Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja. m.m. för perioden den ljanuari 1984—30 juni l987. Vidare föreslås ett konjunkturanpassat investeringsprogram inom energiområdet under är 1984.

Stödet för oljeersättande åtgärder föreslås utgå i form av bidrag. kredit- garantier och .villkorliga bidrag. Stöd kan lämnas till användare av anlägg- ningar. Stöd bör vidare kunna utgå oberoende av vem som utför åtgärden. dvs. bl.a. till näringslivet. statliga och kommunala myndigheter eller bo— lag. Även tillverkare hör kttnna ges stöd i vissa fall. Bidrag bör kunna lämnas till prototyp- och demonstrationsanläggningar (FoB-anläggningar) och för högst två anläggningar som tillämpar nyligen demonstrerad teknik m.m. Länegaranticr och i vissa fall villkorliga bidrag kan lämnas till PoD- anläggningar. fullskaleanläggningar med betydande kommersiella risker. speciella investeringar i fullskaleanläggningar med måttliga kommersiella risker och till stora spillvärmeprojekt.

Stödet i 1984 års investeringsprogram föreslås utgå i form av bidrag. Bidrag kan lämnas för större eldningsanläggningar för inhemskt bränsle. vissa värmepumpsanläggningar. elpannor i särskilda fall. smä vattenkraft- verk samt för terminaler för separering av skogsrävara. Därtill införs ett särskilt anslutningsbidrag för tillkommande fjärrvärmeanslutningar.

Medelsbehovet för stöd för oljeersättande åtgärder under tiden den ] Riksdagen 198334. I sum/. Nr 62

• Sida 2
•  Original

Prop. [983/84: 62

|.)

1 januari 1984 t.o.m. 3()juni 1987 beräknas uppgå till totalt 735 milj. kr. och för stöd till itwesteringar inom energiområdet under är 1984 totalt till 451) milj. kr.. varav 100 milj. kr. som utnyttjas av befintliga anslag inom bostadsdepartementets huvudtitel.

För att finansiera fortsatt energiforskning och fortsatta åtgärder för att ersätta olja. m.m. och det konjunkturanpassade investeringsprogrammet föreslås dels en höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter. dels att avgiften omfattar även bensin och vad gäller forskning också kol. Vidare föresläs att en särskild avgift för energiforskning införs för elektrisk kraft från kärnkraftverk. Förändringarna av avgifterna bör genomföras från den 1 januari 1984.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 62

',.)

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973: 1216.) om särskild avgift för oljeprodukter

1-1ärigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter". som enligt lag ( 1977: 941 ) gäller till utgangen av är 1984

dels att lagen skall äga giltighet efter utgängen av är 1984. dels att rubriken till lagen samt 1 och 2 ss skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild avgift för oljeprodukter och kol

Nuvarande lydelse Hireslaeen lydelse 1 t':

Särskild avgift erläggesiden män Särskild avgift erlägges. i den skatteplikt föreligger enligt lagen män skatteplikt föreligger enligt la- (1957:262) om allmän energiskatt gen (1957z262) om allmän energi- enligt denna lag för motorbrännol- skatt. enligt denna lag för ja. eldningsolja ur"/1 bunke/"olja med [. bensin. daek inte nmturalka- ettlamdrmitta kronor per kubik- lta/er. med sex Öre per liter. meter. 2. motorbrännolja ()('ll eldnings- olja med ett/nunlraarnin kronor per kubikmeter.

3. kalln'änslen med tia kronm' per tan.

'!

2 s' Lagen (1957: 262) om allmän Lagen (1957: 262) om allmän energiskatt äger i övrigt motsvaran- energiskatt äger i övrigt motsvaran— de tillämpning på avgift enligt den- de tillämpning på avgift enligt den- na lag. I deklaration som avses i na lag. 23 9 I mom. nämnda lag/ar dock i fråga om särskild avgift istället/ör vad som föreskrivs i 2434 i lagen avdrag görasff'ir bränsle som I. i avgiftsbelagt skit'k förr/ir— vats _li'ir a'terfi'irsälining eller för- brukning i egen rt'irelse. 2. återtagils i samband med återgång av köp, 3. ji'irln'nkats eller _fÖI'SålfS för jartvgs dri/i i utrikes tra/ik. 4. av den (ll'_£(l:fl.f]7[lkfll_l_'t" ellerjiir lzans räkning niförts nr riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än attjörhrakas där.

i Se aste lydelse av lagens rubrik 19.87.1451. ' Senaste lydelse 19832119. 3 Senaste lydelse 1981451.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1.983/84: 62

5. argi/ispliktig fiir/vaka! eller _li'irsålt fiir _liärlnukning _li'ir annat ändamål än energialstring.

6. argi/ispliktig _li'irltrukat för framställning av avgi/tsplilx'tis'l bränsle.

7. _li'irsälts med förlust för den argi/tspliktige. i den män_li'irlllsten hänför sig till bris/ande betalning frän köpare.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1984.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1983/84: 62

'JI

2. Förslag till Lag om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreslås följande

1 & Avgift skall erläggas till staten enligt denna lag för elektrisk kraft som inom landet framställs i ett kärnkraftverk.

2 & Riksskatteverket är avgiftstnyndighet. Lagen (1959: 92) om lörfarandet vid viss ktmsumtionsbeskattning tilläm- pas på avgift enligt denna lag.

3 & Den som har tillstånd att inneha och driva kärnkraftsreaktorer (reak- torinnehavaren) skall erlägga avgiften och vara registrerad hos riksskatte- verket.

4 & Skyldighet att erlägga avgift enligt denna lag inträder när den elek- triska kraften levereras från kärnkraftverket.

5 & Avgiften utgår med 0.2 öre per kilowattimme.

6 & Den som är avgiftsskyldig skall lämna deklaration till riksskattever— ket för varje kalendermånad. Deklarationen skall ha kommit in till riks- skatteverket senast den 25 i månaden efter den månad som deklarationen avser.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1984. Den första redovisningsperi- oden skall vara januari—mars 1984.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 62 6

3. Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom föreskrivs att 1 :$ skattebrottslagen (1971 : 69) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 1 s'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgiftcr för särskilda förmåner och rättigheter. förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebo- lags tillgångar. kommttnalskattelagen (1928: 370). förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt. lagen (l941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. lagen (1947z577) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (1958:295) om sjö- mansskatt. lagen (198211194) om hyreshusavgift. lagen ( 1983: 219) om till- Nm'arande lydelse fällig vinstskatt.

2. lagen (194lz251) om särskild varuskatt. lagen (1957: 262) om all- män energiskatt. lagen (I96l:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattela- gen (1964z308). lagen (1968:430) om mervärdeskatt. lagen (1972: 266) om skatt på annonser och re- klam. lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. väg- tralikskattelagen (1973: 601 ). lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter. bilskrotningslagen (1975: 343). lagen (1977Z306) om dryekesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen ( 1982: 691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspe- lare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft. lagen (1983:000) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.

2. lagen tl94l:251) om särskild varuskatt. lagen (1957: 262) om all- män energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (196lz394) om tobaksskatt. stämpelskattelav gen (1964z308). lagen (1968:430) om mervärdeskatt. lagen (1972: 266) om skatt på annonser och re- klam. lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryekesförpackningar. väg— trafikskattelagen ( 1973: 601 ). lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och" kul. bilskrot— ningslagen (1975: 343). lagen (1977:3()6) om dryckesskatt. lagen (1978:691 om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband. lagen (I982:120()) om skatt på videobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elek- trisk kraft. lagen (|983:(.)00) om skatt på omsättning av vissa värde- papper. lagen (l983:(')()0) am sär- skild at'gift fär elektrisk kraft _lrän kärnkra/tt'erk.

' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 198384: 48 föreslagna lydelsen.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 62 7 ,N'm'arande lydelse F äreslagen lydelse

3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen ( 1953: 272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tttll och inte heller beträffande restavgift. skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1984.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 62

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skatte-

fordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 & lagen (1971:1072') om förmånsberättigadc skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse tål

Förmånsrätt enligt 1 1 Så förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran pa

1. skatt och avgift. som anges i 15 första stycket uppbördslagen (1953z272). samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. lagen (1958:295) om sjömansskatt. kupongskattelagen ( 1970: 624) och lagen (1983: 219) om tillfällig vinstskatt.

2. skatt enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.

3. skatt eller avgift enligt lagen ( 1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen ( 1957: 262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stäm- pelskattelagen (1964z308). lagen (1972z266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpaekning- ar. lagen (l973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter. bilskrot- ningslagen (1975: 343). lagen (1977:3()()) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (l978:144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband. lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare. lagen (19821201) om skatt på viss elek— trisk kraft samt lagen (1983:000) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster. lagen ('l941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957: 262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stäm— pelskattelagen (1964:308). lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackning— ar. lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodttkter och kol. bilskrotningslagen (1975:343). la- gen ( 1977: 306) om dryekesskatt. la- gen (1978169) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband. lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elek- trisk kraft. lagen (1983:000) om skatt på omsättning av vissa värde- papper samt lag (7983 : 000 ) om sär- skild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk. '

' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983l84: 48 föreslagna lydelsen.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 62 9 Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse

4. skatt enligt vägtratikskattelagen (1973: 601) samt lagen ( 1976: 339) om saluvagnsskatt.

5. tull och särskild avgift enligt 39 & tullagen (1973: 670) samt avgift enligt lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk.

6. avgift enligt lagen ( 1967: 340) om prisreglering päjordbrukets område och lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område.

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981 : 691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1984.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 62 ' 10

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssamrnanträde 1983-10-27

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden 1. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Hjelm—Wallén. Peterson. An— dersson. Rainer. Boström. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. 'l'hunborg.

Föredragande: statsrådet Dahl.

Proposition om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja. m.m. samt för investeringar inom energiområdet

] Inledning

Riksdagen beslutade i december 1980 om stöd för åtgärder för att ersätta olja. m.m. (prop. 1980/8lz49. NU 19. rskr 100). Beslutet innebar bl.a. att en särskild fond. oljeersättningsfonden (OEF). sktrlle inrättas. OEch verksamhet regleras i förordningen (1980: 1085) om statligt stöd för åtgär- der för att ersätta olja. m. m. Förordningen ändrades den 30 jtrni 1981 (1981:595). Fonden linansieras med en särskild avgift för oljeprodukter. f. n. 50 kr. per kubikmeter för motorbrännolja. eldningsolja och bunker- olja.

För att ha hand om stödet tillkallades delegationen (1 1980z08) för trpprättande av en oljeersi'tttningsfond. benämnd oljeersättningsfonden. Dess verksamhet överfördes den 1 juli 1983 till statens energiverk i sam- band med att verket påbörjade sin verksamhet (prop. 198283: 100. bil. 14. NU 26. rskr 193).

I enlighet med riktlinjerna i propositionen 1980/8lz49 gav den dåvarande regeringen den 24 juni 1982 oljeersättningsdelegationen (I 1979: 01) 0151) i trppdrag att utvärdera stödet till åtgärder för att ersätta olja. m.m.

OED överlämnade i maj 1983 betänkandet (Dsl 1983: 4) Statligt stöd till oljeersättning. utvärdering av oljeersättningsfondens insatser och förslag till fortsatt verksamhet. Ett sammandrag av betänkandet och en samman- ställning av remissyttrandena bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Riksdagen beslutade i december 1982 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1982/83: 50 bil. 6. NU 18. rskr 111). För energiområ- det infördes i detta sammanhang under år 1983 bl.a. ett särskilt stöd till

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 62 1 1

torveldade förbränningsanläggningar och stöd till investeringar i distribu- tionsanläggningar för fjärrvärme. Dessutom anvisades medel för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet.

För att ha hand om stödet till distributionsanläggningar för fjärrvärme och för atgät'dernai samband med upphandling inom energiområdet tillkal— lades delegationen (1 1982: 07) för upphandling inom energiomrädet. Dele- gationen har antagit namnet energiupphandlingsdelegationen (EUD). 1 en- lighet med EUDzs direktiv (Dir 1982: 91) har FLJD i oktober 1983 överläm- nat rapporten (Dsl 1.983: 24) Statligt stöd till energiupphandling. utvärde- ring och underlag till handlingsprogram. EL.?Dzs skrivelse med förslag till åtgärder som inleder rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Riksdagen har våren 1983 beslutat om åtgärder för att bl. a. öka använd- ningen av inhemska bränslen i Norrbottens län (prop. 1982583: 120 bil. 6. NU 38. rskr 306). l dessa atgärder ingick också insatser för att öka upphandlingen av energitttrustning frän Norrbottens län.

För byggnadsknutna energitillförselätgärder finns ett särskilt stöd. Med tillförselatgärder avses konvertering till nya och l't'h'nvbara energikällor. elvärme. anslutning till tjärrvi-irme och naturgas. Gällande regler för stödet är samlade i energiläneförordningen (1981:589) och bostt-tdsfinansierings- förordningen ( 1974: 946). Senast statens stöd till lwggnadsanknutna tillför- selätgärder ändrades väsentligt var i samband med riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition med riktlinjer för energisparverksam- heten i byggnader (prop. 1980181: 133. CU 37. rskr 384).

Jag tar i det ft">ljande först upp frågan om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja. Jag tar därefter upp frågan om åtgärder för att stimulera cnergiinvesteringar under är 1984. samt lämnar förslag till ätgärder'för samordnad upphandling. m.m. Förslag lämnas om höjning på den särskil- da avgiften för oljeprodukter. samt om en ny avgift för bensin. kol och elektrisk kraft från kärnkraftverk.

Förslagen har utarbetats i st-tmräd med cheferna för finans-. jordbruks- oeh bostadsclepartementen.

3.1. Stöd för åtgärder för att ersätta olja. m.m. för tiden den 1 januari l984—30juni 1987

3. l.] Inriktning (n'/t omfattning ut' stöt/et

Mitt förslag: Stödet bör inriktas på projekt som leder till snabb oljeersättning. Detta kan ske genom stöd bl.a. till projekt som avser samordnad utveckling av de olika leden i bränslekcdjan frän utvinning till förbränning. Tyngdpunkten i stödet bör förskjutas mot de senare leden i den tekniska utvecklingskedjan dvs. till slutanvändaren. Stödet till anläggningar steget efter prototyp- och demonstrationsanläggningar bör utvidgas. Det är angeläget att stödgivningen utgår frän en samman- hällen syn på energisystemet.

Utredningen: Det grundläggande syftet med det statliga stödet för åtgär- der för att ersätta olja. m.m. bör enligt ()ED vara att påskynda den förändring av energiförsörjningen som är föranledd av de ökade oljepri- serna och en förutscdd framtida knapphet på olja. Förändringen innebär enligt ()ED att olja ersätts med andra bränslen och med cnergiformer som är eller förväntas bli mer ekonomiska och tillgängliga samt att utlands- beroendet minskar.

Med hänsyn till erfarenheterna från de hittillsvarande statliga insatserna anser OED, att de statliga insatserna i högre grad bör inriktas på projekt som leder till direkt oljeersättning. Detta kan enligt OED ske genom stöd till projekt sotn avser samordnad utveckling av de olika leden i t.ex. bränslekedjan dvs. från utvinning till förbränning. Dessutom bör enligt OED tyngdpunkten i stödet förskjutas mot de senare leden i den tekniska utvecklingskedjan. OED föreslår därför ett utökat stöd till fullskaleanlägg— ningar som kommer steget efter prototyp- och demonstrationsstadiet.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 62 15

()ED tari sin rapport inte upp frågan om stöd till små vattenkraftverk. ()ED föreslår vidare att stödet inriktas på att ersätta olja med inhemska bränslen i både större och mindre värmeanläggningar. OED förordar där— vid att stödet utvidgas till att omfatta även mindre pannor såsom gruppcen- traler. (')ED anser att det är angeläget att byggandet av fastbränsleeldade gruppeentraler kommer i gång så att man får ökad kunskap om bl.a. tekniska och ekonomiska förutsättningar. Stödets syfte är därmed enligt ()ED att bidra till och påskynda kommersialisering av teknik för småskalig eldning som är ekonomiskt och miljömässigt acceptabel.

Remissinstanwrnu: Flertalet remissinstanser ställer sig bakom ()EDzs förslag till inriktning av stödet.

RRV anser att det är viktigt att stödverksamheten bygger på ett genom- arbetat systemtänkande. Ett systemsynsätt menar RRV torde leda till att verksamheten inriktas på att stödja uppbyggandet av fungerande bränsle- marknader i stället för det nuvarande stödet till enskilda anläggningar. Statens vattentät/Isverk, httstadsstyrelsen. .s'krigsxtyrelswr och länsstyrel— serna [ Östergötlands. Norrbottens och Uppsala län framför liknande synpunkter.

När det gäller vattenkraftfrågorna anser LRF att det är angeläget att anläggandet av små vattenkraftverk stimuleras framför allt i glesbygd och Norrlands inland där så kan ske utan att naturområden påverkas negativt i alltför hög grad. Svenska qufti'erksfifireningen framhåller att detta stödbe- hov bör övervägas vid den fortsatta behandlingen av stödet från oljeersätt- ningsfondcn.

Skäl för mitt fi*irslug: Det primära syftet med nuvarande stödet för åtgärder för att ersätta olja är att stimulera introduktion och kommersiali- sering av åtgärder som snabbt kan ersätta olja eller spara energi. Stödet är därför inriktat på investeringari teknik som kommer att få betydelse för att minska oljeberoendet fram till år 1990 och de närmaste ären därefter. 'feknik som befinner sig i ett så tidigt tttvecklingsskedc att detta krav inte uppfylls kan inte stödjas inom ramen för nuvarande regler. Detta markerar avgränsningen mot det statliga energiforskningsprogrammet.

För egen del anser jag att denna avgränsning bör gälla även i fortsätt- ningen. Projekt som innehåller betydande inslag av forskning eller tekniskt utvecklingsarbete bör således inte stödjas inom ramen för det nu aktuella stödsystemet. En nära samverkan mellan de olika stödsystemen är emel- lertid viktig för att bl.a. undvika låsningar och hinder i det tekniska utvecklingsarbetet. inte minst vid uppförande av POD-anläggningar. Jag vill i detta sammanhang nämna attjag har för avsikt att senare under detta riksmöte återkomma till riksdagen med förslag avseende energiforskning- en efter utgången av pågående treårsprogram.

Stödet för åtgärder för att ersätta olja omfattar f. n. dels anläggningar för omvandling och distribution av energi. dels anläggningar och utrustning för utvinning. bearbetning och hantering av olika energislag. inkl. investering-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84: 62 16

ar i infrastruktur samt i vissa fall också användning av energi. Stöd kan nu ges till teknik som grundas på solenergi. torv. His. biomassa och kol samt teknik för framställning av syntetiska bränslen. Även större värmepumpar och system för energilagring samt vissa miljöskyddsätgärder kan stödjas. Till detta kommer teknik som gör det möjligt att på annat sätt spara energi. De åtgärder inom detta område som kan stödjas är framför allt av demon- strationskaraktär.

För egen del finnerjag att den nuvarande inriktningen i princip bör gälla även för nästa period. Följande förändringar bör dock genomföras.

Enligt min mening bör det statliga stödet för åtgärder för att ersätta olja i första hand inriktas på att stimulera ersättning av olja med inhemska energikällor. Det innebär att stödet i betydande utsträckning bör inriktas på åtgärder som gör det möjligt att ersätta oljeeldade anläggningar med inhemska bränslen.

De anläggningar som bör prioriteras när stöd lämnas är sådana som utnyttjar t.ex. torr. skogsbränsle. lta/m. sul eller spillvt'irmv. Med hänsyn till risken att statligt stöd till anläggningar eldade med skogsbränslcn kan snedvrida konkurrensen om skogsråvara i förhållande till skogsindustrin. bör stöd till anläggningar som utnyttjar skogsrävara bara ges när det är uppenbart att det inte uppstår konflikter gentemot konkurrerande rä- varuintressen.

Det är vidare angeläget att stöd lämnas till projekt som avser samordnad utveckling av de olika leden i t.ex. bränslekedjan från utvinning till för- bränning. För inhemska bränslen och energiformer skapas härigenom en naturlig marknad samt incitament att utvinna och förädla bränslena och att utveckla nya produktionsmetoder och nya produkter. Härigenom stimule- ras även den tekniska utvecklingen. Av betydelse i sammanhanget är tillkomsten av regionala bränslebolag. Härvid bör givetvis de lokala och regionala förutsättningarna beaktas.

Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om stöd till vissa miljöskydds- åtgärder i koleldade anläggningar. Stöd till anordningar för att minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol. infördes den ljuli 1983. Bidrag med upp till 75 ':f-i. av investeringskostnadcn kan lämnas till sådana anord— ningar. Jag förordar att för investeringar för miljöskyddsåtgärder i kol- eldade anläggningar bör stödet i stället utgå i enlighet med det nuvarande kolmiljöstödet. Stöd bör alltså inte lämnas genom det nu aktuella stödsy- stemet.

Det nuvarande läget vad gäller clproduktionskapacitct innebär att den marginella produktionskostnaden i elsystemet är låg. räknat per energien- het. vilket medfört att priset på el är lågt. jämfört med priset på oljepro— dukter. Detta förhållande förväntas bestå under tlera år framöver. Rå- dantle priser på elenergi är därigenom tillräckligt låga för att ge goda incitament för en konvertering från olja till el. Mot den bakgrunden finns

det inte motiv för staten att generellt ge ekonomiskt stöd till ersättning av

• Sida 17
•  Original

Prop. 1983/84: 62 17

olja med el. Elvärme. dvs. elpannor. elpatroner. elkassetter och direktver- kande elradiatorer. bör alltså inte stödjas inom det nu aktuella stödsyste— met eller genom andra stödsystem. Undantag bör emellertid kttnna göras för värmepumpar. Jag återkommer till elvärme i flerbostadshus och grupp- centraleri samband med investeringsprogrammet.

Till små vattenkrct/iverk kan f.n. lämnas lån med villkorlig återbetal- ningsskyldighet. Vattenkraftbercdningen (] 198216) framhåller i sitt betän- kande (SOU 1983249) Vattenkraft att de s.k. minikraftverken represen- terar en relativt betydande potential men att särskilda åtgärder krävs för utbyggnad. Jag avser att inom kort föreslå regeringen att ge statens energi- verk i uppdrag att utreda vissa frågor i anslutning till vattenkraftsbered- ningens förslag. Bl.a. bör energiverket få i uppdrag att belysa utbyggnads- möjligheterna för små vattenkraftverk. Jag räknar med att senare trnder detta riksmöte återkomma till frågan om små vattenkraftverk i samband med överväganden med anledning av vattenkraftberedningens betänkan- de. remissyttrandena över detta och energiverkets redovisning av sitt uppdrag. l avvaktan på detta ytterligare underlag anserjag att stöd till små vattenkraftverk bör lämnas enligt de regler som f.n. gäller enligt oljeersät- tande åtgärder. För år 1984 bör dock bidrag kunna lämnas till dessa" anläggningar. Jag återkommer till detta i det följande.

Jag anser det är angeläget att en ökad oljeersättning kommer till stånd inom industriella eller offentliga verksamheter och inom verksamheter som eljest har allmänt intresse. Jag vill också betona vikten av en intensi— frerad oljeersättning inom transportsektorn. Jag bedömer att insatserna för att öka oljeersättningen inom denna sektor successivt behöver ökas.

När det gäller för vilken tidsperiod det nya stödet skall gälla vill jag anföra följande. Det nuvarande stödsystemet fastlades för en tidsperiod av tre år. Det förefaller för mig vara en välavvägd tidsperiod även för det nu aktuella stödet. Det är emellertid angeläget att verksamheten tidsmässigt kan samordnas med de statliga cncrgiforskningsinsatserna. Med hänsyn till att de kommande statliga åtgärderna vad gäller energiforskning kan bedö- mas avse tiden fram till utgången av budgetåret 1986/87 bör stödet till oljeersättande åtgärder omfatta perioden den I januari 1984—30 juni 1987. Statens energiverk bör ha myndighetsahsvaret för stödet för oljeersättande åtgärder. m.m. Stödet bör utvärderas under år 1986.

1 It'iks'tlugt'n NM.-"84. I .rmnl. Nr (t.?

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 62 is

3.1.2 Utformning av .s'rr'ideljör åtgr'lrder_/ör att ersätta ()(/11. m. m.

rl-Iizrjörslugz Övergång till lånegarantier. direkta bidrag och villkor- l liga bidrag. *

Utredningar: Ol.—JD föreslär att den nuvarande stödformen län utan särskild säkerhet ersätts med lånegarantier som lämnas mot säkerhet i s.k. flytande överhypotek. Genom ett sådant system träder stödgivaren in som borgensman för län som tas i stödmottagarens normala bank.

Staten är i dag med och delar risker i projekt genom att lämna län med villkorlig äterbctalningsskyldighet. (')ED anser att denna riskdelning i stäl- lct bör ske i form av villkorliga bidrag. Detta innebär att staten i efterhand kan lämna ekonomiska bidrag till kostnader för genomförandet av en oljeersättande ätgärd om resultatet av ätgärden är sådant att en eftergift av ett villkorligt län hade varit motiverad.

För projekt med enbart villkorliga bidrag bör enligt OED ett system övervägas där den som mottager stöd erlägger någon form av avgift. beräknad på det utestäcnde garantibeloppet. En kombination av villkorliga bidrag och lånegarantier skulle i detta sammanhang i stort sett motsvara de nuvarande villkorliga länens funktioner.

Den möjlighet som finns i det nuvarande systemet att lämna räntebev frielse bör enligt OED ses som en form av bidrag och bör ersättas med ett direkt bidrag. På liknande sätt kan anstånd med att erlägga räntor eller amorteringar betraktas som en förhöjd längivning och torde kunna ersättas genom att ett höjt länegarantibelopp beviljas i det enskilda fallet så att motsvarande stöd erhälles.

Remix.rinxtunsc'rnu: Praktiskt taget samtliga remissinstanser som har kommenterat förslaget till ny stödutformning tillstyrker förslaget att de nuvarande stödformcrna ersätts med direkta bidrag. villkorliga bidrag och lånegarantier.

Statens encrgivw-k föreslår att det statliga stödet som rör energitillförsel samlas i två program. oljeersättningsstöd och stöd till energiteknisk ut— veckling i näringslivet. Vad gäller oljeersättningsstödct anser energiverket att den omläggning frän län till bidrag som (.)ED förordar är välmotiverad. Den huvudsakliga stödformen bör utgöras av direkta investeringsbidrag kompletterade med kreditgaranticr för vissa typer av anläggningar. Bidra- get bör kunna uppgå till 25 % av kostnaderna vid nyinvesteringar i oljeer- sättande atgärder.

Energiverket finner UED:s förslag om villkorliga bidrag värt att pröva. Denna stödform bör dock betraktas som en försöksform tills vidare. Ener- giverket anser att stöd till uppförande av PoD-anli-iggningar i princip bör kunna lämnas enligt nuvarande regler.

RRV tillstyrker förslaget att län ersätts med lånegarantier. RRV under- stryker dock att ett system med villkorliga bidrag kan ge upphov till

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/84: 62 l9

omfattande och kostsamma prövningar när bidrag skall utbetalas. Vill— koren för utbetalning av de villkorliga bidragen bör övervägas noga.

Ävettjir/lmr'ikrigt' [ri/(shuriken tillstyrker förslaget att i ökad utsträckning använda bidrag i stället för olika former av mjuka län. Riksbanksfullmäk- tige anser emellertid att andra lösningar än garantilän bör sökas. Garanti- lån är bl.a. mera administrativt betungande än vanliga lån och kräver en noggrann uppföljning av hur garantiåtagarcn fullgör sina åtaganden under hela den tid som garantin är utestående. [Energi/inzrkningrm'i/mzdcn anser att läneformen mäste finnas kvar. då det annars finns en risk att energipoli- tiskt viktiga PoD-projekt inte blir av om inte län kan erhållas på den allmänna kreditmarknaden. .S'i'm'igcs Imluslrif'r'ir/mm! är utomordentligt tveksam till fortsatt bidragsverksamhet förutom bidrag till s. k. PoD—an- läggningar.

.S'kä/jå'ir nzitrförxlug: Stöd för åtgärder för att ersätta olja. m. m. kan f. n. lämnas i form av bidrag. län eller räntebefrielsc. Dessutom kan anstånd beviljas för betalning av räntor eller amorteringar under högst fem är. [än kan i vissa fall efterges helt eller delvis om den vidtagna åtgärden varken har gett eller kan väntas ge ekonomiskt utbyte av mer än begränsad omfattning.

Jag delar (')ED:s och flertalet remissinstansers uppfz'tttning att den nuva- rande utformningen av stödet bör ersättas med ett system med bidrag. lånegarantier och villkorliga bidrag.

Det bör liksom tidigare vara möjligt att lämna bidrag till projekt som innehåller stora tekniska risker. [ det följande tar jag upp frågan om att under särskilda omständigheter vidga bidraget till att avse även projekt med betydande kommersiella risker. Det är emellertid väsentligt att stöd för oljeersättande åtgärder endast lämnas till sådana projekt som bedöms bli lönsamma.

När det gäller att ersätta den nuvarande stödformen län titan säkerhet vill jag anföra följande. Det är angeläget att bankerna i större utsträckning kan medverka vid finansieringen av åtgärder inom energiområdet. Genom att tilldela dem en större roll vid finansiering av energiprojekt kan kompe- tensen om sådana projekt spridas i samhället. Därigenom bör dessutom encrgiprojekt bättre kunnajämföras med andra angelägna investeringar.

Hittills har den huvudsakliga stödgivningen skett i form av lån och oljeersättningsfonden har därmed i viss utsträckning haft karaktären av ett kreditinstitut. Detta innebär att mycket arbete har fått läggas ned på kredittekniska frågor m. m. Även om långivning ersätts med garantigivning kvarstår vissa av dessa funktioner. Sä t. ex. blir kravet på den garantibevil- jande myndigheten oförminskat när det gäller kreditbedömning och att se till att den som har fått ett lätt fullgör sina betalningsförpliktelser. Däremot förenklas hanteringen på andra områden.

Av dessa skäl anserjag i enlighet med OEDzs förslag att lånegarantier bör införas och ersätta nuvarande form av lån. För garantierna bör tas sa

• Sida 20
•  Original

Prop. 1983/84: 62 20

goda säkerheter som möjligt. dock minst säkerhet i form av flytande överhypotek. Staten bör här kunna träda in som borgensman för lån som tas i stöt'lruottagarens normala bank och på marknadsmässiga villkor. Trots att de säkerheter som kan erbjudas skttlle medföra vissa risker för långi- varen. Härigenom bör det vara möjligt för stt'idmottagarcn att kttnna erhål- la län trots att de säkerheter som kan erbjudas skttllc medföra vissa risker för lånegiVarcn. Genom användandet av lånegarantier har staten möjlighet att även fortsättningsvis påverka totalfinansieringen av projekt och med- verka till att likviditeten förbättras. Genom lånegarantier minskas risken att energipolitiskt intressanta projekt inte kommer till stånd på grttnd av brist på finansiella medel. Lånegarantierna bör tidsbegränsas på så sätt att den statliga garantin gäller till dess att en rimlig avskrivningstid har förllu— tll.

Jag delar vidare ()EDzs uppfattning att villkorliga bidrag bör kunna lämnas utöver lanegarantier för att minska risken i ett projekt. En kombi- nation av villkorliga bidrag och lånegarantier skulle i stort sett motsvara de nuvartmde villkorliga länens funktioner.

De villkorliga bidragen bör utformas som en utfästelse om att bidrag skall kunna lämnas om ett projekt inte ger planerat resultat eller misslyc— kas. Denna stödform bör kunna användas när riskdelning är en förutsätt- ning för att ett projekt skall kttnna förverkligas. Utfästclsenlbör gälla i högst fem år.

Statens energiverk och riksrevisionsverket pekar på risken att reglerna för villkor'lighcten i praktiken kan bli svära att utforma. Mot denna bak— grund anser jag att denna stödform tills vidare bör betraktas som en försöksverksarnhet. I första hand bör utfästelse om bidrag kttnna användas för projekt med stora ekonomiska risker eller där betydande osäkerhet räder om det ekonomiska utfallet. Villkorliga bidrag bör även kunna an— vändas i situationer när osäkerhet hos användarna föreligger t.ex. om tillgänglighet hos en anläggning eller om möjligheter att uppnå olika pre— standa hos anläggningen. Den stödgivning som EU D har tillämpat har delvis utformats på detta sätt och kan här tjäna som en förebild. En självklar förutsi'utning är också att det i förväg går att fastställa villkor för att bidrag skall utgå. För att undvika tolkningsproblcm är det angeläget att i beslutet noga ange under vilka förutsz'lttningar som bidrag kan komma att utbetalas.

lett första skede av ett system med villkorliga bidrag är det 'äsentligt att pröva olika slag av utformning av stödet. Det är angeläget att statens energiverk noga följer ttpp verksamheten och fortlöpande redovisar resul- tatet av den.

Jag anser att avgifter bör tas trt för dessa bidrag. Det bör ankomrna på regeringen att fastställa hur detta bör ske.

Sammanfattningsvis förordar jag att det nya stödet för iittgärder för att ersätta olja. m.m. skall innehålla lånegarantier. villkorliga bidrag och

• Sida 21
•  Original

Prop. 1983/84: 62 21

bidrag. Lånegarantier bör utnyttjas när projekt inte kan finansieras utan sådana garantier eller när likviditetsproblem föreligger. Bidrag och villkor— liga bidrag bör utnyttjas när riskerna i ett projekt är betydande.

"1.1.3 Slät/mt)rlagure. t'il/ktn'ji'ir oli/tu slut: (It' proje/(I

r'lliltji'irs'lugd Stöd bör i första hand lämnas till användare av anlägg- ningen.

Ökat stöd bör lämnas till fullskaleanläggningar med stora kommerv siella risker. speciellt till sådana anläggningar som i utvecklingskedjan kommer steget efter första PoD-anläggningen.

Utredningen: (.")ED föreslär att direkta bidrag införs till investeringar i sådana anläggningar som innebär stora ekonomiska risker. Bidragets stor- lek kan. genom att i'ttgz'irdskategorin kommer steget efter PoD-anläggningar i tttvecklingskedjan. sättas lägre än för PoD-anläggningar. (')El) anser att ett bidrag som uppgår till högst 35 G?. av de investeringskostnader som direkt kan relateras till oljeersättande åtgärder bör utgå som stöd till åtgärder som har passerat FoU—stadiet.

Vid bedömningen av stöd till ful|skaleanläggningar utan stora ekonomis— ka risker bör enligt 0151.) den fortsatta verksamheten inriktas pä stödmo- ment som innebär insatser vilka underlättar åtgärder med svag lönsamhet eller med tekniska eller ekonomiska risker.

Stora spillvärmeprojekt bör enligt OED kunna ges ett mer generöst stöd än f.n. eftersom genomförandet av sådana projekt är förknippat med både stora investeringar och stora risker. ()ED föreslär att villkorliga bidrag skall kttnna ges till denna typ av projekt.

OFI) föreslår följande uppdelning på projektkategorier och stödformer.

Pl'tqit'klkutegm'i SMU/"(mn 1. Prototyp- och demonstrations- 1. Bidrag högst 60”?- anläggningar 2. Länegaranti högst 75 C"?-

Bidrag + lånegaranti högst 75'5-5 3. Villkorliga bidrag gällande högst 5 är 1. Bidrag högst 35??- 2. Länegaranticr högst 60% Bidrag + lånegarantier högst

3.2. Uppföljning av 1983 års investeringsprogram

tillit./öns'lug: De medel som återstår av 1983 års investeringsprogram bör utnyttjas för vissa strategiskt viktiga energiprojekt av industripoli- tiskt intresse. för åtgärder inom storstädernas värmeförsörjning samt för insatser inom ramen för Sydgasprojektet.

Alla som ansöker om bidrag till att uppföra förbränningsanläggningar avsedda för främst torv och som beställer anläggningen under är I983 bör i mån av tillgång på medel kunna få stöd. ()m särskilda skäl föreligger bör vid ansökan om bidrag visst anstånd med beställning kunna medges. dock längst t.o.m. utgången av första kvartalet l984.

Utredningen m.m. När det gäller stödet till förbränningsanläggningar eldade med främst torv bör enligt EUD. medel tillföras så att alla anlägg- ningar som beställs under år l983 kan få stöd.

EUD beräknar att det samlade behovet av medel för stöd till distribu- tionsanläggningar för fjärrvärme kommer att uppgå till 225 milj. kr. EUD har noterat att för stöd till strategiskt viktiga fjärrvärmeledningar har i departementspromemorian om storstädernas värmeförsörjning tDsl 1983z5) tagits upp ett belopp om 50—100 milj. kr. EUD har också tipp— märksammat- att i samband med förhandlingar om Sydgasprojektet har aktualiserats ett stöd till distributionsanläggningar på sammanlagt 50 milj. kr. Mot bakgrund härav beräknar EUD att det sammanlagda behovet av medel för stöd till distributionsanläggningar för fjärrvärme och naturgas uppgår till 375 milj. kr. Den handläggning av ärenden som blir aktuell i samband med detta stöd bör enligt EUD utföras av statens energiverk.

Statens energiverk har i en skrivelse till regeringen framfört att bifall till inneliggande och förväntade ansökningar om stöd till torveldade anlägg- ningar kommer att medföra att den ram på 200 milj. kr. som riksdagen fastställt för är 1983 (prop. 1982/83:50 bil. 6. NU 18. rskr lll) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. kommer att överskridas. Verket be- räknar att anspråken om stöd i inneliggande och förväntade ansökningar kan komma att överskrida ramen med ca l70 milj. kr.

Energiverket anför att stödet bidrar till att uppfylla de energipolitiska målen. Energiverket hemställer därför att regeringen medger att verket för stöd för detta ändamål får disponera medel från den icke utnyttjade ramen i den finansiella oljeersättningsfonden.

Skå/för mitt j'örslug: Jag har nyss redovisat utformningen av statens stöd när det gäller åtgärder som kan ersätta olja i större anläggningar.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1983/84: 62 27

Under år 1983 finns därtill generella bidrag för förbränningsanläggningar avsedda för eldning med främst torv och för distributionsanläggningar för fjärrvärme.

Stödet till distributionsanläggningen är utformat som ett bidrag om högst 10 (i?? av investeringen i fjärrvärmedistribution. dvs. ljärrvärmeledningar av olika dimensioner och annan utrustning för distribution av fjärrvärme.

Stöden till torveldade förbränningsanläggningar och till distributionsan- läggningar för ljårrvärme har enligt vad jag har erfarit haft en god effekt. EUD har redovisat beräkningar som tyder på en volymökning på 20—25 ',.3'? vad gäller investeringen i fjärrvärmedistribution och 40'1 vad gäller torv- pannor.

När det gäller stödet till distribtttitmsunläggningarji'irjfj'iirrt't'irnte villjag anföra fi.”)ljande. Under år l983 har överläggningar bedrivits mellan företrä- dare för industridepartementet och kommunerna i storstadsområdcna an- gående värmeförsörjningen. Vid överläggningarna har ett särskilt stöd för strategiska hopkopplingar av fjärrvärmesystem aktualiserats. Jag förordar att de medel som anvisades på tilläggsbudget [ till stadsbudgeten för budgetåret l982/83 i samband med 1983 års investeringsprogram får använ- das för detta ändamål. Jag avser att under riksmötet återkomma med förslag till riksdagen om stödets slutliga omfattning och fördelning.

Inom ramen för det stöd till distributionsanläggningar som utgår i år kommer ett betydande arbete med utbetalningar. uppföljning. m.m. att återstå under år 1984 och en del av är 1985. Denna verksamhet avserjag föreslå regeringen att från den I januari föra över till statens energiverk.

Jag har nyligen i propositionen 1983/84: 47 om vissa naturgasfrågor redo- gjort för resultatet av de överläggningar som har ägt rum under våren 1983 mellan företrädare för industridepartementet och intressenterna i Sydgas- projektet. Ett särskilt ekonomiskt bidrag har föreslagits för vissa investe- ringar i naturgasnätet. Stödets omfattning beräknas totalt till 60 milj. kr. Regeringen har till i nämnda proposition hemställt att medel som anvisats på tilläggsbudget [ till statsbudgeten för budgetåret I982i83 för stöd till distributionsanläggningen för fjärrvärme får användas i detta syfte.

Jag tar i det följande upp statens stöd till åtgärder när det giiller upp- handling inom energimnt'ådet.

Som framgår av det föregående kan den situationen uppkomma att anslagna medel för stöd tillförbrt'inningsunlt'iggningur (ti-'seddufi'ir eldning ntedji't'imst torv under år l983 inte täcker den beräknade efterfrågan på stöd under detta år. Ramen bör därför höjas med hänsyn härtill. Om särskilda skäl föreligger bör stöd kunna utgå till anläggningar som beställs före utgången av första kvartalet år 1984 förutsatt att ansökan om stöd inkommit till statens energiverk före utgången av år 1983.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1983/84: 62 28

3.3 lnvesteringsprogram inom energiområdet för år 1984

t'l-Iittj't'irslag: Ett generellt stöd för vissa investeringar i energiutrust- ning och installationer föreslås för är 1984. Stödet är såväl energipoli- tiskt som konjunktur- och sysselsättningspolitiskt motiverat. Det ersät— ter dels vissa nu gällande stöd inom ramen för energilånesystemet. dels det särskilda investeringsstöd för tor 'anläggningar och fjärrvärmenät- utbyggnader som utgår under år 1983.

Stödet böri mån av tillgång på medel utgå i form av direkta bidrag till vissa typer av storskaliga energiproduktionsanläggningar och distribu- tionsanläggningar. samt till vissa encrgitillförselåtgärder i byggnader.

Den huvudsakliga finansieringen av åtgärder inom investeringspro- grammet bör ske på den öppna kreditmarknaden med kommunal bor— gen i f("it—ekommande fall. För investeringar i fjärrvärmeanläggningar bibehålls systemet med fjärrvärmelån. Ett särskilt anslutningsstöd före- slås för värmeleverantörer för att skapa ekonomisk balans mellan åtgär- der i småskaliga och storskaliga system.

Gällande stt'idsystem: Nu gällande stödsystem för energitillförselåt- gärder i bostadshus regleras i huvudsak i energilåneförordningen (19811589) och bostadsfinansieringsförordningen ( 1974: 946. ändrad senast 198315711. Statligt stöd för cnergitillförselåtgärder utgåri form av bostads— lån med särskilda villkor (energilån).

Följande tilll'örselåtgärder är f. n. berättigade till energilån. — Kombinationspannor för el och inhemskt fastbränsle samt anordning för eldning med flis. —— Vattenburen elvärme i form av elpatron. elkassett eller elpanna samt elvärmt tappvarmvatten.

— Varmvattenackutnttlatorer.

— Anslutning till fjärrvärme. befintlig gemensam värmecentral eller natur— gasnät.

— Värmepumpar.

— Solvärmesystcm.

För främst åtgärder i småhus fastställs schablonbelopp som underlag för beslut. Dessa schabloner. som benämns godkänd kostnad. fastställs av bostadsstyrelsen. Energilånet uppgår normalt till 30??- av godkänd kost- nad. Återstående del finansieras på annat sätt. En s. k. fördjupning av länet till 1009? av godkänd kostnad sker automatiskt när godkänd kostnad är lägre än 25000 kr. för småhus och 100000 kr. för flerbostadshus. Även i vissa andra fall kan fördjupning medges.

Energilån lämnas endast för åtgärder i byggnader för stadigvarande bruk. Energilån kan lämnas till ägare av byggnad eller gemensamhctsan— läggning. Även annan nyttjanderättshavare kan erhålla lån ttnder vissa

• Sida 29
•  Original

Prop. 1983/84: 62 29

omständigheter. För lånet skall i normalfallet ställas säkerhet. Länet löper med ränta som fastställs av regeringen. Under år 1983 är räntan 13 Tål-.

För energilån till bostäder som upplåts med bostads- eller hyresrätt lämnas räntebidrag. Räntebidraget utgörs av skillnaden mellan bostadslå- neräntan och den s. k. garanterade *äntan. Den garanterade räntan är f. n. 304- under första året av länets löptid och ökar därefter med 0.25 procent-' enheter per år.

För energilån till småhus kan räntefrihet i högst tio år medges om länet avser vissa särskilt angivna åtgärder. bl. a. solvärmesystem. värmepump- system samt kollektiva anordningar för eldning med ved, trällis eller andra likartade bränslen. '

Ansökan om energilån lämnas till kommunens förmedlingsorgan. Läns- bostadsnämnden beslutar i ärenden om energilån efter yttrande av förmed- lingsorganet. Enligt förordningen (1983180) om försöksverksamhet rned kommunal beslutanderätt i fråga om statligt stöd för energibesparande åtgärder beslutar kommunens förmedlingsorgan som första instans i Stock- holm. Göteborg. Malmö. Helsingborg och Botkyrka. Denna försöksverk- samhet avslutas den 30juni 1986.

Under år 1983 har .x't'irs/tilda stöd lämnats till utbyggnad av distributions— anläggningar för fjärrvärme och till förbränningsanläggningar för främst torv. ELi D har handlagt och beslutat om stödet till distributionsanläggning— ar och lämnat samråd till oljeersätttningsfondetl (efter den 1 juli 1983 statens energiverk) som har beslutat om stödet till förbränningsanläggning- ar. Stödet till distributionsanläggningar för fjärrvärme har lämnats i form av bidrag med högst 10 fr av redovisade investeringskostnader. 'fill distri- butionsanläggningar räknas den del av anläggningen som finns mellan produktionsanläggningen för fjärrvärme och abonnentens anläggning. Även anläggningar för överföring av spillvärme till distributionsanlägg- ningar för fjärrvärme omfattas av stödet. 'l'ill investcringskostnaden räknas dels kostnader för ledningar och annan utrustning. dels erforderliga an- läggnings- och monteringsarbeten.

Stödet till föl—bränningsanläggningar för främst torv har lämnats i form av bidrag med högst 25 ”F?-.

Som villkor för dessa särskilda stöd har gällt att beställning skall ske under år 1983. .

Riksdagen beslutade våren 1983 om åtgärder bl.a. för att öka använd- ningen av inhemska bränslen i Norrbottens län (prop. 1982183: 120 bil. 6. NU 38. rskr 306). För fastbränslcanläggningar i Norrbottens län kan stöd erhållas med högst 40???- av irwesteringskostnaden. Stöd kan lämnas för anläggningar som beställs Linder åren 1983 till 1985. Kostnaden för stödet bestrids intill 25'.?i. av investeringskostnaden inom den av riksdagen i samband med proposition (1982/83: 50) om vissa ekonomisk—politiska åt- gärder m. m. angivna ramen för stöd till torveldade anläggningar. Kostna- der därutt'iver intill 4092- av investeringskostnadcn bestrids från anslaget Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1983/84: 62 30

Utredningar: EUD föreslåri sin utvärdering av insatserna inom 1983 års investeringsprogram att fortsatt stöd till investeringar inom energiomrz'tdet bör handhas av statens energiverk. Mot bakgrund av de erfarenheter som EUD hittills har vunnit fi'ireslås — att stödet till investeringar i torveldade förbränningsanläggningar fort-

sätter under är 1984 men med lägre bidragsprocent. Ett begränsat stöd till fliseldade anläggningar. under samma period. bör övervägas. — att stöd till distributionsanläggningar för fjärrvärme som är avsedda för att utnyttja industriell spillvärme utgår även under år 1984 med hänsyn till att sådana investeringar år angelägna från både industripolitisk och samhällsekonomisk utgångspunkt.

— att en samordning kommer till stånd mellan statens stöd till fjärrvär- meinvesteringar och stöd till energitillförsclsystem i bostäder.

Statens energiverk anger i sitt yttrandc'övcr ()ED:s rapport att en sammanställning av nuvarande stödprogram visar att de utgör ett relativt komplicerat system. Energiverket anser att det statliga ekonomiska stödet till oljeersättning i första hand bör inriktas på att stimulera ersättning av olja med inhemsk energi. "fill ett sådant stödprogram bör hänföras dels det nuvarande stödet från oljeersättningsfonden. dels den del av det nuvaran- de energisparstödet enligt energilz'ineförordningen som avser energitillför- sel. Vidarc bör stödprogrammct inkludera det särskilda itwesteringsstödet till torvpannor samt kolmiljöstödet. .,

När det gäller vilka typer av åtgärder som skall få stöd bör enligt energiverket i princip alla oljeersättande investeringar omfattas. Med hän- syn till kostnaderna för att administrera stödet till små projekt bör dock en undre gräns sättas.

Jämfört med det nuvarande stödsystemet skulle detta stöd i högre grad inriktas på ett utnyttjande av befintlig teknik för att därmed uppnå en snabbare oljeersättning.

Stödet bör ges i form av investcringsbidrag och göras så generellt som möjligt. Energiverket föreslår att ett stöd på upp till 25 '.å- av investerings- kostnaderna i oljeersättande åtgärder införs. Det är viktigt att stödets storlek inte låses utan successivt kan anpassas till de rådande förhållan- dena. Verket bör också ges möjligheter till att flexibelt avväga stödinsatser mellan olika projekt inom ramen för de allmänna stödvillkoren. Det tem— porära stödet till investeringar i förbränningsanläggningar för torv kan till del tjäna som modell.

Statens energiverk framhåller att verket direkt bör ansvara för oljeer- sättningsstödet till större anläggningar. När det gäller mindre fastighetsan- knutna anläggningar som nu stöds inom ramen för energisparstödet till bostäder kan det som hittills administreras av kommunerna och länsbo- stadsnämnderna.

.S'käljör tnittjb'rs-Iag: Den rådande konjunktur— och sysselsättningssitua- tionen gör det enligt min mening motiverat att genomföra ett investerings- program inom energiområdet även under år 1984.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1983/84: 62 3!

Nuvarande stödsystem för bostäder har vuxit fram som resultat av energisituationen under slutet av l970-talct. De nya och förnybara energi- källorna var i stor utsträckning på forsknings- och utvecklingsstadiet. Större anläggningar för fjärrvärmesystem. grundade på ny teknik existera- de huvudsakligen i form av expcrimentanläggningar. F.ncrgipriserna låg, på en betydligt lägre nivå än f. n. Särskilt gällde detta eldningsoljan. De förändringar som inträffat sedan stödsystemet infördes har medfört att nuvarande stödsystem kan ge en olämplig styrning och andra inte avsedda effekter och därigenom medföra en risk för att resurser inte utnyttjas tillräckligt effektivt.

En omständighet som särskilt har uppmärksammats i nuvarande system är att stödet endast omfattar mindre anläggningar upp till en värmeeffekt om ca 2—4 MW. lnom energitekniken liksom i många andra system existe— rar det ett samband mellan kostnad. effektivitet och anläggningsstorlek. Som exempel kan nämnas möjligheten till högre effektivitet i en tjärrvär- mepanna än i en konventionell smähuspanna. till följd av tekniska skill- nader. Drift oeh skötsel kan därtill göras effektivare vid stora pannor än vid mindre. Även miljöskyddsåtgärder kan av ekonomiska skäl göras mer omfattande vid större anläggningar.

Fjärrvärme har stora fördelar som uppvärmningsform vid tätbebyggelse. Fjärrvärmen bedöms. bl.a. med ledning av uppgifter ur Svenska Värme- verksl'öreningens rapport Fjärrvärmeplan 1983. kunna omfatta högst 40— 509? av uppvärmningen i landet. Därutöver kommer uppvärmningen att ske genom mindre anläggningar. t. ex. gruppeentraler. eller genom indivi- duella anläggningar. Vilken uppvärmningsform som väljs mäste avgöras lokalt med utgångspunkt i de förhållanden som råder. För att göra det möjligt att fatta beslut som är väl anpassade till de lokala förhållandena är det väsentligt att de statliga stödåtgärderna verkar neutralt mellan olika former av uppvärmning.

Med utgångspunkt i nyss redovisat material vill jag anföra följande. EUD och statens energiverk framför uppfattningen att stödet för energitill- förselätgärder bör ingå i ett gemensamt stödprogram. Energiverket fram— håller att systemet bör förenklas såväl avseende stödberättigade åtgärder. stödformer som myndighetsansvar. Stöd bör enligt verket endast utgå som bidrag. Jag delar denna uppfattning och föreslår att stödsystemet för tillför- selätgärder inom energiområdet utformas som ett investeringsprogram för år l984.

Vidare förordar jag att följande stöd bör ingå i investeringsprogrammet för år 1984.

Programmet omfattar direkta bidrag till vissa åtgärder som avser energi- tillförsel i byggnadsanknutna och storskaliga system. Vad avser stödet till hyggnadsanknutna system bör detta lämnas endast i samband med åtgär— der i befintlig bebyggelse.

Stöd till tillförselåtgärder i befintliga hyresrätts- och lmstadsrättshus bör

• Sida 32
•  Original

Prop. l983/84: 62 ' 32

även fortsz'ittningsvis lämnas i form av räntebidrag i enlighet med vad chefen för bostadsdepartementet nyligen redovisat (prop. 1983/84: 40 bil. 9). "

Lånen för dessa ändamål bör emellertid tas upp på den oprioriterade kreditmarknaden på motsvarande sätt som län till underhåll m.m. i nyss nämnd proposition. Räntebidrag kommer därvid att lämnas med en fast andel av en normal räntesats under lånets hela löptid. Genom denna konstruktion uppnås likvärdiga kostnadsförutsättningar för fastighetsägare med olika skattemässiga förhållanden. Som jag återkommer till i det föl- jande bör härutöver särskilda bidrag kunna lämnas.

Räntebidrag lämnas endast indirekt till investeringar i tjärrvärmeanlägg- ningar och avser då enbart den del av investeringskostnadcn som tas ut i form av anslutningsavgiften. För att uppnå en bättre balans mellan stöd till åtgärder i byggnadsanknutmt system och storskaliga system bör ett särskilt stöd nu införas. Stödet bör utformas som ett ansltltningsbidrag till ljärrvär- meleverantören. Jag återkommer i det följande till detta stöd.

Jag har erfarit att det inom EUD har inletts ett arbete med att utarbeta riktlinjer för leverantörsauktorisation och för ett försäkringssystem för vissa småskaliga tillförselsystem. Den långsiktiga strävan bör enligt min mening vara att sådan auktorisation skall gälla som villkor för erhållande av statligt stöd.

När det gäller investeringar i lurre/dade anläggningar har bidraget un- der år I983 varit 25 :P.-"('. EUD anser att stöd bör lämnas med lägre bidrags- procent under år l984.

För investeringar i storskaliga skt)gxhrt'ins/cc/dade an/t'iggningar lämnas f. n. inget stöd. EUD anser att ett bidrag bör övervägas. Det finns på längre sikt en risk för alltför låg användning av skogsenergi.

] fråga om stöd till skogsbränsleeldade anläggningar vill jag anföra föl- jande. Det är frän samhällsckonomiska synpunkter angeläget att använd- ningen av skogsbränsle inte försvårar skogsindustrins möjligheter att er- hålla trälibcrråvara. Regeringen uppdrog därför i början av året åt skogs- styrelsen och statens industriverk att gemensamt utreda effekterna på skogsindustrins virkesl'örst'örjning av en ökad användning av skogsråvara för eldningsändamål. Uppdraget har redovisats av skogsstyrelscn och sta- tens industriverk i rapporten tSlND PM 1983z9) Ökad användning av skogsråvara — nya möjligheter och konsekvenser. Av rapporten framgår att det med beaktande av en rad olika förutsättningar finns goda möjlighe- ter till en snabb utveckling av användningen av skogsbränsle. En förutsätt- ning är bl.a. att avverkningen inom privatägda skogar ökar. En ökad skogsbränsleanvändning innebär avsättning av gallrings- och röjnings- virke. vilket enligt rapporten skulle kunna ge skogsindustrin större tillgång- till barrvirke på både kort och lång sikt. Rapporten har remissbehandlats och bearbetas f. n. inom regeringskansliet.

En arbetsgrupp inom regeringskanslict. biobränslegruppen. bildades

• Sida 33
•  Original

Prop. 1983/84: 62 33

vintern 1983 för att bl.a. gå igenom praktiska problem i samband med skogsbränsleanvändningen och föreslå åtgärder för att säkerställa skogsin- dustrins råvaruförsörjning och en ökad användning av träbränslen för cnergiändamål. Arbetsgruppen kommer med utgångspunkt i bl. a. den nämnda rapporten och remissyttrandena över den att avge en rapport med förslag till åtgärder senare i höst. Beträffande stöd till fastbränslcanläggningar i Norrbottens län gäller de i proposition 1982/83: 120 om utveckling i Norrbotten angivna villkoren för åren 1984 och 1985.

Jag förordar med utgångspunkt i EUD:s förslag att ett bidrag på högst 15% utgår till den som under är 1984 beställer en större anläggning avsedd för eldning med inhemska brz'inslen. Bidrag bör inte kunna förenas med sådant bidrag som lämnas inom ramen för stödet till oljeersättande åtgär- der eller det särskilda stöd till fastbränsleanläggningar som utgår inom Norrbottens län. Jag anser att som villkor för stöd till skogsbränsleeldade anläggningar bör gälla att sökanden skall ha erhållit tillstånd enligt 136 a & byggnadslagen. För tillstånd krävs bl.a. att endast råvara som inte kan avsättas inom skogsindustrin får användas för eldning. Förslag om hur efterlevnaden av detta krav skall kontrolleras kommer att utarbetas av biobränslegruppen.

Bidrag bör enligt minmening även kunna lämnas för investeringar i anläggningar avsedda för eldning med biogas.

I detta sammanhang vill jag erinra om att den som äger skog sedan år 1980 är skyldig att utföra röjning i ungskog och sedan den I juli i år även viss gallring. Detta regleras i 9 & skogsvårdslagen (1979: 429). Bestämmel- serna om röjning får under kommande är full genomslagskraft. Med hän- syn till behovet att tillförsäkra skogsindustrin tillräckligt med råvara samti- digt som försörjningen med skogsbränsle ökas är det angeläget att röjnings— och gallringsvirke som tidigare normalt har lämnats kvar i skogen tas tillvara i större utsträckning. Detta kan underlättas genom särskild bear- betning av råvaran. Investeringar i terminaler. där industriråvara och bränsleråvara separeras. är enligt min mening av avgörande betydelse för att denna skogsråvara skall kunna utnyttjas effektivt. Genom sådana ter- minaler minskas risken för att industriellt användbar råvara utnyttjas för energiändamål. Investeringar i sådana terminaler kommer också att med- föra ökad sysselsättning i glesbygden. Ett särskilt stöd till investeringar för separering av industriråvara och bränsleråvara bör mot denna bakgrund införas. Stödet bör utformas som ett bidrag på högst 50% till anläggningar som beställs under år 1984.

Som villkor för stödet bör gälla att den sökande dels kan visa hur råvaruförsöriningen skall ske. dels kan redovisa att skogsindustrins råva- ruförsörjningsintresse kan tillgodoses på ett betryggande sätt i berört om- råde.

Värmepumpar är en teknik som fått sitt tekniska och kommersiella 3 Riksdagen I983/84. I .t'aml. Nr 62

• Sida 34
•  Original

Prop. 1983/84: 62 34

genombrott under år 1983. Genom att utnyttja värmepumpar kan spill- värme i avloppsvatten och lagrad solvärme i mark. vatten och luft utnyttjas för uppvärmningsändamål. Även utnyttjande av interna värmekällor som t.ex. avluft i byggnader är en alltmer etablerad teknik. Denna senare tillämpning har visat sig ge god ekonomisk lönsamhet.

Branschen brottas f.n. med dålig lönsamhet till följd av lågt kapacitets- utnyttjande.

För att stimulera till ökade investeringar i värmepumpar förordarjag ett bidrag till värmepumpar. Bidragets storlek bör vara högst 15 %. Bidrag bör dock enligt min mening inte utgå till anläggningar som utnyttjar avluft i småhus och flerbostadshus. då dessa värmepumpar f. n. är så lönsamma att ytterligare stimulanser är obehövliga.

För värmepumpar i fastigheter inom fjärrvärme- och naturgasförsörjda områden bör enligt min mening inget bidrag lämnas. Skälet för detta är att nyttjanderättshavaren till en byggnad i princip inte skall kunna erhålla stöd för flera tillförselsystem.

Soli'är/n('anläggningar är med dagens tekniknivå och energipriser inte ekonomiskt lönsamma utan stöd. Detta hänger bl.a. samman med den mycket goda tillgången på elenergi sommartid. Stödet bör fortsättningsvis vara av samma storleksordning som f. n. Jag förordar därför ett bidrag om högst 50% till solvärmeanläggningar i system med en energianvändning mindre än 3 GWh per år. För större system bör idrifttagna forskningsan- läggningar utvärderas varför inget bidrag bör lämnas.

Anläggningar för elvärme (elpatroner. elkassetter och elpannor) är i dag mycket fördelaktiga att installera. Något stöd bör därför inte lämnas vid normala installationer. Ett särskilt stöd bör dock införas för elvärmean- läggningar som installeras i oljeeldade pannor i flerbostadshus och grupp- ecntraler i områden som enligt fastlagda planer skall försörjas med ett storskaligt energisystem. Ett villkor för stöd bör enligt min mening vara att installationen görs tidsbegränsad i avvaktan på anslutning till fjärrvärme eller naturgas. Stöd bör utgå med högst 15 % för att kompensera åtgärdens korta avskrivningstid. Ett sätt att uppfylla angivet villkor för stöd kan vara att anläggningsinnehavaren tecknar ett avtal med elleverantör om tidsbe- gränsad elleverans SOm skall avbrytas vid möjlighet till fjärrvärmeinstalla- tion eller vid anslutning till naturgasnät.

Som jag nyss har redovisat är villkoren för lån till åtgärder i bl.a. flerfamiljshus förmånligare än lånevillkoren för fjärrvärmeinvesteringar. För att uppnå en bättre balans mellan åtgärderi större och mindre anlägg- ningar förordar jag att systemet med räntebidrag för lån till småskaliga tillförselåtgärder kompletteras med ett anslutningsbidrag för fjärrvär- menät. Bidraget bör lämnas för under år 1984 tillkommande effekt. Jag föreslår ett bidrag av 135 kr. per kW anslutningseffekt mätt vid produk- tionsanläggningen. Bidraget bör utbetalas till huvudman för fjärrvärmean- läggning.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1983/84: 62

'.)J 'Jl

EUD har föreslagit en fortsättning av nuvarande stöd för distributions- anläggningar som är avsedda att tltnyttja och överföra industriell spill- liir/ne. EUD framhåller att sådana investeringar är angelägna från både industripolitiska och samhällsekonomiska utgångspunkter. Jag delar denna uppfattning och förordar att bidrag med 10 % utgår för sådana anläggningar som beställs under år 1984. dock ej om villkorliga bidrag erhållits för oljeersättande åtgärder.

Statens energiverk har även föreslagit en fortsättning av stödet för små vattenkraftverk. dvs. kraftverk mellan 100 och 1500 kW. Jag delar detta synsätt och föreslår ett bidrag om 1597 för små vattenkraftverk som beställs under år 1984.

Statens energiverk bör ges det huvudsakliga myndighetsansvaret för det föreslagna investeringsprogrammet. Statens energiverk skall i fråga om det byggnadsanknutna stödet samråda med bostadsstyrelsen.

I fråga om beslutanderätten för denna del av stödet bör i huvudsak gälla samma regler som chefen för bostadsdepartementet nyligen har föreslagit i fråga om riktade bidrag till energisparåtgärder (prop. 1983/84:40 bil. 9 s. 48). Dessa regler innebär i huvudsak att stöd till egnahem beslutas av det kommunala förmedlingsorganet och att stöd till hyres- och bostadsrättshus med vissa undantag beslutas av länsbostadsnämnden. Beslut om stöd till åtgärder i system där energianvändningen överstiger 3 GWh per är bör dock enligt min mening fattas av statens energiverk.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om de ytterligare särskilda regler som behövs för stödet.

3.4. Verksamhet inom energiupphandlingsområdet

illitrfi'irslag: EUD ges förlängt uppdrag till den 31 december 1984: — att slutföra handläggningen av strategiskt viktiga energiprojekt av

industripolitiskt intresse — att stärka beställarfunktionen inom det värmetekniska området — att slutföra utredningen om försäkringssystem och auktorisationsför- farande för vissa småskaliga tillförselsystem — att fullfölja utredningen om särskilda exportfrågor. EUD ger länsstyrelsen i Norrbottens län förlängt uppdrag i fråga om stöd till upphandling inom energiområdet till den 1 juli 1984.

Utredningen: EUD föreslår i sin utvärdering av verksamheten att EUD får i uppdrag att fram till 1 juli 1985 fortsätta arbetet med det långsiktiga frågorna syftande till att — stärka beställarfunktionen — stödja marknadsintroduktion av vissa strategiskt betydelsefulla nyut-

vecklade produkter

• Sida 36
•  Original

Prop. 1983/84: 62 ' 36

— fullfölja utredningen om särskilda exportfrågor — främja upphandling inom Norrbottens län.

Som en bakgrund anger EUD följande. Sambandet mellan starka offentliga beställare och större företag har varit av avgörande betydelse för utvecklingen av de framgångsrika svens— ka exportindustrierna. Den stora splittring som finns när det gäller upp- handling av teknisk utrustning med många små beställare med egna specifi- kationer lägger hinder i vägen för utvecklingen av en rationell tillverkning av energiutrustning.

Beställarfunktionen kan utvecklas genom åtgärder som information till många beställare om lämpliga systemlösningar. typgodkännanden av hela system. standardisering och samordnade upphandlingar. EUD har tillsatt två arbetsgrupper som arbetar med dessa olika åtgärder inom områdena små värmepumpar och mindre biobränsleeldade anläggningar. EUD bör få i tilläggsdirektiv att närmare pröva dessa frågor.

Koncentrerade insatser på produkter vars snara kommersiella genom- brott får anses vara av strategisk betydelse för det svenska oljeersättnings- programmet och för exportmöjligheterna. De produktområden som EUD särskilt har intresserat sig för är den trycksatta svävbädden som ger förutsättningar för en effektiv och miljövänlig kraftvärmeproduktion. samt plasmatekniken. EUD bör slutföra sin hantering av sådana projekt.

För att bättre ta tillvara de exportmöjligheter som de energipolitiska åtgärderna kan medföra har regeringen uppdragit åt EUD att i samverkan med Sveriges exportråd utreda denna fråga. Detta arbete bör fullföljas.

Det arbete som har inletts av länsstyrelsen i Norrbottens län i fråga om upphandling bör slutföras. I sammanhanget bör övervägas om det är lämp- ligt att verksamheten i Norrbotten avslutas i år eller om en förlängning till del av nästa år kan vara motiverad.

När det gäller användningen av till EUD anslagna medel för upphand- lingsverksamhet föreslår EUD följande:

EUD har hittills beviljat eller lämnat utfästelser om stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet om 150 milj. kr. Samman- lagt beräknar EUD 225 milj. kr. för fortsatta åtgärder inom EUDzs ram under år 1984 och år 1985 i samband med upphandling inom energiområ- det.

Skå/för mitt flinar/ag: Energipolitiken har under ett decennium i stor utsträckning varit inriktad mot utvecklandet av ny energiteknik och energi- sparande. Existerande stödsystem är därför i betydande omfattning inrik- tade på att stimulera forskning och införande av ny teknik.

De stora investeringar som nu krävs inom energiområdet under 1980- talet för att genomföra en övergång från olja till andra energislag. kommer i betydande utsträckning att gälla kommersiellt tillgänglig teknik.

EUD fyller en viktig funktion när det gäller att följa upp att investerings- programmet för år 1983 får avsedda effekter för svensk industri. [ och med

• Sida 37
•  Original

Prop. 1983/84: 62 37

att statens energiverk har påbörjat sin verksamhet är det naturligt att verket får motsvarande uppföljningsansvar för 1984 års investeringspro- gram. Energiverket bör således tillse att den upphandling som 1984 års investeringsprogram kommer att föranleda så långt möjligt blir samordnad med industrins produktionsförutsättningar. Jag vill i detta sammanhang erinra om mitt förslag att energiverket inom ramen för stödet för att ersätta olja. m. m. bör få möjlighet att tillämpa det stöd för riskdelning i samband med marknadsintroduktion av nya produkter som EUD har tillämpat.

EUD hör till den ljuli 1984 fortsätta att främja energiupphandling i Norrbottens län och fullfölja utredningsuppdraget att i samverkan med Sveriges exportråd utreda möjligheten till svensk export av energiutrust- ning. .

Den handläggning av vissa strategiska energiprojekt av särskilt industri- politiskt intresse som EUD påbörjat under år 1983 bör fullföljas. För att öka möjligheterna att genomföra investeringar som är strategiskt viktiga anserjag att stödet till åtgärder när det gäller upphandling bör ges en något vidare inriktning. Denna inriktning bör innebära att EUD ges möjlighet att lämna stöd _till investeringar av särskilda energipolitiska skäl.

EUD bör vidare få fortsätta arbetet med att förstärka beställarfunk- tionen inom det värmetekniska området. Därvid bör påbörjade projekt när det gäller samordnad upphandling slutföras. EUD bör också som jag nyss redovisade slutföra utredningarna om försäkringssystem och om att införa auktorisationsförfarande av leverantörer av mindre värmepumpar och fastbränslepannor. Jag avser föreslå regeringen att uppdra åt EUD att utarbeta riktlinjer för en sådan verksamhet till den 1 juli 1984. I samband därmed bör delegationen ges i uppdrag att slutföra sitt övriga arbete till den 31 december 1984.

3.5. Medelsbehov och finansiering

Mitlförslug: Stöd för oljeersättande åtgärder samt för investeringar inom energiområdet tas fr.o.m. den 1 januari 1984 upp på statsbudge- ten.

Det totala stödet för oljeersättande åtgärder för tiden t. o. m. budget- året 1986/87 uppgår till totalt 1650 milj. kr.. varav bidrag och villkorliga bidrag till 660 milj. kr. och lånegarantier till 915 milj. kr.

Stödet till investeringar inom energiområdet uppgår totalt till 450 milj. kr. under år 1984.

Investeringsprogrammet för år 1984 måste finansieras. Bl.a. därför föreslås en viss höjning av den särskilda avgiften på oljeprodukter. Dessutom kompletteras det nuvarande avgiftssystemet med avgifter på bensin och kolbränslen. Vidare införs avgift på elektrisk kraft från kärnkraftverk.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1983/84: 62 38

[983 års investeringsprogram: EU!) och statens energiverk framför beräkningar beträffande behovet av medel för stödet till torveldade anlägg- ningar. Medelsbehovet kommer att med ca 170 milj. kr. överskrida den ram på 200 milj. kr. som riksdagen beslutat för år 1983 (prop. 1982'83: 50 bil. 6. NU 18. rskr 1 1 1) om vissa ekonomiskt-politiska åtgärder m.m. EUD framhåller att en eventuell förlängning av stödet inte bör finansieras med EUDzs medel.

EU D beräknar att det samlade behovet av medel för distributionsanlägg- ningar för ljärrvärme kommer att uppgå till 225 milj. kr. under år 1983. EUD har noterat att för stöd till strategiska ljärrvärmeledningar har i departementspromemorian om storstädernas värmeförsörjning tagits upp ett belopp om 50—100 milj. kr. EUD har också uppmärksammat att i samband med förhandlingar om Sydgasprojektet har ett stöd till distribu- tionsanläggningar på sammanlagt 50 milj. kr. aktualiserats. Mot bakgrund härav beräknar EUD att det sammanlagda behovet av medel för stöd till distributionsanläggningar för ljärrvärme och naturgas uppgår till 375 milj. kr.

När det gäller användningen av till EUD anslagna medel för upphand- lingsverksamhet föreslår EUD följande.

EUD har hittills beviljat eller lämnat utfästelser om stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet på 150 milj. kr. EUD bedömer att ytterligare medel behövs i samband med åtgärder för en förstärkt beställarfunktion. samordnad upphandling Lsamt för pågående. större energiförsörjningsprojekt inom ramen för delegationens verksam- het. Sammanlagt beräknar delegationen 225 milj. kr. för fortsatta åtgärder inom delegationens ram under åren 1984 och 1985 i samband med upp- handling inom energiområdet.

Statens energiverk har i yttrande om Ol—LDzs utvärdering av oljeersätt- ningsfondens verksamhet angivit som sin bedömning att'subventionsmo_ mentet i nuvarande stöd till byggnadsanknytna tillförselsystem är 300 milj. kr. per år. Denna subvention kan uppdelas i dels stöd i form av räntefrihet dels stöd i form av räntebidrag till åtgärder i vissa fastighetskatcgorier. Stöd i form av visst räntebidrag kommer även fortsättningsvis att lämnas inom ramen för bostadsftnansieringssystemet.

Skäl för tnittjörslag: Möjlighet att erhålla stöd för oljeersättande åtgär- der har funnits sedan år 1981. Flera POD—anläggningar finns redan i drift och ett betydande antal planeras eller är under uppförande. Detta innebär att en koncentration bör ske till åtgärder som medför en snabb marknads- introduktion. Mot bakgrund härav bedömer jag att behovet av medel för stödetjämfört med nuvarande nivå bör minska.

Det totala stödet för oljeersättande åtgärder för perioden den 1 januari 1984—30 juni 1987 bör enligt min mening uppgå till 1650 milj. kr.. varav bidrag och villkorliga bidrag bör uppgå till 660 milj. kr.. samt lånegarantier till 915 milj. kr. Därtill kommer anslag om sammanlagt 75 milj. kr. för att täcka förväntade förluster i garantigivningen.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1983/84: 62 39

Bidragsramen bör fördelas enligt följande: 120 milj. kr. för första halv- året 1984. 210 milj. kr. för budgetåret 1984/85. 180 milj. kr. för budgetåret 1985/86 samt 150 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Medelsbehovet under första halvåret 1984 bör anvisasj form av ett reservationsanslag på tilläggs- budget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

Garantiramen bör totalt uppgå till 915 milj. kr. Statens energiverk bör således få ett bemyndigande att för den nämnda perioden ikläda staten garantier för lån till oljeersättande åtgärder intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 915 milj. kr.

För jörlttsttr'ickning räknar jag med ett medelsbehov av 5. milj. kr. för första halvåret 1984 och 15 milj. kr. för budgetåret 1984/85. 20 milj. kr. för budgetåret 1985/86 samt 35 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Medel för detta ändamål bör anvisas i form av ett förslagsanslag. Förlusterna för de garan- tier som i fortsättningen kan lämnas för lån till att finansiera oljeersätt- ningsprojekt bör täckas till hälften från anslaget Stöd till oljeersättande åtgärder. m.m. och till hälften från ett särskilt förlusttäckningsanslag. För att täcka medelsbehovet under våren 1984 bör alltså 5 milj. kr. anvisas på ett förslagsanslag benämnt 'fäckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder. på tilläggsbudget I till statsbudgeten 1983/84.

Jag har för avsikt att i budgetpropositioncn 1984 återkomma med förslag till anslag för budgetåret 1984/85.

Jag har också för avsikt att återkomma med förslag till anslag för budget- året 1984/85161" stöd till prospektering efter olja, naturgas eller kol resp. till energiforskning.

Vad avser [983 års int'esteringspragram bör gälla följande. För att alla inkomna ansökningar under år 1983 som avser stöd till anläggningar av- sedda för eldning med främst torv skall kunna stödjas bör ramen för detta ändamål höjas med 170 milj. kr. Som nyss- har redovisats kommer därtill behovet av medel för vissa strategiska anläggningar för fjärrvärme i stor- städerna och naturgas i Sydgasprojektet. Jag beräknar att behovet av medel för dessa ändamål uppgår till 160 milj. kr.

Inresterin_t:sprugmmmet för år 1984 bör omfatta stöd i form av bidrag till åtgärder för följande områden I I — vissa tillförselsystem för uppvärmningsenergi — vissa distributionsanläggningar för spillvärme — vissa strategiska anläggningar för fjärrvärme och naturgas.

Jag beräknar behovet av medel för stöd i form av direkta bidrag till byggnadsanknutna tillförselsystem under år 1984 till 100 milj. kr.

Större tillförselsystem innefattar stöd till främst åtgärder som vidtas av kommunerna. dvs. i fjärrvärmesystem.

Sammantaget beräknar jag behovet av medel för detta investeringspro- gram till 450 milj. kr.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1983/84: 62 40

När det gäller den fortsatta verksamheten för energiupphandling m.m. bör EUD få disponera de medel som återstår av 1983 års investeringspro- gram för att fullfölja sitt arbete.

Jag går nu över till att behandla frågan om finansiering av 1984 års investeringSprogram och stödet för oljeersättande åtgärder.

För bl.a. stöd till åtgärder av tillförselkaraktär inom bostadsbeståndet har för budgetåret 1983/84 medel anvisats över trettonde huvudtiteln an- slag B 17 Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. Statens utgifter för sådana bidrag till tillförselåtgärder som enligt vad jag förordat i det föregående skall beslutas av länsbostadsnämnden och de kommunala förmedlingsorganen bör även i fortsättningen belasta detta anslag. Kostnaderna för de utbetalningar som sker under innevarande budgetår kan beräknas rymmas inom de medel som redan finns tillgängliga på anslaget. Chefen för bostadsdepartementet avser att återkomma med behovet av medel för budgetåret 1984/85 vid sin anmälan till 1984 års budgetproposition. 1 övrigt bör investeringsprogrammet finansieras genom särskilda avgifter på olja m.m.

Härutöver räknar jag med att stödet till 1984 års investeringsprogram kommer att uppgå till 350 milj. kr. Jag föreslår att dessa medel anvisas på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Anslaget bör benämnas lnvesteringar inom energiområdet.

I detta sammanhang vill jag också redogöra för hur jag anser att åter- stående medel av 1983 års investeringsprogram fortsättningsvis bör använ- das.

Av min redogörelse i det föregående har framgått att EUD under år 1983 beräknar ta i anspråk ca 150 milj. kr. av det anslag om 700 milj. kr. som riksdagen anvisade för stöd till upphandling inom energiområdet under år 1983. Jag har också redovisat hur jag anser att återstående medel bör användas. [ det sammanhanget har jag redovisat att anvisade medel för stöd till torveldade anläggningar är otillräckliga. Jag beräknar behovet av ytterligare medel för stöd till torveldade anläggningar enligt 1983 års inves- teringsprogram till 170 milj. kr. Jag föreslår att regeringen hemställer om riksdagens medgivande att medel för detta ändamål får anvisas från ansla- get Stöd till upphandling inom energiområdet.

F.n. finansieras stöd för oljeersättande åtgärder genom oljeersättnings- fonden. Fonden tillförs medel genom en särskild avgift på olja. f.n. 50 kr per kubikmeter. Den särskilda avgiften på olja utgår enligt lag (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter. som enligt lag ( 1970: 941 ) äger fortsatt giltighet till och med utgången av år 1984. Fonden är revolverande. Även vissa andra ändamål finansieras med en särskild avgift på olja. Det gäller oljeprospekteringsfonden. f.n. med 12 kr. per kubikmeter (prop. 1977/ 78: 128. NU 70. rskr 343). energiforskningsfonden. f.n. med 31 kr. per kubikmeter (prop. 1980/81:90. NU 60. rskr 381). kolmiljöfonden. f. n. med 10 kr. per kubikmeter (prop. 1982/83:100 bil. 14. NU 22. rskr 166) och

• Sida 41
•  Original

Prop. 1983/84: 62 41

åtgärder mot försurning (prop. 1981/82: 151. JoU 35. rskr 321) med 5 kr. per kubikmeter. Sammanlagt utgår den särskilda avgiften för oljeprodukter med 108 kr. per kubikmeter för motorbrännolja. eldningsolja och bunker- olja. Äterbetalningar av lån och räntor på lån från oljeersättningsfonden bör tillföras särskilda inkomsttitlar på statsbudgeten.

För att förbättra överblicken över linansicringssystemet bör inkomster- na från de särskilda avgifterna först tillföras resp. fond och därefter succes- sivt tillföras inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för oljeprodukter, m.m. på statsbudgeten. Detta bör ske enligt följande.

De avgifter som avses finansiera nuvarande treårsprogram för stöd för åtgärder för att ersätta olja inflyter delvis efter utgången av år 1983. Därför bör under perioden den 1 januari—30 juni 1984 de inkomster som svarar mot den nuvarande särskilda avgiften för att ersätta olja på samma sätt som hittills tillföras oljeersättningsfonden. Jag avser att i annat samman- hang återkomma till regeringen med förslag om disposition av dessa medel.

EnergiforskningsprOgrammet liksom stödet till prospektering efter olja. naturgas eller kol finansieras till och med utgången av budgetåret 1983/84 genom en särskild avgift på olja. De inkomster som svarar mot den särskil- da avgiften för energiforskning resp. för prospektering efter olja m.m. bör därför under perioden den [ januari—30 juni'1984 tillföras energiforsk- ningsfonden resp. oljeprospekteringsfonden.

Inkomster som svarar mot avgiften för åtgärder mot försurning förs liksom hittills till inkomsttiteln 1435 Särskild avgift för åtgärder mot för- surning.

Stödet för åtgärder för att ersätta olja. m. m. finansierar dessutom åtgär- der för utbildning och rådgivning m.m. för att spara energi. del av förvalt- nings-. utrednings- och informationskostnader för statens energiverk. åt- gärder för utbildning och rådgivning i energibesparande syfte inom lant- bruk och trädgårdsnäring med 40 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och stöd för förbränningsanläggningar avsedda för eldning med främst torv med 200 milj. kr.

Den minskade oljekonsumtionen har medfört att inflödet av pengar till fonderna och till åtgärder mot försurning har minskat i så stor utsträckning att risk finns för att en del av de utgifter som dessa avgifter skulle finansi- era inte täcks. Detta skulle kunna äventyra genomförandet av angelägna åtgärder. Enbart för att återställa balansen mellan inkomster och utgifter krävs därför en höjning av avgifterna. Vidare krävs höjda avgifter för att finansiera kostnaderna för investeringsprogrammet för år 1984 och göra detta möjligt att genomföra. Dessutom måste en neddragning göras av vissa av de program som finansierats från fonderna.

Mot den bakgrund som har redovisats föreslår jag att avgifterna på olja höjs fr.o.m. den ljanuari 1984. Inom ramen för stödet för att ersätta olja. energiforskningsprogrammet och för oljeprospekteringsfonden pågår akti-

• Sida 42
•  Original

Prop. 1983/84: 62 42

viteter som syftar till att introducera alternativa drivmedel och för att öka vår försörjningstrygghet när det gäller drivmedel. Jag bedömer att insatser— na både inom ramen för stödet för att ersätta olja och inom energiforsk- ningsprogrammet behöver intensifieras i fråga om drivmedelsområdet.

Den särskilda avgiften enligt lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter omfattar f. n. inte bensin. Mot bakgrund av den ökade upp- märksamheten på ansträngningarna att ersätta olja och öka försörjnings— tryggheten inom transportsektorn anser jag att det bör vara rimligt att införa en avgift på bensin fr. o. m. den ljanuari 1984.

Betydande resttrscr satsas idag på forskning och utveckling rörande kol. naturgas och sådan teknik som kan bidra till att skapa förutsättningar för avveckling av kärnkraften i enlighet med riksdagens beslut.

Den särskilda avgiften omfattar inte kol. elektrisk kruftfrån kärnkraft- verk samt naturgas. Mot bakgrund av vadjag nyss har anfört är det rimligt att det för dessa energikällor bör införas en avgift för att öka bidraget till forskning och utveckling inom energiområdet. Jag förordar att en särskild avgift på kolbränslen införs fr.o.m. den 1 januari 1984. Den särskilda avgiften på elektrisk kraft från kärnkraftverk bör också införas fr.o.m. den 1 januari 1984. På sikt bör en avgift införas även på naturgas.

De nu föreslagna avgifterna på bensin och kolbränslen bör införas ge- nom ändringar i lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter. Då därigenom ytterligare energiprodukter än oljeprodukter påförs särskilda avgifter bör lagens rubrik ändras till Lag om särskild (it-'gift för oljepro- dukter och kr)/.

Jag föreslår också genom ändring i lagens ingress att lagen skall fortsätta att gälla efter utgången av år 1984. .

Skatteutskottet har tidigare (bl. a. SkU 1982/83: 3 y) ttnderstrukit beho- vet av att avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgift samordnas. [ samband med att lagen nu föreslås utvidgad till att omfatta också bensin och kolbränslen bör. för att inte minst underlätta arbetet för såväl myndig- heter som skatt- och avgiftsskyldiga och då inga vägande skäl talar emot. lagen ändras så att de avdragsregler som gäller för skatt också skall gälla för avgift på såväl bensin. olja som kolbränslen. Ändringen innebär att inrikes sjöfart också får avdragsrätt på oljeavgifter.

Såvitt avser den föreslagna avgiften på elektrisk kraft från kärnkraftverk bör denna tas ut i produktionsledet. Avgiften skall således erläggas av den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor (reaktorinne- havaren). På grund härav är de förfarandebestämmelser som gäller enligt lagen om särskild avgift på oljeprodukter inte tillämpliga i fråga om en särskild avgift på elektrisk kraft från kärnkraftverk. Därför föreslårjag att den nya avgiften regleras i en särskild lag. Utformningen av den nya lagen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller i fråga om den skatt som skall tas ut på den elektriska kraft som framställs i vattenkraftverk. Skyl- dighet att erlägga avgiften inträder i fråga om elektrisk kraft som levereras

• Sida 43
•  Original

Prop. 1983/84: 62 43

från ett kärnkraftverk. Avgiftsskyldighetcn avser därför den elektriska kraft som produceras i varje reaktorblock inom resp. kärnkraftverk och som levereras ifrån verket. Den elektriska kraft som åtgår till den egna produktionen inom kärnkraftverket kommer därför inte att bli avgiftsbe- lagd. Redovisningsperioderna föreslås omfatta en månad. Redovisning och betalning föreslås ske senast 25 dagar efter redovisningsperiodens utgång.

Skattebrottslagen (1971;69) och lagen (197121072) om förmånsbeskat- tade skattefordringar m.m. bör göras tillämplig för den nya avgiften.

Jag föreslår sammanfattningsvis följande när det gäller nämnda avgifter. Avgiften på olja bör höjas med 10 kr. per kubikmeter. De inkomster som svarar mot höjningen bör avskiljas och fördelas så att inkomster motsva- rande 4 kr. per kubikmeter tillförs oljeersättningsfonden och motsvarande 2 kr. per kubikmeter tillförs energiforskningsfonden samt motsvarande 4 kr. per kubikmeter tillförs åtgärder mot försurning. På bensin bör avgiften uppgå till 6 öre per liter. De inkomster som svarar mot avgiften bör avskiljas och fördelas så att motsvarande 1 öre per liter bör tillföras oljeersättningsfonden. motsvarande 3 öre per liter tillförs energiforsk- ningsfonden och motsvarande 2 öre per liter tillförs oljeprospekteringsfon- den. För kol bör avgiften uppgå till 10 kr. per ton. De inkomster som motsvarar avgiften bör avskiljas och föras till energiforskningsfonden. På el producerad i kärnkraftverk bör avgiften uppgå till 0.2 öre per kilo- wattimme. De inkomster som svarar mot avgiften bör föras till energiforsk- ningsfonden.

Som jag tidigare har nämnt bör det fortsatta stödet för oljeersättande åtgärder och för investeringar inom energiområdet för perioden efter år 1983 tas tipp på anslag-över statsbudgeten. Jag föreslår därför att medel för de båda stödsystemen anvisas över två särskilda anslag benämnda Stöd för oljeersättande åtgärder, m.m. och Investeringar inom energiområdet. För innevarande budgetår föreslås somjag tidigare nämnt. 120 milj. kr. för stöd för oljeersättande åtgärder. För stöd till investeringen inom energiområdet föreslås ett engångsanslag för år 1984 om 350 milj. kr.

Stöd till energiinriktad utbildning och till energirådgivning till mindre och medelstora företag finansieras fr.o.m. budgetåret 1981/82 från oljeer- sättningsfonden. Jag återkommer inom kort till denna fråga.

När det gäller finansiering av energirådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen. villjag dessutom anföra följande.

I enlighet med vad som föreslogs i 1981 års energiproposition har under treårsperioden 1981/82—1983/84 särskilda medel avsatts för energirådgiv- ning till jordbruks- och trädgårdsnäringarna. Medlen har anvisats under jordbruksdepartementets huvudtitel. anslagen B ] Lantbruksstyrelsen samt B 2 Lantbruksnämnderna och har finansierats från oljeersättnings- fonden.

Jag avser att i budgetpropositionen återkomma till denna fråga.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1983/84: 62 44

4. Upprättade lagförslag

i enlighet med vad jag nu har anfört har i samråd med chefen för linansdepartementet upprättats förslag till de lagändringar som bör göras. Med hänsyn till lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet anser jag att något yttrande från lagrådet inte behöver inhämtas.

5. Hemställan

Med hänsyn till vadjag nti har anfört hemställerjag att regeringen

dels föreslår riksdagen att anta upprättade förslag till

1 .

lag om ändring i lagen ( 1973: 1216) om särskild avgift för oljepro- dukter.

. lag om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk.

lag om ändring i Skattebrottslagen (1971 : 69). lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skat- tefordringar m. m.. dels föreslår riksdagen att

i

10.

ll.

godkänna de riktlinjer för fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja. m.m. somjag har förordat. . godkänna de av mig förordade riktlinjerna för åtgärder för att öka

investeringarna i energiutrustning.

. medge att under budgetåren 1984/85—1986/87 540000000 kr. får

användas för fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja. . medge att medel från det på tilläggsbudget I'till statsbudgeten för

budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln anvisade reser- vationsanslaget Stöd till åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet får användas i enlighet med vad jag har förordat. . till Stödför olieersättunde åtgärder. m.m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 120000000 kr.. till Investeringar inom energiområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 350 000000 kr.. medge att t.o.m. den 30 juni 1987 statliga garantier får lämnas för stöd för oljeersättande åtgärder m.m. intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 915000000 kr..

. till Täckandc (n' 'örluster i anlednin (ir stutli u urantier i'ir 3 g

oljeersättande åtgärder. m.m. på tilläggsbudget ] till statsbudget för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett för- slagsanslag av 5000 000 kr.,

• Sida 45
•  Original

Prop. 1983/84: 62 ' 45

13.

14.

15.

16.

17.

besluta att behållningen på oljeersättningsfonden. oljeprospek— teringsfonden och energiforskningsfonden per den 1 juli 1984 redovisas under inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för oljepro- dukter. m.m. i enlighet med vadjag har förordat. besluta att ränteinkomster och återbetalningar på lån från oljeer- sättningsfonden fr.o.m. den 1 januari 1984 redovisas under in- komsttiteln 2394 Övriga ränteinkomster resp. 4526 Övriga åter— betalningar.

besluta att de inkomster som svarar mot den föreslagna höjning- en av den särskilda avgiften på olja som skall tillföras åtgärder mot försurning fr.o.m. den 1 januari 1984 redovisas under in- komsttiteln 1435 Särskild avgift för åtgärder mot försurning. besluta att de inkomster som svarar mot den nuvarande särskilda avgiften på olja ("exkl. åtgärder mot försurning) fr.o.m. den ljuli 1984 redovisas under inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för olje- produkter. m.m. samt disponeras i enlighet med vad jag har förordat.

besluta att de inkomster som svarar mot den föreslagna höjning- en av den särskilda avgiften på olja (exklusive åtgärder mot försurning). de föreslagna avgifterna på bensin och kolbränslen samt elektrisk kraft från kärnkraftverk fr.o.m. den 1 januari 1984 redovisas under inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för olje- produkter. m.m. samt disponeras i enlighet med vad jag har förordat.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1983/84: 62 46

Sammanfattningsvis föreslår OED följande beträffande den ekonomiska omfattningen av stöd till oljeersättande åtgärder och sparande av energi. — Bidrag till PoD- och fastbränsleanläggningar: 300 milj. kr. per år. dvs.

totalt 900 milj. kr. för treårsperioden 1984—1986. — Ekonomiska åtaganden i form av lånegarantier och villkorliga bidrag:

900 milj. kr. för treårsperioden 1984— 1986. I den gällande stödförordningen anges den ttndre storleksgränsen 50000 kr.. för det stöd OEF kan meddela genom egna beslut samt en övre begränsning på 25 milj. kr.. över vilken regeringen fattar beslut efter yttrande av OEF.

Den övre begränsningen är enligt OED:s uppfattning rimlig. OED föreslår att 300000 kr. per projekt skall gälla som minsta stödbe- lopp med undantag för förprojekteringar. för vilka bör gälla 50000 kr. OED föreslår att de regionala utvecklingsfonderna kan administrera projekt under 300000 kr.

2.1. Remissförfarandet

Betänkandet (Dsl 1.983: 4) Statligt stöd till oljeersättning — Utvärdering av OEF:s insatser och förslag till fortsatt verksamhet. Yttrande har avgi- vits av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF). transportforsknings— delegationen. transportrådet. statens naturvårdsverk. arbetsmarknadssty- relsen (AMS). bostadsstyrelsen. statens råd för byggnadsforskning (BFR). statens planverk. Statens energiverk, statens vattenfallsverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU). energiforskningsnämnden (Efn). statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). länsstyrelsen i Uppsala län. länsstyrelsen i Östergötlands län. länsstyrelsen i Kronobergs län. länsstyrelsen i Väster- bottens län. länsstyrelsen i Norrbottens län. Allmänna pensionsfonden. Ccntralorganisationcn SACO/SR. fullmäktige i riksbanken. fullmäktige i riksgäldskontoret. Hyresgästernas Riksförbund. lngenjörsvetenskapsaka- demien (IVA). Landsorganisationen i Sverige. Landstingsförbundet. Lant- brukarnas riksförbund (LFR). Lantbruksstyrclsen. Lunds universitet. tek- niska fakulteten. Skogsstyrelsen, Svenska Cellulosa- och Pappersbruks- föreningen (SCPF). Svenska kommunförbundet. Svenska värmeverksför- eningen. Sveriges Industriförbund. Svenska kraftverksföreningen och 'fEMU-bolagen.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1983/84: 62 55

2.2. Allmänt

Praktiskt taget samtliga remissinstanser anser att stöd till åtgärder för att ersätta olja är motiverat. .

TPR framför att statligt stöd även fortsättningsvis är motiverat för att minska kostnaderna och för att reducera det kraftiga utlandsberoendet för energiförsörjningen. För transportsektorn med dess nära nog fullständiga oljeberoende är åtgärder för att minska detta beroende särskilt angelägna. Hittills har statligt stöd till oljeersättande åtgärder för transporter'inte kommit i fråga genom oljeersättningsfonden. De särskilda svårigheter som är förknippade med en mer omfattande omställning av energiförsörjningen på transportområdet gör emellertid att utvecklingen inom andra områden indirekt kan få stor betydelse för tillförseln av energi till transporter.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att statligt stöd behövs för att minska kostnaderna för oljeersättningen och för att långsiktigt ersätta olja med andra bränslen. Enligt länsstyrelsen bör insatserna för oljeersättning- en ses i ett långsiktigt perspektiv varför en djupare analys av effekterna ännu inte är möjlig. Det är emellertid angeläget att under hand justera reglerna med hänsyn till gjorda erfarenheter. Länsstyrelsen i Uppsala län framför liknande synpunkter.

Statens rattenfallsverk anser att det finns motiv för fortsatt stöd till anläggningar för inhemskt bränsle. Stöd kan behövas för att nå företags- ekonomisk lönsamhet. minska riskerna och överbrygga ekonomiska svå- righeter de första åren. Hj're.rgli.s'ternas Riksf't'irbund menar att statens engagemang via oljeersättningsfonden betyder att ekonomiska risker del- vistas av staten så att riskfyllda energiprojekt kan förverkligas. Förbundet anser det nödvändigt med denna typ av statliga engagemang i utvecklings- projekt som är viktiga för landets energiförsörjning. Skogsstyrelwn anför att stöd till ökad vedeldning är inte bara är förenligt med utan också till fördel för skogsindustrins intressen vad gäller råvaruförsörjningcn. Skogs- styrelsen är därför positivt inställd till ökad eldning och en samtidig bredd- ning av skogsindustrins råvarubas.

Endast två remissinstanser är negativa till fortsatt stödverksamhet. näm- ligen SC PF och S t'eriger Industriförlmnd.

SCPF hävdar att mot bakgrund av den snedvridande effekt som pålagor och subventioner har är det SCPF:s principiella uppfattning att de skall användas med stor försiktighet och urskillning. Statliga medel skall inte användas för att stödja förlustverksamhet och kommersiella misslyckan- den. Energisektorn får i detta sammanhang inte särbehandlas så att utnytt- jandet av alternativ till olja blir självändamål. SCPF ställer sig dock bakom statsmakternas ambition att minska oljeberoendet. Branschens företag har också verksamt bidragit till detta sedan början av 1970-talet.

SCPF framhåller vidare att i detta läge skapa ytterligare konkurrens om skogsråvaran genom att ge bidrag och lånegarantier för att uppföra ved-

• Sida 56
•  Original

Prop. 1983/84: 62 56

och skogsbränslepannor med tillämpning av känd och kommersiellt till- gänglig teknik inte ligger i branschens intresse. Industrin har upprepade gånger vänt sig mot den skattepolitik som lett till att pålagorna på oljan från l979 till november l983 stigit från 62 kr/m'l till 519 kr/m3. Detta utgör en för svensk industri singulär belastning och är enligt SCPS:s mening mer än tillräcklig hjälp för att befordra utvecklingen av inhemska bränslen: statliga insatser i form av höjda bidrag och lånegarantier skulle bara ytterligare snedvrida bränslemarknaden. förstärka vcdeldarnas betalningsförmåga och f.ö. utgöra en belastning på en redan överansträngd statsbudget. SCPF och Sveriges Industriförbund föredrar dock att bidrag också i fort- sättningen ges till prototyp— och demönstrationsanläggningar. Industriför- bundet framför liknande synpunkter.

2.3 Inriktningen av stödet

2.3.1. Ersättning av olja med elenergi samt _I'asta bränslen i större (_ )fj'ärr- värme) nell mindre ( gruppcentraler 0. dyl. ) pannor

OED berör kortfattat konvertering från olja till elenergi i småhusbebyg- gelse. OED pekar på att utvecklingen nu och i framtiden ser gynnsam ut på detta område. varför det nu inte finns motiv för statligt stöd för ersättning av olja med el.

Ett fåtal remissinstanser berör denna fråga. Statens planverk hänvisar till kommunernas oljereduktionsplaner i vilka en omfattande planerad elanvändning redovisas. Planverket instämmer därför i OED:s synpunkt att det inte finns anledning till statligt stöd för att ersätta olja med el. Statens energiverk uttrycker liknande synpunkter. Svenska kraftverksför— eningen. LRF. länsstyrelsen i Östergötlands län instämmer också helt i ()ED:s slutsats.

Sveriges Ittdltstri/ärlmnd. statens i't'ttlen_,lallsve/'k och BFR ställer sig positiva till att möjligheterna att ersätta olja med el beaktas vid utformning— en av styrmedel för oljeersättning.

Sverige Imlnstrifärbmtd påpekar att en övergång till kol eller inhemska bränslen som regel är processtekniskt omöjlig inom exempelvis järn- och stålindustrin. Industriförbundet anser därför att om bidragssystemet skall finnas kvar bör el ej generellt undantas från detta utan där så är motiverat bör bidrag kunna ges.

BFR tar upp frågan om eldrivna värmepumpar inom alla storleksomrä- den. Eldrivna värmepumpar kan. menar BFR. ersätta olja med en mindre del el som drivenergi och en större del spillvärme eller solvärme.

Ett fåtal remissinstanser tar upp ersättning av olja med fasta bränslen i större och mindre pannor. Statens energiverk. statens planverk. LRF och länsstyrelsen i Östergötlands län ställer sig bakom OED:s förslag att stöd endast bör lämnas till användning av inhemska bränslen i fjärrvärmean- läggningar.

• Sida 57
•  Original

'Jl Xl

Prop. 1983/84: 62

Svenska värmei'erks/i'v'reningen konstaterar att de mål som är uppsatta för användningen av inhemska bränslen kan bli svåra att uppnå. vilket skulle kunna nödvändiggöra ett intensifierat statligt stödcngagemang. Stö- det bör då i första hand utgå till större förbränningsanläggningar. så att tillräcklig efterfrågan på bränsle uppstår. På så sätt skapas förutsättning för att en etablerad marknad för inhemska bränslen utvecklas. En etablerad marknad innebäri sin tur att introduktionen av mindre förbränningsanlägg- ningar för inhemska bränslen underlättas.

Föreningen anser att det är tveksamt att generellt avhända sig möjlighe- ten till stöd för oljeersättning med kol i större pannor. SCPF menar att det från skogsindustrins synpunkt är viktigt att kol inte diskrimineras i detta sammanhang.

Förutsättningarna för oljeersättning i mindre pannor som t.ex. grupp- centraler är osäkra. hävdar OED. Statens energiverk instämmer i denna bedömning och menar att det därför är väsentligt att de ekonomiska förutsz'ittningarna för denna kategori av pannor fastläggs. Statens planverk och BFR tar upp osäkerheten beträffande fastbränsleeldade gruppcen- traler. men tar inte någon direkt ställning i sak. Planverket påpekar bl. a. att plan- och lokaliseringsproblem kan tvinga kommunerna att övergå från olja till elanvändning i gruppcentralcrna.

Länsstyrelsen [ Östergötltmds län. statens vatten/allsverk och statens natm'värdsverk ställer sig positiv till stöd för mindre pannor. Enligt natur- vårdsverket är stöd i syfte att påskynda kommersiellt tillgänglig teknik för eldning i fastbränsleelt'lade gruppcentraler angeläget. Många av de kon- struktioner som finns på marknaden i dag ger ett dåligt förbränningsresul- tat och därmed förhöjda utsläpp. Emellertid finns en stor potential till förbättring av förhållandena och pannor som är bättre både från miljö- och verkningsgradssynpunkt är på väg.

2.3.2. Samordnade projekt

När det gäller inriktningen av de statliga insatserna med avseende på Olika led i bränslekedjan resp. den tekniska utvecklingen förordar OED att stödet förskjuts i riktning mot de till marknaden närmast liggande leden. Härigenom antas den eftersträvade oljeersättningen säkrare uppnås samti- digt som det på ett bättre sätt kan skapås marknad och finansiellt utrymme för nödvändigt utvecklingsarbete.

Särskild vikt vill delegationen lägga vid att stöd ges till projekt som samordnar alla led i bränslekedjan från utvinning och förädling till förbrän- ning.

Den av OED föreslagna förskjutningen av stödverksamheten mot senare marknadsled ställer sig Statens energivt-frk bakom. Som ett sätt att påskyn- da en marknadsetablering för inhemska bränslen kan enligt energiverket ett sammanhållet stöd till hela bränslekedjan förefalla rimligt.

Denna förändring av inriktningen i stödverksamheten får emellertid inte 5 Riksdagen lOXJlR—l. ! sant/. Nr 63

• Sida 58
•  Original

'Jl ao

Prop. 1983/84: 62

innebära att ett tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete ersätts. l sam— band med introduktionen av fasta bränslen kan man med säkerhet räkna med att tekniska delproblem uppstår vilka kräver att teknisk kompetens är tillgänglig.

RRV delar OED:s uppfattning att det är riktigt att stödverksamheten bygger på ett genomarbetat systemtänkande. Ett systemsätt torde enligt RRV leda till att verksamheten inriktas på att stödja uppbyggandet av fungerande bränslemarknader i stället för det nuvarande stödet till enskilda anläggningar. RRV vill understryka att detta ställer nya och stora krav på stödmyndigheten. Statens energiverk kan exempelvis behöva fungera som "mäklare" mellan olika aktörer i bränslekedjan och genom egna initiativ och stödåtgärder få fram nya aktörer eller företag i de marknader som skall skapas.

Det är nödvändigt att tillförseln av inhemska bränslen kopplas till an- vändningen av dem i förbränningsanläggningar. Förslaget att utöka stödet till samordnade projekt anser statens vatten/allsverk dätför bra. Vattenfall vill i detta sammanhang också framhålla nödvändigheten av samarbete i olika former mellan de kommunala energiföretagen och kraftföretagen i syfte att uppnå för landet riktiga lösningar vad gäller energiförsörjningen.

Bostat't'sstyrelsen. skogsstyrelsen. länsstyrelserrm i Östergt'itlands. .N'orrlmttens och Uppsala län ställer sig bakom OED:s förslag med avseen- de på olika led i bränslekedjan och i den tekniska utvecklingen.

Enligt bastadsstyrelsen är en sådan inriktning av stödet angelägen. Detta gäller speciellt förslaget om stöd till "systemlösningar” särskilt system för användning av inhemska bränslen. Ekonomisk osäkerhet och brist på lösningar omfattande framställning. distribution och användning har häm- mat utvecklingen. Inom detta område ser styrelsen det också som angelä- get att stimulera lösningar för mindre och medelstora anläggningar.

Endast ÖEF är negativ till samordnade projekt. ÖEF vill allvarligt varna för att staten engagerar sig i projekt med s.k. samordnad utveckling för både bränsleleverantörcr och bränsleanvändare. samt att stödet härigenom kan komma att plottras bon på en mängd olika företag. Stödet bör i stället ges enligt OEF:s modell till kommunala värmcvcrk — så att dessa kan utgöra kärnor i en efterfrågeuppbyggnad i resp. region. Den fortsatta utvecklingen bör kunna ske i huvudsak kommersiellt.

2.3.3. Samordnade statliga insatser

OED berör kortfattat samordningen mellan OEF. energiforskningspro- grammet och energiupphandlingsdelegationcn. OED menar att en bättre samordning bör åstadkommas mellan dessa olika stöd.

Systemet bör enligt statens energiverk förenklas såväl avseende stöd- berättigade åtgärder. stödformer som myndighetsansvar. Energiverket fö- reslår att de delar som rör energihushållning inom olika samhällsområden — t.ex. bostadssektorn — integreras med de övriga statliga insatserna

• Sida 59
•  Original

Prop. 1983/84: 62 59

inom respektive områden och upphör att vara särskilda cnergistöd. De delar av de statliga encrgisatsningarna som rör energitillförsel samlas i två ])I'Uyl'lllll — oljeersättningsstöd med syftet att påskynda omställning från olja _ stöd till energiteknisk utveckling i näringslivet. _

Vidare bör enligt energiverket en del av de nuvarande statliga medlen på energiområdet föras över till den högre utbildningen och forskningen som en allmän förstärkning på de områden som har störst betydelse för energi- försörjningen på lång sikt.

E_l'n stöder OED:s synpunkter. men är dock tveksam till att sammanföra de FoU— och oljeersättningsstöd som handhas av energiupphandlingsdele- gationens stödverksamhet till ett enda samlat program. är det mest ända- målsenliga sättet. Efn vill framhålla betydelsen av "kontrollstationer" (jfr OED:s rapport sid. 33) och att projekt i skilda utvecklingsskeden får stöd utgående från olika kriterier. Alternativa vägar för samordningen bör där- för också övervägas. i synnerhet om statsmakterna önskar ha kvar vissa styr- och avvägningsmöjligheter. Samordning kan därvid uppnås främst inom statens energiverk.

IVA finner det angeläget med samordning mellan de olika stödinsat- serna. lVA vill emellertid starkt framhäva det som även OED poängterar att samordningen inte bör gå alltför långt. Kontrollstationer mellan olika stadieri utvecklingsprojekten är mycket viktiga så att eventuellt ytterligare statligt stöd anpassas till de förutsättningar som råder i den aktuella situa- tionen och i ljusct av rådande marknadsförhållanden. För att sådana kon- trollstationer skall fungera som avsett är det en fördel om stödet i olika stadier inte handläggs av samma organ.

Lunds universitet hälsar med tillfredsställelse betänkandets förslag om en bättre samordning mellan de insatser som görs inom ramen för OEF. NE och EUD med det nya energiverket. Den skarpa skiljelinje som funnits mellan tekniskt FoU-stöd och prototyputvccklingsprogrammet har försvå- rat en effektiv teknikutveckling. Samtidigt vill universitetet understryka att många av de tekniska problem som uppenbarligen drabbat de anlägg- ningar (särskilt på biobränslesidan) som har erhållit OEF-stöd med all säkerhet har viss grund i ett otillräckligt eller inadekvat inriktat FoU—stöd. Försummelser när det gäller stöd åt grundläggande tekniska forsknings- och utvecklingsprojekt får dyrt betalas i dåligt fungerande prototyp- och demonstrationsanläggningar. Här har kompetensutveckling genom forsk- ning och utbildning vid bl.a. de tekniska högskolorna en nyckelroll att spela — något som starkt borde observeras i samband med fördelningen av målrelaterade statliga stödmedel i framtiden.

BFR föreslår att en samordningsgrupp bildas för att möjliggöra en konti- nuerlig samplanering mellan BFR och OEF/statens energiverk.

()ED berör också kortfattat andra relationer till statliga stödinsatser på energiområdet bl.a. de som ligger inom bostadsdepartementets ansvars-

• Sida 60
•  Original

Prop. 1983/84: 62 60

område. F. n. kan en och samma åtgärd få stöd från olika program men med varierande villkor. Ett sådant förhållande är oacceptabelt anser _rtu- tens energiverk. Energiverket utgår ifrån att en samordning av stödvill- koren snarast kommer till stånd.

Frågan om en harmonisering av stöden inom bostads- resp. industride- partementens områden måste enligt planverkets uppfattning vara beroende av vad staten har för syfte med de olika slagen av stöd. Enligt planverkets uppfattning borde departementens ansvarsområde avgränsas utifrån om stödet syftar till åtgärder som påverkar byggnadens beskaffenhet eller ej.

AMS framhåller att stödet från oljeersättningsfonden samordnas med det regionalpolitiska stödet på så sätt att det senare kan komplettera det från fonden utgående stödet. Detta innebär emellertid en prövning i flera led som är tidsödande och komplicerar sökandens planering. Det skulle från den synpunkten vara till fördel om redan stödet från fonden vorc differentierat med hänsyn till gällande regionalpolitiska prioritering.

2.4. Stödutformning

2.4.I Bidrag. villkorliga bidrag och lånegarantier

Den omläggning från i huvudsak lån till bidrag som OED förordar är enligt statens energiverk välmotiverad. inte minst därför att den innebär en förenkling av tidigare komplicerade regler och därmed ger stödmottagare klarare signaler om gällande regler. Dessutom avlastas på detta sätt verket rollen som kreditinstitut. för vilket det saknar egentlig kompetens. Energi- verket förutsätter att det kommer att ges möjligheter till en flexibel avväg- ning i stödinsatserna mellan olika projekt inom ramen för de allmänna stödvillkoren.

Energiverket föreslår här att ett stöd omfattande 25 C"?- av investerings— kostnaderna i oljeersättande åtgärder införes. Detta investeringsstöd bör göras så generellt som möjligt och verket bör ges möjligheter till en flexibel avvägning i stödinsatserna mellan olika projekt inom ramen för de all- männa stödvillkoren. Det temporära stödet till investeringar i förbrän- ningsanläggningar för torv kan till del tjäna som modell.

Kompletterande stödform i form av på förhand avtalade villkorliga bi- drag eller försäkringar att utgå i efterhand om ett projekt misslyckas bör införas för de fall riskdelningen är en förutsättning för genomförandet av projektet. Erfarenheterna av ett system med villkorliga bidrag är för närva- rande små varför det tillsvidare bör betraktas som en försöksverksamhct.

Om det villkorliga bidraget skall kombineras med lånegarantier. som antyds av ()ED som en möjlighet. krävs ytterligare överväganden innan ett sådant system kan träda i kraft. Det gäller också förslaget om ett försäk- ringssystem baserat på avgifter. Den tanken är emellertid enligt energiver- ket så lovvärd att den borde utredas skyndsamt.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1983/ 84: 62 ' 61

Fal/mäktige i riksbanken tillstyrker OED:s förslag att i ökad utsträck- ning använda bidrag i stället för olika former av mjuka lån. OED har vidare föreslagit att vissa lån skall ersättas med statliga lånegarantier. Liksom vid några tidigare tillfällen har fullmäktige funnit skäl att kritiskt granska innebörden i en sådan ändring och att påvisa några av de problem som är förknippade med en garantilångivning. Det statliga organet kan exempelvis aldrig ttnder den tid garantin är utestående upphöra att följa hur garantiåta- gaten fullgör sina åtaganden och hur utvecklingen gestaltar sig för denne. Brister i denna uppföljning skulle kunna leda till stora kostnader för staten. Garantilån är också totalt mera administrativt betungande än vanliga län. Den stora omfattningen av garantilån får särskilt stor tyngd i fråga om små lån. Detta har också gjort att utvecklingsfonderna stundom väljer direkta län i stället för industrigarantilån av just administrativa skäl. Mot denna bakgrund anser fullmäktige att andra lösningar än garantilån bör sökas. AMS är negativ till både lån och lånegarantier. AMS menar att båda formerna förutsätter en resurs- och tidskrävande lönsamhetsprövning från den stödbeviljande myndighetens sida. Om stödet begränsas till enbart bidrag. eventuellt förstärkt med villkorligt bidrag i vissa sammanhang. så bortfaller ett väsentligt skäl till att förlägga denna lönsamhetsprövning hos myndigheten. Bidraget skulle visserligen ingå som en viktig förutsättning för prövningen av enskilda projekt. men denna prövning borde kttnna överlåtas helt på sökanden och hans bank. En sådan renodling av det statliga stödet kan visserligen medföra bortfall av vissa projekt som annars skulle ha kommit till stånd. Å andra sidan kan det antas. att en enklare stödhantering och en snabbare prövning av ansökningar i förening med ökad klarhet om de förutsättningar som gäller för projektens genomföran- de. skulle verka i motsatt riktning. l sista hand blir utfallet beroende av de bidragsnivåer som väljs.

'I'PR. Svenska komntmtjörbundet. LRF, Svenska Kraftt'urks/i'jreningc'n. skogsstyreIsen. lifta statens t'attert/allsverk. BFR. Svenska Värmer—arks- fireningan, Hyresgästernas Riksförbund och RR V tillstyrker förslaget att den nuvarande stödformen med bidrag och lån ersätts med direkta bidrag. villkorliga bidrag och lånegarantier.

Enligt 'I'PR:s mening har villkoren för stödgivning genom OEF:s verk- samhet varit alltför snävt utformade. För transportsektorn föreligger många gånger svårigheter att mer noggrant beräkna den förväntade sam- hällsekonomiska lönsamheten av olika projekt. TPR anser det angeläget att stödkriterierna ger möjlighet att pröva nya transporttekniker i praktisk tillämpning.

Iifn ifrågasätter fördelarna med att man i något fall tar ut försäkringsav- gifter för de villkorliga bidragen. Sådana avgifter motiverar i praktiken endast ett lägre bidragsbelopp men orsakar extra administration.

.S'venska l-f'iirmever/(sfäreningen är tveksam till värdet av lånegarantier — för kommunala värmeverk. för vilka kreditsäkerhcten i allmänhet inte är

• Sida 62
•  Original

Prop. 1983/84: 62 62

något problem. Föreningen vill i sammanhanget understryka att stöd bör kunna utgå även till anläggningar som byggs med etablerad teknik.

RR V delar ()ED:s uppfattning att det nuvarande låncstödets olika funk- tioner bör renodlas. RRV tillstyrker förslaget att den nuvarande stödfor- men med lån ersätts med lånegarantier.

Beträffande ()ED:s förslag att lånegarantierna kompletteras med bidrag och villkorliga lån anför RRV att det i olika sammanhang har framhållits att den stora osäkerheten om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna vid produktion och användning av fasta bränslen — och därvid särskilt skogsbränsle och torv — är ett mycket stort hinder för en omfattande oljereduktion. Villkorliga bidrag (liksom lån med villkorlig återbetalnings- skyldighet) kan avlasta den som gör investeringar i produktionen eller användningen av fasta bränslen en del risker. Enligt RRV:s tnening är det därför mycket som talar för ett system med villkorliga bidrag. RRV vill dock understryka att ett system med villkorliga bidrag (liksom med villkor- liga lån) kan ge upphov till omfattande och kostsamma prövningar när bidrag skall utbetalas. Risken för detta blir än större om man — som OED föreslår — kopplar en eventuell utbetalning till de faktiska utfallen i projek- ten. Villkorcn för utbetalning av de villkorliga bidragen bör därför övervä- gas noga.

2.4.2. Åtgärder som katt stödjas

[ fråga om vilka olika typer av oljeersättande åtgärder som skall vara kvalif'tcerade till stöd. anser OED att ett ökat stöd till sådana åtgärder som i utvecklingskedjan faller efter den första PoD-anläggningen är nödvändig.

IVA. Svenska kom/nnnfr'irbundet. SCPF. Sveriges Ina'nstrif't'irhund och E_f'n ställer sig bakom förslaget och POD-begreppet bör få denna vidare tolkning.

IVA vill understryka förslaget att PoD-stöd skall kunna lämnas inte bara till den första anläggningen av ett visst slag utan även till flera. eventuellt i en fallande skala. Särskilt gäller detta i fråga om system som delvis skräd- darsys och där nya system är helt identiska. Rena kopior bör endast få del av det förmånligare POD-stödet i situationer där annars en väsentlig för- dröjning av teknikspridningen kan befaras.

SCPF tillstyrker förslaget i synnet *.et när de efterföljande anläggningar- na inkorporerar nykonstruktioner eller systemförbättringar. vilket ofta är fallet i processindustrin däringa system är identiska. Ytterligare ett skäl att medge större flexibilitet vid beviljningen av PoD-anslag är enligt SCPF att åtskillig tid ofta förflyter mellan beslut. idrifttagandc och utvärdering av en POD-anläggning. varigenom introduktionen av den nya tekniken försenas. Sveriges Industrif'c'irlnutd och Efn framför liknande synpunkter.

OED hari sitt betänkande inte närmare berört frågan om ett fortsatt stöd till utbyggnad av små vattenkraftverk. Statens energiverk har för avsikt att

• Sida 63
•  Original

Prop. 1983/84: 62 63

arbeta med frågor gällande utbyggnad av små kraftverk och därvid pröva bl.a. om erforderlig utbyggnad kan fås tillstånd genom andra åtgärder än ekonomiskt stöd”] avvaktan på detta arbete anser verket att stöd till små vattenkraftverk även fortsättningsvis bör lämnas enligt nu gällande regler. Naturvårdsverket har bl. a. berört frågan om små vattenkraftverks miljöef- fekter och framhållit att dessa. som ofta i det enskilda fallet ter sig föga omfattande. i ett större sammanhang dock kan vara betydande. Särskilt från fiskesynpunkt kan effekterna vara starkt negativa. då utbyggnaden når tipp i de små vattendrag som tidigare varit obetydligt störda. De miljömässiga frågorna måste därför ägnas stor uppmärksamhet då statligt stöd kan komma i fråga. Verket har i princip avstyrkt en mer omfattande utbyggnad av småkraftverk i orörda vattensystem och rekommenderat att en planmässig utbyggnad sker med inriktning på redan berörda vattendrag.

LRF anser det angeläget. bl.a. ur regionalpolitisk synpunkt. att anläg- gandet av små vattenkraftverk stimuleras framför allt i glesbygd och Norr- lands inland. där så kan ske utan att naturvården påverkas negativt i alltför hög grad. Svenska Kraftverksft'ireningen vill fästa uppmärksamhet på detta område och vill framhålla att dess stödbehov bör övervägas vid den fort- satta behandlingen av OEF-stöd.

2.5. Delegering till de regionala utvecklingsfonderna

I den gällande stödförordningen anges storleksgränser för det stöd OEF kan meddela genom egna beslut. en undre begränsning på 50000 kr. samt en övre begränsning på 25 milj. kr. — över vilken regeringen fattar beslut efter yttrande av OEF.

OED föreslår att de regionala utvecklingsfonderna handhar projekt un- derstigande 300000 kr. med undantag för förprojekteringen. för vilka bör gälla 50000 kr.

Lt'insst_vrelsen i Uppsala län. LRF. skogsstyrelsen. EM och BFR är positiva till eller har inget att erinra mot OED:s förslag.

LRF tillstyrker att utvecklingsfonderna får ansvar för prövning och stödgivning av mindre projekt. men att undre gränsen för bidragsgivning bör sättas till 20000 kr. Med den lokala erfarenhet som utvecklingsfon— derna har är det också troligt att man får en bättre och snabbare prövning av dessa ärenden än om de skall handläggas på central nivå.

Skogsstyrelsen vill peka på dels att det administrativa arbetet med ärendena inte blir mindre för att de handläggs regionalt. dels att ärendena inte alltid kommer att behandlas likformigt över hela landet. I rapporten nämns inget om möjligheterna för en stödsökande att anföra besvär över av utvecklingsfonden fattade beslut. Skogsstyrelsen vill dock inte motsätta sig en decentralisering av beslutsrätten i vissa ärenden om de eventuella fördelarna med en sådan ordning överväger de nackdelar som finns med nuvarande ordning.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1983/84: 62 64

Efit kan tillstyrka OED:s förslag att öka den nedre beloppsgränsen till 300000 kr. endast under förutsättning att statens energiverk får möjlighet att göra undantag för PoD-projekt. Till sådana knyts nämligen ofta FoU- verksamhet med stöd från energiverket eller annat programorgan. Under FoU har energiverket uppgiften att stimulera utvecklingen även av små system. För att få kontinuitet i statens agerande anser Efn därför att energiverket tills vidare skall ha möjlighet att i särskilda fall lämna PoD- stöd understigande 300000 kr.

Lantlstin_esft'irlmndet delar OED:s uppfattning att det är positivt att föra ned olika former av avgöranden på lokal nivå.

Det finns dock andra och mer principiella skäl som gör att förbundet är tveksamt till om de regionala utvecklingsfonderna skall påföras ntera om- fattande uppgifter av det slag OED föreslår.

De regionala utvecklingsfondernas uppgifter är knutna till små och me- delstora företag. Fonderna skall ge råd och stöd i företagens förändrings- processer och därmed medverka i den tekniska förnyelsen av industrin. Landstingsförbttndet förutsätter att det stöd till oljeersättande åtgärder som fonderna föreslås vara med och fördela enbart gäller företagsanknutna projekt.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att energi- och sysselsättningspoli- tiska aspekter bör väga tyngre än omsorgen om det nya energiverkets besluts- och styrningsmöjligheter. För att stimulera användning av inhems- ka bränslen inom exempelvis industrin behöver den nedre beloppsgränsen bibehållas. ] annat fall kommer större delen av den kronobergska industrin sakna möjlighet att erhålla stöd. Det vore synnerligen olyckligt eftersom det finns stora tillgångar i skogsenergi och torv i länet och en betydande användning i mindre anläggningar därför är möjlig och nödvändig för att de energipolitiska målsättningarna skall kttnna nås.

Lantln'uksstj'relsen anför liknande synpunkter. Den föreslagna höjning- en av den nedre stödgränsen från 50000 kr. till 300000 kr. kommer i stort sett att eliminera möjligheterna för jordbruksföretag att utnyttja den ak- tuella stödformen. Endast stora trädgårdsföretag kan komtna ifråga. Lant- bruksstyrelsen föreslår därför att nuvarande nedre stödgräns bibehålls.

Naturt'ärdsverket anser att med tanke på de angelägna stöden till grupp- centraler bör minsta stödbelopp utgå med [50000 kr.

Statens energiverk framhåller att OED har föreslagit att den nedre gränsen för beviljning av stöd skall höjas från 50000 kr. till 300000 kr. Det innebär att antalet stödärenden reduceras väsentligt utan att det totala stödet eller oljeersättningen nämnvärt förändras. Energiverket anser att en sådan beloppsgräns bör gälla som huvudregel för det stöd sotn energiver- kct skall svara för. För vissa typer av projekt bör den dock vara lägre. Som komplettering av denna nivåbcgränsning bör verkets ansvar gälla att an- läggningar som ersätter 100 av1 olja per år ges stöd.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1983/84: 62 65 Bilaga .?

Statligt stöd till energiupphandling (DsI 1983: 24)

Utvärdering av energiupphandlingsdelegationens insatser samt förslag till fortsatt verksamhet. Rapport från energiupphandlingsdelegationen ([ 1982: 07)

ENERGIUPPHANDLINGSDELEGATIONEN [983-09-26 Statsrådet Birgitta Dahl

Riksdagen beslutade med anledning av prop. 1982/83: 50 om vissa eko- nomisk-politiska åtgärder m.m. om ett investeringsprogram. lnom ener- giområdet innebar programmet följande åtgärder: — ett bidrag till investeringar i distributionsanläggningar för fjärrvärme infördes. Stödet omfattar 10% av investeringskostnadcn för anläggning- ar som beställs under år 1983. 300 milj. kr. anvisades för detta ändamål. — ett bidrag på högst 25 % av investeringskostnadcn för förbränningsan- läggningar avsedda för eldning med främst torv utgår för anläggningar som beställs under år 1983. 200 milj. kr. har anvisats för detta syfte. Stödet har senare utvidgats när det gäller Norrbotten. — 700 milj. kr. anvisades för stöd för åtgärderi samband med upphandling inom energiområdet. 50 milj. kr. därav har särskilt avsatts för Norrbot- ten.

Energiupphandlingsdelegationen tillkallades för att ha hand om dels stödet till distributionsåtgärder och dels åtgärderna i samband med tipp- handling inom energiområdet. Stödet till torveldade anläggningar hantera- des av oljeersättningsfonden under första halvåret l983. Från den I juli handhas stödet av statens energiverk. Oljeersättningsfonden/statens ener- giverk skall i sin handläggning av dessa ärenden samråda med energiupp- handlingsdelegationen.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts kan konstateras att energiupp- handlingsdelegationen har en central roll när det gäller genomförandet av investeringsprogrammet. Delegationen har emellertid också vissa mera långsiktiga uppgifter. En värdering av delegationens verksamhet vad gäller investeringsprogrammet och förslag till framtida inriktning av samhällets åtgärder i fråga om upphandling inorn energiområdet skall enligt delegatio- nens direktiv lämnas under hösten är 1983.

För att få ett underlag för delegationens bedömning av verksamheten vad gäller investeringsprogrammet och förslag till den framtida inriktning- en har delegationen uppdragit åt konsultföretaget INDEVO att utarbeta en rapport. Med anledning av rapporten vill delegationen anföra följande.

• Sida 66
•  Original

Prop. 1983/84: 62 66

Det oljeersättningsprogram som riksdagen har fastställt medför att ener- giinvesteringar om inemot 100 miljarder kronor skall genomföras under 1980—talet. Det har nu gått tre år av denna lO-ärsperiod och oljeersättnings- programmet är på god väg att genomföras.

Energiupphandlingsdelegationens uppgift kan sammanfattas som att söka samordna energianvändarnas efterfrågan med industrins produk- tionsförutsättningar. Annorlunda uttryckt är uppgiften att se till att den tidsbegränsade hemmamarknad som det svenska oljeersättningsprogram- met utgör målmedvetet utnyttjas för att ge långsiktiga effekter för svensk industri.

Det är också från industripolitiska utgångspunkter angeläget att den tid som återstår av programmet utnyttjas för att bygga upp en slagkraftig svensk exportindustri. Denna har enligt delegationens uppfattning goda förutsättningar att hävda sig väl på en växande internationell marknad. Delegationen vill i detta sammanhang erinra om den bedömning av inves- teringsbehovet för energiändamål i OECD-området som IVA gjort i rap- porten "Energipolitiken och den industriella utvecklingen". Den export- potential som föreligger är betydande.

På kort sikt har delegationens uppgift varit att följa upp att det investe- ringsprogram som riksdagen har beslutat om i anledning av regeringens ekonomisk-politiska proposition l982l83: 50 får avsedd stimulansverkan. Delegationen har vidare haft till uppgift att medverka till att den efterfrå- gan som programmet har gett upphov till blir samordnad med industrins produktionsförutsättningar.

l konsultrapporten redovisas närmare energiupphandlingsdelegationens verksamhet som den bedrivits under det dryga halvår som delegationen hittills har varit i verksamhet. Av naturliga skäl har verksamheten kommit att präglas avjust det kortsiktiga arbetet att söka bidra till att investerings- programmet förverkligas medan de långsiktiga frågorna, till vilka delega- tionen återkommer nedan. har fått skjutas i bakgrunden.

Uppgiften att samordna användarnas behov och tillverkarnas förutsätt- ningar har inneburit att delegationen haft dels en formell roll som har gällt handläggning av ärenden om stöd. dels en mer informell mäklarroll. Den senare rollen har i praktiken förmodligen varit den mest betydelsefulla.

Det är nu för tidigt att dra bestämda slutsatser om hur investeringspro- grammet har utfallit. Dock pekar hittillsvarande erfarenheter på att avsett resultat kommer att uppnås. Volymen på tjärrvärmeinvesteringarna och spillvärmeanslutningarna synes ha ökat med 20 a 25%. Efterfrågan på torvstödet kommer sannolikt att överstiga de av riksdagen beviljade med- len. Frånräknar man den övergång från flis till torv som stödet medfört blir den beräknade volymökningen ca 40% under det aktuella året. Medräknas den senare effekten blir volymökningen över 70% enligt hittillsvarande beräkningar. Enligt uppgifter från Svenska Värmeverksföreningen var den planerade utbyggnaden av torveldade anläggningar före stödets införande

• Sida 67
•  Original

Prop. 1983/84: 62 67

190 megawatt. Enbart under år 1983 förväntas nu nybeställningar ske av över 600 megawatt torveldade pannor.

Av de särskilda stöd som stått till energiupphandlingsdelegationens för- fogande har hittills ca 70 milj. kr. utnyttjats. Cirka 150 milj. kr. får anses bundna i praktiken. Merparten av det stöd som beslutats har kommit att utformas som en "försäkringsgaranti" för de först levererade anläggning- arna av ny teknik som lämnat prototyp- och demonstrationsstadiet. Dele- gationen har därvid i begränsad omfattning delat den teknologiska risken med tillverkarna och i något fall med värmcleverantör vid samordnad upphandling. Härigenom har delegationen kunnat medverka till en mark- nadsintroduktion för tekniken för förbränning i snabba fluidiserade bäddar (FBC) som. kombinerad med kalktillförsel i förbränningsbädden. ger god effektivitet och låga utsläpp till rimlig kostnad. De FBC-anläggningar av aktuell typ som hittills har beställts har som bränsle. kol. biobränslen och avfall.

I den ekonomisk-politiska propositionen angavs att kolanläggningar i ytterligare 25 kommuner borde komma till stånd under resten av l980- talet. Under året har beslut hittills fattats om uppförande av anläggningar i ett l0-tal kommuner. Beslut om att uppföra ytterligare anläggningar för- väntas före årefs utgång. [flera fall har FBC-teknik kommit till utnyttjande eller förväntas komma till utnyttjande.

Under året har också de stora värmepumparna fått sitt definitiva genom- brott. De ekonomiska förutsättningarna. bl.a. till följd av låga elpriser. har normalt varit så gynnsamma. speciellt i kombination med det spillvärme- stöd som har utgått under året. att några särskilda insatser från delegatio- nens sida inte har varit erforderliga. ! något fall har dock delegationen funnit skäl medverka i form av en riskdelningsgaranti. då värmepumpslös- ningen innehållit nya riskmoment.

Energiupphandlingsdelegationens kansli har medverkat i överläggning- arna om storstädernas värmeförsörjning. En departementspromemoria Storstadsområdenas värmeförsörjning. m.m. (Dsl 1983: 5) har tagits fram och en proposition till riksdagen i frågan kan förväntas i början av år 1984.

Mot bakgrund av vad som nyss har anförts kan konstateras att beslut redan har fattats om en betydande del av det investeringsprogram för 1980- talet som riksdagen har beslutat. Den uppföljning av hur kommunernas efterfrågan överensstämmer med industrins förutsättningar som delegatio- nen fortlöpande har utfört synes visa att investeringsprogrammet också i huvudsak gett avsedd stimulanseffekt till svensk industri.

Den långsiktiga uppgiften för energiupphandlingsdelegationen är att skapa de inledningsvis nämnda förutsättningarna för att det oljeersätt- ningsprogram som nu genomförs lägger grunden till en framgångsrik ex- portverksamhet när dagens svenska hemmamarknad volymmässigt avtar. Det är naturligt att man därvid koncentrerar det långsiktiga arbetet på produkter som har goda framtidsmöjligheter.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1983/84: 62 68

De produktområden som delegationen har definierat som särskilt intresv santa för framtida svensk exportverksamhet är följande: — avancerade miljövänliga förbränningsanläggningar

— värmepumpar

— avancerad kraftvärmeteknik

—— lji'irrvärmeteknik Inom samtliga dessa områden föreligger exportmöjligheter antingen inom tlera geografiska marknader. eller som t. ex. i fråga om fjärrvärme—

teknik. begränsade geografiska men volymmässigt betydelsefulla mark- nader.

En strukturonwandling inom energiutrustningsindustrin med sikte på att få fram företag som är starka inom områden som marknadsft'iring. utveck— ling. systemlösningar och finansiering är nödvändig. Delegationen har dock inte sett det som sin uppgift att medverka till en sådan strukturom— vandling. Detta är en fråga i första hand för företagen själva.

Energiupphandlingsdelegationen föreslåri fråga om det långsiktiga arbe- tets praktiska inriktning följande:

.: Den stödhantcring som energiupphandlingsdelegationen svarat för bör föras över till statens energiverk. Det är naturligt att framtida stödin- satser av konjunktur- och energipolitisk natur slussas via energiverket. Mot bakgrund av de erfarenheter som delegationen hittills har vunnit under året föreslås

— att stödet till investeringar i torveldade förbränningsanläggningar fort- sätter under år l984 men med lägre bidragsprocent. Ett begränsat stöd till fliseldade anläggningar. Linder samma period. bör övervägas. — att stöd till distributionsanläggningar för fjärrvärme som är avsedda för att utnyttja industriell spillvärme utgår även under är [984 med hänsyn till att sådana investeringar är angelägna från både industripolitisk och samhällsekonomisk utgångspunkt. — att en samordning kommer till stånd mellan statens stöd till fjärrvär- meinvesteringar och stöd till bostadsanknutna tillförselsystem.

— att de försäkringsgarantisystem vid marknadsintroduktion av nya pro- dukter som energiupphandlingsdelegationen utarbetat överförs till sta- tens energiverk.

linergiupphandlingsdelegationen får i uppdrag fram till 1 juli l985 att fortsätta arbetet med de långsiktiga frågorna syftande till att

— stärka beställarfunktionen.

Sambandet mellan starka offentliga beställare och större företag har varit av avgörande betydelse för utvecklingen av de framgångsrika svens- ka exportindustrierna. Den stora splittringen som finns när det gäller upphandling av teknisk utrustning och många små beställare med egna specifikationer lägger hinder i vägen för utvecklingen av en rationell till- verkning av energiutrustning.

Beställarfunktionen kan utvecklas genom åtgärder som information till

• Sida 69
•  Original

Prop. 1983/84: 62 69

många beställare om lämpliga systemlösningar. typgodkännanden av hela system. standardisering och samordnade upphandlingar. Energiupphand- lingsdelegationen har tillsatt två arbetsgrupper som arbetar med dessa olika åtgärder inom områdena små värmepumpar och mindre biobränsleel- dade anläggningar. Delegationen bör få i tilläggsdirektiv att närmare pröva dessa frågor. — Koncentrerade insatser på produkter vars snara kommersiella genom- brott får anses vara av strategisk betydelse för det svenska oljeersätt- ningsprogrammet och för exportmöjligheterna. De produktionsområden som delegationen särskilt har intresserat sig för är den trycksatta sväv- bädden som ger förutsättningar för en effektiv och miljövänlig kraftvär- meproduktion. samt plasmatekniken. Delegationen bör slutföra sin han- tering av sådana projekt. — För att bättre ta tillvara de exportmöjligheter som de energipolitiska åtgärderna kan medföra har regeringen uppdragit åt delegationen att i samverkan med Sveriges exportråd utreda denna fråga. Utredningen leds av förre statsrådet Hadar Cars och syftar till utarbetande av ett program för verksamma exportsatsningar. Detta arbete bör fullföljas. — Det arbete som har inletts av länsstyrelsen i Norrbottens län i fråga om upphandling bör slutföras. I sammanhanget bör övervägas om det är lämpligt att verksamheten i Norrbotten avslutas i år eller om en förläng- ning till del av nästa år kan vara motiverad. ' När det gäller användningen av investeringsprogrammets medel vill

energiupphandlingsdelegationen föreslå följande:

'i' stödet till förbränningsanläggningar eldade med främst torv bör tillföras medel så att alla de anläggningar som beställs under år 1983 kan få stöd. Delegationen beräknar behovet av medel till 370 milj. kr. Ytterligare medel bör tillföras statens energiverk i detta syfte. En ev. förlängning av stödet bör inte finansieras av delegationens medel.

=.) delegationen beräknar att det samlade behovet av medel för distribu- tionsanläggningar för fjärrvärme kommer att uppgå till 225 milj. kr. Delegationen har noterat att för stöd till strategiska fjärrvärmeledningar har i departementspromemorian om storstädernas värmeförsörjning ta- gits upp ett belopp om 50— 100 milj. kr. Delegationen har också noterat att i samband med förhandlingar om Sydgasprojektet har ett stöd till distributionsanläggningar på sammanlagt 50 milj. kr. aktualiserats. Mot bakgrund härav beräknar delegationen att det sammanlagda behovet av medel för stöd till distributionsanli'iggningar för fjärrvärme och naturgas uppgår till 375 milj. kr. Den hantering av ärenden som blir aktuell i samband med detta stöd bör utföras av statens energiverk. ; delegationen har hittills beviljat eller lämnat utfästelser om stöd för åtgärder i samband nted upphandling inom energiområdet på l50 milj. kr. Delegationen bedömer att ytterligare medel behövs i samband med åtgärder för en förstärkt beställarfunktion. samordnad upphandling samt

• Sida 70
•  Original

Prop. 1983/84: 62 70

för pågående. större energiförsörjningsprojekt inom ramen för delegatio- nens verksamhet. Sammanlagt beräknar delegationen 225 milj. kr. för fortsatta åtgärder inom delegationens ram under 1984 och 1985 i sam- band med upphandling inom energiområdet. För att investeringsprogrammet skall kunna fullföljas hemställer ener- giupphandlingsdelegationen att regeringen föreslår riksdagen att de medel som har anvisats till investeringar inom energiområdet får fördelas på det sätt som nyss har framförts. .

Beslut i detta ärende har fattats av delegationens ordförande i närvaro av ledamöterna Björgerd. Pettersson. Smids. Tham. Waldenby. de sakkun- niga Annerberg. Nygårds. experterna Johansson, Welander. sekreteraren Gedung. de biträdande sekreterarna Jansson. Mattsson. Sandart och Schöllin. Sandart har varit föredragande.

På energiupphandlingsdelegationens vägnar Ulf Dahlsten

Kaj Sandart

• Sida 71
•  Original

Prop. 1983/84: 62 71

Innehåll Sid. Propositionen ................................................ l Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... ! Lagförslag ................................................... 3 1 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter ........................... 3 2 Förslag till lag om särskild avgift för elektrisk kraft från kärn- kraftverk .................................................. 4 3 Förslag till lag om ändring i Skattebrottslagen (1971 : 69) ......... 5 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmåns- berättigade skattefordringar m.m. ............................ 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1983-10-27 ......... 9 1 Inledning .................................................. 9 2 Föredragandens överväganden ............................... 10 3 Förslag till riksdagen ....................................... 13 3.1 Stöd för åtgärder för att ersätta olja. m.m. för tiden ljanuari 1984—30juni 1987 .............................. 13 3.1.1 Inriktning och omfattning av stödet .................. 13 3.1.2 Utformning av stödet för åtgärder för att ersätta olja. m.m. ................................ ' ............ 17 3.1.3 Stödmottagare. villkor för olika slag av projekt ....... 20 3.2 Uppföljning av 1983 års investeringsprogram ............... 25 3.3 Investeringsprogram inom energiområdet för år 1984 ........ 27 3.4 Verksamhet inom energiupphandlingsområdet ............. 34 3.5 Medelsbehov och finansiering ............................ 36 4 Upprättade lagförslag ....................................... 43 5 Hemställan ................................................ 43 6 Beslut .................................................... 44 Bilaga 1 Sammanfattning av oljeersättningsdelegationens betänkande (DsI 1983z4) Statligt stöd till oljeersättning — utvärdering av OEF:s insat-

ser och förslag till fortsatt verksamhet samt sammanställning över remissyttrandena ............................................. 45 Bilaga 2

Statligt stöd till energiupphandling. Rapport från energiupphandlings- delegationen (DsI 1983: 24) .................................... 64

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

• Sida 72
•  Original