Prop. 1984/85:62

om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd, m.m.

Prop. 1984/85: 62

Regeringens proposition 1984/85: 62

om ändring i lagen (1982z80) om anställningsskydd, m. m.;

beslutad den 23 oktober 1984.

Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar ()LOF PALME

ANN A-GRETA LEIJON

2 Ytterligare överväganden och förslag

Som jag nämnde redan i lagrådsremissen är avsikten att det mellan berörda huvudorganisationer skall träffas överenskommelser om inrättan- de av stiftelser. vilkas huvudsakliga uppgift blir att uppbära i kollektivavtal bestämda avgifter för permitteringslöneersättning från de anslutna arbets- givarna samt besluta om hur dessa avgifter skall användas. Den arbetsgiva- re som blir bunden av en permitteringslöneöverenskommelse kommer automatiskt att bli ansluten till stiftelsen. En kollektivavtalslös arbetsgiva- re. som har rättéitt permittera. blir ansluten först sedan han har träffat .

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 27 september 1984.

• Sida 23
•  Original

Prop. l984/85: 62 23

avtal med stiftelsen om att betala avgift. [ de förhandlingar som har förts mellan SAF och LO har parterna varit överens om att AFA skall sköta förvaltningen av stiftelsen. Till ett av AFA särskilt tillskapat dotterbolag för utbetalning av permitteringslöneersättning till arbetsgivarna skall stif- telsen resp. staten skjuta till medel. Avsikten är att staten skall ha insyn i bolagets verksamhet bl.a. genom att vara representerad i styrelsen. Det kan förmodas att motsvarande arrangemang för utbetalning av permitte- ringslöneersättning till arbetsgivare kommer att tillskapas inom SFO:s och KFO:s områden.

De villkor som bör gälla för statsbidrag till permitteringslöneersåttning kommerjag senare att lägga fram förslag om. Villkoren kommer att i stor utsträckning följa vad arbetsmarknadens parter har kommit överens om vid sina förhandlingar. Den myndighet som administrerar bidraget. och det bör enligt min mening var AMS. bör självfallet också utföra erforderlig tillsyn över verksamheten. Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare regler som skall gälla för bidraget.

Staten svarar redan idag för en betydande del av kostnaderna för permit- teringarna genom de statsbidrag som lämnas till de erkända arbetslöshets- kassorna. Flertalet pcrmittcrade får ju arbetslöshetsersättning för de ar- betslösa dagar som inte ersätts med avtalsenlig permitteringslön eller ge— nom rcglerna i anställningsskyddslagen . Det statsbidrag som jag nu före- slår skall lämnas till permittcringslöneersättning bör finansieras i samma ordning som statsbidraget till arbetslöshetskassorna.

Detta statsbidrag finansierats till 65% genom en arbetsgivaravgift. den s. k. arbctsmarknadsavgiften. som f.n. är 1.39? och som enligt riksdagens beslut ( prop. 1983/84: 150 bil. 4. AU 24. rskr 385) höjs till 1.69? fr.o.m. den 1 januari 1985. Resterande 35 % av statsbidraget täcks genom medel från anslaget B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

Statsbidraget till permitteringslöneersättning bör lämnas med ett fast belopp per bidragsberättigad dag. För varje hel permitteringsdag föreslår jag som en huvudregel att 300 kr. lämnas i statsbidrag. Vid permittering av deltidsanställda bör beloppet minskas i förhållande till arbetstagarens ar- betstid jämfört med arbetstiden för dem som är anställda på heltid.

Behovet av medel för det totala statsbidraget till permitteringslöneer- sättning är svårt att beräkna med hänsyn till att omfattningen av permitte- ringar varierar kraftigt år från år. En utredning som LO och SAF har gjort visar att ett "Iågpermitteringsår" omfattar ca 250000 dagar och ett "hög- permitteringsår” ca 900000 dagar. För egen del gör jag den bedömningen att ett normalpermitteringsår omfattar ca 350000 statsbidragsberättigade dagar. Kostnaden för detta antal dagar med ett bidragsbelopp på 300 kr. per dag blir 105 milj. kr. Kostnaden för statsbidrag till de erkända arbets- löshetskassorna för samma antal ersättningsdagar kan uppskattas till ca 85 milj. kr. Statsbidragen till permitteringslöneersättning kostar således något mer för staten. Man skall dock hålla i minnet att sociala avgifter skall

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 62 24

erläggas även för den del av lönen som ersätts genom statsbidraget. För ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa erläggs idag inte några sociala avgifter. Nettokostnaden för staten blir därför lägre för statsbidrag till pcrmitteringslöneersättning än för motsvarande statsbidrag till arbetslös- hctskassorna.

Något statsbidrag till kostnaderna för administrationen av utbetalnings- anordningarna skall inte lämnas. Dessa kostnader får täckas av den avgift som de anslutna arbetsgivarna kommer att betala.

För perioden den ljanuari — den 30juni 1985 beräknarjag medelsbeho- vet för statsbidrag till permitteringslöneersättning till 52,5 milj. kr.. varav 18.4 milj. kr. utgör anslagsmedcl. Dessa senare medel bör tas ifrån de medel som för innevarande år har anvisats för statsbidrag till arbetslös- hetskassorna under anslaget B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag och föras upp på en egen anslagspost. [likhet med övriga medel under anslaget bör de disponeras av riksförsäkringsverket för utbe- talning till AMS.

Slutligen vill jag nämna att det finns anledning att noga följa tillämpning- en av de nya permitteringslönereglerna. Arbetsmarknadens parter är också införstådda med att en utvärdering av hur reglerna har fungerat skall ske senast sedan de har varit i kraft under två år.

Vad jag har föreslagit i avsnitt 2.1 ger bl. a. anledning till en ändring i 4 kap. 7.3 lagen (l981:69l) om socialavgifter. Ändringen innebär att arbets- marknadsavgifterna förs till staten för finansiering även av statens bidrag till verksamheten för att lämna permitteringslöneersättning.

Vissa av de uppgifter som inrättningarna kommer att syssla med innefat- tar enligt min mening myndighetsutövning. Jag tänker då främst på uppgif- ten att självständigt fatta beslut om statsbidrag till arbetsgivare. Enligt 1 1 kap. 65 regeringsformen krävs det stöd av lag för att överlämna förvalt- ningsuppgift som innefattar myndighetsutövning till bolag. förening. sam- fällighet. stiftelse eller enskild individ. Med hänsyn härtill lägger jag fram förslag till en lag som ger inrättningarna rätt att besluta i dessa ärenden. I detta sammanhang är det naturligt att följa huvudregeln att ett samhälls- stöd inte betalas ut när mottagaren är indragen i en arbetskonflikt (jfr. lagen (196993) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt). Lag- förslaget ger uttryck för denna princip och innehåller också en regel om rätten att överklaga besluten.

De regler som jag i detta avsnitt har förordat rör i och för sig sådan lagstiftning över vilken lagrådets yttrande bör inhämtas. Med hänsyn till att ändringen i lagen om socialavgifter är av teknisk natur och förslaget till lag om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning är av enkel beskaffenhet har jag funnit

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85: 62

N) L)!

att lagrådets hörande i förevarande frågor skulle sakna betydelse. Remiss till lagrådet i dessa delar av ärendet bör därför inte ske innan regeringen fattar beslut om proposition till riksdagen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdeparte- mentet upprättats förslag till 1. lag om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning. 2. lag om ändring i lagen (1981 : 691) om socialavgifter. Det under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för socialdepartemcntet.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 62 "6

ÖVERENSKOMMELSE mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen i Sverige (LO)

om permitteringslön och om inrättande av permitteringslöneanordning SAF—LO

I Permitteringslön

5 1 Då arbetsgivare. utan att anställningen upphör. på grund av arbets- brist. driftstörning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete samt befriar arbetstagaren från hans närvaro- skyldighet (permittering) utges ersättning (permitteringslön) i enlighet med 55 7—9 nedan.

5 2 Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.

& 3 Arbetstagaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder. som föranledde permitteringen. upphört.

& 4 I permitteringsfrågor skall lagstadgad förhandlingsskyldighet iakttas. Vid dessa förhandlingar skall parterna eftersträva enighet om omfattning och förläggning av permitteringen. Parterna bör dävid ta hänsyn till företa- gets produktions- och marknadsförhållanden samt eftersträva lösningar som medför minsta möjliga olägenhet för berörda arbetstagare.

& 5 Permitteringstid räknas i hela dagar (arbetsdagar). Permittering som föranleds av oförutsedda driftsavbrott. t.ex. strömavbrott och som beslu- tas inom en timme efter ordinarie arbetstidens början räknas som en permitteringsdag enligt detta avtal.

& 6 Permittering enligt detta avtal får för en arbetstagare omfatta högst 30 arbetsdagar per kalenderår.

& 7 För permitteringstid utbetalar arbetsgivaren permitteringslön. Per- mitteringSIönen motsvarar vad arbetstagaren skulle ha erhållit om han arbetat under pcrmitteringstiden. Hur permitteringslönen närmare skall beräknas fastställs av förbundsparterna inom respektive avtalsområde.

Permitteringslönen beräknas med hänsyn till det antal timmar på arbets- tagarens ordinarie arbetstid, varunder han eljest skulle ha arbetat.

Permitteringslön ingår i underlaget för beräkning av lagstadgade arbets- givaravgifter och semesterlön.

& 8 Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av

a') arbetstagarens eget vållande

b) olovlig konflikt inom LOs område

c) semesterstängning i samband med huvudsemestern dock högst under de första 10 permitteringsdagarna

d) offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 62 27

ä 9 Frågan om huruvida permitteringslön skall utges vid driftsavbrott som är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur och frågan om huruvida permitteringslön skall utges till arbetstagare som utför arbete i sitt hem regleras i avtal mellan berörda förbundsparter.

Därvid skall riktpunkten vara att arbetstagare. som enligt hittills gällan- de regler vid permittering under pågående säsong eller motsvarande åtnju- ter arbetslöshetsersättning. ges fortsatt skydd.

- ll inrättande av permitteringslöneanordning SAF—LO

& l SAF och LO är ense om att för bestridande av viss del av företagens kostnader för permitteringslön enligt detta avtal inrätta en särskild permit- teringslöneanordning SAF—LO. Till anordningen ansluts företag inom avtalsområdcn som omfattas av permitteringslöneöverenskommelsen mel- lan SAF och LO.

.G 2 För finansiering av permitteringslöneanordningen disponeras ett ut— rymme motsvarande 0.05% av lönesumman för arbetare vid företag an— slutna till anordningen. För 1984 är dock utrymmet 0.09 %.

ä 3 Parterna har i sina förhandlingar utgått ifrån att permitteringslöne— anordningen tillförs statsmedel om 300 kronor per permitteringsdag för vilken permitteringslön utgivits med undantag för första. andra, tredje. elfte. tolfte. tjugoförsta och tjugoandra permitteringsdagen för en arbets— tagare under ett kalenderår. Statsmedel utgår för högst tjugotre dagar för en arbetstagare under ett kalenderår.

& 4 Arbetsgivare. som är ansluten till permitteringslöneanordningen äger från denna uppbära ett visst krontalsbelopp per permitteringsdag för vilken permitteringslön utgivits med undantag för första. andra. tredje. elfte. tolfte. tjugoförsta och tjugoandra permitteringsdagen för en arbetstagare under ett kalenderår.

Storleken på krontalsbelopp till arbetsgivare fastställs av permitterings- löneanordningen.

& 5 Huvudmän för permitteringslöneanordningen är SAF och LO. Per- mitteringslöneanordningens verksamhet leds av en styrelse med företräda— re för SAF. LO och statsmakterna.

SAF och LO tillsätter en gemensam arbetsgrupp med uppgift att. efter samråd med statsmakterna. upprätta förslag till organisationsform för per- mitteringslöneanordningen samt om närmare regler för verksamheten och om förfarandet vid eventuella tvister. Arbetet skall bedrivas så. att par- terna kan träffa fullständigt avtal om permitteringslöneanordningen att träda i kraft den 1 september 1984.

& 6 Det förutsätts att till permitteringslöneanordningen kan anslutas fö- retag inom sådana områden utanför SAF—LO—området där permitterings- rätt finns. Undantagna områden kan. om parterna på respekive område enas härom och med statsmakternas godkännande. anslutas till anordning- en.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85: 62 28

5 7 SAF och LO är ense om att. sedan avtalet varit i kraft under två år. mot bakgrund av förekomst och finansiering av permitteringar under den- na period. mellan parterna och statsmakterna uppta överläggningar röran- de de frågor som regleras i 5 3 ovan.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85: 62 29

Lön under permittering

ARBETSMARKN ADSDEPARTEMENTET Rättssekretariatet

Sammanfattning av promemorian

I april 1984 har mellan Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen i Sverige (LO) och mellan Arbetsgivareföreningen för samfällt ägda företag och organisationer (SFO) och LO träffats prelimi- nära nya överenskommelser om permitteringslön och om inrättande av s. k. permit!eringslöneanordningar för finansiering av permitteringar enligt de nya permitteringslönereglerna.

Med de nya reglerna kommer arbetstagare som permitteras att vara berättigade till full lön under hela pcrmitteringstiden. Arbetstagarna skall under den tiden stå till arbetsgivarens förfogande och behöver inte vara anmälda hos arbetsförmedlingen såsom arbetssökande och inte anlita ar- betslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Arbetsgivarna kom- mer att själva stå kostnaderna för en andel av permitteringslönerna och får i övrigt bidrag från permitteringslöneanordningen. Denna finansieras dels kollektivt av företagen genom avtalade avgifter. dels genom statsbidrag. Statens motsvarande kostnader för arbetslöshetsförsäkringen och det kon- tanta arbetsmarknadsstödet kommer i gengäld att inbesparas.

Arbetsmarknadsdepartementet har fortlöpande hållits informerat om parternas förhandlingar. Det är regeringens avsikt att i höst lägga fram förslag för riksdagen om statlig medverkan i det nya permitteringslöne- systemet.

l denna promemoria läggs fram förslag om ändringar i reglerna om lön och andra förmåner under permittering i 2l & lagen (l982: 80) om anställ- ningsskydd. Vidare behandlas ett antal andra frågor om arbetsmarknads- lagstiftningens regler med anknytning till permitteringar.

Promemorians lagförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 80) om anställningsskydd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l982: 80) om anställningsskydd dels att 24 & skall upphöra att gälla. dels att 12. Zl och 22 55 samt rubriken närmast före 22 Si skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l2 & En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägnings- tiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstaga- ren inte t'år några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85: 62 Nuvarande lydelse

Om vissa anställningsji'irmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren upp- bärförmåner enligt första stycket.

30

Föreslagen lydelse

215

En arbetstagare som under an- ställningstiden har varit permitte- rad mer än två veckor i följd eller sammanlagt mer än 30 dagar under samma kalenderår har rätt till lön och andra anställnin gsförmåner för ytterligare permitteringstid. För- månerna får inte understiga vad som normalt skulle ha utgått om arbetstagaren hade fått behålla sitta arbetsuppgifter.

Har en arbetstagare varit permit- terad före ett sådant byte av an- ställning som avses i 3 9' första stycket. skall permitteringen räk- nas med när det avgörs om arbets- tagaren har rätt till förmåner enligt första stycket. Om vissa anställ- ningsjörmåner enligt lag utgår en- dast för arbetad tid. skall med så- dan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbz'irförmåner en- ligtft'irsttt stycket.

Rätten till lön oclt andra anställ- ningsji'irmäner gäller ej. om permit- teringen är en jöljd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är somtnunhängunde till sin natur.

En arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och andra anställningsförmåner som om ar- betstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat el- ler av andra skäl inte är samman— hängande till sin natur.

Ett kollektivavtal om permitte- ring som träffas med stöd av 2 9' får tillämpas även av andra arbetsgi- vare inom det verksamhetsområde som avses med avtalet än de som är bundna av avtalet.

')? ' __

Turordning vid uppsägning och permittering

Vid uppsägning på grund av ar- betsbrist oclt vid permittering skall arbetsgivaren iaktta följande tur- ordningsregler.

Turordning vid uppsägning

Vid uppsägning på grund av ar- betsbrist skall arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.

Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstaga- re med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med korta- re anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos ar-

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85: 62 31 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

betsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Har arbetsgivaren Hera driftsenheter. fastställs turordningen för varje enhet för sig. Om arbetsgivaren'är eller brukar vara bunden av kollektivav- tal. fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall t1era driftsenheter på samma ort. skall inom en arbetstagarorga- nisations avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten. om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 å.

Vid en permittering som är av enstaka och kortvarig natur och som inte har klantatfi'irutsesfår ar- ln'tsgit'aren. utan hinder av regler- na i andra och trezlje styckena. per- ntittcra de arbetstagare som när- mast berörs av driftsavbrotu't.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1985.

1 Inledning

Den 12 april 1984 träffade Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen i Sverige (LO) en preliminär överenskommelse om permitteringslön och om inrättande av en s. k. permitteringslöneanordning SAF—LO. Överenskommelsen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1985 och ersätter då överenskommelsen om permitteringslön mellan SAF och LC av den 7 april 1964 med ändringar av den 17 juni 1969. Samtidigt nted den nya SAF—LO-överenskommelsen avses i anslutning därtill träf- fade förbundsavtal träda i kraft.

SAF—L("J-överenskommelsen förutsätter statlig medverkan i fråga om finansieringen och är preliminär i avvaktan på att statsmakterna fattar beslut om statsbidrag.

Mellan Arbetsgivareföreningen för samfällt ägda företag och organisa- tioner (SFO) och LO träffades den 26 april 1984 en preliminär överenskom- melse med samma innehåll och under samma förutsättning som SAF—LO- överenskommelsen.

Arbetsmarknadsdepartementet har under hand hällits informerat om parternas förhandlingar om en ny permitteringslöneöverenskommelse. Av- sikten med de nya avtalsreglerna är att arbetstagare som permitteras skall få full lön av arbetsgivaren och stå till dennes förfogande under hela pcrmitteringstiden. Därmed kommer arbetstagarna inte längre att behöva falla tillbaka på arbetslöshetsförsäkring eller kontant arbetsmarknadsstöd och inte heller behöva vara anmälda hos arbetsförmedlingen såsom sökan- de av arbete under pcrmitteringstiden. Kostnaderna för löner under per-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1984/85: 62 32

mittering kommer enligt den preliminära överenskommelsen att bäras av de permitterande arbetsgivarna med bidrag från permitteringslöneanord- ningen. Denna finansieras i sin tur dels kollektivt av arbetsgivarna genom en avtalad avgift. dels genom statsbidrag. Statens bidrag har i samråd med expertis från regeringskansliet beräknats med utgångspunkt i de kostnader som staten nu har för arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmark- nadsstöd vid permitteringar.

Det är regeringens avsikt att i höst lägga fram förslag för riksdagen i fråga om finansieringen av en statlig medverkan i ett nytt permitterings- lönesystem i enlighet med de mellan parterna preliminärt avtalade nya reglerna.

Som framgår av de preliminära överenskommelserna om inrättande av permitten'ngslöneanordningar SAF—LO och SFO—LO fortsätter arbetet på de organisatoriska och administrativa frågor som föranleds av den nya ordningen. Till de huvudfrågor som behandlas i det arbetet hör valet av organisationsform för permitteringslöneanordningarna och närmare regler för verksamheten i anordningarna och för förfarandet vid eventuella tvis- tcr. För statens del syftar arbetet till att finna lämpliga former för insyn i och inflytande över verksamheten jämte nödvändig kontroll över utanord- nandet av de statliga bidragen. Vidare övervägs frågan om anslutning till det nya systemet även av arbetsgivare som inte tillhör SAF eller SFO men som enligt gängse arbetsrättsligt synsätt får anses ha permitteringsrätt.

En övergång till en grundsats om full lön under hela pcrmitteringstiden har bedömts böra föranleda ändringar i reglerna om lön och andra förmå- ner under permittering i 21 5 lagen (1982: 80) om anställningsskydd och en översyn även i övrigt av berörda regler i arbetsmarknadslagstiftningen. 1 denna promemoria. som har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartemen- tets rättssekretariat, redovisas resultatet av en sådan översyn.

Promemorian är avsedd att remissbehandlas för att därefter kunna läg- gas till grund för förslag till riksdagen i samband med de tidigare nämnda förslagen såvitt gäller statens medverkan till finansieringen av ett nytt permitteringslönesystem.

2 Bakgrund

En arbetsgivares rätt att ensidigt besluta om permittering kan från en synpunkt betraktas som ett utflöde av rätten att leda företaget. vilken ger möjlighet att ytterst bestämma om verksamhetens omfattning. På de av- talsområden där permitteringsrätt föreligger anses den rättsliga grunden för möjligheten att tillgripa permittering ligga i det enskilda anställningsav- talet och i kollektivavtalet. Några lagregler rörande permitteringsrätten som sådan finns inte. I anställningsskyddslagen finns däremot regler om permitteringslön som närmare kommer att beröras i det följande.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/85: 62 . 33

Även om begreppet permittering inte närmare har definierats i lag synes det bland partema på arbetsmarknaden inte råda några delade meningar om begreppets huvudsakliga innebörd. Med permittering förstås att en arbetsgivare på grund av tillfällig arbetsbrist. driftsstörning eller annan liknande omständighet inte kan tillhandahålla en arbetstagare något arbete och att han i samband därmed befriar arbetstagaren från skyldigheten att närvara på arbetsplatsen. Permittering medför inte att arbetstagarens an- ställning upphör. Tvärtom anses arbetstagaren vara skyldig att under per- mitteringstiden stå till arbetsgivarens förfogande och att med kort varsel kunna återuppta arbetet så snart det hinder som föranledde permitteringen har bortfallit.

Den praktiskt viktiga frågan i samband med permittering gäller arbetsta- garens rätt till lön. På de avtalsområden där permittering förekommer går arbetstagaren miste om lön och andra anställningsförmåner under permit- teringstiden. såvida inte annat särskilt har avtalats eller föreskrivits i lag. Detta till skillnad från vad som gäller på de avtalsområden där permittering inte förekommer. bl.a. inom tjänstemannasektorn. där utgångspunkten är den motsatta. Kollektivavtalen på dessa senare områden anses i princip innefatta en skyldighet för arbetsgivaren att betala full lön till arbetstaga- ren även om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla något arbete. Rättsläget brukar här. måhända något oegentligt. beskrivas så att arbetsgivaren sak- nar permitteringsrätt. Att en arbetsgivare även på dessa områden kan komma i en situation där han p. g. a. arbetsbrist eller driftsstörning inte kan erbjuda arbetstagare arbete är emellertid oomtvistligt och det är regelmäs- sigt också klan att arbetsgivaren då kan befria från skyldighet att vara på arbetet. låt vara att arbetstagarens rätt till lön står kvar.

På de avtalsområden där det inte klart framgår av avtalen vad som gäller i fråga om permittering blir löneformen av stor betydelse vid bedömningen av om permitteringsrätt föreligger i bemärkelsen rätt att permittera utan lön. Betydelsefullt är vidare om det är fråga om privat eller offentlig anställning. [ grova drag kan det i denna mening permitteringsbara områ- det på arbetsmarknaden avgränsas enligt följande. Allmänt anses att en arbetsgivare över huvud saknar rätt att ensidigt besluta om permittering på hela tjänstemannascktorn och sannolikt också på de kommunala och landstingskommunala områdena även utanför tjänstemannaområdet. För privatanställda arbetare. varmed jämställs arbetare i statliga bolag. är huvudregeln att månadsavlönade arbetstagare inte är skyldiga att under- kasta sig permittering. Däremot föreligger traditionellt en vidsträckt per- mitteringsrätt beträffande timanställda och för veckoavlönade. om permit- teringen inte gäller för endast del av vecka. Även för ackordsavlönade och arbetstagare som uppbär betingslön är permittering i allmänhet tillåten. I praktiken har det visat sig att det främst är arbetare inom verkstads-. trä- och metallvaruindustrin som berörs av permitteringar. lnom byggnadsin-

3 Riksdagen [984/85. I tam/. Nr 62

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85: 62 34

dustrin utgörs en betydande del av permitteringarna av s. k. väderpermit- teringar.

En permittering kan genomföras på olika sätt. Den kan avse en på förhand bestämd tidsperiod. såsom ett visst antal dagar eller veckor eller endast några timmar. Men den kan också gälla tills vidare. antingen fort- löpande eller intermittent. En numera vanlig form av permittering är infö- rande av s.k. korttidsvecka. Permitteringen gäller då återkommande under en eller flera veckodagar under en viss tidsperiod.

Arbetsdomstolen har i sin rättspraxis under åren utbildat vissa begräns- ningar i arbetsgivarens rätt att ensidigt permittera. Dessa begränsningar har bl.a. gällt permitteringarnas omfattning och de omständigheter på vilka permitteringsåtgärderna har grundat sig. Däremot har arbetsdomsto- len utgått från att någon rättslig prövning inte kan göras av det från företagsekonomiska eller arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter ända- målsenliga i att i en given situation över huvud tillgripa permittering.

En av de begränsningar som har uppställts i rättspraxis gäller arbetsgiva- rens rätt att tillgripa permittering när en uppkommen arbetsbrist kan vän- tas bli långvarig eller om arbetstagaren inte vidare skall användas i arbets- givarens tjänst. Domstolen har med avseende på sådana situationer vid flera tillfällen uttalat att permittering inte får tillgripas där en uppsägning framstår som den naturliga och riktiga åtgärden. Rättsfallet AD [976 nr 2 avsåg en intermittent permittering två arbetsdagar i veckan som med säkerhet skulle pågå i tre månader och kunde komma att fortsätta längre. Domstolen fann att denna åtgärd utgjorde en sådan permittering för längre tid som arbetsgivaren inte har rätt att ensidigt besluta om. 1 rättsfallet AD I978 nr 76 var det fråga om en permittering som hade pågått under en åttaveckorSperiod med avbrott för arbete under den andra. fjärde och sjätte veckan. Permitteringen avsåg tjugofem dagar. 1 det fallet blev ut- gången den motsatta. Domstolen fann att arbetsgivaren hade rätt att beslu- ta om permitteringen utan hinder av att arbetstagarsidan motsatte sig åtgärden. På motsvarande sätt bedömdes i Al) 1982 nr 16 en permittering som pågått dels under en sammanhängande tid av tio arbetsdagar i anslut- ning till juluppehållet. dels i form av fyradagarsvecka under en period av tio veckor motsvarande tio arbetsdagar.

Domstolen har emellertid också påpekat att synvinkeln skulle bli alltför snäv om den rättsliga prövningen enbart har som utgångspunkt vilken omfattning en viss permittering har. Även arbetsbristens karaktär och omfattning bör kunna vägas in vid prövningen av en permitteringsåtgärd som grundas på en sådan omständighet. l rättsfallet AD I978 nr 76. där saken fördes på tal. anförde domstolen några exempel till klarläggande av detta. Domstolen uttalade bl.a. följande.

"lntermittent permittering. dvs. regelbundet återkommande permittering exempelvis en eller flera dagar varje vecka (korttidsvecka). torde när man prövar permitteringens tillåtlighet böra jämställas med sammanhängande

• Sida 35
•  Original

Prop. 1984/85: 62 35

permittering under samma tid. fastän sammanlagda antalet permitterings- tlagar kan vara avsevärt mindre (jfr AD 1976 nr 2 ). Blir arbetstagaren först permitterad på grund av arbetsbrist och därefter uppsagd från sin anställ— ning av samma anledning och har arbetsgivaren vid den tidpunkt då per- mitteringen inleddes bort inse att den anställde inte kan beredas fortsatt sysselsättning. ter sig permitteringen obefogad även om den är helt kortva- rig. Följs en permitteringsperiod inom kort tid av ny permittering och kan det begäras av arbetsgivaren att denne redan från början bort inse att den första permitteringen inte var tillräcklig för att lösa föreliggande sysselsätt- ningsproblem. bör naturligen båda permitteringarna ses i ett sammanhang. Omfattningen och varaktigheten av den vid tidpunkten för permitteringen förutsebara arbetsbristen kan alltså få betydelse vid prövningen av om arbetsgivaren har rätt att ensidigt vidtaga permitteringsåtgärd. Vad som därvid skall beaktas är dock arbetsbristens aktuella verkningar på syssel- sättningen. Om exempevis en ofrånkomlig produktionsbegränsning ge- nomförs först genom permittering och därefter genom annan åtgärd. exem- pelvis utbildning. som inte påverkar de anställdas sysselsättning. bör inte tillmätas någon särskild betydelse att arbetsbristen kvarstår vid permitte- ringsperiodens slut."

En annan begränsning som har uppställts i rättspraxis ligger i att permit- tering inte får tillgripas annat än då objekivt godtagbara omständigheter föreligger för en sådan åtgärd. dvs. arbetsbrist. driftsstörning eller liknan- de. En arbetsgivare får inte ensidigt permittera sina anställda av helt ovidkommande skäl. Det skall inte heller vara möjligt att kringgå exempel- vis lagreglerna om uppsägning eller uppsägningslön genom att missbruka permitteringsrätten. Permitteringen måste med andra ord grunda sig på någon omständighet som gör det sakligt motiverat att tillfälligt inte hålla verksamheten i gång i normal omfattning.

Som tidigare nämnts är den rättsliga utgångspunkten att en permitterad arbetstagare inte är berättigad till lön och andra anställningsförmåner under pcrmitteringstiden. Denna princip har dock efterhand genombrutits på så sätt att permitteringslön under vissa förutsättningar betalas ut enligt bestämmelser i permitteringslöneavtalen och anställningsskyddslagen . En arbetstagare ansluten till en arbetslöshetskassa har också möjlighet att få ersättning från kassan. De flesta arbetstagare på SAF—LO-området upp- bär numera lön eller annan ersättning under hela pcrmitteringstiden. låt vara att denna ersättning inte till fullo motsvarar inkomstbortfallet. Sum- mariskt och något förenklat kan följande sägas gälla för dessa arbetstagare. De första fem dagarna. dvs. under karenstiden för arbetslöshetsförsäkring- en. betalar arbetsgivaren permitteringslön enligt bestämmelser i permitte- ringslöneavtal. Därefter får arbetstagaren dagpenning från arbetslöshets- kassan fram till dess att permitteringslönereglema i anställningsskydds- lagen blir tillämpliga. Från den dagen betalar arbetsgivaren full lön.

En arbetstagares inkomstbonfall i samband med permittering kompen- seras således av skilda regelsystem. [ vilken utsträckning det sker är emellertid beroende av flera omständigheter. bl. a. anställningstidens längd

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 62 36

i företaget. om arbetstagaren är ansluten till en arbetslöshetskassa och om upparbetad ersättningsrätt föreligger. 1 det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de olika regelsystemen.

Enligt 21 & anställningsskyddslagen är en arbetstagare som har varit permitterad mer än två veckor i följd eller sammanlagt mer än 30 dagar under samma kalenderår berättigad till lön och andra anställningsförmåner (permitteringslön) för överskjutande permitteringstid. Lönen får inte un- derstiga vad som vanligen betalas till arbetstagaren. Vid beräkningen av karenstiderna om två veckor respektive 30 dagar medräknas i samman- hängande permitteringsperioder ingående arbetsfria dagar. Arbetsfria da- gar före eller efter en permitteringsperiod medräknas däremot inte. En arbetstagare som övergår till annan anställning inom samma koncern eller som byter arbetsgivare i samband med en företagsöverlåtelse kan åberopa tidigare permitteringstid vid beräkning av permitteringslön. Permitterings- lönereglerna är enligt en undantagsbestämmelse i lagen inte tillämpliga om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte sammanhängande till sin natur. De permitteringar som då åsyftas är sådana som sker inom ramen för en tillsvidareanställning. När det gäller arbetstagare med tidsbegränsade anställningar i form av säsonganställ- ningar uppkommer över huvud inte fråga om permitteringslön. eftersom dessa arbetstagare inte är att betrakta som permitterade under tiden mellan två säsonger.

En arbetstagare som är medlem i en arbetslöshetskassa kan för permit- teringstid då lön inte betalas från arbetsgivaren få ersättning från arbetslös- hetskassan. Enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring krävs att arbetstagaren varit medlem i kassan viss tid. medlemsvillkoret. och utfört arbete viss tid före arbetslöshetens början, arbetsvillkoret. Arbetstagaren måste också vara anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och vara beredd att anta ett erbjudande om lämpligt arbete. Ersättningen från arbetslöshetskassan. den s.k. dagpenningen. betalas ut efter en karenstid på fem dagar. Dagpenningen. som i regel motsvarar ca 85—90 procent av lönen. bestäms av kassan inom viss i lagen närmare angiven ram. Om det inte har förflutit mer tid än tolv sammanhängande månader sedan den försäkrade senast uppbar ersättning. föreligger enligt lagen rätt till ersätt- ning utan föregående karenstid. De som inte tillhör en arbetslöshetskassa kan under permitteringstid få ersättning enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Enligt 1964 års överenskommelse om permitteringslön mellan SAF och LO. vilken har antagits som kollektivavtal på de flesta avtalsområden inom SAF—LO-området. är en arbetsgivare skyldig att betala permitteringslön till permitterade arbetstagare under högst 10 dagar per s.k. försäkringsår. För arbetstagare som är anslutna till en arbetslöshetskassa och som har upparbetad ersättningsrätt betalas permitteringslönen under karenstiden för arbetslöshetsförsäkringen. dvs. som regel de fem första dagarna av

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85: 62 37

pcrmitteringstiden. För rätt till permitteringslön gäller dock att arbetstaga- ren skall ha en sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren av minst tre månader under de senaste 24 månaderna och ha varit anställd att utföra arbete under i genomsnitt lägst 18 timmar per vecka. Permitteringslönen betalas med ett belopp motsvarande tidlön under de arbetstimmar som permitteringen avser.

3 De fackliga kraven och de nya permitteringslöneavtalen

Arbetsgivarnas rätt att ensidigt besluta om permittering utan lön har länge kritiserats av främst industriarbetargrupperna inom LO. Särskilt pådrivande i frågan har Svenska Metallindustriarbetareförbundet varit, vilket är naturligt mot bakgrund av att verkstadsindustrins arbetare i större utsträckning än andra arbetarkategorier har drabbats av permitteringar. LO har vid flera tillfällen hemställt att rätten att permittera utan lön skall avskaffas.

De fackliga argumenten för att avskaffa permitteringsrätten kan i huvud- sak sammanfattas enligt följande. Det är inte rättvist att arbetsgivaren ensidigt skall kunna besluta om permittering av arbetarna vid ett företag medan tjänstemännen i samma företag är skyddade mot permittering. För de enskilda arbetstagarna innebär arbetslöshetsförsäkringen och permit- teringslöneavtalen inte någon fullgod kompensation för lönebortfallet vid permittering. Det är principiellt inte heller riktigt att arbetslöshetsförsäk- ringen skall behöva bära en väsentlig del av kostnaderna för företagens permitteringar. Ett avskaffande av permitteringsrätten skulle bidra till en bättre planering av företagens verksamhet och en större aktsamhet vad gäller arbetstagarnas förhållanden.

För det fall ändringar skulle övervägas i lagstiftningen har LO:s mening varit att de nuvarande reglerna i 21 & anställningsskyddslagen bör ersättas av en bestämmelse om att arbetstagarna har rätt till lön och andra anställ- ningsförmåner även för tid då arbetsgivaren inte kan tillhandahålla arbete. Undantag kan dock enligt LO:s uppfattning göras för arbete som är så- songbetonat eller annars till sin natur inte sammanhängande. LO kan också tänka sig att bestämmelsen görs dispositiv så att en central arbetsta- garorganisation för särskilda fall kan medge permittering utan lön.

Från arbetsgivarsidan har å andra sidan i skilda sammanhang riktats kritik mot lagens nu gällande regler om permitteringslön och begärts lätt- nader, bl.a. i fråga om skyldigheten att betala lön vid permittering i samband med arbetskonflikt och vid 5. k. force majeure.

Permitteringsrätten omfattades av direktiven för anställningsskydds- kommittén (A 1977: 01) men den kommitténs arbete lades ned innan frågan hade hunnit utredas (jfr Ds A 1981 : 6 Anställningsskydd s. 6).

Som inledningsvis nämndes har SAF och LO respektive SFO och LO i

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85: 62 38

april 1984 träffat överenskommelser om permitteringslön samt om inrät- tande av en s. k. permitteringslöneanordning för parternas respektive om- råden.

Överenskommelserna föreskriver att permittering enligt överenskom- melserna får för en arbetstagare omfatta högst 30 arbetsdagar per kalen- derår. Permitteringslid räknas i hela dagar (arbetsdagar).

Permittering som föranleds av oförutsedda driftsavbrott. t. ex. strömav- brott. och som beslutas inom en timme efter den ordinarie arbetstidens början räknas som en permitteringsdag. För permitteringstid utbetalar arbetsgivaren permitteringslön. Denna motsvarar vad arbetstagaren skulle ha erhållit om han arbetat under pcrmitteringstiden. Hur permitterings- lönen närmare skall beräknas skall fastställas av förbundsparterna inom respektive avtalsområde. Permitteringslönen beräknas med hänsyn till det antal timmar på arbetstagarens ordinarie arbetstid. varunder han eljest skulle ha arbetat. Permitteringslön ingår i underlaget för beräkning av lagstadgade arbetsgivaravgifter och semesterlön. Från skyldigheten att betala permitteringslön görs vissa undantag. Permitteringslön skall sålunda inte betalas vid permittering som föranleds av arbetstagarens eget väl- lande. olovlig konflikt inom LO:s område. semesterstängning i samband med huvudsemestern. dock högst under de första tio permitteringsda- garna. eller offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med. Vidare förutsätts förbundsavtalen kunna innehålla särskilda regler om permittering som är en följd av att arbetet är säsongbetonat och vid hemarbete.

Parterna är vidare ense om att inrätta en särskild permitteringslönean- ordning som skall svara för viss del av företagens kostnader för permitte- ringslön. Permitteringslöneanordningens verksamhet skall ledas av en sty- relse med företrädare för SAF (SFO). LO och staten. Till anordningen skall anslutas företag inom avtalsområden som omfattas av permitterings- löneöverenskommelsen. Det förutsätts dock att även företag utanför SAF—LO-området (SFO—LO-området) där permitteringsrätt finns skall kunna anslutas till anordningen. En arbetsgivare som har betalat permitte- ringslön till en arbetstagare skall ha rätt att från permitteringslöneanord- ningen uppbära ett visst krontalsbelopp per permitteringsdag med undan- tag för första. andra. tredje, elfte. tolfte. tjugoförsta och tjugoandra permitteringsdagen under ett kalenderår. Storleken på krontalsbeloppet skall fastställas av permitteringslöneanordningen. Parterna har i sina för- handlingar utgått från att permitteringslöne'anordningen med undantag för de nyss angivna karensdagarna skall tillföras Statsmedel om 300 kr. per permitteringsdag under vilken permitteringslön betalats ut.

I överenskommelsen mellan SAF och LO respektive SFO och LO har gjorts undantag för vissa förbundsområden där permitteringsrätt inte anses föreligga. Därjämte har gjorts ett preliminärt undantag för byggnadsindu- strin. dock med förbehållet att ett slutligt ställningstagande skall ske före utgången av maj 1984.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1984/85: 62 39 4 Lagändringar

De enskilda arbetstagarnas ekonomiska skydd vid permitteringar har successivt förstärkts under årens lopp.Både l964 års permitteringslöneav- tal mellan SAF och LO och anställningsskyddslagens regler om permitte- ringslön har inneburit förbättringar för arbetstagarna i förhållande-till vad som tidigare gällde. Den nya permitteringslöneövercnskommelsen innebär att en arbetstagare sotn omfattas av överenskommelsen kommer att vara bibehållen vid sin lön även om arbetsgivaren tillfälligt inte kan tillhandahål- la något arbete. I praktiken har därmed de på SAF—LO- och SFO—LO- områdena permitteringsbara arbetargrupperna fått ett löneskydd vid per- mitteringar som motsvarar vad som gäller för de s. k. icke-permitterings- bara arbetstagarkollektiven, bl. a. tjänstemännen. Rätt för arbetsgivare att permittera arbetstagare utan lön saknas därmed över i princip hela arbets- marknaden.

Mot bakgrund av den rättsutveckling som har ägt rum på permitterings- löneområdet bör anställningsskyddslagens permitteringslöneregler anpas- sas till de förhållanden som kommer att gälla på arbetsmarknaden fram- över. Den lagändring som föreslås i denna promemoria går ut på att en arbetstagare skall vara tillförsäkrad lön och andra anställningsförmåner även när arbetsgivaren inte kan tillhandahålla något arbete och därför befriar arbetstagaren från skyldighet att vara på arbetsplatsen.

Den föreslagna nya lagregeln tar liksom 2l & anställningsskyddslagen i gällande lydelse sikte på permittering med den innebörd som detta begrepp har i den praktiska avtalstillämpningen på arbetsmarknaden. I vissa kollek- tivavtal framgår uttryckligen vad som menas med permittering. Av & 12 i byggnadsavtalct framgår t. ex. att s.k. väderpermittering uppfattas som en permittering i rättslig mening. Om arbetet avbryts tillfälligt till följd av en driftsstörning eller annan liknande omständighet utan att arbetstagarna befrias från skyldigheten att närvara på arbetsplatsen är det inte fråga om permittering i den på arbetsmarknaden vedertagna meningen. Då utgår således inte lön och andra anställningsförmåner enligt den nya regeln. På flera avtalsområden innehåller kollektivavtalen regler om s. k. väntetidser- sättning, vilka blir tillämpliga i sådana situationer. Även om avtalen inte innehåller sådana regler torde en arbetstagare ha rätt till lön om arbetsgiva- ren inte har befriat honom från skyldigheten att vara på arbetsplatsen.

Den föreslagna lösningen anknyter vidare principiellt nära till nu gällan- de regler i anställningsskyddslagen , såtillvida som lagregeln tar sikte en- bart på löneskyddet. Medan detta enligt gällande lag inträder efter viss tid föreskriver den nya regeln att arbetstagaren har rätt till full lön och andra anställningsförmåner under hela pcrmitteringstiden.

Lagrcgeln berör alltså inte permitteringsrätten som sådan. Det förutsätts i lagen att permittering förekommer på arbetsmarknaden och att begreppet permittering har en viss rättslig innebörd, låt vara att denna innebörd i viss

• Sida 40
•  Original

Prop. 1984/85: 62 ' 40

mening har förskjutits med införandet av den nya grundsatsen om full lon under pcrmitteringstiden. Med denna losning ar det inte nödvändigt att närmare gå in på frågan hur t.ex. tjänsletnannaavtalcn skall tolkas och vilken betydelse som skall tillmätas arbetsgivarens rätt enligt de avtalen att befria arbetstagarna från arbetsuppgifter i samband med arbetsbrist under förutsättning att fttll lon betalas. lntc heller finns det anledning att gå närmare in på gtårtsdl'agningcn till ledigheter" av andra skäl än sådana som har att göra med tillgången på arbete. t. ex. tjänstledigheter och ledighet för sjukdom m.m. ] de avsccndcna kotnmer att gälla detsamma som nu.

Undantag från regeln att en arbetsgivare skall betala full Ion vid permit- tering har i förslaget gjorts för det fall att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte sammanhängandc till sin natur och permitteringen beror därav. Redan enligt nuvarande bestämmelser i El s anställningsskydds'la— gen gäller ett sådant undantag. Det kan visserligen ifrågasättas om det finns behov av undantaget när lagen faktiskt ger utrymme för säsongsan— ställning. [ vissa branscher har man emellertid inrättat sig efter den befmt- liga regleringen på så sätt att man anställer personal tills vidare och permitterar när arbete inte kan utföras. trots att det i och för sig hade varit möjligt att i stället använda säsongsanställning. Arbetstagarna har vid ingåendet av sådana anstållningsavtal i allmänhet klart för sig förutsätt- ningarna för arbetets bedrivande och från anstallningsskyddssynpttnkt finns det därför knappast anledning att ställa sig kritisk till törfaringssättct. Undantaget i lagen för arbete som är säsongbetonat eller annars till sin natur inte sammanhängande har av dessa skäl ansetts böra kvarstå ofor- ändrat.

Den föreslagna Zl ;" förutsätts bli dispositiv i den mening som åsyftas i 2 % anställningsskyddslagen. dvs. kollektiv-"avtal om avvikelser kan träffas på förbundsnivå på arbetstagarsidan. De l'örbumlsavtal som träffas på grundval av SAF-LO- och SFO—LO-Lwcrenskommelserna kommer att ut- göra sådana kollektivavtal.

1 Zl & andra stycket har föreslagits en till sin rättsliga innebörd ny regel om rätt för oorganiserade '.u'betsgivare inom ett verksamhetsområde att tillämpa det på området gällande kollektivavtalet i fråga om permittering. Konstruktionen bör ses mot bakgrund av bl.a. följande förhållanden. En rådande uppfattning på arbetsmarknaden är att det i vissa speciella permitteringssituationer inte är rimligt att en arbetsgivare skall vara skyl- dig att betala full lön under permitteringstiden. SAF. SFO och LO har i de nya permitteringslöneöverenskommelserna gjort undantag från skyldighe- ten att betala pertnitteringslön i fyra sådana fall. Ett undantag gäller det fallet att arbetstagaren genom eget vållande har föranlett permitteringen. Arbetsgivaren är då inte skyldig att betala permitteringslön till arbetstaga- ren. lnte heller betalas permitteringslön om permitteringen är en följd av olovlig konflikt inom LO:s område eller en följd av en offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med. Slutligen är arbetsgivaren

• Sida 41
•  Original

Prop. [984/85162 —t|

inte skyldig att betala permitteringslön vid sådan permittering som föran- letts av semesterstängning i samband med huvudsemestern. dock högst ttnder de tio första dagarna.

Även för arbetsgivare som inte blir bundna av något förbundsavtal inom ramen för de nya permitteringslöncövercnskommelserna utan har att till- lämpa lagen är det rimligt att från huvudregeln om fttll lön vid permittering göra vissa undantag av nu angiven art. Det kunde i och för sig synas naturligt att direkt i lagen ange vilka undantag som skall gälla och utforma dessa i huvudsaklig övercnsstämmelsc med vad som gäller enligt pcrmit- teringslöncöverenskommelserna. Undantagsreglernas tttformning och ont— fattning är emellertid i grttndcn en intressefråga. vilken enligt sakens natur är föremål för föränderliga värderingar och dessutom präglad av de förhål- landen som gäller inom varje bransch på arbetsmarknaden. Den är därför i hög grad ägnad att lösas genom förhandlingar och kollektivavtal. Mot denna bakgrund och då rättsutveeklingcn även i övrigt i realiteten kommer att styras av kollektivavtalcns regler. har den föreslagna lösningen i Zl & andra stycket bedömts lämplig.

Vidare bör påpekas att även en utanförståcnde arbetsgivare avses av likställighetsskäl få rätt att enligt vissa närmare bestämda regler ansluta sig till permittcringslöneanordningcn och därmed komma i åtnjutande av statsbidragcn på de för anordningen gällande villkoren. Det kan då vara naturligt att en sådan arbetsgivare också tillämpar det för avtalsområdet gällande permitteringslöneavtalet.

Principiellt sett skttlle man kttnna invända mot att den anvisade lösning- en utan vidare jämställer den oorganiserade delen av arbetsmarknzulcn med den organiserade och därmed ger fördelar för oorganiserade arbetsgi- vare som de organiserade först genom förhandlingar har kunnat erhålla. Det skttlle kttnna hävdas att en sådan lösning som princip betraktat riktar sig mot organiserad facklig verksamhet och att man därigenom motverkar samhällsintresset av att partsumgänget på arbetsmarknaden sker i organi— serade former. Som tidigare har framhållits är den föreslagna regeln emel- lertid avsedd att lösa det speciella problem som ligger i att undantag från regeln om fttll lön såvitt gäller den helt dominerande. organiserade delen av arbetsmarknaden inte har bedömts böra införas i lagen titan att rättsut- vecklingcn bör ske genom avtal. Mot den bakgrunden har det ansetts försvarligt att ge de oorganiserade arbetsgivarna möjlighet att i förhållan- det till sina arbetstagare tillämpa permitteringslöncavtalen.

Den sakliga huvudregeln i den föreslagna Zl s" är att en arbetstagare har rätt till samma lön och andra anställningsförmåner under permitteringsti— den som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Hur permitteringslönen närmare skall beräknas kommer förbundsparterna att fastställa för respektive avtalsområde. ] fråga om förfallodag. utbetalnings- sått rn. rn. får permitteringslönenjämställas med vanlig lön.

l överensstämmelse med hittillsvarande bestämmelser innehåller den

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85: 62 43

föreslagna nya lagen ingen regel om avräkning för lön som arbetstagaren under pcrmitteringstiden har uppburit från annat håll. Det har inte bedömts böra införas en sådan regel med hänsyn till att permittering enbart skall tillgripas vid tillfälliga avbrott i arbetet och att arbetstagaren är skyldig att under pcrmitteringstiden stå till arbetsgivarens förfogande och med kort varsel kunna återgå i arbete. I permitteringslöncöverenskommelsen mellan SAF och LO resp. SFO och LO finns inte heller någon regel om avräk- ningsskyldighet.

Den nuvarande regeln i 2l å andra stycket andra meningen anställnings- skyddslagen hade strukits utan att någon rättsförändring åsyftas. Regeln har sitt ursprung i en motsvarande regel i 1974 års anställningsskyddslag som hade till ändamål att reglera frågan om semesterrättigheter belöpande på permitteringstid. Med tillkomsten av den nya semesterlagen behövs regeln inte längre för detta ändamål och den fyller numera inte heller i övrigt någon självständig funktion. En motsvarande strykning har gjorts i lZ & andra stycket.

Med den nya grundsatsen om lön under hela pcrmitteringstiden. och med den lösning som permitteringslöneöverenskommelsen representerar i fråga bl.a. om tiden för permittering. har det bedömts ändamålsenligt att ur anställningsskyddslagen stryka reglerna om turordning vid permittering i 22 & liksom reglerna i 24 5 om företrädesrätt _till arbete för permitterade arbetstagare. Däremot har 29 5 med dess hänvisning till medbestämman- delagens förhandlingsregler fått stå kvar oförändrad. En permittering bör liksom nu betraktas som en förhandlingsfråga enligt 1 l & medbestämman- delagen. trots att arbetstagarna får lön under pcrmitteringstiden. Detta gäller oförändrat frågan om själva driftsinskränkningen men bör fortfara att gälla även från synpunkten att permitteringen är en viktigare förändring av arbetsförhållandena för de enskilda arbetstagarna. Liksom enligt gällan- de rätt (jfr. prop. I98l/8217l s. 143) bör i vissa undantagsfall förhandlings- skyldighet enligt lI & medbestämmandelagen dock inte anses föreligga.

Någon ändring i 8 & förtroendemannalagcn i fråga om företrädesrätt för facklig förtroendeman till arbete vid bl.a. permittering har inte ansetts böra göras. Inte heller synes någon ändring behöva göras i 7 och DN semesterlagen.

I lagen (|974: l3) om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandela- gen) föreskrivs att arbetsgivarna skall minst en månad i förväg varsla länsarbetsnämnden om driftsinskränkningar som kan medföra permitte- ring. när driftsinskränkningen berör minst fem arbetstagare (t och 35.5). Har arbetsgivaren inte kunnat förutse de omständigheter som föranleder driftsinskränkningen så lång tid i förväg. skall varsel lämnas så snart det kan ske (4 5). Lagen innehåller också bestämmelser om vilka uppgifter ett varsel skall innehålla (5 ål) och om rätt för arbetsgivaren att byta ut varslet mot en underrättelse om förhandlingar enligt ll & medbestämmandelagen (6.5).

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85: 62 43

Med den ändring som sker genom att arbetstagarna får full lön under hela pcrmitteringstiden och då inte skall stå till arbetsmarknadens förfo- gande. kan med visst fog hävdas att varselskyldigheten kan tas bort. Det är å andra sidan viktigt att arbetsmarknadsmyndigheterna inte berövas en möjlighet att nära följa utvecklingen på arbetsmarknaden och i det sam- manhanget spelar varslen om permitteringar en viktig roll. Det kan också vara värdefullt att länsarbetsnämnden får ett medel att följa permitteringar- na som ett led i statens uppföljning av verksamheten i permitteringslönean- ordningarna och av de statliga bidragsbetalningarna enligt det föreslagna nya systemet. Mot denna bakgrund har inte föreslagits att varselskyldighe— ten skall tas bort.

Inte heller föreslås något ingrepp i lagen (l973: 370) om arbetslöshetsför- säkring eller lagen (l973: 37l) om kontant arbetsmarknadsstöd. Arbetsta- gare som permitteras med ftlll lön betraktas inte som arbetslösa i dessa lagars mening (jfr. prop. I973: 56 s. l74) och kan alltså inte få kassaersätt- ning eller kontant arbetsmarknadsstöd under permitteringen. | de fall permittering sker utan permitteringslön. något som enligt den nya överens- kcmmelsen kommer att vara möjligt i vissa fall. kan däremot ersättning enligt de båda lagarna komma ifråga. om de föreskrivna villkoren i övrigt är uppfyllda.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85: 62 44

Efter remiss har yttranden över promemorian Lön under permittering avgetts av statens arbetsgivarverk (SAV). statens vattenfallsverk. riksför- säkringsverket. arbetsdomstolen (AD). Svea hovrätt. arbetsmarknadssty- relsen (AMS). arbetslivscentrum. universitets- och högskoleämbetet ge- nom juridiska fakultetetsnämnden vid Stockholms universitet. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO). Arbetsgivareför- eningen för samfällt ägda företag och organisationer (SFO). SHlO-Familje- företagen. Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens Central- organisation (TCO). Centralorganisationen SACO/SR och Arbetslöshets- kassornas samorganisation.

LO har bifogat ett yttrande från Svenska byggnadsarbetareförbundet. Promemorians förslag att utgångspunkten i anställningsskyddslagen bör vara att full lön skall utgå under hela permitteringstiden har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av SA V. statens vattenfallsverk. riksförsäkringsver- ket. AD. Svea hovrätt. AMS. arbetslivscentrum.juridiska jhklllletsniimn- den vid Stockholms universitet. Kommunförbundet. SAF. KFO. SFO, LO och Arbetslöshetskassornas samorganisation. LO framhåller det väsent- liga i att alla arbetstagare omfattas av en rätt till bibehållna anställningsför- måneri samband med permittering.

TCO. SACO/SR och Landstingsjörbundet har inte tagit ställning till förslaget. De hänvisar till att förslaget inte berör deras verksamhetsområ- den.

Endast SHIO-Familjeföretagen har ställt sig helt negativ till förslaget. Organisationen påpekar att promemorian inte tillräckligt klart visar hur den mycket stora andelen arbetsgivare som inte är kollektivavtalsbundna skall anslutas till permitteringslöneanordningen. SHlO-Familjeföretagen framhåller bl. a. följande.

Utifrån denna beskrivning är det inte möjligt att bedöma om några praktiska svårigheter kan uppstå vid anslutningen av icke organiserade företag till anordningen.

Mot denna bakgrund anser SHIO-Familjeföretagen det olämpligt att för närvarande göra förändringar i anställningsskyddslagen så att permitte- ringsrätten utan lön i huvudsak slopas. lfrågavarandc överenskommelser kan genomföras utan dessa ändringar.

Det synes motiverat att samma rätt till permittering gäller oberoende om företag är bundna av kollektivavtal eller inte. De ändringar i anställnings- skyddslagen som detta ger upphov till bör dock genomföras först när erfarenhet erhållits av de av parterna föreslagna reglerna om permitterings- löneanordning. Organisationen föreslår därför att en förnyad beredning av lagförslagen inklusive remissbehandling sker sedan avtalet varit i kraft under förslagsvis två år.

Prop. 1984/85: 62 , 45

AMS och Arbets/fishetskassornas samorganisation framhåller att försla- get medför administrativn vinster. Således anför AMS:

Arbetsmarknadsstyrelsen ser med tillfredsställelse att fråga om ersätt- ning till permitterade löses genom ett avtal om permitteringslön i stället för över arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet. Förutom de fördelar detta medför för arbetstagarna har det även positiva effekter för arbetsförmedlingarna. som avlastas administrativa uppgifter i samband med hanteringen av arbetslöshetsförsäkrigen m m. Även för arbetslöshetskassorna och länsarbetsnämnderna medför förslaget admini- strativa lättnader.

Arbets/öshetskassornas samorganisation (SO) vänder sig mot förslaget att låta kollektivavtalslösa arbetsgivare tillämpa undantag från skyldighe- ten att utge permitteringslön som kan gälla enligt kollektivavtal och anför:

LO. SAF och SFO har i överenskommelserna gjort undantag från skyl- digheten att betala permitteringslön i fyra fall. bl.a. vid semesterstängning. Det föreslås i promemorian att undantagen skall gälla även för arbetsgivare som inte är bundna av något kollektivavtal. Från 805 sida vill vi uttala stor tveksamhet till detta förslag p.g.a. följande. Kontrollen av att reglerna följs kan inte utövas av de fackliga organisationerna utan kommer. i de fall den permitterande ansöker om ersättning. att falla på arbetslöshetskassan. Kassan kommer att ha små eller obefintliga möjligheter att utföra denna kontroll med följd av att arbetslöshetsersättning felaktigt kan komma att utbetalas. SO anser därför att för arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal bör endast lagen gälla.

En kritik som förs fram är att förslaget inte kommer att omfatta bered- skapsarbetare. Kritiken framförs av LO. byggnadsarbetarförbundet och Arbetslt'ishetskussornas samorganisation som menar att LAS får tillföras en särskild regel som garanterar att även dessa får ett löneskydd vid permittering.

LO anför:

Även beredskapsarbetare permitteras. Eftersom dessa inte omfattas av anställningsskyddslagens regler kommer inte det föreslagna permitterings— löneskyddet enligt Zl & att gälla denna kategori arbetstagare. Däremot drabbas dessa arbetstagare av löneavdrag. LO anser det inte vara rimligt att åtskillnad göres i permitteringslönehänseende mellan arbetstagare be- roende på om de är anställda enligt sedvanliga normer och villkor på arbetsmarknaden. LO föreslår därför att en särskild regel utformas för beredskapsarbetare som jämställer dessa i permitteringslönehänseende med övriga anställda på arbetsmarknden.

Arbetslös/tetskussorns samorganisalion och LO menar vidare att undan- taget i 2l ä tredje stycket LAS för sästmgsarbemre bör tas bort. Båda organisationerna anser att behovet av undantag istället kan lösas genom kollektivavtal på central nivå. LO anför:

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85: 62 46

Nuvarande tredje stycket i Zl & anställningsskyddslagen föreslås bli överflyttat till första stycket. andra punkten. 2l & i förslaget. Det rör ett undantag från rätten till permitteringslöneskydd vid säsongsbetonat arbete eller arbete som till sin natur inte är sammanhängande. Det redovisade motivet för att behålla detta undantag anges vara att vissa branscher har "inrättat sig efter den befintliga regleringen på så sätt att man anställer personal tills vidare och permitterar när arbete inte kan utföras. trots att det i och för sig hade varit möjligt att istället använda säsongsanställning". Denna utveckling har emellertid ägt rum i strid med arbetstagarparternas vilja. En bidragande. omständighet har också varit undantagsbestämmel- sens vaga och allmänna utformning. LO vill däremot instämma i prome- morians uppfattning att det kan "ifrågasättas om det finns behov av undan- taget när lagen ger utrymme för säsongsanställning". Vidare kan tilläggas att permitteringslöneskyddet är en social skyddsregel. Eventuella undan- tag får därför göras snäva för att inte skyddssyftet ska urholkas alltför mycket. LO anser att den nämnda undantagsbestämmelsen i 2l & ska utgå. Istället får behovet av undantag tillgodoses genom centrala kollektivavtal.

I detta sammanhang tar LO upp ett närliggande problem och anför:

Annorlunda ställer det sig med "tillsvidare anställningar med arbetsup- pehåll". som börjat utbreda sig inom framförallt handelns område eller "flextidsanställningar". dvs ett enskilt arbetsavtal med en genomsnittlig arbetstid per vecka eller månad men där antalet arbetstimmar varierar per tidsenhet efter företagets önskemål. Exempel finns även på flextidsanställ- ningar utan arbetstidsgaranti. Det gäller exempelvis fiskflléarbetarna. [ båda fallen uppkommer problem. Arbetsavtal med arbetsuppehåll medför att en permitteringssituation inte anses föreligga. Istället inträder arbets- löshet i allmänhet under arbetsuppehållen. Arbetslöshetskassan får ta den kostnad. som arbetsuppehållet medför i form av arbetslöshet. Samtidigt gör den enskilde en ekonomisk förlust. "Flextidsanställningarna" medför en oregelbunden inkomst. Ej heller i detta fall är en permitteringssituation för handen. Utnyttja arbetslöshetsförsäkringen går i princip inte. eftersom den anställde står till arbetsgivarens förfogande för att med kort varsel rycka in i arbete. när sådant behov bedöms föreligga. Vederbörande per— son kan då inte samtidigt stå till arbetsmarknadens förfogande.

Dessa anställningsformer medför att arbetskraften blir det dragspel var- på arbetsgivaren spelar. Detta stimulerar inte till god planering och om- vårdnad av arbetskraften. En annan effekt är att företrädesrätt till ny anställning inte föreligger. eftersom anställning redan innehas.

Särskilt "flextidsanställningarna" står i mindre god överensstämmelse med god sed på arbetsmarknaden. Den enskilde ska på förhand veta vilka timmar och dagar han ska utföra arbete. Visserligen reglerar inte lagen om anställningsskydd omfattning och förläggning av arbetet. Men när nu ett principiellt permitteringslöneskydd införs bör. enligt LO. också övervägas vilka konsekvenser detta bör medföra för synen på vissa speciella anställ- ningsformer. Syftet är att minska utrymmet för kringgående av det införda skyddet. LO förordar därvid att flextidsanställningar och anställningar med arbetsuppehåll medges först efter överenskommelser i centrala kol- lektivavtal.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85: 62 . 47

Vissa remissinstanser har lagt rättstckniska synpunkter på lagförslaget. Juridiska fakultetsni'imndan i Stockholm anför:

Den nya regeln om arbetsgivares plikt att betala full lön vid all permitte- ring föreslås införd i 2l & l st. lagen om anställningsskydd (LAS). Regeln skall enligt 2 så 2 st. LAS vara dispositiv på det sättet att den skall kunna frångås genom kollektivavtal i viss ordning. De i april l984 träffade cen- trala överenskommelserna om permitteringslön uppställer i linje härmed viktiga undantag från den angivna nya regeln. se ! & 8, där fyra undantags- situationer anges. Såsom framgår av promemorian (s. l9) återspeglar dessa undantagsbestämmelser en rådande uppfattning på arbetsmarknaden av innehåll. att det i vissa situationer inte är rimligt att en arbetsgivare skall vara skyldig att betala full lön under pcrmitteringstiden. — — —

Regleringen kan sägas ge uttryck för vad som anses vara en rimlig och skälig riskfördelning mellan parterna. — — —

Genom kollektivavtalsreglering löses emellertid problemen om behöv- liga undantag från den nya permitteringslöneregeln endast för anställnings- avtal som lyder under kollektivavtalen. Kvar står motsvarande problem för anställningsförhållanden. som inte regleras av kollektivavtal eller i vart fall inte av kollektivavtal som innehåller här åsyftade undantagsregler. Dessa problem har författarna till promemorian försökt lösa genom en bestämmelse i Zl .fi 2 st. av förslaget. vilket ger också utomstående arbets- givare rätt att tillämpa ett av andra parter inom branschen träffat kollektiv- avtal om permittering. Meningen tycks vara att en utomstående arbetsgi- vare genom vad som inom obligationsrätten brukar benämnas ett påbud, dvs en ensidig rättshandling. skall kunna införa bestämmelser om permit- teringslön. vilka motsvarar kollektivavtalsregleringen. i avtalen med sina arbetare. På det sättet skulle åstadkommas att utomstående arbetsgivare kunde undgå plikten att utge permitteringslön enligt lagens bokstav i så- dana undantagssituationer då det inte kunde anses rimligt att full lön utgår.

Att en utomstående arbetsgivare kan på det sättet ansluta sina anställ- ningsförhållanden till en kollektivavtalsreglering synes egenartat vid inter- nationell jämförelsc (jfr institutet "adhesion a la convention collective" i fransk rätt som dock gäller fackförenings rätt att åstadkomma koppling till ett kollektivavtal) och skulle i vart fall innebära en helt ny princip för svensk rätt. Det är alltså fråga om en nymodighet som framstår som främmande för svensk rättstradition. — — —

Redan vad som sagts i det föregående talar emot den föreslagna lösning- en i 2l På 2 st. Den motivering som anförs för lösningen i promemorian (s. 20) går i huvudsak ut på att det är svårt att i lagtext formulera undantags- regler. eftersom dessa rcglers utformning och omfattning i grunden är en intressefråga. vilken enligt sakens natur är föremål för föränderliga värde- ringar och dessutom präglad av de förhållanden som gäller inom varje bransch på arbetsmarknaden. Motiveringen är knappast övertygande. - —

Självfallet finns det ett starkt allmänt intresse av att det direkt i lagen anges vilka undantag som skall gälla från regeln om arbetsgivarens plikt att utge permitteringslön. och i promemorian medges för övrigt (5. 20) att det vore naturligt att så skedde.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85: 62 48

Man kan tänka sig följande ungefärliga formulering av Zl s" ] st. andra meningen:

Detta gäller dock ej om permitteringen föranletts av arbetstagarens eget vållande eller om omständigheterna eljest är sådana att det ej framstår som förenligt med skälig riskfördelning mellan parterna att lön skall utgå. Bedömningen av vad som därvid är skäligt skall i anställningsförhållanden. för vilka rätten till permitteringslön ej är bestämd i kollektivavtal enligt 2 å andra stycket. göras med beaktande av kollektivavtal ijämförbara förhål- landen.

Med en sådan utformning av lagtexten bör innehållet i Zl å l st. andra meningen i det framlagda förslaget (avseende undantag beträffande sä- songbetonat arbete etc.) flyttas till paragrafens andra stycke och där ersät- ta förslagets ovan behandlade bestämmelse avseende utomstående arbets- givare. Formuleringen i Zl 5 3 st. av nu gällande lag synes i såfall kunna användas.

AD anför:

] Zl å andra stycket föreslås en bestämmelse av innebörd att arbetsgiva- re som inte blir bunden av något förbundsavtal rörande permittering ändå skall få tillämpa sådant avtal. Denna konstruktion syftar till att bereda oorganiserad arbetsgivare möjlighet att göra motsvarande undantag från den i första stycket intagna regeln om full lön vid permittering som genom kollektivavtalsreglering tillkommer organiserade arbetsgivare.

Den valda ordalydelsen enligt vilken branschavtalet "får" tillämpas synes kunna ge upphov till viss tveksamhet. Arbetsdomstolen har uppfat- tat bestämmelsen på det sätt att möjligheten att tillämpa ctt branschavtal utanför dess tillämpningsområde förutsätts vila på avtalsenlig grund. Skul- le emellertid bestämmelsen avses innefatta en rätt för organiserad arbetsgi- vare att ensidigt bestämma om branschavtalets tillämplighet innebär för- slaget i denna del en betydande nyordning vars förutsättningar och konse- kvenser närmare torde böra belysas.

SAF anmärker.

På sid 20 i promemorian berörs möjligheten att själva lagen skulle kunna innehålla undantagsregler i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller enligt permitteringslöneövercnskommelserna. Föreningen har inget yrkande i ifrågavarande hänseeende men vill framhålla att överväganden av denna art givetvis kan få förnyad aktualitet beroende på utformningen av den framtida avtalsregleringen.

Svea hovrätt gör följande påpekanden i frågor av mera redaktionell natur.

[ och med att reglerna i 245 om återintagning efter permittering slopas. bör genomföras en motsvarande justering av lagtexten i 2 & andra stycket och 29.5. Det bör också klargöras. om medbestämmandeförhandlingar bör inledas i en återintagningssituation. när någon turordning inte längre behö- ver följas (jfr det ställningstagande som har kommit till uttryck i 32 å). Möjligen bör också hänvisningen i 33 å tredje stycket justeras. när 24 & faller bort.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85: 62 49

Bland de (”ivriga/"rågat" som tas upp av remissinstanserna kan följande nämnas:

SAF riktar kritik mot förslaget att t'ursvlskylu'ighurun till länsarbets- nämnden enligt främjandelagen vid förestående permitteringar skall bibe- hallas och anför:

Det gäller förslaget att de nuvarande reglerna i främjandelagen om varsel till länsarbetsnämnden skall bibehållas trots att det för framtiden rör sig om en ordning där arbetstagarna får full lön under hela pcrmitteringstiden och därunder inte skall stå till arbetsmarknadens förfogande. De skäl som redovisas i promemorian för bibehållande av reglerna synes inte överty- gande: önskemålen om en överblick av utvecklingen på arbetsmarknaden och om det allmännas uppföljning av verksamheten i permitteringslönean- ordningarna kan och bör tillgodoses på ett annat och mera adekvat sätt än genom de berörda varselreglerna. Föreningen föreslår sålunda att dessa upphävs.

Byggumimrheturq/i'irhmnlvr berör frågan om t'ixstidstillställningar och anför:

Slutligen vill förbundet påpeka att det finns en annan risk beträffande spekulation frän arbetsgivarens sida. För att i så stor utsträckning som möjligt undgä att betala ut permitteringslön kan arbetsgivarna frestas att börja korttidsanställa folk i större utsträckning än tidigare. Det kan även uppstå en tendens till att man försöker undvika anställningar när risken för väderstörningar är stor.

Det är enligt förbundets mening av stor vikt att nuvarande praxis beträf- fande anställningsformer inte luckras upp. Förbundet anser att det vore värdefullt om detta synsätt kom till ttttryck i promemorian.

Liknande synpunkter förs fram av Arbetslöshelt-Itusmrnus samorganisa- lion.

LU berör It'i/rt'ln'räkuingen under en övergångsperiod och anför:

Slutligen vill LO peka på att lönenivän i promemorieförslaget skiljer sig något från vad som hittills har gällt enligt särskilda permitteringslöneavtal. För säkerhets skull och för att undvika dispyter om vilken lönenivä sotn ska gälla för den tid det äldre permitteringslöneavtalet gäller parallellt med lagförslaget och för den händelse inte parterna inom ett förbundsområde kan enas om ett nytt förbundsavtal anser LO att Zl ; l stycket i lagförsla— get görs indispositivt eller att erforderliga övergiingsbestämmelser införs om förklarar att lagförslagets lönenivä gäller.

Svens/tu bygg!ludsurhcmreti'irbmtdvl och Arln'tslöslt('Ltkus'mrmtt mut- organisation anser att det främst i familjeföretag linns en risk för att arbetstagarna hellre uppbär urberxlös/tur.s'mulcrsmd än permitteringslön. Bygatan/.rurlwmrq/i'irbmult'l anför:

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: 62 50

Det framhålls i promemorian att det inte finns behov av något ingrepp i vare sig Lagen om arbetslöshetsförsäkring eller Lagen om kontant arbets— marknadsstöd. I de fall permittering sker utan permitteringslön. vilket kan bli möjligt i vissa fall. blir ersättning aktuell enligt de båda lagarna om villkoren i övrigt är uppfyllda. Förbundet vill här påpeka att det kan föreligga en risk för missbruk i mindre företag. Det måste klart framgå att ersättning från arbetslöshetskassan inte skall kunna betalas ut i de fall där någon avstår från permitteringslön. Situationen kan uppstå i företag där exempelvis anställda står i nära släktskap till arbetsgivaren.

Samorganisationen anför:

Det förkommer att permitterade, framförallt i mindre företag. vill avstå från rätten till permitteringslön enligt LAS och i stället vill uppbära ersätt- ning från arbetslöshetskassan. Risken finns att detta kan förekomma även fortsättningsvis. Det bör därför i förarbetena till lagändringarna klart anges att den som avstår från permitteringslön inte kan anses stå till arbetsmark- nadens förfogande och därmed inte kan uppbära arbetslöshetsersättning.

Byggnudsarbemreförbundet anser också:

Gällande avtalsregler om exempelvis väntetidsersättning ger en väsent— ligt lägre nivå på ersättning än om permitteringslön skulle betalas ut. Detta förhållande torde vara vanligt även inom andra branscher där ackordsar- bete förekommer. Därför måste det klart anges både i förarbeten och lagtext att lönen ej får bli lägre i permitteringssituationer där arbetsgivaren väljer att låta de anställda vara kvar på arbetsplatsen. [ annat fall behålls en av orättvisorna i ekonomiskt hänseende mellan arbetare och tjänstemän.

Arbetslivscenlrum pekar i sin remiss på ett helt annat problem, dunj'riu uppsiigningsrällen vid arbetsbrist. Arbetslivscentrum menar att när man nu ser över permitteringsreglerna kan det vara lämpligt att även ägna uppsägningsrätten ett visst intresse. Man påpekar:

Vid ett upphävande av rätten att permittera utan lön riktas emellertid enligt arbetslivscentrums mening uppmärksamheten mot en närliggande fråga. nämligen den om arbetsgivarens rätt att säga upp personal på grund av arbetsbrist. Det kan förmodas att reformen på de områden där permitte- ring förekommer kommer att öka benägenheten att i stället för att permitte- ra tillgripa uppsägning. Men även bortsett från denna konsekvens kan det ifrågasättas om inte utvecklingen på arbetsmarknaden numera gjort det påkallat men en översyn av villkoren för uppsägning vid arbetsbrist. Bland de fackliga organisationerna torde den inställningen ha blivit alltmer ut- bredd att rätten att säga upp på denna grund är alltför vidsträckt och lämnar stort utrymme för godtycklighet jämfört med de restriktioner som omgärdar uppsägning av personliga skäl. I den programutredning för ar- betsrättslig forskning som inletts av arbetarskyddsfonden i samarbete med arbetslivscentrum har företagits intervjuer bl a med företrädare för flertalet förbund inom LO som vittnar om detta. Bland annat har man pekat på de möjligheter som inte ovanligt erbjuder sig för arbetsgivare att manövrera

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85: 62 51

driftsförhållanden så. att en uppsägningsmotiverande arbetsbristsituation synes föreligga, utan att några verksamma korrektiv står till buds ens i efterhand när det blivit uppenbart att någon reell arbetsbrist inte förelegat.

• Sida 52
•  Original

Prop. I984/85: 62 52

Innehåll Propositionen ................................................ l Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l Propositionens lagförslag ...................................... 2 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982z80) om anställningsskydd . Z 2 Förslag till lag om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning ....... 5 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981269l) om socialavgifter . . . . 5 Utdrag av regeringsprotokollet den 27 september 1984 med beslut om lagrådsremiss ................................................ 6 ] Inledning .................................................. 6 2 Allmän motivering ......................................... 8 2.1 Bakgrund .............................................. 8 2.2 Principen om ett fullt löneskydd vid permittering ........... 9 2.3 Olika delfrågor ......................................... II 3 Upprättat lagförslag ........................................ 16 4 Specialmotivering .......................................... 16 5 Hemställan ................................................ 20 6 Beslut .................................................... 20 Utdrag av lagrådets protokoll den 15 oktober 1984 ................ 21 Utdrag av regeringsprotokollet den 23 oktober 1984 med beslut om preposition .................................................. ZZ Bilagor l Överenskommelse mellan SAF-LO om permitteringslön och om inrättande av permitteringslöneanordning SAF-LO ............. 26 2 Promemorian Lön under permittering ......................... 29 3 Sammanställning av remissyttrandcna ........................ 44

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1984