Prop. 1980/81:67

om vissa frågor angående stålindustrin, m.m.

Prop. 1980/81: 67

Regeringens proposition 1980/81: 67

om vissa frågor angående stålindustrin, m. m.

beslutad den 23 december 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDlN NILS G. ÅSLING

Perspektivpfau

1 SSABs mål och planering

SSAB skall enligt förutsättningarna för bolagets bildande driva rörelse efter affärsmässiga och företagsekonomiska principer. Det innebär bl.a. att företaget skall uppnå en sådan konkurrenskraft och lönsamhet att det av egen kraft kan fortleva i framtiden.

SSABs mål är att på lönsamma villkor försörja svensk och övrig nordisk verkstads- och anläggningsindustri med handelsstål samt med komplette- rande produkter. Höga marknadsandelar på denna marknad skall eftersträ- vas för produkter som tillverkas inom koncernen. SSAB skall även via hel- eller delägda handelsföretag marknadsföra produkter från andra svenska eller utländska ståltillvcrkare för att tillgodose kundernas krav på sorti- ment. kvalitet och leveranssäkerhet.

SSAB har bildats med statligt ekonomiskt stöd. Stödet är avsett att överbrygga den period av omstrukturering som krävs för att företaget skall nå egen bärkraft. Förändringar föratt nå en effektivare produktion innebär med nödvändighet ett minskat behov av arbetskraft. Arbetsstyrkan kom- mer att minskas samtidigt som produktionsvolymen bibehålls eller ökar.

En sådan strukturomvandling måste emellertid ske med tillbörlig hänsyn till de anställda. 1 konsortialavtalet mellan SSABs tre ägare regleras SSABs ansvar i detta hänseende. SSAB skall enligt avtalet "med iaktta- gande av det ansvar gentemot aktieägare. anställda och samhälle som enligt lag och god sed åvilar bolaget. bedriva nämnda rörelser efter affärs- mässiga och företagsekonomiska principer. ] detta ligger att i den mån statlig myndighet begär att bolaget skall utföra insatser av arbetsmarknads- politisk art parterna utgår från att särskild ersättning skall begäras härför”.

SSABs planering

SSAB arbetar efter olika planer som fastställs i koncernens styrelse. Planerna är rullande. dvs. de omprövas årligen i syfte att anpassa verksam- heten till förändringar i omvärlden och ändrade affärsförutsättningar.

] den kapitaltunga industrin krävs stadga och fasthet och verksamheten tål inte ständiga omprövningar. Planeringen för denna typ av industri fordrar i hög grad realism och förutseende.

[ samband med SSABs bildande antogs en perspektivplan — SSABs strukturplan SSAB-82 — som på 5—l0 års sikt anger de åtgärder som SSAB behöver genomföra för att nå lönsamhet. Planen innehåller mark-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1980/81: 67 40

nadsbedömningar. produktionsinriktning. investeringar samt andra för- ändringar i anläggningsstrukturen.

Strukturplanen utgör grunden för SSABs långsiktiga planering. Årligen sker en översyn av förutsättningarna för planen. Därvid kan förändringar i förhållande till den ursprungliga planen aktualiseras.

Enligt den för SSAB gällande arbetsordningen skall långtidsfrägor årli— gen behandlas i koncernstyrelsen vid sammanträde under våren. Årligen kan dock inte mera omfattande utredningar eller studier "göras.

Nästa totala översyn av perspektivplanen sker därför tidigast våren l982.

Yreårslnalgcr

! treårsbudgct preciseras SSABs åtgärder för perioden i ekonomiska termer. Budgeten baseras på de resurser som väntas stå till SSABs förfo- gande och en bedömning av yttre faktorer. t.ex. marknadsutvecklingen. Planen visar i vilken takt investeringar och motsvarande åtgärder bör och kan genomföras samt den effekt dessa åtgärder har på SSABs resultat. personalbehov. finansieringsbehov m.m.

Anslags- och ini'e.vrerings/nalgel

Det första året i SSABs 3-årsbudget utgör företagets årsbudget. Denna innehåller resultatbudget. investeringsbudget. personalbudget och likvidi- tets-budget.

Beslut om anslag för enskilda projekt fattas löpande under året av styrelsen eller inom divisionerna enligt givna regler.

.S'ärski/a'a ålgärdxprrlyra/n

Särskilda åtgärdsprogram. t.ex. driftsförändringar eller påskyndande av strukturförändringar, upprättas löpande om resultaten beräknas bli för- sämrade i förhållande till årsbudget eller 3—årsbudget p. g. a. konjunkturella eller andra faktorer.

2 Stålindustrins utveckling

Bakgrund

Under l950- och l960-talen hade västvärlden en kraftig ekonomisk till- växt. Höga industriinvesteringar och stora infrastrukturella satsningar medförde en stark och stigande efterfrågan på stål. De traditionella stållän- derna i Europa och USA byggde upp en stor stålkapacitet för att tillgodose denna efterfrågan.

Men också nya stålländer kom till. Låga fraktpriser p.g.a. billig olja gjorde det möjligt att bedriva stålindustri i länder utan egna råvaror i form av malm och kol. Japan är det mest framträdande exemplet. Under 1960-

• Sida 41
•  Original

Prop. 1980/81: 67 41

talet hade Japan en extremt kraftig industriell expansion. Då byggdes även landets stora moderna stålkapacitet. Stålproduktionen i Japan ökade med M")?- årligen under 1960-talet.

Japan fick därmed världens effektivaste och mest avancerade stålindu- stri. Till en början hade landet kostnadsfördelar genom låga arbetslöner. Råvarorna erhölls billigt från nya dagbrottsgruvor. ofta i låglöneländer. Utslagsgivande var emellertid attjapanerna helt gick in för storskaledrift i ståltillverkningen samtidigt som man höll en hög teknisk utvecklingsnivå. Till detta kan läggas en effektiv organisation samt högt kunnande och engagemang hos personalen — stålindustrin betraktades som en framtids- bransch och kunde därför lätt rekrytera de bästa teknikerna och ingenjö- rerna. Allt detta innebar att det japanska stålet ifråga om både kostnader och kvalitet fick en konkurrenskraft överlägsen både Europas och USAs.

Storskaledriften. som ursprungligen kom från USA. installerades visser- ligen även i de traditionella stålländerna, men dessa länder behöll även en stor del äldre och mindre effektiv kapacitet. Stålpriserna var goda under uppgångsåren och den äldre kapaciteten gav fortfarande överskott. Den ersattes alltså inte av nya högproduktiva anläggningar av japansk modell.

Samtidigt pågick expansionen av stålindustrin i öststaterna och utveck- lingsländerna. Öststaterna har nu blivit självförsörjande. Utveeklingslän- dernas expansion har bl.a. inneburit att tidigare stålimporterande länder har skaffat egen kapacitet. Dessa länders andel av västvärldens stålpro- duktion steg t. ex. från 292 l950 till R% l979.

Redan under l96l)-talet kunde en försvagning av branschens lönsamhet förmärkas i Västeuropa och USA. Realpriserna på stål hade börjat sjunka som en följd av det ökade utbudet. samtidigt som kostnaderna fortsatte att stiga. inte minst p.g.a. löneutvecklingen. Den japanska industrin började nu att exportera billigt stål. Även om kvantiteterna till att börja med inte var så stora betydde denna export att priserna på världsmarknaden pres- sades nedåt. Västvärldens industriella expansion och stålefterfrågan bör- jade också mattas av.

Denna utveckling kulminerade under l970-talet i en akut kris för väst- världens stålindustri. Under konjunkturnedgången l97l—72 började före- tagen redovisa stora förluster. Nedgången följdes tillfälligt av den spekula- tiva konjunkturtoppen l973—74. ] tron att denna uppgång skulle bli bestå- ende fortsatte många företag sin kapacitetsutbyggnad. När den djupa och långa nedgången inträffade l975—78 stod stålindustrin med än större över- kapaciteter. I den nedåtgående ekonomin försvårades rationaliseringarna. Branschens svåra förluster tvingade fram omfattande statliga åtgärder för att hålla stålindustrin vid liv.

Under överskådlig tid kan man inte förvänta någon egentlig minskning av stålkapaciteten. ] första hand läggs mindre och äldre anläggningar ned. Dessa är personalkrävande. men den kapacitet som faller bort kan lätt ersättas med marginella utbyggnader av befintliga verk. I detta samman-

• Sida 42
•  Original

P'rop. 1980/81: 67 42

hang kan påpekas att Sverige är ett mycket litet ståliand med mindre än 1% av världens stålproduktion.

3 Krispolitiken

Krisåtgärderna för stålindustrin i USA och Europa har klara protektio- nistiska inslag. I USA infördes en rad importrestriktioner. inledningsvis som kvantitativa importkvoter. 1978 infördes triggerprissystemet. dvs. en miniminivå för priserna på importerat stål. Åtgärderna har hittills inte nedbringat importen nämnvärt. Triggerpriserna upphörde 1980. Stålindu- strin i USA har istället aviserat dumpinganklagelser mot europeiska före- tag som exporterar stål till priser understigande tillverkningskostnaden.

EGs krisåtgärder enligt de s. k. Simonet- och Davignonplanerna syftade också till att skydda stålindustrin under en omvandlingsperiod. Åtgärderna inriktades på att hålla priserna uppe genom t. ex. minimipriser. leveransbe— gränsningar från företagen. importövervakning m.m. De enskilda EG- länderna har i flertalet fall nationella planer för omstrukturering av indu- strin. Genom statliga finansiella insatser ändrades ägarstrukturen radikalt i företagen. staten blev t.ex. största ägare i den franska och belgiska stålin- dustrin. Statliga ekonomiska stöd i enskilda former förekommer också rikligt. ibland i form av förlusttäckning.

Även den japanska industrin drabbades av de försämrade avsättnings- . möjligheterna. Företagen klarade sig dock utan svåra förluster. främst därför att en betydande kapacitet togs ur drift. Den avställda kapaciteten var vanligen mer modern än den kapacitet som bibehölls i Europa och USA.

Även om industrin skyddas av krisåtgärdcrna pågår en radikal struktur- omvandling. lnom EG minskade t.ex. antalet anställda mellan l974 och 1979 med 120000. dvs. ca 16%. Ytterligare minskningar i samma storleks- ordning kan väntas med nu planerade åtgärder.

4 Utvecklingstendensen

Mark/md

Inga tecken tyder på att marknadsutsikterna för den västeuropeiska och nordamerikanska stålindustrin kommer att ändras radikalt under över- skådlig tid. Den låga eller stagnerande tillväxten av ståleftenirågan i dessa länder kan väntas bestå. För att bryta trenden skulle det krävas en bety- dande ändring i de industriella förutsättningarna så att behov av nya stålkrävande industriinvcsteringar och stora nya infrastrukturella satsning- ar på nytt uppstår. t. ex. nya kraftverk. gasledningar och liknande.

Den västeuropeiska stålindustrin har idag en avsevärd export till utom—

• Sida 43
•  Original

Prop. 1980/81: 67 43

europeiska länder. Det är emellertid vanligt att nya industrialiserade länder bygger egen stålkapacitet av strategiska eller försörjningspolitiska skäl. Denna utveckling antas fortsätta och detta får alltså negativa konsekvenser för den västeuropeiska stålindustrins marknadsutrymme. Slutsatsen är att de västeuropeiska expansionsmöjligheterna är begränsade eller mycket osäkra. En fortsatt minskning av kapaciteten är nödvändig.

Råvaror och energi

Allmänt förväntas prisökningar på olja och annan energiråvara. Ökade energipriser kommer att medföra högre fraktkostnader och detta i sin tur kan innebära att det blir en fördel att lokalisera stålindustrin vid de tunga råvarukällorna — ett mönster som gällde innan de billiga frakterna gjorde det möjligt för länder av Japans typ att bli stålnationer. l konsekvens med detta skulle t.ex. Brasilien. Australien. Kina och vissa afrikanska länder bli de nya stora stålnationerna.

För Västeuropas del skulle främst malm- och kolgruveindustrin gynnas av högre fraktpriser. Även om de västeuropeiska gruvorna har högre brytningskostnader än de nya dagbrotten i Brasilien. Australien och Afrika skulle de högre kostnaderna kunna vägas upp av närhetsfördelarna. Stålin— dustrins situation skulle därmed bli tämligen oförändrad. men ett hot finns i att de länder som kan utnyttja billigare kol och malm blir framtida stora exportörer av stål till västeuropa. Kostnaderna för att frakta detta stål skulle alltså utgöra skyddet för den inhemska västeuropeiska industrin. Den europeiska stålindustrins kostnader för export till avlägsna marknader blir emellertid högre. En slutsats är därför att stålkapaciteten i Europa mer och mer måste anpassas till den inhemska förbrukningen. Eftersom det idag finns en nettoexport kan detta innebära ytterligare minskning av kapacitet och produktion.

Tekniska lm'är'Å'lingsrenrienwr inom .s'rälimlusrl'i/r

Under 1960- och 70-talcn har utvecklingen inom stålindustrin framför allt koncentrerats på att ta till vara de fördelar som föreligger i masspro- duktionen av stål i stor skala. Detta har lett till utomordentligt högproduk- tiva enheter inom såväl de metallurgiska som det bearbetningstekniska området. Mycket tyder nu på att tendensen att bygga allt större enheter för att därigenom uppnå produktivitetsfördelar kommer att brytas. Utveek- Iingcn synes nu gå efter två utvecklingslinjer: den ena att eliminera eller förenkla processer och aktiviteter: den andra att med olika åtgärder mins— ka energiförbrukningen.

lnom befintliga enheter förbättras därvid ytterligare produktivitet. utby- te och precision. ofta med hjälp av datastyrning. Utvecklingen leder dess- utom i allt högre grad till minskad energiförbrukning i olika stålprocesser och bearbetningssteg.

Utvecklingen av helt nya processteknikcr inom stålområdet är som regel

• Sida 44
•  Original

Prop. 1980/81: 67 44

mycket tidskrävande. Erfarenhetsmässigt är det beroende på komplexi- tetsgraden fråga om tidsperioder på 5—20 år från idé till färdig industriell anläggning. .

Under 1970-talet kom det egentligen inte fram några helt nya processer eller tekniker. På pilotstadiet befinner sig emellertid nu i olika forsknings- institutioner en del processer. av vilka några kan förväntas bli realiserade kommersiellt inom ett antal år. Energiproblematiken kommer sannolikt att skynda på utvecklingen av en del av dessa nya processer.

Sedan länge har man försökt få fram substitut till konventionell koks för beskickning av masugnar. 1 Japan har man nu kommit mycket långt på en metod att ur billiga icke koksande kol (ångkol) framställa koksbriketter som har likvärdiga egenskaper som normal masugnskoks. Tillverkningen sker via brikettering och destillation i tunnelugn. Förutom låga investe- ringskostnader ger metoden fördelar ur miljösynpunkt. Nuvarande koks— metoder ger som regel upphov till stora miljöproblem. Japanerna bedömer att tekniken är färdig för introduktion i fullstor skala om ca 5 år.

lnom smältreduktionsområdet är 3 olika processtyper under utveckling i Sverige; ELRED. PLASMASMELT och lNREl). Denna reduktionstek- nik. som kan vara färdigutvecklad om lt)— l5 år. innebär att koksning och sintring elimineras vid råjärnsframställningen samtidigt som ångkol kan användas.

Detta skulle kunna innebära en sänkning av tillverkningskostnaderna för råstål med ca 101-72. Tekniken kan bli aktuell att införa inom SSAB vid behov av ny tillverkningsutrustning antingen för ökad kapacitet eller som ersättning för föråldrad utrustning i form av koksverk. sinterverk och masugnar.

En ny stålgjutningsteknik som fn är under utveckling i Japan. kan bli aktuell att införa i industriell skala på 5— lt.) års sikt. Denna teknik innefat- tar horisontell stränggjutning och höghastighetsgjutning av slabs resp bil— lets/blooms. Dessa gjutmaskiner har en väsentligt lägre investeringskost- nad än dagens och i vissa fall väsentligt högre produktivitet. Längst har utvecklingen kommit av maskiner för horisontell billetsgjutning. än så länge dock för relativt enkla ståltyper.

En annan processteknik som på sikt skulle kunna eliminera SSABs skalproblem på valsverkssidan är den teknik som utvecklas i Japan. USA och Västeuropa för direktgjutning av band och träd. Kawasaki Steel ut- vecklar tex en metod för direktgjutning av bredband i 5 mm tjocklek som på sikt kan eliminera bredbandsvalsningen. Denna teknik kan tidigast vara driftsmässig om I()— l5 år. En sådan teknik skulle kunna falla väl in i tiden då SSABs bredbandsverk kan tänkas ha tjänat ut.

Mera näraliggande direktgjutningsteknik utvecklas för tillverkning av extremt tunna band i bredder tipp till 300 mm och tjocklek max 0.3 mm för användning i tex transformatorkärnor. Även tråd direktgjuts i laborato- rieskala fn med sikte på att genom gjutning direkt erhålla en mycket klen

• Sida 45
•  Original

Prop. l980/8] : 67 45

tråd för tex användning som cordtråd. Båda dessa metoder kan vara i produktion om 5— 10 år.

En direktgjutningsmetod som redan är färdigutvecklad av bla Nippon Steel är tillverkning av armeringsfibrer för betong. Dessa fibrer har en längd på l—5 cm och en diameter under i mm.

Ett alternativ till direktgjutning av band och träd kan på sikt vara tillverkning av band eller tråd direkt urjärnpulver. Järnpulvret kan därvid vara framställt genom direktreduktion av de ur höganrikningssynpunkt unika svenska sligerna från Malmberget och Grängesberg. Tekniken att tillverka band ur pulver finns redan utvecklad i pilotskala. Skulle en sådan teknik lyckas blir den utomordentligt energisnål. En teknik av detta slag torde inte kunna bli aktuell att införa förrän inom tidigast [0 år.

lnom bearbetningsområdet bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete som syftar till att få fram mera kompakta och billiga valsverksutrustningar. Sådant arbete bedrivs även i Sverige. Speciellt intressant är utvecklingen av små valsverk för nedvalsning utan mellanvärmning av grova. sträng- gjutna ämnen till klenare dimensioner.

Sammanfattningsvis kan konstateras att med hänsyn till den tidsrymd som det tar innan de helt nya tekniker som är på väg kan realiseras kommersiellt finns det ej någon anledning att tveka om riktigheten i de strukturinvesteringar som nu är under genomförande inom SSAB. Vid nästa utvecklingsfas inom koncernen kan däremot en del av de ovan angivna processerna komma till användning och därmed minska SSABs skalnackdelar samtidigt som konkurrensförmåga och lönsamhet kan höjas ytterligare.

5 Grunder för SSABs omstrukturering

Allmänt

lperspektivplanen från 1978. dvs. strukturplanen SSAB 82 samt i treårs- budgeten Plan 81 har tidigare angivits de åtgärder rörande marknad. inves- teringar och nedläggningar som är nödvändiga för att SSABs lönsamhet skall förbättras.

Som tidigare nämnts omprövas planerna årligen främst genom undersök- ning av om deras grundläggande förutsättningar har ändrats. Anpassning till nya förutsättningar blir då nödvändig. Nästa stora översyn av planen sker 1982.

Perspektivplanen för 1980—1987 grundas på de allmänna förändringar som skett i förutsättningarna sedan de tidigare planerna gjordes upp. men bygger även på förnyade utredningar om marknad och teknik. Bl.a. har SSAB genomfört en konkurrensanalys. dvs. en jämförelse mellan SSAB och effektiva europeiska konkurrenter. En teknisk-ekonomisk granskning av strukturplanens åtgärder har gjorts av japanska konsulter från Nippon

• Sida 46
•  Original

P'rop. 1980/81: 67 46

Steel. Dessutom har en särskild utredning om marknadsförutsättningar m.m. för ett nytt mediumvalsverk i Luleå genomförts.

Utredningarna visar att strukturplanen SSAB 82 i allt väsentligt skall ligga fast. Vissa modifieringar måste dock göras ifråga om några produkt- områden och projekt. i första hand när det gäller profiler. grovplåt. koks— verk och grtivor. Detta kommenteras i de följande avsnitten.

Förändringar genre/nor SSAB 82

Marknadsprognoserna gentemot SSAB 82 har nedjusterats något i för- hållande till tidigare. Fortfarande är prognoserna osäkra och bör betraktas med försiktighet. Det är väsentligt att marknadsutsikterna bedöms så realistiskt som möjligt. eftersom felbedömningar ger upphov till svåra revideringar av tidigare planer.

Nedjusteringen beror främst på att hittillsvarande prognoser inte kunnat infrias. Sedan SSAB 82 presenterades har SSAB ökat sitt ågarengagemang i grossistledet genom förvärv av 50 '? i Ahlsell Stålgrossisten och [00% i Tibnor. SSABs marknadsstrategi har dock inte ändrats genom dessa för- värv. För egentillverkade produkter skall höga lönsamma marknadsande- lar eftersträvas i Sverigc och övriga Norden. Export på lönsamma villkor bör även upprätthållas inom vissa produktområden. Grossisttöretagens roll är i likhet med tidigare att försörja svensk marknad med ett brett stålsortiment som på bästa sätt tillgodoser kundkraven. vare sig stålet tillverkas av SSAB eller andra svenska eller utländska producenter. Enga- gemanget i grossistledet innebär dock för SSABs produktdivisioner ett närmande till det slutliga förbrukarledet. och genom samarbete mellan SSABs produktionsled och grossisterna bör SSAB få bättre möjligheter att uppfylla kundernas krav på kvalitet och leveranssäkerhet. En anpassning av SSABs produktsortiment till ktmdkravcn och till mer rationella produk- tionsförhållanden blir också möjlig.

Resultatutvecklingen hittills och i övrigt ändrade förutsättningar har legat till grund för ett beslut om resurskoncentrz'ttion till områdena metal— lurgi och band och tunnplåt. Mer genomgripande satsningar på övriga områden bör anstå tills SSAB har uppnått en acceptabel resultatnivå. Genom satsning på de två nämnda områdena kan den största resultatför- bättringen uppnås.

! ståltillverkningen svarar det metallurgiska ledet för ca 7094. av tillverk- ningskostnaderna. Hela verksamheten är därför beroende av att detta led är effektivt. lnom SSAB är f. n. en stor del av totalförlusterna hänförliga till. metallurgin. Dessa förluster orsakas i sin helhet av ogynnsam anlägg- ningsstruktur och brister i materialllödet. Ett snabbt genomförande av strukturplanens åtgärder är därför av yttersta vikt. När det gäller kostna- derna för råvaror och energi har SSAB minst lika god position som europe- iska konkurrenter. Förutsättningarna att nå avsevärda förbättringar på den avgörande metallurgiska sektorn är därför oförändrat goda vid ett fullföl-

• Sida 47
•  Original

Prop. 1980/81: 67 47

jande av strukturplanen. Det måste understrykas att SSABs metallurgiska kapacitet även efter nedläggningen av Domnarvets malmmetallurgi över- stiger valsningskapaciteten. Lönsamhet inom metallurgin förutsätter där- för en fortsatt extern försäljning av stålämnen.

Satsningarna på band och tunnplåt motiveras av att det endast på detta område är möjligt för SSAB att väsentligt öka avsättningen på nårmarkna- den. Kapaciteten understiger f.n. den svenska förbrukningen. I övriga valsningsled finns svensk kapacitet som överstiger förbrukningen och all expansion kräver exportökningar. Sådana är vanskliga både av lönsam- hets- och marknadsskål.

Ett undantag är valstråd. där svensk import varit stor. SSAB har också expanderat inom detta produktområde.

Utredningarna ger vid handen att strukturplanens lösningar beträffande profiler och grovplåt inte är helt tillfredsställande. Tills vidare bör nuva- rande anläggningar brukas med små investeringar. Innan beslut om större satsningar kan fattas måste verksamhetens tt'irutsättningar och inriktning klarläggas bättre.

SSAB har av riksdagen beviljats medel enl. prop. 1978/79: 126 för tidi- gareläggningar av vissa investeringar m.m. baserat på generaldirektör Bertil Rehnbergs förslag från 1978-12-12. Förnyade utredningar har dock givit vid handen att vissa där angivna projekt ej bör realiseras.

Ett sådant projekt är sinterband i ()xelösund. som är kopplat till utveck- lingen inom SSABs grttvor och metallurgin i Oxelösund. Projekten Tu- beexpress i Luleå och datacentral i Grängesberg har visat sig vara ekono- ntiskt orealistiska. Dessa frågor behandlas ytterligare i de följande avsnit— ten om divisioner och dotterbolag.

Vid behandlingen av proposition 1978/79: 126 beslutade riksdagen att SSAB skulle få möjlighet att senarelägga nedläggningen av den malmbase- rade metallurgin i Borlänge till 1983. Några medel härför anvisades inte. SSABs styrelse har funnit att en snabb omstrukturering av metallurgin är så central för SSABs hela verksamhet att möjligheten till senareläggning av avvecklingen inte kan utnyttjas.

Beslutade åtgärdw'ji'ir rcxaltat/i'irbärrring I 980

SSABs resttltatutveckling och finansiella läge för 1980—1982 enligt en första bedömning i oktober 1979 visade. att en kraftig resultatförbättring krävdes för att SSAB under perioden skulle klara sig finansiellt och likvidi- tetsmässigt. Ett åtgärdsprogram beslutades därför av SSABs styrelse 1979. Den viktigaste delen i detta var avveckling av Domnarvets malmmetallttrgi per 1981-03-01 samt övergång till 1009?- stränggjutning i Luleå och Oxelö- sund. Befintliga götvalsverk avvecklas.

Personalavgången inom SSAB har inte skett i förväntad omfattning och av lönsamhetsskäl måste rationaliseringstaktcn ökas. Allmän rationalise- ring inom hela företaget pågår.

• Sida 48
•  Original

lProp. 1980/81: 67 48

Beslut har vidare fattats om att minska SSABs kapitalbindning i lager för att minska den finansiella bördan.

Genom avyttring eller i samverkan med andra företag har SSAB sökt lösningar på problemen i vissa mindre SSAB-enheter. dvs. Ljusne Kätting. Flexiform och Mineralprocesser.

1 det följande kommenteras marknadsutvecklingen samt redovisas pro- gram för strukturarbetet i divisioner och dotterbolag.

6 Marknaden

Utvecklingen av den svenska stålmarknaden karakteriseras av en kraf- tigt minskad efterfrågan under l97f)-talets andra hälft. Denna samman- hänger främst med varvskrisen men också med det allmänna konjunkturlä- get under åren l97b—78. Det kan vidare konstateras att importandelen ökat på bekostnad av svenskt material. På den svenska marknaden upp- gick SSABs andel till 34 % I979.

Till en viss del sammanhänger den ökade importandelen med att kapaci- teten i Sverige saknas eller är otillräcklig för vissa produkter. t.ex. band och tunnplåt. samt valstråd. ! övrigt synes de svenska verken haft svårig- heter att hävda sin position på den svenska marknaden. En stor del av produkterna har istället exporterats.

Grossisterna har traditionellt en mycket stark ställning på den svenska handelsstålsmarknaden. Av tillförseln sker ca 45 '?2- genom förmedling av grossister eller från deras lager. Övriga 55 ?? försäljs och levereras direkt från svensk eller utländsk tillverkare till kund. Även om importandclen ökat de senaste åren har grossisternas totala marknadsandel förhållit sig konstant.

l strukturplanen framhölls att ett framgångsrikt genomförande av SSA Bs omvandling förutsätter ett nära samarbete med grossisterna. Som ett led i denna utveckling bildade SSAB tillsammans med Ahlsell AB i slutet av I978 ett gemensamt bolag. SSAB Ahlsell Stålgrossisten. i vilket parterna äger 50 % vardera. Under l979 förvärvade SSAB vidare samtliga aktier i Tibnor AB. Tibnor AB är den största stålgrossisten pa den svenska marknaden med ett mycket brett sortiment. Med dessa båda åtgärder bedöms SSAB ha erhållit den kapacitet som erfordras i distributionsledet. Det är SSABs avsikt att de två stålgrossistföretagen även i fortsättningen skall drivas som självständiga bolag.

De marknadsbedömningar som genomfördes då SSABs strukturplan utarbetades låg. relativt nära men något under den s. k. handelsstålutred- ningens noll-alternativ. För fartygsmaterial och armeringsstålprodukter bedömdes dock marknadspotcntialen vara väsentligt lägre än i handelsstål- utredningen. Sedan strukturplanens marknadsplaner upprättades har drygt två år förflutit. Under denna tid har en viss återhämtning av stålkonsum—

• Sida 49
•  Original

Prop. 1980/81: 67 49

tionen ägt rum, men fortfarande ligger den totala efterfrågan under de värden som då förutsågs. I den nuvarande bedömningen av marknadspo- tentialen har hänsyn tagits till detta.

För flertalet produkter räknas nu med lägre marknadsvolymer än vad som förutsågs i SSAB 82. Omräknat till råstålsbehov för den interna ämnesförsörjningen innebär detta för 1982 ett behov av 2500 ktonjämfört med 2700 kton i SSAB 82. dvs en minskning med ca 792.

7 Divisioner och dotterbolag

Gruvor

[nom division Gruvor har de strukturförändringar som angavs i struktur- planen från l978 nu i stort sett genomförts. Gruvorna i Blötberget och Håksberg har lagts ned. Rättviks kalkverk såldes under l979. Betydande personalreduceringar och omplaceringar har genomförts.

Efter dessa förändringar omfattar SSABs gruvdivision anläggningarna i Grängesberg. Stråssa och Dannemora. Den sammanlagda produktionen på 2800 kton avsätts med 45 % till Oxelösund. 10% till svensk specialstålin- dustri och med 45 % på export.

De högre fraktpriserna har långsiktigt förbättrat konkurrensläget på europeisk marknad för de svenska gruvorna. Även de mellansvenska gruvorna är nu. trots höga brytningskostnader. konkurrenskraftiga på när- marknaden.

Exportförsäljningen är emellertid fortfarande olönsam. Ett långsiktigt problem är avsättningen av fosforrik malm. som framöver kommer att få minskad marknad i Europa.

Det största problemet för SSABs gruvor idag är den låga produktivite- ten.

Överlevnaden för gruvorna är helt beroende av möjligheterna till ratio- naliseringar. dvs bättre utnyttjande av gjorda investeringar i gruvor. verk och transporter.

Dannemoragruvan har ett gynnsamt läge vid Östersjön och har därmed förutsättningar att fortleva som exportgruva. Även malmsammansättning- en är gynnsam för detta ändamål. Ca 50 % av produktionen kan avsättas till svenska järnverk. Brytningskostnaderna är emellertid höga bl.a. p.g.a. gruvans geologi med många små malmkroppar. För att gruvan skall fort- leva krävs väsentliga produktivitetsökningar och på sikt investeringar för en rationell underjordsbrytning.

Grängesbergsgruvan är den största gruvan i Mellansverige. Nya under- sökningar om malmreserven har givit positiva resultat. Produktiviteten i Grängesgruvan är emellertid fortfarande mycket låg trots att förbättringar skett under senare år. Väsentliga förbättringar erfordras för att nå rimlig lönsamhet. För detta krävs bl.a. övergång till en annan brytningsmetod.

4 Riksdagen 1980.-"Xl. I sum/. Nr(>7

• Sida 50
•  Original

Prop. 1980/Sl: 67 50

Huvudparten av produktionen används som sinterslig. Genom sin fin- kornigltet är sligen mindre lämpad för detta ändamål. En betydande extern avsättning behövs också om gruvans produktion skall kunna upprätthållas vid en acceptabel nivå. Sligens sinteregcnskaper måste förbättras för att möjliggöra lönsam avsättning.

En framtidsprodukt för Grängesberg kan vara granulerad höganrikad slig. Fullskaleförsök med denna produkt planeras genomföras i Oxelösund samt i vissa utländska verk. Den framtida inriktningen för Grängesberg är till. stor del beroende av om dessa försök lyckas. Utvärdering av dessa försök planeras under 1981. Skulle försöken inte lyckas får beslut fattas om andra åtgärder.

Stråssas gruva avsätter huvuddelen av produktionen till svensk special- stålindustri. Malmreserverna i Stråssa beräknas räcka till längst 1990 med nuvarande brytningstakt. Gruvbrytningen i Stråssa är helt beroende av leveranser till specialstålindustrin. Om detta behov minskar måste inrikt- ningen för Stråssa omprövas. En möjlighet är då att minska brytningen under jord. men att utnyttja anriknings- och kulsinterverk för Gränges— bergsslig.

Undersökningar pågår f.n. över omfattningen av den sulfidmalmsmine- ralisering i Håkansboda. som liggeri anslutning till Stråssagruvan. Huruvi- da denna fyndighet är brytvärd kan ej avgöras förrän tidigast under l98l. då undersökningsarbetena beräknas vara avslutade.

I samband med den s. k. Rehnbergsutredningen rekommenderades byg- gandet av ett parallellsinterband i Oxelösund för att möjliggöra ökad an- vändning av Grängesbergsslig. Härvid förutsågs bl.a. utbyggnad av rå- järnsproduktionen i Oxelösund. Då en sådan produktionsökning ej längre bedöms erforderlig. finns ej längre tillräcklig behov av nytt sinterband. Ett annat skäl till att ett sinterband ej kan rekommenderas är att det skulle omöjliggöra en framtida tillverkning av kulsinter i Stråssa för leverans till Oxelösund.

En rad konkreta projekt för rationalisering av driften samt för bättre orientering mot marknaden pågår inom gruvdivisioncn. Vid sidan av dessa projekt följs utvecklingen kontinuerligt inom områden som kan bli fram- tidsprojekt för gruvorna. t. ex. järnsvamp. järnpulvcr. pellets för direktre- duktion. smältreduktion m.m.

Koksver/t

Divisionen har anläggningar i Oxelösund och Luleå. Oxelösundsverket togs i bruk på 1950-talet och har en årskapacitet på ca 400 kton torr avstybbad masugnskoks. Luleåverkct togs i drift |975. Motsvarande års— kapaeitet uppgår till ca 680 kton.

Råmaterial dvs. kol inköpes f.n. från en del öststater samt USA och Kanada. Kol finns att tillgå från ett flertal andra länder vid sidan av de ovan nämnda. Kol ärinte någon bristvara.

• Sida 51
•  Original

5]

Prop. 1980/81: 67

Divisionen skall i första hand tillverka masugnskoks för internt bruk samt därefter avsätta resterande kvantiteter och biprodukter på mest lött- samma sätt. Det interna behovet uppgår f.n. till ca ll00 kton/år. Detta behov förväntas bli bestående under l980-talet enligt nu föreliggande planer.

Divisionens framtida problem ligger i att ()xelösundsverkets anläggning- ar har en återstående livslängd av endast 6—8 år. Flera olika alternativ för att trygga koncernens framtida koksförsörjning diskuteras f. n.. däribland ombyggnad i Oxelösund eller tillbyggnad i Luleå liksom även en kombina- tion av dessa åtgärder.

För bedömning av vilket alternativ som bör väljas måste närmare utred- ningar genomföras. Det bör påpekas att en bedömning av SSABs bästa långsiktiga alternativ i koksfrågan kompliceras av hur utvecklingen av de tidigare nämnda direktreduktionsprocessernas resp. alternativa metoder för framställning av koks kommer att bli. Dock måste SSAB fatta beslut i koksverksfrågan innan vare sig smältreduktionsprocesserna eller ny koksningsteknik är färdigutvecklade. Från de fackliga organisationerna understryks att koksförsörjningsfrågan bör prövas l98l. vilket bl. a. skulle innebära en prövning av koksverksinvestering i Oxelösund.

Vid sidan av ovanstående strukturella investeringar föreligger under de ' närmaste åren behov av betydande miljöinvesteringar.

Metallurgi

Omstruktureringen enligt SSAB 82 innebär att den malmbaserade metal- lurgin koncentreras till Luleå och Oxelösund och den skrotbaserade till Domnarvet. I enlighet härmed lades tillverkningen av elekt'rostål ned i Luleå vid årsskiftet l978/79 och samtidigt avställdes sintringsverket i Lu- leå. [ Domnarvet upphörde tillverkningen av stål i OBM—konvertern i slutet av 1978. Nedtrappningen av driften i Domnarvets masugnar och kaldoverk har påbörjats och kommer att vara helt avslutad den 1 mars l98l. Nedläggningen sker något tidigare än vad som förut ansågs vara möjligt.

Den ena stränggjutningsmaskinen i Oxelösund byggdes om Linder [979 sa att den vid sidan av grovplåtämnen kan tillverka bandämnen för Domn- arvet. 1 Luleå pågår arbetena med den nya slabsmaskinen som beräknas kunna tas i bruk i slutet av l980. Under l978—79 påbörjades leveranser av slabs från Oxelösund till Domnarvet. samt fyrkantämnen från Luleå till Domnarvet. med gott resultat. [ Domnarvet pågår arbetet med modernise- ringen av ljusbågsugnarna.

Vid sidan av strukturplanen har beslut vidare fattats om att bygga om även den andra stränggjutningsmaskinen i Oxelösund. Härigenom kan götverket i Oxelösund läggas ned l98l. Eftersom götverken i Domnarvet och Luleå enligt tidigare beslut kommer att läggas ned kommer från våren

• Sida 52
•  Original

Prop. 1980/81: 67 52

l98l all stålämnesproduktion inom SSAB att stränggjutas. Ur kostnads— synpunkt är detta av stor betydelse.

Enligt de kostnadsanalyser sotn SSAB har kunnat göra synes SSAB jämfört med kontinentala stålverk redan idag ha förhi'tllandevis låga till- verkningskostnader exkl. kapital för LD-råstål i flytande form. Detta trots skalnackdelari masugnar och LD-verk. Orsaken till detta är att SSAB kan tillgodoräkna sig fördelarna av att ligga nära malmtillgängarna. Detta mot- verkas i Luleås fall av merkostnaden för frakter av ämnen och färdigpro— dukter till marknaden.

Omstruktureringen kan ej eliminera skalnackdelarna men kapacitetsut- nyttjandet kommer däremot att bli väsentligt högre.

Ämneskostnaderna är idag höga. Detta orsakas av en stor andel göt- giutna ämnen samt ett brett sortiment av stränggiutna ämnen. Struktur- planen innebär att götgjutna ämnen ersätts med stränggjutna ämnen samti- digt som sortimentet begränsas. Därjämte genomförs åtgärder för bättre driftsstabilitet och högre utbyten. Ett framgångsrikt genomförande av strukturplanen och åtgärdsprogrammet bedöms komma att ge SSAB äm- neskostnader som är likvärdiga med de bästa kontinentala verken.

När det gäller den skrotbaserade ståltillverkningen kommer anläggning- arna i Domnarvet att vara bland de mest moderna i Europa. Den tekniska konkurrenskraften blir därför hög efter omstruktureringen. Den ekonomis— ka konkurrenskraften blir helt beroende på priset av skrot och elenergi. Skulle SSAB påtvingats en konstlad fördelning av det inhemska skrotet äventyras emellertid den fortsatta driften.

De åtgärder som vidtas vid omstruktureringen betyder att råstålskapaci- teten minskar från 4.0 Mton/år 1977 till 3.I Mton/är efter år 1981. Dessa kapacitetstal torde kunna höjas väsentligt titan investeringar genom ökad effektivitet och årskontinuerlig drift. F.n ökning på upp emot 400 Kton/år torde vara möjlig att uppnå under gynnsamma förhållanden.

Det beslut som nu tagits i de olika produktdivisionerna innebär. under förutsättning att resp. divisions marknadsmäl kan uppnås. ett internt rå- stålsbehov av 2.3 Mton 198] och 2.7 Mton I984. En betydande råstålska- pacitet finns sålunda tillgänglig för externförsäljning under förutsättning att avgiutningskapacitet finns.

För att kunna uppnå ett högt kapacitetsutnyttjande i de metallurgiska enheterna är det därför angeläget att den fria kapacitet som finns tillgänglig sedan det interna behovet täckts varaktigt avsättes till externa kunder. Den installerade stränggjutningskapaciteten uppgår f.n. till 2000 Kton slabs. 600 Kton blooms och 250 Kton billets och är sålunda lägre än den installerade råstålskapaciteten. 3.1 Mton. Eftersom billetskapaciteten är en trång sektion skall åtgärder eftersträvas som ökar det interna bloomsbe- hovet på bekostnad av billetsbehovet. Ur marknadssynpunkt är billets också intressantare eftersom det här finns en varaktig marknad.

Med hänsyn till att det råder brist på stränggiutningskapacitet i förhål-

• Sida 53
•  Original

'.Il ';)

Prop. 1980/81: 67

lande till råstålskapacitet är en investering i en ny billetsmaskin i Luleå av intresse. En sådan investering bör endast komma till stånd om ett avtal om varaktig leverans av billets kan tecknas på en nårmarknad. I detta sam- manhang bör den snabba utvecklingen av hrn'isontella stränggjutningsma- skiner noga studeras.

Såvida någon väsentlig ökning av stålbehovet inte sker t.ex. genom ökning av externförsäljning av ämnen finns det inte något behov av ökad råstålskapacitet under 1980-talet. Investeringarna skall inriktas på kost- nadssänkande och produktoricnterade åtgärder. En viktig fråga är att finna en lönsam avvägning mellan kraven på enhetlighet i ämnesproduktionen och kundernas önskemål om ett stort och flexibelt ämnesprogram.

Band och Tunnplåt

Divisionen marknadsför varm- och kallvalsad plåt i format och rullar. Produkterna avsätts främst till byggnads- och verkstadsindustrin.

Marknadspotentialen för divisionens produkter ligger vad avser kallval— sad och metalliserad plåt något lägre än vad som förutsågs då SSAB 82 utarbetades. Marknadsutrymmet är emellertid så stort för dessa produkter att det ej bedöms återverka på den totala avsättningsvolymcn för divi- sionen. Utvecklingen inom personbilsindustrin utgör emellertid en stor osäkerhet. framförallt när det gäller avsättningen av divisionens kallval- sade produkter. Totalt bedöms divisionen uppnå en marknadsandel av närmare 50% på den svenska marknaden l982 jämfört med 35 9? l979. Ekonomiska analyser pekar på att den ökade avsättningen i första hand bör ske på den svenska marknaden.

[ strukturplanen beslöts om en koncentration av bandtillverkningen till Domnarvet och nedläggning av bandtillverkningen i planetvalsverket i Luleå. Totalt förutsågs ett investeringsprogram omfattande närmare 2000 Mkr för divisionen som helhet.

Planetvalsverket har lagts ned och av investeringarna har hittills åtgär- der beslutats för ca I 500 Mkr. i strukturplanen angavs att klippsträckan i Luleå som hade låg kapacitet och begränsat dimensionsområde skulle kunna bibehållas. Detta har visat sig vara ej ekonomiskt försvarbart. Bortsett från denna åtgärd föreligger ej några avvikelser från den inriktning som angavs i SSAB 82.

De beslutade åtgärderna innebär väsentliga sänkningar av driftskostna- derna. påtagliga kvalitetsförbättringar samt ökad kapacitet. Sedan dessa åtgärder avslutats 1982. beräknas SSABs kostnader vid leverans till den svenska marknaden ligga på samma nivå som för bästa västeuropeiska verk när det gäller varmvalsade band. För kallvalsade och metalliserade band beräknas motsvarande kostnad komma att ligga något under de Västeuropeiska verkens.

Kapaciteten. som i bredbandverket f.n. 725 Kton. ökas genom besluta- de åtgärder till ca 1200 Kton. ! varmbandsfärdigställningen där kapacite—

• Sida 54
•  Original

Prop. 1980/81: 67 54

ten f. n. är 250 Kton nås genom fattade beslut den slutliga nivån 450 Kton. Kallvalsverkets kapacitet ökas från 350 Kton till 650 Rum. Metalliserings- kapaciteten ökas från 200 Kton till 340 Kton.

lnvesteringsprogrammet omfattar en del nyutvecklade och intressanta processteg och maskinutrustningar. [ bredbandverket installerar SSAB som första verk i Europa en s.k. coil-box som förutom att det sänker investcringskostnaderna i bandverket ger kvalitativa fördelar på produk- terna. l kallvalsverkets tandemverk installeras en tillkommande valsstol av en nyutvecklad konstruktion med sex valsar som möjliggör tillverkning av tunt material med goda toleranser. Vidare installeras en ny kontinuerlig glödgningslinje som utvecklats i Japan. Denna medger-avsevärt sänkta genomloppstider jämfört med tidigare metoder. Den innebär vidare att kvaliteten på de kallvalsade produkterna kan höjas och att höghållfasta materialtyper kan tillverkas t.ex. för bilindustrin. som önskar viktsredu- ceringar. Vid ombyggnaden av den ena av metalliseringslinjerna kommer vidare en ny typ av metallisk beläggning att kunna tillverkas. Plåten beläggs därvid med en legering av aluminium och zink, varvid ett korro- sionsskydd erhålls som är dubbelt så långvarigt som det hos traditionellt vz-irmförzinkad plåt. Andra fördelar med denna beläggning är ökad värme- tålighet och värmereflektion. Tillverkningen sker på licens från Bethlehem Steel. Sammanfattningsvis innebär dessa nyheter intressanta konkurrens- fördelar för divisionen.

Utöver vad som erhålls vid de nu beslutade investeringarna kan ytterli- gare kostnadssänkningar uppnås. bl.a. genom datorisering av kallvalsver- ket. förbättringar av lagersituationen för kallvalsat material och ökning av poststorlekar genom valsning av större bandrullar. Genom dessa åtgärder får kallvalsverket dessutom en kapacitet på ca 900 Kton per år. lnveste— ringskostnaderna för nämnda åtgärder kan uppskattas till ca 125 Mkr. Beslut om investeringarna bör avvaktas tills erfarenhet vunnits av nu pågående investeringar.

Strukturplanen förutsåg vidare en framtida kapacitetsnivå på 2000 Kton varmvalsade band och en ökning av metalliseringskapaciteten från 340 till 450 Kton. lnvesteringsbeloppen för dessa åtgärder uppgår till ca 320 Mkr. Dessa utbyggnadssteg som även erfordrar investeringar inom det metallur- giska området torde inte aktualiseras förrän Linder senare delen av 80-talet. F.n. finns det inte marknadsutrymme för dessa steg.

Grut'plål

Strukturomvandlingen av Sveriges grovplåttillverkning genomfördes omedelbart före SSABs bildande genom nedläggning av Domnarvets och Degerfors grovplåttillverkning. SSAB är Sveriges enda tillverkare av s. k. kvartovalsad grovplåt.

En betydande överkapacitet råder i Europa och speciellt i Norden till följd av varvsindustrins kraftiga nedgång under andra hälften av 70-talet.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1980/81: 67 55

Trots att ett antal kvartovalsverk förväntas bli nedlagda under 250-talet bedöms överkapaciteten bli bestående för lång tid framöver. l samma riktning verkar det förhållandet att grovplåt i klenare dimensioner i ökad omfattning också tillverkas i moderna bredbandverk.

Jämfört med SSAB 82 bedöms nu marknaden för fartygsplåt ligga något lägre än vad som då antogs medan industriplåtmarknaden bedöms vara av samma storleksordning. Av divisionens tillverkning väntas 50% av tonna- get kunna avsättas i Sverige och övriga Norden. drygt 40")? på EG och resten i den övriga världen. Exporten koncentreras till speciella kvaliteter där en viss tillväxt av marknaden finns. I Sverige räknar divisionen med att uppnå 65 % av marknaden för industri och fartygsplåt.

lnvesteringsprogrammet i SSAB 82 inriktades påatt höja andelen kvali- tetstål och förbättra produktionsflt'ädet. Kvar står emellertid att kvartovals- verket är vekt och att en väsentlig ombyggnad kan bli nödvändig på sikt. Avsättningsmöjligheterna på marknaden är emellertid sådana att en inves- tering i nytt kvartovalsverk f.n. ej kan anses motiverad. Kvalitetsmässigt utvecklas divisionen mot allt högre andel värmebehandlad plåt. Ett framti— da hot utgör utvecklingen av s. k. kontrollerad valsning och direkthärdning efter valsningen. där tillverkare med kraftiga valsverk får väsentliga kon- kurrensfördelar.

Hittills har investeringar beviljats för 49 Mkr. vilka framför allt inriktats på att förbättra materialflödet i valsverket. För den allmänna upprustning- en bedöms ytterligare ca 55 Mkr angelägna under perioden t.o. rn. I98'2. Dessa investeringar skall tillsammans med redan tagna beslut öka driftsä- kerheten och utbytet samt minska sekundaandelen. Vidare syftar de till energibesparingar. Seghärdningskapaciteten höjs dessutom.

För att grovplåtverket på lång sikt skall bli konkurrenskraftigt krävs enligt vad som tidigare framhölls omfattande investeringar bl. a. i ett nytt kvartovalsverk. Dessa blir med nödvändighet starkt kapacitetshöjande och kan med nuvarande bedömning av marknadsutsikterna ej motiveras. Ny prövning av inriktningen görs i nästkommande perspektivplan.

Spa'iaIprm/ukrer

Divisionens marknadsprogram omfattar huvudsakligen armeringsstål. valstråd samt järnvägsräls. Hittills har armeringsstålsmarknaden utveck- lats på det sätt som antogs i strukturplanen. SSAB 82. Valstrådmarknaden . bedöms däremot bli något lägre än tidigare antogs. Trots detta bör det vara möjligt att avsätta samma stålmängd som tidigare angivits. ] struktur- planen förutsättes en viss export utanför Norden av rälsprodukter. Med hänsyn till pris— och kostnadsutvecklingen har dock en koncentration av marknadsföringen till Sverige och Norge bedömts vara mera lönsam och inriktningen har därför varit att begränsa produktionsnivån i rälsverket till vad som svarar mot dessa marknaders behov.

Huvuddelen av de investeringar som angavs i strukturplanen har nu

• Sida 56
•  Original

Prop. l980/81: 67 se

genomförts. Dessa koncentrerades så gott som helt till l'invalsverket i Domnarvet och innebär att verket på sikt endast kommer att tillverka valstråd och armeringsstål.

Finvalsverket har försetts med moderna trådblock varigenom vals- trådskvaliteten har kunnat höjas samtidigt som produktiviteten förbättrats. Valstrådsinvesteringen har också medfört fördubblade ringvikter men ännu återstår visst utvecklingsarbete innan tekniken att svetsa samman ringarna till ringvikter tipp till 2000 kg år färdigutvecklad. Investeringen har dessutom inneburit kvalitets- och produktivitetsfördelar vid valsning av klent armeringsstål. All tillverkning av armeringsstål inom koncernen har nu koncentrerats till Domnarvets finvalsverk.

lnom valstrådområdet finns intressanta utvecklingsmöjligheter på den nordiska marknaden framför allt inom ett område strax under den högkol- haltiga s. k. kvalitetstråden samt inom det extremt lågkolhaltiga stålområ— det. Utvecklingsmöjligheterna inom vz'tlstrådområdet är starkt beroende av SSABs förmåga att med hjälp av stränggjutning ta fram erforderliga äm- neskvalitetcr. Detta arbete bedrivs därför med hög prioritet inom koncer- nen.

Ambitionen att i en senare etapp engagera divisionen i manufakture- ringsledet för tråd kvarstår. Dock torde detta steg ej bli aktuellt förrän tidigast l982.

lnom armeringsstålsområdet uppgår SSABs marknadsandel av svenskt armeringsstål numera till 4] G?. Några förändringar av denna förväntas ej. Utvecklingen går dock för divisionens del i allt större utsträckning mot ökad manufakturering vilket är ett sätt att minska importtrycket. Som ett led i denna strävan har en manufaktureringsvcrkstad i Västerås förvärvats. En del intressanta utvecklingar inom området stålarmering av betong med träd eller stålftber följs uppmärksamt från divisionen. Utvecklingen av dessa områden kan få återverkningar på själva ståltillverkningen.

Tillverkningen i rälsverket har nu i enlighet med SSAB 82 koncentrerats till enbart banmaterial. All annan profilvalsning har överförts till Luleå. Kapaciteten har begränsats till ca 65 Kton per år av de marknadsskäl som tidigare anfördes. Ett långtidsavtal med S] och Norska Statsbanor (NSB) täcker perioden l980—83. Enligt SSAB 82- förutsågs en överflyttning av rälstillvcrkningen till Luleå. De lokaler som på så vis friställes i Domnarvet behövs för expansionen inom Band och 'l'unnplåt från och med år l985 enligt nuvarande planer.

Pro/ller

Divisionen tillverkar och marknadsför ett brett sortiment av balk- och stångstål för byggnads-. verkstads— och varvsindustrin. Tillverkning sker i resp. grov-. universal- och tinvalsverket i Luleå samt i mediumvalsverket i Domnarvet.

Marknaden för divisionens produkter har minskat mycket kraftigt från

• Sida 57
•  Original

Prop. l980/81 : 67 57

toppläget 1974 till vad som torde vara en miniminivå 1978. Från denna nivå kan en viss uppgång noteras. Den långsiktiga bedömning av marknaden som görs idag ligger dock något lägre än vad som antogs i SSAB 82. Detta innebär att de totala leveranserna från divisionen i denna plan är något lägre än vad som tidigare antogs.

För produkter till byggnads- och verkstadsindustrin är Norden huvud- marknad. En ökad koncentration till denna marknad är här önskvärd. För varvsindustrin utgör hela Europa divisionens marknad. Divisionen har här en ledande ställning inom grövre protilområdet med en marknadsandel på drygt 30%.

Divisionens valsverk är gamla. Åldern varierar mellan l5—30 år. Den tekniska konditionen är också i flera fall bristfällig. ()mvandlingskostna- derna är därför höga. i en del fall dubbelt så höga som i moderna verk. Verkens utformning och det nuvarande produktprogrammet kräver vidare ett brett ämnesregister. vilket är till nackdel vid ståltillverkningen och därmed för koncernens totalekonomi.

Strukturplanens behandling av profildivisionen var preliminär i avvak- tan på utredningen om strukturen för den svenska profiltillverkningen. Bl.a. aviserades upprustning av grovvalsverk och universalverk i Luleå. Vidare angavs att ett nytt mediumvalsverk i Luleå kan komma krävas. Överföring av nuvarande rälstillvcrkning i Domnarvet till Luleå förutsågs också.

Ytterligare utredningar om profiltillverkningen har genomförts under 1979. Marknadsförutsättningar för ett nytt mediumvalsverk har utretts. Ett modernt nytt valsverk för balk och profiler har 400000 ton som lägsta tekniska och ekonomiska kapacitet. Utredningen konstaterar att avsätt- ning av denna produktion är möjlig endast om 70% av produktionen kan exporteras. Export av en så stor kvantitet skulle inkräkta på export- utrymmet för nuvarande svenska verk. såväl inom som utom SSAB. Fortsatt produktion i samtliga nuvarande verk inom profildivisonen bliri detta läge tveksam. Konkurrensen med övriga svenska och nordiska verk skärps även.

Trots att ett nytt valsverk får betydligt lägre driftskostnader än de nuvarande SSAB-verken har utredningen bedömt att dess lönsamhet inte blir tillräcklig för att investeringen. merän l000 Mkr. kan återbetalas. Ett överskott som täcker kapitalkostnaderna skulle kräva en prisökning på drygt 20% vid i övrigt oförändrad kostnadsnivå. Utredningen har bedömt detta vara orealistiskt med hänsyn till den rådande överkapaciteten i Västeuropa och till att marknaden för produkterna saknar tillväxt.

SSAB kan i dagsläget med hänsyn till nämnda förhållanden inte genom- föra en investering i ett nytt mediumvalsverk. Å andra sidan är det nödvän- digt att finna vägar att uppnå tillfredsställande lönsamhet för SSABs profil- tillverkning.

För SSAB synes den mest rationella lösningen vara en genomgripande

• Sida 58
•  Original

Prop. 1980/81: 67 58

ombyggnad av Luleås finvalsverk. Investeringen beräknas till ca 250 Mkr. Produktsortimentet i verket kommer att ligga inom det klenare medium- verksområdet. dvs. som hittills i konkurrens med övriga svenska profil- och stångvalsverk. F.n. ryms inte en investering av denna storlek inom SSABs finansiella ramar: utvecklingen inom branschen i övrigt kan inte heller klart överblickas i nuläget.

Tills vidare kan finvalsverket i Luleå drivas vidare med smärre förbätt- ringar.

De fackliga organisationerna har framfört att en prövning av den framti- da valsverksinriktningen måste göras 1981. Enligt strukturplanen skall på sikt mediumverket i Domnarvet läggas ned. MBL-förhandling pågår. De fackliga organisationerna har härvid påtalat. att vid en nedläggning särskild hänsyn måste tas dels till övertalighetsförhållandena i Domnarvet i övrigt dels till det förhållandet att en för tidig nedläggning skulle medföra att SSAB tappade marknadsandelar därför att delar av produktionen då inte kan överföras till Luleå.

Grovvalsverket i Luleå bedöms med vissa investeringar av storleksord— ningen 30 Mkr bl.a. i nya strömriktare och ny valsstol kunna konkurrera på den nordiska marknaden. Verket bedöms kunna fortleva in på 1990- talet. För den tidigare diskuterade överföringen av rälstillverkningen till Luleås grovvalsverk efter 1983 krävs bla ett speciellt adjtistage för att klara hanteringen av 40 m rälslängder. Kostnaden härför uppskattas till ca 25 Mkr. Sannolikt blir då även vissa andra produktionsbefrämjande inves- teringar motiverade. Rälstillverkningen skall enligt SSABs planer föras över till Luleå. De ekonomiska möjligheterna att genomföra denna över- föring är avhängiga av ett långsiktigt avtal med SJ och NSB. Koncernled- ningen avser att ta tipp förhandlingar med dessa kunder under hösten 1980. Beslut kan därefter fattas.

Undersökningar pågår om möjligheterna att förlägga rälsproduktionen till universalvalsverket i Luleå. Beslut har fattats om investering i ett nytt förpar om 155 Mkr i Luleås tiniversalverk. Investeringen pågår. Härige- nom sänks kostnaderna i det metallurgiska ledet genom att stränggjutna ämnen kan användas och götvalsvcrket läggas ned. Fortfarande ger dock ej verket som sådant ett positivt resultat. Principbeslut har vidare fattats om en ny ugn till universalvalsverket på 85 Mkr. Denna investering är angelägen för den fortsatta driften av verket.

Emellertid kommer universalvcrket inte att kunna generera tillräckliga överskott för att investeringen skall kunna återbetalas. En förutsättning för investeringen i ny ugn är alltså att investeringskapitalet kan erhållas ränte- och amorteringsfritt.

Dobel AB/Pltinnjti AB

De båda helägda dotterbolagen Dobel och Plannja förädlar kallvalsad plåt genom bl.a. plastbeläggning och manufakturering. De två företagen

• Sida 59
•  Original

Prop. 1980/81: 67 59

har väl utbyggda marknadsorganisationer och utgör därför viktiga kanaler till marknaden för SSABs kallvalsade plåtprogram.

Dobel och Plannja skall även i fortsättningen agera som två skilda företag på hemmamarknaden. Motiven härtill är att det på den svenska marknaden f.n. finns fyra större företag: Plannja. Dobel. Gavleverken och Ahlsell Profil samt en rad mindre svenska och utländska profilerare. En förändring av strukturen genom samgående mellan Plannja och Dobel. skulle medföra risker för förlorade marknadsandelar för SSAB som helhet.

Vinsterna av en samordning bedöms därför ej uppväga förlusten i mark- nad. Dessutom finns vissa fördelar med två konkurrerande organisationer genom den stimulans till nytänkande och förnyelse som detta medför.

Även om Dobel och Plannja bibehålls som två organisationer förutses att en viss specialisering successivt sker på olika marknadsområden. Redan existerar till viss del en sådan genom att exempelvis enbart Dobel bearbe- tar verkstadsindustrin, Vidare förutses att möjligheter till samarbete tas till vara bl.a. när det gäller export. samverkan i branschfrågor. forskning och utvecklingi vad avser ytbeläggningsfrågor och kravspecifikationer på stål.

Dobel och Plannja har varit ledande när det gäller utvecklingen av den svenska byggplåtmarknaden. Per capita ärden svenska marknaden störst i Europa. Genom bra produkter och hög leveransservice har de lyckats uppnå stora marknadsandelar.

Marknadsutvccklingen för företagens produkter har hittills följt de pro- gnoser som gjordes i strukturtitredningen SSAB-82 och det finns f. n. ingen anledning att ändra på desamma.

Planen för de båda organisationerna har som mål att bibehålla den höga marknadsandelen på den svenska marknaden. men även att utvidga mark- naden genom viss substituering av andra material inom byggbranschen. På exportmarknaden planeras för viss expansion.

Dobel

Dobel AB vidareförädlar metalliserad tunnplåt genom ytbehandling. formning och manufaktureringsprocesser till hel— och halvfabrikat för bygg— och verkstadsindustrin. Huvudparten av tillverkningen marknads- förs och distribueras av det egna bolaget. Distributionen till plåtslagerisek— torn sker genom Plåtluna AB. i vilket Dobel har 40% av aktierna. Viss distribution av byggplåt sker genom S. Kämpe AB. som förvärvades i samband med Tibnoraffären.

Divisionen har anläggningari Borlänge och Ronneby/Kallinge. På varde- ra orten finns en plastbeläggningslinje samt rullprofileringsanläggningar. [ Ronneby finns dessutom en formatlamineringslinjc. Plastbeläggningslinjen i Ronneby har låg produktionskapacilet och använder en teknik som ger en kvalitativt sämre produkt än den i Borlänge. l Ronneby har produktionen av kvalitetsskäl successivt minskat och uppgår f.n. till en årstakt av 9 Kton. l Borlänge utnyttjas f.n. på dispens 4-skiftskörning. För 1980 plane-

• Sida 60
•  Original

Prop. 1980/81: 67 60

ras en produktion av 61 Kton. Linjen i Borlänge är [2 år gammal men använder sig av en modern process. Den har under de senaste åren varit i behov av re-investeringar och miljöåtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten. Redan beslutade investeringar avser att avhjälpa dessa brister.

En koncentration av plastbeläggningen till Borlänge ger lägre kostnader och större frihet i produktval. Kvalitetssituationen är sådan att fortsatt drift i Ronneby enbart av det skälet är mycket tveksam. Platsbeläggnings— linjen i Ronneby skall därför avvecklas samtidigt som kapaciteten i Bor- länge höjs. Kvar efter avvecklingen av plastbeläggningslinjen i Ronneby blir endast utrustning för manufakturering. Linjerna utgör komplement till den utrustning som finns i Borlänge.

Utöver ovan anförda åtgärder erfordras mindre investeringar i manufak- turutrustning för nya produkter och rationalisering av tillverkningen.

Plannja

Plannja tillverkar olika typer av metalliserade och plastbelagda plåtpro- dukter för byggbranschen.

Plannjas tillverkning är förlagd till Luleå och till mindre del i Överkalix. Process och maskinutrustning för plastbeläggning. profilering etc. är mo— dern och endast normala re-investeringar bedöms erforderliga inom den tidshorisont som nu diskuteras.

lnom Luleå är verksamheten spridd på ett flertal olika lokaler. såväl inom som utom järnverket. För att säkerställa Plannjas långsiktiga verk- samhet måste denna koncentreras och rationaliseras till Luleå. Detta kan ske antingen genom att en helt ny anläggning för lagring. tillverkning och distribution uppförs i Luleå. eller genom att nuvarande tillverkningslokalcr inom Luleåverkens industriområde tillbyggs med lokaler och utrustning för lagring och distribution. Det senare alternativet innebär det lägsta kapitalbehovet och är därmed att föredra.

lnvesteringsbeloppet för detta utgör 52 Mkr. därav torde ca 25 Mkr kunna erhållas som AMS—bidrag.

.S'tt'ilmuuu/itkmr

SSABs manufakturverksamhet syftar till att öka koncernens lönsamhet genom ökad förädling av stål. På sikt kan denna typ av verksamhet också ge ökad sysselsättning eftersom vidareft'irädlingen är arbetsintensiv. Med hänsyn till sysselsättningssituationcn på de olika huvudorterna finns det därför anledning att stimulera expansion inom manufaktureringsledet.

Närheten till SSABs htwudverksamhet ger fördelar ur transport— och lagringssynpunkt och möjligheter att upparbeta material. Det metallur- giska och ntaterialtekniska kunnandet inom koncernen är också tillgångar av betydelse för verksamheten och underlättar utvecklingen av speciella tillverkningstckniker. Presshärdningstekniken är ett sådant exempel. Divi—

• Sida 61
•  Original

Prop. 1980/81: 67 61

sion Stålmanufaktur utnyttjas också för att vid sidan av konventionella handelsstål föra ut till marknaden specialkvaliteter. Exempel på detta utgör borstålen och seghärdningsstålen. Användningen av dess ståltyper kan i en del fall kombineras med speciella tillverkningstckniker.

Huvudparten av divisionens produkter avsättes idag på den inhemska marknaden. En betydande ökning av exporten förväntas dock allteftersom andelen manufaktur av specialstål ökar.

Kallvalsade specialstål tillverkas i Luleå. Manufakturverkstäder för grovplåt finns i Oxelösund. [ Luleå finns verkstäder för allmän stålbear- betning bl. a. svetsning av olika typer av konstruktioner t. ex. skopor. balk samt linjer för tillverkning av våghyvelstål. ] Borlänge är en manufaktur- verkstad för tunnplåt under uppbyggnad.

Beslut har fattats om betydande investeringar. närmare 50 Mkr. i maski— ner och lokaler på samtliga stålorter. Några större investeringar utöver dessa blir ej aktuella förrän verksamheten efter nu pågående investeringar har kommit in i en stabil period som ger positiva resultat.

• Sida 62
•  Original

rl ..

DOMNARVET

LULEÅ

OXELÖSUND

Genomförda åtgärder

— Nedläggning av OBM—stål- tillverkning — Komplettering av tinvals- verket med ny utrustning för trådtillverkning

— Nedläggning av elektro- ståltillverkning — Stängning av sinterverket — Nedläggning av gjuteriet — Nedläggning av planet- valsverket

— Ombyggnad av strånggiut- ningsmaskinl

— Nedläggning av martin— ståltillverkning

Pågående åtgärder Beslutade åtgärder

— Upprustning av elektro- stålverk — Investeringar i bredband- verk. kallvalsverk och tan— demvalsverk

— Investeringar i metal 'se- ringslinje för tillverkning av Aluzink

— Utbyggnad Stålmanufak- tur

— Ny stränggjutningsmaskin för slabs

— Upprustning av universal- valsverk med bl.a. nytt för- par — Upprustning av finvalsver- kets adjustage

— Miljöinvesteringari Koks— verket

— Utbyggnad av Stälmanu- faktur — Upprustning av grOVplåt- tillverkning — Utbyggnad av Stälmanu— faktur

—— Nedläggning av malmme- tallurgin: hyttor. sinterverk och kaldostålverk » Nedläggning av götämnes- tillverkning —— Modernisering av masugn ² i samband med omsti' lning — Nedläggning av götämnes- tillverkning - Ombyggnad av stränggjut- ningsmaskin ll -— Nedläggning av götämnes- tillverkning

!98'J— l982 Planerade åtgärder

— Koncentrering av Do— bels plastbeläggnings- linjer till Borlänge

— Nedläggning rälsverk mediumverk

— Koncentrering av Plannjas distributions— och lägerverksamhet

— Rälstillverkning till Luleå

— Upprustning av grov- valsverk och universal— valsverk. bl. a. ny ugn

—— Fortsatt upprustning av grovplåttillverkning Fortsatt rationalisering och utveckling av pro- dukter

Prop. 1980/81 67

• Sida 63
•  Original

Ort

Genomförda åtgärder

DlVlSlON GRUVOR

ÖVRIGT

— Nedläggning av gruvverk— samheteni Blötberget —— Nedläggning av gruvverk— samheteni Håksberg — Overföring av personalen tillllGrängesberg

— Overlätelse av

Rättviks Kalkverk

Bildande av SSAB Ahlsell Stålgrossisten AB — Förvärv av Tibnorkoneer- nen ..

— Overlåtelse av Ljusne KättingAB

Försäljning av Flexiforms AB anläggningar i Söderfors

Pågående åtgärder

Beslutade åtg

irder

—— Utredning av framtida pro- Eltillverkning. bla nytt tne— diumvalsverk — Förhandlingar om ny ägar- struktur för Mineralpro- cesser

l980— l982 Planerade åtgärder

Prop. 1980/81

67

• Sida 64
•  Original

Prop. 1980/81: 67 64 8 Personalutveekling

Antalet anställda inom SSAB kommer som tidigare redovisats i struktur— planen SSAB 82. att minska under perioden fram till och med 1987. Med— räknat personalminskningen hittills (ca 9251 kommer antalet anställda att minska med netto ca 3400 personer tlnder perioden 1978—87. Struktur- planen angav en nettominskning med 1550 personer enbart av struktur- skäl. till vilket skulle komma ytterligare reduktioner från samordning och befintlig övertalighet.

Rationaliseringsmöjligheterna i befintliga anläggningar har nu granskats. Kompletterande studier har pekat på ett lägre personalbehov inom tidigare planer. bl.a. genom införande av rationellare metoder. Så t.ex. ersätts götgiutningen i Oxelösund med stränggjutning och satsvis glödning av band i Domnarvet med en kontinuerlig process. Överlåtelse av enheterna Ljusne Kätting AB. Dickson & Sjöstedt AB samt anläggningarna i Söder- fors ger också en personalminskning. lnom gruvrörelsen är planerade minskning dock ej så omfattande som i tidigare planer.

[ propositionen om SSAB 1977/78: 87 ingick en preliminär bedömning av personalutvecklingen. Personalminskningen uppskattades då till ca 4000 personer. Den bedömningen gällde en femårsperiod. Enligt nu föreliggan- de perspektivplan kommer minskningen inte att bli så stor ttnder den tiden. Volymen personalintensiva investeringar i manufaktureringsledet har ökat. Frånvaron har ökat och kräver därför att vi har fler anställda.

Den faktiska personalutvecklingen hittills visar en eftersläpning i förhål- lande till personalbehovet enligt tidigare planer. Den främsta anledningen härtill är att samordningsvinstcrna varit svårare att ta ut helt bl.a. genom relativt låg pcrsonalavgång. En sådan eftersläpning i personalminskningen medför att vi har övertalig personal. Den personalpolitik SSAB f.n. tilläm- par avser att åstadkomma personalbalans under en utsträckt tidsperiod. Det är därför en given konsekvens att vi får en eftersläpning av detta slag.

Antalet anställda inom SSAB. exkl. 'l'ibnor.'bedöms till ca 14650 perso- neri slutet av 1987. Utvecklingen per huvudort. uttryckt i antal registrera- de anställda. bedöms bli enl. nedanstående tabell. Somjämförelse redovi- sas de bedömningar som gjordes i strukturplanen. Det är viktigt att påpeka att i det senare fallet ingick enbart effekterna av strukturförändringen. Rationaliseringseffekterna togs ej med.

Perspektivplan 1980 SSAB—82

31/12-79 31/12-87 111-78 31/12-87 Luleå 4 705 4 300 4 930 4 400 Borlänge 5 560 4 500 5 () |0 5 l00 Oxelösund 3 890 3 400 3 690 3 750 Ludvika | 080 750 1 209 600 Övrigt I 900 1 700 3623 1 700

Summa 17135 14650 18062 15550

• Sida 65
•  Original

Prop. 1980/81:67 65 9 Forskning och utveckling

SSAB är internationellt sett ett litet handelsstålsföretag med begränsade möjligheter till egen forskning och utveckling. Det är därför av vikt att det inom SSAB också finns resurser att följa den internationella utvecklingen hos konkurrenter. institut och högskolor för att därigenom kunna köpa och tillgodogöra sig erforderlig basforskning. ny processteknik. nya material etc. F.n. köpes också betydande mängder know-how men också vissa tekniska licenser från utlandet.

lnom SSAB svarar resp. division för forskning och utveckling inom det egna området. För samordning av intern forskning samt styrning och bevakning av extern och koncernövergripande forskning finns dessutom en mindre central forsknings- och utvecklingsenhet. Inom denna enhet finns viss specialistkompetens. SSABs totala kostnader för forskning och utveckling inkl. patent och bibliotekskostnader samt avgifter till institut och föreningar ställda i relation till omsättningen år i nivå med flera av SSABs konkurrenter. Dessa har som regel dock en mycket större omsätt- ning vilket innebär att t. ex. de störstajapanska stålverken satsar betydan- de belopp på forskning och utveckling.

Den egna forskningen inom SSAB är så gott som uteslutande av kortsik- tig karaktär. Den koncentreras huvudsakligen till material och produktut- veckling samt driftsforskning. Driftsforskningen omfattar s.k. trouble- shooting och utveckling av befintliga processer där det främsta målet är att sänka kostnaderna och höja kvalitetsnivån. Den är huvudsakligen koncen- trerad till det metallurgiska området. eftersom den största potentialen för kostnadssz'inkning finns inom detta avsnitt.

Utvecklingen av ny processteknik finansierad med egna tnedel bör en- dast ske där sådan ej kan köpas utifrån och där SSAB samtidigt kan vinna stora kostnadsft'irt'lelar eller kvalitetstöt-bättringar. Utvecklingsarbete av denna karaktär är till sin natur ofta långsiktigt. SSA Bs resurser för sådant utvecklingsarbete är för små. lställct följer SSAB den internationella ut- vecklingen på detta område.

Exempel på kortsiktiga utvecklingsprojekt är åtgärder att sänka energi- kostnaderna framför allt för produktion av råjärn. råstål och ämnen. Ett större energibesparingsprogram pågår inom SSAB.

Den största besparingspotentialcn ligger i en säkning av brt'tnsleåtgången i masugnarna. Att successivt ersätta olja och koks i masugnarna med injektion av kolpulvcr är ett annat sätt att sänka energikostnaderna. Att utnyttja en del ångkol i stället för koksande kol kan ytterligare bidra till sänkta kostnader.

F.nergikostnaderna vid valsning kan minskas genom ökad andel varm- cltargering samt genom värmeåtervinning vid svalning av varmt material. Sådana metoder är av särskild betydelse för SSAB med hänsyn till att ämncstillverkningen till viss del sker på andra orter än valsningen.

5 Riku/uge” ”MW.-föl. I .ru/nl. th7

• Sida 66
•  Original

Prop. 1980/81: 67 66

På matcrialutvecklingssidan är utvecklingen huvudsakligen inriktad på optimering av stålsammansättningen. Som exempel kan nämnas att det f.n. görs en samlad insats att via stålsammansättningen eliminera de vär— mebehandlingsoperationer som ofta följer på varmvalsningen. Vid sidan härav erfordras också viss basforskning beträffande svets-. hållfasthet-. yt- och korrosionsegenskaper. Denna basforskning är bl. a. ett viktigt stöd till marknadsföringen. Under de närmaste åren kommer den att koncentreras till de höghållfasta ståltyper som efter omstruktureringen kommer att ktmna tillverkas i en del av SSABs enheter.

Det har tidigare framhållits att det är viktigt att SSAB följer utvecklingen av processteknik som lämpar sig för tillverkning i mindre skala. Det har också påpekats att ett annat sätt till lönsamhetsförbättring kan vara att tillverka vissa typer av s. k. specialstål i SSABs anläggningar. Många typer skulle såväl ur kostnads- som kvalitetssynpunkt kunna tillverkas av SSAB och marknadsföras genom specialstålföretagens internationella försälj- ningskanaler. F.n måste SSABs resurser koncentreras till strukturom- vandlingen. Detta innebär att en ny produktinriktning inte kan tas upp förrän de viktigaste strukturåtgärderna är genomförda.

10 Framtida möjligheter och problem

SSAB har genom kostnadsjämförelser med europeiska stålföretag gjort bedömningar om SSABs konkurrenskraft efter det att omstruktureringen genomförts.

"Slutsatsen är att flertalet av SSABs produkter bör ha möjlighet att konkurrera på en nårmarknad efter genomförandet av strukturplanen. På exportmarknaden kommer SSAB att ha kostnadsnackdelar. För att åstad- komma denna konkurrenskraft krävs dock tttövcr strukturåtgärderna avse- värda effektivitets- och utbytesförbättringar i produktionen.

tfjrundförutsättningarna för stålindustri i Sverige är lika gynnsamma som i konkurrentländerna. Svensk stålindustri har tillgång till inhemsk malm och bör även framdeles kunna utnyttja en del av fördelen att ligga i närheten av malmtillgångarna. Kostnaderna för elenergi bedöms även fortsättningsvis bli lägre än konkurrenternas. Arbctslönerna i Sverige mot- svarar de europeiska men är högre än hos nya stålproducerande länder.

SSABs anläggningsstruktur kommer emellertid att vara ogynnsam även efter genomförandet av strukturplanen. Produktion på tre orter är en bestående nackdel. Anläggningarna är fortfarande jämförelsevis små.

Storskaleeffekterna hade bättre kunnat utnyttjas om produktionen hade koncentrerats till en enda ort. [ så fall hade emellertid mycket stora investeringar krävts och dessutom en i det närmaste total nedläggning av två produktionsortcr. F.n utbyggnad av produktionen inom var och en av de tre orterna för att nå storskalecffekter hade inte heller varit möjlig.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1980/81: 67 67

eftersom SSABs tillgängliga marknad är för liten. Sturkturplanen får alltså betraktas som en kompromiss mellan sociala. finansiella. tekniska och marknadsmässiga hänsyn.

En av nackdelarna med strukturen är att den specifika energiförbruk- ningen i SSABs anläggningar blir hög. 'frcortsproblematiken medger inte heller att möjligheterna till varmt flöde från metallurgi till valsverk kan utnyttjas till fullo.

Tillverkningskostnaderna exkl. kapital för flytande rästål kommer att förblir gynnsamma för SSAB jämfört med konkurrenterna. trots SSABs skalnackdelar. Villkoret är emellertid att SSABs lägesfördel för leverans av malm består. Även för stränggjutna ämnen bedöms kostnaderna bli likvärdiga med de kontinentala verkens. sedan de nu pågående åtgärderna för att öka kapacitetsutnyttjandet och minska ämnessortimentet genom- förts.

Kostnaderna för stränggjtttna ämnen fördyras emellertid jämfört med konkurrenterna i den mån de behöver fraktas tnellan orterna. Produkterna fördyras dessutom i flera av bearbetningsleden. Av de valsade produk- terna kommer dock band- och tunnplåt att ha relativt god kostnadsbild även om den blir sämre än hos storskaleverken. Detsamma gäller valstråd. Grovplåt och framför allt profiler får den svagaste konkurrensförmågan främst p.g.a. att valverken inte ltar tillräckligt god teknisk standard. Produktionen kan förbilligas genom högre tillgänglighet och materialutby- ten. Rensning i sortimenten särskilt i de äldre verken bör också kunna bid 'a till en förbättring. För flertalet produkter inom SSAB bör en accepta- bel kostnadsnivå kttnna uppnås vid leveranser till närmarknaden.

P.g.a. de förhållandevis goda förutsi'tttningarna att tillverka rästäl kan slutsatsen bli att SSAB i första hand borde tillverka ämnen för avsalu. Emellertid saknas f.n. marknadsförutsättningar för detta.

Allmänt

SSABs strukturplan innebär ingen id 111 eller slutlig lösning för svensk handelsstålsindustri. Snarare bör planen betraktas som en kompromiss mellan sociala. finansiella. tekniska och marknadsmässiga hänsyn. 'fek- niskt och ekonomiskt innebär produktionen på tre orter en bestående nackdel. Storskaleeffektcrna hade bättre kunnat utnyttjas om produk- tionen kunnat koncentreras till en enda ort. ] så fall hade emellertid mycket stora investeringar krävts. samtidigt med en i det närmaste total nedlägg- ning av två prodttktionsorter. En utbyggnad av produktionen inom var och en av de tre orterna för att nå storskalecffekter inom dessa är inte möjlig eftersom SSABs tillgängliga marknad är för liten.

SSAB har mot denna bakgrund funnit att strukturplanen är den bästa lösningen för de närmast kommande tio åren. På längre sikt bör sannolikt den svenska stålindttstrins struktur få ett annat utseende. (')m storskaletek- niken blir bestående måste stålindustrin ktmcentreras ytterligare. Men den

• Sida 68
•  Original

Prop. 1980/81: 67 68

pågående tekniska utvecklingen. framför allt i ny teknik för gjutning och bearbetning. kan innebära en annorlunda anläggningsstruktur i framtiden. l avvaktan på utvecklingen bör även investeringarna i konventionell teknik vara återhållsamma.

Strukturplanens åtgärder för metallurgi och band och tunnplåt ger SSAB en stark ställning på huvmlmarknaderna och bör genomföras i snabbast möjliga takt. För övriga områden är det som tidigare angivits inte lika påkallat med omedelbara stora nyinvesteringar. Inom vissa områden bör inriktningen klarläggas bättre innan beslut kan fattas om nya satsningar.

SSAB har att ta ställning till inriktningen för vissa kvarstående problem- områden inom en period om fem till tio år. Som grundläggande förutsätt- ning för nya stora investeringar inom nedan angivna områden bör gälla. att lönsamhet skall uppnås i de bärande delarna av företaget. dvs. metallurgi och band och tunnplåt. Till dess bör satsningarna inom övriga områden begränsas till nödvändiga reinvesteringar. miljöinvesteringar odyl.

l-"is'm kvarstående prob/em:mzrziu't'n Långa produkter

SSAB har tillverkning av profiler och stz'ingprodukter i sammanlagt fyra valsverk. tre i Luelå satnt ett i Domnarvet. Dessutom finns två valsverk i Domnarvet för tillverkning av räls respektive tråd och armeringsstål inom division Specialprodukter. Samtliga verk är gamla och har liten kapacitet.

Marknaden för produkterna har ingen eller läg tillväxttakt. 1 Sverige i övrigt finns stängtillverkning i Smedjebackens valsverk. Boxholms AB. Hallstahammars AB. Halmstads .lärnverk och Qvarnsham- mars Jernbruk. De två sistnämnda verken är specialiserade på armerings— stål. llällefors inom SKF och Forsbacka inom Fagersta AB är i första hand specialstålverk men har även tillverkning av konkurrerande produkter till SSAB och övriga svenska handelsstälverk. Stångstålstillverkningen i Norge och Finland berörs också av åtgärder inom den svenska strukturen. 'l'otalt sett överstiger kapaciteten för stångstålsprodukter i Sverige den inhemska marknaden. Av profiler och stäng exporterades 53 f.??- 1979. Ca 40 Ci.- av tillförseln importerades. Tillgänglig kapacitet kunde inte utnyttjas fullt. Exporten var i allt väsentligt olönsam.

En total lösning för den svenska strukturen för profilprodukter är på sikt oundgänglig. Lösningen innebär med nödvändighet nedläggningar och per— sonalinskränkningar. Överkapacitcten inom området är bestående och konkurrenstrycket utifrån är mycket hårt för flertalet verk. Dessa industri- er är nästan undantagslöst lokaliserade till orter. där stålverket är den dominerande industrin. Ingen annan industri finns på plats. som kan ta hand om övertalig personal och möjligheterna att finna ersättningsindustri är närmast obefintliga. Till denna i sig svära situation kotnmer angelägen- heten att koncentrera ståltillvcrkningen till så få orter som möjligt för att nå resurs- och skalfördelar. Angelägenhctcn att på sikt koncentrera stäng—

• Sida 69
•  Original

Prop. 1980/81: 67 69

stålstillverkningen till orter med långsiktigt bärkraftig metallurgiframställ- ning är därför uppenbar. Dessa omständigheter gör att den ofrånkomliga omvandlingen av denna industrigren kommer att bli smärtsam. kostbar och utsträckt i tiden.

Ett samgående mellan SSAB och övriga berörda företag kan i dagsläget knappast underlätta förutsättningarna för en strukturell omställning — SSAB har icke i något stycke bättre förutsättningar än de enskilda företa- gen att initiera eller genomföra erforderliga strukturåtgärder. Även om en total lösning för profilstrukturen sålunda är önskvärd kan SSABs nuvaran- de rationaliseringsprogram för treårsperioden l98tl— l982 genomföras titan bieffekter på slutliga framtida lösningar.

Av marknadsmässigz't och finansiella skäl kan SSAB inte f. n. rekom- mendera byggandet av ett nytt mediumvalsverk i Luleå. En alternativ lösning för SSAB kan vara att bygga om befintligt finvalsverk i Luleå. Tills vidare drivs befintligt verk vidare med smärre förbättringar.

Grovplät

SSABs nuvarande inriktning beträffande grovplåtverket i Oxelösund syftar till rationella produktionsflöden och vidare satsning på högre kvali- teter. Detta mål kommer att nås Linder den aktuella tidsperioden. Kvar står emellertid att valsstolen. adjustage. ugnsutrustning m.m. på sikt kommer att behöva en genomgripande upprustning. Investeringen härför beräknas till 500 Mkr.

Dessa investeringar är samtidigt starkt kapacitetshöjande. Marknadsut- siktcrna för en högre kapacitet i Sverige är f. n. obefintliga. Tills vidare kan nuvarande grovplåtverk drivas med vissa mindre kvalitetshöjande investe- ringar.

Koksverk

SSABs koksverk i Oxelösund har en given livslängd. Principbeslut kom- mer att behövas inom den närmaste treårsperioden om befintligt verk skall få en genomgripande upprustning. l Luleås koksverk krävs investeringar för förbättring av yttre och inre miljö.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1980/81: 67 70

MEDIUMVALSVERKI LULEÅ

S:.tmmanfattning av marknadsutredning m.m. samt projektgruppens för- slag

Nytt mediumvalsverk i Luleå Marknadsutredning

] Bakgrund

SSAB beslutade ijttni 1979 att utreda marknadsförutsättningarna för ett nytt medittmvalsverk för stång och profiler i Luleå.

l.l Nuvarande produktion i SSAB och Sverige

SSAB's nuvarande produktion inom det aktuella produktområdet för ett nytt mediumvalsverk finns f.n. i tre valsverk i Luleå. dvs. grovverk. universalverk och finverk samt i medittmverket i Domnarvet.

Samtliga verk tttom ttniversalverket. som byggdes [965 är 25—30 år gamla. Verkens produktivitet och kostnadsnivå är f.n. underlägsna ijäm- förelse med moderna verk. Ur kostnadssynvinkel kan därför verken bli konkttrrcnskraftiga endast på en nårmarknad.

Nyligen har beslut fattats om investering i ett nytt förpar till universal— vcrket. Detta medför en kostnadsbesparing främst för det metallurgiska ledet. eftersom verket i ökad utsträckning kan använda billiga stränggjutna ämnen.

De tre verken i Luleå sysselsätter f. n. ca 900 personer. och mediumver- ket i Domnarvet ca 200 personer. Härtill kommer personal inom adminis- trativ och teknisk service.

Övriga svenska verk inom det aktttella dimensionsområdet är medium- valsverket i Smedjebackens Valsverk AB (byggt !973) och mediumvals- verket i Boxholms AB. Hallstahammars AB. medittmvalsverket i Hälle- fors (byggt l977) inom SKF och verket i Forsbacka inom Fagersta AB arbetar normalt inom ett annat produktmnråde än det som skttlle bli aktuellt för ett nytt mediumvalsverk och dessa verk skttlle därmed inte komma i direkt konkurrens med ett nytt verk.

1.2 SSAB's strukturplan

SSAB's struktttrplan. som antogs av företagets styrelse i maj I978. innehöll sammanfattningsvis följande inriktning för SSAB's profiltillverk- ning (utdrag enligt bilaga 1):

• Sida 71
•  Original

Prop. 1980/81: 67 71

al Grovverket i Luleå rtistas upp för bl.a. rälstillvcrkning varvid nuva- rande rälsverk i Domnarvet läggs ned. Beräknad investering 95 Mkr.

b) Universalverket i Luleå kompletteras med nytt förpar och ugn för totalt 240 Mkr.

c) Ifråga om medium- och finverksprodukter anmäldes att pågående strtikttirutredning under ledning av Arne Geijer angående samordning mel- lan SSAB och övriga svenska vcrk skulle avvaktas. Vissa slutsatser drogs dock. bl.a. att ett nytt mediumvalsverk i Luleå torde bli aktuellt under början av 1980-talet. Detta verk förutsattes ersätta mediumverket i Domnarvet och finverket i Luleå. Beräknad investering 360 Mkr.

Det förslag som Arne Geijer presenterade i september l978 innebar bl. a. ett samgående mellan SSAB's stångproducerande enheter och övriga svenska verk. Utredningen har dock inte bildat bas för några förhandlingar mellan de berörda företagen.

SSAB har under l979 låtit japanska konsulter från Nippon Steel Corporation granska SSABs strukturplan från tekniska utgångspunkter. De japanska konsulternas rekommendationer var bl.a. att profiltillverk- ningen inom SSAB borde koncentreras till de befintliga verken i Luleå. dvs. till samma ort som metallurgin.

l.3 Tidigare utredningar samt statsmakternas behandling av frågan

Planen på ett nytt valsverk för balk m.m. ingick bl.a. i NJAs investe- ringsprogram -7() tillsammans med utbyggnaden av metallurgin. Planerna rcaliseradcs inte av olika skäl. bl.a. de kraftigt försämrade marknadsutsik- terna fr.o.m. l975. I handelsstålsutredningen (SOU l977: IS) som lades fram i april 1977. drogs slutsatsen att det inte fanns marknadsutrymme för nya investeringar i valsverk inom det aktuella området i Sverige. Istället borde redan befintlig kapacitet minskas med hänsyn till den tillgängliga marknaden. Förslaget var att finverket i Luleå samt mediumverket i Domnarvet borde läggas ned och produktionen fördelas mellan övriga verk som därigenom kunde få bättre kapacitetsutnyttjande.

| den proposition som låg till grtind för SSAB's bildande behandlades relationerna mellan SSAB och övriga verk i villkoren för det statliga rekonstruktionslånet s3:

"En förutsättning för Bolagets rätt att lyfta belopp enligt 52 är att Bolaget under rekonstruktionsperioden vidtager strukturella åtgärderi det syfte som angivits i ingressen härovan. Därvid förutsättes att samråd sker med handelSstålsindustrin i övrigt. i syfte att undvika att åtgärder som Bolaget vidtager förorsakar väsentliga problem för andra svenska produk- tionsenheter i branschen. Det åligger Bolaget att årligen till lndustridepar- tcmentet lämna en redogörelse för Bolagets utveckling.”

l978 gav regeringen generaldirektör Bertil Rehnberg i uppdrag att utreda möjligheterna till att mildra sysselsättningskonsckvenserna i samband med

• Sida 72
•  Original

Prop. 1980/81: 67 72

genomförandet av SSABs sirukttirplaii. I sitt betänkande '"fidigarelägg- ning m.m. av investeringar inom Svenskt Stål AB l978-I2-IZ” föreslog Rehnberg bl.a. att SSAB skulle beviljas medel till förprojektering av ett nytt mediumvalsverk i Luleå.

[ regeringens proposition 1978/79: I26 angående medel till SSAB för vissa tidigareläggningar av investeringar m.m. föreslogs dock inga sådana medel. då regeringen fann att SSAB inom ramen för sin ordinarie verksam— het kunde finansiera behövliga utredningar. vilka borde göras tillsammans med de övriga svenska handelsstålverken.

Redan innan regeringen lade sin proposition hade ett tiotal motioner om SSAB väckts i riksdagen.

Vissa av dessa behandlade frågan om ett nytt mediumvalsverk. Social— demokraternaföreslog i partimotion att riksdagen sktille anslå sammanlagt 410 Mkr i lån för byggandet av ett nytt mediumvalsverk i "långsam takt" och på ett sådant sätt att det inte skttlle inkräkta på de övriga svenska verkens marknadssituation. Liknande förslag fanns i motioner från arbe- tarpartiet resp. vänsterpartiet kommunisterna. ] motion från centerpartiet yrkades på lån till förprojektering i enlighet med Rehnbergs förslag.

Näring.s'inxkuttets majoritet förordade att riksdagen skulle uttala sig för byggandet av mediumvalsverk i Luleå med en kapacitet av högst 208 kton/ år samt att riksdagen skulle anvisa SSAB ett lån om 4 Mkr för projektering som skulle påbörjas snarast. Efter det projektering avslutats kunde riksda- gen anslå medel för byggandet av verket.

Mot detta tittalande reserver-title sig vissa ledamöter (c och fp) med följande föslag:

Riksdagen bör uttala att det är bctydelscftillt att marknadstindersökning- ar kommer till stånd innan ställning tas till planerna på ett nytt medium- valsverk i Luleä. Dessa undersökningar bör genomföras i samverkan mel— lan SSAB och mindre handelsstälverk. I detta sammanhang erinras om utskottets tidigare uttalande om det angelägna i att de mindre handelsstål- verken kan bevara sin konkurrenskraft. Åtgärder som SSAB vidtar som ett led i strukturomvandling får inte utformas så att de leder till väsentliga svårigheter för de mindre verken. Det statliga engagemanget inom handels- stålindtistrin får alltså inte medföra att mindre handelsstålverk slås ut och att problem sålunda flyttas från en ort till en annan.

4 Mkri strukturlån bör anvisas för i första hand marknadsundersökning- ar. Endast om dessa marknadsundersökningar ger positivt resultat bör förprojektering få äga rum och medlen sålunda få tas i anspråk i sin helhet. Även två ledamöter från moderata samlingspartiet reserverade sig med särskilt förslag. vilket innebari stort sett avslag på alla yrkanden om medel till mediumvalsverk eller utredning av ett sådant. st. i stort sett i enlighet med rcgeringspropositioncn. Riksdagen beslutade i enlighet med den reservation som lämnats av fp och c-ledamötcrna.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1980/81: 67 73

SSAB's styrelse har med anledning av Rehnbergs förslag. regeringens proposition samt fackliga förslag som sedermera ledde till socialdemokra- tiska motioner förklarat följande:

Styrelsen för SSAB är beredd att genomföra de åtgärder som anges i generaldirektör Rehnbergs förslag. Styrelsen förutsätter därvid att staten ställer erforderliga medel till förfogande i form av struktur- och rekon- struktionslän. Styrelsen förklarar sig vidare beredd att medverka till så- dana lösningar i anslutning till företagets strukturplan som statsmakterna kan komma att besluta med hänsyn bl a till fackreprcsentanternas tilläggs- förslag och som ej är företagsekonomiskt motiverade utan huvudsakligen är avsedda att förbättra sysselsättningsläget. Styrelsen förutsätter därvid att medcl anvisas enligt det sk offertsystemct.

Styrelsen förutsätter att rekonstruktions- och strukturlånen lämnas på sådana villkor att SSAB kan genomföra åtgärderna utan att SSAB's likvi- ditet och resultat påverkas negativt. Styrelsen bemyndigade VD att slutfö- ra förhandlingarna varvid dock den slutliga uppgörelsen skall godkännas av styrelsen. Definitivt beslut om igångsättning av viss investering tages av styrelsen först sedan sedvanligt utredningsunderlag föreligger.

Vid sammanträdet l979-05-22 konstaterade SSAB's styrelse att riks- dagsbeslutet inte kan ses som omedelbart bindande för bolaget utan måste ses som en uppmaning till regeringen att tillsammans med bolaget finna vägar för ett genomförande av riksdagsbeslutet och i samband härmed en företagsekonomisk utvärdering av beslutets innebörd måste läggas till grund för bolagets agerande.

1.4 SSAB”s utredning

SSAB's utredning om nytt mediumvalsverk i Luleå har utförts inom de två berörda divisionerna Profiler och Specialprodukter. Arbetet har letts av en styrgrupp ttnder ledning av vice VD Orvar Nyquist, (Projektdelta- gare enligt bilaga 2). Under utredningens gång har resultaten diskuterats med de övriga svenska verken.

Utredningen omfattar en marknadsdel. dvs. SSAB's tillgängliga mark- nad för mediumverksprodukter inom och utom Sverige. samt en teknisk studie. Inom den tekniska studien har undersökts vilken utformning ett konkurrenskraftigt verk med bästa tekniska standard skall ha. SSAB's utgångspunkter har härvid varit att varje nytt verk inom företaget måste ha bästa tekniska nivå. lnom företaget har tidigare diskuterats vissa alternativ med lägre teknisk standard och därmed också lägre produktionskapt-icitet.

Då all ny utrustning i SSAB måste ha internationell konkurrenskraft har emellertid några alternativ med lägre teknisk standard inte övervägts och därför inte heller utretts. Utredningen innehåller vidare lönsamhetsstudie. konkurrensanalys samt konsekvenser för övriga svenska verk vid byggan— det av ett nytt verk. Resultatet redovisas sammanfattningsvis i det föl— jande.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1980/81: 67 74

2 Marknadsutredning

2.1 Produkter

Marknadsutsikterna för ett givet produktsortiment med avsättning såväl i Sverige som på export har undersökts. Valet av produktsortiment har haft två utgångspunkter. Den ena är att sortimentet skall omfatta pro- dukter som för närvarande saknar lämplig tillverkningskapacitet i Sverige. Den andra är att minimikapaciteten i ett modernt valsverk för aktuella produkter. dvs 400 kton/år skall utnyttjas.

Alternativa program har övervägts under utredningens gång. bla ett specialiserat balkprogram med få produkter och program med bredare sortiment. Eftersom det kunde konstateras att ett specialiserat program inte kan få tillräcklig marknad har ett av de bredare programmen valts för studien.

Produktprogrammet är följande:

Produkt Dime/Lvivlisimirådc m iii

HEA-balk 100. 120. 140. 160

HEB-balk 100. 120. 140. 160

1PE-balk 80. 100. 120. 140. 160. 180. 200. 240. 270. 300 UNP-balk 80. 100. 120. 140. 160. 180. 200. 220. 240. 260 USP-balk 80. 100. 120. 140. 160. 180. 200. 220. 240 Vinkelstång. likflänsig 50/50. (55/55). 60/60. (65/65). 70/70. 75/75. 80/80.

90/90. 100/100. 110/110. 120/120. 130/130. 140/140. 150/150

Vinkelstång.

Ollkflänsig 100/50. 100/65. 100/75. 120/80. 130/65. 130/75. 130/90. 150/75. 150/90. 180/90. 200/100

Vinkelstång.

NJA-vinkel 200/90. 250/90

Bulbstång 100. 120. 140. 160. 180. 200. 220. 240 Plattstång 100/8— 150/25 Universalstång 151/8—250/25

Avsättningsmöiligheterna för dessa produkter har tindersökts för Sverige och på export. För studier av marknader där SSAB för närvarande inte har försäljning. dvs främst utvecklingsländcr. öststater och de ameri— kanska kontinenterna har de två internationella stålkonsultföretagen At- kins Planning och International Market Research anlitats. Studier av de nordiska och europeiska marknaderna har genomförts av SSAB's egen projektgrupp.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1980/81: 67 75

2.2 Produkternas användare. Tillväxttakt

De produkter som ovan angivits för ett nytt valsverk dvs stång. balk och profiler förbrukas i europeiska länder till 50% eller mer i byggnads- och anläggningsverksenheter och i övrigt inom skilda verkstadssektorer. Ma- skin-. transport— och varvsindustri är tex stora förbrtikare. Bilden varierar något mellan de industrialiserade länderna. Länder med stark stålbygg— nat'lstrat'lition har större andel förbrukning inom byggnadsverksamheten än länder med betongbyggnadstradition. Sverige tillhör den senare kategorin.

Den högsta tillväxttakten inom det aktuella pi'oduktområdet finns i länder som är under stark indttstriell uppbyggnad. 1 industrialiserade länder är investeringarna i ny infrastruktttr huvudsakligen ersättningsin- vesteringar och tillväxttakten för stål blir därmed låg eller stagnerande.

Förbrukiiingen påverkas också av variationer inom viktigare avnämar- branscher. tex varvs- och bilindustrin.

De industrialiserade europeiska länderna visade tex en mycket stark nmrknadstillväxt de tio åren närmast efter kriget då de åter byggde tipp industri och infrastrttktttr. Sedan dess har förbrukningen ökat svagt. stag- nerat eller minskat med undantag för sådana uppgångsår som 1973/74. Denna uppgång hade dock delvis spekulativ karaktär och kan inte läggas till grund för ett antagande om en stabil efterfrågeökning i dessa länder.

För de västeuropeiska och de industrialiserade länderna förutses ingen nämnvärd marknadstillväxt inom det aktuella produktområdct. såvida inte nuvarande industriella förutsättningar drastiskt förändras. Drastiska för- ändringar kan vara av slaget krigsutbrott eller andra förändrade förutsätt- ningar som sktille ktinna kräva stora nya infrastrukturella satsningar. Ut- redningen har inte försökt bedöma möjligheterna eller effekterna av sådana förändringar.

Tillväxten är fortfarande hög inom öststaterna och inom vissa utveck— lingsländcr. Flertalet av dessa länder har emellertid också en kraftig ut— byggnad av sin egen stålkapacitet.

2.3 Substitution

Den valsade balken från ett mediumvalsverk har under det senaste årtiondet börjat ersättas av formade balkar med utgångsmaterialet plåt.

Ett exempel är fyrkantrör som tex används som pelare i lättare stälhus- konstrttktioner. Valsad balk har dock hittills haft prisfördelar. En ny anläggning för fyrkantrör byggs emellertid av Rautaruukki i Finland och kan komma att påverka den nu rådande balansen mellan fyrkantrör och valsad balk till fyrkantrörens fördel på den nordiska marknaden. Detta gäller även i viss mån svetsad balk där Rautaruukki har en stark position. För närvarande är emellertid endast grov svetsad balk kostnadsmässigt konkurrenskraftig ijämförelse med valsad balk.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1980/81: 67 76

De valsade profilerna möter även konkurrens från kallformade profiler. F.nligt europeiska bedömare utgör de kallformade profilerna knappast nå- got hot mot de valsade. utan de bör betraktas som kompletterande pro- dukter.

2.4 Avsättningsmöjligheter på skilda marknader

Den svenska handelsstålindustrins huvttdmarknad år för närvarande Sverige och övriga nordiska länder. dvs en nårmarknad. En betydande export av stångstålprodukter finns också till övriga europeiska länder. medan exporten till öststater och geografiskt avlägsna länder är obetydlig. l den mån export till sistnämnda länder förekommer är den av tillfällig karaktär och ingår inte i etablerade handelsrelationer. Produktion. tillför- sel och avsättning framgår av tabell | i avsnitt 6.

Utredningen har dragit slutsatsen att produkter från ett nytt valsverk'i huvudsak bör avsättas på samma marknader som svensk handelsstålindu- stri har idag. De studier som genomförts avseende både de nu etablerade marknaderna och möjliga nya marknader för Sverige har samtliga givit samma resultat. Eftersom någon stor nutrktutdstillväxt inte kan väntas på nordisk eller europeisk marknad innebär det samtidigt att det inte linns utrymme för någon ny kapacitet. Ett nytt verk måste alltså ersätta redan befintliga verk som i så fall måste läggas ned.

Marknadsbedömningen utgår från att sådana strukturella förändringar sker. Konsekvenserna för svensk och nordisk struktur sammanfattas i avsnitt 6 .

Studien av marknadsliit'utsättningar baseras vidare på beräkningar av den totala förbrukningen av de skilda produkterna i programmet inom varje studerad marknad. Underlaget har erhållits från statistiska studier och intervjuer av såväl svenska som utländska handelsföretag. Grundmä— terialet är konfidentiellt av konkurrensskäl.

Vid be'äkningcn av möjlig avsättning på skilda marknader har hänsyn tagits till den belintliga tillverkningskapaciteten och kända förändringt-tr av denna. den väntade stålförbrukningen inom respektive marknad samt de aktuella ländernas utrikeshandel och handelspolitik. Det detaljerade grundmaterialet är konfidentiellt av konkurrensskäl. Slutsatserna kom- menteras i det följande och kan även sammanfattningsvis utläsas ur tabell 2 i avsnitt 6 .

Det nya verkets produktion kan grovt indelas i två produktområden. dvs fartygsmaterial och övriga profil- och stångprodukter. Marknaden för./iir- 1_vg.rnmfw'ial. som karaläriseras av specialiserade produkter med tå euro— peiska tillverkare. har bedömts med utgångspunkt från den väntade ut— vecklingen inom europeisk varvsindustri. dvs efterfrågan på nya fartyg av skilda kategorier.

Marknaden för produktområdet "Övriga protiler" kännetecknas av

• Sida 77
•  Original

Prop. 1980/81: 67 77

många tillverkare och ett brett avsi'tttningsområde. Uppskattningarna av avsättningen hemma och på export baseras alltså på de förutsättningar som angivits i det tidigare. dvs de skilda ländernas förbrukning. produktion och utrikeshandel.

Avsättningen har beräknats som maximal avsättning i genomsnitt över en konjunkturcykel.

2.4.1 Prod/lkhunnit/('I ("ivriga pro/Her Svenge

Den sammanlagda svenska förbrukningen av aktuella produkter beräk- nas till ca 260 kton/år. Med hänsyn till övrig svensk produktion och en viss oundviklig import bör det nya mediumverket kttnna avsätta ca lt'lt'l ktont'åri Sverige. (.lfr tabell 2 i avsnitt 6 .)

Norge och Finland

SSAB har en etablerad position inom norsk marknad och bör kttnna försvara denna. Ett ökat samarbete med Norsk Jernverk när det gäller prodttktionsfördelning bör komma till stånd. Några omedelbara utbygg- nadsplaner i Norge ärinte aviserade.

Inom den finska marknaden bör beaktas att statlig exportfinansiering av verkstadsprodukter sker under förutsättning av att maximal andel finskt ursprungsmaterial använts i produktionen. Vidare har COMECON—seg- mentet en central roll i finsk utrikeshandel. Slutligen bör noteras att vissa balk— och stångprodtlkter inom Finland p.g.a. Rautaruukkis starka ställ- ning har plåt som utgångsmaterial. Det förutsättes i utredningen att svensk export till Finland av aktuella profilprodttktcr kan bibehållas.

Sammantaget bör avsättningen till dessa två marknader" från ett nytt svenskt verk ktmna uppgå till 45—50 kton.

EG

För EG som helhet gäller att svensk export av stål sannolikt inte kan ökas. EG-länderna har i likhet med Sverige drabbats av en stagnerande hemmamarknad samtidigt som den nuvarande. för vissa länder mycket stora. exporten möter hård konkurrens från nya stålproducerande länder. lnom EG pågår en omfattande strukturomvandling. Denna kan emellertid knappast väntas leda till en total minskning av stålkapaciteten. Som exem- pel kan nämnas att nya verk byggts i Italien och att ARBEl)-koncernen i Luxemburg avser bygga ett nytt verk som ersättning för äldre verk. som läggs ned. Befintliga moderna verk kan med måttliga investeringar för- dubbla kapaciteten. Den totala nominella stålkapaciteten för EG-blocket är 50 Mton inom prolil- och stångområdet och utnyttjandet för närvarande beräknas till 60 ("c. I sammanhanget bör också beaktas den svenska skrift- växlingen med EG. som går ut på att etablerade handelsmönster inte skall förändras. vilket främst innebär att exportnivån ej får öka.

• Sida 78
•  Original

Prop. 1980/81: 67 78

Om detta handelsmönster inte skall ändras betyder det att maximal avsättning från ett nytt svenskt verk till EG kan uppgå till Iltl— ] IS kton.

Utomettropeiska marknader

Sverige har för närvarande mycket begränsad försäljning till marknader utanför Västeuropa. Satsningar på nya marknader kräver marknadsfö- ringsinsatser antingen genom etablering av egna försäljningsbolag eller agenter eller genom att anlita lokala agenturer och handelsföretag. Mark- nadsl'öringsinsatser av detta slag är dyrbara och nya exportörer möter för närvarande svår konkurrens från redan etablerade exportörer (främst E(i— länder och Japan) i länder med stålimport.

Öststatsmarknaderna. SEV—länderna. erbjuder för närvarande eller framöver inga exportmöjligheter för Sverige. Östlånderna har en väl ut- byggd stålindustri och är för närvarande sji'tlvft'irst'irjande som helhet. Marknaden är dock under tillväxt och det finns vissa svårigheter med stålförsötjningen. Ökade maskinbeställningar från EG kan medföra en lätt— nad för lästeuropeiska stålmarknaden. Utbyggnaden av kapacitet är å andra sidan mycket kraftig. ] Polen.Tjeckoslovakien. Rumänien och DDR byggs stordriftsverk inom det aktuella produktområdet med en samman- lagd nominell kapacitet om 3.0 Mtonf'år. Det är svårt att erhålla detaljerad statistik från SEV-länderna och bedöma vart avsättningen från de nya verken kommer att gå. Enligt de konsulter som SSAB anlitat kommer produktionen i huvudsak att avsättas inom östblocket. men det finns också möjligheter att kapacitet finns över för lågprisexport till västeuropeiska länder. något som ytterligare skttlle innebära påfrestningar för den europe- iska stålindustrin. Valtttaskål kan motivera sådan export.

Nordamerika. främst USA. har nettoimport av handelsstål. Även den amerikanska stålindustrin har en pågående strttkturomvandling. men inte heller här bör det förutsättas att den leder till kapacitctsminskningar. De senaste indikationerna är i stället att branschen måste förstärkas med modern kapacitet. USA har ttnder stälkrisens år infört en rad importrest- riktioner och inga tecken finns på att denna politik kommer att ändras. För Sverige är marknaden vidare geografiskt avlägsen och transportkostna— derna kan betyda att export av lönsamhetsskäl blir utesluten. särskilt som endast små kvantiteter kommer ifråga för svensk del.

På övriga marknader finns växande efterfrågan — främst inom oljepro- duce'ande länder och tttvecklingsländer med pågående industrialisering. t.ex. Saudiarabien. Egypten. Marocko. Algeriet. Nigeria och Venezuela. Dessa länder väntas till övervägande delen importera stål ttndcr den når- maste tioårsperioden. Exportmöjligheter från Sverige till dessa länder begränsas etncllcrtid av att stora stålprodttcerande länder redan har etable- rad försäljning på dessa marknader. Japan har t.ex. stark dominans i Saudiarabien och andra oljeproducerande länder. Äldre kolonialmakter som Frankrike och England är starka inom sina före detta kolonier. Eng-

• Sida 79
•  Original

Prop. 1980/8] : 67 79

land har företräde inom vissa sådana länder på grttnd av det gemensamma måttsystemet.

Belgien-Lttxembttrg uppträder också som en mycket stor stålexportör till afrikanska länder. Både Italien och Spanien. som har en växande stålindUstri. ligger geografiskt nära de nämnda nordafrikanska länderna. Också Tyskland har en stark position i de här nämnda länderna.

Svensk export till de nämnda länderna måste alltså ske under stark konkurrens med länder som redan har en etablerad position och vars stagnerande hemmamarknad kräver ökning eller vidmakthållande av ex- port.

Avsättningen på övriga marknader från SSAB torde enligt utredningens bedömning inte överstiga 30 kton/år. Egen etablering genom försäljnings- bolag eller agenturer i de aktuella länderna kan inte motiveras av så låga kvantiteter. Eventuellt kan försäljning ske via tradingföretag i t.ex. Tysk- land eller Storbritannien.

3 .4 .2 Farrvgsrm:Ieriul

Nybyggnation av fartyg beräknas få en återhämtning fr.o.m. I983 med största ökning fr.o.m. I985 då ett stort tonnage byggt 1970—75 skall ersättas. Bulk- och tankfartyg komtner att få mindre betydelse än tidigare. Nya typer av fartyg med tyngdpunkt på offshore. utforskning. utvinning av mineraler till havs. flytande fabriker m.m. väntas öka. Avsättningen av fartygsmaterial från SSAB och övriga europeiska producenter. främst Norsk Jernverk. British Steel och västtyska Thyssen väntas ske till de västeuropeiska varven. Eftersom dessa varv i stor utstri'ickning är stats- ägda kan en preferens för inhemskt producerat material komma att gälla. Det västeuropeiska behovet av fartygsprofiler har beräknats till 400—450 kton l987. vilket är en dryg fördubbling i förhållande till l980. Under förutsättning att SSAB kan hävda sin nuvarande marknadsandel på 30— 35 %. skulle det sammanlagda tonnaget som kan tillverkas i det tänkta valsverkets dimensionsomräde bli ca l00 kton. Därutöver skttlle ca 50 kton fartygsmt'tterial tillverkas i befintliga grovverk i Lttleä. SSAB har inte ambitionen att öka sin marknadsandel på fartygsmaterial då detta skulle innebära ett alltför starkt beroende av en marknad som katt bli underkastad stora efterfrågevariationer.

Den samlade avsättningen för ett nytt valsverk. räknat enligt de nu beskrivna förtttsättningarna. skulle alltså bli ca 400 kam./år. vilket är eko- nomisk minimikapacitet för verk av detta slag.

3 Teknisk studie

3.1 Kapacitet

'feknisk utformning av ett valsverk för det tidigare beskrivna produkt— programmet har utretts under medverkan av det tyska företaget DEM AG.

• Sida 80
•  Original

Prop. l980/8]: 67 80

en av de största tillverkarna av valsverk i Ettropa. Det valda produktpro- grammet är förhållandevis brett och sträcker över dimensioner som tillver- kas i valsverk som brttkar benämnas både grovverk. mediumverk och i viss mån även finverk. Gränserna mellan dessa verkstyper är alltså fly- tande.

Kapaciteten i ett valsverk påverkas av produktprogrammets bredd. ver- kets llexibilitet vid byte av produkter. 'alsningstiderna i verket samt kapaciteten i de led som föregår eller följer på valsningsoperationerna. t.ex. ämnesvärtnning. svalning av valsat material och färdigställning av detta. Många av de nya verk som byggs läggs från början ut så att de led som föregår eller följer på valsningen kan byggas ut och kapaciteten därmed kan ökas kraftigt med begränsade investeringar.

Kapaciteten blir störrcju snävare produktprogrammet år. vilket betyder både färre stillestånd Vid valsbyten och enklare hantering av färdigpro- dttkter. Moderna kontinuerliga valsverk har högre kapacitet än äldre rever— sibla verk p. |__. a. kortare valstider men också p.g.a. snabba valsbyten. Ett brett program i ett kontintterligt verk är därför mindre begränsande för kapaciteten än i ett reversibelt verk. SSAB's nuvarande verk inom det berörda produktområdet är av den reversibla typen. medan t. ex. Smedje- backens mediumvalst-"erk och verket i Hällefors är kontinuerliga verk.

Det verk som har utretts är ett kontinuerligt verk med modernaste tekniska standard. Årskapaciteten med det valda programmet är ca 400 ktonfår i treskiftsdrift. Verket skulle kunna läggas ut för en utbyggnad till högre kapacitet. men detta skulle innebära högre investeringskostnader. Den senare redovisade investeringssumman avser alltså ett verk som inte är avsett att byggas ut.

400 ktonfår är som tidigare nämnts en miniminivå för kapaciteten i ett nytt verk inom det angivna produktområdet. De tidigare nämnda nya östeuropeiska verken och det planerade ARBED—verket i Luxemburg är utlagda för betydligt högre kapaciteter. dvs. 60()— | 000 ktonfår.

3.2 l'rocessbeskrivning

Samtliga ämnen är stränggjutna blooms i endast tre dimensioner. De värmes i en stegbalksugn och passerar därefter en utrustning för glödskalsrensning.

Förvalsningen sker i ett reversibelt dttopar och fårdigvalsningen i en kontinuerlig sträcka. Valsstolarna katt ändras från ttnivcrsalpar till dttopar vid övergång från balk till profiler.

Hetan kapas i en flygande sax till svalbäddslängdcr på max l00 m. Efter svalningen riktas stången i fttlla svalbäddslängdcr.

Kapningen utföres i två omgångar. varefter orderlängderna staplas och buntas. Alla färdigprodttkter lag "as inomhus.

• Sida 81
•  Original

Prop. l980/81: 67 8l

Omställningstiderna kan hållas korta genom att hela valsstolarna i den kontinuerliga sträckan bytes ut vid valsbyten.

Metoden för transport av de färdiga produkterna från färdiglagret till hamnen eller till kund har inte studerats i detta projekt.

3.3 Anläggningsbeskrivning

Ugnen är en övereldad stegbalksugn med kapaciteten 120 ton/tim. Den eldas med en blandning av masugnsgas och koksgas.

Det reversibla förparet har valsdiametern 900 mm och valsbanelängden 2200 mm. Den kontinuerliga färdigsträckan består av 6 universalpar och 3 flänsstukpar vid balkvalsning.

En översikt över verkets layout visas i fig. 1.

Svalbäddcns längd 100 m. bredd 27 in.

För kapning finns totalt 4 kallsågar. ] hela byggnaden sitter 22 traverskranar med lyftkraft mellan It) och 40 ton.

Verkets försörjning av el. vatten. ånga etc. kommer så långt det är möjligt att anslutas till SSAB:s distribtttionsnät.

Byggnadens max. mått är 45le l55 m. Den placeras i öst-västlig riktning på tomten väster om koksverket. Invändigt är de olika aktiviterna avskilda med mellanväggar för att förbättra arbetsmiljön. Stommen är en stålkon- struktion med väggar av profilerad plåt.

6 Riks-(lagun [98058]. I sum/. Nr67

• Sida 82
•  Original

Bytet/(ningar

Ugn

Förpar Kontisträcka Flygande sax Svalbädd Rikt maskin

—'Flf"—,'.'f|fixo

⁹ Överföringsb

I0 St H Utl l'!

_B add

aplingsbi' astningsbädd

ar för kort]

ädtl

ängder

Prop. l980/81 67

Mediumvalsverk Luleå

Förslag till layout mars 1980

Prnduklprngrum

HE I00— ISO [PE 80—300 U 80—260 Platt 80—150 Vinkcl liks. 50— ISO Vinkcl oliks. IO0X50—250X90 Bulb "N)—240

Kapacitet 400000 ton./år

Figur 1

• Sida 83
•  Original

Prop. 1980/81 : 67 83

3.4 Anläggningskostnad

Kostnaderna är tagna ur en-riktprisoffert från DEMAG samt från egna erfarenhetsvärden. De gäller l980-0l-01 i Luleå.

Kostnader för projektgrupp. montagepersonal och utbildning av drifts- personal ingår i investeringskostnaden.

Markanläggningar l5.0 Mkr Byggnader l55.7 Maskiner inkl. fundament 535.0 Elutrustning 236.0 Temporära åtgärder 3.4 Projektering. kontroll 27.8 Övrigt 6.| 979.0 Mkr

Medräknas räntekostnader och prisökningar under byggnadstiden kan investeringssumman beräknas till ca [200 Mkr.

3.5 Produktionskapacitet

Produktprogrammet omfattar 359 ktonl'år. Med ett genomsnittligt utbyte på 92.764.- är behovet av ämnen 387 kton/år. Antalet ämnesdimensioner har nedbringats till endast tre.

l60X l60 mm 124 kton/är l75 )( 225 [75 225 >(330 88

Verkets kapacitet är 70 ton/tim. totaltid och 92 ton./tim. effektivtid. Kapacitetsberäkningarna är gjorda med 75 (,T/E etfektivtid. motsvarande 3 873 tim./år.

Under det första året efter driftstarten beräknas produktionen uppgå till 144 kton/år. Under det andra året uppgår den till 270 ktonfår och under det tredje året till 350 kton/år. vilket praktiskt taget är full kapacitet.

"3.6 Personal

För genomlörandct behövs en projektgrupp med egen och inhyrd perso- nal. 1 det intensivaste skedet uppgår den till 60 personer. Totalt omfattar projektledningen ] 200 manmån.

Byggnads- och montagepersonalen kulminerar under början av det tred- je året efter beviljat anslag med 480 personer. Totalt omfattar bygg och montage 7620 manmån.

Driftpersonalcns första skiftlag anställes 3 månader före dril'tstarten. Under första halvåret efter starten ökas till 2—skift och 3-skift. Vid full produktion sysselsätter verket 330 personer.

• Sida 84
•  Original

Prop. 1980/81: 67 84

3.7 Tidplan

Från beslut att genomföra projektet fram till en definitiv anslagsbegäran tar det 6 månader. '

Därefter tar tillverkning av utrustning 26 månader. Montaget tar ytterli- gare I0 månader och följes av en provdriftsperiod på 4 månader.

Förprojektering till anslagsbegäran 6 män. Tillverkning av mek.- och elutrustning 26 Montage l0 Provdrift 4 Tid från beslut till (lriftstart 46 mån.

Byggnaden färdigställes så att maskinmontaget kan göras inomhus. Om det är önskvärt att fördela byggnadsarbetena jämnare kan byggnaden påbörjas i förväg efter ett principbeslut om layouten.

4 Lönsamhet Det nya verkets lönsamhet har beräknats enligt följande förutsättningar. Den genomsnittliga produktionsvolymen har antagits vara ca 320 kton/år. Denna nivå är något lägre än vad verket kan producera vid full kapacitet. För investeringskalkylen har emellertid det ansetts riktigt att räkna med det erfarenhetsmässiga kapacitetsutnyttjandet. Produktionsvolymen i ge- nomsnitt över konjunkturcykeln har därför justerats ned i enlighet med detta. Produkterna avsätts på hemmamarknaden och på export enligt de proportioner som angivits i marknadsutredningen. Någon export till utom— europeiska marknader har emellertid inte antagits då lönsamheten på så- dan export blir svag. Samtliga pris- och kostnadsantaganden har gjorts i [980 års prisnivå. ] kalkylen ingår direkta tillverkningskostnader samt försäl_inings-. admini— strations- och utvecklingsomkostnader. Försäljningpriserna avser de l980 gällande på aktuella marknader. Produkterna belastas i förekommande fall med fraktkostnader enligt 1980 års nivå. Ingående ämnen har beräknats till självkostnad inkl. kapitalkostnader vid 90% kapacitetsutnyttjande. Kapitalkostnaderna har beräknats med utgångspunkt från anskat'fningsvärde samt I! 555.- ränta på engagerat kapital. Under de angivna förutsättningarna kommer verket inte att kunna täcka kapitalkostnadcrna vid en livslängd på 20 år för maskiner. 30 är på byggna— der samt 12% ränta. Därtill kommer ränta på rörelsekapital. Ca 809? av investeringskostnadcrna skulle behöva erhållas ränte- och amorteringsfritt för att kapitalkostmtder pä resterande investeringsbelopp skulle kunna täckas av driftst'ivcrskott.

För att erhålla full kapitalkostnadstäckning skulle följande krävas vid i övrigt oförändrade förutsättningar:

• Sida 85
•  Original

Prop. 1980/81: 67 85

—— Försäljningspriserna måste vara drygt 22% högre än nu gällande prisni— våer med i övrigt oförändrad kostnadsnivå. Det kan noteras att realpri- serna på handelsstål sedan l963. i genomsnitt har utgjort 97 % av detta ärs prisnivå. [ beräkningen har inkluderats l974. då prisnivån var 43 '.'->?- högre än basåret l963. — Kostnaderna (exkl. kapitalkostnader för anläggningen) måste sänkas med ca 31 €"??- vid oförå'tndrade försäljningspriscr. vilket inte är möjligt då tillverknings-. försäljnings-. administrations- och utvecklingsomkost- nader skulle i så fall ligga nära noll. Alternativt skulle ämneskostna- derna sänkas med ca 47%. vilket inte heller är möjligt. — Om försäljningspriserna ökar med lt)???- från antagen prisnivå. måste kostnaderna (exkl. kapitalkostnader för anläggningen) sjunka till en nivå som är l5 % lägre än beräknat. Med oförändrade ämneskostnader inne- bär det att tillverknings-. försäljnings-_ administrations- och utveck- lingskostnader måste sjunka till en nivå som är ca 429?- av beräknade kostnader.

Alternativt skall ämneskostnaderna sänkas med drygt 20 %.

5 Konkurrensförutsättningar

S.l Kostnader

Vissajäml'örelser har gjorts mellan tillverkningskostnaderna för produk- terna från det tänkta valsverket och motsvarande tillverkningskostnader hos effektiva europeiska konkurrenter.

De väsentligaste kostnadsposterna för produkterna är:

— ämneskostnader

— omvandlingskostnaderna i valsverk inkl. färdigställning — kapitalkostnader

— distributions- och fraktkostnader

Ämnes/myrnader/m i SSAB Luleå förväntas kunna nedbringas vid till- komsten av ett nytt valsverk genom att högre kapacitetsutnyttjande och färre ämnesdimensioner erhålls i förhållande till nuläget. Därmed kan SSABs ämneskostnader komma att ligga på samma nivå som hos effektiva europeiska konkurrenter. ! detta fall har hänsyn inte kunnat tas till kapital- kostnader p.g.a. att olika beräkningsgrunder används av SSAB och kon- kurrenterna.

Omt'andlingxkast/raderna i valsverk samt färdigställning påverkas av det totala tonnaget och sortimentets bredd. Eftersom tonnaget i förhållan- de till effektiva konkurrenter är litet och sortimentet brett kommer det tänkta nya valsverket att få vissa kostnadsnackdelar i jämförelse med dessa. Det bör dock noteras att det nya verkets omvandlingskostnader per ton blir 35—409? lägre än i nuvarande SSAB-verk med produktprogram och volymer enligt l980 års budget.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1980/81: 67 se

Kapitrilkusrmulwvm per ton för det tänkta nya verket blir avsevärt högre än hos befintliga effektiva konkurrenter. då dessa byggt verk till anlägg- ningskostnader som är betydligt lägre än dagens. Till detta kommer att det tänkta SSAB-verket har litet tonnage. Nu kända planerade verk skulle alltså p.g.a. högre kapacitet också få lägre kapitalkostnader per ton.

Dixrribuiinn m-hfrukl. Distributionskostnaderna till den svenska mark- naden från dct nya verket blir låga i förhållande till de europeiska konkur- renternas distributionskostnadcr till samma marknad. Ca 70 92 av volymen i det nya verket skulle dock avsättas på export. vilket innebär att produk- terna belastas med fraktkostnader till exportmarknaderna. I jämförelse med producenterna på dessa marknader skulle SSAB alltså få tämligen stora kostnadsnackdelar.

Sammantaget kan konstateras att produkter som avsätts på närmarkna- den från det nya verket bör kunna få kostnadsfördelar mot importerade produkter. så länge kapitalkostnader inte ingår. På exportmarknaderna kommer SSAB dock att få kostnadsnackdelarjämfört med producent inom respektive land. lnberäknas kapitalkostnader kommer SSAB att ha kost- nadsnackdelar på samtliga marknader.

5.2 Kvalitet och utvecklingstendenser

Det nya verket har kvalitetsfördelarjämfört med nuvarande tillverkning. t. ex. vid valsning av tunnväggig balk. Vissa av de balkprodukter som där kan produceras kan inte produceras i nuvarande verk. Detta gäller dock främst produkter där den svenska förbrukningen är relativt liten och som till tämligen stor del skulle exporteras från ett nytt verk. Å andra sidan kan det förväntas att utvecklingen går mot ökad användning av tunnväggiga och lättare profiler.

Varmvalsade profiler bör med nuvarande tekniska utveckling inom varmvalsningstekniken väl kunna hävda sig gentemot kallformade prolil- produktcr. Några utvecklingstendenser inom tekniken är nya metoder för energibesparing och energiåtervinning. De nya verken bör t.ex. anpassas till att ta emot varma ämnen direkt från stränggjutningen. Varmvalsverken bör alltså byggas på samma plats som ståltillverkningen. Svalbäddar för färdigt material bör byggas så att värmen kan återvinnas. Sådan teknik är under utveckling. Ugnar bör byggas som kan använda andra bränslen än olja. vilket är det dominerande bränslet idag. Värmebehandlingen av får- digt material kan också ske genom mer energisnåla och effektiva metoder.

] själva formningstekniken kan förenklingar ske genom att man sträng- gjuter förproliler direkt och därigenom undgår förvalsningar i valsverket. Detta fordrar dock länga tillverkningsserier och är inte möjligt för verk med brett sortiment.

Krav på både yttre och inre miljö. t.ex. eliminering av luft och vatten-- föroreningar. värme. buller och drag. kommer också att få betydelse för utvecklingen.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1980/81: 67 87

6 Konsekvenser av ett nytt verk för den svenska strukturen

6.1 SSABs verk

Det förutsätts att finverket i Luleå samt mediumverket i Domnarvet läggs ned vid tillkomsten av ett nytt verk i Luleå. Det nya verket tar emellertid också över 40—509? av den nuvarande produktionen i de två grövre verken i Luleå. dvs. universalvcrket och.grovvalsverkct. Den fort- satta driften av dessa verk blir alltså beroende av möjligheterna att förlägga annan produktion dit.

Som tidigare redovisats förutses en efterfråget'ikning för fartygsprofiler. Vidare skulle grovverkets produktion kunna ökas genom att rälstillverk- ningen i Domnarvet läggs ned och överflyttas till Luleå. Detta kräver förutom nya investeringar att en acceptabel prisnivå på räls kan säkras genom långtidsavtal med kunderna. dvs. SJ och det norskajärnvägsföreta- get NSB.

En ökad tillverkning av fartygsmaterial skulle i första hand förläggas till grovverket. Rälstillverkning skulle också kunna förläggas till detta verk. men sådan tillverkning kan också vara möjlig i universalverket. I övrigt skulle fortsatt drift i universalverket vara beroende av en ökad produktion av grova profiler som till huvuddelen måste avsättas på export. Detta kräver en hög exportnivå från Sverige.

6.2 Övriga svenska verk

Övriga svenska verk inom det nya verkets dimensionsområde är Smedje- backens mediumvalsverk. Boxholms mediumvalsverk. Hallstahammars verk och Hällefors nya meditlmvalsverk. De två sistnämnda verken berörs inte direkt eftersom de har ett anant produktprogram än det nya verket. men de kan indirekt beröras om något av övriga berörda verk skulle övergå till andra produkter för att undvika konkurrens med det nya verket. Halm- stads Järnverk och Qvarnshammars Järnbruk berörs inte alls av det nya verket. då de enbart har tillverkning av armeringsstål. Inte heller berörs Boxholms och Smedjebackens finverk i annan mån än att deras export begränsas om den totala exporten av profilprodukter inte kan ökas.

Av tabell ] framgår produktion. förbrukning samt utrikeshandel med profilprodukter — dvs. allt stångstål — utom armeringsstål och rälspro— dukter för år 1979. Som framgår finns för dagen en stor nettoexport av dessa produkter.

Tillkomsten av ett nytt verk skulle inte väsentligt förändra situationen för övriga svenska verk vad gäller avsättningen på svensk marknad (se tabell 2). Avsättningen på svensk marknad från det nya verket motsvarar ungefär samma volym som SSAB-verken har f. n. av profilprodukter exkl. fartygsmaterial. De övriga verken tillverkar inte fartygsmaterial och SSABs expansion på detta område skulle inte påverka dem.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1980/81: 67 88

Exporten från de övriga svenska verken är emellertid hög i dagsläget. Dessutom utnyttjas inte deras tillgängliga kapacitet vilket framgår av tabell 2. En produktionsökning i dessa verk skulle behöva avsättas på export. Om det antas att nuvarande exportnivå inte kan ökas — bl. a. med hänsyn till Sveriges relationer till IBG-marknaden — skulle exportutrymmet totalt sett minska för de övriga verkens del eftersom det nya verket i Luleå skulle ha högre export än SSAB har idag. De övriga svenska verken skulle alltså få ett minskat marknadsutrymme i förhållande till dagsläget. Detta tillsam- mans med den nuvarande överkapaciteten innebär att vissa verk skulle behöva läggas ned. En annan faktor är att lönsamheten på export är svag. särskilt export till avlägsna marknader.

Produktionen skulle även kunna ökas genom minskad import. Denna möjlighet begränsas dock av att det svenska grossistledet även fortsätt- ningsvis kan antas komma att utnyttja förmånliga priserbjudanden från utländska leverantörer. En minskad import från detta led skulle också kunna medföra ökad etablering av agenter för utländska företag i Sverige. En viss import kommer att vara oundviklig för att säkra försörjningen av produkter som inte tillverkas inom landet. Även om den nuvarande impor- ten skulle-nedbringas med ca 10% av förbrukningen skulle inte den svens- ka överkapaciteten kunna elimineras.

Övriga nurdixku ver/t'

Det nya verket ligger delvis inom samma produktområde som valsver- ken i Norsk Jernverk. Eftersom Norsk Jernverk också har tillverkning av fartygsmaterial skulle en ökad produktion inom SSAB också påverka Norsk Jernverk. Även Det Danske Staalvalseverk har produktion inom samma område som det nya verket. [ Finland finns motsvarande produk- tion bl.a. i Imatra och Dalsbruk inom (_)vakogruppen. Några större konse- kvenser för de övriga nordiska verken torde dock inte ett nytt verk i Luleå föranleda.

Tabell ]. Profilprodukter i handelsstål. dvs. allt stångstål exkl armering och banbygg- nadsmaterial. År [979. Värdeni Kton.

Producent Totala Avsättning Norge & l-JG Ovriga 'l'otal Export ."";- leveranser Sverige Finland länder export

SSAB 315 l30 75 It)0 10 I85 59 härav -fart_vgs|mtterial 1 10 30 25 45 10 80 73

Övriga prolil- produkter inom

nytt mv-område , SSAB 205 HM) 50 55 — l05 5l Övriga verk 135 75 10 se — nu 44

Övriga profil- produkter utom nytt mv

• Sida 89
•  Original

Prop. 1980/81: 67 89

Producent Totala Avsättning Norge & EG Övriga Total Export '.!; leveranser Sverige Finland länder export

Övriga verk 250 115 30 65 se 125 51)

S:a exkl fartygsmtrl 590 300 90 170 30 290 49

Summa totalt 700 330 1 15 215 40 370 53

lmport 230 Svensk tillförsel 560

Källor: Svensk Järnstatistik. uppgifter från företagen. SSABs produktion av övriga profiler har i sin helhet förts till produktområdet för ett nytt mediumverk. då ett sådant skulle ersätta merparten av befintlig produktion av sådana produkter. Vissa nu tillverkade produkter faller dock utom det nya verkets område. Siffrorna är avrundade.

T ahell 2. Profilprodukter i handelsstål. dvs. allt stångstål utom armering och han- byggnadsmaterial i fall av ett nytt valsverki Luleå. Värdeni Kton.

Producent Totala Avsättning Avsättning Kapaciteter Aktuella leveranser Sverige Export 3-skift verk

N_vtl verk SSAB 345 400 härav fartygsmaterial 95 beroende på varvsind. utveckling Övriga profiler 250 100 150

Övriga verk __ mediumverk Avsättn. 75 Aterstäende 290 Smedjebacken. Box- Sverige utrymme enl. holm. Hällefors och + möjlig 1979 års Hallstahammar finverk export 130 exportnivå 260 Smedjebacken. Box- 345 140 holm. Hällefors och

Hallstahammar

Anm. Nytt verk SSAB avser maximal avsättning på Sverige och export. Utrymmet för avsättning Sverige för övriga verk har beräknats med samma förbrukning och import som l979. Kapaciteterna i Hällefors och Hallstahammar har fördelats lika på medium- och linverk. Dessa verk berörs endast indirekt av ett nytt valsverki Luleå.

SSABs grovverk förutsätts ha produktion av fartygsmaterial och räls vilket inte har kvantifierats i tabellen. Universalverkets tillverkning skulle begränsas av exportutrymmet och möjlig produktion i detta verk inklude— ras därmed i kvantiteten 345 under "övriga verk".

7 Slutsatser och rekommendationer

Utredningen har konstaterat att det kan vara möjligt att avsätta produk- tionen från ett nytt verk om nuvarande svenska avsättningsvolymcr på export och hemmamarknad i stort sett kan bibehållas. Det nya verket skulle i så fall exportera ca 70 % av produktionen. Emellertid kan överka- paciteten i Europa och risk för ökad protektionism medföra att marknads- utsikterna för svensk export försämras. Utredningens slutsats är därmed att det med hänsyn till marknadsutsikterna. nu gällande lönsamhetsbeting- elser och SSABs möjligheter att finansiera investeringen saknas förutsätt- ningar att bygga ett nytt valsverk av ovan beskrivet slagi Luleå.

En förbättring av stålefterfrågan med åtföljande prisstegringar är förut- sättningar för ökad lönsamhet. SSAB utesluter inte att sådana förbättring-

• Sida 90
•  Original

Prop. 1980/81: 67 90

ar kan inträffa i framtiden även om det nu saknas tendenser i denna riktning. Som framgår av lönsamhetsutrcdningen krävs mycket stora för- ändringar i förutsättningarna för att investeringen skall bli bärkraftig.

SSAB kan följaktligen inte rekommendera ett genomförande av projek- tet i dagens situation. innan beslut fattas om den framtida inriktningen för profilprodukterna bör andra alternativ utvärderas mer noggrant. bl. a. med hänsyn till den svenska produktionsstrukturen i övrigt.

Det kan konstateras att den svenska strukturen för profiltillverkning med många små verk och höga kostnader inte på sikt kommer att vara konkurrenskraftig. En strukturomvandling mäste förutsättas.

Om det med hänsyn till förbättrade marknads- och lönsamhetsutsikter blir akutellt med ett nytt valsverk för profiler i Sverige bör detta verk placeras i anslutning till en långsiktigt bärkraftig metallurgisk tillverkning.

Utdrag ur strukturplan för svenskt stål 1978-05-30

Grova långa produkter

SSAB är idag i stort sett ensamtillverkare i Sverige av långa. grova produkter av typ balk. räls. profil- och universalstäng. Inom SSAB tillver- kas produkterna i rälsverket i Domnarvet och i grov- och universalvalsver- ken i Luleå. Marknaden beräknas inom detta område ha mycket låg till— växttakt.

(imyra/.rrerket i Luleå är byggt för valsning av grova profiler. lnve- steringsprogrammet innebär att svalbädden kompletteras för längre heta- Iängder. Detta ger bättre rakhet samt möjligheter till rälstillvcrkning. Ad- justageutrustningen förbättras. Rälsvcrket i Domnarvet bör på sikt läggas ned och tillverkningen av räls överföras till Luleå. Härigenom kan all produktion av grova produkter koncentreras till ett enda valsverk. Med det föreslagna investeringsprogrammet bedöms verket uppnå tillfredsställande konkurrenskraft bäde kvalitets- och kostnadsmässigt. Totalt uppgär inves- teringarna ] grovvalsverket till ca 95 Mkr.

Unirerum/verket i Luleå är av relativt modern konstruktion men saknar idag såväl en egen värmningsutrustning som eget förpar. Detta ger ett orationellt produktionsfiöde där exempelvis förprofilering i andra valsverk med åtföljande omvärmning förekommer. Valsverket kan idag ej utnyttja stränggjutna ämnen. vilket medför otillfredsställande produktkostnader. lnom verkets produktområde föreligger viss substitutionsrisk som kan påverka verkets framtidsmöjligheter.

Utdrag ur strukturplan för svenskt stål 1978-05-30

För att verket överhuvudtaget skall kunna leva vidare mäste investering- ar genomföras sä att verket kan övergå till att utnyttja stränggjutna ämnen. En investering i nytt förpar måste också genomföras om verket skall kunna

• Sida 91
•  Original

Prop. l980/81 : 67 91

få ett rationellt flöde och utnyttjas effektivt. Investeringarna i universal- valsverket beräknas till ca 240 Mkr. varav det omedelbart aktuella inve- steringsbehovet uppgår till ca 100 Mkr.

lnom det grova produktområdet uppgår den totala investeringsvolymen till ca 330 Mkr. Antalet sysselsatta minskar på sikt med ca 200 personer". främst som en följd av nedläggningen av rälsverket i Domnarvet.

Mcdium- och finrcrkxproduklcr

inom detta produktområde är tillverkskapaeiten i Sverige ungefär dub- belt så stor (ca 800 kton) som den svenska marknaden (ca 425 kton l977). Överkapaciteten är störst inom det klenare sortimentomrädet.

Produkterna tillverkas. förutom av SSAB. av de mindre och medelstora handelsstålsverken. Valsverken är i flertalet fall av äldre datum. lnom SSAB tillverkas produkterna i mediumverket i Domnarvet. finverket i Domnarvet samt finverket i Luleå.

Med hänsyn till den komplexa tillverkningsstrukturen i Sverige pågår en för branschen gemensam strukturutredning inom detta område under led- ning av förre LO-ordföranden A. Geijer. Denna utredning fär självfallet betydelse för SSAB:s egen struktur inom detta produktområde. Vissa slutsatser rörande utvecklingen inom SSAB kan dock redan nu fastsläs.

Utdrag ur strukturplan för svenskt stål 1978-05-30

Höjda kvalitetskrav och successivt försämrad produktionsekonomi hos befintliga gamla verk kan komma att kräva. att ett nytt mediumverk byggs i Sverige under första delen av 80-talet. Det är naturligt att SSAB som är största svenska tillverkaren inom området. med sin råstålskapacitet och utrustning för stränggjutning blir det företag som bygger det nya verket. Verket placeras då i Luleå. Kostnaderna för ett nytt mediumverk uppskat- tas til 360 Mkr.

För att få ett komplett sortiment inom balkomrädet bör SSAB ta tipp tillverkningen av fy rkantrö r på sitt program. Tillväxttaktcn för fyrkantrör är hög. Detta sammanhänger delvis med att fyrkantrör inom vissa områden substituerar konventionell balk. Marknaden i Sverige upp- går till 65 kton (19771. Band för tillverkningen erhälles frän bredbandvals- verket. Verket bör med hänsyn till fraktkostnader för varmvalsade band och färdiga fyrkantrör placeras i Domnarvet. Möjligheten till en placering i Grängesberg skall utredas. Ett nytt verk för fyrkantrör beräknas kosta ca 160 Mkr.

Projektdeltagare i utredning om nytt mediumvalsverk i Luleå

Arbetet har letts av en xryrgrupp med deltagarna Orvar Nyquist. Vvd. ordförande

• Sida 92
•  Original

Prop. 1980/81: 67 93

Olav Johannessen. chef Div Koksverk. Lttleä Sven Åke Johansson. chef koncernstab Ekonomi. Stockholm Bo Lagergren. chef Div Specialprodukter. Borlänge Herbert Öquist. chef Div Profiler. Luleä Sekreterare har varit Helve Boman. koncernledningens kansli. Stockholm.

För marknudsturer/ningen har ansvarat Ralph Zachrission koncernstab Marknad. med bistånd frän marknadsenheterna inom divisionerna Profiler och Specialprodukter samt SSABs utländska dotterbolag. För marknads- undersökningar har vidare konsultföretagen Atkins Planning. England. och Industrial Market Research. England. anlitats.

Teknisk utredning har utförts under ledning av Sven Gunnar Svensson. division Profiler. Luleå med bistånd av bl. a. Bertil Öberg. Curt Johansson. Hans Göran Zetterwall. Hans Sandberg och Jörgen Pehrson. samtliga SSAB. Det västtyska företaget DEMAG har anlitats för tekniska utred- ningar beträffande vcrkcts layout. valsningsutrustning. kapacitetsberäk- ningar m. m.

Tekniska diskussioner har hällits med två andra leverantörer av utrust- ning. nämligen Morgärdshammar AB och Schloemann-Sicmag.

Professor P. 0. Strandell vid KTH i Stockholm och forskningschef B. Orrling vid BTF i Luleå har löpande hällits informerade om projektet.

LönxuinIu'tsutrcdning har utförts av division Profiler ttnder ledning av Hans Göran Zetterwall.

För konkurrcnxxrudicr har ansvarat P. 0. Boman. chef koncernstab Teknik samt Hans Sandberg och P. (.). Björkman. central Forskning och utveckling.

Konsekvenserför övriga nordiska verk har utretts av Olav Johannessen. Diskussioner i denna fråga har förekommit med Smedjebackens Valsverks AB samt Boxholms AB.

Studiebesök har gjorts vid valsverk i bl. a. Västtyskland. Polen. Italien. Sydafrika och Japan.

Referensmaterial

Rapporter

Marknadsutredning. nytt mediumvalsverk i Luleå 1980-03-13. Ansvarig Ralph Zachrission. Konfidentiell.

Mediumvalsverk i Luleå. Teknisk utredning 1980-03—13. Ansvarig Sven Gunnar Svensson. 1 utrcdningsmaterialet ingär lönsamhetsstudie och kon- kurrensjämförelser. Materialet är delvis konfidentiellt.

('.)pportunities for a new medium section mill for SSAB. Industrial Mar- ket Rcsearch Ltd 1980-01-04.

Export opportunities for Medium section mill products. Atkins Plan- ning. Nov. 1979.

• Sida 93
•  Original

Prop. 1980/81: 67 ' 93

Vorplanungsstudie Mittelstahlstrasse fiir Svenskt Stäl AB Luleå. Mannesmann Demag. februari l980.

Härutöver i form av PM och urbersnmlcrinl reserapporter frän besök i utländska och svenska verk samt underlag för beräkningar m.m. frän berörda divisioner inom SSAB.

• Sida 94
•  Original

Prop. 1980/81: 67 94

för Strukturdelegationen Kalenderåren 1978— 1979

Verksamhetsberättelse

2 Bakgrund avseende gjuteriindustrin

Inom ramen för de särskilda branschprogrammen påbörjade statens industriverk i samråd med företrädare för stålgjuteribransehen en struktur- undersökning år l975. Efter hand kom undersökningen att omfatta samtli- ga tolv i landet dä verksamma stålgiuterier.

Undersökningens resultat förelåg i början av l977 och presenterades som en gemensam promemoria benämnd "stålgjutericrnas situation. nu- läge och framtid". Promemorian översändes till chefen för industridepar- tementet l977.t)3.t)9 genom verkets försorg.

l promemorian framhölls angelägenheten att erforderliga förändringar inom stålgjuteriindustrin kan påskyndas och ske i lämplig anslutning till 7 Riksdagen l980/8]. ! .twnl. Nr 67

• Sida 98
•  Original

Prop. 1980/SI: 67 98

den aktuella omstruktureringen av specialstälsindustrin. Vidare sägs att eventuella statliga stöd måste inriktas på en förbättrad och på sikt effektiv branschstruktur. Man bedömde att det fanns en betydande risk för överka- pacitet inom stålgjuteribranschen -— vid normalkonjunktur ca 25 97 — och därigenom en koncentration till ett färre antal gjuterier som ofrånkomlig. . Stålgjutericrna skulle behöva reduceras till hälften för att åstadkomma konkurrenskraftiga produktionsenheter i 80-talets branschstrukttrr. I den samfällda bedömningen av brandchsituationen deltog gjuteriföretagen. branschorganisationerna. fackliga organisationer och statens industriverk.

Den väsentligaste orsaken till den konstaterade obalansen mellan kapa- citet och efterfrågeutvecklingen hade sin grund i företagens oförmåga att överblicka branschsituationen åren l974—75. Så sent som l976 ansåg gjuterierna att investeringsbehovet inom branschen översteg l0t') Mkr. Genom samordnad omstrukturering skulle dock betydande inbcsparing av investeringsmedel vara möjlig.

Gjuteriernas och verkets framställning till departementet resulterade i- regeringens proposition l977/78:47 om "åtgärder för att underlätta struk- turomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin".

Sedan promemorian skrevs har den svenska hemmamarknaden för stål- gjutgods försämrats drastiskt l976— l979. Nedanstående tablå åskådliggör utvecklingen.

Stålgjuterier

l974 |975 l976 [977 1978 Antal anställda i branschen 2000 , 2 100 | 900 I 700 ] 700 Produktion i ton 37000 35 000 27000 lö000 l5000 Arstonfanställd m_s 16.7 I4.(l 9.4 8.8

Utvecklingen i Västeuropa — speciellt Nordeuropa — har varit likartad den svenska — dock ej så markerad.

Som en följd av det dåliga kapacitetsutnyttjandet har förlusterna ökat kraftigt. Inom branschgruppen "höglegcrat stålgiutgods" omsattes l977 l80 Mkr och den totala kalkylmässiga förlusten uppgick samma år till 70 Mkr.

Stordriftsfördelar och volyrnproduktion är avgörande för stålgjuterier— nas överlevnad. I jämförelse med konkurrentländerna har Sverige för många lågproducerande anläggningar.

För att komma ur den onda cirkeln är det nödvändigt att balansen mellan hcmmamarknadssituationen och kapacitetsutnyttjandet återställs för att gjutericrna skall generera vinst.

• Sida 99
•  Original

Prop. l980/81: 67 99

3 Strukturdelegationen

u Uppgifter

l proposition 1977/78: 47 om åtgärder för att underlätta strukturomvand- lingen inom specialstålsindustrin och stälgjuteriindustrin föreslog regering- en inrättandet aven särskild delegation. sammansatt av representanter för företag och anställda i berörda branscher samt staten. Delegationen skulle under begränsad tid. 1978 och l979. och med hjälp av en låne- och garan- tiram på I 300 Mkr bidra till att skapa en tillfredsställande långsiktig lön- samhet i de berörda branscherna och därigenom öka tryggheten för de anställda. Delegationen skulle därmed utgöra ett komplement till övriga statliga åtgärder inom lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken.

Sedan riksdagen lämnat regeringen i propositionen begärda bemyndi- ganden utfärdades den [9 december l977 dels förordning tl977: ll23) om statligt stöd till strukturåtgärder inom specialstålsindustrin. dels förord- ningen tl977: ll24l med instruktion för delegationen för strukturfrägor inom vissa branscher. [ den förstnämnda förordningen preciserades när- mare formerna och villkoren för de olika länen och garantin. Dessa sam- manfattas i biluga I till denna verksamhetsberättelse. I den sistnämnda förordningen reglerades delegationens uppgifter och verksamhetsformer. Som uppgift angavs att

I. Pröva fråga om lån och lånegaranti enligt förordningen (l977: lll3) om statligt stöd till strukturåtgärder inorn specialstälsindustrin m.m.

2. Ta initiativ till. följa och stödja strukturomvandling inom specialståls-

'industrin.”

!) Lulu/nöter. kunxli m.m.

Ordförande i delegationen har varit dåvarande statssekreteraren Gunnar Söder under tiden ! januari—20 november l978. statssekreterarcn Bengt Westerberg 20 november 1978—20 oktober l979 och statssekreteraren Robert Nilsson 20 oktober—fll december l979.

Direktören Lars-()lof Gustavsson. Sveriges lnvesteringsbank AB, har av delegationen utsetts att verställa delegationens beslut. Delegationen har i övrigt haft de ledamöter med ersättare samt experter och handläggare som framgår av bilaga 2.

Delegationen har till sitt förfogande haft ett kansli som bestått av tjänste-

. män hos lnvesteringsbanken. Banken har mot ersättning ställt erforderliga resurser till delegationens förfogande och har bl. a. åtagit sig att svara för bokföringen och att förvalta låneportföljen.

(' ;lr/wfxsiill ursm'mle spm'inlsfli/.x'imlusrrin

Enligt propositionen bör delegationen inte bara utreda och behandla inkommande läneansökningar utan också ta initiativ till. följa och stödja angelägna strukturåtgärder. I propositionen omnämns att ett strukturpro-

• Sida 100
•  Original

Prop. 1980/81: 67 100

gram för gjuteriindustrin var under framväxt i industriverkets regi och att delegationen borde få ett motsvarande ansvar för speeialstälsindustrin.

I synnerhet de fackliga representanterna i delegationen har påtalat beho- vet av initiativ när det gällt uppslag till nya strukturprojekt. De har också i olika skrivelser påtalat behov av en strukturplan som lämpligen borde förverkligas bl. a. med hjälp av ett statligt strukturbolag.

Delegationen har dock valt en annan arbetsmetodik. [ praktiken har verksamheten huvudsakligen inriktats på ett behandla av företagen aktua- liserade projekt och därav följande läneansökningar. Härtill kommer att delegationen enligt riksdagsbeslutet enbart haft möjlighet att bevilja lån och garantier och exempelvis saknat anslag för teckning av aktier. Struk- turlösningar genom statligt ägande har således inte varit möjliga inom ramen för delegationen.

Delegationen har genom säväl enskilda ledamöter som sina handläggare tagit vissa initiativ till förhandlingar mellan olika företag i konkreta pro— jekt. I andra fall har delegationen tjänat som en medlande part under pågående förhandlingar.

Delegationen har därutöver arbetat med de projekt som varit praktiskt framkomliga vid varje givet tillfälle och som varit ägnade att stärka bran- schens konkurrensförmäga.

Projekten har därvid analyserats på vanligt sätt när det gäller de före- tagsekonomiska aspekterna och när det gäller de strukturmässiga så har en prövning skett på basis av den samlade erfarenheten hos delegationens ledamöter. experter. handläggare och tillkallade konsulter.

Delegationen har avstått från att försöka etablera ett strukturprogram för specialstälsindustrin. dels därför att branschen är extremt heterogen och svår att överblicka. dels därför att prognoser som sträcker sig över mer än något är snabbt förlorar i precision.

d Arbetssätt avseende gillteriindllstrin

Delegationens handläggning av utredningar i gjuteriärenden har letts av direktör Lars-Birger Lindh. Statens lndustriverk. och verksamheten har varit helt förlagd till lndustriverket. Därvid har det arbete fortsatts. som påbörjades med ett branschprogram för stålgiuterierna |975. Verket har nu sökt att påverka och påskynda strttkturomvandlingsprocessen främst ge- nom olika konsultinsatscri branschen. Dessa undersökningar har syftat till att specificera områden och objekt där delegationens linansiella stöd skulle kunna medverka i omstruktureringen. Som resultat av omfattande konsult— utredningar presenterades en strukturplan för delegationen ijuni l979. Planen innebär en stark koncentration och kapacitetsminskning av bran- schen men innehåller även preciserade uppgifter om olika produktionsen- heter och företag som bedöms som bärkraftiga i framtiden.

• Sida 101
•  Original

Prop. 1980/81:67 101 4 Av strukturdelegationen finansierade projekt

Sysselsättningsutvecklingen inom järn- och stålindus- trin samt järnmalmsgruvorna perioden 1976 till 1980.

Järn- och stålindustrin samt järnmalmsbrytningen har under de senaste åren genomgått en djupgående omvandling. Detta har påverkat främst produktionsstrukturen i de olika delbranscherna. men även sysselsättning- en vid enskilda anläggningar och berörda regioner. I det följande ges en översikt av sysselsättningsutvecklingen under perioden 1976—l980 med uppdelning på delbranscher.

Uppgifterna från år 1976 är i huvudsak hämtade från handelsstålsutred- ningen (SOU l977: IS) och från 1977 års specialstålsutredning (Ds I l977z3). För vissa företag har ändringar i rutinerna för personalredovisning m.m. omöjliggjort en direkt jämförelse mellan tidigare uppgifter och nulä- get. Där har därför nya uppgifter för år 1976 inhämtats från företagen. Uppgifterna för år 1980 avser i regel läget i slutet av augusti för totala antalet anställda vid resp. anläggning. I vissa fall har företagen haft svårig- heter att lämna dessa uppgifter och där har i stället antalet helårsanställda angivits. Genomgående är dock sysselsättningsdata för år 1980 i stort sett jämförbara med uppgifterna för år 1976. Samtliga uppgifter är avrundade.

Karta över "orter i mellansverige med järn- och stålindustri samt järn- malsbrytning år 1980" återfinns på sid. 000—000.

Hande/sstå[industrin

Handelsstålindustrin har genomgått stora förändringar efter år l975 vad gäller såväl ägar- och produktionsstruktur som antalet anställda. Bildandet av SSAB Svenskt Stål AB innebar att de största handelsstålverken och huvuddelen av de mellansvenskajärnmalmsgruvorna sammanfördes till ett företag. En omfördelning har gjorts så att varje anläggning erhållit en mer specialiserad produktion. Därvid har ett omfattande investeringsprogram genomförts. Företagets sysselsättning har minskat och betydande minsk- ningar återstår.

Situationen för de mindre handelsstålverken är frånsett avvecklingen av Horndalsverken år l979 i stort sett oförändrad jämfört med läget är l976.

Utvecklingen framgår av följande tabell.

8 Riksdagen 1980/81. ! ram/. Nrö7

• Sida 114
•  Original

Prop. 1980/81: 67 114

X C- X X i ? . "(1 | ——.. , ' .. *— 1 aontllnce X ; ' ' - X SM- x (ska . . ,. . ) '" *. shimmer! . A_n. & [q ametsam ' '., _ .) ' X x 7” " Masons LrsJärons Å Xl kx N, ( '- ?. . i " X ( | *. . . HN ' ' . . ). ' I ' '.Fo . .. ' ( '.wmo & -' & f 4. .. . . k . . .' PERSIEBF' ( mum Oggäääxnm . I) ' ' ' bLmiA l ' K _,", s-ronrons. /*'. | . [, .- .»- r - . ' Antunes—- . . ”mig)-RG

') . ' - ' (532 (scenens .

gif ' ”

.. K must—iu. X. /"'1 'L. X '; . | IJWA I" I

'--;.j.;" » x_hl- l / oövmismi.

• Sida 115
•  Original

Prop. 1980/81: 67 115

xnwsnmm- autumn BSTW r ' Ä , ÖIS-rf /) O-ös'rzxavanux _IQ / V AVESTA '; nonsens” / J ( ) . K. —-— _j ( . Q/ (>

:AGI RSI'A

fx N *” * % t X 0 1 X i ( L 1 _ Q _, X 'XELÖSUND

ORTERHI MELLANSVERIGE få MED JABN- o. STÅLINDUSTRI & SAMTJARNMALMSBRYTNING '

oÅR1980. N_Xx/X'vaxl () ( t o 50km _ x _D. . . , .

• Sida 116
•  Original

Prop. 1980/81: 67 116

Tabell 1. Sysselsättningsutvecklingen inom handelsstålverken år 1976—1980.

Kommun Anläggning Antal anst. år Anm. l976 l980 Oxelösund SSAB. Oxelösunds järnverk 3 750 3 810 Borlänge SSAB. Domnarvets järnverk 6010 5 440 Luleå SSAB. Norrbottensjärnverk 4985 4630 Boxholm Boxholm AB 620 590 Stålrörelsen Motala Qvarnshammars bruk 90 70 Ronneby Kockums järnverk 200 200 Ståltörelsen SSAB. Kallinge 60 60 Halmstad Halmstads järnverk 910 810 Gullspång Gullspångs elektrokemiska AB 50 50 Stålrörelsen Hallstahammar Hallstahammars bruk 450 450 S111edjebacken Smedjebackens valsverk 1 115 1030 Avesta Horndalsverken/Boxholm AB 220 — Nedlagt 1979

Totalt 18460 l7 l4f)

Minskningen av sysselsättningen uppgår till cirka 1300 anställda under fyraårsperioden. SSAB:s aktuella långsiktsplan innebär en personalminsk- ning till år 1987 med 1900 anställda. varav ca 500 i Oxelösund. 1000 i Borlänge och 400i Luleå. För de mindre handelsstålverken föreligger inga planer som innebär mer påtagliga persona[förändringar. I Boxholm beräk- nas den kvarvarande martinugnen bli tagen ur drift inom ett par år. I övrigt genomförs enbart löpande rationaliseringsåtgärder. Totalt skulle handels- stålindustrin utifrån nu kända förhållanden således minska till slutet av 1930-talet med drygt 2000 anställda.

Specialstå/industri/1

Även specialstålindustrin har de senaste åren genomgått omfattande förändringar i fråga om produktion. Tabell 2 sammanfattar de sysselsätt- ningsförändringar som har skett sedan år 1976.

Den största organisatoriska förändringen är bildandet av Nyby Udde- holm AB år 1979. där Grängesbergskoncernens anläggningar i Torshälla i Eskilstuna kommun sammanfördes med Uddeholmskoncernens anlägg- ningari Degerfors, Storfors. Blombacka och delar av Munkfors. Dessutom införlivades några dotterföretag med mekanisk verkstadsproduktion. För- ändringen innebar en samordning av produktionsresurserna och beräknas medföra omfattande personalförändringar. främst i Torshälla. Betydande personalminskningar hade redan skett i de av fusionen berörda anläggning- arna när företagsbildningen skedde våren 1979. Stora personalförändringar har skett även inotn Avestakoncernen. i SKF:s ståldivision och inom Sandvik AB. dels på grund av strukturella orsaker. dels genom anpassning till konjunkturläget.

Uppgifterna från företagen inkluderar den personal som är anställd vid resp. ort. Härutöver har företagen försäljningsorganisationer m.m. ute i landet. vilka inte ingår i redovisningen.

Sysselsättningen har sedan år 1976 minskat med 5000 anställda. Av

• Sida 117
•  Original

Prop. 1980/81:67 117

större förändringar som nu är aktuella kan nämnas den nedläggning som är aviserad för Spännarhyttans stålverk och gruvor samt en minskning av personalstyrkan med ca 300 anställda vid Surahammars bruk. Dessa för- ändringar påverkar även förutsättningarna för fortsatt produktion vid Stråssa gruva. som har leveranser bl. a. till Spännarhyttan. samt för Guld- smedshyttan. Andra åtgärder är de aviserade personalminskningarna inom Nyby Uddeholm med dels nedläggningen av ståltillverkningen i Torshälla som berör 140 anställda. dels fusionseffekter främst på tjänstemannasidan. som berör 150 till 250 anställda vid samtliga anläggningar. Vidare görs nu en konjunkturmässig nerdragning av personalstyrkan på ett 100-tal anställ- da. vilka har rekryterats efter år 1979. Rördivisionen bedöms komma att minska med ca 100 tjänstemän i Storfors och Torshälla. Ytterligare ratio- naliseringsstudier pågår.

Tabell 2. Sysselsättningsutveckling inom specialstålsindustrin perioden 1976—1980.

Kommun Anläggning Antal anst. år Anm. 1976 1981) Tierp Söderfors/ Uddeholm AB 800 760 Osthammar Osterbyverken/Fagersta AB 450 350 Eskilstuna Nybybruk/Nyby Uddeholm AB 1900 1520 Strängnäs Akers styckebruk/Bofors AB 500 450 Hagfors Uddeholm AB 2000 I 990 Degerfors Degerfors/Nyby Uddeholm AB 1500 1400 Munkfors Munkfors/Uddeholm Strip Steel 1 100 950 Munkfors. del av /Nyby 150 Uddeholm Storfors Storfors/Nyby Uddeholm 800 670 Karlstad Blombacka/Nyby Uddeholm 100 60 Filipstad I_.esjöfors/Lcsjöfors AB. 210 180 Ståldivisionen Kristinehamn Björneborg AB/Avesta 600 500 Karlskoga Bofors Kilstaverken Bofors 2350 1090 del av. SKF 60 Lindesberg Guldsmedshyttan/Sandvik AB 300 240 Hällefors Hällefors/SKF Stäl 1 750 1 520 Ljusnarsberg Bångbro/SKF Stål 350 300 Surahammar Surahammars bruk AB/ASEA 1500 1 250 Norberg Spännarhyttan/Surahammars 400 240 bruk . Köping Kohlswa AB/ASEA 690 610 Fagersta Fagersta AB 2 800 2 700 Hedemora Klosterverken/Fagersta AB 851) 850 Vikmanshyttan/Fagersta AB 450 60 Totalt ca ' 300 i nya projekt Avesta Avesta AB 3 300 2 600 Hofors SKF Stål 3 650 3 090 Sandviken Sandvik AB. stäldivisionen 5950 5490 Gävle Forsbackaverken/Fagersta AB 450 380 Totalt 34 750 29 460

Inom Fagerstakoncernen genomförs f. n. förändringar inom råstålspro— duktionen och utredning pågår om snabbstålsproduktionen. Förändringar- na inom råstålssektorn innebär en minskning av sysselsättningen i Fors- 9 Riksdagen 1980/8] . ] .mml. Nr 67

• Sida 118
•  Original

Prop. 1980/81: 67 118

backa till ca 320 anställda år 1982. Sysselsättningseffekterna av övriga utredningar kan ännu inte bedömas.

lnom Sandvikkoncernen pågår f.n. investeringar som beräknas ge ett sysselsättningstillskott med knappt 500 anställda inom koncernen varav hälften i Sandviken. lnom övriga koncerner pågår i huvudsak rationalise- ringsåtgärder.

Grm'induxtrin

De svenska järnmalmsgruvorna har drastiskt minskat i antal och syssel- sättning under de senaste åren. Minskningen har pågått under en lång följd av år i Mellansverige. År 1965 fanns där ca 30järnmalmsgruvor i drift och nu återstår enbart fyra gruvor. l tabell 3 visas de gruvor som fanns i drift år 1976 och år 1980 med uppskattningar av antalet sysselsatta vid resp. anläggning resp. år. .

År 1976 fanns totalt 23 anläggningar i drift. Antalet angivna anläggningar kan variera beroende på hur näraliggande anläggningar redovisas. Efter år 1976 har 11 gruvor lagts ned och avveckling av driften pågår för två enheter. Vid en gruva pågår prospektering efter andra fyndigheter än järnmalm och för en gruva är nedläggning aviserad. Sysselsättningen vid de åtta gruvor som var i drift år 1980 låg på 7 500 anställda. Minskningen av personalstyrkan har skett både i Mellansverige (1500 anställda) och i Norrbotten (1200 anställda). Minskningen i Ludvika kommun uppgår till 650 anställda. Personalstyrkan år 1976 uppgick till 1 600 anställda.

För de mellansvenska gruvorna innebär SSAB:s nuvarande planer en minskning av personalstyrkan vid Grängesbergsfälten till 560 anställda är 1987. Om Dannemoragruvan kan få nya kunder som kan kompensera bortfallet av leveranser till Domnarvets malmbaserade metallurgi år 1981 kan sysselsättningen behållas vid ungefär nuvarande nivå. Alternativet är sannolikt en nedläggning, eftersom produktionen knappast kan upprätthål- las på en väsentligt lägre nivå än i dagsläget. Läget är osäkert också för Stråssagruvan. som levererar malm till Oxelösund och Spännarhyttan. Leveranserna till Spännarhyttan upphör om den aviserade nedläggningen genomförs. Stråssagruvan måste finna nya marknader för att kompensera bortfallet av leveranser till Spännarhyttan. För malmfälten i Norrbotten föreligger inga preciserade långsiktiga planer av samma slag som för SSAB:s verksamhet. Betydande nyinvesteringar måste dock till för att långsiktigt säkra produktion och sysselsättning i dessa gruvor. Enligt mi- neralpolitiska utredningens delbetänkande ( SOU 1979:40 ) Malmer och metaller skulle marknadsförutsättningarna och produktionsmöjligheterna innebära en verksamhet med cirka 5 000 anställda i gruvrörelsen i Norrbot- ten vid mitten av 1980-talet och en ytterligare reducering till ca 4500 anställda omkring år 2 000.

Järnpulverframställningen i Höganäs med 350 anställda både är 1976 och år 1980 utgör ett led i produktionsprocessen mellan den produktion som

• Sida 119
•  Original

Prop. 1980/81: 67 119

Tabell 3. Sysselsättningsutvecklingen vid järnmalmsgruvorna perioden 1976 till 1980.

Kommun Anläggning Antal syssels. år Anm. 1976 1980 Östhammar Dannemora/SSAB 290 240 Filipstad Persberg./Uddeholm 80 10 Avveckling . pagar Värmlandsberg/Ställberg 40 10 Avveckling . pagar Lindesberg Stråssa/SSAB 290 210 Snipa/Ställberg 40 — Nedlagd 1977 Ljusnarsberg Bastkärn/Bastkärns gr AB 60 — Nedlagd 1978 Ställberg/Ställberg 60 — Nedlagd 1977 Norberg Risberg/Surahammar 50 — Nedlagd l977 Kallmorberg/Surahammar — Nedlagd 1976 Mimerfälten/Surahammar 40 60 Nedl. aviserad Skinnskatte- Riddarhyttan/Fagersta 1 10 30 Prospekte- berg ring pågår Borlänge ldkerberget/S'tällberg 50 —— Nedlagd l977 Falun Vintjärn/SSAB 70 — Nedlagd 1978 Hedemora Smältarmossen/Fagersta 40 — Nedlagd 1979 Ludvika Grängesbergsfälten 1 320 930 Blötberget/SSAB 120 — Nedlagd 1979 Håksberg/SSAB 140 — Nedlagd 1979 Hofors Vingesbacke/SKF 70 — Nedlagd 1980 Bodås/Sandvik 50 40 Försöks- anläggning för berg- borrar Gällivare Gällivare/LKAB 2 340 2 000 Kiruna Kiirunavaara/LKAB 4 160 3 600 Svappavaara (Levenäiemi) 550 460 Toullavaara 300 90 Totalt 10 270 7 680

normalt sker vid gruvorna ochjärnframställningen. Järnpulver kan använ- das som ett malmbaserat substitut till skrot för stålproduktion. vidare som råvara till gjuterier och pressmide. Förutom i Höganäs tillverkas järn- pulveri Söderfors samt i Nyby Uddeholms anläggning i Torshälla. Syssel- sättningen vid dessa orter är inräknad i redovisningen för resp. specialstål- verk.

• Sida 120
•  Original

Prop. 1980/81: 67 120

Sumlizan/Ztrlande regional bedömning

[ tidigare redovisning av stål— och gruvindustrins regionala betydelse har sammanställningar gjorts av resp. branschs sysselsättning ställd dels mot den totala industrisysselsättningen i berörda kommuner. dels mot den totala sysselsättningen. mätt över samtliga näringsgrenar. Den statistik över industrin som kan användas är industristatistiken. men den publiceras med relativt lång tidsfördröjning. Officiella uppgifter om den totala syssel- sättningen tas enbart fram genom de vart femte år återkommande folk- och bostadsräkningarna. Det finns ändå anledning att grovt beräkna berörda anläggningars andel av både industrisysselsättningen och den totala syssel- sättningen i berörda kommuner. Härvid har underlagsmaterialet till läns- planeringen använts. Där gör länsstyrelserna. på grundval av kännedom om lokala förhållanden. sådana bedömningar.

Följande sammanställning ger för samtliga berörda kommuner en grov bild av de här angivna anläggningarnas relativa betydelse. mätt dels i förhållande till industrisysselsättningen i resp. kommun. dels i förhållande till den totala sysselsättningen. Det måste understrykas att beräkningarna grundar sig på bedömningar av det aktuella sysselsättningsläget i kommu— nerna och inte på någon officiell statistik.

De största sysselsättningsförändringarna mellan 1976 och 1980 har ägt rum i Kopparbergs län. som har fått personalminskningar på 2400 anställ- da. 1 Örebro län uppgår minskningen till 1.900 anställda. Norrbottens län har nu 1600 färre anställda än är 1976 och i Gävleborgs län är minskningen under samma period 1 200 anställda. ] Västmanlands län är nedgången 700 anställda och i Södermanlands och Värmlands län ligger minskningen på 400 personer per län. Proeentuellt sett har Örebro och Kopparbergs län haft de största tillbakagångarna. Övriga län har haft mindre sysselsätt— ningsförändringar.

Nu kända förändringar skulle innebära fortsatta personalminskningar i Kopparbergs. Västmanlands. Södermanlands. Norrbottens och Värm- lands län. Risken är vidare stor för fortsatt sysselsättningsminskning i Örebro län.

Utree/(lingstendcnscr i vissa kommuner

[ det följande lämnas en översiktlig beskrivning av de regioner där berörda branscher har minst 100 anställda. Kommuner som kan sägas ingå i en gemensam arbetsmarknad behandlas i samma sammanhang. Eftersom det allvarliga sysselsättningsläget i Norrbottens län redan nu är väl känt begränsas kommentarerna till kommuner i mellersta och södra Sverige.

I Tierps och Östhammars kommuner har tillbakagången inom malmbryt- ningen och stålverken kompenserats av en tillväxt inom andra delar av industrin. Regionens största arbetsplats är kärnkraftverket i Forsmark. där f.n. 2200 personer arbetar. varav 500 som driftpersonal. Den senare gruppen beräknas öka med 200 personer när verket är i full drift. Den

• Sida 121
•  Original

Prop. 1980/81: 67 . 12]

Tabell 4. Översikt över järn- och stålindustrins samt järnmalmsbrytningens betydelse år 1980 i skilda kommuner samt sysselsättningsförändringar 1976—l980. Avrundade värden.

Kommun Antal Förändring av Andel anställda är 1980 anställda antalet anställda i berörda branscher är 1980 år 1976—1980 i (i? av beräknad syssel-

sättning inom kommunertlänet) industrin totalt

'I'ierp 760 — 40 27.0 9.5 Östhammar 590 — 151) 17.5 6.0 Uppsala län 1351) —— 190 (-—1297-) — — Oxelösund 3 810 + 60 86.0 50.5

(Nyköping/

Oxelösund) (39.5) (11.5)

Eskilstuna 1520 — 380 9.5 3.5 Strängnäs 450 — 50 16.5 4.5 Södermanlands län 5780 — 370 (— 6951) - — Motala 70 — 20 ().9 — Boxholm 590 — 30 50.0 24.0 Östergötlands län 660 — 50 (— 79%) — — Ronneby/K-län 260 () (i 0) 5.5 2.0 Höganäs/M-län 380 () (0) 16.5 4.0 Halmstad/N-län 810 — 100 (— l 1 97) 8.0 2.0 Gullspång/R-län 50 () (i 0) 3.5 1.5 Karlstad 60 —— 40 0.7 — Kristinehamn 500 — 100 10.5 3.5 Storfors 670 — 130 90.0 39.5 Munkfors 1 100 0 85.0 46 0 Filipstad 200 — 130 0.7 — Hagfors 1 990 — 10 67.5 26.5 Värmlands län 4 520 110 (— 8 %) — — Degerfors 1 400 — 100 72.0 33 .5 Karlskoga 1 150 —I 200 12.0 6.0 Hällefors 1520 —— 230 74.0 33.0 Ljusnarsberg 300 -— 170 26.0 1 1.5 Lindesberg 450 —— 180 10.5 4.0 Orebro län 4 820 — 1 880 (—28 %) — _ — Surahammar 1250 — 250 47.0 27.5 Hallstahammar 450 () 10.0 5.5 Norberg 300 — 190 38.0 12.5 Fagersta 2 700 — 100 69.0 33.5 Skinnskatteberg 30 — 80 Köping 610 — 80 12.0 4.5 Västmanlands län 5 340 — 700 (— 12 %) — — Borlänge 5 441) — 620 59.5 23.0

Falun () — 70 —— —

Ludvika 930 — 650 15.0 6.5 Smedjebacken 1 030 — 90 39.0 20.0 Hedemora 910 — 430 34.5 12.0 Avesta 2600 — 920 51.0 18.0 Kopparbergs län 10910 —2 780 (—20'.:7?) — — Hofors 3130 — 640 93.0 53.5 Sandviken 5490 — 460 55.4 28.0 Gävle 380 — 70 3.5 0.5 (Gävle/Sandviken) 5870 1— 530) (29.0) (9.5) Gävleborgs län 9000 —1 170 (— 12 %) — — Gällivare 2000 — 340 77.0 24.5 Kiruna 4 150 — 860 80.0 30.5 Luleå 4630 — 360 56.0 13.5 Norrbottens län 10780 —1 560 (— 13 %) — — RIKET 54830 9270 (—14'..>7-) 5.1 1.3

• Sida 122
•  Original

Prop. 1980/81: 67 122

offentliga sektorn har ökat med 1 250 personer mellan åren 1975 och 1979. Pendlingen mellan kommunerna är stor. Ett omfattande pendlingsutbyte sker också med Uppsala kommun. Sysselsättningsgraden i Tierps kommun (se tabell 5) ligger på samma nivå som medelvärdet för regionala centra i stödområdet. Östhammars kommun har en klart högre sysselsättningsgrad än jämförbara kommuner. För båda kommunerna är arbetslösheten klart lägre än för resp. ortstyp.

Genom en viss tillväxt inom andra industribranscher och närheten till Uppsala är dessa kommuner mindre känsliga för framtida ändringar inom stålindustrin och gruvorna än många andra regioner.

] Oxelösmzds och Nyköpings kommuner domineras industrisysselsätt- ningen av stålverket. lndustrisysselsättningen har minskat något på senare år. Den offentliga sektorn har ökat med ca 1 600 anställda. Pendlingen mellan kommunerna är mycket stor. Sysselsättningsgraden ligger något under och arbetslösheten något över medelvärdet för ortstypen utanför stödområdena. En viss befolkningsminskning förutses för kommunerna till följd av en svag sysselsättningstillväxt. Med hänsyn till att industristruk- turen har försvagats under de senaste åren utgör den angivna personal- minskningen på 500 anställda i Oxelösundsjärnverk ett stort problem.

Eskilstuna kommun har under en följd av år haft en vikande industri- sysselsättning. främst till följd av en ogynnsam branschstruktur. industrin har gått tillbaka med mer än 2000 anställda sedan år 1975. Ökningen av antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn. inklusive den nyligen ge- nomförda omlokaliseringen av fortifikationsförvaltningen. uppgår till 2700. Kommunen har Utpendling främst till Strängnäs och Västerås och inpendling från dessa kommuner samt från Flen och Kungsör. Sysselsätt- ningsgraden ligger något under medelvärdet för primära centra utanför stödområdet. Eskilstuna har också en högre arbetslöshet än motsvarande kommuner. Kommunen har en svag sysselsättningstillväxt och man räknar med en i stort sett oförändrad folkmängd under de närmaste åren. De aviserade ändringarna i Torshälla utgör ett väsentligt problem om än av mindre omfattning än de väntade ändringarna i Oxelösund.

Strängnäs kommun har en väl differentierad industri som dock minskat i viss grad under de senaste åren. En osäkerhetsfaktor för den framtida sysselsättningen är emellertid CEA-verken med en olönsam produktion. Kommunen har haft en ökning av den offentliga sektorn med 600 anställda. Sysselsättningsgraden ligger något under motsvarande ortstyp utom stöd- området. Arbetslösheten ligger dock lägre. Kommunen har både in- och Utpendling med Eskilstuna och Utpendling också till Södertälje och Stock- holmsregionen. Inga större ändringar väntas ske inom Åkers Styckebruk. Kommunen har i övrigt en viss sysselsättningstillväxt vilket gör att befolk- ningen i stort sett håller sig på en oförändrad nivå.

Arbetsmarknaden i Boxholms kommun domineras av stålverket. Den offentliga sektorn är liten och har ökat med bara ett 100-tal anställda sedan

• Sida 123
•  Original

Prop. 1980/81: 67 123

är 1975. Kommunen har pendlingsutbyte med främst Mjölby och Tranås. Ensidigheten på den lokala arbetsmarknaden gör att kommunen har en relativt låg sysselsättningsgrad och en arbetslöshet som ligger högre än medelvärdet för jämförbara kommuner. Till följd av en svag sysselsätt- ningsutveckling beräknas folkmängden utvecklas svagt negativt.

Ronneby kommun har en väl differentierad industri och den offentliga sektorn har ökat med drygt 600 anställda sedan år 1975. Pendlingsutbytet är stort med Karlskrona och Karlshamns kommuner. Sysselsättningsgra- den är relativt låg men arbetslösheten är också lägre än genomsnittet för motsvarande ortstyp. Genom en viss tillväxt av sysselsättningen beräknas folkmängden kunna ligga på ungefär nuvarande nivå under de närmast kommande åren.

Höganäs kommun har en relativt differentierad arbetsmarknad med Höganäs AB som största arbetsgivare. Järnsvamps- ochjärnpulverproduk- tionen sysselsätter en mindre del av koncernens anläggningar i Höganäs. Kommunen har haft en viss ökning av industrisysselsättningen och man väntar en svag fortsatt ökning under de närmaste åren. Den offentliga sektorn har också haft en ökning med 400 anställda sedan år 1975. Kont- munen har en stor Utpendling främst till Helsingborgs kommun. Sysselsätt- ningsgraden ligger ungefär på samma nivå sotn medelvärdet för regionala centra utom stödområdet. Arbetslösheten ligger lägre än medelvärdet för motsvarande kommuner. Genom en fortsatt sysselsättningstillväxt beräk- nas kommunens folkmängd öka jämnt under hela 1980-talet.

Halmstads kommun har under de senaste åren haft tillväxt inom indu- strin som har kompenserat nedgången vid järnverket. Också för de när- mast kommande åren förutses en viss fortsatt tillväxt. Den offentliga sektorn har ökat med 3 100 anställda. Kommunen har ett stort pendlingsut- byte med Laholms. Falkenbergs och Hylte kommuner. Sysselsättningsgra- den och arbetslösheten ligger på samma nivå som medelvärdet för primära centra. Genom en fortsatt sysselsättningstillväxt inom både industrin och andra näringsgrenar beräknas kommunen få en fortsatt snabb befolknings- tillväxt. Regionens expansion och differentierade arbetsmarknad gör att den tämligen väl kan motstå minskningar av sysselsättningen inom enskil- da branscher.

Kristinehamns kommun har haft tillbakagång inom industrin. Samtidigt har dock den offentliga sektorn ökat med mer än 650 anställda. vilket gör att totalsysselsättningen beräknas ha ökat. Kommunen har en relativt hög sysselsättningsgrad men också en högre arbetshöshet än genomsnittligt för ortstypen. Kommunen har pendlingsutbyte med Karlstads och Karlskoga kommuner och viss inpendling från Storfors och Gullspångs kommuner. Några större förändringar väntas f. n. inte inom stålverket.

Storfors kommun domineras av stålverket som svarar för nästan hela industrisysselsättningen. Den offentliga sektorn har till skillnad från nästan alla andra kommuner haft en mycket liten tillväxt sedan år 1975. Kom-

• Sida 124
•  Original

Prop. 1980/81: 67 |34

munen beräknas trots en vikande sysselsättning få en befolkningstillväxt till följd av inflyttning till områden med pendling till Karlskoga och Kristi- nehamn. Visst pendlingsutbyte förekommmer även med Filipstad. Syssel- sättningsgraden ligger något över medelvärdet för kommuncentra i stö- dområdena. Arbetslösheten ligger ungefär på genomsnittsnivån för orts- typen. Personalrationaliseringarna inom Nyby Uddeholm kommer att medföra en minskning av sysselsättningen vid stålverket i Storfors. Det är därför angeläget att kommunen kan få en tillväxt inom annan industriell verksamhet.

ll-iunkfors kommun har en lika stor dominans av stålindustrin som Stor- fors för industrisysselsättningen. Däremot har Munkfors en större offentlig sektor. som också har ökat något mer än i Storfors. Pendlingsutbytet skeri första hand med Hagfors. Både sysselsättningsgradcn och arbetslösheten i Munkfors kommun ligger högre än medelvärdet för kommuncentra inom stödområdena. industrisysselsättningen beräknas kunna behållas på en i stort sett oförändrad nivå under de kommande åren och därigenom beräk- nas också den totala sysselsättningen och befolkningen kunna bibehållas på en i stort sett oförändrad nivå. På samma sätt som för Storfors är en breddad industriell bas angeläget för Munkfors kommun.

Filipstads kommun är regionalt centrum i östra Värmland. Största industriarbetsplats är Wasabröd AB med ca 900 anställda. Lesjöfors AB har totalt knappt 600 anställda i kommunen. Härutöver finns flera mindre och medelstora industriföretag. Kommunen har således en förhållandevis differentierad industrisysselsättning. Den offentliga sektorn som har ca 2000 anställda har ökat med 250 sedan år 1975. Sysselsättningsgraden i Filipstads kommun ligger något över medelvärdet för regionala centra i stödområdet. Arbetslösheten ligger också något lägre än för jämförbara kommuner. Pendlingsutbytet sker främst med Storfors kommun. Kom- munen har under många år haft en befolkningsminskning. vilken genom en vikande sysselsättningsutveckling beräknas fortsätta också de närmaste åren.

Hagfors kommun är regionalt centrum i mellersta Värmland. Kom- munen har haft en mindre ogynnsam utveckling av industrin än vad som kunde befaras när stälkrisen bröt ut för fyra år sedan. Den offentliga sektorn i Hagfors kommun är något mindre än industrisysselsättningen och den har ökat med drygt 100 anställda sedan år 1975. Sysselsättningsgraden ligger på samma nivå som medelvärdet för regionala centra i stödområdet. Däremot är arbetslösheten högre. Pendlingsutbytet sker dels med Munk- fors. dels med Torsby kommun. Sysselsättningen beräknas minska något under de kommande åren och härigenom beräknas folkmängden minska med ett 100-tal invånare per år.

Degerfors kommun har haft en viss minskning av både industrisyssel- sättningen och den totala sysselsättningen under de senaste åren. Den offentliga sektorns ökning begränsar sig till ca 100 anställda. Kommunen

• Sida 125
•  Original

Prop. 1980/81: 67 125

har ett omfattande pendlingsutbyte med Karlskoga, som också har fått vidkännas en viss tillbakagång inom industrin. Där har dock den offentliga sektorn ökat med ca 600 anställda. Degerfors och Karlskoga kommuner har en sysselsättningsgrad som motsvarar medelvärdet för regionala centra i stödområdet. Arbetslösheten ligger något lägre. På sikt förutses en svag ökning av sysselsättningen. Härigenom beräknas folkmängden minska nå- got. Förändringarna inom Nyby Uddeholm torde få vissa konsekvenser för Degerfors. Inom Karlskoga kommun har förändringarna inom ståldivi- sionen som ledde fram till bildandet av Bofors Kilsta AB inneburit en kraftig nedskärning av verksamheten. Samtidigt bedöms den nybildade enheten ha goda möjligheter att hävda sig. varför ytterligare personal— minskningar där knappast bedöms vara aktuella.

Hällefors kommun har stålverket som dominerande arbetsplats. Den offentliga sektorn med ca 850 anställda har en i stort sett oförändrad sysselsättning jämfört med år 1975.

Kommunen har ett isolerat läge med obetydlig pendling. Sysselsätt— ningsgraden ligger över medelvärdet för onstypen inom stödområdet och arbetslösheten ligger något under motsvarande kommuner. Det ensidiga beroendet av stålindustrin och den svaga tillväxten inom andra verksam— heter gör kommunen mycket sårbar för förändringar inom Stålverket. Kommunens totala sysselsättning beräknas minska de närmaste åren och det medför en långsiktig minskning av befolkningen med ett 100-tal invåna— re per år.

Ljusnarsbergs kommun har en förhållandevis mer differentierad industri än de flesta mindre stål- och gruvkommuner. lndustrisysselsättningen har dock minskat efter år l975 och den offentliga sektorn har haft en relativt svag tillväxt. Pendlingsutbyte förekommer med Ludvika och Lindesbergs kommuner. Sysselsättningsgraden ligger lägre än medelvärdet för kom— muncentra i stödområdet och kommunen har en betydligt högre arbetslös— het än jämförbara kommuner. Kommunen har en negativ sysselsättnings- utveckling och befolkningen beräknas härigenom minska med ett 80-tal personer per år.

Lindesbergs kommun har en väl differentierad industri med flera större och medelstora företag. Antalet offentligt sysselsatta har efter år 1975 ökat med ca 700 anställda. Pendlingsutbytet med Örebro är betydande. Vidare förekommer pendling till och från Arboga. Nora och Ljusnarsbergs kom- muner. Sysselsättningsgraden i Lindesbergs kommun är något högre än medelvärdet för regionala centra i stödområdet och arbetslösheten ligger något lägre. En viss sysselsättningstillväxt bedöms som trolig vilket inne- bär en i stort sett oförändrad befolkning under de närmaste åren. Situa- tionen i Spännarhyttan kan innebära att järnmalmsbrytningen i Stråssa på sikt avvecklas. Vidare kan en del av produktionen i Guldsmedshyttan påverkas negativt. Genom den relativt stabila arbetsmarknaden i Lindes- bergs kommun kan vissa förändringar klaras genom arbetspendling.

• Sida 126
•  Original

Prop. 1980/8 ]: 67 126

Hallstahammars kommun har utöver Bulten—Kanthal AB med 3000 anställda flera medelstora företag och en tämligen stabil arbetsmarknad. Den offentliga sektorn har ökat med 300 anställda sedan är 1976. Kom- munen har ett stort pendlingsutbyte med Västerås. Köpings och Suraham- mars kommuner. Sysselsättningsgraden ligger lägre än medelvärdet för kommuncentra utanför stödområdet och arbetslösheten är betydligt högre än för motsvarande kommuner. Kommunen beräknas få en svag syssel- sättnings- och befolkningsminskning. Genom närheten till Västerås och goda pendlingsmöjligheter även till Köpings kommun kan vissa sysselsätt- ningsförändringar lösas genom arbetspendling.

Köpings kommun har en stabil industriell bas med flera medelstora anläggningar. Härutöver har Volvo mer än 2000 anställda. Industrin vän- tas i stort sett hålla sin nuvarande sysselsättning. Den offentliga sektorn har haft en sysselsättningsökning sedan år l975 med 850 anställda. Pend- lingsutbyte förekommer med Kungsörs. Västerås, Hallstahammars och Arboga kommuner. Sysselsättningsgraden ligger på medelvärdet för regio— nala centra utanför stödområdet. Arbetslösheten ligger dock högre än genomsnittet för ortstypen. Den differentierade arbetsmarknaden i kom- munen och goda pendlingsmöjligheter gör att kommunen har långsiktigt stabila utvecklingstendenser. Detta avspeglar sig även i en på sikt ungefär oförändrad befolkning.

I Surahammars kommun har stålverket en relativt stor andel av industri- sysselsättningen. Minskningen i stålverkets sysselsättning uppvägs knappt av den ökning som har skett inom den offentliga sektorn. Kommunen har ett pendlingsutbyte med Hallstahammars och Västerås kommuner. Syssel- sättningsgraden ligger något under medelvärdet för kommuncentra utanför stödområdet och arbetslösheten är klart högre. I de senast framtagna befolkningsprognoserna beräknas folkmängden öka obetydligt som en följd av en ganska svag sysselsättningstillväxt. Nu aktualiserade föränd— ringar vid stålverket innebär en minskning med ca 300 anställda.

Fagersta kommun har mer än två tredjedelar av sin industrisysselsätt- ning inom stålverket. Kommunen har vidare en framgångsrik verkstadsin- dustri. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn har ökat med 300 anställda efter år 1975. Fagersta har ett omfattande pendlingsutbyte med Surahammars, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner samt viss in- pendling från Smedjebackens kommun. Sysselsättningsgraden är högre och arbetslösheten är lägre än genomsnittet för regionala centra i stödom- rådet. Aktuella prognoser förutscr en viss sysselsättnings- och befolk— ningstillväxt i kommunen. .

Norbergs kommun har Spännarhyttan som största industri. Härutöver finns några små och medelstora industrier. Den offentliga sektorns ökning på ca 200 anställda motsvarar i stort sett den minskning som har skett inom Spännarhyttan efter år 1976. Härigenom har den totala sysselsättnings- utvecklingen varit svag. Detta kan bl.a. avläsas i en låg sysselsättnings-

• Sida 127
•  Original

Prop. 1980/81: 67 127

grad och en hög arbetslöshet i kommunen. Redan i nu offentliga prognoser. som förutsatte en fortsatt drift vid hyttan och gruvindustrin. räknade man med en minskad sysselsättning och en långsamt vikande befolkning i Norbergs kommun. Denna trend förvärras genom de nu offentliggjorda besluten att lägga ned hyttan och gruvorna i Norberg. Den kvarvarande industrin är inte så stor att den kan sysselsätta den arbetskraft som blir arbetslös. En viss ökning av arbetspendlingen kan ske. men detta är inte tillräckligt för att förhindra en kraftig ökning av arbetslösheten. en uttlytt- ning av arbetskraft och en långsiktigt snabbare minskning av folkmängden i kommunen.

Avesta kommun har haft en betydande tillbakagång av industrisyssel- sättningen efter år l976. Ökningen på 300 anställda inom den offentliga sektorn har inte täckt mer än en tredjedel av tillbakagången inom stålin- dustrin. Pendling förekommer med Norbergs och Hedemora kommuner. Sysselsättningsgraden och arbetslösheten ligger i nivå med medelvärdet för regionala centra i stödområdena. Kommunen har haft en långsiktig minskning av befolkningen. En väntad sysselsättningstillväxt gör att folk- mängden nu i stort sett stabiliseras på en oförändrad nivå. Förändringarna inom stålindustrin i Avesta kommun torde nu i allt väsentligt vara slut- förda. Det finns dock anledning att räkna med fortsatta rationaliseringsåt- gärder varigenom antalet anställda långsamt minskar.

Hedemora kommun har ett relativt väldifferentierat näringsliv. lndustri- syssels'ättningen uppvisar en viss tillväxt. Vid Vikmanshyttan har man nu nått en sysselsättningsnivå på 300 anställda. Klosterverken i Långshyttan har ca 850 anställda. Den offentliga sektorn har ökat med 800 anställda. Pendling förekommer till och från Avesta. Säters och Borlänge kommuner. Hedemora kommun har en högre sysselsättningsgrad och gynnsammare arbetslöshetssiffror än medelvärdet för regionala centra i stödområdet. Kommunen beräknas genom en ökad sysselsättning kunna få en viss befolkningsökning de kommande åren.

Borlänge kommun har utöver Domnarvets järnverk en betydande sys— selsättning inom flera industribranscher. Flera mekaniska verkstäder arbe— tar delvis som underleverantörer till Domnarvet medan andra har utveck— lats för specialistproduktion med anknytning till stål- och verkstadsindu— strin. Härutöver finns flera småindustrier vilka sammantagna gör att kom- munen har en tämligen differentierad industristruktur. Den offentliga sek- torn ökade med 1 200 anställda mellan är 1975 och våren 1979. Därefter har tillkommit den personal som arbetar vid statens vägverk och trafiksäker- hetsverket. tillhopa ca 1000 anställda. Borlänge har en betydande inpend- ling från samtliga angränsande kommuner och utpendling främst till Falun och Säters kommun. Sysselsättningsgraden ligger på samma nivå som genomsnittet för primära centra i stödområdena. Arbetslösheten ligger lägre än för flertalet primära centra. Kommunen beräknas trots den vänta- de minskningen av sysselsättningen vid Domnarvet med ca l000 anställda att få en ökning av den totala sysselsättningen med ca 300 per år.

• Sida 128
•  Original

Prop. 1980/81: 67 128

Ludvika kommun har haft en minskning av sysselsättningen inom gruv- industrin med 650 anställda sedan 1976. Därutöver har kommunens andra stora arbetsplats. ASEA. haft en personalminskning i storleksordningcn 600 anställda under ett par år. Industrin i övrigt har haft en i stort sett oförändrad sysselsättning. Ökningen inom den offentliga sektorn har inte varit tillräcklig för att kompensera denna tillbakagång inom industrin. Även för de kommande åren förutses en fortsatt minskning inom gruvin- dustrin och det innebär att arbetsmarknaden i kommunen ytterligare för- sämras. Kommunen har pendling till och från Borlänge och Ljusnarsbergs och Smedjebackens kommuner. Sysselsättningsgraden ligger lägre än ge- nomsnittet för regionala centra i stödområdet och arbetslösheten är vä- sentligt högre. Den fortsatta tillbakagången både inom industrin och totalt väntas leda till en fortsatt befolkningsminskning i storleksordningen 100 personer per år till mitten av l980-talet.

Utvecklingen i Smedjebackens kommun är nära förbunden med föränd- ringar i Ludvika kommun. Det avspeglar sig såväl i fråga om sysselsätt- ningsgrad som arbetslöshetssiffror som också i Smedjebackens kommun är ogynnsamma. Kommunen har en dominans av gruvindustri. stålverket och verkstadsindustri. Den offentliga sektorn är relativt liten och den har haft en ökning på 240 anställda efter år 1975. På samma sätt som för Ludvika kommun förutses en svag sysselsättningsutveckling och -en långsiktig minskning av befolkningen med ca 100 invånare per år.

[io/br.: kommun har haft en minskning av befolkning och sysselsättning i en lång följd av år. trots relativt goda pendlingsmöjligheter till Sandviken. Stålverket dominerar helt industrisysselsättningen och kommunen har i övrigt ett svagt utvecklat näringsliv. Den offentliga sektorn har haft en svag tillväxt under senare delen av l970-talet. Sysselsättningsgraden i Hofors kommun ligger något över medelvärdet för kommuncentra i stöd- området. Arbctslösheten är dock relativt låg. Det ensidiga beroendet av en stor anläggning gör kommunen mycket sårbar för de förändringar som sker vid Stålverket. På samma sätt som för liknande kommuneri Bergslagen är en breddning av näringslivet angelägen. Med nu aktuella utvecklingsten- denscr beräknas folkmängden fortsätta att minska under de kommande åren.

Sandvikens kommun utgör jämte Gävle en gemensam arbetsmarknad med stor pendling mellan kommunerna. Stålverket i Sandviken är en av Sveriges största arbetsplatser. Ståldivisionen har haft en minskning av sysselsättningen. Antalet anställda beräknas nu öka med ca 250 fram till år 1984. Andra industribranscher har haft en viss tillbakagång. Denna har dock. vägts upp av en betydligt större tillväxt inom den offentliga sektorn. Regionen har en relativt differentierad arbetsmarknad även om andelen anställda i basindustrier är påfallande hög. Sysselsättningsgraden i Gävle/ Sandviken ligger i nivå med medelvärdet för primära centra i stödområ- dena. Arbctslösheten ligger något högre.

• Sida 129
•  Original

Prop. 1980/81: 67

129

Genom en långsiktig tillväxt av den totala sysselsättningen beräknas folkmängden kunna bibehållas på en i stort sett oförändrad nivå. Den relativt breda industriella basen förefaller ha en sådan sammansättning att tillbakagångar i vissa anläggningar i tämligen stor utsträckning kan kom- penseras av ökningar vid andra anläggningar. Härutöver har regionen genom sin roll som primärt centrum viktiga servicefunktioner för länet. vilket gör att det också där sker en viss tillväxt. inom såväl privat som

offentlig service.

Tabell 5. Bakgrundsdata om kommuner med järn- och stålindustri samt järnmalmsbrytning år 1980.

Kommun./Område

l'ierp Osthammar Oxelösund Nyköping/Oxelösund Eskilstuna Strängnäs Boxholm Motala Ronneby Höganäs Halmstad Gullspång Karlstad Kristinehamn Storfors Munkfors Hagfors Filipstad Degerfors Karlskoga Hällefors Ljusnarsberg Lindesberg Köping Hallstahammar Surahammar Fagersta Norberg Avesta Hedemora Borlänge Falun./Borlänge Ludvika Smedjebacken Hofors Sandviken Gävle Gävle/Sandviken Gällivare Kiruna Luleå Fyrkanten

Folk- mängd är 1979

20632 20 889 14281 78 199 90414 23415 5858 41 945 30270 22 130 75 663 6771 73 904 27 166 5424 5 223 17 782 14811 12 239 37 070 10702 7021 24917 27 291 18424 11493 15 294 6790 26 471 17084 46318 96 397 31 976 13 358 13483 43 139 87 364 130503 24 661 30 177 67 190 143 669

Prognos Beräknad total år 1984 sysselsättning

Beräknad syssel- sättningsgrad

Relativ arbets— löshet män+ kvi

år 1979 män+kvinnor 12 män. genomsnitt 16—64 år. 1979 nov. 79—okt. 80

19956 8007 71.0 1.6 21371 9960 73.0 0.9 14 327 7 532 74.0 2_4 77012 32 781 72.0 1.9 91399 43 254 75.0 2.7 24 367 9881 74.0 1.6 5 646 2466 72.0 1.4 41785 19610 75.0 2.9 30164 12132 71.0 1.8 23411 7130 75.0 1.2 77419 37 294 75.0 1.7 6911 2898 75.0 2.2 74 489 39 474 73.0 2.7 26 779 13912 77.0 2.2 5410 1864 72.0 2.5 5185 2424 73.0 3.2 17477 7 564 71.0 4.1 14 528 6668 74.0 2.4 12160 4341 70.0 1.9 36 762 18981 76.0 2.0 10228 4595 72.0 1.7 6674 2 739 69.0 3.7 25147 11231 74.0 2.0 27316 13085 74.0 2.3 17552 8 324 71.0 2.6 11421 4538 71.0 3.2 15 763 8059 77.0 1.9 6423 2 383 67.0 2.5 26570 12 200 72.0 2.9 17 390 7 724 73.0 1.6 47815 23 646 73.0 1.7 99 789 47 811 74.0 1.6 31483 14319 71.0 3.8 12 790 5 186 69.0 3.4 12907 6053 71.0 2.3 43041 19558 72.0 2.3 87373 41264 73.0 2.7 130414 60822 73.0 2.4 23 874 10946 67.0 6.1 28 753 13 690 66.0 6.4 65 500 34850 72.0 3.1 140137 65 585 70.0 3.3

• Sida 130
•  Original

Prop. 1980/81: 67 130

Kommun/Område Folk- Prognos Beräknad total Beräknad sysscl- Relativ arbets- mängd år 1984 sysselsättning sättningsgrad löshet män+kvi är 1979 är 1979 män+kvinnor 12 mån. genomsnitt

16—64 är. 1979 nov. 79—okt. 80

Summa stödområden. PC 73.0 2.3 PC utom stödområdet 75.1) 1.7 Summa stödområdcn. RC 71.0 2.9 RC' utom stödområdet 75.0 1.7 Summa stödområden. KC 70.0 2.6 KC utom stöd. exkl SS 74.0 1.5 Riket 8 303 010 8 389 8203 880086 74.0 1.8

Isfällu: Arbetslöshetsdata: AMS. Ovriga dura: Underlag till länsplaneringcn.

Anm: Prognoserna bygger på förhållanden kända våren 1980.

• Sida 131
•  Original

Prop. 1980/81: 67