Prop. 1984/85:169

om vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet m.m.

Prop. 1984/85: 169

Regeringens proposition 1984/85: 169

om vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet m. m.;

beslutad den 2] mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens Vägnar

OLOF PALME BO HOLMBERG

1 Inledning

I samband med 1982 års kyrkomötesreform infördes nya regler om val till kyrkomötet. Reglerna tillämpades första gången vid val till det kyrkomöte som hade sitt första sammanträde i mars 1983. Erfarenheterna från detta val gav på många håll anledning till kritik mot valsystemet. Kritiken riktar sig framför allt mot att förfarandet är onödigt omständligt och att tiden för att genomföra valet är alltför knappt tilltagen. Det har också visat sig vara en utbredd uppfattning att valsystemets utformning leder till att kyrkomötets representativitet inte kan anses helt tillfredsställande.

] juni 1983 tillsattes därför en arbetsgrupp inom civildepartemcntet med uppgift att göra en översyn av reglerna om val till kyrkomötet. En framställning till regeringen från 1984 års kyrkomöte (LU 19845. kskr 3) om en ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden har överlämnats till arbetsgruppen för att behandlas i samband med översynen av valreglerna.

Arbetsgruppen har redovisat resultatet av sitt arbete i promemorian (Ds C 198429) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet. En sammanfattning av promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I och de lagförslag som läggs fram i promemorian som bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser- na och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 3.

De förändringar av valsystemet som jag tar upp i det följande medför ändringar i lagen (19822943) om kyrkomötet. För sädana ändringar krävs

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85:l69 10

enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen yttrande av kyrkomötet. Enligt min mening är det lämpligt att samtidigt inhämta kyrkomötets yttrande över en följdändring i lagen (1982:lt152) om försam- lingar oeh kyrkliga samfälligheter. Om yttrande inhämtas från det kyrkomö- te som sammanträder i mars 1985. är det möjligt för regeringen att förelägga riksdagen en proposition i ämnet under våren 1985.

2 Allmän motivering

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att Skap. [Sä lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 15.5

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i församlingen enligt Zkap. 39' första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall det nyvalda kyrkorådet före decem- ber månads utgång utse befattnings- havare som avses i första och andra styckena.

Det är då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall det nyvalda kyrkorådet före decem- ber månads utgång utse befattnings— havare som avses i första och andra styckena. Det nyvalda kyrkorådetfår även före december månads utgång utse elektorer som avses i lagen ( I 982.943 ) om kyrkomötet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85:169 41

Motionerna

I motion 198522 av Bengt Gus/af Aurelius hemställs att kyrkomötet beslutar som sin mening ge regeringen till känna att samfälligheters församlingskyrkoråd bör ha valrätt till kyrkomötet för att det personliga engagemanget i ett så viktigt ärende måtte befrämjas hos så många som möjligt.

I motion 198536 av Sten .S't'ensmn och Knut Kullenberg hemställs att kyrkomötet beslutar hos regeringen anhålla att den tar initiativet till ändringi lagen om kyrkomötet. sa att det blir möjligt att inkalla kyrkomötet till extra sammanträden enligt motionens syften.

I motion l985z93 av Karl-Erik Jolzansfmz och Nils Selmer hemställs

1. att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen förklarar sig inte kunna tillstyrka det i regeringens skrivelse 19852 upptagna förslaget till ändringari lagen (1982:943) om kyrkomötet vad avser avskaffande av nuvarande ordning med i vissa fall särskilda delegerade för val av elektorer och en minskning av antalet elektorer per distrikt med en.

2. att kyrkomötet för sin del förordar en ändring av valft'irfarandet i huvudsaklig överensstämmelse med de i motionen berörda förslagen som framförts i remissvaren från resp. domkapitlet i Visby och domkapitlet i Luleå.

I motion l985:111 av Bengt Kindbom m.fl. hemställs att kyrkomötet beslutar

1. att tillstyrka förslaget i regeringens skrivelse till kyrkomötet (RegSkr l985:2) i vad avser flyttning av tidpunkten för kyrkomötet från våren till hösten; samt

2. att avvisa förslaget om ändrade regler för val till kyrkomötet som framlagts i regeringens skrivelse till kyrkomötet (RegSkr l985:2) med undantag av vad som i motionen angetts om förenklingar i valsystemet.

I motion 19851121 av Ingvar Starling och William Fägerhall hemställs att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens förslag om antalet elektorer vid val till kyrkomötet anför som sin mening. att nuvarande regler i fråga om beräkningen av antalet elektorer bör prövas under ytterligare en valperiod.

I motion 19852125 av Gunnar Blomgren och Rolf Eknefelt hemställs att kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse nr 2 som sin mening ger regeringen till känna att, med ändring av föreslagen lydelse av 6 ä lagen om kyrkomötet, andra stycket. varje valdistrikt med högst 4 ()()(l röstberättigade kyrkomedlemmar bör få utse två elektorer för val av kyrkomötesomhud.

[motion l985:14l av GunnarAndersson yrkas att kyrkomötet beslutar atti sitt yttrande över regeringens skrivelse l985:2 föreslå att andra stycket i 6 & i lag om kyrkomötet skall ha följande lydelse:

] valdistrikt med högst 3 (100 röstberättigade kyrkomedlemmar utses två elektorer och i distrikt med mer än 3 000 men högst 6 000 röstberättigade kyrkomedlemmar utses tre elektorer. För varje påbörjat 3 OOO-tal röstberät-

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85:169 43

tigade kyrkomedlemmar utöver 6 000 utses ytterligare en elektor. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.

Centralstyrelsens skrivelse

I sin skrivelse 198511 föreslår centralstyrelsen att kyrkomötet beslutar atti skrivelse till regeringen hemställa att 2 5 tredje stycket lagen (1982:943) om kyrkomötet ändras till följande lydelse: "Om någon valkrets, vid den fördelning som sker enligt andra stycket. tillförs färre mandat än tre. skall antalet mandat ändå bestämmas till tre. Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande män."

Beträffande den närmare motiveringen hänvisar utskottet till skrivelsen.

Utskottet Inledning

I detta betänkande behandlas de olika förslag till ändringar beträffande val till kyrkomötet m.m. som läggs fram i regeringens skrivelse l985:2. Ändringarna gäller tidpunkten för kyrkomötets ärliga sammanträden. tiden för kyrkomötesvalets genomförande, valkretsindclningen, avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer, minskat antal elektorer och vissa valtekniska frågor. I betänkandet behandlas också eentralstyrelsens förslag om ändrade regler för minsta antalet kyrkomötesombud från varje stift som läggs fram i centralstyrelsens skrivelse 1985: 1. Slutligen behandlas också den i motion 198556 väckta frågan om urtima kyrkomöte.

Bakgrunden

Bestämmelserna om val till kyrkomötet fanns tidigare i kyrkomötesförord- ningen (19491174). I samband med kyrkomötesrcformen infördes genom lagen (19821942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet nya regler om val till kyrkomötet. I tekniskt hänseende innebär den nya ordningen inte några väsentliga skillnader mot vad som gällde tidigare. Reformen medförde dock en betydande ökning av antalet ledamöter av kyrkomötet liksom av antalet delegerade och elektorer för val av dessa ledamöter.

De nya reglerna om val till kyrkomötet tillämpades första gången vid val till det kyrkomöte som hade sitt första sammanträde i mars 1983. Erfarenhe- terna frän detta val gav på många håll anledning till kritik mot valsystemet. Kritiken har riktat sig framför allt mot att förfarandet är onödigt omständligt och att tiden för att genomföra valet är alltför knappt tilltagen. Det har också visat sig vara en utbredd uppfattning att valsystemets utformning leder till att kyrkomötets representativitet inte kan anses helt tillfredsställande.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85:169 43

1 juni 1983 tillsattes därför en arbetsgrupp inom eivildepartementet med uppgift att göra en översyn av reglerna om val till kyrkomötet. En framställning till regeringen från 1984 års kyrkomöte (LU 198425. kskr 3) om en ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden ("överlämitades till arbetsgruppen för att behandlas i samband med översynen av valreglerna.

Arbetsgruppen har redovisat resultatet av sitt arbete i promemorian (Ds (' 19849) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet. Prmnemorian har remissbehandlats. Regeringens skrivelse grundar sig i huvudsak på prome- morian och remissyttrandena däröver.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen föreslås en ändring av tidpunkten för kyrkomötets ärliga sammanträden samt vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet i syfte att förenkla valförfarandet och förbättra kyrkomötets representativitet.

I fråga om tidpunkten för kyrkomötets ärliga sammanträden föreslås att kyrkomötet sammanträder med början den tredje tisdagen i augusti i stället för den första tisdagen i mars.

Enligt förslaget skall kyrkomötesvalet vara slutfört senast den 30 april äret näst efter det år då kyrkofullmäktigeval har hållits i hela riket. Elektorerna skall ha utsetts före februari månads utgång.

Härnösands och Luleå stift föreslås bli delade i vartdera tvä valkretsar. Enligt förslaget skall Härnösands stifts ena valkrets (västra valkretsen) omfatta Jämtlands län och den andra (östra valkretsen) Västernorrlands län. Luleå stifts ena Valkrets ("södra valkretsen) föreslas omfatta Västerbottens län och den andra (norra valkretsen) Norrbottens län.

Särskilda delegerade för val av elektorer föreslås bli avskaffade. Enligt förslaget blir huvudregeln i stället att elektorerna väljs av pastoratens beslutande organ, församlingsdelegerade eller fullmäktige. För det fall ett pastorat saknar eget beslutande organ. föreslås att elektorerna väljs gemen- samt av kyrkoråden i de i pastoratet ingående församlingarna. Under vissa förutsättningar skall elektorerna enligt förslaget kunna väljas av fullmäktige i en total kyrklig samfällighet.

l skrivelsen föreslås vidare att antalet elektorer beräknas med utgångs- punkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje valdistrikt i stället för det totala antalet kyrkomedlemmar. Antalet elektorer minskas dessutom med en elektor i varje valdistrikt.

Val av ledamöter och ersättare föreslås under vissa förutsättningar kunna ske i samma vaIOmgäng. Samtidigt föreslås att det införs en möjlighet att tillämpa aeklamationsförfarande. Enligt förslaget godkänns utdrag av_proto- koll över valförrättningen som bevis för den som har valts till ledamot av kyrkomötet eller ersättare för ledamot.

De i skrivelsen upptagna förslagen föranleder ändringar i lagen (19821943) om kyrkomötet och i lagen (198221052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Lagändringarna föreslas träda i kraft den 1 oktober 1985.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85:169 44

Utskottets överväganden Ändrade regler om val till kyrkomöte!

Regeringen föreslår att åtgärder nu vidtas för att förenkla valen till kyrkomötet och förbättra kyrkomötets representativitet. Bakgrunden till förslaget sägs vara att det från många håll har förts fram kritik mot valsystemets utformning. Kritiken tar framför allt sikte på att reglerna är svåra att tillämpa i praktiken och att förfarandet är onödigt krångligt. En vanligt förekommande mening är också att den tid under vilken valet skall hinna genomföras är alltför knappt tilltagen. En annan utbredd uppfattning är att utformningen av valsystemet i alltför hög grad missgynnar de större församlingarna och att kyrkomötets representativitct därför inte kan anses helt tillfredsställande. Enligt vad som anförs har regelsystemet också visat sig innehålla vissa inkonsekvenser och oformlighetcr.

På grundval av resultatet av dels en enkät som arbetsgruppen ufört i fråga om domkapitlens erfarenheter av valreglernas praktiska tillämpning vid det senaste kyrkomötesvalet. dels en undersökning i fråga om valresultatets representativitet. anförs i skrivelsen att den kritik som har riktats mot valsystemet är berättigad. Enligt föredragande statsrådet kan de svårigheter som uppstod endast i begränsad omfattning hänföras till det förhållandet att valsystemet tillämpades för första gången. Snarare kan de påvisade proble- men sägas vara inbyggda i själva systemet som sådant. Föredragande statsrådet ansluter sig därför till arbetsgruppens bedömning att det finns ett starkt behov av att förenkla valförfarandet och vidta sådana åtgärder att kyrkomötets representativitet förbättras.

Frågan om direkta val till kyrkomötet kommer att behandlas av den nyligen tillkallade folkstyrelsekommittén (JU 1984z05). Enligt den bedöm- ning som görs i regeringens skrivelse måste man räkna med att det kommer att ta tämligen lång tid innan frågan om de kyrkliga valen i ett vidare perspektiv får sin lösning. Enligt vad som anförs finns det därför goda skäl att i avvaktan därpå genomföra de förenklingar och förbättringar när det gäller kyrkomötesvalen i dess nuvarande utformning som bedöms som mest angelägna.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till uppfattningen att det finns goda skäl att i avvaktan på resultatet av folkstyrelsekommitte'ns arbete göra de förenklingar och förbättringar beträffande valen till kyrkomötet som fram- står som mest angelägna. Enligt utskottets mening bör emellertid endast sådana förenklingar och förbättringar vidtas som inte rubbar grunderna för valsystemets uppbyggnad eller minskar möjligheterna till en allsidig repre- sentation i den valkorporation som har att utse ledamöter av kyrkomötet. Det är med utgångspunkt från detta principiella ställningstagande som utskottet bedömer de av regeringen framlagda förslagen.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1984/85zl69 4 'Jl

.!tl'skuffrmdt' (Il' särskilda delegerade för val ut' elektorer

Enligt regeringens förslag skall de särskilda delegerade för val av elektorer avskaffas. Huvudregeln blir i stället att elektorerna väljs av pastoratens beslutande organ. församlingsdelegerade eller fullmäktige. 1 det fall ett pastorat saknar eget beslutande organ. skall elektorerna väljas gemensamt av kyrkoråden i de i pastoratet ingående församlingarna.

Enligt föredragande statsrådet bör en förenkling av valförfarandet främst inriktas på de fall då valen är särskilt omständliga. nämligen då valdistrikten består av två eller flera församlingar. Utskottet kan för sin del inte dela uppfattningen att valförfarandet med särskilda delegerade är så omständligt att det motiverar ett avskaffande av dem. Vad som med den nuvarande ordningen har upplevts som det stora problemet är den tidspress under vilken delegeradevalen skall ske. Med en ändrad sammanträdestid för kyrkomötet och därmed en senareläggning av tiden för de olika valens avslutande bortfaller i allt väsentligt de problem som den nuvarande ordningen har fört med sig.

Härutöver kan mot förslaget göras den invändningen. som redan en del remissinstanser har gjort i sina yttranden över arbetsgruppens förslag. nämligen att pastoratens beslutande organ inte är sammansatta med tanke på att utgöra valkorporation i det nu aktuella sammanhanget. Som framhålls i motion 198593 omfattar kyrkomötets kompetensområde den kyrkliga verksamhet vars bas alltid är församlingarna. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion l985:11] att genom församlingarnas ansvar för och medverkan i valprocessen skapas grunden för att kyrkomötet representerar hela Svenska kyrkan.

Sammanfattningsvis anser utskottet således att det i avvaktan på resultatet av folkstyrelsekommittens arbete beträffande direktval till kyrkomötet inte finns skäl att avskaffa särskilda delegerade för val av elektorer samt att principiella skäl snarare talar mot regeringens förslag. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag i denna del.

I motion 1985193 anförs att en förbättring av kyrkomötets representativitet kan uppnås genom främst den minskning av antalet delegerade. som föreslås i domkapitlets i Visby remissvar. och genom att pastorat med mindre än 2 000 kyrkomedlemmar förenas med annat pastorat till ett valdistrikt. Den i motionen föreslagna ordningen synes. såvitt utskottet kan bedöma. i stor utsträckning tillgodose önskemålen om en bättre representativitet. Konse- kvenserna av förslaget kan emellertid inte utan närmare utredning överblick- as. Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka motionärernas förslag i denna del.

1 regeringens skrivelse föreslås att det i lagen om kyrkontt'fnet uttryckligen anges att det skall vara det nyvalda kyrkorådet som skall förrätta val av elektorer. Utskottet kan helt ansluta sig till förslaget i denna del på de i skrivelsen anförda skälen (s 13). Härutöver föreslår utskottet av samma skäl

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85: 169 46

att motsvarande ordning införs också beträffande valen av delegerade. Utskottets förslag i denna del innebär att den nuvarande lydelsen av 8 5 lagen om kyrkomötet måste ändras liksom ocksä regeringens förslag till ändring i 5 kap. 15 s lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Minska! antal elektorer

Regeringen föreslär att antalet elektorer beräknas med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje valdistrikt och inte längre i det totala antalet kyrkomedlemmar. Enligt förslaget minskas dessutom antalet elektorer med en elektor i varje valdistrikt.

Som skäl för förslagen anförs i huvudsak att de små församlingarna, enligt vad den förut nämnda undersökningen utvisar. är pätagligt överrcpresente- rade medan de medelstora och stora församlingarna blir missgynnade av systemet samt att en minskning av elektorsförsamlingen skulle innebära en betydande lättnad i valft'ärfarandet och i den administration som krävs i samband med valen.

Utskottet vill för egen del anföra följande. Av den verkställda undersökningen vars resultat redovisas i promemorian (DSC 1984z9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet (s 38) framgår klart att de allra minsta församlingarna är överrepresenterade när det gäller antalet elektorer i förhållande till antalet kyrkomedlemmar. Som föredra- gande statsrådet framhäller är de strukturella skillnaderna på det kyrkliga omrädet sa stora att det inte är möjligt att åstadkomma ett valsystem som på en och samma gäng är praktiskt hanterbart och leder till ett representativt valutslag.

De förslag regeringen har lagt fram leder enligt utskottets bedömning inte till att proportionalitcten skulle förändras i någon avgörande utsträckning (jfr s 38 och 80 i DsC 1984z9). De framlagda förslagen när det gäller minskningen av antalet elektorer kan därför inte motiveras med att de leder till en förbättrad representativitet. Däremot leder förslagen till en avsevärd minskning av antalet elektorer. Det säger sig självt att valen förenklas och blir mindre kostsamma om man minskar antalet elektorer. Enligt utskottets mening är det önskvärt att åstadkomma en sådan minskning. En minskning av antalet elektorer bör emellertid inte ske på bekostnad av möjligheterna för skilda äsiktsriktningar i de mindre valdistrikten att ingå i elektorsförsam- lingen.

Som framhålls i motionerna 198593. 19852121. l985:125 och 1985zl4l måste de olika grupperingarna vid valen av ledamöter av kyrkomötet ha en reell möjlighet att bli företrädda också i de mänga sntä pastoraten. En annan ordning katt enligt utskottets mening inte anses tillfredsställande från demokratisk synpunkt. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslaget att de minsta pastoraten endast skall få utse en elektor. vilket blir följden om antalet elektorer minskas med en elektor i varje valdistrikt.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85:169 47

En önskvärd om än begränsad minskning av antalet elektorer kan åstadkommas genom att heräkningsunderlaget utgörs av antalet röstberätti- gade medlemmar i stället för antalet kyrktmtedlemmar. Enligt utskottets mening bör samma beräkningsunderlag användas i elekttjirsvalen som i delegeradevalen. Utskottet har i det föregående avstyrkt förslaget att avskaffa delegerade. loeh för sig skulle man kunna tänka sig att beräknings- underlaget för antalet delegerade också skulle kunna ske med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Konsekvenserna av en sådan ordning kan emellertid inte överblickas utan närmare utredning. Utskottet är därför inte berett att för sin del föreslå en ändring i dessa hänseenden.

] motionerna 198593. l985:125 och 19852141 föreslås att intervallerna mellan de. olika storleksklasserna ändras. varigenom det totala antalet elektorer skulle minska och man dessutom skulle erhålla en bättre represen- tativitet. Huruvida och i vilken utsträckning motionärernas förslag åstad- kommer de åsyftade förbättringarna går enligt utskottets mening inte att med säkerhet bedöma. I den departementspromemoria som ligger till grund för regeringens förslag anförs att det är ytterst vanskligt och förenat med betydande svårigheter att exakt bestämma hur gränserna mellan intervaller- na lämpligen bör dras (s 76). Enligt utskottets mening hade det varit av värde om möjligheten att ändra intervallgränserna närmare hade utretts och olika tänkbara alternativ därvid hade ställts mot varandra. I avsaknad av underlag för en säker bedömning är utskottet för sin del inte berett att tillstyrka motionärernas förslag.

Vissa valtekniska frågar

Regeringen föreslår att val av ledamöter och ersättare under vissa förutsättningar skall kunna ske i samma valomgång. Enligt förslaget införs en möjlighet att tillämpa acklamationsförfarande om elektorerna är ense om det. Förslagen innebär ändringar i 16 s' lagen om kyrkomötet. Vidare föreslås att 20 & lagen om kyrkomötet ändras så att utdrag av protokoll över valförrättningen godkänns som bevis för den som har valts till ledamot av kyrkomötet.

De av regeringen föreslagna förenklingarna är enligt utskottets mening angelägna och berör inte de grundläggande principerna för valsystemets utformning. Utskottet tillstyrker därför att förslagen genomförs i avvaktan på resultatet av fo]kstyrelsekommitténs arbete beträffande direkta val till kyrkomötet.

Ändrad tidpunkt för kyrkonn'ilets sammanträden

Regeringen föreslär att kyrkomötet sammanträder med början den tredje tidsdagen i augusti i stället för den första tisdagen i mars. Bakgrunden till förslaget är att 1984 års kyrkomöte hos regeringen har

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85:169 48

begärt att 26 5 lagen om kyrkomötet ändras så att kyrkomötet skall sammanträda med början den sista tisdagen i augusti i stället för som nu den första tisdagen i mars. Kyrkomötets presidium har också under beredningen av regeringens förslag framfört ett sadant önskemål.

Enligt utskottets mening är det av flera skäl en stor fördel att kyrkomötets sammanträden flyttas till augusti. Förslaget för med sig inte bara praktiska fördelar när det gäller genomförandet av kyrkomötets sammanträden. utan även i fråga om valen till kyrkomötet genom att dessa inte som hittills behöver ske under tidspress. Utskottet delar den bedömning som tidigare har gjorts från kyrkligt håll. nämligen att de skäl som talar för en flyttning av sammanträdestidpunkten överväger de nackdelar i form av t. ex. eventuella fördröjningar av lagstiftningsät'enden som är förenade med en ändrad sammanträdestidpunkt. Utskottet tillstyrker därför förslaget,

Enligt 34 & lagen om kyrkomötet är kyrkomötet skyldigt att vid (less närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen har överlämnat senast en månad före sammanträdets början. När kyrkomötets sammanträden kommer att börja den tredje tisdagen i augusti kommer den i 34 & föreskrivna tiden att infalla under pågående semesterperiod. För att kyrkomötets ledamöter skall ha reella möjligheter att före kyrkomötets sammanträde sätta sig in i de ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet. bör den i 34 åangivna tiden förlängas. Utskottet föreslår därför att 34 & lagen om kyrkomötet ändras så att kyrkomötet skall vara skyldigt att vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnat. om det har överlämnats senast två månader före sammanträdets början.

Tiden för kyrkomötesvalt'ts genomförande

Regeringen föreslår att kyrkomötesvalet skall vara slutfört senast den 30 april aret näst efter det är då kyrkofullmäktigeval har hållits i hela riket. Enligt förslaget skall elektorerna ha utsetts före februari månads utgång.

Genom att tiden för kyrkomötets sammanträde föreslås bli ändrad till augusti katt tiden för valets genomförande avsevärt förlängas. Utskottet vill understryka att detta innebär stora fördelar för valförfarandet och många av de problem som hittills har förekommit kommer därigenom att elimineras.

Enligt regeringens förslag skall kyrkomötesvalet vara avslutat före april månads utgäng. Läronämnden föreslår i sitt yttrande l985:10 att tiden för valets avslutande bestäms till den 31 mars. med hänvisning till att det därigenom skulle skapas förutsättningar att underlätta läronämndens arbets- situation. Utskottet har förståelse för att läronämnden önskar längre tid för sitt arbete. De av nämnden anförda skälen är emellertid enligt utskottets mening inte tillräckliga för att man skall gå ifrån regeringens förslag i denna del. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag i fräga om tidpunkten då kyrkomötesvalet skall vara avslutat. Detsamma gäller även regeringens

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85:169 49

förslag i fraga om tiden då elektorsvalett skall vara avslutade.

Enligt regeringens förslag skall de särskilda delegerade för val av elektorer avskaffas. En föreskriven tid da delegeradevalen skall vara avslutade äterfinns därför inte i regeringens lagförslag. Utskottet ltar i det föregående avstyrkt förslaget om avskaffande av delegerade. För det fall de särskilda delegerade för val av elektorer behalls i enlighet med utskottets förslag. mäste i 12 % lagen om kyrkomötet återfinnas en bestämmelse om när dessa val skall vara avslutade. Enligt utskottets mening bör delegeradevalen vara avslutade före januari mänads utgäng äret näst efter detär da val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Utskottet föreslär därför att 12 & lagen om kyrkomötet ändras i enlighet härmed.

ffa/k rursfnde/ningen

Regeringen föreslår att llärttösands oclt Luleå stift delas i vartdera tvä valkretsar. l-lärnösands stifts ena valkrets omfattar enligt förslaget Jämtlands län och den andra Västernorrlands lätt. Luleä stifts ena valkrets omfattar enligt förslaget Västerbottens län och den andra Norrbottens län.

I likhet med samtliga remissinstanser som har yttrat sig över arbetsgrup- pens förslag tillstyrker utskottet förslaget.

Andrade regler för minsta until/et kyrkomöIesmnbud från varje stiff

Centralstyrelsen föreslär i sin skrivelse 198521 att reglerna i 2 & lagen om kyrkomötet ändras sa att alla stift fär minst tre mandat.

Vid 1984 års kyrkomöte hemställde utskottet i sitt betänkande 198434 att kyrkomötet skulle uppdra ät centralstyrelsen att utreda frägan om ändrade regler beträffande minsta antalet kyrkomötesombud från ett stift. Kyrkomö- tet biföll utskottets hemställan.

Enligt utskottets mening gör sig alltjämt de skäl som utskottet anförde i sitt ovan nämnda betänkande gällande i fräga om en höjning av det minsta antalet representanter för ett stift. [ likhet med centralstyrelsen anser utskottet att den väg bör väljas som sä litet som möjligt förändrar den nuvarande proportionella fördelningen. Utskottet tillstyrker därför cen- tralstyrelsens förslag.

Urlinm kyrkomöte

I motion 198536 hemställs att kyrkomötet beslutar hos regeringen anhålla att den tar initiativet till en ändringi 26 å lagen om kyrkomötet sä att det blir möjligt att inkalla kyrkomötet till extra sammanträden enligt motionens syfte. ] motionen anförs att behov av en snabb inkallelse av kyrkomötet kan uppstä om någon stor och viktig fräga plötsligt aktualiseras och fordrar snabbt avgörande.

• Sida 50
•  Original

Prop. l984/85:]69 50

De uppgifter som ankommer pa kyrkomötet enligt lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet är enligt utskottets mening inte av sådan karaktär att de kräver snabbare ställningstaganden än dem som kan ske vid kyrkomötets ärliga sammanträden. Utskottet avstyrker därför motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer beträffande avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer

1. att kyrkomötet med anledningen av regeringens skrivelse 198512 och med bifall till motionerna l985:93 och l985:111 i motsvarande delar hos regeringen anhåller att 8 5 lagen (1982z943) om kyrko- mötet samt 5 kap. 15 å lagen (198211052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter erhåller såsom Utskottets förslag i bilaga 3 betecknade lydelse.

2. att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall till motionerna 1985193 och l985:111 i motsvarande delar hos regeringen anmäler att kyrkomötet avstyrker regeringens förslag till ändring i 9. 10, 11 och 22 ååå lagen (1982:943) om kyrkomötet samt regeringens förslag att upphäva p. 6 övergångs- bestämmelserna till samma lag,

3. att kyrkomötet beslutar att motionen 1985122, i den mån den inte kan anses besvarad med vad utskottet ovan har anfört, inte skall föranleda någon kyrkomötets vidare åtgärd;

beträffande minskat antal elektorer

4. att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall till motion l985:121 hos regeringen anmäler att kyrko- mötet avstyrker regeringens förslag till ändring i 6 5 lagen (1981943) om kyrkomötet,

5. att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse l985:2 hos regeringen anhåller att 7 & lagen om kyrkomötet erhåller såsom Utskottets förslag i bilaga 3 betecknade lydelse,

6. att kyrkomötet avslår motion l985z93 i motsvarande del samt motionerna l985:125 och 1985:14l. i den mån de inte kan anses besvarade med vad utskottet ovan har anfört:

beträffande ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden

7. att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 198512 och med bifall till motion l985:111 i motsvarande del hos regeringen anmäler att kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag till ändring i 26 å lagen (1982:943) om kyrkomötet.

8. att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 19852 hos regeringen anhåller att 34 45 lagen (1982:943) om kyrkomötet erhåller säsom Utskottets förslag i bilaga 3 betecknade lydelse;

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85:169 51

beträffande rit/ett för kyrktmtt'itt'srule/s fullgr'irantlt', valkrelsindelningen, vissa valtekniska frågor m. m.

9. att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse l985:2 hos regeringen anhåller att 13% lagen (1982:943) om kyrkomötet erhaller säsom Utskottets förslag i bilaga 3 betecknade lydelse. lt). att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 19852 och med bifall till motion 198521 11 i motsvarande delar hos regeringen anmäler att kyrkomötet tillstyrker regeringens övriga förslag till ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomötet med de ändringar i ingressen till lagen som fi'iranleds av utskottets förslag:

Prop. 1984/85:169 So

Läronämndens yttrande 1985: 18

med anledning av motioner om valen till kyrkomötet

Till läronämnden har för yttrande överlämnats Ix'Mot 19852193 och lll.

Motionerna behandlar RegSkr 1985:2 om vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet.

Från läromässig synpunkt är det åtminstone två problemställningar som aktualiseras genom motionerna och regeringens förslag till ändring i lagen om kyrkomötet:

l. Församlingarnas roll i valsystemet. när det gäller kyrkomötesvalen.

2. Samverkan mellan den kyrkliga demokratin (de förtroendevalda orga- nen) och den prästerliga ämbetsförvaltningen.

1. I en indirekt valordning — dvs. en sådan som vi har nu och som regeringsförslaget föreslår skall bestå t.v. — är det församlingarna och pastoraten som utgör grunden för valsystemet. Kyrkomedlemmarna fullgör sina uppgifter och utnyttjar sin rösträtt genom sina församlingar. Denna ordning binder således basen i valordningen, där de primära valen sker, samman med församlingsgemenskapen och med församlingen som en gudstjänstfirande församling. Bedömer man det nu framlagda förslaget från denna synpunkt är det acceptabelt i den utsträckning som det förlägger de primära valen till församlingsnivån och inom pastoratet samt låter pastoratet vara valdistrikt.

Den i 9 % förslaget till lag om ändring i lagen om kyrkomötet (se RegSkr l985:2 s 81) angivna möjligheten att i vissa fall fullmäktige i ”en kyrklig samfällighet för alla ekonomiska församlingsangelägenheter" förrättar det primära valet avseende de i samfälligheten ingående pastoraten (i t.ex. Västerås kyrkliga samfällighet ingår 8 pastorat och 20 församlingar) strider emellertid mot den angivna grundprincipen. De totala kyrkliga samfällighe- terna är varken tänkta som fungerande andliga gemenskaper eller som gudstjänstgemenskaper. titan de är ekonomiska och administrativa enheter för fullgörande av vissa bestämda, gemensamma funktioner av detta slag.

Såsom bl. a. Visby domkapitel har utvecklat närmare (RegSkr l985:2 s 59) är församlingarna att se som den egentliga basen i kyrkans liv och organisation och som grunden även för valen till kyrkomötet. Utgår man från detta kan man knappast acceptera den möjligheten, som anges i 9 5, att låta en ekonomisk-administrativ enhet utgöra den primära grunden.

Avgörande är således församlingssyncn, vilken är en fråga med klart läromässiga implikationer.

2. Samverkan mellan den kyrkliga demokratin (de förtroendevalda orga-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1984/85:169 57

nen) och den prästerliga ämbetsförvaltningen utgjorde en viktig princip i 1982 års kyrkomötesreform. Detta var ingalunda någon ny princip utan den har sedan gammalt varit vägledande vid utformningen av församlingsorga- nisationen, och den tidigare kyrkomötesorganisationen var också ett uttryck för detta, även om den var förbunden med kategoriklyvningen, en koppling som togs bort 1982. Samverkan gavs andra organisatoriska uttryck i det reformerade kyrkomötets ordningar.

Ordningen med pastoratet som valdistrikt är hämtad från den tidigare kyrkomötesordningen och är ingen tillfällighet. Den innebär att det primära valet till kyrkomötet sker inom det område som samtidigt är församlingspräs- ternas verksamhetsområde. Det var motiverat att bevara denna koppling i den reformerade ordningen, emedan den var ett uttryck för den nyss nämnda Sitlm'erkansprincipen. Eftersom den prästerliga förvaltningen av Ordet och sakramenten framför allt sker i församlingarna och med nära anknytning till gudstjänstlivet är det just inom pastoratet som denna samverkan kommer till sitt mest genuina uttryck.

Förslaget i den nämnda 9 & att i vissa fall förlägga det primära valet till de totala kyrkliga samfälligheternas fullmäktige strider även mot denna andra princip, principen om samverkan. I sådana fall upplöses i praktiken bandet mellan de förtroendevalda Och den prästerliga ämbetsförvaltningen. I samfälligheter med flera pastorat sitter i fullmäktige enbart en av kyrkoher- darna i denna sin egenskap med yttranderätt (i Västeråssamfälligheten således en av åtta kyrkoherdar). Någon reell samverkan med den prästerliga ämbetsförvaltningen är det inte fråga om i detta sammanhang.

AVgörande för bedömningen härvidlag är således den prästerliga ämbets- förvaltningen och dess funktion och samverkan med de förtroendevalda organen. vilket är en fråga med läromässiga implikationer.

Slutsats

DEn angivna möjligheten i den nämnda 9 & bör tas bort av läromässiga skäl.

Stockholm den 7 mars 1985

Pa läronämndens vägnar HELGE BRATTGÄRD Örjan Wikmark

Närvarande: Biskop Helge Brattgård ordf.. biskop Tord Simonsson. biskop Arne Palmqvist. biskop Sven Lindegård, biskop Sven Ingebrand. biskop Bengt Hallgren. biskop Olaus Brännström, biskop Tore Furberg. biskop Krister Stendahl, Lars Hartman. Caroline Krook, Inez E Larsson. Martin Lind. Eva Lundgren och Per Erik Persson.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1984/85:169

'Jt 7.3

nyvalda försa/nlingsdelegc'ra- de eller kyrkofullmäktigt' eller av de nyvalda kyrkoråden.

Av utskottet föreslagna ändringar i de för yttrande överlämnade

lagförslagen m. m.

I. Lagen ”9829-431 om kyrkomötet Regeringens _lörslag

7'.

Om ett pastorat eller annat valdi- strikt bestär av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet. om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de ny- valda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.

8."

Om ett pastorat består av tva eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas avförsum- lingsdelegerade eller kyrkofullmäkti- ge i pastoratet.

Om jörswnlingsdelegcrade eller kyrkofullmäktige inte finns i pastoratet skall valet i stället Örrätttts gemensamt av de kyrkoråd som finns i för- samlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ord/Branden i kyrkorådet ! den av försam- lingarna som har det största antalet röstberättigade kyrko- medlemmar.

Vttlet skall förrättas av de

med mer 11" med mer un IIIl'II mer att ”ll'kl mer un med mer nu med ni er an IIIL'lllI'lt'ltlll II (INU men högst med mr'rnn I»! 50" 21

Utskottets förslag

Om ett valdistrikt består av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofull- mäktige eller av kyrkorådet, om kyr- kofullmäktige inte finns. Valet för- rättas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.

Om ett valdistrikt består av två eller flera församlingar skall elekto- rer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje församling utses av kyrkofull- mäktige eller av kyrkorådet, om kyr- kofltllmiiktige intefinns. Valetförrät- tas av de nyvalda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.

Antalet ilt'lt'gnradt' utgör för församling med Imgs! 501!kyrkomedlemmar 5 Sit/lmenhogsl I 0.00 kyrkunmllrmmar 7

: (It!!)kyrkmm'dlentmur U .? 500 k vrkmnt'dlcmnmr ]] 5 500 kyrkt'rrm'dll'mmar I .? ä' 0.00kli-rkumrillrmmm 15 II mu kyrkomedlemmar I 7' 14 500 kli rkumrdlemmur 19

I (”!(/men högst _? Illlllrm'n ltngst .? S(Nlmen högst 5 Klf/men hugsl .5' out! men högst

• Sida 59
•  Original

Prop. 1984/85: 169 59

Regeringens förslag Utskottets _f't'irslug

12 % Dt'lt'gw'utlt' skull utses I/ö'rt' januari månads utgång året mist efter det är (lli val i lta/u riket ur kyr'kolitlltuäkti- gu lmr (igt rum.

Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari mänads utgang året näst efter det är då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Protokoll över val av elektorer Protokoll över l'ill ar delegera-ulf skall skyndsamt sändas till domka— skall skyndsamt sämlux till den som pitlet. enligt () ä' skal/förrätta rul ut' ('lt'Å'lU-

rer. Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domka-

pitlet. Numrandc lydelse [its—kortets _f't'irslug 34 .5 Ett ärende som riksdagen eller Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomö- regeringen överlämnar till kyrkomö- tet skall avgöras av kyrkomötet vid tet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde. om dess närmaste sammanträde. om ärendet har överlämnats senast en ärendet har överlämnats senast två månadföre sammanträdets börjanl månader före sammanträdets bör— annat fall skall ärendet avgöras se- jan. I annat fall skall ärendet avgöras nast vid detdärpä följande samman- senast vid det därpa följande sam— trädet. manträdet.

2. Lagen (l982zl052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap. IS S'

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i församlingen enligt 2 kap. 3 9" första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för tre år räknat fr. o. m. den 1 januari året efter det är då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Kyrkorädet utscr för varje kalenderår en kassaförvaltare, om radets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det är då val i hela riket av Det är dä val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall kyrkofullmäktige har ägt rum skall det nyvalda kyrkorådet före. decem- det nyvalda kyrkorådet före decem- ber mänads utgång utse hefattnings- her mänads utgång utse befattnings- havare som avses i första och andra havare som avses i första och andra styckena. Det nyvalda kyrkorådet styckena. Det nyvalda kyrkorådet får även före december månads ut- får även före december mänads ut- gång utse elektorer som avses i lagen gäng utse delegerar/c och elektorer (1982:943) om kyrkomötet. som avses i lagen (19821943) om

kyrkomötet.

• Sida 60
•  Original

Prop. 19841/85 : 169 60

Utdrag ("lN-"ILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-21

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsräden Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson, Bodström. Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Thunborg, Wiekbom

Föredragande: statsrädet llolmberg

Proposition om vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet m. m.

1 Anmälan av kyrkomötets yttrande

l—'öredraganden anmäler kyrkomötets yttrandel over de remitterade förslagen till 1. lag om ändring i lagen (l982z943) om kyrkomötet. 2. lag om ändring i lagen (1982:'l()52) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter.

Föredraganden redogör för kyrkomötets yttrande och anför. Kyrkomötet har i sitt yttrande anhållit om två ytterligare ändringari lagen om kyrkomötet. Den ena gäller frågan om senaste tidpunkt för överlämnan- de av ärenden från riksdagen och regeringen till kyrkomötet. Den andra gäller mandatfördelningen vid valen till kyrkomötet.

Enligt 34.5 lagen om kyrkomötet är kyrkomötet skyldigt att vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen har överlämnat till kyrkomötet senast en månad före sammanträdets början. Eftersom kyrkomötets sammanträden enligt det remitterade förslaget skall ta sin början den tredje tisdagen i augusti kommer den i 34 ? föreskrivna tiden att infalla under pågående semesterperiod. Kyrkomötet har därför föreslagit att 34 & lagen om kyrkomötet ändras så att kyrkomötet skall vara skyldigt att vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende, om det har överlämnats senast två månader före sammanträdets början.

Jag delar uppfattningen att det är lämpligt att ändra tidpunkten för när riksdagens eller regeringens ärenden till kyrkomötet senast skall avlämnas. Jag tillstyrker följaktligen att en lagändring sker i enlighet med kyrkomötets förslag.

' Beslut om skrivelse till kyrkomötet (RegSkr l985:2) fattat vid regeringssammanträde den 3l januari 1985.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1984/85zl69 tal

lfräga om mandatfördelningen gäller i dag enligt 2 & tredje stycket lagen om kyrkomötet att antalet mandat för en valkrets skall bestämmas till tva även om valkretsen vid tillämpning av fördelningsregeln i paragrafens andra stycke skulle tillföras färre än tvä mandat. Kyrkomötet har föreslagit att bestämmelsen ändras på så sätt att det lägsta antal mandat som tillförs varje valkrets skall bestämmas till tre i stället för till två.

Jag vill till en början erinra om att de ändringar av valreglerna som jag nu föreslär regeringen att underställa riksdagen huvudsakligen gäller sädana åtgärder som framstår som särskilt angelägna i syfte atti praktiskt hänseende underlätta förfarandet vid kyrkomötesvalen. Enligt min bedömning bör andra frågor anstä i avvaktan på den övergripande utvärdering av kyrkomö- tesreformen som, enligt vad riksdagens konstitutionsutskott (KU l982/83:2) framhöll inför reformen. bör komma till stånd när erfarenheter har vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen.

Den garantiregel i fräga om mandatfördelningen. som kyrkomötet nu har begärt ändrad. berör i praktiken Visby stift. Trots sitt läga antal röstberätti- gade kyrkomedlemmar har stiftet genom regeln tillförsäkrats tvä ombud att ft.")reträda stiftet vid kyrkomötet. Detta kan jämföras med att Gotlands län i riksdagen — som har betydligt fler ledamöter än kyrkomötet -— representeras av endast två ledamöter. Med hänsyn till vad jag här har anfört är jag nu inte beredd att förorda någon ändring av bestämmelsen om det lägsta antal mandat som bör tillföras varje valkrets vid val till kyrkomötet.

Kyrkomötet har tillstyrkt förslagen i övrigt. Enligt min mening bör de nu föreläggas riksdagen.

2 Församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighet 2.1 Inledning

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en fråga om antalet ledamöter i församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighet.

I Stockholms kommun bildar samtliga territoriella församlingar en partiell samfällighet för vården av vissa bestämda angelägenheter. [ denna samfällig- het ingär 30 församlingar. För dessa finns en eller flera representanter i samfällighetens beslutande organ. församlingsdelegerade.

Lagen (1982:1052) om församlingar-och kyrkliga samfälligheter (LFKS) trädde i kraft den 1 juli 1983. Den ersatte l96l ärslag om församlingsstyrelse. Enligt de äldre bestämmelserna bestämdes antalet församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighet med utgängspunkt frän det totala invänar— antalet i församlingen. Antalet delegerade bestämdes därvid sa att varje församling utsäg en delegerad för varje päbörjat tiotusental invänare i församlingen. En nyhet i LFKS är att antalet församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighet skall bestämmas med hänsyn till antalet röstberättigade vid val till kyrkofullmäktige. dvs. antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Enligt 4 kap. 25 LFKS skall i Stockholms kyrkliga

• Sida 62
•  Original

Prop. 1984/85: 169 (52

samfällighet antalet ledamöter i församlingsdelegerade bestämmas så att varje församling utser en ledamot för varje påbörjat tiotusental röstberätti— gade invänare i församlingen. För ledamöterna skall också utses suppleanter till lika stort antal. Beräkningstalet har alltså behållits oförändrat i den nya bestämmelsen. trots att beräkningsunderlaget har ändrats till röstberättigade invånare.

Stockholms församlingsdelegerade har i en skrivelse till civildepartemen- tet den 7 november 1984 aktualiserat frågan om en förändring av representa- tionsreglerna för Stockholms församlingsdelegerade. 1 skrivelsen framhålls att man enligt de äldre reglerna har utsett sammanlagt 81 församlingsdelege- rade och lika mänga suppleanter. Den nya lagen innebär en radikal minskning av antalet beslutande i Stockholms kyrkliga samfällighet. efter- som l() ()(ltl röstberättigade in 'ånare torde motsvara ca 14 ooo—15 (_)Utl invanare. Det innebär enligt skrivelsen att antalet församlingsdelegerade fr.o.m. nästa mandatperiod kommer att bli ca 60. Proportionaliteten kommer därigenom att försämras avsevärt, eftersom flera församlingar blir "enmansvalkretsar". Stockholms församlingsdelcgcrade anser därför att regeringen snarast bör föreslå riksdagen att LFKS ändras så att antalet församlingsdelegerade även fortsättningsvis kommer att bli ca 80.

Efter remiss har kammarkollegiet yttrat sig över skrivelsen. Kollegiet har framhållit att den avvikelse i förhållz'tnde till vallagens regler som kriteriet medlemskap i svenska kyrkan utgör har införts helt avsiktligt. Kollegiet har erinrat om att vid val enligt lagen (1982:943) om kyrkomötet underlaget utgörs av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. De avvikelser från kommunallagens och vallagens regler som förekommer på det kyrkliga omrädet får enligt kollegiet anses sakligt betingade och motiverar inte någon ändring i 1_FKS. Enligt kollegiets mening böri varje fall de nya reglerna först tillämpas i ett val. innan någon ändring övervägs. Kollegiet har därför föreslagit att framställningen frän Stockholms församlingsdelegerade inte föranleder någon ytterligare åtgärd.

2.2 Överväganden

En nyhet i LFKS är. som jag tidigare har nämnt. att antalet ledamöter i församlingsdelegeradc i Stockholms kyrkliga samfällighet skall bestämmas med hänsyn till antalet röstberättigade invånare i församlingen i stället för det totala invånarantalet. Det kan naturligtvis inte komma i fråga att nu ändra på den nya ordningen i LFKS att antalet kyrkomedlemmar är avgörande för beräkningen av antalet församlingsdelegerade. Även om sålunda den nya ordningen bör ligga fast i det hänseende som jag nu har angett. får detta givetvis inte hindra att sådana justeringar av den nuvarande bestämmelsen vidtas som kan behövas för att man skall kunna upprätthålla en god representativitet i samfälligheten.

Enligt skrivelsen från Stockholms församlingsdelegerade kommer propor-

• Sida 63
•  Original

Prop. 1984/85:169 (33

tionaliteten att försämras avse 'att. eftersom flera församlingar blir "enmans- valkretsar". Jag vill nämna att en beräkning enligt den nya ordningen av antalet ledamöter i församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällig- het med utgångspunkt i det statistiska material som finns tillgängligt från 1982 års kyrkofullmäktigval skulle leda till en minskning av antalet ledamöter i församlingsdelegerade under nästa mandatperiod från 81 till 61.

Det står alltså klart att en drastisk sänkning av antalet ledamöter i Stockholms församlingsdelegerade kommer att ske. om inte en ändring görs i det nya beräkningssättet för antalet församlingsdelegerade. Enligt min mening saknas det anledning att. såsom kammarkollegiet har föreslagit. avvakta de nya reglernas tillämpning i 1985 års val till kyrkofullmäktige. innan en ändring övervägs. Jag förordar en omedelbar ändring av beräk- ningsmetoden. Jag anser emellertid att minsta möjliga ingrepp bör göras i den nuvarande ordningen.

Antalet ledamöter i församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfäl— lighet skall enligt 4 kap. 2 s" LFKS nutnera bestämmas så att varje församling utser en ledamot för varje påbörjat tiotusental röstberättigade invänare i församlingen. Trots den nya ordningen att sätta antalet församlingsdelegera— de i relation till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i stället för invånare i församlingen. ändrade man inte det gamla beräkningstalet (10 000). Jag förordar nu en justering av detta beräkningstal för att komtna till rätta med det representativitetsproblem som Stockholms församlingsde- lcgerade har aktualiserat. Jag föreslår att antalet ledamöter i församlingsde- legerade i Stockholms kyrkliga samfällighet bestäms så att varje församling utser en ledamot för varje påbörjat sjutusental röstberättigade invånare i församlingen. Det är naturligtvis inte möjligt att mera exakt förutsäga hur mänga mandat som kommer att bli resultatet av det föreslagna beräkningsta- let. En uppskattning med utgångspunkt från 1982 års valsiffror skulle emellertid leda till ungefär motsvarande antal ledamöter i Stockholms församlingsdelegerade som f. n.

Jag föreslår alltså en ändringi-l kap. 2 åLFKS av den innebörd som jag nu har angett. Det är lämpligt att lagändringen träder i kraft samtidigt med de av mig i övrigt föreslagna lagändringarna. dvs. den 1 oktober 1985.

Ettförslagtilländringav4 kap. 2 slagen(198211052lomförsamlingaroch kyrkliga samfälligheter har upprättats inom civildepartcmentet.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att dels anta de till kyrkomötet remitterade lagförslagen med vidtagen ändring. dels anta förslaget till ändring i lagen (198211052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1984/85: 169 64

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 65
•  Original

Prop. l984/85:169 65.

Bilaga ]

Arbetsgruppens sammanfattning av sina överväganden och förslag B a k g t u n d

1 samband med den s.k. kyrkomötesreformen infördes genom lagen (1981942) om svenska kyrkan och lagen (l982:943) om kyrkomötet nya regler om val till kyrkomötet. 1 tekniskt hänseende kan den nya ordningen inte sägas innebära nagra väsentliga skillnader mot vad som gällde tidigare. De förutvarande bestämmelserna. vilka fanns i kyrkomötesförordningen (1949: 174). ("överfördes till stor del oft'irändrade eller endast delvis modifiera- de till den nya lagstiftningen. Reformen innebar dock en betydande utökning av antalet ledamöter av kyrkomötet liksom av antalet delegerade och elektorer för val av dessa ledamöter.

Reglerna tillämpades första gången vid valet till 1983 års kyrkomöte. Erfarenheterna från detta val blev sådana att det från många håll har framförts kritik mot valsystemets utformning. Kritiken riktar sig framför allt mot att reglerna är svara att tillämpa i praktiken och att förfarandet är onödigt krångligt. En vanligt förekommande mening är också att den tid under vilken valet skall hinna genomft'frras är alltför knappt tilltagen. En annan utbredd uppfattning är att utformningen av valsystemet i alltför hög grad missgynnar de större församlingarna och att kyrkomötets representanti- vitet därför inte kan anses helt tillfredsställande. llärtill kommer att regelsystemet visat sig innehålla vissa inkonsekvenser och oformligheter.

Det var mot denna bakgrund som chefen för civildepartementet sommaren 1983 beslöt att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av reglerna om val till kyrkomötet. Några närmare riktlinjer för arbetet lämnades inte. Med hänsyn till innehållet i den kritik som riktats mot valsystemet är det emellertid naturligt att arbetsgruppens huvuduppgift har varit att söka astadkomma ett förenklat och mindre tidsödande valförfarande samt att utreda fragan om kyrkomötets representativitet och. om så visade sig

erforderligt. föresla atgärder till förbättring härav.

Sammanställning av arbetsgruppens förslag

De förslag som arbetsgruppen lägger fram i promemorian kan i korthet presenteras på följande sätt.

Arbetsgruppen föreslår i huvudsak att — valen av särskilda delegerade för elektt.)rsval i flerforsamlingspastorat avskaffas: i stället kommer de kyrkliga samfälligheternas fullmäktige eller försarnlingsdelegerade att välja elektorer -— elektorstörsamlingen minskas genom vissa förändringar i det beräknings- underlag som bildar utgångspunkt för bestämmande av antalet elektorer

• Sida 66
•  Original

Prop. l984/85:169 66

— förfarandet vid val av kyrkomt'itets ledamöter och deras ersättare kan förenklas i vissa fall -— rutinerna för utfärdande av bevis för ledamöterna och deras ersättare

förenklas.

Dessa förslag syftar främst till att göra valproeeduren mindre omständlig och tidsödande. De två första förslagen torde ocksä komma att få vissa positiva återverkningar i fråga om kyrkomötets representativitet.

Arbetsgruppen föreslär härutöver vissa ändringar och justeringar i fraga om — valkretsindelningen: Luleå och Härnösands stift delas i vardera tvä

valkretsar — kyrkorädens behörighet att före mandatperiodens början välja elektorer — tidpunkt för bestämmande av beräkningsunderlag för antalet elektorer — reglerna om valsedels ogiltighet.

Vidare gör arbetsgruppen uttalanden sävitt avser bl. a. valdistriktsindel- ningen, mandatfördelningen. rutiner för inkallande av ersättare satnt vissa kostnadsfrägor.

Innan arbetsgruppen närmare redovisar sina förslag skall först anges nagra utgångspunkter för arbetet.

Utgångspunkter för arbetet

En utgångspunkt för arbetsgruppens arbete har farit att valen till kyrkomötet också under den närmaste framtiden kommeratt vara indirekta. Frågan om direkta val tas således inte upp i detta sammanhang. Som kommer att utvecklas närmare i promemorian finns avgörande skäl för att behandla den frågan i samband med andra och mera övergripande valfrågor. Direkt- valsfragan skall därför utredas av den av chefen för justitieclepartementet nyligen tillkallade parlamentariska kommitten (Dir. 198423) med uppdrag att föreslå åtgärder med syfte att förbättra folkstyrelsens villkor. Detta medför att de förslag till ändringar som arbetsgruppen redovisar i det följande är inriktade pä att åstadkomma förenklingar och förbättringar i valförfarandet inom ramen för den nuvarande indirekta valmetoden. Med hänsyn till att valsystetnet kan komma att ändras på längre sikt är förslagen dessutom begränsade pa så sätt att de inte är mer genomgripande än att de snabbt bör kunna omsättas i praktisk tillämpning. dvs. redan vid valet till 1986 års kyrkomöte.

En annan utgångspunkt är att kyrkomötets sammanträde också i fortsätt- ningen äger rum med början den första tisdagen i mars. Efter hemställan av kyrkomötet har arbetsgruppen undersökt om det finns möjligheter att i stället förlägga sammanträdet till slutet av augusti. Den nuvarande tidpunk- ten innebär nämligen olägenheter i flera hänseenden. Det har emellertid

• Sida 67
•  Original

Prop. 1984/85:169 67

visat sig att en ändring i fräga om kyrktunötets placering i tiden skulle innebära sadana konsekvenser i andra avseenden att en flyttning av sammanträdestiden till augusti eller annan tidpunkt, ätminstone f. n.. mäste betraktas som mindre lämplig. Ett avgörande skäl för denna ständpunkt är att kyrkomötets medverkan vid kyrklig lagstiftning fi:"u'utsätter att bestäm— melserna i riksdagsmdningen om när proposition senast skall avlämnas mäste följas. Denna tidsfrist kan inte iakttas om sammanträdet hälls senare under året än vad som nu är fallet. En senareläggning av kyrkomötets sammanträde skulle därmed innebära en betydande fördrt'fwjning av lagstift- ningsarbetet. Särskilt under de ar da riksdagsval inträffar kan fördröjningen bli avsevärd.

Det förhällandet att nägon ändring inte föreslas såvitt gällertidpunkten för kyrkomötets sammanträde leder till att den tidsram inom vilken kyrkomötes- valet skall genomföras också blir oförändrad. Liksom hittills gäller således att den tid som står till förfogande kan räknas från valet av kyrkofullmäktige tredje söndagen i oktober fram till kyrkomötets sammanträde första tisdagen i mars. Med hänsyn till den tämligen komplicerade uppbyggnaden av valförfarandet med flera indirekta moment, är det inte förvånande att denna tidrymd av många uppfattas som alltför snäv. Dessutom infaller flera stora helger under den aktuella tiden vilket ytterligare förstärker intrycket av att tidsmarginalerna är utomordentligt smä.

Ett viktigt led i arbetsgruppens arbete har därför varit att undersöka i vad män de i lagen angivna tidpunkterna för delegerade-_ elektors- resp. ledamotsval kan justeras. Dessvärre har det visat sig att det inte är möjligt att inom nuvarande tidsramar vidta nägra förändringar härvidlag. De övervä- ganden som gjordes i samband med införandet av de regler i vilka tidsgränserna för de olika leden i valen bestämdes har fortfarande bärkraft. De tidsangivelser som dä bestämdes mäste anses vara väl avvägda inom den givna ramen. Arbetsgruppen föreslår därför inga förändringar i detta hänseende. Däremot kan förutskickas att vissa av de förslag som arbetsurup- pen lägger fram i syfte att förenkla valförfarandet indirekt kan få den effekten att tidspressen minskar.

Som en ytterligare utgångspunkt för arbetet bör ocksa sägas nägra ord i fråga om valdistriktsindelningen. F.n. gäller som huvudregel att varje pastorat utgör ett valdistrikt. Pastoraten uppvisar emellertid betydande skillnader i fräga om befolkningsunderlag. Detta leder till svärigheter att uppnå en god representativitet på alla nivåeri det indirekta valförfarandet. Härtill kommer att manga av pastoraten har så få invänare att de fran rent praktiska utgångspunkter kan fa svärt att fungera som valdistrikt.

Mot denna bakgrund hade det i och för sig varit angeläget att försöka åstadkomma en ny valdistriktsindelning med mera jämnstora distrikt. Emellertid pagar f.n. i 1982 ars kyrkokommitte' en utredning om kyrkans struktur på lokalplanet (se närmare diskussionbetänkandet SOU 198355 Ft'i'xrsamlingen i framtiden). Resultatet av kommitténs arbete bör avvaktas

• Sida 68
•  Original

Prop. 1984/85 : 169 68

innan nägra ändringar vidtas. Kyrkomötesvalens ställning i förhållande till de allmänna valen är ocksa av avgörande betydelse när det gäller indelningen i säväl valkretsar som valdistrikt. Denna fraga skall. som redan nämnts. utredas i annat sammanhang. Arbetsgruppen avstar därför fran att nu föreslå nagra ändringar sävitt avser valdistriktsindelningen. Huvudregeln att varje pastorat skall utgöra ett distrikt kvarstår saledes. Som kommer att framgå nedan kan dock. snarare av tekniska än principiella skäl. kyrkliga samfäl- ligheter i vissa fall komma att utgöra valdsitrikt.

Kyrkomötets representativitet

Vad härefter gäller frågan om kyrkomötets representativitet har arbets- gruppen lätit utföra ett särskilt utredningsarbete under medverkan av statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. De beräkningar som därvid gjorts med utgängspunkt i valet till 1983 års kyrkomöte ger belägg för att representativiteten vid kyrkomötet inte kan anses helt tillfredsställan- de. De i lagen nu angivna beräkningsgrunderna för antalet delegerade och elektorer i varje valdistrikt gynnar i betydande man de mindre församlingar- na medan de större tvärtom blir underrepresenterade. Arbetsgruppen föreslår därför vissa justeringari valsystemet i syfte att förbättra representati— viteten. Arbetsgruppen återkommer till detta i det följande.

Arlwtsgruppens förslag

I huvudsak och mycket kortfattat redovisas här arbetsgruppens förslag till ändringar i valreglerna i lagen om kyrkomötet. Förutom vissa justeringar i tekniskt hänseende syftar förslagen. som tidigare nämnts. främst till att förenkla valförfarandet och att förbättra kyrkomötets representmivitel. Några av förslagen kan f. ö. förväntas ge positiva effekter i båda hänseendena. Den nya lagstiftningen föresläs träda i kraft den 1 juli 1985.

Avskaffande av särskilda val av delegerade

l sadana valdistrikt. dvs. pastorat, som består av flera församlingar mäste i dag hällas särskilda val av delegerade. Dessa delegerades enda uppgift är att välja de elektorer som i sin tur skall välja kyrkomötets ledamöter. Arbets- gruppen menar att de delegerades uppgift i stället bör läggas på redan befintliga organ i vilka ingar företrädare för de olika församlingarna. Arbetsgruppen föreslår därför. sävitt gäller valdistrikt med två eller flera församlingar. att val av elektorer förrättas enligt följande.

— Om församlingarna ingår i en total kyrklig samfällighet förrättas valet av samjäl/igliett'ns fullmäktige. -— Om församlingarna ingår i en partiell kyrklig mnt_/i'illigltel eller i en pas/0ralssamfäl/ighet förrättas valet av försa/nlirtgsdelegerade.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1984/85zlö9 69

Det kan tilläggas att förslaget fär vissa följdverkningar i fråga om valdistriktsindelningen. F. n. utgör varje pastorat eller icke—territoriell församling valdistrikt. ] fortsättningen kan även området för en samfällighet i vissa fall komma att fungera som valdistrikt.

Minskad elekttn'sförsatnling

Enligt den nuvarande ordningen utses i valdistrikt med högst 2 (')t'lt) kyrkomedlemmar två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 ()()(l kyrkomedlemmar tre elektorer. För varje påbörjat 4 ()()(l-tal kyrko— medlemmar utöver 4 ('l(_)() utses ytterligare en elektor. Denna ordning medför att antalet elektorer blir betydande. Totalt uppgar antalet till över 4 500.

Arbetsgruppen föreslar ändringar i beräkningsunderlaget i tvä avseenden. Dels bör underlaget i fortsättningen bestämmas med utgångspunkt i antalet rövlberänigude kyrkomedlemmar i stället för det totala antalet medlemmar. Dels bör antalet elektorer bestämmas så att valdistrikten i det lägsta intervallet tilldelas en elektor i stället för två. och att distrikten i det därpå följande intervallet tilldelas två elektorer i stället för tre. ! övrigt skall en ytterligare elektor utses för varje pabörjat 4 UOU-tal röstberättigade kyrko- medlemmar utöver 4 000.

Förslaget innebär att elektorsförsamlingen minskar med totalt drygt 1 7011 elektorer. Detta bör bidra till att valförfarandet kan effektiviseras och bli nägot mindre tidsödande. Den minskade elektorsförsamlingen medför också att valet blir mindre kostnadskrävande för valdistrikten. vilka står för elektorernas kostnader i samband med valet.

Förslaget innebär vidare att det inträder en viss förbättringi representativi- tetshänseende. De sma församlingarna kommer dock fortfarande att vara överrepresenterade.

Förenklat förfarande vid val av ledamöter och ersättare

Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs genom majoritetsval enligt en i lagen närmare beskriven ordning. Under vissa förutsättningar kan valet ske med tillämpning av reglerna i lagen (19551138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kommunfullmäktige m.m.

Oavsett vilken av dessa metoder som används kan valförfarandet. med hänsyn till det betydande antal personer som skall välja och väljas. bli både omständligt och tidsödande. Något skäl att konstruera helt nya valmetoder har dock inte ansetts föreligga f.n. De regler som nu tillämpas har överförts frän kyrkomötesförordningen och är således väl kända i tekniskt avseende. Inför nästkommande kyrkomötesval kan dessutom förväntas att rutiner har skapats för att i möjligaste man underlätta förfarandet bl.a. i form av hjälpblanketter för röstsamnianräkningen och standardiserade protokolls- blanketter.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1984/85:169 7!)

Det är emellertid ofrånkomligt att ledamotsvalet pä manga häll även i fortsättningen kan bli tungrott. Det är därför angeläget att det i lagen ges möjlighet att tillämpa ett alternativt och förenklat förfaringssätt. En situation som inte är helt ovanlig. är att elektorerna kan enas om en gemensam lista. l sädana fall måste det anses helt onödigt att genomföra en regelrätt valon'igäng. Arbetsgruppen föreslår därför att det i lagen inskrivs en möjlighet att. för det fall elektorerna kan enas om en s. k. samlingslista. valet skall kunna ske genom acklamation.

Arbetsgruppen föreslår vidare. genom en något förändrad disposition av valbestämmelserna, att val av ersättare och ledamöter skall kunna ske i en och samma valomgång om majoritetsvalsprineipen tillämpas.

Förenklade rutiner för utfärdande av bevis

Domkapitlen skall utfärda bevis för den som blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare för ledamot. Bevisen skall innehälla vissa i lagen närmare angivna uppgifter. Beviset skall tillställas den som blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

Såsom bestämmelsen är utformad krävs att vart och ett av de tre bevis som utfärdas för ledamöterna och ersättarna skall föreligga i original. Med hänsyn till det stora antal bevis som det är fråga om i detta sammanhang förefaller denna ordning mindre rationell. Arbetsgruppen föreslär därför. efter förebild av de regler som finns i vallagen (1973620) om bevis för ledamöter av riksdagen. att som bevis skall gälla utdrag ur protokoll från valförrätt- ningen.

Valkretsindelningen

Valkretsarna vid val till kyrkomötet utgörs i dag som huvudregel av varje stift. Lunds stift utgör dock två valkretsar. den sydvästra bestående av Malmöhus län och den nordöstra bestående av Kristianstads län och Blekinge län.

Frågan om lämplig valkretsindelning i stort har ett nära samband med de övergripande valfrågor som den tidigare nämnda kommittén inom justitiede- partementet har att behandla. Frågan har därför inte övervägts närmare av arbetsgruppen. Utgångspunkten är således att det också inom den närmaste framtiden är lämpligt att behålla principen om stiften som valkretsar.

Detta hindrar inte att det kan finnas skäl att företa vissa justeringar inom ramen för den nuvarande ordningen. Det hari olika sammanhang framhållits att såväl folkmängd som arealstorlek bör kunna föranleda uppdelning av ett stift i flera valkretsar. När det gäller folkmängden har detta redan tagit sig uttryck i delningen av Lunds stift i två valkretsar.

I fråga om yta är Luleå stift ojämförligt störst i landet. Även l—lärnösands stift är ytmässigt mycket omfattande. Elektorernas resor till valförrättningen

• Sida 71
•  Original

Prop. 1984/85:169 71

kan i många fall bli både tidsödande och dyra. Arbetsgruppen föreslår därför att dessa stift delas i vardera två valkretsar. Detta innebär att Härnösands stift skulle bestå av en valkrets som omfattar Jämtlands län och en som omfattar Västernorrlands län. Luleå stift skulle bestå av en valkrets som omfattar Norrbottens län och en som omfattar Västerbottens län.

Kyrkorådens befogenhet att välja elektorer

Om ett valdistrikt, dvs. pastorat. består av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet. om kyrkofullmäktige inte finns. En motsvarande bestämmelse finns i fräga om val av delegerade i sådana valdistrikt som består av tvä eller flera församlingar.

Det är angeläget att resultatet av det val till kyrkofullmäktige som äger rum i oktober närmast före det att valförfarandet avseende kyrkomötesvalen inleds får ett direkt genomslag i dessa senare val. I lagtexten har därför för tydlighetens skull markerats att val av elektorer och delegerade skall hållas av de nyvalda kyrkofullmäktige dvs. de fullmäktige som har valts i oktober samma år som valet till kyrkomötet inleds. De nyvalda fullmäktiges mandatperiod börjar visserligen först vid årsskiftet, Enligt 2 kap. 9 s lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter är dock de nyvalda fullmäktige behöriga att före mandatperiodens början förrätta sådana val som ankommer på fullmäktige och avser tid efter utgången av det år då de valts.

För de fall då kyrkoråden fungerar som valkorporation saknas bestämmel- ser om att det skall vara det nyvalda kyrkorådet som väljer. Detta hör samman med att kyrkorådet enligt lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter inte tillagts samma behörighet som kyrkofullmäktige att förrätta val före mandatperiodens början vid årsskiftet. Detta medför att. da elektorer och delegerade väljs av kyrkoråd. valet förrättas av kyrkorådet i dess "gamla" sammansättning. Detta måste anses vara såväl inkonsekvent som principiellt oriktigt. Arbetsgruppen föreslär därför att bestämmelsen i 5 kap. 15 s" lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter kompletteras på så sätt att det nyvalda kyrkorådet tilläggs behörighet att på samma sätt som kyrkofullmäktige förrätta val av elektorer före mandatperiodens början. Också i lagen om kyrkomötet bör detta anges genom att det uttryckligen slås fast att det är det njuta/da kyrkorådet som skall förrätta elektorsval.

Valscdels ogiltighet

Arbetsgruppen föreslår vissa justeringar i bestämmelsen om valsedels ogiltighet. Av lagtexten bör klart framgå att valsedel är ogiltig. för det fall majoritetsval tillämpats, om sedeln innehåller fler eller färre namn än vad valet avsett. Vidare föreslås att den nuvarande regeln om att valsedlarna är

• Sida 72
•  Original

Prop. 1984/852169 72

ogiltiga om en elektor lämnat mer än en valsedel skall utgå. Denna regel torde främst ha betydelse i sådana väl då sedlarna innesluts i ett valkuvert. Såvitt gäller val av ledamöter stadgas endast att omröstningen skall ske med slutna sedlar. Möjligheten att lämna mer än en valsedel torde därmed vara närmast utesluten. Om ändock en elektor skulle lämna flera valsedlar torde under alla förhållanden inte i efterhand kunna klaras ut vilka sedlar som "felar" och om någon av dem trots allt skall vara giltig för det fall sedlarna har samma innehåll.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1984/85:169

Arbetsgruppens lagförslag

]. Förslag till

73

Bilaga ]

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982z9-13.) om kyrkomötet dels att 9 & och punkt 6 övergångsbestämmelserna till lagen skall upphöra att gälla.

dels att 1. 6—8. 10—13. 15—17, 20 samt 22 5.5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varan de lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkretsar med följande indel- ning.

Lunds stifts sydvästra valkrets be- stående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkrets be- stående av Kristianstads län och Ble- kinge län.

För val av elektorer är varje val- krets indelad i valdistrikt. Varje pas- torat utgör ett distrikt. Icke-territo- riella församlingar bildar distrikt för srg.

[ valdistrikt med högst 2 000 kyr- komedlemmar utses två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses tre elektorer. För varje påbörjat 4 ()()(l-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.

Föreslagen lydelse

ls"

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Lunds. Härnösands och Luleå stift utgör dock vardera två valkretsar med följande indelning.

Lunds stifts sydvästra valkrets om- fattar Malmöhus län. Lunds stifts nordöstra valkrets omfattar Kristian- stads län och Blekinge län.

Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands liin. Härnösands stifts östra valkrets omfattar Vas/cr- norrlands län.

Luleå stifts norra valkrets omfattar Norrbottens län. Luleå stifts södra valkrets omfattar lf'it'stt'rhottens län.

(så

För val av elektorer är varje val- krets indelad i valdistrikt. Varje pas— torat utgör ett distrikt. Om samtliga församlingar i två ellerflt'ra pastorat bildar en kyrklig samfällighet, skall dock samfälligheten utgöra valdi- strikt ont något eller några av pasto- raten saknar eget beslutande organ. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 00!) röst- berättigade kyrkomedlemmar utses en elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 001) röstberättiga- de kyrkomedlemmar utses två elek- torer. För varje påbörjat 4 ()()O—tal röstberättigade kyrkomedlemmar ut-

• Sida 74
•  Original

Prop. 1984/85: 169

Nuvarande lydelse

74 Ft'ireslagen lydelse över 4000 utses ytterligare ett elektor. För elektorerna skall utses lika manga ersättare.

I Om ett valdistrikt bestar av en enda f(jtrsamling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofull- mäktige eller av kyrkorådet, om kyr- kofullmäktige intefinns. l"alet_l'(')'rriit- tas av de nyvalda jul/mäktige.

8

Om ett valdistrikt bestar av tva eller flera församlingar skall elekto- rer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa ska/! för varje _liiirsantling utses ut' kyrkofull- nzäktige eller av kyrkorådet. om kyr- kolitllmäktige intefinns. Valetft'irrät- tas av de nyvalda fullmäktige.

Antalet delegerade utgör fur jttrsutttling

Ftttt kviktttnt'dienttnar . Ftllltttenhogtt IUt"!kyrkotttcdlt'mntar ." Iltttttnu'ttt'tugst 3 tltltlkvrktnm'dlettttttar (J 2 ttltU men hög)! .i FU"Å"vrkutttedlt'tntttttr [[ f Filt!kyrkomedlemmar IJ 8 "till k vrktttnedlemtttar If

med hugst

med mer att med tttt't att ntt'd mer till med Illl'l' att _t Elm mr'tt ltrtgst )" FIN! men ltngst tttt'd Hlt'l' att .5' tim! men t'trtgst Il (IUI! kyrkotnedlettttttar I 7 med mer att II tttlt) men ltttgst H 501) kytktttnt'dirtntttal [U II med Illr't' att Int'tlntet'rtn [4 .""ttlt/

:lntalet röst/n'rättigade kyrkomed- Ietntnar beräknas nted ledning av den senast upprättade röstlängden.

="

Om ett valdistrikt bestär av en enda församling skall elektorer och deras ersättare valjas av de nyvalda kyrkofullmäktige. Om kyrkofull- mäktige inte finns. skall valet förrät- tas av det nyvalda kyrkorådet.

s*

Om ett valdistrikt består av tvä eller flera församlingar skall elekto- rer och deras ersättare väljas

[. om församlingarna ingår i en total kyrklig samfällighet av samfäl- lighetens fullmäktige,

2. om församlingarna ingår i en partiell kyrklig samfällighet eller i en pastoratssanrfd/lighet at'_försatttlittg.s- delegerade.

Valet skall förrättas av de nyvalda fullmäktige och försa/nlingsdelege- rade.

05

[flektorsval genom delegerade skall ske inför ordföranden i kyrko- fullmäktige eller, om kyrkofullmäkti- ge intefinns. ordföranden i kyrkort?- det i den församling i distriktet som har det största tnedlemsantalet.

ll) Valbar till elektor eller ersättare för elektor och till delegerad är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrko- bokförd inom valdistriktet.

upphävs

15

Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdi- striktet.

• Sida 75
•  Original

Prop. ]984/85:169

Niu-'arande lydelse Ft'ireslagen lydelse lls

Val av elektorer och deras ersätta- re samt av (le/(”erade skall ske pa samma sätt som val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt. skall vid valet be— stämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

lZ-sK

Delegerade skall utses senast den 10 december och elektorer före ut— gängen av december det är da val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Protokoll över val av delegerade skall skyndsamt sändas till den som enligt 9 # skall förrätta val av elekto- rer. Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domka- pitlet.

135

En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnadser- sättning för resa som päkallas av uppdraget. Kostnaderna skall heta- las av pastoraten eller av de icke— territoriella församlingar som bildar valdistrikt för sig.

Val av elektorer" och deras ersätta- re skall ske pa samma sätt som val av ledamöter i kyrkorad. Om ersättare inte väljs prtmortionellt. skall vid valet bestämmas den ordning i vil- ken de skall inkallas till tjänstgöring.

Elektorerna och deras ersättare skall utses före utgangen av deeem- her det ar dä val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domka— pitlet.

En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnadser— sättning för resa som päkallas av uppdraget. Kostnaderna skall heta- las av pastoraten eller av de icke- territoriella församlingar som bildar valdistrikt för sig. I de fall då ett valdistrikt utgörs av en samfi't'llighet skall kostnaderna betalas av samft'il- ligheten.

15.5

Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Om- röstning skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till stor— lek. material och färg.

Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Om- röstning skall ske med slutna sedlar. om inte annat följer av lö s* tredje stycket. Valsedlarna skall vara lika till storlek. material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

165

Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt, om det he- gärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser. ökat med 1. ()m kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sädant proportio—

Val av ledamöter och ersättare kan ske samtidigt eller iskilda omgångar. ] bådafallen gäller det samföreskrii's i andra och tredje styckena.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1984/85:169

Nuvarande lydelse nellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (l955zl38l om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kom- munfullmäktige m.m.

Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till le- damöter föreslå sä mänga personer som skall väljas. Vid första omröst- ningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröst- ning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättarcn skall därvid upp- rätta en förteckning som skall inne— hälla, för det fall att inte någon har blivit vald vid första omröstningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det äterstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall före- tas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteck- ningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.

Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även vid val av ersättare. Om ersättare inte väljs pro- portionellt skall vid valet även be- stämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

76

Föreslagen lydelse

Vid valet skall elektorerna var för sig föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fått rner än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal personer inte har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Val- förrättaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla. för det fall att inte någon har blivit vald vid första omröstningen. de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röste- talet näst efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då inne- hålla två gånger så många nanm som det återstår personer att välja. Den nya omröstningen får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgö- randet genom lottning.

Om det vid valetframläggs en enda lista. som upptar nanm på så många personer som valet avser. kan valet förrättas med aeklamation. Val med slutna sedlar skall dock förrättas. om det begärs av minst så många elekto- rer, som motsvarar det tal som er— hålls, om samtliga röstberättigade elektorers antal delas med antalet av de personer som valet avser. ökat med ett.

Valet skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många väljan— de som motsvarar den kvot som er- hålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med ]. Ont kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till

• Sida 77
•  Original

Prop. 1984/85 : 169

Nuvarande lydelse

77

föreslagen lydelse

närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestäm- melserna i lagen (1955-138) om prö- portionellt valsätt vid val inom lands- ting. kommttnf'ullmäktige rn. m.

Om erst'ittz'trna inte väljs proportio- nellt skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgtiiring.

17 s En valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som uppenbarli- gen har satts dit med avsikt.

Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val. är valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna sant/na inne- håll. skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanrt'ik- ningen. Namn på valsedeln skall an- ses obefintligt om kandidaten inte är valbar. namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses.

["är det fall majoritetsval har till- ämpats är en valsedel ogiltig om den inmthällerfler ellerfärre namn än vad valet avsett.

Namn pä valsedeln skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar. namnet är överstruket eller det inte klart framgär vem som avses.

20 5 För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda bevis om detta. I beviset anges den valdes nanm samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

Som bevis gäller utdrag ur proto- kolletfrän valförrättningen.

22.5

Beslut, varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts. får över- klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts. Detsam- ma gäller beslut varigenom delegera- de har utsetts.

Beslut, varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts. får över- klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

• Sida 78
•  Original

Prop. 1984/85 : I 69

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982le52) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 & lagen (19811052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

5 kap.

l5å

Nuvarande [_l-"delse föras/agan lydelse

Kyrkoradet väljer kyrkvi-irdar bland ledamöterna och suppleanterna i rådet. Kyrkviirdarna utses för den tid de är valda till ledamöter eller

suppleanter.

Kyrkörådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare. om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det ar da val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall det nyvalda kyrkorådet före decem- ber manads utgång utse befattnings— havare som avses i första och andra styckena.

Det är då val i hela riket av kyrkofullmå'iktige har ägt rum skall det nyvalda kyrkorådet före decem- ber månads utgang utse befattnings— havare som avses i första och andra styckena. Inom samma tid ska!! det nyvalda kyrkorådet. för det fall kyr- kqfa/lmäkligc' inträffa/Lv i församling- en. utse elektorer och deras ersättare enligt 7 # lagen ([ 982.943) om kyrka— mötet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1984/85:169 79

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds C 1984z9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet

l. lnkomna yttranden

Efter remiss har yttranden avgetts av hovrätten för Västra Sverige. kammarrätten i Jönköping. riksskatteverket. länsstyrelserna i Jönköpings. Malmöhus, Västernorrlands. Jämtlands. Västerbottens och Norrbtntens län. Svenska kyrkans centralstyrelse. samtliga domkapitel samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har bifogat ett yttrande av kyrkor:"rdel i Gislaveds församling. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har bifogat yttranden fran kyrkorådet i Sundsvalls. Gustav Adolfs och Skönsmons församlingars kyrkliga samfällighet. kyrkorådet i Härni'äsands dokarkoft'sr- samling och kyrkorådet i Örnsköldsviks församling. Länsstyrelsen i Väster— bottens län har bifogat yttranden frän Skelleftea och Umea kommuner. Domkapitlet i Skara har bifogat yttranden från kyrkoråden i Algutstorps. Kvänums, Södra Vings och Trollhättans pastorat.

Ett yttrande har dessutom inkommit frän kyrkomötets presidium.

2. Allmänna synpunkter

De. i departementspromemorian framlagda förslagen tillstyrks helt eller till övervägande del av hovrätten for lf't't'stra Sverige. kammarrätten [ lanklan/tg. länsslyrelserna. riksskatteverket. Svenska kyrkans centra/styrelse, domkapit- len i Uppsala. Linköping. Skara. Strängnäs. l-"t'i.rjö. Lam/, Karlstad. I—la'rnö- sana'. Luleå och Stockholm. Några av dessa remissinstanser ifragasätter dock behovet av att nu införa nya regler om val till kyrkomötet och Svt-*nska kyrkansförsamlings- och pastoratsförlnaul anser att de nuvarande reglerna bör tillämpas ytterligare en valperiod.

Hovrätten för Västra Sverige:

Lagen om kyrkomötet (1982z943) trädde i kraft sävitt avser bestämmelser- na om fastställande av antalet valkretsmandat samt om val av elektorer och delegerade den 1 december 1982 och i övrigt den 1 januari WSR. Efter ikraftträdandet har endast ett val till kyrkomötet hällits. namligen 1983. De svarigheter. som uppkom vid detta val. kan i varje fall till viss del ha berott pä att det var första gången valproceduren genomfördes med utökade valkorpo- rationer. Riksskatteverket har förklarat sig berett att inför nästkommamle kyrkomötesval medverka vid utarbetande av protokollsblankettcr. som kan

• Sida 80
•  Original

Prop. l984/85:169 80

användas vid valförrättningen. Verket har ocksä lovat ställa sin sakkunskap till förfogande för att fa fram särskilda hjälpblankettcr för röstsammanräk- ningen. Åtskilliga av de domkapitel. som avgett yttrande till arbetsgruppen, har förklarat att 1983 års val inte inneburit nägra större problem. Ett domkapitel har ansett det ofränkomligt att valsättet blir komplicerat så länge en indirekt valmetod tillämpas. Ett annat domkapitel har funnit att lagen om proportionellt valsätt är svär att tillämpa och att man saknade erfarenhet av sådana val.

Frägan om direkta val till kyrkomötet kommer att utredas av en av chefen för justitiedepartementet tillkallad parlamentarisk kommitté (Dir 198423) med uppdrag att föreslå åtgärder i syfte att förbättra folkstyrelsens villkor. l direktiven till kommittén heter det bl.a. att frågan om direkta val till kyrkomötet har samband med de övergripande valfrägorna och att frågan därför inte bör brytas ut ur detta större sammanhang. Även om denna kommitté mähända kommer att arbeta ett antal är. torde inte mer än ytterligare ett eller högst ett par val till kyrkomötet äga rum. innan förslag till direkta val till kyrkomötet kan föreligga. Med hänsyn härtill och till att såsom ovan påvisats olägenheterna av nu tillämpade valmetod inte förefaller vara alltför stora. synes övervägande skäl tala för att de av arbetsgruppen föreslagna ändringarna i kyrkomöteslagen inte nu bör komma till ständ. ] allt fall synes det vara tillfyllest. om den förordade minskningen av antalet elektorer genomföres.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Arbetsgruppens förslag innebär på flera punkter förenklingar i det nuvarande valsystemet. Centralstyrelsen finner det angeläget att sådana förenklingar kommer till stånd. Centralstyrelsen vill emellertid understryka att kyrkomötet självt har prioriterat direktvalsfrågan framför partiella reformer av det nuvarande valsystemet. Denna omständighet bör dock enligt centralstyrelsens mening icke förhindra att. när nu likväl ett förslag till angelägna korrigeringar har arbetats fram, vissa jämkningar i det nuvarande systemet företas.

Centralstyrelsen är därför beredd att tillstyrka att arbetsgruppens förslag läggs till grund för 'en revidering av det nuvarande systemet för val till kyrkomötet.

Domkapitlet [ Västerås:

Vad beträffar valsystemet konstaterar domkapitlet först att utredningens förslag icke avser en övergång till direkta val utan endast en revidering av det indirekta valsystemet. Det är således inom ramen för det indirekta valsyste- met. som ändringsförslagen skall bedömas. Domkapitlet har dock funnit. att

• Sida 81
•  Original

Prop. 1984/851169 81

en viss sammanblandning förekommit här. Argument. som hör samman mer med ett direktvalssystem än med ett för indirekta val. anförs av utredningen. Domkapitlet anser. att ett ställningstagande till frägan om direkta eller indirekta val blir aktuell först om ett eller ett par är. dä utredningsmaterial härvidlag kan väntas föreligga.

Enligt domkapitlets uppfattning bör justeringar i nuvarande ordning f. n. avse endast smärre. nödvändiga ändringar i avsikt att underlätta tillämpning— en av valbestämmclserna och att förenkla det praktiska förfarandet vid valet 1985/86. Några mer genomgripande förändringar kan det inte vara tal om. Domkapitlet finner därför arbetsgruppens förslag vara alltför längtgaende.

Domkapitlet i Karlstad:

Erfarenheterna från det senaste valet till kyrkonii'itct visade pä att de nya reglerna var svåra att tillämpa och att valproceduren var onödigt kränglig. varför arbetsgruppens förslag som skall syfta till förenklingar och förbättring- ar hälsas med tillfredsställelse. Enligt förslaget skall de nya reglerna tillämpas redan vid valet till 1986 års kyrkomöte. Med hänsyn till att det inom en snar framtid kommer ytterligare förslag till förändringar. kan ifragasättas om inte alla ändringar borde göras vid ett och samma tillfälle. Dessutom föreligger erfarenheter från endast ett val.

Svenska kyrkans församlings- och pa.s'1()rat.rf('7'rhunrl:

Vad beträffar utredningens förslag i övrigt savitt gäller valkretsar och valdiStrikt m. m., minsta antal elektorer och kyrkoräden som valkorporation i vissa fall anser förbundsstyrelsen att det nuvarande valsystemet bör prövas ytterligare en valperiod innan förändringar övervägs.

3. Direkta eller indirekta val

Ett par remissinstanser uttalar sig i frågan om valen till kyrkomötet bör vara direkta eller indirekta. Någon erinran riktas dock inte mot arbetsgrup- pens ståndpunktstagande att inte i förevarande sammanhang utreda denna fråga utan att så får ske inom ramen för folkstyrelsekommitte'ns uppdrag.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Frågan om utformningen av valsystemet till det reformerade kyrkomötet var föremål för en omfattande behandling pä 1983 års kyrkomöte. Förutom en framStällning från 1982 års kyrkomötes utredningsnämnd (i betänkandet Samlad riksorganisation för svenska kyrkan. den s. k. "regnbagsbokcn". avsnitt 5.5 Val till kyrkomötet. s. 37. samt hemställan. s. "?.—16) behandlade

• Sida 82
•  Original

Prop. 1984/85: [69 82

kyrkomötet även 12 motioner inom samma ämnesområde.

Kyrkomötets behandling resulterade i en framställning till regeringen med begäran om en utredning om de kyrkliga vall'rågorna "med inriktning på en övergång till direkta val med personvalsinslag vid första möjliga tillfälle. samt att därvid även övervägs frågan om en gemensam valdag för de kyrkliga valen. förlagd till ett annat år än det dä allmänna val äger rum" (LU 19831. kskr 198325).

Mot denna bakgrund är det i och för sig tillfredsställande att arbetsgruppen har noterat att direktvalsfrågan kommer att bli föremål för särskild utredning genom den tillkallade parlamentariska kommitten. Centrt'tlstyrelsen hälsar med tillfredsställelse att den av kyrkomötet begärda utredningen kommer till stånd.

Samtidigt är det angeläget för centralstyrelsen att i detta sammanhang erinra om den prioritet kyrkomötet ville ge direktvalsfragan. I flera av de ovan nämnda motionerna aktualiserades ändringar i det gällande systemet i olika detaljer. t. ex. att tidpunkten för beräkning av antalet kyrkomedlem- mar definierades klarare. att elektorernas antal vid pågående pastoratsregle- ring lades fast m. m. I kyrkolagsutskottets av kyrkomötet gillade betänkande uttalades i fräga om dessa önskemål bl. a. följande: "I motionerna aktualise- ras frägor om förtydliganden och ändringar i reglerna för kyrkomt'itesvalet. Med hänsyn till utskottets huvudinställning - att direkta val till kyrkomötet bör utredas och genomföras vid första möjliga tidpunkt — anser utskottet det vara obehövligt att ta upp frågor om ändringar inom ramen för det nuvarande valsystemet". (LU 1983:1 s. 9).

I fråga om det i en motion framförda yrkandet om delning av Luleå stift i två valkretsar — vilket önskemål tillgodoses genom arbetsgruppens nu framlagda förslag -— uttalade utskottet följande: "Med hänsyn till utskottets huvudinställning anser utskottet att denna fråga inte bör tas upp i nuvarande läge. Utskottet anser emellertid att en kommande utredning bör göra en översyn av valkretsindelningen vid kyrkomötesvalet i syfte att åstadkomma mindre valkretsar än f. n. lett sådant sammanhang kommer starkt i fråga att dela Luleå stift i flera valkretsar. Därvid bör även frågan om utjämningsman— dat prövas". (LU 198311 5. 9).

Centralstyrelsen konstaterar mot bakgrund av det nu anförda att kyrko- mötets önskemål om en stark prioritering av direktvalsfrågan riskerar att undanskymmas av arbetsgruppens förslag om åtgärder inom ramen för det nuvarande systemet. Med hänsyn till kyrkomötets klara ställningstagandc anser sig centralstyrelsen nödsakad att även i detta sammanhang erinra om vad som är kyrkans egen prioritering när det gäller valfrågorna.

Svenska kyrkans förmmlingx- och pastorals_/örbunc/:

Den nu tillämpade indirekta valmetoden innebär att församlingarna och samfälligheterna genom elektorsvalen kan utöva ett avgörande inflytande på

• Sida 83
•  Original

Prop. 1984/85zl69 83

hur kyrkomötet sammansätts. Detta är givetvis en förutsättning för att kyrkomötet skall kunna anses som representativt för dessa och är därmed också en förutsättning för hur kyrkomötet och kyrkomötesorganisatitmen skall kunna fylla funktionen som kyrkokommunernas intresseorganisation. Skulle direktval införas till kyrkomötet förlorar kyrkokommttnerna sitt direktinflytande i kyrkomötesvalen och ansvarslinjen mellan kyrkomöte och kyrkokommuner försvinner därmed. ] ett sådant läge mäste förbundet överväga att återta sin funktion som intresseorganisation för kyrkokommu- nerna. En väsentlig del av kyrkomötesreformen skulle därmed gä förlorad. Förbundet motsätter sig införandet av direktval till kyrkomötet.

4. Kyrkomötets placering i tiden

De flesta remissinstanserna uttalar sig inte i frågan om en ändring av tidpunkten för kyrkomötets sammanträden fran mars till augusti.

K yrka/nätets presidium. Svenska kyrkans centra/styrelse. Svenska Kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt domkapitlen i Skara. Västerås. Göteborg, Härnösand, Visby och Stockholm förordar en ändring av samman— trädestidpunkten.

Kyrkomötets presidium:

1. En betydande majoritet av kyrkomötets ledamöter står bakom kyrko- mötets önskemål om ändrad tidpunkt. I den män regeringen menar allvar med att förhålla sig neutral till kyrkans interna arbete måste det finnas starka sakliga skäl från statsmakternas sida för att i denna fråga motsätta sig kyrkomötets önskemål.

2. ldepartementspromemorian anförs till stöd för promemorians negativa hållning till kyrkomötets framställning huvudsakligen a) budgetmässiga skäl. b) kyrkomötets roll i lagstiftningsarbetet och c) betydelsen av ett snabbt valgenomslag. Inget av de anförda skälen förefaller presidiet särskilt tungt vägande. Tvärtom kan pekas på väsentliga fördelar med en ändrad tid för kyrkomötets sammanträden i berörda hänseenden.

När det gäller a) budgetmässiga skäl bör det väl snarast vara en fördel med ett kyrkomöte i augusti-september. dvs. under den tid då man inom regeringen börjar förbereda den budgetproposition. som skall presenteras i riksdagen i januari följande år. Utbetalningen av bidrag till kyrkans fria verksamhet som inte omedelbart beror av anslagsbeslut bör lätt kunna administreras oberoende av när kyrkomötet sammanträder.

I fråga om b) kyrkomötets roll i lagstiftningsarbetet konstateras på s. 47 att "om regeringen anser att en viss reform i ett kyrkligt ärende bör träda i kraft den 1 juli" så är det en fördel att kyrkomötet kan sammanträda i mars. Med samma logik kan naturligtvis hävdas att om regeringen anser att en reform i ett kyrkligt ärende bör träda i kraft den 1 januari såär det en fördel

• Sida 84
•  Original

Prop. 1984/85: 169 84 "

om kyrkomötet kan sammanträda i augusti-september. Att det generellt vore fördelaktigare att en reform trädde i kraft den 1 juli i stället för den 1 januari har inte påståtts och lär f. ö. vara svårt att argumentera för. Resonemanget i departementspromemorian är därför inte något bärkraftigt argument vare sig för den ena eller den andra tidpunkten.

På 5. 48 anförs vidare att "det särskilt under det sista året av en mandatperiod ofta finns ett intresse av att få fragor behandlade av 'det pågående riksmötet". Kyrkomötets presidium har förståelse för den syn- punkten. särskilt vad beträffar grundlagsfrågor. Dessa nämns inte särskilt i departementsstencilen men har omnämnts som ett argument mot ändrad sammanträdestid i en den "27 april 1984 inom civildepartemerttet upprättad promemoria om tidpunkten för kyrkomötessammanträdena. ] den män regeringen önskar infordra kyrkomötets yttrande i en grundlagsfråga är det en klar fördel med kyrkomötetssammanträden i augusti-september eftersom regeringens förslag i en sådan fråga måste väckas hos riksdagen senast under november månad. Även i övrigt borde regeringen kunna anpassa sitt propositionsarbete efter ett kyrkomöte i augusti-september så att ett beslut i riksdagen kan erhållas Linder det sista året av en valperiod.

Betydelsen av ett snabbt valgenomslag. c). får inte överdrivas. Betydligt viktigare torde vara att de nyvalda kyrkomötesledamöterna får tid på sig att sätta sig in i aktuella frågor och förbereda sig för det förestående kyrkomötet. Med nuvarande ordning är det praktiskt taget omöjligt för den nyvalde kyrkomötesledamoten att hinna orientera sig tillräckligt för att ta ställning till de viktiga beslut som skall fattas pa det förestående kyrkomötet. t.ex. valet av den nya centralstyrelsen. Det finns en uppenbar risk föratt de etablerade ledamöterna i kraft av sin erfarenhet av tidigare kyrkomöten får en dominerande roll i det nyvalda kyrkomötet som rimmar verkligt illa med den demokratisering av kyrkomötet som var en väsentlig ingrediens i kyrkomö- tesreformen.

3. Kyrkomötets presidium. som har det yttersta ansvaret för att kyrkomö— tets sammanträden genomförs på ett sätt som är oantastligt frän formell synpunkt och som inte spränger givna ekonomiska ramar. kan inte bortse från de fördelar som ligger i att kunna arbeta i riksdagens lokaler och att i mån av behov kunna anlita riksdagens personal. På längre sikt bör självklart eftersträvas att kyrkomötet kan samlas i kyrkans egna för ändamålet lämpade lokaler. Likasä bör det vara en målsättning att kyrkomötet skall kunna genomföras med anlitande av i allt väsentligt kyrkans egen personal. F. n. och under överskådlig tid finns emellertid vare sig sådana lokaler eller i någon större utsträckning sådan personal att tillgå. Med hänsyn härtill och då tillgång till såväl ändamålsenliga lokaler som lämplig personal är av avgörande betydelse för att kyrkomötet skall fungera. vore det till stor lättnad för presidiet och till stort gagn för kyrkomötets ledamöter om regeringen kunde tillmötesgå kyrkomötets framställning om ändrad sam-

• Sida 85
•  Original

PrOp, 1984/85:169 g

'Jl

manträdestid. Vi tror dessutom att kyrkomötet har mycket att vinna ekonomiskt på att få sammanträda i riksdagens lokaler.

Svenska kyrkans cenIra/s(yre/su'

Promemorian behandlar huvuddelen av de synpunkter och argument som har anförts i frågan om tidpunkten för kyrkomötets sammanträden. Vid den samlande avvi-igningen har emellertid de från kyrkans utgångspunkt viktigas- te tillmätts för liten betydelse. (fentralstyrelscn kan därför inte instämma i slutsatsen att övervi'tgande skäl talar mot en ändring. och styrelsen förordar att frågan blir föremål för överarbetning under hösten.

Från kyrkans utgångspunkt är följande väsentligt. Kyrkomötet självt har gjort bedömningen att förhösten är en lämpligare tidpunkt. De administrati- va fördelarna och möjligheten att sammanträda i riksdagshuset måste understrykas. ] lagutskottets betänkande (LLT- 19845) utvecklas utförligt sammanträdestidpunktens betydelse för budget- och granskningsprocessen. Centralstyrelsen vidhåller att dessa synpunkter är viktiga. Centralstyrelsens (och hela den frivilliga organisationens) redcwisningsperiod är kalenderåret. vilket kyrkomötet låtit komma till uttryck i centralstyrelscns instruktion (SKFS 198319). Detta överensstämmer med församlingarna och med kyrko- fonden. Det förhållandet att anslaget till kyrkomötet för dess offentligrättsli- ga verksamhet bestäms för varje budgetår är här av helt underordnad betydelse.

Vidare bör betonas att det första kyrkomötet efter ett nyval behäftas med allvarliga informationsproblem. På drygt en månads tid skall nya ledamöter hinna få sin information. sätta sig in i aktuella ärenden. väcka motioner och delta i förberedelser av val till centralstyrelse och utskott. Detta låter sig svårligen göra på ett tillfredsställande sätt med nuvarande ordning.

Centralstyrelsen har uppfattningen att synpunkter. som t. ex. den om det snabbare valgenomslaget. väger lätt gentemot det nu anförda. Ett omedel- bart valgenomslag är inte ens genomfört pä lokalplanet. Det gamla kyrkorå- det sitter kvar intill årets utgång. Att framhärda i denna argumentation torde vinna ringa gensvar hos de kyrkliga organen.

Också vikten av sammanträdestidpunkten för möjligheten att genomföra lagändringar inom det kyrkliga området har enligt ccntralstyrelsens mening överbetonats. En ordning med kyrkomöte i augusti månad kan i vissa fall till och med underlätta och påskynda behandlingen av ett lagstiftningsärende.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet vill hänvisa till de synpunkter som anförts i första särskilda utskottet i riksdagen (FsäU 1982:1 s. 31). Utskottet anser att flera skäl talar för att kyrkomötet bör sammanträda i september i stället föri mars. Skälen är bl. a. att kyrkomötet har gransknings- och budgetfrågor. Ehuru utskottet

• Sida 86
•  Original

Prop. 1984/85:169 86

anför dessa skäl görs den bedömningen att nackdelarna med att sammanträ- da i mars inte är så stora att lagförslaget måste förkastas. Man bör enligt utskottet tills vidare godta regeringens förslag om tid för kyrkomötets sammanträde.

Det är uppenbart att utskottets tillstyrkan till förslaget rymmer tveksamhet om tidpunkt för kyrkomötets sammanträde. Utskottet hänvisar också till möjligheten att kyrkomötet tar initiativ till ändrad tid på sina sammanträden.

Kyrkomötet har nu föreslagit att sammanträdena skall börja sista tisdagen i augusti. Domkapitlet. som delar kyrkomötets uppfattning i denna fråga, anser att stor hänsyn bör tas till kyrkomötets ställningstagandc.

Arbetsgruppen anförts. 47 f) att lagstiftningsatgärder kommer att fördrö- jas om sammanträdena läggs senare än mars. Detta sammanhänger till stor del med riksdagens korta mandatperioder. Utredningar behöver tillsättas och förslag ställas i riksdagen under pågående mandatperiod. Domkapitlet vill framhålla. att frågor som förs till riksdagen från kyrkomötet som regel inte torde vara kontrtwersiella. varför riksdagens mandatperiod inte har samma betydelse som i riksdagens övriga arbete.

Om det rör sig om större frågor av principiell natur brukar från statsmaktens sida hävdas att man strävar efter politiskt och kyrkopolitiskt breda lösningar. varför eventuella regeringsskiften inte i dessa frågor torde få så avgörande betydelse.

Arbetsgruppen framhåller också vikten av att valresultatet i kyrkofullmäk- tige får så snabbt genomslag som möjligt. Domkapitlet gör emellertid den bedömningen att fördelarna med att lägga kyrkomötet i augusti-september överväger då man väger vikten av att valet slår igenom i kyrkomötet.

Det exempel som arbetsgruppen (s. 48) anför rör en fråga av speciell art eftersom genomslaget av ett beslut om nya regler om val av kyrkomötet kan ske först då reglerna kan tillämpas. nämligen då kyrkomötesval skall hållas.

Domkapitlet tillstyrker kyrkomötets hemställan att kyrkomötet skall sammanträda med början den sista tisdagen i augusti.

Med detta ställningstagandc behöver den tidsnöd som nu komplicerar valcn inte uppstå. Domkapitlet har likväl ansett sig böra. om dess förslag under denna punkt inte tillgodoses. uttala sin uppfattning i det följande rörande de förslag om förenkling av valproceduren som avser att minska denna tidsnöd.

Domkapitlet i l-"ästerås:

Domkapitlet finner klart positivt. om kyrkomötets sammanträden förläggs till en senare tidpunkt på året än den som nu är fastställd. mars månad. Härvidlag biträder domkapitlet. vad Svenska kyrkans centralstyrelse fram- fört som sin mening. Många av de problem med kyrkomötesvalet, vilka anfördes i enkäten bland domkapitlen hösten 1983 (se betänkandets. 25 ff) kommer därmed att lösas. Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden är av

• Sida 87
•  Original

Prop. 1984/85:169 87

avgörande betydelse, och sker här en f("irändring i den riktning centralstyrel- sen föreslar, föreligger icke längre skäl till mer omfattande ingrepp i gällande valordning.

Domkapitlet [ Göteborg:

Kyrkomötet bör flyttas till augusti månad på grund av den pressade valsituationen liksom av den pressade motionstiden. Härvid kunde ocksä nuvarande lokaler i Medborgarhuset bytas mot riksdagshuset med dess bättre utrustning för ändamalet.

En tidsmässig förflyttning som den ovan föreslagna skulle också vara till fördel för budgetarbetet.

Domkapitlet [ Ht'irm'isund:

1984 ars kyrkomöte har begärt att kyrkomötets sammanträdestid skall ändras till sista veckan i augusti och utförligt motiverat sin framställning. Arbetsgruppen har (5. 44—49) redovisat sina överväganden och skälen för att inte föreslä ändrad sammanträdestid. Det ankommer inte på domkapitlet att bedöma bärigheten i skälen. men det är svårt att första att kyrkomötets medverkan i lagstiftningsarbetet skulle försvåras av att sammanträdestiden förläggs till augusti. Det bör vara möjligt att riksdagen under hösten beslutar i de lagstiftningsärenden som kyrkomötet i sådant fall har behandlat i augusti.

Domkapitlet (' Visby

Enligt domkapitlets mening bör kyrkomötets uttalade mening vara avgörande vid beslut angående mötets placering i tiden.

Domkapitlet [ Stockholm."

I fråga om kyrkomötets placering i tiden önskar domkapitlet understryka att starka skäl av praktisk natur talar för att kyrkomötet bör hållas på hösten. Domkapitlet beklagar att arbetsgruppen inte funnit det möjligt att föreslå en sådan förändring av kyrkomötets placering i tiden.

Svenska kyrkans församlings— och pas/oralsf('jrl.nmd:

Förbundet biträder kyrkomötets framställning i denna del. Såsom kyrko- lagsutskottet papekat är det främst budgetmässiga skäl som gör att en flyttning av sammanträdestidpunkten är önskvärd. Kyrkomötesorganisatio- nens budgetår är kalenderår och det är då givetvis i hög grad önskvärt att den erforderliga budgetbehandlingen kan äga rum före det budgetaret börjar,

• Sida 88
•  Original

Prop. 1984/85:169 ss

dock inte för längt innan.

Kyrkomötets nuvarande sammanträdestid är ur den synpunkten mycket otillfredsställande placerad eftersom budgeten med denna ordning måste slutligt beredas inom centralstyrelsen 11—12 månader innan den skall träda i tillämpning. Beredningen inom nåmndorganisationen far då förutsättas ske 13—l4 månader före hudgetårets början resp. 25—36 månader innan dess slut. Redan detta exempel torde i och för sig vara tillräckligt för att belysa det orimliga ur budgetbehandlingssynpunkt att ha kyrkomötet förlagt till mars månad.

Ytterligare i denna del kan dock påpekas att som en elementär förutsätt- ning vid budgetarbete gäller att nästföregi'iende års bokslut skall finnas tillgängligt. Denna förutsättning föreligger inte om kyrkomötet skall faststäl— la budgeten redan i mars månad året före budgetåret.

Utredningen har (s. 46) åberopat prop. NSL-"82: 192 och vad i denna sägs om att anslag till kyrkomi'itesorganisationen skall utga med belopp som fastställes för varje budgetår. Vid den tidpunkt då denna proposition lades fram var frågan om vilket budgetar som skulle tillämpas för kyrkomötesorga- nisationen inte beslutad. Denna fråga avgjordes först vid l983 ärs kyrkomöte (OU 198312 hemställan p. 2; Kskr 51) då det i och med antagandet av instruktionen för centralstyrelsen bestämdes att kalenderår skulle vara budgetår för centralstyrelsen och därmed även för kyrkotnötesorganisatio- nen i övrigt. Regeringens anslagsgivning måste då givetvis anpassas till detta förhållande. vilket inte torde föranleda några svårigheter eftersom ju också kyrkofondens räkenskapsår numera är kalenderår.

Utredningen framför som skäl mot en flyttning av kyrkomötets samman- trädestidpunkt den medverkan kyrkomötet har i lagstiftningsarbetet. Utred- ningens formuleringar i denna del kan ge anledning till missförstånd. Helt klart är att proposition i ett lagstiftningsärende som avses träda i kraft vid halvårsskiftet skall avlåtas senast den 31 mars. Om den nya lagstiftningen däremot skall träda i kraft vid årsskiftet kan ju kyrkomötet behandla ärendet i september och regeringen avlåta proposition vid höstriksdagens början. Riksdagen bör då kunna besluta i ärendet i tillräckligt god tid före årsskiftet. En tidsmässig placering av kyrkomötet i augusti/september är därför att föredra när det gäller dess medverkan i lagstiftningsärenden som skall träda i kraft vid årsskiftet. Det kan också ifrågasättas om inte större delen av den lagstiftning som kyrkomötet kommer att ha anledning att behandla är av sådan karaktär att ett ikraftträdande vid kalenderårsskifte kommer att framstå som naturligast. Särskilt gäller detta sådana lagstiftningsärenden som berör kyrkomötesorganisationen och de kyrkliga kommunerna som ju alla har kalenderåret som verksamhets- och räkenskapsår.

Från kyrkomötets sida har. såsom utredningen redovisar. starka önskemål framförts om flyttning av kyrkomötets sammanträdestid för att därigenom - möjliggöra samverkan med riksdagen såvitt gäller personal och lokaler.

Rent allmänt vill förbundet framhålla det önskvärda i att man inom den

• Sida 89
•  Original

Prop. 1984/85:169 89

offentliga sektorn samverkar för att på så sätt minska de samlade kostnader- na. I augusti/septcmber är riksdagens lokaler normalt inte utnyttjade för riksdagens egna behov och skulle därför kunna användas av kyrkomötet utan att någon nämnvärd extrakostnad sammantaget skulle behöva uppstå för det allmänna. En kostnadsbesparing vad gäller lokaler. bevakning. telefoninstal- lationer m.m. uppkommer därför vid en samverkan med riksdagen. Storleken av en sådan besparing hade utredningen bort klarlägga. Att kyrkomötet skulle ges bästa möjliga förutsättningar för sitt arbete om det kunde sammanträda i riksdagens lokaler är uppenbart.

Vad gäller personalen vid kyrkomötet förefaller det lämpligt att. såsom utredningen anför, den personal som numera tjänstgör hos centralstyrelsen i ökande utsträckning kan tjänstgöra även hos kyrktmiötet jämsides med bl. a. riksdagspersonal.

Det kan då vara värt att uppmärksamma att man inom riksdagsorganisatio- nen sannolikt har en överkapacitet vid en tidpunkt då riksdagen inte är samlad. Det motsatta förhållandet torde vara rådande under den tid som kyrkomötet f. n. sammanträder; en tidsperiod som uppges sammanfalla med en intensiv arbetsperiod i riksdagenDen ur personalkostnadssynpunkt optimala lösningen av personalfrågan vid kyrkomötet är sannolikt en samverkan mellan centralstyrelsen och riksdagen i ett läge då kyrkomötets sammanträde kan förläggas till tid då riksdagen inte är samlad.

Vad utredningen i övrigt anför som skäl mot en flyttning av kyrkomötets sammanträdestid ärinte sådana att de var för sig eller sammantaget kan anses vara av betydelse vid frågans avgörande.

Förbundet vill bestämt påyrka att kyrkomötets hemställan om flyttning av kyrkomötets sammanträdestid genomförs.

5. Tiden för kyrkomötesvalens genomförande

Några domkapitel framhåller att tiden för kyrkomötesvalens genomföran- de — även om de föreslagna förenklingarna genomförs — alltjämt är mycket begränsad för det fall kyrkomötessammanträdet skall äga rum i mars.

Domkapitlet i Skara:

Utredningens förslag under 3.6 innebär att i flerförsamlingspastorat. vilka i Skara stift är 82 av dess 88 pastorat. elektorsvalen inte längre skall fullgöras av för enbart detta ändamål utsedda särskilda delegerade utan av kyrkofull- mäktige i total ekonomisk samfällighet för hela pastoratet och i andra fall av församlingsdelegcrade.

Om domkapitlets förslag till ändring i tiden av kyrkomötet inte genomförs bör följande beaktas.

Eftersom Skara stift till så övervägande del består av flerförsamlingspasto-

• Sida 90
•  Original

Prop. 1984/85: 169 90

rat. de flesta med försanilingsdelegerade som beslutande organ. kommer med arbetsgruppens ändringsförslag som nämnts likväl tiden att bli knapp för pastoratens utseende av elektor. Församlingarnas nyvalda kyrkofullmäktige eller — vilket oftast är fallet i stiftet — kyrkostämmor skall hinna välja församlingsdelegerade för deras val av elektor före december månads utgång.

Eftersom det blir nödvändigt enligt domkapitlets uppfattning med så tidiga församlingsdelegcradeval som möjligt för en smidig anpassning till kyrkomö- tesvalstiderna och för att bortfallet av val av särskilda delegerade skall få avsedd effekt. har därför domkapitlet föreslagit ändring i lagen om försam- lingar och kyrkliga samfälligheter.

Det bör också observeras, att i lagen om kyrkomötet finns inskriven (12 å) en sista dag för val av dessa särskilda delegerade. Någon motsvarighet till tidig sista dag i december för val av församlingsdelegerade finns inte i lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Domkapitlet ifrågasätter. om en sådan bestämmelse kan avvaras. och föreslår därför. att sist angivna lag kompletteras i det hänseendet för gardering mot tidsnöd i nästa skede. senaste tidpunkt för val av elektor.

Domkapitlet i Härnösand:

Domkapitlet anser alltjämt — såsom det framhållits i yttrande 1983 12 14 till arbetsgruppen — att tiden för kandidatnominering inför kyrkomötesvalet är otillräcklig. Därtill kommer att kyrkomötesledamöterna får alltför kort tid på sig för att läsa in och bearbeta materialet inför mötet. Slutligen kan anföras att tidspressen på domkapitlet blir mycket stor. Förslaget att slopa delegeradevalen ändrar inte dessa förhållanden. Domkapitlet vidhåller därför sin uppfattning att tiden för valproceduren är för knappt tillmätt.

6. Valkretsindelningen

Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om en uppdelning av Härnö- sands och Luleå stift i vardera två valkretsar. Enligt domkapitlet i Skara bör ändringen dock ske endast om de berörda domkapitlen kan få de förstärk- ningar i fråga om resurser för valen. som krävs för att genomföra dubbla valförrättningar.

Domkapitlet [ Härnösand:

Domkapitlet tillstyrker att stiftet delas i två valkretsar. en för varje län.

• Sida 91
•  Original

Prop. 1984/85:169 91

Domkapitlet l Luleå:

Domkapitlet anser. att den föreslagna delningen av Luleå stift i två valkretsar är ändamålsenlig. De båda stiftstlelarnas olika kyrkliga karaktär kommer därigenom bättre till uttryck än enligt gällande ordning. Valresulta— tet blir mera representativt. Elektorerna kommer alltjämt att i mänga fall ha långa resvägar. men förhållandena förbättras i jämförelse med nuvarande ordning.

7. Valdistriktsindelningen

Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot att en översyn av valdistriktsindelningen får anstå till dess utredningen om kyrkans organisa- tion på lokalplanet är slutförd. Domkapitlen i Göteborg och lf'ishy menar dock att det redan nu borde ges en möjlighet att förena sådana pastorat som har färre än 2 000 invånare till större enheter.

(Angående frågan om kyrkliga samfälligheter som valdistrikt i vissa fall — se nästa avsnitt.)

8. Avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker att valen av särskilda delege- rade för elektorsval i flerförsamlingspastorat avskaffas och att i stället de. kyrkliga samfälligheternas fullmäktige eller församlingsdelegcrade väljer elektorer. De remissinstanser som sålunda är positiva till förslaget är hovrätten för Västra Sverige. kammarrätten i Jönköping. riksskatteverket. länsstyrelserna, Svenska kyrkans centralstyrelse samt domkapitlen i Uppsala. Linköping, Skara. Strängnäs, Växjö. Karlstad, Härnösand, Luleå och Stockholm.

Domkapitlet [ Lund förklarar sig vara tveksamt till förslaget och det avstyrks helt av domkapitlen i l-"'ästeräs. Göteborg och Visby. Det främsta skälet härför är att samfälligheternas fullmäktige och församlingsdelegcrade inte anses lämpliga som valkorporation med hänsyn till dessa organs sammansättning och uppgifter.

Härutöver har några instanser synpunkter på vissa föreslagna konsekvens— ändringar. framför allt i fråga om de kyrkliga samfälligheterna som valdi— strikt i vissa fall.

Hovrätten för Västra Sverige:

Förslaget om att låta de särskilda delegerade i valdistrikt med mer än en församling ersättas av redan befintliga organ vid val av elektorer mäste innebära en viss förenkling. När det gäller kyrkliga samfälligheter för alla ekonomiska församlingsangelägenheter. s.k. totala samfälligheter. ligger

• Sida 92
•  Original

Prop. 1984/85: 169 92

det väl närmast till hands att samfälligheternas kyrkofullmäktige utser elektorer. Det kan emellertid invändas att kyrkomötet behandlar centrala kyrkliga frågor och endast i begränsad omfattning ägnar sig åt församlingar— nas ekonomiska angelägenheter. De pcrsoner. som skall välja elektorer. bör därför måhända ha andra kvalifikationer än de. som är valda till kyrkofull- mäktige. Kravet pä andra kvalifikationer gör sig än mer gällande. när det är fråga om samfälligheter med begränsade beslutsbefogenhetcr. De försam- lingsdelegcrade. som här företräder samfälligheten. kan ha utsetts för att få behovet av sakkunskap inom ett begränsat ekonomiskt område tillgodosett. Nu framförda synpunkter talar mot den föreslagna ändringen men med tanke på den förenkling som föreslaget innebär vill hovrätten ej motsätta sig de föreslagna ändringarna i 8 & kyrkomötcslagen.

Det tillägg till (tå första stycket kyrkomötcslagen. som föreslagits av arbetsgruppen, synes ha avseende på det tämligen ovanliga fall. då en församling på grund av dispens från att ha egna kyrkofullmäktige eller kyrkoråd skulle sakna organ för val av elektorer. Även om sådan dispens lämnats. synes beslutanderätten för församlingen kunna utövas av kyrko- stämman (1 kap. 75 församlingslagen). Hovrätten vill därför ifrågasätta behovet av den föreslagna ändringen.

Kammarrätten i Jönköping:

Det nuvarande förfarandet för val till kyrkomötet är. som arbetsgruppen påpekat. tämligen komplicerat uppbyggt. Det är därför av vikt att så längt det är möjligt och rimligt förenkla valproceduren. De förslag som framlagts i detta syfte, bl.a. förslaget att avskaffa de särskilda delegerade för val av elektorer. är således angelägna.

Kammarrätten instämmer i arbetsgruppens uppfattning att det från mera allmänna synpunkter finns skäl att begränsa antalet valkorporationer inom kyrkans område och i stället sträva efter att utnyttja samma organ för så många val som möjligt. Det kan mot bakgrund av det sagda ifrågasättas om inte samma valkorporation i än vidare omfattning än arbetsgruppen föresla- git skulle kunna utnyttjas för olika valprocedurer.

Följande lagbestämmelser utgör exempel där sammanslutning av lekman- naföreträdare medverkar vid val eller liknande förfaranden inom ramen för kyrkans organisation. 4 5 1 och 2 momenten lagen (1936:567) om domkapitel reglerar bl. a. val av en av domkapitlets lekmannaledamöter. Sådan ledamot utses av ombud för pastoraten. Ombuden utses i sin tur av pastoratens kyrkoråd. Valsystemet är således indirekt. 1 6 och 7 åå lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord ges bestämmelser för hur ledamöter av stiftsnämn- den och boställsnämnden skall utses. Vissa av dessa ledamöter utses efter förslag av sammanslutning som företräder pastoraten i stiftet. Slutligen kan 'nämnas lagen (1963:633) om biskopsval i vars 2 & stadgas att biskopsval. som

• Sida 93
•  Original

Prop. 1984/85: 169 93

ej avser ärkebiskopssäte. förrättas av en valkorporation, vilken består av bl.a. särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän.

Kammarrätten menar således att det kan ifrågasättas om inte den för val av kyrkomötesledamöter utsedda elektorsförsamlingen skulle kunna utnyttjas som valkorporation även när det i andra sammanhang är aktuellt att inom kyrkans organisation utse lekmannaföreträdare. Enligt kammarrättens me- ning borde denna fråga därför utredas ytterligare.

Domkapitlet i Uppsala:

I anslutning till förslaget att överföra uppgiften att välja elektorer fran särskilda delegerade till redan befintliga organ har arbetsgruppen funnit erforderligt att i visst fall göra avsteg fran principen om pastorat som valdistrikt. Arbetsgruppen syftar pa sådana samfälligheter i vilka ett eller flera ingående pastorat saknar egna organ som kan utgöra valkorporation. För dessa fall finner arbetsgruppen valdistrikten böra utvidgas till att omfatta hela samfälligheten. Om oklarheter uppstår. förutsätts ytterst vederbörande domkapitel skola bedöma hur indelningen lämpligast skall ske. promemori- an 5, 69. Det är enligt domkapitlets mening en brist att förslaget inte alls reglerar domkapitlets föreslagna befattning med valdistriktsindelningen. En regel bör införas i lagen. eventuellt i den formen att val skall föregås av en prövning i domkapitlet av den för valet tillämpliga valdistriktsindelningen. Alternativt kan denna uppgift läggas centralt för hela riket pa den centrala valmyndigheten.

[)umkrzpil/el [ Skam:

Domkapitlet har remitterat förslaget till tre flerförsamlingspastorat. varav tva med tätort av betydelse. samt ett enförsamlings stadspastorat. Kvänums sexförsamlingspastorat. inkluderande tätorterna Kvänum och Jung. Södra Vings femförsamlingspastorat. utan större tätort och med inom sig en äldre. fränsett pastoratsangelägenheter total samfällighet mellan tva församlingar utan egna församlingskyrkoräd. samt Algutstorps femförsamlingspastorat med tätorten Värgärda och med inom sig en nyare samfällighet mellan två f("irsamlingar utan församlingskyrkoräd tillstyrker. att val av elektor sker av församlingsdelegerade vilket. då de i sin helhet ej bildar totala ekonomiska samfälligheter. blir deras valkorporation och att de särskilda delegeradeva- len f'örsvtnner. Algutstorps pastorat har framhållit att dess två minsta församlingar endast har en representant var i församlingsdelegerade men att f("iregäende elektorsval med många delegerade pä lokalplanet uppfattades som överarbetat och att flera valda frän mindre församlingar inte kom vid valtillfället. Trollhättans kyrkort-"td konstaterar. att inom dess enförsamlings- pastorat kyrkofullmäktiges val av elektorer. vilket skett proportionellt.

• Sida 94
•  Original

Prop. ]984/85: ] 69 94

fungerat bra och att det vore värdefullt att i flerförsantlingspastorat pröva den föreslagna modellen.

Domkapitlet anser sig — särskilt mot bakgrunden av att av f(i'treslagna ändringar berörda pastorat ställt sig positiva — kunna oreserverat tillstyrka förslaget. att särskilt delegerade inte längre skall välja elektor. lflerförsam- lingspastorat. som ensamt bildar total samfällighet, bör alltså kyrkofullmäk- tige välja elektor. Om pastoratet inte bildar total ekonomisk samfällighet. fär församlingsdelegerade den rollen. Detta innebär en förenkling för pastora- tens del att slippa enkom för elektorsval utse speciella delegerade och för dem är det en rati(maliseringsvinst.

Med förslaget försvinner de problem som nuvarande lag medfört och som domkapitlet i sin tidigare skrivelse påpekat i vissa samfälligheter med församlingar utan kyrkoråd. Däremot leder som framhållits ovan — — — förslaget för pastorat i samfällighet som omfattar mer än ett pastorat i vissa fall till att pastorat som självständigt elektorsvaldistrikt upphör.

Sålunda föreslas under 3.6.4 (5. 68") och 3.6.5 (s. 69 ff), att - om flera pastorat bildat samfälligheter och ett eller flera ingående pastorat saknar egna organ som kan utgöra valkorporation. dvs. inte är enförsamlingspasto- rat eller är flerförsamlingspastorat utan beslutande pastoratssamfällighetsor- gan säsom församlingsdelegerade. dvs. ingår i total ekonomisk samfällighet med annat pastorat — skall de i denna samfällighet ingående pastoraten bilda valdistrikt för elektorsvalen. Vid oklarhet om hur valdistriktet skall bestäm- mas. "får det ytterst ankomma på vederbörande domkapitel att bedöma hur indelningen lämpligast skall ske".

Domkapitlet anser. att eftersom man vid den nyss genomförda reformen systematiskt genomförde att varje pastorat skulle utse elektor och inget sammanförande av små pastorat under 2 000 invånare som tidigare skett skulle äga rum. förslaget är inkonsekvent med ett markant fjärmande från idén om församlingen som egentliga basen för representationen via delegera- de på pastoratsniva för att få valen hanterliga.

Som anförs nedan medför en sådan bestämmelse automatiskt i detta stift att Borås Caroli enförsamlingspastorat och Borås Gustav Adolfs och Brämhults församlingars pastorat. som tillsammans bildar total ekonomisk samfällighet och där varje församling har sina kyrkofullmäktige men Borås Gustav Adolfs pastorat givetvis inte har några församlingsdelegcrade. skulle bilda ett antalsmässigt (55 081 kyrkomedlemmar per 1 november 1982) oproportionerligt stort valdistrikt. med något minskat elektorsantal också som följd av att underlaget för elektorsantalsberåkningen föreslas vara gemensamma antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.

• Sida 95
•  Original

Prop. 1984/85zl69 95

Borås Caroli enförsarnlingspastorat hade 1 november 1982 2” 456 kyrko- medlemmar och utsåg vid förra valet 8 elektorer och Boras Gustav Adolfs och Brämhults församlingars pastorat hade då 34 625 kyrkomedlemmar och utsåg vid förra valet ll elektorer. Ont de görs till gemensamt valdistrikt med framför allt sammanlagd summa röstberättigade elektorer som beräknings- underlag förlorar de sammanlagt på den grunden i elektorsantal. Det synes inte rimligt att i ett läge. där bättre proportioner i övrigt mellan små och stora valdistrikts elektorsantal eftersträvas. via bestämmande av valkorport'ttion för elektorsval motarbeta denna strävan. Boras bada pastorat blir totalt mer missgynnade och representativiteten är mindre. Det föreligger enligt domka- pitlets uppfattning ingen svårighet att finna en god lösning på valkorpora- tionsfrågan. en lösning som dessutom innebär att man. vilket kyrkoförfatt- ningsutredningen torde ha i beaktande. minskar antalet valkorporationsva- rianter. som finns i fråga om val som domkapitlet har att ombesörja eller bistå med oclt som komplicerar även för församlingar och pastorat.

Arbetsgruppens förslag innebär i fråga om elektorsvalskorporation. att den i stort sett kommer att sammanfalla med den korporation som utser lekmannaelektorcr för biskopsval. där pastoratet alltid är valdistrikt. Kvarstående skillnad skulle då vara flerpastoratssamfålligheter.

Borås Caroli men ej Borås Gustav Adolfs pastorat skulle kunna (7 & jämförd med 8 få) välja elektor med egen valkorporation i kyrkofullmäktige. För biskopsval förordnar regeringen särskilt på domkapitlets förslag om valkorporation för Borås Gustav Adolfs och Brämhults församlingar — de båda kyrkofullmäktige sammanträder tillsammans. Detta korresponderar bättre med den grundläggande idén om var inflytandet skall ligga vid berörda val.

Domkapitlet anser det därför inte främmande att för bibehållandet av pastorat som enhet för val av elektor en regel kunde införas. att i sådana fall där total samfällighet omfattar flera pastorat som enligt huvudreglerna saknar valkorporation. domkapitlet — inte regeringen som vid biskopsval — får bestämma. hur valkorporation skall se ut. Detta ligger ju i linje med gruppens eget förslag (se ovan) att domkapitlet i tveksamma fall får avgöra valdistriktsfräga beträffande samfällighet. Där endast kyrkostämmor finns. kan gemensamt sammanträdande kyrkoråd vara en lösning.

Domkapitlet avstyrker alltså, att pastorat i sådana samfälligheter som nämnts. sammanslås till samfällighetsvaldistrikt.

Domkapitlet [ Strängnäs:

Uttrycket total kyrklig samfällighet innebär för flertalet förtroendemän inom Svenska kyrkan total ekonomisk samfällighet. Risk föreligger att förvirring uppstår i de pastorat. som har kyrkofullmäktige för en total ekonomisk samfällighet med kyrkofullmäktige i församlingarna. Enligt

• Sida 96
•  Original

Prop. 1984/85:169 %

domkapitlets mening är det ni'ädvändigt att 8 & far en pregnantarc utform- ning.

DomkapiI/el [ l-'it.vrcrt'is:

I avsnitt 3.6 (s. 57 ff) argumenterar arbetsgruppen för att valen av särskilda delegerade för elektorsval i Hcrförsamlingspastorat avskaffas, och att i stället de. kyrkliga samfälligheterna, resp. pastoratssamfälligheterna, skall välja elektorer.

[ samband härmed hävdas i betänkandet (s. 65) bl.a. "att de ordinarie kyrkokommunala organens representativitet. åtminstone totalt sett. är bättre än vad som är fallet beträffande den församling av delegerade som utses enligt lagen om kyrkomötet". Som redan framhällits. är den represen- tativitet som här avses en annan än den som tillämpas i kyrkomötesreformens förarbeten. De totala kyrkliga samfälligheterna väljs inte av de i samfällighe- ten ingäende församlingarna utan i direkta val. De faller säledes utanför den ovan angivna principen. att det är församlingarna och pastoraten. som skall utgöra grunden för den indirekta valordningen till riksplanet.

Förslaget att låta de totala kyrkliga samfälligheterna utgöra valkorporatio- nerför val av kyrkomötesombud. innebär visserligen avsevärd förenkling av valförfarandet. men det är samtidigt ett avsteg från den angivna huvudprinci- pen om församlingen och pastoratet som den grundläggande enheten i valordningen. Denna princip hör nära samman med församlingsgemenska- pen och med församlingen som en gudstjänstgemcnskap. Den totala kyrkliga samfälligheten däremot fungerar varken som andlig gemenskap eller guds- tjänstgemenskap. utan den utgör en enhet för fullgörande av vissa bestämda uppgifter av administrativ och ekonomisk art.

Det bör vidare papekas. att ordningen med pastoratet som valdistrikt är hämtad frän den tidigare kyrkomötesft'örordningen. Den är i sak lika gammal som kyrkomötet självt och har alltså icke skapats genom tillfälligheter. Principen är. att det primära valet sker inom det område. som samtidigt är församlingsprästernas verksamhetsomräde. Detta samband var motiverat att bevara i den reformerade ordningen, emedan en av de bärande grundtankar- tta i reformen var just samverkan mellan den kyrkliga demokratin och den prästerliga ämbetsförvaltningen. Denna samverkan komtner till starkaste uttryck inom pastoratet och dess församling(arl. Att. som i förslaget. i mänga fall förlägga det primära valet till de totala kyrkliga samfälligheternas fullmäktige innebär ett försvagande och i praktiken en upplösning av bandet mellan de förtroendevalda och den prästerliga ämbetsförvaltningen. ] samfälligheter med flera pastorat sitter endast en av pastoratens kyrkoherdar i denna sin egenskap i fullmäktigeförsamlingen som prästerlig representant.

Förslaget om avskaffande av ordningen med särskilda delegerade för församlingarna i vissa fall innebär således ett oacceptabelt steg bort frän pastoratet som samverkansomräde. I denna del vill domkapitlet därför

• Sida 97
•  Original

Prop. 1984/85 : 169 97

avstyrka förslaget. Nuvarande ordning bör bibehällas av principiella skäl. En förläggning av kyrkomötets sammanträde senare under äret medför dess- utom. att tidsfaktorn inte längre kommer att utgöra nagot problem. när det gäller valen av delegerade. Likaså underlättar de av utredningen föreslagna preciseringarna och ändringarna. vad gäller de nyvalda kyrkofullmäktige och kyrkoråden. valmetodikcn m.m. även i detta avseende valförfarandet.

Domkapitlet [ Lund:

Förslaget innebär en radikal förenkling av det förberedande förfarandet. En fräga är emellertid. huruvida kyrkofullmäktige och församlingsdelegera- de i flerförsamlingspastorat. som ju är valda för att besluta i pastoratsangelä- genheter av huvudsakligen ekonomisk natur. också är representativa för församlingsmedlemmarna. när det gäller elektorsvalet.

Domkapitlet ställer sig därför nägot tvekande till förslaget. trots dess obestridliga praktiska fördelar.

I de fall då något eller nägra av pastoraten i en sådan samfällighet saknar eget beslutande organ. ska enligt förslaget samfälligheten utgöra valdistrikt och samfällighetens fullmäktige välja elektorer. Detta är i och för sig följdriktigt. om man accepterar avskaffande av valet av särskilda delegerade. Domkapitlet invänder däremot bestämt emot. att beräkningsunderlaget för antalet elektorer i sådana fall skulle vara det totala antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i samfälligheten. Detta skulle innebära att varje pastorat. utom det första. skulle mista åtminstone en elektor. nämligen den det skulle fått i intervallet 1—2 (100 röstberättigade kyrkomedlemmar. och eventuellt ytterligare någon. De befolkningsmässigt sett stora pastoraten är fortfarande underrepresenterade i förhållande till de små. även om förslaget på andra punkter leder till en bättre balans. Att på nu påtalat sätt missgynna vissa pastorat. av vilka flertalet dessutom folkrika. är enligt domkapitlets mening en orimlighet. Den undanröjs enklast genom ett tillägg till 6 & 2 st lagen (1982:943) om kyrkomötet (i dess föreslagna nya utformning) atti valdistrikt. som enligt 6 & 1 st består av två eller flera pastorat, skall antalet elektorer dock bestämmas separat för vart och ett av de i distriktet ingående pastoraten.

Domkapitlet i Göteborg.-

Systemet med delegerade fungerade fullständigt gnisselfritt i Göteborgs stift och kunde därför enligt domkapitlets uppfattning fä bestå. Därigenom hade också vunnits. att de församlingsvårdande organen — församlingskyrko- råd och kyrkofullmäktige — ombesörjt valen av elektorer. Enligt det föreslagna systemet skall i flerförsamlingspastoraten i normalfallet försam- lingsdelegerade och eljest samfällighetens fullmäktige utse elektorer.

7 Riksdagen [984/85. [.ruml. Nr 169

• Sida 98
•  Original

Prop. 1984/85: 169 98

[ sistnämnda fall har ansvaret sålunda överförts pä organ. som har till uppgift att handlägga vissa ekonomiska angelägenheter. såsom präst- och kyrkomu- sikerlöncr. folkbokföringen och bostälIsförvaltningen. Det ligger i sakens natur, att pastoraten och samfälligheterna merendels inte har sammansatts med tanke på att fullgöra även uppgifter av nu ifrägakomna slag. Domkapitlet avstyrker därför den föreslagna ändringen.

Dornkupitlc'r [ Härnösand:

Domkapitlet tillstyrker denna förenkling av valsystemet. Det skulle möjligen kunna invändas att församlingsdclegerade i obligatoriska pastorats- samfälligheter och andra partiella samfälligheter är valda för att handha pastoratsangelägcnheter eller andra särskilda uppgifter och inte för att utgöra valkorporation. Den nackdel som kan ligga häri uppvägs dock väl av fördelen i att slippa ett led i valsystemet.

Domkapitlet [ Vis—hy:

Det är troligt att vissa av de svårigheter som redovisats vid kyrkomötesva- let beror på att det var första gängen som valet skedde enligt de nya reglerna. Dock synes det ändå vara klart att vissa önskemål om förenkling av valproceduren vilar på saklig grund. Särskilt gäller detta den kritik som framförts mot valen i flerförsamlingspastorat. Enligt domkapitlets mening har man dock i promemorian angripit detta problem frän en oriktig utgångspunkt. Självfallet bör man så långt som möjligt bygga på befintliga kyrkokommunala organ. Men därför bör man ej frånta församlingarna deras inflytande på valet. Församlingarna är den organisatoriska grunden för svenska kyrkans församlingsverksamhet och gudstjänstliv. lnom pastorat och kyrkliga samfälligheter dominerar däremot de ekonomiska frågorna verksamheten.. Församlingarna har därför med rätta ända sedan kyrkomötesinstitutionens tillkomst varit grunden för lekmannarepresenta- tionen. Därtill kommer att de frågor som nu överlämnats till kyrkomötets kompetensområde huvudsakligen hänför sig till församlingarnas verksam- hetsområde. Enligt domkapitlets mening kan man här ta tillvara erfarenhe- terna från den tidigare ordningen för val av lekmannaomhud till kyrkomötet. Detta kan ske på två sätt: genom att minska antalet delegerade för varje församling och genom att skapa större valdistrikt. Vad först angår de delegerade föreslår domkapitlet att dessa genomgående minskas med tre, dvs. att de minsta församlingarna (s 500 kyrkomedlemmar) erhåller två delegerade och de största (? 14 500 kyrkomedlemmar) 18 delegerade. Beträffande valdistrikten föreslår domkapitlet att möjlighet redan nu öppnas att förena flera pastorat till ett distrikt — den nedre gränsen för ett sådant bör sättas till 2 000 kyrkomedlemmar. Dessa förändringar torde utan olägenhe—

• Sida 99
•  Original

Prop. 1984/85: 169 99

ter kunna genomföras utan att man avvaktar eventuella beslut i anledning av 1982 års kyrkokommittés arbete.

9. Minskat antal elektorer

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker att antalet elektorer minskas dels genom att antalet elektorer i varje valdistrikt minskas med en elektor. dels genom att beräkningsunderlaget vid bestämmande av antalet elektorer ändras från antal kyrkomedlemmar i valdistriktet till antal n'ir/In'rt'tlligmlt' kyrkomedlemmar.

Nagra instanser biträder förslaget endast sävitt avser ändringen i fräga om röstberi-ittigade kyrkomedlemmar som beräkningsunderlag. .S't'wisku kyrv kunsji'im'am/ingr- (n'/1 pasmrutrjörlmml anser att den nuvarande ordningen bör prövas under ytterligare en valperiod.

Hovrätten för Hiv/ru Sverige:

Det stora antalet elektorer som enligt gällande bestämmelser skall utses medför en otymplighet i valproceduren. Förslaget att nedbringa antalet elektorer skulle därför medföra en viss lättnad vid valförrättningen. Minsk- ningen av antalet elektorer skulle ocksä leda till en reducering av överrepre- sentationen för de mindre församlingarna. Förslaget att införa antalet röstberättigade kyrkomedlemmar som beräkningsunderlag för antalet elek- torcrstär i överensstämmelse med 2 kap. 1 åkommunallagen. l-lovrätten har ingen erinran mot den föreslagna ändringen av (i s* andra stycket kyrkomö- teslagen. Förslaget att insätta ett nytt fjärde stycke i samma paragraf synes obehövligt. då det förefaller självklart att den senast upprättade röstlängden skall utgöra underlag för beräkningen av antalet röstberättigade.

Domkapitlet [' Uppsala:

Vad gäller frågan om hur det nya systemet kan förväntas påverka valutslaget från representativitetssynpunkt har domkapitlet beräknat ande- len underrepresenterade röstberättigade kyrkomedlemmar inom Uppsala län. Nämnda beräkning överensstämmer väl nted arbetsgruppens beräkning för hela riket. promemorian s. 81.

Domkapiller [ Skara:

Av de av domkapitlet hörda fyra pastoraten har tva mindre pastorat. Kvänums och Södra Vings pastorat (3 730 resp. 3 384 kyrkomedlemmar enligt statistik pcr 1982-1 l-lll) funnit att elektorsförsamlingen bör minska och tillstyrkt förslaget till ändring av lydelsen i o & lagen om kyrkomötet. även om denna ändring relativt sett just kommer att drabba sådana mindre

• Sida 100
•  Original

Prop. 1984/85:169 100

pastorat. som de representerar. Södra Vings pastorat har inget att erinra mot att större pastorat får större innytande på kyrkomötesombudsvalen. då nuvarande fi.")rmån för det egna pastoratet ej anses försvarhar — pastoratet skulle enligt yttrandet mista två av tre elektorer -— utan det föreslagna systemet anges innebära ett mer rättvist system med hävdande av olika stora församlingars representativitet.

Däremot har Algutstorps pastorat (4 954 kyrkomedlemmar per 1982-11- 01) reagerat mot minskningen av antalet elektorer. för dess del från fyra till två. Kyrkorådet anser att . om man skall ha någon form av demokrati. olika gruppers företrädare måste ha en chans att bli representerade. I förra valet kom elektorerna att finnas i de tre grupper som bildades. Begränsning till två för ett pastorat med 5 200 invånare svarar inte mot de grupperingar som bör representeras i kyrkomötesvalet. Rådet har vidare funnit det inte vara rimligt. att ett stort antal pastorat inte får sända mer än en elektor. varför följden borde vara att man införde rent majoritetsvalssystem. Mot bakgrund av hur valet i Skara stift kom att gestalta sig med proportionellt val med markerade grupper bedömer kyrkorådet en begränsning av elektorsantalet bli en sådan inskränkning i demokratin. att man i stället genast borde överväga direktval till kyrkomötet. Den begränsning som följer av att endast röstberättigade medlemmar utgör beräkningsgrund accepteras men övrig föreslagen begränsning avvisas av kyrkorådet. som anser svagheten i systemet inte vara elektorsantalet utan valproceduren.

Trollhättans församling (36 849 kyrkomedlemmar per 1982-11-01). som utsetts att yttra sig som representerande stiftets största pastorat. har uttalat att den inte upplevt överrepresentationen från mindre församlingar som något problem utan i stället sett det som att olika delar av stiftet blivit representerade. För Trollhättans pastorat skulle förslaget att minska elektorsantalet innebära. att en av tolv elektorer skulle bortfalla, en reduktion med 8 % jämfört med de minsta pastoratens reduktion med 50 %. en minskning i kraftigaste laget. Trollhättans församling föreslår ändå, att reduceringen tillämpas på prov och blir föremål för ny prövning i den parlamentariska kommittén om folkstyrelsens villkor.

Arbetsgruppen har (5. 82) bedömt det angeläget. att framför allt domka- pitlen särskilt uppmärksammar frågan om det utslag den föreslagna ordning- en kan få från representativitetssynpunkt i valkretsen och undersöker hur systemet kan förväntas påverka valutgången från reprcscntativitctssyn- punkt.

Domkapitlen för sin del vitsordar i enlighet med sina tidigare uttalanden svårigheten med att ha en så stor elektorsförsamling med nuvarande valformer — — —. För ett stift av Skaras struktur får den föreslagna reduktio- nen påfallande konsekvenser. Domkapitlet anser det svårt att generellt bedöma effekten ur representativitetssynpunkt.

L

Domkapitlet vill först med en tablå belysa hur dess pastorat vid föregaende

• Sida 101
•  Original

Prop. l984/85:169 101

val grupperat sig efter deras rätt till elektorer (alla har inte valt fullt antal). Summan elektorer att välja i de 88 pastoraten var 308.

Antal elektorer att välja

t.» '..a .:. Jt :» x) ff © .. C: ...- ... .... rJ m e.

IJ '.»: . 90 %

Antal pastorat 31 27 15 (1

Föregående ledamotsval skedde proportionellt, medan val av suppleant tillgick som beskrivits i anförd skrivelse — s. k. majoritetsval med en avgiven röstsedel — övriga avstod från att rösta. Vid ledamotsvalet förekom tre listtypsbeteckningar: Samverkande partierna. Partipolitiskt obundna (två listtyper) och Arbetarepartiet Socialdemokraterna. dvs. en listtyp direkt anknuten till borgerliga vals partibeteckning. Det var veterligt första gången proportionellt val tillämpats vid kyrkomötesledamotsval i Skara stift.

Om nuvarande två- eller treelektorspastorat enligt förslaget får endast en elektor resp. två elektorer och om pastorat önskar välja elektorer efter dessa eller samma antal andra kyrkopolitiska grupperingar. betages givetvis sådant pastorat denna möjlighet. Kommittén har ju själv (s. 77) för dessa de minsta pastoraten uttalat invändningar.

Domkapitlet anser det omöjligt att skaffa sig en uppfattning om hur skilda och vid kyrkomötesval oregelbundna grupperingar blivit representerade och _ om detta avses — enligt förslaget blir representerade eftersom domkapitlet saknar instrument att göra den typen av undersökning. Det är bekant från andra stift, som tidigare också haft proportionella val. att beteckningarna för grupperingar växlar, liksom antalet grupperingar. från ett kyrkomötesval till ett annat.

Avses med representativitet det antal elektorer, som väljs inom resp. valdistrikt relaterat till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar, kan kon- stateras, att denna förbättras genom förslaget med mindre överrepresenta- tion för de mindre pastoraten, vilket Kvänums och Södra Vings pastorat konstaterat, och accepterat men alltså icke Algutstorps pastorat. I likhet med Trollhättans församling anser domkapitlet, att reduceringen av elektorsanta- let med en i varje grupp enligt ovan bör försöksvis tillämpas för utvärdering av den parlamentariska kommittén om folkstyrelsens villkor.

Domkapitlet tillstyrker att det — i likhet med vad som gäller för bestämmande av mandatfördelningen -— blir de röstberättigade kyrkomed- lemmarnas och inte som nu det totala antalet kyrkomedlemmarnas antal som blir avgörande för hur många elektorer ett pastorat skall utse. Detta förslag. som också medför minskning av antalet elektorer, har accepterats även av Algutstorps pastorat.

• Sida 102
•  Original

Prop. 1984/85:169 102

Domkapitlet i 1-"'ä.s*lr'räs:

I avsnitt 3.7 (5. 71 ff) diskuterar arbetsgruppen och föreslår. att elektors- församlingen minskas gcnotn vissa förändringar i det beräkningsunderlag. som bildar utgängspunkt för bestämmandet av antalet elektorer. Som utredningen själv påpekar. innebär den föreslagna ändringen frän kyrko— medlemmar till röstberättigade kyrkomedlemmar som beräkningsundcrlag. att antalet valdistrikt i de lägre grupperna avsevärt ökar. Förslaget medför således en försämrad representation för de mindre församlingarna och pastoraten. Till detta läggs ändringen av antalet elektorer i de. lägre intervallen. från två till en i det lägsta intervallet och från tre till två i näst lägsta intervallet. Denna omständighet försämrar ytterligare de mindre församlingarnas och pastoratens representation. Som ovan framhållits. är det den statistiska representativitetstanken. som här väglett utredningen. Till denna intar domkapitlet en kritisk hallning. Domkapitlet vill därför icke heller tillstyrka den delen av förslaget.

Domkapitlet tillstyrker emellertid en ändring av beräkningsunderlaget i enlighet med vad som redovisasi tab. 2 på s. 74 i betänkandet. dock under förutsättning att vad som i övrigt anförts ovan kommer att beaktas.

Domkapitlet [ 1-"ä.t'jö:

Visserligen är det en viss nackdel ur representativitetssynpunkt, att de små valdistrikten skall utse endast en elektor. men fördelarna med en mindre elektorsskala överväger. Av stiftets 113 pastorat torde lagt räknat 22 vara sådana små valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar. Domkapitlet noterar i sammanhanget med tillfredsställclse att de svårighe— ter. som uppstod vid det senaste valet att i tid få fram beräkningsundcrlaget avseende antalet kyrkomedlemmar, undvikes då man fortsättningsvis skall använda den senast upprättade röstlängden som beräkningsundcrlag vid elektorsvalen. F. ö. är det — som arbetsgruppen framhållit — inkonsekvent att vid fördelningen av valkretsmandaten pä de olika valkretsarna utgå från antalet röstberättigade kyrkomedlemmar och vid elektorsvalcn fran antalet kyrkomedlemmar.

Domkapitlet [ Lund:

Den föreslagna minskningen av antalet elektorer fran över 4 500 till ca 2 800 innebär givetvis ett enklare. snabbare och billigare förfarande vid valen eftersom färre personer blir involverade. Frågan är om och hur den påverkar den enskilda församlingens möjlighet att bli representerad i kyrkomötet.

a) Endast antalet röstberättigade kyrkomedlemmar, ej det totala antalet. läggs till grund för elektorstilldelningen i resp. valdistrikt

• Sida 103
•  Original

Prop. 1984/85:169 103

Domkapitlet tillstyrker förändringen. Den får dock automatiskt till följd att fler valdistrikt hamnar inom de båda lägsta intervallen vid elektorstilldel- ningen och därmed, om förslaget under b) nedan genomförs. fär färre elektorer än i dag.

b) Minskad tilldelning av elektorer i de båda lägsta inter- vallen

Med nu gällande regler är de små pastoraten matematiskt sett kraftigt överrepresenterade. Representativitetcn är emellertid inte enbart ett mate- matiskt problem. Bl. a. kyrkans struktur och glesbygdsproblematiken gör att om inte de befolkningsmässigt smä pastoraten ska försvinna nästan helt. måste de ha en viss överrepresentation. Den består dock även efter den förskjutning mot en något mindre underrcprcsentation för de större. som förslaget medför.

Domkapitlet finner det rimligt att förslaget genomförs.

Domkapitlet i Göteborg:

Antalet elektorer i Göteborgs stift uppgick till 573 stycken. En ökning eller minskning av detta antal saknar betydelse för svårighetsgraden i valets genomförande. Ur denna synpunkt kunde likaväl de gällande bestämmelser- na fä bestå.

Domkapitlet [ Karlstad:

Beträffande representativiteten är domkapitlet medvetet om att det nuvarande systemet missgynnar de större församlingarna men ställer sig ändå tveksam till förslaget att valdistrikten i det lägsta intervallet tilldelas endast en elektor. Även om detta också fortsättningsvis skulle innebära en viss överrepresentativitet för de små församlingarna måste det enligt domkapit- lets mening utgöra en oacceptabel brist att det i nästan en tredjedel av Karlstads stifts 71 pastorat endast skulle tilldelas en elektor. Domkapitlet kan för sin del inte biträda förslaget i denna del utan menar att inget valdistrikt bör tilldelas mindre än två elektorer. I övrigt tillstyrks att antalet kyrkomedlemmar byts ut mot antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.

Domkapitlet [ Härnösand:

Förslaget är i linje med vad domkapitlet förordade i sitt tidigare åberopade yttrande. För Härnösands stift innebär det att antalet elektorer minskar från 274 till 160. Syftet att minska de små pastoratens överrepresentation i förhållande till större pastorat uppnås i viss män. En annan — och lika viktig — synpunkt på representativiteten är att olika åsiktsriktningar bör vara representerade i kyrkomötet på ett sätt som svarar mot de röstberättigade

• Sida 104
•  Original

Prop. 1984/85:169 104

kyrkomedlemmarnas uppfattning. Från denna synpunkt är lösningen inte helt problemfri.

l Härnösands stift kommer den föreslagna ändringen att innebära att i hälften av pastoraten (42 av 81) utses endast en elektor. Följden blir att en sannolikt rätt stor minoritet i dessa pastorat blir orepresenterad. För hela landet gäller detta mer än tredjedelen av pastoraten. Det är svårt att ha en uppfattning om vilket utslag denna brist i representativiteten kommer att ge.

Om systemet med indirekta val skall bibehållas bör därför en sådan valdistriktsindelning eftersträvas att i varje distrikt kan utses två elektorer.

Domkapitlet i Luleå:

1 och för sig representerar elektorerna inte bara de röstberättigade kyrkomedlemmarna, varför den hittillsvarande ordningen inte varit olämp- lig. Domkapitlet har dock inget att invända mot att beräkningsgrunden bringas i överensstämmelse med övriga bestämmelser kring kyrkomötes- valen.

Utredarna söker minska elektorsförsamlingens storlek och söker lösa denna fråga genom att i varje storleksklass ta bort en elektor. Härigenom uppnås också ett annat syfte. en bättre proportionskvot i de flesta fall.

Utredarna synes däremot inte ha tänkt på att enmansvaldistriktet. dvs. den minsta storleksklassen riskerar att spegla majoritetsuppfattningen i distrik- tet, fastän denna majoritet i många fall kan vara ytterst knapp.

Med hänsyn till detta avstyrker domkapitlet förslaget att minska antalet elektorer per distrikt med en. För att minska de små distriktens överrepre- sentation kan man förslagsvis gå en annan väg, nämligen ändra storleksklas- serna. Den nuvarande överrepresentationen för de små distrikten kommer bl. a. till stånd genom att de två minsta klasserna omfattar endast 2 000 personer vardera, medan de övriga klasserna omfattar 4 000 personer vardera. Om intervallet mellan klasserna genomgående blir 3 000 personer minskar denna överrepresentation och förbättras de folkrika valdistriktens

representation: — 3 000 2 elektorer 3 001 — 6 000 3 elektorer 6 001 — 9 000 4 elektorer 9 001 — 12 000 5 elektorer 12 001 — 15 000 6 elektorer 15 001 — 18 000 7 elektorer 18 001 — 21 000 8 elektorer 21 001 — 24 000 9 elektorer 24 001 — 27 000 10 elektorer 27 001 — 30 000 11 elektorer 30 001 — 33 000 12 elektorer

33 001 — 36 000 13 elektorer

• Sida 105
•  Original

Prop. 1984/85:169 105

Effekten skulle i stort sett kunna antas bli densamma sotn de proportions- kvoter. som redovisas på s. 80 men utan de risker för bristande representa- tion för betydande minoriteter. som det förslaget kan föra med sig. Antalet elektorer skulle kunna beräknas bli omkring 3 700.

Domkapitlet i Visby?

När det gäller frågan om ett eventuellt minskat antal elektorer kan domkapitlet förstå den i promemorian framförda uppfattningen att det häri viss mån gäller vilken grad av representation för de mindre församlingar som kan anses rimlig. Men det gäller även något annat: hur stor kan en elektorsförsamling minst vara om den skall tillförsäkra valkretsen en ur demokratisk synpunkt acceptabel valprocedur. där ett urval av meningar som är representativt för valdistriktets kyrkomedlemmar kan komma till uttryck”? Visby stift är f. n. svenska kyrkans befolkningsmässigt minsta stift. Vid 1983 års val till kyrkomötet uppgick elektorsförsamlingen till 58 personer (Visby 7, övriga pastorat tillsammans 51 elektorer). Om valet i stället skett enligt promemorians förslag hade motsvarande antal endast uppgått till högst 33 (6 + 27) elektorer. Enligt domkapitlets mening är den elektorsförsamling som på detta sätt bildas för liten för att kunna betraktas som allsidigt sammansatt med därav följande risker för en alltför ensidig representation. En liknande situation synes i framtiden kunna uppkomma i andra stift, t. ex. efter den delning av Uppsala ärkestift som nu övervägs.

Därtill kommer att de praktiska olägenheter med stora valkorporationcr som rapporterats från senaste kyrkomötesvalet torde komma att minska i framtiden dels med hänsyn till förslagen att dela Luleå och Härnösands stift i vardera två valkretsar, dels genom den förhoppningsvis ökade rutinen hos valförrättare och berörda tjänstemän. Domkapitlet avstyrker därför bestämt varje förändring av antalet elektorer med undantag för sådana förändringar som betingas av att antalet röstberättigade kyrkomedlemmar görs till beräkningsunderlag.

10. Kyrkorådens behörighet att välja elektorer

Förslaget om att utvidga det nyvalda kyrkorådets behörighet att välja elektorer före mandatperiodens början tillstyrks av remissinstanserna. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund menar dock att det nuvarande systemet bör tillämpas ytterligare en valperiod innan förändringar övervägs.

11. Tidpunkt för bestämmande av beräkningsunderlag vid elektorsval

Remissinstanserna tillstyrker förslaget att komplettera lagtexten med en bestämmelse om att antalet röstberättigade kyrkomedlemmar inför elektors-

• Sida 106
•  Original

Prop. 1984/85:169 106

tilldelningen beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Hot'rättcnjör Västra Sverige ifrågasätter dock behovet av att reglera denna fråga i lagen eftersom det förefaller självklart att det är den senast upprättade röstlängden som skall utgöra underlag för beräkningen.

12. Valmetodik

De flesta remissinstanserna tillstyrker förslagen om förenklat valförfaran- de i vissa fall. Nagra instanser gör dock påpekanden i fräga om vissa tekniska detaljer.

Hovrätten för Västra Sverige:

Val till kyrkomötet torde ske antingen efter samma politiska grupperingar som vid allmänna val eller med andra partibeteckningar t.ex. "Kyrkans vänner" eller "Kyrkans väl", som innefattar företrädare för kyrkligt intresserade grupper. Bland de kyrkligt aktiva förekommer ofta olika uppfattningar i religiösa frågor. vilket kan leda till skilda listor på kandidater till kyrkomötet. Listorna upptar i stor utsträckning prästerliga befattningsha- vare och bland dessa kan förekomma representanter för olika riktningar inom kyrkan. Nu angivna förhållanden talar starkt för att proportionella val blir huvudregel vid val till kyrkomötet. Det har också visat sig att den proportionella valmetoden företrädesvis tillämpades vid senaste kyrkomö- tesvalet. Det kan därför ifrågasättas om det vid sidan av det proportionella valsättet föreligger behov av att bibehålla majoritetsvalmetoden. helst som de regler som föreslagits i detta hänseende synes vara krångliga i tillämpning- en. Frågan torde böra utredas närmare av den nyligen tillsatta parlamentaris- ka kommittén.

Förslaget om att valet skall kunna ske med acklamation. då en enhetslista framlägges. innebär en avsevärd förenkling och kan utgöra en sporre för elektorerna att uppnå enighet. Förslaget tillstyrkes därför. Nägot skäl att vid val med acklamation tillåta omröstning med slutna sedlar synes ej vara för handen.

Om förslaget till ändring av 16 & kyrkomöteslagen skulle godtagas i sin helhet bör övervägas en viss omarbetning av lagtexten med styckena i en annan inbördes ordning än den föreslagna.

Om valet sker med acklamation. bör enligt hovrättens mening val av ersättare kunna ske samtidigt.

Riksskatteverket:

RSV anser att de föreslagna förändringarna för att göra valproceduren mindre omständlig och tidskrävande i stort sett är lämpliga och kommer att

• Sida 107
•  Original

Prop. l984/85:169 107

underlätta valförfarandet. RSV vill emellertid som framgår av det följande ifrågasätta en längre gående förenkling av valmetodiken för val av ledamöter till kyrkomötet och ersättare för dessa. Denna fråga har också ett samband med den medverkan som RSV avses att få i förberedelser m.m.

Av promemorian framgår att det uppstått svårigheter vid tillämpningen av 16 & lagen om kyrkomötet. Detta kan som arbetsgruppen framhållit delvis bero på att det var första gängen som valsystemet tillämpades på den utökade elektors- och kyrkomötesförsamlingen. Denna uppfattning om svårigheter- na bestyrks av protokoll från domkapitlen. förvarade hos valprövningsnämn- den. av vilka RSV tagit del.

I flertalet fall användes det proportionella valsättet vid "1983 års val. Det innebär att valen då styrdes av lagen (1955: 138.) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. Nuvarande lydelse av lö & lagen om kyrkomötet förutsätter för att det proportionella valsättet skall användas att antalet väljare är känt. Med antalet väljare bör avses närvarande elektorer. vilket friirutsätter att detta antal fastställs genom upprättande av någon slags förteckning (röstlängd) över närvarande väljare. Detta förfarande kräver lång tid inom ett stift med mänga elektorer. Kyrkomöteslagen innehåller inte några bestämmelser om upprättande av röstlängd. vilket innebär att elektorer som eventuellt tillkommer efter det att röstlängden upprättats har rätt att rösta. Detta kan i sin tur innebära att det antal väljare som tidigare under förrättningen begärt att proportionellt val skall hållas inte längre uppgår till det stipulerade antalet.

RSV vill ifrågasätta om inte en längre gående förenkling av valförfarandet är önskvärd och möjlig. Resonemanget utgår från att den proportionella valmetoden ger ett förhållandevis rättvist resultat när grupperingar med olika kandidatnamn finns och det inte i förväg mellan elektorerna har träffats överenskommelse om fördelningen av platserna.

I de fall det inte finns förutsättningar för en gruppering av väljare att begära proportionellt val enligt den i 16 & första stycket angivna kvotdelen torde inte heller utsikter finnas för en sådan gruppering att erhålla mandat enligt förfarandet med majoritetsval. Det kan därför ställas frågan om förfarandet med majoritetsval fyller någon funktion. I stället kan det proportionella valsättet med fördel tillämpas utan någon begränsning till att detta valsätt måste begäras av ett visst antal väljare.

Såsom domkapitlet i Stockholm berört (s. 29) synes det vid proportionellt val vara tillräckligt att röstavlämning och avprickning i röstlängd (varmed förstås förteckning över de till valet anmälda elektorerna och deras ersättare) sker samtidigt. Något särskilt upprop och fastställande av särskild röstlängd ÖVer närvarande väljare behöver då inte ske.

I de fall då överenskommelse i förväg har träffats mellan elektorerna om en enda lista kan. såsom anförts i promemorian. ett förenklat valförfarande tillämpas som ett alternativ till proportionellt val. Ett krav för att va] enligt den föreslagna listan kan ske bör då vara att samtliga närvarande elektorer

• Sida 108
•  Original

Prop. 1984/85 : 169 108

med acklamation stöder valförrättarens förslag till val av ledamöter och ersättare enligt samlingslistan.

RSV vill framhålla att en mera enhetlig och förenklad valmetodik väsentligt skulle underlätta det föreslagna arbetet med att utarbeta proto- kollsblanketter. hjälpblanketter för sammanräkningen samt anvisningar i vilket arbete RSV förutsatts komma att medverka.

Riksskatteverket har i bilaga till sitt remissyttrande lämnat följande förslag till lydelse av bestämmelsen i 16 5 lagen om kyrkomötet:

Om det för val av ledamöter och ersättare framläggs en enda lista. som upptar förslag på så många ledamöter och ersättare som valet avser. kan valet förrättas med acklamation om detta biträds av samtliga närvarande elekto- rer. Vid sådant val skall även vara bestämt den ordning i vilken ersättarna skall inkallas till tjänstgöring.

Om val inte kan ske enligt första stycket. skall det vara proportionellt. Därvid tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Anm. Den föreslagna lydelsen av 16 & medför följdändringar i 15 och 17 åå.

Länsstyrelsen i Jönköpings län:

Arbetsgruppen anger att valproceduren är sådan att det är risk att den blir omständlig och tidsödande. Länsstyrelsen delar uppfattningen att möjlighe- ten till val genom acklamation och till val av både ledamöter och ersättare i samma omgång innebär en förenkling. Länsstyrelsen anser vidare att även andra åtgärder av praktiskt slag än de som nämns— framtagning av blanketter — bör kunna ha en positiv effekt. En sådan åtgärd kan vara att elektorsröster- na lämnas vid flera stationer i stället för vid bara en. Länsstyrelsen vill också framhålla vikten av att valförrättarna fär adekvat utbildning.

Domkapitlet i Uppsala:

För elektorsvalet föreslår arbetsgruppen. att både den proportionella valmetoden och majoritetsvalsystemet bör finnas kvar. Inom det sistnämn- da. föreslär arbetsgruppen vidare, bör finnas en möjlighet att i vissa situationer använda förfarandet med acklamation, nämligen om en enda lista framlägges upptagande så många namn som valet avser. Domkapitlet finner förslaget ägnat att i förekommande fall avsevärt förenkla valproceduren. Arbetsgruppen har kompletterat förslaget med en regel om att en mindre grupp elektorer kan när lista framlägges kräva val med slutna sedlar. Regeln synes böra jämkas. Den försvarari sin nuvarande utformning sin plats endast för det fall att det enda alternativet till val på gemensam lista är proportionellt val (_jfr. 16 & tredje och fjärde styckena, som — med olika terminologier —

• Sida 109
•  Original

Prop. 1984/85:169 109

identiskt bestämmer minimistorleken av den grupp som kan kräva val med Slutna sedlar resp. val med tillämpning av den proportionella valmetoden). Dä även majoritetsval är ett alternativ till acklamationsförfarandet. synes regeln i tredje stycket böra jämkas så att sluten (majoritetsval—) omröstning kan krävas av redan en elektor.

Domkapitlet [ Linköping.-

Domkapitlet anser i likhet med arbetsgruppen bakom promemorian. att det är en fördel om valet till kyrkomötesledamöter och ersättare för dessa kan förenklas inom nuvarande ordning genom att — exempelvis när majori— tetsval användes — göra det möjligt för valförrättaren att tillåta val genom acklamation och val av ersättare och ledamöter i samma valomgång.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet har inget att invända mot att acklamationsförfarande införs. Frågan har behandlats av Trollhättans kyrkoråd i dess yttrande och rådet har tillstyrkt metoden om elektorerna är överens om en lista. Domkapitlet finner. att acklamationsförfarande kommunalrättsligt. där institutet har sin hemort. inte över huvud kan tillämpas, om någon i valförsamlingcn begär omröst- ning. Det förfarandet tillämpades till kyrkomötesledamotsval enligt närmast tidigare gällande lagstiftning. Det kan naturligtvis vara känsligt att kanske ensam begära omröstning men det är ju ett hävdvunnet förfaringssätt. begäran måste tillmötesgås och behöver inte motiveras. varför man utan diskussion kan övergå till sluten omröstning. ] och för sig torde i realiteten vid kandidatdiskussion inför ersättarvalet. exempelvis under ajournering. möj- ligheterna för gemensam lista bli noggrant penetrerad, så att omröstningsbe- gäran inte behöver komma opäräknat för övriga vid förrättningen.

Det acklamationsförfarande som arbetsgruppen föreslår är emellertid en mellanform, som för domkapitlet är en okänd rättslig figur. Det uttalas å ena sidan att det förekommit att "elektorerna på en del häll kunde enas om en gemensam lista", varvid komplett valomgång tedde sig onödig. Därför är det enligt kommittén skäl att införa en kompletterande bestämmelse. Men den föreslagna bestämmelsen innebär, att enighet inte längre fordras för att omröstningsförfarande skall undvikas. Det räcker enligt förslaget inte att en begär omröstning (= sluten omröstning) för att acklamationsförfarande inte skall kunna tillämpas utan här föreslås. att omröstning med slutna sedlar skall ske. sedan det begärts av ett visst till totalantalet röstberättigade elektorer och antalet ledamöter att välja relaterat antal elektorer. Domkapitlet anser detta tangerar öppet val och ifrågasätter starkt lämpligheten härav. förutom att denna från proportionalitetsvalsbegärau avvikande minimiantalsberäk- ning komplicerar ytterligare.

Domkapitlet tillstyrker att sedvanligt acklamationsförfarande återinförs

• Sida 110
•  Original

Prop. 1984/85:169 lltl

och avstyrker den nya mellanformen.

När domkapitlet ifrägasatte om inte vid proportionell valmetod ledamots- och ersiittarval kunde ske sz-untidigt för att undvika tvä valförrättningar och undvika tidspress vid sammanräkningen var domkapitlet helt medvetet om att detta inte är i enlighet med lagen om proportionellt valsätt. Ett förfaringssätt som vid de allmänna valen till riksdag och kommunfullmäktige föresvävade kapitlet.

Algutstorps pastorat. som förutsätter att proportionella val kommer att bli den vanligaste formen i framtiden. finner det knappast vara en nackdel. att ledamöter och ersättare väljs i en omgang. så att elektorerna kan avvika sedan de lämnat sin sedel. Därefter skulle räkning m. m. kunna ske offentligt utlyst vid senare tillfälle. Om detta är omöjligt anser pastoratskyrkorädet det bättre att avskaffa ersättarvalet och vid vakans räkna om. Trollhättans kyrkoråd har motsatt sig förfarandet.

Domkapitlet har i och för sig principiellt inget att erinra mot att vid kyrkomötesvalen vid majoritetsvalsmetoden möjligheten att genomföra omröstningen i en och samma omgång införs. om detta över huvud är tekniskt möjligt. Det undandrar sig helt domkapitlets bedömning, hur detta med nuvarande speciella majoritetsvalsmetod. som troligen inte sällan får ske i flera omgångar. skall kunna göras rent faktiskt. Det fordrar en noggrann presentation av hur genomförandet är tänkt. särskilt vid ledamotsval i omgangar. Detta förutsätter bl. a. anvisningar om hur valsedel i sådant fall skall utformas.

Domkapitlet har med tacksamhet noterat. att riksskatteverket är berett att bistå med protokollsblanketter. hjälpblanketter m.m.. vilket domkapitlet efterlyst i sin nämnda skrivelse. Dess bistånd torde då ocksä utsträckas till hur lämpligen en valsedel enligt föregående stycket utformas.

Domkapitlet i Växjö:

Vad arbetsgruppen anfört till stöd för att ocksä i fortsättningen medge olika valmetoder är inte helt övertygande enligt domkapitlets mening. Domkapitlet vill därför ännu en gäng betona. att ett proportionellt valsätt är att föredra. i synnerhet som detta är till skydd för minoriteter. Genom ett proportionellt valsätt nas lättare den representativitet. som var ett av syftena med det nya kyrkomötet. Vad beträffar förslaget att val skall kunna ske genom acklamation torde en sådan bestämmelse enligt domkapitlets mening inte ha någon större praktisk betydelse. men det är givetvis värdefullt att möjligheten finnes.

Domkapitlet i Lund:

I 16 & andra och tredje styckena lagen om kyrkomötet regleras förutsätt- ningarna för val med slutna sedlar. i stället för med acklamation, resp. för

• Sida 111
•  Original

Prop. 1984/85:169 11 1

proportionellt val. I st 2 talas om "samtliga röstberättigade elektorer", i st 3 om "samtliga väljande". Detta är inte nödvändigtvis detsamma; ett antal röstberättigade kan ha uteblivit och antalet väljande är där lägre. Ont avsikten faktiskt är. att förutsättningarna skall vara olika. bör det till en förklaring om varför. Skall de inte vara det, bör samma ordalydelse användas i båda styckena. för att undvika osäkerhet vid den faktiska tillämpningen.

Dmnkapit/et [ Göteborg:

Valen av ombud till kyrkomötet har sedan lång tid i Göteborgs stift skett med tillämpning av lagen om proportionellt valsätt. Tidigare valdes sju ombud jämte lika många suppleanter för dessa. Enligt de nya bestämmelser— na väljes 32 ombud och 64 suppleanter.

Valet 1983 enligt nya ordningen gick snabbt undan sävitt gällde röstavläm- ningen och fördelningen av de 32 mandaten mellan de olika partierna. Fördelningen av mandaten inom de olika partierna blev emellertid tidsödan- de. Detta var till stort förfång för de nära 600 elektorer som ivrigt väntade på att få rösta i den andra omgången avseende val av 64 suppleanter. För att arbetsgruppen - vars arbete redovisas i den tillhandahållna promemorian — själv skall beredas möjlighet förvissa sig om vilken tidsätgäng det gäller översändes samtidigt härmed i separat försändelse samtliga de röstsedlar som avgavs i ordinarie valet. tillhopa 567 stycken. Av sista sidan i bilagda kopia av protokoll framgår den omständliga uträkningen av fördelningen av manda- ten inom partiet "Kyrkans framtid”.

Enda möjligheten att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra en valprocedur av denna omfattning med tillämpning av lagen om proportio- nellt valsätt synes vara. att sammanräkning av rösterna och fördelning av mandaten sker efter första omgången men att fördelningen inom partierna — dvs. uträkning av vilka personer som valts— fär anstä till efter suppleantvalet. Detta förfarande torde därvid förutsätta. att även suppleantvalet sker efter samma valmetod.

13. lnkallande av ersättare

Så gott som samtliga remissinstanser ansluter sig till arbetsgruppens överväganden dvs. att det efter en sammanvägning av för- och nackdelar inte finns skäl att företa någon ändring i den nuvarande ordningen.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet saknar erfarenhet av att inkalla ersättare. Före kallelse av elektorerna till ledamotsvalet har alltsä inte något förfall anmälts till domkapitlet. Vid därefter inträffat förfall för elektor har ersättare infunnit sig till förrättningen utan kallelse från domkapitlet och detta har fungerat

• Sida 112
•  Original

Prop. 1984/85:l69 t 12

utan problem. I protokollet över senaste kyrkomötesledamotsval har ordningen för ersättares inträdande bestämts på sätt framgar av bilaga enligt förslag vid förrättningen. Valförrättaren var i och för sig inställd på en mer utförlig inkallelseordning efter modell från kommunalt majoritetsval. Hittills har ingen olägenhet med den nu gällande ersättarordningen försports i den mån ersättare blivit inkallade. Domkapitlet tillstyrker därför att nuvarande ordning fär bestå.

Domkapitlet i Växjö:

I 11 55 lagen om kyrkomötet stadgas visserligen att vid valet av elektorer och ersättare skall bestämmas den ordning i vilken ersättare skall inkallas till tjänstgöring. Som domkapitlet tidigare framhallit i sitt svar på arbetsgrup- pens förfrågan angående erfarenheterna frän senaste valet till kyrkomötet bör oklarheter i förevarande hänseende undanröjas på så sätt att det uttryckligen i lagen anges i vilken ordning ersättare skall kallas. för det fall att protokollet frän valförrättningen inte lämnar klart besked om turordningen. Ett förtydligande av det svar på arbetsgruppens förfrågan. vilket domkapitlet lämnat i december 1983. innebär således att det inte varit domkapitlets mening att föreskriva en viss ordning — det bör sta valdistrikten fritt att välja elektorer och ersättare församlingsvis. efter parti- eller bloektillhörighet osv. — dock bör man för undvikande av tveksamhet. då protokollen frän valförrättningarna är så oklara. att tjänstgöringsordningen för ersättarna inte kan bestämmas, uttryckligen i lagen föreskriva vilken ordning. som skall gälla. _ För undvikande av ytterligare missförstånd fär domkapitlet påpeka att tjänstgöringsordningen för ledamöternas ersättare ej varit föremål för diskussion; se promemorian s. 28 sista stycket.

14. Ändrade rutiner för utfärdande av bevis

Remissinstanserna tillstyrker förslaget att utdrag av protokoll över valför- rättningen kan gälla som bevis för ledamöter och ersättare.

Hovrätten för Västra Sverige:

Det föreslagna tillägget till leå kyrkomöteslagen synes onödigt. då domkapitlet med den lydelse paragrafen nu har torde vara oförhindrat att utfärda bevis om utgängen av valet i form av protokollsutdrag från valförrättningen.

Riksskatteverket:

RSV vill i detta sammanhang redovisa det förfarande som i praktiken används vid utfärdande av bevis för den som blivit utsedd till ledamot av

• Sida 113
•  Original

Prop. 1984/85zl69 113

riksdagen eller till ersättare för denne. Bevis utfärdas på särskild blankett i två originalexemplar varav den valde fär ett och valprövningsni-imnden det andra. Riksdagens talman får i stället för bevis ett utdrag ur protokollet innehållande bl. a. särskilda förteckningar över de valda. Detta förfarande har bestämts efter samråd med valprövningsnämnden och riksdagens talman.

Domkapitlet i Växjö:

Domkapitlet fann för sin del inte utfärdandet av bevis för de valda ledamöterna och deras ersättare alltför betungande men anser ändå. att den föreslagna ordningen med utdrag av protokoll över valförrättningen som bevis utgör en förenkling i synnerhet om centralt utarbetade protokollsblan- ketter kunde användas.

15. Valsedels ogiltighet

Flertalet remissinstanser lämnar förslaget om vissa justeringar i bestämmelsen om valsedels ogiltighet utan erinran.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet ifrågasätter om det verkligen är helt meningslöst att ha kvar ogiltighetsgrunden att. om en elektor lämnat mer än en valsedel, valsedlarna skall vara ogiltiga. Som regel torde visserligen valförrättaren uppmärksam- ma. att mer än en valsedel lämnas. Det torde dock kttnna förekomma att deti hastigheten ej blir observerat men däremot vid uppveeklandet står fullt klart att två eller flera sedlar blivit slutna tillsammans.

16. Fast valdag

Remissinstanserna ansluter sig till arbetsgruppens uppfattning att det inte bör införas någon bestämmelse i lagen om en fast valdag utan att domkapit- len själva fär bestämma när valet skall äga rum inom resp. valkrets.

Domkapitlet i Lund ifrågasätter om inte valet av ledamöter och ersättare till kyrkomötet bör ske. på samma dag i de valkretsar, som ligger inom samma stift.

17. Ordningen i vallokalen Kammarrätten i Jönköping: Arbetsgruppen har övervägt att i en bestämmelse i lagen om kyrkomötet efter mönster av 8 kap. 11 .ö tredje stycket vallagen (1972:620) bl.a.

• Sida 114
•  Original

Prop. 1984/85zl69 114

föreskriva att tal inte får hållas i röstningslokal elleri anslutande utrymme. Gruppen har emellertid stannat för att inte i lagen ta in en sådan regel. Av tradition har vid de allmänna valen gällt förbud mot agitation i Omedelbar anslutning till valprocedurens genomförande. Det kan, som arbetsgruppen anmärkt. finnas ett visst behov av möjlighet till presentation av de olika kandidaterna inför omröstningen. Sådan presentation bör dock ske vid ett särskilt möte före själva förrättningen. Under förrättningen främjar. enligt kammarrättens mening, en sådan ordningsregel som den i vallagen ordning. snabbhet och effektivitet vid valförfarandet. Kammarrät- ten förordar därför införandet av en sådan regel i lagen om kyrkomötet.

Domkapitlet [ Skara:

Domkapitlet i Skara tillämpar vid de val kapitlet har att förrätta den ordningen att presentation av kandidaterna tilläts men inte vad som kan rubriceras som plädering. Genom att regelmässigt ajournering för valdelta- garnas närmare kandidatdiskussioner. om dessa inte skett före förrättningen. beslutas, finns ingen anledning att tillåta valkampanjliknande inslag under själva förrättningen. Av utredningen såsom tillätna angivna anföranden bör därför näppeligen ha pläderingskaraktär. Såsom uttalats bör alltfo'rt valför- rättaren ytterst avgöra. Detta gäller ocksä ajourneringstidens längd. Det i övrigt omständliga valförfarandet medger endast begränsad tidsutdräkt för dylika avbrott. Det är angeläget att klockslaget för valet sättes på sådant sätt, att elektorerna bereds tillfälle till överläggningar omedelbart före valförrätt- ningen.

Domkapitlet i Stockholm:

Domkapitlet konstaterar att arbetsgruppen inte funnit skäl att i enlighet med domkapitlets förslag föreslå en regel i lagen om kyrkomötet som förhindrar att tal och anföranden hålls i vallokalen. Domkapitlet vidhåller att en sådan regel kan ha en funktion att fylla och kan inte finna att arbetsgruppen anfört övertygande skäl däremot.

18. Kostnader i samband med valet Länsstyrelsen i Jönköpings län:

Bestämmelsen i lagen om kyrkomötet om rätt för elektorerna till traktamente och kostnadsersättning för resa som påkallas av deras uppdrag lär ha tolkats så att den endast avser valförrättningstillfället. Länsstyrelsen utgår från att elektorerna kan behöva träffas även tidigare för att förbereda valet. Traktamente och ersättning bör utgå även då. Bestämmelsen behöver

• Sida 115
•  Original

Prop. 1984/85:l69 115

inte ändras utan det räcker med ett auktoritativt uttalande om innebörden av

den.

Domkapitlet [ Lund:

Domkapitlet föreslär. att det direkt i lagen införs en bestämmelse om. att de kostnader för valens genomförande. som belastar domkapitlen. skall betalas ur kyrkofonden pä framställning från resp. kapitel.

En schablontilldelning är olämplig. eftersom förhållandena kan variera mycket mellan domkapitlen. bl. a. beroende pä tillgäng till gratis vallokal och till personer. som kan fungera som valförrättare resp. valnotarie i tjänsten etc. En uppskattning av kostnaderna i petitan blir ocksä osäker. För kyrkofonden mäste det röra sig om små belopp medan det för domkapitlen. med deras snäva ekonomiska ramar. blir mer betungande. En bestämmelse med föreslaget innchäll vore därför mest tillfredsställande.

19. Övrigt Riksskatteverket:

] promemorian sägs på s. 89 att arbetsgruppen vid sina kontakter med RSV har försäkrat sig om att verket är berett att inför nästkommande kyrkomötesval medverka vid utarbetande av protokollsblanketter som kan utgöra ett bra stöd vid valförrättningen. Vidare anges att RSV kommer att ställa sin sakkunskap till förfogande vid framtagande av sådana särskilda hjälpblanketter för röstsammanräkningen. som i möjligaste mån anpassas efter de för kyrkomötesvalen specifika förhållandena.

Enligt RSV:s bedömning kan det även vid val till kyrkomöte vara lämpligt att utnyttja den allmänna erfarenhet och kunskap i valadministrativa och blankettekniska frågor som finns inom verket på det sätt som redovisas i promemorian. Val till kyrkomöte avviker dock på väsentliga punkter. såväl i formella som administrativa hänseenden. från de allmänna val som RSV är central förvaltningsmyndighet för. Vid framtagning av protokollsblanketter och särskilda hjälpblanketter är kunskap och kännedom om den miljö där blanketten skall användas en viktig förutsättning. Som även framgår av promemorian är RSV:s roll i detta sammanhang begränsad till att medverka och ställa sin sakkunskap till förfogande. Härvid begränsas dock RSV:s sakkunskap till blankettekniskt kunnande och erfarenheter från de allmänna val RSV administrerar. RSV saknar i promemorian förslag över vem som centralt skall svara för det sakliga innehållet i blanketterna och den erforderliga "miljökunskapen". Likasä saknas förslag om vem som formellt skall fastställa blanketterna. svara för distribution m.m.

RSV:s erfarenheter från de allmänna valen visar att regionala och lokala organ har behov av någon central instans dit de kan vända sig med

• Sida 116
•  Original

Prop. 1984/85zl69 1 16

förfrågningar av olika slag. Inför och i samband med genomförandet av 1982/83 års val till kyrkomötet fick RSV ett stort antal telcfonförfrägningar från de valadministrerande myndigheterna. En ofta återkommande kom- mentar var att man inte visste vart man skulle vända sig för att få stöd. RSV:s möjligheter att kunna besvara frågorna eller ge annat stöd var därvid begränsade med hänsyn till att erforderliga kunskaper och erfarenheter inom detta speciella område saknades. Enligt RSV:s bedömning kommer behov av allmänt stöd från någon eentral instans att finnas även vid kommande val även om valförfarandet förenklas och erforderliga blanketter tas fram.

Med anledning av det anförda föreslär RSV att någon central kyrklig instans får som uppgift att utarbeta och fastställa erforderliga blanketter samt i övrigt biträda de valadministrerande myndigheterna med allmänna råd. Om så blir fallet är RSV givetvis berett att ställa sin sakkunskap till förfogande pä det sätt som redovisas i promemorian.

Arbetet med 1985 års allmänna val kräver emellertid omfattande resursin— satser frän RSV:s sida. Medverkan i förberedelserna inför valen till kyrkomötet kommer till stor del att tidsmässigt sammanfalla med detta arbete. Det är därför väsentligt att RSV tidigt ges möjlighet att delta i planeringen av förberedelserna inför valen till kyrkomötet. Enligt verkets bedömning är det önskvärt att arbetet med dessa förberedelser påbörjas under våren 1985.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län:

Länsstyrelsen vill — i likhet med vad arbetsgruppen anfört — understryka vikten av att centrala anvisningar för valförfarandet utarbetas. Av vikt får också anses vara att protokollsblanketter och särskilda hjälpblanketter för röstsammanräkningen utarbetas.

I internremiss har från dataenheten pekats på möjligheten att i samman- räkningsförfarandet utnyttja bordsdator. Samtidigt framhålls dock att en avvägning måste göras om valproceduren är av den omfattningen att tekniska hjälpmedel är att föredra.

Domkapitlet [ Västerås:

I avsnitt 2.2 (5. 32 ff) redovisar arbetsgruppen en undersökning inom den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet med en analys av det senaste kyrkomötesvalet. I uppsatsen behandlas valresultatets representati- vitet. Den övergripande slutsatsen av undersökningen är. att de större församlingarna blir kraftigt underrepresenterade med nuvarande ordning.

Vad som inte framgår vid presentationen av undersökningen är. att begreppet representativitet här används på ett något annat sätt än i förarbetena till kyrkomötesreformen, och detta blir av ganska avgörande betydelse. Undersökningen definierar representativitet som andelen kyrko-

• Sida 117
•  Original

Prop. 1984/85 : 169 117

medlemmar i valdistrikt och församlingar. i förhållande till det totala antalet kyrkomedlemmar/röstberättigade kyrkomedlemmar. Man jämför denna anden med andelen elektorer. resp. delegerade. i valdistrikten och försam- lingarna. i förhållande till det totala antalet elektorer. Detta förhållande anges som en proportionskvot (se ex. tab. ] och 2 på s. 74). Detta är det grundläggande måttet för undersökningen av representativitetcn. och detta mätt blir sedan avgörande för gränsdragningen mellan underrepresentation resp. överrepresentation. Proportionaliteten beräknas således på ett riksge- nomsnitt. ] detta statistiska tänkande kommer församlingarna bort.

Begreppet representativitet i förarbetena till kyrkomötesreformen har ett något annorlunda innehåll. Där tillmäts församlingarna en grundläggande betydelse. Kyrkomötesreformen gav nämligen uttryck för principen inte bara att kyrkomedlemmarna är grunden för den kyrkliga demokratin — detta drag har undersökningen tagit hänsyn till — utan även att kyrkomedlemmarna fullgör sina funktioner i denna kyrkliga demokrati genom sina församlingar. Relationen kyrkomedlem — församling — rikskyrka är nödvändig för en indirekt valordning och detta präglar det nuvarande valsystemet. Övergång- en till ett representativitetstänkande av det slag som utredningen arbetat med blir relevant först i ett direktvalssystem. där relationen kyrkomedlem— församling minskar i betydelse. och där det blir en direktrclation dels mellan kyrkomedlemmen och valkretsen (dvs. stiftet eller del av stiftet) dels mellan kyrkomedlemmen och de kyrkomötesombud. som han röstar fram och som företräder honom.

Det räknesätt. som tillämpas i undersökningen. gynnar i praktiken de medelstora och stora församlingarna och missgynnar de små kyrkliga enheterna. Analysmetoden kan möjligen vara förenlig med en statsveten- skaplig studie av rikskyrkan. men den förefaller främmande vid en analys av kyrkans lokalplan och dess relation till rikskyrkan. Konsekvensen härav är visserligen en allmän minskning av elcktorsförsamlingarna, något som i och för sig kan ha fog för sig. men samtidigt medför ändringen. att antalet elektorer för de mindre församlingarna minskar nära nog dubbelt så mycket som antalet för de större församlingarna. Det är således inte enbart en mindre korrigering det är fråga om utan en genomgripande förändring av balansen mellan de många små församlingarna och de få verkligt stora församlingarna.

Förslaget innebär samtidigt. att man betonar de befolkningsmässigt stora enheterna. där avståndet mellan den röstande kyrkomedlemmen och de valda ledamöterna i samfällighetens fullmäktige är vida större än i nuvarande ordning. Remissvaren på det tidigare betänkandet "Församlingen i framti- den" visar. att man på många håll i kyrkan är angelägen att slå vakt om de mindre församlingarna.

Att tillämpa ett teoretiskt representativitctsmätt av den typ. som arbets- gruppen använder. kan medföra. att de små församlingarna och deras funktion i den kyrkliga organisationen förringas. Så får icke ske. Från

• Sida 118
•  Original

Prop. 1984/85:169 118

kyrkliga håll kan man aldrig bortse från de historiskt framvuxna församling- arna och kraven pä fungerande församlingsgemenskap och församlingsverk- samhet. Av den företagna undersökningen ligger det från den synpunkten närmare till hands att dra slutsatsen. att de stora församlingarna måste delas. Då kan man erhålla rimligt stora enheter. där förutsättningar finns till en fungerande församlingsgemenskap och till fungerande relationer mellan väljare och valda.

Domkapitlet [ Strängnäs (angående 12 s' lagen om kyrkomötet):

Skyndsamt är för en förvaltningsjurist liktydigt med tre dagar. För en förtroendeman torde det innebära att man skall skynda sig så gott man kan. Vid 1983 års val innebar skyndsamt att domkapitlets tjäntemäni 10 dagars tid fick ringa runt till ordförande eller sekreterare och kräva protokoll medan partikanslier och ombudsmän lag över domkapitlet för att få listan på elektorerna. Om nu utredningen har fog för att ej fastställa en fast valdag för samtliga valkretsar torde väl den ändringen kunna vidtagas att skyndsamt utbytes mot inom 10 dagar. Detta kunde bereda någon arbetsro.

Domkapitlet ! Göteborg:

Enligt 3 5 lagen (l982z942) om Svenska kyrkan skall dubbla antalet suppleanter väljas. Detta innebär exempelvis att om ett parti kan räkna med att erhålla tjugo mandat bör suppleantlistan upptaga 40 namn! Problemet kan visserligen lösas antingen med en mycket lång valsedel eller också med att namnen skrivs på både fram- och baksidan av valsedeln. I sistnämnda fall måste valkuvert användas för att bevara rösthemligheten. Som framgår av bifogade protokoll från förra valförrättningen. blir tillgången på suppleanter översvallande. även om antalet suppleanter sättes lika med antalet ombud.

Antingen valet sker proportionellt eller som majoritetsval finns ingen rimlig orsak att välja dubbelt så många suppleanter som ombud. Ett sådant förfarande är dessutom synnerligen svårt att genomföra.

Domkapitlet i Visby:

Domkapitlet ansluter sig till den mening som framförts i motion 1984:] 13. som av kyrkomötet överlämnats till centralstyrelsen för utredning. dvs. att varje valkrets skall tilldelas minst fyra mandat vid val till kyrkomötet.

• Sida 119
•  Original

Prop. l984/85:169

119

Föreslagen lydelse

De för yttrande överlämnade lagförslagen

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (l982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om kyrkomötet

dels att punkt6 övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla.

dels att 1, 6 — 12, 14 — 16, 20. 22 samt 26%" skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkretsar med följande indel- ning.

Lunds stifts sydvästra valkrets be- stående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkrets be- stående av Kristianstads län och Ble- kinge län.

För val av elektorer är varje val- krets indelad i valdistrikt. Varje pas- torat utgör ett distrikt. Icke-territo- riella församlingar bildar distrikt för srg.

I valdistrikt med högst 2 000 kyr- komedlemmar utses två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses tre elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets. Vart och ett av Lunds. Härnösands och Luleå stift utgör dock två valkretsar.

Lunds stifts sydvästra valkrets om- fattar Mamöhus län och dess nord- östra valkrets Kristianstads län och Blekinge län.

Härnösands stifts västra valkrets omfattar Jämtlands län och dess östra valkrets Västernorrlands län.

Luleå stifts södra valkrets omfattar Västerbottens län och dess norra val- krets Norrbottens län.

För val av elektorer är varje val- krets indelad i valdistrikt. Varje pas- torat utgör ett distrikt. Icke-territo- riella församlingar bildar distrikt för sig. A v Oäframgär att det i vissa fall kan hållas gemensamt val för flera distrikt.

I valdistrikt med högst 2 000 röst- berättigade kyrkomedlemmar utses en elektor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättiga- de kyrkomedlemmar utses två elek- torer. För varje påbörjat 4 OOO-tal röstberättigade kyrkomedlemmar ut- över 4 000 utses ytterligare en elek- tor. Antalet röstberättigade kyrko- medlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.

För elektorerna skall utses lika många ersättare.

• Sida 120
•  Original

Prop. 1984/85:169

Nuvarande lydelse

75

Om ett valdistrikt består av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofull- mäktige eller av kyrkorådet. om kyr- kofullmäktige inte finns. Valet för- rättas av de nyvalda fullmäktige.

85

Om ett valdistrikt består av två eller flera församlingar skall elekto- rer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje församling utses av kyrkofull- mäktige eller av kyrkorådet. om kyr- kofullmäktige intefinns. Valetförräl- tas av de nyvalda fullmäktige.

Antalet delegerade utgör jar församling med högst 500 kyrkomedlemmar 5 med nu'r an 500 men högst I (IKIÅ't'rkomrdlrrttrnur 7 mulm" an ! 000 men högst 2 ()!)fuyrlmmvdlemmar V ntrdmrrun 2 (MU men högst _? jwkyrknmedlrmmar II 3 5tllmen högst 5 500 kyrkomedlemmar l.? F 5th men hogsl K till)/tyrknrnedlrmrnar [5 med meran H 000 men hngsl Il (!()(lkyrknmrdlrmmur I7 med mer an II 000 men högst [4 500 kyrkomedlemmar [9 med mer an N 500 21 med mer än med mer nn

9

ElektorSval genom delegerade skall ske inför ordföranden i kyrka- fullmäktige eller, am kyrkofullmäkti- ge inte finns. ordföranden i kyrkorå- det i den församling i distriktet som har det Största medlemsantalet.

1 20 Föreslagen lydelse

Om ett pastorat eller annat valdi- strikt består av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet. om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de ny- valda fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.

Om ett pastorat består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av försam- lingsdelegerade eller kyrkofullmäkti- ge i pastoratet.

Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns ipastora- tet skall valet istället förrättas gemen- samt av de kyrkoråd som finns i församlingarna i pastoratet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrko- rådet i den av församlingarna som har det största antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.

Valet skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade eller kyrko- fullmäktige eller av de nyvalda kyr- koräden.

Om församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en kyrklig samfällig- het för alla ekonomiska församlings- angelägenheter. får regeringen för särskilt fall besluta att val av elektorer och deras ersättare skall förrättas gemensamt av samfällighetens full- mäktige för de pastorat som omfattas av samfälligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om minst hälften av församlingarna i samfälligheten har samtyckt till det.

• Sida 121
•  Original

Prop. 1984/85: 169

Nuvarande lydelse

Valbar till elektor eller ersättare för elektor och till delegerad är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrko- bokförd inom valdistriktet.

Val av elektorer och deras ersätta- re samt av delegerade skall ske på samma sätt som val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt. skall vid valet be- stämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

Delegerude skall utses senast den 10 december och elektorer före ut- gången av december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Protokoll o'ver val av delegerade skall skyndsamt sändas till den som enligt 99" skall förrätta val av elekto- rer. Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domka- pitlet.

För val av ledamöter av kyrkomö- tet oeh ersattare för dem skall dom- kapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en av domkapitlet förordnad valförrät- tare. Sammanträdet skall hållas före januari månads utgång året näst ef- ter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Om- röstning skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till stor- lek. material och färg.

Föreslagen lydelse

lUå

Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdi- striktet eller, ifall som avses [ 9å, inom en församling som ingår i sam- fälligheten.

11 &

Val av elektorer och deras ersätta- re skall ske pä samma sätt som val av ledamöteri kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt. skall vid valet bestämmas den ordning i vil- ken de skall inkallas till tjänstgöring.

17

.. &

Elektorerna och deras ersättare skall utses före februari månads ut- gång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt

rum.

Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domka- pitlet.

145

För val av ledamöter av kyrkomö- tet och ersättare för dem skall dom- kapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en av domkapitlet förordnad valförrät- tare. Sammanträdet skall hållas före april månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofull- mäktige har ägt rum.

15 &

Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Om- röstning skall ske med slutna sedlar, om inte annat följer av 165 tredje stycket. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

• Sida 122
•  Original

Prop. 1984/85: 169 122

Föreslagen lydelse

loä

Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelsernå i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kommunfullmäktige m.m.

Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla. för det fall att inte någon har blivit vald vid första omröstningen. de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. Nuvarande lydelse

Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även vid val av

Om det vid valet läggs fram en enda lista. som upptar namn på så

ersättare. Om ersättare inte väljs pro- portionellt skall vid valet även be- stämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

många ledamöter som valet avser. får valet förrättas med acklamation om elektorerna är ense om det.

Vad som nu har föreskrivits gäller även vid val av ersättare. Om valet sker på det sätt som anges iandra eller tredje stycket. får valet av ledamöter och ersättare ske i ett sammanhang.

Om ersättare inte väljs proportio- nellt skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

20 5 För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

'n

Beslut. varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över- klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts. Detsam- ma gäller beslut varigenom delegera- de har utsetts.

Utdrag ur protokollet från valför- rättningen gäller som bevis.

Beslut, van'genom elektorer och deras ersättare har utsetts, får över- klagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts.

• Sida 123
•  Original

Prop. 1984/85:169 123

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

265 Kyrkomötet skall sammanträda Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den en gång varje år med början den första tisdagen i mars. tredje tisdagen i augusti.

Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall vara avslutat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara avsluta— de inom tolv dagar.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

• Sida 124
•  Original

Prop. 1984/85:169 124

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att Skåp. 15% lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 15%

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i församlingen enligt Zkap. 35 första och andra styckena. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det är då val i hela riket av Det är då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall kyrkofullmäktige har ägt rum skall det nyvalda kyrkorådet före decem- det nyvalda kyrkorådet före decem- ber månads utgång utse befattnings- ber månads utgång utse befattnings- havare som avses i första och andra havare som avses i första och andra styckena. styckena. Det nyvalda kyrkorådet får

även före december månads utgång utse elektorer som avses i lagen (l982:943) om kyrkomötet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

• Sida 125
•  Original

Prop. l984/85:l69

Innehåll

Propositionen .............................................. Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag .................................................. I. Förslagtill lag om ändringi lagen (l982z943) om kyrkomötet .. . 2. Förslag till lag Om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar

och kyrkliga samfälligheter ............................... Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1985 . .

1. Inledning ..............................................

2. Allmän motchring ......................................

2 .1 Ändrade rcglerom val till kyrkomötet ................ 2.2 Ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden ....... 2.3 Tiden för kyrkomötesvalets genomförande ............

2.4 Valkretsindclningen ............................... 2.5 Avskaffande av särskilda delegerade för vai av elektorer

2.6 Minskat antal elektorer .............................

2. 7 Vissa valtekniska frågor .............................

3. Upprättadelagförslag ...................................

4. Specialmotivering .......................................

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:943) om

kyrkomötet .......................................

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter ..............

5. Hemställan .............................................

6. Beslut .................................................

Kyrkomötets skrivelse 1985: 16 ................................ Kyrkolagsutskottets betänkande 1985: 15 ........................

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1985 . . . .

1. Anmälan av kyrkomötets yttrande .........................

2. Församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighet ..... 2.1 Inledning ........................................

2.2 Överväganden ....................................

3. Hemställan .............................................

4. Beslut .................................................

Bilagor

Bilaga 1 Arbetsgruppens sammanfattning av sina överväganden och

förslag .............................................

Bilaga 2 Arbetsgruppenslagförslag ............................ Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds C 198419) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet ...... Bilaga 4 De för yttrande överlämnadelagförslagen ...............

Mb)——

31 32 32 33 34 60 60 61 61 62 63 64

XION '.!-Jul

79 119

• Sida 126
•  Original