om tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan
Regeringens proposition =
1988/89:106 Ey
om tilläggsprotokollet till den europeiska Prop sociala stadgan : 1988/89: 106
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 februari 1989 för den åtgärd som föredraganden har hemställt om. På regeringens vägnar
Kjell-Olof Feldt
Maj-Lis Lööw
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan. Protokollet innehåller i sak fyra nya artiklar. De handlar om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, arbetstagares rätt till medbestämmande i vissa frågor samt socialt skydd för äldre.
I Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 106
Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1988/89: 106
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989
Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw och Persson
Föredragande: statsrådet Lööw
Proposition om tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan
I Inledning
Den europeiska sociala stadgan är en internationell överenskommelse som utarbetades inom Europarådet under tiden 1953— 1961. Av Europarådets 22 medlemsländer har följande 15 ratificerat samtliga eller flertalet artiklar i stadgan: Cypern, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Malta, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike.
Sverige ratificerade stadgan år 1962 (prop. 1962:175, 2 LU 38, rskr. 365). Vissa förpliktelser undantogs dock från ratifikation. Efter regeringsbeslut den 17 maj 1979 utsträcktes ratifikationen något. Sverige har därmed godtagit 62 av de 72 förpliktelserna.
Stadgan innehåller i sak 19 artiklar med bestämmelser om arbetsmarknadspolitik. arbetsvillkor, arbetarskydd, förenings- och förhandlingsrätt, socialförsäkring och andra sociala trygghetsanordningar samt familjepolitik. Den innehåller också bestämmelser till skydd för migrerande arbetskraft. Syftet är att garantera sociala rättigheter samt att höja levnadsstandarden och öka den sociala välfärden.
I november månad 1987 färdigställdes tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan. Tilläggsprotokollet undertecknades den 5 maj 1988 av Cypern, Grekland, Istand, Italien, Luxemberg, Spanien, Sverige, Turkiet och Förbundsrepubliken Tyskland.
De nya rättigheter som införs genom tilläggsprotokollet finns uppräknade i protokollets del I och preciseras närmare i fyra olika artiklar i del II. Rättigheterna är följande:
I. Alla arbetstagare har rätt till lika möjligheter och lika behandling i frågor som rör anställning och yrkesutövning utan diskriminering på grund av kön.
2. Arbetstagare har rätt till information och samråd inom företaget. 3. Arbetstagare har rätt att delta i avgöranden om och förbättring av
arbetsförhållanden och arbetsmiljö i företaget.
4. Varje äldre människa har rätt till socialt skydd. [NN
Länder, som undertecknat den sociala stadgan och tilläggsprotokollet, Prop. 1988/89: 106 kan ratificera en eller flera av de fyra artiklarna i protokollets del II.
En promemoria över artiklarna i tilläggsprotokollet har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet. I promemorian görs en genomgång av de fyra artiklarna i tilläggsprotokollets del II mot bakgrund av svenska förhållanden. Slutsatsen är att det på det hela taget inte torde föreligga hinder för ratifikation. Under artikel 3 punkt I c anförs dock att det är något oklart vad förpliktelsen innehåller och att det möjligen kan ifrågasättas om Sverige bör binda sig vid bestämmelsen i fråga.
Promemorian har remissbehandlats. Remissyttranden har avgivits av socialstyrelsen (artikel 4), riksförsäkringsverket (artikel 4), arbetsdomstolen (artiklarna 1— 3), arbetarskyddsstyrelsen (artikel 3), jämställdhetsombudsmannen (artikel 1), ILO-kommittén, statens arbetsgivarverk, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Pensionärernas riksorganisation (artikel 4) och Sveriges pensionärsförbund (artikel 4).
En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i ärendet (dnr 2022/88).
Texten till tilläggsprotokollet på engelska och svenska bör fogas som bilaga till regeringsprotokollet i detta ärende.
Jag anhåller att få anmäla frågan om godkännande av tilläggsprotokollet. I fråga om artikel 1 har jag samrått med statsrådet Wallström och i fråga om artikel 4 med statsråden Hulterström och Lindqvist.
2¶Tilläggsprotokollet till den europeiska sociala
stadgan
2.1¶Bakgrund
År 1978 beslöt medlemsstaterna i Europarådet att undersöka möjligheten att utöka listorna över sådana rättigheter bl.a. på det ekonomiska och sociala området som borde skyddas av europeiska konventioner. Till följd härav inleddes ett omfattande arbete som syftade till att inkludera nya rättigheter i sådana överenskommelser som den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt den Europeiska sociala stadgan.
Hösten 1984 förelåg ett preliminärt förslag till tilläggsprotokoll till stadgan. Vidare förelåg en bilaga som skulle utgöra en integrerad del av stadgan. Såväl den Europeiska fackliga samarbetsorganisationen (EFS) som Samarbetsorganisationen för europeiska arbetsgivareföreningar och industriförbund (UNICE) bereddes tillfälle att yttra sig över de föreslagna texterna. Därefter vidtog förnyad granskning inom Europarådet.
I januari 1987 antog Europarådets parlamentariska församling ett förslag till ändring i den preliminärt föreslagna texten. Slutligen antogs tillläggsprotokollet den 26 november 1987 av Europarådets ministerkommitté. Det öppnades för undertecknande den 5 maj 1988.
Endast de medlemsstater i Europarådet som undertecknat eller ratifi- Prop. 1988/89: 106 cerat stadgan får underteckna respektive ratificera tilläggsprotokollet (artikel 10). Genom ratifikationen förbinder sig staten att tillämpa en eller flera av de fyra artiklarna (artikel 5). I motsats till vad som gäller för stadgan är det inte möjligt att ratificera delar av artiklar i tilläggsprotokollet.
Tilläggsprotokollet träder i kraft då det ratificerats av tre stater (artikel 10). Bestämmelserna kan verkställas genom lagstiftning, kollektivavtal eller andra lämpliga åtgärder (artikel 7). Övervakning av tillämpningen sker på samma sätt som gäller för stadgan (artikel 6). Det innebär att de fördragsslutande länderna vartannat år skall avge rapport rörande de artiklar som ratificerats. Rapporterna granskas i två olika kommittéer. Den första kommittén är sammansatt av oberoende experter och den andra av regeringstjänstemän från vart och ett av de fördragsslutande länderna. Resultatet av kommittéernas arbete kan utgöra underlag för rekommendationer från Europarådets ministerkommitté till länder som i något avseende inte uppfyller stadgans krav.
Regeringen beslöt den 21 april 1988 att tilläggsprotokollet skulle undertecknas av Sverige. Som jag inledningsvis nämnt undertecknades protokollet av Sverige och åtta andra stater den 5 maj 1988.
2.2¶Tilläggsprotokollets huvudsakliga innehåll
Här följer en redogörelse för var och en av de fyra artiklarna i tilläggsprotokollets del TI.
Artikel 1 Denna artikel gäller alla arbetstagares rätt till lika möjligheter och lika behandling i frågor som rör anställning och yrkesutövning. Ingen får lämnas utan det skydd som artikeln syftar till att ge. Skyddet skall gälla inte bara arbetstagare utan även personer som söker arbete. De krav som de fördragsslutande staterna skall uppfylla finns uppräknade i punkt 1. I punkterna 2—4 anges situationer när krav på lika behandling inte föreligger.
Rätt till lika behandling för män och kvinnor skall föreligga i fråga om anställning och yrkesutövning när det gäller:
tillträde till anställning
skydd mot uppsägning
skydd mot omplacering
yrkesvägledning
yrkesutbildning
vidareutbildning
rehabilitering inom yrkeslivet
lön och andra anställningsvillkor
arbetsförhållanden
karriär- och befordringsmöjligheter
Enligt den förklarande rapport. som upprättats i anslutning till tilläggs- Prop. 1988/89: 106 protokollet och dess bilaga, får frågor som rör social trygghet, liksom andra bestämmelser rörande arbetslöshetsersättning, ålderspension och efterlevandeförmåner uteslutas från tillämpningsområdet för artikel I.
Artiklarna 2 och 3 De här artiklarna gäller arbetstagares rätt till inflytande över arbetslivets villkor. I motsats till artikel I omfattas inte nödvändigtvis alla arbetstagare av bestämmelsen. Det står uttryckligen i tilläggsprotokollets text att vissa arbetstagare kan lämnas utanför därför att de är anställda i mycket små företag. Det framgår vidare att rätten till medbestämmande utövas antingen direkt av arbetstagarna eller av deras representanter.
Det fordras inte att den nationella lagstiftningen skall innehålla medbestämmanderegler. Det räcker med att vidta eller främja åtgärder som möjliggör ett sådant system. Medbestämmandet skall utövas i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Tillämpningen kan ske genom kollektivavtal förutsatt att systemet ger tillräcklig effektivitet. Här finns alltså stort utrymme för arbetsmarknadens parter i ett fördragsslutande land att utforma de rättigheter som avses med artiklarna.
Termerna ”företag” och ”arbetstagares representanter” definieras i bilagan till tilläggsprotokollet. Endast arbetsgivare vars verksamhet tillkommit för att producera varor eller tjänster i vinstsyfte och med befogenhet att fastställa sin egen marknadspolitik faller inom tillämpningsområdet för dessa artiklar. Orden ”arbetstagares representanter” avser personer som betraktas som sådana enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.
Religiösa och andra ideella inrättningar får uteslutas vid tillämpning av artiklarna 2 och 3 i den mån det är nödvändigt för att skydda den ideella inriktningen.
Artikel 4 Denna artikel gäller äldre människors rätt till socialt skydd. Uppläggningen skiljer sig från den i övriga artiklar genom att samtliga punkter innehåller förpliktelser.
På samma sätt som gäller för artikel 1 skall tillämpningen omfatta alla.
Av den förklarande rapporten framgår att uppräkningen av åtgärder inte är fullständig utan skall ses som en vägledning. Även andra lämpliga åtgärder får vidtas för att nå det angivna målet, nämligen att säkerställa äldre människors rätt till socialt skydd antingen direkt eller i samarbete med offentliga eller privata organisationer.
2.3¶Föredraganden
Mitt förslag: Sverige bör ratificera tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan.
tl Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 106
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har ingen- Prop. 1988/89: 106 ting att invända mot ratifikation. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser emellertid inte att Sverige skall binda sig vid något åtagande enligt artikel 3 punkt 1 c.
Skälen för mitt förslag: Innan jag går in på de olika artiklarna i tilläggsprotokollet vill jag från mer allmänna utgångspunkter nämna följande.
Den europeiska sociala stadgan är ratificerad av nio EG-länder och fyra EFTA-länder. Vid förverkligandet av de diskussioner som nu förs om en social dimension av den planerade inre marknaden inom EG och inom ramen för samarbetet mellan EFTA och EG bör den europeiska sociala stadgan få cen framträdande plats. Genom denna finns redan minimistandarder på ett brett social- och arbetsmarknadspolitiskt fält fastslagna för hela Västeuropa. Redan av den anledningen är det väsentligt att Sverige ratificerar tilläggsöverenskommelsen till stadgan.
Artikel 1 Kraven i artikel I punkt I tillgodoses framför allt genom lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (jämställdhetslagen) vilken förbjuder arbetsgivare att missgynna kvinnor och män på grund av kön. Lagen skyddar både anställda och personer som söker anställning. Det är uttryckligen förbjudet för en arbetsgivare att missgynna någon på grund av kön vid anställning eller befordran eller vid utbildning för befordran. Det är också förbjudet att tillämpa sämre anställningsvillkor, leda och fördela arbetet på sådant sätt att någon blir oförmånligt behandlad samt att omplacera, permittera, säga upp eller avskeda någon om åtgärden grundar sig på arbetstagarens kön.
Jämställdhetslagen innehåller även bestämmelser om arbetsgivares skyldighet att vidta aktiva åtgärder för att främja jämställdhet i arbetslivet. En arbetsgivare är t. ex. skyldig att se till att arbetsförhållandena lämpar sig för både kvinnor och män. Arbetsgivaren skall också verka för att det blir en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.
En särskild jämställdhetsombudsman och en jämställdhetsnämnd skall se till att jämställdhetslagen efterlevs. Regeringen tillsatte i juni 1988 en särskild utredare för att utvärdera jämställdhetslagen. (dir. 1988: 33). Utredarens uppgift är att föreslå förändringar som kan göra lagen mer verksam och ändamälsenlig. Arbetet i utredningen skall vara slutfört under år 1989.
När det gäller skydd mot uppsägning kan det anmärkas att lagen (1982:80) om anställningsskydd föreskriver att varje uppsägning från en arbetsgivares sida skall vara sakligt grundad. Enbart den omständigheten att en arbetstagare är av ett visst kön kan aldrig vara saklig grund för uppsägning.
Även utanför arbetsrättens område uppfyller Sverige kraven i artikel I punkt 1. Kvinnor och män i Sverige erbjuds samma utbildning i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Även möjligheterna till yrkesväg-
ledning, vidareutbildning och yrkesinriktad rehabilitering är desamma för Prop. 1988/89: 106 kvinnor som för män.
I artikel I punkterna 2—4 klargörs att vissa situationer av särbehandling skall kunna förekomma utan att det strider mot punkt 1. Enligt punkt 2 får det förekomma särbestämmelser för att skydda eller hjälpa kvinnor t. ex. i samband med graviditet och barnsbörd. Punkt 3 innebär att åtgärder för att avhjälpa brister i jämställdheten inte hindras av bestämmelserna i artikel 1. Enligt punkt 4 är det även i vissa andra fall tillåtet att utesluta vissa yrkesverksamheter från tillämpningsområdet för artikel 1. Det är när yrket av någon orsak endast kan anförtros åt personer av det ena könet.
I regeringens proposition om jämställdhetspolitiken inför 90-talet (prop. 1987/88: 105, AU 17, rskr. 364) redovisas en femårig handlingsplan för det fortsatta jämställdhetsarbetet i Sverige. Tonvikten har lagts på kvinnornas roll i ckonomin, jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, i utbildningen och i familjen. samt kvinnors inflytande i samhället.
Redan år 1962 ratificerade Sverige artikel 4 moment 3 i stadgan och förband sig att erkänna kvinnors och mäns rätt till lika lön för arbete av lika värde.
Det kan vidare nämnas att Sverige ratificerat 1LO:s konventioner (nr 100) om lika lön och (nr 111) diskriminering (anställning och yrkesutövning) samt FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor.
Mot denna bakgrund bör artikel 1 kunna ratificeras av Sverige.
Artikel 2 Artikeln gäller rätt till information och förhandling i frågor som har med företagets verksamhet att göra.
Den svenska lagstiftning som finns på detta område är lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet samt lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Lagen om styrelserepresentation för de anställda är av stor betydelse för att garantera de anställdas möjlighet till information och inflytande i arbetslivet. I varje företag som har minst 25 arbetstagare har de anställda rätt till två ledamöter i styrelsen. Ledamöterna utses av de lokala arbetstagarorganisationer som är bundna av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Arbetstagarrepresentanterna skall i princip arbeta under samma villkor som ahdra ledamöter av styrelsen.
Medbestämmandelagen innehåller grundläggande regler om arbetstagarinflytande. De anställdas organisationer ges därigenom rätt till förhandlingar i syfte att reglera förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta sker främst genom kollektivavtal. Medbestämmandelagen ger också de anställda rätt till information samt rätt till förhandlingar i arbetslednings- och företagsledningsfrågor.
Enligt 198 medbestämmandelagen skall arbetsgivare fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt.
Detta torde räcka för att Sverige skall anses uppfylla punkt Ia. Prop. 1988/89: 106
En arbetstagarorganisation har enligt 10 och 1288 medbestämmandelagen rätt till förhandling i frågor som rör medlem i organisationen. Därutöver är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ förhandla med arbetstagarsidan enligt 113 i lagen som har följande lydelse.
Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.
11 och 1288 medbestämmandelagen gäller enligt 13§ i lagen även gentemot en arbetstagarorganisation som inte har träffat kollektivavtal med arbetsgivaren om det gäller en fråga som särskilt angår cn medlem i den organisationen.
Även kraven i punkt I b kan därigenom antas vara tillgodosedda.
Enligt artikel 2 punkt 2 får mindre företag undantas från vad som skall gälla enligt punkt 1. Antalet anställda i de på så sätt undantagna företagen får fastställas enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.
Som påpekats av flera remissinstanser innehåller bilagan till tilläggsprotokollet en definition av ordet ”företag”. Denna definition utesluter såväl offentlig förvaltning som offentligt ägda företag, vilka inte bildats i vinstsyfte, från tillämpningsområdet för artikel 2.
Även artikel 2 bör alltså utan svårighet kunna ratificeras av Sverige. De båda undantagen i punkt 2 och i bilagan kommer inte ha någon egentlig betydelse för Sveriges del eftersom medbestämmandelagen gäller för anställda även i offentlig verksamhet och i småföretag. Styrelserepresentationslagen gäller dock endast för privatanställda och endast för företag som sysselsätter ett visst antal arbetstagare.
Artikel 3 Artikeln gäller medbestämmande rörande arbetsförhållanden och arbetsmiljö.
Den lagstittning om arbetstagarinflytande som jag redovisat under artikel 2 är tillämplig även för sådana frågor som avses 1 artikel 3.
I Sverige förekommer sedan lång tid ett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Punkt 1 tillgodoses framför allt genom bestämmelser om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljölagen (1977: 1160) och arbetsmiljöförordningen (1977: 1166).
I 6 kap. arbetsmiljölagen föreskrivs att arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad skyddsverksamhet. På en arbetsplats med minst fem anställda skall det utses skyddsombud och på arbetsplatser med minst 50 anställda en skyddskommitté sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. Den som utses till skyddsombud skall delta vid planering av förändringar i verksamheten som kan ha inverkan på arbetstagarnas hälsa. En skyddskommitté skall planera och övervaka skyddsarbetet på arbetsplatsen.
Tillgång till företagshälsovård är viktigt när det gäller arbetstagares Prop. 1988/89: 106 säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Under senare år har den svenska företagshälsovården byggts ut. Företagshälsovård finns numera i alla stora företag. Statlig ersättning utgår på vissa villkor. I övrigt regleras systemet huvudsakligen i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Om arbetsförhållandena påkallar det finns det dock i 3 kap. 2§ andra stycket arbetsmiljölagen en lagfäst skyldighet för cn arbetsgivare att föranstalta om företagshälsovård för sina anställda.
Vad jag nu redovisat torde räcka för att kraven i artikel I punkt I a-b skall anses uppfvllda.
Ordalydelsen i punkt I c är inte helt entydig. Av den förklarande rapporten framgår att texten tillkommit genom ett tillägg till det preliminära förslaget från Europarådets parlamentariska församling. I den remitterade promemorian framförs vissa invändningar mot ratifikation. TCO har i sitt remissvar tagit fasta på dessa invändningar. Betänkligheterna grundar sig på uppfattningen att ett land genom ratifikation av punkt I c förbinder sig att vidta åtgärder för att inrätta sociala eller sociokulturella tjänster inom företagen.
Termerna ”sociala och sociokulturella tjänster och arrangemang” förklaras i tilläggsprotokollets bilaga. Vad som åsyftas är sådant som personalvård, motionsanläggningar, amningsrum, bibliotek, ferieläger för barn m.m.
Som framgår av de inledande orden i artikel 3 syftar hela artikeln till att säkerställa rätten för arbetstagare att delta i avgöranden om och förbättringar av arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Vad de fördragsslutande parterna skall utfästa sig att göra är att säkerställa ett effektivt utövande av arbetstagares rätt att delta i beslutsfattandet. På så sätt skulle det bli möjligt för arbetstagare eller deras representanter att bidra till inrättandet av sociala eller sociokulturella tjänster och arrangemang.
Enligt den förklarande rapporten täcker uttrycket ”att delta i” alla situationer i vilka arbetstagare eller deras representanter på något sätt har att göra med förfarandena för beslutsfattande eller godkännande av vissa åtgärder.
Om avsikten med punkt I c hade varit att tillgodose ett behov av sociala och sociokulturella tjänster och arrangemang skulle detta med säkerhet ha utvecklats både i själva konventionstexten med bilaga och i den förklarande rapporten. Det skulle ha varit väsentligt för Europarådets medlemsländer att få veta vilka åtgärder som skulle förväntas i detta hänseende av företag i ett fördragsslutande land. Eftersom artikeltexten har en särskild tonvikt på medbestämmande och närmare kommentarer till de förväntade arrangemangens omfattning saknas, kan man med stor säkerhet fastslå att det inte är något annat än rätt till information och samråd som erfordras.
I arbetsdomstolens remissyttrande framhålls att de tjänster och arrangemang som åsyftas torde ligga inom det område som i medbestämmandelagen beskrivs som ”förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare”. Lagen torde således — enligt arbetsdomstolen — ge såväl förhandlingsrätt som möjlighet att sluta kollektivavtal rörande sådant som nämns i punkt Ice.
Jag har samma uppfattning som arbetsdomstolen. På grund härav och Prop. 1988/89: 106 mot bakgrund av vad som redovisats ovan anser jag inte att innehållet i punkt I c reser hinder för en ratifikation från svensk sida.
Genom punkt I d ges arbetstagare och deras representanter rätt till information och samråd såvitt avser övervakning av att hälso- och säkerhetsföreskrifter efterlevs. Av den förklarande rapporten framgår att arbetstagarna och deras representanter inte skall ersätta de organ som bär ansvar för övervakningen utan snarare säkerställa att övervakningen blir så effektiv som möjligt.
Tillsynen över efterlevnaden av arbetsmiljölagen utövas enligt lagens 7 kap. 1§ av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. På samma sätt som frågorna under punkt 1 c ligger här berörda angelägenheter inom ramen för det område som i medbestämmandelagen beskrivs som ”förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare”.
Inte heller punkt I d torde således vålla problem vid en ratifikation från Sveriges sida.
Artikel 3 punkt 2 upptar endast möjligheter till undantag. Jag ber här att få hänvisa till vad jag anfört rörande undantagen under artikel 2.
Artikel 3 bör enligt min bedömning kunna ratificeras av Sverige.
Artikel 4 Samhällets ansvar för det sociala skyddet regleras i Sverige i första hand i socialtjänstlagen (1980:620, SoL). Enligt lagens första paragraf (portalparagraf) skall socialtjänsten medverka i en samhällsutveckling som syftar till jämlikhet i levnadsvillkor och social och ekonomisk trygghet för människorna. Verksamheten skall syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap, förebygga uppkomsten av sociala svårigheter och begränsa celler avhjälpa enskildas och gruppers behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten skall inriktas på att ”frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser” och ha sin utgångspunkt i rätten för den enskilde att själv bestämma över sin situation. Detta åvilar varje kommun som har ”det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver” (3§ SoL). Insatserna för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (9§ SoL). Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten.
Detta sociala skydd omfattar givetvis även äldre människors behov av sådant. För äldre finns emellertid dessutom särskilda föreskrifter om kommunens ansvar i 19, 20 och 20a§§ SoL. Dessa bestämmelser har följande lydelse:
Omsorger om äldre människor 19 & Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
20 8 Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostä- Prop. 1988/89: 106 der och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan Jättåtkomlig service.
För äldre människor med behov av särskilt stöd skall kommunen inrätta bostäder med gemensam service (servicehus).
Övergången från ett yrkesverksamt liv skall underlättas genom information och annat stöd.
20a§ Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstingskommunen samt andra samhällsorgan och organisationer.
Den övergripande tanken i och syftet med artikel 4 torde kunna anses vara tillgodosedda genom dessa och övriga föreskrifter i socialtjänstlagen. Genom statsbidrag till social hemhjälp och färdtjänst främjar staten vidare kommunernas möjligheter att uppfylla sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen.
Till lämpliga resurser i punkt I a torde kunna räknas folkpensions- och tilläggspensionsförmånerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1969:205) om pensionstillskott samt förmåner enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
Medel beviljas dessutom årligen de större pensionärsorganisationerna genom vilka äldre människor kan spela en aktiv roll i bl.a. det offentliga livet.
Till punkt I b vill jag anföra att tillhandahållande av information om tjänster och hjälpmedel för äldre ibland kan stöta på svårigheter, t.ex. i förhållande till äldre invandrare. Hithörande problem har behandlats av riksdagen, som påpekat att det i första hand ankommer på socialstyrelsen att uppmärksamma kommunerna på de särskilda krav som ställs (1988/89 SoU: 6).
Såvitt gäller boendet, punkt 2 a, är den allmänna politiska målsättningen att genom olika insatser göra det möjligt för de äldre att bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och att erbjuda ctt varierat utbud av servicebostäder som förenar en god och trygg service och vård med en bra boendemiljö, allt enligt 208 SoL och målen i den av riksdagen antagna propositionen 1984/85: 142 om förbättrade boendeförhållanden för gamla, handikappade och långvarigt sjuka. I linje med detta har hemtjänsten och hemsjukvården fått en allt större betydelse. Under scnarce år har även behovet av stöd till vård av närstående i hemmet uppmärksammats. Förslag härom har nyligen antagits av riksdagen.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) är det en landstingskommunal uppgift att ge alla som är bosatta inom landstingskommunen en god hälso- och sjukvård. Detta ansvar omfattar även äldre människors behov (punkt 2 b).
Punkt 3. Vad gäller kommunernas servicehus och ålderdomshem och landstingens institutioner pågår utvecklingsarbete för att öka de äldres inflytande.
Mot bakgrund av riksdagens beslut nyligen (prop. 1987/88: 176, 1988/89
SoU: 6, rskr. 82) om äldreomsorgen inför 90-talet torde generellt kunna Prop. 1988/89: 106 sägas att Sverige inte kommer att få svårigheter med tillämpningen av artikel 4.
3¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan.
4¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd som föredraganden har hemställt om.
Bilaga I
Översättning
Additional Protocol to the European Tilläggsprotokoll till den europeiska Social Charter sociala stadgan
Preamble Inledning
The member States of the Council of Euro- De medlemsstater i Europarådet som pe signatory hereto, undertecknat detta protokoll,
Resolved to take new measures to extend som är beslutna att vidta nya åtgärder för the protection of the social and economic att utvidga skyddet för de sociala och ckonorights guaranteed by the European Social miska rättigheter som säkerställs genom Eu- Charter, opened for signature in Turin on 18 ropeiska sociala stadgan, vilken öppnades för october 1961 (hereinafter referred to a ”the undertecknande i Turin den 18 oktober 1961 Charter”), (nedan kallad ”stadgan”),
Have agreed as follows: har kommit överens om följande:
Part I Del I
The Parties accept as the aim of their poli- De fördragsslutande parterna erkänner att cy to be pursued by all appropriate means, målet för den politik som de skall fullfölja both national and international in character, med alla lämpliga medel, såväl nationellt the attainment of conditions in which the som internationellt, skall vara att uppnå såfollowing rights and principles may be effec- dana förhållanden att följande rättsgrundtively realised: satser och principer kan förverkligas:
1. All workers have the right to equal op- 1. Aila arbetstagare har rätt till lika möjligportunities and equal treatment in matters of heter och lika behandling i frågor som rör employment and occupation without discri- anställning och yrkesutövning utan diskrimimination on the grounds of sex. nering på grund av kön.
2. Workers have the right to be informed «2. Arbetstagare har rätt till information and to be consulted within the undertaking. och samråd inom företaget.
3. Workers have the right to take part in 3. Arbetstagare har rätt att delta i avgöranthe determination and improvement of the den om och förbättring av arbetsförhållanden working conditions and working environ- och arbetsmiljö i företaget. ment in the undertaking.
4. Every elderly person has the right to 4. Varje äldre människa har rätt till socialt social protection. skydd.
Part II Del II
The Parties undertake, as provided for in De fördragsslutande parterna utfäster sig Part III, to consider themselves bound by the att på det sätt som föreskrivs i del III anse sig obligations laid down in the following artic- bundna av förpliktelserna i följande artiklar: les:
Article I Artikel I Right to equal opportunities and equal treat- Rätt till lika möjligheter och lika behandling i ment in matters of employment and occupa- frågor som rör anställning och yrkesutövning tion without discrimination on the grounds of utan diskriminering på grund av kön. Sex
Bilaga I
1. With a view to ensuring the effective 1. I syfte att säkerställa ett effektivt utexcrcise of the right to equal opportunities övande av rätten till lika möjligheter och lika and equal treatment in matters of employ- behandling i frågor som rör anställning och ment and occupation without discrimination yrkesutövning utan diskriminering på grund on the grounds of sex, the Parties undertake av kön. utfäster sig de fördragsslutande parto recognise that right and to take appropri- terna att erkänna denna rätt och att vidta ate measures to ensure or promote its appli- lämpliga åtgärder för att tillförsäkra och cation in the following fields: främja tillämpningen av denna på följande
områden:
— access to employment, protection aga- — tillträde till anställning, skydd mot uppinst dismissal and occupational resettlement: sägning och omplacering;
— vocational guidance, training, retrai- — yrkesvägledning, yrkesutbildning, vidaning and rehabilitation: reutbildning och rehabilitering;
— terms of employment and working con- — anställningsvillkor och arbetsförhållanditions including remuncration; den, inbegripet lön:
— career development including promo- — karriärutveckling inbegripet befordran. tion.
2. Provisions concerning the protection of 2. Bestämmelser rörande skydd för kvinwomen, particularly as regards pregnancy. nor, särskilt vad avser havandeskap, barnsconfinement and the post-natal period, shall börd och perioden efter en förlossning, skall not be deemed to be discrimination as refer- inte betraktas som diskriminering i enlighet red to in paragraph I of this Article. med vad som anges i punkt I i denna artikel.
3. Paragraph 1 of this Article shall not 3. Punkt I i denna artikel skall inte utgöra prevent the adoption of specific measures ai- hinder för vidtagande av speciella åtgärder med at removing de facto inequalities. syftande till att avhjälpa faktiska brister vad
avser jämställdhet.
4. Occupational activities which, by rca- 4. Yrkesverksamheter, som på grund av son of their nature or the context in which sin art eller de sammanhang i vilka de utövas they arc carried out, can be entrusted only to kan anförtros endast åt personer av ettdera persons of a particular sex may be excluded könet, får uteslutas från tillämpningsområdet from the scope of this Article or some of its för denna artikel eller vissa av dess bestämprovisions. melser.
Article 2 Artikel 2 Right to information and consultation Rätt till information och samråd
1. With a view to ensuring the effective 1. I syfte att säkerställa ett effektivt utexercise of the right of workers to be infor- övande av arbetstagares rätt till information med and consulted within the undertaking, och samråd inom företaget utfäster sig de the Parties undertake to adopt or encourage fördragsslutande parterna att anta eller främmeasures enabling workers or their represen- ja åtgärder som möjliggör för arbetstagare tatives, in accordance with national legisla- eller deras representanter att i enlighet med tion and practice: nationell lagstiftning och sedvänja:
a. to be informed regularly or at the app- a. bli informerade, regelbundet eller vid ropriate time and in a comprehensible way lämplig tidpunkt samt på lättfattligt sätt, om about the economic and financial situation of det ekonomiska och finansiella läget i det the undertaking employing them, on the företag där de är anställda, under förutsättunderstanding that the disclosure of certain ning att viss information, som skulle kunna
Bilaga I
information which could be prejudical to the vara till skada för företaget, får undanhållas undertaking may be refused or subject to con- eller behandlas konfidentiellt; och fidentiality: and
b. to be consulted in good time on propo- b. få samråda i god tid om föreslagna besed decisions which could substantially affect slut som avsevärt skulle kunna inverka på the interests of workers, particularly on those arbetstagarnas intressen och särskilt om bedecisions which could have an important im- slut som skulle kunna få betydande följder pact on the employment situation in the för anställningssituationen i företaget. undertaking.
2. The Parties may exclude from the field 2. De fördragsslutande parterna kan från of application of paragraph I of this Article, tillämpningsområdet för punkt I i denna artithose undertakings employing less than a cer- kel undanta sådana företag som har färre antain number of workers to be determined by ställda än ett visst antal, som skall fastställas national legislation or practice. enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.
Article 3 Artikel 3 Right to take part in the determination and Rätt att delta i avgöranden om och förbättring improvement of the working conditions and av arbetsförhållanden och arbetsmiljö working environment
1. With a view to ensuring the effective 1. I syfte att säkerställa ett effektivt utexercise of the right of workers to take part in övande av arbetstagares rätt att delta i avgöthe determination and improvement of the randen om och förbättring av arbetsförhålworking conditions and working environ- landena och arbetsmiljön inom företaget utment in the undertaking, the Parties underta- fäster sig de fördragsslutande parterna att ke to adopt or encourage measures enabling anta eller främja åtgärder som möjliggör för workers or their representatives, in accordan- arbetstagare eller deras representanter att i ce with national legislation and practice, to enlighet med nationell lagstiftning och sedcontribute: vänja bidra till:
a. to the determination and the improve- a. avgöranden om och förbättring av arment of the working conditions, work organi- betsförhållanden, arbetsorganisation och arsation and working environment; betsmiljö,
b. to the protection of health and safety b. skydd av hälsa och säkerhet inom förewithin the undertaking: taget,
c. to the organisation of social and socio- c, inrättande av sociala och sociokulturelcultural services and facilities within the la tjänster och arrangemang inom företagen, undertaking;
d. to the supervision of the observance of d. övervaka att föreskrifter om dessa fråregulations on these matters. gor iakttas.
2. The Parties may exclude from the field 2. De fördragsslutande parterna kan från of application of paragraph I of this Article, tillämpningsområdet för punkt I i denna artithose undertakings employing less than a cer- kel undanta sådana företag som har färre antain number of workers to be determined by ställda än ett visst antal, som skall fastställas national legislation or practice. enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.
Article 4 Artikel 4 Right of elderly persons to social protection De äldres rätt till socialt skydd
With a vicw to ensuring the effective exer- I syfte att säkerställa ett effektivt utövande
Bilaga 1
cise of the right of elderly persons to social av äldre människors rätt till socialt skydd protection, the Parties undertake to adopt or utfäster sig de fördragsslutande parterna att encourage, either directly or in co-operation anta eller främja, antingen direkt eller i samwith public or private organisations, appro- arbete med offentliga eller privata organisapriate measures designed in particular: tioner, lämpliga åtgärder avsedda särskilt att:
1. to enable elderly persons to remain full 1. möjliggöra för de äldre att så länge som members of society for as long as possible, by möjligt förbli fullvärdiga medlemmar av means of: samhället genom:
a. adequatce resources enabling them to a. lämpliga resurser som gör det möjligt lead a decent life and play an active part in för dem att föra ett värdigt liv och att spela en public, social and cultural life: aktiv roll i det offentliga, det sociala och det
kulturella livet;
b. provision of information about services b. tillhandahålltande av information om and facilities available for elderly persons tjänster och arrangemang som de äldre har and their opportunities to make use of them; tillgång till samt om deras möjligheter att
utnyttja dem:
2. to enable elderly persons to choose their 2. möjliggöra för de äldre att fritt välja life-style freely and to lead independent lives livsstil och att föra ett oberoende liv i den in their familiar surroundings for as long as omgivning som de är förtrogna med så länge they wish and are able, by means of: som de önskar och kan, genom:
a. provision of housing suited to their a. tillhandahållande av bostäder som är needs and their state of health or of adequate lämpliga för deras behov och deras hälsotillsupport for adapting their housing: stånd eller av lämpligt stöd för anpassning av
bostad,
b. the health care and the services necessi- b. hälsovård och tjänster som deras tilltated by their state; stånd kräver;
3. to guarantee elderly persons living in 3. tillförsäkra äldre som bor på institutioinstitutions appropriate support, while res- ner lämpligt stöd, med hänsyn tagen till deras pecting their privacy, and participation in privatliv, samt delaktighet i beslut rörande decisions concerning living conditions in the levnadsförhållandena på institutionen. institution.
Part III Del III Article 5 Artikel 5 Undertakings Utfästelser
1. Each of the Parties undertakes: I. Varje fördragsslutande part utfäster sig
att:
a. to consider Part I of this Protocol as a a. betrakta del I av detta protokoll som en declaration of the aims which it will pursue förklaring av de syften som den fördragssluby all appropriate means, as stated in the tande parten i enlighet med bestämmelserna i introductory paragraph of that Part: det inledande stycket till nämnda del skall
söka uppnå med alla lämpliga medel;
b. to consider itself bound by one or more b. anse sig bunden av en eller flera artiklar articles of Part II of this Protocol. i del II av detta protokoll:
2. The article or articles selected in accor- 2. Europarådets gceneralsekreterare skall dance with sub-paragraph b of paragraph I of notificras om den artikel eller de artiklar som this Article. shall be notified to the Secretary utvalts i enlighet med punkt 1 (b) i denna General of the Council of Europe at the time artikel samtidigt som den berörda fördrags-
Bilaga I
when the instrument of ratification, accep- slutande staten deponerar sitt ratifikations-, tance or approval of the Contracting State godtagande- eller godkännandeinstrument. concerned is deposited.
3. Any Party may, at a later date, declare 3. Varje fördragsslutande part får vid en by notification to the Secretary General that senare tidpunkt, genom notifikation till geneit considers itself bound by any articles of ralsekreteraren, förklara att den anser sig Part II of this Protocol which it has not alrea- bunden av andra artiklar i del II i detta protody accepted under the terms of paragraph I koll som den inte redan godtagit i enlighet of this Article. Such undertakings subse- med punkt I i denna artikel. Sådana senare auently given shall be deemed to be an in- gjorda utfästelser skall anses utgöra en intetegral part of the ratification. acceptance or grerad del av ratifikationen, godtagandet elapproval, and shall have the same effect as ler godkännandet och skall ha samma verkan from the thirthieth day after the date of the från och med den trettionde dagen efter danotification. gen för notifikationen.
Part IV Del TV Article 6 Artikel 6 Supervision of compliance with the underta- Övervakning av att gjorda utfästelser uppfylls kings given
The Parties shall submit reports on the Parterna skall rapportera om tillämpningapplication of those provisions of Part II of en av de bestämmelser i del II i detta protothis Protocol which they have accepted in the koll som de har godtagit i de rapporter vilka reports submitted by virtue of Article 21 of inges enligt artikel 21 i stadgan. the Charter.
Part V Del V Article 7 Artikel 7 Implementation of the undertakings given Verkställighet av gjorda utfästelser
1. The relevant provisions of Articles I to 1. De relevanta bestämmelserna av artik- 4 of Part II of this Protocol may be imple- larna 1 till 4 i del II i detta protokoll kan mented by: verkställas genom:
a. laws or regulations: a. lagar och andra författningar;
b. agreements between cmployers or ecm- b. avtal mellan arbetsgivare eller arbetsgiploycrs” organisations and workers” organisa- varorganisationer och arbetstagarorganisations; tioner;
c. a combination of those two methods; or c. en kombination av dessa båda metoder;
eller
d. other appropriate means. d. andra lämpliga åtgärder.
2. Compliance with the undertakings de- 2. De utfästelser som härleder sig från arriving from Articles 2 and 3 of Part II of this tiklarna 2 och 3 i del II i detta protokoll skall Protocol shall be regarded as effective if the betraktas som uppfyllda om bestämmelserna, provisions are applied, in accordance with i enlighet med punkt 1 i denna artikel, tillämparagraph I of this Article, to the great majo- pas på det stora flertalet av de arbetstagare rity of the workers concerned. som berörs.
Bilaga I
Article 8 Artikel 8 Relations between the Charter and this Proto- Förhållandet mellan stadgan och detta protocol koll
1. The provisions of this Protocol shall not 1. Bestämmelserna i detta protokoll skail prejudice the provisions of the Charter. inte inverka på bestämmelserna i stadgan.
2. Articles 22 to 32 and Article 36 of the 2. Artiklarna 22 till 32 samt artikel 36 i Charter shall apply, mutatis mutandis, to this stadgan skall äga motsvarande tillämpning Protocol. på detta protokoll.
Article 9 Artikel 9 Territorial application Territoriell tillämpning
1. This Protocol shall apply to the metro- I. Detta protokoll skall tillämpas på varje politan territory of each Party. Any State fördragsslutande parts moderland. Varje stat may, at the time of signature or when deposi- kan, vid undertecknandet eller vid deponeting its instrument of ratification, acceptance ringen av sitt ratifikations-, godtagande- eller or approval, specify by declaration addressed godkännandeinstrument, genom en till Euroto the Secretary General of the Council of parådets gencralsekreterare riktad förklaring Europe, the territory which shall be conside- ange vilket territorium som för det angivna red to be its metropolitan territory for this ändamålet skall betraktas som moderlandet. purpose.
2. Any Contracting State may, at the time 2. Varje fördragsslutande part kan vid raof ratification, acceptance or approval of this tifikationen, godtagandet eller godkännandet Protocol or at any time thereafter, declare by av detta protokoll eller vid vilken som helst notification addressed to the Secretary Gene- senare tidpunkt i en till Europarådets general of the Council of Europe that the Protocol ralsekreterare ställd notifikation förklara att shall extend in whole or in part to a non- detta protokoll helt eller delvis skall tillämpas metropolitan territory or territories specified även på det eller de i förklaringen angivna, in the said declation for whose international utanför moderlandet belägna, territorier för relations it is responsible or for which it assu- vilkas internationella förbindelser parten är mes international responsibility. It shall spe- ansvarig eller för vilka parten påtar sig ancify in the declaration the article or articles of svar. I förklaringen skall anges vilken eller Part II of this Protocol which it accepts as vilka artiklar i del II i detta protokoll som binding in respect of the territories named in den godtar som bindande för de angivna terthe declation. ritorierna.
3. This Protocol shall enter into force in 3. Protokollet skall även tillämpas på det respect of the territory or territories named in eller de territorier som anges i den ovan the aforesaid declaration as from the thirtieth nämnda förklaringen från och med trettionde day after the date on which the Secretary dagen efter den dag då generalscekreteraren General shall have notification of such decla- mottagit notifikation om en sådan förklaring. ration.
4. Any Party may declare at a later date by 4. Varje fördragsslutande part kan vid en notification addressed to the Secretary Gene- senare tidpunkt genom en notifikation ställd ral of the Council of Europe, that, in respect till Europarådets generalsekreterare förklara of one or more of the territories to which this att den, vad avser ett eller flera av de territo- Protocol has been extended in accordance rier som detta protokoll enligt moment 2 i with paragraph 2 of this Article, it accepts as denna artikel även skall tillämpas på, som binding any articles which it has not already bindande godtar artiklar som den inte redan
Bilaga I
accepted in respect of that territory or territo- godtagit vad avser detta eller dessa territoriries. Such undertakings subsequently given cr. Sådana senare gjorda utfästelser skall anshall be deemed to be an integral part of the ses utgöra cen integrerad del av den ursprungoriginal declaration in respect of the territory liga förklaringen rörande territoriet i fråga concerned, and shall have the same cffect as och skall ha samma verkan från och med from the thirtieth day after the date on which trettionde dagen efter den dag då generalsekthe Secretary Gencral shall have notification reteraren mottog notifikation om en sådan of such declaration. förklaring.
Article 10 Artikel 10 Signature, ratification, acceptance, approval Undertecknande, ratifikation, godtagande, and entry into force | godkännande och ikraftträdande
I. This Protocol shall be open for signatu- I. Detta protokoll skall stå öppet för re by member States of the Council of Europe undertecknande av de medlemsstater i Eurowho are signatories to the Charter. It is parådet som undertecknat stadgan. Det skall subject to ratification, acceptance or app- ratificeras, godtas eller godkännas. Ingen stat roval. No member State of the Council of som är medlem av Europarådet skall ratifice- Europe shall ratifv, accept or approve this ra, godta eller godkänna detta protokoll om Protocol except at the same time as or after så ej sker samtidigt med eller efter ratifikaratification of the Charter. Instruments of tion av stadgan. Ratifikations-, godtaganderatification, acceptance or approval shall be eller godkännandeinstrument skall deponedeposited with the Secretary General of the ras hos Europarådets generalsekreterare. Council of Europe.
2. This Protocol shall enter into force on 2. Protokollet träder i kraft trettionde dathe thirtieth day after the date of deposit of gen efter dagen för deponeringen av det tredthe third instrument of ratification, accep- je ratifikations-, godtagande- eller godkäntance or approval. nandeinstrumentet.
3. In respect of any signatory State ratify- 3. För varje signatärstat som senare ratifiing subsequently, this Protocol shall come cerar träder protokollet i kraft trettionde dainto force as from the thirtieth day after the gen efter den dag då den deponerar sitt ratifidate of deposit of its instrument of ratifica- kations-, godtagande- eller godkännandeintion, acceptance or approval. strument.
Article II Artikel 11 Denunciation Uppsägning
1. Any Party may denounce this Protocol 1. En fördragsslutande part får säga upp only at the end of a period of five ycars from detta protokoll endast vid utgången av en the date on which the Protocol entered into period om fem år från den dag då protokollet force for it, or at the end of any successive trädde i kraft för ifrågavarande part eller vid period of two ycars, and, in each case, after utgången av varje därpå följande tvåårsperigiving six months” notice to the Secretary od och, i båda fallen, efter sex månaders upp- General of the Council of Europe. Such de- sägning genon meddelande till Europarådets nunciation shall not affect the validity of the generalsekreterare. Uppsägningen skall inte Protocol in respect of the other Parties provi- inverka på protokollets giltighet i förhållande ded that at all times there are not less than till övriga parter, förutsatt att antalet sådana three such Parties. parter alltid uppgår till minst tre.
2. Any Party may, in accordance with the 2. Varje fördragsslutande part får, i enlig-
Bilaga 1
provisions sect out in the preceding para- het med bestämmelserna i föregående punkt, graph, denounce any article of Part II of this säga upp varje artikel i del II i detta protokoll Protocol accepted by it, provided that the som den godtagit, förutsatt att antalet artiknumber of articles by which this Party is lar, av vilka parten är bunden aldrig understibound shall never be less than one. ger en.
3. Any Party may denounce this Protocol 3. Varje fördragsslutande part får, på de or any of the articles of Part II of the Proto- villkor som anges i punkt I i denna artikel, col, under the conditions specified in para- säga upp detta protokoll eller en artikel i del graph I of this Article, in respect of any terri- I i detta protokoll vad avser ett territorium tory to which the Protocol is applicable by som protokollet är tillämpligt på med stöd av virtue of a declaration made in accordance en i enlighet med punkterna 2 och 4 i artikel 9 with paragraphs 2 and 4 of Article 9. avgiven förklaring.
4. Any Party bound by the Charter and 4. Varje fördragsslutande part som är bunthis Protocol, which denounces the Charter den av stadgan och detta protokoll och som in accordance with the provisions of parag- säger upp stadgan enligt punkt 1 i artikel 37 i raph 1 of Article 37 thereof, will be conside- denna skall anses ha sagt upp även protokolred to have denounced the Protocol likewise. let.
Årticle 12 Artikel 12 Notifications Notifikationer
The Secretary General of the Council of Europarådets generalsekreterare skall noti- Europe shall notify the member States of the fiera rådets medlemsstater samt Internatio- Council and the Director General of the In- nella arbetsbyråns generaldirektör om ternational Labour Office of:
a. any signature; a. undertecknande;
b. the deposit of any instrument of ratifi- b. deponering av ratifikations-, godtagancation, acceptance or approval; de- eller godkännandeinstrument;
c. any date of entry into force of this Pro- c. dag för detta protokolls ikraftträdande i tocol in accordance with Articles 9 and 10; enlighet med artiklarna 9 och 10;
d. any other act, notification or communi- d. varje handling, notifikation eller medcation relating to this Protocol. delande rörande detta protokoll.
Article 13 Artikel 13 Appendix Bilaga
The Appendix to this Protocol shall form Bilagan till detta protokoll skall utgöra en an integral part of it. integrerad del av detta.
Appendix to the Protocol Bilaga till protokollet Scope of the Protocol in terms of persons pro- Protokollets räckvid vad avser skyddade persotected ner
1. The persons covered by Articles 1 to 4 1. De personer som omfattas av artiklarna include foreigners only insofar as they are I till 4 inbegriper utlänningar endast i den nationals of other Parties lawfully resident or utsträckning som dessa är andra parters medworking regularly within the territory of the borgare, vilka är lagligt bosatta eller regel- Party concerned subject to the understanding bundet arbetar inom den berörda partens terthat these articles are to be interpreted in the ritorium, med förbehåll för att dessa artiklar
Bilaga I
light of the provisions of Articles 18 and 19 of skall tolkas i ljuset av bestämmelserna i artikthe Charter. larna 18 och 19 i stadgan.
This interpretation would not prejudice Denna tolkning utesluter inte att någon av the extension of similar facilities to other per- de fördragsslutande parterna ger även andra sons by any of the Parties. personer motsvarande förmåner.
2. Each Party will grant to refugees as defi- 2. Varje fördragsslutande part tillerkänner ned in the Convention relating to the Status dem som är flyktingar enligt konventionen of Refugees, signed at Geneva on 28 July angående flyktingars rättsliga ställning, un- 1951 and in the Protocol of 31 January 1967, dertecknad i Genéve den 28 juli 1951. och and lawfully staying in its territory, treat- protokollet om flyktingars rättsliga ställning ment as favourable as possible and in any den 31 januari 1967 och som lagligen uppecase not less favourable than under the obli- håller sig inom dess territorium en behandgations accepted by the Party under the said ling som är så förmånlig som möjligt och som instruments and under any other existing in- under alla förhållanden inte är mindre förternational instruments applicable to those månlig än den som parten åtagit sig enligt refugees. nämnda överenskommelser och andra giltiga
internationella överenskommelser som är tillämpliga på dessa flyktingar; 3. Each Party will grant to stateless per- 3. Varje fördragsslutande part tillerkänner
sons as defined in the Convention on the dem som är statslösa personer enligt konven- Status of Stateless Persons done at New York tionen angående statslösa personers rättsliga on 28 September 1954 and lawfully staying in ställning, upprättad i New York den 28 sepits territory, treatment as favourable as pos- tember 1954, och som lagligen uppehåller sig sible and in any case not less favourable than inom dess territorium en behandling som är under the obligations accepted by the Party så förmånlig som möjligt och som under alla under the said instrument and under any förhållanden inte är mindre förmånlig än den other existing international instruments app- som parten åtagit sig enligt nämnda överenslicable to those stateless persons. kommelse och andra giltiga internationella
överenskommelser som är tillämpliga på des-
sa statslösa personer: .
Article I Artikel I
It is understood that social security mat- Frågor som rör social trygghet, liksom andters, as well as other provisions relating to ra bestämmelser rörande arbetslöshetsersättunemployment benefit. old age benefit and ning, ålderspension och efterlevandeförsurvivor's benefit, may be excluded from the måner får uteslutas från tillämpningsområscope of this Article. det för denna artikel.
Article 1, paragraph 4 Artikel I, moment 4
This provision is not to be interpreted as Denna bestämmelse skall inte tolkas så att requiring the Parties to embody in laws or det krävs av de fördragsslutande parterna att regulations a list of occupations which, by de i lagar eiler andra författningar tar in en reason of their nature or the context in which förteckning över arbeten som till följd av sin they are carried out, may be reserved to per- natur eller de sammanhang i vilka de utförs sons of a particular sex. får reserveras för personer av ettdera könet.
Article 2 and 3 Artiklarna 2 och 3
1. For the purpose of the application of 1. Vid tillämpning av dessa artiklar skall these articles, the term ”workers” representa- termen ”arbetstagares representanter” avse
Bilaga I
tives” means persons who arc recognised as personer som betraktas som sådana enligt na-: such under national legislation or practice. tionell lagstiftning eller sedvänja.
2. The term ”national legislation and 2. Termen ”nationell lagstiftning och sedpractice” embraces as the case may be, in vänja” omfattar i förekommande fall, utöver addition to laws and regulations, collective lagar och andra författningar, kollektivavtal, agreements, other agreements between em- andra avtal mellan arbetsgivare och arbetstaployers and workers” representatives, cus- gares representanter, seder och bruk samt retoms as well as relevant case law. levant rättspraxis. .
3. For the purpose of the application of 3. Vid tillämpning av dessa artiklar skall these articles, the term ”undertaking” is termen ”företag” anses avse en verksamhet understood as referring to a set of tangible bestående av konkreta och abstrakta delar, and intangible components, with or without vare sig den är en juridisk person eller ej, som legal personality, formed to produce goods or bildats i syfte att producera varor eller erbjuprovide service for financial gain and with da tjänster i vinstsyfte och med befogenhet power to determine its own market policy. att fastställa sin egen marknadspolitik.
4. It is understood that religious commu- 4. Religiösa samfund och deras institutionitics and their institutions may be excluded ner får uteslutas vid tillämpning av dessa arfrom the application of these articles, even if tiklar, även om dessa institutioner är ”förethese institutions are ”undertakings” within tag” enligt innebörden i punkt 3. Inrättningar the meaning of paragraph 3. Establishments som bedriver verksamhet som kännetecknas . pursuing activilies which are inspired by cer- av vissa ideal eiler moralbegrepp, som är tain ideals or guided by certain moral con- skyddade av nationell lagstiftning, får uteslucepts, ideals and concepts which arc protec- tas vid tillämpning av dessa artiklar i den ted by national legislation, may be excluded utsträckning som det är nödvändigt för att from the application of these articles to such skydda företagets inriktning. an extent as is necessary to protect the orientation of the undertaking.
5. It is understood that where in a State 5. När de rättigheter som återfinns i artikthe rights set out in Articles 2 and 3 are larna 2 och 3 utövas i en stat av ett företags exercised in the various establishments of the olika inrättningar, skall den berörda förundertaking, the Party concerned is to be dragsslutande parten anses uppfylla de skylconsidered as fulfilling the obligations de- digheter som uppkommer genom dessa beriving from these provisions. stämmelser.
Article 3 Artikel 3
This provision affects neither the powers Denna bestämmelse rör varken staternas and obligations of States as regards the adop- befogenheter och skyldigheter vad avser hältion of health and safety regulations for work- so- och säkerhetsföreskrifter för arbetsplatser places, nor the powers and responsibilities of eller de befogenheter och skyldigheter som the bodies in charge of monitoring their app- tillkommer de organ som ansvarar för överlication. vakning av tillämpningen av dessa.
The terms ”social and socio-cultural servi- Med termerna ”sociala och sociokulturella ces and facilties” are understood as referring tjänster och arrangemang” åsyftas de sociala to the social and/or cultural facilities for wor- och/eller kulturella arrangemang som en del kers provided by some undertakings such as företag tillhandahåller för sina arbetstagare, welfare assistance, sports fields. rooms for exempelvis personalvård, motionsanläggnursing mothers, libraries, children's holiday ningar, amningsrum, bibliotek, ferieläger för Camps, etc. barn m.m.
Prop. 1988/89: 106 Bilaga I
Article 4, paragraph I Artikel 4, punkt I
For the purpose of the application of this Vid tillämpning av denna punkt avser terparagraph, the term ”for as long as possible” men ”så länge som möjligt” de äldres fysiska, refers to the elderly person's physical, physo- psykiska och intellektuella kapacitet. logical and intellectual capacities.
Article 7 Artikel 7
It is understood that workers excluded in Arbetstagare som i enlighet med punkt 2 i accordance with paragraph 2 of Article 2 and artikel 2 och punkt 2 i artikel 3 är uteslutna paragraph 2 of Article 3 are not taken into skall inte beröras vid fastställande av antalet account in establishing the number of wor- berörda arbetstagare. kers concerned.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989