarbete inom områdena styrd termonukleär fusion och plasmafysik. De svenska forskningsinsatserna i fråga om möjligheterna att utnyttja fusionsenergin sker väsentligen inom ramen för detta samarbete.
Euratoms fusionsforskningsprogram har för tidsperioden 1976—1980 fastställts att omfatta 232 milj. s.k. kontoenheter, ca 1 275 milj. kr. Härav faller ca 4,7 % på Sverige.
Vad gäller det nordiska samarbetet är läget följande: Nordiska ministerrådet anvisade i november 1975 1 milj. norska kro- ner till Nordisk industrifond med uppdrag att stödja förstudier och planering av gemensamma projekt inom energiområdet. På grundval av erfarenheterna från denna inledningsfas beslöt ministerrådet i no- vember 1976 att ge fonden ansvaret för det fortsatta nordiska samar- betet inom de områden som ingick i utredningen (NU 1975: 30) Nor— diskt samarbete inom forskning, utveckling och teknologiförmedlin'g på energiområdet. Samarbetet skall huvudsakligen avse energiproduktion, energidistribution och energilagring samt energianvändning inom indu- strin.
På ministerrådets uppdrag har även utarbetats en rapport (NU 1976: 28) om konkreta nordiska samarbetsmöjligheter vad gäller kärnkraftens säkerhetsaspekter, Utvidgat nordiskt samarbete på kärnsäkerhetsområ- det. Rapporten innehåller förslag till 35 gemensamma nordiska projekt. Ministerrådet var vid möte i november 1976 enigt om att rapporten upptar en rad viktiga projekt som kan bidra till värderingen och lös- ningen av aktuella frågor om kärnkraftens säkerhet. Det beslöts att arbetet under år 1977 skulle upptas på försöksbasis i avsikt att få fram en fastare grundval för ställningstagande vad gäller omfattning, tidplan och finansiering av det vidare samarbetet.
Prop. 1977/78: 110 95
Den internationella utvärdering av kärnbränslecykeln (I N F C E) som på initiativ av Förenta staternas president har påbörjats under hös- ten 1977 finns närmare redovisad i budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 168).
3. Verksamheten vid AB Atomenergi
3.1. Inledning
AB Atomenergi bildades år 1947 med huvudsaklig uppgift att handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområ- det. Staten övertog år 1969 samtliga aktier i Atomenergi (jfr prop. 1969: 101 , SU 1969: 99, rskr 1969: 245). Aktiekapitalet ökades under verksamhetsåret 1976/77 till 30 milj. kr. ( prop. 1975/76: 109 , NU 1975/76: 43, rskr 1975/76: 261).
Till följd av ett konsortialavtal år 1968 mellan staten och dåvarande Allmänna svenska elektriska aktiebolaget, numera Asea AB, överfördes Atomenergis resurser för tillverkning av bränsleelement och vissa pro- jekteringsresurser den 1 januari 1969 till ett av staten och Asea sa-mägt företag, AB Asea-Atom ( prop. 1968: 160 , SU 1968: 199, rskr 1968: 408). Enligt detta konsortialavtal åtar sig staten att verka för att forsknings- och utvecklingsresurserna hos Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet.
En närmare redogörelse för bolagets utveckling under åren 1947-— 1975 gavs i prop. 1975/76: 109 (5. 2—5).
I samma proposition angavs (s. 11—12) följande områden för Atom- energis huvudsakliga verksamhet:
—— Forsknings- och utvecklingsarbetc inom kärnenergiområdet på upp- drag av myndigheter, företag och organisationer. _— Forsknings- och utvecklingsarbetc inom energiområdet i övrigt med utnyttjande av inom bolaget tillgängliga personella resurser och i övrigt i den utsträckning som efterfrågan på bolagets tjänster gör sådana insatser motiverade. —— Kommersiell verksamhet med anknytning till bolagets huvudupp- gifter.
Jag har tidigare (jfr prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 290) anslutit mig till bedömningen att detta borde vara bolagets huvudinriktning. Jag redovi— sade emellertid att en viss ytterligare förskjutning av bolagets verksam— het från kärnenergiområdet mot energiområdet i övrigt måste förutses.
De arbeten som utförs vid Atomenergi är av dels energipolitisk, dels industripolitisk art. Den energipolitiskt motiverade forsknings- och ut- vecklingsverksamheten vid Atomenergi utgör en del av energiforsknings- programmet och medel härför utgår under anslaget Energiforskning. Bolaget tillförs också vissa medel från anslaget Grundläggande forsk- ning för energiområdet. Till den energipolitiskt motiverade verksamhe- ten vid Atomenergi hör också de d-elar av bolagets omfattande arbeten
Prop. 1977/78: 110 97
inom kärnsäkerhctsområdet, vilka finansieras av statens kärnkraft- inspektion och som gäller säkerheten hos sådana kärnkraftanläggningar för vilka koncession beviljats eller koncessionsansökan ingivits. För dessa arbeten disponerar inspektionen särskilda medel.
Bolaget utför också arbete på uppdrag av programrådet för radioak- tivt avfall.
Enligt konsortialavtalet mellan staten och Asea åtar sig staten att verka för att forsknings— och utvecklingsresurserna hos Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet. Avtalet gäller intill utgången av år 1979.
Till Atomenergi utgår under budgetåret 1977/78 från anslaget Bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi medel enligt följande samman- ställning (milj. kr.)-
Bidrag till drift av RZ-reaktorn 19,5 Bidrag till avfallshantering i Studsvik 4,25 Utvecklingsarbeten för hantering av radioaktivt avfall ' 1,5 Ovrig verksamhet 10,0 Underhåll och upprustning av anläggningar och utrustning i Studsvik 9, 44,75
För budgetåren 1975/ 76 och 1976 / 77 utgick ett särskilt anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri. Detta har budgetåret 1977/78 ersatts av anslaget Energiteknisk forskning och utveckling vid AB Atomenergi. Från detta anslag täcks statens andel av kostnaden för kollektiv encrgiteknisk forskning och utveckling vid AB Atomenergi.
Atomenergis kapitalbehov har väsentligen tillgodosetts genom statliga anslag eller lån. Huvuddelen av anläggningarna i Studsvik finansierades under den tid bolaget var endast delvis statsägt med statliga lån om sam— manlagt 120 milj. kr. I takt med att Atomenergi har gjort avskrivningar på anläggningarna har lånebeloppet avskrivits. Efter utgången av budget- året 1975/76 har kvarstående låneskuld, 26 milj. kr., omvandlats till eget kapital i bolaget (jfr prop. 1975/76:109 ). För bl.a. de anlägg- ningar som under åren 1959—1965 uppfördes i Ranstad har likaså an- visats särskilda statsmedel.
Vid debitering av uppdragskostnader till vissa statliga uppdragsgivare och inom ramen för samarbetsavtal med svensk kärnkraftindustri har AB Atomenergi till följd av det tidigare nämnda konsortialavtalet inte möjlighet att begära full täckning av sina kapitalkostnader. För att vid- makthålla forskningsstationen i Studsvik har Atomenergi budgetåren 1975/76—1977/78 över driftbudgeten tillförts medel för underhåll och viss upprustning av anläggningar och för viss modernisering av utrust- ningen.
Såsom redovisades i prop. 1975/76: 109 (s. 9) tillkallades i september 1975 särskilda sakkunniga, Studsviksutrcdningen (I 1975: 05), för att göra en översyn av Atomenergis verksamhet och arbetsformer. Utred-
Prop. 1977/78: 110 98
ningen avgav i juni 1976 delbetänkandet (Ds 1 1976: 3) Grundläggande forskning och bibliotek i Studsvik. Utredningens arbete avbröts i mars 1977 eftersom den ansåg att förutsättningarna för arbetet hade ändrats på ett sådant sätt att det inte var möjligt att ange konkreta långsiktiga handlingsprogram för AB Atomenergi. Utredningen redovisade det ma- terial som hade framtagits under utredningsarbetet samt vissa synpunk- ter på bolagets fortsatta verksamhet i en rapport till industridepartemen- tet i mars 1977.
3.2. Treårsprogram för verksamheten i Studsvik
Sedan Studsviksutredningens arbete hade avslutats uppmanades AB Atomenergi att i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redovisa förslag till treårsprogram för verksamheten i Studsvik budgetåren 1978 / 79—1980 / 81. Inom AB Atomenergi har därefter tagits fram förslag till plan för bolagets verksamhet budgetåren 1978/79— 1980/81. I anslutning härtill har särskilt belysts vissa frågor om dels energiteknisk försöksverksamhet, dels driften av RZ—reaktorn, dels han- teringen av radioaktivt material i Studsvik. Atomenergi har också redo- visat visst material vad gällcr överläggningar med kraftproducenterna om tillgången till kärntekniska basresurser i Studsvik.
AB Atomenergi 3.2.1 Alternativ för verksamheten i Studsvik
AB Atomenergi har i sin planering utgått från alternativa marknads- bedömningar. För olika alternativ redovisas de ekonomiska konsekven- serna, personalbehov m. m., och häremot prövas sedan möjligheterna att uppnå acceptabla företagsekonomiska målsättningar och behovet av statliga medel.
Energiteknik
Inom det energitekniska området utanför kärnkraftområdet har bola- get arbetat med tre alternativ benämnda A, B och C. Alternativ A ka- rakteriseras av att bolaget har en låg aktivitet på området energiteknik, alternativ B av att bolaget fortsätter att öka sina satsningar på området energiteknik i nuvarande takt och alternativ C av att bolaget i större ut- sträckning än nu övergår till energiteknisk verksamhet. Alla alternativen utgår från att det växande intresset för forskning och utveckling inom detta område består och manifesteras i ökade anslag till berörda myn— digheter. Atomenergi anser att storleken på de marknader bolaget kan erövra inom det energitekniska området i stor utsträckning är avhängig av hur bra bolaget lyckas övertyga såväl statsmakterna och de myndig- heter som förvaltar satsningen på statlig forskning och utveckling inom energiområdet som andra parter inom energiområdet om att Studsviks resurser bör utnyttjas. Bolaget anser att en snabbt ökande nationell sats—
Prop. 1977/78: 110 99
ning på forskning och utveckling bäst betjänas genom att beställningar läggs ut i större och långsiktigare block och att Studsvik med sin tvärve- tenskapliga miljö och erfarenhet av hantering av tunga projekt har spe- ciella förutsättningar i detta sammanhang. Bolaget anser vidare att det inte förefaller sannolikt att politiska beslut om storleken på den fram- tida kärnkraftproduktionen i högre grad skulle påverka ambitionsnivån beträffande övrig energiteknik. Såväl hushållning med energi som breddning av utvecklingsarbetet till flera energikällor är målsättningar som allmänt omfattas.
Kärnenergi
Inom kärnenergiområdet har Atomenergi arbetat med två alternativ som utgångspunkt för planeringen.
I alternativ 1 sker ingen fortsatt kärnkraftutbyggnad utöver färdig- ställande av de nu påbörjade aggregaten. Detta innebär enligt bolaget ett mindre utvecklingsbehov inom kärnenergiområdet, främst koncentrerat till säkerhets- och avfallsfrågor. I stället anser Atomenergi att det ställs krav på ett mer betydande utvecklingsprogram inom övrig energiteknik såväl för alternativ energiproduktion som för energibesparing. Atom— energi antar vidare att bolagets tjänster efterfrågas i inte oväsentlig om- fattning i fråga om serviceuppgifter m. m. för kärnkraftverken särskilt vad avser hanteringen av aktivt material inkl. avfallshantering. Atom- energi antar vidare i alternativ 1 att materialprogrammet minskar i om— fattning och att den kommersiella instrumentproduktionen avvecklas.
I alternativ 2 antar Atomenergi att en försiktig kärnkraftutbyggnad äger rum även fortsättningsvis. Denna ställer enligt bolaget krav på ett fortsatt utvecklingsarbete inom kärnenergiområdet. Bolaget bedömer att instrumentproduktionen lever vidare, att reaktorteknikprogrammet ut- vecklas enligt ett högre alternativ och att marknadsföringen av fortsatta Marviken—experiment leder till projektverksamhet under hela plane— ringsperioden. .
I de båda alternativen antas materialforskningsreaktorn R2 vara kvar under planeringsperioden.
3.2.2. Treårsprogrammet
I sitt treårsprogram har Atomenergi delat in sin verksamhet med hän- syn till dess syften, karaktär och marknad i följande programblock.
Energiteknik
Säkerhet och miljö
Bränslecykeln Bränsleutveckling
Reaktorteknik och allmän industriell teknik Service I sitt förslag till treårsprogram har Atomenergi behandlat de energi-
Prop. 1977/78: 110 100
tekniska alternativen A och B och kombinerat dessa med de två kärn- tekniska alternativen 1 och 2 till de fyra resulterande alternativen 1A, IB, 2A och 2B.
Kostnader och intäkter är där inte annat särskilt anges beräknade i prisnivån för 1977/78 års budget, vilken har utnyttjats som jämförelse- material.
Bolaget betonar i treårsplanen expansionen inom vissa utvalda delar av det energitekniska området, inom avfallshanteringen och beträffande service till kämkraftindustrin. Beträffande kärnkraftens säkerhet och miljö samt bränsleutveckling avser bolaget att bibehålla de positioner som redan nu är etablerade och eftersträva en ökad efterfrågan på bl. a. RZ-tjänster. Reaktorteknik och allmän industriell teknik antas av Atom- energi i alternativ 1 minska i omfattning. Av Atomenergi bedömda in- täkter per programblock sammanfattas i följande tabell (milj. kr.). Verk- samheten i Ranstad ingår inte i programmet.
1977/78 1980/81 Budget IA lB ZA 2B Energiteknik 19 45 65 45 65 Säkerhet och miljö 31 27 27 35 35 Bränslecykeln 11 15 15 15 15 Bränsleutveckling 44 44 44 44 44 Reaktorteknik och allmän industriell teknik 38 22 22 37 37 Service m. m. 19 25 25 27 27 162 178 198 203 223
Atomenergi anger att huvuddelen av bolagets statsanslag avser fi- nansiering av specifik uppdragsverksamhet vid bolaget, dvs. att mot resp. anslagspost svarar en verksamhet som upphör eller måste söka sig en annan finansiering om anslaget utgår. Dessa anslagsposter har av bo- laget hänförts till programintäkterna på samma sätt som intäkter från andra marknader. Följande tabell redovisar beräknade intäkter per marknad (milj. kr.).
1977/78 1980/81 Budget - 1A 1B 2A 2B Staten 42 43 43 43 43 Statliga myndigheter 57 69 86 73 90 Svensk industri 38 44 50 57 59 Export 25 IS 19 30 31 162 178 198 203 223
Uppdragsintäkterna bedöms av bolaget vara ungefär oförändrade" under perioden beroende av den förväntade ökningen för den kollektiv- forskningsverksamhet som bedrivs vid Atomenergi. Beställningarna från
Prop. 1977/78: 110 101
statliga myndigheter antas öka kraftigt. Ökningen beror helt av expan- sionen inom sektorn Energiteknik. .
Atomenergi anser att bolagets mest betydelsefulla samarbetspartner inom svensk industri är kraftföretagen. Atomenergi antar att kraftföre- tagen i alternativ 2B skulle komma att mer än fördubbla sin finansiering av bolagets verksamhet jämfört med dagsläget. Asea-Atom och övrig svensk industri antas enligt Atomenergi visa mindre betydelsefulla för- skjutningar runt nuläget i samtliga skisserade alternativ. Bolaget poäng- terar särskilt att uppdragen vad gäller icke-nukleär energiteknik f.n. ökar kraftigt.
Bolaget är i sin plan mycket försiktigt i sin bedömning av expor- ten men markerar att expansionsmöjligheter föreligger inom vissa verk- samhetsområden. Marknaden hänför sig främst till vissa länder med mindre utvecklad men snabbt expanderande industri.
Personal. Samtliga de föreslagna alternativen innebär enligt Atom- energi i stort oförändrat personalbehov. Anpassning av personalen till en omorientering i verksamheten beräknas kunna genomföras genom in- tern utbildning och omplacering parad med naturlig avgång och nyre- krytering.
Bolaget räknar med följande investeringar rför de olika alternativen (milj. kr. för treårsperioden 1 juli 1978—30 juni 1981).
Investeringar i alternativ
1A IB 2A 2B Energiteknik 8 10 8 10 Säkerhet 5 5 6 6 Bränslecykeln (inkl. avfalls- hantering) 11,5 11,5 11,5 11,5 Bränsleutvcckling 4 4 4 4 Reaktorteknik och allmän industriell teknik 4,5 4,5 6,5 6,5 Service 2 3 6 6 Basinvesteringar 8 8 8 8 43 46 50 52
Det kalkylmässiga avskrivningsbehovet uppgår enligt bolaget f.n. till ca 15 milj. kr. per år. Av bolaget beräknat avskrivningsbehov resp. förutsatt anslag för kapitalkostnadstäckning i de olika alternativen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Alternativ 1A 18 2A 2B Kalkylmässiga avskrivningar 14 15 17 1.7 Statens kapitalkostnadsersättning 9,8 11 1 1 11,2
Prop. 1977/ 78: 110 102
Vid upprättande av beräknad resultaträkning för 1980/ 81 har bolaget utgått från den i tabellen angivna kapitalkostnadsersättningen för de olika alternativen.
För att underlätta en jämförelse med 1977/78 har Atomenergi för 1980/81 i alla alternativ ansatt samma statliga stödbelopp som 1977/78. Bolaget betonar dock att detta inte utgör något ställningstagande till an- slagsnivån. Ett möjligt sätt att disponera en rcsultatförbättring är såle— des att minska stödanslagen. '
Det av Atomenergi beräknade rörelseresultatet före avskrivningar framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
1977/78 1980/81 Budget
1A 1B 2A 23 Intäkter 180,0 196,3 217,5' 222,5 242,7 varav Programintäkter 162 178 198 203 223 Kapitalkostnadsersättning 9,5 9,8 11,0 11,0 11,2 Anslag med stödkaraktär 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 Kostnader 173,4 179,0 197,1 199,6 212,9 varav . Programkostnader 100,5 108,8 124,8 126,3 135,9 övriga omkostnader 72,9 70,2 72,3 73,3 77,0 Rörelseresultat före avskrivningar 6,6 17,3 20,4 22,9 29,8
Atomenergi beräknar således att rörelseresultatct kommer att förbätt- ras från 6,6 milj. kr. 1977/78 till 17,3 milj. kr. 1980/81. i alternativ 1A och 29,8 milj. kr. i alternativ ZB. Med den art av verksamhet som bola- get bedriver anger bolaget att omkostnaderna inom ramen för treårs- perspektivet kommer att vara relativt fasta och en ökad verksamhetsvo- lym leda till kraftigt förbättrade rörelseresultat.
Bolaget har antagit att resultatutveeklingen från läget 1977/78 till 1980/81 sker ungefär linjärt. Detta leder till följande behov av lån den 30 juni resp. år (milj. kr.).
1977 1978 1979 1980 1981
Alternativ 1A 15 24 32 36 36 Alternativ IB 15 25 34 41 42 Alternativ 2A 15 25 33 38 38 Alternativ 23 15 26 35 39 39
Av Atomenergi beräknat rörelseresultat för de olika verksamhetsal- ternativen före bokslutdispositioner men efter fastighetsskatt framgår av följande sammanställning (milj.kr.).
Prop. 1977/78: 110 103
1977/78 1980/81 Budget IA IB ZA ZB
Rörelseresultat netto (= bokslutsdisposition) —10,9 _0,9 0,7 1,5 33
Bolagets målsättning att fram till 1980/81 förbättra rörelseresultatet så att alla kOStnader kan täckas uppnås i alla alternativ utom i 1A. Även i de alternativ där rörelseresultatet är positivt räknar bolaget med att under åren 1978/79 och 1979/80 få ett negativt resultat. De negativa rö- relseresultaten leder enligt bolaget i alla alternativ utom i 2B till att en ackumulerad förlust byggs upp. Soliditeten urholkas därför. De beräk- nade resultatförbättringarna leder dock till att soliditetcn återigen för- bättras efter 1980/81 för att så småningom nå 1977/ 78 års nivå.
Totalt anger Atomenergi följande behov av statsanslag 1980/81 i lö— pande penningvärde (milj. kr.).
1980/81
1A IB 2A ZB Drift av R2 26,0 26,0 26,0 26,0 Kapitalkostnadsersättning 13,0 14.6 14,6 14,9 Avfallshantering i Studsvik 7,3 5,7 5,7 3,3 Övrig verksamhet 13,7 13,3 13,3 7,7
60,0 59,6 59,6 51,6
Bolaget framhåller slutligen att beställningarna från de statliga myn— digheterna bör omfatta större programblock och också ge möjligheter till system— och produktutveckling m. m. En statlig anslagspost av den art som f.n. erhålls för innovations- och forskningsvcrksamhet och med minst samma omfattning är nödvändig om inte medel av sådan karak- tär kanaliseras via statliga myndigheter.
3.2.3 Energiteknisk försöksverksamhet i Studsvik I förslaget till verksamhetsplan för perioden 1978/79—1980/81 har Atomenergi även berört förutsättningarna för att förlägga en energitek- nisk försöksstation till Studsvik. Atomenergi framhåller att den omstrukturering mot icke-kärnteknisk verksamhet som bolaget eftersträvar har gått långsamt framför allt på grund av att bolaget har erhållit små beställningar av kortsiktig natur. En snabbt ökande nationell forsknings- och utvecklingssatsning inom energiområdet betjänas enligt bolaget bäst genom att beställningar läggs ut i större och långsiktigare block. Atomenergi har med sina erfarenhe- ter speciella förutsättningar i detta sammanhang. Att utgå från resurser- na i Studsvik vid en uppbyggnad av forsknings- och utvecklingsresurser
Prop. 1977/78: 110 104
för energiteknisk forskning ger enligt Atomenergi många samhällsekono— miska fördelar. Bolagets tvärvetenskapliga kompetens framhålls ha myc- ket stor betydelse vid genomförandet av större energiforskningsprojekt. Denna kompetens är också ett starkt skäl för att lokalisera en energitek- nisk försöksstation till Studsvik. Bolaget betonar särskilt att dubblering av kapaciteten i experiment- och pilotskaleverksamhct måste undvikas med den snäva totala resursbild som präglar Sverige.
Atomenergi framhåller att den typ av verksamhet som bolaget främst är lämpat för är uppdragsforskning, utveckling och exploatering av pro- dukter i andras eller egcn regi samt konsultuppdrag. Atomenergi mar- kerar emellertid att bolaget inte har möjligheter att bli framgångsrikt på alla sektorer inom det energitekniska området och framhåller bety- delsen av att välja ut vissa sektorer med goda tillväxtmöjligheter för vilka bolagets materiella och personella resurser är lämpliga eller på vilka Atomenergi redan har skapat marknadsandelar. Bolaget anger sär- skilt de gynnsamma förutsättningarna för att förlägga förbrännings- teknisk och energiproduktionsteknisk verksamhet till Studsvik.
3.2.4. Verksamheten vid RZ-reaktorn
Till treårsplanen för Studsvik har fogats en redovisning av den fram- tida verksamheten vid R2-reaktorn.
Reaktoranläggningen har varit i drift i drygt 15 år. Reaktorn har un- der denna tid körts ca 90000 timmar. Drifterfarenheterna har varit goda. Inga störningar eller händelser som har inneburit allvarligt hot mot personers hälsa eller mot miljön har förekommit.
Till skillnad från kraftreaktorerna använder forskningsreaktorerna R2 och R2-0 höganrikat uran som bränsle. Atomenergi räknar med att in- neliggande uranlager och beställningar skall räcka för fortsatt drift av RZ-reaktorn fram till den 30 juni 1979.
Atomenergi konstaterar att reaktorn R2 på många håll uppfattas som en mycket värdefull nationell resurs av stor betydelse för såväl den industriella forskningen och utvecklingen som för den autonoma forsk- ningen och forskarutbildningen i Sverige. R2-reaktorn betraktas av bo- lagets internationella kunder och av dess egna experter vara mycket värdefull för bränslestudier och den f.n. lämpligaste och bäst utrustade reaktorn i världen för vissa ändamål.
B r ä n 5 l e e l e m e nt kan numera provas direkt i kraftreaktorer och behovet av särskilda forskningsreaktorer för bränsleprov har mins- kat väsentligt. Atomenergi betonar dock att forskningsreaktorer er- bjuder avgörande fördelar jämfört med kraftreaktorer för bränsle- tester. Provning och undersökning av olika typer av bränsle för kärn— kraftreaktorer dominerar såväl resursmässigt som inkomstmässigt verk- samheten vid reaktorn. Större delen av den kärntekniska provnings-
Prop. 1977/78: 110 105
verksamhet som har bedrivits vid R2 har utförts inom ramen för sam- arbetsavtalet mellan Atomenergi och Asea-Atom.
1 s 0 to p-verksamheten inom Atomenergi sysselsätter ca sex personer och omsättningen ligger på ca 2 milj. kr. Den industriella isotopmarkna- den kännetecknas av ett stort produktsortiment och en vid kundkrets. Detta i kombination med att de flesta produkterna kan köpas till starkt subventionerade priser, t. ex. från våra grannländer, innebär svårigheter att uppnå lönsamhet för verksamheten. Den största delen av isotopverk- samheten i Studsvik ligger inom Kabi-Diagnostica, ett av Atomenergi och AB Kabi gemensamt ägt företag, som sysselsätter ca 35 personer.
Den grundläggande forskningen vid R2 har koncen- trerats till tre områden, nämligen kärnfysikaliska undersökningar av neu- troninfångningsprodukter, materialfysik i vid bemärkelse samt strål- ningsbiologiska undersökningar. Vid R2 och RZ-O är ett tjugotal fors— kare och doktorander verksamma.
Driftalternativ för R2-reaktorn. Atomenergi har studerat ett antal olika alternativ för fortsatt drift av R2-reaktorn. Bolaget har dels stude- rat fnlleffektdrift på 50 MW i nuvarande omfattning, dels ett antal al- ternativ där reaktorn drivs med reducerad effekt. Som utgångspunkt för sina studier har Atomenergi förutsatt att någon ändring i driftförhål- landena vid R2-reaktorn ej sker förrän efter budgetåret 1979/80.
Atomenergi bedömer att de två mest intressanta driftalternativen för RIE-reaktorn är drift i nuvarande omfattning samt intermittent fullef— fektdrift varannan vecka. I följande tabell redovisas de direkta R2-kost- naderna och de till RZ-verksamheten fördelade baskostnaderna för dessa två driftalternativ (milj. kr. i 1977/78 års prisnivå).
Kontinuerlig Fulleffektdrift fulletfekt- varannan vecka drift 1977/78 1980/81 Rörliga kostnader1 24,4 11,4 därav lönekostnader ca 14 ca 6 FördEIade baskostnader 11 ,1 7,7 därav kvarståendeI ca 6 ca 6 Bruttokostnader 35,5 19,1 Externa intäkter 14,0 5,0 Statsanslag, samarbete 1,2 ' — Statsanslag, övrigt 19,5 14,1 (behov) Totala intäkter 34,7 19,1 Nettoresultat —0,8 0 Antal sysselsatta 130 60
1 Innefattar reaktordrift, drift av experimentfaciliteter samt projektkostnader. 2 Kostnader som kvarstår även om reaktorn tas ur drift.
Prop. 1977/78: 110 106
En eventuell nedläggning av R?. innebär enligt bolaget att anlägg- ning-en även fortsättningsvis kräver en övervakningskostnad på ca 1 milj. kr. per år. Vidare kvarstår en fast baskostnad på ungefär 6 milj. kr. per är, huvudsakligen knuten till den radioaktiva hantering som inte anses kunna bekostas av kvarblivande kärnteknisk verksamhet utan även fortsättningsvis beräknas kräva särskilda statsanslag.
Atomenergi anför vidare att en nedläggning av RZ-anläggningen tar avsevärd tid. Bolaget bedömer det rimligt att anta att verksamheten helt upphör tidigast tre år efter det att reaktorn har stängts av.
3.2.5. Hantering av radioaktivt avfall i Studsvik
I anslutning till treårsplanen har bolaget lämnat en redogörelse för nuvarande och framtida hantering av radioaktivt avfall i Studsvik.
De ursprungliga anläggningarna för radioaktivt avfall i Studsvik byggdes under åren 1958—1964. De har utformats med hänsyn till den då planerade verksamheten och med hänsyn till de krav som har angivits i vattendom den 26 januari 1957. De avfallsproducerande anläggningar- na är främst materialprovningsreaktorn R2 med anknytande isotoppro- duktion, metallurgiska laboratoriet för undersökning av bestrålade bränslematerial och aktiva centrallaboratoriet, som är anpassat för stu- dium av upparbetningsprocesser och för hantering av plutoniumhaltiga material.
Sedan all dumpning i havet har förbjudits i svensk lag har behovet av ökad lagringskapacitet och volymredueering av avfallet blivit påtagligt. Efter flera års undersökningar rörande förbränning av lågaktivt avfall har under år 1976 en hanteringsanläggning för dylikt avfall byggts upp och tagits i drift i Studsvik. Anläggningen innehåller en förbrännings- ugn, en kompakteringsdel och en station för betongingjutning. För lag- ring av betongingjutet avfall uppför-s skjul som uppfyller strålskydds— myndigheternas nuvarande krav. '
I Studsvik omhändertas och destrueras även radioaktivt avfall från sjukhus, universitet, högskolor och industri.
Nuvarande avfallsverksatn/zet i Studsvik. Hittills företagna aktivitets— utsläpp från avfallsanläggningarna i Studsvik har utgjort endast några procent av tillåten mängd.
Medelaktivt avfall lagras utan behandling för avklingning i strålskär- made utrymmen. Mängden medelaktivt avfall som tas om hand i Studs- vik är ca 1.5 m3/år. Den nu lagrade mängden utgör ca 150 mä.
Alfa-aktivt avfall innesluts i betong utan föregående behandling. Mängderna av denna avfallstyp har efter en topp omkring år 1970 mins- kat till ett fåtal kubikmeter per år. Den lagrade mängden är efter ingjut- ning f. n. ca 200 m3. '
Prop. 1977/78: 110 107 '
Lågaktivt avtall tas om hand i en hanteringsanläggning där avfal- lets volym reduceras, bl.a. genom förbränning, och slutprodukterna in- nesluts. Den lagrade mängden är f. n. ca 6 000 tunnor. Under de senaste åren har antalet tillkommande tunnor varit i genomsnitt 500 per år.
Förutsättningar för den fortsatta avfallsverksamlzeten i Studsvik. Atomenergi anför att den fortsatta planeringen av avfallshanteringen i Studsvik styrs dels av de yttre krav som olika myndigheter kan ställa på avfallsverksamheten, dels av den förväntade framtida produktionen "av avfall som skall tas om hand i Studsvik.
Vad beträffar avfallsproduktionen i Studsvik anser bolaget att' det är svårt att förutse den framtida utvecklingen. Bilden kan snabbt förändras eftersom avfallsmängderna omedelbart påverkas av olika experiment och deras inriktning. '
Avfall från icke-kärnteknisk verksamhet utanför Studsvik från sjuk- hus, universitet, högskolor etc. har visat en kraftig stegring på senare år.
Driften vid kärnkraftverken medför möjligheter till ökad användning av Studsviks servicetjänster. Bolaget räknar med att kunna bränna stora mängder lågaktivt avfall som har lagrats och löpande produceras vid Verken.
Den översyn av gällande normer för radioaktivt utsläpp som nu sker motiverar enligt bolaget en översyn av viss hantering i Studsvik.
Kostnader. Anskaffningskostnaden för befintliga anläggningar har varit ca 20 milj. kr., varav hanteringsanläggningen för fast aktivt avfall har tagit i anspråk ca 6,3 milj. kr. Återanskaffningsvärdet beräknas till ca 40 milj. kr. Kostnaderna för drift av anläggningarna, inkl. omkostna- der och kapitalkostnader, beräknas av Atom-energi för 1977 / 78 uppgå till
ca 10 milj. kr.
Atomenergi redovisar, med förutsättningen att den totala omfatt- ningen av arbeten med radioaktivt material i Studsvik blir oförändrad, följande sammanställning för driften av avfallsanläggningarna i Studsvik '(milj. kr. i 1977 års penningvärde).
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81
Driftkostnader 2,4 2,7 2,9 3,4 Intäkter 1,5 2,0 2,5 3,0 —0,4
Driftresul tat —— 0,9 -— 0.7 —0.4
Investeringsbehovet för åren 1977/78—1980/81 beräknas till ca 10 milj. kr. Härav beräknas 3 milj. kr. för förnyelse av äldre delvis ned- slitna anläggningar. Dessa kostnader ingår i den tidigare redovisade be- räkningen för bolagets totala investeringar 1978/79—1980/81.
Finansiering. Atomenergi anser att det med hänsyn till förekomsten
Prop. 1977/78: 110 108
av radioaktivt material med lång halveringstid alltid bör kunna förutsät— tas ett engagemang beträffande avfallshanteringen från samhällets sida vad gäller såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret. Vidare anför Atomenergi att det borde betraktas som en nationell angelägenhet att göra det möjligt att ha Studsvik som central mottagningsstation för ra- dioaktivt avfall.
Kostnaden för avfallshanteringen i Studsvik bör enligt Atomenergi täckas genom serviceavtal med kärnkraftindustrin, genom direkt utdebi- tering av avropade tjänster och eventuellt genom direkta statliga bidrag, framför allt för verksamhet utanför kraftindustrins område. Atomenergi framhåller att det är svårt att idag uppskatta kostnaderna för eventuell senare Upparbetning av bränsleprover eller konditionering av hög- och medelaktivt avfall som tas emot för lagring i Studsvik. Detsamma gäller kostnaderna för den slutliga avfallshanteringen. Bolaget studerar f.n. olika modeller för kostnadsberäkning och prissättning för omhänderta- gande av avfall.
Placering av centrala anläggningar i Studsvik. Inom programrådet för radioaktivt avfall har studier bedrivits angående vissa centrala servi- ceanläggningar för kärnkraftverken. I första hand har projekterats ett centralt lager för använt bränsle (CLAB). Personalstyrkan vid en sådan anläggning beräknas uppgå till 80—100 personer med viss skiftgång. Atomenergi anger att centrallagret i princip har samma funktion som den anläggning i Studsvik där det utbrända bränslet från Ågesta för- varas. Kapaciteten är dock av en annan storleksordning. Anläggningen kan också enligt Atomenergi utnyttjas för lagring av förbrukade reaktor- komponenter. Studsvik är vid sidan av Oskarshamn och Forsmark .ett tänkbart förläggningsalternativ.
Bland de ytterligare centrala avfallsenheter som planeras ingår an- läggning för behandling av reaktoravfall av typ jonbytarmassor, slam, filtermaterial och indunstarkoncentrat.
Atomenergi anser att en lokalisering till Studsvik av någon eller några av dessa anläggningar skulle innebära att man kan utnyttja de i Studsvik befintliga resurserna för avfallshantering, strålskyddsövervakning, aktiv service m.m., men också sådana enheter som i dag inte ingår i avfalls- hanteringen, t. ex. gammalaboratoriet med sina celler och aktiva central- laboratoriet.
Statens kärnkraftinspektion
Statens kärnkraftinspektion har efter remiss avgivit yttrande över Atomenergis redovisning av hanteringen av radioaktivt avfall i Studsvik. Inspektionen har därvid inhämtat synpunkter från statens strålskydds- institut och också begärt vissa kompletterande uppgifter från Atom- energi.
Kärnkraftinspektionen konstaterar att en av de viktigaste frågor som
Prop. 1977/78: 110 109
bör ställas beträffande avfallsanläggningarna i Studsvik är om de mot- svarar dagens krav på dessa slag av anläggningar. Inspektionen hänvisar till att Alta-utredningen (I 1972: 08) i sitt betänkande framhöll att det under utredningens arbete hade framkommit att dessa anläggningar till viss del behöver ses över och byggas ut för att svara mot de krav som nu bör ställas på anläggningar av denna typ. Aka-utredningen för- utsåg därför att omfattande nyinvesteringar successivt skulle komma till stånd i Studsvik. Vidare framhöll utredningen behovet av fortsatta geo- logiska undersökningar i Studsvik med sikte på att utröna möjligheterna till dels tillfällig förvaring över 20—30 år, dels slutförvaring av det av- fall som tas om hand i Studsvik.
I anslutning härtill framhåller inspektionen, att den lagring av fly- tande och halvflytande radioaktivt avfall som nu sker i Studsvik bör ses enbart som en temporär åtgärd. Atomenergi bör därför enligt inspektio- nen i sin planering lägga in dels ett utvecklingsprogram för att ta fram metoder för överföring av avfallet till fast form, dels alternativa planer för slutlig förvaring av detta avfall.
Kärnkraftinspektionen framhåller vidare att det med utgångspunkt från de allmänna upplysningar som bolaget har givit beträffande plane- ring av framtida hantering av olika avfallskategorier och i fråga om ut- vecklings- och planeringsarbeten för vissa anläggningsprojekt inte är möjligt att avgöra vilka arbeten som krävs för Atomenergis egen verk- samhet inom kämenergiområdet resp. för de verksamheter som bolaget åtar sig eller önskar åta sig för utomstående, t. ex. kärnkraftverken. In- spektionen anser det angeläget att Atomenergi redovisar vilka åtgärder och vilka investeringar som krävs för den del av avfallshanteringen som baserar sig på bolagets egen verksamhet.
inspektionen anser det vidare viktigt att Atomenergi inte tar på sig ett långsiktigt ansvar för radioaktivt avfall utan att detta uttryckligen har medgivits av statsmakterna. I fråga om låg- och medelaktivt avfall från sjukhus, universitet och högskolor samt statliga och kommunala institu- tioner har det allmänna redan det formella ansvaret. Den fråga som bör ställas beträffande detta avfallsslag är enligt inspektionen om den kostnad Atomenergi betingar sig för omhändertagande av avfallet täcker alla led i hanteringen inkl. den slutliga förvaringen.
Eftersom den framtida organisationsstrukturen för hanteringen av av- fall från t. ex. kärnkraftverk ännu inte är klar ifrågasätter inspektionen om Atomenergi bör kunna överta ansvaret för radioaktivt avfall som har sådant ursprung. En möjlighet kan enligt inspektionen vara att bola- get åtar sig hanteringen av avfallet men att de radioaktiva restproduk- terna förblir ursprungsproducentens egendom och faller under hans an- svar trots att avfallet kanske tillfälligt lagras i Studsvik. Atomenergi skulle därvid kunna förbehålla sig rätten att sända tillbaka det behand- lade avfallet till den ansvariga organisationen.
Prop. 1977/78: 110 110
3.3. Ekonomiskt resultat
AB Atomenergis resultat för verksamhetsåren 1975/76 och 1976/77 framgår av följande förenklade resultaträkning (milj. kr.).
1976/77 1975/76
Intäkter S_tatsanslag 83,7 67,6 Ovriga intäkter 95,0 73,9 Av staten efterskänkt fordran — 25,8 178,7 167,3 Kostnader Lön 81,4 75,1 Material och övriga externa tjänster 76,5 83,1 157,9 158,2 Rörelseresultat före avskrivningar 20,8 9,1 Finansiellt netto — 0,3 — 0,5 Extraordinära intäkter och kostnader —— 1,9 11,2 Avskrivningar enligt plan —11,6 —12,3 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 7,0 7,5
Investeringarna uppgick verksamhetsåret 1976/77 till 15,4 milj. kr. I sin prognos för verksamhetsåret 1977/78 framhåller Atomenergi att rörelseresultatet väntas bli sämre än 1976/77 års resultat till följd av bl. a. de minskade direkta statsanslagen inom kärnenergiområdet.
3.4. Anslagsframställning
Bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi
Anslaget utgör statens direkta bidrag till verksamheten vid AB Atom— energi. Den närmare dispositionen av anslaget framgår av följande sam- manställning (milj. kr.).
Ändamål 1977/78 1978/79
Anvisat beräknar Atom- energi Bidrag till drift av forskningsreaktorn R2 19,5 21,5 Bidrag till radioaktiv hantering i Studsvik 4,25 4,7 Utvecklingsarbeten för hantering av radioaktivt __ avfall 1,5 —- Ovrig verksamhet 10,0 11,0 Kapitalkostnadsersättning 9,5 11,5 44,75 48,7
AB Atomenergi
Bidrag till drift av forskningsreaktorn R2. R2-reaktorns fortsatta drift förutsätter ett anslag på samma reala nivå som för budgetåret 1977/78.
Prop. 1977/78: 110 111
oförutsedda kostnadshöjningar avseende bränslet kan inträffa som leder till försämrad ekonomi. Hänsyn till sådana höjningar har dock inte ta- gits i Atomenergis anslagsskrivelse.
Anslaget är enligt Atomenergi en förutsättning för att bolaget skall kunna hålla driften vid R2 igång och ge institutioner och företag möjlig- het att utnyttja bestrålningstjänster vid R2 till de reducerade priser som hittills har gällt.
Bidrag till radioaktiv hantering i Studsvik. Den radioaktiva hante- ringen i Studsvik medför höga omkostnader av baskaraktär, vilka för- ändras relativt litet vid förändring av bolagets verksamhetsvolym. Kost- naderna innefattar dels verksamhet av säkerhets- och skyddskaraktär, dels också delar av bolagets avfallshantering.
För 1978/79 beräknarbolaget att detta anslag måste ligga på en oför- ändrad real nivå. Anslagsposten har med hänsyn till kostnadshöjning- arna räknats upp till 4,7 milj. kr. Atomenergi anger vidare att kost- naderna för radioaktiv hantering i Studsvik i framtiden beräknas täckas av bolagets kunder i större utsträckning än vad som nu är fallet.
Övrig verksamhet. Anslagsposten avser bidrag till sådan verksamhet inom AB Atomenergi, som är motiverad av olika nationella skäl och vars kostnader inte kan bestridas av bolaget inom ramen för dess huvud- sakliga verksamhet. Den närmare medelsdispositionen framgår av följ- ande tabell (milj. kr.).
Ändamäl 1977/78 1978/79 Anvisat beräknar Atom- energi Bidrag till driften av biblioteket i Studsvik 2,8 3,1 Bidrag till basverksamhet vid aktiva centrallaboratoriet 1,7 1,9 Kostnader för utomstående forskningsgruppcrs utnyttjande av faciliteter i Studsvik 0,3 0,3 Bcstrålningskostnader för isotopverksamhet 0,25 0,3 Nationell strålskyddsberedskap 0,2 0,2 Bidrag till kostnader för personaltransporter 2,2 2,4 Forsknings- och innovationsverksamhet 2,55 2,8 10,0 11,0
AB Atomenergi framhåller att Studsviks ställning som centralt kärn- forskningseentrum och Atomenergis numera allt mer omfattande upp- gifter inom energiområdet har inneburit att bolaget har erhållit eller måst åtaga sig vissa uppgifter av nationell karaktär, som man inte kan
Prop. 1977/78: 110 112
betinga sig full ersättning för direkt av kunderna. Dit hör t. ex. den strälskyddsberedskap bolaget upprätthåller för behov inom landet och den service som lämnas statliga myndigheter, universitets- och högskole- institutioner samt enskilda forskare som är hyresgäster i Studsvik samt vissa uppgifter i samband med internationellt samarbete.
Ur anslaget finansieras också del av driften vid det aktiva centrallabo- ratoriet samt stöd till forsknings- och innovationsvcrksamhet.
För budgetåret 1977/78 föreslår bolaget att anslagsposten beräknas till 11 milj. kr.
Kapitalkostnadsersättning. Vid debitering av uppdragskostnader o.d. till staten och statliga myndigheter, forskningsinstitutioner samt inom ramen för samarbetsavtal med svensk kärnkraftindustri betingar bolaget sig inte ersättning för kapitalkostnader utan endast för driftkostnaderna. I gengäld har bolaget av staten givits särskild kompensation för upp- kommande kapitalkostnader. För budgetåret 1977/78 utgår särskilda an- slagsmedel med 9,5 milj. kr. för underhåll och upprustning av anlägg- ningar och utrustning i Studsvik.
Medelsbehovet för kapitalkostnadsersättning har av Atomenergi för budgetåret 1978 / 79 beräknats till 11,5 milj. kr.
Atomenergi föreslår således att för budgetåret 1978/79 anslaget Bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi förs upp med 48,7 milj. kr.
Energiteknisk forskning och utveckling vid AB Atomenergi
Anslaget avses täcka statens andel av kostnaden för kollektiv energi- teknisk forskning och utveckling vid AB Atomenergi. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 15 milj. kr.
AB Atomenergi
För budgetåret 1977/78 har staten ställt "ett särskilt anslag till förfo— gande för sådant energitekniskt forsknings- och utvecklingsarbetc varom överenskommelse kan träffas mellan AB Atomenergi och kraftföretagen och den tillverkande industrin och där de sistnämnda är beredda att bl— dra med halva kostnaden för det vid AB Atomenergi utförda arbetet”. Bolaget har i enlighet med dessa riktlinjer tillsammans med kärn- kraftindustrin utformat avtal rörande sådant energitekniskt forsk- nings- och utvecklingsarbete, såväl inom kärnkraftområdet som inom annan energiteknik. Diskussioner och förhandlingar pågår om en bredd- ning av intressentkretsen till andra svenska kraftföretag, värmeprodu- center och industrier. Atomenergi framhåller i detta sammanhang att det är av stor betydelse för den deltagande industrin att med visst kom- mersiellt skydd kunna exploatera utvecklingsresultaten.
För budgetåret 1978/79 föreslår Atomenergi att anslaget förs upp med 16,5 milj. kr.
Prop. 1977/78: 110 113
4 Föredraganden 4.1 Inledning
4.1.) Den energipolitiska situationen
År 1975 godkände riksdagen ett energipolitiskt program för tiden till år 1985 (prop. 1975: 30, NU 1975: 30, rskr 1975: 202). Förslag beträf- fande energipolitiken under återstående del av 1980-talet avsågs bli framlagda under år 1978.
Regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 markerade att regeringen vill föra en energipolitik som tryggar energiförsörjning och sysselsätt- ning samt ger handlingsfrihet för framtiden. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i januari 1977 en särskild energikommis— sion (I 1976: 05) med uppdrag att utarbeta alternativa förslag till ut- formningen av energipolitiken för tiden fram till år 1990. I direktiven till kommissionen anges att den energipolitik som markeras i regerings- förklaringen bygger på en ekologisk grundsyn som syftar till att succes— sivt ersätta användning av uttömliga resurser med förnyelsebara resur- ser. Energiförsörjningen skall bereda trygghet och säkerhet, arbete och utkomst. En viktig förutsättning för att uppfylla dessa krav är att hand- lingsfriheten i framtiden främjas. En god hushållning med energirå- varor och energi utgör grunden för en sådan handlingsfrihet.
Energikommissionens huvudbetänkande väntas föreligga inom kort och kommer då att remissbehandlas. Förslag om inriktningen av den framtida energipolitiken kommer att läggas fram för riksdagen under 1978/79 års riksmöte. .
Utvecklingen inom energiområdet sedan år 1975 har inneburit bl.a. ett starkt ökat medvetande om att flera av de energiresurser som vi f. n. utnyttjar med nuvarande och väntad förbrukningstakt har begränsad ut— hållighet. Detta gäller såväl i Sverige som internationellt. Jag vill i sam- manhanget erinra om bl. a. den s. k. WAES—studien (Workshop on Alternative Energy Strategies) och OECD:s rapport World Energy Out- look, som båda klart visar på de stora svårigheter som kan väntas drabba världens energiförsörjning och särskilt oljeförsörjningen inom de när- maste decennierna.
Det är uppenbart att en tryggad energiförsörjning _ i samspel med andra samhälleliga strävanden i fråga om bl. a. sysselsättning, miljö- skydd och ekonomi —— är av avgörande betydelse för flertalet av världens länder. Sverige är för sin energiförsörjning mer beroende av omvärlden än många andra länder. Våra förutsättningar att uppnå uppställda ener- gipolitiska mål påverkas i hög grad av händelscutvecklingen i omvärlden.
Att förutse och möta de energiproblem som förändringarna i omvärl- den kommer att ställa oss inför är därför en central energipolitisk upp- gift. Att bidra till den erforderliga kunskapen för att klara denna upp- gift ser jag som huvudmål för det svenska energiforskningsprogrammet. Särskilt viktig anser jag kunskapen om inhemska och förnyelsebara
Prop. 1977/78: 110 114
energikällor vara med hänsyn till de stora risker som vårt beroende av omvärlden innebär för vår energiförsörjning.
4.1.2 Översikt
Jag vill inledningsvis översiktligt redovisa de frågor jag avser att be— handla i det följande.
1975 års energipolitiska beslut omfattade bl. a. riktlinjer och medels- ram för ett treårigt program för forskning och utveckling inom energi- området, Huvudprogram Energiforskning, att genomföras budgetåren 1975/76—1977/78.
I regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 angavs att energiforsk- ningen i ökad utsträckning borde inriktas på att utveckla teknik för användning av förnyelsebara energikällor. Förslag med denna innebörd har godkänts av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/ 77: 100 bil. 17, NU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 206).
Delegationen för energiforskning (I 1975: 02, DFE) har till uppgift att fortlöpande följa utvecklingen vad gäller forskning och utveckling inom energiområdet inom och utom Sverige. Regeringen har nyligen givit delegationen i uppdrag att lämna en samlad redovisning och vär- dering av insatserna inom energiforskningsprogrammet under treårspe— rioden 1975 / 76—1977 / 78.
DFE har i betänkandet (SOU 1977: 56) Energi —— program för forsk- ning, utveckling, demonstration lagt fram förslag om inriktningen av energiforskningen efter utgången av budgetåret 1977/ 78.
DFE:s förslag har mottagits positivt av ett överväldigande flertal av remissinstanserna. Den kritik som har framförts har i huvudsak avsett detaljfrågor.
Efter samråd med cheferna för kommunikations-, utbildnings-, han- dels-, bostads- och industridepartementen förordar jag med utgångspunkt från DFE:s förslag att ett nytt sammanhållet treårigt Huvudprogran-z Energiforskning genomförs under budgetåren 1978/79—1980/81. Huvud- programmet bör fortsättningsvis inrymma också statens särskilda stöd till grundläggande forskning för energiområdet. Jag kommer att i följande avsnitt närmare redovisa mina förslag beträffande Huvudprogram Ener- giforskning.
Statsmakterna har under lång tid byggt upp betydande forsknings- och utvecklingsresurser inom främst det kärntekniska området vid AB Atomenergi i Studsvik. Bolaget har, mot bakgrund av bl. a. behovet av ökade insatser inom andra delar av det energitekniska området och den successivt ändrade inriktning mot mer kommersiella uppdrag som den kärntekniska verksamheten har fått, lagt fram förslag till treårsplan för verksamheten i Studsvik budgetåren 1978/79—1980/81.
Jag förordar att AB Atomenergis verksamhet ges en delvis ny inrikt- ning mot bränsle- och Värmeteknik. Jag förutser samtidigt att statens engagemang vad gäller bl. a. kärntekniska servicefunktioner m.m. på
Prop. 1977/78: 110 115
sikt minskas. Jag behandlar i avsnitt 4.3 verksamheten vid AB Atom- energi.
AB Asea—A tom är ett av staten och ASEA AB gemensamt ägt före- tag med uppgift att bedriva utveckling, tillverkning och försäljning av kärnreaktorer och reaktorbränsle. Till följd av tidigare överenskommel- se mellan bolagets ägare har Asea-Atom under år 1977 tillförts ägartill- skott med från vardera ägaren 19,5 milj. kr. (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 296, NU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 206). Fråga om ytterligare mea delstillskott har ej uppkommit.
Asea-Atoms verksamhet baseras på ett av riksdagen godkänt kon- sortialavtal mellan staten och dåvarande Allmänna svenska elektriska aktiebolaget, numera ASEA AB (prop. 1968: 169, SU 1968: 199, rskr 1968: 408). Avtalet gäller intill utgången av år 1979. Frågan om den fortsatta verksamheten vid Asea-Atom får prövas i annat sammanhang sedan bl. a. energikommissionen har redovisat resultatet av sitt arbete.
Högskolan är av central betydelse för stora delar av energiforsknings— programmet både vad gäller tillgången till erforderlig kompetens och materiella resurser. Jag förutsätter att berörda myndigheter, i detta sam- manhang universitets- och högskoleämbetet och de myndigheter som ansvarar för energiforskningsprogrammets genomförande, fortlöpande uppmärksammar samspelet mellan högskolans fasta organisation och den sektoriella forskningen och vid behov för regeringen lägger fram förslag till åtgärder. Jag har i denna fråga samrått med chefen för ut- bildningsdepartementet.
Det internationella samarbetet inom energiområdet är betydande. Jag återkommer i det följande till forskningssamarbetet inom det in- ternationella energiorganet, IEA, och till samarbetet med den euro- peiska atomenergigemenskapen, E u r a t o ni, vad gäller forskning - kring utnyttjandet av fusionsenergin. Jag tar därvid också upp vissa frå.- gor om det n o r dis k a s a m a r b e t e t vad gäller energiforskning. Jag kommer också att beröra bilateralt samarbete med någ- ra länder.
Sverige deltar sedan länge i internationellt samarbete inom k är n- e n e r g i o m r å d e t. Arbetet bedrivs främst inom det internationella atomenergiorganet (lAEA), inom OECD:s kärnenergiorgan .(NEA) och mellan de nordiska länderna. Kostnaderna för Sveriges deltagande i NEA bestrids över utrikesdepartementets huvudtitel, medan kostnader- na för Sveriges medlemskap och deltagande i IAEA och för det nor- diska samarbetet bestrids av energiforskningsmedel och inom ramen för anslag till nordiska ministerrådssekretariatets allmänna budget under handelsdepartementets huvudtitel. Vid min anmälan till budgetproposi- tionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 168) har jag närmare redovi- sat den internationella utvärdering av kärnbränslecykeln (INFCE) som på initiativ av Förenta staternas president har påbörjats under hösten 1977.
Prop. 1977/78: 110 116
4.2. Huvudprogram Energiforskning 4.2.1 Mål
En tryggad energiförsörjning förutsätter bl. a. att vi utvecklar ny teknik för att tillgodogöra oss energikällor av olika slag, främst sådana som före- kommer inom landet, och för att utnyttja energin effektivare än vi hit- tills har gjort. Härigenom kan vi bidra till att öka dels den långsiktiga tryggheten i energitillförseln, dels vår beredskap för krissituationer av olika slag. Forskning, utveckling och demonstration av ny teknik är ett av medlen för att uppnå dessa energipolitiska mål.
Forskning och utveckling har inom energiområdet —- liksom inom andra samhällssektorer —— flera syften. Energiforskningen skall för det första underbygga samhällets planering och därigenom bidra till hand- lingsfrihet på lång sikt. Forskningsinsatserna måst-e därför inledningsvis ha tillräcklig bredd för att ge kunskaper som underlättar för oss att för- utse och möta de problem som uppkommer till följd av utvecklingen inom och utom landet och till följd av globala strävanden efter tryggare energiförsörjning. Forskning fordras också för att öka kunskapen om energisystemets samband med andra samhällsfunktioner.
Energiforskningen skall för det andra ge underlag för statsmakternas beslut om utvecklingen inom energiområdet. Forsknings- och utveck- lingsinsatserna skall därvid möjliggöra bedömning av förutsättningarna för införande av ny teknik eller nya systemlösningar för energitillförsel och energihushållning.
Energiforskningen skall för det tredje bidra till att effektivt genom- föra den utveckling statsmakterna beslutar. Detta innebär stöd till ut- veckling och i begränsad utsträckning till spridning av teknik och system- lösningar som kan bidra till att förändra energiförsörjningen i enlighet med de energipolitiska målen.
1975 års energiforskningsprogram innebar på flera områden en vä— sentlig ökning av de svenska forsknings— och utvecklingsinsatserna. Det har tagit tid att bygga upp verksamheten. På flera områden har insat- serna av naturliga skäl i stor utsträckning varit av planerings- och för— studickaraktär. 1975 års program —— med de ändringar och tillägg som senare har gjorts — kan därför bara ses som ett första steg på vägen mot en tryggare energiförsörjning. En höjning av ambitionsnivån är en nödvändig förutsättning för att nå detta mål.
Energikommissionen har i sitt yttrande över DFE:s förslag till nytt treårsprogram framhållit vikten av kontinuitet i det pågående forsk- nings- och utvecklingsarbetet för att skapa förutsättningar för snabbast möjliga beslut om utnyttjande av ny energiteknik. Kommissionen för- ordar därför att regeringen lägger fram förslag om ett nytt treårigt energiforskningsprogram utan att avvakta kommissionens slutliga un— derlagsmaterial.
Prop. 1977/78: 110 117
Jag ansluter mig till energikommissionens uppfattning om behovet av kontinuitet i forsknings- och utvecklingsarbetet och förordar därför som jag redan har angivit att regeringen förelägger riksdagen förslag om ett nytt sammanhållet treårigt Huvudprogram Energiforskning för budget— åren 1978/79—1980/81.
För Huvudprogram Energiforskning och vissa därmed sammanhäng- ande insatser bcräknar jag för treårsperioden 1978/ 79—1980/ 81 en total medelsram om 842 milj. kr. Härav avser 242 milj. kr. budgetåret 1978/79.
Den medelsram som jag har beräknat innebär en kraftig höjning av energiforskningsprogrammets ambitionsnivå och representerar ett abso- lut sett betydande bidrag till det industriella utvecklingsarbetet i Sverige. Det är önskvärt att insatser av den storleksordning det här är fråga om leder till utveckling av teknik som kan öka svensk industris internatio- nella konkurrenskraft. Energiforskningsprogrammets industripolitiska effekter är därför betydelsefulla. För den forsknings- och utvecklings— verksamhet som finansieras inom energiforskningsprogrammet bör dock enligt min uppfattning de energipolitiska motiven liksom under inne- varande treårsperiod vara de styrande.
Mot bakgrund av de allmänna överväganden jag har redovisat anser jag sammanfattningsvis att målen för energiforskningsprogrammet -— inom ramen för de allmänna energipolitiska strävandena — bör vara följande. — Att ge kunskap som underlättar för oss att förutse och möta de problem som skapas såväl av den svenska och internationella ut— vecklingen som av globala strävanden efter tryggare energiförsörj- ning samt att öka kunskapen om energisystemets samband med andra samhällsfunktioner.
— Att ge kunskap som underlag för bedömning av förutsättningarna för introduktion av ny teknik eller nya systemlösningar för energiför- sörjningen. — Att stödja utveckling av sådan teknik som kan bidra till att förändra energiförsörjningssystemet i enlighet med de energipolitiska målen. —— Att i begränsad utsträckning bidra till spridning av ny teknik och nya systemlösningar för förbättrad energiförsörjning. —-— Att i den utsträckning det är förenligt med övriga mål stärka den svenska industriella konkurrenskraften.
4.2.2 Allmänna riktlinjer m. m.
Inom ramen för Huvudprogram Energiforskning bör finansieras forsknings- och utvecklingsarbetc samt uppfinningsverksamhet inom energiområdet.
Huvudregeln vid stöd från energiforskningsprogrammet bör, i likhet med vad som gäller för innevarande treårsperiod, vara att alla resultat
Prop. 1977/78: 110 118
som framkommer görs allmänt tillgängliga. Om kommersiell exploate- ring av uppnådda resultat kan väntas leda till att det energipolitiska utbytet av insatsen påtagligt ökas eller tidigareläggs bör undantag kunna göras från huvudregeln om offentliggörande. I detta fall bör finansie- ringen normalt ske i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.
Jag förutser att det för energiforskningsprogrammet också kommer att bli nödvändigt att i viss omfattning uppföra större experiment- och försöksanläggningar med syfte att- få ett säkrare underlag för stats— makternas beslut om fortsatt utveckling inom energiområdet. Huvud— regeln i fråga om sådana anläggningar bör vara att de skall ägas och förvaltas av sådana organ som kan beräknas komma att i ett senare utvecklingsskede utnyttja motsvarande anläggningar. I de fall detta inte är möjligt eller av andra skäl olämpligt bör staten utöva ägarfunktio- nerna i särskild ordning. De myndigheter som svarar för energiforsk- ningsprogrammets genomförande bör normalt inte stå som ägare av an- läggningar av ifrågavarande slag. Jag återkommer till denna fråga också vid min behandling av verksamheten vid AB Atomenergi. Medel från energiforskningsprogrammet bör i första hand få användas 'för de av- skrivningar som kan vara skäliga i varje enskilt fall. ] ag har vid min me- del-sberäkning för Huvudpr-ogram Energiforskning beaktat behovet av medel för sådana ända-mål. Inom huvudprogrammet bör däremot inte finansieras investeringar i 'laboratorieanläggningar, byggnader o. d.
Jag återkommer i det följande (avsnitt 4.2.3 och 4.2.5, und-cr pro- grammet Energiproduktion) till frågan om särskilt stöd för prototyper och demonstrationsanläggningar.
Energiforskningsprogrammet har under den första treårsperioden haft en mycket bred inriktning i syfte att skapa förbättrat beslutsunderlag vad gäller förutsättningarna för att nyttiggöra olika energiformer och utnyttja energibesparande teknik av olika slag. Även för kommande tre- årsperiod måste forsknings- och utvecklingsinsatser göras med viss bredd för att vi närmare skall kunna pröva och värdera ett relativt stort antal utvecklingslinjer. Våra begränsade resurser gör det emellertid angeläget att under perioden successivt söka koncentrera verksamheten till färre och större insatser, även om detta leder till att i och för sig intressanta projekt inte alltid kan få stöd. Jag vill framhålla att de mål för energi- forskningsprogrammet som jag tidigare har angivit innebär att insatser- na inom Huvudprogram Energiforskning till övervägande del måste ha karaktär av mälstyrt utvecklingsprogram. De mål för program och del- program som jag i det följande kommer att förorda (avsnitt 4.2.5) har till syfte att ge underlag för erforderlig styrning av insatserna.
En ändamålsenlig organisation och ansvarsfördelning är av avgörande betydelse för att for5kningsprogrammet skall bli effektivt genomfört och resultaten i överensstämmelse med energipolitiken i stort. En allsidig utvärdering av den nuvarande organisationen har hittills inte varit möjlig.
Prop. 1977/78: 110 . 119
Jag kommer därför i det följande att förorda att den organisation av energiforskningsprogrammet som hittills har gällt i huvudsak skall bi- behållas t.v. Ansvar för planering och genomförande av olika delar av programmet bör alltjämt vila på särskilda programansvariga organ, nämligen styrelsen för teknisk utveckling (STU), transportforsknings- delegationen (TFD), statens råd för byggnadsforskning (BFR), nämnden för energiproduktionsforskning (NE) och DFE. Det ankommer på de programansvariga organen att planera och styra verksamheten i enlighet med de mål och riktlinjer som anges av statsmakterna.
Det huvudsakliga tidsperspektivet för arbetet inom energiforsknings- programmet är av storleksordningen 30 år, dvs. det är inriktat på energisituationen fram till början av 2000-talet. Mot denna bakgrund anser jag att arbetet inom flertalet delprogram och programelement bör inriktas mot att senast vid mitten av 1980-talet ge underlag för beslut om att antingen avveckla de särskilda forsknings— och utvecklingsinsat- serna eller driva verksamheten vidare med sikte på att införa en viss tek- nik. I takt med att sådant underlag kommer fram kommer en allt större del av insatserna inom energiforskningsprogrammet att inriktas på stöd till utveckling och eventuellt även spridning av den teknik som skall in- föras i energisystemet. En sådan beslutssituation kan dock inte nås på alla områden redan under den kommande treårsperioden. Fortsatta insatser kommer därför att bli nödvändiga under en stor del av 1980-talet inom flera av de områden som nu ingår i energiforskningsprogrammet. De programansvariga organen bör planera verksamhet-en så att successiva beslut om avveckling resp. fullföljande av utvecklingssatsningarna blir möjliga.
Energiforskningsprogrammet kommer med de angivna allmänna må- len att ha många avnämare. Dess resultat kommer att ge beslutsunderlag till statsmakterna, statliga myndigheter och kommuner liksom till indu- strier och enskilda som utvinner, omvandlar, distribuerar och använder energi eller tillverkar energiteknisk utrustning. Grundläggande för in- satserna inom energiforskningsprogrammet bör vara att samarbete med avnämarna etableras så tidigt som möjligt och att verksamheten inte drivs längre än till dess att avnämarna själva kan ta över ansvaret för den fortsatta utvecklingen. Ett nära samarbete med industrin är i detta sam- manhang särskilt viktigt.
I n ternationell [ samarbete
Forskningssamarbetet inom det internationella energiorganet, I E A, har bl. a. till syfte att möjliggöra en ändamålsenlig internationell arbets- fördelning. Regeringen har i december 1977 uppdragit åt DFE att när— mare redovisa och utvärdera det hittillsvarande svenska deltagandet i IEA:s forskningssamarbete. Jag vill inte föregripa DFE:s utvärdering av enskilda forskningsområden men anser mig ändå ha grund för den
Prop. 1977/78: 110 120
allmänna bedömningen att samarbetet kan ge goda resultat inom flera områden av stort intresse för vår nuvarande och framtida energiför— sörjning. .
Sverige undertecknade i maj 1976 ett samarbetsavtal med E u r a t o nr inom området kontrollerad termonukleär fusion och plasmafysik (prop. 1975/76: 86, NU 1975/76: 29, rskr 1975/761172). Samarbetet syftar till att visa att det är möjligt att producera elkraft genom sammanslagning — fusion — av lätta atomkärnor.
Euratom har först hösten 1977 kunnat fatta beslut om förläggningen av den stora försöksanläggning av Tokamak-typ, det s.k. JET-projek- tet, som är en av huvuddelarna i det gemensamma forskningsprogram- met. Den kommer nu att uppföras i Culham i Storbritannien.
Det nordiska samarbetet har varit väl etablerat inorn kärnenergiområdet sedan lång tid. Det har under senare år fått sin tyngdpunkt i kärnkraftens säkerhets- och avfallsfrågor.
Nordiska ministerrådet har uppdragit åt Nordisk Industrifond att an- svara för projekt i nordisk samverkan inom i första hand områdena produktion, distribution och lagring av energi samt energianvändning inom industrin.
Från svensk sida har under år 1977 framförts förslag om en omorien- tering av verksamheten inom det nordiska kontaktorganet för atom— energifrågor mot forskning och utveckling inom energiområdet i ett vidare perspektiv. Förutsättningar har emellertid hittills inte förelegat för en sådan ändring av kontaktorganets arbetsfält.
Bilateralt samarbete kan på vissa områden vara ett vär- defullt komplement till de program som genomförs nationellt och inter- nationellt. Under år 1977 har kontakter etablerats på vissa områden mel- lan Sverige och bl.a. Förenta staterna. Jag vill också erinra om det se- dan flera år pågående samarbetet med Frankrike om bl. a. ett projekt kring kemisk lagring av energi, där naturvetenskapliga forskningsrådet och dess franska motsvarighet nära samverkar. Även inom Norden har ett antal bilaterala kontakter tagits under år ]977 kring olika delar av energiforskningsprogrammet. Jag förutser att en ökning av de bilaterala kontakterna inom energiforskningsområdet kommer att ske under kom- mande treårsperiod.
För egen del vill jag härutöver framhålla följande vad gäller det internationella energiforskningssamarbetet.
Som jag redan har angivit. innebär det energiforskningsprogram som jag nu förordar en inom vissa områden avsevärd höjning av ambi— tionsnivån i förhållande till vad som gäller för innevarande treårsperi— od. I ett internationellt perspektiv är våra resurser totalt sett ändå små. En prioritering av insatserna måste därför göras och hänsyn fortlöpande tas till den internationella utvecklingen. Det är ofrånkomligt att inom vissa områden, som längre fram kan komma att visa sig vara av betydelse för
Prop. 1977/78: 110 121
den svenska energiförsörjningen, t. v. avstå från egna insatser och avvak- ta vad som görs på annat håll. Verksamheten inom landet bör därför inriktas på sådana områden där utländska erfarenheter inte kan utnyttjas, där det krävs nationella insatser för att en viss teknik skall kunna utnyttjas eller där de svenska förutsättningarna är gynnsamma och en effektiv in- ternationell arbetsfördelning motiverar svenska insatser.
Utgångspunkten för bedömning av i vilken utsträckning och i vilka former Sverige bör delta i internationellt energiforskningssamarbete bör vara strävan att uppnå en effektiv internationell arbetsfördelning inom ramen för målen för det svenska energiforskningsprogrammet. Liksom hittills bör multilaterala samarbetsformer normalt prövas i förs— ta hand.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att en av DFE:s uppgifter är att tillse att möjligheterna till nordiskt och övrigt internationellt sam- arbete, däribland inom IEA, tas till vara inom energiforskningsprogram- met. Denna uppgift får ökad betydelse under kommande treårsperiod bl. a. när det gäller att ta fram underlag för ställningstaganden till förslag om mera kostsamma samarbetsprojekt.
Sverige har i bl. a. FN framhållit i-ländernas ansvar för att medverka till en lösning av u-ländernas energiförsörjningspro- b le rn. För många u-länder framstår det som angeläget att finna energi- källor som bygger på en någorlunda lättillgänglig teknik och ställer måttliga krav på infrastruktur. I det energiforskningsprogram som jag här förordar ingår forskning kring olika alternativa energikällor som bör kunna anpassas till dessa länders speciella behov och förutsättning- ar. Jag ser det därför som angeläget att möjligheterna prövas att i sam— arbete med u-länder utnyttja svenska forskningsinsatser för att medver- ka till en lösning på dessa länders långsiktiga energiproblem. I vissa sammanhang kan samarbetet få sådan utformning att insatser från svensk sida bör göras utöver vad som normalt ingår i det svenska ener- giforskningspmgrammet. Jag återkommer härtill i det följande.
Provning
Utvecklingen inom energiområdet kan väntas medföra att det under en följd av år framöver kommer fram ett stort antal nya produkter av- sedda såväl för industriella tillämpningar som för enskilda konsumen- ter. För de tilltänkta användarna av dessa produkter kan det vara svårt att värdera produkternas egenskaper. Jag anser det angeläget att resurser och kompetens finns tillgängliga för att dels om möjligt ta fram standar- diserade provningsförfaranden, dels fortlöpande prova nya produkter i syfte bl. a. att vägleda konsumenterna. Statens provningsanstalt har i sitt yttrande över DFE:s betänkande framhållit att resursbehovet för prov- ning, mätning och kontroll inom energiområdet behöver studeras när-
Prop. 1977/78: 110 122
mare. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om vidare utredning av dessa frågor.
Information
De resultat som kommer fram inom energiforskningsprogrammet har som jag nyss framhöll många avnämare. Hit hör också allmänheten med sitt behov av och intresse för information om forskningsverksam- het och forskningsresultat.
Frågan om olika slag av informationsåtgärder i anslutning till energi- forskningsprogrammet har berörts av flera remissinstanser. DFE har också till regeringen överlämnat ett av statskontoret utarbetat förslag till plan för studie av informationsförsörjningen inom energiområdet.
För egen del vill jag i sammanhanget anföra följande. Omfattande informations- och utbildningsinsatser är en nödvändig del av en ansvarsfull energihushållningspolitik. Energisparkommittén har till uppgift bl. a. att samordna och stödja myndigheternas informationsin- satser. Ytterligare uppgifter om den samhälleliga informations- och ut— bildningsverksamheten inom energiområdet har givits i bl.a. prop. 1977/ 78: 25 (bil. 11 s. 91) och i prop. 1977/78: 100 (bil. 17 s. 145).
Informationsverksamhet är vidare en normal del i olika samhälle— liga organs arbete inom skilda områden. För det nu löpande energi— forskningsprogrammet gäller således att kostnader för sådana informa— tionsåtgärder som har direkt samband med projektstöd har inkluderats i medelsberäkningen för de olika programmen. Jag har vid de medelsbe- räkningar jag redovisar i det följande också tagit hänsyn till behovet av information från de programansvariga organen och DFE om arbetet inom energiforskningsprogrammet.
Mot denna bakgrund vill jag f.n. inte föreslå ytterligare studier av informationsförsörjningen inom energiområdet.
4.2.3 Avgränsningar Jag behandlar i detta avsnitt avgränsningar mellan energiforsknings— programmet och vissa andra statliga stödåtgärder m. rn. Jag vill först erinra om att statligt stöd som i första hand syftar till att främja svensk industris allmänna innovationsförmåga och tekniska kvalitet är en av huvuduppgifterna för STU. Jag kommer senare i dag att ingående behandla S T U : s v e r k 5 a m h et (prop. 1977/78: 111) och föreslå medel under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Tek- nisk forskning Och utveckling. Stöd till projekt med energitekniskt in- nehåll som främst är motiverade från industripolitisk synpunkt bör inom ramen för tillgängliga medel och efter sedvanlig prövning kunna lämnas från nämnda anslag. Vad gäller den verksamhet som finansieras inom energiforskningsprogrammet bör, som jag tidigare har angivit, de energipolitiska motiven vara de styrande.
Prop. 1977/78: 110 123
Ifråga om finansieringen av prototyper och demonstra— tio n s a n l ä g g nin g a r vill jag framhålla följande.
Sådana anläggningar stöds genom bidrag från statens industriverk enligt förordningen (1975: 422) om statsbidrag till energibesparande åt- gärder inom näringslivet (omtryckt 1977: 388) inom ramen för anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet rn. rn. Jag har vid min an— mälan till budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 190) beräknat 56 milj. kr. för bidrag till prototyper och demonstrationsan— läggningar inom ramen för nämnda anslag.
Enligt gällande regler lämnas bidrag med högst 50 % av godkända kostnader för anläggningar som är inriktade på effektivare energian- vändning inom industrin eller transporter och samfärdsel eller på återvin— ning av energikrävande varor eller energi ur avfall samt för vissa energi- produktionsanläggningar. Vidare krävs att uppförande och drift av an- läggningen syftar till att föra ut ny teknik i praktisk tillämpning eller till att utnyttja känd teknik i nytt sammanhang. Som villkor för bidrag gäller normalt bl. a. att resultat och erfarenheter av anläggningen skall utvärderas och redovisas offentligt.
Reglerna för bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar innebär i praktiken att medel utgår till den slutlige användaren av en viss anläggning som kompensation för dels de extra kostnader som en första anläggning medför, dels risken för sämre utfall än beräknat hos utrustningen. Det förutsätts att den tekniska osäkerheten om anlägg- ningens eller metodens användbarhet är förhållandevis låg.
Nämnda bidrag är enligt min uppfattning av stor betydeLse för att föra ut de resultat som nås inom energiforskningsprogrammet till prak- tisk användning. Jag förutsätter att en nära samordning sker mellan verksamheten inom energiforskningsprogrammet och industriverkets bi- dragsgivning. Inom energiforskningsprogrammet bör därvid stöd lämnas" dels till forskning och utveckling som erfordras för att klarlägga eller minska teknisk osäkerhet hos olika projekt, dels för att upprätta tek- niska specifikationer för prototyper och demonstrationsanläggningar, dels i vissa fall för planering av utvärdering av sådana anläggningar.
Forskning och utveckling kring rn i lj ö -, h äl s 0 - och s ä k e r - h e t 5 f r ä g 0 r inorn energiområdet bör vad gäller nya energikällor och ny energiteknik liksom hittills ses som en integrerad del av energiforsk- ningsprogrammet. Härigenom skapas förutsättningar för att energipro- duktion och energianvändning skall kunna äga rum under iakttagande av nuvarande och framtida miljörestriktioner. De programansvariga organen bör här ta initiativ till sådana insatser som inte faller inom ramen för andra myndigheters forskningsprogram. I förekommande fall har jag tagit hänsyn härtill vid min medelsberäkning.
Det bör däremot inte vara energiforskningsprogrammets uppgift att finansiera insatser som avser miljö- och hälsoeffekter av redan i dag
Prop. 1977/78: 110 134
tillgänglig energiteknik. Ansvar härför vilar på bl. a. naturvårdsverket, kärnkraftinspektionen och strålskyddsinstitutet samt på arbetarskydds— styrelsen.
Gränsdragningen i dessa frågor torde komma att erfordra nära samråd mellan energiforskningsprogrammets programansvariga organ och de här angivna myndigheterna. Jag har erfarit att DFE har tagit vissa initiativ till klarlägganden härvidlag.
4.2.4 Programsrruktur m. m.
I huvudsaklig överensstämmelse med DFE:s förslag bör huvudpro- grammet indelas i följande sex program.
1. Energianvändning i industriella processer m. m.
Hänvisningar till S4-2
2. Energianvändning för transporter och samfärdsel
3. Energianvändning för bebyggelse
4. Energiproduktion
5. Allmänna energisystemstudier m. rn.
6. Energirelaterad grundforskning I förhållande till nuvarande treårsprogram innebär denna indelning dels att programmet Återvinning av energi i varor m. rn. uppdelas på de nya programmen 1. och 4, dels att det stöd som hittills har utgått från anslaget Grundläggande forskning för energiområdet nu förs in i hu— vudprogrammet. Den fördelning av programansvar som hittills har gällt bör i huvudsak bibehållas. Jag återkommer i det följande med en närmare behandling av vissa organisationsfrågor (avsnitt 4.2.6). Inom den för Huvudprogram Energiforskning beräknade medels- ramen bör vidare, som jag tidigare har angivit, liksom hittills rymmas kostnaderna för bl. a. visst internationellt samarbete.
Jag kommer att i det följande redovisa mina förslag till programmål och min bedömning av medelsbehov för olika delar av huvudprogram- met och därmed sammanhängande insatser såväl under nästa budgetår som för treårsperioden 1978/79—1980/81. I mina medelsberäkningar inkluderar jag därvid kostnaderna dels för sådan provningsverksamhet och sådana informationsåtgärder som direkt sammanhänger med de forsk— nings- och utvecklingsprojekt för vilka stöd avses utgå, dels för administra- tion av programmen. Den ankommer på regeringen att vid riksdagens bifall till det förslag om anslag för nästa budgetår som kommer att redo- visas i det följande besluta om den närmare fördelningen av medel mellan olika program och delar därav liksom om den närmare programindel- ningen. Jag vill understryka att de medelsbehov som anges för program och delprogram för hela treårsperioden får ses som preliminära beräk- ningar och att justeringar och omfördelningar kan komma att aktuali- seras mot bakgrund av de erfarenheter som successivt erhålls under pro- gramperioden. Statsmakternas beslut till följd av de förslag som kom-
Prop. 1977/78: 110_ ]
IJ 'Jl
mer att läggas fram av energikommissionen kan också i viss utsträck— ning komma att motivera justeringar inom det nu föreslagna huvudpro- grammet.
För fullständighetens skull kommer jag vid min genomgång av de. olika programmen också att beröra ett antal detaljfrågor i vilka det inte ankommer på riksdagen att besluta.1
Jag förutser som jag tidigare har angivit behov av ett antal kostnads- krävande insatscr under kommande treårsperiod i syfte att få fram ett säkrare underlag för statsmakternas beslut om fortsatt utveckling inom energiområdet. Det torde bli aktuellt att bl. a. uppföra vissa större f ö r s 6 k 5 & nl ä g g nin g a r. Av de programplaner och övrigt material som DFE har redovisat framgår att behovet av medel till sådana an- läggningar kan bli betydande. Det saknas f. n. enligt min uppfattning er- forderligt underlag för att göra en slutlig avvägning mellan olika redovi- sade behov härvidlag. En orsak härtill är svårigheten att vid ingången av en ny treårsperiod bedöma den takt i vilken utvecklingen kommer att ske och därmed också den tidpunkt vid vilken storskaliga försök kan bli aktuella. Det är därför nödvändigt att göra det möjligt att vid en senare tidpunkt fatta beslut om vilka större försöksanläggningar som bör rymmas i den nu beräknade medelsramen. Det framgår av DFE:s betänkande att kostnaderna för här avsedda anläggningar kan uppgå till tiotals miljoner kronor per anläggning.
Mot denna bakgrund bör 96 milj. kr. avsättas som en t. v. ofördelad reserv inom huvudprogrammet. Det bör ankomma på regeringen att ef- ter framställning från de programansvariga organen fördela huvuddelen av dessa medel. Vid riksdag-ens bifall till mitt förslag om medelsanvis- ning avser jag föreslå regeringen att anmoda programorganen att vid två tillfällen, senast den 1 september 1.978 och den 1 september 1979, anmäla behov av medel från denna post. Fullständigt beslutsunderlag bör sedan redovisas av programorganen senast den 1 december resp. år. Det är för tidigt att nu ange en närmare fördelning på program, men jag förutser att ifrågavarande medel kommer att behöva utnyttjas främst inom programmen Energianvändning i industriella processer m.m. och Energiproduktion.
4.2.5 H uvudprogram Energiforskning
Energianvändning i- industriella processer m. m.
Programmet bör omfatta forskning och utveckling avseende dels den direkta energianvändningen vid produktion inom industrin och de areel— la näringarna, dels den direkta och indirekta energibesparing som kan erhållas genom återvinning och genom utnyttjande av energiinnehållet i avfall. Den sistnämnda uppgiften ingår und-er innevarande treårsperiod
1 Återges i protokollet mcd packad text.
Prop. 1977/78: 110 126
i programmet Återvinning av energi i varor m. m. Energianvändningcn för uppvärmning, ventilation och belysning av industrins lokaler har jag fört till programmet Energianvändning för bebyggelse, som behandlas i det följande.
Min medelsberäkning för programmet framgår av följande samman- ställning (milj. kr.).
1978/79 1978/79— 1980/81
beräknar föredraganden
Energianvändning i industriella processer m.m. 22 86 (delprogrammen Allmänna studier, Trä, massa och papper, Järn och stål, Ovriga processer inom industrin, Jordbruk och trädgårdsnäring, Samhällets varuflöden)
Den till industrin totalt tillförda energin uppgick år 1977 till 155 TWh varav lokalernas uppvärmning, ventilation och belysning svarade för i storleksordningen 20 TWh. Energianvändningcn är starkt koncentrerad till speciella processer inom ett fåtal branscher, framför allt trä-, massa- och pappersindustrin samt järn- och stålindustrin, vilka svarade för omkring 40 resp. 20 % av industrins totala energianvändning.
De industriella processerna inrymmer betydande energisparmöjlighe- ter, men mera omfattande åtgärder kan i allmänhet vidtas bara i samband med ny- eller ombyggnad. I många fall krävs extra stimulans från sam- hällets sida för att energisparinvesteringar, som bedöms som samhälls- ekonomiskt lönsamma, skall komma till stånd.
Statens industriverk har i rapporten (SIND 1977: 6) Industrins energi- hushållning bedömt att det finns möjligheter att genom investeringar av storleksordningen 2 300 milj. kr. under en tidsperiod av 5—10 år uppnå en sänkning av den årliga förbrukningen av eldningsolja med ca 1,1 milj. ton. Detta motsvarar 20 % av industrins totala oljeförbrukning eller 8 % av dess totala energiförbrukning. Härutöver finns vissa ytter— ligare möjligheter att spara eldningsolja genom åtgärder inom industrin. Bl. a. har industriverket bedömt att ca 265000 ton olja kan sparas genom att utnyttja spillvärme från industrin till uppvärmning av bo- städer m. rn.
Industriverket anger att ekonomiska bidrag från samhällets sida i flertalet fall är nödvändiga för att dessa investeringar skall komma till stånd. Mot bakgrund härav har regeringen i budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 191) föreslagit anslag om sammanlagt 295 milj. kr. för stöd till energibesparande åtgärder i näringslivet m.m. Inom anslaget föreslås stöd till dels energibesparande åtgärder i före- tagens byggnader och processer, dels prototyper och demonstrations—
Prop. 1977/78: 110 127
anläggningar. I anslaget ingår vissa medel för åtgärder i trädgårdsnä- ringens byggnader samt prototyper och demonstrationsanläggningar in- om trädgårdsnäringen. Jag har tidigare (avsnitt 4.2.3) berört gällande regler för bidragen till prototyper och demonstrationsanläggningar samt avgränsningar mellan ifrågavarande verksamhet och energiforsknings- programmet.
STU bedömer att forskning och utvecklingsarbete skulle möjliggöra ytterligare energibesparingar av betydande storlek. Remissinstanserna har inte rest några invändningar mot denna bedömning.
DFE föreslår en ökning av insatserna för forskning och utveckling rörande energibesparing i industriella processer m.m. Insatserna skulle enligt DFE:s förslag inriktas på att ta fram bedömningsunderlag och på stöd till sådana mer långsiktiga eller riskfyllda projekt, som annars inte skulle komma till stånd. Syftet skulle främst vara att öka industrins beredskap inför olika förändringar på energiområdet, t. ex. begränsad energitillförsel eller 'högre relativpris på energi. DFE har i sitt förslag ut- gått från att insatserna inom programmet avgränsas så att industrin i huvudsak själv svarar för utveckling och införande av nya energieffek- tivare metoder m. m.
Jag anser att betydande forsknings- och utvecklingsinsatser avseende energianvändning i industriella processer m.m. erfordras även under den kommande treårsperioden. Mitt förslag innebär en väsentlig ökning av ambitionsnivån i förhållande till innevarande treårsperiod. Jag delar DFE:s uppfattning vad gäller inriktningen och avgränsningen av pro- grammet i stort. Målet för programmet Energianvändning i industriella processer m.m. bör således vara att stödja forskning och utveckling i fråga om metoder och teknik för att öka effektiviteten vid industrins energiomvandling och energianvändning och vidga dess möjligheter att tillgodose sitt energibehov genom att utnyttja flera olika energibärare. I detta inbegriper jag teknik och metoder för att indirekt minska indu- strins behov av energitillförsel genom ökad återvinning av råvaror eller utvinning av energiinnehållet i olika typer av avfall.
Som DFE framhåller kan energiaspekten vid utveckling av indu- striella processer inte frikopplas från andra aspekter såsom produktivitet, materialutnyttjande, inre och yttre miljö. Dessa andra aspekter måste givetvis beaktas vid projektbedömningen. Energiaspekten bör dock vara styrande för den verksamhet som stöds inom ramen för föreva- rande program.
DFE föreslår stöd till vissa större försöksanläggningar inom pro- grammet. Jag är inte beredd att nu beräkna medel för sådana anlägg- ningar men vill erinra om vad jag tidigare har anfört om särskilda me- del för större försöksanläggningar inom energiforskningsprogrammet.
Jag ansluter mig till DFE:s förslag att dela in programmet i delpro- grammen Allmänna studier, Trä, massa och papper, Järn och stål, Öv-
Prop. 1977/78: 110 128
riga processer inom industrin, Jordbruk och trädgårdsnäring samt Sam- hällets varuflöden.
Allmänna studier
Till delprogrammet hänför jag i likhet med DFE dels vissa studier av energianvändningen inom industrin som ej naturligen kan hänföras till övriga delprogram, dels allmänt internationellt forsknings- och utveck- lingssamarbete inom programmet.
Insatserna motiveras av bl. a. deltagande i forskningssamarbetet inom IEA, där Sverige är sammanhållande land för arbetet rörande energi— besparande åtgärder inom industriella processer. Vad gäller allmänna studier av industrins energianvändning vill jag erinra om att industri— verket bedriver en omfattande verksamhet inom området. Insatserna inom delprogrammet bör avse endast de kompletterande studier som er- fordras för STU:s övergripande planering av insatserna inom program- met.
Trä, massa och papper
Skogsindustrin svarar för en betydande del av industrins totala energi- behov. Samtidigt är branschen en av våra viktigaste exportnäringar. Även från sysselsättningssynpunkt har skogsindustrin stor betydelse och inom ett stort antal regioner utgör skogsindustriföretag den enda eller helt dominerande arbetsgivaren.
Tillgången på inhemsk fiberråvara är numera en begränsande faktor för skogsindustrins fortsatta expansi-on. Detta har medfört att olika ini- tiativ har tagits till bättre utnyttjande av råvaran. För massa- "och pap- persindustrins vidkommande har skett en produktmässig förskjutning från kemisk massa till termomekanisk massa samtidigt som vidareför- ädlingen av massa till papper har ökat. Denna utveckling har medfört ett ökat behov av utifrån tillförd energi.
Sverige intar en internationellt framskjuten position i fråga om ut- veckling av maskiner och utrustning för pappers- och massaindustrins behov. Förutsättningarna för att genom svenska forsknings- och utveck- lingsinsatser påverka processtekniken bör härigenom vara goda.
Jag anser mot den bakgrund jag har redovisat att effektivisering av behov. Förutsättningarna för att genom svenska forsknings- och utveck- lingen inom branschen. Insatserna inom energiforskningsprogrammet _ bör ökas i förhållande till innevarande treårsperiod.
Målet för delprogrammet bör vara att stödja forskning och utveckling i fråga om teknik, som kan leda till effektivare energianvändning inom massa- och pappersindustrin.
Energianvändningcn inom branschen måste ses i relation till flera andra viktiga faktorer. Hit hör krav på effektivt utnyttjande av fiber- råvaran och på efterlevnad av uppställda normer rörande högsta tillåtna utsläpp av olika ämnen. STU lämnar också inom ramen för sitt anslag
Prop. 1977/78: 110 129
till teknisk forskning och utveckling betydande stöd till bl. a. kemi-, skogs— och träteknik. En nära samordning mellan de forsknings- och utvecklingsinsatser som bör stödjas inom förevarande delprogram och sådana insatser som bör stödjas av främst andra skäl, t. ex. hushållning med naturresurser eller miljövård, är angelägen. Genom att frågorna hanteras inom samma myndighet bedömer jag förutsättningarna härför vara goda.
Vad gäller den närmare prioriteringen av insatserna inom delpro- grammet har jag erfarit att vissa förstudier kommer att ge ett mer ' preciserat underlag under våren 1978. Bland de insatser DFE nämner i sitt förslag vill jag nu framhålla följande. Fiberfriläggning avseende mekanisk massa år ett angeläget forskningsfält mot bakgrund av att fiberfriläggningen är en energikrävande process som åtminstone teore- tiskt inrymmer stora möjligheter till energibesparingar. Vissa insatser bör göras även rörande fiberfriläggning på kemisk och biologisk väg. Delprogrammet bör också rymma vissa insatser kring bl. a. metoder för energibesparing i samband med pappersavvattning.
Järn och stål
Även järn— och stålindustrin svarar för en betydande del av indu— strins energianvändning. Energin svarar också för en stor del av produk- tionskostnaderna. Samtidigt har branschen under senare år mött en allt hårdare internationell konkurrens. Branschens utveckling under den närmaste tiden rymmer inte endast energipolitiska utan även regional- och industripolitiska problemställningar. Regeringen har därför under den gångna hösten och vintern tagit en rad initiativ för att minska de finansiella hindren för en nödvändig teknisk och strukturell anpass- ning.
Genom teknisk utveckling bör det vara möjligt att säkerställa att energianvändningens storlek eller beroendet av vissa energiråvaror inte blir ett hinder för branschens långsiktiga utveckling.
Jag anser att målet för delprogrammet bör vara att stödja forskning och utveckling i fråga om teknik som-kan minska energianvändningen och öka friheten i valet av bränsle vid stålproduktion. Insatserna bör avse främst teknik som på längre sikt kan medföra energibesparingar och öka friheten i bränslcval. De bör emellertid också, som bl. a. IVA och Jernkontoret framhåller i sina remissyttranden, inriktas mot sådana förbättringar av existerande utrustning och processutformning som möj- _ liggör större energibesparingar redan på kort och medellång sikt.
Stora insatser avseende teknisk utveckling inom järn- och stålbranschen planeras av STU också utanför energiforskningsprogrammet. Genom att frågorna hanteras av samma myndighet anser jag att förutsättningarna för samordning är goda.
Kostnaderna för utvecklingsarbetets senare faser torde bli avsevärda. Blott ett fåtal utvecklingslinjer kommer att "kunna fullföljas fram till
9 Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr 110
Prop. 1977/78: 110 130
införande av tekniken. Det är därför nödvändigt att verksamheten be- drivs stegvis. Grundliga studier av olika besparingsmöjligheter bör så- ledes föregå stöd till större forsknings- och utvecklingsprojekt. Statens industriverk bedriver redan nu omfattande arbete härvidlag. Jag har under hand också erfarit att förstudier, som har initierats av STU, under år 1978 väntas ge underlag för inriktning av de närmaste ut- vecklingsstegen.
Vad gäller de insatser som har föreslagits av DFE vill jag i dagsläget framhålla följande. Smältreduktionsprocesser utvecklas nu på flera håll i landet. Statens industriverk lämnar f.n. stöd till en demonstrationsan- läggning. Smältreduktion ger viss energibesparing men främst ökad fri- het vid valet av bränsle. Arbetet inom delprogrammet bör inrymma vida- reutveckling av sådana processer och av metoder för flexibel bearbetning.
Inom delprogrammet bör också kunna rymmas dels vissa mer lång- siktiga utvecklingsinsatser, dels viss förbättring av energieffektiviteten i existerande järn- och stålverk.
Övriga processer inom industrin
Till delprogrammet har jag fört andra energiintensiva processer än de tidigare behandlade, processer som är gemensamma för flera branscher samt problem som är speciella för många mindre och medelstora före- tag.
Målet för insatserna inom delprogrammet bör vara att stödja forskning och utveckling i fråga om teknik som kan leda till minskad energianvänd- ning i energikrävande processer och inom den mindre och medelstora in- dustrin.
Bland områden som bör ägnas uppmärksamhet inom delprogrammet vill jag mot bakgrund av bl. a. remissopinionen särskilt framhålla den kemiska industrin samt processer som är gemensamma för många branscher, t. ex. flerstegsutnyttjande av energi samt energikrävande tork- processer. De branschstudier som utförs av statens industriverk bör kunna ge visst planeringsunderlag för inriktning av insatserna. Jag har också beräknat medel för stöd till energiteknisk utveckling för mindre och medelstora företag i syfte att öka företagens möjligheter att snabbt an- passa sig till ökat pris eller minskad tillgång på olika energislag. Forsk- nings- och utvecklingsinsatser är här ett viktigt komplement till de åt- gärder som riksdagen hösten 1977 har beslutat för att förstärka utveck- lingsmöjligheterna för dessa företag (prop. 1977/78: 40, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 110).
Jordbruk och trädgårdsnäring
Till delprogrammet har jag fört teknik för energibesparing inom jord- bruk och trädgårdsnäring.
STU bedömer att energikostnaderna uppgår till ca en tredjedel av kostnaderna för produktion i växthus. DFE föreslår att stödet inom del- programmet framför allt inriktas på teknik som kan leda till minskning av energianvändningen för uppvärmning av växthus. DFE föreslär även studier av dels förutsättningarna för att lokalisera växthus till platser med möjlighet att utnyttja spillvärme, dels olika sätt att spara energi på jordbruksområdet.
Prop. 1977/78: 110 131
Jag ansluter mig till DFE:s förslag i dessa avseenden. Mot bakgrund av bl. a. remissyttrandena vill jag också nämna insatser rörande energi- effektiva torkkonstruktioner för jordbruksprodukter och användning av alternativa energikällor inom jordbruks- och trädgårdsnäringen.
Samhällets varuflöden
Delprogrammet omfattar varuflöden i vid mening, dvs. hela processen från tillverkning med primär råvara till avfallshantering och eventuell . återföring till produktionen. Det motsvarar huvuddelen av det hittills- varande programmet Återvinning av energi i varor m. m.
En omfattande återvinning sker redan i dag. STU beräknar att ytter- ligare energivinster av betydande storlek är teoretiskt möjliga om avfall återförs som råvara i tillverkningsprocessen eller om dess energiinnehåll tillvaratas. DFE anger att det förstnämnda är fördelaktigast från energi- synpunkt.
Målet för insatserna inom delprogrammet bör vara att ta fram under- lag och stödja utvecklingsarbete inriktat på att åstadkomma ändringar i varornas sammansättning, framställning, hantering och användning så att de kan återföras till produktionsledet under samtidig energivinst eller så att avfallets energiinnehåll kan återvinnas.
Jag vill erinra om att de största insatserna avseende återvinning görs av andra skäl än möjliga energibesparingar, t. ex. miljövårdsskäl eller hushållning med andra resurser än energi. Insatserna inom förevarande delprogram bör begränsas till sådana områden där klara energisparmöj- ligheter föreligger och nära samordnas med bl. a. STU:s övriga insatser inom området miljövårdsteknik samt med naturvårdsverkets arbete inom avfallsområdet.
DFE föreslår vissa avgränsningar mellan å ena sidan delprogrammet Samhällets varuflöden och å andra sidan programmet Energiproduk- tion. Så t.ex. föreslås gasframställning ur skogsavfall föras till pro- grammet Energiproduktion och framställning ur gödsel av gas, avsedd att förbrukas nära källan, föras till delprogrammet Samhällets varuflö- den. Jag ansluter mig till DFE:s förslag till avgränsning.
Insatserna inom förevarande delprogram bör koncentreras till jord- bruksavfall, främst gödsel och halm, hushållsavfall och industriellt av- fall. Jag har i likhet med DFE vid min medelsberäkning utgått från att industrin själv finansierar en stor del av forsknings- och utvecklings- arbetet.
Energianvändning för transporter och samfärdsel
Programmet omfattar den direkta energianvändningen för transpor— ter och samfärdsel, dvs. för personbilar, bussar, lastbilar, järnvägar och annan spårbunden trafik, sjöfart, flyg m. m.
Min medelsberäkning för programmet framgår av följande samman- ställning (milj. kr.). '
Prop. 1977/78: 110 132
1978/79 1978/79— 1980/81
beräknar föredraganden
Energianvändning för transporter och samfärdsel 9,5 32 varav Åtgärder i transportsystemet 2,5 8 Energianvändning i drivsystem 7 24
Den totala energianvändningen för inrikes transporter uppgick år 1976 till 59 TWh, varav ca 85 % föll på personbilar och lastbilar. Den helt dominerande delen av transportsektorns energianvändning baseras på importerad olja. Ätt minska transportsektorns oljeberoende är där— för enligt min uppfattning ett viktigt energipolitiskt mål.
DFE anger att det stora oljeberoendet är huvudmotivet för insatser inom energiforskningsprogrammet. Delegationen anger vidare att det är möjligt att minska transportsektorns oljeberoende genom att ersätta olje- baserade drivmedel med syntetiska drivmedel, t. ex. metanol framställd ur odlad biomassa. Det är emellertid knappast möjligt att få till stånd en mer betydande ersättning av oljan förrän in på 1990-talet. DFE framhåller att effektiviseringar på fordons- och drivsystemsidan och olika organisa- toriska åtgärder i transportsystemet under tiden dessförinnan kan möjlig- göra betydande energibesparingar. '
DFE berör även förutsättningarna för tekniska förändringar inom området och framhåller att ny teknik avseende fordonsutformning och drivsystem kan införas endast i den takt fordonsbeståndet förnyas. Vi- dare är bilindustrin i hög grad utsatt för internationell konkurrens och tvungen att anpassa sig till utvecklingen utomlands. DFE anger att bil- industrins vilja att själv utveckla fordon med vissa karakteristika i fråga om t. ex. bränsleåtgång kan påverkas genom att energipolitiska mål for- muleras och normer och villkor för utvecklingen ställs upp. Härutöver vill jag för egen del tillägga att den energipolitiskt motiverade utveck— lingen måste samordnas med den utveckling som är önskvärd från bl. a. trafik- och miljöpolitiska synpunkter.
Mot denna bakgrund anser jag i likhet med DFE att målet för insat- serna inom programmet bör vara att genom stöd till forskning och ut- veckling underbygga samhälleliga styr- och stimulansåtgärder och visa på organisatoriska lösningar för att minska energianvändningen inom transportsektorn. Häri ligger bl. a. att klarlägga förutsättningarna för de anpassningar av fordon och motorer m.m. som krävs för en övergång till andra än petroleumbaserade drivmedel.
DFE har föreslagit en uppdelning av programmet på tre delprogram. För egen del anser jag det, med hänvisning till vad jag i det följande kommer att föreslå beträffande inriktningen av verksamheten inom pro-
Prop. 1977/78: 110 133
grammet, lämpligt att nuvarande uppdelning på två delprogram bibe- hålls. Delprogrammen bör benämnas Åtgärder i transportsystemet och Energianvändning i drivsystem.
Åtgärder i transportsystemet
Till delprogrammet hänför jag organisation av transportsystem i vid bemärkelse, institutionella aspekter, styrmedel och stimulansåtgärder, systemstudier, energianalyser etc. Delprogrammet benämns under inne- varande treårsperiod Transportsystemets utveckling. I likhet med DFE föredrar jag benämningen Åtgärder i transportsystemet för att ge ut- tryck för en inriktning av verksamheten mot sådana åtgärder som kan vidtas för att förändra transportsystemet i från energipolitisk synpunkt önskvärd riktning. Några remissinstanser har framfört kritik mot den av DFE föreslagna indelningen av delprogrammet efter olika typer av transporter och har förordat en mer problem- och åtgärdsinriktad struk- turering av området. Det får ankomma på TFD som programansvarigt organ att närmare överväga delprogrammets indelning.
Den långsiktsbedömning som DFE redovisar tyder enligt min uppfatt- ning på att de åtgärder som krävs för att uppnå energibesparingar i transportsystemet är av främst trafikpolitisk natur. Förutsättningarna för att med forsknings- och utvecklingsinsatser kunna påverka utveck- lingen härvidlag är sannolikt mindre än inom övriga energianvänd- ningssektorer. Någon ökning av insatserna inom delprogrammet jäm- fört med innevarande treårsperiod är därför enligt min uppfattning inte erforderlig.
Mål för delprogrammet bör för det första vara att ge underlag för sådana organisatoriska åtgärder och insatser av styr— och stimulansmedel från samhällets sida som med syfte att minska energibehovet för person- och godstransporter skulle kunna införas redan under 1980-talet. Särskil- da studier bör med detta syfte ägnas drivkrafterna till teknisk utveckling inom området. Studierna bör innefatta effekter och utformning av nor- mer och föreskrifter för bränsleförbrukningen av det slag som f. n. är aktuellt utomlands.
Ett andra mål bör vara att ta fram bedömningsunderlag rörande på längre sikt möjliga alternativa transportsystem som har lägre energi-behov än dagens. Särskilt bör därvid uppmärksammas de organisatoriska åt- gärder som skulle krävas från samhällets sida för en övergång till sådana system.
Energianvändning i drivsystem
Till delprogrammet hänför jag dels insatser för att klarlägga förut- sättningarna för att anpassa dagens motortyper till alternativa drivme- del, t.ex. metanol, etanol, syntetisk bensin och på längre sikt väte, dels insatser rörande tekniska åtgärder, som minskar energianvändningen i fordonen.
Prop. 1977/78: 110 134
Insatserna inom delprogrammet bör inriktas främst på att ge underlag för olika styr- och stimulansåtgärder från samhällets sida i syfte att ned- bringa oljebehovet inom sektorn. Den tekniska utvecklingen för anpass- ning till samhällets krav ankommer på bilindustrin.
Normer och villkor för bränsleförbrukningen i bilmotorer skulle, som DFE har antytt, kunna användas som ett energipolitiskt styrmedel. Också trafikpolitiska och miljöpolitiska mål kan komma att leda till krav på den tekniska utvecklingen inom transportområdet. Allmänt gäller dock, som jag redan har framhållit, att Sverige knappast kan gå en helt egen väg i nämnda avseenden. Den internationella normgivningen måste i stor utsträckning vara vägledande även för den svenska bilindustrins utvecklingsarbetc.
Mål för insatserna inom delprogrammet bör för det första vara att klarlägga förutsättningarna för att anpassa dagens bensin- och diesel- motorer till alternativa drivmedel. Jag kommer i det följande under pro- grammet Energiproduktion, delprogrammet Syntetiska drivmedel, att föreslå långsiktigt motiv-erade insatser rörande produktion och distri- bution av drivmedel framställda av inhemska råvaror.
Ett andra mål för insatserna inom delprogrammet bör vara att er- hålla säkrare underlag för att i övrigt bedöma den framtida utveck- lingen av drivsystem och underbygga krav från samhällets sida rörande de tekniska egenskaperna hos drivsystemen.
Svensk Metanolutveckling AB har under den gångna treårsperioden verifierat att metanol kan användas i dagens bilmotorer utan större tek- niska problem. Dessa insatser kan behöva kompletteras under den kom- mande treårsperioden med viss motorutveckling samt studier av kostna- der och förutsättningar för en modifiering av dagens vagnpark i syfte att medge ökad flexibilitet i drivmedelsanvändningen. Vissa insatser kan erfordras för upprättande av specifikationer för drift av motorer.
Viss osäkerhet råder om när syntetiska drivmedel kan införas inom transportsektorn. Det saknas också f. n. underlag för slutligt val av sådant drivmedel. Insatserna inom encrgiforskningsprogrammet bör därför enligt min uppfattning ges en sådan inriktning att betydande handlingsfrihet bibehålls t.v. samtidigt som olika alternativa möjligheter belyses.
Inom delprogrammet räknar jag också med vissa långsiktigt motive- rade insatser rörande väte som drivmedel.
Inom delprogrammet bör vidare kunna rymmas bl. a. insatser för att följa utvecklingen och vidmakthålla svensk kompetens inom området bränsleceller och för att följa utvecklingen rörande alternativa värme- motorer. Vissa insatser i fråga om elfordon bör också vara möjliga. Jag vill i sammanhanget erinra om att staten i annan ordning lämnar stöd till utveckling av stirlingmotorer.
Energianvändning för bebyggelse
Programmet omfattar dels den direkta energianvändningen (drift- energin) för bebyggelse av olika slag, såväl bostäder som industrilokaler
Prop. 1977/78: 110 135
och övriga lokaler, dels energianvändningen för byggnads- och anlägg- ningsverksamhet. Det motsvaras under innevarande treårsperiod av pro— grammet Energianvändning för lokalkomfort.
Min medelsberäkning för programmet framgår av följande samman- ställning (milj. kr.).
1978/79 1978/79— 1980/81
beräknar föredraganden
Energianvändning för bebyggelse 46 155 varav Effektivare energianvändning 14 44 Värmepumpar 6 21 Solvärmesystem och energilagring m.m. 10 35 Planering, styrfaktorer, statistik 3 11 Brukarkrav 2 10 Planering och uppföljning av forsknings- inriktat experimentbyggande 11 34
Bebyggelsesektorn svarar för en betydande del av landets energian- vändning. Regeringen har i proposition med energisparplan för befint- lig bebyggelse (prop. 1977/78: 76) föreslagit riksdagen ett mål för ener- gisparande i befintlig bebyggelse med innebörd att 25—30 %- av den nu- varande energiförbrukningen i byggnader skall kunna sparas inom en tioårsperiod. Ytterligare. minskningar av bebyggelsesektorns beräknade energibehov fram till år 2000 är tekniskt möjliga, främst i nytillkom- mande bebyggelse.
Bland tekniska åtgärder för energisparande i bebyggelse kan nämnas bättre värmeisolering, utnyttjande av spillvärme, soluppvärmning, inreg- lering av komfortvärmesystem, återvinning av värme ur ventilationsluft och utnyttjande av lågvärdig energi med hjälp av värmepumpar. Flera av dessa åtgärder är relativt kostnadskrävande. I vissa fall krävs omfat- tande forskning och utvecklingsarbete för att de skall bli ekonomiskt genomförbara.
Byggnadsbeståndets långa livslängd ställer krav på god teknisk fram- förhållning för att möta framtida energiprishöjningar och energiknapp- het. De stora möjligheterna till energibesparingar inom bebyggelseområ- det är enligt min uppfattning ett starkt motiv för betydande satsningar på forskning och utveckling.
Jag anser liksom DFE att de allmänna målen för insatserna inom programmet bör vara —— att genom forskning och utveckling medverka till att effektivisera
Hänvisningar till US38
energianvändningen, — att genom forskning och utveckling möjliggöra ökad användning av förnyelsebara energikällor,
Prop. 1977/78: 110 136
—— att underbygga samhälleliga styr— och stimulansåtgärder av olika slag och — att ta fram underlag för att säkerställa att lokalanvändarnas krav beaktas vid utformning av tekniska system och styr-åtgärder.
Programmet bör i enlighet med dessa målsättningar delas in i följan- de delprogram: Effektivare energianvändning, Värmepumpar, Solvär- merysrem och energilagring m.m., Planering, styrfaktorer, statistik och Brukarkrav.
Jag vill erinra om att riksdagen har anvisat särskilda lånemedel för forskningsinriktat experimentbyggande m.m. (prop. 1976/77:107, CU 1976/77: 32, rskr 1976/77: 244). Medel härför utgår under bostadsdepar- temcntets huvudtitel och utbetalas av bostadsstyrelsen efter beslut av BFR. Vid sidan härav får BFR under innevarande budgetår, inom ra- men för tillgängliga medel i fonden för byggnadsforskning, enligt sär— skilt regeringsbeslut ta i anspråk 14 milj. kr. för planering och uppfölj- ning av experimentbyggande. . _
Syftet med experimentbyggandct angavs av föredragande departe- mentschefen vara att ge kunskap om på vilket sätt en god energihus- hållning i byggnader bäst uppnås. Detta avses ske genom att i full ska- la pröva exempelvis nya installationssystem för uppvärmning och varm- vattenförsörjning m.m. eller installationer med anslutning till nya ener- gikällor samt nya hustyper och ny byggnadsteknik. Jag betraktar i lik- het med DFE det forskningsinriktade experimentbyggandet som ett be- tydelsefullt medel för att snabbare få fram resultat och föra ut dem till olika målgrupper.
Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet beräknar jag fr.o.m. budgetåret 1978/79 medel för planering och uppföljning av experimentbyggandet inom ramen för Huvudprogram Energiforskning. Det ankommer på regeringen att lämna erforderliga föreskrifter om dis- positionen av medlen.
Inom programmet Energianvändning för bebyggelse bör mot bakgrund av vad jag nu har anfört stödjas såväl forskning och utvecklingsarbete, inkl. industriellt utvecklingsarbetc och uppfinningsverksamhet, som pla- nering och uppföljning av forskningsinriktat experimentbyggande.
DFE har till programmet Energianvändning för bebyggelse, delpro- grammet Effektivare energianvändning, fört bl. a. systemstudier, förbe- redelser för fullskaleförsök samt visst stöd till komponentutveckling av- seende yttre lokala system för värmeförsörjning av bebyggelse. DFE föreslår likartade insatser även inom programmet Energiproduktion. De föreslagna uppgifterna ligger nära varandra. Jag föredrar att huvudsak- ligen hänföra dem till programmet Energiproduktion. Jag återkommer till behovet av forsknings- och utvecklingsarbetc vad gäller värmcdistri- bution vid min behandling av programmet Energiproduktion. Vid min
Prop. 1977/78: 110 137
behandling av delprogrammet Solvärmesystem och energilagring m.m. i det följande behandlar jag även frågan om kombination av solvärme- system med större distributionssystem för varm- eller hetvatten.
DFE har i sitt huvudförslag för de olika delprogrammen inom pro- grammet Energianvändning för bebyggelse beräknat vissa medel för industriellt utvecklingsarbetc avseende energibesparande utrustning inom bebyggelseområdet. Härutöver har DFE, i avvaktan på en fördju- pad inventering av stödbehovet, föreslagit att 20 milj. kr. reserveras för ytterligare insatser avseende industriellt utvecklingsarbetc. BFR har se- dermera efter samråd med STU genomfört en sådan inventering och redovisat behovet av utvidgat stöd till industriellt utvecklingsarbetc inom vissa särskilt angivna områden. Stödet avses syfta till att inom vissa branscher åstadkomma en starkare prioritering av det från energihus- hållningssynpunkt önskvärda forsknings- och utvecklingsarbetet. Detta skulle på kort sikt kunna uppnås genom främst omfördelning av företa- gens befintliga forsknings- och utvecklingsresurser.
Forskning och utveckling med sikte på industriell tillämpning av energibesparande teknik inom byggnads- och installationsområdet är en- ligt min uppfattning av stort energipolitiskt intresse. Jag har därför tagit hänsyn till nämnda redovisning vid min bedömning av medelsbehoven för de olika delprogrammen. Jag avser återkomma till regeringen med förslag till närmare bestämmelser rörande stödet till industriellt utveck— lingsarbete.
Effektivare energianvändning
Regeringen har i prop. 1977/78: 76 med energisparplan för befintlig bebyggelse som jag nyss nämnde föreslagit ett omfattande tioårsprogram för investeringar i energibesparande åtgärder. Det befintliga byggnads- beståndet inrymmer en stor del av energibesparingsmöjligheterna inom bebyggelseområdet. Flera remissinstanser framhåller att betydande forsknings- och utvecklingsinsatser avseende metoder och utrustning för energibesparing i befintliga byggnader är nödvändiga som ett komple- ment till det nämnda tioårsprogrammet.
Sedan budgetåret 1975/76 har BFR handhaft bidragsgivning till pro- totyp- och demonstrationsverksamhet inom bostadssektorn, inriktad på att i första hand demonstrera effektiv drift av små och medelstora vär- meanläggningar och samordna energiplaneringen med samhällsplane- ringen inom kommunerna. Verksamheten har finansierats från anslaget Vissa energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet m.m. under bo- stadsdepartementets huvudtitel. Demonstrationsverksamheten har efter hand vidgats till att gälla även andra åtgärder, såsom val och installa- tion av reglerutrustning och inr-eglering av värmesystem. DFE har be-
Prop. 1977/78: 110 138
räknat medel för en fortsättning och breddning av demonstrationsverk- samheten avseende drift av värmeanläggningar, inreglering av värme— system m. ut. inom förevarande delprogram.
Som har framgått av budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 16 s. 90—91) har chefen för bostadsdepartementet, efter samråd med mig, föreslagit att nämnda verksamhet under budgetåret 1978/79 skall finansieras från bostadsdepartementets huvudtitel. Jag beräknar inga medel härför inom energiforskningsprogrammet.
Delprogrammet Effektivare energianvändning bör mot bakgrund av bl. a. vad jag nu har anfört inriktas främst på energiekonomiska lösningar för utformning och drift av byggnader, byggnadsdelar och inre försörj— ningssystem. Insatserna bör ha sin tyngdpunkt i åtgärder, som kan införas i samband med reguljär ombyggnad av befintliga byggnader. Målet bör vara att förbättra underlaget för bedömning av olika energisparåtgär- der och ge kunskap för utveckling av energisnåla system. I min me- delsberäkning har jag tagit hänsyn till behov av medel också för in- dustriellt utvecklingsarbete samt för planering och uppföljning av forsk- ningsinriktat experimentbyggande inriktat på både nyproduktion och ombyggnad.
Bland de insatser DFE har föreslagit vill jag framhålla följande. Ut- värdering av energisparåtgärder i hus bör göras. Möjligheterna till framti- da anpassning till lokala energikällor och lågvärdig energi av system som installeras för konventionell teknik i befintliga byggnader förtjänar särskild uppmärksamhet. Vikt bör läggas vid samverkan mellan och in- om olika system samt vid reglerutrustning och reglermetoder. Insatser bör göras rörande system och metoder för värmemätning och -debitering. Jämförande analyser av energiegenskaper hos byggdelar med likvärdiga funktionskrav oeh hos olika metoder för byggnads- och anläggningsar-' bete bör stödjas.
Värmepumpar
Delprogrammet omfattar värmepumpar och system för användning av värmepumpar för energibesparing vid byggnadsuppvärmning och tappvarmvattenberedning genom utnyttjande av lågvärdig energi från omgivningsluften, markytan, spillvärme etc. Ökad användning av vår- mepumpar kan komma att medföra icke obetydliga minskningar i beho- vet av tillförd högvärdig energi. Flera frågor behöver emellertid dess- förinnan klarläggas genom forskning och utveckling. Enligt min upp- fattning fordras en avsevärd ökning av forsknings- och utvecklingsinsatser- na i förhållande till innevarande treårsperiod.
Mål för delprogrammet bör vara att ta fram underlag för bedömning av värmepumpens framtida användningsmöjligheter inom bebyggelse och att stödja utveckling av teknik på värmepumpsområdet, t. ex. avseende
Prop. 1977/7 8: 110 139
drivsystem, värmekälla, tillsatsenergi och systemutformning. Det är där- vid, som framhålls bl. a. i remissyttrandena från statens planverk och Svenska elverksföreningen, angeläget att värmepumpen studeras insatt i hela uppvärmnings- och energiförsörjningssystemet. Insatserna bör om- fatta forskning och utveckling, inkl. stöd till industriellt utvecklingsar- bete, samt stöd till planering och uppföljning av forskningsinriktat ex- perimentbyggande.
Bland de insatser DFE har föreslagit vill jag framhålla försök med utnyttjande av andra värmekällor än luft, såsom markvärme, spillvärme, grund- och ytvatten, med syfte att utröna bl. a. de ekonomiska förutsätt- ningarna för tillämpning i stor skala. Annan drivenergi än el liksom olika slag av tillsatsenergi bör prövas. Frågor om drift, tillgänglighet, service- behov etc. bör uppmärksammas. Insatserna bör avse värmepumpens an- vändning i olika typer av byggnader, inkl. befintlig bebyggelse. När olika tekniska lösningar nått tillräcklig mognad bör en omfattande försöks- och demonstrationsverksamhet bedrivas inom ramen för experimentbyg- gandet.
Solvärmesystem och energilagring m. m.
Till delprogrammet hänför jag teknik och metoder för byggnadsupp- värmning och tappvarmvattenberedning genom utnyttjande av solvär- me. I—läri inbegriper jag olika system för energilagring i samband härmed. Andra former för utnyttjande av solenergi ingår i programmet Energi- produktion. Vidare hänför jag till delprogrammet vissa insatser rörande icke nätanslutna vindenergiaggregat.
Solvärmesystem bedöms av DFE vara en av de relativt få möjlighe- ter att utnyttja förnyelsebara energikällor som kan komma att få stör- re betydelse för encrgiförsörjningen fram till år 2000. I BRF:s pro- gramplan nämns möjliga energibesparingar på ca 20 TWh per år —— dvs. ca 5 % av den nuvarande totala energianvändningen inom landet — genom införande av solvärmesystem. DFE framhåller att dessa uppgifter är mycket osäkra och att det i dag inte finns underlag för en tillförlitlig bedömning av vilken betydelse solvärmesystem kan få för energiförsörj- ningen i framtiden. Jag anser att ett av. de viktigaste syftena med insat- serna inom delprogrammet bör vara att ta fram underlag för sådana bedömningar. Insatserna rörande solvärmesystem och energilagring bör ökas väsentligt i förhållande till innevarande treårsperiod.
Mål för delprogrammet bör vara att dels ta fram underlag för att be- döma de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för solvärmeutnytt- jande i bebyggelse, dels stödja framtagande av nya tekniska lösningar för att nyttiggöra solvärme. Verksamheten bör omfatta system och komponenter för uppvärmning av dels tappvarmvatten, dels olika typer av bostäder och lokaler under varierande klimatbetingelser. Energilag- ringsproblem i samband med solvärmeutnyttjande bör ägnas särskild
Prop. 1977/78: 110 140
uppmärksamhet inom delprogrammet. Insatserna bör omfatta forskning och utveckling, inkl. industriellt utvecklingsarbetc, samt stöd till plane- ring och uppföljning av försöks- och demonstrationsanläggningar inom ramen för experimentbyggnadsverksamheten. Ett antal anläggningar bör vid mitten av "1980-talet ha utvärderats i praktisk drift.
DFE framhåller att ett flertal villkor måste vara uppfyllda för att sol- värmesystem skall kunna tas i praktiskt bruk. Det gäller bl. a. den eko— nomiska konkurrenskraften i förhållande till alternativa uppvärmnings- system och vissa organisatoriska och institutionella förhållanden. Paral- lellt med forsknings- och utvecklingsinsatserna bör studeras förutsätt— ningarna för att solvärmesystem skall komma i allmänt bruk och få be- tydelse för landets energiförsörjning. Särskilt anser jag det angeläget att solvärmeanläggningar för större grupper av byggnader studeras och att i anslutning härtill möjligheter till kombination av solvärmeutnyttjande med större distributionssystem för varm- eller hetvatten belyses.
Vid remissbehandlingen av DFE:s förslag har framförts att vissa in— satser rörande icke nätanslutna vindenergiaggregat borde rymmas inom programmet Energianvändning för bebyggelse. Jag anser för egen del, med hänsyn till den anknytning sådana aggregat skulle få till den lokala energiförsörjningssituationen, att begränsade insatser för studier, utveck- ling och prov av icke nätanslutna vindenergiaggregat bör kunna rymmas inom förevarande delprogram. Större, nätanslutna vindkraftaggregat be- handlar jag i det följande under programmet Energiproduktion.
Planering, styrfaktorer, statistik
Delprogrammet omfattar dels de delar av den kommunala planering— en som har direkt anknytning till energihushållningen, dels de styrme- del som riktas mot bl. a. ägare/förvaltare av byggnader, dels vissa in- satser rörande statistik och prognoser.
Styr- och stimulansåtgärder har stor betydelse för energihushållningen inom bebyggelsesektorn och skapar förutsättningar för utnyttjande av tekniska utvecklingsresultat. Som exempel nämner DFE det supplement till svensk byggnorm som nyligen har utgivits. Genom lagen (1977: 439) om kommunal energiplanering, som trädde i kraft den 1 juli 1977, har kommunerna ålagts att i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Vidare har statens industriverk ålagts vissa uppgifter vad gäller kommunernas energiplane— ring. I budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 17 s. 35) har jag förordat en förstärkning av industriverkets resurser för dess uppgif- ter avseende kommunal energiplanering.
Demonstrationsverksamhet i fråga om samordning av energiplanering- en med samhällsplaneringen i kommunerna stöds under innevarande budgetår inom ramen för anslaget Vissa energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet m.m.. under bostadsdepartementets huvudtitel. DFE föreslår att demonstrationsverksamheten fortsätts och utvidgas till att
Prop. 1977/78: 110 141
gälla energihushållning vid kommunal markanvändningsplanering samt att verksamheten fortsättningsvis finansieras inom förevarande delpro- gram. Som har framgått av budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 16 5. 90) har chefen för bostadsdepartementet, efter samråd med mig, föreslagit medel för demonstrationsverksamheten under bo— stadsdepartementets huvudtitel.
Jag anser efter samråd med chefen för bostadsdepartementet, att mer betydande insatser avseende kommunal energiplanering inte är erfor- derliga inom energiforskningsprogrammet.
Målet för delprogrammet bör, mot bakgrund av vad jag nu har an- fört, vara att bidra till att statsmakterna, statliga myndigheter och kom— munala organ får kunskap för utformning av och bedömning av effekti- viteten hos olika nu tillämpade och-framtida stimulansåtgärder och styr- medel. Delprogrammet bör inte omfatta sådan verksamhet som ingår i bl. a. kommunernas reguljära uppgifter.-
Byggnadsstyrclsen har i sitt remissyttrande framhållit att en utvärde- ring av hittills uppnådda resultat av olika satsningar som har gjorts i energibesparande syfte i bostadsbeståndet är angelägen. Jag har erfarit att chefen för bostadsdepartementet avser föreslå regeringen att ge bo- stadsstyrelsen i uppdrag att utföra en sådan utvärdering.
Bland insatser som nämns av DFE vill jag framhålla följande. Effek— tiviteten hos nu tillämpade styr- och stimulansmedel inom bebyggelse- området samt alternativa, .nu icke tillämpade styrmedel bör studeras. Det gäller t. ex. taxesystem i kombination med utrustning för individuell ener- gimätning och -debitering. Särskilt bör uppmärksammas möjliga kon- flikter mellan olika styrmedel. Punktvisa insatser rörande statistik bör kunna rymmas inom delprogrammet liksom vissa insatser rörande pro- gnoser och prognosmctoder föranledda av behov inom övriga delar av programmet Energianvändning för bebyggelse.
Brukarkrav
Delprogrammet omfattar forskning och utveckling rörande klimat- krav och övriga brukarkrav, som har direkt anknytning till energiområ- det.
Kunskaper om brukarnas behov och krav på den färdigbyggda miljöns egenskaper är viktiga för planering och styrning av energianvändningen och den tekniska utvecklingen inom bebyggelsesektorn. Mål för delpro- grammet bör mot den bakgrunden vara att ge underlag för sådana gräns- värden i fråga om inomhusklimat och luftkvalitet som föranleds av ny teknik för energibesparing inom bcbyggelseområdet samt att klarlägga andra viktiga samband mellan brukarna och olika aktuella energibespa- rande åtgärder. Informationsinsatser för att föra ut forskningsresultaten till avnämarna bör ges stor vikt. Särskilt bör beaktas att forskningen
Prop. 1977/78: 110 142
rörande klimatkrav skall ge underlag för planering av insatser inom de mer teknikinriktade delprogrammen.
Energiproduktion
Programmet omfattar utvinning av energi från energiråvaror och energikällor i naturen, omvandling av den utvunna energin till energi- bärare samt till omvandlingsleden knuten distribution och lagring av energibärare.
Min medelsberäkning för programmet framgår av följande samman- ställning (milj. kr.).
1978/79 1978/79— 1980/81
beräknar föredraganden
Energiproduktion 133 393 varav Inhemska bränslen 30 100 Kol 5 15 Syntetiska drivmedel 7 22 Lättvattenreaktorer 14 141 Hetvattcnteknik m.m. 7 22 Vindenergi 35 105 Avancerad energiteknik 15 50 Fusionsenergi 20 65 1 1978/79
Jag vill inledningsvis redovisa min syn på de övergripande målen för programmet.
Den totalt tillförda energin i landet uppgick år 1977 till ca 442 TWh. Härav svarade importerad olja för den helt dominerande delen. Oljeim- porten för inhemsk förbrukning uppgick under budgetåret 1976/77 till 30,5 milj. m3. Det är ett av energipolitikens viktigaste mål att minska detta stora beroende av importerad olja. De huvudsakliga alternativ som vid sidan av vattenkraften är tillgängliga i dag, kol, naturgas och kärnenergi, är antingen förenade med fortsatt stort importberoende eller med olika slag av miljö- eller säkerhetsrisker. DFE bedömer att det härutöver finns endast ett fåtal alternativa energikällor, som skulle kunna få någon mer betydande inverkan på energiförsörjningen före år 2000. I ett ännu längre perspektiv är möjligheterna fler.
För samtliga alternativ till de nu tillgängliga energikällorna och ener- giråvarorna gäller att det råder varierande grad av osäkerhet beträf- fande en eller flera av följande faktorer, nämligen teknisk genomför- barhet, kostnader, tillgänglighet, säkerhet, hälso- och miljöeffekter samt andra bieffekter. Programmet Energiproduktion behöver därför även under den kommande treårsperioden ha viss bredd. Verksamheten bör
Prop. 1977/78: 110 143
bedrivas huvudsakligen med sikte på att senast mot mitten av 1980-talet ha underlag för beslut om att antingen driva verksamheten vidare med
syfte att införa en viss energikälla eller energiråvara i vårt energisystem eller att avveckla de särskilda forsknings— och utvecklingsinsatserna.
Mot denna bakgrund anser jag att målen för verksamheten inom pro— grammet Energiproduktion bör vara att bidra till _ att utveckla teknik för användning av främst inhemska energiråvaror
som kan vara alternativ till importerad olja,
— att höja verkningsgraden, säkerheten Och flexibiliteten i det befint- liga energiproduktions- och energidistributionssystemet i "syfte att redan under de närmaste årtiondena minska behovet av att impor— tera energiråvaror och ge en större grad av utbytbarhet mellan olika energiråvaror, — att klarlägga kostnader och övriga förutsättningar för att utnyttja i första hand förnyelsebara energiformer för elproduktion och —- att öka kunskaperna om vissa utvecklingslinjer av mer långsiktigt intresse för vår energiförsörjning. Programmet bör delas in i följande delprogram: Inhemska bränslen, Kol, Syntetiska drivmedel, Lättvattenreaktorer. Hetvattenteknik m.m., Vindenergi, Avancerad energiteknik och Fusionscnergi. Enligt min me- ning är denna indelning att föredra framför DFE:s indelning i femton delprogram dels för att den är mer överskådlig, dels för att den marke- rar vilka tidsperspektiv insatserna huvudsakligen avser.
Det kommer att krävas omfattande forsknings- och utvecklingsarbe- te, inkl. praktiska försök i stor skala, innan nya energikällor och ny tek- nik kan introduceras i vårt energisystem. Mitt förslag innebär en kraftig ökning av insatserna inom programmet i förhållande till innevarande treårsPeriod. Jag har vid min medelsberäkning för förevarande program i viss utsträckning tagit hänsyn till föreslagna satsningar på större för- söksanläggningar. Frågan om ytterligare medel härför får prövas vid senare tillfälle på det sätt jag tidigare har förordat.
Inom programmet bör främjas och stödjas den utvecklingsprocess som måste genomlöpas fram till den tidpunkt då företag inom energi- sektorn själva direkt eller indirekt svarar för att erforderlig vidareut- veckling kommer till stånd. Vad gäller finansieringen av de senare ut— vecklingsstegen vill jag erinra om vad jag i avsnitt 4.2.3 har anfört be- träffande avgränsningen mellan Huvudprogram Energiforskning och de statliga bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar som ut— går från anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m.
Det är av vikt att de statliga bidragen till prototyper och demonstra- tionsanläggningar effektivt samverkar med energiforskningsprogram- met för att nå de övergripande målen för vår energiförsörjning. Med hänsyn härtill bör enligt min mening stödet till prototyper och de- monstrationsanläggningar utvidgas till att omfatta även anläggningar
Prop. 1977/78: 110 144
som är inriktade på användning av andra bränslen än olja "och på cf— fektivare fjärrvärmedistribution. Vidare bör enligt min mening bidrag kunna lämnas även till sådana projekt avseende användning av andra bränslen än olja som utan att direkt innehålla ny teknik ändå har ett stort demonstrationsvärde. Det kan exempelvis gälla projekt för för- bränning m.m. av inhemska fasta bränslen i bl.a. värmeverk. Jag av— ser att återkomma med förslag om ändrade regler härvidlag i annat sammanhang.
Inhemska bränslen
Till delprogrammet hänför jag framställning ur inhemska råvaror av bränslen för el- och värmeproduktion, vilka i stor skala kan ersätta främst importerad olja. Jag behandlar här områdena biosystem, torv och skif- fer. Framställning av syntetiska drivmedel för transportsektorn behand— lar jag i det följande inom delprogrammet Syntetiska drivmedel.
"Utnyttjande av energi från bio s ystem bygger ytterst på de grundläggande processer varigenom koldioxid, vatten och'vissa andra ämnen med hjälp av en del av den infallande solenergin omvandlas till organiskt material, biomassa. Ersättning av olja med bränsle framställt ur biomassa i form av t. ex. olika slag av växter innebär alltså ersättning av lagrade energiformer med en förnyelsebar energikälla.
Olika bedömningar antyder att det kan finnas förutsättningar för en på längre sikt betydande produktion inom landet av biomassa för energi— ändamål genom odling av lämpliga växter, i huvudsak olika trädarter, s. k. energiskogar. Undersökningar har också visat att det finns möjlig- heter att utvinna icke obetydliga mängder energi ur sådant skogsavfall, som ej kan användas för pappersmassatillverkning.
Jag har tidigare framhållit att ett av energipolitikens viktigaste mål bör vara att minska det stora beroendet av importerad olja och att ett av målen för programmet Energiproduktion följaktligen bör vara att bidra till att utveckla teknik för användning av energiråvaror som kan vara alternativ till importerad olja, främst sådana som förekommer inom landet. Biomassa är enligt min uppfattning ett av de intressantaste al- ternativen. Jag anser mot den bakgrunden att betydande forsknings- och utvecklingsinsatser rörande energiutvinning ur biomassa är motive— rade. Mål för insatserna bör vara att ta fram underlag för bedömning av förutsättningarna för att öka andelen biomassa i det svenska energisys- temct samt att stödja utveckling av sådan ny teknik som är nödvändig för att utnyttja energiinnehållet i biomassa. Häri inbegriper jag teknik för skörd, insamling, omvandling till fasta, flytande och gasformiga bränslen samt förbränning.
Insatserna bör avse dels olika slag av biomassa, som produceras för energiändamål, dels skogsavfall m.m. Studier bör göras för jämförelser
Prop. 1977/78: 110 145
mellan olika utvecklingslinjer och för att få underlag för planering av fortsatta insatser. Insatserna bör omfatta system för produktion eller ut- nyttjande av biomassa samt omvandling till bränslen, värme och elenergi. Verksamheten bör inriktas främst på att senast under andra hälften av 1980-talet ha genomfört och utvärderat ett försöksprogram omfattande dels hela systemet för utvinning av energi ur snabbväxande skog, dels effektivare metoder för att utnyttja skogsavfall som energiråvara. Hittills- varande insatser rörande energiutvinning ur skogsavfall bör fortsätta. Jag har tidigare föreslagit vissa insatser rörande annat organiskt avfall vid min behandling av programmet Energianvändning i industriella pro- cesser m. m.-För annan odlad biomassa än energiskog förutser jag nu bara inledande förstudier.
Det framhävs starkt i flera remissyttranden, bl. a. från naturvetenskap- liga forskningsrådet och statens naturvårdsverk, att en storskalig intro- duktion av energiskogar kan leda till miljömässiga och andra problem. Det stora markutnyttjandet kan bl. a. komma i konflikt med naturvårdens och de areella näringarnas intressen. Negativa effekter kan uppkomma på ekosystemen till följd av omfattande skogsgödsling på våtmarker. Risker finns för angrepp av olika svampar och skadeinsekter på för vårt landskap helt nya monokulturer. Vidare kan eventuellt uppstå luftför- orenings— och yrkesskadeproblem. insatserna inom området bör därför avse såväl ekonomiska och tekniska aspekter som miljö- och hälsoeffekter. Värdering och inventering av lämpliga områden för odling av biomassa förutsätts t. v. inrymmas inom delprogrammet.
Odlingsförsök bör genomföras, först i laboratorieskala, sedan i natur- lig miljö. Stor uppmärksamhet bör därvid ägnas ekologiska konsekvenser av energiskogsodling i stor skala. Även ekologiska konsekvenser av stor- skaligt utnyttjande av skogsavfall förtjänar betydande uppmärksamhet. Jag förutsätter att ett nära samarbete i dessa frågor kan ske med bl. a. statens naturvårdsverk.
Redan i dag finns möjligheter till förbränning av biomassa i fast form. För. att vi mer storskaligt och långsiktigt skall kunna utnyttja biomassa som substitut för olja behövs studier och teknikutveckling avseende olika system för skörd och beredning samt systemstudier beträffande transpor— tcr. Av samma skäl erfordras studier och teknikutveckling rörande lämp- liga förbrännings-, förgasnings- och omvandlingsprocesscr.
T 0 r v har tidigare använts som bränsle i vårt energisystem. Den nu- varande torvproduktionen är dock förhållandevis blygsam och används för odlingsändamål. DFE redovisar en bedömning att de totala torvtill— gångarna i landet skulle ha ett energiinnehåll motsvarande 3 000 milj. ton olja.
Torv utvinns i dag för energiändamål'i bl. a. Finland och Sovjetunio- nen. NE anger att betydligt effektivare teknik kan utvecklas och tas i bruk i ett tio- till tjugoårigt perspektiv.
Torv kan enligt min uppfattning få stor betydelse för cnergiförsörj- ningen. Den utgör dels en beredskapsreserv i händelse av en krisartad nedgång av oljeimporten, dels en möjlig inhemsk bränsleråvara bl. a. som komplement till t. ex. biomassa från odlade energiskogar.
Hänvisningar till US39
10. Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr 110
Prop. 1977/78: 110 146
Torvutvinning i stor skala kan leda till markanvändningskonfliktcr och få ekologiska konsekvenser av olika slag. Det gäller t. ex. hydrologiska effekter av utdikning av myrmarker, utsläpp av miljöfarliga ämnen i olika led av torvhantcringen samt vissa effekter på fauna och flora av torvtäkt. Flera remissinstanser, däribland naturvårdsverket, har framhål— lit att miljöfrågorna måste ägnas stor uppmärksamhet.
Innan jag går in på behovet av insatser inom energiforskningspro- grammet vill jag erinra om att överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i uppdrag att förhandla med vissa kommuner om anordnande av eld— ning med frästorv i värmeverk. Detta är en åtgärd som enligt min be- dömning bör få effekter redan i det närmaste tidsperspektivet och som verksamt bör kunna bidra till att skapa förutsättningar för en torvindu— stri inom landet och också till att bevara och utveckla den inhemska kompetensen inom området. De förslag till utvidgning av stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar som jag tidigare har redovisat bör kunna tjäna samma syfte. Jag vill också nämna att konces- sion för torvtäkt för energiändamål nyligen har meddelats för Boliden Metall AB och Skellefteå kommun.
Den verksamhet på torvområdet som ryms inom energiforsknings- programmet bör vara inriktad på det längre tidsperspektivet. Målet för insatserna bör vara att ta fram bättre underlag för bedömning av tor- vens möjliga roll i energiförsörjningen vad gäller dels vilken teknik för torvhantering och energiutvinning som behöver utvecklas, dels vil- ken total torvutvinning som är möjlig och lämplig på längre sikt.
Jag räknar med insatser rörande bl. a. torvavvattning och vidare— förädling av torv till kemiska bränslen liksom med förbränningstekniska arbeten. Vissa insatser för värdering och inventering av torvtillgångarna förutsätts t. v. också rymmas inom delprogrammet.
Stor uppmärksamhet bör ägnas de ekologiska konsekvenserna av stor- skaligt torvutnyttjande.
Samarbete med övriga torvländer bör kunna etableras i vad avser er— farcnheter av anläggningar, som nu är i drift. Även i övrigt är det vä— sentligt att möjligheterna till samarbete med andra länder, bl. a. Finland, tas tillvara.
Jag förutsätter att insatserna inom torvområdet nära samordnas med de insatser som jag har förordat för biomassa.
S k i f f e r består av mineraler, som är sammanbundna av den orga- niska substansen kerogen. Det totala organiska energiinnehållet i de svenska skiffrarna har uppskattats motsvara ca 3000 milj. ton olja. Skiffern är således en betydande potentiell energiresurs. Under pe- rioden 1942—1965 utvanns i Sverige oljeprodukter ur skiffern i Kvarn- torp i Närke.
Halten av organiska ämnen i svensk skiffer är emellertid låg. Utvin-
Prop. 1977/78: 11.0 147
ning av enbart kerogen ur skiffern kan därför enligt min bedömning inte bli aktuell inom överskådlig tid. Utvinning av den i och för sig be- tydande energiresurs som skifferns organiska innehåll representerar måste vara avhängig av de beslut som fattas om mineralutvinning ur skiffer. Inom regeringskansliet bereds f.n. en framställning från det av LKAB och Boliden bildade Aktiebolaget Svensk alunskifferutveckling (ASA) om medel i särskild ordning för viss utvecklingsverksamhet rö— rande mineral- och kerogenutvinning främst i Ranstad i syfte att få un- derlag för senare beslut om eventuell utvinning i större skala. Mot den- na bakgrund är jag inte beredd att nu föreslå några insatser beträffande skiffer inom energiforskningsprogrammet.
Kol
Kol utgör, globalt sett, en betydande energiresurs, som i stor utsträck- ning kan komma att ersätta olja. Med dagens teknik är kolutnyttjande emellertid förenat med betydande miljöproblem. Stora forsknings- och utvecklingsinsatser görs f.n. i flera länder för att utveckla bättre och säkrare utvinnings— och hanteringsmetoder samt bättre förbrännings- metoder. Omfattande utvecklingsarbetc pågår vidare utomlands röran- de omvandling av kolet till gasformiga eller flytande bränslen.
Sverige saknar nämnvärda koltillgångar. Om våra möjligheter att importera olja skulle komma att begränsas innan teknik och produk- tionskapacitet för inhemska bränslen har hunnit utvecklas i tillräcklig ut- sträckning är därför kolimport ett av ersättningsalternativen. Begräns- ningar i möjlig införandetakt sätts av bl. a. den tid och de resurser, som krävs för att bygga system för lagring och transport av kol samt eld- ningsanläggningar som kan utnyttja kol.
Om en situation med brist på olja skulle uppstå redan under 1980- talet torde kol bli ett viktigt alternativ för främst fjärrvärmeanlägg- ningar och större industrianläggningar. Jag vill erinra om att regering- en mot bl. a. den bakgrunden nyligen har givit mig bemyndigande att tillkalla en kommitté för att skyndsamt utreda vissa frågor om omställ- ningsbara eldningsanläggningar m. m. I utredningsuppdraget ingår bl. a. att närmare belysa de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att anordna värmeproducerande och fossilbaserade elproducerande an- läggningar för drift med fasta bränslen under normala förhållanden.
Kol utnyttjas i dag i betydande utsträckning som energikälla i många länder. Om kol skall utnyttjas i den svenska energiförsörjningen är det angeläget att vi kan använda en teknik som innebär mindre påfrestning— ar på miljön än den nu tillgängliga tekniken. Vissa insatser rörande ny kolteknik bör därför ingå i energiforskningsprogrammet. Målet för del- programmet bör vara att bedriva sådan forsknings- och utvecklings- verksamhet som behövs för att förbättra förutsättningarna för att ta i
Prop. 1977/78: 110 148
anspråk kol som ett handlingsalternativ för den framtida svenska ener- giförsörjningen.
Sverige deltar i samarbetet på kolområdet inom IEA. Detta hör till- föra oss värdefull kunskap om förbättringar i existerande kolteknik och om utveckling av effektivare och miljövänligare teknik på kolområdet.
Delprogrammet bör kunna inrymma begränsade insatser för utveck- ling av för svenska förhållanden anpassade kolproeesser. Samverkan bör ske med berörda statliga organ och med företag och kommuner, som visar intresse av att pröva kolteknik.
Flera remissinstanser har framhållit de miljöproblem som är förknip- pade med kolförbränning. Energikommissionens expertgrupp för säker- het och miljö har lagt ned ett betydande arbete på att närmare klarlägga miljöeffekterna av kolanvändning. Energi- och miljökommittén (Jo 1976: 02) har i betänkandet (SOU 1977: 67) Energi, Hälsa, Miljö redovisat ett omfattande underlag rörande miljöverkningarna vid användning av vat- tenkraft, fossila energiråvaror och kärnkraft. Mot denna bakgrund och i enlighet med vad jag tidigare har förordat om energiforskningsprogram- mets uppgifter i vad avser hälso- och miljöeffekter av energiteknik, hän- för jag till delprogrammet endast insatser rörande miljöeffekter av ny kolteknik.
Syntetiska drivmedel
Den nu rullande icke spårbundna fordonsparken i vårt land är helt beroende av importerad olja eller importerade oljeprodukter. Det är därför enligt min uppfattning nödvändigt att vi kan skapa förutsättningar för att på lång sikt använda alternativa drivmedel inom transportsektorn.
Delprogrammet bör omfatta forskning och utveckling rörande produktion och distribution av syntetiska drivmedel ur inhemska råvaror. När det gäller behovet av motoranpassning och motorutveckling för an- vändning av syntetiska drivmedel vill jag hänvisa till vad jag anförde un— der programmet Energianvändning för transporter.
Jag har erfarit att de energiförsörjningsalternativ som ligger till grund för energikommissionens slutliga avvägningar innebär en icke obetydlig tillförsel — baserad till en början på importerade energiråvaror — av syntetiska drivmedel till transportsektorn redan omkring år 1990. För egen del anser jag det vara av stort energipolitiskt intresse att vi snarast vidtar åtgärder för att på lång sikt minska transportsektorns beroende av oljeimporten.
Även på kort sikt bör det enligt min uppfattning vara möjligt att vid- ta åtgärder för att vi redan under 1980-talet för vissa ändamål skall kunna utnyttja syntetiska drivmedel, inledningsvis baserade på importerade energiråvaror. Till grund för sådana åtgärder bör kunna läggas de resul- tat rörande främst användning av metanol i befintliga motortyper, som har framkommit av den verksamhet som Svensk Metanolutveckling AB har bedrivit under åren 1975—1978. Enligt min uppfattning bör det
Prop. 1977/78: 110 149
vara möjligt att successivt etablera marknader för syntetiska drivmedel inom vissa avgränsade områden.
Jag förutser att syntetiska drivmedel inledningsvis måste produceras med i huvudsak känd teknik. Jag räknar med att insatser härför knap- past kommer att erfordras inom energiforskningsprogrammet.
För att vi skall kunna nå det energipolitiska målet om ökad försörjnings- trygghet måste energianvändningen inom transportsektorn på längre sikt i stor utsträckning baseras på inhemska råvaror, i första hand biomassa och torv. De insatser jag har föreslagit under delprogrammet Inhemska bränslen avseende skörd, hantering och omvandling av inhemska ener- giråvaror bildar en grund härför. Transportsektoms extrema oljebero- ende motiverar härutöver forsknings- och utvecklingsinsatser specialin- riktade på produktion och distribution av syntetiska drivmedel. Målet för förevarande delprogram bör vara att stödja sådan forskning och ut- veckling som behövs som underlag för beslut om produktion av synte- tiska drivmedel baserade på inhemska råvaror.
Insatserna bör först avse jämförande systemanalyser över alternativa inhemska råvaror, produktionsmetoder, drivmedel samt distributions— och användningssätt. När en närmare inriktning av den framtida driv- medelsstrategin bedöms möjlig bör utvecklingsinsatser genomföras med sikte på lämplig teknik. Vad gäller teknik för framställning av syntetiska flytande drivmedel ur bl. a. biomassa och torv- hänför jag till förevaran- de delprogram de senare omvandlingsleden, främst från syntesgas ti-ll färdiga drivmedel. Insatserna bör i viss utsträckning omfatta även di- stributionsledet. Utvecklingsinsatser rörande de tidigare omvandlings- leden har jag i huvudsak fört till det nyss behandlade delprogrammet Inhemska bränslen.
Lättvattenreaktorer
Ett flertal typer av kämkraftreaktorer finns f. n. i drift i ett antal län- der. Den reaktortyp som dominerar marknaden är lättvattenreaktorn. Sex lättvattenreaktorer är f. n. tagna i drift i Sverige.
Till delprogrammet hänför jag lättvattenreaktorers säkerhet, upp- arbetning av utbränt bränsle och hantering av aktivt avfall, anrikning av kärnbränsle samt värmereaktorer. Vad beträffar andra reaktorsystem än lättvattenreaktorer återkommer jag under delprogrammet Avancerad energiteknik. I avvaktan på ställningstagande till de förslag som kom— mer att läggas fram av energikommissionen vill jag vad gäller delpro- grammet Lättvattenreaktorer nu beräkna medel endast för budgetåret 1978/79. Medel för budgetåren 1979/80 och 1980/81 får senare tas i an- språk av de medel som jag nu har beräknat som t.v. ofördelad reserv.
De nuvarande elproducerandc lättvattenreaktorsystemen är i sina grunddrag färdigutvecklade och kommersiellt tillgängliga utom när det gäller vissa delar av bränslecykeln. Jag ansluter mig till DFE:s prin—
11. Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr 110
Prop. 1977/78: 110 150
cipiella uppfattning att det statliga energiforskningsprogrammet inte bör innehålla utvecklingsinsatser för elproducerandc lättvattenreaktorer.
Tillsynsmyndigheterna, nämligen statens kärnkraftinspektion och sta- tens strålskyddsinstitut, ansvarar för den forskning som krävs som stöd för deras uppgifter i fråga om kärnkraftens säkerhetsfrågor och miljö- påverkan. Under innevarande treårsperiod har därutöver en omfattande verksamhet rörande lättvattenreaktorers säkerhet in- gått i energiforskningsprogrammet. Detta har bidragit till att öka kun- skapen om de säkerhetsproblem som är förknippade med utnyttjande av kärnenergin. Jag bedömer de insatser som har utförts som betydelse- fulla. Viss säkerhetsforskning utöver vad som erfordras för tillsynsmyn- digheternas arbete bör därför alltjämt "ingå i energiforskningsprogram- met. Målet för denna verksamhet bör vara att bedriva sådan forskning som kan leda till effektivare säkerhetssystem för nuvarande och framtida kärnkraftutnyttjande.
I fråga om Upparbetning och hantering av radio- aktivt avfall samt anriknin g har jag beräknat vissa medel för kompetensuppehållande verksamhet i avvaktan på förslag om mera permanent statlig organisation för kärnbränsleområdet.
Under innevarande treårsperiod har, delvis med stöd från energiforsk- ningsprogrammet, bedrivits ett svensk-finskt samarbete rörande v är— meproducerande lättvattenreaktorer. AB Atom- energi har i augusti 1977 överlämnat en sammanfattande lägesrapport, som ger vid handen goda utvecklingsmöjligheter för denna reaktortyp. Den skulle, under förutsättning att erforderliga säkerhetskrav kan upp— fyllas, bl. a. kunna bidra till att minska vårt oljeberoende. I avvaktan på ställningstagande till de förslag som kommer att läggas fram av energi— kommissionen finner jag inte anledning att inom ramen för energi— forskningsprogrammet föreslå insatser utöver den nu i huvudsak avslu- tade studien.
Hetvattenteknik m.m.
Till delprogrammet hänför jag dels distribution och lagring av het- cller varmvatten för uppvärmningsändamål, dels utnyttjande av geoter- misk energi.
Hetvatten är ett viktigt medel för distribution av värme för främst uppvärmning av bostäder och andra lokaler. F.n. är ca 40 000 småhus och 870 000 lägenheter i flerfamiljshus anslutna till fjärrvärme. Härtill kommer lokaler för industri, handel m.fl. ändamål motsvarande ca 440 000 lägenheter. Prognoser pekar på en fortsatt snabb utbyggnad av fjärrvärme. Detta är av betydelse såväl från energiförsörjningssynpunkt som från t. ex. luftvårdssynpunkt.
Spillvärme från processindustrier och värme från kraftvärmeverk distribueras också med hetvatten. Mot bakgrund härav har under inne—
Prop. 1977/78: 110 151
varande treårsperiod gjorts vissa forsknings— och utvecklingsinsatser inom energiforskningsprogrammet under rubriken Spillvärmeutnytt— jande. Dessutom har vissa insatser gjorts rörande förutsättningarna för att utnyttja geotermisk energi främst för uppvärmningsändamål.
DFE föreslår för den kommande treårsperioden forsknings— och ut- vecklingsinsatser som rör distribution och lagring av hetvatten inom dels programmet Energiproduktion, dels programmet Energianvändning för bebyggelse. Inom programmet Energiproduktion föreslår DFE ett sär— skilt delprogram, Fjärrspillvärme, innefattande dels fördjupade inven- teringar av spillvärmetillgångar och möjligheter att avsätta spillvärme för lokaluppvärmning, dels studier och praktiska försök avseende lång- distansöverföring av hetvatten, värmeuttag från kondenskraftverk och central dygns— och säsonglagring. Inom programmet Energianvändning för bebyggelse, delprogrammet Effektivare energianvändning, föreslår DFE som jag tidigare har nämnt stöd till systemstudier, komponentut- veckling och försök rörande dels ledningar och teknik för ledningslägg- ning inom de lokala delarna av fjärrvärmesystemen, dels lokal energi- lagring i samband med fjärrvärme. Vad gäller geotermisk energi föreslår DFE inom ett särskilt delprogram vissa studier samt utvärdering av resul- tat från provpumpning i befintliga borrhål.
I fråga om distribution och lagring av vatten för uppvärmningsändamål vill jag innan jag går in på behovet av forskning och utvecklingsarbetc erinra om vissa betydelsefulla förhållanden. Sta- tens industriverk har gjort omfattande inventeringar av energisparmöj- ligheter genom utnyttjande av industriell spillvärme för fjärrvärmeända- mål. Statliga bidrag har lämnats till spillvärmesamarbete mellan indu- strier och kommuner i ett antal fall. Vissa problem inom området är av den arten att de inte kan elimineras genom teknisk forskning och ut- veckling.
Det finns av olika anledningar skäl att räkna med att kommunerna vid sin planering i ökad utsträckning kommer att beakta energisparmöjlig- heter genom fjärrvärmeutbyggnad. Omfattande studier och utvecklings— arbetc rörande ledningsteknik m.m. bedrivs av bl. a. kraftindustri och utrustningstillverkare.
Tillgången på spillvärme från industriella processer kan väntas kom- ma att minska i takt med att energibesparande åtgärder genomförs. Genom höjda krav på värmeisolering reduceras successivt behovet av värmetillförsel till bostäder och andra lokaler.
Mot denna bakgrund bedömer jag att behovet av insatser inom energi- forskningsprogrammet avseende distribution och lagring av het- och varmvatten successivt har minskat. De insatser som är motiverade inom energiforskningsprogrammet har jag i huvudsak sammanfört i detta del— program. Målet för insatserna bör vara att ta fram underlag rörande möjligheterna att med ny teknik för distribution och lagring av vatten
Prop. 1977/78: 110 . 152
uppnå väsentliga energibesparingar vid främst uppvärmning av bebyg- gelse.
Jag bedömer att främst följande insatser är aktuella inom delprogram- met.
Vissa kompletterande studier bör göras i anslutning till industriverkets reguljära bedömningar av spillvärmetillgångar och avsättningsmöjligheter härför. Jag vill i sammanhanget också erinra om risken för konflikter mellan t. ex. regler om allmänförklaring av fjärrvärmeanlägg-ningar och ekonomiska bidrag till fjärrvärmeanslutning å ena sidan och skärpta krav på värmeisolering av nya byggnader å den andra. Bl. a. sådana förhållanden bör uppmärksammas vid bedömningen av den framtida ut— vecklingen inom området.
Studier bör vidare göras rörande bl. a. optimering under skilda förut- sättningar av olika system för produktion, distribution, lagring och ut- nyttjande av hetvatten för uppvärmning av bebyggelse. Särskilt bör där- vid uppmärksammas problem i samband med värmeuttag från kondens— kraftverk samt möjligheter till storskalig dygns- och säsonglagring för att utjämna tidsmässiga skillnader mellan produktion och utnyttjande av spillvärme.
Delprogrammet bör också rymma insatser rörande teknik för storska- lig värmelagring med vatten. Jag vill erinra om att jag tidigare, inom programmet Energianvändning för bebyggelse, har förordat insatser rörande värmelagring i samband med solvärmeutnyttjande.
Vad gäller g e o t e r mis k e n e r gi kan den på mycket lång sikt möjligen få betydelse som värmekälla för bebyggelseuppvärmning. Flera av remissinstanserna, häribland Svenska kraftverksföreningen, Centrala driftledningen och Ingenjörsvetenskapsakademien, ställer sig dock skep- tiska lill värdet av insatser inom området.
Jag räknar med insatser främst för att klargöra om förutsättningarna för utnyttjande av geotermisk energi är tillräckligt goda för att motivera fortsatt verksamhet inom energiforskningsprogrammet.
I första hand förutser jag därvid ett fullföljande av påbörjade prov- pumpningar i Vissa befintliga borrhål samt viss bevakning av den inter- nationella utvecklingen inom området.
Vindenergi
Delprogrammet omfattar insatser rörande främst större nätanslutna vindkraftaggregat. DFE bedömer att stora vindkraftaggregat, som kopplas in på elnätet, kan ge ett relativt stort bidrag till elproduktionen redan före sekelskif- tet. NE genomför f. n. en studie- och försöksfas som bl. a. innefattar ett tvåbladigt, horisontalaxlat försöksaggregat med ca 50 kW effekt, vilket har tagits i drift under år 1977. DFE föreslår att vindenergiprogrammet fortsätts med fullskaliga försöksanläggningar. DFE anger att målet bör vara att mot mitten av 1980-talet ha underlag för att ta ställning till en eventuell utbyggnad av vindkraften som en del av vår elförsörjning.
Vid remissbehandlingen har stora insatser inom området genomgåen— de tillstyrkts. Vissa remissinstanser, däribland Svenska kraftverksför-
Prop. 1977/78: 110 153
eningen och Centrala driftlcdningen, har dock anfört att det av DFE förordade programmet innebär en alltför snabb utvecklingstakt med risk för felsatsningar.
För egen del anser jag att vindkraften är en förnyelsebar energikälla som har möjlighet att förhållandevis snart och till rimliga kostnader ge bidrag till vår elförsörjning. Jag förordar en betydande ökning av forsk- nings- och utvecklingsinsatserna i förhållande till den nuvarande nivån.
Målet för delprogrammet bör vara att snarast möjligt och senast vid mitten av 1980-talet ge erforderligt underlag avseende kostnader och övriga förutsättningar för beslut rörande utnyttjande av vindkraften för elproduktion. Den utvecklingslinje som närmast är av intresse i sam— manhanget är större, fåbladiga aggregat.
Det är angeläget att den satsning som jag här föreslår koncentreras till den verksamhet som är nödvändig för att nå det angivna målet. Grundläggande systemstudier, kartläggning av vindförhållanden etc. har genomförts under den hittillsvarande programfasen. Under den kom— mande treårsperioden bör verksamheten inriktas främst på uppförande och utvärdering av minst två fullskaleaggregat samt därutöver om möjligt på förberedelser för ytterligare ett aggregat. Möjligheterna till konkur— rens mellan intresserade företag bör tillvaratas för att bl. a. få ett allsi- digt tekniskt och ekonomiskt underlag rörande olika konstruktioners egenskaper. Det är vidare enligt min uppfattning angeläget att möjlig— heterna till internationellt samarbete inom området tas till vara.
Beräkningen av medelsbehovet för förevarande delprogram är med nödvändighet osäker. Först vid en senare tidpunkt kan avgöras om yt- terligare medel erfordras. Jag vill hänvisa till vad jag tidigare har an— fört om särskilda medel för större försöksanläggningar inom energi- forskningsprogrammet.
Jag förutser inom delprogrammet också visst behov av bl. a. olika stu- dier rörande lokalisering, samverkan med det befintliga kraftsystemet, miljöeffekter etc.
NE har under innevarande treårsperiod genomfört vissa studier röran— de mindre, icke nätanslutna system. Jag har tidigare anfört att begränsade insatser avseende sådana system, med hänsyn till kopplingen till lokala energiförsörjningsbetingelser, bör kunna rymmas inom ramen för pro- grammet Energianvändning för bebyggelse, delprogrammet Solvärme- system och energilagring m. m. Inom förevarande delprogram bör emel— lertid även fortsättningsvis kunna rymmas vissa insatser rörande system— tekniska aspekter på införandet av sådana system.
Avancerad energiteknik
Till delprogrammet hänför jag insatser avseende vissa utvecklings- linjer av långsiktigt intresse för energiförsörjningen, vilka inte naturligt kan rymmas inom de tidigare behandlade delprogrammen.
Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till behov av insatser i
Prop. 1977/78: 110 154
huvudsak inom områdena energilagring, solenergi, vätgas, avancerad energiomvandling, akvatisk energi och avancerade reaktorsystem. Jag återkommer i det följande med förslag till insatser rörande Fusionscnergi.
Effektiva metoder för e n e r g i 1 a g r i n g är nödvändiga i ett flexi- bclt energiförsörjningssystem. Behovet av forsknings- och utvecklings- insatser inom området framhålls av flera remissinstanser. Jag vill erinra om att jag tidigare, inom programmet Energianvändning för bebyggelse, har föreslagit insatser rörande energilagring i direkt anslutning till sol- värmeutnyttjande. Likaså har jag föreslagit vissa insatser avseende ener- gilagring inom delprogrammet Hetvattenteknik. Framför allt sistnämnda insatser är av vikt redan på kort sikt. På längre sikt kan metoder för bl. a. kemisk energilagring få stor betydelse. Vissa insatser, främst i internatio- nellt samarbete, bör därför rymmas inom förevarande delprogram. Här- utöver ingår insatser rörande kemisk energilagring f. n. bland de projekt som stöds av naturvetenskapliga forskningsrådet med medel från anslaget Grundläggande forskning för energiområdet. Jag räknar med att dessa insatser kommer att fortsättas inom ramen för programmet Energirela- terad grundforskning, till vilket jag återkommer i det följande.
Den internationella utvecklingen inom bl. a. s 0 1 k r a f to m r ä d e t bör följas. Utnyttjande av solvärme för byggnadsuppvärmning har jag redan behandlat under programmet Energianvändning för bebyggelse.
V ä t g a 5 kan på lång sikt komma att få stor betydelse som energi- bärare inom främst transportområdet. Systemstudier och vissa grund— läggande insatser beträffande lagring av vätgas bör kunna rymmas inom delprogrammet.
Vadgäller avancerad energiomvandling börvissain- satser göras för bl.a. upprätthållande av svensk kompetens på bränsle- cellområdet.
I fråga om & k v a t i s k e n e r gi (främst vågkraft och saltgradient— energi) förutsätts insatserna ske i första hand genom deltagande i lämp- lig form i verksamhet som bedrivs utomlands. Särskilt bör därvid under- sökas möjligheterna att följa det norska arbetet inom vågenergiområdet.
Inom delprogrammet bör även rymmas insatser rörande a v a n e e r a- d e r e & k t o r s y 5 t e m och alternativa kärnbränslecykler främst i syfte att följa den internationella utvecklingen inom området som un- derlag bl. a. för Sveriges internationella engagemang i nedrustnings- och säkerhetsfrågor.
F usionsenergi
Fusionsenergin kan i ett mycket långt perspektiv komma att få stor betydelse för världens energiförsörjning. Fyra mycket omfattande ut- vecklingsprogram pågår — i Förenta staterna, Sovjettmioncn, Japan och inom den europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) —— med målet att utveckla en elproducerande fusionsreaktor. Detta mål torde enligt experter gå att uppnå tidigast omkring år 2000. Därifrån är emel- lertid steget långt till att fusionsenergin får nämnvärd betydelse för energiförsörjningen.
Riksdagen godkände år 1976 (prop. 1975/76: 86, NU 1975/76: 29, rskr 1975/762172) ett avtal om fusionsforskningssamarbete mellan Sverige
Prop. 1977/78: 110 155
och Euratom. Avtalet innebär att den svenska fusionsforskningen har an- slutits till Euratoms gemensamma program. Detta består för perioden 1976—1980 av dels ett antal nationella projekt i deltagarländerna, dels arbete med uppförande av en stor försöksanläggning, det s. k. JET- projektet.
DFE föreslår fortsatt svensk medverkan i Euratomsamarbetet, inkl. JET-projektet. lnga invändningar häremot har rests under remissbe- handlingen.
Sverige bör enligt min uppfattning såsom en avancerad industrination ta sin del av ansvaret för forskningen och utvecklingen inom området. Jag beräknar inom delprogrammet medel för fortsatt svensk medverkan i Euratomsamarbetet under den kommande treårsperioden samt för där- med sammanhängande svenska insatser. Jag har därvid tagit hänsyn till det stöd härför som preliminärt har beräknats för nästa budgetår under nionde huvudtitelns anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet (jfr prop. 1977/'78: 100 bil. 12 s. 532). Även för återstående del av den nu föreslagna programperioden räknar jag, efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, med att motsvarande stöd bör kunna utgå.
Uppskattningar av Sveriges kostnader för deltagande i Euratompro- grammet under hela den förestående treårsperioden kan f. n. bara göras med en betydande grad av osäkerhet. Jag anser emellertid att de belopp jag nu har beräknat bör uppfattas som en övre gräns för vad som kan ställas till förfogande under treårsperioden 1978/79—1980/81.
Resurser för forsknings— och utvecklingsinsatserna inom programmet Energiproduktion
De insatser jag nu har förordat kommer att ställa avsevärda krav på tillgång till forsknings— och utvecklingsresurser.
Med statligt stöd har tidigare byggts upp betydande resurser för energi- teknisk verksamhet inom AB Atomenergi. Jag anser det naturligt att nu i större utsträckning än vad som hittills har skett söka utnyttja dessa resurser för nya uppgifter. Bolaget bör kunna ta på sig betydande upp- gifter inom det nya energiforskningsprogrammet, särskilt i fråga om inhemska bränslen och syntetiska drivmedel och möjligen i fråga om kolteknik. Det ankommer på regeringen att lämna de föreskrifter som erfordras för att möjliggöra att Atomenergis resurser utnyttjas härvidlag.
Allmänna energisystemstudier m. m.
Programmet omfattar studier av hela energisystem från energiråvara ' till slutlig användning av energi med tonvikt på nationella energisystem och den internationella energimiljön. Sådana systemstudier som utgör ett naturligt led i verksamheten-inom de tidigare behandlade program- men har jag fört till resp. program. Jag kommer i det följande att för-
Prop. 1977/78: 110 156
orda att DFE t.v. skall fortsätta att vara samordningsorgan för energi- forskningsprogrammet. Inom förevarande program har jag beräknat medel också för de programövergripande samordningsuppgifter som t. v. föreslås ligga hos DFE.
Min medelsberäkning för programmet framgår av följande samman- ställning (milj. kr.).
1978/79 1978/79— 1980/81
beräknar föredraganden
Allmänna energisystemstudier m.m. 8 27 varav Allmänna energisystemstudier 4,5 15 Programsamordning m.m. . 3,5 12
De tidigare behandlade programmen rör främst olika tekniska möj- ligheter och problem vid förändring av vårt energisystem. Vi behöver emellertid också öka kunskaperna om energins roll i samhället och om hur tillförsel och användning av energi kan påverkas eller styras.
Allmänna energisystemstudier
Verksamheten har under innevarande treårsperiod koncentrerats till studier med ekonomisk inriktning, till stor del med karaktär av förstu- dier. DFE föreslår, bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna från den hit- tillsvarande projektverksamheten, en höjning av ambitionsnivån och en breddning av programmet. Detta har vunnit allmän anslutning bland re— missinstanserna. Även jag anser att en ökning av insatserna är befogad. Målen bör, i enlighet med vad DFE föreslår, vara att — ge ökad insikt i energiförsörjningens hela problemkomplex och i de konsekvenser som förändringar i energisystemct kan beräknas få för individer, samhälle och ekosystem, —— jämföra olika energisystem i sådana avseenden som måste beaktas vid avvägningar mellan systemen, och att -— ge underlag för övergripande värdering och prioritering av insatser vad gäller forskning och utveckling. Studier och utredningar med näraliggande syften bedrivs även vid sidan av Huvudprogram Energiforskning. Jag utgår från att en nära samordning och praktisk arbetsfördelning skall kunna uppnås mellan DFE och andra organ.
Verksamheten inom Allmänna energisystemstudier bör, i enlighet med de nu angivna målen, ha viss bredd. Bland de insatser som bör rymmas inom programmet vill jag särskilt framhålla studier avseende riskerna för och arten av internationella energiförsörjningskriser, hur de kan komma
Prop. 1977/78: 110 157
att beröra vårt land och hur icke önskvärda konsekvenser för samhället kan minskas.
Vidare bör bedrivas bl. a. strategistudier inriktade på alternativa energi- försörjningssystem och utvecklingsvägar samt olika möjligheter att bibe- hålla handlingsfrihet att välja mellan dem. Strategistudierna bör bedrivas utifrån ett brett ekonomiskt och samhällsorganisatoriskt perspektiv. I de framtidsinriktade studierna bör särskilt uppmärksammas styr— och stimu- lansmedel, som är av betydelse för att underlätta införandet av ny energi- teknik, samt olika institutionella förhållanden, teknisk och ekonomiskför- nyelsetakt samt tröghet och bindningar, som inverkar på möjligheterna att snabbt förändra energisystemct.
Även vissa studier med ekologisk inriktning samt insatser i anslutning till de energistudier som har genomförts i regi av sekretariatet för fram— tidsstudier bör kunna rymmas inom programmet.
Progranzsamordning m. m.
Jag räknar med att de uppgifter som enligt vad jag i det följande kommer att föreslå skall ligga hos DFE kommer att kräva en viss ökning av delegationens resurser. Jag har tagit hänsyn härtill vid min beräkning av medelsbehovet för förevarande program. Jag återkommer till DFE:s fortsatta uppgifter vid min behandling av organisationsfrågor.
Tekniska högskolornas energiarbetsgrupp (THE) bildades år 1974 för att främja samarbete om energiforskning vid de tekniska högskolorna och samverkan mellan berörda högskolor och programansvariga och fi- nansierande organ. Vid de tekniska fakulteterna har med medel huvud- sakligen från anslaget Energiforskning anställts särskilda energisekrete- rare för att bl. a. biträda härvidlag.
I budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78: 100 bil. 12 s. 495) föreslås att vissa medel för THE:s fortsatta verksamhet skall utgå från utbild- ningsdepartementets huvudtitel samt att THE i administrativt hänseende fortsättningsvis skall vara knutet till tekniska högskolan i Stockholm.
Jag anser att energisekreterarna på ett verksamt sätt bidrar till sam- ordning mellan energiforskningsprogrammet och annan verksamhet vid de tekniska fakulteterna. Jag finner det naturligt att fortsättningsvis hän- föra energisckrcterarnas uppgifter i den mån kostnaderna be'strids inom ramen för Huvudprogram Energiforskning till DFE:s samordningsfunk- tion och har därför beräknat vissa medel härför inom förevarande pro- gram.
Energirelaterad grundforskning
Stöd till grundläggande forskning för energiområdet har under inne- varande treårsperiod utanför energiforskningsprogrammet utgått från ett särskilt anslag, Grundläggande forskning för energiområdet. Stödet har kanaliserats via numera naturvetenskapliga forskningsrådet, STU och AB Atomenergi. Jag har tidigare föreslagit att den energirelaterade grund- forskningen tas upp som ett särskilt program inom Huvudprogram Energi- forskning.
Prop. 1977/78: 110 158
Min medelsberäkning för programmet framgår av följande samman- ställning (milj. kr.).
1978/79 1978/79—— 1980/81
beräknar föredraganden
Energirelaterad grundforskning ' 9 30
Programmet bör omfatta stöd till grundläggande forskning som be- döms betydelsefull för det framtida energisystemct men som ej stöds inom övriga program. I sammanhanget bör nämnas att viss grundläg- gande forskning ingår som en nödvändig del av övriga program. Jag vill särskilt framhålla att de av mig föreslagna insatserna inom delpro- grammet Fusionsenergi i stor utsträckning är av grundforskningskarak- tär.
DFE har föreslagit en ökning av stödet till energirelaterad grund— forskning och nämner ett antal forskningsområden under rubrikerna Material, Omvandling och lagring av energi, Natur och Hälsa. DFE anger att det är angeläget att insatserna inom programmet täcker ett brett forskningsfält och inte koncentreras till ett fåtal områden.
Remissinstanserna ställer sig genomgående positiva till DFE:s förslag. Bl. a. framhålls att kunskapsuppbyggande grundforskning behövs för att skapa en bred tekniskt—vetenskaplig kompetens inom området och utgö- ra en bas för mer målinriktad verksamhet.
Även jag anser det nödvändigt att en ökning av den målinriktade energiforskningen också följs av en ökning av den energirelaterade grundforskningen. Målet för insatserna inom förevarande program bör vara att stödja sådan grundforskning som har direkt anknytning till energiområdet, men som ej stöds inom ramen för övriga program. Min medelsberäkning innebär att insatserna ökar i takt med insatserna inom energiforskningsprogrammet som helhet. Det bör ankomma på rege— ringen att fördela medlen mellan berörda forskningsorgan.
Med huvudprogrammet sammanhängande insatser
Inom ramen för Huvudprogram Energiforskning beräknar jag, som jag tidigare har angivit, också medel för kostnader för dels visst'internatio- nellt kämenergisamarbete, dels visst internationellt samarbete i fråga om forskning och utveckling inom energiområdet som inte kan hänföras till energiforskningsprogrammets övriga delar.
Min medelsberäkning framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Prop. 1977/73: 110 159
1978/79 1978/79— 1980/81
beräknar föredraganden
Med huvudprogrammet sammanhängande insatser 7 23
Vad gäller internationellt kärnenergisamarbete beräknar jag medel för dels Sveriges kostnader för deltagande i verksamheten inom det in- ternationella atomenergiorganet (IAEA), dels nordiskt samarbete inom kärnenergiområdet, dels vissa rese- och konferenskostnader.
Vid bilaterala kontakter med vissa länder har framkommit önskemål om samarbete kring forskningsfrågor inom energiområdet som ligger utanför vad som ingår i det svenska energiforskningsprogrammet. För sådana ändamål beräknar jag här medel för vissa mindre insatser.
Sammanfattning
Av mig beräknade medel för forskning och utveckling m.m. inom energiområdet under budgetåren 1978/79—1980/81 framgår av följande tabell (milj. kr.).
1978/79 1978/79— . 1980/81
beräknar föredraganden
Huvudprogram Energiforskning
Energianvändning i industriella processer m.m. 22 86 (delprogrammen Allmänna studier, Trä, massa och papper, Järn och stål, Ovriga processer inom industrin, Jordbruk och trädgårdsnäring, Samhällets varuflöden) Energianvändning för transporter och samfärdsel 9,5 32 varav . Åtgärder i transportsystemet 2,5 8 Energianvändningi drivsystem 7 ' ' 24 Energianvändning för bebyggelse 46 155 varav - . Effektivare energianvändning 14 . 44 Värmepumpar 6 ' 21 Solvärmesystem och energilagring m.m. 10 35 Planering, styrfaktorer, statistik 3 11 Brukarkrav 2 10 Planering och uppföljning av forsknings- . - inriktat experimentbyggande 11 34 Energiproduktion 133 393 varav Inhemska bränslen 30 100 Kol 5 15
Prop. 1977/78: 110 . 160
1978/79 1978/79— 1980/81
beräknar föredraganden
Syntetiska drivmedel 7 22 Lättvattenreaktorer 14 141 Hetvattenteknik m.m. 7 22 Vindenergi 35 105 Avancerad energiteknik 15 50 Fusionscnergi 20 65 Allmänna energisystemstudier m.m. 8 27 varav _ Allmänna energisystemstudier 4,5 15 Programsamordning m.m. 3,5 12 Energirelaterad grundforskning 9 30 Reserv för senare fördelning 7,5 96 Summa för huvudprogrammet 235 819 Med huvudprogrammet sammanhängande- insatser Internationellt samarbete 7 23 Total beräknad ram 242 842 ! 1978/79
4.2.6 Organisation för H uvudprogram Energi forskning En ändamålsenlig organisation och ansvarsfördelning är av avgörande betydelse för att energiforskningsprogrammet skall bli effektivt genomfört och resultaten i överensstämmelse med energipolitiken i stort. En utgångs- punkt för den organisation som har gällt för energiforskningsprogrammet under innevarande treårsperiod har varit att ansvaret för planering och beställning av forsknings- och utvecklingsarbete inom de olika program- men skall vila på myndigheter som har dels kompetens rörande forskning, utveckling och innovationsarbete, dels överblick över behoven av energi- teknisk utveckling inom olika samhällssektorer. Jag anser'att denna ut— gångspunkt är av stor principiell betydelse för energiforskningsprogram- met och att den även i fortsättningen bör vara vägledande för organi- sationen för Huvudprogram Energiforskning. Jag ansluter mig också till den grundprincip för programstyrning som angavs i prop. 1975 : 30, nämligen att programansvaret å ena sidan och de utförande funktio- nerna å den andra skall vila på skilda organisationer. Mot denna bakgrund har ansvaret för planering och styrning av genom- förandet av energiforskningsprogrammet under innevarande treårsperiod varit fördelat på fem programansvariga organ, STU, TFD, BFR, NE och DFE. DFE har i en promemoria redovisat sina hittillsvarande erfarenheter och synpunkter rörande energiforskningsprogrammets organisation. DFE har därvid också framfört förslag till mindre ändringar av nuvarande
organisation.
Prop. 1977/78: 110 161
Erfarenheterna av programmet under den innevarande treårsperioden gäller huvudsakligen verksamhetens uppbyggnadsskede. Jag ansluter mig till DFE:s uppfattning att det hittills har saknats förutsätt-ningar för att göra en allsidig utvärdering av organisationen. En sådan utvärdering bör kunna äga rum under den kommande treårsperioden. Jag har för avsikt att inom kort inhämta regeringens bemyndigande att tillkalla en kom- mitté för att se över myndighetsorganisationen inom energiområdet. I anslutning till arbetet inom en sådan kommitté bör det vara möjligt att närmare utvärdera organisation, ansvarsfördelning m. m. för "energiforsk- ningsprogrammet mot bakgrund av vad jag nyss har framhållit om de krav som bör ställas på en sådan organisation.
Ett villkor för att stödet till forskning och utveckling inom energiom— rådet skall bli effektivt är att det utformas med beaktande av de speci- fika förhållandena såväl inom olika energianvändningssektorer som in- om energiproduktionssektorn. De nu programansvariga organen har där- vidlag en betydande fackkompetcns. Det har vidare visat sig att STU:s breda tekniska kompetens och erfarenheter av att hantera innova— tionsinriktad verksamhet har varit av betydelse inte bara för de program för vilka STU har programansvar. Det är enligt min uppfattning av vikt att STU:s kompetens även i fortsättningen kan utnyttjas också inom så- dana delar av programmet där STU inte har programansvaret.
Under den gångna treårsperioden har etablerats ett löpande samråds— förfarande dels programorganen emellan, dels mellan programorganen och andra myndigheter. Jag anser detta vara betydelsefullt och räknar med att det kan bidra till en kontinuerlig anpassning till avnämarnas skiftande krav och till en smidig hantering av planerings- och samord- ningsproblem som uppstår efter hand.
Jag anser att endast vissa mindre justeringar av den hittills gällande organisationen för Huvudprogram Energiforskning nu bör vidtas.
Vad gäller programansvaret för E 11 e r g i a 11 v ä n d ni n g f ö r transporter och samfärdsel bör i enlighet med vad DFE har föreslagit TFD:s programansvar ändras till att omfatta endast de]- programmet Åtgärder i transportsystemet. STU bör ges självständigt programansvar för delprogrammet Energianvändning i drivsystem.
Vad gäller programmet Energianvändning för bebyg--' g e l s e kan konstateras att kompetensen rörande de speciella förhål— landena och utvecklingen inom bebyggelseområdet ligger hos BFR. An- svaret för den översiktliga planeringen av verksamheten inom program- met bör därför alltjämt ligga hos BFR. Rådet bör likaså svara för den konkreta planeringen av verksamheten vad avser dels huvuddelen av den egentliga forskningsverksamheten, dels planering och uppföljning av experimentbyggande. ' '
Erfarenheterna under den gångna treårsperioden har som jag nyss har framhållit bekräftat STU:s kompetens beträffande industriellt utvecklings—
Prop. 1977/78: 110 162
arbete och innovationsinriktad verksamhet, patentfrågor och förmedlings- verksamhet liksom STU:s kompetens inom ett brett tekniskt område. STU bör därför ges ansvar för den konkreta planeringen rörande industriellt utvecklingsarbetc och innovationsinriktade projekt avseende utrustning för energianvändning inom bebyggelseområdet.
Erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten inom energi- forskningsprogrammet visar vidare att en mängd s a m 0 r d 11 in g 5 — u p p g i f te r, som av olika skäl inte bör utföras inom regeringskansliet, lämpligen bör åvila ett från de programansvariga myndigheterna friståen- de organ. Dessa samordningsuppgifter bör liksom hittills t. v. åvila DFE. DFE bör t. v. bibehålla sin ställning som kommitté.
Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om ändra- de direktiv för DFE. I samband därmed bör ökad vikt fästas vid upp- följningen och utvärderingen av verksamheten inom huvudprogrammet, vid samordningen med det internationella energiforskningsarbetet och vid information om verksamhet och uppnådda resultat inom energi— forskningsprogrammet.
DFE framhåller att en ökad samordning av den e n e r g i r e 1 a t e - r a d e g r u n d f o r s k n i n g e n är önskvärd. Detta gäller dels samord- ningen med den övriga verksamheten inom Huvudprogram Energiforsk— ning, dels samordningen med forskning utanför energiforskningsprogram- met. Vissa uppgifter av denna art vilar på den nyligen inrättade forsk- ningsrådsnämnden.
Jag bedömer det inte som lämpligt att nu lägga ett samlat formellt programansvar på något visst organ. Samordningen får i stället i hu- vudsak ske genom informationsutbyte och löpande samråd mellan be- rörda organ etc. DFE:s uppföljningsuppgifter bör vidgas till att gälla även den energirelaterade grundforskningen.
Vad jag nu har angivit innebär att programansvaret i huvudsak kommer att fördelas på följande sätt:
Program Programansvarigt organ
Energianvändning i industriella processer m. m. STU Energianvändning för transporter och samfärdsel TFD/STU Energianvändning för bebyggelse BFR Energiproduktion NE Allmänna energisystemstudier DFE
Det ankommer på regeringen att besluta i de organisationsfrägor som jag nu har behandlat.
Prop. 1977/78: 110 163
4.3 Verksamheten vid AB Atomenergi
4.3.1 Inledning
AB Atomenergi bildades år 1947 med uppgift att handha det mål- bundna forsknings— och utvecklingsarbetet inom atomenergiområdet. Den tekniska utvecklingen och därav föranledda strukturella föränd— ringar inom den svenska kämenergiverksamheten har medfört att efter— frågan på bolagets tjänster successivt har ändrat karaktär. Som exem- pel härpå vill jag nämna bildandet av AB Asea-Atom år 1969, Svensk kärnbränsleförsörjning AB är 1972 och omorganisationer på myndig- hetssidan, främst genom bildandet av nämnden för energiproduktions- forskning, år 1975. Med ingången av år 1976 övertog också statens kärn- kraftinspektion huvuddelen av ansvaret för den verksamhet som under åren 1973—1975 styrdes av delegationen för forskning rörande kärn- kraftens säkerhets— och miljöfrågor, Kärnsäkforsk.
Vid utgången av år 1979 utlöper det konsortialavtal mellan staten och ASEA enligt vilket staten åtar sig att bl.a. verka för att forsknings- och utvecklingsresurserna hos AB Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet.
Mot bl. a. denna bakgrund bemyndigade regeringen hösten 1975 che- fen för industridepartementet att tillkalla sakkunniga, Studsviksutred- ningen (I 1975: 05), för att utreda Atomenergis framtida verksamhet
Studsviksutredningens arbete avslutades i början av år 1977. De sak- kunniga redovisade visst underlag men det avsedda utredningsarbetet hade inte kunnat fullföljas. Inom AB Atomenergi har därefter tagits fram förslag till plan för bolagets verksamhet budgetåren 1978/79— 1980/81. I anslutning härtill har särskilt belysts vissa frågor om dels energiteknisk försöksverksamhet, dels driften av R2—r-eaktorn, dels han- teringen av radioaktivt material i Studsvik. Atomenergi har också redo- visat visst material vad gäller överläggningar med kraftproducenterna om tillgången till kärntekniska basresurser i Studsvik.
4.3.2 Bolagets verksamhet m. m.
Jag redovisade vid min anmälan till prop. 1976/77: 100 (bil. 17 s. 290) min bedömning av vad som borde vara huvudinriktningen för bolagets verksamhet. Jag angav därvid bl.a. att jag förutsåg en förskjutning av bolagets arbete från det kärntekniska området till energiområdet i öv- rigt.
Jag anser tiden nu vara mogen att ange en delvis ny inriktning för bo- lagets verksamhet för att markera att dess roll har vidgats utöver det kärntekniska området.
AB Atomenergis verksamhet bör i framtiden bedrivas inom följande områden:
—— Kämenergi och kärnteknisk serviceverksamhet
Prop. 1977/78: 110 164
—— Bränsle- och Värmeteknik — Långsiktig forskning m. m.
Därutöver bör bolaget kunna ta på sig uppgifter som ägare och för— valtare av sådana energitekniska försöksanläggningar som bör uppföras som ett led i det svenska energiforskningsprogrammet men som av olika skäl inte lämpligen kan ägas eller förvaltas av annan organisation (jfr s. 118).
För de båda första verksamhetsområdena anser jag att bolagets uppgift bör vara att på uppdrag av myndigheter, företag eller orga- nisationer bedriva forsknings— och utvecklingsarbetc, konsultverksamhet samt därmed sammanhängande verksamhet inom det kärntekniska om- rådet resp. inom området Bränsle- och Värmeteknik. Bolaget bör vidare i mån av efterfrågan kunna åta sig kärnteknisk serviceverksamhet och be- driva viss kommersiell verksamhet med anknytning till bolagets huvud- uppgifter.
Till det kärntekniska vcrksamhetsområdet hänför jag all den verk- samhet som har anknytning till det svenska lättvattenreaktorprogram- met liksom all annan rent kärnteknisk verksamhet.
Det förslag till nytt energiforskningsprogram som jag nyss har redo- visat kommer, som jag redan har framhållit, att ställa betydande krav på tillgång till forsknings- och utvecklingsresurser. AB Atomenergi är nu statens största samlade resurs för energitekniskt utvecklingsarbete. Det finns därför särskild anledning att överväga i vilken utsträckning bola- gets resurser och kompetens kan tas i anspråk härvidlag.
Jag anser att AB Atomenergi bör utnyttjas främst för omfattande och krävande uppgifter där bolagets mångsidiga kompetens, resur- ser oeh erfarenhet har stor betydelse. Som jag tidigare har angivit anser jag att detta kan bli aktuellt särskilt i fråga om inhemska bränslen, syn- tetiska drivmedel och möjligen i fråga om kolteknik. Denna verksamhet kan naturligen föras till området Bränsle— och Värmeteknik.
Till området hänför jag också huvuddelen av den nuvarande energi- tekniska verksamheten i Studsvik, värme- och strömningsteknik samt kemi- och materialteknik. En utökad icke kärnteknisk verksamhet bör i största möjliga utsträckning ta i anspråk sådana resurser inom bolaget som kan komma att frigöras inom andra verksamhetsområden.
Verksamheten inom området Långsiktig forskning m. m. bör syfta till att dels bygga upp eller vidmakthålla viss kompetens av långsiktigt in- tresse inom bolagets verksamhetsfält, dels tillgodose särskilda önskemål hos statsmakterna och myndigheter eller andra om tillgång till forsk- ningsresurser m. m. Till området hänför jag bl. a. fusionsforskning samt biblioteket i Studisvik.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har på regeringens upp- drag låtit utreda frågan om fortsatt huvudmannaskap för biblioteket i Studsvik. Mot bakgrund av bl. a. pågående utredningsarbete inom bib-
Prop. 1977/78: 110 165
lioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (U 1975: 06, BlDOK) och SINFDOK-utredningen (I 1975: 04) har UHÄ emellertid förordat att frågan om Studsviksbibliotekets ställning prövas i samband med för- slag från dessa kommittéer.
De två utredningarna har hösten 1977 redovisat sitt arbete i ett ge- mensamt bctänkande (SOU 1977: 71) Vetenskaplig och teknisk infor- mationsförsörjnin g. I betänkandet lägger utredningarna fram förslag om bl.a. samordning av informationsförsörjningen för olika sektorer och om ett system med s. k. ansvarsbibliotek för särskilda ämnesområden.
Chefen för utbildningsdepartementet har i prop. 1977/78: 100 (bil. 12 s. 509) anmält att han avser att föreslå regeringen att proposition före- läggs riksdagen med de principiella förslag som kan föranledas av BIDOK:S och SlNFDOK-utredningens gemensamma betänkande. Med anledning härav är jag f.n. inte beredd att föreslå någon förändring av bibliotekets i Studsvik ställning. Jag har i denna fråga samrått med che- fen för utbildningsdepartementet.
4.3.3 Vissa andra frågor Bolagets vidgade verksamhetsfält behöver markeras i lämplig form. Jag har inhämtat att bl. a. en ändring av bolagets namn kommer att aktualiseras.
För vissa delar av bolagets verksamhet kan det bli aktuellt att välja annan lokalisering än Studsvik.
När särskilda Skäl föreligger bör bolaget kunna äga aktier i utvecklings- bolag eller annat bolag med anknytning till verksamhetsområdet.
4.3.4 Anslagsfrågor
Jag anser det angeläget att Atomenergi även vad gäller statsanslagets storlek nu ges mer preciserade planeringsförutsättningar.
Med utgångspunkt i den indelning av bolagets verksamhetsfält som jag nyss har redovisat har jag beräknat behovet av statsanslag till bolaget- under treårsperioden 1978/79—1980/81 enligt följande sammanställ— ning (milj. kr.)
1978/79 1978/79— 1980/81
beräknar föredraganden
Kärnteknisk verksamhet 26,3 78 Bränsle- och Värmeteknik 2,5 6 Långsiktig forskning m.m. 5 17 Förvaltning av anläggningar m.m. 12,2 39
46 140
Vad gäller den kärntekniska verksamheten beräknar jag medel främst för drift av R2.-reaktorn. Vidare beräknar jag medel
Prop. 1977/78: 110 166
för bidrag till driften av aktiva centrallaboratoriet och till kostnader för annan radioaktiv hantering i Studsvik. Jag beräknar också vissa medel för utomstående forskargruppers utnyttjande av Studsviks facili- teter samt för vissa bestrålningskostnader för Kabi-Diagnostica. Huvud— delen av verksamheten inom detta område är f.n. inriktad på att till- godose kärnkraftföretagens och myndigheters behov av forskningr- och utvecklingstjänster. Uppdrag av betydande omfattning kan förväntas från bl. a. statens kärnkraftin-spektion men också från statens strål- skyddsinstitut, programrådet för radioaktivt avfall och nämnden för energiproduktionsforskning. Jag räknar också med att bolaget kommer att fortsätta överläggningarna med främst kraftproducenterna om er- sättning för tillgången till vissa kärntekniska basresurser i Studsvik.
AB Atomenergi har i sin treårsplanering lämnat vissa uppgifter om kostnaderna för driften av RZ-reaktorn under olika driftformer m.m. Jag räknar med att frågan om en eventuell avveckling av statsanslaget till driften av R2-reaktorn skall kunna behandlas i en departementsprome- moria som kommer att bli föremål för sedvanlig remissbehandling. Frå- gan om verksamheten vid R2-reaktorn får därefter prövas närmare.
För bränsle— och Värmeteknik beräknar jag vissa medel för att täcka initial- och omställningskostnader i verksamheten. Jag ut- går i övrigt från att bolagets arbete inom området till stor del kommer att finansieras med energiforskningsmedel.
För långsiktig forskning m. m. beräknar jag bidrag till driften av biblioteket och till forskningsverksamheten inom bolaget. Jag förutsätter emellertid att forskningsverksamheten till betydande del skall kunna finansieras med medel från energiforskningsprogrammet och ge- nom anslag från forskningsråd m. in. Jag vill i sammanhanget erinra om den forskningsenhet under naturvetenskapliga forskningsrådets huvud- mannaskap som också finns i Studsvik och som delvis replierar på resurser inom AB Atomenergi. Denna verksamhet finansieras helt av naturveten- skapliga forskningsrådet.
För förvaltning av anläggningar m.m. beräknar jag medel dels för underhåll och viss upprustning av befintliga anläggningar i Studsvik, del-s t.v. som bidrag till kostnaderna för »personaltransporter.
[ prop. 1975/76:109 behandlades ingående (s. 14) frågan om bola- gets kapitalkostnader m.m. Jag finner inte anledning att frångå de rikt- linjer som därvid gavs. För samtliga verksamhetsområden förutser jag således att staten liksom hititills i huvudsak måste avstå från att få täck- ning för kapitalkostnader hänförliga till äldre investeringar. För tillkom- mande investeringar bör kapitalkostnaderna täckas av intäkterna från verksamheten.
4.3.5 Kollektiv energiteknisk forskning och utveckling vid AB Atomenergi AB Atomenergis verksamhet till stöd för svensk kämkraftindustri ba- seras på det av riksdagen godkända konsortialavtalet mellan staten och
i'rop. 1977/78: 110 167
ASEA (prop. 1968:169, SU 1968: 199, rskr 1968: 408). Avtalet gäller in- till utgången av år 1979. Stödet har fr.o.m. budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 292, NU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 206) formen av ett särskilt anslag för sådant energitekniskt forsknings- och utveck- lingsarbetc varom överenskommelse träffas mellan AB Atomenergi å ena .sidan och kraftföretagen och den tillverkande industrin å den andra och där de sistnämnda är beredda att bidra med halva kostnaden för det vid AB Atomenergi utförda arbetet. För budgetåret 1977/78 har för ända- målet anvisats anslag till kollektiv energiteknisk forskning och utveckling 'vid AB Atomenergi med 15 milj. kr.
Erfarenheten har visat att förbrukningen av medel från anslaget un— der budgetåret 1977/78 har överskattats. För tiden den 1 juli 1978—den 31 december 1979 beräknar jag medelsbehovet till 18 milj. kr. För tiden därefter är jag inte beredd att nu beräkna medel för ifrågavarande ända- mål. För budgetåret 1978/79 beräknar jag 12 milj. kr.
Med de anslag jag har förordat i detta och tidigare avsnitt räknar jag med att Atomenergis verksamhet inte skall komma att uppvisa un- derskott eller överskott av någon betydelse.
5. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering- en föreslår riksdagen att
godkänna de riktlinjer för 1. inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet som jag har förordat,
2. ändrad inriktning av verksamheten vid Aktiebolaget Atom- energi som jag har förordat.
=6 Anslagsfrågor för budgetåret 1978 / 79
DRIFTBUDGETEN F jortande huvudtiteln
F. TEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING F 13. Energiforskning
1976/77 Utgiftll 104 945 402 Reservation 57 081 988 1977/78 Anslag1 127 429 0002 1978/79 Förslag 238 500 000
1 Anslagen Energiforskning och Grundläggande forskning för energiom- rådet 2 Varav på tilläggsbudget I 7 000 000 kr.
Som har framgått av min tidigare redogörelse har jag för Huvudpro- gram Energiforskning och vissa därmed sammanhängande insatser be—
Prop. 1977/78: 110 168
räknat en total ram av 842 milj. kr. under treårsperioden 1978/79— 1980/81. För nästa budgetår har jag för dessa ändamål beräknat 242 milj. kr. (jfr 4.2.5 Sammanfattning).
Av den beräknade totala medelsramen för nästa budgetår bör 238,5 milj. kr. tas upp under förevarande anslag. Vidare avses 3,5 milj. kr. ut- gå från fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m.m., för att täcka kostnaderna för delegationens för energiforskning uppgifter för samord- ning m. m. av huvudprogrammet.
Behållningen vid utgången av budgetåret 1977/ 78 på anslaget Grund- läggande forskning för energiområdet bör tillföras detta anslag.
De programansvariga organen har för sin planering och organisation av insatserna behov av att kunna göra fleråriga åtaganden. Jag beräknar behovet härför under budgetåret 1978/79, inkl. löpande beslut, till 200 milj. kr. för åtaganden avseende vart och ett av budgetåren 1979/80— 1981/82. Lämnas bemyndigande ankommer det på regeringen att med- dela de närmare föreskrifter som erfordras.
Det ankommer vidare på regeringen att i anslutning till de riktlinjer och på det sätt jag tidigare har angivit besluta om fördelning av medel mellan olika program och delprogram.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79, i enlighet med vad jag har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energi- området som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 200 000 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1979/ 80—1981 / 82,
2. till Energiforskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reserva— tionsanslag av 238 500 000 kr.
F 14. Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi
1976/77 Utgift1 56 609 097 1977/78 Anslag 44 750 000 1978/79 Förslag 46 000 000
1 Anslagen Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kämkraftindustri, Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet och Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag.
Som har framgått av min tidigare redogörelse har jag för direkta bi- drag till verksamheten vid AB Atomenergi under treårsperioden 1978/ 79—1980/81 beräknat en total ram av 140 milj. kr. Härav bör för bud- getåret 1978/79 utgå 46 milj. kr. enligt följande sammanställning (milj. kr.).
Prop. 1977/78: 110 169
1978/79 beräknar föredraganden Kärnteknisk verksamhet 26.3 Bränsle- och Värmeteknik 2,5 Långsiktig forskning rn. m. 5 Förvaltning av anläggningar m. m. 12,2 46
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 46 000 000 kr.
F 15. Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi
1977/78 Anslag 15 000 000 1978/79 Förslag 12 000 000
Som har framgått av min tidigare redogörelse bör för kollektiv ener- giteknisk forskning och utveckling vid AB Atomenergi för budgetåret 1978/79 utgå ett anslag av 12 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsan- slag av 12 000 000 kr.
7. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop.
1977/78: 110
Innehållsförteekning
Propositionen
Propositionens huvudsakliga innehåll ........................
1 Inledning ..............................................
2 Forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet . . 2.1
2.2
2.3 2.4
2.5 2.6
Den hittillsvarande verksamheten ...................... 2.1.1 Energianvändning i industriella processer m.m-. .. 2.1.2 Energianvändning för transporter och samfärdsel .. 2.1.3 Energianvändning för lokalkomfort .............. 2.1.4 Återvinning av energi i varor m.m. .............. 2.1 .5 Energiproduktion .............................. 2.1.6 Allmänna energisystemstudier 2.1.7 Övrig verksamhet 2.1.8 Sammanfattning .............................. Förslag till program för treårsperioden 1978/79—1980/81 2.2.1 Inledning .................................... 2.2.2 Utgångspunkter för förslaget .................... 2.2.3 Huvudprogrammets avgränsning mot annan verksam-
het ........................................... 2.2.4 Resurser för forskning och utveckling ............ 2.2.5 Programförslagets inriktning och avvägning, program—
periodens längd m.m. ' 2.2.6 Energianvändning i industriella processer m.m. 2.2.7 Energianvändning för transporter och samfärdsel .. 2.2.8 Energianvändning för bebyggelse ................ 2.2.9 Energiproduktion .............................. 2.2.10 Allmänna energisystemstudier .................. 2.2.11 Energirelaterad grundforskning .................. 2.2.12 Sammanfattning av programförslaget ............ 2.2.13 Reservationer och särskilda yttranden ............ 2.2.14 Organisation för energiforskningsprogrammet . . .. Anslagsframställningar för budgetåret 1978/79 .......... Remissyttranden över förslaget till treårsprogram ........ 2.4.1 Allmänna synpunkter .......................... 2.4.2 Utgångspunkter för DFE:s förslag .............. 2.4.3 Huvudprogrammets avgränsning mot annan verksam- het .......................................... 2.4.4 Resurser för forskning och utveckling ............ 2.4.5 Programförslagets inriktning och avvägning, pro-
gramperiodens längd m.m. .................... 2.4.6 Energianvändning i industriella processer m.m. .. 2.4.7 Energianvändning för transporter och samfärdsel .. 2.4.8 Energianvändning för bebyggelse ................ 2.4.9 Energiproduktion .............................. 2.4.10 Allmänna energisystemstudier .................. 2.4.11 Energirelaterad grundforskning .................. 2.4.12 Behov av informationsåtgärder .................. 2.4.13 Organisationsfrågor .......................... Energiforskning i andra länder ........................ Internationellt samarbete
170
5 5 6 7 7 9 9 13 14 14 15 15 16
18 18
18 21 27 30 36 47 48 49 50 52 54 55 55 56
57 59
60 63 66 68 71 80 82 83 84 87 92
Prop. 1977/78: 110 171
3 Verksamheten vid AB Atomenergi ........................ 96 3.1 Inledning .......................................... 96 3.2 Treårsprogram för verksamheten i Studsvik .............. 98 3.2.1 Alternativ för verksamheten i Studsvik ............ 98 3.2.2 Treårsprogrammet ............................ 99 3.2.3 Energiteknisk försöksverksamhet i Studsvik ........ 103 3.2.4 Verksamheten vid R2-reaktorn .................. 104 3.2.5 Hantering av radioaktivt avfall i Studsvik .......... 106 3.3 Ekonomiskt resultat .................................. 110 3.4 Anslagsframställning ................................ 110 4 Föredraganden ........................................ 113 4.1 Inledning .......................................... 113 4.1.1 Den energipolitiska situationen .................. 113 4.1.2 översikt .................................... 114 4.2 Huvudprogram Energiforskning ........................ 116 4.2.1 Mål ........................................ 116 4.2.2 Allmänna riktlinjer m.m. ...................... 117 4.2.3 Avgränsningar ................................ 122 4.2.4 Programstruktur m.m. ........................ 124 4.2.5 Huvudprogram Energiforskning .................. 125 4.2.6 Organisation för Huvudprogram Energiforskning .. 160 4.3 Verksamheten vid AB Atomenergi .................... 163 4.3.1 Inledning .................................... 163 4.3.2 Bolagets verksamhet m. m. ...................... 163 4.3.3 Vissa andra frågor ............................ 165 4.3.4 Anslagsfrågor ................................ 165 4.3.5 Kollektiv energiteknisk forskning och utveckling vid
AB Atomenergi .............................. 166
5 Hemställan ............................................ 167 6 Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79 .................... 167 DRIFTBUDGETEN Fjortonde huvudtiteln ................ 167 F. Teknisk forskning och utveckling ...................... 167 F 13. Energiforskning ................................ 167
F 14. Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi 168 F 15. Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebola- get Atomenergi ................................ 169 7 Beslut ................................................ 169
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM [978
