om följdlagstiftning till förvaltningslagen på kyrkans område
Regeringens proposition åå
= [RIS
1987/88:5 oo ey
om följdlagstiftning till förvaltningslagen på
Prop.
kyrkans område 1987/88: 5
Regeringen föreslår riksdagen' att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 september 1987. På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Sten Wickbom
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka och lagen (1982: 943) om kyrkomötet. Syftet med ändringarna är att vissa bestämmelser'i dessa två lagar skall anpassas till den nya förvalt-
ningslagen (1986: 223).
l Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 5
I Förslag till Prop. 1987/88: 5
Lag om ändring i lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse
7§
Kyrkorådets beslut enligt denna lag skall omedelbart gälla.
Kyrkorådets beslut får överkla- Kyrkorädets beslut får överklagas hos domkapitlet genom besvär. gas hos domkapitlet. Utöver vad Utöver vad som följer av förvalt- som följer av 'förvaltningslagen
ningslagen (1971:290) får besvär —(1986:223) får beslut överklagas av anföras av ledamot i kyrkorådet. en ledamot i kyrkorådet. Domkapitlets beslut fär inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den I januari 1988.
LA
Lag om ändring i lagen (1982: 943) om kyrkomötet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982: 943) om kyrkomötet! dels att 3, 23—25, 40, 43, 45 och 48 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall lyda ”Överklagande av val m.m.”
Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse
" Centrala valmyndighetens beslut Centrala valmyndighetens beslut
enligt 2 § får överklagas hos riksda- enligt 2 § får överklagas hos riksda-
gens valprövningsnämnd genom gens valprövningsnämnd. Valprövbesvär. Valprövningsnämndens be- ningsnämndens beslut får inte över-
slut får inte överklagas. klagas.
233 Val av ledamöter av kyrkomötet' Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom ersättare har och beslut varigenom ersättare har utsetts till ledamot får överklagas utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd hos riksdagens = valprövnings-
genom besvär. nämnd.
Besvärshandlingen skall ges in Skrivelsen med överklagandet
till domkapitlet och vara detta till- skall ges in till domkapitlet och vara
handa inom tio dagar efter det att détta tillhanda inom tio dagar efter
valet avslutades. Om en besvärs- det att valet avslutades. Om skrivelhandling har kommit in till valpröv- sen har kommit in till valprövnings-
ningsnämnden före bhesvärstidens nämnden före överklagandetidens
utgång, skall den omständigheten utgång, skall den omständigheten
att inlagan kommit in till domkapit- att inlagan kommit in till domkapitlet först därefter dock inte föranle- let först därefter dock inte föranle-
da att besvären lämnas utan pröv- "da att överklagandet inte tas upp
ning. till prövning. Valprövningsnämn-
den prövar om skrivelsen har kom-
mit in i rätt tid.
Snarast möjligt efter besvärsti- Snarast möjligt efter öv erklagandens utgång skall domkapitlet sam- detidens' utgång skall domkapitlet tidigt kungöra samtliga hesvär som samtidigt kungöra samtliga fall av "har anförts och sända besvärshand-' överklagande och sända skrivelser-
lingarna till valprövningsnämnden. na till valprövningsnämnden. Kun-
Kungörelsen införs i ortstidning” görelsen införs i ortstidning inom inom valkretsen. I kungörelsen ån- valkretsen. I kungörelsen anges ges viss kort tid inom vilken förkla- viss kort tid inom vilken förklaring ring över hesvären skall ha kommit Över ett överklagande skall ha kom-
in till valprövningsnämnden. Dom- mit in till valprövningsnämnden. . kapitlet skall dessutom skyndsamt Domkapitlet skall dessutom skynd-
inkomma till valprövningsnämnden samt vtifra sig till valprövningsmed yttrande över besvären. nämnden. Bestämmelserna i 27 och
28 §§ förvaltningslagen (1986:223)
om omprövning av beslut skall inte ..
tillämpas. :
I Lagen omtryckt 1985: 892,
+] Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 5
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 5
Den som vill anföra besvär har Den som vill överklaga ett beslut rätt att hos domkapitlet genast få har rätt att hos domkapitlet genast utdrag äv protokoll eller annan få utdrag av protokoll eller annan handling över förrättningen. handling över förrättningen. |
24 §
I fråga om handläggningen och I fråga om handläggningen och
prövningen av besvär som avses I prövningen av ett överklagande 23 § skall 15 kap. 6, 7 och 9 §§ val- som avses i 23 § skall 15 kap. 6, 7
lagen (1972: 620) tillämpas. och 9 §§ vallagen (1972: 620) tillämpas.
25 §
Den som har valts till ledamot av Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överkla- utan hinder av att valet har överklagats. Om valet ändras. skall den gats. Bestämmelserna .om inhibinye ledamoten intaga sin plats så tion i 298 förvaltningslagen snart ändringen har kungjorts. Vad (1986:223) gäller inte val av ledasom nu har sagts om ledamot gäller mot av kyrkomötet. Om. valet änd-
också för ersättare. ras, skall den nye ledamoten inta
sin plats så snart ändringen har
kungjorts. Vad som nu har sagts om
ledamot gäller också för ersättare.
40 § Val med slutna sedlar får över- Val med slutna sedlar får över-
klagas genom besvär hos riksda- klagas hos riksdagens valprövgens valprövningsnämnd inom fem ningsnämnd inom fem dagar efter . dagar efter det att resultatet av va- det att resultatet av valet har medlet har meddelats. Valet skall gälla delats. Valet skall gälla utan hinder utan hinder av att det har överkla- av att det har överklagats. Bestämgats. melserna om inhibition i 298 för-
valtningslagen (1986:223) gäller
inte vid överklagandet.
I fråga om handläggningen och I fråga om handläggningen och
prövningen av besvär skall tilläm- prövningen av ett överklagande pas bestämmelserna i riksdagsord- skall tillämpas bestämmelserna i ningen om besvär över val med riksdagsordningen om överklagan- slutna sedlar inom riksdagen. Vad de av val med slutna sedlar inom som därvid sägs om kammarkansli- riksdagen. Vad som därvid sägs om et, kammaren och talmannen skall i kammarkansliet, kammaren och stället gälla svenska kyrkans cen- talmannen skall i stället gälla svenstralstyrelse, kyrkomötet och kyrko- ka kyrkans centralstyrelse, kyrkomötets ordförande. mötet och kyrkomötets ordförande.
43 §
Svenska kyrkans centralstyrelse Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endast om får handlägga ärenden endast om ordföranden eller, vid förhinder för ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt denne, vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamö- minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. terna är närvarande. En ledamot el-
ler ersättare eller en tjänsteman i
styrelsen får handlägga vissa slug
av ärenden i den utsträckning som
kyrkomötet kan ha föreskrivit.
Som styrelsens beslut gäller den Föreskrifter om omröstning finns meningen som de flesta enar sig i 18 § förvaltningslagen (1986:223). om. Vid lika röstetal har ordföran- Bestämmelserna i 29 kap. rätte-
den utslagsröst. Bestämmelserna i gångsbalken skall. dock tillämpas i
29 kap. rättegångsbalken skall dock sådana personalfrågor där detta
tillämpas i sådana personalfrågor skall ske för arbetstagare i allmändär detta skall ske för arbetstagare i het hos staten. allmänhet hos staten.
45 §
Centralstyrelsens beslut får över- Centralstyrelsens beslut får över-
klagas genom besvär hos kyrkomö- klagas hos kyrkomötets besvärs-
tets besvärsnämnd. Detta gäller nämnd. Detta gäller dock inte om
dock inte om annat är särskilt före- annat är särskilt föreskrivet.
skrivet.
48 § Besvärsnämnden är beslutför när Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra le- ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande. damöter är närvarande. En ledamot
eller ersättare i nämnden får hand-
lägga vissa slag av ärenden i den
utsträckning som kyrkomötet kan
ha föreskrivit.
Som nämndens beslut gäller den Om det framkommer skiljaktiga mening som de flesta enar sig om. meningar vid en överläggning till-
Vid lika röstetal har ordföranden 'lämpas föreskrifterna. i 16 kap. utslagsröst. rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
| Prop: 1987/88: 5 Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1987
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm- -Wallén, Peterson: S. Andersson,
Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Jo-
hansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Wickbom
Proposition om följdlagstiftning till förvaltningslagen på kyrkans område
1 Inledning
Den 1 januari 1987 trädde en ny förvaltningslag (1986:223) i kraft (prop. 1985/86: 80, KU 21, rskr. 202). Den nya förvaltningslagen ersatte 1971 års förvaltningslag. Den innehåller flera nyheter beträffande handläggningen hos förvaltningsmyndigheterna. Det gäller bl. a. frågor om omröstning då beslut fattas av flera gemen- = -
samt samt ordningen då ett beslut överklagas.
I prop. 1986/87: 39 lade regeringen fram förslag till följdlagstiftning till
den nya förvaltningslagen. Förslagen godtogs av riksdagen med vissa ändringar och följdlagstiftningen trädde i kraft samtidigt med den nya
förvaltningslagen (KU 1986/87: 11, rskr. 59, SFS 1986: 1142-1196 ). Den
innebär bl. a. att särskilda regler om omröstning, överklagande m.m. i vissa lagar på förvaltningsområdet upphävdes celler anpassades till den nya förvaltningslagen.
Regeringen beslutade den 4 juni 1987 att i skrivelse 1987:2 till kyrkomötet inhämta yttrande över förslag till lag om ändring i lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka och lag om ändring i lagen om kyrkomötet. De till
"kyrkomötet remitterade förslagen överensstämmer med mina lagförslag här, utom i vad avser vissa lagtekniska justeringar i 43 och 48 §§ lagen om kyrkomötet. Kyrkomötet har i ett yttrande den 27 augusti 1987 behandlat tre frågor
om ytterligare ändringar i lagen om kyrkomötet. Jag avser att behandla
dessa frågor i det följande. I övrigt har kyrkomötet förklarat sig inte ha
någon.erinran mot de remitterade förslagen.
Jag avser att nu ta upp frågan om förslag till riksdagen om ändring i de lagar som nämnts nyss. Jag har samrått om denna fråga med chefen för
civildepartementet. |
2 Föredragandens överväganden
Mitt förslag: Nuvarande ordning behålls när det gäller förfarandet :
vid överklagande av val av ledamöter av kyrkomötet m.m. En skrivelse med överklagande skall alltså även i fortsättningen ges in
till domkapitlet. medan det däremot ankommer på valprövnings-
nämnden att pröva om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Bestäm-
melserna i den nya förvaltningslagen om omprövning av beslut skall inte:tillämpas vid handläggningen av överklagandet. Lagen om kyrkomötet skall innehålla bestämmelser i dessa hänseenden.
Bestämmelser om omröstning samt visså andra regler i lagen om
kyrkomötet och lagen om tillfällig upplåtelse av kyrka anpassas till
den nya förvaltningslagen.
Skälen för mitt förslag: Jag skall i det följande först ta upp frågan om
förfarandet vid överklagande av val av ledamöter av kyrkomötet m.m.
Därefter skall jag beröra frågor som har att göra med beslutsfattandet i
svenska kyrkans centralstyrelse och kyrkomötets besvärsnämnd.
Förfarandet vid överklagande
Enligt den gamla förvaltningslagens regler om förfarandet vid överklagande skulle en skrivelse med överklagande ges in till den myndighet som
skulle pröva överklagandet. Det var också den myndigheten som prövade om överklagandet hade kommit in i rätt tid. |
Den nya förvaltningslagen innebär att förfarandet har lagts om. Bestämmelser om detta finns i 23—25 §§. En skrivelse med överklagande skall enligt den nya lagen ges in till den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet. Den myndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen inte avvisas, skall den tillsammans med övriga handlingar i ärendet överlämnas till den myndighet som skall pröva överklagandet. |
Omläggningen har samband med den skyldighet för myndigheterna att
ompröva sina egna beslut i vissa fall, som införts genom den nya lagen.,
Skyldigheten gäller i regel även om beslutet överklagas, och myndigheten
har då att mot bakgrund av motiven för överklagandet ta ställning till om
den själv bör ändra sitt beslut. De nya reglerna skall dock inte tillämpas, om det i någon lag eller annan . författning finns en bestämmelse som avviker från dem (3 § förvaltningsla- + -
gen). För vissa myndigheter-finns särskilda regler om förfarandet vid
överklagande, vilka kompletterar eller ersätter reglerna i förvaltningsla-
gen. Flera av dessa regler har anpassats till den nya ordningen i samband
med följdlagstiftningen till den nya förvaltningslagen (prop. 1986/87:39 s. 54— 60). | : : : .
I lagen (1982:943) om kyrkomötet (omtryckt 1985:-892) finns regler om förfarandet vid överklagande av val av ledamöter av kyrkomötet. och av .
beslut varigenom ersättare har utsetts till ledamot. Reglerna finns i 23 §
och innébär i huvudsak följande. Domkapitlets beslut i nämnda frågor får Prop. 1987/88: 5
överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd. Skrivelsen med överklagandet ges in till domkapitlet och skall vara detta till handa inom tio dagar efter det att valet avslutades. Snarast möjligt efter överklagandetidens
utgång skall domkapitlet samtidigt kungöra alla överklaganden och sända handlingarna till valprövningsnämnden. Denna prövar om besluten har.
överklagats i rätt tid.
Överklagandeförfarandet enligt dessa regler företer alltså likheter med både den gamla och den nya ordningen att överklaga enligt förvaltningsla-
gen. Överklagandet ges in till underinstansen liksom enligt den nya förvaltningslagen, men frågan om överklagandet har kommit in i rätt tid prövas av
överinstansen på samma sätt som enligt den gamla förvaltningslagen.
" Denna ordning är föranledd av de särskilda förhållanden som gäller vid
fastställande av utgången av val till beslutande församlingar. Det är av stor vikt att så snart som möjligt få fram ett lagakraftvunnet beslut om vem eller vilka som blivit valda. Att låta domkapitlet avvisa för sent inkomna överklaganden skulle, om avvisningsbeslutet överklagades, kunna fördröja handläggningen hos valprövningsnämnden: Av samma skäl är det enligt min mening heller inte lämpligt att domkapitlet omprövar sina överklagade beslut på det sätt som förutsätts för underinstansernas del enligt den nya förvaltningslagen. Jag har mot denna bakgrund funnit at man bör behålla den nuvarande ordningen när det gäller att överklaga val enligt 23 8 lagen om kyrkomötet. Paragrafen bör kompletteras med vissa regler som klargör att den nya förvaltningslagens bestämmelser inte skall tillämpas i dessa avseenden. :
Motsvarande ändringar har redan gjorts i vallagen (1972: 620, omtryckt 1985:203) och lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval (omtryckt
1985: 204) (SFS 1986: 1163 och 1164). | |
Jag skall i detta sammanhang också beröra användningen av termen ” besvär. Denna term har utmönstrats ur den nya förvaltningslagen. I stället används den för allmänheten mera lättfattliga beteckningen överklagande. I prop. 1986/87; 39 s. 60:anförde jag att man på sikt borde ta bort termen besvär även från andra författningar inom förvaltningslagens tillämpningsområde. Riksdagen gjorde inga invändningar mot detta uttalande.
Termen besvär förekommer i både lagen om kyrkomötet och lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka. Jag förordar att man där går över till den nya förvaltningslagens terminologi genom att ersätta termen
besvär med överklagande som beteckning på överprövningsinstitutet.
Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats (25 § lagen om kyrkomötet). En motsvarande regel gäller för val inom kyrkomötet med slutna sedlar till svenska kyrkans centralstyrelse m. m. (40 §). Reglerna föranleds bl. a. av intresset att ett överklagande inte leder till att mandat är obesatta. I linje härmed torde — liksom när det gäller regeln i 3 kap. 11 § regeringsformen om överklagande av riksdagsval (jfr också 7 kap. 5 § riksdagsordningen) — vara förutsatt att reglerna i förvaltningslagen om inhibition inte skall tillämpas vid överklagandet. Saken har dock inte kommit till otvetydigt uttryck i lagtexten. Uttryckliga regler om förbud mot inhibition gäller däremot i
fråga om val till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige (15 kap. 8 § vallagen) resp. kyrkofullmäktig (52 § lagen om kyrkofullmäktigval). Dessa regler har anpassats till den nya förvaltningslagen men kvarstår i sak oförändrade sedan de infördes år 1974 (prop. 1974:35, KU 21, rskr. 160). Jag förordar att: motsvarande regler om förbud mot inhibition tas in även i 25 och 40 3§ lagen om kyrkomötet. |
Omröstning m.m. Inom förvaltningen används i huvudsak två omröstningsmetoder. Den ena kan kallas den kollektiva omröstningsmetoden eller riksdagsmetoden. Den innebär att ordföranden framställer ett eller flera förslag, som kan besvaras
med ja eller nej. Ledamöterna röstar först enligt ett acklamationsförfaran-
de, varefter ordföranden tillkännager vilken utgången blivit. Om en ledamot begär det, skall omröstning ske. De olika förslagen ställs då mot varandra i tur och ordning. Utgången bestäms av vilket förslag som får enkel majoritet. Den andra metoden benämns den kollegiala eller dom- - stolsmetoden. Enligt denna tillkännager ledamöterna sin mening i tur och ordning. Vid röstsammanräkningen segrar den mening som fätt fler röster än någon annan. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden röstat för. I vissa fall kan dock tillämpas en ordning som i princip innebär att vid lika röstetal den mening vinner, som är förmånligast för den enskilde. a
En generell reglering av omröstningsförfarandet hos förvaltningsmyndigheter har tidigare saknats. I den nya förvaltningslagen (18 §) slås dock fast att den kollektiva metoden skall användas i första hand (prop.
1985/86: 80 s. 29 ff.).
Förvaltningslagens bestämmelser kan som nämnts sättas åt sidan genom regler i en annan lag eller en förordning. I förarbetena till förvaltningslagen förulskickade jag att det på vissa områden kunde finnas skäl att ha avvikande regler som innebär att den kollegiala omröstningsmetoden tillämpas. Jag pekade därvid bl. a. på en del statliga nämnder, som har en funktion och organisation som liknar domstolarnas (prop. 1985/86:80 s. 32). Riksdagen gjorde inga invändningar mot detta uttalande.
Mot bakgrund härav har under följdlagstiftningsarbetet omröstningsreglerna för åtskilliga styrelser och motsvarande myndighetsorgan upphävts. Det innebär att förvaltningslagens regler för omröstning enligt den kollektiva metoden fortsättningsvis skall tillämpas. För domstolsliknande nämnder har däremot i regel föreskrivits att de vid omröstning skall tillämpa reglerna i rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Dessa regler tillämpas av domstolarna och innebär att omröstning sker i kollegiala former (prop. 1986/87: 39 s. 65—67).
Lagen om kyrkomötet innehåller omröstningsregler för svenska kyrkans centralstyrelse (43 § andra stycket) och kyrkomötets besvärsnämnd (48 § andra stycket). Jag förordar att reglerna om omröstning i dessa organ anpassas till den nya förvaltningslagens ordning i enlighet med vad som har
skett med omröstningsreglerna för flertalet andra statliga myndigheter. Det
innebär att omröstning i centralstyrelsen bör ske enligt reglerna i förvalt-
ningslagen utom i' vissa personalärenden, där rättegångsbalkens regler om Prop. 1987/88: 5 omröstning i brottmål.liksom hittills bör tillämpas. Besvärsnämnden, vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare (47 §), har däremot
karaktär av domstolslikhande nämnd. Vid omröstning i besvärsnämnden bör därför tillämpas reglerna i rättegångsbalken om omröstning i tvistemål
Gfr t.ex. 5 § lagen 1974: 1037 med instruktion för valprövningsnämnden).
Kyrkomötet har föreslagit att omröstning i besvärsnämnden i vissa fall skall ske enligt reglerna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i brott-
mål. Förslaget föranleds av ett annat förslag från kyrkomötet att beslut av ett domkapitel eller av ansvarsnämnden för biskopar om att skilja en präst
eller en biskop från prästämbetet eller om att för viss tid förklara någon
obehörig att utöva ämbetet skall få överklagas. hos besvärsnämnden i stället för som nu hos kammarrätten. Ändringarna bör enligt kyrkomötet träda i kraft redan den 1-januari 1988.
Ett liknande förslag har. lagts fram av: kyrkoförfattningsutredningen (SOU 1987:4). Utredningens förslag bereds f.n. inom regeringskansliet.
Den av kyrkomötet aktualiserade frågan bör prövas-i det sammanhanget. Jag går härefter över till en fråga om möjligheten att delegera rätten att
fatta beslut inom svenska kyrkans centralstyrelse och kyrkomötets besvärsnämnd. Beslutförhetsreglerna för dessa myndigheter är i dag utformade så att beslut endast får fattas om ett visst antal ledamöter är närvarande (43 § första stycket och 48 § första stycket). Det kan dock i praktiken finnas fall då myndigheterna kan behöva fatta beslut med sådan
skyndsamhet att det kan vara svårt att hinna sammankalla det antal leda-
möter som krävs för beslutförhet. Det gäller 1. ex. när en nämnd skall
pröva en begäran att lämna ut en allmän handling (jfr 15 kap: 6 § andra stycket andra och tredje meningarna sekretesslagen 1980: 100, omtryckt
1985: 1059). Ett annat exempel är den prövning av om en skrivelse med överklagande har kommit in i rätt tid. som enligt den nya förvaltningslagen skall göras av den myndighet vars beslut överklagas (24 § första stycket förvaltningslagen). Det finns'även beslut av förberedande karaktär. beträffande vilka det knappast är sakligt: motiverat att kräva beslut av nämnden i plenum.
När regeringen beslutade skrivelsen till kyrkomötet. anförde jag att jag
avstod från att föreslå att regler om delegering hos centralstyrelsen och besvärsnämnden skulle tas in i lagen om kyrkomötet. Jag hänvisade därvid
till det i 7 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan (7'$ ändrad senast 1985: 868) intagna bemyndigandet för kyrkomötet att genom kyrklig kungörelse föreskriva om verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet
fr punkt 10 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsfor-
men). .
Vid beredningen inom kyrkomötet anslöt sig kyrkolagsutskottet (KL 1987:6) till vad som anförts i regeringens skrivelse om behovet av att kunna delegera beslutanderätten hos centralstyrelsen och besvärsnämnden i vissa fall. Utskottet ansåg sig dock inte kunna tillstyrka att kyrkomö-
tet genom kyrklig kungörelse meddelade föreskrifter om delegering. Såda-
na föreskrifter var enligt utskottet inte förenliga med bestämmelsen i punkt 9 tredje stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen där 10
det föreskrivs att grundläggande föreskrifter om organisationen av myndigheter under kyrkomötet skall meddelas i lag som stiftas av riksdagen efter
yttrande av kyrkomötet. I vart fall skulle de stå i strid med beslutförhets-
reglerna i 43 och 48 §§ lagen om kyrkomötet, som är en överordnad
författning. Utskottet hemställde mot bakgrund härav att kyrkomötet skul-
le föreslå regeringen att i nämnda lagrum ta in vissa bestämmelser om delegering.
Kyrkomötet biföll emellertid inte utskottets hemställan utan godkände regeringens förslag i fråga om delegering av beslutanderätten hos centralstyrelsen och besvärsnämnden.
För egen del är jag liksom tidigare av uppfattningen att föreskrifter om delegering på det berörda området kan och lämpligen bör meddelas genom
kyrklig kungörelse. Kyrkomötets beslut ligger i linje med denna uppfatt-
ning. När det gäller den lagtekniska lösningen finns det dock skäl att
beakta kyrkolagsutskottets uttalanden. Föreskrifter om delegering i kungörelse kan onekligen synas strida mot beslutförhetsreglerna i lagen om kyrkomötet. Av detta skäl bör i 43 och 48 §§ lagen om kyrkomötet tas in förbehäll som innebär att beslutförhetsreglerna inte tillämpas, när beslut
fattas efter delegering enligt föreskrifter i en kyrklig kungörelse.
Kyrkomötet har också föreslagit att vissa regler om förordnande av sekreterare m. m. hos besvärsnämnden tas in i lagen om kyrkomötet. I
enlighet med min förut redovisade uppfattning kan emellertid en sådan reglering ges av kyrkomötet i en kyrklig kungörelse. Jag lägger därför inte fram något förslag till lagstiftning i denna del.
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprät-
tats förslag till
I. lag om ändring i lagen (1982: 377) om tillfällig upplåtelse av kyrka.
2; lag om ändring i lagen (1982: 943) om kyrkomötet.
Förslagen har upprättats efter samråd med chefen för civildepartementet. |
4 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987