om följdlagstiftning på skatteområdet med anledning av den nya sekretesslagen m.m.;beslutad dell 30 oktober 1980.
Regeringens proposition
1980/81:70
om följdlagstiftning på skatteområdet med anledning av den nya sekretesslagen m. m.;
beslutad den 30 oktober 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till vissa följdändringar på skatteområ-
det med anledning av den nya sekretesslagen.
Förslagen innebär i huvudsak att de nuvarande reglerna i skattelagstift-
ningen om sekretess och uppgiftsutbyte inom skatteförvaltningen och mellan
skattemyndigheterna och andra myndigheter anpassas till den nya sekretess-
lagen. Det föreslås bl. a. att nuvarande detaljerade föreskrifter om vilka tjänstemän inom skatteförvaltningen som får ta del av deklarationer slopas
och ersätts med bestämmelser om skyldighet att lämna ut uppgifter i sådana handlingar till andra skattemyndigheter om det behövs för kontrollverksamheten.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samtidigt med den nya sekretesslagen, dvs. den I januari 1981.
| Riksdagen 198081. I saml. Nr 70
Prop: 1980/81:70, . i
I Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivs I fråga om taxeringslagen (1956: 623)!
PN lg a tr cr
dels att 50 § 4 mom.” skall upphöra att gälld.”
dels avt 468 § och 50 8 1-3 mom. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
46 8?
För taxering erforderlig, i denna I denna lag inte särskilt angivna lag icke särskilt omförmäld handling handlingar som behövs för taxering eller uppgift skall. då så begäres för skall på begäran för taxeringskontaxeringskontroll, tillhandahållas av troll tillhandahållas av myndigheter” statligt eller kommunalt verk, allmän och allmänna inrättningar. inrättning eller överförmyndare. = Uppgiftsskyldighet enligt första
Vud nu sagts gäller ej handling. stveket föreligger dock inte i fråga om som avses i 1-4 §§ samt 31 och 33 §§ handlingar som innehåller uppgifter lagen den 28 maj 1937 om inskränk- för vilka sekretess gäller tll följd av 2 ningar i rätten att utbekomma all- kap. I eller 2§ eller 3 kap. IS männa handlingar och som ej må sekretesslagen (1980:100) eller "en utlämnas till envar. bestämmelse till vilken hänvisas i
Är handling, som avses i första någon av de nämnda paragraferna. stycket, eljest sådan att den enligt vad | Om en handling innehåller uppgifdärom är stadgat ej må utlämnas till ter för vilka sekretess gäller enligt
a en N envar, eller är uppgift, som där sägs. någon annan bestämmelse i sekreav beskaffenhet att omfattas av tyst- tesslagen, föreligger uppgiftsskyldig-' nadsplikt, må handlingen eller upp- het enligt första stycket endast om giften tillhandahållas allenast efter framställningen görs av skattechefen. framställning av skattechef. Finnes Om ett utlämnande skulle medföra vid prövning av sådan framställning synnerligt men för något allmänt eller att handlingens eller uppgiftens till- enskilt intresse. föreligger uppgiftshandahållande skulle, för det allmän- skyldighet endast om regeringen på na eller med hänsyn till enskilds ansökan av skattechefen beslutar ätt befogade intressen, lända till svnner- handlingen skall lämnas ut. Bestämligt men, må framställningen lämnas melserna i detta stvcke tillämpas ockutan bifall. så på en sådan handling hos en
Efter ansökan av skattechef må allmän inrättning som innehåller regeringen förordna, att handling uppgifter som där omfattas av tvsteller uppgift skall tillhandahållas nadsplikt. honom utan hinder av vad som stadgas i andra och tredje styckena.
I Lagen omtryckt 1971:399. Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974:773. 2 Senaste lydelse 1978:354. 3 Senaste lydelse 1974:773.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
I mom.” Granskning av självde- I mom. Uppgifter i självdeklaraklarationer får verkställas endast av tioner skall på begäran lämnas ut till
tjänsteman, som — wför sådan de myndigheter som har att utöva granskning enligt denna lag eller som taxerings- eller skattekontroll om det annars utövar taxerings- eller skatte- behövs för kontrollverksamheten. kontroll, Detsamma gäller beträffande uppgif-
ordförande i taxeringsnämnd, ter i andra handlingar som enligt
de ledamöter i taxeringsnämnd, bestämmelserna i denna lag har som därtill utses av nämnden. samt avlämnats till ledning för taxering
domstol, som har att bedöma inne- eller upprättats eller för granskning hållet i självdeklaration. omhändertagits av en myndighet vid
Annan ledamot i taxeringsnämnd täxeringskontroll. än som avses i första stycket får vid nämndens sammanträden taga del av deklaration i den omfattning som behövs för taxeringen.
Sakkunnig må granska självdeklaration, för vars behandling hans biträde påkallas.
Tjänsteman som avses i 138 får taga del av deklaration i den omfattning, som behövs för arbetets utförande.
För innehållet i självdeklaration må icke inom taxeringsnämnd lämnas vidare redogörelse än som erfordras för taxeringen. Självdeklaration må icke imagas i taxeringsnämnds protokoll i vidare mån än som oundgängligen erfordras.
Självdeklaration skall tillhandahållas de myndigheter, vilka i och för sin verksamhet böra erhålla del därav.
Självdeklaration må, på sätt rege- Fråga om utlämnande av uppgifter ringen förordnar, för statistisk beur- som avses i första stycket tll en betning utlämnas till den ämbetsmyn- myndighet för statistisk bearbetning dighet eller tjänsteman, åt vilken skall prövas av regeringen, om ej regeringen uppdrager utförandet av annat följer av bestämmelser om
+ Senaste lydelse 1978:316. 15 Riksdagen FOSONE OT samt. Nr 70
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse sådan bearbeming. uppgiftsskyldighet i annan lag eller i
Den som har att utföra talan för förordning. besvärsberättigad kommun i fråga om viss skattskyldigs taxering äger taga del av självdeklaration, som skolat ligga tull grund för taxeringen.
Då besvär anförts, skall självdeklaration, som har avseende å taxeringen i fråga, biläggas besvärshandlingarna, där ej vid delgivning med menighet sådant anses vara för målets utredning obehövligt. Handlingarna skola vid förekommande delgivningar inneslutas i förseglat konvolut. vilket skall förses med påskrift om innehållet och i obrutet skick tillställas den förklaringsskyldige eller annan vederbörande.
I övrigt må självdeklaration, där ej Uppgifter som avses i 43 § I mom. annat följer av stadgande i allmän får utan hinder av bestämmelserna lag, icke vara för någon tillgänglig, om sekretess lämnas till dem, från utan an den, som avgivit deklaratio- vilka utdelning eller ränta har erhåtlnen, lämnat skriftligt medgivande lits och till av dem anlitade medhjäldärtill. pure.
2 mom.” Självdeklarationer 2 mom. Självdeklarationer och skola förvaras hos länsstyrelsen, där andra handlingar som avses il mom, ej denna förordnar om förvaring hos skall förvaras hos länsstyrelsen. om lokal skattemyndighet. Sedan sex är inte denna förordnar om förvaring förflutit efter taxeringsårets utgång, hos lokal skattemyndighet. Sedan skola deklarationerna förstöras, där sex år har förflutit efter taxeringsej regeringen annorlunda föreskri- årets utgång, skall handlingarna förver. störas om inte regeringen föreskriver
annat.
3 mom. Vad ovan i denna para- 3 mom. Uppgifter som avses i graf är sagt om självdeklaration gäl- I mom. får tillhandahållas myndigler i tillämpliga delar även beträffan- het i främmande stat med vilken de andra uppgifter. vilka avlämnats Sverige har träffat överenskommelse till ledning vid taxering, ävensom av om handräckning i skatteärenden. myndighet vid taxeringskontrollupp-
5 Senaste Ivdelse 1974:773.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse rättade handlingar: dock må uppgifter enligt 43 § I mom. vara tillgängligu även för dem, från vilka utdelning eller ränta erhållits, samt av dem anlitade medhjälpare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
2 Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 18 kap. 17-21 och 29 8§ skall upphöra att gälla, dels att 18 kap. 13 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen Ivdelse
IS kap.
13 §
För taxering erforderlig, i denna Bestämmelserna i 46 8 taxeringslalag inte särskilt nämnd handling eller gen (1956:623) gäller i tillämpliga uppgift skall, när det begärs för delar i fråga om taxeringskontroll taxeringskontroll, tillhandahållas av enligt denna lag. statligt eller kommunalt verk, allmän inrättning eller överförmyndare.
Vad nu har sagts gäller ej handling. Som avses I 1-4 SS samt 31 och 33 §§ lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar och som ej får utlämnas till envar.
Är handling. som avses i första stycket, eljest sådan att den enligt vad därom är stadgat ej får utlämnas till envar, eller är uppgift. som där sägs. av beskaffenhet att omfattas av tystnadsplikt, får handlingen eller uppgiften tillhandahållas allenast efter framställning av skattechef.
Finnes vid prövning av sådan framställning att handlingens eller uppgiftens tillhandahållande skulle. för det allmänna eller med hänsyn till enskilds befogade intressen, lända till svyanerligt men, får framställningen lämnas utan bifall.
Efter ansökan av skauechef får regeringen förordna, att handling eller uppgift skall tillhandahållas honom ulan hinder av vad SOm stadgas i andra och tredje styckena.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Granskning av fastighetsdeklara- Bestämmelserna i 50 § I mom. taxtioner och uppgifter, som lämnats till eringslagen (1956:623) gäller i tillledning vid fastighetstaxering, får ämpliga delar i fråga om uppgifter i verkställas endast av fustighetsdektarationer och andra
tjänsteman, som utför granskning handlingar, som enligt bestämmelenligt denna lag eller som annars serna i denna lag har avlämnats till utövar taxerings- eller skattekon- ledning för fastighetstaxering eller troll, upprittats eller för granskning om-
ordförande, ledamöter och supple- händertagits av en myndighet vid anter I fastighetstaxeringsnämnd, taxeringskontroll.
konsulent för fastighetstaxering, Bestämmelsernai50 §2 mom. tax-
tjänsteman som av statens lant- eringslagen tillämpas på handlingar miäteriverk beordrats biträda arbets- som avses i första stycket. grupp enligt 19 kap. 2§ samt
domstol, som skull bedöma innehållet i fastighetsdeklaration.
Tjänsteman, som avses i 17 kap. 158 tredje stycket, får ta del av fastighetsdeklaration i den omfattning som behövs för arbetets utförande.
Sakkunnig får granska fastighetsdeklaration, för vars behandling hans biträde påkallas.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
1" Riksdagen 1980!81. 1 saml. Nr 70
3 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 73 § uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
73 §
Tjänsteman hos lokal skattemyn- Bestämmelserna i S0§ 1 och 3 dighet, länssiwrelse eller riksskatte- mom. taxeringslagen (1956:623) gälverket, ledamöter i verkets styrelse ler i uillämpliga delar i fråga om eller nämnder, av verket anlitad sak- uppgifter I preliminära självdeklarakunnig samt, med iakttagande av tioner och andra handlingar. som har bestämmelserna i 50 § I mom. första, avlämnats eller tillhandahåltis enligt andra, tredje och fjärde styckena bestämmelserna i denna lag eller taxeringslagen (1956:623), taxerings- upprättats eller för granskning omnämnd och länsrätt äga taga del av händertagits av en myndighet vid preliminär självdeklaration eller an- skattekontroll. nan uppgift eller handling, som har avlämnats eller tillhandahäållits enligt bestämmelser i denna lag. Självdeklaration, uppgift eller handling som har sagts nyss skall också tillhandahållas andra myndigheter än de förut nämnda, om dessa i och för sin verksamhet böra erhålla del därav.
Den, som äger taga del av självdeklaration, uppgifteller handling, som sägs I första stycket får, i den mån så erfordras för fullgörande av vad vederbörande jämlikt denna lag åligger, också taga del av självdeklaration eller annan uppgift eller handling som har avlämnats till ledning vid årlig taxering.
Självdeklaration, uppgift — eller Handlingar som avses + första handling som sägs 1 första stycket stycket skall förvaras under samma skall förvaras under samma tid som tid som motsvarande självdeklaratiomotsvarande självdeklaration vid år- ner vid årlig taxering. tig taxering.
Vad i 50 § I mom. femte, sjunde,
I Lagen omtryckt 1972:75, Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974:771. 2 Senaste lydelse 1979:174.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
nionde och tionde styckena samt 3 och 4 mom. taxeringslagen stadgas beträffande självdeklaration, uppgift eller handling som har avlämnats till ledning vid taxering, skall i tillämpligå delar gälla även i fråga om självdeklaration, uppgift eller handling som avses i första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1958:295)! om sjömansskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Ledamöter av — sjömansskattenämnden, tjänsteman hos riksskatteverket, sakkunnig, som biträder nämnden eller verket, samt taäxeringsnämnd och länsrätt äga taga del av ansökan om jämkning av sjömansskatt eller annan handling, som avlämnats eller tillhandahällits enligt denna lag.
Handling, som nyss sagts, skall jämväl tillhandahållas annan tjänsteman än förut nämnts, därest denne i och för sin befattning bör erhålla del därav.
Den som äger taga del av ansökan eller annan handling, varom i första stycket sägs, må, i den mån så erfordras för fullgörande uv vad vederbörande jämlikt denna lag åligger, jämväl taga del av självdeklaration eller annan handling, som avlämnats till ledning vid årlig taxering, eller som avlämnats till ledning för uppbörd av skatt enligt uppbördslagen.
Vad i 50 § I mom. femte, sjunde, Bestämmelserna + S0§ I och 3 nionde och tionde stvckena samt 3 mom. taxeringslagen (1956:623) gälmom. taxeringslagen stadgas beträf- ler 4 tillämpliga delar i fråga om fande självdeklaration, uppgift eller uppgifter i ansökningar om jämkning handling som avlämnats till ledning av sjömansskatt och andra handlingvid taxering skall i tillämpliga delar ar som har avlämnats eller tillhandagälla även i fråga om ansökan om hållits enligt bestämmelserna i denna jämkning av sjömansskatt eller lag eller upprättats eller för granskannan handling, som avlämnats eller ning omhändertagits av en myndighet
! Lagen omtryckt 1970:933. Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974:777. 2 Senaste lydelse 1979:176.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tillhandahällits enligt denna lag. vid skattekontroll.
Utan hinder av första-tredje stvck- Uppgift om er sjömans beskattena får uppgift lämnas om sjömans ningsbara inkomst enligt denna lag. beskattningsbara inkomst — enligt om den på inkomsten. erlagda sjödenna lag, om den på inkomsten mansskatten samt om den tid erlagda sjömansskatten samt om den inkomsten avser får lämnas ut till tid inkomsten avser. enskilda utan hinder av bestämmel-
serna om sekretess.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:304) om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430)! om mervärdeskatt i den lydelse lagen erhållit genom lagen (1979:304) om ändring i nyssnämnda lag
dels att 4, 5 a och 25 §§ skall ha nedan angivna lvdelse. dels att rubriken närmast före 65 § skall lyda ”Vite”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skattskyldighet inträder när vara Skattskyldighet inträder när vara levereras, tjänst tillhandahålls eller levereras, tjänst tillhandahälls eHer uttag sker. Erhålls dessförinnan uttag sker. Erhålls dessförinnan vederlag helt eller delvis för beställd vederlag helt eller delvis för beställd vara eller tjänst inträder skattskyl- vara eller tjänst inträder skattskyldighet för vederlaget när det inflyter dighet för vederlaget när det inflyter kontant eller på annat sätt kommer kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige till godo. Vid upp- den skattskyldige till godo. Vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog låtelse av avverkningsrätt till skog inträder skattskyldighet, i de fall inträder skattskyldighet, i de fall som avses i punkt I fjortonde stycket som avses i punkt I sjätte stycket av av anvisningarna till 41 § kommunal- anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), när betal- skattelagen (1928:370). när betalning tas emot. ning tas emot.
(Se vidare anvisningarna.)
5a§
Redovisningsskyldighet inträder Redovisningsskyldighet inträder när affärshändelse, genom vilken när affärshändelse. genom vilken skattskyldighet har inträtt. enligt skattskyldighet har inträtt, enligt god redovisningssed bokförs eller god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts, om ej annat följer borde ha bokförts, om ej annat följer av andra-fjärde styckena eller av av andra-fjärde styckena eller av
5 b 8. Är den skattskyldige ej bokfö- 5b§. Är den skattskyldige varken
ringsskyldig enligt bokföringslagen bokföringsskyldig enligt bokförings- (1976:125) eller ej skyldig att föra lagen (1976:125) eller skyldig att räkenskaper enligt jordbruksbokfö- föra räkenskaper enligt jordbruksringslagen (1951:793) inträder dock bokföringslagen (1979:141) inträder redovisningsskyldighet när skatt- dock redovisningsskvldighet — när skyldighet inträder enligt 4 §. skattskyldighet inträder enligt 48.
I Lagen omtryckt 1979:304.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid kreditförsäljning med förbehåll om återtaganderätt får redovisningsskyldigheten anstå till dess betalning inflyter från köparen. Om fördringen diskonteras eller överlåts utan samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav inträder dock redovisningsskyldighet vid diskonteringen eller överlåtelsen. I fråga om annat tillhandahållande mot kredit kan länsstyrelsen, när principerna för den skattskyldiges bokföring föranleder det. medge att redovisningsskyldigheten inträder först vid beskattningsärets utgänp. dock senast när betalning inflyter eller foöordringen diskonteras eller överläts.
Länsstyrelsen får. när särskilda skäl föreligger, medge att vad som sägs i andra stycket om redovisningsskyldighetens inträde vid kreditförsäljning med förbehåll om äåtertaganderätt skall tillämpas tills vidare av viss skattskyldig även i annat fall.
Försätts skattskyldig i konkurs inträder redovisningsskyldighet för konkursgäldenären för alla affärshändelser för vilka skattskyldighet men ej redovisningsskyldighet har inträtt före konkursutbrottet. Den som övertar skattskyldigs verksamhet eller del därav är redovisningsskyldig för affärshändelse som inträffar efter övertagandet, i den mån redovisningsskyldighet ej har inträtt för den tidigare ägaren.
(Se vidare anvisningarna.)
25§
Den som granskar deklaration eller annan handling som avser mervärdeskatt får taga del även av självdeklaration eller annan handling som upprättats till ledning för inkomsttaxeringen.
Bestämmelserna 1 508 taxerings- Bestämmelserna i 5058 Loch 3 lagen (1956:623) äger motsvarunde mom. taxeringslagen (1956:623) gältillämpning fråga om rätt att taga del ler i tillämpliga delar 4 fråga om av deklaration etter annan handling uppgifter i deklarationer för mervärsom avser mervärdeskatt. Deklara- deskatt och andra handlingar som tionen skall förvaras hos länsstyrel- har avlämnats till ledning för faststälsen under sju år efter utgången av det lelse uv sådan skatt eller upprättats kalenderår under vilket beskattnings- eller för granskning omhändertagits året gått till ända. då deklarationer- av en myndighet vid skattekonna, om icke regeringen föreskriver troll. annat, skall förstöras. Vad nu sagts gäller även bewäffande andra uppgifter som avlämnats till ledning för fastställelse av skatt sam av myndig-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
het vid skattekontroll upprättade
handlingar.
Handlingar som avses i första
stycket skall förvaras hos länssiwrel-
sen. Handlingarna skall förstöras sju
år efter utgången av det kalenderår
under vilket beskattningsäåret gått till ända, om inte regeringen föreskriver annat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs att 488 lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Avlämnade deklarationer skola Avlämnade deklarationer skall med undantag för den tid, varunder förvaras hos beskattningsmyndighede jämlikt bestämmelsen i 064§-2 ten under tolv är från utgången av mom. åro överlämnade för gransk- det år. under vilket de har ingivits. Aing, hos beskattningsmyndigheten Om beskanningsmyndigheten eller förvaras under tolv år från utgången den enligt 64§ 1 mom. förordnade av det år, varunder de ingivits. Där granskningsmyndigheten av särskild beskattningsmyndighet eller den en- anledning finner der påkallat. skall ligt 64 § I mom. förordnade gransk- en deklaration förvaras under femtio ningsmyndigheten av särskild anled- år från utgången av det år, under ning så finner påkallat. skall dekla- vilket den har ingivits. Efter utgångration förvaras under femtio år från en av nu angivna tider skall deklarautgången av det år, varunder den tonerna förstöras. ingivits. Efter utgången av nu angivna tider skola deklarationerna för- StÖras.
Deklarationer må icke före utgången av tid. som angives i 17 § lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, utan samtycke i varje särskilt fall av den som avgivit deklarationen utlämnas till annan än de ämbets- eller tjänstemän. som i ooch för sin befattning böra erhålla del av deklarationerna. eller. på sätt regeringen förordnar, skola äga tillgång till desamma för verkställande av statistisk bearbetning.
Deklaration, som tillhandahålles polis- eller åklagarmyndighet eller som åberopas vid allmän domstol, må icke utan samtycke av den. som avgivit deklarationen, offentligen fö-
I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2 Senaste Ivdelse 1974:857.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse redragas eller i protokoll, utslag eller annan expedition intagas eller om- Hämnas i vidare mån än som oundsängligen erfordras. Vad nu sagts skall dock icke gälla sådana uppgifter om den skattskyldiges namn och hemvist samt skattens belopp, som antecknas I beslutsförteckning enligt 6028 andra stwvcket.
Vad ovan är sagt om deklaration gäller i tillämpliga delar jämväl annan uppgift till ledning för skattens beräkning, dock ej bouppteckning.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.
Härigenom föreskrivs att 118 lagen (1953:397)! om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m. skall ha nedan angivna ivdelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
a
11 §-
Granskning av deklarationer, som Bestämmelserna i 5081 och 3 enligt denna lag avgivits, må ej verk- mom. taxeringslagen (1956:623) gälställas av annan än kontrollstvrelsen ler i tillämpliga delar i fråga om eller komtrolltjänsteman. Deklaratio- uppgifter i deklarationer och andra nerna skola tillhandahållas dem, som handlingar. som enligt bestämmeli och för sin befauning böra därav serna i denna lag har avlämnats till erhålla del. I övrigt må deklaration ledning för bestämmande av avgift icke vara för någon tillgänglig utan eller upprättats eller för granskning att den. som avgivit deklarationen. omhändertagits av en myndighet vid medgivit dess offentliggörande; dock uvgiftskontröll. må deklarationer, på sätt regeringen förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken regeringen uppdrager utförandet av sådan bearbet- Hing.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:8o1. 2 Senaste Ivdelse [974:861.
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1950-10-30
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Friggebo, Mogärd, Dahlgren. Asling, Söder, Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm, Boo. Winberg, Adelsohn. Danell. Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om följdlagstiftning på skatteområdet med anledning av den nya sekretesslagen m. m.
I Inledning
Den nya sekretesslagen (1980:100) träder i kraft den I januari YST. Den
ersätter da dels nuvarande bestämmelser om hemliga handlingar i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (1937 ars sekretesslag). dels i princip alla nu gällande tystnadspliktsföreskrifter för offentliga funktionärer. Den nya lagstiftningen mnebär alltså en enhetlig reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet.
Även i ett annat avseende innebär den nya lagen en principiell nyhet. Den
gäller sålunda inte bara i förhållandet mellan myndigheterna och allmänhe-
ten utan Också i förhållandet mellän myndigheterna inbördes. 1937 års sekretesslag väller däremot på ett undantag när inte uppgiftslämnande mellan myndigheterna. Men det betyder inte att man enligt nuvarande
ordning alltid är oförhindrad att lämna ut en sekretesskyddad handling till en myndiahet. I den man särskilda bestämn, ser saknas för det uppgiftsutlim-
nande som är i fråga gäller som en allmän princip att ett utlämnande får ske
endast i den mån intresset av ett sådant väger över det intresse som
sekretessen avser att skydda. På vissa områden finns det emellertid särskilda bestämmelser om sekretess och uppgiftsutbyte mellan myndigheter. Det
gäller bl. a. skatteområdet. Den nya sekretesslagen förutsätter att vissa ändringar görs i skattelagstiftningen I fråga om tystnadspliktsföreskrifterna och i fråga om de särskilda
bestämmelserna om sekretess och upppiftsutbyte mellan myndieheter.
I fråga om tystnadspliktsföreskritterna har de ändringar som behövs på
skatteområdet i huvudsak redan genomförts (prop. 1979:80:80. KU 19797
S0:45, rskr 1979/80:269, SFS 1980:158-257). Vissa ändringar återstår dock och jag tar upp dem i detta sammanhang. Jag kigger också fråm förslag i syfte att anpassa bestämmelserna om uppgiftsutbyte till den nya sekretesslaven. s "J
Ändringarna i fråga om tystnadspliktsföreskrifterna och vissa föreskrifter som gäller utlämnande till enskilda faller i och för sig inom det område där lagrådet i regel bör granska lagförslag. Det gäller emellertid här följdändringar av rent teknisk art. Caerädets hörande torde därför sakna betydelse på grund av lagstiftningsträgornas beskaffenhet. Övriga lagförslag omfattas inte av regeringsförmens bestämmelser om lagrådsgranskning.
De nya bestämmelserna bör träda i kraft den I januari 1981.
2 Uppgiftsutbytet mellan skattemyndigheter och andra myndigheter Nuvarande ordning
Enligt 1937 års sekretesslag (17 §) gäller 1 princip absolut sekretess gentemot enskilda för handlingar och andra uppgifter som har avlämnats till ledning för taxering eller annars för beräknande av skatt. Detsamma gäller för handlingar som har upprättats eller omhändertagits av myndigheter vid taxeringskontroll eller annars vid skattekontroll.
Bestämmelser om sekretess och uppgiftsutbyte mellan myndigheter finns i de flesta av de författningar som reglerar beskattningsförfarandet. Av intresse i detta sammanhang är bestämmelserna 146 och 50 §§ taxeringslagen (1956:623). TI. IS kap. 13-21 §§ fastighetstaxeringslagen (1979:11352). FTL. 73 § uppbördslagen (1953:272). UBL. 25 § lagen (1958:295) om sjömansskatt, SjL, 25 och 27 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt. ME. 11 Stagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m., 48 §lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL. 10 § lagen (1959:551) om beräkning av penstonsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, CBP. och 50 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. m. m.. AvegL.
De nu angivna lagrummen innehåller föreskrifter dels om vilka myndigheter och tjänstemän som får ta del av deklarationer och andra sekretessbelagda handlingar inom de olika skatte- och aveittsområdena. dels om skattemyndigheternas rätt att för skattekontroll tå det av sekretessbelagda handlingar hos myndigheter utanför skatte- och avgiftsområdena.
För att få en grund för de fortsatta övervägandena finns det anledning att här först behandla föreskrifterna I 46 och 50 §§ TE. Dessa föreskrifter har stått som förebild för övriga föreskrifter och de är de mest detaljerade.
I 4A STL finns bestämmelser om skyldighet för myndigheter m. fl. att för taxeringskontroll uillhandahälla handlingar och uppgifter. Som huvudregel
anges att i TD inte särskilt angivna handlingar och uppgifter som behövs för taxering skall på begäran för taxeringskontrotl tillhandahållas av statligt eler kommunalt verk. allmän inrättning och överförmyndare. Undantag och begränsningar föreskrivs beträffande sekretessbelagda handlingar.
Handlingar som är sekretessbelagda entigt 1-4 §§ samt 31 och 33 §81 1937 års sekretesslag undantas I princip från huvudregeln. Det gäller bl. a. vissa regerings- och riksdagsprotokoll. handlingar som rör förhållandet till främmande makt eller försvarsangeligenheter, handlingar i vissa riksbanksärenden samt handlingar som avser statens upplåningsverksamhet.
FE fråga om övriga sekretessbelagda handlingar föreskrivs att de får tillhandahållas endast efter framställning av skattechefen. Framställningen fär lämnas utan bifall om tillhandahallandet skulle för det allmänna eller med hänsyn till enskilds befogade intressen medföra synnerligt men. Slutligen tilläggs regeringen befogenhet att förordna att sekretessbetagda handlingar skall tillhandahallas utan hinder av bestämmelserna i paragrafen.
EF 508 TE finns bl. a. bestämmelser om vilka funktionärer och myndigheter som har rätt att ta del av självdeklarationer och annat taxeringsmaterial.
Paragrafen inleds med en uppräkning av de tjänstemän och funktionärer inom skatteförvaltningen som skall ha sådan rätt. Vidare föreskrivs att domstol som har att bedöma innehållet i självdeklarationer m. m. samt den som utför talan för besvärsberättigad kommun far ta del av handlingarna i fråga. Det anges också att självdeklarationer skall uillhandahållas de myndigheter som i och för sin verksamhet bör erhalta del därav. I fråga om utlämnande för statistiska bearbetningar finns en särreglering, som innebär att regeringen tilläggs rätten att besluta i frågan.
Paragrafen innehaller också föreskrifter som begränsar rätten att redovisa hemliga uppgifter vid taxeringsnämndens sammanträde eller i nämndens protokoll samt föreskrifter om hanteringen av hemligt taxeringsmaterial i samband med besvär och delgivning.
Den nya sekretesslagen
I den nya sekretesslagen behålls den i prineip absoluta sekretessen i skattevärenden (9 kap. 1-3 §§). För uppgift i mål hos domstol gäller dock sekretessen i princip endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Myndighets beslut är liksom ft. n. undantagna från sekretessen. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning.
Den nya sekretesslagen gäller som tidigare har nämnts i princip också i förhållandet meltan myndigheter och även metan självständiga verksamhetserenar inom samma myndighet. Vissa begränsningar görs dock i sekretessen till förmån för uppgiftsutbytet mellan myndigheter. Det är främst tre paragrafer som är av intresse I sammanhanget. nämligen I kap. 58
samt 14 kap. I och 3 §§.
Enligt I kap. 5 § hindrar inte sekretessen att en uppgift lämnas ut. om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet.
Av Ii kap. IS fröomgar att sekretessen inte utgör något hinder mot att uppgifter lämnas till annan myndighet. om uppgiftsskytdiehet följer av lag eller förordning.
I 14 kap. 3 § finns ens. k. generalklausul. som innebär att sekretessbelagda uppufter får lämnas till myndigheter om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Overväganden
Den nya sekretesslagen förutsätter som jag nyss har nämnt vissa ändringar i skattelaestiftningen av reglerna om sekretess och uppgiftsutbyte mellan myndigheter. Det gäller bla. to fråga om hänvisningarna till 1937 ars sekretesslag i 46 § TE. Även vissa föreskrifter i 50 §& TE och motsvarande lagrum behöver ändras. Bestämmelserna är också i behov av en allmän språklig och tlagteknisk modernisering.
Det finns emeHertid anledning att överväga mer genomeripande ändringar främst i 508 TIL.
Den första frågan som inställer sig är om det finns anledning att behålla föreskrifterna om i vilken mån tjänstemän och andra funktionärer inom taxeringsorganisationen har rätt att granska självdeklarationer och annat täxerinesmaterial. Föreskrifter i ämnet har funnits ITE och dess föregångare alltsedan den allmänna deklarationsplikten infördes och de har byggts ut allteftersom taxerimngsmyndigheternas organisation och befogenheter har utvecklats. Motsvarande regler har också efter hand förts in på andra delar av skatteområdet. Däremot finns det i huvudsak inte några motsvarande lagföreskrifter på andra rättsområden där det förekommer sekretessbelagda handlingar. Den nya sekretesslagen innehaller inte heller nagra regler om de enskilda tjänstemännens rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter utan föreskrifterna där gäller sekretessen melttan olika myndigheter och verksamhetserenar.
De nu berörda reglerna på skatteområdet står alltså inte i samklang med vad som föreskrivs enliet sekretesslagen eller vad som sväller på övriga rättsområden. Den nuvarande regleringen av vilka funktionärer inom taxeringsorganisationen som får ta del av deklarationer m. m. täcker inte heller alla dem som i praktiken måste ha tillgang till materialet för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Härull kommer att principen att ange de behöriga funktionärerna inte har fullföljts på hela skatteomradet och att den inte heller upprätthålls när handlingarna lämnas ut till en myndighet utanför skatteområdet.
Mot denna bakgrund är det enligt min mening inte längre lämpligt att behålla de ifrågavarande föreskrifterna i skattelagstiftningen. Detta innebär givetvis inte att det för framtiden skall vara möjligt för taxeringstunktionärerna att utan någon begränsning ta det av hemliga handlingar inom myndigheten efter verksamhetsgrenen. Principen skall alltjämt vara att endast den som behöver handlingen för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter får ta del av densamma, Liksom på andra rättsområden får det ytterst änkomma på myndigheterna att genom interna föreskrifter ange vad som skall gälla i fråga om tjänstemännens rätt att tå del av handlingar med sekretesskyddade upprifter.
Jag har i det föregående kommit fram till att man bör slopa regleringen av vilka tjänstemän som har rätt att ta del av deklarationer m. m. Med hänsyn till att det i viss mån rör sig om tjänstemän vid skilda myndigheter uppkommer då frågan om dessa föreskritter bör ersättas av regler om utlämnande till myndigheter eller om man i stället skall låta fråga vara oreglerad och därigenom göra generalklausulen tillämphe.
Man mäste dä beakta att de nuvarande bestämmelserna ger stöd för att ett i princip fritt uppgiftsbyte skall få äga rum mellan skattemyndigheterna. BI a. anges It 508 TL att taxeringshandlingar får granskas inte bara av tjänstemiän som har att utföra sådan granskning enligt TE utan också av tjänstemän som annars utövar skattekontroll. Jag har i tidigare sammanhang (prop. 1980/81:20 s. 95) framhållit att det är angeläget bl. a. från kontrollsynpunkt att man nom skatteförvaltningen tar till vara möjligheterna att utbyta information och att det avgörande för om en uppgift skall få lämnas från en skattemyndighet till en annan bör vara att uppgiften behövs för den mottagande mottagande myndighetens verksamhet. Enligt min mening skapar man störst klarhet i regelsystemet om de angivna principerna liksom f.n. kommer till uttryck genom regler om uppgiftsskyldighet i skattelagstiltningen. Reglerna bör innebära att uppgifter i deklarationer och andra handlingar för beskattningsverksamheten skall tillhandahållas de myndigheter som har att utöva taxerings- eller skattekontrolt. om det behövs för kontrollverksamheten. |
Det antörda leder fram till frågan om vilka regler som bör gälla beträffande utlämnande av uppgifter i deklarationer m. m. till myndigheter utanför skatteomrädet. I bl. a. 50 § TE finns f.n. en allmän bestämmelse av innebörd att sådana handlingar skall tillhandahallas de myndigheter som i och för sin verksamhet bör erhålla del därav. Bestämmelsen far anses innebära en uppgiftsskyldighet i den mening som avses i 14 kap. I $ nva sekretesslagen. men den ger inte någon närmare ledning för hur utlämnandefrågorna skall bedömas. Av uttalanden i förarbetena (prop. 1956:130 s. 348) frumgår emellertid att en avvägning skall göras mellan det sekretesskyddade intresset och angelägenheten av ett utlämnande. Vidare sägs att en "tämligen restriktiv hållning från taxeringsmyndigheternas sida torde vara motiverad”. Avsikten är alltså att en intresseavvägning skall ske enligt i huvudsak samma
principer som har kommit till uttryck i generalklausulen i 14 kap. 3§ nya sekretesslagen. Enligt min mening är det inte lämpligt att låta föreskriften i 50 8 TL stå kvar vid sidan om generalklausulen.
Det finns då anledning att fråga sig om det finns behov av att för vissa fall införa regler som ger skattemyndigheterna större möjligheter att lämna ut sekretesskyddade uppgifter än vad som följer av generalklausulen i den nya sekretesslagen. Av särskilt intresse är därvid möjligheterna att lämna ut uppgifter för kontroll av olika bidrag och avgifter samt för indrivningsverksamheten eller annars för bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten.
Jag vill då till en början erinra om den reglering som har skett i skatteregisterlagen (1980:343) och skatteregisterförordningen (1980:556, omtryckt 1980:666) 1 fråga om utlämnande på ADB-medium av uppgifter som finns intagna I det nya ADB-systemet för beskattningen (prop. 1979/80:146. SKU 56, rskr 353). EF skatteregisterförordningen har sålunda tagits in bestämmelser om skyldighet att på begäran lämna ut uppgifter på ADB-medium till vissa myndigheter, bl. a. till kommunala förmedlingsorgan för bostadsbidrag och till riksförsäkringsverket för kontroft av bostadsbidrag resp. sjukpenninggrundande inkomst.
Även på vissa andra områden finns det bestämmelser som innebär en skyldighet för skattemyndigheterna att lämna ut deklarationer o. d. till andra . verksamhetsomräåden. Som exempel kan nämnas 108 LBP, där det föreskrivs att en tjänsteman som handlägger ärenden om beräkning av pensionsgrundande inkomst får tå del av självdeklarationer m. m. i den mån det behövs för att han skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Motsvarande bestämmelser finns också i fråga om kontrollen av arbetsgivaravgifter (50 § AveglL).
När det sedan gäller utlämnande av uppgifter för indrivningsverksamheten finns det f.n. i huvudsak inte nägra bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Kronofogdemvyndigheterna får emellertid i dagsläget från skattemyndigheterna en mängd uppgitter som behövs för indrivningsverksamheten. 1. ex. uppegilter ur deklarationer om inkomster och förmögenhet. Det är alltså här fråga om ett utlämnande efter en intresscavvägning.
Beträffande möjligheterna att för frumtiden fortsätta och utveckla detta informationsutbyte är att beakta att generalklausulen i princip är avsedd att innebära en kodifiering av den praxis som har utbildats i fråga om utlämnande av hemliga handlingar mellan myndigheter efter en intresscavvägning (se prop. 1979/80:2s. 77.91 och 326). Det är alltså inte meningen att myndigheternas möjligheter att efter en sådan avvägning lämna ut sckretesskycklade uppgifter till andra myndigheter skall inskränkas i förhällande till vad som tidigare har gällt. I fråga om tillämpningen av generalklausulen bör det också framhållas att den särskilt ger utrymme för informationsutbyte när det är fråga om myndigheter med närbesläktade funktioner, som båda har rättslig befogenhet att direkt fördra in de utväxlade uppgifterna (prop.
1979/80:2 s. 326 f.).
Indrivningen av skatter och avgifter hör mycket nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten. Den utgör den sista länken i den kedja av verksamheter som behövs för att realisera det allmännas skatteanspraåk. Det är därför rimligt att man i de olika leden kan utnyttja den information som har inhämtats i de andra leden. Mot denna bakgrund har min företrädare i prop. 1979/80:146 med förslag till skatteregisterlag bl. a. uttalat att det är naturligt att kronofogdemyndigheterna i framtiden kan få tillgång även till uppgifterna i skatteregistren i den mån de behövs för indrivningsverksamheten. Jag delar denna uppfattning. Detta gäller givetvis också i fråga om utlämnande av uppgifter direkt från taxeringsmatertalet. Enligt min mening bör ett sådant informationsutbyte t. v. kunna ske inom ramen för generalklausulen. .
Det bör i detta sammanhang vidare påpekas att regeringen har uppdrazit ät brottsförebyggande rådet (BRÅ) att dels se över bestämmelserna om informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheterna och föresla erforderliga lagstiftningsåtgärder. dels utarbeta förslag till bestämmelser som kompletterar den nya sekretesslagen i fråga om sekretessen mellan de myndigheter som i första hand har att bekämpa ekonomisk brottslighet. BRÅ har tillsatt en arbetsgrupp för översynen och en första rapport väntas inom kort.
Mot denna bakgrund finns det enligt min mening inte anledning att nu införa några nya uppgiftsskyldigheter i fråga om utlämnandet från skattemyndigheterna till andra myndigheter. En sådan reglering bör övervägas först sedan resultatet av arbetsgruppens översyn föreligger och erfarenheter har kunnat vinnas av tillämpningen av den nya sekretesslagen. Jag förordar alltså att man t. v. behåller de bestämmelser i den nuvarande lagstiftningen som innebär en skyldighet för skattemyndigheterna att lämna ut handlingar för vissa andra ändamål än beskattningsverksamheten och låter generatklausulen bli tillämplig i fråga om övrigt upppiftsutlämnande.
Av nyss anförda skäl är jag inte heller beredd att nu ta ställning till om några principiella ändringar bör företas I de regler som föreskriver skyldighet för myndigheter att tillhandahalla skattemyndigheterna sekretesskyddade uppgifter. Jag tänker här på bestämmelserna i 46 § TEL och motsvarande bestämmelser inom andra delar av skatteområdet.
3 Författningsregleringen Allmänt
Jag har i det föregående dragit upp riktlinjerna för författningsregleringen av upppiftsutbytet mellan skattemyndigheterna och andra myndigheter. En sådan reglering kräver inte lagform. Det är alltså i och för sig möjligt att ta in de nya bestämmelserna i de regeringsförfattningar som reglerar skattemyn-
CÅ
digheternas verksamhet på resp. områden.
Enligt min mening är det dock lämpligt att i huvudsak behålla lagformen. De av mig förordade riktlinjerna innebär sålunda att en del föreskrifter faller bort och att endast vissa huvudprinciper för upppgiftsutbytet står kvar. Bestämmelserna om skyldighet att lämna uppgifter till skattemyndigheter i 46 § TL hör också ihop med TE:s övriga bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter ull ledning för annans taxering. Reglerna bör alltså stå kvar på sin plats i de olika lagarna. Om kompletterande föreskrifter skulle visa sig behövas kan sådana senare tas in i regeringstörfattningar.
Mina förslag till ändringar i skattelagstiftningen i fråga om uppgiftsutbytet avser 46 och 50 §§ TEL. 18 kap. 13, 16-21 och 29 §§ FTI. 73 S UBL. 25 § SjL. 25 & ML, 11 Slagen om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m. och 48 § AGL. Jag behandlar i det följande först ändringarna I TE och därefter i ett gemensamt avsnitt övriga ändringar.
Skyldigheten enligt 46 § för myndigheter att tillhandahålla handlingar för taxeringskontroll bör enligt vad jag tidigare har sagt i princip lämnas oförändrad. Det är dock enligt min mening inte möjligt att i fortsättningen behålla villkoret att handlingar med sekretesskyddade uppgifter får tillhandahållas endast efter framställning av skattechefen. Detta förutsätter nämligen att granskningstjänstemännen genom andra bestämmelser .om uppgiftsskyldighet tilläggs rätt att på egen hand inhämta sådana uppgifter som behövs för det löpande granskningsarbetet. Sädana bestämmelser finns i bl. a. 37-45 och 51 §§ TE. Den reglering som sålunda finns täcker emellertid inte alla fall där granskningstjänstemännen för det löpande granskningsarbetet bör kunna inhämta sekretesskyddade uppgifter utan medverkan av skattechefen. Jag kan som exempel peka på att granskningstjänstemännen ibland behöver uppgifter om indrivning från kronofogdemyndigheterna och att sådana uppgifter enligt den nya sekretesslagen far ett visst sckretessskydd.
Det bör i sådana och liknande fall vara möjligt för tjänstemännen att vända sig direkt till den andra myndigheten och begära att uppgifterna lämnas ut med stöd av generalklausulen. En sådan ordning stämmer överens med vad som gäller på övriga rättsområden.
Jag föreslår således att 46 § ändras så att granskningstjänstemännen och andra taxeringsfunktionärer får möjlighet att begära handlingar från andra myndigheter med stöd av generalklausulen. De nya bestämmelserna i 46 § reglerar i enlighet härmed bara frågan om skyldighet att lämna sådana handlingar och de tar inte bort möjligheterna att lämna ut handlingarna till granskningstjänstemännen efter en intresseavvägning enligt 14 kap. 3§ sekretesslagen. Det innebär att skyldigheten för myndigheter att efter framställning av skattechefen tillhandahålla handlingar närmast får karaktä-
ren av ett komplement för de fall där ett utflämnande bedöms inte kunna ske med stöd av generalkkusulen. Bestämmelserna härom har utformats i nära anslutning till nuvarande lydelse. En anpassning har dock skett till den nya sekretesslagen och till bestämmelserna i 38 kap. 85§ rättegångsbalken.
I fråga om 50. $ I mom, har jag nyss förordat att de bestämmelser som anger I vilken mån tjänstemän och andra funktionärer har rätt att granska självdektarationer skall utgå. Även bestämmelsen om att sådana handlingar skall tillhandahållas de myndigheter som i och för verksamhet bör erhålla del därav föreslås slopad.
Bestämmelserna ersätts med en föreskrift om att uppgifter i självdeklarationer på begäran skall tillhandahållas de myndigheter som har att utöva taxerings- eller skattekontröll, om det behövs för kontrollverksamheten.
Av vad jag tidigare har sagt har framgått att denna föreskrift givetvis inte innebär att ett utlämnande inte får ske i andra fall. I fråga om uppgiftsutlämnande som faller utanför ramen för den ifrågavarande uppgiftsskyldigheten eller en uppgiftsskyldighet som följer av annan lag elter förordning får seneralklausulen tillämpas. Är det därvid i förhållande till uppgiftsskyldigheten fråga om samma tvp av uppgifter eller om myndigheter med närliggande verksamhetsområden bör intresseavvägningen normalt utfalla till förmån för ett utlämnande. Det bör vidare framhållas att den omständigheten att det anges i föreskriften att uppgifter skall lämnas på begäran inte får tolkas så att de inte kan lämnas på eget initiativ. Tvärtom bör det i sådana fall i allmänhet vara möjligt att med stöd av generalklausulen lämna ut uppgifter utan föregående begäran. I enlighet med den nya sekretesslagens uppbyggnad tar föreskriften sikte på uppgifterna i handlingarna och inte på själva handlingarna. Jag vill med anledning härav påpeka att det givetvis i många fall är naturligt att uppgifterna i fråga lämnas genom översändande av handlingen eller en kopia av denna.
I fråga om utlämnande av deklarationer för statistisk bearbetning finns f. n. föreskrifter i sjunde stycket av innebörd att sådant utlämnande får ske endast efter medgivande av regeringen. Jag anser att regeringen även i fortsättningen bör förbehållas rätten att pröva utlämnandefrågorna i dessa fall. Jag föreslår dock vissa ändringar av i huvudsak redaktionell art i föreskrifterna.
I övrigt innehäller nuvarande 50§ I mom. bestämmelser om vad myndigheterna skall iaktta ifråga om deklarationerna i samband med besvär. delgivning och protokollföring. Bestämmelserna rör således i allt väsentligt administrativa frågor. Regleringen har därför enligt min mening sin naturliga plats i taxeringskungörelsen (1957:513). Jag föreslär alltså att bestämmelserna slopas i TL.
Jag föreslår också vissa ändringar i fråga om 50 § 2-4 mom. Ändringarna är närmast av redaktionell art. BI. a. föreslås att föreskrifterna i 3 mom. tas in i 1 mom. och att föreskrifterna i 4 mom. förs över till 3 mom.
Övriga lagar. >. soo : t
Regleringen i skattelagstiftningen vid sidan av T L av frågorna om sekretess och uppgiftsutbyte mellan myndigheter bygger till stor del på hänvi isningar till bestämmelserna I TEL. Jag anser att denna Ordning är lämplig även för ' framtiden och förordar att den så langt möjligt genomförs generellt: Härigenom blir lagstiftningen lättare att överskåda samtidigt som man gör förenklingsvinster.
Vissa av de lagar som är i fråga saknar bestämmelser motsvarände de i 46 & TEL. Med hänsyn till vad jag tidigare har sagt om bl. ä. det utredningsarbete som pågår finns det enligt min mening inte anledning att nu utvidga tillämpningsområdet för bestämmelserna i fråga.
I enlighet med vad jag nu har sagt bör ändringar vidtas i de berörda lagarna
enligt följande. | | |
I FTL tas i 18 kap. 13.8 in en hänvisning till bestämmelserna i 46 8 TE: Vidare görs i 18 kap. 16 § en hänvisning till 50 § FL. Hänvisningarna ersätter nuvarande bestämmelser i fagrummen och bestämmelserna i 18 kap. 17-21 88. I fråga om FTL föreslås också att tystnadspliktsbestämmelserna i IS kap. 29 § slopas av de skäl som jag tidigare har anfört.
Jag föreslar vidare att de nuvarande bestämmelserna i 73 § UBL. 25 & ML, 25 SSL. och II Slagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m. ä huvudsak slopas och så långt möjligt ersätts med rena hänvisningar till 50 § TE. 1 några fall bör dock de nuvarande bestämmelserna om förvaring och förstöring av deklarationerna vara kvar. I fråga om 48 § AGL behövs inte längre några bestämmelser om utlämnande eftersom uppgifterna inte omfattas av sekretesskvddet i 9 kap. 1-3 §§ sekretesslagen. De nuvarande bestämmelserna härom föreslås därför slopade. I 258 SjL finns f.n. en föreskrift om att uppgift får lämnas om sjömans beskattningsbara inkomst. om den på inkomsten erlagda skatten och om den tid inkomsten avser. Enligt förarbetena avses föreskriften gälla också I fråga om utlämnande till enskild. De ifrågavarande uppgifterna torde i regel vara offentliga genom att de ingår i myndighets beslut. Så är emellertid inte alltid fallet när det gäller utländsk sjöman. DPetta förhållande har motiverat införandet av föreskriften och jag föreslår att den får stå kvar med vissa redaktionella ändringar. I ML föreslås också vissa ändringar som inte har samband med de frågor som jag tidigare har berört. Ändringarna är rent tekniska och avser 4 och 5 a §§ samt rubriken närmast före 65 8.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).
lv lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). ” 2 lag om ändring i uppbördslagen (1953:272). + lag om ändring I lagen (1958:295) om sjömansskatt,
'n lag om ändring i lagen (1979:304) om ändring ilagen (1965:430)
om mervärdeskatt,
lag om ändring I lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt,
lag om ändring i lagen (1953:397) om aveilt för fettvaror som
användas för framställning av fettemulsion m. m.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fråm.
GOTAB Stockholm 1980