Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås dels vissa ändringar och förbättringar av de förmåner som värnpliktiga m.fl. får under grundutbildningen, dels prin- ciper för hur ersättningar till värnpliktiga m.fl. skall betalas ut under beredskap och krig.

Det nuvarande systemet för värnpliktigas rn. fl. förmåner under grundut- bildningen behålls. Ifråga om de generella förmånerna höjs dagersättning-_ . _ en från nuvarande 18 kr. till _22 kr. per dag. Vidare tillkommer ytterligare ett tillägg till dagersättningen efter 360 dagars tjänstgöring. Utbildningspre- miema för kompanibefälsutta'gna m.fl. och de särskilda ersättningarna för visst slags tjänstgöring m.m. slopas. Det s.k. vpl lO-systemet för de värnpliktigas m.fl. resor upphör. I stället införs en fri hemresa varje vecka. Nuvarande begränsningar i möjligheterna att resa med flyg kvarstår. För de behovsprövade förmånerna ändras reglerna för familjepenning, bo- stadsbidrag samt näringsbidrag. Näringsbidraget höjs från nuvarande. högst 200 kr. till högst 400 kr. per dag. Vissa ändringar vidtas i administra- . tionen av familjebidragen.

Ersättningen till personal inom försvarsmaktens, inkl. hemvärnet, och civilförsvarets krigsorganisation under beredskap och krig skall ske enligt . det s.k. dagpenningsystem som gäller för värnpliktiga, vapenfria, civilför- svarspliktiga och frivilliga vid repetitionsutbildning i fred. Dagpenningen, som motsvarar hel sjukpenning, skall normalt betalas ut till anhörig. Den inkallade får ett s.k. fälttraktamente på tjänstgöringsplatsen. Administra- tionen skall kunna fungera utan datorer. Vidare blir alla resor, för vilka ledighet beviljas, kostnadsfria för den inkallade.

] Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 115

• Sida 2
•  Original

Prop. 1982/83: 115 1 Förslag till Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Härigenom föreskrivs i fråga om familjebidragslagen (1978: 520) dels att rubriken närmast före 185 skall utgå, dels att nuvarande 17.5 skall betecknas 185, dels att nuvarande 185 skall betecknas 17.5, . ' dels att 2, 9, 10, nya 17. 19. 21. 25, 28, 39 och 42 55 skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Familjebidrag utgår i form av fa- miljepenning, bostadsbidrag, flytt- ningshidrag, näringsbidrag och be- gravningsbidrag.

Föreslagen lydelse-

Familjebidrag utgår i form av fa- miljepenning. bostadsbidrag, nä- ringsbidrag och begravningsbidrag.

Skyldighet att utge familjebidrag vilar på kommunerna.

95'

Familjepenning beräknas för må— nad till högst 630 kronor för barn och till högst I 440 kronor för annan person. Familjepenning för den

som uppbär ersättning för vård som. avses i 75 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjäns- tepliktig är skyldig att utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

Familjepenning beräknas för må- nad till högst 750 kronor för barn och till högst [500 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 75 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjäns- tepliktig är skyldig att utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

105

Bostadsbidrag beräknas för må- nad till högst bostadskostnaden el— ler, i fall som avses i'8.5 4. den tjänstepliktiges andel i bostadskost- naden. Endast om särskilda skäl fö- religger får dock till grund för 'be- räkningen läggas högre bostads- kostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bostad som avses i 85 1, för en lägenhet om två rum och kök i fråga om bostad som avses i 85 2 samt för en lägenhet om ett rum och kök för bostad i övriga fall.

' Senaste lydelse 1982: 469.

Bostadsbidrag beräknas för må- nad till högst bostadskostnaden el- ler, i fall som avses i 8.5 4. 'den tjänstepliktiges andel i bostadskost- naden. Endast om särskilda skäl fö— religger får dock till grund för be- räkningen läggas högre bostads- kostnad än som motsvarar normal hyra på'orten för en lägenhet om fyra rum och kök i fråga om bostad som avses i 85 1. för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bo- stad som avses i 85 2 samt för en lägenhet om ett rum och kök för bostad i övriga fall.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1982/83: 115

Nuvarande lydelse

F lyttningsbidrag 18 5

Byter tjänstepliktig bostad under tjänstgöringstiden eller inom 30 da- gar därefter, utgår flyttningsbidrag för skäliga flyttningskostnader. om det föreligger särskilda skäl.

Föreslagen lydelse

175

Under den tid som bostadsbidrag utges till den tjänstepliktige. utgår ett tillägg med 60 kronor per må— nad. Tillägget utgår dock inte till tjänstepliktig som har beviljats fa-' miljepenning.

1952

Har tjänstepliktig sin huvudsakli- ga försörjning från näring, som drivs av honom eller hans maka. och anlitas under den tjänsteplik- tiges tjänstgöring särskilt avlönad arbetskraft för att helt eller delvis ' ersätta den tjänstepliktige. utgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, i den mån kostnaden är skälig och överstiger det genom- snittliga normala driftsöverskott som näringen kan beräknas lämna under den tjänstepliktiges tjänstgö- ring. Näringsbidrag utgår dock en- dast om det måste antagas att förut- sättningar frnns för fortsatt drift av

näringen.

Har tjänstepliktig helt eller delvis sin försörjning från näring, som drivs av honom eller hans maka, och anlitas under den tjänsteplik- tiges tjänstgöring särskilt avlönad arbetskraft för att ersätta den tjäns- tepliktige, utgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad. i den mån kostnaden är skälig och över- stiger det genomsnittliga normala driftsöverskott som näringen kan beräknas lämna under den tjänste- pliktiges tjänstgöring. Näringsbi- drag utgår dock endast om det mås-- te antagas att förutsättningar finns för fortsatt drift av näringen.

Första stycket gäller också om näringen drivs av juridisk person. vari aktier eller andelar till övervägande del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas av den tjänstepliktige eller hans maka.

För lönekostnad som avser tjänstepliktigs eller hans makas barn, som är under 16 år, utgår icke näringsbidrag. Avser lönekostnad tjänstepliktigs maka, den tjänstepliktiges eller hans makas barn som har fyllt 16 år eller deras föräldrar eller syskon. utgår näringsbidrag endast om det föreligger särskilda skäl.

Frågan om barns ålder bedöms enligt 75 andra stycket.

2153. Näringsbidrag utgår med högst Näringsbidrag utgår med högst 200 kronor för dag. .400 kronor för dag. 25 54

I fråga om särskild familjebidragsnämnd tillämpas 3 kap. 2 5, 35 första stycket, 45. 55 tredje stycket, 7 och 8 55, 95 första stycket och 10 — 12 55 kommunallagen(1977: 179). I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även 3 kap. 55 första stycket och 65 nämnda lag.

3 Senaste lydelse 1982: 469. 3 Senaste lydelse" 1982: 469. 4 Senaste lydelse 1981: 39.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1982/83: 115

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 175 förvaltningslagen (1971: 290).

Utan hinder av 2 5 2förvaltnings— lagen tillämpas 4 och 555 nämnda. lag i samtliga ärenden hos särskild

familjebidragsnämnd.

285

Ärende om familjebidrag avgörs av försvarets civilförvaltning, om ärendet angår fråga som avses i 75 5 eller 85 2 eller 4. I samma ord- ning avgörs ärende om bostadsbi- drag, om fråga är om annan bostad än hyreslägenhet eller bostadsrätts- lägenhet. samt ärende om närings- bidrag. om tjänstgöringen enligt in- kallelseordern skall pågå under längre tid än 50 dagar.

Ärende om bostadsbidrag avgörs av försvarets civilförvaltning, om fråga är om annan "bostad än hyres— lägenhet eller bostadsrättslägenhet. I samma ordning avgörs ärende om näringsbidrag.

Ärende som icke skall prövas av civilförvaltningen avgörs av den famil- jebidragsnämnd som anges i" 275. Angår ärendet flera frågor och skall någon fråga prövas av civilförvaltningen, skall dock ärendet i sin helhet . avgöras av civilförvaltningen.

395

Har någon uppburit familjebidrag med för högt belopp, skall han återbe- tala vad han har erhållit för mycket

1. om han har insett eller hade bort inse att utbetalningen är felaktig. 2. om den felaktiga utbetalningen beror på att den tjänstepliktige eller annan sökande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat osann

uppgift eller förtigit sanningen,

3. om den felaktiga utbetalningen beror på att uppgiftsskyldighet enligt 385 första stycket har åsidosatts.

Fråga om återbetalningsskyl- dighet prövas av den familjebi- dragsnämnd som har utbetalat fa- miljebidraget. Är någon återbetal-l ningsskyldig, får vid senare utbe- talning till honom skäligt belopp in- nehållas i avräkning på vad som har utgått för mycket. Fullgörs ej åter- betalningsskyldighet på sätt som nu har angetts. skall familjebidrags- nämnden vidtaga de åtgärder som behövs för att driva in fordringen.

Fråga om återbetalningsskyl- dighet prövas av försvarets civilför- valtning. Är någon återbetalnings- skyldig, får vid senare utbetalning till honom skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som har utgått för mycket. Fullgörs ej återbetal-

. ningsskyldighet på sätt som nu har . angetts,

Skall civilförvaltningen vidtaga de åtgärder som behövs för att driva in fordringen.

Försvarets civilförvaltning får helt eller delvis efterge återbetalnings- skyldighet, om det föreligger särskilda skäl.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1982/83:115

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

425

Talan mot beslut av försvarets ci- vilförvaltning i ärende som avses i 33 5 eller 395 tredje stycket förs hos regeringen genom besvär. Talan mot civilförvaltningens beslut i ärende som avses i 1 5 andra stycket eller 285 förs hos kammar- rätten genom besvär. I övrigt får talan icke föras mot civilförvalt- ningens beslut enligt denna lag.

Talan mot beslut av försvarets ci- vilförvaltning i ärende som avses i 335 förs hos regeringen genom be- svär. Talan mot civilförvaltningens beslut i ärende som avses i 1 5 and- ra stycket eller 285 förs hos kam- marrätten genom besvär. I samma ordning överklagas civilförvalt- ningens beslut enligt 395 andra stycket om återbetalningsskyl- dighet. I övrigt får talan icke föras mot civilförvaltningens beslut en- ligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

2. Förslag till Lag om ändring i värnpliktslagen (1941: 967)

Härigenom föreskrivs-att 33 5 värnpliktslagen (1941: 967)1 skall ha nedan - angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

'3352

Värnpliktig är i samband med tjänstgöring berättigad till dager- sättning eller dagpenning, särskilda ersättningar för tjänstgöring av sär- .skilt slag eller i viss befattning, utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrustning samt fri hälso- och sjuk- vård. Värnpliktig som med godkänt betyg har genomgått utbildning till militär befattning för kompanibefäl erhåller utbildningspremie. Avlider värnpliktig under tid då han är be- rättigad till fri sjukvård, utgår be- gravningshjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt värnpliktig under tjänstgöring.

Värnpliktig är i samband med tjänstgöring berättigad till dager- sättning eller dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss be- fattning, utryckningsbidrag, rese- förmåner, fri förplägnad, fri inkvar- tering, fri utrustning samt fri hälso- och sjukvård. När värnpliktig tjänstgör enligt 275 Zmom. eller 28 5 är han dessutom berättigad till fälttraktamente. Avlider värnpliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt värnpliktig under tjänstgöring.

Om vämpliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebi- .

' Lagen omtryckt 1969: 378. 2 Senaste lydelse 1978: 521.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1982/83:115

6

dragslagen ( 1978: 520), lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977: 266) om statlig ersättning vid ideell skada.

Vid inkallelse till värnpliktstjänstgöring enligt 285 må föreskrivas, att värnpliktig skall medföra proviant: för högst tre dagar samt förse sig med beklädnad, intill dess sådan anskaffats. Skälig ersättning härför skall bere- das honom av staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. För värnpliktig som har påbörjat sin grundutbildning till värnpliktigt kompanibefäl och den 1 juli 1983 full- gjort 300 dagar skall 335 i den äldre lydelsen gälla i fråga om utbildnings- premie, dock längst intill utgången av år 1983.

3. Förslag till Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Härigenom föreskrivs att 125 5 mom. civilförsvarslagen (1960: 74)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 125

5 mom .2 Om ej annat följer av tredje stycket. är civilförsvarsplik- tig vid fullgörande av civilförsvars- plikt inom det allmänna civilförsva- ret eller verkskyddet berättigad till dagpenning, särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskilt slag eller i viss befattning, reseförmån'er. fri "förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. Avlider civilförsvarsplik- tig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo.

5 mom. om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarsplik- tig vid fullgörande av civilförsvars- plikt inom det allmänna civilförsva- ret eller verkskyddet berättigad till dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning, rese- förmåner, fri förplägnad, fri inkvar- tering och fri sjukvård. När civil- försvarspliktig tjänstgör enligt 125 I mom. är han dessutom berättigad till fälttraktamente. Avlider civil- försvarspliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår be- gravningshjälp till hans dödsbo.

Under sådan föreskriven tjänstgöring i det allmänna civilförsvaret som fullgöres efter inskrivning i civilförsvaret och under föreskriven tjänstgö- ring vid försvarsmakten meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt civilförsvarspliktig.

Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.

Om civilförsvarspliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familje- bidragslagen (19782520), lagen ( 1977:265 ) om statligt personskadeskydd och lagen (1977: 266") om statlig ersättning vid ideell skada.

Denna lag träderi kraft den 1 juli 1983.

' Lagen omtryckt 1975: 712. 2 Senaste lydelse 1978: 522.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1982/83:115 4 Förslag till Lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945: 833)

Härigenom föreskrivs att krigsavlöningsreglementet (1945: 833) skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1983. -

5. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningarna till 325 kommunal-' skattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 32 5

6.' Värnpliktig för egen del till- kommande naturaförmåner och an- der fredstjänstgöring utgående dagersättning och tillägg till sådan ersättning, befattningspenning. av- gångsvederlag samt utbildningspre- mie och utryckningsbidrag till värn- pliktig skola icke upptagas såsom skattepliktig intäkt. Under freds- tjänstgöring utgående dagpenning. flygtillägg och sjötjänstbidrag ut- göra däremot skattepliktig intäkt. För tid då krigsavlöningsreglemen- tet är tillämpligt skall för värnplik- tig terminslön icke räknas till skat- tepliktig intäkt. dock att vid sjö- tjänstgöring eller tjänstgöring i sjö- reserv skatteplikt föreligger för den del av terminslönen, som motsva— rar sjötjänstbidrag, i den mån den- samma överstiger termins/ön för den värnpliktige enligt 65 krigsav- löningsreglementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig intäkt.

För annan under krigsavlönings- reglementet lzänförlig personal än som i föregående stycke avses sko- la under tid, då reglementet är tillämpligt. naturaförmåner eller ersättning därför ('ivensom må- nadslön utgöra skattepliktig intäkt. Terminslön enligt reglementet upp- tages däremot såsom intäkt endast

' Senaste lydelse 1976: 1083.

6. Värnpliktig tillkommande na- turaförmåner. dagersättning och tillägg till sådan ersättning, befatt- ningspenning. avgångsvederlag, ut- bildningspremie. utryckningsbidrag samt fälttraktamente skola icke upptagas såsom skattepliktig in- täkt. Utgående dagpenning utgör däremot skattepliktig intäkt.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1982/83: 115

Nuvarande. lydelse

för tid, varunder befattningshava- ren kunnat fullgöra tjänstgöringen utan att lämna den vanliga bo- stads- eller verksamhetsorten. Vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv gäller, att såsom intäkt upptages den del av terminslönen, som motsvarar sjötillägg eller upp- bördsersättning, i den mån den- samma överstiger terminslön för befattningshavaren enligt 65 krigs- avlöningsreglementet.

Den för terminslön medgivna skattefriheten har sin grund däri, att sådan lön avsetts omfatta er- sättning för samtliga de merkost- nader, som uppkommit för den skattskyldige genom att han för fullgörande av militär tjänstgöring vistats utom den vanliga bostads- eller ve'rksamhetsorten. I följd här— av må för tid, varunder terminslön utgått, nämnda merkostnader "ej avföras såsom utgift. även om ter- ' minslönen icke förslår till deras be- stridande.

Föreslagen lydelse

Familjebidrag, vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till värn- pliktig, räknas icke till skattepliktig intäkt. Näringsbidrag utgör däremot skattepliktig intäkt och hänföres till den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag anses tillkomma den vämpliktige, även om bidraget utbeta- las till annan person. Det förhållandet att bidraget använts för bestridande av en vid inkomsttaxeringen i och för sig avdragsgill utgift, t.ex. ränta eller periodiskt understöd, skall icke föranleda, att avdrag vägras för utgiften i

fråga.

Vad ovan i första och fjärde styckena sägs skall äga motsvaran- de tillämpning i fråga om annan per- sonal vid försvarsmakten som av- lönas enligt de för värnpliktiga gäl- lande grunder, vapenfri tjänsteplik- tig, hemvämspersonal och annan personal som frivilligt fullgör ut- bildning för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom total- försvaret. civilförsvarspliktig som inkallats till tjänstgöring enligt 1215 civilförsvarslagen och annan som avlönas enligt för värnpliktiga ell-er civilförsvarspliktiga gällande grun- der.

Vad ovan i första och andra styckena sägs skall äga motsvaran- de tillämpning i fråga om annan per- sonal vid försvarsmakten som av- lönas enligt de för värnpliktiga gäl- lande grunder, vapenfri tjänsteplik- tig, hemvärnspersonal och annan personal som frivilligt fullgör ut- bildning för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom total- försvaret, civilförsvarspliktig som inkallats till tjänstgöring enligt 125 civilförsvarslagen (1960: 74) och an- nan som avlönas enligt för värnplik- tiga eller civilförsvarspliktiga gäl- lande grunder.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1982/83: 115 ' 9

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången-vid 1984 års taxering. ' -

Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om ersättningar som har utgått enligt värnpliktslagen (1941: 967), lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst eller civilförsvarslagen (1960: 74) i deras lydelse före den 1 juli 1983 samt i fråga om utbildningspremie som enligt övergångsbestämmelserna till lagen ( 1983:00 ) om ändring i värnpliktslagen (1941:967) utgår till värnpliktig efter den 30 juni 1983.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1982/83: 115 - - 10

Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-02-23

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande. och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Thunborg

Proposition om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m. fl.

1. Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 november 1981 tillkal- lade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en kommitté (Fö 1982: 01)' för att utreda frågan om ett nytt förmånssystem för'värnpliktiga m.fl. under grundutbildning. '

Kommittén, som antog namnet: 1982 års värnpliktsförmånskommitté (VFK 82), överlämnade i september 1982 betänkandet (Ds Fö 1982:4) Förmåner till värnpliktiga m.fl. under grundutbildning. En sammanfatt- ning av kommitténs betänkande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 .

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt- randena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet en särskild utredare (Fö 1980:02)2 med uppdrag att överväga och lämna förslag om värnpliktsför- måner m.m. under beredskap och krig. Utredaren, som antog namnet vämpliktsförmånsutredningen (VFU), överlämnade i februari 1982 betän- kandet (Ds Fö 1982: 1) Ersättningar till personal i krigsorganisationen. Utredningens sammanfattning av sitt betänkande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt- randena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

'Riksdagsledamoten Lennart Brunarrder, tillika ordförande, riksdagsledamoten Göran Allmér. kontoristen Lena Erixon, riksdagsledamoten Ralf Lindström, om- budsmannen Lars Nicander och riksdagsledamoten Karl- Erik Svartberg.

2 Generaldirektören Alf Resare.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1982/83: 115 . 11

Överväganden

Fullgörandet av värnpliktstjänstgöring eller motsvarande plikttjänstgö- ring innebär med nödvändighet uppoffringar för den enskilde och hans

• Sida 14
•  Original

Prop. 1982/83: 115 14

familj. Ett grundläggande krav på ett förmånssystem är dock att den tjänstepliktige och hans anhöriga kan leva under rimliga ekonomiska för- hållanden i samband med tjänstgöringen. Skillnaderna mellan olika tjänste- pliktigas sociala och ekonomiska förhållanden är stora. F.n. utgår till värnpliktiga dels generella förmåner, som regleras huvudsakligen i värn- pliktsförmånsförordningen, dels selektiva, dvs. behovsprövade förmåner, som regleras i familjebidragslagen . Det nuvarande förmånssystemet har från vissa håll påståtts bygga på gamla regler som har kompletterats och blivit svåröverskådliga. Systemet har också ansetts dels vara komplicerat ' och krångligt, dels medföra att administrationen blivit alltför byråkratisk. Vidare har man ansett att familjebidragssystemet medfört att kommunerna har kunnat uppfatta sig vara befriade från sitt grundläggande sociala ansvar för de tjänstepliktiga och deras familjer.

I likhet med de flesta remissinstanser ansluter jag mig till kommitténs förslag att nuvarande förmånsregler i princip bör behållas. Enligt min mening skulle ett system med värnpliktslön. som vissa remissinstanser förespråkar, bli alltför dyrbart. Det är troligt att ett sådant system också skulle behöva kompletteras med behovsprövade bidrag.

Kommittén har bl. a. anfört att den kritik som i vissa fall har riktats mot systemet inte är riktig. Jag delar helt kommitténs uppfattning på den punkten. De principer som tidigare har lagts fast bygger på schabloner. normerad behovsprövning och enhetsbelopp. Den administration som finns bygger på enkla normer och fungerar väl. I likhet med kommittén förordar jag dock att vissa förbättringar vidtas inom- ramen för det nuva- rande systemet.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet vill jag understryka att jag delar kommitténs uppfattning att en tjänstepliktig inte kan förvägras bistånd enligt socialtjänstlagen enbart av det skälet att han är inkallad till vämpliktstjänstgöring. .

I det följande kommer jag att mera i detalj ta upp enskilda frågor och förslag från kommittén och att redogöra för mina förslag i frågorna.

2.1.2 Generella förmåner

Dagersättning, tillägg till dagersättningen, utbildningspremier Nuvarande ordning

Enligt vämpliktsförmånsförordningen får en värnpliktig, när han genom- går grundutbildning, dagersättning med 18 kr. per dag t.o.m. 230 dagars tjänstgöring. Därefter får han 15 kr. per dag i tillägg till dagersättningen t.o.m. 300 dagars tjänstgöring. För tjänstgöring utöver 300 dagar utgör tillägget 30 kr. En värnpliktig som med godkänt betyg har genomgått utbildning till militär befattning för kompanibefäl får en utbildningspremie på 5000 kr. Vissa andra grupper kan också få utbildningspremier.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1982/83: 115 15

Kommittén

Kommittén framhåller att en dagersättning på 30 kr. som värnpliktsrö- relsen förespråkar är rimlig som målsättning men att detta mål av statsfi- nansiella skäl bara kan nås genom etappvisa höjningar. Kommittén före- slår därför att dagersättningen höjs med 2 kr. per år räknat i fast prisläge under de fyra närmaste budgetåren. I en reservation förordar de social- demokratiska ledamöterna i kommittén att dagersättningen höjs mera och föreslår för budgetåret 1983/84 en höjning med 3 kr. jämte priskompensa- tion.

Kommittén föreslår vidare att utbildningspremiema slopas. I stället bör ett nytt tillägg till dagersättningen införas. Tillägget föreslås utgå med 45 kr. efter den 360:e tjänstgöringsdagen.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser lämnar kommitténs förslag i denna del utan erinran. Några remissinstanser har dock vissa invändningar. Tjänstemän- nens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO). Kommunistisk ungdom, värnpliktiga arbetsgruppen och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) ställer sig bakom den socialdemokratiska reserva- tionen. Socialstyrelsen, Socialdemokratiska ungdomsförbundet och Cen- terns ungdomsförbund anser att dagersättningen genast bör höjas till 30 kr. Vissa av remissinstansema anser att trettiokronorsmålet bör nås snabbare men godtar reservanternas förslag som en första etapp. Försvarets perso- nalvårdsnämnd avstyrker kommitténs förslag till automatisk priskompen- sation av dagersättningen. Chefen för armén. chefen för flygvapnet och Moderata ungdomsförbundet avstyrker förslaget att ta bort utbildningspre- mrerna.

Överväganden

Dagersättningcn har under de senaste fyra åren höjts med 1 kr. varje år. Detta motsvarar en årlig höjning med 6'— 7%. Eftersom prisökningarna under samma period har varit högre. har de tjänstepliktigas dagersättning fortlöpande urholkats. Jag delar därför kommitténs uppfattning att dager- sättningen etappvis bör höjas till 30 kr. I likhet med försvarets personal- vårdsnämnd kan jag däremot inte stödja kommitténs förslag att dagersätt- ningen automatiskt skall priskompenseras. Det måste anses vara en styrka i förmånssystemet att riksdagen varje år har möjlighet att ta ställning till vilka förmåner i systemet som bör förbättras. Ekonomiskt utrymme för en angelägen men kostsam reform kan därigenom uppstå. eftersom andra förmåner inte automatiskt-tar i anspråk en ökande del av de medel som kan avsättas till värnpliktsförmåner. Jag är f.n. inte beredd att ange någon bestämd tidsplan för när trettiokronorsmålet skall nås. Jag förordar emel- lertid för budgetåret 1983/84 att dagersättningen höjs med 4 kr., dvs. från 18 kr. till 22 kr. per dag. ' '

• Sida 16
•  Original

Prop. 1982/83: 115 16

Genom 1975 års riksdagsbeslut om värnpliktsförmåner (prop. 1975: 37, FöU 18, rskr l95)'lades fast att ersättningen till de tjänstepliktiga under grundutbildningen i princip skall grundas på tjänstgöringens längd. Den dittillsvarande kopplingen mellan lön och grad slopades liksom huvudde- len av de då existerande tjänstgöriings- och utbildningspremiema. _I stället infördes tilläggen till dagersättningen. För frivillig utbildning till värnpliktig officer (kompanibefäl) och reser/officer behölls premierna av rekryte- ringsskäl,

I likhet med flertalet remissinstanser, däribland chefen _för marinen, försvarets civilförvaltning, LO och Stockholms kommun delar _jag kommit- téns uppfattning att utbildningspremiema bör slopas. Redan när den obli- gatoriska uttagningen till kompanibefälsvärnpliktiga infördes uttryckte den dåvarande chefen för försvarsdepartementet tveksamhet till att ge premier vid en obligatorisk utbildning. Av de ca 2700 värnpliktiga som har en betydligt längre tjänstgöringstid än flertalet värnpliktiga får en en tredjedel inte någon premie. _Av dem som får en utbildningspremie är fler än tre fjärdedelar numera tvångsuttagna till denna utbildning, Mot bakgrund av den fastlagda principen om att ersättningen skall grundas på tjänstgörings- tidens längd samt det förhållandet att det finns andra kategorier av tjänste- pliktiga som har ungefär lika lång tjänstgöringstid men som inte får några premier bör av rättviseskäl i stället ett ytterligare tillägg till dagersättning- en utgå efter 360 dagars tjänstgöring. Tillägget bör dock vara större än det som kommittén föreslår. Jag förordar därför att tillägget efter 360 dagars tjänstgöring skall vara 60 kr. per dag. Dagersättningen och tilläggen skulle alltså vid genomförande av mitt förslag bli 22 kr, t. o. m, 230;e tjänstgö- ringsdagen, 37 kr. mellan _23l:a och 300:e tjänstgöringsdagarna, 52 kr. mellan 301:a och 360:e tjänstgöringsdagarna och 82 kr. fr. o. m. 361:a tjänstgöringsdagen.

Utbildning till reservofficer är helt igenom frivillig vid samtliga vapen- slag. Premierna för sådan utbildning bör av rekryteringsskäl alltjämt bestå.

Vissa särskilda ersättningar Nuvarande ordning

. Enligt 12å vämpliktsförmånsförordningen kan värnpliktiga erhålla sär- skild ersättning för sjötjänstgöring, dykeriarbete, flygtjänstgöring och fall- skärmstjänst enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt. Så- dana bestämmelser har regeringen meddelat i beslut den 30 juni 1967 med bestämmelser om särskilda ersättningar till värnpliktiga vid sjötjänstgöring och i förordningen (FFS 1977: 41, ändrad senast FFS 1982: 9) om särskild ersättning till värnpliktiga under flygtjänstgöring och fallskärmstjänst. Un- der sjötjänstgöring kan enligt nämnda bestämmelser utgå ett belopp som varierar från 3 till 35 kr. per dygn. Dykningstillägg utgår med mellan 90 öre och 8:10 kr. per period om sex minuter beroende på vilket djup dykningen har bedrivits. Vid flygtjänstgöring utgår flygtillägg med 1 140— 1260 kr.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1982/83: 115 __ ' 17

per månad. Vissa flygaspiranter har ett flygelevtillägg med 540 kr. i måna— den. Flygrisktillägg utgår till värnpliktig. som inte har flygtillägg—under — flygning'med 20 kr. för dag. Till värnpliktig som deltar i träningshopp från torn eller utför fallskärmshopp utgår hopptillägg med 600 kr. i månaden. Vissa av tilläggen utgör beskattningsbar inkomst. .

Av förordningen (FFS 1982:3) om mässpengar för vissa värnpliktiga framgår att mässpengar under vissa förutsättningar kan utgå i stället för fri förplägnad. Mässpengar skall beräknas enligt de bestämmelser som enligt kollektivavtal gäller för tjänstemän. Mässpengar utgår med ett belopp per dag som motsvarar värdet av en skeppsportion och ett fast tillägg om 9 eller 12 kr. beroende på typ av mäss. När skeppsportion utspisas skall mässpengarna minskas med skeppsportionspriset.

Kommittén

Enligt kommitténs mening är de. särskilda ersättningarna att betrakta som risktillägg. Kommittén anser att det inte är möjligt att gradera olika slag av risker och påpekar att de flesta skadorna bland värnpliktiga inträf- far i samband med fysisk träning och olyckor med fordon. Kommittén framhåller att riskfyllda verksamheter bör göras så säkra som möjligt genom säkerhetsföreskrifter. skyddsanordningar m.m. Om en olycka trots allt skulle inträffa och skada uppstå. bör staten. liksom f.n., tillhandahålla ett tillfredsställande ekonomiskt skydd.

Kommittén framhåller att systemet med mässpengar synes ha motive- rats avjämförelser med de anställdas avtalsreglerade förmåner. Syftet med mässpengarna var ursprungligen att möjliggöra mathållning i den egna mässen m.m., medan syftet numera enligt kommittén torde vara att för- stärka skeppsportionen. Vidare kan enligt vad kommittén har erfarit mäss- pengarna användas till representation. anskaffning av inventarier till mäs- sen o.d. Kommittén föreslår mot denna bakgrund att de särskilda ersätt- ningarna och mässpengarna till värnpliktiga slopas.

Remissinstanserna

Försvarets civilförvaltning. försvarets rationaliseringsinstitut. kammar- rätten i Göteborg, Stockholms kommun, LO och Sveriges socialdemo- kratiska ungdomsförbund delar kommitténs uppfattning att de särskilda ersättningarna bör slopas. Chefen för marinen hävdar att sjötilläggen skall ses som obekvämlighets- och ansvarstillägg och därför bör bestå. Chefen för flygvapnet anför att flygtilläggen är en del av löneförmånerna och utgör kompensation för en krävande kvalificerad utbildning och av rekryte- ringsskäl bör behållas.

Försvarets civilförvaltning, kammarrätten i Göteborg. Stockholms kom- mun och LO delar kommitténs uppfattning att mässpengarna till vämplik- tiga kan tas bort. Chefen för marinen föreslår att mässpengarna begränsas till att endast utgå för kompanibefälsvärnpliktiga.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1982/83: 115 18

Överväganden

För min del anser jag att det skulle medföra betydande administrativa förenklingar om de särskilda ersättningarna och mässpengarna avskaffa- des. De medel som därigenom sparas kan bidra till att möjliggöra angeläg- ,na reformer och förbättringar i förmånssystemet. Det finns såvitt jag kan se inte heller något skäl att från rekryteringssynpunkt behålla dessa ersätt— ningar. Med hänsyn till att det kan finnas andra typer av tjänstgöring som i och för sig också skulle kunna motivera en tilläggsförmån eller särskild ersättning talar också rättviseskäl för att de särskilda ersättningarna tas bort. I fråga om mässpengarna kan jag i likhet med kommittén inte anse dessa utgöra en egentlig värnpliktsförmån. Jag förordar därför att de sär- skilda ersättningarna och mässpengarna till värnpliktiga slopas.

Förplägnadsersätming. inkvarteringsersätming, beklädnadsersälming Nuvarande ordning '

Enligt 305 värnpliktsförmånsförordningen får en värnpliktig förpläg- nadsersättning i stället för fri förplägnad när han har tillstånd att själv svara för sin mathållning samt när han i samband med tjänstledighet eller sjuk- dom inte befinner sig vid förbandet. F. n. uppgår ersättningen till 15 kr. per dag. _

Enligt 31 & värnpliktsförmånsförordningen kan en värnpliktig få inkvar- teringsersättning i stället för fri inkvartering enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt. Regeringen har genom beslut den 30 septem- ber 1960 (ändrat den 18 december 1965) meddelat sådana bestämmelser. Om den värnpliktige inte bori egen bostad, kan förbandschef enligt dessa bestämmelser under vissa förutsättningar hyra en bostad åt honom för högst 300 kr. i månaden. Om den värnpliktige utnyttjar sin egen bostad, utgår ett månatligt hyresbidrag med 50 kr. under förutsättning att han inte uppbär bostadsbidrag enligt familjebidragslagen. När en värnpliktig har medgetts förläggning utanför kasernområdet, utbetalas ersättning för resa mellan bostaden och tjänstgöringsplatsen, om avståndet däremellan över- stiger tre kilometer.

Värnpliktiga som har tillstånd att i tjänsten begagna egna persedlar erhåller beklädnadsersättning enligt 325 värnpliktsförmånsförordningen. Ersättningen utgår med 2:70 kr. per dag.

Kommittén

Kommittén har funnit att 15 kr. inte täcker livsmedelskostnaderna för en dag och föreslår att förplägnadsersättningen höjs till 25 kr. Vidare föreslår kommittén att beloppsgränsen 300 kr. för hyra av bostad utom kasernom- rådet slopas samt att hyresbidraget höjs till 100 kr. i månaden och utgår oavsett om bostadsbidrag utgår eller ej. Enligt förslaget bör vidare bekläd- nadsersättningen räknas upp och bestämmas till ett månadsbelopp.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1982/83: 115 19

Remissinstanserna

I den mån remissms'tanserna har yttrat sig i denna del har flertalet inte . haft något att erinra mot utredningens förslag. I fråga om förplägnadser- sättningen har arbetsmarknadsstyrelsen och värnpliktiga arbetsgruppen föreslagit en ytterligare höjning. '

Överväganden

Jag delar kommitténs uppfattning om att de här nämnda ersättningarna bör höjas. Jag anser dock att höjningen av förplägnadsersättningen av statsfinansiella Skäl bör begränsas till hälften av vad kommittén har före- slagit. Det ankommer på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att närmare bestämma ersättningarnas storlek. I motsats till kommittén anser jag inte att hyresbidrag skall utgå om den tjänstepliktige har bostadsbidrag.

Utryckningsbidrag. kontant arbetsmarknadsstöd

Nuvarande ordning

Enligt 15 & värnpliktsförmånsförordningen erhåller en värnpliktig 1500 kr. i utryckningsbidrag då han rycker ut från tjänstgöringen. om tjänstgö- ringen varit minst 180 dagar. Utryckningsbidrag utgår endast en gång till varje värnpliktig.

Enligt 65 lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd föreligger rätt till ekonomiskt stöd om den arbetslöse. under en ramtid av tolv månader omedelbart före det arbetslösheten började, har utfört förvärvsar- bete i minst fem månader. 1 7.5 sägs att viss annan verksamhet bl. a. värn- pliktstjänstgöring jämställs med förvärvsarbete, dock högst två månader.

Kommittén

Kommittén framhåller bl.a. att utryckningsbidraget inte har höjts sedan år 1979 och föreslår att bidraget höjs med 500 kr. till 2000 kr. fr.o.m budgetåret 1985/86.

Kommittén anför vidare att värnpliktsrörelsen har krävt att värnplikts- tjänstgöring skall jämställas med fem månaders förvärvsarbete i kvalifika— tionshänseende för kontant arbetsmarknadsstöd. Kommittén vill därför peka på behovet av att frågan tas upp till behandling snarast i lämpligt sammanhang.

Remissinstanserna

Några remissinstanser, däribland försvarets civilförvaltning. kammar- rätten i Göteborg och Moderata ungdomsförbundet, instämmer i kommit- téns förslag till höjning av utryckningsbidraget. Socialstyrelsen, Kommu- nistisk ungdom, värnpliktiga arbetsgruppen och vapenfria arbetsgruppen anser att utryckningsbidraget bör höjas redan nu. Socialstyrelsen, SACO/SR. LO, värnpliktiga arbetsgruppen och vapenfria arbetsgruppen

• Sida 20
•  Original

Prop. 1982/83: 115 20

delar kommitténs uppfattning i fråga om en översyn av det kontanta arbetsmarknadsstödet.

Överväganden

Jag har i det föregående förordat en avsevärd uppräkning av dagersätt- ningen. Det innebär att jag har prioriterat ersättningar under utbildningen före en höjning av ersättningen vid dess avslutande. Något utrymme för att också höja utryckningsbidraget finns således inte. Denna fråga får tas upp i det årliga budgetarbetet. Med hänsyn till att frågan om det kontanta arbets- marknadsstödet inte kan ses isolerat anser jag, efter samråd med arbets- marknadsministern, att den bör tas upp i annat sammanhang.

' Reseförmåner Nuvarande ordning

De tjänstepliktigas reseförmåner regleras i huvudsak i 17— 26.55 värn- pliktsförmånsförordningen. Den tjänstepliktige har rätt till fri in- och utryckningsresa till och från tjärnstgöringsplatsen från resp. till den plats han är kyrkobokförd eller vistas stadigvarande eller från resp. till annan plats som kan nås med allmänt kommunikationsmedel. Vid tjänsteresa och vid tjänstledighet för enskild angelägenhet av vikt får den tjänstepliktige fri resa. Under grundutbildningen har den tjänstepliktige två fria ledighetsre— sor per månad till och från den plats inom landet där han är kyrkobokförd eller vistas stadigvarande eller annan plats som kan nås med allmänna kommunikationsmedel. Fria resor kan i vissa fall bytas ut mot lokala månadskort eller liknande. Flyg får användas vid utryckningsresa och för ledighetsresa till och från Gotland och då avståndet överstiger 800 kilome— ter. I undantagsfall kan flyg, enligt förbandschefcns bestämmande. få användas då avståndet är kortare än 800 kilometer. dock minst 500 kilome- ter. Utöver dessa resor har den tjänstepliktige möjlighet till subventione- rade resor. Dessa består av s.k. vpl 10-resor och abonnerade bussresor. Vpl 10-resor innebär att den tjänstepliktige i obegränsad omfattning'får resa med allmänt kommunikationsmedel. dock inte flyg, för endast 10 kr. vart som helst inom landet. Den tjänstepliktige har också under vissa speciella förhållanden möjlighet att få ersättning för resor utom landet.

Kommittén

Kommittén har övervägt olika lösningar för att åstadkomma förbättring- ar i det nuvarande resesystemet. Kommittén framhåller att administratio- nen kring Vpl lO-resorna är dyrbar och att varje form av samordning till ett enda resesystem skulle medföra administrativa vinster. Kommittén före- slår därför att systemet med vpl 10-resorna slopas och ersätts med ytterli- gare fria resor. En fri ledighetsresa per vecka innebär enligt kommittén att den värnpliktige kan ta sig hem så ofta det är möjligt med hänsyn till tjänstens krav på närvaro vid förbandet och avståndet mellan tjänstgö-

• Sida 21
•  Original

Prop. 1982/83: 115 21

ringsonen och hemorten. Kommittén förutsätter därvid att det finns möj- lighet att byta fria resor mot t. ex. lokala månadskort.

Kommittén framhåller dock att begränsningar måste vidtas i rätten att använda flyg vid fria resor med hänsyn till kostnaderna och tillgänglig flygkapacitet. Kommittén föreslår därför att den tjänstepliktige endast får rätt till flygresor i den omfattning som nu gäller. vilket skulle innebära att flyg får användas vid varannan resa, om förutsättningarna för flygresa i övrigt är uppfyllda.

Kommittén har också tagit upp frågan om fria resor skall kunna sparas eller tas ut i förväg på det sätt som nu gäller. Eftersom en fri ledighetsresa medges varje vecka, bör möjligheten att spara resor eller att ta ut resor i förskott avskaffas. Kommittén anser dock att en eller två fria ledighetsre- sor bör kunna få överlåtas på anhörig för att ge möjlighet till besök på förbandsorten.

Kommittén finner det vidare nödvändigt att begränsa de höga kostna- derna för flygresor. Enligt kommitténs mening bör den avståndsgräns som f.n. tillämpas för rätten till flygresa alltjämt gälla, men rätten till flygresa får inte vara ovillkorlig, om resan utan alltför stora olägenheter för den tjänstepliktige hade kunnat företas med annat och billigare färdmedel. Den tjänstepliktiges olägenheter bör därvid inte mätas enbart i tid. Viktigare är enligt utredningen frågan om hur länge den tjänstepliktige kan vistas på hemorten, eller om exempelvis sovvagn kan nyttjas. Man bör vidare pröva om kostnadsmedvetandet vid förbanden kan ökas genom att dessa faktu— reras de verkliga kostnaderna för varje resa.

Kommittén pekar också på att den uppdelning av ansvaret mellan över- befälhavaren och försvarets civilförvaltning som finns för de tjänsteplikti- gas resor är mindre lycklig och att möjligheterna för en myndighet att ha det sammanhållande ansvaret för resorna bör prövas.

Remissinstanserna

Flertalet av remissinstanserna tillstyrker kommitténs förslag att ersätta vpl lO-resorna med en fri ledighetsresa i veckan. Moderata ungdomsför- bundet anser att vpl 10-resoma kan slopas utan att ersättas med flera fria resor. AMS. Folkpartiets ungdomsförbund. Kommunistisk ungdom, värn- pliktiga arbetsgruppen och vapenfria arbetsgruppen anser att fria ledig- hetsresor skall kunna sparas eller tas ut i förskott. Sveriges socialdemo- kratiska ungdomsförbund förordar att den tjänstepliktige, förutom en fri resa i veckan. också får resa som med nuvarande vpl 10-resesystem men till ett pris av 30 kr. per tur och returresa. Socialstyrelsen, Centerns ungdomförbund, Kommunistisk ungdom och värnpliktiga arbetsgruppen föreslår ett system med frikort.

Överväganden

Reseförmånerna för de tjänstepliktiga utgör en stor andel av de samman- lagda kostnaderna för värnpliktsförmånerna. Enligt min mening är det

• Sida 22
•  Original

Prop. 1982/83: 115 22

mycket angeläget att de tjänstepliktiga får möjligheter att besöka hemmet under helger och övningsuppehålll. Förmånssystemet har också utformats för att möjliggöra detta. Det har dock visat sig att de tjänstepliktiga trots ' detta har stora kostnader för sina resor. I likhet med kommittén och de" flesta remissinstanserna anser jag att en samordning av resorna till ett enda resesystem kan ge administrativa vinster. Som kommittén har föreslagit bör vpl lO-resorna slopas och ersättas med ytterligare fria resor. Det bör som f.n. vara möjligt att byta ut fria resor mot lokala eller regionala månadskort eller motsvarande färdhandlingar. Genom en smidig anpass- ning av reglerna för resornas utnyttjande bör den tjänstepliktige få möjlig- het att resa hem under sin fritid, även om möjligheterna att spara resor eller att ta ut dem i förskott avskaffas i enlighet med kommitténs förslag. Däremot finner jag inte någon anledning tillstyrka att fri resa skall kunna överlåtas till den tjänstepliktiges anhöriga. "

Jag vill i detta sammanhang påpeka att vpl 10-resorna f. n. även utgår till värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga. Enligt vad jag har inhämtat har dock utnyttjandet av sådana resor under repeti- tionsövningar m.m. varit lågt, bteroende'bl. a. på de korta tjänstgöringsti- dema och tjänstgöringsförhållandena i övrigt. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att den ekonomiska situationen normalt torde vara bättre för dessa kategorier än för värnpliktiga under grundutbildning bör vpl lO-resorna slopas även för värnpliktiga under repetitionsutbildning. l sam- manhanget bör också nämnas att dagpenningsystemet för värnpliktiga under repetitionsutbildning numera ger dessa en helt annan ekonomisk situation än de hade när vpl lO-resorna infördes.

De som tjänstgör under längre tid än 60 dagar bör dock liksom f.n. få utnyttja en fri resa.

Jag delar kommitténs uppfattning att kostnaderna för flygresor måste begränsas. Jag förordar därför i likhet med kommittén att de verkliga kostnaderna för flygresorna bör faktureras förbanden. Vidare bör undersö— kas om det inte är möjligt att belasta förbanden med samtliga kostnader för de värnpliktigas resor.

2.1.3. Behovsprövade förmåner

Familjepenning ' Nuvarande ordning

Familjepenning kan utgå till tjänstepliktiga som har försörjningsansvar mot barn och hustru eller sammanboende. Familjepenningen är f.n. för barn högst 630 kr. för månad och för hustru högst 1 440.kr. för månad.

Kommittén

Kommittén konstaterar med stöd av tidigare undersökningar att gifta eller sammanboende tjänstepliktiga som har barn har den lägsta disponibla

• Sida 23
•  Original

Prop. 1982/83: 115 23 .

inkomsten per familjemedlem. Kommittén föreslår att en förbättring för denna grupp bör åstadkommas genom att familjepenningen till barn höjs så att den uppgår till halva beloppet av familjepenningen till hustru (motsva- rande). Kommittén anser vidare att socialbidragsnormen för Stockholms kommun är en lämplig utgångspunkt för familjepenningens nivå.

Remissinstanserna

De remissinstanser som har behandlat förslaget om familjepenning har samtliga tillstyrkt kommitténs förslag. Kammarrätten i Göteborg har sär- skilt understrukit vikten av att gruppen gifta eller sammanboende tjänste- pliktiga som har barn blir tillgodosedda.

Överväganden

Jag delar kommitténs uppfattning i fråga om familjepenningen till barn. dvs. att den bör utgöra halva beloppet av familjepenningen till hustru (motsvarande"). Jag förordar att familjepenningen till hustru eller samman- boende höjs med 60 kr. för månad. Genom dessa förändringar kommer familjepenningen till hustru eller sammanboende att bli högst 1500 kr. för månad och familjepenningen till barn högst 750 kr. för månad.

Bostadsbidrag Nuvarande ordning

Bostadsbidrag utgår för kostnad för bostad i vilken tjänstepliktig bor ensam eller tillsammans med maka och barn. Också andra boendeformer kan berättiga till bostadsbidrag, om särskilda skäl föreligger. Bostadsbidra- get beräknas till högst bostadskostnaden eller vid boende i ”annat fall" till den tjänstepliktiges andel av bostadskostnaden. Endast om det finns sär- skilda skäl får en högre bostadskostnad än vad som motsvarar normal hyra på orten för en i familjebidragslagen angiven lägenhetsstorlek läggas till grund för beräkning av bostadsbidraget. F. n. gäller lägenhetsstorleken tre rum och kök i fråga om bostadsbidraget till en tjänstepliktig med maka och barn. två rum och kök för tjänstepliktig med maka och ett rum och kök för ensamstående tjänstepliktig. Enligt de avräkningsregler som gäller för reducering av bostadsbidraget på grund av makas eller barns inkomster skall dock minst hälften av den boendekostnad som ligger till grund för beräkningen av bostadsbidraget utgå till den tjänstepliktige.

En ensamstående tjänstepliktig som har bostadsbidrag kan enligt nuva- rande regler inte få ersättning för andra kostnader som normalt uppstår i samband med eget hushåll, t. ex. kostnader för hushållsel, telefonabonne- mang och hemförsäkring. För andra tjänstepliktiga kan sådana kringkost- nader till boendet bli täckta genom familjepenningen.

Kommittén

Kommittén har ansett att det finns behov av attjustera bostadsstödet till de tjänstepliktiga.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1982/83:115 24

Kommitten föreslår att med begreppet normal hyra skall avses hyres- kostnaderi nyproducerade lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag (mot- svarande). På så sätt kan en tjänstepliktig som bor i en enligt bestämmel- serna för stor men billig lägenhet få hela sin bostadskostnad täckt om hans lägenhet inte har högre hyra än en nyproducerad lägenhet om ett rum och kök.'

F.n. läggs den faktiska bostadskostnaden till grund för beräkningen av bostadsbidrag. Bidragen begränsas sedan när det sammanlagda behovet av familjebidrag (familjepenning och bostadsbidrag) beräknas. Detta kan en- ligt kommittén leda till att familjer, som i princip har rätt till lika stora bidrag, behandlas olika. En begränsning av familjebidragen först vid be- stämmandet av utgående bidrag är således enligt kommitténs mening inte tillfyllest. En anpassning av tillämpningen till den nuvarande lydelsen i lagen, dvs. att till grund för bostadsbidraget får läggas högst de enligt lagen särskilt angivna lägenhetsstorlekarna. innebär en försämring i bidragshän- seende för vissa grupper. Kommittén har därför funnit det motiverat att föreslå en något högre nivå på utgående bostadsbidrag än vad familjebi- dragslagen f.n. anger. Förslaget innebär att till grund för beräkningen av .bostadsbidrag skall, om inte särskilda skäl föreligger. läggas normal hyra för en lägenhet om fyra rum och kök för den som bor tillsammans med maka och barn, för en lägenhet om tre rum och kök för den som bor tillsammans med maka och för en lägenhet om ett rum och kök i övriga fall.

Kommittén anser vidare att delad vårdnad av barn eller umgängesrätt av viss omfattning med barn bör vara ett sådant särskilt skäl som kan innebä- ra att högre bostadsbidrag kan utgå till den tjänstepliktige. . Kommittén föreslår också att makas synnerliga höga inkomster skall kunna påverka bostadsbidraget, dvs. att 15 i familjebidragslagen skall vara tillämplig. Denna paragraf ger beslutande myndighet möjlighet att bestäm- ma att bidrag inte skall utgå, om det är uppenbart att bidraget inte behövs.

Kommittén pekar på att bidrag enligt förordningen (FFS 1979:31) om särskild ekonomisk hjälp till värnpliktiga i praktiken har utnyttjats för att betala elräkningar, hemförsäkringar etc. för ensamstående tjänstepliktiga som bara har bostadsbidrag men inte kan få familjebidrag. Eftersom den formella grunden saknas för att tillämpa förordningen på detta sätt. före- slår kommittén att ett tillägg till bostadsbidraget införs till ensamboende tjänstepliktiga. Tillägget föreslås utgå med högst 60 kr. för månad.

Remissinstanserna

Försvarets civilförvaltning biträder kommitténs förslag när det gäller bostadsstödet till tjänstepliktiga. Civilförvaltningen anser att det är viktigt att begreppet normal hyra definieras. eftersom man har upplevt att de olika kommunernas familjebidragsnämnder. som i första hand administrerar - familjebidragen. tolkar begreppet normal hyra på olika sätt. Överbefälha- varen framhåller att arbetet inom personalvårdsdetaljerna vid förbanden -

• Sida 25
•  Original

Prop. 1982/83: 115 . 25

underlättas, om man inför ett tillägg till bostadsbidraget enligt kommitténs förslag. Då kan enligt överbefälhavaren den särskilda ekonomiska hjälpen i framtiden tillämpas enligt de ursprungliga tankarna, nämligen för bidrag till plötsliga och oförutsedda ekonomiska utgifter för de tjänstepliktiga. Lik- nande synpunkter framförs av försvarets civilförvaltning.

Riksrevisionsverket avstyrker att en ny bidragsform införs med motive- ringen att detta skulle ytterligare fördyra och komplicera förmånssyste- mets administration. Riksrevisionsverket hävdar att kringkostnader för boendet bör täckas av den tjänstepliktiges dagersättning.

Överväganden

Jag delar kommitténs uppfattning när det gäller behovet av förbättringar av bostadsstödet till tjänstepliktiga. I de flesta fall torde de tjänstepliktiga som skaffar lägenhet i dag vara hänvisade till nyproducerade lägenheter. Kommitténs förslag till definition av begreppet normal hyra är därför enligt min mening lämpligt. Jag förordar således att vid tillämpningen av de bestämmelser som begränsar bostadsbidraget med begreppet normal hyra på orten skall förstås vad det kostar att på samma ort hyra en nyprodu- cerad lägenhet i ett allmännyttigt bostadsföretag. På större orter bör med ort i stället förstås ett bostadsområde.

Jag biträder vidare kommitténs förslag att bostadsbidraget beloppsmäs- sigt bör begränsas till att avse normal hyra för fyra rum och kök för barnfamiljer, tre rum och kök för andra sammanlevande och ett rum och kök i övriga fall.

Jag delar också kommitténs uppfattning om att makas synnerligen höga inkomster skall kunna påverka bostadsbidraget. Det är rimligt att den beslutande myndigheten kan bestämma att bidrag inte skall utgå om det är uppenbart att bidraget inte behövs.

I likhet med överbefälhavaren och försvarets civilförvaltning delar jag kommitténs uppfattning att ett tillägg bör utgå för vissa boendekostnader. För att—såsom riksrevisionsverket invänder—administrationen av det föreslagna tillägget inte skall bli onödigt krånglig bör tillägget utgå till alla tjänstepliktiga som uppbär bostadsbidrag men inte har beviljats familjepen- ning. Detta innebär att tillägget inte kan utgå, om den tjänstepliktige har beviljats bostadsbidrag men genom de olika avräkningsreglerna inte kom- mer att få ut något bidrag. Tillägget bör. som kommittén har föreslagit, bestämmas till 60 kr. per månad.

Näringsbidrag Nuvarande ordning

Till en tjänstepliktig som har sin huvudsakliga försörjning från näring som drivs av honom själv eller hans maka och anlitar särskild avlönad arbetskraft under sin tjänstgöring för att helt eller delvis ersätta egen arbetsinsats utgår näringsbidrag för uppkommande lönekostnad, om rörel-

• Sida 26
•  Original

Prop. 1982/83: 115 26

sens normala driftöverskott inte kan täcka denna. Näringsbidrag kan också utgå för rörelse som under den tjänstepliktiges tjänstgöring tillfälligt är nedlagd. Bidrag utgår då för kostnader som är nödvändiga för att verksam- heten skall kunna återupptas eftezr tjänstgöringens slut. Näringsbidrag kan utgå med högst 200 kr. för dag.

Kommittén

Kommittén föreslår att maximibeloppet höjs till 400 kr. för dag och anser att stadgandet om att en tjänstepliktig skall ha sin huvudsakliga försörjning från rörelse bör ändras till att den tjänstepliktige skall ha inkomst som bedöms vara av vikt för hans försörjning från näring som drivs av honom eller hans maka.

Kommittén framhåller vidare att en tjänstepliktig som inte formellt läg- ger ner sitt företag. men inte heller anställer en ersättare i dag inte kan få något näringsbidrag. Det finns dock fall där en rörelse rent formellt bör kunna betraktas som nedlagd trots att ägaren. vid sidan av sin tjänstgöring, driver företaget i begränsad omfattning. Kommittén föreslår att näringsbi- drag skall kunna utgå i sådant fall. Bidraget bör dock reduceras med rörelsens intäkter.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, däribland försvarets civilförvaltning, kammarrät- ten i Göteborg, Svenska arbetsgivarföreningen och värnpliktiga arbets- gruppen tillstyrker kommitténs förslag om en höjning av maximibeloppet för näringsbidrag till 400 kr. för dag. Lantbrukarnas riksförbund anser att höjningen är för liten och Centzralorganisationen SACO/SR föreslår att beloppet höjs till högst 600 kr. för dag.

Kammarrätten i Göteborg anser att den äldre lydelsen. där man talar om försörjning och inte om inkomst i stadgandet om näringsbidrag är att föredra framför kommitténs förslag.

Överväganden

Näringsbidrag utgår endast när rörelsen visar underskott. Avsikten är således inte att genom näringsbidrag ge bidrag till den tjänstepliktiges försörjning utan endast att garantera rörelsens fortbestånd efter tjänstgö- ringstidens slut. Maximalt näringsbidrag utgår i få fall. Det förekommer emellertid undantagsvis att tjänstepliktig som i dag får fullt näringsbidrag, inte har full täckning för sina kostnader. Detta är otillfredsställande. I likhet med kommittén och flertalet remissinstanser anser jag därför att maximibeloppet bör höjas till 400 kr. för dag.

I likhet med kommittén anser jag vidare att möjligheterna till näringsbi- drag bör utökas så att inte endast de som har sin huvudsakliga försörjning av näringen får bidrag. Med beaktande av kammarrättens i Göteborg mening förordar jag att reglerna i familjebidragslagen om näringsbidrag

• Sida 27
•  Original

Prop. 1982/83: 115 27

i

ändras på så sätt att en tjänstepliktig som helt eller delvis har sin försörj- ning från näring kan få näringsbidrag, om lagbestämmelsernas krav i övrigt är uppfyllda.

Enligt min mening är plikttjänstgöringen en heltidssysselsättning. Kom— mitténs förslag om att näringsbidrag även skall kunna utgå till den som varken lägger ned sitt företag eller anställer en ersättare kanjag därför inte godta.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om ersättning för avbytare vid inkallelser av jordbrukare till repetitionsutbildning. Frågan har tidigare behandlats av riksdagen med' anledning av en motion av innebörden att dåvarande regler medförde stora kostnader för en lantbru- kare som vid inkallelse till repetitionsutbildning var tvungen att anlita avbytarservicen. Jordbruksutskottet fann det önskvärt att denna fråga i enlighet med uttalandet i prop. 1977/78: 154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m.m. skulle övervägas ytterligare och föreläggas riks- dagen för beslut.

Efter samråd med chefen förjordbruksdepartementet vill jag anmäla att den av riksdagen aktualiserade frågan får anses löst i och med den föreslag- na höjningen av näringsbidraget.

Administrationen avfamiljebia'ragen Nuvarande ordning

Ansökningar om familjebidrag görs till kommunernas familjebidrags- nämnder som svarar för alla kontroller. utredningar. kompletteringar m.m. av ansökningarna och fattar beslut i huvuddelen av familjebidrags- ärendena. Kommunerna betalar också ut samtliga familjebidrag. 95 % av utbetalade medel för familjebidrag täcks av statsbidrag.

Försvarets civilförvaltning avgör följande familjebidragsärenden. [. Familjepenning för maka utan barn om synnerliga skäl föreligger.

2. Bostadsbidrag för bostad i vilken tjänstepliktig bor tillsammans med enbart maka (motsvarande).

3. Bostadsbidrag för bostad i vilken tjänstepliktig bor tillsammans med föräldrar, syskon eller kamrat samt när han skaffat bostad efter tid- punkten för inryckningen, om särskilda skäl föreligger. Bostadsbidrag för annan bostad än hyres- eller bostadsrättslägenhet. Näringsbidrag om tjänstgöringen varar längre än 50 dagar. Eftergift av återbetalningsskyldighet. Om ett ärende berör flera ärendetyper och någon av dessa prövas av försvarets civilförvaltning. skall ärendet i sin helhet avgöras av civilför- valtningen. Försvarets civilförvaltning utövar också tillsyn över efterlev- naden av familjebidragslagen och av civilförvaltningen utfärdade f öreskrif- ter och anvisningar till lagen.

i"?

.a

• Sida 28
•  Original

Prop. 1982/83: 1 15 ' 28

Kommittén

Kommittén har diskuterat åtgärder för att uppnå en rationellare behand- ling av familjebidragen och pekar på tre möjliga handlingsvägar. nämligen att överföra handläggningen av samtliga ärenden till försäkringskassorna. att centralisera den till försvarets civilförvaltning samt att decentralisera den från civilförvaltningen till kommunerna.

Kommittén framhåller att riksförsäkringsvcrket, som har yttrat sig till kommittén. anser att en överföring; av familjebidragsadministrationen till försäkringskassorna är möjlig utan ändringar i de grundläggande bestäm- melser för familjebidragen som finns i familjebidragslagen . Kommittén anser emellertid att det är tveksamt huruvida någon rationaliseringsvinst över huvud taget kan uppstå och förordar därför att en överföring av administrationen till försäkringskassorna inte sker nu. Kommittén uteslu- ter dock inte att en sådan överföring i framtiden kan visa sig vara rationell.

En centralisering av samtliga familjebidragsärenden till försvarets civil- förvaltning skulle enligt kommittén medföra en merkostnad om ca 2.6 milj. kr. för civilförvaltningen. Om dessutom de utredningar och komplet- teringar som kommunerna nu bistår med centraliseras, krävs ytterligare resurser vid civilförvaltningen. Till detta kommer också här kommunernas andel av utbetalade bidrag. ca 3 milj. kr. Kommittén kan därför inte föror- da en sådan centralisering.

Kommittén konstaterar att en total decentralisering av familjebidrags- ärendena från civilförvaltningen till kommunerna inte heller är lämplig, eftersom vissa ärenden är så udda och komplicerade,

Kommittén föreslår emellertid att de farniljebidragsärenden av skälig- hetSkaraktär, som f. n. handläggs av civilförvaltningen. förs över till kom- munerna, medan andra svårare och mera tidskrävande ärenden. som nu handläggs av kommunerna. förs över till civilförvaltningen.

Kommitténs förslag innebär således att ärenden om näringsbidrag, åter- betalningsskyldighet samt liksom nu bostadsbidrag till villafastighcter och eftergift av återbetalningsskyldighet skall avgöras av försvarets civilför- valtning. Övriga ärenden bör avgöras av familjebidragsnämnderna.

Remissinstanserna '

Överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets rationalise- ringsinstitut. kammarrätten i Göteborg samt Göteborgs och Vetlanda kom- muner tillstyrker i Stort sett kommitténs förslag om en ökad decentralise- ring av vissa familjebidragsärenden och centralisering av ändra sådana ärenden. Överbefälhavaren påpekar. liksom kammarrätten i Göteborg. att utredningen om ersättning till personal i krigsorganisationen har föreslagit att alla frågor om näringsbidrag vid krig eller krigsfara skall avgöras av kommunerna. Civilförvaltningen framhåller att den ärendegrupp som avser bostadsbidrag till tjänstepliktig som har anskaffat bostaden under tjänstgöringstiden inte bör decentraliseras till kommunerna. Civilförvalt-

• Sida 29
•  Original

Prop. 1982/83: 115 ' , 29

ningen anför vidare att den minskade ärendemängd vid myndigheten. som förslaget medför, inte fullt ut kommer att kunna realiseras i personalbe- sparingar. eftersom förslaget samtidigt ställer större krav på civilförvalt- ningen när det gäller utbildning, tillsyn och information till kommunerna. Kammarrätten förordar en mer långtgående decentralisering och anser att alla familjebidrag bör avgöras av kommunerna. med undantag av ärenden om återbetalningsskyldighet.

Försvarets rationaliseringsinstitut påpekar att en decentralisering kom- mer att minska antalet familjebidragsärenden som handläggs av försvarets civilförvaltning med ca 50 % och framhåller vikten av att civilförvaltningen tillgodogör sig de personalbesparingar som därvid uppstår.

Riksförsäkringsverket anser att frågan om att föra över familjebidrags- administrationen till försäkringskassorna inte bör avfärdas utan vidare. Verket anför flera skäl till att en sådan överföring kan vara lämplig och anser att en begränsad utredningsinsats kan göras av verket i samråd med representanter för försäkringskassorna för att belysa bl. a. serviceaspekter vid en sådan överföring. Försäkringskasseförbundet anför också flera skäl till att överföra familjebidragsadministrationen från kommunerna och för- svarets civilförvaltning till försäkringskassorna med riksförsäkringsverket som tillsynsmyndighet. Bl.a. ser förbundet en sådan överföring som ett första steg mot ett genomförande av socialpolitiska samordningsutredning- ens förslag att åstadkomma förenklingar i regelsystem och administration för att därigenom nå såväl ekonomiska besparingar för samhället som en ökad överblick för den enskilde. Förbundet anser att kommittén endast har beaktat ett fåtal aspekter i denna fråga och att det utredningsmaterial som kommittén har grundat sitt förslag på är ofullständigt.

Överväganden

Jag anser det. angeläget att administrationen av familjebidragen kan anordnas inom ramen för en enhetlig och rationell organisation. Jag är inte beredd att nu ta slutlig ställning till hur denna administration skall ordnas på längre sikt. I likhet med bl. a. överbefälhavaren och riksförsäkringsver- ket anser jag dock, efter samråd med chefen för socialdepartementet, att I det finns anledning att ytterligare pröva möjligheterna att överföra bidrags- administrationen till de allmänna försäkringskassorna. Dessa har redan nu hand om administrationen av större delen av samhällets ekonomiska bi- dragssystem, bl.a. dagpenning till värnpliktiga under repetitionstjänstgö- ring. och flera fördelar borde kunna vinnas genom en anknytning till denna organisation. _

"Jag avser föreslå regeringen att återkomma till riksdagen i denna fråga när ytterligare klarhet vunnits.

Med hänsyn till vikten av att även på kort sikt kunna rationalisera familjebidragsadministrationen delar jag kommitténs uppfattning att famil- jebidragsnämnderna i kommunerna bör handlägga flertalet familjebidrags-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1982/83: 115 _ 30

ärenden. Därigenom understryks försvarets civilförvaltnings karaktär av tillsynsmyndighet. Civilförvaltningens handläggning av familjebidrag bör i stort sett inskränka sig till näringsbidrag. fragor om återbetalningsskyl- dighet och eftergift av återbetalningsskyldighet.

2.1.4 Övriga frågor

F Iyttningsbr'drag

En tjänstepliktig, som under tjänstgöringen eller strax därefter byter boStad, har möjlighet att få flyttningsbidrag för skäliga flyttningskostnader.

Flyttningsbidraget regleras i farrriljebidragslagen och handläggs av famil- jebidragsnämnderna. Andra frågor som rör själva flyttningen. t. ex. tjänst- ledighet m.m.. handläggs vid förbandet. Kommittén anser att det är en fördel om samtliga hithörande frågor avgörs av samma myndighet. nämli— gen förbandet. Kommittén föreslår därför att reglerna för flyttningsbidrag förs över från familjebidragslagen till förordningen om särskild ekonomisk hjälp till värnpliktiga. Inte någon remissinstans har motsatt sig kommitténs förslag i denna del.

Enligt min mening hör bestämmelserna om flyttningsbidrag naturligen hemma i familjebidragslagstiftningen. Jag delar dock kommitténs uppfatt- ning att det finns klara fördelar med att även dessa frågor handläggs på förbanden. Jag förordar därför att flyttningsbidraget slopas som familjebi- dragsform. Möjligheterna att få vissa flyttningskostnader ersatta bör regle- ras inom ramen för den särskilda ekonomiska hjälpen. Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som behövs för detta.

Semester/ön

Enligt gällande bestämmelser skall en tjänstepliktigs semesterlön inte betraktas som inkomst vid bestämmande av familjebidrag. Kommittén anser att semesterlön som uppbärs under tjänstgöringen bör räknas som inkomst och därmed påverka behovet av familjebidrag.

Enligt min mening är detta en fråga som i allmänhet inte berör den vanlige tjänstepliktige utan snarare sådana frivilligt tjänstgörande som genomför sin frivilligutbildning under sin semester. Regeringen har i juli l982 tillkallat en kommitté att utreda förmåner m. m. vid frivillig försvars- verksamhet (Dir. 1982: 63). Jag anser att denna fråga bör behandlas i denna kommitté.

Övrigt—

Jag vill i detta sammanhang ta upp några frågor som 1982 års värnplikts- förmånskommitté inte har behandlat.

Både värnpliktiga och civilförsvarspliktiga är berättigade till befattnings- penning under repetitionsutbildning som befäl. Vapenfria tjänstepliktiga som genomför repetitionsutbildning som befäl inom civilförsvaret är dock

• Sida 31
•  Original

Prop. 1982/83: 115 31

inte berättigade till befattningspenning. Det finns enligt min mening ingen anledning att ha kvar denna skillnad. Jag förordar att vapenfria tjänsteplik- tiga som tjänstgör inom civilförsvaret skall vara berättigade till befattnings- penning enligt samma villkor som civilförsvarspliktiga.

En vapenfri tjänstepliktig får för erhållande av tillägg till dagersättningen tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring enligt värnpliktslagen . Någon mot- svarande tillgodoräkning kan en värnpliktig som har övergått från vapenfri tjänst inte göra. Kammarrätten i Göteborg har i sitt yttrande över värn- pliktsförmånerna pekat på denna skillnad och föreslår att en värnpliktig för erhållande av .tillägg till dagersättningen får tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring enligt lagen om vapenfri tjänst.

Jag delar kammarrättens uppfattning i denna fråga och förordar att en värnpliktig som tidigare har gjort viss del av vapenfri tjänst får tillgodoräk- na sig denna tjänstgöring för erhållande av tillägg till dagersättningen.

Det ankommer på regeringen att meddela erforderliga författnings- ändringar för genomförande av de förslag som jag nu har förordat.

Kostnader

I 1983 års budgetproposition (prop. l982/83:100 bil. 6) anmälde min företrädare att han avsåg återkomma till regeringen med förslag till propo- sition om förbättrade värnpliktsförmåner för budgetåret 1983/84 inom en kostnadsram av ca 100 milj. kr. i genomförandeprisläge. De förslag somjag i det föregående har redovisat har utformats med beaktande av denna kostnadsram. Förslagen avser även förmåner till vapenfria tjänstepliktiga. Jag har i denna fråga haft samråd med chefen för arbetsmarknadsdeparte- mentet.

2.2 Ersättningar till personal i krigsorganisationen

2.2.1 Allmänt

_ Nuvarande ordning

Värnpliktiga kan med stöd av 27ä 2 mom. värnpliktslagen inkallas till en eller flera beredskapsövningar i sammanlagt högst l80 dagar. om det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen. Om rikets försvar eller så— kerhet kräver det, dvs. under beredskap och krig, kan värnpliktiga inkallas för obegränsad tid med stöd av 28.5 värnpliktslagen. Motsvarande bestäm- melser finns för civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänstepliktiga.

De förmåner som gäller för värnpliktiga m.fl. under repetitionsutbild- ning i fred gäller också under beredskap och krig i den mån inte särskilda bestämmelser meddelas för sådana förhållanden.

Frivillig personal och hemvärnsmän har rätt till dagpenning och befatt- ningspenning vid tjänstgöring under ktigsförbandsövning. Bestämmelser-

• Sida 32
•  Original

Pr0p. 1982/83:115

'.:J IQ

na skall även tillämpas vid beredskap och krig, om det inte har utfärdats särskilda bestämmelser.

1 krigsavlöningsreglementet (1945: 833). som beslutades av riksdagen år 1945 (prop. l945z65. SU 137, rskr 311). finns särskilda bestämmelser för värnpliktiga. fast anställda och vissa frivilliga. Bestämmelserna skall träda i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer. Regeringen har inte be- stämt någon sådan tidpunkt.

Jag har i det föregående beskrivit hela värnpliktsförmånssystemet. Un- der repetitionsutbildning tillämpas för värnpliktiga m.fl. dagpenningsyste— met. Detta innebär att de får en skattepliktig dagpenning som motsvarar hel sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring. dock lägst 40 kr. per dag. Vidare får den som har en befälsbefattning en skattefri befattnings- penning. Värnpliktiga som fullgör sjö-. flyg—. fallskärms- eller dykeritjänst kan få särskilda ersättningar för detta. Om den värnpliktige driver egen näring eller rörelse kan han få ett näringsbidrag. Därutöver är han berätti- gad till fria hemresor, fri förplägnad och inkvartering. fri hälso- och sjuk- vård samt begravningshjälp. Han omfattas även av regler om statligt per- sonskadeskydd och statlig ersättning vid ideell skada. Några regler om fria hemresor under annan tjänstgöring än utbildning finns dock inte.

Utredningen

Enligt utredningens bedömning finns det inte något för förhållandena i krig anpassat system för att betala ut ersättning till personal i försvarsmak- tens och civilförsvarets krigsorganisation.

Utredningen har övervägt olika grunder för ersättning — behov. presta- tion eller inkomstbortfall. Utredningen förordar att ersättningen skall grun- das på inkomstbortfall och att ersättningsnivån skall motsvara sjukpen- ningen. Utredningens förslag sammanfaller i allt väsentligt med dagpen- ningsystemet, dock med tillägg av ett s.k. fälttraktamente. De särskilda ersättningarna för vissa slag av tjänstgöring (sjötjänst m. m.) föreslås upp-

' höra.

Avsikten är att dagpenningen i normalfallet skall utbetalas till hemmava- rande anhörig som därigenom kan sköta familjens ekonomi utan allvarli- gare störningar. På tjänstgöringsplatscn utbetalas fälttraktamente och eventuell befattningspenning.

Fälttraktamentet är avsett att täcka smärre utlägg på tjänstgöringsplat- sen. Utredningen föreslår att beloppet skall motsvara statligt traktamente för endagsförrättning minskat med det belopp som avräknas om myndighet tillhandahåller samtliga måltider. Enligt det reseavtal som gällde från den I januari 1982 skulle fälttraktamentet bli 15 kr. per dag. _

Även anställd personal föreslås bli omfattad av dagpenningsystemet. För frivillig personal föreslås ett annat system med skattefria belopp som endast utbetalas på tjänstgöringsplatsen.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1982/83: 115 33

Remissinstanserna

Det övervägande flertalet remissinstanser tillstyrker det föreslagna sys- temet för ersättning. ofta med hänvisning till att detta ersättningssystem redan fungerar i fredstid och av de flesta uppfattas som rimligt. Några remissinstanser är dock tveksamma till hela eller delar av förslaget. främst därför att systemet av olika skäl inte anses vara lämpligt under en längre tid.

Försvarets civilförvaltning befarar att det efter hand kan uppfattas som orättvist att befattningshavare med likartade uppgifter får olika ersättning.

Överbefälhavaren och SACO/SR anser att en starkare koppling bör finnas mellan ansvar och ersättning och pekar på möjligheten att differenti- era befattningspenningen. Bl.a. Tjänstemännens centralorganisation pe- kar på att den som strax före inkallelscn saknade arbetsinkomst får en låg ersättning som efter hand upplevs som orättvis. Sveriges arbetsgivareför- ening menar att ersättningens maximering till ett belopp som avser inkoms- ter på högst 7.5 basbelopp inte är godtagbar under någon längre tid och påminner om risken för att lönenivån inom delar av samhällsekonomin ökar snabbt så att orimliga inkomstskillnader uppstår mellan dem som är kvar i arbetslivet och dem som får sina inkomster ”frysta" i samband med inkallelse till plikttjänstgöring.

Överväganden

Den militärtekniska utvecklingen har medfört ökade möjligheter att ge- nomföra överraskande angrepp mot oss. Detta ställer höga krav på vår beredskap att snabbt anpassa olika samhällsfunktioner till krigsförhållan- den'eller en omfattande beredskapshöjning. Samtidigt har sedan lång tid förändringar i samhället och den datatekniska utvecklingen medfört att komplicerade administrativa system införts inom alla samhällsområden. Utredningen har funnit att det i dag inte finns något för krigsförhållanden anpassat system för att betala ut ersättning till personal i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation. Jag delar utredningens uppfattning att detta utgör en brist i vår beredskap. _

Utredningen föreslår att dagpenningsystemet skall tillämpas under be- redskap och krig. Dagpenningsystemet infördes för att ge de värnpliktiga möjlighet att under repetitionsutbildning i fredstid oförändrat kunna bidra till familjeförsörjningen och fullgöra betalningsåtaganden som avpassats till den enskildes civila inkomstnivå. Från beredskapSsynpunkt är det en väsentlig fördel om omfattande inkallelser kan göras utan att de inkallade behöver vidta en rad åtgärder för sin privata ekonomi eller att någon form av moratorium behöver införas. Om händelseutvecklingen medger att en- dast begränsade inkallelser sker. kan den inkallade personalen efter hand avlösas och återgå till arbetslivet utan att den privata ekonomin blir allvar- ligt rubbad under inkallelsetiden. '

Jag frnner att remissinstanserna till helt övervägande del godtar de 3 Riksdagen 1982/83 . I saml. Nr [15

• Sida 34
•  Original

Prop. 1982/83: 115 34

föreslagna principerna för ersättning och att de invändningar som har förts fram i allmänhet avser effekter som uppstår först efter en längre tid. Enligt min mening uppfyller dagpenningsystemet de krav som är väsentliga från beredskapssynpunkt. Om händelseutvecklingen framtvingar omfattande inkallelser under en längre tid. är det troligt att en sådan situation medför att nya krav efter hand kommer att ställas på ersättningssystemet. Det är inte möjligt att nu förutse dessa krav. Det bör dock vara möjligt att enkelt och snabbt anpassa dagpenningsystemet till de ändrade förutsättningar som kan uppstå. Jag anser därför att dagpenningsystemet. med tillägg av det fälttraktamerrte som utredningen har föreslagit. bör tillämpas för värn- pliktiga m. fl. vid tjänstgöring under beredskap och krig. Det bör ankomma på regeringen att fastställa ett med hänsyn till syftet avpassat belopp för fälttraktamentet.

Genom beslut av riksdagen tillkom år 1945 krigsavlöningsreglementet (1945: 833). Reglementet har inte trätt i kraft och är numera mycket föråld- rat. Vidare måste verkställighetsföreskrifter utfärdas av regeringen för att - det skall kunna tillämpas. [ likhet med utredningen anser jag det vara uteslutet att tillämpa reglementet i krig varför det bör upphävas.

2.2.2 Personalgrupper Nuvarande ordning

Dagpenningsystemet omfattar personal med ovillkorlig tjänsteplikt i form av värnplikt, vapenfri tjänsteplikt och civilförsvarsplikt. Även frivil- lig personal och hemvärnspersonal får dagpenning vid motsvarande tjänst- göring. Anställd personal har löneförmåner m.m. enligt kollektivavtal. Under beredskap och krig sker tjänstgöringen för anställd personal nor- malt med stöd av anställningsförhållandet.

Utredningen

Utredningen har haft att pröva om det föreslagna systemet kan tillämpas på de olika grupper av frivillig personal som kan tjänstgöra inom försvars- makten. Utredningen föreslår att personal inom hemvärnets krigsorganisa- tion skall få ersättning enligt ett. särskilt system som bör omfatta även frivillig personal med B-avtal och värnpliktiga som tjänstgöri hemvärnet.

Utredningen har tagit upp frågan om det föreslagna dagpenningsystemet i krig bör omfatta även anställd personal och funnit starka skäl för att även denna personal skall omfattas av samma ersättningssystem som övrig personal i krigsorganisationen. Det enda skäl som enligt utredningen talar mot ett sådant enhetligt system för alla personalkategorier är den fria förhandlingsrätten för arbetsmarknadens parter. Att dessa i fredstid skall kunna träffa ett avtal som verkligen kan tillämpas i krig bedöms av utred- ningen som osannolikt. Utredningen föreslår därför att även anställda skall omfattas av dagpenningsystemet i den mån inte annat gäller enligt kollek-

• Sida 35
•  Original

Prop. 1982/83:115 _ ' 35

tivavtal som uttryckligen reglerar ersättnings- och tjänstgöringsfrågor un- der krig eller därmed jämförbara förhållanden.

Remissinstanserna

Överbefälhavaren avstyrker förslaget om särskilt ersättningssystem för personal inom hemvärnet, bl.a. därför att detta system inte kan anses administrativt mindre betungande än det system som föreslås för värnplik- tiga m.fl. Överbefälhavaren anser också att tjänstgöringen för många inom hemvärnet kan antas bli likartad tjänstgöringen för värnpliktiga och föror- dar att all personal inom hemvärnet ersätts på samma sätt som värnpliktiga m.fl. Rikshemvärnschefen tillstyrker i princip utredningens förslag men pekar på vissa missuppfattningar om vilka personalkategorier som finns inom hemvärnet. Flera frivilligorganisationer är negativa till en särbehand- ling av frivilliga gentemot värnpliktiga m.fl. och föreslår liksom bl.a. överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen att frågan om ersättnings- system för frivillig personal inom totalförsvaret utreds särskilt. _

Ett antal remissinstanser. bl.a. överbefälhavaren, försvarets civilför- valtning och statens arbetsgivarverk, tillstyrker utredningens förslag om att även anställd personal skall omfattas av dagpenningsystemet under beredskap och krig. Flera fackliga organisationer anser att utredningen har underskattat möjligheterna att reglera dessa frågor genom kollektivavtal.

Overväganden

Enligt min mening bör det föreslagna ersättningssystemet omfatta värn- pliktiga. Civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänstepliktiga. De nämnda personalgrupperna bör erhålla ersättning på samma sätt oavsett var de tjänstgör inom totalförsvaret under förutsättning att tjänstgöringen ålagts den enskilde med stöd av värnpliktslagen . civilförsvarslagen eller vapenfri- lagen. Civilförsvarspliktiga inom verkskyddet bör dock avlönas av ordina- rie arbetsgivare.

Jag frnner att utredningens förslag i fråga om personal ur de frivilliga försvarsorganisationerna har utformats främst mot bakgrund av att de friVilliga förutsätts tjänstgöra endast korta tider och nära hemmet. I likhet med bl.a. överbefälhavaren är jag dock för egen del tveksam om detta system är administrativt mindre betungande än dagpenningsystemet. Jag är även principiellt tveksam till om ett annat ersättningssystem bör tilläm- pas för frivillig personal än för värnpliktiga m.fl. Jag förordar därför att den frivilliga personal som skall tjänstgöra inom försvarsmakten. inkl. hemvärnet, och civilförsvaret omfattas av samma dagpenningsystem som värnpliktiga m.fl. Frivillig personal inom driftvärnet bör dock, liksom personal inom verkskyddet. avlönas av ordinarie arbetsgivare. Från flera remissinstanser har föreslagits att ersättningssystemet för frivilliga ytterli- gare klarläggs. Jag anser att kommittén (Fö l982: 08) om förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhet inom ramen för sina direktiv även har att

• Sida 36
•  Original

Prop. 1982/83:115 36

pröva frågan om ersättning vid beredskap och krig. 1 den-män dagpenning- systemet då befinns olämpligt för den frivilliga personalen bör förslag till undantagsregler m.m. utarbetas.

I fråga om utredningens förslag om att dagpenningsystemet även skall omfatta den anställda personalen vill jag anföra följande. Riksdagen har under hösten 1982 beslutat om administrativ beredskap på arbetsrättens område ( prop. 1981/82: 179 . A'U 1982/83: 1. rskr 1982/83: 16). I lagen (1982: 1004) om skyldighet för näringsidkare. arbetsmarknadsorganisa- tioner m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen föreskrivs bl.a. om skyldig- het för arbetsmarknadens parter att överlägga med motparter om kollektiv- avtal för krissituationer som omfattas av totalförsvarsplaneringen. Enligt riksdagsbeslutet skall det fortsatta planeringsarbetet inledningsvis ledas av en av regeringen tillsatt delegation. sammansatt av företrädare för arbets- marknadens parter och berörda totalförsvarsmyndigheter. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag att den anställda personalen inte bör omfattas av dagpenningsystemet. och inte heller bör deras ersättningar på annat sätt författningsregleras. Jag förutsätter att de kommande överlägg- ningarna kommer att visa om behov av författningsreglering finns.

2.2.3 Utbetalningssystemet

Nuvarande förhållanden

För värnpliktiga m.fl. fastställs och betalas dagpenning ut av försäk- ringskassa. Ersättningen utbetalas till den inkallade. som regel genom anvisning eller kontoinsättning var 14:e dag och efter tjänstgöringens slut. Systemet förutsätter datorstöd. Befattningspenning till värnpliktiga betalas ut på tjänstgöringsplatsen.

Utredningens förslag

Enligt utredningens förslag bör fälttraktamente och befattningspenning vara Obeskattade och betalas ut på tjänstgöringsplatsen. Dessa utbetal- ningar bör enligt utredningen inte innebära några särskilda problem. Dag- penning, efter avdrag för" preliminär skatt. skall inte bara som i fred utbetalas till den tjänstepliktige utan bör även kunna lyftas av en anhörig som kan befinna sig på hemorten. eller på annan ort. Utbetalningssystemet får inte vara beroende av datorstöd eller fungerande kommunikationer mellan olika orter. Utredningen har föreslagit att den tjänstgöringsskyldige får en handling som visar behörighet att få dagpenning och en fullmakt som kan ge anhörig eller annan person behörighet att lyfta dagpenningen. Denna handling kan utformas som en talong som bifogas den krigsplace- lringsorder som den tjänstgöringsskyldige normalt får i god tid före tjänst- göringen. En sådan talong, försäkringsbesked och skattekort utgör tillsam- mans det underlag som behövs för att hos försäkringskassan få en ”dag-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1982/832.115 37

penningbok" som ger rätt att lösa ut dagpenningen på valfri penningme- delsinrättning. Om fullmakt ges skall handlingarna före inställelse lämnas till exempelvis anhörig som då kan få en dagpenningbok upprättad hos försäkringskassan'.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker det föreslagna Utbetalningssys- temet. Flera remissinstanser har dock pekat på svårigheter. Värnpliktsver- ket anför att en reviderad krigsplaceringsorder med exempelvis talong för behörighet. fullmakt m.m. kan tas fram men att det för dem som inte är krigsplacerade eller som av något skäl förlorat tidigare utsänd talong erfordras reservblanketter på mobiliseringsplatserna.

Civilförsvarsstyrelsen anser att det för en civilförsvarspliktig inte är meningsfullt att få dagpenninghandlingar i samband med krigsplacerings-l order med hänsyn till att en krigsplacering inom civilförsvaret ofta består i tiotals år. '

Riksförsäkringsverket pekar på att ökad användning av datorstöd hos försäkringskassorna efter hand kan medföra risk för att den kvarstående personalen inte klarar utbetalning av dagpenning om datorstödet, faller bort. Riksrevisionsverket anser bl.a. att utredningen underskattat antalet tjänstgöringspliktiga som saknar anhöriga på hemorten. Postverket anser det angeläget att dagpenningen utbetalas till en angiven person på hemor- ten, eftersom fältposten inte dimensionerats för sådana utbetalningar på tjänstgöringsplatserna.

Överväganden För egen del finnerjag att utredningens förslag i fråga om utbetalnings-

systemet är väl anpassat till de övriga system för upprätthållande av olika samhällsfunktioner som förutsätts fungera även i en krissituation. Jag förordar därför att en fortsatt detaljplanering från berörda myndigheter genomförs med den inriktning som utredningen har föreslagit. Det ankom- mer på regeringen att besluta om hur Utbetalningssystemet närmare skall utformas.

2.2.4 Tidpunkt för ikraftträdande Nuvarande ordning

Några särskilda bestämmelser som rör dagpenning och som skall träda i kraft vid beredskap och krig finns f. 11. inte.

Utredningen

Utredningen har övervägt från vilken tidigaste tidpunkt en övergång från fredsbestämmelser bör kunna ske. Det av utredningen föreslagna ersätt— ningssystemet har utformats med tanke på att det skall kunna fungera även

• Sida 38
•  Original

Prop. 1982/83: 115 38

vid ett överraskande angrepp. Utredningen anser att en mer allmän bered- skapshöjning framtvingar en övergång till ett ersättningssystem som är avsett för krig. Men utredningen anser också att en övergång till ett ersättningssystem som är avsett för krigsförhållanden kan te sig omoti- verat då endast begränsade inkallelser sker och försvarsmakten i övrigt behåller fredsorganisationen.

Utredningen föreslår därför att det för krig anpassade ersättningssyste- met för värnpliktiga m.fl. skall börja tillämpas när värnpliktiga inkallas med stöd av 28é värnpliktslagen eller Civilförsvarspliktiga tjänstgör under civilförsvarsberedskap. -Enligt förslaget bör regeringen få bestämma om detta ersättningssystem skall tillämpas när värnpliktiga inkallas med stöd av 2755 2mom. värnpliktslagen (beredskapsövning) eller civilförsvarsplik- tiga tas i anspråk med stöd av 12 fi 1 mom. andra stycket civilförsvarslagen.

Remissinstanserna

Överbefälhavaren. chefen för marinen”. försvarets civilförvaltning och SACO/SR anser att en övergång till ett för krig anpassat ersättningssystem bör ske när värnpliktiga kallas in med stöd av 28% värnpliktslagen . Någon allmän möjlighet för regeringen att besluta om övergång när 28% värn- pliktslagen inte tillämpas bör inte finnas. Den huvudsakliga motiveringen för denna uppfattning är främst risken för att två ersättningssystem annars kommer att tillämpas samtidigt. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att övergången bör ske då beredskapstillstånd inträder.

Överväganden

För egen del anserjag, i likhet med de tidigare nämnda remissinstanser- na, att en övergång till ett för krig utformat ersättningssystem lämpligen bör ske så att erforderlig samordning med totalförsvarets och övriga sam- hällsfunktioners övergång till beredskaps- och krigsrutiner kan åstadkom- mas.. Det bör ankomma på regeringen att utfärda de föreskrifter som kan behövas för övergång till de administrativa rutiner som föreslås gälla vid beredskap och krig.

Enligt min mening kan dock tjänstgöringen under beredskapsövning vara likartad den tjänstgöring som sker med stöd av 285 värnpliktslagen. I båda fallen finns möjligheten att tjänstgöringen blir avsevärt längre än vad 'som gäller för tjänstgöring i fred.. Jag anser det därför lämpligt att i värn- pliktslagen ange att värnpliktig är berättigad till fälttraktamente om tjänst- göringen sker med stöd av 27% 2 mom. eller 28% värnpliktslagen. Detta gäller då även för vapenfria tjänstepliktiga. Motsvarande förmån för civil- försvarspliktiga bör ske genom ändring i 125 5 mom. civilförsvarslagen.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1982/83: 115 39

2.2.5 Vissa övriga frågor Näringsbidrag Enligt gällande bestämmelser kan näringsbidrag erhållas när värnpliktiga m.fl.. dock inte frivilliga, fullgör tjänstgöring då dagpenningsystemet till- lämpas. Utredningen har funnit att bestämmelserna i huvudsak kan tilläm- pas även under krigsförhållanden. och föreslår erforderliga ändringar och tillägg. Dessa innebär möjlighet även för annan än den tjänstepliktige själv att ansöka om näringsbidrag, att näringsbidrag oavsett ansökningstidpunkt kan erhållas fr. o. m. inryckningsdagen samt att alla ärenden om näringsbi- drag prövas av de kommunala familjebidragsnämnderna. Försäkringskasseförbundet anser att prövningen av näringsbidragsären- den bör läggas på försäkringskassorna. I övrigt har remissyttrandena gällt frivilligas möjligheter att få näringsbidrag. Gällande bestämmelser innebär att näringsbidrag inte får ges till en frivillig när denne får dagpenning. De remissinstanser som yttrat sig i frågan föreslår att familjebidragslagen ändras så att frivilliga ges möjlighet att. liksom värnpliktiga m. fl., få näringsbidrag samtidigt med dagpenning. ' Enligt min mening bör möjligheten att få näringsbidrag finnas även i krig. Jag finner också att utredningen i huvudsak föreslagit lämpliga anpassning- ar till krigsförhållanden. Jag kan dock inte-biträda förslaget om att lägga handläggningen av sådana ärenden helt på familjebidragsnämnderna. F. n. prövas näringsbidragsärenden i vissa fall av familjebidragsnämnder och i andra fall av försvarets civilförvaltning. Jag har i det föregående (5. 29) redovisat mina överväganden i fråga om vilken myndighet som bör pröva näringsbidragsärenden i fredstid. Jag har funnit att dessa ärenden t. v. helt bör läggas på försvarets civilförvaltning. Det bör ankomma på den ansvariga myndigheten att utforma en beredskapsplanering som medger utbetalande av näringsbidrag även under krigsförhållanden. När det gäller frågan om familjebidragslagen bör ändras så att även frivilliga kan erhålla näringsbidrag samtidigt med dagersättning ärjag inte beredd att nu ta ställning till en sådan förändring. Jag anser att den tidigare nämnda kommittén om förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhet bör studera denna fråga så att konsekvenserna av en sådan ändring blir ' ytterligare belysta.

Resor

] värnpliktsförmånsförordningen anges vilka reseförmåner som gäller under utbildning. Vid repetitionsutbildning erhålls en fri hemresa för varje hel tjänstgöringsperiod om 60 dagar. Tjänstgöring som inte är utbildning. t.ex. tjänstgöring under beredskap och krig. regleras inte. Utredningen föreslår att alla resor. som avser tjänsten eller är föranledda av enskild angelägenhet för vilken tjänstledighet beviljats. blir fria för dem som om- fattas av dagpenningsystemet under beredskap och krig.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1982/83: 115 40

Överbefälhavaren tolkar utredningen så att fri resa skall erhållas även vid permission. krigspermission. tjänstledighet och hempermittering.

Jag föreställer mig att det under sådana tjänstgöringsförhållanden som det här är fråga om inte är rimligt att lägga kostnadsaspekter på resandet. ] ,likhet med utredningen anser jag att den som tjänstgör under beredskap och krig skall ha fria resor utan begränsningar till visst antal resor per tjänstgöringsperiod. resmål eller liknande. Detta bör även gälla frivillig personal. Jag förutsätter därvid att resor utanför tjänsten under här ak- tuella förhållanden kommer att kunna ske endast ijämförelsevis begränsad omfattning med hänsyn till möjligheterna att bevilja ledighet och till tran- sportkapaeiteten.

Särskilda ersättningar vid vissa slags tjänstgöring

Utredningen föreslår att särskilda ersättningar för sjötjänstgöring. dy- keriarbete, flygtjänstgöring och fallskärmstjänst slopas. Jag har i mina överväganden om värnpliktsförmåner under grundutbildning redovisat mina skäl för att de särskilda ersättningarna skall upphöra. Jag anser i likhet med utredningen och de remissinstanser som tagit upp denna fråga att sådana särskilda ersättningar för visst slag av tjänstgöring m.m. inte heller bör förekomma i krig.

4. Specialmotivering

4.1. Förslaget till lag om ändring ifamiljebidragslagen (1978: 520)

2 5

F.n. anges i paragrafen vilka former av familjebidrag som finns. Som framgår av den allmänna motiveringen skall flyttningsbidrag upphöra som familjebidragsform. ( enlighet härmed föreslås att begreppet flyttningsbi- drag utgår ur paragrafen.

9.5

I denna paragraf anges-de högsta belopp som kan utgå i familjepenning. Beloppen har höjts i enlighet med vad som har angetts i den allmänna motiveringen.

10.45

Denna paragraf innehåller bestämmelser för hur bostadsbidraget skall beräknas. Huvudregeln är att den faktiska hyran skall läggas till grund för beräkningen. Om den faktiska hyran överstiger den normala hyran för viss angiven lägenhetsstorlek. skall dock vid beräkningen bortses från det överskjutande beloppet. '

Som framhållits i den allmänna motiveringen bör i fortsättningen den ' tjänstepliktige i vissa fall få möjlighet att jämföra sin faktiska hyreskostnad med kostnaden för en större lägenhet än hittills. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed.

Paragrafen öppnar också en möjlighet att beräkna bostadsbidraget efter en högre bostadskostnad än den normala hyran för den angivna lägenhets- storleken. Härför krävs dock att det föreligger särskilda skäl. I förarbetena till lagen (prop. l977/78: l27 s. 32) angavs några fall där det kunde vara motiverat att frångå huvudregeln. Denna exemplifiering avsågs inte att vara uttömmande. Som ytterligare exempel kan nämnas att en ensam- stående tjänstepliktig kan ha behov av en större lägenhet än ett rum öch kök på grund av att han har umgängesrätt med ett barn eller delar vårdna- den om ett barn.

Som framhölls i den allmänna motiveringen har begreppet normal hyra vållat problem vid tillämpningen. Jag avser att föreslå regeringen att i familjebidragsförordningen ta in en bestämmelse som anger att den nor- mala hyran skall anses vara hyran för nyproducerade lägenheter i allmän- nyttiga bostadsföretag eller motsvarande.

175

De nuvarande bestämmelserna i denna paragraf har flyttats till 18 5. Här återlinns i stället bestämmelser om ett tillägg till den som uppbär bostads— bidrag. Innebörden av tillägget. som är nytt. framgår av den allmänna

• Sida 42
•  Original

Prop. 1982/83: 115 42

motiveringen. Tillägget utgår endast till den som uppbär bostadsbidrag. Om familjepenning också har beviljats den tjänstepliktige. utgår dock inget tillägg. Tillägget utbetalas under samma tid som den tjänstepliktige uppbär bostadsbidrag. Bidraget utgår med 60 kr. per månad. Någon särskild avräkningsregel för detta bidrag finns inte. l ä kan dock tillämpas på denna bidragsform. dvs. att det inte skall utgå om det är uppenbart att behov av bidrag inte föreligger.

195

I denna paragraf regleras rätten till näringsbidrag. För att kunna få näringsbidrag förutsätts f.n. att den tjänstepliktige har sin huvudsakliga försörjning av näringen. Detta har i praxis medfört att den som har tjäns- teinkomster vid sidan av näringen inte har fått näringsbidrag. Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör möjligheterna att få näringsbi- drag utökas. Paragrafen åndras därför på det sättet att rätten till näringsbi- drag tillkommer även den som bara delvis har sin försörjning av näringen. Detta innebär att även om rörelsen ger relativt små inkomster så kan näringsbidrag utgå under förutsättning att rörelsen bidrar till försörjningen. Näring som endast ger ett ringa överskott och därför mera är av hobbyka- raktär kan inte anses bidra till vederbörandes försörjning och berättigar därför inte till näringsbidrag. I paragrafen anges också att näringsbidraget utgår för lönekostnad för särskilt avlönad arbetskraft för att helt eller delvis ersätta den tjänstepliktige. Med hänsyn till den ändring som föreslås behöver det inte anges här att arbetskraften avses ersätta den tjänsteplik- tige helt eller delvis. Det följer nämligen av huvudregeln att den tjänste- pliktige skall ha sin försörjning helt eller delvis av näringen. Ersättaren kan alltså inte ersätta den tjänstepliktige i vidare utsträckning än vad denne själv ägnar sig åt sin näring.

_219'

25.5

I denna paragraf finns bestämmelser om beslutsordningen i en familjebi- dragsnämnd I samband med tillkomsten av socialtjänstlagen(1980: 620) kom i den följdlagstiftning som hängde samman med sociallagstiftningen även vissa ändringar att ske i 25 & familjebidragslagen. Ett i den ursprungli- ga paragrafen befintligt tredje stycke innehållande bl.a. en hänvisning till förvaltningslagen föll därigenom bon Ufr prop. 1979/8011. SoU 15, rskr 130). Innehållet i nämnda stycke bör återinföras i denna paragraf.

285

Denna paragraf innehåller bestämmelser om vilka myndigheter som

• Sida 43
•  Original

Prop. 1982/83: 115 43

beslutar i familjebidragsärcnden. Som framhållits i den allmänna motive- ringen bör vissa av de ärenden som nu skall avgöras av försvarets civilför- valtning i stället avgöras av familjebidragsnämnden. Samtidigt bör de ärenden om näringsbidrag som nämnden beslutar om föras över till civil- förvaltningen. Försvarets civilförvaltning skall i fortsättningen endast av- göra de s.k. villabostadsfallen samt ärenden om näringsbidrag. Paragrafens första stycke har ändrats i enlighet med detta. '

39.5

39% innehåller vissa bestämmelser om återbetalningsskyldighet och ef- tergift av sådan skyldighet. Frågan om återbetalningskyldighet prövas f.n. av familjebidragsnämnden och om eftergift av försvarets civilförvaltning. Som framgår av den allmänna motiveringen bör samma myndighet. försva- rets civilförvaltning. avgöra dessa frågor. Andra stycket har ändrats i enlighet med det anförda. Av 38% andra stycket framgår bl.a. att familjebi- dragsnämnden är skyldig att lämna civilförvaltningen de upplysningar som den behöver för sin verksamhet. Detta innebär att det därigenom blir möjligt för civilförvaltningen att infordra dels uppgifter om de fall som kan komma att. bli föremål för återbetalningsskyldighet. dels underlag för be- slut i sådana fall.

42 5

F.n. pågår inom justitiedepartementet en översyn av möjligheterna att kunna överklaga beslut till regeringen. I detta arbete strävas efter att befria regeringen från de flesta grupper av besvärsärenden som den nu prövar (jfr Ds Ju 1982: 14). Med hänsyn härtill förordarjag att möjligheten att överkla- ga civilförvaltningens beslut om eftergift av återbetalningsskyldighet upp- hör.

Ikrafttriidandebestämmelsen

Lagändringarna träderi kraft den ljuli 1983. Någon särskild övergångs- bestämmelse behövs inte. Den som vid ikraftträdandet uppbär bidrag enligt lagen bör automatiskt få sina bidrag omprövade efter de nya bestäm-

• Sida 44
•  Original

Prop. 1982/83: 115 44

melserna. Den som inte uppbär något bidrag eller fått en ansökan avslagen enligt de äldre bestämmelserna får ansöka på nytt. Ärenden som vid ikraftträdandet ännu inte har avgjorts och som efter den 30juni 1983 skall prövas av annan myndighet bör överlämnas till rätt myndighet enligt de nya bestämmelserna.

4.2. Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941: 967)

33 5

I denna paragraf regleras allmänt vilka värnpliktsförmåner som finns. I verkställighetsföreskrifter till lagen har regeringen närmare preciserat des- sa. Enligt vad som framgår av den allmänna motiveringen föreslås att de särskilda ersättningarna och trtbildningspremien skall upphöra som förmå- ner för värnpliktiga. I enlighet härmed kan de utgå ur uppräkningen i lagen.

335 gäller såväl i fred som i krig. Av vad som framgår av den allmänna motiveringen skall i stort sett samma förmåner till värnpliktiga utgå i fred som i krig. I förhållande till vad som gäller i fred förordas emellertid att ett särskilt s.k. fälttraktamente skall utgå i krig. I 33.5 bör denna ersättning föras in i uppräkningen av de förmåner som kan utgå till värnpliktig. Som har framhållits i den allmänna motiveringen förordas att den värnpliktige skall vara berättigad till fälttraktamentet då han inkallas med stöd av 27.5 2mom. och 28.5 värnpliktslagen . 335 första stycket har ändrats i enlighet med vad som har anförts. Nu gällande krigsavlöningsreglemente kan där- med upphävas.-

l Sää lagen (l966:4l3) om vapenfri tjänst föreskrivs bl.a. att vapenfri tjänstepliktig är berättigad till samma förmåner som enligt 3358 första stycket värnpliktslagen tillkommer värnpliktig i samband med tjänstgö- ring. 1 Så" vapenfrilagen föreskrivs att inkallas värnpliktiga med stöd av 275 2 mom. eller 28.5 värnpliktslagen får även vapenfri tjänstepliktig kallas till tjänstgöring. Detta innebär att vapenfri tjänstepliktig som inkallas när värnpliktig inkallas med stöd av 27ä 2mom. eller 28?" nämnda lag får fälttraktamente och i övrigt samma förmåner som värnpliktig.

lkraf'tträdandebcstämmelsen

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1983. För värnpliktig. som har påbörjat sin grundutbildning till värnpliktigt kompanibefäl och den I juli 1983 fullgjort 360 dagar. skall 335 i den äldre lydelsen gälla i fråga om utbildningspremie. dock längst intill utgången av år 1983. Detta innebär samtidigt att den värnpliktige inte har rätt till den förhöjda dagersättningen som föreslås utgå fr.o.m. den I juli 1983. Det får ankomma på regeringen att i värnpliktsförmånsförordningen reglera detta.

• Sida 45
•  Original

I. detta moment regleras allmänt förmånerna till civilförsvarspliktiga. Regeren'ngen har närmare preciserat förmånerna i förordningen ("1976: 101 l . ändrad senast 1982: 474) om förmåner till civilförsvarspliktiga. Ändringarna i detta moment är av samma art och med samma motiv som har anförts till 33 % värnpliktslagen.

125 5mom. gäller även i krig. För de civilförsvarspliktiga skall i stort sett samma förmåner utgå i fred som i krig. Det som tillkommer är det i allmänna motiveringen föreslagna fälttraktamentet. Fälttraktamentet före- slås utgå då värnpliktiga inkallas enligt 27% 2 mom. och 28.5 värnpliktsla- gen. Motsvarande tjänstgöring för civilförsvarspliktiga finns reglerat i l2å lmom. civilförsvarslagen. I första stycket regleras civilförsvarspliktigas tjänstgöring under civilförsvarsberedskap. I andra stycket. vilket kan sä- gas motsvara 275 2 mom. värnpliktslagen i fråga om värnpliktiga. regleras civilförsvarspliktigas tjänstgöring då regeringen med hänsyn till försvars- beredskapen förordnar om sådan tjänstgöring. ] 125 5 mom. har tillagts att civilförsvarspliktig är berättigad till fälttraktamente då han tjänstgör enligt 12% lmom. Någon annan lagreglering behövsinte. Regeringen fåri verk- ställighetsskrifter till lagen närmare precisera förmånerna i krig. Lagänd- ringen träder i kraft den ljuli 1983. Någon särskild övergångsbestämmelse behövsinte.

4.4. Förslaget till lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet (1945: 833)

Som har framhållits i den allmänna motiveringen förordas att krigsavlö- ningsreglementet upphävs. Bestämmelser om detta har tagits in i denna särskilda lag om upphävande av krigsavlöningsreglementet.

4.5. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Punkten 6 av anvisningarna till 32 5

I denna punkt anges bl.a. de skatterättsliga konsekvenserna av värn- pliktsförmånerna under såväl fred som krig. [ första stycket första mening- en räknas upp vissa skattefria förmåner under fred. I andra meningen omnämns de förmåner i fred som är skattepliktiga. De förmåner som enligt förslaget kommer att upphöra kan således tas bort ur denna punkt. Efter- som förmånerna kommer att gälla i såväl fred som krig och med samma skatterättsliga konsekvenser kan de i första meningarna orden "under fredstjänstgöring" tas bort. I ställes bör i första meningen fälttraktamente

• Sida 46
•  Original

Prop. 1982/83:115 46

föras till. Vad som avses med fälttraktamente förklaras i den allmänna motiveringen och i specialmotiveringen till förslaget till ändringar i värn- pliktslagen. I de sista följande me ningarna i första stycket och hela andra och tredje stycket regleras förhållanden som rör krigsavlöningsreglemen- tet. Eftersom detta förutsätts kornma att upphävas kan bestämmelserna som rör krigsavlöningsreglementet: utgå ur punkten 6. Det förutsätts också att den fast anställda personalen kommer att avtalsreglera sina löneförhål— landen i krig och därvid beskattas på vanligt sätt för inkomst av tjänst. Ändringen i femte stycket är en konsekvens av ändringarna i föregående

stycken.

Ikraftträdandebestämmelsen

Lagändringarna träderi kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Ersättningar som har utgått enligt värnpliktslagen , vapenfrilagen eller civilförsvarslagen i deras lydelse före den 1 juli l983 bör behandlas enligt äldre bestämmelser i kommunalskattelagen. [ övergångs- bestämmelserna har detta lagts till. Enligt övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen kan utbildningspremie kom— ma att utgå till värnpliktig efter den 30 juni 1983. dock längst till utgången av år 1983. Sådan premie bör även i fortsättningen vara skattefri. En bestämmelse om detta har tagits in i övergångsbestämmelserna till lagen.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 47
•  Original

Sammanfattningsvis föreslår alltså FCF följande åtgärder:

]. Resandet begränsas till hemresor.

2. Vpl lO-resorna slopas och ett enhetligt reseförmånssystem införs.

3. Serviceavtalen med statens järnvägars resebyråorganisation slopas. Administration och informationsverksamheten kan övertas av förbanden. 4. För att öka kostnadsmedvetandet bör de värnpliktigas fria resor budge— teras och kostnadsredovisas vid respektive förband. I dag budgeterar respektive försvarsgrenschef de värnpliktigas resekostnader. Det bör inte vara förenat med någon större svårighet att budgeteringen förs ned på lokal nivå. Ur budgeteringssynpunkt är det enklast om resandet begränsas till hemmet. Varje förband kan med utgångspunkt i tillhandahållen informa- tion från värnpliktsverket budgetera för ett resande mellan förbandet och hemmet. _

5. Ansvar för anvisningar och avtal bör ligga på en och samma myndighet. nämligen civilförvaltningen. FCF kan, med hänsyn till den korta remisstid som har stått till förfogan- de, inte exakt beräkna hur stora "besparingar som de olika förslagen indivi- duellt kan ge. Civilförvaltningen gör dock den bedömningen att de före- slagna åtgärderna, t. ex. begränsning av rätten till flygresa. införande av lokal budgetering och kostnadsredovisning, totalt sett torde ge en bespa- ring om ca 10 procent.

Försvarets rationaliseringsinstitu1: (FRI):

FRI biträder kommitténs förslag vad gäller hemresor och s.k. vpl 10- resor och föreslår att det av kommittén föreslagna provet med att fakturera de verkliga kostnaderna för varje resa snarast prövas på någon lämplig myndighet. Förhoppningsvis kan detta öka förbandens och stabernas in- sikt om betalningsmedelsutfallet.

FRI anser i likhet med kommittén att en myndighet bör behandla rese- frågoma. Institutet vill för sin del ifrågasätta om inte en sådan ensning kan göras utan särskild ytterligare utredning.

Socialstyrelsen:

Nuvarande system med ett flertal olika reseförmåner torde enligt social- styrelsens mening kunna förenklas genom att den tjänstepliktige erhåller ett identitetskort som anger inkallelseperiod samt tjänstgörings- och hem- ort.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1982/83: 115 67

Riksrevisionsverket (RRV):

Kostnaderna för 'resör har ökat snabbare än nettoprisindex. Den största posten är flygresor, vilken svarar mot ca 40 % av utfallet. Mot bakgrund härav kan ifrågasättas om flygvapnets transportflyg i någon utsträckning kan användas för transport av värnpliktiga.

RRV stöder i princip utredningens förslag att försvaret skall övergå till ett resesystem. Den gjorda utredningen måste emellertid fördjupas, innan slutlig ställning kan tas till det framlagda förslaget. Underlaget bör kom- pletteras med —_ ett alternativ som innebär att enbart vpl lO-resorna behålls. » åtgärder för repetitionsövade värnpliktigas resor om vpl l0-resorna avvecklas.

—— alternativa antal fria resor/månad,

» kalkyler.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS):

Ett flertal utbildningsmyndigheter genomför en inledande central utbild- ning av de vapenfria, vilka sedan fortsätter med den tillämpade utbildning- en så nära sina hemorter som möjligt. Nuvarande förmånssystem med ett förtida uttag av fria hemresor gör det möjligt för de vapenfria att besöka hemmet varje vecka även under det inledande utbildningsskedet. AMS delar kommitténs uppfattning att fria hemresor med flyg generellt inte får göras i större utsträckning än nu är fallet. För de vapenfria som nu nämnts innebär dock ett slopande av förskottsresorna en begränsning av möjlighe- terna att komma hem varje veckoslut.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten har inte något principiellt att erinra mot kommitténs _ förslag under avsnittet resor. .

Försvarets personalvårdsnämnd ( F PVN ):

FPVN delar utredningens förslag att de s.k. vpl lO-resorna slopas och _ att en fri ledighetsresa per tjänstgöringsvecka införs.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO):

TCO tillstyrker de föreslagna förändringarna av reseförmåner.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1982/83: 115 68

Centralorganisationen SACO/SR:

Då många värnpliktiga blir förlagda på annan ort än hemorten är resorna viktiga för den vämpliktiges trivsel och därigenom hans möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Kommitténs förslag på den punkten är till- fredsställande. Resorna till hemorten varje veckoslut bör vara kostnads- fria. Utöver dessa gratisresor hem finns det ingen anledning att speciellt gynna de värnpliktiga med speciella rabatter eller billiga resor.

Landsorganisationen i Sverige (L-O):

LO kan acceptera förslaget beträffande de förändrade reseförmånerna.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

SSU anser det angeläget att snarast förändra reseförmånerna så att en fri resa mellan förbands- och hemorten kan införas per tjänstgöringsvecka, det måste i ett nytt resesystem också gå att byta ut fria resor mot lokala månadskort och s.k. länskort.

SSU delar kommitténs uppfattning om fria resor med flyg. Utöver de fria resorna mellan förbands- och hemorten bör reseförmå- nerna kompletteras med- ett förändrat vpl lO-system; Mot bakgrund av de värnpliktigas dåliga ekonomiska situation bör i dagsläget vpl 30-resor införas som komplement till de fria resorna. På sikt bör dock eftersträvas att de värnpliktiga får samma reseförmåner "som exempelvis de studeran- de. Till ett sådant system skulle" även de repetitionsvärnpliktiga kunna knytas. '

Centerns ungdomsförbund (CUF):

CU F anser att de värnpliktiga bör beredas möjlighet till obegränsat antal fria resor på alla statliga och kommunala kollektiva färdmedel. Detta skulle inte medföra nämnvärda kostnadsökningar jämfört med vpl 10—systemet.

Det skulle knappast heller— av tjänstetidsskäl — öka resandet speciellt mycket, men bör rimligtvis innebära att resandet omstruktureras till kol- lektivt resande, vilket av energi- och samhällsekonomiska skäl måste anses som positivt.

Att värnpliktigas fria resor får företas till valfria resmål inom landet är enligt CUF självklart av sociala skäl. föräldrar, syskon, flickvän och andra bekanta lever ju inte alltid på samma plats.

Moderata ungdomsförbundet (MUF):

MUF accepterar ett avskaffande av vpl IO-systemet. Vi avvisar emeller- tid en fördubbling av antalet fria hemresor. Nuvarande system för hemre- sor bör av kostnadsskäl bibehållas oförändrade.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1982/83: 115 69

Folkpartiets ungdomsförbund:

Även då det gäller värnpliktigas resor motsätter vi oss kommitténs uppfattning. Vi anser det självklart att de värnpliktiga själva får bestämma när de vill utnyttja sina fria resor.

Kommunistisk Ungdom:

Kommunistisk Ungdom instämmer i kommitténs förslag om fyra fria resor i månaden. men anser att värnpliktiga måste ha rätt att själva bestäm- ma när de vill resa, alltså att det ska finnas en möjlighet att spara sina resor till övningsuppehåll och liknande. '

Värnpliktiga arbetsgruppen: .

Värnpliktsrörelsen har under en längre tid krävt att de värnpliktiga skall vara berättigade till en form av militär färdbiljett som i obegränsad ut- sträckning skall gälla som färdbiljett vid resor med allmänna kommunika- tionsmedel. dock ej taxi och flyg. .

Kommitténs förslag att utöka antalet fria resor anser vi vara ett steg i rätt riktning men de begränsningar som ingår i förslaget kan vi ej ställa oss bakom. Att de värnpliktiga ej skall kunna spara eller i förväg ta ut de fria resorna kan komma att få oanade konsekvenser för den enskilde. Förslaget innebär en kraftig begränsning jämfört med dagens system och det måste vi med kraft vända oss emot.

Vapenfria arbetsgruppen:

Att vpl lO-resorna ersätts med två fria resor anser vi vara bra. Det kan dock inte finnas någon anledning till att man inte ska få spara sina resor om man t. ex. tjänstgör en helg, det kan inte på något sätt bli billigare att införa en regel om att resorna är förverkade om man inte utnyttjar dem. Om ett liknande avtal som finns idag sluts mellan ÖB och t. ex. SJ innebär det inte någon besparing. Det får också påpekas att det är tvivelaktigt att kalla reseförmånerna för fria resor, då många tjänstepliktiga fortfarande måstse betala för sina resor på lokaltrafiken, undantaget de inom Storstockholms eller Göteborgs lokaltrafik. Det vore positivt om det kunde slutas sådana avtal att även i lokaltrafiken berättigar viseringskortet till fria resor.

En regel om att det är tidsaspekten och inte avståndet som ger en rätt till flygresor finner vi vara riktigt. En lämplig tidsgräns vore t. ex. 8 timmar.

Vapenfriförbundet:

Att kommittén föreslår fler fria resor än i dag är bra. Men det är fel att man inte ska kunna "spara" resorna om man väljer att inte åka hem något

• Sida 70
•  Original

Prop. 1982/83:115 70

veckoslut. Vi har svårt att tro att kostnaderna skulle minska nämnvärt genom den här ändringen av reglerna.

F amiljepenning

Försvarets civilförvaltning (FCF):

FCF tillstyrker med samma motivering som kommittén att familjepen- ningen för barn skall utgöra hälften av familjepenning för maka.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen förordar att familjepenningen för barn utgör hälften av familjepenningen för maka.

Kammarrätten i Göteborg:

Vad gäller familjepenningen delar kammarrätten kommitténs uppfatt— ning.

Kammarrätten vill av skäl som kommittén anger särskilt understryka vikten av att gifta eller sammanboende värnpliktiga med barn blir tillgodo- sedda. vilket lämpligen kan ske på sätt kommittén föreslår.

Svenska kommunförbundet:

Svenska kommunförbundcts styrelse tillstyrker kommitténs förslag om en uppräkning av familjepenningen för barn. I detta sammanhang vill styrelsen särskilt framhålla angelägenheten av att också familjepenningen för såväl maka som barn beloppsmässigt bör vara så stor att komplettering i form av socialbidrag normalt ej skall behöva komma i fråga.

Vetlanda kommun:

Bidragsnivån i angivna familj-esociala hänseenden ansluter i huvudsak till socialbidragsstandard i Stockholms kommun. Enligt förslaget sker en förstärkning av familjepenningen gällande barn till 720 kr./mån. Utredning- en har funnit ett visst stöd härför bl.a. i konsumentsverkets beräkningar gällande levnadskostnader.

I förhållande till den standardnivå som tillhandahålles i flertalet kom"- muner såsom en följd av 65 socialtjänstlagens bestämmelser om ”skälig levnadsnivå" innebär familjebidragsstandarden en högre nivå. vilket i och för sig kan vara motiverat. Det torde emellertid finnas klart statistiskt belägg för att flertlet kommuner för närvarande inte når upp till de stan-

• Sida 71
•  Original

Prop. 1982/83:115 71

dardnivåer som konsumentverket beräknar. Konflikter kan härav uppstå i förhållande till den civilt arbetande befolkningen i låglönebranscher.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU):

SSU delar de uppfattningar och förslag som kommittén för fram om familjesocialt stöd. SSU menar att det är viktigt att prioritera förbättringar för de värnpliktiga som är i behov av dessa stöd.

Moderata ungdomsförbundet (MUF):

MUF tillstyrker i stort avsnittet familjesocialt stöd. Principiellt menar MUF att de familjesociala stöden bör prioriteras framför de generella bidragen.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

Värnpliktsrörelsen har inget att erinra mot kommitténs förslag till höj- ning av familjepenningen. Det är dock värt att notera att kommittén inte har kommit fram till en lösning som ersätter den värnpliktige till 100 % vid de fall då han är skyldig att betala underhåll.

Värnpliktsrörelsen kräver att om värnpliktig är skyldig att betala under- håll skall hela beloppet täckas.

Vi konstaterar att kommittén har prioriterat den grupp som har det sämst ställt idag. nämligen värnpliktig med fru/fästmö och barn.

Vi ser mycket positivt på att kommittén vill höja bidraget för barn till halva bidraget för maka.

Vapenfria arbetsgruppen:

Vi har inget att erinra mot förslaget om familjebidrag och hyresbidrag.

Vapenfriförbundet:

Vi är helt överens med kommittén i fråga om familjebidrag.

Bostadsbidrag, tillägg till bostadsbidrag

Överbefälhavaren (ÖB):

Tillägget till bostadsbidrag som avses täcka "kringkostnaderna" runt bostaden för ensamboende värnpliktiga innebär, om det införs, en stor lättnad i rådgivningssituationen på förbandens personalvårdsdetaljer. ÖB biträder följaktligen kommitténs förslag om ett sådant bidrag.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1982/83: 115 72

Försvarets civilförvaltning (F CF ):

FCF delar kommitténs uppfattning att med normal hyra skall avses hyra för en nyproducerad lägenhet i allmännyttiga bostadsföretag (motsvaran- de). Genom förslaget kan administrativaförenklingar uppnås för tilläm- parna. Gällande praxis har. när det gäller bostadsbidragets storlek. i viss mån kommit att närma sig den faktiska hyreskostnaden.

FCF har intet att invända mot den föreslagna ändringen av l0.$ familjebi- dragslagen vad avser de lägenhetsstorlekar som skall läggas till grund för beräkningen av bostadsbidrag.

Införande av ett nytt bidrag — tillägg till bostadsbidrag — synes välmoti- verat. Bidraget är avsett att täcka vissa kostnader som inte inräknas i bostadskostnaden. men som är en följd av boendet, t. ex. el- och teleräk- ningar. Genom detta förfarande kan de bidrag som i många fall utgår genom den särskilda ekonomiska hjälpen och denna hjälpform användas till det enligt bestämmelserna åsyftade — till skillnad mot vad som sker i dag — nämligen särskilda behov som inte kunnat förutses och som rimligen inte kan tillgodoses i annan ordning.

Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen förordar att bostadsbidraget utgår med sådant belopp att det täcker den tjänstepliktiges kostnad för bostaden såvida inte denna är oskäligt hög och att tillägg till bostadsbidraget uppräknas med telefon. hushållsel och hemförsäkring.

Riksrevisionsverket (RRV):

RRV avstyrker att en ny bidragsform — tillägg till bostadsbidrag— in- förs. Förslaget är. enligt verkets mening, ägnat att ytterligare fördyra och komplicera förmånssystemets administration. Dc nämnda utgifterna bör täckas av den vämpliktiges dagersättning.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten kan i huvudsak ansluta sig till vad kommittén anför och föreslår beträffande bostadsbidrag.

Det är kammarrättens uppfattning att man med användning av ] % familjebidragslagen endast i få fall kan förhindra att bostadsbidrag beviljas med belopp. som kan upplevas som orättvisa. Härtill kommer att den av kommittén förordade tillämpningen kan ge upphov till tröskeleffekter. Om det avsedda syftet skall uppnås bör i vart fall orden "'det är uppenbart att" utgå ur lagtexten. Vidare bör paragrafen ge utrymme för att bevilja ett jämkat familjebidrag. Om paragrafen—med eller utan ändring— skall

• Sida 73
•  Original

Prop. 1982/83: 115 73

tillämpas i här avsedda fall är det av vikt att försvarets civilförvaltning meddelar detaljerade anvisningar för att få en likformig tillämpning.

Kammarrätten har i princip intet att erinra mot att även ensamstående värnpliktiga medges ersättning för kostnader för telefon, hemförsäkring. hushållsel och dylikt.

LänSstyrelsen i Stockholms län:

Förhoppningsvis kommer den föreslagna ändringen av hur ”normal hyra” skall fastställas att innebära att en större andel av de tjänstepliktiga än f.n. skall kunna erhålla bidrag till de faktiska hyreskostnaderna i den mån de inte är oskäligt höga. Det nuvarande systemet med såväl ”normal hyra” som "genomsnittshyra" är dessutom svårbegripligt och administra- tivt betungande. Länsstyrelsen vill dock påpeka att, åtminstone i Stock- holms län, de flesta ungdomar i den ålder varom här oftast är fråga om inte kan erhålla mindre och billigare lägenheter än två rum och kök i nyproduk- tion.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

I utbildningens och rättvisans namn borde bidrag utgå också till bostad anskaffad under värnpliktstjänstgöringen. Värnpliktsrörelsen kräver att bostadsbidrag skall utgå för boendekostnad för lägenhet som anskaffats före eller under värnpliktstjänstgöringstiden. '

Bidrag skall naturligtvis inte utgå om behov ej föreligger varför vi stödjer kommitténs förslag om att ] % familjebidragslagen görs tillämplig beträffan- de bostadsbidrag även för makas synnerligen höga inkomster.

Vämpliktsrörelsen stödjer helt kommitténs förslag om tillägg till bo- stadsbidrag. Det ligger helt i linje med våra krav.

Näringsbidrag

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Kommittén föreslår förbättrade möjligheter till näringsbidrag. FCF delar kommitténs uppfattning att möjligheterna bör vidgas. När ansökningar om näringsbidrag behandlas framkommer ofta att rörelsen under tjänstgörings- tiden drivs i mindre omfattning utan att ersättare anställs. Med hänsyn till dagens utformning av 19% familjebidragslagen avslås sådana ansökningar. Det förefaller lämpligt att som kommittén förordar lagtekniskt betrakta sådan rörelse som nedlagd och vid beräkning av behov av näringsbidrag reducera detta med rörelsens beräknade intäkter under tjänstgöringstiden. Kommittén förordar att alla rörelser som lämnar bidrag till vämpliktigs

• Sida 74
•  Original

Prop. 1982/83: 115 74

försörjning skall grunda rätt till näringsbidrag. Civilförvaltningen bedömer att gränsdragningen mellan bidragsberättigad och icke bidragsberättigad rörelse kommer att bli komplicerad och kommer att kräva kvalificerade bedömningar av företagens ekonomiska förhållanden. vilka ämbetsverket anser sig kunna utföra.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten tillstyrker kommitténs förslag om utvidgning av rätten till näringsbidrag. Kammarrätten har vid sin handläggning av mål om närings- bidrag kunnat konstatera att nuvarande gränser är väl snäva.

Kommitténs förslag om utvidgning av rätten till näringsbidrag föranleder ändring av 195. Iden nya lydelsen förutsätts för rätten till näringsbidrag att den värnpliktige har inkomst från näringen medan förutsättningen i nuva- rande lydelse är att han har sin huvudsakliga försörjning från näringen. Kammarrätten finner den äldre formuleringen vara att föredra i denna del.

Centralorganisationen SACO/SR:

SACO/SR förklarar genom taiidläkarförbundet att man ser det som positivt att kommittén bedömt angeläget att höja näringsbidragets storlek och mjuka upp de villkor som gäller för att bidraget skall utgå. Förbundet måste emellertid konstatera att den föreslagna höjningen av högsta be- loppsgräns för näringsbidrag från 200 till 400 kr. per dag. är otillräcklig för kategorien privatpraktiserande tandläkare.

Tandläkarförbundet finner angeläget att högsta beloppsgräns för nä- ringsbidrag bör fastställas till 600 kr. per dag.

Svenska arbetsgivareföreningen:

Vi begränsar vårt yttrande till att gälla näringsbidraget. För närvarande gäller att den tjänstepliktige har ”sin huvudsakliga försörjning" från näring för att bidrag skall kunna utgå. Kommittén föreslår att denna begränsning slopas och att som villkor skall gälla att näringen ger inkomst som "be- döms vara av vikt" för den tjänstepliktiges försörjning. Vidare föreslås att näringsbidragets maximibelopp höjs från nuvarande 200 till 400 kr. per dag. Vi tillstyrker dessa förslag.

Värnpliktiga arbetsgruppen:

Värnpliktsrörelsen stödjer helt kommitténs förslag som ligger helt i linje med våra krav. Värt att notera är också att man föreslår en förändring av reglerna så att värnpliktig som vill fortsätta och driva sin rörelse under värnpliktstiden också får ekonomiska möjligheter till detta genom att bi- draget görs tillgängligt för honom också.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1982/83: 115 75

Lantbrukarnas riksförbund (LRF):

LRF ser det mot denna bakgrund som tillfredsställande att näringsbidra- get räknas upp till ett högre belopp. 400 kr. per dag.

LRF vill emellertid framhålla att det redan vid inryckning till grundut- ' bildning finns ett inte ringa antal värnpliktiga som driver egetjordbruksfö- retag. Bakgrunden kan t.ex. vara sjukdom eller dödsfall i familjen. För dessa kan näringsbidraget även vid det högre beloppet vara otillräckligt.

LRF kan således konstatera att det finns fall där även det högsta närings- bidraget inte räcker till för att täcka kostnaden för en fullvärdig ersättare. Som jämförelse kan nämnas att Lantbrukets Avbytartjänst. som erbjuder avbytare till främst djurproducenter, debiterar 470 — 550 kr./dag (vardag). Därutöver krävs köp av tjänst från maskinstation o.d. för att "fylla ut den arbetstid den värnpliktige normalt fullgör.

LRF anser därför att möjligheter bör skapas för ett särskilt tillägg till näringsbidraget när synnerliga skäl föreligger. LRF är berett att t. ex. vid ett sammanträffande med företrädare för försvarsdepartementet närmare precisera vad som här krävs.

LRF konstaterar slutligen med tillfredsställelse kommitténs uppfattning att näringsbidrag bör kunna utgå även till de lantbrukare som driver lant- bruksföretaget vid sidan om ordinarie anställning. Också i dessa fall är det angeläget att skapa ekonomiska förutsättningar för att anlita en ersättare.

Familjebidragsadministration .

Överbefälhavaren (ÖB):

ÖB har inledningsvis tillstyrkt kommitténs förslag om decentralisering av familjebidragsärcndena. Samtidigt har föreslagits att samtliga ärenden om näringsbidrag skall avgöras hos FCF, vilket kräver ett observandum med hänsyn till det förslag som nyss lagts om ersättning i krig. dvs. att näringsbidragen skall, om landet befinner sig i krig. handläggas av familje- bidragsnämnderna. Detta kräver följaktligen en beredskap från FCF i form av anvisningar (motsvarande) och utbildning.

Kommittén har vidare hört RFV i frågan om administrering av familjebi- dragen och har därvid kommit fram till att sifferuppgifterna om antalet ärenden m.m. f.n. är mycket osäkra och att det är tveksamt huruvida någon rationaliseringsvinst över huvud taget kommer att uppstå om famil- jebidragsadministrationen överförs till försäkringskassorna. "Kommittén utesluter dock inte att en sådan överföring i framtiden kan visa sig vara rationell”.

ÖB anser att frågan skall fortsättningsvis utredas och förutsätter att FCF i sin föreslagna utvidgade roll som tillsynsmyndighet kan ta fram tillförlit- ligt sifferunderlag.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1982/83: 115 76

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Kommittén har valt att föreslå en kompetensfördelning som innebär att familjebidragsnämnderna skall avgöra huvuddelen av samtliga familjebi- dragsärenden. FCF skall avgöra ärenden som avser boende i villa. närings- bidrag.. beslut om återbetalningssltyldighet av för mycket erhållet bidrag samt eftergift av återbetalningsskyldighet. Förslaget överensstämmer i stort med FCF:s uppfattning om behovet av ändrad kompetensfördelning. Däremot anser FCF att den grupp av ärenden som inryms under 85 4 familjebidragslagen och som avser bostadsanskaffning under tjänstgörings- tiden inte skall överflyttas till farniljebidragsnämndernas kompetensom- råde.

Den ändrade kompetensfördelningen medför emellertid inte att det. på sätt som utredningen utgår ifrån, frigör arbetskraft motsvarande det antal personår som f.n. handlägger de 8000—9000 ärenden som föreslås bli föremål för decentralisering.

FCF har från våren 1979 bedrivit omfattande utbildningsverksamhet. Ämbetsverkets uppfattning är att behovet av fortlöpande utbildningsinsat- ser är stort. Den dagliga kontakten med familjebidragsnämnderna. en under hösten 1982 genomförd enkät angående behov av utbildning samt den f.n. pågående utbildningsomgången bekräftar läget.

Den ändring av arbetsuppgifter—nas inriktning i enlighet med vad nu angetts medför att FCF inte delar kommitténs uppfattning att en besparing motsvarande fyra personår kan göras (fyra personår utgår från en beman— ning på elva personår). FCF bedömer att arbetsuppgifterna blir av den omfattningen att fler personår än f. n. kommer att tas i anspråk helt eller delvis för utbildnings- och tillsynsverksamhet på värnpliktsförmånsområ- det i dess helhet. Därigenom kan inte av kommittén föreslagen besparing genomföras med bibehållen målsättning att svara upp mot lagstiftningens krav på tillsyn och utbildning.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI):

FRI har intet att erinra vad gäller delegering och förändringar av familje- bidragsärcnden. Institutet vill fram hålla att ca 50 % av ärendebelastningen på FCF försvinner om föreslagna bidragsdelegeringar genomförs. Det är dock viktigt att FCF tillgodogör sig personalbesparingarna.

Riksförsäkringsverket (RFV):

Under hand har RFV till kommittén lämnat vissa uppgifter beträffande beräknat resursbehov vid en överflyttning av familjebidragshandläggning- en till socialförsäkringsadministrationen. Även dessa beräkningar inrym- mer en betydande osäkerhet. Med hänsyn till de tidigare nämnda svårighe-

• Sida 77
•  Original

Prop. 1982/83: 115 77

- terna att få adekvata beräkningsunderlag har vid beräkningen endast gjorts antagandet att tyngdpunkten i handläggningen ligger på bostadsbidragssi- dan. Därför har beräkningarna utgått från den handläggningstid som f.n. tillämpas hos försäkringskassorna vid handläggning av kommunalt bo- stadstillägg till folkpensionärer. Hur rättvisande för det verkliga resursbe-- ' hovet som en sådan jämförelse är kan inte avgöras utan närmare studie. Allmänt beträffande en överföring av familjebidragshandläggningen till socialförsäkringsadministrationen kan dock följande nämnas. Om admini- strationen överförs till försäkringskassorna skulle förslagsvis den del av handläggningen som kommittén anser skall ligga på kommunerna hanteras på kassomas lokalkontor medan rutinerna som enligt kommittén skall ligga på försvarets civilförvaltning kan hanteras av centralkontoren. Sistnämnda rutiner berör bl.a. återkrav och eftergift, vilket ju sedan länge är arbetsom- råden som centralkontoren hanterar i bidragsförskotts— och pensionsverk- samheten. En sådan administrativ ordning som nu nämnts skulle medföra betydande servicefördelar för allmänheten. En och samma försäkrings- kassa skulle härigenom hantera samtliga i ett ärende förekommande ruti- ner. vilket underlättar för allmänheten.

F.n. utreds en eventuell överföring av bostadsbidragsadministrationen till RFV och försäkringskassorna. Skulle en sådan överföring beslutas talar ytterligare skäl för en överföring även av familjebidragsadministrationen. Både bedömningsmässigt och rutinmässigt torde samordningsvinster kun- na uppnås vid hantering i en och samma administration av samtliga före- kommande bostadsstöd.

Det bärande skälet till att kommittén inte föreslagit att familjebidrags- handläggningen överförs till socialförsäkringsadministrationen är att kom- mittén bedömer det tveksamt huruvida någon rationaliseringsvinst därmed överhuvudtaget uppstår. Med hänsyn till vad RFV anfört och med hänsyn till det synnerligen osäkra beräkningsunderlag för rationaliseringsberäk- ningar som kommittén presenterat anser RFV att beslut i frågan om den framtida familjebidragsadministrationen inte bör fattas i enlighet med kom- mitténs förslag. En överföring av familjebidragshandläggningen till RFV och försäkringskassorna bör i stället övervägas. Om så bedöms lämpligt kan som underlag för sådant övervägande en särskild begränsad utred- ningsinsats beträffande serviceaspekter och rationaliseringseffekter göras av RFV i samråd med representanter för försäkringskassorna.

Riksrevisionsverket (RRV):

RRV anser att FCF:s roll som tillsynsorgan och i beslutsprocessen, samt de administrativa rutinerna som är förbundna med familjebidragssystemet ytterligare bör analyseras. Bl. a. bör härvid övervägas att centralisera betalningsadministrationen.

• Sida 78
•  Original

Prop. 1982/83: 115 78

Kammarrätten i Göteborg:

Enligt kammarrättens uppfattning kan det ifrågasättas om inte avgöran- det av samtliga bidragsärenden bör ankomma på familjebidragsnämn- derna. Den omständigheten att vissa typer av ärenden är särskilt svåra och mindre vanligt förekommande utgör enligt kammarrättens mening inte tillräckliga skäl för att beslutanderätten skall vara centraliserad till civilför- valtningen. Svårigheterna i dessa ärenden ligger ofta på kontroll- och utredningsplanet. något som talar för att inte bara dessa funktioner utan även beslutsfunktioncn läggs på lokal nivå. Det är då naturligt att även avgörandet av ärendena ankommer på familjebidragsnämnderna. Dessa handlägger för övrigt redan i nuläget frågor om näringsbidrag åt värnplik- tiga under repetitionsutbildning m. fl. Vidare vill kammarrätten erinra om att enligt förslag i betänkandet Ersättningar till personal i krigsorganisa- tionen (Ds Fö l982: l) skall vid krig eller krigsfara alla ärenden om närings- bidrag avgöras av familjebidragsnämnderna.

Förslaget att alla ärenden om återbetalningsskyldighet skall avgöras av civilförvaltningen tillstyrks.

Familjebidragsnämnds beslut i fråga om återbetalningsskyldighet över- prövas enligt nu gällande bestämmelser— 405 familjebidragslagen — av länsstyrelsen. Enligt 41% samma lag förs talan mot länsstyrelsens beslut i sådan fråga hos kammarrätten. Enligt den av kommittén föreslagna lydel- sen av 42ä familjebidragslagen skall talan mot FCF:s beslut i fråga om återbetalningsskyldighet föras hos regeringen genom besvär. Såvitt kam- marrätten kan bedöma. gäller det här frågor av klart rättslig karaktär. Sådana bör överprövas av domstol. Kammarrätten bör därför vara be- svärsinstans över civilförvaltningen. Enligt kammarrättens uppfattning bör även frågor om eftergift av återbetalningsskyldighet överprövas av kam- marrätten. En sådan ordning torde bl.a. innebära en viss förenkling i förhållande till nuläget, eftersom frågor om återbetalningsskyldighet och eftergift då kan handläggas samtidigt.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Kommittén föreslår att en centralisering av vissa svårare och mindre vanligt förekommande ärenden från familjebidragsnämnderna till FCF kombineras med en decentralisering av främst ”skälighetsärenden" från FCF till nämnderna. Länsstyrelsen finner den föreslagna förändringen ändamålsenlig. En förutsättning för att en decentralisering av "skälighets- ärenden" till familjebidragsnämnderna inte skall få oacceptabla konse- kvenser i form av oenhetlig rättstillämpning är dock att FCF:s anvisningar rörande bedömningen av dessa ärenden utformas tillräckligt klart och entydigt. Så kan inte alltid sägas vara fallet beträffande nu gällande anvis- ningar.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1982/83: 115 79

Försäkringskasseförbundet:

När det gäller familjebidragen anser förbundet att dessa mycket väl kan. överföras från kommunerna och försvarets civilförvaltning till försäkrings— kassorna med riksförsäkringsverket som tillsynsmöjlighet. Förbundet an- ser att en sådan omläggning skulle medföra en rad administrativa fördelar. — Ett överförande av familjebidragen till den allmänna försäkringen är ett

första steg mot ett genomförande av socialpolitiska samordningsutred— ningens förslag i detta avseende.

— Lägre administrationskostnad än vid administrationen enligt nuvarande ordning. Möjligheter till ytterligare sänkt administrationskostnad då en enhetlig handläggning vid kassorna möjliggör framtida förenklingar av familjebidragssystemet. — Kassorna har tillgång till ett datasystem som är uppbyggt med tanke på en eventuell integration. Systemet innehåller redan nu uppgifter som kommunernas familjebidragshandläggare tvingas vända sig till andra myndigheter (bl. a. försäkringskassan) för att få reda på. (Exempelvis uppgifter om arbetsinkomst och sjukpenningplacen'ng. Enligt vad för- bundet erfarit kommer en utredning inom kort att föreslå att bostadsbi- drag till barnfamiljer överförs till försäkringskassorna. varvid även des- sa uppgifter kommer att innefattas i det centrala datasystemet). — Enhetligare handläggning på grund av gemensamma arbetsrutiner och ett gemensamt datasystem. ' — Varje lokalkontor har tillgång till terminalutrustning med direkt åtkomst av registreringsuppgifter och direkt uppdatering av registret. — Kassorna har vana att handlägga inkomstprövade förmåner.

— Kassorna har gott renommé hos allmänheten. — Den enskilde kan lättare ta del av information om de förmåner som gäller och vilka bidrag han har rätt till. — Den enskilde kan vända sig till ett och samma ställe beträffande olika former av familjestöd. Förbundet anser att kommitténs överväganden om att i huvudsak bibe- hålla nuvarande administration bygger på ett utredningsmaterial som ty- värr inte uppfyller rimliga krav vad gäller undersökningsmetodik och sta- tistisk bearbetning. Endast ett fåtal av de aspekter som kan anses relevanta för överväganden om framtida administration har beaktats av kommittén. Trots detta har kommittén tagit ställning i denna fråga.

Förbundet anser därför att frågan om familjebidragens administration bör tas upp till förnyad prövning. Även om familjebidragen endast utgör en ringa del av de förmåner som samhället svarar för är det väl motiverat att ta tillvara de förenklingsmöjligheter och rationaliseringsvinster som finns att hämta inom detta område.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1982/83: 115 80

Svenska kommunförbundet:

Enligt direktiven bör särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna till förenklingar och kostnadsminskningar i administrationen av värnpliktsför- månerna. Kommittén har i detta syfte diskuterat alternativet med en över— föring av administrationen av familjebidragen till försäkringskassorna. Kommittén anser dock att det är tveksamt om någon rationaliseringsvinst överhuvudtaget kommer att uppstå vid en sådan förändring och föreslår därför att en överföring till försäkringskassorna av familjebidragsadmini- strationen inte sker nu. Kommunförbundets styrelse delar denna uppfatt- ning.

Styrelsen anser det välmotiverat att försvarets civilförvaltning avgör svårare ärenden som dessutom inte är vanligen förekommande i varje kommun bl.a. ärenden om återbetalningsskyldighet. bostadsbidrag för villafastigheter samt näringsbidrag.

Stockholms kommun:

Vad gäller kommunernas administration av och kostnader för familjebi- . drag anförde sociala centralnämnden i sitt yttrande över rapporten "Värn-

pliktigas sociala och ekonomiska situation" " värnpliktiga och deras familjer är en statlig angelägenhet, som i sin helhet bör administreras och finansieras av statliga organ".

Kommunstyrelsen har tidigare enligt beslut våren 1981 iframställning till regeringen hemställt om åtgärder för överförande av de kommunala arbets- uppgifterna med avseende på familjebidragsverksamheten till försäkrings— kassan eller annat statligt organ.

Enligt socialförvaltningens uppfattning bör denna ståndpunkt ligga fast.

att bidragsgivningen till

Göteborgs kommun:

Socialförvaltningen har tidigare: bl.a. med anledning av att ÖB förordat att egenförmånema skulle belasta försvaret och familjeförmånerna kom- munen, uttalat att staten bör stå för samtliga kostnader i samband med värnpliktstjänstgöringen och att administrationen då borde ligga vid för- säkringskassorna. Så länge kommunerna har kvar ett visst ekonomiskt ansvar och några påtagliga rationaliseringsvinster inte kan förutses vid en förändrad administration finner inte heller socialförvaltningen skäl att flyt- ta administrationen från kommunerna.

Socialförvaltningen vill vidare framhålla att alla ärenden som i dag handläggs av FCF mycket väl skulle kunna decentraliseras till kommuner- na under förutsättning av viss resursförstärkning. Möjligen bör undantag göras för beslut om eftergift av återbetalningsskyldighet där intressekon- flikter kan uppstå.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1982/83: 115 ' 81

De skäl som anförts för att låta prövning av och beslut i vissa ärende- typer vara centraliserade till FCF, nämligen för att upprätthålla kompeten- sen och kunskaper om lagens tillämpning är i och för sig riktiga men systemet förefaller orationellt. '

Vetlanda kommun:

Kommunen är för en decentraliserad handläggning av familjebidragsad- ministrationen och ser här främst fördelar i form av kortare handläggnings- tider. Ifrågasättas kan om inte administrationen skulle kunna decentralise- ras mer än vad utredningen. föreslår. Bostadsbidragen gällande villa samt näringsbidragen torde vara lämpliga exempel härpå. Med rimliga anvis- ningar och rekommendationer av rådgivande myndigheter skulle kom- munen med fördel kunna svara för handläggning och beslut i dessa ären- den.

Klara svårigheter synes inom" det socialpolitiska fältet föreligga att finna parallelliteter till en centraliserad administration av så långtgående slag som familjebidragen svarar för i nuläget.

Centralorganisationen SACO/SR:

Vad gäller FCF:s handläggning av familjebidragen anser SACO/SR:s studeranderåd det önskvärt att beslutsprocessen decentraliseras till de kommunala myndigheterna i största möjliga utsträckning. På det sättet kan handläggningstiden avkortas och lokalkännedom kan få spela en större roll vid bidragsbeslutet.

Landsorganisationen i Sverige (LO):

Så länge nuvarande system för värnpliktigas-förmåner bibehålls ser LO det som en fördel att utredningar rörande dessa frågor behandlas av de kommunala myndigheterna som därvid har möjlighet till ett samband med andra insatser av socialpolitisk karaktär.

Övrigt

Överbefälhavaren (ÖB):

Flyttningsbidraget föreslås att framledes regleras i förordningen om särskild ekonomisk hjälp till värnpliktiga. Samtidigt föreslås att de nuva- rande reglerna i den senare förordningen i övrigt bör gälla även i fortsätt- ningen. Detta biträder ÖB.

Anslaget särskild ekonomisk hjälp till värnpliktiga är till sin avsikt och 6 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 115

• Sida 82
•  Original

Prop. 1982/83: 115 82

konstruktion inte attjämföra med schabloniserade bidrag enligt värnplikts- f örmånsförordningen och familjebidragslagen. Det är avsett att möta akuta och oförutsedda behov. För att fylla sitt syfte är det nödvändigt med snabb och obyråkratisk handläggning. ÖB förutsätter därför att anslaget. som kommittén föreslår, även i fortsättningen regleras i särskild ordning och handläggs på förbanden, nära den värnpliktige och hans behov. Dock bör en justering ske av l ä i förordningen. ÖB anser att samtliga. som uppbär värnpliktsförmåner enligt värnpliktsförmånsförordningen bör kunna få lån eller bidrag enligt nämnda förordning. Detta för att vid behov kunna hjälpa de som fortsätter på förberedande officerskurs m.m. Naturligtvis bör en viss restriktivitet finnas — som i dag — för värnpliktiga under repetitionsut- bildning, men detta kan regleras i ÖB:s verkställighetsföreskrifter.

Försvarets civilförvaltning (FCF):

Av förarbetena till 115 familjebidragslagen framgår att värnpliktigas semesterlön inte skall beaktas vid fastställande av familjebidragets storlek. FCF anser i likhet med kommittén att semesterlön som utgår till värnplik- tig under tjänstgöringen skall betraktas som inkomst vid beräkning av behovet av familjebidrag. Förslaget torde i huvudsak drabba de frivilligt tjänstgörande, vilka i allmänhet tjänstgör under begränsad tid, varför kon- sekvensen av uteblivet familjebidrag sett mot den erhållna semesterlönen inte kan vara särskilt besvärande. [ den mån bidrag ändock bör utgå får detta regleras i särskild ordning.

Överföringen av flyttningsbidrag från familjebidragslagen till den särskil- da ekonomiska hjälpen tillstyrks.

FCF anser det lämpligt att de bestämmelser som reglerar den särskilda ekonomiska hjälpen (FFS l979z3l) skrivs in i värnpliktsförmånsförord- ningen. Civilförvaltningen har erfarit att den särskilda ekonomiska hjälpen i stor utsträckning tillämpas på ett sätt som inte åsyftas i bestämmelserna, varför behov av omarbetade föreskrifter föreligger.

Kammarrätten i Göteborg:

Även förslaget beträffande flyttningsbidrag kan tillstyrkas av kammar- rätten, om förslaget. som kommittén anser, innebär fördelar. Kammarrät- ten anser emellertid att reglerna om flyttningsbidrag i och för sig naturligen hör hemma i familjebidragslagstiftningen.

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande:

Utredningen om de homosexuellas situation i samhället har i en diskus- sionspromemoria diskuterat den rättsliga regleringen av homosexuella

• Sida 83
•  Original

Prop. 1982/83: 115 83

samboendeförhållanden. Förbundets remissyttrande över denna promo- moria bifogas.

Om något av de alternativ som diskuterats av nämnda utredning kommer att genomföras, innebär det att frågan om homosexuella samboendes rät- tigheter enligt fariiiljebidragslagen kommer att få sin lösning. Enligt förbun- dets uppfattning borde dock denna relativt enkla — och från annan lagstift- ning fristående fråga— kunna lösas redan nu genom mindre ändringar i gällande bestämmelser i familjebidragslagen .

• Sida 84
•  Original

Prop. 1982/83: 115 84