Prop. 1982/83:83
om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.m.
Prop. 1982/83: 83 Regeringens proposition - 1982/83: 83
om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343.) m. m.;
beslutad den 22 december 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås de ändringar i skatteregisterlagen (1980: 343) som behövs för ett successivt genomförande av ett nytt ADBåsystem för mervärdeskatt. Vidare föreslås att'det centrala skatteregistret också skall få'användas för riksskatteverkets tillsyn över tilldelningen av organisa- tionsnummer.
Lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighct beträffande vissa uppdragsersättningar föranleder'att en del uppgifter om en enskilds skatte- förhållanden bör få lämnas ut till andra. För att göra detta möjligt föreslås att sekretessen begränsas för vissa uppgifter i det centrala skatteregistret.
] Riksdagen [982/83. I sam/. Nr 83
Prop. 1982/83: 83
I'J
1. Förslag till Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)
Härigenom föreskrivs att 1, 5—7, 10 och 1255 skatteregisterlagen (1980: 343) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lå' . För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automa- tisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifteringsuppgifter beträffande fysis- ka och juridiska personer,
2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kon- trollverksamhet,
3. inkomst- och förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensions- grundande inkomst.
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen ( 1953: 272).
Det centrala skatteregistret skall också användas för utredningar i kronofogdemyndigheternas exeku— tiva verksamhet.
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) och lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.
Det centrala skatteregistret skall också användas_för utredningar i kronofogdemyndigheternas exeku- tiva verksamhet och för riksskatre- verkets tillsyn enligt lagen (1974: 174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.
För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i det centrala skatte-
registret anges .
]. personnummer. namn. ad- ress. kyrkobokförings- och man- talsskrivningsförhållanden.
1. personnummer, namn. ad- ress, civilstånd, datum för civil-
ståndsändring, kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållan- den,
2. registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt regi- strerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma.
3. förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skatte- längd,
4. registren'ng i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell försam- ling, tillhörighet till svenska kyrkan.
' Senaste lydelse 1982z453.
Prop. 1982/83: 83
Nuvarande lydelse
5. nationalitet. civilstånd. datum för cit-tilståndsändring, antal hem- mavarande barn som inte har upp- nått 16 eller 18 års ålder. person- nummer för make oeh, om sam- taxering sker med annan person. personnummer för denne,
6. slag av pensionsförrnån som personen är berättigad till enligt la- gen (1962z381) om allmän försäk- ring. i den mån det behövs för att debitera socialförsäkringsavgift.
Föreslagen lydelse
5. nationalitet. antal hemmava- rande barn som inte har uppnått 16 eller 18 års ålder. personnummer för make och. om samtaxering sker med annan person. personnummer för denne.
6. slag av pcnsionsförmän som personen är berättigad till enligt la- gen (1962:381) om allmän försäk- ring. i den mån det behövs för att debitera socialförsäkringsavgift.
7. slag av preliminär skatt som personen skall betala.
För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges person- nummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.
För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd, om inte ytterligare uppgifter som avses i första stycket behövs för beskattning.
För pcrson som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligt första. andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskatt- ning här i riket.
65
För juridisk person skall i det centrala skatteregistret anges or- ganisationsnummer. namn. firma. adress. hemortskommun. registre- ring enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt registre- rings- och redovisningsnummer samt förhållanden som enligt lag el- ler förordning skall antecknas i skattelängd. För dödsbo skall även dagen för dödsfallet anges.
Förjuridisk person och för enkelt bolag, partrederi och utländskt fö- retagsjiliul i S verige skall i det cen- trala skatteregistret anges
]. organisationsnummer med ' tidpunkt för registrering och ' avregistrering i registret, namn. lir- ma. adress, hemortskommun, säte och juridisk form.
2. registrering enligt lagen (1968:430) om mcrvärdeskatt. sär- skilt registrerings- och redovis- ningsnummer. .
3. förhållanden som enligt lag el— ler förordning skall antecknas i skattelängd.
' För dödsbo skall även den av- lidnes personnumnwr och dagen för dödsfallet _anges.
75
För fysisk ochjuridisk personfår. utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 åå. det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. ]. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansförctag som avses i 25 ä 8) taxeringslagen(1956: 623). +] Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 8]
Prop. 1982/83: 83 ." 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. Uppgifter angående avslutad revision. verkställt taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 3.1 5 2 mom.' tredje stycket taxeringslagen . För varje sådan åtgärd får anges tid. art. bcskattningsper—iod. skatteslag. myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyl-
dighet harfullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt. upp— gifter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1.953: 272) samt uppgifter om redo- visning. inbetalning och återbetal- ning av sådan skatt.
3. Uppgift om registrering av Skyldighet att betala skatt. upp- gifter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) och lagen (1968:430) om mervärdeskatt samt uppgifter om redovisning, inbetalning och åter- betalning av sådana skatter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration, dock ej skälen för beslutet samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra dekla— rationsskyldighet.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för un— derlåtenhet att fullgöra deklara- tionsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 ä 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot" personen registrerats hos kronofog- demyndighet, uppgift om beslut om ackord. likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinstäl- lelse.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog- demyndighet. uppgift om indriv- ningsresultat. uppgift om beslut om ackord. likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinstäl- lelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 1]. Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skattsedelsför- sändelse.
12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 få 153. 3 b—3foch 4 taxerings- lagen.
13. Uppgift om beteckning, taxeringsvärde. delvärde och beskattnings— natur för fastighet som ägs eller innehas av personen. andelens storlek om fastigheten har flera ägare samt sådan uppgift om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 ä 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.
Prop. 1982/83: 83
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 %$ 2 mom.
tredje stycket taxeringslagen .
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings- idkare.
16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.
17. Uppgift angående omsätt- ning. varulager. resultat av brutto- vinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande. nettoin- täkt eller underskott av förvärvs- källa med angivande av den del där- av som belöper på delägare, sköns- mässig beräkning, belopp som un- der beskattningsåret har stått till förfogande för levnadskostnader, varuuttag. totala bilkostnader samt privat andel därav, bilförmån, bo- stadsförmån eller annan sådan för- män, avsättning till fond, investe- ringsreserv eller liknande, insätt- ning på skogskonto eller liknande. nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning med högsta möj- liga belopp. dock endast uppgift om att här angivet förhållande förelig- ger och om belopp, procenttal eller årtal. I8. Uppgift från centrala bilre- gistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer. märke, typ och årsmodell.
17. Uppgift om omsättning i nii- ringsverksam/tet.
I8. Uppgift angående varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal el- ler liknande, nettointäkt eller un- derskott av förvärvskälla med angi- vande av den del därav som belöper på delägare. skönsmässig beräk- ning. belopp som under beskatt- ningsåret har stått till förfogande för levnadskostnader", varuuttag. totala bilkostnader samt privat an- del därav. bilförmån. bostadsför- mån eller annan sådan förmån. av- sättning till fond. investeringsre- serv eller liknande. insättning på skogskonto eller liknande. ned- skrivning av fordringar samt av- och nedskrivning med högsta möj-
Prop. 1982/83: 83
Nuvarande lydelse
x
Föreslagen lydelse
liga belopp. dock endast uppgift om att här angivet förhållande förelig- ger och om belopp. procenttal eller årtal.
19. Uppgift från centrala bilre- gistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer. märke. typ och årsmodell.
10 ål
Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i 1 å och i den utsträckning i övrigt som anges i andra—femte styckena.
Länsstyrelse och lokal skatte- myndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 åå. 7å 1—6 samt de uppgifter därut- över som'behövs för utfärdande av skattsedel och dublettskattsedel.
Länsstyrelse och lokal skatte- myndighet får vidare ha terminalåt- komst till uppgifter som avses i 7 å 7—15 och som hänför sig till länet.
Riksskatteverket får ha terminal- åtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 åå samt 7 å 1—15.
Länsstyrelse och lokal skatte- myndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 åå, 7 å 1—6. 9. 15 och 17 samt de tipp- gifter därutöver som behövs för ut- färdande av skattsedel och dub- lettskattsedel.
Länsstyrelse och lokal skatte- myndighet får vidare ha terminalåt- komst till uppgifter som avses i 7 å 7. 8, [()—[4 och [8 och som hänför sig till länet.
Riksskatteverket får ha terminal- åtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 åå samt 7 å 1—15. 17 och 18.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skattere— gistret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 åå samt 7 å 1. 3 och 4. Kronofog- demyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder fär vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 å 7. 8. 12 och 13. Terminalåtkomstcn får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambe- skattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 å ] får terminalåt- komsten avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.
12å
Utan hinder av vad som är före- skrivet 'i annan lag får uppgift i re- gister enligt denna lag om regist- rerads namn, personnummer. adress. civilstånd eller kyrkobokfö-
rings- och mantalsskrivningsförhål-
landen lämnas ut till enskild om det inte av särskild anledning kan antas
: Senaste lydelse 1982: 453.
Utan hinder av vad som är före- skrivet i annan lag får från register enligt denna lag uppgift som avses i 5 åjörsta stycket ]. 2 och 7 och 6 5
örsta stvcket ] och 2 samt u )gift . Pl _
om slag av näringsverksamhet och om beslut om likvidation eller kon- kurs lämnas ut till enskild om det
Prop. 1982/83: 83 7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att den registrerade eller någon ho- inte av särskild anledning kan antas nom närstående lider men om upp— att den registrerade eller någon ho— giften röjs. ' nom närstående lider men om upp- giften röjs.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk törfattningssamling.
Prop. 1982/83: 83 8
2. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968: 430) om m_ervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 21 5 lagen (1968: 430) om mervärdeskattl skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.
' Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av 21 5 1981: 1276 lagens rubrik 1974: 885.
Prop. 1982/83: 83 9
- Utdrag BUDGETDEPARTEMEN'I'ET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1982-12-22
Närvarande: statsministern Palmc. ordförande. och statsråden I. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peter- son. Andersson. Rainer, Boström. Bodström. Göransson, Gradin. Dahl. R. Carlsson, Holmberg
Föredragande: Statsrådet Feldt
Proposition om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343) m. m.
1 Inledning
Det ADB-system som f. ri. används på mervärdeskatteområdct utfor- mades när mervärdeskatten infördes och har i sina huvuddrag använts sedan dess. Det har länge stått klart att ett utökat. moderniserat ADB-stöd skulle kunna effektivera beskattningsarbetet på mervärdeskatteområdct och öka möjligheterna till ett värdefullt informationsutbyte mellan skatte- förvaltningens olika enheter. '
Riksskatteverket (RSV) lade i april 1981 i en rapport kallad Översyn av mervärdeskatteenheterna fram förslag till bl.a. ändrade arbetsformer och ett nytt ADB-system för länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. På grundval av rapporten föreslogs i budgetpropositionen 1982 (prop. 1981/ 82: 100 bil. 11 s. 80 ff) att ett nytt ADB-system skulle genomföras för mervärdeskatten. Riksdagen godtog förslagen under våren 1982 (SkU 1981/82: 29. rskr 1981/82: 155). Systemet skall bygga på direktminnestcknik och utformas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av RSV redovisat alternativ som innebär att en integrering kommer att ske med de ADB- rutiner som finns för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.
Genomförandet av det nya systemet avses ske i etapper med början den 1januari 1983. '
RSV har genom regeringsbeslut den 2 september 1982 fått närmare direktiv för utrednings- och utvecklingsarbetet med det nya ADB-syste- met. 1 direktiven betonas att systemutvecklingen skall ske i nära samarbe- te med de kommande användarna och att det fortsatta utvecklingsarbetet bör omfatta också analys av deföreslagna ändringarnas effekter på arbets- förhållanden och-arbetsmiljö. Det föreskrivs vidare att genomförandet av varje etapp får påbörjas först efter beslut av regeringen, som fortlöpande
Prop. 1982/83: 83 10
skall underrättas om systemutvecklingen. Jag räknar med att regeringen kommer att ge tillstånd beträffande den första etappen i samband med att det nya ADB-systemet författningsreglcras i enlighet med vad jag i det följande kommer att föreslå.
Jag vill här nämna att jag har för avsikt att föreslå regeringen att RSV skall få i uppdrag att se över frågorna om driftsäkerhet och sekretess- och integritetsskydd i skatteförvaltningens ADB-system samt föreslå och ge- nomföra lämpliga åtgärder.
RSV har i framställning till regeringen hcmställt om de ändringar i lagregleringen av ADB-registren på skatteområdet som föranleds av det nya ADB-systemet för mcrvärdeskatt. Framställningen innefattar också en begäran om lagändring med anledning av nya rutiner för registerföringen av organisationsnummer. Jag avser nu att lägga fram förslag till författningsändringar i dessa hänseenden. Jag kommer även att ta upp en fråga som rör den nyligen antagna lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.
2 Det nya ADB-systemet för mervärdeskatt
Det nya ADB-systemet för mervärdeskatt avses utformas i huvudsak i överensstämmelse med en av RSV angiven modell. Denna innebär i sina huvuddrag följande. Uppgifter angående mervärdeskatt förs in och lagras centralt i det av RSV förda företagsskatteregistret. som ingår i det centrala skatteregistret. Genom det terminalnät och utvecklade system för tcrmi- nalhantering som redan är uppbyggt kring det centrala skatteregistret skall mervärdeskatteenheterna ha terminalåtkomst till lagrade uppgifter an- gående mcrvärdeskatt. De kan med samma utrustning även nå annan skatteinformation. Likaså kan med befintlig utrustning övriga enheter inom skatteförvaltningen som är i behov av uppgifter rörande mervärde- skatt nå dessa i den omfattning som krävs. För en del regionala bearbet- ningar skapas med vissa intervall ur det centrala registret för varje län en kopia med de uppgifter som hänförs till resp. län. Dessa regionala före- tagsskattercgister utnyttjas i allt väsentligt för statistikproduktion och i de för skatteadministrationen gemensamma planerings-. urvals- och uppfölj- ningssystcmen för kontroll.
Ett fullt utbyggt system enligt den föreslagna modellen beräknas ge inte oväsentliga direkta kostnadsbesparingar. Det kommer vidare att skapa förutsättningar för en effektivare kontrollverksamhet över hela skatteom- rådet och en snabbare och säkrare handläggning av skatteärendena.
Det nya systemet kräver grundliga förberedelser och skall som angavs i budgetpropositionen genomföras i etapper. Härigenom skapas en väsentlig möjlighet att successivt göra de justeringar av systemet som visar sig nödvändiga. Den första etappen avser RSV inleda den 1januari 1983. Den
Prop. 1982/83: 83 1 1
omfattar bl.a. registerföring av grunduppgifter för skattskyldiga till mer— värdeskatt. rutiner för framställning av deklarationcr/inbetalningskort och av påminnelser att deklarera samt registerföring av beslut om anstånd med att lämna deklaration. De senare etapperna planeras kunna genomföras åren 1984—1986 med tyngdpunkten på år 1984. I dessa etapper ingår bl.a. funktioner för registerföring av deklarationer och _likvider. framställning av preliminära beslut vid skönsbeskattning. registrering av beslut och fram- ställning av beslutsunderlag. återbetalning. maskinella kontroller av dekla- rationer samt registrering av indrivningsresultat.
3. Skatteregistren
Med hjälp av ADB förs för hela landet ett centralt skatteregistcr och för varje län ett regionalt skatteregister. Det centrala skatteregistret finns hos RSV medan de regionala finns hos länsstyrelserna. Dessa register författ- ningsregleras i skatteregisterlagen (1980: 343). SRL.
[ 1 & SRL anges de ändamål för vilka registren skall föras. Registren skall vara ett hjälpmedel vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt vid bestämmande och upphörd av inkomst- och förmögenhetsskatt och övriga skatter enligt uppbördslagen (1953: 272). De skall också användas för bestämmande .av pensionsgrundande inkomst. Registren skall även underlätta planeringen, samordningen och uppföljningen av revisions- och kontrollverksamheten på i huvudsak hela beskattningsområdet och tillhan- dahålla vissa basuppgifter i fråga om såväl fysiska som juridiska personer. Det centrala skatteregistret skall också användas för utredningar i krono- fogdemyndigheternas exekutiva verksamhet.
Innehållet i det centrala skatteregistret regleras i 5—7 åå SRL. I 5 och 6 åå anges uppgifter som obligatoriskt skall finnas i skatteregist- ret för fysisk resp. juridisk person. Hit hör bl.a. identilikationsuppgifter såsom person- och organisationsnummer samt uppgifter om registrering enligt lagen (1968: 430) om mcrvärdeskatt. ML.
1 7 & anges i punktform de ytterligare uppgifter som får registreras i den mån det beslutas av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer. Dessa uppgifter är bl.a. uppgifter om fåmansföretag och deras del- ägare (punkt 1). uppgifter om avslutad revision och verkställt taxeringsbe- sök (punkt 2). uppgifter i fråga om redovisning, inbetalning och återbetal- ning av inkomst- och förmögenhctsskatt (punkt 3). förslag till beslut som skall antecknas i skattelängd (punkt 4), beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration (punkt 5). uppgifter som lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmö- genhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet (punkt 7). beslut om beskattning (punkt 8), uppgifter om att fordran mot vederbörande person finns registrerad hos'kronofogdemyndighet liksom uppgifter om konkurs
Prop. 1982/83: 83 12
m.m. (punkt 9). uppgifter från kontrolluppgifter (punkt 12). uppgifter om fastighetsinnchav (punkt 13). uppgift om planerad eller pågående revision (punkt 14), uppgift om näringsidkares postgiro- och bankgironummer (punkt 15), uppgift om bruttointäkt av tjänst och om avdrag från intäkten (punkt 16) och uppgift om kontantberäkningar. bruttonvinstberäkningar och andra beräkningar av relationstal eller liknande samt om vissa andra uppgifter som ingår i de maskinellt framställda arbetskortcn för rörelse- granskningen (punkt 17). ' De regionala skatteregistren får innehålla de i 5—7 55 nämnda uppgif- terna i den mån de hänför sig till länet (8 5).
Frågan om terminalåtkomst till uppgifteri skatteregistren reglerasi 10 %. Utgångspunkten för regleringen är att uppgifterna får vara tillgängliga på terminal endast om behovet att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna väger klart tyngre än den risk från integritetssynpunkt som terminalåt- komst anses medföra. Detta gäller särskilt i fråga om riksåtkomst. Alla de uppgifter som jag nyss nämnt utom dem i punkterna 16 och 17 har ansetts vara av'den karaktären att terminalåtkomst bör kunna tillåtas. Undantaget gäller bl.a. upgifter som ingår i de tidigare nämnda arbetskortcn för rörel- seidkare. Dessa kan alltså inte avläsas på bildskärm utan kan endast tas ut i läsbar form på papper. _
Enligt 10 5 får terminalåtkomst till uppgifter i registren finnas endast för de ändamål för vilka registren får användas-. dvs. för beskattningsverksam- heten och för kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. RSV får ha terminalåtkomst till större delen av det centrala skatteregistret medan - länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheternas terminalåtkomst är mera begränsad. För länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna gäller att de via terminal får ha tillgång till samma uppgifter som RSV i den mån de hänför sig till det egna länet. De får vidare ha riksåtkomst till de flesta av de uppgifter som är av mindre integritetskänslig natur och till dem där praktiska skäl talar för detta. Riksåtkomst medges sålunda för de obligatoriska uppgifterna enligt 5 och 6 55. för uppgifter enligt 7 5 1—6 och för de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.
4. Organisationsnummerregistret
Enligt lagen (1974: 174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. skall organisationsnummer fastställas för aktiebolag, handelsbolag; ekonomisk förening, samfällighetsförening. vissa'allmänna inrättningar. kommuner m.fl. RSV skall enligt 5 så i lagen utfärda anvisningar för och ha tillsynen över tilldelningen av organisationsnummer. För detta ändamål för RSV ett särskilt register över tilldelade organisationsnummer. Registret finns på RSV:s folkbokföringssektion och är tillgängligt på mikrofrche.
Prop. 1982/83: 83 ' 13
Registerföringen har i tekniskt hänseende lösts så att organisationsnum— merregistret primärt förs som en databas hos DA FA. Registret underhålls i huvudsak med uppgifter från det centrala skatteregistret som i sin tur dagligen aktualiseras med uppgifter-från de lokala skattemyndigheterna. ' Det hos DAFA förda registret uppdateras varannan vecka. Som ett kom- plement till detta finns ett magnetbandsregister som används vid framställ- ning av mikrofrche i alfabetisk resp. numerisk ordning till RSV:s folkbok- föringssektion. Nuvarande systemlösning innebär sålunda i princip att tre olika register måste hållas parallellt med samma aktualitet.
5. RSV:s framställning m. m.
RSV har i en framställning till regeringen angett vilka uppgifter avseende mervärdeskatt som bör registreras i skatteregistren och vilka som bör omfattas av terminalåtkomst.
Enligt RSV:s mening bör i det centrala skatteregistret lagras grundupp- gifter för registerföringen såsom tilläggsnummer (identifiering av förvärvs- _ källa). koder för redovisningsmetöd och redovisningsperiod. uppgift om tidigare registrering under särskiltrcgistreringsnummer och särskild be- nämning av förvärvskälla för att särskilja en persons olika verksamheter. Där bör vidare lagras uppgifter som behövs för att bestämma mervärde- skatten, uppgifter om redovisning. inbetalning och återbetalning av mer- värdeskatt. uppgifter om beslut om beskattning samt uppgifter om anstånd med betalning och med avlämnande av deklaration. RSV anser vidare att skatteregistret skall innehålla. förutom uppgift om att fordran överlämnats till kronofogdemyndigheten för indrivning. uppgift om. resultatet av krono- fogdemyndighetens indrivningsåtgärder. Den senare uppgiften är enligt verkets mening av väsentlig betydelse för att bredda beslutsunderlagct vid t.ex. skönsbeskattning och helt nödvändig för att kunna utforma ett ratio- nellt system för återbetalning av skatt. Detta gäller inte bara mervärdeskatt utan även andra skatte- och avgiftsslag.
RSV har framhållit att terminalåtkomst är nödvändig för alla de mervär- deskatteuppgifter som lagras i ADB-systemet. Terminalåtkomst till upp- gifter i dcklarationer och uppgifter om betalning och indrivningsresultat behöver av kontrollskäl finnas över länsgränserna. eftersom en person kan vara registrerad till mervärdeskatt i flera län och dessutom kanske taxeras i annat län än det där han är registrerad. Terminalåtkomsten till uppgifter om beskattningsbeslut kan dock begränsas till det län där beslutet medde- lats. " .
RSV har vidare föreslagit att terminalåtkomsten utvidgas beträffande vissa taxeringsuppgifter, nämligen de uppgifter om omsättning. brutto- vinst, nettointäkt, förmåner etc. som i dag enligt 7 s 17 SRL får registreras i skatteregistren men till vilka terminaltillgång inte har medgetts. RSV har
Prop. 1982/83: 83 ' 14
framhållit att terminalåtkomst till dessa uppgifter är av väsentlig betydelse bl.a. för kontroll av mervärdeskatt. Ätkomsten har bedömts kunna be- gränsas till länsåtkomst med undantag för uppgift om omsättning.
I fråga om registerföringen av organisationsnummer har RSV anfört att den nuvarande systemlösningen och det mellan RSV och DAFA delade ansvaret medfört förseningar i registreringen och bristande överensstäm- melse mellan registren. RSV har föreslagit att det centrala skatteregistrets användning utökas så att registerföringen hos DAFA kan slopas. För att möjliggöra detta behöver ytterligare några identificringsuppgifter tillföras det centrala skatteregistret.
Datainspektionen har efter remiss avgett yttrande över RSV:s framställ- ning. Inspektionen har inte haft något att erinra mot förslagen om register- innehåll och terminalåtkomst. _
6. Föredragandens överväganden
Skatteregistrens ändamål
Skattemyndigheternas tillgång till modern ADB—teknisk utrustning har gjort det möjligt att på ett annat sätt än tidigare rationalisera och effekti- vera beskattningsarbetet, bl.a. genom att ersätta rutinbetonadc manuella arbetsuppgifter med maskinella bearbetningar och genom att ge bättre underlag inte minst för skattekontrollen. Utvecklingen av ADB-stödet har kommit längst i fråga om taxering. uppbörd och kontroll av inkomst- och förmögenhetsskatt. '
Det är angeläget att de vinster som ett modernt ADB—system kan ge utnyttjas också på andra områden. Detta gäller särskilt för mervärdeskat- ten. där ett utökat. tidsenligt ADB-stöd skapar förutsättningar för en avsevärd förbättring av framför allt administrationen och kontrollen. .
Till det ADB-system som utformats för inkomst- och förmögenhetsbe- skattningen hör ett företagsskatteregister som ingår i det centrala skattere- gistret. Företagsskatteregistret. som ännu inte är fullt utbyggt. planeras innehålla uppgifter om allajuridiska personer och om fysisk person som är införd i handelsregistret. är registrerad till mervärdeskatt. är arbetsgivare. har inkomst av jordbruk eller rörelse. är delägare i fåmansföretag eller är föremål för revision. Registret ger förutsättningar för ett enkelt informa- tionsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enheter. Genom att tillföra detta register uppgifter angående mervärdeskatt skulle möjligheterna till ett effektivt samarbete mellan de olika funktionerna för inkomstskatt och mervärdeskatt klart förbättras.
Det finns sålunda all anledning att införa ett ADB-system för mervärde- skatt i enlighet med den anvisade modellen. Innehållet i och användningen av det nya systemet bör därvid enligt min mening styras av de regler om registrering av skatteuppgifter — SRL — som gäller för motsvarande sy- stem i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatt.
Prop. 1982/83: 83 15
RSV:s förslag till en ändrad systemlösning för registerföringen av tillde- lade organisationsnummer innebär i huvud sak att det centrala skatteregist- ret skall vara det enda ADB-register som innehåller fullständiga. aktuella uppgifter rörande organisationsnummer. Detta har redan i dag en viktig roll vid registerföringen. Flertalet av de uppifter som löpande måste till- föras organisationsnummerregistret levereras genom skatteregistret som- innehåller — och som för registrets samordningsfunktion inom beskatt- ningsområdet måste innehålla — i huvudsak all den information som be- hövs för denna verksamhet. Det ter sig därför naturligt att förenkla de nuvarande rutinerna genom att i det centrala skatteregistret lagra de ytter- ligare uppgifter som behövs för att detta skall kunna utgöra underlag för ett komplett organisationsnummerregister.
Mot bakgrund härav och eftersom den föreslagna konstruktionen inne- bär kostnadsbesparingar bör RSV ges möjlighet att på angivet sätt förändra registerföringen av organisationsnummer.
Den utökade användning av det centrala skatteregistret som avses bli genomförd i fråga om mervärdeskatt och organisationsnummer innebär att ändamålet med registret kommer att utvidgas. Detta bör komma till ut- trycki l % SRL.
Jag föreslår därför att i andra stycket av l & tas in en bestämmelse om att registren också skall användas vid beskattning för bestämmande och upp- börd av skatt enligt ML. [ tredje stycket bör anges att det centrala skattere- gistret skall användas för RSV:s tillsyn över tilldelningen av organisations- nummer.
Skatteregistrens innehåll
I skatteregistren måste självfallet införas de uppgifter om mervärdeskatt som erfordras för att ADB-tekniken skall kunna utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt. Registrering bör därför ske av uppgifter som behövs för .bestämmande och uppbörd av mcrvärdeskatt. Bestämmelsen i 7 E'; 3 som f.n. reglerar registerinnehållet beträffande fastställande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen bör avfattas så att den omfattar också mervär- deskatt. Vidare bör registrering ske av uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt (punkt 5). uppgift om beslut om beskattning (punkt 8) och uppgift om att fordran mot personen finns registrerad hos kronofogdemyndighet (punkt 9). Det bör också vara möjligt att ta in uppgift om resultatet av kronofogdemyndighets indriv- ningsåtgärder. Uppgiften behövs framför allt för att man skall kunna för- enkla förfarandet vid återbetalning av skatt.
För att den ADB-mässiga registerföringen av organisationsnummer skall kunna begränsas till i stort endast det centrala skatteregistret måste där lagras samtliga de uppgifter som behövs för tillsynen över tilldelningen av sådana nummer. Det bör därför föreskrivas i 6 5. där de obligatoriska uppgifterna anges, att organisationsnummer skall anges med tidpunkt för
Prop. 1982/83: 83 16
registrering och avregistrering i registret och med uppgift om säte och juridisk form. Enligt min mening bör paragrafen. som f.n. avser endast" jun'disk person, vidare avfattas så att också enkelt bolag. partrederi och utländskt företags filial i Sverige omfattas. 16 & bör dessutom när det gäller dödsbon anges att uppgift om den avlidnes personnummer skall registre- ras. Slutligen föreslår jag den redaktionella ändringen att paragrafen för överskådlighetens skull delas in i punkter.
Terminalåtkomst
Som jag tidigare har framhållit bör terminalåtkomst till uppgifter i skat- teregistren medges endast i den mån behovet att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna väger tyngre än den risk från integritetssynpunkt som terminalåtkomst anses medföra.
Inom de flesta av mervärdeskatteenheternas funktioner finns ett stort behov av att snabbt få tillgång till registrerade uppgifter om mervärdeskatt. Ett sådant rationellt utnyttjande av terminalsystemet utgör en stor del av de rationaliseringsvinster som det nya systemet avses ge.
Terminalåtkomst till uppgifter om mervärdeskatt bör tillåtas i huvudsak i samma utsträckning som f. n. gäller beträffande uppgifter om direkt skatt. Terminaltillgång med riksåtkomst bör alltså finnas till de grunduppgifter för registerföringen som avses i 5 och 6 åå. till deklarations— och betal- ningsuppgifterna i 7 s' 3 och till anståndsuppgifterna i 7 5 5. Praktiska skäl talar för riksåtkomst via terminal också till uppgifterna om indrivningsre- sultat i 7 5 9 och om näringsidkares postgiro- och bankgironummeri 7 & 15. Riksåtkomst är här motiverad eftersom en person kan vara registrerad till mervärdeskatt i flera län. Något större behov av riksåtkomst till de upp— gifter om beslut om beskattning som avses i 7 5 8 torde däremot inte föreligga.
Terminalåtkomst medges inte f.n. till de särskilda taxeringsuppgifterna rörande rörelseidkare rn. fl. om omsättning, bruttovinst. nettointäkt m.m. (7 & 17). Dessa uppgifter har i avvaktan på det nya ADB-systemet för mervärdeskatt hittills lagrats åtskilda från övriga företagsskatteuppgifter på magnetband, varför terminalåtkomst av tekniska skäl inte heller har varit genomförbar.
Ett väsentligt syfte med det nya systemet är att förbättra möjligheterna ' till ett enkelt informationsutbyte mellan skatteförvaltningens olika enhe- ter. För att detta utbyte skall bli smidigt krävs att de särskilda taxerings- uppgifterna tekniskt integreras med övriga företagsskatteuppgifter och att de hålls tillgängliga via terminal. En snabb åtkomst till sådana uppgifter skulle i hög grad underlätta beskattningsarbetet inte minst på mervärde— skatteområdet. Den skulle ge ett bredare beslutsunderlag t. ex. vid gransk- ningen av deklarationerna med deras begränsade innehåll. vid skönsbe- skattningen i avsaknad av deklaration och vid urval av skattskyldiga för revision. Med terminalåtkomst .skulle även det tidsödande arbetet med
Prop. 1982/83: 83 17
rekvirering och eftersökning av inkomstdeklarationer ofta kunna undvi- kas. eftersom uppgifter om omsättning, bruttovinst. resultatet av kontant- beräkningar etc. kan vara tillräckliga som underlag för ställningstagande till om ytterligare kontrollåtgärder är nödvändiga. Jag föreslår därför att de uppgifter som avses i 7 % 17 görs tillgängliga via terminal. Omsättningsupp- giften är särskilt värdefull. "Denna bör därför omfattas av riksåtkomst. Beträffande de andra uppgifterna i punkt 17 torde länsåtkomst vara till- räcklig. . .
Vad jag nu föreslagit avser terminalåtkomst för skattemyndigheterna.. dvs. RSV. länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. Även kro- nofogdemyndigheterna har emellertid terminaltillgång till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret. Denna registeråtkomst utgör ett betydelsefullt underlag för kronofogdemyndigheternas utredning och slutliga bedömning av gäldenärens betalningsförmåga och myndigheternas val av indrivnings- åtgärd. Genom terminalåtkomst till uppgifter om mervärdeskatt underlät- tas kronofogdemyndigheternas arbete och den bör därför gälla även dessa uppgifter. Någon justering av åtkomstbestämmelserna i 10 & behövs inte för att kronofogdemyndigheterna skall få denna terminaltillgång.
Jag har föreslagit att 7 s 9 som avser mål som lämnats för indrivning till kronofogdemyndighet samt ackord. likvidation, konkurs och betalningsin- ' ställelse utökas med uppgift om indrivningsresultat och att skattemyndig- heterna ges riksåtkomst till dessa uppgifter. Något behov för kronofogde- myndigheterna av terminalåtkomst till dessa uppgifter via skatteregistret torde inte finnas. Jag är därför inte f.n. beredd att låta kronofogdem'yn- - dighetemas terminalåtkomst omfatta 7 5 9.
Utlämnande m.m. '
1 12 & föreskrivs att uppgift i skatteregister om en registrerads namn, personnummer. adress, civilstånd eller kyrkobokförings- och mantals- skrivningsförhållanden får — utan hinder av vad som är föreskrivet i annan lag — lämnas ut till en enskild om det inte av särskild anledning kan antas att den registrerade eller någon hon-om närstående lider men om uppgiften röjs. Detsamma gäller enligt 21 å ML i fråga om uppgifter ide nuvarande mervärdeskatteregistren om en registrerads registreringsnummer. namn. adress, firma och verksamhet. Dessa bestämmelser utgör undantag från det absoluta sekretesskydd som i princip råder inom skatteverksamheten.
Bestämmelsen i 12 5 har motiverats med att skattemyndigheterna med hjälp av ADB-terminaler snabbt bör kunna lämna bl.a. vissa uppgifter som arbetsgivarna behöver för uppbördsarbetet och att samma slags uppgifter har det svagare sekretesskyddet när det förekommer i folkbokföringsverk- samheten. Undantaget i 21 å ML har tillkommit för att göra det möjligt t. ex. för någon som överväger att anlita en entreprenör att kontrollera om denne är registrerad som redovisningsskyldig till mervärdeskatt.
Eftersom det centrala skatteregistret i det nya systemet skall innehålla
Prop. 1982/83: 83 18
uppgifter om mervärdeskatt. bör också av SRL framgå att ett utlämnande kan få ske av de uppgifter som avses i 21 & ML. Detta bör komma till uttryck i 12 & SRL. Där bör dessutom anges att utlämnande kan ske av uppgifter som rör registerföringen av organisationsnummer. Hit hör inte bara identifikationsuppgifter som t. ex. namn och säte utan också uppgifter om beslut om konkurs eller likvidation. Även uppgift om dagen för civil- ståndsändring bör anges. Vidare bör paragrafen utformas så att uppräk- ningen av de skilda uppgifterna kan bli enklare.
Jag vill här också ta upp en fråga som rör den av riksdagen nyligen antagna lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. Enligt lagen skall en uppdragsgivare i vissa fall vid utbetalning av ersättning på grund av ett uppdrag göra avdrag med 50% av ersättningen och betala in det innehållna beloppet till länsstyrelsen. Avdragsskyldighet föreligger inte bl. a. om uppdragstagaren är fysisk per- son och betalningen erläggs mot faktura som innehåller uppgift om upp- dragstagarens namn och personnummer. ersättningens storlek samt upp- gift om att uppdragstagaren är skyldig att. betala preliminär B-skatt. Upp- dragsgivaren kan göras betalningsskyldig för det belopp han underlåtit att innehålla och kan även ådömas böter. En uppdragsgivare som vill kontrol- lera huruvida uppdragstagaren skall betala preliminär A-skatt eller B-skatt bör självfallet kunna få upplysningar om detta hos skattemyndigheterna.
Uppgift om vilket slag av preliminär skatt som en fysisk person skall betala finns lagrad i det centrala skatteregistret. Uppdragsgivarnas behov av att på ett enkelt sätt få denna information bör därför kunna tillgodoses genom att information lämnas ut från registret. 1 den mån de aktuella uppgifterna inte kan hänföras till beskattningsbeslut. som enligt 9 kap. 1 & sekretesslagen ( 1980: 100) är offentliga. råder sekretess. varför ett utläm- nande till enskilda i dessa fall förutsätter att sekretessen begränsas. Något skäl för att bibehålla sekretessen för dessa uppgifter har jag inte funnit. Jag föreslår därför att 12 & SRL avfattas så att uppgift om det slag av prelimi- när skatt som fysisk person skall betala får lämnas ut till enskilda i samma utsträckning som gäller för uppgift om att någon är registrerad till mervär- deskatt. Jag föreslår vidare att det i 5 & uttryckligen angesatt det centrala skatteregistret skall innehålla uppgift om vilket slag av preliminär skatt som fysisk person skall betala. _
SOm jag tidigare har nämnt. skall det centrala skatteregistret innehålla uppgift om registrering enligt ML. Sådana uppgifter ingår fr. o. m. år 1981 i företagsskatteregistret. Med hänsyn härtill finns det inte längre något behov av föreskriften i 21 5 första stycket ML. enligt Vilken varje länssty- relse skall föra register över dem som har registrerats inom länet. Denna bestämmelse bör därför utgå. Detta bör också gälla utlämnadeföreskriften i paragrafens andra stycke som jag föreslagit skall överföras till 12 & SRL.
De bestämmelser som meddelats genom SRL är enligt regeringsformen
Prop. 1982/83: 83 19
inte av det slaget att de kräver lagform. Ändringen i ML är. somjag nämnt ovan, av rent teknisk natur. Lagrådets yttrande erfordras därför enligt min mening inte över de nu framlagda ändringsförslagen.
7. Hemställan
' Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343),
2. lag om ändring i lagen ( 1968: 430) om mervärdeskatt.
8. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983
