om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.m.
Regeringens proposition
1981/82: 160
om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343) m. m.
beslutad den 8 mars 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokott.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att kronofogdemyndigheterna skall få tillgång till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret via dataterminal. Vidare föreslås att det sekretesskydd som uppgifterna har i skatteregistret bevaras hos kronofogdemyndigheterna i den mån uppgifterna inte har tillförts ett
mål. De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. den I juli 1982.
1 Riksdagen 198182. I saml. Nr 160
1 Förslag till
Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)
Härigenom föreskrivs att I och 10 §§ skatteregisterlagen (1980: 343) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysis-
ka och juridiska personer,
2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,
3. inkomst- och förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensions-. grundande inkomst,
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272).
Det centrala skatteregistret skall
också användas för utredningar i
kronofogdemyndigheternas exeku-
tiva verksamhet.
108 Terminalåtkomst till uppgifter i Terminalåtkomst till uppgifter i
register enligt denna lag får finnas register enligt denna Jag får finnas
endast för de ändamål som anges i endast för de ändamål som anges i
18 och i den utsträckning i övrigt 1§ och i den utsträckning i övrigt
som anges i andra—fjärde styck- som anges i andra— femte styckena. Ana ””Länsstyrelse och lokal skattemyndighet fär ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6§§, 7§ 1-6 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.
Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 78 7—15 och som hänför sig till länet.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och
6§8§ samt 7§ 1—15.
Kronofogdemvyndighet får ha ter-
minalåtkomst till det centrala skat-
teregistret i fråga om uppgifter en-
ligt 5 och 6§§ samt 7§ I, 3 och 4.
Kronofogdemyndighet i det län där
ett mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan ter-
minalåtkomst i fråga om uppgifter
enligt 7§ 7, 8, 12 och 13. Terminal-
åtkomsten får avse den som är re-
gistrerad som gäldenär hos krono-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
fogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sumbeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7§ I får terminalåtkomsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
2 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 19§ sekretesslagen (1980: 100)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
198 Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom när-
stående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet.
Sekretess gäller hos kronofogdemyndighet för uppgift i det centrala skatteregistret om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Har uppgiften tillförts et mål gäller dock första stycket.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den I juli 1982.
Lagen omtryckt 1980: 880.
Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
| vid regeringssammanträde
1982-03-08
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling. Söder, Johansson, Wirtén, Andersson. Boo, Petri, Eliasson. Gustafsson. Tillander, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343) m. m.
1 Inledning
Statsmakterna har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder i syfte att förbättra indrivningen av skatter och avgifter. Som ett led i dessa strävanden har regeringen på grundval av framställningar från riksskatteverket (RSV) i årets budgetproposition (1981/82: 100 bil. 11 s. 76 ff) föreslagit riksdagen att godkänna riktlinjerna för en terminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret. Förslaget innebär i huvudsak att uppgifterna skall göras tillgängliga för kronofogdemyndigheterna via terminal genom en koppling från exekutionsväsendets ADB-system (REX-systemet) över en datorväxel med telelinje till RSV:e dator. Utbyggnaden avses ske ctappvis med början vudgetiåret 1982/83 för de kronofogdemyndigheter som redan är anslutna till REX-
systemet och därefter i takt med att återstående myndigheter ansluts till
detta system.
I budgetpropositionen tog jag inte ställning till RSV:s förslag i fråga om vilka uppgifter som skulle omfattas av terminalåtkomst och inte heller till vilka författningsändringar som skulle erfordras. Jag avser nu att lägga fram förslag i dessa hänseenden.
2 Skatteregistren
För hela landet förs med hjälp av ADB ett centralt skatteregister och för varje län ett regionalt skatteregister. Det centrala registret finns hos RSV medan de regionala finns hos länsstyrelserna. Registren skall vara ett hjälpmedel vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt vid bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskätt m. fl. skatter och
avgifter enlig uppbördslagen (1953: 272). De skall också användas för bestämmande av pensionsgrundande inkomst. Registren skall även underlätta planeringen, samordningen och uppföljningen av revisions- och kontrollverksamheten på i huvudsak hela beskattningsområdet och tillhandahålla vissa basuppgifter m. m., främst i fråga om företag. Bestämmelser om dessa register finns i skatteregisterlagen (1980: 343).
Frågan om innehållet i skatteregistren regleras i 5—75§§ skatteregisterla-
gen. I 5 och 68§ anges uppgifter som obligatoriskt skall finnas i skatteregistret för fysisk resp. juridisk person. Hit hör bl. a. identifikationsupp-
gifter såsom person-. organisations- och annat identifikationsnummer. I 78 anges i punktform vissa uppgifter som får registreras i den mån det
beslutas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Dessa
uppgifter är bl. a. uppgifter om fåmansföretag och deras delägare (punkt 1,
uppgifter om avslutad revision och verkställt taxeringsbesök (punkt 2). uppgifter i fråga om redovisning, inbetalning och återbetalning av inkomst-
och förmögenhetsskatt (punkt 3), förslag till beslut som skall antecknas i
skattelängd (punkt 4), beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration (punkt 5), uppgifter som lämnas i självdeklaration i sammanställning-
arna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovis-
ningen om skattepliktig förmögenhet (punkt 7), beslut om beskattning
(punkt 8), uppgift om att fordran mot vederbörande person finns regist-
rerad hos kronofogdemyndighet liksom uppgifter om konkurs m. m. (punkt 9), uppgifter från kontrolluppgifter (punkt 12) och uppgifter om fastighetsinnehav (punkt 13).
Frågan om i vilken utsträckning uppgifterna får vara tillgängliga via terminal har reglerats i 10 §. Utgångspunkten för regleringen har varit att
uppgifterna får finnas tillgängliga på terminal endast i den mån behovet att snabbt och enkelt få tillgång till dessa väger tyngre än den risk från
integritetssynpunkt som terminalåtkomst anses medföra. De uppgifter som jag nyss nämnt har ansetts vara av den karaktären att terminalåtkomst har bedömts kunna tillåtas. Undantag gäller för bl.a. de uppgifter som ingår i arbetskorten för rörelseidkare. Bruttovinstberäkningar och andra beräkningar av relationstal eller liknande samt vissa andra uppgifter som ingår i de maskinellt framställda arbetskorten för rörelsegranskningen kan inte
avläsas på bildskärm utan kan endast tas ut i läsbar form på papper.
Enligt 10 § skatteregisterlagen får terminalåtkomst till uppgifter i register finnas i princip endast för det ändamål för vilket registren är avsedda, dvs. för beskattningsändamål. Vidare gäller vissa begränsningar i terminalåtkomsten för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna medan RSV får ha terminalåtkomst till större delen av det centrala skatteregistret. Länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheternas terminalåtkomst är i
förhållande till RSV:s i huvudsak begränsad till de uppgifter i detta som
hänför sig till det egna länet. För vissa uppgifter av mindre integritetskäns-
lig natur (5 och 6 §§) medges dock riksåtkomst. Detsamma gäller även
uppgifter enligt 7 § där praktiska skäl talar för sådan åtkomst, t.ex. upp-
gifter om preliminärskatteredovisningen (punkten 3) och förslag till beslut om taxering (punkten 4).
3 RSV:s framställning
RSV har i framställning till regeringen föreslagit att kronofogdemyndigheternas terminalåtkomst skall omfatta uppgifter som avses i 5 §, 6 § och
7 81, 3 och 4 samt 7 § 7—9, 12 och 13 i den mån uppgifterna hänför sig till
länet.
Som tidigare framhållits innehåller 5 och 6 §§ bl. a. identifikationsupp-
gifter för fysisk resp. juridisk person. I 5 § anges vidare vissa andra uppgifter i fråga om fysiska personer, t. ex. civilstånd och nationalitet samt uppgift om registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Personnummer för bl.a. make samt antal hemmavarande barn anges också. liksom uppgifter om pensionsförhållanden. Där finns också uppgifter som eniigt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.
1 6 § anges i fråga om juridiska personer samma slags uppgifter som enligt 5 § registreras för fysiska personer, dvs. vissa identifikationsuppgifter samt uppgifter som ingår i skattelängd.
Uppgifter enligt 7 § är till stor del av annan karaktär än de uppgifter som jag nyss berörde. Det gäller här uppgifter om bl.a. ägarförhållanden i fåmansbolag, uppgifter om registrering av skyldighet att betala skatt och om redovisning, inbetalning och återbetalning av viss skatt, uppgifter om förslag till veskatiningsbestut samt uppgifter från konirolliuppgtfier. Dei är således i flertalet fall fråga om uppgifter med direkt skatteanknytning.
RSV har anfört att kronofogdemyndigheterna f.n. får uppgifterna från skatteregistret genom skriftliga eller muntliga förfrågningar hos försäkringskassor, länsstyrelsernas dataenheter, lokala skattemyndigheter samt pastorsämbeten. Flertalet av de nu nämnda uppgifterna bildar underlag för
kronofogdemyndighetens beslut om löneexekution. I de flesta sådana mål — f.n. uppgår de till 300000 per år — sker förfrågningar hos försäkrings-
kassan. I fråga om juridiska personer inhämtas också uppgifter från patentoch registreringsverket.
RSV har framhållit att terminalåtkomsten kan begränsas till uppgifter som avser dels gäldenär, dels make/sambeskattad. Därutöver erforaras enligt verkets mening åtkomst till uppgifter om dessa personers andelsin-
nehav m. m. i fåmansbolag och om delägare i sådana bolag.
Vidare har RSV föreslagit att skatteuppgifterna skall ges samma sekretesskydd hos kronofogdemyndighet som hos beskattningsmyndighet ge-
nom att 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980: 100) kompletteras med en ny
bestämmelse om detta.
4 Föredragandens överväganden
Terminalåtkomst
De nya reglerna i utsökningsbalken innebär att utmätningsförrättning i
gäldenärens bostad inte längre skall ske rutinmässigt, Uppgifter om till-
gångar förutsätts kunna inhämtas inte endast genom uppgifter från gälde-
nären utan även genom undersökning av register m. m. Tillgång till register som innehåller information om gäldenärens tillgångar och ekonomiska
förhållanden är därför en nödvändig förutsättning för att på ett tillfredsstäl-
lande sätt genomföra utsökningsbalkens intentioner.
Indrivningen av skatter och avgifter hör mycket nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten. Indrivningen utgör sista ledet i hela den rad av olika åtgärder som behövs för att förverkliga det allmännas
skatteanspråk. Redan i samband med skatteregisterlagens tillkomst fram-
hölls att det var naturligt att kronofogdemyndigheterna i framtiden kunde
få tillgång till uppgifterna i skatteregistren i den mån uppgifterna behövdes
för indrivningsverksamheten (prop. 1979/80: 146 s. 26).
Mot bakgrund härav och eftersom det är fråga om uppgifter som krono-
fogdemyndigheterna redan i dag kan få del av på andra vägar finns det, som jag framhöll redan i budgetpropositionen, i princip inte några bärande skäl att motsätia sig att kronofogdemyndigheterna genom ett enkelt och
smidigt förfarande får tillgång till uppgifterna. Genom en registeråtkomst
på detta sätt skapas möjlighet att förenkla och förbättra kronofogdemyndigheternas rutiner vid efterforskning av gäldenärernas tillgångar.
Förslaget i budgetpropositionen innebär sålunda att kronofogdemyn-
digheterna skall få tillgång till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret
för utredningsändamål. Jag har hittills talat om indrivning av skatter och avgifter, dvs. allmänna mål. Fråga är då om terminalåtkomsten bör begrän-
sas till utredningar i dessa fall eller om den bör få utnyttjas generellt. Till detta vill jag säga följande. .
Den undersökningsplikt som enligt utsökningsbalken åvilar kronofogde-
myndigheterna är i princip lika i mål där det allmänna är borgenär och i mål
där en enskild person är borgenär. Efterforskning av tillgångar skall i största möjliga utsträckning ske enligt rutiner som är gemensamma för de
båda målgrupperna. I många fall är en person gäldenär både i enskilt mål
och i allmänt mål. Handläggningen är integrerad på sådant sätt att det knappast är praktiskt möjligt att hindra att en uppgift som inhämtats i allmänt mål även används vid samtidig eller senare verkställighet i enskilt mål mot samma gäldenär. Med hänsyn till det anförda bör enligt min
mening terminalåtkomsten till uppgifterna i skatteregistret få gälla i såväl allmänna som enskilda mål. Ändamålet med det centrala skatteregistret kommer med hänsyn till vad jag sagt nu att utvidgas. Detta bör komma till uttryck i I $ skatteregisterla-
bestämmelse om möjligheterna för kronofogdemyndigheterna att utnyttja uppgifterna i skatteregistret.
Registeruppgifterna
Personidentifikation är av grundläggande betydelse för kronofogdemyndigheternas verksamhet. Det är mycket vanligt att handlingar som kommer in till kronofogdemyndigheterna saknar fullständiga uppgifter om namn och personnummer. Genom åtkomst till fler identifikationsuppgifter skapas ett bättre beslutsunderlag och risken för förväxlingar minskar. Genom den enklare handläggningen blir också förfarandet att inhämta uppgifterna mindre betungande och avsevärt snabbare. Det fyller även ett praktiskt behov av att ha uppgifterna lättillgängliga, Visserligen har kronofogdemyndigheterna tillgång till personuppgifter genom det statliga person- och adressregistret (SPAR). Detta register omfattar emellertid inte juridiska
omfattas av terminalåtkomsten.
I fråga om uppgifterna enligt 7 § vill jag anföra följande.
Uppgifterna enligt punkt I om ägarförhållanden i fårnansbolag ger kro-
nofogdemyndigheterna möjlighet att samordna indrivningen mot en gäldenärs olika bolag och mot en gäldenär och en av honom bedriven rörelse samt mot gäldenärer i samma bolag. Kronofogdemyndigheterna får möjlighet att på ett tidigt stadium skaffa sig överblick över en gäldenärs ckonomiska intressen i olika bolag. Även dessa uppgifter bör därför kronofogdemyndigheterna ha terminalåtkomst till.
Uppgifter om bl. a. preliminärskatteredovisning enligt punkt 3 och uppgifter om förslag till beslut enligt punkt 4 ger kronofogdemyndigheterna möjlighet att på ctt tidigt stadium informera sig om huruvida gäldenären får kvarstående eller överskjutande skatt. Detta ger en antydan om gäldenärens betalningsförmåga och har betydelse för kronofogdemyndigheternas val av indrivningsåtgärd. En snabb och enkel tillgång till dessa uppgifter är i så hög grad ägnad att underlätta kronofogdemyndigheternas arbete att dessa uppgifter bör vara tillgängliga via terminal.
Uppgifter enligt punkt 7, dvs. uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet, ger kronofogdemyndigheterna på ett enkelt och överskådligt sätt information om gäldenärens inkomst och skattepliktiga förmögenhet. Uppgifter om beslut om beskattning (punkt 8) utgör ett betydelsefullt underlag för kronofogdemyndigheternas utredning och slutliga bedömning av gäldenärens betalningsförmåga och myndigheternas val av indrivningsåtgärd. Uppgifter från kontrolluppgifter (punkt 12) utgör det viktigaste underlaget för kronofogde-
myndigheternas beslut om löneexekution. Antalet mål om löneexekution
har ökat avsevärt och det nuvarande förfarandet med förfrågningar hos gäldenärer, arbetsgivare, försäkringskassa och lokal skattemyndighet är mycket betungande. Mot bakgrund av vad jag anfört hör uppgifter enligt de nu nämnda punkterna till det område som kronofogdemyndigheterna bör
få terminalåtkomst till.
Uppgift om fastighetsinnehav (punkt 13) har stor betydelse för kronofogdemyndigheterna. Kronofogdemyndigheterna får f.n. en lista över fastig-
hetsinnehav för personer som är mantalsskrivna inom resp. kronofogdedistrikt. Uppgifter av detta slag finns ännu inte i det centrala skatteregistret.
Med hänsyn till att det här gäller en för kronofogdemyndigheterna mycket viktig information är det enligt min mening angeläget att terminalåtkomsten omfattar även dessa uppgifter så snart de införs i skatteregistret. De bör därför redan nu tillföras den katalog av uppgifter som bör omfattas av
terminalåtkomsten.
Uppgifter enligt punkt 9 avser mål som lämnats för indrivning till kronofogdemyndighet samt ackord, likvidation, konkurs och betalningsinställelse. F.n. finns i skatteregistret endast uppgifter om konkurs. Även om de
övriga uppgifterna införs i skatteregistret i framtiden är det tveksamt om
kronofogdemyndigheterna behöver terminalåtkomst till dem via skatteregistret. I det övervägande antalet fallen torde kronofogdemyndigheterna
ha primärkunskaper om sådan information. Det finns därför inte skäl att f.n. låta terminalåtkomsten omfatta punkt 9.
Skatteindrivningsutredningen har i sitt remissyttrande föreslagit att terminalåtkomsten skall, utöver vad RSV föreslagit i sin framställning, utvidgas till att avse även punkterna 2, 10 och 15. Det gäller bl. a. uppgifter om
avslutad revision, verkställt taxeringsbesök m. m. (punkt 2). Uppgifter av
detta slag kan i och för sig vara värdefulla för kronofogdemyndigheterna.
Jag anser emellertid att det finns skäl att vara återhållsam i fråga om
utlämnande via terminal av sådana uppgifter. Uppgifter av detta slag bör därför enligt min mening inte f.n. ingå i det område som omfattas av terminalåtkomsten. Punkt 10 avser uppgifter om antalet anställda och deras personnummer. Ännu så länge finns emellertid inte dessa uppgifter i registret. Enligt min mening bör man vänta med ställningstagandet ills
dessa har tillförts registret. Information om postgiro- och bankgironummer
(punkt 15) kan kronofogdemyndigheterna inhämta genom de lättillgängliga
sammanställningar som. finns på området. Behovet av terminalåtkomst till
dessa uppgifter är därför enligt min mening inte särskilt stort. Inte heller dessa uppgifter bör därför f. n. omfattas av terminalåtkomsten.
Begränsningar i terminalåtkomsten
RSV:s framställning innefattar en begäran om terminalåtkomst till vissa
uppgifter som avser dels gäldenär, make eller sambeskattad, dels uppgift
om samtliga delägare och deras ägarförhållanden i fåmansföretag där gäldenären eller närstående äger del. Den innefattar dessutom en begäran om åtkomst till uppgifter om ägare och ägarförhållanden även i fåmansföretag, där varken gäldenären, maken eller den sambeskattade äger del. Uppenbarligen har kronofogdemyndigheterna i sin verksamhet inte be-
hov av terminalåtkomst som omfattar uppgifter om samtliga personer i registret, dvs. totalbefolkningen. Det måste för indrivningsverksamheten
vara tillräckligt om kronofogdemyndigheterna får åtkomst till uppgifter om
gäldenären själv och om vissa närstående till denne samt till uppgifter i
registret om vilka personer som de har ekonomiska samband med. Åt-
komsten bör begränsas till uppgifter som rör dels gäldenären själv, dels samma uppgifter avseende make eller sambeskattad person. Om någon av dessa äger ett fåmansföretag, bör uppgift lämnas om samtliga delägare och deras ägarförhållanden i detta företag.
Jag vill understryka att uppgifter i fråga om den som inte är gäldenär
eller make/sambeskattad inte skall lämnas utöver själva ägarförhållandet. Med gäldenär förstås i detta sammanhang en person som registrerats som
gäldenär hos kronofogdemyndighet. Jag föreslår att den personkrets som
kronofogdemyndigheterna skall få terminalåtkomst till begränsas i enlighet med det anförda.
På skatteområdet finns för länsstyrelse och iokal skattemyndighet riks-
åtkomst via terminal till uppgifterna i 5 och 6 §§ samt till 7 § 1, 3 och 4. Jag anser att samma sak skall gälla även för kronofogdemyndigheterna.
För länsstyrelse och lokal skattemyndighet finns f.n. terminalåtkomst
till uppgifter som avses i 7 § 7—15 endast i den mån uppgifterna hänför sig
till länet. En sådan begränsning bör inte gälla för kronofogdemyndigheterna. I fråga om undersökningar av gäldenärernas tillgångar kan geografiska gränser inte dras beträffande uppgifterna i skatteregistret. För t.ex. kronofogdemyndigheten i Göteborg som har att verkställa ett mål mot en "från Stockholm nyinflyttad gäldenär är sålunda uppgifter från vederböran-
des i Stockholm avlämnade självdeklaration liksom uppgifter om gäldenä-
rens fastigheter utanför Göteborg av största intresse. En viss begränsning i åtkomsten bör dock gälla även för kronofogdemyndigheterna. Begräns-
ningen bör utformas så att kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får riksåtkomst via terminal även till uppgifter i 7 § 7, 8, 12 och 13. Skatteindrivningsutredningen har föreslagit
en begränsning till den kronofogdemyndighet där målet är registrerat. En
sådan begränsning synes mig olämplig från praktisk synpunkt. Jag är
därför inte beredd att förorda en sådan lösning.
Nuvarande terminalåtkomst regleras i 10 §. Även kronofogdemyndigheternas åtkomst bör regleras i denna paragraf. Jag föreslår att de ändrade reglerna sätts in som ett femte stycke i paragrafen.
Teknisk lösning m. m. I tekniskt hänseende innebär mitt förslag följande. De kronofogdemyndigheter som är anslutna till REX-systemet skall via de terminaler som redan finns hos dessa myndigheter kunna ställa vissa frågor till skatteregistret. Detta uppnås genom att DAFA:s dator, som svarar för REXbearbetningarna, via en s.k. dataväxel kopplas med telelinje till den centrala skattedatorn hos RSV. I REX-systemet kontrolleras att den efterfrågade uppgiften avser en person som är registrerad i REX-systemet som gäldenär. Vidare kontrolleras att terminalen från vilken frågan ställs är placerad i det län där målet är registrerat. Om frågan avser annan person än gäldenären själv kontrolleras i det centrala skatteregistret att sambandet mellan denna person och
gäldenären uppfyller villkoren för åtkomst.
Utbyggnaden genomförs etappvis med början budgetåret 1982/83 för de kronofogdemyndigheter som är anslutna till REX-systemet. I takt med att REX-systemet genomförs ansluts återstående myndigheter. I detta sammanhang bör framhållas att det nu föreslagna systemet öppnar möjlighet att överföra information även i motsatt riktning. Det innebär att skattemyndigheterna via terminaler i det egna systemet kan få tillgång till sådana uppgifter ur kronofogdemyndigheternas register som de behöver för sin verksamhet. För egen del anser jag det naturligt att dessa statliga myndigheter i egenskap av uppdragsgivare till kronofogdemyndigheterna får tillgång till uppgifter ur REX-systemet, som rör de egna ärendena. Regeringen har tidigare gett länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs- och Bohus län tillstånd att ansluta terminaler till REX-syste-
met på försök under ett år. Denna terminalåtkomst har visat sig vara till
stor nytta i skattemyndigheternas verksamhet.
Sekretess
De nu aktuella sekretessbestämmelserna för skatteväsendet finns i 9
kap. I $ sekretesslagen. Där återfinns bestämmelser till skydd för enskilds
förhållande av såväl personlig som ekonomisk natur. Sekretessen är med
två undantag absolut dvs. något skaderekvisit finns inte. Undantagen gäller uppgifter hos tullverket och i mål hos domstol.
Sekretesskyddet för uppgifter hos kronofogdemyndighet regleras i 9 kap. 19 § sekretesslagen. Sekretessen avser uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Som förutsättning för sekretess uppställs ett rakt skaderekvisit. Sekretess gäller bara om det kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydan-
de men.
Av det anförda framgår att sekretessen på skatteområdet är starkare än
sekretessen inom exekutionsväsendet. Om kronofogdemyndigheterna får
terminalåtkomst till skatteuppgifter kommer uppgifternas sekretesskydd
att minska om någon ändring inte görs i sekretesslagen.
RSV har föreslagit att uppgifterna skall ges samma sekretesskydd hos
kronofogdemyndighet som hos beskattningsmyndighet. Kronofogdemyn-
digheterna inhämtar som jag tidigare nämnt uppgifter som är nödvändiga för exekutionsverksamheten via olika kanaler. En överföring av sekretessen på det sätt som RSV har föreslagit skulle innebära att kronofogdemyndigheten tvingades att vid eventuella utlämnanden utröna varifrån uppgif-
ten har inhämtats. Ett sådant förfarande skulle uppenbarligen vara synnerligen opraktiskt och hämma ett effektivt och rationellt uppgiftsinsamlande.
Därtill kommer det förhållandet att samma uppgift skulle komma att ha olika sekretesskydd beroende på vilket tillvägagångssätt kronofogdemyn-
digheten använt vid inhämtandet av uppgiften.
Redan i förarbetena till sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 289) förutsattes att kronofogdemyndigheterna skulle få tillgång till uppgifter från t. ex. deklarationshandlingar. Det behov av sekretess som förelåg hos kronofogdemyndighet ansågs tillgodosett genom bestämmelsen i 9 kap. 19 8. Den omständigheten att samma slag av uppgifter numera skall kunna inhämtas via terminal innebär inte i och för sig att sekretesskyddet hos
kronofogdemyndigheten bör stärkas. Däremot kan det enligt min mening finnas ett behov av att förhindra ett obehörigt utnyttjande av den lättillgängliga informationen via terminal. Det kan lösas så att det sekretesskydd som uppgifterna har i skatteregistret bibehålls så länge uppgifterna inte har tillförts ett mål. I den mån uppgifterna endast finns tillgängliga på bild-
skärm behålls sålunda den i princip absoluta sekretessen. Har uppgifterna däremot genom en aktanteckning eller på annat sätt tillförts ett mål gäller det sekretesskydd som finns inom exekutionsväsendet. Beträffande innebörden av uttrycket ”tillförts” finns det anledning att erinra om att samma
formulering förekommer t.ex. i 14 och 15 §§ förvaltningslagen (1971: 290)
samt i 14 § datalagen (1973: 289). Jag föreslår att en bestämmelse utformas
i enlighet med vad jag nu har anfört och tas in som ett nytt andra stycke i 9 kap. 19 § sekretesslagen.
5 Ikraftträdande m. m.
De föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1982. Som jag
nämnt kommer utbyggnaden av terminalåtkomsten att genomföras etappvis med början för de kronofogdemyndigheter som redan är anslutna till REX-systemet. Övriga myndigheter ansluts därefter successivt i takt med utbyggnaden av REX-systemet.
Inrättande av personregister har inte ansetts hänförligt till sådana bestämmelser som enligt 8 kap. regeringsformen kräver stöd 1 lag eller annan författning. Att bestämmelserna ändå getts lagform motiverades i proposi-
tionen till skatteregisterlagen (1979/80: 146 s. 21) med att skatteregister
innehåller en omfattande information om de enskilda medborgarnas pri-
vata förhållanden. Redan på den grunden att grundlagen inte kräver lagform fordras inte lagrådets yttrande när det gäller ändringar i skatteregisterlagen.
Lagrådets yttrande torde heller inte vara påkallat i fråga om ändringen i sekretesslagen. Med denna ändring avses bara att bibehålla en redan nu befintlig sekretess så länge uppgiften inte har tillförts ett mål.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag
till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343).
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).
Det under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för
Justitiedepartementet.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982