om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m.m.

Prop. 1983/84: 191

Regeringens proposition

1983/84: 191

om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m. m.; beslutad den 5 april 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

ANDERS THUNBORG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel på jordbrukets område. Vidare behandlas den statliga rådgivningen till jordbruket och statens utsädeskontroll. Dessutom tas upp anslag bl. a. rörande skördeskadeskyddet, växtförädlingen, djurens hälso- och sjukvård och Norrvikens trädgårdar.

I Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 191

1¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets

område

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78 Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri

eller köttbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller

ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri, d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel

för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för

grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll, e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller

liknande produkt,

f majs och maniokrot eller ämne f) stärkelse eller stärkelseprodukt

som innehåller majs eller maniok- — som erhålls ur annan vara än potarot samt annan väsentligen lika — tis, stärkelserik vara, som användes vid tillverkning av stärkelse eller stärkelseprodukt,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fettvaruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja

utvinnes ur frön och frukter, j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenummer

19.02 eller 23.04, k) produkt, hänförlig till tulltaxenummer 21.07 B,

I) naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit

och fosfatkrita hänförliga till tulltaxenummer 25.10, ammoniak hänförlig

till tulltaxenummer 28.16, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet

meta- och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödselmedel och andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01—31.05.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

! Lagen omtryckt 1981: 637.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865. ? Senaste lydelse 1982: 557.

Prop. 1983/84: 191

2¶Förslag till

Lag om ändring i utsädeslagen (1976: 298)

Härigenom föreskrivs i fråga om utsädeslagen (1976: 298)! dels att 5§ skall upphöra att gälla.

dels att 6 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68”

Om växtförädlingsavgift gäller 1 kap., 3 kap. 7—-1588 samt 4, 5, 8 kap., 3 kap. 7—-15§8 samt 4, 5, 8 och 9 kap. lagen ( ) om och 9 kap. lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsav- punktskatter och prisregleringsavgifter. Beskattningsmyndighet är gifter. Beskattningsmyndighet är

statens utsädeskontroll. Vad som statens utsädeskontroll.

sägs om beskattningsmyndighet i 3 kap. och 9 kap. 3 § nämnda lag

skall dock gälla lantbruksstyrelsen. Om annan än statens utsädeskon-

troll utför statsplombering av utsä-

de, skall denne debitera och uppbä-

ra avgiften för utsädeskontrollens räkning. Till allmänt ombud utses tjänsteman hos lantbruksstyrelsen.

Avgiftsskyldighet inträder vid Avgiftsskyldighet inträder vid varje plomberingstillfälle. Verk- varje plomberingstillfälle. Verk-

ställd debitering har samma verkan ställd debitering har samma verkan

som ett beslut enligt 4 kap. 3 § lagen som ett beslut enligt 4 kap. 3 § lagen

( ) om punktskatter och om punktskatter och prisreglerings-

prisregleringsavgifter. Avgiften avgifter. Avgiften skall i sådant fall skall i sådant fall betalas inom den betalas inom den tid som bestäms

tid som bestäms av den som utför av den som utför statsplombering. statsplombering.

78 Den som till utsädeskontrollen Den som till utsädeskontrollen eller annan som utför statsplom- uppsåtligen avger handling med bering uppsåtligen avger handling oriktig uppgift och därigenom förmed oriktig uppgift och därigenom

avgift undandras döms till böter el-

lingsavgift undandrages dömes till ler fängelse i högst ett år. Sker såböter eller fängelse i högst ett år. dan gärning av grov oaktsamhet, Sker sådan gärning av grov oakt- döms till böter. samhet, dömes till böter.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1979: 298. ” Med nuvarande lydelse avses prop. 1983/84: 71, SkU 22, rskr 145. > Med nuvarande lydelse avses prop. 1983/84: 71, SkU 22, rskr 145.

Prop. 1983/84: 191

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som till utsädeskontrollen Den som till utsädeskontrollen eller annan som utför statsplom- uppsåtligen eller av grov oaktsambering uppsåtligen eller av grov het lämnar oriktig uppgift om varas oaktsamhet lämnar oriktig uppgift slag eller sort döms till böter. om om varas slag eller sort dömes till inte gärningen är belagd med straff böter, om ej gärningen är belagd enligt första stycket. med straff enligt första stycket.

I ringa fall dömes ej till ansvar I ringa fall döms inte till ansvar enligt första eller andra stycket. enligt första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. I fråga om statsplombering som utförs av annan än utsädeskontrollen gäller 6 och 7 §8 i deras äldre lydelse till dess regeringen förordnar annat.

Prop. 1983/84: 191 5

Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-04-05

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m. m.

1 Inledning

I prop. 1983/84: 182 har regeringen lagt fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för regleringsåret 1984/85. Propositionen grundar sig på förslag från kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen. Kommittén lade även fram vissa förslag rörande dispositionen av införselavgiftsmedel. Vidare tog kommittén upp finansieringen av viss del av den statliga rådgivningen till jordbruket resp. kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Kommittén behandlade också frågan rörande huvudmannaskapet m.m. för skördeskadeskyddet. Kommitténs förslag har fogats som bilaga till prop. 1983/84: 182. Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor liksom vissa andra frågor rörande prisregleringen efter den 30 juni 1984.

I skrivelse den 15 februari 1984 har statens jordbruksnämnd lagt fram förslag om disposition av införselavgiftsmedel, m,m. Regeringen beslutade att överlämna skrivelsen till nysstämnda kommitté för att i vissa avseenden övervägas inom ramen för det förslag som kommittén skulle avge. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 mars 1982 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en särskild utredare! med uppdrag att utreda frågan om samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna, skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadministrationen. Mot bakgrund av att förutsättningarna för rådgivningen ändrats och det statsfinansiella läget uppdrog regeringen åt utredaren genom tilläggsdirek-

Y' F.d. statssekreteraren Ivan Eckersten.

Prop. 1983/84: 191 6

tiv den 21 april 1983 att göra en översyn av den statliga rådgivningen till

jordbruket samt finansieringen härav. Som utgångspunkt för översynen

angavs att rådgivningen liksom f. n. skall ses som ett led i jordbrukets och

skogsbrukets rationalisering.

Utredningen avlämnade 1 september 1983 delbetänkandet (Ds Jo

1983: 14) Den statliga rådgivningen till jordbruket — inriktning, omfattning och finansiering.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, Sveriges lantbruksuniversitet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Hushållningssällskapens förbund, Tjänstemännens centralor-

ganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR. Jag anhåller att nu få ta upp frågan om rådgivningen till jordbruket.

Efter framställningar från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svenska lantmännens riksförbund (SLR) uppdrog regeringen år 1980 åt lantbruksstyrelsen att i samråd med statens utsädeskontroll (SUK) utreda möjligheterna till kostnadsbesparingar inom systemet för godkännande av

utsäde. Lantbruksstyrelsen redovisade detta uppdrag den 2 september

1982. Styrelsen föreslår dels vissa tekniska ändringar i statsplomberings-

systemet, dels vissa ändringar i utsädeskontrollens organisation.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgivits av statskontoret, RRV, Sveriges lantbruksuniversitet, SUK, statens växtsortnämnd, LRF, SLR, AB Estrella, AB Felix, de lokala frökontrollanstalterna, IVK Potatis AB, Hushållningssällskapens förbund. Kooperativa förbundet, Svalöv AB, Sveriges frögrossistförening, Sveriges fröodlareförbund, Sveriges potatisodlares riksförbund, Sveriges stärkelseproducenters förening, Weibull AB, Centralorganisationen SACO/SR, TCO:s statstjänstemannasektion, Statsanställdas förbund samt Föreningen foder och spannmål.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 27 april 1983 en förhandlingsgrupp med uppdrag att för statens räkning förhandla och träffa

sammanhängande frågor. Förhandlingsgruppen har i mars 1984 inkommit med skrivelse angående finansieringen av växtförädlingsverksamheten.

Sedan det mellan staten och övriga intressenter år 1971 träffade avtalet rörande driften vid Stiftelsen Norrvikens trädgårdar upphört att gälla har

en särskild förhandlingsgrupp lagt fram förslag om den fortsatta verksam-

heten vid trädgårdarna (Ds Jo 1983: 7). Med anledning därav har ett avtal träffats mellan staten och stiftelsen.

I prop. 1983/84:100 bil. 11 har regeringen föreslagit riksdagen att, i

avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 beräkna till Lantbruksnämnderna ett förslagsanslag av 222 390000 kr., till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag av 2968 000 000

kr., till Bidrag till permanent skördeskadeskydd ett anslag av 19000 kr., till Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. ett förslagsanslag

"Prop. 1983/84: 191 7

av 37964 000 kr., till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1000 kr., till Bidrag till Statens utsädeskontroll ett reservationsanslag av 5005 000 kr. och till Bidrag till växtförädling 28590 000 kr.

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2¶Föredragandens överväganden

2.1 Införselavgiftsmedel m. m.

I bilaga redovisas användningen av införselavgiftsmedel m.m. under

regleringsåret 1982/83 liksom också en beräkning av införselavgiftsmedel

som inflyter under regleringsåren 1983/84 och 1984/85. Den huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsåret 1982/83 framgår av följande tabell, i vilken även den preliminära dispositionen för regleringsåret 1983/84 redo-

visas.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1982/83 och 1983/84

1982/83 1983/84

1 000-tal kr. 1000-tal kr.

prel. Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående

införselavgifter 20921! 25 342! Under resp. regleringsår influtna införselavgifter

exkl. fodermedel 299998 292 600 fodermedel 264 940 160 000 '

Summa 585859 477 942

Utgifter a) Av medel inom fördelningsplanen

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

Stöd till odling av konservärter och

Prop. 1983/84: 191

1982/83 1983/84

1 000-tal kr. 1 000-tal kr.

prel.

b) Av medel utanför fördelningsplanen

Kollektiva åtgärder inom odlingen av

konsumtionsfisk 0 300 Restitution av införselavgifter för stycknings-

detaljer av kött och fläsk samt av införsel-

! Intäktsräntor från föregående år.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1983/84 utgör enligt riksdagens be-

slut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter för fodermedelsimporten, f.n. beräknade till 160 milj. kr. Fördelningsplanen omfattar där-

med 427,2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 477,9 milj. kr., vilket innebär ett beräknat över-

skott av 50,7 milj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1983/84 kan fastställas först efter utgång-

en av regleringsåret. Sammanställningen avseende regleringsåret 1983/84 skiljer sig på några

punkter från de beräkningar som lagts fram i prop. 1982/83: 162. Sålunda

har posten utbyteshandel med öststaterna avseende nötkött ökats med S milj. kr. och restitution av införselavgifter för vissa styckningsdetaljer ökats med 3,5 milj. kr. till 9,5 milj. kr. Medel till utbyteshandel med kött

och fläsk, som angavs till 50 milj. kr. beräknas inte bli tillgängliga. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll och Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 160000 kr. resp. 103000 kr., eftersom nämnden tillstyrker ett tilläggsanslag för regleringsåret 1983/84 för ökade lönekostnader under

år 1983 med dessa belopp. Behovet av medel för sådana ändamål som får täckas av införselavgifts-

medel utanför fördelningsplanen, beräknas för regleringsåret 1983/84 till 65

milj. kr. Detta leder till ett underskott av 14,3 milj. kr. för regleringsåret

Prop. 1983/84: 191 9

1983/84. Härtill kommer ett underskott av 20,6 milj. kr. som uppstod under regleringsåret 1982/83, varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskontoret

per den 30juni 1984 kan beräknas uppgå till 34,9 milj. kr.

Om likväl ett överskott skulle uppkomma under regleringsåret 1983/84 bör enligt jordbruksnämnden överskjutande belopp i första hand användas

till att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp av 50 milj.

kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom

fördelningsplanen med hänsyn till att sammanlagt 108,1 milj. kr. för utby-

teshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen

togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79— 1982/83. Jag vill här erinra om att, i den mån jordbruksnämnden utnyttjat den rörliga kredit som ställts till nämndens förfogande för bl. a. ändamål utanför fördelningsplanen, skall under regleringsåret 1983/84 inflytande odis-

ponerade införselavgiftsmedel i första hand användas för återbetalning av krediten. Krediten får inte disponeras för utbyteshandel med kött och fläsk avseende andra länder än de östeuropeiska staterna. Jag har inte något att

invända mot vad jordbruksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens

disposition under regleringsåren 1982/83 och 1983/84.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1984/85 infly-

ter 596,6 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 250 milj. kr. fodermedel. Jordbruksnämnden föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret

1984/85 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter vilket totalt ger 517,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling läg-

ger nämnden inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräkna-

de beloppet. Nämnden avser att återkomma med förslag till preliminär

fördelning av beloppet. Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills .

tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras hela fettvaruavgiften för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden, dock högst motsva-

rande fettvaruavgiften på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt jordbruksnämnden att närmare överväga och lägga fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel inom och utanför fördelningsplanen. Med hänsyn till underskottet i fråga om sådana medel under regleringsåren 1982/83 och 1983/84 och de små utsikterna till överskott de närmaste åren har nämnden gjort en

genomgång och omprövning av de olika posterna utanför fördelnings-

planen. För vissa poster har nämnden härvid funnit sakliga skäl till en annan finansiering. Förslagen är emellertid av sådan omfattning och tar

Prop. 1983/84: 191 10

upp anslag som varit föremål för prövning vid tidigare prisöverläggningar

att nämnden med anledning härav föreslagit att vissa poster borde tas upp

vid överläggningarna om jordbruksprisregleringen efter den 30juni 1984.

Jordbruksnämnden har hemställt att frågan om medel utanför fördelnings-

planen för regleringsåret 1984/85 överlämnas till den kommitté som skall lägga fram förslag om jordbruksprisregleringen för tiden efter den 30 juni

1984. Regeringen beslutade den I mars 1984 att jordbruksnämndens skrivelse i

här berört hänseende skulle överlämnas till den tidigare nämnda kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen för att övervägas inom ramen för det förslag som kommittén skulle avge.

På grundval av jordbruksnämndens skrivelse och kommitténs förslag anger jag i det följande medelsbehovet under regleringsåret 1984/85 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jordbruksnämnden beräknat 15 milj. kr. Beloppet bör föras över till Svensk kötthandel.

Utbyteshandel med kött och fläsk med andra länder måste enligt prognoser om tillgången på införselavgiftsmedel helt finansieras av medel inom fördelningsplanen. Om likväl medel utanför fördelningsplanen skulle bli tillgängliga för detta ändamål bör de föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de grunder som redovisats i prop. 1977/78:154 och 1978/79: 208.

För regleringsåret 1983/84 disponerar jordbruksnämnden medel för pristillägg för får- och lammkött med högst 330 öre per kg. Nämnden föreslår ett oförändrat pristillägg vilket beräknas innebära en :kostnad av 16,5 milj. kr. Jag har inget att invända mot detta förslag.

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) föreslår nämnden för regleringsåret 1984/85 att 1 319000 kr. anvisas för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. Ersättningen till SMAK för den officiella kontrollen av mat-

potatis föreslås uppgå till högst 4097 000 kr. för regleringsåret 1984/85. Jag

har inte något att erinra mot den föreslagna ersättningen till SMAK för

regleringsåret 1984/85.

Jordbruksnämnden föreslår att Sveriges potatisodlares riksförbund för

regleringsåret 1984/85 tilldelas 2 780000 kr. för verksamhet med effektivi-

sering av matpotatisodlingen. Enligt nämnden skulle finansieringen kunna ske via arealavgifter, handelsgödselavgifter eller införselavgifter inom för-

delningsplanen. Detta har också kommittén för överläggningar om jord-

bruksprisregleringen föreslagit.

Jag biträder förslaget att sistnämnda ändamål finansieras av andra medel

än införselavgifter utanför fördelningsplanen. Det ankommer på regering-

en att efter förslag av jordbruksnämnden besluta i denna fråga.

Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag tillföras oförändrat 475 000 kr. för regleringsåret 1984/85.

Prop. 1983/84: 191 11

Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen föreslås för regleringsåret 1984/85 utgå med oförändrat 300 000 kr. Jag har inget att invända mot detta.

Jordbruksnämnden disponerar för regleringsåret 1983/84 6 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänförlig till införselavgifterna på fodermedel. Enligt nämnden kan återbäring till pälsdjursuppfödare ses som en form av prisutjämning. Extern prisutjämning i andra fall belastar resp. reglering. För spannmål belastas således regleringsföreningen Svensk spannmålshandel med de nettokostnader som prisutjämningen medför. Det är enligt nämnden naturligt att prisutjämningen till pälsdjursuppfödare för fördyringen av inhemskt foder på samma sätt belastar spannmålsregleringen. Vissa smärre kvantiteter importerat foder används. Även för dessa kvantiteter bör enligt nämnden restitution erhållas, vilken bör tas från införselavgifterna på fodermedel.

Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen föreslår att kostnader för prisåterbäring till pälsdjursuppfödare får belasta spannmålsregleringen resp. medel inom fördelningsplanen. Jag biträder kommitténs förslag.

För kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk anvisades för regleringsåret 1983/84 300000 kr. av medel utanför fördelningsplanen. Enligt jordbruksnämndens mening är även kollektiv återbetalning för foderfördyring för fiskodlingen en form av prisutjämning. Det är därför rimligt att resp. reglering belastas med den kostnad som prisutjämningen medför. För den foderfördyring som härrör från inhemsk spannmål föreslår nämnden att spannmålsregleringen belastas, medan den del som härrör från importerat foder bör tas direkt från inflytande införselavgifter.

Den nyssnämnda kommittén föreslår att kollektiva åtgärder för odlingen av konsumtionsfisk bör belasta spannmålsregleringen resp. införselavgiftsmedel från import av foder. Jag biträder även detta förslag.

För stöd till vallfröodlingen anvisades för regleringsåret 1983/84 6 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen. Enligt jordbruksnämnden bör den del av vallfröstödet som avser jordbrukets vallväxter täckas av medel inom fördelningsplanen, eftersom medlen tillfaller jordbruket i form av lägre utsädespriser. Eftersom grönytefröerna går att importera och det från beredskapssynpunkt inte finns anledning att skydda odlingen torde det enligt nämnden främst vara ett jordbrukarintresse att stödja denna odling. Jordbruksnämnden föreslår att hela vallfröstödet fr.o.m. regleringsåret 1984/85 täcks av medel inom fördelningsplanen. Detta föreslår även kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen.

Jag biträder förslaget.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1983/84 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och 300000 kr. utanför fördelningsplanen. Lantbruksstyrelsen har i skrivelse till jord-

Prop. 1983/84: 191 12

bruksnämnden påpekat att stödet bör räknas upp för att verksamheten inte skall behöva skäras ned drastiskt. Jordbruksnämnden föreslår att anslaget höjs till I milj. kr., varav 500000 kr. tas av medel inom fördelningsplanen och 500 000 kr. ur sockerregleringsfonden. Bidraget från sockerregleringsfonden motiveras enligt nämnden av att biodlarna förbrukar över 1000 ton socker.

För egen del biträder jag förslaget om en uppräkning av stödet. Jag

förordar emellertid att 500000 kr. anvisas av medel utanför fördelnings-

planen för regleringsåret 1984/85 under förutsättning att motsvarande be-

lopp anslås inom fördelningsplanen. Frågan om finansiering med medel ur

sockerregleringsfonden bör tas upp vid överläggningarna om prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1985.

Kostnaderna för restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt för ost bör enligt jordbruksnämnden fr. o. m. regle-

ringsåret 1984/85 redovisas som restitution under införselavgifterna på

slaktvaror. Jag har inte något att invända mot att restitutionen därmed

avförs från ändamål utanför fördelningsplanen. För stöd till maltproduktionen bör enligt nämndens förslag 3 milj. kr. utgå under regleringsåret 1984/85. Jag biträder även detta förslag.

Jordbruksnämnden har vidare föreslagit att Sveriges exportråd får 2 milj. kr. för att stimulera export av högförädlade livsmedel. Jag biträder

förslaget under förutsättning att 2 milj. kr. ställs till förfogande inom fördelningsplanen.

2.2 Rörliga krediter

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt statens jordbruksnämnd

att överväga och framlägga förslag rörande behovet av och möjligheterna till samordning av de rörliga krediter m.m. i riksgäldskontoret som f.n. står till förfogande för olika ändamål inom jordbruksprisregleringen. Jordbruksnämnden har nu redovisat detta uppdrag.

Med hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden att en rörlig kredit på 120 milj. kr. får stå till förfogande

även under regleringsåret 1984/85 och att den får användas för ändamål

inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder

förslaget med tillägget att krediten endast med regeringens särskilda med-

givande bör få användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

Med stöd av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81: 190, JoU 36, rskr 419) inrättades den 1 juli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningen

gemensam utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar

av bidrag. Till kassan förs samtliga avgifter som tas ut inom ramen för utjämningen. Dessutom tillförs bidrag från jordbruket och ur sockerregleringsfonden samt budgetmedel. Jordbruksnämnden har på regeringens

Prop. 1983/84: 191 13

uppdrag lämnat en redovisning av utjämningskassan för regleringsåret 1982/83 inkl. jordbrukets och sockerregleringsfondens bidrag till denna.

Omslutningen av utjämningskassan uppgår till 439 milj. kr. för detta regle-

ringsår. Under budgetåret 1983/84 står en rörlig kredit av 40 milj. kr. till

jordbruksnämndens förfogande för att upprätthålla kassans likviditet. I

enlighet med jordbruksnämndens förslag bör krediten för nästa budgetår minskas till 20 milj. kr. Riksdagen medgav våren 1983 att jordbruksnämnden för budgetåret 1983/84 får disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret dels till ett belopp

av högst 250 milj. kr. för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter, dels

till ett belopp av högst 50 milj. kr. för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.

Nämnden föreslår att krediten för säsongmässig lagring av jordbrukspro-

dukter får disponeras med ett oförändrat belopp under budgetåret 1984/85.

Eftersom krediten för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö inte utnyttjas före-

slår nämnden att den dras in fr.o.m. budgetåret 1984/85. Jag biträder

nämndens förslag.

Svensk spannmålshandel får, efter beslut av regeringen, disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 35 milj. kr. för handhavande av brödsädsregleringen (prop. 1970:1 bil. 11, JoU 3, rskr 125). Jordbruks-

nämnden föreslår att krediten dras in, eftersom den inte utnyttjas. Jag

biträder även detta förslag.

Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur disponibla krediter får utnyttjas och villkoren för detta.

Övergången från lån av budgetmedel till rörlig kredit i riksgäldskontoret

för finansiering av säsongmässig lagring av smör och köttvaror fr. o. m. regleringsåret 1979/80 samt för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö fr.o.m. regleringsåret 1980/81 medförde ökade räntekostnader. Regeringen medgav att den rörliga krediten på 120 milj. kr. som ställts till regeringens förfogande i riksgäldskontoret för prisregleringsändamål under regleringsåren 1979/80 och 1980/81 fick disponeras för att täcka nämnda räntekostnader i avvaktan på en slutlig lösning av frågan om hur räntekostnaderna

skulle täckas. De räntekostnader som belastar den rörliga krediten uppgår till 10 milj. kr., varav 8 milj. kr. avser ränta på lagring av smör och

köttvaror och 2 milj. kr. ränta på lån vid inlösen av oljeväxtfrö. Kommittén

för överläggningar om jordbruksprisregleringen föreslår att köttregleringen

och mjölkregleringen belastas med 4 milj. kr. vardera och fettvaruregleringen med 2 milj. kr.

Jag biträder kommitténs förslag.

2.3¶Den statliga rådgivningen till jordbruket

Riksdagen behandlade år 1979 riktlinjer för den statliga rådgivningsverk-

samheten för jordbruket (prop. 1978/79: 100 bil. 13, JoU 20, rskr 253).

Utredningen om samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna,

Prop. 1983/84: 191 14

skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadministrationen anser att det

är av väsentlig betydelse att rådgivning liksom hittills ingår som en integrerad del i de statliga insatserna för rationaliseringen. Enligt utredningen måste investeringar och produktionstekniska förändringar inom jordbruket

ske med en helhetssyn på företagens ekonomi och utvecklingsmöjligheter.

Denna helhetssyn måste i hög grad prägla rådgivning och andra statliga

åtgärder. Det har visat sig att lantbruksnämnderna med sin samlade breda

kompetens är den enda organisation som har möjlighet att lämna denna typ av företagsinriktad rådgivning.

Möjligheterna för företagarna i jordbruket att som tidigare genom stor-

leks- och produktionsökning förbättra sitt ekonomiska resultat är enligt

utredningen numera begränsade. Däremot föreligger betydande möjligheter att effektivisera produktionen och bibehålla eller förbättra det ekonomiska resultatet genom olika åtgärder för att minska kostnaderna inom ramen för i stort sett oförändrad företagsstorlek och produktionsvolym. Sådana effektiviseringsåtgärder bör i enlighet med de jordbrukspolitiska

riktlinjerna kanaliseras genom initiativ från lantbruksnämnderna. Det bör

också enligt utredningens uppfattning ankomma på lantbruksverket att ha ett övergripande ansvar för att rådgivningsbehovet tillgodoses.

Utredningen bedömer att behovet av och kraven på rådgivningsinsatser

från lantbruksnämnderna på vissa områden kommer att öka. Det gäller t.ex. kraven på lantbruket i fråga om miljö- och naturvårdshänsyn och arbetsmiljö samt insatser i fråga om livsmedelsproduktion i en krissituation. Utredningen framhåller också behovet av ett starkare samband mel-

lan forskning och försök och erfarenheter vid jordbruksföretagen. De basresurser för rådgivning lantbruksnämnderna förfogar över bör i enlighet

med de riktlinjer som fastställts av statsmakterna användas som ett jord-

brukspolitiskt medel för att främja jordbruket och jordbrukets rationalise-

ring. Lantbruksnämnderna bör liksom hittills mot avgift också utföra så-

dana uppdrag som är angelägna från rationaliseringssynpunkt om inte behovet kan bli tillgodosett utan statliga insatser.

Enligt utredningen bör lantbruksverket liksom hittills ha ett övergripande ansvar för att jordbruksföretagarens behov av konsulthjälp/rådgivning i företags- och produktionstekniska frågor skall kunna tillgodoses. I den mån service inte kan erhållas från andra organ, detta gäller främst i de

norra delarna av landet, bör den även i fortsättningen kunna ombesörjas av lantbruksnämnderna.

För att uppnå en effektiv rådgivning krävs samordning med annan rådgivning än den som ges från lantbruksverket. Bl. a. menar utredningen att samarbetet mellan lantbruksverket och lantbruksuniversitetets konsulentavdelning bör breddas och fördjupas. Det bör vidare åvila lantbruksverket att samordna lantbruksrådgivningen mellan olika organ på det regionala

och lokala planet. Enligt utredningen bör det också ankomma på lant-

bruksstyrelsen att verka för att lantbruksnämndernas rådgivning i ökad

Prop. 1983/84: 191 15

utsträckning sker i samverkan med de organ på länsplanet som har en bred kontakt med ett stort antal jordbrukare.

Enligt utredningen beräknas de totala kostnaderna för rådgivnings- och uppdragsverksamhet uppgå till 50—60 milj. kr. Härav härrör ca 8—10 milj. kr. från jordbrukarnas initiativ, ca 20 milj. kr. från lantbruksnämndernas initiativ och ca 30 milj. kr. från nämndernas myndighetsutövning.

Utredningen anför att det på grund av det statsfinansiella läget i fortsättningen kan bli svårt att tillgodose lantbruksverkets hela behov av resurser för rådgivning med medel från statsbudgeten.

Som ett alternativ till finansiering över statsbudgeten finns det därför skäl att för viss rådgivning pröva andra finansieringsvägar. Utredningen föreslår att man i samband med överläggningarna om prisregleringen på jordbrukets produkter avdelar 5 milj. kr. att ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för rådgivningsverksamhet. Vidare föreslås att avgifterna på handelsgödsel anpassas så att förslagsvis ytterligare 5 milj. kr. kan ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för rådgivning.

I norra Sverige är de regionala förutsättningarna sådana att det inte är sannolikt att rådgivning där kan tillgodoses på annat sätt än genom statliga insatser. Enligt utredningen bör lantbruksverket prioritera rådgivningsresurserna på ett sådant sätt att behovet av rådgivning till jordbruket i norra Sverige tillgodoses. |

Utredningen har remissbehandlats.

Statskontoret och RRV anför i fråga om kraven på lantbruksrådgivningen att rationaliseringsgraden i jordbruket nu nått en sådan nivå att det i stort sett saknas motiv för staten att ansvara för den verksamheten. I framtiden är det mest frågan om löpande inre rationalisering och den bör jordbrukarna själva ansvara för. Lantbruksstyrelsen och LRF anför att man i rådgivningen beaktar krav som ställs på jordbruket av samhället. Ytterligare krav kommer att ställas i framtiden vad gäller naturvård, arbetsmiljö och kulturminnesvård. Enligt LRF har staten också ett ansvar för att föra ut forsknings- och försöksresultat vilket bl.a. sker via lantbruksrådgivningen. Denna synpunkt framförs även av Hushållningssällskapens förbund. Hushållningssällskapens förbund och SACO/SR betonar samhällets ansvar och intresse för att bedriva en rationaliseringsverksamhet med syftet att jordbruket skall kunna producera bra och billiga livsmedel med en skälig lönsamhet.

Rådgivningens omfattning bör enligt statskontoret i betydligt större omfattning vara efterfrågestyrd. RRV anser när det gäller rådgivningens inriktning att statens ansvar skall vara på områden som gäller miljö- och naturvårdshänsyn, arbetsmiljöfrågor och kulturminnesvård. Lantbruksstyrelsen menar att effekten av den statliga rationaliseringsverksamheten kommer att avta utan en stor andel företagsanpassad rådgivning som är väl samordnad med andra insatser. Liknande synpunkter framförs från skogsstyrelsen. Statens jordbruksnämnd pekar på sårbarhetsfrågorna och anser

Prop. 1983/84: 191 16

att en rådgivning riktad mot att minska denna sårbarhet är en angelägen

uppgift. Lantbruksuniversitetet anser att en stor rationaliseringspotential finns i en förbättrad produktionsrådgivning. Enligt TCO är en neutral rådgivning viktig för en fortsatt uppbyggnad av bärkraftiga företag och för

fortsatt rationalisering och effektivisering.

Organisations- och samordningsfrågorna kommenteras av statskontoret med att man närmare bör undersöka möjligheterna att gemensamt utnyttja tillgängliga resurser vid lantbruksnämnderna, lantbruksuniversitetet och lantbruksskolorna. Enligt RRYV bör samhället i första hand förmedla forsk-

ningsresultat med betydelse för miljövård, kulturminnesvård etc. Ett ut-

ökat behov av samordning av utbudet av rådgivning föreligger enligt lantbruksstyrelsen. Nämnderna svarar redan i dag för en viss sådan samordning men kravet ökar i och med minskade resurser. Styrelsen förordar en

ökad samordning med konsulentavdelningen framför allt vad gäller den långsiktiga planeringen. Lantbruksuniversitetet, LRF och SACO/SR delar

utredningens överväganden och förslag i fråga om samordningen av rådgivningen.

Statskontoret har inga invändningar mot utredningens förslag om kollek-

tiv finansiering men anser att huvuddelen av nämndernas intäkter skall tas ut direkt av jordbrukarna. RRV är också positivt till ökad kollektiv finansi-

ering men anser i Övrigt att det primära är att fastställa hur stor del av verksamheten som skall finansieras via budgetmedel. Utredningen ger enligt verket inget svar på detta. Lantbruksstyrelsen anser det inte vara ett samhällsintresse att regelmässigt individuellt avgiftsbelägga rådgivningen. Styrelsen anser vidare att det har mindre betydelse varifrån medel anvisas för rådgivningen så länge den kan bedrivas i obunden form. Flera andra remissinstanser, skogsstyrelsen, lantbruksuniversitetet, TCO och SA- CO'!SR tar också upp frågan om obunden rådgivning, möjligheten att bedriva rådgivning från statens utgångspunkter samt bibehållen möjlighet

« till samordning av rådgivning från olika intressenter.

Både LRF och Hushållningssällskapens förbund avstyrker bestämt ut-

redningens finansieringsförslag och anser att staten skall svara för kostna-

derna för lantbruksnämndernas rådgivning.

Statskontoret anser att lantbruksnämnderna 1 norra Sverige inte skall "undantas från att debitera avgifter. I stället bör ett ökat generellt stöd utgå. RRV anser att nämndernas verksamhet bör fortgå oförändrat i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen biträder utredningens förslag.

Mot bakgrund av utredningens förslag uppdrog regeringen åt kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen att ta upp frågan om finan-

siering av viss del av den statliga rådgivningen till jordbruket.

För egen del biträder jag det förslag som har lagts fram av kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen, vilket innebär att 10 milj. kr.

av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket skall avlastas

statsbudgeten genom ökad individuell avgiftsfinansiering. Detta förslag har

Prop. 1983/84: 191 17

lagts fram i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. Det ankommer på regeringen att besluta om den närmare utformningen av de

taxebestämmelser som förslaget föranleder.

Jag återkommer senare till anslagsfrågan.

2.4 Utsädeskontroll

Bakgrund

Enligt utsädeslagen (1976: 298) och utsädesförordningen (1980: 438) gäller att utsäde av potatis, strå- och trindsäd, baljväxt, vallgräs, beta som inte är sockerbeta, kålrot och rova, foderkål. grönfoderraps, raps, rybs eller vitsenap inte får överlämnas till en odlare utan att statsplombering dessförinnan har skett. Genom statsplombering kontrolleras kvaliteten på utsädet. Kontrollen i fråga om fröburna växtslag avser bl. a. utsädesodlingens belägenhet och tillstånd under växttiden, utsädets sortrenhet. sundhet, livs- och lagringsduglighet samt renhet. I fråga om utsädespotatis kontrolleras knölkvalitet och sundhet samt utsädets lagringsbetingelser. Innehållet i kvalitetskraven bestäms i föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen. Statsplombering krävs inte för utsäde som en odlare själv ställer i

ordning för eget bruk. Statsplomberingen är således inriktad på utsädesin-

dustrins produkter.

Andelen statsplomberat utsäde av den totala mängden utsäde som an-

vänds årligen varierar för olika grödor. För odling av oljeväxter används

enbart statsplomberat utsäde. Vid odling av vårstråsäd uppgår den statsplomberade mängden till drygt 60 Z. I fråga om potatisutsäde statsplomberas knappt 4096 av den under året använda mängden utsäde.

Kontrollkostnadens andel av utsädespriset har under senare år utgjort ca 3Z. Detta innebar t. ex. för vårkorn som år 1982 kostade ca 200kr. per deciton utsäde att kontroltkostnaden utgjorde 6 kr.

Statsplombering, plombering av utsäde enligt internationella OECDsystemet och annan utsädeskontroll handhas av statens utsädeskontroll (SUK), som dessutom utför utsädesanalyser åt jordbrukare, institutioner och företag, samordnar kontrollverksamheten i landet samt bedriver allmännyttig verksamhet inom utsädesområdet. Ledningen och kansliet för myndigheten finns i Solna, där det även finns ett laboratorium och en samordningsenhet. Laboratorier finns vidare i Lund, Landskrona och Umeå. Laboratoriet i Landskrona är en s.k. sluten enhet hos Weibull AB. Vid denna enhet svarar av SUK anställd personal för kontrollen av det utsäde som statsplomberas vid företaget. Analyserna utförs däremot av Wcibulls egen personal.

Med stöd av tillstånd enligt utsädesförordningen utförs också statsplom-

bering av bruksutsäde vid de lokala frökontrollanstalterna i Linköping,

Skara och Örebro. Vid dessa utförs även produktionsanalyser åt utsädes-

företag och analyser åt jordbrukare. Statsplomberingen torde svara för i 2 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 191

Prop. 1983/84: 191 18

genomsnitt ca 6072 av inkomsterna. Ägare till de lokala frökontrollanstal-

terna är hushållningssällskapen i resp. län.

Under de senaste två decennierna har analysverksamheten inom utsädeskontrollen halverats. Under samma tid har analyskapaciteten hos den

om lokaler och utrustning. Dessa förhållanden samt den omständigheten

att verksamheten är mycket ojämnt fördelad under året har skapat problem

och utlöst krav på rationaliseringar. Frågan om rationalisering av organisa-

tionen behandlades av riksdagen senast år 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 13s. 84—92). I fråga om de lokala frökontrollanstalterna uttalade föredraganden att någon förändring i deras verksamhet och beträffande huvudmannaskapet då inte borde ske.

Uppbörd av växtförädlingsavgifter regleras i lagen (1959:92) om förfarande vid konsumtionsbeskattning. Beskattningsmyndighet är statens utsädeskontroll. Uppbörden sker i samband med statsplombering av utsäde. Större delen av uppburen växtförädlingsavgift återbetalas i form av bidrag. Medel som inte kunnat fördelas i form av bidrag utbetalas till statens råd för skogs- och jordbruksforskning. I utsädeslagen (1976: 298) föreskrivs att

uppburna växtförädlingavgifter tillförs en särskild fond (växtförädlingsfonden). I framställning den J2januari 1984 föreslår lantbruksstyrelsen att fonden avvecklas eftersom den numera saknar betydelse. Förslaget har

tillstyrkts av SUK.

Som bakgrund till mina överväganden rörande utsädeskontrollens fram-

tida organisation 1 det följande vill jag redovisa de förslag till tekniska

ändringar i statsplomberingssystemet som jag senare ämnar föreslå regeringen att besluta om.

Jag biträder i likhet med flertalet remissinstanser lantbruksstyrelsens

förslag till ändringar i statsplomberingen av fröutsäde. Förslaget innebär att ett utsädesföretag efter ansökan hos SUK kan få tillstånd att leverera utsäde till odlarna. innan det slutliga analysresultatet föreligger. För att

sådant tillstånd skall kunna lämnas krävs att företaget bl.a. har en väl fungerande produktionskontroll. Ett tillstånd bör kunna förenas med vill-

kor. Bl. a. måste odlarna tillförsäkras möjligheter att få ersättning om det

vid slutanalysen visar sig att den vara som levererats inte uppfyllt de

kvalitetskrav som gäller vid statsplomberingen.

Ett genomförande av den nu redovisade ändringen i det tekniska systemet får betydelse både för utsädeskontrollens organisation och för de

utsädesföretag som kommer att utnyttja det nya systemet. För utsädeskontrollen innebär det nya systemet att de nu mycket besvärliga arbetstop-

parna kan jämnas ut. Slutanalyserna behöver inte vara färdiga till dess utsädet skall levereras eller användas. På sikt kan det finnas möjligheter att gå Över till stickprovskontroll. Om så sker kommer behovet av slutana-

Prop. 1983/84: 191 19

lyser att minska. För utsädesföretagen medför det förhållandet att de inte behöver vänta på slutanalysen innan de kan leverera utsäde att hanteringen i magasinen i betydande omfattning kan rationaliseras med kostnadsbesparingar som följd.

I fråga om statsplomberingen av potatisutsäde anser jag inte att det finns skäl att föreslå någon ändring.

En annan omständighet som påverkar utsädeskontrollens framtida verksamhet och som bör beaktas i detta sammanhang är möjligheterna att utnyttja ny teknik vid kontrollarbetets utförande. Det kan på goda grunder antas att tekniken kommer att ge möjligheter till rationalisering av verksamheten.

I likhet med lantbruksstyrelsen och SUK anser jag att det inte längre föreligger något behov av en särskild växtförädlingsfond och föreslår därför att den avvecklas. Detta föranleder vissa ändringar i utsädeslagen. Mot bakgrund härav har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976: 298). Med hänsyn till ändringarnas okomplicerade art anser jag det inte motiverat att höra lagrådet.

Utsädeskontrollens framtida organisation

Den nuvarande organisationen av den officiella utsädeskontrollen är enligt lantbruksstyrelsen oenhetlig, eftersom statsplombering utförs av både staten och enskilda. Enligt styrelsen är överkapaciteten stor för analysering av utsäde såväl lokal- som utrustningsmässigt. Denna överkapacitet kan dessutom komma att förstärkas vid införandet av de föreslagna ändringarna av det tekniska systemet. I lantbruksstyrelsens utredning har redovisats olika alternativ till organisationsförändringar.

Remissutfallet i organisationsfrågan är mycket splittrat.

För egen del vill jag anföra följande. Kontrollen av utsäde får anses vara en betydelsefull uppgift för samhället. På den organisation som fullgör denna uppgift bör enligt min mening ställas krav på samma effektivitet som gäller för annan statlig kontrollverksamhet. Statsplombering av utsäde är en myndighetsuppgift som i princip är av samma slag som den officiella provning som enligt lagen (1974:896) om riksprovplatser utförs vid sådan provplats. Med hänsyn härtill anser jag att utsädeskontrollen måste bedrivas inte bara med krav på effektivitet utan också på opartiskhet och oberoende. Den föreslagna nya ordningen inom statsplomberingssystemet kommer att förstärka dessa krav. Att bedriva offentlig utsädeskontroll i de tre lokala frökontrollanstalterna får enligt min uppfattning anses stå i mindre god överensstämmelse med de principer som ligger till grund för lagstiftningen om officiell provning. Med hänvisning till nu anförda omständigheter samt svårigheterna att med delat huvudmannaskap för laboratorieenheterna anpassa kontrollkapaciteten till behovet talar nu flera skäl för att utsädeskontrollen i sin helhet läggs under statligt huvudmannaskap.

Att organisationen får ex huvudman ökar påtagligt möjligheterna att

Prop. 1983/84: 191 20

framdeles utnyttja befintliga resurser på ett flexibelt sätt. Vidare blir det

lättare att med ny teknik rationalisera verksamheten i takt med utvecklingen inom utsädesområdet. En övergång till en helstatlig organisation måste enligt min mening

föregås av en noggrann bedömning av det framtida laboratoriebehovet. F.n. föreligger som jag tidigare nämnt en stor överkapacitet inom utsädeskontrollorganisationen som helhet. Uppgifter om analysverksamheten säsongen 1981/82 visar att det under de tre mest arbetsbelastade månaderna finns en överkapacitet på mer än 5026. De analyser som är kapacitetsbegränsande inom utsädeskontrollen är groningsanalyser samt renhets- och antalsanalyser. Den maximala kapaciteten per månad för groningsanalyser är för laboratorierna i Solna, Lund. Linköping, Skara och Örebro 18600 analyser. I februari är behovet av sådana analyser som störst och under februari 1982 utfördes 8300 groningsanalyser. Beträffande renhets- och antalsanalyser uppgår månadskapaciteten vid nämnda laboratorier till 6800 analyser. Den månad behovet var som störst under säsongen 1981/82 utfördes 2300 analyser. Analysbehovet minskade något under säsongen

1982/83. Med hänsyn till de uppgifter som jag nu har lämnat och med beaktande ' av att analysverksamheten framdeles kan bedömas komma att minska i

omfattning måste en betydande reduktion av den nuvarande laboratoriekapaciteten genomföras. Utredningen i ärendet visar på ett övertygande sätt

att av de fyra laboratorierna i mellansverige — Linköping, Skara, Solna

och Örebro — endast ert behövs i den framtida organisationen. En samlad bedömning ger vid handen att det är laboratoriet i Skara som lämpligen bör

behållas.

Med utgångspunkt i vad jag nu har redovisat har för statens räkning med Skaraborgs läns hushållningssällskap träffats ett avtal som innebär att staten fr.o.m. den 1juli 1984 anställer frökontrollanstaltens personal, övertar anstaltens utrustning och inventarier för 625 000 kr. samt förhyr de lokaler i vilka verksamheten f.n. bedrivs. Avtalet har ingåtts under förutsättning av att riksdagen bifaller det förslag till omorganisation av utsädeskontrollen som här är i fråga och med förbehåll för regeringens godkännan-

de. Övertagandet avses komma att finansieras med medel som disponeras

av SUK.

Av det ställningstagande som jag nu har gjort rörande laboratoriebeho-

vet följer att laboratorieverksamheten vid enheten i Solna bör avvecklas.

SUK:s ledning och kansli bör då lämpligen omlokaliseras till Lund, där

erforderliga lokaler finns.

De organisationsförändringar som jag nu har förordat kan givetvis inte ske utan att personalen berörs. Beträffande tjänster vid bl.a. laboratoriet som skall avvecklas gäller de nya trygghetsbestämmelserna som trädde i kraft den I april i år. Jag beräknar att denna personal kan beredas fortsatt

anställning vid SUK:s övriga laboratorier. Beträffande den personal vid

Prop. 1983/84: 191 21

den omlokatliserade enheten som har svårighet att flytta kan jag konstatera att statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) i likhet med vad som gäller för laboratoriepersonalen medverkar för att pröva omplacering till annan stat-

lig anställning i Stockholmsområdet. En ytterligare konsekvens av mitt ställningstagande är att tillstånden till

statsplombering vid anstalterna i Linköping och Örebro bör återkallas. Anstalterna i Linköping och Örebro har i dag 18 heltidsanställda och 14 deltidsanställda. Jag bedömer att flertalet av dessa kan beredas fortsatt

sysselsättning med frökontrollverksamhet hos hushållningssällskapen, om dessa väljer att driva anstalterna vidare med verksamheten inriktad på

analyser åt utsädesföretag och jordbrukare, eller hos utsädesföretag som

med anledning av det nya tekniska systemet behöver förstärka sin produktionskontroll. Efter överläggningar med SUK:s ledning, företrädare för berörd perso-

nal och hushållningssällskapen har jag bedömt att de föreslagna föränd-

ringarna främst med hänsyn till personalen bör ske under en övergångstid på två år. De bör således vara genomförda senast vid utgången av juni 1986. Under tvåårsperioden bör det vara möjligt att på ett smidigt sätt

successivt anpassa organisationen fill den nya ordningen. Det bör ankomma på SUK att efter överläggningar med företrädare för de lokala frökontrollanstalterna att fastställa en avvecklingsplan för statsplomberingen vid

anstalterna. Därvid bör givetvis SUK och anstalterna samråda med resp. personalorganisationer. Jag ämnar senare föreslå regeringen att besluta om

behövliga ändringar i utsädesförordningen för att möjliggöra den förordade avvecklingen.

De möjligheter som nu öppnas att gå över till ett nytt tekniskt system

kan på sikt komma att påverka verksamheten vid SUK:s slutna enhet i

Landskrona. Med hänsyn härtill och till behovet att ta tillvara alla möjligheter tilk samordning inom den statliga utsädeskontrollen bör denna enhet i administrativt och organisatoriskt hänseende fr.o.m. den I juli 1984 inte

vara fristående utan utgöra en del av SUK:s laboratorium i Lund. Hur detta laboratoriums resurser framdeles bör vara lokaliserade får övervägas av SUK med utgångspunkt i vad som är ett rationellt resursutnyttjande av hela kontrollorganisationen.

Enheten i Umeå har stor betydelse för att tillgodose det norrländska

jordbrukets behov av service på utsädeskontrollområdet. För att skapa en

så bärkråäftig enhet som möjligt i Umeå kan det vara naturligt att förstärka verksamheten där genom att SUK efter hand koncentrerar kontrollen av

utsädespotatis till Umeå. .

Det bör ankomma på regeringen att besluta i frågor rörande laboratorie-

resurser och övriga frågor rörande SUK:s interna organisation.

Prop. 1983/84: 191 2

2.5¶Övriga frågor

Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen skulle ta upp frågan om huvudmannaskapet m.m. för skördeskadeskyddet. Kommittén föreslår att arbetet med frågan om skördeskadeskyddet skall fortsätta i en särskild grupp i syfte att förslag om ändrat huvudmannaskap för skördeskadeskyddet skall föreligga i sådan tid att proposition kan läggas fram till 1984/85 års riksmöte. Jag biträder kommitténs förslag.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en framställning från lantbruksstyrelsen rörande ändring av reglerna avseende lån med uppskjuten ränta.

Riksdagen beslutade år 1978 om en ny låneform, nämligen lån med uppskjuten ränta (prop. 1977/78: 19, JoU 10, rskr 103). Dessa lån syftar till att minska behovet av eget kapital så att personer med i övrigt goda förutsättningar för att bli jordbrukare skall kunna etablera sig.

Lånets konstruktion innebär att räntan under de fem första åren läggs till kapitalskulden, som därmed ökar. Därefter erläggs ränta på hela den ackumulerade kapitalskulden. Ränta utgår efter bottenlåneränta för bunden fastighetskredit. Efter en amorteringsfri tid på högst fem år, räknat från det år då låntagaren påbörjar räntebetalningen, sker amortering vanligen efter en 15-årig amorteringsplan.

Totalt har 91 lån beviljats till ett ursprungligt belopp av knappt 13 milj. kr. Detta innebär ca 140000 kr. per företag. Ett förhållandevis stort antal lån finns i Norrbottens län, 29 lån. De flesta lånen har lyfts under åren 1979 och 1980. För dessa lån kommer därmed räntebetalningen att påbörjas år 1984 resp. år 1985.

Mot bakgrund av den riskkänslighet som karakteriserar nystartade företag samt det faktum att kapitalskulden ökat kraftigt på grund av att låneformen infördes vid en tid med betydligt lägre räntenivå än som senare kommit att råda bedömer lantbruksstyrelsen att många jordbrukare kommer att få svårighet att klara sin ekonomi när nu räntebetalningen skall påbörjas. För flera av dessa företag torde en skuldminskning vara enda möjligheten till fortlevnad.

Lantbruksstyrelsen får biträda ackord eller eljest efterge statens rätt i samband med lån i lägen där jordbruksföretag befinner sig i en obeståndssituation. Lantbruksstyrelsen hemställer i sin skrivelse att åtgärder vidtas för att klara de aktuella företagens fortlevnad innan de hamnar i en sådan situation. Många företag klarar i dag de nuvarande kapitalutgifterna men bedöms inte klara den ökning som uppkommer i och med att räntebetalningen avseende lån med uppskjuten ränta påbörjas. Detta torde i all synnerhet gälla företagen i norra Sverige men även för företag i andra delar av landet kan svårigheter uppstå.

Lantbruksstyrelsen bör enligt min mening få bemyndigande att medge ändring av ränte- och amorteringsvillkor för angivna lån. Sådan åtgärd bör kunna sättas in efter prövning i varje enskilt fall och endast då detta

Prop. 1983/84: 191 23

bedöms nödvändigt för att skapa förutsättningar för berörda företags fortbestånd och där sådana förutsättningar i övrigt bedöms föreligga. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge sådana ändringar av villkoren för lån med uppskjuten ränta.

I skrivelse till regeringen har jordbruksnämnden tagit upp frågan om inhemsk tillverkning av spannmålsstärkelse. Med hänsyn till spannmålsöverskottet har nämnden beslutat att medel inom spannmålsregleringen får användas för rabattering av spannmål för sådan tillverkning. Avsikten är att spannmålsstärkelsen skall avsättas till den tekniska industrin men en del spannmålsstärkelse kan också komma att användas inom livsmedelsindustrin. För att prismässig konkurrensneutralitet skall råda mellan stärkelse från spannmål resp. potatis måste enligt nämnden en tillverkningsavgift tas ut på spannmålsstärkelse. En sådan avgift kan också behövas för att finansiera de rabatter som utgår på potatisstärkelse till teknisk industri. Avgiften bör kunna differentieras med avseende på slag av råvara och användning av stärkelsen.

Jag delar nämndens bedömning att behov nu föreligger av att kunna ta ut en tillverkningsavgift på spannmålsstärkelse. Enligt lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område (7 § punkt f) erlägger tillverkare avgift för majs och maniokrot eller ämne som innehåller majs eller maniokrot samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som används vid tillverkning av stärkelse eller stärkelseprodukt. Avgiften bestäms således av råvaruinnehållet. Som nämnden anfört bör avgiften kunna differentieras med avseende på användningen. Jag föreslår därför att bestämmelsen ändras så att avgift erläggs av tillverkare för stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande jordbruksnämnden att bestämma avgiftens storlek. Förslaget föranleder viss ändring i lagen om prisreglering på jordbrukets område. Med hänsyn till ändringens art anser jag det inte motiverat att höra lagrådet.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreg- '

lering på jordbrukets område,

2. antaga förslaget till lag om ändring i utsädeslagen (1976: 298),

dels föreslår riksdagen att

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av av-

giftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1984/85 eller har

influtit under tidigare regleringsår,

4, medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av

Prop. 1983/84: 191 24

jordbruksprodukter under budgetåret 1984/85 får disponera en

rörlig kredit på högst 250000 000 kr. i riksgäldskontoret,

. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, sta-

tens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen

och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1984/85 får

disponera en rörlig kredit på högst 120000 000 kr. i riksgäldskon-

toret, |

. medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1984/85 får disponera en rörlig kredit på högst

20000 000 kr. i riksgäldskontoret,

. återkalla medgivandet att Svensk spannmålshandel för handha-

vande av brödsädsregleringen får disponera en rörlig kredit i

riksgäldskontoret på högst 35 000 000 kr.,

. godkänna vad jag har anfört i fråga om finansieringen av den

statliga rådgivningen till jordbruket, . godkänna vad jag har anfört om statligt huvudmannaskap för

utsädeskontrollen och om de riktlinjer i övrigt för organisationen

av denna som jag har förordat i det föregående,

10. bemyndiga regeringen att ikläda sig de förpliktelser som följer av

avtalet med Skaraborgs läns hushållningssällskap,

11. godkänna vad jag har förordat om lån med uppskjuten ränta.

4¶Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

NIONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

B 2. Lantbruksnämnderna

1982/83 Utgift 226377 024 1983/84 Anslag 222 390 000 1984/85 Förslag 212781 000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är

påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en fortsatt

rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar

även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskattning och jord-

bruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lantbrukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer

på nämnden.

Prop. 1983/84: 191 25

Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksstyrelsen bestämmer annat, en företagsenhet, en produktionsenhet, en administrativ enhet och en veterinärenhet. Vid nämnd i Stockholms och Malmöhus län skall finnas en trädgårdsenhet och vid nämnd i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län en rennäringsenhet. |

Från anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Lantbruks- Före-

styrelsen draganden

Personal 1410 —30 —-30 Anslag Utgifter

225 090 000 = +13 230 000 + 6891 000 Inkomster Avgifter - - +16 900 000 Medel från

oljeersättningsfonden 2700 000 + 1900 000 —- 400000

Nettoutgift 222 390 000 +11 330 000 — 9609 000

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som

meddelas av lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen

I. Pris- och löneomräkning m. m. 14069 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en besparing av 4729 000 kr. Förslaget innebär bl. a. att 30 tjänster dras in i samband med naturlig avgång (+9 340 000 kr.).

3. Indexuppräkning av hittillsvarande medel till energirådgivning

(+600 000 kr.). 4, Utvidgad energirådgivning (+1 300 000 kr.).

5. Viss omfördelning av kostnader för djurens hälso- och sjukvård

(+1650000 kr.).

6. För flyttning av lantbruksnämnden.i Jämtlands län till nya lokaler

behövs 340 000 kr. som engångsanvisning.

Föredragandens överväganden

Medel för lantbruksnämndernas verksamhet bör för nästa budgetår be-

räknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 0,4

milj. kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret. Vidare har jag

Prop. 1983/84: 191 26

beräknat en engångsanvisning av 325000 kr. för flyttning av lantbruksnämnden i Östersund. Med hänvisning till vad som tidigare anförts beträffande energirådgivningen till jordbruks- och trädgårdsnäringarna (prop. 1983/84:62 och prop. 1983/84: 100 bil. 11) beräknar jag 2 300000 kr. under förevarande anslag. När det gäller redovisning av de administrativa kost-

naderna avseende djurens hälso- och sjukvård bör denna ske liksom hit-

tills. Länsveterinärernas resekostnader bör också fortsatt belasta länsstyrelserna och inte lantbruksnämnderna. | ,

Jag har i det föregående förordat att 10 milj. kr. av kostnaderna för den

statliga rådgivningen till jordbruket avlastas statsbudgeten genom ökad individuell avgiftsfinansiering. Medlen bör liksom övriga avgiftsinkomster, vilka f.n. redovisas på statsbudgetens inkomstsida, föras upp som inkomst under anslaget. Totalt beräknas dessa uppgå till 16,9 milj. kr. för budget-

året 1984/85.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Luntbruksnämnderna för budgetåret 1984/85 anvisa ett för-

slagsanslag av 212781 000 kr.

C. Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1982/83 Utgift 3464 998 562 1983/84 Anslag 3 838 000 000 1984/85 Förslag 2968 000000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbruket samt medel som ersättning för införselav-

giftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa

kostnader för prisutjämning.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Statens Före-

jordbruksnämnd draganden

Anslag Ersättning till följd av

livsmedelssubventioner 3 335 000 000 —15 000 000 — 260 000 000 Låginkomstsatsning m. m.

inom jordbruket 435 000 000 - - Ersättning för

införselavgiftsmedel

Prop. 1983/84: 191 27

Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden har i sin anslagsframställning lämnat förslag till medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.

Jordbruksnämnden beräknar under posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner ett belopp av 3 320 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Till Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för budgetåret 1983/84 disponerar nämnden 120 milj. kr. för leveranstillägg för mjölkproducenter och 95 milj. kr. för avbytarverksamhet inom jordbruket. Eventuella besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk skall tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 12 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 120 milj. kr. till ett socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Jordbruksnämnden skall vidare under budgetåret 1983/84 från anslagsposten ställa 50 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till jordbruksföretag samt för administration härav.

Dessutom får 38 milj. kr. användas för produktionsanpassningsåtgärder inom främst fläsk- och mjölkproduktionen. Eventuellt överblivna medel från denna post får användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Jordbruksnämnden föreslår att oförändrat 435 milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m. m. för budgetåret 1984/85.

Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuellt överblivna medel som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder m.m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Anslagsposten på 65 milj. kr. för ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen fördelar sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr. på kostnader för pristillägg för får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår att 65 milj. kr., dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för budgetåret 1984/85.

Kostnader för råvaruprisutjämning till livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat statsbudgeten, finansieras numera huvudsakligen genom en direktdestinerad utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för framställning av dextran finansieras dock från förevarande anslag. För budgetåret 1983/84 anslogs 1,5 milj. kr. Nämnden föreslår att 1,5 milj. kr. anvisas även för budgetåret 1984/85.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1984/85 begär nämnden ett belopp av 670 000 kr.

Räntekostnaderna för den rörliga kredit på 120 milj. kr. som står till regeringens förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och för regleringen av sockernäringen får täckas från anslaget. Under budgetåret

Prop. 1983/84: 191 28

1982/83 belastades anslaget med 6,4 milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att räntan får belasta regleringsekonomin. Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen för tiden efter den 30 juni 1984 skulle i sitt uppdrag beakta att räntan inte skall belasta statsbudgeten.

Nyssnämnda kommitté föreslår i likhet med jordbruksnämnden att 435 milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m.m. för budgetåret 1984/85. Vad gäller fördelningen på olika ändamål föreslår kommittén att 120 milj. kr. anvisas för leveranstillägg för mjölk, 100 milj. kr. för avbytarverksambet, 13 milj. kr. för företagshälsovård, 120 milj. kr. för socialförsäkringsskydd, 44 milj. kr. för tillfälligt räntestöd och 38 milj. kr. för produktionsanpassningsåtgärder m.m. Kommittén anför vidare att liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuella överblivna medel som avsatts för tillfälligt räntestöd och produktionsanpassningsåtgärder m. m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Föredragandens överväganden

Regeringen beslutade att ta bort livsmedelssubventionerna på kött, fläsk och ost fr. o. m. den 1 december 1983. Även den del av pristillägget för fåroch lammkött som anvisas under anslagsposten Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen har tagits bort. Kostnaderna för livsmedelssubventionerna beräknades till följd härav minska med 850 milj. kr. för helt år. Därmed är mjölk den enda produkt för vilken subventioner utgår. Subventionseffekten på konsumentpriset vid oförändrade öresmarginaler i handeln är ca 2,10 kr. per liter.

Livsmedelssubventionerna för mjölk kan för budgetåret 1984/85 beräknas till ca 2475 milj. kr. Därtill kommer medel för låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för vilken jag i enlighet med nämndens och kommitténs förslag beräknar 435 milj. kr. Vidare beräknar jag 55 milj. kr. i fråga om ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Räntan på den rörliga kredit hos riksgäldskontoret som också fortsättningsvis bör anvisas för ändamål inom jordbruksprisregleringen och sockerregleringen bör enligt min mening inte belasta statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1984/85.

Med hänvisning till sammanställningen .och till vad jag nu har anfört beräknar jag anslaget till 2968 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget-

året 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2968 000 000 kr.

Prop. 1983/84: 191 29

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens jordbruksnämnd

Nuvarande tillskott till fonden utgörs f. n. endast av ränta på innestående medel. Räntan uppgick för år 1982 till 66,1 milj. kr. och beräknas för år 1983 uppgå till ca 60 milj. kr. Totalt har fonden i räntemedel tillförts 432 milj. kr. sedan år 1961, skyddets första år. Under de fem senaste åren har fonden tillförts sammanlagt ca 429 milj. kr. Under samma tid har ca 360 milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f.n. ca 566 milj. kr.

Med beaktande av det ansträngda statsfinansiella läget och med hänsyn till skördeskadefondens betydande storlek torde enligt jordbruksnämndens mening tillförseln till fonden tillfälligt — åtminstone under budgetåret 1984/85 liksom 1982/83 och 1983/84 — kunna utgöras bara av räntemedel. Om något bidrag från staten — som nämnden föreslagit — inte skall utgå bör inte heller jordbruket bidra till fonden.

Jordbruksnämnden föreslår därför att som statens bidrag till skördeskadefonden för budgetåret 1984/85 formellt anvisas 1000 kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har i december 1983 godkänt att kostnaderna för skördeskadeskyddets administration för budgetåret 1984/85 bestrids av medel ur skördeskadefonden (prop. 1983/84: 40, JoU 15, rskr 93). Jag beräknar dessa kostnader till 15 milj. kr. Jag återkommer under nästa punkt till de ansiagskonsekvenser detta för med sig.

Skördeskadeersättning för 1983 års skörd har beräknats till ca 150 milj. kr. Med hänsyn till fondens storlek behöver enligt min mening inte några ytterligare medel, utöver räntan, tillföras fonden för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret

1984/85 anvisa ett anslag av 1000 kr.

Prop. 1983/84: 191 30

C 8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

1982/83 Utgift 38 288 000

1983/84 Anslag 37 964 000

1984/85 Förslag 23 898 000

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska cen-

tralbyrån. Anslaget används för att bekosta de objektiva skördeuppskatt-

ningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration, lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion samt jordbruks-

ekonomiska undersökningen.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Statistiska Före-

centralbyrån draganden

Anslag Utgifter Objektiva

skördeuppskattningar 20835 000 + 610 000 + 365 000 Skördeskadeskyddets

tekniska administration 4007 000 + 150000 + 52000 Lantbruksregistret och

därmed samordnad

statistikproduktion 9425 000 + 668 000 + 405000 Jordbruksekonomiska

undersökningen 3697 000 + 162 000 + 112000

37 964 000 +1 590 000 + 934000 Inkomster Medel från

skördeskadefonden - = +15 000 000

Nettoutgift 37 964 000 +1 590 000 —14 066 000

Statistiska centralbyrån

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2742 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en nedskärning med 835 000 kr. och justering av beräkningsunderlaget en nedräkning med 682 000 kr.

3. För en intermittent trädgårdsinventering 1985 begärs 365 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångs-

punkt i huvudförslaget. Härvid har jag, i enlighet med vad statistiska centralbyrån föreslagit, beräknat ett ökat medelsbehov av 365 000 kr. på

grund av en trädgårdsräkning år 1985.

IF enlighet med vad jag tidigare anfört föreslår jag också att 15 milj. kr. av medel ur skördeskadefonden tillförs anslaget i syfte att minska statsutgif-

terna. Av dessa medel avses 4059 000 kr. användas för skördeskadeskyd-

. 31 Prop. 1983/84: 191

dets tekniska administration och resterande för de objektiva skördeupp-

skattningarna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. för bud-

getåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 23 898 000 kr.

F. Service ocn kontroll

F 6. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK).

Statens utsädeskontroll är centralt organ för den statliga utsädeskon-

trolliverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analy-

sering, provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva

forskning och försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.

SUK leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en föreståndare. SUK omfattar enheter i Umeå, Solna och Lund samt en särskild enhet vid W.

Weibull AB.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Statens utsädes- Före-

kontroll draganden Personal 134 -— " = Plan Kostnader

Intäkter Uppdragsverksamhet 19539 000 —-359 000 +2 400 000 Driftbidrag för täckande

av underskott vid enheten

i Umeå samt vid köksväxt-

sektionen 730 000 —-220 000 - 220000 Driftbidrag för allmän-

nyttig verksamhet 4275 000 +230 000 —-2785 000

24544 000 —349 000 — 605 000

Prop. 1983/84: 191 : 32

Statens utsädeskontroll

Styrelsens budgetförslag innebär att anslaget, efter pris- och löneomräkning, minskas med drygt 526. Minskningen omfattar enbart den del av

anslaget som är avsett för att täcka underskottet i uppdragsverksamheten, medan den allmännyttiga verksamheten föreslås bedrivas med oförändra-

de reala resurser.

Föredragandens överväganden

SUK:s verksamhet finansieras dels med inkomster från uppdragsverksamhet, dels med medel över statsbudgeten. Vid anslagsberäkningar för

budgetåret 1984/85 har jag räknat med att utsädeskontrollen i ökad ut-

sträckning skall finansieras med avgifter. Jag föreslår därför att reserva-

tionsanslaget Bidrag till statens utsädeskontroll minskas med 3 milj. kr. De

ändringar som föreslås i det tekniska systemet för statsplomberingen kommer nämligen att ge möjligheter till inte oväsentliga kostnadsbesparingar hos utsädesföretagen genom en rationellare hantering av utsädet. Även de

redovisade organisatoriska ändringarna av utsädeskontrollen verkar i samma riktning. Med hänsyn härtill bör kostnadsutvecklingen på utsäde inte

påverkas av den minskning av statsbidraget som jag nyss har förordat.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret

1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 7. Bidrag till statens utsädeskontroll 1982/83 Utgift 4714 900 Reservation 290 100

1983/84 Anslag 5005 000

1984/85 Förslag 2000 000

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid statens utsädeskontroll och för att täcka underskotten för köksväxtsektionen i Lund.

Statens utsädeskontroll

Anslaget bör föras upp med 5015 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 6 beräknar jag

anslaget till 2000 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1984/85

anvisa ett reservationsanslag av 2000 000 kr.

Prop. 1983/84: 191 33

F 14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

Regeringen uppdrog den 9 februari 1984 åt kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen att ta upp frågan om finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälsooch sjukvård. Utångspunkten skulle härvid vara att ytterligare 15 milj. kr. skulle avlastas statsbudgeten. |

Kommittén föreslår att 15 milj. kr. skall avsättas för kollektiv finansiering av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård.

Riksdagen har (prop. 1983/84: 100 bil. 11, JoU:2S5, rskr 209) för budgetåret 1984/85 anvisat ett reservationsanslag av 55 470 000 kr. till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård.

De kollektiva medel som kommittén avser bör redovisas som en inkomstpost under anslaget Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet. Med oförändrade individuella djursjukvårdsavgifter enligt nyssnämnda riksdagsbeslut minskar därmed behovet av medel under anslaget Bidrag till djurens hälso- och sjukvård med 15 milj. kr. .

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att med ändring av riksdagens tidigare beslut till Bidrag till djurens

hälso- och sjukvård för budgetåret 1984/85 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 40 470000 kr.

G. Utbildning och forskning G 7. Bidrag till växtförädling 1982/83 Utgift 26797 169 Reservation 1649 685 1983/84 Anslag 28 590 000 1984/85 Förslag 28590 000

Den gemensamma finansieringen av växtförädlingen regleras i avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den l januari 1980—den 31 december 1989.

Inför de sista fem åren av avtalsperioden förutsätts enligt avtalet att förhandlingar tas upp mellan staten och föreningsrörelsen beträffande storleken av de totala bidragen.

Av skrivelsen från förhandlingsgruppen med uppdrag att träffa avtal om : finansiering av växtförädlingsverksamheten och därmed sammanhängande frågor framgår att förhandlingsgruppen överlagt med företrädare för LRF och SLR om fortsatt bidrag till växtförädlingsverksamheten. Vidare framgår av skrivelsen att förhandlingsgruppen haft överläggningar med företrädare för jordbrukets föreningsrörelse och AB Cardo, som genom bl. a.

3¶Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 191

Prop. 1983/84: 191 34

Weibull AB bedriver växtförädlingsverksamhet, om ytterligare samverkan

: inom den svenska växtförädlingsverksamheten. Med hänsyn till frågan om ytterligare samverkan inom den svenska växtförädlingsverksamheten bör

enligt förhandlingsgruppen ställning nu endast tas till storleken av de

bidrag som bör utgå under budgetåret 1984/85. För statens del bör för

budgetåret 1984/85 sålunda sammanlagt anvisas ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp av 28590 000 kr. Vidare har förhand-

lingsgruppen förutsatt att bidraget från jordbrukets föreningsrörelse för budgetåret 1984/85 skall utgå med 8 663 000 kr. Förhandlingsgruppen torde senare få återkomma med förslag avseende tiden efter den 1 juli 1985.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1984/85 anvisa ett

reservationsanslag av 28590 000 kr.

J. Diverse

J4. Bidrag till Norrvikens trädgårdar

Nytt anslag (förslag) 3 000 000 kr.

Norrvikens trädgårdar, som är belägna i Båstads kommun, ägs av Stiftelsen Norrvikens trädgårdar. Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att

främja driften och förvaltningen av trädgårdarna och tillse att anläggningen

hålls tillgänglig för allmänheten samt främja verksamhet med naturlig anknytning till trädgårdarna. Stiftelsens styrelse utses av staten, landsting-

en i Kristianstads resp. Malmöhus län, Båstads kommun, Nordstjernan

AB och Trädgårdsnäringens riksförbund. Staten utser ordföranden.

Som tidigare nämnts har ett avtal träffats mellan staten och stiftelsen om den fortsatta verksamheten. Avtalet som träffats med förbehåll för regeringens godkännande innebär följande.

Enligt $ 1 bör staten framdeles inte bära ansvar för verksamheten med

hänsyn till att denna i allt väsentligt får anses vara av regional och lokal

betydelse. I samband med att ansvaret upphör får det anses skäligt att

stiftelsen erhåller ett bidrag från staten för att sätta nuvarande anläggning-

ar i gott skick.

Enligt $ 2 utfäster sig staten att till stiftelsen lämna ett engångsbidrag av

3 milj. kr. Bidraget skall användas för upprustning av trädgårdsanläggning-

ar och befintliga byggnader. Beloppet får lyftas med högst halva beloppet den 1 juli 1984 och återstoden tidigast den 1 juli 1985.

Av 8 3 följer att stiftelsens stadgar skall ändras (permutation) på bl. a. sådant sätt att staten inte längre skall utse ledamöter till stiftelsens styrel-

se. I enlighet med avtalet har stiftelsens styrelse den 9 mars 1983 hos kammarkollegiet ansökt om permutation.

Prop. 1983/84: 191 35

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ikläda sig de ekonomiska förpliktelser

som följer av det avtal angående bidrag till Norrvikens trädgårdar

som jag har nämnt i det föregående, 2. till Bidrag till Norrvikens trädgårdar för budgetåret 1984/85 anvi-

sa ett reservationsanslag av 3000 000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84: 191 37

Bilaga STATENS JORDBRUKSNÄMND 1984-02-15 DNR 402-86/84

INFÖRSELAVGIFTER MM

Prop. 1983/84: 191 38

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

1 Inledning

2¶Införselavgifter m m

Införselavgiftsmedel m m för 1982/83

Införselavgiftsmedel m m för 1983/84

Införselavgiftsmedel m m för 1984/85 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgifts-

medel m m regleringsåren 1982/83 och 1983/84

Kassan för råvarukustnadsutjämningen

Rörliga krediter

Slutlig finansiering av räntedifferenser täckta genom

lån från rörlig kredit

Hemställan Beslutsmening

Prop. 1983/84: 191 39

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1984-02-15 Dnr 402-86/84

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd angående införselavgifter m m

(7 bilagor)

1 INLEDNING

Statens jordbruksnämnd (JN) överlämnar härmed redovisning av utfallet för regleringsekonomin 1982/83, inkomstprognos och förslag till vissa ändringar beträffande Fördelningsplan och Medel utanför fördelningsplan 1983/84 samt förslag till disposition av medel utanför fördelningsplanen 1984/85. -.

Prop. 1983/84: 191 40

De definitiva inkomsterna av införselavgifter (minus återbetalning m m) utgjorde totalt 900,8 (820,2)! fikr, varav 585,9

(567,1) ikr till finansiering av fördelningsplanen och ändamål

utanför fördelninasplanen. Införselavgifter för fodermedel, som ingår i nämnda belopp, utgjorde 264,9 (222,3) Mkr. Utöver nämnda

585,9 Mkr ingår i totalsurman införselavgifter för hbrödsäd ned

14,4 (12,1) likr, vilka enligt gällande regler har överförts till regleringsföreningen Svensk spannnålshandel för s k utbyteshandel. Vidare ingår fettvaruavgifter med 300,5 (241,1) Mkr. Dessa motsvarar fottvaruavgiften för en kvantitet motsvarande oljeinnehållet i den svenska fröskörden och har enligt gällande raqler Ööverfärts till renleringsföreningen Sveriges Otjeväxtintressenter (SOI). Detta i enlighet med de förändringar i fett-

varuregleringen som i jordbruksprisäverläggningarna våren 1981

fastställts att gälla fr o m 1981/82 (Dnr 402-189/81, sid 12).

Utgifterna för gjorda åtaganden överskred 1952/83 inkomsterna

med 20,6 itikr. Underskottet får täckas genom lån från en rörlig

kredit hos riksgäldskontoret.

| Siffror inom parentes avser belopp 1981/82.

Prop. 1983/84: 191 41

INFÖRSELAVGIFTER M MH

2. 1 Införselavgiftsmedel m m för 1982/83

JH har i skrivelse den 10 juni 1983 beräknat de disponibla

inkomsterna av införselavgifter till finansiering av fördel-

ningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1982/83 till ca 508 uKr!, varav 265 Mkr för fodermedel.

Mms EN

1¶Ingår

= ITaförselavgifter (undantag se nedan) netto, 4 v s minus

restitutioner m m.

Räntor från 1982.

Ingår ej

Införselavgifter för brödsäd.

Fettvaruavgifter som tillförts SOIL.

Återsetalning av marknadsmässiaa skäl av införsetavgifter nå

styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter

på ost redovisas bland posterna unier rubriken ändamål utanför

fördelningsplanen och uppgick 1982/83 till 20,7 Mkr.

Dessutom har JN sänkt normalinförselavgiften i vissa fall,

t ex för ost, av marknadsmässiga skäl (bl a genom nedsättning

av avgiften för visst parti).

Prop. 1983/84: 191

Av nedanstående sammanställning framgår de för fördelning disponibla avgiftsmedlen för de olika varuslagen (efter avdrag

för återbetalning n m) för regleringsåret 1982/83.

Disponibla medel av införselavgifter 1982/83 kkr

1982/83 1981/82

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä) 184 595 141 606

1 7,1 iikr son avser införselavgifter på stärkelse till teknisk

industri för 1982/83 samt 1,3 kkr för 1981/82 har tillförts SPI. 2 1,3 Hkr avser införselavgifter på stärkelse till teknisk industri att tillföras SPI. Av tekniska skäl har beloppet avräknats mot införselavgifter 1982/83.

3 3 301 153 ./. till SOI 300 514.

4 304 176 ./. till SOI 241 100.

4¶Prop. 1983/84: 191

Fördelningsplanen för 1982/83 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 :Ikr samt inflytande avgifter från fodernedelsimporten. Dessa uppgick till 264,9 (222,3) kr. Fördelningsplanen blir därmed 532,1 (459,5) ikr. För ändamål utanför fördlelningsplanen

kan således disponeras (585,8-532,1=) 53,7 (77,6) Mkr.

Av nedanstående sammanställning framgår närmare hur fördelningen till olika ändamål inom jordbruksregleringens ram har skett.

Regionalt iostnaedsbidrag, norra Sverige

Transport SST 44J TI U77

1 723 kkr avser fraktstöd till fodersäd 1981/82. Dessutom tillfördes: SSH

50 kr ur SOI:s konjunkturutjämningsfond samt 110 tikr av 1982/83 ars a handelsgödsel avgifter.

2 Svensk kötthandel har dessuton tillförts 0,2 tikr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder samt enligt regeringsbeslut 1983-12-22 3,9 Mkr från utförselavgifter på fläsk.

3 108,1 (31,1 + 3,6 + 0,3 + 21,9 + 50) Mkr utbyteshandel kött och fläsk har tagits av medel inom fördelningsplanen 1978/79 - 1982/83 och skall täckas av eventuellt överskott 1983/84.

4 FFM har dessutom tillförts 4,5 Mkr från tillverkningsavgifter på. 01 je-

kraftfoder samt 28 Mkr från handelsgödselavgifter. Härav avser 7,5 Mkr

finansiering av retroaktiva ersättningar, till Jeverantörer i Norrland som

på grund av felaktigt utbetalningssätt fått för lågt statligt pristillägg

5 Svensk Ägghandel har dessuton som lån tillförts 2,0 ikr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder. Rambeloppet skall under kommande år minskas med motsvarande belopp.

6 Kassan har tillförts 5,0 likr från tillverkningsavgifter på oljekraft-

foder.

7:43 liker härav tillförs 1983/84 jordbrukarna i område 1, 2 och 3.

Prop. 1983/84: 191

kkr

1982/83 1981 /82

491 440 = 448 077 Transport 8 650 8 500

25 600 25 000 Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete mm

Djurhälsovard, kontroll verksanhet och andra 2 500 2 500 Stöd till odling av konservärter 1 400 1 400 köksväxter 2 000 2 000 stöd till odling av bruna bönor 500 500 Stöd till odling av vallväxtfrö inom biodlingen 5090 1 500 Fonden för kollektiva åtgärder [0] Sveriges exportrad 150 0 0 Fraktstöd foder Norrland

Reserv till förfogande 532 140 489 477

Summa

har skett i samförstånd

Fördelningen till regleringsföreningarna och konsument-

med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation

delegationen.

Prop. 1983/84: 191 45

De definitiva kostnaderna för ändamål utanför fördelningsplanen uppgick til? ca 74,3 (77,6) iikr med fördelning enliqt följande sammanställning. Dispanibla inkomster uppgick till 53,7 Mkr.

Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-

organisationens bevarande 475 475 Bidrag till fraktkastnader för mjölk

Fonden för kollektiva atgärder inon

biodlingen 300 300 Restitution av införselavgifter för stycknings-

detaljer av kött och fläsk samt av införsel-

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1982/83 nar sammanförts i tabell under avsnitt 2.4.

Prop. 1983/84: 191 46

2.2¶Införselavgiftsmedel m m för 1983/84

För 1983/84 kan f n inkomsterna av införselavgifter som går till

finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördel-

ningsplanen! beräknas till ca 477,9 ilkr - därav 160,0 ikr för fodermedel - enligt nedanstående sammanställning.

Preliminärt disponibla medel 1983/34 kkr

Arter och bönor (för människoföda) 600

Potatis . 4 000 Stärkelse och stärkelseprodukter 10 200 Malt . 2 000

tta ——— RE 1 Se not under avsnitt 2.1. 2 Exkl del till SOI.

Prop. 1983/84: 191 47

Fördelningsplanen för 1983/84 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 ilkr samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten, som nyss nämnts beräknade till 160,0 tkr. Fördelningsplanen blir därmed 427,2 Nkr. Beräkningsnmässigt finns sålunda (477,9-427,2=) 50,7 likr att använda för ändamål utanför fördelningsplanen.

JU föreslår i samförstånd med delegationerna 'och med utgångs-

punkt från det beräknade fördelningsbeloppet 427,2 tikr följande preliminära fördelningsplan. sana snilisr 3, I Vissa avseenden från den plan son redovisades av Jil i skrivelse den 10 juni 1983.

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige :

Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter 4 500

Definitiv fördelningsplan för 1983/84 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av

införselavgifter för fodermedel är kända.

1 Beloppet avser kvalitetstillägg för vårvete av 1983 års skörd. Medel utgår så länge kvalitetstillägget är 6 kr/dt. Dessutom kommer SSH eventuellt att tillföras 25 Mkr ur SOI:5 konjunkturutjämningsfond. 2 Höjning av grundbeloppet med 1 Hkkr. Dessutom 350 Mkr till vissa arbetskraftsundersökningar och 1 Mkr till vissa slakt-

djursförsök.

3¶Höjning av grundbeloppet med 4 Mkr.

4¶Stödet ökat till I kr per kg.

Prop. 1983/84: 191 48

Medelsbehovet under regleringsåret 1983/84 för sådana ändamål

utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas till ca 65,0 Mkr i enlighet med följande sammanställning.

Ändamål utanför fördelningsplanen 1983/84 kkr

Utbyteshandel nötkött, öststaterna 15 000 Utbyteshandel kött och fläsk [0] Pristillägg får- och lammkött 15 500 Svensk matpotatiskontroll 5 378 (+160) Sveriges potatisodlares riksförbund 2 799 (+103) Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-

Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter

Ovanstående fördelning skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop 1982/83:162. Sålunda har utbyteshandel nötkött öststaterna ökats med 5 Mkr, restitution av införselavgifter ökats med 3,5 Mkr till 9,5 Mkr samt beräknats att medel till utbyteshandel kött och fläsk inte blir tillgängliga. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll respektive Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 160 kkr respektive 103 kkr då nämnden tillstyrker tilläggsanslag för 1983/84 för lönehöjningar under 1983 med dessa belopp (se vidare

avsnitt 2.3).

Regleringsåret 1983/84 visar enligt denna beräkning ett under-

skott på 14,3 Mkr. Härtill kommer ett underskott från 1982/83 på

20,6 Mkr, varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskontoret per den 30 juni 1984 beräkningsmässigt uppgår till 34,9 Mkr.

Prop. 1983/84: 191 49

Om likväl budgetåret 1983/84 skulle komma att ge ett överskott

bör detta användas till att finansiera utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp på 50 Mkr. Därefter eventuellt

kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelnings-

planen med hänsyn till att sammanlagt 108,1 tikr för utbytes-

handel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1979/80 -

1982/63 (ifr prop 1979/80:208 s 20).

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1983/84 har sammanförts i tabell under avsnitt 2.4.

2.3¶Införselavgiftsmedel m m för 1984/85

Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av införsel-

avgifter m m för regleringsåret 1984/85 blir beroende av

importens storlek och av de korrigeringar i avaiftssatserna som förutses ske den 1 juli 1984 och den I januari 1985. Inflytande medel till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför

fördelningsplanen inklusive räntor från föregående år kan nu

beräknas till ca 596,6 likr, varav 250,0 ilkr för fodermedel. Det slutliga utfallet kan emellertid komma att avvika väsentligt

från denna beräkning.

Med hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden före-

slår JN att den rörliga krediten om 120 Mkr på samma sätt som tidigare får ställas till Jus förfogande under regleringsåret 1984/85. Krediten skall, i den mån inflytande införselavgifter

inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr I91

Prop. 1983/84: 191 50

Fördelningsplanen för 1984/85 föreslås uppta samma belopp som för 1983/34 d v s 267,2 tikr plus beloppet av inflytande avgifter för fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 250,0 Mkr, alltså totalt 517,2 Mkr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter

på fodermedel.

Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av

regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte

ansetts möjligt att nu lägga fram någon fullständig plan för

fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. JN avser att

återkomma med ett förslag till preliminär fördelning i juni 1984. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och i samband med att förslag till avgiftsändringar m m fr om den 1 juli 1934 avges. Det förutsätts härvid att JN Tiksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopn

som kan korma att stå till nämndens förfogande. Vidare förut-

sätts att, liksom hittills, Svensk spannnålshandel får tillföras

införselavgifter för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att SOI av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dack får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Prop. 1983/84: 191 51

JN har under nu löpande regleringsperiod bemyndigats att använda

införselavgifter till ett antal olika ändamål utanför fördelningsplanen. Nämnden har ovan redovisat de beräkningar som i detta avseende gäller för 1983/84.

För 1984/85 föreslås vissa ändringar i enlighet med det uppdrag

regeringen givit nämnden vad gäller att se över användningen av

medel utanför fördelningsplanen. iled hänsyn till nuvarande skuld, som finansieras genam en rörlig kredit hos riksgäldskontoret, och små utsikter till överskott de närmaste åren har nämnden gjort en genomgång och omprövning av de olika posterna utanför fördelningsplanen. För vissa poster har nämnden härvid

funnit sakliga skäl till annan finansiering. Vissa poster före-

slås bli finansierade inom fördelningsplanen. I fråga om anslag-

en till SHAK, SPOR, vallfröstödet och biodlingen har nämnden

samrått med lantbruksstyrelsen. Förslagen är emellertid av sådan omfattning och tar upp anslag som varit föremål för prövning vid tidigare prisöverläggningar ati nämnden med anledning härav föreslår att följande poster tas upp vid överläggningarna om

jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1984, nämligen medel

till Sveriges potatisodlares Riksförbund (SPIR), prisåterbäring

111 pälsdjursuppfödare, stöd till odling av vallväxtfrö, fonden

för kollektiva åtgärder inom biodlingen, kollektiva åtgärder

inom odlingen av konsumtionsfisk samt stöd till maltproduktionen

Förslag beträffande ändamål utanför fördelnings-

planen 1984/85 nn kkr Utbyteshandel nötkött, öststaterna 15 000

Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen . 0 Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk [9] Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk sant av införsel-

avgifter för ost | ol

I Posten särredovisas fr o m 1984/85 som restitution under

införselavgifterna på slaktvaror.

Prop. 1983/84: 191 52

I det följande presenteras närmare uppgifter om de olika

anslagsposterna.

För utbyteshandel nötkött, öststaterna beräknas 15-000 kkr.

För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås samma regler som tillämpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt reglerings-

åren 1981/82 - 1982/83 (bl a prop 1977/78:154, 1978/79:208). För 1934/85 måste enligt förnandenvarande prognos hela utbyteshandeln finansieras av medel inom fördelningsplanen.

Pristilläjg får- och lammkött. Här föreslås oförändrat pris-

tillägg med 330 öre per kg vilket innebär 16 500 kkr.

Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) bildades 1953. I styrelsen, son utses av regeringen, ingår representanter för försvarets materielverk, konsumentverket, statens utsädeskontroll, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges grossistförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges potatisodlares riksförbund, ICA-förbundet, Kooperativa förbundet, Sveriges 1ivsmedelsarbetareförbund, Svenska lantnännens riksfördund, HUusnaodersförvundet "en oc.

samhälle, Kooperativa konsumentgillesförbundet, Sverigaes

potatishandlares riksförbund och Sveriges kemiska industrikonrtor.

1959 infördes marknadsskydd för SHAK-märkt potatis. 1974 infördes obligatorisk kvalitetsmärkning av all matpotatis som

går i reguljär handel. Lantbruksstyrelsen är tillsynsmyndighet för SMAK och utfärdar bestämmelser med stöd av livsmedelslagen.

Fr om 1977/78 täcks kostnaderna för den officiella kvalitetskontrollen av matpotatis från prisregleringsmedlen utanför

fördelningsplanen. För budgetåret 1983/84 är anslaget

3 950 000 kr. När beloppet togs upp 1977/78 gjordes ett avdrag

på normalinförselavgiften för matpotatis.

Det anses allmänt att SMAKs verksamhet har haft stor betydelse för förbättring av matpotatisens kvalitet. Det är också en

allmän uppfattning bland berörda parter att ett officiellt stöd

för kvalitetsarbetet behövs även i fortsättningen. Jordbruksnämnden delar denna uppfattning.

Prop. 1983/84: 191 'n '”

Enligt nämndens mening behöver systemet för kvalitetsmärkning och kontroll av matpotatisen emellertid nu ses över. Malsättningen för översynen bör vara att förenkla systemet och ge det

en sådan utformning att kostnaderna för kvalitetshöjande åtgärd-

er och kontroll i huvudsak kan tas ut av samtliga konsumenter.

Det är angeläget att denna översyn sker skyndsamt så att kost-

naderna om möjligt kan avlastas prisregleringsmedlen fr om

1985/86!.

SMAK bedriver även information rörande matpatatisen och dess kvalitet. Uppdraget att bedriva information erhöll SMAK 1959/60

då staten anslog medel till sådan verksamhet. Under verksan-

hetens första år riktades informationen främst mot odlarna.

Efter hand har även distributionsleden informerats. Numera ägnas

en stor del av verksamheten åt skolor och storhushåll. Informa-

tionen behandlar bl a odlingsteknik, hantering och lagring,

tillagning och näringsfysiologi.

Information bedrivs också av grönsaksfrämjandet, SPOR och

regleringsföreningen Sveriges potatisintressenter (SPI). De

olika organens informationsarbete sker i samråd och är ganska

väl samordnat.

Kostnaderna för SNAKs information täcks från prisregleringsmedel

utanför fördelningsplanen. Anslaget för 1983/84 uppgår tilv

1 268 000 kr.

Med hänsyn till att potatisen är vår viktigaste basmat och dessutom ett livsmedel som är känsligt för behandling och

tillagning anser nämnden att informationsverksamheten bör fortsätta. Det är viktigt att samhället stöder informationsverksam-

heten. Det är troligt att en fastare samordning av SMAKs, grön-

saksfrämjandets och SPIs informationsverksamhet skulle innebära

rJIVT i detta sammanhang även erinra om att utredningen om Ti vsmedelskontrollens omfattning och inriktning m m (Jo 1983: 07)

enligt prisdirektiv skall pröva frågan om kontroll av matpotatis.

5 Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 191

Prop. 1983/84: 191 54

fördelar, varför nämnden förordar en utredning av denna fråga. Nämnden anser också att odlare och handel liksom nu bör lämna

ett årligt bidrag till informationen. Anslaget från pris-

regleringsmedlen utanför fördelningsplanen bör då kunna minskas något, förslagsvis till högst en miljon kr.

För 1984/85 har SMAK begärt 4 360 kkr för den officiella kontrollen samt 1 390 kkr för upplysningsverksamheten. För tidigare icke beaktade lönehöjningar under 1983/84 begär SMAK

116,5 kkr. Dessutom begärs 233,5 kkr för en pågående översyn av

kvalitetskontrollen (bil 1).

JN ha granskat beräkningarna utifrån de direktiv som gäller för de statliga myndigheternas anslagsframställningar och föreslår

att SMAK för 1984/85 tilldelas högst 4 097 kkr för den

officiella kontrollen och 1 319 kkr för upplysningsverksamheten. JN förutsätter att verket vid behov kan medge mindre förskjutningar mellan anslagen. För lönehöjningar under 1983/84 som inte

beaktades i föregående års anslagsframställning föreslås ett

tilläggsanslag på 160 kkr. Den pågående översynen anser JN bör kunna genomföras utan extraanslag.

Sedan 1959/60 har SPOR årligen erhållit medel utanför

fördelningsplanen för effektivisering av matpotatisodlingen. För

1983/84 är anslaget 2 696 kkr. Cirka 60 procent av anslaget.

används numera till finansiering av SPORs konsulentorganisation

som har till uppgift att främja odling och marknadsföring av potatis. Förbundet har 4 heltidsanställda och 9 deltidssysselsatta konsulenter. Anslaget täcker cirka 90 procent av kostnaderna. Resten sxjuter förbuadet till.

Cirka 40 procent av anslaget till effektivisering av matpotatisodlingen används till försöks- och utvecklingsarbete inom mat-

potatisområdet. |

För 1984/85 har SPOR begärt 3 199 kkr, varav 100 kkr utgör en

förstärkning av resurserna. För tidigare ej beaktade lönehöjningar under 1983/84 har förbundet begärt 261 kkr (bil 2).

Prop. 1983/84: 191 "An in

Den tvåprocentiga nedskärning av anslaget som har gjorts under

senare år har medfört att försöks- och utvecklingsverksamheten

har måst skäras ned eftersom verksamheten inte har kunnat

effektiviseras i samma omfattning som nedskärningarna av anslaget. Nedskärning av konsulentorganisationen har inte ansetts möj lig.

Potatisen är mera påverkad av sjukdomar och skadeinsekter än flertalet andra grödor. Det är därför viktigt att tillräckliga resurser satsas på att klarlägga orsakssammanhang, bekämpningsmetoder och förebyggande åtgärder och att resultaten snabbt förs

ut till odlarna. JN har trots detta ansett sig böra granska och skära ned anslagsberäkningarna enligt direktiven för ämbets-

verkens anslagsäskanden.

JN föreslår således att SPOR för effektivisering av matpotatis-

odlingen 1984/35 tilldelas 2 780 kkr. Vidare föreslår nämnden att SPOR tilldelas 103 kkr för tidigare ej beaktade löne-

höjningar under 1983/84.

Frågan om finansieringen av SPORs verksamhet bör tas upp vid

överläggningarna om ett nytt jordbruksavtal. Finansieringen skulle kunna ske via arealavgifter, handelsgödselavgifter eller införselavgifter inom fördelningplanen.

Nedan följer en sammanställning av anslagen 1983/84, föreslagna

tilläggsanslag 1983/84 samt förslag till anslag för 1984/85 vad gäller SMAK och SPOR.

Anslag Förslag till Summa anslag Förslag till

Prop. 1983/84: 191 56

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande.

Här upptas oförändrat 475 kkr. Posten motsvarar ca 1/3 av stiftelsens inkomster. Stiftelsen betalar 226 000 kr per år till

staten som avbetalning på överlåtelsesumman för de 1975 befint-

liga hästarna inom ackordhästorganisationen. Dessa avbetalningar upphör fr o m 1986/87. ilämnden anser att det bör övervägas om

man fr o m detta år kan dra ner anslaget till 250 000 kr.

För bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde beräknas

oförändrat 300 kkr. Nämnden föreslår framtida finansiering inom ramen för glesbygdsstödet.

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare infördes första gången

1971. |

Prop 1971:116, sid 14 "Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund har hemställt om återbäring av den del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning som motsvarar införselavgiften på vegetabiliska fodermedel. Ca 90 procent av produktionen av minkskinn säljs nämligen på export. Jordbruksnämnden tillstyrker framställningen. Återbäringen som vid nuvarande storlek på införselavgifterna kan beräknas uppgå till ca 2 likr bör bekostas av medel utom ramen för de belopp som får användas för prisregleringsändamål under resp regleringsär. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att meddela närmare föreskrifter angående aterbäringen."

Per år har följande belopp avsatts:

1971/72 2,0 Mkr 1972/73 2,0" 1973/74 2,0 " (ej utbetalt) 1974/75 --- 1975/76 --- 1976/77 2,0 "

1977 /78 3,0 " 1978/79 4,0 " 1979/80 2,5 " 1980/81 2,0 " 1981/82 4,0 " 1982/83 4,0 "

1983/84 6,0 " (utbetalas hösten 1984)

Prop. 1983/84: 191 | 57

Under perioden 1973/74 - 1975/76 utbetalades ej någon prisåterbäring eftersom någon prisskillnad på spannmål mellan svenskt pris och världsmarknadspris ej förelåg.

Foderfördyringen beräknas per skinn enligt schablonförbrukning av foder vilken uppgjorts i samråd med SLU. Återbäring ges för samtliga levererade skinn. Uppfödaren uppger i ansökan till JN

hur många skinn av resp slag av pälsdjur (numera erhålls åter-

bäring även för andra pälsdjur än mink) han levererat till resp uppköpare. Uppfödarnas uppgifter kontrolleras dels stickprovsvis t ex genom exportanmälningar, dels via de stora uppköparna (auktionsfirmorna) varifrån listor med resp uppfödares

levererade antal skinn erhålls.

För 1981/82 och 1982/83 utgjorde återbäringen följande belopp

per skinn:

1981 /82 1982/83

Antalet skinn per djurslag var:

mink 1 500 000 1 540 000 räv 40 000 44 000 iller 6 300 17 000 chinchilla 150 -

För 1984/85 beräknas skinnproduktionen stiga något. Med utgångspunkt från gällande prisdifferenser (samma underlag som när det gäller livsmedelsindustrins råvarukostnadsutjämning används) kan ett belopp om ca 4,0 Mkr beräknas bli erforderligt. Om världsmarknadspriserna går ned 1984/85 kan dock beloppet bli större.

Priset för skinn har för 1981/82 i medeltal beräknats till:

mink 160 kr (103 - 242)

blåräv ca = 360"

silverräv ca 1 370 "

iller 100 "

chinchilla 200 "

Prisåterbäringen utgör således mellan 0,5 - 2 procent av intäkten. För en medelstor farm, ca 3 000 levererade minkskinn,

utgör återbäringen sammanlagt ca 5 000 kr (1981/82). Pälsdjursförbundet har beräknat "företagarvinsten" för ett sådant företag

(dvs ersättning för eget arbete) till ca 35 000 kr.

Restitution till pälsdjursuppfödare kan ses som en form av prisutjämning. Så gott som samtliga skinn exporteras och kompensa-

tion för kostnadsfördyringen av vegetabiliskt foder erhålls.

Extern prisutjämning i övrigt belastar resp reglering. För

spannmål belastas således rojlerinjsföreningan Svensk Spannnåls-

handel med de nettokostnader som prisutiämningen medför. Det är

enligt JU naturligt att prisutjämningen till pälsdjursuppfödare

för foderfördyringen av inhemskt foder på samma sätt belastar spannmålsregleringen. Vissa smärre kvantiteter importerat foder

används. Även för dessa kvantiteter bör restitution erhållas. Beloppet rör sig vid nuvarande avgiftsnivåer på ca 500 000 kr,

vilket bör tas från införselavgifterna på fodermedel.

JN vill därför föreslå att posten ”Restitution till pälsdjursuppfödare" avförs från medel utanför fördelningsplanen fr o m

1984/85 och att kostnaderna för prisutjämning till denna näring

skall belasta spannmålsregleringen resp införselavgifter för fodermedel som restitution. JN bör dock ges rätt att göra en behovsprövning.

Prop. 1983/84: 191 59

vallfröstödet

Det nuvarande vallfröstödet infördes 1968/69. Anledningen var att den inhemska vallfröodlingen p g a importkonkurrens och försämrad lönsamhet hade minskat starkt. Självförsörjning med vallfrö:ansågs viktig ur beredskapssynpunkt.

vVallfröstödet knöts till regleringsföreningen Sveriges oljeväxt-

intressenter, som sedan 1968/69 årligen har tilldelats särskilda

medel för vallfröregleringen. Följande belopp har avsatts de

olika åren:

Regleringsår Inom fördel- Utanför för- Handelsgödselavgift

ningsplan delningsplan

1963/69 = ilkr KHkr 1969/70 MM nm 1970/71 BR 1971/72 Bh 1972/73 MN 1973/74 NM 1974/75 rRMmMRhmmM 1975/76 Ae 1970/77

BBRKB 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 BH 1981 /82 PM ÄmMÖabhe

NN m 1982/83 " I Mkr

” 1 ” 1983/84 NN Öm

Vallfröfondens storlek var 8,6 Mkr den 30 juni 1983. De senaste

två åren (1982/83, 1983/84) har vallfröstödet uppgått till 9,3

resp 9,4 Mkr. Stödbehovet har ökat, räknat i kr/ha, och uppgick 1983 till drygt 1 000 kr/ha. 1983 gick ungefär halva det utbetalade beloppet till de s k grönytefröerna (rödsvingel, ängsgröe och engelskt rajgräs) medan dessas andel av arealen var endast 15 - 20 procent. Bidraget per hektar (arealbidrag + pristillägg) utgjorde således endast ca 400 kr för de fröer som används i jordbruket och mer än 3 000 kr för övriga fröer.

Prop. 1983/84: 191 60

Vallfrönämnden har tillsatt en arbetsgrupp för översyn av stödet.

Fördelningen av stödet mellan medel inom och utanför fördel-

ningsplanen har tillkommit vid överläggningarna om kostnads-

kompensation till jordbruket. Stödet beror på att odlarpriserna Pp g a GATT= och EG-bindningar inte kan skyddas genom införselavgifter. Idlingen av vallfrö för jordbrukets behov är viktigt ur beredskapssynpunkt. Grönytefröerna går att importera.

Den del av vallfröstödet som avser jordbrukets vallväxter bör

täckas av medel inom fördelningsplanen eftersom medlen till-

faller jordbruket i form av lägre utsädespriser. Eftersom grönytefröerna går att importera och det inte finns anledning att skydda odlingen ur beredskapssynpunkt torde det främst vara ett

jordbrukarintresse att stödja odlingen. JN föreslår att hela vallfröstödet fr o m 1984/85 täcks av medel inom fördelnings-

planen.

Kollektiva åtgärder inom biodlingen

Det nuvarande stödet till biodlingen infördes 1974/75 efter

utredning och förslag av lantbruksstyrelsen. Under åren 1974/75 - 1977/78 avsattes årligen 500 000 kr, varav hälften utanför

fördelningsplanen och hälften inom. 1978/79 avsattes 600 000 kr

och åren därefter 800 000 kr, varav 300 000 kr utanför

fördelningsplanen.

Bifonden disponeras av lantbruksstyrelsen efter samråd med binämnden. Bifonden innehöll den 1 januari 1984 endast 80 000 kr.

De avsatta medlen har använts främst till finansiering av biavelsarbete, forskning samt utbildnings- och informationsarbete.

Lantbruksstyrelsen gjorde 1980/81 en översyn av reglerna för

stödet till biodlingen och kom då till att stödet borde bibe-

hållas oförändrat. I skrivelse till nämnden den 12 januari 1984 (bil 3) har styrelsen påpekat att stödet realt har minskat och

att det nu bör räknas upp till 1 Mkr för att verksamheten inte skatl behöva skäras ned drastiskt.

Prop. 1983/84: 191 61

JH föreslår att anslaget höjs till I Mkr, varav 500 000 tas av

medel inom fördelningsplanen och 500 000 ur sockerfonden. Det senare är motiverat av att biodlarna förbrukar över 3 000 ton socker.

Matfiskodling

Odlingen av matfisk har ökat i Sverige. Odlingen har att konkurrera med import av motsvarande fisk (huvudsakligen 1ax-

fiskar) vilken sker utan någon inportavgift. Samtidigt drabbas fiskodlingen av den svenska jordbruksprisregleringen på foder-

nedel genon ett gentemot världsmarknaden förhöjt pris på fodret.

Genom beslut av statsmakterna (prop 1982/83:162, regleringsbrev

1983-06-22) har av införselavgifter utanför fördelningsplanen

för 1983/84 avsatts 0,3 Mkr för kollektiva åtgärder inom

odlingen av konsuntionsfisk.

Från Sveriges Fiskodlareförening har inkommit framställning att samtliga införselavgiftsmedel för 1984/85 från import av fisk-

foder återförs till näringen (bil 4).

Jordbruksnämnden anser det riktigt ur principiell synpunkt att

näringar, vilka ligger utanför jordbruksregleringen och är ut-

satta för importkonkurrens, inte belastas av jordbrukspris-

regleringen.

6 Riksdagen 198384. I saml. Nr 191

Prop. 1983/84: 191 6

Produktionen äv konsumtionsfisk beräknas till ca.2 000 - 2 500 ton år 1983. Foderförbrukningen för denna produktion tillsammans med viss sättfiskproduktion beräknas till ca 5 000 ton, varav ca 3 000 ton är foder som tillverkats i Sverige av inhemska eller importerade råvaror. Importen av färdigt fiskfoder beräknas

således till ca 2 000 ton. En betydande del av innehållet i fiskfoder utgörs av sådana råvaror som inte omfattas av jord-

bruksregleringen och där någon fördyring av fodret ej sker.

Detta gäller t ex fiskmjöl och fiskolja. Med utgångspunkt från

recept anmälda till JH har beräknats att ca en tredjedel av

råvarorna i fiskfoder är sådana där fördyring skett p g a regleringen.

För 1983 skulle det då röra sig om ca 1 600 - 1 700 ton foder

med ungefär följande fördelning:

650 ton import av färdigt fiskfoder

209 ton inhemsk tillverkning av importerad råvara 800 ton inhemsk tillverkning av inhemsk råvara (spannmål)

Foderfördyringen under 1983/84 kan med användande av ovan angivna kvantitetsuppgifter och nu kända prisrelationer mellan inhemska priser och världsmarknadspriser beräknas till 0,5 tkr.

För 1984/85 beräknas en viss produktionsökning i branschen.

Skillnaden mellan inhemska priser och världsmarknadspriser på

olika fodermedel beräknas bli större än under innevarande år då

främst torkan i USA bidragit till höga internationella priser såväl på sojamjöl och andra vegetabiliska proteinfoder som på

spannmål. Foderfördyringen under 1984/85 beräknas således nu bli större än under innevarande år.

Prop. 1983/84: 191 63

Även kollektiv återbetalning av foderfördyring för fiskodlingen är enligt JNsS mening en form av prisutjämning. Det är därför rimligt att, i likhet med vad som föreslagits beträffande pälsdjursfoder, resp reglering belastas med den kostnad son prisutjämningen medför. För den foderfördyring som härrör från

inhemsk spannmål bör således spannmålsregleringen belastas, medan den del som härrör från importerat foder bör tas direkt

från inflytande införselavgifter. Beloppens storlek beräknas i efterhand med ledning av förbrukade kvantiteter samt världsmarknadspriser och införselavgifter m m. Beräknat belopp överförs till fiskeristyrelsen som bör få i uppdrag utbetala medlen och ha överinseende över deras användning. Härvid bör beaktas

att beloppets storlek kan variera kraftigt från år till år.

Hedlen bör användas så att de kommer hela fiskodlingen tillgodo.

ilalt

JN föreslog våren 1978 vissa ändringar när det gäller prisregleringen för malt. Förändringarna som berörde såväl importavgifter son exportbidrag innebar i huvudsak en anknytning till EGs system.

Vad gäller exportbidragen föreslogs dels en längre giltighetstid för regleringsföreningen Svensk Spannmålshandels utfästelser om exportbidrag, dels att samma åtgångstal som när det gäller införselavgiften skulle tillämpas. JN föreslog vidare regeringen att av inflytande införselavgifter skulle viss del fonderas för att kunna användas som extra exportbidrag när det ordinarie exportbidraget via Svensk Spannmål shandel inte räcker till.

Regeringen godkände JNS förslag och JN bemyndigades att vidta föreslagna åtgärder hösten 1978. Alla föreslagna åtgärder sattes omedelbart i kraft av JN utom det extra exportbidraget för malt.

Influtna medel där fonderades. Våren 1980 beslöt dock JN att

införa extra exportbidrag. Baserat på en jämförelse med EGs exportbidrag fastställdes bidraget till 10 kr/100 kg malt. Under perioden september 1980 - maj 1981 var bidraget 5 kr/100 kg. I övrigt har det varit 10 kr.

Prop. 1983/84: 191 64

Den inhemska förbrukningen av malt har minskat under senare år

från över 50 000 ton 1976/77 till ca 43 000 ton de senaste åren.

Orsaken är främst mellanölsförbudet och därmed sammanhängande minskning av ölkonsumtionen. En viss ökad import av öl har också betytt att avsättningsutrymmet för malt minskat.

Samtidigt som marknaden minskat i Sverige har kapaciteten när det gäller malttillverkning ökat i och med tillkomsten av Pripps

mälteri i Bromma. Den sammanlagda kapaciteten kan beräknas till

ca 70 000 ton fördelat på Nord-Malt 30 000 ton och Pripps 40 000

ton.

Importen av malt har minskat och uppgick 1982/83 till knappt

4 000 ton och beräknas innevarande år minska något.

Schematiskt kan situationen åskådliggöras enligt följande:

Nord-Malt Pripps Import Maximal tillverkning 30 000 40 000 3 000 Inhemsk förbrukning 9 000 31 000 3 000

Export 21 000 9 000

Med en sammanlagd tillgångssida av ca 73 000 ton vid fullt

kapacitetsutnyttjande och en inhemsk förbrukning av ca 43 000 ton innebär detta ett exportbehov av ca 30 000 ton malt fördelat

på ca 2/3 Nord-Malt och 1/3 Pripps.

Nord-Malt säljer ca 2/3 av sin årsproduktion på export medan motsvarande andel för Pripps är ca 25 procent.

Exporten under senare år har varit följande:

Prop. 1983/84: 191 65

Det extra bidraget har som tidigare nämnts i princip varit oförändrat 10 kr/100 kg hela tiden sedan det infördes våren 1980. Vid normal export innebär detta ett medelsbehov om 2,5 - 3,0 hkr om bidraget även i fortsättningen hålls oförändrat. Importen av malt har som nämnts minskat och för 1983/84 beräknas ca 2,0 tkr inflyta i avgifter för malt. Med nuvarande begräns-

ning till att av inflytande avgifter på malt får högst 2,0 Mkr

användas kommer detta att innebära att dessa medel ej kommer att räcka till. Att medlen hittills har räckt beror på att de första årens avsatta medel ej användes utan fonderades.

Vid öltillverkning används betydande kvantiteter majs såsom råfrukt och till viss del som ersättning för malt. Kvantiteten

1982/83 beräknas till drygt 6 000 ton. Även vissa kvantiteter

socker används vid öltillverkning.

Samtliga införselavgifter för majs har hittills hänförts till fodermedel savgifter vilka tillförts jordbruket inom fördelningsplanen. Genom den korrigeringsregel som funnits när det gäller Pil-index och fodermedelsavgifterna har dock inte jordbruket

totalt sett erhåli:it någon favör av att även vissa kvantiteter

majs, vilka ej använts som foder, hänförts dit. JN har dock beslutat att i fortsättningen ej föra införselavgifter som härrör från majs, vilken ej används till foder, till fodermedelsavgifter. Den totala kvantiteten majs som används till annat än foder beräknas innevarande år till ca 8 000 ton, vilket vid nuvarande avgiftsnivåer innebär ca 3 Mkr i införselavgifter.

Genom detta förfarande ökar tillgången på införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. JN föreslår att av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen avsätts 3,0 Mkr för stöd till maltproduktionen. Detta innebär visserligen en ökning med

1,0 Mkr men behövs för att bidraget skall kunna hållas på en

oförändrad nominell nivå.

Prop. 1983/84: 191 66

Sveriges exportråd. Regleringsåret 1983/84 har 1,5 Mkr inom och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till Sveriges exportråd att användas för främjande av den svenska exporten av högförädlade livsmedel. I regleringsbrev den 17 december 1981

anges att exportrådet vid tidpunkt som JN efter samråd med rådet

fastställer till nämnden skall redovisa hur de anvisade medlen har använts.

Exportrådet har i skrivelse den 11 november 1983 begärt ytter-

ligare 2 Mkr för verksamhetsåret 1983/84 samt 5,5 Mkr för budgetåret 1984/85 (bil 5). Såväl från statsmakternas som från

näringslivets sida har intresset för utvidgad svensk 1ivsmedelsexport ökat starkt under senare år. Olika organ främjar denna verksamhet, bl a Sveriges Exportråd. Enligt nämndens uppfattning är det angeläget att kunna utöka den finansiella ramen för

exportfrämjande åtgärder. JN föreslår att 1984/85 2 Mkr av medel

utanför fördelningspianen avsätts till exportrådets verksamhet.

En mer samlad plan för verksamheten bör få anstå tills dess

LiIK-83 avslutat sitt arbete.

Prop. 1983/84: 191 67

2.4 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m m regleringsåren

1982/83 och 1983/84

1982/83 1983/84 kkr kkr

prel

Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter 20 9217 25 342

Under resp regleringsår influtna införselavgifter

Uintäktsräntor från föregående år.

Utgifter

alv medel inom fördelningsplan

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

Stöd till odling av konservärter och andra

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500 Sveriges exporträd 500 1 500 Fraktstöd foder, Norrland 150 0 Reserv till jordbruksnämndens förfogande (0) 28 450

Summa 532 140 427 200

Härefter kvarstående införselavgiftsmedel 53 719 50 742

Prop. 1983/84: 191 68

1982/83 1983/84 kkr kkr

prel

blav medel utanför fördelningsplan Utbyteshandel nötkött, öststaterna 15 124 15 000

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande 475 475 Bidrag till fraktkostnader för mjölk

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 300 300 Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk 0 300 Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost 20 739 9 500 Stöd till maltproduktionen 2 000 2 000 Sveriges exportråd 500 1 509

Summa 74 312 65 052

Saldo vid utgången av resp regleringsår ./. 20593 ./. 14 310

3¶KASSAN FÖR RÅVARUKOSTNADSUTJÄMNINGEN

I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 juni. 1981 föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen av införselavgiftsmedel m m också skall redovisa användningen av utjämningskassan. Detta sker i form av följande sammanställning. Se även bilaga 6.

Prop. 1983/84: 191 69

Kassan för råvarukostnadsutjämningen

1982/83 1981 /82 1982/83 1981 /82 kkr kkr kkr kkr

Extern prisutjämning

Utgifter 89 199 59 647 Inkomster 99 241 66 954

Saldo 10 042 7 307

Intern prisutjämning ej avgiftsfinansierad

Utgifter 27 834 31 455 Inkomster 22 509 31 455

Saldo 5 325

Intern prisutjämning avgiftsfinansierad

Utgifter 305 249 180 562 Inkomster 311 741 191 129

Saldo 6 492 10 567

Räntor

Utgifter 71 1 022 Inkomster 476 219

Saldo 399 Saldo 803

Summa 439 292 290 560 439 292 290 560

Totalt saldo 11 608 17 071

Prop. 1983/84: 191 70

& RÖRLIGA KREDITER

Regeringen har uppdragit åt JN att överväga och framlägga förslag rörande behovet och möjligheterna till samordning av de

rörliga krediter m m i riksgäldskontoret som f n står till

förfogande för olika ändamål inom jordbruksprisregleringen.

JN lämnar följande förslag:

Rörlig kredit JN:s förslag iiotiv

Lagring av jordbruks- 250 Mkr Ingen ändring Krediten behövs produkter för fortsatt

lagring

Inlösen av inhemskt 50 Mkr Dras in Krediten ut-

oljeväxtfrö nyttjas ej Industrins råvarukost- 40 Mkr Maximikrediten

nadsutjämning (RÅK) ändras till 20 Mkr

Prisreglering på jord- = 120 kr Ingen ändring Krediten behövs brukets omrade även i fortsätt- (täckande av underskott ningen för pris-

i regleringsekonomin) reglerande aät-

gärder

Svensk spannmålshandel 35 Mkr Dras in Krediten

behövs ej

5 SLUTLIG FINANSIERING AV RÄNTEDIFFERENSER TÄCKTA GENOM LÅN

FRÅN RÖRLIG KREDIT

Krediten för lagring av jordbruksprodukter.

Medel för säsongmässig lagring av kött och fläsk samt smör började

ställas till jordbruksnämndens förfogande på 1940-talet. Utlåningen

skedde genom Fonden för förlag till statsverket. Anslaget var under

Prop. 1983/84: 191 71

budgetåren 1970/71 - 1976/77 90 Mkr. 1977/78 höjdes anslaget till 140 tkr och under 1978/79 till 175 iikr. Från budgetåret 1979/80 överfördes anslaget till en rörlig kredit i riksgälden. Anslaget

var detta år oförändrat 175 Iikr. Budgetåret 1980/81 höjdes den

rörliga krediten till 195 Mkr och 1981/82 till 250 Mkr.

Hedlen lånades ut mot en ränta motsvarande diskonto +0,5Z. I samband med överföringen av anslaget till en rörlig kredit höjdes räntesatsen med beroende på vald tidpunkt under budgetåret 5 till 82.

I de avtal med låntagarna som jordbruksnämnden slutit, angavs att räntesatsen för utlånad kredit uppgick till diskonto +0,5%. De förändrade räntevillkor som kom att gälla fr o m budgetåret 1979/80 upplevdes därför av låntagarna som ett avtalsbrott. I skrivelse till regeringen den 22 september 1978 föreslog JN att skillnaden mellan räntesatserna skulle få täckas via statsbudgeten genom en belastning av anslaget C 3. Regeringen anförde dock i orop 1978/79:100 att dessa ökade kostnader inte borde belasta statsbudgeten. Frågan om hur de skulle täckas borde tas upp vid kommande jordbruksprisöverläggningar.

Enligt regeringens beslut den 21 juni 1979 fick under budgetåret 1979/80 den rörliga krediten om 120 Mkr även användas till att täcka ökade räntekostnader för säsongmässig lagring av smör och

köttvaror i avvaktan på en slutlig lösning av frågan om hur nämnda

räntekostnader skulle täckas.

Genom beslut den 19 juni 1980 och den 11 december 1980 medgav regeringen att jordbruksnämnden även för budgetåret 1980/81 fick utnyttja den rörliga krediten om 120 Mkr för att täcka de ökade räntekostnaderna för säsongmässig lagring vid ett utnyttjande av denna rörliga kredit upp till ett belopp av 175 Mkr.

I jordbruksnämndens skrivelse den 6 juni 1980 medgav nämnden att räntedifferensen vid utlåning av de 20 Mkr som den rörliga krediten föreslogs höjas med under 1980/81 skulle täckas inom ramen för befintliga medel inom mjölk- och köttregleringen.

Prop. 1983/84: 191 7

Utlåningen under de senaste åren framgår nedan.

År ilax belopp Max utlanat = Räntesats

beloppp 1978/79 175 175 diskonto + 0,52 1979/60 = 175 175,7 subventionerad 1980/81 195 195 " 1981/382 250 213,1 som rörlig kredit

1979/80 — Skillnaden mellan riksgäldskontorets ränta och diskonto

+ 0,53 upplånades av den rörliga krediten "prisreglering

på jordbrukets område".

1630/01 Ränteskillnaden för krediter upp till 175 Mkr upplånades

på motsvarande sätt som under 1979/80. För de 20 Hkr därutöver som tillfördes den rörliga krediten detta år, finansierades ränteskillnader via köttbudgeten.

1981/82 och följ-

ande . budgetar Ingen subventionering av räntan. Lantagarna betalar hela

riksgäldsräntan.

Det sålunda subventionerade räntebeloppet uppgår till ca 8,2 Mkr,

varav 0,2 tkr har belastat köttbudgeten. i

Krediten för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö

Krediten för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö ställs till

regleringsföreningen SOI:s förfogande i samband med att föreningen köper upp den svenska skörden av oljeväxter. Kostnaden för denna verksamhet överstiger emellertid väsentligt kreditbeloppet.

De tidigare anslaget i Fonden för förlag till statsverket (som ställts till förfogande sedan 1954/55) överfördes till en rörlig kredit i riksgäldskontoret fr o m budgetåret 1980/81.

e

Prop. 1983/84: 191 73

I samband därmed steg räntesatsen från diskonto + 0,52 till riks-

gäldens gällande ränta.

Utlåningen de senaste åren framgår nedan.

År Max belopp Max utlånat Räntesats

belopp

1979/80 50 . 50 diskonto + 0,52 1930/81 50 50 subventionerad 1981/82 50 som rörlig kredit

1929c0/31 Skillnaden mellan riksgäldens ränta och diskonto + 0,57

upplånades av den rörliga krediten "täckande av under-

skott i regleringsekononin".

1981 /82 och följ-

ände . budgetar Ingen subventionering av räntan. Lantagaren betalar hela

riksgäldsräntan.

De subventionerade räntebeloppet (under 1980/81) uppgår till 2,0 hikr.

Frågan står således kvar om hur den slutliga finansieringen av de

räntedifferenser som tills vidare täckts av den rörliga krediten om 120 tikr skall lösas. Beloppet uppgår enligt ovan till 10 Mkr varav 8 Mkr avser ränta för lån vid lagring av kött och smör, samt 2 Mkr

avser ränta för lån vid inlösen av oljeväxtfrö.

Enligt nämndens mening bör denna fråga kunna tas upp i samband med

frågan om hur räntan på 120 miljonerskrediten skall finansieras i

de överläggningar om prisregleringen för tiden efter den 30 juni

1984 som nyligen har inletts. Ett möjlig läsning av frågan vore att köttregleringen och mjölkregleringen finge belastas med 4 Mkr var och fettregleringen med 2 lkr.

Prop. 1983/84: 191 74

5 HEMSTÄLLAN

Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att det framlagda förslaget om användningen av införselavgiftsmedel m m för

regleringsåren 1982/83 och 1983/84 godkänns.

JN hemställer vidare att frågan om medel utanför fördelningsplanen för 1984/85 samt frågan om slutlig finansiering av räntedifferenser

täckta genom lån från rörlig kredit förs vidare till den statliga

kommitté som efter överläggningar med jordbrukarna skall lägga förslag om jordbrukspriserna för tiden efter den 1 juli 1984.

6 BESLUTSMENING

Detta ärende har efter föredragning av avdelningsdirektör Wigstrand avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Ekberg, Dockered och Fringel.

Ledamöterna Dockered och Fringel reserverade sig mot beslutet erligt bilaga 7.

Ingv&r Lindström

Harald Wibgstrand

Prop. 1983/84: 191 75

DI Iiaga /

1984-02-10

Reservation av Bo Dockereaå och Viggo Ffringel

Jordbruksnämnden har fått i uppdrag att göra en

översyn av användningen av medel utanför fördelningsplanen, dvs medel som avses täcka olika statliga åtaganden. De olika åtagandena, som f n finansieras utanför fördelningsplanen, har sålunda tillkommit efter beslut från statsmakterna och avser åtgärder som det ur samhällets synvinkel ansetts

viktigt att stödja och ta ansvaret för.

Jordbruksnämndens styrelse har nu beslutat föreslå statsmakterna att ett flertal åtgärder i stället finansieras av belopp inom ramen eller via recleringsföreningarna. Detta innebär en direkt flyttning av kostnader från statsmakterna till jorö-

bruksnäringen för åtgärder som staten hittills ta-

git ansvar för. De föreslagna åtgärderna kommer därför direkt att påverka partsförhållandet mellan staten och jordbruket.

Vi anser att statsmakterna Sör ställa medel till

förfogande för åtgärder som samhället hittills tagit ansvar för och ansett viktigt att stödja. I de

fall detta inte är möjligt bör finansieringen av åtgärder som påverkar jordbruksnäringen direkt hänskjutas till förhandlingarna på jordbrukets område även vad gäller förslag till ändringar som berör regleringskassorna. Beträffande stödet till biodlingen bör inga principiella förändringar genomnföras under löpande avtal för sockernäringen.

Bo Dockered Viggo Fringel

Prop. 1983/84: 191 - 76

Innehåll

PrOpOSitiON sososeeeeererererrrerrer esse r rr ere rr rer rr rss rena | Propositionens huvudsakliga innehåll s.ssssessssssssesssr see erat 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets Område ..ssosossersrerererererererrerrerear ser sera 2

I Inledning s.oosossseereerrrrererrererererrree reser r ere rs res sens 5 2 Föredragandens Överväganden sosssossrsessesesssssrse reser ra 7

2.1 Införselavgiftsmedel m. M. Losoororossersessssses ses es rea 7

2.2 Rörliga krediter oosssosossrrssrsreereee rr ere rr rr rss reser ess 12

2.4 Utsädeskontroll sossosssssseserereerrsr ere rer rer reser resa 17

2.5¶Övriga frÅågOr ososooseesrrrsseseersr reser sr reser s ses sees 22

3 Hemställåf soosoosoesrereeeeerrrereereer rss rr rer reses esse ess 23” 4 Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85 = sisssssosssresrss ss s res ss 24 Kl 31) TA 35

Bilaga Införselavgifter M. Ms sosoososseeseereesererser series esse 37

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984