om vissa åtgärder m.m. efter Tjernobylolyckan.
Regeringens proposition -
1986/87: 18 Ey
om vissa åtgärder m. m. efter Prop
Tjernobylolyckan 1986/87: 18
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål
som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Birgitta Dahl
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen har initierats som en följd av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i
Sovjetunionen.
Regeringen gav kort tid efter olyckan rådet för långsiktiga elanvänd-
nings- och elproduktionsfrågor, energirådet, vissa uppdrag. Som en första
etapp i arbetet har rådet lämnat en rad förslag syftande till att förbättra
säkerheten i händelse av kärnkraftsolyckor. Regeringen bedömde förslagen som angelägna att genomföra. I propositionen föreslås anslag till räddningsverket, strålskyddsinstitutet och länsstyrelserna. Ett anslag föreslås även för att täcka kostnaderna för energirådets verksamhet.
För att mildra konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet i Sverige har en rad åtgärder vidtagits av regeringen och berörda myndigheter. Regeringen har beslutat att ersättning skall utgå för produkter från jordbruks-,
trädgårds- och renskötselföretag som inte får saluföras på grund av för höga halter av radioaktiva ämnen. I propositionen föreslås hur kostna-
derna för ersättningar på grund av radioaktivt nedfall skall täckas.
På det internationella planet har Sverige i syfte att öka säkerheten i händelse av kärnenergiolyckor fört en aktiv politik dels inom det Internationella atomenergiorganet IAEA, dels bilateralt med ett flertal länder. I
IAEA:s regi har två internationella konventioner utarbetats — konven-
tionen om tidig information vid en kärnenergiolycka och konventionen om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge. Den förra konventionen föreläggs riksdagen för godkännande, den senare konventionen redovisas för riksdagen inför ett godkännande senare då
erforderligt förarbete på det rättsliga området hunnit genomföras.
1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 18
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 Prop. 1986/87: 18
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist
Föredragande: statsråden Lundkvist, Dahl, R. Carlsson, Gustafsson
Proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan
Statsrådet Dahl anför:
I Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
På förmiddagen den 28 april 1986 uppmättes förhöjd radioaktivitet vid
Forsmarks kärnkraftverk. Efter kontroller vid verket och på andra ställen i
landet, bl.a. i Studsvik, konstaterades att radioaktiviteten inte kommit
från någon svensk anläggning. Kalkyler med hänsyn till väderleksförhål-
landena närmast föregående dygn samt analyser av nedfallets sammansätt-
ning tydde på att det kunde vara en reaktorolycka i Sovjetunionen som givit upphov till det radioaktiva nedfallet. På basis härav ställdes frågor till vissa regeringar, dels direkt via några svenska ambassader, dels på svensk
begäran via det Internationella atomenergiorganet, IAEA. På kvällen samma dag bekräftades olyckan officiellt av sovjetiska myndigheter.
Nedfallen över Sverige och särskilt över delar av Gävleborgs och Västernorrlands län blev jämförelsevis stora på grund av de väderleksförhål-
landen som rådde då molnet med de radioaktiva ämnena passerade över
Sverige. Jag kommer i det följande att närmare redovisa vilka effekter
detta fått och hur utvecklingen kan bli på längre sikt.
Låt mig dock först redogöra för själva olyckan och analysera dess orsaker.
Vid den särskilda debatten i riksdagen den 12 maj 1986 med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl gav jag en redovisning av det inträffade så långt händelseförloppet då var känt. Efter detta har Sovjetunionen till IAEA i slutet av augusti givit en utförlig redovisning av olycksförloppet. Följande har därvid framkommit: I samband med en planerad avställning av reaktorn Tjernobyl 4 skulle ett prov genomföras för att undersöka förutsättningarna att förbättra nödströmsförsörjningen till vissa pumpar vid bortfall av den yttre strömförsörjningen. Liknande prov hade genomförts i samband med tidigare
reaktoravställningar. Provet skulle genomföras vid en fjärdedel av reaktorns nominella effekt. Vid nedregleringen av reaktorn, vilken gjordes [NA
manuellt, misslyckades man med att stabilisera. effekten vid den nivå som Prop. 1986/87: 18 provet skulle genomföras vid. För att undvika snabbstopp vid provet sattes, I strid mot säkerhetsföreskrifterna, medvetet ett antal automatiska säkerhetssystem ur funktion.
Provet startades under natten mellan den 25 och den 26 april då man trodde att effekten hade stabiliserats. Personalen var uppenbarligen helt omedveten om att man i själva verket hade fört in reaktorn i ett instabilt driftläge. Cirka 35 sekunder efter det att provet påbörjats började reaktoreffekten öka. Normalt skulle reaktorn då ha snabbstoppats automatiskt, men det automatiska snabbstoppssystemet hade tidigare satts ur funktion. När reaktoreffekten började öka, försökte man snabbstoppa reaktorn manuellt. Energiutvecklingen i reaktorn blev emellertid så explosionsartad att effekten inom loppet av några få sekunder ökade till över hundra gånger den nominella effekten. Ett stort övertryck uppstod i reaktorhärden och den sprängdes sönder inifrån. Trycket från den utströmmande ångan vräkte undan det 1000 ton tunga locket över reaktorn och reaktorbyggnaden började rasa samman. Efter ytterligare några sekunder skedde en andra explosion. Glödande bränsle- och grafitfragment liksom stoft från den pulvriserade härden kastades högt upp i luften.
Omedelbart efter olyckan försökte man kyla härden. Detta misslyckades dock varför grafiten började brinna och elden spred sig i den förstörda härden. För att kyla ned härden och begränsa fortsatta utsläpp av radioaktivitet började man efter ca ett dygn att täcka den med bor, dolomit, sand, lera och bly som dumpades från militärhelikoptrar. Ytterligare släckning och kylning gjordes senare med hjälp av inpumpad kvävgas.
För närvarande kyls reaktorn genom en naturlig strömning av luft genom härden och luften filtreras. Arbete pågår med att kapsla in den havererade reaktorn i betong.
2¶Av regeringen och myndigheterna vidtagna åtgärder
2.1¶Förbättrad beredskap m. m.
Redan kort tid efter olyckan stod det klart att nedfallet av radioaktiva ämnen i Sverige var väsentligt allvarligare och mera omfattande än i de flesta andra länder i Västeuropa.
Det stod också klart att en rad åtgärder behövde vidtas i Sverige för att begränsa de skadliga konsekvenserna och därnäst att för framtiden åstadkomma en bättre beredskap inför liknande situationer, inkl. att stärka kärnsäkerhetsarbetet nationellt och internationellt.
Vid sidan av de direkta konsekvenserna av de radioaktiva nedfallen över Sverige innebär olyckan även att vi än cn gång ingående måste pröva kärnkraftens säkerhetsfrågor och frågan om hur vårt framtida energisystem skall utformas.
Mot denna bakgrund har ett stort antal åtgärder vidtagits av regeringen och berörda myndigheter. För myndigheterna, i första hand statens strål-
skyddsinstitut, började så snart det radioaktiva nedfallet blev känt ett Prop. 1986/87: 18 intensivt arbete med att kartlägga markbeläggningarnas omfattning och på grundval därav bedöma vilka åtgärder som var erforderliga. Omfattande information, råd och rekommendationer för att minska skadeverkningarna gavs bl. a. via massmedia.
Regeringen har den 7 maj 1986 uppdragit åt rådet för långsiktiga elanvändnings- och elproduktionsfrågor (Energirådet), att mot bakgrund av
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl på nytt pröva de grundläggande frågorna om kärnkraftens säkerhet m. m. Rådet leds av mig som ordförande och har
som ledamöter representanter för de fem riksdagspartierna. de fackliga organisationerna, industrin, forskningssektorn, kommunerna och miljörö-
relserna.
I uppdraget till rådet ingår att skyndsamt utreda orsakerna till olyckan,
kartlägga dess effekter, utvärdera hur olyckan påverkar bedömningen av säkerheten vid de svenska kärnkraftverken samt lämna förslag som ökar
säkerheten i Sverige vid kärnkraftsolyckor utomlands. Rådets uppdrag
omfattar också att särskilt utreda de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av en förtida nedläggning av kärnkraftverket Barsebäck.
Samtidigt som regeringen gav rådet uppdraget tillkallade jag en särskild
expertgrupp med uppdrag att utarbeta det underlag som energirådet behö-
ver för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Som ordförande i expertgruppen tillkallade jag landshövdingen Göte Svenson och som ledamöter generaldi-
rektörerna i statens energiverk, strålskyddsinstitutet och statens natur-
vårdsverk, stf. generaldirektören i statens kärnkraftinspektion samt över-
direktören i konjunkturinstitutet. Expertgruppen kan efter behov utnyttja de verk och myndigheter ledamöterna tillhör. Bl. a. studeras konsekvenserna på miljö och ekonomi vid några olika alternativ för en tidigarelagd
avveckling av kärnkraften.
För att ytterligare säkerställa att det underlag expertgruppen arbetar fram blir allsidigt genomlyst tillkallade jag en särskild vetenskaplig grupp
med uppgift att från vetenskapliga utgångspunkter löpande granska mate-
rialet. De personer som utsågs företräder olika vetenskapliga scktorer, nämligen medicin, meteorologi, teknik, lantbrukskemi och samhällsforskning.
Avsikten är att energirådet skall redovisa sitt uppdrag till regeringen i
början av november 1986. Det är min förhoppning att denna redovisning skall kunna ligga till grund för kommande överläggningar mellan och inom
de olika politiska partierna och andra grupper och att detta skall leda till en
samförståndslösning i kärnkraftsfrågan. Vid energirådets sammanträde i början av juli föreslog strålskyddsinstitutet vissa studier och en rad åtgärder för att förbättra beredskapen vid kärnkraftsolyckor. Rådet anslöt sig till förslagen vilka överlämnades till regeringen. Vissa av förslagen bedömdes av regeringen behöva genomföras omgående. Cheferna för försvars-, jordbruks-, industri- och civildepartementen kommer i det följande att redovisa sina ställningstaganden till de förslag från energirådet som faller inom deras resp. områden samt föreslå regeringen att till riksdagen hemställa om medel för att täcka kostnaderna för de föreslagna åtgärderna.
För egen del kommer jag att i det följande föreslå regeringen att hem- Prop. 1986/87: 18 ställa att riksdagen beviljar anslagsmedel för att täcka ökade utgifter vid strålskyddsinstitutet.
2.2¶Åtgärder för att mildra konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet i Sverige
Regeringen tillsatte i maj en särskild grupp som fick i uppdrag att inom regeringskansliet initiera och samordna de åtgärder som visar sig befogade med anledning av det radioaktiva nedfallet. I gruppen, som leds av företrädare för statsrådsberedningen, ingår statssekreterare från jordbruks-, industri- samt civildeparlementen.
På myndighetsplanet har regeringen lämnat uppdraget att samordna frågor rörande kontroll av skade verkningarna, tillåtna riktvärden, åtgärder när riktvärdena överskrids samt ersättning till drabbade till en grupp generaldirektörer under ledning av naturvårdsverkets chef.
För de områden i landet där det radioaktiva nedfallet varit störst utfärdade tantbruksstyrelsen den 21 maj 1986 rekommendationer om åtgärder för att minska skadeverkningarna. Riktvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel anges av statens livsmedelsverk. Målsättningen har varit att hålla de radioaktiva ämnena i livsmedel på en så låg nivå att inga onödiga doser överförs till människan genom maten. Regeringen har beslutat att ersättning skall utgå för produkter från jordbruks-, trädgårds- och renskötsel-företag som inte får saluföras på grund av att dessa produkter innehåller högre halter av radioaktiva ämnen än riktvärdena.
I avvaktan på att slutlig skadereglering kan ske beslutade regeringen den 29 maj 1986 att ställa 25 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för förskottsutbetalning till drabbade jordbrukare och till trädgårdsföretagen. Beslut har också fattats om ersättning till älgjägare. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare i dag att redovisa hur arbetet framgent kommer att bedrivas och föreslå anslagsmedel för budgetåret 1986/87 för att täcka kommande ersättningsanspråk.
De renskötande samerna är en grupp som har drabbats hårt av nedfallet från Tjernobyl. Bevarandet och utvecklandet av den samiska kulturen är en angelägen uppgift. Denna utgångspunkt har väglett de insatser som från samhällets sida har vidtagits för samerna med anledning av reaktorolyckan i Tjernobyl.
Den minskade produktionen inom jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretagen får också konsekvenser för vissa vidareförädlingsföretag. Underlag för en samlad bedömning av de merkostnader och förluster som dessa företag drabbats av eller bedöms drabbas av har inhämtats från berörda länsstyrelser. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet. Jag återkommer senare i dag till denna fråga.
2.3¶Internationella perspektiv
I riksdagsdebatten den 12 maj presenterade jag de internationella initiativ som regeringen övervägde eller hade inlett. Nu pågår genomförandet av
dessa. Ett av de viktigaste målen är att öka säkerheten vid kärnkraftverken Prop. 1986/87: 18 i alla tänder. Sverige har därför i styrelsen för IAEA lagt fram en rad förslag, som syftar till att förstärka organisationens roll inom kärnsäkerhetsområdet. Från svensk sida har därvid framförts krav på bindande bestämmelser för säkerheten vid kärnkraftverk samt inspektion och kontroll av bestämmelsernas tillämpning. Vidare har bl. a. föreslagits att det inom IAEA skall finnas ett system för rapportering av inträffade händelser samt för analys och utvärdering av olyckor och olyckstillbud. För år 1987 har extra medel anslagits inom IAEA för arbete med kärnsäkerhetsfrågor. Jag kommer i det fortsatta arbetet inom IAEA att sträva efter att kärnsäkerhetsfrågorna ges hög prioritet och ytterligare resurser.
Vid sidan av det internationella samarbetet har Sverige ett utvecklat bilateralt samarbete i kärnsäkerhetsfrågor med ett flertal länder. Det är emellertid angeläget att ytterligare utvidga det bilaterala samarbetet och informationsutbytet med fler tänder och i synnerhet med våra grannländer. Initiativ till sådant samarbete har redan tagits.
IAEA har under hösten spelat en central roll när det gäller uppföljningen av olyckan i Tjernobyl, bl. a. har ett expertmöte hållits om orsaken till och konsekvenserna av haveriet. I IAEA:s regi har även två internationella konventioner utarbetats — konventionen om tidig information vid en kärnenergiolycka och konventionen om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge. Konventionerna kommer att redovisas av mig och försvarsministern i bilagorna 1:3 och 3:1.
Statsråden Lundkvist, Dahl, R. Carlsson och Gustafsson anmäler sina förslag till riksdagen. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Dahl hemställer att regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad hon och de övriga statsråden har anfört för de åtgärder och det ändamål de har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena här anfört för de åtgärder och det ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un-
derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1—4.
Bilaga I Prop. 1986/87:18
Försvarsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan
Fjärde huvudtiteln
1¶Inledning
Ansvaret för samhällets beredskap i samband med reaktorolyckor i Sverige ligger enligt lagen (1960: 331) om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m.m. (atomskyddslagen) på länsstyrelserna i de fyra kärn-
kraftslänen. Regeringen kan bestämma att en länsstyrelses åligganden
enligt lagen helt eller delvis skall fullgöras av länsstyrelsen i ett annat län. Regeringen kan också ta över ansvaret själv. Beredskapstjänstgöring är organiserad vid berörda länsstyrelser. För indikering av förekomsten av
radioaktiv strålning utnyttjas de kommunala brandförsvarens resurser. Motsvarande uppgift till sjöss fullgörs av tullverkets kustbevakning som
också verkställer utrymning och avspärrning till sjöss. På land svarar
polisen för utrymning och avspärrning. Statens strålskyddsinstitut har en sammanhållande, rådgivande funktion i en olyckssituation. Statens räddningsverk ansvarar sedan den 1 juli 1986 på central nivå för samordningen av beredskapsplaneringen mot kärnkraftsolyckor. Räddningsverket svarar även för utbildning och övning av personalen i beredskapsorganisationen.
Om utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnkraftsanläggning utom-
lands kräver särskilda åtgärder för att skydda allmänheten, ligger ansvaret för åtgärderna på regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer.
Regeringen har i prop. 1985/86: 170 om räddningstjänstlag, m. m. föresla-
git att föreskrifterna i atomskyddslagen tas in i en ny räddningstjänstlag utan några större sakliga ändringar. Det innebär att det även i fortsättning-
en är länsstyrelsen som skall svara för räddningstjänsten om radioaktiva
ämnen släpps ut från en kärnteknisk anläggning inom eller utom landet i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller det föreligger överhängande fara för ett sådant utsläpp. Räddnings-
tjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.
I det följande tar jag upp de delar av statens strålskyddsinstituts (SST)
skrivelse den 15 augusti 1986 om förbättrad beredskap efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som berör statens räddningsverks verksamhetsområ-
de. Skrivelsen har remissbehandlats i dessa delar. En förteckning över Prop. 1986/87: 18 remissinstanserna och en sammanställning av yttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.1.
Jag tar även upp frågan om svensk anslutning till en konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge som har utarbetats inom Internationella atomenergiorganet.
2¶Beredskapshöjande åtgärder
2.1¶Ailmänna synpunkter
2.1.1 Utgångspunkter för SSI:s förslag SSI har vidtagit ett stort antal åtgärder med anledning av reaktorolyckan i Tjernobyl. Många av institutets åtgärder för att informera om och minska stråldoserna efter olyckan i Tjernobyl innebär i sig själva en höjning av beredskapen mot kärnkraftsolyckor. En del av de åtgärder som föreslås har redan påbörjats.
SSI pekar särskilt på att flera utredningar pågår om såväl erfarenheterna av olyckan som den framtida beredskapen och att institutet kan komma att begära medel för ytterligare åtgärder när resultatet av dessa utredningar föreligger.
SSI anser att beredskapen i landet redan på kort sikt kan och bör höjas och föreslår inom räddningsverkets verksamhetsområde följande. Räddningsverket bör utreda möjligheterna att i samtliga läns befintliga räddningstjänst- och civilförsvarsplaner ta in bestämmelser om beredskap mot kärnkraftsolyckor. Verket bör också se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Beredskapen bör höjas omedelbart i några län i norra Sverige. En informationshandbok för kärnkraftsolyckor bör utarbetas. Alarmeringen runt de svenska kärnkraftverken bör byggas ut.
2.1.2 Remissinstanserna Remissinstanserna är i allt väsentligt positiva till förslagen och anser att de bör genomföras. Länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåller att förslagen överensstämmer med erfarenheterna på regional och lokal nivå från verksamheten efter Tjernobylolyckan. Från länsstyrelsens i Uppsala län sida framförs att den beredskapsplanering som finns i länet är en bra grund att stå på. Försvarets rationaliseringsinstitut pekar på att möjligheten att i det fortsatta arbetet utnyttja civilförsvarets resurser, bl. a. när det gäller materiel, bör uppmärksammas. Brandförsvarens roll vid kärnkraftsolyckor bör enligt Svenska kommunförbundet utredas. Generaltullstyrelsen pekar på att det inte räcker att förbättra beredskapen internt utan skyddet längs rikets gränser måste också förstärkas, bl. a. i fråga om utrustning för att kunna mäta radioaktivitet på varor m. m. som passerar gränserna. Några remissinstanser anser att nu gällande ansvarsfördelning mellan olika myndigheter är oklar. Med hänvisning till pågående utredningsarbete avseende bl.a. följderna av Tjernobylolyckan anser statskontoret att beslut om
beredskapshöjande åtgärder inte bör fattas förtär delar av det utrednings- Prop. 1986/87: 18
arbetet är redovisat.
2.1.3 Föredraganden En av de slutsatser som kan dras av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är att det inte går att geografiskt avgränsa det område som kan drabbas av nedfall efter en sådan olycka. Detta gäller naturligtvis oavsett om utsläppet skett från en anläggning inom eller utom landet. Mot bakgrund härav är det enligt min mening angeläget att omedelbart vidta åtgärder för att höja beredskapen inom landet. Till viss del kan jag förstå statskontorets synpunkt att pågående utredningar bör avvaktas. Enligt min mening är emellertid vissa av SSI:s förslag så angelägna att de bör genomföras så snart som möjligt. SSI deltar i det pågående utredningsarbetet och det finns anledning att utgå från att resultatet av detta arbete inte kommer att innebära en begränsning av de åtgärder som SSI nu föreslår. Jag ansluter mig därför till uppfattningen att förslagen bör genomföras.
Från några håll och i olika sammanhang har framförts att ansvarsförhållanden m. m. mellan olika myndigheter är oklara. Jag vill med anledning härav framhålla att bildandet av statens räddningsverk den 1 juli 1986 och propositionen 1985/86: 170 om ny räddningstjänstlag, m. m., kommer att leda till en naturligare rollfördelning och därmed en bättre beredskap.
I det följande kommer jag att gå närmare in på de åtgärder för att höja beredskapen mot kärnkraftsolyckor som jag anser bör genomföras. Jag vill redan här poängtera vikten av att de länsstyrelser som har särskilda resurser och kompetens inom området i händelse av en kärnkraftsolycka ges i uppdrag att biträda näraliggande länsstyrelser i den utsträckning som erfordras. Med anledning av ett påpekande från Kommunförbundet vill jag framhålla att länsstyrelserna även bör kunna knyta extern personal till beredskapsorganisationen. Som föredraganden framhöll i propositionen om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1980/81:90 bil. 2 sid. 19) bör speciellt medverkan av kvalificerade brandingenjörer från de större kommunernas brandförsvar kunna bidra till en vidgad kompetens och en effektiv personalberedskap.
2.2¶Planläggning för kärnkraftsberedskapen
2.2.1 SSI:s förslag SSI föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag att i samråd med strålskyddsinstitutet, försvarets rationaliseringsinstitut, länsstyrelsernas organisationsnämnd och statskontoret undersöka möjligheterna till komplettering av kärnkraftsberedskapen till att i begränsad omfattning gälla samtliga län genom att utnyttja befintlig räddningstjänst- och civilförsvarsplanläggning för beredskapsåtgärder. Uppdraget föreslås vara färdigt före årsskiftet 1986/87 till en beräknad kostnad av I milj. kr.
2.2.2 Remissinstanserna I den mån remissinstanserna kommenterat förslaget är de positiva. Såväl länsstyrelsen i Västernorrlands län som länsstyrelsen i Gävleborgs län
pekar på att befintlig planläggning kan ligga till grund för ett vidare arbete. Det framhålls att Tjernobylolyckan visat att även län utan kärnkraftverk
behöver någon form av beredskapsplanering.
2.2.3¶Föredraganden
I 28 § förslaget till räddningstjänstlag (prop. 1985/86: 170) föreskrivs att
länsstyrelsen skall svara för räddningstjänsten om det inträffar utsläpp av
radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Detsamma skall gälla vid överhängande fara för sådant utsläpp. Som jag tidigare har anfört skall länsstyrelsens ansvar inte begränsas till utsläpp från anläggning inom lan-
det. Ansvaret begränsas heller inte till länsstyrelserna i kärnkraftslänen utan samtliga länsstyrelser får ett ansvar för denna form av räddnings-
tjänst. Räddningstjänstlagen föreslås träda i kraft den I januari 1987.
Som jag tidigare har anfört går det inte att geografiskt avgränsa det område som kan drabbas av nedfall efter en kärnkraftsolycka. Det är enligt
min mening därför mycket angeläget att beredskapen mot kärnkrafts-
olyckor höjs vid länsstyrelserna. SSI:s förslag är en lämplig väg för att dels
på kort sikt underlätta en höjning av beredskapen, dels underlätta för länsstyrelserna att så snabbt som möjligt ikläda sig det ansvar som den nya räddningstjänstlagen kommer att ålägga dem. Eftersom räddningsverket är den myndighet som skall svara för samordningen av beredskapen mot
kärnkraftsolyckor bör verket få i uppdrag att ta fram riktlinjer för länssty-
relsernas planläggning. Resultatet bör vara klart i sådan tid att det kan ligga
till grund för den uppbyggnad av beredskapen som skall påbörjas efter
årsskiftet vid länsstyrelserna i län utan kärnkraftverk.
Mot bakgrund av det anförda avser jag att senare föreslå regeringen att
uppdra åt räddningsverket att i samråd med bl. a. SSI undersöka möjligheterna att komplettera beredskapen mot kärnkraftsolyckor till att i begrän-
sad omfattning gälla samtliga län genom att utnyttja befintlig räddnings-
tjänst- och civilförsvarsplanläggning för beredskapsåtgärder. Verket bör få
disponera högst 1 milj. kr. för att genomföra uppdraget.
2.3¶Beredskapskompetens i norra Sverige
2.3.1¶SSI:s förslag
SSI föreslår att en länsstyrelse i norra Sverige, länsstyrelsen i Västerbottens län, får stöd för att samordna kunnandet i länet och erhålla samma
kompetens som länsstyrelserna i kärnkraftslänen samt att länsstyrelsen i
Västernorrlands län får visst stöd avseende mätinstrument. Kostnaderna beräknas till 2 milj. kr. Beloppet inkluderar kostnader för instrument och utbildning. Räddningsverket föreslås ansvara för uppdragets genomföran-
de.
2.3.2 Remissinstanserna Prop. 1986/87: 18
I stort sett är remissinstanserna positiva till förslaget. Några, bl. a. länsstyrelsen i Gävleborgs län, anser att samtliga län bör få en viss grundbered-
skap. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför tveksamhet till att resurser avsätts innan ansvars- och uppgiftsfördelning mellan myndigheterna klar-
lagts.
2.3.3¶Föredraganden
Kärnkraftslänen i Sverige ligger i landets mellersta och södra delar. Detta har fört med sig att kompetensen i fråga om kärnkraftsolyckor koncentre-
rats till dessa delar av landet. Som jag tidigare har framhållit går det inte att
geografiskt avgränsa det område som kan drabbas vid utsläpp av radioak-
tiva ämnen. Det finns därför enligt min mening ett starkt behov av att på olika sätt omedelbart höja kompetensen i norra Sverige. Detta kan ske genom att några länsstyrelser ges stöd för att vidta beredskapshöjande åtgärder. Jag delar den uppfattning SSI ger uttryck för i sitt förslag och förordar att det genomförs. Jag avser därför att senare föreslå regeringen
att uppdra åt räddningsverket att svara för att åtgärderna vidtas inom en
kostnadsram om 2 milj. kr.. vilket belopp också skall inkludera kostnader för anskaffandet av instrument och för utbildning.
Det kan finnas skäl att här peka på att på litet längre sikt samtliga länsstyrelser till följd av den nya räddningstjänstlagen kommer att få den
grundberedskap som vissa remissinstanser nu efterfrågar. Vidare vill jag här ånyo framhålla betydelsen av att de länsstyrelser som har särskilda
resurser och kompetens i händelse av en kärnkraftsolycka ges i uppdrag att biträda näraliggande länsstyrelser i den utsträckning som erfordras.
2.4¶Informationshandbok för kärnkraftsolyckor
2.4.1 SSI:s förslag
SSI föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag att i samråd med
berörda myndigheter utarbeta och producera en informationshandbok för
olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor. Handboken skall finnas tillgänglig för centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner, m. fl. Uppdraget föreslås vara avslutat före årsskiftet 1987/88.
2.4.2 Remissinstanserna
Ingen har ifrågasatt värdet av en informationshandbok för olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor. Några remissinstanser har dock synpunkter på vilka myndigheter som bör få delta i utarbetandet av handboken. Sålunda
anser generaltullstyrelsen att tullverket, och Svenska kommunförbundet
att såväl kommun- som landstingsförbunden bör få delta. Länsstyrelsen i
Gävleborgs län menar att det är angeläget vid utarbetandet av boken att även länsmyndigheternas och kommunernas erfarenheter och önskemål
tas till vara.
2.4.3 Föredraganden Prop. 1986/87: 18 Vid en kärnkraftsolycka inom eller utom landet är det viktigt att de olika myndigheter som har beredskapsuppgifter handlar snabbt och rätt. Därtill är det av stor betydelse att myndigheterna handlar samordnat. För att underlätta myndigheternas handlande i en olyckssituation bör enligt min
mening en informationshandbok utarbetas. Genom en sådan bok erhålls ett bättre underlag för myndighetens handlande, vilket dels innebär att myndighetens insatser förbättras, dels att allmänhetens förtroende för myndig-
heten och samhällets totala beredskap blir större. Mot bakgrund av det anförda avser jag att senare föreslå regeringen att uppdra åt räddningsverket att i samarbete med berörda myndigheter och organisationer utarbeta
en informationshandbok för olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor. Jag
delar remissinstansernas uppfattning om vilka myndigheter som bör delta
vid utarbetandet av handboken och jag ser det som särskilt angeläget att erfarenheterna från verksamheten på regional och lokal nivå beaktas.
Handboken bör sedan finnas tillgänglig hos bl. a. de centrala myndigheterna, länsstyrelserna, landstingskommunerna och kommunerna. Verket bör
få disponera högst 3 milj. kr. för att genomföra uppdraget.
2.5¶Alarmering
2.5.1 SSI:s förslag
SSI föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag att genomföra komplet-
terande utbyggnad av systemen för alarmering vid de svenska kärnkraft-
verken. Arbetet föreslås vara genomfört före den 1 juli 1987. Kostnaderna
beräknas till 4 milj. kr.
I uppdraget föreslås även ingå ett övertagande av uppföljningsansvaret för kompletteringen av tetefonalarmeringen runt Forsmarks kärnkraftverk. Uppdraget är tidigare beställt av SSI och kommer att genomföras före
årsskiftet 1986/87. Det beräknas kosta 1,5 milj. kr.
2.5.2 Remissinstanserna Remissinstanserna lämnar 1 allmänhet förslaget utan erinran. Länsstyrelsen i Uppsala län anför dock att det material som ligger till grund för
förslaget är felaktigt när det gäller tyfonalarmeringen vid kärnkraftverket i Forsmark. Betydligt färre människor nås av tyfonlarm än vad SSI anger.
Den föreslagna utbyggnaden skulle därför ge förhållandevis ringa effekt
vid Forsmark. Länstyrelsen förordar att det ursprungliga förslaget för
utbyggnad genomförs.
2.5.3 Föredraganden
Vid kärnkraftverken skulle enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:90, JoU 24, rskr. 274) om riktlinjer för energipolitiken stora krav ställas på säker-
heten när det gäller alarmeringen. Detta skulle uppnås genom en kombina-
tion av tyfonlarm och telefonlarm. Tyfonlarmet skulle byggas ut i den
centrala alarmeringszonen — 5 till 10 km från kärnkraftverket — i tillräck- Prop. 1986/87: 18
ligt antal. I övriga delar av den inre beredskapszonen — 12 till 15 km från kärnkraftverket — skulle utbyggnad ske så att redan existerande resurser utnyttjades så längt som möjligt. Telefonlarmet skulle göras heltäckande i
den inre beredskapszonen.
Genom tyfonalarmering nås befolkningen såväl inomhus som utomhus.
Tyfonlarmet är, utom vid kärnkraftverket i Forsmark, utbyggt så att ca
90962 av de permanentboende och de fritidsboende inom de centrala alarmeringszonerna nås vid larm. Vid sidan om tyfonalarmeringen kan de befintliga mobila högtalarutrustningarna användas även för alarmering. Genom telefonalarmeringen nås samtliga hushåll, som har telefon, inom den inre beredskapszonen. En begränsning när det gäller telefonalarmeringen är att den i huvudsak bara når dem som befinner sig inomhus.
Regeringen har tidigare givit televerket i uppdrag att installera systemet för telefonalarmering. Denna utbyggnad är i princip klar. Vad som återstår
att lösa är vissa tekniska och praktiska problem. Frågan om alarmering vid kärnkraftverken är enligt min mening av
avgörande betydelse för de omkringboendes säkerhet och deras tilltro till beredskapsplaneringen. Alarmeringssystemen måste därför vara både hel-
täckande och tillförlitliga.
Tyfonalarmeringen är i stort sett utbyggd i enlighet med vad som angavs i energipropositionen. Jag anser emellertid att det finns starka skäl för att
ytterligare förbättra detta alarmeringsystem. Jag förordar därför att en
utbyggnad av tyfonalarmeringen sker. I nuläget är jag dock inte beredd att förorda att tyfonalarmeringen byggs ut till att omfatta hela de inre bered-
skapszonerna. Mot bakgrund av de speciella befolkningsförhållandena
runt Forsmarksverket är jag inte heller nu beredd att förorda en sådan utbyggnad som länsstyrelsen i Uppsala län föreslår. Utbyggnaden bör huvudsakligen ske genom punktvisa förstärkningar av systemet inom dessa zoner. Bl. a bör tyfoner sättas upp på platser som är särskilt viktiga från
utrymningssynpunkt, t. ex. fritidsområden. I den mån så inte redan skett
bör civilförsvarets tyfoner i skyddsrumsorter inom de inre beredskapszonerna anslutas till alarmeringssystemet. Slutligen förordar jag i denna del
att det planerade användningssättet för och placeringen av de mobila
högtalarutrustningarna ses över och att vid behov kompletterande nyanskaffning av sådan utrustning sker. Jag avser att senare föreslå regeringen att ge räddningsverket i uppdrag att inom en kostnadsram av högst 4 milj. kr. genomföra en utbyggnad av tyfonalarmeringen runt kärnkraftverken med den inriktning jag här skisserat. I det uppdraget skall också räddnings-
verket få till uppgift att särskilt belysa alarmeringsförhållandena runt Fors-
marksverket.
Som jag redan har betonat är det viktigt att alarmeringssystemet är tillförlitligt. Vid flera tillfällen har vid Forsmarks kärnkraftverk förekom-
mit falsklarm över telefonalarmeringssystemet. Detta är synnerligen otillfredsställande och åtgärder bör därför vidtas för att eliminera risken
för fortsatta falsklarm.
För att lösa problemen med falsklarmen vid Forsmarksverket har SSI, som hade ansvaret för förevarande frågor till och med den 30 juni 1986, 13
uppdragit åt Telelarm AB att installera viss styrutrustning vid telestatio- Prop. 1986/87: 18 nerna runt Forsmarksverket till en beräknad kostnad av 1,5 milj. kr. Den 1 Juli 1986 övertog räddningsverket ansvaret från SSI. Jag anser att de av SSI beställda säkerhetshöjande åtgärderna skall fullföljas av räddningsverket.
Vad gäller finansieringen av de under detta avsnitt förordade beredskapshöjande åtgärderna vill jag anföra följande. I propositionen 1980/ 81:90 om riktlinjer för energipolitiken framhöll föredraganden (bil. 2 s. 36) att kostnaderna för beredskapen mot kärnkraftsolyckor ytterst borde belasta kärnkraftföretagen. Föreslagna förstärkningar av alarmeringssystemen runt kärnkraftverken är sådana beredskapsåtgärder som bör bekostas av kärnkraftföretagen. Jag förordar därför att kostnaderna för de här föreslagna åtgärderna finansieras genom avgifter från de berörda kärnkraftföretagen.
2.6¶Beredskapen vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen
2.6.1 SSE:s förslag SSI föreslår att statens räddningsverk får i uppdrag att i samråd med statskontoret se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Uppdraget föreslås bli redovisat före den 15 december 1986 och 0,5 milj. kr. bör reserveras.
2.6.2 Remissinstanserna Länsstyrelsen i Uppsala län pekar på att kärnkraftslänens resurser minskades redan föregående budgetår. För att beredskapen skall kunna bibehållas måste resurserna ökas till den ursprungliga nivån. Från länsstyrelsens i Västernorrlands län sida framhålls att förvaltningsresurserna bör ses över även i icke kärnkraftslänen.
2.6.3 Föredraganden . Från olika håll har framförts farhågor över förvaltningsresurserna rent allmänt vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen och över planerade resursneddragningar vid dessa länsstyrelser. Några remissinstanser framför också liknande tankegångar. I och med att samtliga länsstyrelser enligt räddningstjänstlagen från och med den 1 januari 1987 har ansvaret för räddningstjänsten vid allvarliga utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar accentueras problemet. Jag anser att det är mycket angeläget att länsstyrelserna har både personella resurser och erforderlig kompetens för att möta kravet på beredskap mot kärnenergiolyckor. Genom den konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge som jag kommer att behandla senare införs begreppet kärnenergiolycka. Detta begrepp har ett vidare tillämpningsområde än kärnkraftsolycka. Förvaltningsresurserna hos länsstyrelserna bör ses över, med utgångspunkt i kärnkraftsberedskapen. Eftersom det är viktigt
att översynen är genomförd före den 1 januari 1987 bör den kunna begrän- Prop. 1986/87: 18
sas till att avse kärnkraftslänen, varefter resultatet kan ligga till grund för
den kommande uppbyggnaden av beredskapen i övriga län.
SSI föreslår att uppdrag skall lämnas till räddningsverket. För egen del anser jag att statskontoret är bättre skickat att genomföra ett uppdrag av
denna art. Jag avser därför efter samråd med chefen för civildepartementet
att senare föreslå regeringen att ge statskontoret ett uppdrag med den
angivna innebörden. Uppdraget skall genomföras i samråd med rädd-
ningsverket. Jag har också erfarit att chefen för civildepartementet under arbetet med den samordnade länsförvaltningen avser att utreda även be-
redskaps- och totalförsvarsfrågor vid länsstyrelserna.
2.7¶Finansiering
2.7.1 Föredraganden Under de föregående avsnitten har jag anfört att vissa åtgärder bör vidtas
för att förbättra beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Jag har också angivit beräknade kostnader för åtgärderna. Jag förordar att 6 milj. kr. avsätts till statens räddningsverk för planläggningen för kärnkraftsberedskapen, höjningen av beredskapskompe-
tensen i norra Sverige och utarbetandet av informationshandboken för
kärnkraftsolyckor.
Vidare förordar jag att 5,5 milj. kr. avsätts till statens räddningsverk för utbyggandet av alarmeringen vid kärnkraftverken. Som jag tidigare har anfört bör denna kostnad finansieras genom avgifter från de berörda kärnkraftföretagen.
2.8¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
dels föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om föreskrifter rörande av-
gifter för beredskapsåtgärder i enlighet med vad jag har förordat
(avsnitt 2.5.3).
LES till Befolkningsskydd och räddningstjänst på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
6 000 000 kr. (avsnitt 2.2.3, 2.3.3, 2.4.3 och 2.7.1),
dels lämnar riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i övrigt om
åtgärderna för att höja beredskapen vid kärnkraftsolyckor.
3. Konvention om bistånd i händelse av en
kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge
3.1¶Föredraganden
Inom Internationella atomenergiorganet (IAEA) har utarbetats ett förslag till konvention om bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge. Förslaget har antagits av atomenergiorganets generalkonferens. Regeringen beslöt den 18 september 1986 att konventionen skulle undertecknas. Konventionen har undertecknats i Wien med förbehåll för ratifikation. Den engelska fördragstexten och en svensk översättning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.2.
Konventionen innebär att de fördragsslutande parterna skall samarbeta med varandra och med IAEA för att underlätta snabbt bistånd i händelse av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödläge för att begränsa följderna så mycket som möjligt och för att skydda liv, egendom och miljö från effekterna av radioaktiva utsläpp. Det anges i konventionen att parterna får, för att underlätta sådant samarbete, avtala om bilaterala eller multilaterala åtgärder eller där så är lämpligt en kombination av sådana åtgärder för att förhindra eller begränsa så mycket som möjligt skador på person och egendom eller miljön. IAEA ombeds göra sitt yttersta för att uppmuntra, underlätta och understödja samarbetet mellan parterna. Konventionen innehåller i övrigt närmare bestämmelser om formerna för biståndsgivningen och traktaträttsliga bestämmelser.
Konventionen förutsätter viss lagstiftning och andra praktiska åtgärder för att Sverige skall kunna uppfylla de förpliktelser landet ikläder sig. Vidare tillåter konventionen i vissa fall avvikelser (jfr artikel 8.9 och 10.5). Sådana förklaringar om förbehåll kan behöva göras. Dessa frågor kräver noggranna överväganden. Jag avser att så snart som möjligt lägga fram förslag för regeringen i dessa delar och om att inhämta riksdagens godkännande av konventionen.
Enligt min mening bör konventionen så snabbt som möjligt från svensk sida tillämpas i de delar detta kan ske inom ramen för gällande lagstiftning. Ratifikation kan dock inte ske förrän nödvändig lagstiftning har genomförts och vissa praktiska åtgärder har vidtagits. Eventuella förklaringar om förbehåll måste dessutom avges i samband med ratifikationen.
Avslutningsvis anser jag att det är angeläget att riksdagen redan nu ges tillfälle att ta del av konventionen.
3.2¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
lämnar riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om den
konvention om bistånd i samband med en kärnenergiolycka eller
ett radioaktivt nödläge som har utarbetats inom Internationella
atomenergiorganet.
Bilaga 1.1 Prop. 1986/87: 18
Förteckning över remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över statens strålskyddsinstituts (SST) förslag den 15 augusti 1986 om förbättrad beredskap efter
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
Remissen har avsett de punkter i förslaget som rör statens räddningsverks
verksamhetsområde. |
I Remissinstanser
Efter remiss har yttranden över förslaget avgivits av statens räddnings-
verk, försvarets rationaliseringsinstitut, generaltullstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Uppsala, Gotlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län samt Svenska kommunför-
bundet.
2¶Allmänna synpunkter
SSI anser att beredskapen redan på kort sikt bör och kan höjas och föreslår inom räddningsverkets verksamhetsområde följande. Räddningsverket bör
utreda möjligheterna till att genom att utnyttja befintlig räddningstjänst-
och civilförsvarsplanläggning höja kärnkraftsberedskapen i samtliga län. Verket bör vidare se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Beredskapen bör höjas omedelbart i några län i norra Sverige. En informationshandbok för kärnkraftsolyckor bör utarbetas. Alarmeringen runt de svenska kärnkraftverken bör byggas ut.
Statskontoret påpekar att statens kärnkraftinspektion och SSI med anledning av reaktorolyckan i Tjernobyl har lämnat ett utredningsuppdrag till
generaldirektören Göran Steen, statens haverikommission. Uppdraget in-
nebär att undersöka hur beredskapen och verksamheten i övrigt avseende olyckan fungerat inom myndigheternas ansvarsområden. Uppdraget innebär också att lämna förslag till förbättringar i beredskapen eller verksamheten i övrigt som visar sig erforderliga. Statskontoret medverkar i denna utredning. Statskontoret anför vidare att den steenska utredningen avser att i en delrapport senast den 15 oktober 1986 redovisa sina förslag. Kontorets uppfattning är att denna delrapport bör inväntas innan regeringen fattar beslut om åtgärder för att förbättra beredskapen mot kärnkraftsolyckor.
Riksrevisionsverket (RRV) å sin sida anser sig inte kunna ta ställning till de enskilda förslagen. Någon revision inom räddningstjänstens område har
inte skett sedan år 1981. då RRV bl.a. pekade på civilförsvarsstyrelsens svårigheter att prioritera mellan olika åtgärder i syfte att nå bästa möjliga
effekt. Det behov av högre beredskap som 1982 års försvarsbeslut betonade, borde enligt RRV:s uppfattning ha resulterat i en rad åtgärder hos de
myndigheter som ansvarar för verksamheten i fred och i krig. RRV anser
därför att de åtgärder som föreslås är angelägna, men kan inte bedöma om
2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 18
de kan genomföras genom omprioriteringar inom tilldelade ramar eller Prop. 1986/87: 18
kräver ökade anslag. Behov av såväl konkreta åtgärder som ett väl funge-
rande informationsflöde till invånarna i utsatta kommuner har visat sig nödvändiga för att öka förtroendet hos allmänheten och motverka de
negativa konsekvenser osäkerhet medför för den enskilde. Den praktiska
tillämpningen av ansvarsfördelningen mellan strålskyddsinstitutet, räddningsverket, länsstyrelserna och kommunerna bör utvärderas i syfte att undanröja eventuella oklarheter.
Även försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) avstår från att bedöma förslagen och omfattningen av de beredskapsförbättrande åtgärderna. En-
ligt FRI:s mening är det viktigt att i det fortsatta arbetet uppmärksamma
möjligheten att utnyttja i första hand civilförsvarets resurser i form av materiel m. m. Det är också möjligt att viss lämplig materiel kan finnas inom det militära försvaret. FRI förklarar sig berett att medverka vid planläggningen för kärnkraftsberedskapen.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser att beredskapen mot stora kärnkrafts-
olyckor utanför Sveriges gränser i många avseenden varit dålig men att sommarens händelser inneburit en avsevärd förbättring. Den beredskaps-
planering som fanns i Uppsala län visade sig vara en bra grund att stå på
och underlättade verksamheten väsentligt.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att de föreslagna åtgärderna i stort
överensstämmer med de som erfarits av läns- och kommunala myndigheter i Gävleborgs län i samband med följderna av Tjernobylolyckan och fram-
håller att de erfarenheter som finns hos myndigheterna på regional och lokal nivå inom de mest drabbade områdena måste tillvaratas vid den
fortsatta uppbyggnaden av kärnkraftsberedskapen. Även de åtgärder som vidtagits av dessa myndigheter bör utgöra grund för det fortsatta bered-
skapsarbetet. Länsstyrelsen vill också peka på behovet av viss beredskap
inom länet på grund av närheten till kärnkraftverket i Forsmark och
föreslår en rad beredskapshöjande åtgärder med anledning härav, bl.a.
automatiskt larm till länsstyretsen samt direktkopplad linje mellan länsstyrelserna i Gävleborgs och Uppsala län. Under förutsättning av att en övergripande inriktning av uppbyggnaden av beredskapen mot atom-
olyckor utarbetas för hela landet biträder länsstyrelsen i huvudsak SSI:s
förslag.
Länsstyrelsen i Västerbottens län villstyrker SS1:s förslag.
Länsstyrelsen i Gotlands län anser att SS1:s förslag — efter beaktande av länsstyrelsens synpunkter — är angelägna och bör genomföras. Möjligen
bör enligt länsstyrelsens mening tidsschemat för genomförandet i vissa delar utsträckas för att minska riskerna för av tidspress framtvingade
”näst bästa lösningar”.
Även statens räddningsverk ställer sig tveksamt till det pressade tidsschemat vad avser vissa av uppdragen och föreslår att de får genomföras under något längre tid. Generaltullstyrelsen pekar på de problem styrelsen har som gränskontrollerande myndighet och att SSI i sitt förslag inte haft nödvändig tid för att väga in de kontroll- och beredskapsaspekter som styrelsen tidigare
aktualiserat. Styrelsen betonar att gränsöverskridandet av varor, trans- 18
1985 knappt 13 000 ton köksväxter bara från Östeuropa. Om tullverket inte ges adekvata kontrollmöjligheter torde några garantier inte kunna ges för att t.ex. radioaktivt smittade varor inte passerar gränserna. Styrelsen anför vidare att i Tjernobylfallet brist rådde på information såtillvida att
tullverkets personal var osäker på riskerna för att inkommande varor och transportmedel skulle vara radioaktivt smittade. Denna osäkerhet består.
Styrelsens slutsats blir därför att det inte räcker med att förbättra beredskapen internt. Skyddet längs landets gränser måste förstärkas, t.ex. i
fråga om mätutrustning. Vid en kärnkraftsolycka utomlands torde det vara lika betydelsefullt att tullverket har tillgång till mätutrustning som att man har möjlighet att utföra mätningar t. ex. på grödor inom landet. Svenska kommunförbundet ställer sig i stort positivt till de beredskapsförbättrande åtgärder som föreslås. Förbundet framhåller dock att någon
detaljanalys inte kunnat göras. Tjernobylolyckan har enligt förbundets mening visat att kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder vid kärnkraftsolyckor såväl inom som utom landet har en viktig roll att spela. Här avses i första hand information och rådgivning till allmänheten. I dessa frågor måste ansvarsfördelningen och samordningen mellan olika myndigheter markant förbättras. Vidare bör brandförsvarens roll vid kärnkraftsolyckor utredas. Rent allmänt anser förbundet att den kommunala räddningstjänsten, särskilt i kommuner med heltidsanställda insatsstyrkor, är en viktig resurs att utnyttja i ett akut skede för preliminära mätningar m. m.
3¶De särskilda punkterna i förslaget
3.1 Planläggning för kärnkraftsberedskapen
SSI föreslår att räddningsverket före årsskiftet 1986/87 i samråd med bl. a.
SSI undersöker möjligheterna att låta kärnkraftsberedskapen i begränsad omfattning gälla samtliga län genom att utnyttja befintlig räddningstjänstoch civilförsvarsplanläggning.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län pekar på att den tidigare hos rege-
ringen har framhållit att kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och följderna bl. a. för Västernorrlands län visar att det finns behov av att även i icke kärnkraftslän vidta liknande åtgärder som i kärnkraftslänen. Även om befintlig räddningstjänstplanläggning kan utgöra en lämplig grund för åtgärder i samband med en kärnkraftsolycka behövs enligt länsstyrelsens uppfatt-
ning särskilda planläggningsinsatser. Speciellt viktigt är det att ansvarsför-
hållandet mellan regering, centrala myndigheter, länsstyrelse och kommuner utklaras samt att handlingsregler för olika typer av kärnkraftsolyckor meddelas.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåller att kommunerna och länsstyrelsen f. n. genomför en omfattande planläggning inför kommunernas över-
tagande av ledningen av civilförsvaret på lokal nivå i krig och att planlägg-
ningen av beredskapen mot kärnkraftsolyckor i hög grad därför kan utnyttja civilförsvars- och övrig kommunal beredskapsplanläggning utan alltför
omfattande kompletteringar. Vidare anser länsstyrelsen att kärnkraftsbe-
redskapen på regional och lokal nivå måste inordnas i planläggningen för Prop. 1986/87: 18 räddningstjänsten i övrigt. Sådant arbete pågår.
Länsstyrelsen i Uppsala län har ingen erinran mot förslaget.
3.2 Beredskapskompetens i norra Sverige SSI föreslår att länsstyrelsen i Västerbottens län får stöd för att samordna kunnandet i länet så att den erhåller samma kompetens som länsstyrelserna i kärnkraftslänen och att länsstyrelsen i Västernorrlands län får visst stöd avseende mätinstrument.
Med hänsyn till att Västernorrlands län inte har kärnkraftverk ifrågasätter räddningsverket om det inte är tillfyllest om länsstyrelsen i detta län ges samma kompetens som övriga län utan kärnkraftverk. Räddningsverket kan dock förstå att länet på grund av sina näringsproblem bör få större resurser avseende mätutrustning än övriga län utan kärnkraftverk.
Länsstyrelsen i Västerbottens län anför att Umeå i sina vetenskapliga institutioner — universitetet, regionsjukhuset, FOA 4 och lantbruksuniversitetet — har en utomordentligt god kompetens för mätningar, utvärdering och prognoser. För länsstyrelsen har samarbetet med dessa institutioner under de senaste månaderna varit helt ovärderligt. SSI:s förslag om beredskapskompetens i norra Sverige hälsas därför med tillfredsställelse. Länsstyrelsen förklarar sig beredd att påta sig det ökade ansvar som uppgiften innebär, varvid styrelsen utgår från att de merkostnader som uppdraget medför för innevarande budgetår kommer att täckas av extra anslag samt för nästa budgetår med anslag utöver vad länsstyrelsen äskat i sin anslagsframställning.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län påpekar att den tidigare hemställt att särskild expertis i strålskyddsfrågor avdelas till länet. Avsaknaden av sådan expertis och svårigheten att i inledningsskedet få kontakt med SSI under Tjernobylolyckan försvårade högst avsevärt länsstyrelsens informationsverksamhet och torde menligt ha påverkat allmänhetens tilltro till myndigheternas förmåga att bemästra liknande situationer. Länsstyrelsen ifrågasätter riktigheten i att, som SSI föreslagit, endast Västerbottens län får stöd för att samordna kunnandet och erhålla samma kompetens som kärnkraftslänen. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör alla län få sådan kompetens så att de självständigt och efter givna handlingsregler kan handlägga frågor om strålskyddet.
Något tveksam till förslaget ställer sig länsstyrelsen i Gävleborgs län som anser att innan extra resurser avsätts till något eller några län det är viktigt — mot bakgrund av verksamheten med anledning av Tjernobylolyckan — att ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter på alla nivåer utreds och fastställs. Även forskningsinstitutionernas roll i sammanhanget måste klarläggas. Styrelsen anser dock att samtliga län bör ges en viss grundberedskap och då även tilldelas resurser för denna. Denna bör integreras med förberedelserna för övrig räddningstjänst samt samordnas med krigsplanläggningen.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser att länsstyrelsen i Västerbotten bör kunna samordna verksamheten inom flera norrlandslän, och att den kom-
petens som finns i nuvarande ”kärnkraftslän” bör utnyttjas för samord- Prop. 1986/87: 18
ning I övriga delar av landet.
Länsstyrelsen i Gotlands län, å sin sida, delar SSI uppfattning att utsatta och kommunikationssvaga delar av landet bör ges en kompetens som
motsvarar kärnkraftslänens. Länsstyrelsen pekar på att Gotlands län är den del av landet som ligger närmast de stora kärnkraftsanläggningar som är belägna vid Östersjöns östra strand och att i farvattnen runt Gotland opererar ett antal fartyg framdrivna med kärnreaktorer. Avståndet mellan
Oskarshamnsverket och Gotland är ca tio mil. Den i dessa områden förhärskande vindriktningen är SV-VSV. Anförda förhållanden, menar sty-
relsen, torde sammantaget med kommunikations- och utrymningsfrågorna
starkt tala för att även Gotlands län i likhet med nämnda norrlandslän bör
ges en kompetens som motsvarar kärnkraftslänen.
3.3 Informationshandbok för kärnkraftsolyckor
SSI föreslår att räddningsverket i samråd med berörda myndigheter utar-
betar en informationshandbok för olycksberedskap vid kärnkraftsolyckor.
Generaltullstyrelsen och Svenska kommunförbundet anför att tullverket och kommun- och landstingsförbunden bör få deltaga i utarbetandet av handboken.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län tillstyrker förslaget och länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att en särskild faktabok måste utarbetas för
att massmedia skall ha någon möjlighet att rapportera om verksamheten på
ett sätt som inte ger upphov till förvirring.
Vid utarbetandet av informationshandboken är det enligt länsstyrelsens i Gävleborgs län mening angeläget att länsmyndigheternas och kommuner-
nas erfarenheter och önskemål tas till vara. Handboken bör utnyttjas även av krigsorganisationen på olika nivåer. Boken bör snarast utarbetas bl. a.
för att kunna utnyttjas vid utbildning inom civilförsvaret.
3.4 Ålarmering SSI föreslår att räddningsverket ges i uppdrag att genomföra kompletterande utbyggnad av alarmeringssystemen vid kärnkraftverken samt att räddningsverket övertar uppföljningsansvaret från SSI av beställd komplettering av telefonalarmeringen vid kärnkraftverket i Forsmark.
Länsstyrelsen i Uppsala län pekar på att de i förstaget redovisade förhållandena inte överensstämmer med tyfonalarmeringen runt Forsmark. Den centrala alarmeringszonen är extremt glesbefolkad och med
nuvarande tyfonantal kan endast 55 42 av den bofasta befolkningen och ca
40 220 av de fritidsboende alarmeras. Den av SSI föreslagna utbyggnaden
innebär, enligt länsstyrelsens uppfattning, 2-3 tyfoner inom varje kärnkraftslän vilket ej förbättrar läget vid Forsmark i någon nämnvärd grad.
Länsstyrelsens ursprungliga förslag innebär ytterligare 65 tyfoner och
skulle innebära att 75—80 20 av befolkningen inom hela inre beredskapszonen kunde alarmeras. Endast 6 av dessa tyfoner larmar mindre än 30
personer och 30 st. larmar vardera 100 personer eller fler. Komplettering 21
av larmeringen med högtalarbilar utöver vad som redan är planlagt torde ej Prop. 1986/87: 18 vara realistisk eftersom all tillgänglig polis och brandpersonal med fordon är ianspråktagen.
Sammanfattningsvis föreslår länsstyrelsen en fullständig utbyggnad enligt det ursprungliga förslaget.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län påpekar att inom samtliga län f. n. byggs ut möjligheterna att utnyttja signalen ”Viktigt meddelande” även i fredsräddningstjänsten. Lokalradion har utarbetat sändningsmallar för sändning av meddelanden då signalen ges. Om det av någon anledning skulle vara nödvändigt att snabbt ge information utanför beredskapszonerna kring kärnkraftverken är systemet med ”Viktigt meddelande” enligt länsstyrelsens mening helt godtagbart.
3.5 Beredskapen vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen SSI föreslår att räddningsverket får i uppdrag att i samråd med statskontoret se över förvaltningsresurserna vid länsstyrelserna i kärnkraftslänen.
Länsstyrelsen i Uppsala län konstaterar att länsstyrelsernas i kärnkraftslänen resurser minskades redan föregående budgetår med 1/2 arbetskraft. Erfarenheter från detta år visar att om nuvarande beredskap skall bibehållas på sikt så måste länsstyrelsernas i kärnkraftslänen resurser ökas till den ursprungliga nivån. Den uppdelning av ansvaret som skett mellan SSI och räddningsverket torde också öka arbetsbelastningen på länen.
Enligt länsstyrelsens i Västernorrlands län uppfattning behöver föreslagna åtgärder göras även i icke kärnkraftslän. Länsstyrelsen har hittills fått avsätta stora personella resurser för åtgärder i samband med Tjernobylolyckan. Uppskattningsvis har ca 550 persondagar avsatts. Även expenskostnaderna har belastats exceptionellt. Redan beslutade och planerade besparingar, bl.a. på försvarsenheten, kommer enligt länsstyrelsen menligt att påverka möjligheterna att planerna för och upprätthålla en godtagbar beredskap inom här avsett område utan att beredskapen inom andra områden starkt blir eftersatt.
Länsstyrelsen i Västerbottens län utgår från att Västerbotten kommer att anses som ”kärnkraftslän” om förslaget om beredskapskompetens i norra Sverige genomförs.
Bilaga 1.2
Convention on Assistance in the case of a
Konvention om bistånd i händelse av
Nuclear Accident or Radiological Emer- en kärnenergiolycka eller ett radioakgency tivt nödläge
The states parties to this convention, Konventionsstaterna
aware that nuclear activities are being car- som är medvetna om att kärnteknisk verk-
ried out in a number of States, samhet förekommer i ett antal stater,
noting that comprehensive measures have som konstaterar att omfattande åtgärder
been and are being taken to ensure a high vidtagits och fortlöpande vidtas för att säker-
level of safety in nuclear activities, aimed at ställa en hög grad av säkerhet i samband med
preventing nuclear accidents and minimizing kärnenergiverksamheter i syfte att förhindra
the consequences of any such accident, kärnenergiolyckor och att reducera följderna should it occur, av varje sådan olycka till ett minimum, om
den skulle inträffa,
desiring to strengthen further international som önskar ytterligare förstärka det inter-
co-operation in the safe development and use nationella samarbetet när det gäller säker utof nuclear energy, veckling och användning av kärnenergi,
convinced of the need for an international som är övertygade om nödvändigheten av
framework which will facilitate the prompt en internationell ram som skall underlätta
provision of assistance in the event of a nu- snabbt bistånd i händelse av en kärnenergi-
clear accident or radiological emergency to olycka eller en radioaktivt nödläge för att mitigate its consequences, minska konsekvenserna av dessa,
noting the usefulness of bilateral and mul- som konstaterar nyttan av bilaterala och
tilateral arrangements on mutual assistance multilaterala avtal om ömsesidigt bistånd
in this area, inom detta område,
noting the activities of the International som beaktar Internationella atomenergior- Atomic Energy Agency in developing guide- ganets verksamhet när det gäller att utveckla
lines for mutual emergency assistance ar- riktlinjer för åtgärder avseende ömsesidigt
rangements in connection with a nuclear ac- katastrofbistånd i samband med kärnenergicident or radiological emergency, olyckor eller radioaktiva nödlägen.
have agreed as follows: har kommit överens om följande
Article I Artikel I General provisions Allmänna bestämmelser
1. The States Parties shall cooperate be- 1. Konventionsstaterna skall samarbeta tween themselves and with the International med varandra och med Internationella atom-
Atomic Energy Agency (hereinafter referred energiorganet (här nedan kallat IAEA) i en-
to as the ""Agency”') in accordance with the lighet med bestämmelserna i denna konven-
provisions of this Convention to facilitate tion för att underlätta snabbt bistånd i händelprompt assistance in the event of a nuclear se av en kärnenergiolycka eller ett radioakaccident or radiological emergency to mini- tivt nödläge för att i största möjliga utsträckmize its consequences and to protect life, ning reducera följderna och för att skydda liv, property and the environment from the ef- egendom och miljö från effekterna av ra-
fects of radioactive releases. dioaktiva utsläpp.
2. To facilitate such cooperation States 2. För att underlätta detta samarbete kan
Parties may agree on bilateral or multilateral konventionsstaterna komma överens om biarrangements or, where appropriate, a com- laterala eller multilaterala åtgärder eller vid
bination of these, for proventing or minimiz- behov om en kombination av sådana åtgärder
ing injury and damage which may result in för att förhindra eller begränsa så mycket the event of a nuclear accident or radiological som möjligt skador på person och egendom emergency. eller miljö vilka kan bli följden av en kärn-
energiolycka eller ett radioaktivt nödläge.
3. The States Parties request the Agency, 3. Konventionsstaterna anmodar IAEA att acting within the framework of its Statute, to inom ramen för sina befogenheter göra sitt use its best endeavours in accordance with yttersta för att i enlighet med bestämmelserthe provisions of this Convention to promote, na i denna konvention främja, underlätta och facilitate and support the cooperation be- stödja det samarbete mellan konventionsstatween States Parties provided for in this Con- terna som föreskrivs i denna konvention. vention.
Article 2 Artikel 2 Provision of assistance Biståndsgivning
1. If a State Party needs assistance in the 1. Om en konventionsstat behöver bistånd event of a nuclear accident or radiological i händelse av en kärnenergiolycka eiler ett emergency, whether or not such accident or radioaktivt nödläge, vare sig eller ej olyckan emergency originates within its territory, ju- eller nödläget har uppkommit inom statens risdiction or control, it may call for such as- eget territorium, eller inom område under eistance from any other State Party, directly dess jurisdiktion eller kontroll, kan den direkt or through the Agency, and from the Agency, eller genom IAEA göra framställning om såor, where appropriate, from other interna- dant bistånd från någon annan konventionstional intergovernmental organizations (here- stat och från IAEA eller, där så är lämpligt, inafter referred to as "international organiza- från andra internationella mellanstatliga orgations”'). nisationer (här nedan benämnda ”internatio-
nella organisationer '').
2. ÅA State Party requesting assistance shall 2. En konventionsstat som begär bistånd specify the scope and type of assistance re- skall ange omfattning och art av begärt biquired and where practicable provide the as- stånd och skall, om så är möjligt, förse den sisting party with such information as may be biståndsgivande parten med de uppgifter dennecessary for that party to determine the ex- na kan behöva för att avgöra i vilken uttent to which it is able to meet the request. In sträckning den kan uppfylla begäran. Om det the event that it is not practicable for the ej är praktiskt möjligt för den anmodande requesting State Party to specify the scope konventionsstaten att närmare ange omfattand type of assistance required, the request- ning och art av begärt bistånd, skall denna i ing State Party and the assisting party shall, samråd med den biståndsgivande parten avin consultation, decide upon the scope and göra biståndets omfattning och art. type of assistance required.
3. Each State Party to which a request for 3. Varje konventionsstat, till vilken begäsuch assistance is directed shall promptly de- ran om sådant bistånd riktas, skall omgående cide and notify the requesting State Party avgöra om den är i stånd att ge önskat bistånd directiy or through the Agency whether it is och omfattningen av och villkoren för det in a position to render the assistance request- bistånd den kan ge samt meddela den anmoed, and the scope and terms of the assistance dande konventionsstaten detta antingen dithat might be rendered. rekt eller genom IAEA.
4. States Parties shall within the limits of 4. Konventionsstaterna skall, allt efter their capabilities identify and notify the möjlighet, ta reda på och underrätta IAEA Agency of experts, equipment and materials om de resurser i form av expertis, utrustning which could be made available for the provi- och material de skulle kunna ställa till förfo-
sion of assistance to other States Parties in gande för att bistå andra konventionsstater i the event of a nuclear accident or radiological händelse av en kärnenergiolycka eller ett raemergency as well as the terms, especially dioaktivt nödläge samt ange villkoren, i synfinancial, under which such assistance could nerhet de ekonomiska, för detta bistånd. be provided.
5. Any State Party may request assistance 5. Vilken som helst konventionsstat kan relating to medical treatment or temporary begära bistånd i form av sjukvård eller tillfälrelocation into the territory of another State lig omflyttning till en annan konventionsstats Party of people involved in a nuclear accident territorium av människor som råkat ut för en
or radiological emergency. kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nöd-
läge.
6. The Agency shall respond, in accor- 6. IAEA skall i enlighet med sin stadga och dance with its Statute and as provided for in med bestämmelserna i denna konvention bethis Convention, to a requesting State Party's handla en begäran om bistånd från en konor a Member State's request for assistance in ventionsstat eller en medlemsstat i händelse the event of a nuclear accident or radiological av en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt emergency by: nödläge genom att
(a) making available appropriate resources a) ställa lämpliga och för detta ändamål allocated for this purpose; avsedda resurser till förfogande,
(b) transmitting promptly the request to b) omgående vidarebefordra begäran till other States and international organizations andra stater och internationella organisatiowhich, according to the Agency's informa- ner som, enligt den information IAEA erhåltion, may possess the necessary resources; lit, kan förfoga över de nödvändiga resurand serna och,
(c) if so requested by the requesting State, c) om den anmodande staten så önskar, co-ordinating the assistance at the interna- samordna det bistånd på internationell nivå tional level which may thus become avail- som på detta sätt kan komma att stå till förfoable. gande.
Article 3 Artikel 3 Direction and control of assistance Ledning och kontroll av biståndet
Unless otherwise agreed: Såvitt ej annat har överenskommits,
(a) the overall direction, control, co-ordi- a) skall den anmodande staten ansvara för nation and supervision of the assistance shall den allmänna ledningen, kontrollen, samordbe the responsibility within its territory of the ningen och övervakningen av biståndet inom requesting State. The assisting party should, sitt eget territorium. I det fall biståndet innewhere the assistance involves personnel, des- fattar personal, skall den biståndsgivande ignate in consultation with the requesting parten i samråd med den anmodande staten State, the person who should be in charge of utse en person som skall ansvara för och and retain inmediate operational supervision direkt övervaka användningen av den persoover the personnel and the equipment pro- nal och utrustning som biståndsgivaren ställt vided by it. The designated person should till förfogande. Den person som utses skall exercise such supervision in cooperation företa denna övervakning i samarbete med with the appropriate authorities of the re- vederbörande myndigheter i den anmodande questing State; staten;
(b) the requesting State shall provide, to b) skall den anmodande staten efter bästa the extent of its capabilities, local facilities förmåga tillhandahålla lokala resurser och and services for the proper and effective ad- tjänster för att biståndet skall kunna skötas ministration of the assistance. It shall also effektivt och på rätt sätt. Den anmodande ensure the protection of personnel, equip- staten skall också svara för skyddet av perso-
ment and materials brought into its territory nal, utrustning och material som för sådana by or on behalf of the assisting party for such ändamål införts på dess territorium av bipurpose; ståndsgivaren eller av någon annan för bi-
ståndsgivarens räkning;
(c) ownership of equipment and materials c) skall äganderätten till utrustning och maprovided by either party during the periods of terial som tillhandahålles av någondera parassistance shall be unaffected, and their re- ten under biståndsperioderna ej påverkas, turn shall be ensured; och återlämnande härav skall säkerställas:
(d) a State Party providing assistance in d) skall en konventionsstat som lämnat biresponse to a request under paragraph 5 of stånd efter en begäran i enlighet med artikel 2 article 2 shall co-ordinate that assistance punkt 5 samordna detta bistånd inom sitt eget within its territory. territorium.
Article 4 Artikel 4 Competent authorities and points of contact Behöriga myndigheter och kontaktställen
1. Each State Party shall make known to 1. Varje konventionsstat skall underrätta the Agency and to other States Parties, di- IAEA och de övriga konventionsstaterna directly or through the Agency, its competent rekt eller genom IAEA om de behöriga mynauthorities and point of contact authorized to digheter och det kontaktställe som i ifrågavamake and receive requests for and to accept rande stat har behörighet att avge och mottaoffers of assistance. Such points of contact ga framställningar om bistånd och att anta and a focal point within the Agency shall be erbjudanden om bistånd. Dessa kontaktstälavailable continuously. len och ett kontaktställe inom IAEA skall
fortlöpande vara tillgängliga.
2. Each State Party shall promptly inform 2. Varje konventionsstat skall omgående the Agency of any changes that may occur in underrätta IAEA om varje förändring som the information referred to in paragraph 1. kan förekomma beträffande den information
som avser punkten 1.
3. The Agency shall regularly and expedi- 3. IAEA skall regelbundet och utan dröjstiously provide to States Parties, Member mål förse konventionsstater, medlemsstater States and relevant international organiza- och berörda internationella organisationer tions the information referred to in para- med den information som avses i punkterna I graphs 1 and 2. och 2.
Article 5 Artikel 5 Functions of the Agency IAEA:s uppgifter
The States Parties request the Agency, in Konventionsstaterna anmodar IAEA att i accordance with paragraph 3 of article 1 and enlighet med artikel I punkt 3 och utan hinder without prejudice to other provisions of this för övriga bestämmelser i denna konvention Convention, to: att
(a) collect and disseminate to States Parties a) införskaffa och till konventionsstater and Member States information concerning: och medlemsstater sprida information beträf-
fande:
(i) experts, equipment and materials (i) expertis, utrustning och material
which could be made available in the event som i händelse av kärnenergiolyckor eller
of nuclear accidents or radiological emer- radioaktiva nödlägen skulle kunna tillhan-
gencies; dahållas:
(ii) methodologies, techniques and avail- (ii) metodik, teknik och tillgängliga
able results of research relating to response forskningsresultat rörande insatser i sam-
to nuclear accidents or radiological emer- band med kärnenergiolyckor eller radioak-
gencies; tiva nödlägen;
(b) assist a State Party or a Member State (b) på begäran bistå en konventionsstat elwhen requested in any of the following or ler medlemsstat med något av följande eller: other appropriate matters: andra lämpliga frågor;
(i) preparing both emergency plans in the (i) upprättande av katastrofplaner i hän-
case of nuclear accidents and radiological delse av kärnenergiolyckor eller radioak-
emergencies and the appropriate legisla- tiva nödlägen och av lämplig lagstiftning: tion;
(ii) developing appropriate training pro- (ii) utveckla lämpliga utbildningspro-
grammes for personnel to deal with nuclear gram för personal som skall göra insatser
accidents and radiological emergencies: vid kärnenergiolyckor och radioaktiva
nödlägen;
(iii) transmitting requests for assistance (iii) vidarebefordra framställningar om
and relevant information in the event of a bistånd och relevant information i händelse
nuclear accident or radioiogical emergen- av kärnenergiolycka eller radioaktivt nöd-
läge;
cy;
(iv) developing appropriate radiation (iv) utveckla lämpliga program, metoder
monitoring programmes, procedures and och normer för mätning och övervakning standards; av strålningen;
(v) conducting investigations into the (v) genomföra undersökningar om rimfeasibility of establishing appropriate radi- ligheten av att bygga upp lämpliga system ation monitoring system: för mätning och övervakning av strålning-
en; (c) make available to a State Party or a c) ställa lämpliga resurser för en första be-
Member State requesting assistance in the dömning av en olycka eller ett nödläge till event of a nuclear accident or radiological förfogande för en konventionsstat eller en emergency appropriate resources allocated medlemsstat, som begär bistånd i händelse av for the purpose of conducting an initial as- en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nödsessment of the accident or emergency; läge;
(d) offer its good offices to the States Par- d) erbjuda sina bona officia-tjänster till ties and Member States in the event of a konventionsstater och medlemsstater i hännuclear accident or radiological emergency; delse av en kärnenergiolycka eller ett ra-
dioaktivt nödläge:
(e) establish and maintain liaison with rel- e) upprätta och underhålla förbindelser evant international organizations for the pur- med berörda internationella organisationer i poses of obtaining and exchanging relevant syfte att erhålla och utbyta relevant informainformation and data, and make a list of such tion och data samt tillse att en förteckning organizations available to States Parties, över dessa organisationer blir tillgänglig för Member States and the aforementioned orga- konventionsstater, medlemsstater och ovan nizations. nämnda organisationer.
Article 6 Artikel 6 Confidentiality and public statements Konfidentiell information och offentliga
uttalanden
1. The requesting State and the assisting I. Den anmodande staten och biståndsgiparty shall protect the confidentiality of any varen skall skydda den förtroliga karaktären confidential information that becomes avail- hos den konfidentiella information som de får able to either of them in connection with the tillgång till i samband med bistånd vid en assistance in the event of a nuclear accident kärnenergiolycka eller ett radioaktivt nöd-
or radiological emergency. Such information läge. Sådan information skall endast använshall be used exclusively for the purpose of das för det överenskomna biståndet. the assistance agreed upon.
2. The assisting party shall make every ef- 2. Den biståndsgivande parten skall på allt fort to coordinate with the requesting State sätt sträva efter att samverka med den anmobefore releasing information to the public on dande staten innan den offentliggör informathe assistance provided in connection with a tion om det bistånd som lämnas i samband nuclear accident or radiological emergency. med en kärnenergiolycka eller ett radioaktivt
nödläge.
Article 7 Artikel 7 Reimbursement of costs Återbetalning av kostnader
I. Ån assisting party may offer assistance I. En biståndsgivande part kan erbjuda without costs to the requesting State. When kostnadsfritt bistånd till den anmodande staconsidering whether to offer assistance on ten. När en biståndsgivare överväger att lämsuch a basis, the assisting party shall take na bistånd på sådana villkor, skall denne beinto account: akta följande:
(a) the nature of the nuclear accident or a) kärnenergiolyckans eller det radioaktiva radiological emergency; nödlägets natur;
(b) the place of origin of the nuclear acci- b) den plats där kärnenergiolyckan eller det dent or radiological emergency; radioaktiva nödläget uppstod;
(c) the needs of developing countries; c) utvecklingsländernas särskilda krav;
(d) the particular needs of countries with- d) särskilda behov i länder utan kärnenerout nuclear facilities; and giresurser; och
(e) any other relevant factors. e) andra relevanta omständigheter.
2. When assistance is provided wholly or 2. När biståndet helt eller delvis lämnas partly on a reimbursement basis, the request- under förutsättning av återbetalning, skall ing State shall reimburse the assisting party den anmodande staten ersätta biståndsgivafor the costs incurred for the services rend- rens kostnader för tjänster som personer eller ered by persons or organizations acting on its organisationer utfört för dennes räkning och behalf, and for all expenses in connection för alla utgifter i samband med biståndet, i with the assistance to the extent that such den mån sådana utgifter inte har betalts diexpenses are not directly defrayed by the rekt av den anmodande staten. Om ej annat requesting State. Unless otherwise agreed, överenskommits, skall återbetalningen ske reimbursement shall be provided promptly omgående när biståndsgivaren har lämnat sin after the assisting party has presented its re- framställning om återbetalning till den anmoquest for reimbursement to the requesting dande staten. Denna betalning skall vara fritt State, and in respect of costs other than local överförbar när den avser andra än lokala costs, shall be freely transferrable. kostnader.
3. Notwithstanding paragraph 2, the assist- 3. Oaktat bestämmelserna i punkten 2 kan ing party may at any time waive, or agree to den biståndsgivande parten vid vilken tidthe postponement of, the reimbursement in punkt som helst förklara sig avstå från eller whole or in part. In considering such waiver samtycka till uppskov med återbetalningen, or postponement, assisting parties shall give helt eller delvis. När biståndsgivare överdue consideration to the needs of developing väger sådant avstående eller uppskov, skall countries. de ta vederbörlig hänsyn till utvecklingslän-
dernas behov.
Article 8 Artikel 8
Privileges, immunities and facilities Privilegier, immuniteter och lättnader
1. The requesting State shall afford to per- 1. Den anmodande staten skall till den bisonnel of the assisting party and personnel ståndsgivande partens personal och till per-
acting on its behalf the necessary privileges, sonal som handlar för dennes räkning ge det immunities and facilities for the performance privilegier, immuniteter och lättnader som är
of their assistance functions. nödvändiga för fullgörandet av deras Dbi-
ståndsuppgifter.
2. The requesting State shall afford the fol- 2. Den anmodande staten skall ge följande
lowing privileges and immunities to person- privilegier och immuniteter till den biståndsnel of the assisting party or personnel acting givande partens personal och till personal on its behalf who have been duly notified to som handlar för dennes räkning, under förut-
and accepted by the requesting State: sättning att ifrågavarande personal vederbör-
ligen anmälts till, och godkänts av, den an-
modande staten:
(a) immunity from arrest, detention and le- a) immunitet i fråga om häktning, kvarhål-
gal process, including criminal, civil and ad- lande och rättsliga åtgärder, inklusive straff-
ministrative jurisdiction, of the requesting rättslig, civilrättslig och förvaltningsrättslig
State, in respect of acts or omissions in the talan vid domstol i den anmodande staten, performance of their duties; and när det gäller handlingar eller underlåtenhet i
tjänsten, samt
(b) exemption from taxation, duties or b) befrielse från skatter, pålagor eller andra other charges, except those which are nor- avgifter när det gäller personalens fullgöranmally incorporated in the price of goods or de av biståndsfunktionerna, dock inte sådana
paid for services rendered, in respect of the som normalt ingår i varornas pris eller som
performance of their assistance functions. betalas för utförda tjänster.
3. The requesting State shall: 3. Den anmodande staten skall
(a) afford the assisting party exemption a) befria biståndsgivaren från skatter, pålafrom taxation, duties or other charges on the gor och andra avgifter på den utrustning och equipment and property brought into the ter- den egendom som införs till biståndsmottaritory of the requesting State by the assisting garens territorium av biståndsgivaren i bi-
party for the purpose of the assistance; and ståndssyfte samt
(b) provide immunity from seizure, attach- b) ge immunitet mot beslag, kvarstad eller ment or requisition of such equipment and rekvisition av sådan utrustning och egendom. property.
4, The requesting State shall ensure the 4, Den anmodande staten skall garantera
return of such equipment and property. If att sådan utrustning och egendom återläm-
requested by the assisting party, the request- nas. Om biståndsgivaren så begär, skall den ing State shall arrange, to the extent it is able anmodande staten, i den utsträckning den har to do so, for the necessary decontamination möjlighet till det, ombesörja nödvändig saneof recoverable equipment involved in the as- ring av utrustning som ej förbrukats och som
sistance before its return. använts vid biståndsarbetet. 5. The requesting State shall facilitate the S. Den anmodande staten skall underlätta
entry into, stay in and departure from its inresan till, vistelsen i och utresan från dess
national territory of personnel notified pursu- nationella territorium för personal som anant to paragraph 2 and of equipment and mälts enligt punkten 2 och för utrustning och property involved in the assistance. egendom som används vid biståndsarbetet. 6. Nothing in this article shall require the 6. Ingenting i denna artikel förpliktar den
requesting State to provide its nationals or anmodande staten att ge egna medborgare
permanent residents with the privileges and eller andra i landet stadigvarande bosatta per-
immunities provided for in the foregoing soner de privilegier och immuniteter som anparagraphs. givits i ovanstående punkter.
7. Without prejudice to the privileges and 7. Utan inskränkning av privilegierna och immunities, all beneficiaries enjoying such immuniteterna skall alla personer som i enligprivileges and immunities under this article het med denna artikel åtnjuter sådana privilehave a duty to respect the laws and regula- gier och immuniteter vara skyldiga att retions of the requesting State. They shall also spektera lagar och andra författningar i den have the duty not to interfere in the domestic anmodande staten. De skall också vara skylaffairs of the requesting State. diga att ej blanda sig i den anmodande statens
inre angelägenheter.
8. Nothing in this article shall prejudice 8. Ingenting i denna artikel påverkar de rights and obligations with respect to privi- rättigheter och skyldigheter avseende privileleges and immunities afforded pursuant to gier och immuniteter som åtnjuts i enlighet other international agreements or the rules of med andra internationella avtal eller i enligcustomary international law. het med internationell sedvanerätt.
9. When signing, ratifying, accepting, ap- 9. Då en stat undertecknar, ratificerar, proving or acceding to this Convention, a godtar, godkänner eller ansluter sig till denna State may declare that it does not consider konvention, kan staten i fråga förklara att den itself bound in whole or in part by paragraphs ej anser sig bunden, helt eller delvis, av punk- 2 and 3. terna 2 och 3.
10. A State Party which has made a decla- 10. En konventionsstat som avgivit en förration in accordance with paragraph 9 may at klaring i enlighet med punkten 9 kan när som any time withdraw it by notification to the helst frånträda detsamma genom notifikation depositary. till depositarien.
Article 9 Artikel 9 Transit of personnel, equipment and property Transitering av personal, utrustning och
egendom
Each State Party shall, at the request of the Varje konventionsstat skall på den anmorequesting State or the assisting party, seek dande statens eller biståndsgivarens begäran to facilitate the transit through its territory of vidta åtgärder för att underlätta transitering duly notified personnel, equipment and prop- genom sitt territorium till och från den anmoerty involved in the assistance to and from dande staten av vederbörligen anmäld persothe requesting State. nal, utrustning och egendom i samband med
biståndet.
Article 10 Artikel 10 Claims and compensation Skadeståndskrav och ersättning
1. The States Parties shall closely cooper- 1. Konventionsstaterna skall nära samarate in order to facilitate the settlement of beta för att underlätta avgöranden i rättelegal proceedings and claims under this arti- gångar och förlikning vad gäller skadecle. ståndskrav enligt denna artikel.
2. Unless otherwise agreed, a requesting 2. Om ej annat överenskommits, skall den State shall in respect of death or of injury to anmodande staten i fråga om personskada persons, damage to or loss of property, or med eller utan dödlig utgång, skada på eller damage to the environment caused within its förlust av egendom eller miljöskador i samterritory or other area under its jurisdiction band med det begärda biståndet som har uppor control in the course of providing the as- kommit inom dess eget territorium eller inom
sistance requested: annat område under dess jurisdiktion eller
kontroll:
(a) not bring any legal proceedings against a) ej inleda rättsliga åtgärder mot biståndsthe assisting party or persons or other legal givaren eller mot fysiska eller juridiska perso-
entities acting on its behalf; ner som handlar för dennas räkning:
(b) assume responsibility for dealing with b) åta sig ansvaret för hanteringen av rättslegal proceedings and claims brought by third liga åtgärder och skadeståndskrav som av
parties against the assisting party or against tredje part riktas mot biståndsgivaren eller persons or other legal entities acting on its mot fysiska eller juridiska personer som
behalf; handlar för dennas räkning:
(c) hold the assisting party or persons or c) hålla biståndsgivaren eller de fysiska elother legal entities acting on its behalf harm- ler juridiska personer som handlar för dennas less in respect of legal proceedings and räkning skadeslösa vad avser de rättsliga ät-
claims referred to in sub-paragraph (b); and gärder och skadeståndskrav som beskrivs un-
der b), ovan, och
(d) compensate the assisting party or per- d) ersätta biståndsgivaren eller de fysiska
sons or other legal entities acting on its behalf eller juridiska personer som handlar för denfor: nas räkning för
(i) death of or injury to personnel of the (i) personskada med eller utan dödlig
assisting party or persons acting on its be- utgång som har tillfogats biståndsgivarens
half; personal eller personer som handlar för
dennas räkning;
(ii) loss of or damage to non-consumable (ii) förlust av eller skada på sådan utequipment or materials related to the assis- rustning eller material som har samband
tance; med biståndet och som inte utgör förbruk-
ningsartiklar;
except in cases of wilful misconduct by the dock inte vid uppsåtligt handlande av de perindividuals who caused the death, injury, loss soner som orsakade dödsfallet, personor damage. skadan, förlusten eller skadan.
3. This article shall not prevent compensa- 3. Denna artikel hindrar inte ersättning eltion or indemnity available under any appli- ler skadestånd i enlighet med något tillämpcable international agreement or national law ligt internationellt avtal eller någon stats na-
of any State. tionella lagstiftning.
4. Nothing in this article shall require the 4. Ingenting i denna artikel skall tvinga den
requesting State to apply paragraph 2 in anmodande staten att tillämpa punkten 2 helt
whole or in part to its nationals or permanent eller delvis på sina medborgare eller på perresidents. soner som är stadigvarande bosatta i landet.
S. When signing, ratifying, accepting, ap- 5. Då en stat undertecknar, ratificerar, proving or acceding to this Convention, a godtar, godkänner eller ansluter sig till denna State may declare: konvention, kan den förklara att den helt el-
ler delvis
(a) that it does not consider itself bound in a) ej anser sig bunden av punkten 2, whole or in part by paragraph 2:
(b) that it will not apply paragraph 2 in b) ej kommer att tillämpa punkten 2, i fall whole or in part in cases of gross negligence då de personer som orsakat dödsfallet, per-
by the individuals who caused the death, in- sonskadan, förlusten eller sakskadan har
jury, loss or damage. handlagt grovt vårdslöst.
6. A State Party which has made a declara- 6. En konventionsstat som avgivit förkla-
tion in accordance with paragraph 5 may at ring i enlighet med punkten 5 kan när som
any time withdraw it by notification to the helst återta denna genom notifikation till de-
depositary. positarien.
Article Il Artikel II Termination of assistance Biståndets upphörande
The requesting State or the assisting party Den anmodande staten eller den biståndsmay at any time, after appropriate consulta- givande parten kan när som helst efter lämplitions and by notification in writing, request ga konsultationer och genom skriftlig notifi-
the termination of assistance received or pro- kation begära att det bistånd som mottagits vided under this Convention. Once such a eller ställts till förfogande enligt denna konrequest has been made the parties involved vention skall upphöra. När en sådan begäran
shall consult with each other to make ar- framlagts, skall de båda inblandade parterna
rangements for the proper conclusion of the samråda med varandra för att träffa anstalter assistance. för lämplig avveckling av biståndet.
Article 12 Artikel 12 Relationship to other international Förhållande till andra internationella avtal
agreements
This Convention shall not affect the recip- Denna konvention skall ej påverka de ömrocal rights and obligations of States Parties sesidiga rättigheter och skyldigheter som under existing international agreements konventionsstaterna har enligt existerande which relate to the matters covered by this internationella avtal vad avser frågor som Convention, or under future international faller under denna konvention eller under
agreements concluded in accordance with the framtida internationella avtal, som ingås i
object and purpose of this Convention. överensstämmelse med denna konventions
ändamål och syften.
Article 13 Artikel 13 Settlement of disputes Biläggande av tvister
1. In the event of a dispute between States 1. I händelse av tvist mellan konventions- Parties, or between a State Party and the staterna, eller mellan en konventionsstat och Agency, concerning the interpretation or ap- IAEA. beträffande tolkningen eller tillämp-
plication of this Convention, the parties to ningen av denna konvention, skall parterna i
the dispute shall consult with a view to the tvisten samråda i syfte att bilägga denna ge-
settlement of the dispute by negotiation or by nom förhandling eller genom sådan annan any other peaceful means of settling disputes fredlig metod för lösning av tvist som de båda
acceptable to them. kan acceptera.
2. If a dispute of this character between 2. Om en tvist av detta slag mellan konven-
States Parties cannot be settled within one tionsstaterna ej kunnat biläggas inom ett år
year from the request for consultation pursu- räknat från datum för framställningen om
ant to paragraph 1, it shall, at the request of samråd i enlighet med punkten 1, skall tvisten any party to such dispute, be submitted to efter framställning från någondera av de tvisarbitration or referred to the International tande hänskjutas till skiljedom eller till Inter- Court of Justice for decision. Where a dis- nationella domstolen för avgörande. När en pute is submitted to arbitration, if, within six tvist hänskjuts till skiljedom och de tvistande months from the date of the request, the par- inom sex månader från datum för framställties to the dispute are unable to agree on the ningen ej kunnat komma överens om sättet organization of the arbitration, a party may för skiljedomens genomförande, kan endera request the President of the International parten anhålla att Internationella domstolens Court of Justice or the Secretary-General of president eller Förenta nationernas general-
the United Nations to appoint one or more sekreterare utser en eller flera skiljedomare.
arbitrators. In cases of conflicting requests Om de tvistande ingivit sinsemellan olika by the parties to the dispute, the request to framställningar, skall den som ställts till Förthe Secretary-General of the United Nations enta nationernas generalsekreterare priori-
shall have priority. teras.
3. When signing, ratifying. accepting, ap- 3. När en stat undertecknar, ratificerar, proving or acceding to this Convention, a godtar, godkänner eller ansluter sig till denna
State may declare that it does not consider konvention, kan den förklara att den inte anitself bound by either or both of the dispute ser sig bunden av endera av eller båda de i settlement procedures provided for in para- punkten 2 beskrivna förfarandena för biläg-
graph 2. The other States Parties shall not be gande av tvister. Övriga konventionsstater
bound by a dispute settlement procedure pro- skall ej vara bundna till någon av de i punkten
vided for in paragraph 2 with respect to a 2 angivna förfarandena för biläggande av tvis- State Party for which such a declaration is in ter i förhållande till en konventionsstat för
force. vilken en sådan förklaring är i kraft.
4. A State Party which has made a declara- 4. En konventionsstat som avgivit förklation in accordance with paragraph 3 may at ring i enlighet med punkten 3 kan när som
any time withdraw it by notification to the helst återta denna genom notifikation till dedepositary. positarien.
Article 14 Artikel 14
Entry into force Ikraftträdande
1. This Convention shall be open for signa- 1. Denna konvention skall vara öppen för ture by all States and Namibia, represented undertecknande av alla stater samt Namibia, by the United Nations Council for Namibia, representerat av Förenta nationernas råd för at the Headquarters of the International Namibia, i Internationella atomenergiorga- Atomic Energy Agency in Vienna, and at the nets säte i Wien och i Förenta nationernas
Headquarters of the United Nations in New högkvarter i New York från och med den ...
York from ... until its entry into force for till dess att den träder i kraft eller under tolv twelve months, whichever period is longer. månader, varvid den längsta av dessa båda
perioder skall gälla.
2. A State and Namibia, represented by 2. En stat, eller Namibia representerat av
the United Nations Council for Namibia, Förenta nationernas råd för Namibia, kan ut-
may express its consent to be bound by this trycka sitt samtycke till att vara bunden av Convention either by signature, or by deposit denna konvention antingen genom under-
of an instrument of ratification, acceptance tecknande eller genom deponering av ratifior approval following signature made subject kations-, godtagande- eller godkännandeinto ratification, acceptance or approval, or by strument efter undertecknande med förbehåll
deposit of an instrument of accession. The för ratifikation, godtagande eller godkännaninstruments of ratification, acceptance, ap- de, eller genom deponering av ett anslutproval or accession shall be deposited with ningsinstrument. Ratifikations-, godtagande-, the depositary. godkännande eller anslutningsinstrumenten
skall deponeras hos depositarien.
3. This Convention shall! enter into force 3. Denna konvention träder i kraft trettio thirty days after consent to be bound has dagar efter det att tre stater samtyckt till att
been expressed by three States. vara bundna.
4. For each State expressing consent to be 4. För varje stat som uttrycker sitt sambound by this Convention after its entry into tycke till att vara bunden av denna konven-
force, this Convention shall enter into force tion efter dess ikraftträdande, träder den i
for that State thirty days after the date of kraft trettio dagar efter det att staten uttryckt
expression of consent. sitt samtycke.
3 Riksdagen 19861/87. I saml. Nr 18
5. (a) This Convention shall be open for 5.a) Denna konvention skal! enligt denna accession, as provided for in this article, by artikel stå öppen för anslutning av internatiointernational organizations and regional inte- nella organisationer och organisationer för gration organizations cConstituted by sover- regional integrering som upprättats av själveign States, which have competence in re- ständiga stater, vilka har befogenhet att förspect of the negotiation, conclusion and ap- handla om, ingå och tillämpa internationella plication of international agreements in mat- avtal om frågor som täcks av denna konventers covered by this Convention. tion.
(b) In matters within their competence b) I ärenden inom deras kompetensområde such organizations shall, on their own behalf, skall dessa organisationer på egna vägnar utexercise the rights and fulfil the obligations öva de rättigheter och uppfylla de skyldighewhich this Convention attributes to States ter som enligt denna konvention tillkommer Parties. konventionsstaterna.
(c) When depositing its instrument of ac- c) När en sådan organisation deponerar sitt cession, such an organization shall communi- anslutningsinstrument, skall den till deposicate to the depositary a declaration indicating tarien överlämna en förklaring som visar omthe extent of its competence in respect of fattningen av organisationens behörighet vad matters covered by this Convention. avser frågor som täcks av denna konvention.
(d) Such an organization shall not hold any d) En sådan organisation skall ej äga någon vote additional to those of its Member States. rösträtt utöver den som innehas av dess med-
lemsstater.
Article 15 Artikel 15 Provisional application Provisorisk tillämpning
A State may, upon signature or at any later En stat kan vid undertecknandet eller vid date before this Convention enters into force vilken som helst senare tidpunkt innan denna for it, declare that it will apply this Conven- konvention har trätt i kraft förklara att den tion provisionally. kommer att tillämpa denna konvention provi-
soriskt.
Article 16 Artikel 16 Amendments Ändringar
1. A State Party may propose amendments 1. En konventionsstat får föreslå ändringar to this Convention. The proposed amend- i denna konvention. Ändringsförslaget skall ment shall be submitted to the depositary inges till depositarien, som omedelbart skall who shall circulate it immediately to all other sända ut det till alla övriga konventionsstater. States Parties.
2. If a majority of the States Parties re- 2. Om en majoritet av konventionsstaterna quest the depositary to convene a conference anmodar depositarien att sammankalla en to consider the proposed amendments, the konferens för att ta ställning till de föreslagna depositary shall invite all States Parties to ändringarna, skall depositarien inbjuda alla attend such a conference to begin not sooner konventionsstater att bevista en sådan konfethan thirty days after the invitations are is- rens, vilken skall inledas tidigast trettio dagar sued. Any amnendment adopted at the confer- efter det att inbjudningarna utsänts. Alla ändence by a two-thirds majority of all States ringar som vid konferensen antas med två Parties shall be laid down in a protocol which tredjedels majoritet av konventionsstaterna is open to signature in Vienna and New York skall fastställas i ett protokoll. som skall vara by all States Parties. öppet för undertecknande i Wien och i New
York av alla konventionsstater.
3. The protocol shall enter into force thirty 3. Protokollet träder i kraft trettio dagar days after consent to be bound has been ex- efter det att tre stater samtyckt till att vara pressed by three States. For each State ex- bundna. För varje stat som samtycker till att
pressing consent to be bound by the protocol vara bunden av protokollet efter det att detta after its entry into force, the protocol shall trätt i kraft träder protokollet i kraft trettio enter into force for that State thirty days after dagar efter den dag då staten uttryckt sitt
the date of expression of consent. samtycke.
Article 17 Artikel 17
Denunciation Uppsägning
1. A State Party may denounce this Con- 1. En konventionsstat får säga upp denna
vention by written notification to the deposi- konvention genom skriftlig notifikation till tary. depositarien.
2. Denunciation shall take effect one year 2. Uppsägningen träder i kraft ett år från
following the date on which the notification is det datum då notifikationen mottogs av depo-
received by the depositary. sitarien.
Article 18 Artikel 18
Depositary Depositarie
1. The Director General of the Agency 1. IAEA:s generaldirektör skall vara deposhall be the depositary of this Convention. sitarie för denna konvention. 2. The Director General of the Agency 2. IAEA:s generaldirektör skall omgående
shall promptly notify States Parties and ali underrätta konventionsstaterna och alla and-
other States of: ra stater om
(a) each signature of this Convention or a) varje undertecknande av denna konven-
any protocol of amendment; tion eller alla protokoll om ändring;
(b) each deposit of an instrument of ratifi- b) varje deponering av ratifikations-, godcation, acceptance, approval or accession tagande-, godkännande- eller anslutningsinconcerning this Convention or any protocol strument rörande denna konvention eller alla of amendment: protokoll om ändring;
(c) any declaration or withdrawal thereof c) förklaringar eller återtaganden av så-
in accordance with articles 8, 10 and 13; dana enligt artiklarna 8, 10 och 13:
(d) any declaration of provisional applica- d) förklaringar rörande provisorisk tilltion of this Convention in accordance with lämpning av denna konvention i enlighet med article 15; artikel 15;
(e) the entry into force of this Convention e) ikraftträdande av denna konvention och and of any amendment thereto: and varje ändring i denna; och
(f) any denunciation made under article f) uppsägningar enligt artikel 17.
17.
Article 19 Artikel 19
Authentic texts and certified copies Autentiska texter och avskrifter The original of this Convention, of which Originalet till denna konvention, av vilken
the Arabic, Chinese, English, French, Rus- de arabiska, kinesiska, engelska, franska,
sian and Spanish texts are equally authentic, ryska och spanska texterna har lika giltighet
shall be deposited with the Director General skall deponeras hos Internationella atomof the International Atomic Energy Agency energiorganets generaldirektör, som skall
who shall send certified copies to States Par- sända bestyrkta avskrifter til" konventionsties and all other States. staterna och till alla andra stater.
In witness whereof the undersigned, being TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har un-
duly authorized, have signed this Conven- dertecknade, därtill vederbörligen befullmäk-
tion, open for signature as provided in para- tigade undertecknat denna konvention, som graph I of article 14. är öppen för undertecknande enligt artikel 14
punkt 1.
Adopted by the General Conference of the ANTAGEN av Internationella atomencer- International Atomic Energy Agency meet- giorganets generalförsamling vid extra möte i ing in special session at Vienna on the twen- Wien den 26 september år 1986. tysixth day of September one thousand nine hundred and eightysix.
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 18
Jordbruksdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Föredragande: statsrådet Lundkvist såvitt avser avsnitt I,
statsrådet Dahl såvitt avser avsnitt 2
Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan
Nionde huvudtiteln
I Åtgärder för bl. a. jordbruks- och renskötselföretag
Det radioaktiva nedfallet efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat stora problem för bl. a. jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag. De drabbas av merkostnader och inkomstbortfall på grund av de åtgärder som
vidtagits i syfte att även i denna situation tillförsäkra konsumenterna
livsmedel av god kvalitet. För att tillgodose ett omedelbart behov beslutade regeringen därför i maj 1986 att ställa 25 milj. kr. till lantbruksstyrelsens
förfogande för budgetåret 1985/86 för förskottsutbetalningar till drabbade
jordbrukare och trädgårdsföretagare.
Lantbruksstyrelsen lämnade i juni 1986 efter samråd med Lantbrukarnas
riksförbund förslag till riktlinjer för ersättning till jordbruks-. trädgårdsoch renskötselföretag på grund av radioaktivt nedfall. Med förslaget som grund utfärdade regeringen den 18 juni 1986 förordning (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag för merkost-
nader och inkomstbortfall på grund av radioaktivt nedfall. Samma dag
beslutade regeringen att för budgetåret 1986/87 ställa medel till lantbruksstyrelsens förfogande för sådan ersättning. Genom ersättningsbesluten
kommer de aktuella företagarna att såvitt möjligt hållas skadeslösa till följd
av merkostnader och inkomstbortfall som uppstått på grund av Tjernobylolyckan.
Med stöd av regeringens beslut har lantbruksstyrelsen beträffande jordbruks- och trädgårdsföretag beslutat i huvudsak följande.
Enligt lantbruksstyrelsens föreskrifter lämnas ersättning till jordbruks-
företag för de merkostnader som har orsakats av försenad betessläppning,
för minskad avkastning i mjölkproduktionen till följd av detta och för mjölk
som har kasserats. Vidare lämnas ersättning för kasserade slaktkroppar och för merkostnader och försämrat ekonomiskt utbyte av slaktdjur då slakten skett vid annan tidpunkt än vad den eljest skulle ha gjort. Ersätt-
ning ges också för foder som kasserats och för sanering av vallar.
Till trädgårdsföretag lämnas enligt lantbruksstyrelsens föreskrifter er- 37
sättning för produkter som omfattas av försäljningsförbud och för vissa Prop. 1986/87: 18 frilandsodlade trädgårdsprodukter som kasserats. För sanering av vissa frilandsodlingar utgår ersättning för kostnader, förluster, merarbete och nytt växtmaterial.
I fråga om renskötselföretag har statens livsmedelsverk och lantbruksstyrelsen efter samråd med Svenska samernas riksförbund beslutat i huvudsak följande. Renar från områden där förhöjda halter av radioaktiva ämnen uppmätts måste slaktas på kontrollslakteri. Beslutet omfattade till en början Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, men har nu utsträckts till att avse även Norrbottens län. Cesiumhalterna har nämligen ökat hos renarna under hösten när de övergått till att beta lav. Cesiumhalten i varje enskild renkropp undersöks. Vid för höga halter av radioaktiva ämnen kasseras renkroppen. Renägarna erhåller ersättning motsvarande marknadspriset från slakteriföretagen enligt gängse rutiner för samtliga slaktade renar, dvs. även för sådana som inte godkänts som livsmedel på grund av för hög cesiumhalt. Kontrollslakterierna erhåller sedermera ersättning från lantbruksstyrelsen för de renkroppar som inte kunnat godkännas som livsmedel av detta skäl. De erhåller också ersättning för sina hanteringskostnader för dessa renkroppar. Ersättning till renägare kan utgå även för tidigareläggning av slakt, utfodring av renar och för merkostnader för anskaffning av matrenar.
Sveriges lantbruksuniversitet har erhållit medel av lantbruksstyrelsen för försöksprojekt avseende utfodring och skördemetoder i syfte att minska cesiumhalten,
Även älgstammen har drabbats av det radioaktiva nedfallet. Svenska jägareförbundet och Svenska samernas riksförbund hemställer i skrivelse till regeringen om ersättning för bl. a. älgar som förstörs till följd av för höga halter av cesium-137. När älgjakten inleddes i september visade det sig att många fällda älgar innehöll så höga halter av cesium-137 att köttet inte fick saluhållas som livsmedel. Det ansågs vara en uppenbar risk för att jägarna skulle avbryta älgjakten eftersom de kunde komma att enbart drabbas av kostnader för jakten. Med hänsyn till att en minskad jakt skulle leda till ökad skadegörelse på skog och ett ökat antal trafikolyckor med älg beslutade regeringen att länsstyrelsen skall få betala ut ersättning för fällda älgar som innehåller så höga halter av cesium-137 att de överstiger det av statens livsmedelsverk tillämpade riktvärdet för saluhållande av livsmedel. Enligt förordningen (1986: 690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet lämnas ersättning för sådana älgar som förstörs eller tas om hand av slakteri. Ersättning utgår med 2 200 kr. för vuxen älg och 1000 kr. för älgkalv.
Det sammanlagda medelsbehovet för de av regeringen beslutade ersättningarna som jag har redovisat är svårt att beräkna i dag. Uppskattningsvis kan detta anges till 250 milj. kr. Ersättningarna anvisas för närvarande från anslaget Oförutsedda utgifter. Ersättningarna bör dock i fortsättningen bestridas från ett nytt förslagsanslag under nionde huvudtiteln. Anslaget bör benämnas Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall.
Ersättningsfrågorna har ännu inte kunnat slutbehandlas för alla områden. Sveriges fiskares riksförbund har i skrivelse till regeringen yrkat att 38
ersättning skall utgå till bl. a. licensierade fiskeföretag för kostnader och Prop. 1986/87: 18 förluster på grund av det radioaktiva nedfallet. Till regeringen har vidare
inkommit skrivelser från bl.a. Svenska samernas riksförbund, Sveriges
fiskevattenägareförbund, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund. Nordisk Hotell- og Res-
taurantforbund och Sveriges köpmannaförbund, vilka begär ersättningar och åtgärder av skilda slag.
Enligt min mening kan inte i dag överblickas den fullständiga omfattningen och konsekvenserna av de skador som föranletts av Tjernobyl-
olyckan. Jag förordar därför att i den mån ytterligare krav reses om kompensation till följd av radioaktivt nedfall efter kärnkraftsolyckan bör frågor om ersättning prövas I huvudsak efter de principer som har tilläm- " pats för tidigare beslut om ersättning. Regeringen bör i förekommande fall
kunna besluta om ersättning från anslaget.
De kostnader som myndigheterna har med anledning av kärnkraftsolyckan och som inte täcks genom särskilda anslag bör liksom hittills vid behov täckas genom överskridande av resp. myndighetsanslag.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer som jag har redovisat för ersättning på
grund av radioaktivt nedfall,
2. till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall på tilläggsbud-
get I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsan-
slag av 250 000 000 kr.
2¶Statens strålskyddsinstituts förslag till åtgärder
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl föranledde betydande insatser av bl.a. berörda myndigheter. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att säkerställa en fullgod beredskap för framtiden. Bl.a. har energirådet fått i uppdrag att göra en översyn av beredskapen. Inom ramen för denna översyn har statens strålskyddsinstitut (SSI) i skrivelse den 15 augusti 1986 lämnat förslag till beredskapsförbättrande åtgärder. I det följande tar jag
upp de åtgärder som bör behandlas under nionde huvudtiteln och som SSI] bedömt bör genomföras under innevarande budgetår. Av strålskyddsinstitutets skrivelse framgår bl. a. att institutets gammamätstationer behöver automatiseras på ett sådant sätt som gör det möjligt för institutet att agera omedelbart vid information om ökade strålningsnivåer i miljön. Åtgärden föreslås i huvudsak vara genomförd före den
31 december 1986. Kostnaderna härför beräknas till 0,6 milj. kr.
Av skrivelsen framgår vidare att befintliga mätinstrument på mejerier
kan behöva kompletteras för jod och cesium. Denna fråga föreslår SSI bör
utredas av instilutet i samråd med statens livsmedelsverk. Institutet förutsätter att utredningen utmynnar i förslag till alternativa lösningar med 39
vara avslutad före årsskiftet 1986/87.
För att bättre kunna bedöma och förstå vilka mätningar som är viktiga från strålskyddssynpunkt vid radioaktivt nedfall efter en reaktorolycka liksom för att tolka mätresultaten krävs enligt SSI utbildning i mätteknik m.m. I detta syfte avser institutet att i samråd med statens miljömedicinska laboratorium och länsstyrelsernas organisationsnämnd utarbeta ett särskilt kursprogram för befattningshavare i kommuner och länsstyrelser. Kostnaderna beräknas till 3 milj. kr. SSI anmäler vidare att en skyndsam utredning behöver göras av behovet av dosratmätande instrument som kan komma att kosta högst 9 milj. kr.
SSI anmäler även behov av komplettering av befintlig datautrustning för att möta de höga krav på dokumentation och stråldosmätningar som ställs vid en olycka. Kostnaderna härför beräknas till 3 milj. kr. innefattande installation och ombyggnader. Åtgärderna beräknas kunna vara genomförda vid årsskiftet 1986/87. SSI föreslår att kostnaderna finansieras med kärnkraftsavgifter.
För vissa mätningar och uppföljning av en rad mätfrågor av betydelse för beredskapen behöver SSI instrument. En stor del av kostnaderna, som beräknas till 0,7 milj. kr., avser externa mätuppdrag.
Informationsfrågor rörande det radioaktiva nedfallet har tilldragit sig stor uppmärksamhet. För att informera alla om effekterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl avser SSI att göra ett informationspaket. I detta skall ingå bl.a. en broschyr som skall delas ut till alla hushåll i landet. 1 broschyren lämnas information om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och om de åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas. Broschyren avses vara framtagen och utdelad under oktober 1986. Kostnaderna beräknas till 6 milj. kr.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har medfört att ett flertal forskningsprojekt och studier igångsatts. Dessa bör enligt SSI fullföljas. Flera projekt har påbörjats och beräknas vara avslutade före årsskiftet 1986/87. Bland forskningsinsatserna märks upptags- och omsättningsmätningar med inriktning på jordbruksmark, radioekologiska mätningar av bl.a. renlav, aktivitetsmätningar på regnvatten, dagvatten och reningsverk, beteendevetenskapliga studier (människors oro) samt projekt angående radioaktiva ämnen i renar m.m. De sammanlagda kostnaderna för forskning och studier har av SSI beräknats till 11,8 milj. kr.
SSI måste följa upp en lång rad projekt under den närmaste tiden. Institutets behov av extra resurser under budgetåret 1986/87 beräknas motsvara sju manår samt medel för konsultinsatser motsvarande totalt 2,9 milj. kr. Därtill kommer ytterligare resursbehov som kan visa sig i de pågående utredningarna i fråga om permanent förstärkning inom området beredskapsplanering.
För riksdagens information vill jag anmäla att SSI i sin skrivelse också tar upp frågan om hur jodtablettberedskapen ytterligare kan förbättras. För beredskap mot kärnkraftsolyckor i utlandet föreslås en ökning ske av det befintliga beredskapslagret av jodtabletter så att sådana med kort varsel kan distribueras till berörda delar av landet. SSI föreslår att social- 40
styrelsen får i uppdrag att i samråd med institutet utreda frågan. En sådan Prop. 1986/87: 18 utredning bör enligt SSI studera möjligheterna att samordna befintliga beredskapslager med apotekens försäljningslager och att undanta jodtabletterna från kravet på hållbarhetsmärkning. SSI föreslår att utredningen redovisar alternativa lösningar och kostnader samt tidsschema. Utredningen avses vara avslutad före årsskiftet 1986/87.
Sammanfattningsvis innebär de av SSI föreslagna åtgärderna en kostnad av 28 milj. kr., varav den svenska kärnkraftsindustrin föreslås svara för 3 milj. kr. genom en höjning av den särskilda avgift som den betalar enligt förordningen (1976: 247) om vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut.
De förslag till åtgärder och uppdrag som SSI har presenterat och som jag har redogjort för finner jag väl avvägda. Jag delar institutets bedömning att de föreslagna åtgärderna och uppdragen bör genomföras redan nu. Det är enligt min mening särskilt angeläget att allmänheten så snart som möjligt genom institutets försorg får en samlad och korrekt information om Tjernobylolyckan och om de åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas. Jag anser även att de forskningsprojekt som här föreslagits är angelägna eftersom vi därigenom kan öka vår kunskap om de effekter som Tjernobylolyckan har haft och kommer att få på bl. a. vår miljö. Även övriga av SSI föreslagna åtgärder bör skyndsamt vidtas. Jag avser inom kort återkomma till regeringen i fråga om dels utredningsuppdrag, dels ändring i ifrågavarande taxeförordning. SSI bör således tillföras de resurser som institutet har begärt. Institutet bör genomföra de här aktuella åtgärderna i samarbete med övriga berörda myndigheter.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens strålskyddsinstitut på tillägsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsan-
slag av 25 000 000 kr.
4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr I8
Bilaga3 Prop. 1986/87: 18
Industridepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Föredragande: statsrådet Dahl
Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan
Tolfte huvudtiteln
A. Industridepartementet m. m.
Utredningar m. m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 19 500 000 kr. Från detta anslag täcks bl. a. kost-
naderna för utredningar, kommittéer m. m. inom industridepartementets
verksamhetsområde. Kostnaderna för det omfattande arbete som bedrivs
inom ramen för uppdragen till energirådet, expertgruppen och gruppen av
vetenskapliga granskare som jag tidigare redogjort för belastar därför detta anslag.
Dessa kostnader består dels av kostnader direkt hänförliga till rådet och grupperna såsom kostnader för sammanträden, kansli, översättning och
tryckning av rapport på svenska och andra språk, dels av merkostnader som uppstår för energiverket, naturvårdsverket, strålskyddsinstitutet, kärnkraftsinspektionen och konjunkturinstitutet genom det omfattande extra arbete som dessa verk och myndigheter låter utföra för att ta fram underlag till expertgruppen. De sammanlagda kostnaderna för den verk-
samhet som initierats genom regeringens uppdrag den 7 maj 1986 till energirådet beräknas till 6 milj. kr. Anslaget bör därför räknas upp med
detta belopp.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
C. Regional utveckling
Ersättning för merkostnader och förluster för vissa företag på grund av följdeffekter av Tjernobylolyckan
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1986/87.
Regeringen har tidigare beslutat om ersättning till bl. a. jordbruksföretag, trädgårdsföretag och renskötselföretag. Samtidigt stod det tidigt klart
att minskad eller utebliven produktion vid nämnda företag kan få konsekvenser för bl. a. vidareförädlingsföretag. Länsstyrelsen i Västerbottens län uppmärksammade i skrivelse till regeringen i juni 1986 renslakteriernas problem. Länsstyrelsen i Västernorr-
lands län tog i skrivelse i juli 1986 upp frågan om bl. a. verksamheter med bär och älgkött som råvara och de negativa konsekvenserna för dessa till följd av Tjernobylolyckan. Skrivelser med begäran om ekonomiskt stöd
har inkommit från bl. a. Lapplandsvilt AB. För att få underlag för en samlad bedömning av de merkostnader och
förluster som olika vidareförädlingsföretag m. fl. drabbats eller beräknas bli drabbade av fram till den 1 juli 1987 uppdrog regeringen den 4 septem-
ber 1986 åt länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Väs-
ternorrlands, Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län att genomföra en
inventering. Denna skulle i första hand avse företag som för sin verksam-
het är beroende av leveranser från renskötselföretag samt av bär, fisk och
vilt. Länsstyrelserna hade också möjlighet att lämna uppgifter om i vilken utsträckning andra verksamheter drabbats eller beräknas bli drabbade av
merkostnader och förluster som en effekt av Tjernobylolyckan. Uppdraget har nyligen redovisats till industridepartementet.
Med utgångspunkt från inventeringsmaterialet kommer regeringen att ta ställning till ersättningsprinciper vad gäller olika verksamheter. Det ankommer också på regeringen att besluta om handläggningsordning. Beslut i
de enskilda ärendena om ersättning tas av resp. länsstyrelse, som har bäst kännedom om det enskilda företagets situation och betydelse för sysselsättningen i regionen.
Eftersom frågan om ersättning, med utgångspunkt från inventeringsma-
terialet, för närvarande bereds inom regeringskansliet, kan anslagsbehovet
nu inte bedömas. I avvaktan på underlagsmaterial föreslår jag att ett
förslagsanslag om 1000 kr. ställs till regeringens förfogande att användas för ersättning till berörda företag. Från detta anslag bör regeringen sedan
tilldela resp. länsstyrelse en ekonomisk ram inom vilken länsstyrelsen får
rätt att fatta beslut om ersättning till enskilda företag enligt de riktlinjer som regeringen senare anger. Chefen för industridepartementet avser att senare återkomma till riksdagen med en redovisning av de insatser som genomförts liksom kostnaderna för dessa.
Hemställan Prop. 1986/87: 18
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättning för merkostnader och förluster för vissa företag
på grund av följdeffekter av Tjernobylolyckan på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
1000 kr.
E. Energi
Konvention om tidig information vid en kärnenergiolycka
Inom internationella atomenergiorganet, IAEA, har utarbetats ett förslag till konvention om tidig information vid en kärnenergiolycka. Förslaget har
antagits av IAEA:s generalkonferens. Regeringen beslöt den 18 september
1986 att konventionen skulle undertecknas. Konventionen har underteck-
nats i Wien med förbehåll för ratifikation. Vid undertecknandet avgavs en förklaring att Sverige kommer att tillämpa konventionen interimistiskt.
Den engelska fördragstexten och en svensk översättning bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 3.1.
I konventionen om tidig information vid en kärnenergiolycka förbinder sig konventionsstaterna att direkt eller genom förmedling av IAEA omgående underrätta de stater som kan komma att beröras om ett utsläpp av
radioaktivt material inträffar som kan medföra strålskyddskonsekvenser för andra stater. Konventionsstaterna förbinder sig vidare att direkt, eller
genom IAEA:s förmedling, omgående tillställa berörda stater all tillgänglig
information som kan vara relevant när det gäller att minska konsekvenser-
na ur strålningssynpunkt i dessa stater.
Skyldigheten att rapportera gäller olyckor i såväl civila som militära kärnreaktorer, övriga anläggningar inom kärnbränslecykeln samt för olyckor vid användning av radioisotoper. Andra olyckor. t.ex. olyckor vid kärnvapenprov, kan anmälas frivilligt.
Den information som skall lämnas om en olycka har inträffat skall vara så utförlig att berörda länder kan bedöma konsekvenserna för egen del och
om särskilda åtgärder behöver sättas in. Sålunda skall information lämnas om orsaken till olyckan och händelseförloppets utveckling, om utsläppets kvantitet och sammansättning, om de meteorologiska förhållandena samt
om vilka skyddsåtgärder som vidtagits. Informationen skall med lämpliga
tidsintervall kompletteras med ytterligare relevanta upplysningar rörande
krisläget och om dess faktiska eller förutsägbara upphörande.
För egen del anser jag det nödvändigt att information ges såväl direkt till de närmaste grannländerna som till IAEA. Olyckan i Tjernobyl har också
visat på behovet av att förbättra kunskaperna om och insynen i näralig-
gande kärnkraftverk utanför det egna landet. Det är därför angeläget att, vid sidan av den internationella konventionen, sluta bilaterala avtal med de
närmaste grannländerna för att tillgodose detta behov. Initiativ till sådana
bilaterala avtal har redan tagits.
Avslutningsvis föreslår jag att regeringen inhämtar riksdagens godkän-
nande av konventionen om tidig information vid en kärnenergiolycka.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna konventionen om tidig information vid en kärnener-
giolycka.
Bilaga 3.1
Convention on Early Notification of a Konvention om tidig information vid Nuclear Accident en kärnenergiolycka
The States Parties to this convention, Konventionsstaterna,
aware that nuclear activities are being car- som är medvetna om att kärnteknisk verkried out in a number of States, samhet förekommer i ett antal stater,
noting that comprehensive measures have som konstaterar att omfattande åtgärder been and arc being taken to ensure a high vidtagits och fortlöpande vidtas för att trygga level of safety in nuclear activities. aimed at en hög grad av säkerhet i kärnteknisk verkpreventing nuclear accidents and minimizing samhet i syfte att förhindra kärnenergithe consequence of any such accident, olyckor och att reducera följderna av varje should it occur. sådan olycka till ett minimum om den skulle
inträffa,
desiring to strengthen further international som önskar ytterligare förstärka det interco-operation in the safe development and use nationella samarbetet när det gäller säker utof nuclear energy, veckling och användning av kärnenergi,
convinced of the need for States to provide som är övertygade om nödvändigheten av relevant information about nuclear accidents att staterna så snabbt som möjligt tillhandaas early as possible in order that transboun- håller relevanta upplysningar om kärnenergidary radiological consequences can be mi- olyckor, så att gränsöverskridande radiolonimized, giska konsekvenser kan begränsas till ett mi-
nimum och
noting the usefulness of bilateral and multi- som konstaterar nyttan av bilaterala och lateral arrangements on information exhangce multilaterala avtal om informationsutbyte in this area, inom detta område,
have agreed as follows: har kommit överens om följande.
Article I Artikel I Scope of application Tillämplighetsområde
1. This Convention shall apply in the event 1. Denna konvention är tillämplig i händelof any accident involving facilities or activi- se av olycka som inträffar i anläggningar eller ties of a State Party or of persons or legal verksamheter enligt punkt 2 nedan, I en konentities under its jurisdiction or control, re- ventionsstat eller hos fysiska eller juridiska ferred to in paragraph 2 below, from which a personer under dess jurisdiktion eller konrelease of radioactive material occurs or is troll, varvid utsläpp av radioaktivt material likely to occur and which has resulted or may inträffar eller kan tänkas inträffa och leder till result in an international transboundary re- eller kan komma att leda till spridning av lease that could be of radiological safety sig- aktivitet över en internationell gräns i sådan nificance for another State. omfattning att den kan få konsekvenser ur
strålskyddssynpunkt i en annan stat.
2. The facilities and activities referred to 2. De anläggningar och verksamheter som in paragraph I are the following: avses i punkt I är:
(a) any nuclear reactor wherever located; a) varje kärnreaktor oavsett belägenheten;
(b) any nuclear fuel cycle facility; b) varje anläggning som har att göra med
kärnbränslecykeln;
(c) any radioactive waste management fa- c) varje anläggning för handhavande av racility; dioaktivt avfalt;
(d) the transport and storage of nuclear d) transport och lagring av kärnbränsle et-
fuels or radioactive wastes; ler radioaktivt avfall;
(e) the manufacture, use, storage, disposal e) tillverkning, användning, lagring, and transport of radioisotopes for agricul- kvittblivning och transport av radioisotoper tural, industrial, medical and related scienti- för användning inom jordbruk, industri, me-
fic and research purposes; and dicin och för vetenskap och forskning i samband med dessa aktiviteter och (f) the use of radioisotopes for power ge- f) användning av radioisotoper som kraftneration in space objects. kätlor i rymden.
Article 2 Artikel 2
Notification and information Underrättelse och information
In the event of an accident specified in I händelse av en olycka enligt artikel I (här article 1, (hereinafter referred to as a "nucle- nedan benämnd ”kärnenergiolycka”') skall
ar accident”), the State Party referred to in den konventionsstat som avses i denna artithat article shall: kel: (a) forthwith notify, directly or through a) direkt eller genom förmedling av Inter-
the International Atomic Energy Agency nationella atomenergiorganet (här nedan be- (hereinafter referred to as the "”Agency'”'), nämnt IAEA) omgående underrätta de stater
those States which are or may be physically som fysiskt berörs eller kan komma att beröaffected as specified in article I and the ras på det sätt som angivits i artikel 1, samt Agency of the nuclear accident, its nature, IAEA om kärnenergiolyckan., och där så kan the time of its occurrence and its exact loca- ske, om dess natur samt om tidpunkt och tion where appropriate: exakt belägenhet; (b) promtly provide the States referred to b) direkt eller genom IAEA:s förmedling
in sub-paragraph (a), directly or through the omgående tillställa de under a) avsedda sta- Agency, and the Agency with such available terna samt IAEA sådan information, som är information relevant to minimizing the radio- relevant när det gäller att minska konsekvenlogical consequences in those States, as serna ur strålskyddsssynpunkt i dessa stater,
specified in article 5. på det sätt som angivits i artikel 5.
Article 3 Artikel 3 Other Nuclear Accidents Andra kärnenergiolyckor
With a view to minimizing the radiological I syfte att reducera konsekvenserna ur
consequences, States Parties may notify in strålskyddssynpunkt till ett minimum kan the event of nuclear accidents other than konventionsstaterna underrätta även om andthose specified in article 1. ra kärnenergiolyckor än de som anges i arti-
kel 1.
Article 4 Artikel 4 Function of the Agency IAEA:s funktioner
The agency shall: IAEA skall
(a) forthwith inform States Parties, Mem- a) omgående underrätta konventionsstaber States, other States which are or may be terna, medlemsstaterna och övriga stater,
physically affected as specified in article I som fysiskt berörs eller kan komma att beröand relevant international intergovernmental ras på det sätt som angivits i artikel 1, samt
organizations (hereinafter referred to as '"in- berörda internationella mellanstatliga organi-
ternational organizations") of a notification sationer (här nedan benämnda ”internatioreceived pursuant to sub-paragraph (a) of ar- nella organisationer”) om sådana underrätticle 2: and telser som erhållits i enlighet med artikel 2 a)
och
(b) promply provide any State Party, b) på begäran omgående ställa den infor- Member State or relevant international orga- mation som erhållits i enlighet med artikel 2
nization, upon request, with the information b) till förfogande för konventionsstater, medreceived pursuant to sub-paragraph (b) of ar- lemsstater och berörda internationella orgaticle 2. nisationer.
Article 5 Artikel 5 Information to be provided Information som skall tillhandahållas
I. The information to be provided pur- 1. Den information som skall tillhandahålsuant to sub-paragraph (b) of article 2 shall las enligt artikel 2 b) skall i mån av tillgängcomprise the following date as then available lighet omfatta följande uppgifter från den to the notifying State Party: konventionsstat som lämnar informationen:
(a) the time, exact location where appro- a) tidpunkten, om möjligt den exakta belä-
priate, and the nature of the nuclear accident; genheten för olyckan samt olyckans natur; (b) the facility or activity involved; b) den anläggning eller verksamhet som
drabbats;
(c) the assumed or established cause and c) den förmodade eller fastställda orsaken
the foreseeable development of the nuclear till kärnenergiolyckan och dennas förutsägaccident relevant to the transboundary re- bara utveckling med avseende på utsläpp av lease of the radioactive materials; radioaktivt material över statsgränserna;
(d) the general characteristics of the ra- d) det radioaktiva utsläppets allmänna dioactive release, including, as far as is prac- egenskaper, i mån av görlighet och lämplig-
ticable and appropriate, the nature, probable het med uppgifter om utsläppets natur, dess physical and chemical form and the quantity, troliga fysikaliska och kemiska form samt composition and effective height of the ra- kvantitet, sammansättning och effektiv ut-
dioactive release; släppshöjd:;
(e) information on current and forecast e) sådan information om rådande och meteorological and hydrological conditions, prognostiserade meteorologiska och hydrolonecessary for forecasting the transboundary giska förhållanden som kan behövas för en release of the radioactive materials; prognos rörande spridningen av radioaktivt
material över statsgränserna;
(f) the results of environmental monitoring f) sådana resultat från omgivningsmätningrelevant to the transboundary release of the ar som kan vara av betydelse för att bedöma
radioactive materials; spridningen av radioaktivt material över
statsgränserna;
(g) the off-site protective mcasure taken or g) skyddsåtgärder som vidtagits eller plaplanned; neras i olycksplatsens omgivning och (h) the predicted behaviour over time of h) uppgift om hur det radioaktiva utsläppet the radioactive release. förväntas uppträda under en längre tidsrymd. 2. Such information shall be supplemented 2. Denna information skall med lämpliga at appropriate intervals by further relevant tidsintervaller kompletteras med ytterligare information on the development of the emer- relevanta upplysningar rörande nödläget och
gency situation, including its foresecable or dettas faktiska eller förutsägbara upphöran-
actual termination. de.
3. Information received pursuant to sub- 3. Den information som erhällits i enlighet
paragraph (b) of article 2 may be used with- med artikel 2 b) kan användas utan inskränk-
out restriction, except when such informa- ningar, utom i de fall då ifrågavarande infor-
tion is provided in confidence by the notify- mation meddelas konfidentiellt av den koning State Party. ventionsstat som lämnar upplysningarna.
Article 6 Artikel 6 Consultations Konsultationer
A State Party providing information pursu- En konventionsstat som lämnar informa-
ant to sub-paragraph (b) of article 2 shall, as tion i enlighet med artikel 2 b) skall i görlifar as is reasonably practicable, respond gaste mån snabbt besvara en framställning
promptly to a request for further information om ytterligare upplysningar eller konsulta-
or consultations sought by an affected State tioner från en av olyckan berörd konven- Party with a view to minimizing the radiologi- tionsstat som denna begär för att kunna minscal consequences in that State. ka konsekvenserna av strålning inom sitt om-
råde.
Article 7 Artikel 7 Competent authorities and points of contact Behöriga myndigheter och kontaktställen
I. Each State Party shall make known to 1. Varje konventionsstat skall underrätta
the Agency and to other States Parties, di- IAEA och de övriga konventionsstaterna di-
rectly or through the Agency, its competent rekt eller genom IAEA om de behöriga mynauthorities and point of contact responsible digheter och det kontaktställe som har ansvar for issuing and receiving the notification and för att lämna och motta underrättelser och information referred to in article 2. Such information i enlighet med artikel 2. Dessa points of contact and a focal point within the kontaktställen och ett kontaktställe inom Agency shall be available continuously. IAEA skall fortlöpande vara tiligängliga.
2. Each State Party shall promptly inform 2. Varje konventionsstat skall omgående
the Agency of any changes that may occur in underrätta IAEA om varje förändring av den
the information referred to in paragraph 1. information som avses i punkt 1.
3. The Agency shall maintain an up-to- 3. IAEA skall ha en uppdaterad förteck-
date list of such national authorities and ning över ovan nämnda nationella myndighepoints of contact as well as points of contact ter och kontaktställen liksom kontaktställen of relevant international organizations and vid ifrågakommande internationella organisashall provide it to States Parties and Member tioner, och skall ställa den till förfogande för States and to relevant international organiza- konventionsstaterna, medlemsstaterna och tions. berörda internationella organisationer.
Article 8 Artikel 8 Assistance to States Parties Bistånd till konventionsstater
The Agency shall, in accordance with its I enlighet med IAEA:s stadga, och på be- Statuste and upon a request of at State Party, gäran av en konventionsstat som ej har egen which does not have nuclear activities itself kärnteknisk verksamhet och gränsar till en
and borders on a State having an active nu- stat som har ett aktivt kärnenergiprogram
clear programme but not Party, conduct in- men som ej är konventionsstat, skall IAEA
vestigations into the feasibility and establish- undersöka möjligheten att upprätta ett lämp-
ment of an appropriate radiation monitoring ligt Öövervakningssystem för joniserande
system in order to facilitate the achievement strålning, så att denna konventions syften lätof ihe objectives of this Convention. tare kan uppnås.
Article 9 Artikel 9 Bilateral and multilateral arrangements Bilaterala och multilaterala avtal
In furtherance of their mutual interests, För att främja sina gemensamma intressen States Parties may consider, where deemed kan konventionsstater som anser detta lämpappropriate, the conclusion of bilateral or ligt ingå bilaterala eller multilaterala avtal om multilateral arrangements relating to the sub- den fråga som denna konvention avser. ject matter of this Convention.
Article 10 Artikel 10 Relationship to other international Förhållande till andra internationella avtal agreements
Denna konvention skall ej påverka de öm-
This Convention shall not affect the recip- sesidiga rättigheter och skyldigheter som rocal rights and obligations of States Parties konventionsstaterna har enligt existerande under existing international agreements internationella avtal vad avser frågor som which relate to the matters covered by this faller under denna konvention eller under Convention, or under future international framtida internationella avtal, som ingås i agreements concluded in accordance with the överensstämmelse med denna konventions object and purpose of this Convention. ändamål och syften.
Article 11 Artikel 11 Settlement of disputes Biläggande av tvister
1. In the event of a dispute between States 1. I händelse av en tvist, mellan konven- Parties, or between a State Party and the tionsstaterna eller mellan en konventionsstat Agency, concerning the interpretation or ap- och IAEA, beträffande tolkningen eller tillplication of this Convention, the parties to lämpningen av denna konvention, skall parthe dispute shall consult with a view to the terna i tvisten samråda i syfte att bilägga tvissettlement of the dispute by negotiation or by ten genom förhandling eller genom sådan anany other peaceful means of settling disputes nan fredlig metod för lösning av tvist som de acceptable to them. båda kan acceptera.
2. If a dispute of this character between 2. Om en tvist av detta slag mellan kon- States Parties cannot be settled within one ventionsstaterna ej kunnat biläggas inom ett year from the request for consultation pursu- år, räknat från datum för framställningen om ant to paragraph 1. it shall, at the request of samråd i enlighet med punkt 1, skall tvisten any party to such dispute, be submitted to efter framställning från någondera av de tvisarbitration or referred to the International tande hänskjutas till skiljedom etter till Inter- Court of Justice for decision. Where a dis- nationelia domstolen för avgörande. När en pute is submitted to arbitration, if, within six tvist hänskjuts till skiljedom, och de tvismonths from the date of the request, the par- tande inom sex månader från datum för framties to the dispute are unable to agree on the ställningen ej kunnat komma överens om sätorganization of the arbitration, a party may tet för skiljedomens genomförande, kan enrequest the President of the International dera parten anhålla att Internationella dom- Court of Justice or the Scretary-General of stolens president eller Förenta nationernas the United Nations to appoint one or more generalsekreterare utser en eller flera skiljearbitrators. In cases of conflicting requests domare. Om de tvistande ingivit sinsemellan by the parties to the dispute, the request to olika framställningar, skall den som ställts till the Secretary-General of the United Nations Förenta = nationernas generalsekreterare shall have priority. prioriteras.
3. When signing, ratifying, accepting, ap- 3. När en stat undertecknar, ratificerar, proving or acceding to this Convention, a godtar, godkänner eller ansluter sig till denna State may declare that it does not consider konvention kan den förklara att den inte anitself bound by either or both of the dispute ser sig bunden av endera av eller båda de i settlement procedures provided for in para- punkt 2 beskrivna förfarandena för biläg-
graph 2. The other States Parties shall not be gande av tvister. Övriga konventionsstater
bound by a dispute settlement procedure pro- skall ej vara bundna till någon av de i punkt 2 vided for in paragraph 2 with respect to a angivna förfarandena för biläggande av tvis- State Party for which such a declaration is in ter i förhållande till en konventionsstat, för
force. vilken en sådan förklaring är i kraft. 4, A State party which has made a declara- 4. En konventionsstat som avgivit förklation in accordance with paragraph 3 may at ring i enlighet med punkt 3 kan när som helst
any time withdraw it by notification to the återta denna genom notifikation till deposi-
depositary. tarien.
Article 12 Artikel 12
Entry into force Ikraftträdande
1. This Convention shall be open for signa- I. Denna konvention skall vara öppen för ture by all States and Namibia, represented undertecknande av alla stater samt Namibia,
by the United Nations Council for Namibia, representerat av Förenta nationernas råd för at the Headquarters of the International Namibia, i Internationella atomenergiorga- Atomic Energy Agency in Vienna, and at the nets säte i Wien och vid Förenta nationernas Headquarters of the United Nations in New högkvarter i New York fr. o. m. den 26 sep- York from ... until its entry into force or for tember 1986 till dess att den träder i kraft twelve months, whichever period is longer. eller under tolv månader, varvid den längsta
av dessa båda perioder skall gälla.
2. A State and Namibia, represented by 2. En stat, eller Namibia representerat av the United Nations Council for Namibia. Förenta nationernas råd för Namibia, kan utmay express its consent to be bound by this trycka sitt samtycke till att vara bunden av Convention either by signature, or by deposit denna konvention antingen genom under-
of an instrument of ratification, acceptance tecknande eller genom deponering av ett rati-
or approval following signature made subject fikations-, godtagande- eller godkännandeinto ratification, acceptance or approval. or by strument efter undertecknande med förbehåll deposit of an instrument of accession. The för ratifikation, godtagande eller godkännan-
instruments of ratification, acceptance, ap- de, eller genom deponering av ett anslut-
proval or accession shall be deposited with ningsinstrument. Ratifikations-, godtagande-, the depositary. godkännande- eller anslutningsinstrumenten
skall deponeras hos depositarien.
3. This Convention shall enter into force 3. Denna konvention träder i kraft trettio thirty days after consent to be bound has dagar efter det att tre stater samtyckt till att been expressed by three States. vara bundna.
4. For each State expressing consent to be 4. För varje stat som uttrycker sitt sam-
bound by this Convention after its entry into tycke till att vara bunden av denna konvenforce, this Convention shall enter into force tion efter dess ikraftträdande, träder den i for that State thirty days after the date of kraft trettio dagar efter det att staten uttryckt
expression of consent. sitt samtycke. 5.(a) This Convention shall be open for ac- S a) Denna konvention skall enligt denna
cession, as provided for in this article, by artikel stå öppen för anslutning av internatio-
international organizations and regional inte- nella organisationer och organisationer för gration organizations constituted by sover- regional integrering som upprättats av själv-
eign States, which have competence in re- ständiga stater, vilka har befogenhet att förspect of the negotiation, conclusion and ap- handla om, ingå och tillämpa internationella
plication of international agreements in mat- avtal om frågor som täcks av denna konventers covered by this Convention. tion.
(b) In matters within their competence b) I ärenden inom deras kompetensomsuch organizations shall, on their own behalf. råde skall dessa organisationer på egna väg-
exercise the rights and fulfil the obligations nar utöva de rättigheter och uppfylla de skylwhich this Convention attributes to States digheter som enligt denna konvention till-
Parties. kommer konventionsstaterna.
(c) When depositing its instrument of ac- c) När en sådan organisation deponerar cession, such an organization shall communi- sitt anslutningsinstrument skall den till depocate to the depositary a declaration indicating sitarien överlämna en förklaring, som visar
the extent of its competence i respect of mat- omfattningen av organisationens behörighet ters covered by this Convention. vad avser frågor som täcks av denna konven-
(d) Such an organization shall not hold any tion.
vote additional to those of its Member States. d) En sådan organisaton skall ej äga någon
rösträtt utöver den som innehas av dess med-
lemsstater.
Årticle 13 Artikel 13
Provisional application Provisorisk tillämpning
A State may, upon signature or at any later En stat kan vid undertecknandet eller vid
date before this Convention enters into force vilken som helst senare tidpunkt innan denna for it, declare that it will apply this Conven- konvention har trätt i kraft för denna stat
tion provistonally. förklara att den kommer att tillämpa denna
konvention provisoriskt.
Article 14 Artikel 14 Amendments Ändringar
1. A State Party may propose amendments 1. En konventionsstat får föreslå ändringto this Convention. The proposed amend- ar i denna konvention. Ändringsförslaget
ment shall be submitted to the depositary skall inges till depositarien, som omedelbart
who shall circulate it immediately to all other skall sända ut det till alla övriga konventions-
States Parties. stater.
2. If a majority of the States Parties re- 2. Om en majoritet av konventionsstaterna quest the depositary to convene a conference anmodar depositarien att sammankalla en
to consider the proposed amendments, the konferens för att ta ställning till de föreslagna depositary shall invite all States Parties to ändringarna, skall depositarien inbjuda alla
attend such a conference to begin not sooner konventionsstater att bevista en sådan konfe-
than thirty days after the invitations are is- rens, vilken skall inledas tidigast trettio dagar sued. Any amendment adopted at the confer- efter det att inbjudningarna utsänts. Alla ändence by a two-thirds majority of all States ringar som vid konferensen antas med två Parties shall be laid down in a protocol which tredjedels majoritet av konventionsstaterna is open to signature in Vienna and New York skall fastställas i ett protokoll. som skall vara by all States Parties. öppet för undertecknande i Wien och New
York av alla konventionsstater.
3. The protocol shall enter into force thirty 3. Protokollet träder i kraft trettio dagar
days after consent to be bound has been ex- efter det att tre stater samtyckt till att vara pressed by three States. For each State ex- bundna. För varje stat som samtycker till att
pressing consent to be bound by the protocol vara bunden av protokollet efter det att detta after its entry into force, the protocol shall trätt i kraft, träder protokollet i kraft trettio enter into force for that State thirty days after dagar efter den dag då staten uttryckt sitt the date of expression of consent. samtycke.
Article 15 Artikel 15 Denuciation Uppsägning
I. A State Party may denounce this Con- 1. En konventionsstat får säga upp denna vention by written notification to the deposi- konvention genom skriftlig notifikation till tary. depositarien.
2. Denuciation shall take effect one year 2. Uppsägningen träder i kraft ett år från following the date on which the notification is det datum då notifikationen mottogs av deporeceived by the depositary. sitarien.
Article 16 Artikel 16 Depositary Depositarie
1. The Director General of the Agency 1. IAEA:s generaldirektör skall vara deposhall be the depositary of this Convention. sitarie för denna konvention.
2. The Director General of the Agency 2. IAEA:s generaldirektör skall omgående shall promptily notify States Parties and all underrätta konventionsstaterna och alla andother States of: ra stater om:
(a) each signature of this Convention or a) varje undertecknande av denna konvenany protocol of amendment; tion eller alla protokoll om ändring;
(b) each deposit of an instrument of ratifi- b) varje deponering av ratifikations-, godcation, acceptance, approval or accession tagande-, godkännande- eller anslutningsconcerning this Convention or any protocol instrument rörande denna konvention eller of amendment; protokoll om ändring;
(c) any declaration or withdrawal thereof c) förklaringar eller återtaganden av såin accordance with article 11; dana enligt artikel H1;
(d) any declaration of provisional applica- d) förklaringar rörande provisorisk tilltion of this Convention in accordance with lämpning av denna konvention i enlighet med article 13; artikel 13;
(e) the entry into force of this Convention e) ikraftträdande av denna konvention, and of any amendment thereto; and varje ändring i denna och
(f) any denunciation made under article f) uppsägningar enligt artikel 15. IS.
Article 17 Artikel 17 Authentic texts and certified copies Autentiska texter och avskrifter
The original of this Convention, of which Originalet till denna konvention — av vilthe Arabic, Chinese, English, French, Rus- ken de arabiska, kinesiska, engelska, franssian and Spanish texts are equally authentic, ka, ryska och spanska texterna har lika giltigshall be deposited with the Director General het — skall deponeras hos Internationella of the International Atomic Energy Agency atomenergiorganets generaldirektör, som who shall send certified copies to States Par- skall sända bestyrkta avskrifter till konventies and all other States. tionsstaterna och till alla övriga stater.
In witness whereof the undersigned, being TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har unduly authorized, have signed this Conven- dertecknade, därtill vederbörligen befullmäk-
tion, open for signature as provided in para- tigade, undertecknat denna konvention, som graph I of article 11. är öppen för undertecknande enligt artikel 11,
punkt 1.
Adopted by the General Conference of the ANTAGEN av Internationella atomener-
International Atomic Energy Agency meet- glorganets generalförsamling vid extra möte i
ing in special session at Vienna on the twen- Wien den 26 september år 1986. tysixth day of September one thousand nine
hundred and eightysix.
Bilaga 4 Prop. 1986/87: 18
Civildepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Anmälan till proposition om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan
Trettonde huvudtiteln
E. Länsstyrelserna m. m.
Länsstyrelserna m. m.
I sin skrivelse till regeringen har statens strålskyddsinstitut (SSI) bl. a. föreslagit att de länsstyrelser som saknar telefax- och telexutrustning skall anskaffa sådan. Utrustningen bör enligt SSI vara installerad före den 15 december i år.
Det har vid olika tillfällen, dä olyckor inträffat, visat sig att kommunikationerna mellan länsstyrelserna och andra myndigheter, både på lokal och central nivå, underlättats avsevärt om länsstyrelserna förfogat över telexeller telefaxutrustning. Så var också fallet efter olyckan i Tjernobyl. För att bl. a. göra det möjligt för länsstyrelserna i de sex mest utsatta länen att anskaffa kommunikationsutrustningar anvisade regeringen i våras sammanlagt 900 000 kr. för omedelbara åtgärder. Jag delar SS1:s bedömning att de länsstyrelser som fortfarande saknar kommunikationsutrustning bör förses med sådan. SSI:s kostnadsberäkningar är enligt min bedömning realistiska. 500000 kr. bör därför anvisas för kompletterande inköp av kommunikationsutrustning till länsstyrelserna.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Länsstyrelserna m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisa 500 000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 in "An