Prop. 1993/94:165

Några frågor om sekretess

Regeringens proposition 1993/ 94 : 165

så?)

Några frågor om sekretess PTOP- 1993/94:165

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 mars 1994

Carl Bildt

Reidunn Laurén (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en rad ändringar i sekretesslagen i syfte att bl.a. förbättra integritetsskyddet för enskilda och att tillgodose vissa viktiga insynsintressen i fråga om uppgifter som i dag är sekretesskyddade.

Med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott föreslås bestämmelser som gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter i rit- ningar över t.ex. bankvalv och uppgifter om körkorts referensnummer.

För att stärka skyddet för den enskildes personliga förhållanden föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för uppgifter i läkarintyg i ärenden om parkeringstillstånd, för uppgifter om vissa olfentliganställdas bostadsad— ress, hemtelefonnummer och personnummer, för uppgifter i ärenden som rör befrielse från skyldigheten att fullgöra värnplikt i de fall då t.ex. ekonomiska och sociala skäl åberopas som grund för befrielse, i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret och för uppgifter i ärenden hos regeringen som rör överförande av verkstäl- lighet av brottmålsdom.

Vidare föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter i tjänstgö- ringsomdömen som upprättas inom utrikesförvaltningen, för uppgifter i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser samt för vissa uppgifter hos Justitiekanslern.

I propositionen föreslås även ett undantag från den normalt så starka sekretess som gäller inom socialtjänsten. Bestämmelsen innebär att en myndig person kan få ta del av annars hemliga uppgifter som rör för- hållanden som har betydelse för att få vetskap om biologiska föräldrar. Ett annat undantag från sekretess som nu föreslås är att konkursförvalta— re ges möjlighet att ta del av revisionspromemorior. Denna lättnad i den

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165

annars så stränga skattesekretessen motiveras av vikten av en snabb och effektiv konkursförvaltning. Med hänsyn till såväl den enskilde gäldenä- rens som andra enskildas integritet föreslås dock att konkursförvallarens rätt att förfoga över de uppgifter han får del av får begränsas.

Vidare diskuteras sekretess hos Lotterinämnden, sekretess i tjänste- tillsättningsärenden, sekretess för uppgifter i Bygplans ljudregistratorer, sekretess för vissa uppgifter hos domstol samt sekretess för uppgifter i myndigheters förhandlingsinstruktioner. Vad gäller dessa frågor föreslås dock inga ändringar i sekretesslagen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

Prop. 1993/942165

Innehållsförteckning Prop. 1993/94zl65

1 Förslag till riksdagsbeslut ....................... 5 2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ..... 5 3 Ärendet och dess beredning ..................... 16 4 Sekretess för uppgifter i ritningar över bl.a. bankvalv ..... 17 5 Sekretess för körkorts referensnummer .............. 19

6 Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso— och sjukvårdens ansvarsnämnd .............................. 21

7 Barns tillgång till sekretessbelagt material om biologiska _ föräldrar ................................. 23

8 Sekretess för uppgifter i läkarintyg i ärenden om parkeringstillstånd ........................... 30

9 Sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgifter. om otfentliganställdas adresser m.m. ............... 32

10 Sekretess för uppgifter i ett kompetensbedömningssystem

inom utrikesförvaltningen ...................... 35 11 Sekretess i ärenden om befrielse från skyldigheten att fullgöra

vämpliktstjänstgöring ......................... 37 12 Sekretess för uppgifter i sjömansregistret ............. 39 13 Sekretess i ärenden om överförande av verkställighet av

brottsmålsdom ............................. 42 14 Sekretess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser . . . . 45

15 Konkursförvaltares tillgång till sekretessbelagda

revisionspromemorior ......................... 50 16 Sekretess för vissa uppgifter hos Justitiekanslern ........ SS 17 Framställningar som inte föreslås leda till ändring i sekretesslagen .............................. 57 17.1 Uppgifter hos Lotterinämnden .............. 57 17.2 Uppgifter i tjänstetillsättningsärenden ......... 58 17.3 Uppgifter i registrerat material i flygplans ljudre- gistratorer .......................... 59 3

17.4 Vissa uppgifter hos domstol ............... 60

17.5 Uppgifter i regeringens förhandlingsinstruktioner . . 61 17.6 Övrigt ............................ 62

18 Författningskommentar ........................ 62 Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian

Några frågor om sekretess (DS 1993155) förslag . . 67 Bilaga 2 Departementspromemorians författningsförslag . 68 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig

eller beretts tillfälle att yttra sig över departe- mentspromemorian (Dsl993z55) Några frågor om sekretess förslag ...................... 79 Bilaga 4 Sammanfattning av promemorieförslaget

(dnr 93-3936) om sekretess i verksamhet som avser

tillsyn över stiftelser samt författningsförslag . . . . 80 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig

eller beretts tillfälle att yttra sig över promemorian

om sekretess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser ........................... 82 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag .............. 83 Bilaga 7 Lagrådets yttrande ..................... 94 Utdrag ur protokoll vid regeringssamrnanträde den 10 mars 1994 . 97 Rättsdatablad .................................. 98

Prop. 1993/942165

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)l dels att 5 kap. 2 och 3 åå, 7 kap. 2, 4, 11,12, 15 och 21 åå, 9 kap. 1,2 och9 55, 11 kap. 4 5, 14 kap. 10 å och 16 kap. 1 5 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 5, av fö— ljande lydelse.

Nu varande lydeLse Föreslagen lydelse

5kap. 25

Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som säkerhets- eller bevakningsåtgärd lämnar eller kan bidra till upplys- med avseende på ning om säkerhets— eller bevak-

ningsåtgärd med avseende på

1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,

2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng- ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,

3. telekommunikation,

4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller annan handling,

om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

35

Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be— fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före— skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs.

Sekretess gällerl verksamhet som avser förande av eller uttag ur kör-

lLagen omtryckt 1992: 1474.

Prop. 1993/941165

kortsregisrret för uppgiji om kör- korts referensnummer, om det inte står klan att uppgiften kan röjas utan fam för att kontrollen av kör- korts äkthet motverkas om uppgiften röjs.

7kap. 25

Sekretessen enligt 1 & gäller inte

1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,

2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets- berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till nämnda lag,

3. anmälan och beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso— och sjukvår- den,

3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården,

4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour- nal.

452

Sekretess gäller inom socialtjäns- ten för uppgift om enskilds person- liga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhän- dertagande eller beslut om vård utan samtycke.

2Senaste lydelse 1993z392.

Betrafande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgifter som avses i 1 5, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om

uppgijien röjs.

Sekretess gäller inom socialtjäns- ten för uppgift om enskilds person- liga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhän- dertagande eller beslut om vård utan samtycke. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att

Prop. 1993/942165

denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräldrar är.

Inom kommunalfamiljerådgivning gäller sekretess för uppgift som en- skild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med råd-

givningen.

Med socialtjänst förstås verksam- het enligt lagstiftningen om social- tjänst och den särskilda lagstiftning- en om vård av unga och av miss- brukare utan samtycke samt verk- samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Till soci— altjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduk- tionsersättning för Hyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktions- hindrade.

Med socialtjänst förstås verksam— het enligt lagstiftningen om social- tjänst och den särskilda lagstiftning— en om vård av unga och av miss- brukare utan samtycke samt verk- samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Till soci- altjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduk- tionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst eller till parkering för rörelsehindrade samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktions- hindrade.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Sekretess enligt första stycket gäller inte anmälan eller beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård.

Sekretess enligt första stycket gäller inte beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjuk- vård. Betrafande anmälan i sådant ärende gäller sekretess om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

115

Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp- giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när- stående lider men.

Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift

Prop. 1993/942165

om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller i annat fall än som avses i första - tredje styckena i myndighets personaladministiativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om upp- giften röjs.

Sekretess gäller i annat fall än som avses i första — tredje styckena i myndighets personaladministiativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om upp— giften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriven selaetess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtele- fonnummer och personnummer, om det inte står klan att uppgiften kan röjas utan att den ensldlde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upp- rättats inom utrikesförvalmingen.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

125

Sekretess gäller i ärende om in- skrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållan- den, om det kan antas att den en- skilde eller någon honom närståen- de lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid försvarsmakten, befrielse från vämpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av presta-

Sekretess gäller i ärende om in- skrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållan- den, om det kan antas att den en- skilde eller någon honom närståen— de lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid Försvarsmakten, befrielse från vämpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av presta-

Prop. 1993/94: 165

tionsförmågan eller särskild risk för detta, anstånd med vämpliktstjänst— göring eller vapenfri tjänst. Sekre- tessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

tionsförmågan, särskild risk för detta eller på grund av ekonomiska eller sociala skäl, anstånd med värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller inom Försvarsmaktens personalvård med avseende på värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

155

Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolk- ningen, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstå- ende lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen.

Sekretess gäller i ärende om med- lemskap i svenska kyrkan, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller

1. i verksamhet som avser folk- bokföringen eller annan liknande registrering av befol/aiingen och, i den utsträckning regeringen före- skriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,

2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,

3. i verksamhet som avser örande av eller uttag ur sjömansregistret,

för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskil- de eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

215

Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstå— ende lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder och

Prop. 1993/941165

inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.

Selöetess gäller också hos rege- ringen i ärende om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte regeringens beslut i ären- det.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

8 kap. 21 5

Sekretess gäller i verksamhet som består i tillsyn över stifielser, för uppgift om stiftelses ajörs- eller drififörhållanden eller om annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att stiftelsen eller den enskilde eller nå- gon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Ifråga om uppgift i allmän hand- ling gäller sekretessen i högst sjut- tio år, såvitt angår uppgift om

enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

9kap. 15

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestårnmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos Tull- verket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av över- klagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 5

Prop. 1993/942165

10

första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan Prop. 1993/94:165 myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisreglerings- avgift och liknande avgift samt skatte— och avgiftstillägg och försenings- avgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verk- samhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig inkomst- skatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföretag,

3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.

Utan hinder av sekretessen får Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild" enligt uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om för— vad som föreskrivs i lag om för- farande vid beskattning eller om farande vid beskattning eller om skatteregister. skatteregister. Vidare får utan

hinder av sekretessen uppgift i en revisionspromemoria lämnas till för- valtare i den reviderades konkurs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

253

Sekretess gäller i l. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt, tull eller avgift samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte faller under 1 5, 2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt, 3. ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 5 första stycket tredje - sjätte meningarna. Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3. Utan hinder av sekretessen får uppgift i en revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den revide- rades konkurs. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1 [ 3Lydelse enligt prop. 1993/942151.

95

Sekretess gäller hos allmän advo- katbyrå i ärende om rättsligt biträde

Sekretess gäller hos allmän advo- katbyrå i ärende om rättsligt biträde eller rörande förvaltning i konkurs

1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall bli behandlad förtroligt,

2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan- den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller inte uppgift om protest av växel eller check.

11 kap. 45

Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över olfentlig verk- samhet och hos Justitiekanslern i hans verksamhet för att bevaka statens rätt eller tillhandagå rege- ringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den mån det följer av andra, tredje eller fjärde stycket. Sekretess gäller inte i något fall beslut av justitieom- budsman varigenom ärende avgörs.

Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verk— samhet och hos Justitiekanslern i hans verksamhet för att bevaka statens rätt eller tillhandagå rege- ringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den mån det följer av andra - femte stycket. Sekretess gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman varigenom ärende avgörs.

Erhåller justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet, som anges i första stycket, från myndighet uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Före- kommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslern dock endast i den mån det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

Erhåller justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet, som anges i första stycket, uppgift från enskild, gäller

1. sekretess enligt 2 kap. i den mån det kan antas att riket lider betydan— de men om uppgiften röjs,

2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden i den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller även i Justitie- kanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt för uppgift från enskild i den mån uppgiften erhållits med anledning av rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning

Prop. 1993/942165

12

som part försämras om uppgiften röjs. Har justitieombudsman eller Justitiekanslern beslutat inleda förundersök- ning. tillämpas 5 kap. 1 5 och 9 kap. 17 och 18 55 i verksamhet som anges i första stycket och som utövas av honom i egenskap av åklagare.

14 kap. 105

Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift, också när

1. myndigheten enligt 5 5 lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ— företrädare, ombud eller biträde,

2. myndigheten med stöd av 7 5 2. myndigheten med stöd av 7 5 första stycket lämnar uppgift till första stycket lämnar uppgift till någon som inte är knuten till myn- någon som inte är knuten till myn- digheten på det sätt som anges i digheten på det sätt som anges i 1kap.65. 1kap.65,

3. myndigheten med stöd av 9 kap. 1 5 fjärde stycket andra meningen eller 9 kap. 2 5 fjärde stycket lämnar uppgift till konkurs— förvaltare.

Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe- hållet gälla vad som föreskrivs i 7 5 tredje och fjärde styckena angående förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.

Et förbehåll enligt första stycket 3 får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna firllgöm de skyldigheter som åvilar honom i anledning av konkursen.

Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.

Prop. l993/94: 165

13

16 kap. 1 &

Nuvarande lydelse'

Att friheten enligt 1 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 5 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 5 1-8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp- såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

5 kap. 2 - 4 55 7kap. ] eller 4 5 såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om om- händertagande eller beslut om vård utan samtycke

7 kap. 6 5

8 kap. 9 5, 12 5 första stycket, 13 5 eller 15 5

9 kap. 1—4 55

5. förordnande med stöd av 5 kap. 4 5 eller 23 kap. 10 5fjärde stycket rättegångsbalken

Föreslagen lydeLse

Att friheten enligt 1 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 5 yttrandefrihetsgnrndlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 5 1-8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp— såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförerdningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första stycket 3 yttrandefrihetsgmndlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

4Lydelse enligt prop. 1993/94:107, bet. l993/94:SoU18, rskr. l993/94zl39.

Prop. 1993/94:165

14

5 kap. 2 - 4 55 7kap. I 5 såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om om- händertagande eller beslut om vård utan samtycke 7 kap. 2 5 såvitt avser uppgift i anmälan till HäLso- och sjukvårdens ansvars- nämnd

7 kap. 4 5 såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om om- händertagande eller beslut om vård utan samtycke 7 kap. 6 5

8 kap. 9 5, 12 5 första stycket, 13 5 eller 15 5 8kap. 21 5 såvitt avser uppgift om enskilds personliga förhållanden vars röj— ande kan vålla allvarligt men 9 kap. 1-4 55

5. förordnande med stöd av 5 kap. 4 5 eller 23 kap. 10 5 femte stycket rättegångsbalken

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Prop. l993/94:165

15

3 Ärendet och dess beredning

Sekretesslagen (1980le0, omtryckt l992zl474) trädde i kraft den 1 janua- ri 1981. Lagen har härefter ändrats åtskilliga gånger. Det ligger dock i ärnnesområdets natur och sekretesslagens vidsträckta tillämpningsområde att lagen kontinuerligt måste anpassas till ändrade förhållanden på den offentliga sektorn. Sekretesslagen ses därför fortlöpande över, bl.a. mot bakgrund av framställningar om lagändringar.

Under våren 1993 utarbetades inom Justitiedepartementet departements- promemorian Några frågor om sekretess (Ds l993z55). Promemorian tar upp en rad frågor som rör framställningar om ändringar i sekretesslagen. Promemorians sammanfattning finns i bilaga 1 och författningsförslaget i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr 93-2705).

Inom Justitiedepartementet har även upprättats en promemoria om sekre— tess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser (dnr 93-3936). I pro— memorian föreslås att en bestämmelse införs som reglerar sekretessen i sådan verksamhet. En sammanfattning av förslaget samt författningsförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansema änns i bilaga 5 och en sammanställning av remissytt— randena finns tillgänglig i Justitiedepartementet.

Med anledning av en framställning från Justitiekanslern (dnr 93-4239) behandlas frågan om utökad sekretess i Justitiekanslems verksamhet. Framställningen avser en viss utvidgning av den sekretess som gäller i dag hos Justitiekanslern så att den bättre skall överensstämma med vad som gäller hos andra myndigheter. Det har därför inte ansetts nödvändigt med remissbehandling.

Regeringen behandlar i detta ärende de sekretessfrågor som promemo— rioma och framställningen avser.

La gråder

Regeringen beslutade den 17 februari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har bl.a. framfört vissa redaktionella synpunkter på lagtexten. Regeringen följer Lagrådets förslag i dessa delar. Lagrådets övriga syn- punkter återkommer regeringen till i respektive avsnitt.

Prop. 1993/942165

16

4 Sekretess för uppgifter i ritningar över bl.a. bank- Prop. 1993/94:165 valv

Regeringens förslag: Bestämmelsen i 5 kap. 2 5 sekretesslagen kompletteras till att även gälla för uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstansema: Samtliga remissinstanser som yttrat sig är positiva till att vissa uppgifter i ritningar över t.ex. banker skyddas av sekretess. Hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrker emellertid förslaget eftersom man anser att den eftersträvade förstärkningen inte uppnås. Som exempel nämns att uppgift om att någon säkerhetsåtgärd inte vidtagits inte torde omfattas av sekretess. Kammarrätten i Stockholm anför att den föreslagna lagtexten omfattar samtliga punkter i paragrafen och således betydligt mer än bara byggnadsritningar. Domstolsverket anför att den föreslagna för- fattningstexten är otydlig. Även Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten 1 Stockholm uttalar att förslaget inte omfattar uppgift om att någon säker- hetsåtgärd inte vidtagits samt att uppgifter rörande konstruktion av lokaler som ligger i omedelbar anslutning till t.ex. en bank skall kunna sekretess- skyddas. Stockholms stad yttrar att frågan om vilka anläggningar och byggnader som skall omfattas av sekretess bör belysas ytterligare. Svenska Bankföreningen anser att även en ritning över bankvalvets exakta placering i bankens del av lokalerna bör kunna skyddas. Svenska Tidningsutgivare— föreningen anför att lagtexten bör preciseras så att endast bankvalv, vapen- och ammunitionsförråd och databanker omfattas av bestämmelsen. Svensk Elberedskap AB föreslår att paragrafen även skall omfatta ritningar över anläggningar som rör elförsörjningen.

Skälen för regeringens förslag: Ritningar över en byggnads utförande ges in till kommunens byggnadsnämnd i samband med en ansökan om bygglov. När ärendet är avslutat hos nämnden arkiveras handlingarna. Av ritningarna skall framgå till vilket ändamål byggnaden eller lokalen skall användas. Även uppgifter som rör konstmktion och materialanvändning framgår. I och med att ritningarna kommer in till kommunen och förvaras där är de allmänna handlingar. Allmänheten har således rätt att ta del av dessa ritningar under förutsättning att de inte omfattas av någon sekretess- bestämmelse.

För uppgifter i ritningar gäller sekretess endast i mycket begränsad om- fattning. Vad gäller ritningar över byggnader som disponeras av andra län— ders ambassader och konsulat torde bestämmelsen om utrikessekretess i 2 kap. 1 5 kunna bli tillämplig. Ritningar över försvarsanläggningar och anläggningar som har betydelse för elförsörjningen torde kunna sekretess- beläggas med stöd av bestämmelsen i 2 kap. 2 5 om försvarssekretess.

Rätten att ta del av allmänna handlingar får även begränsas om det är påkallat med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott. I 5 kap. 2 5 stadgas att sekretess gäller för uppgift om säkerhets— eller bevaknings- 17

2 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 165

åtgärd med avseende på bl.a. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Med anläggningar avses bl.a. kulvertsystem, upplag och uppställningsplatser.

Med stöd av denna bestämmelse (och bestämmelsen i 5 kap. 4 5) avslog Regeringsrätten en begäran av en intagen på en kriminalvårdsanstalt att få ta del av vissa handlingar som gällde uppförandet av en ny paviljong på anstaltsområdet (RÅ 85 Ab144).

En förutsättning för att med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 2 5 sekre- tessbelägga byggnadsritningar är emellertid att ritningarna innehåller upp- gifter om säkerhets— eller bevakningsåtgärder. Som exempel på sådana kan nämnas ritningar över larrninstallationer.

En grundtanke bakom olfentlighets- och sekretessregleringen är att sekre— tess inte skall gälla för uppgifter annat än om det verkligen behövs. De avvägningar mellan de motstående intressena av offentlighet och sekretess som gjordes när den nya sekretesslagen utarbetades grundades på ett om- fattande utredningsarbete. När det gäller en verksamhet som bedrevs vid sekretesslagens tillkomst måste man därför normalt kräva att det senare har kommit fram sådana nya omständigheter som för med sig att de avväg- ningar som då gjordes inte längre är giltiga.

Det har under senare år framkommit uppgifter som tyder på att ritningar kommit till användning vid planering av inbrott mot banker. Inbrottsförsök har ägt rum från intilliggande lokaler och personal vid stadsbyggnadskon- tor har uppmärksammat fall där ritningar över banklokaler utan särskild anledning begärts ut av okända personer. Regeringen är av den uppfatt- ningen att det i brottsförebyggande syfte är angeläget att försöka hindra att uppgifter ur vissa ritningar regelmässigt lämnas ut. Denna uppfattning delas även av remissinstansema. Främst är det uppgifter i ritningar över byggnader, anläggningar eller lokaler där pengar eller annat stöldbegärligt gods förvaras som bör kunna skyddas av sekretess. Att, som någon remiss- instans förordar, mer precist ange vilka byggnader som kan komma i fråga låter sig emellertid inte göra. Som exempel kan dock nämnas bankvalv, vapen- och ammunitionsförråd och datorhallar.

De ritningar som ges in i ett ärende om bygglov ger upplysningar om hur en lokal är disponerad och var i huskroppen den är belägen. En banks lokaler är till största delen tillgängliga för allmänheten. Den som så önskar kan utan större svårigheter vid ett besök på banken konstatera hur lokaler- na är disponerade och var pengar och andra värdehandlingar förvaras. Någon anledning att sekretessbelägga detta slag av uppgifter i ritningarna torde som regel inte finnas. Inte heller bör sekretess gälla för sådana upp- gifter i ritningar över lokaler som angränsar till t.ex. en banklokal.

Ritningar innehåller emellertid även uppgifter som rör byggnadskonstruk- tionen. Som exempel kan nämnas uppgifter om byggnadsmaterial, väggar- nas tjocklek, hur ledningar och rör är dragna, ventilationstrummor m.m. Sådana byggnader och lokaler som används för förvaring av pengar och andra värdehandlingar torde regelmässigt vara konstruerade på ett sådant sätt att kravet på en hög säkerhet kan tillgodoses. Kraftigare och tåligare byggnadsmaterial, tjockare väggar och ett specith utförande är exempel på sådana särskilda åtgärder som kan ha vidtagits.

Prop. 1993/94:165

18

Enligt 5 kap. 2 5 gäller sekretess under vissa förutsättningar för uppgift om säkerhetsåtgärd med avseende på t.ex. byggnad. En byggnads vägg- tjocklek är inte vad man i allmänhet menar med en uppgift om säkerhetsåt- gärd. Med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet kan emeller- tid en sådan uppgift ge upplysningar om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. Om en byggnad eller en lokal konstruerats på ett visst sätt för att tillgodose krav på en högre säkerhet än vad som annars gäller för byggna- der eller lokaler bör uppgifter om t.ex. byggnadskonstruktionen kunna hemlighållas under fönrtsättning att det kan antas att syftet med vidtagna åtgärder motverkas om uppgifterna röjs.

Några remissinstanser har påpekat att den i promemorian föreslagna regleringen inte omfattar de fall då någon säkerhetsåtgärd inte har vid- tagits. Avsikten med regleringen är emellertid att skydda uppgifter i rit- ningar över byggnader och lokaler där pengar och annat stöldbegärligt gods förvaras. Det måste vara mycket sällan som inte några säkerhetsåt- gärder har vidtagits beträffande sådana lokaler. Den i promemorian före- slagna regleringen måste därför anses vara tillräcklig. Dessutom skulle sekretess för uppgifter om att säkerhets- och bevakningsåtgärder inte vid- tagits leda till att alla byggnadsritningar m.m. blir hemliga.

Den föreslagna regleringen får till följd att inte bara uppgifter om bygg- nader utan även uppgifter som kan lämna upplysning om säkerhets- och bevakningsåtgärd med avseende på punkterna två till fyra i paragrafen omfattas. Skyddsbehovet kan vara väl så starkt beträffande sådana uppgif- ter. Det saknas därför anledning att inte låta tillägget omfatta bestämmel- sen i dess helhet.

Meddelarfriheten är begränsad för uppgifter om säkerhetsåtgärder. Inte heller för uppgifter som kan lämna upplysning om sådana säkerhetsåtgär- der skall meddelarfrihet råda.

5 Sekretess för körkorts referensnummer

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgift i körkorts- registret om ett körkorts referensnummer. Endast om det står klart

att numret kan lämnas ut utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas, får det lämnas ut.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema: De fiesta remissinstansema tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Svenska Tidningsutgivareföreningen förordar att be- stämmelsen utformas med ett rakt skaderekvisit.

Skälen för regeringens förslag: Körkort används i mycket stor utsträck- ning som legitimationshandling. För att i möjligaste mån förhindra att förfalskade körkort används i brottsligt syfte förses körkort sedan den 1 januari 1993 med ett för varje körkortshandling unikt nummer, kallat referensnummer. Referensnumret åsätts körkortet under tillverkningspro—

Prop. 1993/94:165

19

cessen och registreras i körkortsregistret. Vid en kontroll av ett körkort skall referensnumret och det personnummer som änns på körkortet upp- ges. Om dessa två nummer också enligt körkortsregistret är kopplade till varandra är körkortet med största sannolikhet äkta.

Körkortsregistret förs av Vägverket genom automatisk databehandling. Registret är enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser en allmän hand- ling. Uppgifterna i registret är således offentliga såvida de inte omfattas av någon sekretessbestämmelse. Med hänsyn till skyddet för den enskildes personliga förhållanden kan vissa uppgifter i körkortsregistret sekretessbe- läggas. Någon möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i registret med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott änns emellertid inte.

Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bl.a. om det är påkallat med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott. En förut- sättning år också att intresset av sekretess är så starkt att intresset av of- fentlighet bör få vika.

Systemet med referensnummer har tillkommit för att man på ett enkelt sätt skall kunna kontrollera om ett körkort är äkta eller om det är förfals- kat. Syftet är att förhindra att förfalskade körkort används i brottslig verk- samhet. Säkerheten i systemet bygger på att ingen skall kunna ta reda på referensnumret för någon annans körkort. Om uppgifter i körkortsregistret om referensnummer blir tillgängliga för envar, kan syftet med nummersys- temet riskera att helt gå förlorat. Intresset av att kunna hemlighålla refe- rensnumren är således påtagligt. Något egentligt intresse av insyn i denna verksamhet änns knappast. En sekretessbestämmelse kan därför införas för uppgift i körkortsregistret om referensnummer.

För att säkerheten i nummersystemet skall kunna upprätthållas måste sekretess vara huvudregeln. Detta måste gälla såväl i Vägverkets verksam- het som avser förande av körkortsregistret som hos andra myndigheter som kan göra uttag ur registret. En remissinstans förordar att bestämmelsen utformas med ett rakt skaderekvisit. Ett sådant skaderekvisit skulle emel- lertid inte få den effekt som eftersträvas. För att uppnå att referensnummer endast lämnas ut i de fall ett utlämnande kan ske utan fara för att numren kan komma att användas i obehörigt syfte krävs att bestämmelsen utformas med ett omvänt skaderekvisit. Sekretess är då huvudregeln. Sekretessen får dock inte hindra att kontrollen av körkort blir praktiskt genomförbar. För att kunna ta ställning till en begäran om ett utlämnande kommer man att behöva ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften. Det är emellertid inget som hindrar att dessa uppgifter efter- frågas om de behövs vid en sekretessprövning. Några problem vid den praktiska tillämpningen behöver därmed inte uppstå. En bestämmelse med nu föreslaget innehåll bör tas in som ett nytt stycke i 5 kap. 3 5 sekre- tesslagen.

För övriga uppgifter i denna paragraf är meddelarfriheten inskränkt. Detta bör vara fallet även för uppgifter om referensnummer.

Prop. 1993/94:165

20

6 Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, om det kan antas att den enskilde eller någon som står honom nära lider betydande men om uppgiften röjs. För dessa uppgifter skall inte råda någon meddelar- frihet.

Promemorians Förslag: Den föreslagna sekretessregleringen överens- stämmer i sak med regeringens förslag. Däremot behandlas inte frågan om inskränkning av meddelarfriheten.

Remissinstansema: De allra äesta remissinstansema tillstyrker att sekre- tess införs för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvars- nämnd. Hälso— och sjukvårdens ansvarsnämnd motsätter sig inte att sekre- tess införs men ifrågasätter om det är nödvändigt eftersom de mest käns- liga uppgifterna oftast änns i bilagor till anmälan och i den mån uppgif- terna måste återges i beslutet de blir offentliga. Kammarrätten i Stockholm förordar att bestämmelsen utformas med ett rakt skaderekvisit. Domstols— verket anför att det av den föreslagna lagtexten inte framgår att bestäm- melsen inte avser att skydda andra uppgifter än sådana som enligt 7 kap. 1 5 är sekretessbelagda inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen anser att uppgiftema bör omfattas av den vanliga hälso- och sjukvårdssekretes- sen, dvs. med ett omvänt skaderekvisit och att även uppgifter om medi- cinska problem hos hälso- och sjukvårdspersonalen skall omfattas av sekre- tess.

Skälen för regeringens förslag: Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd prövar, enligt lagen (1980211) om tillsyn över hälso- och sjukvårdsperso- nalen m.fl. (tillsynslagen), frågor om disciplinansvar och om återkallelse av legitimation m.m. Denna lag föreslås att från och med den 1 juli 1994 ersättas av en lag om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område. Fråga om disciplinansvar tas upp på anmälan av Socialstyrelsen eller av den patient som saken gäller eller, om patienten inte själv kan anmäla saken, en nära anhörig till honom eller - om fråga är om befatt- ningshavare som omfattas av 1025 eller IK:s tillsyn - av 10 eller JK. När det gäller frågor om återkallelse av legitimation eller begränsning av legiti- merade yrkesutövares behörighet tas sådana ärenden upp till prövning efter anmälan av Socialstyrelsen, JO eller IK eller på ansökan av den som saken gäller. Anmälan eller ansökan till ansvarsnämnden skall vara skriftlig.

Enligt 7 kap. 1 & sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvår- den för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållan— den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller även i ärenden hos ansvarsnämnden och hos fullföljdsinstansema. Däremot gäller sekre—

Prop. 1993/94:165

21

tessen enligt 1 5 inte för uppgifter i anmälan och beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom hälso— och sjukvården (7 kap. 2 5 3).

Socialnämnden har fr.o.m. den 1 januari 1992 ledningen av den kommu— nala hälso- och sjukvården. Enligt 7 kap. 4 & femte stycket sekretesslagen gäller inte heller sekretessen inom socialtjänsten för anmälan eller beslut i ärenden om ansvar och behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård (se prop. 1990/91:l4, SFS 1990:1470).

Vid tillkomsten av sekretesslagen konstaterades att uppgifter om patien- ters sjukdomar m.m. åtnjuter sekretess hos ansvarsnämnden och hos full- följdsinstansema enligt den föreslagna lydelsen av 7 kap. l 5 andra styck— et, och det oavsett om det aktuella ärendet rör den allmänna eller den enskilda sjukvården. Det förhållandet att det till ärendena hos ansvars- nämnden var knutet ett inte oväsentligt oä'entlighetsintresse ansågs emeller- tid utgöra skäl för att varken anmälan eller beslut i dessa ärenden skulle omfattas av sekretess. I samband därmed konstaterades att sekretesskyddet enligt 7 kap. 1 5 över huvud taget inte gäller personalens förhållanden utan endast patienters och jämställdas personliga omständigheter (prop. 1979/80:2 Del A 5. 176).

Efter lagändring år 1987 (SFS 1987:1002) gäller till skydd för enskilds personliga förhållanden sekretess hos JO och JK om uppgiften kommer från enskild och uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får anses avse och om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs, (11 kap. 45 tredje stycket 2). I motiven till denna bestämmelse (prop. 1986/87zl60 s. 21 f.) anfördes att även om offentlighetsintresset måste tillmätas stor betydelse hos JO och JK och då särskilt i fråga om anmäl- ningar av enskilda, änns det fall där behovet av sekretess får anses våga klart tyngre än intresset av offentlighet. Som exempel nämndes härvid ärenden som rörde hälso- och sjukvårdsområdet. Det ansågs inte vara tillfredsställande att sekretesskyddet kunde bibehållas om JO eller JK in- fordrade handlingar, t.ex. journaler, men att sekretess inte gällde om den enskilde själv gav in liknande handlingar. Den möjligheten att en enskild drar sig för att göra en anmälan på grund av det svaga sekretesskyddet anfördes även till stöd för denna lagändring.

För att en anmälan skall tas upp till prövning hos ansvarsnämnden torde krävas att anmälaren i viss mån redogör för de bakomliggande förhållande- na till anmälan. De omständigheter som anmälaren sålunda redogör för kan innehålla uppgifter som är mycket integritetskänsliga och som skulle omfattas av sekretess eller tystnadsplikt, om de funnits tillgängliga inom hälso- och sjukvården.

Av förarbetena till nuvarande 7 kap. 2 5 3 synes framgå att utgångspunk- ten varit att en anmälan till ansvarsnämnden främst innehåller uppgifter om den som anmälan riktar sig mot och att dessa uppgifter inte - med hänsyn till oäentlighetsintresset - borde vara skyddade av sekretess. I detta av- seende bör inte någon ändring göras nu.

Liksom vad ovan anförts om bakgrunden till ändringen av 11 kap. 4 5 kan dock behovet av skydd för integritetskänsliga uppgifter som hänför sig till den som gör anmälan eller till den för vars räkning anmälan görs i

Prop. 1993/942165

22

vissa fall vara så stort att det bör ta över intresset av insyn.

Inskränkningar i oä'entligheten bör emellertid göras endast när det änns starka skäl för det. Därför bör endast sådana uppgifter vars röjande kan antas leda till men av särskild påtaglig att för den enskilde kunna bli skyd— dade av sekretess. För ärenden vid JO eller JK gäller sekretess endast i den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Detta skaderekvisit bör gälla även när fråga är om sekretess för uppgifter som lämnas i en anmälan till ansvarsnämnden. De uppgifter som lämnas i en anmälan skulle emellertid regelmässigt ha omfattats av sekretess inom hälso- och sjukvården. Någon anledning att tynga lagtexten med detta rekvisit änns - som också Lagrådet påpekat - därför inte. Däremot bör som också är fallet för anmälningar till JO och IK, sekretess endast gälla om någon lider betydande men om uppgiften röjs.

Frågan om sekretess för anmälan till ansvarsnämnden regleras lämpligen genom att man inför ett nytt andra stycke i 7 kap. 2 5 och en ny mening i 7 kap. 4 & femte stycket.

För uppgifter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten år meddelar- friheten till största delen begränsad. De uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnårnnd som nu föreslås bli skyddade av sekretess är sådana som är mycket känsliga för den enskilde. Det föreslås därför att meddelarfriheten skall begränsas för dessa uppgifter.

7 Barns tillgång till sekretessbelagt material om biologiska föräldrar

Regeringens förslag: Utan hinder av sekretess får uppgifter lårnnas till enskilda som uppnått myndig ålder om förhållanden som år av betydelse för att de skall få vetskap om vilka deras biologiska för- äldrar år.

Promemorians förslag: Den föreslagna bestämmelsen är inte begränsad till enskilda som uppnått myndig ålder. I övrigt överensstämmer förslaget med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstansema tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Riksdagens ombudsmän anför att inskränkningen i sekretessen bör bestämmas så att den lämnar möjlighet för en enskild att få tillgång till uppgifter om sitt ursprung i en vidare bemärkelse. Som ex- empel nämns uppgifter om adoption och om placeringar i t.ex. familjehem. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att ytterligare överväganden krävs innan lagstiftning sker. Hovrätten anmärker att lagbestämmelsen går längre än motiven, då även adopterade barn omfattas av bestämmelsen. Frågan om en underårig part genom sin ställföreträdare skall ha rätt att få del av uppgifter eller om denna rätt skall tillkomma den underårige själv

Prop. 1993/941165

23

har inte redovisats. Inte heller har i motiven närmare angivits vad som avses med "förhållanden av betydelse". Kammarrätten i Stockholm anför att det i motiven bör anges vilka uppgifter som normalt får lämnas ut. Socialstyrelsen pekar på att problem med att få uppgifter ur faderskaps- ärenden föreligger även i de fall ett ärende är avslutat och ärendet nedlagt och där barnet har uppnått myndig ålder.

Bakgrund Tidigare behandling av frågan

I samband med socialutskottets behandling av frågan om godkännande av den av Förenta nationernas generalförsamling den 20 november 1989 antagna konventionen om barnets rättigheter (bet. l989/90:SoU28) väcktes en motion med yrkande att en undantagsbestämmelse skulle införas i 7 kap. 4 & sekretesslagen för den som vill få kunskap om sina föräldrar. I yttrande över motionen föreslog konstitutionsutskottet socialutskottet att avstyrka motionen, men uttalade samtidigt som sin mening att det var angeläget att intresset av att en person skall kunna få tillgång till uppgifter om sin börd i möjligaste utsträckning kan tillgodoses och att det fanns anledning för regeringen att i lämpligt sammanhang överväga en ändring av sekretesslagen för att tillgodose det nämnda intresset (1989/901KU8y). Socialutskottet anslöt sig härvidlag till konstitutionsutskottets bedömning. På hemställan av socialutskottet avslog riksdagen motionen.

I konstitutionsutskottets betänkande l990/9lzKU10 behandlades bl.a. en motion från den allmänna motionstiden 1990 som ånyo tog upp den aktuel— la frågan. Utskottet, som hänvisade till den tidigare behandlingen i frågan, fann det för närvarande inte vara påkallat med någon särskild åtgärd i saken från riksdagens sida. På hemställan av utskottet avslog riksdagen motionen. Också vid de senaste riksmötena har utskottet behandlat motio— ner med yrkanden i frågan (bet. l99l/92:KUll och bet. l992/93:KU38). Utskottet har härvid hemställt att motionerna skall avslås i avvaktan på regeringens utredning. Riksdagen har bifallit utskottets hemställan.

Motionsyrkandena har framställts mot bakgrund av en dom från Rege- ringsrätten, i vilken domstolen med stöd av 7 kap. 4 & sekretesslagen avslog en begäran av en vuxen person att få del av en beäntlig uppgift i en s.k. bamavårdsakt rörande henne. Syftet med kvinnans begäran var att genom uppgiften kunna få reda på vem hennes biologiske far är. I det beslut underinstansen meddelade och som inte ändrades av överinstansema angavs bl.a. att samtycke från den enskilde. som skulle kunna lida men genom ett utlämnande av uppgiften, inte förelåg samt att det inte stod klart att uppgiften kunde röjas utan men för den enskilde. Enligt motionerna väger emellertid intresset av att få veta vem som är ens far eller mor alltid så tungt att andra intressen får vika. I ett beslut den 30 september 1991 (3230-1989) har JO i anledning av en anmälan angående fråga om utläm- nande av sekretessbelagda handlingar inom socialtjänsten funnit att lagreg- lema på ifrågavarande område inte kan anses otvetydiga. Även JO har hänvisat till den ovan nämnda domen jämte ytterligare domar från Rege- ringsrätten i liknande frågor.

Prop. 1993/94:165

24

Socialnämnds skyldighet att medverka vid fastställande av faders/arp

Bestämmelser om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap änns i 2 kap. föräldrabalken (FB). Socialnämnden fungerari viss utsträck- ning som representant - ställföreträdare - för barnet. Finns det inte någon som är far enligt den legala faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 & FB, skall nämnden försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderska- pet fastställs. Nämnden skall vidare, i det fall att det änns någon som är far enligt den legala faderskapspresumtionen, utreda om någon annan man kan vara far till barnet om vårdnadshavare eller mannen i äktenskapet begär det och nämnden änner det lämpligt (2 kap. 9 & FB). Leder utred- ningen frarn till en faderskapsbekräftelse, skall denna för att bli giltigt godkännas av socialnämnden (1 kap. 4 & FB). Skall faderskapet fastställas av domstol, är det nämnden som för barnets talan i de fall då det inte änns någon som är far enligt den legala faderskapspresumtionen (3 kap. 5 & FB). Har faderskap fastställts genom bekräftelse eller har en socialnämnd fått meddelande om att domstol fastställt faderskap, skall socialnämnden anmäla detta hos vederbörande skattemyndighet (4 & kungörelsen / 19731810/ om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m.).

Leder utredningen inte till något säkert ställningstagande när det gäller frågan om en presumtiv far, kan utredningen läggas ned. En påbörjad utredning kan också behöva avbrytas därför att det visar sig omöjligt att få några upplysningar till ledning för faderskapsfrågan. Om modern haft samlag med flera män. kan redan på ett tidigt stadium stå klart att det inte kan avgöras vem som är far. Det änns knappast anledning att göra en omfattande utredning och inleda rättegång, om det framstår som utsiktslöst att nå ett positivt resultat. Fall kan också tänkas där utredning och rätte- gång skulle medföra alltför svåra påfrestningar för modern. t.ex. om bar- net avlats i samband med våldtäkt eller om annars utredning och rättegång av särskilda skäl skulle innebära så påtagliga risker för moderns psykiska hälsa att man bör avstå från att försöka få faderskapet fastställt. Utred— ningen får också läggas ned. om samtycke till adoption föreligger från modem eller särskild förmyndare enligt 4 kap. 5 a & FB.

Beslut varigenom en utredning läggs ned är inte helt slutgiltigt. Om det komnrer fram nya omständigheter, kan nämnden ta upp ärendet. Att nämn- den lägger ned saken hindrar dock inte att någon annan representant för barnet utför barnets talan.

De sociala myndigheterna har alltså en långtgående utredningsskyldighet när det gäller att medverka vid fastställande av faderskap. Faderskapet skall utredas även om modern motsätter sig det. Utgångspunkten för ut- redningen är i normala fall moderns uppgifter. I vissa fall blir situationen mer komplicerad och det innebär ofta att omfattande utredningar måste göras. Bl.a. måste man kanske söka utröna om modern haft förbindelser med flera män under konceptionstiden. Med ledning av moderns uppgifter skall varje man höras som kan tänkas vara far till barnet. Ibland kan även andra personer ha upplysningar att lämna i saken. Utredningen skall vara objektiv och ske med takt och omdöme. Om det behövs. kan hjälp påkallas hOs annan socialnämnd för efterforskande och hörande av personer som

Prop. 1993/94:165

25

kan antas ha upplysningar av värde att lämna. Gällande sekretessbesrämmeLter

Bestämmelser om sekretess på socialtjänstens område återfinns alltså i 7 kap. 4 & sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller inom social- tjänsten sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen är således avgränsad med ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. presumtionen är för sekretess. Till socialtjänst hänförs också socialnämndens befattning med ärenden om att fastställa faderskap.

Om tillämpningen av menrekvisitet kan nämnas följande. Begreppet men har i sekretesslagen en mycket vidsträckt innebörd och tar framför allt sikte på olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifterna lämnas ut (jfr prop. 1979/80z2, Del A, s. 83). Med men avses sådant som att någon blir utsatt för andras missaktning, om hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i många fall anses vara tillräcklig för att medföra men. Utgångspunkten för en bedöm- ning av om men föreligger är den enskildes egen upplevelse. I konsekvens med detta kan även helt råttsenliga åtgärder utgöra men, t.ex. att utläm- nande av uppgifter om en person från en myndighet till en annan kan leda till att den aktuella personen blir föremål för sluten psykiatrisk vård. Vrd bedömningen av vad som utgör men finns det emellertid ett visst utrymme för att ta hänsyn till vad som enligt gängse värderingar i samhället uppfat- tas som men. Enbart det förhållandet att en person tycker att det är obe- hagligt i största allmänhet att andra vet var han bor kan t.ex. inte anses som men.

Enligt 14 kap. 4 & sekretesslagen gäller sekretessen dock inte i förhållan- de till den enskilde själv, vilket innebär t.ex. att en person i normalfallet medges att fritt ta del av innehållet i den socialakt som kan finnas beträf- fande honom. Likaså kan en vårdnadshavare i de flesta fall få ta del av sitt barns socialakt.

En socialakt som angår en person kan emellertid innehålla känsliga upp- gifter om en eller flera andra personer, uppgifter som enligt den ovan nämnda huvudregeln omfattas av sekretess.

I syfte att vederbörande skall kunna ta till vara sin rätt gäller enligt 14 kap. 5 5 sekretesslagen att den som är sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet, i princip har rätt att ta del av handling eller annat material i målet eller ärendet.

I propositionen med förslag till sekretesslag framhölls att bestämmelsen i 14 kap. 4 & sekretesslagen hade nära samband med den rätt till insyn för part som avses i 14 kap. 5 5. Det konstaterades också att regeln om ver- kan av samtycke ger upphov till ett ganska stort antal rättsliga problem och att äertalet av dessa måste lösas med tillämpning av allmänna rättsgrund- satser (prop. 1979/8012, Del A, 5. 330). Vidare anfördes bl.a:

"I allmänhet är det den person, om vilken information änns hos en myn- dighet, som förfogar över sekretessen. Så behöver dock inte alltid vara

Prop. 1993/94:165

26

fallet. Sekretessen kan gälla till förmån också för tredje man, t.ex. någon som har gjort anmälan mot den andre eller som annars kan bli utsatt för hot från denne. I så fall kan inte den som i första hand berörs av uppgif- terna utan vidare få kännedom om dem. Och för att sekretessen skall vika i förhållande till utomstående behövs samtycke från båda de nämnda perso- nerna. Motsvarande gäller om en uppgift i annat fall angår mer än en person, t.ex. någon som har sökt hjälp hos socialvården och anhörig till denne."

Rätten för barn att få reda på sitt ursprung vid givarinsemination

Av intresse i förevarande sammanhang är också den lagstiftning (prop. 1984/85z2, bet. 1984/85zLUlO, rskr. 99) som gäller i fråga om rätten för barn som kommit till genom givarinsemination att få reda på sitt ursprung. Utan hinder av den sekretess som följer av 7 kap. l & första stycket sekre- tesslagen - paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess på hälso- och sjukvårdsområdet - får nämligen i vissa fall uppgifter om insemination lämnas till enskild. Enligt 4 5 lagen (l984:1140) om insemination har således ett barn som har avlats genom insemination rätt att, om det har uppnått tillräcng mognad, få del av de uppgifter om sperrnagivaren som har antecknats i sjukhusets särskilda journal. Där anges vidare att social- nämnden är skyldig att på begäran biträda barnet med att skaffa fram dessa uppgifter.

Skälen för regeringens förslag:

Som ovan nämnts avgränsas sekretessen i 7 kap. 4 & sekretesslagen med ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter får därmed inte lämnas ut, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Presumtionen är med andra ord för sekretess. Detta innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för sin bedöm- ning. I praktiken innebär detta att tillämparen många gånger inte kan lämna ut en uppgift som omfattas av en sådan sekretessregel utan att ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften.

Innebörden av att sekretess råder är att uppgift inte får röjas vare sig för andra myndigheter eller för privatpersoner. Regleringen innebär att sekre- tess råder i de äesta fall och att utrymmet för att lämna ut uppgifter efter en skadeprövning är mycket begränsat och torde i praktiken kunna ske endast efter samtycke från den enskilde, nämligen från den till vilkens förmån sekretessen gäller.

Problemet i detta fall är den situationen att en person utan direkt sam- band med ett pågående ärende vill ta del av sin socialakt och det i akten änns känsliga uppgifter om någon annan person, t.ex. att det änns en eller flera namngivna män som modem uppgett att hon under konceptionstiden haft samlag med. Om denne eller dessa personer inte har eftergett sekre- tessen blir alltså frågan, om det kan anses försvarbart att akten i denna del måste hemlighållas för den som akten egentligen rör och som har ett be— rättigat intresse av att få del av uppgifter som kan underlätta för vederbör- ande att få kunskap om sin börd.

Prop. 1993/94:165

27

De uppgifter som bör vara av intresse för ett barn som kommit upp i vuxen ålder och som enligt motionerna alltså skall kunna lämnas ut till barnet. är sådana som kommit fram inom socialtjänsten vid utredningar om fastställande av faderskap eller andra utredningar som gäller barnet och/el- ler bamets mor. Det bör i första hand vara fråga om av modern eller annan lämnade uppgifter om vem modem vid den aktuella konceptionsti— den haft samlag med.

När det gäller utredningar om fastställande av faderskap fann Regerings- rätten (RÅ 1989 not. 124), efter det att kammarrätten under hänvisning till 7 kap. 4 5 sekretesslagen nekat ett barn att ta del av uppgifter i en nedlagd faderskapsutredning avseende barnet själv, att faderskapsärendet skulle kunna tas upp på nytt om nya omständigheter framkom och att barnet därför var att anse som part i ärendet och följaktligen ägde ta del av alla handlingar i ärendet. Barnet var i detta fall underårigt och företräddes av ställföreträdare. I ett annat mål (RÅ 1992 not. 10) ändrade inte Regerings- rätten kammarrättens dom i vilken en man nekades ta del av vissa hand- lingar i ett barnavårdsmannaskapsärende. Kammanätten konstaterade i sin dom att ärendet var avslutat och inte kunde återupptas till behandling sedan personen i fråga blivit myndig. Eftersom han inte längre var att anse som part kunde reglerna om partsinsyn inte bli tillämpliga.

För att få ta del av namn på personer som hörts under en faderskapsut— redning krävs det enligt vad som framgår av det ovanstående att den som vill ta del av uppgiftema intar ställning som part. I andra fall kan upp- gifterna inte lämnas ut. Enligt regeringens mening är det otillfredsställande att det i en så här betydelsefull fråga skall vara avgörande huruvida barnet i ett visst fall är att betrakta som part eller inte. Man har då att överväga om undantag skall göras från den starka sekretess som gäller inom social- tjänsten.

lagrådet har härvid påpekat att det starka sekretesskydd som i dag råder för uppgifter av ifrågavarande slag har till syfte att underlätta utredningen i ärenden om fastställande av faderskap. Genom garantier om sekretess kan en rrror till ett utomäktenskapligt barn förmås att berätta om sitt kanske vidlyftiga sexualliv under konceptionstiden och på så sätt bidra till att faderskapet kan fastställas med större säkerhet. Lagrådet har också anfört att det inte är självklart att ett utomäktenskapligt barn för vilket faderska— pet är fastställt i vederbörlig ordning, vid myndig ålder skall ha rätt att ta del av innehållet i en socialakt för att se om han eventuellt har en annan biologisk far än den som framgår av faderskapsbekräftelsen eller domen i faderskapsmålet. Lagrådet har mot denna bakgrund avstyrkt förslaget.

De uppgifter som förekommer inom socialtjänsten rör ofta mycket per- sonliga förhållanden och uppgifterna är därmed ofta känsliga ur integritets- synpunkt. I anledning härav är också sekretesskyddet inom socialtjänsten starkt. Ett barns intresse av att få kunskap om vem som är dess biologiska föräldrar väger emellertid mycket tungt. Det är också regeringens upp— fattning att den enskildes - dvs. i detta fall moderns och eventuella mäns - integritetsskydd måste stå tillbaka för barnets rätt till kunskap om vilka dess föräldrar år. Denna uppfattning har också hävdats vid riksdagsbe- handlingen av motionerna och även kommit till uttryck vid remissbehand— lingen. Undantag bör därför göras från den normalt stränga sekretessen.

Prop. 1993/941165

28

Främst är det barn för vilka faderskapet inte är fastställt som bör få ta Prop. 1993/94:165 del av uppgifter hos socialtjänsten. Det kan emellertid även ännas barn för vilka faderskapet är fastställt i vederbörlig ordning men där olika omstän- digheter tyder på att någon annan kan vara far. Även i sådana fall skall barnet kunna få ta del av uppgifter. Det är emellertid inte meningen att någon av ren nyfikenhet skall kunna få ta del av dessa uppgifter. Endast om uppgifterna har betydelse för att barnet skall få vetskap om vilka de biologiska föräldrarna år skall sekretessen kunna brytas.

En särskild fråga är vilken åldersgräns som bör gälla för barns rätt att ta del av uppgifter i faderskapsärenden. Att beakta i det sammanhanget är att uppgifterna är av ett sådant slag att barnet knappast kan tillgodogöra sig och bedöma dem på rätt sätt utan att ha uppnått en viss mognad. Om modern inte motsätter sig det, kan underåriga få del av uppgifterna genom henne. Något undantag från sekretessen behövs därför inte för det fallet. Är modern motståndare till att barnet får del av uppgifterna före myndig ålder, torde det i normalfallet vara riktigast att låta moderns uppfattning fålla utslag. Det är vidare främst i fråga om myndiga bam som det fram- kommit ett praktiskt behov av ett undantag från sekretessen

Övervägande skäl talar därför för att rätten att ta del av de ifrågavarande uppgifterna inskränks till att gälla för dem som uppnått myndig ålder. Visserligen är, som tidigare anförts, regeln i inseminationslagen en annan. Där är dock uppgifterna typiskt sett betydligt mindre känsliga.

En remissinstans har anfört att bestämmelsen bör utvidgas till att även gälla uppgifter som rör adoption och placering i t.ex. familjehem. Den föreslagna bestämmelsen gör inte någon skillnad mellan adopterade barn och andra barn. Adopterade barn kan således med stöd av bestämmelsen ta del av uppgifter som är av betydelse för att få vetskap om de biologiska föräldrarna. En adoption måste emellertid för att vara giltig fastställas av domstol och domstolen skall innan den fattar sitt beslut höra de biologiska föräldrarna. I de allra flesta fall änns därför uppgift om biologiska för- äldrar i domstolens akt. Dessa uppgifter torde i de allra flesta fall vara offentliga. Regeringen änner däremot inte i detta sammanhang skäl att föreslå inskränkning i sekretessen vad gäller andra uppgifter i ärenden om adoption eller för uppgifter i ärenden om placering vid t.ex. familjehem.

Det föreslås således en sådan ändring i 7 kap. 4 & sekretesslagen som gör det möjligt för en enskild som uppnått myndig ålder att få ta del av annars hemliga uppgifter beträffande andra enskilda om uppgifterna är av betydelse för att få vetskap om vilka de biologiska föräldrarna är.

29

8 Sekretess för uppgifter i läkarintyg i ärenden om parkeringstillstånd

Regeringens förslag: I ärenden om parkeringstillstånd för rörelse— hindrade skall sekretess gälla för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon som står honom nära lider men.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: De äesta remissinstansema tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Med hänsyn till att det i regel är någon annan nämnd än socialnämnden som prövar dessa ärenden i kommunen, anser Socialstyrelsen det mindre lämpligt att bestämmelsen tas in i 7 kap. 4 5. Svenska Tidningsutgivareföreningen förordar att bestämmelsen utformas med ett rakt skaderekvisit.

Skälen för regeringens förslag: I lagen (1957z259) om rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats m.m. och i 159 a & vägtraäkkungörelsen (l972:603) änns bestämmelser bl.a. om att rörelse- hindrade av kommunen får befrias från skyldighet att erlägga parkerings- avgift och att det för rörelsehindrade får beslutas om undantag från be— stämmelser som avser stannande eller parkering.

Ansökningar om parkeringstillstånd för rörelsehindrade prövas av trafik- närnnden ( l 5 andra stycket lagen /1978:234/ om nämnder för vissa traäk- frågor). Traäknämndens beslut får överklagas hos länsstyrelsen, vars beslut kan överklagas hos Vägverket. Tidigare prövades dessa frågor av Traäksäkerhetsverket (TSV).

TSV har meddelat föreskrifter i fråga om parkeringstillstånd för rörelse- hindrade (TSVFS 1987211). Enligt föreskrifterna får läkarintyg infordras i ansökrringsärendet, om det är svårt att bedöma sökandens möjligheter att förflytta sig. läkarintyg infordras regelmässigt när ansökan om tillstånd görs första gången. läkarintygen är ofta mycket detaljerade och det före— kommer att de ursprungligen varit avsedda för ansökan av olika typer av bidrag eller andra förmåner.

Enligt 7 kap. l & sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvår— den för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållan- den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Samma sak gäller i viss annan medicinsk verksamhet.

De läkarintyg som nu är aktuella innehåller uppgifter som omfattas av sekretess när läkarintygen är tillgängliga inom hälso- och sjukvårdssektom och .till denna angränsande områden. Om uppgifterna blir tillgängliga utanför detta område, t.ex. när de ges in till traäknämnden i samband med ansökan om parkeringstillstånd, gäller inte sekretessen där utan en kom- pletterande regel om detta.

Sekretessen enligt 7 kap. 4 & sekretesslagen gäller inom socialtjänsten till vilken hör bl.a. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst samt verk-

Prop. 1993/94: 165

30

samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Vidare räknas till socialtjänst verksamhet hos annan myndighet som innefattar ompröv- ning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksam- het. Med socialtjänst jämställs - efter lagändring 1987 - bl.a. ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. lagändringen skedde med anledning av att dåvarande lydelse av 7 kap. 4 & sekretesslagen inte medgav sekretesskydd för uppgifter i t.ex. läkarintyg som förekom i ärenden om riksfärdtjänst som överklagats från kommunen.

Traäknämndens ärenden om särskilt parkeringstillstånd kan inte hänföras till sådan verksamhet som avses i 7 kap. 4 & sekretesslagen. Även om socialnämnd efter delegation av kommunen skulle handlägga ärenden om parkeringstillstånd för rörelsehindrade, är inte sistnämnda lagrum tillärnp— ligt, eftersom det då inte är fråga om verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Inte heller lär sekretess i verksamheten gälla enligt 7 kap. 7 & eller enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen.

Ett parkeringstillstånd har naturligen ett betydande värde, främst av praktisk natur, för rörelsehindrade. Det ligger därmed i sökandens intresse att kunna åberopa ett så detaljerat läkarintyg som möjligt. Det änns inte skäl att anse att de uppgifter som förekommer i läkarintyg som åberopas i ärenden om parkeringstillstånd, uppfattas som mindre integritetskänsliga än de uppgifter som förekommer i läkarintyg som t.ex. åberopas till stöd för tillstånd till riksfärdtjänst. I de fall en person ansöker om båda typerna av tillstånd torde dessutom i många fall samma läkarintyg åberopas i båda ärendena. Det vore inte tillfredsställande att rörelsehindrade avstår från att söka parkeringstillstånd på grund av att det saknas sekretesskydd för upp- gifter som kunnat medföra att tillstånd beviljades. Av vad som nu sagts följer att det änns starka skäl för att det skall vara möjligt att med sekre— tess skydda uppgifter om sökandens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden som förekommer i parkeringsärendet. Oä'entlighetsintresset i dessa ärenden är inte påfallande starkt. '

Ärenden om parkeringstillstånd för rörelsehindrade har vissa likheter med ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. Det torde t.ex. i många fall vara samma personer som söker båda typerna av tillstånd och som i båda ärendena åberopar samma läkarintyg som stöd för sin ansökan. Det är därför regeringens uppfattning att en sekretessbestämmelse för parkerings- tillståndsärendena bör vara utformad på samma sätt som vad som gäller för ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. Sekretess bör därför gälla, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Det skall således föreligga en presumtion för sekretess. I och med att bestämmelsen föreslås gälla i ärenden om ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade kommer samtliga instanser som handlägger ärendet att omfattas av regeln. Vad gäller ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst har dessa ärenden jämställts med socialtjänst vid tillämp— ningen av sekretesslagen. Det förefaller därför lämpligt att förorda denna lösning även beträffande ärenden om parkeringstillstånd. Bestämmelsen bör därför tas in i 7 kap. 4 & sekretesslagen. Meddelarfrihet bör inte gälla för uppgifterna.

Prop. 1993/94:165

31

9 Sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgifter om olTentliganställdas adresser m.m.

Regeringens förslag: En bestämmelse införs om sekretess för bo- stadsadresser, hemtelefonnummer och personnummer i personalad- ministrativ verksamhet hos sådana myndigheter där personalen sär- skilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifter lämnas ut. Det överlämnas till regeringen att i förordning föreskriva hos vilka myndigheter sekretessen skall gälla. Skaderekvi- sitet föreslås vara omvänt.

Promemorians bedömning: Någon ändring av gällande regler förordas inte.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är av den uppfattningen att sekretess skall gälla för uppgift om hemadress och telefonnummer. De allra flesta förespråkar ett omvänt skaderekvisit, dvs. att presumtionen skall vara för sekretess.

Skälen för regeringens förslag: Sekretess i myndigheters personalad— ministrativa verksamhet regleras i 7 kap. 11 & sekretesslagen. Första och andra styckena reglerar sekretessen i den del av den personaladministrativa verksamheten som består av personalsocial verksamhet. För uppgifter som kan förekomma i en myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt gäller normalt inte någon sekretess.

En enskild som har drabbats av ett för honom ofördelaktigt beslut kan i vissa fall uppfatta den tjänsteman som handlagt ärendet som personligt ansvarig för beslutet. Ibland kan missnöjet hos den enskilde ta sig sådana uttryck som telefontrakasserier och direkta hot om repressalier mot både tjänstemannen och dennes familjemedlemmar. Det är självfallet mycket viktigt att den anställde kan känna trygghet och att den personliga integri- teten skyddas. I syfte att ge de offentliga funktionärema ett bättre skydd mot hot och andra trakasserier kompletterades för ett par år sedan para- grafen med ett nytt fjärde stycke. Enligt denna regel som trädde i kraft den 1 januari 1987 skall uppgifter om t.ex. en anställds adress och telefonnum- mer till bostaden lämna hemlighållas i sådana fall då man kan befara att den anställde eller någon familjemedlem riskerar att utsättas för våld eller annat allvarligt men om sådana uppgifter röjs. I förarbetena till bestäm- melsen uttryckte föredragande statsrådet bl.a. en stor förståelse för de motiv som låg bakom önskemålet om en ökad sekretess. Han framhöll emellertid att det samtidigt är viktigt från principiell synpunkt att undantag från olfentlighetsprincipen förekommer i så liten utsträckning som möjligt. En lämplig avvägning mellan de motstående intressena av offentlighet och sekretess borde enligt hans mening kunna åstadkommas genom en sådan regel som senare infördes (prop. 1986/87z3 s. 8).

Genom detta kvaliäcerade skaderekvisit har den aktuella sekretessen inskränkts till att gälla endast i vissa speciella undantagsfall. Det behöver dock inte vara fråga om risk för fysisk skada. Om det änns grundad an— ledning att befara telefonterror eller andra trakasserier av allvarligare natur

Prop. 1993/941165

32

riktad mot den anställde, bör också detta i': allmänhet utgöra ett sådant allvarligt men som krävs för ett hemlighållaride. Uppgifter kan emellertid inte med stöd av bestämmelsen hemlighållas helt rutinmässigt.

Under den tid som gått sedan bestämmelsen infördes har i olika samman- hang anförts att regleringen inte blev tillräckligt verkningsfull. Många av de remissinstanser som yttrat sig över promemorieförslaget har anfört att anställda känner stor oro över att uppgifter om deras adress och telefon- nummer i de allra flesta fall inte går att hemlighålla. Arbetsklimatet inom t.ex. polisväsendet och hos åldagarrnyndighetema har under de senaste åren hårdnat och många anställda har valt att ha hemligt telefonnummer. Att hemlighålla numret hos arbetsgivaren går dock endast i undantagsfall. Även de tjänstemän som har att bedöma om det i det enskilda fallet änns fog för att anta att den anställde är i behov av sekretess upplever sin situa- tion som besvärlig. De har ofta svårt att göra en sekretessbedömning. De får ju inte fråga vad uppgifterna skall användas till och de saknar oftast kunskap om enskilda ärenden. De flesta remissinstansema förordar mot denna bakgrund att skyddet för anställdas hemadresser och telefonnummer stärks.

Man får emellertid inte glömma bort att för de allra flesta oäentligan- ställda är uppgifter om hemadress och telefonnummer helt harmlösa upp— gifter ur integritetssynpunkt. Vissa yrkesgrupper är emellertid mer utsatta för hot och trakasserier än andra. Som exempel kan nämnas polisen, åklagare. domare, socialtjänstpersonal och kronofogdar. I de fall ett reellt hot existerar finns redan i dag ett visst skydd. Emellertid kan det många gånger vara svårt för de personer på myndigheternas personalavdelningar som skall tillämpa sekretessbestämmelsen att i det enskilda fallet bedöma om det änns fog för att anta att uppgifterna om den anställde är i behov av ett sekretesskydd. De måste ju på egen hand försöka bedöma avsikterna hos den som begär att få ut en uppgift om en tjänstemans telefonnummer eller adress. Om det inte änns något i uppträdandet hos den som vill ha reda på dessa uppgifter eller någonting annat som tyder på att han har en avog inställning till tjänstemannen, kan den handläggare på myndigheten som skall pröva frågan om utlämnande med den nuvarande sekretessbe- stämmelsen inte hemlighålla de begärda uppgifterna. Det torde också mera sällan förekomma att den som är ute i otillbörliga syften redan då denne begär uppgifterna självmant redogör för sina syften. Myndigheten får inte heller efterforska vem personen som begär handlingen är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att en sekretessprövning skall kunna göras. Den som kanske redan sedan tidigare är känd hos myndigheten för sin avoga inställning till en eller flera tjänste- män kan dessutom låta någon bekant begära uppgifterna för sin räkning. Det kan således ibland uppstå svårigheter vid tillämpningen av den nu gällande sekretessbestämmelsen.

Regeringen delar den grundläggande bedömning som tidigare har gjorts att man skall vara restriktiv vid införande av sekretess på områden där sekretess inte tidigare gällt. Myndigheternas personaladministrativa verk- samhet är ett sådant område där det sedan gammalt gällt en långtgående offentlighet. Denna offentlighet måste dock få inskränkas om det är på— kallat med hänsyn till de anställdas och deras familjers trygghet. Så sent

3 Riksdagen 1993/94. I sant!. Nr 165

Prop. 1993/94:165

33

som 1987 infördes också vissa begränsningar. Mot bakgrund av de syn- punkter som framförts under remissbehandlingen gör regeringen emellertid den bedömningen att skyddet för de anställdas integritet ytterligare bör förstärkas. .

En regel om utvidgad sekretess inom detta område måste emellertid be- gränsas till uppgifter och områden där behovet av skydd framstår som särskilt stort. Främst är det skyddet för uppgifter om bostadsadresser och hemtelefonnummer som bör stärkas. Skyddet bör även omfatta adress och telefonnummer till sommarbostaden. Rätten till insyn i myndigheternas verksamhet kräver först och främst att var och en kan få ta del av sådant som rör anställdas tjänst, tjänsteutövning och att den anställde kan nås på arbetsplatsen. Något starkare intresse av att allmänheten skall kunna nå tjänstemannen i hemmet, om inte tjänstemannen själv vill det, änns nor- malt inte. Att införa bättre sekretesskydd för uppgift om adress och tele— fonnummer är ett enkelt sätt att bättre skydda anställda och deras familjer inom utsatta områden mot hot och trakasserier, även om man inte bör göra sig överdrivna föreställningar om skyddets effekter därför att det är fråga om uppgifter som oftast änns t.ex. i telefonkataloger. Lagrådet har anfört att för att syftet med bestämmelsen skall tillgodoses bör skyddet även omfatta personnummer. Regeringen, som beaktar att det knappast kan ännas något egentligt insynsirrtresse beträffande offentliga funktionärers personnummer, delar denna bedömning. Den som har kunskap om någons perscmnummer kan på ett enkelt sätt genom t.ex. en förfrågan till folkbok— föringen få uppgift om adress till den person numret rör. För att bestäm- melsen skall få avsedd effekt bör därför även personnummer kunna omfat— tas av sekretess inom den personaladministrativa verksamheten.

Att låta en regel om sekretess för bl.a. adresser omfatta alla offentligt anställda kan dock inte anses vara i överensstämmelse med den restriktiva inställning som skall gälla vid införande av sekretess i personaladmini- strativ verksamhet. Bestämmelsen bör därför begränsas till att gälla endast hos sådana myndigheter där det änns ett mera påtagligt behov av sekre- tesskydd. Som exempel kan nämnas polis-, åklagar- och kronofogdemyn- digheter samt myndigheter inom socialtjänsten. För att tillgodose kravet på att Sekretess endast skall gälla inom områden där ett verkligt behov änns bör det uttryckligen regleras i vilka myndigheters personaladministrativa verksamhet sekretess för uppgifterna kan gälla. Eftersom kretsen av myn- digheter kan komma att förändras över tiden är det mindre lämpligt att ge denna reglering i lag. Det bör därför överlämnas till regeringen att i sekre- tessförordningen föreskriva hos vilka myndigheter sekretess kan gälla. I sekretesslagen bör dock anges att sekretess endast skall gälla hos sådana myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men. Endast uppgifter hos sådana myndigheter där de anställda på grund av arbetets karaktär regelmässigt utsätts för hot och trakasserier skall kunna skyddas.

För att skyddet skall bli tillfredsställande bör en sekretessbestärnmelse ut— formas med ett omvänt skaderekvisit. Endast om det står klart att upp- giften kan lämnas ut utan fara för att den anställde eller någon honom närstående lider men skall uppgiften få röjas. Vrd en begäran om utläm- nande kommer den tjänsteman som har att pröva framställningen många

Prop. 1993/94:165

34

gånger att behöva fråga vad uppgiften skall användas till. Inget hindrar Prop. 1993/942165 dock att detta efterfrågas om det behövs för sekretessbedömningen. En bestämmelse med nu föreslaget innehåll kan tas in i fjärde stycke i 7 kap. 11 5. Någon inskränkning av meddelarfriheten föreslås inte.

10 Sekretess för uppgifter i ett kompetensbedöm- ningssystem inom utrikesförvaltningen

Regeringens Förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter i tjänst- göringsomdömen som upprättas inom utrikesförvaltningen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: De flesta remissinstansema har inget att erinra mot att en sekretessbestärnmelse införs. Flera instanser har emellertid synpunk- ter på bestämmelsens utformning. Kammarrätten i Stockholrn anser att det i lagtexten bör preciseras vilka speciella tjänstgöringsintyg som skall falla in under paragrafens tillämpningsområde eller att bestämmelsen förses med ett skaderekvisit. Domstolsverket och Sveriges Radio AB ifrågasätter om sekretessen skall vara absolut. Polismyndigheten i Stockholm ifrågasätter om inte den föreslagna bestämmelsen, om den över huvud taget är på- kallad, hör hemma i 2 kap. i stället för i 7 kap. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Svenska 'I'rdningsutgivareföreningen avstyrker förslaget. Även Sveriges Television AB avstyrker förslaget samt anför att för det fall en sekretessregel ändå övervägs bör den utformas med ett rakt skaderek- visit. Statstjänstemannaförbundet uttalar att bestämmelsen inte får innebära någon inskränkning i de fackliga organisationemas rätt till information enligt medbestämmandelagen.

Skälen för regeringens förslag: Inom Utrikesdepartementet har utarbe— tats ett förslag till system för kompetensbedömning av utrikesförvaltning- ens tjänstemän. Systemet innebär att s.k. tjänstgöringsomdömen skall införas. Dessa omdömen skall avges då en tjänsteman eller tjänstemannens chef lämnar sin befattning. Bedömningen skall avse en rad olika egenska- per och kunskaper t.ex. arbetsförmåga, initativförrnåga, självständighet, anpassningsförmåga, stresstålighet, samarbetsförmåga, kontaktförrnåga, sakkunskap, omdömesförrnåga, språkkunskaper, ledarskap och utvecklings- barhet. Omdömena skall ges på en förtryckt blankett där kryssmarkering skall göras i olika spalter beroende på om tjänstemannens förmåga i olika avseenden bedöms som icke fullt tillfredsställande, goda, mycket goda eller synnerligen goda. Den bedömde tjänstemannen skall ges tillfälle att kommentera omdömena och han skall även beredas tillfälle att på ett sär- skilt formulår lämna synpunkter på arbetsledningen vid tjänstestället. Upp- gifterna skall sedan ingå som en del av personalenhetens beslutsunderlag i exempelvis ett befordrings- eller förflyttningsärende.

Syftet med systemet är att skapa enhetlighet i kompetensbedömningen

och fördelarna med ett sådant system bedöms som stora. Det är emellertid 35

inte önskvärt att företrädare för andra länder får möjlighet att hämta ut ingående beskrivningar av de tjänstemän som arbetar inom utrikesförvalt- ningen. Ett sådant uppgiftsutlämnande skulle i vissa fall kunna leda till störningar i de mellanfolkliga förbindelserna. Den enskilde tjänstemannen kan också uppleva det som integritetskränkande om dessa uppgifter blir tillgängliga för envar. Uppgifterna ger, trots att de till största delen består av ikryssade värdeomdömen på en förtryckt blankett, en ingående redovis- ning av bl.a. tjänstemannens arbetsförmåga och kompetens.

Bestämmelser om sekretess i personaladministrativ verksamhet änns i 7 kap. 11 åsekretesslagen. Ifrågavarande tjänstgöringsomdömen kommer att bli aktuella i ärenden som rör förflyttning, befordran, omplacering eller avskedande från tjänst. Enligt paragrafens tredje stycke är det av nu nämn- da ärendetyper endast uppgifter i ompiaceringsärenden som under vissa förutsättningar kan sekretessbeläggas. Möjligheterna att med stöd av denna bestämmelse hemlighålla tjänstgöringsomdömena är således små. Inte heller kan bestämmelsen om utrikessekretess i 2 kap. l & bli tillämplig annat än i rena undantagsfall.

Det föreslagna kompetensbedömningssystemet har motsvarigheter inom försvaret och i viss mån inorn domstolsväsendet. Inom försvaret samman- ställs en gång om året vitsord för ofäcerama. Vrtsorden förvaras i respek- tive personakt på respektive myndighet och får betydelse i ärenden om befordran eller förflyttning. Inom domstolsväsendet är man i den s.k. tjänsteförslagsnämnden, vilken föreslår utnämning av nya domare, skyldig att dokumentera muntliga omdömen som lämnas i ett tjänstetillsättnings- ärende. Inte heller inom dessa områden änns någon sekretessbestämmelse som särskilt reglerar sekretess för tjänstgöringsomdömen. Regeringsrätten har i RÅ 1990, not. 418, funnit att vitsord inom försvaret i vissa fall kan sekretessbeläggas med stöd av 2 kap. 2 & sekretesslagen. I målet var fråga om utfäende av vitsord i fotokopia för tre befäl avseende fyra vitsordsår. Kammarrätten fann att en sammanställning av vitsord avseende flera perso- ner kan ge en mer eller mindre kvaliäcerad upplysning om försvarets krigsorganisation. Det kan därför antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Sekretess ansågs föreligga för uppgifterna. Regeringsrätten anslöt sig till denna bedömning. I målet beslutade emellertid underinstansema att uppgifterna kunde lämnas ut med förbehåll. Förbehållet irmebar att kopior av hand- lingarna inte lämnades ut, utan sökanden hade endast rätt att ta del av handlingarna där de förvarades. Regeringsrätten hade inte att pröva huruvi- da handlingarna kunde lämnas ut med förbehåll. Den fann emellertid inte att det fanns skäl att upphäva förbehållet.

Det föreslagna kompetensbedömningssystemet kommer att innehålla uppgifter som relativt ingående redogör för tjänstemannens egenskaper. Visserligen skall omdömena lämnas genom kryssmarkering, men i och med att ett stort antal olika egenskaper och kunskaper bedöms separat kommer den sammantagna redovisningen på ett ingående sätt att ge upp- lysning om tjänstemannens kapacitet och duglighet. På samma sätt som gäller inom försvarets verksamhet kan det förekomma uppgifter i vitsord och omdömen som om de kom främmande makt till handa, skulle kunna medföra skada för landet. Uppgifterna måste också bedömas som integri-

Prop. 1993/94:165

36

tetskänsliga.

Med beaktande av båda dessa aspekter gör regeringen, som i detta ären— de endast beaktar utrikesförvaltningens behov av sekretess, den bedöm- ningen att sekretess skall gälla för utrikesförvaltningens tjänstgöringsom- dömen.

För att uppnå syftet med en sådan sekretessregel måste bestämmelsen utformas utan skaderekvisit. Om den skulle innehålla ett skaderekvisit skulle ju redan en vägran att lämna ut en uppgift till en representant för främmande stat kunna vara ett tecken på att omdömet innehåller uppgifter som skulle kunna störa eller irritera förhållandet mellan staterna om de lämnades ut. Genom att full insyn råder i övrigt i befordrings- och förflytt- ningsärenden och då tjänstgöringsomdömena enbart är en del av besluts- underlaget åsidosätter inte en sådan regel på något mera påtagligt sätt rätten till insyn i handläggningen.

En bestämmelse med detta innehåll kan sägas höra hemma såväl i 2 kap. som i 7 kap. Eftersom omdömena kommer att förekomma i den personal- administrativa verksamheten förefaller det dock mest motiverat att ta in bestämmelsen i 7 kap. Med denna placering utgör sekretessen inte heller något hinder mot att information lämnas till företrädare för arbetstagaror— ganisation eller till skyddsombud (se 14 kap. 7 5). Det föreslås således att en bestämmelse om sekretess för utrikesförvaltningens tjänstgöringsom- dömen tas in i ett nytt stycke i 7 kap. 11 5. Någon inskränkning av med— delarfriheten föreslås inte.

11 Sekretess i ärenden om befrielse från skyldighe- ten att fullgöra värnpliktstjänstgöring

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter om enskil- das personliga förhållanden även i de fall ekonomiska eller sociala skäl åberopas som grund för befrielse från skyldighet att fullgöra vämpliktstjänstgöring.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge anmärker att den utformning lagtexten fått innebär att i praktiken alla ärenden om befrielse från vämpliktstjänstgöring omfattas.

Skälen för regeringens förslag: I vämpliktslagen (1941:967) änns bestämmelser om när någon skall befrias från skyldigheten att fullgöra vämpliktstjänstgöring. Enligt 4 5 skall den befrias som på grund av sjuk— dom eller av någon annan orsak har sin fysiska eller psykiska prestations— förrnåga nedsatt i sådan grad att han inte kan fullgöra tjänstgöringen, den som löper särskild risk att genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av prestationsförmägan, den som genom naturalisation upptas till svensk medborgare det kalenderår då han fyller 28 år eller senare, den som styr—

Prop. 1993/942165

37

ker att han i utlandet genomgått militär utbildning som i huvudsak kan Prop. 1993/94:165 jämställas med grundutbildning enligt värnpliktslagen, den som på grund av långvarig vistelse utomlands inte har fullgjort sin tjänstgöringsskyldig— het och återvänder till riket under det kalenderår då han fyller 28 år eller senare, och den som visar andra, synnerliga skäl för befrielse. Till syn- nerliga skäl räknas sociala, ekonomiska och liknande omständigheter (prop. 1987/88:54 s. 20).

I ärenden som angår befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av prestationsfönnågan eller särskild risk för detta gäller, enligt 7 kap. 12 & sekretesslagen, sekretess för uppgift om enskilds person- liga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller även i ärenden om inskrivning av värnpliktig, i ärenden som angår antagning till utbild- ning vid försvarsmakten, i ärenden om anstånd med värnpliktstjänstgöring och i ärenden om vapenfri tjänst. Från och med den 1 juli 1994 skall en ny organisation råda inom försvaret. Flera myndigheter skall slås samman till en myndighet som skall benämnas Försvarsmakten.

År 1989 ändrades vämpliktslagens bestämmelser om undantag i det enskilda fallet från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring. Bl.a. ersattes uttrycken frikallelse, undantagande och befrielse med det gemen- samma uttrycket befrielse. Även tidigare gällde att skyldigheten att tjänst- göra bortföll för den som på grund av fysiska eller psykiska orsaker inte kunde göra någon krigstjänst. Om orsaken härtill var bestående, ji'ikallades den vämpliktige. Om orsakerna bedömdes som enbart tillfälliga, undan- togs han från tjänstgöringsskyldigheten under erforderlig tid. Befriad från tjänstgöring kunde man bli på grund av vissa formella villkor, t.ex. natura- lisation, militärtjänst i utlandet eller långvarig vistelse utomlands och vidare i fall där man kunde visa att man hade andra synnerliga skäl.

Vid införandet av sekretessbestärnmelsen i 7 kap. 12 & sekretesslagen anfördes bl.a. följande (prop. 1979/8022, Del A, 5. 204 ff.). I ärenden om inskrivning förekommer uppgifter från bl.a. vårdmyndigheter. Uppgifterna är känsliga och bör inte vara offentliga i inskrivningsårendena. Över huvud taget bör ömtåliga uppgifter i dessa ärenden omfattas av sekretess. I ären- den om frikallelse och undantagande på grund av medicinska skäl är det uppenbart att det kan förekomma skyddsvärda uppgifter om enskildas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. I ärenden om anstånd kan det utan tvekan förekomma för den enskilde ömtåliga uppgifter rörande t.ex. hälsotillstånd eller familjesociala förhållanden. Sådana uppgifter bör kunna sekretesskyddas. I ärenden om vapenfri tjänst kan förekomma upp- gifter om t.ex. enskilds politiska eller religiösa uppfattning eller uppgifter om psykiska problem. Även i dessa ärenden, där således tämligen ingåen- de kan komma att redovisas uppgifter om enskilds personliga förhållande-, bör sekretess kunna gälla.

I ärenden om befrielse ansågs däremot sekretessbehovet inte vara lika framträdande eftersom befrielse huvudsakligen kunde komma i fråga på formell grund. Någon sekretess för dessa ärenden infördes därmed inte.

Samtidigt med 1989 års ändring i värnpliktslagen ändrades också sekre- tesslagen. Tidigare föreskrevs att sekretess gällde i bl.a. ärende som an— 38 gick frikallelse från vämplikt och undantagande från tjänstgöringsskyldig-

het. Efter ändringen (SFS 1988:95) gäller sekretess i bl.a. ärenden som angår befrielse från värnpliktstjänstgöring på gnmd av nedsättning av prestationsförrnågan eller särskild risk för detta. Denna ändring innebar ingen förändring i sak. .

I de ärenden där andra synnerliga skäl än de som speciellt omnämns i vämpliktslagen åberopas som grund för befrielse förekommer ofta uppgif- ter om ekonomiska och sociala förhållanden. Det har visat sig att dessa uppgifter många gånger kan vara av samma känsliga art som de som åbe- ropas i de ärendetyper där sekretess redan i dag gäller. Eftersom tanken med regleringen i 7 kap. 12 & sekretesslagen är att skydda uppgifter om enskilds personliga förhållanden i de olika typer av ärenden som änns inom denna verksamhet bör även ömtåliga uppgifter i nu förevarande ärenden omfattas av sekretess.

I promemorian föreslås att man i uppräkningen i 7 kap. 12 5 tar med även ärenden som angår befrielse på grund av synnerliga skäl. Som Hov- rätten över Skåne och Blekinge påpekat får denna reglering till följd att alla ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring omfattas av sekretess- bestämmelsen.

Med synnerliga skäl avses främst sociala och ekonomiska omständig- heter. Enligt regeringens uppfattning bör nuvarande lydelse av paragrafen därför kompletteras med ärenden som avser befrielse på grund av just ekonomiska eller sociala skäl. På detta sätt undviker man även att sekretes- sen utvidgas till att omfatta även områden där sekretess inte är nödvändig. Skaderekvisitet skall som för de övriga ärendetypema vara rakt, dvs. huvudregeln är att uppgifterna skall vara offentliga. Intresset av offentlig insyn tillgodoses genom att besluten undantas från sekretessen. Meddelar- frihet bör råda för uppgifterna.

12 Sekretess för uppgifter i sjömansregistret

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret för uppgift om enskildas personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon som står honom nära lider men om upp- giften röjs.

Promemorians bedömning: I promemorian förordas ingen ändring i sekretesslagen.

Remissinstansema: Flertalet remissinstanser delar eller har inget att erinra mot promemorians bedömning. Sjöfartsverket menar dock att upp- gifter om svenskt sjöfolk inte urskiljningslöst skall behöva lämnas ut vid utrikespolitiska krissituationer. I sådana situationer kan, anför man, sjöfol- ket vara en utsatt yrkesgrupp varvid även de anhöriga kan vara utsatta för risker. Även Svenska Sjöfolksförbundet och Svea hovrätt är av den upp— fattningen att sekretess skall kunna gälla för uppgifter i sjömansregistret.

Prop. 1993/941165

39

Skälen för regeringens förslag: Sjöfartsverket för ett register, sjömans- registret, över sjömän och handelsfartyg där sjömän tjänstgör. Registret skall innehålla uppgifter om sjömännens identitet och kvalifikationer samt om fartygen. sjömännens tidigare och pågående tjänstgöring på fartyg skall kunna utläsas och kontroll av fartygets bemanning skall kunna göras med hjälp av uppgifterna i registret (22 och 23 55 mönstringslagen/ l983:929/). Den 1 juni 1993 fanns ca 60 700 personer registrerade i sjömansregistret. Av dessa var drygt 20 000 aktiva sjömän.

I 7 kap. 15 & sekretesslagen änns bestämmelser som reglerar sekretessen i verksamhet som avser folkbokföring eller annan liknande registrering av befolkningen. Sekretess gäller i sådan verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Mot— svarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkning— en. Samma sekretess gäller även i ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan. I 1 a & sekretessförordningen änns de verksamheter angivna vari regeringen föreskrivit att sekretess skall gälla. Som exempel på sådana verksamheter kan nämnas Rikspolisstyrelsens centrala passregister, Social— styrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal och Vägverkets bil-, körkorts- och felparkeringsregister. Någon bestämmelse om sekretess som skyddar uppgifter i sjömansregistret änns emellertid inte.

Vid ärendets beredning och under remissbehandlingen har framförts att det vid utrikespolitiska krissituationer kan föreligga en risk för att besätt- ningar på vissa fartyg eller deras anhöriga utsätts för personförföljelse om uppgifter om dem lämnas ut. Vidare har anförts att det är otillfredsställan- de att en uppgift som är spärrmarkerad i folkbokföringens register måste lämnas ut från sjömansregistret.

Bestämmelsen om sekretess i 7 kap. 15 5 första meningen sekretesslagen, gäller till en början den egentliga folkbokföringen. För att inte denna sekretess skall kunna kringgås genom att uppgifterna får en vidsträcktare offentlighet i andra register som omfattar befolkningen är bestämmelsen tillämplig också i fråga om annat befolkningsregister som baserar sig på uppgifter från folkbokföringen, t.ex. det ADB-baserade centrala statliga person— och adressregistret SPAR. Även om ett befolkningsmgister inte omfattar hela landet utan bara befolkningen i ett visst område t.ex. ett landstingsområde, är sekretessbestärnmelsen tillämplig. Ett register som omfattar ett visst begränsat urval av befolkningen omfattas däremot inte. Huvudregeln i bestämmelsen är att uppgifterna i registret skall vara offent— liga. Endast om det av särskild anledning kan antas att ett utlämnande skulle leda till skada eller men kan uppgifter hemlighållas. Som exempel kan nämnas att sekretess kan gälla för en adressuppgift om man befarar personförföljelse (prop. 1979/80:2, Del A, 5. 210 ff.). Bestämmelsen är dock inte tillämplig på uppgift i sjömansregistret.

I den mån det föreskrivs av regeringen gäller motsvarande sekretess även i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolk- ningen. Hur stor del av befolkningen som härmed avses är inte reglerat i lag eller närmare angivet i propositionen. Tånken är emellertid att uppgif— ter i sådana register som det ligger nära till hands att söka i efter t.ex. en

Prop. 1993/941165

adress skall kunna omfattas av sekretess. Sjömansregistret innehåller upp- gifter om ca 60 000 personer. Ett sådant antal kan inte - oavsett att regist— ret innehåller uppgifter om en hel yrkeskår — anses utgöra en betydande del av befolkningen i här avsedd mening. Sekretess för uppgifter i sjömans— registret kan således inte införas endast genom en ändring i sekretessför- ordningen.

För att skydda uppgifter i sjömansregistret krävs således lagändring. En grundtanke bakom offentlighets- och sekretessregleringen är att sekretess skall gälla endast i de fall där det verkligen behövs. Krav på nya sekretess- regler bör prövas med stor restriktivitet. Tanken bakom regleringen i 7 kap. 15 & sekretesslagen är att sekretess bara skall ges för uppgifter i sådana register där det i praktiken ligger närmast till hands att försöka få reda på t.ex. en adressuppgift. Ju större del av befolkningen registreringen avser, desto mera näraliggande är det givetvis att söka uppgiften där. Inför' tillkomsten av bestämmelsen i 7 kap. 15 5 första stycket andra meningen övervägdes möjligheten att låta sekretessbestärnmelsen omfatta alla myn- dighetsregister. Konsekvenserna av en så långtgående utvidgning av sekre— tessen ansågs dock svåra att överblicka och det ansågs svårt att få ett system som fungerade i praktiken. Vidare tvekade man om värdet av en sådan reglering eftersom den som verkligen vill få del av en upplysning förr eller senare på ett eller annat sätt alltid lyckas med detta (prop. 1987/88:41 s. 12 f.).

Visserligen kan det synas otillfredsställande att samma uppgift kan vara sekretessbelagd i ett register men inte i ett annat. Detta är emellertid inte något självständigt skäl för att införa nya sekretessbestärnmelser. Sjöfarts— verket har emellertid även anfört att ett utlämnande av uppgifter ur sjö- mansregistret i vissa fall kan få till följd att sjömän eller deras anhöriga utsätts för förföljelse eller andra trakasserier. Regeringen har förståelse för att det upplevs som ett problem att uppgifter i sådana situationer inte går att hemlighålla.

Som en jämförelse kan nämnas vad som gäller inom personaladmini- strativ verksamhet för offentligt anställda tjänstemän. I sådan verksamhet råder sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Bestämmelsen infördes för ett par år sedan för att ge offentliga funktionärer ett bättre skydd mot hot och andra trakasserier. För att förbättra detta skydd föreslår regeringen i detta lagstiftningsärende (se ovan under avsnitt 9) att sekretess i vissa fall skall kunna gälla i större utsträckning.

Mycket talar för att även uppgifter i sjömansregistret skall kunna hemlig- hållas i de fall man befarar att sjömannen eller någon anhörig till denne riskerar att utsättas för t.ex. personförföljelse. En bestämmelse om det bör därför införas samt utformas på samma sätt som gäller för uppgift i folk- bokföringen. Sekretess skall således gälla i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret för uppgift om enskilds personliga för- hållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Med en sådan ut- formning kan man både skydda uppgifter som är av särskilt ömtålig art, t.ex. uppgifter om adresser för personer som har erhållit s.k. sekretess-

Prop. 1993/94:165

41

markering inom folkbokföringen, men även uppgifter som normalt är Prop. 1993/94:165 harmlösa om det behövs på grund av speciella omständigheter. En bestäm- melse med nu föreslaget innehå11 kan tas in i 7 kap. 15 &. Någon inskränk— ning av meddelarfriheten föreslås inte.

13 Sekretess i ärenden om överförande av verkstäl- lighet av brottmålsdom

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla hos regeringen i ärenden om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgifter om enskildas personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon som står honom nära lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen skall dock inte gälla för regeringens beslut i ett sådant ärende.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran i sak. Riksåklagaren och Åklagarmyn- digheten i Malmö förordar att lagtexten skall innehålla en hänvisning till lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom och lagen om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet. Kam— marrätten i Stockholm är tveksam till om uttrycket "i ärende om" även innefattar uppgifter som inkommit före den formella framställningen. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att bestämmelsen tas in i den bestämmelse som reglerar nådeärenden.

Skälen för regeringens förslag: En person som fällts till ansvar för brott i främmande stat kan i vissa fall få verkställigheten överförd till Sverige. Det motsvarande gäller för personer som fällts till ansvar här i landet. De kan få verkställigheten överförd till främmande stat. Bestämmelser om överförande finns bl.a. i lagen (1972z260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom (internationella verkställighetsla— gen) och i lagen (19782801) om internationellt samarbete rörande krimi— nalvård i frihet. För nordiska brottmålsdomar gäller dock speciella regler.

En framställning om verkställighet enligt internationella verkställighetsla— gen prövas när fråga är om att överföra verkställigheten till Sverige, av regeringen. I vissa fall överlämnas framställningen för handläggning till Riksåklagaren som i sin tur ansöker hos rätten om att ny påföljd skall bestämmas enligt vad som i svensk lag är föreskrivet för motsvarande brott. En framställning om verkställighet enligt lagen om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet överlämnas. om regeringen inte aVslår ansökan, till Riksåklagaren eller Kriminalvårdsstyrelsen för hand- läggning. Om hinder mot verkställighet inte finns, bestämmer rätten ny påföljd respektive beslutar Kriminalvårdsstyrelsen att kriminalvård i frihet skall anordnas här i landet. 42

En framställning om verkställighet i främmande stat överlämnas av t.ex. Kriminalvårdsstyrelsen till Utrikesdepartementet som vidarebefordrar fram- ställningen till berörd myndighet i den främmande staten.

En framställning från främmande stat om verkställighet i Sverige skall ges in till Utrikesdepartementet. Den skall vara skriftlig och åtföljas av avgörandet och av de övriga handlingar som är av betydelse för frågans bedömning. Innan någon formell framställning kommer in till Utrikesde- partementet förekommer ofta underhandskontakter. Det kan t.ex. vara svenska ambassaden eller svenska konsulatet i en främmande stat som fått vetskap om att en svensk medborgare avtjänar straff för brott begånget i den främmande staten. Ambassaden eller konsulatet underrättar då Utrikes- departementet som i sin tur påbörjar en utredning som, efter det att for- mell framställning inkommit, kan leda fram till att personen i fråga över- förs till Sverige. .

I den utredning som ligger till grund för beslut i dessa ärenden ingår utöver själva framställningen och kopia av avgörandet även handlingar som ofta innehåller mer personliga uppgifter om den enskilde. Som exempel kan nämnas personutredningar, läkarintyg, brev från den enskilde eller någon honOm närstående och utlåtanden från ledningen vid den anstalt där personen i fråga vistas. Även handlingar som innehåller personliga uppgif- ter rörande brottsoffren kan förekomma. Det ligger i sakens natur att många av dessa uppgifter kan vara integritetskänsliga.

Regler om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden änns i 7 och 9 kap. sekretesslagen. Det är emel— lertid endast i begränsad utsträckning som någon av dessa bestämmelser kan bli tillämplig hos regeringen. Någon särskild bestämmelse om sekre- tess i ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom änns inte. De bestämmelser som eventuellt kan bli tillämpliga i denna typ av ärenden änns i 2 kap. l 5 och 7 kap. 14 & sekretesslagen. Enligt 2 kap. 1 5 första stycket gäller sekretess hos regeringen för uppgift som angår Sveriges förbindelse med annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellan— folklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att detta stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet. Bestämmelsen i 7 kap. 14 & reglerar sekretess för uppgift som rör utlänning. För sådan uppgift gäller sekretess om det kan antas att röjandet av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.

I de fall ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom handläggs av andra myndigheter än regeringen kan även sådana personliga uppgifter som ovan nämnts omfattas av sekretess. Riksåklagarens utred- ning, som handläggs enligt reglerna i rättegångsbalken (se 9 5 och 25 b & internationella verkställighetslagen och 16 5 lagen om internationellt sam- arbete rörande krirninalvård i frihet), omfattas av sekretessen i 9 kap. 17 5 första stycket i sekretesslagen. Sekretess gäller då för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskil- de eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Då ärenden handläggs hos Kriminalvårdsstyrelsen kan sekretessbestämmel-

Prop. 1993/94z-165

43

sen i 7 kap. 21 & bli tillämplig. Sekretess gäller i denna verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Bestämmelser om sekretess hos domstolar änns bl.a. i 7 kap. 22 5, 9 kap. 16 å och i 12 kap. sekretesslagen. Bestämmelser om förhandlingssekretess, dvs. förhandling inom stängda dörrar, änns i 5 kap. 1 & rättegångsbalken. Det kan i detta sammanhang också nämnas att en framställning från ett nordiskt land ges in till Kriminalvårdsstyrelsen som även prövar framställ- ningen. Uppgifter i ett sådant ärende kan således sekretessbeläggas med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 21 5.

Det är av stor vikt att det råder insyn i regeringens verksamhet. Offent- lighetsintresset har här stor betydelse. Mot detta måste dock vägas den enskildes intresse av att integritetskänsliga uppgifter inte blir offentliga.

En jämförelse kan göras med nådeärenden som ju handläggs i regerings- kansliet. I dessa ärenden förekommer handlingar av liknande slag som i ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom. Enligt 7 kap. 23 5 sekretesslagen gäller sekretess i ärenden om nåd för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även i annan myndighets verksamhet för att gå tillhanda i nådeärenden.

Som ovan nämnts kan sekretess gälla i Riksåklagarens och Kriminal- vårdsstyrelsens verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållan— den. En uppgift i ett ärende om överförande av stratfverkställighet kan med andra ord vara sekretessbelagd då ärendet år under handläggning hos dessa myndigheter men offentlig då samma ärende bereds hos regeringen.

Mycket talar för att integritetskänsliga uppgifter i ifrågavarande typ av ärenden bör kunna omfattas av sekretess även hos regeringen. Ärendena angår kriminalvård och många gånger handläggs de också av Kriminal- vårdsstyrelsen. Det förefaller därför lämpligt att samma sekretess skall gälla hos regeringen i ärenden om överförande av stralfverkställighet som den som gäller inom kriminalvården i dessa ärenden. Bestämmelsen i 7 kap. 21 & bör därför kompletteras med en regel om sekretess för uppgif- ter i ärenden om överförande av verkställighet av brottmålsdom hos rege- ringen. Såväl uppgifter om den dömde som om brottsoffer kan härmed komma att omfattas av sekretess. Vidare bör även uppgifter som kommit in till regeringskansliet innan den formella framställningen kommit in, kunna omfattas av sekretessen. En remissinstans har påpekat att det är tveksamt om uttrycket "i ärende om" täcker in även sådana uppgifter. Det allra vanligaste torde vara att uppgifterna lämnas i en skriftlig handling, som registreras då den inkommer till myndigheten. Även om inte någon formell framställning om överförande inkommit måste saken ändå anses vara ett "ärende" om överförande av verkställighet av en brottmålsdom.

Någon hänvisning i lagtext till de lagar med stöd av vilka verkställighet av brottmålsdom kan överföras änner regeringen inte behövlig.

Meddelarfriheten bör på samma sätt som gäller för paragrafen i övrigt begränsas såvitt avser uppgifter vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.

Prop. 1993/941165

14 Sekretess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i tillsynsverksamhet avseende stiftelser. De uppgifter som skall skyddas är uppgifter om stiftelsens attärs- eller driftförhållanden och uppgifter om andra enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Skaderekvisitet

skall vara rakt. Vidare inskränks meddelarfriheten i denna verksam- het vad gäller sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarlig skada.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstansema är positiva till att sekretess införs i den verksamhet som består i tillsyn över stiftelser. Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter dock om föreslagen reglering är nödvändig och anför att sekretessen bör begränsas till att gälla tillsyn över sådana stiftelser som har till ändamål att utge bidrag eller ge vård till behövande privatpersoner. Länsstyrelsen påpekar också att sådana stiftelser som är undantagna från tillsyn är skyldiga att hålla sina årsredovisningar tillgängliga för den som önskar ta del av dem. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordar att uppgifter i tillsynen över pensionsstiftelser skall undantas från sekretess. Riksdagens ombudsman efterlyser en utförligare motivering till varför endast rakt skaderekvisit och den valda lösningen beträffande meddelarfrihet skall gälla för uppgifter om tredje man. Även Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om det änns anledning behandla denna tillsyn på annat sätt än vad som är fallet enligt andra tillsynsparagra- fer vad gäller uppgifter om tredje man och inskränkningar i meddelarfrihe- ten. Flera remissinstanser anför att det av den föreslagna regleringen inte framgår tydligt att avsikten är att ge sekretess även för uppgifter om af- tärs- och driftförhållanden. Svenska Kommunförbundet anser att sekretess— bestämmelsen bör utformas med ett omvänt skaderekvisit. Iandstingsför- bundet och Föreningen FVO förespråkar ett omvänt skaderekvisit för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Carlanderska sjukhemmet förespråkar absolut sekretess för uppgifter som rör bidragsgivare och för uppgifter som förekommer i stiftelsens verksamhet. Vrdare föreslås att meddelarfrihet inte skall gälla. Socialstyrelsen förordar att möjligheten att lämna sekretesskyddat material till t.ex. polismyndighet vid misstanke om brott skall begränsas på samma sätt som gäller inom hälso- och sjukvården samt att sekretessen skall undantas från generalklausulens tillämpningsom- råde.

Skälen för regeringens förslag: 1 lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen) änns bestämmelser som bl.a. reglerar länsstyrel- sernas tillsynsverksamhet över stiftelser. Av lagen följer att en stiftelse i princip skall anmälas till länsstyrelsen i det län där stiftelsens förvaltning utövas. Om stiftelsen främjar ett allmännyttigt ändamål skall den stå under

Prop. 1993/94:165

45

länsstyrelsens tillsyn. Tillsynen innebär att länsstyrelsen skall övervaka att stiftelsens förvaltning sker i enlighet med bestämmelserna i tillsynslagen och de föreskrifter som gäller för stiftelsen. För att möjliggöra denna granskning skall stiftelsema årligen ge in ett sammandrag av räkenska- perna och en berättelse om hur stiftelsens ändamål har främjats. länssty- relsen får även från stiftelsens styrelse infordra de ytterligare handlingar eller upplysningar om stiftelsens förvaltning som kan behövas för fullgör- ande av granskningen.

I Sverige änns i huvudsak två typer av stiftelser. Det karakteristiska för den ena typen är att stiftelsen tillgodoser sitt syfte genom att ur den löpan— de avkastningen på förmögenheten utge kontanta bidrag till som regel fysiska personer. Den andra karakteriseras av att den som regel tillgodoser sitt syfte genom att utöva näringsverksamhet. Det kan exempelvis gälla att mot betalning tillhandahålla sjukvård eller meddela undervisning.

Regeringen har i prop. 1993/94z9 lämnat förslag till en stiftelselag. Lag- förslaget innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet samt bestämmelser om tillsyn. Enligt förslaget skall i princip alla stiftelser stå under tillsyn. Huvudsakligen är det länsstyrelserna som skall utöva tillsyn, men även andra myndigheter kan komma i fråga. 'I'rllsynsmyndigheten skall, på samma sätt som gäller enligt tillsynslagen, ha rätt att begära in de handlingar eller upplysningar som behövs i tillsynsverksamheten. Större stiftelser skall vara skyldiga att sända in årsredovisning och revisionsbe- rättelse. Sammantaget innebär förslaget i fråga om tillsyn att tillsynen koncentreras till större stiftelser och näringsdrivande stiftelser.

Under arbetet med propositionen uppkom frågan om det behövs sekre- tessbestärnmelser för att skydda de uppgifter som lämnas till tillsynsmyn— digheten.

I stiftelsemas verksamhet hanteras uppgifter som många gånger kan vara integritetskänsliga för den enskilde. För att komma i fråga för kontant stöd krävs kanske att man lämnar uppgifter om ekonomi och hälsotillstånd. I de fall en stiftelse tillhandahåller sjukvård änns i verksamheten uppgifter om enskildas hälsotillstånd. För sådana uppgifter har stiftelsens hälso- och sjukvårdspersonal dessutom tystnadsplikt (6 5 lagen /1980:11/ om tillsyn över hälso— och sjukvårdspersonalen m.fl.). I de fall en stiftelse driver näringsverksamhet kan det ännas uppgifter om aliärsförhållanden som inte skall spridas till t.ex. konkurrenter.

I verksamhet som avser tillsyn över stiftelsema kan myndigheterna få tillgång till känsliga uppgifter. Stiftelser som driver näring skall inge sam- mandrag av årsredovisning och verksamhetsberåttelse till tillsynsmyndig- heten. Även andra uppgifter som behövs för att granska verksamheten har tillsynsmyndigheten rätt att begära in. En tillsynsmyndighet som misstän- ker att en stiftelse t.ex. ger stöd åt personer med annat slag av medicinskt eller socialt handikapp än vad som föreskrivs i stiftelseförordnandet måste kanske begära in handlingar som innehåller integritetskänsliga uppgifter.

Inom all allmän förvaltning råder handlingsotfentlighet. Detta innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter under förutsättning att handlingen inte omfattas av sekretess. För att en handling skall anses som allmän erfordras att den förvaras hos en myndig— het och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Stiftelser är inte

mp. 1993/94:165

myndigheter. Det änns dock stiftelser som i vissa avseenden jämställs med myndigheter. I bilagan till sekretesslagen änns angivet de stiftelser för vilka tryckfrihetsfömrdningens och sekretesslagens bestämmelser om rätt att ta del av handlingar hos myndighet skall tillämpas. Från och med den 1 januari 1995 skall även sådana stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande jämställas med myndigheter i nu nämnda avseenden (se SFS 199321298, prop. 1993/94:48, bet. 1993/94:1(U13, rskr. 1993/94:46.) För äertalet stiftelser gäller dock att någon rätt att ta del av stiftelsens handlingar inte änns. I och med att handlingar lämnas in till tillsynsmyndighetema blir de dock allmänna handlingar hos dessa myndigheter i och med inlämnandet. Om någon sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgifter i dessa handlingar inte änns, har allmänheten rätt att ta del av handlingarna.

Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bl.a. om det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (TF 2 kap. 2 5). I sekretesslagen änns också bestämmelser som reglerar sekretess i myndighets tillsynsverksamhet. Bl.a. änns be- stämmelser om sekretess i verksamhet som består i tillsyn med avseende på bank— och kreditväsendet och näringslivet (8 kap. 5 och 7 55 samt 6 & sekretesslagen jfr med 2 & sekretessförordningen och bilagan till förord- ningen). De uppgifter som kan skyddas är bl.a. uppgifter om aä'ärs- och driftförhållanden samt ekonomiska och personliga förhållanden för den som har trätt i aä'arsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för tillsynsverksamheten. Hos myndighet som utövar tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård gäller samma sekretess som i övrigt gäller inom hälso— och sjukvården (7 kap. 1 5 andra stycket sekre- tesslagen) och myndighet som utövar tillsyn över socialnärnnders verksam- het omfattas av samma sekretess som gäller inom socialtjänsten (7 kap. 4 & tredje stycket sekretesslagen). De uppgifter som kan skyddas inom dessa verksamheter är uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Utöver dessa bestämmelser änns bestämmelser om överföring av sekretess. Detta innebär att om en myndighet i sin tillsynsverksamhet erhåller sekretess— belagda uppgifter från en annan myndighet så gäller sekretessen också hos den mottagande myndigheten (13 kap. l & sekretesslagen). Någon generell bestämmelse som reglerar sekretess i tillsynsverksamhet över stiftelser änns emellertid inte. Handlingarna hos tillsynsmyndigheten är också som regel offentliga.

De uppgifter som förekommer i en myndighets tillsynsverksamhet över stiftelser är många gånger samma typ av uppgifter som förekommer i till- synsverksamhet över näringslivet, hälso— och sjukvården samt socialtjäns— ten. I sådan verksamhet kan, som ovan nämnts, uppgifter sekretessbeläg- gas. Uppgifter om t.ex. atlärsförhållanden hos den som är föremål för tillsyn omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Skaderekvisitet är rakt, dvs. uppgifterna presumeras vara offentliga. Vad gäller uppgifter om ekonomiska eller personliga förhållan- den rörande t.ex. kunder till den som tillsynsverksamheten avser så gäller absolut sekretess. För att denna sekretess skall gälla i statliga myndigheters tillsynsverksamhet erfordras att regeringen föreskrivit härom. Sådana

Prop. 1993/94:165

47

föreskrifter änns i bilagan till sekretessförordningen. I verksamhet som består i särskild tillsyn över allmän och enskild hälso- och sjukvård och över socialnämndemas verksamhet gäller sekretess för enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Skaderekvisitet är om- vänt, dvs. presumtionen är för sekretess. Dessutom gäller att i de fall en myndighet utövar tillsyn över en annan myndighet och därvid får del av sekretessbelagt material, så följer sekretessen med till den mottagande myndigheten.

I tillsynsverksamheten kan myndigheten få del av t.ex. uppgifter som rör en stiftelses aä'ärsförhållanden eller uppgifter om enskildas hälsotillstånd. Uppgifterna är många gånger skyddsvärda och mycket talar för att de bör kunna omfattas av sekretess. Visserligen är allmänhetens intresse av insyn stort i tillsynsverksamhet, men för vissa känsliga uppgifter måste dock intresset av att skydda enskildas förhållanden få väga över.

De uppgifter som förekommer i tillsynen över stiftelser kan på samma sätt som gäller i tillsynen över näringslivet delas upp i två slag. Dels är det sådana uppgifter som rör själva stiftelsen. t.ex. uppgifter om affärsför- hållanden. Dels är det uppgifter som rör personer som varit i kontakt med stiftelsen. I de fall en stiftelse driver näringsverksamhet skulle ett sekre- tesskydd kunna uppnås genom ett tillägg i sekretessförordningens bilaga. Sekretess skulle då, enligt 8 kap. 6 & sekretesslagen jfr med 2 & sekretess- förordningen och förordningens bilaga, gälla för uppgift om enskilds af- färs- eller driftförhållande om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. För uppgifter om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i aflärsförbindelse eller liknande förbin- delse med den som är föremål för tillsyn skulle absolut sekretss gälla. Sekretess skulle alltså gälla t.ex. för uppgifter om den som erhåller vård vid en inrättning som drivs av en stiftelse. Genom ett tillägg i sekretessför- ordningen skyddar man emellertid inte uppgifter som rör stiftelser vilka inte driver näringsverksamhet utan som i stället ur den löpande avkast- ningen på förrnögenheten utger kontanta bidrag till fysiska personer. Upp- gifter som förekommer i dessa stiftelsers verksamhet är inte mindre skyddsvärda. Det bör därför införas en ny regel i sekretesslagen som avser sådana uppgifter. Denna bör vara generell för tillsynsverksamheten.

Enligt 8 kap. 6 & sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter om enskil- das aflärs- eller driftförhållanden med ett rakt skaderekvisit. Även behovet av generell sekretess för uppgifter om en stiftelses aäärs— eller driftför- hållanden bör kunna tillgodoses med ett rakt skaderekvisit. Detsamma gäller för sådana uppgifter som rör den som en stiftelse trätt i atiärsförbin— delse med. Uppgifterna kommer då huvudsakligen att vara offentliga. Endast i den mån det kan antas att stiftelsen eller affärskontrahenten lider skada kan uppgifter om aäärs- och driftförhållanden sekretessbeläggas. Vid en skadebedömning skall beaktas om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skall skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös skall den alltså normalt falla utanför sekretessen. Uppgifter i t.ex. en stiftelses års- redovisning torde normalt falla utanför sekretessen.

Prop. 1993/94:165

48

Vad gäller uppgifter om personliga förhållanden för dem som trätt i förbindelse med stiftelsen, t.ex. uppgifter om den som sökt kontant stöd, framstår kanske vid ett första påseende intresset av sekretess som starkare. Oftast omfattas ju uppgifter om personliga förhållanden av sekretess med ett omvänt skaderekvisit då sådana uppgifter förekommer inom t.ex. soci- altjänsten. Ett omvänt skaderekvisit innebär emellertid att så gott som alla uppgifter omfattas av sekretess. Detta" kan vara motiverat därför att det inom t.ex. socialtjänsten förekommer känsliga uppgifter i stor omfattning, mycket större än vad som kan bli fallet inom ifrågavarande tillsynsverk- samhet. Det torde endast vara mera sällan som tillsynsmyndigheten be- höver inhämta uppgifter som rör t.ex. en stödmottagares personliga för- hållanden. Det bör även beaktas att länsstyrelserna under många år bedrivit tillsyn över stiftelser. De uppgifter som inkommit i denna verksamhet har alla blivit offentliga. Noteras bör att inte någon av de länsstyrelser som yttrat sig har anfört att problem skulle ha förelegat med utlämnande av känsliga uppgifter. En reglering med ett omvänt skaderekvisit förefaller därför inte motiverad. Sekretesskyddet kommer redan med ett rakt skade- rekvisit att omfatta alla typiskt sett känsliga uppgifter om den enskilde som avser t.ex. ekonomi, hälsotillstånd eller missförhållanden av olika slag.

En ny paragraf bör tas in i 8 kap. sekretesslagen. I promemorian föreslås att sekretess skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över stiftelser för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Flera remissinstanser har anfört att det i lagtean klarare bör komma till uttryck att sekretess även skall gälla för uppgift om stiftelsens affärs— och driftförhållanden. I bestämmelsen bör därför sägas att sekretess skall gälla för uppgift om stiftelsens aliärs- eller driftförhål- landen och för uppgift om annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Den tid under vilken sekretessen för uppgift i en allmän handling skall gälla bör för uppgifter om enskilds personliga förhållanden bestämmas till sjuttio år och för övriga uppgifter till tjugo år.

I 16 kap. sekretesslagen änns bestämmelser som i vissa fall inskränker friheten att meddela och offentliggöra uppgifter. I den tillsynsverksamhet som regleras i t.ex. 8 kap. 6 och 7 65 sekretesslagen råder meddelarfrihet för uppgifter som rör enskilds afars— och driftförhållanden. I fråga om uppgifter som rör ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i t.ex. atlärsförbindelse med den som är föremål för tillsyn råder dock ingen meddelarfrihet. Meddelarfriheten är även inom andra verksam- heter ofta inskränkt vad gäller uppgifter om enskildas personliga förhållan— den. Inom t.ex. hälso- och sjukvården och socialtjänsten råder endast i undantagsfall meddelarfrihet. Även för uppgifter om personliga förhållan- den för dem som trätt i förbindelse med en stiftelse som är föremål för tillsyn bör meddelarfriheten inskränkas. Inskränkningen bör dock begrän- sas till sådana uppgifter om enskilds personliga förhållanden som kan vålla allvarligt men om de röjs. Det blir då de verkligt känsliga uppgifterna som omfattas av undantaget från huvudregeln om meddelarfrihet. En sådan bestämmelse bör tas in i 16 kap. l ä sekretesslagen.

Något skäl att undanta föreslagen bestämmelse från generalklausulens tillämpningsområde eller att inskränka möjligheten att lämna uppgifter till 4 Riksdagen 1993/94. ] saml. Nr ]65

Prop. 1993/941165

49

t.ex. polismyndighet vid misstanke om brott föreligger inte.

Eftersom stiftelser redan i dag står under tillsyn bör nu föreslagen sekre- tessreglering träda i kraft samtidigt med övriga förslag i detta lagstiftnings- ärende.

15 Konkursförvaltares tillgång till sekretessbelagda revisionspromemorior

Regeringens förslag: Utan hinder av sekretess får uppgifter i revi- sionspromemorior lämnas till konkursförvaltare i den reviderades konkurs, men förbehåll skall kunna uppställas när promemorior lämnas ut till förvaltama. Vidare föreslås att sekretess skall gälla hos allmän advokatbyrå i ärende om konkursförvaltning. Regler om detta tas in i sekretesslagen.

Promemorians förslag: Det sakliga innehållet överensstämmer med regeringens förslag. Därutöver föreslås att det i de berörda skatteförfatt- ningarna tas in bestämmelser om att uppgifter får lämnas ut till konkurs- förvaltare.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet är positiva till att konkursförvaltare får tillgång till sekretessbelagda revisions- promemorior. Flera instanser anser dock att den föreslagna lagtekniska lösningen är svårtillgänglig. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det bör övervägas om inte frågan kan regleras genom att en ny paragraf införs i 14 kap. I samma bestämmelse bör då frågan om eventuellt förbe- håll regleras. Hovrätten påpekar också att en konkursförvaltare har rätt att ta del av räkenskapsmaterial som förvaras hos t.ex. en revisor och att förvaltaren avseende detta material inte omfattas av någon tystnadsplikt. Vidare anförs att det torde förekomma situationer där en av domstol utsedd person kan ha behov av att ta del av revisionspromemorior. Som exempel nämns god man enligt ackordslagen och likvidator enligt aktiebolagslagen. Kammarrätten i Stockholm förordar att man i stället för att föra in hand- lingsregler i alla berörda skatteförfattningar tar in bestämmelsen i sin helhet i 9 kap. 2 5. Om promemorians förslag ändå väljs förordas att bestämmelserna i skatteförfattningama kompletteras med en uppgift om möjligheten att uppställa förbehåll. Vidare anser kammarrätten att ett förslag på förbehåll bör utarbetas och presenteras i kommande proposition. Även Domstolsverket förordar att bestämmelsen tas in i 9 kap. 2 &. Verket ställer sig tveksam till om föreslagen ändring i 9 kap. 9 5 är nödvändig. Riksskatteverket delar promemorians förslag att bestämmelser bör införas i respektive skatteförfattning. Det änns, anför man, emellertid äer skatte- författningar enligt vilka revisionspromemorior kan upprättas än dem som nämns i promemorian. Vidare sägs att revisionspromemorior kan upprättas både i ärenden om kontroll av skatt och som ett led i ett taxeringsärende

Prop. 1993/941165

50

varför såväl sekretessbestärnmelsen i 9 kap. 1 5 som i 9 kap. 2 5 kan vara tillämplig. Föreslagna ändringar i taxeringslagen och i lagen om punktskat- ter och prisregleringsavgifter täcker in äer handlingar än enbart revisions- promemorior. Det är tillräckligt, menar man, att revisionspromemorioma omfattas av undantaget. Vidare bör det föreslagna uttrycket "enligt denna lag" utgå ur lagrummen eftersom detta uttryck förhindrar att konkursför- valtare får tillgång till revisionspromemorior som upprättats efter revision enligt bestämmelser i den gamla taxeringslagen.

Bakgrund

Riksskatteverket påtalade redan i oktober 1989 i en skrivelse till Justitiede- partementet att företrädare för konkursförvaltama och tillsynsmyndigheter- na i konkurs ansåg att det fanns ett uppenbart behov av att konkursförval- tare gavs möjlighet att få tillgång till eventuella revisionspromemorior upprättade inom skatteförvaltningen beträffande konkursgäldenärer. Riks- skatteverkets skrivelse remissbehandlades. Förslaget äck ett i det närmaste totalt positivt gensvar hos remissinstansema. Under ärendets beredning inom departementet uppkom emellertid vissa frågor rörande advokaters tystnadsplikt och hur långt denna sträcker sig i de fall en advokat utför uppdrag som konkursförvaltare. Ärendet har därför beretts ytterligare.

Med skatteförvaltning förstås den verksamhet Riksskatteverket och skat— temyndighetema bedriver, med den förra som chefsmyndighet och de senare som regionala förvaltningsmyndigheter för bl.a. skatter (1 kap. 1 5 och 3 kap. l 5 förordningen /1990:1293/ med instruktion för skatteförvalt- ningen).

Taxeringslagen (1990:324) reglerar i vilken ordning taxering enligt bl.a. kommunalskattelagen samt lagarna om statlig inkomstskatt och förmögen- hetsskatt skall ske. Bestämmelser om förfarandet vid beskattning änns även i andra lagar.

För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet full-orts riktigt och fullständigt får under vissa förhållanden taxerings- och skatterevision äga rum. Vid sådan revision får granskning ske av en skattskyldigs räken- skapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten.

När en revision genomförs - som ett led i ett taxerings- eller beskatt— ningsärende eller som ett särskilt kontrollärende - framkommer ofta upp- gifter som rör en enskilds förhållanden av såväl personäg som ekonomisk natur. Enligt 9 kap. 1 5 och 2 5 första stycket ] sekretesslagen gäller för sådana uppgifter vad som brukar kallas absolut sekretess.

En konkursförvaltare skall snarast bl.a. ta hand om gäldenärens bo med de böcker och andra handlingar som rör boet och därefter upprätta en bouppteckning samt snarast upprätta en förvaltarberättelse. Om förvaltaren misstänker att gäldenären kan misstänkas för något brott mot borgenärer, skall förvaltaren underrätta allmän åklagare.

Konkursgäldenären å sin sida skall enligt 6 kap. 2 & konkurslagen (l987:672) ge bl.a. förvaltaren de upplysningar om boet som denne begär. Gäldenären är också skyldig att inför rätten avlägga bouppteckningsed och då med ed betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är riktig, så att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller upp-

Prop. 1993/94:165

51

tagits någon tillgång eller skuld (6 kap. 3 & konkurslagen). Också den som på uppdrag av gäldenären har upprättat räkenskapsmaterial rörande gälde- närens bo är skyldig att lämna ut material till förvaltaren (7 kap. 12 å andra stycket konkurslagen).

Konkursförvaltare utses av rätten (7 kap. 2 5 konkurslagen). Förvaltaren skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget (7 kap. 1 5 konkurslagen). Något krav på att förvaltaren skall vara advokat änns inte, även om det i prakti- ken är vanligast att advokater förordnas till förvaltare. Eftersom konkurs- förvaltaren inte är en myndighet eller därmed jämställt organ är sekre— tesslagens regler om offentlighet och sekretess inte tillämpliga i hans verk- samhet.

För advokater vid de allmänna advokatbyråerna gäller i ärenden om rättsligt biträde tystnadsplikt enligt 9 kap. 9 & första stycket sekretesslagen för bl.a. uppgifter om någons ekonomiska och personliga förhållanden. Annan advokat har enligt 8 kap. 4 & rättegångsbalken, där god advokatsed så fordrar, att förtiga vad han erfar i sin yrkesutövning (jfr 34 5 stadgarna för Sveriges Advokatsamfund). Enligt de vägledande reglerna om god advokatsed (19 5) innebär detta att en advokat skall iaktta diskretion om sina klienters angelägenheter och inte utan skyldighet i lag eller samtycke yppa något som anförtrotts honom i hans verksamhet eller som han erfarit i samband med ett sådant förtroende. En konkursförvaltare som inte är advokat, t.ex. en anställd vid Ackordscentralen, har däremot inte någon tystnadsplikt.

För konkursförvaltningen änns ett särskilt övervakningsinstitut, tillsyns— myndigheten i konkurs, dvs. kronofogdemyndigheten, som har till uppgift att bevaka att konkursförvaltningen sker i överensstämmelse med gällande författningar.

Regeringsrätten har vid flera tillfällen (bl.a. RÅ 1985 2:18) med hän- visning till 9 kap. 2 & sekretesslagen avslagit konkursförvaltares begäran att få ta del av revisionspromemorior.

Skälen för regeringens förslag:

Förslaget [ sak

Vid en sådan lättnad i en sekretessregel som föreslås i promemorian måste i princip behovet av offentlighet visas vara mycket stort för att uppväga det intrång i den enskildes integritet som detta kommer att innebära. Även om det är praktiska skäl och inte otfentlighetsintressen som är bakgrunden till förslaget, kan emellertid ett genombrott av sekretessen i den begränsa- de omfattning det är fråga om inte anses stå i något avgörande motsatsför- hållande till detta principiella synsätt. Det bör framhållas att den enskilde gäldenären normalt själv har tillgång till revisionsmaterialet och att kon— kursförvaltaren i viss mening inträder i hans ställe i och med konkursen. Det kan då vara naturligt att förvaltaren i det nu aktuella hänseendet har samma möjlighet som gäldenären att få ta del av uppgifter som änns hos skatteförvaltningen eller hos annan beskattningsmyndighet i anledning av företagen revision.

Prop. 1993/941165

52

Konkursförvaltaren har enligt konkurslagen en långtgående utrednings- skyldighet; det innebär ofta att omfattande utredningar och svåra bedöm- ningar måste göras. För att han skall kunna fullfölja sitt uppdrag är det därför av största betydelse att förvaltaren har tillgång till gäldenärens bokföring och den dokumentation i övrigt som kan ännas avseende tiden fram till konkursutbrottet. Inte sällan är bokföringen bristfäHig och ibland saknas den helt. Vid sådana förhållanden skulle i många fall tillgång till en revisionspromemoria väsentligen komma att underlätta förvaltarens arbete.

Antalet konkurser har sedan sekretesslagens tillkomst ökat markant. Många problem och svårigheter möter numera vid konkursförvaltning. På grund härav och eftersom det i huvudsak är fråga om uppgifter som gälde- nären enligt konkurslagen är skyldig att lämna till konkursförvaltaren, får det anses vara motiverat att göra undantag från den normalt stränga skatte- sekretessen i just denna typ av ärende. Det föreslås därför att konkurs- förvaltare ges möjlighet att få ta del av uppgifter i revisionspromemorior beträffande konkursgäldenären oberoende av sekretess.

Riksskatteverket har påpekat att det är tillräckligt att just revisionspro- memorioma blir tillgängliga för konkursförvaltama. Regeringen delar denna bedömning.

I promemorian föreslås - med motivering att det närmast är fråga om en handlirrgsregel för den utlämnande beskattningsmyndigheten - att en sådan regel tas in i de författningar som reglerar förfarandet vid beskattning och att det görs en hänvisning i sekretesslagen. Flera remissinstanser har anfört att den föreslagna regleringen är svårtillgänglig. Regeringen delar denna uppfattning. Något verkligt behov av handlingsregler för beskattningsmyn- dighetema synes inte heller föreligga. Myndigheterna skall ju inte på eget initiativ lämna ut revisionspromemorior till konkursförvaltare. Först efter det att en begäran om utlämnande har framställts skall promemorian läm- nas ut. Enligt regeringens uppfattning är det därför tillräckligt att en be- stämmelse om att utlämnande får ske tas in i sekretesslagen. Eftersom sekretess kan gälla för revisionspromemorior enligt både 9 kap. 1 och 2 55 bör bestämmelsen tas in i båda dessa paragrafer.

Om eventuellt förbehåll m.m.

Vid ett utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en enskild kan myn- digheterna uppställa förbehåll. Ett förbehåll inskränker rätten för en motta- gare av uppgifter att förfoga över uppgifterna. Ett förbehåll kan gälla t.ex. förbud mot vidarespridning av handlingens innehåll eller mot publicering av namn eller hemliga uppgifter ur handlingen. Genom ett förbehåll upp- kommer en tystnadsplikt för den person förbehållet riktar sig till.

Som tidigare sagts är konkursförvaltaren inte en myndighet. Det innebär att en konkursförvaltare, som ges möjlighet att få ta del av revisionspro— memorior, inte automatiskt kommer att omfattas av regelsystemet om offentlighet och sekretess. Om förvaltaren är en advokat anställd vid en allmän advokatbyrå gäller dock att vederbörande är offentlig funktionär som utövar en del av den verksamhet som bedrivs ”inom den allmänna advokatbyrån. I så fall är offentlighetsprincipen tillämplig, likaså bestäm- melserna om sekretess i bl. a. 9 kap. 9 5 första stycket sekretesslagen.

Prop. 1993/94:165

53

Enligt detta lagrum gäller dock sekretess endast i ärenden om rättsligt biträde. För andra advokater gäller som tidigare sagts tystnadsplikten endast med avseende på klienter. Uppdraget som konkursförvaltare kan knappast sägas vara ett ärende om rättsligt biträde. Inte heller kan kon- kursförvaltaren anses stå i något uppdragsförhållande till vare sig gäldenä- ren, borgenärema eller någon annan. Det måste därför anses vara högst tveksamt om sekretess och tystnadsplikt gäller för advokater när de utför uppdrag som konkursförvaltare. Sålunda änns i dag inte något som hindrar en konkursförvaltare - oavsett om denne är advokat eller inte - att lämna vidare sådana uppgifter som förvaltama enligt förslaget i sak skall få ta del av.

En revisionspromemoria innehåller huvudsakligen uppgifter om konkurs- gäldenären. För uppgifter om dennes personliga eller ekonomiska förhål- landen gäller s.k. absolut sekretess. Efter ett konkursutbrott kan invändas att intresset av att skydda den enskilde gäldenärens integritet gör sig mind- re starkt gällande. Detta är kanske förhållandet vid konkurs i större bolag. Vid konkurs i ett fåmansbolag eller då en fysisk person går i konkurs torde emellertid skyddsintresset kvarstå även efter konkursutbrottet. Ofta inne- håller revisionspromemorioma också uppgifter om transaktioner som berör andra personer än gäldenären. Som exempel kan nämnas ställföreträ— dare i bolaget, make/ maka och sambo. Även för uppgifter om dessa perso— ners personliga och ekonomiska förhållanden råder absolut sekretess. Dessa personer har ofta ett starkt och befogat intresse av att uppgifterna inte sprids till andra. På grund av hänsyn till såväl den enskilde gäldenä- rens som andra enskildas integritet bör således konkursförvaltarens möjlig- het att fritt förfoga över de uppgifter som han får del av begränsas.

Om konkursförvaltaren är en advokat anställd vid allmän advokatbyrå, är han en offentlig funktionär som utövar en del av den verksamhet som bedrivs vid den allmänna advokatbyrån. Något förbehåll vid utlämnande av en revisionspromemoria till honom kan därmed inte uppställas. I stället måste bestämmelsen i 9 kap. 9 5 sekretesslagen om sekretess hos allmän advokatbyrå kompletteras så att den även omfattar ärenden rörande kon- kursförvaltning. För uppgifter om någons personliga eller ekonomiska förhållanden som förekommer i sådana ärenden kommer härmed sekretess att gälla, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om upp— giften lämnas ut. Bestämmelsen är tillämplig oavsett varifrån uppgifterna inhämtats.

Vid ett utlämnande av revisionspromemorior till konkursförvaltare som inte är anställda i allmän tjänst bör däremot den utlämnande myndigheten kunna uppställa förbehåll. Bestämmelsen i 14 kap. 10 & sekretesslagen bör därför kompletteras med en sådan regel. En remissinstans har påpekat att konkursförvaltare även får de] av material från t.ex. revisorer och att dessa uppgifter, som många gånger kan vara desamma som de som ingår i revi- sionspromemorian, inte omfattas av tystnadsplikt. Detta kan visserligen synas inkonsekvent. Regeringen är emellertid inte beredd att föreslå regler om tystnadsplikt för dessa uppgifter. I praktiken behöver inte heller pro- blemet bli särskilt stort. Reglerna om god advokatsed verkar troligen återhållande på advokats yppande av uppgifter i även denna typ av ärenden och någon skyldighet att på begäran lämna uppgifterna vidare änns inte för

Prop. 1993/942165

54

advokater inom enskild verksamhet. För advokater anställda vid allmän advokatbyrå gäller att de har att tillämpa bestämmelsen i 9 kap. 9 5. Efter föreslagen ändring av bestämmelsen omfattas uppgifter om bl.a. någons personliga eller ekonomiska förhållanden i ärende rörande förvaltning i konkurs av sekretess. För uppgifter som omfattas av sekretess enligt paragrafen bör meddelarfriheten vara inskränkt.

Vad gäller utformningen av förbehåll, så får ett sådant givetvis inte ut— formas så att förvaltaren hindras att fullfölja sina i lag reglerade skyldig— heter. En bestämmelse om detta bör tas in i 14 kap. 10 5. Något exempel på förbehåll änns emellertid inget skäl att presentera i detta sammanhang.

16 Sekretess för vissa uppgifter hos Justitiekanslern

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i Justitiekanslems verk- samhet för att bevaka statens rätt för uppgifter som erhållits från enskilda med anledning av rättstvister, om det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.

J ustitiekanslems framställning: Justitiekanslern har hemställt att sekre- tess skall införas för uppgifter som är av betydelse för en rättstvist och som inhämtas från enskilda i Justitiekanslems verksamhet för att bevaka statens rätt.

Bakgrunden till regeringens förslag: Justitiekanslern (JK) skall, under regeringen, bevaka statens rätt. I mål som rör statens rätt skall han, om det inte ankommer på någon annan myndighet, föra eller låta föra statens talan. I denna verksamhet gäller i viss utsträckning sekretess. Bestämmel- ser om detta änns i 11 kap. 4 & sekretesslagen. Av paragrafens andra stycke följer att i de fall JK erhåller uppgifter från en myndighet gäller sekretess också hos JK under förutsättning att uppgifterna är sekretessbe- lagda hos myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av IK:s verksamhet gäller sekretess hos IK dock endast i den mån det kan antas att något allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Av bestäm- melsens tredje stycke följer att i de fall JK erhåller uppgift från enskild gäller sekretess enligt 2 kap. sekretesslagen i den mån det kan antas att riket lider betydande men om uppgiften röjs samt till skydd för enskilds personliga förhållanden i den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om upp- giften röjs. Av paragrafens fjärde stycke följer att i de fall JK beslutat inleda förundersökning tillämpas de allmänna bestämmelserna om förun- dersökningssekretess (5 kap. 1 5 och 9 kap. 17 och 18 55 ) när JK agerar i egenskap av åklagare.

JK har i sin framställning anfört att uppgifter i handlingar som tillhanda- hålls IK av anlitade uppdragstagare inte kan sekretessbeläggas. I de fall

Prop. 1993/94:165

55

uppgifterna är av betydelse för en rättstvist i vilken JK företräder staten får som en följd av detta dessa uppgifter ett sämre sekretesskydd än vad som gäller för motsvarande uppgifter i en handling hos en annan myndighet som är inblandad i en rättstvist. Bakgrunden till JK:s framställning är en dom i från Kammarrätten i Stockholm (dom 1993-11-02 i mål nr 8290- 1993) där omständigheterna var följande: Staten väckte genom JK talan vid Stockholms tingsrätt mot en person med yrkanden som grundades på lagen (1949z345) om rätt till arbetstagares uppänningar. Motparten företräddes av en advokat. En person vid samma advokatbyrå som motpartens ombud begärde hos JK att få ta del av handlingarna i ärendet. JK hade vid be- redande av stämningsansökan i målet biträtts av två advokater. De hade tillfört IK:s ärende vissa handlingar. Handlingarna var registrerade som inkomna handlingar hos JK. För dessa handlingar fann JK att sekretess enligt 11 kap. 4 5 andra stycket sekretesslagen rådde. IK:s beslut att vägra att lämna ut handlingarna överklagades till kammarrätten. Kammarrätten fann att 11 kap. 4 & inte var tillämplig på de begärda handlingarna efter- som de inte inkommit från en myndighet utan från en enskild. Inte heller fann man sekretess föreligga enligt någon annan bestämmelse i sekretessla- gen. Handlingarna skulle därför lämnas ut.

Skälen för regeringens förslag: Den sekretessparagraf som är tillämplig hos IK i den verksamhet som avser att bevaka statens rätt är bestämmelsen i 11 kap. 4 & sekretesslagen. Paragrafen äck sin slutliga utformning efter inrådan av Lagrådet (se prop. l979/80:2 s. 477 f. och 500). På Lagrådets initiativ kom samma sekretess som föreslogs för IK:s tillsynsverksamhet att gälla även i IK:s verksamhet för att bevaka statens rätt.

Denna sekretess är mer begränsad än vad som i allmänhet gäller för uppgifter hos myndigheter som är inblandade i en rättstvist. Enligt 6 kap. 7 & sekretesslagen gäller nämligen sekretess för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för myndighets räkning med anledning av myndighetens eller statligt eller kommunalt företags rättstvist, om det kan antas att det allmänna eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs. Uppgifterna kan härröra antingen från myndigheten själv eller vara inför- skaffade utifrån. För att uppgiften skall anses ha tillkommit eller inhämtats med anledning av rättstvist krävs dock att det mellan uppgiften och tvisten änns ett sådant samband som fallet är med t.ex. rättsutredningar, värde- ringsutlåtanden, uppgifter om bevisning och förhandlingstaktiska över— väganden som hänför sig till en rättstvist. Ordet rättstvist avser både på- gående och möjligen blivande rättstvister. Sekretessen gäller både hos den myndighet som närmast är part i rättstvisten och hos en annan myndighet som företräder den myndigheten.

Enligt regeringens uppfattning är det otillfredsställande att det allmännas ställning som part i en rättstvist riskerar att bli sämre i de fall JK före- träder staten än när någon annan myndighet för talan. I det ovan redovisa- de rättsfallet blev utgången den att JK tvingades att till motparten lämna ut material som bedömdes vara av betydelse för IK:s fortsatta processföring i målet. En sådan ordning försämrar naturligtvis det allmännas ställning som part. Samma sekretess bör därför gälla hos JK i denna verksamhet som gäller hos övriga myndigheter. För att uppnå detta bör ett nytt stycke införas i 11 kap. 4 & sekretesslagen med innebörd att sekretess skall gälla

Prop. 1993/941165

56

i IK:s verksamhet för att bevaka statens rätt för uppgift som erhållits från Prop. 1993/942165 enskild i den mån uppgiften erhållits med anledning av rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs. Någon inskränkning av meddelarfriheten föreslås inte.

17 Framställningar som inte föreslås leda till änd- ring i sekretesslagen

Regeringens bedömning: Regeringen änner inte skäl föreslå änd- ring i sekretesslagen vad gäller vissa uppgifter hos Lotterinämnden, uppgifter i tjänstetillsättningsärenden, uppgifter som registrerats i äygplans ljudregistratorer eller för vissa uppgifter hos domstol. Inte heller föreslås i detta sammanhang utökad sekretess för myndighe- ters förhandlingsinstruktioner.

17.1 Uppgifter hos Lotterinämnden

Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring i sekre- tesslagen.

Remissinstanserna: Lotterinämnden vidhåller sin framställning om att sekretess bör gälla för uppgifter som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträffande insatser och vinster i roulettspel, tärningsspel och kortSpel. Riksskatteverket och Svea hovrätt förespråkar en ändring så att uppgift om en kontrollants identitet kan bli föremål för sekretess. Övriga remissinstanser som yttrat sig delar eller har inget att invända mot pro- memorians bedömning.

Skälen för regeringens bedömningzl 4 kap. sekretesslagen änns be- stämmelser om sekretess med hänsyn till myndigheternas verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn. Bestämmelsen torde även vara tillämplig på den kontroll- och tillsynsverksamhet som Lotterinämnden eller länsstyrelsen utövar i nu aktuella avseenden.

För uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträf- fande skatt eller avgift till staten eller kommun eller beträffande bidrag, lån m.m., gäller sekretess om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte uppenbaras för den som kontrollen avser (4 kap. 2 5). Den kontroll som hänför sig till spelskattelagen som en av Lotterinämnden utsedd kontrollant kan utföra är närmast att det inte änns fler än det antal bord som anordnaren tar upp i sin deklaration och hur ofta spel anordnas. Bestämmelsen torde knappast kunna åberopas som stöd för sekretess för en uppgift hos Lotterinämnden om en kontrollants identitet.

När det gäller uppgifter avseende det allmännas kontroll av enskilda följer av olfentlighetsprincipen att det krävs särskilt starka skäl för att inskränka enskildas möjligheter till insyn. Sådana starka skäl har i vissa fall ansetts föreligga och därför änns bestämmelserna i bl.a. 4 kap. sekre- 57

tesslagen om sekretess med hänsyn till myndighets verksamhet för inspek- tion, kontroll eller annan tillsyn. Lotterinämndens och länsstyrelsernas tillsynsverksamhet synes till vissa delar omfattas av 4 kap. l &. Skadere— kvisitet är rakt, dvs. det är presumtion för oä'entlighet. Huruvida endast uppgift om identitet på en av nämndens kontrollanter skulle kunna bli föremål för sekretess torde vara beroende av omständigheterna. Det skall ju ske en skadeprövning i varje särskilt fall.

En kontrollants identitet kan röjas på många andra sätt än genom att någon tar del av själva förordnandet eller av annan handling som identiäe— rar kontrollanten. En ordning innebärande att uppgift om kontrollantens identitet som regel omfattas av sekretess borde därför inte vara av avgör- ande betydelse för att kontrollantens identitet kan förbli okänd.

Sammanfattningsvis änns det inte skäl för att införa bestämmelser om sekretess för uppgifter som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträffande insatser och vinster i roulettspel, tärningsspel och kortspel eller för uppgifter om identiteten på kontrollanter vid Lotterinämnden. I detta sammanhang kan även nämnas att liknande uppgifter förekommer i annan tillsynsverksamhet, såsom uppgift om vem som är alkoholhandläggare enligt lagen (1977z293) om handel med drycker. Dessa handläggares iden- titeter är inte skyddade genom särskilda bestämmelser om sekretess och något behov av ett sådant skydd har inte yppats.

17. 2 Uppgifter i tjänstetillsättningsärenden

Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring av sekretesslagen.

Remissinstanserna: Merparten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot promemorians bedömning. Stockholms tingsrätt före- slär att ett system för sökande att förbehålla sig rätt att inte få sitt namn avslöjat förrän på ett senare stadium av förfarandet bör utredas liksom frågan om insynen i lämnade referenser kan begränsas. Kriminalvårdssty- relsen förordar att ansökan skall vara konädentiell fram till beslut om tillsättning förestår och att den som då fortfarande vill ha sin ansökan konädentiell får återta den. Stockholms stad och Gävle kommun anser att ansökningsårenden till chefsposter skall kunna sekretesskyddas. Svenska Kommunförbundet förordar att sekretess skall gälla i ärenden om anställ- ning om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Skälen för regeringens bedömning: En av offentlighetsprincipens funk- tioner år att bereda allmänheten möjlighet till insyn i och granskning av den offentliga förvaltningen. Denna rätt till insyn gör sig särskilt starkt gällande i en myndighets verksamhet som irmebär myndighetsutövning. I motiven till bestämmelsen i 7 kap. 11 & sekretesslagen (prop. l979/80:2, Del A, 5. 201) har också framhållits att offentlighet bör råda i bl.a. tjäns- tetillsättningsärenden. De avvägningar mellan å ena sidan intresset av offentlighet och å andra sidan intresset av sekretess som gjordes när sekre- tesslagen utarbetades, grundades på ett omfattande utredningsarbete. Det måste därför ännas mycket starka skäl för att nu införa en sekretessbe- stämmelse inom en verksamhet som bedrevs vid sekretesslagens tillkomst.

Prop. 1993/942165

58

Naturligtvis kan en enskild arbetssökande i många fall uppleva det som otillfredsställande att aMänheten har full insyn i en myndighets tjänstetill— sättningsärende. En mera allmän obehagskänsla kan dock inte motivera ett införande av nya sekretessbestämmelser. Givetvis kan det även förekomma tjänstetillsättningsärenden där uppgifter om den enskilde arbetssökande år skyddsvärda. Det torde dock endast vara i ett fåtal ärenden där direkta olägenheter uppkommer på grund av att uppgifterna i ärendet är offentliga. I många fall anlitas också konsultföretag vid rekrytering till t.ex. chefs- tjänster. Ett sådant förfarande strider inte mot gällande författningar eller kommunalrättslig praxis under förutsättning att det följs av ett sedvanligt ansökningsförfarande. (Se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 1989/90 5. 415 ff, RÅ 1989 ref. 29 och RÅ 1992 not. 124.)

Med hänsyn till att rätten till insyn gör sig starkt gällande i all verksam- het hos en myndighet som består i myndighetsutövning och då det antal ärenden där skyddsvärda uppgifter kan förekomma torde vara jämförelse- vis litet. föreslås nu inte någon ändring i sekretesslagen vad gäller uppgif- ter i tjänstetillsättningsärenden.

17.3 Uppgifter i registrerat material i flygplans ljudregistrato- rer

Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring i sekre- tesslagen.

Remissinstanserna: Merparten av remissinstansema tillstyrker eller delar promemorians bedömning. Stockholms tingsrätt ifrågasätter om det inte borde ännas en möjlighet att sekretessbelägga uppgifter som till sin art uppenbart saknar betydelse för haveriutredningen. Luftfartsverket förordar att sekretess införs av utrednings- och integritetsskäl för såväl ljudupptag- ningar i en ljudregistrator som i flygtraäkledningstjänstens talregistrerings- apparater. Statens haverikommission, Svensk Pilotförening och Transwede Airways AB anser att sekretess för uppgifter i en ljudregistrator bör gälla under utredningstiden. Därefter skall sekretess kunna gälla för uppgifter om personliga förhållanden som saknar betydelse för utredningen. Denna uppfattning delas enligt uppgift från Pilotföreningen även av SAS och Swe- dair. Svensk Flygledareförening anför att även andra ljud— och bildregistre- ringar borde behandlats i promemorian och att sekretess skall gälla med ett omvänt skaderekvisit.

Skälen för regeringens bedömning: Ljudregistratom (cockpit voice recorder - cvr) tar på band upp ljudet i cockpit och således bl.a. de samtal som äger rum där. Registratorer är installerade i äygplan för att komplet- tera haveri- och tillbudsutredningar. Ljudregistratom är i och för sig äyg- plansägarens privata egendom, men den tas om hand av Statens haveri- kommission i samband med haveriutredningar. Inspelningen kan innehålla värdefulla uppgifter som man annars inte skulle få tillgång till då besätt- ningsmedlemmama kan ha förolyckats. Under haven'utredningen änns inspelningen hos haverikommissionen och återlämnas till ägaren när den inte längre behövs. Den ljudupptagning som änns registrerad på ljudregi- stratom blir en allmän handling när den kommit in till myndigheten. In- skränkningar i rånen att ta del av allmänna handlingar får göras om det är

Prop. 1993/94:165

59

påkallat av hänsyn till vissa i 2 kap. 2 & TF angivna intressen, där behovet av sekretess är särskilt starkt. Någon möjlighet att inskränka offentlig- hetsprincipen för att få arbetsro vid utredning av en olycka änns inte. Däremot kan rätten att ta del av allmänna handlingar inskränkas med hänsyn till skyddet för enskilds personliga förhållanden. Vid varje bedöm- ning av om offentlighetsintresset skall få vika för ett sådant sekretessbehov måste en intresseavvägning göras. När det änns ett beaktansvärt intresse av allmän insyn bör offentligheten få vika endast om det framstår som nödvändigt av hänsyn till viktiga motstående intressen.

Det är lätt att inse hur integritetskränkande en arbetstagare kan uppleva en situation där allt som arbetstagaren yttrar under sin arbetstid spelas in och kan komma att offentliggöras. Pilotemas intresse av sekretess framstår sålunda i och för sig som högst förståeligt. Samtidigt är det naturligtvis oerhört angeläget att haverikommissionen i sitt undersökningsarbete har rätt att ta del av allt material som kan vara av betydelse för undersökning- en. Uppenbarligen får innehållet i ljudregistratom räknas till sådant mate- rial. Intresset av allmän insyn rörande haverikommissionens utredningar i samband med äygolyckor eller tillbud är samtidigt mycket stort. Om sekretess skulle gälla för innehållet i ljudregistratom, eller delar därav, skulle det inte vara möjligt för allmänheten eller mediarepresentanter att fullt ut få reda på vad haverikommissionen grundar sina slutsatser på. Sammanfattningsvis är offentlighetsintresset så stort att det inte nu bör införas en särskild bestämmelse om sekretess till skydd för pilotemas personliga förhållanden.

17.4 Vissa uppgifter hos domstol

Promemorians bedömning: Promemorian föreslår ingen ändring i sekre- tesslagen vad gäller uppgifter rörande sexualbrott som förekommer i annat mål vid domstol än i mål om ansvar eller skadestånd med anledning av sådant brott.

Remissinstansema: Samtliga remissinstanser med undantag av Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) delar promemorians bedömning. SACO förordar att sekretess införs för uppgifterna.

Skälen för regeringens bedömning: Principen om att domstolsförhand— lingar är offentliga är av grundläggande betydelse för rättssäkerheten och för allmänhetens förtroende för domstolsväsendet. Domstolsförhandlingar skall således vara offentliga i största möjliga utsträckning (jfr prop. 1979/80:2, Del A, 5. 95 f.). Ett sekretessintresse bör därför få väga över endast om det änns ett starkt behov av sekretess. Hos domstol gäller sek- retess i bl.a. mål om ansvar för sexualbrott samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott (9 kap. 16 5 sekretesslagen). Före- målet för sekretessen är uppgifter om den enskildes personliga eller ekono- miska förhållanden. Sekretessen begränsas genom ett rakt skaderekvisit, dvs. sekretess skall inte gälla om det inte kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Vem som är tilltalad/svarande är emellertid alltid offentligt. Vidare gäller sekre— tess hos domstol i mål om ansvar för bampomograäbrott eller motsvaran- de tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som

Prop. 1993/94:165

skildras i pomograäsk bild. Om part begär det gäller sekretess även i äktenskapsmål samt i mål och ärenden enligt föräldrabalken m.m. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs (9 kap. 15 & sekretesslagen).

Det torde inte förekomma ofta att uppgifter angående sexualbrott lämnas vid domstolsförhandlingar i mål av annat slag än de som nu nämnts. När så sker, kan uppgifterna vara skyddade av sekretess på annan grund. Vid sådant förhållande får sekretessen bibehållas (jfr 12 kap. 1 & sekretesslagen angående överföring av sekretess till domstol och 5 kap. 1 & RB). Om särskilt känsliga uppgifter lämnas i samband med att den tilltalades perso- nalia föredras i brottmål, kan uppgiftema skyddas av sekretess enligt 7 kap. 22 & sekretesslagen.

Samhällets intresse av att beivra och bestraffa brott samt brottsoähets självklara rätt att få frågan om skadestånd i anledning av brottet prövad vid domstol, gör att behovet av skydd för brottsoä'rets integritet är särskilt starkt i mål om ansvar eller skadestånd. ansoärets personliga integritet är i och för sig inte mindre skyddsvärd om brottet inte föranlett talan om ansvar eller skadestånd. I de sällan förekommande mål där ansvar eller skadestånd med anledning av brottet inte utgör huvudsaken, och där det inte heller är fråga om äktenskapsmål eller ett mål eller ärende enligt föräldrabalken, men den som utsatts för sexualbrott måste ange de närmare omständigheterna kring brottet för att ta till vara sin rätt, framstår behovet av en särskild regel om sekretess hos domstol mindre. Med hänsyn till vad som tidigare sagts om den från rättssäkerhetssynpunkt grundläggande principen om att förhandling inför domstol skall vara offentlig, synes den nu behandlade frågan inte böra föranleda någon möjlighet att inskränka offentligheten vid domstolarna.

17.5 Uppgifter i regeringens förhandlingsinstruktioner

Promemorians förslag: I promemorian föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter som ingår i eller på annat sätt hänför sig till en myndighets instruktion till en annan myndighet eller till en enskild inför förhandlingar med tredje part om ekonomiska förhållanden.

Remissinstanserna: Justitiekanslern, Domstolsverket, Sveriges Akademi- kers Centralorganisation och Svea hovrätt har inget att erinra mot försla- get. Riksdagens ombudsmän och Karnmanätten i Stockholm påpekar att alla myndigheter träffas av föreslagen bestämmelse. Även Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att föreslagen lagtext är för vittgående i förhål- lande till de motiv som lämnats samt anser att frågan bör övervägas vida- re. Sveriges Industriförbund anser att bestämmelsen bör begränsas till samänansierade projekt eller att det i vart fall klart skall anges vilka andra ärendetyper som bestämmelsen skall omfatta. Svenska 'l'rdningsutgivareför- eningen avstyrker förslaget. Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB anser att föreslagen bestårnmelse är för allmänt hållen.

Skälen för regeringens bedömning: I 6 kap. sekretesslagen änns be- stämmelser om sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intres— se. 6 kap. 1 & avser sekretess vid konkurrensförhållanden och avser att

Prop. 1993/942165

61

skydda de affärsdrivande myndigheternas aäärs- och driftförhållanden. 6 kap. 2 & reglerar den s.k. upphandlingssekretessen. För att skydda upp- gifter i myndigheters förhandlingsinstruktioner föreslås det i promemorian att sekretessen med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse skall ut- ökas. Som exempel på instruktioner i vilka uppgifter bör kunna skyddas nämns regeringens instruktioner till förhandlare vid förhandling med in- dustrin om gemensamt änansierade projekt och regeringens instruktioner till Kammarkollegiet vid försäljning av börsnoterade aktier.

Redan i dag torde uppgifter i förhandlingsinstruktioner rörande försälj- ning av aktier kunna sekretessbeläggas med stöd av 6 kap. 2 5. Däremot är det mera tveksamt om uppgifter i instruktioner rörande samänansierade projekt kan hemlighållas med stöd av beäntliga sekretessregler. Regering— en delar i och för sig promemorians bedömning att även dessa uppgifter kan behöva skyddas. Den reglering som föreslås är, som även äera re— missinstanser påpekar, dock alltför vittgående i förhållande till de behov av sekretess som redovisats.

Regeringen änner därför inte skäl att i detta sammanhang föreslå någon sekretessreglering på detta område. Frågan kan dock komma att aktualise- ras i något annat sammanhang.

17. 6 Övrigt

Riksdagens ombudsmän har överlämnat två beslut till regeringen för even- tuell åtgärd samt för kännedom. Det ena beslutet rör en anmälan mot Televerket angående utlämnande av hemligt telefonnummer till polisen (dnr 91-4148). Det andra beslutet rör en anmälan om utlämnande av sekre- tessbelagda uppgifter från ett vårdhem (dnr 92-4436). Ärendena föranleder ingen åtgärd från regeringens sida.

18 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen 5 kap. 2 5

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4. Ändringen innebär att även uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets— eller bevaknings- åtgärd avseende de i paragrafen uppräknade företeelsema skall kunna skyddas av sekretess. En förutsättning är dock att det kan antas att syftet med säkerhets- eller bevakningsåtgärden går förlorat om uppgiften röjs. Bestämmelsen har tillkommit för att skydda främst uppgifter om bankvalv och med stöd av bestämmelsen skall t.ex. uppgifter i ritningar över bankvalv kunna sekretessbeläggas. Bestämmelsen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

Prop. 1993/94:165

62

35

Ändringen behandlas i avsnitt 5. Sekretess skall gälla för uppgift i kör- kortsregistret om körkorts referensnummer. För att inte syftet med num- mersystemet skall riskera att gå förlorat måste huvudregeln vara sekretess. Endast om det står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas får uppgiften röjas. Vid en begäran om utlämnande av uppgift om referensnummer kommer den tjänsteman som har att pröva frågan behöva ha kännedom om mottagarens identitet och avsikten med uppgiften. Inget hindrar dock att dessa uppgifter efterfrågas om de behövs vid en sekretessprövning.

7kap. 25

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6 och innebär att även uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd kan omfattas av sekretess. Sek- retess skall dock endast gälla i begränsad omfattning. Således erfordras att man kan anta att ett utlämnande skulle medföra betydande men för den enskilde som är berörd. Bestämmelsen skall endast tillämpas undantagsvis. Endast uppgifter av mycket ömtålig art skall kunna sekretessbeläggas, t.ex. uppgifter om känsliga sjukdomar. I bestämmelsen hänvisas till sekretessen i l &. Sekretesskyddet enligt l & omfattar inte hälso- och sjukvårds-perso- nalen. Uppgifter om personalen i anmälningar till ansvarsnämnden omfat- tas inte heller av sekretess. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

4å

En ny bestämmelse införs i första stycket. Bestämmelsen behandlas i av- snitt 7 och innebär att uppgifter kan lämnas från socialtjänsten till myndiga personer som vill ha kunskap om vilka deras biologiska föräldrar är. Be- stämmelsen är främst tänkt att vara en hjälp för de barn där faderskapet inte är fastställt, men den är även tillämplig till förmån för barn vars faderskap fastställts i vederbörlig ordning samt till förmån för adoptivbarn. De uppgifter som får lämnas ut skall dock vara av betydelse för att kun- skap om föräldrarna skall kunna erhållas. Som exempel kan nämnas upp- gifter som modem eller annan lämnat om män som modem haft samlag med under den aktuella konceptionstiden.

Ett tillägg görs till tredje stycket. Ändringen behandlas i avsnitt 8 och in- nebär att ärenden om parkeringstillstånd för rörelsehindrade jämställs med socialtjänst vid tillämpning av sekretesslagen. Sekretess kommer då som regel att gälla för uppgifter i t.ex. läkarintyg som åberopas i dessa ären- den. Endast om det står klart att en uppgift kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men får uppgiften lämnas ut.

I femte stycket införs en bestämmelse motsvarande den som införs i 7 kap. 25 angående anmälningar till Hälso— och sjukvårdens ansvars-

Prop. 1993/94:165

63

nämnd. Stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag och be- handlas i avsnitt 6.

115

I fjärde stycket införs en ny bestämmelse. Bestämmelsen behandlas i av- snitt 9 och innebär att sekretess skall kunna gälla inom personaladmini- strativ verksamhet hos vissa myndigheter för uppgifter om anställdas bo- stadsadress, hemtelefonnummer och personnummer. De myndigheter där sekretess kan komma att gälla är de där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men. Som exempel nämns polis-, åklagar- och kronofogdemyndigheter samt myndigheter inom socialtjäns- ten. Det ankommer på regeringen att föreskriva vilka myndigheter som skall omfattas av bestämmelsen. Skaderekvisitet skall vara omvänt.

En ny bestämmelse införs i ett nytt femte stycket. Bestämmelsen behand- las i avsnitt 10 och innebär att sekretess skall gälla för uppgifter i tjänstgö- ringsomdöme som upprättas inom utrikesförvaltningen.

125

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11. Ändringen innebär att även uppgifter om enskilds personliga förhållanden i ärenden som angår befrielse från vämpliktstjänstgöring där ekonomiska eller sociala skäl åberopas som grund, omfattas av sekretess.

155

Ändringen behandlas i avsnitt 12. Sekretess införs för uppgifter om en- skilds personliga förhållanden i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret. Det skaderekvisit som föreskrivs innebär att sekretess kan gälla både för uppgifter som är av särskilt ömtålig art, t.ex. uppgift om adress för en person som erhållit s.k. sekretessmarkering inom folkbokföringen, men även uppgifter som normalt är helt harmlösa kan skyddas om det behövs på grund av speciella omständigheter. Bestämmelsen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

215

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 13 och innebär att i ärenden hos rege- ringen som rör överförande av verkställighet av brottmålsdom skall samma sekretess gälla som i övrigt gäller inom kriminalvården.

Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Prop. 1993/94:165

215

Ändringen behandlas i avsnitt 14. Sekretess införs i myndighets verksam- het som består i tillsyn över stiftelser för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Skaderekvisitet skall vara rakt. För tydlig- hetens skull anges särskilt att sekretess även gäller för uppgift om en stiftelses alf'ars- eller driftförhållanden.

9 kap. 1 och 2 55

Ändringarna behandlas i avsnitt 15. För att underlätta konkursförvaltarens utredningsarbete införs en regel som gör det möjligt att utan hinder av sekretess lämna ut revisionspromemorior som rör en konkursgäldenär till konkursförvaltaren i den reviderades konkurs.

95

Ändringen behandlas i avsnitt 15. Även ärenden som rör konkursförvalt- ning skall omfattas av sekretess hos allmän advokatbyrå.

11 kap. 4 5

Ändringen behandlas i avsnitt 16. För att inte det allmännas ställning som part skall riskera att missgynnas i de fall Justitiekanslern (JK) för statens talan införs en bestämmelse om sekretess för uppgifter som inhämtas från enskilda i anledning av rättstvist. Bestämmelsen har utformats så att den huvudsakligen skall överensstämma med bestämmelsen i 6 kap. 7 5 sekre— tesslagen som reglerar uppgifter hos myndigheter som rör rättstvister. Den nu föreslagna bestämmelsen gäller dock enbart för sådana uppgifter som inhämtas från enskilda. I de fall uppgifter rörande rättstvister tillkommer inom IK:s verksamhet torde de kunna bedömas som arbetsmaterial. I de fall uppgifter inhämtas från myndigheter finns redan i dag sekretessbe— stämmelser i paragrafens andra stycke.

14 kap. 10 &

Bestämmelserna som behandlas i avsnitt 15 ger myndigheterna en möjlig- het att uppställa förbehåll vid utlämnande av revisionspromemorior till konkursförvaltare. Förbehållet får inte utformas så att förvaltaren hindras att fullfölja sina i lag reglerade åligganden.

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165

Prop. 1993/942165

65

16 kap.

15

Ändringarna behandlas i avsnitten 6 och 14.

För sekretessbelagda uppgifter i anmälningar till Hälso— och sjukvårdens ansvarsnämnd skall meddelarfriheten vara begränsad.

I tillsynen över stiftelser skall meddelarfrihet inte gälla för uppgifter om enskildas personliga förhållanden om ett röjande av uppgifterna kan vålla allvarligt men.

I detta sammanhang justeras också punkten 5. Vid en ändring i rätte- gångsbalken infördes ett nytt stycke i 23 kap. 10 &. Bestämmelsen i fjärde stycket flyttades härvid till paragrafens femte stycke. Av förbiseende gjor- des ingen motsvarande ändring i sekretesslagen.

Prop. 1993/94:165

66

Sammanfattning av departementspromemorian Prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess (Ds 1993:55) förslag Bllaga 1

I promemorian förordas en rad ändringar i sekretesslagen.

Med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott föreslås bestäm- melser som möjliggör ett hemlighållande av ritningar över t.ex. bankvalv samt körkorts referensnummer.

För att stärka skyddet för den enskildes personliga förhållanden föreslås att sekretess skall kunna gälla för uppgifter i anmälan till Hälso— och sjuk— vårdens ansvarsnämnd, för uppgifter i ärenden om parkeringstillstånd, för uppgifter i ärenden angående befrielse från skyldigheten att fullgöra väm- plikt i de fall då t.ex. ekonomiska och sociala skäl åberopas som grund för befrielse samt för uppgifter i ärenden hos regeringen som rör överförande av verkställighet av brottmålsdom.

Vidare föreslås sekretess kunna gälla i vissa fall för uppgifter i en myn- dighets förhandlingsinstruktioner samt för ett kompetensbedömningssystem för utrikesförvaltningens tjänstemän.

Frågan om huruvida barn skall få tillgång till sekretessbelagt material som rör biologiska föräldrar har varit föremål för riksdagsbehandling i samband med besvarande av motioner. I promemorian föreslås ett undan- tag från den normalt stränga sekretess som gäller inom socialtjänsten. Den enskilde ges härigenom en möjlighet att få ta del av annars hemliga upp- gifter som rör förhållanden som har betydelse för att få vetskap om vilka de biologiska föräldrarna är.

Ett annat undantag från sekretess som föreslås är att konkursförvaltare ges möjlighet att ta del av revisionspromemorior. Denna lättnad i den annars så stränga skattesekretessen motiveras av vikten av en snabb och effektiv konkursförvaltning. Med hänsyn till såväl den enskilde gäldenä- rens som andra enskildas integritet föreslås dock att konkursförvaltarens rätt att förfoga över de uppgifter han får del av, får begränsas.

Vidare diskuteras sekretess i tjänstetillsättningsärenden, sekretess hos Lotterinämnden, sekretess för registrerat material i ljudregistratom (s.k. cockpit voice recorder), sekretess för sjömansregistret samt en utvidgning av sekretess hos domstol och för uppgifter om offentliganställdas adresser och telefonnummer. Vad gäller dessa frågor föreslås inga ändringar i sekretesslagen.

67

Departementspromemorians författningsförslag Prop. 1993/94: 165 Bilaga 2

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) dels att 5 kap. 2 och 3 55, 7 kap. 2, 4, 11, 12 och 21 55, 9 kap. 2 och 9 55, 14 kap. 10 5 och 16 kap. 1 5 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 9 5. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5kap. 25

Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som säkerhets- eller bevakningsåtgärd kan lämna upplysning om säkerhets- med avseende på eller bevakningsåtgärd med avseen-

de på

1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,

2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng- ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,

3. telekommunikation,

4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller annan handling, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

35

Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be- fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före- skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller urtag ur körkonsregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgijien kan röjas utan fara för att syftet med nummersystemet motverkas om

uppgiften röjs.

68

6kap Prop. 1993/94:1659 5 Bilaga 2

Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller på annat sätt hänför sig till myndighets instruktion till annan myndighet eller enskild inför förhandling med tredje part om ekonomiska förhållanden, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.

Ifråga om uppgift i allmän hand- ling gäller sekretessen i högst tjugo år.

7kap. 25

Sekretessen enligt 1 & gäller inte

1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,

2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets— berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till nämnda lag,

3. anmälan och beslut i ärende 3. beslut i ärende om ansvar eller om ansvar eller behörighet för behörighet för personal inom hälso— personal inom hälso- och sjukvår- och sjukvården, den,

4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour- nal.

Sekretessen enligt I & gäller be- träfande anmälan [ ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården endast i den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd eller annars om- fattad av tystnadsplikt i den verk- samhet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som upp— giften rör eller någon honom när- stående lider betydande men om

uppgiften röjs.

69

Bilaga 2

45

Sekretess gäller inom socialtjäns— ten för uppgift om enskilds per- sonliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekre- tessen gäller dock inte beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.

Sekretess gäller inom socialtjän- sten för uppgift om enskilds per- sonliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekre- tessen gäller dock inte beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke. Utan hinder av sekretess får uppgift lämnas till enskild om förhållanden av betydel— se för att denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräldrar är.

Inom kommunal familjerädgivning gäller sekretess för uppgift som en- skild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med råd-

givningen.

Med socialtjänst förstås verksam— het enligt lagstiftningen om social- tjänst och den särskilda lagstiftning- en om vård av unga och av miss- brukare utan samtycke samt verk- samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Till soci- altjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduk— tionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktions- hindrade.

Med socialtjänst förstås verksam- het enligt lagstiftningen om social- tjänst och den särskilda lagstiftning— en om vård av unga och av miss— brukare utan samtycke samt verk— samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Till soci- altjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduk- tionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst, ärenden om parkeringstillstånd för rörelse- hindrade samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Sekretess enligt första stycket gäller inte anmälan eller beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård.

Sekretess enligt första stycket gäller inte beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso— och sjuk— vård. Betrafande anmälan i sådant ärende gäller sekretess endast i den

Prop. 1993/941165

70

mån uppgiften skulle ha varit sekre- tessbelagd eller annars omfattad av tystnadsplikt i den verksamhet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Prop. 1993/94:165 Bilaga 2

115

Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp- giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när- stående lider men.

Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften

röjs.

Sekretess gäller i myndighets per- sonaladministrativa verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om om- placering eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstå- ende lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte i ären— de om anställning eller disciplinan- svar och inte heller för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller i myndighets per- sonaladministrativa verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om om— placering eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstå- ende lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte 1 åren- de om anställning eller disciplinan— svar och inte heller för beslut i annat ärende som avses i detta stycke. Utan hinder av vad som sagts förut i detta stycke gäller sekretess för uppgift i tjänstgö- ringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.

Sekretess gäller i annat fall än som avses i första - tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

71

Bilaga 2

125

Sekretess gäller i ärende om in- skrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållan- den, om det kan antas att den en- skilde eller någon honom närståen- de lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid försvarsmakten, befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av presta- tionsförrnågan eller särskild risk för detta, anstånd med vämpliktstjänst- göring eller vapenfri tjänst. Sekre- tessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller i ärende om in— skrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållan- den, om det kan antas att den en- skilde eller någon honom närståen- de lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid försvarsmakten, befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av presta- tionsförmågan, särskild risk för detta eller på grund av andra syn- nerliga skäl, anstånd med väm- pliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

215

Sekretess gäller inom kriminalvår- den för uppgift om enskilds per- sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminal— vårdsstyrelsen eller någon av krimi- nalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsären- de enligt brottsbalken eller lagstift- ningen om kriminalvård i anstalt.

Sekretess gäller inom kriminalvår- den för uppgift om enskilds per- sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminal- vårdsstyrelsen eller någon av krimi- nalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsären- de enligt brottsbalken eller lagstift- - ningen om kriminalvård i anstalt. Motsvarande sekretess gäller hos regeringen i ärende om överförande av verkställighet av brottmålsdom.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 1993/94:165

72

9 kap. Prop. 1993/94:165 2 5 Bilaga 2

Sekretess gäller i 1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte faller under 1 5, 2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt, 3. ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 5 första stycket tredje -sjätte meningarna. Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3. Utan hinder av sekretessen får uppgift som avses i första stycket 1 lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

95

Sekretess gäller hos allmän advo- Sekretess gäller hos allmän advo- katbyrå i ärende om rättsligt biträde katbyrå i ärende om rättsligt biträde och rörande förvalming i konkurs 1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall bli behandlad förtroligt, 2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan- den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller inte uppgift om protest av växel eller check.

14 kap. 105

Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift också när

1. myndigheten enligt 5 5 lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ- företrädare ombud eller biträde,

2. myndigheten med stöd av 7 5 2. myndigheten med stöd av 7 5 första stycket lämnar uppgift till första stycket lämnar uppgift till någon som inte är knuten till myn- någon som inte är knuten till myn— digheten på det sätt som anges i digheten på det sätt som anges i 1kap.65. 1kap.65,

3. myndigheten med stöd av 9 kap. 2 5 fjärde stycket lämnar 73 uppgift till enskild.

Bilaga 2

Förbehåll enligt "första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe- hållet gälla vad som föreskrivs i 7 5 tredje och fjärde styckena angående förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.

Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.

16 kap. 1 &

Nuvarande lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 5 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 5 1-8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp- såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första. stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

5. förordnande med stöd av 5 kap. 4 5 eller 23 kap. 10 5fjärde stycket rättegångsbalken

Föreslagen lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 5 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 5 1-8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp— såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

5. förordnande med stöd av 5 kap. 4 5 eller 23 kap. 10 5femte stycket rättegångsbalken

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Prop. 1993/94:165

74

Förslag till Prop. 1993/941165 Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdoskatt Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 28 5 lagen (1968z430) om mervär'deskattl skall ha följande lydelse. -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 5

För kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har fullgorts riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning för beskattningen, får skatterevision göras hos den som är deklarations- eller uppgiftsskyldig. Skatterevision får också göras hos den som har anmält sig för registrering för kontroll av att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

Beslut om skatterevision meddelas av skattemyndigheten eller Riksskatte- verket.

I övrigt gäller i fråga om skattere— I övrigt gäller i fråga om skattere- vision i tillämpliga delar bestäm- vision i tillämpliga delar bestäm— melserna om taxeringsrevision i melserna om taxeringsrevision i 3 kap. 8—14 55 taxeringslagen 3 kap. 8-14 55 och 18 a 5 taxe- (1990:324). ringslagen (19901324).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

. 75 lLagen omtryckt 1990z576.

Förslag till Prop. 1993/94:165 lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris- Bilaga 2 regleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att det i lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall införas en ny paragraf, 3 kap. 17 5, av följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

3kap. 175

Utan hinder av vad som är före— skrivet i annan lag får uppgift som . kommit fram vid skatterevision enligt denna lag beträfande kon- kursgäldenär lämnas ut till konkurs— förvaltare i gäldenärens konkurs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

76

Bilaga 2

Förslag till Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att 67 5 fordonsskattelagen (1988:327) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

675

Bestämmelserna i 2 kap. 11 5, 3 kap. 2-5 55, 6 5 första stycket och 7-15 55 samt 9 kap. 3 5 lagen (19841151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller vid kontroll av fordonsskatt. Vad som sägs om deklaration gäller i stället uppgifter som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för beslut om skatt.

Bestämmelserna i 2 kap. 11 5, 3 kap. 2-5 55, 6 5 första stycket, 7- 15 55 och 17 5 samt 9 kap. 35 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller vid kontroll av fordonsskatt. Vad som sägs om deklaration gäller i stället uppgifter som skall lämnas enligt särskilda föreskrifter och ligga till grund för beslut om skatt.

Skatterevision får företas, förutom av beskattningsmyndigheten, av Riks- skatteverket och av skattemyndighet. Vad som sägs i 3 kap. 9, 11, 13 och 15 55 lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter om beskattnings- myndighet skall därvid gälla Riksskatteverket och skattemyndighet. Innan Riksskatteverket eller skattemyndighet beslutar om revision skall samråd

ske med beskattningsmyndigheten,

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Prop. 1993/942165

77

Förslag till Prop. 1993/94:165 Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) - , Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att det i taxeringslagen (1990:324) skall införas en ny paragraf, 3 kap. 18 a 5, av följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

3kap. 1805

Utan hinder av vad som är före- skrivet i annan lag får uppgift, som kommit fram vid taxeringsrevision enligt denna lag beträffande kon- kursgäldenär, lämnas ut till kan- kursförvaltaren i gäldenärens kon- kurs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

78

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig e1- Prop. 1993/94:165 ler beretts tillfälle att yttra sig över departements- . Bilaga 3 promemorian (Ds 1993:55) Några frågor om sekre- tess förslag

Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Hovrätten över Skåne och Ble- kinge, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket, Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Malmö, Regionåklagarrnyndigheten i Linköping, Regionåklagarmyndigheten i Härnösand, Rikspolisstyrelsen, Polismyndigheten i Stockholm, Polismyndigheten i Norrköping, Polismyn- digheten i Skövde, Polisförbundet, Kriminalvårdsstyrelsen, Värnpliktsver- ket, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens haverikommission, Riksskattever- ket, Lotterinämnden, Stockholms stad, Gävle kommun, Bamombudsman- nen, Svensk Pilotförening, Transwede Airways AB, Svensk Flygledareför- ening, Svenska Kommunförbundet, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Akademikers Central- organisation, Statstjänstemannaförbundet, Svenska sjöfolksförbundet, Tid- ningarnas Telegrambyrå, Publicistklubben, Svenska joumalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Svea hovrätt, Svensk Elberedskap AB, Chefen för flygvap- net, Rättsmedicinalverket

79

Sammanfattning av promemorieförslaget Prop. 1993/94:165 (dnr 93—3936) om sekretess i verksamhet som avser Bilaga 4 tillsyn över stiftelser samt författningsförslag. '

I promemorian föreslås att en bestämmelse införs som reglerar sekretessen i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser. De uppgifter för vilka sekretess föreslås gälla är uppgifter om enskilds personliga och ekono— miska förhållanden. Vrdare föreslås att meddelarfriheten inskränks vad gäller uppgifter om enskilds personliga förhållanden i de fall ett röjande av uppgifterna kan vålla allvarligt men. Lagen föreslås träda i kraft samma dag som stiftelselagen.

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) dels att 16 kap. 1 5 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 21 5

Sekretess galleri verksamhet, som består [ tillsyn över stiftelser, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän hand- ling gäller sekretessen i högst sjut- tio år såvitt angår uppgift om en— skilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

80

16 kap. Prop. 1993/941165 l 5 Bilaga 4

Nu varande lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 5 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och otfenliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 5 1-8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp- såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

8 kap. 9 5, 12 5 första stycket, 13 5 eller 15 5 9 kap. 1-4 55

Föreslagen lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 5 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offenliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 5 1-8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp- såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

8 kap. 9 5, 12 5 första stycket, 13 5 eller 15 5

8 kap. 21 5 såvitt avser uppgift om enskilds personliga förhållanden vars röjan- de kan vålla allvarligt men

9 kap. 1-4 55

81

6 Riksdagen 1993/94. [ saml. Nr 165

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig el- Prop. 1993/94:165 ler beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Bilaga 5 om sekretess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser

Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Socialstyrelsen, Svenska Kommunför- bundet, Landstingsförbundet, Carlanderska sjukhemmet, Föreningen FVO, Stiftelsen Stora Sköndal, Föreningen Grävande Journalister, Svenska jOumalistförbundet och Tidningarnas Telegrambyrå.

82

Lagrådsremissens lagförslag Prop. 1993/94:165 Bilaga 6

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) dels att 5 kap. 2 och 3 55,7 kap. 2, 4, 11, 12, 15 och 2155, 9 kap. 1, 2 och 9 55, 11 kap. 4 5, l4kap. 10 5 och 16 kap. 15 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skåp. 25

Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som säkerhets- eller bevakningsåtgärd kan lämna upplysning om säkerhets- med avseende på eller bevakningsåtgärd med avseen-

de på

1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,

2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng- ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,

3. telekommunikation,

4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller annan handling,

om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.

35

Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be- fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före- skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur kör- kortsregistret för uppgift om kör- korts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av kör- korts äkthet motverkas om uppgiften röjs.

83

Bilaga 6

7kap. 25

Sekretessen enligt 1 & gäller inte

1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,

2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:l472), om beslutet angår frihets— berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till nämnda lag,

3. anmälan och beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso— och sjukvår- den,

3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso— och sjukvården,

4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour— nal.

45

Sekretess gäller inom socialtjäns- ten för uppgift om enskilds person- liga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhän- dertagande eller beslut om vård utan samtycke.

Sekretessen enligt ] & gäller be- träffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälro- och sjukvården endast i den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd eller annars om- fattad av tystnadsplikt i den verk-

samhet sam ärendet får anses avse och det kan antas att den som upp- giften rör eller någon honom när- stående lider betydande men om

uppgiften röjs.

Sekretess gäller inom socialtjäns- ten för uppgift om enskilds person- liga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhän- dertagande eller beslut om vård utan samtycke. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till ens/a'ld som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräldrar är.

Inom kommunal farniljerådgivning gäller sekretess för uppgift som en- skild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med råd—

givningen. Med socialtjänst förstås verksam- het enligt lagstiftningen om social-

Med socialtjänst förstås verksam- het enligt lagstiftningen om social-

Prop. 1993/942165

84

Bilaga 6

tjänst och den särskilda lagstiftning- en om vård av unga och av miss- brukare utan samtycke samt verk— samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Till soci- altjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduk- tionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktions- hindrade.

tjänst och den särskilda lagstiftning- en om vård av unga och av miss- brukare utan samtycke samt verk- samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Till soci- altjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ärenden om introduk- tionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst eller till parkering för rörelsehindrade samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktions- hindrade.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Sekretess enligt första stycket gäller inte anmälan eller beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård.

Sekretess enligt första stycket gäller inte beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjuk- vård. Betrafande anmälan i sådan! ärende gäller sekretess endast i den mån uppgiften skulle ha varit sekre- tessbelagd eller annars omfattad av tystnadsplikt i den verksamhet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

115

Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp— giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när- stående lider men.

Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas

7 Riksdagen 1993/94. ] sant/. Nr 165

Prop. 1993/94:165

85

att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften Prop. 1993/94:165 röjs. Bilaga 6 Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut i annat ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller i annat fall än som avses i första - tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om upp- giften röjs.

Sekretess gäller i annat fall än som avses i första - tredje styckena i myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om upp- giften röjs. Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, se/oetess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för sådant men, för uppgift om enskilds bostadsadress och hemtelefonnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvalmingen.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

125

Sekretess gäller i ärende om in- skrivning av värnpliktig för uppgift om enskilds personliga förhållan- den, om det kan antas att den en- skilde eller någon honom närståen- de lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid försvarsmakten, befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av presta- tionsförmågan eller särskild risk för detta, anstånd med vämpliktstjänst—

Sekretess gäller i ärende om in— skrivning av vämpliktigför uppgift om enskilds personliga förhållan— den, om det kan antas att den en— skilde eller någon honom närståen- de lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende som angår antagning till utbildning vid försvarsmakten, befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av presta— tionsförrnågan, särskild risk för detta eller på grund av ekonomiska

86

eller sociala skäl, anstånd med värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på vämpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. göring eller vapenfri tjänst. Sekre- tessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

155

Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekre— tess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksam- het som avser registrering av betydande del av befolkningen.

Sekretess gäller i ärende om med- lemskap i Svenska kyrkan, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i ärende om med- lemskap i Svenska kyrkan, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvaran- de sekretess gäller för uppgift i sjömansregistret.

Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

215

Sekretess gäller inom kriminalvår- den för uppgift om enskilds per- sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminal- vårdsstyrelsen eller någon av krimi- nalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsären-

Sekretess gäller inom kriminalvår- den för uppgift om enskilds per— sonliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminal- vårdsstyrelsen eller någon av krimi- nalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsären-

Prop. 1993/941165 Bilaga -6

87

de enligt brottsbalken eller lagstift- de enligt brottsbalken eller lagstift- Prop. 1993/94:165 ningen om kriminalvård i anstalt. ningen om kriminalvård i anstalt. Bilaga 6 Motsvarande sekretess gäller hos regeringen i ärende om överförande av verkställighet av brotmtålsdom. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

8 kap. 21 5

Sekretess gäller i verksamhet som består i tillsyn över stiftelser, för uppgift om stiftelses ajörs- eller dnftjörhållanden eller om annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att ' stiftelsen eller den enskilde eller nå- gon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Ifråga om uppgift i allmän hand- ling gäller sekretessen i högst sjut— tio år såvitt angår uppgift om en- skilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

9kap. 15

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekono- miska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos ruu— verket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av över- klagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 5 första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisreglerings- avgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och försenings- avgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verk- 88 samhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga, 2.medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig in- komstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fårnansföre— tag,

3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om för- farande vid beskattning eller om

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om för- farande vid beskattning eller om

Prop. 1993/94:165 Bilaga 6

skatteregister. Vidare får utan hinder av Modena uppgift i en

skatteregister.

revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den reviderades kon- kurs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. 2 &

Sekretess gäller i 1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte faller under 1 5, 2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt, 3. ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 5 första stycket tredje —sjätte meningarna. Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3. Utan hinder av sekretessen får uppgift i en revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den revide- rades konkurs. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

95

Sekretess gäller hos allmän advo— katbyrå i ärende om rättsligt biträde

Sekretess gäller hos allmän advo- katbyrå i ärende om rättsligt biträde eller rörande förvaltning i konkurs 1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall bli behandlad förtroligt, 2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan- den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som 89

Bilaga 6

enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller inte uppgift om protest av växel eller check.

11 kap. 45

Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över olfentlig verk- samhet och hos Justitiekanslern i hans verksamhet för att bevaka statens rätt eller tillhandagå rege- ringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den mån det följer av andra, tredje eller fjärde stycket. Sekretess gäller inte i något fall beslut av justitieom- budsman varigenom ärende avgörs.

Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verk- samhet och hos Justitiekanslern i hans verksamhet för att bevaka statens rätt eller tillhandagå rege- ringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den mån det följer av andra - femte stycket. Sekretess gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman varigenom ärende avgörs.

Erhåller justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet, som anges i första stycket, från myndighet uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Före- kommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslern dock endast i den mån det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

Erhåller justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet, som anges i första stycket, uppgift från enskild, gäller

1. sekretess enligt 2 kap. i den mån det kan antas att riket lider betydan- de men om uppgiften röjs,

2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden i den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller även i Justitie- kanslems verksamhet för att bevaka statens rätt för uppgift från enskild i den mån uppgiften erhållits med anledning av rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.

Har justitieombudsman eller Justitiekanslern beslutat inleda förundersök- ning, tillämpas 5 kap. 1 5 och 9 kap. 17 och 18 55 i verksamhet som anges i första stycket och som utövas av honom i egenskap av åklagare.

Prop. 1993/942165

14 kap. Prop. 1993/941165 10 5 Bilaga 6

Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift, också när

1. myndigheten enligt 5 5 lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ- företrädare, ombud eller biträde,

2. myndigheten med stöd av 7 5 2. myndigheten med stöd av 7 5 första stycket lämnar uppgift till första stycket lämnar uppgift till någon som inte är knuten till myn- någon som inte är knuten till myn- digheten på det sätt som anges i digheten på det sätt som anges i 1kap.65. 1kap.65.

3. rrryndigheten med stöd av 9 kap. 1 5 Jjärde stycket andra meningen eller 9 kap. 2 5 fjärde stycket lämnar uppgift till konkurs- förvaltare.

Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.

Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe- hållet gälla vad som föreskrivs i 7 5 tredje och fjärde styckena angående förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.

Ett förbehåll enligt första stycket 3 får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra de skyldigheter som åvilar honom i anledning av konkursen.

Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.

16 kap. 1 &

Lydelse enligt prop. 1993/94:107

Att friheten enligt 1 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 5 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 5 1-8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp- såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

91

---------------------------------------------- Prop. 1993/94:165 3. denna lag enligt Bilaga 6 5 kap. 2 - 4 55 7kap. I eller 4 5 såvitt avser uppgift om annat än verkställighet av beslut om omhän- dertagande eller beslut om vård utan samtycke

8 kap. 9 5, 12 5 första stycket, 13 5 eller 15 5

9 kap. 1-4 55

5. förordnande med stöd av 5 kap. 4 5 eller 23 kap. 10 5 fjärde stycket rättegångsbalken

Föreslagen lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 5 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 5 yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 5 första stycket 1 och 2, 4 5 1-8 samt 5 5 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 5 första stycket samt 3 5 första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgmndlagen. De fall av upp- såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 5 första stycket 3 och 5 5 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 5 första stycket och 3 5 första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av

5 kap. 2 - 4 55 7kap. I 5 såvitt avser uppgift om annat än verkställigheten av beslut om om- händertagande eller beslut om vård utan samtycke

7kap. 2 5 såvitt avser uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvars- nämnd 7kap. 4 5 såvitt avser uppgift om annat än

verkställigheten av beslut om om- händertagande eller beslut om vård utan samtycke

92

7 kap. 6 5 Prop. 1993/94:165 ---------------------------------------------- Bilaga 6 8 kap. 9 5, 12 5 första stycket, 13 5 eller 15 5 8 kap. 21 5 såvitt avser uppgift om enskilds personliga förhållanden vars röj- ande kan vålla allvarligt men 9 kap. 1-4 55 5. förordnande med stöd av 5 kap. 4 5 eller 23 kap. 10 5 femte stycket rättegångsbalken

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

93

Lagrådets yttrande Prop. 1993/941165 Bilaga 7

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-28

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 17 februari 1994 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammanättsassessom Agneta Lundgren.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Skap. 25

I förslaget till ny lydelse beskrivs den typ av uppgifter som avses såsom uppgift som kan lämna upplysning om ett visst förhållande. I 3 5 anges motsvarande uppgift vara uppgift som lämnar eller kan bidra till upplys- ning om förhållandena i fråga. Den senare formuleringen bör väljas också i 2 5.

7kap. 25

Lagrådet föreslår följande formulering.

"Sekretessen enligt 1 5 gäller inte

1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,

2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:l472), om beslutet angår frihets- berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till nämnda lag,

3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården,

4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour- nal.

Beträffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgifter som avses i 1 5, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs."

94

4 5 Prop. 1993/942165 ' Bilaga 7

I första stycket föreslås en ny bestämmelse som innebär att till en enskild som uppnått myndig ålder får lämnas ut eljest sekretessbelagda uppgifter om förhållanden som är av betydelse för att han skall få vetskap om vilka hans biologiska föräldrar är.

Den föreslagna bestämmelsen är avsedd att tillämpas framför allt i det fallet att en person utan direkt samband med ett pågående ärende vill ta del av en socialakt för att söka efter uppgifter om sina biologiska föräldrar. Om det i den akten finns känsliga uppgifter om någon annan person, mo- dem kan exempelvis ha uppgett att hon under konceptionstiden haft samlag med en eller flera namngivna män, får uppgifterna enligt gällande rätt inte lämnas ut, om det inte står klart att det kan ske utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Det innebär i praktiken att uppgifterna kan lämnas ut endast efter samtycke av modern och de namngivna män- nen.

Regeringens förslag bygger på uppfattningen att en socialakt av angivet slag egentligen rör barnet och att barnet har ett berättigat intresse av att få del av uppgifter som kan göra det lättare för det att få kunskap om sin börd. '

Det starka sekretesskydd som i dag råder för uppgifter av ifrågavarande slag har till syfte bl.a. att underlätta utredningen i ärenden om fastställande av faderskap. Genom garantier om sekretess kan modern till ett utomäkten- skapligt bam förmås berätta om sitt kanske vidlyftiga sexualliv under konceptionstiden och på så sätt bidra till att faderskapet kan fastställas med större säkerhet. Ställs en mor till ett utomäktenskapligt barn inför utsikten att barnet vid vuxen ålder kan komma att ta del av dessa uppgifter och därigenom kanske få en negativ bild av henne, kan hon bli mindre benägen att medverka i utredningen.

Det är heller inte självklart att ett utomäktenskapligt barn, för vilket faderskapet har blivit fastställt i vederböng ordning, vid myndig ålder skall ha rätt att ta del av innehållet i socialakten för att se om han eventu- ellt har en annan biologisk far än den som framgår av faderskapsbekräftel- sen eller domen i faderskapsmålet. Hans intresse i saken bör vägas mot moderns och övriga berördas intresse av att frågan anses utagerad i och med att faderskapet fastställts på föreskrivet sätt. Nuvarande sekretessbe- stämmelser möjliggör en sådan intresseawägning.

Lagrådet vill inte bestrida att det kan förekomma fall för vilka det finns skäl att mjuka upp den nuvarande sekretessen, såsom t.ex. i fråga om adoptivbarn. De olika problem som är förenade med sekretesskyddet när det gäller eftersökande av det biologiska föräldraskapet i olika fall är dock otillräckligt klarlagda och analyserade inför det förslag som lagts fram i lagrådsremissen. Lagrådet avstyrker därför att detta förslag genomförs.

I femte stycket bör göras en ändring motsvarande den som föreslagits beträffande 2 5.

95

11 5 Prop. 1993/941165 Bilaga 7 I 11 5 föreslås sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet

där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men. Sekretessen skall enligt förslaget omfatta enskilds bostadsadress och hemtelefonnummer. För att syftet med bestämmelsen skall tillgodoses bör skyddet enligt Lagrådets mening omfatta också uppgift om personnummer.

155

Lagrådet föreslår att första och andra styckena förs samman till ett stycke av följande lydelse.

"Sekretess gäller

1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registre- ring av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkning- en, 2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,

3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs."

215

Det tillägg som föreslagits i första stycket bör ersättas med ett nytt andra stycke av följande lydelse. .

"Sekretess gäller också hos regeringen i ärende om överförande av verk- ställighet av brottmålsdom för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte regeringens beslut i ärendet."

96

J ustitiedepartementet Prop. 1993/94:165

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Laurén

Regeringen beslutar proposition 1993/94:165 Några frågor om sekretess.

97

Rättsdatablad

Författningsrubrik

Lag om ändring i sekre- tesslagen (1980:100)

Bestämmelser som inför, ändrar, upp- häver eller upprepar ett nomrgivningsbe- myndigande

7kap. 115

Celexnummer för bakomliggande EG-

regler

Prop. 1993/94:165

98