1987/88:174

Regeringens skrivelse ÅS

[AS

1987/88: 174 LE

med en redovisning av allmänna Skr

pensionsfondens verksamhet år 1987 1987/88: 174

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-

protokollet den 21 april 1988 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987.

Kjell-Olof Feldt

Bengt K. Å. Johansson

I Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 174

Finansdepartementet Skr. 1987/88: 174

Utdrag ur protkoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Närvarande: Statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson,

Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Holm-

berg, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson. Lönnqvist, Thalén.

Föredragande: statsrådet Johansson

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987

För första gängen överlämnas i år en samlad redovisning för hela allmänna

pensionsfondens verksamhet till riksdagen. Redovisningen avser verksam-

hetsåret 1987. Bakgrunden är följande.

Redovisningen har tidigare år endast omfattat fjärde fondstyrelsens verksamhet.

I propositionen om ändringar i reglementet för allmänna penstonsfon-

den, m. m. (prop. 1987/88: 11, NU 10, rskr. 111) föreslogs att riksdagens granskning skulle utsträckas till att avse samtliga fondstyrelser. Till grund

för förslaget låg betänkandet (Ds Fi 1986:24) Allmänna pensionsfonden och demokratin, som bl. a. behandlade frågan om direkta val till fondsty-

relserna. Som ett väsentligt skäl till den utvidgade granskningen anförde föredragande statsrådet — utöver att de parlamentariska inslagen beträffande förvaltningen av AP-fonden härigenom förstärktes — att det var naturligt att riksdagen fick tillfälle ta ställning till fondstyrelsernas verksamhet i samband med att kompletteringspropositionen och den reviderade finansplanen föreläggs riksdagen. eftersom fondmedlen representerar en inte oväsentlig del av kapitalflödet i samhällsekonomin.

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde fondstyrelsen och första-femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredogörelser till regeringen.

Vidare har den av första-tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade

sammanställningen över delfondernas verksamhet är 1987 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket avgivna utlåtandena över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna 1-10.

Jag har i detta ärende samrått med chefen för socialdepartementet.

AP-fondens utveckling år 1987

AP-fondens utveckling under år 1987 visar en något splittrad bild. Inflationstakten var förhållandevis låg (4,2 7). Marknadsräntan steg under året med närmare 196. Direktavkastningen på långfristiga räntebärande place- tr

ringar var drygt I1 96. Den reala avkastningen för första-tredje fondstyrel- Skr. 1987/88: 174 sernas placeringar blev närmare 7 7.

Aktiemarknaden uppvisade en synnerligen växlande kursutveckling.

Den nedåtgående trend som märktes i slutet av år 1986 fortsatte under januari 1987 med ett kursfall på närmare 15 26. Därefter steg aktiekurserna oavbrutet till en högsta notering på index i oktober med en uppgång på ca

6096 sedan januari. Därefter sjönk kurserna drastiskt fram till årsskiftet,

vilket resulterade i att totalindex för helåret 1987 sjönk med drygt 8.

Vid slutet av år 1987 uppgick den samlade marknadsvärderade kapital-

behållningen inom AP-fonden till 318 miljarder kr. Under år 1987 växte AP-fondens samlade kapital (marknadsvärderat) med 25,6 miljarder kr,

eller med 8.8 26, vilket väsentligt översteg prisstegringstakten under året.

Avgiftsunderlaget — lönesumman — växte under år 1987 med ca 92.

Avgiftsuttaget ökade med 0,2 procentenheter till sammanlagt 10.2 Zz. Första—tredje fondstyrelsernas inflöde av ATP-avgifter ökade med hela 12,44 till 43,9 miljarder kr. Ränteintäkterna uppgick till 31.4 miljarder kr.

Pensionsutbetalningarna ökade med 11,1 92 till 53,8 miljarder kr. Under-

skottet mellan avgifter och pensioner ökade till 9,9 miljarder kr., motsvarande nära en femtedel av ATP-pensionerna under året. Underskottet finansieras med delar av fondens avkastning.

Riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets utlåtanden Riksrevisionsverket (RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) har i sina

utlåtanden tagit upp nägra frågor som rör löntagarfondernas verksamhet. RRV har således — utifrån kravet på att placeringarna skall präglas av långsiktighet — jämfört omsättningshastigheten för fjärde fondstyrelsen

och resp. löntagarfondstyrelse med den genomsnittliga omsättningshastig-

heten på börsregistrerade aktier. Därvid konstateras att första löntagar-

fondstyrelsen haft en omsättningshastighet på sin portfölj som enligt RRV inte synes ligga i linje med statsmakternas intentioner och kravet i 345§ lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden på långsiktighet i placeringarna. Även RFV har konstaterat att första löntagarfondstyrelsen har haft en i det närmaste dubbelt så hög omsättningshästighet på sin portfölj som fondbörsen i dess helhet. Jag har erfarit att den redovisade omsättningshastigheten till största delen har sin grund i att styrelsen velat koncentrera aktieportföljen och som en följd av detta genomfördes relativt omfattande aktieförsäljningar. RRV:s påtalanden är enligt min mening helt korrekta. Med den förklaring som lämnats ser jag dock inte anledning till några ytterligare kommentarer från min sida.

RRV har också noterat att första löntagarfondstyrelsen är den enda som

inte, i syfte att motverka att s.k. insider- information utnyttjas otillbörligt,

infört några regler för anmälan och registrering av värdepappershandel

som görs av ledamöter och anställda inom resp. fondstyrelse. Jag har emellertid erfarit att också första fondstyrelsen har för avsikt att införa

särskilda insiderbestämmelser. Jag anser det angeläget att sådana regler finns.

RRV har slutligen ifrågasatt om femte löntagarfondstyrelsens förvärv av

ET

en bostadsrätt för bostadsändamål åt fondstyrelsens verkställande direktör kr. 1987/88:174 ligger inom ramen för statsmakternas intentioner och bestämmelserna i

fondens reglemente. RFV har också behandlat denna fråga.

I reglementet finns bestämmelser om de olika fondstyrelsernas rätt att

placera medel. Reglerna syftar till att trygga pensionsmedlen bl. a. genom att gagna svensk produktion och sysselsättning. Fondstyrelserna har därutöver getts rätt att förvärva fast egendom, tomträtt cHer bostadsrätt för

att bereda styrelsen lokaler för verksamheten (15a 8). Hur styrelserna i övrigt skall bedriva sin verksamhet har överlämnats till resp. styrelse att bedöma, Det ankommer således på styrelserna att avgöra hur stor personal

fondstyrelsernas kanslier skall ha, kansliernas ev. ADB-stöd och övriga

utrustning och vilka rekryterings- eller övriga personalpolitiska åtgärder som är erforderliga för att verksamheten skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Inom ramen för detta ansvar anser jag att styrelsen bör ha rätt att besluta i ärenden av det slag som här är aktuellt. För banker är sålunda

rätten att förvärva fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för bostadsändamål till anställda uttryckligen reglerad i 2 kap. 4§ 4 punkten bankrörelse-

lagen (1987: 617). När det gäller möjligheter att vidta olika personalpoliti-

ska åtgärder finner jag inte skäl att fondstyrelserna skall vara mer begränsade än till exempel banker. Jag utgår från att det bara kan röra sig om undantagsfall. men fondstyrelsernas reglemente bör i förtydligande syfte kompletteras med en bestämmelse motsvarande den som finns i bankrörel-

selagen. Jag avser att vid ett senare tillfälle föreslå regeringen att i en proposition förelägga riksdagen ett sådant förslag.

Både RRV och RFV har pekat på att de granskade fondstyrelserna i

vissa hänseenden tillämpar olika redovisningsprinciper och att detta för-

svårar jämförbarheten av fondstyrelsernas resultat. Regeringen har tidiga-

re behandlat denna fråga (regeringsbeslut 1986-01-30 angående utlåtan-

den över allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses och löntagar-

fondstyrelsernas förvaltning av medel. Regeringen uttalade då att det i första hand var en angelägenhet för fondernas revisorer att verka för enhetliga redovisningsmetoder. En viss likformighet har därefter också uppnåtts. Genom den sammanställning som första — tredje tondstyrelserna årligen gör över delfondernas verksamhet har också möjligheten till

jämförelser mellan fondstyrelserna ökat. Fr. o. m. nästa är är för övrigt

samtliga fondstyrelser inklusive löntagarfondstyrelserna skyldiga att ställa upp sina balansräkningar och resultaträkningar enligt reala principer. Jag förutsätter att revisorerna fortsätter sitt arbete så att de kvarvarande olikheterna snarast kan överbrvggas.

Förändringar i AP-fondens verksamhet . Enligt ovannämnda proposition (prop. 1987/88: 11) utvidgades placeringsreglerna för första — tredje fondstyrelserna i två hänseenden. Fondstyrelserna får fr.o.m den 1 februari 1988 möjlighet att i viss utsträckning ge direkta lån till bolag och föreningar utan borgensförbindelse från staten eller kommun. Vidare fick fondstyrelserna möjlighet att i placeringssyfte förvärva fast egendom. Den fjärde fondstyrelsen fick möjlighet att placera

medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier. Slutligen Skr. 1987/88: 174 förbättrades fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas möjlighe-

ter att på ett effektivt sätt förvalta likvida medel genom att de fick rätt att

placera sådana medel i värdepapper med lång löptid och cen väl fungerande andrahandsmarknad.

I propositionen om cen femte AP-fondstyrelse (prop. 1987/88: 167), som

regeringen nyligen lämnade till riksdagen, föreslås att en femte AP-fond-

styrelse inrättas fr. o. m. den 1 juli 1988 med samma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen. Vidare föreslås att fjärde och femte fondstyrelserna skall tilldelas medel i förhållande till det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje fondstyrelserna

förvaltar.

Fastställande av balansräkningar Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första-

fjärde fondstyrelserna och första-femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredogörelser, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt riksrevi-

sionsverkets och riksförsäkringsverkets utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

tin

Första, andra och tredje fond-

styrelserna årsredogörelser 1987

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 1

ÅRET I SAMMANDRAG

De tre första fondstyrelsernas förvaltade fondkapital

uppgick vid utgången av 1987 till 301,9 mdkr, en ökning med 21,2 mdkr eller 7,69c. Fondtillväxten översteg därmed årets genomsnittliga inflationstakt med 3,49e.

Av styrelsernas totala placeringar vid slutet av året —

291,1 mdkr — svarade bostadssektorn för den dominerande delen, 4996. Statens andel var 2796, kommunerna svarade för Go och näringslivet för 1796. De kortfristiga placeringarna

svarade för 390 vid årsskiftet.

Direktavkastningen på de långfristiga placeringarna sjönk från i genomsnitt 11,50 år 1986 till 11,2 år 1987. Prisutvecklingen uppgick till 5,29c under loppet av 1987 och till 4,20 mätt mellan årsgenomsnitten. Detta resulterade i en fortsatt hög realavkastning år 1987 på i medeltal 72c. Ränteintäkterna uppgick till 31,4 mdkr.

Avgiftsunderlaget — lönesumman — växte under 1987 med ca 9960. Avgiftsuttaget ökade med 0,2 procentenheter till sammanlagt 10,290. Fondstyrelsernas inflöde av ATP-avgif-

ter ökade således med hela 12,490 till 43,9 mdkr.

Pensionsutbetalningarna ökade med I1,196c till 53,8

mdkr. Underskottet mellan avgifter och pensioner som suc-

cessivt stigit från år 1982 ökade till 9,9 mdkr motsvarande

knappt en femtedel av ATP-pensionerna under året. Underskottet finansieras med delar av fondens avkastning.

Beräknad som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsun-

derskottet till 3,39c vid slutet av 1987. Denna andel illustrerar det realräntekrav som måste tillgodoses för att säkra tillgång-

arnas värde. Som ovan framgått redovisar fondstyrelserna en avsevärt högre real avkastning och därmed en betydande real kapitaltillväxt för 1987.

Riksdagen har beslutat om nytt placeringsreglemente vilket innebär att fondstyrelserna år 1988 har möjligheten att förvärva fast egendom och lämna direkta lån till privata bolag

och ekonomiska föreningar.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga I

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT

Inledning AP-fondens placeringspolitik Fondkapitalet har under 1987

ATP-systemets uveckling äret 1987 1987 ökat med 21,2 mdkr eller med 7,65 innebar fortsatt höga anspråk på Pensionsutgifterna i ATP-systemet (5,20). Marknadsräntorna har stifondens avkastning. Den del av pen- ökade under år 1987 med 11,16 till git med nära I procentenhet under sionerna som betalas med fondens 53,8 mdkr. Inkomsterna i form av 1987 vilket har bidragit till ökningavkastning steg till 9,9 mdkr (1986: pensionsavpfiter ökade med 12.456 en: Fondkapitalet har 1987 ökat 9,3 mdkr). Den totala ATP-avgif- till 43,9 mdkr. Underskottet mellan också genom kursvinster vid försäljtens storlek uppgick till 10,24 avgiftsinkomster och pensionsutgif- ningar av marknadspapper uppgå- (10,0). För innevarande år har riks- ter blev 9,9 mdkr vitket är ca 600 mkr ende till 404 Mkr. dagen beslutat om en höjning av av- större än är 1986. Detta är ett klart Tillväxten i de tre fondstyrelsergiften till 10,67. Trots avgiftshöj- bättre utfall än vad som förutsågs nas placeringar uppgick 1987 till ningen beräknas andelen pensioner inför år 1987. Förklaringen är främst 20,6 mdkr (20,85). Bruttoplacesom betalas via avkastningen att att lönesummeökningen blev betyd- ringarna var väsentligt större än plaöka. ligt högre än vad som antogs i början ceringstillväxten eller 97,3 mdkr

Fondens avkastning steg 1987 till av året. För år 1988 beräknas avgifts- (90,0 madkr). Omsättningshastighe- 31.3 mdkr (30,0) motsvarande en underskottet bli i störleksordningen ten i portföljen är ett mått på hur genomsnittlig direktavkästning på 12 mdkr. . aktiv portföljhanteringen har varit, långfristiga placeringar på 11.29 Fondens tillväxt är beroende av nen avspeglar även amorteringar Det innebär en real avkastning på ca ränteintäkternas utveckling och in- och förfall av utestående reverslän 74. Fondens placeringsverksamhet flationstakten. Direktavkastningen och obligationer. har sedan avregleringen av den på långfristiga placeringar var 1987 Placerinpstillväxten på = 20,6 svenska kreditmarknaden karaktä- 11,26 (11.596) och den genomsnitt- mdkr, som i princip utgör summan ren av en förmögenhetsförvaltning liga prisstegringstakten uppgick till av influtna avgifter och ränteinbaserad på övervägande om risk och 4,26 vilket var samma prissteg- komster minus utbetalda pensionsförväntad avkastning. De inläs- ringstakt som år 1986. Realavkast- medel, var av samma storleksordningseffekter i portföljförvaltning- ningen har därmed de senaste två ning som under 1986. Hela placeen som tidigare förekom har mins- åren varit rekordhög, ca 776 båda ringstillväxten gick till förvärv av kat genom framväxten av fungeran- åren. Trots att närmare en femtedel obligationer medan övriga placede finansiella marknader. Ansprå- av pensionerna finansierades av ringsformer låg i stort sett oförändken på fondens avkastning växer fondavkastningen har räntorna rade eller minskade. Under 1987 snabbt framöver bl a genom att an- räckt till att öka fondkupitalet realt nettoförvärvades sålunda obligatiotalet pensionsberättigade ökar lik- med 3,45 (4,70). ner för 21,0 mdkr. Reversuttåningen som deras genomsnittliga pensions-

poäng. Till detta kommer också en

högre genomsnittlig livslängd och en ökad andel förvärvsarbetande kvinnor. Sammantaget gör detta att AP-tondens placeringar under respektive år ATP-utgifterna beräknas öka kraf- Bruttoplaceringar Nettoplaceringar tigt. (Miljarder kr) 1987 1986 1987 1986

Efter de framställningar fondsty-

Staten ! 49,1 35,7 9,8 -3,6 relserna har gjort om placeringsutvidgningar i syfte att öka avkast- Bostadsinstitut 24,5 43,1 14,9 31,0 ningen, har riksdagen bestutat att - Obligationer 19.9 30,6 13,1 25,4 fr om 1988-02-01 ge fondstyrelser- Kapitalmarknadsreverser 4.6 6,5 1.8 5,0 na möjlighet att placera i fast egen- Kommuner (inkl kommundom och ge direktfån till bolag och finansierande institut) 0,9 2,2 -1,0 0,1 föreningar. För att förbättra finans —- Obligationer 0,1 0,3 02 Ah,7 eringen av ATP-systemet har också - Reverser [UR 1,9 AN, 0,6 tondstyrelserna aktualiserat en av- Nåringsliv (inkl företagsfinan-

Skr. 1987/88: 174

Bilaga I

sjönk med 2,5 mdkr medan refinan- ditetsläge under senare år varit så- dömning för att balansera den försieringslånen till näringslivet mins- dant att kreditefterfrågan påverkats sämring i likviditet och ökade kade med 2,0 mdkr. De kortfristiga negativt. Till detta kommer också förvaltningskostnader som reverslåplaceringarna i form av penning- att det gynnsamma aktiekursläget net innebär jämfört med obligatio-

marknadspapper ökade under det under senare år har underlättat före- nerna.

gångna året med 4,4 mdkr. tagens kapitalförsörjning via ny- Fondens penningmarknadsplace-

Inom ramen för tillväxten i obli- emissioner vilket ytterligare påver- ringar steg under fjolåret med drygt gationsportföljen dominerar köpen kar efterfrågan på lånat kapital. 4 måkr till sammanlagt 7,7 mdkr. av statsobligationer och bostadsob- Den svagare kreditefterfrågan Ökningen i penningmarknadsportligationer. Innehävet av statspapper från näringslivet har också satt sina följen skall inte ses som ctt utslag av växte med 9,8 mdkr medan bostads- spär i cmissionsaktiviteten på före- en viss ränteuppfattning utan är mer obligationsportföljen ökade med tagsobligationsmarknaden. en konsekvens av att fonden använ-

13,1 mdkr. Obligationslån emittera- Sammantaget har detta resulterat der penningmarknaden för tillfälli-

de av andra sektorer nettominskade i att även AP-fondens innehav av ga placeringar av flöden. som en följd av att amorteringarna företagsobligationer fortsatt = att AP-fondens avkastning redovisad översteg bruttoförvärven. Emissio- minska väsentligt under 1987 eller på det sätt som försäkringsbolagen nerna av andra obligationer än från med 1,6 måkr. gör, blev för 1987 12,66. Avkaststats- och bostadssektorn var för öv- AP-fondens kreditgivning till den ningsberäkningen innehåller säväl rigt fortsatt små under 1987. kommunala sektorn sker dels i form periodiserad ränta som realiserade

Utvecklingen under 1987 innebär av obligationslån dels genom revers- och orealiserade värdeförändringar.

att de tre fondstyrelsernas innehav utlåning. Den totala kreditgivning- Av tabellen framgår avkastningen av bostadsobligationer relativt sett en minskade med 1.0 mdkr vilket för åren 1985-87. Den periodiserafortsatte att växa. Detta speglar en huvudsakligen berodde på en ned- de räntan har varit i stort sett oförfortsättning av den placeringspolitik gång i reverslånen till landsting och ändrad under åren. Visserligen som ägt rum under de senaste åren kommuner. Direktlånegivningen till minskade den periodiserade räntan att i en begränsad omfattning mins- denna sektor har således minskat under 1987 till 12,096. Detta är ett ka likviditeten (omsättningsbarhe- med 1,75 mdkr under 1987 till 14,2 utslag av att fondens innehav av obliten) i portföljen i syfte att öka av- mdkr. gationer från början av 1980-talets

kastningen. Statsobligationer är ba- Det finns flera faktorer bakom

sen i den svenska obligationsmark- denna utveckling. En viktig orsak är naden och är de värdepapper som borttagandet av regleringar inom har den högsta likviditeten. För AP- denna verksamhet vilket kraftigt

fondens del har dock statspappers- skärpt konkurrensen när det gäller

innehavet, relativt sett, varit väl utlåning till den kommunala sekstort i förhåltande till det faktiska torn. Vidare har ränterelationerna Avkastningsberäkningar för vissa behovet av likviditet. Det har därför mellan penningmarknaden och den tillgångsslag 1985-87 under senare år skett en förskjut- långfristiga marknaden under det (Procent) 1985 1986 1987 ning mot mindre likvida placeringar gångna året negativt påverkat in- Obligationer. försom tex bostadsobligationer och tresset för längfristiga lån. Det har lagslån, penning-

kapitalmarknadsreverser. således skett en omfattande kommu- marknadsplace- AP-fondens utlåning till närings- nal upplåning på den kortfristiga ringar:

livet minskade, som nämndes ovan, marknaden. Den kommunala sek- - Periodiserad under fjolåret. En viktig orsak till torns beviljade certifikatram upp- ränta 12,6 12,7 12,0

- Värdeförändring — 2,9 4,1 0.6 detta är den fortsatta neddragning- gick till drygt 15 mdkr varav ca 504. en av refinansieringslånen. Dessa var utnyttjat vid årsskiftet 1987/88. Totalt 9,7 16,8 12,6

sjönk under fjolåret med 2,0 mdkr AP-fondens syfte med direktlätill 2,3 mdkr. Det innebär att om neverksamheten är numera att via

amorteringstakten är i stort sett denna form av kreditgivning uppnå Avkastningsberäkningen avser fonoförändrad under 1988, kommer en högre avkastning än vad som kan dens obligationsportfölj samt kortmerparten av refinansieringslånen fås i obligationsportföljen. Den fristiga placeringar. Såväl periodiunder året att vara avvecklade i AP- ökade konkurrensen på marknaden serad ränta som redovisad värdeförfondens portfölj. Bakgrunden till har resulterat i att marginalerna ändring är genomgående beräknad den omfattande minskningen i refi- gentemot obligationsförvärv har med utgångspunkt i tillgångarnas nansieringslånen är dels att dessa se- sjunkit. Under en stor del av det marknadsvärden. Redovisningen är dan 1984 har en marknadsmässig gångna året har den meravkastning jämförbar med de avkastningsberäkräntesättning och således inte inne- som kan uppnäs på ett reverslän i ningar försäkringsbolagen regelmäshåller någon form av räntesubven- förhållande till ett obligationslån ej sigt presenterar för motsvarande tilltioner, och dels att företagens likvi- varit tillräcklig enligt fondens be- gångsslag.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga I

period av höga räntor, successivt har gällde möjligheten att lämna direkta Real redovisning av fondminskat. Omsättningen i portföljen lån till privata bolag och ckonomis- styrelsernas placeringar genom amorteringar, förfall och ka föreningar samt att förvärva fast Enligt riksdagsbeslut i december räntejusteringar i ett lägre ränteläge egendom. 1987 skall till förvaltningsberätteldrar successivt ner den periodisera- Framställningen gjordes mot bak- serna för samtliga fondstyrelser fode räntan. grund av att avkastningen har fått en gas resultat- och balansräkningar,

Av större betydelse för utveck- central roll i placeringsverksamhe- som är uppställda efter reala princilingen av totalavkastningen är dock ten. En stigande del av pensionsut- per fr o m verksamhetsåret 1988. skillnaden i värdeförändring under betalningarna finansieras med fond- Dessutom «skall riksdagens de olika åren. Under såväl 1985 som avkastningen. Från en scktorinrik- granskning utvidgas till att avse 1987 steg räntorna varför värdeför- tad nettokreditgivning har fondens samtliga fondstyrelsers — förvaltändringen beroende av det allmänna placeringsverksamhet utvecklats till ningsberättelser. Formellt överlämränteläget påverkade avkastningen en förmögenhetsförvaltning basec- nas årsredovisningen genom en skrinegativt. Under 1986 sjönk räntor- rad på överväganden om risk och velse från regeringen till riksdagen i na vilket resulterade i portföljvins- förväntad avkastning för skilda till- samband med kompletteringsproter. gängsslag. positionen. Riksdagsledamöterna

Ovan konstateras att räntorna Regeringen lade under hösten får därmed möjligheten att avlämna

steg både under 1985 och under fram en proposition om ändringar i motioner med anledning av skrivel- 1987. Värdeförändringen för de två reglementet för allmänna pensions- sen. åren skiljer sig dock åt. Under 1985 fonden (prop. 1987/88:11) som bl a Skälet till att en real redovisning minskade portföljvärdet med 2,96 innehöll utvidgade placeringsregler nu införes för 1-3 fondstyrelserna är medan det under 1987 ökade med i de två hänseenden som fondstyrel- främst det reala avkastningskrav 0,67. Att portföljvärdet steg under serna hade gjort framställan om. som har ålagts övriga fondstyrelser. fjolåret, trots att det allmänna rän- Riksdagen beslutade i enlighet med Även om det inte finns något motteläget höjdes med drygt 0.596, är propositionen vad avsåg de föreslag- svarande krav för 1-3 fondstyrelseren direkt följd av borttagandet av nå förändringarna för första-tredje na har det ansetts önskvärt att få en placeringsplikten och de åtföljande fondstyrelserna. enhetlig redovisning av fonderna effekterna i samband med räntejus- Det innebär att fondstyrelserna inom ATP-systemet. Det som skilteringar. fr o m den 1 februari 1988 har möj- jer första-tredje fondstyrelserna

En stor del av fondens portfölj av lighet att lämna direktlån till bolag från övriga styrelser förutom avkasträntejusteringslån ökade således i eller föreningar utan borgensförbin- ningskravet är bl a de löpande utgifvärde under 1987 som en följd av att delse från staten, en kommun eller terna för pensionsutbetalningar och dessa lån nu justeras till marknads- därmed jämförlig samfällighet. administrationskostnader för allränta mot att tidigare ha fått sin rän- Möjligheten begränsas till att avse männa tilläggspensioneringen. ta administrativt satt. Den värdcök- ett sammanlagt belopp om fem pro- Första-tredje fondstyretsernas tillning som på detta sätt uppstod i vär- centav anskaffningsvärdet på de till- delade medel kan därför definieras depappersportföljen var av sådan gångar som en styrelse förvaltar. Lå- som saldot av avgiftsinkomster omfattning att den uppvägde den nen är i princip avsedda för företag minskade med pensionsutbetalningpåverkan på portföljvärdet som höj- som har obligationsmarknaden som ar och administrationskostnader. ningen av det allmänna ränteläget alternativ för sin upplåning. Vidare Ett av den reala redovisningens syfskapade. skall första-tredje fondstyrelserna ten blir att belysa den marknadsvär-

få möjlighet att i placeringssyfte för- derade förmögenhetsutvecklingen

värva fast egendom. Detta kan ske satt i relation till realvärdet av de

antingen genom direkta förvärv el- tilldelade medlen. Förändringar i placerings- ler genom förvärv av samtliga aktier reglementet Stockholm i januari 1988

i ett fastighetsbolag. Även denna

Under 1987 gjorde AP-fondens tre möjlighet är begränsad till ett första fondstyrelser en framställning sammanlagt belopp om fem procent till regeringen om att få utvidga pla- av anskaffningsvärdet på de till- Krister Wickman ceringsmöjligheterna. Framställan gångar som en styrelse förvaltar. Verkställande direktör

- Bilaga I

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE — Skr Josnss: rna FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

GÖSTA GUNNARSSON. ordförande. Landshövding i Jönköpings län KARL GUSTAF SCHERMAN., Generaldirektör, Riksförsäkringsverket ULF GÖRANSSON. Statssekreterare, Finansdepartementet MARGOT WIKSTRÖM, Styrelseledamot. Svenska Kommunförbundet

INGEGERD EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR HOFRING, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

SIGVARD MARJASIN, Förbundsordförande, Svenska Kommunalarbetareförbundet

CURT PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

BERTIL AXELSSON, Förste ombudsman, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter:

STURE KORPI. Statssekreterare, Socialdepartementet RUTH KÄRNEK. F.d. landstingsledamot OLOF BERGVALL. Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk NILS YNGVESSON, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet LARS-GERHARD WESTBERG, Kommunalråd WALTER SLUNGFE, Förbundsdirektör. Landstingsförbundet MARGARETA SVENSSON, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

NILS LINDSTRÖM. Andre förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

JÖRGEN ULLENHAG. Ordförande, Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Bankinspektör. Bankinspektionen

OLOF JONSSON, Sekreterare. Centerpartiets riksorganisation

GUNNAR EKLUND. Ekonomichef, Sveriges NKommunattjänstemannaförbund

Verkställande direktör: KRISTER WICKMAN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga I

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Första fondstyrelsen tillförs avgifter. skaffningsvärdena var 11,22 (få var 8 413 tkr (få 7 120 tkr). som erlagts av staten och kommuner 11.570). I löner och ersättningar har och dem närstående institutioner Fondkapitalet ökade under året sammantaget för fondstyrelserna och bolag. med 5 726 319 tkr (få 7050 946 och kansliet utbetalats följande be-

Det inbetalade avgftsbeloppet tkr). lopp: uppgick år 1987 till 17 037 450 tkr Enligt lag skall fondstyrelsen bi-

Styrelser och verkstäl- (få 15 619 191 tkr) och ränteintäk- dra till kostnaden för administratio-

lande direktör 1.447 194 kr terna — till 10 311 936 tkr (få nen av ATP-systemet, dvs ersättning

Revisorer och valvs- 9 959 895tkr). För pensioner har till skall utgå till statsverket och de all-

delegerade 168 000 kr Riksförsäkringsverket överförts männa försäkringskassorna. Under

Övriga befattnings-

21-520 324 tkr (fa 18-737 897 tkr). året har 343 219 tkr (fä 326 041 tkr)

havare 3 345 783 kr

De förvaltade medlen har place- totalt utbetalats. varav första fond-

Pensioner och arbetsrats på sätt som framgår av balans- styrelser bidragit med 137 288 tkr

givaravgifter 2294 45l kr räkningen och särskild specificerad (få 126 178 tko). uppställning över obligations-, par- Administrationskostnaderna för Resultatet av årets förvaltning tial- och förlagslån. de tre första fondstyrelserna och det samt delfondens tillgångar och skul-

De långfristiga placeringarnas gemensamma kansliet uppgick för der per den 31 december 1987 framgenomsnittsavkastning per den 31 året till 20-101 ikr (få 18 216 tkr). går av omstående resultaträkning december 1987 beräknad på an- Första fondstyrelsens andel härav och balansräkning.

Stockholm den 27 januari 1988

Gösta Gunnarsson (ordf. )

Karl Gustaf Scherman UIf Göransson Margot Wikström

Ingegerd Ekberg Gunnar Hofring Sigvard Marjasin

Curt Persson Bertil Axelsson Krister Wickman (verkst.dir.)

Skr. 1987/88: 174

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRSTA FONDSTYRELSEN Bilaga 1

Resultaträkning (tkr) 1987 1986 Intäkter

Vinstskattemedel och löntagarfonds-

avgifter 1502 039 947 131

Intäktsräntor

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper - 297 579

Summa intäkter 28 934 594 26 910 775

Kostnader

Pensionsmedel 21520 324 18737 897

Kostnadsräntor 11376 41 048 Inköpskostnader 24 455 Kursskillnader vid avyttring av värdepapper 28811 — Löntagarfondsmedel 1502 039 947 131 Administrationskostnader

Fondstyrelsens förvaltning 8413 Kostnadsersättning till Riksför-

säkringsverket m fl 137 288 145 701 133 298 Summa kostnader > 23208275 19.859 829 Årets överskott | — 5726319 7 050 946

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bilaga

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

98 957 781 92 761 311

Skulder

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende kop: tkr 1.867.536, avseende försätjning: tkr 510.360.

REVISIONSBERÄTTELSE

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensions-

fondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för är 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper. protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har siffergranskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 11 februari 1988

Gunnar Danielson (ordf. )

Stig Danielsson Olof Jonsson Gunnar Eklund

174¶FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bilaga!

ANDRA FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

HANS ALSÉN, ordförande, Landshövding i Uppsala län CURT NICOLIN, Tekn dr, Styrelseordförande, ASEA AB OLOF LJUNGGREN, Verkställande direktör, Svenska arbetsgivareföreningen BO RYDIN, Styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen LEIF LEWIN, Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet RUNE MOLIN. Andre ordförande, l.andsorganisationen i Sverige PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige BERTIL WHINBERG, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet

INGE GRANQVIST. Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter:

SUNE HALVARSSON, Sakkunnig, Industridepartementet NILS HOLGERSON., F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen CARL ERIK HEDLUND, F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetspivareföreningen IVAN JUTO, F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen ROLF TRODIN. Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund BO BYLUND, Förbundssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet BERT-OVE PETTERSSON. Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund ARNE JOHANSSON, Förbundsordförande. Svenska Skogsarbetareförbundet CARS HELLMAN, Förbundsordförande. Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON. ordförande, F.d. generaldirektör STIG DANIELSSON. Bankinspektör, Bankinspektionen JOHN DAHLFORS, F.d. styrelsesuppleant. Svenska Arbetspivareföreningen BERNDT HOLGERSSON, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör: KRISTER WICKMAN

Skr. 1987/88: 174

Bilaga I

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Andra fondstyrelsen tillförs avgif- | december 1987 beräknad på an- var 6 756 tkr (f ä 6 655 tkr). ter, som erlagts av enskilda större skaffningsvärdena var 11.1196 (få I löner och ersättningar har arbetsgivare. Med större arbetsgiva- 11.446). sammantaget för fondstyrelserna re avses arbetsgivare. vilkas löne- Fondkapitalet ökade under året och kansliet utbetalats följande besumma (avgiftsunderlag) överstiger med 12 760 439 tkr (f å 10 438 645 lopp: : 225 basbelopp, för 1987 ca 5,5 Mkr. tkr).

Det inbetalade avgiftsbeloppet Enligt lag skall fondstyrelsen bi- Styrelser och verkstäluppgick år 1987 till 16 396 347 tkr dra till kostnaden för administratio- lande direktör 1 447 194 kr (få 13 642 488 tkr) och ränteintäk- nen av ATP-systemet, dvs ersättning Revisorer och valvsterna — till-15 288825 tkr (få skall utgå till statsverket och de all- delegerade 168 000 kr 14.515 563 tkr). För pensioner har männa försäkringskassorna. Under Övriga befattningstill Riksförsäkringsverket överförts året har 343 219 tkr (få 326 041 tkr) havare 3.345 783 kr 18 776 482 tkr (få 18 060 041 tkr). totalt utbetalats. varav andra fond- Pensioner och arbets-

De förvaltade medlen har place- styrelsen bidragit med 119 783 tkr givaravgifter 2 294 451 kr rats på sätt som framgår av balans- (fä 121 613 tkr). räkningen och särskild specificerad Administrationskostnaderna för Resultatet av årets förvaltning uppställning över obligations-, par- de tre första fondstyrelserna och det samt delfondens tillgångar och skultial- och förlagslån. gemensamma kansliet uppgick för der per den 31 december 1987 fram-

De långfristiga placeringarnas året till 20-101 tkr (få 18 216 tkr). går av omstående resultaträkning genomsnittsavkastning per den 31 Andra fondstyrelsens andel härav och balansräkning.

Stockholm den 28 januari 1988

Hans Alsén (ordf. )

Curt Nicolin Olof Ljunggren Bo Rydin

Leif Lewin Rune Molin Per-Olof Edin

Bertil Whinberg Inge Granqvist Krister Wickman (verkst. dir.)

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bilaga I

ANDRA FONDSTYRELSEN

Resultaträkning (tkr) 1987 1986

Intäkter i

Pensionsavgifter | 16 396 347 13 642 488

Avkastning från fjärde fondstyrelsen 63 085 56 926 Avkastning från löntagarfonderna ; 43991 22172 Vinstskattemedel och löntagarfonds- ' :

avgifter 1489 602 I 930 437 Intäktsräntor |

Obligationer : 11977 924 |: :

Kostnader Pensionsmedel : 18 776 482 18 060 041

Kostnadsräntor | : 19046 29 073 Inköpskostnader . 99 | 735

Kursskillnader vid avyttring av , värdepapper I 109 643 — Löntagarfondsmedel 1489 602 930 437 Administrationskostnader

Fondstyrelsens förvaltning 6 756 Kostnadsersättning till Riksför-

säkringsverket m fl 119 783 126 539 128 268 Summa kostnader 20521 411 19 148 554

Årets överskott . : 12760 439 10 438 645

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE = Bmger ANDRA FONDSTYRELSEN

| 149979 613 137 953 054

Skulder Ränteskulder 2290 Ovriga skulder 62 : 2352 19401 Banklån i — 1200 000 Reserverade löntagarfondsmedel 483 714 545 Fondkapital

Enligt balansräkning den 31.12 1986 | 136733 108

Årets överskott 12 760 439 149 493 547 136 733 108

: 149 979 613 137 953 054

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp: tkr 3.441.581, avseende försäljning: tkr 836.188.

REVISIONSBERÄTTELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, fär härmed avgiva revisionsberättelse för år 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper. protokolt och andra handlingar. som lämnar upplysning om föndstyrelsens förvalt ning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning staende tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderli-

va.

Räkenskaperna har siffergranskats av Bohlins Revisior sbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning bet äffande förvaltningsherättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 11 februari 1ES5

Gunnar Danielson (ordf. )

Stig Danielsson John Dahlfors Berndt Holgersson

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bilaga dT Bilaga I

TREDJE FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

ROLF WIRTÉN. Landshövding i Östergötlands län

KARL-ERIK BRANDT. Vice styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen

GUSTAF PIEHL, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation

THORSTEN NILSSON. Styrelseledamot, Lantbrukarnas Riksförbund

ERIK-V RAMBERG, Förbundsordförande. Sveriges Kopmannaförbund

HARRY FJÄLLSTRÖM. Avtalssekreterare. Landsorganisationen i Sverige

BENGT LLOYD. Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund HANS BILLSTRÖM. Förbundsordförande. Hotell- och Restauranganställdas Förbund BJÖRN ROSENGREN. Ordförande, Tjänstemännens Centralorganisation

Suppleanter:

GUSTAV JÖNSSON. Överdirektör, Riksförsäkringsverket

ÄKE LUNDQVIST. Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet ARNE JOHANSSON, Andre vice ordförande, Smaföretagens Riksorganisation

THORSTEN ANDERSSON. Verkställande direktör, Lantbrukarnas Riksförbund

E. O. HOLM, Verkställande direktör. Sveriges Köpmannaförbund

INGVAR JANSSON. Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

JOHNNY GRÖNBERG, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet ÅKE ROSENQVIST, Förbundsordförande, Grafiska Fackförbundet BO HJERN. Förste vice ordförande, Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON. ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Bankinspektör. Bankinspektionen

HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

NILS NYQVIST, Förbundskassör, Svenska Traindustriarbetareförbundet

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga I

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Tredje fondstyrelsen tillförs avgif- De långfristiga placeringarnas Tredje föondstyrelsens andel härav ter, som erlagts av enskilda mindre genomsnittsavkastning per den 31 var 4 931 tkr (f å 4 441 tkr). arbetsgivare samt s k ezenavgifter. december 1987 beräknad på an- I löner och ersättningar har Med mindre arbetsgivare avses ar- skaffningsvärdena var 11,3056 (f å sammantaget för fondstyrelserna betsgivare, vilkas lönesumma (av- 11,5462.). och kansliet utbetalats följande be-

giftsunderlag) högst uppgår till 225 Fondkapitalet ökade under året lopp:

basbelopp, för 1987 ca 5.5 Mkr. med 2 726 946 tkr (få 3 828 239

Sammanlagt — för 1987 har tkr). Styrelser och verkstäl- [0 495 669 tkr (f å9 828 608 tkr) in- Enligt lag skall fondstyrelsen bi- lande direktör 1447 194 kr betalats. varav 1 594 792 tkr (få dra till kostnaden för administratio- Revisorer och valvs- I 458 807 tkr) utgör egenavgifter. nen av ATP-systemet. dvs ersättning delegerade 165 000 kr Ränteintäkterna — uppgick = till skall utgå till statsverket och de all- Övriga befattnings- 5797 139 tkr (få 5532 053 tkr). männa försäkringskassorna. Under havare 3 345 783 kr För pensioner har ult Riksförsäk- året har 343 219 tkr(f ä326 041 tkr) Pensioner och arbetsringsverket överförts 13 504 003 tkr totalt utbetalats, varav tredje fond- givaravgifter 2 294 451 kr (fä ll 620 402 tkr). styrelsen bidragit med 86 148 tkr

De förvaltade medlen har place- (f å 78 250 tkr). Resultatet av årets förvaltning rats på sätt som framgår av balans- Administrationskostnaderna för samt delfondens tillgångar och skulräkningen och särskild specificerad de tre första fondstyrelserna och det der per den 31 december 1987 fram-

uppställning över obligations-, par- gemensamma kansliet uppgick för går av omstående resultaträkning

tial- och förlagslän. året till 20 101 tkr (f å 18 216 tkr). och balansräkning.

"Stockholm den 28 januari 1988

Rolf Wirtén (ordf.)

Karl-Erik Brandt Gustaf Piehl Thorsten Nilsson

Erik-V. Ramberg Harry Fjällström Bengt Lloyd

Hans Billström Björn Rosengren Krister Wickman (verkst.dir.)

Skr. 1987/88: 174

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bilaga I

TREDJE FONDSTYRELSEN

Resultaträkning (tkr) 1987 1986

Intäkter

Vinstskattemedel och löntagarfondsavgifter 1367 411 833 219 Intäktsräntor

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper : — 149 877

Summa intäkter 17 727 117 16 386 475

Kostnader

Pensionsmedel 13 504 003 11 620 402 Kostnadsräntor 21 886 21 700 Inköpskostnader 42 224 Kursskillnader vid avyttring av värdepapper 15 749 — Löntagarfondsmedel 1367 411 833 219 Administrationskostnader

Fondstyrelsens förvaltning 4932 Kostnadsersättning till Riksförsäkringsverket m fl 86 148 91 080 82 691

Summa kostnader 15 000 171 12 558 236

Årets överskott 2726 946 3 828 239

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE = Stat sel

TREDJE FONDSTYRELSEN

Balansräkning per 31.12 (tkr) 1987 1986

Tillgångar Banktillgodohavanden 9/28 :' 800 Kortfristiga placeringar 1535683 : 740 978

Räntefordringar : I 2323914 ; 1991 699

Värdepapper

Obligationer 41 063 803 Partialbevis 9458

Förlagsbevis | 810579 |

Reverser 8565883 :

Refinansieringslån 98724 : 50548 447 48 534 687

| 54 408 972 51 268 164

Skulder i

Ränteskulder : 1689 | :

Övriga skulder 42 1731 = I 3 747 Reserverade löntagarfondsmedel H . 415 895 17

Fondkapital : . |

Enligt balansräkning den 31.12 1986 | 51 264 400 : : .

rets överskott 1 2726946 + 53 991346 i 51 264 400

| 54408972 | 51268164

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp: tkr 2.040.740, avseende försäljning: tkr 468.120.

REVISIONSBERÄTTELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. me

Räkenskaperna har siffergranskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 11 februari 1988

Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson Hugo Orup Nils Nyqvist

LES 2

Skr. 1987/88: 174

Bilaga I

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1960-1987

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Balansräkningar per 31.12 i Mkr

Resultaträkningar i Mkr:

1960 1970 1980 1985 1986 | 1987 Pensionsavgifter 468,4 6 099,8 22191,9 34 494,6 39 090,3 43 929,5 Avkastning från fjärde fondstyrelsen 53,2 103,4 112,3 125,2 Avkastning från töntagarfonderna 12,8 66,5 | 132,0 Intäktsräntor:

Kostnadsräntor, inköpskostnader och kursskillnader 44,7 56,1 612,8 - 773,8 206,8 Fondstyrelsernas administrationskostnader 0,5 1.3 6,2 12,8 18,2 20,1 Kostnadsersättning till riks-

Skr. 1987/88: 174

Bilaga I

Tabell 1. Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt under år 1987

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Totalt Totalt

Första Andra Tredje nominella anskaffnings-

Bostadsfinansierande institut 3922 65 7092 56 ; 2342 81 13356 62 13068 63

Kommunfinansierande institut

!) Inklusive partiallån 2) Inklusive kommunfinansierande institut

3) Anskaffningsvarden

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 1

Tabell 2. Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1987

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Totalt Totalt Första Andra Tredje nominella anskaffnings-

1) Inklusive partiallån 2) Inklusive kommuntinansierande institut

3) Anskaftningsvarden

Skr. 1987/88: 174 Bilaga I

Tabell 3. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under år 1987

(Anskaffningsvärden, Mkr) Första =. Andra Tredje fondstyrelsen : fondstyrelsen fondstyrelsen Totalt

Tabell 4. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 1987

(Anskaffningsvärden, Mkr)

Första ! Andra Tredje '

I fondstyrelsen fondstyrelsen fondstyrelsen =: Totalt

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 1

Tabell 5. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under respektive år (Anskaffningsvärden, Mkr)

1960 1970 1980 — | 1985 1986 | 1987

i Mkr Mkr ZY Mkr = 905 Mkr KV Mkr HK Mkr XY Staten | 135 739 1 | 6468 41 | 5754 30 | -3556 -17' 9786 47

Kommuner 6 593 8 362 2/| -156 —I -59 —| —-1041 5 Bostäder 173 3664 52 | 4247 271 14190 74 31007 149! 14936 72

Näringslivet | 102 2026 29 4807 30| —893 -5| -7218 -35| -7405 36 därav industri m m ' 62 1515 22 3576 23: -1394 +-7| 6079 -29| 5870 -28

|

kraftverk + 25 | 337 5 682 4j 17 85 — 1096 -6

jordbruksnäring | 15 174 2 549 3 | 638 3| -1224 -6| -—439 -2

Utländska låntagare — | 16 — 2 —- MA —- 228 — Penningmarknadsplaceringar — - -—-18 — 1 — 296 2 | 680 3 | 4384 22

|

Summa 1471 1 00 | 7001 100 15869 100 | 19169 100: 20833 100! 20632 100

Tabell 6. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år (Anskaffningsvärdern, Mkr)

| 1960 "> 1970 1980 | 1985 | 1986 1987

| Mkr | Mkr = 0 Mkr 200 Mkr 20 Mkr = 26 | Mkr Yo Staten , 135 3320 9 34940 221 72487 29 | 68931 25 | 78718 27 Kommuner | 61 3978 10 | 11036 71 12759 5, 12700 5| 1226 4 Bostäder : 173 | 18420 48 58280 371| 96898 39|127904 47 142841 49 Näringslivet 102 12405 33 54036 34 64661 26! 57442 22| 50469 17 därav industri m m | 62 9352 25 41344 26| 42856 18j 36776 14! 30865 11

kraftverk 25 1695 4 8212 5: 13631 5 13716 5 12660 4

jordbruksnäring 15 1358 4 4480 3| 8174 sd 6 950 31 694 2 Utländska låntagare | -— | 1386 — 163 — 1988 — 178 — 150 — Penningmarknadsplaceringar — 1 |

3 —| 2656 1. 3337 1 7719 3 Summa 1 471 I 00 | 38260 100 158458 100 249659 100 | 270492 100 | 291123 100

|

Skr. 1987/88: 174

Bilaga I Tabell 7. Tillväxt i fondkapital och placeringskapacitet under respektive år, Mkr

på de långfristiga placeringarna

(procent) 5,63 6,56 9,09 11,58 11,50 11,18

1) Från 1982 beraknas avgiftsuttaget på hela lonesumman.

Fr om 1984 inkluderas förhöjd ATP-avgift om 0,2 procentenheter Iifor lontagarfondernas verksamhet). 2) Hojning till 24 500 den 17

Tabell 8. Värdepappersportföljer per 31.12 respektive år, Mkr

1985 1986 1987

Innehav av obligationer, partialbevis |

och förlagsbevis:

Fjärde fondstyrelsen

årsredovisning 1987

|

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

1987 i sammandrag

. Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som tilldelats fonden sedan dess tillkomst 1974) har ökat med 200 mkr under året till 2.350 mkr. Därmed har fonden lyft hela det belopp riksdagen hittills beviljat.

e Fondens tillgångar, upptagna till marknadsvärden, uppgick vid årsskiftet till 11.7 mdr, vilket innebär att tillgångarna — trots kapitaltillskottet — p g a kursnedgången minskat något under 1987. Värdepappersportföljens marknadsvärde var vid årsskiftet 10.4 mdr.

e Fonden köpte under 1987 värdepapper för 1.9 mdr och sålde värdepapper för 1.7 mdr. Totalt nettoplacerades drygt 200 mkr.

e Inyemissioner placerades 395 mkr, varav 169 mkr i icke börsnoterade företag. I andrahandsmarknaden nettosålde fonden aktier för drygt 250 mkr.

e Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Volvo, ASEA, SCA och Electrolux, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 3.800 mkr motsvarde 3626 av portföljvärdet.

e Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 235 mkr under 1987. Med ett sammanlagt anskaffningsvärde av 576 mkr svarade dessa företag för 54 av fondens tillgångar vid årsskiftet.

e På grund av aktiekursutvecklingen upfylldes inte reglementets resultatkrav att bibehålla grundkapitalets realvärde och betala 396 direktavkastning på detta. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden emellertid med bred marginal — närmare 7.000 mkr — överträffat detta resultatkrav.

e Aktiekurserna sjönk under 1987 med 8246. Index för fondens aktieportfölj sjönk i ungefär samma takt, trots att kurserna för de för fonden viktigaste företagen — stora företag i allmänhet, verkstadsföretag och kemiföretag — utvecklades väsentligt sämre än totalindex.

e Till ny verkställande direktör med tillträde i början av 1988 utsågs bankdirektör Bertil Danielsson.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

VD-översikt

Efter att ha varit VD för fjärde AP-fonden i närmare den inte är skattepliktig gör att den har större förutnio år skriver jag härmed min sista VD-översikt. Det sättningar än flertalet andra större institutioner att känns då naturligt att föra fram några synpunkter på göra arbitrageaffärer. utvecklingen av den svenska riskkapitalmarknaden Marknadslikviditeten spelar stor roll också i den fortoch att redovisa några erfarenheter jag gjort. gående internationaliseringen av aktiehandeln och När jag tillträdde min befattning 1979 låg akticindex för Stockholmsbörsens möjligheter att hävda sig som på nivån 120, den registrerade aktieomsättningen un- primär marknadsplats för svenska aktier. Internatioder året blev några få mdr och nyemissionsvolymen ca naliseringen av aktiehandeln bör rimligtvis leda till en 600 mkr. I dag ser siffrorna ganska annorlunda ut. effektivisering av börsverksamheten och därmed till Totalindex för aktier låg vid det senaste årsskiftet — lägre kostnader för riskkapitalet (tillgången till utefter ett kraftigt kursfall i slutet av året — kring 830. ländska placerare har haft betydelse för flera viktiga 1987 var aktieomsättningen på börsen 125 mdr och svenska företag). Internationaliseringen har naturligtnyemissionsvolymen 5.6 mdr (plus 2.8 mdr i cmissio- vis inte bara fördelar. Störningar på en marknad fortner av icke officiellt noterade företag). Storföretagen plantas snabbt och direkt till andra marknader och kunde göra nyemissioner på miljardbelopp, och anta- inte bara som tidigare stämningsmässigt. let noterade företag hade genom nyintroduktioner I traditionella beskrivningar av aktiemarknaden brufördubblats. 1987 hade fondens värdepappersportfölj kar man betona vilken betydelse denna har för de ett marknadsvärde på 10.4 mdr med ett övervärde noterade företagens riskkapitalanskaffning. Sambangentemot anskaffningsvärdet på 4.9 mdr. 1979 var det är inte utan vidare uppenbart. Handeln i redan marknadsvärdet 1.1 mdr med ett undervärde på in- utelöpande värdepapper brukar av sina belackare beemot 100 mkr. skrivas som någon form av gycklarnas marknad, där

Det är alltså en dramatisk utveckling som ägt rum, papper enbart byter ägare till i realiteten ointressanta både i fondens omvärld och i fonden och som tog sin priser. Här är inte rätta platsen att presentera en utbörjan 1980, då aktiemarknaden vaknade till liv. tömmande beskrivning av andrahandsmarknadens Jag har många gånger i fondens årsberättelser och betydelse för nycmissionsmöjligheterna, men jag vill delårsrapporter påpekat att aktieförvaltning i en insti- erinra om att vi under en följd av år i fondens årsredotution av fjärde AP-fondens typ är en verksamhet med visning illustrerat den nära samvariationen mellan långsiktiga mål och att resultatet måste mätas över en kursnivåer och emissionsvolymer. längre tidsperiod. Jag har också med exempelillustre- Börsåret 1987 erbjuder ett konkret och i detta samrat osäkerheten i kortsiktiga resultatmätningar. Att manhang intressant exempel på vad tillgången till en jag nu återigen gör detta påpekande är inte för att fungerande aktiemarknad betytt för ett företag. Inter försöka ursäkta vad som kan te sig som ett ”dåligt” Innovation, som börsnoterades så sent som i april resultat för fonden 1987. | 1987, förvärvade senare samma år ett stort ameri-

Resultatmätningar för år eller to m delar av år för kanskt företag, Le Febure. En del av köpeskillingen olika aktieförvaltare får cn framträdande plats i ny- på 435 mkr borde m ht den nya koncernens soliditet hetsmedierna, ibland med ganska drastiska kommen- finansieras genom en nyemission på ca 180 mkr på tarer. Inte minst m ht investmentbolag och aktiefon- marknaden. Denna genomfördes i oktober. Även om der, som har delägare som fattar placeringsbeslut bla fjärde AP-fonden 1982 satsat 25 mkr (ett för den tiden på grundval av sådana uppgifter, känns det angeläget och i synnerhet i förhållande till bolagets storlek mycatt man finner mer rättvisande mätmetoder. Jag vet ket betydande belopp) i Inter Innovation och bolaget inte hur dessa metoder ser ut. Kanske skulle man kun- dessutom haft Skandia som aktieägare är det knappast na överbrygga konflikten kort/lång period med någon troligt att förvärvet av 1.e Febure — med allt vad detta form av rullande eller glidande flerperiodsresultat betyder för Inter Innovations framtid — kunnat gesom ger ett riktigare perspektiv på verksamheten. Det nomföras om bolaget alltjämt varit onoterat. Jag tyckkänns naturligtvis tillfredsställande att kunna konsta- er att detta exempel på ett ”riktigt” utnyttjande av tera att i det långa perspektivet — sedan fondens till- marknaden är så mycket mer glädjande som det gynnkomst 1974 -— fonden har ”slagit index” med en samma börsklimatet under senare år i många fall utganska bred marginal. nyttjats för rent finansiella ändamål utan betydelse för Den starka ökningen av omsättningsvolymen på bör- näringslivets utveckling. sen innebär att vi nu fått en väl fungerande andra- Exemplet Inter Innovation ger mig anledning att uthandsmarknad. Också under perioder av starkt sälj-

trycka glädje över utvecklingen av fondens engagetryck under senare år (som tex i oktober 1987) har mang i onoterade företag. Detta är en verksamhet marknadstlikviditeten (dvs marknadens förmåga att som startade 1980, och där jag känner att fonden kanutan stora kursrörelser hantera stora utbuds- och efter-

ske gjort och kan göra större ”nytta” än i fråga om de frågevolymer) varit god.

stora, noterade företagen. Jag har beskrivit fondens

Fonden har sedan några år sökt bidra till att förbätt- verksamhet på detta område relativt utförligt i den ra marknadslikviditeten genom tidvis ganska omfat-

följande redovisningen för 1987. tande ”arbitrageaffärer” (mellan olika aktieslag, fria resp bundna aktier, aktier i olika bolag med samma Den som satts att förvalta ett samhälleligt ägt kapital verksamhet etc). Genom dessa affärer — som utnytt- kan inte undgå att påverkas av den stundtals mycket jar tillfälliga kursförskjutningar mellan olika aktier hätska debatten kring offentligt ägande kontra enskilt och ofullkomligheter i marknaden — ökar fonden ägande. Jag har som chef för fjärde AP-fonden knapavkastningen på portföljen. Det förhållandet att fon- past känt mig som en av den klassiska svenska bland-

'-

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

ekonomins dödgrävare. I det många gånger nära sam- 1985 ägnat ett betydande intresse åt ägandet och ägararbetet med andra (i slutändan privatägda) institutio- rollen. SNS insatser är så vitt jag förstår långt ifrån ner — och för övrigt också med företrädare för enskil- avslutade, men den enda absolut säkra slutsats man da aktieägare och representanter för de anställda — hittills kunnat dra är att det finns en ägarroll och att har jag känt att fonden har haft en viktig rol! att spela. det är viktigt för näringslivets utveckling hur den ut- Styrkan hos fjärde AP-fonden är i detta sammanhang Övas. dess oberoende av olika makt- och inflytandegrup- Ett drag i aktiemarknadsbilden. särskilt åren 1983peringar i samhället. Jag utgårifrån att detta oberoen- 85, har varit emissioner, introduktioner och akticköp de skall kunna bestå. som lett till ett ökat korsägande de börsnoterade före- Jag tror att en stor del av konflikten offentligt contra tagen emellan. Jag hyser sedan flera år den uppfattenskilt ägande beror på att man inte skiljer på ägandet ningen att dét är till nackdel för företagen om ägarroloch ägarrollen. Frågan om enskilt eller kollektivt ägan- len genom korsägande elimineras eller väsentligt förde är en politisk fråga, och där kan man beroende på svagas och därmed övertas av styrelsen/företagsledsina politiska värderingar ha olika meningar — och ningen. Till skillnad mot en annan väg att cementera förfäkta desa med all frenesi. När det gäller ägarrollen företagsstrukturer — aktier med högre rösträtt — är borde meningsskiljaktigheterna kunna vara mindre. korsägandet någonting som kan införas när som helst, Här låter verkligheten sig knappast beskrivas i termer och det är ofta oklart för övriga aktieägare vem som i av svart/vitt utan snarast som en gråskala. Man kan sista hand spelar ägarrollen och på vilka bevekelseinte hävda att fjärde AP-fonden (eller för den delen grunder. Jag har på olika vägar försökt påverka attityett försäkringsbolag) generellt sett är en ”dålig” ägare derna till korsägandet, dock utan märkbar framgång. som sviker sitt förvaltaransvar därför att det inte i Det har därför känts tillfredsställande att fonden

åtminstone i något fall kunnat aktivt medverka till att bakgrunden finns ett privat ägande eller en börsnotering som ger ett mer eller mindre ögonblickligt utslag . bryta upp ett korsägande. för marknadens förtroende resp brist på förtroende. Till sist skulle jag vilja beröra ett annat område som Lika litet går det att hävda att ett privatägt företag varit viktigt för mig, nämligen etikfrågorna. Lagstifteller en noterad institution generellt sett är en ”bra” ningen mot missbruk av särskild information på aktieägare, Jag skulle kunna citera flera exempel; ett så- marknaden har successivt skärpts, och det är sannolikt dant är händelseförloppet kring den s k midnatts- att den inom kort också kommer att omfatta den kateraiden i Sandvik, då fonden medverkade till att byta ut gori av aktörer på marknaden jag själv tillhör, portföljstyrelse och företagsledning. förvaltarna. Denna utveckling är välkommen, men Ett framträdande drag i utvecklingen på aktiemarkna- det är uppenbart att lagstiftningen aldrig kan hålla den under den tid som denna översikt omfattar är den Jämna steg med människors uppfinningsrikedom när tilltagande institutionaliseringen av akticägandet. det gäller att tillgodose sina egna ekonomiska intres- Hushållen äger en mindre andel av de börsnoterade sen. Vad som gång på gång förvånat mig är ”etablisseaktierna än t ex på 60- och 70-talen (fast av ett många mangets” tolerans gentemot personer som uppenbart gånger högre börsvärde). Man kan beklaga denna förbrutit sig mot god sed och anständighet på detta utveckling, men man kan också konstatera att den är område — låt vara att man hållit sig inom de formella en oundviklig följd av kapitalbildningsmekanismen gränser som en otillräcklig lagstiftning dragit upp. och skattesystemet) i samhället. Jag talar inte för någon form av privatjustice, men

terigen talar vi om den politiska kontroversen en- jag finner det uppseendeväckande att näringslivet skilt/kollektivt ägande. När man utifrån sina poli- inte på de vägar som trots allt står till buds markerar tiska värderingar beträffande ägandet anser att institu- att ett sådant beteende är oacceptabelt. För den som tionaliseringen av aktiemarknaden leder till en icke bekänner sig till marknadsekonomin och gärna vill tro

på dennas självläkande förmåga har detta varit en av önskvärd maktkoncentration tror jag emellertid inte att slutsatsen är riktig. Särskilt om man menar att bote- de stora besvikelserna. medlet mot maktkoncentration är en vidgning av det individuella ägandet — om detta kan ästadkommas — gör man sig skyldig till ett felslut. I själva verket skulle ett spritt enskilt ägande leda till en ökad maktkoncentration. 10.000 individuella aktieägare som — på Stockholm i februari 1988 bolagsstämmor eller på annat sätt — utövar ett rationellt ägarinflytande är en utopi. En förutsättning för mitt resonemang är naturligtvis att vi har en mångfald av institutioner, som representerar olika intressen. För att undvika missförstånd vill jag gärna påpeka att jag personligen gärna ser ett ökat enskilt ägande, så att fler människor får del i näringslivets utveckling och Sten Wikander förståelse för dess villkor. Men detta är min politiska värdering av ägandet, som inte har med ägarrollen att göra. Frågor kring ägarförhållandena i näringslivet är ingalunda nya och får från tid till annan förnyad aktualitet. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har sedan

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Riskkapitalmarknaden 1987

Det gångna året blev mycket händelserikt på den sven- Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers ska riskkapitalmarknaden. Främst koncentrerades totalindex under 1985 och 1986 (högsta resp lägsta intresset på den dramatiska kursutvecklingen för ak- noteringar månadsvis) samt av totalindex och index tier och optioner. Till märkeshändelserna hörde också för några av de viktigaste branscherna veckovis 1987. att emissionsvolymen på den svenska marknaden steg För att underlätta jämförelser är såväl totalindex som till en historiskt sett mycket hög nivå. Mer i skym- branschindexserierna omräknade till basen 100 vid undan pågick och pågår dessutom utredningar som ingången av 1987. långsiktigt kan få en utomordentligt stor betydelse för marknadens utveckling, organisation och regelverk.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1985-87

KEMISK IND

120 r

SN

0 sr

RER KA r 2 ' Vv 100 A rn

ANS

i :

92 | KAS ”

ÖR "SKOGSINDUSTRI

|

70 Ht

hot

I I

50 but

I

1985 1986 — 1987 VECKA 10 20 30 40 50

Under året sjönk totalindex med drygt 8"6 (föregåen- med 33960 under inledningsvis baisseartade förhällanden. de år +5124). Kurstendensen var emellertid synnerligen växlande under årets gång. Den nedåtgående Den senaste femårsperioden, som inkluderar tre goda trend som registrerades i slutet av 1986 förstärktes i ett och två dåliga år av kursutveckling, visar en genomkursfall på 1424 under de fyra första veckorna av 1987. snittlig indexuppgång på 2076 per år. Exkluderas det Därefter steg kurserna nästan oavbrutet och periodvis första året -— 1983 — som också var det bästa, begränunder hausseartade förhållanden för att nå en högsta- sas indexuppgången till mera måttliga 1126. I det pernotering hittills (totalindex: 1237) den 8 oktober, när- spektivet är alltså den svenska börsen på väg tillbaka mare 6076 högre än lägstanoteringen i januari. Från till en mer normal kursutveckling. Det är först när kulmen i oktober sjönk kursnivän fram till årsskiftet åttiotalets inledande exceptionella kursuppgång in-

a An

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

räknas som kurserna stigit mycket. Men då var också gränsflödet. Sålunda nettoimporterades svenska utgångsläget helt annorlunda med en mycket begrän- aktier till ett värde av 4,2 mrd jämfört med en nettosad marknad och en överlag låg värdering av de börs- export på 2,3 mrd 1986: Importtrycket nådde sin kulnoterade företagen. Periodvis värderades börsbolagen men i samband med kursnedgången i oktober. under slutet av sjuttiotalet till i genomsnitt hälften av

Optionshandeln fortsatte att utvecklas. Under året det justerade egna kapitalet, till stor del beroende på

introducerades standardiserade säljoptioner i aktier låg lönsamhet hos företagen.

och antalet noterade köpoptioner utökades ytterli- Branschutvecklingen under 1987 var ocnhetlig och gare. Det sammanlagda antalet omsatta akticoptionstendenserna från 1986 förstärktes ytterligare. Fastig- kontrakt på de båda handelsplatserna — SOFE och hets- och byggbolagen uppvisade ånyo den bästa kurs- OM —steg marginellt till 2,2 milj (2,0 milj), men mätt utvecklingen, + 1676. Bättre än totalindex utveckla- i kronor sjönk omsättningen avsevärt till 2,9 mrd (4,4 des såväl gruppen Övriga företag (+ 119460) som För- mrd). I stället sökte sig marknadens aktörer till indexvaltningsbolagen (—-56) för andra året i rad. Spegel- optionerna, vilka introducerats i december 1986. Inbilden av ovanstående förhållande var att både Ke- dexoptionsmarknaderna omsatte drygt 12 mrd under misk industri (— 1296) och Verkstäder (—2296) äter sitt första hela verksamhetsår. Kursfluktuationerna tappade jämfört med totalindex. Dessa bäda senare för de finansiella derivaten blev våldsamma. Anmärkbranscher är överrepresenterade i fondens portfölj. ningsvärt är att stora förluster under året i hög grad För enskilda aktier var utvecklingen givetvis än mer drabbat de direkta aktörerna på marknaden, dvs banskiftande. Ett genomgående drag var att de 16 mest ker och andra fondkommissionärer. Handelns organiomsatta aktierna och framför allt de större exportin- sation och regelverk har ifrågasatts och utreds för närriktade företagen i regel visade en betydligt sämre varande av myndigheterna. kursutveckling än genomsnittet. Kraftbolagen, som Även för de internationella aktiemarknaderna utgjorinryms i gruppen Övriga företag, fick under året en de oktober en brytpunkt. Fram till dess kunde avsevärrelativt god kursutveckling. då kursuppgångar registreras vid samtliga större inter-

nationella börser med undantag för Frankfurt. På Den registrerade akticomsättningen vid Stockholms grund av börsoron under årets sista kvartal begränsafondbörs (A:I och A:II-listorna) sjönk från 141.7 mrd des dock uppgången i världsindex — tidskriften Mor- 1986 till 124,6 mrd 1987. Eftersom omsättningen inne- gan Stanley Capital International Perspectives index, håller såväl en pris- som en volymkomponent är om- som mäter kursrörelserna för närmare 1.400 aktier i 19 sättningshastigheten ett väl så intressant mått på länder — till 144 (4075). Det bör dock betonas att affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräknas detta världsindex är dollarbaserat. Eftersom dollarutnumera varje månad av fondbörsen och definieras vecklingen under 1987 var svag, överdriver detta index som månatlig omsättning uppräknat till årsbasis i för- starkt kursutvecklingen i lokal valuta. I grova drag hållande till periodens utgående börsvärde. Den kan sägas att mätt i lokal valuta från årsskifte till ärsmånadsvis beräknade omsättningshastigheten verkar

skifte föll de flesta europeiska börser med undantag ha stabiliserats på en nivå i underkant av 3026 från och för Madrid och London, medan Japan uppvisade en med andra halvåret 1986. Under första halvåret 1986 begränsad uppgång och New Yorkbörsen stod stilla. — innan omsättningsskatten på aktier fördubbiades — registrerades en omsättningshastighet på när- Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval viktimare 50746, vilket var den högsta registrerade hittills gare utländska börser mätt i lokal valuta för 1986 och vid Stockholms fondbörs. 1987. Dessutom är indexutvecklingen under fjärde

kvartalet inlagd för att i nägon mån illustrera fjolårets Den sammanlagda exporten och importen av svenska kursrtörelser. Den dollarbaserade världsindexutveckaktier sjönk till 22,5 mrd (35.2 mrd). Om man jämför lingen under 1987 återges också i diagrammet. genomsnittet av dessa köp och försäljningar med den

Att i efterhand söka förktara kursutvecklingen på den i Sverige registrerade omsättningen, så sjönk denna

svenska aktiemarknaden under ett år med så kraftiga relation markant till 996 (1226). En än mer oroväckan-

kursrörelser som 1987 låter sig inte göras i ett steg. de tendens är att Stockholms fondbörs andel av aktie-

Året kan, som framgått tidigare, delas i tre olika faser: omsättningen i svenska aktier på samtliga marknader

kursnedgången i junuari, den åtminstone periodvis sjunker. Londonbörsen, som uppskattas svara för när-

hausscartade tendensen fram till oktober och det mare 2/3 av handeln i svenska aktier utomlands, publi-

mycket kraftiga kursfallet under årets sista månader. cerar numera omsättningen uppdelad på olika aktier, varför grova uppskattningar av den totala utlandsom- Den första fasen inleddes redan vid månadsskiftet sättningen kan utföras. Det visar sig att omsättningen oktober/november 1986 och kursfallet — — 1975 på i vissa fria aktier i svenska bolag utomlands åtmins- knappt tre månader — fär betecknas som kraftigt. tone periodvis är mångdubbelt högre än för mot- särskilt som perioden kring ärsskiftet traditionellt svarande aktie i Stockholm. För de fria aktierna i brukar resultera i en kursuppgång. "Troligen kan nednågra företag är omsättningen till och med avsevärt gången, som inte hade nägon motsvarighet utomhögre i utlandet än om man summerar omsättningen lands, till stor del förklaras av de successivt stigande för motsvarande företags samtliga aktieserier i Sve- marknadsräntorna. Flera aktörer räknade säkert rige. Den från svensk synpunkt oroande innebörden också med att en stor del av skattefondsparandet skulav detta är att primärmarknaden för dessa aktier ten- le lösas in när fondandelarna blev fria vid årsskiftet. derar att flyttas från Stockholm till i första hand Lon- Så blev dock inte fallet utan endast 1596 av fondandon. I fjol registrerades också en omsvängning av delarna löstes in.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

DIAGRAM 2 När aktiemarknaden kulminerade i oktober hade de

svenska företagen nått en exceptionellt hög värde-

tingsnivå i ett längre perspektiv. Företagen värderades

2 - KURSUTVECKLINGEN till i genomsnitt drygt 15076 av justerat eget kapital.

Det innebär att aktiemarknaden diskonterade en lön-

I OLIKA LÄNDER samhet klart över förräntningskravet under många år

1003) framöver.

Det är intressant att i efterhand notera att de interna-

tionella räntemarknaderna redan under första halv-

fo I året började kantra och visa en stigande tendens. Men

75904 Helår Utveckling Helår Vändsindex- i stället för den successiva förändring som känneteck-

1987 4 kvartalet 1988 utveckling

1987 1987 nade ränteförväntningarna kom omsvängningen

snabbt och häftigt på aktiemarknaderna.

50961 Under den andra veckan i oktober kom ett par mot-

sägelsefulla uttalanden från den amerikanska admini-

strationens sida beträffande räntepolitiken och valuta-

utvecklingen samtidigt som nya svaga siffror över han-

25901 delsbalansens utveckling offentliggjordes, varvid den

långa räntan kröp över 1096. New Yorkbörsen reagera-

de mycket negativt och den amerikanska dollarn för-

svagades.

034 -

När de finansiella marknaderna öppnade på månda-

gen den 19 oktober förstärktes dollarfallet och aktie- 259 2596 v E 2 marknaderna föll mycket kraftigt. Förtroendet för

utvecklingen av den amerikanska ekonomin erodera-

z s & 3 3

: 53: 3 de. På samma sätt som aktiekurserna följt varandra i

> PR. Zz ö uppgången spreds kursfallet lavinartat över aktie-

312. HI. 30.6. 30.9. 3012. marknaderna internationellt. -50964 86 87 87 B7 87

Under måndagen föll kurserna med 22/60 på New York-

börsen. Därmed inträffade större delen av korrige-

ringen på den amerikanska marknaden under en enda

dag. För Stockholmsbörsens del blev den omedelbara Under den andra fasen kom helt andra faktorer i för- nedgången mindre djup. Efter ett mera utdraget hängrunden. Först kan konstateras att den likviditetspå- delseförlopp avstannade kursfallet i Stockholm först spädning som skett under en längre tid såväl i Sverige när kurserna fallit mer än på de flesta andra internatiosom internationellt nådde sin kulmen vid årsskiftet. nella börser. Fram till årsskiftet sjönk kursnivån med Den lätta penningpolitiken i OECD-länderna i kombi- en tredjedel. En förklaring till denna reaktion är att nation med den lägre inflationstakt, som följde av bla det internationella börskapitalet efter kursfallet i fallande oljepriser, ökade markant utbudet av pengar första hand sökt sig tillbaka till sina respektive hemmaunder perioden 1984-1986 och ränteläget drog sig suc- marknader. Likviditeten på Stockholms fondbörs uncessivt ned internationellt. Stora valutakursföränd- der den dramatiska perioden var god, vilket fär anses ringar ökade osäkerheten och hämmade därmed in- ha stärkt börsens goda renommé internationellt.

vesteringsviljan i den reala ckonomin. Penning- Möjligen har de interna svenska s k marknadstekniska mängdsöverskottet sökte sig därför till de finansiella faktorerna förstärkt kursrörelserna vid Stockholms marknaderna och förstärkte därmed den starka kurs- fondbörs ytterligare. Det ovan nämnda nettoinflödet utvecklingen på aktiemarknaderna. av aktier från utlandet var inte särskilt stort i jäm- Troligen accentuerades kursrörelserna ytterligare av förelse med tex allemansfondernas inflöde av nytt den tilltagande internationaliseringen av kapitalmark- kapital och löntagarfondernas nyplaceringsbehov. naderna. Kapitalflödena har blivit allt lättrörligare Sannolikt bidrog den successivt stigande kursnivån till och informationsspridningen sker momentant och att öka företagens nyemissionsbenägenhet, viket unglobalt till ett allt större antal marknadsaktörer. Rela- der andra halvåret ledde till en hög efterfrågan på nytt tiv värdering används i ökad omfattning vid jämförel- eget kapital. ser mellan olika aktiemarknader. Men om högt värde-

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt rade aktier i omvärlden används som argument för

notcrade företag steg under året till 5,6 mdr (4,4 mdr). höga aktiekurser på hemmamarknaden förstärks kurs-

Härav uppgick nyemissionerna till 3,8 mdr, vilket var rörelserna tvärtemot den utjämning som teorin anger

marginellt mer än 1986. En väsentlig skillnad är att skall inträffa.

praktiskt taget alla nyemissioner 1987 skedde med En ytterligare förklaringsfaktor till kursuppgången är företräde för de gamla aktieägarna, medan de till utatt industrikonjunkturen successivt förstärktes under landet riktade nycmissionerna föregående år svarade året. Det gäller speciellt för Sverige, men även för t ex för två tredjedelar av nycmissionsvolymen. 17 (16) USA och Japan. bolag introducerades på A- och OTC-listorna till ett

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

sammanlagt belopp av 1,8 mdr (0,5 mdr). Det bör na varit så exceptionella. En helt annan typ av händelobserveras att ytterligare 2,8 mdr emitterades av icke ser som sannolikt får stor betydelse på lång sikt är att officiellt noterade bolag exklusive de till företagsled- osedvanligt många utredningar och kommittéer för ningar och anställda riktade emissionerna av främst närvarande utreder frågor som såväl direkt som indikonverteringslån. Därmed närmade sig den totala rekt berör den svenska riskkapitalmarknaden. emissionsvolymen rekordnivåerna från 1983 och 1984.

Ägarutredningen behandlar ägar- och inflytandefrå- Det innebär att det på den svenska marknaden placc-

gor i näringslivet. Flera betydelsefulla skatteutredrade beloppet i fjol troligen tangerade den högsta ni-

ningar går in i sitt slutskede. Värdepapperslös handel vån hittills eftersom utlandets andel av emissionerna

förbereds för både aktie- och penningmarknaden. tidigare varit betydande.

Stockholms fondbörs har formulerat ett nytt inregi- Under 1987 tillfördes Stockholms fondbörs 8 (14) nya streringskontrakt, som ställer högre krav på företabolag. 11 (24) bolag avfördes på grund av uppköpser- gens informationsgivning. Fondbörsen förbereder bjudanden och ett bolag avregistrerades efter beslut också ett nytt automatiserat handelssystem som komav börsstyrelsen. Antalet OTC-noterade företag öka- mer att ställa nya krav på handelns organisation och de med ett sedan listan tillförts 9 (6) nya bolag och 8 regelverk. Principiellt viktiga frågor, som rör markna- (5) avförts från notering. dernas spelregler och etik, berörs också av olika utred- När man summerar 1987 kommer av naturliga skäl ningar. Här ligger allmänhetens långsiktiga förtroende kursutvecklingen i förgrunden eftersom svängningar- för riskkapitalmarknaden i vågskålen.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Fonden 1987

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan Det totala antalet värdepappersaffärer minskade från 1974 successivt förts över från första--tredje AP-fon- ca 1.200 till ca 950, samtidigt som antalet affärer i utderna till fjärde fondstyrelsens förvaltning. ländska aktier ökade från drygt 150 till över 250. I

courtage har fonden betalat sammanlagt drygt 9 mkr

Fjärde AP-fonden har inte någon automatisk medels- (11.5 mkr) och i omsättningsskatt ca 27 mkr”! (ca 26

tillförsel. För att fonden skall få vtterligare pengar

mkr). Fonden har gjort affärer med 21 svenska och 3 mäste regeringen (oftast efter framställning från utländska mäklare. Ett åttiotal affärer, motsvarande fondstyrelsen) föreslå riksdagen att höja gränsen för

drygt 2090 av den svenska affärsvolymen, har varit det högsta sammanlagda belopp som får föras över till

direktaffärer utan anlitande av mäklare. fjärde fondstyrelsen. Riksdagen har vid fem tillfällen under fondens historia gjort detta. Det senaste be- Vid slutet av 1987 ingick totalt 68 företag (62 företag) slutet fattades 1984 och innebar att rambeloppet fast- i fondens svenska portfölj. Antalet noterade företag ställdes till 2.350 mkr. Sedan 200 mkr lyfts i december har ökat med netto tre och antalet onoterade företag 1987 har fonden utnyttjat hela detta rambelopp. likaledes med netto tre.

Nuvårdet av grundkapitalet (dvs summan av de successjva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex . Antal företag fram tom december 1987) uppgår till 4.558 mkr. Det Noterade Icke noterade? Summa uppindexerade grundkapitalet utgör basen för regle- 1987 1986 1987 1986 1987 1986 mentets krav på 396 direktavkastning till första-tredje AP-fonderna. Enbart aktier 41 39 14 15 55 54

Aktier och De pengar som ställts till fjärde fondstyrelsens förfo- konverteringsgande har investerats dels i värdepapper (svenska no- eller terade och onoterade värdepapper och -— i begränsad optionslån 2 1 H" 6 13 7 omfattning, jfr sid 13 — utländska värdepapper). dels Övrigt? Soo 2 I or 1 i likvida medel.

Summa 43 40 25 2 6&B 2

Värdepappersportföljen Utöver de svenska företag som redovisas i tabellen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under ovan hade fonden vid årsskiftet aktier i 16 utländska 1987 har sammanfattats i följande tabell med jäm- företag, varav 4 engelska, 5 japanska och 7 ameriförelsetal för 1986 (belopp i mkr): kanska (jfr sid 26).

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO-

PLACERINGAR

(marknadsvärden) (likviditetseffekt)

1987 1986 1987 1986 1987 1986

SVENSKA VÄRDEPAPPER

onoterade

(fovanstående tabellliksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte overensstammer med summan av delposterna.)

Börsnoterade eller på annat sätt dagligen nuterade.

" Courtage och omsättningsskatt har liksom tidigare lagts till an- Fondens totala nettoköp av värdepapper 1987, 208 skaffningsvärdet för köpta värdepapper och dragits ifrån köpemkr, var av samma storleksordning som 1986 (235 skillingen för sålda värdepapper.

3 Några engagemang i onoterade företag är av tekniska skäl for-

mkr). Omsättningen i värdepappersportföljen var

mellt uppdelade på två juridiska personer. I tabellen liksom i det

lägre än under 1986. Dessa förhållanden kommenteras följande redovisas sådana fall som ett företag. närmare i det följande. +» Enban optionslån.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda branschen, verkstadsföretagen, sammanhänger företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, minskningen helt med en ogynnsammare kursutveckaktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) ling för dessa företag (jfr med verkstadsföretagens fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av marknadsandel). Ökningen av andelen fastighets- 1987 på följande sätt: och byggföretag beror dels på reellt ökade engage-

mang, dels på en gynnsam kursutveckling. Någon

strategiförändring hos fonden i vad avser branschmäs-

Engagemang, Antal Totalt sig fördelning av portföljen kan man inte tala om.

mycket långa. 68 10.431 100 Sammansättningen av fondens ponfölj skiljer sig i

några avseenden från aktiemarknadens fördelning på Den största storleksgruppen, engagemang över 250 branscher. Fonden har väsentligt högre andelar aktier mkr, har under 1987 minskat sin andel av portföljvär- i branscher som representerar tillverkningsföretag det från tre fjärdedelar till knappt två tredjedelar. (verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag) Denna minskning är inte ett uttryck för en strategiför- med tillsammans drygt 6026 av portföljvärdet jämfört ändring hos fonden utan en följd av kursutvecklingen. med drygt 4020 för marknaden. Å andra sidan är an- De största engagemangen återfinnes naturligt nog delen förvaltningsbolagsaktier i fonden mycket låg huvudsakligen inom gruppen 16 mest omsatta aktier jämfört med branschens marknadsandel. Andelen på börsens A:l-lista, som under 1987 haft en svagare aktier i fastighets- och byggföretag är alltjämt betydkursutveckling än övriga företag, vilket medfört att ligt lägre än marknadens. några av dem ”halkat ned” i nästa storleksgrupp. De Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för två största storleksgrupperna sammantagna (dvs där fondens grundfilosofi att — inom ramen för det långfondens engagemang överstiger [00 mkr per företag) siktiga avkastningsintresset, som är det primära målet motsvarar oförändrat inemot 9096 av portföljvärdet. för fondens verksamhet — bidra till en vidarcutveck- Dessa engagemang är för fonden strategiska i den ling av svenskt näringsliv. Också om man i ett längre meningen att kursutvecklingen för dessa aktier är av- perspektiv mäter fondens över- resp underrepresentagörande för utvecklingen av fondens värdepappers- tion i olika branscher finner man att denna grundlägportfölj. Några placeringar som är strategiska i bety- gande inriktning bestått. delsen att de utgör en del i en fast ägargruppering har

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera fonden inte.

avseenden (branschmässigt, antal företag) förhållan- Fördelningen på branscher (procent, marknadsvär- devis koncentrerad. Andra portföljer av samma storden) av fondens svenska värdepappersportfölj fram- leksordning (tex hos de större försäkringsbolagen) går av följande tabell. uppvisar som regel en betydligt större spridning. Kon-

centrationen är en medveten strategi hos fonden. Om

man valt rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre

Fondens portfölj Marknaden? utfall än en mer ”indexneutral” portfölj. Å andra si-

Bransch 1987 1986 1987 1986

dan innebär koncentrationen ett högre risktagande. Verkstäder 38 41: 29 34 Under 1987 har koncentrationen på företag givit ett Kemisk industri 20 22 10 1 gott utfall. Medan såväl de största företagen (som

Skogsindustri 9 9 12 13 fonden med nödvändighet måste satsa På) som grupp

Fastighets- och betraktat som de branscher som dominerar fondens byggföretag 9 6 15 12 portfölj indexmässigt utvecklats betydligt sämre än Handelsföretag 2 2 3 4 totalindex står sig ett index för fondens portfölj väl Rederier - - 0 0 jämfört med totalindex.

Utvecklingsbolag 3 3 2 2 I fondens officiella balansräkning är värdepappersin-

Förvaltningsbolag 3 2 13 13 nehavet upptaget till anskaffningsvärde. Om försälj-

Övriga företag 16 15 16 12 ningarna redovisas till anskaffningsvärden uppgick

dessa till totalt 912 mkr (1.071 mkr). Skillnaden mellan

100 100 100 100

marknadsvärden och anskaffningsvärden utgöres av

netto realisationsvinster. Mätt i anskaffningsvärden Förändringarna 1987 i branschsammansättningen av har värdepappersinnehavet ökat med 819 mkr (1.251 portföljen är ganska små. I fråga om den dominerande mkr) till 5.554 mkr.

2 Veckans Affarers branschindelning, exkl banker och försåkrings-

bolag (som fonden inte får äga aktier i).

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Noterade värdepapper DIAGRAM 3

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1987 på en nivå som var ca 25'/ lägre än NETTOPLACERINGAR I

under 1986. Affärerna i andrahandsmarknaden har minskat också i relation till den officiella börsomsätt- noex ANDRAHANDSMARKNADEN

1.300. I I iu M ningen och motsvarade drygt 126 av denna jämfört I

1. I med 1.496 1986. Det bör då observeras att mätt med portföljvärdet i förhållande till börsvärdet av den för I80] TOTALINDEX OO An

fonden tillgängliga marknaden är fondens andel in- 8004 emot 396. Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger alltså betydligt under penomsnittet för markna- -427 +37 —-79 +208 den. Ändå finns det, som berördes relativt utförligt i föregående årsredovisning, goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen även för en långsiktig ple- FONDENS LIKVIDA MEDEL cerare. Fonden har under 1987 medverkat till börsintroduktion av ASEA i Danmark genom att ställa fria B-aktier till förfogande för spridning på marknaden. I samband härmed har motsvarande köp av A-aktier 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 gjorts. 1987. VECKA En betydande del av omsättningen består av arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier, olika t(komgerat tor SSAB) aktiesericer, fria resp bundna aktier ete. I dessa affärer utnyttjar fonden dels tillfälliga kursförskjutningar

vältidigt. Man får då komma ihåg att periodindelningmellan olika aktier i ett och samma bolag (eller olika

enidiagrammet, som är föranledd av att siffermateribolag med samma verksamhet), dels ofullkomligheter

alet hämtats från fondens kvartalsrapporter, ”skär av” i marknaden och söker därigenom öka avkastningen

en pågående affärsverksamhet på ett ganska godtyckpå portföljen. Samtidigt bidrar fonden till att effektivi-

ligt sätt. Detta förhållande har päverkat särskilt försera marknaden och att förbättra dess likviditets-

delningen mellan första och andra kvartalet. Dessskapande funktion. Också arbitrageaffärerna, vilkas

utom avspeglar totalindex inte kursutvecklingen för omfattning i hög grad päverkas av marknadsmöjlig-

individuella aktier. Så t ex låg Astrakursen i början av heterna, har minskat i volym; ca 650 mkr köp resp

året, när fonden minskade sitt engagemang i detta försäljningar jämfört med ca 1.2 mår 1986.

bolag, högre än senare under året. Som exempel på en enskild större affär kan nämnas

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt fondens försäljning av hela sitt innehav av A-aktier i Ericsson och köp av B-aktier för ett belopp mot- efter marknadsvärdet, avsåg följande företag: svarande försäljningslikviden.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1987 1 (1) Astra 950 mkr satsat 226 mkr, vilket är avsevärt mer än under 1986 2 (4) Volvo 808 mkr (51 mkr). Omfattningen av deltagandet i nyemissioner 3 (3) ASEA 770 mkr påverkas i hög grad av i vad mån de företag som ingår 4 (5) SCA 677 mkr i fondens portfölj väljer att vända sig till marknaden 5 (2) Electrolux = 595 mkr för att få riskkapitaltillskou.

3.800 mkr Som framgår av tabellen på sid 9 har fonden under 1987 nettosålt aktier för ca 250 mkr i andrahandsmarknaden (1986: nettoköp på drygt 100 mkr). Utfallet för De fem största engagemangen svarade sammantaget året som helhet fördelar sig på kvartal som framgår av för 3624 av portföljens marknadsvärde. Denna prodiagram 3, som ocksä visar kursutvecklingen och ut- centandel har under en följd av år legat över 40. Nedvecklingen av fondens likvida medel. gången 1987 hänger samman med de tidigare konstate-

randena att dels större företag, dels verkstads- och Nettoförsäljningarna inleddes redan under fjärde kemiföretag indexmässigt utvecklats sämre än totalinkvartalet 1986. Fonden hade då gjort den bedömning- dex. Astra har — med undantag för 1984 — sedan en att den stigande kurstrenden skulle komma att vän- 1978 varit fondens största enskilda placering. Förändda under 1987 och ökade därför likviditeten. Nettoför- ringarna i rangordningen mellan de övriga största insäljningarna fortsatte i ökad omfattning under större nehaven beror i allt väsentligt på olikheter i kursutdelen av 1987, fram till kursfallet i oktober. Under vecklingen. november och december var fonden nettoköpare i andrahandsmarknaden. I diagram 4 illustreras förhållandet mellan fondens

kapitalandel och rösträttsandel i de noterade företa- Diagrammet antyder att fonden på ett tidigt stadium geni fondens portfölj. Den streckade diagonala linjen förutsåg att aktiekurserna skulle komma att vända i diagrammet anger värden där andelarna överensnedåt men att tyngdpunkten i försäljningarna lades stämmer. Det är för cn institution som Fjärde AP-fon-

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

den en naturlig följd av systemet med rösträttsdif- Grunden för rösträttsöverlåtelsen är en specialbeferentiering att antalet företag där rösträttsandelen är stämmelse i aktiebolagslagen. Under 1987 har rösträtt lägre än kapitalandelen överväger (i vissa fall finns fö överlåtits till de anställda i 19 noterade och I onoterat röststarka aktier inte tillgängliga på marknaden). Man företag. kan dock i fråga om de större företagen (här definierat I fråga om fondens portfölj har följande viktigare försom de företag där fonden har ett engagemang på 100 ändringar (utöver de tidigare nämnda omdispositiomkr eller mer) konstatera, att antalet företag med nerna av innehaven i ASEA och Ericsson) skett under ungefär samma rösträttsandel som kapitalandel eller äret: med högre rösträttsandel är lika många som antalet företag med markant lägre rösträttsandel. Till den e Nya företag i portföljen är Bergman och Beving, förra gruppen hör bla AGA, Astra, Saab-Scania, BPA, Eken (efter utbyte mot aktier i det onoterade SCA, SKF, Sydkraft och Volvo, till den senare bla Kooperations Invest), Gambro, Inter Innovation Alfa Laval, Electrolux, Ericsson, Esselte, Swedish (etter notering, tidigare onoterat innehav), JM Match och Trelleborg. Uppgifter om kapital- och röst- Bygg, Malmros (sedermera under året försält), rättsandelar i de enskilda företagen återfinnes i värde- Procordia och Rottneros (efter utbyte mot aktier i pappersförteckningen på sidorna 22-23. Rockhammar) Ftt antal engagemang har avyttrats: Bilspedition, Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolags- Boliden. LKB (uppköpserbjudande). Rockhamstämmoåret” för fondens första verksamhetsår, 1974) mar och Thorsman överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i se Nettoköp av aktier har gjorts i AGA, Perstorp, vissa företag till representanter för de anställda i dessa Pharmacia och Volvo företag (fördelat lika på LO- resp TCO-anslutna). e Nettoförsäljningar av aktier har gjorts I Andersons, Astra, ESAB, Esselte, MoDo. Saab-Scania, SKF. Swedish Match och Trelleborg DIAGRAM 4 I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid 22-23.

FJÄRDE AP-FONDENS

Som framgått av redogörelsen för utvecklingen på

RÖSTRÄTTS-/KAPITALANDELAR

riskkapitalmarknaden har marknaden för aktieop-

I NOTERADE SVENSKA FÖRETAG

tioner volymmässigt visat en lugnare utveckling än 3112.87, VARJE PRICK REPRESENTERAR ETT FÖRETAG (TOTAL 93) under 1986, trots tillkomsten av nva instrument (säljoptioner). På grund av de starka kursförändringarna i 96 KAPITALANDEL de underliggande aktierna har emellertid kursfluktuätionerna på optionsmarknaden varit mycket star- 7 0= ENGAGEMANG >100 MKR ka. Fonden har — främst genom utställande av köpoptioner — i mycket begränsad omfattning delapit i 15—- = ENGAGEMANG 50100 MKR denna marknad. I förhållande till fondens aktieport- «+ = ÖVRIGA ENGAGEMANG följ är det fråga om närmast försumbara belopp: lösend värdet på de berörda aktierna har normalt uppgått till - . 20-25 mkr. Den ökade osäkerheten efter börsnedgängen i oktober avspeglades inte tillräckligt i optionspremierna för att uppfylla fondens avkastningskrav, [) och fondens aktivitet på marknaden minskade drasd Få tiskt. Optionshandeln under 1987 har givit ett positivt 10H+ eo xx utfall på inte fullt 2 mkr. - . e Lä 2” Marknadens huvudintresse har varit inriktat mot indexoptioner. På grund av att dessa saknar underliggan-

. ov

- Lå de aktier (lösen av optioner sker genom aktiefondsan- . . . delar) har det ansetts att fondens reglemente inte tillå- ? . ” .

ter handel i indexoptioner."?

- . . ” oo 7.9 Vid årsskiftet utestående köpoptioner redovisas i följande tabell: . d e

5- ee 4

. oo ov

4 4 4 LJ Företag Optioner Marknads- — Lösen- + Or Se motsvarande värde värde, sc antalaktier — 31.12.87,tkr tkr

I , ww

Electrolux 5.000 945 1.400 . I 3 , Skanska = 2.000 542. 680 96 RÖSTRÄTTSANDEL

+ TOTT TOTT OT OTT SUMMA 2 1487 2.080

s 1”

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

De underliggande aktierna ingår (med resp marknads- effekterna på förvaltningen av den svenska portföljen, värden) i fondens aktieportfölj per den 31.12.1987, som ju är det egentliga syftet med utlandsportföljen. och den eventuella (beroende på kursutvecklingen)

I det ovissa börsläget kring årsskiftet var andelen likskyldigheten att sälja aktierna för ett sammanlagt be- vida medel av utlandsplaceringarna hög. Marknadslopp av drygt 2 mkr redovisas som en ansvarsförbindel-

värdet på aktieportföljen var ca 16 mkr och fördelade se inom linjen i balansräkningen.”

sig med inemot 50260 på japanska aktier, drygt 3520 Sedan 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning amerikanska aktier och 1526 engelska aktier. placera i utländska värdepapper. Ramen för dessa placeringar är 1960 av det bokförda fondkapitalet, vilket för 1987 innebar ca 56 mkr. Syftet med utlandsplaceringarna är inte att söka nya marknader för fonden utan att skaffa ett hjälpmedel i den del av fondens Onoterade värdepapper

verksamhet som är av avgörande betydelse för fondka- Fondens första placering i ett onoterat företag gjordes pitalets utveckling, nämligen engagemangen i stora, 1980. Engagemangen på detta område har sedan dess internationellt inriktade svenska företag. Genom att ökat snabbt. Vid slutet av 1987 uppgick det sammanvara en intressant kund hos några få internationella lagda anskaffningsvärdet på aktier, konverteringslån mäklarfirmor får fonden tillgång till dessas analysma- och optionslån i icke noterade företag till 576 mkr, och terial och synpunkter på svenska företag, analyser av nettoökningen under året blev därmed inte mindre än branscher internationellt och av de svenska storföre- 235 mkr. En stor del av ökningen beror på ett förvärv tagens konkurrenter samt — vilket med hänsyn till (för 116 mkr) av aktier i SSAB Svenskt Stål AB, som Stockholmsbörsens ökande internationalisering är omnämndes redan i föregående årsberättelse. Som lika viktigt — del av mäklarföretagens marknadskun- framgår av nedanstående tabell har emellertid deltanande. Fonden kan i sitt agerande på den svenska gande i nyemissioner av aktier och konverterings-/ andrahandsmarknaden dra nytta av denna informa- optionslån svarat för ett större belopp, 169 mkr. tion.

Av nyemissionsbeloppet utgjorde 49 mkr satsningar En livlig omsättning i utlandsportföljen är en förutsätt- på nya företag och 120 mkr nytillskott till företag i ning för att fonden skall vara en intressant kund hos de vilka fonden redan tidigare var engagerad med saminternationella mäklarna. Jämfört med 1986 har om- manlagt 161 mkr. Dessa siffror illustrerar mycket konsättningen fördubblats. Ökningen beror dels på de kret ett förhållande som ofta förbises av dem som satstarka kursfluktuationer som förekommit under året sat pengar i onoterade företag, nämligen att ett första (inte minst på Tokyobörsen) och som föranlett affärer, engagemang kräver beredvillighet — och resurser — dels på den kraftiga kursuppgången fram till oktober. att satsa ytterligare pengar. Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i

Nytillkomna icke noterade företag under 1987 är — följande tabell (belopp i mkr):

förutom SSAB — Bio Invent, Entronix (ett företag

som utvecklat och marknadsför en datorstyrd skrid-

skoslip; innehavet är sedermera avyttrat), OptiSensor,

1987 1986 1985 Swedish Genetic Investments (SGI), Svenska Bota

och Svenska Enerek. SGI, som ägs av fonden, In-

. Köp 162 76 ”

vesteringsbanken och SPP/AMF-P med vardera en

Försäljningar

(marknadsvärden) 175 8 3 tredjedel, äger i sin tur aktiemajoriteten i KaroBio

Genomsnittlig : AB, där också det amerikanska bioteknikföretaget

California Biotechnology Inc ingår som ägare. Fon-

portfölj? ca 39 ca 37 ca 30

Effektiv . dens insats 1987 på ca 21 mkr är förenad med ett åta-

avkastning” = ca —896 ca 2280 ca 8K gande om ytterligare ca 40 mkr och syftar till att medverka till en koncentrerad satsning på svensk bioteknik i samarbete med bla Karolinska Institutet.

Kortfattade beskrivningar av dessa företag och av övri- Det direkt mätbara ekonomiska utfallet 1987 av fon-

ga onoterade företag i portföljen vid det senaste årsdens utlandsplaceringar har varit otillfredsställande.

skiftet återfinnes på sidorna 27-28. Vad som inte låter sig mätas i ekonomiska termer är

Större belopp bland nyemissionerna i företag som

redan ingick i fondens portfölj representeras av Cent- & För Fjärde AP-fonden, som rimligtvis inte kan variera andelen rumiInvest (23 mkr, delvis en kortfristig insats för an-

likvida medel! annat än inom relativt snäva gränser, skulle index- nan aktieägare), Four Seasons Venture Capital AB optioner innebära ökade frihetsgrader vid förväntade föränd-

2” ringar i det allmänna kursläget. och dess managementbolag (28 mkr; Four Seasons "Det erhållna priset för utställda köpoptioner intäktsföres först utgör fondens huvudengagemang på venture capital-

sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under ”för- området), Näringslivskredit NLK AB (24 mkr, ett vid

utbetalade intäkter” i balansräkningen. bildandet avtalat konverteringslån för att ge bolaget 5 Mhtden höga omsättningen, som försvårar medeltalsberäkning-

ar, är portföljen här = fondens ”utlandsdel”. dvs värdepapper + en tillfredsställande kapitalbas) och Robustus (16

valutakonton. . mkr). " Utdelni + realisationsvinster — realisationsförluster + ränte-

intäkter på valutakonton + orealiserade kursförändringar (inkl I köpen av aktier ingår — med ett mindre belopp —

valutakursförändringar), allt i procent av den genomsnittliga . återköp av aktier i Mercom, som såldes 1986 (fonden

portföljen enligt not 8. har hela tiden legat kvar med optionslån till bolaget).

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Onoterade företag, förändringar 1987

Mkr, anskaffningsvärden =

Engagemang Nyemis- Övriga Försälj- Avgång av Engagemang

31.12.1986 sioner köp!?: ningar!” andra skäl!” 31.12.1987

341 +169 +140 —26 -—49 576

Ca 19 mkr av fondens innehav av konvertibler i Ven- Det primära målet för fondens verksamhet är det längtronic har under året konverterats till preferensaktier. siktiga avkastningsintresset, och det är därför av stort Detta belopp ingår inte i årets omsättningssiffror. intresse att söka redovisa det ckonomiska utfallet av

fondens engagemang i onoterade företag. Av flera Försäljningarna under året omfattar — förutom det tidigare nämnda Entronixinnehavet — aktierna i Carl skäl är det emellertid mycket svårt att beräkna detta

på ett meningsfullt sätt. Varje enskilt engagemang är Lamm och huvuddelen av aktierna i Sweden's Options & Futures Exchange, SOFE. till sin natur mycket långsiktigt, och fonden tillämpar

inte den princip som tex amerikanska venture capital- Ur gruppen onoterade företag har i övrigt utgått Ener- fonder i stor utsträckning utnyttjar, dvs att successivt

giekonomi efter konkurs!", Inter Innovation på grund skriva upp värdet av framgångsrika engagemang även

av notering och Kooperationsinvest (utbyte av aktier om vinsten inte är realiserad. För fonden uppkommer sedan bolaget övertagits av det börsnoterade Eken). avkastning på portföljen av onoterade företag dels —

och till mindre del — genom utdelningar på aktier och Utvecklingen av fondens engagemang i onoterade räntor på lån, dels genom realiserade vinster vid avyttföretag sedan starten av denna verksamhet 1980 fram- ringar resp mätbara värdestegringar när onoterade

Det totala engagemanget i onoterade företag vid det 1987 uppgick till sammanlagt 7.8 mkr. Direktavkastsenaste årsskiftet, 576 mkr, motsvarade ca 576 av fond- ningen är låg jämfört med noterade företag — det - kapitalet mätt med marknadsvärden. Aven om de gäller ju i flertalet fall företag i snabb tillväxt från en onoterade företagen tar en begränsad del av fondens svag finansiell grund, där fondens insatser medvetet resurser i anspråk, kan man med fog hävda att fonden strukturerats så att värdetillväxten utgör den allt överspelar en viktig roll som riskkapitalkälla för dessa. skuggande delen av den förväntade avkastningen. Det är av naturliga skäl svärt för att inte säga omöjligt Utdelningar på aktier är ovanliga. ochi vissa fall löper att få någon överblick över eller att avgränsa ”markna- konverterings- och optionslän utan ränta. den” för riskkapital för onoterade företag, men det är helt klart att fondens marknadsandel på detta omräde är betydligt högre än fondens andel av den officiella aktiemarknaden. Tabellen ovan visar att fonden sedan 1980 satsat sammanlagt närmare 700 mkr i onoterade företag. Med "” Dessa siffror öve f inte med omsättningssiffrorna i

tabellen på sid 9, som redovisar likviditetseffekten. Har ingår undantag för köpet 1987 av aktier i SSAB består belop-

bla konverteringar och utbyten mot noterade aktier. pet praktiskt taget helt av nytillskott av riskkapital till JU Fondens förlust uppgår till 4.5 mkr. Svenska Enerek har övertaföretagen. git rörelsen i bolaget.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Mätbara värdeförändringar (positiva eller negativa) totala fondkapitalet med värdepappersportföljen upphar inträffat i engagemangen i de 20 företag som under tagen till marknadsvärden var likviditeten vid det seåren 1983--87 utgått ur gruppen onoterade företag. I naste årsskiftet högre än för ett år sedan, 10.590 nedanstående tabell redovisas dessa värdeföränd- (8.320). ringar!” årsvis (belopp i mkr): I följande tabell återges en finansieringsanalys för

fonden för 1987 med jämförelsetal för 1986 (belopp i

mkr):

Realisa- Nedskriv-

Värde- = tions- = ningar

1987 40.8 0.0" 4.5 36.3

357 — 305

1983-87 —140.0 0.8 13.5 125.7 Minskning av korta fordringar

resp ökning av korta skulder 6 12

Ökning av grundkapitalet 200 300

I ett snabbt växande bestånd av långsiktiga engage- SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 563 617 mang låter vare sig utfallet ett visst är eller det sammanlagda utfallet under en femårsperiod relateras till Nettoköp av värdepapper —208 —235 nägra beståndssiffror. Först om några år. då engage- «. Överföring till 1-3 AP-fonderna mangen börjat ”mogna ut” i normal omfattning och (för föreg. år) 125 —-112 portföljen av onoterade företag stabiliserats kan det Förvaltningskostnader - 9 - 7 vara möjligt att beräkna en nägorlunda rättvisande Ökning av korta fordringar resp totalavkastning och göra jämförelser med utfallet av minskning av korta skulder -— 8 - 14

den noterade portföljen. SUMMA ANVÄNDA MEDEL +—350 —368 Placeringar i onoterade företag (inte minst då venture

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 214 248 capitalbolag, som i stor utsträckning satsar pengar i projekt och nystartade företag) måste anses vara mer riskfyllda än placeringar i större, onoterade företag. Inför årets bokslut har en bedömning och värdering av Ränteutvecklingen under 1987 var betydligt lugnare förlustriskerna gjorts i varje enskilt engagemang. än under föregående år. Den stigande trend som inled- Denna bedömning har resulterat i ett belopp av ca 45 des i november 1986 kulminerade i mars. Tendensen mkr. som kan komma att realiseras under de närmaste har därefter varit fallande. Den korta räntan har pendåren. Totalengagemanget i de berörda företagen var lat mellan som lägst 8.470 och som högst 10.926, vilket vid det senaste årsskiftet drygt 70 mkr. innebär ett smalare spann än 1986. Osäkerheten om

ränteutvecklingen har emellertid varit betydande,

och fonden har därför förkortat löptiden på de likvida Likvida medel placeringarna. Medellöptiden har under 1987 varierat

mellan ca 90 och ca 150 dagar (1986 ca 130—ca 230 Fondens likviditetspolitik och förvaltning av likvida medel utgör ett viktigt komplement till portföljförvalt- dagar). En förväntad räntehöjning under hösten ute-

blev. Efter börsfallet i oktober förtsatte räntorna att ningen, och fonden agerar aktivt på penningmarkna-

sjunka, framför allt på grund av att centralbankerna den. Reglementet har tom 1987 medpivit placeringar

valde att likvidisera de finansiella marknaderna för att i bankinlåning, statsskuldväxlar, bankeertifikat och

undvika ett depressivt tryck på världsekonomin. företagscertifikat. From 1988 vidgas placeringsmöjligheterna (jfr avsnittet ”Reglementsändringar”). I syfte att höja avkastningen på de likvida medlen när

löptiden förkortades har fonden kraftigt ökat andelen Fondens likvida medel uppgick vid utgången av året

företagscertifikat, som stundtals under året varit över till 1.220 mkr, vilket innebär en ökning från föregåen-

5090. Placeringarnas fördelning vid årsskiftena illude årsskifte med 214 mkr. Medelbeloppet likvida me-

streras av följande tabell: del under året har varit 1.217 mkr, vilket är drygt 360 mkr högre än 1986. Likviditetsutvecklingen veckovis framgår av diagram 3 på sid 11. I förhållande till det

La | | Procent

: 1937 1986

"När avgången beror på notering bar genomsnittet av de Specialkonto i bank 6 13

första 10 dagarnas officiellt noterade kurser använts vid

Företagscertifikat 42 10 berakninp av vardeförändringen. Senare värdeförändnngar har hänforts till portföljen av noterade värdepap- Statsskuldväxlar 52 T per.

1 Realisationsvinster och orealiserad värdestegring enligt | 100 100

not 12.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettorevar under året 9.790 (11.596). Sedan 1985 har genom- sultatet för året 829 mkr (1.188 mkr). Detta belopp snittsavkastningen sjunkit med inemot 4 procenten- tillföres fondkapitalet. heter.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institu-

Bokföringsmässigt resultat

tion inte beaktar orcaliserade värdeförändringar i ak- Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmän- tieportföljen måste den sägas vara ofullständig och na Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till missvisande, Orecaliserade kursvinster och kursförlusanskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet ter har i en sådan situation i princip samma karaktär och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bok- som realisationsvinster och realisationsförluster. I och föringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre med att likviden av en försäljning reinvesteras i värdedelen av resultaträkningen på sid 19) inte har påver- papper är det realiserade resultatet underkastat samkats av orealiserade kursvinster och kursförltuster. ma kursrisker som de orealiserade kursförändringar- Aktieutdelningarna ökade med närmare 1690 till 232 na. Det är helt klart att aktiekurserna och därmed mkr (201 mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag 2.096 av marknadsvärdet på portföljen av noterade kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör däraktier våren 1987 (1986: ca 2.126). för inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under

ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet Ränteintäkterna, 124 mkr (varav 119 mkr på likvida

med långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett medel), ökade jämfört med föregående år (105 mkr)

längre perspektiv. trots en lägre medelförräntning. Ökningen beror på den betydligt högre likviditeten under 1987 (jfr sid 159. På grund av kursfallet från årsskifte till årsskifte har

det icke realiserade övervärdet i portföljen under 1987 Förvaltningskostnaderna ökade med drygt 2 mkr eller

minskat med 1.629 mkr efter uttag av realisations- 3026. Den starka ökningen sammanhänger bla med

vinster på netto 614 mkr. Motsvarande tal 1986 innebar vissa kostnader av engångsnatur. En uppdelning av

en ökning av övervärdet med 2.453 mkr efter realisaförvaltningskostnaderna på viktigare kostnadsslag

tionsvinster på netto 1.024 mkr. återfinnes under avsnittet ”Administration” på sid 18. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.5 promille Det totala nominella resultatet för 1987 blev därmed (1.4 promille) av det genomsnittliga bokförda fondka- —668 mkr jämfört med +3.767 mkr. pitalet under året och 0.8 promille om tillgångarna Resultatet av portföljförvaltningen över en längre värderas till marknadsvärden. tidsperiod — sedan fondens tillkomst 1974— återges i Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieut- diagram 5, som också illustrerar det reala resultatet. delningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 348 mkr (299 mkr). Försäljningarna av värdepapper under 1987 medförde realisationsvinster på 648 mkr (1.037 mkr) och realisa- Realt resultat

tionsförluster på 34 mkr (13 mkr). Realisationsvinster Resultaträkningen innehåller ctt avsnitt där det totala och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp- nominella resultatet korrigeras för inflationen under kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt äret och relateras till reglementets krav på 320 real motiverade omplaceringar i den löpande verksam- avkastning. Efter avsättning med 216 mkr (130 mkr) heten. . för bevarande av grundkapitalets köpkraft!” blev det Vid försäljningar ur akticinnehav med olika anskaff- reala resultatet —884 mkr (+3.637 mkr). En mindre ningsvärden på delposter tillämpar fonden konse- del av försämringen, ca 85 mkr, beror på en högre kvent principen högst in — först ut, vilket innebär att inflation 1987 än 1986. Med hänsyn tagen till kravet på realisationsvinsterna minimeras och realisationsför- överföring till första-tredje AP-fonderna visade fon- Justerna maximeras. Intäkterna 1987 vid försäljning den ett underskott på 1.016 mkr (1986 ett överskott på av köpopttoner som förfaller 1988 har inte resultat- 3.512 mkr). förts. Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspek- Som redan nämnts i avsnittet om de onoterade företa- tiv. Man kan i diagram 5 konstatera att sett från fongen har ett av dessa gått i konkurs under året. Fondens dens tillkomst kom ackumulerade resultat och ackuförlust på detta engagemang, 4.5 mkr, ingår bland mulerade resultatkrav i balans 1981 (dvs under fonrealisationsförlusterna.'? dens åttonde verksamhetsår), att det ackumulerade Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkast- överskottet sedan 1981 visserligen minskat under 1987 ning till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp men att vid det senaste årsskiftet det samlade remotsvarande 3960 av realvärdet av grundkapitalet vid sultatet översteg motsvarande krav med inemot årets slut. Denna överföring uppgår för 1987 till 132 7.000 mkr. mkr (125 mkr).

155 Kravet på bibehållet realvärde på fondens kapital gäller grund- !) Som påpekats i avsnittet "onoterade företag” har en värdering kapitalet, dvs summan av tillskjutna medel. Om man skulle

av riskerna för förluster under de narmaste åren på vissa engage- tillämpa kravet på hela fondkapitalet till marknadsvärde skulle

mang resulterat i ett belopp av ca 45 mkr. avsättningen bli ca 625 mkt.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

DIAGRAM 5 ”Performance”

Självfallet är det av intresse att redovisa utfallet av 11.000 fondens verksamhet inte bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet utan också i förhållande till förutsättningarna för verksamheten, dvs i första hand RESULTAT kursutvecklingen på aktiemarknaden. OCH Tidskriften Veckans Affärers totalindex sjönk under RESULTATKRAV 1987 med 8.376. Ett index för fondens portfölj visade 1974-87 en minskning med 8.926. Med tanke på att, som konstaterats på annan plats i årsredovisningen, kursut- Mkr, totalt resuttat inid ej reakserade vinster/förluster jämfört med resuttatkrev vecklingen både för stora företag i allmänhet och för BAI Nuvarande raglementa. verkstads- och kemiföretag varit väsentligt sämre än staplar (vänstra skalan): totalt ej utvecklingen av totalindex kan det te sig förvånansvärt 9.000 att fondens performance ligger så nära totalindex. tä resuftalkrav. Förklaringen ligger dets på företagsplanet (enskilda Kurvor (högra skalan): totalt resuttat resp företag avviker från grupp- och branschindex), dels i rsutiatkrav, ackumulerada vården sedan att kurserna för onoterade företag, anskaffningsvärtoriens tilkomst. dena, inte förändrats. Den senare faktorn kan beräknas ha påverkat siffran för fondens portfölj positivt 8.000 med 0.3 procentenheter. Fondens totala kapital minskade under 1987 — justerat för kapitaltillskottet — med 800 mkr eller 6.626 (+44.576). Detta mått har påverkats positivt av att likviditetsandelen varit högre under året.

(Stap!an 1 .000

Reglementsändringar

pritnpir

3 Fondstyrelsen föreslog i en skrivelse till regeringen i

december 1986 ett antal ändringar i fondens reglemen- 3.000 pro te, avsedda att effektivisera fondförvaltningen. Skri-

” Totalt resuttat | velsen kopplades av finansdepartementet samman med vissa andra förslag till ändringar av reglementet för allmänna pensionsfonden, bla förändringar av

placeringsreglerna för första-tredje AP-fonderna. Skrivelsen resulterade i en proposition till riksdagen i slutet av 1987, och riksdagen har beslutat om reglementsändringar som trätt i kraft fro m 1 februari 1988. En ändring, som påverkat tidpunkten för avlämnan- 3 det av denna årsredovisning, är att redovisningen av

praktiska skäl hädanefter skall avges före den 15 februari istället för före den 1 februari. Resultaträkningen och balansräkningen skall vara uppställda efter reala principer och inte enbart avspegla anskaffningsvärden : (Fjärde AP-fonden har tillämpat en real redovisning

sedan 1983). I fråga om värdepappersportföljen har Ltrefrereprreeporerpernepenne det klargjorts att fondstyrelsen får utfärda och för-

värva standardiserade köp- och säljoptioner i aktier. Vidare har fonden fått rätt att förvärva andelar i sven- TE ska kommanditbolag och därmed inte enbart instru-

ment knutna till aktiebolagsformen. Fonden får dock inte — vilket är naturligt m ht verksamhetens inriktning och natur — vara komplementär i ett kommanditbolag. När det gäller förvaltningen av likvida medel

drsdrisadrrrerbisesbersertgrrsrstsrrstssrslsrsstssrstsirit har det tillgängliga området utvidgats från att gälla

frrfrfttr vissa specificerade kortfristiga instrument till att också omfatta andra räntebärande värdepapper med hög "I874 "T8'76'77 78 79 60 B1 82 83 84 66 86 Br I likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Denna ändring ger fonden möjlighet till korta placeringar i långfristiga placeringsinstrument, tex obligationer.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

På en punkt, i fråga om en vidgning av ramen för place- De totala förvaltningskostnaderna, 9.085 tkr, fördelaringar i utländska värdepapper, tillmötesgick regering- de sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1986): en och riksdagen inte fondstyrelsens hemställan, trots att praktiskt taget alla remissinstanser tillstyrkt denna ändring av reglementet.

1987 1986

Löner och ersättningar

Styrelse och verk-

Administration

ställande direktör = 1.161 1.093 Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter Övriga anställda 1.571 "> 1.213 är förordnade av regeringen för tiden fram till dess Revisorer 272 3.003 299 2.605 fondens balansräkning för år 1987 fastställts!" Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga Pensioner, pensionssuppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden avgifter, lönebikostutan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslut- nader, övriga per- ningar som företräder kommunerna, tre efter förslag sonalkostnader 1.934 1.579 av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter Lokalkostnader 965 737 förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och Informationskosttvå efter förslag av rikssammanslutningar inom koope- nader, prenumerarationen. tioner, konsult-

tjänster 1.582 880 Antalet anställda vid fondens kansli har under året

Depåkostnader 498 559 varit oförändrat åtta. Verkställande direktören Sten

Resekostnader 405 223 Wikander lämnar med utgången av första kvartalet

Kontorsmaskiner, 1988 sin tjänst. Han kvarstår som konsult vid fondens

inventarier!” 518 -

kansli fram till halvårsskiftet 1989 med uppgift att före-

Övriga förvaltnings-

träda fonden i styrelserna för ett antal onoterade före-

kostnader 179 412 tag. Till ny verkställande direktör har fondstyrelsen utsett bankdirektör Bertil Danielsson. Summa 9.085 6.994 Fonden har under 1987 flyttat sitt kontor från de lokaler vid Hötorget där fondkansliet varit inrymt sedan starten 1974 till nya lokaler med adress Drottninggatan Av kostnadsökningen sedan 1986 på drygt 2 mkr sva- 82. rar kostnader av extraordinär natur -- bla samman-

hängande med flyttningen till ett nytt kontor — för

drygt 1.3 mkr. Å andra sidan har fonden haft en extra-

ordinär intäkt (som salderats mot "övriga förvalt-

ningskostnader”) på 0.2 mkr avseende försäljning av

nyttjanderätten till fondens dataprogram.

Stockholm i februari 1988

Sten Wikander

5! Mandattiden är normalt tre år. Några av de nuvarande Iedamå-

terna och suppleanterna har tillförts styrelsen genom komplet-

teringsförordnanden efter personer som avgått sedan den nu-

varande styrelsen förordnades i april 1985.

1” Maskiner och inventarier kostnadsföres i sin helhet vid anskaff-

ningen.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda och skulder per den 31 december 1987 framgår av fölspecifikationer över fondens värdepappersinnehav jande resultaträkning samt balansräkning. En komvid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att till- mentar till dessa återfinnes på sid 16-18. gångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultaträkning, tkr

Realt resultat

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fonderna

enlovan 961.156 1.313.217

Ökning/minskning av ej realiserade vinster/

förluster? .1,1.628.870 2.453.322

Nominell: resultat inkl ej realiserade vinster/förluster Jt. 667.714 3.766.539 Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft? 1. 215.942 J. 129.643 Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster /. 883.656 3.636.896 Överföring till 1-3 AP-fonderna J. 131.864 1. 125.169 Underskott/överskott i förhållande till resultatkrav /.1.015.520 3.511.727

n | realisationsförlusterna ingår en förlust på 4.500 tkr på grund av konkurs i ett onoterat företag. 0 på grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex till penningvärdet i i december resp. år. » ) Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/forluster (”dold reserv” i värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets början. Jfr balansräkningen. 4 Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex.

4 Riksdagen 1987!88. I saml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

1987-12-31 1986-12-31

Bokförda Marknads- — Bokförda =: Marknadsvärden värden värden

Tillgångar |

| fankuilgodohavanden, statsskuldväxlar,

'Konvertibla skuldebrev, lån med

152.7689 166.6319 86.2617 114.0649

6.775.378 — 11.662.526 <5.747.778 12.263.796

kulder och fondkapital

"Fondkapital .

Åretsunderskott/överskott i förhållande 1. tillresultatkrav 1.1.015.520 3.511.727

6.639.107 — 11.526.255 = 5.609.815 = 12.125.833 Summa skulder och fondkapital 6.775.378 11.662.526 5.747.778 12.263.796.

Ansvardörbindelse: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande aktier i två företag i fondens portfölj till ett sammanlagt försäljningsvärde av ca 2 mkr. Stockholm 1988-02-11

Sören Mannheimer Laila Freivalds Lars Eric Ericsson Gun Hellsvik Hans Werthén Nils Landqvist Ingemar Essén Gustav Persson

Thorsten Andersson Stig Malm Dan Andersson =. — Lage Andréasson

-Kurt Lanneberg Hans Hellers Sten Wikander

:4 Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning :] överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm 1988-02-15

Torkel Stern Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Telestam

? Anskaffningsvärden. | .

9 Icke de värd har värderats till afiskaffnings

” Titbkjutna belopp sedan fondens bildande, uppindexerade med konsumentprisindex till penningvärdet i december resp år.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att så- Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB. som revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjär- Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdede fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisions- papperstransaktioner, som fonden företagit under 1987, berättelse för år 1987.

eller mot det sätt på vilket desamma genomförts. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beräkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som

träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upplämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, in- tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen venterat de under fondstyrelsens förvaltning stående

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyreltillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåt-

sens förvaltning. gärder vi ansett erforderliga.

Stockholm den 15 februari 1988

Torkel Stern Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Telestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter Suppleanter Sören Mannheimer, kommunalråd, ordförande Erik Åsbrink, statssekreterare? Laila Freivalds, generaldirektör, vice ordförande Aina Westin, riksdagsledamot Lars Eric Ericsson, förbundsordförande Ingegerd Karlsson, kommunalråd Gun Hellsvik, kommunalråd Perolof Holst, kommunalråd Hans Werthén, tekn dr Marcus Storch, direktör Nils Landqvist, docent Lars Nabseth, professor Ingemar Essén, direktör Christopher Friis, direktör Gustav Persson, direktör Arne Rosengren, finansdirektför Thorsten Andersson, direktör Berti! Svenson, direktör Stig Malm, LOs ordförande Uno Ekberg, förbundsordförande Dan Andersson, ekonom Bertil Jonsson, förbundsordförande Lage Andréasson, förbundsordförande Hans Olsson, utredningschef Kurt Lanneberg, ekonomichef Jaan Kolk, sekreterare Hans Hellers, f förbundsordförande Tobias Lund, direktör

Revisorer -

Torkel Stern, direktör, ordförande Jonas Forssman, direktör

Gösta Telestam, direktör Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB

Kansli

Sten Wikander, verkställande direktör Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, direktör Per Ström

Gunnel Johansson, kamrer Arne Lööw

Margareta Passad Catrin Abrahamsson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde t :ndstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 821 I

Postadress: Box 3069, 103 61 Sto kbholm

Telefon: 08-24 33 90; Telefax: 24 42 40

$) Statssekreterare Åsbrink har i januari 1988 ersatts av departementsrådet Svante Öberg.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1987

Svenska värdepapper Aktier, noterade

Yo av Företag Antal Förändring" Marknadsvårde aktic-

under 1987 tkr kapital röster ABV 804.964 236.317 ' 11,5 9,7

A 287.774

B 517.190 AGA : 3.105.953 + 244.700 435.690 6,6 8,0

A 2.133.882

B 972.071

A 1.947.840 .

B 802.450 Astra 5.365.436 +2.863.213 950.211 TA 7,4

A 4.436.546

B 928.890

B 130.118 Esselte 1.950.780 - 130.000 271.439 6,1 2,0 A 47.888 B 1.902.892 Euroc 703.250 182.670 6,0 7,0 A 668.300

A 989.978 B 684.023 Inter Innovation 389.999 + 161.736 55.581 10,0 8,6 A 31.373 B 358.626 JM Bygg B 48.000 + 48.000 29.040 11 0,5

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

av Företag Antal Förändring” Marknadsvärde aktic-

under 1987 tkr kapital röster Mo och Domsjö 304.901 - 27.600 79.016 2,6 4.6 A 253.318 B 51.583 Perstorp B 908.278 + 80.500 142.003 5,0 2,2 Pharmacia 3.055.945 + 583.480 348.402 4,7 2,7 A 73.039 B 2.982.906 Procordia 733.313 + 733.313 177.462 2,0 1,7 A 586.650 B 146.663 Rottneros A 220.000 3.520 2,9 2,9 SCA 2.409.956 + 4.800 589.102 4,5 4,5 A 840.400 B 1.569.556 SCA TB 119.648 28.117 A 42.020 B 77.628 Saab-Scania 1.336.172 + 785.468 201.029 2,0 2,0 A 1.140.590 B 195.582 Sandvik 3.215.321 - 29.000 450.145 6,2 5,8 A 2.427.853 B 187.468 s Sila A 900.000 + 720.000 90.000 SÅ 5,1 Skanska 1.926.500 + 1.000 522.918 3,1 2,2 A 35.000 B 1.891.500 SKF 870.819 — 104.000 196.975 3,2 4,6 A 567.950 B 302.869 Swedish Match 2.555.610 +1.925.788 213.196 6,3 0,8 A 60.620 BB: —-2.494.990

A + 1.835.921 B 1.023.280 Totalt marknadsvärde 9.789.831 Totalt anskaffningsvärde 4.912.737

Förändringarna anges netto och ar i vissa fall resultat av flera olika förändringar under året, tex emission eller akueuppdelning i kombination med försäljning

tin a

Skr. 1987/88: 174

Aktier, onoterade Bilaga 2

B -: 62.000 C 7.272 Convectus 77.500 15.500 19,4 21,0 A 42.810 B 34.690 Enerek 2.000 + 2.000 500 22,2 20,0 A 1.300 B . 700 Four Seasons VC 225.000 + 75.000 54.375 28,8 12,0 A 16.950 B 208.050

A 51.370

B 187.000 SSAB 2.083.333 +2.083.333 116.150 8.3 5,0

A 925.000

B 1.158.333 SwedeChrome 500.000 25.000 13,2 13,2 Sweden Options and

A 10.975

B 7.825 - ”

Pref 10.000

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 2

Anskaffnings- 9 av

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

in nl

Utländska värdepapper

Aktier

Företag Antal Marknadsvärde, tkr

GBP

JPY

USD

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

2! Marknadsvärdena på utländska värdepapper har räknats om till SEK efter valutakurserna den 31 december 1987,

utan tillägg for vardet av switchpremie. I Onoterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärden.

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Engage- Ägarandel/ mang, rösträtts- Övriga VD/Fondens Bolag mkr andel, "a deläg Karakteristik styrelserepr. Anm.

A) Kraftbolag Avesta Kraft i (+ Visentkraft) 43.0 12.6/27.7 Avesta AB 1 Dessa bolag har över- Bengt Lindström "”Säkra” lång-

tagit vattenkrafttill- Thomas Halvorsen tidsplaceringar

. och kon- ångar från de nämnda - lär avkastning-

Gruvkraft 11.9 9.5/22.2 — Boliden Och XO ÄN dustriföretagen. Bo. Lennart Wallenius envältäcker

av för- lagskonstruktionen och ormas Halvorsen = reglementets

Junkaravan | 7.5 4.9/9.7 MoDo = säkrings- kraftleveransavtalmed = Hilding Brändström = 2vkastnings-

bolag, resp industriföretag är Thomas Halvorsen krav.

pensions- Så konstruerade, att Älvkraft 50.0 15.9/28.8 Värm- = stiftel- fonden på sina pref Gunnar Båtel lands- ser mfl. — aktie- och konvertibel- Thomas Halvorsen 112.4 energi innehav får en real avkast- (Uddeholm) ning av 3.5-4.52/0 per år.

B) Övriga bolag Bio Invent 9.0 30.0/27.7 LRF, Länsförsäk- = Bolaget beäriverforsk- Lennart Adamsson . ringsbolagen, ning, utveckling, produk- — Mårten Carlsson Sveriges tion och marknadsföring Föreniogsbankers = inom bioteknikområdet. Förbund

Centrum Invest 31.9 43.8/27.2 SPP/AMF-P, Bolaget engagerar sig Håkan Karlsson Utfallet av de fi- Folksam, an- finansiellt i köpcentra Sten Wikander nansiella engaställda och projekt för förnyelse gemangen är av-

avstadskärnor samt be- Lr görande för bodriver via dotterbolag i lagetsut- Sverige, Norge och Fin- veckling land konsultverksamhet på dessa områden.

Convectus : 16.3 19.4/21.0 — Trelleborg- Bolagets viktigaste Sten Lindsted Huvuddelen av ' gruppen SPP/ affärsområden är verk- Sten Wikander verksamheten AMF-P, Inve- stadsindustri (huvud- bedrivs i ”mogna” steringsbanken, sakligen legotillverk- företag. båg News Leasing ning), handel med in- risknivå. AB dustrikomponenter samt

några utvecklingsprojekt.

Four Seasons Venture = 65.4 28.8/12.0 Alfa-Laval, Ett av landets största Gösta Oscarsson Pontföljföretag i Capital AB : SPP/AMF-P, . venture capitalföretag Sten Wikander olika stadier av linkl FSVC FSVC Manage- med en blandad före- utveckling ger en Management AB) ment AB tagsportfölj. god riskspridning.

Mercom 4,8 30.0/30.0 Sprian Förvaltnings Datakommunikations- Jimmie Ahrgren AB, företagsled- företag (egen hårdvara Sten Wikander ningen och mjukvara) med

speciell inriktning på

blomsterförmedling

(Interflora)

NKR Intressenter 8.5 16.4/5.9 Ebbe Krook med Holdingbolag för möbel- Leif Garpheden Gruppen har familj, Four företaget NKR Inter- Gösta Oscarsson under 1987 Seasons VC national AB (med speciell kompletteras med

inriktniag på inredningar ytterligare ett för kontor och offentlig möbelföretag.

miljö).

Näringslivskredit 34.0 33,.3/47.6 Fortos (dotter- Kreditaktiebolag för medel- Christer Jörneskog Verksamheten NLK bolag till Volvo) och och långfristig kreditgivning Sten Wikander - startades i försäkringsbolaget = till framför allt mindre februari 1987 Wasa och medelstora företag.

Nord-Invent 2.5 8.3/1.2 Ett antal institu- Venture capitalföre- Ame Jöneman "Mycket ”tidiga” tioner i Sverige tag, som samverkar med in- Bert Lindström och därmed riskoch övriga nor- dustriföretag, högskolor och fyllda engagediska länder forskningsinstitut och bygger mang men i be-

sin verksamhet på idéer och gränsad skala. projekt som kommer fram i nordiska uppfinnartävlingar.

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Engage- Ägarandel/ mang, — rösträtts- — Övriga VD/Fondens Bolag mkr andel, 20 delägare Karakteristik styrelserepr. Anm.

Opti Semsor 4.0 20.420.4 — Nord-Invent, några Bolaget har utvecklat och = Ulf Schröder Bolaget är en större företag marknadsför en optisk - ”avknoppning” TN tangent för olika applika- från Nord-Invent. tioner.

Reflas Instrements 10.0 37.5137.5 VD méd familj Bolaget utvecklar, till- Joh Baecklund <Verksamh verkar och marknadsför Johan Åkerman bedrivs än så röntgenfluorescensinstru- länge i blygsam ment för främst process- skala. kontroll inom industrin.

Robostas 46.3 25.0/35.4 = Sparbankernas Bolaget äger andelar i Curt Linderoth God risksprid- Förvaltnings AB, främst ett stort antal regio- Thomas Halvorsen ning genom SPP/AMF-P, nala utvecklingsbolag. många engage- Folksam Uppgiften är att genom mang med stor finansiell och industriell geografisk kompetens och eko- spridning. nomiska resurser underlätta dessas expansion.

Ryd-Gruppen 3.3 46.9/20.5 VD Ryd-Gruppen är en kon- Leif Ryd " Bolaget recern bestående av fasad- - konstruerades och byggelementföretag. under 1986.

SSAB 116.2 8.3/5.0 Svenska staten, Sveriges största handels- Leif Gustafsson Staten sålde i Skandia, SPP/ stålföretag. - början av 1987 ut AMF-P, stiftelser ca 3396 av inom SE-banken bolaget.

Swede Chrome 34.4 13.2/13.2 SKF, Malmö Bolaget har uppfört en Göran Wahlberg Pg av leverans- Energjutveck- anläggning i Malmö för Göran Ekelund förseningar har ling, Duba/ produktion av ferro- anläggningen Vectura, John- krom med anlitande av ännu ej överson-företag plasmateknik. tagits från huvudleverantören SKF Plasma Steel.

Sweden's Options and 2.2 2.8/2.4 Beijer Capital, PM, Bolaget tillhandahåller Jan Lindman Fondens andel i Futeres SPP/AMF-P, marknadsplats och Ulf Magnusson bolaget har (SOFE) Skandia samt fler- = dearingsfunktion för minskats kraftigt talet fondk isio- options- och terminshandel under 1987. närer i värdepapper.

Swedish Genetic 21.2 33.3/45.0 Investerings- Holdingbolag för Karo Bio Per Båtelson Fonden har ett Investment (SGT) banken, Gfr sid 13 i årsberättelsen). Sten Wikander åtagande om sats- SPP/AMF-P ning av ytterligare ca 40 mkr.

Svenska Bota 42 19.5/7.8 Hagströmer Fond- = Marknadsföring av gene- = Anders Cedronius Bolaget startar sin Läkemedel kommission, före- = riska läkemedel i endos- - marknadsföring agsledningen, ett — förp ing 1988. stort antal läkare

Svenska Enerek 1.0 22.2/20.0 — Spiran Förvaltnings Bolaget tillverkar och Anders Granqvist Bolaget har över- AB, företags- marknadsför system för Stig Nordfelt tagit den rörelse ledningen cnergistyrning, inbrotts- som bedrevs av larm, brandlarm och Energickonomi, vattendetektering i som 1987 försattes fastigheter. i konkurs.

Uwelust 2.0 — -30.030.0 = FourSeasons VC, = Uwelast tillverkar forms Martin Holm företagets . jutna polyuretaner för Lars-Olof Gustavsson grundare industriändamål (menmbran till h , beläggning av valsar för pappersindustrin m m).

36.2 48.049.5 — Spiran Förvalt"" . '' Bolaget äger (hett eller i ' Öivind Fjellestad Relativt hög . , ER AB, VD msjoritetastållning) och — . Sten Wikander risknivå. : verksam- : . heterna i ett antal elektro-

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges.)

1983 1984 1985 1986 1987

Tillskott av grundkapital under resp år 150 150 - 300 200 D:o, ackumulerat 1.700 1.850 1.850 2.150 2.350

Grundkapital vid årets slut, nuvärde

(uppindexerat med konsumentprisindex) 3.132 3.545 3.743 4.172 4.588 Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden 3.076 3.728 4.122 5.610 6.639 Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden 6.369 6.115 8.184 12.126 11.526 Köp av värdepapper under året 1.922 1.376 1.510 2.333 1.909 Försäljningar av värdepapper under året, mark-

Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden 2.636 3.109 3.484 4.734 5.554 Värdepappersportfölj vid årets slut, marknads-

Förändr av konsumentprisindex med 1980

som basår, & 9.2 8.2 5.6 3.2 5.2

Börsomsättning (aktier A:I + A:II) 75.800 70.700 83.300 141.700 124.600

Totalt börsvärde 243.300 = 230.700 286.800 449.800 421.600

Nyemissioner och nyintroduktioner på mark- | naden, placerade i Sverige 7.089 9.199 1.966 2.064 5.600 Dito, placerade i utlandet 3.904 371 - 2.366 - Antal noterade bolag vid årets slut, st 179 232 242 233 231

Definitioner, se nästa sida

'n

Sydfonden (första löntagarfondstyrelsen)

arsredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174

Förvaltningsberättelse Bilaga 3

Första löntagarfondstyrelsen, Sydfonden, avger för räkenskapsåret 1987 följande förvaltningsberättelse med tillhörande resultat- och balansräkningar.

Resultaträkningen utvisar såväl bokföringsmässigt som realt resultat för räkenskapsåret samt balansräkningen det reala kapitalet vid årets utgång.

INLEDNING

Enligt lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden (LRAP) disponerar varje löntagarfondstyrelse medel som inflyter dels från vinstdelningsskatten, inklusive den tillfälliga vinstskatten, dels från en särskild del av tilläggspensions-

avgiften. För medelstilldelningen finns en ram fastställd, som gäller för varje löntagarfondstyrelse. Denna ram var för 1984 400 Mkr. För varje år därefter tomår 1990 skall ramen utgöra 20.000 basbelopp, som fastställs för den allmänna pensionsförsäkringen. I enlighet härmed var ramen för 1985 436 Mkr, 1986

466¶Mkr och 1987 482 Mkr. Rambeloppen för åren 1984-1987 uppgår således till

sammanlagt 1.784 Mkr. De under åren 1984-1986 influtna skattemedlen och

pensionsavgifterna har emellertid inte räckt till för att utbetala fulla rambelopp för

dessa år. De under år 1987 influtna skatterna och avgifterna har dock haft en

sådan omfattning att de räckt till för utbetalning av inte enbart fullt rambelopp för

detta år utan också resterande rambelopp för tidigare år. Sydfonden har således

kunnat rekvirera och fått till sig utbetalt sammanlagt 691 Mkr under år 1987.

Därmed har till fonden utbetalats totalt 1.784 Mkr för åren 1984-1987.

För år 1988 kommer rambeloppet att uppgå till 516 Mkr dvs 20.000 x

basbeloppet 25.800 kr. Rambeloppet torde komma att till fullo utbetalas.

En fondstyrelse skall varje år överföra en viss avkastning av det förvaltade kapitalet till de pensionsutbetalande första, andra och tredje AP-fondstyrelserna.

Denna avkastning skall motsvara tre procent av nuvärdet av detta kapital. Med

nuvärde avses här summan av de medel som styrelsen, alltsedan verksamhetens början rekvirerat hos riksförsäkringsverket, omräknat efter de förändringar av

konsumentprisindex som skett från det att medlen tillställdes styrelsen och fram

till slutet av det räkenskapsår, som årsredvvisningen avser. För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räkenskapsåret skall den beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån. Vad som återstår av avkastningen (bruttoresultatet), sedan överföring skett, skall hänföras till de medel som styrelsen förvaltar och därmed öka kapitalbehållningen.

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN UNDER RÄKENSKAPSAÅRET

Efter den kraftiga kursuppgång på aktiemarknaden, som ägde rum under

1986 och som innebar en kursstegring på ca 50 procent, var utvecklingen svag i

början av 1987. Januari som brukar vara en stark börsmånad visade en kursned-

gång på 12 procent. Men den svaga utvecklingen vände snart och under våren och sommaren steg kurserna successivt till nya sk ”alltime high” noteringar. Den 8

oktober hade Stockholmsbörsen sitt toppläge. Då hade kurserna stigit med 37,1

procent sedan årsskiftet.

Underskottet i USAs handelsbalans för augusti, som publicerades i oktober, jämte vissa andra grundläggande data i detta lands ekonomi blev en stor besvikel-

se för våra finansmarknader och ledde till en kraftig och snabb kursnedgång på alla

de stora aktiebörserna i världen. Kursläget stabiliserades så småningom och under december noterades en svag uppgång. På helårsbasis blev kursfallet 8

procent på den svenska aktiemarknaden. Men det speglar inte den dramatiska

utvecklingen under året. Från toppläget i början av oktober sjönk aktiekurserna med hela 33 procent. 62

CS

Kursfallet under senare delen av året var i högsta grad internationellt. Skr. 1987/88: 174 Stockholmsbörsen visade en något sämre utveckling på helårsbasis än de tre Bilaga 3

största aktiebörserna i New York, Tokyo och London men hamnar vid en jämföreise mellan världens 20 största aktiebörser ungefär i mitten.

Den negativa utvecklingen på den svenska aktiemarknaden har naturligtvis

också påverkat Sydfondens aktieportfölj. Vid utgången av 1986 hade portföljen en

dold reserv, dvs orealiserade kursvinster, på totalt 272 Mkr. I tertialbokslutet per sista april hade den dolda reserven ökat till 445 Mkr för att per sista augusti uppgå till hela 586 Mkr.

Vid styrelsemötet i september — då bokslutet för andra tertialet behandlades — beslöt styrelsen att koncentrera aktieportföljen. Som en följd härav genomfördes relativt omfattande försäljningar och antalet marknadsnoterade företag i portföljen minskade från 49 till 37. Genom försäljningarna frigjorda medel - till en

betydande del realisationsvinster — och under samma tidsperiod erhållna tilldelningar av årets rambelopp placerades i all huvudsak i börsnoterade aktier.

Dessa placeringar har genom det kraftiga kursfallet på fondbörsen medfört,

att den vid räkenskapsårets ingång redovisade dolda reserven i portföljen på 272

Mkr vid årets utgång radikalt förändrats till ett negativt belopp genom att marknadsvärdet understeg anskaffningskostnaderna, inklusive courtage och värdepappersskatt, med 187 Mkr. Tas i detta sammanhang också hänsyn till de

realisationsvinster/förluster som gjorts under räkenskapsåret och som innebär

ett överskott på 204 Mkr begränsas värdenedgången i portföljen till 255 Mkr.

Denna är förhållandevis stor sett i relation till portföljens ingångsvärde på 1.358 Mkr och nettoinköpet under året på 908 Mkr.

Den kraftiga nedgången i aktieportföljens värde beror inte på att fondens

medel placerats i aktier med en särskilt ogynnsam kursutveckling. En jämförelse

med det vid Stockholms fondbörs förda indexet utvisar att fondens aktieportfölj

utvecklats i stort sett likvärdigt med indexet. En av utgångspunkterna vid denna

jämförelse har varit att de medel, som erhållits från Riksförsäkringsverket, placerats i aktier i medeltal cirka 10 dagar efter mottagandet. I övrigt kan tilläggas att flera av fondens största placeringar, bl. a. i Skanska, Trelleborg och Sydkraft,

haft en i förhållande till genomsnittet påtagligt positiv utveckling.

Som förklaring till nedgången bör i stället framhållas, att fonden under augusti och september — alltså under månaderna före det stora kursfallet —

förvärvade aktier för ca 500 Mkr, som blivit disponibla dels genom försäljningar

dels genom utbetalning av rambelopp från Riksförsäkringsverket.

På denna del av portföljen har nedgången i värde — i överensstämmelse med den allmänna utvecklingen på fondbörsen — varit kraftig, ca 30 procent; men dock inte större än börsindex.

Som förut nämnts stabiliserades kursläget under december föregående år.

Under januari i år har en mindre kursuppgång ägt rum, ca 12 procent. Detta har

medfört, att fondens orealiserade förluster vid utgången av januari återhämtats och att det i stället vid nämnda tidpunkt fanns en dold reserv på ca 45 Mkr.

Av det föregående framgår, att fondens aktieportfölj visar ett underskott på

187,4 Mkr. I sammanhanget bör dock påpekas att fondens förvaltning av tilldelat kapital — trots det kraftiga kursfallet 1987 - bokföringsmässigt inneburit inte enbart ett bevarande av det nominella kapitalet utan också en förmögenhetstill-

växt på ca 53 Mkr, beroende på de rörelseöverskott som uppnåtts under detta och tidigare verksamhetsår.

MEDELSTILLDELNING Skr. 1987/88: 174

På rekvisition av fonden har Riksförsäkringsverket — i överensstämmelse Bilaga 3 med 26 § LRAP - till fonden överfört sammanlagt 691,1 Mkr under räkenskapsåret.

Som inledningsvis nämnts räknar fonden med att under år 1988 kunna rekvirera sammanlagt 516 Mkr, dvs fullt rambelopp för nämnda år.

Detta innebär, att varje löntagarfond vid utgången av år 1988 kan disponera sammanlagt 2.300 Mkr, vilket helt överensstämmer med de i löntagarfondspropositionen angivna grunderna. Den stora merparten av detta belopp utgörs av vinstdelningsskatt.

MEDELSPLACERING

Av de placeringar, som fonden gjort under verksamhetsåret, avser 48,3 Mkr förvärv av nyemitterade aktier och 7,8 Mkr nya konverteringslån.

Vid räkenskapsårets slut ingick 49 företag i aktieportföljen med följande branschfördelning i procent av marknadsvärdet.

1987-12-31 1986-12-31

Aktieportföljens fördelning på olika grupper av börsnoterade och andra aktier

framgår av nedanstående sammanställning.

11806,0-", 100,0 -1357,8 100,0

LIKVIDA MEDEL

Enligt 39 § LRAP får en löntagarfondstyrelse, i den mån det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning, hålla fondmedel placerade i Riksbanken eller på annat sätt, som närmare anges i nämnda paragraf. Likviditeten uppgick vid årets slut till cirka 94 Mkr.

Skr. 1987/88: 174

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING

I enlighet med bestämmelserna 1 16 § LRAP skall tillgångarna tas upp till Bilaga 3 anskaffningsvärdena vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Detta betyder att det bokföringsmässiga utfallet av verksamheten sådant det redovisas i resultaträkningen inte har påverkats av orealiserade kursvinster

och kursförluster. Med anledning härav och i överensstämmelse med lag

(1987:1326) om ändring i lagen (1983:1902) med reglemente för allmänna pensionsfonden fogas till denna förvaltningsberättelse dels en resultaträkning som visar såväl bokföringsmässigt som realt resultat för räkenskapsåret samt en balansräkning som visar det reala kapitalet vid årets utgång.

Den under räkenskapsåret bedrivna verksamheten har, enligt resultaträkningen, givit ett rörelseöverskott på 241,4 Mkr före avsättningen till förut nämnt värderegleringskonto med 5 Mkr och överföringen till första, andra och tredje AP-fondstyrelserna. Denna överföring skall enligt LRAP motsvara tre procent av nuvärdet av förvaltade medel och har för verksamhetsåret beräknats till 48,8 Mkr. Beloppet skall såsom avkastning på förvaltat kapital efter årets utgång inbetalas till angivna fondstyrelser. Efter avsättningen och överföringen återstår

ett bokföringsmässigt nettoresultat på 187 Mkr. Detta belopp skall enligt

LRAP tillföras fondkapitalet.

Resultaträkningen redovisar ett realt resultat, i förhållande till gällande resultatkrav, på minus 351,5 Mkr, sedan resultatet belastats med dels ändringen i den dolda reserven på 459,7 Mkr och dels avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 79,4 Mkr.

Såsom framgår av balansräkningen och därtill fogade kommentarer uppgår anskaffningsvärdet för värdepappersportföljen (inklusive courtage och värdepappersskatt) till 1999,7 Mkr. Eftersom marknadsvärdet utgör 1812,3 Mkr föreligger en orealiserad förlust på 187,+ Mkr vid räkenskapsårets utgång.

ADMINISTRATION M.M.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit fem sammanträden. Merparten

av dessa har vant förlagda till olika orter i Sydsverige och kombinerats med

studiebesök på industriföretag.

Härjämte har en arbetsgrupp, bestående av fyra ledamöter från styrelsen och två befattningshavare i fonden sammanträtt för att mellan styrelsemötena dels bereda vissa frågor till styrelsemötena och dels fatta beslut enligt styrelsens bemyndigande.

Liksom tidigare år har fonden haft kontor i såväl Stockholm som Arlöv (Kungsgatan 44 respektive Hantverkaregatan 16).

Fonden har ansett det angeläget att sprida upplysning om dess resurser, placeringspolicy, arbetsformer och verksamhet i allmänhet. Den har därför låtit trycka en informationsbroschyr benämnd ”Vad kan Sydfonden göra för Dig?”, som distribuerats till ca 2.000 mottagare.

Vidare har verkställande direktören och medlemmar av styrelsen genom

föredrag vid möten, som anordnats av föreningar och andra sammanslutningar, informerat om fondens verksamhet.

Verkställande direktören och medlemmar av styrelsen har företrätt fonden vid fjorton bolagsstämmor.

Fonden har befullmäktigat representanter för tretton fackklubbar att i enlighet med bestämmelserna i LRAP utöva rösträtt och i övrigt företräda aktier, som ägs av fonden, vid bolagsstämmor i berörda bolag.

Av förvaltningskostnaderna på 5.720 Kkr har löner och ersättningar uppgått till styrelsen och verkställande direktören med 623 Kkr.

Vad beträffar enskildheter i årsredovisningen, som ej särskilt kommenterats

i det föregående, hänvisas till efterföljande resu tat- och balansräkningar och

därtill fogade noter.

5 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 174

oc . Skr. 1987/88: 17

Resultaträkning (kkr) Bilaga3

- 1987 1986 BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT Aktieutdelningar : 29.925 14.996 Ränteintäkter : > 13.686 12.237 Finansiella intäkter 43.611 27.233 Övriga intäkter 8 - Avgår:

Avsättning till värdereg-

leringskonto för .

aktier Nat 3) - 5.000 -——-10.000

Resultat före överföring

till 1-3 AP-fondstyrelserna 236.419 65.429

Överföring till 1-3 APfondstyrelserna Not 4) | : 48.826 26.149

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT : 187.593 39.280

REALT RESULTAT Resultat före överföring

till 1-3 AP-fondstyrelserna .

enl ovan : 236.419 65.429 Förändring av ej realiserade

vinster/förluster Not 5) —-459.762 217.373

Nominellt resultat inkl ej rea-

liserade vinster/förluster —223.343 282.802 Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft Not 6) - 79.402 — 27.240

Realt resultat inkl ej rea-

UNDERSKOTT/ÖVERSKOTT I FÖR-

HÅLLANDE TILL RESULTATKRAV -351.571 . 229.413

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 3

Balansräkning 1987-12-31 (kkr)

Bokförda -Marknads- Bokförda Marknads-

värden = värden värden värden

1987 1987 : 1986 1986

TILLGÅNGAR

Likvida medel 94.152 94.152 79.587 ' 79.587

Fordringar fondmäklare 168 168 21.157 21.157 Förutbetalda kostnader och

SKULDER Skulder banker, fondmäklare 5.703 5.703 4.020 4.020 Upplupna kostnader 313 313 230 230 Skuld till 1-3 AP- . fondstyrelserna 48.826 48.826 26.149 26.149

Övriga skulder 257 257 482 482 SUMMA SKULDER 55.099 55.099 30.881 30.881

RESERVER Värderegleringskonto

för aktier 15.000 =. 15.000 10.000 10.000

FOÖNDKAPITAL

Grundkapital 1.784.000 2 1.092.945

Uppindexerat grundkapital | 1.921.470 1.151.013 Fonderat resultat fackumulerat

överskott från tidigare år) 53.081 13.801 Ackumulerat överskott i för-

hållande till resultatkrav 267.336 37.923

Årets resultat 187.593 39.280

Årets underskotvöverskott i

förhållande till resultatkrav oo -35L.57L oo 229.413

SUMMA FÖNDKAPITAL 2.024.674 — 1.837.235 — 1.146.026 1.418.349

SUMMA SKULDER, RESERVER

OCH FÖNDKAPITAL 2.094.773 = 1.907.334 — 1.186.907 —1.459.230

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 3

Noter till resultat- och balansräkning (kkr)

1987 Not D) Av förvaltningskostnader utgör ersättning

. 5.720 Nol 2) Avskrivning å inventarier har skett med

20 på anskaffringsvärdet

Not 3) Värderegleringskonto för aktier i och konvertibla lån till icke börsnoterade

bolag Ingående reserv Årets avsättning 10.000 Utgående reserv

10.000¶Not 4) Löntagarfondstyrelsen skall varje är

överföra en avkastning på 3: av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräknas enhgt konsumentprisindex' förändring.

Not 5? Härmed avses skillnaden mellan ej reali-

serade vinster/förluster ("dold reserv”

i värdepappersportföljen) vid ärets slut jämfört med vid årets början.

Not 61 Uppindexermg av grundkapitalet med konsumentprisindex.

Skr. 1987/88: 174

Värdepappersförteckning 1987-12-31 Bilaga 3

Not 7)

AKTIER

Antal Anskaffn.- Marknads- av Fcav

1.9350.8144.968 1.763.867.804

EJ MARKNADSNOTERADE FÖRETAG

Företag Antal Anskaffn.- Marknads- «av Zz av

aktier värde värde . kapital röster

A &C Collection 3.250 2 0 TY22 28.89 Blekingeinvest 27.300 3.709.456 3.139.5300 15.17 15.17

Ideon 200 240.000 210.000 1.00 1.00

Kranen B 25.000 3.000.000 25.0600.000 3.70 1.59

Medical Invest B 25.000 1.016.500 1.125.000 2.30 0.89

Microel 3.300 693.000 693.000 10.00 10.00 Scania Invent A 5 873.500 878.500 0.76 4.47 Scania Invent B 158 4.825.000 4.8324.999 23.98 14.13 Sicon A 5 500 500 0.76 AMT

KONVERTIBLA SKULDEBREV

VÄRDEPAPPER TOTALT 1.999.748.721 1.812.310.098

Anm. Anskaffningsvärdena innefattar courtage och värdepappersskatt.

Vid framtagning av marknudsvärdet på noterade uktier har använts högsta betalkurs

87-12 30 eller köpkurs. För onoterade aktier har i förekommande fall använts senaste betalkurs.

I övrigt anskaffningsvärdet.

Stockholm den 22 januari 1988 Skr. 1987/88: 174 A

Bilaga 3

Ned Nils Hörjel

Ordförande

frn 4. - lme Anno Macero bäckerr ara,

sötan Johnsson Sven Arnerius Monica Bäckman Vige ordförande A

ull

Yngve Källstad nger Nilsson

0 <

VÅR Zetterström

Verkställande direktor

od

Vår rosonsberngrs för vits den 16 februari 1988

Sven Santesson ennart Olsson 7 2 Rosberg | Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Direktor / Bankinspektimen

Sydfondens styrelse

verkställande direktör och revisorer

Fondens ledamöter, suppleanter och revisorer har genom regeringens beslut den 29 april och den 21 december 1987 förordnats för tiden intill dess balansräkningen för fonden fastställts under 1988.

ORDFÖRANDE SUPPLEANTER

Nils Hörjel, Bo Andersson, områdeschef fd landshövding, tekn dr

Erik Meligren, direktör

Vice ordförande Göran Johnsson, metallarbetare Bror Oscarsson, personalchef

Ulla Söderdahl, textilarbetare

LEDAMÖTER i

Sven Arnenius, direktör VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖR

Monica Bäckman, ombudsman Bengt Jerand

Per-Olof Holmqvist, direktör REVISORER

Yngve Källstad, försäljningsingenjör Sven Santesson, auktoriserad revisor,

| Hagström & Sillén AB, ordförande Inger Nilsson, budgetchef Lennart Olsson, auktoriserad revisor, Yngve Söderberg, fabriksarbetare SPAREV SKÅNE AB

Åke Zetterström, direktör Lars-Erik Rosberg, direktör, iFr.o.m. den 21 deveraber 1987; efter Bankinspektionen Håkan Hjurt som avhdt

Skr. 1987(88: 174 Reviswonsberättelse

Första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1987. Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltningar stående tillgångarna samt vidtagit de

övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultatoch balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfond-

Lennart Olsson Höra L-E Rosberg

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Direktör

Bankinspektionen

Fond Väst (andra löntagarfondstyrelsen)

åresredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4

POLICY FOND VÄST

ond Vast har tre huvudsakliga verk- noterade. Det finns därför skäl att bygsamhetsområden. Dessa områden är gå upp e&n riskreserv i förhållande ill förvarv av aktier och konvertibla skulde- gjurda investeringar. brev i noterade företag. förvärv av aktier Företagen bör förelrådesvis ha sin och konvertibla skuldebrev i onoterade verksamhet i västra regionen, d vs förelag samt löntagarintlytande i dessa Bohuslan, Dalsland, Halland och företag. Västergötland. |

Nedan följer en kortfattad poliey för Företagen bör ha minst 50 anställda. verksamheten på respektive områden. Företagen bör vara tillverkande före- Policyn skall ses som fondens huvud- tar samt serviceföretag med anknyt sakliga inriktning. Avvikelsor kan ske i ning till industrin. fall då det är särskilt motiverat. Formen för fondens kapitaltillskott

år aktier, konvertibla skuldebrev eller

NOTERADE FÖRETAG lån med optionsratt att köpa aktior.

Fonden skall vara minoritetsägare. Placeringarna skall syfta till att förbätt - Inriktningen bör vara ett 25-procentigt ra riskkapitalforsörjningen till gagn för delägande. Fondens agarroll utgår från svensk produktion och sysselsättning. att det finns en majoritetsägare eller Fondmedlen skall place å att krav grupp som tar ansvar för drift och ledpå god avkastning. långsiktighet och ning av den dagliga verksamheten. riskspridning tillgodoses. Goda fackliga kontaktereftersträvas.

Urvalet äv aktier skall därför bygga på fundamentala analyser av företa- LÖNTAGARINFLYTANDE gens — längsiktiga — utvecklingsmöjligheter. Omplaceringar kan dock ske när I syfte alt ge löntagarna ett ökat indet finns anledning att revidera progno- flytande i företagen har lokala fackliga ser om lönsamhet och tillväxt Omplace organisationer ratt att utova röslrätten ringar kan även ske när aktiekurserna för hälften av den röostratt som fonden förandras på ett omotiverat sätt i för- förvärvar genom aktiekop. Denna röst hållande till de långsiktiga utvecklings- rätt överlåts på begåron av lokal fackliv möjligheterna. organisation.

Fonden har till uppgift att oka till- Fonden skall aktivt söka att informegången av riskkapital på aktiemarkna- ra berörda fackliga organisationer om den. Detta innebär att fonden inte bör deras röstratt. vara säljare under några langre perioder. Fonden bör söka en löpande kontakt

Föraltt tillvodose kravet på risksprid- med berörda fackliga organisationer för ning bor börsens aktuella branseh- att informera sig om de anställdas syn sammansättning beaktas. på företaget och för att inforinera om

fondens verksamhet.

ONOTERADE FÖRETAG Vid köp av aktieri företar vars aktier

är föremål for allmän handel bor minst Storleken av det kapital som investeras on facklig kontakt tas innan förvärvet i onoterade företag bör inte överstiga genomförs. 15”. av fondens rekvirerade medel. Fonden skall på olika sätt söka bidra

Investeringar i mindre företag är till att utvecklade anställdas inflytande mer riskfyllda än investeringar i börs- i de företag där fonden är engagerad.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

VD-KOMMENTAR

ärmed avger ledning till vissa funderingar om lönta- Det må vara mig tillåtet att i detta

Andra lönta- garfondernas betydelse för näringsliv sammanhang också nämna något om de

garfondstyrel- och sysselsättning inom de ramar som borgerliga partiernas förslag om att

sen, FondVäst, gäller for svensk ekonomi. avveckla löntagarfonderna cfter valet i

verksamhets- Det var många aktieägare som upp- september 1988. berättelse för år 1987. levde verkligt bekymmersamma dagar Förslaget går ut på att tillgångar

Det nu avslutade året har varit hän- under börskrisen. Den innebar förutom dverförs till Allemansfonderna för att delserikt i många avseenden. Det gäller personliga tragedier också att många på så sätt komma kanske en fjärdedel av inte minst den ekonomiskt viktigaste företag ställdes inför stora förändringar befolkningen till gudo. Fonderna ägs delen av fondens verksamhet, nämligen i ägarbilden. Flera företag visade sig ha idag av hela svenska folket och skall biförvaltningen av börsaktier. en instabil och relativt kortsiktig ägar- dra till framtida pensioner. För 1987

1987 varsom vi minns de stora sväng- struktur. Därigenom riskerade de att få överför Fond Väst 47 mkr till Allmänna ningarnas år. Vid årets början hade fon- nya ägare som i första hand inte såg till Pensionsfunden och har från starten leden ett övervärde eller. som man också den industriella och sysselsättnings- vererat in 89 mkr. Sammanlagt har de kallardet, en dold reserv på 417 mkr. När mässiga delen av företagens verksam- fem löntagarfonderna betalat 435 mkr. börsen stod som högst var övervärdet het. Finansiella transaktioner med goda Det är små belopp i förhållande till 1.019 mkr. Efter den 19 oktober sjönk det förtjanster med hjälp av de låga börskur- det mycket stora 'pensionsåtagande till som lägst 75 mkr för att sedan åter serna lockade mer. som finns och kommer att finnas. Men vända uppåt. Vid årsskiftet och i den Genom det sätt löntagarfonderna situationen blir ju inte bättre om löntabalansräkning som nu redovisas hade tilldelas medel har vi helt andra möjlig- garfonderna avvecklas och överskottet den dolda reserven ökat vill 147 mkr heter att fungera som stabila och lång- går till Allemansfonderna. igen. siktiga ägare. Det är uppenbart att det- Forslaget innebär också att rösträtt

Under 1958 har börskurserna fort- ta kommer att få stur betydelse fram- och inflytande for fackliga organisatiosatt uppåt och när detta skrivs i mitten över, både för fonderna och den del av ner på respektive företag förs over till av februari är fondens dolda reserv svenska näringslivet som ser industriell ägare utanfor företagets sfar. Det gång- 474 mkr. utveckling och högre syssolsättning na året har fonden haft rösträtt på bo-

I den allmänna debatten kallas ofta som viktiga mål för den tramtida cko- lagsstämmuvur i 49 företag. Rösträtten dessa övervärden vinster och om börsen nomin. utövades av sammanlagt 51 lokala peri ställel sjunker talas det om förluster. Den hätska stämning som tidigare sonalföreträdare, både arbetare och De förändringar fondens portfölj ge- funnits mot löntagarfonderna har suc- tjänsteman. Att nu flytta över denna nomgått visar tydligt. all detta år ett cessivt minskat. Fonden har under året rösträtt till anonyma aktieågare trorjag felaktigt sätt att se på aktieinnehav. Det haft ett gout samarbete med företags- de anställda skulle uppleva som mycket arförst när aktierna säljs som vinst eller uch finanssektorn. Det är symboliskt märkligt. förlust uppstår. Detta känns viktigt att att årets diskussion om fonderna inte Vi som har arbetat och verkat inom såga, därför att jag tror att aven åren alls har handlat om agande, förvaltning, löntagarfonderna är övertygade om att framöver kommer att bjuda på stora röstratt eller inflytande. de kommreratt spela en viktig roll även i svängningar på Stockholms fondbörs. Det som i någon mån debatterats är framtiden. Vi tror att allt fler människor

Enligt de regler som gäller for lönta- fondernas öppenhet och rollen som inser detta. Därfor ser vi fram emot de garfondernas verksamhet skall de redo- myndighet. Enligt min mening är Fond kommande åren med stor tillförsikt. visa ett så kallat ”realt resultat”. Av Väst osedvanligt öppen jämförl med Vi är väl rustade och vi har en god orgaårets redovisning för Fond Väst framgår, andra aktörer på finansmarknaden. nisation för att möta framtidens krav. att det reala resultatet för 1987, med Men även vi har självklart behov av att i Avslutningsvis villjag också rikta ett börskurserna vid årsskiftet som grund, vissa situationer inte offentliggöra vilka tack till alla de personer och organisaår negativt just beroende på det kraf- affärer vi plancrar. tioner som vi samarbetal med underdet tigt minskade vardet av fondens aktier. Sett i relation till de hårda motsätt- gångna året: de anställdas organisatin- Däremot visar det samlade resultatet ' ningar som blottades vid fondernas till- ner, företag, banker, mäklare och många sedan starten i juni 1984 att vi klarat av- komst är den dämpade kritiken ytterli- andra. kastningskravet med god marginal. gare ett tecken på att vi närmar oss den

GUNNAR LARSSON

Dce händelserika dagarna i oktober punkt när fonderna år accepterade fullt och november förra året gav också an- ut på den svenska finansmarknaden.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4

- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ndra löntagarfondsty- tat- och balansräkning samt av de sträckning är placerade i börsnote-

relsens grundkapital noter som bifogats. Utöver detta rade akticr och noterade konver-

har under året ökat lämnas följande kommentarer. tibla skuldebrev. Anskaffningsvär-

med 691 000 kkr till det för dessa uppgick till 1855 mkr,

totalt 1783 525 kkr. NOTERADE FÖRETAG medan fondens totala tillgångar är

De av fondstyrel- bokförda till 2 067 mkr, Det är alltså

sen — förvaltade Av aktiesammanställningen fram- utvecklingen på börsen som väsentmedlen har placerats på sätt som gär alt fondens tillgångar i stor ut- ligen avgör fondens ekonomiska utframgår av balansräkning och sär- Generalindex skilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav. 900

Fandens reglemente föreskriver 850

att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde. Krav finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden.

Alla belopp i årsredovisningen anges 1 tusentals kronor (kkr). Balansomslutningen uppgår till 2 067 359 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisats till marknadsvärden uppgår till 2 214 637 kkr.

Rörelseresultatet uppgår — till 150 194 kkr. Efter avsättning för överföring till 1-3 Allmänna Pensionsfonden med 47 118 kkr blir det bokflöringsmässiga nettoresultatet 103 076 kkr.

Ser man till det reala resultatet, efter överföring till 1-3 Allmänna - I on Pensionsfonden, visar detta ett un- År 1950 = 1955 1960 — 1965 1970 1975 1980 — 1985-87

derskott på 238 561 kkr. Det acku- ÅKTIEMARKNADIENS UTVECKIING 1950-1957. KALLA TIDNINGEN ÅFFARSVÄRLDEN. mulerade reala resultatet sedan verksamhetens början 1984 visar — Generalindex ändå ett överskott på 240 622 kkr.

1000 Fondkapitalet vid utgången av 1987 heräknat cfter marknadsvär- 950

den på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 2 156 563 kkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart. placerats på börsen och utvecklingen darefter följt börsindex skulle fondkapitalet uppgått till 2 041 352 kkr. Detta innebär alltså att fondens utveckling varit bättre än börsindex.

Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av resul- AKTOÖMARKSADENS UTVEGK LING JAN—DEG 19857. KALLA IIDNINGEN ÅETARSVARI DEN.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4

veckling. Det. finns därför skäl att ga företag sleg med 1175. tieuldelningar (33 mkr). Detta skall först något beröra börsens allmänna Dut dramatiska kursfallet under jämföras med ett korrigerat generautveckling. hösten var ingen begränsad svensk lindex inklusive utdelningar på 64.

fureteelse. Motsvarande fall ägde Fondens hörsportfölj har således

uckså rum på de stora börserna i utvecklats bättre än härsen som

AKTIEMARKNADENS New York. London, Frankfurt och helhet.

UTVECKLING Tokyo. Nedgängen måste därför Anledningen till denna något Affärsvärldens generalindex sjönk analvseras utifrån ett inlernatio- båltre avkastning är att fonden valt med &5 under året. Denna siffra nellt synsätt. Utförliga kommen- att ha en något annorlunda som i sig inte är särskilt uppscende- tarer och analyser har gjorts i mass- bransehföordelning an den som gälväckande döljer emellertid, som alla media och det finns därför ingen ler för börsen som helhet. En jämfövet. en dramatisk utveckling. Året anledning att här närmare gå in på relse lämnas i tabell 1 Av denna inleddes med en allmän kursned- orsakerna mer än att konstatera att framgår att fonden är överrepresengång på va 1577. Utvecklingen vände kommentarerna följer två huvudlin- terad inom branscherna Skogsindudock i februari och fortsatte med on jer. stri och Fastighets- och byggföretag successiv uppgång som slutade med En linje utgår från att orsakerna och — underrepresenterad — inom att kursnivån låg drygt 3558 over står att finna i att handeln mellan Kemisk industri och Förvaltnings nivån vid ärsskiftet 1986/87. i USA å ena sidan och Japan och bolag.

Kulmen nåddes under oktober tyskland å den andra sedan en TABELL I månad varefter ett kursfall inträf- längre tid befunnits i obalans, och Fondens börsportfölj fördelat på fade som i styrka och storlek har detta måste förr eller senare leda vill branscher enligt Veckans Affärer. jämförlig med börskraschen 1929. en finansiell kris. Fonden Börsen fonden Börsen Kursutveeklingen under 1957 be- Den andra linjen soker förkla- 871231 871231") 861231 861231 skrivs i diagrammet. För att ge moj- ringen på aktiemarknaden som Verkstäder = 244 = 254 274: 3 lighet att betrakta denna utveckling sädan. Man konstaterar att den ge- Kemisk Industri = 5": 9”. 5 i elt langre tidsperspektiv redovisas noömsniltliga kursnivån var alltför

Skogsindustri = 21: 10": 18: 10": också ett diagram för perioden 1950- högt uppdriven. Kurserna kunde in- 1987. Fastighets- och

te motiveras utifrån de vinster före- bygglöretag 18" 132: 17 = 108

Studerar man sedan utveckling- tagen visat eller förväntades visa.

Handelsföretag = 3": 35 4 35 en i enskilda branscher finner man också där stora olikheter. Sålunda Förvaltningsbolag 84 14 9”, I54 försämrades index for Verkstäder FÖNDENS BÖRSPORTFÖLJ Banker Ta 9 bn 9” med 229, Skogsindustri med - Avkastningen på börsportföljen för Uvriga företag — 16": 17". 14 138 Kemisk industri och Handelsföre- 1987 blev negativ och uppgick till 1005. 100: 1004 — 100", tag med 12"3, Banker med 95 och -=3"-, Denna uppgift innefattar för-

nt ") VECKANS ÅFFARER NR SO: 1087 Förvaltningsbolag med 557. Index ändringen av orealiserade vinster för Fastighets- och byggföretag stog (-270 mkr), vinster och förluster på Av tabell 1 framgår också att i stallet med 1652 och gruppen Övri- sålda aktier (114 mkr) samt i ak- börsens branschfördelning ändrats

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4

från föregående årsskifte. Detta Fonden har under året sålt aktier för ringslän, dels i Wikhede Mekaniska beror på att index för respektive ca 450 mkr och köpt för ca 1.150 mkr. i Bäckefors med 600 kkri aktier och bransch utvecklats olika (se före- Omsättningen beräknad genom att 900 kkr i konvertleringslån. Båda gående avsnilt). Detta har också på- försäljningarna relateras till portföl- dessa företag presenteras närmare verkat fördelningen av fondens jens genumsnittliga värde uppgår på annat ställe i årsredovisningen. portfölj. Om man tar hänsyn till det- till 26 3 att jämföra med motsva- Fonden har också deltagit i rekonta och därefter analyserar den för- rande tal för Stockholms fondbörs struktionen av Datamönsteri Borås ändrade sammansättningen finner på 29 "9 av det genomsnittliga börs- AB med I mkri aktier. Nysatsningen man att fonden under året ökat värdet. innebär att den fortsatta verksamplaceringarna inom branscherna Fondens köp och försaljningar heten begränsas till servicebyråde-

sindustri och Verkstad. medan har medfört en omsällningsskatt på len. det skett en relativ minskning inom 15.7 mkr och courtage på 6,0 mkr. Fondens engagemang från tidi branschen Fastighets- och bygg- Vid berakning av realisations- gare år i CIAB, Nordsjöfrakt AB. : företag. vinster och realisationsförluster dar Enneff Carriers AB och Palpax AB

Detta förhållande bekräftas ock- endast en del av årets innehav av kvarstår oförändrade. Dåremot här så vid en genomgång av placering- den aktuella aktien sålts, har vi innehavet i Lundby sälts. arna i enskilda aktier. Större köp har tillämpat en princip som innebåratt ICH-gruppen. - huvudagare i gjorts i Volvo, Stora, Modo, Skandia, vi anses ha sält de poster som har Lundby, har önskat förvarva fon- Korsnäs, Astra och SAAB. Här har högst anskaffningsvarde. Denna dens aktier och konvertibla skulduvi ökat tidigare innehav. Bland helt i princip har anvants sedan maj brev och fonden har ofter samräd nya förvärv kan nämnas SK-ban- månad. Dessförinnan använde vi med de fackliga företrädarna till- = ken, Iggesund. Sandvik och HP- genomsnittligt anskaffningsvärde mötlesgått denna begäran. Överfarg, Bland försäljningarna märks som avräkningsprincip. låtelse har skett till fondens an- Regnbågen, Nordbanken, Malmros skaffningspris. Likviden erläggs i och Cominvest. Fondens fem störs- ÖNOTERADE FÖRETAG form av ett reverslån med markta engagemang mätt efter mark- nadsmåssig ränta. nadsvärde redovisas i tabell 2. Fondens investeringar i onoturade

TABELI. 2 företag uppgår till 65 mkr. RISKRESERV Fondens fem största engagemang Under äret har fonden haft kon- Även i år har den under föregående mätt efter marknadsvärde. Röstan- takt och diskussioner med ett antal verksamhetsår påbörjade avsättdelen anges inom parentes. onoterade företag som haft intresse ningen till riskresorv fortsatt. Den-

av engagemang från fondens: sida. na avseronoterade företag och är ett

Mkr

Detta har under 1957 resulterat i att uttryck för medvetandet att sats-

1¶VOLVO. 176.892 10,394;

fonden tillsjutit medel i två nya fö- ningariett utvecklingsskede i dessa 2 STORA 116.168 10,911; retag. dels Komponentutveckling bolag innebar ett risktagande. Un- 3 MARIEBERG 112.360 :1,163) AB med dotterbolaget Torsmaski- der året har reserven tillförts 13 000 4 KORSNÄS 105.790 :1,997; ner ÅB i Torsås med 5.625 kkr i ak- kkr, varav 5 500 kkr i anspråktagitls 5 SKANSKA 102.221 — 10,37; tier och lika mycket i ett konverte- för Datamönsler.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4

Under året har också kunnat året har anställts ytterligare två ÖVERFÖRING TILL 1—3 konstateras en väsentligt okad in- personer och antalet anställda upp- ÅLLMÄNNA sikt om och förståelse för fondens går nu till sex personer inklusive

PENSIONSFONDEN

roll som tillskjutare av riskkapital i verkställande direktör. onoterade förelag. Detta beror Fonden är skyldig avt till 1-3 Allframför allt på att saklig informa- männa Pensionsfonden inbetala tion gätt fram om fondens place- REAL REDOVISNING ett belopp uppgående till 3 4: av nuringspolicy och att fonden ej efler- Det kapital som står till fondens för- värdet av de medel fonden rekvireslrävar ett majoritetsägande, vilket fogande urholkas genom inflatio- rat. Detta är fondens direktavkastär vanligt hos andra riskkapital- nens verkningar. Denna urholkning ningskrav och beloppet för 1987 uppplacerare. måste kompenseras genom atl av- går till drygt 47 mkr. Denna summa

kastningen på kapitalet ökar. täcks med god marginal av rörelse-

KAPTIALTILLSKOTT Inflationsutvecklingen är därför resultatet på 1350 mkr. av avgörande betydelse när det gäl- DIREKT I FÖRETAGEN ler att bedöma fondens faktiska re- INELYTANDE OCH RÖSTRÄTT sultat.

Av fondens placeringar har 25 mkr

För alt få en uppfattning om stor- Fondens aktieinnehav har medfört skett genom kapitaltillskott direkt i

leken av inflationens påverkan gör rösträtt på bolagsstämmor i 49 föreföretagen. Fördelningen per företag framgår av not 16. man en så kallad real redovisning. tag. De lokala fackliga organisatio-

Denna går i stort selt så till att man nerna har deltagit på 38 av dessa

redovisar resultatet med hänsyn ta- bolagsstämmor. Rösträtten utöva-

LIKVIDITET get till marknadsvärdet på tillgäng- des av sammanlagt 51 lokala perso-

arna och drar bort ett belopp som nalförelrädare representerande Räntor från likviditetsförvaltning- mutsvarar inflationens päverkan. både arbetare och tjänstemän. en har under året uppgått till 14,6

Det som därefter återstår kallas Dessa uppgifter visar att det mkr. Den genomsnittliga likvidite-

realt resultat. finns ett fartsatl stort intresse ten månadsvis beräknad har upp- Börskursernas forandringar på- bland företagens anstallda att vara gått till ca 150 mkr. verkar direkt fondens reala resultat representerade på bolagsstämmor-

genom att marknadsvärdet på fon- na. Detta bekräftar den utveckling

FÖRVALTNINGSKOSTNADER dens börsportfölj förändras. Detta som man kunde iaktta under 1986.

innebär att. det reala resultatet mås- Fonden har deltagit på 41 bo- Förvaltningskostnaderna = uppgär te ses i etl långsiktigt perspektiv. lagsstämmor. till 4,6 mkr. Kostnader för stvrelse Sålunda blev det reala resultatet Fonden har inte styrelserepreoch personal inklusive lönebikost- för 1987-191 mkr, före överföring sentation i något börsnoterat förenader utgör knappt 2,4 mkr. lokalhy- till 1-3 Allmänna Pensionsfonderna. tag. I de onoterade företagen är fonra 0.6 mkr och övriga kostnader 1,6 på grund av dut kraftiga kursfallet den i normalfallet representerad gemer. I den sistnämnda posten ingår under hösten. Däremot uppgår det nom adjungerade ledamöter. Därbland annat kostnader för informa- sammanlagda = reala = resultatet utöver har fonden samrått med övrition, konsultarvoden, revisionsarvo- sedan verksamheten började 1954 ga intressenter om styrelsens samden och kontorsmateriel. Under till 330 mkr. mansättning.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

10¶RESULTATRÄKNING

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT - 87 1986

Aktieutdelningar 2902 17.847

Ränteintäkter = Net] 21.196 18734

Rantekostnoder - = 2

förvaltningskostnader

Nor2 = AbI7 3708

Åvskrivningor oNe3 = 4580 8

Realisationsvinster 133391 109954

Reclisatonstörluster - 1928 -— 5779

Muwsättn:ng til riskreserv Not4 = 13.000 = 15.000

RÖRESLESRESULTAT 150.194 = 121.763 Nettoresultat före åverföring till

1-3 Allmänna pensionsfonder: 150194 121.763 Överföring till 3-3 Allmänna pensicnstonden Not 5 — 47.118 — 26198

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT 103.076 — 95.565

REALT RESULTAT Nettoresultat före overföring Hll

150194 121.763

Ökning/minskning ov ei reo'iserade

vinster/förlyster

Nor6 269.867. 316801

Nomunellt resultat inklusive ei realiserade vinster/förluster

- 19473 438.604

Avsättning för bevarande ov arundkapitulets köpkraft Nor 5 —- 71.970 = - 29.313

REALT RESULTAT INKLUSIVE EJ REALISERADE VINSTER/FÖRLUSTER

= 191.443. 409.331

Ovestöring till 1-3 Allmänna pensionsfonden NS — 47.18. — 26198

ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT I FÖRHÅLLANDE

TILL RESULTATKRAV — 238.561 — 383.133

Skr. 1987/88: 174

BALANSRÄKNING bilaga 4

1987-12-31 kkr 1986-12-31 kkr

Bokförda — Marknads- Bakförda — Markands-

värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Likvida medel Not I 14790 14 790 20.408 26.408 Kortfristiga placeringar Not 8 92.658 92.658 137.561 137.561 Fordringar hos fondkommissionarer Not 9 8.944 8944 1.323 1.323 Upplupno intäkter och förutbetalda kostnader Not 10 4.900 4900 6.909 6.909 Aktier Net 11 -1.861.986 — 2.009.536 — 1.006.782 — 1.423.019 Konvertibla skuldebrev Not 12 61 864 61.562 64.254 64.932 Reversfordran Not 17 20.020 20.020 - - Inventarier Not 3 2221 2221 620 620 SUMMA TILLGÅNGAR 2.067.389 2.214.637 1.243.857 1.660.772

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder.

Skuid "ill 1-3 Axnorna pensionsfonden — Not 5 47118 47.118 26.198 261985

58.074 56.074 25 618 28.618

Fondkopitut.

Tillskjutat grundkapunl Nor 5 -1783625 - — 1092.825 - Uppindexere grunckopitul Not 5 - 1.915 941 = 1152971

Åckumuterat överskott från föregöende är No: 5 122414 - 26049 -

Åckunylerat äverskort I förhåjsande 1: resultatkrav Not 6 - 479.183 - 96 D5U Årets nettoresuttat 103.076 - 95.565 Årets underskott i farhällende till resultotkrav - -— 238 551 - 383 133

2.009 315 — 2156.563 — 1.:215.239 — 163754 SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 2.067.389 2.214.637 1.243.857 1.660.772

di

6¶Riksdagen 1987188. I saml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4

NOTER TILL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN

NOT I RÄNTEINTÄKTER NOT 3 INVENTARIER

Röntentix' arma hor erköllis på faloade särt- Inventarier inkluderar kostnader för om- Barker och makla:e 3973 byggnad av kontor å vilket belopp (05: av- Kunfashga placenngor 106-662 skrivniog gjorts. Under 1957 har datautrust-

ning inkopts. I ovrigt har avskrivning gjorts

Konveriible skuldebrev 6 561

med 20.

NOT 2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

2.227¶Forvaltniagskostnader uapdelas en.gt följande

Personoikostnoder 1.403

NOT 5 ÖVERFÖRING TILL 1-3 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Rekv. datum Beräknat Tillgängligt Beräknat 3N

1987 nuvärde antal dagar per 1987-12-31 64-66 1157 971 NN - 2077 7- 48

71.970¶Överföring till 1-3

Allmänna pensionsfonden 47.118 Crundkapite 1964 291 875 ”:Kkormgening ev beroksar 1555 259 000 u:cer 142 § ill 162 3 1988 542 u00

1987 100 1.783.825

Skr. 1987/88: 174 '

Bilaga 4

NOT 6 REALT RESULTAT =

Jan-dec Ackumvulerat Jonde dec Ackumulorat

- 1987 — 1984-1987 986 1984-1986

Resultat fore cvertorimg till i-3 A'märno gens anstonden + 150.194 + 314.379 + 121.763 + 164185

I roulserad vinst/forust SS + 147.248 + VA72UB + 416915 + 416915

Ej realsered virst/förlust | föregående period = 416.915 - = 100.034 -

Nemine'lt "osultat = "119.473 + 461.627 + 438.644 + 581.100

Avsättning fore beverar.£e | av kapita'ets köpkraft = 71.970 —- T32N6 - 2903 —- 60.146

Realt resultat = = 191.443 + 329.511 + 409.331 + 520.954

Överföring till 1-3 Alimerno penstonsfonden 47.118 — 88.889 — 26198 — —41JN Överskott/underskott — 238.561 + 240.622 + 383.133 + 479.183 Okning/nnasånny av 147.248 416.915 ej real:serode vinster/förluster = 416.915 = 100.034

| | - = 269.067 + 316.881

NOT 7 LIKVIDA MEDEL = oa

Kussa och postgira : 8

Banktillgoduhavar:den === = 4782

on. nn 14.790

NOT 8 KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Statsskutdväxlar . — NN 658

NOT 9 FORDRINGAR HOS FOND- KOMMISSIONÄRER

Fordringar hos fondkommissivnårer består

huvudsakligen av aktieforsaljningar for vil-

ka likvid ännu ej erhållits.

NOT 10 UPPLUPNA INTÄKTER OCH FÖR-

UTBETALDA KOSTNADER

Upplupna intakter och förutbetalda kostna

der består huvudsakligen av upplupna ran-

tor på kortfristiga placeringar och konver

tibla skuldebrev

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4

NoTH Antal +— Föränd- Ansk.värde — Kurs") Börsvärde = Skillnod Fondens Fondens

AKTIER ring — inkl.cour- = 871231 871231 ansk.- andel andel Noterade sedan = tage och KR värde kopital

"Aktieslog 861231 skatt") börsvärde v Kd

> Verkstäder

AFA LAVAL Bie 40887 2 33835 to ASTA åhu 25021 2 35 709 104 FUCTROLJX Br "bade 189 15155 ai SAR 2 KA 05 3 Fu

1193 190 "VR SEA

7817 [i 305 1342

300 Hi 265

2546 £480 SÄNCYIK Ås

Bi 2353

SKE sbu 230 25 300

B bu 1017É

[CEEE YI

[ULEK 2292

ACA

ASIA IS

MARKANTA

SIKL

Up 1057

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4

Antal +— Föränd-Ansk.värde Kurs") Börsvärde — Skillnad Fondens fondens

ring inkl. cour- — 871231 871231 ansk.- andel = andel

Noterade sedan tage och KR värde kapital — röster Aktieslag 861231 — skatt”) . börsvärde OM = 4

ou. Övrigaföretag. - - — om

BILSPEDITION —B--427.200 + 322 200 47.939 117 49397 + 1458 2710 1052 BORÅS WAFVERI B 130063 4873 Lid HI0 + 6437 09 4083 EUROC Å 124.200 + 4200 1718? 270 33534 + 16.352

B 63800 4 38UC 8.975 755 16.269 + 7294 1613 1968 GULLSPÅNG 3 198.500 + 12409 25 114 275 54588 + 28814 2085 1.220 HPFARG & KEMIB by 309.100 = 303 100 13576 48 14405 or 829 15795 6278 MARIFBERG 1: Abu "80300 + 4000 LI.O8G 142 25560 + 14480

Af 626000 4 670000 38 164 140 86 800 + 48626 3256 1163 PROCORDIA Abu 36490 + 36409 5917 247 8809 + 2892

BE 2700 + 9700 1565 287 247 cr 782 G125 2105 PRONATOR RB 74600 + 76 60C 10 849 108 R273 - 2576 2985 0529 PUISEN E 25 600 2837 9 3150 + 318 5259 2058

so BA MM SNS

. . Fastighets- och byggföretag = = oo a

ABV Ahv 19632 + 14500 5 282 30C SBR od &i)8

Bbu 15700 + 15700 4491 290 4553 oc 10? Bfr 69700 + 19690 11903 290 20.713 + 930

OPT 84 78600 + 78 600 16 783 240 18864 + 208! 1503 v 807 CB 356 206 4 168700 20555 195 374 + 15900 "858 1358 JA g 52.700 18 590 005 37934 + 19 344 1473 Or LENDBERGS 6 TLIR + NG 20 £21 130 27300 678 0457 [CRLUN SIAF Å "46400 114400 23437 235 34404 + 10567

-— 72234 13.638 235 25850 4 12772 3582 244” SKANSKA - 19 800 50171 rr FABL + 44479

+ 12100 5407 272 7371 oc 1767 0403 [UKT EA

202 d46 314483 +117 643

Handelsföretag -

(ATFNA Oh 470805 H21BOC > 26511 90 42377 + INGA 2242 2242

tU0S I Bar 200 or 2700 4 188 125 90M + 4312

Bh 18500: 3000 1247 "Nl 260 ro 113 I 60C IA

3i 746 53532 1 1780

Förvoltningsbolog

iKEN É 65 J00 1197 25 69286 4 4720 5976 3508 SLÅ hu 325000 +275 000 21595 1 37500 — 19904 1 &d4 "B4å SKANDIA I 709 700-39: 700 i J7 749 138 s5 300 — 8939 1182 1183 SKAKCIA INT 3 så "61 500 : 87 60C 32 AN 125 FIA oo 1138 0505 C 505

185193 168 37 2154

Banker PK OEANKEN ct = 55 500 78 7604 22? 30044 or OVR EKA

ER 15 nde böpkors : & 0 fancennsson 2: se net 5

Onoterade Aktieslag

SATAMONSTER Å + löd 12028

WIKhO2T MAPKANISSA oo Sä0 ali 1200 Summa onoterade aktier 168.353

Totalt noterade och

onoterade aktier 1.861.986 2.009.536 +147.550

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

NOT 12 SAMMANSTÄLLNING AV KONVERTIBLA SKULDEBREV NOT 13 UPPLUPNA KOSTNADER OCH

Nominellt — Ränta = Ansk.värde Kurs”") — Börsvörde = Skillnad FÖRUTBETALDA INTÄKTER värde kb Inkl. cowr- = 871230 871230 ansk.värde Upplupna kostnader och förutbetalda

KKR tage och börsvärde intäkter består huvudsakligen av reser- - | skott") KKR KR KKR KKR vation för revisions- och gransknings- Noterade SS kostnader samt kostnader för årsredo- CARNEGIE 2597 95 3633 —J46 — 4198 + 503 visning.

FSAB 53 200 + I STORA 135 24 — ME 340

Summa noterade kon-

vertibla skuldebrev. = 9.829 9.527 302

Onoterade

CIAB ET + ö NOT 14 ÖVRIGA KORTFRISTIGA

ENNEFF CARRIERS 5100 ed SKULDER

INTERPRODUKT HO I 0

övrga kortfristiga skulder sestå ov

XOMPONENTUIVECKLING 5625 100 38 Ko

Leverartörsskulder ee 59

NORDSJOFRAKT = 19060 100 19000 WIKHEDE 00 Ne Hö RK ooo Uelvpna semesterionet 2

Summa onoterade i - Vapluora orbetsgivaravgifter 166

konvertibla skuldebrev 52.035 52.035 + 0 Ianehålien köllskott ee 93

. es >" 286 Totalt noterade och onoterade konvertibla skuldebrev 61.864 61.562 - 302

"i varav courteae 35 varav orsottnirasskat" LL "": logsta beta-kuts, om ej beta kos tovss anvands kerxure NOT 15 PREMIERESERV OPTIONER Faljande optionskontrakt ar utställda, vilket medfört nedanstårnde premieinkomstor. Vid lösen, återköp eller

NOT 16 KAPITALTILLSKOTT DIREKT I FÖRETAGEN 1987 förfall intäktförs premiereserven.

Skoncw Internationcl A, Juncar 280, Företag art kronor 200 karitrakt 565

Dotomorster I Barås AB xier FÖR OC

AB Wiktede Mekar.ska konvent hel" SC Benken A hu, tansun 150,

299 kontrakt - 265

sko isebrav

cklier — oo 830

Komporertutveckling konvertite I 1 Getebarg AB seulderev 5625 000

Ox" or 5625 500

fastighets AB Bevurinyen 563 677 NOT 17

Forston avser ett reverslår till ICH-g apen I sam-

HP förg & Kern

bend med överlåtelser av ektier och konvertibet

SCA ctr Procord:c akter skuldebrev i lundby Lekszksfobr:ks AB tånet löper

6.036 000

på 5 år.

24.835.939¶GOTEBORG 27 JANGARI 1988

BENGT ROGERSTAM LARS-OLOF LARSSON Brr BOonrasx

ORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE

GUNNAR CHRISTENSSON BrNnoör EKEBLAD RONNSsry LINDH

Karr-EriK LISNo Tuomas Potesie Brr Pårsson

GUNNAR LARSSON VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 4 REVISIONSBERÄTTELSE

ndertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Andra löntagarfondstyrelsens förvaltning, får harmed avge revisionsberättelse for år 1987.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

+

GÖTEBORG 23 FEBRUARI 1988

ULF GOMETZ LaARrRs-OLor THÖRN LARS WIDELL AUKT. REVISOR AUKT. REVISOR

Trefond Invest (tredje löntagarfondstyrelsen)

arsredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

Löntagarfondstyrelserna — en överblick

Riksdagens beslut Lokalt inflytande

1983 fattade riksdagen ett beslut som innebar Löntagarfondstyrelserna skall på begäran över-

att fem löntagarfondstyrelser bildades inom ra- föra 30 procent av rösträtten för sitt aktivinne-

men för Allmänna pensionsfonden (AP) och att hav till de lokala fackliga organisationerna ilförevarje löntagarfondstyrelse där utgör en själv- tagel.

ständig enhet. Löntagarfondstyrelserna består Finns flera fackliga organisationer skall dessa

vardera av nio ledamöter och fyra suppleanter. sinsemellan komma överens om hur rösträtten

De tillsätts av regeringen. Av ledamöterna skall skall fördelas. Finns ingen överenskommelse

minst fem företräda löntagarintressen. Styrel-

fördelar löntagarfonderna rösträtten efter medsernas sammansättning skall återspegla en re- lemsantaler hos de fackliga organisationerna i

gional förankring. Däremot innebär det varken företaget.

att fondstyrelserna tilldelas et regionalpolitiski

S eler att kapitalplaceringarna skall be-

Gräns för ägandet grränsas eller riktas till vissa regioner. För varje

Fa löntagarfondstyrelse får maoeha upp till 8 prolöntagarfondstyrelse förordnar regeringen tre

vent av vid fondbörsen noterade aktier tet borevisorer att granska styrelsens förvaltning.

lag. För övriga aktier finns ingen formell be- Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket

kränsning. Dock skallen fondstyrelse ej ta på sig avger årligen utlåtande över fiarde fondstyrel-

företagaransvar. sens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning.

Tidsgräns

Kapitaltillförsel

Löntagarfondstyrelserna tillförs medel tom Det grundkapital löntagarfondstyrelserna får

1990, Därefter förvaltar lönmagarfondstyrebseratt placera finansieras av dels en vinstdelnings-

nå sitt fondkapitial. skatt, dels en arbetsgivarcavgift på 0,2 procent.

Riksförsäkringsverket ombesörjer utbetalning-

Nya regler från och med 1988-02-01

arna till löntagarfondstyrelserna. Medel som inte rekvireras av löntagarfondstyrelserna förval- I december 1987 fattade riksdagen beslut om

vissa förändringar i lagen 1982-1092) med regtas av första—tredie AP-fondstyrelerna.

lemente för allmänna pensionsfonden. För lönta-

Avkastningskrav garfondstyrelsernas del innebär bestutet fråmst

att föndstyrelserna nu fått möjligheter aut plave- Löntagarfondstyrelserna skall vill t andra

ra medel i ytterligare penningmarknadsinstruoch tredje AP-fondstyrelserna överföra en av-

ment med hög likviditet, avsedda för den all-

kastning på rekvirerat grundkapital. frundka- miänna marknaden. Fondstyrelserna får enligt

pitalet beräknas till nuvårde enligt konsument:

beslutet också placera medel i andelar i svenska prisindesx utveckling och själva avkastningen ut-

kommanditbolag. Handel på optionsmarknaden görs av 3 procent på nuvärdet.

får ej ske.

Kapitalplacering

Kapital skall placeras på riskkapitalmarknaden

— främst genom aktieköp. Akuer i utländska

företag får ej köpas och placeringarna skall före-

trädesvis göras i svenska företag till gagn för

svensk produktion och sysselsättning.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

1 korthet

Resultatet före överföring till 1—3 APjondstyrelserna

uppgick till 127.3 Mkr.

Örertöringen till 1—3 AP-fondstyrelserna blir 48.8 Mkr.

Fondstyrelsen rekvirerade och erhöll ett grundkapital på 691 Mkr.

Värdvepappersborlföljens anskaftningsvärde var den 31 december 1.999 Mkr och dess marknadsvärde 1.973 Mkr.

Likvidilelen under året uppgick genomsnittligt till 67 Mkr.

Underskott i förhållande till s k rcalt resultaltkrav uppgick till —342.9 Mkr.

Fonden köpte under 1987 värdepapper för 1.191 Mkr och sålde värdepapper för 505 Mkr.

Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet Svenska Handelsbanken, Volvo, Bilspeditton, Arilmos och Klövern vilka svarade för ca 26 procent av portföljens marknadsvärde.

Aktieportföljen utvecklades värdemässigt en procenlenhet

bättre än Veckans Affärers index.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

VD:s KOMMENTAR

Akticbörsen giska och tekniska orsaker. Realiserade förluster

Börsåret 1987 var historiskt sett ett av de mest drabbade huvudsakligen privata placerare. In-

händelserika. Världen över utsattes börserna för stitulionerna är i de djupa nedsångarna sällan starka svängningar. Från årsskiftet 86/87 sjönk säljare, En lärdom är. att det s k reala resultatet under januari månad börsen med cirka 149. vare sig är realt eller resultat. Fiktiva kapital- Fram till mitten av maj steg sedan index med vinster under uppgången är lika litet realistiska

2094, Därefter följde en period av försvagning till som fiktiva förluster under en börsnedgång.

mitten av juli då en praktiskt taget oavbruten Redan i kommentaren till föregående års bokuppgång skedde till den & oktober. I efterhand slut framhöll jag marknadens stora nervositet. kan konstateras att det redan då fanns varnings- Jag förordade stor försiktighet och selektivitet signaler. Börsen vek under ett antal dagar i okto- som placeringspolicy. Denna rekommendation ber, men ganska måttligt fram fill ”den svarta är än mer motiverad i dagens Jäge. En sak ar alla måndagen” den 19 oktober, då det stora börsfal- kommentatorer eniga om: framtiden är osäker. let kom. Under de följande månaderna fram till Många analytiker försöker se in i framtiden £eårsskiftet skedde starka svängningar där tren- nom att titta i sin egen ”kaffesump” som då kan den var klart fallande. En viss återhämtning vara USAs handelsbalans, dollarkursen, ränteskedde dock varför slutindex kom att ligga unge- utvecklingen eller någon annan faktor som man fär 8240 lägre än vid årets början. tror skall styra framtiden. I viss utsträckning Ett oändligt antal förklaringar till den plötsliga styrks kursutvecklingen kortsiktigt av dessa börsnedgången har givits. Sammanfattningsvis modebetonade faklorer. kan man i efterhand konstatera att efterfrågan drevs upp på ett onaturligt sätt och att en anpass- Sekretessfrågor ning till överpriserna började ske redan i början Under 1987 har ett antal mål rörande fondstyrelav oktober. Den hysteriska nedgången på New sernas sekretessbeläggning avgjorts i Kammar- York-börsen den 19 oktober hade både psykolo- rätt och Regeringsrätt. Fondstyrelsernas möjlig-

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

het att sekretessbelägga affärstransaktioner har skäl har Collator Utvecklings AB ej kunnat driva därvid klart fastslagits. Genom en synnerligen en aktiv verksamhet. Arbetet har därför inriköppen rapportering av boksluten tertialvis, till- tats på rådgivning och förmedling. Planerna att gödoses allmänhetens intresse av insyn. Genom aktivera verksamheten tillsammans med en svar på direkta frågor har dessutom alla rimliga stark partner kvarstår och kommer att genomkrav på information uppfyllts. föras vid lämplig tidpunkt.

Bolagsstämmor Optionsaffärer Under året har Trefond Invest anmält sig till 59 Genom en förändrad lagstiftning kan fondstyrelbolagsstämmor. Vid 33 stämmor har fondstyrel- serna inte längre utfärda köpopttoner. De affärer sen deltagit genom egen representant. Rösträt- som genomfördes 1987 med Pronator respektive ten har vid 17 stämmor helt överlåtits till vid bo- Oktogonen kommer att fullföljas i enlighet med lagen representerade fackförbund. Endast vid 9 ingångna avtal. stämmor här representation ej skett.

Nya lokaler Investeringar i fäamansföretag Mot bakgrund av att personalen utökats flyttade Projekttillströmningen har varit ojämn. Det kan kanshet i juli 1987 till nya lokaler på Hamngatan konstateras alt varje gång debatten om fonderna 4. De gamla lokalerna har övertagits av Nordfönökat har också antalet projekt stigit. Av kända den.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

”redje Töntagarfondstyrelsen får härmed av- Värdepappersportföljen lämna följande förvaltningsberättelse för verk- Marknadsvärdet uppgick 1987-12-31 till 1.973 samhetsåret 1987. Mkr (1.503). Anskaffningsvärdet inklusive cour-

tage och omsältningsskatt utgjorde 1.999 Mkr Resultat (1.185). Den dolda reserven minskade under året Årets verksamhet lämnade ett resultat före över- med 342 Mkr (+270), Poruföljen har vårdemå föring till 1—3 AP-fondstyrelserna på 127,3 Mkr sigl utvecklats en procentenhet bättre än Vec (106,4). Överföringen uppgår till 488 Mkr kans Affärers index, som under året gick ned (26,2). med 8 (not 130. De tin största posterna I port Omplaceringar under året har medfört realisa- följen utgör 1375 av portföljens marknadsvärde. tionsvinster (netto) med 85,0 Mkr (83,0). Aktie- Portföljen har under året ökat genom följande utdelningar har erhållits med 35,8 Mkr (17,2). större netloköp: Räntcintäkterna (netto) uppgick till 11.1 Mkr (10,8). Boölag - Förvaltningskostnaderna har uppgått till 4,5 Aritmos Mkr (3,4). Ökningen beror främst på ökade per- Esah 2 sonal- och lokalkostnader. Hexayon 435.900 Ad

till s k realt resultatkrav sedan verksamhetens

Av bolag i ingående portfölj har följande större början (1984) uppgick vid årsslutet till 11,6 Mkr

försäljningar skett:

(354,5).

Foörsalji varde

ut rekvirerat disponibla medel — 691 Mkr (542) Med undantag för S-E-Banken innebär försälj- — vilket betyder att medelsramen t o m 1987 är ningarna alt innehaven avvecklats helt. Härututnyttjad. över har bl a innehaven i Argentus, Beijer. Car-

do, Ericsson, Gusum och Sydkraft avvecklats.

Likviditet

Vid årets utgång fanns likvida medel och pen: Följande nyemissioner har tecknats: ningmarknadsinstrument för sammanlagt 20.4 Anskyarde

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

Portföljstrategi verkställande direktör har utbetalats med 1,08 Fenlighet med lagstiftningen och fondstyrelsens Nkr (0,92) och till övriga anställda med 0,77 policy har strävan varit att koncentrera port föl- Mkr (0.49), jen och utöka tidigare aktieinnehav. Köpen iniktas på aktier soma : ånpsiktiga, 3 k Collator Utvecklings AB basinvesteringar. En utökning av dessa innehav Collator bildades på fondstyrelsens initiativ kan ske upp till S"y-gränsen. Utökningen sker 1986 med avsikt att bolaget skulle ta hand om som regel då större poster kommer i marknaden. engagemang i framförallt mindre företag. Upp- Omplaceringar kommer successivt at minska byggnaden av Collator fortgår i syfte att kunna allteftersom. portföljnriktningen stabiliser: AN, erbjuda såväl kvalificerat kunnande som nöd- Realisationsvinsterna terde 1 framtiden relativt vändit kapital. Bolaget har ett aktiekapital på sett komma att ligga på en lägre nivå än för åren 12 Mkr varav 11 Mkr ägs av föndstyrelsen och 19841—1987. I Mkr av Svenska Metallindustriarbetareför-

hundet. Bolagets engagemang i företag uppgår

Fondkapital till 1,4 Mkr.

Vid årets början upppäck fondkapitalet till 1.190

Fondstyrelse NIkr (0084 Vid årets slut hade detta stixit till

Tony Hagström har på grund av andra engage- 1.960 Mkr. Det förvaltade grundkapitalet -> dvs

mång anmält att han avser att avgå som ordrekvirerade medel i nominella termer > var vid

förande i Tredje Löntagarfondstyrelsen. årets slut 1.78 Mkr (1.095),

Reperingen utsåg 1987-12-22 Birgitta Svensson Anställda till ledamot efter Benn Ottoson. Birgitta Svens-

sön är 2:e vice ordförande i SHSTE. Medelantalet anställda uppgick ull 5,6(64,5). Under året här en bitrådande direktör anställts. Lö- Foöndstyrelsen hade under 1987 sex styrelsemöner och ersättningar till styrelseledamöter och ten.

Stockholm 1988-02-08

71 AK pA

hennerh SYMXYNs Anders Ullberg

5 > » Vs

JAg barr

Z Sox Ulsson Birkatta Svensson

AMY Nona

vå

allandt direktor

år revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avpivits 1988-02-23.

> -

Goran klå 4 Al Gösta Telestam

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

RESULTATRÄKNING

1987. i 1986

kkr : | kkr

Rörelsen te

Aktieutdelning (not 1) 35.828, 17.237 Ränteintäkter (not 2) ". 11.340.7 11.013

Övriga intäkter 2 35 1

Ränlekostnader — 202 > = Däl Förvaltningskostnader (not 3) » > 4.566. — BAN Projektkostnader oo 196: 812 Avskrivningar (noll 4) = 271 STA

Rörelseresultat > 42.285 23.390

Realisationsvinster UI SA.H08 Realisationsförluster I Å

Resultat före överföring = 127.259 1006-429

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 51 "48.822 d — 26.184

Bok föringsmässigt nettoresultat > 78437 .

Skr. 1987/88: 174 S oc G Bilaga 5

| 1987-12-31 1986-12-31

' Bokförda Bokförda : värden värden

TILLGÅNGAR oo kkr kkr Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Kortfristiga skulder

Fondkapital

Förvaltat grundkapital . 1.784.000 1.092.8935 Ackumnulerat överskott från föregående år 97.316 17.061

7 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

> RESULTAT OCH FÖRMOGENHETSFÖRANDRING

Årets resultat omräknas till reala värden per den 31 december

1987 enligt den metod som Allmänna Pensionsfonden, Fjärde fondstyrelsen, utarbetat. Den innebär att hänsyn tages först till årets förändring av dold reserv i värdepappersportföljen, därefter till förändringen mellan grundkapitalets nominella och uppindexerade värden.

:1987 1986

kkr

kkr

Nettoresultat före överföring ull 1-3 AP-fondstyrelserna . 127.259 106.439 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 341.943, 270.401 Resultat inkl. ej realiserade vinster/ förluster —214.684 370.840 Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft — 79.399 — 26.890 Reallt resultat före överföring till 1—53 AP-fondstyrelserna —294,083 319.950 Överföring rill 1—3 AP-fondstyrelserna — 48.822

— 26.184

Överskott/underskott i förhållande till

resultatkrav —342.905

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

FÖRMÖGENHETSSTÄLLNING

EFTER REALA PRINCIPER

1987-12-31 ! 1986-12-31 Marknads- ' Marknads-

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9) 6.150 1.050

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Fondkapital

Uppindexerat grundkapital (not 5) 1.921.604 1.151.100 Ackumulerat överskott/underskott i förhållande till

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL ".2.001.800-' . SE pr 1.536.885

S föll Ställda panter och ansvarsförbindelser - Inga Inga

Specifikaver vili net 10 Skr. 1987/88: [74

Bilaga 5

Anskaffnings- Markn.värde Fondens andel Bolag Antal värde 87-12-37 im

H kkr kkr Kapital Röster Börsnoterade aktier (AI- och All-listan) t AGA Abu 110.000 20.864 15.730 0,6 0,5 AGA Bbu 190.000 30.666 24.890 | ” Alfa-Laval Bfr 100.000 29.735 25.100 0,7 0,0 Aritmos Bu 1.026.490 113.166 91.358 55 5,5 Aritmos Fr 6.710 403 597 ” ” Äsea Abu 200.000 48.401 55.200 0,3 0,4 Bilspedition A 643.269 49.529 96.490 4,1 3.0 Carnegie Abu 250.000 38.150 33.750 0,85 1.2 Catena' Abu 419.650 19.141] 37.769 23 23

Catena Alr 70.350 2.789 6.332 ” ”

Custos Abu 18.800 3.832 3.102 0.1 Ö.1

Custos Bfr 31.200 6.302 4.742 ' '

Esab Abu 289.700 62.703 57.940 Esab Afr 14.856 4.016 2.823 8,3 9,2" Esab Bfr 50.544 11.380 9.603 Euroc A 143.800 15.574 37.388 1.7 16

Euroc B 56.200 6.055 14.331 ”

. Fagerhult Abu 22.500 ATIT 4.838 78 78 Fagerhult Bbu 103.000 18.437 22.573 ” . Gambro Bfr 50.000 6.900 1.850 0,3 0,1 Geveko B 210.150 34.352 30.472 14,0 5,3 Gullspång B 200.000 23.445 33.000 2, 1,2 Hasselblad Bu 137.200 14.824 35.672 7.0 70 Hasselblad Fr 400 54 106 ' . Hexagon Bbu 309.500 39.479 31.045 44 23

Hexagon Bfr 126.400 14.517 14.536 | -

Holmen Bbu 400.000 27.800 1,6 0,0 Holmen Bfr 400.000 27.100 . Hötorget Bbu 13.300 3.308 0,4 0,2 "Infina ÅA. 100.000 8.700 1.8 1,83 JM Bfr 75.000 9.685 45.375 1,8 0,9 Klövern Bbu 500.000 76.206 20.000 5.8 12 » Lundbergs Bbu 450.000 50.534 58.500 1,0 0,2 Marieberg Abu 100.000 14.200 16 0,7

Marieberg Afr 300.000 41.700 ” ”

Munksjö Abu 150.000 5.850 0,4 0,4 Orrefors B 120.000 6.480 1,8 [UR "Procordia Abu 36.500 8.833 0.1 0.1

Procordia Bfr 8.000 1.936 | ” "Pronator St 165.000 17.820 38 18

Pronator Avk 98.867 ” 13.050 ” "

| Anskaffnings- Markn.värde Fondens andel Skr. 1987/88: 174

Bolag Antal värde 87-12-31 : ix . kkr kkr Kapital ” Röster; Bilaga 5

Skandia Fr 300.000 46.129 40.500 . 0,5 "= > 0,5 Skanska Bbu 215.100 37.821 58.292 0,3 0,2

Skrinet B 650.000 = . 66.970 66.300 20,0 14,2 Skåne;Gripen Bbu 50.000 2.737 1.825 01 00 Skånska Banken Abu 16.030 8.646 6.733 24 17

Skånska Banken Bbu 32.970 12.949 13.847 ” . :

Stora Bu 115.000 41.625 30.590 03 -03

Stora Fr 50.000 . 15.850 13.850 ” ” Swanboard 125.000 9.562 7.750 4,9 4,9 Swedish Match Bfr 300.000 32.468 24.900 0,7 0,0 Volvo Bbu 305.000 101.592 78.995 0,5 01 Volvo Bfr 117.800 42.255 32.277 ” on Summa börsnoterade aktier 1.607.006 1.688.471 -

OTC-aktier : Lindab B 200.000 39.539 34.000 6,7 3,3 Round Office B 239.900 23.589 8.876 30,0 15,8

Spendrup Bbu 123.520 22.463 20.381 12,0 52

Spendrup Bfr 16.880 3.197 2.735 ” ”

Summa OTC-aktier 88.788 65.992

Övriga aktier . :

Fast. AB Beväringen B +, 4.300 656 959 0,3 0,1 Bohusbanken Bu 133 180 266 0,1 0,1 Concordia . B 50.000 1.325 750 . 0,3 -.0,2 Fordonia B 171.200 1.851 oo. 633 | 1,6 0,4 Gotagruppen Abu 400.000 47.005 "26.000 1,0 1,0 Gyllenh o P Pr 40.000 6.700 7.600 2,7 0,3

Hällde B 4.410 8.500 8.500"” 49,0 49,0

Scandiafelt 82.000 : 10.797 11.890 6,1 6,1 Wermia . Bbu 5.000 700 . 390 . 03 . 01 Wihlborg & Son B 47.640 6.238 6.670 L7 0,2 Summa övriga aktier 83.952 63.658 or

Konvertibla skuldebrev : . Catena 1.980.000 4.059 3.564 Pronator 5.889.310 25.846 18.846 Summa konvertibla skuldebrev. 29.905 22.410

Aktier med köpoptioner . .

Pronator St 200.000 26.101 21.600 """ 2,6 1,4 '

Sv Handelsbanken = St " 1.209.000 131.929 107.400 0,9 0,9:

Skandia Inter. Afr 25.000 6.995 3.375" [CA 01

- Summa aktier med köpoptioner 165.025 = 132.375 . oe

EN : 1.974.676 1.972.906 ...

Courtage oe 7.729

Ttalt «Ps LI99454 — LIT2006.

. :" Posten har ryglerats så att fondens andel understiger 896. oo TT

"62 Akfier ufan'ma; joo TN : noe a

Skr. 1987/88: 174

NOTER TILL BOKSLUTET 1987-12-31

Bilaga 5

Redovisnings- och värderingsprinciper den. Premier för aktier med utställda köpoptio- Penningmarknadsinstrument bokförs till in- ner redovisas som förutbetald intäkt. Inventaköpspris och ränta periodiseras. Värdet på ak- rier nettoredovisas. Avskrivningar på inventatier och övriga värdepapper inkluderar courtage rier görs med 20 procent av anskaffningsvärdet och värdepappersskatt. Beräkning av realisa- fr a m förvärvsdatum. Åv årets resultat överfötionsvinster och -förluster vid försäljning av vär- res tre procent av det förvaltade grundkapitalets depapper sker enligt ”högst in — först ut” meto- nuvärde till 1—3 AP-fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING, de fem största posterna specificeras

Skr. 1987/88: 174

35. ÖVERFÖRING TILL 1—3 AP-FONDSTYRELSERNA (kkr) Bilaga 5

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra — ställdes konsumentprisindex till 170,7. Utöver en avkastning på 324 av rekvirerat kapitals nu- — avkastningskravet skall en avsättning göras i värde. Nuvärdet beräknas enligt konsument- den reala redovisningen motsvarande årets uppprisindex” förändringar. Hänsyn lages till den tid indexering av grundkapitalet. kapitalet disponerats. För december 1987 fast-

Reky Antal Åvkastningsdatum Belopp — Index 00 —oodagar = krav = Avsaltning 1/1.-87 -1.092.545 i grundkapital

(151100 nuvärde) 62.3 121677 360 365.320 59.576

6. LIKVIDA MEDEL OCH PENNI? ARKNAÄDSINSTRUMENT Likvida medel: kär

Kässa och postiiro 1 Banktillgodohavanden 10.200

235 Räntebärande konton hos föndkonnmnissionärer

Penningmarknadsinstrument: Företagscertifikal

7. FÖRDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS FÖNDKOMMISSIONÄRER

Beloppen avser i huvudsak aktier som annu ej levererats.

8. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Denna pust består huvudsakligen av upplupna räntor.

Skr. 1987/88: 174

9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG

Bilaga 5

Tredje löntagarfondstyrelsen har skyddat arbetsnamnet ”Trefond Invest” genom registrering av ett aktiebolag. Aktiekapitalet är utlånat till Trefond Invest. Bolaget Trefond Invest AB är vilande. Collator Utvecklings AB redovisas tillsvidare som dotterbolag. ”

10. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VÄRDEPAPPER

(Se separat förteckning över aktieinnehavet 1987-12-31) kär

Aktier i andra bolag 1.969.113

Övriga värdepapper: konvertibla skuldebrev ät

11. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Denna pust består huvudsakligen av reservation för revistonskostnader, skuld för semesterersättningar och arbetsgivaraviifter samt premier för utställda optioner i Svenska Handelsbanken, Pronator och Skandia International.

12. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER kär

Leverantörsskulder I Innehållen personalskatt äs Skuld för värdepappersskatt 27

13. VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Den i förvaltningsberättelsen upptagna procentuella jämförelsen med Veckans Affärers index har gjorts enligt den modell som Riksrevisionsverket tillämpat i sitt utlåtande över löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning 1986.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Tredje Jöntagarfondstyrelsens, Trefond Invest, förvaltning, får härmed avge revistonsberättelse för perioden 87-01-01—87-12-31. Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upp- Ilysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagrarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsätgärder vi ansett erforderliga. Revisionen har icke givil anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balunsräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning. Stockholm den 23 februari 1988

i -- Fn |

h. Up 7 ästa Mek EL lama

Skr. 1987/88: 174 |

Medelstillgången Resultat och förmögen-

Mk: Bilaga 5

YT -— hetsförändringar

2300 2200 se

2000 4

1800 4

1600 +

1400 4

1200 4

1000 4

600 I

400 1984 1985 1986 1987 Bokfarngsmass gl res Jitat Övarloring till 1: 3 AP-tond- 0 "are överföring 1ll 1—3 AP: > styrelserna 1984 1985 1986 1987 1988 "ongstyrelserna Avsättning för bevarando av

grundkapitalets kopxrafi | | Medelsram. ackumularad Ej ”sal.serade vistertorlustar

Ackum resultat+e) tease": oo Ackum resullelsrav |. Iafiuina medel. ackuniumwr ade = de vinsterroriuster « Medelsramon oxar varje år med 20.000 bassevp & kurvorna v.sar forhållandet Me:lan ackumulerat over: Roxvirerbara medel begränsas : fursta "and av sköt och ackumulerat roalt resultatkrav

volymen influtna medel + ändra hand av medels-

» Överskjutande intlutna medel kar reky "ras när som helst under totjande år så lange som madnisramen inte dvarskndes

Värdepappersportföljen uppdelad på bransch

(marknadsvärden)

Procentuell andel 255 J Mkr 484,5 2590 + mak

2096 4

1096 +

vers Skog Kemi o Utvecklings — Handels- Tjänsle- Faslighet o Invesirent — Banka Our gå stådor lakomedel solag toralag tAralag Bi vag bolag hnars

Styrelsens beslut 1985-12-12 (rev. 1988-02-08) Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

POLICY RÖRANDE MEDELS- OCH AKTIEFÖRVALTNING

LIKVIDITET

Likviditeten bör hållas så hög att goda affärsmöjligheter kan tillvaratagas. Således skall den anpassas till aktiemarknadens krav och möjligheter. En överlikviditet skall icke eftersträvas för att på kort sikt öka resultatet.

Likvida medel skall vara placerade i statsskuldväxlar, skattkamniarväxlar,

bankceertifikat, förelagscertifikat eller andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Endast undantagsvis får löptiden överstiga sex månader.

Som riktmärke för den genomsnittliga likviditeten skall gälla 1090 av det un-

der året lyftbara kapitalet.

PLACERINGSPOLITIK AKTIER NOTERADE PÅ STOCKHOLMS FÖNDBÖRS (A1- OCH Al-LISTORNA)

Allmän inriktning Aktieportföljen bör i princip innehålla 20—23 poster av fast karaktär. För att

öka riskspridningen och för att uppnå en normal flexibilitet bör därutöver fin-

nas ca 10 poster, vilka på sikt kan komma att ingå i den fasta långsiktiga port-

följen.

Basportföljen bör väsentligen innehålla aktier i exportinriktade företag.

Stabilisering av ägandet

Placeringarna bör medverka till att ägandet stabiliseras till stöd för ledning och anställda. Deltagande i maktkamp mellan ägargrupper skall undvikas. Om fondstyrelsen dock hamnar i en sådan situation, skall ställning tas.

Korsägande Aktier i korsägda företag kan vara tveksamma ur placeringssynpunkt. Köp av sådana aktier skall därför ske med särskild försiktighet.

Omplaceringar

Om bedömningen av aktierna i ett företag ändras skall omplacering kunna ske.

Onormala kursuppgångar i en aktie kan leda till att en post säljes i avvaktan

på mera normal kurssättning och bättre tillgång på aktier. Fondstyrelsen skall vad det gäller långsiktiga placeringar utöva normal kursvård. Detta innebär att omotiverade kursrörelser skall motverkas genom köp

resp försäljning.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 5

Sydafrika-företag Det primära ansvaret för bolag i Sydafrika, ägda av svenska företag, ligger hos

det ägande företagets ledning. Fondstyrelsen bör principiellt agera mot apartheid-politiken genom att försöka påverka styrelsen på bolagsstämma.

Fondstyrelsen skall således agera inom ramen för ägandet och Sveriges utrikospolitik.

Poster överstigande 8246 av röstvärdet

Vid utbud av odelbara poster, där postens storlek överstiger den tillåtna gränsen för fonden, kan samverkan ske med annan köpare. I första hand bör vederbörande mäklare själv agera för en uppdelning. Initiativ till samköp av en post kan tas från fondstyrelsens sida. Härvid bör samverkan sökas inom en krets

som har långsiktigt ägande som mål.

ÖVRIGA AKTIER "Mogna" företag

Primärt skall köpen inriktas mot företag, där rörelsen nått en viss mognadsgrad och storlek. Förvärvet får icke vara så stort att fondstyrelsen tar på sig

företagaransvar.

Risk- och tillväxtföretag

Fondstyrelsen bör kunna engagera sig i risk- och tillväxtföretag genom köp

av aktier i investmentföretag av typen tillväxtföretag, venture-capital-företag och dylikt. vilka har god utredningskaparitet, ledningskunnande och tillgång

till kapital.

RIKTADE EMISSIONER

Då möjlighet finns skall medel placeras i riktade emissioner i sådana företag

som är till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Iondstyrelsen skall på olika sätt medverka till att företagen uppmärksammar möjligheten att er-

hålla kapital.

ÄGARROLLEN

Före större förvärv eller försäljningar bör så långt praktiskt möjligt de lokala -

fackliga organisationerna informeras. Denna information kan ske direkt av

kansliet alternativt via styrelsens ledamöter.

Före bolagsstämma skall om möjligt de lokala fackliga organisationerna informeras om ägandet samt möjligheten att utnyttja 50 procent av fondens röst-

rätt. Fondstyrelsens ägaransvar skall i första hand utövas via representation på bolagsstämman eller vid större aktieinnehav också via bolagsstyrelsen. Därtill skall fondstyrelsen: $ påverka utan att överta företagsledningens roll

visa respekt för företagsledningens självständighet 9 aktivt följa företagets utveckling € i krissituationer aktivt agera för att åstadkomma konstruktiva lösningar.

Mellansvenska löntagarfonden

(fjärde löntagarfondstyrelsen)

aresredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

ALLMÄN ÖVERSIKT

Mycket av det vi nu ser framför oss avviker från den Vi fortsätter i vår strävan att vara en bra partner för föbild vi tidigare sett under de tre hela år Mellansven- retag och entreprenörer, som behöver långsiktig fiska löntagarfonden verkat. Den under hela 1980-talet nansiell ägare. Vi tror att denna roll är viktig i näringsuppåtgående tendensen på aktiemarknaden bröts livet och försöker vara en av flera som kan spela den. med stor kraft den 19 oktober 1987. Behovet av till- Både svenska och internationella erfarenheter visar skott på eget kapital vid nyteckningar kommer åter att att problemen kommer före framgångarna i denna öka Vidare kan utgången av valet i september 1988 typ av arbete. I några av våra investeringar börjar vi medföra helt ändrade förutsättningar för oss. dock nu se möjligheter till framgång.

Omsvängningen på aktiemarknaden blev häftig. Ef- I Vargön Alloys AB kunde vi bistå en hel ledningster att ha stigit med 509 redan under 1986 fortsatte grupp att förvärva sitt företag från den tidigare utkurserna att stiga med ytterligare nästan 409 fram till ländske ägaren. Med uppläggningen fick foretaget 1 början av oktober. Därefter föll de med 334, vilket in- både behålla en fungerande ledning och uppnå en nebar att året slutade med en genomsnittlig kursned- förstärkt kapitalbas. gång på 8.

Med hårdare omvärldsbetingelser och i många fall Det finns en del som tyder på att den tidigare euforin alltmer okänslig styrning av små koncernenheter, ser inte återvänder, åtminstone inte under resten av det- vi framför oss ett ökande antal fall. där ledningar för ta decennium. Att uppfylla avkastningskraven kom- mindre enheter i stora koncerner vill köpa sig loss. Vi mer därför under de närmaste åren att bli betydligt tror att vår attityd och våra förutsättningar kan ge oss svårare än hittills. ett försteg i konkurrensen med andra finansiärer vid

sådana s.k. "management buy outs'”. Men omslaget på aktiemarknaden är bara ett av flera tecken på de förändringar, som kan anas i företagens Genom beslutade men först under 1988 fullföljda inyttre betingelser. Lönsamheten i det svenska nä- vesteringar i Lerdalshöjden i Rättvik, Pusslet Fastigringslivet har under perioden 1984-1987 varit hög. heter i Avesta och Bäckmans Bygg i Sala medverkar vi Skall balans i världsekonomin återställas, kommer tillattiregionen fastigheter ilämpliga former kan stäldet att innebära en förskjutning av industriproduk- las till företagens och kommunernas förfogande. tion till USA från Västeuropa och lapan. Svenska före-

Fondens uppgift att ställa riskkapital till näringslivets tag är starkt beroende av utvecklingen i Europa och

förfogande uppfyllde vi också genom att tillskjuta 68 deras lönsamhet kommer att pressas under denna

Mkr i nyteckningar i framst Holmen. Fermenta, Interfleråriga omställning. Likviditeten i företagen kommer troligen att falla och behovet av tillskott av eget national Credit och SCA. Vi har försökt initiera ytterli-

gare några nyemissioner men inte mött något genkapital att tillta. Lontagarfondernas uppgift att ställa

svar, eftersom de stora vinsterna minskat trycket på eget kapital till företagens förfogande genom nyteck-

många börsbolags balansräkningar. ningar kommer att aktualiseras. Eftersom klimatet för lansering på OTC-marknaden också försämras, kom- Våra placeringar i börsaktier utföll fördelaktigt. Iustemer kraven på oss att finansiera onoterade företag att rad för köp och försäljningar steg vår portfölj med 29. öka. medan aktiemarknaden i sin helhet föll med 846. Ge-

nom att vi dessutom höll hög likviditet och inte lyfte Från och till sätts diskussionen igång om alternativa

de medel som ställts till vårt förfogande, har en del av förvaltningsformer och alternativa förmånstagare till

fondens kapital skyddats från kursfallen. löntagarfondernas kapital och avkastning. Fondernas kapital på över 10 miljarder kronor ingår dock i All- Det övervärde över anskaffningskostnaden, som vårt männa pensionsfonden. Tillsammans med 4:e AP- aktieinnehav hade i början av 1987, gick till stor del fonden svarar de för en knapp tiondel av pensionska- forlorat genom kursfallen. Trots detta kunde det av pitalet. Förutom trån ett politiskt perspektiv kan de Riksdagen stipulerade avkastningskravet uppfyllas även ses från det ekonomiska perspektivet hur finan- för hela den period vi verkat. sieringen av framtidens pensioner skall ske.

Vid bolagsstämmori dryga 50-talet bolag utövade 70- Det som krävt störst arbete under det gångna året är, talet lokala fackliga företrädare det ägareinflytande, liksom tidigare, våra engagemang i onoterade före- som fondens aktieinnehav ger dem. De goda tiderna tag. Vi har gjort cirka 50 utredningar från 100-talet in- har gjort att antalet besvärliga frågor har varit få i relakomna förslag. Både till storlek och antal minskade tionerna mellan övriga ägare, företagsledningarna, dock de nya inveringarna. Vår allmänna inställning är de fackliga organisationerna samt fonden. Med käratt rätt konstellation av beprövade entreprenörer el- vare tider framöver kan fondens betydelse komma att ler företagsledare och utvecklingsidé skall finnas för prövas mer ingående. Medinflytandet ökar inte att vi på ett meningsfullt sätt skall kunna satsa på ett språngvis utan i takt med ökade kunskaper hos de anföretag eller ett projekt. Våra investeringar i onotera- ställda och deras företrädare och i kraft av stigande de företag medförde cn nettoförlust på 8 Mkr under aktieinnehav i Allmänna pensionsfondens olika deldet gångna året. styrelser.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Under större delen av 1987 låg aktiekurserna så högt Fondens resultat inklusive orealiserade värdeförändatt Mellansvenska löntagarfonden inte bedömde ringar kan fördelas på tre resultatområden enligt fölstörre nyinvesteringar i värdepapper som attraktiva. jande: Av det belopp på 691 Mkr, som ställdes till vårt förfo- Genomsnitt! Resultat inki

investerat '— forandring i gande, lyftes därför endast 107 Mkr. Resterande 584 kapnal i Mkr, dold reserv "Avkastning Mkr får lyftas under kommande år. märknadsvarde I Mkr Ib Fonden placerade under året netto 241 Mkr i notera- Placeringar

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

3. Om de medel fonden erhållit med avdrag för 1,39, 4, För att enligt riksdagsbeslutet inflationsskydda motsvarande erlagd värdepappersskatt och cour- vårt kapital efter en real utdelning på 3 procent per tage, omedelbart vid utbetalningstillfället place- år krävs att fondens förmögenhet vid senaste årsrats i aktier, skulle fondens förmögenhet ha ut- skiftet uppgår till 1.321 Mkr. vecklats i takt med börsgenomsnittet. Resultatet Fondens förmögenhet uppgår till 1.749 Mkr d.v.s. jämföres med fondens förmögenhet. väsentligt högre än som krävs enligt det långsikti- Detta mått avspeglar om fondens totala verksam- ga avkastningskravet. het inklusive placeringarna i onoterade företag och förvaltningen av likviditeten utvecklats bättre än om hela kapitalet passivt placerats i noterade aktier. Fondens kapital skulle enligt detta kriterium vid årsskiftet ha utgjort 1.565 Mkr. Utfallet av vår verksamhet utgjorde vid samma tidpunkt 1.749 Mkr eller 184 Mkr mer.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

RESULTATRÄKNING

Belopp i Mkr

8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

BALANSRÄKNING

Belopp i Mkr

Not 1987-12-31 1986-12-31

TILLGÅNGAR

SKULDER OCH FONDKAPITAL SKULDER Skulder för köpta VärdePapPpel s.sssosseeererrsererrres res ser reset 28.3 41.1 Checkräkningskredit (beviljat belopp 50 Mkr) sosssssssssosesse oss os Erhållna OPtioNnSpremMier s.sos sosse rsr reser sr ereer ers sosse orena 8 17,9 Upplupna kostnader sosssssessrsrrerrsrsrrsrsrr rss rr rr rr essens 0,7 0,6 Övriga Skulder osossssoossses sees reesere sees ers rer ers saras ears neta Skuld till 1-3 AP-fONderha Losssrosserserrserser sees ers e reser ers ere 5 38,6 262 Summa skuldef oosssooooessssrsrrsrsrrrrrr rss rer rr rr reser rr sees ta 86,5 68,0

FOÖNDKAPITAL Tillskjutet fondkapital =sososoosssssseserrrsrrresrerrer rer ers re reses 1.200,0 1.093,0 Balanserade vinstmMedel oossooosssoesssserrerrresss rss reser r sr orsa 205,5 19,4

Summa fondkapital o.siosoissssssesesesesrersrrerrre sees ee e sana sa 1.671,2 1.298,4 Summa skulder och kapital .sssossssssssssressessessess ere sees 1.757,7 1.366,4

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Forandring Marknadsvarde Fondens andel i & av Företag Antal aktier 1/1 -31/12 kkr aktiekapital röstvarde

AI- OCH AlI-LISTAN

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

OTC-LISTAN OCH INOFFICIELLA NOTERINGAR

F = fondemission, 5 = split ! Byte från BEB Invest och Götabanken

Forandring Lösenvarde/ Foretag Antal aktier 1/1 - 31/12 marknadsvarde kkr” AKTIER MED KÖPOPTION

2 Premier för utställda optioner ingår i lösenvärdet/marknadsvärdet. Där betalkursen

är lägre än lösenkursen har marknadsvärdet beräknats efter lägsta betalkursen.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Nominellt Förandring Marknadsvårde Företag belopp kkr 1/1-31/12

KONVERTIBLA SKULDEBREV m.m.

OPTIONSRÄTTER ABV 50.300 st + 50.300 12.072 Sydkraft 40.000 st + 40.000 3.600

Summa marknadsvärde 17.672 Summa anskaffningsvärde 14.244

Foretag Antal aktier Nominellt Anskaffningsvarde

belopp kkr kkr INVESTERINGAR IICKE-NOTERADE FÖRETAG

SAMMANFATTNING

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

REAL REDOVISNING -

Belopp i Mkr

Totalt

Not 1987 1984-1986 Periodens resultat efter överföring till 1-3 AP-fonderna (se resultaträkningen) 266 205 Minskning/ökning av dold reserv Avsättning för att bevara det

”Realt” resultat efter överföring till 1-3 AP-fONnderna sussosssss sees ess - 41 469

Not 1987-12-31 1986-12-31 Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad på anskaffningsvärden Tillägg för övervärden i värdepappersportföljen .. — 78 — 322 Fondens kapital enligt redovisning

Tillskjutet kapital =ssssssssssss sosse rens 1.200 1.093 Erforderlig avsättning för att kompensera för inflationen ssssssososssssossss ses 121 1.321 58 1.151 Överskott i förhållande till resultatkrav 428 469

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Samtliga tillgångar tages upp till anskaffningsvärde, i Den traditionella redovisningen, baserad på anskaffvilket inräknas erlagt courtage och värdepappers- ningsvärden, har kompletterats med s.k. redovisning skatt. Om förlust har blivit definitiv i samband med enligt reala principer. Från det traditionellt redovisaackord tas fordran upp till nedskrivet värde. Befara- de resultatet har därvid dragits köpkraftsförlusten de, men ej definitivt konstaterade förluster har ej på- under året (motsvarande förändringen av konsuverkat anskaffningsvärdena. mentprisindex) på det kapital som vi lyft. Vidare har

för 1987 avdragits respektive för tidigare år tillagts för- Vad gäller erhållna premier för köpoptioner ändrades

ändringen av den latenta vinst som finns i vår värderedovisningsprincipen vid halvårsskiftet. Fram till pappersportfölj (d.v.s. förändringen i den s.k. dolda den 1 juli 1987 minskades anskaffningsvärdet för de

reserven). aktier, mot vilka optioner ställdes ut, med optionspremien. Från den 1 juli redovisas optionspremien Resultatet, såsom det visas på sid 10 visar att Mellansom intäkt om optionen förfallit före bokslutsdagen svenska löntagarfonden för 1987 ej uppnått det avoch annars som förutbetald intäkt. Vid s.k. "covered kastningskrav, som lagen om löntagarfonder ställer calls” kan detta vid kursfall innebära att realiserad på löntagarfondernas förvaltning, medan däremot vinst redovisas genom att dold reserv i värdepap- ett större överskott kunde redovisas för perioden persportföljen tas i anspråk. 1984-1986. Orsaken till omsvängningen står främst

att finna i att börskurserna steg kraftigt under 1986 För de noterade värdepapperen har marknadsvär-

medan de föll under 1987. den beräknats efter lägsta betalkurs, eller om sådan saknas, köpkursen sista börsdagen 1987. Värdepappersportföljen har i den s.k. reala redovis-

ningen upptagits till marknadsvärde. Till det tillskjut-

na fondkapitalet har den ackumulerade köpkraftsför-

lusten lagts.

ÖVRIGA NOTER

NOT 1 NOT 4

Av ränteintäkterna utgör I 1,7 Mkr räntor på konverti- Realisationsförluster bler medan resterande belopp avser förvaltning av har uppstått vid: 1987 1986

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

ÖVRIGA NOTER

De kapitalbelopp som fonden lyft uppräknas med in- en vid årskiftena blir verklig vinst eller förlust beror på flationen mätt enligt konsumentprisindex från och hur de förändras fram till dess värdepapperen säljs. med den tidpunkt de lyfts. Av det uppräknade värdet Värdeförändringen i värdepappersportföljen är därutgör avkastningskravet 326. för osäker medan det redovisade resultatet är enty-

digt. :

Infl justerat

Konsument: — kapital den — Avkastnings- Datum för Belopp ..prisindex = 31 december = krav 1987 lyftring Mkr for månaden 1987 Mkr Mkr

NOT 7 87-01-01 1.151" 162,3 1.211 36,3 87-04-24 107 165,1 1] 2,3 Vid våra investeringar i icke-noterade företag är total- 87-12-31 1.258 170,7 1.321 38.6 beloppet det mest intressanta, medan valet mellan

aktier eller konvertibler är en lämplighets- eller för- Xx! Nuvärde 870101 av belopp lyfta 1984-1986 handlingsfråga. Vi redovisar därför investeringarna Årets avsättning för att hålla det erhållna kapitalet in- per företag. flationsskyddat uppgår därmed till 63 Mkr. Vi beräkning av marknadsvärden för fondens tillgång-

ar har investeringarna i icke-noterade företag tagits

upp till 76 Mkr innebärande att 20 Mkr har reserve-

NOT 6 rats.

Det bokföringsmässiga resultatet ger inte en fullständig bild av hur fondens kapital förvaltats under året.

NOT 8 Värdepappersportföljen kan nämligen ha ökat eller minskat i värde antingen jämfört med värdet vid före- Redovisningen av optionspremier har ändrats under gående årskifte eller med anskaffningsvärdet för de året (se avsnittet "Redovisnings- och värderingsprinvärdepapper som köpts under året. Under 1987 min- ciper"). Korrigering av jämförelsetalen har inte skett. skade vår portfölj av noterade värdepapper på detta Uppskattningsvis uppgick erhållna premier för ej försätt med 234 Mkr i värde (under 1986 ökade portföl- fallna optioner till 8 Mkr den 31 december 1986. jens värde med 187 Mkr). Huruvida värdeförändring-

Borlänge den 25 januari 1988

Börje Andersson Sune Ekbåge

Ordförande Vice Ordforande

Kurt Belin Karl-Axel Eriksson Sven Johansson

Folke Källberg Sune Lundgren Börje Sturk

Ingemar Wallin / Lennart Läftman

Verkstållande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 januari 1988.

Rolf Hammar Lars Jernberg Ingvar Gullnäs

Aukt revisor Aukt revisor F d. landshövding

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade. som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Fjärde Löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för perioden 87.01.01 - 87.12.31.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Borlänge den 28 januari 1988

Rolf Hammar Lars Jernberg — Ingvar Gullnäs

Aukt revisor Aukt. revisor F.d. landshövding

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

FLERÅRSÖVERSIKT

Belopp i Mkr

87-12-31 8612-31 85-12-31 84-12-31 Investeringar i onoterade företag, marknadsvärde .. oo ooocc000.. 76 93 42 0 Investeringar i noterade

Konsumentprisindex ...ssossssss ss. o ss 170,7 162,3 157,1 148,8 + Inkl. courtage och omsättningsskatt »+ Före överföring till 1-3 AP-fonderna

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

Mkr 2.200 2.100 2.000 1.900 1.800 1.700 Fondens eget kapital

(marknadsvärde) 1.600 1.500 1.400

Infl. justerat kapital 1.300 1.200

Erhållet kapital 1.100 1.000

700 600

300 400

»

t t t t t >

1984 1985 1985 1985 1986 1986 1986 1987 1987 1987

12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

Mkr

Ack. bruttoresultat

/ a

Ack. avkastning

till 1-3 AP-fonderna

vå 70

5 Fa

1984 1985 1985 1985 1986 1986 1986 1987 1987 1987

12-31 04-30 — 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 6

KORTFATTADE UPPGIFTER OM DE ONOTERADE FÖRETAG 1 VILKA FONDEN ÄR DELÄGARE

Engagemang Styrelse- Företag Mkr Övriga delägare Verksamhet representant

Design-Funktion 34,1 DesignFunktion Produktion av kontors-

Norge A/S K/S och laboratoriemöbler

Isku Oy i Åtvidaberg, Osby,

Alvesta, Sölvesborg

och Ruda.

SMG 25,0 Kalmar Industri AB Produktion av Lennart Låftman Swedish Machine Munksjö-gruppen avancerade verktygs- Group Sydfonden maskiner för

verkstadsindustrin.

Vargön Alloys 15.0 Ingemar Widell Framställning av

Gunnar Löfqvist ferrokrom och

Ronny Andersson ferrokisel.

Bo Flink

RFSU Försäljnings- 7,0 RFSU, Riksförbundet = Tillverkning av organisation för sexuell handikapputrustning.

upplysning Distribution av

preventivmedel

Connova Invest 4,4 Sam Sjöberg Äger och rekonstruerar — Max Gray, Connovas Vänner Per Olof Ekholtz företag. Bedriver adjungerad

konsultverksamhet

inom management och

finansiering.

Södertuna 3,0 S Carstensen Bedriver hotell och Lennart Myrén Konferensslott Utvecklings AB konferensservice i

Arne Farestveit, Norge 1600-tals slott söder

Trygg-Hansa m.fl. om Gnesta.

Jämtvarm 2,0 Leif Mattsson Produktion av Erik Frostberg

Kent Mattsson värmeutrustning.

Rekonstructa 1,7 Jan Lundberg Konsultationer,

Bert Sjölin management och

bolagsrekonstruktioner.

Nordic Broker House 1,5 Beijer Capital Penning- och kapital-

Pronator m.fl. marknadsmäkleri.

Ljungberg & Kögel 1,3 Arne Kögel Produktion av Erik Frostberg

Rekonstructa medicintekniska

artiklar.

Swedish-Asian 1,0 Carl Persson Konsultativ verksamhet Security Export inom bevakning och

säkerhet.

SweDrug Consulting — 0.1 Staffan Sjölin Säljer medicinska

konsulttjänster till

U-länder.

Nordfonden (femte löntagarfondstyrelsen)

arsredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

TRE ÅR I SIFFROR

1985 1986 1957

Mkr Mkr Mkr

Mkr Portföljomsättning Tillskott av grundkapital under året 243 542 691

Tillskott av grundkapital, ackumulerat 551 1.093 1.784 2300 -- 2.379

Grundkapitalets nuvärde vid årets slut 581 1.151 1.219 250 —

tuppindexerat med konsumentprisindex) ZIKHi— Portföljomsättning 2.251 2.379 1.935 UA -— därav köp 1.182 1441 1.356 1 än — därav försäljning 1.069 938 579 1.21 — Värdepappersporttölj, anskaffnings-

vården 539 1158 2.082 1000 -—

Värdepappersportfölj, marknadsvärden 635 1.335 2.052

Dold reserv — 96 + 177 30 a00—

Od - köp = Bb försäljning Överföring ull 1—3 AP-fonderna,

ackumulerat 16 12 90

Mkr Värdepa f persporuföl j

marknadsvärde 2500 — a 250 — ts 0004 -4 Nordfondens medelsram, Startår 750 — totalt rekvirerat belopp 1954 1985 1986 1987

töm 1987 1.754 Mkr. Mkr Nikr Mkr Mkr 1500 —H 1230 Arsmedelram 20.000 basbelopp 400 436 466 482 1000-— Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan 0 92 285 209 750 — Ackumulerad summa att erhålla 400 5328 751 691 AMN Årets likviditetsram irekvirerat belopp] 308 243 542 691 2590 -- Ackumulerad hkvid eftersläpning, 31 dec 92 285 209 (Ö

1983 1986 1987

Mkr Rörelseresultat

Skr. 1987/88: 174 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bilaga 7

Femte löntagarfondstyrelsen arbetar under namnet Nordlonden. Fondstyrelsens kansli ligger i Härnösand och ett operativt kontor finns i Stockholm. Förutom verksrållande direktören finns tre heltids- och en halvudsanstalld.

RESULTAT

Verksamheten gav för året ett bokföringsmassigt överskott av 182 Mkr.

Fran bruttoresultatet avgår överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna med 48 Mkr.

Det reala resultatet före överföring till 1- 3 AP-fondstyrelserna visar underskott med 102 Mkr. Efter överföring uppgår det till 150 Mkr.

Omplaceringar under äret har medfört realisationsvmster (netto) med 147 Nikr. Aktreutdelningarna uppgick till 32 Mkr och rantenettot till 9 Mkr.

Fondstyrelsens ackumulerade överskott i förhållande ull resultatkrav för hela verksamhetsperioden 1984—1987 uppgår till 114 Mkr.

MEDEL Under året har från riksförsäkringsverket rekvirerats och lyfts 691 Mkr. Vilket in-

kluderar 209 Mkr i ackumulerad eftersläpning från tidigare år.

Totalt har Nordföonden sedan starten 1984 till och med 1957 Ivf 1.784 Mkr, vilket för Nordfonden är hka med det disponibla beloppet hos riksförsäkringsverket. Vilket framgår av bild sidan 2,

LIKVIDITET

Vid årets utgång tanns bkyida medel till ett belopp av 34 Mkr. fordringar hvs föndkommissionärer för oreglerade aktiehkvider uppgick till 4 Mkr. Mot detta belopp

stod oreglerade betalningar med Mkr. Fondstyrelsen har icke nägra lan.

Rantor från bkyrbtetsförvalt ningen har under året uppgått vill 9 Mkr. Den uenomsmrrliga likviditeten månadsvis beräknad har uppgått ull 94 Mkr. Detta ger en århg avkastning på 9,5".

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJ Marknadsvirdet uppgick ull 2052 Mkr. Anskaffningsvårdet inklusive courtase

och omsåttningsskatt utgjorde 2082 Mkr, vilket innebar att pörtföljens anskalfningsvärde överstiger marknadsvärdet med 30 Mkr.

Portföljomsattning under året uppgick ull totalt 1.935 Mkr. fördelat på köp 1.330 Mkr och försäljning 579 Mkr.

Nordfonden har under året utfärdat köpopuoner obetydlig omfattning, endast för 622 Tkr.

Stora köp har under året skett av akuer I MoDo, Volvo, Skandia, ABV och Klövern

Stora försäljningar har under året skett i Fermenta. Asea, Holding Finans, Electrolux och Nisses.

Dre tiv största posterna, räknat efter marknadsvärdet per den 31 devember 1987, svarar för 33.4"0 av akueportföljens värde och består av aktier i Volvo, Marieberg. MoDo. Siab, Korsnäs, Astra, Stora, ABV. Klövern och Euroc.

I nyenusswner har Nordfonden under året ullskjutt 32 Mkr

INFLYTANDE OCH RÖSTRÄTT

Fit viktigt mäl, som Nordföndens styrelse vill medverka ull att uppnå, ar avi de lokala fackliga organisationerna får det inflytande, som vårt aktieinnehav beratuyar till och möjligheter att utöva det på samma sått son andra större aktieägare.

Nardfonden har under 1987 fortsatt att tå imativ ollalformatonsträffar med fackhya representanter. Detta fortsatta arbete kommer att prioriteras även under 198.

Under 1987 har Nordfonden med egna representanter narvarit och utövat rösträtt vid 33 st bolagsstämmor. De fackliga organisationerna har beretts ullfälle, och genom fullmakt utnyttjar 507) av Nordföndens rösträtt vid 33 st bolausstammor.

STYRELSE

Styrelsen består av no ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Under 1987 har ätta

styrelsesammantråden avhållts och arbetsutskottet har sammantraet fem gånger

9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174

RESULTATRÄKNINGAR (TKR)

Bilaga 7

Realt resultat

Skr. 1987/88: 174

BALANSRÄKNINGAR (TKR)

Bilaga 7

1987-12-31 1986-12-31

Bokförda Nfarknads- Bokforda Marknads-

varden varden vården värden

Fillgångar

Likvida medel 33.583 33.583 120421 120-421

Fordringar hos fondkomnussionårer 4.342 4342 4431 4431 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 72 rät ör [bd OM

Skulder och fondkapital

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 34 ät

Fondkapital Tillskjutet grundkapial 1.78-4000 1.092.720

Uppimdexerat grundkapital 1.919.192 T.I50.598 Ackumulerat överskott från föregående är 144.552 60090

Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav 263.366 Årets nettoresultat 134.180 83.562 Årets underskott/överskott i förhållande

ull resultatkrav —149.566 137.591

Summa fondkapital 2002732 2N32.992 V23272 LE3 0604

Sunvna skulder och fondkapital 2.122.690 2.092,950 T2S3,559 1.460.251

Skr. 1987/88: 174 BOKSLUTSKOMMENTARER

Bilaga 7

Vid beräkning av reahsationsvinster och realisationsförluster vid försäljning av aktier har Nordfonden använt sig av genomsnittsmetoden.

Nordfonden har i resultatrakningen en redovisning av det reala resultatet. Allt för långt gående slutsatser bör ej dras uufrån den reala redovisningen, utan denna bör ses i ett längre tidsperspektiv.

ot I. Förvaltningskostnader (Tkr) 1987 1986 I förvaltringskosnader ingår löner och arvoden ullstyrelse, VD och övriga anställda med 1.110 1.05 Nn

Not 2. Avskrivningar (Tkr! Restvardet på maskiner och inventarier har beräknats på sått som motsvarar 206 avskrivning per år. 165 68

Not 3. Realisationsförluster (Tkr;

Av realisationsförlusten 39.570 hänföres 37.986 till Fermenta.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Not Värdepapperstnnehav per den 31 december 1987

Antal Anskalfnings- Marknads- Kurs Fondens andel

värde kr värde kr i

Kapital Röster Noterade aktier Verkstäder (19,70

Skog (15.00)

Handel (2,8 "0;

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 7

Forts. Not d.

Antal Anskaffnings- Marknads- Kurs Fondens andel

värde kr värde kr i fö av

Kapital Röster

Fastighets- och byggbolag 123,20]

Banker (6,5 0]

Skr. 1987/88: 174 -

Bilaga 7

Forts. Not 4.

Antal Anskaffnings- Marknads- Kurs Fondens andel

värde kr värde kr öv

Kapital Röster

Investmentbolag (3.990)

Onoterade aktier (1,2”.t