om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.m.
Regeringens proposition :
1982/83: 83
om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343) m. m.;
beslutad den 22 december 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås de ändringar i skatteregisterlagen (1980: 343) som behövs för ett successivt genomförande av ett nytt ADB-system för mervärdeskatt. Vidare föreslås att det centrala skatteregistret också skall
få användas för riksskatteverkets tillsyn över tilldelningen av organisa-
tionsnummer. |
Lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar föranleder att en del uppgifter om en enskilds skatte-
förhållanden bör få lämnas ut till andra. För att göra detta möjligt föreslås
att sekretessen begränsas för vissa uppgifter i det centrala skatteregistret.
1 Riksdagen 1982183.1 saml. Nr 83
1 Förslag till
Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)
Härigenom föreskrivs att 1, 5-7, 10 och 12§8§ skatteregisterlagen
(1980: 343) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18!
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifteringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer,
2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,
3. inkomst- och förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensions-
grundande inkomst,
4. bestämmande och uppbörd av 4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen skatt enligt uppbördslagen (1953: 272). (1953: 272) och lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.
Det centrala skatteregistret skall Det centrala skatteregistret skall
också användas för utredningar i också användas för utredningar i
kronofogdemyndigheternas exeku- kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. tiva verksamhet och för riksskatte-
verkets — tillsyn — enligt — lagen
(1974:174) om identitetsbeteckning
för juridiska personer m.fl.
För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i det centrala skatte-
registret anges .
1. personnummer, namn, ad- 1. personnummer, namn, adress, kyrkobokförings- och man- ress, civilstånd, datum för civil-
talsskrivningsförhållanden, ståndsändring, kyrkobokförings-
och = mantalsskrivningsförhållan-
den,
2. registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,
3. förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd,
4, registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell försam-
ling, tillhörighet till svenska kyrkan,
! Senaste lydelse 1982: 453.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
5. nationalitet, civilstånd. datum 5. nationalitet, antal hemmavaför civilståndsändring, antal hem- rande barn som inte har uppnått 16 mavarande barn som inte har upp- eller 18 ärs ålder. personnummer nått 16 eller 18 års ålder, person- för make och, om samtaxering sker nummer för make och, om sam- med annan person, personnummer
taxering sker med annan person, för denne,
personnummer för denne,
6. slag av pensionsförmån som 6. slag av pensionsförmän som
personen är berättigad till enligt la- personen är berättigad till enligt la-
gen (1962:381) om allmän försäk- gen (1962:381) om allmän försäk-
ring, i den mån det behövs för att ring, i den mån det behövs för att
debitera socialförsäkringsavgift. debitera socialförsäkringsavgift,
7. slag av preliminär skatt som personen skall betala.
För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.
För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos
vilken personen är kyrkobokförd, om inte ytterligare uppgifter som avses i första stycket behövs för beskattning.
För person som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligt
första, andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskatt-
ning här i riket.
6§
För juridisk person skall i det För juridisk person och för enkelt centrala skatteregistret anges or- bolag, partrederi och utländskt föganisationsnummer, namn, firma, retags filial i Sverige skalli det cenadress. hemortskommun, registre- trala skatteregistret anges ring enligt lagen (1968:430) om /. organisationsnhummer = med '
mervärdeskatt, särskilt registre- tidpunkt för registrering — och '
rings- och redovisningsnummer avregistrering i registret, namn, firsamt förhållanden som enligt lag el- ma, adress, hemortskommun, säte ler förordning skall antecknas i och juridisk form, skattelängd. För dödsbo skall även 2. registrering — enligt = lagen dagen för dödsfallet anges. (1968: 430) om mervärdeskatt, sär-
skilt registrerings- och redovis-
ningsnummer, .
3. förhållanden som enligt lag el-
ler förordning skall antecknas i
skattelängd.
För dödsbo skall även den av-
lidnes personnummer och dagen för
dödsfallet anges.
78 För fysisk och juridisk person. får. utöver de uppgifter som anges i 5 och
6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. 1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956: 623). +| Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 83
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen. För varje sådan åtgärd får anges tid. art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av 3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, upp- skyldighet att betala skatt, uppgifter som behövs för att bestämma gifter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) samt uppgifter om redo- (1953: 272) och lagen (1968:430) om visning, inbetalning och återbetal- mervärdeskatt samt uppgifter om ning av sådan skatt. redovisning, inbetalning och åter-
betalning av sådana skatter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt tag eller förordning skall antecknas i skattelängd.
5. Uppgift om beslut om anstånd 5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration, med avgivande av deklaration och dock ej skälen för beslutet samt med betalning av skatt, dock ej uppgift om att laga förfall föreligger skälen för besluten, samt uppgift för underlåtenhet att fullgöra dekla- om att laga förfall föreligger för unrationsskyldighet. derlåtenhet att fullgöra deklara-
tionsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot: 9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog- personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om beslut om demyndighet. uppgift om indrivackord, likvidation eller konkurs ningsresultat, uppgift om beslut om samt uppgift om betalningsinstäl- ackord, likvidation eller konkurs lelse. samt uppgift om betalningsinstäl-
lelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skattsedelsförsändelse.
12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1-3, 3b—3 f och 4 taxerings- Jagen. |
13. Uppgift om beteckning, taxeringsvärde, delvärde och beskattningsnatur för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare samt sådan uppgift om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.
16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.
17. Uppgift angående omsätt- 17. Uppgift om omsättning i näning, varulager, resultat av brutto- ringsverksamhet. vinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller liknande, nedskrivning av fordringar samt avoch nedskrivning med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhållande föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.
18. Uppgift från: centrala bilre- 18. Uppgift angående varulager, gistret om innehav av fordon samt resultat av bruttovinstberäkning, om fordonets registreringsnummer, annan beräkning av relationstal elmärke, typ och årsmodell. ler liknande, nettointäkt eller un-
derskott av förvärvskälla med angi-
vande av den del därav som belöper
på delägare, skönsmässig beräk-
ning, belopp som under beskatt-
ningsåret har stått till förfogande
för levnadskostnader, varuuttag,
totala bilkostnader samt privat an-
del därav, bilförmån, bostadsför-
mån eller annan sådan förmån, av-
sättning till fond, investeringsre-
serv eller liknande, insättning på
skogskonto eller liknande, ned-
skrivning av fordringar samt av-
och nedskrivning med högsta möj-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
a
liga belopp, dock endast uppgift om
att här angivet förhållande förelig-
ger och om belopp, procenttal eller
ärtal. 19. Uppgift från centrala bilre-
gistret om innehav av fordon samt
om fordonets registreringsnummer.
märke, typ och årsmodell.
10 8?
Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i I $ och i den utsträckning i övrigt som anges i
andra—femte styckena.
Länsstyrelse och lokal skatte- Länsstyrelse och lokal skatte-
myndighet får ha terminalåtkomst myndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§. till uppgifter som avses i 5 och 6 88, 7§ 1—6 samt de uppgifter därut- 73 1—6, 9, 15 och 17 samt de upp-
över som behövs för utfärdande av gifter därutöver som behövs för utskattsedel och dublettskattsedel. färdande av skattsedel och dub-
lettskattsedel.
Länsstyrelse och lokal skatte- Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalåt- myndighet får vidare ha terminalåt-
komst till uppgifter som avses i 7 § komst till uppgifter som avses i 7 8
7—-15 och som hänför sig till länet. 7,8, 10-14 och 18 och som hänför
sig till länet.
Riksskatteverket får ha terminal- Riksskatteverket får ha terminal-
åtkomst till uppgifter som avses i 5 åtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1—15. och 6 §§ samt 7 & 1—15, 17 och 18.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skatteregistret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7. 8, 12 och
13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåt-
komsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som
avses i tredje meningen är delägare.
12 § Utan hinder av vad som är före- Utan hinder av vad som är föreskrivet i annan lag får uppgift i re- skrivet i annan lag får från register
gister enligt denna lag om regist- enligt denna lag uppgift som uvses i rerads namn, personnummer. 5 § första stycket I, 2 och 7 och 6 § adress, civilstånd eller kyrkobokfö- första stycket I och 2 samt uppgift rings- och mantalsskrivningsförhål- om slag av näringsverksamhet och
landen lämnas ut till enskild om det om beslut om likvidation eller kon-
inte av särskild anledning kan antas kurs lämnas ut till enskild om det
>? Senaste lydelse 1982: 453.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att den registrerade eller någon ho- inte av särskild anledning kan antas nom närstående lider men om upp- att den registrerade eller någon hogiften röjs. nom närstående lider men om upp-
Åeften röjs.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1968: 430) om mervärdesskatt! skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.
! Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av 21 § 1981: 1276 lagens rubrik 1974: 885.
| Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1982-12-22
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter-
son, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343) m. m.
1 Inledning
Det ADB-system som f. n. används på mervärdeskatteområdet utformades när mervärdeskatten infördes och har i sina huvuddrag använts sedan dess. Det har länge stått klart att ett utökat, moderniserat ADB-stöd skulle kunna effektivera beskattningsarbetet på mervärdeskatteområdet
och öka möjligheterna till ett värdefullt informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheter. |
Riksskatteverket (RSV) lade i april 1981 i en rapport kallad Översyn av
mervärdeskatteenheterna fram förslag till bl. a. ändrade arbetsformer och
ett nytt ADB-system för länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. På grundval av rapporten föreslogs i budgetpropositionen 1982 (prop. 1981/ 82: 100 bil. 11 s. 80 ff) att ett nytt ADB-system skulle genomföras för mervärdeskatten. Riksdagen godtog förslagen under våren 1982 (SkU 1981/82: 29, rskr 1981/82: 155). Systemet skall bygga på direktminnesteknik och utformas 1 huvudsaklig överensstämmelse med ett av RSV redovisat alternativ som innebär att en integrering kommer att ske med de ADBrutiner som finns för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.
Genomförandet av det nya systemet avses ske i etapper med början den
1 januari 1983. : | RSV har genom regeringsbeslut den 2 september 1982 fått närmare
direktiv för utrednings- och utvecklingsarbetet med det nya ADB-svstemet. I direktiven betonas att systemutvecklingen skall ske i nära samarbe-
te med de kommande användarna och att det fortsatta utvecklingsarbetet bör omfatta också analys av de föreslagna ändringarnas effekter på arbetsförhållanden och-arbetsmiljö. Det föreskrivs vidare att genomförandet av
varje etapp får påbörjas först efter beslut av regeringen, som fortlöpande
skall underrättas om systemutvecklingen. Jag räknar med att regeringen kommer att ge tillstånd beträffande den första etappen i samband med att det nya ADB-systemet författningsregleras i enlighet med vad jag i det
följande kommer att föreslå. Jag vill här nämna att jag har för avsikt att föreslå regeringen att RSV skall få i uppdrag att se över frågorna om driftsäkerhet och sekretess- och
integritetsskydd i skatteförvaltningens ADB-system samt föreslå och ge-
nomföra lämpliga åtgärder.
RSV har i framställning till regeringen hemställt om de ändringar i lagregleringen av ADB-registren på skatteområdet som föranleds av det nya ADB-systemet för mervärdeskatt. Framställningen innefattar också en begäran om lagändring med anledning av nya rutiner för registerföringen av organisationsnummer. Jag avser nu att lägga fram förslag till
författningsändringar i dessa hänseenden. Jag kommer även att ta upp en
fråga som rör den nyligen antagna lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.
2 Det nya ADB-systemet för mervärdeskatt
Det nya ADB-systemet för mervärdeskatt avses utformas i huvudsak i överensstämmelse med en av RSV angiven modell. Denna innebär i sina
huvuddrag följande. Uppgifter angående mervärdeskatt förs in och lagras
centralt i det av RSV förda företagsskatteregistret, som ingår i det centrala skatteregistret. Genom det terminalnät och utvecklade system för terminalhantering som redan är uppbyggt kring det centrala skatteregistret skall mervärdeskatteenheterna ha terminalåtkomst till lagrade uppgifter angående mervärdeskatt. De kan med samma utrustning även nå annan
skatteinformation. Likaså kan med befintlig utrustning övriga enheter
inom skatteförvaltningen som är I behov av uppgifter rörande mervärdeskatt nå dessa i den omfattning som krävs. För en del regionala bearbetningar skapas med vissa intervall ur det centrala registret för varje län en
kopia med de uppgifter som hänförs till resp. län. Dessa regionala före-
tagsskatteregister utnyttjas i allt väsentligt för statistikproduktion och i de
för skatteadministrationen gemensamma planerings-, urvals- och uppfölj-
ningssystemen för kontroll.
Ett fullt utbyggt system enligt den föreslagna modellen beräknas ge inte oväsentliga direkta kostnadsbesparingar. Det kommer vidare att skapa
förutsättningar för en effektivare kontrollverksamhet över hela skatteom-
rådet och en snabbare och säkrare handläggning av skatteärendena.
Det nya systemet kräver grundliga förberedelser och skall som angavs i budgetpropositionen genomföras i etapper. Härigenom skapas en väsentlig
möjlighet att successivt göra de justeringar av systemet som visar sig nödvändiga. Den första etappen avser RSV inleda den 1 januari 1983. Den
omfattar bl. a. registerföring av grunduppgifter för skattskyldiga till mervärdeskatt, rutiner för framställning av deklarationer/inbetalningskort och av påminnelser att deklarera samt registerföring av beslut om anstånd med att lämna deklaration. De senare etapperna planeras kunna genomföras
åren 1984—1986 med tyngdpunkten på år 1984. I dessa etapper ingår bl. a.
funktioner för registerföring av deklarationer och likvider, framställning av preliminära beslut vid skönsbeskattning, registrering av beslut och framställning av beslutsunderlag. återbetalning. maskinella kontroller av deklarationer samt registrering av indrivningsresultat.
3 Skatteregistren
Med hjälp av ADB förs för hela landet ett centralt skatteregister och för
varje län ett regionalt skatteregister. Det centrala skatteregistret finns hos
RSV medan de regionala finns hos länsstyrelserna. Dessa register författ-
ningsregleras i skatteregisterlagen (1980: 343), SRL.
I 1§ SRL anges de ändamål för vilka registren skall föras. Registren
skall vara ett hjälpmedel vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt
vid bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatt och övriga skatter enligt uppbördslagen (1953: 272). De skall också användas för bestämmande .av penstonsgrundande inkomst. Registren skall även underlätta planeringen, samordningen och uppföljningen av revisions- och kontrollverksamheten på i huvudsak hela beskattningsområdet och tillhandahålla vissa basuppgifter i fråga om såväl fysiska som juridiska personer. Det centrala skatteregistret skall också användas för utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet.
Innehållet i det centrala skatteregistret regleras i 5—7 §§ SRL.
I 5 och 6 §§ anges uppgifter som obligatoriskt skall finnas i skattercgist-
ret för fysisk resp. juridisk person. Hit hör bl.a. identifikationsuppgifter
såsom person- och organisationsnummer samt uppgifter om registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, ML.
17 § anges i punktform de ytterligare uppgifter som får registreras i den mån det beslutas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Dessa uppgifter är bl.a. uppgifter om fåmansföretag och deras del-
ägare (punkt D, uppgifter om avslutad revision och verkställt taxeringsbesök (punkt 2), uppgifter i fråga om redovisning, inbetalning och återbetalning av inkomst- och förmögenhetsskatt (punkt 3), förslag till beslut som
skall antecknas i skattelängd (punkt 4), beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration (punkt 5). uppgifter som lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet (punkt 7). beslut om
beskattning (punkt 8), uppgifter om att fordran mot vederbörande person finns registrerad hos kronofogdemyndighet liksom uppgifter om konkurs
m.m. (punkt 9), uppgifter från kontrolluppgifter (punkt 12), uppgifter om
fastighetsinnehav (punkt 13), uppgift om planerad eller pågående revision
(punkt 14), uppgift om näringsidkares postgiro- och bankgironummer
(punkt 15), uppgift om bruttointäkt av tjänst och om avdrag från intäkten
(punkt 16) och uppgift om kontantberäkningar, bruttonvinstberäkningar
och andra beräkningar av relationstal eller liknande samt om vissa andra uppgifter som ingår i de maskinellt framställda arbetskorten för rörelse-
granskningen (punkt 17).
"De regionala skatteregistren får innehålla de i 5-7 §§ nämnda uppgifterna i den mån de hänför sig till länet (8 §).
Frågan om terminalåtkomst till uppgifter i skatteregistren regleras i 10 §.
Utgångspunkten för regleringen är att uppgifterna får vara tillgängliga på terminal endast om behovet att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna
väger klart tyngre än den risk från integritetssynpunkt som terminalåtkomst anses medföra. Detta gäller särskilt i fråga om riksåtkomst. Alla de uppgifter som jag nyss nämnt utom dem i punkterna 16 och 17 har ansetts
vara av den karaktären att terminalåtkomst bör kunna tillåtas. Undantaget
gäller bl. a. upgifter som ingår i de tidigare nämnda arbetskorten för rörel-
seidkare. Dessa kan alltså inte avläsas på bildskärm utan kan endast tas ut i
läsbar form på papper. .
Enligt 10 § får terminalåtkomst till uppgifter i registren finnas endast för de ändamål för vilka registren får användas, dvs. för beskattningsverksam-
heten och för kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. RSV får ha terminalåtkomst till större delen av det centrala skatteregistret medan länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheternas terminalåtkomst är mera begränsad. För länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna gäller att de via terminal får ha tillgång till samma uppgifter som RSV i den mån de hänför sig till det egna länet. De får vidare ha riksåtkomst till de flesta av de uppgifter som är av mindre integritetskänslig natur och till dem
där praktiska skäl talar för detta. Riksåtkomst medges sålunda för de
obligatoriska uppgifterna enligt 5 och 6 §§. för uppgifter enligt 7 § 1—6 och för de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och
dubblettskattsedel.
4 Organisationsnummerregistret
Enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m. fl. skall organisationsnummer fastställas för aktiebolag, handelsbolag: ekonomisk förening, samfällighetsförening, vissa' allmänna inrättningar, kommuner m. fl. RSV skall enligt 5 § i lagen utfärda anvisningar för och ha tillsynen över tilldelningen av organisationsnummer. För detta ändamål för
RSV ctt särskilt register över tilldelade organisationsnummer. Registret finns på RSV:s folkbokföringssektion och är tillgängligt på mikrofiche.
Prop. 1982/83: 83 | 13
Registerföringen har i tekniskt hänseende lösts så att organisationsnummerregistret primärt förs som en databas hos DAFA. Registret underhålls i huvudsak med uppgifter från det centrala skatteregistret som i sin tur
dagligen aktualiseras med uppgifter från de lokala skattemyndigheterna.
Det hos DAFA förda registret uppdateras varannan vecka. Som ett kom-
plement till detta finns ett magnetbandsregister som används vid framställ-
ning av mikrofiche i alfabetisk resp. numerisk ordning till RSV:s folkbokföringssektion. Nuvarande systemlösning innebär sålunda i princip att tre
olika register måste hållas parallellt med samma aktualitet.
£ RSV:s framställning m. m.
RSV hari en framställning till regeringen angett vilka uppgifter avseende mervärdeskatt som bör registreras i skatteregistren och vilka som bör
omfattas av terminalåtkomst. Enligt RSV:s mening bör i det centrala skatteregistret lagras grundupp-
gifter för registerföringen såsom tilläggsnummer (identifiering av förvärvs-
» källa), koder för redovisningsmetod och redovisningsperiod, uppgift om
tidigare registrering under särskilt registreringshummer och särskild be-
nämning av förvärvskälla för att särskilja en persons olika verksamheter.
Där bör vidare lagras uppgifter som behövs för att bestämma mervärdeskatten, uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av mer-
värdeskatt, uppgifter om beslut om beskattning samt uppgifter om anstånd
med betalning och med avlämnande av deklaration. RSV anser vidare att skatteregistret skall innehålla. förutom uppgift om att fordran överlämnats till kronofogdemyndigheten för indrivning. uppgift om. resultatet av krono-
fogdemyndighetens indrivningsåtgärder. Den senare uppgiften är enligt
verkets mening av väsentlig betydelse för att bredda beslutsunderlaget vid t.ex. skönsbeskattning och helt nödvändig för att kunna utforma ett ratio-
nellt system för återbetalning av skatt. Detta gäller inte bara mervärdeskatt
utan även andra skatte- och avgiftsslag.
RSV har framhållit att terminalåtkomst är nödvändig för alla de mervär-
deskatteuppgifter som lagras i ADB-systemet. Terminalåtkomst till uppgifter i deklarationer och uppgifter om betalning och indrivningsresultat
behöver av kontrollskäl finnas över länsgränserna, eftersom en person kan vara registrerad till mervärdeskatt i flera län och dessutom kanske taxeras i
annat län än det där han är registrerad. Terminalåtkomsten till uppgifter
om beskattningsbeslut kan dock begränsas till det län där beslutet medde-
lats. | .
RSV har vidare föreslagit att terminalåtkomsten utvidgas beträffande vissa taxeringsuppgifter, nämligen de uppgifter om omsättning, brutto-
vinst, nettointäkt, förmåner etc. som i dag enligt 7 § 17 SRL får registreras i skatteregistren men till vilka terminaltillgång inte har medgetts. RSV har
framhållit att terminalåtkomst till dessa uppgifter är av väsentlig betydelse bl.a. för kontroll av mervärdeskatt. Åtkomsten har bedömts kunna begränsas till länsåtkomst med undantag för uppgift om omsättning.
1 fråga om registerföringen av organisationsnummer har RSV anfört att den nuvarande systemlösningen och det mellan RSV och DAFA delade ansvaret medfört förseningar i registreringen och bristande överensstäm-
melse mellan registren. RSV har föreslagit att det centrala skatteregistrets
användning utökas så att registerföringen hos DAFA kan slopas. För att möjliggöra detta behöver ytterligare några identifieringsuppgifter tillföras det centrala skatteregistret.
Datainspektionen har efter remiss avgett yttrande över RSV:s framställ-
ning. Inspektionen har inte haft något att crinra mot förslagen om registerinnehåll och terminalåtkomst. |
6 Föredragandens överväganden
Skatteregistrens ändamål
Skattemyndigheternas tillgång till modern ADB-teknisk utrustning har gjort det möjligt att på ett annat sätt än tidigare rationalisera och effektivera beskattningsarbetet, bl. a. genom att ersätta rutinbetonade manuella arbetsuppgifter med maskinella bearbetningar och genom att ge bättre underlag inte minst för skattekontrollen. Utvecklingen av ADB-stödet har kommit längst i fråga om taxering, uppbörd och kontroll av inkomst- och
förmögenhetsskatt.
Det är angeläget att de vinster som ett modernt ADB-system kan ge
utnyttjas också på andra områden. Detta gäller särskilt för mervärdeskat-
ten, där ett utökat, tidsenligt ADB-stöd skapar förutsättningar för en avsevärd förbättring av framför allt administrationen och kontrollen. .
Till det ADB-system som utformats för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen hör ett företagsskatteregister som ingår i det centrala skatteregistret. Företagsskatteregistret, som ännu inte är fullt utbyggt, planeras innehålla uppgifter om alla juridiska personer och om fysisk person som är
införd i handelsregistret, är registrerad till mervärdeskatt, är arbetsgivare, har inkomst av jordbruk eller rörelse, är delägare i fåmansföretag eller är
föremål för revision. Registret ger förutsättningar för ett enkelt informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheter. Genom att tillföra detta register uppgifter angående mervärdeskatt skulle möjligheterna till ett effektivt samarbete mellan de olika funktionerna för inkomstskatt och mervärdeskatt klart förbättras. .
Det finns sålunda all anledning att införa ett ADB-system för mervärde-
skatt i enlighet med den anvisade modellen. Innehållet i och användningen
av det nya systemet bör därvid enligt min mening styras av de regler om registrering av skatteuppgifter — SRL — som gäller för motsvarande system i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatt.
RSV:s förslag till en ändrad systemlösning för registerföringen av tilldelade organisationsnummer innebär i huvudsak att det centrala skatteregistret skall vara det enda ADB-register som innehåller fullständiga, aktuella
uppgifter rörande organisationsnummer. Detta har redan i dag en viktig
roll vid registerföringen. Flertalet av de uppifter som löpande mäste tillföras organisationsnummerregistret levereras genom skatteregistret som innehåller — och som för registrets samordningsfunktion inom beskatt-
ningsområdet måste innehålla — i huvudsak all den information som be-
hövs för denna verksamhet. Det ter sig därför naturligt att förenkla de nuvarande rutinerna genom att i det centrala skatteregistret lagra de ytter-
ligare uppgifter som behövs för att detta skall kunna utgöra underlag för ett
komplett organisationsnummerregister.
Mot bakgrund härav och eftersom den föreslagna konstruktionen inncebär kostnadsbesparingar bör RSV ges möjlighet att på angivet sätt förändra
registerföringen av organisationsnummer.
Den utökade användning av det centrala skatteregistret som avses bli
genomförd i fråga om mervärdeskatt och organisationsnummer innebär att
ändamålet med registret kommer att utvidgas. Detta bör komma till ut-
tryck i I $ SRL. .
Jag föreslår därför att i andra stycket av I $ tas in en bestämmelse om att
registren också skall användas vid beskattning för bestämmande och upp-
börd av skatt enligt ML. I tredje stycket bör anges att det centrala skatteregistret skall användas för RSV:s tillsyn över tilldelningen av organisations-
nummer.
Skatteregistrens innehåll
I skatteregistren måste självfallet införas de uppgifter om mervärdeskatt
som erfordras för att ADB-tekniken skall kunna utnyttjas på ett effektivt
och rationellt sätt. Registrering bör därför ske av uppgifter som behövs för .bestämmande och uppbörd av mervärdeskatt. Bestämmelsen i 7 § 3 som
f.n. reglerar registerinnehållet beträffande fastställande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen bör avfattas så att den omfattar också mervär-
deskatt. Vidare bör registrering ske av uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt (punkt 5), uppgift om beslut om beskattning (punkt 8) och uppgift om att fordran mot personen
finns registrerad hos kronofogdemyndighet (punkt 9). Det bör också vara möjligt att ta in uppgift om resultatet av kronofogdemyndighets indriv-
ningsåtgärder. Uppgiften behövs framför allt för att man skall kunna förenkla förfarandet vid återbetalning av skatt.
För att den ADB-mässiga registerföringen av organisationsnummer skall kunna begränsas till i stort endast det centrala skatteregistret måste där
lagras samtliga de uppgifter som behövs för tillsynen över tilldelningen av
sådana nummer. Det bör därför föreskrivas i 6 §, där de obligatoriska
uppgifterna anges, att organisationsnummer skall anges med tidpunkt för
registrering och avregistrering i registret och med uppgift om säte och juridisk form. Enligt min mening bör paragrafen, som f.n. avser endast”
juridisk person, vidare avfattas så att också enkelt bolag, partrederi och utländskt företags filial i Sverige omfattas. I 6 § bör dessutom när det gäller
dödsbon anges att uppgift om den avlidnes personnummer skall registre-
ras. Slutligen föreslår jag den redaktionella ändringen att paragrafen för
överskådlighetens skull delas in i punkter.
Terminalåtkomst
Som jag tidigare har framhållit bör terminalåtkomst till uppgifter i skat-
teregistren medges endast i den mån behovet att snabbt och enkelt få
tillgång till uppgifterna väger tyngre än den risk från integritetssynpunkt
som terminalåtkomst anses medföra. .
Inom de flesta av mervärdeskatteenheternas funktioner finns ett stort
behov av att snabbt få tillgång till registrerade uppgifter om mervärdeskatt.
Ett sådant rationellt utnyttjande av terminalsystemet utgör en stor del av
de rationaliseringsvinster som det nya systemet avses ge.
Terminalåtkomst till uppgifter om mervärdeskatt bör tillåtas i huvudsak i
samma utsträckning som f.n. gäller beträffande uppgifter om direkt skatt.
Terminaltillgång med riksåtkomst bör alltså finnas till de grunduppgifter
för registerföringen som avses i 5 och 6 §§, till deklarations- och betal-
ningsuppgifterna i 7 § 3 och till anståndsuppgifterna i 7 § 5. Praktiska skäl
talar för riksåtkomst via terminal också till uppgifterna om indrivningsresultat i 7 § 9 och om näringsidkares postgiro- och bankgironummer i 7 § 15. Riksåtkomst är här motiverad eftersom en person kan vara registrerad till
mervärdeskatt i flera län. Något större behov av riksåtkomst till de upp-
gifter om beslut om beskattning som avses i 7 § 8 torde däremot inte föreligga.
Terminalåtkomst medges inte f.n. till de särskilda taxeringsuppgifterna rörande rörelseidkare m. fl. om omsättning, bruttovinst, nettointäkt m. m. (7 § 17). Dessa uppgifter har i avvaktan på det nya ADB-systemet för
mervärdeskatt hittills lagrats åtskilda från övriga företagsskatteuppgifter på magnetband, varför terminalåtkomst av tekniska skäl inte heller har
varit genomförbar.
Ett väsentligt syfte med det nya systemet är att förbättra möjligheterna '
till ett enkelt informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheter. För att detta utbyte skall bli smidigt krävs att de särskilda taxeringsuppgifterna tekniskt integreras med övriga företagsskatteuppgifter och att
de hålls tillgängliga via terminal. En snabb åtkomst till sådana uppgifter skulle i hög grad underlätta beskattningsarbetet inte minst på mervärde-
skatteområdet. Den skulle ge ett bredare beslutsunderlag t. ex. vid granskningen av deklarationerna med deras begränsade innehåll, vid skönsbe-
skattningen i avsaknad av deklaration och vid urval av skattskyldiga för
revision. Med terminalåtkomst -.skulle även det tidsödande arbetet med
rekvirering och eftersökning av inkomstdeklarationer ofta kunna undvikas, eftersom uppgifter om omsättning, bruttovinst, resultatet av kontantberäkningar etc. kan vara tillräckliga som underlag för ställningstagande till om ytterligare kontrollåtgärder är nödvändiga. Jag föreslår därför att de
uppgifter som avses i 7 § 17 görs tillgängliga via terminal. Omsättningsuppgiften är särskilt värdefull. Denna bör därför omfattas av riksåtkomst.
Beträffande de andra uppgifterna i punkt 17 torde länsåtkomst vara tillräcklig. . .
Vad jag nu föreslagit avser terminalåtkomst för skattemyndigheterna..
dvs. RSV, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. Även kro-
nofogdemyndigheterna har emellertid terrminaltillgång till vissa uppgifter i
det centrala skatteregistret. Denna registeråtkomst utgör ett betydelsefullt underlag för kronofogdemyndigheternas utredning och slutliga bedömning av gäldenärens betalningsförmåga och myndigheternas val av indrivningsåtgärd. Genom terminalåtkomst till uppgifter om mervärdeskatt underlät-
tas kronofogdemyndigheternas arbete och den bör därför gälla även dessa uppgifter. Någon justering av åtkomstbestämmelserna i 10 § behövs inte för att kronofogdemyndigheterna skall få denna terminaltillgång. Jag har föreslagit att 7 § 9 som avser mål som lämnats för indrivning till kronofogdemyndighet samt ackord, likvidation, konkurs och betalningsinställelse utökas med uppgift om indrivningsresultat och att skattemyndig-
heterna ges riksåtkomst till dessa uppgifter. Något behov för kronofogdemyndigheterna av terminalåtkomst till dessa uppgifter via skatteregistret
torde inte finnas. Jag är därför inte f.n. beredd att låta kronofogdemyn- : digheternas terminalåtkomst omfatta 7 § 9.
Utlämnande m.m.
I 12 3 föreskrivs att uppgift i skatteregister om en registrerads namn,
personnummer, adress, civilstånd eller kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden får — utan hinder av vad som är föreskrivet i annan
lag — lämnas ut till en enskild om det inte av särskild anledning kan antas att den registrerade eller någon honom närstående lider men om uppgiften
röjs. Detsamma gäller enligt 21 § ML i fråga om uppgifter i de nuvarande mervärdeskatteregistren om en registrerads registreringsnummer, namn, adress, firma och verksamhet. Dessa bestämmelser utgör undantag från det absoluta sekretesskydd som i princip råder inom skatteverksamheten.
Bestämmelsen i 12 § har motiverats med att skattemyndigheterna med hjälp av ADB-terminaler snabbt bör kunna lämna bl. a. vissa uppgifter som arbetsgivarna behöver för uppbördsarbetet och att samma slags uppgifter
har det svagare sekretesskyddet när det förekommer i folkbokföringsverk-
samheten. Undantaget i 21 § ML har tillkommit för att göra det möjligt
t. ex. för någon som Överväger att anlita en entreprenör att kontrollera om
denne är registrerad som redovisningsskyldig till mervärdeskatt.
Eftersom det centrala skatteregistret i det nya systemet skall innehålla
uppgifter om mervärdeskatt, bör också av SRL framgå att ett utlämnande
kan få ske av de uppgifter som avses i 218 ML. Detta bör komma till
uttryck i 12 § SRL. Där bör dessutom anges att utlämnande kan ske av uppgifter som rör registerföringen av organisationsnummer. Hit hör inte
bara identifikationsuppgifter som t. ex. namn och säte utan också uppgifter
om beslut om konkurs eller likvidation. Även uppgift om dagen för civil-
ståndsändring bör anges. Vidare bör paragrafen utformas så att uppräk-
ningen av de skilda uppgifterna kan bli enklare.
Jag vill här också ta upp en fråga som rör den av riksdagen nyligen
antagna lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. Enligt lagen skall en uppdragsgivare i vissa fall
vid utbetalning av ersättning på grund av ett uppdrag göra avdrag med 50 96
av ersättningen och betala in det innehållna beloppet till länsstyrelsen.
Avdragsskyldighet föreligger inte bl.a. om uppdragstagaren är fysisk per-
son och betalningen erläggs mot faktura som innehåller uppgift om upp-
dragstagarens namn och personnummer, ersättningens storlek samt uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala preliminär B-skatt. Uppdragsgivaren kan göras betalningsskyldig för det belopp han underlåtit att
innehålla och kan även ådömas böter. En uppdragsgivare som vilt kontrol-
lera huruvida uppdragstagaren skall betala preliminär A-skatt eller B-skatt
bör självfallet kunna få upplysningar om detta hos skattemyndigheterna.
Uppgift om vilket slag av preliminär skatt som en fysisk person skall betala finns lagrad i det centrala skatteregistret. Uppdragsgivarnas behov
av att på ett enkelt sätt få denna information bör därför kunna tillgodoses
genom att information lämnas ut från registret. I den mån de aktuella uppgifterna inte kan hänföras till beskattningsbeslut, som enligt 9 kap. I $ sekretesslagen (1980: 100) är offentliga, råder sekretess, varför ett utlämnande till enskilda i dessa fall förutsätter att sekretessen begränsas. Något skäl för att bibehålla sekretessen för dessa uppgifter har jag inte funnit. Jag föreslår därför att 12 § SRL avfattas så att uppgift om det slag av preliminär skatt som fysisk person skall betala får lämnas ut till enskilda i samma utsträckning som gäller för uppgift om att någon är registrerad till mervär-
deskatt. Jag föreslår vidare att det i 5 § uttryckligen anges att det centrala
skatteregistret skall innehålla uppgift om vilket slag av preliminär skatt
som fysisk person skall betala. | Som jag tidigare har nämnt, skall det centrala skatteregistret innehålla
uppgift om registrering enligt ML. Sådana uppgifter ingår fr. o. m. år 1981 i
företagsskatteregistret. Med hänsyn härtill finns det inte längre något behov av föreskriften i 21 § första stycket ML, enligt vilken varje länsstyrelse skall föra register över dem som har registrerats inom länet. Denna bestämmelse bör därför utgå. Detta bör också gälla utlämnadeföreskriften i
paragrafens andra stycke som jag föreslagit skall överföras till 12 § SRL.
De bestämmelser som meddelats genom SRL är enligt regeringsformen
inte av det slaget att de kräver lagform. Ändringen i ML är, som jag nämnt ovan, av rent teknisk natur. Lagrådets yttrande erfordras därför enligt min mening inte över de nu framlagda ändringsförslagen.
7 Hemställan
" Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343),
2. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983