RÅ 1996:82

G.G. överklagade beslutet och vidhöll sin begäran. Till stöd för sin talan anförde hon bl.a. följande. Enligt offentlighetsprincipen anses endast handlingar som kan skada enskild individ som hemliga. Enligt skattemyndigheten är ISKCON Umeås stadgar sekretessbelagda på grund av att stadgarna utgör underlag för bestämmande av skatt. Ideella föreningar betalar som regel ej skatt och ISKCON Umeå är enligt Riksskatteverket inte registrerad för vare sig löner, skatter eller moms och har således ej någon verksamhet som avser bestämmande av skatt.

Kammarrätten i Sundsvall (1996-01-12, Heidling, Carlsson, Johansson, referent) instämde i skattemyndighetens bedömning och avslog överklagandet.

G.G. överklagade och vidhöll sin begäran att få ta del av stadgarna för ISKCON Umeå. Hon anförde bl.a. att ISKCON Umeås stadgar måste anses som offentliga handlingar då de skall utlämnas till varje medlem samt ligga väl framme vid föreningens årsstämma. Det kunde inte vara riktigt att en handling plötsligt skulle anses som sekretessbelagd för att den skickats in till skattemyndigheten.

Prövningstillstånd meddelades.

Regeringsrätten (1996-11-28, Tottie, Werner, Swartling, Holstad, Sandström) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. G.G:s framställning avser utfående av den ideella föreningen ISKCON Umeås stadgar. Föreningen har efter ansökan hos Skattemyndigheten i Västerbottens län tilldelats ett organisationsnummer. Enligt en i målet ingiven blankett för ansökan om organisationsnummer för ideell förening skall till ansökan fogas bl.a. vidimerad kopia av stadgarna.

Bestämmelser om organisationsnummer finns i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Av intresse i målet är särskilt 2 och 5 §§ i denna lag. Av 2 § första stycket andra meningen följer att organisationsnummer fastställs för juridisk person som ansöker därom. I 5 § föreskrivs att Riksskatteverket (RSV) utfärdar anvisningar för och har tillsynen över tilldelning av organisationsnummer och att register över tilldelade organisationsnummer skall föras hos verket.

I 1 § fjärde stycket skatteregisterlagen (1980:343 i dess lydelse enligt SFS 1995:1627) föreskrivs att det centrala skatteregistret också skall användas för bl.a. RSV:s tillsyn enligt lagen om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Bestämmelser om denna användning av det centrala skatteregistret intogs i skatteregisterlagen genom SFS 1983:143. Dessförinnan fördes hos RSV ett särskilt register över tilldelade organisationsnummer. Förändringen av registerföringen beträffande organisationsnummer motiverades framför allt av önskemål om förenkling av rutinerna och om kostnadsbesparingar hos RSV (se prop. 1982/83:83, s. 15).

Underinstanserna har till stöd för sin vägran att utlämna föreningens stadgar till G.G. hänfört sig till 9 kap. 1 § första stycket första meningen sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen enligt 9 kap. 1 § första stycket första meningen sekretesslagen är absolut och gäller alltså oberoende av om ett röjande av uppgiften kan tänkas medföra skada eller men för den enskilde. Den verksamhet avseende bestämmande av skatt som beskrivs i bestämmelsen avser inte bara själva taxeringsärendet utan också t.ex. registerföring eller annan verksamhet som har anknytning till förfarandet men saknar ärendekaraktär (se prop. 1979/80:2 Del A, s. 258).

Enligt 9 kap. 1 § första stycket andra meningen sekretesslagen gäller motsvarande sekretess som enligt första meningen i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen för uppgift som har tillförts ett sådant register.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Visserligen registreras uppgifter rörande organisationsnummer i det hos RSV förda centrala skatteregistret. Att uppgifterna av bl.a. praktiska skäl tillförs detta register leder emellertid inte till att registreringen av uppgifterna kan hänföras till sådan verksamhet som avses i 9 kap. 1 § första stycket första meningen sekretesslagen. Hinder mot att lämna ut den begärda handlingen till G.G. på grund av den bestämmelsen föreligger därför inte.

Vad beträffar 9 kap. 1 § första stycket andra meningen sekretesslagen framgår av utredningen att handlingen med stadgarna inte har registrerats i det centrala skatteregistret och således inte tillförts detta register. Inte heller denna bestämmelse utgör alltså hinder mot utlämnande.