Prop. 1986/87:123

om fortsatt valutareglering, m.m.

&

Regeringens proposition 1986/87: 123 &

om fortsatt valutareglering, m.m. ; Prop.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1987 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandcns hemställan. '

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt K. Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att valutaregleringen förlängs att gälla i ytterligare ett år, dvs. för tiden den ljuli 1987— den 30juni 1988. Samtidigt föreslås en ändring av valutastyrelsens sammansättning vilket innebär att styrelsen skall bestå av nio ledamöter i alla ärenden. Vidare föreslås vissa följdänd- n'ngari bl.a. bankoreglementet. För riksdagens kännedom läggs i samband med förslaget om fortsatt giltighet av valutaförordningen även fram förslag om vissa ändringar i förordningen.

1. Förslag till

Lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrivs att 2 & första stycket 1, 2 och 4—8 samt Sä I och 3 valutalagen (19391350) skall tillämpas under tiden den 1 juli 1987—den 30 juni 1988.

2. Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939:350)

Härigenom föreskrivs att 6aé valutalagen (19392350) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse (maå'

Riksbankens beslutanderätt en- ligt denna lag utövas inom riksban- ken av en styrelse (valutastyrel- sen). Valutastyrelsen består av sju ledamöter utotn vid handläggning av ärenden rörande direkta investe- ringar utomlands, då den består av elva ledamöter.

Regeringen utser tre av ledartrö- terna. varav två skola tjänstgöra endast i ("trenden rörande direkta investeringar utomlands. Övriga le- dantöter utses av fullmäktige'i riks- banken. För ledamöterna skola i samma ordning utses suppleanter.

Valutastyrelsens beslut må över- klagas hos fullmäktige i riksbanken inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.

På _vrkande av minst tre av de ledamöter eller suppleanter som deltagit i styrelsens beslut. skall be- slutet underställas fullmäktige för prövning. Yrkanden härom skall framställas genast efter beslutets fattande.

Mot fullmäktiges beslut må talan ej föras.

Riksbankens beslutanderätt en- ligt denna lag utövas inom riksban- ken av en styrelse (valutastyrel- sen). Valutastyrelsen består av nio ledamöter. Två av dent utses av re- geringen, de övriga avfullmäktige i riksbanken. För varje ledamot skall i samma ordning högst två sup- pleanter utses.

Valutastyrelsens beslutfår över- klagas hos fullmäktige i riksbanken inom tre veckor från det klaganden tick del av beslutet.

Om minst tre av de ledamöter el- ler suppleanter som deltagit i styrel- sens beslut yrkar det, skall beslutet underställas fullmäktige för pröv- ning. Ett sådant yrkande skall fram- ställas genast efter det att beslutet fattats.

Fullmäktiges beslut får inte över- klagas.

Närmare bestämmelser rörande valutastyrelscn meddelas i bankoregle- mentet.

Denna lag trädcri kraft den ljuli 1987.

' Senaste lydelse l975:204.

N

3. Förslag till

Lag om ändring [ lagen (RFS 1975. 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet)

Härigenom föreskrivs att 135 lagen (RFS 1:975:6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13?

1 mom. Till ledamöter i den i 6aå valutalagen nämnda valutastyrel- sen skall fullmäktige utse dels från riksbanken vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdirek- tör, dels utanför banken tre leda- möter, av vilka en skall represente- ra bankväsendet och två näringsli- vet i övrigt. För tjänstgöring i ären- den rörande direkta investeringar utomlands skall jullmäktige där- jämte utse två ledamöter, som skall representera arbetstagarna. Full- mäktige skall därjämte utse sup- pleanter för dessa ledamöter.

] mom. Till ledamöter i den i 635 valutalagen (I939:350) nämnda va- lutastyrelsen skall fullmäktige utse dels från riksbanken vice riks- bankschefen, en fullmäktig eller suppleant för fullmäktig och en riksbanksdirektör, dels utanför banken fyra ledamöter, av vilka två skall representera bankväsendet och näringslivet i övrigt och två ar- betstagarna. Fullmäktige skall ock- så utselhögst två suppleanter för varje ledamot.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige för- ordnar en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför [ ärenden rörande direkta investe- ringar utomlands, när minst tre av de för prövning av sådana ärenden särskilt utsedda ledamöterna och minst tre av övriga ledamöter är närvarande, samt i övriga ärenden. när minst tre ledamöter är närva- rande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

2mom. Ärende varmed valuta- styrelsen har att taga befattning av- göres i valutastyrelsen, i valutasty- relsens direktion (valutadirek- tionen) eller av enskilda tjänste- män. en eller två i förening.

[ valutastyrelsen avgöres ären- den rörande tillämpningsföreskrif— ter till valutaförordningen samt öv- riga ärenden som innefattar väsent- liga pn'ncipfrågor eller eljest är av större betydelse.

Valutastyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvaran- de.

2mom. Ärende som valutastyrel- sen skall ta befattning med avgörs i valutast-yrelsen, i valutastyrelsens direktioh (valutadirektionen) eller av enskilda tjänstemän. en eller två i förening.

Valutastyrelsen avgör ärenden rörande?tillämpningsföreskrifter en— ligt 6 _é'. första stycket valutalagen (19392350) samt övriga ärenden som innefattar väsentliga princip- frågor eller på annat sätt är av stör- re betydelse.

Nuvarande lydelse

Valutadirektionen skall förbere- da ärenden som skall avgöras av valutastyrelsen och under styrelsen leda valutaregleringen. ] valutadi- rektionen avgöres ärenden som utan att kräva valutastyrelsens av- görande bedömes betydelsefulla.

Av enskilda tjänstemän. en eller två i förening, vilka därtill erhållit valutastyrelsens bemyndigande, avgöres de ärenden vilka ej ankom- mer på valutastyrelsen eller valuta- direktionen.

3mom. Valutadirektionen består av vice riksbankschefen. den i valu- tastyrelsen ingående riksbanksdi- rektören. deras suppleanter i styrel- sen samt den gruppchef eller mot- svarande tjänsteman. till vars verk- samhetsområde föreliggande ärende hör. Valutastyrelsen skall utse två tjänstemän i riksbanken så- som suppleanter för valutadirek- tionens ständiga ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och den i valutastyrelsen ingående riks- banksdirektören vice ordförande i valutadirektionen. Beslutförhet kräver närvaro av tre. Vid behandling i valutadirek- tionen av ärende av särskild petz- ningpolitisk betydelse skall chefen för riksbankens kreditpolitiska av- delning deltaga.

4 nrom. Har på sätt föreskrives i 6aäfjärde stycket valutalagcn yr- kande framställts om att av valuta- styrelsen meddelat beslut skall un- derställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i ärendet underrät- tas därom snarast möjligt och se- nast i samband med att han erhåller meddelande om innehållet i styrel- sens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäk- tiges handläggning av ärende var- med han tagit befattning i valutasty- relsen.

5mom. Beträffande arvoden till valutastyrelsen är särskilt föreskri- vet. Vid resa. som föranleds av uppdraget. äger ledamot eller supp-

Föreslagen lydelse

Valutadirektionen skall förbere- da ärenden som skall avgöras av valutastyrelsen och under styrelsen leda valutaregleringen. l valutadi- rektionen avgörs ärenden som utan att kräva valutastyrelsens avgöran- de bedöms betydelsefulla.

Enskilda tjänstemän. en eller två i förening. vilka därtill erhållit valu- tastyrelsens bemyndigande, avgör de ärenden som inte ankommer på valutastyrelsen eller valutadirek- tionen.

3 mom. Valutadirektionen består av vice riksbankschefen och den riksbanksdirektör som ingår i valu- tastyrelsen. två av deras supplean- ter i styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande tjänsteman. till vars verksamhetsområde ärendet hör. Har för vice riksbankschefen eller riksbanksdirektören utsetts mer än en suppleant bestämmer va- lutastyrelsen vilken av de två som skall ingå i valutadirektionen. Va- lutastyrelsen skall utse två tjänste- män i riksbanken såsom supplean- ter för valutadirektionens ständiga ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och riksbanksdirek- tören vice ordförande i valutadirek- tionen. Beslutförhet kräver att tre ledamöter är närvarande.

4 mom. Har på sätt som före- skrivs i Gaå tredje stycket valutala- gen (1939z350) yrkande framställts om att ett beslut som valutastyrel- sen fattar skall underställas full- mäktiges prövning. skall sökanden i ärendet underrättas om detta sna- rast möjligt och senast i samband med att han får meddelande om in- nehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får inte delta i fullmäk- tiges handläggning av ett ärende som han tagit befattning medi valu- tastyrelsen.

5mam. Beträffande arvoden till valutastyrelsen finns föreskrifter i lagen ( I 984 :665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen. dess

Nuvarande lydelse

leant åtnjuta resekostnadsersätt- ning och traktamente enligt vad som gäller för riksbanksdirektör.

Denna lag träder i kraft den ljuli l987.

4. Förslag till

Föreslagen lydelse

myndigheter och organ. Vid resa, som föranleds av uppdraget. har le- damot och suppleant rätt till rese- kostnadsersättning och trakta- mente enligt vad som gäller för riks- banksdirektör. .

I |

Lag om ändring i lagen (1984z665) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen. dess myndigheter och organ

Härmed föreskrivs att ls' I lagen (l984:665) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen. dess myndigheter och organ skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen. dess myndigheter och organ skall utgå enligt följande:

1. Sveriges riksbank Fullmäktig: 20000 kronor för år. Fullmäktiges ordförande: 6700 kronor för år utöver fullmäktigear— vodet. Fullmäktig som är deputerad: 20 000 kronor för år utöver fullmäk- tigearvodet. Suppleant för fullmäktig: 6700 kronor för år. Ledamot av valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 5600 krattor för år till ledamot som u'änstgör endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands och 8000 kronor till annan ledamot. Suppleant i valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 2700 kronor för år.

Föreslagen lydelse

Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen. dess myndigheter och organ skall utgå enligt följande:

1. Sveriges riksbank Fullmäktig: 20000 kronor för år. Fullmäktiges ordförande: 6700 kronor-för år utöver fullmäktigear- vodet. Fullmäktig som är deputerad: 20 000 kronor för år utöver fullmäk- tigearvodet. Suppleant för fullmäktig: 6700 kronor för år.

Ledamot av valutastyrelsen som inte är- tjänsteman i riksbanken: 8000 kronorför är.

Suppleant i valutastyrelsen som inte är tjänsteman i riksbanken: 2 700 kronor för år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

5. Förslag till Prop. 1986/87: 123

Förordning om dels fortsatt giltighet av valutaförordningen (l959:264), dels ändring i samma förordning

Härigenom föreskrivs i fråga om valutaförordningen ('l959z264') dels att förordningen, som gäller till utgången avjuni 1987'. skall fortsät- ta att gälla till utgången avjuni 1988.

dels att 4, 6. 721. och 15 åå samt rubrikerna närmast före 4 och 65% skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om utförsel av betalningsmedel, värdepapper och guld med mera:.

Föreslagen lydelse

Om utförsel av betalningsmedel. värdepapper m. m.

453

Värdepapper, andra betalnings- medel än växlar samt guld och guldvaror som sägs i andra stycket må ej utan riksbankens tillstånd ut- föras ur riket. dock att resande till .utlandet må utföra resevaluta till belopp som riksbanken medgiver.

Förbudet iförsta stycket omfat- tar guld och följande guldvaror en- ligt tulltaxan (1977:.975). nämligen ur nr 71.07 obearbetat guld. inbe- gripet platinerat guld, och andra formvaror av guld och platineral guld än bladguld

ur 72.01 guldmynt

Om införsel av betalningsmedel, vär- depapper och guld, så ock om försälj- ning av värdepapper med mera3

Värdepapper och andra betal— ningsmedel än växlar får inte utan riksbankens tillstånd utföras ur ri- ket. Resande till utlandet får dock utföra resei'aluta till belopp som riksbanken medger.

Om införsel av betalningsmedel och värdepapper samt försäljning av vär- depapper m. m.

654

Andra betalningsmedel än växlar samt guld och guldvaror sorti sägs i 455 andra stycket må ej utan riks- bankens tillstånd införas till riket. dock att resande från utlandet må införa resevaluta till belopp som riksbanken medgiver.

I den mån ej annat följer av lOaä fordras riksbankens tillstånd, där- est den som är bosatt här i riket skall

Andra betalningsmedel än växlar får inte utan riksbankens tillstånd införas till riket. Resande från ut- landet får dock införa resevaluta till belopp som riksbanken medger.

[ den mån annat inte följer av lOaå fordras riksbankens tillstånd. om den som är bosatt här i riket skall

' Förordningens giltighetstid senast förlängd 19862499. 2 Senaste lydelse l975:2()6. 3 Senaste lydelse 1977: |088. " Senaste lydelse l975:206.

Nuvarande lydelse

!) direkt eller genom annans för- medling. i annat fall än i första stycket avses. mottaga betalning från någon som är bosatt i utlandet.

2) ikläda sig gäld till någon som är bosatt i utlandet. där ej fråga är om ingående av köpeavtal på inom branschen allmänt tillämpade kö- pevillkor eller om vidtagande av därmed jämförliga åtgärder. eller

3) lämna jörsträckning mot sä- kerhet av borgen av någon som är bosatt i utlandet.

Föreslagen lydelse

]) direkt eller genom annans för- medling. i annat fall än som avses i första stycket. ta emot betalning från någon som är bosatt i utlandet.

2) sätta sig i skuld till någon som är bosatt i utlandet. där det inte är fråga om att inga" köpeavtal på så- dana köpevillkor som tillämpas all- mänt inom branschen eller om att vidta andra jämförbara åtgärder, eller

3) lämna kredit mot säkerhet av borgen av någon som är bosatt i utlandet.

7as

I fråga om värdepapper och be- talningsmedel gäller icke lagen (19731980) om transport. förvaring och förstöring av införselreglerade varor. m.m. Ifråga om guld och guldvaror som sägs i 45 andra stycket gäller nämnda lag med un- dantag av att guldet och guldvaror- na ej få förvaras på rullager eller i frihamn. förstöras, äterutföras el- ler tagas om hand av annan än riks- banken på sätt som avses i3 & and- ra stycket tullagen (l973:670).

[ fråga om värdepapper och be- talningsmedel gäller icke lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

l555

En var. som är bosatt här i riket eller eljest här uppehåller sig, är pliktig att, i den omfattning riksban- ken finner erforderligt. till riksban- ken lämna uppgift angående de be- talningar han verkställer till eller mottager från någon som är bosatt i utlandet eller där uppehåller sig.

Har någon efter anmaning under- låtit att lämna uppgift enligt första stycket, äger riksbanken påföra ho- nom särskild avgift (förseningsav- gift). Sådan avgift påförs med 500 kronor för aktiebolag och högst 300 kronor för övriga. Påförd förse- ningsavgift, som inte betalas inom föreskriven tid. får omedelbart dri- vas in i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbörds-

5 Senaste lydelse 1986z499.

Den som är bosatt här i riket eller annars upphåller sig här är skyldig att. i den omfattning riksbanken fin- ner erforderligt. lämna uppgift till riksbanken angående de betalningar han verkställer till eller tar emot från någon som är bosatt i utlandet eller uppehåller sig där.

Har någon efter anmaning under- låtit att lämna uppgift enligt första stycket, får riksbanken påföra ho- nom särskild avgift (förseningsav- gift) som tillfaller riksbanken. Så- dan avgift påförs med 500 kronor för aktiebolag och högst 300 kronor för övriga. Påförd förseningsavgift, som inte betalas inom föreskriven tid. får omedelbart drivas in i den ordning som gäller för indrivning av

Nuvarande lydelse lagen (1953z272). Restavgift utgår dock ej.

Underlåter någon alltjämt. trots att förseningsavgift påförts. att läm- na uppgift enligt första stycket äger riksbanken förelägga honom lämp- ligt vite.

Föreslagen lydelse

skatt enligt uppbördslagen (19531272). Restavgift utgår dock ej.

Underlåter någon alltjämt. trots att förseningsavgift påförts. att läm- na uppgift enligt första stycket får riksbanken förelägga honom lämp- ligt vite.

Denna förordning träder i kraft den ljuli 1987.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon. Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gra- din. Dahl. Holmberg. Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om fortsatt valutareglering

Enligt valutalagen (.l939z350. ändrad senast 19861314) gäller i fredstid att fullmäktige i riksbanken skall göra framställning till regeringen om valuta- reglering. om det prövas nödvändigt för att nå de centrala mål som har fastställts för den ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begära att regeringen föreslår riksdagen en lag om tillämpning av valutalagcn för högst ett år. Regeringen skall samtidigt som ett sådant lagförslag läggs fram förelägga riksdagen de valutareglerande förskrifter som regeringen avser att utfärda. Sådana föreskrifter finns i valutaförordningen (1959z264, änd- rad senast l986:499). En redogörelse för innehållet i valutalagcn och valutaförordningen finns i prop. l975182 (s. l4—21) och prop. l977/78: 169 (s. 6 och 7). l valutakommitténs (1977zO3) i november l985 avgivna slutbe- tänkande (SOU 1985z52) Översyn av valutaregleringen finns vidare en ingående redogörelse för valutaregleringens principer och tillämpning. I detta sammanhang bör även nämnas de expertrapporter från valutakom- mitte'n som ingåri betänkandet (SOU l980:5|) Valutareglering och ekono- misk politik.

Genom lagen (19861498) om tillämpning av valutalagcn (1939z350) och förordningen (19862499) om fortsatt giltighet av valutaförordningen (19591264) har valutareglering förskrivits för tiden den i juli l986—den 30 juni 1987 (prop. 1985/86: 143. FiU 28. rskr. 257).

[ en skrivelse den 5 februari l987 har fullmäktige i riksbanken hemställt om förlängning av valutaregleringen samt om vissa författningsändringar. I skrivelsen anför fullmäktige, med hänvisning till sitt remissyttrande över valutakommitte'ns betänkande (SOU l985z52). att det är angeläget att det liberaliseringsarbete som inletts får fortsättas och att de bästa förutsätt- ningarna för detta uppnås om den nuvarande valutalagcn, som lättare kan anpassas till förändringar av valutaregleringens sakliga innehåll. får bestå.

Någon ny lagstiftning i enlighet med valutakommittc'ns förslag är enligt fullmäktige således inte påkallad. Fullmäktige har därför hemställt om att regeringen föreslår riksdagen att anta en lag om tillämpning av 25 första stycket 1, 2 och 4—8 samt 5 ä 1 och 3 valutalagcn att gälla under tiden den I juli l987-den 30juni 1988 samt att regeringen förordnar om fortsatt giltig- het av valutaförordningen under samma tid.

I skrivelsen tar fullmäktige även upp frågan om ändringar beträffande valutastyrelsens sammansättning. Fullmäktige delar majoritetens uppfatt- ning i valutakommittén att valutastyrelsen bör ha samma sammansättning i alla ärenden. nämligen nio ledamöter. Enligt förslaget utser riksbanken sju och regeringen två av dem. Av de sju ledamöterna som riksbanken utser skall två representera arbetstagarna. Vidare anser fullmäktige att ett beslut av valutastyrelsen, liksom hittills, skall underställas fullmäktige på yr- kande av tre eller flera av styrelsens ledamöter. Fullmäktige har därför hemställt att regeringen föreslår riksdagen att besluta om ändring av (maå valutalagcn, 13.5 lagen (RFS 197516) med reglemente för riksbanken (Ban- koreglementet) samt l 5 I lagen (1984:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen. dess myndigheter och organ.

Fullmäktige har i sin skrivelse vidare framfört att det inte längre finns anledning att utnyttja förordnandet i 2 5 första stycket 9 valutalagcn och att i valutaförordningen behålla de därpå grundade bestämmelserna om för- bud mot ut- och införsel av obearbetat guld. guldmynt rn m. Fullmäktige föreslår därför att regeringen beslutar om ändring i 4. 6 och 7 a åå valutaför- ordningen i dessa delar. Slutligen har fullmäktige i sin skrivelse hemställt om ändring av 15% valutaförordningen. Ändringsförslaget innebär att det med stöd av förordnandet i 25 första stycket 8 valutalagcn uttryckligen föreskrivs att påförda förseningsavgifter, i likhet med vad som gäller enligt 13 b 5, skall tillfalla riksbanken.

En minoritet av fullmäktige har reserverat sig och anfört att en skynd- sam liberalisering som syftar till avveckling av valutaregleringen bör ge— nomföras. För det fall att valutaregleringen skulle bestå delar minoriteten dock majoritetens uppfattning att valutastyrelsen inte bör ha olika sam- mansättning i olika ärenden. Styrelsen bör därvid vara allsidigt samman- satt, dock utan att vara partsammansatt, på grundval av ledamöternas kompetens i sakfrågorna. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga fogas fullmäktiges skrivelse.

Efter remiss har yttranden över riksbankens skrivelse avgivits av fullmäk- tige i riksgäldskontoret. bankinspektionen, kammarrätten i Jönköping, Sveriges industriförbund, Sveriges föreningsbankers förbund, Svenska bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen. PKbanken har förklarat sig dela av Svenska bankföreningen framförda synpunkter.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrker bifall till framställningen. Bankinspektionen har ingen erinran mot att valutaregleringen förlängs på det sätt som föreslås. Övriga remissinstanser som uttalat sig i frågan har

också tillstyrkt en förlängning men har särskilt betonat att det är angeläget att den inledda liberaliseringen fullföljs målmedvetet med sikte på en snabb avveckling av regleringen. Svenska bankförcningen och Sveriges industri- förbund efterlyser således uttalanden med denna innebörd av regeringen om den skulle föreslå förlängd giltighet. Svenska bankförcningen hävdar att valutalagcn. om den förlängs. bör tillämpas endast i extraordinära situationer och för vissa ändamål som är oberoende av det ekonomiska läget. Någon sådan situation räder enligt bankförcningen inte för närvaran- de. Sveriges föreningsbankers förbund betvivlar valutaregleringens effek- tivitet som medel mot överdriven ränteoro och menar att förutsättningen för stabilitet i detta avseende är en konsistent och trovärdig ekonomisk politik - oberoende av om valutaregleringen bevaras eller avskaffas.

Förslaget om ändrad sammansättning av valutastyrelsen tillstyrks av bankinspektionen och Svenska sparbanksföreningen. Svenska Bankföre- ningen. till vars åsikt Sveriges föreningsbankers förbund ansluter sig, och Sveriges industriförbund avstyrker däremot förslaget och framhåller att valutastyrelsen bör vara sammansatt uteslutande av sakkunniga personer som har kännedom om de ekonomiska och rättsliga angelägenheter som berörs av valutaregleringen. Bankföreningen har svårt att se hur valutareg- lering kan vara en facklig angelägenhet och menar att en utvidgning av valutastyrelsen med särskilda personer för detta ändamål erfarenhetsmäs- sigt saknar betydelse samt motverkar arbetseffektiviteten. En valutastyrel- se bestående av sju peroner i alla typer av ärenden förordas av de nu nämnda remissinstanserna. Bankföreningen tillägger för sin del. i det fall att fullmäktiges förslag ändå skulle genomföras. att underställning hos fullmäktige av valutastyrelsens beslut skall kunna ske redan på yrkande av minst två ledamöter. Svenska sparabanksföreningen tillstyrker å sin sida att lagen i denna del inte ändras på det sätt som valutakommittén föresla- git, nämligen en ökning av det lägsta antalet till fyra ledamöter.

Samtliga remissinstanser lämnar utan erinran de föreslagna ändringarna av valutaförordningen vad gäller handeln med guld m.m. samt förtydligan- det i fråga om förseningsavgift. Kammarrätten i Jönköping erinrar dock om att böter, viten och andra sanktionsavgifter, tex skattetillägg och förse- ningsavgift enligt taxeringslagen, normalt tillfaller staten. Det föreslagna förtydligandet innebär enligt kammarrätten att man gör ett avsteg från denna huvudprincip.

4.1. Valutaregleringen

Valutaregleringen är ett mede1 i penning- och valutapolitiken. Med stöd av regleringen kan man hindra eller begränsa störande kapitalflöden av främst kortfristig natur. Regleringen omfattar i huvudsak sådana transaktioner som inte har något direkt samband med utrikeshandeln. dvs. främst rent finansiella placeringar.

Inom ramen för valutalagcn och valutaförordningen är det riksbanken

som i sina tillämpningsföreskrifter utformar de närmare bestämmelserna för kapitaltransaktionerna.

Den ekonomiska politik som har förts under de senaste åren har starkt bidragit till att de ekonomiska obalanserna har minskat och att den svenska ekonomin nu står avsevärt starkare än vid 1980-talets början. Betydande problem kvarstår dock alltjämt. Jag vill erinra om att de förbättrade beting- elserna för den svenska ekonomin delvis kan förklaras av sådana faktorer som det kraftiga oljeprisfallet. dollarns fall och den internationella ränte— nedgången. Det förefaller inte realistiskt att räkna med en dylik draghjälp även under kommande år. Den underliggande bytesbalanssituationen och inflationstakten är ännu inte tillfredsställande. Det kommer att krävas fortsatta insatser för att befästa och förstärka den svenska ekonomin i dessa avseenden.

Den påtagliga förbättringen av bytesbalansen och minskningen av bud- getunderskottet under de senaste åren har skapat förutsättningar för en målmedveten. successiv liberalisering av valutaregleringen. Detta har kun- nat åstadkommas på ett smidigt sätt inom ramen för gällande lagstiftning. genom ändringar i riksbankens föreskrifter. Sålunda har den svenska aktie- marknaden öppnats för utländska placerare och guldregleringen i prakti- ken avskaffats. Vidare har kravet på utlandsfrnansiering med lån av svens- ka direkta investeringar i utlandet upphävts samt kravet på löptid för finansiella lån i utländsk valuta sänkts från två till ett år. Jag kan också nämna att maximibeloppet för tillstånd vid förvärv av rekreationsbostad i utlandet har höjts. Vidare är det fr.o.m. i år möjligt för valutabanker att göra terminsaffärer med utlandet utan kommersiell bakgrund på längre tid än 12 månader och för företag att göra affärer i valutaoptioner enligt samma regler som gäller för terminsaffärer.

valutakommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1985:52) Översyn av valutaregleringen behandlat frågan om valutaregleringens roll för utform- ningen av penning- och valutapolitiken. Kommitténs överväganden myn- nar ut i att en successiv liberalisering av valutaregleringen bör komma till stånd. Bland remissinstanserna är det stora flertalet eniga om att en libera- lisering är önskvärd. En del har menat att regleringen snabbt bör avveck- las. Andra har ansett att det inte är meningsfullt att ställa upp ett särskilt mål för avregleringen eller i vilken takt denna bör ske. Riksbanken har på grundval av betänkandet angett vissa områden som bör prioriteras och kunna avregleras inom en relativt snar framtid.

I den reviderade finansplanen 1986 (prop. 1985/86: 150) har chefen för finansdepartementet närmare angett den lämpliga inriktningen av en fort- satt avreglering på valutaområdet. Riksbanken har också. som jag nyss beskrivit. vidtagit ett antal åtgärder med detta syfte. Jag anser att detta arbete bör fortsätta men i en takt som är lämplig med hänsyn till betal- ningsbalansens utveckling och erfarenheterna av avregleringen. Även i ett längre perspektiv är det enligt min mening angeläget att behålla de delar av regleringen som behövs för att det skall vara möjligt att föra en effektiv penningpolitik och att begränsa spekulativa valutaflöden.

Till grund för arbetet med en liberalisering av valutaregleringen har valutakommittén föreslagit en helt ny valutalagstiftning. Riksbanksfull-

mäktige anser. i likhet med en praktiskt taget enig remissopinion, att de förändringar av valutaregleringens sakliga innehåll som fortlöpande sker är enklare att genomföra inom ramen för den gällande lagstiftningen än den av valutakommittén föreslagna. Förslaget skulle även innebära ett omfat- tande arbete med nya föreskrifter och med utbildning av den personal som tillämpar valutaregleringen. Mot den bakgrund somjag här har redovisat är ett sådant merarbete knappast motiverat. särskilt som en ny valutalag- stiftning närmast skulle försvåra successiva förändringar av valutaregle- ringen. Jag anser därför att lagförslaget inte bör läggas till grund för en ny lagstiftning. Det fortsatta liberaliseringsarbetet bör således ske med ut- gångspunkt i gällande lag. vilken kan behållas som en fullmaktslag.

4.2. Valutastyrelsens sammansättning, m.m.

Enligt (wali valutalagcn skall valutastyrelsen bestå av sju ledamöter utom vid handläggningen av ärenden rörande direkta investeringar utomlands. då den skall bestå av elva ledamöter. Av de sju ledamöterna utser riksban- ken sex och regeringen en. Av de elva ledamöterna i den utvidgade styrelsen utser riksbanken ytterligare två, vilka skall representera arbets- tagarna, och regeringen ytterligare två. vilka'i praktiken utsetts med hän- syn till sin kompetens i industri- och arbetsmarknadspolitiska frågor.

Enligt det nu föreliggande förslaget skall, som jag tidigare nämnt, valu- tastyrelsen i alla ärenden bestå av nio ledamöter, av vilka riksbanken utser sju. och regeringen två. Av de ledamöter som riksbanken utser skall två representera arbetstagarna. Enligt min mening är detta en ändamålsenlig ordning. Jag delar alltså uppfattningen hos valutakommitténs majoritet samt hos riksbanksfullmäktige och i denna del remissinstanserna att gäl- lande ordning med varierande sammansättning beroende på ärendetyp kan innebära praktiska svårigheter. Jag delar också den allmänt framförda uppfattningen att det är viktigt med en så allsidigt sammansatt valutastyrel- se som möjligt i alla ärenden med hänsyn till'behovet av sakkunskap inom ämnesområdet och . vill jag för egen del tillägga. representation för olika samhällsintressen. I några fall har remissinstanserna framfört kritik mot fullmäktiges förslag att permanent öka styrelsens storlek. Dessa remissin- stanser hävdar att sju ledamöter skulle vara tillräckligt i alla typer av ärenden. Detta skulle. såvitt jag förstår. innebära att utrymmet för facklig representation i styrelsen skulle minska avsevärt. Svenska bankförcningen säger i sitt yttrande över fullmäktiges förslag att det är svårt att se att valutaregleringen kan vara någon facklig angelägenhet. Jag delar inte detta synsätt. Syftet med det nu framlagda förslaget är att ge styrelsen en allsidig sammansättning för alla förekommande ärenden. Dessa avser ofta bety- dande belopp eller är av principiell betydelse. Besluten kan både direkt och indirekt påverka olika sektorer av samhällsekonomin. Det är därför angeläget att det i styrelsen finns representanter för olika samhällsintres- sen. däribland de fackliga. Jag ansluter mig alltså i denna del till fullmäk- tiges förslag.

Genom möjligheten för en minoritet av ledamöterna i styrelsen att yrka på att beslut skall underställas fullmäktige för prövning, är det sörjt för atti

särskilda fall ytterligare kompetens kan tillföras vid prövningen av ett ärende. Jag kan inte se någon anledning att begränsa denna möjlighet genom att, som valutakommittén föreslagit, föreskriva krav på en större minoritet i detta hänseende än vad som gäller för närvarande. Det finns enligt min mening heller inte någon anledning att minska kravet till två personer som Svenska bankförcningen föreslagit i sitt remissvar.

Regeringen har beslutat att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag om en ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret. Efter att lagrådet har yttrat sig. avser chefen för frnansdepanementet föreslå regeringen att lämna en proposition till riksdagen med förslag bl. a. till närmare bestämmelser om valutastyrelsens och valutadirektionens or- ganisation, ärendenas handläggning m.m. Det förslag till ändringar i det gällande bankoreglementet som jag nu lägger fram överensstämmer i be- rörd del med det förslag till ny riksbankslag som remitterats till lagrådet. De föreslagna ändringarna är föranledda främst av att valutastyrelsen får en ny sammansättning i enlighet med vad jag tidigare anfört. Avsikten är att bestämmelserna skall gälla till dess att den nya riksbankslagen träderi kraft den 1 januari 1989. De närmare skälen i övrigt för de föreslagna ändringarna framgår av det till lagrådet remitterade förslaget.

Enligt gällande bestämmelser i lagen (19841665) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen. dess myndigheter och organ utgår arvode till en ledamot av valutastyrelsen som inte är tjänsteman i riksbanken med ett visst belopp för år, om ledamoten endast tjänstgör i ärenden rörande direkta investeringar utomlands och med ett annat och högre belopp till en annan ledamot. Med hänsyn till att valutastyrelsen enligt mitt förslag skall vara likadant sammansatt i alla förekommande ärenden finns det inte längre anledning att göra någon åtskillnad mellan de nu berörda ledamö- terna i arvodeshänseende.

4.3. Guldregleringen

Guldregleringen har i praktiken varit avskaffad sedan november 1985. Då utfärdade nämligen valutastyrelsen en generell dispens för ut- och införsel av obearbetat guld, guldmynt m.m. Det finns enligt min mening inte något skäl att föreslå en fortsatt tillämpning av den i 25 första stycket 9 valutala- gen givna fullmakten för regeringen att förordna om guldreglering. Valuta- förordningen bör anpassas till detta förhållande.

4.4. Förseningsavgifter

Med stöd av den givna fullmakten i 25 första stycket 8 valutalagcn får i valutaförordningen bestämmas att avgift skall utgå och tillfalla riksbanken. Fullmakten har tagits i anspråk i l3b och 15% i valutaförordningen. I 13 bä föreskrivs uttryckligt att avgiften skall tillfalla riksbanken. För tyd- lighets skull bör detta anges också i 15 5.

4.5. Ikraftträdande

Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag att valutaregleringen i dess nuvarande utformning — med de ändringar som jag föreslagit — bör för- längas med verkan fr.o.m. den 1 juli 1987 t.o.m. den 30 juni 1988. De föreslagna författningsändringarna bör trädai kraft den ljuli 1987.

De föreslagna ändringarna i fråga om valutalagcn är av så enkel beskaffen- het att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen dels föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till 1. lag om tillämpning av valutalagcn (1939:350). 2. lag om ändring i valutalagcn ( 1939:350), 3. lag om ändring i lagen (RFS 197516) med reglemente för riks- banken (Bankoreglemcntet), ' 4. lag om ändring i lagen (1984:665) om arvoden m.m.för upp- drag inom riksdagen. dess myndigheter och organ, dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av ett inom finansdepartementet upprättat förslag till 5. förordning om dels fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959z264), dels ändring i samma förordning.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Till Finansdepartementet

Bilaga

SVERIGES RIKSBANK l987—02—05

Fullmäktige i riksbanken hemställer i denna skrivelse om fortsatt tillämp- ning av valutaregleringen och framlägger samtidigt förslag till vissa för- fattningsändringar.

Genom lagen (19861498) om tillämpning av valutalagcn (19392350) har föreskrivits att 2.5 första stycket 1. 2 och 4—9 samt Så 1 och 3 valutalagcn ('l939:350) skall tillämpas under tiden den 1 juli 1986—den 30 juni 1987. Därjämte har genom förordningen (1986:499) om dels fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959z264). dels ändring i samma förordning föreskri- vits att valutaförordningen (19591264) skall äga fortsatt giltighet till utgång- en av juni 1987 och att det i förordningen skall införas en ny paragraf. 15 &. med bestämmelser om uppgiftsskyldighet till riksbanken och om förse- ningsavgift och vite vid underlåtelse att lämna uppgifter.

1 remissyttrande den 17 april 1986 över valutakommitténs betänkande (SOU 1985152) har fullmäktige redovisat sin allmänna syn på valutaregle- ringen och på behovet av ny lagstiftning. Därvid har fullmäktige samman- fattningsvis anfört följande:

Det är angeläget att det liberaliseringsarbete som inletts får fortsättas enligt ovan skisserade riktlinjer. De bästa förutsättningarna härför vinnes om den nuvarande valutalagcn får bestå. Den är nämligen. som framhållits, lättare anpassbar till förändringar av valutaregleringens sakliga innehåll.

Det ter sig ej heller meningsfullt att när man sålunda ser framför sig en till sitt innehåll väsentligt förändrad valutareglering. fullständigt omgestal- ta de formella bestämmelser som bär upp denna reglering. Om lagförslaget upphöjes till lag, bleve det sålunda nödvändigt att skriva om denna mer eller mindre omgående. — Med åberopande av det anförda vill fullmäktige föreslå att det framlagda lagförslaget ej lägges till grund för lagstiftning.

Med hänvisning till detta yttrande får fullmäktige anmäla att fullmäktige anser ny lagstiftning i enlighet med kommittéförslaget ej vara påkallad, att i stället den nuvarande valutalagens fullmakter bör ianspråktagas under tiden 1 juli 1987—30 juni 1988, att därvid dock bör göras viss ändring i lagen beträffande valutastyrelsens sammansättning samt att valutaförord- ningen med vissa ändringar bör ges förlängd giltighet under samma tid.

Valutastyrelsens sammansättning m. m.

Enligt nu gällande lag består valutastyrelsen "av sju ledamöter utom vid handläggning av ärenden rörande direkta investeringar utomlands. då den består av elva ledamöter".

Valutakommittén var enig i sin bedömning att gällande ordning med varierande sammansättning av styrelsen var mindre ändamålsenlig. Kom-

mittén föreslog därför att styrelsen skulle vara enahanda sammansatt i alla ärenden.

Såsom kommittén funnit har nuvarande ordning med olika sammansätt- ningar av valutastyrelsen skapat praktiska svårigheter. Fullmäktige gör samma bedömning som kommittén att valutastyrelsen bör ha samma sam- mansättning i allaförekommande ärenden.

När det gäller antalet ledamöter och sammansättningen av dessa kan fullmäktige ansluta sig till vad majoriteteni valutakommittén föreslog. nämligen nio.

Dock vill fullmäktige föreslå att liksom hittills valutastyrelsens beslut skall underställas fullmäktige när tre ledamöter yrkar detta: i stället för såsom i kommitténs förslag fyra. Den förändrade sammansättningen av valutastyrelsen innebärju nämligen att direktinvesteringsärenden kommer att avgöras av nio ledamöter i stället för såsom i dag elva. Att då kräva en större minoritet för att ett beslut skall underställas fullmäktige förefaller obefogat. I fullmäktiges förslag har vidare beaktats det tilläggsförslag som utarbetats av statsskuldspolitiska kommittén (SOU 1986:22). vilket till- styrkts av fullmäktige i yttrande den 4 september 1986. I sistnämnda yttrande har fullmäktige föreslagit att bestämmelserna i 135 bankoregle- mentet om valutastyrelsen m.m.i samband med upphävandet av banko- reglementet vid den nya riksbankslagens ikraftträdande bör överföras till valutalagcn. Intill dess så kan ske föreslås att erforderliga ändringar görs i de befintliga bestämmelserna i bankoreglementet. Genom den föreslagna ändringen i valutalagcn kommer alla ledamöter i valutastyrelsen att tjänst- göra i samtliga ärenden. Alla ledamöter. som inte är tjänstemän i riksban- ken, bör därför ha samma arvoden. Härför krävs en ändring i lagen (1984:665) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndighe- ter och organ. '

I bilaga 1[ redovisas föreslagna ändringar ilvalutalagen, bankoreglemen- tet och arvodeslagen.

Guldregleringens avskaffande

Valutastyrelsen har i november 1985 avskaffat den på valutaförordningen baserade guldregleringen genom att helt dispensera från gällande förbud i valutaförordningen att ut- och införa obearbetat guld. guldmynt m.m. Anledning saknas därmed att längre behålla dessa förbud i valutförord- ningen. Fullmakten i Zä första stycket 9 valutalagcn att reglera ut- och införsel av guld behöver då ej sättas i kraft.

I bilaga 23 redovisas förslag till ny lydelse av 4, 6 och 7a åå valutaförord- ningen vilka berörs av förslaget.

Förseningsavgift tillfaller riksbanken

Som inledningsvis nämnts infördes under 1986 en ny paragraf, 155. i valutaförordningen med bestämmelser om uppgiftsskyldighet till riksban-

"3 Bilagans författningstext överensstämmer i huvudsak med mitt förslag och ute- sluts därför här.

ken och om förseningsavgift och vite vid underlåtelse att lämna uppgifter. Föreskrifterna har beslutats med stöd av fullmakten i Zå första stycket 8 valutalagcn. För att undanröja varje tvekan om att påförda förseningsav- gifter — liksom sådana avgifter som föreskrivs i l3bä valutaförordningen — tillfaller riksbanken. föreslås att ett tillägg härom uttryckligen införs i paragrafen. Författningsförslag redovisas i bilaga 2'. Ett sådant tillägg omfattas också av fullmakten i 2? första stycket 8 valutalagen.

I bilaga 1 och 2 lämnade författningsförslag framlägges vidare vissa språkliga ändringsförslag.

Under åberopande av det anförda hemställer fullmäktige i riksbanken att regeringen måtte

dels föreslå riksdagen antaga lag om tillämpning av ?. & första stycket 1. 2 och 4—8 samt S% 1 och 3 valutalagcn att gälla under tiden den ljuli 1987—— den 30 juni 1988.

dels föreslå riksdagen antaga lagar om ändring av 6215 valutalagcn. 13% lagen med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet) samt 1 & 1 lagen om arvoden m.m.för uppdrag inom riksdagen. dess myndigheter och organ.

dels förordna om ändring i 4, 6, 7 a och 15 åå valutaförordningen, dels förordna om fortsatt giltighet av valutaförordningen.

Stockholm som ovan På Fullmäktiges vägnar:

Erik Åsbrink

Hanna Ericson

Reservation: se fullmäktiges protokoll l987—02—05. ä4

' Bilagans författningstext överensstämmer i huvudsak med mitt förslag och ute- sluts dårför här.

Bilaga

SVERIGES RIKSBANK

Utdrag ur Fullmäktiges protokoll 1987—02—05

Närvarande: Ordföranden Erik Åsbrink, vice ordföranden Olle Görans- son. Bengt Dennis. Staffan Burenstam Linder. Jan Bergquist, Ingemar Eliasson. Bertil Jonasson.

54. Skrivelse om fortsatt tillämpning av valutaregleringen samt förslag till vissa författningsändringar. På hemställan av Åke Gustafsson beslöt fullmäktige att till regeringen avlåta skrivelse med hemställan om förlängning av valutaregleringen samt förslag till vissa författningsändringar. Skrivelsens lydelse framgår av registraturet. Mot skrivelsens lydelse reserverade sig Staffan Burenstam Linder, Ingemar Eliasson och Bertil Jonasson som anförde följande. Vi anser. som vi framhållit i en reservation till fullmäktiges yttrande över valutakommitténs betänkande. att man bör genomföra "en skyndsam libe- ralisering som syftar till avveckling av valutaregleringen". Med detta förslag till avveckling av valutaregleringen får valutastyrelsen mer begrän- sade arbetsuppgifter och styrelsens sammansättning mindre betydelse. Så länge en reglering finns kvar och ett behov av en valutastyrelse kvarstår är det önskvärt av praktiska skäl att denna styrelse inte har olika sammansättning i olika ärenden. Styrelsen bör ha en allsidig sammansätt- ning dock utan att vara partsammansatt. Dess ledamöter bör utnämnas på grund av sin kompetens i de sakfrågor som behandlas. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Ur protokollet (Sign)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987