Prop. 1988/89:106
om tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan
Regeringens proposition 1 988/ 89: 106
om tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 februari 1989 för den åtgärd som föredra- ganden har hemställt om.
På regeringens vägnar
Kjell-OquFe/dt Maj-Lis Lööw
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan. Protokollet innehåller i sak fyra nya artiklar. De handlar om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, arbets- tagares rätt till medbestämmande i vissa frågor samt socialt skydd för äldre.
&
ww E%?
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989
Närvarande: statsrådet Feldt. ordförande, och statsråden S. Andersson. Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström. Hulterström, Lindqvist, G. Andersson. Lönnqvist, Nordberg. Engström. Freivalds. Wallström. Lööw och Persson
Föredragande: statsrådet Lööw
Proposition om tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan
1. Inledning
Den europeiska sociala stadgan är en internationell överenskommelse som utarbetades inom Europarådet under tiden 1953— 1961. Av Europarådets 22 medlemsländer har följande 15 ratificerat samtliga eller flertalet artik- lar i stadgan: Cypern, Danmark. Frankrike. Grekland. Irland. Island. Italien. Malta. Nederländerna, Norge. Spanien, Sverige. Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike.
Sverige ratificerade stadgan år 1962 (prop. 1962:175. 2 LU 38, rskr. 365). Vissa förpliktelser undantogs dock från ratifikation. Efter regerings- beslut den 17 maj 1979 utsträcktes ratifikationen något. Sverige har där- med godtagit 62 av de 72 förpliktelserna.
Stadgan innehåller i sak 19 artiklar med bestämmelser om arbetsmark- nadspolitik. arbetsvillkor. arbetarskydd. förenings- och förhandlingsrätt. socialförsäkring och andra sociala trygghetsanordningar samt familjepoli- tik. Den innehåller också bestämmelser till skydd för migrerande arbets- kraft. Syftet är att garantera sociala rättigheter samt att höja levnadsstan- darden och öka den sociala välfärden.
I november månad 1987 färdigställdes tilläggsprotokollet till den euro— peiska sociala stadgan. Tilläggsprotokollet undertecknades den 5 maj 1988 av Cypern, Grekland, Island. Italien. Luxemberg, Spanien. Sverige, Turki- et och Förbundsrepublikcn Tyskland.
De nya rättigheter som införs genom tilläggsprotokollet finns uppräkna- de i protokollets del I och preciseras närmare i fyra olika artiklar i del II. Rättigheterna är följande:
1. Alla arbetstagare har rätt till lika möjligheter och lika behandling i frågor som rör anställning och yrkesutövning utan diskriminering på grund av kön.
2. Arbetstagare har rätt till information och samråd inom företaget.
3. Arbetstagare har rätt att delta i avgöranden om och förbättring av arbetsförhållanden och arbetsmiljö i företaget.
4. Varje äldre människa har rätt till socialt skydd.
Prop. 1988/89:106
lx)
Länder. som undertecknat den sociala stadgan och tilläggsprotokollet, kan ratificera en eller flera av de fyra artiklarna i protokollets del 11.
En promemoria över artiklarna i tilläggsprotokollet har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartcmentet. 1 promemorian görs en genomgång av de fyra artiklarna i tilläggsprotokollets del 11 mot bakgrund av svenska förhål- landen. Slutsatsen är att det på det hela taget inte torde föreligga hinder för ratifikation. Under artikel 3 punkt 1 c anförs dock att det är något oklart vad förpliktelsen innehåller och att det möjligen kan ifrågasättas om Sverige bör binda sig vid bestämmelsen i fråga.
Promemorian har remissbehandlats. Remissyttranden har avgivits av socialstyrelsen (artikel 4). riksförsäkringsverket (artikel 4). arbetsdomsto- len (artiklarna 1—3). arbetarskyddsstyrelsen (artikel 3), jämställdhetsom— budsmannen (artikel 1). ILO-kommittén. statens arbetsgivarverk, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbun- det, Landsorganisationen i Sverige. Tjänstemännens centralorganisation, C entralorganisationen SACO/SR. Pensionärernas riksorganisation (artikel 4) och Sveriges pensionärsförbund (artikel 4).
En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns till- gänglig i ärendet (dnr 2022/88).
Texten till tilläggsprotokollet på engelska och svenska bör fogas som bilaga till regeringsprotokollet i detta ärende.
Jag anhåller att få anmäla frågan om godkännande av tilläggsprotokol- let. I fråga om artikel 1 har jag samrått med statsrådet Wallström och i fråga om artikel 4 med statsråden Hulterström och Lindqvist.
2. Tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan
2.1. Bakgrund
År 1978 beslöt medlemsstaterna i Europarådet att undersöka möjligheten att utöka listorna över sådana rättigheter bl.a. på det ekonomiska och sociala området som borde skyddas av europeiska konventioner. Till följd härav inleddes ett omfattande arbete som syftade till att inkludera nya rättigheter i sådana överenskommelser som den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt den Europeiska sociala stadgan.
Hösten 1984 förelåg ett preliminärt förslag till tilläggsprotokoll till stad- gan. Vidare förelåg en bilaga som skulle utgöra en integrerad del av stadgan. Såväl den Europeiska fackliga samarbetsorganisationen (EFS) som Samarbetsorganisationen för europeiska arbetsgivareföreningar och industriförbund (UNICE) bereddes tillfälle att yttra sig över de föreslagna texterna. Därefter vidtog förnyad granskning inom Europarådet.
I januari 1987 antog Europarådets parlamentariska församling ett för- slag till ändring i den preliminärt föreslagna texten. Slutligen antogs till- läggsprotokollet den 26 november 1987 av Europarådets ministerkommit- te'. Det öppnades för undertecknande den 5 maj 1988.
Prop. 1988/89:106
Endast de medlemsstater i Europarådet som undertecknat eller ratifi- cerat stadgan får underteckna respektive ratificera tilläggsprotokollet (arti- kel 10). Genom ratifikationen förbinder sig staten att tillämpa en eller flera av de fyra artiklarna (artikel 5). I motsats till vad som gäller för stadgan är det inte möjligt att ratificera delar av artiklar i tilläggsprotokollet.
Tilläggsprotokollet träder i kraft då det ratificerats av tre stater (artikel 10). Bestämmelserna kan verkställas genom lagstiftning. kollektivavtal eller andra lämpliga åtgärder (artikel 7). Övervakning av tillämpningen sker på samma sätt som gäller för stadgan (artikel 6). Det innebär att de fördragsslutande länderna vartannat år skall avge rapport rörande de artiklar som ratificerats. Rapporterna granskas i två olika kommittéer. Den första kommittén är sammansatt av oberoende experter och den andra av regeringstjänstemän från vart och ett av de fördragsslutande länderna. Resultatet av kommittéernas arbete kan utgöra underlag för rekommendationer från Europarådets ministerkommitté till länder som i något avseende inte uppfyller stadgans krav.
Regeringen beslöt den 21 april 1988 att tilläggsprotokollet skulle under- tecknas av Sverige. Som jag inledningsvis nämnt undertecknades protokol- let av Sverige och åtta andra stater den 5 maj 1988.
2.2. Tilläggsprotokollets huvudsakliga innehåll
Här följer en redogörelse för var och en av de fyra artiklarna i tilläggsproto- kollets del II.
Artikel 1
Denna artikel gäller alla arbetstagares rätt till lika möjligheter och lika behandling i frågor som rör anställning och yrkesutövning. Ingen får lämnas utan det skydd som artikeln syftar till att ge. Skyddet skall gälla inte bara arbetstagare utan även personer som söker arbete. De krav som de fördragsslutande staterna skall uppfylla finns uppräknade i punkt 1. I punkterna 2—4 anges situationer när krav på lika behandling inte förelig- ger.
Rätt till lika behandling för män och kvinnor skall föreligga i fråga om anställning och yrkesutövning när det gäller:
tillträde till anställning skydd mot uppsägning skydd mot omplacering yrkesvägledning
yrkesutbildning vidareutbildning rehabilitering inom yrkeslivet
lön och andra anställningsvillkor arbetsförhållanden karriär- och befordringsmöjligheter
Prop. 1988/89: 106
Enligt den förklarande rapport. som upprättats i anslutning till tilläggs- protokollet och dess bilaga, får frågor som rör social trygghet, liksom andra bestämmelser rörande arbetslöshetsersättning, ålderspension och efter- levandeförmåner uteslutas från tillämpningsområdet för artikel 1.
Artiklarna 2 och 3
De här artiklarna gäller arbetstagares rätt till inflytande över arbetslivets villkor. I motsats till artikel ] omfattas inte nödvändigtvis alla arbetstagare av bestämmelsen. Det står uttryckligen i tilläggsprotokollets text att vissa arbetstagare kan lämnas utanför därför att de är anställda i mycket små företag. Det framgår vidare att rätten till medbestämmande utövas anting- en direkt av arbetstagarna eller av deras representanter.
Det fordras inte att den nationella lagstiftningen skall innehålla medbe- stämmanderegler. Det räcker med att vidta eller främja åtgärder som möjliggör ett sådant system. Medbestämmandet skall utövas i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Tillämpningen kan ske genom kol- lektivavtal förutsatt att systemet ger tillräcklig effektivitet. Här finns alltså stort utrymme för arbetsmarknadens parter i ett fördragsslutande land att utforma de rättigheter som avses med artiklarna.
Termerna "företag” och ”arbetstagares representanter" definieras i bila- gan till tilläggsprotokollet. Endast arbetsgivare vars verksamhet tillkom- mit för att producera varor eller tjänster i vinstsyfte och med befogenhet att fastställa sin egen marknadspolitik faller inom tillämpningsområdet för dessa artiklar. Orden ”arbetstagares representanter” avser personer som betraktas som sådana enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.
Religiösa och andra ideella inrättningar får uteslutas vid tillämpning av artiklarna 2 och 3 i den mån det är nödvändigt för att skydda den ideella inriktningen.
Artikel 4
Denna artikel gäller äldre människors rätt till socialt skydd. Uppläggning— en skiljer sig från den i övriga artiklar genom att samtliga punkter innehål- ler förpliktelser.
På samma sätt som gäller för artikel 1 skall tillämpningen omfatta alla. Av den förklarande rapporten framgår att uppräkningen av åtgärder inte är fullständig utan skall ses som en vägledning. Även andra lämpliga åtgärder får vidtas för att nå det angivna målet, nämligen att säkerställa äldre människors rätt till socialt skydd antingen direkt eller i samarbete med offentliga eller privata organisationer.
2.3. Föredraganden
Mitt förslag: Sverige bör ratificera tilläggsprotokollet till den euro- peiska sociala stadgan.
Prop. 1988/89: 106
'.!I
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har ingen- ting att invända mot ratifikation. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser emellertid inte att Sverige skall binda sig vid något åtagande enligt artikel 3 punkt 1 c.
Skälen för mitt förslag: Innan jag går in på de olika artiklarna i tilläggs- protokollet vill jag från mer allmänna utgångspunkter nämna följande.
Den europeiska sociala stadgan är ratificerad av nio EG-länder och fyra EFTA-länder. Vid förverkligandet av de diskussioner som nu förs om en social dimension av den planerade inre marknaden inom EG och inom ramen för samarbetet mellan EFTA och EG bör den europeiska sociala stadgan få en framträdande plats. Genom denna finns redan minimistan- darder på ett brett social— och arbetsmarknadspolitiskt fält fastslagna för hela Västeuropa. Redan av den anledningen är det väsentligt att Sverige ratificerar tilläggsöverenskommelsen till stadgan.
Artikel 1
Kraven i artikel lpunk! [tillgodoses framför allt genom lagen (1979: 1118) omjämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (jämställdhetslagen) vilken förbjuder arbetsgivare att missgynna kvinnor och män på grund av kön. Lagen skyddar både anställda och personer som söker anställning. Det är uttryckligen förbjudet för en arbetsgivare att missgynna någon på grund av kön vid anställning eller befordran eller vid utbildning för be- fordran. Det är också förbjudet att tillämpa sämre anställningsvillkor. leda och fördela arbetet på sådant sätt att någon blir oförmånligt behandlad samt att omplacera. permittera, säga upp eller avskeda någon om åtgärden grundar sig på arbetstagarens kön.
Jämställdhetslagen innehåller även bestämmelser om arbetsgivares skyl- dighet att vidta aktiva åtgärder för att främjajämställdhet i arbetslivet. En arbetsgivare är t.ex. skyldig att se till att arbetsförhållandena lämpar sig för både kvinnor och män. Arbetsgivaren skall också verka för att det blir en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare.
En särskild jämställdhetsombudsman och en jämställdhetsnämnd skall se till att jämställdhetslagen efterlevs. Regeringen tillsatte i juni 1988 en särskild utredare för att utvärdera jämställdhetslagen. (dir. 1988: 33). Ut- redarens uppgift är att föreslå förändringar som kan göra lagen mer verk- sam och ändamålsenlig. Arbetet i utredningen skall vara slutfört under år 1989.
När det gäller skydd mot uppsägning kan det anmärkas att lagen (1982: 80) om anställningsskydd föreskriver att varje uppsägning från en arbetsgivares sida skall vara sakligt grundad. Enbart den omständigheten att en arbetstagare är av ett visst kön kan aldrig vara saklig grund för uppsägning.
Även utanför arbetsrättens område uppfyller Sverige kraven i artikel 1 punkt 1. Kvinnor och män i Sverige erbjuds samma utbildning i grundsko- la, gymnasieskola och vuxenutbildning. Även möjligheterna till yrkesväg-
Prop. 1988/89:106
ledning. vidareutbildning och yrkesinriktad rehabilitering är desamma för kvinnor som för män.
1 artikel 1 punkterna 2—4 klargörs att vissa situationer av särbehandling skall kunna förekomma utan att det strider mot punkt 1. Enligt punkt 2 får det förekomma särbestämmelscr för att skydda eller hjälpa kvinnor t. ex. i samband med graviditet och barnsbörd. Punkt 3 innebär att åtgärder för att avhjälpa brister i jämställdheten inte hindras av bestämmelserna i artikel 1. Enligt punkt 4 är det även i vissa andra fall tillåtet att utesluta vissa yrkesverksamheter från tillämpningsområdet för artikel 1. Det är när yrket av någon orsak endast kan anförtros åt personer av det ena könet.
l regeringens proposition omjämställdhetspolitiken inför 90-talet (prop. 1987/88: 105. AU 17, rskr. 364) redovisas en femårig handlingsplan för det fortsatta jämställdhetsarbetet i Sverige. Tonvikten har lagts på kvinnornas roll i ekonomin. jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarkna- den. i utbildningen och i familjen. samt kvinnors inflytande i samhället.
Redan år 1962 ratificerade Sverige artikel 4 moment 3 i stadgan och förband sig att erkänna kvinnors och mäns rätt till lika lön för arbete av lika värde.
Det kan vidare nämnas att Sverige ratificerat ILO:s konventioner (nr 100) om lika lön och (nr 1 l l) diskriminering (anställning och yrkesutöv- ning) samt FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor.
Mot denna bakgrund bör artikel 1 kunna ratificeras av Sverige.
Artikel 2
Artikeln gäller rätt till information och förhandling i frågor som har med företagets verksamhet att göra.
Den svenska lagstiftning som finns på detta område är lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet samt lagen (1987: 1245) om styrelsere- presentation för de privatanställda.
Lagen om styrelserepresentation för de anställda är av stor betydelse för att garantera de anställdas möjlighet till information och inflytande i arbetsliVet. [ varje företag som har minst 25 arbetstagare har de anställda rätt till två ledamöter i styrelsen. Ledamöterna utses av de lokala arbetsta- garorganisationer som är bundna av kollektivavtal i förhållande till arbets- givaren. Arbetstagarrepresentanterna skall i princip arbeta under samma villkor som andra ledamöter av styrelsen.
Medbestämmandelagen innehåller grundläggande regler om arbetstagar- inflytande. De anställdas organisationer ges därigenom rätt till förhand- lingar i syfte att reglera förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstaga- re. Detta sker främst genom kollektivavtal. Medbestämmandelagen ger också de anställda rätt till information samt rätt till förhandlingar i arbets- lednings- och företagsledningsfrågor.
Enligt 195 medbestämmandelagen skall arbetsgivare fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollek- tivavtal underättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmäs- sigt och ekonomiskt.
Prop. 1988/89: 106
Detta torde räcka för att Sverige skall anses uppfylla punkt Ia. En arbetstagarorganisation har enligt 10 och 12% medbestämmandela- gen rätt till förhandling i frågor som rör medlem i organisationen. Därut- över är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ förhandla med arbetsta- garsidan enligt 11 å i lagen som har följande lydelse.
Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet. skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhål- lande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets— eller anställ- ningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.
11 och 1285 medbestämmandelagen gäller enligt 13.6 i lagen även gent- emot en arbetstagarorganisation som inte har träffat kollektivavtal med arbetsgivaren om det gäller en fråga som särskilt angår en medlem i den organisationen.
Även kraven i punkt lb kan därigenom antas vara tillgodosedda. Enligt artikel 2 punkt 2 får mindre företag undantas från vad som skall gälla enligt punkt 1. Antalet anställda i de på så sätt undantagna företagen får fastställas enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.
Som påpekats av flera remissinstanser innehåller bilagan till tilläggspro- tokollet en definition av ordet "företag". Denna definition utesluter såväl offentlig förvaltning som offentligt ägda företag, vilka inte bildats i vinst- syfte. från tillämpningsområdet för artikel 2.
Även artikel 2 bör alltså utan svårighet kunna ratificeras av Sverige. De båda undantagen i punkt 2 och i bilagan kommer inte ha någon egentlig betydelse för Sveriges del eftersom medbestämmandelagen gäller för an- ställda även i offentlig verksamhet och i småföretag. Styrelserepresenta- tionslagen gäller dock endast för privatanställda och endast för företag som sysselsätter ett visst antal arbetstagare.
Artikel 3
Artikeln gäller medbestämmande rörande arbetsförhållandcn och arbets- miljö.
Den lagstiftning om arbetstagarinflytande som jag redovisat under arti— kel 2 är tillämplig även för sådana frågor som avses i artikel 3.
1 Sverige förekommer sedan lång tid ett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljöfrågor. Punkt l tillgodoses framför allt ge- nom bestämmelser om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmiljölagen (1977: 1 160) och arbetsmiljöförordningen(1977:1166), I 6 kap. arbetsmiljölagen föreskrivs att arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad skyddsverksamhet. På en arbetsplats med minst fem anställda skall det utses skyddsombud och på arbetsplatser med minst 50 anställda en skyddskommitté sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. Den som utses till skydds- ombud skall delta vid planering av förändringar i verksamheten som kan ha inverkan på arbetstagarnas hälsa. En skyddskommitté skall planera och övervaka skyddsarbetet på arbetsplatsen.
Prop. 1988/89: 106
Tillgång till företagshälsovård är viktigt när det gäller arbetstagares säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Under senare år har den svenska företagshälsovården byggts ut. Företagshälsovård finns numera i alla stora företag. Statlig ersättning utgår på vissa villkor. 1 övrigt regleras systemet huvudsakligen i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Om arbetsförhål- Iandena påkallar det finns det dock i 3 kap. Zä andra stycket arbetsmiljö- lagen en lagfäst skyldighet för en arbetsgivare att föranstalta om företags- hälsovård för sina anställda.
Vad jag nu redovisat torde räcka för att kraven i artikel 1 punkt 1 a-b skall anses uppfyllda.
Ordalydelsen i punkt ] (' är inte helt entydig. Av den förklarande rappor- ten framgår att texten tillkommit genom ett tillägg till det preliminära förslaget från Europarådets parlamentariska församling. I den remitterade promemorian framförs vissa invändningar mot ratifikation. TCO har i sitt remissvar tagit fasta på dessa invändningar. Bctänkligheterna grundar sig på uppfattningen att ett land genom ratifikation av punkt 1 c förbinder sig att vidta åtgärder för att inrätta sociala eller sociokulturella tjänster inom företagen.
Termerna "sociala och sociokulturella tjänster och arrangemang" för- klaras i tilläggsprotokollets bilaga. Vad som åsyftas är sådant som perso- nalvård. motionsanläggningar. amningsrum. bibliotek, ferieläger för barn m.m.
Som framgår av de inledande orden i artikel 3 syftar hela artikeln till att säkerställa rätten för arbetstagare att delta i avgöranden om och förbätt- ringar av arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Vad de fördragsslutande parterna skall utfästa sig att göra är att säkerställa ett effektivt utövande av arbetstagares rätt att delta i beslutsfattandet. På så sätt skulle det bli möjligt för arbetstagare eller deras representanter att bidra till inrättandet av sociala eller sociokulturella tjänster och arrangemang.
Enligt den förklarande rapporten täcker uttrycket ”att delta i" alla situationer i vilka arbetstagare eller deras representanter på något sätt har att göra med förfarandena för beslutsfattande eller godkännande av vissa åtgärder.
Om avsikten med punkt 1 c hade varit att tillgodose ett behov av sociala och sociokulturella tjänster och arrangemang skulle detta med säkerhet ha utvecklats både i själva konventionstexten med bilaga och i den förklaran- de rapporten. Det skulle ha varit väsentligt för Europarådets medlemslän- der att få veta vilka åtgärder som skulle förväntas i detta hänseende av företag i ett fördragsslutande land. Eftersom artikeltexten har en särskild tonvikt på medbestämmande och närmare kommentarer till de förväntade arrangemangens omfattning saknas. kan man med stor säkerhet fastslå att det inte är något annat än rätt till information och samråd som erfordras.
I arbetsdomstolens remissyttrande framhålls att de tjänster och arrange- mang som åsyftas torde ligga inom det område som i medbestämmandela- gen beskrivs som "förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare". Lagen torde således — enligt arbetsdomstolen — ge såväl förhandlingsrätt som möjligth att sluta kollektivavtal rörande sådant som nämns i punkt 1 c.
Prop. 1988/89: 106
Jag har samma uppfattning som arbetsdomstolen. På grund härav och mot bakgrund av vad som redovisats ovan anser jag inte att innehållet i punkt 1 c reser hinder för en ratifikation från svensk sida.
Genom punkt 1 cl ges arbetstagare och deras representanter rätt till information och samråd såvitt avser övervakning av att hälso— och säker- hetsföreskrifter efterlevs. Av den förklarande rapporten framgår att arbets- tagarna och deras representanter inte skall ersätta de organ som bär ansvar för övervakningen utan snarare säkerställa att övervakningen blir så effek- tiv som möjligt.
Tillsynen över efterlevnaden av arbetsmiljölagen utövas enligt lagens 7 kap. l & av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. På samma sätt som frågorna under punkt 1 c ligger här berörda angelägenheter inom ramen för det område som i medbestämmandelagen beskrivs som ”förhål- landet mellan arbetsgivare och arbetstagare".
Inte heller punkt 1 d torde således vålla problem vid en ratifikation från Sveriges sida.
Artikel 3 punkt 2 upptar endast möjligheter till undantag. Jag ber här att få hänvisa till vad jag anfört rörande undantagen under artikel 2.
Artikel 3 bör enligt min bedömning kunna ratificeras av Sverige.
Artikel 4
Samhällets ansvar för det sociala skyddet regleras i Sverige i första hand i socialtjänstlagcn (1980: 620. SoL). Enligt lagens första paragraf (portalpa- ragraf) skall socialtjänsten medverka i en samhällsutveckling som syftar till jämlikhet i levnadsvillkor och social och ekonomisk trygghet för män- niskorna. Verksamheten skall syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap, förebygga uppkomsten av sociala svårigheter och begränsa eller avhjälpa enskildas och gruppers behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten skall inriktas på att ”frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser" och ha sin utgångspunkt i rätten för den enskilde att själv bestämma över sin situation. Detta åvilar varje kommun som har "det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver” (3åSoL). Insatserna för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (9ä SoL). Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten.
Detta sociala skydd omfattar givetvis även äldre människors behov av sådant. För äldre finns emellertid dessutom särskilda föreskrifter om kom- munens ansvar i 19. 20 och 20aåå SoL. Dessa bestämmelser har följande lvdelse:
Omsorger om äldre människor
19 & Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
Prop. 1988/89:106
IO
20 & Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostä- der och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan . lättåtkomlig service.
För äldre människor med behov av särskilt stöd skall kommunen inrätta bostäder med gemensam service (servicehus).
Övergången från ett yrkesverksamt liv skall underlättas genom informa- tion och annat stöd.
20 aå Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstingskommunen samt andra sam- hällsorgan och organisationer.
Den övergripande tanken i och syftet med artikel 4 torde kunna anses vara tillgodosedda genom dessa och övriga föreskrifter i socialtjänstlagen. Genom statsbidrag till social hemhjälp och färdtjänst främjar staten vidare kommunernas möjligheter att uppfylla sina skyldigheter enligt social- tjänstlagen.
Till lämpliga resurser i punkt 1 a torde kunna räknas folkpensions- och tilläggspensionsförmånerna i lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1969: 205) om pensionstillskott samt förmåner enligt lagen (1962z392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen- sion.
Medel beviljas dessutom årligen de större pensionärsorganisationerna genom vilka äldre människor kan spela en aktiv roll i bl.a. det offentliga livet.
Till punkt 1 b vill jag anföra att tillhandahållande av information om tjänster och hjälpmedel för äldre ibland kan stöta på svårigheter. t.ex. i förhållande till äldre invandrare. Hithörande problem har behandlats av riksdagen, som påpekat att det i första hand ankommer på socialstyrelsen att uppmärksamma kommunerna på de särskilda krav som ställs (1988/89 SoUz6).
Såvitt gäller boendet. punkt 2 a. är den allmänna politiska målsättningen att genom olika insatser göra det möjligt för de äldre att bo kvar i den egna bostaden så länge som möjligt och att erbjuda ett varierat utbud av servicebostäder som förenar en god och trygg service och vård med en bra boendemiljö. allt enligt 205 SoL och målen i den av riksdagen antagna propositionen 1984/85: 142 om förbättrade boendeförhållanden för gamla, handikappade och långvarigt sjuka. I linje med detta har hemtjänsten och hemsjukvården fått en allt större betydelse. Under senare år har även behovet av stöd till vård av närstående i hemmet uppmärksammats. Förslag härom har nyligen antagits av riksdagen.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) är det en landstingskommu- nal uppgift att ge alla som är bosatta inom landstingskommunen en god hälso— och sjukvård. Detta ansvar omfattar även äldre människors behov (punkt 2 b).
Punkt 3. Vad gäller kommunernas servicehus och ålderdomshem och landstingens institutioner pågår utvecklingsarbete för att öka de äldres inflytande.
Mot bakgrund av riksdagens beslut nyligen (prop. 1987/88: 176. 1988/89
Prop. 1988/89: 106
11
SoU:6, rskr. 82) om äldreomsorgen inför 90-talet torde generellt kunna Prop sägas att Sverige inte kommer att få svårigheter med tillämpningen av artikel 4.
3. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna tilläggsprotokollet till den europeiska soci- ala stadgan.
4. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd som föredraganden har hemställt om.
. 1988/89:106
12
Additional Protocol to the European Social Charter
Preamble
The member States of the Council of Euro- pe signatory hereto,
Resolved to take new measures to extend the protection of the social and economic rights guaranteed by the European Social Charter. opened for signature in Turin on 18 october 1961 (hereinafter referred to a ”the Charter”),
Have agreed as follows:
Part 1
The Parties accept as the aim of their poli- cy to be pursued by all appropriate means, both national and international in character. the attainment of conditions in which the following rights and principles may be effec- tively realised:
1. All workers have the right to equal op- portunities and equal treatment in matters of employment and occupation without discri- mination on the grounds of. sex.
2. Workers have the right to be informed and to be eonsulted within the undertaking.
3. Workers have the right to take part in the determination and improvement of the working conditions and working environ- ment in the undertaking.
4. Every elderly person has the right to social protection.
Part II
The Parties undertake. as provided for in Part III. to consider themselves bound by the obligations laid down in the following artic- les:
Article I
Right to equal opportunities and equal treat- ment in matters of employment and occupa- tion without discrimination on the grounds of sex
Översättning
Tilläggsprotokoll till den europeiska sociala stadgan
Inledning
De medlemsstater i Europarådet som undertecknat detta protokoll,
som är beslutna att vidta nya åtgärder för att utvidga skyddet för de sociala och ekono- miska rättigheter som säkerställs genom Eu- ropeiska sociala stadgan. vilken öppnades för undertecknande i Turin den 18 oktober 1961 (nedan kallad ”stadgan”).
har kommit överens om följande:
Del 1
De fördragsslutande parterna erkänner att målet för den politik som de skall fullfölja med alla lämpliga medel, såväl nationellt som internationellt. skall vara att uppnå så- dana förhållanden att följande rättsgrund- satser och principer kan förverkligas:
1. Alla arbetstagare har rätt till lika möjlig- heter och lika behandling i frågor som rör anställning och yrkesutövning utan diskrimi- nering på grund av kön. . 2. Arbetstagare har rätt till information och samråd inom företaget.
3. Arbetstagare har rätt att delta i avgöran- den om och förbättring av arbetsförhållanden och arbetsmiljö i företaget.
4. Varje äldre människa har rätt till socialt skydd.
Del 11
De fördragsslutande parterna utfäster sig att på det sätt som föreskrivs i del III anse sig bundna av förpliktelserna i följande artiklar:
Artikel 1 Rätt till lika möjligheter och lika behandling i frågor som rör anställning och yrkesutövning utan diskriminering på grund av kön.
13
1. With a view to ensuring the effective exercise of the right to equal opportunities and equal treatment in matters of employ- ment and occupation without discrimination on the grounds of sex. the Parties undertake to recognise that right and to take appropri- ate measures to ensure or promote its appli- cation in the following fields:
—— access to employment. protection aga- inst dismissal and occupational resettlement:
.— vocational guidance. training. retrai- ning and rehabilitation:
—- terms of employment and working con- ditions including remuneration;
-— career development including promo- tion.
2. Provisions concerning the protection of women. particularly as regards pregnancy. confinement and the post-natal period. shall not be deemed to be discrimination as refer- red to in paragraph 1 ofthis Article.
3. Paragraph 1 of this Article shall not prevent the adoption of specific measures ai- med at removing de facto inequalities.
4. Occupational activities which. by rea- son of their nature or the context in which they are carried out, can be entrusted only to persons of a particular sex may be excluded from the scope of this Article or some of its provisions.
Article 2 Right to information and consultation
1. With a view to ensuring the effective exercise of the right of workers to be infor- med and eonsulted within the undertaking, the Parties undertake to adopt or encourage measures enabling workers or their represen- tatives. in accordance with national legisla- tion and practice: a. to be informed regularly or at the app- ropriate time and in a comprehensible way about the economic and financial situation of the undertaking employing them, on the understanding that the disclosure of certain
Prop. 1988/89:106 Bilaga 1
1. I syfte att säkerställa ett effektivt ut- övande av rätten till lika möjligheter och lika behandling i frågor som rör anställning och yrkesutövning utan diskriminering på grund av kön. utfäster sig de fördragsslutande par- terna att erkänna denna rätt och att vidta lämpliga åtgärder för att tillförsäkra och främja tillämpningen av denna på följande områden: — tillträde till anställning, skydd mot upp- sägning och omplacering; — yrkesvägledning, yrkesutbildning. vida- reutbildning och rehabilitering; — anställningsvillkor och arbetsförhållan- den, inbegripet lön: — karriärutveckling inbegripet befordran.
2. Bestämmelser rörande skydd för kvin- nor. särskilt vad avser havandeskap. barns- börd och perioden efter en förlossning, skall inte betraktas som diskriminering i enlighet med vad som anges i punkt 1 i denna artikel.
3. Punkt 1 i denna artikel skall inte utgöra hinder för vidtagande av speciella åtgärder syftande till att avhjälpa faktiska brister vad avser jämställdhet.
4. Yrkesverksamheter, som på grund av sin art eller de sammanhang i vilka de utövas kan anförtros endast åt personer av ettdera könet. får uteslutas från tillämpningsområdet för denna artikel eller vissa av dess bestäm- melser.
.4 rtikel 2 Rätt till information och samråd
1. I syfte att säkerställa ett effektivt ut- övande av arbetstagares rätt till information och samråd inom företaget utfäster sig de fördragsslutande parterna att anta eller främ- ja åtgärder som möjliggör för arbetstagare eller deras representanter att i enlighet med nationell lagstiftning och sedvänja: a. bli informerade, regelbundet eller vid lämplig tidpunkt samt på lättfattligt sätt, om det ekonomiska och finansiella läget i det företag där de är anställda, under förutsätt- ning att viss information. som skulle kunna
14
information which could be prejudical to the undertaking may be refused or subject to con- fidentiality: and
b. to be eonsulted in good time on propo- sed decisions which could substantially affect the interests of workers. particularly on those decisions which could have an important im- pact on the employment situation in the undertaking.
2. The Parties may exclude from the field of application of paragraph 1 of this Article, those undertakings employing less than a cer- tain number of workers to be determined by national legislation or practice.
Artic/e 3 Right to take part in the determination and improvement of the working conditions and working environment
1. With a view to ensuring the effective exercise ofthe right of workers to take part in the determination and improvement of the working conditions and working environ- ment in the undertaking. the Parties underta- ke to adopt or encourage measures enabling workers or their representatives. in accordan- ce with national legislation and practice. to contribute: a. to the determination and the improve- ment ofthe working conditions. work organi- sation and working environment;
b. to the protection of health and safety within the undertaking:
c. to the organisation of social and socio- cultural services and facilities within the undertaking:
d. to the supervision of the observancc of regulations on these matters.
2. The Parties may exclude from the field of application of paragraph 1 of this Article, those undertakings employing less than a cer- tain number of workers to be determined by national legislation or practice.
Article 4 Right o/"clderly persons to social protection
With a view to ensuring the effective exer-
Prop. 1988/89: 106 Bilaga 1
vara till skada för företaget, får undanhållas eller behandlas konfidentiellt; och
b. få samråda i god tid om föreslagna be- slut som avsevärt skulle kunna inverka på arbetstagarnas intressen och särskilt om be- slut som skulle kunna få betydande följder för anställningssituationen i företaget.
2. De fördragsslutande parterna kan från tillämpningsområdet för punkt 1 i denna arti- kel undanta sådana företag som har färre an- ställda än ett visst antal. som skall fastställas enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.
Artikel 3 Rätt att delta i avgöranden om och förbättring av arbetsförhållanden och arbetsmiljö
1. I syfte att säkerställa ett effektivt ut- övande av arbetstagares rätt att delta i avgö- randen om och förbättring av arbetsförhål- landena och arbetsmiljön inom företaget ut- fäster sig de fördragsslutande parterna att anta eller främja åtgärder som möjliggör för arbetstagare eller deras representanter att i enlighet med nationell lagstiftning och sed- vänja bidra till: a. avgöranden om och förbättring av ar- betsförhållanden. arbetsorganisation och ar- betsmiljö. b. skydd av hälsa och säkerhet inom före- taget, c. inrättande av sociala och sociokulturel- la tjänster och arrangemang inom företagen.
d. övervaka att föreskrifter om dessa frå- gor iakttas.
2. De fördragsslutande parterna kan från tillämpningsområdet för punkt 1 i denna arti- kel undanta sådana företag som har färre an- ställda än ett visst antal. som skall fastställas enligt nationell lagstiftning eller sedvänja.
Artikel 4 De äldres rätt till socialt skydd
I syfte att säkerställa ett effektivt utövande
15
cise of the right of elderly persons to social protection, the Parties undertake to adopt or encourage. either directly or in co-operation with public or private organisations. appro- priate measures designed in particular:
1. to enable elderly persons to remain full members of society for as long as possible. by means of:
a. adequate resources enabling them to lead a decent life and play an active part in public. social and cultural life;
b. provision ofinformation about services and facilities available for elderly persons and their opportunities to make use ofthem;
2. to enable elderly persons to choose their life-style freely and to lead independent lives in their familiar surroundings for as long as they wish and are able. by means of:
a. provision of housing suited to their needs and their state of health or of adequate support for adapting their housing:
b. the health care and the services necessi- tated by their state:
3. to guarantee elderly persons living in institutions appropriate support. while res- pecting their privacy. and participation in decisions concerning living conditions in the institution.
Part III Article 5 Undcrtakings
1. Each of the Parties undertakes:
a. to consider Part 1 of this Protocol as a declaration of the aims which it will pursue by all appropriate means, as stated in the introductory paragraph of that Part:
b. to consider itself bound by one or more articles of Part 11 of this Protocol.
2. The article or articles selected in accor- dance with sub-paragraph b of paragraph 1 of this Article. shall be notitied to the Secretary General ofthe Council of Europe at the time
Prop. 1988/89: 106 Bilaga 1
av äldre människors rätt till socialt skydd utfäster sig de fördragsslutande parterna att anta eller främja. antingen direkt eller i sam- arbete med offentliga eller privata organisa- tioner, lämpliga åtgärder avsedda särskilt att:
1. möjliggöra för de äldre att så länge som möjligt förbli fullvärdiga medlemmar av samhället genom:
a. lämpliga resurser som gör det möjligt för dem att föra ett värdigt liv och att spela en aktiv roll i det offentliga. det sociala och det kulturella livet:
b. tillhandahållande av information om tjänster och arrangemang som de äldre har tillgång till samt om deras möjligheter att utnyttja dem:
2. möjliggöra för de äldre att fritt välja livsstil och att föra ett oberoende liv i den omgivning som de är förtrogna med så länge som de önskar och kan. genom:
3. tillhandahållande av bostäder som är lämpliga för deras behov och deras hälsotill— stånd eller av lämpligt stöd för anpassning av bostad,
b. hälsovård och tjänster som deras till- stånd kräver;
3. tillförsäkra äldre som bor på institutio- ner lämpligt stöd. med hänsyn tagen till deras privatliv, samt delaktighet i beslut rörande levnadsförhållandena på institutionen.
Del III
Artikel 5
Uf / äs't el ser
1. Varje fördragsslutande part utfäster sig att:
a. betrakta del I av detta protokoll som en förklaring av de syften som den fördragsslu- tande parten i enlighet med bestämmelserna i det inledande stycket till nämnda del skall söka uppnå med alla lämpliga medel:
b. anse sig bunden av en eller flera artiklar i del 11 av detta protokoll:
2. Europarådets generalsekreterare skall notifieras om den artikel eller de artiklar som utvalts i enlighet med punkt 1 (b) i denna artikel samtidigt som den berörda fördrags-
16
when the instrument of ratification. accep- tance or approval of the Contracting State concerned is deposited.
3. Any Party may. at a later date, declare by notification to the Secretary General that it considers itself bound by any articles of Part II ofthis Protocol which it has not alrea— dy accepted under the terms of paragraph 1 of this Article. Such undertakings subse- quently given shall be deemed to be an in- tegral part of the ratification. acceptance or approval. and shall have the same effect as from the thirthieth day after the date of the notification.
Part IV Artic/e (> Supervision ()./"compliance with the underta- kings given
The Parties shall submit reports on the application of those provisions of Part 11 of this Protocol which they have accepted in the reports submitted by virtue of Article 21 of the Charter.
Part V Artic/c 7 Implementation ofthe undertakings gi ven
1. The relevant provisions of Articles 1 to 4 of Part 11 of this Protocol may be imple- mented by: a. laws or regulations: b. agreements between employers or em- ployers” organisations and workers” organisa- tions: c. a combination of those two methods; or
d. other appropriate means.
2. Compliance with the undertakings de- riving from Articles 2 and 3 of "Part II ofthis Protocol shall be regarded as effective if the provisions are applied. in accordance with paragraph 1 ofthis Article, to the great majo- rity ofthe workers concerned.
Prop. 1988/89: 106 Bilaga 1
slutande staten deponerar sitt ratifikations—, godtagande- eller godkännandeinstrument.
3. Varje fördragsslutande part får vid en senare tidpunkt. genom notifikation till gene- ralsekreteraren, förklara att den anser sig bunden av andra artiklar i del 11 i detta proto- koll som den inte redan godtagit i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Sådana senare gjorda utfästelser skall anses utgöra en inte- grerad del av ratifikationen, godtagandet el- ler godkännandet och skall ha samma verkan från och med den trettionde dagen efter da- gen för notifikationen.
Del IV Artikel 6 Övervakning av att gjorda utfästelser uppfylls
Parterna skall rapportera om tillämpning- en av de bestämmelser i del II i detta proto- koll som de har godtagit i de rapporter vilka inges enligt artikel 21 i stadgan.
Del V Artikel 7 Verkställighet av gjorda utfästelser
1. De relevanta bestämmelserna av artik- larna 1 till 4 i del II i detta protokoll kan verkställas genom: a. lagar och andra författningar;
b. avtal mellan arbetsgivare eller arbetsgi- varorganisationer och arbetstagarorganisa- tioner;
c. en kombination av dessa båda metoder; eller
(I. andra lämpliga åtgärder.
2. De utfästelser som härleder sig från ar- tiklarna 2 och 3 i del II i detta protokoll skall betraktas som uppfyllda om bestämmelserna, i enlighet med punkt 1 idenna artikel. tilläm- pas på det stora flertalet av de arbetstagare som berörs.
17
Article 8
Relations between the Charter and this Proto- ('()l
l . The provisions ofthis Protocol shall not prejudice the provisions of the Charter.
2. Articles 22 to 32 and Article 36 of the Charter shall apply. mutatis mutandis. to this Protocol.
A rtiele 9 Territorial application
[. This Protocol shall apply to the metro- politan territory of each Party. Any State may, at the time of signature or when deposi- ting its instrument of ratification. acceptance or approval. specify by declaration addressed to the Secretary General of the Council of Europe. the territory which shall be conside- red to be its metropolitan territory for this purpose.
2. Any Contracting State may, at the time of ratification. acceptance or approval of this Protocol or at any time thereafter, declare by notification addressed to the Secretary Gene- ral ofthe Council of Europe that the Protocol shall extend in whole or in part to a non- metropolitan territory or territories specified in the said declation for whose international relations it is responsible or for which it assu- mes international responsibility. It shall spe- cify in the declaration the article or articles of Part II of this Protocol which it accepts as binding in respect of the territories named in the declation.
3. This Protocol shall enter into force in respect ofthe territory or territories named in the aforesaid declaration as from the thirtieth day after the date on which the Secretary General shall have notification of such decla- ration.
4. Any Party may declare at a later date by notification addressed to the Secretary Gene- ral of the Council of Europe, that. in respect of one or more ofthe territories to which this Protocol has been extended in accordance with paragraph 2 of this Article. it accepts as binding any articles which it has not already
Prop. 1988/89: l06 Bilaga 1
A rti kel 8 Förhållandet mellan stadgan och detta proto- koll
l. Bestämmelserna i detta protokoll skall inte inverka på bestämmelserna i stadgan.
2. Artiklarna 22 till 32 samt artikel 36 i stadgan skall äga motsvarande tillämpning på detta protokoll.
Artikel 9 Territoriell tillämpning
1. Detta protokoll skall tillämpas på varje fördragsslutande parts moderland. Varje stat kan, vid undertecknandet eller vid depone- ringen av sitt ratifikations-. godtagande- eller godkännandeinstrument. genom en till Euro- parådets generalsekreterare riktad förklaring ange vilket territorium som för det angivna ändamålet skall betraktas som moderlandet.
2. Varje fördragsslutande part kan vid ra- tifikationen, godtagandet eller godkännandet av detta protokoll eller vid vilken som helst senare tidpunkt i en till Europarådets gene- ralsekreterare ställd notifikation förklara att detta protokoll helt eller delvis skall tillämpas även på det eller de i förklaringen angivna. utanför moderlandet belägna. territorier för vilkas internationella förbindelser parten är ansvarig eller för vilka parten påtar sig an- svar. I förklaringen skall "anges vilken eller vilka artiklar i del II i detta protokoll som den godtar som bindande för de angivna ter- ritorierna.
3. Protokollet skall även tillämpas på det eller de territorier som anges i den ovan nämnda förklaringen från och med trettionde dagen efter den dag då generalsekreteraren mottagit notifikation om en sådan förklaring.
4. Varje fördragsslutande part kan vid en senare tidpunkt genom en notifikation ställd till Europarådets generalsekreterare förklara att den, vad avser ett eller flera av de territo- rier som detta protokoll enligt moment 2 i denna artikel även skall tillämpas på, som bindande godtar artiklar som den inte redan
18
accepted in respect of that territory or territo- ries. Such undertakings subsequently given shall be deemed to be an integral part of the original declaration in respect ofthe territory concerned. and shall have the same etfect as from the thirtieth day after the date on which the Secretary General shall have notification of such declaration.
Article [ () Signature. ratification. acceptance. approval and entry i nto force '
1. This Protocol shall be open for signatu- re by member States ofthe Council of Europe who are signatories to the Charter. It is subject to ratification. acceptance or app- roval. No member State of the Council of Europe shall ratify, accept or approvc this Protocol except at the same time as or after ratification of the Charter. Instruments of ratification. acceptance or approval shall be deposited with the Secretary General of the Council of Europe.
2. This Protocol shall enter into force on the thirtieth day after the date of deposit of the third instrument of ratification. accep- tance or approval.
3. In respect of any signatory State ratify- ing subsequently. this Protocol shall come into force as from the thirtieth day after the date of deposit of its instrument of ratifica— tion. acceptance or approval.
.--irtiele 11 Deniz/relation
l. Any Party may denounce this Protocol only at the end ofa period of five years from the date on which the Protocol entered into force for it, or at the end of any successive period of two years. and. in each case. after giving six months' notice to the Secretary General of the Council of Europe. Such de- nunciation shall not affect the validity ofthe Protocol in respect ofthe other Parties provi- ded that at all times there are not less than three such Parties.
2. Any Party may. in accordance with the
Prop. 1988/89: 106 Bilaga 1
godtagit vad avser detta eller dessa territori- er. Sådana senare gjorda utfästelser skall an- scs utgöra en integrerad del av den ursprung- liga förklaringcn rörande territoriet i fråga och skall ha samma verkan från och med trettionde dagen efter den dag då generalsek- reteraren mottog notifikation om en sådan förklaring.
Artikel 10
Undertecknande. ratifikation. got/tagande. godkännande och ikraftträdande
[. Detta protokoll skall stå öppet för undertecknande av de medlemsstater i Euro- parådet som undertecknat stadgan. Det skall ratificeras, godtas eller godkännas. Ingen stat som är medlem av Europarådet skall ratifice- ra, godta eller godkänna detta protokoll om så ej sker samtidigt med eller efter ratifika- tion av stadgan. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument skall depone- ras hos Europarådets generalsekreterare.
2. Protokollet träder i kraft trettionde da- gen efter dagen för deponeringen av det tred- je ratiftkations-. godtagande- eller godkän- nandeinstrumcntet.
3. För varje signatärstat som senare ratifi- cerar träder protokollet i kraft trettionde da- gen cfter den dag då den deponerar sitt ratifi- kations-, godtagande- eller godkännandein- strument.
Artikel ]] Uppsägning
I. En fördragsslutande part får säga upp detta protokoll endast vid utgången av en period om fem år från den dag då protokollet trädde i kraft för ifrågavarande part eller vid utgången av varje därpå följande tvåårsperi- od och. i båda fallen, efter sex månaders upp- sägning genon meddelande till Europarådets generalsekreterare. Uppsägningen skall inte inverka på protokollets giltighet i förhållande till övriga parter, förutsatt att antalet sådana parter alltid uppgår till minst tre.
2. Varje fördragsslutande pan får. i enlig-
l9
provisions set out in the preceding para- graph. denounce any article of Part II ofthis Protocol accepted by it. Provided that the number of articles by which this Party is bound shall never be less than one.
3. Any Party may denounce this Protocol or any of the articles of Part II of the Proto- col, under the conditions specified in para- graph l ofthis Article, in respect ofany terri- tory to which the Protocol is applicable by virtue of a declaration made in accordance with paragraphs 2 and 4 of Article 9.
4. Any Party b0und by the Charter and this Protocol. which denounces the Charter in accordance with the provisions of parag- raph 1 of Article 37 thereof. will be conside- red to have denounced the Protocol likewise.
Article 12 Noti/ications
The Secretary General of the Council of Europe shall notify the member States of the Council and the Director General of the In- ternational Labour Office of:
a. any signature;
b. the deposit of any instrument of ratifi- cation. acceptance or approval;
c. any date of entry into force ofthis Pro- toeol in accordance with Articles 9 and 10:
d. any other act. notification or communi- cation relating to this Protocol.
Article 13 .Ilppendix
The Appendix to this Protocol shall form än integral part of it.
Appendix to the Protocol
Scope of the Protocol in terms of persons pro- tected
]. The persons covered by Articles 1 to 4 include foreigners only insofar as they are nationals of other Parties lawfully resident or Working regularly within the territory of the Party concerned subject to the understanding that these articles are to be interpreted in the
Prop. 1988/89: 106 Bilaga ]
het med bestämmelserna i föregående punkt, säga upp varje artikel i del II i detta protokoll som den godtagit, förutsatt att antalet artik- lar. av vilka parten är bunden aldrig understi- ger en.
3. Varje fördragsslutande part får, på de villkor som anges i punkt 1 i denna artikel, säga upp detta protokoll eller en artikel i del II i detta protokoll vad avser ett territorium som protokollet är tillämpligt på med stöd av en i enlighet med punkterna 2 och 4 i artikel 9 avgiven förklaring.
4. Varje fördragsslutande part som är bun- den av stadgan och detta protokoll och som säger upp stadgan enligt punkt 1 i artikel 37 i denna skall anses ha sagt upp även protokol- let.
Artikel 12 Noti/ikationer
Europarådets generalsekreterare skall noti- frera rådets medlemsstater samt Internatio- nella arbctsbyråns generaldirektör om
a. undertecknande;
b. deponering av ratifikations-. godtagan- de- eller godkännandeinstrument;
c. dag för detta protokolls ikraftträdande i enlighet med artiklarna 9 och 10;
d. varje handling, notifikation eller med- delande rörande detta protokoll.
Artikel 13 Bilaga
Bilagan till detta protokoll skall utgöra en integrerad del av detta.
Bilaga till protokollet
Protokollets räckvid vad avser skyddade perso- ner
1. De personer som omfattas av artiklarna I till 4 inbegriper utlänningar endast i den utsträckning som dessa är andra parters med— borgare. vilka är lagligt bosatta eller regel- bundet arbetar inom den berörda partens ter- ritorium, med förbehåll för att dessa artiklar
20
light ofthe provisions ofArticles 18 and 19 of the Charter.
This interpretation would not prejudice the extension ofsimilar facilities to other per- sons by any ofthe Parties
2. Each Party will grant to refugees as defr- ned in the Convention relating to the Status of Refugees, signed at Geneva on 28 July 1951 and in the Protocol of31 January 1967. and lawfully Staying in its territory. treat- ment as favourable as possible and in any case not less favourable than under the obli- gations accepted by the Party under the said instruments and under any other existing in- ternational instruments applicable to those refugees.
3. Each Party will grant to stateless per— sons as defined in the Convention on the Status of Statcless Persons done at New York on 28 September 1954 and lawfully Staying in its territory, treatment as favourable as pos- sible and in any case not less favourable than under the obligations accepted by the Party under the said instrument and under any other existing international instruments app- licable to those stateless persons.
Article ]
It is understood that social security mat- ters. as well as other provisions relating to unemployment benefit. old age benefit and survivor's benefit, may be excluded from the scope ofthis Article.
Article I . paragraph 4
This provision is not to be interpreted as requiring the Parties to embody in laws or regulations a list of occupations which, by reason oftheir nature or the context in which they are carried out, may be reserved to per- sons ofa particular sex.
Article 2 and 3
1. For the purpose of the application of these articles. the term "workers” representa-
Prop. 1988/89: 106 Bilaga 1
skall tolkas i ljuset av bestämmelserna i artik- larna 18 och 19 i stadgan.
Denna tolkning utesluter inte att någon av de fördragsslutande parterna ger även andra personer motsvarande förmåner.
2. Varje fördragsslutande part tillerkänner dem som är flyktingar enligt konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, un- dertecknad i Genévc den 28 juli 1951. och protokollet om flyktingars rättsliga ställning den 31 januari 1967 och som lagligen uppe- håller sig inom dess territorium en behand- ling som är så förmånlig som möjligt och som under alla förhållanden inte är mindre för- månlig än den som parten åtagit sig enligt nämnda överenskommelser och andra giltiga internationella överenskommelser som är tillämpliga på dessa flyktingar;
3. Varje fördragsslutande part tillerkänner dem som är statslösa personer enligt konven- tionen angående statslösa personers rättsliga - ställning, upprättad i New York den 28 sep- tember 1954. och som lagligen uppehåller sig inom dess territorium en behandling som är så förmånlig som möjligt och som under alla förhållanden inte är mindre förmånlig än den som parten åtagit sig enligt nämnda överens- kommelse och andra giltiga internationella överenskommelser som är tillämpliga på des- sa statslösa personer;
Artikel 1
Frågor som rör social trygghet, liksom and- ra bestämmelser rörande arbetslöshetsersätt- ning. ålderspension och efterlevandeför- måner får uteslutas från tillämpningsområ- det för denna artikel.
Artikel 1, moment 4
Denna bestämmelse skall inte tolkas så att det krävs av de fördragsslutande parterna att de i lagar eller andra författningar tar in en förteckning över arbeten som till följd av sin natur eller de sammanhang i vilka de utförs får reserveras för personer av ettdera könet.
Artiklarna 2 och 3
1. Vid tillämpning av dessa artiklar skall termen "arbetstagares representanter” avse
2]
tives" means persons who are recognised as such under national legislation or practice.
2. The term "national legislation and practice” embraces as the case may be, in addition to laws and regulations. collective agreements. other agreements between cm- ployers and workers" representatives. cus- toms as well as relevant case law.
3. For the purpose of the application of these articles. the term ”undertaking” is understood as referring to a set of tangible and intangible components. with or without legal personality. formed to produce goods or provide service för financial gain and with power to determine its own market policy.
4. It is understood that religious commu- nities and their institutions may be excluded from the application ofthese articles. even if these institutions are ”undertakings” within the meaning of paragraph 3. Establishments . pursuing activities which are inspired by cer- tain ideals or guided by certain moral con- cepts. ideals and concepts which are protec- ted by national legislation, may be excluded from the application of these articles to such an extent as is necessary to protect the orien- tation ofthe undertaking.
5. It is understood that where in a State the rights set out in Articles 2 and 3 are exercised in the various establishments ofthe undertaking. the Party concerned is to be considered as fulfilling the obligations de- riving from these provisions.
Article 3
This provision affects neither the powers and obligations of States as regards the adop- tion of health and safety regulations for work- places, nor the powers and responsibilities of the bodies in charge of monitoring their app- lication.
The terms "social and socio-cultural servi- ces and facilties" are understood as referring to the social and/or cultural facilities for wor- kers provided by some undertakings such as welfare assistance. sports fields. rooms for nursing mothers. libraries. childrens holiday camps. etc.
Prop. 1988/89: 106 Bilaga 1
personer som betraktas som sådana enligt na-' tionell lagstiftning eller sedvänja.
2. Termen ”nationell lagstiftning och sed- vänja” omfattar i förekommande fall, utöver lagar och andra författningar, kollektivavtal, andra avtal mellan arbetsgivare och arbetsta- gares representanter. seder och bruk samt re- levant rättspraxis. .
3. Vid tillämpning av dessa artiklar skall termen "företag" anses avse en verksamhet bestående av konkreta och abstrakta delar, vare sig den är en juridisk person eller ej, som bildats i syfte att producera varor eller erbju- da tjänster i vinstsyfte och med befogenhet att fastställa sin egen marknadspolitik.
4. Religiösa samfund och deras institutio- ner får uteslutas vid tillämpning av dessa ar- tiklar, även om dessa institutioner är ”före- tag” enligt innebörden i punkt 3. Inrättningar som bedriver verksamhet som kännetecknas av vissa ideal eller moralbegrepp, som är skyddade av nationell lagstiftning, får uteslu- tas vid tillämpning av dessa artiklar i den utsträckning som det är nödvändigt för att skydda företagets inriktning.
5. När de rättigheter som återfinns i artik- larna 2 och 3 utövas i en stat av ett företags olika inrättningar, skall den berörda för- dragsslutande parten anses uppfylla de skyl- digheter som uppkommer genom dessa be- stämmelser.
Artikel 3
Denna bestämmelse rör varken staternas befogenheter och skyldigheter vad avser häl- 50- och säkerhetsföreskrifter för arbetsplatser eller de befogenheter och skyldigheter som tillkommer dc organ som ansvarar för över- vakning av tillämpningen av dessa.
Med termerna ”sociala och sociokulturella tjänster och arrangemang” åsyftas de sociala och/eller kulturella arrangemang som en del företag tillhandahåller för sina arbetstagare. exempelvis personalvård, motionsanlägg- ningar, amningsrum. bibliotek, ferieläger för barn m.m.
Article 4. paragraph 1
For the purpose of the application of this paragraph, the term ”for as long as possible” refers to the elderly pcrson”s physical. physo- logical and intellectual capacities.
A rticle 7
It is understood that workers excluded in accordance with paragraph 2 of Article 2 and paragraph 2 of Article 3 are not taken into account in establishing the number of wor- kers concerned.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989
Prop. 1988/89: 106 Bilaga 1
Artikel 4. punkt 1 Vid tillämpning av denna punkt avser ter- men ”sålänge som möjligt” de äldres fysiska. psykiska och intellektuella kapacitet.
Artikel 7
Arbetstagare som i enlighet med punkt 2 i artikel 2 och punkt 2 i artikel 3 är uteslutna skall inte beröras vid fastställande av antalet berörda arbetstagare.