Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor som rör grundutbildning för vuxna (grundvux), kommunal vuxenutbildning (komvux) och utbildningen vid statens skolor för vuxna (SSV). Det sker på grundval av dels förslag i komvux-utredningens betänkande (SOU 198229) Komvux — kommunal utbildning för vuxna. dels en analys av konsekvenserna för SSV av kom- vux-utredningens förslag.

Varje kommun skall vara skyldig att främja vuxnas deltagande i utbild- ning och ha ansvar för att vuxna informeras om utbildningsmöjligheter av olika slag.

Målgruppen för grundvux preciseras. Grundvux skall vända sig till vuxna som inte har kunskaper och färdigheter motsvarande grundskolans mellanstadium när det gäller att läsa och skriva på sitt eget språk eller att räkna. Utvecklingsstörda vuxna som behöver sådan undervisning som motsvarar särskolan skall inte tas in i grundvux.

SSV:s funktion som komplement till komvux markeras tydligare, bl. a. genom att målgruppen preciseras till vuxna som är behöriga att tas in i komvux men som av något skäl inte kan delta i motsvarande utbildning där.

För grundskolekurser i komvux och SSV införs betygen godkänd och icke godkänd i stället för den fcmgradiga betygsskalan.

Grundskolekurser på invandrarspråk skall i fortsättningen få anordnas i komvux efter beslut av Skolstyrelsen.

Elevantalet i komvux-kurser föreslås" få vara högst 30. mot f.n. 35. Kurser får starta med lägst 12 deltagare. i glesbygd åtta. Kurser för intagna ' i kn'minalvårdsanstalt får starta med lägst fem deltagare.

[ Riksdagen 1983/84. [ saml. Nr169

• Sida 2
•  Original

Prop. 1983/84: 169

I'd

En särskild delram av undervisningstimmar införs inom komvux för start av kurser med lägre deltagarantal än normalt. Varje kommun får årligen utnyttja upp till högst 1000 undervisningstimmar för kurser med lägst fem deltagare. Dessa timmar skall tas ur den totalram som kommunen disponerar. Samtidigt upphävs en rad detaljföreskrifter om kursstart med lägre deltagarantal än normalt.

Grundvux skall i princip bedrivas som deltidsstudier, dvs. i regel högst 15 lektionstimmar per vecka. Erfarenheten visar att studieovana personer har svårt att på ett effektivt sätt tillgodogöra sig heltidsstudier. Genom begränsningen till deltidsstudier uppnår man också att flera kan tas in i utbildningen inom nuvarande resursramar. Undervisningen bör pågå kon- tinuerligt under i stort sett hela året. Under det som kan antas bli de sista fem månaderna i grundvux kan den som önskar det få mer undervisning än 15 timmar per vecka. om det är pedagogiskt motiverat. '

Timersättning får utbetalas för i princip högst 15 timmar per vecka. Ersättningen kan lämnas under upp till 45 veckor per år.

Rektorerna åläggs informations- och samrådsskyldighet i förhållande till företrädare för eleverna i grundvux. komvux och SSV. En komvux-kon- ferens resp. SSV-konferens blir den enda obligatoriska konferensen.

Inbyggd utbildning skall få förekomma i komvux inom de områden där den formen av utbildning kan förekomma i gymnasieskolan. Inbyggd ut- bildning får även förekomma i särskild yrkesinriktad utbildning.

Landstingskommunerna föreslås få anordna även särskild yrkesinriktad utbildning inom de områden som en landstingskommuns gymnasieskola kan omfatta.

Samarbete förekommer redan i dag mellan komvux och företag av skilda slag och även i viss män mellan SSV och företag. I propositionen framhålls att det är väsentligt att samarbetet fortsätter och utvecklas. Företagsintern utbildning. dvs. utbildning för personal inom ett företag och i företagets intresse. skall liksom hittills inte få bekostas med statsmedel. Däremot bör olika former av samverkan utvecklas genom att försöksverksamhct be- drivs med uppdragsutbildning anordnad inom komvux och SSV.

Länsskolnämnderna åläggs att ta initiativ till regelbundna samråd mellan kommunerna i länet om planeringen och genomförandet av verksamheten i grundvux och komvux.

Vad gäller den rättsliga regleringen föreslås att de grundläggande be- stämmelserna om kommunal och statlig utbildning för vuxna skall införas i en särskild lag. som träder i kraft den 1 juli 1985. Lagförslag kommer att föreläggas riksdagen senare under år 1984.

Förslagen i propositionen skall genomföras senast den 1 juli 1985.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 169 3

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-03-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Andersson. Boström. Bod— ström, Göransson, Gradin. Dahl. Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om kommunal och statlig utbildning för vuxna

1. Inledning

Genom vuxcnutbildningsreformcn år 1967 (prop. 1967: 85. SU 117. rskr 277) infördes den 1 juli 1968 kommunal vuxenutbildning (komvux) som i princip skulle kunna erbjuda undervisning enligt kursplanerna för grund- skolans högstadium och vad som numera utgör gymnasieskolan. Undervis- ningen organiserades som fristående ämneskurser. Särskilda timplaner infördes för komvux. Både kommuner och landstingskommuner får efter - medgivande av skolöverstyrelsen (SÖ) anordna komvux. Landstingskom- munerna får endast anordna kurser som motsvarar deti utbildning som en landstingskommuns gymnasieskola kan omfatta. Nästan alla kommuner och alla landstingskommuner har fått tillstånd att anordna komvux.

Som ett komplement till komvux finns två riksrekryterande statliga skolor för vuxna (SSV). en i Norrköping och en i Härnösand.

Efter förslag i budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 12, UbU 19. rskr 176) infördes den ljuli 1977 grundutbildning för vuxna (grundvux) med kommunerna som huvudmän. Denna utbildning är avsedd för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning eller matematik. Kommunerna är skyldiga att anordna grundvux i mån av behov.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 16 mars 1978 tillkallade min företrädare en kommitté (U 1978204) för att göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen. Kommittén antog namnet komvux—utred- ningen.

Komvux-utredningen har lagt fram en rad förslag som lett till reformer inom vuxcnutbildningen. Efter förslag från komvux-utredningen beslutade

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 169 4

riksdagen år 1981 att införa en särskild läroplan för komvux (prop. l980/81:203. UbU 1981/82: 1. rskr 46). Den nya läroplanen (1982 års läro— plan för kommunal vuxenutbildning. Lvux 82) tillämpas fr.o.m. läsåret 1982/83. Den gäller i tillämpliga delar också för verksamheten vid SSV och för grundvux. Riksdagen har också beslutat om kompletteringar till Lvux 82 (prop. 1982/83: 2. UbU 2. rskr 61). De tillämpas fr.o.m. läsåret 1983/84. Genom Lvux 82 har innehållet i och utformningen av undervisningen i komvux anpassats till att de studerande är vuxna.

Komvux-utredningenl har avlämnat huvudbetänkandet (SOU 1982: 29) Komvux — kommunal utbildning för vuxna. En sammanfattning av betän- kandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Beträffande utveckling, nuvarande verksamhet och gällande föreskrifter i fråga om komvux och grundvux samt beträffande kommitténs närmare överväganden hänvisar jag till huvudbetänkandet.

Komvux-utredningen har avgivit delbetänkandet (Ds U 1979: 12) Statens skolor för vuxna. Varvad undervisning och brevundervisning i grundsko- lans och gymnasieskolans ämnen. Delbctänkandet och en remissamman- ställning redovisades i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12. punkten E2. 5. 603—61 1) men föranledde inga förslag till riksdagen.

På grundval av förslagen i det sistnämnda betänkandet och remissinstan- sernas synpunkter har en sakkunnig2 i utbildningsdepartementet analyse- rat konsekvenserna för SSV av komvux-utredningens arbete. Han har framlagt sina förslag i promemorian (DsU 1983: 5) Riksrekryterande vux- enutbildning — distansundervisning. Statens skolor för vuxna. En sam- manfattning av promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3 .

Promemorian. som jag i det följande kallar SSV-promemorian. har re- missbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en samman- fattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Beträffande utveckling. nuvarande verksamhet och gällande föreskrifter i fråga om SSV hänvisarjag till komvux-utredningens delbetänkande om SSV och till SSV-promemorian.

För överblickens och sammanhangets skull redovisar jag i det följande också vissa förslag som inte fordrar beslut av riksdagen.

' Ledamöter när huvudbetänkandet avlämnadcs: riksdagsledamoten Stig Alemyr. ordförande. folkskolläraren Inga Davidsson. riksdagsledamotcn Karl-Erik Häll. länsbildningskonsulentcn Martin Hällgren, lektorn Ove Nordstrandh. fil.lic. Marie Nordström och studiesekreteraren Berit Oscarsson. _ _ ' Förre huvudsekreteraren 1 komvux—utredningen. lektorn Sven Salin.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1983/84: 169 5-

Jag vill erinra om att vissa frågor om samarbete mellan komvux. gymna- sieskolan och arbetsmarknadsutbildningen (AMU) behandlasi den nyligen framlagda propositionen (1983/84: 116) om gymnasieskola i utveckling.

Jag vill också erinra om att jag med stöd av regeringens bemyndigande den 1 september 1983 har tillkallat en särskild utredare (U 1983:O4) för att göra en samlad översyn av vuxenutbildningens effekter.

Närjag i det följande talar om komvux på gymnasial nivå avserjag med kommuner även landstingskommuner. om inte annat framgår av omstän- digheterna. I det sammanhanget avser jag med skolstyrelse även utbild- ningsnämnd.

Jag har samrått med cheferna för social- och arbetsmarknadsdeparte- menten samt statsråden Göransson och Gradin i de frågor som berör deras ansvarsområden.

2. Bakgrund och allmänna överväganden

Vuxenutbildning är ett samlingsbegrepp som inbegriper utbildnings- och bildningsverksamhet i många olika former och med delvis olika mål. Dit räknas i första hand grundutbildning för vuxna (grundvux). kommunal vuxenutbildning (komvux), utbildningen vid statens skolor för vuxna (SSV), utbildningen vid folkhögskolor, studiecirkelverksamhet och arbets- marknadsutbildning (AMU). De tre förstnämnda vuxenutbildningsfor- merna ger utbildning som har motsvarigheter inom grundskolan och gym- nasieskolan. Syftet är att erbjuda vuxna utbildning i olika ämnen som ger kompetens motsvarande den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. I det följande sammanfattarjag dem under beteckningen kompetensinriktad vuxenutbildning.

Gemensamt för all vuxenutbildning är att den skall överbrygga utbild- ningsklyftorna. öka vuxnas förmåga att förstå. kritiskt granska och med- verka i kulturellt. socialt och politiskt liv. utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter. medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning samt tillgodose vuxnas individuella önskemål om utbild- ning. Vuxenutbildningen skall bygga på att den vuxenstuderande har mog- nad och erfarenhet och ta till vara detta i utbildningssituationen.

Jag kommer nu att ta upp frågor som rör den kompetensinriktade vuxen- utbildningen.

2.1. Motiv för vuxenutbildning

Grunden för den nuvarande vuxenutbildningen lades genom den vuxen- utbildningsreform som beslutades år 1967 (prop. 1967: 85, SU 117. rskr 277). Samhällets engagemang koncentrerades då till tre områden. nämligen den arbetsmarknadsinriktade utbildningen. den gymnasiala och förgymna-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 169 6

siala utbildningen samt folkbildningen. Huvudvikten lades vid sådan verk- samhet som kunde utgöra ett effektivt bidrag i strävandena att främja framstegstakten i den svenska ekonomin. Vid sidan därav skulle utrymme också finnas för verksamhet som tillgodosåg de vuxnas individuella önske- mål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter.

Det svenska utbildningsväsendet hade under åren före vuxenutbild- ningsreformen undergått en genomgripande omdaning. En enhetlig grund- skola hade införts. Även det gymnasiala stadiet hade fått en mer homogen organisation. Den sammanhållna gymnasieskolans tillkomst genom beslut är 1968 innebar ytterligare förändringar i denna riktning.

Reformerna hade lett till betydande skillnader i utbildning mellan vuxna och ungdomar. Många vuxna hade kunnat kompensera brister i formell utbildning genom erfarenheter från organisationslivet och arbetslivet och genom att delta i bildningsverksamhet. Men för många vuxna behövde samhället ställa även resurser för formell utbildning till förfogande. Rätten att fritt välja studieväg var en princip som tillmättes ökad betydelse i ungdomsskolan. Friheten vore emellertid ofullständig om den inte förena- des med möjligheten att senare i livet ändra utbildningens inriktning eller fördjupa kunskaperna.

I prop. 1967: 85 konstaterade föredraganden också att en del ungdomar föredrog att gå ut i förvärvslivet omedelbart efter den obligatoriska skol- gången för att längre fram skaffa sig kompletterande utbildning. Vuxenut- bildning behövdes även för deras del.

Vidare framhöll föredraganden att en viktig uppgift för utbildningsväsen- detär att förse arbetsmarknaden med väl utbildad arbetskraft. Den snabba ekonomiska och tekniska utvecklingen medför ett behov av utbildning som syftar till att bibringa yrkesutövarna nya kunskaper och färdigheter. Även" om ungdomsskolan anpassas till förändringar av sådant slag. påverkas inte den redan aktiva arbetskraften av ändringar inom skolan. För att-få ett snabbt genomslag av ny teknik och ny kunskap behövs med andra ord att också vuxna utbildas.

Det fanns alltså en rad skäl för att genom vuxenutbildningsreformen år 1967 erbjuda ökade utbildningsmöjligheter för vuxna.

Jag har velat erinra om dessa motiv i dag, eftersom jag anser att de fortfarande äger giltighet. De har till en del t.o.m. fått ökad tyngd nu. Det finns fortfarande åtskilliga vuxna svenskar som i sin ungdom aldrig fick chansen till en så omfattande utbildning som dagens ungdomar får. Till detta kommer att'vi nu har ett stort antal invandrare som kommit till Sverige i tonåren eller i vuxen ålder. Många av dem har inte i sina ursprungsländer fått en utbildning som motsvarar den svenska ungdomsut— bildningcn. En hel del invandrare söker sig därför till grundvux och kom- vux. Det finns också, trots svårigheter på arbetsmarknaden. ungdomar som går ut i arbetslivet direkt efter grundskolan eller utan att ha fullföljt skolgången där och ungdomar som avbryter sina studier i gymnasieskolan.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 169 7

Påpekandet att det ständigt finns behov av utbildning bland dem som är yrkesverksamma har heller inte förlorat aktualitet sedan 1967. Förändring- arna i arbetslivet t.ex. inom dataområdet gör att yrkesverksamma vuxna måste få återkommande möjligheter till utbildning och fortbildning. Den arbetsmarknadsinriktade delen av vuxenutbildningen har fått en allt vikti- gare uppgift att fylla. Komvux skall enligt riksdagsbeslut (prop. 1977/782-100 bil. 12. UbU 15. rskr 180) kunna anordna utbildning som motsvarar gymnasieskolans hela utbildningsprogram. Inom den yrkesin- riktade utbildningen finns det fortfarande vissa hinder för att komvux skall kunna uppfylla detta krav. Jag återkommer strax med förslag i syfte att undanröja dessa hinder. Jag kommer också att lägga fram förslag om att göra yrkesinriktad utbildning till ett reguljärt inslag i verksamheten vid SSV.

2.2. Mål

De mål för vuxenutbildningen som lades fast genom vuxenutbildningsre- formen 1967 diskuterades i prop. 1967: 85 för vuxenutbildningen som hel- het. Några speciella mål, som skulle gälla enbart för den kompetensinrik- tade dclen av vuxenutbildningen. angavs inte utöver riktlinjen om att utbildningen i princip skulle erbjudas enligt ungdomsskolans läroplaner. De övergripande målen är alltså gemensamma för all vuxenutbildning. De hari princip inte förändrats sedan år 1967.

En viss förskjutning av tyngdpunkten har dock ägt rum. De fördelnings- politiska målen för vuxenutbildningen har således getts en ökad tyngd även för den kompetensinriktade vuxenutbildningen. Komvux roll att erbjuda yrkesinriktad utbildning har betonats allt starkare, medan uppgiften att ge möjlighet till behörighetskomplettcring. vilket till en början var det domi- nerande inslaget i verksamheten. har fått träda tillbaka något. Yrkesinrik- tad utbildning erbjuds sedan läsåret 1976/77 på försök även inom SSV.

På grundval av riksdagsbeslut åren 1981 och 1982 (prop 1980/81: 127. UbU 36. rskr 386. prop. 1980/81:203. UbU 1981/82: 1. rskr 46 och prop. 1982/83:2, UbU 2. rskr 61) har regeringen i den särskilda läroplanen för kommunal vuxenutbildning (Lvux 82) formulerat och fastställt dels all- männa mål för vuxenutbildningen, dels särskilda mål för komvux och grundvux. Målen gäller i tillämpliga delar också för verksamheten vid SSV.

.De mål som har fastställts för komvux och grundvux och som alltså framgår av Lvux 82 bör gälla oförändrade. Jag kommer i det följande att föreslå att särskilda mål formuleras för verksamheten vid SSV.

De förändringar i övrigt som jag kommer att föreslå i det följande beträffande den kompetensinriktade vuxenutbildningen syftar till att un- derlätta för dessa delar av vuxenutbildningen att uppfylla de fastställda målen.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 169 8

2.3. Målgrupper och prioriteringar

I inledningsskedet var den viktigaste målgruppen för komvux och SSV vuxna som hade förutsättningar att tillgodogöra sig gymnasial utbildning men som inte hade fått sådan i yngre år. Utbildningen var därför i stor utsträckning upplagd för att förbereda för högre studier. Utbildning på grundskolenivå sågs som en förberedelse för fortsatta gymnasiala studier.

Från början av 1970—talet fick de fördelningspolitiska målen ökad ge- nomslagskraft. I och med att allt flera årskullar ungdomar hade gått igenom grundskolan ökade betydelsen av att så många vuxna som möjligt fick motsvarande utbildning. Grundskolenivån inom komvux prioriterades på olika sätt.

När det gäller målgrupperna har alltså en allt större vikt lagts vid att utbildningen skall rikta sig till dem som tidigare fått minst av samhällets utbildningsresurser. Komvux skall vända sig med information och rekryte- ring till grupper där andelen korttidsutbildade kan förväntas vara särskilt stor. Ett klart uttryck för denna tyngdpunktsförskjutning är också införan— det av grundvux. Denna utbildning vänder sig till vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning. skrivning eller matematik.

Komvux uppgift att stärka de korttidsutbildades ställning på arbets- marknaden har betonats allt mer. Utöver grundvux o'ch kurser på grund- skolenivå har därför den yrkesinriktade utbildningen inom komvux priori- terats. På senare år har uttrycket arbetsmarknadsinriktad utbildning an- vänts allt oftare i stället. Bakom det ändrade ordvalet finns ett erkännande av att inte enbart utbildning i snävt yrkesinriktade ämnen utan även i allmänna ämnen kan ha en klar inriktning på att förbereda för eller stärka den enskildes ställning i arbetslivet. Förändringarna i arbetslivet på senare år har enligt min uppfattning förstärkt detta förhållande.

Det är nu åtskilliga år sedan grundskolan genomfördes. Den allra största delen av varje ungdomskull fullföljer grundskolestudierna. Detta skulle till synes kunna innebära att behovet av grundskolenivån inom komvux så småningom kunde försvinna. En sådan uppfattning framskymtar i prop. 1967285. Komvux grundskolenivå (etapp 1) behövs dock fortfarande för äldre vuxna. för handikappade och för invandrare som inte redan fått motsvarande utbildning. Den kan också ge en ny chans åt ungdomar som av ett eller annat skäl inte har kunnat fullfölja sin skolgång i grundskolan eller som inte har tillgodogjort sig utbildningen.

I vuxenutbildningsreformen 1967 betonades den kompetensinriktade vuxenutbildningens roll i ett system med återkommande.utbildning. Vux- enutbildningen skulle bygga vidare på ungdomsutbildningen och kompen- sera brister i denna. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i propositionen (1983/84: 1 16) om gymnasieskola i utveckling har anfört om återkommande utbildning (bl. a. s. 911).

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 169 9

:

Mot den bakgrund jag här har skisserat är det naturligt att prioritera åtminstone vissa gymnasieskolkurser lika högt som kurser på grundskole- nivån. Jag tänker närmast på ämnena svenska. engelska, matematik och samhällskunskap på den nivå som motsvarar en tvåårig studiegång i gym- nasieskolan. Därför har jag i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 172) föreslagit ett bemyndigande för regeringen att få fördela det totala antalet undervisningstimmar i komvux på andra delramar än hittills.

Jag vill också tillfoga att det, från tid till annan beroende på samhällsut- veckling och samhällsbehov, kan finnas skäl att göra nya avvägningar vid fördelningen av utbildningsresurserna inom komvux, t. ex. att bereda plats för nya ämnen.

2.4. Yttre organisation

De förskjutningar vad gäller mål. målgrupper och prioriteringar som jag nu har redogjort för beror knappast på förändringar i grundinställningen till verksamheten i komvux. De beror snarare på förändringar som har inträf- fat i omvärlden.

De möjligheter till kompetensinriktad vuxenutbildning som fanns före 1967 års vuxenutbildningsreform utgjordes till största delen av'kvälls- undervisning. I reformen förutsattes att studier på fritid och deltid liksom tidigare skulle dominera. Samtidigt antyddes att andra Studieformer än deltidsstudier kunde komma att spela en större roll. Reformen hade dock som riktpunkt att utbildningen skulle kunna bedrivas med ett begränsat produktionsbortfall. Detta är enligt min mening en utgångspunkt som fortfarande inte får glömmas bort. Ganska stora förändringar har emeller- tid inträffat som påverkar förutsättningarna för den kompetensinriktade vuxenutbildningen.

År 1974 kom lagen (1974: 981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning och den 1 januari 1976 infördes ett för vuxenutbildningen sär- skilt utformat studiefinansieringssystem. I detta ingår möjligheter att få vuxenstudiestöd för heltidsstudier i komvux. Dessa reformer kom att- i hög grad påverka utvecklingen av komvux. Alltfler kom att studera på dagtid och på halvtid eller mera. Komvux fick åtskilliga heltidsstuderande.

Detta är viktiga reformer. Om de vuxna som tidigare fått minst av samhällets utbildningsresurser skall kunna ta del av den utbildning som erbjuds, måste de ha möjlighet att ta ledigt från arbetet för att studera och möjlighet att få studiesocialt stöd. Samtidigt menar jag att det fortfarande är viktigt att hålla i minnet den riktpunkt som angavs i 1967 års vuxenut- bildningsreform. I tider av arbetslöshet kan det i och för sig finnas större skäl än annars att bedriva heltidsstudier i komvux. Men inte ens i sådana tider är det enligt min mening lämpligt att organisera undervisningen så att den främst riktar sig till personer som kan och vill studera på heltid.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 169 10

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att det sedan starten och alltjämt förutsätts att komvux skall ha en nära samverkan med skolväsen- det i övrigt bl.a. vad gäller lokaler. Det innebär med nödvändighet att utrymmet för dagstudier blir begränsat. De investeringar som gjorts och görs i lokaler och utrustning måste enligt min mening utnyttjas så effektivt som möjligt.

Riktpunkten att vuxenutbildningen skall bedrivas med en begränsad bortovaro från arbetslivet har betydelse inte enbart för frågan om heltids-. deltids- och fritidsstudier. En annan viktig förutsättning är att de vuxnas tidigare erfarenheter utnyttjas som grund i studierna och tas till vara i studieplaneringen. Denna måste därför vara individuell. Det är en kom- plettering av vars och ens tidigare kunskaper som vuxenutbildningen skall stå till tjänst med. Åtskilliga vuxenstuderande siktar nu på fullständig kompetens motsvarande den som ges i gymnasieskolan. Detta har i alltför stor utsträckning tillåtits påverka organisationen. Undervisningen bör inte läggas upp så att den styr mot fullständiga studieprogram. Inte minst när det gäller den gymnasiala nivån inom både komvux och SSV är det väsent- ligt att de vuxna kan erbjudas studiemöjligheter som är anpassade efter deras individuella utbildningsbehov och intressen. Då måste man också ta hänsyn till dem som av skilda skäl föredrar att studera helt på sin fritid.

2.5. Inre organisation

Innan jag övergår till mina konkreta förslag vill jag också kort erinra om de förändringar i bl.a. kurssystemet som har ägt rum under de gångna åren.

I syfte att bredda yrkesutbildningen för de vuxenstuderande startade en försöksverksamhet år 1975. De stora yrkesämnena på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer var för omfattande för att i sin helhet kunna anordnas som kurser för vuxenstuderande. De delades i stället upp i delar till s.k. delmomentskurser i komvux. Fr.o.m. läsåret 1978/79 är delmomentskur- serna en reguljär företeelse i komvux. Uppdelningen ger de vuxenstude- rande bättre möjligheter att få studerajust de avsnitt som de har behov av.

Även beträffande de mer teoretiska ämnena har en vuxenanpassning ägt rtlm. SÖ utarbetade på regeringens uppdrag ett förslag till linje- och ämnes- konstruktion i komvux. Komvux skulle inte längre parallellt erbjuda kur— ser i samma ämne enligt olika linjer i gymnasieskolan. I stället skulle komvux anordna kurser som bygger på varandra. Konstruktionen innebar att komvux frikopplades från linjesystemet i gymnasieskolan. Därmed inleddes det viktiga arbetet med vuxenanpassning av komvux kursplaner. Riksdagen beslutade efter förslag i propositionen om kommunal vuxenut- bildning (prop. 1977/78: 36) om en treårig försöksverksamhct med det nya systemet i högst femton kommuner.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 169 l |

Min företrädare uttalade i prop. 1977/78: 36 bl. a. att målet borde vara att alla vuxna. oberoende av bostadsort. skulle ha tillgång till kurser inom komvux. Man måste också söka åstadkomma en organisation av och ett innehåll i studierna som gör det möjligt för vuxna att fåjust den utbildning de behöver vid den tidpunkt som passar dem. Tiden var också mogen, efter tio års verksamhet. för en översyn av komvux uppgifter i förhållande till de mål som hade fastställts av riksdagen. Komvux-utredningen till- sattes l978. Den skulle samla in och värdera de erfarenheter som hade nåtts sedan komvux början. Utredningen skulle bl.a. följa försöksverk- samheten med linje- och ämneskonstruktion i komvux.

Försöksåren visade så positiva resultat att ett genomförande av det nya s.k. etappsystemet kunde påbörjas läsåret 1982/83. Etappsystemet innebär att flertalet allmänna ämnen indelas i etapper som utgör delar i en samman- hängande studiegång i resp. ämne. Varjc etapp anordnas som en separat kurs och leder till en bestämd kompetensnivå. Detta möjliggör för de vuxenstuderande att både börja och avsluta studierna på en nivå som passar deras förkunskaper och deras behov av utbildning.

Den viktigaste förändringen är dock utan tvekan beslutet att ge komvux en egen läroplan. Lvux 82. Mål och riktlinjer har fastställts av regeringen, nya timplaner och kursplaner har fastställts av SÖ. Den nya läroplanen började tillämpas läsåret 1982/83 och gäller fullt ut för alla kurser fr.o.m. läsåret 1983/84. Lvux 82 utgör enligt min mening en viktig milstolpe när det gäller vuxenanpassningen av den kompetensinriktade vuxenutbildningen.

Den nya läroplanen gällcri tillämpliga delar även för grundvux och SSV. Inför läsåret 1983/84 fastställde regeringen ett särskilt avsnitt i mål och riktlinjer som behandlar grundvux. SÖ har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till ett avsnitt som behandlar SSV. Jag återkommer till denna fråga.

Lvux 82 innebär stora nyheter för den kompetensinriktade vuxenutbild- ningen på ett par områden. Jag tänker dels på att varje kurs skall uppdelas i en grunddel och en fördjupningsdel. dels på att ett nytt system för betygs- dokument har genomförts.

Vuxna har ett annat utgångsläge för sina studier än ungdomar. Många vuxna studerar ämnen med nära anknytning till sin yrkesverksamhet eller för att uppnå ett väl preciserat mål. Detta förhållande bör påverka stoff- urvalet. För att åstadkomma en anpassning till deltagarnas behov och intressen delas kurserna upp i en grunddel och en fördjupningsdel. I grunddelen behandlar man det stoff som alla behöver för att kunna gå vidare till en följande kurs (etapp). I fördjupningsdelcn väljer deltagarna olika arbetsuppgifter utifrån sina behov och intressen. Enligt min mening finns därmed de grundläggande förutsättningarna för en vuxenanpassning av utbildningen.

Utformningen av systemet med betygsdokument inom den kompetensgi- vandc vuxenutbildningen utgår bl.a. från att en av grundvalarna för kom-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84: 169 l2

vux och SSV är att de vuxenstuderande skall kunna studera enstaka ämnen eller kombinera dem på ett sätt som passar deras egna behov. Flertalet vuxenstuderande har inte behov av utbildning som ger fullständig grundskolekompetens eller som motsvarar en hel linje i gymnasieskolan. Enligt gällande regler för tillträde till högskolan har den som uppnått 25 års ålder Och varit yrkesverksam i fyra är allmän behörighet för grundläggande högskoleutbildning. Det är alltså endast personer under 25 års ålder eller med kortare yrkeserfarenhet som har behov av avgångsbetyg för att doku- mentera allmän behörighet. Alla andra behöver betyg enbart i ämnen som krävs för s. k. särskild behörighet. '

Så snart en vuxenstuderande har behov av det. utfärdas ett betygsdoku- ment som ger en samlad bild av de kurser som han eller hon har avslutat. Därigenom kan bl.a. särskild behörighet dokumenteras. För studerande. som behöver ett fullständigt avgångsbetyg. finns numera särskilda av- gångsbetyg inom vuxenutbildningen. Betyg från både komvux och SSV kan samlas i ett och samma betygsdokument eller avgångsbetyg. Eftersom det i avgångsbetygen kan ingå fritt valda ämnen har de vuxenstuderande frihet att själva välja vilka ämnen de skall studera. Även införandet av det samlade betygsdokumentet och konstruktionen av de nya avgångsbetygen "innebär därför enligt min mening ett led i den anpassning efter vuxnas behov som eftersträvats. '

Genom Lvux 82 har vi enligt min uppfattning nu kommit så långt som det f. n. är möjligt när det gäller att genom centrala föreskrifter och direktiv möjliggöra för en vuxenstuderande att få utbildning efter individuella be- hov. Beslutanderättcn över komvux och grundvux är starkt decentralise- rad. Dct som nu återstår är att till alla delar genomföra intentionerna med den nya läroplanen. Jag kommer i det följande att lägga fram vissa förslag i fråga om SSV i syfte att ytterligare betona dessa skolors uppgift att som ett komplement till komvux bidra till att vuxna skall kunna få utbildning efter individuella behov.

2.6. Den regionala obalansen

Komvux fick till en början expandera helt fritt. Tillväxten var mycket kraftig de första åren men efter uppbyggnadsskedet inträdde en stagnation och t.o.m. en viss tillbakagång. Av betydelse för utvecklingen var till en början säkerligen att det fanns ett uppdämt behov av kompetensinriktad utbildning bland vuxna.

Kommunernas sätt att'möta denna efterfrågan och deras åtgärder för att rekrytera vuxenstuderande har haft en stor betydelse för den lokala ut- vecklingen av komvux. Stora kommuner har för vissa typer av utbildning- ar förbrukat ett större antal undervisningstimmar per invånare än små kommuner. Detta faktum kan enligt min mening inte uteslutande hänföras till olika efterfrågan på utbildning. Även det varierande kommunala intres-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84: 169 - 13

set att möta efterfrågan och att undersöka utbildningsbehov har haft bety- delse i sammanhanget.

Komvux omfattning totalt sett har emellertid i stor utsträckning varit beroende av olika ingripanden från statsmakternas sida. Utvecklingen under senare delen av 1970-talet påverkades utan tvivel av flera viktiga förändringar. Ett särskilt vuxenstudiestöd tillkom och vissa lättnader in- fördes när det gällde att starta kurser. om ett visst antal av de sökande hade beviljats vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för studierna. Detta påverkade utvecklingen också i riktning mot ökade dagstudier. Vidare kunde kurser komma igång på orter som tidigare inte hade haft någon komvux-utbildning. Även införandet av etappsystemet kommer enligt min mening att bidra till ökad spridning av utbildning. främst av tidigare etap- per.

Andra beslut av statsmakterna som i hög grad har påverkat omfattningen är de årliga besluten om dimensionering. Som jag redan nämnt fick kom- vux till en början expandera fritt. Sedan år 1971 har begränsningar av olika slag införts. Fr.o.m. budgetåret l980/8l har komvux inte fått öka. Ett sådant tak gäller sedan budgetåret 1982/83 även i fråga om grundvux-tim- mar. När det gäller SSV har omfattningen av den varvade undervisningen varit oförändrad sedan budgetåret l980/8l.

Redan från början var beslutanderätten över komvux starkt decentrali- serad. Detta har förstärkts under åren som gått. Kommunerna disponerar årligen 90 % av den timresurs som de totalt blev tilldelade under närmast .föregående budgetår. Resterande 10% fördelas av SÖ mellan kommuner- na. lnom den ramen är det skolstyrelsen som beslutar vilka kurser som skall erbjudas. 1 mål och riktlinjer i Lvux 82 anges vilka målgrupper som skall erbjudas utbildning i första hand och hur man skall prioritera mellan olika kurser. när resurserna är begränsade.

Den tidigare rätt kraftiga obalansen mellan små och stora kommuner har delvis utjämnats. dels genom SÖ:s årliga fördelning av lt)% av undervis- ningstimmarna. dels genom att möjligheterna successivt har förbättrats för små kommuner att starta vissa prioriterade kurser. Att föreslå åtgärder för att komma till rätta med den regionala obalansen var ett viktigt inslag i uppdraget till komvux-utredningen. Utredningen har undersökt utveck- lingen vad beträffar förbrukningen av undervisningstimmar i komvux un- der l970-talet. Denjämförelse som gjorts gäller förbrukningen av undervis- ningstimmar per 1000 invånare läsåret 1973/74 och läsåret l980/81 i olika typer av kommuner. Redovisningen lämnas i huvudbetänkandet (s. 89— 91).

En klar utjämning mellan olika kommunkategorier har skett när det gäller den totala förbrukningen av undervisningstimmar i komvux räknat per invånare. Enligt komvux-utredningen finns det numera knappast några regionala skillnader att tala om när det gäller förbrukningen av undervis- ningstimmar för grundskolekurser per 1000 invånare. Beträffande gymna- sieskoltimmar kvarstår fortfarande vissa skillnader.

• Sida 14
•  Original

Prop. _1983/84: 169 14

Jag kommer i det följande att lägga fram vissa förslag som syftar till att underlätta för kommunerna att genomföra intentionerna i den nya läropla- nen. Genom den förenkling av reglerna för resursutnyttjande. som jag kommer att föreslå. räknarjag med att alla kommuner kommer att få ökade möjligheter att genomföra prioriterad utbildning. Jag anser vidare att en regional samverkan behövs för att de resurser som står till förfogande för komvux skall kunna utnyttjas på bästa sätt. Det ligger ett stort ansvar på skolstyrelserna att tillse att deras beslut om vilken utbildning. som skall erbjudas inom ramen för komvux. utgår från en noggrann inventering av utbildningsbehov mot bakgrund av de fördelningspolitiska mål som gäller för verksamheten. Jag räknar med att länsskolnämnderna aktivt skall kunna bidra till ett effektivt resursutnyttjande.

2.7. SSV och dess distansundervisning

Vid SSV bedrivs dels ren brevundervisning. dels s. k. varvad undervis- ning. Med dct senare avses en varvning mellan studier på egen hand. med eller utan brevundervisning, och undervisning vid skolan. I enlighet med förslagi SSV-promemorian inbegriperjag i det följande all verksamhet vid SSV i uttrycket distansundervisning.

i sitt yttrande över SSV-promemorian hävdar SÖ att de skäl som anförs för ett bibehållande av SSV inte är övertygande. SÖ anser att en kommu- nalisering är möjlig och menar. att alternativet att inom komvux tillgodose de utbildningsbehov som SSV svarat för bör analyseras. innan förslag läggs fram om SSV:s framtida utformning. SÖ anser att en försöksverk- samhct bör genomföras med syfte att belysa konsekvenserna av ett kom- munalt övertagande. '

Övriga remissinstanser tillstyrker fortsatt riksrekrytcrande vuxenutbild- ning vid de båda skolorna i Härnösand och Norrköping under statligt huvudmannaskap. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR) erinrar om att skolorna sedan slutet av 1960-talet har utretts flera gånger och att det är angeläget att de nu får arbetsro och kan börja planera långsiktigt.

För egen del avvisar jag tanken på en försöksv'erksamhet vad gäller huvudmannaskapet. Däremot anserjag det på sikt tänkbart att distansun- dervisning kan komma till användning i ett mera direkt samarbete med komvux. Jag återkommer till detta i det följande.

Det finns utan tvekan behov av vuxenutbildning. som bedrivs på det sätt som nu sker inom ramen för SSV. dvs. som distansundervisning. Med all sannolikhet kommer det behovet att kvarstå även i framtiden. Det gäller även om utbudet av komvux kommer att bli jämnare spritt över landet än nu. Tillgängliga resurser kommer enligt min mening aldrig att medge att samtliga kommuner kan erbjuda ett differentierat kursutbud inom komvux. Dessutom kommer det alltid att finnas vuxenstuderande som pågrund av exempelvis Skiftarbete inte kan delta i regelbunden undervisning varje vecka.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 169 [5

SSV bör i första hand erbjuda sådan utbildning som det är svårt att anordna i komvux. Verksamheten vid SSV bör givetvis beaktas vid den regionala planering som jag nyss har talat om.

3. Vissa utredningsförslag m. m. rörande grundvux, komvux eller SSV, som inte behandlas i detta sammanhang

Jag tar inte upp alla förslag i komvux-utredningens huvudbetänkande och i SSV-promemorian. I vissa fall beror det på att förslagen redan har genomförts eller har legat till grund för förslag som i annat sammanhang har förelagts riksdagen. I andra fall kan beredningen inte avslutas förrän senare.

Förslaget att SÖ skall göra en anpassning av kursplanen i ämnet svenska etapp 2 för invandrares behov är redan genomfört i Lvux 82. Det gäller även förslaget att betyg i hemspråk skall kunna ingå i avgångsbetyg från komvux. Detta har varit möjligt sedan den ljuli 1978 och möjligheten har bevarats i de nya typer av avgångsbetyg som infördes den ] juli 1983.

Inte heller SSV-promemorians förslag om medel för lokal skolutveckling behandlas nu. Regeringen har i årets budgetpropsition beräknat medel för utveckling av verksamheten vid SSV ( prop. 1983/84: 100 bil. l0 s. 167).

Komvux-utredningen har föreslagit att undervisningsvolymen för lärar- na i grundvux skall beräknas på motsvarande sätt som för lärarna i kom- vux, dvs. att undervisningsskyldigheten skall anges i antal undervisnings- timmar per läsår i stället för i veckotimmar. Förslaget är i realiteten redan genomfört inom ramen för gällande kollektivavtal.

Regeringen uppdrog den 30 juni 1983 åt SÖ att lägga fram förslag vad gäller resurser för skolledning i komvux och grundvux. Beredningen av komvux-utredningens förslag i fråga om komvux organisation (kap. 13 i betänkandet) bör därför anstå till dess SÖ har redovisat uppdraget an- gående skolledning. Även bcredningen av SSV-promemorians förslag om skolpoäng och skolledning samt komvux-utredningens och SSV-prome- morians förslag om huvudlärare. institutionsföreståndare och ämnesföre- trädare bör anstå.

Riksdagen har nyligen beslutat ( prop. 1983/84: 86 . UbU 13. rskr 174) om tjänstekonstruktion för studie- och yrkesorientering i skolväsendet m.m. Beslutet innebär bl. a. att statligt reglerade tjänster inrättas den I juli 1984 för syofunktionärer i grundskola. gymnasieskola och komvux innefattande även grundvux.

Frågan om tjänster för lärare för grundvux behandlas i samband med pågående beredning av frågor om reformering av lärarutbildningen för grundskolan. '

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84: 169 - 16

4. Mål, målgrupper, information, rekrytering och intagning

4.1 Kommunernas ansvar att främja vuxnas deltagande i utbildning

Mitt förslag: Varje kommun och landstingskommun skall vara skyldig att främja vuxnas deltagande i utbildning. Det nuvarande kravet på medgivande från SÖ för rätt att få anordna komvux tas bort.

Komvux-utredningens förslag: För att komvux mål skall kunna uppfyllas skall kommunerna åläggas skyldighet att främja vuxnas utbildning i kom- vux (se betänkandet s. 149).

Remissinstanserna: Alla som uttalat sig accepterar förslaget att kommuner- na skall främja vuxnas utbildning i komvux. Några menar att det bör gälla även annan vuxenutbildning. Flera betonar kommunernas ansvar för att information om utbildning når ut till prioriterade målgrupper (se bil. 2 avsnitt 6).

Skäl för mitt förslag: I skollagen (1962: 319) föreskrivs att varje kommun och landstingskommun skall främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskolan.

Det är ett rättvisekrav att vuxna. som inte tidigare har fått del av sådana utbildningsresurser som samhället numera ställer till förfogande för trngdo- marna. kan få del av olika slag av vuxenutbildning. Därför bör kommuner och landstingskommuner ha skyldighet att främja också vuxnas deltagande i utbildning. Störst betydelse har därvid komvux och. för kommunerna. grundvux. Även utbildning i andra former och med andra huvudmän bör uppmärksammas. [ sammanhanget vill jag påpeka att deltagande i utbild- ning kan främjas även på annat sätt än genom anordnande av utbildningen.

Kommunerna är skyldiga att i mån av behov anordna grundvux. Någon motsvarande skyldighet frnns inte beträffande komvux. Fortfarande gäller ett krav på medgivande från SÖ för att få anordna komvux. Detta krav bör tas bort.

Jag vill tillägga följande. Av ekonomiska skäl finns det gränser för i vilken omfattning grundvux och komvux kan erbjudas. Det är därför viktigt att utnyttjandet av tillgäng- liga resurser hygger på en noggrann inventering av lokala utbildningsbe- hov. att informationen om utbildningsmöjligheterna når fram till dem som har störst behov av utbildning och att rekryteringen inriktas på grupper där andelen korttidsutbildade kan förväntas vara stor.

Kommunerna har ett stort ansvar för att verksamheten i grundvux och komvux bygger på dessa fördelningspolitiska mål. Mitt förslag är avsett att ytterligare betona vikten av ett lokalt ansvarstagande i dessa frågor. Jag kommer också att lägga fram förslag ( avsnitt 8.4 ) om regionalt samråd.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1983/84: 169 17

vilket bl.a. bör kunna vara till hjälp för kommunerna att trots knappa resurser kunna erbjuda en större bredd i utbildningen än hittills.

4.2. Information om och rekrytering till vuxenutbildning

Mitt förslag: Kommunerna skall ansvara för att vuxna informeras om de utbildningsmöjligheter av olika slag som samhället erbjuder de vuxna.

Komvux-utredningens förslag: Ytterligare resurser tillförs på sikt en för samtliga vuxenutbildningsanordnare gemensam studie- och yrkesoriente- ring (syo-funktion. se betänkandet s. 158). Utredningen anser emellertid också att man redan med nuvarande resurser hos kommunerna och hos olika vuxenutbildningsanordnare kan göra betydande insatser för att i större utsträckning rekrytera korttidsutbildade och resurssvaga grupper till olika slag av vuxenutbildning (se betänkandet s. 156).

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är positiva till utökad och förstärkt syo. Nästan alla remissinstanser som berör förslaget om gemen- sam syo. dvs. ungefär hälften. tillstyrker. Flera remissinstanser pekar på problemet att arbetsförmedlingarnas personal inte har möjlighet att bedri- va syo—verksamhet i tider av mera påtaglig arbetslöshet (se bil. 2 avsnitt 7.3).

SSV-promemorians förslag: Information om och rekrytering till SSV bör i största möjliga utsträckning ske via kommunala informationskanaler. bro- schyrer och syo. Syo-verksamheten i komvux bör även svara för syo till presumtiva studerande vid SSV. Syo-verksamheten vid SSV bör i första hand inriktas mot SSV:s egna elever (se promemorian s. 32).

Remissinstanserna: Kriminalvårdsstyrelsen tillstyrker enhetlighet. Norrkö- pings kommun anser att komvux i princip bör ansvara för information om olika utbildningsmöjligheter. För detta krävs ett nära samarbete mellan SSV och komvux. Enligt Härnösands skolstyrelse innebär förslaget för- bättrad information om SSV. men det behövs resurser vid SSV för att alla skall få korrekt och aktuell information. Elevkåren vid SSV i Härnösand (SSVH) finner förslaget om information genom komvux för optimistiskt.

Länsskolnämnden i Västernorrlands län och Svenska kommunförbundet anser att SSV även i fortsättningen behöver arbeta med extern syo. Kom- munförbundet och SACO/SR anser att komvux syo-resurser är otillräck- liga (se bil. 4 avsnitt 4).

Skäl för mitt förslag: Mitt nyss framlagda förslag om skyldighet för kom- muner och Iandstingskommuner att främja vuxnas deltagande i utbildning avser också en skyldighet att informera om de olika utbildningsmöjlighe- 2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr [69

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 169 18

terna. Störst betydelse har därvid kommunernas ansvar för information om den kompetensinriktade vuxenutbildningen.

Det är sannolikt att personeri behov av rådgivning om kompetensinrik- tad utbildning vänder sig till komvux i sin hemkommun. Det bör därför vara naturligt att komvux översiktligt informerar även om utbildningsmöj— ligheterna inom SSV.

Idet följande kommerjag att föreslå att systemet med elevområden skall slopas ( avsnitt 4.4 ). Vidare förordar jag ett utökat samråd över kommun- gränserna beträffande komvux ( avsnitt 8.4 ). Detta innebär ett samarbete även i fråga om informationen om utbildningsmöjligheterna i komvux i regionen.

Jag delar också komvux-utredningens uppfattning att man med nuvaran- de resurser hos kommunerna och hos olika vuxenutbildningsanordnare kan göra värdefulla insatser för att i samarbete rekrytera korttidsutbildade och resurssvaga grupper till vuxenutbildning av olika slag. Samarbetet bör aven omfatta vuxenutbildningsnämnderna och den uppsökande verksam- het som bedrivs med bidrag från dessa.

4.3. I princip kostnadsfri utbildning

Mitt förslag: Utbildningen i grundvux, komvux och SSV skall i princip vara kostnadsfri för deltagarna. Kommunerna skall dock få besluta att deltagarna i komvux helt eller delvis själva skall bekosta sådana läro- böcker. arbetsmaterial. skrivmaterial och andra undervisningshjälpme—

del. som används för eget bruk och får behållas. Motsvarande skall kunna beslutas för SSV.

Komvux-utredningens förslag: Utbildningen i grundvux och komvux skall vara kostnadsfri för eleverna (se betänkandet s. 384. 7 s").

Remissinstanserna: Synpunkter saknas."

Skäl för mitt förslag: Komvux och SSV erbjuder utbildning som svarar mot den som i dag ges till ungdomar i grundskolan och gymnasieskolan. Enligt skollagen får avgift inte tas ut för undervisningen i grundskolan eller gymnasieskolan. Motsvarande föreskrifter finns i förordningen (1971 : 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning och förordningen ( 1977: 537) om grundutbildning för vuxna. Utbildningskostnaderna vid SSV bestrids helt av staten. Avgifter för undervisningsmaterial får dock tas ut av eleverna vid SSV. .

Den närmare innebörden av bestämmelserna om avgiftsförbud och av vissa andra bestämmelser av intresse i sammanhanget har uppfattats på olika sätt. Bl.a. mot bakgrund av det ekonomiska läget vill vissa kom-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/84:169 ' 19

muner att elever i gymnasieskolan och komvux genom avgifter eller på annat sätt själva skall bekosta främst vissa läroböcker.

Grundvux. komvux och SSV bör. liksom grundskolan och gymnasiesko- lan. enligt min mening i princip vara kostnadsfria för eleverna. Undantag bör dock göras för läroböcker, arbetsmaterial. skrivmaterial och därmed jämförliga hjälpmedel inom komvux'och SSV. Kommunerna bör få besluta att eleverna i komvux själva skall svara för kostnaderna för sådana hjälp- medel. En sådan möjlighet för kommunerna överensstämmer med den ordning som i praktiken tillämpas inom gymnasieskolan. För SSV bör regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer få besluta motsva- rande.

4.4 Slopande av elevomräden inom komvux m. m.

Mitt förslag: Systemet med elevområden för komvux slopas. Vuxna skall ha rätt att i mån av plats tas in i komvux enligt gällande behörig- hets- och urvalsregler. oavsett i vilken kommun utbildningen anordnas. Även när det gäller grundvux skall en sökande kunna få utbildning i annan kommun än hemkommunen. Sökande som mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i hemkommunen skall dock inte kunna kräva att få gå i en annan kommuns grundvux eller komvux.

Komvux-utredningens förslag: Vuxna skall ha rätt till intagning i komvux enligt de allmänna behörighets- och urvalsregler som gäller oavsett i vilken kommun kursen anordnas (se betänkandet s. 162).

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget att slopa elevområdena. Göteborgs kommun är tveksam. Eftersom staten inte timmässigt ger kommunerna kompensation för elever utanför den egna kommunen. drabbas större kommuners invånare, hävdar Göteborg. Lyck- sele kommun menar att förslaget är till fördel för den enskilde men knap- past för alla kommuner. Då kostnaderna drabbar hemkommunen bör, enligt Lycksele, också denna kunna påverka var utbildningen får genomfö- . ras (se bil. 2 avsnitt 8.1 ).

Skäl för mitt förslag: Variationerna i fråga om vilka komvux-kurser som erbjuds är stora mellan olika kommuner. Nuvarande bestämmelser om elevområden tillämpas inte strikt. I synnerhet vuxna ,som arbetar i en grannkommun har ofta bättre tidsmässiga möjligheter att delta i komvux- kurser i denna kommun än i hemkommunen. Huvuddelen av kostnaderna för utbildning inom komvux är statliga. Som en allmän princip bör därför gälla att utbildningsmöjligheterna för vuxna inte begränsas till det kursut- bud som finns i den egna kommunen. Skälen för detta förstärks ytterligare

• Sida 20
•  Original

Prop. 1983/84: 169 ' 20

om den regionala samverkan. som jag föreslår i det följande. kommer till stånd.

Motsvarande rätt att tas in i utbildning oavsett var den anordnas bör gälla i fråga om grundvux. även om det troligen inte kommer att vara lika vanligt att grundvux-deltagare söker sig utbildning på längre avstånd från bostaden.

Principen kan emellertid inte gälla utan undantag. Den som mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i hemkommunen bör inte kunna kräva att få gå i en annan kommuns kom- vux eller grundvux. Det är denna andra kommunen som får ta ställning till om sökanden skall tas emot där. Hemkommunen bör dock höras i ärendet bl. a. med hänsyn till att den kan bli skyldig att betala s. k. interkommunal ersättning till utbildningskommunen. Somjag återkommer till i det följande ( avsnitt 4.5 ) bör rätt till interkommunal ersättning inte föreligga om eleven mycket väl skulle ha kunnat delta i samma slags utbildning i hemkom- munen och denna avrått den andra kommunen från att ta emot eleven eller inte hörts i ärendet.

Jag vill också erinra om att några formella elevomräden för SSV inte finns. även om de båda skolorna naturligen rekryterar från norra resp. södra Sverige (med Dalälven som ungefärlig gräns).

4.5. Interkommunal ersättning

Mitt förslag: När en elev har tagits in i grundvux eller komvux i en annan kommun än hemkommunen. skall hemkommunen betala s.k. interkommunal ersättning till kommunen. Hemkommunen skall dock inte behöva betala sådan ersättning om eleven mycket väl hade kunnat delta i samma slags utbildning i hemkommunen. Om emellertid hem- kommunen vid förfrågan inte invänt mot att eleven togs emot i den andra kommunen. skall hemkommunen betala ersättning.

Utredningsförslag saknas.

Skäl för mitt förslag: Mitt förslag om slopande av elevområden föranleder vissa ändringar i reglerna om interkommunal ersättning.

Som grund för rätt till' interkommunal ersättning bör det normalt räcka med att en elev från en annan kommun har tagits in i komvux eller grundvux i den ersättningskrävande kommunen. Enligt mitt förslag skall emellertid den som mycket väl skulle kunna delta i samma slags utbildning i hemkommunen inte kunna kräva att bli mottagen i en annan kommun. Om den andra kommunen ändå tar emot eleven bör den i princip inte ha rätt till interkommunal ersättning från hemkommunen. Ett undantag bör dock finnas. Som jag redan nämnt bör hemkommunen beredas tillfälle att

• Sida 21
•  Original

Prop. 1983/84: 169 21

I.

yttra sig i intagningsärendet. Om hemkommunen då inte haft några invänd- ningar mot att eleven togs emot i den andra kommunen. bör hemkom- munen inte kunna göra sådana invändningar när utbildningskommunen kräver interkommunal ersättning.

Jag vill i sammanhanget upplysa om att vissa frågor beträffande inter- kommunal ersättning bereds i samband med den översyn av skollagen som pågår inom utbildningsdepartementet. Den anpassning som kan behövas mellan reglerna för vuxenutbildningen och reglerna för ungdomsskolan i detta avseende kommer att beaktas i det arbete med lagtexter som jag berör i det följande ( avsnitt 10 ).

4.6. Målgruppen för grundvux

Mitt förslag: Målgruppen för grundvux skall vara vuxna som inte har kunskaper och färdigheter i att läsa och skriva på sitt eget språk eller i att räkna som svarar mot den nivå i dessa avseenden som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium.

Utvecklingsstörda vuxna som behöver undervisning motsvarande särskolans skall vara undantagna från rätt till grundvux. '

Komvux-utredningens förslag: Bestämmelserna om intagning till grundvux ändras så att det klart framgår att alla vuxna som saknar de kunskaper och färdigheter i att läsa. skriva eller räkna som fordras för att. eventuellt med hjälp av stödundervisning. delta i annan vuxenutbildning på en nivå som är jämförbar med grundskolans högstadium. har rätt att tas in i grundvux. Förslaget åsyftar ingen ändring i sak av riksdagens beslut om grundvux målgrupp ( prop. 1976/77: 100 bil. 12. UbU 19. rskr 176).

Utvecklingsstörda vuxna skall inte tillhöra grundvux målgrupp annat än i de fall de kan följa reguljär grundvuxutbildning (se betänkandet s. 220— 221).

Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN). SÖ. arbetsmark- nadsstyrelsen (AMS). statens invandrarverk (SlV). tre länsskolnämnder. fem kommuner och ett vuxenutbildningsråd tillstyrker den nya bestäm- ningen av grundvux målgrupper.

Enligt socialstyrelsen försvårar förslaget beträffande utvecklingsstörda för dessa att kompensera brister i tidigare utbildning. Omsorgskommitténs (S 1977: 12) förslag att anknyta särvux till komvux bör vägas in i behand- lingen av komvux-utredningens förslag. En landstingskommun framför en liknande åsikt.

Enligt AMS och socialstyrelsen händer det att zigenare felaktigt ute- stängs från grundvux (se bil. 2 avsnitt 12.3). '

• Sida 22
•  Original

IQ I»)

Prop. 1983/84: 169

Skäl för mitt förslag: Det är givetvis viktigt att alla som bor i Sverige ges möjligheter att skaffa sig sådana kommunikationsfärdigheter att de kan klara det dagliga livet på egen hand och även ta aktiv del i samhällslivet. Enligt min mening finns det dock anledning att ifrågasätta vissa tendenseri utvecklingen av grundvux i förhållande till detta grundläggande syfte.

Jag syftar här närmast på att grundvux och det tillhörande timersätt- ningssystemet ibland tycks ha fått tjänstgöra som ett sätt att sysselsätta och försörja deltagare och inte som den målinriktade utbildningsmöjlighet det var tänkt att utgöra. Jag kommer i det följande att lägga fram förslag om att grundvux främst skall organiseras som deltidsstudier ( avsnitt 6.5 ).

En stor del av deltagarna i grundvux är invandrare. och en del av undervisningen syftar till att ge dem grundläggande kunskaper i svenska. Det har därvid visat sig svårt att finna en klar rollfördelning mellan grund- vux och den undervisning i svenska för invandrare (SFI) som studieför- bunden har ansvaret för. F. n. pågår inom regeringskansliet beredningsar- bete med syfte att under våren 1984 resultera i en proposition om den framtida utformningen av SFI. Det finns emellertid redan nu anledning att understryka att grundläggande utbildning i svenska även i fortsättningen skall få äga rum inom ramen för grundvux för de invandrare som behöver det. Samtidigt måste det understrykas att målgruppen för grundvux är de vuxna som har bristande läs- och skrivfärdigheter på sitt eget språk. I grundvux får således inte tas in personer som kan läsa och skriva på sitt eget språk.

Jag vill göra ett förtydligande även i ett annat avseende. Iprop. 1976/77: 100 (bil. 12) som ligger till grund för riksdagens beslut att införa grundvux i dess nuvarande form. anförde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet att målgruppen för utbildningen skulle vara i stort sett densamma som för motsvarande utbildning dittills. Denna hade formellt sett utgjort en del av verksamheten i grundskolan. För svenskta- lande personer innebar detta rätt att delta i grundutbildning för den som visat sig sakna tillräckliga kunskaper i läsning. skrivning eller matematik för att kunna delta i annan vuxenundervisning på grundläggande nivå. Vidare angav föredraganden att villkoret för att ta in en person borde vara att hans eller hennes kunskaper i dessa avseenden bedömdes ligga under medelnivån för elever som lämnat vanlig klass i årskurs 4 i grundskolan. Föredraganden uttalade också att det alltid borde vara de faktiska kunska- perna. inte längden på den utbildning som formellt genomgåtts. som skall få avgöra om en person skulle antas eller inte. Även beträffande icke svensktalande nämndes en fyraårsgräns. De skulle enligt föredragaden kunna tas in. om de inte kunde läsa eller skriva på sitt modersmål eller om de hade kortare grundutbildning än vad som motsvarar ungefär fyra års heltidsstudier eller saknade motsvarande kunskaper i matematik eller i läsning och skrivning på sitt modersmål. I den förordning som utfärdats efter riksdagsbeslutet har intagningbestämmelserna utformats i enlighet med föredragandens uttalanden.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1983/84: 169 23

Komvux-utredningen har framhållit att nivån på en vuxens kunskaper och färdigheter då det gäller att läsa. skriva eller räkna inte låter sig fångas i ett enkelt resonemang som bygger på jämförelsen med en bestämd års— kurs i grundskolan. Detta gäller enligt min mening i all synnerhet vid bedömningen av en inträdessökandes förkunskaper.

Mot denna bakgrund föreslår jag att målgruppen för grundvux bestäms till vuxna som inte har kunskaper och färdigheter i att läsa och skriva på sitt eget språk eller i att räkna som svarar mot den nivå i dessa avseenden som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda bedrivs bl.a. som särskola för vuxna (särvux). Det är en undervisningsform som drivs av landstingskom- muner som försöksverksamhct. Den vänder sig till utvecklingsstörda vuxna som inte fått särskoleundervisning eller som fått ofullständig sådan. Undervisningen motsvarar- undervisningsutbudet i grundsärskola. trä- ningsskola. yrkessärskola och särskild undervisning inom särskoleväsen- det. I första hand skall emellertid studiecirklar. folkhögskolekurser ochl arbetsmarknadsutbildning komma i fråga.

Enligt nuvarande bestämmelser för grundvux är utvecklingsstörda vuxna formellt sett berättigade att delta i grundvux. Undantagna är de som landstingskommun skall bereda undervisning enligt gällande omsorgslag- stiftning.

Lvux 82. som innebär en vuxenanpassning av läroplanerna för grund- skolan och gymnasieskolan, gäller i tillämpliga delar även för grundvux. Några timplaner och kursplaner finns inte för grundvux. men utbildningen svarar närmast mot grundskolans låg- och mellanstadium. Endast sådana utvecklingsstörda som kan följa en undervisning som motsvarar den van- liga grundskolans låg- och mellanstadium skall kunna tas in i grundvux. Jag avser att senare föreslå regeringen det förtydligande av bestämmelserna om grundvux som kan behövas för att klargöra detta.

Särskoleformerna för barn och ungdomar har en egen läroplan. Om- sorgskommittén ("S 1977: 12) har i betänkandet (SOU l981:26) Omsorger om vissa handikappade bl. a. föreslagit att särvux skall inordnas i komvux som särskild skolform för vuxna barndomspsykotiska och utvecklings- störda. Vuxensärskolan skall enligt förslaget till sitt innehåll motsvara den undervisning som ges inom särskolans olika skolformer. De läroplaner som finns för dessa föreslås bli vägledande också för undervisningen inom vuxensärskolan. med beaktande av att undervisningen avser vuxna elever. Kommitténs förslag bereds f. n. i regeringskansliet.

Enligt AMS har det förekommit att zigenare. som inte uppfyllt villkoren för AMU men varit i behov av alfabetiseringsundervisning. har utestängts från grundvux. Socialstyrelsen påpekar samma missförhållanden.

I detta sammanhang vill jag efter samråd med chefen för arbetsmark- nadsdepartementet framhålla att gällande förordning innebär att ingen individ får utestängas från undervisning i grundvux enbart på den grunden

• Sida 24
•  Original

Prop. 1983/84: 169 24

att motsvarande undervisning förekommer i andra sammanhang. Endast den som verkligen antagits till grundutbildning för vuxna zigenare inom AMU får nekas tillträde till grundvux.

Statskontoret har på uppdrag av regeringen sett över förutsättningarna att föra över alfabetiseringsundcrvisningen för zigenare från AMU till grundvux. Uppdraget har redovisats i rapporten Alfabetiseringsundervis- ning för zigenare. Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet.

4.7. Intagningsnämnd för komvux

Mitt förslag: Skolstyrelsen skall alltid utse en särskild intagningsnämnd för komvux. Skolstyrelsen skall således inte längre få uppdra åt vuxen- utbildningsråd att vara intagningsnämnd.

Komvux-utredningens förslag: Skolstyrelsen utser en särskild intagnings- nämnd för komvux liksom ordförande i denna. Skolstyrelsen skall vara företrädd i intagningsnämnden och minst hälften av dess ledamöter skall företräda allmänna intressen (se betänkandet s. 163).

Remissinstanserna: Flertalet som yttrat sig tillstyrker (se bil. 2 avsnitt 8.3).

Skäl för mitt förslag: I vissa kommuner finns s.k. vuxenutbildningsråd. Dessa organ är inte författningsreglerade. Dock finns en föreskrift om att skolstyrelsen får uppdra åt vuxenutbildningsrådet att vara intagnings- nämnd i stället för att utse en särskild intagningsnämnd för komvux (jfr. prop. 1971 : 37 s. 94 f.). Denna möjlighet bör tas bort. I stället bör alltid en särskild intagningsnämnd utses.

Enligt gällande föreskrifter bör ledamot av en intagningsnämnd ha erfa- renhet av vuxenutbildning. Jag anser att ledamöterna dessutom bör före- träda olika delar av samhälls- och arbetslivet och avser därför att åter- komma till regeringen med förslag till ändring av föreskrifterna.

4.8. Mål, målgrupper och prioriteringar för SSV

Mitt förslag: SSV skall liksom hittills utgöra ett komplement till kom- vux. Denna funktion skall markeras ytterligare. SSV skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningens allmänna mål genom att. i form av distansundervisning med eller utan lärarhandledning vid skolan. erbju- da vuxna kompetensinriktad utbildning av samma slag som den som ges inom komvux. således även yrkesinriktad utbildning. Sådan distansun- dervisning skall i mån av plats stå öppen för vuxna som är behöriga att tas in i komvux men som av något skäl inte lämpligen kan delta i motsvarande utbildning där.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1983/84: 169 25

Samma prioritering mellan utbildningar som inom komvux skall i princip gälla för SSV, som dock i första hand skall erbjuda sådan utbildning som inte kan komma till stånd inom komvux med tillräcklig spridning och regelbundenhet.

SÖ skall besluta vilken yrkesutbildning som skall anordnas av SSV.

SSV-promemorians förslag: Överenstämmer i princip med mitt förslag (se promemorian s. 28—29).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslagen. Fle- ra betonar att utbildningsformen är svår och därför endast bör ses som ett komplement till komvux (se bil. 4 avsnitt 3 ).

Skäl för mitt förslag: Jag vill erinra om vad jag tidigare ( avsnitt 2.7 ) har anfört om distansundervisning.

Målen. målgrupperna och prioriteringarna för kompetensinriktad vuxen- utbildning bör liksom hittills vara i princip desamma oavsett om verksam- heten genomförs i kommunal eller statlig regi. Yrkesinriktad utbildning bör bli en reguljär del även av verksamheten vid SSV. Jag avser därvid både utbildning med motsvarighet i gymnasieskolan och särskild yrkesinriktad utbildning.

SSV är riksrekrytcrande. Det bör därför ankomma på SÖ att avgöra vilken yrkesutbildning som skall anordnas i form av distansundervisning. SÖ bör fatta beslut härom på förslag från resp. skolas styrelse och-efter centralt samråd med arbetsmarknadens parter.

SSV bedriver emellertid sin verksamhet i form av distansundervisning. Mot bakgrund av att detta är en svår undervisningsform. som kräver studievana. behövs en viss modifiering av målgrupperna och prioritering- arna vad gäller SSV.

Verksamheten vid SSV bör inte erbjudas som ett förstahandsalternativ. allra minst till vuxenutbildningens högst prioriterade målgrupper. dvs. korttidsutbildade. resurssvaga och socialt utsatta personer. I synnerhet dessa bör i första hand rekryteras till utbildning inom komvux. Jag föror- dar därför att verksamheten vid SSV ses som ett komplement till komvux och erbjuds utbildningssökande som av olika skäl inte lämpligen kan delta i komvux-kurser. Sådana skäl kan t. ex. vara svårigheter att binda sig för en regelbunden undervisningstid eller önskemål om en snabbare eller lång- sammare studietakt än den som erbjuds i komvux. I andra fall kan det gälla studerande som inte kan få utbildning i komvux därför att det inte finns plats för alla sökande eller därför att de vill studera ett mindre vanligt ämne eller en etapp av ett ämne. som samlar alltför få deltagare för att en komvux-kurs skall kunna startas. I samtliga dessa fall är den studerande troligen så motiverad för studierna att de stöiTe svårigheterna i distansun- dervisningsformen är överkomliga.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1983/84: 169 26

Distansundervisning i kombination med internatsammandragningar kan 'vara en lämplig studieform även för vissa handikappade. Jag tänker då på att det för vissa grupper handikappade krävs särskild utrustning eller en särskild pedagogik. Att distansundervisning kan fungera väl för handikap- pade framgår enligt statens handikappråd (SHR) av den försöksverksam- het med utbildning av vuxendöva som pågår i Härnösand.

När resurserna för att anordna utbildning är begränsade. måste en priori- tering göras mellan olika utbildningar. Mot den bakgrund jag nyss har angett är det lämpligt att prioriteringen mellan utbildningar görs något annorlunda inom SSV än inom komvux. SSV bör således i första hand anordna utbildning i ämnen som komvux inte kan anordna regelbundet överallt. Den utbildning som är vanlig i komvux bör inte helt uteslutas ur SSV:s program. men bör inte få dominera där.

SSV bör enligt min mening också kunna användas för att utforma och pröva nya yrkesutbildningar. inte minst för glesbygdens behov. Jag åter- kommer till detta ( avsnitt 5.7 ).

Enligt min mening bör skolorna eftersträva att ge eleverna en undervis- ning som så långt som möjligt är anpassad efter vad varje individ önskar och behöver. Den som vill bör få bedriva enbart brevundervisning. Om det visar sig att den studerande har behov av lärarhandledning för att klara av studierna. bör sådan tillhandahållas så långt det är möjligt inom gällande ekonomiska ramar.

4.9. Intagningsnämnd för SSV

Mitt förslag: En gemensam intagningsnämnd inrättas för intagning till SSV.

SSV-promemorians förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt förslag (se promemorian s. 35).

Remissinstanserna: De som yttrat sig i frågan tillstyrker utom Liber. som anser det tveksamt om SSV behöver ha en egen intagningsnämnd. Liber förordar i stället regionala intagningsnämnder inom vuxenutbildningen. knutna till t. ex. länsskolnämnderna (se bil. 4 avsnitt 5 ).

Skäl för mitt förslag samt vissa kommentarer: F.n. gäller att ärenden om intagning till SSV avgörs av en intagningsnämnd för vardera skolan. Nämnden består av tre ledamöter. nämligen en ordförande utsedd av SÖ och två ledamöter utsedda av den kommun. där skolenheten ligger. Intag- ningsnämnden kan besluta att företrädare för lärarna och de studerande får närvara vid sammanträdena och delta i överläggningarna men inte i beslu- ten. Rektor är föredragande.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1983/84: 169 27

De två nuvarande intagningsnämnderna har enligt vad jag erfarit ofta gemensamma sammanträden. Detta finner jag naturligt eftersom det är ' viktigt att en enhetlig praxis tillämpas vid intagningen till de båda skolorna. Jag förordar i detta läge att det som i realiteten redan fungerar som en gemensam nämnd också formellt blir en sådan. .

Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att utse ordfö- rande och övriga ledamöter i den gemensamma intagningsnämnden. lik- som det antal suppleanter som behövs. Vid prövning av ärende om intag— ning av sökande bör även rektor för resp. skola vara ledamot av nämnden och föredragande.

4.10. Ålderskrav

Mitt förslag: En sökande till komvux eller SSV bör liksom hittills få tas in till studier på grundskolenivå tidigast det kalenderår då vederbörande fyller 16 år. För övriga studier bör liksom nu ålderskravet vara 18 år. Intagningsnämnden bör även i fortsättningen få medge undantag från åldersbestämmelserna. om särskilda skäl föreligger. '

Komvux-utredningens förslag: Åldern för intagning till gymnasieskolkurser motsvarande tvååriga teoretiska linjer och tre- och fyraåriga linjer höjs till 20 år. Åldern för intagning till övriga gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser skall vara oförändrat 18 år. Intagningsnämnderna får ge dispens från ålderskravet. om särskilda skäl finns (se betänkandet s. 162).

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av tre länsskolnämnder. fem kom- muner. vuxenutbildningsrådet i Uppsala. komvux i Kalmar. en landstings- kommun. Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralor- ganisation (TCO). Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Samarbetsor- ganisationen för Sveriges vuxenstuderande (SOSVUX). Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och försvarets skolnämnd.

Östergötlands läns landstingskommun och LRF ifrågasätter om inte åldersgränsen generellt borde höjas till 20 år.

Avstyrker gör universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). SÖ. AMS. tre kommuner. en landstingskommun. SACO/SR och Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning (se bil. 2 avsnitt 8.2 ).

SSV-promemorians förslag: Samma intagningsålder som i komvux bör gälla för SSV (se promemorian s. 35).

Remissinstanserna: SSVN anser att det är viktigt med samma regler för intagning till SSV och komvux. I övrigt har ingen uttalat sig om intagnings- bestämmelser (se bil. 4 avsnitt 5 ).

• Sida 28
•  Original

Prop. 1983/84: 169 28 '

Skäl för mitt förslag: Förslaget om att höja intagningsåldern framlades av komvux—utredningen mot bakgrund av att det visat sig vara ett problem att ungdomar som är under 18 år kan tas in i gymnasieskolkurser i komvux. [ den läroplan för komvux soni utredningen tidigare lagt fram hade vuxenan- passningen av utbildningen ytterligare förstärkts. Utredningen anförde också att komvux i vissa kommuner visat sig vara en konkurrent till gymnasieskolan. särskilt om kommunen inte hade egen gymnasieskola.

Regeringen har i budgetpropositioncn'1984 föreslagit att sökande under 18 år skall prioriteras vid intagningen till gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 1985/86. Att i det läget höja intagningsåldern i komvux och SSV är inte rimligt. Min bedömning är dessutom. vilket jag har redovisat i propositio- nen om gymnasieskola i utveckling. att det är vanligast att ungdomar direkt efter avslutad grundskola väljer en utbildning på heltid i gymnasieskolan. Men jag har där också föreslagit en försöksverksamhct med ökat samarbe- te mellan gymnasieskolan och komvux rörande yrkesinriktad utbildning och utbildning i glesbygd. Mot den bakgrunden anser jag att nuvarande åldersregler och dispensmöjligheter bör bibehållas.

Samma regler bör gälla för komvux och SSV.

5. Betygs- och kompetensfrågor. läroplansfrågor

5.1. Nybörjarkurser i franska och tyska överförs till gymnasienivån

Mitt förslag: Nybörjarkurser i franska och tyska skall betraktas som gymnasieskolkurser (etapp 2) i stället för som nti grundskolekurser (etapp 1).

Utredningsförslag saknas.

Skäl för mitt förslag: Nybörjarundervisning i tyska och franska förekom- mer i både grundskolan och gymnasieskolan. Riksdagens beslut att införa etappsystemet i komvux ( prop. 1980/81:203 . UbU 1981/82: 1. rskr 46 och prop. 1982/83: 2 . UbU 2. rskr 61) innebar bl.a. att det bara skall finnas en kurs på nybörjarnivå i dessa språk i komvux och SSV. Sådana nybörjar- kurser skall enligt riksdagens beslut räknas till grundskolenivån (etapp 1). Någon kurs i etapp 2 finns inte. Detta är krångligt och kan verka förvir- rande för blivande vuxenstuderande. Övriga nybörjarspråk utom engelska ligger på gymnasienivån och studierna inleds med etapp 2. Jag förordar därför att även nybörjarkurser i franska och tyska betraktas som gymna- sieskolkurser (etapp 2) i stället för som nu grundskolekurser (etapp 1). Vissa särskilda övergångsregler kan komma att behövas.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1983/84: 169 29

5.2. Ändrad betygsskala i grundskolekurser

Mitt förslag: Den femgradiga betygsskalan ersätts för grundskolekurser inom komvux och SSV med en ordning med bara betygen godkänd och icke godkänd.

Komvux-utredningens förslag: Grundskolans betygsskala ersätts med god- känd — icke godkänd i grundskolekurser inom komvux. I mål och huvud- ' moment för resp. ämne och i SÖ:s tillämpningsföreskrifter bör anges vad som krävs för betyget godkänd (se betänkandet s. 171—172). _

Remissinstanserna: Meningarna är delade om förslaget att grundskolans betygsskala skall ersättas med enbart godkänd—icke godkänd. Det är dock fler som tillstyrker än som avstyrker. Tillstyrker gör bl. a. SÖ. tre länsskol- nämnder. sex kommuner. Handikappförbundens centralkommitté (HCK). LO. TCO. SAF och SOSVUX. Avstyrker gör bl.a. riksrevisionsverket (RRV). SIV. tre länsskolnämnder. två kommuner och SACO/SR (se bil. 2 avsnitt 9.1). .

Skäl för mitt förslag: Hittills har grundskolans betygssystem tillämpats inom grundskolekurserna. dvs. betyg sätts enligt en femgradig betygsska— la. Detta medför enligt min uppfattning flera nackdelar för verksamheten inom komvux och SSV. Det utgör ofta ett direkt hinder vid rekryteringen av kursdeltagare ur de prioriterade målgrupperna. Det försvårar också vuxenanpassningen av innehållet och arbetsformerna. I vissa fall kan det också bidra till studieavbrott.

Den femgradiga betygsskalan fyller egentligen bara en funktion på grundskolenivån inom vuxenutbildningen. Den möjliggör att sökande från vuxenutbildningen behandlas på samma sätt som sökande från grundsko- lan vid urvalet till gymnasieskolan.

Det bör enligt min mening normalt vara naturligast att en studerande som. efter vuxenstudier på grundskolenivån. vill fortsätta sina studier på gymnasieskolnivån. gör det inom något slag av vuxenutbildning. Jag vill i sammanhanget erinra om förslaget i årets .budgetproposition om priorite- ring av sökande under 18 år vid intagning till gymnasieskolans grundsko- leanknutna studievägar. Det finns inte anledning att behålla en femgradig betygsskala för grundskolekurscrna med tanke på de vuxenstuderande som kan tänkas söka sig till och få plats på grundskoleanknutna studievä- gar i gymnasieskolan. I de fall vuxenstuderande på grundval av slutbetyg från komvux eller SSV söker till någon utbildning inom gymnasieskolan kan ansökningen behandlas inom den fria kvoten.

Vid intagning till gymnasieskolkurser inom komvux gäller helt andra regler än vid intagning till gymnasieskolan. 'Behörig att tas in är den som har förutsättningar att följa kursen. Vid urval bland behöriga sökande får

• Sida 30
•  Original

Prop. 1983/84: 169 30

hänsyn inte tas till tidigare betyg. Företräde skall ges till den som bäst behöver utbildningen. 1 de fall en sökande har betyg från grundskolenivån (etapp 1) som grund för sin ansökan om intagning i en kurs: i etapp 2. dvs. en gymnasieskolkurs. är det alltså fullt tillräckligt med betygsgraderna godkänd och icke godkänd.

Eftersom graderade betyg inte behövs för intagning till fortsatta studier inom den kompetensinriktade vuxenutbildningen förordar jag att enbart godkänd och icke godkänd införs som betyg för grundskolekurser inom komvux och SSV. Vissa särskilda övergångsregler kan komma att behö- vas. Det ankommer på SÖ att i mål och huvudmoment för resp. ämne ange vad som krävs för betyget godkänd.

Jag delar komvux-utredningens uppfattning att flertalet vuxenstuderan- de kommer att kunna uppnå betyget godkänd. Det kan ibland krävas tid för repetition och hjälp i form av stödundervisning. Det är väsentligt att den som riskerar att inte uppfylla kraven för betyget godkänd erbjuds stödun- dervisning och möjligheter till repetition i god tid före kursens slut. Även ' ny genomgång av kursen bör liksom nu kunna komma i fråga.

Av mera marginell betydelse. men dock värt att påpeka. är att den föreslagna förändringen medför att risken minskar för att etapp 1 i komvux utnyttjas av ungdomar för betygsspekulation.

5.3 Grundskolekompetens inom ramen för komvux och SSV

Mitt förslag: Slutbetyg från komvux och SSV. som ger fullständig grundskolekompetens. skall innehålla betyget godkänd i samtliga äm- nen som nu är obligatoriska för slutbetyg inom vuxenutbildningen. Slutbetyget får dessutom omfatta betyget godkänd i hemspråk. Under en övergångsperiod kan betyg enligt den femgradiga betygsskalan ingå i slutbetyget.

Komvux-utredningens förslag: Grundskolekurserna i de separata ämnena historia. samhällskunskap-. religionskunskap. geografi. fysik. kemi och biologi utgör den första etappen i en sammanhängande studiegång i resp. ämne. Moment ur ämnet teknik inarbetas i kursplanerna för de övriga naturorienterande ämnena. Slutbetyg från komvux, som ger grundskole- kompetens. skall innehålla godkänd från etapp 1 i följande ämnen: svens— ka. engelska. matematik. historia. samhällskunskap. religionskunskap. geografi. fysik. kemi och biologi. Svenska kan bytas ut mot svenska som främmande språk. I slutbetyget kan också ingå B-språk och/eller hemspråk (se betänkandet s. 172).

Remissinstanserna: Synpunkter saknas nästan helt (se bil. 2 avsnitt 9.1).

• Sida 31
•  Original

Prop. 1983/84: 169 31

Skäl för mitt förslag: De samhällsorienterande och de naturorienterande ämnena förs på grundskolans högstadium samman till två stora ämnes- grupper med ett gemensamt timtal och en gemensam kursplan för vardera ämnesgruppen. Betyg sätts här antingen i de två blockämnena eller i de separata orienteringsämnena beroende på hur undervisningen varit upp- lagd. Komvux-utredningen har anfört skäl både för och emot en motsva- rande sammanslagning av orienteringsämnena i komvux i två block.

-Riksdagen beslöt år 1981 (prop. l980/811203. UbU 1981/82: 1, rskr 46) att orienteringsämnena t.v. liksom dittills skulle utgöra separata ämnen i komvux. Ämnet teknik skall inte finnas som separat ämne i vuxenutbild- ningen. Jag anser i likhet med komvux-utredningen att övervägande skäl talar för att de separata ämnena behålls inom komvux och SSV. Jag anser att det är nödvändigt för vuxenstuderande att kunna läsa enstaka ämnen. Därför är det endast undantagsvis möjligt att åstadkomma samverkan över ämnesgränserna så som är önskvärt i ungdomsskolan. Detta hindrar givet- vis inte att lärarna i sin undervisning gör lämpliga hänvisningar till närlig- gande ämnen. Av Lvux 82 framgår bl.a. att man. även då kursdeltagare studerar enstaka ämnen. bör söka få dessa att framstå som en del av en större helhet. Jag anser alltså att orienteringsämnena även i fortsättningen Skall utgöra separata ämnen i komvux och SSV. Som en följd därav bör också betyg sättas i de separata ämnena.

Jag övergår nu till frågan om grundskolekompetens och vad ett slutbetyg från komvux och SSV skall resp. får omfatta.

Flertalet vuxna har allmän behörighet till sådan gymnasial utbildning som bygger på grundskolan. genom att de har fullgjort sin skolplikt enligt nuvarande eller äldre bestämmelser. Särskild behörighet kan innebära krav på särskilda förkunskaper i vissa skolämnen. Ett sätt att dokumentera sådana är att skaffa sig ett betyg i ämnet (etapp 1).

De fiesta vuxenstuderande behöver inte ett fullständigt slutbetyg utan kan nöja sig med att läsa de ämnen. där de behöver skaffa sig ytterligare kunskaper. För vissa personer kan det dock vara av intresse att möjlighe- ten linns också inom vuxenutbildningen att få ett slutbetyg som ger grund- skolekompetens. Jag tänker då på vissa invandrare och på ungdomar som slutat grundskolan utan fullständigt slutbetyg.

Ett slutbetyg från komvux eller SSV skall nu omfatta betyg i ämnena svenska eller svenska som främmande språk samt matematik. engelska. historia_ samhällskunskap. religionskunskap. geografi. biologi. kemi och fysik. Det får dessutom omfatta betyg från etapp 1 i franska eller tyska samt betyg i hemspråk (prop. l980/811203. UbU 1981/82: 1. rskr 46).

Vuxenstudier för fullständig grundskolekompetens bör inte vara mer omfattande än nödvändigt. Jag har nyss föreslagit ( avsnitt 5.1 ) att nybör- jarkurser i franska och tyska skall överföras till gymnasienivån. Jag föror- dar därför att betyg i tillvalsämnena franska eller tyska inte längre skall få ingå i slutbetyg som utfärdas från komvux eller SSV. Detta bör gälla efter

• Sida 32
•  Original

Prop. 1983/84: 169

'.:J IQ

en övergångsperiod. vars längd regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör få avgöra. .

Jag vill i sammanhanget erinra om att det enligt gällande regler är möjligt att utfärda ett betygsdokument. som ger en samlad bild av alla de kurser som avslutats i komvux eller SSV. I ett och samma dokument kan betyg från både komvux och SSV och från grundskolenivån och gymnasieskolni- vån ingå.

Sammanfattningsvis förordarjag alltså att betyg i samtliga nu obligato- riska ämnen skall ingå i ett slutbetyg från komvux eller SSV. Dessutom skall betyg i hemspråk kunna ingå som ett frivilligt ämne.

Såsom hemspråk skall även franska och tyska kunna ingå i slutbetyg.. I Slutbetyget bör enligt min mening anges antingen godkänd eller icke godkänd i vart och ett av ämnena. Komvux-utredningen ansåg att den som inte lyckats uppfylla kraven för godkänd i stället skulle kunna få intyg om att han deltagit i kursen. Därmed skulle det inte behöva stå icke godkänd i Slutbetyget utan bara i betygskatalogen. Jag delar inte denna uppfattning. ] den mån betyget icke godkänd sätts. bör det enligt min mening också redovisas öppet. inte ersättas med omskrivningar.

För att ge fullständig grundskolekompetens bör ett slutbetyg från kom- vux eller SSV innehålla betyget godkänd i samtliga obligatoriska ämnen.

5.4 Betyg i vissa särskilda yrkesinriktade kurser

Mitt förslag: Uppgiften deltagit. som nu får användas i stället för den femgradiga betygsskalan i vissa särskilda yrkesinriktade kurser. ersätts med godkänd och icke godkänd.

Utredningsförslag saknas.

Remissinstanserna: Socialstyrelsen anför att uppgiften deltagit inte kan accepteras för vårdyrkesutbildning. Det är angeläget att det framgår om den studerande genomfört kursen med godkänt eller icke godkänt resultat.

Skäl för mitt förslag: Efter samråd med arbetsmarknadens parter kan SÖ f.n. besluta att deltagit får anges i stället för betyg enligt den femgradiga betygsskalan i vissa särskilda yrkesinriktade kurser ( prop. 1977/78: 100 bil. 12. UbU 15. rskr 180). Det skall i såfall anges i kursplanen att graderade betyg inte sätts efter kursen. Enligt gällande bestämmelser får deltagaren inget betyg alls. om godtagbart yrkeskunnande inte har uppnåtts. l realite- ten är det alltså fråga om en tvågradig betygsskala.

Vuxenutbildningen bör enligt min mening inte ha flera betygsskalor än nödvändigt. Jag har nyss förordat att en ordning med betygsstegen god-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1983/84: 169 33

känd och icke godkänd skall införas i grundskolekurser. Jag anser att dessa betyg bör användas i stället för deltagit även i sådana särskilda yrkesinrik- tade kurser. där SÖ bedömer det vara olämpligt att använda den femgra- diga betygsskalan.

5.5 Orienteringskurser för vuxenstuderande

Mitt förslag: lnom komvux får anordnas orienteringskurser som kan ha olika inriktning. De får vara lokalt anpassade. De skall vända sig till vuxna som överväger att påbörja kompetensinriktade studier av något slag.

Komvux-utredningens förslag: SÖ får i uppdrag att utarbeta en alternativ kursplan för en orienteringskurs för vuxenstuderande med inriktning mot korttidsutbildade vuxna. invandrare m.fl. som avser att påbörja sina stu- dier på grundskolenivå och med en anpassning av innehållet till dessa målgruppers förutsättningar och behov (se betänkandet s. 173).

Remissinstanserna: Samtliga som uttalat sig är positiva till utredningens förslag. Någon påtalar behov även av en orienteringskurs med inriktning mot yrkesinriktad utbildning i komvux (se bil. 2 avsnitt 9.2 ).

Skäl för mitt förslag samt vissa kommentarer: Vårterminen 1974 inleddes en försöksverksamhct med en orienteringskurs för vuxenstuderande inom komvux. Orienteringskursen infördes som en reguljär del av komvux verk- samhet fr.o.m. läsåret 1977/78 ( prop. 1976/77: 100 bil. 12. UbU 19. rskr 176). Kursen vänder sig till vuxna som vill diskutera och bearbeta sitt studie- och yrkesval. Orienteringskursen klassificeras som gymnasieskol- kurs.

Den nu gällande tim- och kursplanen och SÖ:s anvisningar har gett stora möjligheter till lokala variationer och anpassningar av innehållet och ar- betsformerna till deltagarnas behov och förutsättningar. Jag har under hand erfarit att den nu gällande kursplanen på sina håll har använts ungefär på det sätt som komvux-utredningen föreslår. En begränsad försöksverk- samhet med orienteringskurser som är mer direkt inriktade mot yrkesut- bildning har också bedrivits.

Enligt min mening har orienteringskurser en viktig funktion att fylla. De bör kunna erbjudas vuxna som har ett mer eller mindre klart uttalat studiemäl men är osäkra på hur detta kan uppnås. Orienteringskurser bör också kunna vända sig till dem som är tveksamma om de över huvud taget klarar av att bedriva kompetensinriktade studier eller tvekar inför ett otraditionellt studie- eller yrkesval. Kurserna bör också ge en viss grund i Studieteknik.

3 Riksdagen 1983/84. ! saml. Nr l69

• Sida 34
•  Original

Prop. 1983/84: 169 34

Orienteringskurser bör kunna anordnas med olika inriktning. Ursprung- ligen var de tänkta för blivande högskolestuderande. Den vidareutveckling som kunnat äga rum i försökets form finnerjag mycket lovvärd. Enligt min uppfattning är det viktigt att erbjuda sådana möjligheter till studieoriente— ring också för vuxna som överväger att ägna sig åt yrkesinriktad vuxenut- bildning eller åt studier på grundskolenivån. Det är väsentligt att det finns möjligheter till lokala anpassningar och variationer. Jag förutsätter att det är lättare i stora kommuner än i små att anordna orienteringskurser med inriktning mot en mer begränsad målgrupp vad gäller utbildningsnivå eller yrkesinriktning. 1 mindre kommuner måste det vara möjligt att inom ramen för en och samma kurs rymma deltagare med olika studiebakgrund och utbildningsmål.

Jag förordar att orienteringskurser får anordnas reguljärt även med inriktning mot studier inom etapp 1 och mot yrkesinriktade studier av olika slag.

När det gäller innehållet i och genomförandet av orienteringskurser vill jag erinra om att Lvux 82 innebär ökade och nya möjligheter för de vuxenstuderande att planera sina studier efter personliga förutsättningar och behov. Det är numera klart utsagt att de vuxnas tidigare erfarenheter skall utnyttjas och tas till vara i studierna. Utöver orientering om studier ägnas en betydande del av orienteringskurserna åt personlig vägledning. Varje deltagare i en orienteringskurs bör få hjälp att göra upp en preliminär studieplan. som är individuell och där de egna förutsättningarna och beho- ven är utgångspunkten.

Avslutningsvis vill jag beröra några organisatoriska frågor i samman- hanget. Orienteringskurser för vuxenstuderande har hittills betraktats som gymnasieskolkurser. Behovet av klassificering har bl.a. berott på reglerna för det s. k. schablontillägget. När riksdagen nu har beslutat om ett enhet- ligt schablontillägg för alla kurser ( prop. 1983/84: 40 bil. 6. UbU 7. rskr 91 ). finns det inte anledning att av det skälet inordna orienteringskurserna i en bestämd kategori. Betyg sätts över huvud taget inte efter orienterings- kurser. På denna punkt är de därför inte jämförbara med några andra kurser inom komvux. Jag anser att varje kommun själv bör få avgöra från vilken delram timmar skall tas för de orienteringskurser som anordnas inom kommunen.

5.6 Undervisning på invandrarspråk

Mitt förslag: Grundskolekurser på invandrarspråk får anordnas som reguljära kurser i komvux efter beslut av skolstyrelsen och vid SSV efter beslut av SÖ. under förutsättning att lämpliga läromedel och lärare finns att tillgå. Undervisningen i sådana kurser skall kombineras med stödundervisning i svenska eller grundskolekurs i svenska som främ- mande språk. Syftet skall vara att deltagarna skall kunna fortsätta sina studier i svenskspråkig utbildning.

• Sida 35
•  Original

'J't

Prop. 1983/84: 169 3

Komvux-utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betän- kandet s. 183). Utredningen föreslår vidare att försöksverksamhetcn med undervisning på invandrarspräk i gymnasieskolkurser och särskilda yrkes- inriktade kurser får fortsätta efter SÖ:s medgivande i varje särskilt fall (se betänkandet s. 183).

Remissinstanserna: Bl.a. socialstyrelsen. SIV. språk- och kulturarvsutred- ningen (U 1981:O4. SKU). LO och TCO är positiva till förslaget (se bil.-2 avsnitt 9.5 ).

Skäl för mitt förslag: Försöksverksamhet med undervisning på finska har bedrivits inom komvux sedan läsåret 1976/77. Huvuddelen av försöksverk- samheten gäller grundskolekurser. Viss försöksverksamhct har också be- drivits i Stockholm i fråga om gymnasieskolkurseri allmänna ämnen. Ett mindre antal yrkesinriktade kurser med finska som undervisningsspråk har också anordnats. Efter beslut av riksdagen ( prop. 1980/81: 100 bil. 12. UbU 18. rskr 217) har SÖ sedan den 1 juli 1981 rätt att medge försöksverksamhct med grundskolekurser på invandrarspråk. alltså även andra språk än linska. Sedan den 1 juli 1982 har SÖ rätt att medge försöksverksamhct även med yrkesinriktad utbildning på invandrarspråk ( prop. 1981/82: 100 bil. 12. UbU 21. rskr 257). SÖ följer och utvärderar verksamheten med undervisning på invandrarspråk. Kurser på finska är vanligast. Under budgetåret 1982/83 medgav SÖ exempelvis inom komvux i sex olika kom- muner sammanlagt 63 grundskolekurser och sex yrkesinriktade kurser på finska samt tre yrkesinriktade kurser på turkiska.

SÖ:s utvärdering av verksamheten visar att deltagarna genomgående har varit nöjda med den undervisning de fått. De har varit starkt motiverade att studera. För de flesta har detta varit den enda möjligheten att studera. Det största problemet har varit deltagarnas förkunskaper i svenska. Att finna lämpliga läromedel och tvåspråkiga lärare har också inneburit vissa svårig- heter. Möjligheterna att lösa de sistnämnda problemen varierar givetvis från kommun till kommun.

Det bör. på samma sätt som gäller för komvux-kurser i övrigt. ankomma på resp. skolstyrelse att besluta om grundskolekurser på invandrarspråk. Sådana kurser bör i fortsättningen betraktas som ett reguljärt inslag i komvux. Vid SSV bör sådana kurser få anordnas efter beslut av" SÖ.

Gällande timplaner. kursplaner och övriga föreskrifter skall givetvis tillämpas även på kurser med undervisning på ett invandrarspräk. SÖ bör få besluta om en anpassning av olika kursplaner efter invandrares behov. om SÖ anser det lämpligt.

Liksom hittills i försöksverksamheten skall kurserna endast vara öppna för sökande som har vissa men alltför bristfälliga kunskaper i svenska för att de skall kunna följa undervisningen i motsvarande kurs med svenska som undervisningsspråk. Syftet med grundskolekurser på invandrarspråk

• Sida 36
•  Original

Prop. 1983/84: 169 36

skall vara att deltagarna skall kunna fortsätta sina studier i svenskspråkig utbildning. Detta är nödvändigt eftersom det är högst osannolikt att kom- petensinriktad utbildning på gymnasieskolnivå med invandrarspråk som undervisningsspråk kan erbjudas annat än i ett fåtal kommuner och i ett . begränsat antal ämnen. Grundskolekurserna på invandrarspråk bör därför kombineras med-stödundervisning i svenska. Deltagarna bör erbjudas och uppmuntras att som alternativ till detta delta i grundskolekurser i svenska som främmande språk.

Komvux-utredningen har föreslagit att försöksverksamheten med un- dervisning på invandrat—språk i gymnasieskolkurser och särskilda yrkesin- riktade kurser får fortsätta efter SÖ:s medgivande i varje särskilt fall. Den nuvarande försöksverksamheten har hittills haft en begränsad omfattning. Verksamheten bör få fortsätta i försökcts form. Något nytt beslut behövs inte av riksdagen eller av regeringen. Av gällande förordning framgår bl. a. att SÖ skall följa och utvärdera verksamheten. årligen redogöra för omfatt- ningen samt. när så kan ske. framlägga förslag om vilka föreskrifter som bör gälla i framtiden.

1 detta sammanhang vill jag också erinra om att SKU i sitt huvudbetän- kande t'SOU 1983z57) Olika ursprung — gemenskap i Sverige bl.a. har föreslagit att yrkesinriktad utbildning i vissa fall skall få anordnas reguljärt på finska inom komvux. Betänkandet remissbehandlas f.n.

5.7 Kartläggning av utbildningsbehov m. m.

Mitt förslag: Olika modeller prövas för ett decentraliserat arbetssätt när det gäller att kartlägga utbildningsbehov samt utarbeta och aktualisera

kursplaner för särskild yrkesinriktad utbildning i komvux.

Komvux-utredningens förslag: Kommunerna får till uppgift att mcra aktivt t. ex. genom de lokala planeringsråden (SSA—råden) eller yrkesråden eller genom regionala organ inventera utbildnings- och fortbildningsbehov och vidta åtgärder för att tillgodose dessa behov. Inom SÖ bör avsättas re- surser för utarbetande av kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser och för kommentar—. service- och informationsmaterial. Detta är en förut- sättning för att nya kursplaner snabbt skall kunna utarbetas och nya utbildningar kunna komma till stånd. Dessa resurser bör också kunna användas för anlitande av sakkunskap på lokal eller regional nivå och för samrådet med arbetsmarknadens parter (se betänkandet s. 181 ).

Remissinstanserna: Alla som yttrat sig i frågan är i princip positiva till förslaget. SÖ arbetar f.n. med att ta fram en modell för att ytterligare decentralisera arbetet med kurs— och timplaner för yrkesinriktad utbildning inom komvux (se bil. 2 avsnitt 9.7 ).

• Sida 37
•  Original

Prop. 1983/84: 169 37

SSV-promemorians förslag: Yrkesinriktad utbildning skall utgöra ett regul- järt inslag i utbildningen vid SSV och skall prioriteras. SÖ fastställer kursplaner för yrkesinriktad utbildning vid SSV. 1 princip bör kursplaner för komvux kunna tillämpas vid SSV med de modifieringar i fråga om innehåll och timplaner som är nödvändiga med hänsyn till att utbildningen bedrivs som distansundervisning. SÖ bör ha ansvaret för och avsätta resurser för utveckling av nya kursplaner i samarbete med SSV. resp. bransch och arbetsmarknadens parter. Vilka kurser som skall anordnas vid SSV beslutas av resp. skolstyrelse efter samråd med arbetsmarknadens parter (se betänkandet s. 47—48).

Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker (se bil. 4 avsnitt 9).

Skäl för mitt förslag: Jag har i propositionen om gymnasieskola i utveckling berört frågan om samarbete i ett mer långsiktigt perspektiv mellan gymna- sieskolan och komvux mot bakgrund av att både gymnasieutredningcn och komvux-utredningen har återkommande utbildning som en utgångspunkt för sina förslag. Jag uttalade bl.a. att det är angeläget att läroplansarbetet utgår från detta helhetsperspektiv och leder till en mera genomtänkt upp- byggnad av kurser och utbildningar.

Den samverkan och det erfarenhetsutbyte som jag vet redan äger rum i läroplansarbctet för AMU och komvux bör kunna utvecklas vidare.

SÖ har ansvaret för att. utveckla och fastställa kurs- och timplaner för den särskilda yrkesinriktade utbildningen. SÖ har i sitt remissyttrande redovisat grundidéerna för en modell för läroplansarbete. som kan leda till I ett mer decentraliserat arbetssätt. Jag finner modellen intressant. Även andra sätt att anlita sakkunskap på lokal och regional nivå bör kunna prövas. Jag tänker inte minst på den betydelse som SSV bör- kunna ha för utveckling av utbildning t. ex. i glesbygd. för "udda" yrken och inom nya verksamhetsområden.

I detta sammanhang vill jag erinra om att regeringen har uppdragit åt SÖ att inventera. utarbeta och fastställa kursplaner för företagsutvecklande utbildningar och för yrkesinriktade glesbygdsanpassade utbildningar inom komvux och SSV. SÖ skall årligen avge rapport om arbetet. Den första rapporten lämnades den 29 november 1983. Där redovisas dels länsbasera- de inventeringar. dels samråds-. kontakt- och informationsverksamhet. SÖ har funnit utbildningsbehov inom vitt skilda områden och av olika omfatt- ning. Ett behov som är gemensamt för flertalet berörda län är behovet av utbildningsplanering för den nya näringen vattenbruk. Satsningar behövs också på utbildning för kompletterande sysselsättning och stödsysselsätt- ning. .

Det är också väsentligt att skolstyrelserna aktivt inventerar utbildnings- behov i den egna kommunen och att de tillsammans med andra kommuner eller med hjälp av länsskolnämnderna vidtar åtgärder för att fylla dessa

• Sida 38
•  Original

Prop. 1983/84: 169 38

behov och kanalisera önskemål om nya utbildningar till SÖ. Mina förslag om att kommunerna skall vara skyldiga att främja vuxnas utbildning (av- snitt 4.1) och om att länsskolnämnderna skall ta initiativ till ett regionalt samråd ( avsnitt 8.4 i det följande) bör kunna få betydelse i sammanhanget. Betydelsefullt är också det lokala samråd med arbetsmarknadens parter kring yrkesutbildning i komvux som startade den 1 juli 1977. Det är väsentligt att erforderliga resurser inom SÖ avdelas för att även denna del av yrkesutbildningen skall kunna svara mot de utbildningsbehov som finns i samhället och för att kurs- och timplaner på ett flexibelt sätt skall kunna hållas aktuella. Det är också viktigt att tillse att kursplaner som blivit föråldrade förnyas. revideras eller upphävs.

Mitt förslag om mål. målgrupper och prioriteringar för SSV innebär bl. a. att yrkesinriktad utbildning blir en reguljär del av utbildningen även inom SSV. Det bör ankomma på SÖ att inom ramen för arbetet med kurs- och timplaner bedöma vilka modifieringar av kursinnehållet som behöver göras när en kurs anordnas i form av distansundervisning.

5.8 Översyn av Lvux 82

Mitt förslag: En allmän översyn av mål och riktlinjer i Lvux 82 skall göras mot bakgrund av mina övriga förslag. Läroplanen skall därefter kallas Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna. SÖ skall fastställa särskilda timplaner för SSV enligt riktlinjer från regeringen.

SSV-promemorians förslag: SÖ bör få i uppdrag att utarbeta förslag till kompletteringar av Lvux 82 i fråga om SSV och fastställa timplaner för SSV (se promemorian s. 43).

Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker (se bil. 4 avsnitt 7).

Skäl för mitt förslag: Mål och riktlinjer för verksamheten i komvux har utfärdats av regeringen och ingår i den allmänna delen av Lvux 82. som i tillämpliga delar även gäller för grundvux och för SSV. Dessa mål och riktlinjer behöver förändras vid ett genomförande av åtskilliga av mina förslag i dag. Det bör ankomma på regeringen att besluta om en sådan revision. Jag avser att. efter riksdagens beslut. föreslå regeringen att fastställa en reviderad version av läroplanens mål och riktlinjer.

I läroplanen ingår också timplaner och kursplaner som fastställs av SÖ. Även i denna del av läroplanen kommer förändringar att behöva göras med anledning av mina förslag i dag.

Jag vill erinra om att regeringen redan har uppdragit åt SÖ att utarbeta förslag till ett avsnitt i mål och riktlinjer i Lvux 82. som behandlar SSV.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1983/84: 169 39

Eftersom verksamheten vid SSV är och måste vara organiserad på ett helt annat sätt än den är inom komvux. bör särskilda timplaner för SSV fastställas. Dessa bör vara anpassade för distansundervisning men i övrigt ansluta till vad som gäller för komvux beträffande etappindelning och liknande. De särskilda timplanerna bör fastställas av SÖ enligt riktlinjer från regeringen. Den nuvarande omfattningen av lärarhandledningen under de perioder som elever deltar i undervisning vid SSV bör vara utgångs- punkten för dessa riktlinjer.

6. Vissa frågor rörande arbetets organisation m. m.

6.1 Elevantal i kurs i komvux

Mitt förslag: Kurs i komvux får startas om antalet elever beräknas varaktigt uppgå till lägst tolv eller i glesbygd lägst åtta. Varje kurs får omfatta högst 30 elever.

Utredningsförslag saknas.

Skäl för mitt förslag: Komvux-utredningen har föreslagit att bestämmelser- na skall förenklas sa mycket som möjligt. Den föreskrift om lägsta elevan- tal för kursstart, som jag föreslår nu. ingår som en beståndsdel i komvux- utredningens förslag till nytt statsbidragssystem. alternativ 1. Jag återkom- mer i det följande (avsnitt 9.2) till detta förslag somjag kommer att biträda även i andra avseenden. De invecklade regler som nu gäller i fråga om elevantal för start av olika slag av kurser bör upphävas och ersättas med enklare regler. '

Även den nuvarande regeln om att en kurs får omfatta högst 35 elever bör ändras. Den tillkom ( prop. 1967: 85 . SU 117. rskr 277) mot bakgrund av förslag från 1960 års gymnasieutredning i betänkandet (SOU 1965: 60) Vuxenutbildning i gymnasium och fackskola. Utredningen övervägde del- ningstalct 30 men föreslog att delning borde få göras om elevantalet över- steg 35. Utredningen räknade nämligen med ett kraftigt bortfall av elever i varje kurs särskilt i början av kurstiden. Föredraganden förordade 35 som maximiantal elever per grupp.

Under den första tiden efter införandet av komvux låg svårigheterna vad gäller elevantal nästan helt i att uppnå så många deltagare att kurser kunde starta. Starttalet. som i kvällsgymnasierna hade varit tolv. differentierades år 1971 genom att antalet åtta infördes för glesbygd (prop. 1971 : 37). Något problem med alltför stora grupper tycks inte ha funnits under inledningspe- rioden.

Nu har förhållandena radikalt ändrats på den punkten. fortfarande med undantag för glesbygd och för "udda" ämnen. Det är numera inte ovanligt

• Sida 40
•  Original

Prop. 1983/84: 169 40

i de största tätorterna att långt över 35 personer söker till en kurs. Antalet undervisningstimmar är maximerat och kommunerna drar sig för att dubb- lera kurser. Av allt att döma görs det i tron att det fortfarande är regel att många avbryter kursen i början eller inte alls kommer till kursstarten. Erfarenheterna under senare år visar emellertid att avhopp inte längre är lika vanliga. Det infinner sig ofta 35 eller flera elever..när kursen startar. Eftersom undervisningen i regel bedrivs i en gymnasieskolas eller grund- skolas lokaler uppstår praktiska problem. Elevantalet i klasserna i gymna- sieskolan får nämligen i princip inte vara högre än 30. Även i grundskolan brukar antalet elever i en klass vara högst 30.

En komvux-kurs. som _har mer än 30 elever. innebär också en dålig arbetsmiljö. särskilt för korttidsutbildade. resurssvaga och socialt utsatta personer. dvs. de som tillhör den högst prioriterade målgruppen för kom- vux. Erfarenheten visar också att det i första hand är sådana elever som avbryter sina studier. om grupperna är för stora.

Regeln om högst 16 eleveri vissa yrkesämnen berörs inte av mitt förslag.

6.2. Undantag beträffande elevantal bl.a. i kurser för intagna i kriminal- vårdsanstalt

Mitt förslag: Liksom hittills får speciella kurser'för intagna i kriminal- vårdsanstalt startas om antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst fem. Motsvarande undantag beträffande speciella kurser för han- dikappade upphävs. '

Komvux-utredningens förslag: Statsbidrag skall enligt förslaget till nytt statsbidragssystcm. alternativ 1. utgå för kurser för handikappade och intagna i kriminalvårdsanstalt som beräknas kunna anordnas med varaktigt lägst fem deltagare. l alternativ '2 föreslås statsbidrag utgå enligt en högre koefficient för kurser av dessa slag (se betänkandet s. 326—327).

Remissinstanserna: Synpunkter saknas (utredningsförslaget innebär ingen nyhet beträffande deltagarantal).

Skäl för mitt förslag: Jag kommer i det följande att föreslå en förenkling av nuvarande regler som innebär att kurser med lägre deltagarantal än nor— malt får startas i begränsad omfattning varje budgetår i varje kommun. Jag anser att speciella kurser för elever med handikapp bör kunna rymmas inom den ramen. Dessa elever är tämligenjämnt spridda i landet och bör i största möjliga utsträckning integreras i vanliga undervisningsgrupper. Vissa kommuner har dock åtagit sig att anordna kurser för handikappade elever inom en större region. Jag återkommer med förslag i syfte att möjliggöra sådant samarbete även i framtiden ( avsnitt 9.2 ).

• Sida 41
•  Original

Prop. 1983/84: 169 . 4l

Förhållandena är inte desamma beträffande intagna i kriminalvårdsan-- stalt. Dessa anstalter finns i vissa kommuner. De intagna kan bara i vissa fall lämna anstalten för att delta i vanlig komvux-undervisning. Undantags- regeln bör därför behållas när det gäller kurser som anordnas för, intagna inom en kriminalvårdsanstalt.

6.3 Glesbygdsbegreppet i regler om deltagarantal Mitt förslag: I fråga om lägsta deltagarantal i komvux-kurser gäller särskilda regler för glesbygd. Med glesbygd skall därvid i fortsättningen avses kommun som ingåri stödområdena A. B och C enligt bestämmel-

serna om regionalpolitiskt stöd. Till glesbygd bör dock i detta samman- hang inte räknas sådan ort inom kommunen. där treårig eller fyraårig linje av gymnasieskolan anordnas (g-ort).

Utredningsförslag saknas.

Skäl för mitt förslag: När komvux infördes fick en kurs starta endast om antalet elever beräknades varaktigt uppgå till lägst tolv. Detta visade sig vara ett hinder för verksamhet framför allt i landsbygdskommuner. Riks- dagen beslöt (prop. l97l : 37, UbU l3. rskr 170) att det elevantal som skulle krävas för rätt att få starta en kurs skulle vara lägst åtta på orter utanför s.k. g-ort i det allmänna stödområdet. En liknande definition av glesbygd tillämpades beträffande tilläggsbidrag för studiecirklar. Dessa bidrag ut— gick emellertid med skilda belopp inom olika stödområden.

När stödområdesindelningen ändrades (prop. 1981/82: ll3. AU 23. rskr 388) beslöt riksdagen att ett enhetligt tilläggsbidrag skulle lämnas för studiecirklar som anordnas inom de nya stödområdena A. B och C. Någon förändring i sak skulle däremot inte göras beträffande komvux i avvaktan på förslag från komvux-utredningen. eftersom denna bl.a. hade i uppdrag att beakta den regionala obalansen.

Komvux-utredningen konstaterar att en utjämning har skett mellan olika kommunkategorier och att det numera knappast finns några regionala skillnader att tala om vad gäller grundskolekurser. Däremot kvarstår skill- nader — av naturliga skäl — mellan stora och små kommuner när det gäller gymnasieskolkurser. Jag kommer strax att förorda att komvux-utredning- ens förslag i statsbidragsfrågor. alternativ 1. i princip skall genomföras. Utöver en förenkling av regelsystemet går det ut på att ytterligare underlät- ta för små kommuner att bedriva verksamhet. Komvux-utredningen har inte kommenterat själva glesbygdsbegreppet därvid-Enligt min mening bör samma definition av glesbygd användas när det gäller deltagarantal i komvux som den som används beträffande tilläggsbidrag för studiecirklar.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1983/84: 169 42

Mitt förslag innebär att vissa kommuner. som under en övergångsperiod har fått starta kurser med lägst åtta deltagare. måste ha lägst tolv deltagare i kursen för att statsbidrag skall utgå enligt de nya regler för elevantal i kurs som jag nyss har föreslagit. Denna skärpning uppvägs emellertid av mitt förslag i det följande ( avsnitt 9.2 ) att de får använda upp till 1000 undervis- ningstimmar per läsår för kurser med lägst fem deltagare.

6.4 Samläsning m. m. i komvux

Mitt förslag: Beslut om tid och plats för kurser och om samläsning av - olika ämnen eller olika etapper av samma ämne fattas på lokal nivå. Vid

sådan samläsning skall reglerna för deltagarantal tillämpas på den sam- läsande undervisningsgruppcn i dess helhet. Timplanen för den mest omfattande kurs som ingår i samläsningen får inte överskridas.

Komvux-utredningens förslag: Kurs får förläggas till olika platser eller på olika tider för olika deltagargrupper under förutsättning att kursen håller sig inom ramen för det i timplancn fastställda timtalct (se betänkandet s. 187).

Remissinstanserna: Statens institut för personaladministration och perso— nalutbildning (SIPU). en länsskolnämnd. tre kommuner. två landstings- kommuner. TCO och LRF tillstyrker utredningens förslag. Lycksele kom- mun har bedrivit försöksverksamhet i enlighet med förslaget. Den har enligt kommunen visat att arbetssättet gagnar minoritetsgrupper. gles- bygdsbor och skiftarbetare.

Ett mindre antal remissinstanser är av olika skäl tveksamma. Bl.a. anförs att det blir pedagogiskt svårt att hålla samman en sådan kurs och att deltagarna får färre tillfällen till träning och frågor. mindre sociala kon- takter och mer eget arbete. Modellen är inte lämplig för yrkesinriktade kurser med stort inslag av arbetsteknik (se bil. 2 avsnitt 10.1 ).

SÖ har i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 påpekat att ett sätt att nå ut med komvux-kurserna till flera kan vara att inom en kommun anordna en kurs —F inom ramen för högsta antalet timmar — på mer än en ort. Varje deltagare får därigenom färre lärarledda lektioner än normalt. vilket dock delvis kan kompenseras genom viss studiehandledning. Mot— svarande studicorganisation bör kunna anordnas i samverkan mellan kom- muner. Ett annat sätt kan vara att anordna en kurs i ett ämne. där delta- garna läser olika etappcr men organisatoriskt betraktas som endast en kurs. Ämnets första etapp bör då vara resursgrundande. Ytterligare ett annat sätt kan vara att samläsa närliggande ämnen på samma etapp. varvid det största ämnet bör vara resursgrundande.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1983/84: 169 43

.

Skäl för mitt förslag: Redan nu avgörs det lokalt såväl var undervisningen i en komvux—kurs skall förläggas som på vilken tid undervisningen skall bedrivas och i vilken utsträckning samläsning med elever i annan kurs är lämplig. Jag anser att det bör vara möjligt att anordna samläsning både mellan närbesläktade ämnen och mellan olika etapper eller nivåer av ett ämne. Vid samläsning av detta slag bör reglerna för deltagarantal tillämpas på den samläsande undervisningsgruppen i dess helhet. Timplanen för den mest omfattande kurs som ingår i samläsningen bör inte få överskridas. Jag vill också peka på den möjlighet som enligt min mening redan finns att förlägga en och samma kurs till mer än en ort.

För att anordna undervisningen på detta sätt bör man på lokal nivå vara ense om att det är lämpligt. Beslut bör fattas efter samråd med berörda lärare. I regel bör det också vara möjligt att samråda med åtminstone huvudparten av de elever som skall delta.

6.5. Deltidsstudier i grundvux

Mitt förslag: Grundvux skall i princip bedrivas som deltidsstudier. _|

Komvux-utredningens förslag: Grundvux bör i huvudsak bedrivas som deltidsstudier med i regel högst 15 lektionstimmar per vecka. Grundvux bör bedrivas som heltidsstudier endast då deltagaren effektivt kan tillgodo- göra sig en sådan utbildningsvolym per vecka (se betänkandet s. 227).

Remissinstanserna: Åtskilliga tillstyrker utredningens förslag om heltids- och deltidsstudier. CSN redovisar erfarenheter att det för många studeran— de är svårare att få ledigt från arbetet på deltid än på heltid. Någon anser att det inte. finns skäl att ha en 15-timmarsgräns för svensktalande deltaga— -re. AMS och SACO/SR är negativa till förslaget. AMS anser att möjlighet till heltidsstudier är en förutsättning för att eleverna skall kunna följa efterföljande undervisning i bl. a. AMU. TCO förordar stor flexibilitet vid uppläggningen av studierna. SÖ, SIV och en länsskolnämnd betonar vik— ten av att undervisningen sprids under längre tid än 37 veckor (se bil. 2 avsnitt 12.7 och 12.9).

Skäl för mitt förslag: Erfarenheterna visar att analfabeter och andra stu— dieovana personer har svårt att på ett effektivt sätt bedriva heltidsstudier. Alfabetisering tar sin tid och måste få göra det. De nyvunna kunskaperna måste mogna, innan man kan gå vidare. Inlärning på denna nivå kan inte påskyndas nämnvärt genom en alltför massiv insats av lärartimmar. utan eleverna måste få tillfälle att på egen hand. t. ex. genom lämpliga hemupp- gifter. befästa kunskaperna. Många elever måste få studera i lugn takt t. ex. av det skälet att de har ett krävande hemarbete att sköta vid sidan av

• Sida 44
•  Original

Prop. 1983/84: 169 44

studierna. Tillgängliga resurser utnyttjas inte på effektivast möjliga sätt. om grundvux organiseras som heltidsundervisning. '

Jag har erfarit att man inom grundvux i åtskilliga kommuner har gått in för deltidsundervisning i ökande omfattning. Därigenom uppnår man också att liera kan tas in i utbildning inom nuvarande resursramar.

Jag anser att man nu bör ta konsekvenserna av dessa förhållanden. Undervisningen bör således organiseras som deltidsstudier. dvs. i regel högst 15 lektionstimmar per vecka. Undervisningen bör inte bedrivas enbart under 37 veckor. dvs. under grundskolans eller gymnasieskolans terminstid och med avbrott för lov på ett sätt som är betingat av barns och ungdomars behov. Den bör i stället pågå kontinuerligt under en längre period. I stort sett bör undervisningen kunna pågå hela året. Den bör liksom hittills läggas upp flexibelt med hänsyn till varje individs behov och möjligheter.

Mot slutet av studierna i grundvux kan en del elever tänkas ha möjlighet att tillgodogöra sig mer undervisning per vecka än tidigare. Vissa skall kanske efter studierna i grundvux fortsätta med intensiva studier i komvux och behöver en period under vilken de kan vänja sig vid längre veckostu- dietid och hårdare studietakt. Den som önskar det bör därför under det som antas bli de fem sista månaderna i grundvux kunna få undervisning under mer än 15 timmar per vecka. Vid bedömningen bör man ha i åtanke att heltidsstudieri komvux inte omfattar mer än 15—20 lektionstimmar per vecka. Som ett absolut villkor för fier undervisningstimmar än 15 per vecka måste gälla att eleven bedöms kunna tillgodogöra sig undervisning och fullgöra hemuppgifter på ett effektivt sätt. En individuell bedömning härav måste göras och beslut bör fattas från fall till fall av skolstyrelsen. .

Det är viktigt att de arbetstagare som rekryteras till grundvux får klart för sig vilka rättigheter till ledighet för studier som de har enligt lagen (1974: 981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. den s. k. stu- dieledighetslagen. Lagen ger möjlighet även till ledighet på deltid. Jag ser inget som hindrar att skolledningen i grundvux bistår dem som har behov av hjälp med att ta kontakt med sina fackliga företrädare i frågor som rör studieledighet.

6.6. Timersättning för studier i grundvux

Mitt förslag: Timersättning lämnas för högst 15 timmar per vecka och under högst 45 veckor per år. Under vad som kan antas vara de sista fem månaderna kan timersättning dock som hittills utgå under högst 28 timmar per vecka. om pedagogiska skäl motiverar så intensiva studier. Den studerande skall liksom hittills kunna få ersättning för sammanlagt högst 1 120 timmar eller. om särskilda skäl föreligger. sammanlagt högst 2 220 timmar.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1983/84: 169 45

Elever som fyllt 16 men inte 20 år och inte förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i undervisning i grundvux får inte som nu studie- hjälp utan timersättning i en omfattning som motsvarar högst studiebi- dragets belopp per månad (f.n. 275 kr.).

Komvux-utredningens förslag: Timersättningssystemet ses över (se betän- kandet s. 234).

Remissinstanserna: Inga invändningar finns mot en översyn av timersätt- ningssystcmet (se bil. 2 avsnitt 12.10 ).

Skäl för mitt förslag: Jag har nyss föreslagit att grundvux huvudsakligen skall bedrivas som deltidsundervisning. I konsekvens därmed bör rätten att få timersättning för deltagande i undervisning också begränsas till ett timantal per vecka som motsvarar normal deltidsundervisning. Under det som antas bli de sista fem månaderna i grundvux kan det dock finnas skäl — då det gäller bl.a. elever som avser att bedriva fortsatta studier inom t.ex. komvux — att övergå till heltidsundervisning. Det bör därför vara möjligt att under denna sista tid få timersättning för ett högre timantal per vecka.

Elever som fyllt 16 men inte 20 år och som inte förlorar arbetsinkomst eller motsvarande på grund av deltagande i undervisningen har hittills kunnat få studiehjälp. Studiehjälp i form av studiebidrag och tillägg utgår emellertid endast för heltidsstudier. Den begränsning till deltidsstudier somjag föreslår kräver därför att ersättning ges i annan form. Jag anser att även dessa elever bör vara hänvisade till timersättning. Reglerna för denna bör vara sådana att den unge per månad får högst vad som generellt utgår till elever i samma ålder som studerar i gymnasieskolan. Vissa samord- ningsregler kan behövas för vissa fall där den unge under samma tidsperiod deltar i t. ex. uppföljningsinsatser eller ungdomslag. . Timersättning lämnas med ett högre belopp per timme (innevarande budgetår 36 kr.) för den som förlorar arbetsinkomst. ersättning från arbets- löshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd och med lägre belopp per timme (f.n. 13 kr.) för andra. Jag vill erinra om att det endast är det högre beloppet för timersättning som är avsett att på ett avgörande sätt bidra till mottagarens försörjning i och_ med att det utgör ersättning för ett inkom-st- bortfall. Det lägre beloppet skall bidra till att täcka sådana extra kostnader för t. ex. resor. barntillsyn. utemåltider osv., som uppstår genom deltagan- det i grundvux. De berörda personernas försörjning måste tryggas på annat sätt. oberoende av om de deltar i grundvux eller inte.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1983/84: 169 46

6.7 Beslut om skiljande av elev från utbildning i grundvux

Mitt förslag: En elev i grundvux skall skiljas från utbildningen om eleven inte på ett tillfredsställande sätt tillgodogör sig ytterligare utbild- ning. Skolstyrelsen skall besluta i denna fråga.

Komvux-utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betän- kandet s. 387. 3 och 4 åå).

Remissynpunkter saknas.

Skäl för mitt förslag: Undervisningen i grundvux leder inte till någon bestämd kompetensnivå men verksamheten kan sägas ha inriktning mot kompetens i vid bemärkelse i och med att grundvux skall kunna utgöra grund för yrkesutövning och vidareutbildning. Verksamheten skall vara klart målinriktad.

Eleverna i grundvux har mycket olika bakgrund. Självklart måste det då ta olika lång tid att uppnå målet. dvs. att eleverna skall kunna klara sig på egen hand i samhället och — om de så önskar — få tillräckliga kunskaper och färdigheter för att. eventuellt med hjälp av stödundervisning. kunna fortsätta med studier på en nivå som motsvarar grundskolans högstadium i någon annan vuxenutbildningsform. t. ex. komvux. folkhögskola eller AMU. Någon övre gräns för hur länge undervisningen får pågå finns inte, men undervisningen i grundvux får aldrig bli en fråga om sysselsättning eller terapi. Tillgängliga resurser måste användas effektivt. Så snart målet är uppnått skall elevens utbildning i grundvux upphöra.

' I vissa fall kan målet inte nås. Det bör ankomma på skolstyrelsen att besluta om att skilja en elev från utbildningen i grundvux. om eleven inte på ett tillfredsställande sätt tillgodogör sig ytterligare utbildning.

6.8 Konferenser m. m. i grundvux och komvux resp. i SSV

] fråga om konferenser i komvux föreligger utredningsförslag dels från komvux-utredningen efter samråd med skolförfattningsutredningen. dels från skolförfattningsutredningen i betänkandet (Ds U 1982: 5) Konferenser i skolan. En sammanfattning av skolförfattningsutredningens förslag vad gäller komvux (och följdändring beträffande SSV) samt remissynpunkter härpå bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. 1 fråga om konferenser i SSV finns förslag även i SSV-promemorian.

Mitt förslag: En allmän bestämmelse införs om informations- och sam- rådsskyldighet för rektor gentemot företrädare för eleverna inom grundvux. komvux och SSV.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1983/84: 169 47

Det nuvarande regelsystemet för konferenser och liknande organ inom komvux och SSV ersätts med en föreskrift som säkerställer att det för dels grundvux och komvux. dels SSV finns minst en konferens. i vilken ingår åtminstone rektor eller studierektor samt företrädare för lärare och elever. 1 övrigt får det ankomma på skolstyrelsen att besluta om konferenssystem.

Samarbetsnämnderna inom komvux och SSV avskaffas som obliga- toriska organ. Skolstyrelsen skall handlägga ärenden om att skilja en elev från utbildningen.

Komvux-utredningens förslag: Bestämmelserna om konferenser i komvux förenklas. antalet obligatoriska konferenser minskas och skolstyrelsen får i större utsträckning besluta om formerna för information och samråd. Dock skall alltid gälla skyldighet för rektor att informera och samråda med företrädare för lärare. övrig personal och kursdeltagare före beslut i viktiga frågor. Vidare skall en komvux-konferens finnas vid varje skolenhet där ovannämnda information och samråd sker (se betänkandet s. 193— 194).

Remissinstanserna: En länsskolnämnd. fyra kommuner. ett vuxenutbild- ningsråd och SOSVUX tillstyrker förslagen i princip. Två länsskol- nämnder och Landstingsförbundet vill ha ytterligare förenklingar. TCO förordar viss lokal frihet. Några påpekar svårigheterna för fritidsstuderan- dc att delta i information och samråd. Några hänvisar till MBL. En kom— mun önskar en särskild grundvux-konferens. Några framhåller att samar- betsnämnden är överflödig (se bil. 2 avsnitt 10.2 ).

Skolförfattningsutredningens förslag: En komvux-konferens blir obligato- risk som samverkansorgan vid varje skolenhet med komvux eller SSV. Konferensen behandlar övergripande frågor. 1 komvux-konferensen finns företrädare för olika personalgrupper samt elever. Utöver komvux-konfe— rensen får inom varje skolenhet med komvux bestämmas vilka organ som skall finnas med hänsyn till lokala förhållanden vid skolenheten (se betän— kandet s. 83—87 och 171 — 178).

Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser tillstyrker betänkandet i övergripande ordalag. Ganska få instanser har yttrat sig speciellt över förslaget rörande vuxenutbildning. Fem länsskolnämndcr och sex kom- muner tillstyrker. En kommun vill ha även elevvårdskonferenser och en kommun syo-sammankomster obligatoriska (se bil. 5 avsnitt 2 ).

SSV-promemorians förslag: Motsvarande förändringar som komvux-utred- ningen föreslagit beträffande komvux bör göras för SSV. Formerna för fullgörandet av skyldigheten bör inte regleras i författning. En s.k. SSV-konferens skall finnas vid varje SSV-enhet (se betänkandet s. 59).

• Sida 48
•  Original

Prop. 1983/84: 169 43 Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

Skäl för mitt förslag och vissa kommentarer: Enligt nu gällande föreskrifter skall i komvux finnas en personalkonferens. sammankomster för studie- och yrkesorientering. kurskonfercnser och en samarbetsnämnd. Dessutom finns möjlighet att bedriva försöksverksamhet med samarbetsnämnd med en annorlunda utformning. Vidare får en biblioteksnämnd finnas. Konfe- rensernas sammansättning och arbetsformer regleras genom centrala före- skrifter utfärdade av regeringen och av SÖ. ] flera fall gäller tillämpliga delar av föreskrifterna för närmast motsvarande organ inom ungdomssko- lan.

För SSV gäller samma föreskrifter som för komvux. Beträffande grund- vux finns inga föreskrifter om konferenser eller liknande organ.

På grundval av riksdagens beslut om elevers och föräldrars medinflytan- de i skolan (prop. 1979/80: 182. UbU 1980/81 : 9. rskr 142) infördes i grund- skolan och gymnasieskolan den 1 juli 1981 regler om informations- och samrådsskyldighet för rektor i förhållande till företrädare för elever och föräldrar. Information och samråd kan äga rum i en skolkonferens. där inte bara rektor och elev- och föräldrarepresentanter utan också personalrepre- sentanter ingår. Samarbetsnämnden har blivit ett frivilligt organ i gymna- sieskolan. Fortfarande får inom grundskolan och gymnasieskolan försöks- verksamhct bedrivas med samarbetsnämnder i annan utformning.

Skolförfattningsutredningen har i sitt betänkande lagt fram förslag till förenklingar av gällande regelsystem för konferenser. Förslagen rör främst grundskolan och gymnasieskolan men behandlar även komvux och SSV. Frågan om regelförenklingar för grundskolan och gymnasieskolan bereds i särskild ordning.

Vad gäller komvux och SSV är det emellertid lämpligt att redan nu ta upp vissa frågor. Även eleverna i grundvux. komvux och SSV bör nu få rätt till medinflytande. Jag föreslår att allmänna regler om informations- och samrådsskyldighet för rektor införs.-

Även konferenssystemet i vuxenutbildningen bör behandlas nu. Skillna- derna mellan vuxenutbildningen och ungdomsskolan i fråga om studietid m.m. är så stora att reglerna för konferenssystem inte behöver vara likformiga.

Behovet av samrådsförfarande och konferenser är mycket skiftande. eftersom organisationen av grundvux och komvux varierar i typ och om- fattning från kommun till kommun.

Grundvux är organisatoriskt anknutet till komvux eller till grundskolan. om komvux saknas i kommunen. Komvux kan organisatoriskt vara knutet till en skolenhet med gymnasieskola eller. om sådan inte finns i kom- munen. till en skolenhet med grundskola. Det kan också utgöra en egen skolenhet. I vissa kommuner finns flera sådana särskilda skolenheter för komvux.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1983/84: 169 - 49

Komvux har mycket skiftande omfattning och inriktning i olika kom- muner. Eleverna studerar också i skiftande utsträckning, allt från enstaka timmar per vecka under en kortare tid till heltid under flera år. Även lärarnas tjänstgöring inom komvux kan skifta starkt. från heltidstjänst till enstaka lektioner som fyllnadstjänstgöring eller som timlärare.

För verksamheten vid SSV gäller att eleverna i mycket stor omfattning studerar på hemorten. De flesta deltar i undervisning vid SSV under kortare perioder.

Allt detta leder enligt min uppfattning till att det bör vara så få centrala bestämmelser som möjligt om formerna för information och samråd i vuxenutbildningen. En förutsättning för att medinflytandet skall kunna fungera är att eleverna känner stöd i det elevfackliga arbetet från bl.a. skolledningen.

I fråga om konferenser bör endast en komvux-konferens vara obligato- risk för varje. skolenhet med komvux eller grundvux. Den skall avse både grundvux och komvux. om inte skolstyrelsen beslutar att grundvux skall ha en separat konferens. Vid var och en av de två SSV bör endast en motsvarande SSV-konferens vara obligatorisk. 1 en komvux- resp. SSV-konferens skall ingå rektor eller studierektor samt företrädare för elever och personal. Skolstyrelsen bör kunna besluta om ytterligare sam- verkansorgan, om sådana behövs. Om annan utbildning. t.ex. gymnasie- skola. bedrivs vid samma skolenhet bör det få ankomma på skolstyrelsen att bestämma om något slags gemensam konferens skall finnas för skolfor- merna.

Samarbetsnämnder bör inte längre vara obligatoriska i komvux och SSV. Reglerna om försöksverksamhct bör inte gälla vuxenutbildningen.

Beslut i fråga om att skilja en elev från utbildningen i komvux eller SSV ankommer i dag på samarbetsnämnden. Sådana beslut bör enligt min mening fattas av skolstyrelsen. eftersom det är en fråga som är av stor vikt för den enskilda eleven.

F.n. gäller att reseersättning får utgå till elev vid SSV. som är ledamot i skolans samarbetsnämnd. för deltagande i nämndens sammanträde även under en period då eleven inte deltar i den lärarledda undervisningen vid skolan. Detta bör överföras att gälla för deltagande i sammanträde med SSV-konferens. Om skolstyrelsen beslutar att samarbetsnämnd skall fin- nas vid skolan. bör reseersättning inte utgå av statliga medel.

7. Praktik

En vidgad samverkan mellan skola och arbetsliv har länge varit ett angeläget mål. 1 och med den nya läroplanen för grundskolan. Lgr 80. infördes praktisk arbetslivsorientering (prao) omfattande 6—10 veckor sammanlagt under grundskoletiden. Praktik i olika former finns också i

4 Riksdagen 1983/84. ! saml. Nr [69

• Sida 50
•  Original

Prop. 1983/84: 169 50

gymnasieskolan. 1 den nyligen framlagda propositionen om gymnasieskola i utveckling ( prop. 1983/84: 116 s. 41 ff) har jag utvecklat min allmänna uppfattning om behovet av praktik för ungdomar och föreslagit en omfat- tande försöksverksamhct med praktik på alla linjer och linjelika utbildning- ar i gymnasieskolan.

Komvux anordnar utbildning för vuxna som svarar mot den utbildning som ungdomar får i grundskolan och gymnasieskolan. Verksamheten i komvux är vuxenanpassad. vilket gör att den i många avseenden skiljer sig påtagligt från motsvarande verksamhet som vänder sig till ungdomar. I regel har ungdomar ett större behov av praktikinslag i utbildningen än vad vuxenstuderande har. Dessa harju ofta återvänt till studier efter en längre tids yrkesarbetc eller bedriver studierna samtidigt med yrkesarbete.

Komvux skall emellertid i första hand rekrytera korttidsutbildade. re- surssvaga och socialt utsatta personer. En annan viktig målgrupp är vuxna som vill ut i arbetslivet. Detta innebär bl.a. att åtskilliga kvinnor som enbart har erfarenhet av hemarbete återfinns bland de vuxenstuderande. På senare år har komvux också i allt högre grad nått ut till socialt utsatta personer. Behovet av att genom praktik kunna ge inblickar i arbetslivet även till vissa vuxenstuderande har därmed blivit större.

l gymnasieskolan förekommer arbetsplatsförlagd utbildning i olika former. Även inom komvux är det möjligt att förlägga utbildning till ett arbetsställe utanför skolans lokaler.

En speciell form av arbetsplatsförlagd utbildning, som dock hittills inte har fått utnyttjas av komvux. är s. k. inbyggd utbildning. Därmed avses att företaget eller institutionen tillhandahåller inte bara lokaler utan också handledare och utrustning. Vissa slag av yrkesutbildning kan anordnas enbart i form av inbyggd utbildning.

1 Lvux 82 betonas att många deltagare i komvux har lång och varierad erfarenhet av arbetslivet. Läroplanen anger att det är viktigt att i undervis- ningen ta till vara de möjligheter till inblickar i arbetslivet som deltagarnas samlade erfarenheter innebär. Detta arbetssätt. tillsammans med studiebe- sök. kan enligt min uppfattning i många fall vara tillräckligt inom komvux. Som jag nyss framhöll finns det emellertid vuxenstuderande som skulle ha stor nytta av praktikinslag i sina studier. Det kan gälla både praktik som. ger en allmän arbetslivsorientering eller har syo-funktion och praktik som har större inslag av färdighetsträning och som är mer direkt knuten till ett visst yrke. Eftersom de flesta vuxna har arbetslivserfarenhet bör inte praktik i någon form bli obligatorisk i komvux. Jag föreslår däremot att följande möjligheter till praktikinslag skall finnas.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1983/84: 169 ' 51

7.1. Praktisk arbetslivsorientering (prao)

Mitt förslag: Det skall ankomma på skolstyrelserna att avgöra i vilken utsträckning praktisk arbetslivsorientering (prao) skall anordnas för deltagare i komvux som saknar eller har kort erfarenhet av arbetslivet. Prao skall vara frivillig för deltagarna.

Komvux-utredningens förslag: Möjligheterna att organisera praktisk ar- betslivsorientering för vissa prioriterade målgrupper inom komvux bör övervägas (se betänkandet s. 158).

Remissinstanserna: Tillstyrker i allmänhet förslaget.

Några remissinstanser framhåller att prao är särskilt viktig för vissa prioriterade målgrupperi komvux. Jämställdhetskommittén förordar styrd prao för att få framför allt kvinnor att välja otraditionellt (se bil. 2' avsnitt 7.1 ).

Skäl för mitt förslag: Flertalet kursdeltagare i komvux är yrkesverksamma jämsides med studierna eller har tidigare erfarenheter från arbetslivet. Det finns dock deltagare i komvux som helt saknar arbetslivserfarenhet. Det kan gälla t.ex. hemarbetande kvinnor och vissa invandrare. Även handi- kappade personer saknar ofta praktisk erfarenhet av arbetslivet.

Av syo-avsnittet av mål och riktlinjer i Lvux 82 framgår bl. a. att inslag om arbetslivet bör ingå i undervisningen. Vidare framhålls att kursdeltaga- re. som saknar eller har inaktuell erfarenhet av arbetslivet. kan få mer kunskaper om yrken och förhållanden i detta genom bl. a. studiebesök och praktiska arbetslivskontakter i olika former. '

Mot bakgrund av att en stor del av deltagarna i komvux har mer eller mindre ingående erfarenheter av yrkesarbete finns det enligt min mening inte anledning att införa en praktisk arbetslivsorientering liknande den i grundskolan som ett obligatoriskt inslag i undervisningen inom komvux. För vissa deltagare bör dock prao vara en lämplig form av arbetslivskon- takt. Prao bör därför kunna anordnas inom komvux. En annan möjlighet är att för dessa deltagare genomföra studiebesök. som är mer omfattande. ingående och långvariga än vanliga studiebesök och anordnas som en del av undervisningen för samtliga deltagare.

Jag delar remissinstansernas åsikt att det lokalt och vid vissa tidpunkter kan vara svårt att få utrymme på arbetsmarknaden för alla de prao- och praktikplatser som är önskvärda. Det står emellertid utom allt tvivel att vissa vuxenstuderande kan ha väl så stora behov som ungdomar av prak- tiska inblickar i förhållandena på arbetsmarknaden. Jag vill erinra om att jag har tagit upp problemet att anskaffa praktikplatser i propositionen om gymnasieskola i utveckling (5. 49 f). Det bör enligt min mening vara möjligt

• Sida 52
•  Original

Prop. 1983/84: 169 5

ls)

att få fram betydligt fler praktikplatser än hittills bl.a. inom den offentliga delen av arbetsmarknaden. Såväl behoven av prao. annan praktik och studiebesök som möjligheterna att fylla dessa behov skiftar. Det bör därför ankomma på resp. skolstyrelse att bedöma hur de möjligheter av dessa slag. som kan skapas på den lokala arbetsmarknaden. bäst skall användas. Samverkan med närliggande kommuner bör också vara möjlig när det gäller att ordna prao för enskilda vuxenstuderande.

7.2. Inbyggd utbildning

Mitt förslag: Inbyggd utbildning får efter beslut av skolstyrelsen resp. av SÖ anordnas i komvux och SSV inom de områden där den formen av utbildning kan förekomma i gymnasieskolan. Inbyggd utbildning får förekomma även i särskild yrkesinriktad ut- bildning.

Komvux-utredningens förslag: Inbyggd utbildning införs i komvux inom områdena industri och hantverk. handel och kontor samt värd. Den in- byggda utbildningen införs successivt och omfattningen begränsas inled- ningsvis till högst 10% av den totala timresursen för yrkesinriktad utbild- ning i komvux. SÖ skall fördela timmarna för inbyggd utbildning och — i inledningsskedet — ge företräde åt vårdområdet. SÖ bör få i uppdrag att följa och utvärdera verksamheten och bedöma om volymökning fordras.

SÖ bör också få i uppdrag att efter samråd med arbetsmarknadens parter fastställa timplaner för inbyggd utbildning i komvux för utbildning motsva- rande gymnasieskolun och eventuellt även delar av särskilda yrkesinrikta- de kurser. Kostnaderna för inbyggd utbildning skall rymmas inom den timresurs som kommunerna tilldelas för gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser (se betänkandet s. 250—251 ).

Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks i princip av samtliga som yttrat sig. Endast två länsskolnämnder är tveksamma (se bil. 2 avsnitt 13.2).

SSV-promemorians förslag: Även SSV bör ha rätt att anordna inbyggd utbildning enligt kurs- och timplaner som fastställs av SÖ efter samråd med arbetsmarknadens parter. Styrelsen för resp. skola bör besluta om vilka kurser som skall anordnas som inbyggd utbildning inom ramen för det antal undervisningstimmar som skolan disponerar (se promemorian s. 57).

Remissinstanserna: Norrköpings kommun tillstyrker. Ingen annan instans har yttrat sig (se bil. 4 avsnitt 15).

• Sida 53
•  Original

Prop. 1983/84: 169 53

Skäl för mitt förslag: I 1967 års vuxenutbildningsreform lades fast att utbildning för vuxna skulle erbjudas i princip enligt ungdomsskolans läro- planer. Gymnasieskolan reformerades fr.o.m. år 1971. Under mitten av 1970-talet reformerades även den yrkesinriktade utbildningen inom kom- vux. Sedan dess har utbildning motsvarande gymnasieskolans yrkesinrik- tade linjer och specialkurser kunnat erbjudas vuxna inom komvux.

På senare år har SSV anordnat yrkesutbildning på försök. Jag har nyss lagt fram förslag som innebär att yrkesinriktad utbildning blir ett reguljärt inslag även i verksamheten vid SSV.

För att underlätta vuxnas studier delas de stora yrkesämnena upp i mindre kurseri vuxenutbildningen. s.k. delmomentskurser. Kurserna kan omfatta både fackteori och arbetsteknik eller enbart fackteori. Undervis- ning i arbetsteknik inom vissa linjer i gymnasieskolan kan emellertid an- ordnas enbart i form av inbyggd utbildning. Det gäller utbildning som kräver utrustning eller miljöer som skolan inte kan tillhandahålla. Inom komvux har utbildning motsvarande dessa delar av gymnasieskolan hittills kunnat erbjudas enbart vad gäller den fackteoretiska delen av utbildning- en. Därmed har komvux endast kunnat rikta sig till studerande som redan har en omfattande praktik från yrkesområdet i fråga. Med hänsyn till behoven inom den högst prioriterade målgruppen för vuxenutbildningen och med hänsyn till läget på arbetsmarknaden är detta otillfredsställande.

Även inom särskild yrkesinriktad utbildning. som alltså inte har direkt motsvarighet i gymnasieskolan, kan det finnas behov av att kunna anordna inbyggd utbildning.

Jag förordar alltså att inbyggd utbildning får användas även inom kom- vux. Även inom den yrkesutbildning som kommer att finnas vid SSV bör det vara möjligt att anordna inbyggd utbildning.

Det ankommer på SÖ attfastställa timplaner och kursplaner för inbyggd utbildning likaväl som för annan utbildning i komvux och SSV. När det gäller yrkesutbildning skall detta ske efter samråd med arbetsmarknadens parter. Nu gällande riktlinjer från regeringen för SÖ:s timplanearbete bör kunna tillämpas även beträffande inbyggd utbildning.

Som jag redovisar i anslutning till mina förslag rörande statsbidrag ( avsnitt 9.4 ) bör inbyggd utbildning inte få medföra ökade kostnader för staten.

8. Arbetsfördelning och samarbete

Jag vill erinra om att frågor om samarbete mellan gymnasieskolan. komvux och AMU behandlades i propositionen (1983/84: 116) om gymna- . sieskola i utveckling. Samarbete mellan gymnasieskolan och komvux är av betydelse i flera sammanhang. bl.a. när eneller båda skolformerna inte kan anordna en viss utbildning på egen hand.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1983/84: 169 54

Jag vill därtill här ta upp några frågor som gäller dels arbetsfördelning inom den kompetensinriktade delen av vuxenutbildningen. dels ett samråd för utökad samplanering "därav.

8.1. Arbetsfördelning och samarbete mellan komvux och SSV

Mitt förslag: Samarbetet mellan SSV och komvux bör utvecklas ytterli- gare. Försöksverksamhet och utvecklingsarbete som främjar samarbe- tet mellan skolformerna bör inledas. För ändamålet skall inom ramen för de sammanlagda resurserna för komvux och SSV regeringen kunna medge avvikelser från gällande regler och omfördelningar mellan an- slag.

SSV-promemorians förslag: Samarbetet mellan komvux och SSV bör byg- gas ut. SSV bör bl.a. kunna ge utbildning i de avslutande etapperna och i mera "udda” ämnen för komvux-studerande. anordna yrkesinriktade ut- bildningar som "pilotutbildningar". vilka komvux sedan kan ta över. samt svara för utbildningar som det regionalt finns för litet underlag för.

Komvux bör kunna medverka med lärarhandledning och gruppsamman- dragningar för distansstuderande vid SSV. Resurserna för komvux och SSV bör därför betraktas som en totalresurs som SÖ bör få möjlighet att omfördela mellan berörda anslag (se promemorian s. 45—46).

Remissinstanserna: Kriminalvårdsstyrelsen och statens institut för lärome- dclsinformation (SIL) tillstyrker att komvux får resurser för studiehand- ledning av SSV-elever. SHR och SIL tillstyrker att SSV får ansvar för "pilotutbildning", som dock bör gälla även mer teoretisk utbildning.

Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker planeringssa'mverkan och samverkan om lärare. lokaler och utrustning. SSVN tillstyrker utbyggt samarbete och möjligheter till resursomfördelning. I det sista instämmer även Norrköpings kommun.

Kommunförbundet ser fördelar med samverkan men är tveksamt till resursomfördelning på grund av att kommunernas åtaganden har långsiktig karaktär (se bil. 4 avsnitt 8).

Skäl för mitt förslag: Jag har i mitt förslag om mål. målgrupper och prioriteringar angett att SSV skall utgöra ett komplement till komvux och att distansundervisningen skall stå öppen för vuxna som inte kan delta i motsvarande utbildning i komvux. Enligt min mening är det inte realistiskt att tro att komvux annat än i ett fåtal stora kommuner kommer att kunna ha ett relativt fylligt utbud av kurser. Det blir snarare så att- "breda” ämnen och tidigare etapper. som lockar ett tillräckligt stort antal sökande. kommer att vara det vanliga i komvux. medan de som vill studera mer

• Sida 55
•  Original

Prop. 1983/84: 169 55

ovanliga ämnen och senare etapper i stor utsträckning kommer att få hänvisas till distansstudier vid SSV. Därför har jag också föreslagit att kommunerna skall ha ansvar för att vuxna informeras om de utbildnings- möjligheter av olika slag som samhället erbjuder de vuxna. Allt detta leder enligt min mening till att samarbete mellan komvux och SSV blir en naturlig del i verksamheten. Även det regionala samråd som jag strax kommer att föreslå bör leda utvecklingen i samma riktning.

Jag menar alltså att samarbete kommer att bli en nödvändig beståndsdel i planeringsarbetet inom den kompetensinriktade vuxenutbildningen. Jag vill här erinra om att jag i anslutning till mina förslag om utveckling av nya kursplaner för särskild yrkesinriktad utbildning. dvs. den del av vuxenut- bildningen som saknar motsvarighet i ungdomsskolan. har angett att SSV enligt min mening bör kunna medverka i utvecklingsarbete. dvs. anordna det som i SSV-promemorian benämns "pilotutbildningar” ( avsnitt 5.7 ).

Samarbete mellan SSV och komvux kommer också att bli nödvändigt när det gäller information och rekrytering samt i intagningsnämndernas arbete.

Utöver detta menarjag att det behöver utvecklas. ett samarbete som är av mer direkt betydelse'för de enskilda SSV—eleverna i deras studiesitua- tion. Distansundervisning är en svår studieform. Somjag tidigare redovisat ( avsnitt 2.7 ) använderjag begreppet distansundervisning i stället för de två nuvarande termerna: ren brevundervisning och varvad undervisning. Bak- om den ändrade terminologin ligger min uppfattning att SSV bör ha ett ansvar för att i kontakt med varje elev som tagits in komma fram till den för denne lämpligaste kombinationen av studier på egen hand och studier med lärarhandledning. Detta ansvar innebär också, som jag ser det. att man från SSV:s sida bör föreslå en övergång till komvux-studier, om den lärarhandledning som SSV kan erbjuda är för begränsad för att den stude- rande skall klara av de avsedda studierna. På motsvarande sätt bör man inom komvux aktualisera en övergång till studier vid SSV för komvux—ele- ver som har svårt att delta regelbundet i undervisningen eller som vill gå fortare fram i sina studier än vad som är lämpligt för de övriga deltagarna i kursen.

Jag anser det väsentligt att försöksverksamhct och utvecklingsarbetc kan komma till stånd i syfte att främja samarbetet så att de båda skolfor- merna tillsammans bättre kan motsvara de vuxnas utbildningsbehov. Re- geringen bör ha rätt att inom ramen för de sammanlagda resurserna för komvux och SSV medge de avvikelser'från gällande regler och den omför- delning mellan anslag som kan behövas för att sådana försök skall kunna genomföras. '

• Sida 56
•  Original

Prop. 1983/84: l69 ' 56

8.2. Arbetsfördelning mellan kommunal och landstingskommunal komvux

Mitt förslag: Landstingskommunerna bör få anordna även särskild yr- kesinriktad utbildning inom de utbildningsområden som en landstings- kommuns gymnasieskola kan omfatta.

En till en landstingskommun hörande kommun. som avser att anord- na yrkesinriktade komvux-kurser inom ett sådant område. skall genom sin skolstyrelse. innan beslut fattas. samråda med landstingskommu- nens utbildningsnämnd. Vid oenighet om vem som skall anordna en kurs. skall länsskolnämnden besluta i frågan.

Komvux-utredningens förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt för- slag (se betänkandet s. 27l och 273).

Remissinstanserna: Bl. a. AMS tillstyrker förslaget med hänvisning till behoven inom vårdområdet.

Landstingsförbundet anser att grundregeln måste vara att den huvud- man som ansvarar för motsvarande gymnasieutbildning också skall anord- na komvux. En_landstingskommun kritiserar att utredningen dragit denna slutsats av att landstingskommunerna har liten komvux-utbildning. Lands- tingskommunerna anordnar vuxenutbildning inom gymnasieskolan för sina antällda och behovet att tillgripa komvux-form har därför varit litet. Två landstingskommuner avstyrker förslaget. .

Svenska kommunalarbetareförbundct anför att landstingsskolorna inte kunnat möta den ökade efterfrågan av utbildning som beror på kommuner- nas ökade behov av utbildad vårdpersonal. Det är nödvändigt att primär- kommunal komvux får ökade utbildningsmöjligheter i den mån landstingen inte kan svara för detta. '

Enligt LRF är det väsentligt för glesbygdsboende att få tillgång till utbildning på överkomligt avstånd. En utveckling av fortbildningsbetonad vuxenutbildning inom jord-skog-trädgårdsomrädena bör kunna åstadkom- mas genom utlokalisering av kurser. Samarbete och samverkan mellan landstingskommuner och kommuner är angeläget. länsskolnämnderna har också en naturlig uppgift att fylla inom ramen för det regionala samråd som föreslås (se bil. 2 avsnitt 15.3).

Skäl för mitt förslag: Från de vuxna utbildningssökandes synpunkt är det tämligen ointressant vilken huvudman som anordnar en viss utbildning. Huvudsaken för .dem är att den utbildning som behövs verkligen kommer till stånd. att den anordnas på tider. när de kan delta. och att resvägarna till utbildningen inte blir längre än nödvändigt.

Jag har tidigare föreslagit att varje kommun skall vara skyldig att främja vuxnas deltagande i utbildning. Jag betonade därvid bl.a. vikten av att en

• Sida 57
•  Original

Prop. 1983/84: 169 57

noggrann inventering av lokala utbildningsbehov ligger till grund för beslu- ten om vilken utbildning som skall erbjudas. Sådana inventeringar bör givetvis göras av både kommuner och landstingskommuner. Då kan det inträffa att både landstingskommunen och kommunerna uppmärksammar samma eller snarlika utbildningsbehov. Samråd bör då äga rum antingen under hand eller inom ramen för det regionala samråd jag kommer att föreslå.

När det gäller rätten att genomföra utbildning av olika slag serjag ingen anledning att föreslå någon principiell förändring i den arbetsfördelning som nu gäller. Landstingskommunerna bör även i fortsättningen få anord- na komvux-kurser enbart inom de områden som en landstingskommuns gymnasieskola kan omfatta. Däremot bör landstingskommunernas kom- vux inte längre begränsas till enbart utbildning som motsvarar gymnasie- skolans utan även få omfatta särskild yrkesinriktad utbildning inom dessa områden.

Kommunerna bör liksom hittills få anordna alla slag av komvux-kurser. Om en kommun avser att anordna en komvux-kurs. som ligger inom något område där landstingskommunen också har rätt att anordna utbildning. är det emellertid rimligt att skolstyrelsen åläggs att samråda med landstings- kommunens utbildningsnämnd. innan beslut om kursen fattas. Om de båda inte kan bli eniga om vem som skall anordna kursen eller om att båda skall göra det. bör det ankomma på länsskolnämnden att besluta i frågan.

Det finns kommuner som inte tillhör någon landstingskommun. För dem blir den angivna restriktionen inte aktuell.

8.3. Företagsintern utbildning och uppdragsutbildning

Bakgrund:

Med företag jämställs i detta sammanhang statlig. landstingskommunal eller kommunal myndighet, förvaltning eller institution. Med företagsin- tern utbildning avses utbildning för personal inom ett företag och i företa- gets intresse. Företaget bestämmer också innehållet och deltagarna i ut- bildningen, eventuellt i samråd med de fackliga organisationerna på företa- get.

Samarbete förekommer mellan komvux i olika kommuner och företag av skilda slag. Kurser kan vara förlagda till arbetsplatser. Kursdeltagare kan delta i utbildningen på betald arbetstid. Kursplaner kan ha utarbetats i samråd med företag. Även annat samarbete kan förekomma. t.ex. att företag distribuerar information om komvux till sina anställda. Samarbete i syo-frågor i övrigt kan också förekomma. Ibland kan företag hjälpa till att anskaffa lärare. Man kan också gemensamt-undersöka utbildningsbehov. Verksamheten kan gälla arbetsmarknadsinriktad utbildning av alla slag, såväl i allmänna som i yrkesinriktade ämnen.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1983/84: 169 58

"På motsvarande sätt kan företag använda sig av SSV:s tjänster för utbildning av sina anställda.

SSV i Härnösand har etablerat ett samarbete med nämnden för u-lands- utbildning (NU). Samarbetet gäller utbildning för blivande biståndsarbe— tare i språk och verksamheten finansieras av NU. Även kommuner har - enligt vad jag erfarit på ett liknande sätt sålt utbildningsverksamhet till företag.

Samverkan med företag i fråga om komvux och SSV måste följa gällande regler för dessa utbildningsformer.

Enligt gällande bestämmelser får en kurs som erbjuds inom ramen för komvux eller SSV. vilket innebär att statliga medel tillskjuts. inte ha karaktären av internutbildning. Komvux och SSV får alltså inte anordna utbildning som är myndighets- eller företagsspecifik och får inte heller vända sig enbart till en viss grtlpp anställda. Det ankommer på SÖ att tillse detta redan när kursplaner fastställs. men det är framför allt viktigt att det beaktas när beslut fattas om att anordna en kurs. Besluten om vilken utbildning som skall anordnas fattas på kommunal nivå. Skolstyrelsen måste därvid självfallet se till att denna gräns inte heller överskrids när det gäller utbildning av kommunens egna anställda.

Om en kurs skall anordnas inom ramen för komvux eller SSV. måste vissa villkor vara uppfyllda. Alla kurser som erbjuds måste i alla avseen- den följa gällande föreskrifter och prioriteringar. Det innebär att samtliga kurser skall beslutas av skolstyrelsen med tillämpning av gällande före- skrifter om prioritering mellan utbildningar. Samråd med arbetsmarkna- dens parter skall äga rum före beslut om yrkesinriktad utbildning. Alla kurser skall följa tim- och kursplaner enligt Lvux 82. Information om alla kurser skall ges till allmänheten och de skall stå öppna för alla som är behöriga enligt gällande föreskrifter. Den enskilde måste själv ansöka till kursen. Intagningen skall göras av intagningsnämnden enligt gällande före- skrifter om behörighet och urval. Att en person är anställd eller arbetslös får inte påverka beslutet om intagning. Lärare skall vara anställda av skolstyrelsen och läromedel antagna av skolstyrelsen. Betyg skall sättas enligt gällande regler.

Mitt förslag: Företagsintern utbildning bör liksom hittills inte få bekos- tas med statliga medel. Olika former av samverkan med företag bör dock utvecklas genom att försöksverksamhet bedrivs med uppdragsut- bildning anordnad inom komvux och SSV.

Komvux-utredningens förslag: Som allmän princip bör gälla att stat. kom- mun, landstingskommun och enskilda företag bör kunna använda komvux för yrkesutbildning. fortbildning och vidareutbildning av anställda på vill- kor att utbildningen i alla avseenden följer gällande föreskrifter (se betän- kandet s. 291). '

• Sida 59
•  Original

Prop. 1983/84: 169 59

Remissinstanserna: Alla som yttrat sig är positiva. SIPU önskar en precise- ring av komvux roll i förhållande till företagsintern utbildning inom stats- verket. Bl. a. avses då frågor om utbildning som kan anses myndighetsspe- ciflka och inte är avsedda för deltagare utanför myndigheten. Statens invandrarverk erinrar om anslaget Bidrag till företagsinriktad fortbildning. som innefattar utvecklingsstöd. Utvecklingsverksamhcten med stöd där- ifrån skulle i Ökad utsträckning kunna inriktas på att utveckla kurser som är speciellt anpassade för de mindre företagens behov och avsedda att genomföras inom komvux.

Utbildningsekonomiska utredningen (U l981:()3) ifrågasätter om inte enskilda företag eller grupper av företag skulle erbjudas att utnyttja kom- vux även för utbildningar som är mer företagsspeciftka. Utbildningen borde kunna ske på uppdragsbas och alltså ge komvux inkomster.

Komvux i Kalmar anser att komvux effektivare än högskolan skulle kunna tillhandahålla en stor del av kurserna för skolans personalutbild- ning.

LO och Folkbildningsförbundct betonar att utbildning i samverkan med företag inte får bli för smal och ensidigt inriktad mot ett enda företags behov (se bil. 2 avsnitt 15.7).

SSV-promemorians förslag: SSV bör under en treårsperiod få anordna försöksverksamhct med avgiftsfinansierad utbildning vid sidan av den statsbidragsftnansierade verksamheten. Utbildningen bör anordnas till självkostnadspris i samarbete med myndigheter. organisationer och före- tag. Vilka kurser som skall anordnas inom försöksverksamheten beslutas av styrelsen för resp. skola. Försöksverksamheten skall utvärderas av SÖ (se promemorian s. 49).

Remissinstanserna: SSVN och Norrköpings kommun är positiva till försla- get. Liber anför att sådan verksamhet i dag finns vid brevskolorna och denna resurs bör utnyttjas mera (se bil. 4 avsnitt 10).

Skäl för mitt förslag: Jag instämmer i att stat. kommun och enskilda företag bör kunna använda komvux och SSV för utbildning av sina anställda. Enligt min mening är det väsentligt att samarbetet fortsätter och utveck- las mellan den kompetensinriktade vuxenutbildningen och företag av olika slag som har behov av utbildning på det område och de nivåer som komvux och SSV har att arbeta på. Utöver vad som kan ske inom ramen för nu gällande föreskrifter. förordar jag att försöksverksamhct får bedrivas med uppdragsutbildning i olika former. Komvux och SSV bör på försök få sälja utbildning till företag till självkostnadspris. I ett sådant fall tillskjuts alltså inte statliga medel för lärartimmar m.m. Dessa kostnader får i stället täckas av det pris som företaget betalar. Ett villkor för uppdragsutbildning måste dock vara att den inte får inverka menligt på den ordinarie verksam-

• Sida 60
•  Original

Prop. 1983/84: 169 60

heten. Uppdragsutbildningen bör därför t.v. inte få vara mer omfattande än 10% av den ordinarie utbildningen i kommunens komvux. När det gäller SSVlbör det ankomma på SÖ att besluta om förekomst och omfatt- ning av uppdragsutbildning.

Även uppdragsvcrksamhet måste ligga på en nivå som motsvarar den utbildning som får anordnas av komvux och SSV. Den får alltså t. ex. inte ligga på högskolenivå eller inom studieförbundens verksamhetsområde. Utbildning enligt AMUIS läroplaner bör dock kunna förekomma.

I försöksverksamheten bör olika modeller kunna prövas. både att anord- na hela kurser som uppdragsutbildning åt ett enda företag eller åt flera företag tillsammans och att i en och samma kurs ta in både deltagare som får sin utbildning betald av företaget och deltagare som tas in som vanliga vuxenstuderande i komvux eller SSV. Skolstyrelsens skyldighet till lokalt samråd med arbetsmarknadens parter, innan kurser inom yrkesinriktad utbildning anordnas. gäller även uppdragsutbildning.

Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka närmare regler som skall gälla för försöksverk- samheten.

8.4. Regionalt samarbete

Mitt förslag: Länsskolnämnderna åläggs att ta initiativ till regelbundna samråd mellan kommunerna i länet om planeringen och genomförandet av verksamheten i komvux och grundvux.

Komvux-utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betän- kandet s. 293). Det omfattar dessutom förslag att länsskolnämnden skall ta initiativet till årliga samråd om planeringen av kursutbudet i gymnasiesko- lan. komvux och AMU i länet.

Remissinstanserna: Alla som har yttrat sig i fråga om samråd tillstyrker. Några påpekar att det finns ansatser till samplanering i vissa län. Någon menar att det är viktigast att samordna redan existerande planeringsin- satser på regional nivå. CSN och några vuxenutbildningsnämnder för fram vuxenutbildningsnämnden som ett alternativ till länsskolnämnden att ta ansvar för samrådet. Bl.a. några länsskolnämnder anser att nämnderna bör fördela komvux-timmarna mellan kommunerna i stället för SÖ. I avvaktan på utvärdering av decentraliseringen till länsskolnämnderna av gymnasieskolans planering avstår SÖ t.v. från att föreslå ändringar i arbetsfördelningen mellan SÖ och nämnderna vad gäller fördelning av komvux-timmar (se bil. 2 avsnitt 15.8 ).

• Sida 61
•  Original

Prop. 1983/84: 169 6!

Skal för mitt förslag: Den statliga skoladminstrationen har tillsynsansvar ' för bl.a. grundvux. komvux och SSV. Det innebär enligt instruktionen för skoladministrationen att se till att fastställda mål och riktlinjer förverkligas ' inom givna ramar och nied iakttagande av kravet på en likvärdig utbild- ningsstandard i hela riket. Det åligger SÖ särskilt att ombesörja långsiktig och övergripande planering och länsskolnämnderna att genom en aktiv tillsyn verka för att skolväsendet i länet arbetar efter de mål. riktlinjer och planer som har fastställts för verksamheten. Länsskolnämnderna skall också svara för utveckling, samordning och planering av skolväsendet i länet och efter samråd med länsstyrelsen och andra samhällsplanerande myndigheter eller institutioner inom länet ombesörja en ändamålsenlig planering av skolväsendet. Jag vill också erinra om regeringens uppdrag till länsstyrelserna att medverka i utbildningsplaneringen i länen. Uppdraget innebär bl. a. att länsstyrelserna bör ta initiativ till en ökad samplanering av utbildningsutbudet på gymnasial nivå genom att medverka till att ge- mensamma planeringsförutsättningar fastställs.

I detta sammanhang vill jag också erinra om att jag i propositionen (1983/84: 116) om gymnasieskola i utveckling har föreslagit att länsskol- nämnderna skall åläggas att ta initiativet till regelbundna samråd om utbu- det av utbildning i gymnasieskolan. komvux och AMU i länet.

Beslutanderätten över grundvux och komvux är mer decentralicerad än beslutanderätten över skolväsendet i övrigt. Det är sålunda den lokala skolstyrelsen som beslutar vilka kurser som skall anordnas inom komvux och hur verksamheten i grundvux skall läggas upp rent organisatoriskt.

Kommunernas frihet är inte total utan begränsas av att timresurserna maximeras genom årliga riksdagsbeslut. Inom denna ram gäller de priorite- ringar av utbildning och. i urvalssituationer. av utbildningssökande som riksdag och regering har fastställt.

Det finns enligt min mening ingen anledning att ändra på den decentrali- serade beslutsordning som redan gäller för vuxenutbildningen genom att flytta beslut från kommunal till regional nivå.

Enligt min mening har länsskolnämnderna viktiga uppgifter att fylla inom ramen för sin aktiva tillsyn trots att beslutanderätten i så hög grad ligger på kommunal nivå. Jag delar komvux-utredningens uppfattning att en förutsättning är att det inom länsskolnämnderna finns kompetens på vuxenutbildningsområdet och personal med erfarenhet därifrån. På åtskil- liga håll ftnns det redan. Under alla omständigheter får behovet därav tillgodoses inom ramen för de resurser som nämnderna disponerar.

Jag vill något beröra några områden därjag menar att länsskolnämnder- na bör ha en särskild funktion att fylla vad gäller den kompetensinriktade vuxenutbildningen.

Inledningsvis berörde jag den s. k. regionala obalansen i komvux. dvs. det förhållandet att utbudet av kurser varierar av andra skäl än befolk- ningsunderlag och utbildningsbehov. Möjligheterna för små kommuner att

• Sida 62
•  Original

- Prop. 1983/84: 169 62

starta utbildning inom komvux har successivt förbättrats. Den tidigare kraftiga obalansen har minskat. När det gäller gymnasieskolkurser. i både allmänna och yrkesinriktade ämnen. kvarstår emellertid skillnader mellan olika kommunkategorier. Den överblick länsskolnämnderna har över för- hållandena i resp. län bör utnyttjas för att ytterligare vidga studiemöjlighe- terna för vuxna genom att nämnderna tar initiativ till samplanering över kommungränserna. I planeringen är det viktigt att också ta hänsyn till att viss utbildning lämpligen kan erbjudas genom SSV.

Av ekonomiska skäl finns som jag redan nämnt ramar för i vilken omfattning utbildning kan erbjudas inom både grundvux. komvux och SSV. I anslutning till mitt förslag ( avsnitt 4.1 ) att kommunerna skall vara skyldiga att främja vuxnas deltagande i utbildning har jag mot denna bakgrund framhållit hur viktigt det är att tillgängliga resurser utnyttjas på grundval av en noggrann inventering av utbildningsbehov och att informa- tion om utbildningsmöjligheterna och rekryteringsåtgärder inriktas på de mest korttidsutbildade. Jag betonade kommunernas ansvar för att de för- delningspolitiska målen får genomslagskraft.

Mycket tyder på att det finns kommuner. kanske främst små. som inte tillräckligt konsekvent har inriktat utbildningen i komvux efter behovet på arbetsmarknaden i regionen utan merlåtit efterfrågan på grund av fritidsin- tressen. hemmaroller o.d. styra verksamheten. I vissa fall kan tillgången till lärare också ha fått alltför stor betydelse för vilken utbildning som anordnas.

När det gäller inriktningen av verksamheten bör länsskolnämndernas aktiva tillsyn kunna spela en viktig roll. Även samråd med länsstyrelser och andra samhällsplanerande organ i länet bör kunna ge länsskolnämn- derna ett gott underlag för att bistå kommunerna i planeringen av vuxenut- bildningen. CSN framförde i sitt remissyttrande tanken på att ge vuxenut- bildningsnämnderna ett övergripande ansvar för det regionala samråd. som komvux-utredningen föreslog. För min del anserjag att det är en självklar uppgift för länsskolnämnderna. men det är alldeles riktigt att vuxenutbild- ningsnämnderna ofta besitter en god överblick över studiemöjligheter och studiehinder. Denna överblick bör givetvis utnyttjas i samarbetet. .

Jag är alltså övertygad om att det finns behov av samarbete i olika former över kommungränserna när det gäller komvux. I viss män kan samarbete också vara av intresse beträffande grundvux. Glädjande nog är samarbete redan igång i stor utsträckning. ibland på initiativ av en läns- skolnämnd. ibland på kommunernas egna initiativ. Länsskolnämnderna bör nu — iden mån det inte redan är på gång — initiera en samplanering av komvux i resp. län. Mitt förslag att slopa systemet med elcvområden inom komvux (avsnitt 4.4) gör frågan om samarbete än mer aktuell. Länsskol- nämnderna bör också ta initiativ till samverkan och inom ramen för sina resurser ta ansvar för visst regionalt forsknings- och utvecklingsarbete och för personalutvecklingen inom komvux och grundvux i länet. Jag finner

• Sida 63
•  Original

Prop. 1983/84: 169 63

det rimligt att länsskolnämnderna åläggs att ta initiativ till regelbundna samråd mellan kommunerna i resp. län om planeringen och genomförandet av verksamheten i komvux och grundvux.

I en del remissyttranden berörs ytterligare en fråga som många anser har en avgörande betydelse för samarbetet inom länen. Flera länsskolnämnder menar att de i stället för SÖ borde fördela tillgängliga undervisningstimmar mellan kommunerna. Regeringen har redan inför budgetåret l983/84'tagit vissa initiativ i den riktningen. Enligt nu gällande regleringsbrev får SÖ på försök delegera beslutanderätten vad gäller omfördelning av undervis- ningstimmar inom högst tio län till resp. länsskolnämnd. Så skedde också till tio nämnder som förklarat sig villiga att delta i försöksverksamheten. SÖ kommer enligt vad jag har erfarit att utvärdera försöksverksamheten . under mars—april 1984. Jag kommer med stort intresse att ta del av denna utvärdering. Om erfarenheterna är goda, avser jag att återkomma till regeringen med förslag om att delegera ytterligare beslutanderätt från SÖ till länsskolnämnderna på detta område. Som jag redan nämnt har. alltse- dan det s.k. timtaket infördes på komvux- och grundvux-timmar. varje kommun disponerat 90% av föregående års timresurs genom beslut av regeringen i regleringsbrev. Det är möjligt att det i framtiden kan visa sig lämpligt att länsskolnämnderna fördelar återstående 10% av undervis- ningstimmarna. I så fall kommer SÖ:s uppgift i sammanhanget att vara att fördela dessa timmar mellan länen. Framtiden bör få utvisa vilka vägar som bör väljas för att styra utvecklingen mot en lämplig regional geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna.

Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla att man vid planeringen. oavsett om den sker på central. regional eller lokal nivå. inte får lägga huvudvikten vid vilket antal personer som får utbildning. Enligt min me- ning innebär det fördelningspolitiska målet att man skall fästa störst avse- ende vid att utbildningen innehållsmässigt svarar mot utbildningsbehoven i regionen och -— kanske allra främst — att den vänder sig till korttidsutbil- dade vuxna och genomförs på sådant sätt att deltagarna har möjligheter att fullfölja utbildningen.

9. Statsbidrag och resursutnyttjande

Verksamheten vid SSV bygger på förutsättningen att de båda kommu- nerna tillhandahåller lokaler, inredning och utrustning och att staten svarar för driftkostnader (värme. vatten, el. städning m.m.) och kostnader för undervisningsmaterial. Vissa avgifter får också tas ut av eleverna för undervisningsmaterial. Härnösands och Norrköpings kommuner har i en skrivelse till utbildningsdepartementet anhållit att staten skall delta i det ekonomiska ansvaret för lokalkostnader m. rn. för SSV. Med hänsyn till att inga förslag läggs fram, som innebär ökade lokalkostnader. föreslås i

• Sida 64
•  Original

Prop. 1983/84: 169 64

SSV-promemorian (s. 57) att nuvarande principer i fråga om kostnadsför- delning mellan stat och kommun skall tillämpas-även i framtiden.

I sitt yttrande över SSV-promemorian framför Härnösands skolstyrelse önskemål om en ändring av principerna så att staten svarar för samtliga lokalkostnader.

Enligt min uppfattning bör de principer som hittills gällt för kostnadsför— delningen mellan stat och kommun tillämpas även i framtiden. Skulle önskemål uppkomma om nya utbildningar. som kräver ökade kostnader. eller om andra förändringar av verksamheten. får denna fråga prövas i samband med anslagsframställningar i framtiden.

Regeringen uppdrog den 10 juni 1982 åt statskontoret att kartlägga förutsättningarna för ett schabloniserat statsbidragssystem för gymnasie- skolan och för komvux. Statskontoret redovisade uppdraget till regeringen i en rapport den 6 september 1983. Rapporten har remissbehandlats och beredning pågår inom utbildningsdepartementet. 1 det sammanhanget kan det också bli aktuellt att se över reglerna för hur undervisningsresurser m.m. vid SSV får utnyttjas. Det bestäms nu genom koefficienter som multipliceras med antalet kursdeltagare per skolperiod. Koefftcienterna har praktiskt taget satts ur spel genom att antalet undervisningstimmar numera är maximerat oavsett hur många kursdeltagare man har. Dessutom fungerar systemet med skolperioder inte längre på samma sätt som det gjorde från början, när de studerande i regel läste fullständig studiekurs för någon linje i gymnasieskolan.

Den pågående beredningen innebär inte att alla förändringar som har anknytning till statsbidragsfrågor eller resursutnyttjande måste anstå. Jag anser att vissa förenklingar bör genomföras så snart som möjligt. Jag kommer därför att lägga fram vissa förslag som bygger på komvux-utred- ningens förslag i dessa frågor.

Komvux-utredningen lade fram två alternativa förslag-till statsbidrags- system för komvux. Alternativ l innebär endast en förenkling av nuvaran- de system för resursutnyttjande. Alternativ 2 innebär en mer genomgripan- de förändring av resursberäkningen för komvux. Statskontoret har i sin rapport bl. a. tagit upp dessa båda förslag till granskning och konstaterar att de snarare är att betrakta som resurstiIldelningssystem än som statsbi- dragssystcm.

Mot den bakgrunden lägger jag i det följande fram förslag till vissa förändringar som bygger på komvux—utredningens lörslagsalternativ ]. Den fortsatta beredningen av statskontorets rapport och av statsbidrags- frågor i övrigt får utvisa om det är lämpligt att senare lägga fram förslag där tankegångari komvux-utredningens alternativ 2 utnyttjas.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1983/84: 169 65

9.1. Ändring i statsbidragssystemet för grundvux

Mitt förslag: Statsbidragssystemet för grundvux ändras så att det fr.o.m. den femte eleven i kommunen utgår bidrag för tre undervis- ningstimmar i stället för fyra per vecka under 37 veckor av ett redovis-

ningsår.

Komvux-utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Utred- ningen föreslår dessutom att schablontillägget för grundvux höjs till 25 % i stället för 15% (se betänkandet s. 23_l).

Remissinstanserna: Flertalet som yttrat sig tillstyrker. Påpekanden görs att den föreslagna ändringen tvingar fram större grupper och att genom- strömningshastigheten därför kan komma att minska. Flera framhåller att höjningen av schablontillägget är nödvändig. En kommun påpekar att timtaket redan har tvingat fram deltidsundervisning och större grupper. En annan kommun anser att sänkningen får negativa effekter för glesbygds- kommuner med få kursdeltagare (se bil. 2 avsnitt 12.8).

Skäl för mitt förslag: Den föreslagna ändringen i statsbidragssystemet ligger helt i linje med mitt förslag att grundvux i princip skall bedrivas som deltidsstudier. Nu gällande. frikostigare regel hari realiteten redan satts ur spel av det timtak som har införts på grundvux-timmar. Det har. som också påpekats av remissinstanserna. redan lett till ökad deltidsundervisning och större grupper.

En höjning av sehablontillägget kan av statsfinansiella skäl inte genom- föras. Jag erinrar om riksdagens beslut (prop. l983/84:40 bil. 6. UbU 7. rskr 91) att införa en enhetlig procentsats och ett enhetligt arvodesbelopp vid beräkningen av schablontillägg för komvux-kurser av olika slag. Pro- centsatsen och arvodesbeloppet överensstämmer med vad som nu gäller för grundvux. Jag kommer i det följande ( avsnitt 9.3 ) att föreslå att scha- blontilläggen för komvux och grundvux skall betraktas som en totalresurs.

9.2 Införande av en särskild delram av undervisningstimmar för start av kurser med lägre deltagarantal än normalt

Mitt förslag: Inom den totalram av undervisningstimmar för komvux. som en kommun disponerar enligt beslut i annan ordning. får upp till 1000 ttndervisningstimmar (särskild delram) under varje läsår utnyttjas för kurser med färre deltagare än normalt. dock lägst fem deltagare. Samtidigt upphävs en rad detaljföreskrifter om kursstart med lägre deltagarantal än normalt.

* Riksdagen [983/84. I sum/. Nr [69

• Sida 66
•  Original

Prop. 1983/84: l69 66

Länsskolnämnderna får rätt att efter samråd med berörda kommuner besluta om omfördelning mellan olika kommuners särskilda delramar. om det behövs för att i en kommun anordna speciella kurser för elever med handikapp. som kommer även från andra kommuner.

Komvux-utredningens förslag: Statsbidrag utgår för det antal undervis- ningstimmar som kurser med lägst tolv deltagare. i glesbygd lägst åtta deltagare. högst får omfatta enligt SÖ:s timplaner. Statsbidrag utgår också till varje kommun för högst 1000 undervisningstimmar per budgetår för anordnande av kurser med lägst fem deltagare. Samtliga timmar förutsätts ligga inom den timram som kommunen tilldelas i annan ordning. Dessutom utgår schablontillägg enligt nuvarande bestämmelser. Samtliga timmar som kommunen får statsbidag för enligt ovan utgör en totalresurs som får användas för undervisning. syo. stödundervisning och studiehandledning. SÖ:s timplaner utgör rekommendationer och omfördelning mellan olika kurser och mellan undervisningsresurs och schablonresurs får göras inom ramen för totalrestlrsen (se betänkandet s. 326).

Remissinstanserna: Både statskontoret och RRV har avstått från att yttra sig i statsbidragsfrågan med hänvisning till statskontorets uppdrag. SÖ avstyrkte av samma skäl. Statskontoret har i den rapport om schabloni- serat statsbidrag för gymnasieskolan och komvux som nu har avgivits förordat bl.a. komvux-utredningens förslag att varje kommun skall få använda 1000 undervisningstimmar för start av kurser med högst fem deltagare. SÖ har tillstyrkt i sitt yttrande över rapporten från statskon- toret.

Ganska många remissinstanser är positiva till friare resursutnyttjande och förenklingar. Många ser både-fördelar och nackdelar med bägge de föreslagna alternativen.-Flera vill att de skall bearbetas ytterligare: Alter- nativ ] tillstyrks i princip av fem länsskolnämnder. Svenska kommunför- bundet. sju kommuner. en landstingskommun. LO och SOSVUX. Alterna— tiv 2 tillstyrks i princip av SHR. SlV. två länsskolnämnder. två kommuner. komvux i Kalmar och TCO (se bil. 2 avsnitt l7.l).

Skäl för mitt förslag: Någon stor eller principiell förändring i det nuvarande statsbidragssystemet bör. som jag redan nämnt. enligt min mening inte göras f. n. Det finns emellertid detaljregler om resursutnyttjandet som kan förenklas. Bl.a. gäller detta en hel rad undantagsbestämmelserfrån huvud- regeln att kurser får startas med varaktigt lägst tolv deltagare. i glesbygd åtta. Undantag gäller dels kurser i åtskilliga ämnen. dels kurser med deltagare som har utbildningsbidrag eller särskilt vuxenstudiestöd och kurser med deltagare som är skiftarbetande. Dessa undantag från huvudre- geln innebär oftast attangivna kurser får startas med lägst åtta deltagare. i

• Sida 67
•  Original

Prop. 1983/84: 169 . 67

glesbygd fem. I några fall finns krav på minst tre kvinnor som deltagare. [ vissa fall får undantagsrcglerna utnyttjas för högst en kurs per läsår av varje slag.

De nuvarande reglerna kan innebära svårigheter att i god tid före ter- minsstart avgöra om kursen kan komma igång eller inte. Framför allt är hela detta regelkomplex onödigt krångligt. .Mitt förslag att årligen högst ] 000 undervisningstimmar skall få användas för att starta kurser med lägst fem deltagare innebär att alla dessa detaljregler kan upphävas.

Jag har i det föregående ( avsnitt 6.2 ) föreslagit att det nu gällande undantaget beträffande elevantal i speciella kurser för handikappade skall upphävas. Som jag redan nämnt har vissa kommuner åtagit sig att anordna sådana kurser för elever inom en större region. För att detta skall kunna ske även i framtiden behöver en möjlighet öppnas att omfördela timmar i den särskilda delramen. Länsskolnämnderna bör få rätt att efter samråd med berörda kommuner besluta att denna delram skall vara större än ] 000 undervisningstimmar i en kommun. om det behövs för att anordna kurser för elever med handikapp. som kommer även från andra kommuner. Denna omfördelning bör få göras endast i den mån motsvarande minskning av den särskilda delramen görs för dessa elevers hemkommuner. Någon sammanlagd ökning av kommunernas särskilda delramar får alltså inte beslutas.

9.3. Schablontilläggens användningsområden

Mitt förslag: Användningsområdet för schablontillägget för komvux utvidgas. I likhet med vad som redan gäller för schablontillägget för grundvux. får det användas även för kurativa insatser. information och uppsökande verksamhet. studiebesök samt tolkning. Det får användas även för kostnader som kan vara förknippade med prao-verksamhet (jfr mitt förslag om prao).

Begränsningen att högst 40% av schablontillägget för komvux får användas för syo-tjänster upphävs.

Liksom hittills skall det vara tillåtet att använda komvux schablontill- lägg för behov inom grundvux. Möjlighet skall öppnas att också använ- da grundvux schablontillägg för behov inom komvux. Mitt förslag inne- bär att skolstyrelserna får besluta om schablontilläggcns användning helt fritt inom ramen för de ändamål som de är avsedda för.

Komvux-utredningens förslag: Schablontillägget eller en del av den totala statsbidragsresursen inom komvux får användas även till kurativa insatser (se betänkandet s. 164").

• Sida 68
•  Original

Prop. 1983/84: 169 ' 68

En större resurs än 40 % av det nuvarande schablontillägget inom kom- vux får användas till syo-funktionärstjänst inom komvux enligt skolstyrel- sens beslut (se betänkandet s. 158).

Remissinstanserna: Många framhåller att det finns stora behov av elevvård inom både komvux och grundvux. CSN. tre länsskolnämnder. en lands- tingskommun. komvux-skolledare i ett län och LRF tillstyrker förslagen om ökad andel till syo och om kurativa insatser. En länsskolnämnd och SACO/SR avstyrker. SACO/SR föreslår särskilda medel. SHR ser risker med en omfördelning enligt förslagen.

En utökad andel till syo tillstyrks av en kommun. SOSVUX förordar fler syo-tjänster men inte från schablontillägget. En utökad andel till syo av- styrks av SÖ. två kommuner och TCO. TCO förordar utökade eller nya resurseri stället. Enligt UHÄ får en friare resursanvändning inte innebära nedprioritering av syo.

Kurativa insatser bekostade från schablontillägget tillstyrks av en kom- mun och LO. Det avstyrks av-ett vuxenutbildningsråd. som dock intygar behovet.

Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning förordar utbyggd elevvård. En lägsta tillåten gräns för syo-tjänster bör anges.

En länsskolnämnd föreslår att schablontillägget dessutom skall få använ- das för hälsovård och klassföreståndaruppgifter.

Flera påpekar att schablontilläggets användningsområde är stort och att alla ändamål som skall rymmas där är angelägna. Särskilt framhävs beho- vet av stödundervisning. Flera som är tveksamma eller negativa till försla- gen är positiva till friare resursanvändning i princip (se bil. 2 avsnitt 7.2 ).

Skäl för mitt förslag: Remissinstanserna har redovisat starka önskemål om elevvårdande insatser av olika slag. I rådande budgetläge är det inte möjligt att tillskjuta ytterligare medel. Däremot bör det enligt min mening kunna innebära en viss förbättring om man ökar den lokala beslutanderät- ten över hur de tillgängliga resurserna skall utnyttjas. Sättet att använda schablontilläggen för grundvux och komvux liksom behoven skiftar starkt från kommun" till kommun. Det är på lokal nivå som bedömningen bör göras vilka insatser som är väsentliga i den egna kommunen eller den egna skolenheten för vuxenutbildning.

Schablontillägget för komvux får nu användas för syo. stödundervisning och studiehandledning. Det får också användas för de kostnader som kommunen finner skäl att åta sig för annan syo för vuxna.

Schablontillägget för grundvux får nu användas för syo. studiehandled- ning. stödundervisning. information och uppsökande verksamhet. studie- besök. kurativ verksamhet och tolkning.

Jag förordar att användningsområdet för schablontillägget för komvux vidgas så att det helt överensstämmer med vad som nu gäller för grundvux.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1983/84: 169 - 69

Schablontillägget bör dessutom få användas även för kostnader som kan vara förknippade med prao-verksamhet.

F.n. får schablontillägget för komvux användas för behov inom grund- vux. Däremot får man inte göra tvärtom. Jag föreslår en förenkling även här. så att båda schablontilläggen utgör en totalresurs som får användas efter lokala beslut och prioriteringar för de ändamål som de är avsedda för.

9.4. Statsbidrag'till inbyggd utbildning i komvux

Mitt förslag: Statsbidrag skall utgå för inbyggd utbildning i komvux enligt samma villkor som gäller eller kommer att gälla för gymnasiesko- lan. Detta innebär för områdena industri och hantverk samt handel och kontor bidrag med ett visst belopp per-elev och timme hos företaget. Inbyggd utbildning i komvux får inte leda till ökade kostnader för

staten.

Komvux-utredningens förslag: Inbyggd utbildning införs successivt. Om- fattningen begränsas inledningsvis till högst 10% av den totala timresursen för yrkesinriktad utbildning inom komvux i landet. SÖ bör följa och utvär- dera verksamheten och senare bedöma om en volymökning erfordras. SÖ skall fördela timmarna för inbyggd utbildning efter särskild framställning av kommunerna. I varje fall i inledningsskedet bör företräde ges åt inbyggd utbildning inom vårdområdet. '

Statbidrag föreslås utgå dels i fråga om inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel och kontor för varje undervisningstimme enligt av SÖ fastställd timplan med belopp enligt arvodesgrupp CT 8:0. dels i fråga om inbyggd utbildning inom vård enligt arvodesgrupp CT 8: 0 för det antal undervisningstimmar som motsvarar det schablonbelopp beräknat på 40 veckors utbildning av åtta elever vid ett och samma företag som utgår för inbyggd utbildning i gymnasieskolan. Schablontillägg föreslås utgå för statsbidragsberättigade timmar inom inbyggd utbildning (se betänkandet s. 250—251).

Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

Skäl för mitt förslag: Jag har i det föregående lagt fram förslag om att inbyggd utbildning skall få anordnas i komvux inom samma områden som i gymnasieskolan. Dessa områden är f.n. industri och hantverk. handels- och kontorsyrken samt vård rn. m. Statsbidrag för inbyggd utbildning bör utgå på lika villkor oavsett om utbildningen genomförs inom ramen för gymnasieskolan eller komvux. Vad gäller industri och hantverk samt han- dels- och kontorsyrken innebär det ett statsbidrag med ett visst belopp per elev och timme hos företaget. Beträffande vård m.m. lämnas f. n. bidrag

• Sida 70
•  Original

Prop. 1983/84: 169 70

enligt ett annat system. Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 136 f.) föreslagit att bidraget till inbyggd utbildning beträffande vård m.m. Skall upphöra. Om så sker bör inte komvux kunna ' få statsbidrag till inbyggd utbildning inom detta område.

För att bidrag för inbyggd utbildning inom komvux skall kunna utgå utan att orsaka en merkostnad för staten krävs att motsvarande kostnads- minskning genomförs. Det bör ske genom erforderlig neddragning av kom- munens timresurser som avser undervisning genom egna lärare.

Det är enligt min mening inte lämpligt att i förväg fastslå hur stor omfattning inbyggd utbildning får ha i en kommun eller totalt inom komvux i landet. Beslutanderätten över vilken utbildning som skall anordnas i komvux ligger lokalt. på skolstyrelsen resp. utbildningsnämnden. Det bör gälla även för inbyggd utbildning. Det bör sedan ankomma på SÖ att besluta vilken minskning av timramen för yrkesinriktad utbildning i den aktuella kommunen som erfordras för att täcka kostnaderna för statsbidra- get till inbyggd utbildning.

Schablontillägg bör utgå i vanlig ordning inom timramen för högsta antal lektioner enligt timplanen för kurser som faktiskt anordnas.

9.5. Kostnader för inbyggd utbildning vid SSV

Mitt förslag: Kostnader för inbyggd utbildning vid SSV får bestridas enligt beslut av SÖ.

SSV-promemorians förslag: Styrelsen för resp. skola bör besluta om vilka kurser som skall anordnas som inbyggd utbildning inom ramen för det antal undervisningstimmar som skolan disponerar (promemorian s. 57).

Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

Skäl för mitt förslag: SÖ bör enligt vad jag tidigare föreslagit ( avsnitt 7.2 ) få besluta om i vad mån utbildning skall få anordnas som inbyggd utbildning i SSV. Det bör också få ankomma på SÖ att inom ramen för oförändrade totala kostnader besluta hur stora medel som får tas i anspråk för inbyggd utbildning i SSV.

9.6. Stödåtgärder för elever med handikapp

Mitt förslag: Statsbidrag till Skolskjutsar. personell assistans och andra stödåtgärder för hörselskadade. synskadade och rörelsehindrade elever i grundvux och komvux utgår som hittills efter ansökan av skolstyrel- sen. Motsvarande gäller beträffande SSV. SÖ bör t.v. besluta i varje särskilt fall. Försöksverksamhet bör få inledas i syfte att finna vägar att decentralisera besluten.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1983/84: 169 71

Komvux-utredningens förslag: Statsbidrag till tekniska hjälpmedel. skol- skjutsar. personell assistans och andra tekniska stödåtgärder för hörsel- skadade. synskadade och rörelsehindrade elever i komvux och grundvux skall utgå enligt nu gällande regler. Ansökningarna handläggs t.v. av SÖ. Om ärendemängden ökar. bör andra alternativ övervägas (se betänkandet s. 331).

Remissinstanserna: SHR framhåller att nuvarande bestämmelser innebär- en administrativ otymplighet. Det vore rimligt att skolstyrelserna fritt kunde disponera vissa medel för dessa ändamål. HCK anser att länsskol- nämnderna bör överta uppgiften att fördela dessa statsbidrag. De handi- kappades riksförbund anser att SÖ bör fördela detta statsbidrag som bör vara ”öronmärkt”. Sveriges Dövas Riksförbund konstaterar att döva är hänvisade till tolkhjälp. eftersom det är svårt att uppnå idealsituationen med undervisning på teckenspråk. SÖ:s handläggning har i stort fungerat bra. Det finns knappast några samordningsvinster att göra genom att fördela tolkresurser på länsskolnämndsnivå (se bil. 2 avsnitt 17.2).

SSV-promemorians förslag: Statsbidrag till tekniska stödåtgärder bör kun- na utgå enligt samma bestämmelser som för komvux (betänkandet s. 51).

Remissinstanserna: Statskontoret efterlyser en analys av förutsättningarna att sammanföra hanteringen av ärenden om statsbidrag till tekniska stödåt- gärder till SIL. alternativt talboks- och punktskriftsbiblioteket. Länsskol- nämnden i Västernorrlands län anser att handläggningstiden av detta stats- bidrag måste bli kortare (se bil. 4 avsnitt 11).

Skäl för mitt förslag: Handikappade utgör en prioriterad målgrupp för komvux. grundvux och SSV. En förutsättning för att de skall kunna studera är ofta att de har tillgång till tekniska hjälpmedel. specialanpassade läromedel. tolkhjälp och personell assistans. Synskadade och rörelsehind- rade kan behöva hjälp att ta sig till skolan. Vidare måste skollokalerna vara anpassade så att dessa elever kan komma in i och röra sig inom lokalerna. Komvux—utredningen redovisar att ungefär två tredjedelar av samtliga kommuner har gjort särskilda insatser av större eller mindre omfattning i syfte att rekrytera prioriterade målgrupper till studier. Oftast har rekryte- ringen inriktats mot korttidsutbildade och invandrare och i mindre ut- sträckning mot handikappade. Det framgår inte av någon statistik htir många elever med handikapp av olika slag "som studerar i komvux och grundvux. ' Under de senaste åren har bidrag till stödåtgärder av olika slag årligen beviljats av SÖ för i genomsnitt ca 180 elever i komvux. Behoven av statsbidrag varierar starkt från kommun till kommun och från år till år. Riksdagen har-godkänt att landstingskommunerna i egenskap av sjuk- vårdshuvudmän den 1 juli 1984 tar över ansvaret för tillhandahållande av

• Sida 72
•  Original

Prop. 1983/84: 169 72

tekniska hjälpmedel för elever med handikapp (prop. 1982/83: 174. StU 26. SoU 40. rskr 367). Kommunerna (eller i förekommande fall landstingskom- munerna i egenskap av utbildningshuvudmän) skall även fortsättningsvis ha ansvaret för lokalanpassning. Läromedel omfattas inte av omläggning- en. Ansvaret för att elever med handikapp i bl.a. komvux och SSV förses med behövliga läromedel åvilar rikscentralerna för pedagogiska hjälpme- del åt handikappade (RPH). '

De bidrag av statsmedel som f.n. utgår för anskaffning av tekniska hjälpmedel för elever med handikapp i grundvux. komvux och SSV upphör i och med att landstingskommunerna övertar ansvaret. De bidrag som hittills har kunnat utgå för stödåtgärder i övrigt. dvs. skolskjutsar. perso- nell assistans inkl. tolkhjälp och andra stödåtgärder för elever med handi- kapp. skall utgå även i fortsättningen.

Något specialdestinerat statsbidrag för personell assistans för elever med handikapp i grundskolan och gymnasieskolan utgår inte längre. Med hänsyn till den ojämna fördelningen mellan olika kommuner av elever med handikapp i komvux och grundvux och med hänsyn till den starka variatio- nen i behov från individ till individ måste emellertid resurserna för vuxen- utbildningens del t.v. behållas samlade.

Jag förutsätter att omläggningen den 1 juli 1984 vad gäller tekniska hjälpmedel kommer att medföra att antalet ärenden av detta slag minskar något. Det finns därför enligt min mening skäl att 1. v. låta SÖ handlägga de ärenden beträffande stödåtgärder som återstår efter omläggningen. Framti- den får utvisa vilka möjligheter som finns att förenkla hanteringen av dessa frågor. Försöksverksamhet bör kunna anordnas för att finna- lämpliga former.

I detta sammanhang villjag erinra om att planeringsberedningarna enligt riksdagsbeslut ( prop. 1983/84: 27 . UbU 8. rskr 1 12) kommer att kunna göra framställningar hos SÖ beträffande medel ur den del av anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna som är avsedd för särskilda ändamål inom komvux och grundvux. Dessa medel skall kunna användas även för regio- nala åtgärder för elever med handikapp.

10. Den rättsliga regleringen

Mitt förslag: De grundläggande bestämmelserna om kommunal och statlig utbildning för vuxna införs i en särskild lag som träder i kraft den ljuli 1985. Lagförslag föreläggs riksdagen under år 1984.

Komvux-utredningens förslag: Föreskrifter om vuxenutbildningsformerna med kommun som huvudman bör finnas i skollagen i den mån som motsva- rande föreskrifter för ungdomsskolan finns där (se betänkandet s. 334—335

• Sida 73
•  Original

Prop. 1983/84: 169 ' 73 '

och 383—389). Förslaget är utformat som kompletteringar till det förslag till ny skollag som lagts fram av skolförfattningsutredningen.

Remissinstanserna: Alla som har yttrat sig i frågan tillstyrker att vissa föreskrifter om komvux och grundvux skall tas in i skollagen . Kommunför- bundet tillstyrker förslaget. men framhåller att' skollagen inte bör belastas med detaljregler. Skolförfattningsutredningcn delar komvux-utredningens uppfattning men framlägger ett eget förslag. som på en del punkter skiljer sig från komvux-utredningens vad gäller dispositionen och avvägningen av vad som bör reglerasli lag (se bil. 2 avsnitt 18 ).

Skäl för mitt förslag: F. n. regleras grundvux. komvux och SSV inte genom någon lag utan helt genom författningar av lägre valör. Författningarna innebär skyldigheter för kommuner i fråga om grundvux och för kom- muner och landstingskommuner när det gäller bl. a. interkommunal ersätt- ning för komvux. Dessa åligganden har kunnat föreskrivas med stöd av lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning. den s. k. bemyndigande- lagen.

Jag delar komvux-utredningens uppfattning att de grundläggande be- stämmelserna om grundvux och komvux bör meddelas i form av lag. Även vissa bestämmelser om SSV bör få lagens form. Jag är emellertid inte beredd att redan nu lägga fram förslag till lagbestämmelser. Vissa tekniska frågor beträffande lagbestämmelserna har nämligen samband med annan lagstiftning på utbildningsomrädet. lnom regeringskansliet bereds f.n. bl. a. skolförfattningsutredningens förslag till ny skollag och SFI-kommit- te'ns förslag rörande undervisning i svenska m.m. för vuxna invandrare.

Genom de förändringar av bl. a. komvux som genomförts genom beslut av regering och riksdag under senare är och genom de förändringar som föranleds av mina förslag i dag har den kompetensinriktade vuxenutbild- ningens roll i utbildningssystemet markerats tydligare. Motiven för att sammanföra lagbestämmelserna med dem som gäller för det övriga skolvä- sendet har därför förlorat i styrka.

Jag förordar därför att de grundläggande bestämmelserna om grundvux. . komvux och SSV meddelas i en särskild lag. Förslag till en sådan lag bör föreläggas riksdagen under år 1984. Lagen kan då träda i kraft den 1 juli 1985.

1] Genomförande

Mitt förslag: Mina förslag rörande kommunal och statlig utbildning för vuxna genomförs senast den 1 juli 1985. Regeringen avgör den närmare tidpunkten.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1983/84: 169 74

Skäl för mitt förslag: Min principiella inställning är att förenklingar och förbättringar bör genomföras så snabbt det går. Vissa förändringar kräver en något längre förberedelsetid än andra. När det gäller t.ex. revision av en läroplans mål och riktlinjer. kursplaner och timplaner är det ofta nöd- vändigt att de beslutade förändringarna är kända av dem som skall tillämpa dem i relativt god tid före genomförandetidpunkten. I andra fall kan för- ändringarna vara av sådan art att ett mycket snabbt genomförande kan vara att föredra.

Sådana förslag som inte ändrar de grundläggande ekonomiska och orga- nisatoriska förutsättningarna för utbildningen bör kunna genomföras redan den 1 juli 1984. Samtliga förslag bör vara genomförda senast den 1 juli 1985. Regeringen bör få avgöra när inom den angivna tidsrymden som de nya reglerna skall träda i kraft. Beträffande ikraftträdande av lagen hänvi- sarjag till vad jag nyss har anfört ( avsnitt 10 ).

Det bör ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer att avgöra vilka övergångsbestämmelser som kan behövas.

12. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna mina förslag om skyldighet för kommuner och lands- tingskommuner att främja vuxnas deltagande i utbildning och om att kommuner och landstingskommuner inte längre skall behöva särskilt medgivande för att få anordna komvux (avsnitten 4.1 och 4.2). . godkänna mitt förslag om en i princip kostnadsfri utbildning för I—J

eleverna i grundvux. komvux och SSV med angivna undantag ( avsnitt 4.3 ). . godkänna de principer som jag har förordat om intagning i grund— '.'—)

vux eller komvux i-annan kommun än hemkommunen och om interkommunal ersättning (avsnitten 4.4 och 4.5). 4. godkänna vad jag har förordat om målgruppen för grundvux ( avsnitt 4.6 ). . godkänna mina förslag om att vuxenutbildningsråd inte längre skall få vara intagningsnämnd för komvux och om en gemensam intagningsnämnd för SSV (avsnitten 4.7 och 4.9). Lil

6. godkänna mina förslag om mål. målgrupper och prioriteringar för SSV samt om beslut av skolöverstyrelsen angående yrkesinrik— tad utbildning vid SSV ( avsnitt 4.8 ).

7. godkänna mitt förslag om att nybörjarkurser i tyska och franska

skall hänföras till etapp 2 och utgöra gymnasieskolkurser ( avsnitt 5.1 ).

• Sida 75
•  Original

Prop. 1983/84: 169 75

8.

10.

11.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

godkänna mina förslag om betyg i grundskolekurser och vissa särskilda yrkesinriktade kurser (avsnitten 5.2 och 5.4). . godkänna mitt förslag om slutbetygets innehåll och kompetens-

värde (avsnitt 5.3). _

godkänna mitt förslag om orienteringskurser inom komvux (av- snitt 5.5). godkänna mitt förslag om grundskolekurser på invandrarspråk ( avsnitt 5.6 ).

. godkänna mina förslag om elevantal i komvux-kurs. om samläs-

ning och regler för deltagarantal vid sådan samt om en särskild delram av undervisningstimmar för start av kurser i komvux med lägre deltagarantal än som normalt krävs (avsnitten 6.1—6.4 och 9.2). godkänna vad jag föreslagit om att grundvux i princip skall bedri- vas som deltidsstudier och om ändrade grunder för timersättning vid studier i grundvux (avsnitten 6.5 och 6.6). godkänna mitt förslag angående beslut om skiljande av elev från utbildningen i grundvux ( avsnitt 6.7 ). godkänna mina förslag om informations- och samrådsskyldighet för rektor gentemot företrädare för eleverna inom grundvux. komvux och SSV samt om att endast en konferens skall vara obligatoriskt samverkansorgan inom grundvux, komvux och SSV ( avsnitt 6.8 ). ' godkänna mitt förslag att ärenden om skiljande av elev från utbildningen i komvux eller SSV skall handläggas av skolstyrel- sen ( avsnitt 6.8 ).

godkänna mitt förslag om att möjlighet införs att anordna prak- tisk arbetslivsorientering inom komvux ( avsnitt 7.1 ), godkänna mina förslag om möjlighet till inbyggd utbildning i komvux och SSV. statsbidrag till inbyggd utbildning i komvux och beslut av skolöverstyrelsen om hur stora medel som får tas i anspråk för inbyggd utbildning i SSV (avsnitten 7.2. 9.4 och 9.5). godkänna att vidgat samarbete mellan komvux och SSV prövas i försöksverksamhct och utvecklingsarbetc och att därvid inom ramen för de sammanlagda resurserna för komvux och SSV avvikelser får göras från gällande regler och omfördelningar får göras mellan anslag ( avsnitt 8 . l). . godkänna mina förslag om att landstingskommunerna inom sin

komvux får anordna särskild yrkesinriktad utbildning inom så- dana utbildningsområden som en landstingskommuns gymnasie— skola kan omfatta samt om att länsskolnämnden i vissa fall skall besluta om rätt att anordna yrkesinriktade komvux-kurser inom sådana utbildningsområden ( avsnitt 8.2 ).

• Sida 76
•  Original

Prop. 1983/84: 169 76

21. godkänna mitt förslag om försöksverksamhct med uppdragsut- bildning anordnad inom komvux och SSV ( avsnitt 8.3 ). 22. godkänna mitt förslag om att länsskolnämnderna skall ta initiativ till regelbundna samråd mellan kommunerna angående grundvux och komvux ( avsnitt 8.4 ). 23. godkänna mitt förslag om ändring i statsbidragssystemet för grundvux ( avsnitt 9.1 ). . 24. godkänna vad jag har förordat om användningen av schablontill- 1äggen för komvux och grundvux ( avsnitt 9.3 ). 25. godkänna vad jag har förordat om genomförandetiden för mina förslag ( avsnitt 11 ). Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

26. kartläggning av utbildningsbehov och översyn av Lvux 82 (av- snittcn 5.7 och 5.8). 27. stödåtgärder för handikappade elever i grundvux. komvux och SSV ( avsnitt 9.6 ).

13. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder eller de ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1983/84: 169 77

Bilaga !

SAMMANFATTNING AV KOMVUX- UTREDNINGENS HUVUD- BETÄNKANDE (SOU 1982. 29) KOMVUX — KOMMUNAL UT- BILDNING FÖR VUXNA

Kommitténs arbete (kapitel 1) '

Komvux-utredningen. som började sitt arbete under hösten 1978. har haft till uppgift att göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen (komvux) och föreslå åtgärder för att förbättra möjligheterna för utbild- ningsmässigt eftersatta och därför prioriterade målgrupper att få kompe- tensgivande utbildning. Kommittén har kartlagt verksamheten genom en enkätundersökning och genom besök i kommuner och överläggningar med organisationer och myndigheter. Tillsammans med skolöverstyrelsen (SÖ) har kommittén gjort en sammanställning av forskningsresultat som berör komvux (Kommunal vuxenutbildning. Översikt över forsknings- och ut- vecklingsarbete).

Komvux förhållande till studieförbund behandlade kommittén efter sam- råd med folkbildningsutredningen i ett delbetänkande Komvux och studie-- förbund. Arbetsfördelning och samråd ( SOU 1979:92 ). Efter att ha fått tilläggsdirektiv redovisade kommittén också sina överväganden och för- slag beträffande statens skolor för vuxna i ett delbetänkande Statens skolor för vuxna. Varvad undervisning och brewurdervisning i grundsko- lans och gymnasieskolans ämnen (Ds U 1979: 12).

Kommittén har utarbetat förslag till läroplan för komvux och tim- och kursplaner för grundskolkurser som efter beslut av riksdagen kommer att tillämpas fr.o.m. läsåret 1982/83. Kommittén har också i en särskild skrivelse till regeringen föreslagit kompletteringar till läroplan för komvux i fråga om mål och riktlinjer för syo. etappindelning av gymnasieskol- kurser. kursplaner för gymnasieskoletapperna. avgångsbetyg som ger all- män behörighet och mål och riktlinjer för grundutbildning för vuxna (grundvux).

Förutsättningarna' för kommitténs arbete har delvis ändrats genom till- läggsdircktiv att kommitténs förslag skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser och leda till ökad kommunal självstyrelse och kostnadsbesparingar i den kommunala verksamheten.

Komvux tillkomst. utveckling och nuvarande verksamhet (kapitel 2)

Komvux inrättades genom riksdagsbeslut 1967 i anslutning till regering- ens proposition 1967: 85 och började sin verksamhet fr.o.m. höstterminen 1968. Tidigare fanns kvällsgymnasier med studieförbund eller kommuner

• Sida 78
•  Original

Prop. 1983/84: 169 78

som huvudmän, statliga skolor för vuxna och s. k. deltidskurser för vuxna vid yrkesskolorna. Komvux uppgift var att ge vuxna samma kompetens som ungdomar fick i grundskolan och gymnasiet. och ungdomsskolans läroplaner gällde i tillämpliga delar även för komvux. '

Utmärkande för komvux blev redan från början att undervisningen organiserades som ett ämneskurssystem med koncentrationsläsning och i genomsnitt endast 40—45% av ungdomsskolans timtal i varje ämne. Kom- vux förlades i flertalet kommuner till skolenhet för ungdomsutbildning. och ungdomsskolans lokaler. utrustning och personal utnyttjades även för undervisningen inom komvux.

Huvuduppgiften för komvux var i inledningsskedet att ge vuxna behörig- het för högre studier. Tyngdpunkten låg på gymnasicutbildning. I början av 1970-talet kom emellertid vuxenutbildningens fördelningspolitiska upp- gifter i ökande grad att betonas även för komvux. Grundskolutbildning kom därför att prioriteras. Under senare hälften av 1970-talet uppmärk- sammades även komvux roll i ett system med återkommande utbildning. En viktig uppgift för komvux blev att stärka individens ställning på arbets- marknaden. Arbctsmarknadsinriktad utbildning skulle prioriteras.

Efter förslag från kommittén har mål och målgrupper för komvux fast- ställts i läroplan för komvux (Lvux 82).

Grundregeln att kurs får starta om antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst 12 ledde i inledningsskedet till en regional obalans i kursut- budet. Bestämmelserna har senare ändrats så att kurs i glesbygd får starta med varaktigt lägst 8 deltagare. Även vissa prioriterade utbildningar samt kurser för vissa prioriterade grupper får starta med lägre antal deltagare.

Komvux fick 1975 egna lärartjänster för den teoretiska utbildningen och 1979 för den yrkesinriktade utbildningen. '

Utbildningsprogrammet inom komvux har successivt anpassats till de nya läroplaner som införts för grundskolan och gymnasieskolan. Hösten 1978 startade försöksverksamhct med etappindelade kurser i 13 kom- muner. Fr.o.m. läsåret 1982/83 gäller läroplan för komvux (Lvux 82).

Yrkesskolornas deltidskurser bedrevs under åren 1968— 1971 som kom- munal vuxenutbildning vid yrkesskolor och överfördes 1971 till enheter med kommunal vuxenutbildning som särskild yrkesinriktad utbildning. Läsåret 1975/76 inleddes försöksverksamhct inom komvux. med kurser motsvarande gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer med undantag av jord- och skogsbrukslinjerna och vårdlinjen. [ förordningen föreskrevs att centralt och lokalt samråd med arbetsmarknadens parter skulle hållas fr.o.m. den ljuli 1977 i fråga om yrkesinriktad utbildning. Fr.o.m. den I juli 1978 får komvux i princip omfatta hela gymnasieskolans program.

Antalet kommuner som anordnar komvux har ökat under hela tiden som komvux existerat. Läsåret 1980/81 var enligt uppgift från SÖ komvux anordnad i 278 primärkommuner och 19 landstingskommuncr. [ april 1981 fanns det sammanlagt 86 särskilda skolenheter för vuxenutbildning i 73 kommuner.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1983/84: 169 79

Antalet elever och kursdeltagare har ökat kraftigt. Enligt senast tillgäng- liga siffror från statistiska centralbyrån (SCB) omfattade komvux vårtermi- nen 1980 ca 162000 elever eller ca 320000 kursdeltagare.

Även antalet undervisningstimmar i komvux har ökat. Antalet undervis- ningstimmar för gymnasieskolkurser har sedan budgetåret l97l/72 fått öka med endast 10% årligen och sedan budgetåret 1978/79 inte alls. Inte heller antalet grundskoltimmar har fr.o.m. budgetåret 1980/81 fått öka. För grundskolkurser beräknades för budgetåret 1981/82 961000 undervisnings- timmar. för gymnasieskolkurser i teoretiska ämnen 1086930 undervis- ningstimmar och för gymnasieskolkurser i yrkesinriktade ämnen 771070 undervisningstimmar.

Vårterminen 1980 svarade dagkurser för 79 % av deltagarna i grundskol- kurser. 84% av deltagarna i gymnasieskolkurser motsvarande tvååriga teoretiska linjer i gymnasieskolan och 57 vi av deltagarna i kurser motsva- rande tre- och fyraåriga linjer i gymnasieskolan. Endast en tredjedel av deltagarna i yrkesinriktade kurser läste på dagtid.

Verksamheten inom komvux regleras av förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning (SFS 1971:424). 'l'ill förordningen utfärdar SÖ . föreskrifter och allmänna råd som publiceras i SÖ:s författningssamling. De senaste finns samlade i SÖ-FS 1981: 37. Föreskrifter om lärartjänster finns i förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun (SFS l975z337).

Kommittén göri kapitel 2 en sammanfattning av nuvarande bestämmel- ser för komvux.

Erfarenheter av komvux (kapitel 3)

Genom att sammanställa material från SCB och. SÖ och med hjälp av kommitténs översikt över FoU som berör komvux och resultat från kom- mitténs enkätundersökning redovisar kommittén hur komvux fungerat i några olika avseenden. Kommittén konstaterar att många kommuner gjort särskilda insatser för att rekrytera korttidsutbil- dade: invandrare och handikappade. att andelen korttidsutbildade i grundskolkurser ökat något under senare hälften av 1970-talet.

att de studerande i komvux i olika avseenden är resursstarkare än genom- snittsbefolkningen.

att ca 15% av deltagarna i komvux är invandrare. att invandrarna har stora problem på grund av dåliga kunskaperi svenska och otillräckliga kunskaper i det ämne de studerar. att kurserna i komvux under senare hälften av 1970-talet blivit betydligt mer heterogena. att det fortfarande för stora grupper vuxna finns många både yttre och psykologiska hinder för att delta i komvux.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1983/84: 169 80

att kvinnorna utgör 69% av eleverna i komvux. att medianåldern för elever i grundskolkurser höjts något under slutet av 1970-talet. att medianåldern för elever i gymnasieskolkurser sjunkit.

En stor majoritet av deltagarna i komvux (90—95 %) anser att undervis- ningen fungerar mycket bra. säger sig trivas och har inga förslag till ändringar. Detta gäller studerande som fullföljt eller fortfarande finns kvar i utbildningen. Ett problem utgör studieavbrottcn. Enligt SCB avbryter i genomsnitt ca 15% av deltagarna per termin sina studier i komvux. För kurser som pågår längre än en termin tillkommer avbrott mellan terminer- na. Sammanhållna kurser på dagtid och yrkesinriktad utbildning uppvisar betydligt lägre avbrottsfrekvens än kvällskurser i allmänna ämnen.

Kommitténs FoU-översikt ger en nyanserad och ganska komplicerad bild av avbrottsorsaker. Studieavbrott beror ofta på en rad samverkande faktorer både i den studerandes arbets- och familjesituation och i studiesi- tuationen. Antalet Studieavbrott bör kunna begränsas bl.a. genom — bättre information om studierna i komvux.

— långsammare studietakt. särskilt i början.

— större deltagarinflytandc.

— bättre anpassning av innehåll och arbetsformer till deltagarnas behov och förutsättningar.

— bättre kontakt mellan lärare och kursdeltagare och mellan kursdeltagar- na.

— trygghet i studiesituationen.

Kommittén konstaterar att undervisningen på dagtid ökat kraftigt under senare hälften av 1970-talet särskilt i grundskolkurser och kurser motsva- rande tvååriga teoretiska linjer. Denna tendens tycks emellertid ha brutits under de senaste åren på grund av bristen på lokaler och utrustning och svårigheter att få utbildningsbidrag och särskilt vuxenstudiestöd för utbild— ning inom komvux.

Flertalet studerande i komvux har som mål att skaffa sig kompetens i enstaka ämnen bl. a. för behörighet för fortsatta studier. Av de dagstude- rande avser dock ca 60%- att skaffa sig fullständig grundskolkompetens eller gymnasieskolkompetens. Under de senaste åren har i komvux per år utfärdats ca 3 000 slutbetyg och ca 1 400 avgångsbetyg motsvarande tvåårig teoretisk linje och ca 1600 avgångsbetyg motsvarande tre- och fyraårig linje i gymnasieskolan. Många använder sina avgångsbetyg till att söka inträde till högskolan.

1 SÖ:s petita. i skrivelser till regeringen och till komvux-utredningen och vid uppvaktningar har påtalats en del problem i komvux och framförts följande önskemål: — Antalet undervisningstimmar för gymnasieskolkurser bör få öka med minst 10 % per år. — Timtalet i olika ämnen bör få ökas utöver det i timplanerna angivna.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1983/84: 169 | 8]

— För att invandrarna skall klara sina studier krävs dels bättre kunskaper i svenska. dels undervisning på invandrarspråk.

— Det krävs en bättre regional samordning mellan olika kommuner och en samplanering mellan komvux och AMU. ' — Resurserna för syo och kurativa insatser i komvux måste ökas. — De administrativa resurserna för yrkesinriktad utbildning behöver ut- ökas.

— Bristen på lokaler och utrustning särskilt för yrkesinriktad utbildning behöver lösas.

— Inbyggd utbildning bör få anordnas även i komvux. — Det finns vissa problem i fråga om gränsdragningen mellan komvux och folkhögskolan. särskilt de s. k. dagfolkhögskolorna. och mellan komvux och högskolan. — Det sker en viss överströmning till komvux av elever från gymnasiesko- lan av betygstaktiska skäl.

Den regionala obalansen i fråga om förbrukningen av undervisningstim- mar i komvux har påtalats i många sammanhang. Kommittén har jämfört förbrukningen av undervisningstimmar i förhållande till antalet invånare i olika kommuntyper under budgetåren 1973/74 och 1980/81. Kommittén konstaterar att en betydande utjämning skett. I fråga om förbrukningen av undervisningstimmar för grundskolkurser per" 1000 invånare finns det knappast några skillnader mellan olika kommuntyper. '] fråga om den sammanlagda förbrukningen av både grundskol- och gymnasieskoltimmar' finns det fortfarande vissa skillnader mellan kommuner med mer än 30000 invånare och kommuner med färre än 30000 invånare. Glesbygdskom- muner som kan tillämpa bestämmelser om lägre antal deltagare för att få starta kurser tycks dock vara gynnade.

Enligt SÖ:s uppföljning av verksamheten i komvux är den stora majori- teten av kursdeltagarna mycket positiv till utbildningen. Utöver kunskaper och betyg har deltagarna fått ökat självförtroende och intresse för fortsatt utbildning. Men skolledare. lärare och kursdeltagare pekar också på en del problem — svårigheter i små och medelstora kommuner att starta kurser på grund

av för få sökande.

— brist på lokaler och utrustning. — dålig vuxenanpassning av undervisningen.

— behov av lärarfortbildning i vuxenpedagogik. — heterogena undervisningsgrupper. — för lågt timtal i vissa ämnen. — alltför lärardominerade arbetsformer.

— den lokala skolstyrelsens intresse varierar.

• Sida 82
•  Original

Prop. 1983/84: 169 82

Det stora flertalet kursdeltagare i komvux ger även enligt kommitténs FoU-översikt ett mycket positivt omdöme om undervisningen i komvux både i fråga om dess kompetensgivande sida och personlighetsutveckling. Men ganska många kursdeltagare efterlyser — större medinflytande. — en aktivare elevroll. — bättre anpassning av innehåll och arbetsformer till olika individer. — långsammare studietakt. bättre samarbete och större trygghet i under- visningssituationen. l FoU-översikten ställs frågan i vilken utsträckning komvux med nuva- rande utformning och resurser är anpassad att möta en ökad andel resurs- svaga och möjliggöra för dem att fullfölja utbildningen. Kommittén redovisar tre uppföljningsundersökningar av elever i kom- vux. En stor majoritet av kursdeltagarna i grundskolkurser och teoretiska gymnasieskolkurser i Örnsköldsvik 1974—1978 anser sig ha fått sina stu- diemål uppfyllda genom studierna i komvux. Drygt hälften fortsatte till andra studier och många har fått arbete. I undersökningen konstateras att resultatet av de kortutbildadc deltagarnas vuxenstudier har visat sig vara mycket gott såväl vad gäller personlighetsutvecklande faktorer som stu- dieresultat i form av betyg. I kapitlet redovisas också en undersökning 1980 av samtliga elever vid Stockholms vuxengymnasier som 1973 och 1974 tog fullständig grundskol- eller gymnasieskolkompetens. Denna uppföljningsstudie har visat . att komvux fungerat mycket bra som grund för vidare utbildning (65 Gr,- fortsatte att studera). . att en tredjedel har fått arbete på grund av komvux-studierna. att många har kunnat avancera i sitt arbete på grund av studierna (ca 20%).

att 15 %. anser sig klara sina arbetsuppgifter bättre. att ca 20%. av kvinnorna har kommit in på arbetsmarknaden och många arbetslösa har fått nytt arbete. SCB har undersökt sysselsättning hos elever i komvux både före och efter studierna. I fråga om elever i yrkesinriktad utbildning konstaterar SCB en viss förskjutning mot yrken med krav på högre/längre utbildning. Av dem som före studierna var hemarbetande eller studerande har om- kring hälften fått arbctc efter komvux-studierna.

I SCB:s uppföljning av dem som studerade ämnen motsvarande tre- och fyraåriga linjer konstateras en ännu större yrkesrörlighet. Ca 37 % fortsatte sina studier vid högskolan efter komvux.

I kapitlet konstateras slutligen att dessa uppföljningsundersökningar omfattat endast dem som avslutat sina studier i komvux och dem som fortfarande studerade och ger bl. a. därför en mycket positiv bild av under- visningen i komvux. Vid en bedömning av komvux måluppfyllelse måste man emellertid också beakta att ganska många avbryter sina studier och att

• Sida 83
•  Original

Prop. 1983/84: 169 83

komvux inte i tillräcklig utsträckning lyckats rekrytera prioriterade mål- . grupper. Det finns en målkonflikt i att komvux skall rekrytera korttidsut- bildade vuxna och med begränsade resurer för undervisning och elevvård uppfylla högt ställda krav på kunskaper. färdigheter och personlighetsut- veckling.

Grundvux tillkomst, utveckling och nuvarande verksamhet (kapitel 4)

Grundutbildning för vuxna (grttndvux) startade i sin nuvarande form den I juli 1977. Grundvux syfte är enligt förordningen om grundutbildning för vuxna (SFS 1977: 537):

1. att förmedla kunskaper och färdigheter som är oundgängliga för den enskilde i samhället och som kan utgöra grund för yrkesutövning och vidareutbildning samt . att utveckla de studerandes förmåga att kritiskt undersöka sin egen situation i det omgivande samhället och stimulera dem till att medverka i samhällets utveckling. IJ

Grundvux vänder sig till både invandrare och svenskar. Den omfattar grundläggande utbildning i läsning. skrivning och matematik på en nivå som motsvarar högst årskurs 6 i grundskolan. Samhälls- och naturoriente- rande moment skall ingåi undervisningen. Undervisningen bör för invand- rare helt eller delvis anordnas på hemspråket om den stttderande önskar det.

Verksamheten inom grundvux regleras av förordningen om grundutbild- ning för vuxna till vilken SÖ utfärdat föreskrifter och allmänna råd (SÖ-FS 1981: 19). Varje kommun är skyldig att sörja för att grundvux anordnas för den som behöver det och att information om grundvux sprids. Grundvux skall organisatoriskt knytas till komvux om inte särskilda skäl föranleder annat. Skolpoäng beräknas för grundvux på samma sätt som för komvux. Grundvux har inga egna lärartjänster. utan undervisningen i grundvux får ingå i tjänst som lärare vid grundskolan och i tjänst som lärare vid skolvä- sendet i kommun. Även timlärare får anställas.

Svensktalande har rätt att tas in i grundvux om deras kunskaper i läsning. skrivning eller matematik bedöms ligga under medelnivän för elever som har gått igenom årskurs 4 i grundskolan. Icke svensktalande- har rätt att tas in i grundvux om de inte kan läsa och skriva på sitt hemspråk eller har kortare utbildning än vad som motsvarar fyra års heltidsstudier i Sverige eller saknar motsvarande kunskaper i läsning. skrivning eller matematik. Lägsta ålder för intagning är löår.

För undervisningen i grundvux gäller f.n. läroplan för grundskolan i tillämpliga delar och fr.o.m. läsåret 1982/83 läroplan för komvux (Lvux 82).

Statsbidrag för undervisningen i grttndvux utgår för sju timmar per vecka för varje elev upp t.o.m. fyra elever och för fyra timmar per vecka

• Sida 84
•  Original

Prop. 1983/84: 169 34

för varje elev därutöver beräknat på 37 veckor av redovisningsåret. Inom den ram som därigenom erhålls har kommunerna frihet att organisera undervisningsgrupper samt besluta om httr undervisningsresursen skall fördelas. hur många timmar per vecka och under hur många veckor under- visningen skall ske.

För grttndvux finns ett schablontillägg för information. uppsökande verksamhet. studiehandledning. studie- och yrkesorientering. studiebe- sök. kurativa insatser. tolkning och stödundervisning. Schablontillägget utgör 15% av antalet lektioner multiplicerat med timarvodet enligt BT lZ:0. Dessutom kan statsbidrag utgå till tekniska stödåtgärder för handi- kappade efter särskild ansökan från kommun.

Till deltagarna i grundvux utgår timersättning för högst 28 lektioner per vecka och totalt högst för I llt) lektioner eller om särskilda skäl föreligger för ytterligre ] 100 lektioner.

Antalet kommuner som anordnar grundvux har ökat snabbt sedan 1977 och uppgick 1981 till 243. Såväl antalet deltagare som antalet undervis- ningstimmar har mer än tredubblats under åren 1977—1980. I mars l98l fanns i grundvux 8042 deltagare av vilka 5 394 var invandrare och 2648 var svenskar. Antalet svenskar har under de senaste åren ökat snabbare än antalet invandrare. Assyrier/syrianer utgjorde i mars 1981 den största gruppen bland invandrarna. De största språkgrupperna var turkiska. linska. grekiska och spanska.

De tio största grundvux-kommunerna hade sammanlagt 39% av antalet deltagare i grundvux. Andelen enskild undervisning har minskat för varje år och grupperna har blivit större. I mars l98l var det genomsnittliga antalet deltagare per grupp i hela landet 3. l.

Erfarenheter av grundvux (kapitel 5")

Inledningsvis konstateras att både antalet deltagare och antalet under- visningstimmar i grundvux ökat mycket kraftigt ttnder de senaste åren. SÖ har årligen följt upp verksamheten genom statistiksammanställning. enkä- ter till skolledare. lärare och deltagare samt genom korttidsförordnade gymnasieinspektörer. Även några FoU-projekt har behandlat grundvux.

Skolledare och lärare önskar förbättringar inom bl.a. följande områden: — resurser till ändamålsenliga lokaler.

— lärartjänster. lärarutbildning och fortbildning. — läromedel både på svenska och invandrarspråk och i svenska som främmande språk. — ändrade intagningsbestämmelser så att sökande som inte uppnått nivån för årskurs 6 i läsning. skrivning eller matematik kan tas in. — utbyggd undervisning på invandrarspråk och samarbete mellan lärare som undervisar på svenska och hemspråkslärare. — bättre resurser för syo. kurativa insatser. hälsokontroll och barntillsyn.

• Sida 85
•  Original

Prop. 1983/84: 169 85

Deltagarna önskar förbättringar på bl. a. följande områden: — mer undervisning på invandrarspråk och bättre läromedel. — ller timmar med timersättning och bättre villkor för timersättning.

— barntillsyn.

SÖ framhöll i en skrivelse till regeringen (februari 1979) bl.a. följande behov:

— särskilda lärartjänster för grundvux och särskild lärarutbildning för grundvux-lärare. även för lärare som kan undervisa på invandrarspråk. — intagningsreglerna bör ändras så att den som saknar kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva eller räkna motsvarande årskurs 6 i grund- skolan får tas in.

— särskilda läromedel för grundvux. .

— hyresbidrag till lokaler för grundvux.

— höjning av schablontillägget från 15% till 25%: även kostnader för barntillsyn bör i vissa fall få bestridas ur schablontillägget. — höjning av antalet undervisningstimmar för vilka timersättning kan utgå till 3000 för deltagare som inte har latinskt alfabete. I SÖ:s föreskrifter om grundvux 1981 (SÖ-FS 19.81: 19) har förändringar gjorts i förhållande till tidigare utfärdade anvisningar bl.a. på följande områden:

— Vuxna psykiskt utvecklingsstörda tillhör inte målgruppen för grundvux. ()m de inte får annan utbildning har dock kommunen skyldighet att ta in dem i grundvux under förutsättning att de kan tillgodogöra sig undervis- ningen. — Om det råder tveksamhet om en sökandes behörighet för grundvux med hänsyn till tidigare kunskaper och färdigheter. bör vederbörande tas in på prov.

— Undervisningen i att läsa och skriva skall om möjligt och om deltagaren önskar det ges på hemspråket och kombineras med undervisning i att läsa och skriva på svenska. — Syon spelar en viktig roll och bör få ett ökat utrymme.

— Vid planeringen av grundvux bör särskilt uppmärksammas att antalet undervisningstimmar inte bör vara fler per vecka än att deltagaren har möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Undervisningen skall fö— reträdesvis ges i grupp och för vissa grupper spridas på fler än 37 veckor under läsåret.

I SÖ-FS 1981: 20 betonas att det för närvarande inte finns någon idealisk lärarutbildning för grundvux. Det kan därför vara lämpligt med lärarlag bestående av flera olika lärarkategorier. Vid tillsättning av lärartjänster hör även andra faktorer än formella meriter beaktas. t.ex. erfarenheter av invandrar- och vuxenundervisning.

I SÖ:s uppföljning av verksamheten inom grundvux redovisas också studieavbrott och orsakerna till studieavbrott enligt lärares uppfattning. Är l978 avbröt 297 deltagare utbildningen (l l % av samtliga 2658 deltagare).

• Sida 86
•  Original

Prop. 1983/84: 169 86

Enligt rapporten 1980 var de viktigaste orsakerna till studieavbrott — sjukdom eller graviditet (25 %) — ekonomiska skäl (20%)

— fått arbete (20 %)

— flyttat (18%)

— sociala problem eller familjeproblem (12 %).

Enligt SÖ:s uppföljning är studieavbrotten inte alltid definitiva. Det krävs emellertid ofta särskilda insatser för att avbrytarna skall återuppta studierna. En del deltagare avbryter grundvux för att övergå till annan utbildning. främst AMU. Det framgår inte i vilken utsträcking avbrott beror på faktorer i själva undervisningssituationen.

Enligt SÖ:s årliga undersökningar av grundvux tycks informationen om grundvux vålla särskilda problem. eftersom man sällan kan nå målgruppen med skriftlig information. De mest anlitade informationskanalerna har därför varit arbetsförmedling. socialbyrå, fackliga organisationer. SSA-råd. vuxenutbildningsråd och studieförbund. Särskilt stor genom- slagskraft hade ett par informationsprogram som Utbildningsradion gjorde om vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Många lokalradiostationer följde upp dessa program med egna sändningar. Genom den telefonsluss som upprättades i anslutning till programmen kom många vuxna med läs- och skrivproblem i kontakt med grundvux.

En del kommuner har haft problem med att ordna lokaler och barntillsyn och har därför sett sig tvingade att begränsa sin information. eftersom man haft kö till utbildningen.

Kommittén redovisar slutligen stora behov av insatser bl.a. inom föl- jande områden av grundvux för att möjliggöra för många att fullfölja studierna:

— elevvård och kurativa insatser.

— syo och arbetslivsförberedande inslag. — studiebesök för att särskilt invandrarna skall få kontakt med det svenska samhället och arbetslivet. '

— tolkning särskilt i fråga om de samhälls- och naturorienterande momen- ten.

— stödundervisning. särskilt för deltagare som tvingas vara frånvarande från lektioner.

För dessa olika insatser kan schablontillägget användas. Det visar sig emellertid i många kommuner otillräckligt på grund av de stora behoven.

Framtida behov av kompetensgivande och yrkesinriktad utbildning för vuxna (kapitel 6)

Inledningsvis definieras utbildningsbehov och refereras några ttndersök- ningar av utbildningsbehov. Kommittén redovisar i kapitlet de bedömningar som långtidsutredning—

• Sida 87
•  Original

Prop. 1983/84: 169 87

en. sysselsättningsutredningen och sekretariatet för framtidsstudier gör om näringslivets utveckling och förändringar på arbetsmarknaden och de krav på fortbildning. vidareutbildning och i vissa fall omskolning för nya arbetsuppgifter som denna utveckling medför. Enligt den bedömning som bl.a. data- och elektronikkommitten och dataeffektutredningen gör kräver den snabba utvecklingen inom elektronik och datateknik att företagen tillförs ny kunskap inom dessa områden genom fortbildning och vidarettt- bildning av de anställda. Utbildningsinsatser är nödvändiga på alla nivåer om företagen skall kunna följa med i utvecklingen Och om de anställda skall kunna behålla sina arbeten.

l kapitlet refereras kortfattat de bedömningar. som några utredningar på ' tttbildningsområdet gör om framtida utbildningsbehov. bl.a. utredningen om företagsutbildning och gymnasieutrcdningen. Kommittén redovisar också diskussionen om återkommande utbildning och livslångt lärande. De ' motiv som anges för att organisera utbildningen i form av återkomma'nde utbildning är framför allt följande: — På grund av de snabba förändringarna i samhället måste varje människa

vid återkommande tillfällen komplettera sin tidigare utbildning. — Det är nödvändigt att utjämna utbildningsklyftor mellan individer och grupper såväl inom som mellan generationerna. — Med utbildning följer också ofta andra former av välfärd. Det måste därför finnas återkommande möjligheter till utbildning. Med livslångt lärande avses både organiserad undervisning och infor- mell mera slumpartad vardagsinlärning. Det livslånga lärandet kräver att samhället tillhandahåller lätt tillgänglig utbildning i många-former och

med ett varierat innehåll och att individen har tillräckliga basfärdigheter för att kttnna tillägna sig ny kunskap. Inom ett UNESCO-projekt har utarbetats kriterier för vad som är gynn- samt för utvecklingan av det livslånga lärandet. Kurt Gestrelius och Len- nart Fredriksson har använt dessa kriterier för analys av läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. kursplanerna i några ämnen och målen för komvux. De konstaterar att läroplanerna. kursplanerna och målen för komvux mycket väl motsvarar de krav som ställts upp som gynnsamma för utvecklingen av livslångt lärande. Däremot tyder undersökningar på att undervisningens genomförande i komvux i mindre tttsträckning främjar utvecklingen av livslångt lärande.

I kapitlet redovisas några synpunkter av fyra forskare i anslutning till återkommande utbildning. Magnus_Söderström anser att personalutveck- lingen i arbetslivet bör fylla bl.a. följande funktioner:

— utveckla basfärdigheter hos individen.

—— anpassa individen till miljö. teknik. normer och förändringar i arbets- processen, — ge individen förutsättningar att påverka förändringsprocesscn.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1983/84: 169 88

Personalutveeklingen bör enligt Söderström ha både en verksamhetsre- laterad funktion. en allmän vuxenutbildningsfttnktion och en arbetsmark- nadspolitisk funktion. Särskilt framhålls personalutvecklingens roll som förändringsinstrument. Det krävs en klarare rollfördelning mellan arbetsli- vet och övrig vuxenutbildning. och personaltttvecklingen bör kunna spela en större roll än hittills. Torbjörn Stoekfelt och Mauritz Sköld konstaterar bl. a. att vardagsinlärningen utgör den kvantitativt och känslomässigt största kunskapsgenererande processen i en människas liv. att arbetet för många människor är den enda utbildningsform som har någon praktisk betydelse. . att arbetet är en av de inlärningssituationer- som mest aktivt tillför och utvecklar nya kunskaper. att en-kttnskapsutveckling integrerad i arbetslivet har en rad pedagogiska fördelar.

Det behövs fortsatt forskning kring utvecklande av positiv vardagsin- lärning i arbetslivet.

Kjell Rubenson anser att det "finns risk för att ett system med återkom- mande utbildning ökar utbildningsklyftorna. eftersom de tttbildningsmäs- sigt gynnade ständigt upplever behov av ny kunskap. Det krävs en nära samordning mellan arbetslivets organisation. utbildningspolitiska insatser. utbildningsorganisation och studiestödsformer för att ett system med åter- kommande utbildning skall kunna utjämna utbildningsskillnader.

Kommittén konstaterar att ännu är 1990 kommer en stor andel av den vuxna befolkningen att ha en kortare formell utbildning än nio år. Dessttt- om lämnar många ungdomar grundskolan utan fullständig grundskolkom- petens eller-med dåliga kunskaper. Därtill kommer många invandrare med kort utbildning och vuxna som avslutat grundvux. Det är enligt kommit- te'ns uppfattning angeläget att samtliga som söker till grtmdskolkurser inom komvux kan erbjudas utbildning. Timvolymen för grundskolkurser bör därför få öka igen.

Merparten av ungdomarna får i dag en gymnasial utbildning. Även vuxna bör kunna få en gymnasieskoltttbildning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden eller skaffa sig behörighet för fortsatta studier. Med utbildning följer också ofta andra former av välfärd. Det finns f.n. ett uppdämt behov av gymnasieskolutbildning inom komvux. Kommittén an- ser därför att timvolymen även för gymnasieskolkurser bör få öka med hänsyn till de angelägna behov av fortbildning och vidareutbildning som kommittén konstaterat. .

Kommittén redovisar slutligen några angelägna uppgifter som komvux bör fullgöra:

1. fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma vuxna för att möjliggöra strukturrationaliseringar och undvika arbetslöshet.

2. tttbildning av vuxna i elektronik och datateknik både för yrkesverk- samhet och som samhällsmedborgare.

• Sida 89
•  Original

Prop. 1983/84: 169 89

3. utbildning av yrkesverksamma vuxna i frågor som rör arbetsmiljö. miljövård. energi, hushållning med resurser och medbestämmande,

4. grundläggande yrkesutbildning för grupper som saknar sådan utbild- ning.

5. återkommande utbildning för grupper som vill bredda sitt kompetens eller avancera inom sitt yrkesområde.

6. undervisning i språk och om andra länders politiska. sociala och kulturella förhållanden.

7. ge baskunskaper och basfärdigheter till nya grupper som grund för fortsatta studier. yrkesverksamhet. samhälls- och föreningsengagemang m.m..

8. utbildning i enstaka ämnen för allmän och särskild behörighet för högskolestudier.

Mål, målgrupper, information, rekrytering. intagning. syo. elevvård (kapi- tel 7)

I enlighet med kommitténs tidigare förslag har riksdagen fastställt föl- jande mål för vuxenutbildningen och mål och målgrupper för komvux (Lvux 82):

Vuxenutbildningen syftar till

1. att överbrygga utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa.

2. att öka de vuxnas förmåga att förstå. kritiskt granska och medverka i kulturellt. socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratis- ka samhällets utveckling.

3. att tttbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter. medverka till arbets- livets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället.

4. att tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och att ge dem tillfälle att komplettera ungdomsut- bildningen.

Särskilda mål för komvux

Komvux skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningens allmänna mål genom att erbjuda vuxna kompetensinriktad utbildning. Det sker ge- nom att komvux

l. anordnar utbildning såväl för kompetens i enstaka ämnen som för fullständig kompetens motsvarande den som ges i grundskolan och gymna- sieskolan.

2. förmedlar kunskaper i det egna yrket eller utbildar för ett nytt yrke genom att anordna utbildning motsvarande sådan som ges i gymansiesko- lan eller enligt kursplaner som fastställts efter samråd med arbetsmarkna- dens parter.

• Sida 90
•  Original

Prop. 1983/84: 169 90

Målgrupper för komvux

Komvux vänder sig till alla vuxna som har behov av'kompetensinriktad utbildning på grundskol- och gymnasieskolnivå.

Komvux skall framför allt erbjuda utbildning till dem som tidigare fått minst av utbildningsresurserna i samhället. Information och rekrytering skall därför i första hand inriktas mot korttidsutbildade. resurssvaga och socialt utsatta personer.

En annan viktig målgrupp förkomvux är yrkesverksamma personer som har behov av att komplettera sitt yrkeskunnande och övriga vuxna som vill gå ut i arbetslivet eller förändra sin situation i arbetslivet. Ytterligare en målgrupp för komvux är människor som behöver komplettera sin tidigare utbildning och skaffa sig behörighet för fortsatta studier.

För att dessa mål skall kunna uppfyllas föreslår kommittén att i skolla- gen föreskrivs att en kommun är skyldig att främja vuxnas utbildning i komvux.

I kapitlet redovisas FoU kring information. rekrytering och syo. framför allt den samverkan mellan olika vuxenutbildningsanordnare som ägt rttm t.ex. i Hallsberg. Kronobergs län och inom ramen för syovux-projektet. Kommittén konstaterar att vuxenutbildningsräd och lokala planeringsråd (SSA-råd) har till uppgift dels att kartlägga utbildningsbehov. dels att informera om tttbildningsmöjligheter. De fttngerar också som samrådsor- gan mellan olika utbildningsanordnare och mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Några kommuner har inrättat informationscentraler för att informera om utbildningsmöjligheter för vuxna.

Även centrala studiestödsnämnden. vuxentttbildningsnämnderna och arbetsförmedlingarna medverkar till att sprida information om utbildnings- möjligheter för vuxna.

Kommittén konstaterar att det krävs ökade informationsinsatser och en utbyggd syo om komvux i ännu större utsträckning skall rekrytera kort- tidsutbildade vuxna till utbildning. Det är nödvändigt med en samverkan mellan olika organ såsom vuxenutbildningsråd. SSA-råd. olika tttbild- ningsanordnare. fackliga organisationer och andra för att på effektivast möjliga sätt utnyttja de resurser som finns.

Även den interna syon inom komvux behöver utvecklas. Syon bör vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten i komvux. Även möjligheter att ge vuxna som saknar arbetslivserfarenhet praktisk arbets- livsorientering inom komvux bör övervägas.

För att syon skall klara sina uppgifter behöver en större resurs än som nu är möjligt kttnna användas för syo inom komvux. På sikt behöver ytterligare resurser tillföras för en syo som är gemensam för samtliga former av vuxenutbildning.

Kommittén föreslår

att möjligheter att organisera praktisk arbetslivsorientering för vissa prio- riterade målgrupper inom komvux övervägs.

• Sida 91
•  Original

Prop. 1983/84: 169 91

att en större resurs än vad som motsvarar 40 % av det nuvarande schablon- tillägget inom komvux får användas till syo-funktionärstjänst inom komvux enligt skolstyrelsens beslut. att på sikt ytterligare resurser tillförs en för samtliga vuxentttbildningsan- ordnare gemensam syo-funktion. Kommittén anser att vuxnas utbildningsmöjligheter inte bör begränsas till det kursutbud som finns i den egna kommunen. Vuxna bör ha rätt att tas in i utbildning oavsett i vilken kommun utbildningen anordnas. Som allmän princip för ttrval bland behöriga sökande bör gälla att den som har störst behov av utbildningen tas in i första hand. Om denna allmänna princip tillämpas behövs det enligt vår uppfattning inte elevområden i komvux. Interkommunal ersättning bör utgå som f. n.

Undervisningen inom komvux bygger på förutsättningen att kttrsdelta- garna har liVS- och arbetslivserfarenhet och kan klara en stor del av studierna på egen hand. Enligt läroplan för komvux skall undervisningen i ännu högre grad än tidigare anpassas till vttxnas behov och förutsättningar. Skolstyrelsen har numera ett ttppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år. och gymnasieskolan är dimensionerad att ta emot samtliga ungdomar. Resurserna för komvux är begränsade och bör därför i första hand förbe- hållas vuxna. Intagningsåldern för teoretiska gymnasieskolkurser bör där- för höjas till 20 år.

Sökande som är yngre än 20 år bör dock kttnna tas in i komvux i följande fall:

— sökande som fullbordat gymnasieskolutbildning och behöver behörig- hetskomplettera. — sökande som förvärvsarbetar och behöver studera på kvällstid.

Även i andra fall bör intagningsnämnden kunna ge dispens från ålders- kravet om särskilda skäl föreligger.

Intagnin'gs- och urvalsfrågor kommer i framtiden att bli ännu viktigare med hänsyn till de begränsade resurserna. Det är därför angeläget att det i varje kommun med komvux finns en särskild intagningsnämnd med före- trädare för skolstyrelsen och allmänintressen. Vuxentttbildningsrådet bör däremot inte vara intagningsnämnd.

De prioriterade målgrupperna ställer ökade krav på elevvård inom kom- vux. De statliga resurserna bör därför få användas även för kurativa- insatser.

Kommittén föreslår alltså

att vuxna skall ha rätt till intagning i komvux enligt de allmänna behörig- hets- och urvalsregler som gäller oavsett. i vilken kommun kursen anordnas. att åldern för intagning till gymnasieskolkurs motsvarande tvååriga teore- tiska linjer och tre- och fyraåriga linjer i gymnasieskolan höjs till 20 år. att intagningsnämnden får ge dispens från ålderskravet. om särskilda skäl föreligger.

• Sida 92
•  Original

Prop. l983/84: 169 92

att skolstyrelsen utser en särskild intagningsnämnd för komvux liksom ordförande för denna.

att skolstyrelsen skall vara företrädd i intagningsnämnden och att minst hälften av dess ledamöter skall företräda allmänintressen.

att skolstyrelsen fastställer arbetsordning för intagningsnämnden.

att en del av det nuvarande schablontillägget eller en del av den totala statsbidragsresursen för komvux (enligt förslag i kapitel 16) skall få användas även till kurativa insatser inom komvux enligt skolstyrelsens beslut.

Läroplansfrågor (kapitel 8)

Läroplan för komvux (Lvux 82) införs fr.o.m. läsåret 1982/83 enligt riksdagens beslut. Kommittén har i en särskild skrivelse föreslagit kom- pletteringar till läroplan för komvux att gälla fr.o.m. läsåret 1983/84. I denna skrivelse föreslog kommittén bl. a. — att mål och riktlinjer för syo skall införas i läroplan.

— att etapperna 2—4 successivt skall införas. att samma betygsystem skall tillämpas i gymnasieskolkurser i komvux som i gymnasieskolan och att kursdeltagarna i komvux skall utgöra en egen referensgrupp. — att särskilda avgångsbetyg som ger allmän behörighet skall införas i komvux.

— att till läroplan för komvux skall fogas ett särskilt avsnitt som behandlar grundvux. — att SÖ får i uppdrag att utarbeta och fastställa tim- och kursplaner för gymnasieskolkurser i huvudsak i överensstämmelse med kommitténs förslag. Kommittén konstaterar att betygsystemet i grundskolkurser i komvux har flera nackdelar:

— det utgör ett hinder vid rekryteringen av prioriterade målgrupper och kan bidra till studieavbrott.

— det försvårar en vuxenanpassning av innehåll och arbetsformer.

— det hindrar samarbete mellan kursdeltagarna.

Kommittén föreslår

att det nuvarande betygsystemet i grttndskolkurser ersätts med godkänd —- icke godkänd. att sökande med slutbetyg från komvux utgör en egen kvotgrupp vid intagning till gymnasieskolan. att orienteringsämnena även i fortsättningen utgör separata kurser och den första etappen i en sammanhängande studiegång i resp. ämne. Kommittén föreslår att ett slutbetyg från komvux som ger grttndskol- kompetens skall innehålla godkänd från etapp 1 i följande ämnen: svenska. engelska. matematik. historia. samhällskunskap. religionskunskap. geo-

• Sida 93
•  Original

Prop. 1983/84: 169 93

grafi. fysik. kemi och biologi. Svenska kan bytas ut mot svenska som främmande språk. I slutbetyget kan också ingå godkänd från etapp 1 i B-språk och/eller hemspråk.

Kommittén konstaterar att orienteringskursen för vuxenstuderande som ger studie- och yrkesorientering och studieteknisk träning inför fortsatta studier framför allt på högskolenivå har visat sig fylla en viktig funktion. Det finns behov av en motsvarande orienteringskurs som vänder sig till korttidsutbildade och studieovana vuxna som vill påbörja studier över huvud taget. Kommittén föreslår att SÖ får i uppdrag att utarbeta och fastställa kursplan för en sådan orienteringskurs.

Fr.o.m. läsåret 1982/83 utgör svenska som främmande språk (etapp 1) en särskild kurs inom komvux. Kommittén anser att även gymnasieskol- kursen i svenska (etapp 2) i större utsträckning bör anpassas till invandra- res behov och förutsättningar utan att den görs till ett särskilt ämne. Kursen skall ge allmän behörighet för högskolestudier. Kommittén före- slår att SÖ får i uppdrag att beakta detta vid utarbetandet och fastställandet av kursplan i svenska etapp 2.

Kommittén föreslår att betyg i hemspråk skall kunna ingå i avgångsbetyg från komvux och att hemspräkets timtal skall kunna inräknas i den timvo- lym som avgångsbetyg från komvux skall omfatta enligt vårt förslag.

Kommittén konstaterar att uppdelningen av yrkesinriktade gymnasie- skolkurser i delmomentskurser och modulkurser fungerar tillfredsställande och bör därför tillämpas även i fortsättningen. Kommittén föreslår dock att SÖ i samråd med arbetsmarknadens parter får i uppdrag att göra en översyn av framför allt korta delmoment och kombinera dessa till något längre utbildningar eventuellt tillsammans med vissa delar av allmänna ämnen.

Kommittén anser också att nya utbildningar som tillkommer i gymnasie- skolan bör få anordnas även inom komvux. Kommittén föreslår att rege- ringen utfärdar riktlinjer för fastställande av timplaner för komvux för nya utbildningar som tillkommer i gymnasieskolan.

Kommittén konstaterar att nya utbildningsbehov uppkommer som en följd av förändringar på arbetsmarknaden. Nya kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser måste därför snabbt kunna utarbetas och fastställas. Kommittén anser att de rutiner som nu tillämpas med lokalt och centralt samråd med parterna bör gälla även i fortsättningen. Kommittén föreslår emellertid att kommunerna får till uppgift att mera aktivt inventera utbild- ningsbehov och att inom SÖ avsätts resurser för utarbetande av kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser och av kommentar-. service- och infor- mationsmaterial.

Erfarenheterna av försöksverksamheten med undervisning på finska i grundskolkurser är nu ganska omfattande och i allmänhet mycket goda. Undervisningen bör kunna anordnas även på andra invandrarspråk. För- söksverksamheten med gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade

• Sida 94
•  Original

Prop. 1983/84: 169 94

kurser har dock hittills haft begränsad omfattning. Det finns enligt kommit- téns uppfattning i vissa fall skäl att anordna även gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser på invandrarspråk för deltagare som redan har en utbildning motsvarande grundskolan men har alltför dåliga kunska- per i svenska.

Kommittén föreslår att grundskolkurser på invandrarspråk skall få an- ordnas efter beslut av skolstyrelsen under förutsättning att lämpliga läro- medel och lärare finns tillgängliga. Sådan undervisning skall kombineras med undervisning i svenska som främmande språk.

Kommittén föreslår att försöksverksamheten med undervisning på in- vandrarspråk i gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser får fortsätta efter SÖ:s medgivande i. varje särskilt fall.

Kursuppläggning. information och samråd (kapitel 9)

I syfte att underlätta för glesbygdskommuner med stora avstånd att starta kurser inom komvux föreslår kommittén att kurs får förläggas till olika platser och på olika tider för olika deltagargrupper. under förutsätt- ning att kursen håller sig inom ramen för det i timplanen fastställda timta- let. Läraren håller alltså lektioner på olika platser med kursdeltagargrup- per som ingår i kursen.

Redan med nuvarande bestämmelser kan kursdeltagare som kunskaps- mässigt befinner sig på olika nivå ingå i samma kurs. Undervisningen bör organiseras så att samtliga kan följa undervisningen. t. ex. genom att några kursdeltagare befrias från vissa lektioner eller kursdeltagarna delas tipp i olika grupper. Om kommitténs förslag att etapperna 2—4 skall utgöra en kurs genomförs, innebär det att kursdeltagare som befinner sig i någon av dessa etapper kan utgöra en kurs.

I kapitlet redovisar kommittén de slag av samråd och konferenser som enligt nuvarande föreskrifter skall finnas i komvux. de erfarenheter och synpunkter som kommit fram bl.a. i rapporter från SÖ:s korttidsförord- nade gymnasieinspektörer och de förändringar som skett i.ungdomsskolan med anledning av riksdagens beslut om elevers och föräldrars medinflytan- de. Kommittén anser att det bör utfärdas så få centrala bestämmelser om information och samråd som möjligt med hänsyn till de stora variationerna i fråga om komvux omfattning och organisation i olika kommuner. Det krävs dock vissa centrala bestämmelser för att säkerställa personalgrup- pers och kursdeltagares möjligheter till medinflytande.

Kommittén föreslår att- följande former av information och samråd regle- ras i centrala bestämmelser.

— Rektor skall vara skyldig att informera och samråda med företrädare för lärare och övrig personal samt med företrädare för kursdeltagare före beslut i viktiga frågor. — Vid varje skolenhet med komvux skall finnas en komvux-konferens. i

• Sida 95
•  Original

'Prop. 1983/84: 169 95

vilken ovan nämnda information och samråd sker. Skolstyrelsen beslu- tar om sammansättning och arbetsformer för komvux-konferensen. — Rektor skall vara skyldig att minst en gång per termin informera perso- nal och kursdeltagare om förändringar i verksamheten. — Samarbetsnämnd får finnas vid skolenhet med komvux om skolstyrel- sen beslutar det; skolstyrelsen bestämmer samarbetsnämndens sam- mansättning. uppgifter och arbetsformer. Försöksverksamheten med samarbetsnämnd upphör. — Beslut om skiljande av elev från undervisningen fattas av skolstyrelsen eller av samarbetsnämnden. om samarbetsnämnd med företrädare för skolstyrelsen inrättats. — Samråd i pedagogiska frågor mellan skolledare. lärare. syo-funktionär och företrädare för kursdeltagare skall äga rum minst en gång per termin; skolstyrelsen bestämmer formerna för detta samråd. — Elevvårdskonferens och andra konferenser får sammankallas av rektor vid behov.

— Komvux-konferensen skall också behandla frågor som rör grundvux och innehålla företrädare för grundvux. Särskilda konferenser för grundvux i bl.a. pedagogiska frågor och elevvårdsfrågor får av rektor sammankallas vid behov.

Metoder och arbetsformer, läromedel, forsknings- och utvecklingsarbetc (kapitel 10)

I kapitlet redovisas resultaten av några undersökningar kring metoder och arbetsformer och inlärningsproccssen dels från kommitténs FoU-över- sikt (Kommunal vuxenutbildning. Översikt över forsknings- och utveck- lingsarbetc). dels från några senare publicerade undersökningar. ] dessa konstateras att majoriteten av kursdeltagarna i komvux anser att arbetsfor- merna i hög grad anpassats till vuxnas behov och förutsättningar. Samti- digt görs reservationerna att en stor del av deltagarna föredrar lärardomi- nerad undervisning och att undersökningarnai regel gällt de kursdeltagare som fullföljt eller finns kvari undervisningen. I undersökningarna framkommer vissa brister i fråga om metoder och arbetsformer i komvux. Många kursdeltagare anser ' att lärarna överskattar deras förkunskaper. att studietakten är alltför hög och kraven på arbetsinsatser alltför betung- ande.

att möjligheterna till grupparbete. samtal och sociala kontakter varit alltför få.

att kurserna varit alltför heterogena och att läraren ofta anpassat undervis- ningen till de duktiga deltagarna. att kursdeltagarna i ringa utsträckning påverkat planeringen av undervis- ningen.. att informationen varit bristfällig.

• Sida 96
•  Original

- Prop. 1983/84: 169 96

I rapporterna föreslås vissa förbättringar. Bl.a. framhålls att deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser i större utsträckning bör användas som en resurs i undervisningen och att undervisningen bättre bör anknyta till deltagarnas hela livssituation (vardagsinlärning och det livslånga lärandets princip).

I undersökningarna konstateras slutligen att komvux brottas med en målkonflikt: att rekrytera korttidsutbildade vuxna och att på ett i förhållan- de till ungdomsskolan begränsat antal undervisningstimmar uppfylla både kunskaps- och färdighetsmål och en rad övergripande mål.

I kapitlet sammanfattas innehållet i två promemorior som kommittén låtit utarbeta som underlag för sitt läroplansarbete. Anders Franssons promemoria Metoder och arbetsformer och Lennart Nilssons promemoria Motiven till ()("ll innebörden av nyoriemering av _vrkesundw'i'isningens inriktning och utformning.

Fransson framhåller framför allt vikten av ökat deltagarintlytande vid planering. genomförande och utvärdering av undervisningen. Nilsson bc- tonar vikten av att den yrkesinriktade undervisningen organiseras i funk- tionella helheter och arbetsuppgifterna får en autentisk karaktär. att yrkes- undervisningen också innehåller teoretiska resonemang och allmänna äm- nen och uppfyller övergripande mål såsom samarbete. medansvar och demokratisering.

Kommittén konstaterar i kapitlet att det är viktigt att beakta de förslag till förbättringar som framförs i forskningsrapporter för att minska antalet studieaVbrott. t. ex.

— bättre information till de studerande.

—— långsammare studietakt. särskilt i början. — val av arbetsformer som möjliggör kontakt och samarbete mellan de studerande,

— gemenskap och trygghet i gruppen. — avdramatisering av prov och betyg. — stöd och hjälp vid frånvaro.

Kommittén konstaterar att de vuxenstuderandes studiesituation i vä- sentliga avseenden skiljer sig från elevernas studiesituation i ungdomssko- lan och att därför arbetsformerna i komvux måste bli annorlunda. Följande faktorer bör enligt kommitténs uppfattning särskilt beaktas vid val av arbetsformer i komvux.

De vuxnas livssituation skiljer sig från elevernas i ungdomsskolan. Vux- enstuderande har plikter som rör förvärvsarbete. hem. familj. ekonomi och andra åtaganden som ofta måste gå före studierna. De är vana vid att fatta beslut i dessa frågor och ta ansvar men hamnar i undervisningssituationen i beroendesti'illning.

Många av de studerande i komvux har ingen .s'tudievunu och känner osäkerhet och oro inför studierna.

• Sida 97
•  Original

Prop. 1983/84: 169 97

Många kursdeltagare har kunskupslm'kor och dåliga förkunskaperi vissa ämnen eller delar av ämnen. De menar med kunskap ofta faktakunskaper och har svårt att minnas nya fakta som inte anknyter till deras tidigare erfarenheter.

Många vuxenstuderande har dåligt .själi:förtmmdc och bristande tilltro till sin förmåga att klara studier.

De vuxna kursdeltagarna har ofta _vrkex- och Iii'.verl'arcrihetcr från flera olika områden.

I kapitlet redovisas också undersökningar om läromedel i komvux. Ett antal kriterier på bra vuxenläromedel anges med utgångspunkt i projektet Kriterier för läromedel i vuxenutbildning (KLÄV). [ läroplan för komvux definieras läromedel på följande sätt: "Läromedel är allt som lärare och kursdeltagare kommer överens om att använda för att nå uppställda mål i undervisningen." Riksdagens beslut om basläromedel och granskning av basläromedel gäller också för komvux.

Kommittén konstaterar att det är angeläget att läromedlen i komvux både i fråga om innehåll och utformning är väl anpassade till vuxnas intressen. behov och förutsättningar. Vid utformningen av läromedel för komvux bör särskilt följande beaktas: — Det finns stora skillnader mellan kursdeltagarna i en komvux-kurs i fråga om förkunskaper. studiesituation. erfarenheter. studiebehov och intressen.

— Kursdeltagarna i komvux måste klara en stor del av inlärningen på egen hand. . — Kursdeltagarna i komvux hari regel inte samma studievana och erfaren- heter av olika arbetsformer som eleverna i ungdomsskolan. — Uppdelningen av ämnena i etapper och i grunddel och fördjupningsdel ställer särskilda krav på läromedel. — Behovet av läromedel för särskilda yrkesinriktade kurser som inte har någon motsvarighet i gymnasieskolan bör beaktas vid utarbetandet av kursplaner för sådana kurser.

Kommittén berör kortfattat utvecklingen av nya medier för undervisning i anslutning till informationsteknologiutredningen och videogramutred- ningen. Kommittén anser att videogram. text-TV och teledata bör kunna komma till användning både vid statens skolor för vuxna och inom kom- vux. eftersom kursdeltagarna får klara så stor del av inlärningen på egen hand med hjälp av material av olika slag.

Kommittén konstaterar att forsknings- och utvecklingsarbetc som berör komvux haft ganska stor omfattning under senare hälften av 1970-talet men att det fortfarande finns stora bristområden. Kommittén anser att följande områden bör prioriteras vid planering av FoU-projekt under den närmaste tiden:

— effekter av komvux både för den enskilde och samhället särskilt i ett fördelningspolitiskt perspektiv. ' '

7 Riksdagen I 983/84. ] .iwnl. Nr 169

• Sida 98
•  Original

' Prop. 1983/84: 169 98

— komvux roll i ett system med återkommande utbildning och livslångt lärande och samspelet mellan ungdomsutbildning. vuxenutbildning. ar- betsmarknad och studiesociala villkor.

— samspelet mellan organiserad utbildning och vardagsinlärning. — uppföljning och utvärdering av genomförandet av läroplan för komvux. Kommittén anser att det vuxenpedagogiska forsknings- och utvecklings- arbetet bör förstärkas på central. regional och lokal nivå". Lärare för komvux utbildas vid högskolorna. särskilt vid lärarhögskolan i Stockholm. Högskolorna får också genomförandeansvar för en stor del av lärarfort- bildningen. Kommittén anser det därför angeläget att det vid högskolorna finns professurer även i vuxenpedagogik. En väsentlig del av de resurser för lokal skolutveckling som kommunerna disponerar bör, åtminstone i ett inledningsskede. enligt kommitténs uppfattning användas till utvecklings- arbete i samband med genomförandet av läroplan för komvux och samver- kan mellan olika vuxenutbildningsanordnare i fråga om rekrytering av prioriterade målgrupper.

Kommittén föreslår

att utöver professuren i vuxenpedagogik i Linköping inrättas ytterligare minst en professur i vuxenpedagogik. att SÖ inriktar sitt FoU inom vuxenutbildningen mot de av kommittén ovan redovisade bristområdena.

att länsskolnämnderna inom ramen för sina resurser tar initiativ till och ansvar för regional samverkan i fråga om FoU inom vuxenutbildning- en.

att till länsskolnämnderna knyts expertis med erfarenhet av vuxenutbild- ning.

Grundvux (kapitel 11)

Kommittén redovisar inledningsvis olika definitioner av begreppen anal- fabetism och funktionell läs- och skrivfärdighet och ansluter sig till UNES- CO:s definitioner.

Kommittén konstaterar att funktionella läs-. skriv- och räknefärdigheter i det svenska samhället innebär en färdighetsnivå motsvarande medelnivån i årskurs 6 i grundskolan. Olika bedömningar av det framtida behovet av grundvux redovisas med utgångspunkt i bl. a. SÖ:s petita och SFI-kommit— téns betänkande Svenskundervisning för vuxna invandrare (SOU 198] : 86). Kommittén föreslår att SÖ får i uppdrag att göra en kartläggning av behovet av grundvux.

Kommittén föreslår att målgruppen för grundvux definieras som "alla vuxna som saknar de kunskaper och färdigheter i att läsa. skriva eller räkna som fordras för att eventuellt med stödundervisning delta i annan vuxenutbildning på en nivå som är jämförbar med grundskolans högstadi-

• Sida 99
•  Original

Prop. 1983/84: 169 99

um". Vuxna utvecklingsstörda skall tillhöra målgruppen för grundvux endast om de kan tillgodogöra sig reguljär grundvux-undcrvisning.

Kommittén anser att det krävs ökade rekryteringsinsatser inte minst genom radio och TV för att nå målgrupper för grundvux. Grundvux är en kompetensinriktad utbildning som syftar till att förmedla kunskaper och färdigheter som är oundgängliga för den enskilde i samhället och som kan utgöra grund för yrkesutövning och vidareutbildning. Deltagare som upp- nått målet för grundvux. dvs. kunskaper och färdigheter i att läsa. skriva och räkna motsvarande årskurs 6. skall hänvisas till annan utbildning. Kommittén anser det väsentligt att det finns en läroplan för grundvtix och att innehållet i grundvux preciseras mer än f.n. Kommittén föreslår att SÖ utarbetar kommentarmaterial för grundvux i anslutning till läroplanen och att lokala arbetsplaner utarbetas även för grundvux.

Invandrare har enligt nuvarande bestämmelser rätt att få undervisning i grundvux på sitt hemspråk. om de önskar det. Kommittén anser att möjlig- heterna till sådan undervisning bör förbättras. Kommittén har föreslagit att grundvux för den som har ett annat modersmål än svenska bör innehålla undervisning i svenska som ett främmande språk. Kommittén anser också att kursdeltagare i grundvux med otillräckliga kunskaper i svenska för fortsatt utbildning bör ha rätt att parallellt med eller efter grundvux delta i grundläggande undervisning i svenska för vuxna invandrare (sli).

Det har visat sig att undervisningen inom grundvux är ineffektiv om den organiseras som heltidsundervisning för studieovana analfabeter. Kommit- tén föreslår därför av pedagogiska skäl att grundvux i huvudsak bedrivs som deltidsstudier med i regel högst 15 lektionstimmar per vecka och som heltidsstudier endast då deltagaren effektivt kan tillgodogöra sig en sådan utbildningsvolym per vecka.

Kommittén konstaterar att det nuvarande statsbidragssystemet för grundvux möjliggör för kommuner med en mer omfattande grundvux-verk- samhet att organisera grundvux som heltidsundervisning för flertalet grup-_ per. Detta gäller dock inte för kommuner med ett fåtal deltagare i grund- vux. Som en konsekvens av kommitténs förslag att deltidsstudier bör vara det vanliga föreslår kommittén att statsbidraget till undervisning inom grundvux ändras så att det fr. o. m. den femte eleven utgår för tre undervis- ningstimmar i stället för fyra per vecka under 37 veckor av ett redovis- ningsår. För de fyra första deltagarna bör statsbidrag utgå för sju undervis- ningstimmar per vecka enligt nuvarande bestämmelser.

Schablontillägget för uppsökande verksamhet. syo. kurativa insatser. stödundervisning m.m. hari många kommuner visat sig otillräckligt. Kom- mitténs förslag att minska resurstilldelningen per deltagare gör att grupp- storleken måste öka något. och grupperna riskerar därigenom att bli ännu mera heterogena. Kommittén föreslår därför att schablontillägget höjs från 15 till 25 %.

Den föreslagna ändringen av statsbidraget per deltagare möjliggör att

• Sida 100
•  Original

Prop. 1983/84: 169 100

ytterligare ca 1500—2000 sökande kan tas in i grundvux inom samma kostnadsram. vilket är angeläget eftersom det totala antalet undervisnings- timmar för grundvux inte får öka under budgetåret 1982'83.

Kommittén konstaterar att långa uppehåll i studierna har negativa effek- ter för inlärningen. Kommittén anser därför att undervisningen bör utsträc- kas övcr längre tid än 37 veckor. Kommittén föreslår att undervisningsvo- lymen för lärare i grundvux beräknas på samma sätt som för lärare i komvux. dvs. i form av ett antal undervisningstimmar per år.

Antalet undervisningstimmar under vilka en individ kan få grundvux är inte begränsat. men det begränsas i realiteten av det antal timmar för vilka grundvux-deltagaren kan få timersättning. f.n. 1 120 eller om särskilda skäl föreligger 2220. Erfarenheterna har visat att åtskilliga deltagare behöver fler timmar för att nå målet för utbildningen. dvs. kunskaper och färdighe- ter i att läsa. skriva och räkna motsvarande årskurs 6 i grundskolan. Några deltagare torde också kunna uppnå målet med färre timmar än 1 120. Kommittén föreslår därför att timersättningssystemet ses över med anled- ning av kommitténs förslag om ändringar i innehållet och uppläggningen av grundvux.

Kommittén konstaterar att bristen på lämpliga läromedel är stor inom grundvux. Kommittén föreslår därför att SÖ får i uppdrag att utarbeta en plan för hur läromedelsbristerna i grundvux skall avhjälpas.

Många kommuner har brist på lämpliga lokaler för grundvux och har bl.a. därför inte kunnat ta in alla sökande. Kommittén konstaterar att i kommunens skyldighet att anordna grundvux för samtliga som behöver det också ingår en skyldighet att tillhandahålla erforderliga lokaler för verk- samheten.

För att kvinnor med småbarn skall kunna delta i grundvux är det nöd- vändigt att det finns möjligheter till barntillsyn. Eftersom detta är en kommunal angelägenhet förutsätter kommittén att kommunerna löser det- ta problem.

Lokaler och utrustning — inbyggd utbildning (kapitel 12)

Komvux disponerar i regel inte egna lokaler och egen utrustning. Under- visningen bedrivs huvudsakligcn i ungdomsskolans lokaler och i viss mån även i andra lokaler. Det innebär stora problem särskilt i fråga om under- visning på dagtid och yrkesinriktad utbildning. Kommittén anser att kom- vux bör kunna beredas acceptabelt utrymme i skollokaler och skolverk- städer till relativt små kostnader genom bl.a. en bättre planering och organisation samt viss komplettering av utrustningen. Stora investeringar är redan gjorda i skollokaler. Déssa investeringar bör kunna utnyttjas effektivare för utbildning inom komvux på tider då de inte används för ungdomsskolans undervisning. Även andra lokaler än skollokaler bör i större utsträckning kunna användas för utbildning inom komvux. t.ex.

• Sida 101
•  Original

Prop. 1983/84: 169 . 101

AM U-eenters lokaler. Enligt kommitténs uppfattning bör undervisningslo- kaler som bekostats med statliga och kommunala medel få användas även av komvux mot att komvux betalar de merkostnader som uppstår vid utnyttjandet. Kommittén föreslår att regeringen utfärdar riktlinjer för tit- hyrning av lokaler och utrustning vid AMU—center till komvux med inne- börden att komvux endast betalar de merkostnader som uppstår vid an- vändningen.

Kommittén har övervägt möjligheten att föreslå att ett särskilt statsbi- drag införs för lokaler och utrustning i komvux. Kommittén avstår emeller- tid från att lägga fram ett sådant förslag. dels därför att kommittén inte får föreslå åtgärder som medför ökade kostnader för staten. dels därför att kommittén inte kan bedöma vilka konsekvenser förslag från övriga utred- ningar som behandlar samverkansfrågor kan komma att få för komvux i fråga om samutnyttjande av lokaler och utrustning.

Kommitténs förslag (i kapitel 7) att i skollagen föreskrivs att kommun och landstingskommun skall främja vuxnas utbildning i komvux bör leda till att skolstyrelsen mera aktivt verkar för att även komvux behov av lokaler och utrustning tillgodoses. ' ' Inbyggd utbildning är ett komplement till skolförlagd utbildning och anordnas när skolan saknar erforderliga lokaler och utrustningar eller när undervisning i viss miljö är nödvändig för att utbildningsmålet skall upp- nås. Kommittén anser att även komvux bör få anordna inbyggd utbildning inom områdena industri och hantverk, handel och kontor samt vård. Det är en förutsättning för att komvux skall kunna erbjuda prioriterade målgrup- per grundläggande yrkesutbildning, fortbildning och vidareutbildning. Det bör enligt kommitténs uppfattning vara möjligt att få tillgång till praktik- platser för komvux genom en noggrann planering och nära samverkan med arbetsmarknadens parter'och andra utbildningsanordnare.

De vuxnas mognad. livs- och yrkeserfarenhet möjliggör att gymnasie- skolans timtal i arbetsteknik och praktik kan reduceras. om utbildningen anordnas som inbyggd utbildning inom komvux. Genom en individuell studieplanering bör det dessutom vara möjligt att ytterligare korta ner utbildningstiden utan att utbildningsmålet eftersätts. Det är viktigt att komvux har tillsyn över den inbyggda utbildningen och att samarbetet med arbetsmarknadens parter fungerar.

Kommittén föreslår att SÖ får i uppdrag att efter flera samråd med arbetsmarknadens parter fastställa timplaner för arbetsteknik och praktik för inbyggd utbildning. .

Kommittén föreslår att inbyggd utbildning successivt införs i komvux inom områdena industri och hantverk. handel och kontor samt vård, och att omfattningen inledningsvis begränsas till högst 10% av den totala timresursen för yrkesinriktad utbildning inom komvux i hela landet (1981/82 ca 75000 timmar). SÖ skall fördela timmarna för inbyggd utbild- ning efter särskild framställning från kommunerna och i inledningsskedet

• Sida 102
•  Original

Prop. 1983/84: 169 _ 102 ge företräde åt inbyggd utbildning inom vårdområdet. SÖ skall kontinuer- ligt följa och utvärdera verksamheten och senare bedöma om en volymök- ning behövs och om beslutanderätten om att få anordna inbyggd utbildning kan flyttas till kommunerna.

Kommittén föreSIär att statsbidrag utgår till inbyggd utbildning inom komvux. Eftersom kommittén inte får föreslå åtgärder som medför ökade kostnader för statsverket. föreslår kommittén att kostnaderna skall rym- mas inom den timresurs som kommunerna tilldelas för gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser. Kommittén föreslår att statsbidrag utgår enligt följande principer: ]. I fråga om inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel och kontor utgår statsbidrag för varje undervisningstimme enligt av SÖ fastställd timplan med belopp-enligt arvodesgrupp C'l' 8: 0.

2. I fråga om inbyggd utbildning inom vård utgår statsbidrag i arvodes- grupp CT 8:0 för det. antal undervisningstimmar som motsvarar det schablonbelopp beräknat på 40 veckors utbildning av åtta elever vid ett och samma företag som utgår för inbyggd utbildning i gymnasieskolan. SÖ fastställer antalet statsbidragsberättigade undervisningstimmar för varje läsår. Kommunerna får fritt disponera statsbidraget för samverkan. tillsyn. uppföljning. handledarkostnader och eventuell ersättning till företag/insti- tutioner för lokaler. utrustning och material. I utbildningar inom vårdområdet kommer ett stort antal timmari praktik som anordnas som inbyggd utbildning att inte vara statsbidragsberättigade. Kommittén föreslår att endast statsbidragsberättigade timmar skall inräk— nas i underlaget för skolledarorganisationen. Kommittén föreslår också att schablontillägg utgår för statsbidragsberättigade timmar inom inbyggd ut- bildning.

Komvux organisation (kapitel 13)

Trots att en regional utjämning skett Linder senare år kvarstår fortfaran- de vissa regionala skillnader i fråga om förbrukning av undervisningstim- mar inom komvux i förhållande till antalet invånare i en kommun. För att åstadkomma en ytterligare utjämning anser kommittén det angeläget att skolledarresursen i de minsta kommunerna förstärks. De 174 veckotim- marnas extra nedsättning av undervisningsskyldigheten för arvodesstu- dierektor som nu fördelas av SÖ efter särskild framställning från kommu- nerna bör enligt kommitténs uppfattning användas till en generell förstärk- ning av skolledarresursen i de minsta kommunerna.

Kommittén föreslår att skolledarresursen förstärks på följande sätt: I kommuner med 1.5 poäng och 3 poäng får arvodesstudierektor ytterli- gare 3 veckotimmars nedsättning. alltså 4.5 resp. 6 veckotimmars nedsätt- ning.

• Sida 103
•  Original

Prop. 1983/84: 169 103

I kommuner med 4.5 och 6 poäng får arvodesstudierektor ytterligare l.5 veckotimmars nedsättning. alltså 6 resp. 7.5 veckotimmars nedsättning. 83 kommuner får en förstärkning av skolledarresursen med 1.5—3 veckotim- mars nedsättning av undervisningsskyldigheten för arvodesstudierektor. sammanlagt l84.5 veckotimmars nedsättning.

Anordnandet av särskilda skolenheter för vuxenutbildning har visat sig medföra flera fördelar för komvux. Det skapas en större medvetenhet om komvux mål och målgrupper. och undervisningen får en klarare markerad vuxenproftl. Kommittén anser därför att de regler som nu gäller för inrät- tande av särskilda skolenheter för komvux bör tillämpas även i fortsätt- ningen.

Kommittén anser att en särskild skolenhet för komvux närmast bör jämställas med en allmän skolenhet för gymnasieskolan. Skolledarresursen borde alltså ha samma omfattning som vid en allmän skolenhet för gymna- sieskolan. En sådan förbättring av skolledarresttrsen vid särskilda skolen- heter för komvux skulle emellertid medföra betydande kostnadsökningar. Kommittén föreslår i stället vissa smärre förbättringar som i stort sett ryms inom nuvarande kostnadsramar.

Kommittén konstaterar att den yrkesinriktade utbildningen under senare hälften av 1970-talet inte ökat i önskad utsträckning trots att den skall prioriteras. Det kan bl. a. bero på att det varit svårt att få tillgång till lokaler och utrustning för yrkesinriktad utbildning och att det är betydligt mera arbets- och tidskrävande att planera och administrera yrkesinriktad utbild- ning än utbildning i allmänna ämnen. Kommittén har övervägt flera alter- nativ att förstärka skolledarresursen för sådan yrkesinriktad utbildning som är arbetsmarknadsinriktad. Eftersom kommittén inte får föreslå ätgär- (ler som medför ökade kostnader. har kommitten stannat för att föreslå att en del av det nuvarande schablontillägget för syo m.m. eller en del av den totala statsbidragsresursen enligt kommitténs förslag till nytt statsbidrags- system för komvux får användas till administrativa uppgifter för särskilt arbetskrävande arbetsmarknadsinriktad utbildning. Resursen bör få an- vändas till arvodering av eller nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare som åtar sig sådana administrativa uppgifter eller för ytterligare nedsättning av undervisningsskyldigheten för skolledare enligt skolstyrel- sens beslut.

SÖ har möjlighet att medge inrättande av ytterligare en eller två arvodes- tjänster som studierektor vid särskilda skolenheter för komvux. dit admini- strationen av grundvux förlagts. Kommittén anser att en generell förstärk- ning av skolledarresursen bör ske vid stora särskilda skolenheter för kom- vux som ökat sin verksamhet utan att det givit ökade skolledarresurser. En delning av skolenheten skulle vara ännu mera kostnadskrävande.

Kommittén föreslår därför att vid särskild skolenhet för komvux får inrättas en tredje arvodestjänst som studierektor om verksamheten beräk- nas varaktigt omfatta lägst 763 poäng och att en fjärde arvodestjänst som

• Sida 104
•  Original

Prop. 1983/84: 169 104

studierektor får inrättas om verksamheten beräknas varaktigt omfatta lägst 1005 poäng. Undcrvisningsskyldigheten för arvodestjänsterna som studie- rektor nedsätts enligt nuvarande bestämmelser. dvs. med en veckotimme för varje påbörjat tvåtal poäng över 45.

Arbetsfördelning och samverkan mellan komvux och andra utbildnings- former (kapitel 14)

Kommittén konstaterar inledningsvis att den inte kan lägga fram konkre- ta förslag i fråga om arbetsfördelning och samverkan mellan komvux. gymnasieskolan. arbetsmarknadsutbildningen (AMU). utbildning i företag och högskolan. eftersom dessa utbildningar också är föremål för utredning parallellt med kommitténs arbete. Kommittén preciserar komvux uppgifter i förhållande till dessa andra utbildningsanordnare och pekar på områden där samarbetet bör kunna förbättras. Kommittén föreslår att regeringen tar initiativet till ett nytt utrednings- eller beredningsarbete i fråga om samver— kan mellan komvux. gymnasieskolan och AMU. när de tre utredningarna avslutat sitt arbete och _vissa erfarenheter vunnits av pågående försöks- verksamhet.

Kommittén redovisar de väsentliga skillnaderna mellan komvux och gymnasieskolan i fråga om organisation. kursuppläggning och arbetsv . former.

— Komvux är organiserad som ett ämneskurssystem med koncentrations- läsning på dagtid och kvällstid.

— Komvux timtal i de olika ämnena (i genomsnitt endast cio—45% av gymnasieskolans) kan fördelas fritt på det antal veckor och terminer som skolstyrelsen bestämmer.

— Komvux ger vanligen fortbildning och behörighetskomplettering. — Inom komvux anordnas särskilda yrkesinriktade kurser som inte har någon motsvarighet i gymnasieskolan. Kommittén anser —i likhet med gymnasieutrcdningen — att en fördju— pad och utvidgad samverkan mellan komvux och gymnasieskolan bör eftersträvas. '

Gymnasieskolans specialkurser är huvudsakligen av tre slag: I. specialkurser som bygger direkt på grundskolan och utgör en grundläg-

gande yrkesutbildning.

. specialkurser som kräver viss ålder eller yrkeserfarenhet och utgör fortbildning eller vidareutbildning. 3. högre specialkurser eller andra specialkurser som kräver genomgången lx)

gymnasial utbildning eller motsvarande eller viss yrkeserfarenhet. Kommittén föreslår att specialkurser som vänder sig till vuxna och kräver viss ålder eller yrkeserfarenhet för inträde administreras av kom- vux. Kommittén förutsätter att resurser i motsvarande grad överförs från gymnasieskolan till komvux.

• Sida 105
•  Original

Prop. 1983/84: 169 105

att SÖ vid utarbetandet och fastställandet av nya läroplaner för special- kurser ocksä anger om specialkursen i fråga skall administreras av komvux eller gymnasieskolan. att den beredning eller utredning som kommittén ovan föreslagit får i uppdrag att analysera konsekvenserna av en överföring av vissa spe- cialkurser till komvux. . Kommittén konstaterar att'det fram till l990 beräknas råda viss brist på personal med vårdutbildning och att många är verksamma inom social service och äldrevård utan att ha adekvat utbildning. Hemarbetande kvin- nor som vill söka arbete inom dessa områden. är beroende av att få sin utbildning nära hemorten och/eller på deltid. Det bör vara en uppgift för komvux att tillgodose dessa behov.

Kommittén konstaterar också att stora grupper lantbrukare har haft svårt att få sina utbildningsbehov tillgodosedda. Även dessa grupper är beroende av att utbildningen anordnas nära hemorten och på deltid. Efter- som denna utbildning vänder sig till vuxna som har praktisk yrkeserfaren- het, är det enligt kommitténs uppfattning naturligt att utbildningen anord- nas inom komvux. i första hand den landstingskommunala vuxenutbild- ningen.

Kommittén föreslår

att den landstingskommunala vuxenutbildningen anordnar vårdutbildning- ar som motsvarar den utbildning som finns vid landstingets gymnasie- skola och dessutom särskilda yrkesinriktade kurser. att primärkommunal vuxenutbildning anordnar värdutbildningar som mot- svarar den utbildning som finns vid primärkommunens gymnasieskola och dessutom särskilda yrkesinriktade kurser. att primärkommunal vuxenutbildning skall kunna anordna vårdutbildning- ar för primärkommunens behov motsvarande den utbildning som finns vid landstingets gymnasieskola efter samråd med landstingets utbild- ningsnämnd. att den landstingskommunala vuxenutbildningen anordnar fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma inom jordbruk. skogsbruk och trädgård motsvarande den utbildning som anordnas vid landsting- ets gymnasieskola och dessutom särskilda yrkesinriktade kurser. att även primärkommunal vuxenutbildning skall kunna anordna utbildning inom dessa områden. dock först efter samråd med landstingets utbild- ningsnämnd. I kapitlet redovisas skillnader mellan komvux och AMU i fråga om mål. målgrupper. huvudmannaskap. organisation. kursutbud. dimensionering. intagning. läroplaner. kursuppläggning. lärartjänster. lokaler och utrust- ning. Kommittén konstaterar att ett visst samarbete mellan komvux och AMU förekommer både på central. regional och lokal nivå.

• Sida 106
•  Original

Prop. 1983/84: 169 106

Komvux specifika uppgifter i förhållande till AMU kan enligt kommit- téns uppfattning formuleras-på följande sätt: — Komvux vänder sig till yrkesverksamma vuxna som behöver fortbild- ning och vidareutbildning. — Komvux bör även kunna anordna grundläggande yrkesutbildning inom vissa områden t. ex. vård. social service. barnomsorg. kontor. storhus- håll. för vuxna som befinner sig på arbetsmarknaden eller vill komma ut på arbetsmarknaden och saknar sådan utbildning. — Komvux har till uppgift att ge överbryggande utbildning motsvarande grundskolan och gymnasieskolan och kompetens och behörighet för fortsatta studier.

— Komvux anordnar deltids- och fritidsutbildning som kan kombineras med förvärvsarbete. hemarbete och barnpasssning.

Kommittén anser att en närmare samverkan mellan komvux och AMU bör eftersträvas för att åstadkomma ett bättre resursutnyttjande och ett bredare underlag för mindre frekventa utbildningar. Arbetmarknadsut- bildning bör enligt kommitténs uppfattning i betydligt större utsträckning förläggas till komvux. särskilt förberedande teoretiska utbildningar och utbildningar som inte kräver stora investeringar i lokaler och utrustning. Kommittén anser också att samarbetet mellan komvux och AMU bör utvecklas bl.a. i fråga om läroplansarbete. FoU. lärarfortbildning. regional planering och utnyttjande av lokaler och utrustning.

Kommittén föreslår

att formerna för samverkan mellan komvux och AMU utreds ytterligare. att varje myndighet tar initiativet till att undanröja hinder för samverkan bl. a. i fråga om — möjligheter att ta in komvux-elever i AMU-kurser. — möjligheter att utnyttja ledig kapacitet vid AMU-center för utbildning inom komvux.

— möjligheter för lärare att kombinera tjänstgöring i komvux och AMU och förutsättningarna för gemensam fortbildning.

Problem med arbetsfördelningen mellan komvux och folkhögskolan fö- rekommer endast på ett par begränsade områden. t. ex. allmänna linjer vid folkhögskolan som syftar till att ge grundskolkompetens eller allmän behö- righet för högskolestudier. särskilt om dessa utbildningar anordnas utanför folkhögskolans egna lokaler i form av s.k. dagfolkhögskola.

Enligt kommitténs uppfattning bör en förbättrad studie- och yrkesorien- tering för vuxna och det lokala samrådet mellan olika utbildningsanordnare i en kommun leda till att onödig konkurrens och dubblering undviks. En närmare samverkan bör eftersträvas i syfte att nå prioriterade målgrupper.

Kommittén konstaterar att det vid högskolorna anordnas vissa utbild- ningar som delvis ligger på gymnasial nivå och därmed sammanfaller med utbildningar som kan anordnats inom komvux. Det gäller t. ex. vissa nybör-

• Sida 107
•  Original

Prop. 1983/84: 169 l07

jarspräk. företagsekonomi. ADB och vissa tekniska och naturvetenskapli- ga utbildningar. Detta bör beaktas vid de överläggningar om behörighets- krav för högskoleutbildningar som sker mellan SÖ och UHÄ. Kommittén förutsätter att den uppföljningskommitte' som har till uppgift att göra en översyn bl.a. av fördelningen av resurser till enstaka kurser. ocksä beak- tar behörighetskravens utformning så att parallellutbildning undviks.

l kapitlet redovisas nägra former av samarbete mellan komvux och företag, statliga. kommunala och landstingskommunala myndigheter. En viktig uppgift för komvux är att förmedla kunskaper i det egna yrket. dvs. att ge fortbildning och vidareutbildning till yrkesverksamma vuxna. Som kommittén redovisat i kapitel 6 anser den att denna uppgift bör få ökad betydelse. Arbetsmarknadsinriktad utbildning inom komvux skall priori- ' teras. Utbildningsresurser i samhället bör enligt kommitténs uppfattning utnyttjas så effektivt som möjligt och onödiga dubbleringar i fråga om utbildning bör undvikas. Kommittén föreslår därför att stat. kommun, landsting och företag bör kunna använda komvux för yrkesutbildning. fortbildning och vidareutbildning av anställda på följande villkor: — utbildningen överensstämmer med de mål och prioriteringar som fast- ställts för komvux av riksdag och regering. — utbildningen följer kursplan som fastställts av SÖ. — beslut att anordna utbildning fattas av skolstyrelsen — i fråga om yrkes- inriktad utbildning efter lokalt samråd med arbetsmarknadens parter. — utbildningen anordnas enligt gällande föreskrifter och står under SÖ:s och länsskolnämndens tillsyn. —— information om utbildningen ges till allmänheten och utbildningen står öppen för alla.

— intagning till utbildningen görs av den kommunala intagningsnämnden enligt gällande bestämmelser om behörighet och urval.

—— lärare anställs och läromedel antas av skolstyrelsen.

Kommittén redovisar slutligen behovet av regional samplanering mellan gymnasieskolan. komvux och AMU och mellan komvux i olika kom- muner. En sådan samplanering är enligt kommitténs uppfattning nödvän- dig både för att mindre frekventa yrkesinriktade utbildningar skall kunna komma till stånd och för att utbildningsresurserna skall utnyttjas sä effek- tivt som möjligt.

Kommittén föreslår

att länsskolnämnderna åläggs att ta initiativet till regelbundna samråd om kursutbudet i komvux mellan kommunerna i länet. att länsskolnämnderna tar initiativet till årliga samråd om planering. di- mensionering och lokalisering av kursutbudet i gymnasieskolan. kom- vux och AMU i länet.

att till länsskolnämnderna knyts personer med erfarenhet av vuxenutbild- ning.

• Sida 108
•  Original

Prop. 1983/84: 169 108

Personal (kapitel 15) Skolledare

Kommittén konstaterar att enligt de behörighetsregler som gäller för tillsättning av skolledartjänster inom komvux skall även erfarenheter av komvux beaktas. Kommittén redovisar erfarenheter av skolledarutbildning för komvux och de förändringar som sker i fråga om personalutveckling fr.o.m. läsåret 1982/83. Kommittén föreslår att introduktionskurser för nyutnämnda skolledare i komvux anordnas som enstaka kurser vid högskolan och dimensioneras så att samtliga nyutnämnda skolledare i komvux kan tas in, att kommunerna svarar för eventuella kostnader inom ramen för statsbi- draget för lokal skolutveckling. att den allmänna skolledarutbildningen skall omfatta eller kompletteras med särskilda avsnitt för komvux-skolledare med inriktning på admini- strativa och pedagogiska frågor som är specifika för komvux.

Lärare

. Kommittén konstaterar att det inte ingår i dess uppdrag att utreda hur lärartjänster skall konstrueras och vilken utbildning som krävs. Kommit- tén föreslår

att SÖ får i uppdrag att utarbeta tjänstekonstruktioner och behörighetsreg- ler med anledning av riksdagens beslut att grundskolkurser i svenska som främmande språk och hemspråk skall få anordnas i komvux. att SÖ får i uppdrag att föreslå åtgärder i fråga om utbildningskomplette- ring. tjänstekonstruktion och behörighetsregler med anledning av kom- mitténs förslag att samhällskunskap oeh arbetslivsorientering skall in- tegreras till ett ämne. Kommittén konstaterar att |974 års lärarutbildningsutredning (LU'l"74) inte behandlat utbildningen av lärare för komvux och grundvux. Kommit- tén anser att vuxenutbildningens behov av lärarutbildning bör utredas— ytterligare.

Kommittén framhåller det stora behovet av lärarfortbildning med anled- ning av att läroplan för komvux införs fr.o.m. läsåret 1982/83. Skolstyrel- serna bör beakta detta behov vid fördelningen av anslaget till lokal skolut- veckling. Högskolorna böri samråd med SÖ och komvux-enheter i regio- nen utveckla studieplaner för enstaka kurser som kan användas för fort- bildning av lärare.

Kommittén konstaterar att det i komvux inte finns huvudlärare och institutionsföreståndare och inte heller resurser för sådana specialfunk- tioner som fr.o.m. den 1 juli l982 skall fördelas på lärarna i grundskolan. Det finns emellertid enligt kommitténs uppfattning ett mycket stort behov av en pedagogisk lednings- och samordningsfunktion även i komvux därför

• Sida 109
•  Original

Prop. 1983/84: 169 109

att många olika lärarkategorier undervisar i komvux. Undervisningen är splittrad på åtskilliga ställen och komvux får en egen läroplan. Det är också nödvändigt med tillsyn av ämnesinstitutioner för komvux.

Kommittén föreslår därför

att inom komvux utses ämnesförcträdare med uppgift att svara för den pedagogiska lednings- och samordningsfunktionen inom ett ämne eller ämnesområde och förestå ämnesinstitution.

att i förordningen föreskrivs vilka funktioner som ämnesföreträdare skall fullgöra. att skolstyrelsen fastställer vilka funktioner som skall fullgöras inom kom- vux i kommunen och hur de skall fördelas på olika lärare.

.S'yo-jimktioniirer

Fr.o.m. den l juli 1983 inrättas enligt riksdagens beslut en ny typ av statligt reglerade tjänster för syo-funktionen i grundskolan och gymnasie- skolan. I dessa tjänster kan undervisning i ämne/ämnen ingå som en reguljär del. Kommittén föreslår att för komvux inrättas fr.o.m. den 1 juli l984 statligt reglerade tjänster som syo-funktionär i kombination med undervisning i ämne eller äm- nen.

att tjänsten som syo-funktionär inom komvux får kombineras med kom- munalt reglerad tjänst och att skolstyrelsen får besluta vad dessa tjäns- ter skall omfatta. att de nuvarande syo-konsulenterna i komvux får en utbildningskomplet- tering och fortbildning som är anpassad till vuxenutbildningens behov.

Lärare [ grundvux Kommittén konstaterar att grundvux saknar egna lärartjänster. Huvud- delen av lärarna i grundvux utgörs av Iågstadie—. mellanstadie- och special- lärare. En stor del av lärarna saknar lärarutbildning. Ingen av de lärarkate- gorier som f.n. kan vara tillsvidareförordnad för tjänstgöring i grundvux har en utbildning som är avpassad för grundvux behov. Kommittén framhåller också behovet av fortbildning av lärare inom grundvux. Kommittén föreslår att en reguljär utbildning för lärare i grundvux inrättas snarast möjligt. att lärare som är verksamma inom grundvux utan att ha adekvat utbildning bereds möjligheter att komplettera sin tidigare utbildning. att UHÄ'i samråd med SÖ får i uppdrag att föreslå innehåll och utformning av denna utbildning för lärare i grundvux. att tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun inrättas även för tjänst- göring inom grundvux. att SÖ får i uppdrag att närmare överväga och föreslå hur dessa tjänster skall utformas. '

• Sida 110
•  Original

Prop. 1983/84: 169 ] IO

att övergångsregler utfärdas för behörighetsförklaring av lärare med ut- bildning i relevanta ämnen och lång erfarenhet av undervisning inom grundvux.

Statsbidrag till komvux (kapitel l6)

Med statsbidragssystem avser kommittén principer för resttrstilldelning inkl. bestämmelser om 'antal deltagare i kurs. timplaner m.m.

] kapitlet redovisar kommittén nu gällande bestämmelser om statsbidrag till komvux. tidigare framlagda förslag till förändringar av statsbidragssys- temet och statsbidragssystem i några andra skolformer. Kommittén redo- gör också för den försöksverksamhct med en friare utformning av statsbi- dragssystemet som på kommitténs initiativ bedrevs i sex kommuner ttnder budgetåret 1979/80. Kommittén-konstaterar att erfarenheterna var i huvud- sak positiva. men idet är svårt att dra generella slutsatser. eftersom försö- ket bara pågick i ett år.

Kommittén pekar på följande brister i det nuvarande statsbidragssyste- met:

— det har blivit relativt komplicerat genom kompletterande bestämmelser vid ett flertal tillfällen.

— på grund av centrala bestämmelser om antal deltagare och antal timmar för olika kurser har kommunerna relativt liten frihet att bestämma hur statsbidraget skall användas. — det gynnar kommuner med stort befolkningsunderlag.

— det stimulerar endast i begränsad utsträckning kommunerna att anordna prioriterad utbildning.

— det har starka tröskeleffekter.

Kommittén har övervägt flera olika alternativ i fråga om statsbidragets utformning för att komma till rätta med ovan redovisade brister. Kommit- tén har stannat för att lägga fram-två olika alternativ till utformning av statsbidragssystem för komvux. Båda alternativen råder bot på de största bristerna i nuvarande system. Vilket alternativ som väljs bör avgöras på grundval av remissynpunkterna.

Alternativ I

Statsbidraget för undervisning. stödundervisning. studiehandledning och studie- och yrkesorientering beräknas på följande sätt: i l. Statsbidrag utgår för a. kurser som beräknas kunna anordnas med varaktigt lägst tolv delta- gare (i glesbygd lägst åtta) b. kurser för handikappade och intagna i kriminalvårdsanstalt som be- räknas kunna anordnas med varaktigt lägst fem deltagare. 2. Statsbidrag utgår för det antal undervisningstimmar som startade kurser enligt p.l högst fär omfatta enligt SÖ:s timplaner. Statsbidrag utgår

• Sida 111
•  Original

Prop. 1983/84: 169 l l l

också till varje kommun för högst [000 undervisningstimmar per bud- getår för anordnande av kurser med lägst fem deltagare (en s.k. garan- tircsurs). Dessutom utgår ett schablontillägg enligt nuvarande bestäm- melser (% 85 a).

. De undervisningstimmar som kommunen får statsbidrag för enligt ovan utgör en totalresurs som får användas för undervisning. syo. stödunder- visning, studiehandledning och kurativa insatser. SÖ:s timplaner utgör rekommendationer. och omfördelning mellan olika kurser och mellan undervisningsresurs och schablonresurs får göras inom ramen för total- resursen. Kommunen förutsätts följa de centralt fastställda prioritering- arna i fråga om målgrupper och utbildningar. . Så länge som det nuvarande timtaket består förutsätts att kommunerna schablonmässigt får disponera en viss del av föregående års timför- brukning i kommunen och att SÖ fördelar resterande timmar inom den ram och enligt de principer som fastställs av riksdagen. SÖ bör vid denna fördelning beakta bl. a. i vilken utsträckning kommunerna följer centrala prioriteringar i fråga om målgrupper och utbildningar.

Alternativ 2

Statsbidraget för undervisning. stödundervisning. studiehandledning och syo beräknas på följande sätt:

IQ

'JJ

Antalet kursdeltagare i en kurs multipliceras med en koefficient enligt p. 2. Produkten multipliceras med det högsta antalet ttndervisningstint- mar som kursen enligt SÖ:s timplaner får disponera. Därigenom erhålls antalet statsbidragsberättigade undervisningstimmar. Detta antal tim- mar fördelas på det antal terminer över vilka kursen sträcker sig. . Följande koefficienter föreslås gälla:

Kommuner med mer än 50000 undervisningstimmar per är 0.06 Kommuner i glesbygd 0. 12 Övriga kommuner 0.08 Kurser för handikappade och intagna på kriminalvårdsanstalt 0.25 Landstingskommunal vuxenutbildning O_07 . Resursgrundande är deltagare som infunnit sig till undervisningen i kurs

som omfattar lägst fem deltagare. (Undantag: i kurser för handikappade och intagna på kriminalvårdsanstalt är varje deltagare resursgrun- dande.) Kursdeltagare som enligt nuvarande bestämmelser får intas om det inte medför ökade kostnader för statsverket föreslås även i fortsätt- ningen få tas in utan att vara t'esursgrundande.

. Det antal undervisningstimmar som räknas fram enligt ovan utgör en

totalresurs. SÖ:s timplaner utgör rekommendationer. Statsbidraget får användas till undervisning. stödundervisning. studiehandledning. syo och kurativa insatser enligt skolstyrelsens beslut. Högst l0€='(.- av totalre- sursen får användas till andra kostnader än lärarlöner. En timme mot- svarar härvid aktuellt timarvode enligt AT 15: 0. Statsbidraget får inte användas till att täcka kostnader som skall täckas av kommunala medel.

• Sida 112
•  Original

Prop. 1983/84: 169 ] l2

5. Så länge som det nuvarande timtaket består förutsätts att kommunerna schablonmässigt får disponera en viss andel av föregående års titnför- brukning i kommunen och att SÖ fördelar resterande timmar inom den ram och enligt de principer som fastställs av riksdagen. SÖ bör vid denna fördelning beakta bl. a. i vilken utsträckning kommunerna följer centrala prioriteringar i fråga om målgrupper och utbildningar. l kapitlet redovisas också de bestämmelser som gäller för statsbidrag till tekniska stödåtgärder för handikappade elever i komvux och grundvux. Kommittén har övervägt olika möjligheter att förenkla och decentralisera handläggningen av dessa ärenden med anledning av att SÖ:s organisation och uppgifter ändras fr.o.m. den ljuli 1982 och att statsbidrag till tekniska stödåtgärder för elever i gymnasieskolan numera fördelas av länsskol- nämnderna. Kommittén har emellertid funnit att starka skäl talar för att behålla de nuvarande rutinerna för handläggning av statsbidraget till tek- niska stödåtgärder för studerande i komvux och grundvux.

Kommittén föreslår

att statsbidrag till tekniska hjälpmedel. skolskjutsar. personell assistans och andra tekniska stödåtgärder för hörselskadade. synskadade och rörelsehindrade elever i komvux och grundvux utgår även i fortsätt- ningen enligt nu gällande regler. att dessa ärenden tills vidare handläggs av SÖ.

Föreskrifter (kapitel 17)

Jämsides med komvux-utredningen arbetar skolförfattningsutredningen med författningsfrägor som bl.a. berör komvux och grundvux. Kommit- téerna har sinsemellan kommit överens om en viss arbetsfördelning.

Komvux-utredningen anser att föreskrifter om vuxenutbildningsfor- merna med kommun som huvudman bör finnas i skollagen i den mån som motsvarande föreskrifter för ungdomsskolan finns där.

I detta kapitel och i en bilaga (redovisas här sist i bilaga [) framlägger kommittén förslag till vad som enligt kommitténs uppfattning bör regleras i skollagen beträffande grundvux och komvux. Kommitténs förslag har utformats som kompletteringar till det förslag till ny skollag. som redan lagts fram av skolförfattningsutredningen.

Med hänvisning till det arbete som pågår inom skolförfattningsutred- ningen har kommittén inte formulerat några förslag till ändringar i gällande förordningar om grundvux. komvux och lärartjänster vid skolväsendet i kommun. Däremot har kommittén kommenterat vilka ändringar som kom- mitténs förslag i slutbetänkandet bör leda till.

Kommittén konstaterar avslutningsvis att komvux-förordningen redan är något av ett lappverk på grund av ändringar under årens lopp. Det- samma kommer att gälla övriga berörda författningar. när kommitténs

• Sida 113
•  Original

Prop. 1983/84: 169 ' 113

förslag har genomförts. Kommittén föreslår därför att på sikt en.genomgri- pande översyn skall göras i syfte att bl.a. samla föreskrifterna för komvux och grundvux — utöver det som står i skollagen och eventuellt andra författningar för hela skolområdet — i en gemensam författning. I samband med denna översyn bör alla hänvisningar tas bort att föreskrifter i andra författningar skall tillämpas (helt eller delvis).

Statlig tillsyn.. genomförande, kostnadsberäkningar (kapitel 18)

Kommittén konstaterar att SÖ och länsskolnämnden enligt nuvarande föreskrifter har inseende över komvux och grundvux och att de statliga tillsynsmyndigheternas uppgifter i den nya organisationen blir huvudsakli- gen en rådgivningsverksamhet. Kommittén har i detta betänkande föresla- git förenklingar av bestämmelserna och decentralisering av besluten i väsentliga avseenden.

Kommittén förutsätter att SÖ och länsskolnämnden även i framtiden har inseende över komvux och grundvux. SÖ skall bl. a. — fördela en del av det disponibla antalet undervisningstimmar mellan kommunerna.

— utarbeta och fastställa kurs- och timplaner och kommentarmaterial. — ha det övergripande ansvaret för FoU och personalutveckling.

— ta initiativet till förändringar.

Kommittén anser att länsskolnämnderna bör få vidgade uppgifter för komvux och bl.a. ta initiativet till regional samverkan mellan komvux. AMU och gymnasieskolan och mellan komvux i olika kommuner i länet. Länsskolnämnderna bör även ägna särskild uppmärksatnhet åt grundvux och ta initiativet till samverkan i fråga om FoU och lz'irarfortbildning. Det bör därför till länsskolnämnderna knytas expertis med erfarenhet av vux- enutbildning.

Läroplan för komvux införs enligt riksdagens beslut fr.o.m. 1982/83. Kommittén har i skrivelse till regeringen den 2 december 1981 föreslagit vissa kompletteringar till läroplan för komvux att tillämpas fr.o.m. läsåret 1983/84.

Gymnasieskolan. arbetsmarknadsutbildningen och den grundläggande undervisningen i svenska för vuxna invandrare har varit föremål för utred- ning parallellt med kommitténs arbete. Kommittén har samrått med dessa utredningar. Kommitténs förslag kan enligt dess uppfattning genomföras utan att beslut med anledning av dessa andra utredningars förslag avvak- tas.

Kommittén anser att en proposition bör kunna läggas fram och behand- las i riksdagen under år 1983. Eftersom några av kommitténs förslag kräver viss förberedelsetid. föreslår kommittén att förändringarna i sin helhet genomförs fr.o.m. budgetåret 1984/85.

Kommittén anser att dess förslag kan genomföras inom nuvarande kost- 8 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr [69

• Sida 114
•  Original

Prop. 1983/84: 169 114

nadsramar för komvux. Kommittén förutsätter att riksdag och regering .fastställer hur många undervisningstimmar som komvux får förbruka. Kommitténs förslag om ett nytt statsbidragssystem för komvux innebär att kommunerna får utnyttja statsbidraget friare bl.a. till grundskolkurser på invandrarspråk. kurativa insatser. inbyggd utbildning. Dessa förslag inne- bär en bättre lokal anpassning och ett effektivare resursutnyttjande men inga kostnadsökningar. Även införandet av etappsystemet och den sant- verkan mellan komvux. gymnasieskolan och AMU som kommittén före- slår bör leda till ett effektivare resursutnyttjande.

Kommitténs förslag om förstärkning av skolledarresursen i de minsta kommunerna och vid särskilda skolenheter innebär en marginell kostnads- ökning som kommittén beräknar till ca 50 veckotimmars nedsättning av undervisningsskyldighcten för arvodesstudierektor.

Förslaget att i komvux införa ämnesföreträdare för pedagogiska led- nings- och samordningsfunktioner innebär en kostnadsökning som bör kunna balanseras av den kostnadsminskning som uppkommer genom en omfördelning av undervisningstimmar från teoretiska gymnasieskolkurser till yrkesinriktad utbildning.

Den föreslagna förändringen av statsbidraget för grundvux och höjning- en av schablontillägget innebär att ytterligare ca 1500—2000 elever kan tas in i grundvux inom nuvarande kostnadsram.

Kommittén framhåller slutligen att resurserna för komvux behöver ut- ökas om komvux skall kunna rekrytera prioriterade målgrupper och upp- fylla de mål som riksdag och regering fastställt. Kommittén pekar bl.a. på följande angelägna behov: _. ett ökat antal undervisningstimmar för grundvux. grundskolkurser och gymnasieskolkurser.

# förbättrad syo och ökade kurativa insatser.

— möjligheter att anordna inbyggd utbildning och utnyttja AMU-centers lokaler.

— förbättrad skolledarresurs.

Kostnaderna för en utbildningsanordnare bör enligt kommitténs uppfatt- ning inte betraktas isolerade från kostnaderna för andra utbildningsanord- nare. Utbildningskostnaderna bör dessutom ses i ett större samhällsper- spektiv.

• Sida 115
•  Original

Prop. 1983/84: 169

115

Komvux-utredningens förslag till tillägg och ändringar i skollagen

(Förslaget utgår från det förslag till ny skollag som framlagts av skolför- fattningsutredningen i Ds U 1981:4 i stället för från nu gällande skollag.)

Skolfötjfattningsutredningens jöns-lag Kom vux-utrednin_t.'en.v förslag

1 kap. Allmänna föreskrifter

Inledande fifireskrifter

Denna lag innehåller föreskrifter om utbildningen i skolformerna grundskola. specialskola och gym- nasieskola.

Lagen innehåller även föreskrif- ter om enskilda skolor och privatut- bildning samt om skolhälsovård.

ls'

Denna lag innehåller föreskrifter om utbildningen i skolformerna grundskola. specialskola och gym- nasieskola samt i vuxenutbildnings- formerna grundatbildning för vuxna och kommunal vuxenutbild- ning.

Lagen innehåller även föreskrif- ter om enskilda skolor och privatut- bildning samt om skolhälsovård.

Utbildningens mål

Samhällets utbildning av barn och ungdom skall

ge eleverna kunskaper. utveckla deras färdigheter. och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och an- svarskännande samhällsmedlcm- mar.

Samhällets utbildning av barn och ungdom skall

ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter. och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och an- svarskännande samhällsmedlem- mar.

Grundutbildning för vuxna skall ge grundläggandefärdigheter i läs- ning. skrivning oeh matematik samt viss samhälls- och naturorien- tering samt för invandrare under- visning i .rven.rka som ettfriimmun- de språk.

Kommunal vuxenutbildning skall ge kompetensinriktad utbildning.

Hut'udmannaskap m. m.

Varje kommun skall anordna grundskola samt främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan.

Varje kommun skall anordna grundskola för barn och ungdom samt grundutbildning för de vuxna som behöver det. Varje kommun ska/] också främja ungdomars ut- bildning i gymnasieskolan och vux- nax utbildning i kommunal vuxen- utbildning.

• Sida 116
•  Original

Prop. 1983/84: 169 116 .S'kol/örf'attn in gsutredningens finit/ag Kom 1'u_r-utredningens jörs/ag 6.5 Varje landstingskommun skall Varje landstingskommun skall främja ungdomars utbildning i gym- nasieskolan.

främja ungdomars utbildning i gym- nasieskolan och vuxnas utbildning i kommunal vurenutbildning.

Kostnadmns var

7.5

Utbildningen i grundskolan. spe- cialskolan och gymnasieskolan skall vara kostnadsfri för eleverna.

En kommun eller landstingskom- mun. som bedriver gymnasieskola. fär besluta att eleverna i denna skolform helt eller delvis själva skall bekosta sådana nödvändiga" läroböcker. skrivmateriel och and- ra utbildningshjälpmedel som an- vänds för eget bruk.

Utbildningen i grundskolan. spe- cialskolan. gymnasieskolan. gruml- utbildningenför vuxna och kommu- nala vnxenutbildningen skall vara kostnadsfri för eleverna.

En kommun eller landstingskom- mun. som bedriver gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning. får besluta att eleverna i denna skolform resp. t'u.t'enutbildnings- form helt eller delvis själva skall bekosta sådana nödvändiga läro- böcker. skrivmateriel och andra ut- bildningshjälpmedel som används för eget bruk.

2 kap. Kommunernas och landstingskommunernas skolledning

Styrelse

] s

I varje kommun skall det finnas en skolstyrelse. Skolstyrelsen skall vara styrelse för kommunens - grundskola och gymnasieskola.

2

I varje landstingskommun. som har anordnat gymnasieskola. skall det finnas en utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden skall vara 'sty- relse för landstingskommunens gymnasieskola.

Landstinget skall antingen tillsät- ta cn särskild utbildningsnämnd el- ler ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.

I varje kommun skall det finnas en skolstyrelse. Skolstyrelsen skall vara styrelse för kommunens grundskola. gymnasieskola. gruml- utbildningji'ir vuxna och kommuna- la vuxenutbildning.

I varje landstingskommun. som har anordnat gymnasieskola eller kommunal t'uxenutbildning. skall det finnas en utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden skall vara sty- relse för landstingskommunens gymnasieskola och kommunala vuxenutbildning.

Landstinget skall antingen tillsät— ta en särskild utbildningsnämnd el- ler ge en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.

• Sida 117
•  Original

Prop. 1983/84: 169

117

Skolf'örfattn in gsutredningens förslag Kom vax- utredningens förslag

Till skolstyrelsens uppgifter hör att '

beakta den allmänna utveckling- en pä skolväsendets område. och

tillse att barn och ungdomar i kommunen bereds tillfredsställande

utbildning.

Skolstyrelsen skall vidare ha in- seende över allt som gäller skolvä— sendet i kommunen och ha hand om förvaltning och verkställighet inom sitt verksamhetsområde. Detta gäl- ler dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligt lag, annan föreskrift eller beslut som avses i 3 kap. 14.5 kommunal- lagen (1977: 179).

Detsamma gäller utbildnings- nämnden i fråga om landstingskom- munens gymnasieskola.

Till skolstyrelsens uppgifter hör att

beakta den allmänna utveckling- en på skolväsendets och vuxenut- bildningens område.

tillse att barn och ungdomar i kommunen bereds tillfredsställande utbildning.

tillse att kommunens vuxenut- bildningsformer anordnas på ett tillfredsställande sätt och

ta initiativ till ett regelbundet samråd med jöreträdare för studie- förbund och andra. som i_ kom- munen anordnar vuxenutbildning av annat slag än som (ll-”S&S" i denna lag. .

Skolstyrelsen skall vidare ha in- seende över allt som gäller skolvä- sendet. grundutbildningen för vuxna och den kommunala vuxen- utbildningen i kommunen .samt ha hand om förvaltning och verkstäl- lighet inom sitt verksamhetsområ- de. Detta gäller dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgif- terna enligt lag, annan föreskrift el- ler beslut som avses i 3 kap. 14% kommunallagen (1977: 179).

Detsamma gäller utbildnings- nämnden i fråga om landstingskom- munens gymnasieskola och kom- .munala vuxenutbildning.

l'rkesråd

7.5

Om en kommun har-anordnat gymnasieskola skall skolstyrelsen utse ett eller flera yrkesråd.

Yrkesråd skall biträda styrelsen i frågor som gäller utbildningens 'yr- kesinriktning.

Varje yrkesråd skall ha minst tre ledamöter. I yrkesrådet skall det finnas företrädare för arbetsgivare och arbetstagare. '

Motsvarande föreskrifter gäller för en landstingskommun som har anordnat gymnasieskola.

Om en kommun har anordnat gymnasieskola eller kommunal vux- enutbildning skall skolstyrelsen utse ett eller flera yrkesråd.

Yrkesråd skall biträda styrelsen i frågor som gäller utbildningens yr- kesinriktning.

Varje yrkesräd skall ha minst tre ledamöter. 1 yrkesrädet skall det finnas företrädare för arbetsgivare och arbetstagare.

Motsvarande föreskrifter gäller för en landstingskommun som har anordnat gymnasieskola eller kom- munal vuxenutbildning.

• Sida 118
•  Original

Prop. 1983/84: 169

118

Skolfk'irfattningsutredningensförslag Komvux-utredningens_)Q'irslag

3 kap. Centrala och regionala myndigheter

Skolöverstyrelsen skall vara cen- tral förvaltningsmyndighet för grundskolan. specialskolan och gymnasieskolan.

I varje län skall det finnas en länsskolnämnd.

Länsskolnämnden skall inom länet ha inseende över grundskola. specialskola och gymnasieskola samt även i övrigt över utbildning- en av skolpliktiga barn.

Skolöverstyrelsen skall vara cen- tral förvaltningsmyndighet för grundskolan. specialskolan. gym- nasieskolan. grundutbildningen för vuxna och den kommunala vuxen- utbildningen.

I varje län skall det finnas en länsskolnämnd.

Länsskolnämnden skall inom länet ha inseende över grundskola.

specialskola. gymnasieskola. grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning samt

även i övrigt över utbildningen av skolpliktiga barn.

(Nytt A) kap. Grundutbildning för vuxna

1 & Vuxna. som är kyrkobokförda eller på annat sätt kan styrka att de är stadigvarande bosatta i riket och ' som uppfyller föreskrivna behörig-

hetsvillkor. har rätt att få utbildning inom grundutbildning för vuxna.

1 en kommuns grundutbildning skall tas emot vuxna som är kyrko- bokförda i kommunen samt vuxna för vilka kommunens grundutbild- ning är lämpligast med hänsyn till den vuxnes personliga förhållanden eller av andra särskilda skäl.

2.5 Varje kommun skall ]. informera om grundutbildning- cn i kommunen.

2. samverka med andra utbild- ningsanordnare. med statliga myn- digheter och med arbetsmarkna— dens parter i syfte att nå dem som behöver grundutbildning och moti- vera dem att deltaga i utbildningen och

3. samverka med andra-utbild- ningsanordnare för att de studeran- de om möjligt inte skall behöva byta utbildningsmiljö.

• Sida 119
•  Original

Prop. 1983/84: 169

119

.S'koUi'irfnttningsutredningensförslag Komvux-utredningens förslag

3å Behörig sökande skall få på- börja grundutbildningen snarast ef- ter ansökan.

Grundutbildning skall anses vara avslutad. när den studerande be- döms ha förutsättningar att följa an- nan vuxenutbildning på grundskol- nivå. Den skall också anses vara avslutad. om den studerande inte på ett tillfredsställande sätt tillgo- dogör sig ytterligare utbildning.

4 & Skolstyrelsen avgör frågor om intagning i grundutbildning för vuxna och om avslutande av sådan utbildning.

De studerande skall om möjligt erbjudas fortsatt utbildning efter grundutbildningen.

55 Om en kommun i sin grundut- bildning för vuxna har tagit emot en elev som inte är kyrkobokförd i kommunen. har kommunen rätt till ersättning av elevens kyrkobokfö- ringskommun eller. i fråga om så- dan elev som inte är kyrkobokförd i riket. elevens vistelsekommun.

(Nytt B) kap. Kommunal vuxenutbildning

] % Vuxna somär kyrkobokförda i riket och uppfyller föreskrivna be- hörighetsvillkor har rätt att i mån av tillgång påplats fä utbildning i kommunal vuxenutbildning.

1 en kommuns eller landstings- kommuns kommunala vuxenutbild- ning skall företrädesvis tas emot behöriga inträdessökande för vilka denna vuxenutbildning är lämpli- gast med hänsyn till sökandens per- sonliga förhållanden eller av andra skäl.

Föreskrifter om behörighetsvill- kor och om urval bland inträdessö- kande meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer. '

• Sida 120
•  Original

Prop. 1983/84: 169

120

Skoljögfitttnin gxutrednin gens förslag K omvax-utredningens förslag

2.5 För frågor om intagning i kommunal vuxenutbildning skall finnas intagningsnämnder. En intagningsnämnd skall ha minst sex ledamöter. 1 intagnings- nämnden skall det finnas företräda- re för skolstyrelsen. för den kom- munala vuxenutbildningen och till minst halva antalet ledamöter för allmänna intressen. Närmare föreskrifter om intag- ningsnämnderna meddelas av rege- ringen-eller den myndighet som re- geringen bestämmer.

flå Om en kommun i sin kommu- nala vuxenutbildning har tagit emot en elev som inte är kyrkobokförd i kommunen. har kommunen rätt till ersättning av elevens kyrkobokfö- ringskommun. En landstingskom— mun. som har anordnat kommunal vuxenutbildning. är i motsvarande fall berättigad till ersättning från an- nan landstingskommun eller kom- mun som inte tillhör någon lands- tingskommun.

10 kap. Övriga föreskrifter

Bem_vndiganden rn. m.

Regeringen bemyndigas att i frå- ga om grundskolan och specialsko- lan meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 35 regeringsformen och som gäller arbetets anordnande. le- dighet för elev eller åtgärd för elevs tillrättaförande.

Regeringen bemyndigas vidare att meddela föreskrifter om kom- muns befattning med grundskola och gymnasieskola samt om lands- tingskommuns befattning med gym- nasieskola.

Försöksverksamhet får anordnas i skola enligt föreskrifter som rege- ringen meddelar.

Regeringen bemyndigas att i frå- ga om grundskolan och specialsko- lan meddela föreskrifter som avses ' i 8 kap. 35 regeringsformen och som gäller arbetets anordnande. le- dighet för elev ellcr åtgärd för elevs tillrättaförande.

Regeringen bemyndigas vidare att meddela föreskrifter om kom- muns befattning med grundskola. gymnasieskola. ghoft/utbildningför vuxna och kommunal vuxenutbild- ning samt om landstingskommtins befattning med gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Försöksverksamhet får anordnas i skola och vuxenutbildning enligt föreskrifter som regeringen medde- lar.

• Sida 121
•  Original

Sammanfattningsvis innebär skolförfattningsutredningens förslag när det gäller konferenssystemet inom komvux följande: Endast komvuxkon- ferensen blir obligatorisk. I övrigt får inom varje skolenhet bestämmas vilka organ som skall finnas med hänsyn till de lokala förhållandena vid skolenheten.

Skolförfattningsutredningen ger också förslag till ändringar i förordning- en om kommunal och statlig vuxenutbildning. Bl.a. föreslås att det i 10.5 tas in föreskrifter om att det vid varje skolenhet med kommunal eller statlig vuxenutbildning skall finnas en komvuxkonferens och att det efter beslut inom skolenheten dessutom får inrättas lokala samverkansgrupper.

Unga—»—

'—J1

I

JS-IJOXDOOxI

[

15 16

16 17 18 19 20 21 24 24 26 27 28

28 "29 30 32 33 34 36 38 39 39

40 41 42 43 44 46 46 49 51 Q')

53 54

• Sida 221
•  Original

Prop. 1983/84: 169 221

8.3 Företagsintern utbildning och uppdragsutbildning ......... 57 8.4 Regionalt samarbete .................................. 60 9 Statsbidrag och resursutnyttjande ........................... 63 9.1 Ändring i statsbidragssystemet för grundvux ............. 65 9.2 Införande av en särskild delram av undervisningstimmar för start av kurser med lägre deltagarantal än normalt ........ 65 9.3 Schablontilläggens användningsområden ................ 67 9.4 Statsbidrag till inbyggd utbildning i komvux .............. 69 9.5 Kostnader för inbyggd utbildning vid SSV ............... 70 9.6 Stödåtgärdcr för elever med handikapp .................. 70 10 Den rättsliga regleringen .................................. 72 l 1 Genomförande ............................................ 73 12 Hemställan ............................................... 74 13 Beslut ................................................... 76

Bilaga 1 Sammanfattning av komvux-utredningens huvudbetän- kande (SOU 1982:29) Komvux — kommunal utbildning för vuxna .............................................. 77 BilagaZ Sammanfattning av remissyttrandena över komvux-utred- ningens huvudbetänkande (SOU 1982: 29) Komvux — kom-

munal utbildning för vuxna ........................... 121 Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian (Ds U 1983: 5) Riksrekry-

terande vuxenutbildning — distansundervisning. Statens skolor för vuxna .................................... 193

Bilaga 4 Sammanfattning av remissyttrandena över promemorian (Ds U 1983: 5) Riksrekryterande vuxenutbildning — distans- undervisning. Statens skolor för vuxna ................. 204 Bilaga 5 Sammanfattning av skolförfattningsutredningens betänkan- de (Ds U 1982: 5) Konferenser i skolan. i de delar som gäller komvux och SSV. jämte sammanställning av remissyttran- dena i dessa frågor .................................. 217

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

• Sida 222
•  Original