Prop. 1979/80:146

med förslag till skatteregisterlag

Prop. l979/80: 146

Regeringens proposition 1979/80: 146 med förslag till skatteregisterlag

beslutad den 21 februari 1981).

Regeringen ft'lreslär riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pi". regeringens vägnar

'l'll()RBJÖRN FÄLLDIN lNGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lagreglering av registerföringen i det nya ADB-systemet för beskattningen. Förslaget innebär i huvudsak följan- de. Registerföringen i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt den därmed sammanhängande uppbörden. som hittills har grundat sig pä föreskrifter meddelade av regeringen och riksskatteverket. regleras i en särskild lag som kallas skatteregisterlag. I lagen tas in bestämmelser om bl. a. rcgistrens ändamål och innehåll samt om åtkomsten till registeruppgifterna och tiden för lagringen av dessa. Vidare föreskrivs att utlämnande på ADB-medium till annan myndighet av uppgifter från registren får ske endast i enlighet med lag. förordning eller särskilt beslut av regeringen. I propositionen redovisas också de särskilda åtgärder som vidtas i sekretess- oeh säkerhetssyfte.

l-J

Prop. 1979/80: 146

1. Förslag till Skatteregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

[Il/t'lltlllllt' lwsriinnne/ser

lå För de ändarnal som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandlingföras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för 1 . samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer.

2. planering. samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrol[verksamhet.

3. inkomst— och förinögenhetstasering samt bestämmande av pensions- grunclande inkomst.

4. bestämmande och upphörd av skatt enligt uppbördslagen (1953: 2721.

2.5. Med beskattning avses i denna lag fastställande av underlag för bestämmande av skatt. bestämmande och upphörd av skatt samt bestäm—

mande av pensionsgrundande inkomst.

3 & Med skatt avses i denna lag. om inte annat anges

!. skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) och sjömansskatt.

2. mervärdeskatt. annan indirekt skatt eller avgift för vilken riksskatte- verket är beskattningsmyndighet och vägtrafikskatt.

3. arbetsgivaravgift.

4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift.

5. ränta och avgift som utgär i samband med upphörd eller indrivning av skatt eller avgift enligt 1—4.

Med skatt enligt uppbördslagen avses. förutom skatt och avgift enligt i 1 * nämnda lag. även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i lagen.

4 & Riksskatteverket förfogar över det centrala skatteregistret. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogar över det centrala skatteregistret såvitt gäller uppgifter som hänför sig till länet respektive fögderiet. Länsstyrelsen förfogar över det regionala registret för länet.

Det centrala skalleregisrrels innehåll

Så För fysisk person som är kyrkobokfördi riket skall i det centrala skatteregistret anges

Prop. 1979/80zl46 . 3

1. personnummer. namn. adress, kyrkobokförings- och mantalsskriv- ningsförln'illanden.

2. registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. särskilt regi- strerings- och redovisningsnummer. organisationsnummer och firma,

3. förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skatte- längd.

4. registrering i sjömansrcgistret. tillhörighet till icke territoriell försam- ling. tillht'jrighet till svenska kyrkan.

5. nationalitet. civilstånd. datum för civilståndsändring, antal hemmava- rande barn som inte har uppnått 16 eller 18 års ålder, personnummer för make och. om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne.

6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen (19621381) om allmän försäkring. i den mån det behövs för att debitera socialförsäkringsavgift.

För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personnummer. namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd. om inte ytterligare uppgifter som avses i första stycket behövs för beskattning.

För person som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligt första. andra eller tredje stycket införas i den män det behövs för beskattning häri riket.

6 5 För juridisk person skall i det centrala skattercgistret anges organisa- tionsnummer. namn. firma. adress. hemortskommun. registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. särskilt registrerings- och redovisnings- numrncr samt förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd. För dödsbo skall även dagen för dödsfallet anges.

7 & För fysisk och juridisk person får. utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 ss. det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i 25 ä 8) taxeringslagen(1956: 623).

2. Uppgifter angående avslutad revision. verkställt taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 .52 mom. tredje stycket taxeringslagen . För varje sådan åtgärd fär anges tid. art. beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt. uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) samt uppgifter om redovisning. inbetalning och återbetalning av sådan skatt.

Prop. 1979/811:146 4

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration. dock ej skälen för beslutet samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet. . (1. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattning- en.

7. Uppgifter som skall lämnas i s_jälvdeklaratitm i sammanstållningarna for statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.

8. Uppgift om beslut om beskattning. dock ej skälen för beslutet. samt uppgift om utmätning enligt (38.5 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyn- dighet. uppgift om beslut om ackord. likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställclse. lt). Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. ll. Uppgift om telefmmummer samt särskild adress för skattsedelsför- sändelse.

13. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 & 1—3. 3 b—3 f och 4 taxerings- lagen. 13. Uppgift om beteckning. taxeringsvärde. delvärdc och beskattningsna- tur för fastighet som ägs eller innehas av personen. andelens storlek om fastigheten har flera ägare samt sådan uppgift om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 ä 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 ä 2 mom. tredje stycket taxeringslagen. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings- idkare. 16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan. 17. Uppgift angående omsättning. varulager. resultat av bruttovinstbe- räkning. annan beräkning av relationstal eller liknande. nettointäkt eller underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare. skönsmässig beräkning. belopp som under beskattningsåret har stått till förfogande för levnadskostnader. varuuttag. totala bilkostnader samt privat andel därav. bilförmån. bostadsförmån eller annan sådan förmån. avsättning till fond. investeringsreserv eller liknande. insättning på Skogskonto eller liknande. nedskrivning av fordringar samt av- och

'Jl

Prop. 1979/80: 146

nedskrivning med högsta möjliga belopp. dock endast uppgift om att här angivet förhållande föreligger och om belopp. procenttal eller årtal. lh”. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fördtmets registreringsnummer. märke. typ och årsmodell.

De regionala skalleregimntns inne/tål!

8 & Regionala skatteregister får innehålla de uppgifter som anges i 5—7 åå i den mån de hänför sig till länet.

Gemmsanmm bestämnte/ser

95 Uppgifter som avses i 7 och 8 5.5 får tas in i registren endast i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller myndighet sotn regeringen bestämmer.

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll i denna lag.

105 Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i l ä och i den utsträckning i övrigt som anges i andra—fjärde styckena. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och () åå 7 & 1—6 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och duplettskattsedel. Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7ä 7—15 och som hänför sig till länet. Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 åå samt 7 & 1—15.

11 5 Uppgifter i register enligt denna lag får lämnas ut till annan myndighet på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos regeringen genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga om utlämnande för beskattning. Med utlämnande till annan myndighet jämställs utlämnande till annan verksamhetsgren inom samma myndighet.

12 & Utan hinder av vad som är föreskrivet i annan lag får uppgift i register enligt denna lag om registrerads namn. personnummer, adress, civilstånd eller kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden lämnas ut till enskild om det inte av särskild anledning kan antas att den registrerade eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Prop. 1979/80: 146 6

13ä Uppgifter i register enligt denna lag som hänför sig till viss beskatt- ningsperiod och som inte skall tas upp i skattelängd får bevaras under högst sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades. Regeringen får föreskriva om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1979/80:146 7

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

l-lärigenom föreskrivs att 17 åå lagen ( 1937:249 ) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nio-'arandt" lyda/sc Fr'irt'slugt'n [_Wll'lSt'

17 a ;t:

Uppgifteri register. som förs med hjälp av automatisk databehandling och som används i statens verksamhetavseendetaxering eller eljest beskattning. angående enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden får inte utan samtycke från den som registreringen avser utlämnas till annan. Vad som nu har sagts gäller dock inte myndighets beslut om taxering eller eljest beskattning. Är det av synnerlig vikt att uppgift i registret angående planerad eller beslutad taxeringsrevision eller annan skattekontroll beträffande skattskyldig inte kommer till dennes kännedom. får myndighet vägra att lämna ut uppgiften. Under pägaende taxeringskontroll beträffande skatt-

»

skyldig gäller detsamma också re gistrets innehåll i övrigt.

Utan hinder av [w.stä/nme/scrna [ första stycket får uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller i skattercgister/(tgcn ( ] 980.000 ).

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1976:611. 3 Senaste lydelse 1978:9()6.

Prop. l979/80:146 g

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammantråde 1980-02-21

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Mundebo. Friggebo. Dahlgren. Söder. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. l-lolm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition med förslag till skatteregisterlag

] Inledning

Riksskatteverket (RSV) och statskontoret har sedan år 1973 bedrivit utredningsarbete i ett gemensamt projekt. RS-projektet. Förslag på grund- val av rapporter från RS-projektet (i fortsättningen även kallat utredningen) har vid flera tillfällen framlagts för riksdagen. senast i prop. 1978/79: 161 om ändring i uppbördsförfarandet som antogs av riksdagen våren 1979 (SkU 1978/79: 50. rskr 1978/79: 379. SFS 1979: 489). Tidigare fattade riksdagsbe- slut har framför allt avsett taxeringsorganisationen i första instans och taxeringsnämndernas verksamhet. RS-projektet avvecklades den 1 juli 1979. Det fortsatta genomförandet av reformerna på taxerings- och uppbördsom- rådena ankommer därefter på RSV inom ramen för verkets ordinarie organisation.

Ett viktigt inslag i reformerna är att skatteadministrationen skall effektiviseras genom ett förbättrat ADB-stöd. Vissa delar av det nya ADB-systemet togs i bruk vid ingången av år 1979. Det nya ADB-systemet bygger till stor del på en central registerföring hos RSV med terminalåtkomst för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. 1 systemet ingår bl. a. ett ökat ADB-stöd för deklarationsgranskningen genom registrering av uppgifter i deklarationeroch kontrolluppgifter. Huvudlinjerna i systemet har sålunda redan lagts fast av riksdagen. Däremot återstår detaljregleringen av bl. a. vilka uppgifter som skall ingå i ADB-registren och hur dessa uppgifter skall användas.

Utredningen har den 28 juni 1978 till budgetdepartementet överlämnat förslag till sådan detaljreglering i delrapporten (1978: 2) Förslag till skatteregisterlag m. m. Utredningens förslag till skatteregisterlag bör fogas

Prop. 1979/80:146 ()

som bilaga I till detta protokoll.

Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av justitiekanslern (JK). datainspektionen (Dl). riksl'örsz'ikringsverket (RFV). statistiska centralhy- rån (SCB). riksrevisionsverket (RRV). riksarkivet. bostadsstyrelsen. läns- styrelsernas organisationsnämnd (LON). kammarrättermt i Stockholm och

-Göteborg. länsstyrelserna i Södermanlands. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Skaraborgs. Örebro samt Västernorrlands län. datalagstiftningskom- mitten (_DALK). Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR). Landstings- förbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska arbetsgivareft'ire— ningen (SAF). Svenska företagares' riksförbund. Svenska kommunfi'irbun- det. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Svenska revisor- samfundel (SRS). Sveriges advokatsamfund. Sveriges hantverks- och industriorganisation—Familjeföretagen (Sl-llO—Familjeföretagen'). Sveriges industriförbund (51). Sveriges redovisningskonsultcrs förbund och Tax- eringsnämndsordt'örandenas riksförbund (TOR-).

LRF har åberopat ett yttrande av lantbrukarnas skattedelegation. SHlO—Familjeft'iretagen har anslutit sig till skattedelegationens yttrande. SAF och 51 har avgett gemensamt yttrande.

Riksarkivet har bifogat yttranden från landsarkivet i Lund och stadsarkivet i Stockholm. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttrande från lokala skz'ittemyndigheten i Kungälvs fögderi.

Utredningen har också behandlat den närmare utformningen och admi- nistrationen av ADB-systemet i delrapporterna (1977: 4: 1 och 1977: 4: 2) Uppbörd av direkt skatt. Förslagen i prop. 1978/79: 161 grundar sig på dessa rapporter.

Yttranden över dessa rapporter har avgetts av ett stort antal remissinstan— ser. De instanser som särskilt har yttrat sig över förslagen rörande ADB-systemet är bl. a. JK. Dl. SCB. länsstyrelserna i Stockholms. Kalmar. Gotlands. Blekinge. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Skaraborgs. Örebro samt Västmanlands län. SAF. Svenska bankföreningen. Sveriges advokat- samfund och Sl.

En sammanfattning av remissyttrandena över delrapporten 1978: 2 samt de delar av remissyttrandena över delrapporterna 1977: 4: 1 och 1977: 4: 2 som avser ADB-systemet bör fogas som bilaga 2 till detta protokoll.

Utredningens förslagi rapporten 1978: 2 om sekretesskydd för uppgifteri ADB—registren har redan föranlett lagstiftning. Riksdagen har sålunda på grundval av förslag i prop. 1978/79: 51 beslutat om ändringar i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. den s. k. sekretesslagen. som innebär att uppgifterna i ADB-registren är sekretessbelagda med undantag för uppgifter om myndighets beslut om beskattning (KU 1978179: 14. rskr 1978/79: 52. SFS 1978: 906).

Innan jag går in på utredningens förslag till skatteregisterlag m. m. skall jag i korthet teckna en bakgrund till förslagen. Jag skall sålunda i de närmast _

Prop. 1979/80: 146 1()

följande avsnitten redogöra för den hittillsvarande registerföringen på skatteområdet och för det utbyggda ADB-stödet inom RS-systemet.

2 Hittillsvarande ADB-register och manuella register på skatte- och avgiftsområdet

Folkbokföringsregister (personbamlet)

Enligt 745 folkbokföringskungörelsen (1967: 495) skall länsstyrelse på magnetband föra register över befolkningen i länet (personband). För varje person skall anges namn. personnummer. födelsehemort eller födelseort och kyrkobokföringsort samt de ytterligare uppgifter som RSV bestämmer.

lpersonbandet redovisas i enlighet härmed f. n. fullständiga kyrkobokfö- rings- och mantalsskrivningsuppgifter för befolkningen i länet. vissa uppgif- ter för skatteredovisning och allmänna val och vissa uppgifter som länsstyrelserna enligt författning har att lämna till myndigheter och offentliga register.

Register över fastigheter ( fastighetsbandet)

Länsstyrelsen skall på magnetband föra register över fastigheterna i länet (fastighetsband). Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1967: 497) om vissa register hos folkbokföringsmyndighet över fastigheter och skattskyldiga m.fl. (registerkungörelsen).

Enligt 1 & skall för varje fastighet eller särskilt redovisad del därav anges fastighetsbeteckning. identitetsnummer samt ägarens eller innehavarens namn och postadress.

RSV får enligt 7 & bestämma att register enligt kungörelsen skall innehålla andra uppgifter än dem som anges i l &. Med stöd härav innehåller registret också bl. a. uppgifter om fastigheternas areal och taxeringsvärden. andra uppgifter för taxering m. ni. som redovisas i fastighetslängd samt uppgifter för statistiska ändamål (köpeskillingsstatistik m. m.).

Register över skattskyldiga m. fl. (skattebandet)

ADB-stödet vid taxeringen och uppbörden av direkt skatt har hittills grundat sig på de 5. k. skattebanden.

Enligt 3 5 registerkungörelsen. som alltjämt gäller. skall länsstyrelse på magnetband föra register över skattskyldiga i länet (skatteband). l registret skall också ingå personer som inte är skattskyldiga men som är inskrivna i allmän försäkringskassa. För varje person skall anges vissa person- och identifikationsuppgifter samt uppgift om preliminär och slutlig skatt och om pensionsförhållanden.

RSV får även för detta register bestämma att ytterligare uppgifter skall ingå i registret.

Prop. 1979/80: 146 l 1

Beträffande skattebandens användning och innehåll vill jag nämna följande.

Inför varje nytt inkomstår har länsstyrelsen framställt ett magnetbandsre- gister (skatteband) över presumtiva skattskyldiga inom länet.

Registret har kompletterats med uppgift om debiterad B-skatt och därefter använts för utskrift av A- resp. B-skattesedlar.

Under inkomståret har skattebandet använts i huvudsak för bokföring av preliminär skatt och utskrift av uppbördslistor. restlängder för B-skatt m. m.

Under taxeringsåret har vissa kontrolluppgifter från statliga och kommu- nala myndigheter registrerats. Dessa uppgifter liksom vissa personuppgifter m. m. har tillhandahållits deklarationsgranskarna på en taxeringsavi. Vidare har taxeringsnämndens beslut om taxering registrerats på skattebandet som därefter använts för utskrift av inkomst- och förmögenhetslängd. debitering av slutlig skatt och uträkning av kvarstående resp. överskjutande skatt. På skattebandet har också registrerats pcnsionsgrundande inkomst och olika avgifter som skall anges på debetsedel på slutlig skatt.

Skattebandet har därefter använts för utskrift av debiteringslängd och _ debetsedlar för slutlig skatt.

Slutligen har skattebandet använts för bevakning av att debiterad kvarstående skatt betalas och för kontroll och uppföljning av restitution av överskjutande skatt.

För tydlighets skull bör framhållas att beteckningen "skattebandet" inte betyder att all information finns registrerad på ett enda magnetband eller att alla uppgifter om viss skattskyldig finns registrerade på det sättet. Det rör sig i stället om flera magnetband med sinsemellan olika slags uppgifter. Genom samkörning av olika band med "primäruppgifter" skapas speciella band för vissa bestämda ändamål t. ex. för preliminärskatteförfarandet. taxeringen eller debiteringen. Skattebandct kan sålunda sägas inbegripa flera olika register eller registerdelar.

Skattebanden har fr.o.m. 1979 års taxering ersatts av det nya ADB- systemet för taxeringen och uppbörden. Jag återkommer i det närmast följande avsnittet med en redogörelse för utformningen av detta system.

Mervärdeskatteregister

Hos länsstyrelse skall enligt 21 5 lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. ML. föras register över personer som registreras till mervärdeskatt inom länet. Bl. a. RSV har utfärdat närmare föreskrifter om registerföringen. Denna sker med hjälp av ADB och innebär i huvudsak följande.

Registreringsanmälan till mervärdeskatt registreras på länsstyrelsens dataenhet. Magnetband med de registrerade uppgifterna översänds till postgirot.

Magnetbandet används för att aktualisera det beståndsregister över

Prop. 1979/St): l46 l1

inervärdeskattskyldiga som förs hos postgirot. Vidare används magnetban- det för att framställa registreringsbevis till de skattskyldiga samt vissa arbetskort. avier och etiketter för aktualisering av de manuellt förda registren pä länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. Förtryckta deklara- tionsblanketter framställs av postgirot på grundval av de uppgifter som finns i beständsregistret.

Frän inkomna inbetalningsktm/deklarationer registrerar postgirot identi- fikationsuppgifter och inbetalt belopp och framställer på magnetband s. k. uppbördslistor med uppgifter om inbetalda belopp per skattskyldig.

Postgirot översänder upphördslistor och inbetalningskort/deklarationcr till länsstyrelserna som registrerar deklarationsuppgifterna och stämmer av dessa mot uppbt'irdslistornas uppgifter om inbetald skatt. Även vissa beslut m. m. framställs maskinellt.

A rbmgi varav gijisrt'gister

Riksförsäkringsverket har huvudansvaret för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift enligt lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m. Fr. o. m. är l975 har ADB—verksamheten avseende debitering och upphörd av arbetsgivaravgifterna förts över till RSV och länsstyrelserna enligt regeringens beslut den "29 juni 1973.

Länsstyrelsen i Stockholms län för ADB-register över arbetsgivares avgifter och utför huvuddelen av bearbetningarna avseende debitering och upphörd.

Till grund för debiteringen ligger arbetsgivaruppgifterna. som skall lämnas till lokala skattemyndigheten. Skattemyndigheten kontrollerar att uppgifts- skyldigheten fullgörs och att lämnade uppgifter är korrekta.

Efter kontroll sänds arbetsgivaruppgifterna till länsstyrelsen som registre- rar dem pä magnetband och utför vissa inledande ADB-bearbetningar. Banden sänds därefter till länsstyrelsen i Stockholms län. som framställer räkningar på slutliga och preliminära arbetsgivaravgifter.

Inbetalda avgifter redovisas av postgirot på magnetband till länsstyrelsen. Efter varje Uppbörd framställer länsstyrelsen restlängder för kronofogde- myndigheterna.

Sjö;nansskattwcgism-

Uppbörden av sjömansskatt ombesörjs av sjömansskattekontorct i Göteborg. som utgör en enhet inom RSV. Arbetet med bokföring, restitution. kontroll m.m. av sjömansskatt sker med hjälp av ADB (magnetbandsregister). Samtliga datorbearbetningar utförs hos länsstyrel- sen i Göteborgs och Bohus län.

Prop. l979/80: No 13

I'mtktskutlt'rcgixlt'r

RSV är beskattningsmyndighet för punktskatterim. För administrationen av dessa skatter används inte i någon del ADB utan endast manuella

register.

Övriga register

Utöver de register som jag har berört i det föregående finns det hos skatlcmyndighetermt ett stort antal register för olika ändamål. Jag skall här beröra några av dessa.

Över juridiska personer och vissa fysiska personer skall länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten föra register (slå registerkungörelsen). Registren består av kort (J—avier) och innehåller uppgifter ur skatteban- det.

Enligt 5 ålagen (1974: 174") om identitetsbeteckning förjuridiska personer m. fl. skall RSV föra register över tilldelade organisationsnummer. Sådant nummer skall tilldelas bolag, föreningar. vissa allmänna inrättningar. kommuner m. fl. Registret förs på magnetband.

För källskatteuppbörden finns förutom ADB-register för skattebokföring- en m. m. även ett kortregister. arbetsgivarregistret. som används vid källskattekontrollen.

l arbetsgivarregistret registreras arbetsgivarens nanm. adress och telefon— nummer. redovisningsnummer. genomsnittligt antal anställda samt uppgifter om redovisad och inbetalad skatt. Arbetsgivarregistret har hittills förts huvudsakligen manuellt. Fr. o. m. är 1980 registreras uppgifterna i det nya ADB-systemet.

Även på övriga områden inom skatteväsendet finns mots 'arande register för kontrolländamål.

För rörelsetaxeringen t. ex. förs sålunda på länsstyrelserna s. k. arbetskort för skattskyldiga. som taxeras i särskild taxeringsnämnd. På kortet samlas uppgifter ur deklarationer för företag och dess ägare för ett antal år. Uppgifterna är av typ omsättning. bruttovinstprocent. kontantöverskott. förmånsvärden och taxeringsnämndens ändringar. I fråga om fåmansföretag finns dessutom uppgifter om delägarskap m. m. Kortet ger möjligheter till jämförelse med förhållandena för tidigare år samt med andra rörelser i samma bransch.

Arbetskortcn fördes tidigare endast manuellt. Fr. o. m. 1978 års taxering förs uppgifterna in på magnetband (det s.k. arbetskortsregistret') och arbetskorten framställs maskinellt. På magnetband förs också fr. o. m. 1978 års taxering ett s.k. referensregister med uppgifter om fåmansföretags delägare. Dessa nutgnetbandsregistcr ingår som en del i det nya ADB— systemet för taxeringen.

Prop. 1979/80:146 14

3. Det nya ADB-systemet (RS-systemet)

Statsmaktemas beslut

Riksdagen beslutade år 1975 om riktlinjer fören ny taxeringsorganisation i första instans (prop. 1975: 87. SkU 1975: 31 . rskr 1975-: 229). Principbeslutet innebär bl. a. att uppgifter i självdeklarationer och kontrolluppgifter skall ADB—registreras. Uppgifterna skall stämmas av maskinellt och resultatet redovisas på en taxeringsavi. På denna utskrivs vidare maskinellt åtskilliga andra uppgifter för taxeringen. bl. a. personuppgifter. fastighetsuppgifter och uppgifter om föregående års taxering. Maskinellt framställs också förslag till taxering och debitering liksom förslag till beräkning av pensionsgrundan- de inkomst och egenavgifter. Även underrättelse till de skattskyldiga om taxeringsnämndens beslut skall till stor del framställas med hjälp av ADB.

Vidare skall till stöd för främst företagsbeskattningen byggas upp ett organisationsregister som avses innehålla samtliga juridiska personer vilka driver rörelse eller annan verksamhet och samtliga fysiska personer som har någon anställd eller driver rörelse.

Riksdagen beslutade är 1975 också om riktlinjer för ett fortsatt utveck- lingsarbete med det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning (prop. 1975: 57. SkU 1975: 32. rskr l975: 230). Enligt beslutet skall systemet bygga på en blandad regional och central registerföring. Fastighetsredovis- ningen skall ske regionalt i det nya systemet. När det gäller personredovis- ningen skall några mer genomgripande förändringar av ADB-systemet inte vidtas i avvaktan på bl. a. ställningstagandet till folkbokföringens framtida utformning och organisatoriska anknytning. Motsvarigheter till det nuvaran- de personbandet skall även i fortsättningen föras regionalt. Beträffande organisationsregistret innebär beslutet att ett sådant register. jämsides med det organisationsnummerregister som RSV skall föra. kan medföra att behovet av det nuvarande registret över juridiska personer kan bortfalla men att länsstyrelserna vid behov kan föra ett aktuellt regionalt register över organisationer till relativt låg kostnad. Det s. k. skatteregistret skall såsom ett centralt arbetsregister by gas upp från person- och organisationsregistren och kompletteras med uppgift om erlagda skatter m. m. för att i slutskedet tillföras uppgifter om taxeringsnämndernas beslut om åsatt taxering. debiterade skatter m. m.

Den regionala delen av registerföringen förläggs till länsstyrelserna och den centrala till RSV.

Hänvisningar till S3

  • Prop. 1979/80:146: Avsnitt 4

Sammanfattningsvis skall alltså registerföringen lösas på följande sätt enligt 1975 års principbeslut.

— regional registerföring avseende fastighetsredovisningen — regional registerföring avseende folkbokföringen — regional och central registerföring av juridiska personer som driver rörelse

Prop. 1979/80:146 15

eller annan verksamhet samt fysiska personer som driver rörelse eller har någon anställd (organisationsregister) — central registerföring av arbetsregister för beskattningen — omfattande samtliga skattskyldiga och med central skatteuträkning - med terminalåt- komst och med färdigställda skatteregister i regionerna.

Under det fortsatta utt-'ecklingsarbctet med ADB-systemet har utredning- en successivt redovisat förslag till regeringen i olika frågor rörande detta. I detta sammanhang skall jag nöja mig med att redovisa statsmakternas ställningstaganden till några av dessa spörsmål.

Riksdagen beslutade år 1976 om antalet regionala ADB—anläggningar och placeringen av dessa anläggningar (prop. 1975/76: 100 bilaga 9, SkU 1975/76: 35. rskr 1975/76: 212). Beslutet innebär att samtliga län utom Gotlands. Blekinge och Jämtlands län får egna datorer och att antalet anläggningar således blir 21.

l delrapporten (1.976: 4) lntegritet och genomförande och i Dlzs yttrande över rapporten berörs bl. a. frågor om integritet. sekretess och data- skydd.

Med anledning av rapporten och de synpunkter på säkerhetsfrågorna som i samband därmed fördes fram från olika instanser uppdrog regeringen åt RSV att gemensamt med statskontoret och efter samråd med Dl redovisa förslag till hur säkerhetsorganisationen för utveckling och drift av ADB—systemet skall byggas upp. 1 uppdraget föreskrevs att datainspektionens synpunkter på delrapporten 1976: 4 skulle beaktas vid förslagets utformning. l prop. 1.976/77: 138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen fram- förde jag ytterligare synpunkter på utvecklingen och införandet av ADB— systemet. Jag framhöll bl. a. att bland de integritetsfragor som bör studeras ingär möjligheterna att begränsa och kontrollera de fall. där man från terminal i ett län via det centrala skatteregistret kan hämta uppgifter om individer och företagi andra län.

RSV och statskontoret har den 31 mars 1977 till budgetdepartementet lämnat en redovisning av hur verken avser att utforma organisationen för säkerhetsfrågor. Jag återkommer strax till detta.

Vissa frågor rörande ADB-systemet behandlades också i prop. 1977! 78: 181 om ny taxeringsorganisation i första instans. m, rn. .lag framhöll däri bl.a. (s. 260) att den utökade kontrollverksamheten på skatteområdet kräver en samlad registrering av verksamheten så att en samordning av denna kan ske. Jag påpekade vidare att en samordning kommer att underlättas betydligt om registrering och datauttag i fortsättningen kan ske med hjälp av ADB och erinrade om att en sådan lösning planerades i RS-projektet. l nämnda proposition lades också fram förslag rörande granskningsformer och ambitionsnivå med utgångspunkt i det nya AD B-systcmet. Vidare föreslogs införandet av en enhetlig och för ADB-behandling lämplig blankett för kontrolluppgift i inkomstslaget tjänst. Förslagen har antagits av riksdagen (SkU 1977-178: 55. rskr l977f'7b': 362).

Prop. 1979/80: 146 in

1 prop. 1978-179: lol föreslogs bl. a. att arbetsgivarnas redovisning på kontrolluppgil'terna av innehållen preliminär A—skatt skall registreras i Al')B-s_vstemet och ligga till grund för skattebeloppens kreditering på arbetstagarmt. Vidare föreslogs ADB-registrering av uppbörtlsdeklarationer och maskinella kontroller av arbetsgivarnas uppbördsredovisning. Även dessa förslag har antagits av riksdagen (SkU 1978579: 511. rskr 1978! 79: 3791.

(imontfördu ("im/ringar i ."lDB-stödt'l vid I 979 (li-x' taxering

Av den tidigare redogt'.irelser1 har framgått att större delen av det nya ADB—stödet för taxeringen har inft'fn'ts fr. o. rn. 1979 års taxering i enlighet med riksdagens beslut.

ldet nya centrala skatteregistret har vid 1979 årstaxering registrerats bl. a. identificringsuppgifter rörande de skattskyldiga samt vissa uppgifter från självdeklarationerna och kontrolluppgifterna. Registreringen från självde- klarationerna har omfattat sammanställningarna till statlig och kommunal inkomstskatt och uppgiften om skattepliktig förmögenhet på deklarations- blankettens första sida samt specifikationen av inkomst av tjänst. Från kontrolluppgifterna har registrerats löneuppgifter m.m. De registrerade uppgifterna har stämts av maskinellt och resultatet har redovisats på taxeringszwierna.

] det centrala skatteregistret har också till 1979 års taxering införts uppgifter om planerade. pågående och avslutade revisioner. Förutom uppgift om vem revisionen avser innehåller rex-'isionsregistret uppgift om vilken myndighet eller enhet som utfört eller skall utföra revisionen. skatteslag samt datum för revisionen.

Till det nya ADB—systemet hör också som jag tidigare har nämnt två register som fr. o. m. 1978 års taxering har förts på magnetband nämligen referensregistret och arbetskortsregistret. Fr. o.m. 1979 års taxering finns uppgifterna i referensregistret också i den centrala databasen. dvs. med terminalåtkomst. Dessa två register utgör delfunktioner eller delregister i det organisationsregistcr som enligt vad jag tidigare har sagt skall byggas upp.

Referensregistret innehåller uppgifter om fåmansföretag och deras delägare. Bl. a. anges för företagen uppgift om aktiekapital. antal aktier och antal ägare samt för delägare uppgift om vilka företag som ägs och ägarandelens storlek. Referensregistret skall användas bl. a. för administra- tion av den samordnade granskningen av fåmansföretag och delägare.

Arbetskortregistret innehåller taxeringsuppgifter om fysiska och juridiska personer som driver rörelse eller jordbruk. Bl.a. anges omsättning. varulagcrreserv. bruttovinstprocent. nettointäkt. kontantöverskott. varuut- tag. fordonsinnehav'. naturaförmåner. avskrivningar och fondavsättningar. Med hjälp av registret framställs som jag tidigare har nämnt arbetskort som

Prop. 1979/801146 l7

skall vara ett stöd vid deklarationsgranskningen. Arbetskortet skall använ- das för jämförelse med förhållandena vid tidigare års taxeringar och med andra företag inom samma bransch samt för kontroll av att vissa fondmedel o.d. tas i anspråk eller återförs till beskattning. Kortet skall också vara ett hjälpmedel vid föret'lragningen i taxeringsnämnden.

4. Föredragandens Överväganden 4.1 Allmänna synpunkter

Det grundläggande syftet med den påbörjade reformen av taxeringsorga— nisation är att höja kvaliteten på taxeringen i första instans för att därigenom få större likformighet och rättvisa vid taxeringen. Detta skall enligt riksdagens beslut ske genom bl. a. en fördjupad kontroll av de svårkontrol- lerade deklarationerna. En viktig målsättning i den nya taxeringsorganisa- tionen är vidare att förbättra och förenkla förfarandet för såväl myndigheter som enskilda.

För att uppnå dessa målsättningar krävs förutom en förändring av organisationen också effektiva hjälpmedel. Detta har man också tagit fasta på vid utformningen av de administrativa systemen i den nya organisationen. Ett omfattande ADB-stöd utgör sålunda en av hörnpelarna i den nya skatteadministrationcn.

Som har framgått av min redogörelse för tidigare ordning är användningen av ADB ingen nyhet för skatteväsendet. Ett mycket omfattande ADB-stöd finns sedan länge på stora delar av skatteområdet. Det tidigare ADB-stödet var emellertid i huvudsak inriktat på uppbörden av skatt medan kontrollsi- dan var tillgodosedd i mindre utsträckning. ADB-stödet var vidare av sådan art att 5. k. direktåtkomst inte var möjlig. Vidare gäller alltjämt att uppgifterna för de olika skatteslagen är registrerade i skilda ADB- system.

Det nya ADB-systemet för beskattning innebär en ändring i dessa avseenden. Enligt 1975 års principbeslut är det sålunda i första hand kontrollfunktionerna som skall byggas ut i systemet. Genom ADB- registrering av löneuppgifterna i deklarationer och kontrolluppgifter skall kontrollen av löntagardeklarationerna underlättas. Den fördjupade kontrol- len av rörelsedeklarationerna skall ske bl. a. med stöd av ett organisations- register som ingår i ADB-systemet. 1975 års principbeslut innebär vidare en samordning och centralisering av ADB-registreringen. Det centrala skatte- registret hos RSV skall innehålla inte bara uppgifter som behövs för taxeringen och uppbörden av direkt skatt. l organisationsregistret som ingår i det centrala registret skall det också finnas uppgifteri fråga om olika skatte- och avgiftslag. Den centrala registerföringen skall vidare kombineras med terminalåtkomst på länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna.

Arbetet med att utveckla och ta i drift det nya ADB-systemet har som jag

Prop. [979/80: 146 IS

tidigare har nämnt ankommit på RS-projektet. l uppdraget har ingått att utreda de integritets- och sekretessfrågor samt de övriga säkerhetsfrågor som är förknippade med användning av ADB inom skatteadministrationen. Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med bl. a. Dl.

Utredningens förslag i de nu aktuella rapporterna syftar också huvudsak- ligen till att tillgodose de olika skyddsintressen som finns i samband med utnyttjandet av ADB.

Utredningens grundläggande förslag är att registerföringen inom ADB- systemet skall lagregleras. Utredningen anser sålunda att det är angeläget främst från integritetsskyddssynpunkt att registerföringen klart redtzivisas och avgränsas i författning. Regleringen bör enligt utredningen så långt möjligt ske i lagform. dvs. beslutas av riksdagen. bl. a. med hänsyn till den stora betydelse som tillmäts frågan om central ADB—registrering.

l den nya lagen. som utredningen beni-imner skatteregisterlag. skall enligt utredningens förslag tas in bestämmelser avseende fastighetsredovisningen och beskattningen. Folkbokföringsregistreringen bör enligt utredningen tills vidare inte regleras i den nya lagen. Anledningen härtill är den osäkerhet som f. n. råder i fråga om huvudmannaskapet för registreringen på detta område."

Jag skall senare återkomma till utredningens förslag till skatteregisterlag.l detta sammanhang bör dock nämnas att lagen enligt förslaget skall ta upp bestämmelser om bl. a. registrens ändamål och innehåll. registeransvar. terminalåtkomst och lagringstid. Det bör vidare redan nu framhållas att enligt utredningens förslag skall i skatteregisterlagcn i fråga om t. ex. registrens innehåll anges endast den yttre ramen för registerföringen. Det skall sedan ankomma på regeringen eller RSV att närmare bestämma innehållet i registren och för vilka beskattningsändamål uppgifterna skall användas. Lagen skall enligt förslaget också kompletteras med en förordning — skatteregisterfört'irdningen — med föreskrifter om bl. a. utlämnande av uppgifter från registret till myndighet utanför beskattningsomrädet. Utred- ningen föreslår vidare. som jag tidigare har nämnt. ändringari sekretessla- gen.

Utredningen redovisar också hur man för den närmaste framtiden har tänkt sig registerföringen. I fråga om vissa av registrens användningsområ- den är förslagen detaljerade. På andra områden innefattar förslagen endast riktlinjer för det fortsatta uppbyggnadsarbetet.

Vid sidan av författningsförslagen redovisar utredningen också beslutade och planerade åtgärder i fråga om organisationen för säkerhetsfrågor inom ADB-systemet. Redovisningen bör som jag tidigare har sagt ses mot bakgrund av utredningens uppdrag att närmare utreda säkerhetsfrågorna med beaktande av DI:s synpunkter. Av redovisningen framgår sålunda bl. a. vilka åtgärder som utredningen har vidtagit eller avser att vidta inom vissa områden som är särskilt betydelsefulla från säkerhetssynpunkt. Det gäller säkerhetsorganisationen. behörighetskontroll. kontroll av tillträdet till

Prop. 1979/80:146 19

lokaler för ADB-anläggningar. förvaring och hantering av databärare. system för rekonstruktion av ADB—system, systemdokumentation i form av systemhandbok, programtestning och gallring.

Bland remissinstanserna är det stora flertalet överens om att skatteadmi- nistrationen behöver effektiviseras genom inrättandet av bl.a. ett centralt skatteregister av i huvudsak den omfattning som utredningen har föreslagit. Remissinstanserna understryker emellertid betydelsen av att det skapas ett hållbart säkerhetssystem till skydd mot bl. a. obehörig åtkomst. Vikten av att åtgärderäven i övrigt vidtas för att stärka skyddet för den enskildes integritet i samband med ADB-användningen betonas också.

På de flesta håll godtas utredningens förslag till åtgärder på säkerhets— och integritetsområdet. Förslaget att registerföringen skall lagregleras får sålunda genomgående ett positivt mottagande.

Kritiska röster saknas emellertid inte. En del remissinstanser anser att lagförslaget inte motsvarar det uppsatta målet att registerföringen skall klart redovisas och avgränsas i författning. Andra uttrycker farhågor för att de risker från bl.a. integritetssynpunkter som är förknippade med ADB- registrering inte kommer att kunna bemästras. En uppfattning är att utredningen har drivit effektivitetskravet för långt på bekostnad av skyddsintressena. Bl. a. ifrågasätts om det ärlämpligt att arbeta med register som omfattar hela skatte- och avgiftsomrädet i stället för flera delregister vart och ett omfattande en begränsad del av området. Från några håll framhålls också att utgångspunkten bör vara att de sekretessbelagda uppgifterna i sjz'ilvdcklarationer och liknande handlingar endast i yttersta undantagsfall skall tas in i register av det aktuella slaget. Röster höjs också för stor restriktivitet när det gäller bl. a. åtkomsten till registeruppgifterna. använd- ningen av s. k. söknycklar och samkörning med andra register.

För egen del vill jag till en början erinra om vad jag tidigare har sagt nämligen att större delen av det nya ADB-stödet för taxeringen har tagits i bruk fr. o. m. 1979 års taxering. På uppbördsområdct införs det nya ADB-systemet under år 1980. Den registerföring som sålunda redan har införts eller som omedelbart förestår grundar sig på ett flertal riksdagsbeslut sor" jag tidigare har redogjort för (avsnitt 3). RSV har i enlighet härmed anmält det centrala skatteregistret till DI.

Vad det nu gäller att ta ställning till är således främst förslaget att registerföringen skall lagregleras samt förslagen till fortsatt utbyggnad av registerföringen. I det sammanhanget kommer man också in på frågorna om hur kravet på en effektivisering av skattekontrollen genom användningen av ADB skall förenas med kraven på sekretess och integritesskydd. Det finns anledning att här först uppehålla sig något vid dessa frågor.

Jag vill då till en början peka på att den föreslagna ADB-registreringen delvis betingas av annat än kontrollhänsyn. De förslag till effektivisering och förenkling av uppbördssystemet som jag har lagt fram i prop. ]978/79: 161 och som antagits av riksdagen bygger sålunda i stor utsträckning på de

Prop. l979/80: 146 20

möjligheter till rationalisering som öppnas genom det nya ADB-systemet. Det gäller bl. a. förslaget till enhetliga regler för arbetsgivares betalning och redovisning av anställdas skatter.

Det nya ADB-systemet skapar alltså förutsättningar inte bara för ett enkelt informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheter och en effektivisering och god samordning av kontrollinstanserna. Det möjliggör också ett effektivt uppbördssystem och lättnader i de enskildas och arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet.

Den ökade användningen av ADB ställer emellertid som jag nyss har antytt stora krav på skydd mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten. För egen del vill jag till en början peka på ett par faktorer som bl. a. DI har berört i sitt yttrande över delrapporten 1976: 4 och som enligt min mening bör vara grundläggande när man diskuterar integritetsfrägorna i samband med det nya ADB-systemet på skatteområdet. Man bör sålunda för det första hålla i minnet att det integritetsskyddade området ytterst bestäms av omfattningen av dels skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för beskattningen, dels rätten för skattemyndigheterna att kontrollera att denna uppgiftsskyldighet har fullgjorts. Det nya ADB-systemet innebär i och för sig inte någon ändring i dessa avseenden. Ändringen ligger bl. a. däri att kontrollen kan göras effektivare än hittills. Sådana kontroller som enligt statsmakternas beslut får och skall äga rum men som på grund av bristande manuella resurser hittills inte har kunnat ske i önskvärd utsträckning kan i det datoriserade systemet företas i större omfattning. En sådan utveckling ligger i linje med strävandena mot ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen. Riksdagen har också. som jag tidigare nämnt (avsnitt 3).uttryckligen tagit ställning för att kontrollen skall effektiviseras med stöd av ADB.

Den omständigheten att man genom införandet av nya administrativa system gör det möjligt att vid beskattningen på ett effektivare sätt än hittills . utnyttja de uppgifter som har lämnats för beskattningsändamål kan sålunda i och för sig inte anses innebära något otillbörligt från integritetssynpunkt. Det måste tvärtom anses angeläget att myndigheterna får bästa möjliga tekniska hjälpmedel för den beskattningskontroll som enligt riksdagens beslut skall utföras.

Det är emellertid utomordentligt viktigt från integritetsskyddssynpunkt att de nya systemen utformas så att man så långt möjligt eliminerar riskerna för att hemliga beskattningsuppgifter blir tillgängliga utanför den krets av myndigheter och tjänstemän som behöver dem för beskattningsverksamhe- ten. I detta avseende finns. som jag tidigare har antytt, vissa skillnader mellan tidigare administrativa system och det nya ADB-systemet.

Idet tidigare systemet fanns uppgifterna förutom i manuella register i s. k. magnetbandsregister. Registren fördes i princip särskilt för varje delfunktion inom skatteförvaltningen. Magnetbandsregistren användes i huvudsak för maskinella avstämningar, beräkningar och sammanställningar och för framställning av olika handlingar såsom kontrollförteckningar. taxeringsavi-

Prop. 1979/80: 146 21

er och arbetskort. De kunde däremot inte användas som sökregister i det löpande kontrollarbetet. Det anförda innebär sålunda att de beskattnings- uppgifter som enligt den tidigare ordningen infördes i ADB-registren var tillgängliga i huvudsak endast i form av särskilda kontrollhandlingar. Dessa handlingar följer i princip det ursprungliga kontrollmaterialet. dvs. de tillställs de tjänstemän som har att granska deklarationerna eller motsvaran- de handlingar. Ett sådant ADB-systcm medför således i huvudsak inte några ökade möjligheter för obehöriga att komma åt beskattningsuppgifterna.

När det gäller det nya ADB-systemet är förhållandena annorlunda. Vad först beträffar själva innehållet i registren innebär visserligen den register- föring som har genomförts eller som f. n. planeras inte någon större skillnad i förhållande till tidigare system. Den väsentliga skillnaden ligger i stället däri att uppgifterna i det nya systemet samlasi ett centralt register och framför allt att det öppnas möjlighet att via terminaler få direkt åtkomst till dessa uppgifter. Det ligger i sakens natur att ett system med direktåtkomst till ett stort antal känsliga uppgifter kräver särskilda åtgärder från integritets- skyddssynpunkt. Utredningen har utformat ett system som skall förhindra obehörig åtkomst. Jag skall strax redogöra för detta. Men jag vill redan nu framhålla att det inte torde vara möjligt att begränsa den enskilde tjänstemannens terminalåtkomst till enbart sådana uppgifter som han behöver för sitt arbete. Det är emellertid som jag ser det ytterst angeläget att man för varje kategori av uppgifter noga prövar behovet av direktåtkomst och väger detta mot den enskildes berättigade intresse av att tillgången till känsliga beskattningsuppgifter skall vara förbehållen en begränsad krets av tjänstemän som behöver dem för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Diskussionen rörande skyddet för den personliga integriteten med anledning av det nya ADB-systemet bör sålunda enligt min mening inte i första hand gälla frågan om vilka uppgifter som bör få tas in i de. nya ADB-registren. I stället bör man inrikta sig på frågan om och i vilken utsträckning samt för vem uppgifterna bör få vara tillgängliga via terminal. Denna fråga bör som jag nyss har antytt i sin tur avgöras bl. a. mot bakgrund av behörighetssystemet rörande. terminalåtkomsten och de övriga säkerhets- anordningar mot obehörig åtkomst som planeras för det nya systemet.

Andra viktiga faktorer från integritetsskyddssynpunkt är sekretesskyddet i övrigt för uppgifterna i ADB—registren och därmed sammanhängande frågor. Det gäller förutom frågan om sekretess mot enskilda även frågan om vilka myndigheter utanför skatteområdet som skall få tillgång till registeruppgif— terna. t. ex. för samkörning med andra ADB-register.

Innan jag går in på utredningens förslag med avseende på dessa frågor skall jag emellertid mot bakgrund av vad jag nu har sagt ta upp utredningens förslag att ADB-registren på skatteområdet skall lagregleras.

Beträffande de nu aktuella skatteregistren tillstyrker remissinstanserna — däribland DALK — förslaget att den huvudsakliga regleringen skeri lagform. Jag delar uppfattningen att beslut om förande och användning av sådana

Prop. 1979/80: 146 22

ADB—register som bl. 11. de nya skatteregistret]. som innehåller en omfat- tande information om de enskilda medborgarnas privata förhållanden, bör tas in i en lag. Jag ansluter mig således till förslaget och föreslår att bestämmelser om registerföringen tas in i en särskild lag som kallas skatteregisterlag. Av skäl som jag kommer att ange senare ( avsnitt 4.4.1 ) bör dock fastighetstaxeringsregistret inte regleras i skatteregisterlagen.

Jag återkommer till frågan om bcstämmelsernas innehåll och utformning. Som jag nyss har antytt bör man sålunda enligt min mening. innan man tar ställning till frågan om registrens innehåll och användning. först göra klart för sig hur frågorna om sekretess och säkerhet skall behandlas. Dessa frågor tar jag upp i det närmast följande avsnittet. Innan jag kommer in på regleringen i skatteregisterlagen skall jag också redovisa min inställning till utredningens förslag rörande registrens innehåll och användning.

4.2 Sekretess och säkerhet

Frågan om sekretesskyddet för ADB-registrerade uppgifter intar som jag nyss har framhållit en framträdande plats från integritetsskyddssynpunkt. Utredningen föreslår att sekretesskydd införs för uppgifter som tas in i ADB-registren. Som jag tidigare har påpekat har förslag till sådan ändring i sekretesslagen redan antagits av riksdagen (prop. 1978/79: 51. KU 1978/ 79: 14. rskr 1978/79: 52. SFS 1978: 906). De nya bestämmelserna i sekretess- lagen (17 a &) innebär bl. a. att uppgifter i register som förs med hjälp av ADB och som används i beskattningsverksamheten inte utan samtycke från den som registreringen avser får lämnas till annan. Myndighets beslut som finns intaget i registret är dock undantaget från sekretess.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag om en ny sekretesslag som avses träda i kraft den ljanuari 1981 (prop. "1979/80: 2). Enligt lagförslaget behålls på skatteområdet den i princip absoluta sekretessen för bl. a. uppgifter i ADB-registren (9 kap. l ä"). Myndighets beslut är liksom f. n. i huvudsak undantagna från sekretessen. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning. Det bör påpekas att sekretessen enligt lagförslaget innefattar såväl handlingssekretess som tystnadsplikt.

De nu behandlade lagstiftningsåtgärderna kommer som synes att innebära att de ADB-registrerade skatteuppgifterna får ett mycket starkt sekretess- skydd när det gäller utlämnande till enskild. Någon förstärkning av detta sekretesskydd är enligt min mening inte påkallad. Tvärtom finns det skäl atti ett par avseenden justera lagstiftningen i motsatt riktning. [ 17 a änuvarande sekretesslag bör sålunda tas in en föreskrift om att uppgift utan hinder av sekretessen får utlämnas enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller i skatteregisterlagen. Genom hänvisningen till lag om förfarandet vid beskattning klargörs att skattemyndigheterna får lämna uppgifter från ADB-registren enligt bestämmelserna i t. ex. taxeringslagen

Prop. 1979/80:146 23

och uppbördslagen (jfr 17 så nuvarande sekretesslag resp. 9 kap. 1 & förslaget till ny sekretesslag). Den nya föreskriften i 17 as' bör vidare kompletteras med en bestämmelse i skatteregisterlagen som något mjukar upp sekretessen för sådana uppgifter i skatteregistren som gäller registrerads namn. personnun'tmer. adress. civilstånd. kyrkobokförings— och mantalsskrivnings- förhållanden. Den kompletterande bestämmelsen behövs bl. a. för att det skall bli möjligt att på ett enkelt sätt tillgodose arbetsgivarnas behov av information och service från skatteregistret med avseende på arbetstagarnas personnummer och adresser. Jag tänker främst på de förtryckta kontroll- uppgiftsförteckningar som i det nya uppbördssystemet skall framställas med hjälp av ADB och tillställas arbetsgivarna. Av praktiska skäl hör de ifrågzn'arande uppgifterna kunna lämnas ut även till annan enskild än en arbetsgivare. Det skulle sålunda i praktiken inte vara möjligt att i fråga om det stora antalet förfrågningar som riktas till skattemyndigheterna i dessa avseenden göra någon skillnad mellan arbetsgivare och andra. Det innebär också en inte oväsentlig förenkling för berörda myndigheter och allmänheten om uppgifterna kan hämtas från det nya ADB-systemet och tas fram på terminaler i stället för som f. n. från manuellt förda personaviregister. De uppgifter som här avses är inte heller i och för sig av integritetskånslig natur. Enligt fi.")rslaget till ny sekretesslag skall för motsvarande uppgifter i folkbokföringsverksamheten gälla sekretess om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Det bör enligt min mening vara tillräckligt med samma sekretesskydd när uppgifterna förekommer i skatteregistren. Jag föreslår således efter samråd med statsrådet Petri att 17as' i gällande sekretesslag ändras och att en kompletterande bestämmelse tas in i skatteregisterlagen i enlighet med det anförda. Även i den nya sekretesslagen bör tas in en föreskrift om att utlämnande får ske enligt vad som föreskrivs i skatteregisterlagen. Förslag härom kommer att läggas fram i ett senare sammanhang.

Den nya sekretesslagen avses gälla i princip också i förhållandet mellan myndigheter och mellan verksamhetsgrenar inom en myndighet. l lagförsla- get har dock gjorts vissa undantag från sekretessen beträffande utlämnande till myndighet. Dessutom har intagits en s. k. generalklausul. som innebär att sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Dessa undantagsbestämmelser innebär att regle— ringen av uppgiftslämnandet mellan myndigheter nära ansluter till vad som i praktiken gäller f. n. Enligt lagförslaget finns det inte något hinder mot att utbyte av uppgifter mellan myndigheter eller mellan en myndighets olika verksamhetsgrenar sker rutinmässigt även utan särskild författningsreglc- ring. Lagförslaget bygger emellertid på att rutinmässigt uppgiftsutbyte i regel skall 'ara författningsreglerat. 1 den mån författningsreglering sker gäller inte generalklausulen.

Prop. 1979/80: 146 34

Utredningen föreslår att det rutinmässiga utlämnandet av sekretessbelag— da uppgifter från Al)B-systemet till myndighet skall författningsrcgleras. Enligt förslaget skall i skatteregisterlagen tas in en föreskrift om att regeringen får meddela bestämmelser om sådant uppgiftsutlämnande. l skatteregisterförordningen skall anges vilka myndigheter och för vilka ändamål utlämnande får ske.

Utredningen föreslår inte några särskilda föreskrifter i skatteregisterlagen i fråga om massuttag av uppgifter med hjälp av s. k. söknycklar eller i fråga om samkörning med andra ADB—register. Enligt utredningen finns det inte något behov av sådana föreskrifter. Utredningen anser sålunda att i första hand sekretessreglerna ger tillräckligt skydd mot sådant massuttag med hjälp av söknycklar. som' kan anses medföra otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Utredningen påpekar vidare att Dl enligt datalagen (1973: 289"). DL. har rätt att begränsa myndighets rättsliga befogenhet att för egen del överföra data till läsbar form och härigenom också den allmänna tillgången till uppgifterna i databasen. Beträffande samkörning pekar utredningen bl. a. på att en sådan åtgärd kräver DI:s tillstånd.

Remissinstanserna godtar överlag de av utredningen förordade princi- perna för författningsregleringen av uppgiftsutlämnandet till annan myndig- het. DALK anför emellertid vissa principiella betänkligheter mot att uppgifter som ursprungligen har samlats in för ett ändamål används också för andra syften. DALK förutsätter att utlämnande inte tillåts ske i andra fall än då behovet av utlämnande klart bedöms väga över risken för otillbörligt integritetsintrång. 1 (len mån uppgifterna skall användas för kontrollåtgärder hos den mottagande myndigheten bör enligt DALKzs mening uppgifternas tjänlighct för kontrolländamål också prövas närmare. Dessutom bör de registrerade informeras om sådan användning av uppgifterna i skatteregi- stren. Liknande synpunkter anförs av DI, som också framhåller att det bör ankomma på statsmakterna och inte på D] att besluta om samkörning av skatteregistret med annat register.

Utredningens förslag att man bör författningsreglera sådant utlämnande till myndighet av sekretessbelagda uppgifter från skatteregistrcn som avses ske regelmässigt står i överensstämmelse med de principer som ligger till grund för den nya sekretesslagen. Enligt min mening kan emellertid frågan om sådant utlämnande inte bedömas i sin helhet utan att man också tar ställning till regelmässigt utlämnande av andra sekretessbelagda uppgifter hos beskattningsmyndigheter. t. ex. från deklarationer. Bestämmelser härom finns f. n. bl. a. i 50 så 1 och 3 mom. taxeringslagen(1956: 623). TL. Däri föreskrivs att självdeklarationer och vissa andra handlingar skall tillhandahållas de myndigheter som i och för sin verksamhet bör erhålla del därav. Motsvarande bestämmelser för andra skatteområden finns i bl. a. 73 ? uppbördslagen (1953: 272). UBL. och 25 & ML. En anpassning av dessa och andra bestämmelser i skattelagstiftningen till regleringen i sekretesslagen kräver ytterligare överväganden och bör tas upp i samband med övervägan-

Prop. 1979/80: 146 25

dena rörande följdlagstiftning till den nya sekretesslagen. .lag vill erinra om att regeringen uppdragit åt brottsförebyggande rådet att se över bestämmel- serna om informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheter vad gäller ekonomisk brottslighet och föreslå erforderligz'i lagstiftaingsåtgär— der.

I detta sammanhang bör man enligt min mening begränsa sig till att införa bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium till andra myndigheter. 1 skatteregisterlagen bör i huvudsaklig ('.'werensstämmelse med vad som har förordats av utredningen och Dl slås fast att sådant utlämnande i princip skall beslutas av statsmakterna. vare sig det gäller hemliga uppgifter eller offentliga uppgifter. Också frågan om ett regelmässigt utlämnande av offentliga uppgifter på ADB-medium kan nämligen ibland rymma sådana avvägningar som det bör ankomma på statsmakterna och inte Dl att fatta beslut om. Jag tänker bl.a. på utlämnande för samkörning med andra ADB-register i kontrollsyfte. Med hänsyn till att samma avvägning kan bli aktuell i fråga om utlämnande till myndighet i enstaka fall av uppgifter på ADB-medium anser jag att regeringen i princip bör besluta i dessa fall. Vad jag nu har sagt gäller främst utlämnande på ADB-medium till myndigheter utanför skatteområdet. Som jag tidigare har nämnt skall de nya ADB- registren betjäna Hera olika myndigheter inom skatteområdet. Innan man har tagit ställning till den allmänna regleringen av utbytet av skatteuppgifter mellan olika myndigheter bör man enligt min mening inte införa något krav på författningsstöt'l för utbyte av ADB-information mellan de berörda skattemyndigheterna.

Jag föreslår således att det i skatteregisterlagen tas in bestämmelser av innebörd att uppgifter i skatteregistren inte får lämnas ut på ADB-medium till annan myndighet för annat än beskattningsändamål om det inte följer av lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Möjlighet bör dock finnas att låta Dl medge utlämnande på ADB-medium såvitt gäller inte sekretessbelagda uppgifter. Bestämmelser härom bör också tas in i skatteregisterlagen. Jag återkommer till den närmare utformningen av bestämmelserna.

I fråga om utlämnande av uppgifter från skatteregistren i andra fall bör nuvarande ordning behållas tills vidare. Det innebär således att vederböran- de myndighet i första hand beslutar om sådant utlämnande till andra myndigheter av sekretessbelagda uppgifter som ej sker på ADB-medium vare sig det gäller regelmässigt utlämnande eller utlämnande i enstaka fall.

Som utredningen har föreslagit bör det åtminstone tills vidare i första hand ankomma på regeringen och inte på riksdagen att närmare reglera frågan om till vilka myndigheter ett regelmässigt utlämnande på ADB-medium skall ske samt vilka uppgifter och vilka ändamål som skall omfattas. Det finns emellertid anledning att återkomma till denna fråga isamband med den mera övergripande regleringen av uppgiftsutbytet mellan myndigheter som enligt

Prop. 1979/80:146 Ja

vad jag nyss har sagt avses ske i ett senare samintmltang. Med hänsyn till att frågan om uppgiftsutbyte mellan myndigheter för bl. a. samkörning av olika ADB-register har en central plats i integritetsdebatten ser jag det emellertid som angeläget att i detta sammanhang redovisa några synpunkter på dessa frågor.

Om man först ser på utlämnande av sekretessbelagda skatteuppgifter i allmänhet mellan myndigheter är det enligt min mening naturligt att ha skilda betraktelsesätt beroende på om uppgiftsutbytet avses ske inorn skatteområ— det eller mellan skatteområdet och annat verksamhetsområde.

I fråga om utbyte av uppgifter mellan myndigheter och vcrksamhetsgrenar inom skatteområdet bör utgångspunkten vara att utlämnande skall ske om uppgifterna behövs för verksamheten. Detta bör alltså gälla även i fråga om uppgiftsutbyte mellan de vanliga skattemyndigheterna och t. ex. tullmyndig— heterna som administrerar bl. a. mervärdeskatt vid införsel. Det är sålunda enligt min mening naturligt att även i detta avseende betrakta skatteområdet som en enhet. Som jag tidigare har papekat är ett syfte med det nya ADB-systemet att underlätta informationen mellan skatteförvaltningens olika enheter. [ den nya taxeringsorganisationen är det vidare meningen att man i högre grad än f. n. skall granska flera olika skatter och avgifter vid ett och samma kontrolltillfälle. Detta förutsätter också ett omfattande informa- tionsutbyte mellan olika skattemyndigheter. De skattskyldiga torde också i allmänhet vara väl inftlirstådda med att ett utbyte av information sker inom skatteförvaltningen.

Den ('.)mständigheten att verksamheten på skatteområdet är uppdelad på flera myndigheter och organisatoriska enheter bör alltså inte lägga hinder i vägen för ett uppgiftsutbyte som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett rationellt och effektivt sätt.

lndrivningen av skatter och avgifter hör också nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten. Redan i dagsläget får kronofogdemyndigheterna en mängd uppgifter från skattemyndigheterna som behövs för indrivnings- verksamheten. Det är enligt min mening naturligt att kronofogdemyndighe- tema i framtiden kan få tillgång även till uppgifterna i de nya skatteregistren i den mån de behövs för indrivningsverksamheten.

Vad sedan gäller utbyte av uppgifter i övrigt mellan skatteområdet och annat verksamhetsområde bör utgångspunkten vara en annan. De enskilda medborgarna bör normalt kunna utgå från att uppgifter av känslig natur som lämnas för viss verksamhet inte används också för annan verksamhet. Ett uppgiftsutbyte i sådana fall skulle av många kunna upplevas som otillbörligt. Detta talar för att man bör inta en restriktiv hållning när det gäller sådant uppgiftsutbyte. Å andra sidan måste man beakta dels att informationsutbyte mellan myndigheter kan minska den enskildes uppgiftslämnande och statsförvaltningens kostnader. dels att sådant utbyte kan möjliggöra ange- lägna kontroller. Vid den intressezwvägning som således måste ske bör man som DALK har framhållit inte tillåta uppgiftsutbyte i andra fall än då

Prop. 1979/80:146 27

intresset av utlämnande klart bedöms väga över risken för otillbörligt integritetsintrång. Därvid måste man beakta bl. a. hur pass nära de ifri'tgzn'arande verksamhetsområtlena ligger varant'lra. i vilken mån uppgif— terna är sekretesskyddade hos den mottagande myndigheten samt om det finns möjlighet att i förväg underrätta de enskilda om uppgiftstltbytet.

[ fråga om utlämnande av uppgifter från skatteregistren på ADB-medium föreslår utredningen att det skall ske för bl. a. statistikändamål till SCB och RRV. Redan i dagsläget utlämnas till dessa myndigheter från skatteområdet en stor mängd uppgifter för olika statistiska ändamål. Det sker med stöd av bl. a. bestämmelserna i St) & TL och särskilda författningar om uppgiftsläm- nande för statistik. t. ex. kungörelsen ( 1967: 643) om uppgifter till den årliga inkomst- och förmögenhetsstatistiken. Uppgifterna lämnas i viss utsträck- ning på ADB-medium.

Enligt min mening är det angeläget att de statliga statistikproducenterna för framtiden på ett enkelt sätt kan förses med erforderliga uppgifter från skatteområdet. Det nya ADB-systemet skapar förutsättningar härför. Om uppgifterna kan hämtas från skatteregistren blir det också möjligt att minska de enskildas uppgiftslämnande för statistiska ändamål. Ett starkt sekretess— kydd gäller för uppgifter som lämnas för statistik. Mot denna bakgrund bör man enligt min mening i regel kunna godta att uppgifter som behövs för den statliga statistiken utlämnas från de nya skatteregistren. (

Utredningen föreslår också att från skatteregistren skall få utlämnas uppgifter som behövs för beslut i fråga om bostadsbidrag och studiemedel. Mottagande myndigheter är kommunalt förmedlingsorgan och RFV resp. centrala studiestödsnämnden.

Ifråga om de statliga och statskommunala bostadsbidragen skall sökanden lämna vissa uppgifter om inkomst och förmögenhet till bidragsorganen. För folkpensionärerna är ansökningsförfarandet samordnat med ansökan om kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer. Årlig ansökan behövs inte. En årlig omprövning görs dock med ledning av uppgifter om taxerad inkomst som RFV får på magnetband från skattemyndigheterna.

För övriga bidragssökande — barnfamiljer samt andra hushåll utan barn än folkpensionärer — beviljas bidrag för högst ett år i sänder på grundval av årliga ansökningar. Under löpande inkomstår är den bidragsberättigade skyldig att anmäla sådan inkomständring som påverkar bidraget.

Kommunerna får för behandlingen av denna bidragsverksamhet sedan lång tid tillbaka 5. k. inkomstförteckningar på magnetband från länsstyrel- serna. l förteckningarna som framställs fr. o. m. slutet av september månad redovisas vissa offentliga uppgifter. bl. a. taxerad inkomst och underskott i förvärvskälla. Kommunerna får också en förteckning över personer som har påförts förmögenhetsskatt. Magnetbanden används för maskinell utskrift av blanketter för ansökan om bostadsbidrag. Ansökningarna — med bl. a. förtryckta taxeringsuppgifter — tillställs presumtiva bidragsberättigade per- soner. Bidragssökanden skall själv ange beräknad bruttoinkomst för

Prop. 1979/80:146 28

bidragsåret samt formt'jgcnhet. Fifter bidragsårets utgång görs vissa efter— kontroller mot taxeringsuppgifterna för påft'iljande år.

Regeringen har beslutat om en viss utvidgning av uppgiftslämnandet från skattemynt'liglietcrna till kommunerna fr. o. m. 1979 års taxering med hänsyn till den förlängda taxeringsperiodcn. Beslutet grundar sig på ett förslag om ökat uppgiftslämnande som har lagts fram i en departementspromemoria (Ds Bo 1978: 2) lnkomstprövning av bostadsbidrag. Förslaget har anmälts av chefen för bostadsdepartcmentet i 1979 års budgetproposition (prop. 1978/79: 100 bilaga lo). Beträffande den närmare innebörden av förslaget samt remissutfallet får jag hänvisa till budgetpropositionen (s. 21—34). I detta sammanhang vill jag framhålla följande.

I promemorian pekas på de konsekvenser som den förlängda taxerings- perioden får för hanteringen av bostadsbidragen. För att kalenderår skall kunna behållas som bidragsår måste enligt promemorian uppgifter från såväl granskade som ogranskade deklarationer föras över till kommunerna vid i stort sett samma tidpunkt som hittills och i förekommande fall korrigeras efter taxeringsperiodens slut genom rättelseavisering per den 15 december. För att minska riskerna för integritetsintrång föreslås att inkomstuppgifter o.d. redovisas endast när inkomsterna understiger vissa gränsvärden för bt.)stadsbidrag. som gäller för olika slag av hushåll. l promemorian föreslås också att kommunerna i samband med omläggningen härutöver skall erhålla uppgifter ur deklarationerna om förmögenhet. bruttoinkomst av tjänst och underskott i förvärvskälla för s. k. nolltaxerade personer.

Det påpekas i promemorian att de nya uppgifter som föreslås bli överförda till kommunerna är sekretesskyddade hos skattemyndigheterna. De hand- lingar hos kommunerna där dessa uppgifter ingår bör därför enligt promemorian sekretesskyddas. Tystnadsplikt bör åläggas handläggare av bostadsbidragsärenden och övrig personal som får del av handlingar där uppgifterna ingår.

Det övervägande antalet remissinstanser förordar att kalenderår behålls som bidragsår och tillstyrker också att kommunerna i samband med omläggningen skall få uppgifter om förmögenhet. bruttoinkomst av tjänst m. rn. ur självdeklarationerna.

För egen del får jag efter samråd med chefen för bostadsdepartementet samt statsrådet Petri anföra följande.

I fråga om fördelningen av såväl skatter som behovsprövade förmåner finns ett uppenbart och av statsmakterna klart uttalat krav på likformighet och rättvisa. Bidragsprövningen av nu ifrågavarande förmåner grundar sig som nyss har sagts delvis på uppgifter som också lämnas för den årliga taxeringen. Kontroller under senare år av uppgiven inkomst och förmögen- het i bostaclsbidragssammanhang mot bl. a. skatteuppgifterna har visat att bostadsbidragen i inte obetydlig utsträckning har beräknats på felaktiga underlag och till följd härav utbetalats med för höga belopp. Mot denna bakgrund bör det liksom f. n. finnas möjlighet att ADB—mässigt stämma av

Prop. 1979/80: 146 lt)

de uppgifter som har lämnats för bidragsändamål mot skatteuppgifterna.

Regeringen har också som jag nyss har sagt beslutat om ett ökat utlämnande av uppgifter från skatteregistren för bostadsbidragsprövningen. Beslutet innebär bl. a. att bostadsbidragsorganen får tillgång till uppgifter om i deklarationerna uppgivna taxerade inkomster m. m. i den mån taxeringsnämnderna inte hunnit besluta om taxeringarna när inkomstför- teckningarna upprättas. Att bidragsorganen får del av dessa uppgifter har bedömts vara nödvändigt för att kalenderåret skall kunna behållas som bidragsår. Vidare skall bidragsorganen enligt beslutet få uppgifter om underskott för s. k. nolltaxerade personer.

Enligt promemorieförslaget skall bidragsorganen ft'irutom de nu angivna uppgifterna även få uppgifter om ft'jrmögenhet och bruttoinkomst från deklarationerna.

Vad först beträffar förmögenhetsuppgifterna är avsikten att dessa —i likhet med vad som f. n. tillämpas i fråga om uppgift om taxerad inkomst — skall förtryckas på ansökningsblanketterna. Förmögenheten ingår som en del av det inkomstbegrepp som läggs till grund för beslut om bostadsbidrag. Enligt nu gällande regler skall en femtedel av den del av förmögenheten som överstiger 75 000 kr. läggas till den taxerade inkomsten när man bestämmer den bostadsbidragsgrundande inkomsten. Uppgift om förmögenhet har sålunda liksom uppgift om taxerad inkomst en direkt betydelse för beslut om bostadsbidrag. F. n. måste bidragsmyndigheterna skriva till skattemyndig- heterna om man vill ha exakta uppgifter om förmögenhet. En ordning med förtryckning av förmögenhetsuppgifterna på ansökningsblanketterna skulle minska arbetsbelastningen på såväl bidrags- som skattemyndigheterna. Mot denna bakgrund biträder jag förslaget om överföring av förmögenhetsupp- gifter.

När det sedan gäller uppgifterna om bruttoinkomst av tjänst avses dessa tillgodose främst kravet på förbättrad kontroll av bostadsbidragen. Jag vill i det sammanhanget erinra om att chefen för bostadsdepartementet nyligen har tillkallat en kommitté för att se över administrationen av bostadsbidra- gen. Kommittén skall bl. a. undersöka möjligheterna att förenkla bidrags- prövningsreglcrna. Vidare har regeringen uppdragit åt RFV att under åren 1979 och 1980 tillhandahålla kommunerna uppgifter om sjukpenninggrun- dande inkomst som väsentligt överstiger bidragsgrundande inkomst samt föreskrivit bl. a. att de försäkrade skall informeras om den nya kontrollru- tinen. Regeringen har också uppdragit åt bostadsstyrelsen att redovisa erfarenheterna under år 1979 av kontrollrutinens tillämpning. Den förbätt- rade kontrollrutinen bör som chefen för bostadsdepartementet har framhållit leda till att felaktigt utbetalda bostadsbidrag minskar i omfattning. Vidare är att märka att de ifrågavarande uppgifterna är sekretesskyddade hos skattemyndigheterna men att de enligt gällande sekretesslagstiftning inte skulle omfattas av sekretess hos bostadsbidragsorganen om de ("överfördes dit.

Prop. 1979/80: [46 $U

Mot bakgrund av det anförda är jag inte beredd att f. n. förorda förslaget om utlämnande av uppgifter avseende bruttoinkomst av tjänst. Denna fråga kan emellertid komma upp på nytt när resultatet av det nyss nämnda utredningsarbetet föreligger.

I fråga Om studiemedlen skall sökanden i ansökan lämna uppgifter om inkomst och förmögenhet. lnkomstuppgifterna kontrolleras av studiestöds- nämnden bl. a. genom samkörning med ett av RSV tillhandahållet magnet- band med uppgifter om taxerad inkomst. Motsvarande kontroll sker av uppgifter i ansökningar om uppskov.

Vad jag tidigare har anfört om utlämnande av uppgifter om taxerad inkomst m. m. till bostadsbidragsmyndigheterna är i huvudsak tillämpligt även i detta sammanhang.

Jag har tidigare sagt att myndighet inom skatteområdet bör få ta del av de ADB-registrerade uppgifterna i den mån uppgifterna behövs för verksam- heten. Detsamma bör också gälla i fråga om de enskilda tjänstemännens tillgång till registeruppgifterna. Av intresse i detta sammanhang är främst terminalåtkomsten till uppgifterna.

Utredningen redovisar ett behörighetssystem som innebär att varje person som är behörig att använda en terminal får ett personligt identitetskort som identifierar terminalatwändaren för systemet. Bl. a med hjälp av korten begränsas den enskilda tjänstemannens möjlighet att ställa frågor mot databaserna och göra uppdateringar av dessa. Såväl geografiska som funktionella begränsningar förekommer i systemet. Vidare införs ett s. k. loggningssystem som innebär att alla transaktioner märks med inmatarens identitet. Därigenom kan samtliga åtkomster till registerinnchållet från terminal alltid spåras tillbaka till en enskild tjänsteman.

Remissinstanserna godtar i allmänhet utredningens förslag och åtgärder på säkerhetsområdet. Det gäller bl. a. Dl som framhåller att de redovisade åtgärderna är i överensstämmelse med inspektionens önskemål. Som jag tidigare har nämnt uttrycker dock några instanser farhågor för att obehöriga skall komma åt uppgifterna.

Enligt min mening har utredningen skapat goda förutsättningar för att trygga säkerheten i ADB-systemet och förhindra obehörig åtkomst. Som jag tidigare har påpekat ger dock systemet inte möjlighet att begränsa de enskilda tjänstemännens terminalåtkomst till enbart sådana uppgifter som behövs för verksamheten. Att en uppgift är tillgänglig via terminal ökar således risken för att någon obehörigen tar del av den. något som i sin tur är ägnat att försvaga sekretesskyddet. Mot denna bak-grund bör man. som jag också tidigare har förutskickat. noga pröva behovet av terminalåtkomst för de olika uppgifter som avses ingå i det centrala skatteregistret. Därvid bör för varje uppgift behovet att ha uppgiften snabbt tillgänglig i den praktiska verksamheten vägas mot risken för obehörig åtkomst och utlämnande. Dessa frågor bör bli föremål för riksdagens ställningstagande. Det bör sålunda anges i skatteregisterlagen dels i vilken mån uppgifterna får vara tillgängliga

Prop. 1979/80: 146 3]

via terminal. dels till vilka uppgifter riksåtkomst skall f't'ireligga. Med riksåtkomst menar jag att uppgiften är tillgänglig för alla länsstyrelser och lokala skattemyndigheter och inte bara för (lem till vars område den närmast hänför sig. Jag avser att i ett senare avsnitt redovisa min inställning i dessa frågor.

Jag vill också framhålla att det för att åstadkomma ett effektivt skydd i olika avseenden krävs fortlt'ipande systematiska insatser. Det bör i första hand ankomma på RSV att i samråd med Dl noga följa tipp frågorna om integritets- och sekretesskydd. driftsäkerhet och fysiskt skydd.

Hänvisningar till S4

4.3. De nya ADB—registrens innehåll och användning 4.3.1 Allmänt

Jag har tidigare redogjort för huvuddragen i det nya ADB-systemet enligt 1975 års principbeslut. Av redogörelsen har framgått att den centrala registerföringen skall omfatta bl. a. uppgifter för taxeringen och för debiteringen av direkt skatt samt ett organisationsregister till stöd för bl. a. företagsbeskattningen. På regional nivå skall finnas register för fastighets- redovisningen och beskattningen.

Utredningen har i sitt arbete med uppbyggnaden av det nya ADB-systemet prioriterat de delar av systemet som avser taxeringen och uppbörden av direkt skatt. ADB-systemet för taxeringen och debiteringen har som nämnts delvis redan tagits i bruk. Systemet för upplx'irdsredtwisningen skall börja tillämpas under år 1980.

I fråga om registerföringen i övrigt befinner sig arbetet alltjämt på ett planerande eller förberedande stadium. Det gäller bl. at. de delar av det s. k. organisationsregistret som avser mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter. Utredningens förslag i dessa delar innefattar i huvudsak endast riktlinjer för det fortsatta uppbyggnadsarbetct. Enligt utredningen torde arbetet kunna slutföras ttndcr början av HSU-talet.

Jag skall här enligt vad jag tidigare har sagt redovisa min inställning till utredningens förslag rörande utbyggnaden av det nya ADB-systemet. Jag utgår därvid från den registrering som har skett vid 1979 års taxering. På några punkter skall jag emellertid också kommentera den redan genomförda registerföringen.

Det finns emellertid anledning att först säga några ord om hur det nya ADB-systemet har fungerat vid 1979 års taxering. Från skilda håll — bl. a. i massmedia— har sålunda riktats kritik mot systemet. Man har bl. a. ansett att detta inte har gett de rationaliseringsvinster som man hoppats på. Några kritiker har gått längre och hävdat att det nya systemet medfört en försämring av kvaliteten på taxerings- och debiteringsarbetet jämfört med tidigare år.

Föregcn del vill jag anföra följande. Det saknas ännu underlag föratt göra. en helhetsbedömning av hur det nya ADB—systemet har fungerat under

.,J l—J

Prop. 1979/80:146

genomförandeåret. De uppgifter som hittills föreligger ger emellertid inte något stöd för påståendet att det nya ADB-systemet inneburit en försämring i förhållande till tidigare ordning. I många avseenden har väsentliga förbätt- ringar skett. Det kan dock konstateras att det har förekommit förseningar och andra problem under det första året med det nya systemet. När man bedömer resultatet för genomförant'let'trct mäste man emellertid beakta att det rör sig om genomgripande förändringar av de administrativa rutinerna och att de nya rutinerna inte alltid har kunnat prövas i förväg i den praktiska verksamheten. Det är också fråga om ett mycket omfattande deklarations— material som skall behandlas. Det är mot denna bakgrund naturligt med vissa inkörningsproblem. Dessa har enligt vad jag har inhämtat i huvudsak kunnat lösas så att man inte skall beht'fiva räkna med en upprepning vid årets taxering. Det finns därför enligt min mening goda förutsättningar att det nya ADB-systemet i framtiden verksamt kommer att bidra till den åsyftade rationaliseringen av skatteadministrationen. Jag följer givetvis noga den fortsatta utvecklingen av ADB-systemet och RS-reformen i övrigt. Visar det sig att det finns behov av ytterligare f("irbättringar i systemet kommer jag självfallet att verka för att sådana företas.

Innan jag går in på utredningens förslagtill utbyggnad av registren skall jag också beröra en terminologisk fråga som utredningen tar upp.

Utredningen konstaterar sålunda att de data i ADB-systemet som lagras centralt i RSV:s dator och som avser beskattning bör anses utgöra ett enda register i DL:s mening. Registret bör kallas det centrala skatteregistret. Organisationsregistret bör således enligt utredningens mening inte betraktas som ett särskilt register utan bör anses ingå i det centrala registret. De regionala registren för beskattningen och fastighetsredovisningen bör däremot enligt utredningens mening uppfattas som två skilda register. De bör benämnas regionalt skatteregister resp. regionalt fastighetstaxeringsre- gister.

Jag ansluter mig i princip till utredningens synsätt. När man beskriver det centrala skatteregistrets innehåll och olika användningsområden kan det emellertid. som också utredningen har påpekat. vara lämpligt att tala om olika delregister i det centrala registret. I enlighet härmed kommer jag att i den fortsatta redogörelsen för utredningens förslag först att beröra register- föringen för taxering och debitering. Därefter tar jag upp den samordnande registerföringen av företagsskattedata inom organisationsregistret.

4.3.2. Registerföring för taxering och debitering

Som jag tidigare har nämnt omfattade registreringen på skattebandet personer som bedömdes vara skattskyldiga samt personer som var inskrivna i allmän försäkringskassa. Samma princip har tillämpats vid registreringen i det nya centrala skatteregistret inför 1979 års taxering.

Utredningen föreslår att registreringen i det centrala skatteregistret skall

Prop. l979/80: 146 33

omfatta inte bara personer som är skattskyldiga titan också varje annan fysisk person i riket. För ej skattskyldiga fysiska personer under 15 år skall dock införas endast vissa identifikationsttppgifter såsom namn. adress. person- nummer etc.

Några remissinstanser är kritiska mot förslaget att skatteregistren skall innehålla uppgifter om alla personer i riket. De anser att detta inte står i överensstämmelse med de fattade principbesluten och ifrågasätter behovet av en registrering av personer under 15 år. Mincleråriga borde. enligt dessa remissinstansers mening. registreras endast om de var skattskyldiga resp. skyldiga att avlämna självdeklaration. '

För egen del anser jag att det är en naturlig och riktig utgångspunkt att registren inte skall omfatta andra personer än vad som behövs för ändamålet med dem. Det är emellertid inte möjligt att i förväg avgöra vilka personer som behöver registreras. Uttrycket skattskyldig är inte heller entydigt i detta sammanhang. Det torde — liksom vid en anknytning till deklarationsskyldig- het — förutsätta att en efterhandsbedömning sker.

Enligt min mening är det från administrativ synpunkt värdefullt att vissa basuppgifter får tas in i registret även för personer som vid en bedömning vid ingången av beskattningsåret kan antas inte komma att uppbära skatteplik- tiga inkomster. En del av dessa personer kommer sålunda att få inkomster under året och detär viktigt att en snabb och säker registrering av inkomna kontrolluppgifter och deklarationer kan ske. Arbetet med sortering och registrering av kontrolluppgifter och deklarationer är omfattande och sker under tidspress. En ordning som innebär att man måste söka ifrågavarande personer i andra register och lägga upp nya registerposter i det centrala skatteregistret under det löpande arbetet skulle komplicera och försena detta. De uppgifter som enligt utredningen skall tas in i registret för dessa personer är inte heller av känslig natur. Mot denna bakgrund biträder jag utredningens förslag. En fullständigare registrering av minderåriga skall givetvis ske om det behövs för beskattningen.

Några remissinstanser har ifrågasatt registreringen av uppgift om förmö- genhet som väsentligt understiger 200000 kr. Därvid har påpekats att uppgifterna i vissa av dessa fall inte har underkastats någon egentlig granskning av taxeringsnämnden.

För egen del vill jag anföra följande. Uppgifter om förmögenhet i skatteregistret behövs uppenbarligen i de fall denna — ensam eller tillsam- mans med förmögenhet med vilken den skall sammanläggas vid beskattning- en — överstiger 200 000 kr. Av praktiska skäl bör i dessa fall registrering ske redan från deklarationerna. Även bortsett från sammanläggningsfallen kan en förmögenhet som understiger 200000 kr. ha betydelse vid beskattningen. nämligen vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga. För folkpensionärer gäller att annars utgående extra avdrag jämkas om förmögenheten överstiger 75 000 kr. (i förekommande fall för makarna gemensamt). Härvid gäller vissa Specialregler för värdering av bostadsfas-

Prop. 1979/80:146 3-4

tighct. Enligt vad jag har inhämtat pågar arbete i syfte att nå fram till möjligheter till ADB—mässig beräkning av extra avdrag även i sådana fall då jämkning skall ske på grund av förmögenhctsinnehav. Praktiska skäl talar således för registrering av deklarerad skattepliktig förmögenhet i åtskilliga fall. Det framstår inte som praktiskt möjligt att före registreringen undersöka i vilka fall uppgiften behövs. Jag föreslår därför att uppgiften får registreras för samtliga personer.

Hänvisningar till S4-3-2

4.3.3. Samordnad registerföring ut' företags—skdnm/(Im (organ[.vulimtsrt'gix- rer)

[ olika sammanhang har framhållits fördelarna med en samordning av företagsskattedata vad gäller insamling. registerföring och utdataproduk- tion. Enligt 1975 års principbeslut skall som jagtidigare har nämnt inrättas ctt organisationsregister. Detta skall innehålla alla juridiska personer som driver rörelse eller annan verksamhet samt alla fysiska personer som har någon anställd eller driver rörelse. Registret skall skapa förutsättningar för ett enkelt informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheter. Enligt principbeslutet skall registret lagras centralt och vara åtkomligt via terminal.

Utredningen har beträffande organisationsregistret i första hand inriktat sig på att utforma ett ADB—stöd för kontroll- och revisionsverksamheten vid den årliga taxeringen. ADB-stödet har som nämnts delvis tagits i bruk vid 1979 års taxering. Vidare har utredningen utarbetat ett system för ADB-mässig behandling av arbetsgivarnas inbetalning och redovisning av kiillskatter (arbctsgivarregister). Detta system tas i drift under år 1980. Som jag tidigare har nämnt planerar utredningen också att organisationsregistret på sikt skall omfatta även bl. a. mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter.

Vad först beträffar ADB-stödet för kontroll- och revisionsverksamheten finns som tidigare har nämnts tre delfunktioner eller delregister. nämligen referensregistret, revisionsregistret och arbetskortsregistret. Rcferensregi— stret innehåller uppgifter om fåmansföretag och deras delägare. Revisions- registret innehåller uppgifter om planerade. pågående och avslutade revisioner. Arhetskortrcgistret innehåller taxeringsuppgifter om fysiska och juridiska personer som driver rörelse eller jordbruk samt delägare i fåmansföretag.

Jag har tidigare angivit de uppgifter som f. n. ingår i de tre delregistren. Utredningen föreslår att registren skall få tillföras ytterligare några kategorier av uppgifter. Bl.a. föreslås beträffande revisiousregistret att i fråga om avslutade revisioner skall få införas uppgifter om föreslagna beloppsmässiga ändringar. vad beloppen avser och hur de har beräknats. Flera remissinstanser anser i likhet med ett par reservanter i RSV:s styrelse. att registrering inte bör få ske av vad granskningsman har föreslagit med anledning av revision. Dessa remissinstanser anser att anteckning om

Prop. 1979/80: 146 35

revisionsresultatet bör begränsas till att avse myndighets beslut. Även andra enskildheter i förslaget kritiseras från några håll.

Enligt min mening skapar det föreslagna ADB-stödet goda förutsättningar för en samordnad och effektiv kontroll av företagens deklarationer. De invändningar som riktas mot förslaget från remissinstansernas sida tar främst sikte på att vissa uppgifter inte motsvarar det kvalitetskrav sotn bör ställas på ADB-registrerade data. Jag har tidigare framhållit att det är angeläget från integritetsskyddssynpunkt att man tillser att de registrerade uppgifterna är riktiga och aktuella.

När det gäller uppgifter om revisionsresultat anser jag de invändningar som har framförts under remissbehandlingen tungt vägande. Uppgifterna är i hög grad integritetskänsliga. Starka krav bör därför ställas både på uppgifternas kvalitet och på behovet av registrering för att en sådan skall få ske. 1 det första avseendet är att beakta att fortsatt utredning av beskattningsfrågan kan leda till att revisorns förslag inte längre framstår som välgrundat. Jag är å andra sidan medveten om att det för planeringen och uppföljningen av revisionsverksamheten. åtminstone ide större länen. är av stort värde att ha tillgång till registrerade uppgifter om revisionsresultatet]. Enligt min mening innebär det en låtnplig avvägning att tillåta registrering av revisionsresultaten endast såvitt avser myndighets beslut. Dessutom bör uppgift om huruvida bokföringsskyldigheten har fullgjorts få registreras.

Med detta undantag tillstyrker jag det av utredningen föreslagna ADB-stödet för revisions- och kontrollverksamheten.

När det sedan gäller ADB-registreringen i fråga om arbetsgivarnas inbetalning och redovisning av källskatter utgör denna en av grundvalarna för den reform av uppbördssystemet som riksdagen har beslutat skall genomföras fr. o. m. är 1980. Jag har tidigare redogjort för arbetsgivarregi- strets huvudsakliga innehåll och användning. Jag skall här bara erinra om att registret avses omfatta alla arbetsgivare och tillföras uppgifter om bl. a. innehållen källskatt från uppbördsdeklarationer och kontrolluppgifter samt om erlagda skatter. Registret skall användas för bl. a. maskinell avstämning och bokföring av källskatter.

Vad slutligen angår registerföringen i övrigt inom ramen för organisations- registret innefattar utredningens förslag enligt vad jag tidigare har sagt i huvudsak endast riktlinjer för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utredningen slår dock fast att organisationsregistret bör innehålla uppgifter i fråga om sjömansskatt. mervärdeskatt. punktskatter och arbetsgivaravgifter. Utred- ningen anser att den centrala registerföringen hos RSV på dessa områden bör omfatta i vart fall sådana uppgifter som behövs för att skatteförvaltningens olika enheter skall kunna samarbeta på ett enkelt och effektivt sätt, bl. a. vid 5. k. integrerade granskningar. Däremot tar utredningen inte nu ställning till frågan om man bör hänföra även ADB-verksamheten i fråga om fastställelse och uppbörd av sådana skatter och avgifter till den centrala ADB-basen hos RSV. Utredningen förordar dock att även ADB-verksamheten i dessa

Prop. 1979/80:14() 30

avseenden på sikt integreras med övrig registerlt'iring rörande företag i organisationsregistrct.

Från denna utgångspunkt föreslår utredningen olika åtgärder i syfte att främja en samordnad registerföring av företagsskattcdata.

Bl. a. föreslås att företagen i princip skall redovisa alla skatter och avgifter på företagsnivå och under en gemensam identifikationsbcteckning (person- eller organisationsnummer). Vidare föreslås att all registrering på sikt förs över till en enda myndighet. Utredningen påpekar dock att registreringen av skattskyldiga till mervärdeskatt. som f. n. sköts av länsstyrelserna. intar en särställning i sammanhanget. Med ledning av uppgifterna i registreringsan- sökan skall sålunda bl. a. frågan om skattskyldighet prövas. Utredningen anser att frågan om lämplig organisatorisk lösning av den samordnade registerföringen bör utredas vidare. Utredningen framhåller också att man har utarbetat ett preliminärt förslag till en särskild registreringsansökan för företag och arbetsgivare. Denna avses ersätta nuvarande blankett för anmälan till mervärdeskatteregistret och också innehålla uppgifter som behövs för uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter.

Remissinstanserna ställer sig i allmänhet positiva till förslaget att samordna insamlingen och registerföringen av företagsskattcdata. Många anser emellertid att bl.a. de organisatoriska frågorna behöver utredas vidare. Från några håll anförs betänkligheter från integritetssynpunkt mot en så stark koncentration av uppgifter till ett enda register.

För egen del får jag anföra följande. I nuvarande system insamlas och registreras företagsskatteinformation i stor utsträckning inom resp. skatte- och avgiftsområde. Detta medför i vissa fall onödigt dubbelarbete för skatteft'irvz'iltningen och företagarna. En samordning av insamling. register- föring och utdataproduktion av företagsskattcdata skulle enligt min mening innebära fördelar både för det allmänna och för de enskilda uppgiftslämnar- na. En sådan samordning ligger också i linje med 1975 års principbeslut om organisationsregistret och med de åtgärder som i övrigt har vidtagits på senare tid i syfte att förenkla uppgiftslämnandet. Jag ansluter mig därför i princip till utredningens förslag. Som både utredningen och flera remissin— stanser har påpekat behöver dock vissa frågor underkastas ytterligare utredning.

Det gäller bl. a. frågan om registerföringen av mervärdeskatteuppgifter. På detta område pågår för övrigt redan en översyn inom RSV. Jag återkommer till denna fråga när resultatet av översynen föreligger.

Det är enligt min mening också för tidigt att nu ta slutlig ställning till den framtida registerföringen i fråga om arbetsgivaravgifter. Utredningen har sålunda inte utvecklat något system för debitering och uppbörd av sådana avgifter i det nya centrala skatteregistret. Härtill kommer att utformningen av det framtida ADB-systemet på detta område är beroende av ett par andra frågor som f. n. övervägs inom regeringskansliet. Jag tänker på pensions- kommitténs förslag om enhetligare och enklare regler för beräkning av

Prop. 1979/80:146 37

socialförsäkringszwgifter (SOU 1977146; Pensionsfrågor m.m.) och på RFV:s förslag om decentralisering av de manuella rutinerna på avgiftsom- rådet till lokal skattemyndighet (den s. k. DEMA—rapporten 1978-05-12).

Jag är således inte f. n. beredd att ta ställning till den slutliga omfattningen och utformningen av den samordnade registerföringen av företagsskattcda- ta. Som utredningen har föreslagit bör dock i organisatit'insregistret tas in sådana uppgifter rörande företagen som behövs för samarbetet mellan skatteförvaltningens skilda enheter. Jag förordar vidare att det fortsatta utredningsarbetet inriktas på att åstadkomma ett samordningssystem i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som utredningen har dragit upp.

4.4. Författningsregleringen 4.4.1 Allmänt

Utredningen föreslår som jag tidigare har nämnt att bestämmelser om registerföringen i det nya ADB-systemet skall tas in i en ny lag. som kallas skatteregisterlag. Lagen avses reglera registerföringen i det centrala skatte— registret samt i de regionala skatteregistren och de regionala fastighetstax- eringsregistren.

Samtidigt föreslår utredningen att nuvarande bestämmelser om fastighets- bandet. skattebandet och det ADB-mässigt förda mervärdeskatteregistret skall utgå. Det gäller bestämmelserna i 1 och 3 åå registerkungörelsen samt 21 & ML. De s.k. J-aviregistren (kortregister över juridiska och vissa fysiska personer) enligt 4 & registerkungörelsen och de kortregister avseende mervärdeskatt som förs med stöd av 21 få ML föreslås vara kvar tills vidare.

Utredningen framhåller emellertid att J-aviregistren bör ändras eller upphöra och avser att återkomma med förslag härom. Det nya ADB- systemet aktualiserar också frågan om avskaffande av det särskildt! organisationsnummerregistret. Utredningen anser att detta register bör avskaffas men att det tills vidare måste finnas kvar av tekniska skäl i samband med inkörningen av de nya registren. Som jag tidigare har framhållit föreslår utredningen inte heller någon ändring av nuvarande bestämmelser i 745 folkbokföringskungörelsen om personbandet.

Jag skall mot bakgrund av de nu redovisade förslagen först ta upp frågan om avgränsningen av det centrala skatteregistret resp. de regionala registren mot annan registerföring på skatteområdet. Jag har tidigare anslutit mig till utredningens ståndpunkt att de uppgifter som lagras centralt hos RSV i den nya databasen lagtekniskt bör anses utgöra ett enda register. som kallas det centrala skatteregistret. Till detta register bör också räknas de magnetband som används för uppdatering av databasen liksom även sådana magnetband med uppgifter från databasen som lagras hos RSV.

Prop. 1979/80: 146 38

Den regionala registerföringen omfattar enligt utredningens förslag två register, nämligen regionalt skatteregister och regionalt fastighetstaxerings- register. Vartdera registret avses bestå av flera olika magnetband eller andra ADB-medier. Till regionalt skatteregister hör enligt förslaget i första hand sådana magnetband med uppgifter från det centrala skatteregistret som länsstyrelsen erhåller från RSV samt sådana magnetband som länsstyrelsen framställer genom bearbetning av de erhållna banden. Men även sådana magnetband som länsstyrelsen framställer för beskattningsändamål utan direkt samband med dct centrala skatteregistret faller enligt lagförslaget i princip in under det regionala skatteregistret, t. ex. de nuvarande mervär- deskattebanden.

Som utredningen har påpekat kan det vara lämpligt att betrakta hela system av magnetband o. (1. som ett enda personregisteri DL:s mening under förutsättning att systemet tekniskt och administrativt fungerar så att det är naturligt att uppfatta det som en enhet. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om t. ex. nuvarande mervärdeskatteregister i fortsättningen bör ingå i det regionala skatteregistret och således regleras i skatteregisterlagen. Som framgår av vad jag har anfört tidigare intar registreringen av skattskyldiga till mervärdeskatt en viss särställning. Registerföringen på detta beskattningsområde utförs vidare av länsstyrelserna och postgirot i samarbete. Med hänsyn härtill bör enligt min mening det nuvarande mervärdeskatteregistret f. n. inte ingå i det regionala skatteregistret. Inte heller bör det regionala skatteregistret inbegripa den registerföring som länsstyrelserna ombesörjer på sjömansskatteområdct och arbetsgivaravgifts— området. Först sedan ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete har slutförts angående samordnad registerföring föreligger underlag för en bedömning om registerföringen på dessa områden bör ingå i de nu aktuella skatteregistren i större omfattning än vad som behövs för samordningen av kontrollverksamheten och samarbetet i övrigt inom skatteförvaltningen.

Fastighetsregistreringen hos länsstyrelserna sker f.n. på magnetband (fastighetsbanden). Utredningen har inte redovisat några förslag till ändring- ar i registerföringen med hänsyn till att frågan behandlas av fastighetstax- eringskommittén (Fi 1976: 05). Kommittén har numera lagt fram förslag i saken (SOU 1978: 32) och detta förslag har legat till grund för den lagstiftning om fastighetstaxering som nyligen har antagits av riksdagen (prop. 1979/80: 40, SkU 1979/80: 17. rskr 1979/80: 121). 1 prop. 1979/80: 40 har jag förordat (5. 1.85) att inte bara fastighetstaxeringsuppgifter utan också uppgifter för folk- och bostadsräkningen år 1980 (FoB 80) skall registreras i fastighetstaxeringsregistret. Förslaget skall ses mot bakgrund av riksdagens beslut tidigare om en samordning av uppgiftsinhämtandet vid den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 och FoB 80 (prop. 1978/79: 128. FiU 1978/ 79: 29. rskr 1978/79: 282). 1 prop. 1979/80: 40 harjag också uttalat mig för att även vissa uppgifter för energiplaneringen skall insamlas i samband med fastighetstaxeringen och registreras i fastighetstaxeringsregistret. Mot denna

Prop. 1979/80:146 3t)

bakgrund är det enligt min mening inte lämpligt att i skatteregisterlagen reglera frågan om registerföringen i fastighetstaxeriugsregistret.

Det anförda innebär att jag förordar att skatteregisterlagen skall reglera i huvudsak endast registerföringen för inkomst- och förmögenhetstaxcringen. den därmed sammanhängande uppbörden och beräkningen av pensions— grundande inkomst samt planeringen och samordningen av revisions- och annan kontrollverksamhet.

Vad jag nu har anfört avser den fortlöpande registerföringen hos skattemyndigheterna. Däremot framstår det enligt min mening som varken naturligt eller lämpligt att låta det centrala eller de regionala skatteregistren omfatta även sådan specialinriktad registerföring som kan behövas för ADB-bearbetningar i samband med särskilda kontrollaktioner. Sådana beslutas av RSV eller på regional nivå och avser vanligen viss bransch. vissa inkomster e. (1. De olika behov av registrering som kan uppkomma i sådana sammanhang är nämligen inte möjliga att i förväg bedöma. ] de fall man här behöver gå utanför de uppgifter som omfattas av den fortlöpande. registre- ringen bör alltså särskilda register anses föreligga och skatteregisterlagen blir inte tillämplig.

Avslutningsvis vill jag påpeka att skatteregistren givetvis inte heller omfattar sådan ADB-verksamhet utan personorienterad information som RSV eller länsstyrelserna kan bedriva för statistiskt ändamål.

Jag skall i detta sammanhang beröra ytterligare en fråga av principiell betydelse för författningsregleringen. Utredningens förslag till reglering av innehållet i skatteregistren innebär att i skatteregisterlagen anges i huvudsak endast den yttre ramen för vilka uppgifter som får registreras. Regleringen föreslås sålunda ske så att bestämmelser ges om dels vilka uppgifter som ska]! införas i registren (obligatoriska uppgifter). dels vilka uppgifter som därutöver får införas (fakultativa uppgifter). Enligt utredningens lagförslag skall det ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka av de fakultativa uppgifterna som skall tas in i registren. Utredningen föreslår att RSV tilläggs bestämmanderätten genom en föreskrift i skatteregisterförordningen.

Flertalet remissinstanser har lämnat utan erinran förslaget att skatteregis- terlagen i detta avseende ges karaktären av en ramlagstiftning samt att rätten att bestämma vilka uppgifter som skall registreras skall delegeras till RSV. DI påpekar dock att förslaget ger en vidare ram i fråga om registrets innehåll än vad som normalt godtas i inspektionens beslut men framhåller att detta torde vara ofrånkomligt i lagtext. Vidare anser Dl att det inte entydigt framgår hur förslaget kommer att verka i förhållande till anmälningsplikten i 2 s DL samt att RSV bör åläggas att samråda med inspektionen innan beslut fattas eller i vart fall underrätta inspektionen om besluten. Några remissin- stanser är emellertid kritiska mot förslaget. Dessa anser att registrens innehåll bör preciseras närmare i lagtexten samt att det i vart fall bör ankomma på regeringen eller DI att avgöra vilka uppgifter som skall införas i registren.

Prop. 1979/80:146 41)

De omständigheter som har föranlett att skatteregistren har ansetts böra bli föremål för reglering i lag talar naturligtvis för att registrens innehåll också så noggrant som möjligt anges i lagen. Å andra sidan måste beaktas att det nya ADB-systemet befinner sigi ett uppbyggnadsskede. Av det föregående har framgått vilka uppgifter som enligt föreliggande förslag skall ingå i registren och vilka planer som f. n. finns rörande ytterligare registerföring i framtiden. Man måste räkna med att förändringar i registerföringen kommer att aktualiseras fortlt'ipande under uppbyggnadsskedet. Om innehållet i registren skall anges mera detaljerat i lagen måste man alltså räkna med att återkommande ändringar av lagen kan bli nödvändiga allteftersom erfaren- heter av registerföringen vinns. Vissa av dessa kan antas avse föga betydelsefulla ändringar.

En avvägning måste således göras mellan å ena sidan önskemålet att registrets innehåll skall preciseras i lagen och å andra sidan risken att återkommande lagändringar kan visa sig bli nödvändiga. Enligt min mening är en precisering av innehållet i så hög grad angelägen att en sådan risk bör accepteras. Så långt detta är praktiskt möjligt bör registrens innehåll således anges i lagen. För att undvika att varje detaljbetonad ändring av innehållet skall behöva ske genom lagstiftning bör dock en möjlighet ges att i administrativ ordning föreskriva mindre avvikelser från lagens bestämmelser i detta avseende liksom att ge närmare föreskrifter om innehållet.

Frågan är då om det skall ankomma på regeringen eller underlydande myndighet att meddela närmare bestämmelser om registerföringens omfatt- ning. Enligt min mening är det ofrånkomligt att man i vissa avseenden låter en myndighet bestämma vilka uppgifter som skall tas in i registren. Det gäller sålunda här att avgöra inte bara vilka typer av uppgifter som skall finnas i registren utan också om uppgifterna skall registreras bara för vissa kategorier skattskyldiga eller i vissa speciella fall. En författningsreglering som innebär att man exakt anger vilka uppgifter som skall registreras för olika kategorier eller i olika förekommande situationer skulle bli mycket omfattande och kräva ständiga justeringar. Ett visst fritt spelrum måste här finnas så att registerföringen kan anpassas till de praktiska förhållandena. Det gäller särskilt i inledningsskedet. Jag vill betona att min ståndpunkt i fråga om författningsregleringen av registrets innehåll innebär att rätten att meddela närmare föreskrifter blir av mycket begränsad räckvidd jämfört med utredningens förslag. Mot denna bakgrund anser jag, i likhet med utredningen, att rätten bör kunna delegeras till underlydande myndighet. Uppgiften bör i princip anförtros RSV. Verket bör enligt min mening samråda med DI innan beslut fattas som innebär att nya typer av uppgifter förs in i registren.

Med anledning av påpekanden från DI om inspektionens befogenheter i fråga om skatteregistren vill jagframhålla att inspektionens skyldighet enligt 6 och 7 åå DL att meddela föreskrifter om registerföringen i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet

Prop. l979/80: 146 4]

givetvis inte bmtfaller genom lagregleringen i vidare mån än föreskrifter finns i lagen eller i förordning.

Utredningens förslag till skatteregisterlag innehåller 14 paragrafer och redovisas i fyra avdelningar.

Den första avdelningen. som omfattar 1—4 ss. innehåller inledande bestämmelser om vilka register som skall finnas och ändamålet med dessa samt om vilka myndigheter som l'i'ärfogar över eller annars har tillgång till registren. Vidare innehåller första avdelningen definitioner av vissa i lagen förekommande beteckningar.

I andra avdelningen. som utgörs av 5—9 ss regleras det centrala skatteregistrets innehåll.

I tredje avdelningen. som består av 10 och 11 så regleras de regionala registrens innehåll.

Fjärde avdelningen omfattar lZ—l4 ås. l denna avdelning ges gemensam- ma bestämmelser om registrering av särskilt registreringsnummcr samt om lagringstid och regelmässigt utlämnande av uppgifter till myndigheter. Vidare delegeras till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer rätten att ge närmare föreskrifter om registerföringen.

I det följande behandlar jag i särskilda avsnitt frågorna om registrens ändamål och registeransvar. det centrala och de regionala registrens innehåll. åtkomst och utlämnande. lagringstid samt ikraftträdamle.

4.4.2 Registrerat ändan”?! m. m.

Enligt utredningens förslag skall i lagens inledande paragraf anges att det för statens verksamhet i fråga om beskattning skall finnas ett centralt skatteregister för hela riket samt för varje län ett fastighetstaxeringsregister och ett regionalt skatteregister samt att registren skall föras med hjälp av ADB.

Begreppen beskattning och skatt definieras i 3 åå. Med skatt avses skatt enligt UBL. sjömansskatt. mervz'irdeskatt. indirekt skatt eller avgift för vilken RSV är bcskattningsmyndighct. vägtrafikskatt och arbetsgivaravgifter samt ränta och vissa avgifter som utgår i samband med upphörd eller indrivning av sådana skatter och avgifter. Med beskattning avses taxering. eftertaxering. kontroll. beräkning av pensionsgrundande inkomst. påföring. fastställelse. efterbeskattning och upphörd i fråga om skatt.

Förslaget lämnas nästan genomgående utan erinran av remissinstanserna. DI påpekar emellertid. liksom i fråga om innehållet. att förslaget ger en vidare ram än vad som normalt godtas i inspektionens beslut.

Ändamålet med registren skall således enligt utredningens förslag anges vara beskattning. Som jag tidigare har framhållit är avsikten att skatteregi- stren skall få en mängd olika funktioner på skilda områden inom beskattningsväsendet. Som har framgått av den tidigare redogörelsen avses den faktiska användningen under de närmaste åren bli mera begränsad.

Prop. 1979/80:146 42

Enligt min mening bör. liksom ifråga om registerinnehällct. författnings- regleringen närmare än enligt utredningens förslag ansluta till den använd— ning av registren. där utrednings- och utvecklingsarbetet har kommit sä längt att ett konkret underlag för ett ställningstagande nu föreligger. Detta innebär att en utvidgning av ändamålet senare kan behövas.

Ändamålet med registren bör således ges en mindre vidsträckt och mera preciserad utformning än utredningen har föreslagit. Registren skall enligt vad jag tidigare har sagt ha två huvudsakliga funktioner. För det första skall de vara ett hjälpmedel vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt vid bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatt m. fl. skatter och avgifter enligt UBL. Det gäller ocksä vid bestämmande av pensions- grundande inkomst. För det andra skall det underlätta planeringen. samordningen och uppföljningen av revisions- och kontrollverksamheten på i huvudsak hela hcskattningsomrädet och tillhandahålla vissa basuppgifter m. m.. främst i fråga om företag. Jag föreslär att bestämmelser om ändamålet med registret tas in i l ä och avfattas i enlighet med vad jag nu har anfört.

Bestämningen av vad som avses med beskattning bör tas in i 2 5. I stället för den föreslagna uppräkningen av olika led i beskattningsförfarandet bör det avsedda beskattningsbegreppet enligt min mening kunna anges genom uttrycket "fastställande av underlag för bestämmande av skatt. bestämman- de och uppbörd av skatt samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst". Som utredningen papekat bör i begreppet uppbörd anses ingä de förfaranden som anges i de olika underrubrikerna i UBL med undantag för indrivning.

Definitionen av skatt bör lämpligen tas in i 3 &. Jag ansluter mig till utredningens förslag i fråga om de skatteslag som bör ingå i definitionen. Uppräkningen av de olika skatterna och avgifterna som ingår i begreppet skatt kan enligt min mening förenklas. Härigenom vinner man bl.a. den fördelen att ändringar i paragrafindelningen i olika skatteförfattningar inte behöver föranleda justeringar av skatteregisterlagen. Jag föreslår att 2 och 3 åå utformas i enlighet med det anförda.

Utredningen föreslår att bestämmelser om registeransvar tas in i 2 &. Förslaget till bestämmelser om åtkomst i samma paragraf avser jag att ta upp i ett senare avsnitt.

Utredningen påpekar att enligt DL är myndighet registeransvarig i den mån myndigheten förfogar över registret. Därmed förstås att myndigheten har rätt att tillföra registret uppgifter. ändra uppgifter i registret och föra över uppgifterna i sådan form att de kan läsas. avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Enligt utredningen kommer länsstyrelse och lokal skattemyndig- het att ha direkt terminalåtkomst till sådana uppgifter i det centrala skatteregistret som är hänförliga till länet. Till viss del kommer länsstyrelse och lokal skattemyndighet också att ombesörja uppdateringen av det centrala skatteregistret.

Prop. 1979/80:146 43

Utredningen föreslår i enlighet härmed att det slås fast i 3 s att förutom RSV även länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogar över det centrala skatteregistret till den del det innehåller uppgifter hänförliga till länet resp. fögderiet. Vidare föreslås en föreskrift om att länsstyrelse förfogar över regionala register för länet.

Jag ansluter mig till utredningens förslag. Bestämmelserna bör tas in i 4 &.

4.4.3. Registrens innehåll

Innehållet i det centrala skatteregistret skall enligt utredningens förslag regleras i 5—9 åå. l 5 och (ååå föreslås regler om vilka uppgifter. som obligatoriskt skall införas för fysisk resp. juridisk person. 1 7—9 åå anges vilka uppgifter som därutöver får införas i registret.

] 5 :$ skall enligt förslaget anges de uppgifter avseende fysisk person som alltid skall föras in i registret. Hit hör i första hand de vanliga identifika- tionsuppgifterna samt vissa andra uppgifter. 1. ex. om civilstånd och nationalitet. Personnummer för bl. a. make och hemmavarande barn skall också anges. liksom uppgifter om pensionsförhållande och registrering i sjömansregistret. Vidare föreslås registrering av sådana uppgifter som enligt TL skall finnas i inkomst- och förmögenhetslångd samt i beslut om debitering av slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt enligt UBL.

Uppgifterna skall enligt utredningens förslag införas för varje fysisk person i riket och för annan fysisk person som är skattskyldig. För den som driver rörelse skall dessutom anges bl. a. organisationsnummer och firma. För ej skattskyldig person under 15 år behöver enligt förslaget införas endast uppgifter om personnummer. namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

Utredningen föreslår att i () & skall anges de uppgifter som skall införas för juridisk person. Det är fråga om samma slags uppgifter som enligt 5 5 skall registreras för fysisk person. dvs. vissa identifikationsuppgifter samt uppgifter som ingår i inkomst- och förmögenhetslängd och i vissa debite- ringsbeslut.

Jag har tidigare (avsnitt 4.3.2) behandlat frågan om registrering av minderåriga. I övrigt har förslagen godtagits av remissinstanserna. Jag biträder också i allt väsentligt utredningens förslag men anser att vissa ändringar av närmast redaktionell natur bör göras.

Begreppet skattskyldig är inte entydigt och bör inte användas för att bestämma registreringens omfattning beträffande fysisk person som inte är bosatti riket. I stället bör föreskrivas att registrering skall ske i den mån det behövs för beskattning häri riket. På motsvarande sätt bör anges i vilka fall en mera fullständig registrering av underårig bör ske.

Vid beskattningen används olika nummer för identifikation av personer eller verksamheter. För fysiska personer är det i första hand personnumret

Prop. 1979/80:146 44

som används och för juridiska personer organisationsnumret. För fysisk person som inte är bosatt eller stadigvarande vistas i riket används ett särskilt registreringsnummer. Sådant kommer ocksä till användning då en fysisk person beskattas i annan kommun än hemortskommunen. Även för juridisk person används i vissa fall särskilt registreringsnumnter. Arbetsgivare som skall inbetala innehållen skatt skall enligt det nya uppbördsförfarandet för framtiden i princip redovisa på företagsnivä och använda person- eller organisationsnumret. Enligt förslaget skall det dock alltjämt finnas möjlig- heter att få redovisa särskilt för viss verksamhet och därvid använda ett särskilt redovisningsnummer. Enligt min mening bör samtliga nu nämnda identifikationsnummer anges i registret. De särskilda uppgifter som enligt utredningens förslag skall registreras för rörelseidkare bör registreras även för annan näringsidkare. Uppgifterna bör vidare införas i registret även om de inte direkt kan anses knutna till näringsidkarens person utan hänför sig till viss av honom bedriven verksamhet. Med hänsyn till de nya förenklade reglerna om beräkning av det kommunala skatteunderlaget (prop. 1979/ 80: 58_ SkU 1979/80: 20. rskr 1979/80: 137) hör en särskild bestämmelse om angivande av viss sjukförsäkringsavgift inte tas in i paragrafen.

Slutligen bör avfattningen jämkas med hänsyn till att inkomst-. förmögen- hets- och debiteringslängd numera har sammanförts till en längd, benämnd skattelängd (prop. 1978/79: 16]. SkU 1978/79: 50. rskr 1978/79: 379).

Jag föreslår att 5 och 6 åå avfattas i enlighet med vad jag nu har anfört.

Utöver de obligatoriska uppgifterna skall som jag tidigare har nämnt vissa uppgifter få registreras i den mån det beslutas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Den information som sålunda skall få registreras anger utredningen i 7—9 så.

Enligt vad jag tidigare har sagt skall registrering ske från självdeklaratio- ner och kontrolluppgifter av bl. a. löneuppgifter. Från deklarationshandling- arna skall också registreras vissa uppgifter om fåmansföretag och deras delägare. För uppbörden av direkt skatt skall införas uppgifter i fråga om arbetsgivarnas redovisning och inbetalning av skatt. Häri ingår bl. a. uppgift om antal anställda och deras personnummer. Vidare får registrering ske av kontantberäkningar. bruttovinstberäkningar och andra beräkningar av relationstal eller liknande samt av vissa andra uppgifter som ingår i de maskinellt framställda arbetskorten för rörelsegranskningen. I fråga om andra skatte- och avgiftsslag bör enligt vad jag tidigare har sagt registrering ske av sådana uppgifter som behövs för att olika enheter inom skatteförvalt- ningen skall kunna samarbeta på ett smidigt sätt och samordna sina kontrollinsatser.

Bestämmelserna bör utformas enligt de riktlinjer som jag tidigare har angivit. Föreskriften att de särskilt föreskrivna uppgifter som skall lämnas i självdeklaration enligt 22 & TL och i balansräkning m. m. som skall fogas till deklarationen får registreras bör således ersättas med bestämmelser som

Prop. l979/80: l46 . 45

direkt anger de uppgifter som avses bli registrerade. De uppgifter" angående mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter som utredningen har tagit upp i 7 s i lagförslaget kan utgå. I fråga om kontrolluppgifter bör hänvisningen till 31.) å TL utgå och hänvisningen till 37 # TL begränsas till I mom. punkterna l—J. 3b—3f och 4. Vad avser beslut om beskattning bör anges att skälen för beslutet inte får tas in i registret. Detsamma bör gälla beträffande beslut om anstånd med avgivande av deklaration. I fråga om deklarationsavgivamlct bör också få registreras att laga förfall föreligger. När det gäller ackord, likvidation och konkurs bör endast uppgift om beslut härom få registreras. Det bör också vara möjligt att i skatteregistret ta in uppgift om att fordran mot personen finns registrerad hos kronofogdemyndighet. Uppgiften behövs för att man på ett smidigt sätt skall kunna klara det årliga avräknings- och utmätningsförfarandet med avseende på överskjutande slutlig skatt. En specifikation bör ske av de uppgifter från centrala bilregistret som får tas in i det centrala skatteregistret. Även uppgifterna angående fastighetsinnehav bör specificeras i lagen.

Utredningen har föreslagit en bestämmelse att i registret får tas in de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för att föra inkomstlängd och förmögenhetslängd. för att regelmässigt utlämna uppgifter samt för myndighets verksamhet i övrigt i fråga om beskattning.

Några remissinstanser anser att uttrycket "administrativa och tekniska uppgifter" är oklart till sin innebörd och att föreskriften bör ges en mera precis avfattning. Jag delar uppfattningen att det bör klargöras vilka uppgifter som skall räknas som tekniska och administrativa uppgifter. Som exempel på sådana uppgifter anger utredningen bl. a. uppgift om var företag redovisar och betalar skatt. slag av juridisk person. bransch. taxeringsbesök enligt 31 & TL samt planerade och beslutade revisioner. Utredningen föreslår vidare en särskild föreskrift att som teknisk eller administrativ uppgift anses inte uppgift om samband med viss annan person (samhörighetsbeteck— ning).

Enligt min mening bör med tekniska och administrativa uppgifter förstås sådana uppgifter som i första hand hänför sig till myndigheternas verksamhet och inte till den skattskyldige. Hit hör uppgifter om t. ex. taxeringsdistrikt. taxeringsnämnd. lokal skattemyndighet. granskare. deklarationsnummer. planerad eller verkställd behandling av ärende. kodnummer för registerfö- ringen. markering av att tekniskt fel föreligger o.d. Men även uppgifter om sådan klassificering av de skattskyldiga som sker för verksamheten. t. ex. indelning i branscher. bör räknas till administrativ uppgift. En uppgift bör enligt min mening anses vara av teknisk eller administrativ natur endast om den från integritetssynpunkt framstår som väsentligen utan betydelse. Med denna utgångspunkt är det uppenbart att uppgift om samhörighetsbeteck— ning faller utanför och någon särskild föreskrift härom behövs enligt min mening inte.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört bör det vara tillräckligt att i

Prop. 1979/80:146 46

lagtexten ange att registrering får ske av administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

I övrigt tillstyrker jag utredningens förslag rörande vilka uppgifter som får registreras i det centrala skatteregistret. Vissa redaktionella ändringar bör dock göras. Jag fi'irordar sålunda bl. a. att föreskrifterna samlas i en paragraf med punktindelning. Vissa omgrupperingar bör också företas i uppräkning— en av uppgifterna. Dessutom bör vissa uppgifter utgå eftersom de omfattas av andra uppgifter. Föreskrifterna bör tas in i 7 s.

Med den av mig föreslagna avfattningen av bestämmelserna om registrets innehåll får uppdelningen i obligatoriska och fakultativa uppgifter mindre betydelse. Även de av mig föreslagna bestämmelserna omfattar emellertid uppgifter som inte alltid avses bli registrerade eller — i än högre grad — inte avses bli registrerade för alla personer. Som exempel på den förra kategorin kan nämnas att det varken torde vara praktiskt möjligt eller för verksamhe- ten påkallat att registrera alla beslut om beskattning. | den andra kategorin finns främst uppgifter som avses bli registrerade i första hand för rörelsegranskningen och som därför inte skall registreras för vanliga löntagare. Samtidigt finns det vissa basuppgifter som alltid skall registreras. Det är enligt min mening angeläget att lagtexten lämnar upplysning om vilka dessa uppgifter är. Det bör emellertid vara tillräckligt att ange uppdelningen i obligatoriska rcsp. fakultativa uppgifter beträffande det centrala skatteregi- stret.

Enligt utredningens förslag skall i lt) få tas in bestämmelser om innehållet i fastighetstaxeringsrcgistret. Enligt vad jag tidigare har sagt bör fastighets- taxeringsregistret inte regleras i skatteregisterlagen och bestämmelserna härom utgår således.

I 11 å i utredningens förslag finns bestämmelser om de regionala skatteregistrens innehåll. Enligt dessa skall registren innehålla de obligato- riska uppgifterna i det centrala registret och får innehålla de fakultativa Uppgifterna i detta. Enligt vad jag nyss har sagt bör det vara tillräckligt att här ange att regionalt skatteregister får innehålla de uppgifter som anges i 5—7 55 i den mån de hänför sig till länet. Bestämmelserna bör tas in i 8 &.

Utredningen har föreslagit atti 12 & första stycket föreskrivs att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om införing av uppgifter i register enligt skatteregisterlagen. Frågan om rambestämmelser och delegation har jag tidigare behandlat. Jag föreslår att bestämmelsen utformas så att den direkt hänvisar till de lagrum som innehåller rambestämmelserna, nämligen 7 och 8 åå. och tas in i 9 5. I paragrafen bör också som jag tidigare har anfört tas in ett bemyndigande för regeringen att föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om registerinnehåll i lagen. Till mindre avvikelser bör främst räknas att en viss uppgift ersätts med en annan av väsentligen samma innehåll. Men även slopandet av en eller annan obligatorisk uppgift bör enligt min mening anses som en mindre avvikelse. liksom tillägg av någon enstaka uppgift av _inte integritetskänslig karaktär.

Prop. 1979/80:146 47

Avslutningsvis vill jag påpeka att mitt förslag till reglering av registrens innehåll gör de av utredningen i 4 Ö första stycket föreslagna definitionertut överflt'idiga. Jag anser det inte heller nödvändigt att i lagen ta in de definitioner som utredningen har föreslagit i andra stycket av samma paragraf.

4.4.4 Åtkomst och utlännmndc

Utredningen har föreslagit att i 2 s tas in en delegationsbestämmelse som ger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer rätt att föreskriva att länsstyrelse och lokal skz'ittemyndighet skall ha riksåtkomst till vissa uppgifteri det centrala skatteregistret. Det bör påpekas att enligt utredning- ens förslag till skatteregisterförordning tilläggs RSV rätten att föreskriva om riksåtkomst.

Några remissinstanser kritiserar förslaget att RSV skall få frihet att bestämma om riksåtkomst. Enligt DALK är möjligheterna till riksåtkomst av sådan betydelse från integritetsskyddssynpunkt att skatteregisterlagen bör innehålla någon form av riktlinjer för rätten till riksåtkomst.

Som jag tidigare har framhållit bör uppgifter vara tillgängliga via terminal endast om behovet att snabbt och enkelt få tillgång till uppgiften väger klart tyngre än den risk från integritetssynpunkt som terminalåtkomsten medför. Detta gäller särskilt i fråga om riksåtkomst.

De uppgifter som avses i 5 och 6 5.5 är i huvudsak av mindre integritets- känslig natur. Samtidigt fyller det ett praktiskt behov att ha uppgifterna lätt tillgängliga. Något hinder mot att de får vara tillgängliga via terminal med riksåtkomst kan därför inte anses föreligga.

Beträffande åtskilliga av de uppgifter som avses i 7 & är skälen för åtkomst via terminal väsentligt svagare. Som exempel kan nämnas de uppgifter om rörelseidkare m. fl. som f. n. tillhandahålls granskarnai form av arbetskort. Samtidigt är många av uppgifterna av integritetskänslig natur. För registrets samordningsfunktion krävs emellertid riksåtkomst via terminal till uppgif- terna i punkterna 1 och 2. Praktiska skäl talar också för sådan åtkomst till uppgifterna om bl. a. preliminärskatteredovisningen i punkt 3 och uppgift om anstånd med avgivande av deklaration i punkt 5. Detsamma bör gälla i fråga om förslag till beslut om taxering (punkt 4) och de föga integritets— känsliga uppgifterna i punkt (7.

[ punkterna 7—15 finns en rad uppgifter som används i den praktiska beskattningsverksamhetcn. t. ex. vid kontakter med skattskyldiga (telefon— nummer) och kontroll av inbetalningar och återbetalningar (bankgiro- och postgironummer). Vidare finns uppgifter som behövs för samordning av kontrollinsatser (punkt 14) och iden iöpande granskningen (punkterna 7. 10, 12 och 13). Här finns också vissa beslut som beskattningsmyndigheterna kan ha att beakta. t. ex. om konkurs och utmätning (punkterna 8 och 9). En snabb och enkel tillgång till dessa uppgifter är enligt min mening i så hög grad

Prop. 1979/80: 146 48

ägnad att underlätta beskåttningstnytidighcternas arbete att dessa uppgifter bör få vara tillgängliga via terminal. Uppgifterna torde i första hand behövas av skattemyndigheternå i orten och något större behov av riksåtkomst torde inte föreligga. .lag föreslår därför att dessa uppgifter skall vara tillgängliga endast länsvis. Någon begränsning till ett fögderi är jag av praktiska skäl inte beredd att förorda.

Beträffande uppgifterna i punkterna 10-18 är behovet av åtkomst via terminal mindre. Jag föreslår därft'ir inte sådan åtkomst.

Av praktiska skäl bör särskilt föreskrivas att riksåtkomst via terminal får föreligga till de uppgifter som behövs för utfärdande av skattsedel eller duplettskattsedel.

Bestämmelserna om åtkomst f("iresläs få sin plats i ll) s*". Utredningen har föreslagit att i 14 s intas en bestämmelse att sekretess- belagda uppgifter från registren får regelmässigt lämnas till annan myndighet enligt föreskrifter sorti meddelas av regeringen. .lag har tidigare behandlat frågatt om utlämnande av uppgifter från registren.

Vad jag tidigare har förordat bör i lagen uttryckas så att uppgifter från registren får utlämnas till annan myndighet på medium för automatisk databehandling. endast om detta följer av lag eller förm'dning eller regeringen har medgivit det. Vidare bör anges att regeringen får uppdra åt datainspektitmen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Som medium för automatisk databehandling bör givetvis i första hand avses magnetband. skivminne o. (1. Men även handling med visuellt läsbar text kan falla in under bestäntmelsen om texten ocksa är maskinläsbar och avsikten är att avläsning skall ske maskinellt.

Enligt vad jag tidigare har sagt bör också föreskrivas att bestämmelserna inte gäller utlämnande för beskattning. Undantaget kotntner härigenom att gälla utlämnande till myndighet för sådant ändamål som enligt 2 och 3 ss hänförs till beskattning. innebörden av undantaget är att nuvarande ordning skall tillämpas på sådant uppgiftsutlämnande. 1 den ntån statsmakterna inte har beslutat om uppgiftsutlämnandct ankommer det således på den utlämnande myndigheten att ta ställning till detta. Vidare krävs DI:s tillstånd för den mottagande myndigheten att inrätta ADB—registret. Med hänsyn till att de myndigheter som förfogar över registret även har andra verksamhets- områdcn än beskattning bör tried utlämnande till annan myndighet jämställas utlämnande till annan verksamhetsgren inom myndigheten. Bestämmelserna om utlämnande till andra myndigheter bör tas in i 11 s.

1 12 å bör tas in den av mig tidigare förordade bestämmelsen om sekretessen för uppgifter om registrerads namn. personnummer. adress. civilstånd samt kyrkobokförings— och mantalsskrivningslörhållanden. Som jag också tidigare har anfört bör vidare i 17 a s nuvarande sekretesslag tas in en föreskrift om att utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till annan enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller i skatteregisterlagen.

Prop. 1979/80: 146 49

4.4.5 But-'m'iugs/itl

Utredningen föreslår att i 13 $$ tas in bestämmelser om bcvaringstid för uppgifter i registren. Medan integritets- och kostnadsskäl kan åberopas för kortast möjliga bcvaringstid. talar önskemål om att kunna använda registret i besvärsmål och vid eftertaxcring för en längre tid. Utredningen har vid sin avvägning mellan de motstående synpunkterna stannat för en längsta bevaringstid av fyra år. Bestämmelserna avser endast uppgifter som hänför sig till beskattning för visst kalenderår eller annan tidsperiod. För uppgifter av stadigvarande art. såsom personnummer. föreslås inte någon begränsning av lagringstiden. och inte heller för uppgifter som skall finnas i längd. För uppgift om revision föreslås en bevaringstid om tio år.

Endast ett fåtal remissinstanser har berört förslaget. Bl. a. har från nägra håll förts fram önskemål om en längre bevaringstid med hänvisning till forskningens och statistikproduktionens krav.

För egen del vill jag till en början erinra om bestämmelserna i SOÖ 2 och 3 mom. TL. Enligt 2 mom. gäller i fråga om självdeklarationer att de skall förstöras sedan sex år har förflutit efter taxeringsårets utgång. om inte regeringen föreskriver annat. Enligt 3 mom. gäller detsamma i fråga om andra uppgifter som avlämnats till ledning vid taxering och i fråga om handlingar som upprättats av myndighet vid taxeringskontroll. Regeringen har med stöd av 2 mom. meddelat föreskrifter dels i 13 & taxeringskungö- relsen (1957: 5.13) vari sägs att deklarationer m. m. från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening skall förstöras först sedan sex år har förflutit från utgången av det år under vilket bolaget eller föreningen har upplösts. dels genom särskilda cirkulär och kungörelser med avseende på vissa års taxeringsmaterial (t. ex. kungörelsen (1972: 27) om bevarande av deklara- tioner avgivna till ledning vid 1966 års taxering).

Mot bakgrund av bestämmelserna i 505 T1. är det angeläget att också begränsa bevaringstiden för uppgifterna i de nya skatteregistren. Såväl integritetsskäl som kostnadsskäl talar härför. När man bestämmer bevarings- tiden måste man bl. a. ta hänsyn till föreskrifterna i 14 & DL. Däri föreskrivs att. om myndighet använder sig av upptagning för automatisk databehand- ling för handläggning av mål eller ärende. upptagningen skall tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form. om inte särskilda skäl föranleder annat.

Den princip som ligger bakom bestämmelserna i 14 & DL. nämligen att det iefterhand skall vara möjligt att fastställa vilka omständigheter som har legat till grund för ett beslut. måste alltså beaktas vid en begränsning av bevaringstiden. Detta gäller naturligtvis i särskilt hög grad så länge beslutet kan bli föremål för omprövning i ordinär besvärsväg eller enligt de särskilda bestämmelser om extraordinära besvär och eftertaxering m. in. som gäller för beskattningen.

En begränsning av bevaringstiden på det sätt utredningen har föreslagit skulle således behöva förenas med undantagsregler för uppgifter som har

Prop. 1979/80:146 St)

använts vid handläggningen men inte tillförts handlingarna i läsbar form. Eftersom det endast är maximitiden för bevaringen som här skall regleras är det enligt min mening lämpligt att anpassa denna till den tid som i allmänhet gäller för bevarande av dekIarationshandlingar. Det får sedan på vanligt sätt ankomma pä datainspektioncn och riksarkivet att efter samråd med den registeransvariga myndigheten besluta om den kortare bevaringstid som kan vara motiverad i fråga om vissa uppgifter. Detsamma bör gälla beträffande sådana uppgifter som inte omfattas av bestämmelserna i 13 5. t. ex. skattelängdsuppgifterna.

Jag biträder utredningens förslag i fråga om bevaringstid för uppgifter om revision.

Jag förordar slutligen en särskild föreskrift som ger regeringen möjlighet att förordna att vissa uppgifter" skall bevaras på ADB-medium under längre tid än vad som följer av det föregående. l-lärigenom kan statistik- och forskningsintressena tillgodoses.

Jag föreslår att bestämmelserna utformas i enlighet med det anförda och tas in i 13 5.

4.4.6 Ikraftträdande m. m.

Enligt min mening är det av värde att bestämmelserna kan träda i kraft snarast möjligt. 1 den mån den registerföring som föreskrivs i lagen skiljer sig från den som har påbörjats vid tiden för riksdagens beslut kan naturligtvis en viss omställningstid av tekniska skäl bli nödvändig. Denna tid kan vara svår att beräkna i förväg. Jag föreslår därför att regeringen bemyndigas besluta om tidpunkten för ikraftträdandet.

Slutligen vill jag påpeka att med min ståndpunkt i fråga om registrens avgränsning är någon ändring av ML inte påkallad.

Hänvisningar till PS3

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. skatteregisterlag.

2. lag om ändring i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80: 146 51

Utredningens förslag till skatteregisterlag Inledande bestämmelser

l & För statens verksamhet i fråga om beskattning skall finnas ett centralt skatteregister för hela riket samt för varje län ett fastighetstaxeringsregister och ett regionalt skatteregister (regionala register).

Registren skall föras med hjälp av automatisk databehandling.

2 & Riksskatteverketf("ärfogaröverdet centrala skatteregistret. Länssytrelse och lokal skattemyndighet förfogar över det centrala skatteregistret till den del det innehåller uppgifter hänförliga till länet respektive fögderiet. Länsstyrelse förfogar över regionalt register för länet. Utöver vad i första stycket sägs har länsstyrelse och lokal skattemyndighet tillgång till uppgifter i det centrala skatteregistret i den omfattning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

3 5 Med skatt avses i denna lag. om inte annat anges.

skatt enligt 1 få och avgift eller ränta enligt 27 ä 3 mom.. 32 5. 49 ä 4 mom.. 585 1 mom. eller 6915 1 eller 2 mom. uppbördslagen (1953z272).

sjömansskatt enligt 1 & och avgift eller ränta enligt 14 ä 2 mom. eller 36 ä 3 mom. lagen (1958z295) om sjömansskatt.

sådana arbetsgivaravgifter som uppbärs . av riksförsäkringsverket och nämnsi lagen (1959:552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.. lagen (1961:3()0) om avgift för sjöfolks pensionering, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen. lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift. lagen (1975:380) om delpen- sionsförsäkring och lagen (1976381) om barnomsorg.

särskild avgift enligt 24 5. ränta enligt 24 a, 25. 26 eller 31 &. restavgift enligt 30 &. avgiftstillägg enligt 43 å och förseningsavgift enligt 44 & lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,

mervärdeskatt enligt lä och avgift enligt 47. 64a eller 64eå lagen (1968z430) om mervärdeskatt samt

annan indirekt skatt eller avgift för vilken riksskatteverket är beskattnings- myndighct. vägtrafikskatt enligt lå vägtrafikskattelagen (1973:601) och avgift eller ränta enligt 27. 37 a eller 37 e älagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Uttrycket beskattning avser i denna lag taxering. eftertaxering. kontroll, beräkning av pcnsionsgrundande inkomst. påföring. fastställelse, efterbe- skattning och uppbörd i fråga om skatt.

4 & 1 7 och 10 åå nämnda särskilt föreskrivna uppgifter inbegriper inte särskilda upplysningar och yrkanden i fråga om sjukdom. icke skattepliktiga" inkomster och andra liknande förhållanden.

Prop. 1979/802146 52

Beteckningarna taxeringsår. beskattningsår. hemmavarande barn och hemortskommun har i denna lag samma innebörd som i kommunalskatte- lagen (19282370).

Det centrala skatteregistrets innehåll

5 & Idet centrala skatteregistret införs för varjefysisk pcrsoni riket samt för 'aer annan fysisk person som är skattskyldig uppgifter om

personnummer. namn. adress. kyrkobokförings- och mantalsskrivnings- förhållanden.

civilstånd. datum för civilståndsändring. nationalitet. tillhörighet till icke territoriell församling. tillhörighet till svenska kyr- kan.

personnummer för person med vilken samtaxering sker och. för gift person som samtaxeras med annan än maken. personnummer för maken.

personnummer för hemmavarande barn som före ingången av året före taxeringsäret inte uppnår 18 års ålder.

slag av pensionsförmån den skattskyldige är berättigad till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (pensionsförhållande).

registrering i sjömansregistret samt sådan sjukförsäkringsavgift som behövs för tillämpning av 2 & lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. — För fysisk person. som före ingången av året före taxeringsåret inte uppnår 18 års ålder. införs även uppgift om personummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För fysisk person som före ingången av året före taxeringsåret inte uppnår 15 års ålder och som inte är skattskyldig. behöver endast inft'iras uppgifter om personnummer. namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För fysisk person. som bedriver rörelse införs även tillämpliga uppgifter som enligt 69" första stycket skall införas för juridisk person.

I övrigt införs för fysisk person de ytterligare uppgifter som enligt 6891 taxeringslagen (1956:623) skall finnas om denne i inkomstlängd och förmögenhetslängd samt vidare de uppgifter som skall finnas i beslut i fråga om debitering av slutlig, kvarstående eller tillkommande skall enligt uppbördslagen (1853:272).

6 & I det centrala skatteregistret införs för juridisk person uppgifter om organisationsnummer. namn. firma. adress. hemortskommun och datum registrering eller avregistrering.

I övrigt införs för juridisk person motsvarande uppgifter som enligt 5 & sista stycket skall införas för fysisk person.

Prop. 1979/80: 146 53

7 å Ft.")r fysisk eller juridisk person får. utöver de uppgifter" som i 5 och 6 åå sägs. i det centrala skatteregistret införas

de särskilt föreskrivna uppgifter som den fysiska eller juridiska personen utan anmaning skall lämna i självdeklaration enligt ZZå taxeringslagen (1956:623). arbetsgivaruppgift enligt 5 å lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m. . registreringsanmålan enligt 19å och deklaration enligt ZZå lagen (1968:4311) om mervärdes- katt.

uppgiftcr i balansräkning. vinst- och förlusträkning och konto. som den fysiska eller juridiska personen enligt 31) å 1 mom. första stycket taxerings- lagen i avskrift skall foga vid självdeklaration.

uppgift om ändring av särskilt föreskriven uppgift i registreringsanmälan enligt 19å lagen om mervärdeskatt.

uppgift om antal anställda och deras personnummer. datum för de två senaste boksluten. resultat av beräkning av hur stort belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för skattskyldigs och hans familjs levnadskostnader.

uppgift om varulagerreserv. resultat av bruttovinstberäkning eller annan beräkning av relationstal eller liknande som skett med ledning av uppgifter i handlingar som nämns i denna paragraf samt

uppgift dels i vad mån förändring av skatt eller underlag för skatt föreslagits med anledning av revision. dels om belopp som ingår i förslaget, vad beloppen avser och hur de beräknats.

Vidare får i registret för fysisk eller juridisk person införas de uppgifter som beträffande denne skall lämnas i kontrolluppgift enligt 37 och 39 åå taxeringslagen och handling på vilken redare enligt 14å 1 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt redovisar sådan skatt.

8 å Det centrala skatteregistret får för fysisk eller juridisk person även innehålla uppgifter om

myndighets eller skattechefs beslut i fråga om beskattning, redovisning. inbetalning och återbetalning av skatt. utebliven inbetalning och redovisad skatt.

kronofogdemyndighets beslut om utmätning enligt 68 å 6 mom. uppbörds- lagen (1953:272) samt

ackord, betalningsinställclse. likvidation och konkurs. 1 det centrala skatteregistret får vidare i den omfattning som behövs för beskattningen införas uppgifter från fastighetstaxeringsregister enligt 10å och det centrala bilregistret.

9 å Utöver de uppgifter som i 5—8 åå sägs får det centrala skatteregistret även innehålla uppgifter om telefon-. postgiro- och bankgironummer. Vidare får registret innehålla uppgift om registrerads skyldighet att erlägga skatt samt de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för att föra

Prop. 1979/80:146 54

inkomstlängd och förmögenhetslängd enligt taxeringslagen (1956:623). för att regelmässigt utlämna uppgifter enligt vad därom särskilt f(iireskrivits samt för myndighets verksamhet i övrigt i fråga om beskattning. Som administrativ eller teknisk uppgift anses inte uppgift om samband med viss annan person (samhörighetsbeteckning)

De regionala registrens innehåll

10 å 1 fastighetstaxeringsregistcr införs uppgifter om fastigheterna i länet och deras ägare eller innehavare.

För varje ägare eller innehavare anges personnummer eller organisations- nummer. namn och adress.

För varje fastighet eller särskilt redovisad del därav fär anges uppgifter om förvärvsdag och lagfart samt de särskilt föreskrivna uppgifter som ägaren eller innehavaren är skyldig att lämna i allmän eller särskild fastighetsdekla- ration. dock inte sådana uppgifter för statistiskt ändamål som avser annat än fastighetstaxering.

I registret får vidare anges de administrativa och tekniska uppgifter som behövs för att föra fastighetslängd enligt taxeringslagen (1956:623) och för att utlämna uppgifter. Härutöver äger vad som sägs i 9 å andra stycket motsvarande tillämpning.

]] å I regionalt skatteregister införs de uppgifter som enligt 5 och 6 åå skall införas i det centrala skatteregistret och som är hänförliga till länet.

Utöver uppgifter som sägs i första stycket får regionalt skatteregister innehålla uppgifter som enligt 7—9 åå får finnas i det centrala skatteregistret och som är hänförliga till länet.

Gemensamma bestämmelser

12 å Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om införing av uppgifter i register enligt denna lag.

Regeringen föreskriver att i vissa fall särskilt registreringsnummer skall anges i stället för personnummer eller organisationsnummer.

13 å Sådan uppgiftidet centrala skatteregistret eller regionalt skatteregister som avser beskattning hänförlig till visst kalenderår och som inte skall finnasi inkomstlängd. förmögenhetslängd. debiteringslängd eller fastighetslängd får lagras under högst fyra år efter detta års utgång. Uppgift hänförlig till beskattningsår. som inte sammanfaller med kalenderår. får dock lagras under högst tre år efter taxeringsärets utgång.

Utan hinder av vad i första stycket sägs får uppgift avseende revision lagras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades.

Prop. 1979/80: 146

Jl 'Ji

14 & Frän register enligt denna lag får sekretessbelagda uppgifter regelmäs- sigt lämnas till annan myndighet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Bestämmelserna i 5.5 såvitt avser registrering av fysisk person som före ingången av året före taxeringsåret inte uppnår 15 års ålder träder dock i kraft först den ] januari 1980.

Prop. 1979/80:146 56

Bilaga .?

Sammanställning av remissyttrandena

] Remissyttranden över delrapporten l978:2

Yttranden har avgivits av justitiekanslern (JK). datainspektionen (Dl). riksförsäkringsverket (RFV). statistiska centralbyrån (SCB). riksrevisitms- verket (RRV). riksarkivet. bostadsstyrelsen, länsstyrelsernas organisations- nämnd (LON ) . kammarrätterna i Stockholm och Göteborg. länsstyrelserna i Södermanlands. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Skaraborgs. Örebro samt Västernorrlands län. datalagstiftningskommitten (DALK). Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR). Landstingsförbundet. l..;littbrtlkarnas riks- förbund (LRF). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska företaga- res riksförbund. Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Svenska revisorsamfundet (SRS). Sveriges advokat- samfund. Sveriges hantverks- och industriorganisation — Familjeföretagen (Sl-llO—Familjeföretagcn). SVeriges industriförbund (SI ). Sveriges redovis— ningskonsulters förbund och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR).

LRF har åberopat yttrande av lantbrukarnas skattedelegation. Sl—llO- Familjeföretagen har anslutit sig till skt'lttedelegationens yttrande. SAF och Sl har avgett gemensamt yttrande.

Riksarkivet har bifogat yttranden från landsarkivet i Lund och stadsarkivet i Stockholm. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttrande från lokala skattemyndigheten i Kungälvs fögderi.

1.1 Allmänna synpunkter

Det stora flertalet remissinstanser godtar i huvudsak utredningens förslag till skatteregisterlag. Länsstyrelserna [ Skaraborgs och Örebro län tillstyrker förslaget utan anmärkningar. Kammarrätten i Göteborg, som har begränsat sin granskning till förslagets tekniska detaljer. lämnar förslaget utan erinran. Landstingsförbandet och Svenska kyrkans församlings- (n'/1 pastoralsförbund har ingen erinran från de synpunkter förbunden företräder. TOR ansluter sig också i huvudsak till utredningsförslaget.

L("insstyrelscn [Södermanlands län anser det önskvärt att lagens ikraftträ- dande föregås av en försöksverksamhet i mera begränsad omfattning. l avvaktan på resultatet härav och ytterligare utredningsarbete som länssty- relsen anser ofrånkomligt bör lagens ikraftträdande. åtminstone i vissa delar. skjutas upp t. v. Vidare framhåller länsstyrelsen att en väl fungerande skatteförvaltning förutsätter allmänhetens tillit till och förtroende för skattesystem och tillämpande myndigheter. När det gäller de ADB-baserade registren på skatteområdet måste en ständig strävan vara att skapa bästa möjliga skydd för den personliga integriteten och företagens ekonomiska förhållanden. Länsstyrelsen utgår från att registren utformas under medver- kan av Dl. Från integritets- och säkerhetssynpunkt är det vidare värdefullt om inspektionen får i uppdrag att pröva registrens innehåll och omfattning

'Jl xl

Prop. 1979/80:146

mot bakgrund av riksdagens beslut samt fortli'tpande kontrollera använd- ningen härav.

Lii/1.Y.S'l_l-'I'('l.8'('ll [ Västernarr/andr län: Registren utgör nödvändiga hjälpme- del för gcnomförande av den av riksdagen beslutade reformen "Rationali- sering av skattcadministrationcn" och för att statens beskattningsverksam— het skall kunna utövas på avsett sått. Skatteregistrens föreslagna omfång är med hänsyn härtill väl avvägt. Sekretessreglcrna i förslaget får anses ge ett betryggande skydd mot otillbörligt intrång i personlig integritet.

LRF: Som förslaget utformats skall registrering av uppgifter för beskatt— ning ske i två register nämligen i det centrala skatteregistret och i något regionalt skatteregister. Motivet för denna dubbla registrering har inte närmare angetts av utredningen. Förutom att detta måste medföra ett inte oväsentligt merarbete och därav föranledda ("ökade kostnader föreligger risk för att innehållet i registren inte (överensstämmer. len sådan situation är det inte klarlagt vilket registcrs innehåll som skall åga företräde. Med hänsyn till det som nu anförts anser sig delegationen inte kunna tillstyrka att både centralt och regionala skatteregister inrättas.

5.4 F och SI: ] sina tidigare remissyttranden över RS—projektet har organisationerna påtalat att ADB-systembyggandet inom skatteadministra— tionen innebär risker för försämrade relationer mellan skattebetalare. uppbördsansvariga arbetsgivare och skatteförvaltning. Vi har därvid berört frågor om företagens uppgiftsplikt och frågor om integritet och säkerhet för olika skatteobjekt. Den av RSV nu föreslagna skatteregisterlagen m.m. (SRL) har inte minskat våra tidigare anförda farhågor. Förslagen och det sätt på vilket de tillkommit visar på nödvändigheten av att riksdagen inte bara beslutar om beskattningens storlek utan även i detalj beslutat om reglerna kring det formella beskattningstörfarandct. Det är givet att vi behöver ett ändamålsenligt skatteadministrativt system där skattcuppbörden. tascringcn och nödvändiga kontroller bedrivs rationellt. Men det är minst lika viktigt att det skatteadministrativa systemet återspeglar den avsedda kompetensfördel— ningen mellan olika skattemyndigheter och andra intressenter. Denna kompetensfördclning bör f. ö. komma till uttryck redan i organisationen av det administrativa utvecklingsarbetet. Så har inte skett beträffande RS— projektet och härigenom finns risk för att statsförvaltningen blir beroende av ett skattesystem som inte alla intressenter uppfattar sig som delaktiga i eller ansvariga för. En aspekt som över huvud taget inte bclystsi det remitteradebetänkandet är frågan hur kompensation skall ges till de personer som dras in i en skattekontroll. De skattskyldiga tvingas ofta avsätta en avsevärd del av sin fritid för att tillgodose skattem_vndigheternas behov av kontrolluppgifter. .lu större möjligheterna blir att skaffa fram uppgifter via olika dataregister. desto större blir riskerna för att de skattskyldiga besväras utan att de själva kan sägas ha vållat förfrågan. Den kan bero på att registren inte innehåller de aktuella uppgifterna eller t. ex. att använda definitioner inte överensstäm- mer etc. Dessvärre kan man knappast räkna med att skattemyndigheterna skall ålägga sig den självdisciplin som de i dag får lov att iaktta på grund av nödvändigheten av att begränsa sin egen arbetsinsats. Det finns uppenbara risker för att massinsatser kommer att tillgripas i ökad omfattning. Även om de skattskyldiga i det allmännas intresse bör ha ett intresse av att medverka i rätt upplagda sadana aktioner kan man inte komma ifrån att många kommer att drabbas helt orättfärdigt. Sammantattningsvis anser organisationerna att det av RSV framlagda förslaget till skatteregisterlag saknar den precision

Prop. 1979/80:146 SH

som är nödvändig av hänsyn till de konsekvenser som uppstår genom att skatteadrninistrationen datoriseras. Organisationerna avstyrker att förslaget i sitt nuvarande skick läggs till grund för lagstiftningsåtgärder.

Svenska föremgarcs riksj'örlttutd.' Förbundet har i samband med yttranden över tidigare delrapporter från RS-projektet och även i andra sammanhang uttalat sitta farhågor för en utveckling mot ökad datantässig registrering av allehanda uppgifter om enskilda. Förbundets synsätt betingas inte aven vilja att motarbeta förbättrad effektivitet i taseringsmyndighetcrnas kontrollar- bete. även om det på sina håll uppfattats på det sättet. [ stället ser Ft.")rbundet ett alltför ymnigt registrerande av medborgarna och deras förehavanden som ett inringande av den enskilde individen och ett undertryckande av hans personliga integritet. En utveckling åt detta håll bör inte få äga rum i tysthet på förslag av enstaka myndigheter. som genom tillskapandet av sådana register tror sig kunna bli effektivare i sitt arbete. Klivet in i dataåldern är. såvitt avser personregistrering. en fråga av sådatt jättelik betydelse för alla och envar. att (len bör bli föremål för minst lika mycket uppmärksamhet och debatt som exempelvis kärnkraftsfrågan. Önskcmålet att tillskapa medel för en effektiv och smidig taxeringskontroll finns det i och för sig ingen invändning mot. men de medel som tillskapas måste naturligtvis stå i rimlig proportion till de mål man vill nå. När det för en effektiv taxeringskontroll måste inrättas databanker av det slag. som skisseras i rapporten. är det hög tid att fråga sig om det inte är själva skattesystemet som bör angripas och omarbetas. Det är detta som är "roten till det onda". Med ett förenklat skattesystem följer automatiskt en mindre komplicerad kontrollapparat. När ett skattesystem för kontrollen av efterlevnaden ställer krav på inrättandet av databanker av den föreslagna typen. med snart sagt alla typer av personliga uppgifter registrerade. måste det stå klart för envar. att skattesystemet måste ses över. Vi katt inte låta ett skattesystem. infört för 50 år sedan under helt andra förhållanden än dem som råder i dag, bestämma utvecklingen på ett så viktigt område som det rapportförslagct beträder. Enligt förslaget skall registret i första hand innehålla vad som kan inhämtas ur den årliga allmänna självdeklarationen. Det kan handla om allt ifrån uppgifter om utbetalda bidrag till utomäktenskapliga barn samt dessas namn och adress till uppgifter om huruvida allmänna kommunikationsmedel eller egen bil begagnats för resor till och från arbetet. Vidare skall registreras bl. a. hur mycket pengar den skattskyldige förbrukat för sitt dagliga uppehälle under beskattnings- året. Ur fastighetsdeklarationerna skall registreras uppgifter bl. a. om den skattskyldiges villa har kakel på väggarna i badrummet samt om garagepor- ten manövreras elektriskt eller manuellt. Detta är bara ett par små exempel på all den information registret kommer att innehålla. Det finns redan i dag en mängd dataregister hos statliga och kommunala myndigheter. Det behövs inte mycket fantasi om framtiden för att inse. att steget till samkörning mellan olika sådana register inte är särskilt stort eller avlägset. Om kraven på effektivitet ges sådan prioritet som det föreliggande projektförslaget förutsätter kommer vi snart att i samma databank. vid sidan av de nyssnämnda uppgifterna om människornas ekonomiska och materiella standard. ha information lagrad om storleken på enskildas telefon-. el- och vattenråkningar samt på deras dagshcmsavgifter. omfattningen av deras läkar-. sjukhus-. tandläkar- och apoteksbesök. omfattningen av besök på arbetsförmedlingar och sociala myndigheter. uppgifter ur polis- och krono- fogderegister. m. m. Med ett enkelt tryck på en knapp kan alltså en enskild människa "kläs av" helt och hållet.

Prop. 1979/80:146 53)

Sveriges advok(”Simi/inn]: Samfundet godtar de skäl som utredningen anfört för det föreslagna centrala skatteregistret. ___, Innan samfundet närmare gär in pä förslaget vill samfundet särskilt understryka vikten av att kvalitet sätts före kvantitet vid bedömningen av vilket material som bör tillföras skatteregistret samt att ett verkligt hällbart säkerhetssystem tillskapas för att undvika obehörig ätkomst men även för att undvika att skatteregistret missbrukas av myndighet. Det skall framhällas att den l'iskala sidan genom skatteregistret — i det berättigade syftet att arbeta för likformighet och rättvisa vid taxering — tillförs ett synnerligen effektivt medel. När så sker mäste garantier tillskapas mot myndighets eller enskild tjänstemans missbruk av detta maktmedel till skada för medborgarna. Samfundet gör dessa i och för sig självklara påpekanden till stöd för en angelägen strävan att försöka förena datatekniken med det viktiga allmänna intresset av rättssäkerhetens upprätthållande.

Sveriges rcdm'isningsk(mm!/ers"_lörhmzd: Vi vill först framhålla. att vi med tillfredsställelse hälsar. att datatekniken tas i bruk för att uppnä en bättre administration med ökad effektivitet inom kontrollsystemet ledande till en totalt sett rättvisare beskattning. Användandet av datatekniken ger emeller- tid sä gott som obegränsade möjligheter till en i vidare bemärkelse fullständig kartläggning av den enskilde skattskyldige. Stora krav maste därför ställas på att skydda individens integritet i avseende mot obehörigt utnyttjande av registren. Vi instämmer därför tillfullo med vad utredningen skriver på sidan 7: "Framväxten av dessa tekniska möjligheter gör det emellertid nu nödvändigare än någonsin att. som nyss antyddcs. besluten om förutsätt- ningarna för skattekontrollen fattas av samma politiska organ. som bestämmer om skattesystemet. dvs. av riksdagen". Klara regler mäste därför lagstiftas om obehörig samkörning mellan olika register. — — — Slutligen vill vi starkt understryka betydelsen av en vaksam uppföljning av detta stora projekt i avseende pä hur det nyttjats. Viktigt är att ev. erforderliga korrigeringar snabbt vidtages i beslutade författningstexter.

1.2 Författningsrcgleringen

Åtskilliga remissinstanser uttrycker sin tillfredsställelse med att skattere— gistren fö r fa t t n i n g s r e gl e r a s . F'rän nägra häll anförs emellertid att önskemål om ni e r p r e e is e rad r e g l e r i n g. lnvändningar framställs särskilt mot R S V : s b e fo g e n h e te r i fråga om registrens inne— häll,

JK: Säväl omfattningen av som innehållet i de data som kan registreras i det centrala skatteregistret. fastighctstaxeringsregistret och de regionala skatteregistren kräver enligt min mening lagform. Jag noterar därför med tillfredsställelse att utredningen föreslagit att förl'attningsregleringen ges i lag.

Även SCB tillstyrker att registerföringen redovisas och avgränsas i författning.

Kammarrätten i Stockholm: Kammarrätten tillstyrker att bestämmelser om de föreslagna skatteregistren ges i lag. Den föreslagna ordningen med dels en lag innehållande de viktigaste bestämmelserna och dels en förordning avsedd för från principiell synpunkt mindre betydelsefulla föreskrifter inger vissa betänkligheter frän rent praktisk synpunkt. Systemet med dubbla

Prop. 1979/80: l46 oll

författningar av olika dignitet ar förvisso icke nagon nyhet. Det s_vnes emellertid ha blivit allt vanligare under senare är. Kammarrätten kan i sammanhanget inte underlåta att påpeka de komplikationer som uppkom— mer vid tillämpningen när skilda förlåttningstexter måste sida vid sida granskas och analyseras. Kammarrätten finner. att de praktiska fördelarna av att sammanföra alla ifragtnfarande bestämmelser i en enda lag klart överväger de fördelar som av principiella skäl möjligen kan åberopas för en uppdelning på flera olika författningar. (')m likväl den sistnämnda ordningen anses böra befästas. ifrågasätter kammarrätten dock om inte atskilliga av de bestämmelser som nu återfinns i förordningen med fördel skulle kunna inarbetas i lagen.

DALK: Den föreslagna regleringen av registren överensstämmer princi- piellt sett med de riktlinjer DALK förordat i 4 kap.. (1 kap. och 7 kap. i delbetänkandet (SOL? 1978154) Personregister—Datorer—lntegritet när det gäller mer omfattande personregister. vilka inrättas som ett led i myndighe- ternas administrativa verksamhet inom den offentliga sektorn. Enligt nämnda riktlinjer bör sådana register beslutas av riksdagen eller regeringen. ] samband med beslutet bör också så långt möjligt meddelas uttömmande föreskrifter — företrädesvis i fi'irfattning i fråga om registerändamäl. registeransvar och registerinnchäll liksom i övrigt rörande am-änt'lningen av registret. t. ex. beträffande rutinmässigt utlämnande av uppgifter till annan myndighet. Önskemål om mera betydande ändringar när det gäller framför allt registcrändamålet och registerinnehållet. som därefter uppkommer. bör prövas av riksdagen eller regeringen i samma ordning. Från denna utgångspunkt är det alltså tillfredsställande att de nu aktuella registren författningsregleras.

Sveriges udi!()kutmmfimd: Samfundet tillstyrker att bestämmelserna om registerföring ges i lag och så längt det är möjligt samlas i en och samma författning. Samfundet föreslår att bestämmelserna om folkbokföringsregis- ter införs i skatteregisterlagen när de i delrapporten angivna hindren inte längre föreligger.

[)I: I jämförelse med föreskrift meddelad av DI enligt 5 &? datalagen (1973:289) om ändamål och om de personuppgifter som får ingå i register innebär lagförslaget en vidare ram än som normalt godtas i DI:s beslut. något som i och för sig torde vara ofrånkomligt i lagtext. Det kan i detta sammanhang förtjäna att nämnas att några länsstyrelser framfört farhågor att begreppen "beskattning" och "skatteområdet" skall efter hand komma att ges en sa vid tolkning vid uppbyggnad av det centrala skatteregistret att statsmakternas intentioner angående avgränsning av registerinnchället m.m.. som de beskrivits i besluten om centralt/regirmalt fördelat ADB- system. inte skall komma till uttryck. Sammanfattningsvis finner Dl att författningsförslaget i stort fyller det syfte som eftersträvats och bör kunna godtagas. även om konsekvenserna i fråga om kompetensfördelning mellan DI och RSV och möjligheterna att nå samma grad av kontroll som i andra. ej författningsreglerade register inte är helt klar. Detta problem kan dock i princip lösas genom att regleringen utvidgas till att omfatta även de regelbundna samkörningar som bör få äga rum.

Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar utredningens uppfatt- ning att det med hänsyn till storleken och centraliseringen inom AFB- systemet är angeläget att registerföringen klart l'CLlUHmis ocn axgränsas i författning. Det av utredningen lämnade författningsförslaget kan emellertid enligt länsstyrelsens mening inte anses helt uppfylla en sådan målsättning.

Prop. 1979/80:146 ol

Den vida yttre ramen med registreringsrätten knuten till alla de uppgifter som finns i deklarationerna och vissa andra handlingar. med ett stort antal "fakultativa" samt därutöver "administrativa och tekniska" uppgifter kan komma att inge allmz'inhetcn en viss osäkerhet om registreringens omfatt- ning. Oron för integritetsintrång förstärks av att det centrala skatteregistret i motsats till nuvarande skatteregister inte bara omfattar skattskyldiga utan hela rikets befolkning. Av grundläggande betydelse för skattemyndigheter- nas arbete är förtroende från allmänhetens sida. Detta förtroende är i hög grad knutet till allmänhetens möjligheter till insyn och kontroll gentemot dem som har tillgång till ADB-teknikens resurser. Betydande svårigheter torde emellertid uppstå för allmänheten att på basis av författningslörslaget skapa sig en bestämd uppfattning om vilka uppgifter som i det enskilda fallet registrerats i det centrala skatteregistret. Avsikten med det centrala skatteregistret som ett internt arbetsregistcr var att begränsa registreringens omfattning. Någon större återhållsamhet härvidlag avspeglar inte författ— ningsförslaget som i hög grad präglas av att låta registreringen omfatta nära nog alla de uppgifter på beskattnings- och folkbokföringsområdet som det är ADB-tekniskt möjligt att bearbeta på riksskattcverkcts centraldator. I utredningen har inte heller närmare redovisats i vilken utsträckning kraven på registerinnehåll kommer från de huvudsakliga användarna. länsstyrelser- na och de lokala skattemyndigheterna. Förslaget medför att det centrala skatteregistret får en omfattning på personalregistreringens område som är större än något annat direktminneslagrat ADB-register i Sverige och troligen i världen.

Länsstyrelsen [Göteborgs och Bohus liiri: Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att registerföringen inom AFB-systemet bör klart redovisas och avgränsas i författning men finner att författningsförslaget inte motsvarar det uppställda målet. Det har sålunda inte klart redovisats vilka uppgifter som skall finnas i registren och någon avgränsning har inte skett eftersom landets hela befolkning — således även icke skattskyldiga # skall ingå i registret.

SAFoch SI: Mot själva grundprincipen. att i lag reglera registerföringen inom ADB-systemet för folkbokföring och beskattning (AF-B) finns inget att erinra. En sådan reglering är nödvändig. Den föreslagna lagen innebär emellertid inte någon tillräcklig reglering av innehållet i eller användningen av ADB-registren inom den centrala eller regionala skatteadministratio— nen.

SRS: SRS vilI inledningsvis uttrycka sin tillfredsställelse över att register- föringen regleras i författningsform. Enligt samfundets mening har förslaget emellertid inte tillräckligt beaktat de ska-'tttskyldigas krav på rättssäkerhet och integritet på vissa punkter. Detta gäller främst dels de uppgifter som får registreras och dels möjligheterna för andra än myndigheter att använda registren.

DI: Genom bestämmelsen i 2 & tredje stycket och 12 & förslaget till skatteregisterlag jämförda med 2 s* och 3 & förslag till skattercgisterförord— ning ges RSV ensamt befogenhet att avgöra dels vilka personuppgifter som får ingå i registren dels om riksåtkomst. Denna konstruktion. som ger den registeransvariga myndigheten avsevärt större spelrum än vad som tidigare förekommit i registerlagar. se t. ex. lag (l963:197) om allmänt kriminalre- gister och. i viss mån. även lag (196594) om polisregister. får till följd att föreskrifter enligt 5—7 åå datalagen inte blir tillämpliga i vad avser de personuppgifter som får ingå i registren.

Av förslaget framgår inte entydigt hur de föreslagna författningarna

l'rop. 1979/80:146 (» l-J

kommer att verka i förhållande till anmälningspliktcn enligt 2 s datalagen och l å andra stycket datakungörelsen (1973129l). Det synes dock vara rimligt att — om förslaget godtas i denna del — RSV åläggs i första hand att samråda med D! före beslut eller i vart fall underrätta Dl om vilka beslut RSV fattat avseende såväl riksåtkomst som vilka personuppgifter som skall ingå i registren. DI har behov av sådan information för såväl sin tillsyns— som informationsverksamhct.

Som nämnts i rapporten ger bestämmelsen i 2 kap. 3 &. andra stycket tryckfrihetsförordningen (TF) Dl möjlighet att oaktat den föreslagna författningsregleringen. genom föreskrift enligt 6 s första stycket punkt 6 datalagen begränsa tillgången till ADB-lagrade personuppgifter hos myn- digheten. Dl har genom en förfrågan till ett antal myndigheter. bl. a. RSV och samtliga länsstyrelser inhämtat myndigheternas bedömning i frågan om möjligheten att ge någon föreskrift sålunda begränsa utlämnande av information enligt TF. Resultatet av enkäten visar att sådan föreskrift i vart fall vad avser planerad arwändning av RS-systemet endast torde kunna tillämpas i begränsad omfattning. Dl kommer senare i år att ta ställning till denna fråga.

L(t'nsslyrelsen i [lila/mölms län: Utredningen synes inte själv vara klar över vilka uppgifter som behöver registreras. Detta framgår av lagstiftningstekni- ken där man anknyter till de särskilt föreskrivna uppgifter som utan anmaning skall lämnas i självdeklaration. [ rapporten konstateras att antalet sådana uppgifter är mycket stort eftersom alla av RSV fastställda deklara— tionsbilagor ingår i begreppet självdeklaration. Det sägs vidare att efter hand får utrönas i vilken utsträckning behov finns att registrera sådana uppgifter. Det kan ifrågasättas om en sådan lagstiftningsteknik med en vidsträckt yttre ram är lämplig i ett läge då farhågorna inför och motståndet mot omfattande centrala register har vuxit sig starka. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte regeringen i varje särskilt fall — efter Dlzs hörande — skall avgöra vilka uppgifter utöver de obligatoriska som får införas i det centrala skatteregi- stret. Om den av utredningen förordade lösningen med vida ramar för vad registret får innehålla likväl antages. anser länsstyrelsen att följande måste beaktas. De uppgifter som kan tillföras registret indelas i obligatoriska och icke obligatoriska. De olika länen uppvisar variationer ifråga om storlek. näringslivsstruktur m. m. och har därför olika önskemål om vilka av de icke obligatoriska som det är angeläget att införa i ADB-registret. Det är också länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna som har erfarenheterna av det praktiska beskattningsarbctet och som därför bäst kan bedöma det egna länets behov. Med hänsyn härtill bör därför inom respektive län beslutas huruvida viss typ av icke obligatorisk uppgift skall införas i det regionala registret eller ej.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen finner det ur integritets— och rättssäkerhctssynpunkt betänkligt. att den myndighet som är driftsansvarig. registeransvarig och som har rätt att utfärda anvisningar inom skatteområdet tillika skall avgöra vilka uppgifter som skall införas i skatteregistret. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte denna uppgift i stället bör åvila Dl.

SA Foch SI: Lagförslaget synes innebära att RSV ges en ställningsfullmakt att för ett antal ospecificerade skatteadministrativa ändamål registrera nära nog vilka uppgifter som helst. En sådan fullmakt står i uppenbar strid med grundprinciperna bakom gällande datalag enligt vilken det skall finnas en klar ändamålsbeskrivning av varje registeranvändning. Användningen av

Prop. 1979/80:146 63

ADB och annan informationsbehandlingsteknik har skapat intensiva debat- ter rörande integritet. sårbarhet. sekretess och säkerhet. uppgiftslämnande m. m. Debatten har visat att det saknas en mera medveten och av samhället godtagen filosofi för användningen av ADB—teknik i offentlig förvaltning. I en sådan situation är det närmast anmärkningsvärt att en myndighet för fram ett lagförslag som i väsentliga avseenden gär emot lagstiftarens tidigare klart uttalade intentioner och som i vissa stycken förefaller avsett att ersätta gällande datalagstiftning. Enlith ådatalagen skall DI:s yttrande inhämtas innan regering eller riksdag beslutar om inrättande av personregister. Förslaget borde enligt vär mening ha prövats av Dl redan innan det förts ut på allmän remiss. Endast därigenom fär remissinstanserna erforderlig ledning av och möjlighet att även yttra sigöver Dlzs ställningstagande. Vi utgår ifrån att ett omarbetat förslag blir föremål för remissbehandling i angiven ordning. Vi förutsätter vidare att frägan underställs lagrädet. l förslaget till Skatteregisterlag har RSV givit sig själv rätten att centralt förfoga över alla skatteregister. Enligt organisationernas mening har RSV vad gäller uppbygg- nad. underhåll och drift av de skatteadministrativa ADB-systemen huvud- sakligen en ställning av servieebyråfunktion. Att såsom föreslagits tilldela RSV ett överordnat registeransvar för alla skatteregister är en fråga som måste bli föremål för riksdagens noggranna och allsidiga överväganden. En huvudfråga blir därvid om det är ändami'tlsenligt från administrativa utgångspunkter och lämpligt av integritetshänsyn att arbeta med ett register omfattande hela skatte- och avgiftsomrädet i stället för flera delregister vart och ett omfattande en avgränsad del av området. Enligt vår uppfattning kan man inte utan vidare på sätt som skett i (len föreslagna 7 & SRL överläta frågorna vilka uppgifter som skall införas i registret till myndighet utan det bör i detalj — efter en noggrann genomgång och redovisning av tänkbara fördelar — redovisas för riksdagen. Det är nödvändigt att. riksdagen i varje särskilt fall fär ta hänsyn till om kontrollfördelarna står i rimlig proportion till riskerna med avseende pä den personliga integriteten. Utgångspunkten bör därvid vara att de sekretesskyddade uppgifterna i självdeklarationen och liknande endast i yttersta undantagsfall skall tas in i register av denna art. Garantier måste också till för att missbruk skall kunna undvikas och att ev. missbrukare skall kunna påträffas.

RFVtar upp frågan om avgränsningen av det centrala skatteregistret: RFV är för närvarande debiterings- och uppbördsmyndighet i fråga om arbetsgi— varavgifterna. Om det av RFV 1978—0542 för regeringen framlagda decentraliseringsförslaget genomförs. kommer emellertid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter att inom några år övertas av länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna med RSV som tillsynsmyndighct. De datamaskinella rutiner som erfordras för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgiftcr ombesörjs redan av RSV och länsstyrelserna.

RFV förutsätter att register för debitering och upphörd av arbetsgivarav- giftcr tills vidare kommer att ligga utanför det centrala skatteregistret. RS-projektet har nämligen — enligt vad verket har sig bekant — av flera anledningar ännu inte kunnat prioritera utvecklingen av ett ADB-system för debitering och upphörd av arbetsgivaravgifter för drift i RSV:s och länsstyrelsernas nya datasystem. Projektresurserna har i första hand fått sättas in på utvecklingen av ADB-systemet för taxering och debitering av direkt skatt. Den närmare utformningen av avgifts" 'stemet kan vidare inte ske innan regering och riksdag tagit ställning till de av pensionskmnmitten i betänkandet "Pensionsfrågor m. m." (SOU l977:46) framlagda förslagen

Prop. 1979/80: l—lb ("14

om enhetligare och enklare regler för beräkning av soeiaiförsäkringsavgifter. Utformningen av ADB-systemet blir ocksä beroende av när den tidigare decentraliseringen blir genomförd och av hur avgiftsfrinktionerna därvid kommer att fördelas mellan RSV. länsstyrelserna och de lokala skattemyn— digheterna.

Med anledning av vad nu sagts utgar verket frän att de listor och kortregister över avgiftspliktiga arbetsgivare. som för närvarande framställs i satnband med förtryckningen av arbetsgivaruppgiftsblanketter och som Ålänar som arbetsregister för de lokala skattemyndigheterna_ tills vidare får finnas kvar. lnnan nämnda myndigheter får terminalåtkomst till ett datamaskinellt skatteregister. som även omfattar arbetsgivaravgifterna. behövs ifrågavarande listor och kortregister för granskningen av arbetsgi- varuppgiftcrna.

1.3 Säkerhet, sekretess och utlämnande

Länsstyrelsen i Södermanlands län och SRS betonar vikten av åtgärder för att hindra missbruk och obehöriga uttag.

SAF och SI." Det framgår inte av de fi'lrcslagna bestämmelserna om det finns någon som helst möjlighet att få fram vilka som utnyttjat de .hemliga uppgifterna i registret. Erfarenheten på andra områden visar att trots straffansvar etc. man inte kunnat bemästra dessa problem. På förevarande område är integritetsproblemen betydligt känsligare än på många andra och riskerna därför större att tnissbruk kommer att ske. Det är t. ex. fullt möjligt att den som har tillgång till registret beträffande någon där uppförd person titan svårighet kan ta fram uppgifter om samboende personer och den skattskyldiges släktingars inkomstförhållanden och familjeförhållanden. Det finns också risk för att uppgifter från företag exempelvis som varulagerre- serv. bruttovinstberäkning och annat skttlle kunna användas i obehörigt syfte och utlämnas till konkurrenter. Det är därför enligt vår uppfattning nödvändigt att ett cv. utlämnande av dylika hemliga uppgifter kan härledas. vilket gör det nödvändigt att på något sätt kunna kontrollera vem som utnyttjat registret liksom man i dag kan kontrollera vem som haft behörig tillgång till en hemlig självdeklaration.

Svenska företagarcs riks/örlmnrt': Projektgruppen har en nästan naiv övertro på vad införandet av olika författningsbestämmelser kan göra för att hindra sekretessbrott samt obehörigt förfogande över registerinnehållet. Det ligger i sakens natur att en mycket stor mängd tjänstemän och myndigheter kommer att ha s. k. ätkomsträtt till registerinnehållet. Hur skall man kunna hindra. att nyfikenheten hos dessa beträffande bekantas och s. k. kändisars privata förhållanden inte förleder dem att då och då nyttja sin åtkomsträtt på ett obeht'ärigt sätt. Det mesta av det registrerade informationsmaterialet skall dessutom finnas samlat i såväl centrala som regionala register. dvs. på två skilda ställen. Projektgruppen tror att diverse mer eller mindre osanktione- rade lagbestämmelser är tillräckligt avhållande. Själva existensen av ett samlat informationsrmtterial av denna typ om enskilda människors förhål- landen i en mängd hänseenden måste utgöra en oemotståndlig lockelse även på personer som eljest inte är särskilt nyfikna av sig. Därför måste den praktiska åtkomsten av det registrerade materialet ("unt.ijliggöras för alla utom ett extremt starkt begränsat fåtal.

Tanken på faran för obehörig åtkomst kommer säkerligen att medföra. att folk i gemen blir betydligt mer försiktiga och knapphändiga vid uppgiftsläm-

Prop. 1979/80: l46 (15

nande till myndigheter i avsikt att därmed fi.")rsöka minimera dessas information. Det katt också med fog befaras. att inrättande av samlade databanker av detta slag skulle leda till en växande misstänksamhet och ökande känsla av vanmakt gentemot myndighetsutövning. Rädslan hos den enskilde för att lämnade uppgifter kan komma att i framtiden användas emot honom får inte underskattas.

Enligt Förbundets mening måste inft'fnandet av databanker av detta slag föregås av betydligt mer undersökningar och utredningsarbete än som föregått den nu framlagda rapporten. Ft'irbundet kan därför inte tillstyrka lagstiftning på grundval av det nu föreliggande materialet. En synnerligen angelägen fråga att få besvarad är vilka erfarenheter man har i andra länder av de här frågorna. Eller skall kanske Sverige vara ett föregångsland även i ett sådant här diskutabelt hänseende? Ett förhastat beslut i denna fråga kan få skadeverkningar. som visar sig omöjliga att avhjälpa.

DALK: Det kan enligt DALKzs mening sättas i fråga huruvida den föreslagna lagtekniska konstruktionen när det gäller riksåtkomst stämmer väl överens med reglerna om bemyndigande i 8 kap. regeringsformen. Bortsett från hur det ft'irhållcr sig med detta är enligt DAl_K:s mening möjligheterna till riksåtkt'unst av sådan betydelse från integritetsskyddssyn- - punkt att skatteregisterlagen bör innehålla någon form av riktlinjer för rätten till riksåtkomst, vilken enligt DALKzs mening är att betrakta som ett undantag från huvudregeln att länsstyrelse och lokal skattemyndighet förfogaröver det centrala registret endast till den del det innehåller uppgifter hänförliga till länet respektive R.")gderiet. Om möjligt bör dessutom ?. & skatteregisterförordningen innehålla en närmare precisering av dessa riktlinjer och RSV äga rätt att inom de sålunda uppdragna ramarna bestämma tillgången till det centrala skatteregistret. Uttalandet i special— motiveringen (s. 37). att RSV:s föreskrifter om riksåtkomst inte bör vara mera vidsträckta än som klart motiveras av praktiska hänsyn ges således enligt DALK1s mening inte tillräcklig ledning.Med hänsyn till 7 ädatalagen (19732289) synes också Dlzs möjligheter till föreskrifter sakna betydelse i det nu berörda sammanhanget.

l anslutning till frågan om riksåtkomst vill DALK betona vikten av det utredningsarbete. som enligt sida 9 i den remitterade rapporten nu pågår om säkerhetssystem och därmed sammanhängande behörighetsregler. Kommit- te'n utgår från att beslut om riksåtkomst inte fattas innan säkerhetsfrågorna lösts på ett godtagbart sätt.

Länsstyrelsen i Malmöhus län: Lagförslagets 2 5 3 st stadgar att länssty— relse och lokal skattemyndighet — utöver vad som framgår av första stycket nämnda paragraf— skall ha tillgång till uppgifter i det centrala skatteregistret i den omfattning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Enligt vad utredningen uttalar bör riksåtkomst öppnas beträf- fande de uppgifter som skall finnas å skattskyldigs debetsedel på preliminär skatt. Ett av de skäl som anförts för ett centralt register har varit den utökade möjlighet till identifiering av inbetalningar som direkt av inbetalningshand- lingen inte kan hänföras till viss skattskyldig. Länsstyrelsen instämmer i utredningens ståndpunkt att föreskrifterna om riksåtkomst inte får vara mera vidsträckta än som klart motiveras av praktiska skäl men finner det synnerligen angeläget understryka vikten av att länsstyrelsen får riksåtkomst till uppgifter för ovan nämnt identifieringsarbete. Länsstyrelsen anser således att riksåtkomst i detta avseende måste finnas och att tillgång till uppgifterna på debetsedeln är ett minimum.

Prop. 1979/80: 146 oo

Åtskilliga remissinstanser har uttalat sig i frågan om utlämnande av tippgift till annan myndighet.

DI: ] 7 så förslag till skatteregisterft'irordning fastställs till vilka myndig- heter uppgifter regelmässigt fär lämnas från skatteregistret för angivna ändamål. Vilka uppgifter som är eller anses vara erfi.)rderliga för att nå ändamålen har ej angetts. Dl har emellertid att i dessa fall meddela erforderliga föreskrifter vid prövning av register som skall inrättas på grundval av uppgifter som inhämtas från skatteregistret. För sadana register. för vilka tillstånd redan meddelats. har 01 även — när detta är erforderligt möjlighet att meddela kompletterande föreskrifter. Om det är fråga om ett register som skall användas för kommersiella syften t. ex. direktreklam eller annan form av nutrknadsföring kan D! t. ex. meddela föreskrift om att de registrerade skall på lämpligt sätt lllft'H'nlL'l'ilS om att uppgifter hämtats från skatteregistret. På detta sätt färde registrerade kunskap om hur uppgifterom dem används vilket är mycket viktigt från integritetssynpunkt.

Bl. a. får de registrerade härigenom f("irbättrade möjligheter att vånda sig till den som för registret och begära utdrag enligt 10 & datalagen . Dessa utdrag kati också medföra att eventuella felaktiga uppgifter i registret kan rättas till på ett från integritetssynpunkt tillfredsställande sätt.

RFV: l förslag till skatteregisterförordning har i 7 & angivits vilka uppgifter från registren som får utlämnas till andra myndigheter för olika ändamål. Bland dessa ingår inte beslut om avgiftsunderlag och arbetsgivar- avgifter. Så länge RFV svarar för debitering och upphörd av arbetsgivarav- gifter är detta inte heller nödvändigt. Det bör dock observeras att arbetarskyddsstyrclsen fraindeles kan komma att behöva vissa uppgifter ur arbetsgivaruppgifterna för arbetsskadestatistiken. som fr. o. rn. l079 över- förs till denna myndighet.

[ samma paragraf anges vidare vilka myndigheter. som regelmässigt får uppgifter från register enligt skatteregisterlagen. och för vilket eller vilka ändamål uppgifterna lämnas. l paragrafen anges bl. a. att RFV får uppgifter för beslut i fråga om bostadsbidrag. bevakning för krav på återbetalning avseende utgivna bidragsft'jrskott och beslut på grundval av pensionsgrun- dande inkomst.

Det är i och för sig korrekt att uppgifterna i ADBvrutin lämnas till RFV men de lämnas sedan vidare till försäkringskassan. som fattar ovannämnda beslut och gör bevakningar. Verket föreslår därför att spalten för myndighet kompletteras för verkets del med "riksförsäkringsverket/försz'ikringskas- san".

SCB." l 7 ä i förslaget till skatteregisterförordning föreslås att olika myndigheter för vissa angivna ändamål regelmässigt skall erhålla sekretess- belagda uppgifter från register som omfattas av skatteregisterlagen. För SCB:s del anges att ändamålet är den årliga inkomst- och förmögenhetssta- tistiken. Denna begränsning synes icke påkallad med hänsyn till författning- ens syfte och överensstämmer inte med den nuvarande användningen av uppgifterna i fråga. Exempelvis används uppgifterna även för fastighetstax- eringsstatistiken och kommer även framdeles att behövas härför. Även om det vore möjligt att restlöst räkna upp de ändamål för vilka SCB idag behöver uppgifter (för etablerade statistikprodukter) skulle en sådan uppräkning snabbt bli föråldrad. med ändringsbehtw till följd. Data ur AFB-systemet kan på ett rationellt. enkelt och från integritetssynpunkt tillfredsstz'illande sätt utnyttjas som underlag för statistikproduktion. SCB har av det skälet redan påbörjat ett utvecklingsarbete som i ett första steg syftar till att

Prop. [979/80: 146 07

använda den första generationen dataregistrerade kontrolluppgifter under l979 som underlag för olika försök att åstadkomma iiy eller förbättrad statistik. Så snart beslut fattats om den s. k. uppbördsdeklarationens utformning avser SCB att på motsvarande sätt också söka utnyttja denna (från 1980). Detta innebär att det idag inte är möjligt att räkna upp de enskilda statistikprodukter som katt komtna att behöva underlag från skatteregistret. Detta är inte heller nödvändigt från integritetssynpunkt så länge restriktionen i författningen för användningen klart utsäger att uppgifterna endast får användas för statistik. Mot denna bakgrund synes en ordning som skapar ständiga behov av författningsändringar eller/och särskilda beslut från fall till fall för den statistiska användningen onödig och olämplig. SCB vill därför föreslå att ändamålet för SCB i berört avseende utformas så att det generellt täcker statistiska ändamål. Därmed skulle avses att de utlämnade uppgifterna enbart skall utnyttjas som underlag för statistikproduktion främst inom inkomst-. lönesumme-. sysselsättnings-. lantbruks- och fastighetstaxeringsstatistikens område. SCB har även behov av att utnyttja uppgifter från register som enligt förslaget blir omfattade av skatteregisterlagen för uppdatering av SCB:s centrala företagsregister och lantbrukets företagsregister. Verket föreslår därför att ändamålet för regelmässigt utlämnande av uppgifter till SCB med hänsyn även till vad ovan sagts formuleras sålunda: "Statistiska ändamål samt uppdatering av SCB:s företagsregister". För att förfarandet vid regelmässiga utlämnanden av uppgifter från register enligt skatteregisterlagen till SCB skall ske på ett för båda myndigheter ändamålsenligt sätt, borde enligt SCB:s uppfattning förfarandet regleras genom föreskrifter om verkställighet. utfärdade av RSV efter samråd med SCB. Utöver de uppgifter sorti enligt förslaget kommer att finnas i register som omfattas av skatteregisterlagen erhåller SCB enligt gällande bestämmelser uppgifter rörande bl. a. fastighetspriser och under- lagssumma för mervärdeskatt. Förslaget innebär inte någon förändring i dessa avseenden. SCB utgår således ifrån att sådana uppgifter kommer att delges SCB i samma omfattning som hittills.

RRV: Enligt lll & RRV:s instruktion äger verket att få varje handling utlämnad och få de upplysningar och uppgifter som verket behöver för sin granskning. Den speciella reglering i den föreslagna skatteregisterförord- ningen som krävs för att tillgodose RRV:s behov av uppgifter för arbetet med prognoser för statens skatteinkomster uppfattar RRV inte som en inskränk- ning av verkets nuvarande rätt att få tillgång till uppgifter för den förvaltningsrevisionella verksamheten. Vad beträffar de uppgifter som behövs för att RRV skall kunna genomföra sin taxeringsstatistiska undersök- ning och fullgöra sina instruktionsenliga åligganden avseende prognoser över statens skatteinkomster är det väsentligt att verket får tillgång till de uppgifter som hittills har erhållits. RRV förutsätter således att de uppgifter verket tidigare erhållit från statistiska centralbyråns taxeringsband fortsätt- ningsvis kommer att erhållas från det centrala skatteregistret. Det är en fördel att direkt från det centrala skatteregistret erhålla så många uppgifter som möjligt av dem som erfordras. På så sätt avlastas de lokala skattemyn- digheterna i sitt arbete i och med att antalet insamlade uppgifter minskar. RRV kommer snarast att tillsammans med RSV diskutera och precisera sina variabelkrav och förutsätter att den slutliga överenskommelsen mellan myndigheterna framgår i ett särskilt dokument.

Bostadsstyrelsen: Ur de intressen som bostadsmyndighetema — härmed avses bostadsstyrelsen. Iänsbostadsnämnderna och kommunernas förmed-

Prop. 1979/80:146 os

lingsorgan för handläggning av bostadsbidrag —- har att företräda. tillstyrks förslaget i 7 s* skatteregisterf'örordningen att uppgifter från register enligt denna lag regelmässigt lämnas till de kt'nnmunala förmedlingstn'ganen för bostadsbidrag. för att finnas att tillgå i samband med prövning och beslut i fråga om bostadsbidrag.

lx'tmmnimi/len i Stock/mhn påpekar att uttrycket "sekretessbelagda uppgifter" i lagförslagets 14 .t inte är lämpligt vid reglering av uppgiftsut- lämnande till myndighet. eftersom nuvarande sekretesslag inte avser dessa fall.

DALK. F.nligt 145 förslaget till skatteregisterlag får från register enligt lagen sekretessbelagda uppgifter regelmässigt lämnas till annan myndighet enligt föreskrifter sotn meddelas av regeringen. Dessa föreskrifter finns i 7 så f("n'slaget till skatteregisterförordning. Denna paragraf synes inte innebära någon begränsning av utlämnandet till sekretessbelagda uppgifter. Paragra- fen innebär vidare att uppgifter som ursprungligen samlats in för ett ändamål. nämligen beskattningsverksamhet. används också för andra syften. vilket enligt DALK1s mening i princip fåranses innebära risk för otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet. Såsom DALK utvecklat närmare i kommitténs förut nämnda betänkande (kapitel (1 och 7) bör detta i fråga om myndigheters register inte accepteras annat än efter särskild prt'ivning från riksdagens eller regeringens sida. varvid allmänintresset får vägas mot riskerna för otillbörligt integritetsintrång. Vad som sagts nu torde i särskild grad gälla planerat utlämnande till centrala stLidiestödsnämnden. kommu- nalt förmedlingsorgan för bostadsbidrag och riksförsäkringsverket för beslut ifråga om bostadsbidrag. Någon motivering till det föreslagna utlämnandet finns inte i den remitterade rapporten och DALK kan därför inte för egen del bedöma behovet av utlämnande. Kommittén kan dock inte acceptera att 7 & skatteregisterförordningen i föreslagen lydelse godtas titan att motiven för det utlämnande av uppgifter som där sägs ingående prövas. Kommittén utgår från att utlämnande därvid inte tillåts ske i andra fall än då behovet av utlämnande klart bedöms väga över risken för otillbörligt integritetsintrång. [ den mån det planerade utlämnandet av uppgifter är avsett att ligga till grund för kontroll:"ttgärder hos den mottagande myndigheten bör enligt DALKzs mening uppgifternas tjänlighct för kontrolländamål också prövas närmare. Dessutom bör de registrerade informeras om sådan användning av uppgif- terna i skatteregistren som - efter den av DALK förordade särskilda prövningen — tillåts ske för annat ändamål än för statens verksamhet i fråga om beskattning.

DALK vill tillägga att motsvarande synsätt som angetts nyss även gäller inhämtande av uppgifter till skatteregister från annat register. t. ex. från det centrala bilregistret enligt 8 & förslaget till skatteregisterlag.

DALK vill här även erinra om vad kommitten i annat sammanhang anfört om vikten av att behovsprövade förmåner. såsom bostadsbidrag. utformas på sådant sätt att kontroller av nyss berört slag inte behövs.

Slutligen vill DALK peka påatt 7 5 förslaget till skatteregisterförordning. med hänsyn till riksdagens beslut om det s. k. SPAR. synes böra komplet- teras med föreskrift om att uppgifter som behövs för SPAR får lämnas till DAFA. Dessutom vill DALK tillägga att det bör framgå av paragrafen att närmare föreskrifter om tidpunkten för sådant utlämnande av uppgifter. som tillåts ske enligt paragrafen. om omfattningen av utlämnandet samt om sättet för dess fullgörande får meddelas av RSV efter samråd med övriga berörda centrala myndigheter m. fl. DALK vill också på nytt erinra om att sådana

Prop. 1979/80: l46 ht)

fi.")reskrifter. liksom den närmare utformningen av skatteregistren i övrigt. enligt 1 & datakungörelsen skall anmälasav RSV till Dl och därmed göras till föremål för inspektionens prövning.

SAF och S]: Genom förslaget till skatteregisterft'tmrdning föreskrivs att skattemyndigheterna centralt eller regionalt regelmässigt skall kunna samkt'jra sitta register tried andra myndigheters register. bl. a. mot det på senare tid sa omdiskuterade bostadsregistret. Skatte- och bidragsfusk skall . självfallet kunna motarbetas. men samkörningstekniken med ADB skapar en helt ny rättssituation för den enskilde medborgaren. när uppgifter avlämnade för skilda ändamål och till olika normsystem med olika ursprung kan ställas mot 'arandra. Organisationerna får på denna pttnkt hänvisa till vad datalagstiftningskontmittén (DALK) anfört om användning av person- information för annat ändamål än den ursprungligen var avsedd för.

I RSV:s förslag antyds en möjlighet att genom s. k. s("iknycklar eller andra urvalsbegrepp få fram vissa personer och t. ex. deras avdragsyrkanden eller något annat som de har gemensamt. Det bedöms vidare som rationellt för den framtida myndighetskontrollen av enskilda att "genom objekt få fram subjekt". Förslaget berör — utan att därför behandla dcm — de synonytna problem som är förenade med det statliga samordnande person- och adressregistret (SPAR) och önskemålen om ett s. k. flaggregistcr. Ont lämpligheten av flaggregister har riksdagen redan uttalat som sitt åsikt att det inte skall få förekomma i SPAR. ] det här aktuella fallet skulle ett flaggrcgister få ett helt annat djup och innehåll än det flaggregister sotn sålunda ej har tillåtits.

Den användning sotn för skattemyndigheten framstår som intressantast är att kunna utnyttja skatteregistret för kontroll. ensamt eller tillsammans med andra register. Det är på denna punkt som de känsliga integritetsproblemen uppkomtner och där riskerna uppstår för att en mängd uppgifter kommer i orätta händer. Några garantier för att så inte kommer att ske har inte givits i lagförslaget. Det torde vara ett misstag att tro att arbetet nted att sammanställa uppgifterna kommer att motsvaras av nämnvärda ytterligare kontrolleffekter i annat än i ett förhållandevis ringa antal fall.

Man kan vidare fråga sig hur 14 si i den föreslagna skatteregisterlagen förhåller sig till sekretesslagen som i vart fall i nuvarande utformning inte torde omfatta utlämnande till annan myndighet. Skulle lagstiftningen sättas i kraft i föreslaget skick. anser vi det vara nödvändigt att en översyn sker sedan de allmänna sekretessbestämmelserna fått sin utformning. Därvid bör noga övervägas vilka uppgifter som överhuvud taget skall få utlämnas: intill dess en allmän lagstiftning genomförts bör även myndigheterna och då inte minst myndigheter i främmande land behandlas såsom enskilda medborgare.

Svenska kommmtförbundet: Enligt förslag till Skatteregisterlag & 14 skall sekretessbelagda uppgifter regelmässigt få lämnas till annan myndighet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Enligt förslag till Skattere- gisterförordningå 7 skall bl. a. uppgifter för beslut i fråga om bostadsbidrag regelmässigt få lämnas ur skatteregister till kommunalt förmedlingsorgan för bostadsbidrag. Styrelsen förutsätter att dessa lagförslag inte innebär någon inskränkning i det uppgiftslämnande som för närvarande förekommer från länsstyrelserna till de kommunala förmedlingsorgancn.

Sveriges advokatsamfuml: Samfundet tillstyrker att utlämnandet regleras i författning och utgår därvid från att det regelmässiga utlämnande sorti på grund av föreslagna 17 & tredje stycket sekretesslagen får ske till annan myndighet angiven i föreslagna 7 % skatteregisterförordningen sker på ett sätt som inte kan medföra ett äventyrande av integritetsskyddet.

Prop. 1979/80: 146 70

DI erittrar om att satttkörning mellan skatteregistret och andra register. som faller under datalagen— i den mån särskilda författningsregler saknas — skall prövas av Dl oclt frattthåller att detttta prövning — som DALK ltar påpekat — katt ntedföra svåra avvägningsproblem i frågor som enligt DALK:s mening det egentligett bör förbehållas statsmakterna att avgöra.

Lokala sk(mentyndig/u'len i Kungälvs jk'igrleri. LRF. SRS och .S'veriges aclvokatsantfund anser att stor restriktivitet behövs i fråga om tttassuttag med s. k. sökttycklar. Sveriges advt')katsantfund anser att detta bör gälla också i fråga om santkörnittg.

Några remissinstanser ltar berört frågan om u n d e r rätte ls e till den registrerade. LRF anser att de skattskyldiga skall underrättas i den tnån registret innehåller andra uppgifter ätt sådana som framgår av preliminär- och slutskattsedel. SA Foch SI anser att andra tttettingen i lt.) .& datalagen inte bör gälla ett sådant kontinuerligt fört register som skatteregistret. Svenska föreutgares riksförbund uttalar att det naturligtvis får antas att den skattskyldige utan kostnad och utatt särskild framställning tillställs uppgifter om vad som från tid till annan registreras beträffande ltonont.

Länsstyrelserna i Södermanlands samt Göteborgs och Bohus län. liksom lokala skatta/nytt(ligheten i Kungälvs fögderi framhåller att beslut om beskattning blir offentliga så snart de ittförs i registren. medan taxerings- nätnnds beslut med tidigare systent har attsetts bli offentliga först sedan inkontstlängden hade justerats. Detta medför olägenheter dels genom att beslut som inte är definitiva utan kan ontprövas måste lämnas ut. dels genom att myndigheterna kan överhopas med förfrågningar.

Beträffande la g r i n g st i d anför SCB att den föreslagna tidsfristen inte kan användas för till SCB överlämnade uppgifter som används för statistiskt ändamål eftersom dessa behövs under längre tid.

Riksarkivet anför att det i skatteregistret kan finnas uppgifter som inte tas upp i längder men som är av intresse för forskningen. t. ex. ltos vilka arbetsgivare en person har varit anställd. Sådana uppgifter är svåra att finna på annat håll och har stort intresse för arbetsmedicinsk forskning om bl. a. yrkesskador. Riksarkivet anser att skatteregisterlagen åtminstone f. n_. ej bör innehålla några gallrittgsföreskrifter. Utredningsarbcte för att få fratn regler om gallring bedrivs av RSV och riksarkivet. Uppgifterna bör tas ut på magnetband och överlämnas till riksarkivet för långtidsförvaring när myndighetetts administrativa behov av upptagningen har upphört. Använ- dande av informationen bör så långt det är möjligt begränsas till ändamål som vetenskaplig forskning. samhällsplanering och statistikproduktion. Vid varje tillfälle då bearbetning skall ske krävs tillståttd av Dl.

1.4 Registrens innehåll

RRV: Utredningens förslag går något längre än riksdagens beslut vad avser omfattttingcn av registrering i ADB-systemet. Dels föreslås att registrering skall ske även i fråga om punktskatter. dels att möjligheter ges till utökad regional registerföring. Det är enligt RRV:s mening angeläget att de tekniska hjälpmedel som står till buds så långt möjligt utnyttjas för att förbättra effektiviteten i skattekontrollen. RRV tillstyrker därför föreslagen utökning av registreringen urtder förutsättning att kostnaderna härför står i rimlig proportion till angelägenhetsgraden och förväntade effektivitetsvinster.

Sveriges advokatsamfund: Utredningen har i förslaget utvidgat området för lagstiftningen i förhållande till riksdagens beslut till att omfatta — förutom

Prop. 1979/80: 146 71

direkta skatter satttt upphörd och redovisning av arbetsgivaravgifter oclt mervärdeskatt — även puttktskattertta. Vidare föreslås en utökad regional registerföring. Samfuttdet [tar ingen erinratt tttot den fi'it'eslagtta utvidg- ningen. som bedöms vara praktisk mot bakgrund av syftet att öka samordningen inont kotttrollverksamheten.

Flera remissinstanser har berört förslaget att registret skall o nt f a t t a h e — la befolkningen.

Liinsstyrelsen i Aflalntiiltus län: Det centrala skatteregistret föreslås omfatta hela rikets befolkning (framgår av lagtexten 5 så första stycket). I sitt allmänna motivering lätttttar utredningen en redogörelse över bakgrunden till författningsft'trslaget. Av denna redogörelse framgår att enligt riksdagens beslut skall till den regionala registerföringen hänföras folkbokföring (totalbefolkningen) tttedatt den centrala registerföringen skall otttfatta skattskyldiga (i stort sett personer över 16 år). Utredningens förslag avviker sålunda från riksdagens beslut om riktlinjertta för AFB-systemet. Några vägande skäl från skattetnyndigheternas sida att i det centrala registret tttedta inte skattskyldiga personer uttder 16 år fitttts inte allra helst som personnum- mer för hentntavarattde barn under 18 år redovisas hos huvudmannen. Ett av syftena med 3 a s datalagen är enligt förarbetetta att begränsa antalet riksomfattande personregister och ge lagstöd åt den praxis som Dl utvecklat vid tillståndsprövttittg. DI:s praxis katt uttryckas så att inga personregister bör få innehålla uppgifter om andra fysiska personer än som svarar mot myndigheternas arbetsuppgifter och verksantltetsotnrådett. Skattetnyndig- heternas verksamhet omfattar enbart skattskyldiga och inrättande av ett register omfattande även andra personer vilka för närvarande ej redovisas i skatteregister står enligt länsstyrelsetts mening i strid mot såväl datalagetts bestämmelser som riksdagens riktlinjer för det centrala skatteregistrets omfattning.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Enligt riksdagens beslut 1975 skall det centrala ADB-registret vara ett arbetsregister över skattskyldiga. ] författnittgsförslaget ltar utredningen entellertid gjort detta arbetsregister till ett centralt befolkningsregister. Det finns inte något vägande skäl att ta in ej skattskyldiga personer under 16 år i registret i synnerhet som personnummer för hemmavarande bartt under 18 år redovisas ltos huvudmannen.

Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Södermanlands län och lokala skattemyndig/telen i Kungälvs fögderi.

Åtskilliga remissinstanser ltar också behandlat frågan om registrering av revisionsresultat samt av kontantbcräkningar o. d. Flera remissinstanser har därvid anslutit sig till en reservation mot förslaget till registrering av revisionsresultat som framfördes av två ledamöter av RSV:s styrelse. Bland dessa rentissinstanser är JK. RFVi den mån förslaget avser de revisioner av arbetsgivares avgiftsuttderlag. som f.n. företas för RFV:s räkning av de lokala skattemyttdighetcrtta och länsstyrelserna. kantmarrt't'tten iStockho/tn. länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Sveriges redm'isnings- konsulters förbund satnt TOR. Även SAF och S] är negativa till försla- get.

LON: LON har utifrån de synpunkter som nämnden har att anlägga i princip inte något att invända mot förslaget. Enligt 7 å i förslaget till skatteregisterlag skall bl. a. granskningsmatts förslag i revisionspromemoria registreras. Utredningen motiverar detta ttted att denna uppgift är nödvändig bl. a. för att kontinuerligt kuntta följa upp och styra revisionsverksamheten. En sådan registrering är enligt LON:s mening ur integritetssynpunkt mindre

Prop. 1979/80: l46 72

lämplig. Effektivitetsskäl talar emellertid för en registrering. En lämplig avvägning mellan integritets— och effektivitetssynpunkter är enligt LON att man i skatteregistret antecknar endast att revision skett men ej ytterligare detaljuppgifter om revisionens resultat.

Länsstyrelsen i Söderman/un(ls län: Länsstyrelsen delar reservanternas åsikter att notering i skatteregister ska ske endast av uppgifter som föregåtts av myndighets beslut och ansluter sig till deras betänkligheter mot att en uppgift, som förutsätter allvarliga brister i en skattskyldigs redovisning och/eller deklaration. förs in och under lång tid kvarstår i registret även om den inte ens föranleder yrkande från taxeringsintcndent. Uppgifter av detta slag kan vara till mer skada än nytta vid framtida planering av revisionsverk- samheten. Motsvarande betraktelsesätt bör läggas på antnälan enligt ltl & skattebrottslagen . som också kan tillföras registret. Uppgiften ifråga bör tillföras registret tidigast när åklagare föranstaltat om förundersökning. Länsstyrelsen anser nödvändigt. att angivna frågor och hithörande problem utreds vidare innan beslut fattas om införande av revisionsregister. Härvid bör också beaktas att en del ytterligare oklarheter föreligger ifråga om registrets innehåll. Exempelvis bör utredas om - och i så fall i vilken utsträckning — uppgifter rörande taxeringsbesök bör tillföras revisionsregist- ret.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län ansluter sig till reservantcrnas ståndpunkt och bemöter utredningens uttalande att uppgifter om revisions- resultatet är nödvändiga för att kontinuerligt kunna följa och styra revisionsverksamheten: Det framgår ej av rapporten vilka sakskäl som motiverar detta påstående. Om påståendet är riktigt synes det å ena sidan anmärkningsvärt att uppgifterna inte tillhör den kategori av information som obligatoriskt skall införas i det centrala registret. Å andra sidan innebär uttalandet att någon uppföljning och styrning av revisionsverksamheten hittills inte varit möjlig. Rent allmänt torde kunna påstås att resultatet av en taxeringsrevision hos en skattskyldig i en viss bransch inte har någon korrelation till resultatet av en taxeringsrevision hos en annan skattskyldig i samma bransch. Om revisionsresultatet skulle tillmätas den betydelse för uppföljning och styrning av revisionsvcrksamheten som utredningen vill göra gällande. borde det redovisade resultatet inte rimligen grunda sig på en revisionspromemoria utan baseras på ett domstols- eller myndighetsbe- slut.

Länsstyrelsen i Västernorrlands h'in: Granskningsmannens förslag i revi— sionspromemoria är av betydelse för planeringen av revisionsverksamhetcn. Länsstyrelsens bedömning är därför att registrering bör ske. I vart fall bör i registret finnas uppgift om att revision företagits och om revisionens omfattning ifråga om perioder eller beskattningsär.

FAR: ] förslag till skatteregisterlag 7 åföreslås att i centrala skatteregistret får införas bl.a. "resultat av beräkning av hur stort belopp sotn under beskattningsåret stått till förfogande för skattskyldigs och hans familjs levnadskostnader" samt "resultat av bruttovinstberäkning eller annan beräkning av relationstal eller liknande...". FAR förutsätter att dylika uppgifter ej får införas i registret utan att den skattskyldige haft tillfälle att bemöta. korrigera eller komplettera framräknade uppgifter. Det ligger i sakens natur att s.k. kontantberäkningar och relationstal kan bygga på ofullständigt eller vilseledande underlag. varför det vore olyckligt att uppgifter distribueras som är skenbart korrekta. FAR föreslår att uttrycklig föreskrift införes i lagtexten att ifrågavarande uppgifter får införas endast

.»J

Prop. 1979/80:146 7.

under förutsättning att den skattskyldige informeras härom. Det föresläs vidare i samma paragraf att i centrala registret fär införas "uppgift dels i vad män f("irändring av skatt eller underlag för skatt föreslagits med anledning av revision. dels om belopp som ingår i förslaget. vad beloppen avser och hur de beräknats". Förslaget är olämpligt frän åtminstone tvä synpunkter. Regis- terföringen kommer att belastas med ett avsevärt arbete utifrän vanligtvis mycket omfattande och detaljerade revisionspromemorior. Därtill kommer att slutligt beslut efter den skattskyldiges bemt'fitande regelmässigt avsevärt avviker från i revisionspromemoriorna framförda förslag. Motivet att "dessa uppgifter är nödvändiga för att kt'mtinuerligt kunna följa och styra revisionsverksamheten" är enligt FAR:s uppfattning helt otillräckligt. Den som ans 'arar för eller utför revision har självfallet tillgång till all information i form av revisionspromemorior, bemötanden och korresptmdens i anslut- ning till dessa. En ensidig. central registrering — som möjligen innebär viss bekvämlighet men till orimlig kostnad — skulle tvärtom riskera att snedvrida revisionsverksamheten. FAR avser därför (i likhet med reservationen i bilaga 2) att endast uppgifter om myndighets bes/ul bör fä intagas.

LRF: Utredningens förslag att i skatteregistret föra in resultatet av kontantberäkningar och förslag på grund av revisioner ter sig ur flera synpunkter betänkligt. Registret kan dels innchälla uppgifter som den berörde inte alls är medveten om att de registrerats och dels kan dessa uppgifter vara felaktiga. Det visar sig nämligen alltför ofta att kontam- beräkningar och förslag med anledning av företagen revision mäste revideras sedan förklaring och förtydligande upplysningar lämnats. Av dessa skäl bör förslaget i denna del inte genomföras. Om registrering av uppgifter som nu berörts likväl kommer till stånd får delegationen som ett oeftergivligt krav framföra att den berörde skall underrättas om registreringen och dess innehåll.

SRS: Möjligheten att i registret införa uppgift "dels i vad mån förändring av skatt eller underlag för skatt föreslagits med anledning av revision. dels om belopp som ingår i förslaget. vad beloppen avser och hur de beräknats” anser samfundet djupt otillfredsställande särskilt mot bakgrund av att dessa inte har samma definitiva karaktär som de övriga uppgifter som fär registreras. Vid en-taxeringsrevision framkommer ofta förslag som icke lägges till grund för myndighets beslut. SRS anser. att endast de senare skall registreras. Skäl har inte visats föreligga för registrering av sädana uppgifter i revisionspro- memorior eller yrkanden. som efter kommunikation med den skattskyldige eller på annan grund icke ingår i underlaget för beslut. Vi instämmer på denna punkt säledes helt med reservanterna. Förslaget innebär även möjlighet att i registret införa resultatet av kontant- och bruttm'instberäk- ningar eller andra relationstal. Samfundet kan ioeh för sigacceptera att dessa uppgifter införes men förutsätter ä andra sidan att inga registreringar av denna art får ske utan att den skattskyldige givits tillfälle att bemöta och korrigera upprättade beräkningar. Erfarenhetsmässigt bygger dessa pä sä osäkert underlag att korrigeringar regelmässigt fär göras. Okontrollerade uppgifter kan därför innebära betydande felkällor. som vid eventuell senare användning kan medföra uppenbar risk för felaktiga beslut. Samfundet anser på grund härav. att uppgifter av det slag som omtalas i 7.5 första stycket. fjärde—sjätte indraget. genom uttryckligt stadgande införes i registret först efter det att den skattskyldige beretts tillfälle att bemöta de beräkningar som ligger till grund för uppgifterna.

Sveriges advokatsamfund. som ansluter sig till reservanternas åsikt:.

Prop. 1979/80: 146 74

Principen mäste enligt samfundets uppfattning vara att i ett register av föreslagen typ endast uppgifter om myndighets beslut får intas. Utredningen har S_lälv konstaterat (bl. a. på s. lö och 43) att uppgifter ur revisionsprome- moria är särskilt integritetskansliga. Detsamma mäste gälla levnadskostnat'ls- kalkyler och liknande beräkningar. Samfundet anser det vara i högsta grad betänkligt att även sådana uppgifter och eventuellt andra utredningar och argumenteringar frän den fiskala sidan — utan kontrollmöjlighet eller ens kännedom för berörd skattskyldig — skulle kunna intas i skatteregistret. Samfundet upprepar kvalitetskravet pä införda uppgifter och avstyrker bestämt att nyss nämnd art av material får införas. Om — mot samfundets uppfattning» sådana uppgifter ändå skulle få intas. skärps givetvis kraven pä spärrar mot utlämnande.

Ett par remissinstanser tar upp förslaget att registret skall få innehålla administrativa och tekniska uppgifter.

Länsstyrelsen irl-Ialntt'ilms län: I 9 & stadgas att det centrala skatteregistret får innehålla "de administrativa och tekniska uppgifter" som behövs "för myndighets verksamhet i övrigt i fråga om beskattning". Specialmotivering- en till 9 5 innehåller en exemplifiering av vad som är att anse som administrativa och tekniska uppgifter. Länsstyrelsen vill påstå att begreppet "administrativa och tekniska uppgifter" till sin innebörd är oklart och inte klart avgränsat varför tolkningstvister om vad uttrycket innefattar kan uppstå. På 5. 16 uttalas följande. "Från en revisionspromemoria skall endast få registreras 's'iffermässiga uppgifter med förklaring vad de avser. Häri- genom anränsas uppgifter av annat slagt ex i fråga om granskningsmannens iakttagelser vid revisionen." På föranstaltande av RSV har under hösten 1978 på revisionsenheten framtagits vissa uppgifter om avslutade revisioner som skall tillföras registret. l-lärvid har RSV medtagit uppgifter om dels huruvida brister i räkenskaperna förelegat. dels om anmälan till åklagar- myndighet för misstanke om försvårande av skattekontroll skett (10 & skattebrottslagen). Fråga uppkommer om sådana uppgifter som inte härrör från siffermässiga upplysningar titan baseras på kvalitativa omdömen om räkenskapernas status i revisionspromemorian kan betecknas som "adminis- trativa och tekniska uppgifter" som får registreras. Om svaret är ja. torde många andra icke siffermässiga uppgifter i en revisionspromemoria kunna betecknas på samma sätt och bli föremål för registrering (jämför utredning- ens uttalande å s. 16. citerat härovan).

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Med den definition av "administrativa och tekniska uppgifter som behövs ...... för myndighets verksamhet i övrigt i fråga om beskattning". som ges i specialmotiveringen. får registerföraren möjlighet att föra in så många och så varierande uppgifter att lagstiftningens funktion av integritetsskydd kan urholkas. Länsstyrelsen anser därför att paragrafen fått en alltför vid ram och att denna bör göras sn ävarc .

Även i Vissa ytterligare avseenden har frågan om registrets innehåll föranlett påpekanden från remissinstanserna.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: I de fall då skattepliktig förmögenhet avsevärt understiger beloppet 200 000 kr. torde dock förmögenhetsuppgif- terna i deklarationcn normalt inte bli föremål för egentlig granskning vid taxeringen beträffande skattskyldig som inte har jordbruksfastighet. hyres- fastighet eller rörelse. Registrering av ej granskade förmögenhetsuppgifter bör undvikas. Länsstyrelsen anser därför att registrering av förmögenhets- uppgifter i deklaration beträffande skattskyldiga som ej har jordbruksfastig-

Prop. 1979/80: [46 75

het. hyresfastighet eller rörelse inte bör ske om taxering för beskattningsbar förmögenhet inte åsatts alternativt om redovisad behällen f(firmögenhet understiger ISllfltlU kr.

SRS: Beträffande de uppgifter som får registreras anges i 7 5 sista stycket i förslaget att uppgifter som skall lämnas. bl. a. enligt 37 och 39 åå taxeringslagen. skall kunna föras in i registren. Rörande 37 så uppgifter som utan anmaning skall lämnas i kt'introlluppgift. har vi intet att erinra mot att registrering därav sker. Med stöd av 39 s. som reglerar vilka uppgifter som skall lämnas efter anmaning. ges möjlighet för skattemyndighetcrna att införskaffa uppgifter om bl. a. skuldförhällanden och insättningar samt uttag på ett visst bankkonto under en angiven period. Dessa uppgifter kan naturligtvis vara av stort värde för att åsätta en korrekt taxering. men detta kan ske utan att uppgifterna införes i det föreslagna registret. De eventuella fördelar ett införande av dessa uppgifter i ett skatteregister skulle medföra måste starkt vägas mot de stora risker ur integritetssynpunkt ett dylikt förfarande för med sig. SRS anser att hänvisningen i 7 s SRL till 39 & taxeringslagen bör utgå.

SCB: ] specialmotiveringarna anges (s. 39) att samhörighetsbeteckningar för fåmansföretag och deras delägare inte gjorts till obligatorisk uppgift. SCB anser dock att denna information är viktig för arbetet med populationsav- gränsningar och har utgått ifrån att det förslag till referensregister som RS-projektet utvecklat i detta syfte skulle utnyttjas i AFB-systemet. Enligt SCB:s uppfattning bör nämnda samhörighetsbeteckningar göras obliga- toriska. I 10 å tredje stycket i förslaget till skatteregisterlagen sägs att sådana uppgifter för statistiskt ändamål som avser annat än fastighetstaxering inte skulle få förekomma i de regionala fastighetstaxeringsregistren även om det skulle föreligth skyldighet att lämna dylika uppgifter i allmän eller särskild fastighetsdeklaration. Enligt SCB:s uppfattning är denna inskränkning i lagform av möjligheterna till arbets- och kostnadsbesparandc utnyttjande av registren även för statistiska ändamål omotiverad och stridande mot statsmakternas strävan att begränsa uppgiftslämnarbelastningen och även i övrigt rationalisera den statliga verksamheten. SCB förslår därför att sista ledet av sista meningen i 10 & tredje stycket. "dock ..... fastighetstaxering." utgär.

SA Foch Sl: Uppgifter som lämnas med stöd av 37 ? TL torde endast avse i Sverige bosatta skattskyldiga och avges för deras taxering häri Sverige. 1375 4 a) förekommer emellertid uppgifter från VPC som möjligen även omfattar i utlandet bosatta. Om så skulle vara fallet bör uppgifterna] inte registreras utan en ändring göras i sista stycket i 7 & SRL.

1.5 Lagtextkommcntar

RFV påpekar att allmän arbetsgivaravgift visserligen är slopad fr. o. m. den 1 juli 1978 men att slutrcglering kommer att ske först 1980. varför den borde nämnas i 3 &. Vidare påpekar verket att avgiftstillägg kan utgå enligt 43. 43 a eller 43 b & lagen ( 1959:552) om upphörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. samt att i definitionen på "beskattning" eventuellt borde ingä "bestämmande av avgiftsunderlag".

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt lokala skatremyn(ligheten i Kungälvs fögderi anser att i 3 % bör anges vad som förstås med myndighet i skatteregisterlagen.

Lokala skarremyndighelen [ Kungälvsfögderi anser att 5 & sista stycket bör

Prop. 1979/80: Hö 70

lyda "——— skall finnas för debitering av skatt enligt uppbördslagen (1953:272)". eftersom den föreslagna lydelsen är oklar och inte täcker alla avgifter som ingar i slutlig skatt. t. ex. annuiteter pä avdikningslän. Vidare anser myndigheten att i ltl Få tredje stycket bör finnas även uppgift om köpeskilling.

2 Remissyttranden över delrapporterna l978:4:l och 1978:4:2 såvitt avser ADB-s stemet

De remissinstanser som har yttrat sig i denna del är hl. a. JK. Dl. SCB. länsstyrelserna i Stockholms. Kalmar. Gotlands. Blekinge. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Skaraborgs. Orebro samt Västmanlands län. SAF. Svenska bankft'ireningen. Sveriges advokatsamfund och Sl.

Lä)isstvrt'lxt'rnu [ Snar/(holms. Blekinge och Örebro län anser sig ha behov av uppgifter frän arbetsgivarregistret längre än den av utredningen föreslag- na lagringstiden. tvä är. Länsstyrelsen i Blekinge län förutsätter att uppgifter frän längre tid tillbaka finns lätt tillgängliga pä annat sätt i systemet bl. a. med hänsyn till att inte alltför omfattande och tidskrävande utredningar skall behövas för att väcka talan enligt 77 ä % uppbördslagen.

DI uttalar att det frän integritetsskyddssynpunkt är viktigt att lagringstiden för denna typ av uppgifter beträffande de arbetsgivare som är enskilda personer görs så kort som möjligt utan att för den skull behov uppkommer att föra manuella "ätgärdsregister" som komplement till ADB-registret.

JK: Malsättningen för det föreslagna behörighetssystemet har angivitsi sex punkter. Som en av dessa punkter har upptagits loggning. 1 min tjänst som JK ingår att jag enligt datalagen (19731389) skall tillvarata allmänna intressen. .lag har helt nyligen i yttrande till regeringen med anledning av en enskild persons besvär över datainspcktionens beslut angående en myndighets sätt att fullgöra sin skyldighet enligt 10 & datalagen haft att ta ställning bl. a. till frågan huruvida den berörda myndighetens loggband utgör personregister. Ärendet i fräga har gjort att jag blivit uppmärksammad på de problem som kan uppkomma vid loggning. Jag vill därför framhälla vikten av att man vid uppbyggandet av det nu aktuella systemet ägnar intresse åt olika frågor med anknytning till uppläggningen och bevarandet av loggbanden. Det är viktigt att man därvid tillser att den kontrollfunktion som är grundsyftet med Ioggningen blir en realitet. Jag har i mitt yttrande till regeringen i det nyssnämnda ärendet förutsatt att frägor rörande loggning tas upp av DALK. Som framhållits i rapporten föredras samtliga förslag av större vikt för en särskild referensgrupp. i vilken ingår f(.'>reträdare för bl. a. datainspektionen. Jag utgär därför från att utredningen beaktar de synpunkter pa loggregister som kommit fram i det berörda ärendet.

SA F. .S'i'euska hankjörcuingmi och S! påpekar att utredningen inte har diskuterat vad en obehörig åtkomst av ekonomiska data skulle kunna innebära för företagens eller samhällets del och inte heller uppehållit sig vid de integritetsrisker som uppstår genom den nära koppling som särskilt i mindre företag finns mellan företagen och deras ägare. Organisationerna uttrycker från näringslivets sida oro över dessa förhållanden och påyrkar att säkerhetsfrågorna prövas särskilt och därefter tas till en ny utgångspunkt för det fortsatta RS-arbetet.

Sveriges mlvokrusamfun(I framhåller att det är av yttersta vikt att

Prop. I979/Sll: 146 77

ätkomsten till infm'inationen regleras pä ett betryggande sätt. Samfundet ifrågasätter om inte behörighetsfrägorna bör handläggas av ett särskilt säkerhetsorgan med representanter för — förutom skatteadministrationen — bl. a. Dl oeh personalorganisationerna.