Propositionens huvudsakliga innehåll

] propositionen föreslås en lagreglering av det ADB-register som används inom exekutionsväsendet. det s.k. utsökningsregistret. Lagförslaget inne- bär i huvudsak en kodifiering av nuvarande ordning. Den nya lagen före- slås innehålla regler om personregistrets ändamål och innehåll samt om ADB-teknisk tillgång till registret och gallring av uppgifter ur detta. Dess- utom föreslås några mindre ändringar i sekretesslagen (1980: 100).

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till Utsökningsregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

] & För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett för hela riket gemensamt utsöknings- register.

Registret skall användas inom exekutionsväscndet för

1. verkställighet enligt utsökningsbalken.

2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning.

3. avräkning enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1—3. Registret får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för

1. ändamål som avses i andra stycket 3,

2. planering. samordning och uppföljning av revisions- och annan kon- trollverksamhet vid beskattning och tulltaxering,

3. utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter, tullar och socialavgifter.

2 & Riksskatteverket förfogar över hela utsökningsregistret. En krono- fogdemyndighet förfogar över registret. såvitt gäller uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten. enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar.

Utsökningsregistrets innehåll

3 & Utsökningsregistret skall innehålla uppgifter om den som enligt 1 kap. 75 utsökningsbalken är gäldenär eller svarande i mål hos en kronofog- demyndighet. I fråga om annan person får införas uppgifter som avses i 65 9.

4 & För en fysisk person skall i utsökningsrcgistret anges

1. namn, adress och personnummer eller, när uppgift om personnum- mer saknas, särskilt registreringsnummer.

2. civilstånd och dag för civilståndsändring,

3. om han har avlidit dagen för dödsfallet.

4. om han har flyttat till utlandet dagen för utflyttningen och den för- samling från vilken utflyttningen skett.

5 & För en juridisk person skall i utsökningsregistret anges firma. adress och organisationsnummer eller, när uppgift om organisationsnummer sak- nas. särskilt redovisnings- eller registreringsnummer.

För ett dödsbo får även registreras den avlidnes personnummer och dagen för dödsfallet.

6 & Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 åå får utsökningsregistret, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om

1. exekutionstitel. skuldens storlek, medelsslag, dag när skulden fast- ställdes och när den förföll till betalning, influtna medel, den tidpunkt vid

lx)

• Sida 3
•  Original

vilken skulden preskriberas samt andra förhålländen av betydelse för betalningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,

2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden.

3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbe— talning av influtna medel och annan redovisning.

4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

5. utmätning, exekutiv försäljning. införsel, avräkning och betalnings- säkring,

6. kvarstad och återtagande av vara.

7. bötcsförvandling,

8. betalningsinställelse och likvidation.

9. konkurs. ackord. näringsförbud och förordnande av god man enligt ?.å ackordslagen (1970: 847),

10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av tillgångar.

ll. redovisningen av verkställighetsuppdraget, 12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets an- vändning.

Åtkomst och utlämnande

7 & Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåt- komst till utsökningsregistret.

Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast upp- gifter om

1. den som är registrerad hos en kronofogdemyndighet i länet som gäldenär i mål om exekutiva åtgärder.

2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3. make till person som avses under 1,

4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under 1,

5. fåmansföretag som avses i 35ä lamom. sjunde stycket kommunal- skattelagen (l928:370) och delägare i sådant företag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses under 1.

6. konkurs och näringsförbud. [ fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket ] också gäldenärer i annat län. om detta ingår i tillsynsområdet.

8 & Generaltullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skattemyndighe- terna får ha terminalåtkomst till utsökningsregistret. Terminalåtkomsten för generaltullstyrelsen får avse endast uppgifter om person som förekom- meri ärende hos myndigheten. För en länsstyrelse och en lokal skattemyn- dighet får terminalåtkomsten avse endast uppgifter om person, som före- kommer i ärende hos myndigheten eller hOs annan skattemyndighet inom länet.

9 & För utbetalning av influtna medel och för annan redovisning får uppgifter ur utsökningsregistret lämnas ut på medium för automatisk data- behandling.

För annat ändamål än som anges i första stycket får uppgifter lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgett det. Regeringen får uppdra åt

• Sida 4
•  Original

datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess. Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Övriga bestämmelser

10 & Myndighet som är registeransvarig för utsökningsregistret skall sär- skilt iaktta att uppgifterna i registret får bearbetas endast i enlighet med registrets ändamål. Regeringen får för särskilt fall medge annan bearbet- ning, om det föreligger särskilda skäl.

11 5 Uppgift om indrivningsuppdrag som avser böter får bevaras i utsök- ningsregistret till utgången av det år då full betalning skedde. Andra uppgifter som avses i 65 1— 11 får bevaras under högst tre år. Denna tid räknas för uppgifter om betalningssäkring. kvarstad, näringsförbud och förordnande av god man från utgången av det år då åtgärden förföll eller förlorade sin verkan samt för uppgifter om konkurs och ackord från ut- gången av det år då förfarandet avslutades. För övriga uppgifter räknas tiden från utgången av det år under vilket målet avslutades. Uppgifter enligt 4 och 5 55 skall bevaras så länge annan uppgift om personen före- kommer i registret.

Uppgift som inte längre får bevaras skall gallras ur registret senast tre månader efter bevaringstidens utgång.

Regeringen får föreskriva att vissa av de uppgifter som avses i 6? 1— 11 får bevaras under högst fem år. om särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft. i fråga om 11 5 första och andra styckena den 1 januari 1987. och i övrigt den 1 september 1986.

• Sida 5
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. (1980: 100)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

l. 2 och 1955 sekretesslagen

Föreslagen lydelse

9 kap.

Sekretess gäller i myndighets verksamhet. som avser bestäm- mande av skatt eller som avser tax- ering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Uppgift hos tullverket får dock läm- nas ut. om det står klart att uppgif- ten kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgifter erhål- lits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domsto- len. om uppgiften saknar betydelse i målet.

lå:

Sekretess gäller i myndighets verksamhet. som avser bestäm- mande av skatt eller som avser tax- ering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (] 980.343 ) för uppgift som har till- förts sådant register. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgifter erhållits från an- nan myndighet och är den sekre- tessbelagd där. gäller dock denna sekretess hos domstolen, om upp- giften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skattjämställs arbets- givaravgift. prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och av- giftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrun- dande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga.

2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skatte- pliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med strukturrationalisering.

3. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyan- skaffningsfond.

4. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för kostnad för exportkredit.

' Lagen omtryckt senast 1985: 1059. 3 Senaste lydelse 1984: 949.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av forskarskattenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister. ] fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

2 & Sekretess gäller i 1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i

samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkon- troll och som inte faller under l ä,

2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt.

3. ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

] fråga om sekretess enligt denna ] fråga om sekretess enligt denna paragraftillämpas 1 5 första stycket paragraftillämpas 1 & första stycket andra-jjärde meningarna. tredje-femte meningarna.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1953

Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. om det kan antas att den enskilde eller någon honom när- stående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet.

Sekretess gäller hos kronofogde- Motsvarande sekretess gäller i myndighetföruppgiftidet centrala myndighets verksamhet som avser skatteregistret om enskilds person- förande av eller uttag ur utsök— liga eller ekonomiska förhållanden. ningsregistret för uppgift som har Har uppgiften tillförts ett mål gäl- tillförts registret. ler dock första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio är, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden. och annars i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1986.

" Senaste lydelse 1982: 454.

• Sida 7
•  Original

3. Föredragandens överväganden och förslag 3.1 Allmänna synpunkter

Utsökningsförfarandet har under senare år fått ett delvis ändrat innehåll. Tidigare var verksamheten väsentligen inriktad på fältkontroller i form av bostadsförrättningar o.d. Numera har tyngdpunkten i stället förskjutits mot ett skrivbordsförfarande. där efterforskning i olika register är ett

• Sida 11
•  Original

viktigt inslag i sökandet efter utmätningsbar egeri'd'orn. Detta förhållande förklaras givetvis till stor del av att de tekniska hjälpmedlen utvecklats och tagits i bruk också i kronofogdemyndigheternas verksamhet. Detta har skett som ett naturligt led i strävandena att rationalisera verksamheten och den tekniska inriktningen har numera också lagts fast i de lagbestämmelser som reglerar utsökningsförfarandet. En ledande tanke i den nya utsök- ningsbalken är således att de rutinmässiga efterforskningarna i gäldenärens bostad i stor utsträckning skall ersättas med bl.a. undersökning i olika register. Mot denna bakgrund är det klart att registerfrågorna och ADB-an- vändningen inom exekutionsväsendet har fått en allt större betydelse.

Under utvecklingen av REX-systemet har vid återkommande tillfällen diskuterats huruvida ett centralt datasystem är att föredra framför regiona- la anläggningar. l tur och ordning har EON. RSV. Statskonsult AB och REX-utredningen haft att ta ställning till den frågan. Svaret har genomgå- ' ende blivit att ett centralt system är överlägset andra alternativ ur effektivi- tetssynpunkt. REX-systemet har utvecklats i enlighet med dessa övervä- ganden. som också riksdagen har fått ta ställning till i anslutning till de uttalanden om den fortsatta handläggningen av REX—utredningens förslag som dåvarande chefen för kommundepartementet gjorde i propositionen 1981/82: 100. Principen om ett centralt ADB-system är således redan fast- lagd av statsmakterna och bildar därför utgångspunkten för författnings- regleringen. Det är då naturligt att RSV som centralmyndighet för admini- stration av exekutionsväsendet ges ett övergripande ansvar för ADB—an- vändningen hos kronofogdemyndigheterna. Jag återkommer senare till frågan huruvida detta också bör medföra att RSV skall ha ett registeran- svar i datalagens (1973: 289) mening.

RSV:s befattning med ADB-användningen är en del av verkets roll i stort med avseende på den exekutiva verksamheten. Det ingår i SIU:s uppdrag att föreslå de ändringar i fråga om tillsyn och kontroll av krono- fogdemyndigheterna som kan motiveras av ett datorstöd i den exekutiva . verksamheten. Utredningen har i betänkandet (Ds Fi 1984: 4) Indrivning av skatt rn. m. lagt fram vissa förslag som bygger på det ansvar som RSV har för driften och utvecklingen av ADB-systemet. Bl. a. föreslås att RSV skall ha vissa gransknings- och beslutsfunktioner när det gäller registreringen av mål och fördelningen av dessa mellan olika kronofogdemyndigheter. på samma sätt som har varit fallet under utvecklingsarbetet med REX-syste- met. Ett annat förslag är att prioriteringen av insatserna i olika typer av mål skall baseras på rutiner som utarbetas av RSV i form av föreskrifter. Enligt dessa intentioner förutsätts således RSV få vissa materiellt exeku— tionsrättsliga uppgifter som går utöver verkets hittillsvarande funktion som administrativ centralmyndighet för exekutionsväsendet. Det kan förutses att SIU också i sitt fortsatta arbete kommer in på frågan om en förstärkning av verkets roll i fråga om utsökningsverksamheten.

Det finns alltså anledning till en viss omprövning av RSV:s nuvarande uppgift som enbart administrativ centralmyndighet för exekutionsväsen- det. Även om jag nu inte är beredd att gå närmare in på vad en sådan omprövning kan föra med sig, anser jag att en utgångspunkt för det här aktuella lagstiftningsärendct bör vara att RSV ges i princip samma upp-

Prop. 1985/86: 155

l]

• Sida 12
•  Original

gifter beträffande registreringen av mål m.m. som verket har haft under uppbyggnaden av REX-systemet.

3.2. Författningsregleringen

Den av SIU föreslagna regleringen har koncentrerats på personregistrets ändamål och innehåll. Härutöver har SIU föreslagit regler om förfogande- rätt och ADB-teknisk tillgång till registret samt gallring av uppgifter ur detta. Dessa bestämmelser skall enligt utredningens uppfattning meddelas i form av lag.

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt denna avgränsning eller lämnat den utan erinran. Även förslaget att regleringen skall ske i lagform har fått ett överlag positivt mottagande. Från några håll har förutsatts att förslaget kompletteras med mera detaljerade föreskrifter i vissa ämnen och det har pekats på möjligheten att göra detta i form av en registerförordning.

För egen del anser jag att de grundläggande bestämmelserna om utsök- ningsregistret bör meddelas i form av lag. Utsökningsregistrct har ett så stort allmänt intresse att riksdagen bör ges tillfälle att ta ställning till de principfrågor som är aktuella i sammanhanget. Lagformen begränsar dock möjligheterna att ge detaljregler. På det aktuella rättsområdet finns emel— lertid också regler i datalagen. Dessa regler är tillämpliga på frågor som lämnas oreglerade i författningsbestämmelserna om utsökningsregistret. Datainspektionen (DI) har således möjlighet att meddela vissa föreskrifter som kompletterar författningsregleringen (jfr 6.5 datalagen).

När det gäller avgränsningen av de frågor som skall regleras i utsök- ningsregisterlagen ansluter jag mig till utredningens förslag. Jag avser således att i det följande behandla ändamålet med registret. förfoganderätt till och ansvar för registret. registerinnehåll. ADB-teknisk tillgång till registret samt gallring av uppgifter ur detta.

3.3. Registrets innehåll och användning

Mitt förslag: Det huvudsakliga ändamålet med utsökningsregistret skall vara dess användning för kronofogdemyndigheternas verkstäl- lighet enligt utsökningsbalken eller annan författning samt planering och tillsyn av denna verksamhet. Registret skall vid sidan härav

också användas för det ändamål som avses med lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Ett annat an- vändningsområde skall vara kontrollverksamhet och utredningar vid bestämmande och upphörd av skatter. tullar och avgifter.

Utredningens förslag: I huvudsak samma som mitt. dock med en något snävare ändamålsbeskrivning.

Remissinstanserna: Förslaget om registerändamål har i allmänhet till- styrkts eller lämnats utan erinran. Från några håll har dock efterlysts ett

• Sida 13
•  Original

något bredare användningsområde. RSV har således framhållit att det bör framgå klart av lagtexten att registret får användas för revisions- och annan kontrollverksamhet. Lokala skattemyndigheten i Uppsala fögderi har med instämmande av länsstyrelsen i Uppsala län påpekat att det beträffande registrets användning för utredningar på skatteområdet bör anges att ända- målet också omfattar sociala avgifter.

Upplysningscentralen (UC) har berört frågan om registrets användning för kreditupplysningsvcrksamhet. Enligt UC är det inte onaturligt att regis- terändamålet utvidgas till att avse också en sådan användning. Skall regist- ret få användas för kreditupplysningsverksamhet bör emellertid detta anges i lagen. eftersom det enligt UC vore olyckligt om en sådan använd- ning frnge växa ut helt oreglerad. Liknande synpunkter har framförts av Svenska Bankföreningen. DI har också berört denna fråga och för sin del framhållit att utlämnande av uppgifter för kreditupplysningsändamål bör komma i fråga endast om utlämnandet kringgärdas av regler till skydd för den enskildes integritet. DI har här hänvisat till motsvarande skyddsregler i kreditupplysningslagen (1973: 1173).

Skälen för mitt förslag: Det råder inte några delade meningar om att huvudändamålet för utsökningsregistret skall vara kronofogdemyndighe- ternas exekutiva verksamhet. Denna sker i huvudsak enligt reglerna i utsökningsbalken men kronofogdemyndigheterna har verkställighetsupp- gifter också enligt vissa andra författningar. t.ex. uppbördslagen (1953: 272) och uppbördsförordningen (1967: 626). För att tillgodose RSV:s centralmyndighetsfunktion bör registerändamålet också omfatta planering och tillsyn av verksamheten. Registret skall härutöver användas vid kro- nofogdemyndigheternas tillämpning av lagen om avräkning vid återbetal- ning av skatter och avgifter. Enligt vad som närmare har utvecklats i prop. 1984/85: 108 är sådan avräkning inte att betrakta som en exekutiv verksam- het och registrets användning för detta ändamål bör därför anges särskilt. Härutöver bör också anges att registret får användas för de tillsynsupp- gifter som åvilar vissa myndigheter inom exekutionsväsendet. Jag tänker här på de kronofogdemyndigheter som utsetts att vara tillsynsmyndigheter i konkurs.

Jag har nu berört de centrala användningsområden för registret som enligt min mening bör vara bestämmande för införande och lagring av uppgifter i detta. dvs. för själva registerföringen. Även användningen av uppgifterna är givetvis främst tänkt för verksamheten hos myndigheterna inom exekutionsväsendet. Uppgifterna i registret har dock betydelse också för verksamheten hos andra myndigheter. I första hand är det skatteför- valtningen som behöver använda utsökningsregistret för kontrollverksam- het och utredningar i bl. a. beskattningsverksamheten. Samma behov finns hos tullverket. Men också en rad andra myndigheter förutsätts ha tillgång till vissa uppgifter hos kronofogdemyndigheterna. Enligt de regler som numera gäller för offentlig upphandling skall en upphandlande myndighet ibland ta kontakt med kronofogdemyndigheten innan den antar ett anbud. Denna ordning har införts som en kontrollåtgärd i kampen mot ekonomisk brottslighet. Det frnns också andra regler med anknytning till den ekono- miska brottsligheten som bygger på att uppgifter som förekommer i den

• Sida 14
•  Original

exekutiva verksamheten skall vara tillgängliga för andra myndigheter. Jag tänker här bl.a. på den vandelsprövning som sker av företagare i några branscher där tillstånd krävs för viss verksamhet. t.ex. transport- och restaurangbranschen. Även om de uppgifter som lämnas ut i dessa sam- manhang hämtas från utsökningsregistret skulle det enligt min mening föra för långt att beakta denna användning vid beskrivningen av ändamålet med registret. Ändamålsbeskrivningen bör därför begränsas till att avse sådan användning vid sidan av de exekutiva myndigheternas verksamhet som föranleder särskilda anordningar för utlämnandet, t.ex. terminalåtkomst. Den bör därför inte omfatta mer än de användningsområden som är ak- tuella i skattcmyndigheternas och tullens verksamhet.

Jag är medveten om att en så snäv ändamålsbeskrivning innebär vissa begränsningar i möjligheterna att bearbeta registerinnehållet. eftersom an- vändningen av registret i princip är underordnad dess ändamål. Enligt min mening förutsätter emellertid en god registerkvalitet att ändamålsbeskriv- ningen inte görs alltför omfattande. I den mån särskilda program behöver användas för att sammanställa uppgifter för annan användning än den som avses med ändamålsbeskrivningen bör detta i stället kunna medges av regeringen. Jag återkommer till detta i avsnittet om utlämnande på ADB- medium (3.3.5).

Jag kan ansluta mig till det som sagts om att sociala avgifter bör ingå i ändamålsbeskrivningen. såvitt avser registrets användning för utredningar på skattesidan. Jag delar också uppfattningen att registret skall få använ- das för revisions- och annan kontrollverksamhet. SIU har föreslagit att registrets användning för beskattningsändamål skall avse utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatt. Möjligen kan hävdas att detta täcker även revisions- och annan kontrollverksamhet. 1 de motsvarande bestäm- melser som anger ändamålet i skatteregisterlagen (1980: 343) har emellertid planering. samordning och uppföljning av revisions- och annan kontroll- verksamhet tagits upp som ett särskilt användningsområde. ] klarhetens intresse bör därför samma uttryckssätt användas i utsökningsregistcrla- gen.

Utsökningsregistret bör vidare få användas för utredningar i samband med tulltaxering. Att tullen bör ha tillgång till utsökningsregistret följer redan av dess användning för avräkningsändamål. Att uppgifterna därut- över fär användas för t. ex. undersökning av företag som misstänks vara inblandade i grov varusmuggling eller annan ekonomisk brottslighet inne- bär bara en marginell utvidgning av registerändamålet. Ändamålsbeskriv- ningen bör utformas i enlighet med detta.

När det gäller den av några remissinstanser diskuterade frågan om kreditupplysning vill jag framhålla att uppgifter från utsökningsregistret redan nu används för sådan verksamhet. Detta sker med tillstånd från DI och tillgår så att UC förses med uppgifter på magnetband. dels för eget bruk men också för vidare befordran till andra kreditupplysningsföretag. De företag som på detta sätt använder uppgifter i sin verksamhet är givetvis skyldiga att iaktta de regler som gäller för kreditupplysningsverk- samhet. bl.a. bestämmelserna i kreditupplysningslagen om underrättelse till den som berörs av en förfrågan. Det finns därför enligt min mening inte

• Sida 15
•  Original

skäl att förhindra denna form av uppgiftsutlämnande från utsökningsregis- tret och något sådant har heller inte ifrågasatts vid remissbehandlingen. Detta betyder emellertid inte att registerändamålet bör utvidgas till att omfatta också kreditupplysningsverksamhet. Med en sådan ändamåls— beskrivning skulle registerföringen nämligen kunna få en inriktning som inte är avsedd. I princip skulle då även insamlingen av uppgifter kunna styras av kreditupplysningsändamålet. vilket inte skulle vara förenligt med de registeransvariga myndigheternas verksamhet. Registerändamålet bör alltså inte utvidg'rs. En annan sak är att uppgifter som samlas in för dessa myndigheters verksamhet kan ha intresse också för andra ändamål. Jag vill här erinra om vad jag redan sagt om att uppgifter hos kronofogdemyndig- heterna i vissa fall bör kunna lämnas ut till andra myndigheter bl. a. som ett led i kampen mot ekonomisk brottslighet. Även utlämnande av uppgifter till kreditupplysningsföretag innebär en annan användning än den som avses med ändamålsbeskrivningen. Är det då fråga om att tillhandahålla uppgifterna på ett annat sätt än vad som följer av en myndighets skyldighe- ter enligt tryckfrihetsförordningen är det i princip en förutsättning för att uppgifterna skall få lämnas ut att utlämnandet regleras genom föreskrifter i författning (jfr 6 och 7 åå datalagen). Utlämnandet av uppgifter till kredit- upplysnrngsföretag sker som nyss sagts på magnetband och kan därför inte anses falla under offentlighetsprincipen. För att detta uppgiftsutlämnande skall kunna fortgå måste det således regleras genom författningsbestäm- melser. Jag återkommer till detta i avsnittet om utlämnande på ADB-me- dium (3.3.5).

Jag vill i det här sammanhanget erinra om det uppdrag som regeringen har lämnat den parlamentariskt sammansatta data- och offentlighetskom- mittén (Ju 1984: 06). Kommittén skall enligt sina tilläggsdirektiv (Dir 1984: 48) utreda vissa frågor som har att göra med offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. I detta uppdrag ligger att överväga åtgärder för att stärka offentlighetsprincipen när det gäller dess egentliga syfte att ge medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i myndigheter- nas verksamhet. Kommittén skall å andra sidan också överväga om det finns skäl att begränsa möjligheterna att få ut uppgifter från myndigheterna för andra ändamål. t. ex. att göra massuttag ur ADB-register för kommer- siella syften. Som en lösning på de problem som är förenade med sådana massuttag nämns i direktiven möjligheten att utvidga den sekretess som gäller f.n.

Avsikten är således att kommittén i ett större sammanhang skall ta ställning till vissa grundläggande frågor i samband med myndigheternas ADB-användning, däribland frågan om offentlighetsprincipens räckvidd när det gäller utlämnande av ADB—registrerade uppgifter. Jag anser mig därför inte böra föregripa kommitténs arbete genom att här göra några ytterligare uttalanden om vad som i detta hänseende bör gälla i fråga om uppgifterna i utsökningsregistret.

• Sida 16
•  Original

Mitt förslag: En kronofogdemyndighet ges förfoganderätt till utsök- ningsregistret i fråga om uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten. RSV får förfoga över hela utsökningsregistret. Dessa myndigheter blir gemensamt ansvariga för registret.

Utredningens förslag: I huvudsak samma som mitt. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat utredningsför— slaget på denna punkt utan erinran. D] och justitiekanslern (JK) har ifråga- satt förfoganderätten för RSV. eftersom registerändamålet enligt utred- ningens förslag inte omfattar någon verksamhet inom ramen för verkets uppgifter som centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet. Några andra remissinstanser har efterlyst klarare regler för ansvarsfördel- ningen mellan kronofogdemyndighetcrna och RSV.

Skälen för mitt förslag: Förfoganderätten till ett personregister. dvs. rätten att påverka registrets innehåll och överföra detta till läsbar form. är tillsammans med dess ändamål avgörande för vem som skall ansvara för registret i datalagens mening. Registeransvarig är nämligen enligt l & data- lagen den för vars verksamhet registret förs. om han förfogar över detta. För att någon som tillagts förfoganderätt till ett register också skall bli registeransvarig krävs alltså att ändamålet avser en verksamhet som an- kommer på den som förfogar över registret.

RSV har enligt sin instruktion inte att utföra några materiellt exekutions- rättsliga uppgifter. Även med en förfoganderätt" till utsökningsregistret skulle därför förutsättningarna för ett registeransvar brista, om ändamålet begränsas till kronofogdemyndigheternas verkställighet enligt utsöknings- balken eller annan författning. Att det av SIU föreslagna ändamålet också täcker vissa beskattningsåtgärder anses enligt remisskritiken inte göra någon skillnad. eftersom ändamålsbeskrivningen i denna del inte är kombi- nerad med någon förfoganderätt för RSV.

Såsom har framgått av föregående avsnitt harjag i förhållande till det av utredningen angivna registerändamålct föreslagit bl.a. den ändringen. att registret skall få användas också för planering och tillsyn av den exekutiva verksamheten. Detta är uppgifter som ankommer på RSV i egenskap av centralmyndighet och för vilkas fullgörande utsökningsregistret är ett vär- defullt hjälpmedel. Genom denna ändring tillgodoses kravet på att förfo- ganderätten och registerändamålet skall avse samma verksamhet. Det bör också tilläggas att utsökningsregistrets användning för avräkningsändamål har sådant samband med RSV:s uppgifter på skatte- och avgiftsområdet att ett registeransvar för verket är väl motiverat. Tyngdpunkten i verkets befattning med registret ligger hos de allmänna målen. Av bl. a. samord- ningsskäl bör emellertid RSV ha förfoganderätt också beträffande de en- skilda målen. Vissa rutiner som gäller dessa mål sköts redan nu av RSV och man kan förutse en utveckling där ADB-tekniken i ökad utsträckning tas i anspråk på ett sådant sätt att en central registrering framstår som mest ändamålsenlig. Jag anser således att RSV skall ha förfoganderätt till och därmed registeransvar för utsökningsregistret i dess helhet.

• Sida 17
•  Original

I den mera praktiskt inriktade remisskritiken har framhållits att en uppdelning av förfoganderätten till registret kan skapa oklara ansvarsför— hållanden när det gäller t.ex. rättelse av felaktiga uppgifter. Kritiken tar sikte på att utredningen inte har föreslagit någon funktionell fördelning av förfoganderätten, baserad på olika typer av transaktioner i registret. Ut- redningen har avstått från detta under hänvisning till att den funktionella uppdelningen fortlöpande förändras. t.ex. genom att magnetbandsrutiner införs för registreringsåtgärder som tidigare utförts via terminal.

Jag vill för egen del framhålla att systemet med ett delat registeransvar tillämpas också i fråga om det centrala skatteregistret. Erfarenheterna av detta ger inte belägg för att de farhågor som några remissinstanser har gett uttryck för skulle vara befogade. Jag biträder därför utredningens förslag på denna punkt och anser alltså att man i princip kan nöja sig med en geografisk avgränsning av den enskilda kronofogdemyndighetens förfo- ganderätt.

Enligt nu tillämpade rutiner registrerar kronofogdemyndigheterna en del uppgifter även i mål som inte handläggs hos den egna myndigheten. Detta är fallet när uppdragsgivaren vänder sig till fel myndighet med information om återkallelser, anstånd och avkortningar samt i viss utsträckning också betalningar. Antalet transaktioner som avser sådana uppgifter har uppskat- tats till tiotusentals per år. Det är överflyttningen av mål mellan olika kronofogdemyndigheter i samband med att gäldenären byter bostadsort som anges vara orsaken till att uppdragsgivarna ofta vänder sig till fel myndighet. Av hänsyn till gäldenären har det bedömts angeläget att i sådana fall kunna göra en omedelbar införing i registret för att förhindra verkställighetsåtgärder hos den handläggande myndigheten.

För att komma till rätta med de angivna problemen bör man enligt min mening först och främst försöka se till att en uppgift som hänför sig till ett visst mål redan från början kommer till rätt myndighet. Jag kommer senare att föreslå att generaltullstyrelsen och skattemyndigheterna ges terminalåt- komst till utsökningsregistret. Dessa myndigheter kan då undersöka vilken kronofogdemyndighet som handlägger ett visst mål och de bör givetvis utnyttja denna möjlighet för att se till att beslut som påverkar betalnings- skyldigheten sänds direkt till denna myndighet. Även om man därför kan förutse en minskning av de fall då en uppgift kommer in till fel kronofogde- myndighet bör den mottagande myndigheten ändå kunna registrera upp- gifter av det här slaget. åtminstone till dess att antalet transaktioner har nedbringats till en nivå som är hanterlig med andra kommunikationsmöjlig- heter. Jag anser därför att vissa undantag från den geografiskt begränsade förfoganderätten skall kunna föreskrivas av regeringen. Sådana föreskrif- ter bör då anpassas till det faktiska behovet av en utvidgad förfoganderätt i fråga om sådana transaktioner som jag nyss angav.

• Sida 18
•  Original

Mitt förslag: Utsökningsregistrct skall få innehålla identifieringsdata och uppgifter om verkställighetsåtgärder i såväl allmänna som en- skilda mål. Registret får också innehålla vissa andra uppgifter som en kronofogdemyndighet behöver för att fullgöra sina åligganden.

Utredningens förslag: I huvudsak samma som mitt. frånsett att utred- ningsförslaget inte omfattar någon registrering av verkställighetsåtgärder i enskilda mål.

Remissinstanserna: Det är endast ett fåtal remissinstanser som har haft från utredningens förslag avvikande meningar om det föreslagna register- innehållet. RSV har med instämmande av DI framhållit att en reglering bör omfatta även uppgifter om de verkställighetsåtgärder som företas i enskil- da mål. Även några andra remissinstanser har uttalat sig för en reglering av registerföringen i dessa mål. Olika meningar har framkommit beträffande lämpligheten av att ha med uppgifter om andra än dem som är gäldenärer eller svarande hos en kronofogdemyndighet. DI avråder från detta. medan lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att bl. a. alla som har tillstånd att servera alkoholdrycker bör registreras. Några andra remissin- stanser uttalar att denna uppgift inte bör tas med, men förordar i stället registerföring av vissa andra uppgifter som inte behöver avse svarande hos en kronofogdemyndighet. LO anser det utomordentligt angeläget att vissa uppgifter av det slaget registreras och pekar särskilt på uppgift om närings- förbud.

Skälen för mitt förslag: SIU har utgått från den personkrets som är aktuell för verkställighetsåtgärder hos kronofogdemyndigheterna. Man har då använt sig av begreppen svarande och gäldenär. Enligt ] kap. 75 utsökningsbalken förstås med svarande den som är sökandens motpart hos en kronofogdemyndighet. Rör målet en fordran kallas sökandens motpart i stället gäldenär. I första hand är det identifieringsuppgifter m. m. om dessa personer som föreslås ingå i registret. Därutöver anger SIU vissa register- uppgifter som hänför sig till gäldenärer i både allmänna och enskilda mål. Det är uppgifter om den sökta verkställigheten. uppgifter om preskription samt sådana uppgifter som behövs för utbetalning av influtna medel och annan redovisning. Förslaget tar därefter upp en katalog över verkställig- hetsåtgärder som i huvudsak avser gäldenärer i allmänna mål. men som i vissa fall förutsätter registerföring även av uppgifter om andra personer. Här avses uppgifter om betalningssäkring och kvarstad samt om förord- nande av god man enligt 25 ackordslagen (1970: 847). om konkurs. ackord och näringsförbud.

För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag om registreringen i allmänna mål. Detta har också lämnats utan erinran av remissinstanserna. Ett par smärre ändringar i förhållande till utredningens förslag är dock enligt min mening motiverade. Jag återkommer till detta. Här skalljag i stället uppehålla mig vid två andra frågor. Den första gäller registreringens omfattning i enskilda mål. där min bedömning avviker från utredningens. Jag skall också ta upp frågan om registrering av vissa upp-

• Sida 19
•  Original

gifter som inte hänför sig till personer som är gäldenärer eller svarande hos en kronofogdemyndighet.

Som jag nyss redovisat innebär utredningsförslaget att registreringen av uppgifter i enskilda mål begränsas till identifteringsdata och vissa uppgifter om verkställighetsuppdraget. Det föreslås således inte någon ADB-redo- visning av de åtgärder som kronofogdemyndigheten företar med anledning av uppdraget. Som skäl för detta har utredningen i huvudsak åberopat att det råder oklarhet i fråga om detaljerna kring ADB-hanteringen i enskilda mål. Man har därför ansett att en reglering på denna punkt bör anstå tills vidare.

När utredningen lade fram sitt förslag var den utvidgade registreringen av enskilda mål en försöksverksamhet begränsad till kronofogdemyndighe- terna i Göteborgs och Bohus län. Numera registreras dessa mål vid landets samtliga kronofogdemyndigheter och denna registrering är också i sina enskildheter mera omfattande än den som förekom under den inledande försöksverksamheten. Dessutom bedrivs inom RSV ett särskilt utveck- lingsprojekt för denna registrering. Det har således hänt åtskilligt sedan utredningen behandlade frågan. Ännu finns det dock inte färdiga ADB- rutiner för alla uppgifter som avses bli registrerade.

Jag anser för egen del att författningsregleringen skall omfatta alla de uppgifter som enligt redan tillämpade rutiner förs in i registret. Även uppgifter som för närvarande inte registreras bör tas med i den utsträck- ning man redan nu kan bedöma att de behövs i kronofogdemyndigheternas verksamhet. Detta kan ske i form av en fakultativ regel. som medger att uppgifterna får registreras trots att färdiga registerrutiner ännu inte tilläm- pas över lag. De uppgifter som det här gäller avser främst åtgärdsregistre- ringen i enskilda mål. Mitt förslag om en utvidgad registerföring i de enskilda målen innebär att bestämmelserna om registerinnehåll kan göras enhetliga för båda slagen av mål. Det finns vissa smärre skillnader mellan de åtgärder som företas. men dessa motiverar enligt min mening inte att det i lagtexten görs någon formell uppdelning mellan de olika måltyperna. De preciseringar som behövs bör i stället meddelas i form av föreskrifter som inskränker tillämpligheten av den fakultativa regeln. En fakultativ regel av det antydda slaget bör således kompletteras med ett bemyndi- gande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att med- dela närmare föreskrifter om registerinnehållet. På detta sätt läggs en yttre ram fast genom ett riksdagsbeslut. medan den faktiska registreringen kan anpassas till den fortlöpande utvecklingen av ADB-rutinerna.

Jag delar utredningens uppfattning att uppgifter om betalningssäkring och kvarstad skall få införas i registret. Med mitt förslag om ett enhetligt registerinnehåll behöver det inte anges särskilt att dessa uppgifter kan vara hänförliga till olika måltyper.

När det gäller frågan om registerföring av uppgifter som hänför sig till andra personer än gäldenärer eller svarande i mål hos en kronofogdemyn- dighet villjag erinra om vadjag tidigare sagt om registerändamålet. Jag har på den punkten förordat en viss utvidgning jämfört med utredningens förslag. Enligt mitt förslag skall registret få användas för planering och tillsyn av den exekutiva verksamheten men också för tillsynsuppgifter

• Sida 20
•  Original

enligt annan författning än utsökningsbalken. Under det senare använd- ningsområdct faller de uppgifter som vissa kronofogdemyndigheter har i egenskap av tillsynsmyndigheter i konkurs. Tillsynsmyndigheternas ålig- ganden förutsätter tillgång till uppgifter om konkurser och meddelade näringsförbud. Dessa uppgifter är också av stor vikt för kronofogdemyn- digheterna i deras exekutiva verksamhet. Uppgifterna bör därför få införas i registret. även om t. ex. ett näringsförbud inte alltid avser en gäldenär. Jag vill i det här sammanhanget erinra om att konkursuppgiftcr också finns registrerade hos den nyinrättade företagsinteckningsmyndigheten i Malmö. Även de av SIU föreslagna uppgifterna om ackord och om god- mansförordnande enligt 2.5 ackordslagen behövs i kronofogdemyndighe— ternas verksamhet och de bör därför finnas tillgängliga i registret.

Det finns också några andra uppgifter som formellt inte hänför sig till personer som är gäldenärer eller svarande hos en kronofogdemyndighet men som ändå behövs med tanke på ADB—systemets användning för krav- rutiner och redovisning. Jag tänker här på vissa Uppgifter som registreras redan innan det i lagteknisk mening finns ett mål hos en kronofogdemyn— dighet. Så anses i fråga om allmänna mål vara fallet först när indrivnings— uppdraget har förts in i utsökningsregistret och uppgifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. Från det att det föreligger en exekutionstitel kan det därför gå någon tid innan den betalningsskyldige är att anse som gäldenär. De uppgifter som det här är fråga om kan gälla bl.a. förskottsbe- talning och blir införda i det s. k. transaktionsregistret i avvaktan på att de mål som uppgifterna avser blir uppdebiterade i systemet. De hänför sig alltså utan undantag till personer som inom kort blir registrerade som gäldenärer och enligt min mening behövs det därför inte någon särskild bestämmelse om denna s. k. förhandsregistrering.

Den av SIU föreslagna lagtexten om registreringen av verkställighets- uppdraget inleds med vissa uppgifter om skulden m.m. Utöver skuldens. storlek. medelsslag. dag när skulden fastställts och när den förfallit till betalning har föreslagits att också andra uppgifter om skulden skall få registreras. Dessa uppgifter skall framgå av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet. Som exempel på sådana andra uppgifter som kan framgå av exekutionstiteln har SIU nämnt ärendenummer hos uppdragsgi- vande myndighet. målnummer och doms- eller beslutsnummer hos den myndighet som har fastställt fordringen. granskningsrapportnummer. soli- darisk betalningsskyldighet samt tillämpat lagrum och brottsbenämning när det gäller böter. SIU har vidare föreslagit att uppgifterna om skuldbe- lopp skall omfatta såväl det ursprungliga som det aktuella beloppet samt belopp med vilket betalning. avkortning eller liknande ägt rum.

Jag anser det för egen del värdefullt att man i lagtexten så långt möjligt preciserar vilka uppgifter om skulden som får registreras. En uppräkning av det slag som SIU har föreslagit kan emellertid inte bli uttömmande. Den måste kompletteras med en möjlighet att registrera också andra uppgifter. Enligt min mening kan det dock inte bli fråga om att registrera alla upp- gifter om skulden som framgår av exekutionstiteln eller andra handlingar i målet. I stället måste en begränsning göras till sådana uppgifter som har betydelse för betalningsskyldigheten och därmed för kronofogdemyndig- hetens möjligheter att genomföra verkställigheten.

• Sida 21
•  Original

Enligt min mening är det naturligt att man i lagtexten utgår från exeku- tionstiteln. Vad som bör registreras är i första hand uppgifter om denna. Jag tänker då på uppgifter av närmast administrativ karaktär. som t.ex. uppgifter om målnummer och doms- eller beslutsnummcr hos den domstol eller myndighet som har fastställt fordringen.

När det gäller uppgifter om skuldens storlek. medelsslag. dag när skul- den har fastställts och när den har förfallit till betalning ansluterjag mig till utredningsförslaget. Övriga uppgifter som framgår av exekutionstiteln eller andra handlingar i målet bör däremot få registreras endast om de har betydelse för betalningsskyldigheten. Dessa uppgifter kan _avse betalning och avkortning m.m. men också anstånd och inhibition. Däremot anserjag inte att uppgifter om brottsbenämning och tillämpat lagrum i brottmål har sådan betydelse för betalningsskyldigheten att de skall få förekomma i registret.

I sammanhanget vill jag nämna att det inom regeringskansliet övervägs ett förslag från samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) om ett ADB-baserat system för uppbörd av domstolsböter m.m. Förslaget går ut på att den som av allmän domstol har ädömts böter eller ålagts att betala vite eller ett rättsverkansbelopp skall kunna frivilligt betala in beloppet till rikspolisstyrelsen. Om betalning sker på det sättet. kommer någon registrering av domen eller beslutet inte att ske i utsök- ningsregistret. Innan förslaget kan genomföras återstår en del systemut- vecklingsarbete. Jag utgår från att detta arbete skall kunna slutföras inom en snar framtid.

Med vissa redaktionellajämkningar kan jag i övrigt godta den föreslagna katalogen över uppgifterna i registret. Med tanke på det jag tidigare har sagt om åtgärdsregistreringen i enskilda mål bör emellertid denna katalog kompletteras med uppgift om återtagande av vara.

Vid sidan av de registeruppgifter som SIU har tagit upp i sitt författ- ningsförslag förekommer administrativa och tekniska uppgifter av mycket skiftande slag. De kan t. ex. gälla vilken kronofogdemyndighet och sektion som har tilldelats ett mål. att målet har beställts för handläggning och att betalningsanmaning har skickats ut. Även uppgifterna om olika tjänste- mäns behörighet att utföra transaktioner som påverkar registrets innehåll kan hänföras till denna kategori. Av administrativ karaktär är också upp- gift om branschkod. Enligt min mening bör det anges att uppgifter av detta slag förekommer i registret och jag anser att de kan samlas under beteck- ningen administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets användning.

• Sida 22
•  Original

3.3.4 Terminalåtkomst och sekretess

Mitt förslag: RSV och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåt- komst till utsökningsregistret. Terminalåtkomsten för en kronofog- demyndighet är i princip begränsad till uppgifter angående personer som förekommer i mål eller ärenden hos en kronofogdemyndighet i länet. Generaltullstyrelsen. länsstyrelserna och de lokala skatte- myndigheterna får också ha terminalåtkomst till uppgifter i registret. För generaltullstyrelsen är terminalåtkomsten begränsad till upp- gifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten. Läns- styrelsernas och de lokala skattemyndigheternas terminalåtkomst får avse uppgifter om person som förekommer i ärende hos skatte- myndigheterna inom länet.

Sekretessen inom exekutionsväsendet utsträcks till att omfatta också uppgifterna i utsökningsregistret, både när dessa förekommer hos de registeransvariga myndigheterna och när de är tillgängliga på terminal hos andra myndigheter.

Utredningens förslag: SIU har föreslagit fri terminalåtkomst för RSV. kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna och att terminalåt- komsten för skattemyndigheterna görs direkt beroende av om uppgifterna omfattas av sekretessen inom exekutionsväsendet eller ej.

Remissinstanserna: Den föreslagna terminalåtkomsten för RSV och kronofogdemyndigheterna har genomgående tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Förslaget om terminalåtkomst för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna har också fått ett positivt mottagande. På denna punkt har dock vissa erinringar gjorts. Således framhålls från flera myndig- heter inom skatteförvaltningen att den av SIU föreslagna sekretessregeln är onödig. eftersom uppgifterna hos de mottagande myndigheterna omfat— tas av reglerna om skattesekretess, vilka ger ett bättre skydd än den sekretess som gäller i kronofogdemyndigheternas verksamhet. DI har inta- git en motsatt ståndpunkt och ansett att även flödet av icke sekretessbe- lagda uppgifter till andra myndigheter bör regleras genom särskild behörig- hetskontroll för att förhindra att uppgifterna hos dessa myndigheter blir föremål för fri bearbetning.

Generaltullstyrelsen har framhållit att innehållet i utsökningsregistret kan vara av stort intresse för tullverket i samband med tulltaxering och undersökning av företag som misstänks vara inblandade i ekonomisk brottslighet, exempelvis grov varusmuggling. Man har också pekat på tullmyndigheternas beskattningsuppgifter i samband med införsel. Av bl.a. dessa skäl har generaltullstyrelsen ansett det angeläget att också tullverket får terminalåtkomst till utsökningsregistret.

Skälen för mitt förslag: RSV skall enligt vad jag tidigare har föreslagit ha förfoganderätt till hela utsökningsregistret. Av detta följer att verket också bör ha terminalåtkomst i samma utsträckning. För kronofogdemyndighe- ternas del harjag i nära överensstämmelse med SIU:s förslag föreslagit en geografiskt begränsad förfoganderätt som i princip innebär att en krono-

• Sida 23
•  Original

fogdemyndighet förfogar bara över uppgifteri måloch ärenden som hör till distriktet. Det finns därför anledning att överväga en motsvarande be- gränsning i fråga om terminalåtkomsten. En sådan begränsning har visser- ligen inte föreslagits av SIU eller ifrågasatts under remissbehandlingen. Men enligt min mening bör det med hänsyn till skyddet av de registrerades personliga integritet vara en naturlig utgångspunkt att man om möjligt försöker begränsa åtkomsten till centrala register av förevarande slag så att denna omfattar bara uppgifter som behövs i den enskilda myndighetens verksamhet. Det får visserligen förutsättas att man på en kronofogdemyn- dighet inte tar fram andra uppgifter än som behövs i verksamheten även om åtkomsten till uppgifterna är obegränsad. Men gör man ingen begräns- ning får man en onödig spridning av uppgifterna i registret. inte minst genom att detta i sin helhet blir tillgängligt för allmänheten hos varje kronofogdemyndighet.

Jag kommer alltså fram till att man bör införa en begränsning av termi- nalåtkomsten med hänsyn till vad som behövs i verksamheten.

Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet måste till att börja med omfatta uppgifter om den som är registrerad hos myndigheten som gäl- denär i ett mål om exekutiva åtgärder. Vidare bör det i förekommande fall finnas terminalåtkomst till uppgifter om gäldenärens make samt om perso- ner som är gemensamt betalningsansvariga med gäldenären. Även upp- gifter om f åmansföretag som gäldenären är delägare i samt andra delägare i företaget bör omfattas av terminalåtkomsten. Är gäldenären ett fämans- företag bör också uppgifter om delägarna i detta ingå. Jag vill här erinra om att uppgifter om familjeförhållanden och delägarskap i fåmansföretag inte är omedelbart tillgängliga genom samhörighetsbeteckningar i utsöknings- registret. De kan tas fram av kronofogdemyndigheten först med hjälp av den sekretessbelagda terminalåtkomsten till det centrala skatteregistret.

Jag har hittills uppehållit mig vid uppgifter som har samband med gäl- denärer i distriktet. Som jag framhållit i fråga om förfoganderätten bör en kronofogdemyndighet kunna vidta vissa registreringsåtgärder m.m. också beträffande gäldenärer som hör till andra distrikt. Det kan gälla fall där myndigheten får betalning, återkallelser. anståndsbeslut o.d. beträffande sådana gäldenärer. Vidare kan påpekas att kronofogdemyndigheten i Stockholm registrerar vissa nyinkomna mål även för andra kronofogde- myndigheters räkning. Terminalåtkomsten bör därför omfatta gäldenärer och svarande i alla typer av ärenden som handläggs hos myndigheten. När ett ärende av det nu angivna slaget är färdigbehandlat hos myndigheten bör också rätten till terminalåtkomst upphöra.

De kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs har i denna egenskap ett utvidgat verksamhetsområde som i de allra flesta fall omfattar ett län. Dessa kronofogdemyndigheter behöver terminalåtkomst till gäldenärerna inom tillsynsområdet. Jag vill i detta sammanhang förut- skicka att jag kommer att förorda att länsstyrelserna får terminalåtkomst till uppgifter om gäldenärer vars skatteärenden handläggs inom länet. Med hänsyn till det nära samarbete som bör förekomma mellan länsstyrelsen och kronofogdemyndigheterna inom länet och till vad jag anfört om till- synsmyndigheternas verksamhetsområde anser jag det naturligast och

• Sida 24
•  Original

mest praktiskt att kronofogdemyndigheternas terminalåtkomst får omfatta det egna länet och inte bara det egna distriktet. Härutöver bör kronofogde- myndigheterna ha tillgång till uppgifter om konkurs och näringsförbud för hela landet.

Nästa fråga är då hur de nu angivna begränsningarna skall kunna genom- föras i praktiken. Målsättningen bör naturligtvis vara att så långt möjligt försöka begränsa de tekniska åtkomstmöjligheterna i enlighet med vad jag anfört om terminalåtkomsten. Det torde vara möjligt att i stor utsträckning göra sådana begränsningar bl.a. med hjälp av behörighetskort o.d. Det torde däremot inte vara möjligt att helt avskära myndigheterna från termi- nalåtkomst till vissa uppgifter. bl. a. eftersom det enligt vadjag tidigare har sagt bör finnas möjlighet att vidta vissa registreringsåtgärder beträffande sådana personer utanför det egna distriktet och länet som man vet namnet på först när ärendet dyker upp. Redan genom en rättslig begränsning är emellertid mycket vunnet från integritetsskyddssynpunkt. Jag vill framhål- la att i den mån en kronofogdemyndighet själv saknar befogenhet att göra en ADB-teknisk överföring av viss information från ett personregister så anses denna inte förvarad hos myndigheten. med verkan att inte heller allmänheten kan göra anspråk på informationen hos den myndigheten (jfr tryckfrihetsförordningen 2 kap. 3.5 andra stycket).

Inom exekutionsväsendet gäller sekretess för uppgifter i mål och åren- den angående exekutiv verksamhet. om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet. Sekretessen inom den exekutiva verksamheten är således relativt begränsad och när det gäller annan verksamhet hos kronofogdemyndighe— terna förekommer över huvud taget ingen sekretess. Det gäller t. ex. den verksamhet som utövas av de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyn- digheter i konkurs samt kronofogdemyndigheternas tillämpning av lagen om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

Utsökningsregistrct skall enligt vad jag tidigare har sagt användas inte bara i exekutiv verksamhet utan också bl.a. för avräkning och i tillsyns- verksamheten. En terminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna för des— sa olika användningsområden medför att det kan bli svårt att upprätthålla det sekretesskydd som enligt sekretesslagen skall finnas för den exekutiva verksamheten. För att undvika denna olägenhet föreslår jag efter samråd med chefen för justitiedepartementet att den sekretess som gäller i mål eller ärenden angående exekutiv verksamhet utsträcks till att omfatta också uppgifterna i utsökningsregistret.

I den allmänna debatten har man från en del håll förordat en längre gående sekretess för uppgifterna i utsökningsregistret. Något förslag i den riktningen har inte lagts fram av SIU och inte heller efterlysts under remissbehandlingen. Som jag har framhållit i avsnittet om utsökningsregis- trets ändamål (3.3.1) har DOK till uppgift att utreda frågan om offentlig- hetsprincipens tillämpning på ADB-register och kommittén får i det sam- manhanget anledning att pröva om en utvidgad sekretess är en ändamåls- enlig lösning på de problem som är förenade med uppgiftslämnande från

• Sida 25
•  Original

myndigheternas register. Jag går därför inte in på den frågan i detta sammanhang. '

Frågan om i vilken utsträckning uppgifterna skall vara tillgängliga för andra myndigheter via terminal har sin motsvarighet i den reglering som gäller för uppgifter i det centrala skatteregistret. Utgångspunkten för den- na reglering har varit att uppgifterna får finnas tillgängliga endast i den mån behovet av att snabbt och enkelt få tillgång till dessa väger tyngre än den risk från integritetssynpunkt som terminalåtkomst anses medföra. När kronofogdemyndigheterna gavs terminalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret framhölls att indrivningen av skatter och avgifter hör mycket nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten. Indriv- ningen utgör sista ledet i hela den rad av olika åtgärder som krävs för att förverkliga det allmännas skatteanspråk. Mot den bakgrunden ansågs det i princip inte föreligga några bärande skäl mot att kronofogdemyndigheterna genom ett enkelt och smidigt förfarande fick tillgång till de ifrågavarande uppgifterna. som kronofogdemyndigheterna för övrigt kunde få del av redan på andra vägar U'fr prop. 1981/82: 160 s. 7). Enligt min mening får det nära sambandet mellan indrivning och beskattningsverksamhet beaktas också när det gäller frågan om skattemyndigheternas tillgång till uppgifteri utsökningsregistret. Även här gäller det att skapa rationella former för en överföring av uppgifter som i och för sig är tillgängliga på andra vägar. Utredningens förslag att länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheter- na skall ha terminalåtkomst till uppgifterna i registret har heller inte mött några andra invändningar hos remissinstanserna än DI:s erinran om att möjligheter till fri bearbetning bör undvikas.

Utöver de skäl som SIU har åberopat vill jag för egen del peka på registrets användning för avräkningsändamål. Systemet med generellt ver- kande avräkningsregler bygger i stor utsträckning på att man med ADB- teknikens hjälp kan få till stånd en förut inte möjlig kommunikation mellan kronofogdemyndigheterna och de myndigheter som återbetalar skatter och avgifter. Denna fråga har berörts i prop. 1984/85: 108 (s. 50 D. Utgångs- punkten var då att de myndigheter som har ADB-registrering och är inkopplade i terminalsystem skall kunna tillämpa avräkningsbestämmel- serna med dessa hjälpmedel. Främst är det länsstyrelserna och. i fråga om punktskatter. sjömansskatt och redaravgift. RSV som behöver terminalåt- komst till utsökningsregistret för detta ändamål. Som har framhållits i propositionen skulle emellertid även generaltullstyrelsen vinna på att av— räkningsförfarandet sker med hjälp av terminalåtkomst. Jag vill här också erinra om vadjag tidigare anfört om registrets användning för utredningar i samband med bl. a. tulltaxering (3.3.1). Det finns således flera skäl för att även tullverket bör ges terminalåtkomst till registret. Derma åtkomst bör dock inte avse andra myndigheter än generaltullstyrelsen.

De lokala skattemyndigheterna behöver utbyta upplysningar med krono- fogdemyndigheterna i en rad olika ärendetyper, t. ex. i fråga om skönstax- ering. planering av revisionsverksamhet. debitering av B-skatt. anstånd med inbetalning av skatt. förtidsåterbetalning av preliminär skatt. nedsätt- ning av skatteavdrag på grund av existensminimum samt kontroll av ar- betsgivares inbetalning och redovisning av skatter och avgifter. Det finns

• Sida 26
•  Original

således en hel del uppgifter som kan underlättas för de lokala skattemyn- digheterna om de får terminalåtkomst till utsökningsregistret.

[ likhet med vad som föreslagits för kronofogdemyndigheterna bör ter- minalåtkomstcn för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna vara länssluten i den meningen att den inte får avse uppgifter om andra personer än sådana som förekommer i ärende hos skattemyndigheterna inom länet. Generaltullstyrelsens terminalåtkomst bör avse hela landet men även här bör en begränsning Ske till uppgifter om person som före— kommer i ärende hos myndigheten.

Som har framhållits ovan får önskemålet att göra uppgifterna i utsök- ningsregistret mera lättillgängliga vägas mot den risk detta kan medföra för intrång i den personliga integriteten. När det gäller att överföra uppgifterna till andra myndigheter får vidare beaktas att sekretess gäller inte bara mot enskilda utan också i förhållandet myndigheter emellan. Sekretesskyddet i den exekutiva verksamheten är dock förhållandevis svagt och de uppgifter som förekommeri utsökningsregistret torde endast i undantagsfall vara av sådan karaktär att de omfattas av sekretess. Som jag tidigare har konstate- rat är det fråga om uppgifter som i och för sig är tillgängliga för de berörda myndigheterna redan på andra vägar. En del av uppgifterna är för övrigt redan tillgängliga på terminal för skattemyndigheterna, eftersom de finns i det centrala skatteregistret. Jag tänker här på s. k. gäldenärsmarkering och andra uppgifter enligt 7.5 9 skatteregisterlagen. Det finns därför inte några tungt vägande skäl att begränsa terminalåtkomsten på det sättet att endast vissa uppgifter om en person skall vara tillgängliga för den myndighet som har anledning att utnyttja registret. Däremot finns det anledning att över- väga om en del av de nyss nämnda uppgifterna kan uteslutas från det centrala skatteregistret. eftersom de enligt mitt förslag blir tillgängliga direkt från de myndigheter som närmast svarar för uppgifterna. Denna fråga är jag emellertid inte beredd att ta ställning till i det nu aktuella lagstiftningsärendet.

Reglerna om terminalåtkomsten får anses innefatta en skyldighet för de registeransvariga att tillhandahålla uppgifterna i utsökningsregistret. en skyldighet som i förekommande fall bryter sekretessen mellan de berörda myndigheterna i den mån en uppgift trots allt kan anses hemlig (jfr 14 kap. ] & sekretesslagen).

I fråga om skyddet för uppgifterna hos den mottagande myndigheten är det som flera remissinstanser framhållit riktigt att reglerna om skattesekre- tess i allmänhet ger ett bättre skydd än de regler som gäller inom exeku- tionsväsendet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhål- landen. Även hos tullverket är sekretesskyddet starkare än hos kronofog- demyndigheterna. Detta gäller visserligen inte generellt i ärenden om upp- börd av skatter, tullar och avgifter, men uppgifterna i utsökningsregistret kommer nästan ute51utande att användas i sekretessbelagd verksamhet hos de terminalanslutna myndigheterna. Just den omständigheten att uppgif- terna i registret i något enstaka fall kan komma till användning i ej sekre- tessbelagd verksamhet medför emellertid att det blir oklart vilket sekre- tesskydd som gäller för uppgifterna så länge de finns i ADB—registret. Denna oklarhet bör undanröjas.

• Sida 27
•  Original

Ett särskilt sekretesskydd bör tillskapas för de uppgifter i utsökningsre- gistret som finns på terminal hos skattemyndigheterna. Man kan här tänka sig antingen den sekretess som gäller i exekutiv verksamhet eller den sekretess som gäller på skatteområdet. Det kan i och för sig hävdas att det är bäst förenligt med grunderna för skattesekretessen att terminalbilden ges samma skydd som det som allmänt sett gäller inom skattemyndigheter- na. För en sådan lösning talar också den omständigheten att uppgifterna så gott som uteslutande kommer att användas inom sådan verksamhet som är belagd med tull- eller skattesekretess. Enligt min mening talar emellertid övervägande skäl för en ordning som innebär att samma sekretess för uppgifterna i registret gäller oavsett var uppgifterna finns tillgängliga. Det ter sig sålunda knappast motiverat att ha en mera omfattande sekretess för uppgifterna bara därför att en terminal finns hos en skattemyndighet. En ordning som innebär att uppgifterna så länge de befinner sig i registret behåller den sekretess som gäller hos den registerförande myndigheten är också bäst förenlig med den lösning som har valts i fråga om kronofogde- myndigheternas terminalåtkomst till det centrala skatteregistret.

Efter samråd med chefen förjustiticdepartementet föreslårjag därför att det i sekretesslagen införs en bestämmelse som ger uppgifter i utsöknings- registret som är tillgängliga på terminal hos generaltullstyrelsen. länssty- relserna och de lokala skattemyndigheterna samma sekretesskydd som gäller för dessa uppgifter i den exekutiva verksamheten. Lagtekniskt bör detta uttryckas så att sekretessen för uppgifterna i utsökningsregistret gäller myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur registret. Detta uttryckssätt. som också används i fråga om allmänt kriminalregister m.m. (jfr. 7 kap. 175 sekretesslagen). innebär att den sekretess som gäller hos den registerförande myndigheten blir tillämplig också hos terminalan- slutna myndigheter, så länge uppgifterna är kvar i registret. Görs ett utdrag ur registret eller används uppgifter ur detta på annat sätt i den terminalan- slutna myndighetens verksamhet blir sekretessbestämmelserna för denna verksamhet i stället tillämpliga.

Av redaktionella skäl bör samma uttryckssätt användas också i fråga om sekretessen vid kronofogdemyndigheternas terminalåtkomst till det cen- trala skatteregistret. Den nuvarande regleringen i 9 kap. 19å sekretessla- gen bör därför utgå och ersättas med en regel av samma slag som den jag har föreslagit beträffande utsökningsregistret. Den nya regeln om skattere— gistret bör tas in i 9 kap. l 5. Detta föranlederi sin tur en ändring av 9 kap. 2 5. Även i denna fråga harjag samrått med chefen förjustitiedepartemen- tet.

Mitt förslag: För utbetalning av influtna medel och för annan redo- visning får uppgifter ur utsökningsregistret lämnas ut på medium för automatisk databehandling. Sådant utlämnande får ske för andra ändamål endast om detta följer av föreskrifter i författning eller om regeringen har medgivit det. Regeringen får bemyndiga Dl att lämna sådant medgivande i fråga om ej sekretessbelagda uppgifter.

• Sida 28
•  Original

Utredningens förslag: Samma som mitt. Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran av de flesta re- missinstanserna. DI har förutsatt att det sker en noggrannare reglering av utlämnandefrågorna. medan några myndigheter inom skatteförvaltningen har framfört önskemål om att utlämnande utan särskild prövning skall få ske också för beskattningsändamål. Man har då pekat på behovet av smidiga ADB-rutiner vid t. ex. branschvisa kontrollaktioner som företas i samverkan mellan olika myndigheter. Som ett annat användningsområde där skulduppgifter m.m. bör vara tillgängliga på ADB-medium har nämnts taxeringsnämndernas arbete med skönstaxeringar. Här har framförts tan- ken att taxeringsavierna kompletteras med uppgifter ur utsökningsregis- tret. vilket skulle innebära en rationalisering av det informationsutbyte som redan i dag sker mellan kronofogde- och skattemyndigheterna.

Skälen för mitt förslag: Av min redogörelse för ADB-systemet inom exekutionsväsendet (avsnitt 2) har framgått att magnetbandsrutiner tilläm- pas för bl. a. utbetalning via det statliga redovisningssystemet (system S). Sådana rutiner tillämpas i viss utsträckning också vid redovisning till uppdragsgivande myndigheter. När det gäller de enskilda målen har jag i avsnittet om förfoganderätt och registeransvar (3.3.2) pekat på utveckling- en mot en ökad användning av ADB-rutiner vid registrering av målen. Denna s. k. bandmålsregistrering bör för att vara rationell ha sin motsva- righet i den teknik som används vid utbetalning och annan redovisning av verkställighetsuppdragen. Detta förutsätter att utlämnande kan ske på medium för ADB-behandling. Både för de allmänna och de enskilda målen finns det således behov av en ordning som medger att betalning och annan redovisning kan ske med hjälp av t.ex. magnetband. Jag ansluter mig därför på denna punkt till utredningens förslag, som också överlag har godtagits av remissinstanserna.

I fråga om utlämnande för andra ändamål har utredningen föreslagit samma reglering som gäller enligt skatteregisterlagen. Utlämnande skall således få ske när detta följer av författningsföreskrifter eller när regering- en har medgivit det. Vidare föreslås att DI efter bemyndigande av regering- en skall få lämna sådant medgivande i fråga om ej sekretessbelagda upp- gifter. Den sålunda föreslagna ordningen öppnar en möjlighet att tillgodose önskemålen från skatteförvaltningen om ADB—teknisk tillgång till uppgifter från utsökningsregistret i samband med skönstaxeringar. Däremot är den mindre väl lämpad för utlämnande av uppgifter på ADB-medium för tillfäl- liga behov, t.ex. för sådana kontrollaktioner som har nämnts av några remissinstanser. Skattemyndigheternas möjligheter att rationellt utnyttja registret för sådana ändamål blir alltså i någon mån lidande. men detta kan inte anses vara en olägenhet av sådan art att den motiverar en annan ordning än den som SIU har föreslagit. Skatteförvaltningen har i föregåen- de avsnitt (3.3.4) föreslagits få terminalåtkomst till utsökningsregistret. och enligt min mening bör man innan ytterligare erfarenheter gjorts låta frågan om utlämnande i andra former bli beroende av en prövning i varje särskilt fall.

Jag ansluter mig också till utredningens förslag i den del detta innebär att DI efter delegation från regeringen skall få pröva frågor om utlämnande. I

• Sida 29
•  Original

detta sammanhang vill jag erinra om vad jag tidigare sagt om registrets användning för kreditupplysningsändamål (3.3.1). Massuttag av uppgifter på ADB-medium för detta ändamål avses således bli underkastade DI:s prövning.

Som jag tidigare framhållit blir kreditupplysningslagens skyddsregler om underrättelse m.m. tillämpliga när dessa uppgifter i sin tur lämnas ut av kreditupplysningsföretagen.

Utlämnande av uppgifter i utsökningsregistret som lämpar sig för kredit- bedömning bör därför kanaliseras via kreditupplysningsföretag. Däremot bör ekonomisk information av det här slaget inte spridas i fall där kredit- upplysningslagens regler inte blir tillämpliga. Risken för detta kan enligt min mening motverkas genom att det i utsökningsregistcrlagen tas in en bestämmelse som förhindrar att de registeransvariga myndigheterna vidtar särskilda åtgärder för att framställa eller tillhandahålla handlingar eller uppgifter som är ägnade för sådan kreditbedömning som avses i kreditupp- lysningslagen. om åtgärderna betingas av annat än den verksamhet som myndigheten har att fullgöra enligt sin instruktion eller enligt lag eller förordning. Bestämmelsen bör lagtekniskt kunna utformas så att uppgif- terna i registret endast får bearbetas i enlighet med registrets ändamål. Med hänsyn till att det i samband med utlämnande på ADB-medium av uppgifter till t.ex. UC kan finnas behov av speciella bearbetningar bör utsökningsregistcrlagen ha en föreskrift också om detta.

Det innebär i fråga om utsökningsregistret att det inte blir tillåtet att använda särskilda program för att sammanställa uppgifter om de registre- rades ekonomiska förhållanden i den mån detta inte är direkt motiverat av kronofogdemyndigheternas verksamhet. Därmed bör man kunna hindra i vart fall massuttag av uppgifter som kan användas för sådan kreditbe- dömning som sker vid sidan av det normala förfarandet i kreditupplys- ningssammanhang.

Man kan överväga ytterligare åtgärder i fråga om utlämnande som ej omfattas av offentlighetsprincipen. t.ex. utlämnande till myndigheter. Även om ett sådant utlämnade av uppgifter helt håller sig inom ramen för den utlämnande myndighetens skyldigheter kan informationsutbytet näm- ligen — t.ex. i samband med statlig eller kommunal upphandling — ibland vara så pass likt det som sker via kreditupplysningsföretagen att man bör överväga att införa en motsvarighet till den underrättelseskyldighet som finns angiven i ll & kreditupplysningslagen. Jag har därför övervägt om man t. ex. skulle kunna ha en föreskrift som innebär att en myndighet som från utsökningsregistret inhämtar uppgifter för en verksamhet som ej avser myndighetsutövning skall underrätta den omfrågade personen om de upp- gifter som inhämtas. Jag har emellertid funnit att en sådan regel inte bör införas utan mera ingående överväganden än som varit möjliga i detta lagstiftningsärende. Enligt min mening bör frågan kunna övervägas av DOK.

Jag vill slutligen framhålla att den ordning jag nu har föreslagit bör ses som en provisorisk lösning i avvaktan på att resultatet av DOKzs arbete föreligger.

• Sida 30
•  Original

Mitt förslag: Uppgifter om indrivning av böter får bevaras i registret till utgången av det år då betalning har skett. Andra uppgifter om verkställighetsuppdraget och kronofogdemyndigheternas åtgärder får bevaras i registret under högst tre år. Så länge någon av dessa uppgifter finns kvar skall också identifieringsdata bevaras i registret. Uppgifterna skall gallras senast tre månader efter bevaringstidens utgång. Regeringen får medge att bevaringstiden för vissa uppgifter förlängs till högst fem år.

Utredningens förslag: SIU har föreslagit en generell bevaringstid på fem ar.

Remissinstanserna: De hörda arkivmyndigheterna har från sina utgångs- punkter godtagit förslaget. Detta har också de flesta andra remissinstanser- na gjort. men några myndigheter inom skatteförvaltningen har ansett att en förlängd bevaringstid är motiverad i fråga om vissa uppgifter. bl. a. uppgift om konkurs. DI och JK har å andra sidan under hänvisning till kreditupp- lysningslagens regler uttalat sig för en generell begränsning av bevaringsti- den till tre år.

Skälen för mitt förslag: Utredningen har föreslagit en generell bevarings- tid på fcm år. vilket bl. a. skulle underlätta rutinerna för gallring ur regist- ret. Vissa remissinstanser har velat begränsa bevaringstiden till tre år.

Enligt min mening bör man beakta i vad mån olika uppgifter behöver bevaras för de ändamål som har angivits i I 5. Det är därför mindre lämpligt att låsa tidpunkten för gallring till tre eller fem år. I stället bör en regel som medger en differentierad gallring införas. Huvudregeln bör då vara att uppgifterna får bevaras under högst tre år. För vissa uppgifter bör beva- ringstiden emellertid vara ännu kortare. Jag tänker här på uppgifter om en bötesdom där böterna är betalda. Dessa uppgifter bör enligt min mening rensas ut så snart de inte längre behövs. Enligt nu tillämpade rutiner sker under det första kvartalet varje år en gallring av registret och jag förutsät- ter att man då kan utesluta uppgifter om böter som har betalats året innan. Detta skulle innebära att den genomsnittliga bevaringstiden för dessa upp- gifter blir ungefär ett halvt år. För vissa andra uppgifter kan det å andra sidan vara motiverat med en något längre bevaringstid än tre år. En uppgift om konkurs behöver t. ex. vara tillgänglig om det kommer in nya mål mot gäldenären. Debiterad B-skatt kan bli restförd och även betald i ett tidigt skede. Skall man senare kunna använda maskinella rutiner för att beakta en omräkning som rör sådan skatt krävs därför en längre bevaringstid än tre år. Enligt min mening bör man i dessa och liknande fall kunna utsträcka den längsta bevaringstiden till fem år. Det bör ankomma på regeringen att avgöra vilka uppgifter som skall omfattas av denna längre bevaringstid. Den femåriga bevaringstiden bör få tillämpas endast när särskilda skäl motiverar detta.

För att anpassa bestämmelserna till praktiska gallringsrutiner bör vidare anges att uppgifterna skall gallras senast tre månader efter bevaringstidens utgång.

• Sida 31
•  Original

Bland de frågor som lämnats oreglerade i utredningens förslag är inhäm- tande av uppgifter till registret och rättelser i detta. Flera remissinstanser har pekat på behovet av bestämmelser på dessa punkter.

I fråga om formerna för inhämtande av uppgifter till registret vill jag hänvisa till den förordning ( 1983: 167) om användning av ADB inom exeku- tionsväsendet som har legat till grund för REX-projektets senare utveck- ling. Förordningen reglerar förfarandet vid införande i registret av de allmänna målen och den ger vidare RSV rätt att föreskriva rutiner för registreringen av enskilda mål. Tills vidare kompletterar den således den föreslagna utsökningsregisterlagen med bestämmelser om inhämtande av uppgifter till registret. Jag har i avsnitt 3.1 nämnt att SIU i ett annat sammanhang behandlat frågan om eventuella ändringar av RSV:s uppgifter i materiellt exekutionsrättsligt hänseende med anledning av ADB-hante- ringen inom exekutionsväsendet. Det blir därför anledning att återkomma till frågan om en närmare reglering av bl.a. införandet av uppgifter i registret och i samband därmed ansvarsfördelningen mellan RSV och kronofogdemyndigheterna.

När det gäller frågan om rättelse av felaktiga uppgifter vill jag erinra om att datalagen är subsidiärt tillämplig på utsökningsregistret. De registeran- svariga myndigheterna är därför redan på grund av bestämmelserna i datalagen skyldiga att sörja för ändamålsenliga rutiner på detta område. Detta bör lämpligen ske i samråd med DI. Det kan nämnas att RSV och DI redan har kommit överens om ett förfarande som innebär att felaktiga uppgifter inte görs tillgängliga vid generella fråge- och bearbetningspro- gram, men däremot vid framställning av registerbesked enligt [05 datala- gen. På regeringens uppdrag har DI också utfärdat rekommendationer om den närmare tillämpningen av datalagens regler om rättelse i personregis- ter. Jag vill vidare hänvisa till den tidigare nämnda data- och offentlighets- kommittén, som enligt sina tilläggsdirektiv har att behandla frågan om rättelse i ADB-register. Enligt vad jag har inhämtat avser kommittén att endera dagen överlämna ett delbetänkande som bl. a. behandlar frågan om rättelser i personregister.

Enligt min mening är det av värde att bestämmelserna kan träda i kraft snarast möjligt. Samtidigt krävs det en viss omställning innan registerfö- ringen kan anpassas till mitt förslag. som bl. a. innebär att vissa uppgifter skall uteslutas ur registret. Jag bedömer att denna omställning kan klaras av om ikraftträdandet bestäms till den I september 1986. Utöver dessa mindre justeringar krävs det emellertid också. med hänsyn till de korta bevaringstidcrjag har föreslagit. en omfattande gallring av äldre uppgifter i hela registret. Enligt min mening bör man inte belasta de registeransvariga myndigheterna med en kostnadskrävande extra gallring kort tid före den årliga gallring som enligt redan tillämpade rutiner sker under det första kvartalet varje år. Jag föreslår därför att ikraftträdandet av bestämmelser- na om bevaringstid och gallring sker först den I januari l987.

• Sida 32
•  Original

4. Upprättade förslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

I. utsökningsregisterlag

2. lag om ändring i sekretesslagen (19801 100). Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet. Lagrådets yttrande har inhämtats över förslagen, utom såvitt avser vissa av de föreslagna ändringarna i sekretesslagen. Förslaget i denna del är dock av redaktionell art. varförjag anser att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen genom proposition föreslär riksdagen att anta lagförslagen.

6. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

• Sida 33
•  Original