Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ändringar i värnpliktslagens bestäm- melser om undantag i det enskilda fallet från skyldigheten att fullgöra värn- pliktstjänstgöring.

Förslagen innebär en anpassning av bestämmelserna till den praxis som har utbildats med avseende på bedömningar av den värnpliktiges militära tjänstbarhet. Uttrycken frikallelse. undantagande och befrielse föreslås bli ersatta av det gemensamma uttrycket befrielse.

Vidare föreslås att krigsförbandsövningar inom armén får delas upp på två delövningar. Bestämmelserna i värnpliktslagen om förtidsinskrivning av och värnplikt för underåriga m.m. föreslås utgå.

! propositionen läggs också fram förslag till ändring i sekretesslagen ( l980:l()()). Ändringen i denna del är en följd av den nya terminologi som föreslås i värnpliktslagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den I juli I988 såvitt avser bestäm- melserna om uppdelning av krigsförbandsövningar och den I juli I989 i ovrigt.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941 :967)

Härigenom föreskrivs i fråga om värnpliktslagen (1941:967)' dels att 15 och 20—24 åå skall upphöra att gälla. dels att 2—5, 12 och 19 &; samt 27 & 1 mom. och 29 5 skall ha följande lydelse.

Nu varande I_ | 'delse

Yngling. sant enligt [5 5” inskrivits siis-mn underårig. iir värnpliktig även innan han uppnått värnpliktsåltlern.

|.) fr.

Föreslagen lydelse

Vid krig eller omedelbar krigsl'ara kvarstår värnplikten för den som in— kallats till tjänstgöring, så länge behovet det kräver.

3g=

Den som till/'öl/d av lyte. stadigt-'a- rande sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan (lv/ik nrsak ("ir oduglig till krigstjänst ..skallfrikallas från värnpliktens_lit/lgörattde.

Regeringen ntd förordna, att de som sålunda frika/Ials skala under- kastas läkarundersöknin g ()ell psyka- lögisk undersökning sant/, mn de därvid befinnas dugliga till krigs- tjänst. vara skyldigajul/göra viirn- plikt.

' Lagen omtryckt 1969378. Senaste lydelse av 15% 19751555 225197121162 205 1971:1162 235 1971:1162. 2151971:1162 *Senaste lydelse 1975:555.

35

Den sant är värnpliktig iir .s'klvldig all./itl/göra viirnplikt..st/'a'tt.s'lgöritt g.

1-"iirnplik”tjänstgöring utgörs av I . värttp/ikIsu/bildning enligt 37 51" I'ma/n..

3. lutredskapsövning enligt 37 »" 3 I)I()Irl..

3. tjänstgöring enligt 28 31" .

45

["rätt skyldigheten viirnplik”tjänstgöring skall den he; _ [rias sattt

I . på grund av sjukt/mn eller av nä- gan annan orsak ltar sitt/_i'siska eller psykiska pres/alions/örmåga nedsatt i sådan grad att han inte kanjitllgöra tjänstgöringen,

2. löper särskild risk all genom tjänstgöringen få en sådan nedsätt— ning av prestatimts/örtnågan som avses under I .

att jul/göra '

Prop. 1987/88z54

IJ

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

4

(In

Den som på grund av övergående sjukdom. försenad eller otillräeklig kroppsutveckling eller artnan dvlik anledning tillfälligt är oduglig till krigstjt'inst skall undantagas från tjt'instgöringsskj'ldighet under er./or- der/ig lid.

Finnes vid inskrivning av värnplik- tig. vilken ej kan anses oduglig till krigstjänst. skäl antaga. att hans/ör- utsättningar för fullgörande av tjänstgöring kunna säkrare bedöntas vid en senare tidpunkt. vare lag .s'am- ma. .flvgöraltde om sådan värnplik- tigs krigsduglighet skall doek träffas senast det är den värnpliktige_fi'ller tjugoett år.

5

Från värnpliktstjänstgöring må helt eller delvis befrias:

a) den som genom naturalism/on upptages till svensk medborgare det kalenderår då han./_vller tjugofem år eller senare ,'

b.) den som styrker. att Iran i utlan- det gjort militärtjänst:

e) den som på grund av långvarig vistelse utom riket ejjitllgjort honom åligga/ide oeh. då han återvänder till riket. upp-

tjän.s'tgöringsskj'ldtghet

nått en ålder av trettio år: santt

(I) den som. utan att/all. varom ovan i denna paragrafsägs. är för handen, visar svnnerliga skäl . för så- dan befrielse.

; Senaste lydelse 1975:555.

VI:

Föreslagen li 'delse

3. genom naturalisation upptas till svensk medborgare det kalenderår då han/_i'l/er 28 år eller senare.

4. styrker att han i utlandet ge— nomgått militär utbildning som i Iitt- vudsak katt jämställas med grundut- bildning enligt denna lag.

5. på grund av långvarig vistelse utomlands inte har jul/gjort sin tjänstgöringsskj'ldighet oeh återvän- der till riket under det kalenderår då han/iller 28 år eller senare, eller

6. visar andra. synnerliga skäl/ör befrielse.

Be/rielse jär begränsas till visst slag av tjänstgöring oeh ifråga om befrielse enligt ] och .? även viss tid.

Beslut om befrielse/iår tas upp till ny prövning.

Prop. 1987/88z54

'oJ

• Sida 5
•  Original

Nuvarande ll'tlelve Föreslagen I vdelse

Linder de villkor regeringen bestämmer mä anständ mcdgivas med tjänst- göring enligt 27; ! mom. Regeringen meddelar bestämmelser om anstånd med annan värnpliktstjänstgöring.

D?(

Det åligger inskrivnittgsnämnd att vid inskrivningsförrättning

besluta om frikallelse av värnplik- tiga enligt 3 f_törsta stycket och om unt/antagande _frän tjänstgörings- sky/dighet enligt 4 __s .

besluta om inskrivning av värn— pliktiga sattt ej bli vil-frika/lade ett/igt _? _é'l/örsta stroke/.

besluta om uttagning av värnplik- tiga för utbildning enligt 6 &.

besluta om värnpliktigas tillhö- righet tilI militärområde. llottan el- ler kustartilleriet enligt 7 &.

Värnpliktsverket eller myndighet som värnpliktsverket handlägger ärende som avses i 12 &. om ärendet ej avgöras vid inskriv-

bestämmer

nings/i'irrättning.

' Senaste lydelse 1976307.

[ nskri vningsnömn den skall vi (1 in - skrivningsförrättning

]. besluta om befrielse _från värn- p/iktstjättstgörittg enligt 4 59 ] oeh 2.

]. besluta om värnpliktiga iövrigajall.

inskrivning av

3. besluta om uttagning av värn- pliktiga för utbildning enligt 6 &.

4. besluta om värnpliktigas till- hörighet till militärområde. flottan eller kustartilleriet enligt 7 &.

Ont inskrit-'ningsnämnden _linner att det katt antas att en vårttpliktigs _ förutsättningar att _ [it/[göra värnplikts— tjt'instgöring katt bedömas avsevärt säkrare vid en senare tidpunkt. får prövningen uppskjtttas under den tid som behövs. Den värnpliktigas jör- måga ttttjitllgöra tjänstgöring skall dock bestämmas senast under det år då ltatt_/_vller Zl år.

195

Värnpliktsverket eller den myn- dighet värnpliktsverket be— stämmer bes/utar i ärenden

som

I. som avses i 12 5. om ärendet inte avgörs vid ittskrivttings/örrt'itt- ningen.

3. om be/rielse enligt 4 &" 3—6.

3. om anstånd med värnplikts- tjänstgöring.

Prop.

• Sida 6
•  Original

. Nuvarande lvdelse föreslagen l vdelse

275.5

lf" De värnpliktigas utbildnings/id

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsut- bildning. chetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar. särskilda övningar, fackövningar. särskilda fackövningar och mobilise- ringsövningar.

A. Värnpliktig. som uttagits för utbildning vid armén. skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

[. menig kategori ('i eller F minst 220 oclrhögst 245 dagar.

2. menig kategori [5 minst 290 och högst 3l5 dagar eller. i särskilt kvalifi- cerad befattning. minst 325 och högst 350 dagar.

3. gruppbcfäl minst 290 och högst 3l5 dagar.

4. plutonsbcfäl minst 325 och högst 360 dagar eller. i särskilt kvalificerad befallning. minst 395 och högst 450 dagar.

5. kt'impanihefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 da- gar.

Värnpliktig. som uttagits för utbildning vid Ilottan. skall fullgöra grund- utbildning som omfattar för

!. menig kategori G minst 285 och högst 3I0 dagar.

2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar.

3. menig kategori E minst 4|5 och högst 440 dagar.

4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,

5. plutonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller. om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen. minst 325 och högst 350 dagar.

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 da— gar.

Värnpliktig. som uttagits för utbildning vid kustartilleriet. skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

[. menig kategori (] eller F minst 225 och högst 250 dagar.

2. menig kategori E minst 290 och högst 3l5 dagar.

3. gruppbefäl minst 290 och högst 3l5 dagar.

4. plutonsbcfäl minst 380 och högst 405 dagar.

5. kompanibefäl samma tid som för platonsbefäl samt ytterligare 90 da- gar. '

Värnpliktig. som uttagits för utbildning vid llygvapnet. skall fullgöra grundutbildning som omfattar för '

]. menig kategori C eller F minst 225 och högst 250 dagar.

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar.'eller. i särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst. minst 260 och högst 300 dagar.

-* Senaste lydelse |9861l 10.

Prop. 1987/88z54

'Jl

• Sida 7
•  Original

Nuvarande [vile/.vc Ff'ire-tvlugt'n lydelse Prop. l987/ 88 I 54

4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar.

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 da- gar.

Värnpliktig. som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar. skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar. 3.1äkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar.

5. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar.

6. tekniker. vid armén minst 320 och högst 345 dagar och vid kustartilleri- et minst 330 och högst 405 dagar.

7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar.

8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar. Värnpliktig. som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst. skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid

1. armén minst 220 och högst 245 dagar.

2. flottan minst 285 och högst 310 dagar.

3. kustartilleriet minst 285 och högst 310 dagar. 4.11ygvapnet minst 310 och högst 335 dagar. B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar. Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnplik- tig i befattning för

1. menig högst 21 eller. i befattning för menig på stamstridsfartyg vid llottan eller i särskilt kvalificerad befattning för menig. högst 25 dagar.

2. gruppbefäl högst 25 eller. i befattning för gruppbefäl på stamstridsfar- tyg vid flottan. högst 32 dagar.

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar. Krigslörbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i be- fattning för

]. menig högst 15 dagar.

2. gruppbefäl högst 15 eller. i särskilt kvalificerad befattning för gruppbe- fäl. högst 22 dagar.

3. plutons— eller kompanibefäl högst 22 dagar. För värnpliktig vid llottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen ut- sträckas att omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid tlottan i befattning som menig radiosignalist eller. på stamstridsfartyg. i annan kvalificerad befattning. liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant stam- stridsfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbands- övningen utsträckas till att omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichefeller kompanikvartermäs- tare elleri motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogöra- re kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande l_ 1 'd else Ft'iresla gen [ vdelse

Ix'rigsfiirlmnds-övningartm inam armen./iir delas upp på två delr'ivning- ar am sammanlagt luigst 23 dagar . liir meniga (N'/I gruppbe/Eil aeh högst 30 dagarliir/)lutans- (It'll kmnpanibe- .lå'l.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning pä stamstridsfartyg vid llottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värn— pliktig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläg- gas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig. som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband. vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband. kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning. Vid llygvapnet fär särskild övning uppdelas i två delövningar. om den värnpliktige medger det.

39 .v—

Årendeom befrielse från värnplikts- tjänstgöring enligt 5 fläta-ta stycket och om anstånd mcd tjänstgöring enligt 2.7 'o' ] mum. prövas efter ansö- kan av den värnpliktige av chefen för värnpliktsverket eller. enligt hans bestämmande. av annan truppregi- streringsm)'ndighet.

Talan nmt beslut i ärende sunt avses ijö'rsta stvt'ketfiires hos värn- pliktsnämnden genom besvär som sku/u ha inkommit inom två veckor från den dag klagandcn fick del av beslutet.

" Senaste lydelse l976:307.

Ärenden om befrielse från värn- pliktstjänstgöring enligt tj? 3—6 och om anstånd med tjänstgöring prövas endast efter ansökan av den värnpliktige.

Beslut i ärenden enligt 13 (n'/1 19 _vl'jk'jär överklagas hos värnplikts— nämnden inom två veckor från den dag då klaganden fick del av beslu— tet. Beslut om ändrad uttagning eller

tillhörighet efter fullgjord grundut-

bildning/är dock inte överklagas.

Prop. 1987/88254

• Sida 9
•  Original

Nuvarande [vr/else

Lämnas ansökan (till anställd med att påbörja tjänstgr'iring utan bita/l. skall den värnpliktige inställa sig till tjänstgöring öaktat han/ör talan mot beslutet.

Möt värnpliktsnä/nndens bes/ul må talan iekeji'iras.

I-öreslagt-w [vd:-'lse

Beslut sam tneddelas enligt 1.3 ut'/1 19 N' skall gälla (nnedelhart.

Värnpliktsnätntulens beslut för inte ("iverklagasz

Denna lag träder i kraft. i fråga om 275 1 mom. den 1 juli 1988. och i övrigt den 1 juli 1989.

I fråga om den som har frikallats från värnpliktens fullgörande enligt äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet föreskrifterna om befrielse enligt 4,5” första stycket 1 och 2 i den nya lydelsen tillämpas. Den som har undantagits frän tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestämmelser skall vid tillämpningen av lagen efter ikraftträdandet anses ha befriats från skyl- digheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring under motsvarande tid. I fråga om den som har inskrivits som underårig före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

2. Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (.19802100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 & sekretesslagen (19802100)l skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

Sekretess gäller i ärende om in- skrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållan- den. om det kan antas att den en- skilde eller nägon honom närståen- de lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ären-

|”)

de som angår antagning till utbild- .

ning vid försvarsmakten. _lrika/lelve från värnplikt, undantagande _ti-ån tjöttstgöringsskj 'ldighet. a n stå n (1 med värnpliktstjänstgöring eller va- penfri tjänst. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avsesi detta stycke.

| Lagen omll'kal l9352l059.

;

Sekretess gäller i ärende om in- skrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållan- den. om det kan antas att den en— skilde eller någon honom närståen- de lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ären- de som angår antagning till utbild- ning vid försvarsmakten. be/rielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av prestalions/ömtå- gan eller särskild risk för detta. an— stånd med värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

• Sida 10
•  Original

Nu varande lule/se Föreslagen l_1 'de/se Pro 1). 1 9 8 7 / 3 8 15 "4

Sekretess gäller inom försvarsmaktens personals-'ård med avseende pa värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan helltttningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

• Sida 11
•  Original

Försvarsdepartementet PI'OP- 1987/88254 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1987

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Feldt. Si— gurdsen. Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson. S. Andersson. Bod- ström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Hellström. Johansson. Lind- qvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén.

Föredragande: statsrådet R. ('arlsson

Proposition om ändring i värnpliktslagen (_1941:967), m. m.

1.2. Uppdelning av krigsförbandsövningar

Sedan ett antal år har försök bedrivits med uppdelning av krigsförbandsöv- ningar inom armén. Riksdagen har fattat beslut (prop. l983f'84159. FöU 10. rskr. 119) härom genom lagen (1983:1()8()) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén samt genom lagen (1986:1 1 1 ) om änd— ring i samma lag (prop. 1985/86:1()() bil. 6. FöU 5. rskr. 117). Chefen för armén har redovisat resultatet av de hittills genomförda försöken och hem— ställt att systemet permanentas. Mitt förslag i denna fråga tarjag också upp i det följande. fatt utdrag ur chefens för armen redovisning och förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

1.3. Grundläggande bestämmelser om värnplikt

1.3.1. Allmänt

Enligt 15 värnpliktslagen (194lz9o7) är varje svensk man värnpliktig fr.o.m. det kalenderår då han fyller 18 år t.o.m. det då han fyller 47 är. Med den allmänna värnplikten följer att var och en efter förmåga skall

Prop. 1987/88z54

• Sida 13
•  Original

genomgå en utbildning som ger honom förutsättningar att delta i det väpna- de försvaret av landet.

Värnpliktsutbildningen syftarsåledes till att den värnpliktige skall kunna fullgöra uppgifter i den militära organisationen. Den inledande grundut- bildningen skall därför resultera i att den värnpliktige krigsplaceras i en befattning vid något av våra krigsförband. Den därpå följande repetitions- utbildningen med regelbundet återkommande övningar syftar i huvudsak till att befästa och utveckla skickligheten i befattningen och till att samträna krigsförbanden.

Tillgången på värnpliktiga bestäms främst av födelsetalen och antalet invandrade naturaliserade medborgare. Sett över åren varierar antalet värnpliktiga. ibland stort. Därigenom påverkas den militära utbildningsor- ganisationen och ytterst också krigsorganisationen.

Vid en given tidpunkt råder det alltså oftast inte någon fullständig balans mellan krigsorganisationens behov av värnpliktig personal och tillgången på värnpliktiga. Nödvändigheten av kontinuitet i såväl freds— som krigsor- ganisationen medför därför att olika åtgärder måste vidtas på kort sikt. Exempelvis har det för närvarande stora antalet grundutbildningsvärnplik— tiga lett till att många värnpliktiga får vänta upp till tre år efter inskrivning- en med att börja sin grundutbildning.

De skyldigheter som följer med den allmänna värnplikten är emellertid inte undantagslösa. Beroende på förhållanden och förutsättningar knutna till den värnpliktige som individ kan skyldigheterna bortfalla eller inskrän- kas bade till tid och innehåll.

För den som på grund av fysiska eller psykiska Orsaker inte kan göra nagon krigstjänst bortfaller således skyldigheten att tjänstgöra. Om dessa orsaker är bestående. skall den värnpliktigej'rika/las från värnpliktens full- görande (3 & värnpliktslagen). Om de bedöms enbart tillfälliga. skall han undantas från tjänstgöringsskyldigltet under erforderlig tid (4 ; värnplikts- lagen).

Värnpliktslagen innehåller vidare bestämmelser i 5 55 första stycket om be/rie/se helt eller delvis från värnpliktstjänstgöring för den som t. ex. har eller har haft anknytning till annat land. Dessa formella skäl omfattar den som blivit svensk medborgare genom naturalisation (5 _»5 första stycket a). den som gjort militärtjänst i utlandet (5 5 första stycket b) och den som på grund av långvarig utlandsvistelse inte fullgjort tjänstgöringsskyldighet som åligger honom (5 ; första stycket c).

1 övrigt kan en värnpliktig få befrielse om han visaratt han har synnerliga skäl (5 ; första stycket d).

På de villkor som regeringen bestämmer kan den värnpliktige få anstånd med grund— eller repetitionsutbildning sotn han inkallats till. Även beträf- fande annan värnpliktstjänstgöring får regeringen meddela bestämmelser om anstånd (5 & andra stycket). Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1969z380) om värnpliktigas tjänstgöring m.m.

Sedan länge har värnpliktiga anställda som sjöman eller sysselsatta] som renskötare särbehandlats i värnpliktssammanhang. Således skall en värn— pliktig som är inskriven i sjömansregister anses ha laga förfall när han är anställd som sjöman enligt sjömanslagen ( 1973:282) på svenskt handels ar- tyg i när— eller fjärrfart (41 å andra stycket värnpliktslagen). Under angivna

• Sida 14
•  Original

förutsättningar har den värnpliktige alltså giltig ursäkt att inte fullgöra de skyldigheter som annars följer med värnplikten. Han kan exempelvis utan påföljd underlåta att inställa sig för tjänstgöring på order om inkallelse. om _han är hindrad därtill på grund av sin anställning som sjöman. 1459'värn- pliktslagen ges regeringen befogenheter att bestämma om befrielse tills vi- dare från skyldigheterna enligt lagen för värnpliktiga som tillhör samebe- folkningen och är sysselsatta med renskötsel.

Regeringen har i kungörelsen (1969:3S()) om värnpliktigas tjänstgöring m. m. utfärdat särskilda bestämmelser om anstånd och befrielse för värn- pliktiga anställda som sjömän eller som tillhör samebefolkningen.

] vissa särskilda fall får regeringen eller den myndighet som regeringen utser besluta att en värnpliktig tills vidare eller för viss tid inte skall åläggas värnpliktstjänstgöring. Detta gäller för den som olovligen avviker eller ute— blir från t_jänstgöringsstället eller som vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom. Motsvarande gäller för den som förklarar att han inte kommer att fullgöra värttpliktstjänstgöring med hänsyn till hans an- slutning till religiöst samfund. Det förutsätts i båda fallen att det kan antas att den värnpliktige inte kommer att fullgöra någon tjänstgöring (46.5 1 och 2 värnpliktslagen).

1.3.2 1nskrivningsförfarandet

De värnpliktigas individuella förutsättningar att klara av värnpliktstjänst- göringen och tillgodogöra sig värn pliktsutbildning prövas första gången av ittskrivningsnämnderna i samband med en inskrivningsförrättning som den värnpliktige kallas till. 1nskrivningsnämnderna är administrativt knut- na till de i värnpliktsverket ingående värnpliktskontoren. vilka har verk- samhetsområden som i princip sammanfaller med militärområdena. Det finns således sex insk rivningsnämnder i landet. Vid ett värnpliktskotttor — värnpliktskontoret för marinen — förekommer dock ingen inskrivnings- Verksamhet.

Vid inskrivningsförrättningen skall inskrivningsnämnden besluta om fri- kallelse och om tmdantagande från tjänstgöringsskyldighet. Nämnden skall också besluta om inskrivning av den som inte frikallats. besluta om uttagning för utbildning enligt 6 i värnpliktslagen och om den värnpliktiges tillhörighet till militärområde. flottan eller kustartilleriet enligt 7ä värn— pliktslagen.

Uttagningen enligt 6 & värnpliktslagen avser utbildning

a) vid försvarsgren eller vid truppslag eller vapenslag inom försvarsgren.

b) i särskild tjänst eller i särskild tjänstgöring.

c) till befattning eller grupp av befattningar samt

d) vid förband eller utbildningsanstalt. Vid uttagningen enligta) bestäms alltså vid vilken försvarsgren — armen. marinen eller flygvapnet —- utbildningen skall ske. Uttagningen till armén avser dessutom truppslaget — infanteriet. pansartrupperna m.fl. — och vid marinen vapenslaget. dvs. flottan eller kustartilleriet.

Uttagningen enligt b) avser utbildning till särskilda befattningar för apo- tekare. läkare. tekniker m. fl. Gemensamt för dessa befattningar är att dei

• Sida 15
•  Original

större utsträckning än de rent militära befattningarna bygger på att den värnpliktige genomgått eller avser att genomgå viss kvalificerad civil ut- bildning.

Till övriga befattningar sker uttagning enligt c). Därvid tas den värnplik- tige också ut till någon av följande grupper av befattningar:

— kompanibefäl —— plutonsbefäl

— gruppbefäl — menig l-"i. F eller C eller — menig i bevaknings- eller depåtjänst.

Uttagningen enligt d) slutligen avgör vid vilken utbildningsmyndighet den värnpliktige skall grundutbildas.

] krigsorganisationen finns för närvarande ca 3000 olika befattningar beträffande vilka det i varje särskilt fall bestämts de lägsta krav som uppgif- terna i varje befattning ställer på den värnpliktige. Befattningskraven avser individens psyke och fysik. hans hälsotillstånd. kunskaper och färdigheter. Kraven är ställda mot de förhållanden och påfrestningar sotn antas uppstå ytterst i en krigssituation. Kraven uttrycks i en niogradig skala där nio står för det högsta kravet.

De psykiska kraven är relaterade till frågorna om befälslämplighet och psykisk funktionsförmåga. De fysiska kraven i sin tur avser kroppslängd. muskelkraft. fysisk arbetsförmåga. synskärpa. färgsinne och hörsel.

Underlaget för inskrivningsnämndens ställningstagande tas fram genom prövningsverksamheten under inskrivningsförrättningen (135 andra styc- ket värnpliktslagen). Föreskrifter om prövningsverksamheten finns i kun- görelsen (l9692379) om inskrivning och redovisning av värnpliktiga (IK). Av lös" ”( framgår att prövningsverksamheten omfattar medicinsk under- sökning avseendc den inskrivningsskyldiges hälsotillstånd och fysiska kva- lifikationer i övrigt och psykologisk undersökning som sammantaget skall ge underlag för bedömning av hans lämplighet för uttagning till befattning eller grupp av befattningar. Prövningsverksamheten omfattar även inhäm- tande av personuppgifter från den inskrivningsskyldige. På grundval av resultatet av inskrivningsprövningen bedöms dennes duglighet till krigs- tjänst och. i förekommande fall. hans lämplighet för annan tjänstgöring inom totalförsvaret (27 ;" lK). Den som bedöms duglig till krigstjänst tas ut för utbildning enligt () & värnpliktslagen _(ZRä IK) och erhåller tillhörighet enligt 7 & samma lag (29% IK).

Prövningsverksamheten genomförs av läkare. psykologer och konsulen- ter samt biträdande personal vid inskrivningsmyndigheterna på värnplikts- kontoren enligt av värnpliktsverket utfärdade föreskrifter. Tjänstbarhets- prövningen. dvs. bedömningen av den värnpliktiges duglighet till krigs— tjänst. grundar sig däremot på tillämpningsföreskriftcr utfärdade av försva- rets sjukvärdsstyrelse. De sistnämnda föreskrifterna finns intagna i en sär- skild handbok med "Bestämmelser för medicinsk undersökning och utvärdering". Bestämmelserna följer det internationella diagnossystem som utarbetats av Världshälsoorganisationen och som socialstyrelsen fast- ställt för klassifikation av sjukdomar. Fö'r'utom sjukdomar innehåller dia— gnossystemet även medicinska särvariabler. inbegripet sociala faktorer av betydelse för inskrivningsverksamheten.

Prop. 1987/88z54

• Sida 16
•  Original

Nedsättningar av tjänstbarheten som framkommer vid den medicinska och psykologiska undersökningen anges med en graderad diagnos som fastställs av inskrivningsöverläkaren.

Huvuddelen av de diagnoser som noteras i samband med läkarundersök- ningen föranleder inget beslut om vare sig frikallelse eller undantagande. Många av diagnoserna innebär dock en begränsning av möjligheterna att ta ut den värnpliktige till vissa belattningar med särskilda krav.

Den psykologiska undersökningen består av fyra skriftliga delprov och intervju med en psykolog. Det sammanvägda resultatet av delproven ger uttryck för (len värnpliktiges allmänbegåvning. normalfördelad i en nio- gradig skala — "provgrupp" — där nio är högsta värde. Vid intervjun gör psykologen en bedömning av den värnpliktiges psykiska funktionsförmåga och befälslämplighet. Även dessa kriterier uttrycks var för sig i en normal- fördelad niogradig skala. Befälslätnplighet åsätts dock enbart sådana som tillhör provgrupp 5 eller högre.

Vid psykologintervjun och läkarundersökningen görs dessutom en bc- dömning för att urskilja värnpliktiga

I. som varaktigt har eller under värnpliktstjänstgt'äring bedöms fa psykisk sjukdom eller betydande psykiska besvär som leder till oförmåga att fullgö- ra någon värnpliktstjänstgöring.

2. för vilka ett uppenbart säkrare bedömningsunderlag kan förväntas fö- a nästkommande år. "ilkas uttagning bör påverkas av hänsyn till psykiska förhållanden.

relig

"|: '.'-J ,

När psykiska besvär. störningar eller sjukdomstillstånd konstateras av nu angiven art. krävs i regel en fördjupad och tidsmässigt mer omfattande intervju än vad som normalt är fallet. lakttagelserna och bedömningarna vid dessa intervjuer sammanfattas av psykologen i ett särskilt utlåtande. i förekommande fall med förslag till graderad diagnos.

Föreligger osäkerhet om bedömningen. diskuteras ärendet med chefs- psykologen eller inskrivningsöverläkaren vid värnpliktskontoret. Vid be- hov utförs ytterligare en intervju av chefspsykologen eller någon annan psykolog. Särskilt svårbedömda ärenden kan även föranleda att en psykiatriker som står utanför inskrivningsorganisationen konsulteras. Den psykologiska undersökningen avslutas i dessa ärenden med att inskrivningsöverläkaren överväger innehållet i utlåtandena och efter en egen bedömning av tjänst— barhcten beslutar om graderad diagnos. Både i dessa ärenden och i ärenden som inte passerar inskrivningsöverläkaren anges förhållanden av psykolo— gisk eller psykiatrisk art som bör inverka på den värnpliktiges uttagning.

Även uppgifter om den värnpliktiges sociala förhållanden kan inverka på uttagningen. Bedömningen görs i förekommande fall efter samtal med en konsulent och kan avse exempelvis-behov av uttagning till förband med tjänstgöring nära hemorten.

Det samlade resultatet av prövningsvcrksamheten meddelas mönstrings- förrättaren och utgör underlag för dennes besked till den värnpliktige i fråga om tjänstbarhet. tillhörighet och preliminär uttagning. Vid mönst- ringen får den värnpliktige upplysning om möjligheterna till uttagning med hänsyn till resultaten av prövningen. Han får även tillfälle att uttrycka öns-

Prop. l987/88z54

• Sida 17
•  Original

kemål om sin uttagning samt tid och plats för grundutbildningen. Han får också besked om att han kan framföra erinringar mot den preliminära uttagningen genom att skriva till inskrivningsnämnden. ()m den värnplikti- gc inte har någon erinran. beslutar inskrivningsnämnden om hans värn- pliktsförhållanden i överensstämmelse med det besked som lämnats av mönstringsförrättaren.

Den som blir inskriven skall tilldelas en inskrivningsbok (20 ; värnplikts- lagen) och vissa andra handlingar enligt 49; IK.

lnskrivningsnämndens beslut får överklagas till värnpliktsnämnden. Mot värnpliktsnämndens beslut får talan inte föras (21 och 24 åå värnplikts- lagen).

Det finns en möjlighet att bestämma om ny tjänstbarhetsprövning av den som blivit frikallad. Regeringen har med stöd av 3 _q” andra stycket värn- pliktslagen föreskrivit att den som frikallats är skyldig att på kallelse av inskrivningschefen inställa sig till ny inskrivningsförri-ittning. Han får även efter egen ansökan inställa sig till inskrivningsförrättning senast det år då han fyller 28 år (2455 lK).

l.3.3 Prövning av tjänstbarheten efter inskrivningen

Bedömningen av den värnpliktiges tjänstbarhet efter inskrivningen sker på i princip samma grunder som vid inskrivningsförfarandet. Således åsätts den värnpliktige i förekommande fall en graderad diagnos. Däremot är den administrativa ordningen vad gäller inhätntandet av beslutsunderlaget del- vis annorlunda. beroende på i vilket sammanhang tjänstbarhetsprövningen aktualiseras.

Om den värnpliktige inte fullgör värnpliktstjänstgöring vid tillfället. bru- kar frågan om prövning av hans tjänstbarhet i regel väckas genom att ett läkarintyg eller ett vårdintyg företes. Det kan ske på den värnpliktiges eget initiativ men också på initiativ av en vårdtnyndighet på grund av föreskri- ven uppgiftsskyldighet (l5— 18 åå lK). Ärendena handläggs av värnplikts- kontorcn. som gör en bedömning och fattar beslut titan att den värnpliktige behöver inställa sig.

Vid samtliga större militära utbildningsmyndigheter finns gransknings- nämnder för frågor rörande den värnpliktiges tjänstbarhet. Gransknings- nämnderna harenbart rådgivande funktion och består av en militär tjänste- man som ordförande och två andra ledamöter. den ena militär tjänsteman och den andra läkare.

Under tid då den värnpliktige fullgör värnpliktstjänstgöring prövas hans tjänstbarhet vid medicinsk undersökning utförd av förbandsläkare. Om det konstateras att den värnpliktiges tjänstbarhet är nedsatt i förhållande till vad som gällde vid inskrivningstillfället eller vid en senare prövning. avger förbandsläkat'cn ett utlåtande med förslag om ändring av den värnpliktiges värnpliktsförhällanden. Förslaget kan gälla frikallelse. undantagande för viss tid eller annan uttagning.

Utbildningsmyndighetens fortsatta handläggning av ärendet med anled- ning av förbandsläkarens förslag kan innebära att det avgörs i sak. eller att

Prop. 1987/88254

lo

• Sida 18
•  Original

det överlämnas till värnpliktskontoret för beslut. Granskningsnätnndens yttrande skall regelmässigt inhämtas dessförinnan.

Värnpliktsverket har delegerat till den utbildningsredovisande myndig- heten att besluta i ärenden om undantagande. förutsatt att den värnpliktige går med på att han hemförlovas. Värnpliktsverket har dock förbehållit sig beslutanderätten i de fall den värnpliktige fullgör sin grundutbildning och tidigare undantagits från tjänstgöringsskyldighet. Den utbildningsredovi- sande myndigheten får också besluta om att ge den värnpliktige en annan uttagning. om det finns medicinska skäl. Som förutsättning för detta gäller att den värnpliktige kan utbildas vid samma utbildningsmyndighet och att den nya uttagningen inte medför längre grundutbildning. Beslutanderätten är dock inte delegerad till den utbildningsredovisande myndigheten i ären- den rörande kompani- eller plutonsbefälsvé'irnpliktiga.

thbildningsmyndighetens och värnpliktskontorets beslut kan överklagas till värnpliktsnämnden (22.5 värnpliktslagen). Nämndens beslut kan inte överklagas (24.5 värnpliktslagen).

l landsvistelse.

* —— Reglerna i sekretesslagen ( [()801100) om sekretess i inskrivnings-

| ärenden anpassas till den ändrade terminologin.

VK 83zs förslag: Överensstämmer med mitt (Betänkandet s. 9I — l20). Remissinstanserna: Förslaget till ett samordnat begrepp biträds med få undantag. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att förslaget vad gäller befriel- sebegreppet ökar risken för missförstånd och därför undergräver rättssä- kerheten. Liknande uppfattning framför styrelsen i fråga om det föreslagna systemet för bedömning av tjänstbarheten. Värnpliktsverket föreslår att ett särskilt registreringssystcm införs för tja"nstbarhetsnedsättningar hos värn- pliktiga. Hovrätten för Västra Sverige förordar att ordet undantagande väljs som ny gemensam term. Övriga remissinstanser biträder förslaget eller har inget att erinra däremot.

Skälen för mitt förslag: Det svenska militära försvaret är sedan länge grundat på allmän värnplikt för män. Med den allmänna värnplikten följer

Prop. 1987/88254

• Sida 19
•  Original

en skyldighet för den som omfattas av värnplikten att delta i landets väpna- de försvar tmder tider av krig eller krigsfara och att genomgå värnpliktsut— bildning. Syftet med värnpliktsutbildningen år att ge den värnpliktige möj- ligheter att i samverkan med andra i förband lösa uppgifter i den militära krigsorganisationen. Tjänstgöringen under krigsförhållanden innebär självfallet mycket allvarliga risker, stora påfrestningar och uppoffringar för den enskilde individen. både i fysiskt och psykiskt hänseende. Men även utbildningen innebär uppoffringar och utsätter den värnpliktige för risker och påfrestningar. Mot denna bakgrund är det enligt min mening naturligt att det finns undantag från de med den allmänna värnplikten förenade skyldigheterna. Detta ligger i såväl den enskildes som samhällets intresse. [ ett system med allmän värnplikt måste undantagen hänga direkt samman med förhållanden och förutsättningar hos den enskilde. Det är därför nöd- vändigt att de beslutande myndigheterna skaffar sig kännedom om den värnpliktige som individ och gör en bedömning av hans individuella förut- sättningar att tillgodogöra sig värnpliktsutbildningen och att ytterst klara av tjänstgöring i en krigssituation. Bedömningen måste göras mot bakgrund av kunskaper och erfarenheter om förhållandena under värnpliktstjänstgö— ring och dessas inverkan på den värnpliktige.

Det nuvarande systemet för inskrivning av värnpliktiga och redovisning av försvarsmaktens personal infördes i slutet på l960-talet. Systemet togs fram på grundval av betänkandet (Fö 196625) Krigsmaktens personalför- valtning avgivet av l964 års inskrivnings— och personalredovisningsutred- ning och beslutades av l968 års riksdag (prop. 1968134. SU 92. rskr. 214). Det nya systemet innebar bl.a. att de medicinska och psykologiska pröv— ningarna vid insk rivningarna utvidgades och förbättrades så att det i betyd- ligt större utsträckning än tidigare blev möjligt att redan vid inskrivningar- na skilja ut värnpliktiga som inte var tjänstbara. Dessa skulle annars frikal- las först sedan de påbörjat grundutbildningen.

En annan viktig förändring genomfördes i början av 1980-talet när uttag- ningen av värnpliktiga med placering i handräckningstjänst ersattes med placering i bevaknings— eller depåtjänst (prop. l981/821l02 bil. 2. FöU lö. rskr. 374). Förändringen innebar att de handräckningsvärnpliktiga i större omfattning kunde användas i krigsorganisationen och att ingen längre togs i anspråk för utbildning. om han av medicinska skäl inte kunde krigsplace- ras. Samtidigt höjdes minimikraven på de värnpliktiga. vilket ökade antalet frikallelser något.

I övrigt har ordningen för tjänstbarhetsbedömningen av de värnpliktiga legat i stort sett fast. Verksamheten har dock varit föremål för ett kontinuer- ligt översyns— och utv-'ecklingsarbete vad gäller vetenskapliga metoder. ad- ministrativa rutiner och organisation m.m.. allt inom gränserna för varje myndighets ansvarsområde. Ett exempel på detta, som jag berört inled- ningsvis. är (len nu tillämpade modellen för den psykologisk-psykiatriska bedömningen av värnpliktiga vid inskrivningen. Ett annat exempel är den försöksverksamhet som bedrivits av värnpliktsverket beträffande samma bedömningar av värnpliktiga under pågående grundutbildning. Jag åter- kommer i det följande till dessa frågor.

Prop. 1987/88z54

• Sida 20
•  Original

VK 83 har ingående studerat och redovisat statistiska uppgifter från in- Prop. 1987/88254 skrivningsverksamheten vad gäller tjänstbarhetsprövningen av värnplikti- ga. Motsvarande uppgifter om avgångarna efter inskrivningen redovisas också. Därutöver lämnas en närmare redogörelse för de problem som finns i nuvarande system för tjänstbarhetsprövning och kritiken mot det tilläm-t pade förfarandet vid frikallelse.

[ likhet med VK 83 finner jag det klarlagt att den nuvarande ordningen för prövning av värnpliktiga i huvudsak fungerar bra. Det finns därför inte någon anledning att göra någon genomgripande förändring av systemet. Jag instämmer i VK 83zs bedömning att det är otillfredssti-illande att en värnpliktig kan klassificeras som psykiskt sjuk utan att någon psykisk sjuk- dom i vedertagen bemärkclsc föreligger hos honom. Genom stämplingsef— fekten riskerar han att onödigtvis få sina förutsättningar att t.ex. göra sig gällande på arbetsmarknaden försämrade. Det är också i sig själv allvarligt om den som har påvisade sociala svårigheter enbart av den anledningen klassificeras som sjuk.

Vid tidpunkten för VK 831s ställningstaganden tillämpades emellertid socialstyrelsens publikation Klassifikation av sjukdomar l968 (fjärde upp— lagan |98l) vid bl. a. tjänstbarhetsprövningen av värnpliktiga. Denna pub- likation har sedermera ersatts med en ny version. Klassifikation av sjukdo- mar l987. som tillämpas fr. o. m. den Ijanuari 1937. Genom den nya versio- nen har enligt min mening möjligheterna till klassificering utvidgats avse- värt vad gäller förhållanden eller faktorer som. utan att kunna betecknas som sjukdom eller skada. är av betydelse för individens hälsotillstånd. Där— igenom har förutsättningarna för en adekvat personbedömning avsevärt förbättrats. VK 83zs kritik mot prövningsförfarandet har därför inte längre samma giltighet.

En annan viktig förutsättning för ett bättre personbedömningssystem är att den värnpliktiges tjänstbarhet prövas samlat utifrån alla sådana indivi- duella faktorer som påverkar hans tjänstgöringsförmåga. Denna helhetssyn på den värnpliktige måste därför omfatta såväl medicinska och psykologis— ka som sociala förhållanden. Det är angeläget att systemet för tjänstbarhets- bedötnning av de värnpliktiga vidareutvecklas mot en sådan helhetssyn.

De nuvarande kriterierna i värnpliktslagen för frikallelse är av gammalt datum. Kriterier såsom "lyte" och "bestående kroppslig svaghet" är förle— gade utifrån dagens språkbruk. De olika uttrycken används många gånger felaktigt och blandas ihop. Det finns därför redan av dessa skäl anledning att anpassa bestämmelserna till dagens förhållanden och överväga om ter- minologin bör ändras.

Ett led i strävan mot en helhetssyn är att samordna (lei fråga om tjänst- barhet använda uttrycken frikallelse och undantagande med uttrycket be- frielse från värnpliktstjånstgöring. Uttrycket befrielse skall liksom tidigare avse förhållanden som är helt knutna till den värnpliktige som individ. Det bör understrykas att användningen av ett gemensamt uttryck inte syftar till några förändringar av de principiellt sett olika grunder som tillämpas i dag och som innebär att tjänstgöringsskyldigheten bortfaller för den värnplikti- ge. Förhällandena kan alltså vara att hänföra till den värnpliktiges fysiska

• Sida 21
•  Original

och psykiska status men också till såväl formella faktorer — naturalisation. militärtjänst i utlandet och långvarig utlandsvistelse — som till sociala. ekonomiska och liknande omständigheter. s. k. synnerliga skäl. Att sam- manfatta alla dessa grunder i uttrycket befrielse bör leda till att det inte längre uppfattas som lika negativt att inskrivningsförrättningen för den enskilde inte mynnar ut i uttagning till utbildning.

Varje beslut om befrielse från värnpliktstjänstgöring måste självfallet motiveras med ett klart och tydligt angivande av de skäl på vilket beslutet grundar sig. Det bör därför enligt mitt mening inte finnas någon risk för att rättssäkerheten sätts i fara. om de olika grunderna för individuella undan- tag från värnplikten sammanfattas i en term.

Ordet befrielse har redan en väl inarbetad betydelse som på ett naturligt sätt svarar mot att man i det enskilda fallet gör avkall på de med den allmän- na värnplikten förenade skyldigheterna. Skyldigheterna betraktas oftast som en uppoffring av den värnpliktige till nytta för samhället. .lag anser därför att utredningen har valt den för ändamålet lämpligaste terminologin.

L.?tvecklingen på det medicinska och psykologiska området och dessa vctenskapers relation till angränsande vetenskapsgrenar har medfört att lagbestämmelsernas formuleringar rörande den värnpliktiges tjänstbarhet inte längre står i fullständig harmoni med den faktiska tillämpningen.

Bland de värnpliktiga finns de som vid bedömningstillfället mäste be— traktas som i och för sig tjänstbara men där det finns omständigheter som gör att värnpliktstjänstgöringen kan befaras medföra stora risker för den värnpliktiges hälsa och innebära påtaglig nedsättning av hans prestations- förmåga. L-"nligt praxis anses dessa värnpliktiga kunna frikallas utan att förutsättningarna för frikallelse föreligger vid en strikt tillämpning av be- stämmelserna. På motsvarande sätt frikallas också värnpliktiga som redan har en nedsättning av prestationsförmågan som i och för sig inte utgör ett absolut hinder för fullgörandet av värnpliktstjänstgöringen. men som erfa— renhetsmässigt innebär en allvarligt ökad risk för ytterligare nedsatt presta- tionsförmåga.

Den som exempelvis redan har en hörselnedsältning kan visserligen fun- gera väl vid det givna tillfället. Han riskerar dock att få sin hörsel ytterligare försämrad om han utsätts för buller. För honom kan alltså värnpliktstjänst- göringen innebära ett större risktagande än vad som är rimligt. På liknande sätt riskerar en psykiskt svag individ. som vanligtvis fungerar bra. att drab- bas av svåra problem. om han utsätts för sådana påfrestningar som normalt förekommer under värnpliktstjänstgöringen.

Det är enligt min mening angeläget att de nya bestämmelserna om befri- else utformas i överensstämmelse rned den praxis som utbildats vid bedöm- ningen av den värnpliktiges tjänstbarhet.

] detta sammanhang vill jag också något beröra ansvarsfördclningen mellan de myndigheter som medverkar i prövningen av värnpliktigas tjänstbarhet. Utöver vad som har framgått av det tidigare anförda finns bestämmelser om detta dels i förordningen (1983276) om verksamheten inom försvarsmakten. dels i kungörelsen (1969379) om inskrivning och redovisning av värnpliktiga.

Prop. 1987/88c54

• Sida 22
•  Original

Värnpliktsverket har. med reservation för de uppgifter som ligger på inskrivningsnämnderna. ansvaret för prövningen av den värnpliktiges tjänstbarhet. Med stöd av 60 å i nu nämnda kungörelse skall värnpliktsver- ket i samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse meddela föreskrifter avseen— de medicinsk undersökning eller bedömning. och i samråd med försvarets forskningsanstalt föreskrifter avseende psykologisk undersökning eller be- dömning. Verket bestämmer därctnot utan något särskilt sa mrådsförfaran— de om handläggningsgången och grunderna för besluten i dessa ärenden. Ansvaret innefattar alltså även sådana frågor som administrativa rutiner och därmed sammanhängande teknik..

Det s. k. fackansvaret för hälso- och sjukvården inom försvaret åvilar försvarets sjukt-'årdsstyrelsc. Inom detta område utfärdar styrelsen före— skrifter för vården bl.a. av de värnpliktiga under tid då dessa är i tjänst. Styrelsen svarar också för inriktningen av det försvarsmedicinska forsk— nings- och utvecklingsarbctet.

På försvarets forskningsanstalt ankommer det bl. a. att för totalförsvars— ändamål bedriva forskning inom de medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenarna. Anstalten skall också främja tillämpningen av den psykologiska verksamheten hos myndigheterna inom försvarsdepartemen— tets verksamhetsområde.

Mellan värnpliktsverket. sjukvårdsstyrelscn och forskningsanstalten sker i enlighet med den fastlagda rollfördelningen en kontinuerlig samver— kan och ett utbyte av erfarenheter inom resp. ansvarsområde. Den medi— cinska och psykologiska prövningen av värnpliktiga kan därför utföras av inskrivningsnämnderna och värnpliktsverket med hänsyn tagen till vad ut— vecklingen påkallar beträffande uppnådda forskningsresultat och veten— skapliga metoder.

Jag har den uppfattningen att utvecklingen nått så långt att de psykologiska prövningarna kan tillmätas ett självständigt värde som bedömningsinstrument rörande värnpliktigas tjänstbarhet. En konsekvens av detta blir att den värnpliktige skall åsättas en diagnos såsom för psykisk sjukdom bara när en sådan sjukdom har konstaterats. Härigenom kommer sannolikt huvudde— len av dem som i dag frikallas från värnplikten av icke kroppsliga skäl att få orsaken till den bristande tjänstbarheten beskriven på ett mera korrekt sätt.

Min nu redovisade uppfattning innebär attjag inte ser några hinder mot att psykologer vid värnpliktsverket självständigt får göra bedömningar av de värnpliktigas tjänstbarhet grundade på psykologiska eller swialpsyko— logiska faktorer.

Det har gjorts olika bedömningar i fråga om den framtida tillgången på inskrivningsverksamma läkare och psykologer. Min syn på psykologernas medverkan i personbcdömningssystemet bör innebära att verksamheten inte blir lika beroende av tillgången på läkare som för närvarande.

Det är angeläget att med utgångspunkt från de uppfattningar jag här redovisat vidareutveckla personbcdömningssystemet för de värnpliktiga. Detta bör ankomma på värnpliktsverket.

Jag är medveten om att man i detta sammanhang ofta kommer att stöta på svåra gränsdragningsproblem och andra frågor som måste lösas. Utveck-

Prop. WST/88: 'Jl

• Sida 23
•  Original

lingsarbetet måste därför bedrivas i nära samverkan med berörda faekmyn- digheter.

Jag vill i detta sammanhang också beröra behovet av ett kla-tssificeringssy- stem för tjänstbarhetsbedömningarna. Från rättssäkerhetssynpunkt är det angeläget att bedömningarna sker på ett så fullständigt och korrekt under- lag som möjligt och att beslut om befrielse utformas så att de kan förstås av den värnpliktige och andra som har anledning att ta del av det. Från dessa utgångspunkter finns det inte något behov av ett särskilt klassiliceringssystem av det slag som har tillämpats hittills. förutsatt att likformighet i bedömning- arna ändå kan skapas inom hela inskrivningsväsendet. Av statistiska skäl och för forskningsändamål kan det likaväl vara viktigt att bedömningarna ock- så uttrycks i sifferkoder eller på liknande sätt. Vilket system som därvid är mest ändamålsenligt kan i och för sig bedömas bäst av dern som avser att använda underlaget för statistik. forskning osv. Systemets utformning är emellertid också i hög grad en fråga för dem som skall hantera det i inskriv— ningsförfarandet. Det får därför bli en fråga för värnpliktsverket och för- svarets sjukvårdsstyrelse att bestämma om ett lämpligt klassificeringssy- stem.

Jag förutsätter att vidareutvecklingen av personbedömningssystemet kan ske i huvudsak inom ramen för mynt'ligheternas löpande verksamhet.

Befrielse från värnpliktstjänstgöring får — som redovisats i det föregåen- de (avsnitt l.3.l) — också beviljas den värnpliktige under vissa formella villkor. Villkoren kan gälla den värnpliktiges anknytning till annat land genom naturalisation. militärtjänst i utlandet eller långvarig vistelse utom— lands. Beträffande naturalisation och vistelse utomlands anges dessutom som villkor för att befrielse skall kunna komma i fråga att den värnpliktige uppnått viss ålder. vid naturalisation 25 år och för utlandsvistelse 30 år. Den som upptas till svensk medborgare genom naturalisation medges enligt praxis alltid befrielse om han uppnår minst 28 års ålder under det aktuella kalenderåret. Jag anser i likhet med VK 33 att det inte finns några bärande skäl för olika åldersgränser för befrielse i förevarande fall. En enhetlig åldersgräns bör därför införas. Det är enligt min mening lämpligt att i över- ensstämmelse med praxis vid naturalisation bestämma åldersgränsen till 3 år.

Jag vill i detta sammanhang påminna om Sveriges åtaganden enligt l963 års Europarådskonvention om begränsning av fall av flerfaldigt medbor- garskap och om militära förpliktelser i fall av llerfaldigt medborgarskap. I det fall en fördragsslutande stat inte har obligatorisk militärtjänstgöring skall. enligt konventionen. den som är stadigvarande bosatt i en sådan stat anses ha fullgjort sina militära förpliktelser gentemot den staten. Om han sedermera skulle bosätta sig i en annan fördragsslutande stat där han också är medborgare men som har obligatorisk militärtjänstgöring. skall han inte anses ha fullgjort sina militära förpliktelser gentemot denna stat om han bosätter sig där före viss ålder. Denna senare bestämmelse tillkom år [978 genom ett tilläggsprotokoll till konventionen. Vid undertecknandet av pro- tokollet fick varje fördragsslutande stat ange den ålder som skall gälla för att de militära förpliktelscrna i ett sådant fall skall anses fullgjorda. Från svensk sida har därvid angetts 30 års ålder. vilket för närvarande således

Prop. 1987/88154

• Sida 24
•  Original

överensstämmer med befrielseåldern för den sotn efter långvarig utlandsvistelse återvänder till Sverige.

Om mitt förslag till en åldersgräns på 28 år antas. föreslårjag att samma åldersgräns iakttas från svensk sida vid tillämpningen av konventionen i nu angivet hänseende.

VK 83 har lämnat synpunkter och förslag om inskrivningsnänmdernas och granskningsnämndernas funktion och arbetsformer. Dessa frågor har ett nära samband med en av överbefälhavaren inom ramen för den pågåen- de försvarsrnaktsutredningen initierad utredning om värnpliktsverkets uppgifter och organisation samt värnpliktskontorens och utbildningsför- bandens verksamhet. Det slutliga ställningstagandet i dessa frågor bör där- för anstå i avvaktan på att utredningens överväganden föreligger.

1 och med att uttrycket frikallelse utgår ur värnpliktslagen uppkommer ett behov av att anpassa reglerna i sekretesslagen (1980:1t)t)) om sekretess i inskrivningsärenden till den nya terminologin.

2.2 Vissa övriga frågor om värnplikten

2.2.1 lnskrivning av underåriga

.Vlitt förslag: Bestämmelserna om inskrivning av och värnplikt för underåriga avskaffas.

VK 83zs förslag: Överensstämmer med mitt (Betänkandet s. 122—123). Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har framfört några erin- ringar mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: För närvarande får regeringen bestämma om inskrivning av den som under inskrivningsåret fyller minst 16 år men som inte uppnått värnpliktsåldern. Den som inskrivits som underårig blir där- igenom värnpliktig.

Reglerna i värnpliktslagen om inskrivning av och värnplikt för underåri- ga bygger på det vid tiden före den nya befälsordningen gällande systemet för rekrytering av anställt befäl till den militära organisationen.

Den nya befälsordningen för det militära försvaret beslutades av riksda- gen är 1978 och var helt genomförd den 1 juni 1983 (prop. 1977/"78:24. FöU 10. rskr. 179). Den innebäri princip att alla blivande yrkesbefäl påbör- jar befälsutbildningen genom att först som värnpliktiga fullgöra grundut- bildningentillsammans med övriga värnpliktiga.

Av denna anledning finns det inte längre något behov vare sig att skriva in någon tidigare än det år då han fyller 18 år. eller att dessförinnan ålägga denne någon värnplikt. Jag kan inte heller se att reglerna behövs från andra utgångspunkter. Tvärtom har Sverige internationellt ställt sig bakom strä- vanden att förhindra att den som inte fyllt 18 år deltar i militärt försvar.

• Sida 25
•  Original

Reglerna om inskrivning av och värnplikt för underåriga bör därför utgå ur Prop. 1987/88 254 värnpliktslagen.

2.2.2 Sjömän och samer

Min bedömning: Behovet av särskilda bestämmelser för värnpliktiga som är sjömän eller samer bör prövas i särskild ordning.

VK 83:55 förslag: Särreglerna om sjömän och samer föreslås utgå ur värn- pliktsförfattningarna (Betänkandet s. 123—125).

Remissinstanserna: Huvuddelen biträder utredningens förslag eller framför inte några erinringar däremot.

Sjöfartsverket och de intresseorganisationer inom sjöfartsnäringen som yttrat sig över förslaget beträffande sjömännen ställer sig i princip avvisan— de. Dessa framhåller att de skäl som låg till grund för särreglerna fortfaran- de är giltiga och att de förändringar som skett av sjöpersonalens förhållan— den inte motiverar att reglerna avskaffas. utan snarare utvidgas. Flera till- styrker dock utredningens förslag vad gäller vissa personalkategorier.

Svenska Samernas Riksförbund avvisar förslaget i vad avser värnpliktiga som tillhör samebefolkningen. Förbundet anser inte att samernas förhål- landen i värnpliktssammanhang kan bedömas på samma sätt som för lant— brukare. fiskare och andra egenföretagare.

Skälen för min bedömning: Förslaget att avskaffa anstånds- och befriel- sereglerna för värnpliktiga som år sjömän behöver enligt min uppfattning beredas ytterligare innan det läggs till grund för författningsändringar. Frå- gan om behovet av särregler för värnpliktiga tillhöriga samebefolkningen hör författningstekniskt samman med motsvarande regler för sjömän. Frå— gorna bör därför enligt min mening bedömas i sammanhang med reglerna om uppskov från militärtjänstgöring för att tillgodose behovet av personal inom andra delar av totalförsvaret än försvarsmakten. Jag anser det lämp- ligt att dessa frågor tas tipp i samband med en samlad översyn av värnplikts- författningarna.

2.2.3 lnskrivningsbok

Mitt förslag: Bestämmelserna i värnpliktslagen om en särskild in- skrivningsbok för inskriven värnpliktig upphävs.

Värnpliktsverkets förslag: Överensstämmer med mitt.

Skälen för mitt förslag: lnskrivningen och redovisningen av värnplikti- ga sker sedan länge med stöd av automatisk databehandling. Därigenom finns det inte längre något behov av att manuellt föra in uppgifter om den värnpliktiges tjänstgöringsförhållanden i en särskild inskrivningsbok. Re- dovisningen av dessa förhållanden sker numera på annat sätt. Bestämmel- sen i 205 värnpliktslagen om inskrivningsbok bör därför upphävas.

• Sida 26
•  Original

2.3 Uppdelning av arméns krigsförbandsövningar Prop. 1987/88:54

Mitt förslag: Nuvarande försöksvis tillämpade regler om uppdel- ning av krigsförbandsövningarna inom armén på två delövningar görs permanenta och utvidgas till att omfatta alla värnpliktiga inom

försvarsgrenen.

Chefens för armén förslag: Överensstämmer med mitt utom såvitt avser meniga där chefens för armen förslag är begränsat till vissa specialister.

Skälen för mitt förslag: Som jag anfört inledningsvis har det under några år inom armén bedrivits försök med uppdelning av krigsl'örbandsövningar— na för plutons— och kompanibefälsvärnpliktiga. 1-"örsöksverksamhcten på— börjades den 1 mars 1984 och upphör vid utgången av juni månad 1988. Verksamheten har reglerats i lagen ( 198311080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén (prop. 1983/8459. l—"öU 10. rskr. 119) samt genom lagen (19862111) om ändring i samma lag (prop. 19855 86:1(10 bil. (». Följ 5. rskr. 117).

Avsikten med försöken var att pröva om en uppdelning skulle kunna förbättra det värnpliktiga befälets tnöjligheter att aktivt delta i förberedelse- arbetet inför krigsförbandsövningarna och därigenom ge dem bättre förut- sättningar att leda övningarnas genomförande. Försöken skulle också visa om uppdelningen av tjänstgöringen minskade de värnpliktigas behov av anstånd med krigsförbandsövningarna.

1 sin redovisning av försöken anger chefen för armen att huvudsyftet nåtts. så till vida att det inkallade befälet fått större inflytande över plan- läggningen och därigenom också fått större förståelse och känt större an- svar för genomförandet. Däremot redovisas inga avgörande skillnader eller effekter vad gäller anstånden. Systemet med delad krigsförbandsövning har emellertid enligt armeehefens mening totalt sett gett ett bättre utbildnings- resultat.

Chefen för armén anför vidare att tidigare erfarenheter och försök har visat att förmågan hos värnpliktiga i vissa speciella befattningar går ned under acceptabel nivå mellan tjänstgöringstillfällena. Detta gäller t. ex. ro- bot-. stridsvagns- och pansarvärnsskyttar. vars förmåga är avgörande för hela förbandets stridsförmåga. Även dessa värnpliktiga bör enligt chefen för armén kunna genomföra delad krigsförbandsövning.

Jag delar chefens för armén uppfattning att systemet med uppdelning av krigsförbandsövningarna bör införas som ett alternativ till sammanhäng- ande övningar för att ge ytterligare möjligheter till flexibel utbildning. Ti— den är nu mogen att permanenta systemet. Det finns enligt min mening också fog för att utvidga systemet till att avse också värnpliktiga som inte har befattningar som befäl. Det kan ifrågasättas om det är ändamålsenligt att i lagtexten ange vilka ytterligare grupper som bör konnna i fråga för uppdelade krigsförbandsövningar. Det kan enligt min mening inte riktas några allvarligare invändningar mot att alla värnpliktiga inom armén får omfattas av de nya bestämmelserna. Det får sedan bli en fråga för chefen för armen att precisera vilka värnpliktiga som skall kallas in till uppdelad krigs- förbandsövning.

• Sida 27
•  Original

1_-'tt speciellt problem vid uppdelade övningar är hur reglerna om anstånd skall hanteras.

Anstånd med att påbörja tjänstgöring kan beviljas värnpliktig som visar att tjänstgöringen skulle medföra avsevärt avbräck i påbörjade studier eller vålla väsentlig olägenhet i hans arbete eller bereda honom eller någon nära anhörig till honom väsentliga svårigheter.

Enligt min mening bör strävan vara att undvika att anstånd med tjänstgö- ringen medför att den värnpliktige fullgör bara den ena delen av övningen. Det innebär att en värnpliktig som anser att han är förhindrad att fullgöra den senare delen bör ansöka om anstånd innan han rycker in till den första delövningen. Om anstånd medges, bör anståndet omfatta båda delövning- arna. Det kan dock givetvis inträffa att den värnpliktige efter den första delövningen hamnar i en situation som gör att han måste medges anstånd med den andra delen av övningen. Anståndet medför då att han får avbryta den tjänstgöring. som han har påbörjat i och med den första delövningen. Han får då enligt gällande regler inte tillgodoräkna sig den första övningen. Det är enligt min mening viktigt att de värnpliktiga i samband med att de kallas in till en uppdelad krigsförbandsövning informeras om gällande an- ståndsregler och särskilt anmodas att ansöka om anstånd med hela övning— en fastän hindret bara avser den senare delövningen.

l:".n uppdelad krigsförbandsövning innebär för den värnpliktige ytterliga— re en inryckning och en utryckning. Eftersom in- och utryckningsdagar inte räknas som tjänstgöringsdagar enligt gällande bestämmelser. kommer den värnpliktige att få avsätta ytterligare två dagar för att den uppdelade öv— ningen skall bli lika lång som en övning som genomförs i en följd. .lag anser att uppdelade krigsförbandsövningar inte skall kunna få till följd att den sammanlagda tid som den värnpliktige faktiskt måste vara borta från sin civila verksamhet blir längre. För de värnpliktiga som skall genomföra de- lad krigsförbandsövning bör därför det högsta antalet tjänstgöringsdagar som anges i värnpliktslagen reduceras med två. Detta bör också komma till uttryck i bestämmelserna.

Jag bedömer att den föreslagna ordningen inte kommer att medföra någ- ra nämnvärda merkostnader.

2.4 Ikraftträdande

Mitt förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1988 såvitt avser bestämmelserna om uppdelning av krigsförbandsövningar och den 1 juli 1989 i övrigt.

VK 83:s förslag: De av VK 83 framlagda förslagen föreslås träda i kraft den Ijanuari 1988.

Prop. 1987/88154

• Sida 28
•  Original

Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter behovet av vissa ytterligare övergångsbestämmelser utöver dem som VK 83 har föresla— git. Remissinstanserna i övrigt har inte haft några invändningar mot den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande eller de föreslagna övergångsbe- stämmelserna.

Skälen för mitt förslag: Det är angeläget att de nya bestämmelserna kan komma i tillämpning så snart som möjligt. För att handläggningen av befri- elseärendena enligt de nya bestämmelserna skall fungera måste dock bl. a. tillämpningsföreskrifter. datarutiner och innehållet i blanketter ses över och omarbetas. Även i andra avseenden krävs förberedelser. Enligt min mening är därför den I juli 1989 ett lämpligt datum för ikraftträdandet. Bestämmelserna om uppdelning av krigsförbandsövningarna inom armén bör dock träda i kraft omedelbart efter det att försöksverksamheten med sådan uppdelning avslutats. dvs. den 1 juli 1988.

3 [Jppräuadelagfördag

I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet upprättats för- slag till

1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941 :967), 2.1ag om ändring i sekretesslagen (l980:100). Förslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen förjustitiedeparte— mentet.

4. Spedahnodvenng

4.1. Förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (_1941 :967)

Kommittén har föreslagit att värnpliktslagen och dess följdförfattningar görs till föremål för en genomgripande översyn syftande till en modern och överskådlig författningstcxt med ett innehåll som står i överensstämmelse med den praxis som har utvecklats i värnpliktsfrz'igorna. Som jag redovisat i inledningen anser också jag att en sådan översyn bör göras. l avvaktan på denna översyn har vissa ändringar ansetts böra göras redan nu.

De bestämmelser som nu föreslås ändrade rör i första hand de olika undantagen från skyldigheten att fullgöra värnpliktstji-instgöring. Försla- gen innebär i huvudsak att ändringar görs främst i 3 och 4 5,3 samt 2733 1 mom. värnpliktslagen. att konsekvensändringar görs i vissa andra para- grafer samt att vissa bestämmelser i lagen utgår.

2 5 Vid krig eller omedelbar krigsfara kvarstår värnplikten för den som inkallats till tjänstgöring, så länge behovet det kräver.

Bestämmelsen i 2 & första stycket om att den som har inskrivits som under- årig är värnpliktig även innan han uppnått värnpliktsåldcrn saknar som framgår av den allmänna motiveringen numera aktualitet. Bestämmelsen kan därför upphävas.

Prop. 1987/"88z54

• Sida 29
•  Original

3 & Den som är värnpliktig är skyldig att fullgöra värnpliktstjänstgöring. PTOP. 1987/88254 Värnpliktstjänstgöring utgörs av 1. värnpliktsutbildning enligt 27 år 1 mom.. 2. beredskapsövning enligt 27 .b" 2 mom.. 3. tjänstgöring enligt 28 &.

Värnpliktslagcn innehåller i sin nuvarande lydelse inte någon samlad be- stämmelse som klargör innebörden av värnplikten. Genom denna nya pa— ragrafinförs en sådan bestämmelse. varigenom de olika slag av tjänstgöring som den värnpliktige är skyldig att fullgöra till följd av värnplikten räknas tipp.

Vilka som är värnpliktiga framgår liksom tidigare av I 5. De uppräknade tjänstgöringsslagen består av dels värnpliktsutbildning enligt 27 g" 1 mom.. dels beredskapsövning enligt 27 _ö 2 mom. och dels tjänstgöring enligt 2891 Den närmare innebörden och förutsättningarna under vilka tjänstgörings- skyldigheten får utkrävas av den värnpliktige anges i nämnda lagrum. För de olika slagen av tjänstgöring används det samlade begreppet värnplikts- tjänstgöring.

Beträffande innebörden av värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet kan också hänvisas till kungörelsen (1969380) om värnpliktigas tjänstgöring m. m. och till värnpliktsutbildniiigsförordnirigeri (1980:|(')35).

4 5 Från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring skall den befrias som

1. på grund av sjukdom eller av någon annan orsak har sin fysiska eller psykiska prestationsförmåga nedsatt i sådan grad att han inte kan fullgöra tjänstgöringen.

2. löper särskild risk att genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av prestationsförmågan som avses under 1.

3. genom iiattiralisation upptas till svensk medborgare det kalenderår då han fyller 28 är eller senare.

4. styrker att han i utlandet genomgått militär utbildning som i huvudsak kan jämställas med grundutbildning enligt denna lag.

5. på grund av långvarig vistelse utomlands inte har fullgjort sin tjänstgö— ringsskyldigliet och återvänder till riket under det kalenderår då han fyller 2; år eller senare. eller

6. visar andra. synnerliga skäl för befrielse. Befrielse får begränsas till visst slag av tjänstgöring och i fråga om befriel- se enligt 1 och 2 även viss tid.

Beslut om befrielse får" tas tipp till ny prövning.

Som angetts i den allmänna motiveringen bör skyldigheten att fullgöra den med värnplikten förenade värnpliktstjänstgöringen bortfalla av skäl som hänför sig till den värnpliktige som individ. Skälen har sådan karaktär att det inte är rimligt eller ens önskvärt att göra tjänstgöringsskyldigheten gäl- lande mot den värnpliktige. Bestämmelser om detta har tagits in i föreva- rande paragrafom befrielse från skyldighet att fullgöra värnpliktstjänstgö- ring. Paragrafen tar hänsyn till en mängd olika personliga förhållanden vilka tidigare föll under uttrycken frikallelse. undantagande och befrielse. Genom den nya paragrafen slopas alltså de två förstnämnda uttrycken till förmån för den gemensamma termen befrielse.

IJ oo

• Sida 30
•  Original

Befrielscgrunden i första stycket 1 och 2 avser nedsättningar av den värn— pliktiges prestationsförmt'iga i fysiskt och psykiskt hänseende. Vissa formel- la grunder behandlas i punkterna 3—5. medan punkten () fångar upp rena undantagsfall i övrigt som — liksom nu — bör leda till befrielse. Befrielsens giltighet i tiden m.m. tas upp i andra och tredje styckena. Förslaget syftar inte till någon ändring av hittills tillämpade urvalsprinciper. Även i fortsätt- ningen bör självfallet den som inte bedöms kunna klara av värnpliktstjänst- göringen få slippa denna.

F.nligt första stycket 1 skall den befrias som på grund av sjukdom eller av annan orsak har sin fysiska eller psykiska prestationsförmåga sa nedsatt att han inte kan fullgöra tjänstgöringen. Med sjukdom avses vad sorti vid en kompetent bedömning på vetenskapliga grundcr och beprövad erfarenhet är att anse som sjukdom. Om en sjukdom konstateras skall (len klassificeras genom att den värnpliktige åsätts den mot sjukdomen svarande diagnosen. Som sägs i paragrafen skall även andra orsaker som. utan att vara sjukdom. innebär nedsatt prestationsförmåga kunna leda till befrielse från värn— pliktstjänstgöringcn. Både vid sjukdom och för övriga orsaker gäller först till nedsättningen skall Vara kvalificerad i sådan grad att den värnpliktige inte uppfyller de krav på prestaiionsförrnåga som uppställs för någon krigs- befattning. Men även nedsatt förmåga att tillgodogöra sig utbildning för användbarhet i krig skall medföra befrielse om nedsättningen är för stor. Tillräcklig Ulbildning för krigsuppgiften kan ju då inte ges. Härmed avses att ocksa markera att Vid bedömningen av en värnpliktigs tjänstbarhet skall alla de förhållanden beaktas under vilka utbildningen bedrivs. Den värn- pliktiges militära tjänstbarhet skall alltså dels prövas mot befattningskra- ven och dels inot den enskildes förutsättningar för värnpliktsutbildriing.

Medan punkten l således avser nedsättningar som föreligger redan vid bedömningstillfället. tar punkten 2 upp nedsättningar hos den värnpliktige som kan uppkomma eller förvärras om denne tvingas fullgöra sin tjäristgö— ringsskylt'lighet. Det förutsätts för befrielse att den värnpliktige löper en särskild risk att genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av presta— tionsförmt'rgan som avses under ptinkten I. Det är självfallet inte fråga om att tillämpa bestämmelsen på nedsättningar som för vem som helst kan bli följden av någon olyckshändelse eller liknande omständighet under tjänst— göringen. Tillämpning kan bli aktuell först trär det på grund av något för- hållande hos den värnpliktige erfarenhetsmässigt finns en direkt och påtag- lig risk för nedsatt prestationsförmåga. eller att en redan befintlig nedsätt- ning gör honom särskilt utsatt för risken att drabbas av en allvarlig skada. Det är alltså de fall som typiskt sett innebär en särskild risk för nedsättning som skall eftersökas. Oftast torde prognosen grunda sig på en redan identi- fierad nedsättning hos den värnpliktige. men även mera allmänna iaktta— gelser av dennes fysiska och psykiska förmåga att klara av värnpliktstjänst— göringen skall vid riskbedömningen kunna leda till befrielse även om nå— gon egentlig nedsättning inte kan anses föreligga när bedömningen görs. VK 83 har i detta sammanhang använt uttrycket "allvarlig risk". Jag har i stället valt att använda uttrycket "särskild risk" vilket enligt min mening bättre beskriver de förhållanden som skall föreligga för befrielse av dessa skäl.

Prop. 1987/88c54

• Sida 31
•  Original

Med uttrycket tjänstgöringen i paragrafen avses inte bara fullgörandet av rena tjänsteuppgifter under utbildning och annan tjänstgöring. I uttrycket ligger även sådant som hör samman med själva grundutbildningen. repeti- tionsutbildningen etc. såsom förläggningen i kasern eller på fartyg. skyldig— heten att ttnder en längre tid vistas långt från hemmet och anhöriga och liknande förhållanden. Den som inte har förmåga att fullgöra dessa krav bör alltså kttnna bli befriad från värnpliktstjänstgöring.

Bestämmelserna i första stycket 3—5 berör förutsättningarna för befriel- se för värnpliktiga med viss anknytning till utlandet. [ punkten 3 föreskrivs befrielse för den som genom naturalisation upptas till svensk medborgare det kalenderår då han fyller 28 år eller senare. Ändringen från nuvarande 25 år till 28 år innebär en anpassning till rådande praxis och har dessutom valts som enhetlig åldersgräns vid vilken tjänstgöringsskyldighet normalt inte skall tttkrävas av den som inte påbörjat någon värnpliktstjänstgöring. Den som styrker att han i utlandet genomgått militär utbildning som i hu- vudsak kan jämställas med svensk grundutbildning skall befrias enligt punkten 4. Den föreslagna lydelsen är inte tänkt att utgöra någon saklig ändring utan en tydligare återgivning av tillämpad praxis. Åldersgränsen i punkten 5 för den som skall befrias på grttnd av långvarig vistelse utom- lands har sänkts från nuvarande 30 år till 28 år. Motivet härtill är att få till stånd en enhetlig befrielseålder.

[ punkten 6 regleras sådana i hög grad särpräglade fall i övrigt sotn lik- som tidigare skall kunna medföra befrielse. Bestämmelsen innebär inte nå- gon ändring i sak.

Befrielse får enligt andra stycket begränsas till visst slag av tjänstgöring eller. för vissa befrielscfall som anges i paragrafen, också viss tid. Beslut om befrielse, som inte innehåller någon begränsning i tiden. gäller tills vidare. Många gånger är emellertid skälen för befrielse av sådan övergående art att besluten härom bör tidsbegränsas. Hit hör den stora grupp av ärenden som gäller kortvariga nedsättningar av den värnpliktiges tjänstbarhet och som tidigare lett till beslut om undantagande från tjänstgöringsskyldighet under erforderlig tid. Tidsbegränsad befrielse kan också komma i fråga i sådana fall där det finns välgrundad anledning att följa upp eller kontrollera om den omständighet som medfört befrielse fortfarande föreligger. Företrädes- vis kan detta vara aktuellt när relativt unga värnpliktiga blir befriade och det efter en tid fortfarande är meningsfullt att låta dem fullgöra t. ex. grund- utbildning. Behov av att tidsbegränsa befrielse enligt punkterna 3—6 finns inte. Sådana beslut bör gälla tills vidare. Liksom tidigare bör befrielse kun- na begränsas till visst slag av tjänstgöring. Den som exempelvis genomgått militär utbildning utomlands och därigenom fått användbarhet för en krigsbefattning bör befrias från grundutbildning men kunna åläggas repeti— tionsutbildning osv.

Enligt tredje stycket får ett beslut om befrielse tas ttpp till ny prövning. [ VK 833 lagförslag används ttttryekssättet att beslutet får omprövas. För att undvika förväxling med förvaltningslagens omprövningsförfarande i sam- band med överklagande harjag valt att säga att beslutet får tas upp till ny prövning. Intresset för detta kan finnas både hos den värnpliktige själv och hos samhället. Den som blivit befriad på grund av någon bestående nedsätt-

3 ()

• Sida 32
•  Original

ning av prestationsförmågan skall således kunna få beslutet prövat igen om det kan visas att nedsättningen inte längre finns. Ändrade bedömningar av kraven för att kttnna fullgöra en viss uppgift kan också föranleda en ny prövning. Likaså bör vissa beslut om befrielse kunna prövas på nytt för att tillgodose försvarets behov av personal i utomordentliga situationer av krig eller krigsfara.

55 Under de villkor regeringen bestämmer må anstånd medgivas med tjänstgöring enligt 27 ä 1 mom. Regeringen meddelar bestämmelser om an- stånd med annan värnpliktstjänstgöring.

I första stycket av denna paragraf finns för närvarande vissa bestämmelser om befrielse. Dessa har med delvis förändrat innehåll förts till 4 S'. Reglerna i andra stycket om anstånd kvarstår oförändrade.

12 _S lnskrivningsnätnnden skall vid inskrivningsförrättning

|. besluta om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 4; 1 och 2.

2. besluta om inskrivning av värnpliktiga i övriga fall,

3. besluta om uttagning av värnpliktiga för utbildning enligt 6 s*".

4. besluta om värnpliktigas tillhörighet till militärområde. flottan eller kustartilleriet enligt 7 ;.

Om inskrivningsnämnden finner att det kan antas att en värnpliktigs förutsättningar att fullgöra värnpliktstjänstgöring kan bedömas avsevärt säkrare vid en senare tidpunkt. får prövningen uppskjtttas ttnder den tid som behövs. Den värnpliktiges förmaga att fullgöra tjänstgöring skall dock bestämmas senast ttnder det år då han fyller 21 år.

Ändringarna i denna paragrafs första stycke är endast följdändringar av redaktionell art.

Andra stycket ersätter i viss mån nu gällande—1 & andra stycket. För närva— rande gäller att den vars krigsduglighet inte kan bedömas med erforderlig säkerhet vid en viss tidpunkt får undantas från tjänstgöringsskyldighet för den tidsperiod som krävs för att ett säkrare bedömningsunderlag skall före- ligga.

Genom den nya bestämmelsen skapas formell möjlighet för inskrivnings- nämnden att skjuta på avgörandet under en tid. 1 sak blir det inte någon skillnad jämfört med nuvarande reglering. En fördel med den nya utform— ningen av paragrafen är att den enskilde inte ens för en kortare tid utpekas som inte fullt krigsduglig.

155

Paragrafen kan upphävas av skäl som framgår av den allmänna motivering— en (avsnitt 2.2.1 ).

19 & Värnpliktsverket eller den myndighet som värnpliktsverket bestämmer beslutar i ärenden 1. som avses i 12 &. om ärendet intc avgörs vid inskrivningsförrättningen. 2. om befrielse enligt 4 5 3—6. 3. om anstånd med värnpliktstjänstgöring.

Ändringen i denna paragraf är i huvudsak av redaktionell och formell art. Bestämmelserna om vilka myndigheter som beslutar i vissa befrielse- ärenden och i anståndsärenden har flyttats från 29 & till ifrågavarande parav graf.

Prop. 1987/88z54

• Sida 33
•  Original

20 _S

För närvarande föreskrivs i denna paragraf att en inskriven värnpliktig skall få en inskrivningsbok. Som fiiirordats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.3) bör inskrivningsboken i dess nuvarande form slopas. Bestäm- melsen kan därför upphävas.

Bestämmelserna i dessa paragrafer har inarbetats i 29; och kan därför upphävas.

27 5 I . De vt'irani/t/igax utbildnings/id

Värnpliktsutbildningen utgöres —- — — — högst 335 dagar. B. Värnpliktig skall fullgöra — — — — skall tjänstgöra.

Krigsförbandsövningarna inorn armen får delas upp på två delövningar om sammanlagt högst 23 dagar för tneniga och gruppbefäl och högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl.

Tiden för — — — — medger det.

Som framgår av den allmänna motiveringen bör den först'iksverksamhct . med delade krigsförbandsövningar som skett med stöd av lagen ( 198311080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén (ändrad l936:l l l ) nu avbrytas och ersättas med en permanent möjlighet till delade krigsförbandsövningar för alla värnpliktiga inom armén. Bestämmelserna i den nämnda lagen har med det utvidgade innehållet förts in i denna para— graf.

29 & Ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 45 3—6 och om anstånd med tjänstgöring prövas endast efter ansökan av den värnplik- tige.

Beslut i ärenden enligt 12 och 1955; får överklagas hos värnpliktsnämn- den inom två veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Beslut om ändrad uttagning eller tillhörighet efter fullgjord grundutbildning får dock inte överklagas.

Beslut som meddelas enligt 12 och 19 åå skall gälla omedelbart. Värnpliktsnämndens beslut får inte överklagas.

Ändringarna i denna paragraf är närmast av redaktionell och formell art. Vidare har bestämmelserna i 21—24äé inarbetats i denna paragraf för att göra dessa bestämmelser klarare och enklare.

1kraftträdandebestämmelser

Denna lag träderi kraft. i fråga om 27 å I mom. den ljttli l988. och i övrigt den ljttli 1989.

I fråga om den som har frikallats från värnpliktens fullgörande enligt äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet föreskrifterna om befrielse enligt 49' första stycket I och 2 i den nya lydelsen tillämpas. Den som har ttndantagits från tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestämmelser skall vid tillämpningen av lagen efter ikraftträdandet anses ha befriats från skyl- digheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring under motsvarande tid.

I fråga om den som har inskrivits som underårig före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

• Sida 34
•  Original

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1988 såvitt avser 27 ä 1 mom. och den 1 juli 1989 i övrigt.

1 övergångsbestämmelserna har tagits in föreskrifter om att på dem som frikallats eller undantagits från tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestäm- melser skall efter ikraftträdandet tillämpas de nya föreskrifterna i 4 & första stycket 1 och 2 samt, i fråga om den som undantagits. även tidsbegräns- ningsregeln i 4; andra stycket.

Vidare skall äldre bestämmelser alltjämt gälla för den som har inskrivits som underårig före ikraftträdandet.

4.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (19802100) 7 kap.

12 & Sekretess gäller i ärende om inskrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållanden. om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekre- tess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid försvarsmakten, befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av presta- tionsförmågan eller särskild risk för detta. anstånd med värnpliktstjänstgö- ring eller vapenfri tjänst. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende sotn avses i detta stycke.

Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

1 fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Lagrådet har pekat på att den ändrade terminologin i förslagets 45 i värn- pliktslagen bör föranleda ändring i 7 kap. 12 & första stycket andra mening- en sekretesslagen ( 1980: 100). För närvarande föreskrivs där bl. a. om sekre- tess i ärende om frikallelse från värnplikt och undantagande från tjänstgö- ringsskyldighet. Detta motsvarar i förslaget till ny 4ä i värnpliktslagen be- frielse enligt punkterna 1 och 2. 1 sekretesslagen har därför tagits in bestäm- tnelser om sekretess i ärenden om befrielse enligt nämnda punkter. Någon förändring i sak innebär detta inte. Andra och tredje styckena ändras inte.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta

1. förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941 :967).

2. förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (19802100).

6. Beslut

Regeringen anslttter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 35
•  Original