Propositionens huvudsakliga innehåll

i propositionen redovisas en rad åtgärder för att främja tjänsteexporten. En tjänstehandelsdelegation med representanter för myndigheter och na"- ringslivet m.fl. avses tillsättas av regeringen. Delegationen skall tjäna som ett forum för informationsutbyte och diskussion i syfte att främja och utveckla tjänstehandeln. Sveriges exporträd föreslås få en större roll vad avser exportfrågor på tjänsteområdet. Det särskilda konsultstödet, riktat mot u-länder och administrerat av exportrådet, utvidgas till att omfatta samtliga länder. Vidare avses en del av medlen för stöd till svensk projekt- export under en försöksperiod administreras i Singapore av nämnden för svensk projektexpon i särskild sammansättning. Försök inleds även med en datoriserad förmedling av information kring internationella projekt. Reglerna för exportkreditgarantigivning ses över så att tjänsteexportområ— det ges en klarare markering. De ändamål för vilka allmänna och särskilda investeringsfonder nu får tas i anspråk utsträcks till att avse även kostna- der för att främja tjänsteexport. I anslutning härtill läggs förslag till änd- n'ngari lagstiftningen om investeringsfonder.

l Riksdagen [984/85. 1 saml. Nr 140

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 140

1. Förslag till

|.)

Lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond

llärigenom föreskrivs att 5 & lagen (.19791609) om allmän investerings- fond skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse II"-(.jl't'ä'fflgt'll lydelse

55'

Allmän investeringsfond fär tas i anspråk för följande ändamäl, nämligen

fö r

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten pä en här i riket belägen byggnad. som inte utgör omsättningstillsgäng i rörelse eller är avsedd att användas som bostad. och för avskrivning av ny-. till- eller ombyggnad av en sådan byggnad.

b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör transportme- del i internationell tratik, är av- sedda att användas i här i riket bc- driven verksam/tel. samt ombygg- nad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg.

b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör transportme- del i internationell trafik. är av- sedda att användas här i riket, samt ombyggnad av fartyg eller luftfar- tyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg.

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller för reparations- och andra underhållsarbeten på en här i riket belägen markanläggning. som inte utgör omsättningstillgång i rörelse. och för avskrivning av den del av en sådan markanläggnings anskaffningsvärde som får dras av genom ärliga värde- minskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete. förberedande arbete eller tillred- ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck- lingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget,

0 kostnader för att främja avsätt- ningen utomlands av varor som till- verkas här i riket.

f) kostnader för att främja avsätt- ningen utomlands av rjänxlvrji'ån svenska förelag och varor som till— verkas här i riket.

Belopp. som har avsatts till allmän investeringsfond. får tas i anspråk endast för arbete som utförs. inventarier som levereras och i övrigt kostna- der som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

lanspråktagande av allmän investeringsfond för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell

tillverkning.

ianspråktagande av allmän inves- teringsfond får inte avse begagnade inventarier. I fråga om inventarier som företaget har anskaffat från nä- ringsidkare med vilken företaget är

' Senaste lydelse 1983: 668.

Ianspråktagande av allmän inves- teringsfond får inte avse begagnade inventarier. i fråga om inventarier som företaget har anskaffat från nä- ringsidkare med vilken företaget är

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85: 140 Nuvarande lydelse

förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får fonden tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattnings-

'»

Föreslagen lydelse

förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får fonden tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattnings-

året. året. Om det finns särskilda skäl. får regeringen medge undantag från det iförsm stycket b) angivna kravet på att inventarierna skall vara avsedda att ant-vindas här i riket.

Om allmän investeringsfond enligt beslut enligt 4 %$ får tas i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget, såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett. under det sista året ta investeringsfonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfanyg eller i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier enligt kommunalskattelagen (l928: 370).

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid tillämp- ning av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som inventarier anses inte tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 & kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1985.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 140

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: l185l om inbetalning på särskilt

investeringskonto

Härigenom föreskrivs att 7 5 lagen (l982: HSS) om inbetalning pg", Sär- skilt investeringskonto skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 s' Särskild investeringsfond får tas i anspråk för följande ändamål. namli-

gen för

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket belägen byggnad. som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas som bostad, och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan

byggnad,

bl avskrivning av inventarier som, om de inte utgör transportme- del i internationell traftk. är av- sedda att användas i här i riket be- driven verksamhet, samt ombygg- nad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg,

b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör transportme- del i internationell trafik. är av- sedda att användas häri riket. samt ombyggnad av fartyg eller luftfar- tyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg.

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markanlägg- ning här i riket och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete. förberedande arbete eller tillred- ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet häri riket.

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck- lingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget.

fl kostnader för att främja avsätt- ningen utomlands av varor som till- verkas här i riket.

f) kostnader för att främja avsätt- ningen utomlands av tjänsten/rån svens/utföretag och varor som till- verkas här i riket.

Belopp, som har avsatts till särskild investeringsfond. får tas i anspråk endast för arbete som utförs. inventarier som levereras och i övrigt kostna- der som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

lanspråktagande av särskild investeringsfond för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell

tillverkning.

lanspråktagande av särskild in- vesteringsfond får inte avse begag- nade inventarier. I fråga om inven- tarier som företaget har anskaffat från näringsidkare med vilken före- taget är förbundet i väsentlig eko-

' Senaste lydelse 1983: 67l.

Ianspråktagande av särskild in- vesteringsfond får inte avse begag- nade inventarier. I fräga om inven- tarier som företaget har anskaffat från näringsidkare med vilken före- taget är förbundet i väsentlig eko-

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: 140

'J'l

Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse

nomisk intresscgemenskap får fon— nomisk intressegemenskap får fon- den tas i anspråk endast om invcn- den tas i anspråk endast om inven- tarierna har tillverkats under be- taricrna har tillverkats under be- skattningsåret. skattningsåret. Om det _linns siir- slri/da skäl. får regeringen medge undantag/rån det iji'irsta styr/tet l)) angivna kravet på att invenutriertut skall vara avsedda (tll anvältdas här i riket.

Om särskild investeringsfond enligt beslttt enligt 6 5 får tas i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c). får företaget. såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett. under det sista året ta fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot uppkomna kostnader ttnder de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och i fråga om byggnadsinvcntarier och markinventarier.

Med byggnader. inventarier och markanläggningar förstås vid tillämp- ning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringcn behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader. maskiner och andra för stadigva- rande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Motsvaran— de gäller i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier. Som inven- tarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 & kommunalskattclagen (l928: 370).

Denna lag träderi kraft den ljuli l985.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 140

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att 8 lå lagen tl979: fall)) om allmän investeringsre- serv skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8.5'

Allmän investeringsreserv får tas i anspråk för följande ändamål. nämli- gen för

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på en här i riket belägen byggnad. som inte utgör omsättningstillgång i rörelse eller är avsedd att användas som bostad. och för avskrivning av ny-. till- eller ombyggnad av en sådan byggnad,

b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör transportme- del i internationell traftk. är av- sedda att användas i här i riket be-

b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör transportme- del i internationell tral'tk. är av- sedda att användas här i riket. samt

driven verksamhet. samt ombygg- nad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg.

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller för reparations- och andra underhållsarbeten på en här i riket belägen markanläggning. som inte utgör omsättningstillgång i rörelse. och för avskrivning av den del av en sådan markanläggnings anskaffningsvärde som får dras av genom årliga värde- minskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete. förberedande arbete eller tillred- ningsarbete i gruva. stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck- lingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skatt- skyldige.

f) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som här i riket tillverkas.

Belopp, som har avsatts till allmän investeringsreserv. får tas i anspråk endast för arbete som utförs. inventarier som levereras och i övrigt kostna- der som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av skattskyldig som bedriver industriell tillverkning. lanspråktagande enligt första stycket d)-D får göras endast efter särskilt medgivande av regeringen eller. efter regeringens bemyndi- gande. statens industriverk.

lanspråktagande av allmän investeringsreserv får inte avse begagnade inventarier och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. [ fråga om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidka- re med vilken han är förbunden i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.

ombyggnad av fartyg eller luftfar- tyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg.

' Senaste lydelse l983:669.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 140I . 7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

[ fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrankkungörelsen (l9722603) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om bilen är avsedd för yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse.

] fråga om anskaffning av båt som avses i 2 & sjölagen(189135 s. I) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om båten är avsedd för yrkesmässigt bedrivet fiske.

Med byggnader. inventarier och markanläggningar förstås vid tillämp- ning av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader. maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar.

Som inventarier anses inte tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningar- na till 29 & kommunalskattelagen (l928: 370).

Denna lag träder i kraft den I juli l985.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85: 1404 Förslag till Lag om ändring i lagen (1980: 456) om insättning på tillfälligt vinst- konto

Härigenom föreskrivs att 7 lå lagen (19801456) om insättning på tillfälligt vinstkonto skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 ä' Vinstfond får tas i anspråk för följande ändamål. nämligen för a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket belägen byggnad. som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas som bostad. och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan byggnad.

b) avskrivning av inventarier som, om de inte utgör transportme- del i internationell traftk. är av- sedda att användas i här i riket he- driven verksamhet. samt ombygg- nad av fartyg eller luftfanyg och kostnader för reparation av fartyg

b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör transportme- del i internationell tralik. är av- sedda att användas här i riket. samt ombyggnad av fartyg eller luftfar- tyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg.

eller luftfartyg.

e) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markanlägg- ning häri riket och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete. förberedande arbete eller tillred- ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck- lingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget.

t) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som tillver- kas häri riket.

Belopp. som har avsatts till vinstfond. får tas i anspråk endast för arbete som utförs. inventarier som levereras och i övrigt kostnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av vinstfond för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell tillverkning.

lanspråktagande av vinstfond får inte avse begagnade inventarier. I fråga om inventarier som företaget har anskaffat från näringsidkare med vilken företaget är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får fonden tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskatt- ningsåret.

Om vinstfond enligt beslut enligt 65 får tas i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget. såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett. under det sista året ta fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot upp- komna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om

' Senaste lydelse 1983: 670.

• Sida 9
•  Original

Prop. ] 984/ 85 : 140

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillgångar som avses i punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 & samt i punkt 7 andra och tredje styckena och punkt 16 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 29 & kommunalskattela- gen (l928: 370").

Med byggnader. inventarier och markanläggningar förstås vid tillämpning av första stycket till- gångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader. maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som inventarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt 5 av anvisningarna till 29 & kommunalskattelagen.

Med byggnader. inventarier och markanläggningar förstås vid tillämpning av första stycket till- gångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader. maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som inventarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 & kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1985.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85: 140 10

Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03— 14

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Boström. Bodström. Göransson. Gradin. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg. Wick- bom

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om tjänsteexportfrågor

] Inledning

Mot bakgrund av den växande betydelsen av den internationella tjänste— handeln har en särskild utredare! haft i uppdrag att studera möjligheterna att stimulera och utveckla den svenska tjänsteexporten inom den privata sektorn. Utredaren har presenterat! sina förslag i betänkandet (SOU 1984: 33) Handla med tjänster. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Olika former av främjande av export av tjänster har förekommit tidigare. Den exportfrämjande verksamhet som redan nu bedrivs av Sveriges es- porlråd har visserligen haft sin tyngdpunkt på varuområdet men såväl tjänster som olika kombinationer mellan varor och tjänster har även tidi- gare fått stöd. De medel som står till exportrådets förfogande har därvid använts för såväl varu- som tjänsteexport. Ett ökat inslag av stöd till tjänsteexport är naturligt i framtiden med hänsyn till denna exports väx- ande betydelse.

Därutöver har särskilda insatser inletts för att främja tjänsteexporten från speciella sektorer. Åtgärder har här vidtagits för att öka exporten av tjänster från statliga myndigheter och bolag bl.a. i syfte att komplettera det privata kunnandet ( prop. 1980/81: 171 . NU 58. rskr 426). Vidare har åtgär- der inletts för att främja en ökad export av tjänster från den kommunala

' Generaldirektören Lars Ag.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 140 11

och landstingskommunala sektorn i samverkan med näringslivet (prop 1983/84: 168. NU 40. rskr 382). Enligt vad jag har erfarit avser chefen för civildepartcmentct att föresla regeringen att lägga fram förslag senare i vår om ytterligare insatser för att främja sådan export.

Bevakningen av olika internationella organ som finansierar utvecklings- projekt har under senare tid förstärkts (prop 1980/81: 141. NU 58. rskr 426). Sådana projekt har i många fall ett stort tjänsteinnehåll som väl passar svenskt kunnande.

Sedan budgetåret 1977/78 utgår statligt stöd till förinvesterings- och förprojekteringsstudier för särskilda exportfrämjande projekt avseende konsultföretag vilka arbetar med förstudier eller anbud som omfattar vissa utvecklingsprojekt i u-länder (prop 1976/77:83. NU 47. rskr 332). Stöd lämnas även till förprojekterings-. seminarie— och utbildningsverksamhet samt till anbudskostnader för att främja den svenska exporten av systemle- veranser till stora industri- och anläggningsprojekt (prop 1978/79: 123 bil. 2. NU 59. rskr 415 och prop 1983/84: 100 bil. 5. NU 40. rskr 382). Dessa stöd utgör en påtaglig stimulans till exporten av tjänster.

Turismen är en sektor med ökande betydelse inom den internationella tjänstehandeln. Turismens betydelse'för betalningsbalansen och syssel- sättningen är stor. Staten har under senare år förstärkt insatserna för att främja turismen. Bl.a. har det exportfrämjande inslaget i Sveriges turist- råds verksamhet fått en ökad betydelse (prop 1983/84: 145. KrU 22 rskr 353).

Den nu presenterade tjänsteexportutredningen belyser förutsättningarna för en ökad tjänsteexport från privata företag men syftar också till att ta ett mer samlat grepp på tjänsteexportområdet.

I betänkandet presenteras uppgifter om den svenska tjänstesektorn. svensk tjänstehandel samt internationell tjänstehandel. Vidare diskuteras förutsättningar och möjligheter för en ökad svensk tjänsteexport bl.a. mot bakgrund av olika angivna hinder för tjänstehandel. ] betänkandet ges också förslag som är inriktade på generella stöd och som skall vara till- gängliga för alla intresserade företag.

Riksdagen har nyligen uttalat att den betraktar tjänstesektorn som ett mycket intressant utvecklingsområde för svensk utrikeshandel (NU 1984/85: 2. rskr 85).

Jag avser att i avsnitt 2 behandla olika bakgrundsfaktorer i samband med tjänsteexport och i avsnitt 3 ta upp vissa förslag som syftar till att främja en ökad tjänsteexport. De frågor som jag tar upp i avsnitt 3 har till övervä- gande del behandlats av tjänsteexportutredningen.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: l40 l2

2.2. De allmänna egenskaperna Itos tjänsteprodukterna

Tjänster definieras ofta genom att man anger egenskaper och karaktärs- drag. Dessa kan enligt tjänsteexportutredningen åskådliggöras på följande sätt genom en jämförelse med förhållanden för varor.

Yuror

Ar påtagliga Kan demonstreras före köp

Indirekt kontakt möjlig (t.ex. broschyrer och varuprov) Produktion skild från konsumtion (där emellan ligger t.ex. lagring och transport)

Äganderätt övergår vid inköp

Kan säljas vidare

Kan lagras hos säljare och köpare

_Tjiin.i'lz'r

Ar immateriella Kan ej effektivt demonstreras. utan säljs genom beskrivningar och referenser Direktkontakt oftast nöd- vändig

Produktion och konsumtion hänger ihop och är ofta sam- tidig (t. ex. tandvård). Kunden deltar ibland i processen (t. ex. utbild-

ning) lngen äganderätt övergår

normalt (undantag t. ex. när tjänsten är inkapslad i en vara eller vid överlåtelse eller upplåtelse av rättighe- ter genom licenser) Kan normalt ej säljas vidare (samma un- dantag som ovan)

Kan ej lagras

För att ge en ytterligare dimension till tjänstesektorernas karaktärsdrag och en illustration till hur dessa kan variera mellan olika typer av tjänster presenteras nedan en ram inom vilken de flesta tjänster kan rymmas.

Enkel och repetitiv (städning)

Personlig kontakt (detaljhandel) Kapitalintensiv (transporter) Konsumenttjänst (tvätt)

En enhet (enskild restau- rang)

Specialarrangerad och professionell (konsult- tjänster) Kontakt med ett system (bankomat) Personalintensiv (vård. utbildning) lndustritjänst (tekno- logisk tjänst)

— Nätverk (restaurangkedjor)

Tjänstesektorn rymmer således ett mycket stort spektrum av olika eko- nomiska aktiviteter. Samtidigt finns det en rad olika egenskaper som skiljer tjänster från varor.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1984/85: 141) 15

2.3. Den svenska tjänstesektorn

Tjänstesektorn utgör en stor och växande del av den svenska produk- tionen och sysselsättningen. Tjänstesektorn har visat en stadig tillväxt under hela efterkrigstiden både i antal sysselsatta och i andel av produk- tionen. Framväxten kan sägas vara en funktion av den industriella tillväx- ten dels genom de tjänster som utvecklas direkt kopplat till den industriella produktionen. dels genom att samhällets och individens ökade inkomster skapar en efterfrågan på mer specialiserade tjänster. 'ljänsteproduktionen växer snabbare än bruttonationalprodukten. Ökningen har visserligen till största delen skett inom den offentliga sektorn men det finns en rad mera specialiserade. privata tjänstesektorer som har ökat kraftigt, t.ex.dator- tjänster.

Varuproduktionen i Sverige mätt i löpande priser har sjunkit från 51% av bruttonationalprodukten år 1965 till 38% år 1982. Samtidigt har tjänstean- delen ökat från 49% till 62%. De offentliga tjänsterna har under samma period Ökat från 14% till 25%.

Produktivitetsutvecklingen. mått som förädlingsvärde per arbetad tim- me. har också visat en positiv utveckling inom den svenska tjänstesektorn. Den genomsnittliga ökningen per år uppgår till 2.4% för privata tjänster under perioden 1974-1981. Motsvarande tal för industrin ligger på 15%. Transportsektorn har haft en särskilt hög produktivitetsökning. Detta kan bl.a. förklaras med den allt större användningen av modern teknologi. Den kommersiella tillämpningen av de teknologiska innovationerna. framför allt inom elektroniken. kommer att få betydelse för de flesta branscher. Men det är mycket som tyder på att dessa innovationer kontnter att få särskilt stor betydelse för produktiviteten inom tjänstesektorn. Om vi i Sverige snabbt och på bred front tar tillvara alla de möjligheter som den tekniska utvecklingen skapar kotnmer vi också att skapa goda förutsätt— ningar för en internationell konkurrenskraft på tjänsteområdet med stora möjligheter för en framtida tjänsteexport.

En mycket snabb teknisk utveckling sker på området tillämpad teknolo- gi. framför allt för datorer och teleteknik. Denna utveckling innebär helt nya förutsättningar för industriell automation och för tjänsteproducenter- nas arbetsmetoder och organisation. Nyckelord i detta sammanhang är kapacitet. snabbhet och miniatyrisering.

Den offentliga sektorn utgör allmänt sett ett stöd och en tillgång för landets samlade exportansträngningar. Inom denna sektor har sedan lång tid skapats en infrastruktur som även utgör en viktig grund för exportarbe- tet. Vidare medverkar sektorn till en utveckling av varor och tjänster genom upphandling. Offentliga organ kan också fungera som "dörröpp- nare" på vissa marknader. Myndigheterna har dessutom referensobjekt för utländska köpare. Samspelet mellan den offentliga sektorn och närings- livet har således stor betydelse för svensk export.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1984/85: 140 16

lnvcsteringsnivån för industrin i Sverige sjönk under 1970-talet både absolut sett och mätt i förhållande till bruttonationalprodukten. De kostna- der som tjänsteföretag har för att utveckla sin kompetens och framtida konkurrensförmåga betraktas emellertid inte som investering i den offent- liga statistiken. En allt större del av bruttonationalprodukten och antalet företag är att hänföra till tjänstesektorn. Dessa företags investeringar avser med all sannolikhet i högre grad kunskap. system, program och "investe- ringar” i humankapital. Sådana investeringar redovisas i statistiken som löpande förbrukning. vilket kan vara en av flera förklaringar till den statis- tiskt sett låga investeringsnivån under senare år.

"ljänstesektorn sysselsatte 2.7 milj.personer år 1982. dvs.ca 64% av antalet sysselsatta. Av dessa arbetade ungefär hälften inom den offentliga sektorn. Den långsiktiga trenden i den framtida sysselsättningen torde vara att allt färre människor kommer att syssla med direkt industriell varupro- duktion. Allt fler kommer i stället att arbeta med tjänsteproduktion inom industrin och privata serviceföretag samt inom den offentliga sektorn.

2.4 Den internationella tjänstehandeln

Den internationella tjänstehandeln uppkommer genom att tjänster/kun- skap och resurser pä olika sätt ställs till utländska marknaders förfogande. Betalningsströmmarna över gränserna uppkommer genom inkomster för utförda prestationer, räntor på utlånat kapital. inkomster av licenser, royalties m.m. Den fysiska överföringen kan ske genom individer, elektro- niska kommunikationer. licenser m.m.

En stark koppling finns — som nämnts tidigare — mellan varu- och tjänstehandel. De flesta produkter och produktionsprocesser innehåller element av både varor och tjänster. Varuproduktion kräver således i ökad utsträckning industriell service. Tjänsteutförandet i sin tur kräver varupro- (luktion i form av t.ex. transportmedel. datorer samt anläggningsproduk- tion i form av fartyg. kraftverk, kabelnät för telekommunikationer och eldistribution. Detta leder till att internationell handel med varor och tjänster ofta är integrerad. vilket medför svårigheter att dra en entydig skiljelinje mellan varuhandel och tjänstehandel. [ konventionell statistik är det också svårt att entydigt ange om betalningsströmmar över gränserna härrör från varu- eller tjänstehandel.

Tjänster kan således ingå i varor. t.ex. utbildningsftlm. Tjänster kan komplettera den internationella varuhandeln och produceras dels för att ge service till exporterande företag. dels för att betjäna dotterbolag i utlandet. Genom systemexport sammansätts olika komponenter till en enhet, t. ex. ett kraftverk. Tjänster kan också vara substitut för internationell handel med varor eller anläggningar. t. ex. leasing eller försäljning av patent.

En genomgång av de strategier som skapar framgångsrika tjänsteexport- företag pekar på den avgörande betydelse som ett företags ledning och

• Sida 17
•  Original

Prop. 1984/85: 140 17

organisation har. Begrepp som kunskap. tillgänglighet. uthållighet och betalningsförmäga utgör villkor för en framgångsrik tjänstehandel. Det kan också konstateras att framgångsrika exportaffärer är beroende av ett för- troende mcllan köpare och säljare. Detta har särskilt stor betydelse vid tjänstehandel beroende på dess speciella. ofta personliga. karaktär.

1 flertalet i—länder uppgår tjänsternas andel av bruttonationalprodukten och av sysselsättningen till runt 60%. Exporten av tjänster ligger kring 20-35'76 av den totala exporten i resp. land. Exempel på sådana länder är Frankrike. Storbritannien. Norge. Sverige. Västtyskland, Japan och USA. Denna andel har under 1970-talet hållit sig ganska stabil. 1 nominella tal har tjänstehandeln ökat med 18% per år under samma period. Det finns dock betydande brister i det statistiska underlaget. Tillgängliga uppgifter visar att den internationella tjänstehandeln år 1982 uppgick till ca 585 miljarder US dollar. Den utgör därmed ca en fjärdedel av den totala handeln med varor och tjänster.

Den internationella tjänstehandeln domineras kraftigt av i-länderna. Tjänsteexporten är också begränsad till relativt få länder. 93% av all tjänsteexport kommer från 35 länder. Den störste eXportören är USA med drygt 20% av världshandeln med tjänster. Därefter kommer Frankrike, Storbritannien och Västtyskland. i samtliga fall med mindre än 10% varde- ra. Sverige uppges ha 1.4% av världshandeln. vilket är en lägre andel än vad Sverige har av varuhandeln.

] internationell statistik (redovisas av internationella valutafonden. IMF) registreras tjänstehandel under fyra rubriker. nämligen transporter. rese- valuta, avkastning på kapital och övriga tjänster. Fördelningen mellan dessa kategorier var år 1981 för kapitalinkomster 28%. transportinkomster 23%, reseinkomster 17% och övriga inkomster 22%. Transporternas och resevalutans andelar är sjunkande. Den del av tjänstehandeln sotn ökar är avkastning på kapital.

Störstc exportör och importör av transporttjänster är Japan följt av USA. USA har också de största inkomsterna från resor, medan Västtysk- land har de största utgifterna. USA är störst exportör och importör avseen- de avkastning på kapital.

2.5 Svensk tjänstehandel med utlandet

Den svenska exporten har traditionellt varit beroende av råvaror och kapital. Stora investeringar har gjorts för att höja kunskapsnivån genom satsningarna på universitet och högskolor och på företagens forsknings- och utvecklingsavdelningar. Sverige har således under hela efterkrigstiden byggt upp ett stort kunskapskapital och har av tradition en hög utveck- lingsnivå liksom en väl utbyggd utbildningsstruktur. Dessa faktorer har medverkat till att höja den svenska konkurrenskraften. I detta perspektiv är det naturligt att Sveriges export blir alltmer kunskapsintensiv. Detta 2 Riksdagen 1984/85. ! saml. Nr [40

• Sida 18
•  Original

Prop. 1984/85: 140 18

gäller exporten frän säväl den traditionella industrin som frän tjänstesek- torn.

Svensk export av tjänster uppgick är 1982 till ca 60 miljarder kr..jämfört med ca 50 miljarder kr. är 1981. Näringslivet svarade för ca 50 miljarder kr. är 1982 (ca 42 miljarder kr. är 1981). 'fjänsteexporten utgör drygt 20'2'2- av den totala exporten. Fördelningen på olika typer av tjänster framgär av följande ttppställning.

Näringslivets, statens. kommunernas och hushållens export och import av tjänster åren 1981 och 1982 fördelad på transaktionsslag, miljarder kr., avrundade belopp

Export lmport 1981 1982 1981 1982 Näringslivet Finansiella tjänster 15.8 19.9 21.4 26.9 Räntor 7.1 7.7 13.9 17.0 Försäkringar + godsförsäkringar 5.7 8.5 5.6 7.9 Utdelning. royalties. licenser. patent. bidrag. gävor 3.0 3.7 1.9 2.0 Reala tjänster 25.9 30.1 19.1 22.8 Varutransporter 15.3 15.7 8.1 8.9 Entreprenader. tekniska konsulttjänster 5.2 7.1 3.0 3.2 Persontransporter. researrangemang 2.0 2.6 3.7 4.2 Provisioner. administration. övriga centrala tjänster. annonsering. reklam. PR. övriga tjänster 3.4 4.7 4.3 6.5 Näringslivet totalt 41.8 50.0 40.5 49.5 Staten (inkl. riksbanken") och kommunerna Räntor 2.2 2.6 6.4 8.8 Hushållen 5.5 7.2 10.9 11.6 Summa näringslivet. staten, kommunerna och hushållen 49.5 59.8 57.8 69.8

Som framgår av uppställningen utgjorde varutransporter den största enskilda posten på exportsidan. följd av försäkringar och entreprenader samt hushållens tjänsteexport i form av resevaluta och privata transfere- ringar.

Exporten och importen av finansiella tjänster härrör till över 90% från banker, försäkringsinstitut och den varuproducerande industrin. Handeln med reala tjänster domineras av samfärdseln.

Större delen av den varuproducerande industrins tjänsteexport utgörs enligt statistiken av räntor, utdelningar och tekniska konsulttjänster. Av importen består dock ca 40% av reala tjänster. framför allt provisioner. konsulttjänster och reklam. Detta visar att de tjänster som i relativt stor utsträckning är kopplade till varuexporten inte särfaktureras som tjänster. utan ofta ingår som en del av varuvärdet. De varuproducerande företagen svarar således för en viss del tjänsteexport. Tjänsteexport härrör inte

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85: 140 19

enbart från tjänstesektorn titan till en relativt betydande del även från industrin. Den konventionella statistiken visar inte hela den indttstriella tjänsteleveransen eftersom den sällan specificerar tjänstehandel.

Om man vid en jämförelse mellan export och import av tjänster bortser från räntor på utländska län. vilket ger en rimligare bild av faktiska förhal- landen. erhälls följande uppgifter. Den svenska tjänsteexporten är 1982 uppgår då till ca 50 miljarder kr.jämfört med ca 40 miljarder kr. år 1981. Även importsiffrorna får korrigeras på samma sätt och uppgär då till 44 miljarder kr. år 1982 och ca 38 miljarder kr. år 1981. Därmed erhålls ett positivt saldo i tjänstehandelsutbytet.

De tjänsteproducerande näringarna är i allmänhet betydligt mindre ex- portinriktade än industrin. Endast samfärdseln har en exportandel av produktionsvärdet som ärjämförbar med den varuproducerande industrin.

Sjöfarten är den bransch som har i särklass störst tjänsteexport i förhål- lande till omsättningen. ca 72%. Intäkterna från utlandet uppgick år 1981 till ca 13 miljarder kr. Motsvarande siffror för lufttransporter uppgår till ca 34% och 2 miljarder kr. För landtransporterande företag är exporten i förhållande till omsättningen mycket låg. ca 2%.

Byggnadsindustrins utlandsverksamhet leder ofta till ett utnyttjande av svenska underleverantörer. Den svenska export som följer på ett byggpro- jekt blir därmed många gånger betydande. Uppskattningsvis en tredjedel av den svenska byggexporten består av tjänster.

Turismen är en speciell del av tjänsteexporten. Genom turismen finns mycket att vinna i form av direkta sysselsättningseffekter, utnyttjande och förädling av den svenska infrastrukturen samt säkerhet i betalningarna. Sveriges export av turism i vid bemärkelse uppgick år 1981 till drygt 9 miljarder kr.

Banker och försäkringsbolag hade år 1981 tjänsteintäkter från utlandet i form av räntor och försäkringar på sammanlagt ca 12 miljarder kr.

Vid en branschvis genomgång av det svenska näringslivet står det klart att i princip ingen form av tjänsteexport. som uppnått någon volym av betydelse, enbart bygger på en ren konsultativ verksamhet. Kunnandet utsträcks i hög grad till förmågan att utnyttja varor. 1. ex. tekniska hjälpme- del eller anläggningskapital. Tjänsteproduktion och tjänstehandel kräver också ofta tillgång till varor. Likaså kräver varuproduktion tjänster av olika slag. Avgörande för volymen av tjänsteexporten är i vilken utsträck- ning säljarcn särskilt tar betalt för själva tjänsten. Slutsatsen är således att förmågan till kombinationer mellan varor och tjänster är en förutsättning för att både varu- och tjänsteexporten skall kunna utvecklas.

2.6. Den svenska tjänsteexporten och biståndsarbetet

Det svenska biståndet används dels till bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA. BITS (beredningen för internationellt tekniskt och ekono-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85: 140 20

miskt samarbete) m.fl.svenska histändsorgan. dels till multilateralt ut— vecklingssamarbete via olika FN-organ och internationella finansierings- program. Biständets koppling till tjänstehandeln sker främst genom svensk och internationell upphandling av konsulter och andra tjänsteföretag. Bi- ståndsverksamheten har därmed en väsentlig roll säväl bilateralt som multilateralt för delar av den svenska tjänstesektorn och tjänstehandeln.

2.7. Sveriges framtida tjänsteexport

Sverige ligger väl framme när det gäller tjänstenäringar. Sverige är bland de fem mest tjänsteintensiva länderna i världen. Exportandelen av tjänste- produktionen ligger relativt högt men det finns i landet en uppdämd kun- skaps- och resursbas för ökad tjänsteexport.

Trots svagheter i den internationella statistiken är det mycket som tyder på att världsmarknaden för tjänster växer relativt snabbt. Detta innebär stora möjligheter till internationalisering för många svenska företag. Det gäller både rena tjänsteproducerande företag som är framgångsrika i Sveri- ge och som får internationella tillväxtmöjligheter. och företag som främst säljer varor men successivt ökar sitt tjänsteinnehäll och lägger allt större vikt vid 5. k. mjukvaror som affärsidé. Det är i detta sammanhang viktigt att understryka det samspel som finns mellan varu- och tjänstehandel och som har berörts tidigare. Detta kan ske antingen inom ramen för ett företag eller genom samarbete mellan två eller flera företag. Den kunskap som finns inom offentliga organ är också betydelsefull för en framgångsrik export. Ett samspel mellan privata företag och den offentliga sektorn i syfte att främja exporten är således av intresse. En integration mellan varor och tjänster i form av systemlösningar kommer att fä än större betydelse i framtiden inte minst beroende på u-ländernas önskemål om sådana system.

Det kan konstateras att grunden för den svenska tjänsteexporten är kompetensen hos enskilda individer. De utgör nyckelpersoner i ett tjänste- företag och kan liknas vid produkter i ett varuproducerande företag. Tjäns- teexport kan utvecklas i alla delar av näringslivet. Förutsättningen är en specialistkompetens. ett organisatoriskt kunnande om hur man hanterar den egna personalen samt ett relativt tidsmässigt försprång jämfört med presumtiva konkurrenter. Tjänster som huvudsakligen baseras på debite- ring av tid kan dock på grund av sin natur i regel inte förväntas få någon större volym. I stället kan detta ske genom olika former av kombinationer mellan varor och tjänster. Den framtida svenska tjänsteexporten kan grup- peras under följande rubn'ker: — tjänster som komplement till varor. — tjänster baserade på anläggningskapital (t.ex. transporter). — tjänster baserade på organisation (t. ex. städning). — tjänsteandel i anläggningsexpon (systemexport) samt —- finansiella tjänster (t. ex. bankverksamhet).

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85: 140 21

Sveriges möjligheter att öka exporten både av varor och av tjänster ligger främst i en kombination. där styrkan härrör från hög teknisk kompe— tens. medveten förädling av både tjänstc- och varuprodttktion. process- och logistikkunnandc samt tillförlitlighet i gjorda åtaganden. Tjänster har en ttnik logistisk roll i dagens näringsliv och samhälle genom de finansiella tjänsterna försäkringstjänstcr. transporttjänster. kommunikationstjänster m.fl.

Sveriges möjligheter som tjänstcnation kan skisseras på följande sätt: — Tjänsteförädling på basis av gjorda investeringar i anläggningskapital. Lönsamhetcn kan förbättras genom att affärstransaktionen inkluderar säväl förädlingsvärdet från tillverkningen som förädlingsvärdet från tjänsten med föga extra kapitalinvcstering. — Tjänsteexport baserad på kombinations- och systemutvecklingen mel— lan varor och tjänster. — Teknologisering och automatisering av tjänstesektorer som leder till decentraliserad produktion. ökad produktivitet och mer osynliga föräd- lingskedjor (i form av informationsflöden mellan företag). — Nya professionella tji'instekategorier utvecklas på arbetsmarknaden vilka ger välfärdseffekter. — Nya typer av företagsformer för kommersialisering av mjukvaror som byggs upp i systemet mellan företag resp. mellan företag och offentliga tjänsteorganisationer.

— Spridning av svenska mjukvaror genom ökad internationell etablering av svenska tjänsteföretag. — Ökad volym kan erhållas genom att koppla samman insatser för turism med presentation av svenska tjänster. Detsamma kan ske med utbild- ningsinsatser av olika slag i Sverige. Exempel på automatisering och teknologisering av tjänster är bl.a. datoriserad penningförmedling genom bankomatsystem. det framväxande s. k.papperslösa kontoret med elektroniska postsystem. laseravläsnings- etiketter och elektroniska utbildningshjälpmedel. En av konsekvenserna av automatiseringen är behovet av ökad kompetens. Den enskilde väk- taren blir en kvalificerad systembevakare. Sekreteraren blir kommunika- tionsspecialist. Automatiseringen och tcknologiseringen av tjänstesektorn förväntas inte leda till förlust av arbetstillfällen utan snarare till en utveck- ling av sysselsättningen.

Spjutspetsar för svensk tjänsteexport kan hämtas från en rad sektorer. Sådana kan t.ex. utgöras av — industritjänster. t. ex. underhållsteknik — distributionstjänster. t.ex. informationsförmedling — sociala tjänster. t. ex. trafiksäkerhet — konsumenttjänster. t. ex. turism.

Den största insatsen för att öka Sveriges tjänsteexport görs naturligtvis av företagen själva. Den svenska staten påverkar dock exporten genom att

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 140 'n

ange vissa villkor för företagsamheten. Därtill kan staten hjälpa företagen genom att bidra till marknadsföring, krediter och kreditgarantier inotn ramen för den traditionella exportfrämjande verksamheten. Vidare omfat— tar den offentliga sektorn. som nämnts tidigare. tjänster som kan komplet- tera näringslivet. Den offentligt finansierade infrastrukturen har också stor betydelse. Det gäller säväl den traditionella fysiska infrastrukturen som den "informationsinfrastruktur" som samhället har skapat för informa- tions- och kunskapsförmedling.

2.8. Det internationella arbetet med tjänstehandelsfrågor

Tjänster är ett samlande begrepp på en rad mycket olika aktiviteter alltifrån traditionell sjöfart till nya högteknologiska kommunikationssys- tem. Transporter och försäkringar är exempel på tjänsteaktiviteter som har varit och är nödvändiga för en utveckling av varuhandeln. Handeln med sådana tjänster har därför sedan länge varit föremål för internationella diskussioner och regleringar genom olika avtal. Under senare år har man dock börjat tala om ett mer övergripande regelsystem för handeln med tjänster. Skälet till detta är i första hand att tjänsteaktiviteter tar en allt större andel av produktion och sysselsättning främst i i-länderna. men även i en rad u-länder.

Handeln med tjänster försvåras dock på olika sätt. Exempel härpå är förbud mot utländsk etablering (vilket ofta är enda möjligheten att tillhan- dahålla en tjänst i ett annat land). svårigheter att få arbetstillstånd samt olika regler för inhemska och utländska företag beträffande t. ex. skatter. subventioner och kreditgivning. Ytterligare hinder för tjänstehandeln är valutarestriktioner. som försvårar fria kapitalrörelser. samt diskrimineran- de regler för statlig upphandling. Vissa hinder är mer relevanta för en del sektorer än för andra. t. ex. är etablerings- och valutarestriktioner kanske särskilt besvärande för bankverksamhet. Vidare skiljer sig hindrens karak- tär och betydelse mellan olika sektorer. Flertalet av de faktorer som upplevs som hinder för handel med tjänster har dock ursprungligen till- kommit av helt andra skäl t.ex.i form av nationella regleringar för att skydda konsumenter. kontrollera och styra investeringar etc. För att få kunskap om vilka hinder som finns. se till att inga nya hinder tillkommer samt att på sikt även minska befintliga hinder önskar ett antal länder. däribland Sverige. få till stånd internationella förhandlingar om handeln med tjänster.

Ett ytterligare skäl som nämns för förhandlingar om tjänstehandcln är att de bör kunna påskynda en omstrukturering av i-ländernas ekonomier så att en ökande andel av världens industriproduktion kan utvecklas i u-län- derna.

Sveriges tjänstesektor är stor och växande. vilket fört med sig en hög och konkurrenskraftig kompetens på en rad områden. Den svenska rege—

• Sida 23
•  Original

Prop. 1984/85: 140 23

ringen har därför i internationella sammanhang uttryckt ett klart intresse för framtida förhandlingar i syfte att frigöra och förenkla handeln med tjänster. Sverige stöder således det arbete som pågår i olika internationella organisationer för att förbereda sådana förhandlingar och öka kunskapen om tjänstesektorn och dess betydelse för den nationella och internationella utvecklingsprocessen.

Den organisation som hittills ägnat mest arbete åt att analysera handeln med tjänster är Organisutionen_li'ir ('kmirmtiskl .wmmrlwfe och utveckling. OECD. Redan i anslutning till att OECD bildades år l960 antogs koden om liberalisering av löpande osynliga betalningar och koden om liberalisering av kapitalflöden. Dessa koder håller f. n. på att revideras i syfte att få ett effektivare instrument för internationellt samarbete på tjänstehandelsom- rådet. Är l979 inleddes en omfattande kartläggning av hindren för handel med tjänster inom områdena byggnads- och anläggningsverksamhet inkl. teknisk konsultverksamhet. bank- och försäkringsverksamhet samt sjö— fart. F.n. pågår arbete med turism. film och audiovisuella tjänster samt datatjänster och telekommunikationer. Parallellt med dessa vertikala branschanalyser pågår studier av möjligheterna att på tjänstehandeln till- lämpa de allmänna handelspolitiska principer som är etablerade för vartt- handeln. Ett omfattande arbete bedrivs således inom OECD för att studera olika delar av tjänstehandeln. förstärka de instrument som OECD förfogar över och förbereda kommande internationella förhandlingar.

Den svenska inställningen har av flera skäl varit att förhandlingar om tjänstehandeln bäst kan ske inom ramen för de! allmänna lull- och han- dclsavmlct. GATT. GATT tillskapades visserligen ursprungligen för att förhandla ner tullar och olika hinder för varor vid gränserna. men ttnder Tokyo-rundan (åren l973-79l etablerades vissa principer för icke—tariffära handelshinder som borde kunna gälla även för tjänstehandeln. GATT är det forum som finns för multilaterala handelsförhandlingar och ett sådant forum bör anpassas i takt med att handelns innehåll och mönster föränd— ras. Hinder för handel har dock. som tidigare nämnts. ofta sin grund i nationella regleringar. som har tillkommit av andra skäl än som handels- hinder. Det kan därför visa sig bli svårt att minska sådana hinder genom förhandlingar i GATT.

Tjänstehandeln utgör en viktig del av världshandeln både självständigt och i kombinationer med varuhandeln. Det vore därför. enligt svensk mening. att föredra att de principer som förhandlas fram för tjänstehandeln i så stor utsträckning som möjligt knyter an till de regler som gäller för varuhandeln. Detta möjliggör ett samspel mellan åtaganden avseende både tjänster och varor. 1 Sveriges intresse ligger också att kommande tjänste- förhandlingar om minskning av handelshinder blir multilaterala och att så många länder som möjligt inkluderas i avtalen. Detta är möjligt om för- handlingarna sker inom GATT.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 140 54

Vid GATT: s ministermöte år 1982 beslöts att enskilda medlemsländer skulle göra nationella studier med sikte på beslut vid de avtalssltttande parternas möte i november 1984 om. och i så fall hur. GATT skall engagera sig i tjänstehandeln. I november 1984 hade åtta studier notifierats i GATT. bl. a. Sveriges. Sedan dess har ytterligare fem studier tillkommit. alla från i-länder. Inför mötet presenterade de nordiska länderna ett förslag om bildande av en arbetsgrupp inom GATT för att studera vissa för tjänste- handeln viktiga frågor. Detta förslag stöddes av ett flertal länder. Andra länder. i första hand u-länderna. ansåg att det var för tidigt att bilda en arbetsgrupp när så få länder har lämnat in studier. De ville lämna tid för fler länder att bidra till ett material som skulle kunna bilda underlag för vidare analys. Vid mötet i november 1984 beslutades att utbytet av infor- mation skulle fortsätta och att nödvändigt bistånd skulle erhållas från GATT-sekretariatet. Resultatet tillsammans med arbete från andra inter- nationella organisationer avses utgöra grund för ett beslut hösten 1985 huruvida multilaterala åtgärder inom detta område var lämpliga och önsk- värda.

FN:s konferens för handel och utveckling. UNCTAD. har haft mandat att behandla handel med tjänster ända sedan organisationen bildades. Arbetet har hittills främst koncentrerats på sjöfart och försäkringar. Inom sjöfarten har etablerats en uppförandekod för linjekonferenser. Vissa mer allmänna studier om tjänster har gjorts. bl. a. en statistisk analys av tjänste- sektorns betydelse nationellt och internationellt. Därtill har en rad sektor- studier genomförts t.ex.om sjöfart och försäkringar. Under den sjätte konferensen i Belgrad år 1983 beslutades att uppmana UNCTAD-sekreta- riatet att fortsätta de inledda studierna. särskilt med avseende på tjänster- nas roll i utvecklingsprocessen.

Det är framför allt inom OECD. GATT och UNCTAD som allmänna analyser och studier av tjänstehandeln görs. Därutöver pågår ett omfat- tande arbete i olika organisationer avseendc enskilda delar av tjänstehan- deln. Exempel på sådana är International Maritime Organization (IMO). International Civil Aviation Organization (ICAO). International Air Trans- port Association (IATA). International Telecommunication Union (ITU) och World Intellectual Property Organization (WIPO).

För att kunna bidra konstruktivt i det internationella arbetet samt för att förbereda Sverige för kommande multilaterala förhandlingar om tjänste- handeln pågår inom utrikesdepartementet ett aktivt arbete med att i första hand klarlägga svenska intressen. men också att söka utforma en förhand- lingsuppläggning som kan underlätta en positiv utveckling av världshan- deln.

Handel med tjänster kommer att bli föremål för intensifierade internatio- nella diskussioner. kanske särskilt inom ramen för en ny multilateral förhandlingsrunda. Med tanke på att flertalet länder ännu inte analyserat och preciserat sina intressen kommer det med all sannolikhet att dröja innan man kan uppnå konkreta resultat.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85: 140 25

Sverige har ett stort tjänstekunnande såväl inom tjänstesektorn som inom industrin. Detta kunnande har potential att i ännu högre grad bidra till en förstärkning av vår bytesbalans. Det ligger därför i Syenskt intresse att ägna ett betydande engagemang åt att förbereda kommande förhandlingar och påverka utformningen så att den internationella handeln med tjänster underlättas.

3.1. Tjänstehandelsdelegation

Min bedömning: Regeringen bör tillsätta en delegation för tjänstehan- delsfrågor. Delegationen skall tjäna som ett forum för informationsut- byte och diskussion i syfte att främja och utveckla tjänstehandeln.

I delegationen bör finnas representerade såväl departement. myndig- heter som organisationer och företag med anknytning till tjänstehan- delsområdet. Verksamheten skall vara riktad mot utlandsmarknaderna.

Utredningens förslag: Inom utrikesdepartementets handelsavdelning bör inrättas en särskild tjänstehandelsberedning med uppgift att aktivt granska lagförslag och andra förslag som kan komma att inverka på Sveriges förutsättningar för internationell handel (se betänkandet s. 180-181 ).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser. som har yttrat sig i denna fråga. är positiva till förslaget om en beredning (se bilaga 2. s. 56).

Skälen för min bedömning: Inom utrikesdepartementet bereds frågor avse- ende Sveriges handel. inkl. handeln med tjänster. Tjänstesektorns arbets- förhållanden i allmänhet styrs eller påverkas av en rad olika departement. myndigheter och organisationer. Tjänstehandelsfrågorna har under senare tid fått ökad uppmärksamhet. inte minst på det internationella planet. och

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 140 26

förväntas få än större tyngd den närmaste tiden. Ett ökat informationsut- byte och diskussion med intressenter på detta område är därför angeläget i syfte att främja och utveckla tjänstehandeln. Den föreslagna delegationen avses ktlnna bli ett sådant forum. Delegationen bör således kunna fungera som ett forum för diskussion. information och impulsgivning vad avser olika förslag och idéer som kan komma att inverka på Sveriges förutsätt- ningar för internationell handcl med tjänster. Det arbete som redan be- drivs. inte minst pä det internationella planet. utgör därvid en betydelsefull grund. Vidare kan delegationen tjäna som ett diskussionsforum i det svens- ka förberedelsearbetet inför de internationella förhandlingarna om tjänste- handeL

Delegationen bör med nödvändighet ges en bred representation med företrädare för en rad tjänstesektorer. Såväl företag/branschorganisationcr och liknande som myndigheter och departement bör därför delta. En sådan delegation kommer således att omfatta ett större antal personer. Fördelen härmed är att impulser och förslag i olika frågor kan erhållas från en bred intressentkrets samtidigt som information kan nå ut till denna krets på ett snabbt sätt. Det kan vara lämpligt att delegationen sammanträder 2-4 gånger per år. Arbetsgrupper för närmare diskussion av olika frågor kan också med fördel bildas ur delegationen.

Enligt vad jag har erfarit har chefen för kommunikationsdepartementet för avsikt att föreslå regeringen att en beredning för internationella tran- sportfrågor tillsätts. Jag förutser att en nära samverkan mellan beredning- en och dcn av mig förordade delegationen kommer att äga rum.

3.2 Utnyttjande av investeringsfonder m. m.

3.2.1. Utnyttjande av investvringsjbnder

Mitt förslag: De ändamål för vilka allmänna och särskilda investerings- fonder nu får tas i anspråk utsträcks till att avse även kostnader för främjande av tjänsteexport.

Utredningens förslag: En särskild fond för marknadsföring och avsättning av tjänsteri utlandet införs. Företagen får rätt att avsätta 10% av lönesum- man till fonden. Avsättningen är avdragsgill. Fondmedlen arbetar vidare i företaget och skall inte sättas in på räntelöst konto i riksbanken. Fonden måste inom fem år tas i anspråk för sitt ändmål. dvs. för marknadsföring och avsättning av tjänster i utlandet. Om fonden inte utnyttjas inom fem- årsperioden. skall den återföras till beskattning. Därvid skall också ett ' tillägg på 20% tas upp som skattepliktig intäkt ("se betänkandets. l82—l85).

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 140 27

Remissinstanserna: En del remissinstanser, bl.a. Sveriges industri/ör— bund. SAF och Svenska [(O/LTHltföl't'ningen. är positiva till förslaget. Andra instanser. t.ex. statens industriverk och riksskarreverket. är positiva till tanken att samma stimulans bör ges förtjänster som för varor vid avsätt- ning i utlandet men anser att investeringsfondssystemet bör anpassas också till tjänsteexport. lndustriverket är tveksamt till om avsättning till en exportfond kommer att göras i någon större utsträckning. i synnerhet som speciella villkor är förenade med utnyttjandet (se bilaga 2 s. 56—57).

Skälen för mitt förslag: Tjänsteexportörer kan erhålla selektiva branschin- riktade stöd inom ramen för den nuvarande statliga exportfrämjande verk— samheten. Det kan t.ex.gälla det särskilda konsultstödct eller stöd till projektexport. administrerade av Sveriges exportråd. Därutöver kan det finnas anledning att på samma sätt som för varor ange förutsättningar för ett mer generellt stöd.

Investeringsfondssystemet innebär att företaget medges avdrag vid in- komsttaxeringen med ett lika stort belopp som sätts av till en investerings- fond. För avdragsrätt krävs dock att företaget på räntelöst konto i riksban- ken betalar in ett belopp som. såvitt avser den allmänna investeringsfon- den. motsvarar 75% och. såvitt avser den särskilda investeringsfonden. lOO'Fr av avsättningen. När fonden tas i anspråk för tillåtet ändamål får företaget skattefritt disponera medlen på riksbanken men går samtidigt miste om avdragsrätten för den del av investeringen som täcks med fon- den. Fondavsättning och kontoinbetalning kombinerat med fondutnytt- jandc och kontoutbetalning leder därför inte till någon definitiv skattelätt- nad utan endast till att beskattningen skjuts upp. Denna skattekredit är särskilt värdefull om investeringen avser byggnader eller andra tillgångar med vanligtvis lång avskrivningstid.

lnvesteringsfonderna kan f.n.tas i anspråk bl.a.för kostnader för att främja avsättning utomlands av varor som tillverkas här i riket. Mot bakgrund av den utveckling inom internationell handel som ägt rum under senare tid är det enligt min mening rimligt att varu- och tjänsteexport behandlas enligt likartade principer. Fondsystemet bör därför kunna ut— nyttjas även för kostnader för tjänsteexportfrämjande åtgärder. Jag anser det inte lämpligt att. som utredningen har föreslagit. införa ett fondsystem som uteslutande tar sikte på export av tjänster. Ett sådant system skulle ge upphov till samordningsproblem med övriga investeringsfonder och föror- saka merarbete för såväl företagen som myndigheterna.

Jag föreslår därför att utvidgningen av investeringsfondernas ändamål bör avse det nu befintliga systemet och närmare bestämt de allmänna investeringsfonderna enligt lagen (l979:609) om allmän investeringsfond och de särskilda investeringsfonderna enligt lagen (1982: l185) om inbetal- ning på särskilt investeringskonto. Tillräckliga skäl att ändra lagstiftningen om vinstfonder eller allmänna investeringsreserver föreligger däremot en- ligt min uppfattning inte.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85 : 140 28

Mitt förslag innebär således att de allmänna och särskilda investerings- fonderna skall kunna utnyttjas för kostnader som är ägnade att främja export av tjänster. Härmed avses kostnader för t. ex. reklam. marknadsun- dersökningar och utbildning med syfte att öka tjänsteexporten. Utvidg- ningen föranleder tillägg i 5 & första stycket f lagen (19792609) om allmän investeringsfond och 7 5 första stycket flagen (1982: | 185) om inbetalning på särskilt investeringskonto.

3.2.2. Investeringar ( utlandet

Mitt förslag: De allmänna och särskilda investeringsfonderna skall kun- na tas i anspråk i samband med investeringar i maskiner och andra inventarier utomlands.

Skälen för mitt förslag: Fondutnyttjande för investeringar i realkapital utanför Sveriges gränser är som regel inte tillåtet. lnvestcringsfonderna får i princip tas i anspråk endast för inventarier som är avsedda att användas i här i riket bedriven verksamhet. Från denna regel görs undantag bara för transportmedel i internationell trafik. Förbudet mot fondutnyttjande för inventarier i utlandet gäller vare sig verksamheten utomlands drivs själv- ständigt eller genom filial.

Svenska företags investeringar i maskiner och andra inventarier utom- lands kan få positiva effekter på såväl sysselsättningen här som bytesba- lansen. Det kan t. ex. vara fråga om uppförande av prov- eller referensan- läggningar i andra länder. Enligt min mening är det befogat att i särskilda fall öppna en möjlighet för fondutnyttjande i samband med investeringar av detta slag.

En första förutsättning för att en investeringsfond skall få utnyttjas för en utlandsinvestering bör enligt min mening vara att den utländska verk- samheten utgör en del av den rörelse som det svenska företaget bedriver i Sverige. Fondutnyttjande för en självständig i utlandet bedriven rörelse bör alltså inte komma i fråga. Sådan verksamhet beskattas som inkomst av kapital. Likaså synes det uteslutet att tillåta att en fond jämte spärrmedel förs över till ett utländskt dotterbolag. För att fonden skall kunna användas bör således krävas att det svenska företaget har en filial e. d.i utlandet.

Enligt intern svensk rätt beskattas ett svenskt företag för inkomst avse- ende filialvcrksamhet i utlandet på samma sätt som om verksamheten hade bedrivits i Sverige. Ett eventuellt fondutnyttjande utomlands får därmed samma konsekvenser som om investeringen hade skett i Sverige. Saken kan emellertid komma i annat läge om den utländska verksamheten till följd av dubbelbcskattningsavtal helt eller delvis undantas från beskattning iSverige. I det sammanhanget finns det anledning att skilja mellan credit of tax-avtal och exempt-avtal.

• Sida 29
•  Original

Prop. l984/85: 140 29

Är avtalet avfattat enligt credit of tax-metoden taxeras det svenska företaget för all inkomst. således även för den som härrör från verksamhe- ten i utlandet. Vid debiteringen av den svenska skatten får företaget dock räkna av eventuell påförd utländsk skatt. Ett fondutnyttjande avseende en filial i utlandet ökar företagets framtida taxeringar (i Sverige) men påverkar inte den utländska skattens storlek. Den skattemässiga effekten blir där- med densamma som om fonden använts i Sverige.

Vid tillämpning av exempt-metoden taxeras företaget endast för den i Sverige bedrivna verksamheten. Utlandsverksamheten beskattas enbart i utlandet. Ett fondutnyttjande leder därför till en definitiv skattelättnad för företaget (taxeringen i Sverige påverkas inte av bortfallet av avskrivnings- underlag på den utländska anläggningen). — Tillämpas däremot s.k. alter- nativ cxempt torde resultatet bli detsamma som vid credit of tax.

Vid bedömningen av om investeringsfonder skall få utnyttjas utomlands bör hänsyn rimligen tas till om frisläppet innebär en skattekredit (liksom i Sverige) eller om företaget får en definitiv skattelättnad. Det torde endast i undantagsfall vara motiverat att ge en investering i utlandet en större stimulans än en motsvarande investering i Sverige.

Fondutnyttjande utomlands bör medges endast beträffande stora och lätt identifierbara projekt. Tillstånd bör lämnas bara om investeringen framstår som önskvärd från allmän synpunkt. Den föreslagna utvidgningen bör därför utformas som en dispensregel. Möjligheten att medge dispens bör ligga hos regeringen. Den 5. k.fria sektorn. dvs. fondutnyttjande utan särskilt tillstånd. bör inte få användas i samband med investeringar utom- lands. Vid fondutnyttjande måste beaktas de krav på finansiering i utlandet av direkta investeringar som riksbanken uppställer inom valutareglering- ens ram.

Den av mig skisserade utvidgningen av investeringsfondernas använd- ningsområde bör begränsas till att avse inventarier. Jag är alltså inte beredd att föreslå att även byggnader utomlands skall kunna finansieras via fondsystem.

Vad jag nu har föreslagit föranleder ett tillägg i 5 ;" fjärde stycket lagen (l979:609) om allmän investeringsfond och 7 ä ljärde stycket lagen (1982: 1105) om inbetalning på särskilt investeringskonto. Samtidigt bör enligt min mening det något oklara uttrycket "avsedda att användas i häri riket bedriven verksamhet" i första stycket b nämnda lagrum ändras till ”avsedda att användas här i riket". Motsvarande ändringar bör göras i 7 s första stycket b lagen (1980: 456) om insättning på tillfälligt vinstkonto och 8 % första stycket b lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv.

3.3. Beskattning vid utlandstjänstgöring

Från utredningens sida framhålls att närvaro på utlandsmarknaden är av avgörande betydelse för tjänsteexport. Med hänsyn härtill anförs att nuva-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85: 140 30

rande ettårsregel enligt kommunalskattelagen bör ändras till en sexmåna- dersregel (betänkandet s. l85-l86). Nuvarande ettårsregel medger undan- tag för beskattning vid anställning utomlands om anställningen och vistel- sen varat minst ett är eller om anställningen enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antas komma att vara minst ett år. Chefen för finansde- partementet kommer senare denna dag att föreslå regeringen att lägga vissa förslag på detta område (prop. 1984/85: 175). Bl.a.föresläs att den s. k.ettårsregeln ändras och i de flesta fall ersätts med en sexmånadersre- gel.

Den föreslagna sexmånadersregeln innebär att en person som uppbär inkomst vid utlandstjänstgöring skall undantas från beskattning i Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som driver rörelse från fast driftställe i det land där arbetet utförs. Den som inte är anställd hos sådan arbetsgivare skall ändock befrias från skatt i Sverige på inkomst från utlandstjänstegö- ring om vistelsen och anställningen varat minst ett år i ett och samma land.

Förslaget avses vidare innebära. i motsats till gällande regler. att även anställda i stat och kommun kan komma att undantas från skatt i Sverige om staten resp. kommunen driver rörelse från fast driftställe i utlandet. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den ljuli l985.

Utredningens förslag på denna punkt kommer därmed att vara tillgodo- sett i så stor utsträckning som har ansetts möjlig.

3.4. Marknadsföringsåtgärder

3.4.l Projektförmedling

Min bedömning: Sveriges exportråd bör ges i uppdrag att specificera ett projekt avseende en försöksverksamhet med datoriserad projektför- medling och upphandling av tjänster. Projektet kan utföras av Sveriges exporträd på lämplig utlandsmarknad.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning. Därutöver har utredningen föreslagit att försöksverksamheten läggs ut på entreprenad och att London väljs som förmedlingspunkt (se betänkandet s. 186-188).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget (se bilaga ') . -. s. 59).

Skälen för min bedömning: De svenska företag som redan arbetar på utlandsmarknaderna är en viktig resurs och kunskapskälla. Närvaron på marknaderna gör att uppslag om projekt kan spåras relativt tidigt. Export- rådet bedriver sedan lång tid tillbaka en förmedling av information till näringslivet om intressanta projekt finansierade av de internationella finan-

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85 : 140 = 31

sieringsinstitutionerna. En datoriserad förmedling av sådan information bör prövas. Jag finner det därför naturligt att exporträdet också får uppgif- ten att specificera ett projekt i syfte att finna en eventuell ytterligare väg att knyta samman det svenska utbudet med en efterfrågan på utlandsmarkna- derna. Den utlandsbaserade svenska exportindustrin bör kunna utgöra en viktig informationskälla i detta hänseende. Arbetet med att specificera projektet bör självfallet integreras med de prioriteringar av branscher och länder som exportrådet arbetar efter.

3.4.2. Urinstelturtdelssyntposier

Min bedömning: Tjänstchandelssymposicr. som hittills genomförts i bl.a. San Francisco och Singapore. bör fortsättningsvis utgöra en del av Sveriges exportråds löpande verksamhet. Även tjänstehandelssym- posier arrangerade av andra intressenter bör från fall till fall kunna stödjas från officiellt häll.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning (se betänkan- det s. |88-l89).

Remissinstanserna: De instanser som har uttalat sig är positiva till förslaget (se bilaga 2. s. 59—60).

Skälen för min bedömning: Under utredningsarbetets gång har utredningen initierat tjänstehandelssymposier på några marknader. Sådana symposier har genomförts bl. a. i San Francisco och Singapore. Aktuella områden har bl.a. varit internationell bankverksamhet. sjukvård och industriellt under- häll. Denna typ av exportfrämjande är ett intressant och viktigt sätt att göra det svenska utbudet av tjänster känt. Marknadsföringen av tjänster bygger särskilt på att utveckla varaktiga kontakter mellan säljare och köpare. Jag förordar därför att denna typ av verksamhet fortsätter inom ramen för exportrådets löpande verksamhet.

Självfallet kan symposier också initieras och genomföras i privat regi. Ett officiellt stöd i sådana sammanhang bör kunna ges om så bedöms lämpligt. En prövning får ske från fall till fall.

Intressanta områden för kommande symposier kan bl. a. vara högtekno- logi. datasäkerhet. banksystem. försäkringssystem. energi. transportpla- nering. industriunderhåll och sjukvård.

3.4.3. Slipemlicverksamlie!

Min bedömning: Nu gällande stipendieformer bör utnyttjas för att främ- ja tjänsteexporten. Någon ny stipendieform bör inte införas.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1984/85: 140 32

Utredningens förslag: Stipendier bör kunna ges till personer i svenskt näringsliv som önskar praktisera utomlands och till utländska medborgare som har betydelse för vårt handelsutbyte. Svenska institutet bör under en försöksperiod om fem år tilldelas 2 milj. kr. per budgetår för denna typ av verksamhet (se betänkandet s. 190-191)

Remissinstanserna: Några remissinstanser uttalar ett allmänt stöd för för- slaget. Svenxku institute! anser att verksamheten på ett naturligt sätt kan inordnas i dess verksamhet (se bilaga 2. s. 60").

Skälen för min bedömning: Utredningens grundläggande tanke. att utvidga kretsen av personer som bör kunna få stipendier, synes riktig. Enligt vad jag har erfarit finns det emellertid redan olika stipendieformer med mer eller mindre nära anknytning till tanken och syftet med utredningens förslag. Såväl styrelsen för teknisk utveckling som statens industriverk och Svenska institutet bedriver sådan verksamhet. Institutet administrerar också viss stipendieverksamhet riktad mot u-länder på uppdrag av bered- ningen för internationellt tekniskt och ekonomiskt samarbete (BITS). Vi- dare kan här pekas på den av Sveriges exportråd administrerade svensk- franska språkfonden som delar ut stipendier för studier och arbete i Frank- rike. Mot denna bakgrund finns det enligt min mening inte skäl att. som utredningen föreslagit. nu införa ytterligare stipendier. utan redan existe- rande stipendiesystem bör i stället utnyttjas. Jag avser att ta initiativ till en genomgång av de olika institutionernas verksamhet på detta område för att tillsammans med dessa diskutera om förändringar behöver göras i nuva- rande system för att ytterligare tillgodose behoven av stipendier i nu aktuellt avseende.

3.4.4. Konsultstöd

Mitt förslag: Det statliga stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet vid erhållen order. som Sveriges exporträd beslutar om till sådana konsultföretag som arbetar med förstudier eller anbud rörande utveck- lingsprojekt i u-länder, ändras till ett garantistöd. En tredjedel av kost- naderna skall täckas av stödet. Vidare utvidgas landkretsen till samtliga länder. Stöd skall kunna ges utan att det är bundet till visst projekt. Beslut i enskilda ärenden skall som hittills fattas av Sveriges exporträd.

Garantiramen för konsultstödct sätts till 5.2 milj. kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge att utfästelser om stöd avseende konsultexpon får lämnas till detta belopp.

Utredningens förslag: Det särskilda konsultstödct avskaffas och svenska konsulter får möjlighet till stöd genom verksamheten svensk projektexport (se betänkandet s. l92-l93).

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/85: 140 _ ' 33

Remissinstanserna: Flera instanser stödjer förslaget. Andra. t. ex. Svens/ta karma/[föreningen. Indnstri/i'jrbmzdct och SA F motsätter sig förslaget. Konsultföreningen anser bl. a. att nuvarande stödform bör finnas kvar som ett utmärkt och för samhällsekonomin lönsamt komplement till stödet till svensk projektexport. .S'verigcs e.t"purlråd anser att nuvarande ordning bör råda även i framtiden (se bilaga 2. s. 61).

Exportrådet har vidare i en särskild skrivelse föreslagit vissa utvidgning- ar av nuvarande konsultstöd. Det bör enligt exporträdet även kunna utgå för förberedande marknadsstudier och prekvalificering som introduktion till en etablering på marknaden. Exportrådet föreslår därför att reglerna utformas så att bidrag till kostnader för förstudicr även skall kunna utgå till generella sådana avseende viss u-landsmarknad utan att dessa är knutna till visst projekt.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda konsultstödet infördes under senare hälften av 1970-talet som ett sätt bland fiera att främja export till u-länder (prop. 1976/77: 83. NU 47. rskr 332). Stödet utgår som ett individuellt stöd med älerbctalningsskyldighet i de fall kontrakt erhålles. Stödet har i prakti- ken kommit att utformas som ett slags garantistöd eftersom utbetalning i regel sker i efterskott. Detta kan medföra att utfästelse och utbetalning sker under olika budgetår.

Den totala exportfrämjandc effekten av konsultstödct bedöms vara god. Under perioden 1977/78-1983/84 har 618 ansökningar om stöd inlämnats varav 405 har erhållit utfästelser. Antal erhållna order uppgår till 68. Ytterligare ett antal har ännu inte avgjorts. Den totala anbudskostnaden för gjorda utfästelser uppgår till drygt 50 milj. kr. varav drygt 20 milj. kr. har täckts genom statsanslag. Det förväntade arvodet för gjorda utfästelser uppskattas till drygt 7 miljarder kr. En stor del av projekten rör infrastruk- turprojekt. Den geografiska fördelningen av ansökningarna visar dominans för Mellanöstern. Därefter följer Afrika.

Sedermera har ett stöd införts till projektexport i form av bidrag till samverkande företag (prop. 1978/79: 123 bil. 2. NU 59, rskr 415 och prop. 1983/84: 100 bil. 5, NU 40, rskr 382). Inriktningen av detta stöd är mer allmänt täckande och kan också utgå till tjänsteexportörer. Stödet har numera formen av ett garantistöd med som regel utbetalning i efterskott i de fall ett projekt inte leder till kontrakt.

Konsultföretag kan således få ta i anspråk medel via svensk projektex- port. Konsultstödet har emellertid visat sig ha en gynnsam effekt på konsultföretagens exportverksamhet jämfört med en förhållandevis blyg- sam belastning på statsbudgeten. Stödformen finns också kvar i Sveriges konkurrentländer. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att nu föreslå att konsultstödet avskaffas som egen stödform och inordnas i svensk projekt- export.

3 Riksdagen 1984/85. I .ruml. Nr 140

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85: 140 34

Däremot kan det finnas anledning att överväga eventuella förändringar i nuvarande inriktning och utformning av konsultstödct. Hittills har stödet varit förbehållet projekt i u-länder. Det finns dock en rad intressanta projekt i andra delar av världen som inte nu kan komma i åtnjutande av denna stödform. Jag anser därför att konsultföretag bör kunna få stöd för projekt även i andra länder än u-länder. Länderkretsen bör därför inte begränsas.

] vissa fall kan det finnas anledning att utföra förstttdier m. m.eller att etablera sig på en marknad titan att detta är bundet till ett visst projekt. Genom sådana studier eller etablering ökar sannolikt möjligheterna att ge anbud på olika projekt och därmed ökar också intäktsmöjligheterna. Enligt min mening bör stöd kunna utgå också för sådana aktiviteter. Jag förutsät- ter inte nägot ökat statligt medelsbehov härför. 1 de fall utbetalning av stödet sker i förväg bör erhållet stöd återbetalas i den mån anbud erhålls inom rimlig tid efter etableringen eller förstudien har genomförts.

Det har visat sig att garantiformen som stödform har klara fördelar framför bidragsformen med återbetalningsskyldighet. inte minst ur admi- nistrativ synvinkel. Den utformning konsultstödet har fått i praktiken visar också detta. Jag anser därför att konsultstödct hädanefter bör utgå som ett garantistöd. Stödet bör täcka upp till en tredjedel av kostnaderna sett över anslaget. En parallell kan här dras till nuvarande regler för stöd till svensk projektexport. En viss flexibilitet finns emellertid i dessa regler. Små företag kan nämligen få betalning i förskott med skyldighet att återbetala bidraget om projektet leder till att kontrakt erhålls. Motsvarande flexibili- tet som gäller för svensk projektexport vad gäller utbetalning från anslaget till små företag bör självfallet gälla för konsultstödet.

Det finns uppenbara samband mellan konsultstödct och verksamheten stöd till svensk projektexport. Huvudmotiven för de båda stödformerna liksom branscher, marknader och stödens praktiska utformning i enlighet med vad jag nu har föreslagit är i stor utsträckning desamma. 1 nämnden för svensk projektexport. där beslut fattas om stöd till sådan export. förs diskussioner om val av marknader m.m. Jag finner det naturligt att erfa- renheterna från denna nämnd också kommer konsultstödct tillgodo på lämpligt sätt. Det finns således enligt min mening ett behov av ett utvecklat samarbete mellan de delar inom exportrådet som administrerar de två stödformerna. Beslut i enskilda ärenden avseende konsultstödct bör dock som hittills tas utanför nämnden för stöd till svensk projektexport.

Garantiramen för konsttltstödet bör sättas till samma nivå som nuvaran- de anslag. Anslaget bör föras upp oförändrat i enlighet med budgetproposi- tionen för budgetåret 1985/86.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1984/85: 140 35 3.4.5 Svensk projektexport Min bedömning: En mindre del av befintligt stöd via svensk projektex— port bör på försök decentraliseras till en utlandsmarknad. Singapore väljs för försöksverksamheten.

Sveriges exportråd bör tillsammans med den svenska företagsförc- ningen i Singapore utforma ett förslag till en treårig försöksverksamhet. Nämnden för svensk projektexport skall fastställa en lämplig belopps- ram för verksamheten. Beslut i frågor som rör Singapore skall fattas av nämnden i särskild sammansättning bestående av ambassadören i Singapore och representanter för svenska företag i området.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedömning (se betänkandet s. 193-194).

Remissinstanserna: Ambassaderna [ Singapore och Kuala Lumpur är posi- tiva. St'criges expartråd, Industriförbunde! och SAF anser att en lokal fond i Singapore kan stimulera till nya affärsuppslag men att ansökningar om stöd bör behandlas centralt i Sverige (se bilaga 2, s. 61).

Skälen för min bedömning: Bedömningen av projekt som kan få stöd via svensk projektexport sker centralt i Sverige. Det stora avståndet till vissa intressanta marknader kan innebära att uppslag till samverkan från svens- ka dotterbolag inte tas tillvara. I syfte att komma närmare den marknad projektet gäller föreslås ett begränsat decentraliserat stöd till svensk pro— jektexport under en försöksperiod. Olika marknader kan diskuteras. Jag har dock i likhet med utredningen stannat för Singapore såsom lämpligaste marknad. Skälet är bl. a. att denna marknad har en relativt god kunskap om vad Sverige kan erbjuda i form av tjänstekunnande och att efterfrågan svarar mot detta. Vidare ingår marknaden i en för svensk export intressant och expansiv del av världen.

] Singapore finns en svensk företagsförening. Jag finner det naturligt att Sveriges exportråd tillsammans med denna förening utformar ett förslag till en försöksverksamhet. Den inriktning som gäller för svensk projektex- ports verksamhet skall gälla också för verksamheten i Singapore. Stöd till svensk projektexport får under budgetåret 1985/86 medges inom en ram av 35 milj.kr. En mindre del av denna garantiram bör kunna avsättas för projekt i Singapore. Försöksverksamheten bör bedrivas under en begrän- sad tid, förslagsvis tre år. Därefter bör en utvärdering kunna visa om verksamheten haft avsedd effekt. Beslut i enskilda ärenden inom ramen för försöksverksamheten skall fattas av nämnden för svensk projektexport i särskild sammansättning. När nämnden beslutar i frågor om projektexport i Singapore bör den ledas av ambassadören i Singapore och i övrigt bestå av representanter för svenska företag i området.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 140 36

Ordförande i nämnden för svensk projektexport är verkställande direk- tören i Sveriges exportråd. Övriga åtta ledamöter utses av regeringen. varav sex efter förslag av exportrådet. Jag finner det naturligt att exportrå- det får lärrrrra förslag till företagsrepresentanter som skall förordnas i nämnden i dess särskilda sammansättning. Jag avser att återkomma till regeringen med närmare föreskrifter om nämndens verksamhet.

3.4.6. Expt)rlkl't'tlilji'rigtir

Min bedömning: En översyn bör göras av förordningen ( 1974:60 ) om exportkreditgarantigivning i syfte att ge tydligare anvisningar rörande exportkrcditnämndens (EKN) befogenhet att garantera tjänsteexport.

Utredningens förslag: Såväl förordningen om exportkreditgarantigivning som förordningen om investeringsgarantier föreslås bli föremål för översyn (se betänkandet s. 194-195).

Remissinstanserna: De instanser som har yttrat sig stödjer tanken på en översyn av förordningen om exportkreditgarantigivning. EKN har i sitt remissvar utförligt redogjort för de olika typer av tjänsteexport som kan resp. inte kan komma i fråga för garantigivning. EKN anför vidare att EKN är beredd att närmare studera förutsättningarna för lämplig utvidg- ning av garantimöjligheterna. om så bedöms önskvärt.

Endast ett fåtal instanser har uttalat sig särskilt om frågan om investe— ringsgarantier. Exportrådet stödjer förslaget om en översyn medan LO avstyrker förslaget (se bilaga 2. s. 62).

Skälen för min bedömning: EKN: s garantigivning gäller för all varuexport men inte för alla typer av tjänsteexport. ] EKN:s remissvar hävdas att behoven för sådan garantigivning-i huvudsak är täckta. Jag anser emeller- tid ändå att det finns skäl att se över förordningen i syfte att undanröja eventuella oklarheter beträffande omfattningen av nämndens garantigiv- ning. Vidare anser jag det vara av betydelse att villkoren för varuexport och tjänsteexport så långt möjligt blir lika inom de ramar som ges för internationella åtaganden.

Frågan om investeringsgarantier berör ett väsentligt större område än det nu aktuella. Jag är därför inte beredd att i detta sammanhang föreslå någon översyn av gällande regler.

3.5. Statistikfrågor

Min bedömning: Statistiska centralbyrån (SCB) bör ges i uppdrag att årligen sammanställa och ge ut en särskild tjänstehandelspublikation.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85: 140 '- . 37

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning (se betänkan— det s. l9l-l92).

Remissinstanserna: De instanser som har yttrat sig är positiva till förslaget (se bilaga 2. s. öl).

Skälen för min bedömning: Den svenska tjänstehandelsstatistiken är inte lika omfattande som varnhandelsstatistiken. ] dagsläget saknas en samlad redovisning. Samtidigt finns det behov av en sådan statistik. bl.a.som underlag för att samlat beskriva Sveriges externa balans. Vidare har stati- stiken intresse för konjunkturella bedömningar och som underlag inför kommande internationella diskussioner avseende reglering och liberalise- ring av tjänstehandeln. En tttökad publicering av tjänstehandelsstatistik är således önskvärd.

SCB har sedan en tid haft i årligen återkommande uppdrag från betal- ningsbalansdelegation (Fi l975:02) att samla in årlig tjänstehandelsstatis- tik. Enligt vad jag har erfarit pågår diskussioner f.n.mellan bl.a. betal- ningsbalansdelegationcn och SCB om hur denna statistik bör utformas.

Jag har också erfarit att Sveriges riksbank planerar att utarbeta mer detaljerade system för Sveriges betalningar med utlandet. Genom ett så- dant tänkt system skulle för tjänstebetalningar information erhållas må- nadsvis. land- och valutafördclade. samt för samtliga sektorer inkl. hushål- len.

En målsättning bör vara att tjänstehandelsstatistikcn sammanställs och publiceras lika ofta och samtidigt som varuhandelsstatistiken. Detta torde dock inte vara praktiskt genomförbart i dagsläget. En årlig publikation. som utredningen har föreslagit. där en samlad bild ges av tjänstehandeln. anserjag dock vara en alltför sällan återkommande publikation för framti- da behov. De pågåendc diskussionerna om hur en framtida statistik bör utformas och periodiciteten är därför mycket intressanta. Detsamma gäller det arbete som pågår inom riksbanken. Jag anser det önskvärt att pågående diskussioner i denna fråga leder fram till en förbättrad tjänstehandelsstati- stik inom en snar framtid. Till dess att så blir fallet bör SCB ge ut en sammanhållen årlig tjänstehandelspublikation inom ramen för inbcsparade medel (jfr prop. l984/85: lUO bil. l5 s. 52). Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartcmentct.

3.6. Övriga frågor

I det följande tar jag upp. för riksdagens information. ytterligare några av tjänsteexportutredningens förslag. Beträffande de flesta av förslagen pågår redan ett arbete inom bl. a. regeringskansliet.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85: 140 38

3.6.1. Sveriges Radios Utlandspragram

Utlandsprogrammet inom Sveriges Riksradio AB (UTP) svarar för pro- gramverksamhcten för utlandet. UTP skall producera och på annat sätt anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i tttlandet och därmed sprida kunskap om Sverige i utlandet. UTP producerar film för försäljning till bl.a.utlandct. Utredningen har mot denna bakgund anfört att TV. video och pressmedia bör utnyttjas för att sprida kunskap om Sverige som ett tjänsteintensivt land. De medel som ställs till UTP:s förfogande över statsbudgetens tredje huvudtitel föreslås ökas med l.2 milj.kr. Syftet är att producera och lansera ett femtontal 6-12 minuters avsnitt per år om svenskt tjänstckunnande att placeras i utländska TV—ka- naler.

Olika insatser för att öka kunskapen om Sverige i utlandet är givetvis välkomna. Regeringen har nyligen tillsatt en särskild utredning om Sveri- ges Radios utlandsprogram. Enligt utredningsdirektiven (Dir l984: 49) bör den särskilde utredaren bl. a. närmare analysera om nuvarande programex- port bör bedrivas genom ett självständigt produktionsbolag eller lämpligen bör kvarstå inom ramen för UTP: s normala verksamhet. Vidare bör utre- daren analysera hur eventuella produktionsuppdrag från utomstående in- tressenter kan fullgöras i sammanhanget. [ syfte att bl.a.pröva förutsätt- ningarna för en uppdragsvcrksamhet mot betalning bör utredaren kunna medverka till viss försöksverksamhet. Särskilda medel kan ställas till förfogande för att under kalenderåret 1985 möjliggöra viss försöksverk- samhet med programverksamhet för utlandet i anslutning till utredarens arbete. Samråd med olika berörda organisationer utgör ett naturligt led i detta arbete. I detta sammanhang bör utredaren också belysa konsekven- serna för den journalistiska integriteten och för pressetiken av ett eventu- ellt genomförande av de nämnda förslagen.

I avvaktan på utredningens kommande förslag är jag inte nu beredd att föreslå ökade medel till Utlandsprogrammet.

3.6.2. Valum- och kreditmarknadsfrågor

Enligt tjänsteexportutredningen'har många företag inom tjänstesektorn angett att valutaregleringen innebär direkta och indirekta hinder för tjäns- teexporten. Sålunda skapar kravet på upplåning utomlands för finansiering av investeringar särskilda problem för tjänsteexporterande företag. Exem- pelvis kan man ha svårt att presentera tillräckliga formella säkerheter. Vidare kan storleken på det aktuella tjänsteexportföretaget inverka liksom hur känt företaget är på utlandsmarknaden och hur stor volym som behö- ver lånas upp vid ett speciellt tillfälle.

Valutakommittén (E l977:03) anför i sitt remissyttrande att den avser behandla de problemområden som har tagits upp av tjänstcxportutredning- en. Valutakommittén väntas komma med sitt betänkande inom kort. 1 avvaktan härpå vill jag inte lämna några förslag på denna punkt.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1984/85: 140 i " 39

'l'jänsteexportutredningen anför också att banklagstiftningen medför be— gränsningari banksektorns möjligheter till utlandsengagemang. Frågan om olika regleringars inverkan på möjligheterna till vidgad tjänstehandel från företag verksamma inom kreditmarknadssektorn bör särskilt beaktas. Kre- ditmarknadskommittén (Fi 1983206) har till uppgift att se över frågan om kreditmarknadens framtida reglering. Kommittén anför i sitt remissvar att man avser att behandla de frågor tjänsteexportutredningen har tagit upp i sitt arbete. Kommitténs delbetänkande (Ds Fi l984: 20) Utländska bank- etableringar i Sverige bereds f.n.i regeringskansliet. ! betänkandet före- slås att utländska banker under vissa förutsättningar bör ges tillstånd att bedriva bankverksamhet i Sverige. Jag har erfarit att chefen för finansde- partementet senare i vår kommer att föreslå regeringen att lägga fram förslag i anslutning till kommitténs förslag. — ] avvaktan på kommande huvudbetänkande från kreditmarknadskommittén ges inga förslag nu vad avser vidgad tjänstehandel från företag verksamma inom kreditmarknads- sektorn.

Det kan i sammanhanget nämnas att riksdagen nyligen har beslutat (prop. [984/85: 77. NU ll. rskr lll) om vissa ändringar i försäkringsrörel- selagen (l982: 713). Ändringarna trädde i kraft den Ijanuari 1985. Den nya lagstiftningen innebär bl.a.att den s.k.behovsprineipen har upphävts. vilket gör det lättare för nya bolag att få tillstånd (koncession) att driva försäkringsrörelse och för befintliga bolag att utvidga sin rörelse till nya försäkringsgrenar. Liksom tidigare är koneessionsvillkoren desamma för svenska försäkringsföretag som för utländska f("irsäkringsföretag som driver försz'ikringsrörelse i Sverige genom generalagent.

3.6.3. Dire/(lir lill slutliga lll!"l'LIIliH]_'(l/'

Villkor och förutsättningar för tjänstehandel kan beröra en rad olika områden direkt eller indirekt. För att säkerställa att dessa frågor blir belysta på ett fullständigt sätt i kommande offentligt utredningsarbete föreslår tjänstexportutrcdningen att framtida direktiv till statliga utredning- ar bör innehålla en generell anvisning att i arbetet redovisa hur framlagda förslag kan komma att inverka på de internationella handelsmöjligheterna. Enligt min mening kan detta vara lämpligt i syfte att få tjänstehandelsfrågor så allsidigt belysta som möjligt.

3.6 .4 Kmnmmm! Ijiinswarpurr

Åtgärder har. som nämnts inledningsvis. vidtagits för att öka exporten av tjänster från statliga myndigheter och bolag bl. a.i syfte att komplettera näringslivet på områden där statliga institutioner har en unik kompetens. Som ett ytterligare komplement har åtgärder också vidtagits i enlighet med vad jag anförde i prop. l983/84: l68 om exportfrämjande verksamhet (av- snitt 3) för att på motsvarande sätt främja export av tjänster från kom- muner och landstingskommuner. Däri framhölls bl.a. att möjlighet att

• Sida 40
•  Original

Prop. 1984/85: 140 40

ställa kommunalt kunnande till förfogande i kombination med export av varor och i samarbete med näringslivet kan ge resultat som är intressanta från bytesbalanssynpunkt.

Flera hinder av formell och praktisk natur har hittills försvårat en fram- gångsrik exportsamverkan mellan kommunerna och näringslivet. Det finns flera skäl för en sådan exportsamvcrkan. Kommunala tjänster kan t.ex. utgöra en del av ett fullständigt system. Vidare har kommuner och lands- tingskommuner erfarenhet av hur driften av olika typer av anläggningar skall organiseras och administreras. Kommuner och landstingskommuner kan också spela en viktig roll i marknadsföringen av system. bl. a.genom att ställa referensobjekt till förfogande.

Kommuner och landstingskommuncr har i vissa fall initierat egna aktivi- teter. Ett sådant exempel är Swedehealth AB. som är ett tjänsteexportbo- lag inom hälso- och sjukvårdsområdet. Swedehealth AB är ett dotterbolag till Landstingens Inköpseentral. Bland organ som gör insatser för att marknadsföra svenskt vårdkunnande i utlandet finns också Swecarc Foun- dation. i vilket bl.a. Landstingsförbundet ingår. Diskussioner har också inletts i såväl Stockholms som Göteborgs kommuner om samarbete med företag. Detta gäller inte minst frågan om gemensam marknadsföring avse- ende referensanläggningar inkl. drift.

Sveriges exportråd har under innevarande budgetår inlett ett utveck- lingsprogram för kommunal tjänsteexport i enlighet med vad jag anförde i prop. 1983/84: 168 om exportfrämjande verksamhet. Exportrådet samverkar med tio kommuner för att utröna marknadsförutsättningar m.m.för en kommunal exportmedverkan.

Kommunala åtgärder för att främja svensk export kan i viss mån redan nu vidtas inom ramen för den kommunala kompetensen. En utvidgning av den kommunala kompetensen genom lag är nödvändig för att möjliggöra ett ökat engagemang på detta område. Frågan om en lagstiftning på områ- det bereds f. n. inom regeringskansliet. Chefen för civildepartcmentet avser att återkomma till regeringen med förslag till proposition i denna fråga senare under våren 1985. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartcmentct.

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag anfört i avsnitten 3.2.1 och 3.2.2 har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond.

2. lag om ändring i lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto.

3. lag om ändring i lagen ( 1979:610 ) om allmän investeringsreserv.

4. lag om ändring i lagen ( 1980:456 ) om insättning på tillfälligt vinstkonto.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85: 140 .' ' 41

Förslagen har upprättats efter samråd med chefen för finansdepartemen- tet.

Med hänsyn till lagförslagens okomplicerade art anserjag inte att lagrå- dets hörande är påkallat.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen dels föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond. 2. lag om ändring i lagen ( 1982:1185 ) om inbetalning på särskilt investeringskonto. 3. lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv. 4. lag om ändring i lagen ( 1980:456 ) om insättning på tillfälligt vinstkonto, dels föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att utfäs- telser om Stöd avseende konsultcxport får lämnas till ett belopp av högst 5200000 kronor budgetåret 1985/86 ( avsnitt 3.4.4 ). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om åtgärder för att främja handeln med tjänster.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85: 140 47

Bilaga ! Sammanfattning

De villkor och regler som styr näringslivets utveckling är anpassade till företag som producerar varor. Sveriges export har också hittills varit inriktad på varor. En vanlig föreställning är att tjänsteexport antingen är tekniska konsulttjänster eller försäljning av tjänster ifrån den svenska förvaltningen. Tjut har haft ambitionen att visa att tjänsteexport är mycket mer än så. nämligen ett medvetet utnyttjande av den kunskapsbas som finns inom alla delar av det svenska samhället i syfte att förbättra Sveriges bytesbalans. Resultatet av en ökad tjänstehandel innebär också en förädling av den svenska resursbasen genom att den utsätts för konkurrens på exportmark- naden och, inte att förglömma. genom konkurrens på hemmamarknaden från import av utländska tjänster.

Tjut tror att i ett makroekonomiskt perspektiv endast begränsade exportintäkter kan åstadkommas när man avskilt säljer sin arbetstid. Kunnandet mäste istället kopplas till exempelvis finansiella resurser, anläggningskapital eller tekniska hjälpmedel. Sveriges framtida tjänsteex- port kommer att bestå av kombinationer av varor och tjänster (t ex robotar med avancerade styrsystem), tjänster baserade på anläggningskapital (t ex tillhandahållande av högt specialiserade. teknikutnyttjande fartyg), tjänster baserade på systemkunnande och logistik (t ex uppbyggnad av infrastruktur. fabriker, sjukhus. avancerade lokalvårdsystem) samt finansiella tjänster, dvs kunnande kopplat till tillgång på finansiella resurser. Denna utveckling är en spegelbild av industrins framsteg, där produkterna numera består mer av kunnande än av vara.

Den utländska turismen — tjänsteexport med hemmaleverans — som har en stor betydelse för Sveriges tjänsteintäkter är beroende av investeringar i anläggningstillgångarochinfrastruktur.

Sveriges produktion av tjänster är till stor del under offentligt inflytande, antingen genom att den helt sker inom stat. kommun eller landsting eller genom att den av olika skäl står under stark offentlig kontroll (t ex bank, försäkring, transporter). I förhållande till varuproduktionen är tjänstepro- duktion därigenom starkt reglerad. Näringslivets arbetsförutsättningar är, som tidigare nämnts. i stort avpassade efter den varuproducerande industrin och i många viktiga sammanhang glöms tjänsteföretagen helt bort.

Tjut menar att det bästa sättet att främja svensk tjänsteexport är att dels utveckla den svenska resursbasen. dels göra en konsekvent genomgång av det regelsystem som styr svenskt näringsliv i Sverige och i utlandet. Det är nödvändigt att häri bygga in hänsyn till de företag vars slutprodukter är att

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85: 140 43

betrakta som tjänster. Därtill bör i högre grad ett kommersiellt kunnande tillåtas prägla den tjänsteproduktion som sker i offentlig regi.

Det måste således skapas ett klimat som stimulerar de enskilda företagen till export och reglerna måste inriktas på att göra det lätt för företagen att arbeta.

Denna princip måste även gälla det organ som staten och näringslivet inrättat för att hjälpa företagen att marknadsföra sig i utlandet. nämligen Sveriges exportråd (SE). SE bör inte detaljstyras av staten , utan exportrådets ambition måste vara att framstå som ett professionellt konsultföretag, vars ledning har frihet att utforma och prioritera olika typer av aktiviteter. Verksamheten skall styras av näringslivets efterfrågan på tjänster och vilja till finansiering.

Tjänsteexport har möjlighet att utvecklas från alla delar av näringslivet. Framgången avgörs av företagets tillgångar i form av ledning. organisation. personal, specifikt kunnande och finansiella resurser. Tjut anser det därför felaktigt att utpeka någon bransch som har speciellt goda förutsättningar och av det skälet särskilt bör stödjas.

Den svenska tjänstesektorn — en resurs för export

Tjänsterna utgör, enligt den officiella statistiken, 62 procent av Sveriges BNP, varav 37 procent inom de privata sektorn, samt 64 procent av antalet sysselsatta, varav drygt hälften finns inom den privata sektorn. Produktivi- tetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn har sedan mitten av 1970-talet varit genomsnittligt högre än inom industrin. Inom vissa tjänste- branscher. tex transportnäringarna. har det procentuella. genomsnittliga förädlingsvärdet under samma period ökat med mellan 15 och 20 procent per år.

Under hela efterkrigstiden. dvs i en tid av snabb ekonomisk tillväxt och goda exportinkomster, har Sverige byggt upp ett stort kunskapskapital som vi nu använder för att förbättra vår utrikeshandel. Medvetenhet om att det vi nu exporterar. även från industrin. är kunnande snarare än varor måste börja prägla förvaltning och uppbyggnad av skatte— och andra regelsystem.

Investeringar i kunnande är i framtiden nödvändigt för att stimulera tjänstesektorn till att utvecklas och bli internationellt konkurrenskraftig. Det är därför på tiden att vi inte enbart betraktar investeringar i real- och anläggningskapital vid bedömningar av Sveriges möjligheter till framtida ekonomisk tillväxt.

Synen på tjänstesektorn som någonting helt separat från industrin anser Tjut vara vilseledande. Det finns dock skillnader mellan varuproduktion och tjänsteproduktion i så motto att resultatet av tjänsteproduktionen är någonting icke gripbart, något immateriellt som i sin egentliga form inte kan transporteras. säljas vidare eller lagras. Denna skillnad och de därav följande konsekvenserna finns det anledning att ta fasta på.

Sveriges tjänstehandel

Den svenska exporten av tjänster uppgick år 1982 till 60 miljarder kr och importen var under samma år 70 miljarder kr. Av exporten svarade

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85: 140 44

näringslivet för 50 miljarder kr. medan ca 7 miljarder kr utgjordes av resevaluta (dvs från hushållen). Näringslivets export bestod av finansiella tjänster (framförallt ränteinkomster och försäkringar) till 40 procent och reala tjänster (framförallt varutransporter och entreprenader) till 60 procent.

För närvarande publiceras inte löpande någon statistik över Sveriges totala tjänstehandel. Tjuts uppgifter är baserade på en specialbearbetning utförd av statistiska centralbyrån.

Den internationella tjänstehandeln

Enligt Committee on Invisible Exports (COIE) i London uppgick världens försäljning av tjänster är 1981 till närmare 600 miljarder USD. COIE sammanställer årligen världens tjänstehandel på basis av den valutastatistik som de flesta länder rapporterar in till Internationella valutafonden. Tjänstehandeln skulle därmed utgöra ca 1/4 av världens totala handel. USA har den största andelen av tjänstehandeln (ca 21 procent) följt av Frankrike. Storbritannien och Västtyskland. Enligt denna statistik har Sverige drygt en procent av världshandeln. Tjänstehandeln har ökat med ca 18 procent om året och andelen av totalhandeln ökar långsamt. Tjänstehandeln registrerasi valutastatistiken i fyra underrubriker. transporter (23 procent), resevaluta (17 procent"). avkastning på kapital (38 procent) samt övriga tjänster (22 procent). Avkastning på kapital har ökat från 29 procent år 1969 till nu ca 38 procent.

I samband med en redogörelse för storleken av den internationella tjänstehandeln måste man ha i minnet att den internationella statistiken är mycket bristfällig. Den statistik som används är till för att mäta flödet av valutor över gränserna, inte för att ge en riktig bild av handeln med tjänster.

Hinder för handel med tjänster

Varuhandeln har varit föremål för liberalisen'ngsförhandlingar inom GATT sedan 1960-talet. Här har stora framgångar nåtts och inom Västeuropa har frihandel i princip uppnåtts. Nu har uppmärksamheten börjat att riktas mot tjänstehandeln. Inom OECD. GATT och UNCTAD liksom i en rad andra multilaterala och nationella organ diskuteras fn hur tjänstehandeln skall kunna regleras och liberaliscras. Första steget i detta arbete är att söka kartlägga de hinder som finns för handeln med tjänster. Hinder som identifierats är av olika slag. dels sådana som försvårar eller förhindrar etablering i ett annat land. dels sådana som försvårar flödet över gränserna. Exempel på hinder är rena etableringsförbud. statliga monopol. immigra- tionsregler, olika skatteregler för inhemska och utländska företag. subven- tioner. administrativa regler och valutarestriktioner.

I Sverige utförs en stor del av tjänsteproduktionen i offentlig regi. vilket utestänger såväl svenska som utländska företag från den svenska marknaden. Därtill har vi restriktiva regler för exempelvis svenska bankers verksamhet i utlandet och ännu så länge ett förbud mot utländska banker i Sverige. I

• Sida 45
•  Original

Prop. l984/85: 140 45 kapitel 6 görs en redovisning av de hinder som olika företag, branschorga- nisationer och myndigheter upplever dels för utländsk verksamhet i Sverige samt import, dels för svensk verksamhet i utlandet samt export.

Generellt kan sägas att tjänstehandeln är omgärdad av en rad större och mindre hinder. Det politiska intresset för tjänstesektorn resulterar i regleringar och kontrollfunktioner som försvårar ett fritt flöde av tjänster över gränserna. Kopplingen mellan politiska ambitioner och det offentliga inflytandet över tjänstesektorn kommer att göra det svårare att liberalisera tjänstehandeln än vad det varit att liberalisera varuhandeln. Därtill kommer problemet att skilja mellan varuhandel och tjänstehandel.

Det internationella arbetet med tjänstehandeln försvåras också av de olika intressen som u-länder och i-Iänder har i denna fråga. U-läuderna ifrågasätter starkt det positiva för deras del av en liberalisering av tjänstehandeln.

Främjande av tjänsteexport

Den största insatsen för att öka Sveriges tjänsteexport görs naturligtvis av företagen själva. Den svenska staten påverkar dock exporten genom att ange villkoren för företagsamheten. Tjänstesektorns arbetsbetingelser styrs av en rad olika departement och myndigheter. Transporterna hanteras av kom- munikationsdepartementet, sjöfartsverket, luftfartsverket osv. Bankernas verksamhet styrs av finansdepartementet, riksbanken, bankinspektionen etc. Turismen handläggs av jordbruksdepartementet och Sveriges turistråd. Sjukvården styrs av socialdepartementet, socialstyrelsen. Landstingsförbun- det och landstingen. Uppräkningen kan göras lång och ingående. Syftet är att visa att det bästa sättet att främja svensk tjänsteexport är att alla dessa instanser blir kunniga om tjänstehandelns villkor och medvetet strävar efter att underlätta den.

Därtill kan staten hjälpa företagen genom att bidra med marknadsföring, krediter och kreditgarantier, vilket i viss utsträckning görs genom Sveriges exportråd (SE). Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden (EKN). Inom SE och EKN kan dock åtgärder vidtas för att ytterligare höja medvetenheten om det svenska tjänsteutbudet.

Tjut vill även framhålla etablerade kontaktnät som en värdefull resurs för tjänsteexporten. där ju förtroende och referenser är särskilt betydelsefullt. Kontaktnät finns på flera nivåer, politiska, fackliga. inom universitet och forskningsorgan, utrikesrepresentationen, handelskontor, handelskamrar samt inom näringslivet.

Det svenska samhället har en väl etablerad organisationsstruktur såväl inom de politiska och fackliga områdena som industri och handel. Det kan dock konstateras att tjänsteföretagen ännu inte har någon stark organisation som företräder deras intressen. Tjut anser det därför angeläget att den privata tjänstenän'ngen bildar en grupp som driver tjänsteföretagens policyintressen och främjar en vidgad kunskap om tjänstehandelns vill- kor.

Andra länder har inte hunnit så mycket längre än Sverige när det gäller medvetenhet om tjänstesektorns betydelse. Längst har USA och Storbri-

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85: 140 46

tannien kommit, som tillsammans svarar för en tredjedel av världshandeln med tjänster. Dessa länder har höjt tjänstesektorns status genom att visa vilken betydelse den har för den nationella och den internationella ekonomin. I USA uppstår praktiskt taget alla nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn och i Storbritannien räcker tjänsteinkomsterna från utlandet till att betala för halva deras totala import.

Branschöversikter och den framtida tjänsteexporten

I betänkandet presenteras statistik över den svenska tjänstesektorn och dess utrikeshandel på det sätt den finns att tillgå. Uppdelningen i branscher är mycket traditionell och egentligen inte relevant för att beskriva tjänsternas förekomst och betydelse i det svenska samhället nu och i framtiden. Vidare görs en horisontell beskrivning av tjänstehandeln, där avsikten är att belysa det faktum att tjänster skär över alla branscher och att hela den svenska exporten egentligen består av kombinationer mellan varor och tjänster, men där andelen tjänster kan variera från i princip 0 till 100 procent. Ofta är det en strategifråga om man väljer att marknadsföra sin produkt som en vara eller en tjänst, exempelvis om man säljer de borrplattformar man tillverkar eller hyr ut dem. Skillnaden mellan den traditionella synen på tjänsteproduktion och varuproduktion och den Tjut vill hålla fram belyses i kapitlen 12 och 13.

I kapitel 12 görs analysen utifrån det traditionella betraktelsesättet enligt svensk näringsgrensindelning. I kapitel 13 delas i stället tjänstehandeln uppi ren tjänstehandel, dvs försäljning av enbart tid och kunnande, tjänster som komplement till varor, tjänster baserade på anläggningskapital, tjänster baserade på organisation och logistik, anläggningsexport samt finansiella tjänster, dvs tjänster kopplade till tillgång på finansiella resurser. Denna indelning är avsedd att leda tankarna till kreativa kombinationer som skall kunna öka Sveriges export av såväl varor som tjänster. De olika delarna illustreras med konkreta exempel på genomförda affärsidéer.

Tjänstehandelns villkor

Den vikt som Tjut lägger vid kunskapen om tjänstehandelns villkor löper som en röd tråd genom betänkandet. Beskrivningen av villkoren utgår från följande nyckelbegrepp: kunskap, tillgänglighet, uthållighet, betalningsför- måga, kultur- och språkgemenskap och utvecklingsnivå.

Uppkomsten av tjänstehandel härrör ur vårt behov av att köpa och sälja kunskap på olika områden. Med kunskap avses då den rent professionella kunskapen som förvärvats av individer och företag genom utbildning och erfarenhet. För att handel ska uppstå krävs också en kommersiell kunskap om hur man prissätter, marknadsför och levererar en tjänst. Därtill underlättas tjänstehandel av en allmän kunskap och medvetenhet hos statsmakterna, dvs hos dem som beslutar om lagar, exportfrämjande etc.

För att handeln skall utvecklas måste utbudet göras tillgängligt för marknaden, dvs utländska köpare måste få kännedom om vad Sverige har att

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85: I40 47

erbjuda. Genom att tjänster i hög grad säljs genom personliga kontakter och förtroendeskapande upprädandc kan marknadsföringen underlättas genom utnyttjande av olika nätverk, politiska, fackliga, vetenskapliga och givetvis näringslivets egna. Det svenska tjänstekunnandet kan också föras ut genom massmedia och därmed bli en del av Sverigebilden i utlandet.

Framgångsrik tjänsteexport skapas genom relationer som ger intäkter över en längre tidsperiod. Detta förutsätter en strategi som ger möjlighet till uthållighet i marknadsbearbetningen, vilket vanligtvis åstadkoms genom etableringi utlandet i hel- eller delägda (joint-venture) dotterbolag. Detta är ett sätt att göra den nödvändiga lokala anpassningen dels av produkten, dels av det praktiska försäljningsarbetet. Utlandsinvesteringar kräver dock finansiella resurser, vilket gör att tjänsteexport är en uppgift för framgångs- rika, vinstgivande företag. En förutsättning är att företagen ges möjlighet att använda sina i Sverige upparbetade vinstmedel för exportsatsningar. Sveriges exportfrämjande bör sträva efter att underlätta en sådan utveckling snarare än att ge finansiella bidrag till vissa typer av exportkostnader, för viss typ av export och till vissa särskilda marknader. Detta är att detaljstyra företagen, speciellt de mindre framgångsrika, som kanske överhuvudtaget inte skall ägna sig åt export. Sådana bidrag riskerar att på lång sikt bli bortkastade pengar.

Tjut menar också att det är viktigt att fastslå att om det överhuvudtaget skall vara någon mening med att överföra det svenska kunnandet till utlandet så måste köparen betala det pris som tjänsten är värd. Att själv betala för sin export är i längden ohållbart. Om tjänsteöverföringen blir ett bistånd så bör den inrymmas under biståndspolitiska överväganden.

Vid försäljning av tjänster bör också företagen överväga om marknadens utvecklingsnivå överensstämmer med den produkt man har att erbjuda samt sätta sig in i den språkliga och kulturella miljö i vilken tjänsten skall komma till nytta. Det är dock värt att framhålla att handel i sig är ett fenomen som man förstår överallt och som har förutsättning att utveckla relationer mellan parter utan gemensamt språk och även i övrigt kulturellt åtskilda.

Ovanstående resonemang och överväganden bör ingå i varje tjänsteföre- tags strategi för internationalisering och även utgöra grund vid utformningen av den statliga exportpolitiken.

Förslag

Tjut anser att exportfrämjandet skall inrikta sig på generella stöd. i princip tillgängliga för alla företag på det sätt de finner lämpligt. Vi ser inte tjänsteexporten som någon ”bransch", utan som en integrerad del i den totala exporten. Tidigare har framhållits att förmågan till kombinationer mellan varor och tjänster kan komma att bli Sveriges konkurrensfördel i framtiden. I det perspektivet ser Tjut det som olyckligt om Sveriges närings- och handelspolitik utformas enbart med tanke på den varuprodu- cerande industrin. Förslagen siktar därför till att jämställa tjänstehandelns status och villkor med varuhandelns. För att åstadkomma detta krävs i inledningsskedet en uttalad, stark och målmedveten policy för att underlätta Sveriges handel med tjänster. Tjut anser också att det i exportfrämjandet

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85: 140 48

måste finnas ett visst mått av risktagande och experimentlusta. Det går inte att genom noggrann planering och förvaltning förutse om en viss åtgärd skall få avsedd effekt. [ stället krävs innovation och flexibilitet. Tjuts förslag innehåller därför olika former av försöksverksamhet för att pröva och utvärdera.

Projektförmedling

Tjut har i diskussioner med tjänstehandelsföretag funnit att det finns intresse för en effektiv projektförmcdling. Exportrådet har i flera år tillhandahållit en service som förmedlat uppslag till näringslivet baserad på information från i första hand Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och övriga FN-organ. Tjut anser det angeläget att i projektförmcdlingen ta tillvara den resurs som den svenska utlandsstationerade exportindustrin utgör. Informa- tionen värderas därigenom av en person med kommersiell erfarenhet av såväl den lokala marknaden som av svenska förhållanden. På uppdrag av Tjut har datakonsultföretaget Enator AB gjort en förstudie om hur en projektförmedling baserad på modern data- och informationsteknik skulle kunna se ut.

För att det föreslagna systemet så småningom skall kunna integreras med exporträdets projektbevakning föreslår Tjut att exportrådet använder Enators förstudie som underlag för specifikation och upphandling av tjänsten från privat entreprenör. Verksamheten bör betraktas som en försöksverk- samhet med statsbidrag och utgå från en central förmedlingspunkt. förslagsvis London. där ett antal lämpliga intressenter finns etablerade.

Tjänste/1andelsseminarier

Tjut har under utredningstiden initierat och deltagit i tjänstehandelssemina- rier på två marknader med helt olika förutsättningar, nämligen Singapore och San Francisco. Ytterligare seminarier kommer att hållas under året på andra marknader och med annan projektledning och finansiering. Principen för seminarierna bör vara att utnyttja befintliga kontaktnät för att åstadkomma intresse och tyngd samt att ge företagen möjligheter till "hembesök" hos potentiella kunder eller partners. Tjut föreslår att verksamheten efter kontinuerlig utvärdering fortsätter.

Massmediastödd information

Tjut anser att det svenska tjänstekunnandet skall marknadsföras i utlandet genom att låta det ingå som en del av den Sverigebild som förs ut genom olika massmedia.

Inom Sveriges Riksradio AB, Utlandsprogrammet, finns en avdelning. Radio Sweden International, som producerar film för försäljning till 4 Riksdagen 1984/85. ] sant/. Nr [40

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: I40 50

utlandet. Radio Sweden har kontakt med radio- och "TV-bolag över hela världen och utbyter regelmässigt informationsprogram. Inom ramen för detta internationella utbyte har man möjlighet att producera och distribuera nyheter som, utan att vara reklam. framhäver svensk kompetens på tjänsteområdet. Tjut föreslår att Radio Sweden får 1,2 miljoner kr för att möjliggöra produktion och lansering av ett femtontal 6—12 minuters avsnitt om svenskt tjänstekunnande att placeras exempelvis i tekniska magasinpro- gram i utländska ”FV-kanaler.

Tjut föreslår också att Sveriges exportråd gör en specialstudie av några utvalda nyhetsbyråer och deras distributionskanaler i syfte att utforma ett program för hur de bättre skall kunna förmedla kunskap till andra länder om det svenska tjänsteutbudet.

Stipendier till näringslivet via Svenska institutet

Svenska institutet är en statlig stiftelse med bred informations- och kontakt- skapande verksamhet. Institutet har även erfarenhet av att fördela stipendier framförallt till forskare och studenter. Tjut föreslår att stipendier i fortsättningen även skall kunna användas för att främja näringslivets kontakter med utlandet. För denna verksamhet föreslår Tjut 2 miljoner kr per år, i första hand under en period på fem år.

Årlig statistik

Tjut föreslår att statistiska centralbyrån (SCB), genom att utnyttja tillgäng- ligt material från SCB och Sveriges riksbank. årligen sammanställer och ger ut en tjänstehandelspublikation med statistik över Sveriges totala tjänste- handel. För detta ändamål beräknar Tjut 75 000 kr per år.

Specialstudie

Utöver den årliga statistiken anser Tjut att på uppdrag av olika intressenter särskilda studier skall kunna göras för att belysa speciella aspekter av tjänstehandeln. Tjut föreslår att den första blir en specialstudie av tjänsteandelen i ”den varuproducerande industrins" produktion och handel. Lämplig uppdragsgivare är utrikesdepartementets handelsavdelning.

Exportkreditnämnden

Då den förordning som styr Exportkreditnämndens (EKN) verksamhet anger att garantier kan utgå till all varuexport. men endast till vissa. specifikt angivna. delar av tjänsteexporten föreslår Tjut att EKNs förordning ses över så att garantigivningen täcker all form av export.

Det kan också finnas skäl att ändra utformningen av investeringsgaran- tierna så att reglerna inte är fullt så restriktiva.

Medel till regeringens disposition

Tjut ställer sig tveksam till specialdestinerade. finansiella branschstöd. Däremot anser Tjut att det ligger ett stort värde i att det finns tillgång till medel att användas selektivt och flexibelt när behov uppstår att agera för att olika aktiviteter snabbt skall komma igång. Tjur föreslår därför att 10 miljoner kr skall ställas till regeringens disposition på anslag inom utrikesdcpartcmentets handelsavdelning. Exempel på sådana aktiviteter kan vara förstudier. utbildning. seminarier. resor m m.